Statsutskottets utlåtande Nr 53.

Nr 53.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 april 1912 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. May.ts proposition angående
utvändig reparation af stora sjukhusbyggnaden vid garnisonssjukhuset
i Stockholm. (l:a Afd.)

I eu den 6 mars 1912 till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 68) bar Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
medgifva, att af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar må användas
ett belopp af 20,000 kronor för utvändig reparation af stora sjukhusbyggnaden
vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i detta ärende,
som anmälts efter gemensam beredning inom landtförsvars- och finansdepartementen,
är af följande lydelse:

»Garnisonssjukhusets i Stockholm byggnader äro för närvarande
till det yttre i ett synnerligen dåligt skick. Putsen är till stor utsträckning
lös, och tid efter annan nedfalla stora delar däraf, särskild! å
hufvudbyggnaden. Äfven taklisterna äro å många ställen nedfallna.

Enligt § 38 af det för sjukhuset gällande reglemente tillkommer
tillsynen öfver sjukhusets byggnader öfverintendentsämbetet, som ansvarar
för deras behöriga underhåll och ombesörjer alla mera väsentliga
reparationer, hvaremot det åligger sjukhusförvaltningen att låta verkställa
mindre reparationer af byggnaderna.

Chefläkaren har ansett ett af hjälpande af ofvannämnda brister vara
oundgängligen nödvändigt och har hos öfverintendentsämbetet begärt
utredning om, till livilket omfång reparationer å sjukhusets olika byggnaders
yttre äro af nöden, och om kostnaderna för desammas utförande.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 saml. 45 höft. (Nr 53—57.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

Öfverintendentsämbetet har äfven till chefläkaren afgifvit förslag
till utvändig reparation af sjukhusets byggnader, och hafva kostnaderna
härför beräknats uppgå till 29,400 kronor, däraf 20,120 kronor för
stora sjukhusbyggnaden, 6,600 kronor för öfriga byggnader samt 2,680
kronor för tillsyn och oförutsedda utgifter.

Då garnisonssjukhuset saknar medel till utförande af ofvan berörda
reparationer, har chefläkaren i underdånig skrifvelse anhållit, att Kung].
Maj:t måtte för ändamålet anvisa ett belopp af högst 29,400 kronor.

Arméförvaltningens civila departementet har erinrat, att kostnaderna
för mera väsentliga reparationer å ifrågavarande byggnader äro afsedda
att bekostas,'' icke af sjukhusets anslag utan af vederbörliga medel under
sjunde hufvudtiteln. Departementet har därför ansett, att det i första hand
bör tagas i öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande kostnader böra
upptagas i samband med vederbörliga reparationsförslag, som öfverintendentsämbetet
har att afgifva beträffande de under denna myndighets
tillsyn ställda byggnader. Allenast under förutsättning, att medel
under sjunde hufvudtiteln icke kunna tagas i anspråk för de nu föreslagna
vidlyftiga arbetena, bör det enligt departementets mening tagas
i öfvervägande, om medel från fjärde hufvudtiteln böra för ändamålet
särskild! anvisas.

Departementet har i detta afseende upplyst, att å staten för
garnisonssjukhuset i Stockholm fanns vid slutet af år 1910 en reservation
af 10,796 kronor 9 öre, men att denna reservation komme att
tagas i anspråk dels till arfvoden åt två underläkare och en amanuens
vid sjukhuset, jämlikt nådigt bref den 10 juni 1910, dels till beredande
af förhöjda arfvoden åt två sjuksköterskor vid sjukhuset, jämlikt
nådigt bref den 25 november 1910.

