Statsutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 mars 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande sex särskilda
ordinarie anslag under riksstatens fjärde hufvudtitel.

(l:a Afd.)

l:o.

I punkt 21 af fjärde liufvudtiteln af den till Riksdagen den 13
januari 1912 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof har Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen att öka anslaget till de
värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. in., nu 2,642,364
kronor, med, i jämnt krontal, 131,641 kronor till 2,774,005 kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden den .13 januari 1912 har departementschefen beträffande
det nu ifrågavarande anslaget anfört följande:

»Af detta anslag har för rullföringsväsendet å fastlandet och å
Gottland, till färdkostnader och mönstringskostnader plägat utgå vissa
belopp, som icke beräknats direkt efter de värnpliktiges tjänstgörings -dagar. Däremot har naturligtvis penningbidraget och penningtillskottet
plägat beräknas direkt efter tjänstgöringsdagarna.

För rullföringsväsendet å fastlandet och å Gottland synes mig böra
beräknas samma belopp som vid senaste Riksdagar: respektive 219,985
och 13,000 kronor.

Färdkostnaderna nedsattes vid 1911 års Riksdag från 450,000 till

350,000 kronor och torde böra alltjämt upptagas till sist nämnda belopp.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 21 käft. (Nr 22.) 1

De värnpliktigas
aflöning,
inskrifning
och redovisning
ra. m.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

Mönstringskostnaderna, hittills beräknade till 25,000 kronor, skulle
måhända nu kunna nedsättas något, sedan 1911 års Riksdag beslutat
ändring i värnpliktslagen, afseende mönstringsresornas inskränkande;
men det synes mig lämpligast att, innan någon nedsättning sker, afvakta
verkningarna af berörda lagändring.

Om i afseende å de värnpliktigas tjänstgöringsdagar tillämpas förut
(sid. 116) angifna, af såväl arméförvaltningen som mig förordade beräkningsgrunder,
komma penningbidraget och penningtillskottet att uppgå
till respektive 1,926,940 kronor 40 öre samt 116,079 kronor 40 öre.

Anslagssumman för år 1913 kommer således att blifva (219,985 +
+ 13,000 + 350,000 + 25,000 + 1,926,940: 40 + 116,079: 40 =) 2,651,004
kronor 80 öre.

Samtliga ofvan nämnda utgiftsposter hafva upptagits fullständigt
i enlighet med arméförvaltningens förslag. Arméförvaltningen har dessutom
beräknat en ny utgiftspost om 123,000 kronor till understöd åt
vissa värnpliktigas familjer. Denna fråga är ännu icke i det skick,
att den kan föredragas inför Kungl. Maj:t, men då så torde blifva
fallet inom kort, har jag låtit, upptaga äfven sistnämnda utgiftspost i
bifogade beräkning af förevarande anslag (se bil. 70), hvilken beräkning
slutar å en summa af 2,774,004 kronor 80 öre.»

I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 1) har herr E. Räf
m. fl. hemställt, att Riksdagen måtte besluta, att dagaliöningen till de
värnpliktige under deras vapenöfning bestämmes till 50 öre pr dag
samt att denna aflöning skall utgå äfven innevarande år.

Uti en likaledes inom Andra kammaren väckt motion (nr 68) kar
herr G. Kronlund m. fl. hemställt, att Riksdagen ville besluta, att aflöningen
till de värnpliktige äfven under deras rekrytutbildning måtte
bestämmas till 50 öre om dagen, och att Riksdagen måtte anslå därtill
erforderligt belopp.

Vidare hafva till utskottet remitterats tvenne likalydande motioner,
väckta den ena (nr 21) inom Första kammaren af herrar G. Rosén
och W. Skarstedt, den andra (nr 114) inom Andra kammaren af herr
W. Bäckström, däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta, att de värnpliktiges
dagaflöning skall från och med år 1913 utgå med 50 öre, samt
anvisa härför erforderligt belopp.

Beträffande de till stöd för motionerna anförda skälen får utskottet
hänvisa till själfva motionerna.

