14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Nr 49.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 april 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af viss del af kronan tillkommande ersättning
för husröta å förra kronojägarboslället 1/i mantal Sjötorp
i Skaraborgs län.

(l:a Afd.)

I en till Riksdagen den 22 niars 1912 aflåten, till jordbruksutskottet
för förberedande granskning hänvisad proposition, nr 89,
har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att af det belopp, tillhopa 432 kronor, hvilket Otto Johansson
enligt ett af Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas häradsrätt
den 15 mars 1909 meddeladt, numera lagakraftvunnet utslag förpliktats
att till kronan utgifva såsom ersättning för husröta å förra kronojägarbostället
V* mantal Sjötorp i Lugnås socken af Skaraborgs län, måtte få
efterskänkas 277 kronor.

Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i detta
ärende anfört följande:

»Enligt ett i februari 1906 upprättadt arrendekontrakt uppläts
det i Lugnås socken af Skaraborgs län belägna, för skogsväsendets
räkning numera utarrenderade förra kronojägarbostället 1li mantal
Sjötorp för en tid af två år, räknadt från den 14 mars 1906 till den
14 mars 1908, mot ett till 200 kronor beräknadt årligt arrende till
Otto Johansson i Åkerud.

Den 9 augusti 1906 förrättades laga af- och tillträdessyn å berörda
fastighet, som intill den 14 mars samma år innehafts af kronojägaren
A. J. Nygren, och skulle nämnda syn enligt föreskrift i omförmälda
kontrakt gälla såsom tillträdessyn för Johansson. Vid synen
upptogs husrötan å fastigheten till ett belopp af sammanlagdt 94 kronor

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

15

65 öre, hvilken summa skulle af Nygren till Johansson erläggas med
afdrag likväl af 25 kronor, som enligt mellan Johansson och Nygren
träffad öfverenskommelse skulle tillkomma Nygren såsom ersättning
för vissa hägnader. Härjämte förpliktades Johansson att hafva de påsynade
bristerna bättrade före den 1 oktober 1907, vid äfventyr att
reparationerna eljest komme att på hans bekostnad mot lega utföras.

Sedan Johansson vid arrendetidens utgång afträdt ifrågavarande
hemman, som för tiden den 14 mars 1908 — den 14 mars 1913
utarrenderats till förra sergeanten J. S. Ståhlberg, förrättades den
30 juli 1908 laga af- och tillträdessyn å hemmanet mellan Johansson,
afträdare, och kronan, tillträdare. Vid denna syneförrättning uppskattades
husrötan å fastigheten till sammanlagdt 671 kronor 21
öre, däraf å hägnaderna å egendomen belöpte tillhopa 239 kronor
21 öre.

Genom beslut ofvannämnda den 30 juli 1908 utläto sig synemännen,
så vidt nu är i fråga: Någon föreskrift om Johanssons skyldigheter
eller rättigheter i afseende å ett möjligen förstoradt eller förminskadt
husrötebelopp förefunnes ej i hans kontrakt, hvaremot det
enligt senaste syneprotokoll den 9 augusti 1906 ålåge Johansson att
hafva de då till ett värde af 94 kronor 65 öre uppgående påsynade
reparationerna verkställda före den 1 oktober 1907 vid äfventyr, att
desamma eljest på vederbörandes bekostnad komme att emot lega utföras.
T)å det emellertid utrönts, att Johansson ej fullgjort sina skyldigheter
i förenämnda afseende och att föreskrifna reparationer ej
heller på hans bekostnad genom annan utförts, och då Johansson redan
frånträdt bostället och därför ej kunde anses äga rätt att därmed taga
vidare befattning, ålåge det honom att till kronan kontant utgifva 94
kronor 65 öre. Däremot torde Johansson ej skäligen kunna göras
ansvarig för det sedan senaste syn så ofantligt stegrade husrötebeloppet
eller påsynade nybyggnader på grund af uraktlåtenhet i afseende å
underhållsskyldigheten, dels i följd af hvad förut anförts, dels då så
betydande brister ej kunnat uppstå på de tvenne år, Johansson innehaft
bostället.

Efter stämning till Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas
häradsrätt anförde domänstyrelsen genom sin ombudsman och fiskal
klander mot sistnämnda syneförrättning samt yrkade åläggande för
Johansson att till kronan utgifva ett belopp af 432 kronor, motsvarande
det vid sistberörda syneförrättning påsynade husrötebelopp 671 kronor
21 öre med afdrag af den del af detsamma, som belöpte å hägnaderna
å fastigheten, 239 kronor 21 öre.

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Häradsrätten utlät sig genom utslag den 15 mars 1909, att som
Johansson, hvilken mottagit hemmanet efter syn, icke visat någon
omständighet, på grund hvaraf han lagligen skulle vara befriad från
att ersätta vid afträdessynen utrönt husröta, i den mån kronan därom
fört talan, pröfvade häradsrätten rättvist förplikta Johansson att genast,
vid tvång af utmätning, till kronan utgifva, utöfver vid synen utdömda
94 kronor 65 öre, ytterligare 337 kronor 35 öre.

