Statsutskottets utlåtande Nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 april 1912 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning, i hvad angår statens
affärsverksamhet, gjorda framställning om anslag till
anskaffande af ny rörlig materiel vid statens järnvägar.

(4:e Afd.)

I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under utgifter för kapitalökning, i
hvad afser statens affärsverksamhet, i punkt 10 föreslagit Riksdagen att
för år 1913 till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar bevilja ett anslag af 3,000,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har föredragande departementschefen
till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 13 januari 1912 anfört följande.

»I skrifvelse den 26 oktober 1911 har järnvägsstyrelsen anmält behofvet
af ny rullande materiel vid statens redan trafikerade järnvägar.

Styrelsen har därvid anfört:

»Af lokomotiv erfordras ett antal af typen likt. B för användning
i snabbgående och tunga tåg, för hvilket ändamål denna typ, som är i
bruk sedan år 1909, visat sig synnerligen lämplig.

Intill dess att den elektriska driften å linjen Kiruna—Riksgränsen
kommer att taga sin början, hvilket beräknas kunna ske först under
loppet af år 1914, erfordras för de ökade malmtransporterna från Kiruna
under år 1913 en ökning i antalet ånglokomotiv. Styrelsen anser emellertid
icke lämpligt att anskaffa flera tunga lokomotiv af de för malmtrafik
afsedda typerna, enär dessa lokomotiv icke kunna få passande användning,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 49 Käft. (Nr 68.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

sedan de efter den elektriska driftens införande blifvit för malmtransporter
obehöfliga. Styrelsen ämnade därför för ifrågavarande malmtransporter
anskaffa lokomotiv af den moderna godstågstypen kitt. E, hvilka sedermera
kunna få användning på andra statsbanelinjer. Af lokomotiv litt.
N, som äro kraftiga växlingslokomotiv och afsedda företrädesvis för malmbangårdarna,
men äfven för åtskilliga större bangårdar i södra och mellersta
Sverige, å hvilka växlingsarbetet är omfattande och tungt, erfordras
en ökning med ett mindre antal.

Af personvagnar erfordras ett antal boggievagnar, nämligen kombinerade
II och III klass vagnar för dagtåg. Behofvet af sådana vagnar
har vuxit särskildt till följd däraf, att antalet genomgående vagnar till
grenbanor och till enskilda järnvägar ökats.

I fråga om godsvagnar erfordras dels täckta, dels öppna vagnar.
De förra äro behöfliga för de ökade transporterna på Tyskland af sill,
lingon m. m. och skulle förses med tryckluftbroms för att å tysk sida
få medfölja snabbgående tåg. Af de öppna vagnarna skulle en del utföras
med nedfällbara sidolämmar, hvarigenom deras användbarhet ökas,
och de öfriga förses med löstagbara kollämmar, hvarigenom skulle erhållas
en behöflig ökning af vagnar, användbara för de växande träkolstransporterna.
Dessa senare vagnar skulle utföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med nyare träkolsvagnar litt. L4, men med lösa sidolämmar,
hvarigenom vagnarna under de tider, träkolstransporter icke förekomma,
kunna användas såsom vanliga öppna goosvagnar.

Slutligen erfordras för ökningen under år 1913 af malmtransporterna
från Kiruna en motsvarande ökning af inalmvagnsparken.»

Med anledning af hvad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt,
att det täcktes Eders Kungl. Maj:t till 1912 års Riksdag aflåta
nådig proposition om extra anslag för år 1913 dels af 2,600,000 kronor
för inköp af rullande materiel för statens järnvägars redan trafikerade
banor och dels af 400,000 kronor till malmvagnar. Anslagen skulle disponeras
sålunda:

Materiel för vanlig trafik.

17 lokomotiv 1

20 personvagnar för approximativt 2,600,000 kronor.

200 godsvagnar j

Materiel för malmtrafik.

Malmvagnar, 90 st. för approximativt 400,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har Riksdagen för åren 1899—1912 anvisat följande belopp:

1899 ................. 3,500,000 kronor

1900 ................. 5,590,000 »

1901 ................. 5,000,000 >

1902 ................. 5,500,000 »

1903 ................. 5,000,000 »

1904 ................. 4,000,000 »

1905 ................. 4,000,000 »

1906 ................. 4,000,000 >

1907 ................. 4,000,000 »

1908 ................. 6,000,000 »

1909 ................. 6,650,000 >

1910 ................. 4,000,000 »

1911 ................. 3,325,000 »

1912 ................. 3,250,000 >

Mot järnvägsstyrelsens framställning om anslag till ifrågavarande
ändamål har jag icke något ett erinra.»