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

3

Kungl. Maj:t har genom en den 19 januari 1912 dagtecknad proposition
(nr 21) med förslag till lag om ändring i vissa delar af värnpliktslagen
den 14 juni 1901 föreslagit, att öfningstiden för icke vapenföra
värnpliktiga skulle inskränkas till 182 dagar. Riksdagen har numera
bifallit denna Kungl. Maj:ts proposition, och kommer häraf att
föranledas minskning i utgifterna från de i detta utlåtande omförmälda
anslagen, hvilka alla äro beräknade med hänsyn till i statsverkspropositionen
angifna antalet tjänstgörings dagar för de värnpliktiga. Departementschefen
har till Riksdagens ledamöter öfverlämnat beräkningar dels
af den minskning i antalet tjänstgöringsdagar och dagar med penningtillskott
för icke vapenföra värnpliktiga, som kommer att uppstå på grund
af nämnda inskränkning i öfningstiden för de icke vapenföra värnpliktiga,
dels ock af de besparingar å vissa statsanslag, som af samma
anledning uppkomma. Af berörda beräkningar, som i hvad de angå
anslag under fjärde hufvudtiteln vidfoga^ detta utlåtande, framgår, att
besparingarna å följande anslag uträknats till nedan angifna belopp:

anslaget till de värnpliktigas aflöning, inskrifning och

redovisning......................................................... kr.

» » arméns mathållning............................................ »

7> » arméns munderingsutrustning ........................ »

» » arméns diverse intendenturbehof ................. ))

» » arméns kasernutredning samt ved, ljus och

vatten ................................................................. »

)> » arméns sjuk- och veterinärvård samt hof beslag

m. m............................... »

Summa kronor

113,966: 60
270,708: 62
154,023: 87
28,004: 34

56,008: 68

9,334: 78
632,046: 89

Utskottet, som funnit det lämpligt, att dessa anslag minskas med
de sålunda angifna beloppen, får alltså nu föreslå en nedsättning i anslaget
till de värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning m. m.
med 113,966 kronor 60 öre.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att anslaget skulle bestämmas till ett
belopp af 2,774,005 kronor. I denna summa ingår, enligt hvad departementschefens
yttrande till statsrådsprotokollet gifver vid handen,
en ny utgiftspost om 123,000 kronor till understöd åt vissa värnpliktigas
familjer. Dock var frågan om sådant understöds beviljande vid
anslagsbehofvens anmälande ännu icke i det skick, att den kunde föredragas
för Kungl. Maj:t; och har denna fråga ännu ej blifvit underställd
Riksdagens pröfning. Utskottet anser emellertid, att bestämmande

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

af ifrågavarande anslags belopp och afgörande af ofvannämnda i samband
därmed stående frågor icke längre böra undanskjutas, hvarför
utskottet anser, att i detta förslagsanslag bör inräknas berörda belopp
å 123,000 kronor för mötande af de kraf, som komma att ställas på
anslaget, därest Kungl. Maj:t kommer att framlägga förslag om understöd
åt vissa värnpliktiges familjer och sådant understöd varder af
Riksdagen beviljadt.

Hvad härefter beträffar de i ofvannämnda motioner väckta förslagen
finner utskottet hvad i motionerna anförts icke innebära giltiga
skäl till att frångå utskottets vid flera föregående riksdagar uttalade
och med Riksdagens beslut år 1901 öfverensstämmande uppfattning, i
enlighet hvarmed i liknande syfte väckta motioner förut afstyrkts och
ej heller af Riksdagen bifallits.

Det skulle också äfven vid frånseende af de principiella betänkligheter,
som förefinnas, kunna sättas i fråga, om det öfverhufvudtaget
är lämpligt, att, medan utredningar pågå till utrönande af kostnaderna
för försvaret, besluta en så stor ökning af ett ordinarie anslag under
denna hufvudtitel som med omkring 1 1 /2 miljon kronor årligen, eller
det belopp, som skulle erfordras för en ökning af de värnpliktigas aflöning
under rekrytutbildningen från 20 till 50 öre om dagen.

Hvad beträffar det i herr Räfs motion framställda förslaget, att
den höjda dagaflöningen skulle utgå redan år 1912, innefattar detta,
att budgeten för år 1913 skulle belastas med ytterligare 1 Va miljon
kronor.

Utskottet finner sig alltså böra afstyrka de väckta motionerna.

Då Kungl. Maj:t föreslagit en ökning af anslaget med 131,641
kronor, men utskottet ofvan förordat en nedsättning med 113,966 kronor
60 öre, bör sålunda anslaget, som nu uppgår till 2,642,364 kronor,
ökas med 17,674 kronor 40 öre till 2,660,038 kronor 40 öre, hvilket
belopp med iakttagande af regeln att anslag böra i riksstaten utföras
till jämnt krontal bör jämnas till 2,660,038 kronor, däri inbegripna

123,000 kronor att eventuellt vara tillgängliga för beredande af understöd
åt vissa värnpliktigas familjer.

