Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 mars 1912 kl. å e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
om ändringar i gällande bestämmelser rörande det proportionella
valsättet.

Närvarande: herrar Bonde, Branting*), Trygger, Hagström, Clason, Bellinder,
Hellberg, K. J. Ekman, von Geijer, Kjellén, Wavrinsky, Sehlin*), Jansson
i Djursätra, Ericsson, Nilsson, Nyström, Edén, Larsson i Västerås,
Magnusson och Larsson i Säby*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet
hänvisad motion, nr 5, har herr Petersson i Lidingö villastad föreslagit,
»att Riksdagen ville för sin del besluta,

l:o att §§ 7 och 9 i lagen om val till Riksdagen den 26 maj 1909,
sådana dessa lagrum lyda enligt lagen den 4 mars 1910, skola erhålla
följande ändrade lydelse:

§ 7-

För rösternas sammanräknande — — —

Inom hvarje grupp---bestämmas ordning mellan alla eller

vissa af de namn å gruppens valsedlar, hvilka — — —

Härvid iakttages i fråga om — — —

l:o Alla nyssberörda namn medtagas vid sammanräkningarna och
gäller vid första sammanräkningen hvarje valsedel — — —

2:o Vid hvarje följande sammanräkning — — —

I fråga om partigrupp iakttages — — — —
l:o Upptaga valsedlar — — —.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 3 käft. (Nr 3.)

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

2:o I den mån, ordningen---äga motsvarande tillämpning,

dock att därvid å hvarje valsedel allenast så många namn från början
räknadt, som motsvara det antal platser, som gruppen enligt de i § 8
omförmälda jämförelsetal äger besätta, anses afse själfva riksdagsmannavalet
och medtagas i räkningarna. Varder under valets fortgång någon,
som uppförts i rum i ordningen för gruppen, tilldelad plats för annan
grupp, och skall till följd häraf ytterligare plats af gruppen besättas,
verkställes ny sammanräkning för det antal namn, som motsvarar det
ökade platsantalet. Sammanräkning, som sålunda sker, verkar icke
rubbning i platsbesättning, som därförut ägt rum.

Vid hvarje sammanräkning — — —.

§ 9.

Där någon, som blifvit — — —

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilka upptaga den afgångnes namn å sådan plats, att namnet
jämlikt § 3 eller, där de i § 7 beträffande partigrupp under 2:o meddelade
bestämmelser vunnit tillämpning vid namnets uppförande i
ordningen, jämlikt dessa bestämmelser gällt för själfva riksdagsmannaval
et. Hvarje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas
den förut ej valde, hvilkens namn förekommer först å sedeln.

Den som erhållit — — —.

Skulle jämväl sålunda — — — samt

2:o att motsvarande ändringar skola vidtagas dels i §§ 25 och
28 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, dels
i §§ 11 och 14 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862, dels ock i §§ 6 och 8 i förordningen om landsting den
21 mars 1862, samtliga dessa paragrafer sådana de lyda enligt lagen den
4 mars 1910.»

Vidare har till utskottets behandling hänvisats en inom Andra
kammaren af herr Nilson i Örebro väckt motion, nr 130, hvari hemställts,
»att Riksdagen för sin del måtte besluta

l:o följande ändrade lydelse af §§ 7 och 9 i lag om val till Riksdagen
den 26 maj 1909. i

i §.

För rösternas sammanräknande---själfva riksdagsmannaval.

Härvid iakttages i fråga om dylik grupp:

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

3

1) Vid hvarje sammanräkning förlägges röstvärdet till det första
af sedelns icke placerade namn.

2) 1 Vid hvarje sammanräkning galle valsedel, hvars första namn
icke vunnit placering, som hel röst. Har dess första, men icke dess
andra namn placerats, gälle den som half röst. Valsedel, hvars första
och andra men icke tredje namn tillhör de placerade, äge en tredjedels
röstvärde, och så vidare efter samma grunder.

3) Vid hvarje sammanräkning tillfälle platsen den, som nått
högsta röstetalet.

Vid hvarje sammanräkning skola föras anteckningar---och

så vidare.

9 §.*

Där någon — — — först tilldelats honom.

Vid denna nya sammanräkning, som företages i enlighet med i § 7
angifna grunder, skall den afgåendes namn betraktas såsom obefintligt.
Den som erhållit högsta rösttalet är vald i den afgångnes ställe.

2:o) att motsvarande ändringar skola vidtagas dels i §§ 25 och
28 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862,
dels i §§ 11 och 14 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862, dels ock i §§ 6 och 9 i förordningen om landsting den
21 mars 1862, samtlige dessa paragrafer sådana de lyda enligt lagen
den 4 mars 1910.»

Till stöd för de i motionen nr 5 i Andra kammaren framställda
yrkandena har herr Petersson i Lidingö villastad anfört följande:

»Den metod för proportionella val, som fastslagits genom lagen
om val till Riksdagen med flera lagar, torde i stort sedt hafva verkat
tillfredsställande. Särskildt måste detta erkännas vara fallet i fråga om
fördelningen af platserna olika partier emellan. Bestämmelserna härom
— utformade som de äro efter d’Hondts bekanta regel — hafva, såvidt
mig är bekant, icke i något fall ledt till resultat, som kunnat anses
oegentligt. De erkännas ock allmänt såsom riktiga.

Däremot hafva anmärkningar gjorts emot det sätt, hvarpå enligt
gällande valmetod platserna inom de olika partierna understundom varda
besatta, och det såväl hvad angår själfva representantplatserna som,
och i synnerhet, i fråga om utseende af efterträdare eller suppleant.
Angående innebörden af dessa anmärkningar kan jag hänvisa till åtskilliga
vid 1911 års riksdag väckta motioner och konstitutionsutskottets

II: 5.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

däröfver afgifna utlåtande nr 25. I allmänhet gå de därpå ut, att den
ordningsföljd, i hvilken kandidaternas namn uppförts å valsedlarna, icke
skulle hafva tillbörligt inflytande å valets utgång.

Grunden till denna uppfattning om ordningsföljdens betydelse är
otvifvelaktigt att söka i den vid Riksdagens behandling af valmetoden
däri såsom en undantagsbestämmelse för partigrupp införda s. k. rangordningregeln.
Denna, som åt namnens ordningsföljd å valsedlarna
tillerkänner en afgörande betydelse, synes nämligen hafva tillvunnit sig
allmänt erkännande såsom god och riktig — den har till och med
slagit så igenom i det allmänna medvetandet, att man synes vara på
väg att glömma, att hufvudregeln dock alltid är den s. k. reduktionsregeln
och att denna räknar med de å valsedeln uppförda namnen, i
den mån de skola vid sammanräkning medtagas, såsom likvärdiga. En
icke ringa del af de missräkningar och öfverraskningar, som valresultaten
sägas hafva beredt valmännen, är utan tvifvel att tillskrifva
ett dylikt förbiseende. Den så många gånger framförda anmärkningen,
att de å valsedlarna sist upptagna namnen gå in, under det att de första
falla igenom, beror naturligtvis därpå, att valmannen, som lämnar sin
valsedel, tänker sig densamma såsom en rangordningslista, som upptager
namnen i den ordning, i hvilken han önskar att de skola väljas,
under det att en sammanräkning efter reduktionsregeln behandlar dessa
namn såsom likvärdiga. Den enda värdesättning af namn, som vid
reduktionsregelns tillämpning enligt nu gällande metod är möjlig, är
som bekant den, som kan åstadkommas genom användning af det s. k.
strecket.

Otvifvelaktigt vore det önskvärdt, om — såsom från flera håll
påyrkats — valmetoden kunde så revideras, att den bättre än nu motsvarade
den stora allmänhetens uppfattning om ordningsföljden af
namnen å valsedlarna såsom en värdesättning mellan kandidaterna inbördes.
Och i den mån nämnda uppfattning vinner terräng, växer
behofvet af en ändring af vallagens bestämmelser härutinnan.

Att helt genomföra principen om valsedlarna såsom rangordningslistor
torde emellertid icke vara möjligt. Den Thielska metoden är
ytterst grundad på den förutsättning, att namnen äro likvärdiga, och
hvarje försök att gradera röstvärdet efter namnens plats å valsedlarna
strandar på de valmanövrer, till hvilka en sådan gradering öppnar
möjlighet. Må vara, att dessa valmanövrer kanske ej böra tillmätas så
synnerlig betydelse, då frågan är om val, däri stora massor af valmän
medverka och där fördelningen af röstetalen därför ej låter sig med
erforderlig grad af säkerhet på förhand beräkna — vid val inom trängre

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

5

valkorporationer, såsom våra landsting, äro de ett afgörande skäl mot
hvarje ordning-, som opererar med särskilda platsvärden vid sammanräkningarna.

Emellertid synes det mig som skulle man genom två mindre
jämkningar i metoden, sådan den nu föreligger, kunna åt namnens
ordningsföljd å valsedlarna bereda ett afsevärdt ökadt inflytande å valresultatet,
och jag tillåter mig därför härmed framlägga förslag till
dessa jämkningar. Vid de undersökningar, jag varit i tillfälle att göra,
har det för mig framstått såsom antagligt, att man med dessa jämkningar
kommer ungefärligen så långt, som det öfver hufvud taget är
möjligt att komma utan en fullständig omläggning af hela valmetoden.
De äro emellertid af den art, att skäliga fordringar blifva genom dem
tillgodosedda.

Den första jämkningen skulle bestå däri, att, då inom partigrupp
rangordningsregeln ej kan tillämpas och sammanräkningar före kandidatnamnens
ordnande alltså skola ske efter reduktionsregeln, endast så många
namn å valsedlarna, från början rfåknadt, medtagas, som motsvara det
antal platser, som gruppen äger besätta. Med andra ord ett automatiskt
streck efter det antal namn, som motsvarar gruppens platsantal. Det
synes mig som skulle goda skäl finnas för en dylik anordning. Har
valmannen genom sin valsedel angifvit, i hvilken ordning han vill att
de därå uppförda kandidaterna skola vid valet ifrågakomma, så är det
rimligt, att striden står allenast mellan de namn, som hvarje valman i
främsta rummet vill ha valda till de platser, som han och hans meningsfränder
äga att tillsätta. Det är ock rimligt, att dessa samma valmän
få sitt kandidatantal inskränkt till hvad som motsvarar platsantalet,
liksom fallet skulle varit vid majoritetsval och nu är, så snart ett
parti är så starkt, att det får besätta alla platserna. Platsantalet kan
enligt nu gällande metod bestämmas, så snart sammanräkning af rösterna
skett för de särskilda namnen inom den fria gruppen och för de olika
partigrupperna. Då föreligga de jämförelsetal, efter hvilka platsantalet
för hvarje partigrupp är att beräkna. Emellertid kan ju som bekant
under valförrättningens fortgång en ökning i detta platsantal inträda
därigenom, att en af gruppens i ordningen uppförda kandidater erhåller
plats för annan grupp och gruppens jämförelsetal därigenom så ökas,
att det berättigar till ytterligare plats. För detta fall erfordras uppenbarligen
en särskild bestämmelse, och denna synes lämpligen kunna
blifva att, så snart en dylik ökning i platsantalet konstateras, ny sammanräkning
verkställes för det antal namn å gruppens valsedlar, som motsvarar
det ökade platsantalet. Att en sådan supplerande sammanräkning

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

icke får verka rubbning i den platstillsättning, som därförut i behörig
ordning skett, lärer vara själffallet.

Med den af mig sålunda föreslagna jämkningen skulle vallagens
innebörd i fråga om de å valsedeln uppförda namnens giltighet för
själfva riksdagsmannavalet — med andra ord hvad vallagen innehåller
om »streck» — blifva följande:

a) Regel: Så många namn å valsedeln, från början räknadt, som
motsvara det antal riksdagsmän, som skola vid valet utses, gälla för
själfva riksdagsmannavalet och medtagas förty vid sammanräkningarna
(vallagen § 3).

b) Undantag 1: Skall inom partigrupp reduktionsregeln tillämpas,
gälla blott så många namn, från början räknadt, som motsvara det
antal riksdagsmän gruppen får utse, för själfva riksdagsmannavalet och
endast dessa medtagas förty vid sammanräkningarna (§ 7, partigrupp
2:o enligt nu ifrågasatt lydelse).

c) Undantag 2: Har valmannen själf å valsedeln med ett streck
afskilt ett mindre antal namn än som enligt lag (d. v. s. enligt regeln
eller undantag 1) gälla för själfva riksdagsmannavalet, respekteras detta,
så att endast de ofvan strecket stående namnen medtagas vid sammanräkningarna
(vallagen § 3).

Mot den föreslagna anordningen skulle möjligen kunna invändas,
att under vissa förhållanden en mindre fraktion inom en partigrupp
finge besätta en plats, å hvilken två andra fraktioner såsom mera samhöriga
kunde synas äga anspråk. Om ett valsedelsmaterial föreligger
så lydande: I 32 A. B. C. D, II 33 B. A. C. D. och III 35 x. y. z. och
blott en plats får af gruppen besättas, så kommer enligt mitt förslag
platsen att intagas af x. Anmärkningen synes mig dock ej böra tillmätas
någon större betydelse. Om fraktionerna I och II vilja med fog
göra anspråk på att få på grund af samhörighet besätta platsen, så
böra de manifestera denna sin samhörighet genom gemensamt namn å
sådant rum å valsedlarna, att det faller inom det platsantal, som tillkommer
gruppen. Förhållandet är för öfrigt jämförligt med det, då flera
olika partigrupper täfla om en plats, och hvarom vallagen i § 8:2
lämnar en föreskrift, som instämmer med hvad som enligt mitt förslag
skulle komma att gälla inom partigrupp.

Den föreslagna anordningen gäller allenast partigrupp. För den
fria gruppen är den icke användbar. Denna grupps platsantal är beroende
direkt af de särskilda kandidaternas röstetal, och hvarje åtgärd
att på ett eller annat sätt göra detta beroende af namnens ordningsföljd
å valsedlarna kan inverka på jämförelsetalet. Valsedlarna inom

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

7

denna grupp sakna för öfrigt den samhörighet, som utmärkes genom
partibeteckningen, och ligger häri otvifvelaktigt ett skäl att ej tillmäta
ordningsföljden å valsedlarna inom den gruppen samma betydelse som
inom partigrupp. Någon ändring i vallagens bestämmelse rörande den
fria gruppen ifrågasattes därför icke.

Den andra jämkningen i valmetoden, som jag ifrågasätter, gäller
sammanräkningen för utseende af efterträdare åt afgången riksdagsman
eller stadsfullmäktig och af suppleanter för landstingsman. Härom finnas
nu bestämmelser i vallagen §§ 9, 14 och 67, i förordningen om kommunalstyrelse
i stad § 28, i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
§ 14 samt i förordningen om landsting § 8. Dessa bestämmelser hvila
på den otvifvelaktigt riktiga tanke, att en representant, som icke kan
fullgöra sitt uppdrag, bör ersättas genom en ställföreträdare, som utses
från och genom de valsedlar, på hvilka representantens mandat är grundad!
Endast på detta sätt betryggas, att den grupp eller fraktion inom
en grupp, som varit speciellt representerad af den afgångne eller förhindrade,
bibehålies vid denna sin representation. Hvad som med fog
är att anmärka mot de i ifrågavarande hänseende meddelade bestämmelser
är, att vid den supplerande sammanräkningen alla dittills icke valda
namn å de ifrågavarande valsedlarna skola medtagas och äro likvärdiga.
Det finnes således ingen möjlighet för valmännen att med åsyftad verkan
å valsedlarna angifva, i hvilken ordning de vilja att eventuella efterträdare
skola gå in. Dekapitering torde därför blifva en ej ovanligföreteelse
vid sammanräkningar för efterträdare åt afgången riksdagsman
eller stadsfullmäktig, liksom den i lifligt öfverklagadt omfång förekommit
vid suppleantvalen för landstingsman.

