Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
I
Nr 48.
Ankom till Riksdagens kansli den 27 maj kl, 10 f. m.
Betänkande, angående beräkning af bevillning ärna för år 1913.
Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för
år 1913 vid tillämpning af gällande eller vid innevarande Riksdag
fastställda grunder; varande här nedan de särskilda bevillningarna upptagna
i den ordning, hvari de förekomma i den till innevarande Riksdag
aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrifvelse den 13 december 1911 med inkomstberäkning för år
1913, hvilken skrifvelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behof, har statskontoret rörande inkomst- och
förmögenhetsskatten anfört följande:
»Innevarande år är det första, under hvilket de nya skattelagarna
af den 28 oktober 1910 tillämpats. Vid framläggande för 1910 års
Riksdag af förslag till dessa lagar hade Eders Kungl. Maj:t beräknat
afkastningen af nu ifrågavarande skatt till 31,500,000 kronor. I förslaget
gjorde emellertid Riksdagen vissa ändringar af beskaffenhet att
inverka på skattens afkastningsförmåga.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 saml. 40 käft. (Nr 48)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Beträffande frågan om rätt till afdrag för utskylder anförde bevillningsutskottet
i sitt betänkande nr 29 i hufvudsak följande:
I anledning af ett uttalande af kammarrätten därom, att skattskyldigs
å krono- och kommunaldebetsedlar upptagna utskylder borde
undantagas från beskattning, hade chefen för finansdepartementet, under
medgifvande af befogenheten af denna erinran, tillika framhållit den statsfinansiella
betydelsen af ett dylikt afdrag. Utskylder, därför afdrag
skulle ifrågakomma, öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,
sammanlagdt 100,000,000 kronor. Aflinge detta belopp från sammanlagda
beskattningsbara inkomsterna i riket, måste man antagligen räkna
med en nedgång i den nya skattens afkastning med icke så litet öfver
2.000. 000 kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle man åter
nödgas höja skatteprogressionen. I valet mellan en sådan åtgärd eller
status quo i fråga om utskylder hade departementschefen valt den senare
vägen. Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner, hvari yrkats
sådan ändring, att skattskyldig berättigades till afdrag för utskylder.
Enligt utskottets förmenande hade det varit i hög grad önskvärdt, att
vid den nu föreslagna omläggningen af inkomstbeskattningen den ifrågavarande
afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara oomstridd,
kunnat genomföras, utan att behofvet af statsinkomster under den närmaste
framtiden därvid tillmätts afgörande betydelse. Under nuvarande
förhållanden tilltrodde sig utskottet likväl icke att tillstyrka bifall till
det af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men för att
i största möjliga omfattning undanröja de orättvisor i förevarande afseende,
som, därest intet afdrag för erlagda utskylder medgåfves, skulle
föranledas af de stora ojämnheterna i den kommunala beskattningen,
hade utskottet ansett sig böra nu hemställa om den ändring i 10 §,
att afdrag medgåfves för alla utskylder utom kronoutskylder, däribland
äfven inberäknade utskylder in natura eller i arbetsprestationer. Enligt
utskottet tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma en
minskning i inkomstskatten af omkring 2,000,000 kronor, hvilken minskning
i statsinkomster emellertid syntes kunna förväntas blifva täckt dels
därigenom, att enligt numera gjorda beräkningar angående den skattpliktiga
totalförmögenheten inom landet denna visat sig med omkring
750.000. 000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill densamma af departementschefen
beräknats uppgå, och att till följd häraf afkastningen af
förmögenhetsskatten torde blifva större än i propositionen antagits, dels
ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda grunder kunde antagas
gifva ej oväsentligt större utbyte än hvad i afseende härå beräknats.
Med hänsyn till statsregleringen för år 1911 ansåge sig utskottet lik
-
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
väl ej kunna tillstyrka, att för detta år fullt afdrag för ifrågavarande
utskylder beviljades, utan borde afdraget för nämnda år begränsas till
femtio procent af samma utskylder.
Förutom nu berörda af Riksdagen jämväl beslutade förändring i
Eders Kungl. Maj:ts förslag vidtog Riksdagen äfven andra modifikationer,
af hvilka i detta sammanhang torde särskildt böra erinras om den,
som afsåg att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning af inkomst
göra visst afdrag för aflöning, kost och öfriga utgifter för i den skattskyldiges
verksamhet använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med
hänsyn till hvad sålunda förekommit, ansåg Riksdagen att inkomsttiteln
icke borde i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000 kronor.
Då den nya skatten torde kunna väntas lämna ett gynnsammare
resultat för år 1912 än för närmast föregående år, hemställde statskontoret
i sitt underdåniga utlåtande den 14 december 1910 att, utan
hänsyn till det förhållande, att år 1912 afdrag för erlagda kommunalutskylder
i deras helhet vore medgifvet, skatten i riksstaten för nämnda
år finge upptagas med oförändradt belopp. Detta förslag blef af Eders
Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändt.
Enligt från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifter
har skatten för innevarande år uttaxerats med 33,893,136 kronor
17 öre. Motsvarande afkortningar torde, att döma efter erfarenheten
från år 1910, kunna beräknas uppgå till ungefär 540,000 kronor. Det
belopp, som för riksstatsutgifternas bestridande kan påräknas, uppgår
således till något öfver 33,000,000 kronor.
Med afseende härå och då denna inkomsttitel mera än andra är
af natur att påverkas af de uppåtgående konjunkturerna, anser statskontoret
att, äfven om man tager hänsyn till den omständigheten, att
år 1913 större afdrag är medgifvet än år 1911, man utan åsidosättande
af nödig försiktighet kan i riksstaten för år 1913 upptaga inkomstoch
förmögenhetsskatten med ett till 33,000,000 kronor förhöjdt belopp.»
Enligt ett vid propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof fogadt statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 januari
1912 har chefen för finansdepartementet rörande denna inkomsttitel anfört
bland annat följande:
»Inkomst- och förmögenhetsskatten, för år 1912 upptagen till
31.000. 000 kronor, har af statskontoret för år 1913 beräknats till
33.000. 000 kronor. Statskontoret har härvid framhållit, att, enligt från
Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifter, skatten för år
1911 uttaxerats med 33,893,136 kronor 17 öre och att afkortningarna
att döma af erfarenheten från år 1910 kunde beräknas uppgå till unge
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
fär 540,000 kronor. Med afseende härå och då denna inkomsttitel mera
än andra vore af natur att påverkas af de uppåtgående konjunkturerna,
ansåge statskontoret, att, äfven om man toge hänsyn till den omständigheten,
att år 1913 större afdrag vore medgifvet än år 1911, man utan
åsidosättande af nödig försiktighet kunde i riksstaten för år 1913 upptaga
inkomst- och förmögenhetsskatten med ett till 33,000,000 kronor
förhöj dt belopp.
Det lärer icke behöfva betviflas, att åtminstone detta belopp skall
inflyta å ifrågavarande inkomsttitel under år 1913, i följd hvaraf jag
utgått från detsamma i mina beräkningar.»
Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid anmärka,
hemställer,
att inkomst- och förmögenhetsskatten
måtte för år 1913 beräknas
till...............kronor
33,000,000: —
2:o.
Bevillning af fast egendom samt
af inkomst.
I ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse har
statskontoret anfört, att denna bevillning, enligt från
Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifter, i
taxeringslängderna för år 1911 debiterats med 1,488,834
kronor 86 öre, hvaraf omkring 4 procent torde komma
att afkortas. Vid sådant förhållande har statskontoret
hemställt, att denna titel måtte i 1913 års riksstat
upptagas med 1,400,000 kronor.
Med detta belopp har ock denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1913.
Bevillningsutskottet, som ej haft något att erinra
mot den verkställda beräkningen, hemställer alltså,
att bevillningen af fast egendom
samt af inkomst måtte för år 1913
beräknas till..........kronor 1,400,000: —
Transport kronor 34,400,000: —
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 34,400,000:
3:o.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter.
Uti förenämnda underdåniga skrifvelse har statskontoret
beträffande denna inkomsttitel uttalat följande:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda utgifter,
som enligt nådiga förordningen den 23 oktober
1908 erläggas af vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, hvarförutom
hit äfven föras afgifter för rättighet till skogsfång och
kolningsfrihet på allmänningar.
De särskilda afgifter, som sålunda innefattas under
ofvanstående titel hafva enligt räkenskaperna uppdebiterats
med:
1908 |
1909 |
1910 |
||||
För rättighet till skogsfång och |
||||||
kolningsfrihet på allmänningar . |
1,455 |
13 |
1,439 |
34 |
1,439 |
34 |
Af vissa handlande och handels- |
||||||
expediter.............. |
250,050 |
— |
262,756 |
76 |
257,250 |
— |
För vissa offentliga föreställningar |
5,343 |
— |
48,037 |
46 |
76,332 |
03 |
Summa |
256,848 |
13 |
312,233 |
56 |
335,021* |
37 |
Ofvanberörda nådiga förordning den 23 oktober
1908 afser att genomföra en förhöjd och mera effektiv
beskattning af de utlänningar, hvilka här i landet gifva
eller biträda vid konserter samt dramatiska eller andra
föreställningar, och de bägge senaste årens räkenskaper
utvisa, att den med de nya bestämmelserna afsedda
verkan uppnåtts. Då emellertid ännu icke vunnits tillräcklig
erfarenhet beträffande stadgan hos denna inkomsttitel,
torde densamma i 1913 års riksstat böra
upptagas med oförändradt belopp eller 300,000 kronor.»
Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln i
Transport kronor 34,400,000: —
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 34,400,000: —
fråga blifvit uppförd i Kung].. Maj:ts förslag till riksstat
för år 1913.
Bevillningsutskottet, som från statskontoret inhämtat,
att denna inkomst, enligt approximativ beräkning,
influtit med 332,695 kronor under år 1911, liar
icke något att erinra mot dess upptagande i 1913 års
stat med 300,000 kronor och hemställer förty,
att bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter måtte
för år 1913 beräknas till. . . kronor 300,000: —
4:o.
Arfsskatt.
I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 13
december 1911 har statskontoret rörande denna inkomsttitel
anfört följande:
»Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den
13 januari 1911 af statsregleringen för år 1912 yttrade
statsrådet och chefen för finansdepartementet beträffande
den i riksstaten upptagna inkomsttiteln stämpelmedel,
att densamma lämpligen borde uppdelas i tvenne nya
titlar, arfsskatt och öfriga stämpelmedel. En sådan
anordning syntes i viss mån betingad redan af de nya
bestämmelser rörande arfsskatten, som antagits af 1910
års Riksdag. Ån mera naturligt blefve det att så ordna
denna angelägenhet, därest Eders Kungl. Maj:t och
Riksdagen skulle godkänna det förslag till förordning
om arfsskatt och skatt å gåfva, som afgifvits af därtill
särskildt utsedda kommitterade.
På grund af detta förslag, som var ämnadt att
föreläggas 1911 års Riksdag beräknade Eders Kungl.
Maj:t beloppet af arfsskatten för år 1912 till 6,000,000
kronor.
Vid behandlingen af denna inkomsttitel anförde
bevillningsutskottet, att det af departementschefen före
Transport
kronor 34,700,000: —
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor
bådade förslaget till särskild förordning om arfsskatt
och skatt å gåfva icke till 1911 års Riksdag ingifvits.
De af 1910 års Riksdag antagna nya bestämmelserna
rörande arfsskatten utgjorde emellertid, enligt utskottets
mening, tillräckligt skäl för att uppföra arfsskatt under
särskild titel. Beträffande frågan om det belopp, hvarmed
arfsskatten borde upptagas i riksstaten, erinrade
utskottet om innevarande års Riksdags beslut i anledning
af Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 193 med
förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§
af gällande förordning om stämpelafgiften. Berörda
proposition, hvilken blifvit af Riksdagen bifallen, innehölle
bestämmelse därom, att arfsskatt skulle utgå för
gåfva, som inom två år före arflåtares dödsfall gifvits
åt arfvinge eller testamentstagare, och innefattade därjämte
en omläggning af skatteskalorna för bouppteckningsstämpeln,
hvilken omläggning beräknats komma
att tillföra statsverket en ökad inkomst af inemot
200,000 kronor. Ingendera af de berörda förändringarna
i stämpelförordningen syntes utskottet vara af den betydenhet
att den borde föranleda en höjning af det af
Eders Kungl. Maj:t beräknade beloppet för skattetiteln
arfsskatt.
Med 6,000,000 kronor blef denna titel i 1912 års
riksstat uppförd.
Då någon erfarenhet, ägnad att leda till förändring
i förevarande inkomsttitels slutsumma, ännu icke kunnat
vinnas, hemställer statskontoret, att titeln i 1913 års
riksstat må varda upptagen med enahanda belopp som
för år 1912.»
Då utskottet icke haft anledning till erinran mot
denna inkomsttitels upptagande i riksstaten med oförändradt
belopp, hemställer utskottet,
att arfsskatten måtte för år 1913
beräknas till..........kronor
Transport kronor
34,700,000: —
6,000,000: —
40,700,0007^
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 40,700,000:
5:o.
Öfriga stämpelmedel.
Stämpelmedlen, däri inberäknadt hvad som från
och med innevarande års början benämnes arfsskatt,
hafva utgjort
år 1908 ................kronor 13,569,483
» 1909 ................ » 11,696,288
» 1910................ » 15,567,026
eller i medeltal för dessa tre år . . » 13,610,932
samt år 1911............. » 17,762,868.
Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva
för åren 1908—1910 de stämplar, som användts till
nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:
1908 |
1909 |
1910 |
||||
handlingar till lagfartsprotokoll |
3,486,794 |
SO |
3,414,602 |
10 |
3,751,348 |
— |
handlingar till inteckningsprotokoll |
905,503 |
14 |
644,382 |
05 |
750,212 |
50 |
handlingar till äktenskapsförords- |
||||||
protokoll .............................. |
6,600 |
— |
7,895 |
— |
8,415 |
— |
handlingar till bouppteckningsproto- |
||||||
koll....................................... |
3,138,564 |
45 |
3,270,078 |
45 |
4,337,579 |
— |
Summa |
7,537,461 |
89 |
7,336,957 |
60 |
8,847,554 |
50 |
Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre
för hvarje kortlek, har inbragt
år 1908................kronor 152,063: —
» 1909................ » 159,810:50
» 1910................ » 169,551: —
» 1911................ » 171,102: —
Med afseende å inkomsttiteln »öfriga stämpelmedel»
har statskontoret i förutnämnda skrifvelse aufört
följande: __
Transport kronor 40,700,000:
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 40,700,000: —
»För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta
med 10,000,000 kronor, enär ifrågavarande statsinkomst
allt fortfarande utvisade en synnerligen stark tendens
till stegring. Statskontoret anförde i sitt den 14 december
1907 afgifna underdåniga utlåtande, att ehuru
nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande
på särskildt emissionsstämpeln, vore! titelns
stegringstendens i hvarje händelse så stark, att en förhöjning
till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara
företagas för år 1909. Särskildt syntes kunna antagas,
att beloppen af de stämplar, som skulle åsättas handlingar
till lagfartsprotokoll, inteckiiingsprotokoll och
bouppteckningsprotokoll, hvilka hade ett afgörande inflytande
på storleken af denna inkomsttitel, icke kunde
väntas blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.
Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna
beloppet ansåg Eders Kungl. Maj:t att, äfven om någon
nedgång i denna statsinkomst, i jämförelse med hvad
som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde ifrågavarande
skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i
gällande bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom
här nedan vidare förmäles, beräknas åtskilligt högre än
statskontoret föreslagit, och syntes en förhöjning i denna
beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för
högt tilltagen.
Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda
förslaget till en ny stämpelafgift vid köp och byte
af fondpapper skulle denna nya skatt utgå med 1 krona
50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af aktier
och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid
direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj: t
föreslog, att denna nya statsinkomst skulle beräknas
inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte visserligen
berörda skattesatser till respektive 1 krona och
50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar
med afseende å skattens ekonomiska resultat
syntes mycket försiktiga, höll Riksdagen före, att be
Transport
kronor 40,700,000: —
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 40 höft. (Nr 48.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 40,700,000: —
rörda ändringar i afseende på skattesatserna icke behöfde
föranleda till reduktion af det under denna inkomsttitel
uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade därför, att
stämpelmedlen komme att år 1909 inflyta med 11,300,000
kronor.
Under den 6 november 1908 utfärdade Eders
Kungl. Maj:t nådig förordning om särskild stämpelafgift
vid köp och byte af fondpapper att träda i kraft den
1 januari 1909.
I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen
under år 1908 influtit, ansåg chefen för finansdepartementet,
enligt det vid statsverkspropositionen
fogade protokollet öfver finansärenden för den 12 januari
1909, att, äfven om beloppet i viss mån framkallats af
särskilda omständigheter (nämligen däri ingående emissionsstämpel
för en särskild bolagsbildning af för våra
förhållanden ovanligt stor omfattning), likväl, särskildt
vid det förhållandet, att från och med år 1909 öfverlåtelsestämpeln
å fondpapper trädt i kraft, stämpelmedlen
för år 1910, i den mån desamma skulle utgå
enligt dittills gällande bestämmelser, kunde beräknas
till ett belopp af 12,500,000 kronor.
1909 års Riksdag beslöt, uppå Eders Kungl. Maj:ts
förslag, en ökad stämpelbeskattning särskildt genom
införande af växelstämpel, och genom nådiga kungörelser
den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse af vissa
paragrafer af förordningen den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften samt i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelafgift vid köp
och byte af fondpapper meddelades bestämmelser om de
nya stämpelsatserna till efterrättelse.
Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya
stämpelskatterna beräknades af Eders Kungl. Maj:t och
Riksdagen till 1,800,000 kronor; och inkomsttiteln i sin
helhet uppfördes i 1910 års riksstat med 14,300,000
kronor.
Vid 1910 års Riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t__
Transport kronor 40,700,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor
en höjning af arfsskatten, hvilken beräknades medföra
en ökad stämpeluppbörd med omkring 2,700,000 kronor.
Sedan Riksdagen i hufvudsak bifallit förslaget till
förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i
stämpelförordningen och nådig förordning i ämnet blifvit
af Eders Kungl. Maj:t utfärdad den 23 april 1910 och
trädt i kraft den 1 maj samma år, blef stämpelskatten
i 1911 års riksstat uppförd med ett till 17,000,000
kronor förhöj dt belopp.
Statskontoret hemställde i underdånigt utlåtande
den 14 december 1910, att denna inkomsttitel måtte i
1912 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.
Såsom ofvan är nämndt, föreslog Eders Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag,
att inkomsttiteln skulle uppdelas i tvenne nya titlar,
arfsskatt och öfriga stämpelmedel. Med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag uppfördes i riksstaten för år 1912
arfsskatt med 6,000,000 kronor och öfriga stämpelmedel
med 11,000,000 kronor eller tillhopa med samma belopp,
hvarmed stämpelmedlen äro uppförda i 1911 års riksstat.
Af hvad statskontoret nu anfört framgår, att efter
år 1906 införda ändringar i stämpelbeskattningen beräknats
skola medföra ökning i den årliga stämpeluppbörden,
uppgående till
från och med den 1 jan. 1909 kr. 500,000: —
» » » » 1 » 1910 ytterligare » 1,800,000: —
» » » » 1 maj » » » 2,700,000: —
tillsammans kronor 5,000,000: —
Antages det finansiella utbytet af de nya stämpelskatterna
hafva motsvarat de vid deras införande gjorda
beräkningarna, befinnas de med hvarandra jämförliga
belopp, hvarmed denna skatt på grund af äldre bestämmelser
— och således utan hänsyn till nyss angifna
poster å tillsammans 5,000,000 kronor — influtit, vara
Transport kronor
11
40,700,000: —
40,700,000: —
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 40,700,000:
år 1907 ......kronor 11,707,520: —
» 1908 ...... » 13,569,483: —
» 1909 ...... )) 11,196,288: —
» 1910...... » 11,767,026: —
Bortser man från år 1908, då, såsom redan
framhållits, undantagsförhållanden i viss mån voro
rådande, visar sig den starka stegringstendens, som
förut utmärkt denna skattetitel, hafva under de senare
årens tryckta konjunkturer upphört. Detta förhållande
rubbas icke i någon högre grad däraf, att under tiden
14 december 1910—13 december 1911, såsom förut
nämnts, influtit ett belopp af 17,117,053 kronor 20 öre,
då däruti de efter år 1907 införda stämpelskatterna
ingå med ett beräknadt belopp af 5,000,000 kronor.
