BETÄNKANDE

ANGÅENDE

RIKETS INDELNING I LÅKARDISTRIKT

SAMT

TJÄNSTLÄKARNES ANSTÄLLNING OCH ÅLIGGANDEN

AFGIFVET AF

DEN AF KUNGL. MAJ:T FÖR SÅDANT ÄNDAMÅL
TILLSATTA KOMMITTÉ

I. UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT L SÖNER

1907

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kommitténs underdåniga skrifvelse...................... V.

Kommitténs betänkande:

I. Inledning............................ 1.

II. Förste provinsialläkarne...................... 5.

III. Provinsialläkarne och provinsialläkardistrikten.............17.

IV. Extra provinsialläkarne......................87.

V. Förslag till författningsändringar..................113.

A. Läkarinstruktionen....................113.

B. Läkartaxan.......................159.

VI. Förslag till pensionskassa för extra provinsialläkarne m. fl. läkare . . . .161.

VII. Lönestater och anslagsbehof....................175.

VIII. Kommitténs hemställan.............. 181.

IX. Förslag till öfvergångsbestämmelser.................183.

Reservationer...........•...................185.

I

TILL KONUNGEN.

Jämlikt nådigt beslut af den 17 juni 1904 har Eders Kungl. Maj:t
funnit godt, bland annat, uppdraga åt en kommitté att verkställa utredning,
 huruvida genom omreglering af rikets indelning i läkardistrikt eller

Yl

ändrade bestämmelser i afseende å läkarnes anställning och åligganden
hälso- och sjukvården å landsbygden må kunna bättre än hittills främjas,
samt att därefter till Eders Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, hvartill
samma utredning må föranleda. Såsom ordförande i denna kommitté förordnade
Eders Kungl. Maj:t samtidigt generaldirektören i Medicinalstyrelsen
med. doktorn K. Linroth samt till ledamöter i kommittén förste provinsialläkaren
i Västmanlands län E. W. Björkman, f. d. öfversten, ledamoten
af Riksdagens första kammare A. F. O. Cederberg, extra provinsialläkaren

1 Rimbo distrikt C. F. Dahlborg, hofmarskalken, ledamoten af Riksdagens
första kammare grefve Ph. O. L. Klingspor, landtbrukaren, ledamoten af
Riksdagens andra kammare A. Petersson i Påboda och landssekreteraren i
Blekinge län, ledamoten af Riksdagens andra kammare G. W. A. Roos.

På kallelse af den sålunda utsedde ordföranden sammanträdde denna
kommitté första gången den 1 november 1904, då bland annat företogs
val af sekreterare, därtill utsågs notarien hos Medicinalstyrelsen G.
Tägtström. Härefter var kommittén in pleno samlad till och med den
20 nyssnämnda november, då den ajournerade sig. Kommittésammanträden
hafva därefter hållits under följande tider: 10—20 december 1904,

2 februari—3 mars och 3 juli—2 augusti 1905, 16 oktober—3 november
1906 samt 8—17 juli 1907. Dessutom har kommittén vissa tider bedrifvit
arbetet genom underafdelningar, nämligen dels, 21 november—9 december
1904, genom en subkommitté, bestående af ordföranden samt ledamöterna
Björkman, Cederberg och Dahlborg, och dels, emellan kommitténs
plena under åren 1905—1907 äfvensom en tid efter det egentliga
kommittéarbetets slut, genom ett redaktionsutskott, bildadt af ordföranden
jämte ledamöterna Björkman och Cederberg och biträdt af sekreteraren.
Vid ett par tillfällen har detta redaktionsutskott förstärkts med några,
andra kommittéledamöter. Slutligen hafva under våren 1905 hållits några
korta sammanträden in pleno för rådplägning angående lämpliga tider och
rörande arbetssättet för det då återstående kommittéarbetet.

VII

I kommitténs sammansättning hafva under kommittéarbetets fortgång
ägt rum de förändringar, att ledamöterna Petersson och Roos efter
därom, i anledning af nåd. kallelser att utöfva statsrådsämbete, gjorda
ansökningar blifvit i nåder entledigade från kommittéuppdraget, den förre
den 25 augusti 1905 och den senare den 13 juli 1906. I sammanhang
härmed blefvo af Eders Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén utsedde,
efter statsrådet Petersson landtbrukaren, ledamoten af Riksdagens andra
kammare G. Odqvist och efter statsrådet Roos folkskoleinspektören, ledamoten
af Riksdagens andra kammare R. Johansson; och hafva dessa sålunda
utsedde ledamöter deltagit i det efter resp. nyssnämnda data pågående
kommittéarbetet.

Enligt förenämnda ämbetsskrifvelse hade Eders Kungl. Maj:t likaledes
funnit för godt att åt en särskild, af fyra uppgifna personer bestående
kommitté uppdraga att verkställa revision af de för de rättsmedicinska
undersökningarna gällande stadgandena och därefter till Eders
Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, hvartill denna granskning kunde
föranleda. Då Eders Kungl. Maj:t tillika bestämde, att denna senare kommitté
skulle, på kallelse af ordföranden i förstnämnda kommitté (provinsialläkardistriktskommittén)
sammanträda med denna för det samarbete,
som kunde påkallas, har i anledning häraf den 6 december 1904 hållits
ett gemensamt sammanträde mellan provinsialläkardistriktskommitténs subkommitté
och kommittén för rättsläkarväsendets ordnande, hvilken senare
då genom sin ordförande redogjorde för de principer, hvilka kommittén
tänkte lägga till grund för sina förslag och till hvilka provinsialläkardistriktskommittén
sedermera tagit hänsyn vid fullgörandet af sitt erhållna
uppdrag.

Med stöd af Eders Kungl. Maj:ts vid kommitténs tillsättande
lämnade nådiga bemyndigande hafva 19 af rikets samtliga förste provinsialläkare
varit, vanligtvis två åt gången, till kommittén inkallade
för rådplägning rörande dess då föreliggande, till samtliga förste pro -

VIII

vinsialläkare förut i afskrift utdelade förslag till ändrad indelning af
riket i provinsialläkardistrikt (öfriga fem förste provinsialläkare, hvilka i
infordrade yttranden ej haft något väsentligt att erinra mot det utdelade
förslaget, hafva icke ansetts behöfva inkallas).

Såsom biträde åt kommittén vid uppgörandet af här nedan nämnda
förslag till pensionskassa för extra provinsial- m. fl. läkare har tjänstgjort
lektorn vid Tekniska högskolan, fil. d:r E. Jäderin.

Efter kommitténs tillsättande hafva till densamma, för att tagas i
öfvervägande vid fullgörandet af det erhållna nådiga uppdraget, af Eders
Kungl. Maj:t öfverlämnats nedannämnda underdåniga framställningar:

af 140 extra provinsialläkare i riket om ändring af gällande bestämmelser
rörande extra provinsialläkarinstitutionen (till kommittén remitterad
den 1 juli 1904);

i fråga om flyttning af provinsialläkarstationen (och apoteket) i
Tible distrikt (rem. 19 augusti 1904);

om medgifvande för Öfver-Torneå och Hietaniemi socknar af Haparanda
provinsialläkardistrikt att bilda ett särskildt provinsialläkardistrikt
(rem. s. d.);

om delning af nuvarande Öfver-Kalix provinsialläkardistrikt genom
utbrytning af Gellivare socken till särskildt provinsialläkardistrikt samt
om öfverflyttande af det till extra provinsialläkaren i Gellivare nu utgående
årliga statsbidraget på en i Gellivare Malmberg stationerad extra
provinsialläkare, m. m. (rem. s. d.);

i fråga om öfverflyttning af ön Hasslö från Ronneby provinsialläkardistrikt
till Karlskrona distrikt (rem. s. d.);

rörande flyttning af läkarstationen i Sotholms provinsialläkardistrikt
(rem. 18 november 1904);

om flyttning af läkarstationen i Marks provinsialläkardistrikt (och
apoteket i Skene) till södra delen af Marks härad, exempelvis till Sundholmens
éller Horreds järnvägsstationer (rem. 31 december 1904; jfr nedan);

IX

om tillstånd för Stöde socken i Torps provinsialläkardistrikt att bilda
ett extra provinsialläkardistrikt (rem. 20 januari 1905);

om bildandet af ett med statsbidrag understöd! extra provinsialläkardistrikt
för Gagnefs och Mockfjärds nu till Leksands provinsialläkardistrikt
hörande socknar (rem. 7 april 1905);

rörande flyttning af läkarstationen i förenämnda Marks provinsialläkardistrikt,
 äfven här till det ofvan föreslagna Sundholmen, äfvensom, i
anledning af denna framställning, om stationens bibehållande på nuvarande
plats vid Skene eller förläggande vid Sandvad (rem. 25 maj 1905; jfr ofvan);

angående uppdelning af området för Kinds och Redvägs härad uti
tre provinsialläkardistrikt, i stället för såsom nu i två sådana (rem. 27
oktober 1905);

om inrättande af ett nytt provinsialläkardistrikt, omfattande Linneryds
och Elmeboda till Tingsryds (Tingsås) provinsialläkardistrikt hörande
socknar samt Nöbbeleds socken i Växjö distrikt (rem. 17 november 1905);

om flyttning af läkarstationen i Tanums provinsialläkardistrikt
(rem. s. d.);

i fråga om ordnandet af läkar- (och apoteks-) förhållandena i
Orusts provinsialläkardistrikt (rem. 16 februari 1906);

i fråga om ordnandet af läkar- (och apoteks-) förhållandena i Nysätra
provinsialläkardistrikt (rem. 30 mars 1906); samt

angående ifrågasatt flyttning af stationen (och apoteket) i Skogs
provinsialläkardistrikt (rem. 26 oktober 1906).

De kommitténs förslag eller i öfrigt gjorda uttalanden, hvartill dessa
sålunda remitterade underdåniga framställningar föranledt, finnas å erforderliga
ställen af motiveringen till det kommittébetänkandet bilagda
distriktsindelningsförslaget angifna, och tillåter sig kommittén därför i
underdånighet att därtill hänvisa.

Jämväl hafva direkt från kommuner eller enskilda inkommit en
del framställningar, åsyftande dels ändringar i nuvarande distriktsindel 2407/o6.

Provinsialläkarkommitténs bet 2

X

ning dels ock andra, kommitténs uppgifter berörande förhållanden; en
dylik framställning (rörande ifrågasatt delning af Örnsköldsviks distrikt
m. m.) har till kommittén inkommit genom remiss från Medicinalstyrelsen.
 Äfven dessa framställningar hafva tagits i betraktande vid uppgörandet
af kommitténs förslag.

Slutligen har under fortgången af kommittéarbetet infordrats en
mängd yttranden (utom de ofvan redan anförda, af förste provinsialläkarne
afgifna), såsom från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, landstingen,
vissa extra provinsialläkare, o. s. v., hvarjämte från Konungens befallningshafvande
i de olika länen erhållits begärda utdrag rörande förste
provinsial-, provinsial-, biträdande provinsial- och extra provinsialläkares
taxering åren 1902—1904.

Såsom resultat af sitt sålunda förehafda arbete får kommittén härmed
i underdånighet öfverlämna efterföljande betänkande och därvid fogade
reservationer äfvensom fyra till betänkandet hörande bilagor, betecknade
med I, II, III a och III b, hvarjämte förenämnda, genom nåd. remiss
erhållna handlingar återställas.

Underdånigst
KLAS LINROTH.

Ernst Björkman. A. F. O. Cederberg.

Carl Dahlborg.

Robert Johansson. Philip Klingspor.

Gust. Odqvist.

Stockholm den 17 juli 1907.

Gustaf Tägtström.

Kommitténs betänkande.

I. Inledning.

Kommitténs uppdrag, sådant det fastställts i nådiga brefvet den 17 juni
1904, hvarigenom kommittén tillsatts, är att utreda, huruvida genom omreglering
af den nuvarande indelningen i läkardistrikt eller genom ändrade bestämmelser
i afseende å läkarnes anställning och åligganden hälso- och sjukvården på landsbygden
må kunna bättre än hittills främjas. Det är då nödvändigt att till en
början kasta en blick på den nuvarande organisationen af landsbygdens hälso- och
sjukvård, för så vidt den omhändertagits af staten eller mera direkt främjar
statsintressen. Denna organisation består sedan 1891 års ingång och grundar sig
på den år 1890 * genomförda reformen. Med däri senare vidtagna jämkningar
upptager organisationen: 24 förste provinsialläkare med lika många biträdande
provinsialläkare, 115 provinsialläkare, oafsedt de förstnämnda läkarne, hvilka
äfven tjänstgöra såsom provinsialläkare, samt ett obestämdt antal extra provinsialläkare,
 vid årsskiftet 1905—1906 uppgående till 169. Hela antalet för den civila
hälso- och sjukvården på landsbygden anställda tjänstläkare var således då 332.

Förste provinsialläkarne äro anställda en för hvarje län och stationerade i
respektive residensstäder. Deras hufvudsakliga åligganden i denna egenskap äro
att inom länet, icke blott dess landsbygd, utan äfven — med undantag för städerna
Göteborg och Malmö, hvilka likasom hufvudstaden erhållit själfständig
hälsovårdsorganisation — inom dess städer, vaka öfver den allmänna hälso- och
sjukvården, att på Medicinalstyrelsens eller vederbörande länsstyrelses förordnande
verkställa vissa tjänstförrättningar, att vara länsstyrelsernas och menigheters
rådgifvare i hälso- och sjukvårdsfrågor, att uppmärksamt följa den vid det civila
medicin al väsendet inom länet anställda personalens tjänstverksamhet, länslasarettens
personal dock därifrån undantagen, att söka utröna orsakerna till allmänt

* Genom Kungl Maj:ts den 31 oktober s. å. ntfärdade nåd. Instruktion för läkare, som äro för
hälso- och sjukvården inom visst område anställde, äfvensom för andre, som utöfva läkarkonsten.

2

förekommande sjukdomar, att granska och till Medicinalstyrelsen insända berättelser
och framställningar från nämnda personal äfvensom att till samma styrelse
insända sina egna berättelser och göra framställningar angående länets medicinalväsende.
 I egenskap af provinsialläkare hafva de, hvar och en för sitt, intill
residensstaden belägna distrikt, samma skyldigheter som öfriga provinsialläkare.

Sist nämnda skyldigheter samt vissa af de till förste provinsialläkartjänsten
hörande göromålen kan innehafvare af sådan tjänst, därest han finner
sig hindrad att personligen taga befattning med dem, öfverlåta åt den vid hans
sida ställde biträdande provinsialläkaren.

Provinsialläkare har till uppgift att inom honom anvisadt tjänstgöringsdistrikt
utöfva närmaste inseendet öfver den allmänna hälso- och
sjukvården, att verkställa rättsmedicinska undersökningar och andra tjänstförrättningar,
 hvartill han af vederbörande förordnas, att inskrida mot spridning
af smittosamma sjukdomar äfvensom att på anmodan meddela enskild sjukvård
mot ersättning enligt en af Kung! Maj:t fastställd taxa,* där ej annan öfverenskommelse
om arfvode träffats. Provinsialläkare är därjämte skyldig att på
förordnande verkställa extra tjänstförrättning äfven inom länsdel, som ej tillhör
hans distrikt.

Såväl förste provinsialläkare som provinsialläkare utnämnas af Konungen,
åtnjuta löner, reglerade af riksdagen, och hafva rätt till provinsialläkarpension.
Biträdande provinsialläkarne förordnas af Medicinalstyrelsen och aflönas med arfvoden**;
de sakna pensionsrätt.

Inrättandet af extra provinsialläkartjänst beror på Kung! Maj:ts pröfning
i hvarje särskildt fall. Framställning härom skall göras af kommun (kommuner)
eller, därest bidrag till läkarens lön af landsting beviljats, af detta, och kan afse
antingen endast rätt för tjänstinnehafvaren att vid befordran räkna tjänstår lika
med civila läkare i statens tjänst, eller ock, jämte dylik rätt, statsbidrag till
läkarens aflöning. Framställningen skall vara åtföljd af dels förslag till läkarens
station och tjänstgöringsområde, hvilket senare bildas genom utbrytning af större
eller mindre delar från ett eller flera provinsialläkardistrikt, dels ock protokoll
öfver vederbörande kommuns (kommuners), eventuellt landstings, beslut att under

* Taxa för arfvode åt vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård och för intyg,
meddelade på enskild begäran, äfvensom för tjänstförrättningar, verkställda enligt gällande instruktion
eller myndighets uppdrag, af Kungl. Maj:t i nåder gillad och fastställd den 31 oktober 1890.

** Dessa utgå med tillhopa 16,000 kr. af det under sjätte hufvudtiteln uppförda anslaget till
bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård.

3

minst fem år med visst belopp bidraga till läkarens lön. Statsbidrag, där sådant
förekommer, utgår från ett till Kungl. Maj:ts disposition ställdt förslagsanslag*
och beviljas till i allmänhet samma belopp, som från orten utgår, men uti intet
fall till mera än 1,500 kronor för år. Kommer tjänsten till stånd, skall förordnande
å densamma, därest statsbidrag beviljats, meddelas af Medicinalstyrelsen,
eljest af en distriktsstyrelse, tillsatt på sätt Kungl. Maj:t vid distriktets beviljande
bestämt, i båda fallen dock endast för den tid, hvarunder tjänstårsberäkningsrätten
och eventuellt statsbidraget åtnjutes.

På här ofvan nämnda sätt förfares ock, därest förnyelse af distriktet för
ny period skall äga rum.

Extra provinsialläkare har inom sitt tjänstgöringsområde en provinsialläkares
skyldigheter. Dock åligger det den ordinarie provinsialläkaren i det
distrikt, hvarifrån det extra distriktet utbrutits, att, då den extra provinsialläkartjänsten
är ledig samt eljest vid förefallande behof, bestrida hälso- och sjukvård
äfven inom det extra distriktet. Hvarje del af rikets landsbygd (samt städer utan
stadsläkartjänst) anses således tillhöra något ordinarie provinsialläkardistrikt.

Bland de nuvarande extra provinsialläkartjänsterna finnes ännu ett 40-tal
före år 1891 såsom distriktsläkartjänster tillkomna, för hvilka rätten till tjänstårsberäkning
åt läkarne ej är inskränkt till viss tid.**

Slutligen bör i detta sammanhang erinras, att i städerna den allmänna hälsovården
handhafves af stadsläkare och sjukvården af stads- eller stadsdistriktsläkare,
 alla anställda och aflönade utaf kommunala myndigheter.

Under den tid, som förflutit sedan den nu i korthet angifna organisationen
genomfördes och hvilken äfven utmärkts af ett allmänt framåtskridande i vårt
land, hafva gifvetvis många kraf framträdt på utveckling inom hälso- och sjukvårdens
område och sålunda flera läkarkrafter blifvit af nöden. Den kommitté
— af Kungl. Maj:t tillsatt den 6 november 1885 —, som verkställde förarbetena
för 1890 års reform, hade emellertid uttalat den åsikten, att statens uppgift på
detta område kunde anses vara i väsentlig mån fylld genom anställande af förste
provinsialläkare och användande af provinsialläkare till redan befintligt antal. I enlighet
härmed har under hela tiden sedan dess icke tillkommit mera än ett enda

* Uppfördt under sjätte hufvudtiteln och vid 1906 års riksdag höjdt från dittills utgående
12,000 kr. till 65,000 kr.

** Dessa distrikt grunda sig i allmänhet å K. Kung. den 17 oktober 1840 »angående befordringsrätt
för läkare, som äro antagna för sjukvården hos menigheter samt vid bruk och inrättningar
på landet», hvarom vidare i det efterföljande.

4

nytt provinsialläkardistrikt, nämligen Yittangi distrikt i Norrbottens län. Hela
utvecklingen bar i öfrigt riktat sig på inrättandet af nya extra provinsialläkardistrikt
och har pågått med den raskhet, att i stället för de 56 distriktsläkartjänsterna
(enligt 1840 års K. Kung. eller än äldre bestämmelser), hvarom 1885
års kommitté talar, vid slutet af år 1905 funnos 169 extra provinsialläkare,
således en ökning med 113.

Då vid sistnämnda distriktsbildning de nya läkarnes tjänstgöringsområden
utbrutits från provinsialläkarnes och någon allmän reglering af dessas distrikt
icke heller åtföljt äldre tiders gång efter annan vidtagna tillökningar i provinsialläkarnes
antal, har under årens lopp uppkommit den tilltagande ojämnhet i distriktsindelningen,
 hvilken slutligen föranledde 1903 års riksdag att i skrifvelse af den
18 maj hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande provinsialläkardistriktens
omreglering och om vidtagande af de åtgärder, som däraf kunde föranledas.

Vid den sålunda af Riksdagen begärda utredningens anbefallande har
Kungl. Maj:t funnit nödigt föreskrifva, att kommitterade äfven skulle taga hänsyn
till hvad som för hufvudfrågans främjande kunde vinnas genom ändrade
bestämmelser i afseende å tjänstläkarnes anställning och åligganden.

I sådant afseende möter först den år efter år allt mera framträdande frågan,
 huruvida förste provinsialläkarne längre äro att påräkna för den enskilda
sjukvården i deras provinsialläkardistrikt, på hvilken fråga särskildt Medicinalstyrelsen
riktat uppmärksamheten i sitt på Kungl. Maj:ts befallning öfver Riksdagens
förberörda framställning afgifna utlåtande af den 9 mars 1904.

Vidare har af Medicinalstyrelsen i samma betänkande starkt betonats
olägenheten för den rättsmedicinska praktiken af den oupphörliga ökningen i
tjänstläkarnes antal. Då samtidigt de rättsmedicinska obduktionernas mängd
icke tilltagit, blifver nämligen de flesta läkares öfning vid dylika förrättningar
alldeles otillräcklig, hvarför det också ifrågasatts att inskränka antalet af
de läkare, som skola anlitas för utförande af rättsmedicinska förrättningar. Utredningen
af denna fråga har visserligen af Kungl. Maj:t anförtrotts åt särskilda
sakkunnige. Men dessa skulle, enligt Kungl: Maj:ts föreskrift, i viss mån
samarbeta med kommitterade, och resultatet af den efter dylikt samarbete åstadkomna
utredningen af förevarande fråga äger åtminstone den betydelsen för distriktsindelningen,
 att det hinder för ökningen af läkardistriktens antal, som hänsynen
till läkarnes rättsmedicinska uppgifter inneburit, upphör, om skyldigheten

5

att verkställa hithörande förrättningar varder i enlighet med förutnämnda sakkunniges
förslag Överflyttad från alla provinsial- och extra provinsialläkare (och
stadsläkare) till särskilda rättsmedici.

Slutligen har de extra provinsialläkarnes ställning icke kunnat undgå
att ådraga sig kommitténs allvarliga uppmärksamhet. Redan år 1900 hafva 140
af dessa läkare genom utsedda ombud till Kung! Maj:t ingifvit en underdånig
skrift, i hvilken de, framhållande huruledes osäkerheten i deras tjänstställning
försvårade deras arbete och vållade dem personliga olägenheter, hemställa om
åtgärder i syfte att förbättra dessa förhållanden. Denna underdåniga skrifvelse
har af Kungl. Maj:t* öfverlämnats till kommittén för att tagas under öfvervägande
vid fullgörandet af dess uppdrag. — Äfven för provinsialläkardistriktens
reglering äro de nytillkomna extra distrikten af största betydelse. Erfarenheten
har också visat, att extra provinsialläkare i stor utsträckning söka befordran till
ordinarie provinsialläkartjänster men vid tiden för sådan befordran ofta nått så
hög ålder, att de med hittills gällande pensioneringsgrunder för provinsialläkare
icke kunnat komma i åtnjutande af pension förr än vid en ålder, då de kanske
för längesedan upphört att vara tjänstbara. Kommittén har därför i sammanhang
med sina öfriga uppgifter nödgats ägna synnerlig uppmärksamhet åt extra provinsialläkarinstitutionen
och medlen att bringa densamma mera i harmoni med
organisationen i öfrigt af läkarväsendet för landsbygden.

II. Förste provinsialläkarne.

Redan år 1844 framställde dåvarande Sundhetskollegium ett förslag om inrättandet
af förste provinsialläkartjänster. En provinsialläkare i hvarje län
skulle jämte vården om eget distrikt hafva det allmänna inseendet öfver länets
hälso- och sjukvårdsangelägenheter. Detta förslag, som sedermera vid upprepade
tillfällen ånyo framkom utan att lyckas vinna bifall, upptogs slutligen med framgång
af 1885 års kommitté. I enlighet med läkarinstruktionen af den 31 oktober
1890 finnes därför numera i hvarje län en i residensstaden stationerad förste
provinsialläkare, som i denna sin egenskap skall ej mindre öfva tillsyn öfver
allmänna hälso- och sjukvården, dels på sätt den för tjänsten gällande instruktionen
bestämmer dels ock på grund af vederbörlig myndighets för särskilda fall

* Genom Eldig remiss af den 1 juli 1904

6

meddelade förordnanden, än ock i egenskap af provinsialläkare sköta ett honom
anvisadt distrikt. Därvid kan dock, när förste provinsialläkaren »finner sig hindrad»,
 en af Medicinalstyrelsen förordnad biträdande provinsialläkare anlitas för sjukvård,
 tjänstresor och andra förrättningar inom provinsialläkardistriktet.

