Riksdagens skrifvelse Nr 167.
1
Nr 167.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 24 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 24 maj 1911.
Riksdagens skri/oelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående omorganisation af tekniska högskolan
m. in., äfvensom lönereglering för lektorer m. fl. befattningshafvare
vid Chalmers tekniska läroanstalt m. in.
samt i anledning af inom Riksdagen väckta motioner i
dithörande ämnen.
(Särskilda utskottets nr 2 utlåtande nr 1.)
Till Konungen.
I en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 124,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen titt
A) beträffande tekniska högskolan:
dels — under medgifvande, att för uppförande af nya byggnader för
tekniska högskolan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af särskildt
Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 46 ljuft. (AV 167.) 1
2
Riksdagens skrifvelse JVr 167.
tillkallade sakkunniga inom kungl. ecklesiastikdepartementet framlagdt förslag
må under de närmare villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk
ett härför erforderligt område af omkring 65,000 kvadratmeter, beläget
å en nordnordväst om Sophiahemmet å norra Djurgårdens mark
varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen, i öster af
Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen — till bestridande af kostnaderna
för ifrågavarande byggnader med utrustning och inredning samt
för terrasseringsarbeten med mera väsentligen i enlighet med nämnda
förslag bevilja ett anslag af 4,766,188 kronor och däraf för påbörjande
af berörda byggnadsarbeten på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 300,000 kronor;
dels — med godkännande af i berörda statsrådsprotokoll af departementschefen
förordad stat för tekniska högskolan för ar 1912 jämte i protokollet
omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya aflöningsförmåner
föreslagna villkor och bestämmelser samt med förklarande därvid, att vid
ingången af år 1912 lektorn vid högskolan P. H. Henriques skall varda
professor i beskrifvande geometri, lektorn vid högskolan E. Jäderin professor
i geodesi, lektorn vid högskolan E. Andersson professor i maskinlära,
lektorn vid högskolan C. J. F. M. Lilliehöök professor i skeppsbyggnadslära,
lektorn vid högskolan P. K. af Bjerkén professor i fysik samt
lektorn vid högskolan J. G. Petrén professor i bergskemi och metallurgi
— öka högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med
54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höja anslaget till
de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;
dels medgifva, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,
laboratorietjänare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta
sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat
föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
3
dels medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år
1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nj^a professurerna i mineralogi
och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp af högst
6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af departementschefen
i ofvanberörda statsrådsprotokoll angifna grunder användas till uppehållande
vid högskolan af den undervisning, som, därest sagda professurer
icke upprättats med ingången af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna
i motsvarande ämnen, att af besparingar, som under första halfåret
af år 1912 uppkomma å aflöningen vid den nya professuren i matematik
och mekanik, ett belopp af högst 750 kronor må för vårterminen
1912 användas till aflöning af en extra lärare i matematik, samt att återstående
besparingar under första hälften af år 1912 å sagda fyra professurer,
tillhopa 7,750 kronor, må, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, i mån
af behof användas till bestridande af högskolans utgifter under år 1912
till bränsle, lyshållning med mera;
dels ock på extra stat för år 1912 för högskolan anvisa:
till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet
i konstruktion af enkla maskindelar.................................... kronor 1,000: —
hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;
till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet
i elektrokemi............................................................................... >
hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;
till förhöjning under senare delen ai år 1912 af
speciallärarens i frihandsteckning arfvode ........................ »
till förhöjning under senare delen af år 1912 af
speciallärarens i ornamentsritning arfvode ....................... >
till förstärkning af lärarkrafterna................................. »
till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik......... >
till arfvode åt eu speciallärare i kemi........................ »
till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en
speciallärare i maskinkrokiritning......................................... >
till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en
speciallärare i byggnadskrokiritning ...................... »
till hyresbidrag under senare hälften af år 1912
åt rektor ....................................................................................... >
transport kronor 21,725: —
1,000: —
100: —
225: —
14,500: —
2,000: —
1,200: —
750: —
450: —
500: —
4
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
transport kronor 21,725: —
till förhöjning under senare hälften af år 1912 af
sekreterarens arfvode................................................................ * 400: ■