Under sådana förhållanden lärer det icke kunna
ifrågasättas att höja det i riksstaten för år 1912 beräknade
skattebeloppet. Å andra sidan anser statskontoret,
att, då bättre tider nu synas vara att förvänta,
det icke är förenadt med någon risk att bibehålla beloppet
oförändradt. Statskontoret hemställer således, att liksom
statskontoret i det föregående föreslagit i afseende
på arfsskatt, äfven »öfriga stämpelmedel» må i 1913
års riksstat upptagas med enahanda belopp som för
år 1912.»
I öfverensstämmelse med statskontorets sålunda
afgifna förslag har äfven denna inkomsttitel blifvit upptagen
i Kung]. Maj:ts förslag till 1913 års riksstat.
Bevillningsutskottet vill i detta sammanhang erinra
därom, att, genom beslut vid innevarande års riksdag,
den hittills vid upprättandet af skogsafverkningskontrakt
erforderliga stämpelafgiften efter nästa års
ingång icke vidare skall utgå. Det har emellertid
icke låtit sig göra att verkställa en beräkning rörande
den inkomstminskning, som kan väntas blifva en följd
af Riksdagens berörda beslut. Då emellertid titeln__
Transport kronor 40,700,000
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor
»öfriga stämpelmedel» för nästlidet år utvisar en uppbörd,
som med mera än 700,000 kronor öfverstiger den
i Kungl. Maj:ts förslag till 1913 års riksstat beräknade,
Lar utskottet ansett, att förevarande inkomsttitel bör
kunna upptagas till det i berörda förslag beräknade
beloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att öfriga stämpelmedel måtte
för år 1913 beräknas till . . . kronor
6:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen, hvilka vid 1911 års riksdag beräknades
till 62,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna
utgjort
år 1908 ..............kronor
1909 .............. »
1910 .............. »
»
»
eller i medeltal
samt år 1911
för dessa tre år
57,224,921
58,495,400
60,867,455
58,862,592
61,781,435
I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret
beträffande tulluppbörden, bland annat, anfört:
»För januari—november innevarande år hafva,
enligt meddelande från generaltullstyrelsen, de debiterade
tullmedlen utgjort 56,991,455 kronor 83 öre; och skulle
därest uppbörden för innevarande månad blefve lika
med den för december månad nästlidet år eller 4,904,272
kronor 47 öre, för år 1911 uppgå till 61,895,728 kronor
30 öre. _
40,700,000: —
11,000,000: —
Transport kronor 51,700,000:—-
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 51,700,000: —
Tulluppbörden utgjorde |
År 1910. |
År 1911. |
i j Minskning. |
Ökning. |
|||||
Under januari......... |
4,918,958 |
92 |
4,042,827 |
68 |
876,131 |
24 |
|||
» |
februari......... |
4,100,095 |
13 |
4,287,028 |
84 |
— |
— |
186,933 |
71 |
» |
mars............ |
4,873,671 |
91 |
5,325,431 |
45 |
— |
— |
451,759 |
54 |
» |
april ............ |
5,651,563 |
42 |
4,928,510 |
30 |
723,053 |
12 |
— |
_ |
» |
maj ........... |
4,925,199 |
90 |
5,398,131 |
53 |
— |
— |
472,931 |
63 |
» |
juni ............ |
4,366,019 |
65 |
4,585,580 |
13 |
— |
— |
219,540 |
48 |
juli............... |
4,746,640 |
57 |
4,742,624 |
47 |
4,016 |
10 |
— |
_ |
|
» |
augusti......... |
4,931,233 |
80 |
5,401,162 |
42 |
— |
— |
469,928 |
62 |
september...... |
6,155,037 |
50 |
5,812,099 |
41 |
342,938 |
09 |
_ |
_ |
|
» |
oktober ........ |
6,109,522 |
02 |
5,956,332 |
46 |
153,189 |
56 |
_ |
_ |
» |
november...... |
5,977,440 |
32 |
6,511,747 |
14 |
- f |
534,306 |
82 |
|
» |
december...... |
4,904,272 |
47 |
— |
— |
- 1 |
-1 |
- '' |
Häraf framgår, att tulluppbörden under innevarande
år på det kela företett en obetydlig stegring,
medan densamma vissa månader högst betydligt understigit
uppbörden under motsvarande månader nästlidet år.
Bevillningsutskottet vid årets riksdag anförde i
fråga om den nya tulltaxa, som Riksdagen antagit, och
som sedermera, jämlikt nådiga förordningen den 9 juli
1911, trädt i kraft från och med den 1 innevarande
månad:
''Huruvida någon mera afsevärd förändring i tulluppbörden
häraf kan vara att vänta, torde, särskildt i
betraktande däraf, att tullförhöjningarna lära vara ägnade
att i någon mån minska importen af de varor, som däraf
drabbas, svårligen för närvarande kunna afgöras.’
Under dessa förhållanden vågar icke statskontoret
föreslå någon förhöjning i inkomsttiteln, som i riksstaten
för år 1912 är upptagen till 62,000,000 kronor, men
anser å andra sidan med hänsyn till de förbättrade
konjunkturerna, att tullmedlen för år 1913 böra kunna
beräknas till samma belopp, hvilket därför uppförts i
bifogade förslagstabell.»
Transport kronor 51,700,000: —
15
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 51,700,000: —
Såsom af förut om förmälda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden framgår, liar, vid detta ärendes föredragning
inför Kungl. Maj:t, chefen för finansdepartementet
anfört följande:
»Statskontoret har beräknat tullmedlen för år 1913
till 62,000,000 kronor eller samma belopp, med hvilket
denna inkomsttitel är uppförd i riksstaten för år 1912.
Härvid har ämbetsverket räknat med den om ock obetydliga
stegring, som tulluppbörden företett under de
11 första månaderna år 1911 i jämförelse med samma
månader 1910.
Uppgifter om de debiterade tullmedlen föreligga
nu jämväl för december månad 1911. De utgöra lör
nämnda månad 4,785,622 kronor 81 öre och för hela
året 1911 61,778,285 kronor 41 öre eller 118,629 kronor
80 öre mera än år 1910, då de debiterade tullmedlen
utgjorde 61,659,655 kronor 61 öre. Då tullmedlen i
1911 års riksstat beräknats till 60,000,000 kronor, utvisar
denna inkomsttitel ett öfverskott af 1,778,285
kronor 41 öre.
Med hänsyn därtill att tullinkomsterna år 1911
faktiskt öfverstigit motsvarande inkomster under år 1910,
lära under eljest enahanda förhållanden lika starka skäl
för deras uppförande med 62,000,000 kronor få anses
förefinnas nu som för ett år sedan, och då några nya
faktorer, som kunna förväntas inverka på frågan, efter
det att sistlidna års Riksdag beräknade berörda inkomstbelopp,
icke lära hafva tillkommit, har jag i likhet
med statskontoret ansett mig kunna upptaga förevarande
inkomsttitel med oförändradt belopp, 62,000,000 kronor.»
