Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom til] Riksdagens kansli den 10 maj 1912 kl. 9 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning med särskilda bestämmelser angående beskattning
af socker, som under december månad år 1912
efter anmälan af svenska sockerfabriksaktiebolaget utlämnas
till fritt bruk.

Genom proposition, nr 196, af den 12 april 1912, hvilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande af
hvad som linnes anfördt i det vid Kungl. Maj:ts proposition, nr 195,
med förslag till ändrad lydelse af vissa delar af gällande förordning
med tulltaxa för inkommande varor fogade protokoll öfver finansärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga, att gälla från dagen
för utfärdandet, följande

Förslag

till

Förordning med särskilda bestämmelser angående beskattning af socker, som
under december månad år 1912 efter anmälan af svenska sockerfabriksaktiebolaget
utlämnas till fritt bruk.

För allt inom riket tillverkadt skattepliktigt socker, som utöfver
ett belopp af 9 miljoner kilogram under december månad år 1912 efter
anmälan af svenska sockerfabriksaktiebolaget utlämnas till fritt bruk,
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 31 höft. (Nr 35—36.) 1

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

skall erläggas utöfver den å sockret eljes belöpande sockerskatten, i den
ordning Konungen närmare bestämmer, en särskild tilläggsskatt med
Vä öre för hvarje kilogram.

Beträffande hvad chefen för finansdepartementet anfört till stöd
för nu återgifna förslag tillåter sig utskottet hänvisa till det af departementschefen
åberopade, vid propositionen nr 195 fogade statsrådsprotokollet
(sid. 36—42).

I anledning af kung!, proposition den 13 januari 1908 beslutade
samma års Riksdag vidtaga sådan ändring i fråga om sockerbeskattningen,
att — med visst undantag — för allt socker, som inom landet
tillverkades eller dit infördes, skulle vid sockrets utlämnande till fritt
bruk erläggas skatt med 16 öre för hvarje kilogram, dock att skatten
skulle utgöra intill 1911 års utgång endast 15 öre och därefter intill 1912
års utgång 15,5 öre, allt för ett kilogram räknadt. Enligt statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 17 februari 1911 anförde dåvarande
statsrådet och chefen för finansdepartementet, vid föredragning inför
Kungl. Maj:t af frågan om den af sockerskattens höjning betingade förändringen
af tullsatserna å socker samt hvad härmed stod i samband,
bland annat, att han ansåge sig icke böra underlåta att fästa Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet därå, att, då det redan vore kändt, att skatten
å socker komme att höjas från och med den 1 januari 1912, man
kunde befara, att anmälan af socker till beskattning dessförinnan
skulle komma att göras i större omfattning, än af det ordinarie dagsbehofvet
påkallades, och att alltså staten skulle komma att gå förlustig
beräknad inkomst af skatten. Det skulle under sådana förhållanden
kunna sättas i fråga att vidtaga särskilda åtgärder till förekommande
af ett sådant utnyttjande af situationen till statens skada.
Då departementschefen emellertid från svenska sockerfabriksaktiebolaget,
som vore innehafvare af alla de sockerfabriker i riket, som
vore berörda af ifrågavarande skatteförhöjning, fått mottaga en af
bolagets styrelse beslutad förklaring, att bolaget hade för afsikt att icke
före 1911 års utgång till beskattning anmäla mera socker, än som motsvarade
ordinarie dagsbehofvet vid den tiden, funne departementschefen
anledning saknas att vidtaga några sådana åtgärder. Med anledning
häraf yttrade Riksdagen i skrifvelse den 22 april 1911, att Riksdagen,
som naturligen förutsatte, att äfven med hänsyn till den höjning af
sockerskatten, som skulle inträda den 1 januari 1913, åtgärder komme
att vidtagas för tryggande af statens härmed förbundna skatteintresse,

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

emellertid föreställde sig, att därvid från Knngl. Maj:ts sida komme att
ägnas närmare uppmärksamhet äfven åt de möjligheter, som kunde
erbjuda sig för att oberoende af sockerfabriksaktiebolagets medverkan
trygga statsverkets berättigade intresse i förevarande hänseende.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, som sålunda tillkommit
i syfte att trygga statens rätt vid den med nästkommande års
ingång inträdande skatteförhöjningen och som närmast föranledts
af Riksdagens ofvan anförda uttalande, synes bevillningsutskottet
väl ägnadt att tjäna det med detsamma afsedda ändamålet och har icke
gifvit anledning till anmärkning från utskottets sida.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr 196,
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 maj 1912.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Herr friherre G. J. Beck-Friis har anhållit få antecknadt, att lian
icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.