Riksdagens skrifvelse Nr 230.

1

Nr 230.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.
—■ — — — Andra kammaren den 29 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till utgiftsstat för postsparbanken
in. m.

(Sammansatta stats- och bankoutskottets nr 2 utlåtande nr 2 samt
memorial nr 3.)

Till Konungen.

Uti en till Riksdagen aflåten proposition (nr 150) har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver iinansärenden den 24 mars 1911, föreslagit Riksdagen att
dels godkänna de i berörda protokoll tillstyrkta förslag till utgiftsstat
för postsparbanken, att tillämpas tillsvidare från och med
den 1 januari 1912, och till aflöningsreglemente för tjänstemän vid
postsparbanken jämte till detta reglemente hörande öfvergångsbestämmelser,
samt på grund häraf bestämma postsparbankens anslag, förslagsvis,
till 320,995 kronor, att utgå af postsparbankens inkomster;

dels för sin del besluta, att § 21 mom. 1 af nådiga förordningen
den 22 juni 1883 angående en postsparbank för riket, sådant detta
moment iyder enligt nådiga kungörelsen den 4 juli 1902, skall erhålla
följande förändrade lydelse, att tillämpas från och med den 1 januari 1912:

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 65 Höft. (Nr 230.) 1

2

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

Mom. 1. Postsparbankens styrelse utgöres af generalpostdirektören
såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämligen postsparbanksdirektören
och chefen för postsparbanken såsom föredragande, en af Konungen, hvar je
gång för en tid af tre år, särskildt förordnad ledamot samt en af fullmäktige
i riksbanken och en af fullmäktige i riksgäldskontoret, hvilka
båda sistnämnda ledamöter bemälde fullmäktige hvar för sig inom sig utse;

dels ock medgifva, att postsparbanken må äga att vid behof af medel
för bedrifvande af sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit
till belopp af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse, motsvarande den
effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina
beräkningar har att själft utgifva å sålunda försträckta medel, äfvensom
på de villkor i öfrigt, som genom öfverenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

Postsparbankens utveckling under det sista årtiondet har väl icke
i allo varit så gynnsam som ensidigt hade varit. Sitt egentliga ändamål
att vara en uppsamlingsanstalt för små besparingar synes postsparbanken
emellertid hafva fyllt på ett fullt tillfredsställande sätt. Och äfven om
postsparbanken ännu någon tid framåt kommer att få kämpa mot vissasvårigheter
i finansiellt afseende, torde man dock kunna hysa förhoppning,
att banken genom ett oaflåtlig! aktgifvande från dess ledning på
hvad tidsförhållandena kunna kräfva i fråga om arbetsplan och arbetsmetoder
samt bankens skötsel öfver hufvud taget så småningom skall
öfvervinna dessa svårigheter och i ökad män blifva skickad att motsvara
sitt betydelsefulla ändamål. Vid sådant förhållande och då det icke
synes föreligga några positiva skäl till bibehållande af det nuvarande
provisoriska tillståndet, har Riksdagen ansett sig böra medgifva, att
banken erhåller en för sin uppgift afpassad organisation och att de till
banken hörande tjänster varda uppförda på stat.

Hvad därefter angår frågan om postsparbankens plats i statsförvaltningen,
har Eders Kung]. Maj:t utgått ifrån, att banken allt framgent
skulle vara en sj beständig1 institution, dock med den anknytningtill
postverket, som betingas däraf, att postanstalterna fungera såsom
postsparbankskontor. Då det icke torde kunna förnekas, att en lyckligutveckling
af postsparbanken kräfver en sjanständig organisationsform,
som naturligt och obehindradt af samorganisation med annat verk låter
anpassa sig efter bankens särskilda behof och som befordrar initiativtagande
samt i öfrigt all nödig rörlighet och snabbhet vid göromålens
utförande, har Riksdagen godkänt hvad Eders Kungl. Maj:t därutinnan
föreslagit.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om postsparbanksstyrelsens

3

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

samt personalens vid postsparbanken sammansättning har ej heller
gifvit Riksdagen anledning till någon erinran.

Beträffande därefter utgiftsstaten för banken har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit, att generalpostdirektören måtte för sin befattning med
postsparbanken å dess stat uppbära ett årligt arfvode af 2,000 kronor.
Ehuru Riksdagen ansett det möjligen kunna ifrågasättas, huruvida
dylikt arfvode är af denna tjänstgöring särskildt betingadt, har Riksdagen
likväl, då detta arfvode tillkommit i sammanhang med löneregleringen
för postverket, ansett, att vid det närvarande må i detta
afseende bero.

