Riksdagens skrifvelse Nr 237.

1

Nr 237.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 29 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om bankrörelse
och till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5
juni 1909 angående emissionsbanker, dels ock i ämnet
väckta motioner.

(Bankoutskottets utlåtande nr 30 och memorial nr 38.)

Till Konungen.

Genom proposition nr 48 af den 20 januari innevarande år har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga vid
propositionen fogade förslag till lag om bankrörelse och till lag om
ändrad lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker.

Riksdagen kan för sin del icke anse det vara erforderligt, att
1 § i lagen om bankrörelse innehåller en definition på bankrörelse,
utan synes det vara till fyllest, att den angifver innebörden af den
rörelse, ifrågavarande lag vill anse såsom bankrörelse, därvid med rätta
hänsyn bör tagas endast till inlåningen. Men då det är inlåningen
från allmänheten, som kännetecknar bankrörelse, har Riksdagen ansett
detta böra uttryckligen angifvas i paragrafen. Med afseende å hvad
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Rami. 1 Afd. 1 Band. 07 Höft. (Nr 237.) 1

2 Riksdagens skrifvelse Nr 237.

sålunda blifvit anfördt har paragrafen underkastats erforderlig omarbetning.

Genom en sådan beteckning af hvad som afses med bankrörelse
synes man icke heller behöfva befara de olägenheter, ett bifall till
Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle medföra. Därigenom skulle nämligen
hafva förbjudits den inlåning på sparkasseräkning, som i ganska
stor utsträckning drifves af bruk och inrättningar för mottagande af
personalens besparingar, så ock den sparkasserörelse, som af kooperativa
föreningar öppnats i skilda delar af landet, äfven såvidt denna
rörelse afser inlåning från egna medlemmar. Någon anledning att vidtaga
åtgärder, hvarigenom dylik rörelse skulle komma att hämmas,
synes Riksdagen icke förefinnas. Nyttan och betydelsen af berörda
verksamhet lärer nämligen icke kunna förnekas. Men det torde icke
heller kunna bestridas, att äfven vid sådan rörelse hänsynen till insättarnes
rätt kräfver, att rörelsen bedrifves under fullt betryggande
former. I sådant afseende synes den böra underkastas erforderlig kontroll
och genom särskild lagstiftning erhålla sitt verksamhetsområde
sig anvisadt.

Riksdagen, som sålunda antagit paragrafen med här ofvan angifna
tillägg, får på grund af hvad ofvan anförts anhålla, det täcktes
Éders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, under hvilka förutsättningar
ekonomiska föreningar må här i landet idka inlåningsrörelse,
samt därefter till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill omförmälda
utredning föranleder.

Ej heller i öfrigt har Riksdagen kunnat i oförändradt skick bifalla
det i propositionen innefattade förslaget till lag om bankrörelse,
utan har Riksdagen, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition
samt inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, för sin del antagit
härvid fogade lag om bankrörelse.

Hvad beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad
lydelse af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker, har
Riksdagen ej haft något att erinra mot detsamma. Propositionen, i
hvad den afser berörda lagförslag, har alltså blifvit af Riksdagen bifallen.

Stockholm den 29 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

3

Lag om bankrörelse.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förutom Sveriges riksbank må ej annan här i riket drifva bankrörelse
än

1) bankaktiebolag,

2) solidariskt bankbolag,

3) enskild man eller handelsbolag, i hvars firma ingår personnamn.
Med bankrörelse förstås i denna lag sådan verksamhet, i hvilken

ingår inlåning från allmänheten på räkning, som af bank allmänneligen
begagnas.

Angående emissionsbank, postsparbanken, sparbank och järnkontoret,
så ock angående aktiebolag, som uteslutande har till ändamål
att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, är särskildt stadgadt.

2 §•

Ej må annan än Sveriges riksbank, bankaktiebolag, solidariskt
bankbolag, emissionsbank, postsparbanken, sparbank, järnkontoret och
Sveriges allmänna hypoteksbank i sin firma eller eljest vid beteckning
af affärsrörelsen använda ordet bank.

Enskild man eller handelsbolag, som drifver bankrörelse, äge ej
vid skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta
personnamn, som ingår i firman.

4

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

I. Om bankaktiebolag.

Om batikaktiebolags bildande.

O g.

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,
skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens
stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.

Finnes sådant bankaktiebolag vara nyttigt för det allmänna,
pröfvar Konungen bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag
samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver,
med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse,
särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bankrörelsens
drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.

4 §•

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva

1) bolagets firma;

2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar
samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å
ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma
till behandling;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut
å bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskrifvet
i 74 och 86 §§;

5

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna, utan ändring
af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

9) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

10) antalet revisorer och tiden för deras befattningar.

5 §■

Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i aktiebolagsregistret
införd, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk
bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

6 §•

Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en miljon kronor;
dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser
angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen
gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse
i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen
å viss ort, grundfonden må. om Konungen gifver därtill lof,
bestämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen
kronor.

Skall grundfonden kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas
till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra
mindre än hälften af maximikapitalet.

Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp
än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

8 §■

Teckning af aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt
underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt
af notarius publicus.

6

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut
om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom
åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelse!!
meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie
skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits,
men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få
tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst
skall tecknas, storleken af sådant belopp.

Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,
hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det
antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter
hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan
tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §■

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta
godtgörelse utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit
uppenbarligen nödvändiga. Ej heller må utom i fall, hvarom i 254 §
stadgas, för aktie tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla
sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 8 §.

Aktieteckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 §
stadgas, ogiltig.

11 §•

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan
konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma
fattats om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i
14 § stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

7

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och
11 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som
skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,
som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att
tecknarna utgöra minst det antal, som i 17 § sägs, skall, sedan i
händelse af öfverteckning aktierna blifvit mellan tecknarna fördelade
och öfverskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas,
huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en
fjärdedel af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt
aktiebelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda
grundfonden rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt
stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å
den fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till
stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig
därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare
med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva den å stämman
företrädda grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden,
skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum;
i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i
73 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning
öfver de närvarande.

8

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Hvad i 74 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af
bestämmelserna i 14 §, motsvarande tillämpning å konstituerande
stämman.

16 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 88 och
89 §§ galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats
å konstituerande stämman.

1'' §•

Aktieägarna skola vara svenska medborgare och till antalet
minst tjugu.

18 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda, så
ock inför bankinspektionen styrkts, att af det tecknade beloppet, efter
afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än
äfven för aktierätt, som af aktietecknare må hafva enligt 25 § förverkats
och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent blifvit
behörigen inbetalda och att för inbetalning af återstoden aflämnats
pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, må bolaget enligt föreskrifterna
i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det
tecknade beloppet efter ofvannämnda afdrag understiger det belopp,
som enligt teckningslistan minst skall tecknas.

19 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande
af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för eu.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

9

20 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och
hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;

2) af notarius publicus eller med styrelsedamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid förda
protokollet;

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,
huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af
öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare
må hafva enligt 25 § förverkats och ej af annan öfvertagits;
skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen styrkta;

4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af
det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) uppgifvits,
blifvit behörigen inbetaldt, dels ock att för inbetalning af återstoden
aflämnats förbindelse med pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod;

5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma.

Om aktiebref och aktiebok.

21 §.

Å aktierna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de aktier, hvarå

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Höft.

2

10

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

brefven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebref skall
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas
genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktiebref
vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

22 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och grundfonden
blifvit till fullo inbetald.

23 §.

Å bankaktiebolags liufvudkontor skall styrelsen öfver bolagets
samtliga aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola
genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ursprungliga
ägarna, så ock ofördröjligen antecknas de hos styrelsen styrkta
förändringar i äganderätten till aktie, för hvilka hinder ej möter af
stadgandet i 17 §. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då anteckning
skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes
för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken,
som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt
71 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar
gjorts beroende af att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde
för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,
som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till
honom fortgående följd af öfverlåtelse!’.

Ej vare den, till hvilken aktie öfvergått, gentemot bolaget att
anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga kännedom
af aktieboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,
äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman
styrkt utdrag därur.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

11

Om inbetalning och ökning af grundfonden.

24 §.

Af bankaktiebolags grundfond skola minst fyrtio procent vara
inbetalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader från
öppnandet af bolagets rörelse.

Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning,
vare skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala
oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund af
aktieteckning mot fordran hos bolaget,

25 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare
han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Yarder, innan pant, hvarom i 24 § förmäles, blifvit aflämnad,
inbetalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara aktierätten förverkad. Samma lag vare, där senare
inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till
inbetalningens gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma,
så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller
hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

26 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,
där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom
två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid,

12

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

ändock skyldig att, så vidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående
inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfvertagande
af aktierätten verkställd af annan.

27 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 24 § för aktiernas
slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om
hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering aflämna en
af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida
grundfonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas
namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

28 §.

Ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej beslutas,
innan det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår,
till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där
beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan
på grund af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i
anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad
och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och
detta förhållande registrerats.

Aktiebref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full
betalning erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af
bolagsstämma.

29 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed grundfonden må ökas;

2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet
enligt 31 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom
hvilken aktieägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma
paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning;

3) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

13

30 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det
innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg
ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af
bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse
å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

31 §.

Hvarje aktieägare vare berättigad att, i den mån sådant kan
ske, af de nya aktierna efter teckning erhålla det antal, som svarar
mot hans andel i den förutvarande grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte. äfvensom, i den
mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut
om grundfondens ökning underrätta aktieägarna.

