Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

5

Nr 1 10.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 maj 1912 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för år 1913 till fortsättande af ''utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna m. m. samt
en i ämnet väckt motion.

(4:e Afd.)

I en till Eiksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling
öfverlämnad proposition, nr 207, af den 19 april 1912 har Kungl. Maj:t,
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att under förbehåll af upplåtelse af mark
m. m. enligt viss, i protokollet närmare omförmäld utfästelse besluta dels att
fortsätta arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Järna och därvid framdraga banan öfver Södertälje kanal på bro
af 26 meters fri höjd med rörlig öppning (klaff) söder om nuvarande järnvägsöfvergången
samt anordna station å Näset, dels att utlägga bispår till
Södertälje stad och ombygga stationen därstädes, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Södertälj ekorn missionens förslag och för en beräknad
kostnad af 5,874,200 kronor, däri inberäknadt viss kostnad för Norra
Södermanlands järnvägs anslutning till stationen å Näset; och att för ändamålet
bevilja ett anslag för år 1913 af 2,900,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga medel
utanordna högst 1,250,000 kronor.

Beträffande hvad till stöd för denna framställning anförts tillåter sig
utskottet hänvisa till det åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en i
Första kammaren af herrar IL F. Lamm och J. Nilsson väckt motion,

6

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Utskottets

yttrande.

nr Ilo, däri hemställts, att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition
nr 207, måtte besluta, att arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna skall fortsättas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med i propositionen omförmälda alternativ 4 (»Yärdsholmslinjen»)
för en beräknad kostnad af 4,262,000 kronor; samt att för
ändamålet måtte beviljas ett anslag för år 1913 af 2,900,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga
medel utanordna högst 1,250,000 kronor.

I afseende å de af motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Yid föregående behandling inom Riksdagen af frågan om lämpligaste
sträckningen för järnvägens framdragande mellan Rönninge och Saltskog
har till förmån för Glasbergalinjen (alt. 1 i Södertäljekornmissonens betänkande)
förutom kostnadsfrågan samt det förhållande, att denna linje bäst tillgodosåge
Södertälje stads kommunikationsintressen, anförts det tungt vägande
skälet, att Glasbergalinjen såsom korsande Södertälje kanal norr om slussen
icke lade något hinder i vägen för ifrågasatt ombyggnad af denna kanal
i en ny sträckning från Maren till Strömsviken, under det att en föreslagen
kortare linje med i väsentliga delar enahanda sträckning som Yäslinjen
(alt. 7) nära nog omöjliggjorde det projekterade framdragandet af kanalen
i denna riktning.

Emellertid hafva de undersökningar och utredningar i fråga om kanalens
ombyggnad, som verkställts genom Södertäljekommissionen, gifvit
vid handen, att en ombyggnad af kanalen till större dimensioner i någon
annan sträckning än efter den nuvarande kanalleden ej lärer vara förmånlig,
och har härmed, såsom af kommissionen och jämväl af departementschefen
anförts, ifrågavarande skäl för Grlasbergalinjens utförande förfallit.

Yid den föregående behandlingen af denna fråga har vidare med stor
styrka gjorts gällande, att kanal- och järnvägstrafiken borde i största möjliga
mån göras oberoende af hvarandra.

Utskottet biträder hvad af departementschefen anförts om att fordran
på järnvägens förande öfver kanalen på fast bro, med hänsyn till de högst
väsentligt stegrade kostnader, som skulle vara förenade med en sådan bro
å den höjd, som numera befunnits erforderlig, icke längre lärer böra vidhållas.

I fråga om sättet för banans dragande öfver kanalen enligt de föreliggande
förslagen, sådana de af Södertäljekommissionen utarbetats, har utskottet
funnit Yäslinjen med dess klaffbro å 26 meters fri höjd öfver
högsta vattenytan bättre tillgodose kanal- och järnvägstrafikens intresse än

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

7

Glasbergalinjen, som framföres öfver kanalen å 25 meters fri höjd på en
bro med fem meter höga lyftspann, hvilken bro följaktligen begränsar
masthöjden för passerande fartyg till högst 30 meter.

