Riksdagens skrifvelse Nr 224.
1
Nr 224.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den BO maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 30 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående driftkostnaderna
för statens produktiva fonder i hvad angår jordbruksärendena.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 122.)
Till Konungen.
I anledning af de framställningar, som gjorts rörande driftkostnader
för statens produktiva fonder, i hvad angår jordbruksärendena,
får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäner.
l:o) I en till Riksdagen den 13 januari 1911 aflåten proposition,
nr 4, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels godkänna sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen
fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna
efter 5 år höjas med 100 kronor samt eu hvar af de två öfriga vaktmästarnas
lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10
år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna
aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor, som för tillträde
till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd 1 Band. 60 Höft. (Nr 224.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare två
jägmästarbefattningar och trettifyra kronojägartjänster med de i statsrådsprotokollet
angifna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed
nedsätta de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i
Värends revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;
dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis
uppföra ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.
De statsutgifter, som kunna betraktas såsom driftkostnader för
statens domäner, bestridas för närvarande hufvudsakligen från följande
under nionde hufvud titeln uppförda anslag, nämligen
ordinarie anslaget till domänstyrelsen..................... kronor 159,000: —
„ „ „ skogsväsendet ....................... „ 4,588,000: —
fördeladt sålunda:
Bestämdt anslag:
för skogsstaten........................ kronor 1,140,300: —
,, statens skogsläroverk...... ,, 96,800: —
kronor 1,237,100: —
Förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och
skogsläroverken ............ kronor 110,000: —
Beserva t ion sa ns lag:
till enskilda skogsundervisnin
gen
................................... kronor 7,600: —
,, kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af
skogsväsendet i allmänhet
.................................... „ 3,233,300: —
kronor 3,240,900: —
extra anslaget till anställande af eu extra amanuens nos
domänstyrelsen och för renskri fningskostna
-
der m. m........................................................... 6,000: —
till aflöning åt domänintendenter.................... 35,500: —
3
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
extra anslaget till resekostnader vid domänförvaltningen,
förslagsanslag........................................................ 45,000: —
„ ,, till afdikningar å kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs län............ 150,000:—.
Vidare äro att till driftkostnaderna hänföra dels utgifterna för
ålderstillägg samt resekostnads- och traktamentsersättning till befattningshafvande
i domänstyrelsen, hvilka utgifter för närvarande bestridas
från nionde hufvudtitelns förslagsanslag till nämnda ändamål, dels och
åtskilliga utgifter för domänförvaltningen, hvilka hittills plägat af statskontoret
förskottsvis erläggas för att därefter hos Riksdagen anmälas.
Dessa sistnämnda utgifter äro af mångskiftande slag och afse ett flertal
olika ändamål såsom reparationer, husröteersättning, kronan vid rättegångar
ådömda belopp o. s. v. Allra största delen af dessa utgifter
har under senare år betingats af kronans deltagande i landtmäteriförrättningar
samt i vattenaflednings- och sjösänkningsföretag.
I enlighet med Riksdagens beslut i anledning af punkterna 8 och
9 under nionde lmfvudtiteln af årets statsverksproposition skall på grund
af den förändrade uppställningen af riksstaten hvad som af hufvudtitelns
anslag är att räkna till driftkostnaderna för statens domäner utbrytas
från hufvudtitelns stat och i budgetärt hänseende för sig behandlas.
Sålunda bör af ofvannämnda anslag såsom driftkostnader för statens
domäner sammanföras följande:
anslaget till domänstyrelsen,
bestämda anslaget för skogsstaten,
förslagsanslaget till ålderstillägg, i hvad angår personalen vid
skogsstaten,
reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet, i den mån detta anslag atser andra ändamål
än sådana, för hvilka kostnaderna skola bestridas från den al
Riksdagen till uppförande å nionde lmfvudtiteln beslutade nya anslagstiteln
till »Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet»,
anslaget till anställande af eu extra amanuens hos domänstyrelsen
och för renskrifhingskostnader m. m.,
anslaget till aflöning åt domänintendenter,
anslaget till resekostnader vid domän förvaltningen,
anslaget till afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen
och i Kopparbergs län,
ålderstillägg samt rese- och traktamentsersättning till befattningshafvande
i domänstyrelsen, samt
ofvan omförmäla hittills af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter.