På grund hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att herr Räfs in. flis motion nr 1 icke må af
Riksdagen bifallas;

b) att herr Kronlunds m. fl. motion nr 68 icke
må af Riksdagen bifallas;

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

5

c) att ej heller herrar Roséns och Skarstedts
motion nr 21 samt herr Bäckströms motion nr 114
må af Riksdagens bifallas; samt

d) att Riksdagen må i anledning af Kungl. Maj:ts
förslag öka anslaget till de värnpliktigas aflöning, inskrifning
och redovisning m. m., nu 2,642,364 kronor,
med 17,674 kronor till 2,660,038 kronor.

2:o.

Kungl. Maj:t bär under punkt 22 af fjärde hnfvudtiteln föreslagit
Riksdagen att minska anslaget till arméns mathållning, nu 7,386,558
kronor, med 186,558 kronor till 7,200,000 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till åberopade
statsrådsprotokollet yttrat följande:

»Detta anslag har alltsedan år 1908 utgått efter 58 öre per man
och tjänstgöringsdag.

Med beräkning af 12,002,592 manskapstjänstgöringsdagar (sid. 118)
skulle således den för år 1913 erforderliga anslagssumman vara
6,961,503 kronor 36 öre (se bil. 71).

Detta är omkring 425,000 kronor mindre än anslagssumman för
år 1912, som utgör 7,386,558 kronor. Både år 1909 och 1910 voro
äfven de verkliga utgifterna under anslaget omkring 400,000 kronor
mindre, än hvad Kungl. Maj:t och Riksdagen beräknat.

Jag har emellertid äfven infordrat uppgift om det verkliga antalet
manskapstjänstgöringsdagar åren 1909 och 1910; och jämföres detta
antal med de verkliga utgifterna för samma år, så befinnes, att utgiften
per man och tjänstgöringsdag öfverstigit 58 öre och utgjort för
år 1909 omkring 63,1 öre samt för år 1910 omkring 61,3 öre. Att det
likväl kunnat uppstå öfverskott på anslagsbeloppen för åren 1909 och
1910 har naturligtvis berott därpå, att å andra sidan det verkliga antalet
manskapstjänstgöringsdagar vida understigit det beräknade.

I afvaktan på ytterligare erfarenhet af, huruvida siffran 58 öre
äfven för år 1911 visat sig oriktig eller icke, anser jag ej tillrådligt
att upptaga mathållningsanslaget för år 1913 till lägre belopp än

7,200,000 kronor.»

Besparingarna å detta anslag på grund af den beslutade inskränkningen
i öfningstiden för de icke vapenföra värnpliktiga hafva enligt
hvad utskottet ofvan i punkt l:o omnämnt och af bifogade tablåer

Arméns mathållning.

Utskottets

yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

närmare framgår beräknats till 270,708 kronor 62 öre. Då den af
Kung]. Maj:t i statsverkspropositionen angifna minskningen af anslaget
utgör 186,558 kronor, bör anslaget nedsättas med summan af
nämnda båda belopp eller 457,266 kronor 62 öre, i jämnadt. tal 457,266
kronor.

Under åberopande af livad utskottet ofvan i punkt l:o anfört får
utskottet sålunda hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
mathållning, nu 7,386,558 kronor, med 457,266 kronor
till 6,929,292 kronor.

3:o.

Arméns mun- 1 punkt 24 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksunästning,
dagen att minska anslaget till arméns munderingsutrustning, nu
4,408,147 kronor, med, i jämnadt tal, 239,104 kronor till 4,169,043
kronor.

Till åberopande statsrådsprotokollet har dapartementschefen i fråga
om detta anslag anfört följande:

»Allt sedan den nya härordningen antogs, har detta anslag beräknats
efter 33 öre om dagen för hvarje man samt 10 öre om dagen för
hvarje häst under användning och 5 öre om dagen för hvarje häst
under uppställning i depå.

Med beräkning af 12,002,592 manskapstjänstgöringsdagar (sid.
118) skulle anslagsbehofvet för år 1913 vara 4,169,043 kronor 36
öre (se bil. 74).