Hvad därefter vidkommer Södertälje stads kommunikationsintressen,
har visserligen af stadens representanter gjorts gällande, att Glasbergalinjen
fortfarande innebure de största fördelarna för staden, men har man
emellertid också från Södertäljesidan förklarat sig godtaga Näslinjen. Resultatet
af de underhandlingar, som i denna fråga förts med staden, synes
också utskottet gifva vid handen, att Södertälje representanter finna Näslinjens
tillkomst innebära vissa ej oväsentliga fördelar för staden.

Såsom af hvad ofvan sagts torde framgå, kan frågan om företrädet i
nu berörda hänseenden mellan Glasbergalinjen och Näslinjen med skäl sägas
numera hafva kommit i ett, i viss mån till förmån för Näslinjen, förändradt
läge, och lärer sålunda hvad tillförene anförts såsom talande för
Glasbergalinjen hafva i samma mån förlorat i betydelse. Yid sådant förhållande
har det synts utskottet, att vid nu förestående bedömande af
denna fråga afgörande vikt bör tillmätas angelägenheten, att man, med vederbörligt
aktgifvande på nödvändigheten att förhållandena ur trafiksynpunkt
blifva på ett för framtiden tillfredsställande sätt ordnade, söker få
till stånd en linje med minsta möjliga väglängd å hufvudspåret och minsta
möjliga anläggningskostnad.

Hvad kufvudspårets längd nu angår är Glasbergalinjen, som för
öfrigt innebär en ej oväsentlig förlängning af nuvarande spåret, 2,534
meter längre än Näslinjen, som å sin sida är 702 meter kortare än den
nuvarande linjen.

Med afseende å den ökning i kostnaderna för gods- och persontrafiken,
som ovillkorligen är förbunden med eu ökning i väglängden, och
med tagen hänsyn till angelägenheten att ej utan tvingande nödvändighet
förlänga nuvarande hufvudspåret, finner sig utskottet böra i detta hänseende
gifva Näslinjen ett bestämdt företräde framför den andra.

Hvad därefter beträffar anläggningskostnaderna skilja sig i viss mån
kommissionens beräkningar från af järnvägsstyrelsen sedermera utförda.

Så har Glasbergalinjen enligt det billigaste alternativet (med Igelstatrafiken
tillgodosedd genom vägförbindelse mellan Igelsta och Ivlastorp) af
kommissionen upptagits till en kostnad af 6,330,000 kronor, under det
samma linje af järnvägsstyrelsen beräknats draga eu kostnad af allenast
6,045,000 kronor, innebärande alltså en minskning af 285,000 kronor,
däraf 115,000 kronor till följd af lyftspannets å bron öfver kanalen er -

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

sättande med ett fast brospann och 170,000 kronor, beräknadt försäljningsvärde
af vissa statens järnvägar nu tillhöriga markområden m. m., som ej
skulle erfordras för järnvägsändamål. Såsom förut nämnts delar emellertid
utskottet den af departementschefen uttalade meningen, att järnvägen bör
föras öfver kanalen på rörlig bro, hvadan den i detta afseende ifrågasatta kostnadsminskningen
ej kunnat af utskottet tagas i beaktande. Hvad vidkommer
det beräknade värdet å till försäljning ifrågasatta markområden,
lärer detta ej kunna nu direkt öfverflyttas i penningar och kan således ej
minska det förefintliga anslagsbehofvet; och därjämte torde det ej vara lämpligt
för statsverket att nu, sedan fråga uppstått om inköp af Södertälje
kanal, afhända sig områdena i fråga, hvilka, därest kanalen kommer att
öfvergå i statens ägo, torde blifva af stor vikt för statsverket att innehafva.
Yid sådant förhållande har det synts utskottet riktigast att vid bedömandet
af denna linjes anläggningskostnader lägga till grund de af Södertälj
ekommissionen verkställda beräkningar.

Näslinjen har af kommissionen beräknats draga en anläggningskostnad
af 5,420,000 kronor. Såsom framgår af den kungl. propositionen
hafva emot denna beräkning af järnvägsstyrelsen framställts vissa erinringar.
Så har anmärkts, att de af kommissionen beräknade kostnaderna
för ombyggnad af Södertälje station behöfde ökas med 82,000 kronor.
Utan att vilja inlåta sig på någon mera detaljerad granskning af gjorda
beräkningar,'' har emellertid utskottet, vid det förhållande att kommissionen
upptagit kostnaderna för denna ombyggnad till icke mindre än 377,200
kronor, ansett sig hafva fullgoda skäl förvänta, att denna summa må visa
sig tillräcklig för utförande af erforderliga anordningar.

