Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 maj 1912 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af § 55 i riksdagsordningen.

Närvarande: Herrar Bonde, Branting, Trygger, Hagström*), Clason, Bellinder, Hellberg,
Ekman, von Geijer, Mannkeimer, Kjell én, Wavrinsky, Jansson i Djursätra*),
Ericsson, Nilsson*), Nyström, Eden, Larsson från Västerås, Magnusson
och Larsson i Säby.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom Första kammaren väckt och till konstitutionsutskottet
hänvisad motion, nr 114, har herr K. J. Ekman anfört följande:

»De grundvalar, på hvilka vårt gällande statsskick hvilar, äro konungamakten
och folkrepresentationen. Sveriges rike skall styras af eu konung;
svenska folket representeras af Riksdagen.

Till förhindrande af ens försöket att inom Riksdagen framkalla beslut
till kullstörtande af dessa författningens grundvalar får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen må antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling
följande förslag till ändrad lydelse af § 55 riksdagsordningen:

§ 55.

Motion i ämne — — — — må väckas.

I grundlagsfrågor — — — — är samlad.

Förslag, som åsyftar konungamaktens eller folkrepresentationens upphäfvande,
må ej i Riksdagen väckas.

Motion bör — — — — sammanföras.»

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 33 käft. (Nr 41.)

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 41.

Utskottets

yttrande.

Utskottet finner till en början herr Ekmans förslag vara formellt
otillfredsställande, då detsamma dels innebär en förändring i Riksdagsordningen,
som ej öfverensstämmer med motsvarande bestämmelser i Regeringsformen,
dels också afser införande af denna förändring i § 55
Riksdagsordningen, hvilken paragraf endast handlar om motioner, ehuruväl
den princip, som motionären framför, måste gälla äfven Kungl. Maj:ts
propositioner.

Men herr Ekmans förslag skulle också, om det blefve genomfördt,
till sina verkningar blifva föga effektivt. Då det nämligen endast undantager
upphäfvandet af konungamakt och folkrepresentation från området
för motionsrättens utöfvande, men däremot tillstädj er hvilka förändringar
som helst uti dessa institutioners natur och beskaffenhet, så skulle uppenbarligen
den grundlagsbestämmelse, som af herr Ekman föreslagits, icke
kunna förhindra förslag om dylika förändringar af så genomgripande art,
att de i själfva verket närma sig ett upphäfvande. För öfrigt skulle, om
den nu föreslagna bestämmelsen infördes i grundlagen, alltid just denna
bestämmelse kunna blifva föremål för motion om ändring eller upphäfvande,
hvilket likaledes i realiteten skulle möjliggöra sådana öfverläggningar om
ifrågavarande institutioner, som motionären vill förebygga.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr K. J. Ekmans ifrågavarande motion icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 maj 1912.

På utskottets vägnar:
CARL CARLSON BONDE.

Reservationer

af herrar Trygger, Bellinder, von Geijer, Kjellén, Jansson i Djursätra,
Nyström och Magnusson, som anfört:

»Lika med motionären anse vi det svenska statsskickets orubbliga
grundvalar utgöras af konungamakt och folkrepresentation. Någon grund -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 41.

3

lagsenlig form för upphäfvande af vare sig konungamakten eller folkrepresentationen
finnes följaktligen icke. Att emellertid i riksdagsordningen
uttryckligen uttala, att motion i dylik riktning ej får väckas, skulle
kunna gifva anledning till missförstånd. På grund häraf och då vi hålla
före, att ett allmänt stadgande, som hindrar okynnesmotioner, torde kunna
gifvas, hafva vi ej ansett oss böra tillstyrka herr Ekmans ifrågavarande,
visserligen i sig särdeles beaktansvärda förslag»; samt

af herrar Glasört, och K. J. Ekman.