I fråga om öfriga i Eders Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat
för postsparbanken upptagna särskilda afföningsbelopp har Riksdagen
icke funnit något att erinra.

Såsom ersättning till befättningshafvare vid generalpoststyrelsen
och postverkets lokalförvaltningar för handläggning af postsparbanksgöromål
har Eders Kungl. Maj:t upptagit en anslagspost å 32,000
kronor. Riksdagen, som i likhet med Eders Kungl. Maj:t ansett, att
befattningshafvarne i geueralpoststyrelsen böra fortfarande få komma
i åtnjutande af ersättning för handläggning af postsparbanksgöromål,
har jämväl i fråga om denna anslagspost bifallit, hvad Eders Kungl.
Maj:t föreslagit.

Beträffande öfriga af Eders Kungl. Maj:t i utgiftsstaten upptagna
bär ofvan ej vidrörda poster har Riksdagen icke funnit något att erinra.
Dock har Riksdagen i sammanhang härmed velat framhålla, att Riksdagen
för sin del håller före, att det bokförda värdet af bankens obligationer
är högre än deras nuvarande marknadsvärde och att det för bankens
finansiella ställning är af synnerlig vikt, att detta bokföringsvärde varder
nedskrifvet till det belopp, som obligationerna med säkerhet lämna anses
betinga vid en eventuell realisation af desamma. Visserligen torde det
måhända kunna antagas, att, om banken i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts af Riksdagen här nedan godkända förslag erhåller rätt till kredit
till visst belopp i riksgäldskontoret, densamma endast undantagsvis skall
blifva nödsakad att realisera obligationer för mötande af motsedda utbetalningar,
men försiktigheten synes likväl bjuda att det oaktadt företaga
eu dylik nedskrifmng. Att för detta ändamål upptaga ett särskildt
anslagsbelopp i utgiftsstaten har Riksdagen dock icke ansett erforderligt.

1 fråga om det af Eders Kung]. Maj:t framlagda förslag till aflöningsreglemente
för tjänstemän vid postsparbanken har uti eu inom
Riksdagen väckt motion hemställts, att Riksdagen måtte besluta sådan

4

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

ändring i berörda förslag, att i aflöningsreglementet införes en n}'' bestämmelse
af följande lydelse:

»Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
belopp må tilldelas vaktmästare, ordinarie och extra, enligt bestämmelser,
som utfärdas af postsparbanksstyrelsen».

I sin motion, som omfattade jämväl förslag till ändrade öfvergångsbestämmelser
för tjänstemännen vid postsparbanken, har motionären till
stöd för sina förslag, af hvilka de om öfvergångsbestämmelserna af
Riksdagen upptagits till särskild behandling längre fram i denna skrifvelse,
anfört:

»I den af Kungl. Maj :t till innevarande års Riksdag aflåtna proposition
med förslag till utgiftsstat för postsparbanken m. m. afses, såsom
af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet framgår, att löneförhållandena
inom postsparbanken skola regleras efter enahanda grunder
som dem, hvilka varit bestämmande för den nyligen verkställda löneregleringen
för postverket. Från denna regel hafva emellertid i propositionen
gjorts två undantag, för hvilka tillräckliga skäl icke synas
föreligga.

Under det att sålunda i det för postverket gällande aflöningsreglemente,
§11, stadgas, att uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning
till visst belopp må tilldelas tjänstemän af lägre grad, ordinarie
och extra, enligt bestämmelser, som utfärdats af generalpoststyrelsen,
har den bestämmelse i detta afseende, som för postsparbankens vaktmästare
ifrågasatts, dels af 1908 års kommission för lönereglering viol
postsparbanken, dels af 1902 års löneregleringskommitté, i nu föreliggande
kungl. proposition uteslutits (sid. 80 i statsrådsprotokollet).