Detta är väsentligt mindre än hvad som beräknats för år 1912
eller 4,408,147 kronor, men i själfva verket synes anslaget hafva beräknats
för högt såväl för år 1912 som för närmast föregående år.
Utgifterna under år 1910 — det sista året för hvilket finnas afslutade
räkenskaper — utgjorde nämligen blott 3,563,914 kronor 21 öre och
vid slutet af samma år fanns en reservation å anslaget till belopp af
1,127,547 kronor 60 öre.

Arméförvaltningen har anfört, att omkring 368,925 kronor af
nämnda reservation stått till arméförvaltningens förfogande för förvaltningen
direkt åliggande utgifter, under det att 758,622 kronor ställts
till vederbörande regementens och kårers förfogande för komplettering
och underhåll af den under anslaget hörande materielen och till er -

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

7

sättning för i tjänstgöring begagnade egna beklädnadspersedlar. Reservationen
både uppkommit särskildt vid truppförbanden med anledning
af det afstannande i tillverkningen af arméns nya gråa uniformer,
som nödvändigtvis betingades genom anbefallandet af de nya
uniformsförsöken, hvilka först den 23 december 1910 utmynnade i ett
slutligt fastställande af modeller å denna uniform. Sedan under år
1911 omfattande anskaffningar och tillverkningar verkställts vid truppförbanden,
torde reservationen vid slutet af år 1911 hafva högst betydligt
nedgått. Något fog för minskning i beräkningsgrunden per
man och häst med anledning af den tillfälliga reservationen, som för
arméförvaltningens del utgjorde allenast 368,925 kronor, syntes sålunda
icke förefinnas, helst afsevärda brister i munderingsutrustningen vid
armén förelåge att täcka samt dessförutom en afsevärd behållning under
detta anslag städse borde för arméförvaltningens vidkommande afses
för att säkerställa, att detsamma icke öfverskredes vid sig oförutsedt
yppande behof, som ej kunde undanskjutas.

I likhet med arméförvaltningen anser jag, att icke någon nedsättning
nu bör äga rum i fråga om de hittills beräknade beloppen per
man och häst. Icke heller synes mig tillrådligt att använda någon del
af den betydliga reservationen såsom bidrag till täckande af det beräknade
anslagsbehofvet för år 1913. Enligt för 1904 års Riksdagframlagd
plan bestrider nämligen ordinarie munderingsanslaget kostnaderna
för tillverkning af de nya grå uniform skapp o rna, och af mig
infordrad utredning angående denna tillverkning ger vid handen, att
för densamma under de närmaste åren erfordras större belopp än vanligt.
Jag ifrågasätter därför för närvarande ingen annan förändring af
anslaget än den, som är en följd af den förändrade beräkningsgrunden
i fråga om manskapets tjänstgöringsdagar.»

Under åberopande af hvad utskottet i punkt l:o här ofvan uttalat,
föreslår utskottet eu nedsättning af detta anslag med 154,023 kronor
87 öre utöfver det af Kung], Magt i sådant afseende angifna beloppet
239,104 kronor. Anslaget bör sålunda minskas med tillhopa 393,127
kronor 87 öre eller i jämnadt tal 393,127 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
munderingsutrustning, nu 4,408,147 kronor, med i
jämnt krontal 393,127 kronor till 4,015,020 kronor.

Utskottets

yttrande.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

Arméns
diverse intendentnrbehof.

Utskottets

yttrande.

4:o.

Uti punkt 25 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att minska anslaget till arméns diverse intendenturbehof, nu
763,604 kronor, med, i jämnadt tal, 43,448 kronor till 720,156 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande:

»Detta anslag har de sista åren beräknats efter 6 öre per man och
tjänstgöringsdag samt är för år 1912 upptaget till 763,604 kronor.

Med beräkning af 12,002,592 manskapstjänstgöringsdagar (sid. 118)
skulle anslagsbehofvet för år 1913 vara 720,155 kronor 52 öre (se
bil. 75).

Att anslaget kan bära en sådan nedsättning, synes mig framgå
däraf, att utgifterna under år 1910, för hvilket anslaget upptagits till
760,729 kronor, utgjorde allenast 595,238 kronor 17 öre samt att vid
1910 års slut fanns å anslaget en reservation af 253,231 kronor 87 öre.

