jBankoutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 april 1912 kl. 1 e. in.

Utlåtande, angående höjning af anslaget till Riksdagens bibliotek
m. in.

I en till bankoutskottet aflåten, den 21 december 1911 dagtecknad
skrifvelse hafva fullmäktige i riksgäldskontoret hemställt, att bankoutskottet
måtte föreslå Riksdagen att

»l:o besluta, att anslaget för komplettering och utvidgning af Riksdagens
bibliotek samt därmed förenade utgifter skall för tiden från och
med år 1913 årligen utgå med ett till 7,000 kronor förhöjdt belopp;

2:o besluta sådan ändring i den för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens
bibliotek nu gällande afl iningsstaten, att i densamma aflöningen
för Riksdagens bibliotekarie för tiden från och med år 1913 upptages
med följande belopp:

Lön .................................................................... Kr. 4,000: —

Tjänstgöringspenningar ............................. » 1,800: —

Kr. 5,800: —

jämte två ålderstillägg å 500 kronor hvardera att åtnjutas efter respektive
5 och 10 års tjänstgöring;

3:o besluta att, i stället för de i 76 § af det nuvarande reglementet
för riksgäldskontoret intagna bestämmelserna dels om anställande
under riksdag af en amanuens vid Riksdagens bibliotek, dels ock om
ett anslag å 1,000 kronor för beredande åt Riksdagens bibliotekarie af
biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande
göromål, skall från och med år 1913 gälla följande bestämmelse. Fullmäktige
i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens bibliotek anställa
dels, för tjänstgöring under hela året, eu amanuens med ett årligt arfvode
af 3,000 kronor, dels ock, för tjänstgöring under den tid Riksdag
pågår, ytterligare en amanuens med ett arfvode af 5 kronor om dagen.»

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 20 käft. (Nr 25).

9

Banhoutslcoitets utlåtande Nr 25.

Af berörda skrifvelse inhämtas, att bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek den 1 december 1911 till fullmäktige ingifvit. en framställning

af följande innehåll:

"»Anslaget till komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår för närvarande med 4,500 kronor, till hvilket belopp det
böjdes från 3,000 kronor vid 1899 års riksdag. Med detta anslag bestridas kostnaderna
för såväl inköp som bindning. Det fördelar sig, enligt hvad räkenskaperna för
de senaste åren gifva vid handen, på ungefär följande sätt:

Tidskrifter.................................................................. Kr. 1,000: —

Periodica och fortsättningsarbeten ........................... » 700: —

Nyinköp ................................................................... » 1,000: —

Bindning.................................................................. » 1,500: —

Fraktkostnader och diverse utgifter .................. » 300: —

Summa Kr. 4,500

Det torde genast falla i ögonen, huru liten den post är, som står till bibliotekets
förfogande, när det gäller verkliga »nyinköp». Den har också under de senaste
åren gått mer och mer ned, beroende därpå, att andra konton, såsom tidskrifter, och
bindning, stigit. Hvad bindningen beträffar, har kostnadsstegringen härvidlag vant en
följd hufvudsakligen af höjda tariffer inom bokbindarbranschen, men äfven af den ökning
i bibliotekets årliga accession, som på gåfvo- och bytesväg kommit detsamma till del.

Med så knappt tillmätta medel för inköp har det också sedan flere år tillbaka
visat sig svårt, för att icke säga omöjligt, att för bibliotekets räkning förvärfva åtminstone
de viktigare och för Riksdagens behof oundgängligare bokalstren inom de
discipliner, som enligt bibliotekets stadgar äro detsamma anbefallda. Det är ett förhållande,
som tyvärr dagligen gör sig kännbart, och som vid en granskning af bibliotekets
kataloger torde vara alldeles påtagligt.

Med hänsyn emellertid därtill, att tidskriftsstocken, under den närmaste tiden
åtminstone, icke synes vara i behof af någon af sevärd ökning, skulle en förhöjning
af biblioteksanslaget hufvudsakligen komma kontot för nyinköp till godo, och torde
därför denna höjning för närvarande kunna sättas till 2,500 kronor, hvarigenom bibliotekets
bokanslag komma att i sin helhet uppgå till 7,000 kronor.