Vidare förekommer bland de öfvergångsbestämmelser, som äro
fogade vid postverkets aflöningsreglemente, det stadgandet, att den, som
före 1908 års utgång antagits till e. o. tjänsteman i generalpoststyrelsen
eller till e. o. postexpeditör, må, i den mån generalpoststyrelsen finner
honom böra komma i åtnjutande af en dylik förmån, i fråga om begynnelseaflöning
och aflöningsförhöjning såsom postexpeditör räkna sig
till godo så stor del af tiden för tjänstgöringen såsom e. o. tjänsteman
eller e. o. postexpeditör, som öfverskjuter 5 år; och äger manlig
tjänsteman att vid sådan beräkning utgå från 2,200 kronor såsom lägsta
aflöning. Någon sådan bestämmelse beträffande postsparbanken har icke
upptagits i den kungl. propositionen. I denna har däremot, med anslutning
till hvad 1902 års löneregleringskommitté härutinnan hemställt, i
§ 2 af öfvergångsbestämmelserna inrymts den föreskriften, att i fråga
om begynnelseaflöningen vid befordran till bokhållare eller kontorsskrif -

5

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

vare vid postsparbanken må den, som vid 1911 års slut innehar fast
anställning å postsparbanksbyrån vare sig såsom manlig eller kvinnlig
befattningshafvare, räkna sig till godo sex år af den tid, den befordrade
varit före 1912 års ingång fast anställd å postsparbanksbyrån. Beträffande
rätt för e. o. tjänsteman, som befordras till bokhållare (postexpeditör),
att tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring förefinnes således
en väsentlig olikhet mellan de för postverket gällande och de för postsparbanken
föreslagna bestämmelserna. Denna afvikelse motiveras (sid.
85 i statsrådsprotokollet) därmed, att med den för postverket gällande
bestämmelsen åtskilliga af de e. o. befattningshafvarna i postsparbanken
vid befordran skulle komma i eu försämrad ekonomisk ställning.

För vissa af de hos postsparbanken nu anställda manliga amanuenser
skulle emellertid, därest de befordrats till bokhållare, den af Kungl.
Magt föreslagna bestämmelsen ställa sig ogynnsammare än den bestämmelse,
som gäller för postverket. Enligt senast utgifna personalförteckning
för postverket och postsparbanken äro dessa amanuenser för
närvarande — om man undantager en, som är ordinarie postexpeditör
vid postverket — till antalet fem och hafva första gången af postsparbanksstyrelsen
antagits resp. åren 1898, 1901, 1902, 1903 och 1904.
\ id tillämpningen af det i den kungl. propositionen föreslagna stadgandet
skulle enhvar af dessa tjänstemän vid befordran till bokhållare tillträda
en årsaflöning af 2,400 kronor, jämte ortstillägg. Därest åter den för
postverket gällande öfvergångsbestämmelsen vunne tillämpning, skulle
nämnda befattningshafvare, om de befordrades till bokhållare, såsom
begynnelseaflöning erhålla, förutom ortstillägg, resp. 2,900, 2,600, 2,600,
2,400 och 2,400 kronor för år. För de tre äldsta amanuenserna innebär
alltså Kungl. Maj:ts förslag en försämring i förhållande till hvad
som gäller inom postverket.»

Då sådan förmån af uniformspersedlar, som motionären afsett, är
tillförsäkrad vaktmästarna vid postverket, med hvilka nu ifrågavarande
vaktmästare enligt det af Riksdagen här nedan godkända aflöningsreglementet
för tjänstemän vid postsparbanken skulle blifva i öfrig!
jämställda, har Riksdagen ansett sig böra bifalla hvad motionären
sålunda föreslagit, så mycket mer som staten icke kommer att däraf
åsamkas någon nämnvärd kostnad.

11 öfrig! har Riksdagen icke funnit något annat att erinra emot
Eders Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid
postsparbanken än att Riksdagen ansett, att något särskild! arfvode
icke bör utgå till den byråchef i generalpoststyrelsen, som jämlikt
gällande föreskrift inträder såsom ledamot i styrelsen för postsparbanken,

6

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

då generalpostdirektören är förhindrad att deltaga i handläggningen af
ärendena hos styrelsen för postsparbanken.

Hvad därefter angår de särskilda öfvergångsbestämmelserna har
motionären i sin förenämnda motion föreslagit:

dels att i öfvergångsbestämmelsen införes en ny bestämmelse, så
lydande:

»Den, som före 1908 års utgång antagits till e. o. tjänsteman
hos postsparbanksstyrelsen eller till e. o. postexpeditör, må, i den mån
postsparbanksstyrelsen finner honom böra komma i åtnjutande af en
dylik förmån, i fråga om begynnelseaflöning och aflöningsförhöjningsåsom
bokhållare räkna sig till godo så stor del af tiden för tjänstgöringen
såsom e. o. tjänsteman eller e. o. postexpeditör, som öfverskjuter
5 år; och äger han att vid sådan beräkning utgå från 2,200
kronor såsom lägsta aflöning»;

dels att § 2 i öfvergångsbestämmelserna erhåller följande förändrade
lydelse:

»I fråga om begynnelseaflöningen vid befordran till kontorsskrifvare
vid postsparbanken må den, som vid 1911 års slut innehar fast anställning
å postsparbanksbyrån, räkna sig till godo sex år af den tid, den
befordrade varit före 1912 års ingång fast anställd å postsparbanksbyrån.»

