Statsutskottets utlåtande Nr 23.

i

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af kamrarnas återremiss å det i punkt 50
under utskottets utlåtande nr 8 omförmälda ärende angående
vissa befattningsliafvares vid tekniska högskolan
lönetursrätt.

(2:a Afd.)

I en inom Första kammaren af herr J. E. Berglund väckt motion
(nr 39) hade föreslagits, att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i riksdagsbeslutet
af år 1909 angående löneregleringen för tekniska högskolans
vaktmästare, laboratorietjänare och maskinist, att dem måtte tillerkännas
rätt till tjänstårsberäkning från sin anställningsdag såsom ordinarie befattningshafvare
vid högskolan.

Till stöd för denna framställning hade i motionen anförts följande:

»Genom 1909 års riksdagsbeslut reglerades nu gällande lönestat för
Kungl. Tekniska Högskolan att tillämpas från och med år 1910.

_ Därmed bestämdes af Riksdagen till siffran såväl lönen som tjänstgöringspenningar
för samtliga befattningshafvare, och uppfördes betjäningen
därmed på s. k. ordinarie stat. Dessförinnan åtnjöt »Högskolan»
ett visst anslag, hvarifrån bland annat aflöning utgick till betjäning på
sätt Högskolestyrelsen ägde att närmare besluta.

På grund af de alltsedan midten af 1890-talet alltjämt stegrade levnadskostnaderna
funno sig Högskolans betjänte omsider nödsakade att
ingå till styrelsen med vördsam anhållan om sådan förbättring af löneförmånerna,
som på grund af dyrtidsförhållandena kunde anses af behofvet
påkallad. Denna framställning föranledde, att Tekniska Högskolans
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt, 22 käft. (Nr 23—24.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

styrelse hos Kungl. Maj:t äskade ett förhöj dt anslag för att kunna tillmötesgå
betjäningens begäran.

I afbidan på en redan planerad lönereglering framlade Kungl. Maj:t
för 1907 års Riksdag proposition om anslagets höjande så, att en tillfällig
löneförbättring för åren 1908 och 1909 skulle kunna åstadkommas. Riksdagen
beviljade också propositionen, hvarigenom 10 % förhöjning af då
existerande löner fastställdes för de båda åren liksom för andra med dem
jämställda befattningsinnehafvare.

En för Tekniska Högskolans utvidgning och omorganisation tillsatt
kommitté framlade under denna tid utom förslag i förenämnda syfte äfven
förslag om lönereglering.

Af Kungl. Maj:t på kommittébetänkandet grundad proposition förelåg
vid 1909 års riksdag med det resultat, som i början blifvit nämndt.

Tekniska Högskolans af löneregleringen berörda betjäning, då denna
reglering trädde i kraft, utgjordes af en l:ste vaktmästare, fyra laboratorietjänare
och en maskinist. Dessa äro alla såsom ordinarie befattningsinnehafvare
anställda vid Högskolan: förste vaktmästaren K. A. Johansson
sedan den 1 augusti 1892, laboratorietjänaren vid Bergsskolan C. A.
Svensson sedan den 1 oktober 1895, laboratorietjänarne vid kemiska laboratoriet,
fysiska och elektrotekniska laboratoriet F. E. Ahlstrand och E.
G. Tyllström och maskinisten K. A. Korsner, alla tre sedan den 1 januari
1899, samt laboratorietjänaren vid kemiska laboratoriet A. Törnqvist sedan
den 1 januari 1908.

Lönerna för ofvannämnda betjänte äro:

l:ste vaktmästaren kr. 900: —

Laboratorieränarna och maskinisten 700 kr. hvardera.

Tj änstgöringspenningar:

l:ste vaktmästaren ................................. 450 »

laboratorieränarna och maskinisten 350 » hvardera
Ortstillägg för samtliga............. 150 » 5

Från dessa summor, kr. 1,500 för l:ste vaktmästaren och kr. 1,200
för hvar och en af de Övriga, fråndrages kr. 250 på hvar och en för åtnjuten
bostadsförmån.