Vidkommande det i det sålunda äskade anslaget ingående, till inköp
af vagnar för malmtrafik afsedda belopp 400,000 kronor har utskottet
i skrifvelse, som finnes bifogad detta utlåtande, begärt Konungens
befallning till järnvägsstyrelsen att meddela utskottet vissa uppgifter; och
bär med föranledande häraf järnvägsstyrelsen aflåtit en skrifvelse i ämnet,
som jämväl finnes bilagd detta utlåtande.

I afseende å den rullande materielen vid statens järnvägar hafva
anmärkningar framställts, gående ut därpå, att denna materiel ej utnyttjas
på ett tillfredsställande sätt. Att med tillhjälp af den förefintliga officiella
statistiken ernå en fullständig och säker öfverblick öfver det sätt,
hvarpå detta utnyttjande sker, möter till följd af denna statistiks beskaffenhet
synnerligen stora svårigheter.

Utskottet, som förväntar, att järnvägsstyrelsen ägnar frågan om
materielens utnyttjande på det ekonomiskt fördelaktigaste sättet all uppmärksamhet,
och inhämtat, att styrelsen har för afsikt att verkställa omläggning
i erforderliga delar af statens järnvägars statistik, har på grund
hvad ofvan anförts icke ansett sig kunna uttala något omdöme angående
möjligheten att bättre utnyttja statsbanornas rullande materiel; och bar
utskottet, vid det förhållande, att det af Kungl. Maj:t innevarande år till

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

anskaffning af rullande materiel äskade belopp ej obetydligt understiger,
hvad som under de närmast föregående åren för samma ändamål beviljats,
ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för år 1913 till anskaffande af
ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar
bevilja ett anslag af 3,000,000 kronor.

Angående sättet för anskaffande af ifrågavarande medel kommer utskottet
att framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 30 april 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, A. N.
Hahn, friherre J. T. Gripenstedt, grefve P. O. L. Kling spor, IT. F. Lamm, friherre J.
G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, C. G. Ekman, F. Berglund, J. Nilsson, H. Andersson,
F. W. Thorsson, P. Olsson, K. Starbäck, C. Persson, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J.
Ström, E. A. Nilson, J. Olofsson och A. Anderson i Bistock.

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

5

Utlaga 1.

Herr Statsrådet B. A. Petrén.

I den till innevarande års riksdag aflämnade statsverkspropositionen har
Kungl. Maj:t under utgifter för kapitalökning föreslagit Riksdagen, bland annat,
att för år 1913 till inköp af ny rörlig materiel vid statens järnvägar bevilja ett
anslag af 3,000,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen gifver vid handen, att af det sålunda
äskade anslaget ett belopp, approximativt beräknadt till 400,000 kronor, afsetts
till inköp af 90 stycken vagnar för malmtransport.

Vid förberedande behandling af denna fråga har Riksdagens statsutskott
funnit, att man-af den officiella statistiken icke kan erhålla fullt säker kunskap
angående tillgången vid statens järnvägar på malmvagnar under olika år samt
angående skedd nyanskaffning af sådana, n varjämte till utskottets kännedom
kommit, att järnvägsstyrelsen med de af 1910 års riksdag för nyanskaffning af
rullande materiel anvisade medel inköpt 50 stycken malmvagnar utöfver det antal
af 150, som afsetts i Riksdagens i ärendet fattade beslut.

Med föranledande af sålunda förefintlig svårighet för utskottet att bilda
sig säkert omdöme i denna fråga får, med stöd af 46 § i riksdagsförordningen,
jag i egenskap af ordförande i statsutskottet, anhålla, att Ni behagade utverka
Kungl. Maj:ts befallning till järnvägsstyrelsen att meddela utskottet uppgift
dels å antalet vid statens järnvägar nu förefintliga vagnar, afsedda för malmtransport,
äfvensom transportförmågan för hvarje särskildt slag af sådana vagnar,
dels ock å antalet af och transportförmågan hos de vagnar, som under år 1906
användts för transport af de under detta år utfraktade 2,682,894 ton malm, med
upplysning tillika om och i sådant fall i hvilken utsträckning i dessa vagnars
antal ingår rullande materiel, som ej tillhört statens järnvägar.