Arméförvaltningen har beträffande denna reservation anfört, att
127,201 kronor af densamma ställts under arméförvaltningen för dess
direkta utgifter under anslaget samt att återstoden af reservationen
redan anvisats till regementen och kårer för dem åliggande utgifter för
komplettering och underhåll af den anslaget tillhörande materielen.
Den arméförvaltningen underställda reservationen vore samlad för att
jämte de besparingar, som vidare kunde erhållas, bekosta den längesedan
behöfliga kompletteringen och ersättningen af arméns alldeles
otidsenliga fordonsutrustning.»

Departementschefen satte därför icke heller i fråga, att reservationen
skulle i någon mån tagas i anspråk för täckande af det beräknade
anslagsbehofvet för år 1913, utan hemställde endast om den
minskning af anslaget, hvarom i propositionen gjorts framställning.

Af hvad utskottet ofvan i punkt l:o anfört framgår, att detta
anslag bör i anledning af nedsättningen i de icke vapenföras öfningstid
minskas med 28,004 kronor 34 öre.

Om till detta belopp lägges den af Kungl. Maj:t förordade miskningen
af anslaget, 43,448 kronor, erhålles en summa af 71,452 kronor
34 öre, hvarmed, sedan öretalet utelämnats, anslaget torde böra nedsättas.

Utskottet hemställer sålunda,

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

9

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
diverse intendenturbehof, nu 763,604 kronor, med i
jämnadt tal 71,452 kronor till 692,152 kr onor.

5:o.

Kung]. Maj:t. har under punkt 26 af fjärde hufvudtiteln föreslagit Arméns
Riksdagen att minska anslaget till arméns kasernutredning samt ved kasemutredljus
och vatten, nu 1,899,586 kronor, med, i jämnadt tal, 84,568 kronorna"1’
till 1,815,018 kronor . vatten.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen i fråga
om detta förslag yttrat följande:

»I de för 1910 års Riksdag framlagda beräkningarna upptogos: vissa
belopp för fanjunkare och sergeanter med vederlikar såsom ersättning
för ved och lyse,. 11 öre för hvarje manskapstjänstgöringsdag och 2 öre
för hvarje hästtjänstgöringsdag. I förhållande till föregående år utgjorde.
detta en höjning med 1 öre för hvarje tjänstgöringsdag. 1910
års Riksdag medgaf denna höjning, och 1911 års Riksdag medgaf en
ytterligare höjning af 1 öre för hvarje tjänstgöringsdag, så att för år
1912 beräknats 12 öre för hvarje manskapstjänstgöringsdag samt 3 öre
för hvarje hästtjänstgöringsdag.

Armeförvaltningen har anfört, att sedan ersättningar till underofficerare
för ved och lyse första gången af 1907 års Riksdag biföllos, de
årligen utgått .med 130 kronor åt fanjunkare och 100 kronor åt sergeant;
och ansåge sig arméförvaltningen — ehuruväl Kung!. Maj:t i nådigt
bref den 22 juni 1911 tillagt innehafvare af underofficerslägenheter i
slutvärnet å Ivarlsborg förhöjd sådan ersättning — icke hafva skäl att
häri föreslå någon ändring, enär de på nämnda förhöjda ersättning belöpande
kostnader alltjämt, utan att särskildt beräknas, torde kunna
bestridas under anslaget.

Vid 1910 års utgång hade å anslaget funnits en reservation af
247,527. kronor 22 öre, däraf omkring 124,476 kronor tillkomme arméförvaltningen
för dess direkta utgifter under anslaget och återstoden
anvisats till regementen och kårer för dem åliggande utgifter under
anslaget. Dessa behållningar vore på sitt sätt endast skenbara, då desamma
och medel därutöfver erfordrades för att täcka de betydande
utgifter, som föranleddes af den nya årsklass värnpliktiga, som vid
infanteriet och med detta i öfningstid likställda truppslag tillkommit
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 21 höft. (Nr 22.) 2

Utskottets

yttrande.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 22.

under regementsöfningarna år 1911 och erfordrade en betydande komplettering
af den anslaget tillhörande materielen. Att denna komplettering
liksom utgifterna för densamma uppskjuta till år 1911, hade _föranledts
af omsorgen för att anslaget, såsom reservationsanslag, icke
komme att öfverskridas. I den mån återstående delen af armén komme
att kaserneras, måste beräkningsgrunden för tjänstgöringsdag ökas, för
att anslaget skulle kunna bära detsamma påhvilande utgifter, och Kung!.
Maj:t med Riksdagen hade också höjt denna beräkningsgrund för år
19i2. Af detta anslag och dithörande utgifter berodde i hög grad
manskapets trefnad och välbefinnande under dess militära tjänstgöring,
hvarför — då åtminstone hitintills det icke med verkligt fog torde
kunna påstås att, i betraktande af våra klimatiska förhållanden, jämnmåttet
härvidlag öfverskridits — arméförvaltningen ej ansåge sig kunna
ifrågasätta någon nedsättning i för detta anslag hitintills tillämpade
beräkningsgrunder per tjänstgöringsdag.