Vid sådant förhållande och då departementet icke ansett det kunna
ifrågasättas, att besparingar å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg
skulle ens till någon del användas till bestridande af kostnaderna för
de föreslagna reparationsarbetena å garnisonssjukhuset i Stockholm, har
departementet hemställt, att, därest medel från fjärde hufvudtiteln måste
för ändamålet tagas i anspråk, det erforderliga beloppet, högst 29,400
kronor, måtte anvisas att utgå från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Öfverintendentsämbetet har vitsordat, att de begärda reparationsarbetena
verkligen äro af behofvet påkallade samt att det åligger

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

D

ämbetet, som emellertid delar underhållsskyldigheten med sjukhusförvaltningen,
att vidmakthålla byggnadernas yttre. Härvid har öfverintendentsämbetet
dock anmärkt, att öfriga underhållsåtgärder, som det
tillkommer öfverintendentsämbetet att fullgöra beträffande garnisonssjukhuset
i Stockholm, äro ganska betydande, och att under de senare
åren sådana, som prof väte vara för sjukhuset viktigare än den yttre
afputsningen, utförts i stor utsträckning, att öfverintendentsämbetet dessutom,
med hänsyn till dess relativt knappa medelstillgång, funnit
olämpligt att på byggnadernas i fråga yttre nedlägga något större
belopp, då det torde få anses ovisst, huru länge dessa vidare komme att
för sitt nuvarande ändamål användas, eller om de ens skola förblifva
i statsverkets ägo, att det svårligen och i allt fall icke utan ökad kostnad
låter sig göra att endast delvis och efter hand iståndsätta den stora
sjukhusbyggnadens yttre, som drager den ojämförligt största kostnaden,
utan att denna byggnad måste på en gång repareras, hvadan någon
fördelning af kostnaderna härför under flera år icke kan ifrågakomma,
samt att det kostnadsbelopp, som nu erfordras för förevarande ändamål,
är alltför betydande för att kunna bestridas af de till öfverintendentsämbetets
disposition ställda ordinarie anslagsmedel.

På grund af hvad öfverintendentsämbetet sålunda anfört, har ämbetet,
i likhet med arméförvaltningens civila departement, hemställt, att, om
ifrågavarande reparation pröfvas böra komma till utförande, till ämbetets
förfogande måtte ställas ett belopp af högst 29,400 kronor från fjärde
hufvudtitelns allmänna besparingar.

Äfven om garnisonssjukhuset framdeles kan komma att förläggas till
annan plats än den nuvarande, anser jag dock tidpunkten härför vara
så pass aflägsen, att kronan icke kan underlåta att tillsvidare hålla
byggnadernas yttre i ett försvarligt skick.

Efter att vid besök å platsen hafva tagit i betraktande bristfälligheterna
å byggnaderna, har jag under förnyad öfverläggning med
öfverintendenten kommit till den åsikten, att stora sjukhusbyggnaden
snarast bör repareras på föreslaget sätt, under det att med reparationen
af öfriga byggnader torde kunna anstå. Kostnaderna för de i fråga
om stora sjukhusbyggnaden nödvändiga arbetena skulle enligt förslaget
uppgå till 20,120 kronor, oberäknadt tillsyn och oförutsedda utgifter.
Emellertid torde, enligt hvad jag erfarit, kostnaderna i ett för allt icke
behöfva beräknas högre än 20,000 kronor.

De af öfverintendentsämbetet disponerade anslagsmedlen lära näppeligen
förslå att ensamt för garnisonssjukhusets reparation bestrida en

4

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

så pass stor summa som 20,000 kronor; och då andra medel icke
finnas att för ändamålet använda, ansluter jag mig till förslaget att
för ifrågavarande utgift anlita fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar,
hvilka därtill lämna tillgång.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad i denna proposition
föreslagits, hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att af fjärde hufvudtitelns
allmänna besparingar må användas ett belopp
af 20,000 kronor för utvändig reparation af stora
sjukhusbyggnaden vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

Stockholm den 26 april 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, friherre
J. T. Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, friherre C. H. Falkenberg, friherre J. G.
Beck-Friis, F. Berglund, A. Aström, N. O. Bruce, C. I. Asplund, A. TV. Lindh, F. W.
Thorsson, P. Olsson, G. Persson, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström, A. Ifvarsson, F.
F. Hellberg, A. P. Gustafsson, J. E. Berglund och K. A. M. J:son Martin.