Missförhållandet synes mig kunna afhjälpas genom föreskrift, att
vid sådan supplerande sammanräkning, hvarom här är fråga, valsedels
röstvärde skall tillgodoräknas allenast det första å valsedeln upptagna,
dittills icke valda namnet. En dylik regel synes mig stå i god öfverensstämmelse
med det förut framställda förslaget om det automatiska
strecket. Den innebär för öfrigt allenast det, att representant skall hafva
den ersättare, som pluraliteten af hans valmän helst vilja ha närmast
efter den eller de förut valda. Namnens ordningsföljd å valsedlarna
skulle härigenom erhålla ett inflytande vid efterträdarevalen, som till
och med vore i viss mån starkare än vid representantvalen. Om den
föreslagna regeln anses kunna godtagas, finnes uppenbarligen intet
hinder att låta den gälla äfven beträffande den fria gruppen.

Om de nu föreslagna jämkningarna varda genomförda, torde man
såsom en verkan däraf kunna påräkna, att valsedlarna därefter städse

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

skola förses med tillräckligt många namn, så att icke — såsom nn
understundom vant fallet — valresultatet beliöfver influeras däraf, att
namn, som skulle kommit i fråga, saknas. Under nuvarande förhållanden
kan det understundom vara lämpligt, kanske till och med nödigt, att
för främjande af ett önskadt valresultat begränsa antalet namn å valsedlarna,
och detta gäl] er såväl i fråga om representantval som beträffande
ersättareval. Med de föreslagna nya lagbestämmelserna och deras automatiska
begränsning af det antal namn, som vid hvarje sammanräkning
skall medtagas, finnes i regel ingen vidare anledning för valmannen
att minska antalet namn å sin valsedel under det i lag tillåtna; hvad
det för honom gäller är att tillse, att de å valsedeln komma i riktig
ordning. Sannolikt är äfven, att användningen af det nu medgifna
fakultativa strecket kommer att minskas, men då det likväl fortfarande
kommer att finnas fall, då detsamma kan behöfva användas, finnes ingen
anledning att ifrågasätta ändring i bestämmelserna därom.

Vidare synes det antagligt, att efter jämkningarnas genomförande
valuträkningarna icke vidare skola komma att framvisa dessa många
små röstöfvervikter och många lottningar, som framhållits såsom för
den nuvarande metoden komprometterande. Konkurrens mellan namn
å samma valsedlar — och endast om sådan konkurrens kan det i detta
sammanhang bli fråga — lärer nämligen icke vidare förekomma vid
sammanräkningar för utseende af efterträdare eller suppleant. Vid val
af representanter har man visserligen fortfarande att räkna med dylik
konkurrens, men i betydligt inskränkt omfattning, och de fall, där
lottning behöfver tillgripas, lära säkerligen ej blifva mångtaliga. Jag
bär därför icke ansett nödigt att i förevarande förslag upptaga någon
föreskrift liknande den vid sistlidna riksdag af en motionär ifrågasatta,
att vid lika röstetal företrädet mellan kandidaterna skall i vissa fall
bestämmas genom kandidatens ordningsrum å valsedeln.

Att de nu föreslagna jämkningarna skulle medföra synnerlig förenkling
af och lättnad i de för valresultatens bestämmande erforderliga
uträkningarna ligger i öppen dag.

Det är gifvetvis af stort intresse att undersöka, huru de nu ifrågasatta
ändringarna i valmetoden skulle hafva verkat, om de tillämpats
vid hittills förrättade proportionella val. En ganska god ledning för
omdömet härutinnan kan vinnas genom närmare studium af två af
fil. lic. Olof Palme utgifna redogörelser för 1910 års landstingsmanna -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

9

val ocli 1911 års val till Andra kammaren. Jag tillåter mig därför
meddela några iakttagelser rörande i dessa arbeten refererade val.

Vid 1911 års val till Andra kammaren hafva de ojämförligt flesta
platserna blifvit besatta enligt den så kallade rangordningsregeln. Där
rednktionsregeln kommit till användning äro i åtskilliga fall förhållandena
sådana, att valets utgång icke skulle influerats af de ändringar, som nu
ifrågasättas. De fall åter, där valresultatet skulle blifvit ett annat än
nu, torde vara följande:

Kalmar läns norra valkrets. (Se Palme: valen till Andra kammaren
år 1911, pag. 44.) Typiskt fall af dekapitering. 4 platser att besätta,
däraf 2 tillföllo gruppen »de moderata». Ungefärligen 4/6 af gruppens
valsedlar upptogo samma tre kandidatnamn A. C. och I., men de två
första A. och C. omkastade så att något mer än hälften af sagda valsedlar
lydde på A. C. I. och omkring tredjedelen på C. A. I. Öfverallt
på dessa sedlar stod I. i tredje rummet. Hade valsedlarna upptagit
namnen i samma ordning, så hade A. och G. med stor röstöfvervikt
gått in efter rangordning. Men nu valdes endast A. efter denna norm
och som andra namn ingick I., hvars röstöfvervikt åstadkoms genom
en del af de öfriga valsedlarna, hvilka skulle saknat betydelse, om rangordningen
kunnat tillämpas. Med ett automatiskt streck efter andra
namnet hade en dylik utgång icke ifrågakommit; I:s plats på valsedlarna
hade satt honom utom räkningen vid själfva valet, men tillförsäkrat
honom platsen som förste ersättare.

Jönköpings läns östra valkrets. (Palme ibm. pag. 36.) 4 platser
att besätta, däraf gruppen I »valmansföreningen» erhöll 2 platser och
gruppen II »de frisinnade» 2 platser. Endast första platsen inom gruppen
I tillsattes enligt rangordning, för den andra platsen inom gruppen I
och för båda platserna inom gruppen II kom reduktionsregeln till
tillämpning. Inom gruppen I besattes andra platsen med kandidaten
S., hvilken å hufvudlistan stod som tredje namn efter J., som valdes
efter rangordning, och k. ''Dessa båda, J. och R., funnos äfven upptagna
såsom de två första namnen å en annan ganska talrik fraktion
af valsedlar, hvilka helt och hållet saknade S. — Äfven inom gruppen II
afgjordes andra platsen genom valsedlar, som upptogo den valdes namn
längre ned på sedeln än i andra rummet. I båda dessa fall skulle det
automatiska strecket efter andra namnet hafva ledt till, att de valsedlar,
därå den nu valdes namn upptagits allenast i tredje rummet, icke kunnat
gifva honom försteg framför de före honom stående kandidaterna och
att alltså en af dem, som hade första eller andra rummet å sedlarna,
kommit att gå in.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 höft. (Nr 3.)

2

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Kalmar läns södra valkrets. (Palme ibm. pag. 46.) 6 platser,

däraf gruppen »de frisinnade» fingo 3. Endast en af deras kandidater
gick in efter rang. Om de två andra platserna rådde stark splittring.
Resultaten hade med tillämpning af reduktionsregeln och automatiskt
streck efter tredje namnet blifvit annat än nu, med säkerhet åtminstone
i fråga om det ena namnet.

Värmlands läns östra valkrets. (Palme ibm. pag. 86.) 4 platser,

däraf gruppen »sparsamhets-, nykterhets- och reformvänner» fingo 2.
Den första besattes efter rangordning, för den andra kom reduktionsregeln
till användning. Äfven här skulle ett automatiskt streck efter
andra namnet å gruppens valsedlar hafva gifvit utslag till förmån för
ett namn, som å hufvudlistan hade plats före den nu valde.

Hälsinglands södra valkrets. (Palme ibm. pag. 106.) »Det frisinnade
partiet» fick tillsätta allenast en plats af tre. Om vid sammanräkningen
— som skedde efter reduktionsregeln — allenast första namnet
å hvarje valsedel medtagits, skulle utgången blifvit en annan än nu,
dock blott med en rösts Övervikt.

Ångermanlands norra valkrets. (Palme ibm. pag. 114.) »Vänstern»
ägde att af 3 platser besätta 2. Endast dess första namn valdes efter
rangordning. Vid sammanräkning efter reduktionsregeln och med automatiskt
streck efter andra namnet skulle andra platsen ha intagits af
annan än den som nu valdes.

Ur Palmes »undersökning om den proportionella valmetoden vid
1910 års landstingsmannaval» anmärkas följande val:

Stockholm: Riksdagsmannaval till Första kammaren hösten 1909.

(Palme anf. st. pag. 62.) 9 platser att besätta, däraf »moderata gruppen»
erhöll 5. Gruppens fyra första platser besattes efter rangordning. En
större fraktion af valsedlarna (38 af 56) upptogo 6 namn, däraf i 5:te
rummet H. och i 6:te R. De öfriga valsedlarna innehöllo allenast 5
eller 4 namn, några både H. och R., andra saknande ettdera eller båda.
Häraf blef följden, att vid sammanräkningen för 5:te platsen R. blef
vald och H. föll igenom. Med ett automatiskt streck efter 5:te namnet
hade H. gått in som 5:te namn och R. stått som förste ersättare.

Linköping: Landstingsmannaval. (Palme ibm. pag. 66.) 6 platser
att besätta, däraf gruppen »de moderata» erhöll 5. Stor enighet om
de 4 första namnen, som gingo in efter rangordning. 5:te namnet T.
samlade ock en betydande röstsiffra, men ej tillräcklig för plats efter
rang. Vid sammanräkningen efter reduktionsregeln blef 6:te kandidaten
H. vald med ganska ringa röstöfvervikt. Vid sammanräkning för suppleantvalet
kom T. icke ens med, han öfverflyglades med ett fåtal röster

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

11

af namn, som stodo längre ned på valsedlarna. Ett automatiskt streck
efter 5:te namnet och suppleantval på -af mig föreslagen grund skulle
utan vidare anvisat T. platsen som öde man och H. platsen som förste
suppleant.

Västerås: Landstingsm ann aval. (Palme ibm. pag. 69.) 6 platser,

däraf gruppen »borgerliga samlingslistan» erhöll 3. Det störa flertalet
valsedlar upptog ofvan strecket 4 namn med stor enighet om lista,
3:dje och 4:de namnen. Däremot skilde sig meningarna skarpt om
andra rummet. Valsedlar till något mer än hälften af gruppens röstetal
hade som andra namn U., valsedlar till åtskilligt mindre röstvärde S.
Följden blef gifvetvis, att hvarken U. eller S. blef vald utan platserna
intogos af kandidaterna i lista, 3:dje och 4:de rummen. Ett automatiskt
streck efter 3:dje namnet hade gifvetvis verkat, att den ene af de omstridda
kandidaterna gått in.

Grangärde tingslag: Landstingsmannaval. (Palme ibm. pag. 85.)
4 platser, däraf »de frisinnade» för 6,098 röster fingo 2. Första namnet
å hufvudtypen af gruppens valsedlar D. kom upp till allenast 2,930
röster d. v. s. en obetydlighet mindre än som erfordrades för första
platsen efter rangordning. Vid sammanräkning efter reduktionsregeln
blef H. vald som första namn. Denne stod emellertid som första namn
å valsedlar värda mer än V3 af partiets hela röstetal. Andra sammanräkningen
gaf partiets andra plats åt K. med 2,066.5 röster. Denne K.
stod som första namn blott å en sedel, värd en röst, men för öfrigt efter
D. och Hj. på sedlar värda 1,097 röster, efter D. på sedlar värda 1,728
röster och efter Hj. på sedlar värda 253 röster. På andra sedlar än
de nu nämnda förekom icke K:s namn, således äfven här en flagrant
dekapitering. Med ett automatiskt streck efter andra namnet hade D.
blifvit vald med afsevärd röstöfvervikt. K. hade då icke kommit upp
ens till 300 röster.

Fall« södra tingslag: Landstingsmannaval. (Palme ibm. pag. 89.)
»Landtmännens lista» ägde af sex platser besätta en. Stark splittring
om första namnet föranledde, att den i tredje rummet å flertalet valsedlar
uppförde Gr. blef landstingsman för gruppen. En sammanräkning,
därvid allenast första namnet å hvarje valsedel tagits med, hade gifvetvis
lämnat annat resultat, i detta fall skulle E. gått in.

Exemplen kunde mångfaldigas, men de anförda må vara nog.
Öfverallt har jag funnit, att en tillämpning af de nu ifrågasatta ändringarna
skulle lämnat resultat, som säkerligen för den stora allmänheten
framstått som mera naturligt, mera väntadt än det nu framgångna.
Ingenstädes har jag kommit till ett slut, som förefallit stötande eller obilligt.

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Hvad angår suppleantplatserna vid landstingsmannavalen, så saknas
i Palmes redogörelse de sifferuppgifter, som skulle varit behöfliga för
att exakt beräkna, hurudan suppleantbesättningen skulle efter nu föreslagen
grund blifvit i de i Palmes bok pag. 151—163 anförda fallen.
Det lärer emellertid utan vidare exemplifikation vara uppenbart, att
platsbesättningen skulle blifvit en helt annan än nu och under inga
omständigheter företett den »rangordning nedifrån», hvarom man i detta
hänseende ansett sig kunna tala.

Det säger sig själft, att de nu föreslagna jämkningarna i metoden
ingalunda kunna förebygga sådana oegentligheter, som hafva sin grund
vare sig i obekantskap med valmetoden eller i illojala valmanövrer.
Särskilt gäller detta om den några gånger försökta kuppen att illojalt
använda ett annat partis partibeteckning. Skulle den frihet, som den
nuvarande valmetoden i detta hänseende lämnar, fortfarande missbrukas,
och den politiska moralen icke tillräckligt reagera mot dylika tilltag, så
återstår intet annat än att införa den offentliga kandidaturen med officiellt
fastställda vallistor. Men med dessa ting har själfva valmetoden
litet eller intet att skaffa.»

Till stöd för de i motionen nr 130 i Andra kammaren framställda
yrkandena har herr Nilson i Örebro anfört följande:

»Genom stadsfullmäktig- och landstingsmannavalen 1910 och riksdagsmannavalen
1911 hafva brister i den i vallagen föreskrifna valmetoden
klart trädt i dagen.

I en inom denna kammare väckt motion har herr Petersson i
Lidingön framställt några förslag till ändringar i vallagen, afsedda att
undanröja dessa brister. Det förefaller emellertid som om den väg,
han anvisat, knappast leder till målet — med det automatiska streck
han föreslår träffar man icke sakens kärna — man måste fastmer fullständigt
öfverge denna reduktionsregel, vid hvilken alla hittillsvarande förslag
— äfven motionärens — hakat sig fast med en oförklarlig envishet.

Anmärkningarna rörande hufvudvalen gå, som motionären påpekar,
ut på, att den ordningsföljd, i hvilken kandidaterna uppförts på valsedeln,
stundom saknat inflytande på valets utgång. Den tanke om
ordningens afgörande inflytande, som fått sitt uttryck i rangordningsregeln,
har, säges i förenämnda motion, så fullständigt slagit igenom,
att man »synes vara på väg att glömma att hufvudregeln dock alltid
är den s. k. reduktionsregeln och att denna räknar med de å valsedeln
uppförda namnen i den mån de skola vid sammanräkning medtagas

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

13

såsom likvärdiga». Denna sats åskådliggör på ett briljant sätt motionärens
tankegång. Att den stora mängden af väljare funnit rangordningsregeln
naturlig, ja så själfklar, att de val, där reduktionsregeln
har gifvit omkastade resultat, väckt ett samstämmigt ogillande, har icke,
såsom man skulle väntat, gett motionären anledning till att dra följande
slutsats: »Det är påtagligt, att denna rangordningsregel, som föreslogs
i elfte timmen vid 1907 års riksdag gett odeladt tillfredsställande resultat,
men att däremot reduktionsregeln, på hvilken de tidigare förslagen
uteslutande voro byggda, varit praktiskt oduglig — för att resultatet
skall bli riktigt, måste uppenbarligen den senare fullständigt öfverges».
Motionären säger i stället: Väljarna få dock icke glömma att reduktionsregeln
är hufvudregel!