Rörande lämpligheten af denna förening af tvenne tjänster var man redan
från början tveksam. Detta framgår ock af 1885 års kommittés yttrande, att
»det vore principellt riktigast, att en målsman för den allmänna hälsovården
vore helt och hållet skild från all obligatorisk befattning med enskild sjukvård».
Ja, sagda kommitté gick ända därhän, att den framhöll, att det »kunde ifrågasättas,
 huruvida han» (förste prov.-läkaren) »icke genom uttryckligt förbud att mot
betalning meddela läkarvård borde förhindras att ägna sig åt annan verksamhet
såsom läkare, än den som afser den allmänna hälso- och sjukvården». Kommittén
afstod dock från ett dylikt förslag »af ekonomiska skäl» och i tanke, att institutionen
skulle behöfva tid att utveckla sig. Olägenheterna skulle afhjälpas genom
inrättandet af biträdande provinsialläkarbefattningen, genom hvilken »öfvergången
vore beredd» till tjänsternas skiljande, när det »i en framtid skulle visa
sig, att förste provinsialläkarne i den allmänna hälsovårdens tjänst blefvo så
upptagne och använde, att de alldeles icke vore i stånd att ägna sig åt enskild
sjukvård».

Detta yttrande af 1885 års kommitté vittnar om verkligt förutseende. Erfarenheten
under de sedan tjänsternas inrättande gångna åren har nämligen bekräftat
antagandet, att förste provinsialläkarne skulle komma att mer och mer uteslutande
tagas i anspråk för sin hufvuduppgift. Att detta redan nu är förhållandet,
åtminstone i de större länen, har Medicinalstyrelsen i sitt förenämnda (se sid. 4)
utlåtande till Kungl. Maj:t den 9 mars 1904 framhållit såsom sin åsikt och visat,
att göromålens ökning för ifrågavarande tjänstemän varit en naturlig följd af
den snabba utveckling, den allmänna hälso- och sjukvården erhållit under de
senaste årtiondena.

För kommitténs uppgift att söka åstadkomma en reglering af provinsialläkardistrikten
har denna omständighet en väsentlig betydelse. Äro förste
provinsialläkarna icke längre att påräkna för enskild sjukvård, då behöfva
icke residensstäderna — såsom dock nu är fallet af hänsyn till den täta förbindelse,
som är behöflig mellan länsstyrelsen och förste provinsialläkaren — nödvändigt
vara provinsialläkarstationer, utan frihet vinnes att, om så anses lämpligt, förlägga
dessa orters provinsialläkare till andra platser. Detta kan a priori an -

(

tagas i somliga fall vara önskvärdt redan af det skäl, att tillgången på läkare
i residensstäderna vanligen ändock är tillräcklig för närmast angränsande bygd.
Af denna anledning icke mindre än af hänsyn till frågans egen vikt har kommittén
ansett sig böra utförligt undersöka och redogöra för förste provinsialläkarens
tjänstverksamhet, sådan den för närvarande ter sig.

För att vinna en föreställning om omfattningen af denna verksamhet kan
man lämpligen följa paragrafernas ordningsföljd i läkarinstruktionen. Enligt §§
4 och 5 har förste provinsialläkaren att afgifva yttranden, som infordras af Medicinalstyrelsen
och Konungens befallningshafvande. Sådana yttranden röra vanligast
läkardistrikts och apoteks inrättande, sanitära förhållanden, hälsovårdsordningar,
 åtgärder mot farsoter, lagförslag m. m. d. Under det sådana utlåtanden
år 1891 i medeltal voro blott 4 för hvarje län, uppgingo de redan år 1905 till nära
sex gånger detta antal. I de största länen har antalet vuxit till omkr. 30 pr år.
— Förste provinsialläkaren skall äfven själfmant göra framställningar i hälsooch
sjukvårdsfrågor. Stundom kräfva dessa ett tidsödande arbete och studium,
såsom när det gäller förslag till ordnandet af epidemivården eller afhjälpandet
af sanitära missförhållanden, hälsovårdsordningar, ordningsstadgar för slakterier,
mejerier o. s. v. — Förste provinsialläkaren skall enligt § 6 utöfva inseende öfver
den för länet anställda civila medicinalp er sonalens tjänstverksamhet. Hit räknas
tjänstläkare (dock ej lasarettsläkarne), apotekspersonal, tandläkare, sjukgymnaster,
fältskärer, vaccinatörer och barnmorskor, hvartill på senaste tiden kommit sjuksköterskor.
 Han är skyldig föra förteckning öfver alla dessa och tillse, att de fullgöra
föreskrifven rapportskyldighet. Tjänstläkarnes arkiv skola inspekteras. Med
ökningen af personalen följer ökning af antalet arkiv och inkommande rapporter.
Ensamt antalet läkare inom förste provinsialläkardistrikten har ökats från 620
år 1891 till 878 år 1903. — På grund af § 7 skall förste provinsialläkaren tillsammans
med hälsovårds- och kommunalnämnder behandla frågor om allmän hälsooch
sjukvård samt öfvervaka, att nämnderna fullgöra sina åligganden. Han skall
vara dem behjälplig med utredning af hälso vårdsfrågor. Initiativet måste han
då mången gång taga själf för att få till stånd epidemisjukstugor, sanitära förbättringar,
 ordningsstadgar o. d. — Han skall vidare ägna tillsyn åt sjukvårdsinrättningar
och en del andra anstalter (§ 8). Hit räknas, enligt denna § eller enligt
praxis, sjukstugor, epidemisjukhus, sanatorier, alkoholisthem, tuberkuloshem, hem för
obotligt sjuka, för lyfta och vanföra, blinda och döfstumma, privata anstalter för
sinnessjuka och idioter, barnhem, skollofskolonier, bad- och brunnsinrättningar

2407/oe. Frovin8ialläkarkoinmitt(!n8 bet. 3

8

m. fl. Bortåt 300 anstalter af detta slag omnämnas i Medicinalstyrelsens berättelser,
 men många finnas, som icke äro upptagna i dessa, och nya tillkomma för
hvarje år. Redan 1885 års kommitté hade föreslagit, att hälsovårdsförhållandena
äfven vid skolor och fattighus skulle ställas under förste provinsialläkarnes
tillsyn. Detta förslag vill nuvarande kommitté upptaga beträffande skolorna*
Högre allmänna läroverk och vissa städers folkskolor stå redan under läkares
uppsikt. Denna fördel bör, så långt möjligt är, komma alla skolor till godo. —
Jämlikt § 9 skall förste provinsialläkaren ägna sin uppmärksamhet åt sundhetsförhållandena
i städer och köpingar, vid fisklägen och industriella anläggningar
samt å andra ställen med talrik, sammanträngd befolkning. Antalet sådana ställen
växer ständigt. De platser på landet, där hälsovårdsstadgans bestämmelser för
stad tillämpas, voro år 1891 blott 45, men hade år 1903 ökats till 120. Vissa
län äro synnerligen rika på bruk, sågverk och andra industriella anläggningar,
där mycket arbete och omtanke kräfves för att få till stånd bättre hygieniska
anordningar, sundare och rymligare arbetarbostäder, folkbad, skolkök och annat,
som kan bidraga till förbättrande af särskildt arbetarbefolkningens ställning. —
Kampen mot de smittosamma sjukdomarna skall öfvervakas och ledas af förste
provinsialläkaren (§ 10), som måste företaga därför erforderliga resor. Han skall
ständigt vara noga underrättad om de smittosamma sjukdomarnas utbredning
inom länet. Han får därför i första hand emottaga och vidare befordra alla till Medicinalstyrelsen
ställda rapporter om tjänstresor för sådana sjukdomar. Antalet dylika
rapporter uppgick år 1902 till 3,011 och år 1903 till 2,543, hvarjämte under de båda
åren inkommo andra reserapporter till ett antal af resp. 876 och 1,159, hufvudsakligen
rörande tjänstläkares besök hos sinnessjuka. Två gånger i månaden skall
han dessutom från alla läkare i länet (i medeltal 30 å 40 i hvarje län) mottaga
epidemirapporter och öfver dessa upprätta ett sammandrag, som insändes till Medicinalstyrelsen
och offentliggöres. — För att kunna med framgång bekämpa
epidemierna måste han slutligen arbeta för epidemivårdens ordnande genom sjukstugor,
 sjuksköterskor och desinfektörer, till hvilka anslag måste utverkas af
kommuner och landsting. Om landstingen ordna denna angelägenhet, är han vanligen
själfskrifven ledamot i den nämnd, som får bestyret därmed. — Till smittosamma
sjukdomar, som förste provinsialläkaren har att öfvervaka, hör äfven
tuberkulosen. Anmälan om dödsfall och utförande af desinfektion äro föreskrifna

* Se härom vidare å sid. 119.

9

Skola dessa föreskrifter blifva annat än en död bokstaf, måste han med uppoffring
af ganska mycken tid taga en ledande ställning såväl vid tillsynen öfver stadgarnas
efterlefnad som i tuberkulosstriden i öfrigt inom länet. — Apoteksväsendet
står under förste provinsialläkarens uppsikt (§ 11). Han skall afsyna hvarje
apotek, då det är nyinrättadt eller öfvergått till ny innehafvare, samt årligen
visitera alla apoteksinrättningar inom länet. I hela riket har antalet apoteksinrättningar
ökats från 242 år 1891 till 315 vid början af år 1905. Afsyningarnas
antal plägar vara 20 ä 25 pr år. — Skyddskoppympningen skall med uppmärksamhet
följas af förste provinsialläkaren (§ 12). Årligen skola inkomna vaccinationsjournaler
af honom granskas och en summarisk rapport öfver dem upprättas.
De anmärkningar, som äro att göra, skola där antecknas, och vid behof skola
skrivelser aflåtas till försumliga nämnder och vaccinatörer. Antalet genom
förste provinsialläkarne insända vaccinationsjournaler uppgick år 1902 till 3,053.
Att undervisa och examinera vaccinatörer kommer också vanligen på denna tjänstemans
lott. Där vaccindepå finnes, anlitas i regel förste provinsialläkaren såsom
föreståndare, och han har i denna egenskap att anskaffa och till vaccinatörerna
utdela vaccin. När belöningar eller understöd till vaccinatörer ifrågasättas —
hvilket regelbundet sker årligen —, infordras däröfver städse hans yttrande. —
Förste provinsialläkaren skall desslikes öfv ervaka barnmorskornas verksamhet (§
13) och i vissa fall anställa förhör med dem. Vid inträffade fall af barnsängsfeber
får han infordra upplysningar och måste ej sällan beifra oexaminerade biträdens
verksamhet. Alla berättelser om af barnmorskor utförda instrumentförlossningar
skola af honom granskas och förses med erforderliga anteckningar
om anmärkningar, innan de sändas vidare till Medicinalstyrelsen. Antalet sådana
berättelser var åren 1902 och 1903 resp. 363 och 355. Vid de två gånger årligen
anordnade repetitionskurserna för äldre barnmorskor måste förste provinsialläkaren
medverka genom att först underrätta länets barnmorskor om tiden för kursen, vidare
mottaga ansökningar om deltagande, bland de sökande utse de lämpligaste, anmäla
dem till läraren vid barnmorskeundervisningsanstalten och, då dennes svar anländt,
ytterligare underrätta de sökande barnmorskorna, huruvida de fä tillträde till kursen
eller icke. Vanligen måste dessutom anslag utverkas af landstinget för att för
de klent aflönade barnmorskorna möjliggöra deltagandet i dessa kurser. — Den
för förste provinsialläkarens uppgift mest betydelsefulla delen af hans verksamhet
torde utöfvas genom de årliga inspektionsresorna (§ 14). För dessa skall han
uppgöra en resplan, som underställes Medicinalstyrelsen. Under resorna utföras

10

inspektioner af den allmänna hälso- och sjukvården i städer och på landsbygd
samt visitation af alla apotek och granskning af tjänstläkarnes arkiv, vidare
hållas sammanträden med hälsovårds- och kommunalnämnder o. s. v. På detta
sätt lär förste provinsialläkaren att närmare känna förhållandena inom länets
olika delar och kan, där brister yppas, lämna råd och anvisningar. Dessa resor
hafva förut vanligen utförts under sommaren i en eller högst två resturer men
få numera till gagn för förste provinsialläkarnes kontrollerande verksamhet fördelas
i kortare resturer under olika tider på året. Efter länens storlek taga de
en sammanlagd tid af 5 ända till 14 veckor; endast i Gottlands län medhinnes
resan på 3 veckor. Efter resornas slut skall en rapport uppsättas om hvad därunder
hufvudsakligen förekommit, hvilken jämte apoteksvisitationsprotokollen och
en resumé af dessa skall insändas till Medicinalstyrelsen. Utdrag ur berättelsen
och, där så erfordras, anvisningar om åtgärder till behöfliga sanitära förbättringar
måste sedan, om icke ändamålet med inspektionen skall förfelas, sändas till hälsovårdsmyndigheterna
å de besökta platserna. Berättelsens affattande jämte däraf
föranledda utdrag och skrifvelser torde kräfva en tid af 2 till 4 veckor. — Alla
skrifvelser, rapporter, utlåtanden, apoteksvisitationsprotokoll m. m. måste affattas
i dubbla exemplar, då enligt § 15 konceptbok skall föras. Denna jämte det diarium,
som i samma paragraf är anbefalldt, torde i någon mån kunna lämna en föreställning
om antalet expeditioner i de olika länen. I de större bland dessa uppgifvas
diariiförda handlingar hafva uppgått till 400 ä 500, däri dock icke inräknade
de 2 gånger i månaden från alla läkare inkommande epidemirapporterna.
Antalet utgående expeditioner är vanligen något mindre men har i vissa fall nått
ungefär samma höjd. — Liksom de årliga tjänstresorna kunna sägas utgöra en
högst betydelsefull del af förste provinsialläkarens verksamhet, så kan detta
äfven sägas vara förhållandet med den i § 16 föreskrifna årsberättelsen, hvilken
af läkarne uppgifves i allmänhet kräfva flera veckors arbete, en uppgift, som i
betraktande af dessa berättelsers omfång icke innebär något öfverraskande. De
skola nämligen innehålla en öfversikt af förste provinsialläkarens egen verksamhet
och ett sammandrag af alla från läkare och hälsovårdsnämnder inkomna
årsberättelser samt vissa andra data, hvarjämte de statistiska uppgifterna skola
sammanställas till tabeller och felande eller otydliga uppgifter genom skriftväxling
kompletteras. Då årsberättelserna numera tryckas, tillkommer arbetet
med korrekturläsning. Tryckningen är emellertid under alla förhållanden af
mycken nytta, såsom medförande den fördelen, att berättelsen kan utdelas till

11

alla hälsovårdsmyndigheter i länet. Härigenom få dessa kännedom om brister i
hälsovårdsförhållandena och om åtgärder, som företagits till deras afhjälpande,
hvarigenom intresset för dessa angelägenheter väckes och underhålles.

År efter år tillkomma göromål, som ej voro förutsedda, då instruktionen skrefs.
Så skola t. ex. på grund af stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901 tjänstläkarnes
resplaner för besölc hos sinnessjuka granskas af förste provinsialläkaren.
Efter resornas slut inkomma, såsom ofvan nämnts, äfven rapporterna till granskning.
 — I flera län har Konungens befallningshafvande förordnat förste provinsialläkaren
att utföra alla eller en del af de i lagen ang. minderårigas och kvinnors
användande till arbete i industriellt yrke den 17 oktober 1900 föreskrifna,
årligen återkommande läkarbesiktningarna å minderåriga vid arbetsplatserna.
Dessa förrättningar skola vara rätt tidsödande, men torde för tids vinnande delvis
kunna ställas i samband med öfriga tjänsteresor. — Slutligen plägar förste
provinsialläkaren tagas i anspråk äfven på en del andra områden. Så t. ex. förordnas
han ofta att såsom civilläkare biträda inskrifningsrevisionen, och hans yttrande
brukar infordras i afseende på trafiken å järnvägarna med apotekens s. k. medicinlådor.
 Han har i uppdrag att förmedla öfverenskommelser mellan Drottning Sophias
förening till understödjande af härens och flottans sjukvård och länets sjuksköterskor
och skall årligen lämna vissa upplysningar om de i föreningens tjänst
antagna sjuksköterskorna; af Medicinalstyrelsen brukar han anmodas utdela cirkulär,
 författningar o. d. till läkarne inom länet, o. s. v.

Kommittén för rättsläkarväsendets ordnande har enligt af densamma gjordt
meddelande (jfr sid. YII och 4) ifrågasatt, att förste provinsialläkarne ytterligare
skola få ett viktigt uppdrag. Sagda kommitté anser nämligen, att de rättsmedicinska
förrättningarna ej längre såsom hittills kunna lämpligen åläggas alla tjänstläkare,
 en hvar inom sitt distrikt, utan att det för erhållande af rättsmedici med
nödig öfning och erfarenhet är oundgängligt, att dessa viktiga förrättningar anförtros
åt ett mindre antal mera sakkunniga läkare och att förste provinsialläkarne,
 af hvilka man hädanefter skulle fordra ökad kompetens på detta område,
i främsta rummet skulle härvidlag anlitas. De medikolegala obduktionerna i
riket, med undantag för städerna Stockholm, Göteborg och Malmö (hvilka så att
säga utgöra egna förste provinsialläkardistrikt), uppgingo under år 1903 till 307,
således mindre än en för hvarje tjänstläkare och i medeltal 12 å 13 för hvart och
ett af länen. Hvarje förrättning torde, allt efter resans längd, komma att taga
i anspråk en tid af 2 å 3 dagar, i de norrländska länen stundom ännu längre tid.

12

Efter själfva förrättningens slut skall ett utlåtande atfattas, kvilket jämte protokollet
skall utskrifvas i ytterligare två exemplar. Stundom skola likdelar o. d.
tillvaratagas ock försändas för vidare undersökning af rättskemisten eller annan
fackman.

I medeltal torde tidsåtgången för en sådan förrättning med efterarbeten i
form af skrifgöromål således kunna beräknas till 3 ä 4 dagar eller för år i ett län
af medelstorlek 30 ä 40 dagar. Åtminstone för de större länen, där särskild!
resorna äro tidsödande, samt i län, där många förrättningar förekomma, (såsom t. ex.
i Stockholms och Malmöhus län) skulle således dessa förrättningar taga för mycket
af förste provinsialläkarens tid i anspråk, hvarföre kommittén för rättsläkarväsendets
ordnande föreslagit, att för sådana län jämte förste provinsialläkaren äfven
annan tjänstläkare skall utses att vid behof verkställa hithörande förrättningar.
Sådan fördelning torde också blifva nödvändig, om uppdraget ifråga skall kunna
läggas på förste provinsialläkarne.

Af den sålunda gifna öfversikten af förste provinsialläkarnes ämbetsverksamhet
och den oafbrutna ökning i göromålen, som ägt rum under de hittills
förflutna åren af institutionens tillvaro, har kommittén vunnit den öfvertygelse^
att tiden nu är inne för inrättandet af själf''ständiga förste provinsiallälcartjänster,
 hvilket kommittén således vill föreslå. För denna sin öfvertygelse har
kommittén också hämtat ett stöd från ett af de nuvarande förste provinsialläkarne
själfva på ett år 1904 inför Medcinalstyrelsen hållet möte gjordt uttalande, att
de »på grund af de under senare åren betydligt ökade expeditionsgöromålen snarast
möjligt måtte befrias från skyldigheten att meddela enskild sjukvård».

En sådan ny ordning, genomförd i hela riket, skulle gifvetvis blifva ganska
kostsam. Den förutsätter nämligen, att nya förste provinsialläkarlöner skulle
anslås i stället för de nu utgående tjänstgöringspenningarna af 1,500 kronor i 21
län och 1,000 kronor i de trenne återstående, hvaremot ingen annan besparing
vore att påräkna än den af de jämförelsevis obetydliga arfvoden, som utgå till
de biträdande provinsialläkarne. Ty sjukvården i de provinsialläkardistrikt,
hvilka hittills varit tilldelade förste provinsialläkarne, måste fortfarande uppehållas,
 och om än friheten att förlägga läkarstation annorstädes än i residensstaden
i en del län kunde tillåta en äfven ekonomiskt fördelaktig reglering af
provinsialläkardistrikten, så kan denna omständighet icke tillnärmelsevis uppväga
krafvet på de nya högre lönerna för förste provinsialläkarne. Af detta

13

skäl kar kommittén föranledts att tillse, om icke den viktiga reformen tills
vidare kunde begränsas till sådana län, där bekofvet af själfständiga förste provin
sialläkartjänster är mest påfallande. En jämförelse bar därför gjorts mellan
rikets särskilda län med afseende fäst på förste provinsialläkarnes ämbetsverksamhet.
 Det är en vansklig sak att söka uttryck för en dylik jämförelse i
siffror. Kommittén vill emellertid meddela några talförhållanden, som äro ägnade
att belysa frågan. I omstående tabell (Tabell 1) hafva länen, för att lätta
öfversikten, fördelats i tvenne grupper, hvaraf den ena omfattar 16 län, i bvilka
kommittén funnit reformen ej längre kunna undanskjutas, och den andra 8 län,
där den ansetts ännu kunna anstå. Att gränsen mellan de olika grupperna
icke varit lätt att uppdraga, är gifvet. Särskildt innefattar den senare gruppen
vissa läD, rörande bvilka kommittén varit tveksam. Men redan i denna tvekan
har kommittén sett ett skäl för bibehållande af den hittillsvarande ordningen.
År reformens riktning en gång angifven, lärer densamma nämligen lätt nog
kunna utsträckas till de återstående länen, om och när sådant visar sig nödvändigt.

Granskar man närmare tabellen och de förhållanden, densamma afser att
belysa, så finner man såsom ytterligheter Gottlands och Malmöhus län.

I Gottlands län är folkmängden liksom arealen ringa, medicinalpersonalen,
sjukvårdsinrättningarna, hälsovårdsmyndigheterna och apoteken så fåtaliga, att
förste provinsialläkartjänsten ensam uppenbarligen icke på långt när kan upptaga
tjänstinnehafvarens tid. I Malmöhus län däremot är folkmängden mycket
stor och på ett för vårt land ovanligt sätt sammanträngd inom en jämförelsevis
ringa areal. Särskildt finnas där talrika centra med tätt hopad befolkning, å
bvilka samhällen hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad tillämpas. Apoteken
äro många, sjukvårdsinrättningarna och hälsovårdsmyndigheterna likaså, medicinalpersonalen
är mycket stor. Talrika ärenden af alla slag taga till fullo förste
provinsialläkarens tid och arbetsförmåga i anspråk.

Mellan dessa båda län gruppera sig de öfriga 22, en del större och folkrikare,
 en del mindre och folkfattigare. Närmast Malmöhus komma 12 län med
omkring 200,000 invånare eller däröfver. Det till folkmängden minsta af dem,
Orehro län, har visserligen ännu blott 198,000 invånare men visar en tämligen
rask folkökning. Länet har däremot en talrik medicinalpersonal, däraf öfver
40 läkare, talrika och stora industricentra, företrädesvis med bruks- och grufrörelse,
 samt många sjukvårdsinrättningar o. d. De rättsmedicinska förrättningarna

14

Tabell 1.

Öfversikt af folkmängd, areal och medicinalpersonal i länen m. fl. förhållanden,
som äga betydelse för förste provinsialläkarnes tjänstverksamhet.

Folk-mängd i
tusental
31/ial903.

Areal i
kv.-mil.
enl. 1903
års

statistik.

Antal

läkare

1903.

Antal

apoteks-

inrätt-

ningar

1905.

Antal

barn-

morskor

1903.

Städer o.
andra stäl-len, där
hälsov.-st.
för stad til-lämpas
1903.

Medeltal
rättsmedi-cinska för-rättningar
1890-1905.

a) Grupp af lätt sköt ta län:
Uppsala............

125

53

35

9

71

3

121

Södermanlands.........

168

68

38

15

112

13

8-6

Kronobergs..........

157

99

21

8

68

4

8-4

Gottlands...........

53

32

10

4

44

2

4-4

Blekinge ...........

147

31

30

6

53

4

191

Hallands...........

141

49

28

6

75

5

18-2

Västmanlands.........

149

67

26

13

85

5

8-7

Jämtlands...........

