Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till Riksdagens kansli den 23 februari 1912 kl. 7 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kunql. May.ts
proposition angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i
förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt §17
i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862 jämte flere inom Riksdagen i ämnet väckta
motioner.
Närvarande: ,herrar Bonde, Branting, Clason*), Bellinder, Hellberg, K. J. Ekman, von
Greijer, Mannheimer**), Wavrinsky, von Mentzer, Sehlin, grefve Hamilton,
herrar Jansson i Djursätra**), Edén, Larsson i Västerås, Magnusson^
Larsson i Säby, Fornander, Jansson i Bråten och Kropp.
Till konstitutionsutskottets handläggning hafva båda kamrarna hänvisat
en af Kung!. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition, nr 27, däri
Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag
dels till
Lag
om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 4 och 5 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Valen äf landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.
*) närvarit endast vid en del af utlåtandets justering.
**) ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 2 käft. (Nr 2.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,
hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,
från början räknadt, som motsvara antalet landstings män, afse själfva
landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter.
Har å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från
början räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen
afse valet af landstingsmän.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel
upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn an
det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.
0
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,
som skall hållas å fjärde söndagen i mars månad eller, om
påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag. Höra delar af samma
kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.
Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles
inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I
kungörelsen om stämman skall tiden för valet noggrannt angifvas.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden
gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.
Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till
de väljande tillåtas inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes
af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt
papper, lika till storlek; och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen
för det ändamål, hvarom här nedan förmäles. Innan valkuvert ut
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
3
lämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande den kommun eller
kommundel, för hvilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos
ordföranden. Därvid utlämnas till valmannen ett valkuvert för hans
egen del och ett dylikt kuvert för hvarje annan röstberättigad, för
hvilken han uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.
I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser, afsedda
att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt
att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när eu plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans
förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon af omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfvar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för
denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgifver
sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom
tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan omärkt,
antecknar ordföranden å kuvertets framsida tydligt det röstvärde, som
tillkommer den i kuvertet inneslutna valsedeln. Härefter nedlägger ord -föranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvarmed i röstlängden
vid namnet på den, hvars rösträtt utöfvas, göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen
att i föreskrifven ordning afgifva sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöfva rösträtt.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande
borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att
sigillen äro obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där sak
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
nas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga
rätt att aflämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut
fastställda klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare
ordföranden röstningen afslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag,
som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden
och två af de närvarande, afslutas valförrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med
valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna
posten, skall försändelsen assureras.
Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens
kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord
förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Vid denna förrättning,
som skall påbörjas inom tjugo dagar från valen, iakttages, att de å
valkuverten angifna röstvärdena före själfva sammanräkningen öfverföras
på de i kuverten inneslutna valsedlarna.
Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungi. Maj:ts
befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,
med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen
förda protokoll.
2. I stad förrättas valet inför magistraten å fjärde söndagen i
maj månad eller, om pingstdagen då infaller, å nästpåföljande dag.
År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet förrättas
valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal landstingsmän
och suppleanter, som skall utses för staden.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och
öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning
och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är
stadgadt.
I öfrigt skall med afseende å valtider och valets förrättande i
tillämpliga delar gälla, hvad här ofvan i mom. 1 är föreskrifvet.
I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva
valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
5
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i öfrigt aflämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.
Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.
Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för
där afsedt fall stadgadt.
Vid sammanräkning af rösterna, hvilken förrättning skall påbörjas
inom tio dagar från valet, iakttages, att de å valkuverten angifna röstvärdena
före själfva sammanräkningen öfverföras å valsedlarna.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
dels och till
Lag
om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
§17-
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen
om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val
af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt stadgadt; en
k oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomststat enligt
§ 63; och en i december månad för granskning af såväl debiterings-
och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande af
val. till de befattningar inom kommunen, hvilka vid årets slut blifva
lediga, äfvensom af revisorer.
Om kommunalstämma för val af landstingsmän är stadgadt i förordningen
om landsting.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.
I: 91.
I: 92.
Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,
för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor
af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning
af sagda förvaltning.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 2 februari
1912.
I sammanhang med propositionen har utskottet jämväl till behandling
förehaft följande till utskottet öfverlämnade motioner, nämligen
:
dels motionerna inom Första kammaren:
nr 91 af grefve Lagerbjelke; samt
nr 92 af herr Karl Johan Ekman;
dels ock motionerna inom Andra kammaren:
nr 264 af herrar Persson i Tällberg och Hansson i Bäck;
nr 265 af herr Cederborg;
nr 266 af herr Sandstedt; samt
nr 267 af herr Andersson i Fallsberg.
Grefve Lagerbjelke har uti sin förevarande motion hemställt
»att, därest Riksdagens beslut kommer att fattas i större eller
mindre öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition, det tillägg
måtte göras, att bestämmelsen om viss dag för landstingsmannavalens
förrättande icke skall träda i tillämpning förr än från och med år 1913».
Herr Karl Johan Ekman har uti sin motion framställt flere förslag
innebärande ändringar i eller tillägg till Kungl. Maj:ts proposition.
l:o) I fråga om bestämmandet af gemensam valdag för landstingsmannavalens
förrättande på landet hemställer han
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
7
»att Riksdagen ville — i syfte att därigenom bereda ökade möjligheter
för enhvar röstberättigad att deltaga i landstingsmannavalen —
för sin del besluta:
dels att 5 § 1 mom. första stycket i kungl. förordningen om
landsting den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordinarie
kommunalstämma under året eller, om så nödigt finnes, vid särskild
kommunalstämma, som hålles under senare hälften af mars månad.
Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen
inom sin valkrets;
dels oc/c att 17 § första stycket i kungl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade
lydelse:
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: eu under
senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen
om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val
af landstingsmän, då sådant val skall å ordinarie kommunalstämma förrättas,
och af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt
stadgadt; en i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och
inkomststat enligt § 63; och en i december månad för granskning af
såväl debiterings- och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande
af val till de befattningar inom kommunen, hvilka vid årets
slut blifva lediga, äfvensom af revisorer.»
2:o) Vidare har motionären i fråga om indelandet af kommun i valdistrikt
för landstingsmannavalens förrättande på landet föreslagit
»att Riksdagen ville — i syfte att större kommuner på landet
måtte varda för underlättande af röstningen vid landstiugsmannaval indelade
i valdistrikt — för sin del besluta:
dels att i 5 § 1 mom. i kungl. förordningen om landsting den 21
mars 1862 skola, i stället för andra stycket, införas två stycken af
följande lydelse:
Kommunalstämma äger besluta, att kommunen skall för landstingsmannaval
indelas i valdistrikt; skolande beslutet därom, för att vinna
bindande kraft, underställas Konungens befallningshafvandes pröfning
och fastställelse. Åger valkretsindelning rum, skall valet förrättas vid
kommunalstämma, som hålles å särskilda i kungörelsen om stämman
utsatta dagar under senare hälften af mars månad. Å sådan till särskilda
dagar utsatt stämma må annat ärende ej företagas än det som
angår valet.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden
gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen
äga rum. År kommunen indelad i valdistrikt, skall därjämte iakttagas,
att anmärkning mot röstlängden må göras och stämmans beslut däröfver
meddelas icke allenast vid förrättningens början å första dagen
utan jämväl då densamma å en följande dag inom annat distrikt tager
sin början, samt att för hvarje dag, stämman pågår, ej må i valet deltaga
andra kommunens röstägande medlemmar än de, som tillhöra det
valdistrikt, inom hvilket stämman den dagen hålles, kommunens öfriga
röstägande medlemmar dock obetaget att deltaga i öfverläggning och
beslut angående de anmärkningar, som för hvarje gång kunna mot
röstlängden göras;
dels och att i § 17 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862 skall, efter första stycket, såsom detsamma
enligt yrkandet i mom. l:o) här ofvan skulle komma att lyda, införas
ett nytt stycke af följande lydelse:
Huru särskild kommunalstämma i vissa fall må hållas för val af
landstingsmän, därom är stadgadt i förordningen om landsting.:)
3:o) Slutligen har motionären i fråga om valhemlighetens skyddande
föreslagit
»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t täcktes i sammanhang med den pågående utredningen angående
frågan om en reformering af det proportionella valsystemet taga under
öfvervägande, utom andra utvägar till valhemlighetens skyddande, äfven
den att föreskrift meddelades därom, att åtminstone tryckta valsedlar
skola vara af ungefärligen samma storlek och jämväl i öfrigt af likformigt
utseende, samt till Riksdagen inkomma med det förslag, som
däraf kan föranledas.»
Herrar Persson i Tällberg och Hansson i Bäck hafva i sin motion
föreslagit
»att Riksdagen för sin del måtte besluta sådana ändringar i Kungl.
Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 att § 5 må erhålla följande lydelse:
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,
som skall hållas å fjärde söndagen i mars månad eller, om
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
9
påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag. Höra delar af samma kommun
till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.
Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles
inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelsen
om stämman skall tiden för valet noggrannt angifvas.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden
gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.
Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till de
väljande tillåtas inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes
af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt
papper, lika till storlek och beskaffenhet och midt på framsidan försedda
med eu rektangelformig utskärning af trettio millimeters bredd
och femton millimeters höjd, tillhandahållas valmännen för det ändamål,
hvarom har nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall därå
intryckas en stämpel, utvisande den kommun eller kommundel, för
hvilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos
ordföranden. Kommunalstämmans ordförande dock obetaget att bestämma
att röstningen skall ske efter upprop; och skall, om han bestämmer
dylik ordning för röstningen, meddelande därom ske i kungörelsen
om stämman.
Till hvarje valman utlämnas ett valkuvert för hans egen del och
ett dylikt kuvert för (hvarje) annan röstberättigad, för hvilken han
uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.
I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser,
afsedda att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnad!
att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans
förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon af omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfva!''
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. *5 samt. 2 haft. 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall då valmannen uppgifver
sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom
tillsett, att kuvervet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan
omärkt, antecknar ordföranden å den i kuvertet inneslutna valsedeln
den röstandes röstetal. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan.
— — — — — — — — — — — — — — —• — —--
Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens
kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord
förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Denna förrättning skall
påbörjas inom tjugu dagar från valen.
Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, — — — — —-
2. I stad — — —. (Hela detta mom. lika med Kungl Maj:ts
förslag.)
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.»
Motionärerna hafva därjämte öfverlämnat åt konstutionsutskottet
att vidtaga nödiga redaktionella ändringar, som kunna finnas erforderliga
för vinnande af det åsyftade målet.
in 265. Herr Cederborg har i sin motion föreslagit
»att vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lydelse af § 5 i förordningen
om landsting, § 12 i samma förordning må ändras på det
sätt, att efter orden: »samtliga valsedlar» och före orden: »skola inläggas»
inskjutas orden: »och valkuvert».»
ii: 266. Herr Sandstedt har hemställt i sin motion
»att Riksdagen, med bifall till förevarande kungl. proposition i
öfrigt, måtte besluta sådan ändring i förordningen om landsting den 21
mars 1862 och i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862, att kommun, som på grund af folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena
eller andra orsaker icke lämpligen bör utgöra ett
enda valdistrikt, måtte medgifvas rätt att indelas i två eller flera valdistrikt».
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2. 11
Motionären liar tillika hemställt, att konstitutionsutskottet, för den
händelse det i densamma framställda förslaget till sitt innehåll gillas,
måtte formulera de ändringar i förordningarna om landsting samt om
kommunalstyrelse på landet, hvilka för vinnande af motionens sylte
kunna vara erforderliga.
Herr Andersson i Fallsberg har slutligen hemställt
»att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition n:r 27, så- m 267.
vidt angår lydelsen af första punkten af § 5 i ändringsförslaget till gällande
lag om landsting, måtte antaga följande lydelse af nämnda paragraf
i förevarande lagförslag:
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,
som skall hållas å Marie bebådelsedag.»
De skäl, motionärerna anfört till stöd för de af dem framlagda
förslagen, äro följande nämligen:
af grefve Lagerbjelke för motionen n:o 91 i Första kammaren:
»Utan att i öfrigt ingå på de i Kungl. Maj:ts proposition nr 27
berörda frågor, vill jag påpeka att vissa svårigheter kunna uppstå, därest
Kungl. Maj:ts förslag om fjärde söndagen i mars månad såsom obligatorisk
valdag för landstings mannaval på landet skulle träda i tillämpning
redan innevarande år.