Motionären medger emellertid sedermera det önskvärda i en
generalisation af rangordningsregeln, men, säger han, »att helt genomföra
principen om valsedlarna som rangordningslistor torde emellertid
icke vara möjligt. Den Thieleska metoden är ytterst grundad på den
förutsättning att namnen äro likvärdiga». Denna sats ger anledning
till följande erinringar. Reduktionsregeln, såsom den blifvit utformad i
den svenska vallagen, är icke liktydig med Thieles metod. Thiele får
visserligen i ett fall, som han utförligt behandlar, från sina utgångspunkter
och med sin metod ett valresultat, som öfverensstämmer med det som
reduktionsregeln lämnar. Men att endast därför beteckna Thiele som
fader till vår reduktionsregel, det är en lika missvisande terminologi,
som att identifiera en strejk med en lockout — därför att båda resultera
i att arbetet afstannar. För öfrigt så begränsar Thiele ingalunda sin
problemställning till det fall, då namnen äro likvärdiga. (Jfr Thieles
afhandling »Om Flerfoldsvalg» i Overs. over D. K. Danske Vidensk.
Selsk. Forh. 1895 sid. 416.)

Motionären har ytterligare en invändning att göra. »Hvarje försök
att gradera röstvärdet efter namnens plats å valsedlarna strandar
på de valmanövrer, till hvilka en sådan gradering öppnar möjlighet».
Fttalandet styrkes icke genom något exempel, och de erfarenheter man
har af rangordningsregeln — som dock är en form för en dylik gradering
af röstvärdet — ge ju knappast något stöd åt påståendet.

Detta om motionärens utgångspunkter. Han medger, att anledningen
till de missvisande resultaten är dualismen i vår valmetod, men
han tror optimistiskt på möjligheten af en lösning utan att håfva
den. Hvad innebär denna dubbelregel för väljaren? Uppenbarligen
det, att han endast under en förutsättning kan ge sin lista den form,
att den tolkar hans mening: att han på förhand känner valresultatet.

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Han måste nämligen alltid — och. där ligger metodens olösbara motsättning
— när lian upprättar sin lista antingen taga hypotesen om
ordningens afgörande inflytande eller också den motsatta, om namnens
likvärdighet, som utgångspunkt men aldrig låda. Hvarje valmetod, som
icke är den logiska utformningen af den ena af dessa grundtankar, är
dömd till undergång. Och någon tvekan kan ju knappast råda om
hvilken af de två hypoteserna, som bör bli grundval för en omredigering
af vallagen.

Om således icke motionären genom sitt ändringsförslag rubbat
sjkifva grunden för felaktigheterna, så är det ju likväl möjligt, säger
man sig, att de efter en förändring i den riktning, han föreslagit,
komma att bli sällsyntare, ja så sällsynta, att metoden, praktiskt sedt,
kommer att verka fullt tillfredsställande. För att bedöma denna invändnings
halt är det nödvändigt att granska karaktären af de omkastningar,
som valen uppvisat och det »automatiska streckets» förmåga att
korrigera dem.

De omkastningar, som ägt rum, tillhöra — mer eller mindre
markant — två typer.

Första fallet. Ett parti gör sig räkning på ett visst antal platser
men har en vallista, som upptager ett större antal namn än man äger
förhoppning om att få valda. En numerärt relativt obetydlig grupp är
emellertid missnöjd med att deras specielle kandidat på hufvudlistan
fått eu sådan placering, att hans val efter rangordningsregeln är uteslutet;
den går därför fram med en lista, på hvilken alla eller några af
den officiella listans föregående namn saknas. Under samma partibeteckning
förekommer ett stort antal listor, som icke innehålla någonderas
af de så tvistande kandidaternas namn. Valsedelmaterialet har
då schematiskt följande form:

1) Den officiella listan A, B, C, D, E, F,

af hvilka partiet hoppas att placera A och B.

2) listor utan B, G men däremot med D, men utan tillräcklig
röststyrka för att vara berättigad till representation.

3) listor fullkomligt afvikande från den officiella listan, eller också
opinionsyttringar för E och F af samma karaktär som listan 2 men
svagare. D blir vald i stället för B. Till denna typ höra valen i
Kalmar läns södra och i Jönköpings östra.

Andra fallet. Ingen tvekan om hvilka som skola placeras, men
rivalitet råder om ordningen på listan. Ett af dess fyllnadsnamn framföres
som specialkandidat på en variant med obetydlig röstst}u-ka.
Schematiskt ser det ut så här:

1) (stor variant) A, B, C, D.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

15

2) (variant något svagare än 1) B, A, C, D.

3) (liten variant) C.

C undantränger B.

På val af denna natur ge Andrakammarvalet i Kalmar läns norra
valkrets och Förstakammarvalet i Västerbottens läns landsting exempel.

I hvad mån påverkar då detta automatiska streck valresultatet i
de båda fallen? För*att diskutera ett konkret exempel låt oss ta t. ex.
valet i Kalmar läns södra. Där förekommo enligt fil. lic. Palme följande
större listvarianter inom lib.-soc.-gruppen.

H. Lib.-soc.
Olsson

Petersson
Svänsson, E.
Runefors
Erlandsson

Medin

I. Lib.-soc.
Magnusson
Rehnberg

Kämpe

Lindkvist

Rydén

Engstrand

K. LAb.-soc.
Medin

Åckerström

Runefors

637 r.

L. Lib.-soc.
Erlandsson

312 r.

Johannesson

Stéenhoff

2,414 r.

Fransen

Arvidsson

1,540 r.

M. Lib.-soc.
Olsson

Petersson
Svänsson, E.
Runefors
Erlandsson

Johannesson

Stéenhoff

172 r.

N. Lib.-soc.
Åckerström

104 r.

0. Lib.-soc.
Medin

Runefors

Stéenhoff

Åckerström

81 r.

P. Lib.-soc.
Olsson

Åckerström

Runefors

Lindmark
Andersson, A. Th.
Andersson, G-. T.
77 r.

R. Lib.-soc.
Olsson

Petersson

Runefors

Erlandsson

S. Lib.-soc.
Olsson

Petersson
Svänsson, E.
Runefors

T. Lib.-soc.
Medin

67 r.

U. Lib.-soc.
Svänsson

48 r.

Johannesson

Stéenhoff

76 r.

Johannesson

Stéenhoff

73 r.

>

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

V. IÅb.-soc. X. IAb.-soc.

Y. Lib.-soc.

Z. Lib.-soc.

Olsson

Erlandsson

Olsson

Olsson

Svänsson, E.

Medin

27 r.

Petersson

Runefors

31 r.

Svänsson, E.

Erlandsson

Erlandsson

Johannesson

Johannesson

Stéenhofl’

Stéenhoff

31 r.

24 r.

Å. Lib.-soc.

Å. Lib.-

■soc.

Olsson

Olsson

Petersson

Petersson

Runefors

Erlandsson

Erlandsson

21 r.

Medin

Johannesson

Stéerihoff

23 r.

Med de!

; automatiska strecket skulle således,

om man tar liänsy:

endast till de röstsedlar, som Palme publicerar, ingalunda Petersson
blifvit vald, utan Svänsson med den imponerande öfvervikten af 3 7*
röst. Och Magnusson, som segrade öfver Rehnberg med 4.17 rösts
öfvervikt skulle äfven med tillämpning af ett automatiskt streck
suttit lika osäker. Det automatiska strecket verkar ej mer till förmån
för Magnusson än för Kämpe eller Rehnberg. Hur litet detta
streck ger inser man, om man tänker sig en höjning af socialdemokraternas
styrka därhän, att gruppen i sin helhet erhåller 4 platser,
af hvilka socialdemokraterna två. I detta fall skulle herrar Runefors
och Olsson blifvit valda! Det liberala listmaterialet är i båda
fallen identiskt, men allt efter styrkan på den socialdemokratiska listan
I blir antingen Olsson och Svänsson eller också Runefors och Olsson
fortunas gunstlingar. Det är möjligt att förstå en åskådning, som
anser att listan K är så pass stark, att en placering af Runefors framför
Petersson icke är alltför orättvis. Men att den svaga varianten
U skall bestämma resultatet — såsom vid användningen af automatiskt
streck på detta val — det är en påtaglig oegentlighet.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

17

Detta exempel ger ju en slående bild af godtyckligheten i utslaget
hos detta automatiska streck. Att detta icke är någon tillfällighet utan
tvärtom en nödvändig konsekvens af metoden framgår af följande all -

männare exempel.

I.

II.

in.

IV.

V.

VI.

A

G

G

B

H

H

C

C

I

I

I

D

D

D

K

K

K

E

E

E

F

F

F

2600

50

10

2000

2

1

Jag föreställer mig att I, II, III äro liberala listor, IV, V, VI
socialdemokratiska. Partibeteckningen är gemensam. Fyra platser skola
tillsättas. Hvad blir nu resultatet med tillämpning af motionärens
metod?

Först placeras A efter rangordningsregeln. Sedan efter reduktionsregeln
antingen I eller K (lottning) låt vara I; därefter D, slutligen
K. Säkerligen vill ingen förneka att det riktiga resultatet här är
A, G, B, H. I detta fall har metoden dock förhindrat valet af E
och F.

Men hur förklara, att det automatiska strecket i några fall, som
motionären användt för att exemplifiera sin metod, dock korrigerat
valresultaten?

Det beror därpå, att i dessa fall representantantalet är så ringa,
att endast hufvudlistan kan göra sig gällande. Så fort detta antal blir
så stort, att äfven mindre grupper nå representation, är hjälpmedlet
värdelöst. För att ta ett exempel.

I. II. III.

A D C

B F

C G

300 120 10

IV.

F

listor utan dessa namn
5 2

Antag att partiet får besätta 2 platser.

Valutgången blir A, B. (Med nuvarande metod A, C.)

Antag att partiet får besätta 3 platser.

Valutgången blir A, C, F, och hvarför? Jo, därför att förefintligBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 3 käft. (Nr 3.) 3

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

heten af gruppen II i detta fall flyttar det automatiska strecket ner
under C på listan I och beröfvar B hans skydd mot intrång från C.

Den stora begränsningen af antalet representanter ger därför förklaringen
till att metoden, när det gäller det moderata partiet i Jönköpings
östra, det moderata i Kalmar norra, det liberala i Hälsinglands
södra och Ångermanlands norra valkrets, lämnar ett riktigt resultat.
Att den inte gör det i Kalmar läns södra, om man begränsar sig till
de af Palme anförda sedlarna, har jag nyss visat, och om de icke angifna
strösedlarna åstadkomma en omkastning af valresultatet, bevisar
detta uppenbarligen ingenting, ty en tillfredsställande valmetod borde
gifvetvis ge ett otvetydigt utslag till förmån för hufvudlistans andra
namn. Inom den lib.-soc. gruppen i Jönköpings östra skulle visserligen
kapten Liljedahl ha fått afstå sin plats, men icke åt den liberala listans
andra namn Carlström utan åt socialdemokraterna, som i så fall skulle
fått sin andra man, Blomqvist, placerad med förbigående af deras första
namn, Lundberg. I Värmlands östra skulle också, som motionären påpekar,
eu omkastning ha ägt rum, men där har, som i ett annat sammanhang
kommer att påpekas, den nuvarande metoden gett det enligt
min mening riktigare resultatet.

För att sammanfatta resultatet af denna granskning:

Den af motionären föreslagna förändringen kommer säkerligen att
i en del af de fall, där ett fåtal platser skola fördelas inom ett relativt
homogent parti medföra fördelar, men den förlorar betydelse i samma
mån som detta antal ökas och ger olika skiftningar inom partiet tillfälle
till representation.

Denna kritik har, hoppas jag, klarlagt, att revisionen af vallagen
måste sträcka sig längre än till införande af ett automatiskt streck.
Vid denna revision stå vi i en betydligt gynnsammare ställning än våra
föregångare: mot deras obevisade antaganden om valmanskårens psykologi
är det numera möjligt att med det statistiska material, som står
oss till buds, draga tämligen exakta slutsatser på detta område. Iakttagelserna
löpa samman i en punkt — valmännen tillmäta ordningen
mellan sina kandidater en afgörande roll. Detta är ju i viss mån
ägnadt att förvåna, tycker man, ty vid majoritetsvalen har man ju icke
spårat några sådana tendenser. Men det är just en af olikheterna
mellan majoritetsvalen och de proportionella valen, att de senare nödvändigt
tvinga fram ordningstanken. Vid majoritetsvalen får jag, när
det gäller val af flera personer, i regel antingen listan i sin helhet
eller också ingen af mina kandidater vald — att bestämma ordningen
dem emellan är således en fullkomligt omotiverad åtgärd. Helt annor -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

19

lunda är situationen vid proportionsvalen, jag saknar bestämdt kännedom
om antalet af de kandidater jag kan få placerade — det tvingar
mig med nödvändighet att gradera mitt intresse för de olika kandidaternas
val. Hvad är då naturligare än att man sätter den kandidat
först, som man helst önskar få vald?

Jag har nyss påpekat, att vår valmetod hvilar på två konträra
hypoteser. Rangordningsregeln är den matematiska utformningen —
dock endast i ett specialfall — af en princip, som skulle kunna formuleras
så: Innan ett af listans föregående namn placerats, är för val mannen

hvarje efterföljande obefintligt. Reduktionsregeln åter utgår
från hypotesen om valmannens fullkomligt likartade intresse för alla
listans namn. Efter de val som förrättats hittills kan man icke tveka
om problemställningen för en revision af vallagen: är det möjligt att
ge denna hypotes om ordningens afgörande betydelse en praktiskt användbar
utformning i de fall, där nu reduktionsregeln vinner tilllämpning? För

att härom vinna ett tillförlitligare svar än hvad jag själf kan
afgifva, har jag anmodat en för saken intresserad sakkunnig person att
yttra sig. lian skulle därvid beakta verkningarna af det ifrågasatta
»automatiska strecket». Det svar, jag erhållit, lyder:

»Ett svar på denna fråga kräfver en analys af det nuvarande tillvägagångssättet.
Hvad är det som karakteriserar denna reduktionsregel? Den innehåller
uppenbarligen två väsentliga moment: 1) en reduktion af listans tyngd i förhållande
till antalet placerade namn, 2) hypotesen om namnens likvärdighet. Det första är
ingenting annat än den ryktbara d’Hondtska regeln i en något annan formulering.
Om denna d’Hondtska regel råder ju icke mer än en mening — mot de resultat
den gifvit ha inga invändningar gjorts. Den andra egenskapen är tydligen reduktionsregelns
onda genius, men påtagligen ingen konsekvens af den första. Ingenting
hindrar således att man ersätter denna hypotes med den motsatta. Under sådana
förhållanden får man följande formulering för sättet att bestämma kandidaterna
inom ett parti (i alla fall där nu rangordningsregeln tillämpas blir resultatet identiskt):
Vid hvarje sammanräkning tages hänsyn endast till det främsta af listans
icke placerade namn (alla följande betraktas såsom obefintliga).

1) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel såsom hel röst. Det
namn, som når högsta rösttalet, blir det första i ordningen.

2) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, som icke fått sitt första
namn placeradt som hel röst. Valsedel, hvars första men icke andra namn vunnit
placering, gäller som half röst. I allmänhet är röstvärdet för valsedel hvars n första

1

namn fått rum i ordningen lika med jj_pi 3)

Vid hvarje sammanräkning kommer det namn närmast i ordningen, som
når högsta röstetalet.

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Tillåt mig exemplifiera denna räkneregel på valet i Kalmar läns södra (jagtar
hänsyn endast till de fem största listorna):

Total röststyrka 6175

I) 2414

II) 1540

III) 637

IV) 312

V) 172

Olsson

Magnusson

Medin

Erlandsson

Olsson

Petersson

Rehnberg

Åckerström

Petersson

Svänsson

Kämpe

Runefors

Svänsson

Runefors

Lindkvist

Runefors

Erlandsson

Rydén

Erlandsson

Medin

Engstrand

Vid första sammanräkningen (hänsyn tages endast till listornas första namn)
erhålles följande röstetal:

Olsson 2414+172
Magnusson 1540
Medin 637

Erlandsson 312.

Olsson blir partiets första man.

