Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
1
Nr 97.
Ankom till Riksdagens kansli den 15 maj 1912 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt
äfvensom åtskilliga i ämnet väckta motioner.
I eu till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten, till jordbruksutskottets
förberedande behandling hänvisad proposition, nr 99, har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen antaga
nedan intagna förslag till grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade
protokollsutdraget.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning af förevarande proposition inom Andra kammaren
väckta, till utskottet hänvisade motioner, hvari föreslagits:
i motionen nr 179 af herr Saf strand, att Riksdagen ville i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående sådan ändring i
gällande jaktstadga, att jakträtten å våra kronoparker hädanefter icke
måtte tillkomma skogsstatens tjänstemän såsom eu särskild förmån,
utan att staten genom utarrendering af desamma måtte skaffa sig ekonomisk
fördel af sina kronoparker, samt därefter för Riksdagen framlägga
de förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva anledning;
Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 10 samt. 54 käft. (Nr 97.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
i motionen nr 279 af herr Kronlund, att Riksdagen vid antagande
af föreliggande förslag till grunder för tillgodogörande af kronans
jakträtt icke ville medgifva chefen för Konungens hofjägeristat att utöfva
kronans jakträtt på kungsgårdar, kungsängar, kronoparker, från
kronans jordbruksdomäner vid utarrendering undantagen skog och i
öfrigt ali kronan tillhörig, odisponerad mark, å statens till bergshandteringens
och sågverksrörelsens understöd anslagna skogar, äfvensom å
häradsallmänningar, och att förslaget i berörda delar måtte underkastas
den omredigering, som af motionen påkallas;
i motionen nr 286 af herr Martin, att krono)ägarna må tillerkännas
rätt att å de statens skogar, som stå under deras bevakning,
idka jakt efter skadliga djur samt äfven smärre annat vildt, det senare
dock endast för husbehof;
i motionen nr 289 af herrar Hage och Nilsson i Tånga, att Riksdagen
vid antagande af föreliggande förslag till grunder för tillgodogörande
af kronans jakträtt icke ville medgifva Konungen och chefen
för Konungens hofjägeristat att utöfva kronans jakträtt på kungsgårdar,
kungsängar, kronoparker, från kronans jordbruksdomäner vid utarrendering
undantagen skog och i öfrigt all kronan tillhörig, odisponerad
mark, å statens till bergshandteringens och sågverksrörelsens understöd
anslagna skogar, äfvensom å häradsallmänningar, och att förslaget i
ofvanberörda afseenden måtte underkastas den omredigering, som kan
anses erforderlig; samt
i motionen nr 294 af herr Lindhagen, att Riksdagen med anledning
af propositionen nr 99 om tillgodogörande af kronans jakträtt
ville besluta sådana ändringar i mom. 1, 2 och 3, att
l:o) all privilegierad rätt till nöjesjakt bortfaller och jakt af icke
skadliga djur får utöfvas endast till eget husbehof;
2:o) rätt till jakt af icke skadliga djur till eget husbehof tillerkännes
dels innehafvare af lägenheter på den kronans mark, hvarå
lägenheten är belägen, samt dels, utom förvaltande, jämväl bevakande
personal, hvar inom sitt tjänstgöringsområde, med rätt dock för domänstyrelsen
att från jakt för viss tid fridlysa visst område, när jaktvården
befinnes kräfva det.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina
framställningar, tillåter sig utskottet att hänvisa till vederbörande
motioner.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
3
Utskottet har vid granskning af det nu föreliggande förslaget
med däri förekommande grundstadgande om åliggande för Kungl. Maj:t
att afgöra, i hvilken omfattning utarrendering af kronans jakträtt bör
ifrågakomma, hvilken bestämmelse synes väl afvägd och innefatta
garanti för att å ena sidan utarrendering af jakträtten kommer att ske
i den mån inkomster däraf kunde påräknas och å andra sidan skogsvårdsintresset
vid sådan utarrendering blifver behörigen tillgodosedt,
icke funnit sig böra ifrågasätta andra ändringar i förslaget, än att, då
i öfverensstämmelse med hvad utskottet uttalat i sitt utlåtande nr 96
med anledning af Kungi. Majits proposition med förslag till lag om rätt
till jakt kronan ej vidare synes böra hafva jakträtt å häradsallmänningarna,
föreskrifter om dessa ur lista och 7 ide punkterna uteslutas, samt
att chefen för Konungens hofjägeristat endast på Konungens uppdrag
berättigas utöfva jakt å de i lista punkten omförmälda fastigheter.