4
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag ha driftkostnaderna
under år 1912 för förvaltandet af statens domäner sammanfattande
beräknats på följande sätt:
Kostnader för domänstyrelsen:
aflöningsstat för styrelsen ...... kronor 159,000: —
till anställande af en extra
amanuens hos styrelsen och
för renskrifning m. m....... „ 6,000: —
rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal............ „ 6,000: —
Kostnader för skogsstatens ordinarie personal ......
Kostnader för ålderstillägg..........................................
Kostnader för afdikningar å kronans skogar i de
norrländska länen och i Kopparbergs län .........
Egentliga förvaltningskostnader ..............................
Kostnader för förvaltningen af statens jordbruksdomäner:
till aflöning åt domänintendenter kronor 35,500: —
till resekostnader vid domänförvaltningen
................................. „ 45,000: — kronor 80,500: —
till vissa andra med förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
förenade utgifter............................. „ 39,700: —
Summa kronor 5,400,000: —
Den sålunda beräknade kostnadssumman öfverskjuter uppenbarligen
betydligt de för samma ändamål för innevarande år beräknade kostnaderna.
Då dels den beräknade rese- och traktamentsersättningen åt domänstyrelsens
personal torde motsvara nuvarande kostnaden för samma
ändamål, dels den minskning i nuvarande förslagsanslaget till ålderstillägg
åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken, som bör
uppkomma därigenom, att ifrågavarande medel ej vidare skola anlitas
för ålderstilläggen åt läroverkens personal, kan antagas komma att
uppvägas bl. a. därigenom, att ålderstilläggen åt tjänstinnehafvare i
domänstyrelsen framdeles skulle komma att utgå af anslaget, dels ock
de i nyssnämnda beräkning till 39,700 kronor upptagna, förut af statskontoret
förskotterade utgifter, enligt uppgift i statsrådsprotokollet,
uppgå till minst omkring 40,000 kronor om året, kommer ökningen af
driftkostnaderna att falla:
kronor |
171,000: — |
n |
1,198,800: — |
T) |
110,000: — |
r) |
150,000: — |
n |
3,650,000: — |
5
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
å kostnaderna för skogsstatens ordinarie per
-
sonal med ......................................................................... kronor 58,500: —
eller skillnaden mellan dessa kostnader 1,198,800
kronor och nuvarande bestämda anslaget för skogsstaten
1,140,300 kronor, samt
å de egentliga förvaltningskostnaderna med ... „ 497,300: —
eller skillnaden mellan å ena sidan dessa kostnader 3,050,000 kronor
och å andra sidan nuvarande reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300
kronor minskadt med det belopp, 80,600 kronor, som, enligt hvad i
punkt 8 af Riksdagens skrifvelse nr 9 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens nionde hufvudtitel anförts, afser sådana ändamål, för
hvilka kostnaderna skola bestridas från den nya anslagstiteln »Skogsundervisning
och skogshushållning i allmänhet», eller således 3,152,700
kronor.
Af ökningen, 58,500 kronor, af kostnaderna för skogsstatens ordinarie
personal skulle 9,700 kronor erfordras till inrättande af 2 nya jägmästartjänster
för möjliggörande af uppdelning af hvartdera af Ombergs revir
i Östergötlands län och Värends revir i Kronobergs län i två revir samt
48,800 kronor för inrättande af 34 nya kronojägarbefattningar.