Vidare har järnvägsstyrelsen ansett, att anläggning af ett förbindelsespår
från stationen på Näset till Södertälje uthamn skulle kräfva en kostnad af
94,000 kronor, hvarmed den af kommissionen beräknade kostnadssumman
skulle ökas. Enligt hvad utskottet inhämtat, finnes emellertid redan ett Norra
Södermanlands järnvägar tillhörigt dylikt spår, som torde komma att blifva
för statens järnvägar disponibelt, och det enda som erfordras torde vara
ett omkring 400 meter långt förbindelsespår mellan detta och stationen,
hvithet spår ju i hvarje fall ej synes utskottet kunna draga en kostnad
så stor som den af järnvägsstyrelsen ifrågasatta. Dessutom ingår anordnandet
af detta spår i ett, i den kungl. propositionen omnämndt till civilministern
inlämnadt entreprenadanbud å utförande af viss del af ifrågavarande
järnvägsanläggning, hvilket anbud, såsom här nedan närmare skall
visas, för öfrigt är af beskaffenhet att ställa i utsikt en väsentlig minskning
i de af kommissionen beräknade kostnader.

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

9

Därjämte skulle, enligt hvad järnvägsstyrelsen vidare anfört, en kostnadsökning
af 10,000 kronor utöfver hvad kommissionen beräknat komma
att föranledas af förvärf af viss för järnvägen erforderlig, Södertälje stad
tillhörig mark å Näset, hvilken skulle betinga ett pris af 3 kronor för
kvadratmetern i stället för 2 kr. 50 öre. I detta afseende vill utskottet
meddela, att, enligt hvad bilagda skrifvelse från stadsfullmäktige i Södertälje
(bil A.) utvisar, stadsfullmäktige förklarat sig villiga att, om Näslinjen
nu beslutas, afstå ifrågavarande mark mot en ersättning, beräknad
efter 1 krona för kvadratmetern, hvadan i hvarje fall någon kostnadsökning
ej är att befara i detta afseende. Slutligen bär järnvägsstyrelsen
beträffande Näslinjen, liksom ock i fråga om Yärdsholmslinjen bland
kostnaderna upptagit till 142,000 kronor beräknad värdeminskning å
vissa områden, som på sin tid af järnvägsstyrelsen för\rärfvals i och för
utförande af Glasbergalinjen. I detta afseende biträder utskottet den af
departementschefen uttalade mening, att kostnaden för dessa egendomsinköp
ej böra påföras eventuellt anslag för utförande af någon af Näseller
Yärdsholmslinjen. Då utskottet sålunda ej funnit hvad af järnvägsstyrelsen
erinrats mot de af kommissionen gjorda beräkningar vara af beskaffenhet
att föranleda ändring i desamma, har det synts utskottet, att
dessa beräkningar böra kunna läggas till grund vid bedömande af nu förevarande
fråga.

Emellertid har, såsom ofvan anförts, från Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget
till departementschefen öfverlämnats entreprenadanbud å utförande
af viss del af ifrågavarande järnvägslinje, enligt hvithet anbud
kostnaderna för anläggningen skulle nedgå till 430,000 kronor under hvad
af kommissionen beräknats, en kostnadsminskning, som för öfrigt skulle
blifva än större, därest i entreprenaden jämväl inginge ombyggande af
Södertälje kanal. Därjämte hafva de underhandlingar i fråga om markförvärf,
som förts med representanter för Södertälje stad m. fl., gifvit till
resultat en minskning med icke mindre än 300,000 kronor i den af kommissionen
beräknade kostnaden för detta ändamål.

Under sådana omständigheter torde — vill det synas utskottet — de
af Södertäljekommissionen gjorda beräkningarna kunna medgifva en minskning
af i rundt tal 700,000 kronor; och skulle Näslinjen sålunda kunna
beräknas draga en kostnad af 4,720,000 kronor, hvilken kostnad med icke
mindre än 1,610,000 kronor understiger kostnaden för det billigaste alternativet
af Glasbergalinjen.