till arfvode åt ett biträde till sekreteraren............... 1,200: —
till förhöjning under senare hälften af år 1912
utaf bibliotekariens arfvode ................................................... » 700: —
till förhöjning under senare hälften af år 1912 af
bibliotekariebiträdets arfvode................................................... 1 400: —
till förhöjning af kamrerarens arfvode ..................... » 700: —
till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af
år 1912............................................................................ » 600: —
till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri » 1,925: —
samt
till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket »_1,125: -
tillhopa kronor 28,775: —
B) beträffande Chalmers tekniska läroanstalt:
dels godkänna den af departementschefen i ofvannämnda statsrådsprotokoll
förordade stat för Chalmers tekniska läroanstalt jämte i protokollet
omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya aflöningsförmåner
föreslagna villkor och bestämmelser samt därvid tillika förklara, att vid
den nya statens trädande i kraft den nuvarande lektorn i skeppsbyggeri
vid läroanstalten skall varda professor i skeppsbyggeri vid läroanstalten,
öfriga nio lektorer vid läroanstalten varda professorer vid anstalten samt den
vaktmästare vid anstalten, som för närvarande närmast biträder föreståndaren
med tillsvn öfver anstaltens tillhörigheter, varda förste vaktmästare
vid anstalten;
dels medgifva, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder nu afsedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de
förutvarande innehafvare af föreståndarbefattning, lektorat eller vaktmästarbefattning,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den
5
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
man ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;
dels för genomförande af nu ifrågavarande förändringar i staten för
Chalmers tekniska läroanstalt öka nämnda stat från 106,200 kronor till
133,750 kronor eller med 27,550 kronor och förty höja anslaget till de
tekniska läroverken, som vid bifall till hvad ofvan hemställts beträffande
tekniska högskolan skulle ökas från sitt nuvarande belopp, 581,975 kronor,
till 636,675 kronor, med ytterligare 27,550 kronor eller till 664,225
kronor;
dels å extra stat för år 1912 till löneförbättring för följande lärare
vid anstalten anvisa:
för läraren i verkstadsarbete...............................................
» andre läraren i byggnadslära........................................
för andre läraren i matematik ...........................................
» » »i allmän kemi ........................................
» läraren i skeppsb3^ggeri .................................................
samt
> läraren i frihandstecknina:......
O ... • • •
kronor
500
500
750
750
750
650: —
tillhopa kronor 3,900: —
dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar bevilja
ett belopp af 455,000 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa
150,000 kronor.
1 samband med Eders Kungl. Maj:ts proposition har Riksdagen till
behandling förehaft särskilda, inom Riksdagen väckta motioner beträffande
punkten A af Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag.
De önskningar och uttalanden, hvartill granskningen af dessa förslag
och motioner gifvit anledning, och Riksdagens på grund af desamma
fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
A. Tekniska högskolan.
Vid granskning af frågan rörande omorganisation af tekniska högskolan
har Riksdagen haft att taga under ompröfning vissa spörsmål, som
stå i nära samband med nämnda fråga, och som äro af afgörande betydelse
särskildt för bedömandet af de föreslagna nybyggnadernas omfatt
-
6
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
ning. Dessa spörsmål röra den högre tekniska undervisningens förhållande
till den lägre tekniska undervisningen och till annan högre fackundervisning
samt det elevantal, för hvilket högskolan bör planeras.
Beträffande frågan om den högre tekniska undervisningens förhållande
till den lägre tekniska undervisningen biträder Riksdagen den mening, som
af departementschefen uttalats i statsrådsprotokollet, särskildt i fråga om
lämpliga åtgärder för underlättande af inträde vid högskolan för personer,
som genomgått lägre teknisk läroanstalt eller en längre tid arbetat i praktiken,
och instämmer till alla delar i följande i statsrådsprotokollet anförda
yttrande:
»Den andliga träning eller s. k. formella bildning, som vitsordas genom
studentexamen, kan hos dessa personer uppvägas af den förståndsmognad,
de förvärfvat vid andra läroanstalter eller under utöfvande af den praktiska
verksamheten, och i hvarje fall kompenseras af deras arbetslust och
energi. Härtill kommer, att under i öfrig! lika förhållanden teorien för
en verksamhet lättare tillägnas af den, som deltagit i sådan verksamhet,
än af den, som icke deltagit däri.
»I afseende på det kunskapsmått, som erfordras för inträde vid högskolan.
har man att skilja på de för undervisningen vid skolan grundläggande
ämnena, matematik, fysik, kemi och teckning samt öfriga skolämnen
såsom språk, historia, geografi med mera.
»Beträffande den förra ämnesgruppen får fordran på studentkunskaper
icke eftersättas. Ett frångående från denna grundsats skulle innebära, att
högskolans undervisning, för att lärjungarna skulle kunna tillgodogöra sig
den, måste taga sin början å ett elementärare stadium eller med andra
ord, att högskolan skulle upphöra att vara högskola.