Men med en förhöjning af bibliotekets bokanslag följer oafvisligen krafvel om
förökning af bibliotekets redan nu otillräckliga arbetskrafter. Äfven i det afseende!
är biblioteket näppeligen så försedt, att det på ett tillfredsställande sätt kan. fylla sin
uppgift. I främsta rummet åligger bibliotekarien vården om det egentliga biblioteket.
Dit hör bland annat förslag om bokinköp med allt dess förberedande arbete, vidare
accessionernas arrangering till bindning, journalisering, katalogisering och inordning i
samlingarna samt dessas skötsel och omordning, vidare handhafvande! af den i flere
afseenden kräfvande expeditionen, korrespondens och utbyte af riksdagstryck med
främmande länders parlament samt slutligen utgifvande af bibliotekets katalog från
trycket. Men därtill har bibliotekarien sig ålagd skötseln af kamrarnas och utskottens
handbibliotek samt Riksdagens arkiv, d. v. s. ordnande och förtecknande af de från
kamrarnas och samtliga utskottens kanslier inkomna handskrift handlingar. . Hvad
expeditionen beträffar, är biblioteket, dess läsesalar och bokförråd, ganska flitigt anlitade.
Detta gäller icke blott tiden under pågående riksdag, utan äfven öfriga delar
af året, då biblioteket besökes af ledamöter och tjänstemän i statsrevisionen, kyrkomötet
och kungl. kommittéer samt tjänstemän vid den centrala förvaltningen äfven -

Bankoutskottets utlåtande Nr 25.

3

som enskilda forskare. Visserligen är expeditionen dessa tider inskränkt till 8 timmar
dagligen, men tack vare denna anordning, blir det också möjligt för bibliotekets
tjänstemän att kunna ostörda få ägna en god del af dagen åt arbete i samlingarna.

Till biträde åt bibliotekarien vid dessa åligganden har under den tid af året,
som riksdag pågår, varit anställd vid biblioteket en amanuens, och därtill har alltsedan
1905 ett årligt anslag af 1,000 kronor ställts till herrar fullmäktiges förfogande
»för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt,
af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande göromål».

Det har dock visat sig, att denna tillfälliga hjälp icke varit tillfyllestgörande för
bibliotekets behof. Själfsagdt är, att om den under riksdagstiden anställda amanuensen
icke kan för ett ytterst obetydligt arfvode ägna sin tjänst åt biblioteket under de
andra tiderna af året, det icke i hans arbete kan bli tal om den kontinuitet och därmed!
följande drifvenhet i göromålen, som äro så nödvändiga för en gagnelig biblioteksverksamhet,
hvarförutan det också lär yppa sig svårigheter att vid förfall för bibliotekarien
eller vid hans semester kunna uppbringa lämplig vikarie. Frågan om en
ordinarie amanuensbefattning var också allvarligt på tal vid bibliotekets inflyttning i
dess nuvarande lokal. Men herrar fullmäktige funno då, under äskande af det sedermera
utaf Riksdagen beviljade, ofvan omförmälcla anslaget af 1,000 kronor, att »åtminstone
ännu en tid inrättandet af en sådan tjänst kunde undgås». Med den förhöjning
af biblioteksanslaget, som här ofvan ifrågasatts, lär dock frågan näppeligen längre
kunna skjutas åt sidan.

I lönevillkor synes en sådan ny tjänst böra jämnställas med en andre bibliotekarie-
(f. d. amanuens-)befattning i kungl. biblioteket. Det torde vara i enlighet
med den princip, som gjorde sig gällande rörande bibliotekets ställning och stat vid
den reglering, som 1901 företogs med afseende på bibliotekariens löneförmåner. I
statsutskottets utlåtande i denna sak (1901: nr 81) heter det, att »bibliotekariens tjänsteåligganden
för närvarande till beskaffenhet och mängd kunna anses fullt motsvara,
bibliotekariernas (nuvarande förste bibliotekariernas) vid kungl. biblioteket; och det
synes därför billigt, att han i fråga om aflöningsförmåner varder likställd med dem».
Visserligen hafva sedermera genom löneregleringen för kungl. biblioteket af år 1909
förste bibliotekarierna därstädes satts i något bättre villkor än Riksdagens bibliotekarie,
men icke dess mindre lär väl den vid 1901 års riksdag framhållna uppfattningen
fortfarande få anses gällande. Kanske skulle man till och med kunna hålla före, att
Riksdagens bibliotekarie, såsom vårdare af ett helt bibliotek, kunde i nämnda afseende
ställas något ofvanför kungl. bibliotekets förste bibliotekarier.