Yid sådant förhållande måste, enligt utskottets förmenande, jämväl ur

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt 69 höft. (Nr 108—Ilo.)

2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

anläggningskostnadens synpunkt ett bestämdt företräde tillerkännas Näslinjen
framför Glasbergalinjen.

Härtill kommer emellertid den omständigheten, som ytterligare talar
till förmån för Näslinjen, att denna linjes utförande, såsom också i den
kungl. propositionen framhållits, är i väsentlig grad ägnadt att underlätta
verkställandet af en eventuell ombyggnad af Södertälje kanal, något som
däremot ej är fallet med ett utförande af Glasbergalinjen.

Hvad därefter beträffar den i förenämnda motion till utförande föreslagna
Yärdsholmslinjen, vill utskottet till en början erinra, att denna linje,
som är 2,023 meter kortare än Glasbergalinjen, å andra sidan är 511
meter längre än Näslinjen.

Af Södertäljekommissionen bär linjen beräknats draga en anläggningskostnad
af 4,262,000 kronor, hvilken kostnadssumma enligt järnvägsstyrelsens
beräkningar skulle uppgå till 4,404,000 kronor. Höjningen beror
däraf, att järnvägsstyrelsen tillagt 142,000 kronor, beräknad värdeminskning
å viss för Glasbergalinjen inköpt mark, hvilken skulle förlora i värde
om ej denna linje komme till stånd. Såsom utskottet här ofvan anfört,
finner utskottet emellertid denna summa ej böra läggas till kostnaderna
för Yärdsholmslinjen.

I motionen liar beträffande denna linje gjorts gällande, att densamma
praktiskt taget erbjuder fullt lika stora fördelar som Näslinjen; och hafva
motionärerna förmält sig under sådana omständigheter icke kunna finna
annat än, att kostnadssynpunkten borde tillmätas afgörande betydelse, hvarför
motionärerna, då kostnaderna för utförande af linjen i fråga vore väsentligt
mindre än de med Näslinjens anläggning förenade, ansåge Yärdsholmslinjen
böra komma till utförande.

Hvad motionärerna i sådant afseende anfört har icke kunnat af utskottet
biträdas. Yidkommande de praktiska fördelarna, denna linje skulle
medföra och hvilka enligt motionen skulle vara fullt lika stora som de
fördelar Näslinjen erbjuder, hafva motionärerna själfva medgifvit, att detta
ej gäller i fråga om järnvägens förande öfver kanalen å bro af allenast
20 meters fri höjd, under det att Näslinjens bro ligger på 26 meters
höjd, men hafva motionärerna funnit de invändningar, som kunna göras i
sådant hänseende, ej vara af alltför vägande beskaffenhet.

Utskottet, som emellertid är af den bestämda uppfattning, att intresset
att göra kanal- och järnvägstrafiken såvidt möjligt oberoende af
hvarandra bör tillmätas synnerlig och afgörande betydelse, vill i detta
afseende till eu början erinra, hurusom vederbörande myndigheter,

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

11

som yttrat sig om den lämpligaste fria brohöjden, samtliga afstyrkt en
bro på allenast 20 meters höjd. Såsom ofvan nämnts har också vid
föregående behandling inom Riksdagen af denna fråga med synnerlig
styrka gjorts gällande angelägenheten att i största möjliga mån göra
kanal- och järnvägstrafiken oberoende af hvarandra, hvilken angelägenhet
ingalunda synes utskottet vara nöjaktigt tillgodosedd med en bro på den
höjd, som vid Yärdsholmslinjen föreslagits. — I detta afseende måste, enligt
utskottets förmenande, största möjliga hänsyn tagas till järnvägsstyrelsens
uttalade fordran, att med hänsyn till trafiksäkerheten och järnvägsdriftens
behöriga skötsel bron må utföras på sådan höjd, att den blir
tillgänglig för tågrörelsen så oafbrutet som möjligt; och det synes utskottet
ligga i öppen dag, att eu 26 meters bro i detta afseende måste
hafva högst väsentliga fördelar framför eu 20 meters bro.