112

510

34

13

6''

3

9-6

Medeltal för gruppen

131

118

28

9

72

5

in

b) Grupp af svår skötta län:

Stockholms..........

184

78

44

16

105

8

38-4

Östergötlands.........

284

no

54

19

120

12

20-3

Jönköpings..........

203

115

35

13

86

9

90

Kalmar............

227

115

37

15

101

9

17-8

Kristianstads.........

218

63

34

12

180

9

17-4

Malmöhus (utom Malmö stad) . .
Göteborgs o. Bohus (utom Göte-

354

48

83

19

309

26

28-3

borgs stad) .... .....

212

50

20

14

103

30

21-9

Älfsborgs...........

279

127

38

15

131

7

157

Skaraborgs..........

240

85

40

12

122

11

220

Värmlands..........

253

193

44

16

132

6

120

Örebro............

198

91

41

15

94

8

127

Kopparbergs..........

220

298

35

18

103

8

120

Gäfleborgs...........

242

197

44

17

112

3

15-9

Västernorrlands........

237

255

47

13

112

7

20-8

Västerbottens.........

149

590

29

13

101

6

10o

Norrbottens..........

144

1,059

31

14

71

6

9o

Medeltal för gruppen

228

217

41

15

124

10

177

15

äro relativt talrika. Den årliga inspektionsresan tager en tid åt mer än två månader.
Något tvifvel kan således icke råda därom, att en själfständig förste provinsialläkarbefattning
i länet är behöflig, hvilket också i minst lika hög grad är
fallet med de öfriga 11 län, som i fråga om folkmängden ligga mellan Malmöhus
och Örebro län.

De tre län (utom Örebro) med lägre befolkningssiffra än 200,000, hvilka
af kommittén ansetts böra få själfständiga förste provinsialläkartjänster, äro
Stockholms, Västerbottens och Norrbottens län. Stockholms län har visserligen
blott 184,000 invånare, men förhållandena i närheten af hufvudstaden göra länet
till ett af de från hälsovårdssynpunkt mest svårskötta i hela riket. Rundt om
hufvudstaden uppkomma ständigt nya förstäder, arbetarsamhällen och industriella
anläggningar, där hälsovårdsförhållandena ofta påkalla besiktningar och utlåtanden.
De från förste provinsialläkarexpeditionen ut- och dit ingående skrifvelsernas antal
är också mycket stort. Uti intet annat län förekomma dessutom så talrika rättsmedicinska
förrättningar. — Äfven de två nordligaste länen intaga en undantagsställning.
 Folkmängden är visserligen endast 149,000 personer i Västerbottens län
och 144,000 i Norrbottens län, men arealen uppgår till resp. 590 och 1,059 kvadratmil.
 Genom de oerhörda distanserna och de föga utvecklade samfärdsmedlen komma
tjänstresorna att taga en betydligt längre tid än i andra län med motsvarande
folkmängd. Resorna efter resplan fordra här 8 å 9 veckor, under det att resorna
i Västmanlands län, med ungefär lika stor folkmängd och lika många apotek,
fordra blott 5 veckor. Tillfälliga resor för obduktioner o. d. måste taga relativt
mycket lång tid. Dessa båda län måste därför enligt kommitténs åsikt hänföras
till de större, där läkarens tid behöfver odeladt tagas i anspråk för förste provin
sialläkartjänstens egentliga göromål.

I alla öfriga län med mindre folkmängd än 200,000 invånare anser däremot
kommittén, att förste provinsialläkarne ännu kunna bestrida sjukvård; åtminstone
kunna de under afsevärda delar af året få tid öfrig för vården af ett provinsialläkardistrikt.
 Inom dessa län, 8 till antalet, skulle alltså enligt kommitténs uppfattning
den nuvarande anordningen tillsvidare kunna bibehållas. För likformighetens
skull kunde det väl synas lämpligt att äfven i dessa mindre län skilja de
två tjänsterna åt, hvilket åtminstone hvad Uppsala och Västmanlands län angår
skulle kunna tänkas ske därigenom, att dessa län sammansloges till ett förste
provinsialläkardistrikt. Kommittén anser det dock mycket ovisst, om en person
verkligen skulle hinna med att sköta förste provinsialläkargoromålen i två län.

2407/o6. Provinsialläkarkommitténs bet. 4

16

I hvarje händelse skulle en sådan anordning medföra vissa olägenheter och bör
undvikas, emedan den lätta och intima förbindelse med Konungens befallningshafvande,
 som en i residensstaden bosatt förste provinsialläkare äger och som är af
så stor betydelse för hans verksamhet inom länet, därvid skulle komma att gå förlorad
i det ena af de två länen. Det synes därför vara bättre att tillsvidare
bibehålla den nuvarande anordningen i de mindre länen. Bland dessa stå Jämtlands
och Södermanlands län på öfvergången till de större, det förra genom sin
areal, det senare genom sin folkmängd; men Jämtlands län har näst Gottlands den
minsta folkmängden, och Södermanlands län har en mycket liten areal, väsentligen
mindre än t. ex. arealen af Örebro län, som det närmar sig med afseende
på folkmängden. Resorna i länet blifva därför bekväma. Erfarenheten har också
visat, att den under flere år t. f. förste provinsialläkaren i detta län tidtals
kunnat jämte öfriga åligganden åtaga sig att sköta stadsläkare’änsten i residensstaden.
 De åtta mindre län, i hvilka enligt kommitténs åsikt den nuvarande
anordningen med förening af förste provinsialläkar- och provinsialläkartjänsterna
tillsvidare bör kunna bibehållas äro således: Upplands, Södermanlands, Kronobergs,
 Gottlands, Blekinge, Hallands, Västmanlands och Jämtlands län. I alla
de öfriga 16 länen föreslås inrättande af själfständiga förste provinsialläkartjänster.

För förste provinsialläkarens ställning i de län, där tjänsterna enligt
kommitténs åsikt borde åtskiljas, kunde det möjligen synas fördelaktigt att,
såsom redan 1885 års kommitté ifrågasatt, genom förbud för förste provinsialläkarne
att mot betalning meddela läkarvård förhindra dessa att ägna sig åt
annan läkarverksamhet än den, som afser allmänna hälso- och sjukvården. Så
långt’ anser kommittén det dock icke ännu vara skäl att gå. Kommittén inser
visserligen, att å ena sidan den enskilda praktiken lätt kan afleda intresset från
förste provinsialläkarens hufvuduppgift och att det å andra sidan genom de år
efter år ökade tjänstgöromålen måste blifva allt vanskligare att af den enskilda
praktiken beräkna någon väsentlig höjning af förste provinsialläkarens inkomster,
men finner sig trots dessa skäl icke kunna föreslå ett dylikt förbud, enär det
skulle ställa så betydligt ökade kraf på lönens belopp, att sådant nu icke synes
böra ifrågasättas.

Den förändrade ställning, kommittén sålunda föreslår för två tredjedelar
af rikets förste provinsialläkare, medför nödvändigheten att vidtaga motsvarande
ändringar i nådiga läkarinstruktionen af den 31 oktober 1890. Då ytterligare

17

ändringar i samma instruktion betingas af kommitténs framställning i andra
delar, komma de alla att i ett sammanhang behandlas uti afd. V af detta betänkande,
 hvarför kommittén här inskränker sig till att hänvisa till den särskilda
motivering, som där kommer att intagas.

För de 16 själfständiga förste provinsialläkarne föreslår kommittén nya
löner och pensioner. Rörande beloppet af bådadera och villkoren för deras åtnjutande
kommer förslag att framställas i afd. YII af detta betänkande, i sammanhang
med behandlingen af provinsialläkarlönen.

Om det sätt, hvarpå man enligt kommitténs åsikt bör förfara med de
provinsialläkardistrikt, som hittills skötts men icke vidare skulle skötas af förste
provinsialläkarne, och om indragning af motsvarande biträdande provinsialläkartjänster
kommer förslag att framställas i följande afdelning (III) af betänkandet.

III. Provinsialläkarne och provinsialläkardistrikten.

Den svenska provinsialläkarinstitutionen är öfver 200 år gammal. De
första provinsialläkarne aflönades med ''statsmedel, men sedermera och ända till år
1773 inrättades äfven provinsialläkartjänster med löner, åstadkomna genom sammanskott.
 Först med nämnda år erhöll dock institutionen sin verkliga form och
stadga. För det nuvarande Sverige bestämdes då provinsialläkarnes antal till
32 med lika många medhjälpare. Det var allmogens klagomål öfver de »frivilliga»
sammanskotten, som påskyndade denna förändring af alla provinsialläkarbefattningar
till statstjänster. *

I början af adertonhundratalet indrogs den ena medhjälparbefattningen
efter den andra, under det att provialläkarnes antal samtidigt ökades, och år
1822 hade detta stigit till 47 mot endast 1 medhjälpare. Därefter gjordes försök
med »extra provinsialläkare» (i den tidens mening), alla åtnjutande arfvoden af
statsmedel, och tillkommo häraf 8 år 1830, 7 år 1834 och 8 år 1840. Några
bland dessa voro samtidigt militärläkare, och de öfriga, som år 1844 voro till antalet
18, öfverflyttades då på ordinarie stat, hvarigenom antalet provinsialläkare
blef 65.**

* Se Hjelt: Svenska och finska Medicinalverkets historia 1663—1812, II, sidd. 58—61.

** Jfr det af förenämnda 1885 års kommitterade den 5 april 1887 afgifna betänkande, sid. 97 o. f.

18

Ännu fortgick ökningen i antal inom båda kategorierna, så att år 1859
funnos 71 ordinarie ock 26 »extra» provinsialläkare. Dels genom de sistnämndas
öfverflyttande ä ordinarie stat, dels genom inrättandet af nya tjänster stegrades
antalet provinsialläkare än vidare, synnerligast under 1860-talet, så att antalet
år 1881 (under hvilket år ett nytt distrikt tillkom), utgjorde 137. Därefter kafva
endast 2 nya distrikt tillkommit, nämligen ett under kvartdera af åren 1891
ock 1901.

Egentligen för att underlätta större arketsgifvares ock kommuners sträfvanden
att anställa läkare för enskild sjukvård kade dessutom, kufvudsakligen
efter år 1840, tillkommit en annan klass läkare för landsbygden nämligen distriktsläkare.
 Dessa läkare åtnjöto icke lön af staten men tillerkändes rätt att, vid
ansökan till statstjänst, för sin distriktsläkartjänstgöring beräkna tjänstår lika med
civila läkare i statens tjänst mot det att de beträffande det dem tilldelade
distriktet fullgjorde en provinsialläkares skyldigketer. Efter införandet af 1890
års organisation benämnas äfven distriktsläkarne extra provinsialläkare, till hvilka
de jämväl kär räknas. Huru extra provinsialläkarnes tjänstgöringsområden utbrytas
ur de ordinaries distrikt är förut antydt (sidd. 2 ock 3).

I sin ofvan (sid. 4) åberopade skrifvelse till Konungen den 18 maj 1903
anförde Riksdagen, att de ordinarie provinsialläkarnes distrikt vore till areal ock
folkmängd synnerligen olika icke blott inom skilda landsdelar, utan äfven inom ett
ock samma län, ock att denna olägenket än mera ökats genom inrättandet af extra
provinsialläkartjänster, enär de för dessa afsedda distrikten utbrötos ur provinsialläkarnes.
 I afseende å extradistrikten kunde dock jämkningar knappast ifrågasättas,
huru önskvärda de än i vissa fall vore, men oöfvervinnliga svårigketer borde icke
möta mot de ordinarie distriktens omreglering, hvilken för att blifva fullt rättvis
kräfde, att ej en landsdel gynnades framför en annan. Reglering borde i många
fall kunna åstadkommas genom jämkning af gränserna mellan vissa distrikt, men
ock genom läkarstations förflyttning till eventuellt nybildad centralplats. Därest
ej ändamålet kunde vinnas utan inrättande af nya distrikt, borde äfven detta
utan egentligen ökade kostnader för statsverket kunna åstadkommas genom sammanslagning
på sina ställen af därför särskildt ägnade distrikt. På grund
däraf ankölle Riksdagen, att Kungl. Maj:t ville bland annat låta uppgöra
förslag till omreglering af provinsialläkardistrikten i afsikt att bättre än
hittills främja hälso- ock sjukvården på landsbygden. — Fråga om reglering af
särskilda distrikt är dessutom väckt i ett antal underdåniga framställningar,

19

hvilka blifvit till kommittén remitterade* och hvilka i det efterföljande skola å
erforderliga ställen af motiveringen till kommitténs speciella distriktsindelningsförslag
anföras.

I 1885 års förenämnda kommitterades betänkande uttalades, såsom redan
nämnts, den åsikten, att all vidare ökning af provinsialläkarnes antal vore
obehöflig, enär staten hade att tillgodose i främsta rummet den allmänna hälsooch
sjukvårdens kraf och dessa kunde anses vara i väsentlig mån fyllda genom
anställande af förste provinsialläkare samt anlitande af provinsialläkare till då
förefintligt antal, i följd hvaraf det vore för statens ändamål obehöfligt att
vidare utveckla provinsialläkarinstitutionen. Det vore för öfrigt förenadt med
stora svårigheter att i olika delar af landet anordna nya läkardistrikt med läkare
uteslutande eller till större delen aflönade af staten, utan att därigenom gåfves
anledning till berättigad klagan från orter, hvarest ökning i läkarkrafterna vore
kanske lika behöflig.

I sitt utlåtande öfver 1903 års riksdagsskrifvelse framhåller Medicinalstyrelsen,
 hurusom läkardistrikten på landsbygden tendera att blifva allt flera,
hvilket äfven från sjuhvårdssynpunkt vore önskvärdt. Men i samma mån som
läkarnes antal ökades, i samma mån minskades deras duglighet såsom rättsmedici
och såsom målsmän för hälsovården. De rättsmedicinska förrättningarnas delning
på allt för många händer måste nämligen medföra, att hvarje enskild läkares
erfarenhet och öfning blefve mindre; och hvad hälsovården anginge, så vore särskild!
extra provinsialläkarne allt för beroende af kommunerna för att kunna
öfvervinna det motstånd, som så ofta sättes mot sanitära förbättringar. I själfva
verket ställa sig således, säger Medicinalstyrelsen, fordringarna på sjukvårdsdistrikt,
å ena sidan, samt hälsovårds- och i all synnerhet rättsläkardistrikt, å andra sidan,
så olika, att de torde komma att visa sig i längden oförenliga. Styrelsen funne
därför tiden nu vara inne att öfvergifva det hittills följda systemet att samtliga
tjänstläkare skola förrätta läkaruppgifter af alla slag och ifrågasätter, att provinsialläkarbefattningarna
skulle inskränkas till ett mindre antal i hvarje län för
viktigare rättsmedicinska förrättningar och hälsovårdsangelägenheter men att sjukvården
skulle öfverlämnas åt distriktsläkare, anställda enligt grunder närmast
liknande dem, som nu gälla för extra provinsialläkare, och till ett antal, som
bestämdes allenast af hänsyn till sjukvårdens behof.

Dessa framställningar uppräknas ä sidd. VIII och IX.

20

Den sålunda till sina hufvuddrag af Medicinalstyrelsen angifna anordningen
grundas, liksom 1885 års kommitterades ofvannämnda utlåtande, på åsikten,
att statens åtgärder om ej helt och hållet så dock i hufvudsak borde inskränkas
till den allmänna hälso- och sjukvården och att omsorgen om den enskilda borde
öfverlåtas åt kommuner eller landsting, hvilka endast i mån af behof skulle hafva
att påräkna understöd af staten.

Nuvarande kommitté, som började sina arheten med att upptaga denna
fråga till öfverläggning, vill ej förneka, att den angifna anordningen i viss mån
skulle vara befogad, men befarar, att med denna nyhet, hvilken med ett slag
komme att bryta den historiska utvecklingen af landsbygdens medicinalväsende,
skulle äfventyras mycket af det som med provinsialläkarinstitutionens nuvarande
uppgifter vunnits för den enskilda hälso- och sjukvården på landsbygden.

Genom kommitténs utredningar är det exempelvis ådagalagdt, att landstingen
i skilda län icke på långt när i samma grad bidraga till extra provinsialläkarinstitutionen.
 I 14* län har den nämligen lämnats alldeles utan understöd
af länsrepresentationerna; i de öfriga 10 växla de pekuniära årsbidragen mellan
lägst 200 kronor och högst 10,750 kronor; och denna skillnad mellan olika landstings
offervillighet förklaras icke af det genom extratjänsters inrättande ådagalagda
större eller mindre hehofvet. I de 14 län, där landstingsbidrag ej beviljats,
få alltså ogynnsamt belägna kommuner, hvilka ansett sig behöfva anställa särskild
läkare, själfva eller med hjälp från statsanslaget till extra provinsialläkares
aflöning ** bära en börda, som staten helt och hållet åtagit sig för gynnsamt
belägna kommuner inom samma län, något som kunnat inom länet eller landstingsområdet
fullt utjämnas, om landstingen öfvertagit lönebidragen.

Af det som ofvan anförts ur provinsialläkarinstitutionens historia framgår, att
det första försöket bestod i ett slags sjukvårdsdistrikt, som, om icke bildade af
orterna själfva, dock förestodos af läkare, hvilkas löner utgingo från medel, som
tillkommit genom enskildas sammanskott, samt att det just var allmogens besvär
öfver dessa sammanskott, som föranledde staten att öfvertaga aflöningen. Till
samma påföljd ledde 1830 års försök med läkare (»extra provinsialläkare»), som
först endast i ringa grad erhöllo lön af staten men sedermera blefvo ordinarie
provinsialläkare med full statslön. Än i dag förnimmas liknande yttringar af
missnöje, då fråga nppstår om ny oktroj för ett redan bildadt extra distrikt,

* Denna och andra hithörande siffror afse förhållandet år 1905.

** Se sid. 3.

21

hvars fortvara stundom sättes på spel, i det att en eller annan i distriktet ingående
kommun vägrar fortsatt bidrag till läkarlönen. Ansökningarna om nya
ordinarie distrikt i utbyte mot bestående extradistrikt tala samma språk, d. v. s.
att man anser staten böra ensam ansvara för den läkarlön, som garanterar läkares
befintlighet å viss ort. Exempel saknas ej heller att kommun, som skulle ha
väsentlig nytta af ett extra distrikt, undandrager sig att bidraga till läkarlönen,
väl vetande, att öfriga intresserade kommuner därigenom måste öfvertaga högre
lönebidrag än som varit rätt och billigt.

Den ifrågasatta anordningen med af kommunerna sjkifva bildade sjukvårdsdistrikt
skulle därför, enligt kommitténs åsikt, antingen medföra en ojämnhet i
bidragen till läkarlönen, hvarigenom hela institutionens fortfarande bestånd kunde
sättas på spel, eller ock förutsätta lagar, som dels bestämde hvad landsting och
kommuner hade att hvar för sig minst åtaga sig, dels ock reglerade samarbetet
mellan liera kommuner, där dessa måste samverka, något som alltid blefve händelsen
i orter med små kommuner.

Riksdagen torde knappast hafva tänkt sig, att dess år 1903 aflåtna skrifvelse
skulle resultera i en sådan lagstiftning. Yrkandena från landsbygden på statslöner
för där erforderliga läkare synas städse hafva varit och fortfarande vara grundade
på den föreställning, att staten borde å landsbygden tillhandahålla läkare, som
kunde mot ersättning meddela enskild sjukvård. Denna mer än sekelgamla föreställning
komme nog att från landsbygdens representanter framkalla ett segt
motstånd mot lagar, som åsyftade borttagandet af denna fördel, — ett motstånd
som, möjligen öfvervunnet, antagligen skulle efterträdas af ett icke obefogadt
missnöje.

Ovisst är ock, huruvida omkostnaderna för läkarnes aflöning ens med de
antydda lagarna blefve jämnt fördelade. Att den nuvarande fördelningen af
provinsialläkarne af Riksdagen anses olika gynna skilda orter, torde kunna slutas
af dess skrifvelse. Med ett mindre antal statsmedici, hvilka väl ej skulle förbjudas
att biträda hjälpsökande med enskild sjukvård, skulle orterna närmast dessa
läkares stationer gratis erhålla en fördel, som man på andra håll måste dyrt betala,
och om än samma anmärkning kan göras äfven beträffande provinsialläkarinstitutionen,
 så ligger dock en väsentlig skillnad däri, att denna institution, rätt ordnad,
 kan och bör göra statsläkaren för enhvar tillgänglig, hvilket svårligen kan
ske med ett litet antal statsmedici i vårt vidsträckta land. Andra ojämnheter
kunna antagas uppstå genom sättet, hvarpå de härvid såsom erforderliga antydda

22

lagarna komme att af respektive landsting tillämpas, i det att man på ett håll
inskränkte sig till minimiåtgärderna och öfverläte allt hvad man kunde åt den
-ojämnt tryckande kommunala beskattningen men på ett annat håll däremot ansåge
sig höra i görligaste mån utjämna bördorna på de olika länsdelarna. Ej ens
statsbidragen för en sådan organisation kunde rättvist fördelas utan en grundlig
undersökning för alla län om verkligen behöflig! antal sjukvårdsdistrikt, så att
alla län blefve i lika mån gynnade med statsbidrag, således en undersökning
fullt analog med den, som bör ske vid indelning i provinsialläkardistrikt.

Det torde ock möta ej så ringa svårighet att så trygga en af kommuners
beslut beroende sjukvårdsläkares ställning, att ej osäkerheten däri hämmande
inverkade å tillströmningen till läkarbanan, ty däri läge den måhända största
faran för sjukvården å landsbygden, därest denna i hufvudsak öfverlätes åt kommunernas
omsorg.

Icke minst beträffande medicinalväsendet torde det kunna sägas, att en
bestämd gräns mellan det allmännas och den enskildes verksamhetsfält knappast
kan uppdragas. A andra områden, där ett sådant särskiljande är vida lättare,
bär man dock ej tvekat att i allt större utsträckning med statens åtgärder bereda
enskilda fördelar, fullt motsvarande dem, som å det medicinska området äro
förenade med provinsialläkarinstitutionen, exempelvis genom anställandet af landtbruksingenjörer,
 skogsingenjörer o. s. v., hvilka aflönas af staten ensam och dock
hafva till uteslutande uppgift att mot ersättning betjäna enskilda.

Det synes ock uppenbart, att, om och när staten kan komma att minska
eller indraga det stöd, den nu i många olika riktningar lämnar enskilda, början
bör göras icke på det område, hvarom här är fråga, utan på områden, där den
enskilda lättast kan uppskatta den ekonomiska vinsten af arbete eller penningar,
nedlagda i hopp om att däraf skörda fördelar.

På grund af dessa skäl, har kommittén ansett den nuvarande provinsialläkarinstitutionen
böra, såsom passande för våra förhållanden, fortfara och bibehållas
vid förut förelagda uppgifter i den mån dessa ej måste fyllas af andra organ.

Men skulle allenast det nuvarande antalet provinsialläkare fördelas mellan
olika landsdelar, fördelningen måtte ske huru rättvist som helst, så kunde man
icke förebygga, att på många håll hälso- och sjukvården äfventyrade att försämras.
 Ty med en sådan fördelning skulle flerstädes följa indragning af tjänster,
hvilka måste förutsättas vara tillkomna efter sorgfällig pröfning angående deras
behöflighet.

23

Någon meningsskiljaktighet torde knappast råda därom, att vid bedömandet
af de för en ort nödvändiga läkarkrafternas storlek hänsyn bör tagas särskildt
dill folkmängd, befolkningstäthet och samfärdsmedel, icke hvar för sig utan gemensamt,
 sa att den omständigheten, att ett distrikt har antingen större folkmängd
eller större areal än ett annat, ingalunda i och för sig bevisar, att fördelningen
af läkare är orättvis eller ojämn. Ty i tätt befolkad bygd med goda
samfärdsmedel kunna en läkares krafter vara tillräckliga för långt flera invånare
än i bygd med gles befolkning, spridd å vidsträckt areal, där samfärdsmedlen äro
daliga, och omvändt kan en läkare utsträcka sin verksanmhet öfver ett större område,
om det är glest befolkadt, än om det har en mera samlad befolkning. Väsentliga
-olikheter i dessa hänseenden kunna förekomma till och med inom ett och samma län.