I den kommun jag tillhör, eller Brännkyrka socken, är uppbördsstämma
för erläggande af kommunalutskylder utsatt till lördagen den
23 mars. Skulle landstingsmannavalet äga rum fjärde söndagen i mars,
hvilken dag i år inträffar den 24 mars, blefve det svårt, om ej omöjligt,
att röstlängden vid stämmans början denna dag kunde föreligga i
vederbörligt skick i och för justering och efterrättelse vid stämman.
Att enhanda svårigheter skulle uppstå äfven i andra kommuner i
riket torde få anses utom fråga och skulle dessa blifva än större, där
uppbördsstämman hållits på annan från platsen för kommunalstämman
aflägsen ort. I så fall kunde till och med förekomma, att uppbördslängden
ej hunne framskaffas till kommunalstämman, då denna toge
sin början.'' I hvad mån dylika olägenheter i verkligheten kunna komma
att inträffa är dock icke möjligt att i närvarande stund säga;»
af herr Karl Johan Ekman för motionen nr 92 i Första kammaren: t 92.
Utskottet tillåter sig att hänvisa till motionen;
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
TI: 264 9ra af \ ll®rra, Persson 1 Tallberg och Hansson i Bäck för motionen nr
2o4 i Andra kammaren:
»Kungl. Maj:t har i proposition nr 27 för Riksdagen framlagt förslag
tdl ymsa ändringar i förordningen om landsting m. in. De flesta
åt de föreslagna ändringarna anse vi vara så afsevärda förbättringar,
att Kungl. Maj:ts förslag i stort sedt är förtjänt af Riksdagens bifall!
Vässa detalj bestämmelser däri synas oss dock vara af sådan beskaffenhet
att de med nödvändighet påkalla en ändring. Så är särskild! förhållandet
beträffande det föreslagna sättet till valhemlighetens betryggande.
Det förefaller oss som om Kungl. Maj:t i sin vällofliga sträfva^
att skydda valhemligheten gått så långt, att valsäkerheten komme
att riskeras.
Hur stor vikt man än vill tillmäta valhemligheten, lärer dock icke
mer än en mening råda därom, att valsäkerheten är ännu viktigare och
bor ha företräde, om den ena af dessa ej fullt kan skyddas utan på
bekostnad af den andra. F
...r''D,et t°r,^e 1nun?®ra flesta anses önskvärdt, att så många som
Djefligt af de därtill berättigade deltaga i landstingsmannavalen. Men
skalf ett mera allmänt deltagande kunna påräknas, måste valbestämmelserna
vara sådana, att de icke möjliggöra vare sig af uppsåt eller
misstag förfuskade valresultat. Kungl. Maj:ts förslag att röstvärdet vid
valet skall tecknas å kuvertet, för att sedan vid sammanräkningen öfverforas
pa den i kuvertet inneslutna valsedeln, synes oss emellertid lämna
foga trygghet i detta afseende. Yi tro tvärtom, att, hur stor aktsamhet
man an lakttoge vid denna öfverföring af röstsiffrorna, misstag
knappast kunde undvikas. °
Villigt erkänna vi, att det är mycket lättare att kritisera och utdöma
ett framlagdt förslag än att utfinna något bättre att sätta i stället.
en da vi anse, att bland de förslag, som af föredragande departementschefen
omnämnts, det af honom föreslagna är det minst tillfredställande,
tveka vi icke att påyrka utbyte mot något af de öfriga, om ock tvekan
xan rada om hvilket af dem företräde bör gifvas åt.
Den mest rationella lösning af denna fråga vore ju att tillmäta
hvarje röstberättigad endast en röst. Men då svenska folkets representanter
ännu icke torde vara mogna för genomförande af en så långt
gående reform, nödgas vi begränsa vårt ändringsförslag till att omfatta
endast tekniska detaljer. Om vi därvid göra vårt val inom ramen af
de förslag, som varit föremål för Kungl. Maj:ts pröfning, tro vi oss
ora gifva företräde åt systemet med valkuvert, i hvilka en öppning
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
13
utskurits, genom hvilken röstvärdet kan tecknas direkt å den i kuvertet
inlagda valsedeln.
Vi tillåta oss ock erinra därom, att detta system förordades uti
en af herr Karl Staaff m. fl. vid förra årets riksdag väckt motion.
Föredragande departementschefen har själ! betecknat valet mellan
det af honom föreslagna systemet och det vi förorda såsom varande
ganska vanskligt. Vi hoppas därför, att departementschefen icke skall
ha så mycket att erinra mot vårt förslag.
Vidare innefattar Kungl. Maj:ts föreliggande förslag sådan ändring
i sättet för afgifvande af röster, att valmännen skulle äga att afgifva
sina röster i den tur de anmälde sig hos ordföranden, hvadan röstningen
sålunda icke skulle få ske efter upprop.
Af de yttranden, som rörande denna fråga afgifvits af myndigheter
och korporationer, framgår visserligen att flertalet förordat det af
Kungl. Maj:t nu föreslagna sättet. Men härvid är dock att märka, att
kommunalstämmoordförandena på landet icke blifvit hörda och att det
sålunda egentligen är stadssynpunkter, som varit vägledande för Kungl.
Maj:t vid förslagets uppgörande.
Då vi emellertid anse att både städernas och landskommunernas
synpunkter och önskemål böra tillmätas lika stort beaktande, och vi
veta, att åtminstone i de kommuner vi representera en allmän önskan
råder att röstning må ske efter upprop, synes oss billighet och rättvisa
fordra att författningen gifves sådan innebörd, att det må ankomma på
vederbörande kommuner själfva att bestämma i hvilken ordning de
röstande få framträda och afgifva sina valsedlar. Af anförandet till
statsrådsprotokollet framgår att statsrådet haft sin uppmärksamhet riktad
äfven på denna fråga. Efter det statsrådet erinrat om, hurusom i de
infordrade yttrandena allmänt vitsordats olämpligheten af att rösterna
aflämnas efter upprop enligt röstlängden, säger han: »A andra sidan
råder, enligt hvad jag erfarit, flerstädes den uppfattning, att upprop af
valmännen är till gagn för ordning och reda i förrättningen samt för
att undvika ett besvärligt slående i röstlängden.»
Vi instämma till fullo häri. Detta »slående» i röstlängden skulle i
de stora landskommunerna med tusentals valmän så fördröja valet, att
mången skulle däraf afskräckas.
Det torde i detta sammanhang åligga oss att ange huru det är
anordnadt och huru val efter upprop tillgår i de kommuner, vi representera,
för att visa de praktiska fördelarna af detta tillvägagående.
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Hvarje kommun är uppdelad i byar, hvars antal kan uppgå till ett
femtiotal, och i hvarje by kan finnas ända till ett femtiotal gårdar och
däröfver. Af gammalt är bestämdt i hvilken ordning de respektive
byarna skola rösta. Hvarje gård inom en by har sitt särskilda nummer,
och å gården — eller numret — finnes en eller flera röstberättigade.
Efter denna ordning är röstlängden upprättad. Vid omröstning
eller val sker upprop af den by, som är först i ordningen, och därpå
de röstberättigades namn i nummerföljd. Härigenom undvikes allt tidsödande
slående och letande i röstlängden, och omröstningen går med
precision, ja nästan automatiskt. Röstberättigade inom de respektive
byarna veta på förhand i hvilken ordning de skola infinna sig och
kunna ganska väl beräkna när de komma i tur att rösta, hvarigenom
både väntan och trängsel i vallokalen undvikes. Hvilka fördelar detta
medför, särskildt för de valmän som ha milslånga, vägar mellan hemmet
och platsen för valet, torde endast den till fullo kunna uppskatta,
som har personlig erfarenhet häraf.
Vid senast förrättade riksdagsmannaval visade det sig ock att vallagens
bestämmelse, att röstande skulle afge sina röster i den tur de
anmälde sig, var förenad med så stor olägenhet, att den ej fullt kunde
följas;»
it 265. af herr Cederborg för motionen nr 265 i Andra kammaren:
»Uti Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen, nr 27, angående vissa
ändringar i förordningarna om landsting och om kommunalstyrelse på
landet föreslås, under § 5 af förordningen om landsting, att valsedlarna
skola inläggas i valkuvert, på hvilka röstvärdena antecknas, samt att
vid den sammanräkning af rösterna, som sedermera äger ruin, de å
valkuverten angifna röstvärdena skola före själfva sammanräkningen
öfverföras på röstsedlarna.
Därest detta Kung]. Maj:ts förslag vinner bifall, torde landstingsförordningens
§ 12 böra ändras därhän, att icke blott valsedlarna utan
äfven omförmälda valkuvert skola efter sammanräkningen inläggas i
omslag och förvaras, till dess valet vunnit laga kraft eller däröfver anförda
besvär afgjorts;»
in 266. af herr Sandstedi för motionen nr 266 i Andra kammaren:
»Uti Kungl. Maj:ts proposition nr 27 till innevarande Riksdag angående
ändrad lydelse af vissa delar af förordningen om landsting den
21 mars 1862 m. m. föreslås, att landstingsmannaval skall i valkrets å
landet förrättas kommunvis vid kommunalstämma.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
15
Nu är emellertid förhållandet så, att ett afsevärdt antal kommuner,
särskildt i Norrland, till sin areal äro så stora, t. ex. Gellivare med en
ytvidd af 167 kvadratmil och en vägländ till kommunalstämmolokalen
af ända till 10 mil, att under sådana förhållanden mycket kännbara
uppoffringar måste af den röstägande vidkännas, ensamt för färder till
och från en kommunalstämma.
Därtill kommer att många kommuners folkmängd är så afsevärd,
att redan vid medelmåttigt intresse för en valförrättning denna måste
ske under sådana lokala förhållanden, som måste uttrötta och afskräcka
många valmän. Inom Gellivare kommun uppgår de röstberättigades
antal till cirka fyratusen; att under sådana omständigheter tillfredsställande
kunna ordna lokalfrågan är knappast möjlighet.
Och skulle lokalförhållandena i enstaka fall kunna drägligt ordnas,
kvarstår dock alltid den stora både tålamods- och kraftkräfvande tidsutdräkt,
som ej kan undvikas, då valmanskåren är stor och valet skall
ske på ett ställe.
De olägenheter, som sålunda uppstå inom vare sig till areal eller
folkmängd stora kommuner, kunna helt visst häfvas endast genom att
sådana kommuner uppdelas i två eller flera valdistrikt.
Departementschefen har också i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
framhållit, att en sådan indelning otvifvelaktigt är en reform att eftersträfva.
De omläggningar, som genom en sådan indelning kräfvas i fråga
om röstlängd och valförrättare, torde lämpligast ske på det sätt, att
röstlängder för distrikten erhållas såsom utdrag af kommunens allmänna
röstlängd, upprättade af kommunalnämndens ordförande i januari månad
det år valet skall äga rum, och att valen förrättas inför valnämnder,
bestående af ordförande och två ledamöter jämte två suppleanter, valda
vid kommunalstämma i december året innan valen skola äga rum, och
bland valmän tillhörande det distrikt, där nämnden skall tjänstgöra.
Röstlängdens slutliga justering inom de olika distrikten torde kunna
ske inför valnämnden på samma sätt som inför kommunalstämma;)) samt
af herr Andersson i Fallsberg för motionen nr 267 i Andra kammaren: ii: 267.
»Undertecknad får härmed väcka följande motion, föranledd af
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 med förslag till ändrad lydelse af §§
4 och 5 i gällande förordning om landsting.
Då, som bekant är, eu rätt betydande del af vårt folk hyser samvetsbetänkligheter
eller ogärna deltager, när det gäller politiska eller
kommunala ärendens handläggning under söndag, och respekt för sabbats
-
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
Valdag.
Landsbygden.
budet säkerligen är eu styrka för vårt folk, synes det mig rätt och
praktiskt att icke i lag fastslå söndagen som allmän valdag.
Detta kan lätt undgås vid landstingsmannavalen i mars månad, om
föreslagna fjärde söndagen utbytes mot Marie bebådelsedag.