32 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att teckningsrätten
begagnats.

33 §.

Teckning af de nya aktierna skall ske å teckningslista, försedd
med egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter af styrelseledamöter till
beslutfört antal, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt af
notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grundfondens
ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet
enligt 31 § 2 mom. vaidt infördt.

14

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens
storlek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra
hvad honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.

34 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,
som uppfyller föreskrifterna i 33 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare utom i fall. hvarom i 254 § stadgas,
ogiltig.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie; som ofvan
i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos
registreringsmyndigheten, innan registrering enligt B G § skett i anledning
af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

35 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens
ökning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än
penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet vid
aktieteckning äfvensom bestämmelsen i 24 §, att aktietecknare ej är
berättigad till kvittning, galle ock vid ny aktieteckning; och skall
jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 25 §
finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning
å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullfölja sådan inbetalning.

36 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya
aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru
många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skola fogas

1) eu med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förverkats

15

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetalningen
å aktierna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut
om ökningen enligt 31 § 2 mom. varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytterligare
till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering.
Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ofvan
under 1) sägs.

Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af anmälan,
som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda
beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

37 §.

Utan hinder af hvad i 28—36 och 87 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolagsstämmans
godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i 28
och 30 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 29, 31—36
§§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen och å verkställigheten
däraf; dock galle, att för ny aktie full betalning skall
erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens beslut;
att, innan sådant godkännande meddelats, den i 36 § 1 mom. föreskrifna
anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i sistnämnda
paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande tilländagått,
innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras samtidigt
med den i 30 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans
beslut.

38 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till densamma
af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och
skola därvid bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.

Hvarje aktieägare vare berättigad att af de nya aktierna erhålla
det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden.

16

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar
ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas
för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må
registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda
anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift
af protokoll, som förts i ärendet.

Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses
ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller
de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall
genom styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att bref
å ny aktie utlämnats.

39 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke
pliktig att ytterligare tillskjuta något.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

40 §.

Af bankaktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till
betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst
femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp,
som sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten
afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller
annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden uppgått till ett
belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden, må vidare afsättning
af årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden under det sålunda
stadgade beloppet, skall afsättning till fonden ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må
hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,
där aktierätt förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å aktien eller influtit
genom realisering af aflämnad pant.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande

17

Riksdagens skrifvelse År 237.

af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å
rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andra befintliga,
till framtida förfogande afsätta medel.

41 §.

Ej må till aktieägarna utbetalas annat än den vinst, som förefinnes
enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten
ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och
verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i
bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
eu för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.

42 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets
ställning är af ringa betydenhet.

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad man
den vinst, som enligt 41 § 1 punkten kan utdelas, skall till det ändamål
användas.

43 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgadt gälle i afseende å upprättandet af bankaktiebolags
balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
förvärfvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande
bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, såframt sådant
särskild t angifves i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt G 5 § har
att aflämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvarmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Höft. 3

18

iRiksdagens skrifvelse Nr 237.

4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må
ej i vidare män än som betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas
till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast föregående
balansräkning.

5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder samt andra fonder
uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna;
och må därvid grundfondens belopp ej minskas, så länge bankrörelsen
fortfar.

6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltningskostnader
må ej uppföras såsom tillgång.

Om rör ds en.

44 §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må bankaktiebolag,
jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet, som därmed
står i samband.

45 §.

Ej må bankaktiebolag för egen räkning drifva handel med annat
än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar äfvensom
obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedd a förskrifningar.

46 §.

Egendom, hvarmed bankaktiebolag ej må drifva handel för egen
räkning, äger bankaktiebolag förvärfva endast i det fall, att fråga är
om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier, hvilka
anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget äger; dock må med
den inskränkning, som framgår af 47 §, bankaktiebolag, till skyddande
af fordran, å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom, som är
för fordringen utmätt eller pantsatt, så ock såsom betalning öfvertaga
lös egendom, där uppenbart är, att bolaget eljest skulle lida afsevärd
förlust.

Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper
eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till
belopp, som täcker fordringen.

19

Riksdagen skrifvelse Nr 237.

Öfvertager bankaktiebolag egendom såsom betalning enligt hvad
nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bankinspektionen.

47 §.

Ej må bankaktiebolag förvärfva eller såsom pant mottaga egen aktie.

48 §.

Bankaktiebolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera än
femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden
än i 46 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må bolaget
ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade
aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter
femtio procent af grundfonden. Äger bolaget tillika grundfond
och reservfond till sammanlagdt belopp af sex miljoner kronor,
må bolaget jämväl förvärfva andra aktier till hälften af det belopp,
för livilket rätten att förvärfva aktier i emissionsbank icke utnyttjas.

Bankaktiebolag enligt denna paragraf tillkommande rätt att förvärfva
aktier må ej användas, med mindre sådant är i bolagsordningen
eller af bolagsstämma medgifvet.

49 §.

Bankaktiebolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet
af bolagets egna fonder.

Bankaktiebolag vare skyldigt att i tillgångar, hvilka kunna med
lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp, som
tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem
procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran
fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräkning;
dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som ej
af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp, som
bolaget enligt aftalet är berättigadt ytterligare utbekomma. Nedgår
kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan ske,
åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

Är bankaktiebolag ägare af fastighet, afsedd för bankens inrymmande,
vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs, redovisa
kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda

20

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller, där
fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i kraft,
för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets styrelse
kan bestämma.

50 §.

Ej må bankaktiebolag vid aftal om kredit eller eljest i sin rörelse
förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger afsluta.

51 §.

Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till innehafvaren
eller till viss man eller order ställda förbindelser.

52 §.

Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss
tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,
ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till
viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas
hos bolaget.

A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre f belopp än tre
tusen kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankaktiebolag
ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en
vecka, efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen
dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan
olägenhet, i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens
utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas
i motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å
sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

Ont sti/relse och ji,midt vekning.

53 §.

Aktieägarna skola inom sig utse eu styrelse af minst fem ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta
bolagets angelägenheter.

21

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelseledamot
må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må,
ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna
genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,
gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter
att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan
hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant
medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,
såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning
i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 54 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin
förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans
föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,
meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

54

55 §.

56 §.

22

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

57 8.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.

58 $.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan
mot styrelseledamoten eller tredje man.

59 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Styrelsen
må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstämman
medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman,
såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening
med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolagsordningen
eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma,
skall tillämpas hvad som enligt 54 och 55 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

60 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

23

61 §•

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.

62 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser
eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 42 § 1 inom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

63 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för bankaktiebolag, bör undertecknas
med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

64 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då
annat meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i före -

24

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

ning med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma
ej befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till
bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

65 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 77 §,
aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt
balansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg
skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan
sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före
stämman hållas för aktieägarna å bolagets hufvudkontor tillgängliga i
tillräckligt antal exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare,
som med uppgifvande af postadress anhåller därom.

Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets
samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verkställda
afskrifningar.

66 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 255 §.

67 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

25

Om revision.

68 §.

Aktieägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år
skall en af revisorerna ombytas.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styi’elseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått
till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördi’öj ligen
föranstalta om val af ny revisor.

69 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen
afgifva en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 77 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 78 §.

70 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 67 Hilft. 4

26

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga
för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

71 §•

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvande! af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd
aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt
i enlighet med hvad i 74 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas,
att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall
hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser
om kungörande af ort och tid för hållande af sådant styrelsesammanträde,
som i 23 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie, vare
han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp
af minst en tiondedel af den å stämman företrädda grundfonden framställt
yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom egenhändigt
underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva
eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare af densamma,
och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade
bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att
äter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den,
till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente, ej
heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie bolagsstämma
såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter
förändring i äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.

72

§•

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan

27

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga
om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett
väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från bolagets
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

73 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolagsstämman
själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en
förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med
uppgift å det antal aktier, för livilket en hvar af dem äger utöfva
rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid
stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock
att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,
ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlingarna
å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,
underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd aktieägare
eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall
protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

74 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma galle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,
aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 24 § sägs;

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till
en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt
för mer än eu femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;

28

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att
utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,
och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får
inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad
sålunda stadgats må i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet
därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande
af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut,
för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig därom.

Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen,
sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vidtagna
senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före
extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å
två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej
ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt
för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af
samtliga röstande, jämväl, där så ske kan. försändas i rekommenderadt
bref till hvarje aktieägare.

76 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning
öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens
försorg hållas tillgänglig för aktieägarna å bolagets hufvudkontor
äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande
af postadress anhåller därom.

29

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förelag till ändring
af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga
innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen
skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som
där skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å
stämman kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling
af visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.

77

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga
sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen
för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

78 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra
bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
bolagsstämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande,
galle den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal
deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet
ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt
aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller
den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. Är fråga om ändring
åt'' bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga
innehåll angifvas i kallelsen.

30

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

79 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 78 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas
så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, liar
bankinspektionen att på anmälan af aktieägare ofördröjligen utlysa
bolagsstämma.

80 §.

A den bolagsstämma, som i 77 § afses, skall balansräkningen
med de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas
äfvensom frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styi*elsen för den tid
förvaltningsberättelsen omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela
grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

81 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en fjärdedel af hela
grundfonden, röstat däremot.

I ofvannämnda aktiebelopp må dock, där den eller de, som röstat
mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktier,
som aktieägare bekommit annorledes än genom arf, giftorätt eller
testamente, utan så är, att han sedan minst sex månader före den
stämma, där förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd
såsom ägare af aktien.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades
å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen
beviljad.