»Fordran på studentkunskaper i den andra gruppen af ämnen är icke
oeftergiflig, allra helst som den, efter valfrihetens införande vid de allmänna
läroverken, icke uppehälles ens i fråga om studenterna. Dock torde
ett visst kunskapsmått i ett par lefvande främmande språk utgöra en nödvändig
förutsättning icke blott för studiet vid högskolan, utan äfven för
att sedermera kunna följa den tekniska litteraturen. Härvid lärer ock
böra beaktas, att de reformsträfvanden, som nu göra sig gällande i fråga
om de allmänna läroverkens organisation, gå ut på bland annat en ytterligare
utvidgning af valfriheten för att bereda större utrymme åt specialbildningen.
Det är naturligen önskvärd!, att de blifvande ingenjörerna
besitta en så stor humanistisk bildning, som förhållandena medgifva. Men
fordran på sådan bildning är af den art, att den bör kunna jämkas efter
sig företeende förhållanden. Om hos en person behofvet af specialbildning
framträder starkt, så undanröjas de hinder, som ligga i bristande allmän
-
7
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
bildning, jämförelsevis lätt. Hvad det här mycket kommer an på är intresset,
fallenheten och arbetskraften.»
Den föreslagna formuleringen i stadgarna beträffande inträdesfordrinkarna
har Riksdagen lunnit oklar och i viss mån ej i öfverensstämmelse
med nu anförda uttalande. Däraf synes nämligen icke tydligt framgå, att
för dessa grupper studentexamen hvarken i sin helhet eller i vissa ämnen
är nödvändig lör inträde, utan att härför erfordras endast ett visst kunskap
smått som för de ämnen, hvilka utgöra direkt grund för den fortsatta
undervisningen vid högskolan, skall motsvara studentexamens fordringar
men för andra ämnen, såsom främmande lefvande språk, icke behöfver
vara af samma art eller omfattning som studentexamens. Därjämte är
det, enligt Riksdagens mening, ej nödvändigt att för dylika inträdessökande
uppställa den fordran, att de skola styrka sig äga insikter i ämnena historia
och geografi.
Hvad angår såväl senast berörda fråga som ock frågan om den högre
tekniska undervisningens förhållande till annan högre fackundervisning, har
Riksdagen ansett eu fullständigare utredning önskvärd. Riksdagen vill
äfven betona, att i samband med denna utredning bör beaktas,0det en
eventuell omläggning af gymnasieundervisningen vid de allmänna läroverken
i riktning af ökad specialisering kan blifva af beskaffenhet att inverka
på högskolans studieplaner.
Den motivering, som förebragts af Eders Kungl. Maj:t rörande elevantalet,
har Riksdagen granskat, men har därvid ej vunnit bestämd öfvertygelse
om behofvet af en slutlig utvidgning af högskolan till det stora
elevantal, som 1906 års kommitté förutsatt. Ej heller har Riksdagen ansett
förhållandena kräfva att för närvarande planera för så stort antaArlio-en
nytillträdande elever, som afsetts i Eders Kungl. Maj:ts förslag, eller 200.
I statsrådsprotokollet har visserligen i anslutning till kommitténs och de tillkallade
sakkunnigas uttalanden framhållits, att elevantalet bör beräknas
efter landets behof af ingenjörer med högre teknisk utbildning. Någon fullständig
utredning rörande detta behof har dock hvarken kommittén’eller de
sakkunniga ansett sig kunna förete, utan hafva därför inskränkt sig till
att såsom stöd för förslaget jämföra antalet ingenjörer per million Tnvånare
i vårt land med motsvarande antal i några andra länder, men anser
Riksdagen, att de tal, som framkommit genom denna jämförelse,
icke kunna hafva någon afgörande betydelse för bedömandet af denml
fråga. Därjämte hafva kommittén och de sakkunniga åberopat den förefintliga
statistiken öfver det årliga antalet inträdessökande. Beträffande
sistnämnda, synpunkt vill Riksdagen påpeka, att tillbörlig hänsyn ej synes
hafva blifvit tagen till antalet af sådana- inträdessökande, som anmält sig
8
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
mer än en gång. Riksdagen bar därför låtit verkställa en undersökning
öfver antalet inträdessökande med frånräknande af dem, som förut sökt inträde.
Det har därvid visat sig, att detta antal under femårsperioden
[906—1910 uppgått till i medeltal 161 årligen. Denna siffra har synts
Riksdagen tala för bestämmande af ett lägre antal årligen nytilltrådande
elever °än det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Riksdagen anser sålunda,
att man för närvarande kan stanna vid allenast 150 årligen nytillträdande
elever.