Med inrättandet af en ny ordinarie tjänst vid biblioteket kan det nu för bibliotekets
räkning beviljade årsanslaget af 1,000 kronor indragas. Hvad åter den nuvarande
amanuensbeställningen beträffar, vore det önskvärdt, om densamma i en förenklad
och därmed mindre kostsam form kunde bibehållas. Jag må med bestämdhet
få framhålla nödvändigheten af, att biblioteket under pågående riksdag kan få påräkna
extra biträde för vakthållningen vid expeditionen. Under riksdagstid hålles
biblioteket, som bekant, öppet från kl. 10 f. m.—7 e. m. samt dessutom vid inträffade
nattplena. Skall denna långa expeditionstid fördelas på endast tvänne tjänstgörande,
blir följden den, att hela den maktpåliggande förmiddagstjänstgöringen måste bestridas
af en enda person. Men ett sådant förhållande har, allt sedan biblioteket flyttade in
i sina nuvarande vidsträckta lokaler, visat sig icke vara möjligt. Under de senaste
åren har saken rangerats så, att amanuensen biträdt under den brådaste delen af förmiddagen
och den mera passiva aftonvakten har, tack vare 1,000 kronors-anslaget,

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 25,

kunnat anförtros åt ett extra biträde. För expeditionens goda skötsel vore därför i
hög grad önskvärd!;, att biblioteket kunde, äfven om en ny ordinarie tjänst där kommer
till stånd, få påräkna biträde af en extra amanuens. Till ersättning för den
tjänstgöring, som af honom komme att kräfvas, torde ej behöfva sättas ett dagarfvode
af högre belopp än 5 kronor.

Med hänsyn till hvad härmed är anfördt, får jag vördsamt hemställa, att herrar
fullmäktige ville hos Riksdagen göra framställning därom,

1) att anslaget för Riksdagens bibliotek må från och med år 1913 höias till
7,000 kronor;

_ 2) att en ny tjänst motsvarande en andre bibliotekariebefattning i kungl. biblioteket
inrättas vid Riksdagens bibliotek;

3) att herrar fullmäktige i riksgäldskontoret må äga rätt att under pågående
riksdag anställa vid biblioteket en amanuens med arfvode af 5 kronor om dagen.»

För egen del hafva fullmäktige till en början i afseende å den
föreslagna höjningen af bibliotekets bokanslag anfört följande:

Beträffande behofvet af ökadt anslag till komplettering och utvidgning
af Riksdagens bibliotek ansåge sig fullmäktige kunna till fullo
instämma i hvad af bibliotekarien blifvit anfördt och hemställdt. Det
nuvarande anslaget både, såsom bibliotekariens framställning gåfve vid
handen, under senare tid mer och mer visat sig vara otillräckligt för
att i önskvärd utsträckning komplettera boksamlingen med viktigare
nyutkomna arbeten inom de litteraturgrenar, som biblioteket enligt sin
uppgift hade att representera. Och den ifrågasatta höjningen af anslaget
med 2,500 kronor syntes ingalunda kunna anses vara för stor, helst
man borde taga i betraktande, att knappast mer än två tredjedelar af
denna summa eller omkring 1,700 kronor kunde blifva disponibla för
nyinköp, emedan återstoden måste tagas i anspråk för bindning af den
inköpta litteraturen.