Hvad därefter beträffar anläggningskostnaderna, lärer, i enlighet med
hvad ofvan anförts, den kostnadsminskning, som Yärdsholmslinjen skulle
medföra gent emot Näslinjen, uppgå till 458,000 kronor. I detta sammanhang
vill utskottet meddela, att enligt utskottet tillh andakomna upplysningar
vederbörande entreprenör, som genom sitt beträffande Näslinjen
ingifna entreprenadanbud, ställt i utsikt att kostnaderna för denna linje
skulle kunna minskas på här ofvan angifvet sätt, i hvarje fall icke beträffande
Yärdsholmslinjen kunnat ställa en dylik minskning i utsikt.

Emellertid är beträffande anläggningskostnaden att märka, att någon
säkerhet icke lärer förefinnas att kostnaderna för Yärdsholmslinjen icke
komma att öfverskrida de beräknade, detta med hänsyn till den risk,
som, enligt hvad äfven framgår af Södertäljekommissionens betänkande, i
följd af markens geologiska beskaffenhet förefinnes för banksjnnkningar
och därvid eventuellt inträffande skada på trafikerade banan vid Saltskog
och Ström.

Därjämte lärer, enligt utskottets förmenande, böra beaktas den ökning
i driftkostnader, som blifver en följd af att Yärdsholmslinjen är omkring
en half kilometer längre'' än Näslinjen.

Det torde desslikes böra erinras, att Yärdsholmslinjen måste sägas
innebära en försämring i Södertälje nuvarande kommunikationsförhållanden.
Också har det af stadens representanter framhållits, att utförandet af denna
linje på intet sätt är med stadens intresse förenligt; och lära de underhandlingar
i fråga om markförvärf för denna linje, som torde blifva erforderliga,
möjligen kunna vålla eu med hänsyn till denna frågas brådskande
natur ogynnsam tidsutdräkt med anläggningens utförande.

Slutligen bör jämväl bemärkas, att Yärdsholmslinjen ej alls i samma

12

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

grad som Näslinjen är ägnad att underlätta ifrågasatt nedgräfning af Södertälje
kanal.

Då utskottet vid nu anförda förhållanden kommit till den öfvertygelsen,
att Yärdsholmslinjen ej kan på ett tillfredsställande sätt tillgodose
vare sig kanal- eller järnvägstrafikens berättigade kraf, och då utskottet
är af den bestämda uppfattning, att den tillfälliga besparing, som järnvägens
framdragande efter denna linje skulle kunna medföra, ej är af beskaffenhet
att kunna motivera ett bortseende från dessa kraf, bar utskottet
gifvetvis ej kunnat biträda, hvad af motionärerna föreslagits. I detta sammanhang
vill utskottet emellertid uttala den uppfattning att, därest man
skulle frångå den af utskottet häfdade fordran på hög bro, äfven eu linje i
enahanda sträckning som Näslinjen med eu låg bro skulle böra gifvas företräde
framför Yärdsholmslinjen.

Utskottet, som sålunda funnit Näslinjen innebära den lyckligaste lösningen
af frågan om järnvägens framförande å sträckan Eönninge—Saltskog
och funnit den uppgörelse i fråga om markförvärf in. m., som blifvit
träffad, vara af beskaffenhet att böra af Eiksdagen godtagas och som ej
heller haft något att erinra mot liv ad af departementschefen anförts i
fråga om förhållandet till Norra Södermanlands järnväg, har alltså ansett
Kung!. Maj:ts förevarande förslag böra af Eiksdagen bifallas.

Emellertid har utskottet ansett, att den af Kungl. Maj:t för anläggningen
äskade summan bör minskas med ett belopp af 300,000 kronor,
motsvarande den minskning i de af Södertäljekommissionen beräknade kostnaderna,
som, såsom ofvan anförts, uppkommit genom de i fråga om markförvärf
förda underhandlingarna.

Hvad åter beträffar den kostnadsminskning, som ställts i utsikt genom
förbemälda till civilministern aflämnade entreprenadanbud, har utskottet,
vid det förhållande att detta anbud ännu icke blifvit af vederbörande myndigheter
slutligen granskadt, icke ansett sig böra nu föreslå Eiksdagen att
med motsvarande belopp minska den af Kungl. Maj:t äskade summan,
men är utskottet öfvertygadt, att Kungl. Maj:t ej lärer underlåta att tillse,
att vid anläggningens utförande må göras de besparingar, som, enligt hvad
sålunda förekommit, kunna påräknas.