31

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

82 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 80 § sägs, ansvarsfrihet ej
blifvit beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i 81
§ 1 och 2 mom., a bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma
lag vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som
enligt 81 § 4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet
beviljats.

Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller
flere af de aktieägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af densamma,
ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att dessas
sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ofvan sagts.

83 §.

Aktieägare, som enligt 82 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget erhålla
ersättning i den män kostnaderna täckas af hvad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

84 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 70 §, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan
så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

85 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom
två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge
konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

. Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas
berättelse framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 70 §.

32

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöra»
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild
röstplnralitet å bolagsstämma erfordras.

86 §.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma
vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller
beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf
minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts af
samtliga röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af
hela grundfonden.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets
trädande i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§ sägs vare ej giltigt,
med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats
å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar
af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Å beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens
stadfästelse.

87 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröjligen
anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering
skett. Vid anmälan fogas två styrkta afskrifter af Konungens
beslut om den å ändringen meddelade stadfåstelsen.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

33

Om klander af bolagsstämmobeslut.

88 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,
som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom
stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där
bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. Försummas
det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 64 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid
blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas
för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

89 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor
eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af
honom meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp,
motsvarande minst en femtedel af hela grundfonden, där arfvodet
förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från
beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för
registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning
af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes
vara bestämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande
gorå jämkning däri.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Häft. 5

34

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Om förlängning af bankaktiebolags oktroj.

90 §.

Ansökning om förlängning af bankaktiebolag meddelad oktroj
skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månadei’, innan den
löpande oktrojen tilländagår.

Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.

Om likvidation och upplösning.

91 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att bankaktiebolag
gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats,
lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.

92 §.

Har senast vid den i 91 § omförmälda bolagsstämma af aktieägare
tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till
dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så
icke skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott
icke inbetalts inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i
likvidation.

De aktieägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets
blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet
jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning
får ske. Träder bolaget i likvidation, förrän sådant tillskott blifvit
till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet,
dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,
återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå,
innan någon utdelning å aktierna må äga rum.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

35

93

Bankaktiebolag skall ock träda i likvidation,

1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets
bildande;

2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom
ett år från det bolagets rörelse öppnades;

3) då antalet aktieägare nedgått under tjugu samt tillräckligt
antal aktieägare ej inom tre månader inträdt;

4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats;

5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

94 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 2 mom. beslutat, att
bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,
välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa
likvidationen.

95 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 92 eller 93 § påkallar likvidation, svare de,
som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af
bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

96 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 92
eller 93 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i
likvidation, förklare rätten, på ansökan af aktieägare eller styrelseledamot
och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation;
och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en
månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i
sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

36

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

97 §.

Finnes bankaktiebolag, som enligt anmälan till registret trädt i
likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare aktieägare eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt kan
vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af
likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när
densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren
utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna
tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge
ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman att emellertid taga
bolagets egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes
på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förordne rätten en
eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

98 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om val af ny likvidator.

99 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig
eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

37

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator
eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med
annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan
för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.

100 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan
ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandlingen af denna fråga samt om rätt att
tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 80—83 och 85 §§ finnes stadgadt
motsvarande tillämpning.

101 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart
det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas
i penningar.

Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor än
som det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet godkänt.
Ombudet må ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna
ifrågasatt försäljning.

102 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,
att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,

38

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas
till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan
ske, meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände
fordringsägare, hvilka ännu icke erhållit betalning.

103 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året
samt hålla den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgifvas de hinder, som därför mött.

104 §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 101 § 3 mom.
är stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda bankaktiebolag
och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter
gälla i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot
är i denna lag stadgadt.

105 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 63 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,
att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

106 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan

39

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare,
i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

107 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar
bekomma hvad å hans aktie i förhållande till hela grundfonden belöper.

108 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det
kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

109 §.

Atnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
hafve han förlorat sin talan.

110 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstänmingens utfärdande.

in §•

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom
rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda, af
dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning kunna
utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

40

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

112 §.

Finnes efter konkursens afsilande öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 94, 95, 97—99,
101 och 103—110 §§. Har ej inom en månad efter konkursens afsilande
till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare lag,
som i 96 § sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen
göra anmälan till registret.

II. Om solidariskt bankbolag.

Om solidariskt bankbolags bildande.

113 §.

De, som i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med
personlig ansvarighet för delägarna och som åstunda att försäkra sig
om tillgodonjutande af de rättigheter denna lag medgifver sådant bolag,
skola därom göra ansökning hos Konungen och därvid foga fullständig
bolagsordning.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och
till antalet minst tio.

Finnes i ansökningen afsedt bolag (solidariskt bankbolag) vara
nyttigt för det allmänna, pröfvar Konungen bolagsordningens öfverensstämmelse
med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock
om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten
af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bankrörelsens
drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver
intill slutet af då löpande kalenderår.

114 §.

Solidariskt bankbolags grundfond skall utgöra minst eu miljon
kronor; dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser
angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbar -

41

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

ligen gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva
bankrörelse i större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen
å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof,
bestämmas till lägre belopp, dock ej understigande fem hundra tusen
kronor.

Skall grundfonden kunna utan ändring af bolagsordningen bestämmas
till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra
mindre än hälften af maximikapitalet.

115 §.

Grundfonden skall fördelas i hufvudlotter å lika belopp i svenskt

mynt.

Hvad för hufvudlott skall inbetalas må ej bestämmas till lägre
belopp än det, hvarå hufvudlotten skall lyda.

Hufvudlott vare mot bolaget odelbar.

116 §.

Solidariskt bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare.
De skola vara svenska medborgare. Hufvudlottägarna ansvare för uppfyllandet
af alla bolagets förbindelser, en för alla och alla för en.

Den ansvarighet för bolagets förbindelser, hvilken enligt denna
paragraf åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, må
ej af bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, än som i
lagen angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks
konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.

117 §.

Hufvudlottägarna stånde öppet att med sig förena kommanditlottägare.
Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvarige
med mera än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare
i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar
hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp
häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men
äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de insatt,
innan utdelning å liufvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall
lyda å samma belopp som hufvudlott. Hvad för kommanditlott skall
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 07 Höft. 6

42

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå lotten skall
lyda. Kommanditlott vare mot bolaget odelbar.

Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma
än val af revisorer.

118 §.

Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angifva

1) bolagets firma;

2) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

3) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) antalet af styrelsens ledamöter, tiden för deras befattningar
samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

5) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen
hållas, tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å
ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma
till behandling;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

7) grunderna för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut
å bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes föreskrifvet
i 190 och 202 §§;

8) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring
af bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

9) det belopp, hvarå hufvudlott skall lyda;

10) antalet revisorer samt tiden för deras befattningar;

11) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas samt,
därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem tillkomma,
jämte de bestämmelser i öfrigt, som må finnas erforderliga.

119 §.

I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en miljon
kronor, skola ingå orden »enskild bank». Sådan firma må ej af annan
begagnas.

Understiger bankbolags grundfond en miljon kronor, skall bolagets
firma innehålla ordet »folkbank».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan förut i aktiebolags -

43

Biksdagens skrifvelse Nr 237.

registret införd, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk
bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

120 §.

Teckning af kufvudlott skall ske å teckningslista, som egenhändigt
underskrifvits af stiftarna, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt
af notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut
om stadfästelse å bolagsordningen samt angifva

1) den ordning, hvari tecknare bör fullgöra hvad honom åligger
på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen
meddelats, inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för hufvudlott skall inbetalas högre belopp än det, hvarå
hufvudlott skall lyda, det belopp, som skall för sådan lott inbetalas;

4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angifvits,
men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få
tecknas eller ock ett visst belopp, öfverstigande minimikapitalet, minst
skall tecknas, storleken af sådant belopp.

Där annan än stiftare må verkställa teckning, skall teckningslista,
hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det
antal hufvudlotter, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund,
efter hvilken i händelse af öfverteckning hufvudlotterna skola fördelas
mellan tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en hufvudlott.

121 §.

Ej må stiftare eller annan af bolaget för dess bildande njuta godtgörelse
utöfver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen
nödvändiga. Ej heller må utom ifall, hvarom i 254 § stadgas,
för hufvudlott tillskjutas annat än penningar eller stiftare förbehålla
sig eller annan särskild förmån eller rättighet.

122 §.

Teckning af hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,
som uppfyller föreskrifterna i 120 §.

Teckning med villkor vare utom i fall, hvarom i 254 § stadgas,
ogiltig.

44

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

123 §.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan
konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats om
bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 126 § stadgas,
vare teckningen icke vidare bindande.

124 §.

Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 122 och 123 §§
afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

125 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som skall
gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

126 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,
som enligt teckningslistan minst skall tecknas, är fulltecknadt och att
tecknarna utgöra minst det antal, som i 116 § sägs, skall, sedan i
händelse af öfverteckning hufvudlotterna blifvit mellan tecknarna fördelade
och Överskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande
företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst
en fjärdedel af de närvarande eller ock tecknare med ett sammanlagdt
delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel af den vid stämman företrädda
grundfonden rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt
stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den
fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,
eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig därom
och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare med ett
sammanlagdt delaktighetsbelopp af mer än halfva den å stämman företrädda
grundfonden och minst en fjärdedel af hela grundfonden, skall
bolaget anses bildadt samt val af styrelse och revisorer äga rum; i
annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

45

127 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i
189 § finnes stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning
öfver de närvarande.