Stockholm den 22 mars 1912.

Bilaga 2.

Till Riksdagens statsutskott.

I skrifvelse den 29 sistlidne mars har Kungl. Maj:t anbefallt järnvägsstyrelsen
att meddela Riksdagens statsutskott uppgift dels å antalet vid statens
järnvägar nu förefintliga vagnar, afsedda för malmtransport, äfvensom''^ transportförmågan
för hvarje särskildt slag af sådana vagnar, dels ock å antalet af och

6

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

transportförmågan hos de vagnar, som under år 1906 användts för transport af
de under detta år utfraktade 2,682,894 ton malm, med upplysning tillika om och
i sådant fall i hvilken utsträckning i dessa vagnars antal inginge rullande materiel,
som ej tillhörde statens järnvägar.

Till åtlydnad af denna nådiga befallning får järnvägsstyrelsen härmed hänvisa
till nedanstående tabell, som angifver antalet malmvagnar den 1 januari
hvarje år från och med år 1906. De i denna tabell såsom privata angifna malmvagnarna
tillhörde de enskilda grufbolagen men voro inregistrerade i statens järnvägars
nummerserie och användes tillsammans med statens järnvägårs vagnar för
de då utförda malmtransporterna. Dessa vagnar äro icke intagna i järnvägsstyrelsens
officiella berättelse, enär de såsom nämn dt icke tillhörde statens järnvägar.

År.

Antal vagnar
S. J,

den 1 jan.
Privata.

Medeltal
vagnar
under året.

1906 .......

.......1,164

270

1,461

1907 .......

.......1,239

250

1,479

1908 .......

.......1.469

—

1,539

1909 .......

.......1,609

—

1,690

1910.......

.......1,771

—

1,855

1911.......

.......1,939

—

2,024

1912.......

.......2,109

—

2,181

1913.......

....... 2,2541

—

2,254 (beräknadt)

Det i tabellen angifna medeltalet vagnar är medeltalet mellan antalet
vagnar vid resp. års början och slut. Detta medeltal är något för högt, emedan
ökningen af antalet vagnar skett företrädesvis mot slutet af året. Af de privata
vagnarna inköptes af staten 20 st. under år 1906 och de återstående 250 st. under
år 1907, och äro dessa vagnar efter inköpet upptagna i järnvägsstyrelsens officiella
berättelse. Samtidigt som detta senare inköp skedde, försålde statens järnvägar
till bolaget 20 st. af statens vagnar med 45 tons bärighet. Efter år 1908 äger
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag således fortfarande ett antal malmvagnar i
statens järnvägars nummerserie, men dessa vagnar användas icke i trafik utan

endast för bolagets egna transporter från upplag till fartyg och äro icke upp tagna

i järnvägsstyrelsens årsberättelse.

Transportförmågan för malmvagnarna af olika slag beräknas sålunda.

Omloppstiden för vagnarna å linjen Kiruna—Narvik, 129 + 41 = 170 km.,
är beräknad till 5 dagar, hvilken omloppstid genom kontraktet mellan staten och
malmbolagen från och med 1908 är fastslagen såsom den högsta, räknadt från

det att vagnen i Kiruna ställes till bolagets förfogande och tills vagnen åter kommer

till Kiruna bangård. Norska järnvägsförvaltningen skall insätta uti trafiken
Kiruna—Narvik 41/170 af det erforderliga antalet malmvagnar. Detta har
samma verkan, som om statens järnvägars vagnar endast ginge till Riksgränsen,
ombesörjande all malmtrafik mellan denna station och Kiruna, och i stället omloppstiden
minskades till 129/170 x 5 = 3''79 dagar.

1 Under förutsättning att 1912 års riksdag beviljar medel för anskaffning af 90 nya vagnar.

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

7

Då malmlastning. och lossning icke äger rum sön- och helgdagar och då
väderleksförhållandena tidtals afbryta grufbrytning och järnvägsdrift, kan man
med stöd af den gångna tidens erfarenhet icke beräkna mer än högst 275 transportdagar
under året. En malmvagn på linjen Kiruna—Biksgränsen skulle
sålunda årligen kunna göra 275/3,79 = 72,56 turer.