Kommittén tilltror sig visserligen icke att kunna med matematisk noggrannhet
afgöra, i hvilken grad hvar och en af de för distriktsstorleken bestämmande
faktorerna bör tillerkännas inflytande, men har dock ansett lämpligt att i
tabellen 2, kol. 11 (se sid. 24 och 25) intaga en af kommitténs ledamot Cederberg
utförd jämförelse i siffror mellan de olika länens nuvarande distriktsantal. Denna
jämförelse är grundad på antagandet, att detta antal borde vara ungefärligen proportionellt
mot de geometriska medeltalen (= medelproportionalerna) * för länens
folkmängd och areal, en metod som inom åtskilliga delar af statistiken begagnas för
nära analoga fall och som under vissa förutsättningar är i hufvudsak berättigad.
Särskildt gäller den förutsättningen, att arealsiffrorna böra ange hela den ytvidd,
inom hvilken en läkare maste röra sig för att nå alla bebodda platser inom sitt
distrikt, men ej heller mera. Sålunda borde för skärgårdsdistrikt medräknas de i
statistiken ej redovisade vattenarealer, som vid hafskusterna och i de stora insjöarna
Mälaren, Hjälmaren, Vänern och Vättern skilja boningsplatserna, enär dessa
vattenarealer för här ifrågavarande spörsmål ha alldeles samma betydelse som obebodda
landområden mellan fastlandets boningsplatser. Däremot borde icke medräknas
de i vissa gränslän förekommande öde fjällvidder, som ligga utanför gränserna för
bosättningen, enär sadana områden aldrig behöfva af läkare eller sjuka beträdas.

I brist på material ha dessa anspråk icke kunnat vid jämförelsen fullt
tillgodoses, utan endast så till vida, att för de båda nordligaste länen särskildt
för sig behandlats de socknar, i hvilka öde fjällvidder ingå, hvaremot liknande
reduktion ej kunnat göras för Jämtlands och Kopparbergs län. Relativtalen

* Medelproportionalen, in, mellan folkmängd, i, och ytinnehåll y får man af: in = \iy.
s407/o6- ProvimiaUäkarhommittér» bet. r,

O

24

Sammandrag länsvis öfver nuvarande

1

2

3

4

5

Distriktens

Länets

invånare enligt

areal enligt

järnvägar

1902.

allmänna

Län, hvar under distrikten upptagits.

1903 års

1903*) **) års

körvägar

statistik.

uppgifter.

1900.

Antal.

Kv.-mil.

Km.

Km.

1

Stockholms..................

168,660

78-44

445

2,188

2

Uppsala....................

96,947

5313

274

1,717

3

Södermanlands.................

141,291

6806

349

2,284

4

Östergötlands.................

217,271

110-46

521

3,740

5

Jönköpings..................

175,463

11522

620

3,698

6

Kronobergs..................

150,212

99-10

614

3,042

7

Kalmar....................

195,148

115-43

486

2,905

8

44,484

31-60

156

1,342

9

Blekinge...................

111,756

3114

293

980

10

Kristianstads.................

203,664

63-46

694

1,709

11

Malmöhus...................

282,314

48-29

783

2,198

12

113,439

49-21

390

1,692

13

Göteborgs och Bohus..............

192,647

5047

127

1,414

14

Älfsborgs...................

246,643

127-29

759

4,121

15

Skaraborgs..................

215,532

84-80

588

3,468

16

Värmlands..................

229,534

193-24

607

4,036

17

168,383

91-24

809

2,152

18

118,803

67-40

510

1,895

19

Kopparbergs..................

207,621

298-49

834

2,349

20

196,074

197-24

702

1,866

21

Västemorrlands................

212,710

255-32

464

2,207

22

Jämtlands...................

105,616

509-72

359

1,940

23

Västerbottens.................

143,170

589-93

273

2,276

24

131,349

1,058-82

632

2,120

För alla distrikt

4,068,731

4,387-50''

12,289

57,339

*) Anm. Vid beräkning af relativtalen för Västerbottens och Norrbottens län äro särskildt för sig behandlade
ödebygder saknas. Brist på material har omöjliggjort liknande beräkningssätt för Kopparbergs och

betydande skärgårdar (jfr sid. 23). __ . ._ . „„ . „

**) Arealsiffrorna i denna kol. äro hämtade nr häftet för år 1905 (= 1903 års statistik) af > Sveriges officiella
hvilket beror därpå, att dessa i förevarande fall äga alldeles samma betydelse som exempelvis småsjöar, skogar o. d.,

25

och föreslagen distriktsindelning. Tabell 2.

6

1 7

1 8

1 9

10

1 n

1 12

1 13

14

1 15

M e d e 1 t

a 1 f

6 T

D

istrikt enl

i g t

III Ill/Uyll/OU/OO

länen.

distrikten.

nuvarande indelning.

föreslagen indelning.

ning af delar från två

Järn-vägar å
kv.-mil.

Körvägar

å

kv.-mil.

Folk-mängd å
kv.-km.

Folk-mängd å
kv.-km.

Antal.

Relativt
till riket.

Antal.

Relativt
till riket.

län medför nedanstå-ende förändrade

Km.

Km.

Inv.

Inv.

folkmängd.

areal.

5''7

279

215

21-5

5

Fiol *)

8

1311

1

52

32-3

18-2

182

4

1-413

3

0790

—

—

2

5-1

33-6

20-8

20-8

8

2067*)

7

7344

—

—

3

4-7

33-8

19-7

19-4

6

0-982 *)

9

1-073

220,903

11833

4

5‘4

321

15''2

151

6

1070

7

0914

177,678

117-58

5

6-2

307

15-2

153

4

0-832

6

0908

142,418

9393

6

4-2

25-2

16-9

170

9

1-520 *)

10

1-222

201,059

1182 7

7

4 9

423

141

141

3

2-027 »)

3

1-S02

—

—

8

9-4

314

35-9

35 9

3

1-287

4

1-281

—

—

9

10-8

26 5

32-1

321

6

1-336

7

7161

—

—

10

16-2

45-5

58-5

585

5

1-084

7

1139

—

—

11

80

34-4

231

23''6

3

1-017

4

1061

109,475

46-26

12

2-5

28-0

38-2

382

6

1-542 *)

7

7339

—

—

13

60

32-4

19-4

194

8

1-145

11

1-170

—

—

14

6-9

40-9

25-4

254

6

1-126

8

1116

—

—

15

3''1

20''9

11-9

124

9

1-083

10

0940

218,991

183-81

16

8-9

236

18-5

17-7

5

1022

7

0-999

178,926

10067

17

7-6

28-1

17-G

17-6

3

0-850

4

0844

—

—

18

28

79

70

70

6

0-611 *)

10

0758

—

—

19

3-G

9-5

9-9

99

5

0-643

8

0767

—

—

20

1-8

86

8-3

76

7

0-762

10

0768

216,212

285-83

21

0-7

3-8

21

21

7

0-765»)

11

0894

—

—

22

0-5

3-9

2-4

25

6

0-584 *)

13

0967

139,668

559-42

23

0-6

20

1-2

1-2

9

0-872 *)

13

0940

—

—

24

2-7 |

12-6 1

8-9

—

139

l-ooo

187

looo

—

de socknar, i hvilka öde fjällbygder ingå; dessa relativtal äro således fullt jämförliga med talen för de län, där
Jämtlands län, hvilkas relativtal därför antagligen äro något för låga. Däremot äro de något för höga för län med

statistik i sammandrag» (aftryck ur Statistisk Tidskrift). I kolumnen äro jämväl städernas arealer medräknade,
hvilka omslutas af ett distrikt.

26

(i kol. 11 och 13)* äro därför något för låga för dessa båda län, men något för
höga för de län, i hvilka skärgårdar ingå.

Ehuru således talen i fråga icke med full noggrannhet angifva den relativa
provinsialläkartillgången i länen, bestyrka de dock, att den nuvarande fördelningen
är synnerligen ojämn, samt att sålunda en rättvis fördelning af det
nuvarande antalet provinsialläkare komme att medföra väsentliga omflyttningar,**
hvarigenom hälso- och sjukvården i de län, där provinsialläkarantalet minskades,
skulle mer eller mindre försämras.

För att i hvad på provinsialläkarinstitutionen beror lösa båda de uppgifter,
 som blifvit kommittén förelagda, nämligen främjande af landsbygdens
hälso- och sjukvård samt en rättvis fördelning af statens läkare, så att olika
landsdelar blefve därmed något så när lika gynnade, hafva kommitterade, efter
flera försök — däribland ett, som gjorts under förutsättning att extra provinsialläkartjänsterna
skulle upphöra och som af kommittén underställts samtliga förste
provinsialläkares granskning — slutligen enats om det i bilagan 1 detaljerade
och på den bifogade kartan åskådliggjorda förslaget. Detta förslag har tillkommit
efter öfverläggningar med vederbörande förste provinsialläkare för alla län
utom Norrbottens, Västerbottens, Grottlands, Blekinge och Kristianstads län, hvilka
dels kunnat regleras med ledning af de skriftliga erinringar, som förenämnda
granskning föranledt, dels varit jämförelsevis enkla eller af kommittéledamot i
detalj kända.

Vid en ytlig granskning af bil. I med tillhörande karta (bil. II) synas
de föreslagna nya distrikten, jämförda med hvarandra i afseende å folkmängd
och areal, visa nästan lika stora ojämnheter som de nuvarande distrikten. Ofvan

* Relativtalen äro beräknade sålunda:

Antal distrikt i riket = A.
d:o d:o i respektive län = a„ a2, av etc.

Medelproportionaler för respektive län mellan folkmängd ock areal = mlt m2, m3, etc.

Summan af dessa medelproportionaler = M.

Om — sättes = S, så är frågan: med kvilka tal, x„ x2, x2, etc., skall A-M multipliceras för att
M

CL2 .

produkten skall bli lika med — — — etc.?

m{ m2 m3

A a.

Ekvationen blir således x, — = —

M m,

illa,

Xi~ Am1

** Omflyttningarna komme antagligen att medföra minskning i 10 län, däraf i 8 med 1 distrikt
hvartdera, i 1 med 2 distrikt ock i 1 med 4 distrikt, i 6 län skulle nuvarande antal sannolikt bibekållas,
i de öfriga 8 ökas.

27

är emellertid anmärkt, att sådana jämförelser äro vilseledande vid bedömandet
åt ett distrikts lämpliga storlek enär dessa kvantiteter måste inverka i samband
med hvarandra och med samfärdsmedlen. Hvad angår de sistnämnda äro
beträffande långa afstånd goda järnvägar med täta tåg och beträffande korta
afstånd landsvägar samt dessutom under vissa årstider äfven sjökommunikationer
de samfärdsmedel, som göra det möjligt för en läkare att sköta ett
långt större klientel än där sadana samfärdsmedel saknas. Sjökommunikationer
äro dock mindre pålitliga och ytterst varierande. Där de ombesörjas med ångbåtar
i reguljär fart mellan någorlunda stora städer och angränsande skärgårdar,
 kunna de under högsommaren nära nog jämföras med järnvägar; höst
och vår äro de vanligen mindre goda. Ofta måste de emellertid kompletteras
med rodd eller segling mellan närmaste ångbåtsstation och den sjukes bostad.
Efter ångbåtarnas uppläggning, likasom där ångbåtsleder saknas, återstår ingen
annan utväg än rodd eller segling, så länge vattnen äro isfria, men därefter isfärder;
ofta nog måste olika färdesätt anlitas för olika delar af vägen. Beroende
som sådana färder äro af väderleksförhållandena, äro de ofta tidsödande, nästan
alltid oberäkneliga. Dessa omständigheter hafva också föranledt kommittén att
mer eller mindre inskränka både areal och folkmängd för de distrikt, i hvilka
skärgårdar till större eller mindre del ingå, särskild! å Bohuskusten. Att skärgårdsdistriktens
arealer för öfrigt äro större än siffrorna utvisa lärer vara klart af
det som förut anförts (jfr sid. 23). — 1 de norrländska, glest befolkade socknar,
som ligga långt från kusten, skulle läkaren kunna anlitas af endast ett fåtal
hjälpsökande, därest man ville till ett distrikt sammanföra en folkmängd, jämförlig
med den, som kan samlas inom ett distrikt i en mera kultiverad bygd. Afståndet
till läkaren skulle nämligen för många blifva allt för stort, hvarmed skulle följa
reseersättningar, öfverstigande de hjälpsökandes betalningsförmåga. Härtill kommer,
 att landsvägsnätet där är föga utveckladt, så att man ofta nog måste tillry&Salkgga
stora sträckor till fots på besvärliga skogsstigar, i små roddbåtar på
vatten, stundom upprörda af storm, på skidor eller s. k. trugor. Klart är, att
under sådana förhållanden folkmängden i vissa norrlandsdistrikt måst hållas
mycket låg.

Vidare har kommittén tagit i betraktande den möjligheten, att landsbygdens
befolkning i en del fall är i tillfälle att anlita andra läkare än provinsialläkaren,
 vanligast de i närliggande städer anställda läkarne. Med hänsyn härtill
hafva distrikten omkring de städer, där god läkartillgång finnes, gjorts något

28

folkrikare än annars kunnat ske, eller ock har ort omkring ett mindre länslasarett
eller omkring stad med läkare ej ansetts behöfva ligga i provinsialläkarstations
närhet.

Befintligheten å viss plats af extra provinsialläkartjänst har, på grund af
dessa tjänsters prekära ställning, icke föranledt kommittén föreslå indragning af
å samma plats möjligen befintlig ordinarie provinsialläkartjänst. Kommittén
har visserligen velat något förbättra extra provinsialläkarinstitutionen men ej
försökt göra tjänsterna så stabila, att statens egna läkares fördelning skulle
kunna göras däraf beroende. Där emellertid goda skäl funnits för''antagandet
att befintlig extra tjänst skulle äga framtida bestånd, har provinsialläkarens
distrikt ansetts kunna göras större eller läkarstationen förläggas annorlunda, än
eljest varit lämpligt. — Flerstädes finnas centralplatser, såsom municipalsamhällen
eller köpingar, hvilka kraft och, så vidt nu kan förutses, fortfarande kräfva särskild
läkartillgång. Sådant samhälle kan sägas endast formellt ingå i distrikt, dit
det måst förläggas, och däraf förklaras de höga folkmängdssiffrorna i några fall.

Slutligen må erinras, att i olika delar af landet afstånden icke tillmätas
alldeles samma betydelse, i det att ett afstånd, som i kultiverad bygd anses högst
betydande, i aflägsna skogs- och fjällbygder kan anses nära nog obetydligt,
oaktadt samfärdsmedlen vanligen äro bättre i den kultiverade bygden, och kommittén
har ansett sig böra taga hänsyn till dessa olikheter i föreställningssätt.

Härmed äro angifna skälen, hvarför de föreslagna nya distrikten med afseende
särskildt å folkmängd och särskildt å areal flerstädes förete fullt samma
ojämnheter som de nuvararande, speciellt inom vissa län. Ses däremot de på
distriktens storlek inverkande faktorerna alla på en gång, blir den nya indelningen
väsentligen jämnare än den nuvarande, och, länsvis sedd efter samma grunder,
 torde den befinnas så litet som möjligt gynna någon landsdel framför eu
annan. Till belysning häraf åberopas de i tabellen 2 kol. 13 förekommande jämförelsetalen,
 hvilka beräknats efter samma grunder som talen i kol. 11 (jfr sid.
26). Af dessa tal framgår, att de olika länens relativa provinsialläkartillgång, som

1 nuvarande indelning förhåller sig som 3,5 :1, i den föreslagna nedbringats till

2 :1. Den ojämnhet, som sålunda skulle kvarstå, är dock, äfven den, i hufvudsak
endast skenbar, enär den utjämnas dels genom annan läkartillgång än provinsialläkare,
 dels genom andra faktorer, som icke ingått i medeltalsberäkningen.

För att åstadkomma detta resultat nödgas kommittén emellertid föreslå
inrättandet af 48 nya provinsialläkartjänster, hvarförutom 16 af de nuvarande

29

kombinerade förste provinsial- och provinsialläkarbefattningarna skulle, såsom
redan i föregående afdelning angifvits (se sid. 13 o. f.), förändras till enbart
provinsialläkartjänster. Indragning af förutvarande tjänster har däremot endast
i så måtto kunnat ske, att provinsialläkarnes antal i hvardera af Uppsala och
Södermanlands län minskats med en, hvarförutan de nyinrättade tjänsternas antal
skulle blifvit 50.

I denna ökning ligger en betydande afvikelse från den i 1903 års riksdagsskrifvelse
uttalade åsikten att regleringen borde ske utan anmärkningsvärd ökning
i tjänsternas antal. Men en rättvis fördelning, på hvilken i samma skrifvelse
lägges synnerligen stor vikt, skulle, hållen inom det nuvarande distriktsantalet,
såsom redan erinrats, minskat läkarkrafterna för vissa län för att bereda tillgång
till deras ökning i andra, hvilka äro vid den nuvarande fördelningen mest
ogynnsamt ställda. Äfven om man kan bortse från det missnöje, som den antydda
minskningen komme att medföra, lärer det dock icke böra lämnas obeaktadt,
 att minskning i läkarkrafter, där de ej äro större än nu är förhållandet i
flertalet af rikets län, ovillkorligen skulle åstadkomma försämring i hälso- och
sjukvården, icke dess främjande, hvilket mål Riksdagen äfven haft i sikte, och
den antydda utvägen vore så mycket betänkligare, som den icke på långt när
skulle lämna full tillgång för af hjälpande af behof vet i de minst gynnade länen.

Ökningen i distriktens antal förutsätter en motsvarande ökning af statsutgifterna
för provinsialläkarinstitutionen. I syfte att åvägabringa besparingar
har därför inom kommittén varit ifrågasatt att införa olika lönegrader, i viss
mån afpassade efter distriktens storlek. Men denna tanke har öfvergifvits, därför
att lönerna i så fall väl måst sättas lägst i de minst folkrika distrikten. Dessa
äro dock på samma gång vanligen de mest besvärliga distrikten, med jämförelsevis
obetydlig inkomst af praktik för läkaren — omständigheter, som hittills icke blott
icke föranledt lägre lön i stora men folkfattiga distrikt utan tvärt om en lönförhöjning
under namn af fixa tjänstgöringspenningar. — Hurusom äfven frågan om
dessa fixa tjänstgöringspenningar varit föremål för kommitténs behandling, inhämtas
af det som anföres under afd. VII, sid. 177.

Till utgångspunkt för regleringen har öfverallt tagits den nuvarande indelningen
och tillsetts, huruvida denna borde till större eller mindre del bibehållas,
 något som ock flerstädes kunnat ske. Där så icke skett, framgå skälen
därtill af nedan intagna speciella motivering för de särskilda distrikten, hvilken
emellertid torde böra föregås af redogörelse för några särskilda synpunkter, som

30

vid distriktsregleringen af kommittén beaktats och ej redan i det föregående
framhållits.

Rikets hittillsvarande indelning i ordinarie provinsialläkardistrikt har
uppgjorts med strängt iakttagande af länsgränserna, så att intet distrikt sammansatts
af delar från skilda län. (Ett undantag från regeln gjordes, då Näsums
socken af Kristianstads län genom K. Er. den 21 september 1894 lades till Jämshögs
distrikt af Blekinge län.) Vid början af sitt arbete sökte kommittén iakttaga
samma regel. Snart mötte emellertid fall, där länsgränsernas ovillkorliga
respekterande visade sig vara till hinder för en lämplig distriktsindelning. Det
blef därför nödvändigt att öfverväga, huruvida de skäl, som kunna ligga till grund
för det i detta afseende hittills följda systemet, voro så starka, att de fortfarande
borde vara bestämmande för distriktsindelningen, eller om undantag vore tillåtliga.

Olägenheterna af ett provinsialläkardistrikts sammansättande af områden
från olika län äro gifvetvis att söka däri, att läkaren skulle vara underordnad
mera än en länsstyrelse och hafva att aflämna rapporter m. m. till mera än en
förste provinsialläkare. Det kan naturligtvis tänkas, att läkaren samtidigt finge
från tvenne håll uppdrag att verkställa resor för epidemisk sjukdom, att besöka
sinnessjuka eller att utföra andra tjänstförrättningar. De häraf uppkommande
svårigheterna kunde dock icke vara väsentligen olika dem, som uppstå, då tjänstförrättningar
samtidigt påkallas inom olika delar af ett vanligt distrikt. Med
god vilja böra de således kunna öfvervinnas. Äfvenså synas olägenheterna af
läkarens åliggande att lämna skilda berättelser och rapporter från de olika länsdelarna
af ett distrikt icke vara synnerligen afsevärda. Redan nu finnas flera
extra provinsialläkardistrikt, som blifvit sammansatta af socknar från skilda län,
och dessa distrikts läkare måste uppgöra parallellrapporter och dela sin årsberättelse
i lika många delar som de län, till hvilka distriktet hör.

Fördelarna åter af frihet från länsgränstvång vid bildandet af distrikt
bestå däri, att i flera fall naturliga gränser, kommunikationer och andra lokala
förhållanden bättre kunna tillgodogöras. Härigenom kunna besparingar åstadkommas,
 ej blott för staten, på så sätt, att en eljest oundgänglig ökning i provinsialläkardistriktens
antal kan undvikas, utan äfven för distriktsinvånarne, som
få sin läkare stationerad så, att de verkligen kunna anlita honom, och sålunda
komma i åtnjutande af de fördelar taxan erbjuder.

Vid öfvervägande häraf har kommittén icke ansett sig hafva skäl att låta
binda sig af något länsgränstvång. Men då det icke kan nekas, att olägenheter

31

verkligen äro i någon mån förknippade med distrikt, bestående af delar från skilda
län, har kommittén i möjligaste måtto sökt inskränka antalet dylika distrikt och
icke i något fall föreslagit ett distrikts bildande af delar från mer än tvenne län.
Tillsammans föreslås sålunda 7 provinsialläkardistrikt med socknar från tvenne
län. Hvart och ett af dessa distrikt bör anses höra till det län, där läkarstationen
är belägen, men berättelser och rapporter från läkarne böra för de respektive
länsdelarna i vanlig ordning aflämnas till vederbörande i hvartdera länet,
hvarom föreskrift bör intagas i läkarinstruktionen.*

Under kommitténs arbete hafva äfven sådana fall förekommit, att det för
sjukvårdens ordnande skulle varit fördelaktigt, om olika delar af samma socken
kunnat tilldelas skilda provinsialläkardistrikt. Exempelvis må erinras, huruledes
befolkningen i den söder om sjön Sömmen belägna delen af Malexanders
socken har lättare att söka läkare i Kisa än i Mjölby, under det att förhållandet
är det motsatta för sockendelen norr om Sömmen. Delning af en socken har
kommittén emellertid icke velat förorda, helst det ofta är svårt att uppdraga en
bestämd gräns mellan de sockendelar, som sålunda hafva olika intressen. Från
rapportsynpunkt skulle också ganska invecklade förhållanden uppstå, om mera
än en läkare skulle hafva att redogöra för en och samma socken. För att likväl
i dylika fall vinna hvad vinnas kan, föreslår kommittén, att Kungl. Maj:t måtte,
samtidigt med distriktsindelningens fastställande, beträffande de socknar — tjugnen
till antalet —, som hafva sådant läge, att olika delar af dem kunde hafva fördel
af att få anlita läkare på skilda stationer, föreskrifva, att kåda de i hvarje
fall ifrågakommande provinsialläkarne skola hafva till skyldighet att enligt gällande
taxa tillhandagå dessa socknars invånare med enskild sjukvård.

Genom särskilda nådiga bref har föreskrifvits, hvarje gång för begränsad
tid, att provinsialläkarne i vissa norrländska distrikt vid på förhand bestämda
och kungjorda tider skola på statens bekostnad besöka uppgifna, mycket aflägsna
platser för att där under några dagar hvarje gång vara tillgängliga för dem, som i
sjuk- och hälsovårdsärenden vilja rådfråga provinsialläkaren. Dessa läkarmottagningar
äro, enligt hvad kommittén erfarit, mycket omtyckta. Väl ligger det i sakens
natur, att sådana läkarbesök icke kunna hafva stor betydelse för behandlingen
af vanliga akuta sjukdomar, olycksfall och sådant. Men för sina kroniska lidanden
kunna dessa aflägsna bygders invånare dock på sådant sätt erhålla sakkunniga
råd, vaccination kan vid läkarbesöken utföras, smärre operationer verk *

So kommitténs förslag till ändringar i donna instruktion (sid. 128,131—133 och speciellt sid. 140).

2407/o« Provinsialläkarkornmitiéns bet. 6

32

ställas o. s. v. Och då här afsedda bygder höra till de i fråga om sjukvård
sämst ställda i landet samt det icke torde vara möjligt att tillgodose deras
läkarhehof på samma sätt som mera befolkade orters, så har kommittén ansett,
att åtminstone denna form af sjukvårds meddelande borde i dessa trakters intresse
gifvas större utsträckning. För den skull föreslår kommittén, att vederbörande
provinsialläkare åläggas att på tider, som det torde böra öfverlämnas
åt Kungl. Maj:t att, såsom hittills skett, i hvarje fall bestämma, på statens bekostnad
besöka vissa platser, som på sidd. 85 o. 86 närmare angifvas. Godkännes
kommitténs framställning i denna del, torde nödiga föreskrifter därom böra lämnas
i sammanhang med eventuell fastställelse af distriktsindelningsförslaget.

