Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
1
Nr 31.
Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1912 kl. 5 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af tullen
å fläsk.
(l:a Afd.)
I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 150, som hänvisats till
bevillningsutskottet, har herr Eriksson i Grängesberg föreslagit, »att Riksdagen
måtte besluta borttaga tullen å fläsk, rökt och andra slag. (Nr 55
och 56 i 1910 års tulltaxa.)»
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för detta sitt förslag
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Med erinran, att de nuvarande tullsatserna å fläsk utgöra 30 öre för
rökt fläsk och 20 öre för fläsk, andra slag, allt per kilogram, vill utskottet
till en början lämna en kortfattad historik öfver fläsktullen.
Genom beslut af 1888 års Riksdag åsattes den då tullfria artikeln Historik,
fläsk tullsatser till belopp af 25 öre per kilogram för rökt fläsk och 20
öre per kilogram för fläsk, andra slag.
Såsom hufvudsakligt skäl för införande af tull å nämnda artikel åberopade
bevillningsutskottet vid berörda riksdag, att nedgången i priset å
spannmål hade hänvisat jordbrukarna till ladugårdsskötsel och att en tull
å fläsk visat sig erforderlig för skyddandet af den inhemska svinafveln,
hvilken vore en viktig förvärfskälla särskildt för de mindre jordbrukarna.
Vidare framhöll utskottet, att skilda tullsatser borde tillämpas för rökt
fläsk, å ena sidan, och annat fläsk, å andra sidan, enär det rökta fläsket
vore dyrbarare.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 28 höft. (Nr 31.)
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Efter 1888 års riksdag har frågan om upphäfvande, höjning och nedsättande
af tullen å fläsk vid upprepade tillfallen varit föremål för Riksdagens
pröfning.
Vid 1890 och 1891 års riksdagar förelågo sålunda af enskilda motionärer
framburna förslag att borttaga, respektive nedsätta tullen å fläsk,
andra slag, hvarjämte vid sistnämnda års riksdag dylika förslag väcktes
jämväl beträffande tullen å rökt fläsk.
Såsom skäl för borttagande eller nedsättande af tullen å fläsk, andra
slag, den egentliga importartikeln, framhölls att tullen i fråga vore eu
lifsmedelstull, hvilken nästan uteslutande drabbade den kroppsarbetande
befolkningen, för hvilken det amerikanska fläsket, i vissa trakter, vore
oumbärligt, att tullen ej inverkade på priset å den inom landet producerade
varan utan endast höjde priset på den importerade nödvändighetsartikeln,
att svinafvelns utveckling inom landet icke vore att tillskrifva
den å fläsk åsätta tullen, enär denna näringsgren nått en rask utveckling
äfven utan dylikt skydd, samt att det vore en nationalekonomisk vinst,
om en del af den inhemska fläskkonsumtionen tillgodosåges från Amerika
och det svenska fläsket i stället vunne afsättning till högre pris å utländsk
marknad. Mot upphäfvande eller nedsättande af fläsktullen anfördes, att
en dylik åtgärd skulle alltför kännbart beröra en af jordbrukets viktigaste
binäringar, särskild! för mindre hemmansägare och jordlöpare, att tullsatsen
vore af betydelse för mejerihandteringen, hvars eljest värdelösa affallsprodukter
funne användning vid svinuppfödning, att det amerikanska
fläsket icke vore lämpligare för kroppsarbetarna än det svenska fläsket, att
de inhemska svinslakterierna, i mån af utveckling, med all sannolikhet
skulle kunna erbjuda allmänheten en med amerikanskt fläsk jämnställd inhemsk
kvalitet till billigare pris än den utländska varan, samt att det inhemska
fläsket vid vissa tillfällen icke kunde exporteras tillföljd af låga
pris å den engelska marknaden. Hvad särskildt det rökta fläsket beträffade,
vore detsamma, i den mån det vore föremål för import, mera en
öfverflödsartikel än en oundgänglig lifsförnödenhet.
Tullsatsernas bibehållande till oförändrade belopp blef Riksdagens beslut
såväl år 1890 som år 1891, sistnämnda år dock efter gemensam votering,
sedan Andra kammaren uttalat sig till förmån för en nedsättning
till 10 öre per kilogram af tullen å fläsk, andra slag.
Vid 1892 års riksdag föreslogs i kungl. proposition nedsättning af
tullen å fläsk, andra slag, till 10 öre per kilogram, därvid såsom skäl anfördes,
att fläsktullen visserligen bidragit att utveckla svinafveln inom
landet men att den dåvarande tullsatsen, som utgjorde ungefär en tredjedel
af varuvärdet, dock vore väl hög för den konsumerande allmänheten.
I afgifvet betänkande hemställde bevillningsutskottet på anförda skäl om
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 8
tullens borttagande helt och hållet. Dess förslag vann bifall i Andra
kammaren, hvaremot Första kammaren anslöt sig till en vid betänkandet
fogad reservation med yrkande om tullens nedsättande till det af Ivungl.
Maj:t förordade beloppet. Sistnämnda förslag blef vid gemensam votering
Riksdagens beslut.