Med anledning af förslaget om höjning af riksdagsbibliotekets
bokanslag och då jämväl nyligen, på initiativ af utrikesministern, fråga
uppstått om öfverlämnande för framtiden till nämnda bibliotek af tryckalster,
som hit införskaffades genom svenska beskickningar och konsulat
i främmande länder, hade fullmäktige anmodat bibliotekarien att
lämna en utredning, i hvad mån de lokaler, hvaröfver biblioteket förfogade,
lämnade utrymme för ytterligare bokförvärf. I anledning häraf
hade fullmäktige fått från bibliotekarien mottaga en så lydande:

P. M.

»De lokaler Riksdagens bibliotek disponerar i och för förvaringen af sitt bokförråd
äro:

1) Läsesalarna;

2) Bokmagasinet;

Bankoutskottets utlåtande Nr 2o.

5

3) Galleriet ofvan kamrarnas handbibliotek med därtill hörande tvenne mindre
rum;

4) Magasinsrum på vinden.

I läsesalarna är uppställdt: svenskt riksdagstryck, Sveriges officiella statistik,
Sveriges och främmande länders författningssamlingar, årets löpande tidskriftshäften
samt uppslagsböcker.

Bokmagasinet mottar all öfrig litteratur med undantag af hvad som förvaras
å galleriet.

Galleriet är reserveradt för främmande länders parlamentstryck.

Magasinsrummen på vinden hafva ännu icke behöft tagas i bruk.

Med afseende på utrymmet för framtiden ställer sig saken på följande sätt;

Läsesalarna torde för en ganska lång framtid kunna mottaga tillväxten af de
litteraturgrupper, som där äro inrymda.

Galleriet hotar visserligen att inom ej synnerligen lång tid blifva öfverfylldt
af det mycket skrymmande parlamentstrycket. Men en god reserv i detta afseende
står i vindsmagasinen till buds.

Bokmagasinet erbjuder, så långt det för närvarande är inredt, en hyllängd af
1,410 meter. Den i detsamma förvarade boksamlingen upptar för närvarande 595
meter. Disponibla äro alltså 815 meter. De böcker af bibliotekets årliga accession,
som gå hit, kräfva, med nuvarande inköpsanslag, 18 meter. Under förutsättning att
bibliotekets bokanslag höjes med 2,500 kronor, och att biblioteket kommer att mottaga
den ifrågasatta årliga leveransen från kungl. utrikesdepartementet, synas ytterligare
8 meter erfordras, d. v. s. inalles 26 meter per år. Det disponibla utrymmet
skulle alltså enligt denna beräkning vara upptaget inom en tid af 31 år. Men härtill
kommer den plats, som kan vinnas i 3:ne af magasinets afdelningar, som ännu stå
oinredda. I två af dessa — den tredje bör reserveras till packrum — kan man helt
säkert med god inredning erhålla en hyllängd af omkring 400 meter. Den ger plats
för en 15-årig accession. Magasinet bör alltså, äfven med den ökning, som ofvan ifrågasatts,
lämna utrymme lör 45 ä 50 år framåt. Och när man kommer så långt, torde
åtskillig utgallring kunna vidtagas.

Med hänsyn till bibliotekets utrymmesförhållanden synas sålunda inga hinder
möta för en förböjning af bibliotekets bokanslag liksom ej heller för mottagandet af
den från kungl. utrikesdepartementet erbjudna årliga bokleveransen.»

I sin ofvanberörda skrifvelse hafva fullmäktige därefter anfört följande:

»Hvad vidare angår arbetskrafterna vid Riksdagens bibliotek synes
bibliotekariens redogörelse i detta hänseende otvetydigt ådagalägga
bebofvet af en förstärkning i desamma, En sådan förstärkning har i
samma mån som biblioteket utvecklats visat sig vara alltmera önskvärd
och om, såsom fullmäktige härofvan förordat, anslaget till bokinköp
höjes och i följd häraf ökadt arbete påkallas för ordnande, katalogisering
in. m. af det årliga bokförvärfvet, torde man ej längre kunna undgå
att bereda bibliotekarien biträde under hela året af en bildad bibliotekstjänsteman.
Bibliotekarien bar i sådant afseende föreslagit inrättande
vid Riksdagens bibliotek af en ny ordinarie tjänst med enahanda aflöningsförmåner,
som enligt den nya lönestaten för kungl. biblioteket tillkomma

ö Bankoutskottets utlåtande Nr 25.

andre bibliotekarier därstädes. Det synes emellertid fullmäktige, som
om behofvet åtminstone tills vidare skulle kunna tillgodoses genom
anställande vid riksdagsbiblioteket af en amanuens med daglig tjänstgöring
under hela året; och torde arfvodet till denne tjänsteman lämpligen
böra bestämmas till 3,000 kronor årligen.