Nuvarande Ombergs revir omfattar: af Kristbergs socken i Bobergs
härad den där belägna delen af Karlsby kronopark, Aska, Dals, Lysings,
Göstrings och Vifolka härad, af Gammalkils socken i Yalkebo härad den
där belägna delen af Vägstorps kronopark samt Godegårds och Tjällmo
socknar i Finspånga läns härad med undantag af den inom Tjällmo
socken belägna delen af Gullbergs kronopark, allt af Östergötlands län.
Inom detta revir äro belägna 105 allmänna skogar med en sammanlagd
areal af 23,684 hektar, hvaraf 11 om 15,978 hektar under
skogsstatens förvaltning samt 94 om 7,706 hektar under skogsstatens
kontroll.
Nuvarande Värends revir omfattar samtliga socknar i Uppvidinge,
Konga, Norrvidinge och Kinnevalds härad af Kronobergs län, och äro inom
reviret belägna 140 allmänna skogar om tillsammans 37,189 hektar,
hvaraf 36 om 23,214 hektar under skogsstatens förvaltning samt 104 om
13,975 hektar under skogsstatens kontroll.
Beträffande dessa arealsammandrag är emellertid att märka att,
sedan desamma upprättats under år 1909, eu del smärre förändringar
uppstått hufvudsakligen med afseende å fördelningen af arealen mellan
ofvannämnda båda slag af allmänna skogar, på så sätt att några skogar,
6 Riksdagens skrifvelse Nr 224.
som förut stått under skogsstatens kontroll, nu ställts under dess omedelbara
förvaltning.
Inom hvartdera af dessa båda revir är å extra stat anställd en
biträdande jägmästare med arfvode 3,000 kronor och resepenningar,
den i Ombergs revir 600 kronor och den i Värends revir 500 kronor.
Enligt det föreliggande förslaget skulle nu Ombergs revir uppdelas
i två revir, Ombergs revir och Karlsby revir, samt Värends revir
likaledes i två revir, Värends revir och Kosta revir, med följande omfattning
:
Ombergs revir (det nya): Lysing^, Dals, Göstrings och Vifolka
härad samt af Gammalkils socken i Valkebo härad den där belägna delen
af Vägstorps kronopark.
Reviret komme i sådant fall att omfatta 74 allmänna skogar om
sammanlagdt 12,084 hektar, hvaraf 6,666 hektar under skogsstatens förvaltning
och 5,418 hektar under skogsstatens kontroll.
Karlsby revir: Aska härad, af Kristbergs socken inom Bobergs
härad den del, som tillhör Karlsby kronopark, samt Godegårds och Tjällmo
socknar af Finspånga läns härad med undantag af den inom Tjällmo
socken belägna delen af Gullbergs kronopark.
De allmänna skogarna inom detta revir skulle komma att utgöra
31 om sammanlagdt 11,600 hektar, hvaraf 9,312 hektar under skogsstatens
förvaltning samt 2,288 hektar under dess kontroll.
Värends revir (det nya): Kinnevalds och Norrvidinge härad, Uppvidinge
härad med undantag af Ekeberga, Lenhofda, Elghults, Allgutsboda,
Helleberga och Herråkra socknar samt Konga härad med undantag åt
Hofmantorps, Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och Ljuders
socknar.
På sådant sätt komme de allmänna skogarna inom reviret att
utgöra 106 om tillsammans 19,897 hektar, hvaraf 9,519 hektar under
skogsstatens förvaltning samt 10,378 hektar under dess kontroll.
Kosta revir: af Uppvidinge härad: Ekeberga, Lenhofda, Elghults,
Allgutsboda, Helleberga och Herråkra socknar samt af Konga härad: Hofmantorps,
Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och Ljuders socknar.
Med denna omfattning skulle reviret komma att innehålla 34
allmänna skogar om sammanlagdt 17,292 hektar, hvaraf 13,695 hektar
under skogsstatens förvaltning och 3,597 hektar under dess kontroll.