Frågan om högskolans slutliga omfattning är visserligen ej nu aktuell,
men män kan enligt Riksdagens förmenande ej underlåta att i viss mån .
taga hänsyn till densamma, när det gäller att vidtaga åtgärder för högskolans
utvidgning, och återkommer Riksdagen härtill i samband med
frågan om nybyggnadernas omfattning. Dessutom sammanhänger förstberörda
fråga med ett annat spörsmål af väsentlig vikt, nämligen det
äfven i statsrådsprotokollet berörda förslaget om en eventuell sammankoppling
med den högre tekniska undervisningen af andra slag af högre fackundervisning,
i första rummet landtmäteriundervisningen och den högre
landtbruksundervisningen, möjligen äfven den högre skogsundervisningen.
Slutligen torde det enligt Riksdagens mening vara möjligt, att en omläggning
af den lägre tekniska undervisningen kan komma att öfva inflytande på
tillströmningen af lärjungar till tekniska högskolan. _
På grund af alla dessa omständigheter har Riksdagen ansett sig böra
hos Eders Kungl. Maj:t begära, att, innan ytterligare utbyggnader af högskolan
för ett "större antal elever, än som motsvarar årskurser om 150,
sättas i fråga, fullständig utredning måtte göras angående landets behof
af ingenjörer med högre och lägre teknisk utbildning, eventuellt närmaie
samband mellan den högre och den lägre tekniska undervisningen, underlättandet
af öfvergång från lägre tekniska läroanstalter till högskolan samt
möjligheten af annan högre fackundervisnings förläggande till högskolan.
Hvad själfva omorqanisationsfrägan beträffar, så är, enligt Riksdagens
mening, behofvet af en väsentlig förbättring i kvalitativt hänseende af
den högre tekniska undervisningen synnerligen trängande, försåvidt den
svenska industrien ej skall hämmas i sin utveckling och landets förmåga att
tillgodogöra sig sina rika naturliga tillgångar försvagas. . Hufvudvillkoren
för att tekniska högskolan skall kunna sättas i stånd att i kvalitativt hänseende
fylla de kraf, som man måste ställa på en högre teknisk läroanstalt,
äro, synes det Riksdagen, att densamma förses med fullt tidsenlig
och tillräcklig laboratorieutrustning och materiell, samt att undervisningen
9
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
förbättras genom ökad specialisering, hvilket i sin ordning förutsätter större
tillgång på goda lärarkrafter.
Då Riksdagen gått att granska behofvet af de erforderliga laboratorielokalerna,
har Riksdagen öfvertygat sig om att dessas storlek nästan uteslutande
bestämmes af den erforderliga utrustningen och i mycket ringa
mån af elevantalet. Beträffande åter storleken af öfriga lokaler sammanhänger
denna, såsom det synts Riksdagen framgå af den i statsrådsprotokollet
lämnade utredning, i högre grad med elevantalet. Samma utredning
visar äfven, huru efterblifven vår högskola är i afseende å nödigt
utrymme, då denna, som nu skall årligen emottaga 125 nytillträdande
elever, disponerar lokaler, upptagande en nyttig golfarea af endast 8,550
kvm., under det att eu med laboratorier tidsenligt utrustad högskola för
125 årligen nytillträdande elever krafvel'' en nyttig golfarea af 32,160 kvm.
Riksdagen har äfven genom besök i högskolans nuvarande lokaler öfvertygat
sig om den stora bristen på utrymme särskild! för laboratorier. Den
nuvarande tomten, hvars totala ytinnehåll utgör 12,360 kvm., medger visserligen
någon utvidgning af lokalerna, dock ej i tillräcklig grad. Detta
synes Riksdagen framgå bäst däraf, att, såsom i nyss anförda utredning
angifves, en tidsenlig högskola för 125 årligen nytillträdande elever krafvelen
nyttig golfarea af 32,160 kvm. samt en högskola för 200 årligen nytillträdande
elever eu nyttig golfarea af 35,500 kvm.
Det synes Riksdagen vara tydligt, att ett rationellt utbyggande af
nödiga lokaler för högskolan äfven utan ökande af elevantalet ej är
möjligt å den nuvarande tomten. Äfven om man, med bortseende från
lämpligheten, skulle anse detta utförbart genom uppförande af byggnader
med ett mycket stort antal våningar, skulle dock detta, enligt Riksdagens
mening, draga så stora kostnader och verka så starkt hämmande på
högskolans utvecklingsmöjligheter, att Riksdagen funnit alla skäl tala för att
icke uppföra några nybyggnader å den nuvarande tomten. Det synes
därför Riksdagen nödvändigt att, i öfverensstämmelse med Eders Kungl.