Jämväl hvad motionären i denna del föreslagit har. på sätt närmare
framgår af härvid fogade öfvergångsbestämmelser, vunnit Riksdagens
bifall.

I öfrigt har Riksdagen icke haft något att erinra ifråga om de
af Eders Kungl. Maj:t föreslagna öfvergångsbestämmelserna för tjänstemännen
vid postsparbanken.

Slutligen vill Riksdagen erinra, att, enligt hvad departementschefen
å sid. 99 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
meddelat, löneregleringskommittén i sitt betänkande den 5 februari
1910 rörande reglering af löneförhållandena in. in. vid postsparbanken
framställt vissa förslag till förändringar i öfrigt beträffande postsparbanken.
Då Riksdagen förutsätter, att hvad sålunda blifvit föreslaget
kommer att tagas under öfvervägande vid den utredning och plan till
åtgärder, ägnade att stärka postsparbankens finansiella ställning och
i öfrigt i ökad mån göra banken skickad att motsvara sitt ändamål,,
som postsparbanksstyrelsen lärer få i uppdrag att utarbeta, har hvad
kommittén härutinnan föreslagit icke gifvit Riksdagen anledning till
annan erinran än att Riksdagen velat för sin del framhålla önskvärdheten
däraf att vid denna utredning jämväl måtte tagas under öfvervägande,
huruvida det icke vore lämpligt att å postsparbanksstyrelsen

i

Riksdagens skrifvelse Nr .230.

inom vissa gränser öfverlåta bestämmanderätten i fråga om bankens
inlåningar äntå. Eu dylik anordning synes nämligen Riksdagen särskilt
ägnad att vid bankens förvaltning kunna bättre anpassa densamma
i förhållande till penningemarknadens läge.

Ridare och då det, enligt Riksdagens förmenande, möjligen skulle
vara med såväl insättarnas som bankens intressen förenligt, att insättarna
i fråga om uttagningar från banken bereddes enahanda lättnad i
landsorten som i Stockholm, har Riksdagen, ehuru en dylik anordning
måhända skulle vara förenad med vissa svårigheter, ansett det angeläget!
att jämväl denna fråga blifver vid den förenämnda utredningen föremål
för närmare ompröfning.

I fråga om hvad Eders Kungl. Maj:t i här ofvan ej vidrörda delar
föreslagit har Riksdagen icke funnit något att erinra.

I likhet med hvad förhållandet är i fråga om generalpoststyrelsens
personal, torde dock böra meddelas särskild föreskrift därom, att samtliga
ordinarie tjänstemän vid postsparbanken skola, i den män ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst 7 effektiva timmar hvarje
söckendag.

På grund af hvad sålunda förekommit har Riksdagen i anledning
af Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och med bifall till den
i ämnet väckta motionen

dels godkänt härvid fogade utgiftsstat för postsparbanken, att
tillämpas tillsvidare från och med den 1 januari 1912 (Bil. A) och till
aflöningsreglemente för tjänstemän vid postsparbanken jämte till detta
reglemente hörande öfvergångsbestämmelser (bil. B) samt på grund
häraf bestämt postsparbankens anslag, förslagsvis, till 320,995 kronor,
att utgå af postsparbankens inkomster;

dels föi sin del beslutat, att § 21 inom. 1 af nådiga förordningen
den 22 juni 1883 angående en postsparbank för riket, sådant detta
moment lyder enligt nådiga kungörelsen den 4 juli 1902, skall erhålla
följande förändrade lydelse, att tillämpas från och med den 1 januari 1912:

Mom. 1. Postsparbankens styrelse utgöres af generalpostdirektören
såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämligen postsparbanksdirektören
och chefen för postsparbanken såsom föredragande, en af Konungen,
hvarje gång för en tid af tre är, särskildt förordnad ledamot samt eu
af fullmäktige i riksbanken och eu af fullmäktige i riksgäldskontoret.
hvilka båda sistnämnda ledamöter bemälde fullmäktige hvar för sig
inom sig utse;

dels ock medgifvit, att postsparbanken må äga att vid behof af

8

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

medel för bedrifvande af sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att själft utgifva å sålunda försträckta
medel, äfvensom på de villkor i öfrigt, som genom öfverenskommelse
mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken
varda fastställda.