Icke heller jag anser mig böra föreslå någon ändring i dessa beräkningsgrunder.
Med beräkning af 12,002,592 manskapstjänstgöringsdagar
(sid. 118) skulle således anslagsbehofvet för år 1913 utgöra
1,815,017 kronor 80 öre (se bil. 76). Och att detta belopp kominer
att visa sig tillräckligt, därför borgar den omständigheten, att utgifterna
under anslaget faktiskt icke uppgått till mer än 1,670,320 kronor
år 1909 och 1,574,239 kronor år 1910. Det är visserligen så, att
kostnaderna under anslaget ökas med hvarje regemente som kaserneras,
men de kostnader, som anslaget får vidkännas för hvarje kaserneradt
infanteriregemente, utgöra dock icke i medeltal mera än 25,000 kronor.
Och sedan år 1910 torde intill utgången af år 1913 blott ytterligare
7 regementen komma att kaserneras.D

Med hänsyn till hvad utskottet här ofvan i punkt l:o) anfört far utskottet
föreslå eu minskning af detta anslag med 56,008 kronor 68 öre
utöfver det belopp, 84,568 kronor, som Kung!. Maj:t i sådant afseende
angifvit. Sammanlagda minskningen af anslaget torde sålunda, med
utelämnande af öretalet, böra bestämmas till 140,576 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten, nu 1,889,586
konor, med i jämnadt tal 140,576 kronor till 1,749,010
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

11

6:o.

Uti punkt 27 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att minska anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt
hofbeslag m. m., nu 372,186 kronor, med, i jämnt krontal, 11,325
kronor till 360,861 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande:

»Detta anslag finnes i statsregleringen för år 1912 upptaget till
372,186 kronor, beräknadt efter 2 öre för man och tjänstgöringsdag
och efter 3,3 öre om dagen för hvarje kronan tillhörig häst, rusthållshäst
eller legd häst.

Med beräkning af 12,002,592 manskapstjänstgöringsdagar (sid. 118)
skulle anslagsbehofvet för år 1913 vara blott 360,861 kronor 18 öre
(se bil. 77).

Att anslaget kan tåla vid. en sådan nedsättning torde till fullo
framgå däraf, att utgifterna under anslaget år 1910 icke uppgingo till
mer än 287,733 kronor 48 öre och att vid slutet af samma år fanns eu
reservation å anslaget till belopp af 333,057 kronor 76 öre.

I fråga om detta anslag skulle det enligt min mening kunna med
fullt fog ifrågasättas såväl att sänka de hittills beräknade beloppen af
2 öre för manskapstjänstgöringsdag och 3,3 öre för hästunderhållsdag
som att använda en del af den anmälda reservationen för tillgodoseende
af de beräknade behofven för år 1913; men då år 1910 var första året,
förevarande anslag förekom i riksstaten, torde med frågan härom
böra anstå, till dess erfarenhet vunnits under ytterligare någon tid.»

Äfven i afseende å detta anslag får utskottet hänvisa till hvad
som i punkt l:o) här ofvan anförts. Den minskning i anslaget, som
utskottet där förordat, utgör 9,334 kronor 78 öre. Om härtill lägges den
af Kungl. Maj:t föreslagna minskningen med 11,325 kronor, erhålles
en summa af 20,659 kronor 78 öre, hvarmed, efter utelämnande af
öretalet, anslaget torde böra nedsättas.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m., nu

Arméns sjuk
och veterinär
vård samt
hofbeslag
m. m.

Utskottets

yttrande.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

372,186 kronor, med i jämnt krontal 20,659 kronor
till 351,527 kronor.

Stockholm den 21 mars 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, S. II. Kvarnselius, A. N. Halm,
friherre J. T. Gripenstedt, grefve P. G. L. Kling spor, friherre C. H.
Falkenberg, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, C. G. Ekman, O.
M. Strömberg, G. M. H. Ekelund, N. O. Bruce, H. Andersson i Skifarp,
F. W. Thorsson, P. Olsson, C. Persson, K. V. Rydén, </. G. P/ä, JV. E.
Lindberg, J. Ström, E. A. Nilson, E. F. Hellberg och J. Pålsson.