Sistnämnda dag har nämligen hvarken i kyrkolagen större helgdags
natur och är ej heller i folkmedvetandet jämnställd med söndagen,
men infaller ungefär samtidigt med den i Kungl. Maj:ts proposition
föreslagna valdagen.»
Såsom af föredragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
framgår, är Kungl. Maj:ts förevarande proposition föranledd
dels af 1911 års Riksdags skrifvelse nr 139 i anledning af väckta motioner
rörande tryggandet af valhemligheten vid de kommunala valen,
dels ock af samma års Riksdags skrifvelse n:r 140 i anledning af
väckta motioner i fråga om utlysande af landstingsmannavalen och ordningen
vid dessa val. För vinnande af större öfverskådlighet tillåter
sig utskottet därför gruppera de genom propositionen och motionerna
förebragta spörsmålen dels med hänsyn till hvad de angå sättet för
landstingsmannavalens anordnande, dels i afseende å tryggandet af valhemligheten
vid dessa val.
I. Sättet för lamlstingsmaimavalens anordnande.
Kungl. Maj:ts förevarande proposition innebär flere väsentliga förändringar
i och tillägg till nu gällande bestämmelser för anordnandet
af landstingsmannavalen.
I valkrets å landet skall enligt bestämmelserna uti § 5. 1. i förordningen
om landsting val af landstingsman förrättas kommunvis å
första ordinarie kommunalstämman under året, som jämlikt § 17 i förordningen
om kommunal styrelse på landet skall hållas under senare
hälften af mars månad. Till följd af det lifliga deltagande i valet af
landstingsmän, som efter de nya rösträttsbestämmelsernas genomförande
ägt rum, har emellertid bestämmelsen om valets ovillkorliga förrättande
å den ordinarie marsstämman i flera afseenden mångenstädes visat sig
medföra vissa olägenheter för de i valet deltagande. På grund häraf
har Kungl. Maj:t funnit skäl föreslå, att detta ovillkorliga samband
skulle upphöra, dock med bibehållen rätt för kommun att, där så finnes
lämpligt, förrätta dessa val å den ordinarie kommunalstämman.
Kungl. Maj:t har äfven på uti propositionen angifna skäl funnit
lämpligt föreslå, att valen uti samtliga valkretsar blifva förrättade å
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
IT
samma dag, och har därtill för landsbygden föreslagit fjärde söndagen
i mars månad eller, om påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag.
1 detta afseende hafva två af motionärerna hemställt om större eller
mindre ändringar. Herr Andersson i Fallsberg har sålunda föreslagit,
att i stället för fjärde söndagen i mars Marie bebådelsedag skulle bestämmas
såsom gemensam valdag. Herr K. J. Ekman har däremot
hemställt endast om sådan förändring uti nu gällande stadganden,
att det nuvarande ovillkorliga sambandet mellan den ordinarie marsstämman
och landstingsmannavalen skulle komma att upphöra.
Utskottet vill först erinra därom, att det inom vida kretsar,
framför allt bland landsbygdens befolkning, varit ett länge närdt önskemål
att få de allmänna valen förlagda till arbetsfria dagar, då därigenom
valdeltagandet ovillkorligen skulle underlättas för ett stort antal
valmän, som på arbetsdagarna endast med särskilda uppoffringar kunna
förskaffa sig tillfälle att afgifva sin röst eller tilläfventyrs i vissa fall
icke alls äga möjlighet därtill. Då det också väl måste anses såsom
ett obestridligt statsintresse att bereda valmännen tillfälle att oberoende
af omsorgen för det dagliga brödet utöfva de dem tillerkända medborgerliga
rättigheterna, hvilket ju också är ägnadt att främja ett lifligt
deltagande i de allmänna angelägenheterna, har utskottet funnit det
ofvannämnda önskemålet vara af den stora betydelse, att det, såvidt
sig göra låter, bör tillmötesgås.
Uppfattningen om de arbetsfria dagarna såsom de lämpligaste för
af handlandet af offentliga angelägenheter kan numera i hög grad anses
hafva vunnit fotfäste i den allmänna meningen. Sålunda lära i flera trakter
af vårt land de flesta kommunalstämmor äga rum på arbetsfria dagar,
och mångenstädes har det blifvit en så godt som undantagslös regel,
att så sker. Särskild!, hafva under senare tid de allmänna valen blifvit
förlagda till arbetsfria dagar, och de myndigheter, som ägde att bestämma
tid för valen af ledamöter i Riksdagens Andra kammare under fortidet
år, visade sig uppfatta betydelsen häraf, då nämligen dessa val i 46
valkretsar af 56 ägde rum på arbetsfri dag; i de öfriga 10, hvaraf 6
utgjordes af samtliga stadsvalkretsar, förrättades valet på annan dag,
dock i 4 kretsar å lördag, som åtminstone i städerna är att anse som
endast half arbetsdag.
Att såsom utskottet anfört detta önskemål särskild! framträdt bland
landsbygdens befolkning har naturligtvis uti åtskilliga kommuner varit
beroende på att de stora af stånden utgjort ett fullständigt hinder för
de mera aflägset boende valmännen att å eu af arbete i öfrigt upptagen
dag deltaga i valet; dock ha äfven uti mindre kommuner svårigheter
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. o samt. 2 höft. 3
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
kunnat uppstå för valmännen att efter en lång arbetsdag få tid att
infinna sig i vallokalen för afgifvande af sin röst, hvarförutom sjkifva
arbetets art gör, att det för landtmannen ofta är svårare än för stadsbon
att afbryta detsamma för att begifva sig till valet.
Utskottet har därför ansett sig böra förorda, att valdag för landet
utsättes till arbetsfri dag, och, då här i Sverige de allmänt erkända
arbetsfri dagarna endast är o sön- eller helgdagar, till någon sådan dag.
I likhet med föredragande departementschefen har utskottet jämväl
funnit, att man vid lösandet af denna fråga bör taga steget fullt
ut och bestämma viss sön- eller helgdag såsom dag för landstingsmannavalens
förrättande på landet. Därigenom vinnes bl. a. den efter
utskottets mening betydande fördelen, att valdagen är en gång för alla
känd och att valmannen sålunda ej behöfver i detta afseende göra sig
från gång till annan underrättad — ett förhållande som torde i sin
mån kunna medverka till ett lifligt deltagande i valet. Gentemot fastställandet
genom lag af en gemensam valdag kan möjligen anföras,
att de lokala intressen, som kunna finnas inom vissa kommuner, härigenom
ej blifva vederbörligen beaktade, och att med hänsyn till dessa
vederbörande kommun själ!'' borde äga att utsätta valdag. Valet af
landstingsmän är emellertid af så allmän betydelse att de lokala intressena
härför böra få vika, hvadan utskottet icke funnit, detta motskäl
vara af sådan vikt, att man därför bör sätta å sido de stora fördelar,
som beredas genom fastställande af eu gemensam valdag.
Såsom skäl mot att nu genom lag bestämma en gemensam valdag
har anförts, att därmed i viss mån skulle förhindras en allsidig pröfning
af den för landstingsmannavalens rationella anordnande betydelsefulla
frågan om de större kommunernas indelning i valdistrikt.
Utskottet kan icke anse detta skål giltigt. Den gemensamma valdagen
och dess förläggande till arbetsfri dag är ett önskemål för sig, som
gäller landskommunerna i allmänhet, distriktsindelningen åter en särskild
fråga för endast de större kommunerna. Huru denna fråga skall
lösas, och huruvida i sådant sammanhang i dessa större kommuner
någon jämkning behöfver ske i den gemensamma valdagen, måste
öfverlämnas åt en särskild, senare pröfning, som icke bör få förhindra
fastställandet af den gemensamma valdagen såsom regel.
Utskottet delar sålunda i princip föredragande, departementschefens
uppfattning, att landstingsmannavalen böra förrättas å gemensam söneller
helgdag. Däremot har utskottet funnit en annan dag än den af
Kung]. Maj:t föreslagna fjärde söndagen i mars eller, om påskdagen
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
19
då infaller, annandag påsk mera lämplig. Statsmakterna måste i det
stora flertalet valmäns intresse se till, att valen äga rum å arbetsfria
dagar; dock kan ej heller från denna ståndpunkt någon invändning
göras, om detta låter sig förena med hänsyn till dem, som af religiösa
betänkligheter ogärna deltaga i politiska och kommunala ärendens handläggning
under söndag. I detta fall synes ett tillmötesgående gent emot
dessa medborgare kunna äga rum, om, såsom herr Andersson i Fallsberg
i sin motion yrkat, den föreslagna gemensamma valdagen förlägges
till Mariebebådelsedag. Denna helgdag har icke heller i kyrkolagen större
helgdags natur. På grund häraf föreslår utskottet Riksdagen att utbyta
den af Kungl. Maj:t föreslagna valdagen mot Mariebebådelsedag.
Ehuruväl samma skäl för valets förläggande till arbetsfri dag och
fastställande af en gemensam valdag äfven kunna åberopas beträffande
landstingsmannavalens förrättande i städerna, bär dock utskottet ej kunnat
uraktlåta att fästa afseende vid de anmärkningar, som blifvit framstälda
mot valets förläggande till eu sön- eller helgdag uti maj månad,
och de uttalade farhågorna, att det skulle kunna inträffa att eu sådan
anordning i motsats till det afsedda syftet möjligen skulle kunna leda
till ett minskande i stället för till ett ökande af deltagandet i valet, då
nämligen just under sådana dagar och särskilt under pingsthälgen ett
icke obetydligt antal af städernas invånare pläga resa ut till landet.
Obestridligt är äfven, att de i städerna goda samfärd smedlen och i
allmänhet korta afstånden ej i tillnärmelsevis samma grad som oftast
på landet påkalla, att de allmänna valen förläggas till sön- eller
helgdag; genom utsättande af lämpliga valtider har faktiskt äfven på
arbetsdagar tillfälle kunnat beredas det stora flertalet, som så önskar,
att deltaga i valet. Utskottet har därför icke funnit tillräckliga anledningar
att för närvarande frångå den hittills gällande ordningen angående
valdag i städerna. På grund häraf har utskottet vid redigeringen
af texten till det föreliggande lagförslaget upptagit nu gällande
bestämmelser.
De af Kung], Maj it föreslagna valtiderna för landskommun, nämligen
två timmar före klockan 3 eftermiddagen och två timmar efter
kl. 5 eftermiddagen, tillstyrker utskottet. Däremot har utskottet ansett
eu mindre ändring af de till samma timmar föreslagna valtiderna för stad
vara behöflig. Sedan förutsättningen härför bortfallit genom utskottets afstyrkande
af gemensam valdag å söndag för stad, i följd hvaraf valen
Städerna.
Valtider.
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Valdistrikt.
i stad skulle kunna förläggas äfven till arbetsdag, har utskottet funnit
sig böra så tillvida förorda ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att valtiden
å eftermiddagen blef minst 2 timmar efter klockan 7 — detta
för att bereda dem, som först, sluta sitt arbete kl. 8 tillfälle att afgifva
sin röst. Utskottet har på grund häraf fogat ett njtt stycke omedelbart
efter första stycket i andra momentet af motsvarande lydelse som
andra stycket i första momentet och vidtagit en häraf betingad ändring
i tredje styckets andra moment i lagförslaget.
Af föredragande departementschefens anförande till statsrådsprotokollet
framgår, att han funnit indelande af större kommuner i
valdistrikt vara eu reform att eftersträfva. I två af de motioner, som
framställts i anledning af propositionen, har betydelsen af en sådan
åtgärd blifvit särskildt framhållen. Den ene af motionärerna, herr Sandsten,
har ansett, att spörsmålet om kommuns indelande i valdistrikt
bör lösas efter principen samtidigt val i alla distrikt, under det den
andre motionären, herr K. J. Ekman, funnit sig böra förorda indelningen
efter principen successiva val och jämväl framlagt formulerad
lagtext i detta syfte.