Utskottet har således ej ansett sig kunna tillstyrka de förslag,
som väckts i syfte dels att borttaga rätt för Konungen till jakt å vissa
kronans fastigheter ocli för förvaltande personal vid skogsstaten till jakt
inom dess tjänstgöringsområden, dels ock att tillerkänna bevakande personal
vid skogsstaten jakträtt i större utsträckning, än hvad i propositionen
förutsättes.
På grund af hvad sålunda anförts för utskottet hemställa,
att Riksdagen, med afslag å de i ämnet väckta
motionerna, ville i anledning af Kungl. Majits ifrågavarande
proposition antaga följande
Grunder for tillgodogörande af kronans jakträtt.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Ilo. Kronans jakträtt å dess
hägnade jaktparker och djurgårdar,
å mark, hörande till de kungliga
lustslotten och andra till Konungens
egen disposition ställda lägenheter,
å kungsgårdar, kungsängar, kronoparker,
från kronans jordbruksdomäner
vid utarrendering undan
-
(Utskottets förslag.)
Ilo. Kronans jakträtt å dess
hägnade jaktparker och djurgårdar,
å mark, hörande till de kungliga
lustslotten och andra till Konungens
egen disposition ställda lägenheter,
å kungsgårdar, kungsängar, kronoparker,
från kronans jordbruksdomäner
vid utarrendering undan
-
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
tagen skog och. i öfrigt all kronan tagen skog och i öfrigt all kronan
tillhörig, odisponerad mark, å statens tillhörig, odisponerad mark, samt å
till bergshandteringens och såg- statens till bergshandteringens och
verksrörelsens understöd anslagna sågverksrörelsens understöd anskogar
äfvensom å häradsallmän- slagna skogar utöfvas af Konungen
ningar utöfvas af Konungen själf själf och på Konungens uppdrag af
och chefen för hans Imfjägeristat chefen för hans hojägeristat jämte
jämte dem, som vid sådana tillfällen dem, som vid sådana tillfällen äro
äro följaktig^. följ aktiga.
2:o. Å nämnda områden, med undantag af dem, som äro
ställda till Konungens egen disposition och där Konungen själf om
jakten särskildt förordnar, må jakt idkas jämväl af chefen för domänstyrelsen
samt, för egna behof eller efter skadliga djur, af förvaltande
personal vid skogsstaten, hvar inom sitt tjänstgöringsområde.
3:o. Bevakande personal vid skogsstaten tiger att å sådana i 2:o
afsedda marker, som stå under deras bevakning, raka jakt efter skadliga
djur samt, med domänstyrelsens på särskilda skäl och begränsad tid
lämnade tillåtelse, äfven efter annat vildt eller vissa arter däraf.
4:o. Vid jakt, som idkas uti de i 2:o och 3:o omförmälda fall,
må dock utan Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd jakten icke afse älg,
hjort, rådjur, vildren eller svan ej heller björn; dock må björn, som
anfallit människa eller husdjur, äfven annorledes än i nödvärn dräpas,
efter tillåtelse af den tjänsteman vid skogsstaten, under hvars tillsyn
marken är ställd.
5:o. Personal och elever vid skogsläroverken äga å de i 2:o afsedda
områden idka jakt i enlighet med de bestämmelser, som därom
af Kungl. Maj:t, meddelas.