Förutom den sålunda föreslagna nya amanuensen, hvilkens biträde
ständigt skulle vara att påräkna, synes det af skäl, som bibiotekarien
i sin ofvan intagna skrifvelse närmare utvecklat, vara för expeditionens
goda skötsel erforderligt, att under riksdagstiden ytterligare en amanuens
såsom hittills anställes vid biblioteket, men torde i enlighet med
bibliotekariens förslag arfvodet till denna andre amanuens icke behöfva
sättas högre än till 5 kronor om dagen.

Däremot kan vid genomförandet af berörda anordningar det nuvarande
årsanslaget af 1,000 kronor till biträde vid katalogisering och
vissa andra i biblioteket förekommande göromål indragas.1

Slutligen anse sig fullmäktige hafva skäl föreslå någon förbättring
i aflöningsförmånerna för Riksdagens bibliotekarie. Dessa hafva
vid den senaste löneregleringen, som genomfördes år 1908, blifvit
bestämda till lön 4,000 kronor och tjänstgöringspenningar 1,600 kronor
eller tillsammans 5,600 kronor jämte två ålderstillägg, hvardera å 500
kronor. Dessförinnan uppbar riksdagsbibliotekarien alltsedan år 1901
samma aflöning, som dåvarande bibliotekarierna vid kungl. biblioteket.
Genom den år 1909 beslutade löneregleringen för sistnämnda bibliotek
hafva emellertid bibliotekarierna därstädes beredts något förmånligare
villkor än riksdagsbibliotekarien. De åtnjuta nämligen numera, under
benämning förste bibliotekarier, en begynnelseaflöning af 5,800 kronor,
fördelad i lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och
ortstillägg 400 kronor, hvartill komma två ålderstillägg å 500 kronor
hvartdera. Då riksdagsbibliotekariens befattning med afseende å göromålens
mängd och beskaffenhet måste anses fullt motsvara omförmälda
tjänster vid kungl. biblioteket — hvilket ock förut af Riksdagen blifvit
erkändt — synes det vara billigt att hans aflöning icke hålles lägre
än de sistnämndas. Med hänsyn härtill och då ortstillägg icke förekommer
i någon af de för tjänstemän vid Riksdagens verk fastställda
aflöningsstaterna, vilja fullmäktige förorda, att riksdagsbibliotekariens
tjänstgöringspenningar förhöjas med 200 kronor eller till 1,800 kronor,
hvarigenom sålunda hans begynnelseaflöning, i likhet med förste bibliotekariernas
vid kungl. biblioteket, skulle komma att uppgå till 5,800 kronor.»

Bankoutshottets ut,låtande Nr 25.

7

I anledning af fullmäktiges ifrågavarande framställning bär inom
Andra kammaren af herr E. Kristensson väckts motion, nr 274, om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utvidgning af riksdagens bibliotek
till ett statsvetenskapligt bibliotek, öfver denna framställning afgifves
särskildt utlåtande.

Hvad först angår förslaget om böjning af nuvarande anslaget för
komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek, har utskottet
funnit behofvet af ökade tillgångar för bokinköp vara ådagalagdt. Utskottet
bar fördenskull icke haft något att erinra mot att ifrågavarande
anslag höjes med i sådant hänseende föreslaget belopp 2,500 kronor.