Sedan olika förslag, afseende dels höjning, dels borttagande af gällande
tullsatser å fläsk varit föremål för Riksdagens pröfning åren 1893 och
1895 utan att likväl vinna bifall, förelågo vid 1896 års riksdag ånyo, i
motionsväg framställda, förslag beträffande såväl höjning som nedsättning eller
borttagande af nämnda tullsatser. Till förmån för en höjning af dåvarande
tull å fläsk anfördes af förslagsställarna, bland annat, att fläskprisen
vore så låga, att svinuppfödning ej längre lönade sig, att såväl större som
mindre jordbrukare ägde intresse af att högre tull åsattes förenämnda
vara, samt att det inom landet kunde produceras fett fläsk till afsättning
bland de befolkningsklasser, Indika konsumerade amerikanskt fläsk. Såsom
skäl för sänkning eller borttagande af fläsktullarna framhölls, från andra
sidan, att, då det amerikanska fläsket vore eu nödvändighetsvara för en
viss del af befolkningen, tullen å densamma endast vore att betrakta såsom
en finanstull, hvilken dock icke skyddade inhemsk produktion. Bevillningsutskottet
vid sistnämnda års riksdag ansåg, att de rådande förhållandena
motiverade en förhöjning af tullen å fläsk, andra slag, hvilket i sin tur
borde medföra en höjning jämväl i tullen å det rökta fläsket, hvaraf importen
emellertid icke vore synnerligen betydande. Utskottet hemställde
därför om en tullsats af SO öre per kilogram för rökt fläsk och en tullsats
af 20 öre per kilogram för fläsk, andra slag. T en vid utskottets betänkande
fogad reservation yrkade åtta af utskottets ledamöter bibehållandet
af de dittills gällande tullsatserna och anförde såsom skäl härför, bland
annat, att importen af fläsk minskats, under det att exporten ökats, hvarjämte
framhölls, att den dåvarande fläsktullen borde helt och hållet afskaffas,
om icke rådande tullpolitiska förhållanden ställde hinder i vägen.
Sedan Första kammaren bifallit utskottets hemställan och Andra kammaren
anslutit sig till reservanternas yrkande, segrade vid gemensam votering
utskottets hemställan om förhöjning i tullsatserna till 30 respektive
20 öre per kilogram.
Vid 1897 års riksdag framställdes af enskilda motionärer förslag om
nedsättning af tullsatserna å såväl rökt som andra slag af fläsk, hvilka
förslag emellertid af Riksdagen afslogos, beträffande fläsk, andra slag, genom
gemensam votering.
Sedermera har vid 1900 och 1902 års riksdagar af enskilda motionärer
ånyo föreslagits upphäfvande af tullen å fläsk, andra slag, hvilka förslag
emellertid af Riksdagen afslagits, bägge åren genom gemensam votering.
Utskottet.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Till de skäl, som förut anförts emot fläsktullen, åberopades vid förstnämnda
års riksdag, att införselöfverskottet af fläsk år 1899 uppgått till 9,425,000
kilogram och att detta förhållande ådagalade, att det amerikanska fläsket
icke kunde ersättas af det inhemska fläsket samt att tullen å dylikt fläsk,
utan att gagna inhemsk näring, vore en tunga för viss del af den arbetande
befolkningen. Häremot framhölls, till förmån för tullens bibehållande,
att den nedgång, som ägt rum i fråga om exporten, vore beroende af det
inhemska fläskets ökade omsättning inom landet äfvensom af öfverproduktion
i Danmark.
Senast förevar frågan om tullen å fläsk vid 1910 års riksdag, då af
ett flertal motionärer gemensamt föreslogs, att, i afvaktan på en af motionärerna
ifrågasatt utredning och tullfrågans därpå följande upptagande
till afgörande i hela dess omfattning, Riksdagen måtte besluta att borttaga
tullen å fläsk, rökt och andra slag. Bevillningsutskottet ansåg förutsättningen
för motionärernas yrkande böra förfalla och fann sig med hänsyn
härtill icke böra tillstyrka själfva yrkandet. Dessutom kunde, enligt utskottets
förmenande, mot ett bifall till förslaget i fråga anföras de tungt
vägande skäl, som förut ofta anförts och godkänts inom Riksdagen. I
afgifven reservation yrkade tre af utskottets ledamöter, att tullen å fläsk,
andra slag, måtte upphäfvas. Utskottets förslag segrade i Första kammaren,
hvaremot Andra kammaren biföll den i ärendet afgifna reservationen. Vid
gemensam votering vann utskottets förslag Riksdagens bifall med 207 röster
mot 154, de senare afgifna för bifall till nyssnämnda reservation.
För ett bedömande, huruvida skäl föreligga att helt eller delvis tillmötesgå
det af motionären framställda förslaget, torde det vara af synnerlig
vikt att närmare granska storleken af den import och export, som
under de senare åren ägt rum beträffande ej mindre artikeln fläsk än
äfven lefvande svin. Utskottet har därför ansett sig böra här nedan
meddela de i dylikt hänseende förefintliga statistiska uppgifterna, afseende
tiden från och med år 1888.