Utskottet får med afseende å denna inkomsttitel
erinra därom, att Riksdagen innevarande år, bland annat,
beslutat nedsätta tullen å fläsk, andra slag, från
20 till 12 öre per kilogram, en nedsättning, som efter
beräkning af 1911 års importsiffror medför en inkomstminskning
af omkring 160,000 kronor för år.
Transport kronor 51,700,000: —
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 51,700,000: —
Då utskottet emellertid icke kunnat finna denna
väntade inkomstminskning likasom icke heller de i
fiffigt af innevarande års Riksdag beslutade ändringar
i gällande tullsatser, vara af någon afsevärd betydelse
vid beräknandet af de under år 1913 inflytande tullmedlen
och då utskottet i fiffigt icke haft anledning
till erinran mot det i förslaget till 1913 års riksstat för
denna inkomsttitel upptagna beloppet,
hemställer utskottet,
att tullmedlen måtte för år 1913
beräknas till..........kronor 62,000,000: —
7:o.
Bränn vinstillverkningsskatten.
Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade
skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under
nedannämnda år utgjort:
år 1906 ...........
„ 1907 ............
„ 1908 ...........
„ 1909 ............
„ 1910 ..............
eller i medeltal för dessa fem år
liter 39,822,435
„ 41,316,201
„ 40,519,377
„ 40,355,244
„ 39,221,751
„ 40,247,002
Medeltalet för femårsperioden 1905—1909 uteiorde
40,107,175 liter. J
Enligt hvad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat,
har tillverkningen under år 1911 uppgått till
37,374,028 liter och under de fyra första månaderna af
år 1912 till 17,811,591 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets
nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt öfver
femårsperioden 1906—1910:
Transport kronor 113,700,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48. 17
Transport kronor 113,700,000: —
Influten skatt. |
Restitution för |
Statsverket behållet. |
||
denatureradt brännvin. |
för högt erlagd |
|||
år 1906 |
27,156,221 |
2,719,962 |
1,002 |
24,435,257 |
» 1907 |
26,575,367 |
2,770,178 |
13,309 |
23,791,880 |
» 1908 |
24,458,555 |
3,078,698 |
18,242 |
21,361,615 |
» 1909 |
22,486,704 |
3,317,840 |
5,844 |
19,163,020! |
» 1910 |
24,413,892 |
2,770,082 |
11,307 |
21,632,503 | |
Enligt åt utskottet inhämtade upplysningar belöpte
sig skatten under år 1911 till 24,379,685 kronor
och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift
för denatureradt brännvin med 2,556,506 kronor,
i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna
skattetitel — frånsedt nu ej känd restitution af för högt
erlagd skatt — under år 1911 utgjorde 21,823,179
kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren
1908—1910 uppgått till 20,719,046 kronor.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse den 13 december
1911 har statskontoret erinrat, att för åren 1904 och
1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor,
men att. då densamma under dessa år icke influtit med
så höga belopp, titeln i riksstaten för år 1906 nedsatts
till 24,000,000 kronor samt för åren 1907 och 1908 till
23,500,000 kronor. I 1909 års riksstat hade inkomsttiteln
ånyo uppförts med 24,000,000 kronor, hvilken
beräkning bestämts af det höga belopp, hvarmed skatten
influtit under åren 1906 och 1907. Emellertid hade
1908 års uppbörd utvisat en afgjord nedgång, och statskontoret
hade därför funnit förhållandena kräfva en
nedsättning, hvadan ämbetsverket hemställt, att titeln i
1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000 kronor.
Med anledning däraf att ifrågavarande skatt under
åren 1904—1907 icke uppgått till högre belopp än i
Transport kronor 113,700,000: —
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 40 höft. (Nr 48.) 8
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 113,700,000:
medeltal 22,932,994 kronor, hade emellertid Kung!.
Maj:t ansett försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel
ej beräknades till högre belopp än 23,000,000 kronor,
och Riksdagen hade ansett, att den sänkning, som statsverkets
behållna inkomst å ifrågavarande inkomsttitel
under åren 1907—1908 utvisat, borde föranleda, att
beräkningen af inkomsttitelns belopp för år 1910 ytterligare
sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000
kronor.
Statskontoret erinrade vidare, hurusom ämbetsverket
i skrifvelse den 14 december 1909 med förslagtill
statsinkomsternas beräkning för år 1911 framhållit,
att den starka nedgången under år 1909 sannolikt härrörde
från de förhållanden, som stode i samband med
storstrejken, och syntes sålunda endast få tillskrifvas
ett öfvergående inflytande. Ehuru inkomsttiteln i medeltal
under treårsperioden 1906—1908 utgjort 23,196,251
kronor mot 22,843,017 kronor i medeltal under åren
1904—1908 hade statskontoret med hänsyn till den
stora osäkerhet, som alltid visat sig vidlåda denna titels
beräkning, dock funnit sig böra hemställa om en nedsättning
däri till 22,000,000 kronor. Med detta belopp
hade också Kungl. Maj:t uppfört denna skattetitel i förslaget
till riksstat för år 1911, men Riksdagen hade,
med hänsyn till den nedgående tendensen hos titelns
afkastning, funnit försiktigheten kräfva, att någon, om
ock mindre jämkning nedåt gjordes i nämnda beräkning
och därför uppfört brännvinstillverkningsskatten
i 1911 års riksstat med ett belopp af 21,800,000 kronor.
1 sin underdåniga skrifvelse den 14 december
1910 hade statskontoret därefter anfört, att ofvan åberopade
siffror för åren 1909 och 1910 synts hafva
konstaterat, att 1909 års nedgång betingats af tidiälliga
omständigheter, men att äfven om verkningarna af de
senaste årens depression för det dåvarande finge anses
vara på väg att minskas, statskontoret likväl ansett en
nedsättning i beräkningen af denna skattetitel vara af__
Transport kronor 113,700,000
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 113,700,000:—
vunnen erfarenhet betingad; och hade statskontoret på
den grund hemställt om dess upptagande i 1912 års
stat med 21,000,000 kronor.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den
13 januari 1911 hade chefen för finansdepartementet
anfört, att den af statskontoret ifrågasatta minskningen
synts honom vara något mera omfattande, än af omständigheterna
nödvändiggjorts. En allmän tendens
till nedgång hade visserligen gjort sig gällande vid
denna inkomsttitel, men då i allt fäll densamma under
år 1910, enligt hvad då vore kändt, gifvit eu nettouppbörd
af 21,732,000 kronor, hade det icke synts behöflig!
att för år 1912 beräkna densamma lägre än till
21,500,000 kronor.
Detta belopp hade äfven på Kungl. Maj:ts förslag
blifvit af Riksdagen i 1912 år riksstat uppfördt.