Löneregleringen bestämde vidare för hvar och en ett ålderstillägg
efter fem och ytterligare ett efter tio års tjänstgöring, å hvartdera 100 kr.

Med undantag af l:ste vaktmästarens äro inkomstförhållandena ungefär
desamma som under åren 1908 och 1909, beroende därpå, att inga
ålderstillägg fått uppbäras.

Då vid löneregleringens tillämpning den 1 januari 1910 K. A. Johansson
räknade en tjänstetid af 17 år och 5 månader, C. A. Svensson 15 år

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

3

och 3 månader, F. E. Ahlstrand, E. G. Tyllström och K. A. Korsner jämt
11 år hvardera, lefde alla dessa fem i den bestämda öfvertygelsen att på
grund af tjänstårsberäkning vara berättigade i högsta lönegraden. Emellertid
erhöllos, som nämndt, inga ålderstillägg, hvilket vid närmare . efterforskning
med all sannolikhet berodde därpa, att ingen framställning af
vederbörande gjorts i syfte att dessa fem betjånte matte tillerkännas
tjänstårsberäkning. Det var därför gifvetvis med stor besvikenhet dessa
togo del af beslutet om löneregleringen, då ålderstilläggen i fyra fall på
fem skulle bli den enda väntade inkoinstförbättringen.

Under förutsättning, att ålderstilläggen af samtliga skola intjänas pa
tio år, räknadt från 1910 års början, och att alla komma, att gorå det, i
stället för att få tillgodoräkna sig redan 1910 innehafda tjänstår, erhåller
hvar och en därigenom 1,500 kronors mindre inkomst under ifrågavarande
tioårsperiod, som synes, en för dylika tjänsteställningar afsevärd summa.
Helt naturligt ansågo sig de som saken berörde vara i sin fullgoda rätt
till ålderstillägg, ehuru de ej formellt sedt före 1910 varit uppförda på. ordinarie
stat, dock utan afbrott i tjänsten varit anställda såsom .ordinarie
befattningsinnehafvare vid Tekniska Högskolan under förut angifna tidsperioder.
Och då allting i {ifrigt, beträffande tjänsteåligganden, afdrag å
lönen till civilstatens pensionsinrättning m. in. gifvit. vid handen, att i
realiteten ingen skillnad förefunnits mellan högskolebetjaningen och andra
i statens tjänst närmast jämställda, må det ej förvåna, att såväl en önskan
som bestämd förväntan existerat att äfven i rättigheter blifva likställda.

Det förhållandet, att Högskolans herrar professorer, i enlighet med
vederbörandes framställning vid samma lönereglering beviljades att räkna
sig till godo redan innehafda tjänstår, stärkte den uppfattningen, att ett
förbiseende beträffande betjäningens motsvarande rättighet ägt rum. I anledning
häraf gjordes af de fem Högskolans betjänte, som voro intresserade
i ålderstilläggsfrågan, underdånig anhållan hos Kungl. Maj:t om sådana
åtgärders vidtagande, att ålderstilläggen måtte beviljas utgå redan från
och med år 1910 på grund af redan då innehafda tjänstår.

Såväl Högskolans nuvarande rektor som dess styrelse hysa i princip
samma uppfattning om betjäningens rätt i fråga, som betjäningen själf,
hvilket också framgått af på sin tid afgifna utlåtanden. Detta oaktadt
föranledde den i underdånighet gjorda framställningen icke någon Kungl.
Maj:ts åtgärd på grund af den ursprungliga framställningen i löneregleringsfrågan
och riksdagsbeslutets formulering.

Det vill äfven synas, att utom förlusten af ålderstillägg under förut
angifna omständigheter en annan konsekvens följer, nämligen ett menligt
inverkande på pensionsfrågan, ty utan rätt till tjänstårsberäkning före år

4

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Utskottets

yttrande.