Importen af fläsk (i kg.):
1888 alla slag |
5,447,631 |
|||
1889 rökt |
7,863 |
andra |
slag |
4,790,482 |
1890 |
12,255 |
» |
» |
8,207,578 |
1891 |
10,974 |
» |
» |
6,327,162 |
1892 |
7,554 |
» |
7,313,155 |
|
1893 |
6,233 |
> |
3,654,576 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
1894 |
rökt |
5,804 andra slag |
6,014,222 |
||
1895 |
> |
5,933 |
» |
6,113,770 |
|
1896 |
5,450 |
> |
12,282,979 |
||
1897 |
» |
4,571 |
» |
4,347,158 |
|
1898 |
» |
4,953 |
» |
10,233,428 |
|
1899 |
5,818 |
» |
> |
11,481,401 |
|
1900 |
5,594 |
> |
10,669,249 |
||
1901 |
» |
7,184 |
> |
» |
10,137,005 |
1902 |
7,131 |
> |
> |
5,685,358 |
|
1903 |
6,469 |
5,133,897 |
|||
1904 |
» |
7,218 |
» |
5,058,012 |
|
1905 |
» |
7,070 |
3,869,331 |
||
1906 |
9,484 |
» |
» |
7,276,463 |
|
1907 |
> |
11,187 |
saltadt |
6,574,065 annat 4,111 |
|
1908 |
8,470 |
> |
4,604,200 * 1,375 |
||
1909 |
10,664 |
> |
1,079,036 » 2,195 |
||
1910 |
> |
7,694 |
1,057,338 » 898 |
||
1911 |
7,771 |
» |
2,261,821 > 765 |
||
Exporten af fläsk (i kg.): |
|||||
1888 |
alla slag |
4,734.635 |
|||
1889 |
rökt |
26,076 |
andra |
slag |
7,440,627 |
1890 |
3,285 |
5,957,953 |
|||
1891 |
1,354 |
» |
5,032,841 |
||
1892 |
» |
1,269 |
> |
6,663,754 |
|
1893 |
» |
662 |
» |
» |
6,577,759 |
1894 |
» |
1,170 |
» |
8,063,197 |
|
1895 |
» |
1,156 |
> |
9,687,789 |
|
1896 |
1 |
3,909 |
7,063,822 |
||
1897 |
> |
3,086 |
» |
» |
4,250,359 |
1898 |
823 |
» |
3,137,880 |
||
1899 |
» |
2,316 |
2,421,474 |
||
1900 |
99 |
> |
> |
1,221,346 |
|
1901 |
» |
70 |
1,068,542 |
||
1902 |
359 |
» |
2,240,606 |
||
1903 |
1,904 |
» |
» |
2,722,069 |
|
1904 |
» |
100 |
» |
2,613,394 |
|
1905 |
■» |
—• |
2,060,717 |
||
1906 |
— |
» |
523,791 |
;) 1911 års importsiffror endast ungefärliga
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
1907 |
rökt |
969 |
saltadt |
1,635,384 |
annat 100,737 |
1908 |
> |
423 |
» |
2,540,304 |
» 243,045 |
1909 |
269 |
» |
2,106,864 |
» 54,690 |
|
1910 |
» |
80 |
2,769,839 |
» 221,704 |
|
1911 |
498 |
4,904,639 |
* 1,760,188 |
Lefvande svin (i kg.):
Import |
Export |
Import |
Export |
||
1888........... |
......... 212,612 |
18,756 |
1900............ |
7,882 |
2,479 |
1889........... |
......... 87,051 |
237,121 |
1901............ |
........ 11,482 |
890 |
1890........... |
......... 70,228 |
170,189 |
1902............. |
........ 6,455 |
25,472 |
1891........... |
......... 69,289 |
341,109 |
1903............. |
........ 4,814 |
22,884 |
1892............ |
......... 38,566 |
396,555 |
1904............. |
........ 3,472 |
10,587 |
1893............ |
......... 29,637 |
257,034 |
1905............. |
........ 6,422 |
‘9,298 |
1894............ |
......... 18,760 |
294,850 |
1906............. |
......... 15,511 |
1,525 |
1895............ |
......... 10,804 |
617,573 |
1907............. |
........ 6,945 |
3,340 |
1896............ |
......... 3,509 |
1,899,273 |
1908............. |
........ 6,528 |
10,126 |
1897............ |
......... 15,979 |
776,257 |
1909............. |
........ 4,434 |
61,007 |
1898............ |
......... 19,889 |
— |
1910............. |
........ 5,305 |
53,885 |
1899............ |
......... 12,168 |
1,260 |
1911............ |
........ 4,755 |
373,744 |
De nu anförda siffrorna torde, såsom äfven motionären velat framhålla,
gifva vid handen, att importen af fläsk under de senaste 6 åren
väsentligen nedgått, samtidigt hvarmed exporten af denna vara ökats.
Importen af lefvande svin är, såsom synes, numera rätt obetydlig.