Af departementschefens yttrande framgår, att åtskilliga svårigheter
yppa sig vid lösningen af denna fråga med hänsyn därtill, att kommunens
allmänna röstlängd skall vara röstlängd vid landstingsmannavalen.
och att kommunalstämmans ordförande har att leda valet. Omläggningar
af nuvarande förhållanden på detta område skulle därför
blifva en följd af medgifvandet af distriktsindeluing. Departementschefen
har pa grund häraf ansett att med bestämmelser om sådan indelning
måste tillsvidare anstå.
Utskottet finner de af departementschefen anförda skälen vara
tungt vägande. Herr Ekman har visserligen sökt lösa svårigheterna
genom att föreslå de successiva valen i form af ajournerad stämma
på olika platser och med justering af röstlängden icke allenast vid förrättningens
början å första dagen, utan jämväl då densamma å en
följande dag inom annat distrikt tager sin början, men mot detta
förslag kunna redan i formellt hänseende viktiga anmärkningar göras,
och därtill kommer, att detsamma omöjliggör valets förrättande
på därtill lämpad gemensam dag för alla distrikten. Att nu, utan
ingående. pröfning äfven af den motsatta principen, samtidiga val
under olika valförrättare, godtaga herr Ekmans förslag, kan utskottet
icke finna tillrådligt. Härjämte vill utskottet anmärka, att, äf
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
21
ven om utskottet vore i stånd att framlägga ett lagförslag i berörda
afseende af sådan beskaffenhet, att det kunde af Riksdagen biträdas och
af Kungl. Maj:t stadfästas, skulle distriktsindelningen ändock icke kunna
genomföras vid årets landstingsmannaval, på grund af den knappa
tid, som återstår till dessa val, utan först vid de val som komma att
förrättas år 1914.
Under sådana förhållanden anser utskottet, med allt behjärtande af
distriktsindelningens betydelse och med uttalande af den förhoppningen,
att nästkommande års riksdag måtte blifva satt i tillfälle att pröfva den
betydelsefulla frågan, att densamma icke kan eller bör nu afgöras, vare
sig i den ena eller den andra riktningen, hvadan utskottet afstyrker så
väl herr Ekmans som herr Sandstedts motioner.
Beträffande aflemnande af röstsedlarna har Kungl. Maj:t föreslagit,
samma ordning som är gällande vid riksdagsmannaval, eller att de
röstande skola äga aflemna desamma i den tur de anmäla sig hos ordföranden.
I eu motion, afgifven af herrar Persson i Tällberg och
Hansson i Bäck, har hemställts, att det skulle stå vederbörande
kommun fritt att afgöra, huruvida den af Kungl. Maj:t föreslagna
ordningen skulle följas eller röstaflämningen skulle ske efter upprop. Då
det synes utskottet af den ifrågavarande motionen framgå, att åtminstone
inom vissa delar af vårt land röstaflämning efter upprop befunnits
ändsmålsenligast, har utskottet ansett sig böra tillmötesgå det
af motionärerna framförda önskemålet, men också funnit, i likhet med hvad
motionärerna i sin motivering anfört, att sättet för röstaflämningen ej
bör lämnas kommunalstämmans ordförande fritt att bestämma utan bör
af kommunalstämman pröfvas och afgöras.
I följd häraf har utskottet vidtagit de för tillgodoseende af ofvannämnda
syfte betingade ändringarna i det föreliggande lagförslaget,
nämligen i § 5 första momentet, femte och elfte styckena.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att sammanräkningen af de afgifna
rösterna skall påbörjas på landet inom 20 dagar och i stad inom 10
dagar från valet. Utskottet har funnit införandet af eu bestämmelse i
detta afseende vara synnerligen välbetänkt. Ehuru utskottet skulle
ansett det önskvärdt att dessa tidsbestämmelser väsentligen kunnat förkortas,
har det dock med hänsyn till vunna upplysningar beträffande
domhafvandes öfriga ämbetsgöromål funnit ådagalagdt, att det möjligen
uti vissa fall på landsbygden skulle kunna möta svårigheter om en
kortare maximitid bestämdes, men bär dock funnit skäl att uti lagtexten
Röstafläm
ningen.
Röst sammanräkningen.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
införa eu tydlig erinran om att röstsammanräkningen likväl måste , påbörjas
så snart omständigheterna det medgifva. I fråga om påbörjandet
af röstsammanräkning inför magistrat i stad bär utskottet ansett, att
maximitiden bör kunna utan olägenhet sättas till sju dagar. På grund
häraf har utskottet vidtagit de nödiga förändringarna i § 5 första momentet,
fjortonde stycket och andra momentet sjätte stycket i Kung!.
Maj:ts förslag.
Till främjande af att kungörelsen om röstsammanräkningen når
till alla därför intresserade har utskottet ansett sig böra ändra § 5
första momentet fjortonde stycket därhän, att förrättningen skall kungöras
i ortstidningar.
II. Tryggandet af valhemligheten vid landstingsmaimaval.
I fråga om åtgärder till valhemlighetens betryggande innebär
Kungl. Maj:ts förslag införande af systemet med skyddsskärmar
och valkuvert vid val af landstingsman i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad som äger rum vid valen till Riksdagens andra
kammare, hvarvid dock den graderade röstskalan nödvändiggör vissa
särskilda bestämmelser rörande röstvärdets antecknande. I valet mellan
detsammas antecknande å själfva sedeln genom en härför afpassad,
utskuren öppning i kuvertet eller dess antecknande på det tillslutna
kuvertet och öfverförande å sedeln vid röstsammanräkningen, har departementschefen
ansett det senare tillvägagåendet böra äga företräde,
hvilket också i Kungl. Maj:ts proposition föreslås.
Herrar Persson i Tallberg och Hansson i Bäck hafva åter i sin
förevarande motion bland annat uttalat sig för röstvärdets anteckning
omedelbart å röstsedeln genom en å valkuvertet anordnad öppning
och föreslagit införande i förordningen om landsting af bestämmelse, att
valkuverten skulle midt på framsidan vara försedda med en rektangelformig
utskärning af trettio millimeters bredd och femton millimeters
höjd.
Herr K. J. Ekman har uti sin ofvannämnda motion gifvit uttryck
åt den uppfattningen, att systemet med skärmar och valkuvert
vore af mycket ringa betydelse för valhemlighetens bevarande och
numera måste betraktas endast såsom ett onödigt påhäng, eu kvarblifven
rest från ett annat valsystem, som icke af Riksdagen godkändes
och därför utbyttes mot ett annat, men som därvid till det nya systemet
lämnade i arf dessa skärmar och kuvert, hvilka i det äldre systemet
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2. 28
voro nödvändiga för valhemlighetens bevarande, men numera knappast
kunde anses vara af behofvet påkallade. Enligt motionärens mening
tinnes icke någon annan verkligt tillfredsställande lösning af frågan
än den, att en bestämmelse införes att alla valsedlar, som vid samma
val afgifvas, skola vara af .lika format och utseende; dock att kraf vet
härå synes motionären kunna inskränkas att gälla allenast tryckta valsedlar.
Motionen utmynnar i yrkande på skrifvelse till Kungl. Maj:t i
sådant syfte.
Med hänsyn till Kungl. Maj:ts förslag, att valsedlarna skola inläggas
i valkuvert, på hvilka röstvärdena antecknas, samt att vid den
sammanräkning af rösterna, som sedermera äger rum, de å valkuverten
angifna röstvärdena skola före själfva sammanräkningen öfverföras på
röstsedlarna, har herr Cederborg i sin förberörda motion hemställt, att
jämväl valkuverten skulle inläggas i omslag och förvaras, tills valet
vunnit laga kraft.
Den af herr K. J. Ekman i fråga om valskärmarna häfdade uppfattning
kan utskottet icke dela. Deras berättigande lärer icke vara
att ställa i det beroende af en viss valmetods tillämpning, som herr
K. J. Ekman ansett. Såsom af lagen om val till Riksdagen framgår,
är deras ändamål att möjliggöra för enhvar att med valhemlighetens
bevarande kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. Jämväl vid laudstingsmannaval
synas de, på ett effektivt sätt anordnade, vara i hög
grad lämpade att bidraga till samma ändamål.
Den af herr Iv. J. Ekman framförda tanken på bestämmelser om
valsedlarnas lika format och utseende, finner utskottet åter synnerligen
beaktansvärd och systemet i fråga, såsom också departementschefen
yttrar, värdt att allvarligen öfvervägas. Då emellertid de nu ifrågasatta
lagändringarna äro afsedda att om möjligt tillämpas redan vid
innevarande års landstingsmannaval, men detta beträffande ett stadgande
af här antydt innehåll af praktiska skäl näppeligen torde låta
sig göra, har utskottet icke ansett sig böra framlägga något sådant
förslag, desto hellre som Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att i sammanhang
med den pågående utredningen angående frågan om en reformering
af det proportionella valsystemet taga under öfvervägande
äfven nu omhandlade förändring.
I fråga om systemet med valkuvert finner utskottet i likhet med
departementschefen, att detsamma bör införas äfven vid landstings
-
Val skärmar.
Lika format
och utseende
å valsedlar.
Valkuvert.
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
mannaval, då det också vid dessa val liksom vid riksdagsmannaval^!
säkerligen skall bidraga till vinnande af ökad trygghet mot valhemlighetens
röjande. Hvad beträffar sättet för röstvärdets anteckning vill
utskottet medgifva, att departementschefen nog kan hafva hatt fullt fog försitt
antagande, att det ur uteslutande synpunkten af valhemlighetens
fullkomliga bevarande kan vara att föredraga, att detta sker å ett fullständigt
tillslutet kuvert än att en om också obetydlig utskärning finnes
å detsamma. Men då öfverförandet från kuvertet till valsedeln
alltid i viss mån kan gifva anledning till om också ofrivilliga misstag,
som sedermera ej stå till att rätta, finner utskottet ett sådant tillvägagående
menligt för den valsäkerhet, som är ett oeftergifligt villkor,
för att valsättet skall kunna tillvinna sig de väljandes fulla förtroende.
Utskottet anser sig därför vilja tillstyrka sådan bestämmelse, att valkuvertet
förses med en utskärning, hvarigenom valförrättaren sättes i
tillfälle att å själfva valsedeln anteckna röstetalet, och behöfver denna
utskärning ingalunda hafva så stora dimensioner, att någon egentlig
fara för valhemlighetens äfventyrande kan förefinnas. Utskottet föreslår
alltså, att åt denna utskärning gifves ett ytinnehåll af ungefär G
kvadratcentimeter såsom fullt tillräckligt för det afsedda antecknandet,
och att denna utskärning må kunna gifvas den form, (t. ex. fyrkantig
eller oval), som befinnes lämpligast. 1 enlighet härmed föreslår utskottet
att i § 5 första momentet införes dels i femte stycket efter ordet
»beskaffenhet»: »samt midt på framsidan försedda med en utskärning af
ungefär 6 kvadratcentimeters storlek», dels i åttonde stycket, första meningen,
efter ordet »kuvertet»: »på sådant sätt att valsedelns baksida helt
täcker utskärningen», dels ock i anslutning härtill i åttonde styckets tredje
mening efter »antecknar ordföranden» orden: »å den i utskärningen synliga
baksidan af valsedeln».
Till förebyggande af den händelse, att valsedeln icke komine att
fullständigt utfylla utskärningen, samt röstvärdet fördenskull af misstag
blefve antecknadt å kuvertets innersida, har utskottet vidare i
sistnämnda mening, efter orden »på utsidan omärkt» infört: »samt att
valsedeln på ofvan angifvet sätt täcker utskärningen», samt i nionde
styckets andra mening efter ordet »kännetecken» insatt: »eller däri valsedel
ej är på ofvan angifvet sätt inlagd.»
Hvad beträffar förenämnda, af herr Cederborg i fråga om valkuverts
förvarande framställda yrkande, förlorar det sitt ändamål, därest röstvärdet,
såsom utskottet förutsätter, kommer att antecknas omedelbart
å valsedeln.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
25
Vid granskningen i öfrigt af Kungl. Maj:ts förevarande proposition
har utskottet icke funnit anledning att framställa någon anmärkning.
III. Ikraftträdande af lagförslaget.
Grefve Lagerbjelke har, närmast med hänsyn till landstingsmannavalen
på landet, i sin motion föreslagit, att, om Riksdagens beslut kommer
att fattas i större eller mindre öfverensstämmelse med Kungl.