Maj:ts förslag, använda annan tomt för ifrågavarande nybyggnader, och
har Riksdagen för sin del äfvenledes funnit den af Eders Kungl. Maj:t
föreslagna platsen lämplig. Härvid har dock Riksdagen, med beaktande
af de af en motionär i Andra kammaren framförda synpunkter, velat
framhålla önskvärdheten däraf, att all möjlig hänsyn till bibehållandet af
platsens och angränsande områdens af kungl. Djurgården karaktär af
park bör tagas vid uppgörandet af ritningar till de föreslagna nybyggnaderna
samt planeringen af den ifrågasatta byggnadsplatsen.
Eders Kungl. Majrts ^byggnadsförslag afser för närvarande uppförandet
å den nya tomten af maskinlaboratorium, byggnad för fysik och elektro
Bihanr)
till lliksd. prot. 1611. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand. 4.1 Iläft. 2
10
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
teknik, byggnad för bergsvetenskap, en byggnad, upptagande rit- och hörsalar
för de årskurser, hvilkas elever skulle åtnjuta undervisning i nämnda
laboratoriebyggnader, jämte en del smärre byggnader.
Efter granskning af byggnadsförslaget har Riksdagen funnit sig kunna
förorda Eders Kungl. Maj:ts framställning i hvad den afser laboratoriebyggnader.
Dessas storlek och kostnad sammanhänga nämligen, såsom ofvan är
nämndt, högst obetydligt med elevantalet. Riksdagen, som visserligen i annat
sammanhang förordat ett mindre elevantal, än som förutsättes för byggnadsförslaget
enligt propositionen, anser det för den skull lämpligt, att laboratorierna
redan nu byggas till en sådan omfattning, att de kunna motsvara
en längre tids behof, så mycket mer som laboratorierna enligt
Riksdagens åsikt böra vara tillgängliga äfven för andra än högskolans egentliga
elever.
Byggnaden för rit- och hörsalar åter anser Riksdagen böra uppföras för
det af Riksdagen förordade elevantalet, d. v. s. motsvarande årskurser på
150 elever.
På detta sätt böra byggnaderna efter Riksdagens mening kunna utföras
så, att de ej lägga hinder i vägen för de omläggningar, som en utredning
af förut omnämnda art eventuellt kan föranleda, ej heller för sådana tillbyggnader,
att ett större elevantal kan emottagas, om så skulle visa sig nödvändigt.
Dock synes till förtydligande häraf i programmet för den förutsatta
arkitekttäflan bestämmelse böra införas därom, att planeringen af byggnaden
för rit- och hörsalar m. m. ej får lägga hinder i vägen vare sig för ett
längre provisorium för nämnda elevantal eller för en utvidgning motsvarande
ett större elevantal.
För att utröna, huru stor besparing som skulle kunna uppstå genom
den ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, som Riksdagen sålunda ansett sig
böra vidtaga, hafva beträffande nämnda byggnad för rit- och hörsalar nya
skisser utförts och ny kostnadsberäkning verkställts. Dessutom har Riksdagen
beträffande laboratorierna vidtagit den nedsättning af de föreslagna
O O o o
beloppen, som möjliggjorts genom att reducera antalet af de utaf elevantalet
direkt beroende inventarierna, såsom bänkar, ritbord m. m., så
att de motsvara det af Riksdagen förordade elevantalet.
Med iakttagande af de sålunda föreslagna ändringarna skulle kostnaderna
för högskolans nybyggnader med därtill hörande utrustning uppgå
till de belopp, som utvisas af nedanstående
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
11
Tablå.