Hvad i 190 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af
bestämmelserna i 126 §, motsvarande tillämpning å konstituerande
stämman.

128 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 204 och
205 §§ gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats
å konstituerande stämman.

129 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blifvit valda,
så ock inför bankinspektionen styrkts, dels att af det tecknade beloppet,
efter afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum,
än äfven för rätt till delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva
enligt 140 § förverkats och ej af annan öfvertagits, minst tjugu procent
blifvit behörigen inbetalda, dels att för inbetalning af återstoden aflämnats
pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock att en hvar
af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat sådan handling,
som i 134 § sägs, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras;
dock får registrering ej ske, där det tecknade beloppet efter
ofvannämnda afdrag understiger det belopp, som enligt teckningslistan
minst skall tecknas.

ISO §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande
af tecknadt belopp.

Handla styrelseledamöter, lottägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.

46

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

131 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas ock styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen
utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen, i två
styrkta afskrifter;

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid
förda protokollet;

3) en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,
huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag ej mindre
i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för rätt till
delaktighet i bolaget, som af tecknare må hafva enligt 140 § förverkats
och ej af annan öfvertagits, äfvensom, där kommanditlottägare blifvit
i bolaget inrymda, huru mycket af det utaf dem tecknade beloppet blifvit
inbetaldt; skolande styrelseledamöternas namnunderskrifter vara af vittnen
styrkta;

4) bevis från bankinspektionen, utvisande dels huru mycket af
det belopp, hvartill grundfonden jämlikt bestämmelsen under 3) uppgifvits,
blifvit behörigen inbetaldt, dels att för inbetalning af återstoden
aflämnats pant, som bankinspektionen pröfvat fullgod, dels ock
att en hvar af hufvudlottägarna till förvaring hos bolaget öfverlämnat
sådan handling, som i 134 § sägs;

5) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

47

Om lottbref och lotthok samt loitägares rätt att afgå från bolaget.

132 §.

A lotterna skola utfärdas bref. Dessa skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer å den eller de lotter, hvarå
brefven lyda, belopp å lott och dagen för utfärdandet. Lottbref skall
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas
genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje lottbref
vara egenhändigt undertecknadt af minst två styrelseledamöter.

133 §.

Ej må lottbref utgifvas, innan bolaget registrerats och grundfonden
blifvit till fullo inbetald.

134 §.

Hvarje hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfverlämna
en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad
handling, innefattande uppgift å de lotter, han i bolaget äger. Innan
sådan handling afgifvits, må han icke från bolaget uppbära utdelning
eller utöfva annan rättighet, som tillkommer hufvudlottägare.

135 §.

Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktrojtiden från
bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker.

Samma lag vare för hufvudlottägares stärbhus; dock att, där
stärbhusets hufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit stärbhusdelägare,
som jämlikt 116 § kan antagas såsom hufvudlottägare, och
denne aflänmat sådan handling, som i 134 § sägs, de öfriga delägarna
äro skilda från bolaget.

Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter anmälan
hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de föreskrifter,
bolaget i sådant afseende må meddela.

48

Riksdagens skrifvelse iSV 237.

136 §.

Har annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott öfvergått
till ny ägare, må denne ej, förrän bolaget godkänt öfverlåtelsen,
utöfva någon hufvudlottägare tillkommande rättighet i vidare mån, än
att han, där 116 § icke utgör hinder för hans antagande till hufvudlottägare,
äger att efter aflämnande af sådan handling, hvarom i 134 §
förmäles, lyfta den utdelning, som faller å hufvudlotten, och utöfva
densamma, i händelse af grundfondens ökning, tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny lott, äfvensom uppbära hvad å hufvudlotten belöper
vid bolagets likvidation.

Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom
här nedan i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till
nästa ordinarie bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till styrelsesammanträde,
då sådan pröfning af öfverlåtelse äger rum, skall innehålla
uppgift, att så beskaffad fråga förekommer vid sammanträdet.
Godkännes ej öfverlåtelsen enhälligt af de vid sammanträdet närvarande
styrelseledamöterna, hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgörande.
Öfverlåtelser, som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter
inträffande ordinarie bolagsstämma anmälas.

Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af
styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han
senast utsågs till styrelseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast
af ordinarie bolagsstämma.

137 §.

Å solidariskt bankbolags hufvudkontor skall styrelsen ofördröjligen
upplägga en lottbok. I denna skola samtliga såväl hufvudlottägare
som kommanditlottägare upptagas och anteckning göras om de
lotter, en hvar innehar.

Har lott öfvergått till ny ägare och denne vunnit inträde i bolaget,
skall anteckning härom genast göras i lottboken, och anmärkes tillika
dagen, då anteckning skett.

Styrelsen åligger att låta en hvar, som sådant önskar, taga kännedom
af lottboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,
äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman
styrkt utdrag därur.

Biksdagens skrifvelse Nr 237.

49

138 §.

Sist en månad efter ordinarie bolagsstämma skall styrelsen till
patent- och registreringsverket aflämna en med styrelseledamöternas
egenhändiga bevittnade namnunderskrifter försedd förteckning öfver
bankens samtliga hufvudlottägare.

Om inbetalning och ökning af grundfonden samt om kommanditfond.

139 §.

Af solidariskt bankbolags grundfond skola minst fyrtio procent
vara inbetalda inom tre månader och återstoden inom åtta månader
från öppnandet af bolagets rörelse.

Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full
betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse
att inbetala oguldna beloppet i den ordning, teckningslistan angifver.

Ej vare tecknare af hufvudlott berättigad att kvitta sin skuld på
grund af teckning mot fordran hos bolaget.

140 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å hufvudlott,
vare han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från
förfallodagen.

Yarder, innan pant, hvarom i 139 § förmäles, blifvit aflämnad,
inbetalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna
sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter
anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Samma
lag vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad
pant ej förslår till inbetalningens gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma,
så ock, där lottecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Bihang till Itiksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Höft. 7

50

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å hufvudlotten
redan inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant
influtit ej återfordras.

141 §.

Är rätt till delaktighet i bolaget förverkad, efter ty ofvan är
sagdt, vare tecknaren af hufvudlotten, där bolagets egendom afträdes
till konkurs, som börjar inom två år efter utgången af den för hufvudlotternas
inbetalning bestämda tid, ändock skyldig ej mindre att, såvidt
borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalningen, i den
mån den ej visas vara för öfvertagande af rätten till delaktighet i
bolaget verkställd af annan, än ock att härutöfver i den ordning, som
i 116 § 2 mom. sägs, inbetala hvad som erfordras för gäldande af
bolagets förbindelser.

142 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 139 § för hufvud -lotternas slutliga inbetalning bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan
om hela grundfondens inbetalning förut skett, för registrering
aflämna en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven uppgift,
huruvida grundfonden blifvit till hela sitt belopp inbetald. Styrelseledamöternas
namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

143 §.

Hafva kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan ansökning
om bolagets registrering gjorts, skall ofördröjligen efter utgången
af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där
ej anmälan om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering
aflämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om
det belopp, som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen
afgifna försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen
fullgjorts. Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara
af vittnen styrkta.

Yarder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare
inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna

51

Riksdagens skrifvelse Nr 287.

göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändigt, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla
sådan försäkran, som ofvan sägs.

144 §.

Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej beslutas, innan
det belopp, hvartill grundfonden vid beslutets fattande uppgår, till fullo
inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där beslut om
sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan på grund
af förra beslutet tecknadt belopp, med afdrag ej mindre i anledning
af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och ej af
annan öfvertagen rätt till delaktighet i bolaget blifvit till fullo inbetaldt
och detta förhållande registrerats.

Lottbref må i fall, hvarom ofvan sägs, ej utgifvas, innan full betalning
erlagts för den eller de lotter, hvarå brefvet lyder.

Beslut om ökning jämlikt denna paragraf kan fattas endast af
bolagsstämma.

145 §.

Beslutet om grundfondens ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed grundfonden ökas;

2) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag. då beslutet
enligt 147 § 2 mom. kungjorts i allmänna tidningarna, inom
hvilken lottägare må begagna den honom enligt 1 mom. af samma
paragraf tillkommande företrädesrätt till teckning;

3) det belopp, som skall för lott inbetalas;

4) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning lotterna
skola fördelas mellan tecknarna.

146 §.

Bolagsstämmans beslut om grundfondens ökning skall, ehvad det
innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försoi’g
ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring af
bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse
å ändringen vunnits.

52

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenbändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

147 §.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att, i den mån sådant
kan ske, af de nya lotterna efter teckning erhålla det antal, som svarar
mot hans andel i den förutvarande grundfonden.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, äfvensom i den
mån så ske kan, genom rekommenderade bref om bolagsstämmans beslut
om grundfondens ökning underrätta hufvudlott ägarna.

148 §•

Hufvudlottägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny lott, vare skyldig att vid teckningen
förete det eller de lottbref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall
genom styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att teckningsrätten
begagnats.

149 §.

Teckning af de nya hufvudlotterna skall ske å teckningslista, försedd
med egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter af styrelseledamöter
till beslutfört antal, eller å afskrift af sådan teckningslista, bestyrkt
af notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om grundfondens
ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i hvillca beslutet
enligt 147 § 2 mom. varit infördt.

I teckningslista skall ock angifvas förutvarande grundfondens
storlek äfvensom den ordning, i hvilken tecknare bör fullgöra hvad
honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.

150 §.

Teckning af ny hufvudlott vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,
som uppfyller föreskrifterna i 149 § 1, 2 och 3 mom.