1910 lärer väl ingen* af åsyftade tjänstinnehafvare vid 67 års ålder komma
upp till oafkortad pensionsrätt.

Af hvad sålunda anförts se sig ifrågavarande betjänte med dem till
buds stående medel urståndsätta att vinna rättelse beträffande sina ålderstillägg.

Då det synes otroligt, att Riksdagens mening skulle varit den att
underkänna statstjänares genom mångårigt arbete i verkligheten in tj äntå
förmåner, finner jag det i hög grad behjärtansvärdt, att sådan åtgärd vidtages,
att tekniska högskolans betjäning genom Riksdagens försorg sättes i
tillfälle att åtnjuta ålderstillägg på sätt 1909 års lönereglering bestämmer,
oaktadt densamma icke före denna reglering var uppförd på ordinarie stat.

Gifvetvis hade det varit önskvärdt, att en framställning i detta syfte
gjorts snarast möjligt efter löneregleringens tillämpning, d. v. s. till 1911
års Riksdag, men då ifrågavarande betjänte ej tidigare haft det fullt klart
för sig, att endast Riksdagen ägde besluta i ett dylikt fall, torde det vara
ursäktligt, om frågan först nu förelägges densamma till pröfning.»

Utskottet hade i punkt 50 af sitt utlåtande nr 8 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel hemställt, att förevarande
motion icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har denna punkt
blifvit af båda kamrarne till utskottet återförvisad.

A den före år 1910 gällande staten för tekniska högskolan var till
betjäningens aflöning uppfördt ett anslag å 5,100 kronor, från hvilket utgingo
arfvoden till, bland andra, en vaktmästare, fyra laboratorietjänare
och en maskinist; och voro vid 1909 års utgång anställda såsom vaktmästare
K. A. Johansson, såsom laboratorietjänare C. A. Svensson, F. E.
Ahlstrand, E. G. Tyllström och A. Törnqvist samt såsom maskinist C. A.
Korsner. Dessa betjänte innehade sålunda icke ordinarie tjänst vid högskolan,
och då motionären såväl i sin ofvannämnda hemställan som i den
därtill gifna motiveringen om bemälde betjänte använder uttrycket »ordinarie
befattningshafvare», torde det därför få antagas, att motionären
afsett att beteckna det förhållandet, att de viss tid haft stadigvarande anställning
vid högskolan. Vid 1909 års lönereglering uppfördes å ordinarie
stat en förste vaktmästare med en aflöning å 1,500 kronor samt fyra laboratorietjänare
och en maskinist med en aflöning för hvardera af dem af
1,200 kronor, hvarjämte en hvar af bemälde befattningshafvare är berättigad
till två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera efter fem och tio år.