Förändring i läkarstationer har i vissa fall ansetts behöflig, och hafva härvid
likasom vid utseende af stationer för nya distrikt valts centralplatser, järnvägsknutar
och dylikt. Icke alltid har på detta sätt stationsläget blifvit geografiskt
taget fullt centralt inom distriktet, utan valts därför att vägar och rörelse
redan äro, eller kunnat antagas snarligen varda riktade åt den valda platsen.
Helt naturligt har ock vid sådant val hänsyn tagits till befintliga apotek och
sjukstugor. Däremot har icke provinsialläkares station ansetts böra flyttas därför,
att extra provinsialläkare anställts på samma eller på närbeläget ställe. Det
har nämligen synts kommittén riktigast, att oegentligheter af sådant slag aflägsnas
i sammanhang med behandling af frågor om ordnande af sådana extra distrikt.

Namnet å den plats, dit stationen förlagts, har i regel fått bestämma
distriktets namn och, där så ej skett, har undantaget merendels motiverats af
lämpligheten att undvika förväxling, för den händelse precis samma namn förekommer
å flera långt skilda platser inom landet.

Beträffande motiven för distriktsindelningsförslagets i bil. I angifna detaljer
hafva följande länsvis sammanfattade upplysningar ansetts böra meddelas.

Stockholms län har sedan år 1862 varit indeladt i fem distrikt, hvaremot
förslaget nu upptager åtta. Under perioden 1860—1903 har länets folkmängd
ökats i nära samma proportion som den föreslagna tillökningen i distriktsantalet,
men då folkökningen varit ojämförligt störst i Stockholms närmaste omgifningar,
hvilka lätt kunna hämta läkarhjälp från hufvudstaden, och ej på långt när i samma
grad träffar den öfriga landsbygden, är det mindre folkökningen, mera nödvändigheten
att bättre än hittills tillgodose befolkningen i länets vidsträckta skärgårdar,
 som föranledt ökningens afsevärda storlek. Däraf har nämligen påkallats

33

dels bildandet af det för skärgården afsedda Vaxholms distrikt med station i
staden Vaxholm, där sommartid från flera skilda håll sammanlöpa ångbåtslinjer,
af hvilka en och annan äfven under icke allt för stränga vintrar trafikeras med
små isbrytande båtar, och dit under andra förhållanden äfven ett par vintervägar
sammanlöpa, dels ock minskning af vissa kustdistrikt. Till det nya distriktet
har räknats bland andra Österåkers socken, där för närvarande en extra provinsialläkare
är anställd med station vid Åkersberg. En annan extra provinsialläkare
räknar äfven, ehuru bosatt utom det föreslagna nya ordinarie distriktet (vid
Gustafsberg i den lika benämnda socknen), tre af Vaxholmsdistriktets socknar till
sitt tjänstgöringsområde.

I det område, som nu bildar Stockholms distrikt, fanns år 1903 en befolkning
på 79,552 personer, bosatt visserligen till en icke ringa del i hufvudstadens
närhet, men äfven på stränder af och öar i Mälaren, i vidsträckta delar af den
centrala skärgården samt å fastlandet ända ned mot gränsen af Södermanlands
län. För att få lämplig storlek på distriktet omkring Stockholm, där en provinsialläkare
ansetts böra bibehållas på grund af de mot staden riktade goda
kommunikationerna, hafva därifrån afsöndrats, utom den förenämnda till Vaxholms
distrikt lagda skärgården, äfven fastlandssocknar så i norr som i söder.
Men äfven efter regleringen skulle för distriktet återstå 50,238 invånare, således
egentligen alldeles för mycket för en läkare. Påtagligt är dock, att hufvudstadens
goda läkartillgång och dessutom extra provinsialläkarne inom Sundbybergs och
Djursholms köpingar hädanefter som hittills komma att anlitas af befolkningen
närmast Stockholm. Den förenämnda extra provinsialläkaren i Gustafsberg, hvilkens
tjänst bestått sedan år 1843, verkar inom Gustafsbergs, Bo och Ingarö till
det reglerade Stockholmsdistriktet förda socknar.

Af den från nuvarande Stockholms distrikt afskilda södra delen har bildats
Tumba distrikt, hvars läkare komme att placeras vid Tumba järnvägsstation, uppkallad
efter riksbankens i närheten belägna pappersbruk i Botkyrka socken. Där
har under lång tid (sedan år 1868) varit stationerad en extra provinsial-(distrikts-)
läkare, afsedd för Botkyrka och Salems socknar, hvaremot här är fråga om en
provinsialläkare för 11 socknai''. För de sydligaste bland dessa ligger Tumba
väl långt österut, men olägenheten häraf afhjälpes därigenom, att för de asyftade
socknarna kan anlitas läkartillgången i Södertälje stad. I öfrigt har Tumba det
för distriktet lämpligaste läget.

34

De från Stockholms nuvarande distrikt afskilda norra socknarna hafva
sammanförts med hufvudsakligast de från kustdistrikten på förutnämnda skäl afskilda
socknarna till ett nytt distrikt, kalladt Rimlo distrikt efter den järnvägsstation,
 där till Uppsala—Länna—Norrtälje järnväg anslutas Stockholm—Rimbo
och Rimbo—Sunds järnvägar och där äfven goda landsvägsförbindelser finnas.
Äfven här finnes station för en extra provinsialläkare, som nu åtnjuter lönebidrag
af statsmedel, men denne, hvilkens befattning naturligtvis skulle indragas, om
en ordinarie provinsialläkare stationerades på platsen, är afsedd endast för tio af
de tjugu socknar, som skulle ingå i distriktet. För öfrigt verkar inom det här
föreslagna distriktet äfven en annan extra provinsialläkare, med station vid Schebo
bruk i Ununge socken.

Af de nuvarande distrikten hafva, utom det ofvan behandlade Stockholms
distrikt, ytterligare tre undergått vissa förändringar. Ett af dessa är länets
nordligaste eller Östhammars distrikt, som minskats med 6 socknar. Det har äfven
varit ifrågasatt att för det reglerade Östhammars distrikt förflytta stationen till
det med järnväg försedda Harg; men enär Östhammar, som, ehuru stad, ingår i
distriktet, är lättare åtkomligt från såväl de flesta fastlands- som skärgårdstrakter,
 har i enlighet med förste provinsialläkarens råd denna tanke öfvergifvits.
Regleringen medför ej ändring i de förhållanden, som år 1892 föranledde inrättandet
med bidrag af statsmedel af en extra provinsialläkartjänst för Gräsö af öar i
hafsbandet bestående socken. Denna tjänsts innehafvare är stationerad i Öregrund,
 där han hittills äfven varit stadsläkare.

Med afseende å de till det äfvenledes minskade Norrtälje distrikt hörande
skärgårdssocknarna hade ett östligare stationsläge än Norrtälje stad varit önskvärdt.
 Men äfven efter regleringen delas distriktet i två delar genom den från hafvet
långt in i landet inskjutande Norrtäljeviken, och det har ansetts nödvändigt att såsom
station bibehålla den östligaste plats, där de båda distriktsdelarna landfast
förenas, nämligen Norrtälje stad. Inom den nordligaste, från läkarstationen mest
aflägsna delen af distriktet verkar en sedan år 1905 för Väddö socken anställd
extra provinsialläkare (utan statsbidrag).

I afseende å område har slutligen nuvarande Sigtuna distrikt, till hvilket
äfven staden Sigtuna hör, undergått några ehuru obetydliga förändringar, men
namnet har däremot förändrats till Märsta distrikt, enär läkaren ansetts höra
placeras vid Märsta station å stambanedelen Stockholm—Uppsala. Därigenom
undvikes olägenheten däraf, att en af Mälarens fjärdar skiljer en betydande del

35

af distriktet från nuvarande läkarstationen i Sigtuna. Skulle en nu (1906) under
behandling varande vägfråga komma att lösas på det sätt, att väg anlägges förbi
Odensala och vidare öster ut, vore dock sistnämnda plats såsom läkarstation
lämpligare än Märsta.

Till område är alldeles oförändradt bibehållet nuvarande Sotholms distrikt,
men det är i förslaget upptaget under namnet Västerhaninge distrikt efter namnet
på platsen, där stationen nu är och äfven ansetts böra förblifva, eller Västerhaninge
station å Stockholm—Nynäs järnväg, dit likaledes ortens apotek nyligen
flyttats. För de sydligare socknarna i distriktet synes nämligen genom nuvarande
och sannolikt för framtiden påräknelig läkartillgång i Nynäs den läkarbrist
vara afhjälpt, som framkallat und. framställning* om läkarstationens förflyttning
till Osmo. Denna plats har dessutom mera excentriskt läge inom distriktet än
Västerhaninge, hvarför den icke bör ifrågakomma såsom station. Då således inom
detta distrikt intet skulle ändras, kvarstå naturligtvis äfven oförändrade de förhållanden,
 som föranledt inrättandet af den med statsbidrag uppehållna Dalarö
extra provinsialläkartjänst.

Uppsala län, som för närvarande är deladt i fyra distrikt, har af kommittén
delats i endast tre. Härvid hafva oförändrade bibehållits de två största
distrikten. I det ena af dessa, nämligen Tierps distrikt, finnes nu en folkmängd
af 38,557 personer på 20 kvadratmil, således i själfva verket för mycket för en
läkare. Men sedan medlet af förra århundradet hafva inom området verkat äfven
de tre extra provinsial-(distrikts-)läkarne i Löfsta, Dannemora och Älfkarleö, och
så länge dessa fortfara är distriktets minskning obehöflig. Ej fullt så folkrikt
är TJppsala distrikt med 32,361 invånare på 21 kvadratmil. Det omgifver Uppsala
stad med dess rika läkartillgång, som med tillhjälp af de goda järnvägs-, landsvägs-
och ångbåtskommunikationerna kan tillgodogöras äfven på rätt långa afstånd
från staden, hvarför ej heller detta distrikt behöfver minskas.

De båda öfriga af de nuvarande distrikten, nämligen Enköpings och Tible
med respektive 8,i och 3,7 kvadratmils areal, hafva sammanförts till ett distrikt
under namn af Grillby distrikt efter den lika benämnda, å Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnväg befintliga stationen, där läkaren skulle placeras. Inom ett
sådant distrikt bör biträde med enskild läkarvård fortfarande kunna påräknas

* Till kommittén remitterad den 18 nov. 1901.

genom annan läkartillgång, såsom från Enköpings stad för distriktets västligaste
del, och för dess östligaste del torde nog läkare från Stockholm eller Sundbyberg
komma att uppsökas, ehuru dessa platser ligga utanför distriktets gränser.

Under förutsättning att Tible distrikt bibehölles oförändradt har i en und.
framställning* från orten begärts läkarens förflyttning från det på järnväg blottade
Tible till Bålsta järnvägsstation, hvilket kommittén ock under sagda förutsättning
funnit lämpligt men däremot icke kunnat förorda i samband med den nu
föreslagna anordningen.

Södermanlands län är nu försedt med åtta provinsialläkare. I förhållande
till areal, folkmängdstäthet och kommunikationsmedel samfälldt torde detta vara
mera än som beståtts ''något annat län i riket. Det har heller ej mött svårighet
att få en lämplig fördelning af detta län i sju distrikt, hvaremot en ytterligare
nedsättning funnits medföra olägenheter. Regleringsförslaget upptager därför en
indelning i sju distrikt, bland hvilka tre af de nuvarande distrikten ingå oförändrade.
**

Minst bland dessa senare är Trosa distrikt, men då skärgård till afsevärd
del ingår däri och med hänsyn därtill annan station än Trosa synts olämplig,
har distriktet måst bibehållas. — Det andra af de bibehållna, nämligen Strängnäs
distrikt, är ej heller synnerligen stort, men däri ingå de till länet hörande bebodda
mälaröarna, för hvilkas befolkning stora olägenheter skulle uppstå af de
stationslägen, som måst väljas, om distriktet uppdelats på andra närliggande
distrikt. —- Det tredje af de bibehållna, nämligen Eskilstuna distrikt med 26,049
invånare på 11 kvadratmil, blir däremot väsentligen större, men läkartillgången i
Eskilstuna är god, och för distriktets västra delar kan biträde påräknas af två
extra provinsialläkare, stationerade, den ena i Julita socken af Vingåkers distrikt,
den andra i den inom Västmanland belägna Kungsörs köping.

Det reglerade Vingåkers distrikt skiljer sig från det nuvarande endast
däri, att hit öfverförts Stora Malms socken, detta på den grund, att provinsialläkare
ej vidare skulle bibehållas i Katrineholm. För orten däromkring, skäligen
aflägsen från Vingåker, kan nämligen med fördel anlitas den i Katrineholm stationerade
järnvägsläkaren och måhända framdeles en för Katrineholms samhälle

* Till kommittén remitterad d. 19 aug. 1904.

** Ett af dessa senare, Eskilstuna, har under år 1906 undergått den förändring, att den till
distriktet hörande Fors socken införlifvats med Eskilstuna stad.

37

med dess 3,000 invånare snart behöflig municipal-(köpings-)läkare,* och aflägsna»
därmed olägenheterna af Vingåkers västliga läge. — Ofvan är anfördt, att en
extra provinsialläkare är stationerad i Julita socken. Till denna utgår lönebidrag
af statsmedel. — Delar af de inom Östergötlands län belägna, till Vingåkers distrikt
gränsande socknarna Skedevi och Regna hafva kortare väg till Vingåker än till
Tjällmo, till hvars distrikt socknarna i fråga fortfarande skulle höra. Kommittén
föreslår därför skyldighet för provinsialläkaren! i Vingåker att mot ersättning enligt
läkartaxan vårda honom anlitande invånare från dessa socknar.

Med området för nuvarande Daga distrikt har sammanförts större delen
af nuvarande Malmköpings distrikt, och hufvudsakligen af dessa beståndsdelar
har bildats Sparreholms distrikt, så kalladt, emedan provinsialläkaren funnits böra
placeras vid Sparreholms järnvägsstation i korsningen mellan västra stambanan
och en af länets hufvudvägar. Visserligen komme läkaren sålunda att flyttas 11
km. från Malmköping, men med hänsyn till att detta samhälle räknar endast
605 invånare har stationen icke ansetts kunna bibehållas på en för orten i öfrigt
numera så obekväm plats. För närvarande finnas läkare tillgängliga å flera andra
platser inom det föreslagna distriktet, nämligen vid Flen en lasarettsläkare, vid
Björnlunda en extra provinsialläkare, som åtnjuter stödet af en donation**, och
slutligen inom Gnesta municipalsamhälle en järnvägsläkare.

Under namn af Settna distrikt hafva till tjänstgöringsområde för en provinsialläkare
sammanförts dels en socken från Malmköpings distrikt dels ock de
socknar från nuvarande Katrineholms och Nyköpings distrikt, som ligga omkring
Bettna station å Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg, där läkaren skulle
placeras. — Inom det sålunda bildade distriktet finnes för närvarande en extra,
provinsialläkare med lönebidrag af statsmedel, nämligen för Björkviks och Kila
socknar, hvilka visserligen genom den betydande sjön Yngaren afskiljas från det
öfriga distriktsområdet men hvilka ej heller lämpligen kunnat tillföras annat
distrikt.

Det reglerade Nyköpings distrikt, som fortfarande skulle skötas af förste
provinsialläkartjänstens innehafvare, kommer att få 18,340 invånare, spridda på
omkring 9,4 kvadratmil, mot 25,609 invånare på 13 kvadratmil i det nuvarande
distriktet. Denna minskning, som ansetts nödvändig för bibehållande af före -

* Se ang. köpingsläkartjänster afd. IV, sid. 108.

** Rosenbergska fonden, hvarom se Författningar ang. medicinalväsendet i Sverige för år 1894,,
af D. M. Pontin, sid. 75 o. f. Jfr ock bil. III a, sid, 57.

38

nämnda tjänsts förening med provinsialläkartjänsten, inverkar icke på den vid
Oxelösund inrättade extra provinsialläkartjänsten, men, i förening med provinsialläkares
förläggande till Bettna, antagligen på Aspa extradistrikt, där läkaren
är bosatt i Ludgo socken, hvars förbindelse med Nyköping väsentligen kommer
att lättas genom den beslutade nya stambanedelen öfver denna stad.

Östergötlands län har å landsbygden nära 54 procent större folkmängd än
Södermanlands län, och, om för båda länen stadsbefolkningen afräknas, är befolkningstätheten
mindre i Östergötland. Det oaktadt har länet för närvarande endast
sex provinsialläkare. Om än den goda läkartillgången i länets största städer
möjliggör bildandet af mycket folkrika distrikt omkring dessa, äro å andra sidan
vissa länsdelar antingen så afskrida eller så glest befolkade, att äfven distrikt
med jämförelsevis liten folkmängd måst ingå i regleringen för att få statsläkare
tillgänglig i länets alla delar. Tillämpningen af de allmänna grunderna för
regleringen har därför medfört förslag om länets fördelning i nio distrikt. I ett
af dem skulle dock ingå tvenne Kalmar län tillhöriga socknar, Gärdserum och
Hannäs, belägna på långt afstånd från i öfrigt lämplig station inom eget län.

Nordväst inom länet möter här Tjällmo distrikt, i afseende å område en
socken mindre än det nuvarande distriktet med samma namn. Tjällmo har, ehuru
ej centralt beläget inom distriktet, bibehållits såsom station, enär bygden däromkring
är någorlunda rikt befolkad och olägenheten af det långa afståndet till
de östra och nordöstra trakterna för dem motväges af tillgång till dels lasarettsläkaren
i Finspong dels den sedan år 1860 vid Rej myre glasbruk anställde extra
provinsial-(distrikts-)läkaren. Dessutom hänvisas till den utväg, som af kommittén
under Vingåkers distrikt i Södermanland föreslagits angående Skedevi och
Regna socknar. — Vid provinsialläkartjänsten i Tjällmo bör enligt kommitténs mening
fästas skyldighet för innehafvaren att mot ersättning enligt läkartaxan vårda
honom anlitande sjuka från Krigsbergs socken, enär en del af denna ligger närmare
Tjällmo än Motala, till hvilken station socknen i öfrigt lämpligast bör hänvisas.

Det reglerade Söderköpings distrikt skulle få 43,841 invånare på 17,4 kvadratmil.
 Motsvarande siffror för det nuvarande distriktet med samma namn äro
60,508 invånare på 27,3 kvadratmil, och detta torde tillräckligt motivera minskningens
befogenhet. Hvad som återstår är emellertid, äfven det, i och för sig
för mycket, synnerligast för en i Söderköping bosatt läkare, men motiven för det
reglerade distriktets relativa storlek äro, att läkartillgången i Norrköpings stad

39

påtagligen alltid kommer att anlitas af dem, som bo norr om Bråviken, samt i
öfrigt af orterna omkring staden, hvilka hysa en betydande folkmängd. Extra
provinsialläkaren i köpingen Yaldemarsvik torde dessutom fortfarande komma att
verka inom därintill belägna orter.

Det mesta af det område, som afförts från nuvarande Söderköpings distrikt,
skulle enligt förslaget bilda Stegeborgs distrikt, afsedt för skärgården och några
kustsocknar. Jämfördt med det föregående distriktet, är det till folkmängd och areal
obetydligt, men det är dock i båda hänseendena större än det till Södermanlands
län hörande Trosa (skärgårds)distrikt samt innebär en väsentlig utvidgning af det
sedan år 1892 bestående extradistriktet med samma namn. Läkaren i detta distrikt
har sedan år 1896 af statsmedel åtnjutit ett lönebidrag, som efter första femårsperiodens
utgång fördubblats för den nästföljande.

Äfven Motala distrikt är nytt och bildadt af de omkring Motala stad belägna
socknar, hvilka — med den inskränkning, som föranledes af det under namn
af »Motala östra» bestående extradistriktet — nu äro hänvisade till provinsialläkaren
i Linköping, hvilkens tjänstgöringsområde på 31,6 kvadratmil med 82,332
invånare påtagligen måste minskas. Äfven till andra föreslagna distrikt ha områden
därifrån afförts, men ändock skulle för det reglerade Linköpings distrikt
återstå 39,488 invånare på mera än 17 kvadratmil, däri dock ingå tre socknar
öfverförda från Söderköpings samt en från Kisa och en från Tjällmo nuvarande
distrikt. Linköpings goda läkartillgång samt lifliga järnvägs- och landsvägsförbindelser
åt skilda håll motivera förslaget om distriktets storlek.

Nytt är däremot Åtvidabergs distrikt, upptagande, äfven det, socknar från
nuvarande Linköpings, men därjämte ock två från Söderköpings och en från Kisa
nuvarande distrikt samt dessutom de förut åsyftade socknarna från Kalmar län,
hvilka nu tillhöra Tjusts distrikt. Såsom station för provinsialläkaren skulle
väljas Ätvidaberg, där nu finnes en extra provinsialläkare utan lönebidrag af
statsmedel.

Ödeshögs distrikt har bibehållits oförändradt.

Däremot har den omständigheten att sjön Sömmen på ett läkarvården försvårande
sätt afdelar Boxholms nuvarande distrikt föranledt förslag om Boxholms
läkarstations förflyttning till Mjölby järnvägsknut och i sammanhang därmed
förändring i distriktets gränser. Till ett Mjölby distrikt hafva sålunda med
nio från Linköpings distrikt vid regleringen afskilda socknar sammanförts de norr
om Sömmen belägna socknar, som nu ingå i Boxholms distrikt, med undantag dock

*407/o6. Provinsialläkarkommitténs bet. 7

40

af den till nästföljande distrikt förda Malexanders socken. Från en del af denna
är dock förbindelsen med Mjölby så mycket lättare än med Kisa, att till provinsialläkarens
i Mjölby åligganden bör höra bland annat att mot ersättning
enligt läkartaxan bispringa honom anlitande invånare i Malexanders socken.

Till det reglerade Kisa distrikt äro förlagda de länets socknar, som ej
genom det föregående placerats. Socknarna väster och sydväst om Sömmen hafva
visserligen mindre bekväm förbindelse med det såsom läkarstation bibehållna och
för öfriga delar af distriktet lämpligt belägna Kisa, men olägenheten häraf undanröjes
genom Torpa extra provinsial-(distrikts-)läkartjänst, hvars fortsatta uppehållande
underlättas genom en donation.*

Jönköpings län är nu indeladt i sex provinsialläkardistrikt, hvaremot regleringsförslaget
upptager sju. Folkmängden varierar i de nuvarande distrikten
mellan högst 37,858 och lägst 22,328, men i de föreslagna mellan högst 39,081 och
lägst 12,061, skillnaderna här som annorstädes beroende på olikheten i läkartillgång
i öfrigt, på folkmängdstäthet och samfärdsmedel i länets olika delar. Intet
af de nuvarande distrikten har bibehållits med alldeles oförändradt område,
oaktadt stationer och således äfven namn bibehållits för fem distrikt, de här
närmast i ordning anförda.

Jönköpings distrikt har ökats dels med två norr om det nuvarande distriktet
belägna socknar, hvilka f. n. tillhöra Eksjö distrikt, men som ha bekvämare förbindelse
med Jönköping än med annan plats, där läkarstation bör väljas, dels ock
af samma skäl med ytterligare två socknar, den ena nu tillhörande Värnamo, den
andra Vrigstads distrikt. Däremot har från det nuvarande området afförts två
socknar, hvilka ha lättare förbindelser med den läkarstation, som enligt kommitténs
förslag skulle förläggas i Nässjö. Härmed hafva ej ändrats de förhållanden, som
föranledt inrättandet år 1899 af en med lönebidrag af staten uppehållen extra
provinsialläkartjänst med station vid Röksberg i Mulseryds socken, hvars tjänstgöringsområde
därutöfver omfattar två socknar, som tillhöra Grislaveds distrikt.

Vrigstads distrikt skulle efter regleringen omfatta endast tretton socknar
och således minskas med sex socknar. Dessa hafva öfverförts till de omgifvande
distrikt, hvilkas stationer äro för de särskilda socknarna lättast tillgängliga. I
öfvervägande har tagits, huruvida läkaren borde i enlighet med en förut gjord,

* Tranérska sjukvårdsinrättningen, hvarom se Författningar ang. medicinal väsendet af A. H.
Wistrand. Stockholm 1857, sid. 471. Jfr ock bil. Illa, sid. 59.

41

men af Kungl. Maj:t afslagen underdånig ansökan placeras vid Säfsjö järnvägsstation
eller tilläfventyrs vid annan plats utmed den genom distriktet löpande
stambanan. Men då Yrigstad, ehuru saknande järnvägsförbindelse, är en för orten
sedan gammalt betydande handelsplats och då för dem, som bo efter stambanan,
järnvägsläkaren i Säfsjö är lätt tillgänglig, har Yrigstad så mycket hellre bibehållits
som dess landsvägsförbindelser äro skäligen goda. Då en del af den distriktet
tillagda Norra Sandsjö socken har närmare väg till Nässjö, med hvilken
ort socknen i sin helhet lär hafva liflig förbindelse, bör provinsialläkaren i Nässjö
distrikt tillförbindas att mot ersättning enligt provinsialläkartaxan lämna läkarvård
åt honom anlitande personer från ifrågavarande Norra Sandsjö socken.