Beträffande härefter frågan om förstärkning i bibliotekets arbetskrafter
finner utskottet lika med fullmäktige en dylik förstärkning af
behofvet påkallad; och torde detta behof lämpligen böra tillgodoses, på
sätt fullmäktige föreslagit, eller genom anställande vid biblioteket af
dels en amanuens med daglig tjänstgöring hela året och med ett årligt
arfvode af 3,000 kronor, dels ock under riksdagen af ytterligare en
amanuens med ett arfvode af 5 kronor om dagen. Vid genomförande
af dessa anordningar kan, såsom fullmäktige erinra, det nuvarande årsanslaget,
af 1,000 kronor till biträde vid katalogisering m. m. indragas.

Vidkommande slutligen det af fullmäktige framställda förslaget
om förbättring i aflöningsförmånerna för Riksdagens bibliotekarie hafva
fullmäktige erinrat, hurusom berörda afiöningsförmåner fastställts vid
1908 års riksdag och att dessförinnan bibliotekarien uppburit samma
aflöning som dåvarande bibliotekarier vid kungl. biblioteket. Dessa
senare åtnjuta emellertid, efter den år 1909 för sistnämnda bibliotek
genomförda löneregleringen, under benämning förste bibliotekarier en
begynnelselön, som med 200 kronor öfverstiger den för Riksdagens
bibliotekarie bestämda. Då Riksdagen tillförne erkänt ifrågavarande
befattningar såsom med hvarandra jämställda, synes det vara billigt,
att äfven aflöningsförmånerna likställas, hvarför utskottet finner sig böra
biträda fullmäktiges förslag härom. Utskottet anser sig emellertid böra
fästa uppmärksamheten därå, att riksdagsbibliotekarien vid afskedstagandet
äger uppbära en pension af 4,000 kronor, under det att för
förste bibliotekarierna, i hvilkas aflöning ingår ortstillägg med 400 kronor,
pensionen utgör allenast 3,600 kronor. Härtill kommer, att sistnämnda
befattningshatvare icke äro pensionsberättigade förr än vid en uppnådd
lefnadsålder af 67 år, under det att för riksdagsbibliotekarien rätten till
pension inträder redan vid 65 års ålder. Ehuru sålunda genom ett

Utskottets

yttrande.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 25.

bifall till det nu framställda förslaget riksdagsbibliotekarien kommer att
erhålla en i pensionshänseende något förmånligare ställning än förste
bibliotekarierna vid kungl. biblioteket, kan naturligen med afseende å
den nuvarande innehafvare!! af bibliotekariebefattningen vid Riksdagens
bibliotek någon förändring härutinnan icke komma i fråga. Utskottet
har emellertid ansett sig böra uttala önskvärdheten af att vid inträffande
personombyte å tjänsten den nye bibliotekarien må i pensionshänseende
likställas med förste bibliotekarie vid kungl. biblioteket.

Åberopande hvad sålunda i ärendet anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta,

l:o) att anslaget för komplettering och utvidgning
af Riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter
skall för tiden från och med år 1913 årligen utgå med
ett till 7,000 kronor förhöjdt belopp;

2:o) att, med ändring af den för tjänsteinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek nu gällande aflöningsstaten,
aflöningen för Riksdagens bibliotekarie för tiden från
och med år 1913 upptages med följande belopp: lön
4,000 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor,
tillhopa 5,800 kronor, jämte två ålderstillägg å 500
kronor hvartdera att i enlighet med nu gällande bestämmelser
åtnjutas efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;

3:o) att, i stället för de i 76 § af det nuvarande
reglementet för riksgäldskontoret intagna’ bestämmelserna
dels om anställande under riksdag af en amanuens
vid Riksdagens bibliotek, dels ock om ett anslag
å 1,000 kronor för beredande åt Riksdagens bibliotekarie
af biträde vid katalogisering samt vissa andra
i biblioteket förekommande göromål, skall från och
med år 1913 gälla följande bestämmelse: Fullmäktige
i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens bibliotek
anställa dels, för tjänstgöring under hela året, en
amanuens med ett årligt arfvode af 3,000 kronor, dels ock,
för tjänstgöring under den tid riksdag pågår, ytterligare
en amanuens med ett arfvode af 5 kronor om dagen.

Stockholm den 30 april 1912.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

STOCKHOLM, P, A. STM /LSS BPTB, TBTOKBEI, 191i.