I sin den 13 december 1911 dagteckuade, förut
åberopade skrifvelse har statskontoret anfört, att, ehuru
den anmärkningsvärdt jämna minskningen i brännvinstillverkningen
allt sedan år 1907 manade till försiktighet
vid beräkning af ifrågavarande skatteinkomst, man
likväl syntes med hänsyn till de under år 1910 influtna
och år 1911 inflytande skattebeloppen, kunna i riksstaten
för år 1913 uppföra skattetiteln med oförändradt
belopp, 21,500,000 kronor.
Med detta belopp har äfven inkomsttiteln ifråga
upptagits i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1913.
Med hänsyn till den nedåtgående tendens, som
under de senare åren otvetydigt karaktäriserar denna
inkomsttitel, har utskottet funnit försiktigheten kräfva,
att någon om ock obetydlig jämkning nedåt vidtages
i den af Kungl. Maj:t följda beräkningen, och hemställer
utskottet alltså,
att bränvinstillverkningsskatten
måtte för år 1913 beräknas till kronor 21,300,000: —
Transport kronor 135,000,000: —
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 135,000,000:
8:o.
Sockerskatten.
I sin förut berörda skrifvelse anför statskontoret
beträffande sockerskatten följande:
»Enligt den af 1905 års lagtima Riksdag antagna
beskattning af socker skulle för allt socker, som efter
den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit
infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas
en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som
till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt
tulltaxan. 1908 års Riksdag höjde emellertid skattesatsen
för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till 15 Va
öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
år 1900—1901 .
„ 1901—1902 .
„ 1902—1903 .
„ 1903—1904 .
„ 1904—1905 .
„ 1905—1906 .
„ 1907
„ 1908
„ 1909
„ 1910
råsocker |
100,999 |
ton. |
11 |
106,004 |
11 |
11 |
107,681 |
11 |
n |
110,824 |
11 |
11 |
108,530 |
11 |
ii |
118,494 |
11 |
raffinad |
117,525 |
11 |
11 |
116,686 |
11 |
11 |
99,726 |
11 |
11 |
116,826 |
11 |
Skatten beräknades i 1911 års riksstat till 19,000,000
kronor, och med hänsyn därtill att komsumtionens stegringstendens
icke syntes vara fullt så stark, som vid
föregående beräkningar antagits, ansåg sig statskontoret
i sin underdåniga skrifvelse den 14 december 1910
icke kunna föreslå någon förhöjning för år 1912, ehuru__
Transport kronor 135,000,000
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 135,000,000: —
skatten under nämnda år skulle utgå efter eu skattesats,
som vore ta öre högre än under åren 1909—
1911. Skatten blef också sedermera i 1912 års riksstat
uppförd med oförändrad t belopp, 19,000,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hafva
till fritt bruk utlämnats 116,918,661 kilogram. Om under
innevarande månad utlämnas lika mycket som under
december månad nästlidet år eller 10,708,130 kilogram,
skulle sammanlagda kvantiteten af till fritt bruk underår
1911 utlämnadt socker uppgå till 127,626,791 kilogram.
Den debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads slut utgjort
17,419,822 kronor 60 öre. Förutsatt, att under
innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,591,089 kronor 92 öre, skulle årets uppbörd kunna
beräknas till 19,010,912 kronor 52 öre.
Om man för år 1913 beräknar samma sockerkonsumtion,
som bär ofvan angifvits för innevarande år,
eller 127,626,791 kilogram, skulle skattebeloppet efter
16 öre per kilogram uppgå till 20,420,286 kronor 56 öre.
Emellertid är en lägre skattesats af endast 13 öre per
kilogram ännu under år 1913 medgifven för sockerfabriken
i Lidköping med en tillverkning af något öfver
8.000. 000. kilogram. Med hänsyn härtill har statskontoret
i bifogade tabell upptagit sockerskatten till
20.000. 000 kronor.)''
I denna beräkning har Kung! Maj:t icke föreslagit
någon förändring.
Bevillningsutskottet, som inhämtat, att sockerskatten,
hvilken i budgeten ingår med det debiterade
beloppet, under år 1911 debiterats med 18,560,333 kronor,
har icke funnit anledning- till erinran mot den föreslagna
beräkningen och hemställer alltså,
att sockerskatten måtte för år
1913 beräknas till ......kronor 20,000,000: ---
Transport kronor 155,000,000:"LT
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 155,000,000: —
9:o.
Punschskatten.
Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i
1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års Riksdag en särskild stämpelafgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats
äfven för arrak och rom, höjdes beräkningen af denna
inkomsttitel för år 1907 till 1,500,000 kronor, men
sänktes för år 1908 till 1,450,000 kronor. Från och
med år 1909 har denna skatt varit i riksstaten upptagen
till 1,500,000 kronor.
Skatten har influtit med:
år 1908 ..............kronor 1,593,012: —
» 1909 .............. )> 1,559,721: —
» 1910.............. » 1,693,655: —
eller i medeltal för dessa tre år » 1,615,463: —
samt år 1911........... » 1,743,515: —
I förut berörda skrifvelse har statskontoret be -
träffande denna inkomsttitel, bland annat anfört:
»Under tiden januari—13 december innevarande år
har punschstämpelafgift influtit med 1,617,399 kronor 87
öre. Under förutsättning att under återstående delen af
innevarande månad skulle inflyta dylik afgift till lika
belopp som under samma tid nästföregående år eller
99,292 kronor 79 öre, skulle årets punschstämpeluppbörd
kunna beräknas till 1,716.692 kronor 66 öre.
På grund af denna inkomsttitels jämna stigning
föreslår statskontoret, att densamma må i 1913 års riksstat
upptagas med ett till 1,700,000 kronor förhöjdt
belopp.»
Transport kronor 155,000,000:
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 155,000,000: *—
1 öfverensstämmelse med statskontorets hemställan
har inkomsttiteln i förslaget till riksstat för år 1913
upptagits med ett till 1,700,000 kronor förhöjdt belopp.
Utskottet, som icke har något att däremot erinra,
hemställer,
att stämpelafgiften för försäljning
af punsch, arrak och rom för år
1913 beräknas till ......kronor 1,700,000: —
10:o.
Maltskatten.
Denna skatt har influtit med
år 1908...............kronor 2,923,276: —
» 1909............... » 2,893,311: —
» 1910............... » 5,369,027: —
År 1911 har denna skatt uppgått till 5,305,824
kronor, hvaraf dock restituerats 241,915 kronor, i följd
hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel
för sistnämnda år utgjorde 5,063,909 kronor.
Statskontoret har i sin förenämnda skrifvelse den
13 december 1911, bland annat, anfört följande:
»Enligt 1909 års Riksdags beslut höjdes skattesatsen
för hvarje vid skattepliktigt bryggeri vid tillverkning
af maltdrycker användt kilogram malt till 23
öre, dock att för de första under tillverkningsåret afverkade
100,000 kilogrammen skulle utgöras endast 17
öre för kilogram och för de nästa 100,000 kilogrammen
20 öre för kilogram. Med anledning af denna skattesatsförhöjning
uppfördes maltskatten i 1910 års riksstat med
6,400,000 kronor.
