Riksdagens skrifvelse Nr 195.

1

Nr 195.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 24 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 24 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående ordnande af undervisningen i arkitektur
vid konsthögskolan m. m. samt i anledning af
inom Riksdagen väckta motioner i ämnet.

(Särskilda utskottets nr 2 utl&tande nr 2.)

Till Konungen.

I en den 21 april 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 200, har
Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels — med uteslutande ur den för akademien för de fria konsterna och
konsthögskolan fastställda stat af den däri upptagna professorn i byggnadskonst
jämte sagda befattning tillhörande aflöningsförinåner — i staten uppföra
ej mindre en professor vid konsthögskolan i arkitektur med en aflöning
af 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgörings Nihang

till lliksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 52 Häft. (Nr 195—197.) 1

2

Riksdagens skrifvelse Nr 195.

penningar, med rätt att efter fem års tjänstgöring erhålla förhöjning i lönen
med 600 kronor, än äfven en professor vid konsthögskolan i svensk arkitekturhistoria
med en aflöning af 4,600 kronor, dåra? 2,500 kronor lön, 1,800
kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, med rätt till två
ålderstillägg å lönen, hvardera å 500 kronor, efter respektive fem och tio
års tjänstgöring;

dels godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda, för åtnjutande af
nämnda aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt förklara,
ej mindre att en hvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder
någon af ifrågavarande befattningar vid konsthögskolan, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att,
därest nuvarande innehafvaren af professorsbefattningen i byggnadskonst
vid konsthögskolan icke före viss angifven tidpunkt anmäler, att han vill
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och han icke lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen
vid honom dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
honom;

dels till bestridande af undervisning vid konsthögskolan i byggnadsteknik
med flera ämnen i staten uppföra ett belopp af 3,000 kronor;

dels höja det i staten upptagna anslaget å 1,000 kronor till elevernas
studieresor med 1,200 kronor till 2,200 kronor, däraf högst 400 kronor
till ersättning åt läraren vid arkitektelevernas resor;

dels för genomförande af ifrågavarande förändringar i staten öka det
under rubriken akademien för de fria konsterna upptagna anslag med
11,200 kronor eller från 90,750 kronor (däraf två reservationsanslag å
sammanlagdt 31,900 kronor) till 101,950 kronor (däraf två reservationsanslag
å tillhopa 33,100 kronor);

dels ock medgifva, att de professorerna i arkitektur och svensk arkitekturhistoria
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Riksdagen har genom Eders Kungl. Maj:ts proposition och de i ämnet
väckta motionerna kommit till full öfvertygelse om behofvet af en bättre
organisation af den högre arkitektur undervisningen i dess helhet. För
denna organisation är det, äfven enligt Riksdagens mening, af den största
vikt, att vid arkitektundervisningen i såväl de högre tekniska läroanstalterna
som konsthögskolan den tekniska utbildningen kommer att gå hand
i hand med den konstnärliga.

O

3

Riksdagens skrifvelse Nr 195.

För att nå detta mål hafva tillkallade sakkunniga föreslagit, att vid tekniska
högskolan undervisningen i fackskolan för arkitektur skulle göras obligatorisk
fyraårig samt fortsättningskursen vid konsthögskolan tvåårig, och har
genom omläggning af undervisningen mera plats beredts åt ämnet byggnadsteknik
såväl vid de högre afdelningarna af tekniska högskolan som vid de
båda årskurserna i konsthögskolan. Härigenom hafva de sakkunniga velat
ernå en sådan plan för undervisningen, att den totala utbildningstiden för
en arkitekt skulle kunna hållas inom rimliga gränser, d. v. s. i detta fall
sex år i stället för, såsom regeln förut varit, sju år. Äfven detta förefaller
ju vara en afsevärd tid, men de sakkunniga hafva sökt göra studietidens
längd mindre betungande för de studerande genom att så planlägga
undervisningen vid konsthögskolan, att tid skulle beredas dem att jämsides
med sina studier arbeta på ritkontor och därigenom såväl bidraga
till sitt uppehälle som förkofra sig i sitt yrke.