53

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Teckning med villkor vare utom i falk hvarom i 254 § stadgas,
ogiltig.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af hufvudlott, som
ofvan i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts
hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 152 §
skett i anledning af anmälan, att lotten tillfullo inbetalts.

151 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om grundfondens
ökning fattades skall för ny hufvudlott full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 121 § om förbud mot tillskott å hufvudlott i
annat än penningar och mot förbehåll af särskild förmån eller rättighet
vid teckning äfvensom bestämmelsen i 139 §, att tecknare ej är
berättigad till kvittning, gälle ock vid ny teckning; och skall jämväl
vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 140 § finnes
stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å
tecknad hufvudlott. så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

152 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de
nya liufvudlotterna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla,
huru många hufvudlotter till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall
vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skola fogas

1) eu med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock för rätt till delaktighet, som af tecknare
förverkats och ej af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda
inbetalningen å liufvudlotterna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut
om ökningen enligt 147 § 2 mom. varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar hufvudlotter
ytterligare till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för
registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran,
som ofvan under 1) sägs.

54

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Grundfonden skall, så snart registrering skett i anledning af anmälan,
som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökad med sammanlagda
beloppet af de hufvudlotter, som anmälts vara till fullo inbetalda.

153 §.

Utan hinder af hvad i 144—152 och 203 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta grundfondens ökning under förutsättning af bolagsstämmans
godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i
144 och 146 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 145,
147—152 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen
och å verkställigheten häraf; dock gälle, att för ny lott full betalningskall
erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens
beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 152 § 1 mom.
föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i
sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande
tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan
skall göras samtidigt med den i 146 § föreskrifna anmälan till registret
af bolagsstämmans beslut.

154 §.

Grundfonden må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till densamma
af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond; och
skola därvid bestämmelserna i 144 § 1 och 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.

Hvarje hufvudlottägare vare berättigad att af de nya lotterna
erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande grundfonden.

Beslutet om grundfondens ökning skall, ehvad det innefattar
ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg anmälas
för registrering. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må
registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Innefattar beslutet ej ändring af bolagsordningen, skall vid nämnda
anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift
af protokoll, som förts i ärendet.

Grundfonden skall, så snart registrering af beslutet skett, anses

Riksdagens skrifvelse Nr 237, 55

ökad med det belopp, som enligt beslutet skall till grundfonden öfverföras.

Ej må bref å ny lott utlämnas till lottägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller innan lottägaren företett det eller
de lottbref, hvarå rätten att erhålla ny lott grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant lottbref förses med påskrift, att bref å ny
lott utlämnats.

155 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, beslut
fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om det
ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen
anmälas för registrering och må ej, innan registrering skett, bringas
till verkställighet. Innefattar beslutet ändring af bolagsordningen, må
registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Där beslutet ej innefattar ändring af bolagsordningen, skall vid
nämnda anmälan fogas, i två exemplar, af notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af kommanditlotterna
bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en
af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp,
som å lotterna inbetalts, jämte styrelseledamöternas skriftligen afgifna
försäkran, att den anmälda inbetalningen å lotterna behörigen fullgjorts.
Styrelseledamöternas namnunderskrifter skola vara af vittnen
styrkta.

Varder, efter det nyssnämnda uppgift blifvit aflämnad, ytterligare
inbetalning å kommanditlotter fullgjord, må anmälan därom kunna
göras för registrering. Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter samt innehålla
sådan försäkran, som ofvan sägs.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

156 §.

Af solidariskt bankbolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår
till betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående år,
skola minst femton procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af

56 Riksdagens skrifvelse Nr 287.

det belopp, som sålunda/ minst skall afsättas till reservfonden, ma ej
från årsvinsten afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts
styrelseledamot eller annan såsom arfvode (tantiem). Sedan reservfonden
uppgått till ett belopp, motsvarande femtio procent af grundfonden,
må vidare afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår
reservfonden under det sålunda stadgade beloppet, skall afsättning till
fonden ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning ma hafva
för lotterna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där
rätt till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit inbetaldt å
lotten eller influtit genom realisering af aflämnad pant.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande
af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å
rörelsen i dess helhet och som icke kan ersättas af andia befintliga,
till framtida förfogande afsätta medel.

157 §.

Ej må till lottägare utbetalas annat än den vinst, ^som förefinnes
enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten
ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad och
verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse i
bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.

158 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är af ringa betydenhet. ,

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad
mån den vinst, som enligt 157 § 1 punkten kan utdelas, skall till det
ändamål användas.

159 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgadt gälle i afseende å upprättande af solidariskt
bankbolags balansräkning:

57

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för
deras förvärfvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, afsedd till stadigvarande
bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras förvärfvande eller anskaffande, såframt sådant
särskildt angifves i den förvaltningsberättelse styrelsen enligt 181 § har
att aflämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvarmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) Fast egendom, afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må
ej i vidare mån än som betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas
till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i närmast
föregående fastställda balansräkning.

5) De belopp, hvartill grund- och reservfonder, den genom tillskott
af kommanditlottägare bildade särskilda fond (kommanditfond)
samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras
bland skulderna; och må därvid grundfondens och kommanditfondens
belopp ej minskas, så länge bankrörelsen fortfar.

6) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltningskostnader
må ej uppföras såsom tillgång.

Om rörelsen.

160 §.

Med den inskränkning, som här nedan sägs, må solidariskt bankbolag,
jämte in- och utlåning af penningar, idka annan verksamhet,
som därmed står i samband.

161 §.

Ej må solidariskt bankbolag för egen räkning drifva handel med
annat än guld samt in- och utländskt mynt, växlar, checker, invisningar
äfvensom obligationer och andra för den allmänna rörelsen afsedda
förskrifningar.

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Höft.

8

58

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

162 §.

Egendom, hvarmed solidariskt bankbolag ej må drifva handel för
egen räkning, äger solidariskt bankbolag förvärfva endast i det fall,
att fråga är om fastighet, afsedd för bankens inrymmande, eller inventarier,
hvilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bolaget
äger; dock må med den inskränkning, som framgår af 163 §, solidariskt
bankbolag, till skyddande af fordran, å offentlig auktion eller
fondbörs inköpa egendom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt,
så ock såsom betalning öfvertaga lös egendom, där uppenbart är, att
bolaget eljest skulle lida afsevärd förlust.

Egendom, hvilken bolaget sålunda till skyddande af fordran inköper
eller öfvertager, skall åter afyttras, så snart det kan ske till
belopp, som täcker fordringen.

Öfvertager solidariskt bankbolag egendom såsom betalning enligt
hvad nyss är sagdt, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos bankinspektionen.

163 §.

Ej må solidariskt bankbolag förvärfva eller såsom pant mottaga
egen lott eller annat solidariskt bankbolags hufvudlott.

164 §.

Solidariskt bankbolag, som afsatt reservfond, uppgående till mera
än femtio procent af bolagets grundfond, må äfven under andra förhållanden
än i 162 § sägs förvärfva aktie i emissionsbank; dock må
bolaget ej på en gång innehafva jämlikt denna bestämmelse förvärfvade
aktier till högre bokfördt belopp än det, hvarmed reservfonden öfverskjuter
femtio procent af grundfonden. Äger bolaget tillika grundfond
och reservfond till sammanlagdt belopp af sex miljoner kronor,
må bolaget jämväl förvärfva andra aktier till hälften af det belopp,
för hvilket rätten att förvärfva aktier i emissionsbank icke utnyttjas.

Solidariskt bankbolag enligt denna paragraf tillkommande rätt
att förvärfva aktier må ej användas, med mindre sådant är i bolagsordningen
eller af bolagsstämma medgifvet.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

59

165 §.

Solidariskt bankbolags inlåning må ej öfverstiga fem gånger beloppet
af bolagets egna fonder.

Solidariskt bankbolag vare skyldigt att i tillgångar, bvilka kunna
med lätthet förvandlas i penningar, redovisa kassareserv till belopp,
som tillsammans med den inneliggande kassan motsvarar minst tjugufem
procent af de förbindelser, som det åligger bolaget att vid anfordran
fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu sagts, må härvid icke tagas i beräkning;
dock att, där tillgången utgör säkerhet för aftalad kredit, som
ej af bolaget till fullo begagnats, den må beräknas till det belopp,
som bolaget enligt aftalet är berättigadt ytterligare utbekomma. Nedgår
kassareserv under hvad nu är sagdt, skall den, så snart det kan
ske, åter uppbringas till föreskrifvet belopp.

År solidariskt bankbolag ägare af fastighet, afsedd för bankens
inrymmande, vare bolaget pliktigt att i tillgångar, som i 2 mom. sägs,
redovisa kassareserv jämväl för det belopp, hvarmed fastighetens bokförda
värde må öfverstiga tio procent af bolagets egna fonder eller,
där fråga är om fastighet, som förvärfvats, innan denna lag trädt i
kraft, för det lägre belopp, som Konungen på framställning af bolagets
styrelse kan bestämma.

166 §.

Ej må solidariskt bankbolag vid aftal om kredit eller eljest i sin
rörelse förbehålla sig andel i vinst på affär, som bolaget själft icke äger
afsluta.

167 §.

Solidariskt bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till
innehafvare!! eller till viss man eller order ställda förbindelser.

168 §.

Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå
viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,
ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till
viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas
hos bolaget.

60

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen
kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må solidariskt bankbolag
ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,
efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen
dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet,
i särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens
utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i
motbok, som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning
lyftas, skall anteckning därom göras i motboken.

Om styrelse och firmateckning.

169 §.