Aflöningar och resepenningar till jägmästarna i de revir, som af
regleringen skulle komma att beröras, skulle bestämmas till följande
belopp:
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
7
1 i Tjänst- |
1 |
För jägmästaren i i göringspen- |
Rese- „ Summa |
mngar |
penningar |
kronor i kronor ----------- - |
kronor j kronor |
Ombergs
Karlsby
Värends
Kosta
revir
11
ii
(nytt)
(nytt)
2,300
2,300
2,300
2,300
2,000
2,000
2,000
2,000
500
600
600
600
med rätt för
4,800
4,900
4,900
4,900
ålderstillägg
enhvar af de nya jägmästarna att härutöfver åtnjuta
Pa satt och under villkor, som för öfriga jägmästare är
bestämdt.
Hvad sålunda föreslagits för jägmästarna i de nya Ombergs och
Värends revir skiljer sig från hvad som gäller för jägmästarne i de
nuvarande reviren med samma namn endast i afseende å resepenningarna
i Värends revir, Indika nu utgå med 700 kronor men i sammanhang
med revirregleringen skulle, med jägmästarens i detta revir medgifvande
nedsättas till 600 kronor.
De ifrågasätta 34 nya kr onojäy arbefattning ärna stadie fördelas
sålunda:
16 inom Jämtlands län i mellersta Norrlands distrikt, af hvilka 8
borde, frånsedt ålderstillägg, åtnjuta, förutom 600 kronor i lön, 700
kronor tjänstgöringspenningar och 250 kronor resepenningar och 8,
förutom nyssnämnda lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar och 200
kronor resepenningar; och skulle sålunda, inberäknadt 16 hyresersättmngar
å 100 kronor, för de föreslagua nya bevakareänsterna inom
.Jamtlands län erfordras 25,200 kronor;
... 6, i Klotens revir af kläde—Dalk distrikt, hvilka skulle, förutom
lön, erhålla 600 kronor i tjänstgöringspenningar och 50 kronor i resepenningar;
och skulle, enär boställen för dessa kronojägare för närvarande
icke funnes inrättade, för enhvar af dem tillkomma 100 kronor
i rättning; hvadan alltså den till dem utgående afföningen skulle
oberäknad! ålderstillägg, utgöra tillsammans 8,100 kronor;
1 i Västerdalarnas revir inom sistnämnda distrikt — för bevak
f
den ti]1 kronan nyligen inköpta kronoparken Björnhyttan om
b,. . "ar med, förutom lön och hyresersättning, 600 kronor tjänstgörmgs-
och 50 kronor resepenningar, hvartill alltså skulle erfordras
1,350 kronor; samt
8
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
11 i landets mellersta och södra delar, däraf 3 i Bergslagsdistriktet,
3 i Östra distriktet, 1 i Västra distriktet, 3 i Smålands distrikt och 1
i Södra distriktet. Lön, 000 kronor, och tjänstgöringspenningar, 500
kronor, skulle vara lika för dem alla, hvaremot resepenningarna skulle
vara 100 kronor för sex, 150 kronor för en och 50 kronor för fyra,
hvilka belopp afpassats efter bevakningstrakternas omfattning och däraf
beroende resor. Jämte 100 kronor hyresersättning för enhvar af dem
skulle för dessa tjänster erfordras, oberäknadt ålderstillägg, tillsammans
14,150 kronor.
I afseende & ifrågasatt bevakningstrakt, aflöning och resepenningar
för de särskilda nya kronojägartjänsterna vill Riksdagen hänvisa till
de å sid. 15—18 i statsrådsprotokollet intagna tablåer.