6:o. På Kungl. Maj:t ankommer att uppdraga åt domänstyrelsen
att:
a) därest å kronopark stammen af älg, hjort eller rådjur så förökat
sig, att densamma ur jaktvårdssynpunkt lämpligen bör beskattas eller
till förekommande af olägenhet eller hinder för skogsskötseln minskas,
antingen på af styrelsen bestämda villkor till den högstbjudande upplåta
rätt att under angifven tid fälla och behålla visst antal villebråd
af berörda slag, eller ock uppdraga åt revirförvaltningen att ombesörja
den jakt, som må finnas erforderlig, med skyldighet för domänstyrelsen
att i sistnämnda fall jämväl meddela föreskrift, huruvida vid sådan jakt
fälldt villebråd skall för statsverkets räkning försäljas eller om detsamma
må af den jagande mot ersättning till statsverket behållas; samt att,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
5
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
b) därest å kronopark utarrenderande af rätten till jakt å annat
villebråd, än nyss är sagdt, anses öfverensstämma med god jaktvård
och i öfrigt lämpligen böra ske, upplåta jakträtt, hvarom nu är fråga,
på arrende under villkor och på sätt, som må finnas för skogs- och
jaktvården betryggande.
7:o. Hvad i 6:o stadgats rörande
kronopark skall äga tillämpning
jämväl å annan här ofvan under
l:o omförmäld mark, med undantag
af sådan, som är ställd under Konungens
egen disposition; dock att
i fråga om häradsallmänning tillika
iakttages, att jakten därå icke må
på arrende xrpplåtas, med mindre
vederbörande allmänningsstyrelse
därtill samtyckt, samt att behållna
inkomsten af jakten, ehvad den ombesörj
es genom revirförvaltningen
eller är utarrenderad, skall tillfalla
allmänningskassan.
8:o. Sker upplåtelse af jakträtt å kronans jaktområde enligt 6:o
eller 7:o här ofvan, må till utöfvande af kronans jakträtt eljest berättigade
personer å den med upplåtelsen afsedda mark utöfva jakt allenast i omfattning,
som är förenlig med den skedda upplåtelsen.
7:o. Hvad i 6:o stadgats rörande
kronopark skall äga tillämpning
jämväl å annan här ofvan under
l:o omförmäld mark, med undantag
af sådan, som är ställd under Konungens
egen disposition.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1913.
Stockholm den 14 maj 1912.
På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tällberg.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
I beslutet hafva deltagit: från Första kammaren: G. L. De Geer,
P. Paulson, G. Tamm, A. H. Fahlén, Aaby A. W. Ericsson, A. H:son
Wachtmeister, J. Gyllenstierna, K. I. Grubbström; från Andra kammaren:
D. Persson i Tallberg, G. Odqvist, G. A. E. Kronblad, S. Linders,
P. O. Lundell, A. L. Lundström i Långnäs, O. Nilsson i Tånga, P. N:son
Bosson.
Reservationer:
af G. Tamm, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hafva följande lydelse:
»Utskottet har----fastigheter. Vidare har utskottet i
likhet med vissa af motionärerna ansett, att den förvaltande och den
bevakande personalen vid skogsstaten böra likställas i afseende på deras
rätt att utöfva jakt inom de områden de hafva under sin förvaltning,
respektive bevakning. För hela denna personal gäller dock otvifvelaktigt,
att deras hufvuduppgift är att ägna sig åt skogens skötsel, och kan
utskottet därför icke finna lämpligt att åt dem inrymmes ett allmänt
tillstånd till utöfvande af jakt, utan synes riktigare att låta ett dylikt
tillstånd i hvarje fall göras beroende af vederbörande myndighets,
domänstyrelsen, pröfning och afgörande.
Utskottet har således ej ansett sig kunna tillstyrka de förslag,
som väckts i syfte att borttaga rätt för Konungen till jakt å vissa af
kronans fastigheter.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottets hemställa,
att Riksdagen ville i anledning af Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition samt med afslag å i ämnet
väckta motioner antaga följande
Grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt.
l:o. — utskottet.