Stockholm den 29 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

9

Bil. A.

Utgift sstat för postsparbanken, att tillämpas från oeb
med den 1 januari 1912.

Kronor:

Kronor:

A. Aflöningar:

Generalpostdirektören, såsom ordförande i post-

sparbanksstyrelsen ..............................................

2,000: —

3 ledamöter i styrelsen, hvardera 600 kronor

1,800: —

Postsparbanksdirektören och chefen för post-

sparbanken...............................................................

9,000: —

1 kamrerare och sekreterare (6,000—7,000

kronor) ....................................................................

7,000: —

1 förste aktuarie (5,000—6,500 kronor)............

5,500: —

1 kassör (4,200—5,500 kronor)...........................

5,800: —

felräkningspenningar (300 kronor) ..................

1 1 registrator och aktuarie (4,200—5,500 kronor)

5,500: —

4 revisorer (4,200—5,500 kronor) .....................

21,000: —

7 bokhållare (1,800—3,800 kronor) ..................

18,860: —

ortstillägg (270—450 kronor) ...........................

35 kontorsskrifvare (1,500—2,100 kronor) ......

74,375: —

ortstillägg (225 kronor).......................................

1 förste vaktmästare (1,140—1,650 kronor)......

1,850: —

särskild! arfvode (200 kronor)...........................

4 vaktmästare (1,140—1,650 kronor) ...............

5,310: —

Arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt-

ningar m. m..........................................................

85,000: —

242,995: —

B. Omkostnader:

(F örslagsanslagj

Ersättning till befattningshafvare vid general-

poststyrelsen och postverkets lokalförvalt-

ningar för handläggning af postsparbanks-

göromål.....................................................................

32,000: —

Expenser och diverse utgifter..............................

40,000: —

72,000: —

C. Afkortningar och afskrifning ar: förslagsanslag...............

6,000: —

Summa kronor

320,995: —

Bihang till Riksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 65 Raft.

2

10

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

Bil. B.

Aflöningsreglemente för tjänstemän rid postsparbanken.

§ 1.

Till generalpostdirektören, i egenskap åt'' ordförande i styrelsen
för postsparbanken, utgår arfvode med 2,000 kronor för år och till en
hvar af tre särskilda ledamöter i styrelsen med 600 kronor för år, hvilka
arfvoden utbetalas i samma ordning som lön.

Till de vid postsparbanken anställda tjänstemän utgår fast aflöning
enligt följande stat, hvilken angifver tjänstemännens fördelning i
vissa grupper, de för tjänstemännen inom en och samma grupp bestämda
aiiöningsbelopp samt det antal år, som bör förflyta från det tjänsteman
tillträdt visst aflöningsbelopp, intill dess han kan komma i åtnjutande af
det närmast högre.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

I

Kronor.

j Tjänstemän af högre grad.

l Postsparbanksdirektör och chef

9,000

Kamrerare och sekreterare......

—

—

—

—

6,000

3

6,500

3

7,000 !

Förste aktuarie.....................

—

—

5,000

3

5,500

3

6,000

3

6,500

Registrator och aktuarie; revisor

—

—

4,200

3

4,600

3

5,000

3

5,500

Kassör.................................

—

—

4,200

3

4,600

3

5,000

3

5,500

Bokhållare ....................... )

1,800

2

2,000

2

2,200

2

2,400

2

—

1

2,600

3

2,900

3

3,200

3

3,500

3

3,800

Kontorsskrifvare1) .................

—

—

1,500

3

1,700

3

1,900

3

2,100 !

Tjänstemän af lägre grad.

Vaktmästare2)........................

1,140

3

1,260

3

1,380

3

1,500

3

1,650 1

x) Till livar och en af högst 7 kontorsskrifvare, som förordnas att utöfva förmanskap, må
utgå särskildt arfvode med 15 kronor i månaden.

2) Förste vaktmästare åtnjuter särskildt arfvode af 200 kronor om året. Därest vaktmästare
i sådan egenskap åtnjuter fri bostad med belysning och uppvärmning samt i öfrigt erforderligt
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 300 kronor årligen.