A linjen Kiruna—Narvik användes år 1906 vagnar med dels 45 tons, dels
35 tons bärighet. För transporterna å samma linje under 1913 komma endast
35 tons vagnar till användning, 45 tons vagnarna försåldes nämligen såsom ofvan
nämnts år 1907 till malmbolaget och användas från denna tid endast för transporter
mellan upplag och fartyg. Anledningen till denna försäljning var följande.
45 tonsvagnarna, af hvilka 20 st. funnos, voro 4-axliga boggivagnar, under det
att alla öfriga malmvagnar äro 3-axliga. De förstnämnda vagnarna hade anskaffats
på prof under år 1900 för att erhålla jämförelse med de 3-axliga vagnarna.
Erfarenheten visade emellertid, att de 4-axliga vagnarna icke erbjödo några fördelar
men däremot flera olägenheter, bland hvilka den förnämsta var, att de såväl
vid lastningsbryggor som vid skeppningskajerna icke passade tillsammans med
de 3-axliga vagnarna.

45 tons-vagnarnas transportförmåga uppgick per vagn och år till 72,56 x
45 = 3,265 ton. Då hvarje vagn emellertid 5 % af tiden måste afställas för revision
och reparation, blir årliga transportmängden 3,265 x 0,95 = 3,102 ton.

Enligt samma beräkning blir årliga transportmängden för en 35 tons-vagn
= 72,56 x 35 x 0,95 = 2,413 ton.

För transporterna till Luleå från Kiruna och Gällivare, 305 resp. 205 km,
beräknas i det följande likaledes 5 dagars omloppstid för vagnarna, ehuru denna
omloppstid får anses vara lågt beräknad.

Transporterna till Luleå beräknas under normala förhållanden kunna fortgå
285 dagar årligen.

För dessa transporter användes år 1906 vagnar dels med 35 tons. dels
med 25 tons bärighet, och för transporterna under år 1913 äro dessutom afsedda att
användas vagnar med 30 tons bärighet, hvilka erhållits genom påbyggnad af en
del af de gamla 25 tons vagnarna. Med samma beräkningssätt som ofvan erhållas
följande transportmängder pr vagn och år.

För 35 tons-vagnarna:

y x 35 x 0,95 = 1,895 ton.

För 30 tons-vagnarna:

285

X 30 X 0,95 = 1,625 ton.

För 25 tons-vagnarna:

285

x 25 x 0,95 = 1,354 ton.

5

År 1906 transporterades å linjen Kiruna—Narvik 1,561,821 ton malm.

För denna transport användes dels de 20 45 tons-v§gnarna, hvilkas transportförmåga
uppgick till 20 x 3,102 ton = 62,040 ton. Återstoden 1,561,821 —
62,040 = 1,499,781 ton transporterades med 35 tons-vagnar, och erfordrades för

denna transport således - ’9 — = 622 vagnar.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

I medeltal funnos under år 1906 af 35 tons-vagnar 501 st., som tillhörde
statens järnvägar, och 250 st. vagnar, som ägdes af graf bolagen. Af samtliga
35 tons-vagnar återstodo således 129 för andra transporter än från Kiruna till
Narvik.

Från Kiruna och Gällivare transporterades under år 1906 till Luleå (och
Karlsvik) sammanlagdt 1,121,073 ton. De 129 vagnarna med 35 tons bärighet
hade enligt ofvanstående beräkning en transportförmåga af 129 x 1,895 = 244,455
° 876 618

ton. Återstå alltså 876,618 ton. För denna transport erfordras = 648 väg nar

med 25 tons bärighet. 690 sådana vagnar funnos, däri inberäknade 20 vagnar,
som staten under året inköpte af Bergverksaktiebolaget Freja. Alltså fanns ett
öfverskott af 42 st. 25 tons-vagnar, hvilkas sammanlagda bärighet uppgår till
1,050 ton.

Antalet bärighetston för samtliga transporterna ifråga utgör således enligt
det förestående:

20x45 = 900

751x35 = 26,285

648x25 = 16,200

Summa 43,385 bärighetston.

Öfverskottet, 1,050 bärighetston, utgör således 2,4 % af hela den erforderliga
vagnparken.

För år 1913 stå följande antal vagnar af olika slag till förfogande under
förutsättning, att Riksdagen beviljar anslag till 90 nya malmvagnar:

35 tons vagnar............ 1,564 st.