Det fullständiga schemat ser ut så här:

läkning" 0^sson Petersson Syänsson Runefors

Erlands-

son

Medin

Magnus- Rehnberg

Äckel--

ström

1 2414+172 — — —

312

637

1540 —

—

2414+172

2 — v — —

312

637

1540 —

—

_ 2414+172

312

637

_ 1540

~S~ 2

V

4 _ “_J 2414+172

312

637

_ 1540

3 ::

2

De fyra första namnen äro således: Olsson, Magnusson, Petersson, Svänsson.
Det erbjuder ingen svårighet att fullfölja räkningen, som är fullkomligt enhetlig.
Det är gifvet, att vid en dylik sammanräkning ett fall kan inträffa, som vid första
ögonkastet förefaller egendomligt, men som endast är en naturlig konsekvens af
hypotesen om listans likvärdighet med dess första icke placerade namn. Listmaterialet
är af följande form:

Sammanräkning

A

A

II) C

1

48

B

E

2

C

3

B

C

D

E

—

30

—

—

48

30

2

48

2

48

15

15

D

48

30

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

21

De fyra första namnen äro således A, C, B, E. Exemplet företer den egendomligheten,
att när B placerats, så blir antalet från början placerade namn på I)

48

icke endast två utan till och med tre och listans rösttal reduceras icke till utan

O

48

-j-. Detta är ju också helt naturligt och endast en motsvarighet till de nuvarande

bestämmelserna om gemensamma kandidater. I samma ögonblick som C på listan
I) kommer att tillhöra namnföljden uppifrån, så bör också denna lista bära en del
af den belastning som förut odeladt tyngt II).

Jag har förut berört det automatiska streckets förmåga att korrigera omkastningarna
vid årets riksdagsmannaval. En sammanställning af valresultatet
under förutsättning att man använder den nuvarande (I), herr Petersson i Lidingö
(II), eller den af mig föreslagna metoden (III) på dessa erbjuder åtskilligt af intresse.
(Jag hänvisar till fil. lic. Palmes redogörelse):

Jönköpings östra, moderata.

Hufvudlista: Spr änglistor: I

Jonsson, Sjöberg. Jonsson,

Rudin, Sjöberg.

Sjöberg.

Yalda:

II III

Jonsson, Jonsson.

Rudin. Rudin.

Jönköpings östra, lib.-soc.

a) Johansson,
Carlström,
Liljedahl.

b) Lundberg,
Blomqvist,
Moberg,
Söderqvist.

Johansson,

Liljedahl.

Johansson,

Blomqvist.

Johansson,

Lundberg.

Kalmar norra, mod.

a) Andersson, b) Carlsson, c) Isaksson.
Carlsson, Andersson,

Isaksson. Isaksson.

Andersson,

Isaksson.

Andersson,

Carlsson.

Andersson,

Carlsson.

Kalmar södra, lib.-soc.

a) Olsson,
Petersson,
Svänsson,
Runefors.

h) Magnusson, c)
Rehnberg,
Kämpe.

Häsinge södra, lib.

Ångermanlands norra,

a) Lundgren, b) Molin.
Lindgren,

Molin.

Medin, Olsson,

Olsson,

Olsson,

Äckerström, Runefors,

Magnusson,

Magnusson,

Runefors. Magnusson.

Svänsson.

Petersson.

Jonsson.

Johansson.

Johansson.

lib.

Lundgren,

Lundgren,

Lundgren,

Molin.

Lindgren.

Lindgren.

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Valet i Värmlands läns östra valkrets förtjänar ett särskildt omnämnande.
Inom den liberala gruppen förekommo följande sedeltyper med en styrka af öfver
100 röster:

Här står visserligen Jansson i Krakerud som andra namn på 2,507 röster,
d. v. s. med ett reduceradt röstvärde af 1,253 x/2 röster, under det att de motsvarande
siffrorna för Jansson i Edsbäcken äro 953 och 476 1Men det är påfallande
att listorna III) och IV) med sina nära 1,100 röster på Jansson i Edsbäcken till
första plats, äfven om man tar hänsyn till listan V, mer än väl utjämnar demia
Övervikt. Här är således påtagligen ett riktigt utslag om Jansson i Edsbäcken
får mandatet. Med hr Petterssons automatiska streck blir emellertid Jansson i
Krakerud vald, och hvarför? Jo, denna metod tillmäter icke den omständigheten att
III) satt Jansson i Edsbäcken först någon betydelse, men beröfvar honom å andra
sidan stödet af listan I), därför att han där står på tredje plats.

Låt oss anta att de båda Janssönerna en gång i tiden varit föremål för
samma gamla skolrektors nit!

Om denne hade lagt samma synvinkel på deras kunskaper som det automatiska
strecket på deras rätt till mandatet, skulle han sagt: ’Ja, Carl Petter, du är
visserligen rätt stor öfverdängare i naturläran och där kan Gustaf inte mycket, i
tyska och engelska är ni medelmåttor båda två, i latinet är det nog som det kan
med Gustafs kunskaper, men där är du i alla händelser under isen, så jag tror nog
jag kan låta Gustaf flytta upp, men du får allt sitta kvar’. ’Ja, men’, invänder Carl
Petter blygt, ''efter som jag liar högt betyg i matematik och fysik så blir ju min
betygssumma i alla fall större?’ ''Hvad säger du, pojke’, utbrister den gamle pedagogen,
’den som har underbetyg i latin, skolans hufvudämne, kan naturligtvis inte
få mer än B i matematik heller!’

Jag har icke berört de exempel som hr Petersson hämtat ur fil. lic. O. Palmes
undersökningar om landstingsmannavalen. Jag skall för att öka materialet för denna
diskussion sammanställa valet i 10 af de 22 valkretsar, som hr Palme utförligt
behandlar, och jämföra resultatet vid de olika metodernas användning. Dessa
exempel ge icke hr Peterssons metod de stöd, han påstår. Efter en genomräkning
af dessa val måste man verkligen med förvåning ta del af motionärens sätt att
utnyttja detta material som bevismedel, och man står undrande inför den djärfhet,
med hvilken han slungar fram satsen: »Öfverallt har jag funnit, att en tillämpning
af de nu ifrågasatta ändringarna skulle lämnat resultat, som säkerligen för den stora
allmänheten framstått som mera naturligt, mera väntadt än det nu framgångna.
Ingenstädes har jag kommit till ett slut som förefallit stötande eller obilligt». Jag
betecknar som nyss med I, II, III respektive den nuvarande, hr Peterssons och den
af mig föreslagna metoden.

I) 2497 IT) 953

Schotte, Schotte,

Jansson, G., Jansson, C. P.

Jansson, C. P.,

Larsson.

III) 752 IV) 336

Jansson, C. P., Jansson, C. P.
Schotte.

V) 164
Jansson, G.

VI) no

Schotte,
Jansson, G.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

23

Exempel 1. Valet af ledamöter till Första kammaren i Stockholms stadsfullmäktige
hösten 1909.

Det moderata partiet får besätta 5 platser. De 56 rösterna äro fördelade på
följande sätt.

1) 38 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Fränekel,

Hernlund,
v. Rosen.

Resultat med I.

» * II.

» » III.

II) 8 röst.
Afzelius,
Wallenberg,
Almgren,
Hernlund,
Rosen.

v.

III) 5 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Fränekel,

v. Rosen.

IV) 3 röst.
Afzelius,
Wallenberg,
Almgren,
Rosen.

v.

V) 1 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Fränckel.

VI) 1 röst.

Afzelius.

Wallenberg.

Almgren.

Fränckel.

Hernlund.

Afzelius, Wallenberg, Almgren, Fränckel,

v.

Rosen.
Hernlund.
Hernlund.

Exempel 2. Landstingsval i Linköping. Högern besätter fem platser af sex.

1) Hufvudlista.
Beckman,
Thorngren,
Petersson,
Uggla,

Tollin,

Heyman,

Hagström,

Ohlsson

etc.

Valda: I.

2) Spränglista.
Beckman.
Tollin,
Heyman,

Hagström.

H.

III.

3) Strölistor på livilka Heyman förekommer
i större utsträckning än Tollin.

Beckman, Thorngren,
Heyman (reduktion).

I stället för Heyman

Petersson, Uggla (rangordning).

Tollin.

Tollin.

Exempel 3. Västerås stad. Det moderata partiet har tre platser att fördela.
1) 8,934 röster. 2) 6,774 röster.

Karlsson, Karlsson,

Uggla, Schenström,

Björklund, Björklund,

Lundgren. Lundgren.

Valda med I. Karlsson (rangordning), Björklund, Lundgren (reduktion).
Valda med H. Karlsson, Uggla, Björklund.

Valda med IH. Karlsson, Uggla, Schenström.

Detta fall är synnerligen belysande, med dessa tämligen jämnstarka grupper
är ju fördelningen af platserna enligt in påtagligen synnerligen rättvis. Herr
Petersson, som citerar detta exempel, är nöjd med att lyckas åstadkomma att
åtminstone det ena af de båda namnen på andra plats går in. Men det är ju dock
endast en halfmesyr!

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Exempel 4. Timrå sockens samt Indals och Ljustorps tingslags valkrets.
Lib.-soc. gruppen får besätta 3 platser. Hela platsantalet 5.

2) 1,953 röster.
Byström,
Hedlund,
Wahlström,
Hedkvist,
Persson.

4) Strösedlar med namn från
listan 1).

1) 3,680 röster. 2) 1,953 röster. 3) 2 röster.

Nilsson, Byström, Persson.

Åslin,

Karlsson,

Granström,

Söderberg.

(Ytterligare
5 namn.)

Valda I. Nilsson (rangordning), Persson (tack vare 3).

Söderberg (tack vare 4).

Valda II. Nilsson, endera af Byström, Hedlund, Wahlström (lottning) och Karlsson.
Valda IH. Nilsson, Byström, Aslin.

Detta exempel hoppar herr Petersson öfver.

o

Exempel 5. Landstingsmannaval, Alingsås, Ulricehamn, Amål.

Fyra platser, af hvilka högern får tre.

1) 4,671 röster. 2) 2,433 röster. 3) 2,654 röster. 4) Strölistor med EkZimdahl,
Eklundh, Petersson, lundh i större utsträck Eklundh,

Zimdahl. Köhlin. ning än Zimdahl.

Bohlin.

Valda I. (Alla efter reduktion). Eklundh, Zimdahl, Petersson (efter lottning med
Köhlin, en enda lista med Köhlin utan Petersson hade tillförsäkrat den
förre platsen).

Valda II. Fullkomligt identiskt med I.

Valda III. Zimdahl, Eklundh, Petersson.

Detta exempel liksom det närmast föregående kan ju tjäna som åskådningsmaterial
till herr Peterssons uppfattning om obehöfligheten af en förändring i bestämmelsen
om lottning vid lika röstetal efter införandet af det automatiska strecket.

Exempel 6. Norrtälje, Vaxholm, Sigtuna, tre platser af hvilka den lib.-soc
gruppen får två.

1) 1,693 röster, 2) 882 röster, 3) 443 röster, 4) 719 röster,

Löfgren,
Lindström,
Elfström,
Gustafsson,
Lundgren,

Vigren.

Valda I.
Valda II.
Valda HI.

Nilsson,

Nilsson,
Lindström,

Gustafsson,

Vigren,

Lindström, Nilsson (båda efter reduktion).
Fullkomligt likartad);.

Löfgren, Nilsson.

Detta exempel är likaledes förbigånget.

5) 275 röster,
Lindström,
Elfström,
Gustafsson,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

25

Exempel 7. Grangärde
1) 308 röst. 2) 752 röst. 3)
Danielsson,

Danielsson,

Hjelm,

Karlsson,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

Valda

Valda

Hjelm,
Karlsson,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

I. (Båda efter
II.

tingslag.
253 röst.
Hjelm,
Karlsson,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

Af 4 platser
4) 541 röst.
Hjelm,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

tillföllo 2 de frisinnade.

5) 1,696 röst. 6) 2,345 röst.

Danielsson,

Hedberg,

Karlsson,

Falk,

Olausson.

Valda III.

Hedberg, Danielsson.
Danielsson, Hedberg.

reduktion): Hedberg, Karlsson.

Hedberg,

Olausson,

Karlsson.

Här sammanfaller således valresultatet II med III, så när som på ordningen
mellan namnen. Hade emellertid partiet endast fått besätta en plats, så skulle inte,
som man skulle kumia tro, med användning af H Hedberg ha blifvit den lycklige
utan Danielsson. Detta exempel erbjuder nämligen den egendomligheten att om
partiet får besätta respektive 1, 2 och 3 platser så blir med användning af metoden
II valda: respektive 1) Danielsson, 2) Hedberg, Danielsson, 3) Hedberg, Carlsson,
Danielsson. Ett oblidt öde har dömt Danielsson till att alltid vara den yttersta
bland de valda.

Exempel 8. Falu domsagas södra tingslags valkrets, högern får af 6 platser
besätta en. Det automatiska strecket kommer i detta fall att afskära alla namn
med undantag af det öfverstå, med andra ord, metoderna II och III sammanfalla
och ge då nödvändigt samma resultat.

Exempel 9.
partiet besätter 4.

Mora, Orsa och Älfdals tingslag 6 platser, af hvilka liberala

1)

2)

Wikman,

Andersson,

Ersson,

Tysk,

Isacsson,

Hedlund,

Beus,

Brask,

Ohlsén,

Persson,

Linell.

Mattson.

båda listor —

den första samlade cirka 6,600.

Af dessa

3,800 röster — hade den första i stor utsträckning varit föremål för strykningar,
som riktat sig mot endera af de båda första namnen, hvarför rangordningsregeln

icke kunde tillämpas.

Valda I. Beus, Brask, Linell, Ohlsén.

Valda II. Beus, Brask, Isacsson, Hedlund (sannolikt).

Valda III. Wikman, Andersson, Ersson, antingen Isacsson eller Tysk.

Detta exempel visar ju hur värdelöst det automatiska strecket är som hjälpmedel,
då det är ett icke alltför litet antal platser som skall fördelas inom ett
parti, och då detta icke utgör en homogen styrka.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 3 käft. (Nr 3.)

4

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Dessa exempel äro på intet sätt utvalda utan de öfverensstämma med motsvarande
exempel hos Palme. Det är påtagligen öfverflödigt att genomgå alla de
återstående exemplen (inalles äro 22 st. fall skildrade) men det må vara mig tillåtet
att med några ord beröra det sista, hämtadt från eder egen valkrets.

Under partibeteckningen de frisinnade, som eröfrade 7 platser, förekommo
följande hufvudlistor.

1) c. 15,000 röster,
Hahn,

Nilson,

Vindabi,

Holmberg,

Karlsson,

Funcke,

Lundberg.

2) c. 10,000 röster,
Schneider,
Lundmark,
Malmrot,
Lindgren,
Hjelmqvist,
Eriksson,
Söderlindh.

3) 5,836 röster,
Ahlstrand,
Wiklund,
Lundberg,

Axner,

Lindqvist,

Gustafsson.

4) Strösedlar
liknande 1)
och 2).

Alla valdes efter reduktionsregeln.

Valda blefvo: Nilson, Malmrot, Hahn, Wiklund (efter lottning med Ahlstrand
och Lundberg), Lundmark, Vindahl och Schneider. Gruppen 1) hade underskattat
sin styrka och satt sitt streck — som afsåg att hindra dekapitering — för högt
upp; hade detta i stället satts efter Holmberg hade denne blifvit vald i stället för
Schneider. Det är således på detta felplacerade streck hr Bergers mandat i Första
kammaren hvilar.

Det är påtagligt att metoden H ingenting skulle ha ändrat i detta fall. Det
automatiska strecket skulle ha följt på det sjunde d. v. s. det sista namnet och
skulle således ha varit en tämligen imaginär säkerhetsåtgärd, och ett fast streck
hade fortfarande varit nödvändigt.

Med IH blir förhållandet helt annorlunda. Alla streck försvinna, valda bli:
Hahn, Schneider, Nilson, Ahlstrand, Vindahl, Lundmark, Holmberg.

Suppleantvalen.

