Konstitutionsutskottds utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 maj 1912 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
om skrifvelse till Kungl. Maj.-t, angående utredning
och förslag i fråga om obligatoriskt utöfvande
af rösträtten vid val till Riksdagens Andra kammare
samt till landsting.

Närvarande: herrar Bonde, Branting, Trygger*), Clason, Bellinder, Hellberg, Ekman,
von Gei jer, Mannheimer, Kjellén, Skarstedt, Olsson, Jansson i Djursätra*),

_Ericsson, Nilsson, Nyström, Edén, Larsson i Västerås och Fornander.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets behandling hafva hänvisats från Första
kammaren motionen nr 94, af herr Kjellén, samt från Andra kammaren
motionerna nr 8, af herr Räf och nr 271, af herrar Nydal och Ödman,
samtliga motionerna afseende den politiska rösträttens utveckling till
röstplikt och Räfs motion därjämte röstplikt vid val af land stingsmän.

I motionen nr 94 i Första kammaren har herr Kjellén hemställt,
»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t i sammanhang med behandlingen af Riksdagens skrifvelse
nr 137 af år 1908 låta utreda frågan, huruvida och under hvilka villkor
rösträttens utöfning vid valen till Riksdagens Andra kammare må
kunna göras obligatorisk för alla röstberättigade, samt för Riksdagen
framlägga de förslag, hvartill denna utredning eventuellt kan gifva anledning.
»

Bihang titt Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 22 höft. (Nr 28).

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

TJtslwttets

yttrande.

Rörande hvad motionären anfört till stöd för sitt förslag hänvisas
till motionen.

I motionen nr 271 i Andra kammaren hafva herrar Nydal och
Ödman, under åberopande af herr Kjelléns ofvannämnda motion, gjort
enahanda hemställan som herr Kjellén. r

I motionen nr 8 i Andra kammaren har herr Räf hemställt,

»det Riksdagen behagade besluta hemställa till Kung! Maj:t, att
Kung! Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till sådan lagändring, att de, som äga rösträtt vid val till riksdagsmän
eller landstingsmän, äfven i största möjliga utsträckning må tilldelas
röstplikt.»

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.

Såsom framgår af herr Kjelléns motion, hvilken förer fram åtskilliga
i och för sig intresseväckande frågor, anser motionären det vara
behöfligt, att det skapas en garanti, som betryggar att valen till Andra
kammaren verkligen blifva ett uttryck för folkviljan. Denna garanti skulle
efter motionärens mening vinnas därigenom, att rösträttens utöfning göres
obligatorisk för alla röstberättigade, och fattar motionären denna röstplikt såsom
en plikt för valmannen att bestämma sig och afgifva sin röst för
någon eller några af kandidaterna vid valet. Röstplikten skulle således
efter motionärens uppfattning innefatta skyldighet att afgifva ett omdöme.
Häremot vill utskottet erinra, att, då det ej låter sig göra att kontrollera, huruvida
en valsedel, som nedlägges i rösturnan, verkligen är försedd med
namnpåskrift eller icke, röstplikten i praktiken aldrig lärer kunna blifva
annat och mera än en skyldighet för valmannen att afgifva en röstsedel.
Vid sådant förhållande blir röstpliktens effektivitet helt beroende
af den omfattning, i hvilken valmännen komma att begagna sig af möjligheten
att rösta med blanka sedlar. För öfrigt torde det, bortsedt från
nu nämnda olägenhet, vara förenadt med den största svårighet att utfinna
en strafform för underlåtenheten att rösta, som är på en gång
effektiv och förenlig med billighetens fordringar.

Ur rent principiell synpunkt måste det enligt utskottets mening
äfven ifrågasättas, om det verkligen vore samhället till gagn, att alla
valberättigade framtvingas till valurnorna och sålunda äfven de, hvilka
af skilda anledningar sakna håg och intresse för de politiska frågorna.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

3

Till dessa betänkligheter mot införande af röstplikt komma
äfven rent praktiska skäl. Utskottet syftar härvid på vårt lands
stora utsträckning och i regel glest boende befolkning, allt omständigheter,
som i och för sig synas omöjliggöra röstpliktsinstitutets upptagande
hos oss, utan att billighetens kraf åsidosättas. Införandet af den skriftliga
voteringen, hvilket motionären förutsatt skola äga rum i samband
med röstplikten, lärer åtminstone för de norrländska kommunernas vidkommande
icke kunna vara ett tillfyllestgörande botemedel häremot.

Utskottet, som på sålunda anförda grunder finner sig icke kunna
tillstyrka de föreliggande motionerna, får alltså hemställa,

1) att herr Kjelléns samt herrar Nydals och
Ödmans ifrågavarande motioner icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda; samt

2) att herr Räfs ifrågavarande motion ej heller
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

Reservationer:

af herrar Clason, von Geijer och Fornander i fråga om motiveringen;
och

af herrar Bellinder och K. J. Ekman, som, utan att redan nu
vilja intaga bestämd ståndpunkt till frågan om införande af politisk röstplikt,
likväl ansett, att utskottet bort tillstyrka det af herr Kjellén framställda
yrkandet om utredning af frågan;

af herr Kjellén, som anfört:

»Samtliga af utskottet härofvan anförda betänkligheter mot den
allmänna rösträttens organisation till plikt äro redan i min motion redu -

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

cerade till sitt rätta och ringa värde. Å andra sidan har utskottet icke
ens med ett ord gittat beröra de stora och bärande synpunkter, som
gjort röstplikten till en af samtidens politiska hufvudidéer: såsom principiell
konsekvens af valrättens allmännelighet, som praktisk garanti
mot tillfälliga majoriteters usurpation af folkviljans makt och rätt, som
utjämnare af oberättigade partichanser vid valurnorna och som dämpare
på partistriden öfverhufvud. Då sålunda alla grundtankarna i det framlagda
förslaget fortfarande stå upprätt, och då här icke är frågan om
mera än en förberedande utredning i vårt land angående en politisk idé,
som i Schweiz, Belgien, Spanien, Österrike m. fl. stater redan slagit
igenom i lagstiftningen, så får jag hemställa,

att Riksdagen, med bifall till herr Kjelléns samt
herrar Nydals och Ödmans ifrågavarande motioner,
ville i skrifvelse till Kungi. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t i sammanhang med behandlingen af
Riksdagens skrifvelse nr 137 af år 1908 låta utreda
frågan, huruvida och under hvilka villkor rösträttens
utöfning vid valen till Riksdagens Andra kammare
må kunna göras obligatorisk för alla röstberättigade,
samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill
denna utredning eventuellt kan gifva anledning.»

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, 1012.