Maj:ts proposition, bestämmelsen om valdagen icke skulle träda i tilllämpning
förrän år 1913. Som skäl för detta yrkande har motionären
anfört, att åtminstone i en landskommun uppbördsstämma för erläggande
af kommunalutskylder är utsatt att äga rum omedelbart före
den föreslagna valdagen. Frånsedt den anmärkningen, att inga val till
landsting äga rum 1913 utan först 1914, har utskottet ej funnit det af
motionären anförda skälet kunna tillmätas någon vidare betydelse i
jämförelse med den otvetydigt stora fördel, som införandet redan i år
af den föreslagna gemensamma valdagen å helgdag för valmännen på
landsbyggden måste innebära. På grund häraf saknar utskottet anledningtillstyrka
bifall till motionen.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
l:o) att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition nr 27 samt motionerna i Andra kammaren
nr 264 af herrar Persson i Tällberg och Hansson i
Bäck och nr 267 af herr Andersson i Fallsberg måtte
för sin del antaga följande förslag till:
a) Lag
om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen
om landsting den 21 mars 1882.
Härigenom förordnas, att §§ 4 och 5 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Valen af landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 2 i: eif t.
4
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Vid valet skola begagnas valsedlar af hvit! papper utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det
andra och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,
hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,
från början räknadt, som motsvara antalet landstingsman, afse själfva
landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter.
Har å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från
början räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen
afse valet af landstingsmän.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel
upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,
som skall hållas å Marie bebådelsedag. Höra delar af samma
kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.
Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles
inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelsen
om stämman skall tiden för valet noggrant angifvas.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden
gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.
Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till
de väljande tillåtas inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes
af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt
papper, lika till storlek och beskaffenhet samt midt på framsidan försedda
med en utskärning af ungefär sex kvadratcentimeters storlek,
tillhandahållas valmännen för det ändamål, hvarom här nedan förmäles.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
27
Innan valkuvert utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande
den kommun eller kommundel, för hvilken förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.
Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits, att
valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert
för hans egen del och ett dylikt kuvert för hvarje annan röstberättigad,
för hvilken han uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.
I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser, afisedda
att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt
att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans
förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon af om förmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, på sådant sätt att valsedelns baksida
helt täcker utskärningen, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfvar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för
denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgitver
sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom
tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan
omärkt, samt att valsedeln på ofvan angifvet sätt täcker utskärningen,
antecknar ordföranden å den i utskärningen synliga baksidan af valsedeln
tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma. Härefter nedlägger
ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvarmed i röstlängden
vid namnet på den, hvars rösträtt utöfvats, göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen
att i föreskrifven ordning afgifva sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöfva rösträtt.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken eller däri valsedel ej är på ofvan angifvet sätt inlagd,
varde ej mottaget.
I)å uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsät
-
28
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
tände borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att
sigillen äro obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut
äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats
därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning de
anmäla sig aflämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut
fastställda klockslag äga tillträde till valet, afiämnat sina valsedlar, förklare
ordföranden röstningen afslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden
och två af de närvarande, afslutas valförrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med
valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten,
skall försändelsen assureras.
Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens
kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidningar kungjord
förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Denna förrättning skall
påbörjas så snart omständigheterna det medgifva och senast inom tjugu
dagar från valen.
Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,
med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen
förda protokoll.
2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför magistraten.
År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet
förrättas valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal
landstingsman och suppleanter, som skall utses för staden.
Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles
inom staden, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan 7 eftermiddagen. I kungörelsen
skall tiden för valet noggrant angifvas.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och
öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning
och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är
stadgadt.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
29
I (ifrigt skall med afseende å valets förrättande i tillämpliga delar
gälla, livad här ofvan i mom. 1 är föreskrifvet.
I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen éj äger ram omedelbart efter själfva
valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen tillkännagifvas.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i öfrigt aflämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen
insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras. Tid och ställe för sammanräkningen kungöres på sätt i mom.
1 är för där afsedt fall stadgadt.
Sammanräkningen af rösterna skall påbörjas inom sju dagar från
valet.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
i
b) Lag
om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
-
§ 17.
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen
om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val
af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt stadgadt; en
i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomststat enligt
§ 63; och en i december månad för granskning af såväl debiterings-
och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande af
30
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
val till de befattningar inom kommunen, Indika vid årets slut blifva
1 ediga, äfvensom af revisorer.
Om kommunalstämma för val af landstingsmän är stadgadt i förordningen
om landsting.
Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är
redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,
för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af
revisor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas
granskning af sagda förvaltning.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
2:o) att a) grefve Lagerbjelkes motion nr 91 i
Första kammaren,
b) herr K. J. Ekmans motion nr 92 i Första
kammaren,
c) herr Cederborgs motion nr 265 i Andra kammaren,
d) herr Sandstedts motion nr 266 i Andra kammaren
må
i de delar, i hvilka de ej genom utskottets
ofvan under punkt Do) gjorda hemställan kunna anses
besvarade, icke föranleda någon Riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 februari 1912.
På utskottets vägnar:
CARL CARLSON BONDE.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
31
Reservationer:
A.
1:°)
Vid förslaget till ändrad lydelse af förordningen om landsting § 5
mom. 1 första, andra och tredje styckena
a) af herrar Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, Mentzer, och
grefve Alexander Hamilton’.
Beträffande landstingsmannavalen på landsbygden anse vi, i likhet
med pluraliteten inom utskottet, att det nu föreskrifna ovillkorliga sambandet
mellan landstingsmannavalet och den ordinarie marsstämman bär
upplösas, samt att, där ett verkligt behof förefinnes att, för beredande
af ökadt tillfälle till deltagande i valet, få detta utsatt till en helgdag,
såsom sådan valdag må kunna föreskrifvas Marie bebådelsedag, hvilken
alltid inträffar under senare hälften af mars månad. Däremot hafva
vi icke kunnat finna tillräckliga skäl för den af utskottet intagna ståndpunkten,
att Maria bebådelsedag skulle ovillkorligen föreskrifvas såsom
valdag för alla landskommuner. I vidsträckta delar af vårt land råder
allmänt den uppfattningen, att sön- eller helgdagar icke böra användas
till stämmor eller liknande förrättningar, så framt icke behofvet nödvändigt
kräfver det. Härförutom bör vid frågans bedömande tagas i
betraktande, att, såsom af nedanstående tabell framgår, på landsbygden
finnas ett betydande antal kommuner med mycket ringa invånareantal
och oftast äfven af ringa ytvidd, där de röstberättigade ej äro flera,
än att valet kan på ganska kort tid medhinnas, och där äfven de vid
den ordinarie marsstämman förekommande ärendena i regeln ej äro
flera till antalet eller af större omfattning, än att jämväl denna stämma
kan hinna inom jämförelsevis kort tid hållas.
32
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Tabell
utvisande förhållandet vid början af år 1911, enligt sammandrag af
Sveriges officiella statistik.
Antal jommuner och kommun- delar. |
Mindre |
Ej upp-gående till |
Öfver-stigande |
Antal köpingar. |
Antal municipal- samhällen. |
||
Stockholms |
län........................ |
109 |
50 |
34 |
25 |
6 |
11 |
Uppsala |
» ........................ |
85 |
51 |
23 |
11 |
— |
1 |
Södermanlands |
» ........................ |
90 |
35 |
37 |
18 |
— |
5 |
Östergötlands |
» ........................ |
149 |
67 |
56 |
26 |
1 |
6 |
Jönköpings |
)) ........................ |
126 |
53 |
52 |
21 |
3 |
5 |
Kronobergs |
» ....................... |
86 |
27 |
28 |
31 |
2 |
3 |
Kalmar |
)) ........................ |
101 |
36 |
29 |
36 |
7 |
— |
Gottlands |
)) ........................ |
92 |
87 |
5 |
— |
’- |
1 |
Blekinge |
» ........................ |
35 |
3 |
6 |
26 |
1 |
1 |
Kristianstads |
» ........................ |
143 |
54 |
60 |
29 |
o O |
14 |
Malmöhus |
)) ........................ |
242 |
146 |
71 |
25 |
2 |
16 |
Hallands |
)) ........................ |
88 |
43 |
29 |
16 |
— |
2 |
Göteborgs och |
Bohus län ............... |
87 |
22 |
35 |
30 |
— |
29 |
Älfsborgs |
län........................ |
220 |
130 |
59 |
31 |
1 |
2 |
Skaraborgs |
» ........................ |
261 |
201 |
47 |
13 |
3 |
— |
Värmlands |
........................ |
88 |
12 |
32 |
44 |
1 |
6 |
Örebro |
» ........................ |
59 |
10 |
21 |
28 |
2 |
O O |
Västmanli uds |
)) ........................ |
69 |
20 |
31 |
18 |
1 |
2 |
Kopparbergs |
» ........................ |
46 |
1 |
9 |
36 |
3 |
5 |
Gäfleborgs |
» ........................ |
47 |
3 |
10 |
34 |
1 |
2 |
Västernorrlands » ........................ |
63 |
3 |
17 |
43 |
1 |
6 |
|
Jämtlands |
» ........................ |
59 |
12 |
25 |
22 |
— |
6 |
Västerbottens |
». ........................ |
24 |
— |
3 |
21 |
— |
5 |
Norrbottens |
» ...................... |
21 |
I - |
2 |
19 |
— |
6 |
2.390 |
| 1,066 |
721 |
603 |
38 >) |
| 137 |
1) Däraf 32 äro egna kommuner.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
33
I sådana mindre kommuner skulle bägge förrättningarna mycket
väl kunna utsättas till eu och samma dag, i all synnerhet om stämman
kunde taga sin början i god tid på förmiddagen. Herr statsrådet och
chefen för civildepartementet har också uttalat, att i ett flertal småkommuner
både landstingsmannavalet och ärenden, som skola förekomma
å marsstämman lätt kunna medhinnas å samma dag. I enlighet
härmed anse vi det böra lämnas vederbörande fritt att utsätta bägge
förrättningarna vare sig till Marie bebådelsedag eller till någon söckendag,
detta sistnämnda med tanke på, bland annat, att stämman
måtte kunna utsättas att taga sin början så tidigt på dagen, att allt
utan olägenhet medhinnes. Då utskottet ansett, att valfrihet i fråga om
dagen för landstingsmannavalens förrättande fortfarande bör förbehållas
städernas invånare, synes konsekvensen fordra, att samma frihet tilllämpas
jämväl med afseende å landsbygdens befolkning. 1 öfverensstämmelse
härmed ha vi inom utskottet uttalat oss för, att kommunalstämma
för val af landstingsmän borde hållas på Marie bebådelsedag
eller, om så lämpligt finnes, på annan dag under senare hälften af
mars månad.
I sammanhang härmed hafva vi till öfvervägande upptagit jämväl
frågan om större landskommuners indelande i valdistrikt för röstningens
underlättande. Genom röstning distriktsvis skulle otvifvelaktigt beredas
afsevärdt ökad möjlighet för de röstberättigade att deltaga i valet, särskildt
då det gäller val i vidsträckta landskommuner, där resan till den
nu kanske flera mil aflägsna vallokalen måste medföra — utom andra
olägenheter — mycket stor tidsspillan. Den ena af de bägge riksdagsskrifvelser
af den 20 maj 1911, hvilka föranledt framläggandet af förevarande
kungl. proposition, var grundad, bland annat, på den ådagalagda
erfarenheten, att »anordningarna för landstingsmannavalen mångenstädes
voro mindre lämpliga, särskild! i det afseende!, att aflämnandet
af röstsedlarna för valmännen medförde stor tidsspillan»; i
sammanhang hvarmed omnämndes, att i två särskilda motioner vid 1911
års riksdag blifvit ifrågasatt, huruvida icke kommunerna skulle kunna
uppdelas i flera valdistrikt. Denna af Riksdagen sålunda begärda reform
har, såsom oss synes utan tillräckligt skäl, blifvit från Kungl. Maj:ts
sida tills vidare undanskjuten. Yi anse emellertid frågan så viktig och
valmännens kraf på ett tillmötesgående af deras önskningar härutinnan
så befogade, att vi funnit oss böra framställa förslag jämväl till denna
frågas lösning.