Utskottet har vidare funnit sig böra lämna följande, ur den officiella
statistiken hämtade uppgifter rörande den omfattning, i hvilken fläsk
importeras med hänsyn till de olika länder, från hvilka den hufvudsakliga
införseln af denna artikel äger rum till Sverige.
o o
Importen af fläsk, alla slag, fördelad på olika länder (i kg.):
Norge Danmark Tyska riket Storbritannien Nordamerika
1907 ................................. 1,188,724 64,473 77,425 71,232 5,167,650
1908 ................................ 1,256,396 55,012 37,844 12,065 3,245,501
1909 ................................. 359,979 15,596 2,636 11,538 688,747
1910 ................................. 94,069 2,974 2,762 4,505 955,020
1911 ................................. 117,807 3,262 6,680 22,276 2,115,921
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 7
Af dessa uppgifter framgår, att den allra största delen af det importerade
fläsket utgöres af amerikansk vara, särskildt som äfven det från
Norge importerade fläsket åtminstone till öfvervägande del torde leda sitt
ursprung från Nordamerika.
Då vid ärendets behandling under föregående riksdagar frågan om
tull eller tullfrihet satts i visst beroende af de rådande fläskprisen, torde
det, enligt utskottets mening, vara af vikt att taga kännedom om de
under senare tider gängse prisen å denna artikel. Det torde därvid vara
erforderligt att taga hänsyn ej blott till de inom vårt land noterade
prisen å inhemskt och amerikanskt fläsk utan äfven, med afseende fästadt
å våra egna exportförhållanden, jämväl till de pris, som varit gällande
för svenskt fläsk å den utländska marknad, där det svenska fläsket i
främsta rummet söker sin afsättning, nämligen den engelska.
Utskottet har vidare ansett sig böra, till ytterligare belysande af nu
föreliggande fråga, meddela uppgifter rörande det danska fläskets pris å
inhemsk marknad äfvensom å den engelska marknaden.
Utskottet vill emellertid förutskicka, att de här nedan meddelade
uppgifterna möjligen icke äro med hvarandra fullt jämförbara, enär desamma
äro hämtade ur olika källor och det icke varit utskottet möjligt
att, med beräknande af de olika för prissättningen bestämmande förhållandena,
såsom varans kvalitet, betalningsvillkor, speditionskostnader, agentprovision
och dylikt, åstadkomma sins emellan helt och hållet jämförbara
prisuppgifter. För vinnande af största möjliga öfverensstämmelse i sådant
hänseende meddelas emellertid samtidigt tillgängliga upplysningar rörande
varans kvalitet m. m.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Pris i Stochliolm å svenskt fläsk (öre pr kg.).
(Enligt Stockholms handelskammares årsberättelser.)
1903x) |
19043) |
19052) |
19063) |
19074) |
19086) 19096) 19106) |
19116) |
|||
Januari........ |
. 83 |
80,5 |
74 |
98 |
98 |
81 |
81 |
103 |
96 |
Februari..... |
. 81 |
77 |
72 |
96 |
93 |
74 |
82 |
99 |
92 |
Mars ........... |
. 78 |
76,5 |
79 |
99 |
90 |
71 |
85 |
102 |
87 |
April........... |
. 79 |
7.6 |
85 |
102 |
86 |
72 |
86 |
98 |
86 |
Maj .............. |
. 80 |
79 |
88 |
108 |
88 |
69 |
97 |
105 |
85 |
Juni.............. |
. 84 |
79 |
86 |
106 |
90 |
73 |
102 |
no |
89 |
Juli.............. |
. 89 |
82 |
95 |
108 |
92 |
87 |
102 |
108 |
90 |
Augusti ..... |
. 91 |
83,5 |
102 |
114 |
96 |
90 |
99 |
107 |
92 |
September.. |
. 93 |
86 |
94 |
116 |
98 |
91 |
105 |
109 |
85 |
Oktober ..... |
. 85 |
76 |
98 |
100 |
91 |
86 |
103 |
99 |
.77 |
November .. |
. 83 |
75 |
96 |
106 |
85 |
79 |
101 |
96 |
79 |
December .. |
„ 82 |
74,5 |
98 |
102 |
78 |
76 |
99 |
93 |
80 |
Medeltal..... |
. 84 |
79 |
89 |
105 |
90 |
79 |
95 |
102 |
86,5 |
»Slaktade hela djur---vid försäljning till återförsäljare i Stockholm---—
följande medelpriser---för god kvalitet.»
2) »Slaktade hela djur---vid försäljning till återförsäljare i Stockholm —--
följande medelpriser» (inkl. försäljningsprovision m. m.J.
3) »Slaktade hela djur —---vid försäljning till återförsäljare i Stockholm---
följande medelpriser.»
4) »Priserna under året.»
5) »Fläskprisen.»
®) »Medelprisen för hvarje månad.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
9
Medelpris i Stockholm å amerikanskt fläsk
(kronor pr 100 kg. eif oförtulladt Stockholm.).
(Efter Stockholms handelskammares årsberättelser.)