Hvetlanda distrikt skulle enligt förslaget omfatta alla nu dithörande socknar
samt dessutom tre socknar, som nu tillhöra Vrigstads, och två, som tillhöra Eksjö
distrikt, för hvilka sistnämnda fem socknar Hvetlanda är lättare tillgängligt än
deras förutvarande läkarstationer. Beträffande den redan nu provinsialläkaren i
Hvetlanda tilldelade Björkö socken gäller emellertid i hufvudsak detsamma, som
här ofvan sagts rörande Norra Sandsjö socken, hvarför provinsialläkaren i det
föreslagna Nässjö distrikt bör äfven gentemot Björkö socken åläggas enahanda
skyldighet som emot Norra Sandsjö.

Värnamo distrikt har i förslaget endast så till vida ändrats, att den i
distriktets nordligaste spets belägna Byarums socken tillförts Jönköpings distrikt.
Med bidrag af ett tiotal andra socknar uppehälles f. n. och sedan år 1886 i
Värnamo en extra provinsialläkartjänst, hvilken sedan år 1901 har ett till Värnamo
köping och landsförsamling samt Åkers och Tofteryds socknar inskränkt tjänstgöringsområde.
 För länets lämpliga indelning synes emellertid nödvändigt, att
det område, som bibehållits för Värnamo ordinarie distrikt, fortfarande får bilda
ett af länets provinsialläkardistrikt, och inom detta område finnes för närvarande
icke annan lämplig stationsplats än Värnamo. I denna köping behöfves emellertid
säkerligen fortfarande tva läkare. Skall någon förändring i det nu rådande
förhållandet inträda, torde denna således ej böra gå ut på annat än extra provinsialläkartjänstens
ombildande till köpingsläkartjänst, * till hvilken eventuellt
intresserade socknars bidrag kunde utgå i form af ackord med tjänstinnehafvaren.
Om rätt för invånare i Bolmsö socken att mot ersättning enligt läkartaxan
anlita läkare inom annat distrikt (Södra Unnaryds) yttrar sig kommittén här
nedan.

* So angående köpingsläkartjänster afd. IV (sid. 108).

42

Gislaveds distrikt skulle enligt förslaget minskas med de sju sydligaste
socknarna, som jämte ett par socknar i Kronobergs län komme att bilda ett nytt
distrikt. För det kvarvarande området bar Gislaved centralt läge, men från de
yttersta socknarna är dock vägen till stationen rätt lång, särskildt från de längst
i norr belägna, af hvilka dock två ingå i det under Jönköpings distrikt omförmälda
Mulseryds extra provinsialläkardistrikt.

Det nuvarande Eksjö distrikt skulle enligt förslaget något ändras med
hänsyn till område, och åt detta ändrade område har gifvits namnet Nässjö
distrikt, enär provinsialläkaren ansetts bäst placerad vid Nässjö med synnerligen
goda förbindelser försedda järnvägsknut. Ehuru mera centralt för det nya distriktet
än Eksjö för det nuvarande, är dock Nässjö väl långt aflägset från
distriktets nordligaste och östligaste delar. Olägenheterna häraf motvägas dock
för den förstnämnda trakten genom närheten till den sedan år 1897 i Tranås anställda
extra provinsialläkaren, hvilkens tjänstgöringsområde utgöres af tre bland
socknarna i fråga jämte Tranås köping, och för de östligare delarna af distriktet
genom kvarvarande läkartillgång i Eksjö stad.

Södra TJnnaryds distrikt är det nya distrikt, som ofvan — under Gislaveds
distrikt — antydts och som bildats af den från nuvarande Gislaveds distrikt afsöndrade
sydligaste delen samt två närliggande socknar (Odensjö och Lidhult)
inom Kronobergs län. För dessa områden är den lämpligaste stationsplatsen Södra
TJnnaryds kyrkby, där för närvarande är stationerad läkaren i det lika benämnda,
med statsbidrag understödda och år 1892 inrättade extra provinsialläkardistrikt, som
nu utvidgadt skulle ombildas till ordinarie. Till extradistriktet hör en genom den
stora sjön Bolmen från Bolmsö socken i öfrigt afskild del af densamma. Socknen
är tillagd Värnamo distrikt, men med afseende å den antydda afskilda sockendelens
läge vill kommittén föreslå, att socknens invånare skola äga rätt till enskild
sjukvård af läkaren i Södra Unnaryd mot ersättning enligt den fastställda
taxan.

Kronobergs län torde få anses vara ett bland de län, som hittills minst
gynnats med statsläkare. Provinsialläkardistriktens antal är nämligen endast
fyra på en långt ifrån koncentrerad landsbygdsbefolkning af ej mindre än 150,212
personer. Minst gynnade äro de västra och sydvästra länsdelarna. För olägenheternas
afhjälpande erfordras enligt kommitténs mening sex distrikt för
länet, och vid val af stationer för dessa hafva de nuvarande fyra stationerna

43

kunnat bibehållas. För det ena af de båda nya distrikten har lämpligaste stationsplatsen
ansetts vara det inom länet jämförelsevis centralt belägna Yislanda, och
för det andra distriktet Markaryd. Denna senare plats ligger ej långt från gränsen
mot Hallands län, och har denna omständighet föranledt kommittén att till ett omkring
Markaryd anordnadt distrikt räkna äfven de till Halland hörande socknarna
Knäred och Hishult, som äro belägna på väl stort afstånd från närmaste station
inom det egna länet. I motsats härtill hafva tre socknar (Långasjö, Ljuder och
Algutsboda) i länets sydöstra del ansetts lämpligast böra öfverföras till distrikt
inom Kalmar län, och under Jönköpings län har anförts, huruledes till Södra
Unnaryds i detta län föreslagna distrikt lagts två Kronobergslänssocknar, Odensjö
och Lidhult. Sammanlagda invånarantalet för de distrikt, som här upptagas
under Kronobergs län, blir därför 144,418 personer, spridda på en areal af nära
93 kv.-mil. Distriktsindelningen skulle således blifva den här nedan nämnda.

Växjö distrikt har, ehuru år 1894 minskadt med fyra socknar, dock i sin
nuvarande omfattning 55,483 invånare, hvaraf många bo på långt afstånd från
stationen. Detta gäller företrädesvis distriktets sydligaste socknar, som därför
enligt förslaget afskilts till andra distrikt, så att för Växjö skulle återstå en
folkmängd af 34,664 personer.

Lenhofda distrikt är, sedan tre af de nu dithörande socknarna öfverförts
(se ofvan) till distrikt inom Kalmar län, i öfrigt bibehållet oförändradt sådant
det reglerats genom K. Br. den 12 okt. 1894, då från Växjö distrikt afskildes
och hit öfverfördes fyra socknar. Inom kommittén har varit ifrågasatt,
att Lenhofda distrikts station skulle förläggas till det vid Nybro—Säfsj öströms
järnväg belägna Målerås, vid hvilken plats för öfrigt, ehuru mera tillfälligt,
läkaren förr varit stationerad*; och ytterligare har vid öfverläggningarna med
vederbörande förste provinsialläkare denne förordat läkarens placering vid det
ingalunda olämpligt belägna Säfsjöström, detta dock under förutsättning, att en
föreslagen järnväg mellan Nybro och Lamhult, hvilken skulle beröra den under
sådana förhållanden lämpligaste stationsplatsen Lenhofda, icke komme till stånd.
Innan emellertid frågan om denna järnväg slutligen afgjorts, synes den nuvarande
stationen icke böra förflyttas, synnerligast som där finnas apotek och sjukstuga
och dit leda landsvägar från distriktets skilda delar. — Regleringen skulle ej
medföra förändring i de förhållanden, som föranledt anställandet af en extra provinsialläkare
för Åseda (Åsheda) vid distriktets norra gräns belägna socken. Den

* På grund af K. Br. den 16 nov. 1883.

44

vid nordöstra gränsen belägna Älghults socken har med ett par socknar inom
Kalmar län enats om en i Grönskåra by bosatt extra provinsialläkare.

Tingsryds distrikt (förut kalladt Tingsås distrikt) har på det sätt ändrats,
att en socken i dess västligaste del öfverförts till det nybildade distriktet omkring
det från socknen i fråga lättast åtkomliga Yislanda samt att till detsamma lagts
tre socknar, som nu tillhöra Växjö distrikt men för hvilka Tingsryd är lättare
tillgängligt.

Kommittén har således icke kunnat förorda Linneryds, Elmeboda och Nöbbele(d)s
socknars und. ansökning* att få utgöra ett särskildt provinsialläkardistrikt,
 för hvilken anordning orts- och folkmängdsförhållandena därstädes icke
synts gifva tillräcklig anledning.

Ljungby distrikt har för närvarande 39,425 invånare, spridda på något
mera än 28 kv.-mil. För vissa delar af distriktet äro utstånden till stationen,
trots dess centrala läge, alltför stora, och med säkerhet påräknelig annan läkare
än provinsialläkaren finnes icke för detta distrikt annorstädes än vid lasarettet
i Ljungby. Distriktet har därför minskats, dels genom de två socknarna Odensjö
och Lidhults förenämnda öfverföring till Södra Unnaryds distrikt, dels genom
Pjätteryds sockens öfverföring till Vislanda nybildade distrikt, dels ock slutligen
därigenom att sju andra socknar afförts för att jämte ett par socknar från
Hallands län bilda det andra af de föreslagna nya distrikten, Markaryds.

Vislanda distrikt, det ena af de båda nya, är bildadt af det nuvarande
Växjödistriktets sydligaste socknar, till hvilka lagts endast två andra, nämligen
Härlunda från Tingsryds och Pjätteryd från Ljungby distrikt. Läkaren har placerats
vid Vislanda järnvägsknut, där äfven landsvägsförbindelserna äro någorlunda
goda. Ehuru tillhörande distriktets nordligare del är dock Vislanda att
såsom läkarstation föredraga framför annan plats inom distriktet. — Sedan år 1894
uppehälles med statsbidrag en extra provinsialläkartjänst med station i den till
distriktet förda Elmhults köping och sedan år 1895 en annan med station i Ryd.
Till båda höra socknar, som ingå i Vislanda distrikt, och till den sistnämnda
äfven en vid Tingsryds distrikt bibehållen socken.

Markaryds distrikt, det andra af de båda nya distrikten, skulle få sin
station vid den järnvägsknut, som bildats genom Hessleholm—Markaryds och
Markaryd—Veinge järvägars anslutning till Skåne—Smålands järnväg. Det består
hufvudsakligast af de förenämnda sju socknarna, som ansetts böra afföras från

* Till kommittén remitterad den 17 nov. 1905.

45

Ljungby distrikt, och för öfrigt af två närliggande socknar, Knäred och Hishult,
inom Hallands län. Nära intill Markaryd ligger äfven Fager kults socken inom
Kristianstads län, som tillförts Klippans distrikt. Då likväl Markaryd är för
Fagerhults befolkning lättare tillgängligt än Klippan, men kommittén, såsom
förut framhållits, icke velat bilda distrikt af delar från mer än två län, synes
saken lämpligast böra ordnas på så sätt, att läkaren i Markaryd tillförbindes
att mot ersättning enligt läkartaxan meddela enskild sjukvård åt honom anlitande
invånare i Fagerhult.

Kalmar län är för närvarande indeladt i nio distrikt, ett antal som vid
en ytlig jämförelse med areal- och folkmängdssiffrorna kan synas lämpligt. Det
har dock ej lyckats att åstadkomma en tillfredsställande reglering utan distriktens
ökning till tio. Till någon del beror detta därpå, att de två små distrikt, i
hvilka Öland nu är indeladt, måst båda bibehållas till följd af öns långsträckta
form och af omöjligheten att inpassa en eller annan del af ön i något fastlandsdistrikt.
 Men äfven i öfrigt ha svårigheter mött mot en lämplig fördelning af
det öfriga af länet på sju distrikt utan att samtidigt få alltför långa afstånd
mellan stationerna och distriktens utkanter. För undvikande häraf hafva till
stationer valts eller bibehållits centrala platser, omkring hvilka socknarna kunnat
grupperas till lämpliga distrikt. I länets sydligare del, där sådana platser saknas
och stationer således måst bibehållas vid kusten, hafva de därifrån mest
aflägsna västliga socknarna sammanförts till ett särskildt distrikt, till hvilket
lagts äfven de tre socknarna Långasjö, Ljuder och Algutsboda från Kronobergs län,
såsom vid detta län anförts. Huruledes i länets nordvästra del ett par socknar,
Gärdserum och Hannäs, tillförts distrikt inom Östergötlands län, är likaledes
förut anmärkt (se sid. 38).

Förändringarna i de distrikt, som omfatta fastlandsdelen jämte skärgård, äro
därför rätt betydande, ehuru i sex fall nuvarande läkarstationer bibehållits och
äfven, där så förut ej redan skett, fått bestämma distriktens namn. De största
förändringarna äro de, som enligt förslaget skulle träffa Oskarshamns nuvarande
distrikt. Detta har nämligen genom det sätt, hvarpå extra-provinsialläkarinstitutionen
tillämpats, så styckats, att af dess 19,170 invånare endast 3,300 och af
dess areal, 11 kv.-mil, endast 2,4 kv.-mil återstå för provinsialläkaren, som för att
nå sitt tjänstgöringsdistrikt måste resa minst 1,4 mil från stationen, hvilken på
alla sidor omslutes af Stranda extra provinsialläkardistrikt. Äfven därförutom

46

synes emellertid Oskarshamn knappast vara en lämplig provinsialläkarstation,
hvarför denna förlagts till Mörtfors, omkring hvilket ställe kunnat bildas ett
lämpligt distrikt.

Sammanlagda folkmängden för de under Kalmar län upptagna distrikten
uppgår till 201,059 personer, fördelade på 118 kv.-mil, i hvilka siffror inräknats
dels Borgholms stad, hvilken, såsom saknande stadsläkare, ingår i det norra Öl andsdistriktet,
 dels ock de till nedannämnda Emmaboda distrikt lagda tre socknarna
från Kronobergs län, men däremot icke de länets två socknar, som tillförts Åtvidabergs
distrikt i Östergötlands län.

I detalj äro förändringarna följande:

I Gamleby distrikt, som skulle ersätta Tjusts distrikt, finnas nu 82,646 personer,
spridda på i statistiken angifna 20 kv.-mil, men, om tillhörande skärgårdsvatten medräknas,
 på icke oväsentligt större areal. Distriktet har minskats genom de från Gamleby
aflägsna socknarna Gärdserums och Hannäs meranämnda öfverföring till Åtvidabergs
distrikt och de på motsatt håll aflägsna socknarna Gladhammars och Västerrums
öfverföring till det distrikt, som skulle få sin läkare stationerad i Mörtfors.

Efter det att till detta sistnämnda förts äfven de två socknarna Hjorted
och Tuna, har för det reglerade Vimmerby distrikt i öfrigt bibehållits de områden,
som jämte de båda nämnda socknarna bilda det nuvarande distriktet med detta
namn. Vimmerby är i det minskade området den lämpligaste stationsplatsen,
men för de afskilda socknarna är afståndet till Mörtfors kortare.

Eörutom förenämnda fyra socknar skulle det nybildade Mörtfors distrikt omfatta
Misterhults socken med Figeholms köping, utgörande norra delen af Oskarshamns
nuvarande, i förslaget uteslutna distrikt. Mörtfors, centralt beläget inom
det reglerade distriktet, där järnvägar saknas, är nu och sedan år 1897 station för
en extra provinsialläkare, afsedd för endast Hjorteds och Misterhults socknar,
och utgör därjämte plats för ett apotek. Äfven om ej afseende fästes vid tillhörande
skärgårds vattenarealer, är distriktets ytvidd 12 kv.-mil och dess folkmängd
16,671 personer, således båda väsentligt större än i exempelvis Trosa af
kommittén oförändradt bibehållna distrikt inom Södermanland, hvilket likaledes
består af fastland och skärgård. Åf Tuna ganska vidsträckta socken, som lagts
till Mörtfors distrikt, dit den i sin helhet lämpligast bör höra, har emellertid
den västligaste delen kortare väg till Vimmerby, hvarför härvarande provinsialläkare
bör åläggas skyldighet att mot ersättning enligt den fastställda taxan
lämna läkarvård åt inom Tuna socken bosatta, honom anlitande personer.

47

Målilla distrikt skulle efter regleringen bli något större än för närvarande,
enär det komme att i sig upptaga den enda socken af Oskarshamns nuvarande
distrikt, Kristdala socken, som efter inrättandet af extradistrikt där lämnats
kvar åt provinsialläkaren.

Den del af Oskarshamns nuvarande distrikt, som ej redan enligt det ofvan 4
sagda disponerats, nämligen Döderhults socken med Påskallaviks köping och
Mönsterås socken med den lika benämnda köpingen, skulle tilläggas det nuvarande
Högsby distrikt, hvilket således komme att därmed ökas, dock kanske mera
formellt än reellt, enär i Mönsterås sedan år 1822 med stöd af en donation* uppehållits
en extra provinsial-(distrikts-)läkartjänst för Stranda härad, innefattande
Alems socken med Pataholms köping, Mönsterås socken och köping samt Döderhults
socken med Påskallaviks köping. En liknande tjänst, afsedd för Kråksmåla
och Fagerhults socknar, tillhörande Högsby distrikt, samt Älghults socken, tillhörande
Lenhofda distrikt i Kronobergs län, uppehälles sedan år 1900 af en i
G-rönskåra by, Kråksmåla socken, stationerad läkare. För kust- och skärgårdsbefolkning
kan påräknas läkarhjälp af den förenämnde läkaren i Mönsterås samt
af läkare i Oskarshamns stad.

För reglering af Kalmar distrikt har af dess nuvarande område bibehållits
tolf socknar med tillsammans 23,346 invånare, fördelade på 11,35 kv.-mils areal.
För dessa är Kalmar, ehuru kuststad utan framför liggande skärgård och således
på en sida saknande befolkad bygd, dock den lättast tillgängliga platsen, enär
såväl landsvägar som järnvägar äro riktade mot denna stad. Afstånden från det
föreslagna distriktets västligaste trakter äro ej heller afskräckande, sedan däribland
ej vidare komme att räknas de från det nuvarande området till det enda föreslagna
nya distriktet afskilda socknarna.

Af liknande skäl upptager det reglerade Söderåkra distrikt ej heller de nu
därtill hörande, längst i väster belägna socknarna. Däremot har det befunnits
lämpligt att till Söderåkra distrikt öfverföra Kalmar nuvarande distrikts två sydligast
belägna socknar. Genom dessa anordningar har distriktets folkmängd något
minskats, men dess areal är ungefär densamma som förut.

De socknar, som nu bilda Kalmar och Söderåkra distrikts västligaste delar
men vid regleringen från dessa distrikt afskilts, bilda hufvuddelen af det föreslagna
nya distrikt, som under namn af Emmaboda distrikt skulle få sin läkare

* Hofmarskalken A. Rappas donation, hvarom so Författningar ang. medicinalväsendet af A. H.
Wistrand, sid. 227. Jfr ock bil, III a, sid. 63.

2‘°’ oo. ProvinsialläkarkommiUtns bet.

8

48

stationerad vid järnvägsknuten med samma namn, där Kalmar—Emmaboda järnväg
anknytes tilll Karlskrona—Växjö järnväg och dit äfven den ifrågasatta sista
länken i det järnvägskomplex, som kallas »Östra centralbanan», tänkts blifva inledd.
Till samma distrikt hafva i (ifrigt förts äfven de tre socknarna Långasjö, Ljuder och
Algutsboda, som tillhöra nuvarande Lenhofda distrikt i Kronobergs län men för
hvilka en läkarstation vid Emmaboda vore väsentligen lättare tillgänglig än den vid
Lenhofda. — Inom distriktet ligger Nybro köping, där sedan år 1886 är anställd en
extra provinsialläkare, hvilkens tjänstgöringsområde numera är bestämdt till,
utom köpingen, Madesjö, Örsjö och Oskars socknar. Denna läkartillgång är med
afseende på provinsialläkardistriktets folkrikhet fortfarande behöflig.

De båda ölandsdistrikten, nu kallade resp. Ölands norra och Ölands södra
distrikt, hafva geografiskt bibehållits oförändrade, men af kommittén benämnts
det förra Borgholms distrikt, enär dess läkare är och fortfarande skulle vara stationerad
i Borgholms till distriktet hörande stad, det senare Mörhylånga distrikt,
enär Mörbylånga köping är mera känd än det så godt som omedelbart därintill
belägna Södra Bårby, hvarest läkaren hädanefter som hitintills skulle vara
stationerad.

Gottlands län kan anses vara i nära lika grad som Södermanlands län gynnadt
genom den nuvarande distriktsindelningen, men en nedsättning i distriktsantalet
till två, i stället för nuvarande tre, finge här så mycket ogynnsammare betydelse,
som i det långsträckta länets nordligaste och sydligaste distrikt saknas stöd af
annan läkartillgång. Indelningen är därför bibehållen oförändrad och likaså
stationerna, hvadan fortfarande Slite, Vishy och Hemse skulle bli distriktens namn.
I mellersta distriktet verkar sedan år 1893 en extra provinsialläkare med station
i Klintehamn.

Blekinge län är för närvarande indeladt i tre distrikt med respektive
45,240, 40,253 och 26,263 invånare. God läkartillgång finnes visserligen i länets
städer, men alla dessa äro belägna vid kusten, på långa afstånd från länets
nordligaste trakter, och denna tillgång kan därför icke för de aflägsnare bygderna
afhjälpa de olägenheter, som bero på det ringa antalet statsläkare i de
största distrikten. I det inre landet saknas i allmänhet platser, där läkare lämpligen
kunna stationeras, enär landsvägar såväl som järnvägar äro riktade mot
städerna och öfriga mera betydande efter kusten belägna platser. För att ned -

49

bringa de största distrikten till lämplig storlek hafva kommitterade således nödgats
för länet föreslå ett nytt distrikt, som funnits lämpligast kunna anordnas i länets
östra del, och följden däraf har hlifvit, bland annat, att distriktsgränserna, som i
regeln gå i riktningen från norr till söder, förskjutits något väster ut, hvaraf i
sin ordning följt, att en förutvarande station äfven måst flyttas väster ut.

Oförändrad har stationen bibehållits för det reglerade Jämshögs distrikt, för
närvarande det största i länet, men från hvithet de fyra östligast belägna socknarna
ansetts böra afskiljas. Härefter skulle för distriktet återstå nio socknar,
däribland en, Näsums socken, tillhörande Kristianstads län och år 1894 tillförd
det nu ifrågavarande distriktet. Däruti skulle nu ock bibehållas Kyrkhults
socken, för hvilken extra provinsialläkartjänst inrättats år 1904.

De från Jämshögs nuvarande distrikt afskilda socknarna hafva sammanförts
med fem socknar från Ronneby nuvarande distrikt, och för dem har en provinsialläkare
ansetts böra placeras vid Bräkne-Hoby station å Mellersta Blekinge
järnväg inom därvarande samhälle, efter hvilket distriktet uppkallats. Det kan
anses väl folkrikt för en läkare, men denna olägenhet motväges af läkartillgången
i Karlshamn och Ronneby, hvilken torde komma att anlitas af befolkningen närmast
dessa städer.

De fyra socknar af Ronneby nuvarande distrikt, som ej tillförts Bräkne-Hoby
nybildade distrikt, hafva tillagts det område, som fortfarande skulle, med station i
residensstaden, bibehållas för det reglerade Karlskrona distrikt, hvilket för öfrigt
skulle komma att bestå af tio socknar, äfven nu hörande till det så benämnda
distriktet. Genom detta förslag har kommittén förordat den af vederbörande länsstyrelse
gjorda och af Kung! Maj:t till dess yttrande öfverlämnade framställningen
* om öfverförande från Karlskrona till Ronneby distrikt af Hasslö förutvarande
särskilda socken, som numera förenats med Aspö till Aspö-Hasslö socken.

Det kan ej förnekas, att Karlskrona stad har ett i förhållande till distriktets
hufvuddelar excentriskt läge, men då förste provinsialläkartjänsten inom detta
län af kommittén ansetts fortfarande böra vara förenad med provinsialläkarbefattning,
 har denna olägenhet ej kunnat undvikas. För öfrigt reduceras denna i hög
grad därigenom, att såväl landsvägar som järnvägar från distriktets skilda delar
äro riktade mot Karlskrona stad, hvars läge dessutom för den tillhörande betydande
skärgården är fördelaktigt.

