4
Riksdagens skrifvelse Nr 138.
Nr 138.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 20 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 20 — —
Riksdagens skrif velse till Konungen i anledning af väckta motioner
rörande ändringar i den proportionella valmetoden.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.)
Till Konungen.
Vid innevarande års riksdag hafva i åtskilliga motioner framställts
förslag rörande ändringar i den proportionella valmetoden.
Af de väckta motionerna och jämväl af hvad i öfrigt kommit till Riksdagens
kännedom, framgår, att den nu gällande proportionella valmetoden i
tillämpningen visat sig vara behäftad med åtskilliga brister, särskildt i
fråga om val af suppleanter till stadsfullmäktige och landstingsman.
I en af de ifrågavarande motionerna har yrkats, att Riksdagen redan
innevarande år skulle besluta vissa ändringar i den proportionella valmetoden.
Riksdagen kan ej dela motionärens mening härutinnan. Äfven
om de föreslagna ändringarna äro af jämförelsevis begränsad omfattning,
anser sig Riksdagen icke kunna därom besluta, utan att en ingående
utredning föreligger om innebörden af dessa ändringsförslag i olika afseenden.
Då de nu särskildt öfverklagade bristerna i denna valmetod
lämpligen böra beaktas i sammanhang med en allmännare revision —
sålunda har i nyssnämnda motion framhållits, att »en grundlig revision
af den proportionella valmetoden är en trängande nödvändighet» har
Riksdagen i likhet med åtskilliga af motionärerna ansett, att skrifvelse
i ämnet bör till Eders Kungl. Maj:t aflåtas.
Riksdagens skrifvelse Nr 138.
Eiksdagen finner jämväl, att, såvida eu utredning kommer till stånd,
denna bör omfatta samtliga nu gällande författningar om den proportionella
valmetoden och icke endast afse en del af dessa. I följd häraf
bör materialet för denna utredning innefatta icke blott de erfarenheter,
som kunna hafva vunnits af de redan förrättade valen af ledamöter i
Riksdagens Första kammare, af landstingsmän och af stadsfullmäktige,
utan äfven de erfarenheter, som kunna väntas framgå ur de allmänna
val, som under instundande september månad skola förrättas till Riksdagens
Andra kammare.
Såsom ofvan har anförts, torde gällande bestämmelser i fråga om
val af suppleanter böra göras till föremål för en blifvande utredning.
Åtminstone såvidt man nu kan bedöma, synes det, som om de öfverklagade
bristerna i nu gällande valmetod skulle till stor del kunna förekommas
genom rangordningsregelns vidsträcktare tillämpning. Då emellertid
de erfarenheter, som hittills föreligga, ej äro af den ingående
beskaffenhet, att valsystemets brister och orsakerna härtill närmare kunna
preciseras, har utskottet ej funnit sig böra förorda, att utredningen skulle,
såsom i åtskilliga af de förevarande motionerna föreslagits, begränsas till
någon viss uppgifven del af det proportionella valsättet eller angifva på
hvad sätt den nu gällande valmetoden skulle förbättras. Å andra sidan
bör den af utskottet ifrågasatta utredningen ej gå utanför ramen af den
nu gällande valmetoden. Utredningen skulle sålunda afse att, utan
rubbande af principerna för gällande valmetod, afhjälpa de brister, som
den praktiska erfarenheten af metoden ådagalägger.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t på grundvalen af de erfarenheter, som af hittills förrättade
val vunnits eller möjligen kunna af innevarande års val vinnas,
låta utreda, på hvad sätt de brister, som visat sig vidlåda den nu tillämpade
proportionella valmetoden, må kunna afhjälpas, och till Riksdagen
inkomma med det förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning.
Stockholm den 20 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.