Reservation

vid punkten l:o) (angående de värnpliktigas aflöning, inskrifning
och redovisning m. m.): af herrar S. H. Kvarnzelius, C. G. Ekman, P.
Olsson och E. F. Hellberg mot vissa delar af motiveringen.

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

13

Bilaga.

Beräkning

af den minskning i antalet tjänstgöringsdagar och dagar med penningtillskott för icke
vapenföra värnpliktige, som skulle uppkomma, därest öfningstiden för nämnda
värnpliktige inskränkes till 182 dagar (1911 års tjänstgöringsförhållanden
angående de värnpliktige lagda till grund för beräkningen).

A. Vid inskrifning ärna uttagna icke vapenföre värnpliktige,
livilka inställt sig till tjänstgöring.

Infanteriet (2,686 + 334) x (240—182) ...........................

Kavalleriet 356 x (365—182) ............................................

Fältartilleriet (352 + 8)x(365—182).................................

Positions-och fästningsartilleriet (107 + 9) + (240xl82)
Fältingenjör-och fälttelegraftrupperna (82 + 16)x(365

—182)..............................................................................

Fästningsingenjörtrupperna (42 + 7)x(240—182) ......

Trängen och intenclenturskolorna (297+ 11 +24) x
(240—182) .....................................................................

Tjänstgö-rings dagar
å 0.2 o krona.

Dagar med
penning-tillskott.

175,160

—

65,148

44,500

65,880

45,000

6,728

—

17,934

12,250

2,842

—

19,256

—

B. Under vapenöfningarna till icke vapenföra öfverförda
värnpliktige.

Infanteriet 1.176+ 179)x58 ............................................. 78,590

Kavalleriet 65x183.............................................................. 11,895

2x 84............................................................. 168

Fältartilleriet 62 x 183.................. 11,346

8 x 84..................................................... 672

Positions- och fästningsartilleriet (23+l)x 58............ 1,392

Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna 26x183......... 4,758

6 84......... 504

Fästningsingenjörtrupperna (13 + 3)x58....................... 928

Trängen och intenclenturskolorna (50 + 5+6) x58...... 3,538

Summa 466,739

168

672

504

103,094

Anm. 1. De värnpliktige vid fältingenjör- och. fälttelegraftrupperna beräknas utgöra % af samtliga
värnpliktige vid ingenjörtrupperna.

Anm. 2. Ofverföringen under rekrytskolan till icke vapenföre beräknas ske vid kavalleriet och
likställda truppslag under de 182 första dagarna.

Anm. 3. Ofverföringen under repetitionsöfningarna till icke vapenföre beräknas ske vid alla
truppslag under första repetitionsöfningens första dygn (för enkelhetens skull vid
beräkningarna).

14

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

Beräkning

af den besparing å nedanstående statsanslag, som skulle uppkomma, därest öfuingstiden
för icke vapenföra värnpliktiga inskränkes till 182 dagar.

för

»

Statsanslaget för de värnpliktiges aflöning, inskrifning
och redovisning m. m.

466,739 tjänstgöringsdagar, penningbidrag

å 0,20 krona...

103,094 f penningtillskott

på grund af § 35 mom. 2 af värnplikt slagen
å 0,20 krona...........................................................

Kronor.

93,347: 80
20,618: 80

Summa.

113,966: 60

Statsanslaget för armens mathållning

för 466,739 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona ........................... 270,708: 62

Statsanslaget för arméns mundering sutrustning
för 466,739 tjänstgöringsdagar å 0,33 krona —.................... 154,023: 87

Statsanslaget för arméns diverse intendenturbehof
för 466,739 tjänstgöringsdagar å 0,06 krona.............................. 28,004: 34

Statsanslaget för arméns kasernutredning samt ved, ljus och
vatten

för 466,739 tjänstgöringsdagar å 0,12 krona .......................... 56,008: 68

Statsanslaget för arméns sjuk- och veterinärvård samt
hofbeslag in. in.

för 466,739 tjänstgöringsdagar å 0,02 krona...........................■■■ 9,334: 78

Summa kronor 632,046: 89

Stockholm den 8 mars 1912.

Einar Wikland.

Intendent.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1912.