I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt hemställa vi,
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 2 käft.
5
34
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
att Riksdagen ville för sin del besluta, att de tre
första styckena af § 5 mom. 1 i förevarande förslag
till lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla
följande lydelse:
I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid
kommunalstämma, som skall hållas å Marie bebådelsedag
eller, om så lämpligt finnes, å annan dag under
senare hälften af mars månad, med iakttagande att,
där kommunen, på sätt här nedan sägs, är indelad i
valdistrikt, stämman skall hållas jämväl på den eller
de följande dagar, som för valets förrättande erfordras;
dock att stämman ej i något fall må utsättas till
söndag. Höra delar af samma kommun till olika valkretsar,
väljer hvardera delen för sin valkrets.
Kommunalstämma äger besluta, att kommunen
skall för landstingsmannaval indelas i valdistrikt;
skolande beslutet därom, för att vinna bindande kraft,
underställas Konungens befallningshafvandes pröfning
och fastställelse. Åger valkretsindelning rum, skall
valet förrättas vid kommunalstämma, som hålles å
särskilda i kungörelsen om stämman utsatta dagar å
plats inom hvarje valdistrikt, som i kungörelsen angifves.
Å sådan till särskilda dagar och ställen utsatt
stämma må annat ärende ej företagas än det
som angår valet.
Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän
gudstjänst hålles inom kommunen, skall fortgå minst
två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst
två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelsen
om stämman skall tiden för valet noggrant
angifvas. Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande
på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens
granskning och anmärkning mot längden gäller hvad
för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall
vid röstberäkningen äga rum. År kommunen indelad
i valdistrikt, skall därjämte iakttagas, att anmärkning
mot röstlängden må göras och stämmans beslut häröfver
meddelas icke allenast vid förrättningens början
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
35
å första dagen utan jämväl då densamma å en följande
dag inom annat distrikt tager sin början, samt
att för hvarje dag, stämman pågår, ej må i valet deltaga
andra kommunens röstägande medlemmar än de,
som tillhöra det valdistrikt, inom hvilket stämman den
dagen hålles, kommunens öfriga röstägande medlemmar
dock obetaget att deltaga i öfverläggning och beslut
angående de anmärkningar, som för hvarje gång
kunna mot röstlängden göras.
b) af herrar Jansson, Magnusson och Fornander, som under åberopande
i tillämpliga delar af ofvan under a) intagna motivering hemställt,
att Riksdagen ville för sin del besluta, att första
stycket af § 5 mom. 1 i förevarande förslag till lag
om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 skall erhålla följande
lydelse:
I valkrets å landet förrättas valet kommunvis
vid kommunalstämma, som skall hållas å Marie bebådelsedag
eller, om kommunalstämman det beslutar, å
annan dag under senare hälften af mars månad, med
iakttagande att, då kommunen är indelad i valdistrikt,
stämman skall hållas inom samtliga distrikten på Marie
bebådelsedag. Höra delar af samma kommun till olika
valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.
2:o.
Vid förordningen om landsting § 5 mom. 1 femte till och med
trettonde styckena, enligt lydelsen i Kungl. Maj:ts förslag,
a) af herr K. J. Ekman, som anfört:
Beträffande den viktiga och svårlösta frågan om åtgärder till valhemlighetens
betryggande har herr statsrådet och chefen för civildepartementet
för sin del starmat vid systemet med skyddsskärmar och
valkuvert i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som äger rum vid
andrakammarvalen. I valet mellan att röstvärdet skulle antecknas å
själfva sedeln genom en härför afpassad utskuren öppning i kuvertet
eller antecknas på det tillslutna kuvertet och sedermera vid röstsamman
-
36
Konstitutionsutslcottets utlåtande Nr 2.
räkningen öfverföras på röstsedeln, har departementschefen stannat vid
den senare utvägen, som också i Kung! Maj:ts proposition föreslås.
Utskottet har i sistnämnda hänseende frångått den Kungl. propositionen
och föreslår begagnandet af valkuvert, på framsidan försedda
med en utskärning af ungefär sex kvadratcentimeters storlek, genom
hvilken valförrättaren får tillfälle att å den i utskärningen synliga
delen af valsedeln anteckna det röstvärde, som tillkommer densamma.
Hela systemet med skärmar och valkuvert torde emellertid vara af
jämförelsevis ringa betydelse för valhemlighetens bevarande. Det är
närmast att betrakta såsom en kvarblifven rest från ett annat valsystem,
som icke af riksdagen godkändes och därför utbyttes mot ett
annat, men som därvid till det nya systemet lämnade i arf dessa
skärmar och kuvert, hvilka i det äldre systemet voro nödvändiga för
valhemlighetens bevarande, men numera knappast kunna anses vara af
behofvet påkallade.
Enligt det proportionella valsystem, som hos oss först föreslogs,
skulle röstningen ske med vallistor, å hvilka samtliga de täflande partiernas
kandidater voro uppförda. Den röstande hade därvid att med
en blåpenna understryka namnen å de kandidater, han önskade valda.
För möjliggörandet af detta slags röstning var föreskrifvet, att i hvarje
vallokal skulle finnas »särskilda skrifplatser, vid hvilka den röstande
kunde med fullt bevarande af valhemligheten utmärka huru han röstade».
För sådant ändamål skulle dessa skrifplatser vara inrättade med skärmar
eller annat dylikt; och ålåg det valmyndigheten att vaka öfver, att
valmannens förehafvande där ej kunde af någon iakttagas. I den nu
gällande vallagen heter det: i vallokalen skola till lämpligt antal finnas
afskilda platser, afsedda att möjliggöra för enhvar att med valhemlighetens
bevarande kunna inlägga sin valsedel i kuvertet, för hvilket
ändamål dessa platser skola vare inrättade med skärmar eller annat
dylikt så anordnade, att valmannens förehafvande där ej må af någon
kunna iakttagas. Ett verkligt, ehuru för en så besvärande apparat
knappast tillräckligt bärande skäl till anordningens bibehållande kan
möjligen sägas ligga däruti, att äfven enligt nu gällande valsystem ett
»förehafvande» från valmannens sida kan förekomma, i det att han är
berättigad att å valsedeln medelst ett streck afskilja ett mindre antal
namn än valet gäller, då endast de sålunda afskilda namnen vid hufvudvalet
tagas i betraktande. Detta streck är föranledt uteslutande af
upptagandet i valmetoden af den s. k. reduktionsregeln. För tillämpning
af den motsatta s. k. rangordningsregeln är strecket däremot icke
allenast öfverflödigt utan af beskaffenhet att direkt framkalla ett fel
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
37
aktigt resultat, Den nu gällande valmetoden bygger på bägge dessa
motsatta regler och har därför vid tillämpningen helt naturligt visat
sig ytterst otillfredsställande. Eu revision af valmetoden är ledan
förra året af Riksdagen begärd och förslag; därom kommer med all säkerhet
att föreläggas Riksdagen redan nästa år. Att denna revision
bör gå i den riktning, att rangordningsregeln blir den bestämmande,
synes allt mera tydligt. Men därmed bortfaller också användningen af
det ofvannämnda strecket; och därefter torde blifva svårt att uppvisa,
hvilken uppgift valskärmarna skulle kunna ha. Då så är förhållandet,
synes det minst sagdt förhastadt att nu besluta införandet af dessa
skärmar vid landstingsmannavalen med risk, att kanske redan nästa
år hela detta besvärliga valskyddssystem öfvergifves och beslutet därom
rifves upp.
Det enda sakskäl, departementschefen angå hvit för anordningens
öfverförande till landstingsmannavalen, är det, att likformighet borde
äga rum mellan dessa val och andrakammarvalen. Men då de yttre
anordningarna för valet alltid i viss mån äro beroende af den valmetod,
som användes, och i fråga om andrakammarvalen utredning i sistnämnda
hänseende pågår och icke kan väntas förrän nästa ar leda till
resultat, torde vara riktigast, att frågan om valskärmarnas öfverförande
till landstingsmannavalen får anstå till dess visshet vunnits om, huru
anordningarna för andrakammarvalens förrättande slutligen komma att
gestalta sig.
Enahanda är förhållandet beträffande valkuverten. Enligt den törst
föreslagna valmetoden skulle själfva sedlarna ha formen af kuvert, sedan
sammanvikning och hopfästning skett. De tillhandaköllos på det allmännas
bekostnad och utlämnades till valmännen vid valbordet på samma sätt som
de nu föreskrift^ lösa valkuverten, i hvilka röstsedeln inlägges. Att enligt
den äldre metoden valsedlarna på nämnda sätt hopklistrades, kunde ju
vara en praktisk anordning till valhemlighetens bevarande, då valsedlarna
voro så stora — de upptogo nämligen hvar och en alla de olika partiernas
alla kandidatnamn — att de svårligen eljest kunnat på ett effektivt
sätt hållas tillslutna. Men hvilken af verkligt behof påkallad uppgift
till valhemlighetens bevarande, de nu brukliga kuverten kunna ha,
torde vara tvifvel underkastadt.
Af de hörda myndigheterna har också magistraten i Stockholm särskilt
förklarat sig icke kunna förorda systemet med valkuvert utan i
stället ifrågasatt en bestämmelse därom, att åtminstone tryckta valsedlar
skulle vara af viss storlek, t. ex. omkring 18 cm. i längd och 12 cm.
i bredd, dock att någon mindre afvikelse från de fastställda måtten icke
38
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
skulle förorsaka sedelns kasserande. Infördes bland valbestämmelserna
en sådan föreskrift, skulle därmed otvifvelaktigt eu god garanti vinnas
för valhemlighetens bevarande.
Ännu mera betänksam måste man ställa sig mot användningen af
valkuvert till valhemlighetens bevarande, om, på sätt utskottet föreslagit,
kuverten på framsidan skola vara försedda med en utskärning
af icke mindre än sex kvadratcentimeters storlek, genom hvilken sålunda
valsedeln till afsevärd de! blir synlig. Det torde kunna antagas, att
i ganska många fall såväl valförrättare som kringstående personer
skola kunna genom denna utskärning tydligt iakttaga olika skiftningar
i det till valsedeln använda papperets färg eller beskaffenhet i öfrigt
äfvensom de olika märken, som kunna på sedelns baksida uppstå till
följd af det å framsidan anbragta trycket. Åro valkuverten redan i
och för sig föga egnade att bereda ett effektivt skydd för valhemligheten,
så blifva de det ännu mindre, om å dem skall anbringas en
sådan öppning, hvarom ofvan talats. Herr statsrådet och chefen för
civildepartementet har också med afsende härå yttrat: »Enligt min
mening är systemet med anteckning af röstvärdet å kuvertet dock att
föredraga ur synpunkten af valhemlighetens betryggande. — — I och
för sig framstår det kanske såsom mindre tilltalande, att, när man föreskrifver
användande af valkuvert just för döljande af den valsedel,
som aflämnas, man samtidigt påbjuder, att i detta kuvert skall finnas
en öppning, som möjliggör en, låt vara ytterst ofullständig, inblick å
valsedeln.. Det uppges också, att genom utskärningen i valkuvertet
möjlig olikhet i färgskiftning och i papperets beskaffenhet å sedlarna
kommer att skönjas nästan tydligare, än när hela sedeln är synlig.
Dessutom är ju ej uteslutet, att icke med detta system röstvärdet kan
så antecknas i öppningen, att otydlighet eller fel sedan kan befinnas
vidlåda sedelns röstvärde.»
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställes,
att Riksdagen ville för sin del besluta, att i stället
för femte till och med trettonde styckena af § 5 mom.
1 i förevarande förslag till lag om ändrad lydelse af
§§ 4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars
1862 skola i momentet införas fyra stycken af följande
lydelse:
Valsedlarna mottagas af kommunalstämmans ordförande
i närvaro af minst två för ändamålet tillkallade
vittnen. Omedelbart före röstningens början skall
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.
39
ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga afgifva sina röster i deri tur de anmäla
sig hos ordföranden, därest icke å förut hållen
kommunalstämma beslutats, att valet skall ske efter
upprop. A hvarje valsedel antecknar ordföranden
tydligt det röstvärde, som tillkommer den.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i säkert förvar;
och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande
borttages, ordföranden inför öppna dörrar
förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i
valet göres eller valet skall sluta, eller, om valet skett
efter upprop, vid uppropets slut äro tillstädes i stämmolokalen
eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats
därintill, men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt
att i den ordning de anmäla sig afiämna sina valsedlar.