1903 |
1904 |
1905 |
1906 |
1907 |
1908 |
|
Januari......... |
. 82: 40 |
62: 70 |
61: 79 |
71: 65 |
86: 87 |
66: 28 |
Februari ...... |
. 85: 08 |
67: 17 |
62: 70 |
73: 44 |
87: 78 |
59: 11 |
Mars............... |
, 90: 46 |
66: 28 |
61: 79 |
77: 03 |
80: 61 |
61: 79 |
April ............ |
91: 36 |
62: 25 |
65: 38 |
80: 61 |
84: 19 |
63: 59 |
Maj................. |
. 88: 67 |
59: 71 |
66: 28 |
80: 61 |
84: 19 |
64: 49 |
Juni............... |
. 82: 40 |
64: 05 |
71: 65 |
82: 40 |
82: 40 |
68: 07 |
Juli ............... |
. 81: 50 |
68: 96 |
74: 33 |
84: 19 |
80: 61 |
75: 24 |
Augusti......... |
. 72: 54 |
69: 42 |
80: 61 |
85: 98 |
82: 40 |
75: 24 |
September ... |
77: 92 |
71: 65 |
77: 03 |
82: 40 |
78: 82 |
77: 03 |
Oktober......... |
74: 33 |
69: 42 |
72: 54 |
78: 82 |
77: 03 |
78: 82 |
November ... |
64: 49 |
64: 05 |
69: 87 |
77: 92 |
75: 24 |
77: 92 |
December...... |
59: 11 |
61: 79 |
68: 07 |
83: 29 |
69: 87 |
79: 71 |
Medelpris å amerikanskt fläsk i Stockholm
(kronor per 100 kg. eif oförtulladt Stockholm.).
(Efter uppgift från enskild firma.)
1909 |
1910 |
1911 |
|
l:a kvartalet.............................. |
........................... 82: 40 |
113: 74 |
95: 39 |
2:a » .............................. |
........................... 93: 15 |
119: 57 |
79: 27 |
3:e » .............................. |
........................... 106: 35 |
102: 56 |
81: 06 |
4:e » ............................. |
........................... 100: 76 |
90: 92 |
81: 06 |
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 28 höft. (Nr 31.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Pris d svenskt fläsk å engelska marknaden (kronor per 100 kg.).
(Efter uppgift från Sveriges landtbrukskonsulent i England.)
Januari ......
Februari......
Mars............
April .........
Maj ............
Juni............
Juli ............
Augusti .....
September...
Oktober......
November...
December ...
1908
96: 73—103: 90
82:40— 89: 57
82:40— 84:19
91:36- 93:15
89:57— 94:94
100: 31—105: 69
114: 64—121:81
107:48—118:23
116: 44—120: 02
105: 69—111:06
98:52—103: 90
93:15— 98: 52
1909
98:52—102: 11
96: 73—105: 69
105: 69—111:06
112: 85—116:44
121:81—127:18
111: 06—120:02
121:81—134:35
125: 39—132: 56
125: 39—130: 77
118:28—123:60
121:81—128: 97
116:44—121:81
1910
116:44—120: 02
121:81—125:39
130: 77—132: 56
120: 02—125: 39
123: 60—128: 97
136:14—139: 72
141: 52—145:10
134: 35-137: 93
130: 77—134: 35
120: 02—123: 60
114:64—116:44
112:85—116:44
1911
112:85—116:44
114: 64—118:23
116:44—120:02
105:69—109:27
103: 90—109: 27
116:44—125: 39
111: 06—118: 23
118:23—123: 60
114: 64—118:23
94:94—100: 31
91:36—100:31
85:98— 91: 36
Medelpris å danskt fläsk ä dansk marknad (öre per kg.).
(Efter Grosserer-Societetets årsberättelser.)
1903 |
1904 |
1905 |
1906 |
1907 |
1908 |
1909 |
1910 |
|
Januari............ |
... 82 |
75,8 |
76 |
93,6 |
87,6 |
80,4 |
83 |
100,8 |
Februari ......... |
.... 78 |
75 |
84,6 |
98,8 |
90 |
74 |
84 |
101,8 |
Mars.................. |
... 80,4 |
74,6 |
90,4 |
100,4 |
89,4 |
72 |
87,6 |
107,6 |
April.................. |
.... 82 |
71 |
93 |
100,4 |
88 |
74,4 |
90,4 |
106 |
Maj .................. |
... 84,4 |
74,6 |
96,8 |
94 |
88,6 |
74,4 |
98 |
106 |
Juni................. |
... 86 |
75 |
94,8 |
92,4 |
93,4 |
82 |
100 |
110,4 |
Juli .................. |
... 89,6 |
75 |
94,8 |
95 |
92 |
91,2 |
101,6 |
115 |
Augusti............ |
... 93,8 |
78,6 |
98,8 |
96,4 |
98,2 |
88 |
102,8 |
113 |
September ...... |
... 91 |
76,6 |
92,8 |
95,6 |
91,6 |
90 |
103,6 |
107,6 |
Oktober............ |
... 83 |
75,6 |
89,6 |
92,4 |
90,6 |
85,2 |
101 |
102 |
November ...... |
... 79,6 |
75,6 |
91,6 |
88,4 |
86,6 |
81,6 |
103 |
95 |
December......... |
... 75 |
73,2 |
90,8 |
85 |
78,6 |
79,6 |
102 |
95,6 |
Medeltal x)83 |
2) 74,5 |
3)90 |
4) 94 |
O 00 |
CO O |
3) 96 |
3)105,5 |
J) »For prima Svin i alle Sorteringer».