1 sitt den 14 december 1909 afgifna underdåniga
utlåtande angående inkomstberäkning för år 1911 yttrade
statskontoret, att skatten visserligen under år 1909
lämnade ett, med hänsyn därtill att skatteförhöjningen
Transport kronor 156,700,000: —
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 156,700,000: —
trädde i kraft den 1 oktober nämnda år, synnerligen
otillfredsställande resultat, men att detta förhållande
syntes äga sin direkta förklaringsgrund i det ekonomiska
läget under detta år och alltså vore af öfvergående
natur. Statskontoret ansåg sig därför sakna
skäl föreslå någon rubbning i den vid skatteförhöjningen
godkända beräkningen, utan hemställde, att ifrågavarande
inkomsttitel måtte i 1911 års riksstat upptagas med
oförändradt belopp.
Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll
öfver finansärenden för den 14 januari 1910 inhämtas,
att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning
inför Eders Kungl. Maj:t — efter omförmälande
af statskontorets ofvanberörda hemställan — vidare anfört,
bland annat, att försiktigheten syntes bjuda att
något sänka denna beräkning, enär det ville synas,
som om en mera allmän sänkning i konsumtionen af
malt- och andra sprithaltiga drycker gjorde sig gällande.
Utan åsidosättande af nödig försiktighet syntes dock
nedsättningen i beräkningen af maltskattens afkastning
kunna begränsas till omkring tio procent af maltskattens
för år 1910 beräknade belopp. Enligt departementschefens
hemställan blef för den skull skatten i Eders
Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1911 upptagen
med 5,800,000 kronor, och Riksdagen gjorde däri ingen
ändring.
På grund af det belopp, hvartill, enligt gjorda
beräkningar, maltskatten kunde antagas uppgå för år
1910 ansåg statskontoret i sitt den 14 december 1910
afgifna underdåniga utlåtande en nedsättning i denna
titels beräkning vara af förhållandena betingad och
hemställde förty om dess upptagande i 1912 års riksstat
med 5,000,000 kronor, hvilket förslag af Eders
Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändes.
Under januari—november innevarande år har maltskatten
blifvit debiterad med 4,934,806 kronor 95 öre,
och om skatten komme att under december månad debiteras
med enahanda belopp som under samma månad
Transport kronor 156,700,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
25
Transport kronor 156,700,000: —
1910 eller 380,838 kronor 69 öre, skulle årets uppbörd
kunna beräknas komma att utgöra 5,315,645 kronor
64 öre.
Enligt uppgifter, inkomna från Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i länen, liar emellertid skattebeloppet
för den malt, som under tillverkningsåret den 1 oktober
1910—1 oktober 1911 användts till svagdricka, för
hvilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom. i Eders
Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker den 7 augusti 1907,
sådan samma § lyder enligt nådiga förordningen den
20 augusti 1909, äga att erhålla restitution, uppgått
till sammanlagdt 241,646 kronor 47 öre. Om från ofvannämnda
5,315,645 kronor 64 öre dragés restitutionssumman
241,646 kronor 47 öre, uppkommer det belopp
af 5,073,999 kronor 17 öre, hvartill maltskatten
kan beräknas uppgå för år 1911.
Statskontoret hemställer om skattetitelns upptagande
i 1913 års riksstat med oförändradt belopp,
5,000,000 kronor.»
Med detta belopp har ock titeln blifvit i föi-slaget
till riksstat för år 1913 upptagen.
Bevillningsutskottet, som icke har något att erinra
mot beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel, hemställer
alltså,
att maltskatten måtte för år
1913 beräknas till..................... kronor 5,000,000: —
I det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till riksstat
för år 1913 äro samtliga nu behandlade bevillningar
tillika med inkomsttiteln mantalspenningar uppförda under
rubriken A. Egentliga statsinkomster, skatter.
Under förutsättning att Riksdagen godkänner bevillningsutskottets
förslag till beräkning af ofvan behandlade
bevillningar och under förutsättning tillika att
inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppföres med
det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 825,000 kronor,
Transpoi-t kronor 161,700,000: —
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 40 käft. (Nr 48.) 4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 161,700,000: —
kommer totalsumman under berörda rubrik skatter i
den af Riksdagen beslutade riksstaten att uppgå till
162,525,000 kronor.
ll:o.
Postmedlen.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1913
återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets
inkomster under rubriken »B. Inkomster af
statens produktiva fonder, statens affärsverksamhet».
Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra utförts
öfverskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnad,
och postmedlen upptagas alltså numera i riksstaten
till beräknad nettoinkomst och icke, såsom före
år 1912 varit fallet till beräknad bruttoinkomst.
I ofvan åberopade skrifvelse har statskontoret i
fråga om postverkets inkomster och driftkostnad för år
1913 anfört följande:
»Enligt hvad statskontoret inhämtat har generalpoststyrelsen
i det förslag till inkomstberäkning och
stat för driftkostnaden, som bör till nästkommande Riksdags
pröfning öfverlämnas, beräknat bruttoinkomsten af
postmedlen för år 1913 till 25,610,000 kronor. I sin
underdåniga skrifvelse den 7 nästlidne november har
styrelsen till stöd för denna beräkning anfört följande.
''Postverkets inkomster vid postanstalterna i riket
för de tre första kvartalen 1911 hafva utgjort i rundt
tal 16,539,800 kronor.
Motsvarande inkomster för de tre första kvartalen
ar 1910 uppgingo till 15,322,400 kronor. Ökningen
för år 1911 utgör således 1,217,400 kronor eller 7.95
procent.
Inkomsterna vid postanstalterna under 4:de kvartalet
1910 utgjorde 5,800,800 kronor. Med nyssberörda
ökning af 7.9 5 procent skulle inkomsterna för 4:de
Transport kronor 161,700,000:
27
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 161,700,000: —
kvartalet 1911 komma att uppgå till 6,262,000 kronor
och postanstalternas inkomster för hela år 1911 utgöra
22,801,800 kronor.
Det finnes för närvarande icke någon anledning
befara, att icke berörda inkomster komma att uppgå
till sistnämnda belopp. Men denna ovanligt stora stegring
i jämförelse med postanstalternas inkomster för
år 1910, eller med 1,499,100 kronor, har till en ej
oväsentlig del föranledts däraf att under år 1911 i poströrelsen
utsläppts frankotecken af nya typer. Erfarenheten
har nämligen visat, att samlare af eller handlande
med frimärken, såväl i in- som i utlandet, genast
efter utgifvandet af nya frankotecken, för andra ändamål
än frankering af försändelser, förskaffa sig sådana
frankotecken. Att med tillförlitlighet angifva det belopp,
som af denna orsak tillflyter postkassan, låter sig
gifvetvis icke göra, men man torde icke beräkna för
högt, om man antager att härigenom för år 1911 uppkommit
en vinst af omkring 100,000 kronor. Denna
summa bör följaktligen icke tagas i beräkning vid kalkyleringen
af postverkets inkomster för de följande
åren, 1912 och 1913.