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

11

Förestående aflöningsbelopp fördelas på följande sätt i lön och
tjänstgöringspenningar:

Tjänstemän af högre grad.

Manliga tjänstemän

Kvinnliga tjänstemän: kontorsskrifvare

Tjänstemän af lägre grad.

Vaktmästare ...

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa

aflöning.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

5,600

3,400

9,000

4,600

2,400

7,000

4,800

2,200

6,500

4,000

2,000

6,000

3,700

1,800

5,500

3,400

1,600

5,000

3,100

1,500

4,600

2,900

1,300

4,200

2,700

1,100

3,800

2,550

950

3,500

2,400

800

3,200

2,175

725

2,900

1,950

650

2,600

1,800

600

2,400

1,650

550

2,200

1,500

500

2,000

1,350

450

1,800

1,575

525

2,100

1,425

475

1,900

1,275

425

1,700

1,125

375

1.500

1,000

650

1,650

950

550

1,500

900

480

1,380

850

410

1,260

800

340

1,140

12

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

§ 2-

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och förhöjning
däraf efter viss tid gälla, med undantag för ordföranden och de tre
särskilda ledamöterna i styrelsen för postsparbanken, följande allmänna
bestämmelser.

1. Tjänsteman är underkastad såväl föreskrifterna i vederbörande
instruktion som ock den utvidgade eller ändrade tjänstgöring eller den
förflyttning till annan befattning vid postsparbanken eller till befattning
inom postverket, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock
utan minskning i den honom vid förflyttningen tillkommande fasta
aflöning.

2. Med ordinarie befattning vid postsparbanken må icke förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
lörsedt med Kungl. Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt såsom aktiebolag,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej, hvad angår
postsparbanksdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af
annan befattning, styrelsen för postsparbanken uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för fullgörandet af tjänstgöringen
vid postsparbanken, finner uppdraget eller befattningen kunna
få tills vidare mottagas och bibehållas.

3. Tjänsteman äger uppbära tjänstgöringspenningar endast för
den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller för beredande
af semester bestridt högre befattning, eller under den tid, som
han på uppdrag af styrelsen för postsparbanken användt för att utom
sin tjänstgöringsort göra iakttagelser i tjänsten eller som åtgått för
fullgörande af de skyldigheter, hvilka ålegat honom såsom fullmäktig
eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa.

Tjänsteman, som af sjukdom hindras • att förrätta sin befattning,
äger uppbära hela lönen.

4. Den, som af annan anledning, än som i mom. 3 omförmäles,
åtnjuter ledighet eller är hindrad att bestrida sin befattning, kan förpliktas
att af lönen afstå så mycket, som, utöfver hvad vikarien i öfrigt
äger uppbära, erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas
skäligt.

Därest emellertid tjänsteman blifvit oförmögen till tjänstgöring i

13

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

följd af kroppsskada, ådragen under tjänsteutöfning, må den fasta aflöningen
till honom utgå under högst 6 månader oafkortad samt efter
denna tid med belopp, som bestämmes af Kungl. Maj:t.

5. Erfordras för tjänsteman vikarie i följd af sjukdomsförfall,
tjänsteresa, semester eller uppdrag att vara fullmäktig eller revisor vid
civilstatens änke- och pupillkassa, är annan tjänsteman skyldig att, om
han förordnas å högre befattning, bestrida densamma, dock ej längre
tid än sammanlagdt tre månader under samma kalenderår.

Om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, äger den
vikarierande att, utöfver egen aflöning, af den tjänstlediges tjänstgöringspenningar
uppbära skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta
lönegraden för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och,
å andra sidan, den vikarierandes egen befattning.

Erfordras åter förordnandet af annan anledning, som i detta mom.
säges, äger den vikarierande åtnjuta allenast den honom eljest tillkommande
aflöning.

Därest postsparbauksdirektören för handläggning af särskilda ärenden
är under några få, högst fyra dagar, hindrad att sköta sin befattning,
skall annan tjänsteman vid postsparbanken vara pliktig att utan
särskild ersättning sköta de till postsparbanksdirektörsbefattningen hörande
löpande göromål.

För erhållande af aflöningsförhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning gälla såsom allmänna villkor:

att tjänsteman under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna aflöningsförhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet utan
afstående af tjänstgöringspenningar, samt

att tjänsteman icke redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken
han är skyldig att afgå från tjänsten.

Aflöningsförhöjning tillträdes vid början af kalenderåret näst efter
det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd.