Detta häradsrättens utslag vann laga kraft.

Johansson sökte härefter hos domänstyrelsen att varda befriad
från utgifvandet af det sålunda utdömda husrötebeloppet, men förklarade
styrelsen den 1 juli 1909, att nämnda ansökning icke kunde af styrelsen
bifallas.

Nu har Johansson uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift med
förmälan, att han icke i behörig tid erhållit del af vare sig instrumentet
öfver omförmälda syneförrättning den 30 juli 1908 eller
häradsrättens förenämnda utslag, i underdånighet anhållit att af nåd
varda befriad från fullgörande af ifrågavarande honom åliggande ersättningsskyldighet.

Till följd af särskilda nådiga remisser hafva underdåniga utlåtanden
häröfver afgifvits den 15 december 1910 af domänstyrelsen, som
därvid öfverlämnat underdåniga yttranden af vederbörande skogstjänstemän,
och den 18 februari 1911 af statskontoret.

Jägmästaren har anfört följande.

Det syntes vara uppenbart, att på ifrågavarande obetydliga hemman,
för hvilket beräknats ett arrende af endast 200 kronor, husrötebeloppet
å byggnaderna under två år ej kunde hafva ökats från 94
kronor 65 öre till 432 kronor eller med 337 kronor 35 öre och att
den stora skillnaden mellan de vid 1906 och 1908 års syner upptagna
husrötebeloppen uppkommit därigenom, att husrötan vid förstnämnda
syn upptagits alldeles för lågt. Äfven om sökanden ej verkställt några
reparationer å byggnaderna under de tva ar, hvarunder han innehaft
hemmanet, skulle desamma enligt af jägmästaren verkställd beräkning
ej gärna under så kort tid kunnat försämras mera, än att värdeminskningen
motsvarat högst 60 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts syntes det vara med rättvisa
och billighet öfverensstämmande, att sökanden befriades från erläggande
af annan ersättning än dels sistnämnda belopp 60 kronor dels det af
sökanden från Nygren uppburna husrötebeloppet 94 kronor 65 öre eller
tillsammans 154 kronor 65 öre.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

17

Öfver jägmästaren har på de af jägmästaren åberopade grunder
instämt i hvad jägmästaren i ärendet anfört.

Domänstyrelsen har under åberopande af de af skogstjänstemännen
anförda skäl hemställt, att sökanden måtte af nåd befrias från erläggande
af annan ersättning för husrötan vid egendomen än dels ett
belopp af 60 kronor, med hvilket belopp jägmästaren beräknat, att
byggnadernas värde under sökandens arrendetid skulle kunnat nedgå,
dels ock det af sökanden utaf Nygren uppburna husrötebeloppet 94
kronor 65 öre eller tillsammans 154 kronor 65 öre.

Statskontoret har biträdt domänstyrelsens ifrågavarande hemställan.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner jag billigheten
bjuda, att sökanden befrias från erläggandet af en del af det
ersättningsbelopp, som han genom förenämnda domstolsutslag ålagts
att till kronan utgifva. Att eftergifva beloppet i dess helhet torde
icke böra komma i fråga. Beträffande den del af ersättningsbeloppet,
som skäligen bör af sökanden uttagas, finner jag mig kunna biträda,
hvad myndigheterna i berörda hänseende föreslagit. Sökanden
har visserligen, enligt hvad instrumentet öfver ofvan omförmälda
den 9 augusti 1906 hållna syneförrättning gifver vid handen, icke
kontant uppburit hela det vid berörda förrättning bestämda husrötebeloppet,
94 kronor 65 öre, enär af sistnämnda belopp synes hafva afdraga
25 kronor, men torde sökanden, enligt hvad ofvan omförmälda
mellan sökanden och Nygren träffade öfverenskommelse utmärker, bekommit
full valuta för sistberörda summa. I händelse sökandens underdåniga
framställning bifalles i den utsträckning, jag förordat, skulle af
den utdömda husröteersättningen efterskänkas 277 kronor 35 öre, hvilket
belopp lämpligen torde böra afrundas nedåt till 277 kronor. Till
detta efterskänkande erfordras emellertid Riksdagens medgifvande.»

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 april 1912.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tallberg.

Departements

chefen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 sand. 29 käft. (Nr 46—57.) 3

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

I beslutet hafva deltagit: från Första kammaren: A. T. Odelberg,
G. L. De Geer, P. Paulson, G. Tamm, A. H. Fahlén, E. A. Lindblad,
A. Pers, A. H:son Waclitornister; från Andra kammaren: D. Persson i
Tallberg, G. A. E. Kronlund, P. 0. Lundell, 0. Nilsson i Tånga, P., N:son
Bosson, Y. A:son Ekerot, P. Tysk, G. Gustafsson i Yi.