Hufvudlottägarna skola inom sig utse en styrelse af minst fem
ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta
bolagets angelägenheter.

Ledamot af styrelsen skall vara bosatt här i riket. Val af styrelseledamot
må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, genom beslut
å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald,
gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter
att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Utan hinder
af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen sådant medgifver,
med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma, såframt styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter.

170 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning
i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

61

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande
sådan inskränkning, må ej registreras.

171 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 170 § är sagd!, äga företräda bolaget, pliktiga att i
sin förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse
de särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans
föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen.

172 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,
meddelas af stjTrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

173 §.

Är enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.

174 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

62

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan
mot styrelseledamoten eller tredje man.

175 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. Styrelsen
må dock, utan att sådant är i bolagsordningen eller af bolagsstämman
medgifvet, bemyndiga annan än styrelseledamot att teckna firman,
såframt bemyndigandet afser rätt till firmateckning allenast i förening
med styrelseledamot eller med annan, hvilken styrelsen enligt bolagsordningen
eller bolagsstämmobeslut äger bemyndiga att teckna firman.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets
firma, skall tillämpas hvad som enligt 170 och 171 §§ gäller beträffande
styrelseledamot, som äger teckna firman.

176 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

177 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.

178 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser
eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 158 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

63

179 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för solidariskt bankbolag, bör
undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

180 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
firma, att lör bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat
meddelande skall delgifvas bolaget. Dock innebär rätt att i förening
med annan men allenast såsom kontrasignant teckna bolagets firma ej
befogenhet att för bolaget mottaga stämning eller annat meddelande.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen lottägarna till
bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å stämman.

181 §.

Minst eu månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 193 §,
aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning
för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa
handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan sägs skall afgifvas
af revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman
hållas för lottägarna å bolagets hufvudkontor tillgängliga i tillräckligt
antal exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som
med uppgifvande af postadress anhåller därom.

Vinst- och förlusträkningen skall icke blott redovisa bolagets
samtliga inkomster och utgifter under året utan äfven angifva verkställda
afskrifningar.

64

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

182 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 255 §.

183 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

184 §.

Lottägarna skola för granskning af styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvartannat år
skall en af revisorerna ombytas.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, genom beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Afgår revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått
till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen
föranstalta om val af ny revisor.

185 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

65

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva
en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 193 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 194 §.

186 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget
ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

187 §.

Lottägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma. I bolagsordningen må kunna stadgas,
att lottägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall
hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för hufvudlott,
vare han, såframt å bolagsstämman hufvudlottägare med sammanlagdt
delaktighetsbelopp af minst en tiondedel af den å stämman företrädda
grundfonden framställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom
egenhändigt underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af
köp, gåfva eller annat aftal åtkommit lotten, utan verkligen är ägare
af densamma, och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsBUtäng
till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Häft. 9

66 Riksdagens skrifvelse Nr 237.

ordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärfvat lotten med
skyldighet att åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej
tillämpning å den, till hvilken lotten öfvergått genom arf, giftorätt
eller testamente, ej heller då den uppgifne ägaren af lotten förut å
ordinarie bolagsstämma såsom ägare fört talan för samma lott, såframt
ej visas, att därefter förändring i äganderätten till lotten ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest af
någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter lämpad.

188 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal
mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af
fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad
sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

189 §.

A bolagsstämma skall lottboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolagsstämman
själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas eu
förteckning öfver närvarande lottägare och ombud för lottägare med
uppgift å det antal lotter, för hvilket enhvar af dem äger utöfva rösträtt.
Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman,
godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där
stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning
skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlingarna
å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,
underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd hufvudlottägare
eller ombud för hufvudlottägare. Senast två veckor efter
stämman skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt
för lottägarna.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

190 8.

(>7

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma galle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för lott, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där så skolat ske,
aflämnats sådan af pant åtföljd förbindelse, som i 139 § sägs;

• 2) att hvarje lott, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar till

en röst;

3) att frånvarande lottägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras hufvudlotter utöfva
rösträtt för mer än en femtedel af den å stämman företrädda grundfonden;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;

• 6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att lottägares rättighet att utöfva
rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet, och att
lottägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får inskränkas
i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud
må utses allenast lottägare. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må
i händelse af grundfondens ökning kunna i beslutet därom föreskrifvas,
att för ny lott icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande af vinstutdelning,
hvartill den nya lotten icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för lottägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut,
för hvars giltighet erfordras, att samtliga lottägare förena sig därom.

191 §.

Bolagsstämma skall, där ej annorlunda är bestämdt i bolagsordningen,
sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla lottägarna
till bolagsstämma. Föreskrift^ kallelseåtgärder skola vara vidtagna
senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka
före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas
å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman
ej ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, så -

68

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

framt för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes
af samtliga röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt
bref till hvarje hufvudlottägare.

192 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning
öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens
försorg hållas tillgänglig för lottägarna å bolagets hufvudkontor
äfvensom ofördröjligen öfversändas till lottägare, som med uppgifvande
af postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till
ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt
hufvudsakliga innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där
skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman
kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af
visst ärende.

Lottägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning
ä stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.

193 §.

Inom fyra månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hällas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga sin
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen
för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

194 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla lottägarna till extra
bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
bolagsstämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande,
galle den mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal
deras mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

69

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för
uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett
sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela
grundfonden eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i
bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. Är fråga om ändring
af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga
innehåll angifvas i kallelsen.

195 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla lottägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 194 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att
hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske,
har bankinspektionen att på anmälan af lottägare ofördröjligen utlysa
bolagsstämma.

196 §.

Å den bolagsstämma, som i 193 § afses, skall balansiäkningen med
de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen
omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma A viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af hufvudlottägare
med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel
af hela grundfonden. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

197 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, såframt hufvudlottägare
med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst eu
fjärdedel af hela grundfonden, röstat däremot.

70

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom’ sex månader från det berättelsen framlades
å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf. att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

198 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 196 § sägs, ansvarsfrihet ej blifvit
beviljad, äge hufvudlottägare med delaktighetsbelopp, som i 197 § 1
mom. sägs, å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag
vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen, som
enligt 197 § 3 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet
beviljats.

Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller
flere af de hufvudlottägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af
densamma, ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att
dessas sammanlagda delaktighetsbelopp är mindre än här ofvan sagts.

199 §.

Hufvudlottägare, som enligt 198 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget
erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

200 §.

Talan må ej anställas mot revisorer enligt 186 §, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan
så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

201 §.

Afträde» solidariskt bankbolags egendom till konkurs, som börjar
inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,

71

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse
framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 186 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid
Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och visst annat fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

202 §.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma
vare ej giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom
eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf
minst en ordinarie, samt å den stämma som sist hålles, biträdts af
samtliga röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af
hela grundfonden.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets
trädande i likvidation i andra fall än i 209 och 210 §§ sägs vare ej
giltigt, med mindre samtliga hufvudlottägare förenat sig därom eller
beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst
en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två
tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Ä beslut om ändring af bolagsordningen skall sökas Konungens
stadfästelse.

203 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröjligen
anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan
registrering skett. Vid anmälan /ogas två styrkta afskrifter af Konungens
beslut om den å ändringen meddelade stad fästeisen.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

204 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller lottägare, att beslut, som
fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest
strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala genom
stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller, där
bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. Försummas
det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 180 § 2
inom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den
där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad tid blifvit
utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid
kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas
för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, galle jämväl för de lottägare, som ej instämt klandertalan.

205 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor eller
tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom
meddeladt uppdrag, äge hufvudlottägare med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp,
motsvarande minst en femtedel af hela grundfonden, där
arfvodet förmenas vara för högt bestämdt, att inom två månader från
beslutets dag eller, där bolaget då ej var registreradt, från dagen för
registreringen hos rätten eller domaren göra ansökning om pröfning
af arfvodets storlek; och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes
vara bestämdt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande
göra jämkning däri.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

73

Om förlängning af solidariskt bankbolags oktroj.

•206 §.

Ansökning om förlängning af solidariskt bankbolag meddelad
oktroj skall af bolaget göras hos Konungen sist sexton månader, innan
den löpande oktrojen tilländagå!’.

Beslut om sådan ansökning må fattas allenast å den ordinarie
bolagsstämma, som hålles näst före den tid, då ansökningen, efter ty
ofvan stadgas, senast skall göras.

207 §.

Hufvudlottägare, som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget,
äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 206 § förmäles, sådant
för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktrojen tilländagått,
ur bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt vederbörligen
fastställd balansräkning utbekomma hvad på honom belöper.

Om likvidation och upplösning.

208 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att solidariskt
bankbolag gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats,
lämne styrelsen ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.

209 §.

Har senast vid den i 208 § omförmälda bolagsstämma af hufvadlottägare
tecknats hvad som erfordras för att återställa grundfonden till
dess behöriga belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke
Bihang till Rik ed. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Höft. 10

74

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

skett eller om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts
inom tre månader från stämman, skall bolaget träda i likvidation.

De hufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äge att af bolagets
blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet
jämte ränta efter sex för hundra om året, innan annan utdelning å hufvudlottema
får ske. Träder bolaget i likvidation, förr än sådant tillskott
blifvit till fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och, där kommanditlottägare
blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit betalda,
tillskottet, dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,
återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill föreslå,
innan någon utdelning å hufvudlottema må äga rum.

210 §.