Vid befordran äger tjänsteman af högre grad att genast tillträda
den nya befattningens begynnelseaIlöning, därest denna är högre än den
aflöning han senast uppburit. Eljest äger han att i fråga om aflöningsförhöjning
i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid intill 3

14

Riksdagens skrifvelse AV 230.

kalenderår, hvarunder han i ena eller andra befattningen innehaft den
aflöning, som utgått vid befordringstillfället.

Därest tjänsteman efter egen ansökning förflyttas från eu befattning
till en annan, hvars slutaflöning är lägre, äger han bekomma
samma aflöning, som han skulle hafva uppburit, om han kvarstått i den
förra befattningen, med iakttagande dock, att högre aflöning än den för
den nya befattningen bestämda slutaflöning icke utgår.

Ordinarie tjänsteman, som i behörig ordning varder förflyttad från
befattning vid postsparbanken till motsvarande befattning i postverket,
må äga att för åtnjutande af förhöjning i aflöningen samt för bekommande
af full semester tillgodoräkna sig den tid, han före förflyttningen
varit i det förra verket anställd såsom ordinarie innehafvare af tjänst
motsvarande den, till hvilken förflyttningen äger rum.

§ 4.

Tjänsteman, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, äger att,
likasom ock vikarie i succession efter honom, under tiden åtnjuta fast
aflöning till samma belopp, som han skulle hafva uppburit å sin egen
tjänst, samt dessutom skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta
lönegraden för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och,
å andra sidan, den vikarierandes egen befattning.

Extra tjänsteman äger att under uppdrag, hvarom i denna § är
fråga, uppbära aflöning i lägsta graden å den tjänst, som han uppehåller.

§ 5-

Vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgår själfva lönen till månadens slut.

Aflider vid postsparbanken anställd person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den
mån styrelsen så pröfvar skäligt, den för honom bestämda aflöningen
utgå till månadens slut.

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, i följd af olyckshändelse,
timad under tjänsteutöfning, må ett belopp, motsvarande den
aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas
hans dödsbo.

§ 6.

Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i
vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt för -

15

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

fall, inå han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman
afstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del
af hans aflöning, som pröfvats icke böra användas till befattningens
uppehållande, innehållas, såvida ej styrelsen för postsparbanken finner
skäligt låta honom uppbära något däraf.

§

Till bokhållare och kontorsskrifvare utgår ortstillägg med femton
procent af den fasta aflöningen, dock högst 450 kronor till bokhållare
och 225 kronor till koTitorsskrifvare.

Ortstillägg anses såsom lön, men medför icke höjning af pensionsunderlaget.

FelräkningspenniDgar tillkomma kassören med 300 kronor. Felräkningspenningar
äfvensom särskildt arfvode till kontorsskrifvare utgå
alltid till den, som bestrider tjänsten.

§ 9.

Anmärkningsprovision tillkommer tjänsteman vid postsparbanken,
enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t bestämmer, med högst femton
procent å hvarje belopp, som på grund af anmärkning, gjord af sådan
tjänsteman, antingen såsom ej upptaget till redovisning eller såsom
obehörigen krediteradt inflyter till postsparbanken och utan anmärkningens
framställande ej skulle hafva kommit banken till godo, eller,
såsom för högt debiteradt eller för lågt krediteradt, återgäldas till
vederbörande.

§ 10.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
belopp må tilldelas vaktmästare, ordinarie och extra, enligt bestämmelser,
som utfärdas af postsparbanksstyrelsen.

§ 11-

Vid sjukdom eller kroppsskada lämnas, enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt, efter läkares

16

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie tjänsteman af
lägre grad äfvensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman i fall, då han
ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då han varit i
tjänstgöring använd.

Sådan förmån må dock icke i något fall tillkomma tjänstemans familj.

§ 12-

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
enligt resereglemente^ därest icke för vissa slag af tjänsteresor
andra föreskrifter eller bestämmelser om lägre ersättningsberäkning
meddelats.

§ 13-

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, postsparbanksdirektören, kamreraren
och sekreteraren samt förste aktuarien under 45 dagar, annan
tjänsteman af högre grad de första 3 kalenderåren, hvarunder han innehar
ordinarie anställning vid postsparbanken, under 15 dagar och därefter
under 30 dagar samt tjänsteman af lägre grad de första 3 kalenderåren af
sin ordinarie anställning under 8 dagar och därefter under 15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid af året, som bestämmes af styrelsen för postsparbanken,
begagna sig af semester.