När alla, som vid det för valets slut fastställda
klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar,
förklare ordföranden röstningen afslutad.
Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållfast
omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst
två närvarandes sigill. Ordföranden insände därefter
ofördröjligen till domhafvanden omslaget med valsedlarna
jämte protokollet öfver valförrättningen. Sker
insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.
b) af herrar Bellinder, von Mentzer och grefve Alexander Hamilton,
som instämt med herr K. J. Ekman uti hans näst ofvan under a) gjorda
hemställan.
3:o.
Vid för ordning en'' om landsting § 5 mom. 1 fjortonde stycket, enligt
lydelsen i Ivungl. Maj:ts förslag, af herrar Bellinder, K. J. Ekman, von
Geijer, von Mentzer och grefve Alex. Hamilton, som hemställt,
att Riksdagen ville för sin del besluta, att fjortonde
stycket af § 5 mom. 1 i förevarande förslag
till lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förord
-
Kartong med rättelser (för en del af upplagan ä sid. 39 r. 15 sista sid. 41 r. 3 nedifr. 5:o sid. 42
40
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.
ningen om landsting den 21 mars 1862 skall erhålla
följande lydelse:
Det åligger kommunalstämmans ordförande att,
sedan kungörelse om stämma, hvarå valet skall förrättas,
blifvit utfärdad, om tiden för stämmans hållande
ofördröjligen underrätta vederbörande domhafvande.
Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar
förut i valkretsens kyrkor och, där så lämpligen kan
ske, i ortstidningar kungjord inrättning sammanräkna
de afgifna rösterna. Denna förrättning skall påbörjas
så snart omständigheterna det medgifva och senast
inom tjugu dagar från valen.
4:o.
Vid förordningen om landsting § 5 mom. 1 sista stycket af herr
Magnusson, som ansett, att, då något behof af särskilda utaf staten aflönade
biträden vid röstsammanräkningen icke blifvit ådagalagdt, synnerligast
sedan utskottet frångått Kungl. Maj:ts förslag, att röstvärdet
skulle tecknas å kuverten och sedermera öfverföras å valsedeln, samt
någon framställning i nu ifrågavarande hänseende ej heller från vederbörande
domhafvandes sida blifvit gjord, ifrågavarande stycke borde ur
förslaget utgå.
5:o.
Vid stadgandet om tiden för ikraftträdandet af de föreslagna ändringarna
i förordningen om landsting af herrar Bellinder, K. J. Ekman,
von Geijer, von Mentzer, grefve Alexander Hamilton, Jansson, Magnusson,
och Fornander, som yttrat:
Oaktadt Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke inlämnades till
Riksdagen förr än den 8 februari och den lagstadgade tiden för afkimmande
af motioner i anledning af densamma icke tilländagick förrän
den 23 i samma månad, samt propositionen och de i anledning
däraf väckta motionerna sålunda icke bort förr än efter sistnämnda dag
blifva föremål för slutlig behandling vare sig inom utskottet eller i
Riksdagens kamrar, har likväl i propositionen föreslagits och af utskottet
tillstyrkts, att de ifrågasatta nya bestämmelserna rörande landstingsmannavalen
skulle träda i kraft genast efter författningarnas utfärdande
och alltså, hvad landsbygden beträffar, tillämpas vid årets
landstingsmannaval, livilka skulle äga rum, enligt Kungl. Maj:ts förslag
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
41
å söndagen den 24 mars och enligt utskottets förslag å Marie bebådelsedag
den 25 mars.
Huru angeläget det än är, att de bestämmelser rörande landstingsmannavalen,
hvilka kunna komma att af Kungl. Maj:t och Riksdagen
beslutas, varda snarast möjligt tillämpade vid inträffande val, möta dock
med hänsyn till landstingsmannavalen på landet, hvilka enligt nu
gällande bestämmelser skola hållas vid ordinarie stämman under senare
hälften af mars månad, allvarsamma betänkligheter mot att låta nya
bestämmelser rörande dessa val nu omedelbart träda i kraft. Måhända
är i flera eller färre kommuner den ordinarie marsstämman redan utsatt
och valet kungjordt att, å samma stämma hållas. I andra kommuner
inträffar tilläfventyrs — såsom i det uti grefve Lagerbjelkes motion
anförda fallet — uppbördsstämman så sent, att röstlängden svårligen
kan med ledning af hvad vid uppbördsstämman förekommit behörigen
justeras. För öfrigt torde det kunna befaras, att oöfvervinneliga
svårigheter möta att få de nya författningarna i behörig ordning utsända
till samtliga kommuner i riket i så god tid, att vederbörande
kommunalstämmoordförande kunna hinna utlysa valet till den föreskrifna
valdagen och iakttaga de föreskrifter i öfrigt, som i dessa författningar
varda stadgade.
Med hänsyn till de svårigheter, som sålunda och i öfrigt kunna
möta för de föreslagna nya bestämmelsernas omedelbara ikraftträdande,
hafva vi ansett, att med tillämpningen af desamma bör anstå, till dess
de nu förestående landstiugsmannavalen på landsbj^gden ägt rum.
Däremot torde intet hinder mota mot eu tillämpning af omförmälda
bestämmelser redan i år, så vidt angår landstingsmannaval i stad.
Vid hemställa alltså, att stadgandet om tiden för ikraftträdandet
måtte erhålla följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1912.
6:o.
Vid stadgandet om tiden för ikraftträdandet af de föreslagna
ändringarna i förordningen om kommunalstyrelse pa landet af herrar
Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer, grefve Alexander Hamilton,
Jansson, Magnusson och Fornander, hvilka — under åberopande
af hvad här ofvan under mom. 5:o anförts — hemställt, att omförmälda
stadgande måtte erhålla följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1912.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 2 haft.
6
42
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
B.
af hr Clason, som anfört:1)
I den Riksdagens skrifvelse nr 140 den 20 maj 1911, som föranledt
här ifrågavarande kungl. proposition, i hvad den afser valdag
och valtider m. in., hemställde Riksdagen om en utredning, »huruvida
icke i fråga om landstingsmannavalen med hänsyn till utsättande af
valdag och valtider samt öfriga anordningar för valförrättningen de
föreskrifter, som i dessa afseenden nu äro stadgade för val af ledamöter
i Andra kammaren, må kunna i tillämpliga delar gälla», samt
om framläggande af de förslag, hvartill denna utredning kunde föranleda.
Riksdagen har således icke hemställt om någon för hela riket
gemensam valdag, ty en sådan är som bekant icke införd för Andrakammarvalen.
Ån mindre har Riksdagen begärt en gemensam valdag
obligatoriskt förlagd till sön- eller helgdag. Man kan tvärtom med tämlig
visshet antaga, att om en sådan tanke skulle inrymts i den i fjol föreslagna
riksdagsskrifvelsen, denna aldrig skulle hafva vunnit Riksdagens bifall.
Konstitutionsutskottets majoritet (uti. 1911 nr 10) och Första kammaren
afvisade sålunda den i fjol framlagda motionen, att årets tre ordinarie
kommunalstämmor skulle utsättas till sön- eller helgdag. Utskottets
majoritet stödde sig därvid bl. a. på att det föreslagna stadgandet vore
en obehörig inskränkning i kommunernas fria själfbestämningsrätt. Och
äfven den minoritet i utskottet af 8 reservanter, som ville så till vida tillmötesgå
motionen, att den yrkade, att kommunalstämman själf skulle äga
besluta om stämmorna eller vissa af dem skulle utsättas till sön- eller
helgdag, uttalade därvid om den af motionären föreslagna ovillkorliga
föreskriften om de ordinarie stämmornas hållande å sön- eller helgdag
bl. a., att »utan tvifvel finnes det ett stort antal kommuner, beträffande
hvilka ett dylikt stadgande icke är behöfligt, och inom hvilka man
äfven skulle uppfatta det såsom stridande mot nedärfda och allmänt rådande
föreställningar om sabbatens helgd. Den ändring i lagstiftningen,
som erfordras, synes icke böra gå ut på något annat och mera än
att bereda möjlighet för de röstägande inom en kommun, där en
allmännare önskan i sådan riktning finnes, att själfva få afgöra, huruvida
de ordinarie kommunalstämmorna eller vissa bland dem skola
hållas å sön- eller helgdag.» (Kursiveringarna i citatet af mig.)
Med denna åsikt, att ett ovillkorligt förläggande till sön- eller helgdag
af vissa kommunalstämmor »inom ett stort antal kommuner skulle upp
b
Reservationen har måst skrifvas utan kännedom om den definitiva lydelsen
af utskottets motivering.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
43
fattas såsom stridande mot nedärfda och allmänt rådande föreställningar
om sabbatens helgd)), och att i dylika fall afgörandet bör ligga hos
kommunalstämmorna själfva, kan det icke vara förenligt att obligatoriskt
ålägga dem alla att hålla landstingsmannaval på en viss bestämd söneller
helgdag.
Af de öfver Riksdagens skrifvelse hörda myndigheterna har det
stora flertalet icke heller yttrat sig vare sig för eu för hela riket
gemensam valdag eller för dess bestämmande till sön- eller helgdag.
I den mån de hafva förordat ren gemensam valdag)) — och detta torde
ej skett ens af flertalet — så har detta yttrande i regel blott afsett
en för hvarje valkrets gemensam valdag, hvilket ju är något helt annat.
För en söndag såsom valdag hafva endast 5 af de cirka 130 hörda
myndigheterna uttalat sig, nämligen länsstyrelsen i Stockholms län
(alltså en länsstyrelse af de tjugufyra) samt magistraten och stadsfullmäktige
i Södertälje, magistraten i Västervik (»helst en söndag») och
stadsfullmäktige i Uddevalla. Ett stort antal af de hörda myndigheterna
har däremot vare sig framhållit, att de nuvarande bestämmelserna för
landstingsmannavalen icke behöfva ändras, eller uttryckligen betonat,
att den hittills rådande friheten att utsätta dessa val med hänsyn till
den för hvarje orts lokala förhållanden lämpligaste tiden icke bör rubbas.
Principen om kommunernas rätt. att få valet utsatt till för dem
passande dagar hindrar mig sålunda att gå in på ett lagfästande af eu
för hela riket gemensam valdag. Och hvad särskildt angår den af
utskottets majoritet föreslagna dagen, så drabbas den ytterligare af den
i fjol häfdade grundsatsen, att man icke skall tvinga någon kommun
till förrättningar å sön- eller helgdag, som där kunna anses stridande
mot nedärfda föreställningar om gudstjänstdagarnas helgd. I detta
hänseende må jämväl erinras att, enligt hvad i utskottet meddelats,
inom vissa trakter af vårt land — vissa norrländska bygder — Marie
bebådelsedag firas såsom en särskildt högtidlig helg, vidare att Marie
bebådelsedag enligt nu gällande lagstiftning vissa år kommer att infalla
på en söndag, samt ytterligare att dagens lagfästande såsom valdag
för landstingsmannavalen skulle, såsom i hr Ekmans m. fl. reservation
framhålles, förhindra eller försvåra det sammanförande af valstämman
med årets första ordinarie kommunalstämma, som i en mängd mindre
kommuner kan vara önskligt. I fråga om städerna har utskottet också
öfvergifvit tanken på en gemensam valdag, men det är uppenbart, att
på landsbygden behofvet af frihet är minst lika stort och de lokala
förhållandena minst lika skiftande som i städerna.