Hvem bör bli suppleant, om någon af de valda afgår? Flera definitioner
kunna gifvas, men följande förefaller ställa saken på sin spets: Ersättare för en af
de valde är den, som skulle blifvit vald, om den afgående vid det ursprungliga valtillfället
icke stått till valmännens förfogande. Ställer man definitionen så, är
också lösningen gifven. För att finna ersättaren behöfver man endast företaga en
ny sammanräkning och därvid betrakta den afgåendes namn som obefintligt.

Ex.

1)

60

A

B

C

D

24 r.
2) C
E
F

Ursprungligen ha valts A, B och C.

C afgår. Man skall utse hans ersättare.

C betraktas som obefintligt, till ersättare

60

utses E med 24 röster mot -=r = 20 för D.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

27

Hade man tillämpat hr Peterssons i Lidingö ändringsförslag hade D valts
med 60 röster mot 24 på E, hvilket ju är en påtaglig orättvisa, då meningsgruppen
2) genom C:s tillbakaträdande skulle förlorat den representation, den förut ägt. Det
är lika orätt att, såsom man kanske först skulle vara böjd att göra, som suppleant
beteckna den, som kommer de valda närmast, om man företager en förnyad sammanräkning
af de sedlar, med hvars hjälp C vunnit placering utan att därvid be 60 trakta

C:s namn som obefintligt. Det skulle i detta exempel låtit D med —
15 röster segra öfver E, som endast når - — 12 röster.»

Eu anslutning till här af mig utvecklade synpunkter kräfver förändrad
lydelse af §§ 7 och 9 i vallagen. Jag tilltror mig emellertid
ej att skrifva eu lagtext, som skulle kunna vinna godkännande. Jag
anhåller fördenskull, att vederbörande utskott — om det eljes finner
mitt förslag böra tillstyrkas — benäget ville omarbeta lagtexten så,
att den otvetydigt angifver hvad jag här ofvan utvecklat. Det hindrar
mig dock ej att förslagsvis formulera paragraferna i fråga.»

Den i ofvan återgifva motioner omhandlade frågan om eu reformering
af den proportionella valmetoden var föremål för pröfning och
beslut vid nästlidet års riksdag. På grund af åtskilliga motioner rörande
ändringar i valmetoden anhöll nämligen Riksdagen, att Kungl. Maj:t
måtte »på grundvalen af de erfarenheter, som af hittills förrättade val
vunnits eller möjligen kunna af innevarande års val vinnas, låta utreda,
på hvad sätt de brister, som visat sig vidlåda den nu tillämpade
proportionella valmetoden, må kunna afhjälpas, och till Riksdagen inkomma
med det förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning».

Till stöd härför anförde Riksdagen:

»Vid innevarande års riksdag hafva i åtskilliga motioner framställts
förslag rörande ändringar i den proportionella valmetoden.

Af de väckta motionerna och jämväl af hvad i öfrigt kommit till
Riksdagens kännedom framgår, att den nu gällande proportionella valmetoden
i tillämpningen visat sig vara behäftad med åtskilliga brister,
särskilt i fråga om val af suppleanter till stadsfullmäktige och landstingsmän.

I en af de ifrågavarande motionerna har yrkats, att Riksdagen
redan innevarande år skulle besluta vissa ändringar i den proportionella
valmetoden. Riksdagen kan ej dela motionärens mening härutinnan.
Äfven om de föreslagna ändringarna äro af jämförelsevis begränsad
omfattning, anser sig Riksdagen icke kunna därom besluta, utan att en

Utskottets

yttrande.

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

ingående utredning föreligger om innebörden af dessa ändringsförslag
i olika afseenden. Då de nu särskild! öfverklagade bristerna i denna
valmetod lämpligen böra beaktas i sammanhang med en allmännare
revision — sålunda har i nyssnämnda motion framhållits, att »en grundlig
revision af den proportionella valmetoden är en trängande nödvändighet»
— har Riksdagen i likhet med åtskilliga af motionärerna ansett, att
skrifvelse i ämnet bör till Eders Kungl. Maj:t aflåtas.

Riksdagen finner jämväl, att, såvida en utredning kommer till
stånd, denna bör omfatta samtliga nu gällande författningar om den
proportionella valmetoden och icke endast afse en del af dessa. I följd
häraf bör materialet för denna utredning innefatta icke blott de erfarenheter,
som kunna hafva vunnits af de redan förrättade valen af ledamöter
i Riksdagens Första kammare, af landstingsmän och af stadsfullmäktige,
utan äfven de erfarenheter, som kunna väntas framgå ur de
allmänna val, som under instundande september månad skola förrättas
till Riksdagens Andra kammare.

Såsom ofvan har anförts, torde gällande bestämmelser i fråga om
val af suppleanter böra göras till föremål för en blifvande utredning.
Åtminstone såvidt man nu kan bedöma, synes det, som om de öfverklagade
bristerna i nu gällande valmetod skulle till stor del kunna
förekommas genom rangordningsregelns vidsträcktare tillämpning. Då
emellertid de erfarenheter, som hittills föreligga, ej äro af den ingående
beskaffenhet, att valsystemets brister och orsakerna härtill närmare
kunna preciseras, har utskottet ej funnit sig böra förorda, att utredningen
skulle, såsom i åtskilliga af de förevarande motionerna föreslagits,
begränsas till någon viss uppgifven del af det proportionella valsättet
eller angifva på hvad sätt den nu gällande valmetoden skulle förbättras.
Å andra sidan bör den af utskottet ifrågasatta utredningen ej gå utanför
ramen af den nu gällande valmetoden. Utredningen skulle sålunda
afse att, utan rubbande af principerna för gällande valmetod, afhjälpa
de brister, som den praktiska erfarenheten af metoden ådagalägger.»

Såsom framgår af det yttrande till statsrådsprotokollet, som vid
aflåtande! af den kungl. propositionen nr 27 till innevarande års riksdag
blifvit afgifvet af herr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet,
är den genom Riksdagens förenämnda skrifvelse väckta frågan om en
reformering af det proportionella valsättet redan föremål för en pågående
utredning; och då för öfrigt Ivungl. Maj:t uti trontalet vid Riksdagens
öppnande gifvit tillkänna att det blifvit uppenbart att det nya valsättet
i vissa afseenden tarfva!- revision, torde det med visshet vara att förvänta,
att resultatet af denna utredning jämte däraf föranledda förslag

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

29

till nödiga ändringar i valmetoden så snart sig göra låter kommer att
föreläggas Riksdagen till pröfning.

Under sådana förhållanden har utskottet ej funnit skäl föreligga
att redan nu till närmare granskning upptaga de af motionärerna framställda
förslagen och med anledning af desamma föreslå någon särskild
förändring uti nu gällande bestämmelser. Utskottet hyser nämligen den
öfvertygelsen att äfven de af motionärerna framhållna synpunkterna komma
att tagas i beaktande under den nu pågående utredningen, sålunda jämväl
huruvida anledning kan förefinnas att, såsom motionärerna synas åsyfta,
tillmäta ett ökadt inflytande åt rangordningsregeln, hvilken att döma af
den vid de hittills hållna valen vunna erfarenheten utaf den stora
mängden valmän uppenbarligen tyckes hafva blifvit uppfattad såsom den
grundläggande principen för valsättet. Utskottet anser sig därför ej
hafva anledning förorda bifall till någon af de föreliggande motionerna.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att herr Peterssons i Lidingö villastad motion
nr 5 i Andra kammaren och herr Nilsons i Örebro
motion nr 130 i Andra kammaren icke måtte föranleda
någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1912.

På utskottets vägnar:
CARL CARLSON BONDE.

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Reservation

af herr K. J. Ekman:

Inom utskottet har jag framställt följande

Förslag till metod för proportionella val

innefattande en kombination af hufvuddragen af nu gällande valmetod
med en af regeringsrådet A. Lindstedt år 1906 föreslagen metod.

Den valmetod, som härmed föreslås, är byggd på principen om
kandidatnamnens värdesättning efter den s. k. rang ordning sregeln. Det
utmärkande för den nya metoden i öfrigt är, att den, i motsats mot
den nu gällande metoden, är alltigenom enhetlig, i det att den betjänar
sig af ett och samma, på d’Hondts bekanta fördelningsregel grundade
förfaringssätt såväl vid fördelningen af platserna mellan de olika partierna,
som äfven vid fastställandet af ordningen mellan namnen inom hvarje
särskildt parti, då valsedlar af olika lydelse förekomma. Detta förutsätter
emellertid, jämte den vanliga partiindelningen, äfven en uttömmande
gruppindelning af de från hvarje parti för sig afgifna valsedlarna med
däraf följande särskilda förfaringssätt. Bestämmelserna om denna gruppindelning
äro i hufvudsak desamma som i regeringsrådet Lindstedts
förslag af år 1906.

1:°)

I enlighet med hvad sålunda blifvit antydt föreslås, att §§ 3, 7,
8, 9, 12, 14, 47, 63 och 67 i lagen om val till Riksdagen den 26 maj
1909, §§ 7 och 9 såsom de lyda enligt lagen den 4 mars 1910, skola
erhålla följande ändrade lydelse:

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

31

Om val till Första kammaren.

3 §•

Val sker efter upprop. Valsedlarna skola vara af hvitt papper
utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen, hvilka må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän
valet afser, skola a valsedeln uppföras i eu följd, det ena under
det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra vid
valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många, från
början räknadt, som motsvara antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannaval
et och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången
riksdagsman. 7

7 §•

1 mom. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas
efter partibeteckning. Valsedlar utan partibeteckning räknas såsom
tillhörande ett parti (det fria partiet).

2 inom. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga
namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,
genom särskilda sammanräkningar, till den utsträckning som för utseendet
af stadgadt antal riksdagsmän är nödig, bestämmas ordning
mellan de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i 3 § sägs,
afse själfva riksdagsmannaval,

Härvid iakttages:

Ho) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras
till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de
å valsedlarna upptagna namnen, med iakttagande att valsedels första
namn anses hafva erhållit en hel röst, andra namnet en half röst, tredje
namnet en tredjedels röst; och så vidare efter samma grund. För hvart
namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda
erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster
uttryckas i hundradelar, så att V2 räknas lika med 0.50, 7S lika med

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

0.33, i/s lika med 0.67; och så vidare i enlighet med bifogade tabell.
Namnen ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn, som erhållit
högsta rösttalet, blir gruppens första namn, det som erhållit näst högsta
rösttalet gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2:6) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning samma
två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en ny grupp.
Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott en af de
förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och för annat
namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna. Namnen
ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt. 1 sägs.

3:o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första namn,
skola dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna
ordnas efter rösttaien inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsättes med förening af grupper och
ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit
sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första
namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,
skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,
men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer,

valet afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda
i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda
att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Rum,
som blifvit en grupp tilldeladt, besättes genast så, att i gruppens första
rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess andra
namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidare efter
samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen uppföras,
redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,
så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.
Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal
delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade
ordningsman, ökadt med 1. Har samma namn erhållit rum från två
grupper, skall dock, vid beräkning af det antal rum som utdelats,
hvartdera rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit
rum från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels
rum; och så vidare efter samma grund.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

33

8 §•

1 mom. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan
de olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det
parti, hvilket för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna
jämförelsetal. Plats, som blifvit ett parti tilldelad, besattes genast så, att
partiets första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen
inom partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen
redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de
i 7 § 2 mom. omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke fått
sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal, då
partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet, då
partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så
länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det
tal, som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1.
Har samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid
beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses
blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre partier,
anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter
samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad
i 3 § sägs, afse sjkifva riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse
uteslutet.

2 mom. Skall blott eu plats besättas, tillfaller platsen den, hvars
namn står främst i ordningen inom det parti, som, enligt hvad i 1 mom.
sägs, har största jämförelsetalet. 9 * *

9 §•

Där någon, som blifvit vald till riksdagsman, vid valtillfället afsagd
sig. uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning
inom det parti, för hvilket den afgångne blifvit vald. Blef

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 höft. (Nr 3.) 5

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

den afgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom
det parti, från livilket plats först tilldelats honom. Har han vid
sammanräkning, hvarom i 7 § 2 mom. sägs, fått sig tillerkändt rum i
ordningen från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej
medtagas andra valsedlar än de som tillhöra den grupp,'' från hvilken
rum i ordningen först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilka upptaga den afgångnes namn för själfva riksdagsmannavalet.
Hvarje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall, på
sätt i 7 § 2 mom. sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut ej
valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det
första i ordningen, denna så bestämd som i 7 § 2 mom. sägs, är vald
i den afgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället afsåga
sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
hvilka upptaga den först afgångnes namn för själfva riksdagsmannavalet.
12

t

12 §.

Vid valet skall föras protokoll, i hvilket antecknas utom annat,
som vid förrättningen förekommit, huru många giltiga och ogiltiga
valsedlar afgifvits, de olika partier och grupper, i hvilka valsedlarna
blifvit ordnade, antalet giltiga valsedlar i hvarje parti och hvarje grupp,
den ordning mellan namnen å valsedlarna, hvilken inom hvarje parti
och hvarje grupp blifvit bestämd, partiernas och gruppernas rösttal,
de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af
ordningsrum mellan grupperna och af platser mellan partierna, det
antal platser, som tilldelats hvarje parti, samt slutligen de valda riksdagsmännens
namn.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas, de
godkända och de underkända hvar för sig, under försegling samt,
jämte de anteckningar, hvilka för sammanräkningarna gjorts, förvaras
intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.

I fall, hvarom i 14 § sägs, skola valsedlarna jämte nyssnämnda
anteckningar och afskrift af valprotokollet tillhandahållas Konungens
befallningshafvande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

35

§ 14-

Har riksdagsman annorledes än i 9 § sägs afgått före utgången
af den tid, för hvilken han blifvit vald, och skall platsen besättas från
den valkrets, som utsett den afgångne, då skall Konungens befallningshafvande
vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och
hvarom underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och
medelst tryck så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser
vanligen förfares, verkställa ny röstsammanräkning inom det parti, för
hvilket den afgångne blifvit vald, enligt de i 9 § angifna grunder.
Den, hvars namn är det första i ordningen, denna så bestämd som i
7 § 2 mom. sägs, är vald i den afgångnes ställe.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Om val till Andra kammaren.

47 §.

Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken^ A

valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).

Namnen^ hvilka må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän
valet afser, skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under
det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra vid
valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många, från
början räknadt, som motsvara antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannavalet
och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången riksdagsman.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas
namn, titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i öfrigt, som
kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, hvem eller hvilka
åsyftas.

63 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll,
i hvilket antecknas utom annat, som vid förrättningen före -

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

kommit, huru många giltiga och ogiltiga valsedlar afgifvits i hvarje
valdistrikt, de olika partier och grupper, i hvilka valsedlarna blifvit
ordnade, antalet giltiga valsedlar i hvarje parti och hvarje grupp, den
ordning mellan namnen å valsedlarna, hvilken inom hvarje parti och
hvarje grupp blifvit bestämd, partiernas och gruppernas rösttal, de
öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af ordningsrum
mellan grupperna och af platser mellan partierna, det antal platser,
som tilldelats hvarje parti, samt slutligen de valda riksdagsmännens
namn.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända hvar
för sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med minst
två närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De sålunda
inlagda valsedlarna skola jämte de anteckningar, hvilka för sammanräkningarna
gjorts, förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet
gäller.

67 §.

Har någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget,
och pröfvas afsägelsen giltig, då skall Konungens befallningshafvande
ofördröjligen vid offentlig förrättning så kungjord, som i 14 § sägs,
verkställa ny röstsammanräkning inom det parti, för hvilket den afgångne
blifvit vald, enligt de i 9 § angifna grunder. Den, hvars namn
är det första i ordningen, denna så bestämd som i 7 § 2 mom. sägs,
är vald i den afgångnes ställe.

Samma lag vare, då riksdagsman eljest afgått före utgången af
den tid, för hvilken han blifvit vald.

Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Metodens tillämpning.

Exempel 1.

Sex platser. Moderata 35 röstande; liberala 22 röstande.