Till kommittén remitterad den 19 aug. 3904.

50

De fem i öster belägna-socknar, som nu tillhöra Karlskrona distrikt men
vid regleringen därifrån afskilts, skulle enligt kommitténs förslag bilda Jämjöslätts
distrikt, det för länet nya, som uppkallats efter den station vid Östra Blekinge
järnväg, där läkaren skulle placeras. Ehuru inom länet det minsta, är
distriktet dock större än flera andra, i hvilka likasom här skärgård ingår, hvartill
kommer, att samfärdsmedlen ej lämpa sig för distriktets ökning på något håll.

Kristianstads läns indelning, nu upptagande sex distrikt — det folkrikaste
med 55,107 invånare, det svagast befolkade med 18,464 invånare —, har i afseende
å distriktens antal endast så till vida ändrats, att det folkrikaste distriktet
delats i två, af hvilka det ena skulle få 28,608 invånare, det andra 26,499.
Regler i ngsför slaget upptager således sju distrikt, bland hvilka det äfven i afseende
å station oförändrade Kristianstads distrikt komme att bli det folkrikasté
med 40,829 invånare. Detta är visserligen för mycket för en läkare men har
det oaktadt ej föranledt ändring, enär i det med synnerligen goda samfärdsmedel
försedda och tätt befolkade området stadens öfriga läkartillgång kan anlitas för
enskild sjukvård. För närvarande uppehälles dessutom dels, sedan år 1896, en
extra provinsialläkartjänst i Åhus till distriktet hörande köping dels äfven, sedan
år 1880, en annan dylik tjänst i Tollarp.

Alldeles oförändrade såväl till områden som stationer ingå vidare i förslaget
Ilessleholms distrikt och Broby distrikt, af hvilka synnerligast det förstnämnda
är rikt försedt med järnvägar. En socken (Loshult), tillhörande det sistnämnda,
ingår i det område, som utgör distrikt för den under Kronobergs län nämnda
extra provinsialläkaren i Elmhult.

Förändring i afseende å stationer och därmed namn har däremot föreslagits
för två andra distrikt, hvilkas områden bibehållits sådana de nu äro. För det ena
af dessa, efter stationsläget nu kalladt Brösarps distrikt, har läkaren ansetts böra
placeras vid Maglehems å östra Skånes järnväg belägna station, efter hvilken
distriktet kallats Maglehems distrikt. Förslaget om förflyttningen har tillkommit
på hemställan af förste provinsialläkaren, som erinrat, att Brösarps rätt betydliga
by, där läkaren nu är stationerad, vore från den lika benämnda järnvägsstationen
åtkomlig endast medelst en omkring 2 km. lång, mycket backig väg, hvaremot
Maglehems järnvägsstation, 4 km. norr om Brösarps, läge ganska gynnsamt till
äfven med afseende å landsvägarna.

51

I det andra af de nuvarande distrikten, som skulle med bibehållna områden
upptagas under förändrade namn, Gärsnäs distrikt, så benämndt i stället för
Hammenhögs distrikt, har läkaren i enlighet med förste provinsialläkarens tillstyrkan
ansetts böra placeras vid Gärsnäs station, där från motsatta håll Ystad—
Gärsnäs och Gärsnäs—St. Olofs järnvägar anslutas till Malmö—Simrishamns järnväg.
 Distriktets station flyttades på grund af nådiga brefvet den 4 juni 1897
från Simrishamn till Hammenhög, som i jämförelse med Gärsnäs ligger närmare
distriktets tätast befolkade del. Men afståndet därifrån till det nordligare och
något mera centralt i distriktet belägna Gärsnäs är ej sådant, att det hindrar
eller ens nämnvärdt försvårar sjukbesök i och från Gärsnäs.

Det är det nuvarande Ängelholms distrikt, som, enligt hvad ofvan antydts,
blifvit deladt. Därvid har för det omkring staden belägna området bibehållits namn
och station såsom förut, ehuru Ängelholms stad, hvilken saknar stadsläkare och därför
ingår i distriktet, icke är centralt belägen inom det därtill bibehållna området.
Till detta hör bland annat Båstads köping, där för närvarande en extra provinsialläkare
är stationerad och i hvilkens distrikt ingå jämväl två socknar från Hallands
län.

Centralt ligger ej heller den valda stationen för det frånskilda området,
hvilket i regleringsförslaget kallats Klippans distrikt, etter järn vägsknuten med
detta namn. Trots det excentriska läget är emellertid, på grund af samfärdsmedlen,
 denna plats den lämpligaste inom området för stationerandet af en provinsialläkare.
 Sedan år 1862 finnes där en extra provinsialläkare.

Enligt hvad äfven förste provinsialläkaren vitsordat, äro både Ängelholm
och Klippan trots de excentriska lägena centralpunkter, en hvar för sitt område,
så att lämpligare stationsplatser ej finnas att välja på. Särskild! från den längst
från Klippan belägna Fagerhults socken minskas olägenheterna af det långa afståndet
till Klippan genom den under Kronobergs län (se sid. 45) föreslagna rätten
för socknens befolkning att anlita provinsialläkaren i det föreslagna Markaryds
distrikt.

Att Näsums socken ingår i ett af Blekinge läns distrikt är förut anmärkt.

Malmöhus län är nu fördeladt på fem distrikt, i hvilka ingå, utom landsbygden,
 äfven den lilla staden Skanör med Falsterbo, som saknar stadsläkare.
Folkmängden i de fem distrikten uppgår således till 282,314 invårare, eller i

52

medeltal för distrikt till 56,463. Länets stora befolkningstäthet, den i allmänhet
goda läkartillgången i länets städer samt de talrika järnvägarna och landsvägarna
tillåta väl folkrikare distrikt inom detta län än inom något annat, men i alla
händelser visar redan förestående höga medeltal berättigandet af distrikts antalets
ökning. Samma resultat har äfven detaljgranskningen bekräftat, då den ledt
till förslag om två nya distrikt, således för länet sammanlagdt sju. Äfven efter
en sådan reglering blir medeltalet invånare för distrikt mycket högt, men det
har antagits, att de luckor, som provinsialläkarinstitutionen och annan läkartillgång
lämnat öppna, skola fyllas af den redan nu i detta län rätt mycket anlitade
extra provinsialläkarinstitutionen, underlättadt som sådant varit och är af såväl
landtbefolkningens i allmänhet goda ekonomi som ock landstingets hittills visade
håg att stödja denna institution.

Vid de sju provin sialläkarnes placering hafva bibehållits tre af de nuvarande
stationerna, men för de öfriga fyra hafva valts platser, af hvilka ingen nu
är station för provinsialläkare. Kring de sålunda föreslagna stationerna hafva
respektive socknar grupperats med hänsyn till de omständigheter, som i hvarje
särskildt fall bort verka bestämmande.

Hälsingborgs distrikt skulle sålunda komma att till namnet bibehållas, men
det reglerade distriktet skulle af den folkmängd, som det nuvarande distriktet
innesluter, 82,366 invånare, upptaga endast 49,013, ett visserligen i och för sig
stort antal. J ämte de goda kommunikationerna i den tätt befolkade bygden hafva
emellertid den rika läkartillgången i Hälsingborg och för de nordligaste trakterna
tillvaron af en antagligen permanent extra provinsialläkartjänst i Höganäs varit
de för kommittén hufvudsakligen bestämmande anledningarna att föreslå bibehållandet
af ett så stort invånarantal inom det reglerade distriktet. Dessutom
finnes för närvarande en extra provinsialläkare stationerad i Bjuf.

Tillsammans med de nordliga delarna af nuvarande Malmö distrikt bildas
af de flesta bland de socknar, som frånskilts Hälsingborgs, det föreslagna Teckomatorjos
distrikt med 50,035 invånare. Här är det den säkra läkartillgången i Landskrona,
 som kan lämna bidrag till enskild sjukvård inom distriktet, inom hvilket
för öfrigt för närvarande verka, utom den extra provinsialläkaren i Teckomatorp,
två andra extra provinsialläkare, stationerade den ene i Kjaflinge, den andra i Eslöf.

Det andra af de reglerade distrikten, för hvilka bibehållits nuvarande
namn och station, är Hörby distrikt, hvilket mot dess nu 24,669 invånare skulle
få 31,245 och således i motsats till de öfriga af länets distrikt förstoras. Inom

53

det reglerade distriktet skulle fortfarande komma att ligga Hör och Löberöd,
hvardera med en extra provinsialläkare. Distriktets ökning har uppstått därigenom,
 att dit förlagts några socknar, nu tillhörande Hälsingborgs och Asums
distrikt, en åtgärd som till endast obetydlig del motväges af en Hörbysockens
(Gårdstånga) öfverförande till det föreslagna Lunds distrikt. Detta senare har i
öfrigt bildats uteslutande af socknar från det nuvarande Malmö distrikt, hvilket
sistnämnda nu omfattar en folkmängd om 90,659 personer och därför ansetts böra
delas. Därvid har det befunnits lämpligt att förlägga läkarstationen för de nordligare
af Malmödistriktets socknar till det därefter mera centralt än Malmö belägna
Lund, omkring hvilken station kunnat samlas socknar med 51,576 invånare,
däribland dock 801 kommit från nuvarande Hörby distrikt (jfr ofvan). Naturligtvis
har det påräknats, att den goda läkartillgången i Lund och Malmö skulle
fortfarande anlitas i det nya distriktet, hvilket på denna grund kunnat erhålla
den föreslagna betydande storleken. I Limhamns betydande köping är därjämte
för närvarande stationerad en extra provinsialläkare.

För de västligaste socknarna i det nuvarande Malmödistriktet har en sammanföring
med socknar, som tillhöra nuvarande Asums distrikt, befunnits lämplig.
 Asums provinsialläkare är redan nu placerad vid Sjöbo station å Malmö—
Simrishamns järnväg, och för det sålunda på nämnda sätt sammanförda området
har stationen ansetts böra bibehållas. Häraf har föranledts namnet Sjöbo
distrikt, som efter regleringen skulle hysa en folkmängd af endast 26,690 invånare.
 Äfven inom detta distrikt verkar en extra provinsialläkare, denne bosatt
i Yeberöd.

Mestadels af socknar, som ingå i nuvarande Anderslöfs distrikt, men därjämte
af socknar, som nu tillhöra Malmö distrikt, har bildats ett Svedala distrikt,
som skulle få 45,588 invånare med läkaren placerad vid Svedala station, där
Lund—Trelleborgs och Malmö—Ystads järnvägar korsa hvarandra. Detta förslag
har tillkommit därigenom, att kommitténs ursprungliga åsikt om den vid flera
järnvägars och landsvägars föreningspunkt belägna staden Trelleborgs öfvervägande
lämplighet såsom station fått vika för förste provinsialläkarens på mera
grundlig lokalkännedom hvilande åsikt att lämpligast vore Svedala framåtgående
municipalsamhälle, som onekligen ligger mera centralt än Trelleborg och där för
närvarande likasom i Trelleborg en extra provinsialläkare är stationerad. En
tredje sådan läkare finnes dessutom inom distriktet, nämligen i Hvällinge.

54

Till ett Ystads distrikt äro sammanförda de delar af Äsums och Anderslöfs
nuvarande distrikt, hvilka ej tillagts något af de förenämnda distrikten. Inom
detta distrikt är i Skurup en extra provinsialläkare stationerad.

Hallands län är för närvarande indeladt i tre distrikt men skulle enligt
förslaget indelas i fyra, enär dels nuvarande indelningen ej i nämnvärd grad
tillgodoser de trakter, som gränsa intill Kinds och Yästbo härader i Alfsborgs
och Jönköpings län, dels ett distrikt, Halmstads, har allt för vidsträckt område
och för stor folkmängd. Oförändradt har därför bibehållits endast Kungsbacka
distrikt. För de båda öfriga af de nuvarande distrikten äro områdena minskade,
men namn och stationer bibehållna. I det reglerade Falkenbergs distrikt ingå
nämligen icke de vid östra gränsen belägna, nuvarande Falkenbergs distrikt tillhörande
fjorton socknarna, hvilka tillsammans med två socknar från det återstående
af de äldre distrikten — Halmstads — fått bilda ett nytt Köinge distrikt
med den för landets södra delar afsevärda arealen af 11 kvadratmil, på hvilka bo
14,323 personer. Det är antagligt, att denna indelning ej skall lämna oberörd
den nyligen med statsbidrag inrättade extra provinsialläkartjänst, för hvilken station
valts vid det inom det här föreslagna distriktet belägna Ullared.

Det reglerade Halmstads distrikt skiljer sig från det nuvarande dels däruti,
att såsom nyss sagts, två socknar öfverförts till näst föregående distrikt, dels ock
däruti att två andra socknar, Knäred och Hishult, öfverförts till det föreslagna
Markaryds distrikt i Kronobergs län, på sätt förut omnämnts (se sid. 45). Icke
desto mindre skulle för Halmstads distrikt återstå 38,942 invånare på 16,7 kv.-mil,
för hvilka dock kan anlitas annan, städse påräknelig läkartillgång i Halmstad och
Laholm samt, så länge de finnas, två extra provinsialläkare, stationerade den ene
i distriktets nordligare del vid Oskarström, den andre — i hvilkens tjänstgöringsområde
ingå två af länets socknar — i närheten af distriktets södra gräns i Båstads
köping inom Kristianstads län. Järnvägskommunikationerna från Halmstad
äro dessutom ovanligt gynnsamma ut till alla delar af distriktet, hvilket därför
kan anses såsom relativt lättskött.

Göteborgs- och Bohus län består, såsom kändt är, till en icke ringa del af
skärgård, hvilken i de hänseenden, som här måste tagas i betraktande, kan anses
vara mer kräfvande än i något annat län. Och om än hänsynen härtill föranledt
förslag om ökning i distriktens antal från nuvarande sex till sju, kan dock svårligen
skärgårdsbefolkningen därigenom varda tillräckligt tillgodosedd, hvarför äfven

55

den föreslagna indelningen på ett par ställen torde kräfva den komplettering, som
extra provinsialläkarinstitutionen möjliggör.

Tre distrikt hafva dock ansetts kunna bibehållas. Det ena af dessa, Göteborgs
distrilit, är emellertid till så areal som i synnerhet invånarantal redan minskadt
genom Lundby sockens (11,165 personer) nyligen skedda införlifvande med Göteborgs
stad, men i allt fall återstår för distriktet en folkmängd af 45,973 personer.
I de intill staden liggande folkrika socknarna bestrides emellertid den enskilda
sjukvården till stor del af läkare från staden, i Fässbergs socken af den där
anställde extra provinsialläkaren. För de till distriktet hörande ösocknarna Styrsö
och Öckerö är inrättad en extra provinsialläkartjänst, hvilken uppehälles af den
med statsmedel aflönade karantänsläkaren å Känsö.

Ett annat af de utan föreslagen förändring bibehållna distrikten är Jörlanda
distrikt, som med sin nuvarande afgränsning ansetts fullt lämpligt, och det
tredje af de oförändrade är Uddevalla distrilit. Beträffande detta senare bar dock
någon tvekan rådt, enär däri ingå ett par tämligen långt ut i skärgården belägna
socknar, Dragsmark och Bokenäs, hvilka icke lämpligen kunna förläggas till annat
distrikt. I dem samt de Orusts ordinarie distrikt tillhörande ''kommunerna Skaftö,
Fiskebäckskil och Grundsund uppehälles emellertid för närvarande, utan statsbidrag,
en extra provinsialläkartjänst, med station i Fiskebäckskil. Dessutom uppehälles,
likaledes utan statsbidrag, en liknande tjänst med station vid Ljungskile, beläget
inom ifrågavarande Uddevalla distrikt. Båda dessa extradistrikt hafva emellertid
tillkommit på sista tiden, det förra år 1899, det senare år 1901, hvadan det torde
vara ovisst, om de komma att fortfara.

Den mest betydande af de föreslagna förändringarna torde vara, att området
för det nuvarande Orusts, af själfva ön Orust med tillhörande smärre öar
samt ön Tjörn bestående distrikt fördelats i två. Nu äro uteslutande för detta
område anställda ej blott den af staten aflönade provinsialläkaren, stationerad vid
Horleby å Orusts sydliga del, där apotek saknas, utan äfven två extra provinsialläkare,
 båda med statsbidrag till aflöningen och stationerade, den ena vid Kårebogen
å ön Orusts västra kust, där apotek finnes, den andra, som tillika åtnjuter
stödet af en donation,* vid Lilldal å ön Tjörn. Dessutom bidraga till det nuvarande
distriktets sjukvård dels den ofvannämnda extra provinsialläkaren i Fiskebäckskil,
 i hvilkens distrikt, såsom förut angifvits, ingå tre kommuner från Orusts

* Af fabrikören E. T. Signeul, till boställe åt läkare och apotekare. Se D. M. Pontin, Författningar
angående Medicinalväsendet i Sverige år 1892, sid. 46. Se äfven bil. III a, sid, 72.

Provinaialläkarlcommittén.i bet.

9

56

ordinarie distrikt, dels ock, i någon mån, den likaledes ofvan nämnde läkaren i
Ljungskile. Dessa förhållanden visa tydligen, att en enda provinsialläkare här
ej motsvarar behofvet och att distriktet bör delas. Lämpligaste gränsen mellan
distrikten är tvifvelsutan sundet mellan de stora öarna Orust och Tjörn. För den
nordliga delen har valts namnet Kårehogens distrikt, efter det förenämnda Kårehogen,
 där läkaren bör placeras såsom lättare än vid Horleby tillgänglig för befolkningen
i den yttre skärgården. Horleby såsom station för det nuvarande
Orusts distrikt har på sin tid valts af den med distriktets delning upphörande
anledningen, att detta ställe är lättare åtkomligt från Tjörn, som emellertid enligt
förslaget skulle bilda särskildt distrikt. För detta senare föreslås benämningen
Tjörns distrikt, och stationen har förlagts till Lilldal. Folkmängden för distriktet,
10,011 personer, är visserligen låg, men spridd som den är på öar och vid fisklägen
i yttersta hafsbandet på en ytvidd, högst väsentligt större än den härför i
tabellerna angifna, lärer den få anses fullt upptaga en läkares tid.

Vid uppgörandet af sitt förslag till ändrad indelning af området för här
sist nämnda båda distrikt har kommittén tagit i öfvervägande innehållet af Knngl.
Maj:ts nådiga remiss till kommittén den 16 februari 1906 rörande från orten begärd
reglering af Orusts och Tjörns läkare- och apoteksförhållanden. Kommittén,
som saknat anledning att ingå på sistnämnda del af frågan, har, beträffande dess
förstnämnda del, såsom af det föregående synes icke kunnat tillmötesgå det i
remisshandlingarna uttalade önskemålet att Orust med tillhörande smärre öar
skulle fördelas i två ordinarie distrikt, hvaremot, såsom jämväl synes, kommittén
förordat framställningen i hvad den afser inrättandet af ett särskildt distrikt på
Tjörn. Folkmängden på ön Orust uppgår nämligen till omkring 17,000 personer.
Två distrikt här skulle således i medeltal få ett invånarantal hvartdera af endast
8,500, alltså afsevärdt mindre än det rätt låga invånarantalet i det föreslagna
Tjörns distrikt.

För länets båda öfriga distrikt äro stationer och således äfven namn bibehållna.
 Från det sydligare af dessa, nämligen Håby distrikt, hafva afsöndrats
de tre nordligaste socknarna, från hvilka afståndet till Håby ansetts väl långt,
något som ock redan år 1897 föranledt inrättandet af en extra provinsialläkartjänst
med station i Fjällbacka, genom regleringen öfverförd till det nordligare
distriktet. Under Håby distrikt är däremot bibehållet kapellaget omkring Kungshamn,
 där för den yttersta skärgårdens befolkning år 1893 inrättades en senare
med statsmedel understödd extra provinsialläkarbefattning.

57

Genom regleringen har Tanums distrikt, det nordligaste i länet, ökats
på sätt nyss sagts och därmed kommit att få två extra provinsialläkare i
stället för som förut endast en, denne stationerad i Strömstad och afsedd bland
annat för skärgårdsbefolkningen. Statsbidrag utgår ej till någondera af dessa.
Distriktets station skulle, såsom förut antydts, kvarblifva på sin nuvarande plats,
vid Tanums kyrka. Kommittén har således icke för sin del kunnat biträda den i
Kungl. Maj:ts nåd. remiss till kommittén af den 17 november 1905 innehållna, af
Grebbestads municipalsamhälle gjorda framställningen om förflyttning af stationen
till Grebbestad. Det område, som efter uttagning af nyssnämnda Strömstads extra
distrikt återstår för provinsialläkaren i det nuvarande Tanums distrikt, utgöres
af dels Lommelands längst i norr, nära Fredrikshald, belägna socken, genom extradistriktet
helt och hållet afskild från provinsialläkarens område, dels ock socknarna
Djur, Tanum med Grebbestads kyrkoområde, Nafverstad och Mo- Samtliga
dessa kommuner — undantagandes Lommeland, hvilken så godt som aldrig
anlitar läkare i Tanum — hafva afstyrkt bifall till framställningen, flertalet på
det allra bestämdaste, hvilket ock är fallet med förste provinsialläkaren i länet.
Äfven Konungens befallningshafvande och Medicinalstyrelsen afstyrka, den senare
myndigheten med framhållande af att den föreslagna stationsflyttningen
skulle lända flertalet af distriktets kommuner till förfång. Den omständigheten
att det nuvarande distriktet af kommittén utökats med några socknar söderut,
förändrar icke detta förhållande, ty därefter är Tanum ännu mer centralt beläget
i distriktet än förut.

Älfsborgs län har efter den nuvarande distriktsindelningens tillkomst förändrats
väsentligt i afseende å samfärdsmedel och till någon del äfven med hänsyn
till befolkningsfördelning. Detta har föranledt kommittén att å vissa håll
föreslå mer eller mindre afsevärda jämkningar i den nuvarande indelningen samt
distriktsantalets ökning från åtta till elfva jämte åtskilliga förändringar af läkarstationer
och distriktsnamn.

På Dalsland skulle dock bibehållas den nordligaste läkarstationen, efter
hvilken namnet Billingsfors distrikt antagits för det reglerade distriktet, omfattande
endast tio af de sjutton socknar, som nu bilda Norra Dalslands distrikt.
En bland dessa tio socknar, Nössemark, lär emellertid hafva bekvämare kommunikationer
med den åtskilligt längre bort liggande läkarstationen i det nedannämnda
Bäckefors distrikt, och föreslår kommittén därföre, att sistnämnda distrikts

58

läkare ålägges att mot ersättning enligt fastställd taxa lämna läkarvård åt personer
från Nössemark, h vilka honom därom anmoda. För fem bland de återstående
socknarna är förbindelsen lättare med stationen i det reglerade Melleruds
distrikt, hvilken bibehållits, ehuru området på det sätt förändrats att, utom de
förenämnda fem socknarna, dit förts de sex nordligaste socknarna från Vänersborgs
distrikt, hvaremot från det nuvarande Mellerudsområdet afsöndrats de nio längst
i väster belägna. Det har nämligen ansetts lättare för dessa att nå en läkare
vid Bäckefors station, där Dalslands och Uddevalla-Lelångens järnvägar skära
hvarandra. Denna plats är dessutom bekvämast för sex andra socknar, däraf
tvenne nu tillhöra Norra Dalslands och fyra Vänersborgs distrikt. Af dessa
omkring nämnda station grupperade socknar har bildats Bäckefors distrikt, inom
hvars område för närvarande finnas två med bidrag af statsmedel aflönade extra
provinsialläkare, stationerade vid Eds och Högsäters järnvägsstationer. Af de
distriktet tillagda socknarna hafva de sydligaste, nämligen Torp, Valbo-Ryr och
Ödeborg, lättare järnvägs- och landsvägsförbindelser med Uddevalla, läkarstation
i det liknämnda provinsialläkardistriktet af Göteborgs och Bohus län. Detta
distrikts läkare bör därför tillförbindas att mot ersättning enligt den fastställda
taxan meddela läkarvård åt honom anlitande personer från nyssnämnda socknar.

Då det ej vidare skulle vara nödvändigt att för detta län ha en i
residensstaden bosatt provinsialläkare, har stationen för det område, som skulle
återstå af nuvarande Vänersborgs distrikt, förlagts till det för denna återstod
lättast åtkomliga Trollhättan, hvarmed följt namnet Trollhättans distrikt, som
skulle innesluta äfven ett par socknar från nuvarande Alingsås distrikt. Folkmängden
inom det nya distriktet, 33,451, kan under här rådande förhållanden
synas hög; men i Trollhättans till arealen obetydliga socken, räknande 6,075 invånare,
 äro nu stationerade två extra provinsialläkare, och samhällets ombildning
till köping eller stad med egna läkare torde vara en snart löst tidsfråga. Trollhättan
har fullt så goda kommunikationer som Vänersborg, hvilket ligger väl
långt mot norr inom det föreslagna distriktet. I dettas sydligaste del verkar en
allt sedan år 1889 vid Lilla Edet stationerad extra provinsial-(distrikts-)läkare
för Fuxerna socken.