Ehuru ensamt dessa skäl äro för mig fullt tillräckliga, hindra emellertid
äfven andra grunder min anslutning till utskottsmajoritetens för
-
44
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
slag. Det har nämligen allt mer blifvit mig uppenbart, att öfverhufvud
taget en ändring i nuvarande bestämmelser om valdagen praktiskt taget
icke låter sig genomföras så nära de förestående valen, som nu skulle
blifva förhållandet. Årets första ordinarie kommunalstämma, på hvilken
enligt hittills gällande författning landstingsmannavalen skola förrättas,
skall hållas »under senare hälften af mars månad» och kan alltså i år
utsättas redan till lördagen den 16 mars. Kungörelse om kommunalstämma
skall som bekant utfärdas af ordföranden eller vice ordföranden
och innehålla »bestämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämnen
för sammanträdet» samt »uppläsas från predikstolen fjorton dagar eller
minst en vecka därförut». Det är sålunda alltför möjligt, att flerstädes
kungörelser om årets första kommunalstämma och därvid förestående
landstingsmannaval redan äro utfärdade att uppläsas exempelvis söndagen
den 3 mars. Dessförinnan lärer svårligen någon riksdagsskrivelse
om lagändring i ämnet kunna hinna expedieras. Det förefaller jämväl
vara uteslutet, att öfriga moment i en lagändrings bringande till vederbörandes
kännedom — det eventuella riksdagsbeslutets sanktionering, den
kungl. kungörelsens utfärdande och dess lagenliga bekantgörande inom alla
rikets, äfven dess mest aflägsna, kommuner — skulle kunna verkställas före
söndagen den 10 mars, före hvilken väl, på grund af fjorton dagars -klausulen, vederbörliga kungörelser om den första ordinarie kommunalstämman
och därmed förenade landstingsmannaval i regel senast torde
komma att utfärdas. Härvid bör jämväl beaktas, att å vissa orter
gudstjänst, där pålysningen skall ske, icke hålles hvarje söndag. Ett
omedelbart ikraftträdande vid denna tid af året af en lagändring om
gemensam valdag skulle sålunda redan ur denna synpunkt kunna komma
att åstadkomma en ytterligt besvärlig förvirring med redan lagligen
utlysta landstingsmannavals aflysning och utsättande till annan dag,
utan att dock någon garanti finnes, att förändringen komme till alla
deras kännedom, som fått del af den första pålysningen. Att en sådan
förvirring snarast skulle motverka ett kraftigt deltagande i valen, synes
mig uppenbart.
Men äfven andra svårigheter af ett omedelbart ikraftträdande framträda.
Åtminstone en af de nya bestämmelserna, den om förändrad
ordning för röstgifningen (§ 5, mom. 1, sjätte stycket), förutsätter
före den egentliga valstämman en »förut hållen kommunalstämma», å
hvilken det skall stå öppet att fatta beslut att upprop skall äga rum.
Äfven om denna föregående stämma måste sålunda kungörelse på
vederbörligt sätt hinna utfärdas, och dess beslut i saken måste jämväl
inhämtas, innan kungörelsen om valstämman kan utfärdas, detta åtminstone
om bestämmelsen i fråga skall fylla det ändamål, som motionä
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
45
rerna, hrr Daniel Persson och Eskils Hans Hansson, framhållit. I deras
motion betonas nämligen, att kungörelsen om valstämman skall innehålla
meddelande, om upprop skall äga rum eller icke, för att de röstberättigade
inom kommunens respektive byar, särskilt »de valmän,
som ha milslånga vägar mellan hemmet och platsen för valet», skola
kunna »veta på förhand, i hvilken ordning de skola infinna sig, och
kunna beräkna, när de komma i tur att rösta, hvarigenom både väntan
och trängsel i vallokalen undvikes». Hela detta syfte förfelas tydligen,
om uppropsfrågan skall behandlas såsom första ärende å sjäfva valstämman.
En annan svårighet har påpekats i grefve Lagerbjelkes motion, då
han framhållit, att uppbördsstämmor kunna vara utsatta så sent före
den 24 eller 25 mars, att vederbörliga anteckningar i röstlängden om
för utskylder häftande icke kunna verkställas, om bestämd valdag nu
skulle utsättas.
Jämväl de redan pågående valförberedelserna torde utgöra hinder
för ett omedelbart ikraftträdande.
Då jag inom utskottet framställde förslag om omedelbart införande
i författningen af eu bestämmelse, att tryckta valsedlar skulle hafva
ett visst uppgifvet format, ett förslag, som i öfrigt omfattades med åtskilliga
sympatier, så invändes däremot inom utskottet, att valförberedelserna
redan kunde hafva framskridit så långt, att valsedlar vore eller
blefve tryckta, innan författningsändringar hunne utfärdas, och att därför
all sådan bestämmelse som den af mig föreslagna vore oantaglig
såsom eventuellt ledande till eu från alla synpunkter olämplig masskassering.
Men alldeles samma skäl gäller äfven i fråga om valdagen,
i det att till redan verkställda valförberedelser äfven kan höra tryckning
och utsändning af fullmaktsformulär, å hvilka den nuvarande förbindelsen
mellan landstingsmannavalen och årets första ordinarie kommunalstämma
vunnit uttryck, och hvilkas användande således äfven skulle
föranleda masskassering. Det kan jämväl ifrågasättas, om äfven till rikets
aflägsnaste kommuner en sådan nyhet som de först nu ifrågasatta »valkuverten
med fönster» kunna anskaffas i tillräckligt antal. Det omedelbara
ikraftträdandet af bestämmelserna om gemensam valdag synes mig
sålunda af olika grunder praktiskt outförbart.
Om sålunda äfven af dessa skäl den gemensamma valdagen icke
kan accepteras och det i stället måste förblifva vid det gamla, så tilllåter
jag mig erinra, att just det systemet medför fördelen af valens
anordnande i hvarje kommun på dag som för dess lokala förhållanden
är lämpligast. Vid utskottets handläggning af frågan hafva emellertid
46
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
äfven förslag varit å bane, afsedda att, såsom t. ex. i herr Ekmans
motion föreslogs, förena denna lokala frihet med landstingsmannavalets
skiljande från den ordinarie kommunalstämman. Det har jämväl ifrågasatts,
att med nämnda frihets bibehållande dock omnämna någon viss
dag såsom passande till valdag. Det har också talats om att för ändamålet
söka skapa någon arbetsfri dag, som dock ej vore sön- eller helgdag
(någon »bankholyday»). Äfven jag har varit inne på en tankegång
i nu antydda riktningar, men har uppgifvit den, då den icke synts
vinna någon anslutning af utskottets majoritet. Och för den, som betviflar
möjligheten af både att i år någon enighet kan uppnås om en
valdagsbestämmelse och att en sådan skulle omedelbart kunna träda i
kraft, synes det under sådana förhållanden lämpligast att nu spara hela
frågan om valdagen till ett annat år, då densamma kunde behandlas
med mindre brådska. 1913 skulle den t. ex. kunna behandlas utan
tryck af omedelbart förestående landstingsmannaval. Därvid torde äfven
frågan om valkrets uppdelning i valdistrikt kunna närmare behandlas.
Ändamålsenligheten af ett dylikt uppskof synes mig äfven gälla de
nu föreslagna bestämmelserna om valhemlighetens bevarande. Det af utskottet,
med ogillande af den kungl. propositionen, föreslagna systemet
»valkuvert med fönster» är till den grad opröfvadt, att inom utskottet
icke ens företetts något sådant valkuvert, som utskottets majoritet nu
föreslår skola såsom obligatoriskt införas öfver hela landet. Om dess
praktiska större eller mindre användbarhet på sätt som föreslås, saknas
alltså hvarje erfarenhet. Det synes emellertid uppenbart, att om valsedlarna
fortfarande få behålla olika format och utseende i öfrigt (papperskvalité
o. s. v.), så kommer åtminstone gent emot valförrättare!!
och hans medhjälpare icke någon valhemlighet att existera. Frågan
synes mig under sådana förhållanden så pass litet utredd, att äfven
denna genomgripande förändring icke gärna kan omedelbart antagas.
Öfverhufvud gäller om utskottets hela förslag, att det i redaktionellt
hänseende näppeligen hunnit underkastas tillräcklig granskning.
De flesta punkterna i Kungl. Maj:ts förslag äro, livad lagtexten angår,
omredigerade, och denna omredigering har fortgått ända in i sista
stund. Det synes mig under sådana förhållanden synnerligen tvifvelaktigt,
om en i sådan hast hopkommen text verkligen är färdig för
definitivt godkännande.
Vid begynnelsen af utskottets handläggning af förslaget ifrågasatte
jag, att vissa af dess allmänna bestämmelser såsom om va Itider under
valdagen, om upprop och vissa öfriga af anordningarne vid valen, om
hvilka ingen större meningsskiljaktighet rådde, skulle omedelbart expe
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.
47
dieras, men att dess öfriga innehåll skulle sparas för en lugnare behandling.
Detta förslag vann emellertid ingen synnerlig anslutning i
utskottet. Det synes mig dock, som om nämnde allmänna bestämmelser
redan nu skulle utan svårighet kunna antagas. Jag är visserligen
tveksam om möjligheten att gifva dem en sådan formulering, att de
numera äfven vid de nu stundande landstingsmannavalen på landet
skulle kunna tillämpas, men måhända låter det sig göra. De böra
emellertid då begränsas till sådana punkter af valhandlingen, som icke
kräfva någon utförligare förberedande handläggning af ärendet, utan
där det nya kan i stort sedt tillämpas först å själfva valstämman; och
de torde jämväl böra formuleras så, att i fall en kungörelse därom på
föifhand skall utfärdas, denna må kunna utfärdas äfven efter bestämmandet
af valdagen. I fråga om upprop eller icke upptager jag således
hrr Ddniel Perssons och Eskil Hans Hanssons lagtext med en mindre
förändring, och i fråga om valtiderna å dagen har. jag försökt en liknande
formulering i fråga om kungörandet.
Med hänvisning till ofvanstående hemställer jag alltså:
l:o) att Riksdagen för sin del ville antaga följande lydelse af §
5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862:1)
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordinarie
kommunalstämma under året. Höra delar af samma kommun till
olika valkretsar, väljer hvardera delen inom sin valkrets.
Valet, som ej far äga rum under tider, dä allmän gudstjänst hålles
inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelse
skall tiden för valet noggrant angifvas.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden
gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.
Ej må vid, valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till de
väljande tillåtas inom stämmolokalen.
Valsedlarna mottagas af kommunalstämmans ordförande i närvaro
af två tillkallade vittnen. Omedelbart före röstningens början skall ordföranden
visa de närvarande, att valurnan är tom.
b De ej kursiverade styckena äro oförändrade.
48
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos ordföranden,
denne dock obetaget att bestämma att röstningen skall ske efter
upprop; och skall, om han bestämmer dylik ordning för röstningen, meddelande
därom ske i kungörelse före stämman.
A hvarje valsedel antecknar ordföranden tydligt det röstvärde, som
tillkommer den.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst tvä närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar;
och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen är o obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, dä uppehåll i valet göres eller valet
skall sluta, äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, ä
anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att aflämna
sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut fastställda
klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare ordföranden
röstningen afslutad.
Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållfast omslag, som omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill. Ordföranden insände
därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med valsedlarna jämte
protokollet öfver valförrättningen. Sker insändandet med allmänna posten,
skall försändelsen assureras.
Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens
kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidningar kungjord
förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Denna förrättning skall
påbörjas så snart omständigheterna det medgifva och senast inom tjugu dagar
frän valen.
Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,
med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen
förda protokoll.
2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför
magistraten. År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet
förrättas valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal
landstingsmän och suppleanter, som skall utses för staden.
Valet, som ej får äga rum under tider, dd allmän gudstjänst hålles
inom staden, skall fortgå minst tvä timmar före klockan 3 eftermiddagen
och minst tvä timmar efter klockan 7 eftermiddagen. 1 kungörelsen skall
tiden för valet noggrant angifvas.
Om kallelse till valföi’rättningen, om rösträtt, dess utöfning och
öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens gransk
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
49
ning och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är
stadgadt.
I (ifrigt skall med afseende ä valets förrättande i tillämpliga delar
gälla, hvad här ofvan i mom. I är föreskrifvet.
I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva
valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i öfrigt afgifna valsedlarna, försedda med anteckning om röstvärdet
i hållfast, försegladt omslag jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.
Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.
Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för
där afsedt fall stadgadt.
Sammanräknandet af rösterna skall påbörjas inom sju dagar från valet.
2:o) att det Kungl. förslaget i öfrigt icke måtte vinna Riksdagens
bifall.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 2 Iligt.
7