Solidariskt bankbolag skall ock träda i likvidation,

1) då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år från bolagets
bildande;

2) då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom
ett år från det bolagets rörelse öppnades;

3) då antalet hufvudlottägare nedgått under trettio samt tillräckligt
antal hufvudlottägare ej inom tre månader inträdt;

4) då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats;

5) då Konungen förklarat bolaget hafva förverkat oktrojen.

211 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 202 § 2 mom. beslutat, att
bolaget skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas,
välje bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

212 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 209 eller 210 § påkallar likvidation, svare
de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

7?>

213 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 209
eller 210 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af lottägare eller styrelseledamot och
efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge
rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande eu månad,
utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i sådant
hänseende eljest meddelas af rätten.

214 §.

Finnes solidariskt bankbolag, som enligt anmälan till registret
trädt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga
likvidatorer, vare lottägare eller borgenär, så ock eu hvar annan, hvars
rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
bolaget, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om
utseende af likvidatorer. Kungörelse om ansökningen med uppgift om
tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten
eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas
i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller
domaren äge ock, där så äskas, förordna eu eller flere syssloman att
emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.
Styrlces på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar,
förordne rätten en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

215 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidatiotionen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af bolaget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om val af ny likvidator.

76

Rilfsdagens skrifvelse Nr 237., ''■

216 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller Indika, hvar för
sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator
eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening
med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.

217 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart det kan
ske, å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att
tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 196—199 och 201 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.

: ’ ; 218 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämnmg å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

77

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart
det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom förvandlas
i penningar.

Bolagets egendom får ej afyttras under hand på andra villkor
än som det af bankinspektionen enligt 238 § förordnade ombudet
godkänt. Ombudet må ej utan synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna
ifrågasatt försäljning.

219 §.

Hafva under likvidationen bolagets tillgångar så nedgått i värde,
att fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande,
och är ej ställningen sådan, att bolagets egendom genast bör afträdas
till konkurs, lämne likvidatorerna om ställningen, så snart det kan
ske, meddelande å bolagsstämma och kalle till denna jämväl de kände
fordringsägare, Indika ännu icke erhållit betalning.

220 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året
samt hålla den tillgänglig för lottägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgifvas de hinder, som därför mött.

221 §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 218 .§ 3 mom.
är stadgadt, skall om likvidatorers befogenhet att företräda solidariskt
bankbolag och om deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter
gälla i tillämpliga delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot
är i denna lag stadgadt.

222 §.

Under likvidation skall bolagets finna tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 179 § linnés föreskrifvet i fråga om uuderskrifvande
af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation, .. ■ .;

78

Biksdagens skrifvelse Nr 237.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,
att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

223 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan
orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare
i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

224 §.

Hufvudlottägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar
bekomma hvad å hans hufvudlott i förhållande till hela grundfonden
belöper.

225 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart det
kan ske, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

226 §.

Åtnöjes lottägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
flen dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
kåfve han förlorat sin talan.

227 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

79

Riksdagens skrifvelse AV 237.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

228 §.

Afträdes solidariskt bankbolags egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början likvidatorer varit utsedda,
af dessa. Under konkursens fortgång må dock i behörig ordning
kunna utses nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.

229 §.

Finnes efter konkursens afsilande öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas i enlighet med bestämmelserna i 211, 212, 214—
216, 218 och 220—227 §§. Har ej inom en månad efter konkursens
afsilande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation, vare
lag, som i 213 § sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen
göra anmälan till registret.

III. Om tillsyn å bankbolag.

230 §.

Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver bankbolag utöfvas af en
för hela riket gemensam bankinspektion.

Ledamot af bankinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller
vara anställd vid bankbolag, öfver hvilket bankinspektionen har att
utöfva tillsyn.

Närmare bestämmelser om bankinspektionens organisation och
verksamhet meddelas af Konungen.

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

80

231 §.

Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkärmagifvas,
när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag träder i
likvidation; och skall underrättelse om dagen, då sadant sker, till
bankinspektionen insändas.

232 §.

Bankinspektionen äge sammankalla bankstyrelse, när sådant pröfvas
nödigt. Har styrelsen icke efterkommit af bankinspektionen framställd
begäran om utfärdande af kallelse till extra bolagsstämma, må sådan
stämma ock af bankinspektionen sammankallas.

Vid bolagsstämma eller af bankinspektionen utlyst styrelsesammanträde
må å bankinspektionens vägnar närvara och i öfverläggningarna
deltaga den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af Konungen
meddelade bestämmelser därtill har befogenhet.

233 §.

Bankinspektionen skall för hvarje bankbolag, efter inhämtande af
förslag af Konungens befallningshafvande, förordna ett allmänt ombud.

Detta ombud åligger

att deltaga i den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets
räkenskaper, hvarom i 68 och 184 §§ förmäles; ,

att minst en gång under hvarje kvartal inventera kassan vid
bolagets hufvudkontor samt undersöka, om den öfversikt, bolaget jämlikt
föreskriften i 234 § senast upprättat, öfverensstämmer med räkenskaperna
och är uppställd i behörig ordning; skolande ombudet ofördröjligen
delgifva bankinspektionen anmärkning, som härvid må hafva
förekommit, äfvensom i öfrigt meddela bankinspektionen alla de upplysningar
angående bolaget, som af bankinspektionen äskas.

234 §.

Styrelsen åligger

att för den ledamot af bankinspektionen, hvilken enligt de af
Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant afseende företräda
bankinspektionen, för det i 233 § omförmälda allmänna ombudet, samt

81

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

för den särskilda undersökning, Konungen kan finna för godt att låta
anställa, när som helst hålla bolagets kassa och öfriga tillgångar äfvensom
böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning; att

genast efter hvarje månads slut enligt formulär, som af bankinspektionen
meddelas, upprätta och till bankinspektionen insända en
öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om
räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under
den tid, öfversikten omfattar, varit gällande hos bolaget;

att jämväl i öfrigt meddela bankinspektionen och allmänna ombudet
alla de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;

att, så snart det kan ske, dels till bankinspektionen insända
styrelsens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt
balansräkningen äfvensom, efter verkställd revision, den däröfver afgifna
berättelsen tillika med annan handling angående bolagets förvaltning
eller räkenskaper, hvilken revisorerna må hafva afiämnat till styrelsen,
dels ock låta införa revisionsberättelsen i allmänna tidningarna; samt
att, där bankinspektionen finner anledning till antagande, att
bolaget gjort sådana förluster, att tio procent af grundfonden förlorats,
på bankinspektionens anmodan ofördröjligen låta upprätta bokslut och
kalla revisorerna att granska detsamma.

235 §.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, livilket står i strid
med lag eller bolagsordningen, må bankinspektionen kunna förbjuda
verkställighet af beslutet. Bankinspektionen må ock kunna förelägga
styrelse att, i händelse beslut af nyss omförmälda beskaffenhet gått i
verkställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad
styrelsen enligt lag eller bolagsordningen åligger. Sådant föreläggande
må dock icke af bankinspektionen meddelas i fråga om i lag gifna
föreskrifter, livilkas öfverträdande är belagdt med straff.

Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagsordningen,
ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktrojen.

236 §.

Bankinspektionen, äge förelägga vite vid meddelande af föreskrift
eller förbud enligt denna lag samt fålla till sådant vite.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 07 Häft. 11

82

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

237 §.

Öfver beslut, som af bankinspektionen på grund af denna lagmeddelas,
må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för öfverklagande
af förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,
men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda
förordnar.

238 §.

Träder bankbolag i likvidation, skall bankinspektionen förordna
ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med
rätt att yttra sig till protokollet, samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen.

Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst
inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets
alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af ombudet
begärd upplysning angående förvaltningen ej af likvidatorerna förvägras.

Bankinspektionen äge under bankbolags likvidation i afseende å
likvidatorer och bolagsstämma enahanda befogenhet, som, innan bolaget
trädt i likvidation, enligt denna lag tillkommer bankinspektionen beträffande
styrelse och bolagsstämma.

239 §.

Till bestridande af kostnaden för bankinspektionens organisation
och verksamhet skall bankbolag årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser,
som meddelas af Konungen. Detta bidrag utgår efter visst,
för samtliga bankbolag, öfver hvilka bankinspektionen har att utöfva
tillsyn, lika förhållande till sammanlagda beloppet af bankbolags egna
fonder vid utgången af nästföregående kalenderår, men må icke öfverstiga
en hundradels procent af detta belopp.

Bankbolag åligger jämväl att ersätta ombud, som utses enligt
233 och 238 §§. På bankinspektionen ankomme att bestämma ersättningsbeloppet.

Eiksdagens skrifvelse Nr 237.

83

IV. Om registrering.

240 §.

I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt
denna lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i registret
eljest är eller varder föreskrifvet.

241 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.

Då bankbolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt enhvar, som, ensam eller i förening
med £annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång
egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt
bihang till detta, så framt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit vald, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

242 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas beslut, som anmäles för
registrering och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras,
icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverensstämmelse
med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag
eller författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet
med skälen därför.

84 Riksdagens skrifvelse Nr 237.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.

243 §.

Beviljas bankaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
och dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,
utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre
belopp, minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelseledamöterna
lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo
inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadi’ess;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 4 §
under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna
i hufvudskrift återställas till sökanden.

244 §.