Slutligen vill utskottet uttala önskvärdheten af att vid järnvägsanläggningen
erforderliga sidoschakt må på föreslaget sätt kunna uttagas vid
södra delen af kanalen samt att Ivungl. Maj:t beträffande detta gemensamma
järnvägs- och kanalarbete, kvilket enligt utskottets mening lärer
böra utlämnas å entreprenad, vidtager sådana anordningar, att arbetsledningen
utöfvas på lämpligaste sätt i syfte att på samma gång som en

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

13

effektiv ock sakkunnig ledning vinnes, olägenheter ej må befaras genom
att arbetet kan sägas beröra flera myndigheters verksamhetsområde.

Utskottet hemställer,

1. att Eiksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
proposition må

a) under förbehåll af upplåtelse af mark m. m. enligt viss,
i statsrådsprotokollet för den 19 april 1912 närmare omförmäld
utfästelse besluta dels att fortsätta arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Eönninge och Järna och därvid
framdraga banan öfver Södertälje kanal på bro af 26 meters fri
böjd med rörlig öppning (klaff) söder om nuvarande järnvägsöfvergången
samt anordna station å ISTäset, dels att utlägga
bispår till Södertälje stad och ombygga stationen därstädes
allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Södertäljekommissionens
förslag och för eu beräknad kostnad af 5,074,200
kronor, däri inberäknadt viss kostnad för Norra Södermanlands
järnvägs anslutning till stationen å Näset; samt

b) för ändamålet bevilja ett anslag för år 1913 af
2,900,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1912 af tillgängliga medel utanordna
högst 1,250,000 kronor.

2. att herrar Lamms och Nilssons förenämnda motion
icke må till någon Eiksdagens åtgärd föranleda.

I fråga om sättet för anskaffande af det för år 1913 erforderliga
belopp 2,900,000 kronor kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 14 maj 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, A.
N. Ratin, friherre J. T. Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, H. F. Lamm,
friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, C. G. Ekman, F. Berglund, J. Nilsson,
II. Andersson, F. W. Thorsson, C. Persson, K. V. Bydén, J. A. Sjö, N. E.
Lindberg, J. Ström, E. A. Nilson, J. Olofsson, A. Ifvarsson och J. Andersson i Stärte.

Reservation

af herrar H. F. Lamm och J. Nilsson, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:

»Utskottet, som ej kunnat af hvad i den kungl. propositionen anförts
bibringas öfvertygelse därom, att Näslinjen erbjuder så afsevärda fördelar
framför Värdsholmslinjen, som man sökt göra gällande, har däremot funnit
hvad af motionärerna i ämnet framhållits. gifva vid handen, att Värdsholmslinjens
företräden i afseende å lägre anläggningskostnad framför såväl
Glasbergalinjen som Näslinjen äro alltför stora för att få lämnas ur räkningen.

Hvad beträffande Näslinjen och Glasbergalinjen anförts om att dessa
linjer, med sina 26 resp. 25 meters höga broar, skulle vederbörligen tillgodose
intresset af att kanal- och järnvägstrafiken ej komme i för stort
beroende af hvarandra, under det att Värdsholmslinjen med sin 20-metersbro
icke skulle kunna tillfredsställa berättigade kraf i sådant afseende, har
ej synts utskottet vederbörligen styrkt.

Då samtliga de nu föreslagna broarna hafva tänkts utförda med
rörliga spann, vill det synas utskottet, att den betydelse man velat tillmäta
brohöjden bör kunna afsevärdt reduceras.

Såsom af motionärerna framhållits har också i det betänkande, som
Södertäljekommissionen efter vidlyftiga och grundliga utredningar i ämnet
afgifvit, anförts, att anläggandet af en rörlig bro på 18 ä 20 meters fri
höjd är tänkbart såsom eu för afsevärd framtid gällande lösning af frågan
om stambanans och kanalens korsning. Erfarenhet från Amerika, där,
enligt hvad också meddelas i Södertäljekommissionens betänkande, eu
dubbelspårig klaff bro å en bana i Chicago dagligen passeras af 250—300
tåg och öppnas ända till 50 gånger om dygnet, synes utskottet också

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

15

gifva vid handen, att de farhågor, som ur trafiksynpunkt gjorts gällande
i fråga om eu något lägre bro, varit väsentligt öfverdrifna.