B y g g n a d. |
Byggnads- arbetet. |
Gas, vatten, |
Inventarier, |
Apparater |
Summa kronor. |
Byggnad för rit- och hör-salar m. in................... |
659,000 |
66,000 |
84,000 |
809,000 |
|
Byggnad för fysik och |
|||||
elektroteknik ............... |
681,190 |
66,500 |
62,000 |
97,345 |
907,035 |
Maskinlaboratorium......... |
599,200 |
48,500 |
30,600 |
430,715 |
1,109,015 |
Byggnad för bergsveten- |
|||||
skap................................ |
696,940 |
72,000 |
101,000 |
88,137 |
958,077 |
By ggnad för central upp- |
|||||
värmning........................ |
51,360 |
1,000 |
— |
75,000 |
127,360 |
Observatorium................. |
3,500 |
— |
— |
6,000 |
9,500 |
Byggnad för vaktmästare |
|||||
och maskinister............ |
36,540 |
— |
— |
— |
36,540 |
Paviljong för magneto- |
|||||
metri ............................ |
8,192 |
— |
— |
— |
8,192 |
Summa kronor |
2,735,922 |
254,000 |
277,600 |
697,197 |
3,964,719 |
Härtill komma följande poster:
Elektrisk belysning .....................................................................
Yttre ledningar..............................................................................
Byggnadsområdets planering, kulvertar, vägar och planers
ordnande in. in.........................................................................
Ritningar jämte täflan, arbetsledning, kontrollantarfvoden
samt administrationskostnader för byggnads-, planerings-
och terrasseringsarbetena cirka 8 % af (2,735,922
+ 282,000) jämte täflingskostnad .....................................
65,500 kronor
40,000
282,000
266,781
således sammanlagdt hela kostnaden 4,619,000 kronor.
I öfverensstämmelse härmed anser Riksdagen, att ett anslag af
4,619,000 kronor bör beviljas för nu ifrågavarande ändamål, hvaraf på
extra stat för år 1912 bör anvisas ett belopp af 300,000 kronor. Riksdagen
anser intet vara att invända mot att af detta belopp en summa af 40,000
kronor redan under år 1911 af Eders Kungl. Maj:t disponeras för bestri
-
12
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
dande af kostnaderna för förberedande arbeten, arkitekttäflan in. in. Då
sålunda eu arkitekttäflan förutsatts af Eders Kungl. Maj:t, vill Riksdagen,
med uttalande af sin anslutning härtill, uttrycka den önskan, att genom
en rationell lösning af frågan om byggnadernas planering m. m. kostnaderna
om möjligt må kunna ytterligare nedbringas.
Beträffande öfriga i statsrådsprotokollet berörda frågor, nämligen angående
fackskolor, studietid, elever in. in., läroämnen och läroplaner samt
lär arkrafternas förstärkning, bär Riksdagen funnit de framlagda förslagen
i allt väsentligt ej föranleda några erinringar. Dock har Riksdagen,
särskild! med anledning af en inom Riksdagens Andra kammare väckt
motion och i betraktande af vikten af undervisning i sociallagstiftning, velat
uttala såsom sin mening, att namnet på det i förslaget till läroplaner upptagna
ämnet »industriell ekonomi och statskunskap» bör så ändras, att
däraf framgår, att undervisning i sociallagstiftning ingår i nämnda ämne.
Vidare har Riksdagen ansett sig böra uttala eu önskan, att åt ämnesgruppen
hygien måtte, på grund af denna ämnesgrupps stora vikt, inrymmas
mera plats å läroplanerna, särskild! åt den gren däraf, som berör
fabrikshygien, samt att en utsträckt undervisning häri snarast möjligt måtte
taga sin början.
Hvad angår det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag till ordinarie
stat för tekniska högskolan för år 1912 jämte till densamma hörande villkor
och bestämmelser, har Riksdagen ansett sig kunna godkänna detsamma.
Mot de anslag på extra stat för år 1912, som Eders Kungl. Maj:t
förutom af Riksdagen redan tillstyrkt nybyggnadsanslag föreslagit, har
Riksdagen intet att erinra.
Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition och under åberopande
af hvad sålunda anförts har Riksdagen beträffande tekniska högskolan
beslutit
l:o) för nya byggnader för tekniska högskolan — nämligen byggnad
för fysik och elektroteknik, maskinlaboratorium, byggnad för bergsvetenskap,
byggnad för centraluppvärmning, observatorium, byggnad för vaktmästare
och maskinister samt paviljong för magnetometri, allt enligt
Eders Kungl. Majrts förslag, äfvensom så stor byggnad, som erfordras för
de enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag i flygeln till hufvudbyggnaden belägna
lokaler men beräknad för årskurser om 150 elever och så planerad,
att den ej lägger hinder i vägen för vare sig ett längre provisorium för
detta elevantal eller en utvidgning motsvarande ett större elevantal —
bevilja till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande byggnader med
utrustning och inredning samt för terrasseringsarbeten med mera ett anslag
af 4,619,000 kronor och däraf för påbörjande af berörda byggnads
-
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
Vi
arbeten på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 300,000 kronor,
samt medgifva, att för detta ändamål ett härför erforderligt område af
omkring 65,000 kvadratmeter, beläget å en nordnordväst om Sophiahemmet
å norra Djurgårdens mark varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen,
i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen,
må under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk;
äfvensom hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes, innan ytterligare
utbyggnader af högskolan för ett större antal elever, än som motsvaras
af årskurser om 150, sättas i fråga, låta föranstalta om fullständig
utredning angående landets behof af ingenjörer med högre och lägre teknisk
utbildning, eventuellt närmare samband mellan den högre och den
lägre tekniska undervisningen, underlättandet af öfvergång från lägre tekniska
läroanstalter till högskolan, möjligheten af annan högre fackundervisnings
förläggande till högskolan, samt angående inverkan på undervisningen
vid högskolan af en längre drifven specialisering af gymnasiet vid
de allmänna läroverken;
2:o) — med godkännande af den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
stat för tekniska högskolan för år 1912 jämte för åtnjutande af i staten
upptagna nya aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt
med förklarande därvid, att vid ingången af år 1912 lektorn i beskrifvande
geometri och ritkonst skall varda professor i beskrifvande geometri, lektorn
i geodesi och topografi skall varda professor i geodesi, lektorn i elementarmekanik
och beskrifvande maskinlära skall varda professor i maskinlära,
lektorn i skeppsbyggnadskonst skall varda professor i skeppsbyggnadslära,
lektorn i allmän fysik skall varda professor i fysik samt lektorn i metallurgi
och hyttkonst skall varda professor i bergskemi och metallurgi —
öka högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med
54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höja anslaget till
de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;
3:o) medgifva, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde
hufvudtitcl uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
4:o) förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,
laboratoriet)änare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta
sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt, nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej
14
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;
o:o) medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år
1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nya professurerna i mineralogi
och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp af
högst 6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af Eders Kungl.
Maj:t föreslagna grunder användas till uppehållande vid högskolan af den
undervisning som, därest sagda professurer icke upprättats med ingången
af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna i motsvarande ämnen,
att af besparingar, som under första halfåret af år 1912 uppkomma å
aflöningen vid den nya professuren i matematik och mekanik, ett belopp
af högst 750 kronor må för vårterminen 1912 användas till aflöning af
en extra lärare i matematik, samt att återstående besparingar under första
hälften af år 1912 å sagda fyra professurer, tillhopa 7,750 kronor, må, efter
Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, i mån af behof användas till bestridande
af högskolans utgifter under år 1912 till bränsle, lyshållning med mera;
.samt
6:o) på extra stat för år 1912 för högskolan anvisat:
till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet
i konstruktion af enkla maskindelar ........................ kronor 1,000: —
hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;
till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet
i elektrokemi ....................................... > 1,000: —
hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;
till förhöjning under senare delen af år 1912 af
speciallärarens i frihandsteckning arfvode ............. » 100: —
till förhöjning under senare delen af år 1912 af
speciallärarens i ornamentsritning arfvode ........................ » 225: —
till förstärkning af lärarkrafterna ................................. » 14,500: —
till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik......... » 2,000: —
till arfvode åt en speciallärare i kemi........................ » 1,200: —
till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en
speciallärare i maskinkrokiritning.......................................... > 750: —
till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en
speciallärare i byggnadskrokiritning .................................... »_450: —
transport kronor 21,225: —-
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
15
transport kronor 21,225: —
till hyresbidrag under senare hälften af år 1912
åt rektor ....................................................................................... » 500; _
till förhöjning under senare hälften af år 1912 al
sekreterarens
arfvode.................................................................. » 400; _
till arfvode åt ett biträde till sekreteraren............... » 1,200: —
till förhöjning under senare hälften af år 1912 utaf
bibliotekariens arfvode.............................................................. > 700: _
till förhöjning under senare hälften af år 1912 af
bibliotekariebiträdets arfvode................................................... » 400: _
till förhöjning af kamrerarens arfvode........................ » 700: —
till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af
år 1912......................................................................................... » 600: —
till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ...... » 1,925: —
samt
till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket > 1,125: —
tillhopa kronor 28,775: —
B. Chalmers tekniska läroanstalt.
Mot departementschefens i statsrådsprotokollet gjorda uttalande angående
behöfligheten af förbättrade lönevillkor för lektorerna vid Chalmers
tekniska läroanstalt har Riksdagen intet att anmärka och finner de af Eders
Kungl. Maj:t ifrågasatta lönebeloppen skäliga. Ej heller har Riksdagen
något att invända mot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna löneregleringen
för vaktmästare och arbetsbiträden vid läroanstalten. På grund häraf anser
sig. Riksdagen kunna godkänna det i propositionen framlagda förslag
till ordinarie stat jämte därtill hörande villkor och bestämmelser, dock
med den förändring i formellt hänseende, att staten erhåller följande
lydelse:
10 professorer å 6,400 kronor.....................