De med den ifrågasatta regleringen af Ombergs och Värends revir
samt inrättandet af de nya kronojägartjänsterna förenade ökningarna i
kostnaderna för skogsstatens ordinarie personal, respektive 9,700 och
48,800 kronor, innebära emellertid — då genom revirregleringen arfvoden
och resepenningar till de biträdande jägmästarna i nämnda revir, tillhopa
7,100 kronor, samt genom inrättandet af de nya kronojägartjänsterna
och däraf följande indragning af ett antal extra kronojägare, enligt beräkning,
31,200 kronor skulle inbesparas — verklig kostnadsökning af
endast 2,600 respektive 17,600 kronor.
Det uti den i det föregående återgifna sammanfattningen af de
beräknade driftkostnaderna år 1912 för statens domäner upptagna anslaget
för egentliga förvaltningskostnader är, såsom af hvad förut anförts
torde framgå, egentligen endast att betrakta såsom den nya form, hvarunder
det förut under nionde hufvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
i anledning af den förändrade uppställningen af riksstaten uppträder
i budgeten. Ifrågavarande anslag är alltså hufvudsakligen afsedt
att bereda nödigt rörelsekapital för skötseln af statsskogarna, och har
— i dess hittillsvarande form — såsom en följd af den alltmer intensiva
och rationella vård och skötsel, som på senare tiden kommit dessa
skogar till del och som var afsedd att ytterligare befordras genom den
på grund af 1908 års Riksdags beslut i ämnet vidtagna omorganisationen
af skogsstaten, för hvart och ett af de senare åren väsentligt
ökats. Så höjdes anslaget efter att åren 1903—1906 hafva utgått med
enahanda belopp 1,599,792 kronor,
9
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
för år 1907 till 1,824,792 kronor
» » 1908 » 2,264,792 »
» » 1909 » 2,568,850 »
» j> 1910 j> 2,873,850 »
» t» 1911 » 3,233,300 »
Enligt följande i statsrådsprotokollet intagna tablå ställer sig statsskogarnas
afkastning under ungefär samma tid sålunda, därvid emellertid
är att märka, att uppgifterna för år 1910 blott äro approximativa:
År.
1905
1906
1907
1908
1909
1910
Bruttoafkastning. Ncttoafkastning.
kronor |
7,632,985: |
85 |
kronor |
4,734,689: |
95 |
rf |
8,693,618: |
27 |
5,846,843: |
98 |
|
rf |
10,039,842: |
79 |
ri |
6,938,892: |
20 |
ri |
9,594,482: |
79 |
ri |
6,008,391: |
02 |
51 |
8,899,769: |
28 |
•n |
4,447,129: |
86 |
ri |
10,680,845: |
19 |
r> |
6,029,355: |
19 |
Då, såsom departementschefen framhållit, minskningen i afkastningen
åren 1908 och 1909 kan tillskrifvas den nämnda år utmärkande, jämväl
på trävarumarknaden inverkande allmänna depressionen på det ekonomiska
området, torde väl kunna sägas, att höjningarna af anslaget motsvarats
af ökad afkastning från skogarna.
För år 1912 har, såsom förut nämnts, äskats höjning af ifrågavarande
anslag med i det närmaste 500,000 kronor. Såsom inverkande
å anslagsbehofvet för 1912 må framhållas, utom behofvet af fullt tillräckligt
rörelsekapital, dels att staten de senaste åren gjort betydande
skogsförvärf, dels ock den omständigheten, att, under det å anslaget
funnits reservationer
vid |
1906 års |
börji |
r |
1907 „ |
r> |
r |
1908 „ |
r |
ri |
1909 „ |
ri |
rf |
1910 „ |
r> |
kronor 849,371: —
„ 727,278: —
„ 603,594: —
„ 429,720: —
„ 235,391:—.
samt jämväl å 1910 års anslag kan påräknas reservation, ehuru visserligen
till högst väsentligt minskadt belopp, så synes å innevarande . års
anslag reservationerna komma att uppgå till ett så obetydligt belopp,
att de knappast kunna tagas med i beräkningen vid pröfningen af
anslagsbehofvet för år 1912.