Vid sådant förhållande, och då ju äfven den vid Näslinjen föreslagna
bron måste öppnas vid vissa tillfällen, hvilkas antal i hvarje fall rätt
oväsentligt lärer understiga det antal gånger, som Yärdsholmslinjens bro
behöfver öppnas för genomsläppande af trafik, och således ej heller Näslinjens
bro kan göra kanal- och järnvägstrafiken helt oberoende af hvarandra,
bär det synts utskottet, som skulle ett val af den högre bron vara
väl motiveradt endast om den kostnadsökning, som däraf medfördes, vore
relativt oväsentlig.

Då nu emellertid enligt Södertäljekommissionens beräkningar Värdsholmslinjen
ställer sig icke mindre än 1,158,000 kronor billigare än Näslinjen,
vill det synas utskottet, som skulle den kostnadsökning, som den
senare linjen skulle medföra, vara af alltför stora dimensioner för att
kunna uppvägas af den ökade lättnad för trafiken, som brons höjande från
20 till 2(3 meter kunde tänkas medföra,

I detta sammanhang vill utskottet framhålla som sin uppfattning, att
den beräknade byggnadskostnaden för Yärdsholmslinjen bör kunna ej oväsentligt
nedbringas, om entreprenadanbud infordras äfven för denna linje
på sätt som skett för Näslinjen. De af kommissionen använda beräkningssätten
och enhetspriserna torde nämligen vara fullt analoga för båda linjerna,
hvarför ock den jämkningsmån i afseende på anläggningskostnaden,
som finnes i den ena linjen, äfven kan antagas vara för handen i den andra.
Vidare vill utskottet, med föranledande däraf, att man gjort gällande, att vissa
risker för banksjunkningar m. in. skulle förefinnas vid banans framdragande
enligt Yärdsholmslinjen vid Saltskog, framhålla, hurusom, enligt hvad jämväl
i Södertäljekommissionens betänkande antydts, dessa risker undvikits
genom att, såsom i förslaget skett, å denna plats gifva banan en något
förändrad sträckning.

Vidare vill utskottet, beträffande det förhållandet att Yärdsholmslinjen
innebär eu viss, ehuru relativt obetydlig, vägförlängning i förhållande
till Näslinjen, erinra, att denna ökning synes utskottet tillfullo uppvägas
af de fördelar i fråga om bättre kurvförhållande, som Yärdsholmslinjens
hufvudspår erbjuder samt de afsevärdt gynnsammare lutnings- och kurvförhållandena
i bispåret till Södertälje stad.

Då utskottet vid nu anförda förhållanden förmenar Yärdsholmslinjen
i det hela innebära en i praktiskt hänseende synnerligen god lösning af
frågan om järnvägens framdragande mellan Eönninge och Saltskog, då utskottet
vidare, såsom ofvan anförts, finner kostnadsökningen för Näslinjen

16

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

vara alltför stor för att kunna uppvägas af den enligt utskottets mening
relativt obetydliga fördelen af den något högre bron, och då utskottet
slutligen anser sig hafva ett godt stöd för sin uppfattning, att en 20-metersbro kommer att visa sig tillfredsställande, i hvad uti Södertäljekommissionens
betänkande i sådant afseende anförts, har utskottet kommit
till den öfvertygelsen, att Yärdsholmslinjen bör gifvas ett bestämdt
företräde framför de båda andra ifrågasatta linjerna.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition
nr 207 samt med bifall till herrar Lamms och
Nilssons förenämnda motion, må

a) besluta, att arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna skall fortsättas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i propositionen omförmälda
alternativ 4 (»Yärdsholmslinjen») för en beräknad
kostnad af 4,262,000 kronor; samt

b) för ändamålet bevilja ett anslag för år 1913 af
2,900,000 kronor med rätt för Ivungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1912 af tillgängliga medel utanordna
högst 1,250,000 kronor.