2) »For Svin af alle Sorteringer, smaa og store, prima og sekunda.»
3) »Svineprisen.»
4) »Den her i Landet for Svin betalte Pris».
6) »Den her i Landet ved Privatslagterierne betalte Pris.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
11
Pris å danskt fläsk å engelska marknaden (kronor pr 100 kg.).*)
(Efter uppgift af Sveriges landtbrukskonsulent i England.)
1908 1909
Januari...... |
96: |
73- |
-107: |
48 |
98: |
52- |
-105: |
Februari ... |
82: |
40- |
- 93: |
15 |
96: |
73- |
-109: |
Mars......... |
82: |
40- |
- 85: |
98 |
105: |
69- |
-114: |
April......... |
91: |
36- |
- 94: |
94 |
112: |
85- |
-120: |
Maj........... |
89: |
57- |
- 98: |
52 |
121: |
81- |
-130: |
Juni ....... |
100: |
31- |
-109: |
27 |
111: |
06- |
-123: |
Juli ......... |
114: |
64- |
-125: |
39 |
121: |
81- |
-137: |
Augusti ... |
107: |
48- |
-121: |
81 |
125: |
39- |
-136: |
September |
116: |
44- |
-123: |
60 |
125: |
39- |
-134: |
Oktober ... |
105: |
69- |
-114: |
64 |
118: |
23- |
-127: |
November |
98: |
52- |
-107: |
48 |
121: |
81- |
-130: |
December |
93: |
15- |
-102: |
11 |
116: |
44 |
125: |
1910 1911
69 |
120: |
02- |
-123: |
60 |
114: |
64- |
-121: |
81 |
27 |
123: |
60- |
-128: |
97 |
116: |
44- |
-120: |
02 |
64 |
130: |
77- |
-134: |
35 |
120: |
02- |
-125: |
39 |
02 |
121: |
81- |
-127: |
18 |
109: |
27- |
-120: |
02 |
77 |
127: |
18- |
-130: |
77 |
105: |
69- |
-120: |
02 |
60 |
137: |
73- |
-141: |
52 |
120: |
02- |
-128: |
97 |
93 |
145: |
10- |
-148: |
68 |
114: |
64- |
-127: |
18 |
14 |
136: |
14- |
-145: |
10 |
120: |
02- |
-130: |
77 |
35 |
132: |
56- |
-139: |
72 |
114: |
64- |
-123: |
60 |
18 |
121: |
81- |
-128: |
97 |
94: |
94- |
-109: |
27 |
77 |
116: |
44- |
-121: |
81 |
91: |
36- |
-107: |
48 |
39 |
111: |
06- |
-118: |
23 |
85: |
98- |
-100: |
31 |
Såsom utskottet i det föregående påvisat, utgöres det till vårt land
importerade fläsket hufvudsakligen af amerikansk vara. De kvantiteter
annat fläsk, som hit införas, äro däremot icke af nämnvärd omfattning.
Det amerikanska fläsket är, såsom allmänt kändt, dels fetare än det
inom vårt land producerade, dels ock af sådan beskaffenhet, att det bättre
än det svenska lämpar sig för långvarig förvaring äfven under ogynnsamma
förhållanden. Båda dessa omständigheter i förening hafva också
gjort detta fläsk, framför den svenska varan, särdeles lämpligt såsom
lifsmedel för vissa grupper af vårt lands befolkning, särskild! skogsarbetarna
i de nordligare delarna af landet. För dessa arbetare utgör nämligen
det amerikanska fläsket ett lifsmedel af synnerligen högt näringsvärde,
på samma gång som det i hög grad lämpar sig för proviantering
vid långvarigt arbete utom hemorten. Också har det amerikanska fläsket
sedan lång tid tillbaka ansetts såsom ett nästan oundgängligt näringsmedel
för nyssnämnda befolkningsgrupper. Att döma af de förut anförda import
*)
Enligt samtidigt lämnad upplysning äga dessa noteringar afseende jämväl å vissa
högre kvalitéer danskt fläsk, hvilka kvalitéer, beträffande svenskt fläsk, icke utbjudas å
engelska marknaden. Räknadt efter medelkvalitén är det danska fläsket, allt efter marknaden,
1 å 2 sh. pr cwt — kr. 1: 79—3: 58 per 100 kg. — dyrare än svenskt fläsk.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
siffrorna har en nedgång under de senaste åren ägt rum beträffande konsumtionen
af ifrågavarande artikel. Utskottet har trott sig finna anledningen
härtill i det vid ärendets behandling inom utskottet upplysta förhållandet,
att det amerikanska fläsket numera lärer så godt som uteslutande användas
till proviant vid skogsarbeten och dylikt, under det att konsumtionen
däraf i öfrigt torde vara mycket ringa.