1 andre lärare i byggnadslära ..................
1 dito i matematik .......................................
1 dito i allmän kemi ....................................
1 lärare i väg- och vattenbyggnadskonst
1 dito i skeppsbyggeri .................................
1 dito i modellering.....................................
............... kronor |
64,000: — |
............... y> |
3,000: — |
............... » |
2,500: — |
............... » |
2,500: — |
1,750: — |
|
2,500: — |
|
» |
1,100: — |
''ansport kronor |
77.350: — |
16
Riksdagens skrifvelse Nr 167.
transport kronor |
77,350 |
— |
|
1 dito i svenska och tyska språken ............................... |
1,500 |
— |
|
1 dito i bokföring.................................................................. |
y> |
500 |
— |
1 dito i frihandsteckning..................................................... |
.V |
2,200 |
— |
1 dito i elektrokemi............................................................... |
800 |
— |
|
1 dito i landtmäteri .......................................................... |
» |
400 |
— |
1 dito i verkstadsarbete ...................................................... |
» |
3,000 |
— |
Arfvode åt en professor såsom läroanstaltens rektor |
1,500 |
— |
|
s » ett biträde för uppehållande af en del af rektors undervisningsskyldighet såsom |
|||
professor........................................................... |
2,000: |
— |
|
Till bestridande af undervisning i mekanisk teknologi, |
|||
mekanik ........................................................................... |
3,500 |
— |
|
Sekreteraren, arfvode ............................................................... |
500 |
— |
|
Bibliotekarien, arfvode........................................................... |
500 |
— |
|
1 förste vaktmästare .............................................................. |
1,350 |
— |
|
2 vaktmästare å 1,050 kronor ............................................. |
2,100 |
— |
|
Till arfvoden för assistenter och repetitörer ................. |
- |
11,500 |
— |
» aflöning af arbetsbiträden på verkstaden ............... |
1,500 |
— |
|
Stipendier och premier............................................................ |
550 |
— |
|
Bibliotek, samlingar och laboratorium ............................. |
9,000 |
— |
|
Verkstaden.................................................................................... |
2,000 |
||
Uppvärmning, betsning och diverse utgifter.................. |
12,000 |
Summa kronor 133,750
xum tu.» n, u tuuu>7 . . ... . - ...
a) Af professors aflöning äro 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, af förste
vaktmästarens aflöning äro 900 kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar, af annan vaktmästares
aflöning äro 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar;
b) Därest rektor i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skallra rektorsarfvodet afdragas900 kronor
årligen. Därest förste vaktmästaren eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 100 kronor årligen ;
c) Professorerna åtnjuta efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg a lonen med bOU
kronor, läraren i verkstadsarbete efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg a lönen med o00
kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,
andre läraren i byggnadslära, andre läraren i matematik, andre läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri
äfvensom läraren i frihandsteckning efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg åt
500 kronor, förste vaktmästaren och öfriga vaktmästare efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett alderstillägg
af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg likaledes a
100 kronor.
Eders Kungl. Maj it har vidare föreslagit löneförbättring på extra stat för
år 1912 åt vissa lärare, hvilka icke skulle komma att beröras af den nyss
förordade löneregleringen, att utgå efter samma grunder som föregående
Riksdagens skrifvelse Nr 167. 17
år, och anser sig Riksdagen kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
Genom departementschefens i statsrådsprotokollet framlagda utredning
har Riksdagen kommit till full insikt om nödvändigheten af om- och tillbyggnader,
speciellt af laboratorier, för Chalmers tekniska läroanstalt, för
att densamma allt fortfarande skall vara i stånd att fylla sin uppgift för
den tekniska undervisningen. Genom de här föreslagna om- och tillbyggnaderna
kan man enligt Riksdagens mening med jämförelsevis ringa
uppoffring för staten sätta anstalten i tidsenligt skick. Riksdagen anser
sig därför äfven i denna punkt kunna godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Hvad i Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition föreslagits beträffande
Chalmers tekniska läroanstalt, har Riksdagen bifallit.
Stockholm den 24 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till Rikstl. protokoll IT) 11. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 43 Raft.
3