I fråga om sättet för anskaffande af det för år 1913 erforderliga belopp
2,900,000 kronor kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.»

Bil. A.

Till Riksdagens Statsutskott.

Genom beslut den 11 mars 1912 hafva stadsfullmäktige för sin del godkänt
ett af särskilda kommitterade uppgjordt förslag till köpekontrakt angående försäljning
under vissa förutsättningar till Kungl. Maj:t och Kronan af staden tillhörig
mark, som erfordrades för framdragande af järn vägssträckningen mellan
Eönninge och Ström utefter den s. k, Näslinjen, för den händelse denna linje
skulle af 1912 års Riksdag beslutas.

Enligt berörda kontraktsförslag skulle staden till Kungl. Maj:t och Kronan
upplåta för järnvägen behöflig mark:

Statsutskottets utlåtande Nr 110. 17

a) af stadens område å Näset intill en areal af 126,000 kvadratmeter, som
beräknades åtgå för järnvägen, till ett pris af 1 krona pr kvadratmeter;

b) af stadens egendom Ström i Tveta socken, hvaraf beräknades åtgå 22,000
kvadratmeter, till ett pris af 50 öre kvadratmeter; och

c) all staden tillhörig öster om Södertälje kanal belägen mark, beräknad till
2,880 kvadratmeter, utan ersättning.

Härjämte berättigades Kungl. Maj:t och Kronan att, för den händelse för
järnvägen skulle erfordras ytterligare staden tillhörig mark å Näset, lösa denna
mark för ett pris af tre kronor per kvadratmeter, under förutsättning att marken
tagits i anspråk före den 1 januari 1917.

Emellertid framgår af Kungl. järnvägsstyrelsens den 30 mars 1912 i förevarande
järn vägsfråga afgifna yttrande, att för berörda järnvägsanläggning af
stadens mark erfordrades inalles 171,065 kvadratmeter eller sålunda 20,185 kvadratmeter
utöfver hvad som ofvan angifvits.

Vidare inhämtas af Kungl. Maj:ts proposition nr 207 till innevarande års
Riksdag om utförande af Näslinjen, att föredragande departementschefen framhållit,
att vid en uppgörelse med staden järnvägsstyrelsens i ofvannämnda yttrande
framställda erinringar mot punkterna 2, 4 och 11 i kontraktsförslaget borde
iakttagas.

Erinran mot punkt 2 afser åtagande af . staden att vid försäljningen tillhandahålla
alla för lagfarts vinnande erforderliga åtkomsthandlingar. Järnvägsstyrelsens
erinran mot punkt 4 åsyftar bestämmande af högvattensytans läge till -j- 4.4
meter öfver Stockholms slusströskel i stället för i kontraktsförslaget angifna
4.7 meter. Beträffande punkt 11 har järnvägsstyrelsen framhållit, att vid afstående
till staden af den statens järnvägar nu tillhöriga marken mellan Södertälje
kanal och Norra Södermanlands järnvägs vägport vid Värdsholmen undantag
bör göras för mark, som erfordras för statsbanans egna spåranordningar.

På grund häraf få Stadsfullmäktige härigenom förklara sig villiga att, om
Näslinjen skulle af 1912 års Riksdag definitivt beslutas, dels afstå all i stadens
ägo varande för järnvägsanläggningen omedelbart erforderlig mark intill en areal
af 171,065 kvadratmeter på samma villkor som i mom. a), b) och l:o) i förenämnda
kontraktsförslag förutsatts eller marken å Näset för ett pris af 1 krona
per kvadratmeter, marken å Ström för ett pris af 50 öre per kvadratmeter och marken
öster om Södertälje kanal utan ersättning, dels ock godkänna Kungl. järnvägsstyrelsens
erinringar mot punkterna 2, 4 (beträffande beräkning af högvattenytan)
och 11 i kontraktsförslaget, allt under de villkor och förutsättningar i
öfrigt, som innehållas i kontraktsförslaget eller ofvan angifvits.

Södertälje den 9 maj 1912.

På Stadsfullmäktiges i Södertälje vägnar:

Gust. Luthman.

Arvid Höjer.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sam!. 69 höft. (Nr 108 -110.)

3