30 » » ........... 315 ^

25 » • » _..... 375 »

Summa 2,254 st.

De malmtransporter, som under år 1913 beräknas komma till utförande, äro

Kiruna—Narvik.......... 3,100,000 ton

Kiruna—Luleå.......... 325,000 »

Gällivare—Luleå......... 1,000,000 »

Summa 4,425,000 ton

= 1,285 vagnar.

För transporterna Kiruna—Narvik användas numera, som redan nämnts,
endast 35 tons-vagnar. För denna trafik erfordras därför enligt ofvanstående
3,100,000
2,413

För transporterna till Luleå skulle sålunda stå tillförfogande 1,564—1,285 = 279
vagnar med 35 tons bärighet, som kunna pr år transportera 279x1,895 = 528,705
ton. Med de 315 vagnarna med 30 tons bärighet kunna transporteras 315 x 1,625
= 511,875 ton. Återstå således 1,325,000 — (528,705 + 511,875) = 284,420 ton. Härför

erfordras

284,420

1,354

= 210

med 25 tons

bärighet.

Då 375 sådana vagnar fin -

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

9

nas, blir öfverskottet alltså 165 vagnar med en sammanlagd bärighet af 4,125 ton.
Bärigheten af de för transporterna erforderliga vagnar utgör:

1,564x35 = 54,740
315x30 = 9,450
210x25 = 5,250

Samma 69,440 bärighetston.

Öfverskottet, 4,125 ton, utgör således 5,9 / af hela den erforderliga vagnparken.

Dessa öfverskott i transportförmåga finnas dock icke i verkligheten. Beräkningarna
äro gjorda under förutsättning, att transporterna fördela sig jämnt
öfver hela året, att det beräknade antalet transportdagar verkligen kan utnyttjas
samt att alla vagnar å linjen Kiruna—Luleå verkligen kunna omsättas hvar 5:te
dag. Detta kan dock icke påräknas.

Såsom exempel på, att transporterna icke fördela sig jämnt öfver hela året,
bifogas en grafisk framställning af transporterna å linjen Kiruna—Narvik för
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags räkning under de olika månaderna under
åren 1910 och 1911. Såsom af denna tablå framgår, utgjorde transporterna:

Max.

år 1910 . . 215,345 ton (aug.)
» 1911 . . 243,390 > >

Min.

136,706 ton (dec.)
115,010 » (jan.)

Medeltal
under året.

166,700 ton
197,260 »

I nedanstående tabell äro angifna antalet vagnar under olika år samt den
transporterade malmkvantiteten dels totalt, dels pr vagn. Af denna tabell framgår,
att utnyttjandet af vagnarna ökats under årens lopp.

År.

Medeltal vag-nar under
året.

Transporterad malmkvantitet ton
totalt. pr vagn.

1906 .....

1,461

2,682.894

1,835

1907 .....

1,479

2,650,854

1,792

1908 .....

1,539

2,818,626

1,831

1909 .....

1,690

2,419,064!

1,431

1910.....

1,855

3,537,015

1,907

1911.....

2,024

4,035,443

1,994

1912.....

2,181

4,160,000 (beräknad)

1,907

1913.....

2,254 (beräknadt)

4,425,000 (beräknad)

1,963

Ehuru järnvägsstyrelsen icke anmodats afgifva någon förklaring öfver det
af statsutskottet påpekade förhållandet, att järnvägsstyrelsen af det af 1910 års

1 Minskad trafik på grund af storstrejk.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 49 Käft. (Nr 68.)

2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

riksdag beviljade anslaget för nyanskaffning af rullande materiel inköpt 50 st.
malmvagnar utöfver det antal af 150, som afsetts i Riksdagens i ämnet fattade
beslut, anser sig järnvägsstyrelsen dock böra uttala sig angående detta förhållande.

Hvad då först beträffar det i statsutskottets skrifvelse angifna antalet 150,
torde denna siffra bero på någon felskrifning, då antalet i Knngl. Maj:t nådiga
proposition till 1910 års riksdag, hvilken proposition i denna del bifölls, angifves
vara 165. Det äger dock sin riktighet, att järnvägsstyrelsen inköpte 50 malmvagnar
utöfver det antal, som ursprungligen begärts hos Kung! Makt.

När järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj:t ingifver sin underdåniga skrifvelse
angående behof af ny rullande materiel vid statens redan trafikerade banor, måste
järnvägsstyrelsen vid beräknandet af det erforderliga anslaget utgå från enhetspriser
å vagnarna, hvilka icke äro för snäft afmatta. Priserna för olika slag af
rullande materiel kunna nämligen icke så långt i förväg exakt beräknas. Det är
dock nödvändigt, att anslaget blir så stort, att det för trafikbehofvet erforderliga
vagnantalet äfven kan erhållas.

I det nådiga brefvet den 29 juli 1910, i hvilket Kungl. Maj:t meddelade
järnvägsstyrelsen Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut angående anslaget till ny
rullande materiel för år 1911, finnes icke något uttalande, som ger vid handen, att
dittills följd praxis i fråga om disponerande af utaf statsmakterna för sådant
ändamål anvisade medel äfven i förevarande fall icke skulle tillämpas. Denna
praxis har bestått däruti, att slutsumman af det af Kungl. Maj:t och Riksdagen
för rullande materiel anvisade beloppet för järnvägsstyrelsen varit normerande,
och att, då priserna för resp. slag af rullande materiel själffallet icke låta sig på
förhand exakt beräknas, de till grund för anslagets storlek lagda priserna, såsom
eck städse framhållits, endast äro att anse såsom approximativt beräknade.

I början af 1900-talet fanns i de nådiga trefven till järnvägsstyrelsen
nedan återgifna formulering inryckt, nämligen »Vid underdånig föredragning —

---hafva Yi funnit godt----bemyndiga Eder att gå i författning

om anskaffande af ofvan angifna rörliga materiel för statens trafikerade järnvägar
för därför beräknad kostnad, tillhopa — — kronor, med rätt för Eder att, om
öfverskott uppstår å någon af de för berörda materiel upptagna poster, använda
detsamma till täckande af sådana brister å andra af ifrågavarande poster, som
icke kunnat undvikas.»

Med stöd af denna formulering har den praxis utbildat sig, att anslagets
slutsumma af järnvägsstyrelsen betraktats såsom anvisad för anskaffande af rullande
materiel, men att ifråga om de olika posternas stycketal dessa varit af
sekundär betydelse.

Då vid 1910 års anbudspröfning priset å malmvagnar betydligt nedgått
på grund af att den under år 1909 förefintliga sammanslutningen af vagnfabxikanterna
upphört, och en skarp konkurrens i stället ägt rum, fann järnvägsstyrelsen
sig böra ånyo infordra anbud å vagnar för de medel, som återstodo af det
af Kungl. Maj:t för år 1911 anvisade anslaget till sådana vagnar, och inköptes
därför ytterligare förenämnda 50 malmvagnar.

Då ett konstant behof af malmvagnar föreligger, ända tills den i 1907 års
malmaftal förutsatta maximala transportmängden är uppnådd, förefanns icke någon
tvekan att, då priset å malmvagnarna var ovanligt billigt, inköpa så många
flera malmvagnar, som anslagets slutsumma medgaf. Enligt beräkningarna öfver

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

11

det antal malmvagnar, som eljest skulle begärts af 1911 års riksdag, uppgick
detta antal till omkring 200 vagnar, hvilket antal emellertid med hänsyn till att
50 st. malmvagnar utöfver behofvet kunde inköpas under år 1910, kunnat begränsas
till 150 malmvagnar. Stockholm den 10 april 1912.

Kungl. järnvägsstyrelsen.

F. W. H. PEGELOW.

Ivar Virgin.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

Malmtransporter för Luossavara-Kirunavara
1910.

Ton.

220,000

200,000

180,000

160,000

140,000

120,000

100,000

80,000

60.000

40,000

20,000

Ton.

220,000

200,000

180,000

160,000

140,000

120,000

100,000

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Ang. Sept. Okt. Hov. Dec. Medeltal pr månad.

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

13

aktiebolag å linjen Riksgränsen—Narvik.

Ton.

260,000

240.000

220.000
200,000
180,000
160,000

140.000

120.000
100,000

80,000

60,000

40.000

20.000

Jan. Febr. Mars April Maj Juni

1911.

Ton.

Juli Ang. Sept. Okt. Nov.

260,000

240.000

220.000

200,000

180,000

160,000

140,000

120,000

100,000

Dec. Medeltal pr månad.