Denna af de sakkunniga uppgjorda och af Eders Kungl. Maj:t framlagda
plan för arkitektundervisningen vid tekniska högskolan och konsthögskolan
har Riksdagen ansett sig kunna godkänna.

Sedan studietiden vid konsthögskolan sålunda enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag blifvit förkortad till två år, skulle elever, utgångna från den nu
treåriga husbyggnadsfackskolan vid Chalmers tekniska läroanstalt, enligt
nämnda förslag komplettera sina studier med ett fjärde år vid tekniska
högskolan, innan de kunde vinna inträde vid konsthögskolan. Direkt öfvergång
från Chalmers tekniska läroanstalt till konsthögskolan skulle således
enligt detta förslag vara utesluten. Riksdagen, som väl inser, att lärjungar
från båda de högre tekniska läroanstalterna vid inträdet i konsthögskolan

O Ö

måste stå på ungefär samma kunskapsnivå, anser det emellertid olämpligt,
att de studerande från Chalmers läroanstalt skulle nödgas besöka tre olika
läroverk. På denna o-rund vill Riksdagen förorda den i motiveringen till
en inom Riksdagens Första kammare väckt motion angifna och äfven af
departementschefen i statsrådsprotokollet antydda utvägen till frågans ordnande
och fördenskull uttala såsom sin mening, att, under förutsättning
af att en fjärde (frivillig) årskurs anordnas vid husbyggnadsfackskolan vid
Chalmers tekniska läroanstalt, de elever, som fullständigt genomgått nämnda
fackskola, skola vara berättigade till direkt inträde vid konsthögskolan.

Den i propositionen lämnade redogörelsen för bedrifvandet af undervisningen
vid konsthögskolan har för Riksdagen klargjort det orimliga i att
hela arkitekturundervisningen därstädes uppehälles af en enda lärare. Det
synes därför Riksdagen välbetänkt, att undervisningen i arkitektur vid
nämnda högskola, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, uppdelas på två
professurer, en i arkitektur och en i svensk arkitekturhistoria. Särskildt

4

Riksdagens skrifvelse Nr 195.

bär utskottet velat uttrycka sin tillfredsställelse med det beaktande af den
nationella arkitekturen, som ligger i Eders Kungl. Maj:ts förslag om inrättande
af sistnämnda professur. I detta sammanhang vill Riksdagen
instämma i följande yttrande af de sakkunniga:

»Ehuru i vårt land ej finnes någon arkitektur med från de öfriga
kulturländernas helt skild karaktär, finnas dock från hvarje stilepok, från
medeltiden ända fram till våra dagar, byggnadsverk, hvilkas af klimatiska
förhållanden, användt material och folkkaraktär framsprungna kynne dock
i ganska väsentlig grad markerar en i viss mån själfständig, för oss nationell
arkitektur. Denna är det vår oafvisliga plikt att lära känna och bevara
mot tidens åverkan eller mot förvanskning genom okunnighet eller
brist på pietet. Äfven torde i många afseenden i just denna hos oss
hemmahörande och rotfasta arkitektur enkla, naturliga och goda förebilder
för vår nutida byggnadskonst vara att finna, och bör densamma således
såsom studiematerial vid våra arkitekturskolor utgöra en viktig del.»

En undervisning af sådan art bör, enligt Riksdagens mening, kunna
få betydelse äfven för ernåendet af en för vårt land lämpad byggnadstyp,
särskilt för bostadshus på landsbygden, i villastäder, egna-hems-samhällen
och dylikt.

Den förutsatta ökningen af undervisningen i byggnadsteknik vid
konsthögskolan betingar gifvetvis en särskild lärare i detta ämne,
och har Riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i
detta hänseende.

De förändringar i den för akademien för de fria konsterna och konsthögskolan
fastställda stat, som äro en följd af ofvan tillstyrkta omläggning
af arkitekturundervisningen vid konsthögskolan anser sig Riksdagen
äfvenledes kunna godkänna.

Riksdagen får härmed, under åberopande af hvad sålunda anförts,
anmäla, att Riksdagen bifallit Eders Kungl. Majt:s proposition.

Stockholm den 24 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.