Beviljas solidariskt bankbolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa

85

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
och dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) de rörelsegrenar, bolaget må utöfva;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, grundfonden uppgår, så ock, där grundfonden skall kunna,
utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp hufvudlott skall lyda;

6) huru stor del af grundfonden blifvit, enligt den af styrelseledamöterna
lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej hufvudlotterna till
fullo inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras
;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till lottägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants, samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer;

12) där kommanditlottägare äro i bolaget inrymda, det belopp,
hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, kommanditfonden
skall uppgå, och huru stor del af kommanditfonden blifvit,
enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift, inbetald, äfvensom,
där ej kommanditlotterna till fullo inbetalts, när återstående inbetalningen
skall fullgöras.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, hvarom förmäles i 118 §
under 7), varde anmärkning om den bestämmelse gjord i registret.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse å bolagsordningen
skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna
i hufvudskrift återställas till sökanden.

Hufvudlottägarna skola i särskild afdelning af aktiebolagsregistret
införas, efter ty Konungen därom förordnar.

86

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

245 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af bankbolags ordning, skall ena afskriften
af Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden
återställas med därå tecknadt bevis om registreringen. Sker ändring
i firman, skall ny fullständig inskrifning i registret göras.

Sker registrering af sådant beslut om grundfondens ökning eller
om inrymmande af kommanditlottägare, hvilket ej innefattar ändring
af bolagsordningen, skall ena exemplaret af det ingifna protokollet
förseB med bevis om registi’eringen samt återställas till sökanden.

246 §.

Företer bankbolags registrerade firma likhet med en i handelsregister,
föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,
och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda
förstnämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas
skäligt.

Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd inskrifning
länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande
samt om skadestånd föras vid domstol.

247 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad^ att en i
aktiebolagsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som
registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning
skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten
anteckning därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning
skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras
i allmänna tidningarna.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om bankbolags konkurs,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret.

1

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

87

248 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolagsregistret
och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva
kommit till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår,
att han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

249 §.

Hvad i 126, 127 och 131 §§ af lagen om aktiebolag är stadgadt
skall äga motsvarande tillämpning i fråga om bankbolag.

• V. Straffbestämmelser.

250 §.

Drifver någon här i riket bankrörelse utan att vara berättigad
därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen
kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,
som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill
varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats
och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro
stadgade.

251 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor
eller fängelse straffes

1) stiftai''e, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig
handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest framlägges
å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift:

88 Riksdagens skrifvelse Nr 237.

3) styrelseledamot eller likvidator, där lian mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter meddelar
oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktiebok
göra anteckning i strid med bestämmelserna i 23 § 1 och 3 inom. eller
underlåter ombesörja att förändring i äganderätt till aktie varder
jämlikt 23 § 1, 2 ecb 3 mom. antecknad i aktieboken;

4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med
bestämmelsen i 41 § 1 punkten eller 157 § 1 punkten låter verkställa
utbetalning till delägare;

5) styrelseledamot, som vid upprättandet af balansräkning mot
bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 43 eller 159 §;

6) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för delägarna,
mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter
eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift
i handling, som af honom granskats;

7) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning
eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan
att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag;

8) en hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som omförmäles
i 71 eller 187 §.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

252 §.

Bryter någon mot hvad i 2 §, 22 §, 28 § 2 mom., 133 § eller
144 § 2 mom. finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 251 § under

3) afses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1, 2 och
3 inom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §,
23 § sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 monn, 36 § 1 inom., 38 §
sista momentet, 61 §, 65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 inom., 87 §,
132 §, 137 §, 138 §, 143 § 1 mom., 146 §, 148 §, 149 § 4 inom.,

152 § 1 inom., 154 § sista momentet, 155 § 1, 2 eller 3 mom., 177 §,

181 §, 185 § 1 inom., 189 § 1 eller 4 inom. eller 203 § är meddelad

89

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 76 §

1 mom. eller 192 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen
tillgänglig och öfversända den till bolagets delägare eller
att, då delägare enligt 4 mom. i 76 eller i 192 § påyrkat hänskjutande
af visst ärende till pröfning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å
förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 111 eller 228 § under bankbolags
konkurs företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 112 §

2 mom. eller 229 § 2 mom. är stadgadt,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra
kronor.

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats

1 69 § 3 mom., 100 § 2 mom. 1 punkten, 185 § 3 mom. eller 217 §

2 mom. 1 punkten,

samt om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 99 §,
100 § 2 mom., 103 §, 110 §, 216 §, 217 § 2 mom., 220 § eller 227 §
åligger.

Förseelse mot 65 §, 69 § 1 eller 3 mom., 73 § 1 eller 4 mom..
76 § 1 mom., 100 § 2 inom., 103 §, 181 §, 185 § 1 eller 3 mom/,
189 § 1 eller 4 inom., 192 § 1 mom., 217 § 2 mom. eller 220 §, så
ock styrelseledamots försummelse att å den" i 76 eller 192 § omförmälda
förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till bolagsstämma
af bolagets delägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må
åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses
såväl bolaget som hvarje delägare däri.

253 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan,
baknas tillgång till fulla gäldandet af böter eller vite, skall förvandling
ske efter allmänna strafflagen.

VI. Särskilda bestämmelser.

254 §.

Bildas bankbolag eller ökas bankbolags grundfond för öfvertagande
af annan bankrörelse, må andel i hvad bolaget sålunda skall
öfvertaga utgöra vederlag för aktie eller hufvudlott i bolaget samt
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Häft. 12

90

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

teckning- ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och galle
i öfrigt i ty fall denna lags bestämmelser om bankbolags bildande och
grundfonds ökning med följande tillägg och undantag:

1) Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid grundfondens
ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl
alla de om bankrörelsens öfvertagande träffade bestämmelserna.

2) Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt
bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie eller hufvudlott
tillskjuta annat än penningar, äge å konstituerande stämman tecknare,
hvilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar, ej
deltaga i omröstning, som i 14 eller 126 § sägs; ej heller må sådan
tecknare eller af honom tecknade eller eljest förvärfvade aktier eller
hufvudlotter vid omröstningen tagas i beräkning.

3) Hvad i 1 mom. af 31 eller af 147 § är stadgadt äger ej tillämpning.

4) Har hvad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan öfvertagit
blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, vare de stiftare,
som haft eller uppenbarligen bort hafva vetskap om att uppskattningen
varit oskälig, pliktige att ersätta bolaget skadan, en för alla
och alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i
sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget
bindande.

5) Talan mot stiftare enligt hvad ofvan under 4) stadgats må
ej anställas, sedan två år förflutit från bolagets registrering, utan så
är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde
konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i ty fall
talan anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där
tiden för talans anställande af bolaget då ännu ej gått till ända, inom
utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

255 §.

Bankbolags delägare, som genom att öfverträda denna lag eller
bolagsordningen tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla
och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare denna
lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,

91

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan en
för alla och alla för en.

256 §.

Bankbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.

257 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för
registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets
styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

258 §.

Enskildes förhållanden till bankbolag må ej i oträngdt mål yppas.

259 §.

Genom denna lag upphäfvas lagarna angående bankaktiebolag
och angående solidariska bankbolag den 18 september 1908.

260 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.

Hvad i 1 § är stadgadt om förbud mot inlåning från allmänheten
på räkning, som af bank allmänneligen begagnas, äge ej tillämpning å
bolag eller förening, som före lagens trädande i kraft af Konungen
erhållit rätt till sådan inlåning.

Bestämmelsen i 2 § angående förbud att använda ordet bank i
firma äge ej tillämpning å aktiebolag, som före lagens trädande i kraft
erhållit af Konungen stadfäst bolagsordning.

Bankbolag, som erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft,
må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall
med afseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med
nedan angifna undantag:

1) Bestämmelserna i 1 mom. af 6 eller af 114 § skola ej gälla
förr än fyra år förflutit från det lagen trädt i kraft, dock ej i något
fall förr än den för bolaget senast meddelade oktrojen tilländagå!!.

92

Riksdagens skrifvelse Nr 237.

2) Bestämmelserna i 49 och 165 §§ skola icke äga tillämpning
förr än två år från denna lags trädande i kraft.

B) I fråga om de bankaktiebolag, som hafva utelöpande aktier,
ställda till innehafvaren, skola bestämmelserna i 23 § 1, 2, 3 och
4 mom., 71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt 81 § 2 mom. icke
gälla för dylika aktier.

4) Bestämmelserna i 74 § 1 mom. under 4) och 190 § 1 mom.
under 4) äga ej tillämpning.

5) Har beslut om ökning af bankbolags grundfond registrerats,
innan denna lag trädt i kraft, må ökningen verkställas och registreras
enligt äldre lags bestämmelser.

6) Där bankbolag blifvit i enlighet med bestämmelserna i äldre
lag upplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma
lag lända till efterrättelse.

7) Å bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse,
meddelad före denna lags trädande i kraft, och i hvars ordning icke
meddelats föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de
bestämmelser, hvilka för bankaktiebolag varda i allmän författning
stadgade, skola bestämmelserna i lagen icke äga tillämpning, så vidt
de afse ämnen, rörande hvilka blifvit i bolagsordningen särskildt
stadgadt, utan gälle därutinnan hvad bolagsordningen innehåller, dock
att i fråga om ändring af bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget
skall företrädas och dess firma tecknas, om likvidation och upplösning,
om registrering, om tillsyn och om ansvar denna lag gäller till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bankbolag, som
erhållit oktroj, innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse
gälla och är i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med
straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse
lända till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lagberättigats
teckna bankbolags firma, skola bestämmelserna i 54 och
55 §§ eller 170 och 171 §§ lända till efterrättelse; och skall förty
inskränkning i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma,
att företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats
och kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje
mans kännedom.

STOCKHOLM, ISAAC HARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG, 1911.