A) Moderata: 1) mg e = 16 röster.

2) g e m = 10 »

3) s = 9 »

Konstitutionsutskottets .utlåtande Nr 3. 37

I) [m-gruppen]:

namn................................................................. m g e

rösttal .............................................................. 16 8 5.3 3

gruppordning: m g e.

II) [g-gruppen]:

namn.............................................................. g e in

rösttal ............................................................. 10 5 3.3 3

gruppordning: g e in.

III) s-gruppen:

namn............................................................... s

rösttal ............................................................... 9

gruppordning: s.

IV) m + g-gruppen:

namn ........................................................... m g e

rösttal från I) .......................................... 16 8 5.33

)) » II) ........................................ 3.33 10 5

Summa 19.33 18 10.33

gruppordning: m g e.

Jämförelsetal för grupp III)............................ 9 4.50

» » » IV)............................. 19.3 3 9.6 7 6.4 4

Partiordning: m g s e.

B) Liberala: 1) p = 14 röster.

2) j =8 » . .

I) p-gruppen:

namn .................................................................................... p

rösttal................................................................................... 14

gruppordning: p.

II) j-gruppen:

namn..................................................................................... j

rösttal...................................................................................... 8

gruppordning: j

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

jämförelsetal för grupp I) ............................................ 14

3) 3) B II) ............................................. 8

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det moderata partiet ............... 35 17.50 11.67 8,75

b B» liberala b ............... 22 11 7.33.

Valda: m p g s j e.

Exempel 2.

Sex platser. Moderata 35 röstande; liberala 22 röstande.

A) Moderata: 1) m g e = 26 röster

2) s — 9 b

I) m-gruppen:

namn.................................................................... m g e

rösttal ........................................................... 26 13 8.67

gruppordning: in g e.

II) s-gruppen:

namn.................................................................. s

rösttal ................................................................ 9

gruppordning: s.

Jämförelsetal för grupp I)................................... 26 13 8.6 7

b bb II)................................... 9 4.50

Partiordning: m g s e.

B) Liberala: p j = 22 röster.

namn........................................................ p j

rösttal ..................................................... 22 11

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det moderata partiet.............. 35 17.50 11.67 8.75

B b b liberala b ............... 22 11 7.33

Valda: m p g s j e.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

39

Exempel 3:

Två platser. Moderata 39 röstande; liberala 7 röstande.

A) Moderata: 1) a b — 16 röster

2) b =8 »

3) x j = 15 »

I) a-gruppen:

gruppordning: a =16 röster; b = 8 röster.

II) b-gruppen:

gruppordning: b = 8 röster

III) x-gruppen:

gruppordning: x=15 röster; y = 7.50 röster

Jämförelsetal för a-gruppen................................................ 16 8

» » b-gruppen............................................... 8

» » x-gruppen.............................................. 15 7.50

Partiordning: a x

Valda: a x.

Anm.: Enligt den i motionen i Andra kammaren nr 130 föreslagna
valmetoden skulle de valda blifvit: a och b.

Exempel 4.

l:o. Tre platser. Moderata 31 röstande; liberala 45 röstande;
socialdemokrater 30 röstande.

B) Liberala: p = 7 röster.

Jämförelsetal för det moderata partiet
» » liberala »

39 19.50

7

A) Moderata: 1) a b = 16 röster

2) c b = 10 »

3) b = 5 »

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

I) a-gruppen:

namn ........................

'' rösttal .......................

gruppordning: a b.

II) c-gruppen:

namn .......................

rösttal ........................

gruppordning: c b.

a b
16 8

c b
10 5

III) b-gruppen:

gruppordning: b = 5 röster

Jämförelsetal för grupp I) .............................. 16 8 5.33

» » )> II) 10 5

» » » III) 5

Partiordning: a c b.

11) Liberala: 1) p q r = 23 röster

2) r p q = 22 »

I) [p-gruppen]:

namn ........................................................... p q r

rösttal.......................................................... 23 11.50 7.6 7

gruppordning: p q r.

II) [r-gruppen]:

namn ...............................

rösttal..............................

gruppordning: r p q.

III) p + r-gruppen:

namn ..............................

rösttal från I) ..........

» » II) ............

r p q

22 11 7.33

p q r

23 11.50 7.67

11 7.33 22

Summa 34 18.83 29.6 7

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

41

Grupp- och partiordning: p r q.

C) Socialdemokrater: x j z = 30 röster
Partiordning: x j z.

Jämförelsetal för det moderata partiet..................... 31 15.50

» » » liberala » 45 22.50

» » » soc.-dem. » 30 15

Valda: p a x.

2:o. Samma exempel endast med den skillnad, att de moderata
uppsatt tre namn på sina valsedlar i stället för förut två eller ett.

Tre platser. Moderata 31 röstande; liberala 45 röstande; socialdemokrater
30 röstande.

A) Moderata: 1) a b c = 16 röster

2) c b k == 10 »

3) b 1 m — 5 »

I) a-gruppen:

namn................................................................ a b c

rösttal............................................................... 16 8 5.3 3

gruppordning: a b c.

II) c-gruppen:

namn................................................................. c b k

rösttal.............................................................. 10 5 3.33

gruppordning: c b k.

III) b-gruppen:

namn................................................................ b 1 m

rösttal............................................................. 5 2.5 0 1.6 7

gruppordning: b 1 m.

Jämförelsetal för grupp I) .............................. 16 8 5.3 3

» » » II) 10 5

» » » III) 5

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 höft. (Nr 3.)

6

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Partiordning: a c b. •. <

B) Liberala: 1) p q r = 23 röster

2) r p q = 22 »

Partiordning (såsom förut): p r q.

C) Socialdemokrater: x y z = 30 röster
1 Partiordning: x y z.

Valda (såsom förut): p a x.

Exempel 5.

Tre platser. Moderata 35 röstande; liberala 17 röstande; socialdemokrater
16 röstande.

A) Moderata: 1) a b = 17 röster.

2) c b = 14 y>

3) d b = 4 »

I) a-gruppen:

) ■ namn ....................................................................... a b

1 rösttal........................................................................ 17 8.5 0

gruppordning: a b.

II) c-gruppen:

namn ........................................................................ c b

rösttal....................................................................... 14 7

gruppordning: c b.

III) d-gruppen:

namn ....................................................................... d

rösttal..................................................................... 4

gruppordning: d b.

; ; ; Jämförelsetal för grupp I) ...................,............. 17 8.5 0

» » » 11) ................................ 14 7

U) cr*

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Partiordning: a c b. ;

B) Liberala: p q r=17 röster.
Partiordning: p q r.

C) Socialdemokrater: x y z=lö röster.

Partiordning: x y z.

Jämförelsetal för det moderata partiet............ 35 '' 17.5 0

» » » liberala » 17

» jo » soc.-dem. » 16

Valda: a c p.

Exempel 6.

: • ''■ ... .• '' i «. 5

Tre platser. Moderata 33 röstande; liberaler och socialdemokrater
under gemensam partibeteckning 34 röstande.

A) Moderata: 1) a b c — 12 röster.

2) b a c —11 » ■ ; ,

3) c b a = 10 »

I) [a-gruppen]:

namn .............................................................. a b c

rösttal ............................................................. 12 6 4

gruppordning: a b c.

II) [b-gruppen]:

namn............*............................................... b a c

rösttal ......................................................... 11 5.50 3,8.7

gruppordning: b a c.
III) [c-gruppen]:

namn ................................ ............... c b a

rösttal.......................................................... 10 5 3.33

gruppordning: c b a.

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

#

IV) [a -f b-gruppen]:

namn .........

rösttal från

» »

I)

H)

............... a b c

............... 12 6 4

............... 5.50 11 3.67

Summa 17.50 17 7.67

gruppordning: a b c.

V) c-f a-f b-gruppen:

................c b a

................10 5 3.33

............... 7.67 17 17.50

Summa 17.6 7 22 20.83

namn .................

rösttal från III)
3) » IV)

Grupp- och partiordning:

B) Lib.-soc.:

b a c.

1) p q r = 17 röster.

2) x y z = 17 »

I) p-gruppen: p = 17, q = 8.5 0, r = 5.67
II) x-gruppen: x = 17, y = 8.50, z = 5.67

Partiordning; p (efter lottning med x), x, j (efter lottning med q)

Jämförelsetal för det moderata partiet................. 33 16.50

» )> » lib.-soc. » .................. 34 17

Valda: p b x.

Exempel 7.

l:o. Två platser. Moderata 100 röstande; liberala 80 röstande.

A) Moderata: 1) a b = 32 röster.

2) c a = 33 »

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

45

I) a-gruppen:

namn....................................................

rösttal................................................

gruppordning: a b.

II) c-gruppen:

namn...................................................

rösttal.................................................

gruppordning: c a.

III) x-gruppen:

namn..................................................

rösttal.................................................

gruppordning: x c.

Jämförelsetal för grupp I) ............

» » )> II).............

» » » III) .............

Partiordning: x c.

B) Liberala: p = 80 röster.

Jämförelsetal för det moderata partiet
» )) » liberala »

a b
32 16

..c a
.. 33 16.50

35 17.50

32 16

33 16.50

35 17.50

100 50
80 40

Valda: x p.

2:o. Tre platser. Exemplet i öfrigt lika.

Partiordning för det moderata partiet: x c a.

» » » liberala » p.

Valda: x p c.

Anm.: Enligt det i motionen i Andra kammaren nr 5 föreslagna
förfaringssättet skulle från det moderata partiet blifvit valda: i förra
fallet x, i senare fallet c och a.

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

Exempel 8.

l:o. Två platser. Moderata 100 röstande; liberala 80 röstande.

A) Moderata: 1) a b — 30 röster.

2) b = 4 »

3) c d = 30 »

4) d — 4 »

5) x =32 »

I) a-gruppen:

namn.........................................................

rösttal........................................................

grupp ordning: a b.

II) b-gruppen:

gruppordning: b = 4 röster.

III) c-gruppen:

namn .........................................................

rösttal.........................................................

gruppordning: c d.

IV) d-gruppen:

gruppordning: d = 4 röster.

V) x-gruppen:

gruppordning: x = 32 röster.

Jämförelsetal för grupp I)..................

» » » II)..................

» » » III).................

» ® » IV)..................

» » »'' V)..................

a b
30 15

c d
30 15

... 30 15

... 4

30 15

.. 4

... 32—16

Partiordning: x c (efter lottning med a).

B) Liberala: p = 80 röster.

Jämförelsetal för det moderata partiet .................... 100 50

» » » liberala » ..................... 80 40

Valda: x p.

47

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

2:o. Tre platser. Exemplet i öfrigt lika.

Partiordning för det moderata partiet: x c a (de två sista efter
lottning sins emellan).

» för det liberala partiet: p.

Valda: x p c.

Ännu.. Enligt det i motionen i Andra kammaren nr 5 föreslagna
förfaringssättet skulle från det moderata partiet blifvit valda: i förra
fallet x, i senare fallet b och d.

Exempel 9. (Jämför exempel 1.)

Fem platser. Moderata 35 röstande; utan partibeteckning: tillhopa
22 röstande.

I)

A) Moderata:

[m-gruppen]:

1) m g e = 16 röster

2) g e m— 10 »

3) s = 9 »

namn................................................................... yp ^ 0

rösttal ................................................................. 16 g 5.3 3

gruppordning: m g e.

II) [g-gruppen]:

namn.................................................................... <r e m

rösttai ................................................................. 10 5 3.33

gruppordning: g e m.

III) s-gruppen:

gruppordning: s = ''9 röster.

IV) m + g-gruppen:

namn ................................................... m g e

rösttal från 1) ................................ 16 8 5.33

» » II)................................. 3.33 10 5

Summa 19.33 18 10.33

gruppordning: m g e.

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Jämförelsetal för grupp III)........................... 9

» » » IV).......................... 19.33

4.50
9.6 7

6.44

Partiordning: m g s e.

B) Bet fria partiet: 1) p — 14 röster.

2) j= 8 »

I) p-gruppen:

gruppordning: p = 14 röster.

II) j-gruppen:

gruppordning: j = 8 röster.

Jämförelsetal för grupp I)

» » » II)

14

8

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det moderata partiet ............... 35 17.50 11.67 8.75

» » » fria » .............. 11 8

Valda: m g p s e.

Exempel 10. (Jämför exempel 1.)

Fem platser. Utan partibeteckning tillhopa 35 röstande; liberala
22 röstande.

A) Bet fria partiet: 1) m g e — 16 röster.

2) g e m = 10 »

3) s = 9 • ))

I) [m-gruppen]:

namn................................................................. m g e

rösttal............................................................... 16 8 5.3 3

gruppordning: m g e.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

49

II) [g-gruppen]:

namn...............................

rösttal .............................

gruppordning: g e m.

g e

10 5

III) s-gruppen:

gruppordning: s = 9 röster.

IV) m + g-gruppen:

namn................................................... m g

röstal från I) ................................. 16 8

» )) II) ................................ 3.33 10

Summa 19.33 18

gruppordning: m g e.

Jämförelsetal för grupp III)

» » » IV)

9 4.50

19.33 9.67

Partiordning: m g s e.

B) Liberala: 1) p —14 röster.

2) j= 8 »

I) p-gruppen:

gruppordning: p = 14 röster.

II) j"gruPPeii:

gruppordning: j — 8 röster.

Jämförelsetal för grupp 1) ................................

» » » II) .................................

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det fria partiet.........

)) » » liberala partiet

19.33 9.67 9 6.44

22 11 7.33

Valda: p m j g s.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 3 höft. (Nr 3.)

m

3.33

e

5.33

5

10.33

6.44.

14

8

4.50

7

50

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Exempel 11. (Jönköpings läns östra valkrets.)

Fyra platser. Moderata5,935 röstande; liberal-socialister 4,721 röstande.
A) Moderata-. 1) Jonsson, Rudin, Sjöberg, C. F., Gabrielsson 2,831 röster.

2) Berg .................................................................... 798 »

3) Jonsson, Rudin, Gabrielsson, Zakrisson ... 764 »

4) Sjöberg, C. F., Rosenqvist, Sjöberg, S. J.,

Mejenqvist ...................................................... 251 »

5) Jonsson, Sjöberg, C. F., Gabrielsson, Zak risson

.............................................................. 211 »

6) Sjöberg, C. F.................................................... 132 »

7) Jonsson, Rudin ............................................... 110 »

8) Berg, Sjöberg, C. F........................................ 101 »

9) Jonsson, Rudin, Berg, Gabrielsson ............ 63 »

10) Sjöberg, C. F., Jonsson, Rudin ................. 41 »

11) Jonsson, Sjöberg, C. F................................. 39 »

12) Jonsson, Gabrielsson, Zakrisson, Rosenqvist 37 »

13) Jonsson, Rudin, Gabrielsson ....................... 35 »

14) Jonsson, Berg, Rudin, Gabrielsson ............ 32 »

15) Berg, Jonsson, Rudin, Gabrielsson ............ 31 »

16) Sjöberg, C. F., Rosenqvist ........................... 21 »

17) Jonsson, Sjöberg, C. F., Mejenqvist, Rosenqvist
..................................................................... 19 ))

18) Berg, Jonsson, Rudin, Johansson, A.......... 18 »

19) Jonsson .............................................................. 18 »

I) Jonsson-gruppen:

Namn: Jonsson, Rudin, Sjöberg, C. F., Gabrielsson, Zakrisson, Berg, Rosenqvist, Mejenqvist.

rösttal från 1)

2,831

1,415.50

943.6 7

707.75

V

„ 3)

764

382

254.6 7

191

»

„ 5)

211

105.50

70.33

52.75

„

7)

no

55

» 9)

63

31.50

15.75

21

„

„ 11)

39

19.50

„

» 12)

37

18.50

12.33

9.35

„

„ 13)

35

17.50

11.67

»1

„ 14)

32

10.6 7

8

16

„

„ 17)

19

9.50

4.75''

„

„ 19)

18

Summa 4,159

1,912.17

1,078.17

1,086.6 7

256.08

37

14

gruppordning: Jonsson, Rudin, Gabrielsson, Sjöberg, C. F.