§ 14-

Grunderna för aflöningen till extra tjänstemän bestämmas af
Kung]. Maj:t.

§ 15.

1 fråga om skyldighet för tjänsteman att afgå från tjänsten mot
åtnjutande af pension gäller hvad i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension stadgas.

§ 16-

Tjänstemännen vid postsparbanken tillsättas genom konstitutorial,
hvilket skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ väg afsättas
från sin befattning på grund af fel eller försummelse i tjänsten.

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

17

§ 17-

Enhvar, som den dag, då detta aflöningsreglemente träder i kraft,
eller senare tillträder befattning såsom tjänsteman vid postsparbanken,
är pliktig att underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser,
äfvensom, i händelse han varder förflyttad till befattning inom postverket,
jämväl de villkor och bestämmelser, som äro eller varda intagna
i aflöningsreglementet för tjänstemän vid postverket.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och
med den 1 januari 1912 under förutsättning att Kung]. Maj:t dessförinnan
meddelar föreskrift därom att samtliga ordinarie tjänstemän vid
postsparbanken skola, i den män ej undantag kunna anses böra stadgas
eller föri särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.

Öfvergå ngsbestämmelser.

§ I För

de tjänstemän af högre eller lägre grad, som vid 1911 års
slut, på grund af fasta förordnanden, innehafva i enlighet med Kungl.
Maj:ts särskilda beslut inrättade befattningar vid postsparbanken och
hvilka med 1912 års ingång tillträda någon af de i denna paragraf
omförmälda befattningar å den nya staten, skola i afseende a beloppet
af begynnelseaflöningen vid sådant tillträde tillämpas följande särskilda
bestämmelser.

1. Ifrågavarande tjänstemän anses vara indelade i följande grupper:

första gruppen: kamreraren och sekreteraren;

andra gruppen: kassören, registrator^ aktuarien, revisorer och
bokhållare;

tredje gruppen: förste vaktmästaren, vaktmästare.

2. Tjänsteman äger tillgodoräkna sig den tid, som förflutit sedan
lian tillträdt innehafvande befattning eller befattning tillhörande samma
eller högre grupp. Följande i 1912 års stat uppförda befattningar anses

Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sami, 1 Afd. 1 Band. 65 Höft. 3

18

Riksdagens skrifvelse Nr 230.

vid sådan beräkning vara fördelade på förenätnnda grupper sålunda, att

till första gruppen hänföras kamreraren och sekreteraren samt förste
aktuarien;

till andra gruppen: kassören, registrator^ tillika aktuarie, och revisorer;
och

till tredje gruppen : förste vaktmästaren och vaktmästare.

3. Den, som med 1912 års början tillträder förste aktuariebefattningen,
äger emellertid att i afseende å beloppet af begynnelseaflöningen
tillgodoräkna sig tre år af den tid, han må hafva på grund af fast förordnande
bestridt den hittillsvarande aktuarietjänsten.

§ 2.

I fråga om begynnelseaflöningen vid befordran till kontorsskrifvare
vid postsparbanken må den, som vid 1911 års slut innehar fast anställning
å postsparbanksbyrån, räkna sig tillgodo sex år af den tid, den
befordrade varit före 1912 års ingång fast anställd å postsparbanksbyrån.

Den, som före 1908 års utgång antagits till e. o. tjänsteman hos
postsparbanksstyrelsen eller till e. o. postexpeditör, må, i den mån postsparbanksstyrelsen
finner honom böra komma i åtnjutande af en dylik
förmån, i fråga om begynnelseaflöning och aflöningsförhöjning såsom
bokhållare räkna sig till godo så stor del af tiden för tjänstgöringen
såsom e. o. tjänsteman eller e. o. postexpeditör, som öfverskjuter 5 år;
och äger han att vid sådan beräkning utgå från 2,200 kronor såsom
lägsta aflöning.

§ 3.

I aflöningsreglementet § 12 stadgad begränsning af semestertid
skall ej tillämpas å de med 1912 års ingång vid postsparbanken anställda
ordinarie tjänstemän af högre eller lägre grad, hvilka vid 1911 års utgång
på grund af fasta förordnanden bestrida i enlighet med Kungl.
Maj:ts särskilda beslut inrättade befattningar vid postsparbanken eller
före nämnda tidpunkt därstädes tillträdt fast anställning såsom amanuens
eller kvinnligt biträde eller extra vaktmästare.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.