Af de förut meddelade uppgifterna rörande prisen å svenskt fläsk,
å ena sidan, samt amerikanskt, å andra sidan, framgår, att sistnämnda artikel,
med inräknande af nu utgående tull, under de sista åren ställt sig
dyrare än den svenska varan på den inhemska marknaden, hvilket förhållande
ytterligare bestyrker den uppfattningen, att under vissa omständigheter
det amerikanska fläsket icke kan med fördel ersättas af inom landet
producerad vara.
Det har då för utskottet stått klart, att det svenska fläsket och det
amerikanska måste betraktas såsom två, från hvarandra i afseende å kvalitet
och afsättningsmöjligheter väsentligt skiljaktiga näringsmedel, hvaraf
då äfven torde följa, att konsumtionen af svenskt fläsk icke kan sägas stå
i egentligt beroende af det amerikanska fläskets importerande.
Det har visserligen under ärendets behandling inom utskottet meddelats,
att man inom vårt land redan påbörjat sådan beredning af fläsk,
att man skulle kunna erbjuda en i afseende å förvaringsmöjligheter o. d.
med amerikanskt fläsk jämnställd inhemsk produkt, men det har, å andra
sidan, ännu icke kunnat visas, att en dylik inhemsk vara verkligen ersätter
det amerikanska fläsket. Därest en gång dylikt resultat kan vinnasr torde
ock, enligt utskottets förmenande, den inhemska varan kunna med framgång
upptaga konkurrensen med den utländska produkten, äfven utan
nuvarande höga tullskydd.
Med hänsyn till det amerikanska fläsket hafva alltså betänkligheter
icke synts möta mot en nedsättning af gällande tullsatser.
För utskottet bar då uppställt sig frågan, huruvida, med hänsyn till
en förefintlig eller möjlig utländsk konkurrens beträffande annat fläsk än
det amerikanska, den inhemska fläskproduktionen kan anses vara i behof
af det tullskydd, densamma nu åtnjuter. I dylikt afseende tillåter sig utskottet
framhålla, att de i det föregående meddelade prisuppgifterna för
fläsk å svensk marknad, jämförda med prisnoteringarna å marknaden i det
land, hvarifrån en konkurrens kan väntas, nämligen Danmark, ingalunda
gifva stöd för farhågan om en skadlig utländsk konkurrens, enär fläskprisen
i nämnda land under senare tid snarare synas öfver- än understiga
de svenska.
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Såsom motionären framhållit och äfven de statistiska siffrorna utvisa,
har den inhemska fläskproduktionen under de senare åren visat glädjande
framsteg. Oafsedt huruvida denna framgång är att tillskrifva det tullskydd,
denna näring åtnjutit, eller huruvida densamma är en följd af
det till gagn för svinafveln och exporten nedlagda arbetet från det allmännas
och enskildes sida, torde, såvidt utskottet kan finna, denna inhemska
näringsgren numera befinna sig i en så god ställning och äga
så goda förutsättningar för en gynnsam framtida utveckling, att densamma
icke torde erfordra ett tullskydd, som enligt gällande fläskpris kan beräknas
till mellan 20 och 25 procent af varans värde. Då dessutom denna
tull, såsom utskottet förut framhållit, så godt som uteslutande drabbar
en viss del af vår befolkning — som ingalunda kan räknas till de i ekonomiskt
hänseende gynnsamt lottade — har utskottet funnit starka skäl
föreligga att icke längre bibehålla nämnda höga tullskydd. Att, såsom
motionären föreslagit, helt och hållet upphäfva den nu utgående fläsktullen
har utskottet emellertid icke kunnat förorda. Försiktigheten torde
nämligen bjuda att icke nu vidtaga en så väsentlig rubbning af bestående
förhållanden, och utskottet har, med hänsyn därtill, stannat vid att föreslå
allenast en nedsättning af de nu gällande tullsatserna. En tullsats af
12 öre per kilogram för fläsk, andra slag, den hufvudsakliga importartikeln
— motsvarande 12—15 procent af varuvärdet — har då synts utskottet
vara fullt tillräcklig att för hvarje fall skydda den inhemska fläskproduktionens
berättigade intressen. Hvad det rökta fläsket beträffar, har visserligen
en nedsättning af gällande tullsats synts vara af jämförelsevis liten
betydelse, då denna artikel importeras i ringa omfattning och, i den mån
den förekommer till import, knappast torde vara att betrakta såsom ett
oundgängligt lifsmedel, men utskottet har likväl ansett sig böra för densamma
föreslå en tullsats, som till nyssnämnda af utskottet förordade tullsats
för fläsk, andra slag, står i samma proportion, som den till hvilken
de nu gällande tullsatserna å ifrågavarande två artiklar äro inbördes
bestämda.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning af herr Erikssons i
Grängesberg förevarande motion, II: 150, måtte bestämma
tullen å rökt fläsk till 18 öre per kilogram
samt tullen å fläsk, andra slag, till 12 öre per kilogram
samt att, i följd häraf, tulltaxans rubriker nr 55 och
56 skola erhålla följande ändrade lydelse:
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Fläsk:
55. rökt.................................... 1 kg. 18 öre
56. andra slag........................ 1 kg. 12 öre.