Konstitutionsutskottets utlåtande 1VY 3.

51

II) Berg-gruppen:

namn: Berg,

Sjöberg, C. F.,

Jonsson,

Rudin,

Gabrielsson, Jobansson, A.

rösttal från 2) 798
» » 8) 101
» » 15) 31

50.5 0

15.50

10.33

7.75

» » 18) 18

9

6

4.50

Summa 948

50.50

24.50

16.33

7.75 4.50

gruppordning: Berg, Sjöberg^ C. F., Jonsson, Rudin.

III) Sjöberg, C. F.-gruppen:

namn: Sjöberg, C. F., Rosenqvast, Sjöberg, S. J„ Mejenqvist, Jonsson, Rudin.

rösttal från 4) 251 125.50 83.67 62.7 5

» » 6) 132

» » 10) 41 20.50 13.67

» »_ 16) 21 10.50

S:ma 445 136 83.67 62.75 20.50 13.67

gruppordning: Sjöberg, C. F., Rosenqvist, Sjöberg, S. J., Mejenqvist.

Jämförelsetal för grupp I) 4,159 2,079.50 1,386.33 1,039.75

» d » II) 948 474

» » » III) 445

Partiordning: Jonsson, Rudin, Gabrielsson, Sjöberg, C. F.

B) Liberal-socialister: 1) Johansson, F., Carlström, Liljedahl 2,154 röster

2) Lundberg, Blomqvist, Moberg, Sö derqvist

............................................. 1,436 »

3) Liljedahl, Johansson, F................... 578 j>

4) Johansson, F., Carlström.................. 131 »

5) Carlström, Liljedahl, Johansson, F. 107 »

6) Liljedahl............................................... 57

7) Carlström ........................................... 57 3)

8) Carlström, Liljedahl.......................... 46 »

9) Johansson, F., Liljedahl .................. 44 »

10) Johansson, F........................................ 22 3>

11) Blomqvist, Moberg, Söderqvist, Pihl 18 »

52

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

I) [Johansson, F.-gruppen]:

namn:

Johansson, F.,

Carlström,

Liljedahl

rösttal

från

1)

2,154

1,077

718

4)

131

65.50

y>

9)

44

22

»

10)

22

S:ma 2,351

1,142.50

740

gruppordning: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

II) Lundberg-gruppen:

namn: Lundberg, Blomqvist, Moberg, Söderqvist.

rösttal från 2) 1,436 718 478.6 7 359

gruppordning: Lundberg, Blomqvist, Moberg, Söderqvist.

III) Liljedahl-gruppen:

namn: Liljedahl, Johansson, F.

rösttal från 3) 578 289

)) » 6) . 57 ___ ___

S:ma 635 289

gruppordning: Liljedahl, Johansson, F.

IV) [Carlström-gruppen]:

namn:

Carlström,

Liljedahl,

Johansson F.

rösttal från 5)

107

53.5 0

35.67

5) » 7)

57

» » 8)

46

23

S:ma 210

76.50

35.67

gruppordning:

Carlström,

Liljedahl,

Johansson, F.

V) Blomqvist-gruppen:

namn: Blomqvist, Moberg, Söderqvist, Pihl.

rösttal från 11) 18 9 6 4.50

gruppordning: Blomqvist, Moberg, Söderqvist, Pihl.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr ,3. 53

VI) Johansson F. + Carlström-gruppen:

namn: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

rösttal från I) 2,351 1,142.50 740

)) » IV) 35.67 210_76.50

S:ma 2,386.67 1,352.50 816.50

gruppordning: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

Jämförelsetal för grupp II) ......... 1,436 718

» » )) III) ......... 635 317.50

» » b V) ........ 18

» » » VI) ......... 2,386.6 7 1,193.33 795.33

Partiordning: Johansson F., Lundberg, Carlström, Liljedahl.

Jämförelsetal för det moderata partiet 5,935 2,967.50 1,978.33.

)) » » lib.-soc. » 4,721 2,360.50 1,573.67.

Valda: Jonsson, Johansson, F., Rudin, Lundberg.

Anm.: Resultatet är detsamma som enligt herr Nilsons metod.

Jfr motion i Andra kammaren nr 130 sid. 10.

Hade lib.-soc. grupp III på sina sedlar upptagit äfven Carlströms
namn efter Liljedahls och F. Johanssons, hade denna grupp kunnat sammanföras
med grupp VI till en slutgrupp VII med följande namn och
rösttal: .

namn: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

rösttal från III) 289 635

» » VI) 2,386.67 1,352.50 816.50

S:ma 2,675.67 1,352.50 1,451.50

gruppordning: Johansson, F., Liljedahl, Carlström.

Jämförelsetalen hade i detta fall blifvit:

för grupp II).............................. 1,436

» V).............................. 18

» » VII)............................. 2,675.6 7

718

1,337.83 891.86

Partiordningen hade ändrats till: Johansson, F., Lundberg, Liljedahl,
Carlström.

Valda hade dock såsom förut blifvit: Jonsson, Johansson, F., Rudin
och Lundberg.

54

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Anm.: Vid exemplets bedömande bör tagas i betraktande att, om

den af mig föreslagna valmetoden användts vid valet, flertalet af valmännen
helt säkert på sina valsedlar utsatt fullt antal namn, under det
att nu på ej mindre än 2,154 valsedlar förekommo endast ett eller
två namn.

Yalmanövrer.

Valmanöver typ 1: Stark splittring inom ett parti med afseende

å dettas hufvudkandidater. Förhållandet kan under vissa förutsättningar
utnyttjas af en utanförstående grupp eller en mindre grupp inom partiet
i syfte att utestänga någon viss af nämnda kandidater.

Exempel 12.

l:o Fem platser. Moderata 2,200 röstande; liberala 4,000 röstande.

A) Moderata: 1) h k 1 = 700 röster.

2) k h 1 = 780 »

3) 1 h k == 720 ))

I) [4i-gruppen]:

namn ............................... h k 1

rösttal.............................. 700 350 233.38

gruppordning: h k 1.
II) [k-gruppen]:

namn ............................... k h 1

rösttal............................... 780 390 260

gruppordning: k h 1.

III) [1-gruppen]:

namn .............................. 1 h k

rösttal............................. 720 360 240

gruppordning: 1 h k.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

55

IV) [h + k-gruppen]:

namn............................................. h k 1

rösttal från I) ........................... 700 350 233.3 3

» » II) ........................... 390 780 260

S:ma 1,090 1,130 493.33.

gruppordning: k h 1.

V) 1 + b + k-gruppen:

namn .......................................... 1 b k

rösttal från III).......................... 720 360 240

» » IV)........................... 493.3 3 1,090 1,130

S:ma 1,213.33 1,450 1,370

gruppordning: h k 1.

Enär samtliga grupperna kunnat sammanföras till en enda slutgrupp,
blir dennas gruppordning jämväl partiordning: h k 1.

B) Liberala:

Partiordning (efter verkställda sammanräkningar): x j z.

Jämförelsetal för det moderata partiet 2,200 1,100

» i> » liberala » 4,000 2,000 1,333.33

Valda: x h j z k.

2:o) Vill det liberala partiet motarbeta valet af b, som enligt förestående
exempel blifvit vald såsom det moderata partiets förste man,
erfordras att ungefär 240 liberala valmän kommenderas att rösta på 1 k.
Röstningen på moderata sidan blir då:

Moderata: 1) h k 1 = 700 röster

2) k b 1 = 780 »

3) 1 h k = 720 »

Grupp af liberaler under) a\ i -\r 9AC\ w

moderat beteckning! V 1 K — "

I) [b-gruppen]:

gruppordning såsom förut b k 1

56

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

II) [k-gruppen]:

gruppordning såsom förut k h 1

III) [1-gruppen]:

namn ...........

rösttal från 3)

» » 4)

gruppordning: 1 h k

IV) [h + k-gruppen]:

gruppordning såsom förut k = 1,130, h = 1,090,
1 = 493.33

V) 1 + h + k-gruppen:

namn............................................. 1 h k

rösttal från III) ........................ 960 360 360

» » IV) ....................... 493.33 1,090 1,130

Summa 1,453.33 1,450 1,490

Grupp- ock partiordning: k 1 k.

Jämförelsetal för det moderata partiet 2,440 1,220

» » 2> likerala » 3,760 1,880 1,253.3 3

Valda: x k y z 1.

Om detta slags valmanövrer kar yttrats (Lindstedt):

Det är tydligt, att det större partiet försvagar sig genom en dylik
manöver ock stärker det motsatta partiet med de öfverförda rösterna,
så att om det större partiet ej är fullt på det klara med röstfördelningen,
så är risken för detsamma stor, då ju genom manövern lätt kan åstadkommas,
att — enligt förestående exempel — k k 1 alla tre klifva valda,
ock det större partiet förlorar en plats. Vidare får röstskillnaden mellan
de 3 k k 1-grupperna ej vara stor, enär eljest för manövern keköfves
alltför stor grupp i förkållande till risken. I förevarande exempel keköfdes
sålunda, vid en röstdifferens af 80 röster mellan k k 1-grupperna,
en trupp af ej mindre än 240 röster. Manövern kan väl därför endast
tilldelas mera teoretisk ketydelse; ock skulle den i något fall tänkas
utförd ock lyckas, så kan man ju ej påstå att det skett det moderata

............. 1 k k

............. 720 360 240

............. 240_120

Summa 960 360 360

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

57

partiet någon orätt, då man af dess röstsiffror i följd af splittringen
svårligen kan med någon säkerhet angifva, hvilken som skall anses vara
hufvudkandidaten, och då partiet i hvarje fall får sina två platser.

Valmanöver typ 2. Om ett parti är enigt om hufvudkandidaten,
men stark splittring råder med afseende å de öfriga kandidaterna, kan
en mindre grupp utom eller inom partiet genom röstning i första rummet
på nämnde hufvudkandidat och i andra rummet på egen kandidat få
denne sistnämnde vald.

Exempel 13.

Fem platser. Moderata 2,200 röstande; liberala 4,000 röstande.

A) Moderata: 1) h

a b

= 200 röster

2) h

c d

— 200

»

3) h

e f

= 200

))

4) h

g i

— 200

))

5) h

j k

= 200

))

6) h

1 m

= 200

))

7) h

n o

= 200

))

8) h

p q

= 200

»

9) h

r s

= 200

))

10) h

t u

= 200

))

11) h

v å

= 200

»

Grupp af liberaler under\ i g\ U
moderat beteckning/

ä ö

= 300

))

grupp h:

namn ............... h

a c e etc. b d f etc.

hvardera

hvartdera

rösttal.............. 2,500

100

66.67

a o

150 100

Grupp- och partiordning: h ä a ö c (de tre sista efter lottning).
B) Liberala:

Partiordning: (efter verkställda sammanräkningar): x y z.
Jämförelsetal för det

moderata partiet... (2,200 + 300) = 2,500
Jämförelsetal för det

liberala partiet ...... (4,000 — 300) = 3,700

Valda: x h y ä z.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.)

1,250

1,850

1,233.33

8

58

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Exempel 14.

Fem platser. Moderata 35 röstande; liberala 22 röstande.

A) Moderata: 1) a b e —5

2) a d e = 5

3) a f g — 5

4) a h i = 5

5) a k 1 = 5

6) a m n = 5

7) a o p = 5

Grupp af liberaler under! o\ _ - _ /■

moderat beteckning/ a a ° °

a-grupp:

namn........................ a b d f etc. c eg etc. ä ö.

hvardera hvardera

rösttal...................... 41 2.50 1.67 3 2.

Grupp- och partiordning: a ä b d f (de tre sista efter lottning).

B) Liberala:

Partiordning (efter verkställda sammanräkningar): x y z.

Jämförelsetal för det moderata partiet (35 + 6) = 41 20.5 0 13.6 7.

t) » » liberala » (22 —6) =16 8

Valda: a ä x.

Manövern förutsätter en splittring, som icke torde förekomma i
verkligheten. I en stor valmanskår skulle för öfrigt denna splittring
vara allt för oberäknelig för att manövern skulle kunna ens försökas.
I en mindre valkorporation, t. ex. i ett landsting vid val till Riksdagens
Första kammare, skulle den kunna lyckas, om man där finge förutsätta
en så stark splittring med afseende å de efter hufvudkandidaten förekommande
namnen som här antagits. Möjligheten att inom en dylik
begränsad valmanskår beräkna utgången af valet, hvilket ju är förutsättningen
för att manövern skall kunna företagas, är emellertid på
samma gång det mest effektiva skydd mot densamma. Ty i en sådan
mindre korporation, där ställningen är känd och där medlemmarna af
samma parti alltid hafva tillfälle att öfverlägga och samråda före valet,
är den förutsatta starka splittringen bland valmännen otänkbar. Ett

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

59

parti, som vore så oense om de egna namnen, kunde väl dessutom icke
med fog göra anspråk på att blifva representeradt af någon mer än
den gemensamme hufvud kandidaten; ty sedan han blifvit vald, förefunnes
icke längre den sammanhållning, som skulle berättiga till fortsatt
gemensam representation.

Anm. Manövern, som för öfrigt kan förekomma jämväl vid andra
proportionella valmetoder, torde kunna fullständigt förebyggas, om man
ville i vallagstiftningen införa anmälningstvång med afseende å kandidatnamnen,
så att dessa skulle partivis inom viss tid före valet — vid val
till Andra kammaren visst antal veckor före valet, vid val i landstingen
t. ex. senast dagen förut — anmälas för och registreras hos Konungens
befallningshafvande, respektive landstingets ordförande, och att hvarje å
partibetecknad valsedel förekommande namn, som icke blifvit för partiet
inregistreradt, betraktades såsom obefintligt.

Valmanöver typ 3. Två partier sammansluta sig mot ett tredje
för att beröfva detta sistnämnda en plats; eller ett parti begagnar sig
till egen fördel af ett annat partis röster.

Exempel 15.

Tre platser. Moderata 300 röstande; liberala 1,920 röstande; socialdemokrater
2,100 röstande.

A) Liberala: 1) p q r= 1,920 röster.

IIcl.i det moderata partiet) a b C — 300 »

under liberal beteckning/ /

I) p-gruppen:

gruppordning: p = 1,920, q — 960, r — 640.

II) a-gruppen:

gruppordning: a= 300, b — 150, c = 100.

Partiordning: p = 1,920, q = 960, r = 640.

B) Socialdemokrater: x y z — 2,100 röster.

Partiordning: x — 2,100, y = 1,050, z = 700.

Jämförelsetal för det liberala partiet (1,920 + 300) = 2,220 1,110.

» » » soc.-dem. » .......................= 2,100 1,050.

Valda: p x q.

60

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Om manövern icke företagits, hade valresultatet blifvit: x = 2,100,
p = 1,920, y = 1,050.

Den manöver, hvarom här är fråga, måste anses, åtminstone hvad
de törenade partierna sinsemellan angår, såsom fullt lojal, då de bägge
kommit öfverens om samarbete vid valet, s. k. valkartell, för att därigenom
tillhopa vinna en plats på ett annat partis bekostnad. Någon
öfverenskommelse om gemensamma kandidatlistor erfordras ej, enär
hvartdera partiet äfven efter sammanslagningen behåller sin fulla själfständighet.

Skulle manövern företagas af det ena partiet mot det andras önskan,
därigenom att det förra partiet usurperar det senares partibeteckning,
erhåller dock hvartdera af de sålunda förenade partierna rum i namnordningen
för det sammanslagna partiet efter sitt ursprungliga rösttal.
Sammanslagningen kan sålunda icke lända det mot sin vilja i kartellet
indragna partiet till någon skada.

Förhållandet belyses af efterföljande exempel:

Exempel 16.

l:o) Fem platser. Partierna välja hvart för sig. Moderata 1,100
röstande; liberala 1,120 röstande; socialdemokrater 2,100 röstande.

A) Moderata: a b c d e — 1,100 röster.

Partiordning: a = 1,100, b = 550, c = 366.67, d = 275, e = 220.

B) Liberala: p q r s t= 1,120 röster.