Från och med år 1910 blef hvar och en af ofvannämnda personer

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

5

innehafvare af den å ordinarie stat sålunda uppförda tjänst, som motsvarade
den af honom förut bestridda tjänsten. Hvad då beträffar motionärens
nu föreliggande förslag, hvilket, med den tolkning utskottet här
ofvan gifvit uttrycket »ordinarie befattningshafvare», torde, af motiveringen
att döma, få antagas afse beredande af rätt åt de nuvarande innehafvarne
af berörda ordinarie befattningar att för erhållande af ålderstillägg å de
särskilda tjänsterna tillgodoräkna sig den tid, de före år 1910 innehaft
stadigvarande anställning såsom respektive vaktmästare, laboratorietjänare
och maskinist vid tekniska högskolan, vill utskottet till en början''framhålla,
att förslaget innebär en afvikelse från den vid de senare årens löneregleringar
allmänt tillämpade grundsatsen, att tjänstgöring såsom extra
ordinarie ej får tillgodoräknas vid lönetursberäkning såsom ordinarie. Emellertid
synes i förevarande fall vissa billighetsskäl föreligga för beredande åt
flertalet af nu ifrågavarande tjänsteinnehafvare af en dylik lönetursrätt.
Frånsedt den långa tid, under hvilken Johansson, Svensson, Ahlstrand, Tyllström
och Korsner faktiskt bestridt de tjänster, hvaraf de nu äro ordinarie
innehafvare, förekommer nämligen, enligt hvad utskottet inhämtat, att med
tillämpning af kungl. brefvet den 31 maj 1878, hvarigenom tekniska högskolans
föreståndare, ordinarie lärare och vaktbetjänte förklarats skola vara delägare
i civilstatens pensionsinrättning från och med den 1 januari 1879,
ofvannämnde vaktmästare, tre laboratorietjänare och maskinist erlagt föreskrifna
afgifter, Johansson från och med augusti 1892, Svensson från och
med oktober 1895, Ahlstrand och Tyllström från och med januari 1899 samt
Korsner från och med december 1899 dels till pensionsinrättningens tjänstemannafond
för rätt till erhållande af pension för egen del från nämnda fond,
dels ock till Civilstatens enskilda änke- och pupillfond — från och med år
1908 Civilstatens änke- och pupillkassa — för rätt till pension för änka
och barn. Då nämnda personer sålunda i nu förevarande hänseende betraktats
såsom ordinarie tjänsteinnehafvare och fullgjort erforderliga inbetalningar
för erhållande af pensionsförmåner, som eljest endast äro förenade
med ordinarie befattningar, vill det synas utskottet, som om härutinnan
läge starka billighetsskäl för att jämväl i afseende å lönetursrätt
betrakta deras anställning vid högskolan före år 1910 såsom ordinarie.
Utskottet kan emellertid icke tillstyrka, att de ålderstillägg, som med en
sådan lönetursberäkning må vara intjänta, få uppbäras för tid före år
1913, utan anser att desamma böra utgå först från och med nämnda år.

Beträffande Törnqvist, hvilken varit såsom laboratorietjänare anställd
i högskolans tjänst från och med den 1 januari 1908, vid hvilken tidpunkt
civilstatens pensionsinrättning förändrades till enbart änke- och
pupillkassa, har han sålunda icke kunnat till pensionsinrättningen erlägga

<5

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

några afgifter för egen pensionering från tjänstemannafonden; och har
han ej heller, såvidt af utskottet från änke- och pupillkassan tillhandakornna
uppgifter framgår, till denna kassa verkställt några inbetalningar.
Vid sådant förhållande anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att Törnqvist
erhåller lönetursrätt för de båda åren 1908 och 1909, som han före
erhållande af sin ordinarie tjänst varit vid högskolan anställd.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att följande tjänsteinnehafvare
vid tekniska högskolan, nämligen förste vaktmästaren
K. A. Johansson, laboratoriet]änarne C. A.
Svensson, F. E. Ahlstrand och E. G. Tyllström samt
maskinisten C. A. Korsner, må, för erhållande af ålderstillägg
å sina respektive tjänster från och med år 1913
eller därefter, tillgodoräkna sig den tid de före år 1910
innehaft stadigvarande anställning vid högskolan, Johansson
såsom vaktmästare, Svensson, Ahlstrand och Tyllström
såsom laboratorietjänare samt Korsner såsom
maskinist.

Stockholm den 22 mars 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, S. H. Kvarnzelius, grefve F.
Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm, friherre J. T. Gripenstedt, grefve
P. O. L. Kling spor, friherre C. EL Falkenberg, friherre J. G. Beck-Friis,
A. C. Lindblad, C. G. Ekman, N. O. Bruce, A. Wiklund, H. Andersson
i Skifarp, F. W. Thorsson, P. Olsson, C. Persson, K. V. Rydén, J. A. Sjö,
N. E. Lindberg, J. Ström., E. A. Nilson och J. Pälsson.