Inkomsterna vid postanstalterna kunna, såsom ofvan
nämnts, för år 1911 beräknas utgöra kr. 22,801,800: —
Om härtill läggas de direkt till
hufvudpostkassan ingående hyresafgifter
för uthyrda lägenheter i postverkets
fastigheter i Stockholm m. m. » 24,400: —
portoandelar af vissa utrikes försändelser
.............» 496,100: —
samt postverkets öfriga inkomster
till.................» 120,700: —
erhålles en slutsumma af kr. 23,443,000: —
eller i rundt tal 23,440,000 kronor, hvartill postverkets
samtliga inkomster för år 1911 torde kunna beräknas
uppgå. °) _
Transport kronor 161,700 000: —
*) Enligt af utskottet inhämtad upplysning hafva postverkets inkomster under år 1911 uppgått
till 23 2150,148 kronor.
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 161,700,000: —
Hela den sålunda beräknade inkomstsumman för
år 1911, kronor 23,440,000, bör emellertid icke, såsom
förut nämnts, läggas till grund för beräkningen af inkomsterna
för åren 1912 och 1913, utan bör för sådant
ändamål 1911 års inkomstsumma minskas med det tillfälliga
inkomstbelopp af 100,000 kronor, som uppstått
därigenom att under år 1911 utsläppts frankotecken af
nya typer, och sålunda sättas till 23,340,000 kronor.
Samtliga inkomsterna för år 1910 utgjorde i rundt
tal 21,900,000 kronor, ökningen för år 1911 i förhållande
till nästföregående år blifver — med en inkomstsumma
för 1911 af 23,340,000 kronor — sålunda
1,440,000 kronor eller 6.5 8 procent.
Då det emellertid gifvetvis icke kan påräknas att
postverkets inkomster år efter år skola ökas med samma
höga procenttal, oafsedt till hvilket belopp inkomsterna
uppgå under det år, som ligger till grund för beräkningen
af procentökningen, och då en höjning eller sänkning
af rörelsen med allenast 1 procent på ett belopp af
23,000,000 kronor åstadkommer en skillnad af 230,000
kronor, synes ej lämpligt att beräkna postverkets inkomster
för åren 1912 och 1913 allenast efter procentökningen
för år 1911 i förhållande till år 1910. Försiktigheten
torde också bjuda att nu icke kalkylera inkomsterna
högre än hvartill de äfven under mindre
gynnsamma förhållanden kunna anses komma att uppgå.
Generalpoststyrelsen anser således, att inkomsterna för
åren 1912 och 1913 böra beräknas något lägre än af
medeltalet af procentökningen under de senast förflutna
fem åren framgår.
Ökningen af postverkets inkomster för hvart och
ett af dessa år i jämförelse med nästföregående år har
utgjort:
för år 1906 ..........6.13 %
» » 1907 .......... 6.5 6 %
» » 1908 .......... 1.15 %
» » 1909 .......... 5.51 %
D )> 1910..........4.45 %
Transport kronor 161,700,000: —
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 161,700,000: —
Sammanlagda procenttalen af inkomstökningen för
åren 1906—1910 uppgå således till 23.80 procent, hvilket
per år utgör 4.7 6 procent.
Med hänsyn till hvad ofvan nämnts torde den
beräknade ökningsprocenten böra sättas till 4.7 5 för
hvartdera af åren 1912 och 1913.
Med denna ökningsprocent, 4.7 5, skulle postverkets
inkomster kunna beräknas uppgå:
för år 1912 till.....kronor 24,448,600: —
och för år 1913 till . . )) 25,609,900: —
eller i rundt tal 25,610,000 kronor.
I den sålunda för år 1913 beräknade inkomstsumman
25,610,000 kronor torde äfven kunna anses inräknade
de sportelandelar, som för samma år skola
redovisas till postverket, helst som uti här ofvan lämnade
uppgifter angående postanstalternas inkomster under år
1911 jämväl ingå de postverket för året tillkommande
sportelandelar.’
Enligt hvad statskontoret vidare inhämtat, hafva
verkets driftkostnader för år 1913 beräknats uppgå till
23,100,000 kronor; och hemställer statskontoret i anslutning
härtill, att postverket må i 1913 års riksstat upptagas
på följande sätt:
Postverket: in
komster,
bevillning
......kronor 25,610,000: —
driftkostnad . . )) 23,100,000: —
öfverskott................ 2,510,000:—»
I sitt anförande till ofvan åberopade statsrådsprotokoll
öfver finansärenden har chefen för finansdepartementet
framhållit, att den, såsom det vill synas,
fortfarande uppåtgående och i hvarje fall fasta ekonomiska
konjunkturen utan tvifvel kunde fullt motivera
en gynnsammare beräkning af, bland annat, postverkets
bruttoinkomster och att departementschefen icke heller
beträffande det af statskontoret i sådant hänseende
ifrågasatta beloppet haft någon anledning till erinran.
Transport kronor 161,700,000: —
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.
Transport kronor 161,700,000: —
Till samma statsrådsprotokoll har chefen för
finansdepartementet vidare anfört följande:
»Postverkets driftkostnader för år 1913 hafva af
statskontoret efter inhämtade upplysningar beräknats
till 23,100,000 kronor, i följd hvaraf statskontoret upptagit
det för statsregleringen beräkneliga öfverskottet
till 2,510,000 kronor.
Chefen för civildepartementet har emellertid meddelat
mig, att det är hans afsikt att framdeles denna
dag göra underdånig hemställan därom, att Eders Kungl.
Maj:t måtte i särskild proposition föreslå Riksdagen att
till driftkostnad för postverket under år 1913 anvisa
23,217,300 kronor. Då jag beräknat bruttoinkomsterna
af verket för samma år till 25,610,000 kronor, skulle
i riksstaten såsom inkomst från postverket upptagas
2,392,700 kronor.»
I öfverensstämmelse med chefens för finansdepartementet
nyssberörda uttalande blefvo postverkets beräknade
såväl brutto- som nettoinkomster och driftskostnad
upptagna i förslaget till 1913 års riksstat.
Under erinran därom att Riksdagen på Kungl.
Maj:ts framställning numera anvisat ett belopp af
23,217,300 kronor till driftkostnad för postverket under
år 1913, får utskottet, som icke har något att anmärka
beträffande beräknandet af postverkets bruttoinkomster
för år 1913 till ofvan angifna belopp, hemställa,
a) att postverkets bruttoinkomster
måtte för år 1913 beräknas till
25,610,000 kronor, samt
b) att öfverskottet mellan be
rörda
inkomster och driftkostnaden
måtte i följd häraf i samma års riksstat
upptagas till ..................... kronor 2,392,700: —
Summa kronor 164,092,700: —.
Stockholm den 25 maj 1912.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1912.