Partiordning: p = 1,120, q = 560, r = 376.67, s = 280, t = 224.

C) Socialdemokrater: x y z å ä = 2,100 röster.

Partiordning: x = 2,100, y = 1,050, z = 700, å = 525, ä = 420.

Jämförelsetal för det moderata partiet ... 1,100 550 366.6 7

» » » liberala » ... 1,120 560 376.6 7

» » » soc.-dem. » ... 2,100 1,050 700

Valda: x p a y z.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

61

2:o. Fem platser. Två af partierna begagna vid valet gemensam
partibeteckning. Moderata och liberala tillhopa 2,220; socialdemokrater
2,100.

A) Moderata: 1) a b c d e — 1,100 röster.

ä)H” t =1,120 >

I) a-gruppen.

gruppordning: a = 1,100, b = 550, c — 366.6 7, d — 275, e = 220

II) p-gruppen:

gruppordning: p = 1,120, q = 560, r = 376.6 7, s == 280, t = 224

Jämförelsetal för I) ........................ 1,100 550 366.6 7

» » II) ........................ 1,120 560 376.67

Partiordning: p a q b r.

B) Socialdemokrater: x y z å ä = 2,100 röster.

Partiordning: x = 2,100, y = 1,050, z = 700, å = 525, ä = 420

Jämförelsetal för det moderata partiet (1,100+ 1,120) = 2,220 1,110 740
» » » soc.-dem. » =2,100 1,050 700

Valda: p x a y q.

Anm. Anses det tredje partiet böra skyddas mot manövrer af
denna art, kan möjligheten därtill fullständigt uteslutas, om man vill i
vallagstiftningen införa anmälningstvång med afseende å kandidatnamnen,
på sätt i anmärkningen här ofvan under »valmanöver typ 2»
blifvit antydt.

62

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31

Suppleantval.

Exempel 17.

För de moderata ha ursprungligen valts a b o; c afgår och ersättare
för honom skall utses. Vid det ursprungliga valet hade för bestämmande
af ordningen inom partiet verkställts sammanräkning enligt
7 § 2 mom. vallagen (enligt dess ofvan föreslagna lydelse), hvarvid
sedlarna sammanförts till följande slutgrupper:

a-gruppen: a b c d g — 60 röster.

c-gruppen: c e f = 24 röster.

Jämförelsetal för a-gruppen:........................ 60 30 20

» » c-gruppen:........................ 24 12

Partiordning: a == 60, b = 30, c — 24, [c — 20] o. s. v.

Vid fastställandet af namnordningen för partiet hade sålunda rum
i ordningen först tilldelats c från c-gruppen. Vid sådant förhållande
skola vid den nya sammanräkningen, enligt 9 §, ej medtagas andra valsedlar
än de, som tillhöra denna grupp. Hvarje valsedel gäller såsom
hel röst och röstvärdet skall, på sätt i 7 § 2 mom. sägs, helt eller
delvis tillgodoräknas alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å
sedeln. Den, hvars namn är det första i den sålunda uppkomna nya
ordningen, är vald i den afgångnes ställe.

Vald till suppleant för c är alltså e med 24 röster.

Anm.: Resultatet är detsamma som enligt herr Nilsons metod.

Jämför motion i Andra kammaren nr 130 p. 15.

2:o)

Föreslås, att §§ 4, 6, 7 och 8 i kungl. förordningen om landsting
den 21 mars 1862, såsom dessa §§ lyda, §§ 4 och 7 i lagen den 26 maj
1909 och §§ 6 och 8 i lagen den 4 mars 1910, skola erhålla följande
ändrade lydelse:

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

63

§ 4.

Valen af landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktnin g).

Namnen, hvilka må utgöra högst dubbelt så många som det antal
landstingsmän, hvilka skola utses för valkretsen, skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det andra, i den ordning, i hvilken den
välj ande anser dem böra vid valet hafva företräde sinsemellan. Af
namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara antalet
landstingsmän, afse själfva landstingsmannavalet och de öfriga allenast
valet af suppleanter.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel
upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.

§ 6.

1 mom. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas
efter partibeteckning. Valsedlar utan partibeteckning räknas såsom
tillhörande ett parti (det fria partiet).

2 mom. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga
namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,
genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan de namn
å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet.

Härvid iakttages:

l:o) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras
till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de
å valsedlarna upptagna namnen med iakttagande, att valsedels första
namn anses hafva erhållit så många röster, som motsvara hela det
röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt, andra namnet så många, som
motsvara hälften af röstvärdet, tredje namnet så många, som motsvara

64

Konstitutionsutskottets utlåtande-Nr 3.

tredjedelen af röstvärdet; och. så vidare efter samma grund. För hvart
namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda
erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster
uttryckas i hundradelar, så att V2 räknas lika med 0.50, 1/3 lika med 0.33,
Va lika med 0. G 7; och så vidare i enlighet med bifogade tabell. Namnen
ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn, som erhållit högsta
rösttalet, blir gruppens första namn, det, som erhållit näst högsta rösttalet,
gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2: o) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning
samma två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en
ny grupp. Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott
en af de förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och
för annat namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna.
Namnen ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt.
1 sägs.

3:o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första namn, skola
dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna ordnas
efter rösttalen inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsättes med förening af grupper och
ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit
sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första
namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,
skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,
men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer,
valet afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda
i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda,
att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken
för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.
Rum, som blifvit en grupp tilldeladt, besattes genast så, att i gruppens
första rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess
andra namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidare
efter samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen
uppföras, redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,
så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.
Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens
rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen till -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

65

delade ordningsmål, ökadt med 1. Har samma namn erhållit ram från
två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal rum som utdelats,
hvardera rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit
rum från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels
rum; och så vidare efter samma grund.

§7-

1 mom. Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas,
fördelas de mellan de olika partierna sålunda, att platserna, en efter
annan, tilldelas det parti, hvilket för hvarje gång uppvisar det största
af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som blifvit ett parti tilldelad,
besättes genast så, att partiets första plats tillerkännes den, hvars namn
är det första i ordningen inom partiet, partiets andra plats den, som
bär andra namnet i ordningen, partiets tredje plats den, som bär
tredje namnet i ordningen och så vidare efter samma grund, ändå att
den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från
ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de
i 6 § 2 mom. omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke
fatt sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal,
då partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet,
då partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter
samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så
länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det
tal, som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1.
Har samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid
beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses
blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre partier,
anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter
samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad
i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet, varde det från vidare
jämförelse uteslutet.

2 mom. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars
namn står främst i ordningen inom det parti, som, enligt hvad i mom.
1 sägs, har största jämförelsetalet.

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 5 saml. 3 höft. (Nr 3.)

9

66

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

§ 8-

1 mom. Sedan valet af landstingsman blifvit afslutadt skola suppleanter
utses sålunda, att för hvarje landstingsman företages ny röstsammanräkning
inom det parti, för hvilket han blifvit vald. Har landstingsman
fått sig tillerkänd plats för flera partier, anses han vald för
det parti, från hvilket plats först tilldelats honom. Har han vid sammanräkning,
hvarom i § 6 mom. 2 sägs, fått sig tillerkändt rum i ordningen
från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej medtagas andra
valsedlar än de, som tillhöra den grupp, från hvilken rum i ordningen
först tilldelats honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, hvari landstingsmännen
blifvit valda.

Vid hvarje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar.,
hvilka upptaga landstingsmannens namn för själfva landstingsmannavalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde och detta skall*
på sätt i § 6 mom. 2 sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut
ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det
första i ordningen, denna så bestämd som i § 6 mom. 2 sägs, är vald
till suppleant.

2 mom. Vid valtillfället skall, särskild! för hvarje landstingsman,
bestämmas den ordning, i hvilken suppleanterna skola i hans ställe inkallas.
Härvid iakttages, att suppleant, som utsetts genom den för
landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats framför annan
suppleant; att suppleant, som blifvit vald från samma grupp som landstingsmannen,
har företräde framför suppleant från annan grupp; att
suppleant, som blifvit vald från samma parti som landstingsmannen,
har företräde framför suppleant från annat parti; och att i öfrigt företräde
tillkommer suppleant, som blifvit tidigare vald.

3:o)

Föreslås, att §§ 24, 25, 26 och 28 i kungl. förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 såsom dessa §§ lyda, §§ 24
och 26 i lagen den 26 maj 1909 och §§ 25 och 28 i lagen den 4 mars
1910 skola erhålla följande ändrade lydelse:

Konstitutionsutskottets utlåtande ''Nr 3.

67

§ 24.

Valet sker med slutna sedlar.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktnin g).

Namnen, hvilka må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige
valet afser, skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena
under det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra
vid valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många,
från början räknadt, som motsvara antalet fullmäktige, afse själfva
fullmäktigvalet och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången
fullmäktig.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel
upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.

§ 25.

Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas
efter partibeteckning. Valsedlar utan partibeteckning räknas såsom tillhörande
ett parti (det fria partiet).

Mom. 2. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga
namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,
genom särskilda sammanräkningar, till den utsträckning som för utseendet
af stadgadt antal fullmäktige är nödig, bestämmas ordning
mellan de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i § 24 sägs,
afse själfva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages:

l:o) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras
till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de
å valsedlarna upptagna namnen med iakttagande, att valsedels första
namn anses hafva erhållit så många röster, som motsvara hela det röstvärde,
som finnes å sedeln antecknadt, andra namnet så många, som
motsvara hälften af röstvärdet, tredje namnet så många, som motsvara
tredjedelen af röstvärdet; och så vidare efter samma grund. För hvart

68

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda
erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster
uttryckas i hundradelar, så att 1J2 räknas lika med 0.5O, 1/s lika med
0.33, Va lika med 0.6 7; och så vidare i enlighet med bifogade tabell.
Namnen ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn som erhållit
högsta rösttalet blir gruppens första namn, det som erhållit näst högsta
rösttalet gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2:o) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning samma
två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en ny grupp.
Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott en af de
förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och för annat
namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna. Namnen
ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt. 1 sägs.

3:o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första namn, skola
dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna ordnas
efter rösttalen inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna. grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsättes med förening af grupper och
ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit
sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första
namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,
skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,
men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer, valet afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda
i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda,
att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Rum,
som blifvit en grupp tilldeladt, besättes genast så, att i gruppens första
rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess andra
namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidare efter
samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen uppföras,
redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,
så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.
Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal
delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade
ordningsrum, ökadt med 1. Har samma namn erhållit rum från två
grupper skall dock, vid beräkning af det antal rum som utdelats, hvartdera
rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit rum

69

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels rum;
och så vidare efter samma grund.

§ 26.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika partierna
sålunda, att platserna, eu efter annan, tilldelas det parti, hvilket för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,
som blifvit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets första plats
tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom partiet,
partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets
tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen och så vidare efter
samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått
sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de
i § 25 mom. 2 omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke fått
sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal, då
partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet, då
partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så
länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1. Har
samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning
af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom
en half plats’; har någon erhållit platser från tre partier, anses hvarje
sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad
i § 24 sägs,, afse själfva fullmäktigvalet, varde det från vidare jämförelse
uteslutet.

§ 28.

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet
antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af
den eller de återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentliga
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsamman -

70

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

räkning inom det parti, för hvilket den afgångne blifvit vald. Blef
den .afgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom
det parti, från hvilket plats först tilldelats honom. Har han vid sammanräkning,
hvarom i § 25 mom. 2 sägs, fått sig tillerkändt rum i ordningen
från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej medtagas
andra valsedlar än de som tillhöra den grupp, från hvilken rum.
i ordningen först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilka upptaga den afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall, på
sätt i § 25 mom. 2 sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut ej
valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det
första i ordningen, denna så bestämd som i § 25 mom. 2 sägs, inträde
såsom ledamot i den afgångnes ställe under återstoden af den för honom
bestämda tjänstgöringstid.

Afgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
hvilka upptaga den först afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda
valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den
afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid,
för hvilken den afgångne blifvit vald.

4:o.

Föreslås, att §§ 10, 11, 12 och 14 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 såsom dessa §§ lyda, §§ 10
och 12 i lagen den 26 maj 1909 och §§11 och 14 i lagen den 4 mars
1910 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§10.

Valet sker med slutna sedlar.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr St -

il

Namnen, hvilka må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige
valet afser, skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under
det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra vid
valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många, från
början räknadt, som motsvara antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet
och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången fullmäktig.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro: å valsedel
upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.

§11.

Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas
■efter partibeteckning. Valsedlar titan partibeteckning räknas såsom tillhörande
ett parti (det fria partiet).

Mom. 2. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga
namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,
genom särskilda sammanräkningar, till den utsträckning som för utseendet
af stadgadt antal fullmäktige är nödig, bestämmas ordning mellan
de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i § 10 sägs, afse
själfva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages:

l:o) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras
till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de
å valsedlarna upptagna namnen med iakttagande, att valsedels första
namn anses hafva erhållit så många röster, som motsvara hela det röstvärde,
som finnes å sedeln antecknadt, andra namnet så många, som
motsvara hälften af röstvärdet, tredje namnet så många, som motsvara
tredjedelen af röstvärdet; och så vidare efter samma grund. För hvart
namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda
erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster
uttryckas i hundradelar, så att Vs räknas lika med 0.5 0, V3 lika med
0.33, 2/3 lika med 0.6 7; och så vidare i enlighet med bifogade tabell.
Namnen ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn, som erhållit
högsta rösttalet blir gruppens första namn, det som erhållit näst högsta
rösttalet gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2:o) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning samma

72

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en ny grupp.
Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott en af de
förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och för annat
namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna. Namnen
ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt. 1 sägs.

3: o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första7 namn,
skola dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna ordnas
efter rösttalen inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsattes med förening af grupper och
ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit
sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första
namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,
skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,,
men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer, valet
afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda
i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda,
att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken
för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.
Rum, som blifvit en grupp tilldeladt, besättes genast så, att i gruppens
första rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess
andra namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidareefter
samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen uppföras,
redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,,
så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.
Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal
delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade
ordningsrum, ökadt med 1. Har samma namn erhållit rum från två
grupper skall dock, vid beräkning af det antal rum, som utdelats, hvardera
rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit ram
från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels ram;
och så vidare efter samma grund.

§ 12-

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika partierna,
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti, hvilket för

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

73

hvarje gång- uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,
som blifvit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets första plats
tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom partiet,
partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets
tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen och så vidare efter
samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan
fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de
i § 11 mom. 2 omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke

fått sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal,
då partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet,
då partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter
samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så
länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det
tal, som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1.
klar samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid
beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses
blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre partier,
anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter
samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka enligt hvad i
§ 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde det från vidare jämförelse
uteslutet.

§ 14-

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet
antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af
den eller de återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning
inom det parti, för kvilket den afgång ce blifvit vald. Blef den
afgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det
parti, från hvilket plats först tilldelats honom. Har han vid sammanräkning,
hvarom i § 11 mom. 2 sägs, fått sig tillerkändt rum i ordninBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 3 käft. (Nr 3.) 10

74

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

i

gen från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej medtagas
andra valsedlar än de, som tillhöra den grupp, från hvilken rum i ordningen
först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilka upptaga den afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall, på sätt
i § 11 mom. 2 sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut ej valda,
hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det första i
ordningen, denna så bestämd som i § 11 mom. 2 sägs, inträde såsom
ledamot i den afgångnes ställe under återstoden af den för honom
bestämda tjänstgöringstid.

Afgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
hvilka upptaga den först afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda
valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den
afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid,
för hvilken den afgångne blifvit vald.

Med stöd af hvad sålunda från min sida föreslagits har jag ansett,
att utskottet — med hvilket jag i öfrigt instämmer — bort särskilt
framhålla såsom ett önskemål, att en revision af valmetoden måtte gå
i den riktning, som af mig här ofvan föreslagits.

STOCKHOLM, ISAÅC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTJEBOLAG, 1912.