Bihang till Riksd. prof, 1911. 10 Sami. 1 Afd. f Band. 60 Häft. 2
IO
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle hela det såsom driftkostnader
för statens domäner äskade beloppet uppföras förslagsvis.
I afseende härå har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört
följande:
»Driftkostnaderna skola beräknas förslagsvis, hvilket emellertid
uppenbarligen icke innebär någon rubbning i nu gällande förhållanden
beträffande de af Eders Kungl. Magt och Riksdagen fastställda aflöningsstaterna
för domänstyrelsen och skogsstaten, ej heller i grunderna för
den extra skogspersonalens aflönande. Påtagligt är vidare att icke heller
ofvannämnda extra anslag till amanuens m. m. hos domänstyrelsen samt
till aflöning åt domänintendenter må för framtiden — lika litet som
under nuvarande förhållanden — öfverskridas. I den beräknade driftkostnaden
komma följaktligen alltjämt att ingå vissa belopp, som fortfarande
hafva karaktären af bestämda anslag.
1 öfriga delar torde driftkostnadsanslaget vara att anse såsom
förslagsanslag. Rörande användningen af anslaget i sistnämnda delar
lärer det framdeles ankomma på Kungl. Maj:t att — på sätt hittills
skett beträffande reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet — särskilt förordna, bland
annat, genom fastställande för hvarje år af generalförslag rörande anslagets
användande. Ett öfverskridande af de särskilda, i driftkostnadsanslaget
ingående posterna kan följaktligen under inga omständigheter
ske annat än efter Kungl. Maj:ts bepröfvande.»
Beträffande först det till anställande af en extra amanuens hos
domänstyrelsen och för renskrifning in. m. äskade beloppet å 0,000 kronor
har Riksdagen af den i statsrådsprotokollet därom lämnade utredningen
funnit sig öfvertygad om behofvet af medlen i fråga, hvadan Riksdagen,
i likhet med hvad som skett för innevarande år, beviljat beloppet jämväl
för nästa år.
Då på senare tid icke obetydliga skogsområden af kronan inköpts
samt den ökade intensitet i skötseln af statens skogar, som man numera
allt mera eftersträfva!’, gifvetvis ställer väsentligt stegrade kraf såväl på
revirförvaltarne som på den bevakande skogspersonalen, torde det ej
kunna annat än anses af förhållandena påkalladt, att skogsstatens ordinarie
personal tid efter annan måste ökas. Beträffande särskildt revirförvaltarne
torde, såsom redan vid föregående tillfälle inom Riksdagen
framhållits och hvarom departementschefen erinrat, en rationell skogshushållning
oundgängligen kräfva, att en och samma person sättes i
tillfälle att såsom revirförvaltare förskaffa sig en ingående kännedom
11
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
om de många olikartade förhållanden, hvilka äro af betydelse för revirets
affärsmässiga förvaltning, något som synes kunna ske allenast under
förutsättning att vederbörandes tjänstgöringsområde icke är af alltför
stor omfattning i förhållande till intensiteten af det arbete, som åligger
honom, samt att vederbörande längre tid i följd kvarstår i eu och samma
befattning, hvilket återigen kan blifva fallet allenast med ordinarie
befattningshafvare. På grund häraf och då Riksdagen icke haft något
att erinra i afseende å de särskilda föreslagna nya befattningarna, har
Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag jämväl i
denna del.
I fråga om förvaltningskostnaderna i egentlig mening för statens
skogsdomäner bär departementschefen anfört, bland annat, hurusom
skogsväsendet® planmässiga utveckling hos oss i afsevärd mån fördröjts
i följd däraf att en fullt rationell och intensiv förvaltning af statsskogarna
icke kunnat verkställas med de hittills för ändamålet anvisade medel.