2:o. Å nämnda områden, med undantag af dem,
som äro ställda till Konungens egen disposition och
där Konungen själf om jakten särskilt förordnar,
må jakt idkas jämväl af chefen för domänstyrelsen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
7
3:o. Personal vid skogsstaten äger att å sådana
i 2:o afsedda marker, som tillköra deras tjänstgöringsområde,
idka jakt efter skadliga djur samt, med domänstyrelsens
på särskilda skäl och begränsad tid lämnade
tillåtelse, äfven efter annat vildt eller vissa arter däraf.
4:o. — utskottet.
5:o. = utskottet.
6 ro. = utskottet.
7:o. — utskottet.
8:o. — utskottet.;»
af Aaby A. W. Ericsson beträffande mom. l:o;
af B. Persson i Tällberg, G. A. E. Kronlund, K. I. Grubbströtn
och A. L. Lundström i Långnäs, hvilka beträffande mom. 2:o och 3:o
anfört:
»Att bibehålla någon åtskillnad mellan den förvaltande och den
bevakande skogsstatspersonalen i fråga om rätten till jakt inom respektive
tjänstgöringsområden hafva vi icke kunnat finna befogadt. Faran
för att skogsstatens personal genom jakttillåtelsen skulle dragas från
sitt bufvudsakliga åliggande torde icke vara större i fråga om den
bevakande personalen än beträffande den förvaltande. Å andra sidan
torde jakttillåtelsen för båda nämnda grupper inom skogsstaten utgöra
én sporre till intresseradt arbete i jaktvårdens tjänst. Med afseende
härå hafva vi ansett, att författningsförslaget bort gifvas följande lydelse:
l:o. Kronans---(lika med utskottets för
slag)
— — — följ aktiga.
2:o. A nämnda områden med undantag af dem,
som äro ställda till Konungens egen disposition och
där Konungen själ!'' om jakten särskilt förordnar, må
jakt idkas jämväl af chefen för domänstyrelsen samt,
för egna behof eller efter skadliga djur, af förvaltande
och bevakande personal vid skogsstaten, hvar inom
sitt tjänstgö ringsområde.
3:o. Vid jakt, som idkas uti de i 2:o omförmälda
— — — (lika med 4:o i utskottets förslag)
--— ställd.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
4:o. Personal---(lika med 5:o i utskottets
förslag)---meddelas.
5:o. På---(lika med 6:o i utskottets förslag)
—--betryggande.
6:o. Hvad i 5:o stadgats — — ■— (lika med
7:o i utskottets förslag)---disposition.
7:o. Sker upplåtelse af jakträtt å kronans jaktområde
enligt 5:o eller 6:o bär ofvan--— (lika
med 8:o i utskottets förslag)--— upplåtelsen.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1913.»
af B. Persson i Tallberg och K. I. Grubbström, hvilka ansett,
att utskottet i sin motivering, i afseende å utarrendering af kronans
jakträtt, bort hafva gjort följande uttalande:
»Utskottet anser sig böra särskildt betona angelägenheten af att
statsverket tillvaratager den hittills försummade inkomstkälla, som jakträtten
å kronoparkerna och kronans öfriga domäner innebär.
Det har invändts mot upplåtelse af kronans jakträtt, att en i större
omfattning skeende utarrendering af jakträtten skulle inverka menligt
på skogsvården inom upplåtna områden samt i sin mån bidraga till
påskyndande af den öfverklagade minskningen i tillgången å nyttigt vildt.
Dessa olägenheter skulle väl kunna tänkas uppstå, om jakträtt
utan inskränkningar skulle upplåtas till den högstbjudande. Däremot
borde inga menliga följder vara att befara, om vid jaktupplåtelsen
uppställdes för en god jaktvård betryggande villkor och jämväl träffades
erforderliga bestämmelser till skyddande af skogsvårdsintresset, där detta
kunde blifva lidande af jaktens utöfning. Mången gång torde ock
jakträttens upplåtande kunna lända till direkt fördel för jaktvården,
särskildt vid längre jaktarrenden, då den som finge jakträtt till sig
öfverlåten kunde finna med sin fördel förenligt att vidtaga åtgärder för
vildtstammens ökning»; samt
af S. Linders och O. Nilsson i Tånga.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ B OKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.