Stockholm den 3 maj 1912.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Reservationer:
l:o) mot utskottets hemställan:
af herrar Vennersten, friherre C. J. Beck-Friis, Trapp, Ollas Ericsson,
Lyckholm, Antonsson, Jesperson, Nilsson i Bonarp och Knaust, hvilka anfört'':
»Af utskottets uttalanden i förevarande tullfråga framgår otvetydigt,
att utskottet finner den inhemska fläskproduktionen fortfarande vara i behof
af skydd, ehuruväl utskottet anser detta skydd utan olägenhet kunna reduceras.
Den af utskottet förebragta utredningen synes oss dock ingalunda
gifva stöd för sistberörda mening. Den anförda prisstatistiken utvisar
nämligen, att under senare år det amerikanska fläsket vid olika tillfällen
stått så lågt i pris, att det nuvarande tullskyddet måst i betydlig mån
eller till och med i sin helhet utnyttjas. Härtill kommer, att Rysslands
alltjämt stigande fläskexport kan förväntas söka sig marknad äfven i vårt
land, att förutsättningar redan finnas för export hit från Danmark af
mindervärdigt fläsk; samt att äfven andra produktionsområden kunna framträda
täflande. Det torde då vara uppenbart, att det nuvarande skyddet
fortfarande har samma uppgift att fylla som hittills samt att den af utskottet
föreslagna nedsättningen af fläsktullen skulle, särskildt under låga
prislägen i utlandet, åstadkomma en ökad import af fläsk. Den vinst, som
i så fall för tillfället kunde uppkomma för konsumenterna, lärer dock icke
kunna uppväga de afsättningssvårigheter, som skulle uppstå för utöfvarne
af den inhemska fläskproduktionen, hvilka till stor del utgöras af landets
mindre jordbrukare och småbrukare. Sådana prisfluktuationer skulle utan
tvifvel äfven föranleda minskning i fläskproduktionen. Häraf åter blefve
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 15
följden, att konsumenterna vid höga prislägen i utlandet finge vidkännas
en prisökning utöfver den, som eljest behöft ifrågakomma.
Mot ett rubbande af tullskyddet tala emellertid äfven andra omständigheter.
Det amerikanska fläsket användes, såsom är kändt, här i landet hufvudsakligen
af den skogsarbetande befolkningen i Norrland, hvilken framför
svenskt fläsk föredrager det utländska på grund af dettas lämplighet
att, äfven i rått tillstånd, användas för provianteringsändamål. Nu hafva
dock kraftiga ansträngningar börjat göras för att inom landet framställa
en vara, som i nämnda afseende skulle blifva fullt jämställd med den
amerikanska. Det synes äfven finnas goda grunder för den förhoppningen
att kunna lyckas därutinnan dels med tillhjälp af förändrade saltningsmetoder
samt tillräckligt lång och ändamålsenlig lagring dels ock genom
att låta i utfodringen ingå den numera tullfria majsen.
Ett ytterligare skäl synes äfven tala för att söka göra oss oberoende
af den amerikanska fläskexporten. Enligt hvad statistiken utvisar, stegras
nämligen fläskkonsumtionen i Nordamerika vida hastigare än produktionen.
Fortfar detta förhållande, hvilket är all anledning antaga, kan nämnda
export inom ej alltför aflägsen framtid i hufvudsak upphöra; och är det
då af vigt, att fläsk af samma beskaffenhet produceras inom landet.
Under den utveckling, hvari vår fläskproduktion, på sätt ofvan nämnts,
nu befinner sig och med hänsyn till såväl denna närings äfven af utskottet
obestridda behof att fortfarande åtnjuta skydd mot utländsk konkurrens
som hvad vi i öfrigt här ofvan anfört, är det enligt vår mening
betänkligt att rubba det nu existerande tull skyddet för näringen i fråga.
På grund häraf hemställa vi,
att förevarande motion, II: 150, icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.»
2:o) mot utskottets motivering:
af herrar Bäckström, Christiernson, friherre Palmstierna och Rundgren,
hvilka anfört:
»Såsom af utskottets motivering och den i ärendet gjorda utredningen
framgår, saknar fläsktullen betydelse för den inhemska fläskproduktionen,
men fördyrar afsevärdt det amerikanska fläsk, Norrlands skogsarbetare
oundgängligen behöfva. Under sådana förhållanden ha vi ansett, att
fläsktullen i enlighet med motionärens hemställan bort fullständigt upphäfvas.
Sedan det emellertid visat sig att majoritet detta år icke kunnat
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
uppbringas härför inom utskottet ha vi i syfte att omedelbart vinna någon
nedsättning af priset å importeradt fläsk biträdt det inom utskottet
framställda yrkandet om en nedsättning af tullen med 12 öre för rökt
fläsk och 8 öre för fläsk, andra slag.»
Därjämte har herr friherre Trolle begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A, B., 1912.