Då en kraftig utveckling af landets skogsskötsel vore för rikets ekonomiska
framtid af den allra största betydelse samt det i fråga om
skogarnas affärsmässiga vård och exploatering syntes tillkomma staten
att så vidt möjligt utgöra ett föredöme för de enskilda skogsägarna,
syntes man icke böra tveka att väsentligen öka anslagen för ifrågavarande
ändamål.
1 detta departementschefens yttrande vill Riksdagen för sin del till
fullo instämma. För en vinstgifvande skötsel af statens skogar erfordras
nämligen enligt Riksdagens mening med nödvändighet att till de förvaltande
myndigheternas disposition ställes tillräckligt driftkapital. Ty
gitvet är att brist på rörelsekapital måste blifva hindrande för utnyttjande
på affärsmässigt sätt af alla de tillfällen, då konjunkturer och
andra omständigheter, som icke kunna förutses, eljest skulle kunna
bereda statsverket ekonomiska fördelar. Då Riksdagen således väl inser
nödvändigheten af att höja rörelsekapitalet därhän, att icke i följd af
otillräckligt sådant kapital statsskogarnas planmässiga drift och utveckling
kommer att äfventyra®, har Riksdagen icke något att erinra med
anledning af den visserligen ganska afsevärda ökning af kronoskogarnas
rörelsekapital, Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär.
Med åberopande af hvad sålunda anförts och då det föreliggande
förslaget i (ifrigt icke gifvit Riksdagen anledning till uttalande, får
Riksdagen, under erinran om Riksdagens beslut angående enahanda
ålderstillägg vid andra vaktmästartjänster, som nu ifrågasatts ior domäustyrelseus
vaktmästare, anmäla,
12
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
att Riksdagen
dels godkänt sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen
fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna
efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar af de tvä öfriga vaktmästarnas
lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter
10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda
medgifna aflöningsförhöjningar bestämt enahanda villkor, som för tillträde
till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;
dels i den för skogsstaten gällande stat uppfört ytterligare två
jägmästarbefattningar och trettifyra kronojägartjänster med de i statsrådsprotokollet
angifna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsatt
de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i Värends
revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;
dels ock med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis
uppfört ett belopp åt 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.
2:o) I en till Riksdagen den 31 mars 1911 aflåten proposition,
Tir 192, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag al
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen medgifva, att enhvar af revisorn hos domänstyrelsen Erik
Gustaf Fahlcrantz och jägmästaren i Arjepluogs revir Gunnar Viktor
Schotte må berättigas att för åtnjutande af ålderstillägg å den honom
i hans nu innehafvande tjänst tillkommande lön räkna sig till godo
den tid, han, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, haft förordnande
att uppehålla tjänst å*extra stat inom domänstyrelsen.
Då med afseende å hvad statsrådsprotokollet innehåller i ämnet
billigheten synes kräfva, att ifrågavarande tjänstemän komma i åtnjutande
af den föreslagna förmånen, har Riksdagen bifallit Eders
Kungl. Maj :ts förevarande proposition.
Statens utlåningsfonder,
Egnahemslånefonden.
3:o) I eu till Riksdagen den 24 mars 1911 aflåten proposition, nr 190,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för bere
-
13
Riksdagens skrifvelse Nr 224.
elände under år 1912 af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande
af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förluster
med belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en half
procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren
på grund af från egnahemslånefonden utbekomna statslån vid
samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader under nämnda
år för egnahemslånefonden förslagsvis uppföra ett belopp af 110,000
kronor att utgå direkt af fondens afkastning.
Då fortfarande i likhet med hvad förut skett egnahemslåneförmedlarna
torde böra beredas förvaltningsbidrag samt ifrågavarande framställning,
som till formen är betingad af den nya i årets statsverksproposition
tillämpade uppställningen af riksstaten, i sak öfverensstämmet
med Riksdagens föregående beslut i ämnet, har Riksdagen bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 30 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Bikung till Rik sd. prat. 1911. 10 Smil, 1 Afd. 1 Barn!. 60 Häft.
3