Till det föreslagna nya Sollebrunns distrikt hafva sammanförts de socknar
från Vänersborgs och isynnerhet Alingsås nuvarande distrikt, som ligga utefter
Västergötland—Göteborgs järnväg, vid hvilkens station Sollebrunn från och med
år 1903 är placerad en med bidrag af staten aflönad extra provinsialläkare för

59

Bjärke härad. Från det nu föreslagna distriktets sydligaste del är afståndet till
stationen rätt långt, men järnvägen och en längs denna löpande landsväg minska
olägenheterna häraf, och för öfrigt har brist på lämpligare plats, där läkarstation
kunnat ordnas, föranledt det träffade valet. Dessutom vill kommittén, i
syfte att åt invånarne i de längst söderut, vid länsgränsen, belägna socknarna
Stora Lundby, Bergjum och Angered möjliggöra bekvämare läkarvård, föreslå
att den för dem betydligt närmare provinsialläkaren i Göteborgs distrikt ålägges
att, där så af dem påfordras, mot ersättning enligt fastställd taxa lämna enskild
sjukvård.

Mest kommer det reglerade Alingsås distrikt att skilja sig från det nuvarande
likbenämnda distriktet, hvars område, som är splittradt genom åtskilliga insjöar
och andra kommunikationshinder, innesluter en folkmängd af 47,918 personer
på 22,3 kvmil. Det har därför hufvudsakligen uppdelats på två distrikt, af
hvilka det ena fått behålla den nuvarande stationen med däraf beroende namn.
Öfriga förändringar, hvilka i detalj inhämtas af bil. I, motiveras af kommunikationsförhållandena.

Den andra hufvudparten af det nuvarande Alingsåsområdet bildar det
föreslagna Herrljunga distrikt, med station vid den järnvägsknut, där till västra
stambanan ansluta sig Borås—Herrljunga oeh Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga
järnvägar. Då sistnämnda järnväg skär gränsen mot Skaraborgs län på ganska
kort afstånd från Herrljunga, var af kommittén till en början ifrågasatt, att till
ett distrikt med denna station föra äfven några af grannlänets socknar; men sedan
båda länens förste provinsialläkare lämnat upplysningar, särskild! om landsvägarnas
riktning, öfvergafs denna tanke. I Herrljunga är för närvarande stationerad
en extra provinsialläkare med lönebidrag af statsmedel, afsedd för öfver ett
trettiotal af de kringliggande små socknarna, bland hvilka några, då ny oktroj för
tjänsten söktes, uppgifvas hafva undandragit sig att fortfarande utgöra de lönebidrag,
 som vid tjänstens första inrättande utfästes.

Det reglerade Borås distrikt skiljer sig föga från det nuvarande. Jämkningarna
bestå i sju socknars öfverföring till Ulricehamns distrikt, hvars station
för dem är lämpligare belägen, och en sockens afskiljande till Alingsås distrikt.

Ulricehamns distrikt skulle ej ändras i annan mån än nyss sagts och således
bli något större än förut, och Svcnljunga distrikt skulle enligt förslaget förbli
alldeles sådant det nu är, ehuru i en und. framställning * begärts de båda

* Genom nådig remiss d. 27 okt. 1905 öfverlämnad till kommittén för yttrande.

60

sistnämnda distriktens fördelning i trenne sådana. Det kan icke förnekas, att
afstånden mellan vissa socknar och respektive stationer äro stora; men redan
eller snart färdiga järnvägar samt goda landsvägar underlätta sjukbesöken, och
tredelningen skulle påtagligen sänka medelsiffran för folkmängden i de ifrågasatta
distrikten (mindre än 12,800 med deras nuvarande omfång, 13,500 med det
föreslagna omfånget) lägre, än hvad som kan anses lämpligt i orter med de
ifrågavarandes befolkningstäthet och samfärdsmedel. Erfordras komplettering i
läkartillgången, torde här böra anlitas extra provinsialläkarinstitutionen, för
hvilken kostnaderna kunde till större eller mindre del öfvertagas af vederbörande
landsting, i den mån detta ansåge dem böra fördelas å andra än endast vederbörande
socknemän.

Under det föreslagna Skene distrikt inrymmes med ett obetydligt tillägg
det nuvarande Marks distrikt, hvars läkare redan är placerad vid Skene station å
Var berg—Borås järnväg, å hvilken plats äfven apotek finnes. Af den distriktet
tillhörande öxnevalla kommun har visserligen* ifrågasatts, att stationen med
apoteket skulle förflyttas söderut till antingen Sundholmen eller Horred vid
sagda järnväg, hvilken förstnämnda plats äfven förordats af Kungsäters kommun**;
men någon fördel häraf synes ej vara att påräkna. Från nordligare delen af
distriktet har ock afgifvits bestämd protest** mot stationens förflyttning söderut
och i stället föreslagits vägknuten vid Sandvad, hvilken senare plats emellertid
synes kommittén vara lika litet att förorda. Inom detta distrikt uppehälles
efter år 1894 utan statsbidrag en extra provinsialläkartjänst med station i Hinna,
endast 4 km. norr om Skene och afsedd för 5 af detta distrikts socknar.

Skaraborgs län har indelats i åtta distrikt, således två mera än enligt den
nuvarande indelningen. Efter medeltal räknadt skulle Skaraborgsdistrikten blifva
folkrikare än näst föregående läns distrikt, hvilket förhållande torde vara fullt
berättigadt, då här folkmängdstätheten är något större och samlärdsmedlen
bättre.

Under namn af Älgarås distrikt har i förslaget med oförändrad areal upptagits
det nuvarande Hofva distrikt, enär läkarstationen ansetts böra förflyttas
från Hofva till Älgarås vid västra stambanan belägna station, som för dithörande

* I und. skrifvelse, till kommittén remitterad den 31 dec. 1904.

** I und. skrifvelse, till kommittén remitterad den 25 maj 1905.

61

område i dess helhet är lättare åtkomlig än Hofva. — Vid Töreboda stationssamhälle
i Björkängs socken är sedan år 1893 placerad en extra provinsialläkare, som
aflönas utan anlitande af statsbidrag och hvilkens distrikt under skilda år haft
något olika sammansättning.

För de ofri ga nuvarande distrikten varierar folkmängden mellan högst
40,436 och lägst 34,390 och är således i alla mycket hög. Därtill kommer, att
extra provinsialläkarinstitutionens allmännare anlitande för läkarbristens afhjälpande
möter svårigheter i den omständigheten, att socknarna i allmänhet
äro mycket små, hvadan för sådant ändamål skulle kräfvas mera håg för samarbete,
 än som kan påräknas. Särskildt ett af de nuvarande distrikten har
därför ansetts böra delas, och från andra hafva afskilts en del socknar, hvarefter
ny gruppering ägt rum omkring nya stationer.

Det föreslagna Grästorps distrikt utgöres sålunda i hufvudsak af det nuvarande
Vara distrikts ena hälft, till hvilken lagts ett par socknar från det nuvarande
Lidköpings distrikt. För det sålunda sammanförda området finnes lämplig
centralplats i Grästorps köping, där för närvarande och sedan ett tiotal år utan
lönebidrag af statsmedel verkar en extra provinsialläkare. Dennes tjänst har dock
tidvis legat nere.

Med bibehållande af namnet upptager det reglerade Vara distrikt återstoden
af det nuvarande, och hafva därtill lagts några socknar, som ansetts böra afskiljas
från Lidköpings distrikt.

Väsentligen minskadt är äfven Mariestads distrikt, ehuru dit öfverförts
några socknar från det nuvarande Lidköpingsområdet. Mer eller mindre betydande
minskningar ha äfven träffat områdena kring de öfriga af de bibehållna
stationerna, så att folkmängdssiffrorna efter regleringen skulle bli för Lidköpings
distrikt 31,810 mot nu 40,436, för det intill sjön Vättern i öster gränsande Hjo
distrikt 22,508 mot nu 39,992 samt för Falköpings distrikt 35,632 mot nu 38,359.
Minskningen af sistnämnda distrikt är måhända väl liten och bör därför möjligen
föranleda komplettering i läkartillgången genom anställande af extra provinsialläkare.
 För närvarande finnes en läkare af denna kategori i Tidaholms köping
inom Hjo distrikt.

De socknar, som ansetts ej kunna tillfredsställande betjänas med provinsialläkare
vid någon af de ofvan nämnda stationerna, bilda det föreslagna nya Skof de
distrikt, med läkaren stationerad i staden Sköfde, omkring hvilken socknarna äro
belägna.

62

Företrädesvis i sistnämnda stad är tillgång till liera läkare, men äfven från
länets öfriga städer liksom från Karlsborgs fästning torde af stads- eller militärläkare
kunna påräknas biträde för enskild sjukvård.

Värmlands län bar i förslaget fördelats på tio provinsialläkardistrikt, således
ett mera än för närvarande. Härvid äro dock områdena för tre distrikt bibehållna
och likaså stationerna, men distrikten i fråga hafva uppkallats efter
dessa, så att för nuvarande Dalby distrikt, på grund af namnlikheten stundom
förväxladt med trakten omkring Dalby poststation i Malmöhus län, antagits namnet
Persby distrikt, för öfre Fryksdalens distrikt namnet Torsby distrikt och för
Nedre Fryksdalens distrikt namnet Sunne distrikt.

Det är således missförhållandena med de öfriga sex distrikten, som föranledt
de föreslagna förändringarna. Bland dessa hafva två, Arvika och Silbodals
distrikt, tillsammans 68,896 invånare på en så ansenlig areal som 53 kv.-mil, där
samfärdsmedlen icke äro de bästa. Sedan från dessa områden afskilts de socknar,
för hvilka Säffle är bättre beläget än någon annan plats, där för dem läkarstation
kunde komma i fråga, har återstoden på följande sätt fördelats i tre distrikt.
Under namn af Charlottenbergs distrikt hafva afskilts fyra socknar från Arvika
och två från Silbodals område, för hvilka läkaren skulle placeras vid Charlottenbergs
station, ej långt från norska gränsen. Vid denna plats är för närvarande
stationerad en extra provinsialläkare, delvis aflönad med statsmedel, och i Järnskog
en annan på liknande sätt aflönad läkare. — För resterna af de distrikt, som
sålunda skulle minskas, äro stationerna bibehållna. Den ena af dessa bestämmer
redan nu namnet Arvika distrikt. Den andra stationen däremot, Årjeng i Silbodals
socken, skulle först nu föranleda namnet Årjengs distrikt för det minskade Silbodaldistriktets
område.

I Arvika är allt sedan år 1855 äfven stationerad en extra provinsialläkare
(utan statsbidrag), hvars tjänst dock närmast torde kunna betecknas såsom köpingsläkartjänst,
 * och hinder lärer ej möta mot tjänstens bibehållande i denna egenskap
och ej heller mot ackord emellan honom och kommuner eller enskilda, för
hvilka provinsialläkarens biträde ej anses tillräckligt. På liknande sätt d. v. s.
utan statsbidrag uppehälles inom ifrågavarande Arvika ordinarie distrikt f. n. och
efter år 1898 en extra provinsialläkartjänst i Glafva.

* Se ang. köpingsläkartjänster afd. IV, sid. 108. Jfr ock bil. Illa, sid. 77.

63

Äfven inom det reglerade Årjengs distrikt finnes en extra provinsialläkartjänst,
 nämligen i Töcksmarks gränssocken, med station i Töcksfors. Till denna
tjänst, som bildades år 1900, utgår statsbidrag.

Det reglerade Filipstads distrait, som föreslagits något mindre än det nuvarade,
 skulle få 38,576 invånare, spridda på den ansenliga arealen af 40 kv.-mil.
Endast den omständigheten, att i detta fall så godt som full säkerhet finnes för
extraprovinsial-(distrikts-)läkartjänstens i Uddeholm framtida bestånd, har foranledt
kommittén att frångå sin första afsikt att föreslå det för en enda läkare allt
för stora provinsialläkardistriktets delning. Tjänstens uppehållande bekostas sedan
år 1843 af Uddeholms aktiebolag, som innehar vidsträckta possessioner inom de
nordvästra socknarna, och bolagets styrelse likasom nuvarande tjänstinnehafvaren
hafva i yttranden till förste provinsialläkaren afböjt en ifrågasatt förändring. Så
länge denna tjänst består, är ock distriktet faktiskt deladt, med det större området
förlagdt under extra provinsialläkaren.

Däremot har kommittén icke kunnat undvika väsentliga förändringar för
trakterna omkring Karlstad. Dessa hafva numera så utvecklats, att de ej kunna
nöjaktigt betjänas med allenast en provinsialläkare, bosatt i Karlstad. Det nuvarande
distriktet med den för trakten i fråga betydande folkmängden af 47,593
personer har därföre i hufvudsak fördelats mellan två stationer med sådana lägen,
att de äfven föranledt några sockenomflyttningar vid gränserna mot andra distrikt.
För den östligare delen af Karlstadsområdet har föreslagits namnet Molkoms distrikt,
i hvilket äfven komme att ingå ett par socknar, som vid regleringen frånskilts
Filipstads distrikt, samt ytterligare en socken, Ölme, från Visnums enligt förslaget
upphörande distrikt. Detta distrikts station kan nämligen ej från socknen i fråga
nås, utan att först passeras den mycket närmare liggande Kristinehamns stad, i
hvilken läkare finnas. Det kan ej nekas, att Molkom, ehuru den tjänligaste stationsplatsen,
 dock är beläget på ganska afsevärdt afstånd från två bland distriktets socknar,
 men olägenheterna häraf äro för närvarande afhjälpta för en af dessa socknar,
Ransäter, genom den vid Munkfors bruk stationerade extra provinsialläkaren, och
för den andra, Alsters socken, minskas de genom närheten till Karlstad. I Molkom
finnes redan apotek, och nu är en extra provinsialläkare där placerad.

Det västligare Karlstadsområdets hufvuddel skulle under namn af Kils
distrikt få sin station vid Kil, där Bergslagernas järnväg korsar nordvästra stambanan
och där förbindelsen med ångbåtslinjen å Frykensjöarna förmedlas genom ett
grenspår till sistnämnda bana. Försedd med apotek och goda kommunikationer

Provinsialläkarkommitténs bet. 10

64

är platsen för distriktets hufvuddel såsom station lämpligare än Karlstad, hvilken
stad endast för invånare i Karlstads landsförsamling och Hammarö socken skulle
äga företräde och hvars läkartillgång de därför allt framgent torde komma att
anlita. — För närvarande äro i Kil och i Malsjö stationerade extra provinsialläkare,
 båda utan statsbidrag.

För Näs nuvarande, synnerligen obetydliga distrikt är läkarstationen förlagd
till Säffle köping, och då stationsförändring ej ifrågasättes, har vid regleringen
upptagits namnet Säffle distrikt för det nya område, som uppkommit därigenom,
 att till det äldre lagts närmare Säffle belägna socknar från Arvika och
Karlstads nuvarande distrikts områden. — Extra provinsialläkare finnes i Grillberga,
 aflönad utan statsbidrag.

I de nu under Värmlands län föreslagna distrikten ingår endast en af de
sju socknar, som tillhöra Visnums distrikt. De öfriga hafva nämligen ansetts
lämpligen kunna sammanföras med två socknar inom Örebro län till ett distrikt,
som skulle få sin station vid det i sagda län belägna Strömtorp, under hvars
rubrik således socknarna i fråga återfinnas.

Örebro län är nu fördeladt på fem provinsialläkardistrikt, hvaremot regleringsförslaget
upptager sju. Då likväl i ett af dessa senare ingår större delen af
det nyssnämnda Värmlandsdistriktet, är den på länet i och för sig belöpande ökningen
i distriktsantalet något mindre än hvad de anförda siffrorna omedelbart
visa.

Oförändradt till såväl område som station är bibehållet Grythytteheds
distrikt, trots stationens excentriska läge. Denna olägenhet har hittills aflägsnats
därigenom, att i Ljusnarsberg (Nya Kopparberget) sedan år 1863 uppehålles en
extra provinsial-(distrikts-)läkartjänst, och har anledning saknats att förutsätta
denna tjänsts upphörande.

Då äfven Askersunds distrikt, inom hvilket en extra provinsialläkare, med
större delen af Hammars socken till tjänstgöringsområde, från år 1868 varit stationerad
vid Åmmeberg, bibehållits sådant det nu är, träffa de föreslagna förändringarna
således de tre öfriga af de nuvarande distrikten. Af dessas namn och stationer
har endast Nora distrikts bibehållits för det vid regleringen uppkomna området,
i hvilket ingå endast tre socknar från det gamla området. De öfriga hafva hit
■öfverförts från det nuvarande Örebro distrikt. — För de återstående orterna har
det befunnits lämpligast att välja andra läkarstationer än de nuvarande, och

65

skulle således provinsialläkare ej vidare stationeras i residensstaden, sedan förslaget
att förste provinsialläkaren i detta län skulle befrias från skyldigheten att
sköta distrikt möjliggjort sådan förändring och enär omgifvande bygd är fullt
tillgodosedd med den vård, som kan lämnas af öfriga i staden bosatta läkare.

De nordost om Örebro belägna, i de förenämnda distrikten ej ingående
orterna hafva sammanförts till ett Frövi distrikt, med läkaren placerad vid järnvägsknuten
Frövi. — Inom det reglerade distriktet ligga stationer för ej mindre
än tre extra provinsialläkare, nämligen Ramsberg, Lindesberg och Fellingsbro, af
hvilka endast den sistnämnde kan antagas beröras af, möjligen göras obehöflig
genom förändringen.

De västligaste trakterna af länet jämte hufvuddelen af det område, som
nu tillhör Yisnums distrikt i Värmland, skulle bilda Strömtorps distrikt med
läkaren placerad vid järnvägsknuten Strömtorp, som jämförd med det närbelägna
Degerfors visserligen är en obetydlig plats, men som föredragits på grund af dess
lättare järnvägsförbindelser, särskildt med de sydligare Värmlandssocknarna.
Karlskoga, beläget efter järnväg 13 km. norr om Strömstorp, skulle sålunda ej
längre vara provinsialläkarstation. Skulle på denna grund anses behöflig! att
ånyo inrätta en förut befintlig men numera upphörd extra provinsialläkartjänst
för Karlskoga, underlättas detta genom en donation.*

De närmare Örebro belägna västra socknarna, särskildt de sydvästra, skulle
bilda Fjugesta distrikt, uppkalladt efter den lika benämnda järnvägsstation, där
Edsbergs extra provinsialläkare nu är placerad. Af de till detta distrikt förda
sexton socknarna tillhöra nu tre Karlskoga distrikt, de öfriga Örebro distrikt,
bland dem några, som äro belägna nära staden och därför torde komma att anlita
dess läkartillgång.

Enahanda torde ock bli förhållandet med några bland de socknar, som i
förslaget räknats till det nya Pålsboda distrikt, hvilket uteslutande består af socknar
från det nuvarande Örebro-området. Om lämpligheten såsom läkarstation torde
Hallsberg kunnat täfla med Pålsboda — båda platserna äro såsom bekant järnvägsknutar
—, men för nuvarande extra provinsialläkares bibehållande i Hallsberg är
sannolikheten större än för inrättande af ny extra tjänst i Pålsboda, hvars läge
dessutom är något mera centralt. För öfrigt finnas inom disriktet stationer för

* Oxelbergska fonden, afseende bl. a. att bereda läkarvård åt de fattiga i Karlskoga och Bjurtjärns
socknar.

66

två extra provinsialläkartj änster, den ena i Asker, den andra vid Hjortkvarn, af
hvilka den förra torde genom regleringen blifva obehöflig.

Västmanlands län är för närvarande indeladt i tre, med hänseende till
storlek mycket ojämna distrikt, i det att ett, nämligen Yästerås distrikt, är synnerligast
med hänsyn till folkmängd — cirka 66,000 personer — men äfven till areal
större än de båda öfriga tillsammans; och dock minskades detsamma enligt
nådiga brefvet den 6 juli 1894 med sexton socknar, som då tillädes ett af de öfriga
båda distrikten. Dessa senare hafva emellertid hvar för sig lämplig storlek, hvarför
olägenheteten af Yästeråsdistriktets omfång kunnat aflägsnas endast genom
dess delning i två distrikt. På grund häraf upptager regleringsförslaget fyra
distrikt, således ett mera än förut; och det är endast den omständigheten, att
från de å olika håll belägna städerna läkarhjälp kan för därintill belägna orter
påräknas samt sannolikheten för de nuvarande extratjänsternas permanens, som
föranledt kommittén att ej föreslå en längre gående delning.

Området för nuvarande Norbergs distrikt är sålunda icke ändradt, men
det har nu benämts Angeisbergs distrikt. En station vid Ängelsberg är nämligen
för distriktet lämpligare belägen än en sådan vid det efter järnvägen 14 km. nordligare
belägna Norberg, hvars lasarettsläkare vid behof bör kunna anlitas i den
närmast däromkring belägna orten. Geografiskt fördelaktigare än Ängelsberg vore
möjligen järnvägsknuten vid Snyten, men ännu saknas vid denna senare plats
nämnvärd befolkning och andra betingelser för en provinsialläkarstation. — Inom
distriktet finnes en i Yästanfors stationerad extra provinsialläkare.

I afseende å såväl område som station oförändradt är Helg distrikt, inom
hvilket finnes en med statsbidrag aflönad extra provinsialläkare i Östervåla, där
före år 1894 distriktets provinsialläkare var stationerad.

Det reglerade Västerås distrikt skulle med 35,228 invånare på 16,4 kv.-mil
utgöra omkring hälften af det nuvarande. 1 det från stationen 38 km. efter järnväg
aflägsna Eamnäs är för närvarande placerad en extra provinsialläkare, och i
trakten omkring Strömsholm kan biträde i sjukvården påräknas af den vid hingstdepån
anställde läkaren.

Af återstående socknar har bildats området för Bernshammars distrikt,
uppkalladt efter den i Heds socken belägna stationen å Köping—Uttersbergs
järnväg, där provinsialläkaren skulle vara bosatt. Invånarantalet är 31,078 personer,
 spridda på 16,9 kv.-mil. — Inom distriktet finnas två extra provinsial -

67

läkare, den ene i Skinnskatteberg, den andre i Knngsör, hvilket senare samhälles
afsöndring till köping är i hufvudsak afgjord. Till den sistnämnde läkarens
aflöning lämnar staten f. n. bidrag.

Kopparbergs län är ett bland dem, i hvilka folkmängden är synnerligen
ojämnt fördelad, så att exempelvis i trakten omkring Hedemora i medeltal 19 å
20 personer kunna beräknas för en kv.-kilometers areal, medan motsvarande medeltal
för Alfdalens och Sårna socknar kan beräknas obetydligt öfverstiga 2. Det
är klart, att under sådana förhållanden vid regleringen för de glest befolkade
orterna främst måst tillses, att ej åt distrikten gifves så stor utsträckning, att man
därigenom för vissa delar däraf alldeles omöjliggör provinsialläkarens anlitande;
i de rikare befolkade länsdelarna åter måste största vikten läggas på förhållandet
mellan folkmängd och läkartillgång. — Den ojämnhet, som framgår af en
omedelbar jämförelse mellan de reglerade distriktens folkmängds- och arealsiffror
hvar för sig, är således enligt kommitténs mening fullt motiverad. Förslaget
upptager tio distrikt, således fyra mer än enligt nuvarande indelning. Att man
kunnat stanna vid denna ökning har till stor del berott därpå, att anställandet
af extra provinsialläkare för en och annan aflägsen socken underlättas genom afkastning
af skogsmedelsfonder, så att erforderlig lön ej behöfver utgå genom
beskattning.

Af de nuvarande distrikten har Mora distrikt med 117,5 kv.-mils areal det
största området. Vid distriktets reglering hafva därifrån, under namn af Älfdalens
distrikt, afskilts två socknar med hvar sitt tillhörande kapellag, tillsammans upptagande
68,7 kv.-mils areal, således mera än hvad för en läkare är lämpligt, hvarföre
förslaget förutsätter bibehållandet af extra provinsialläkare i Sårna. Liknande
tjänst uppehälles för närvarande äfven i Älfdalen.

Det reglerade Mora distrikt skulle, utom återstoden af det nuvarande,
•omfatta äfven Ore socken, nu tillhörande distriktet omkring Leksand, och sålunda få
58,5 kv.-mils areal, å hvilken äro bosatta 25,419 invånare. Påtagligen är således
äfven detta distrikt olämpligen stort för en läkare, men då här finnas järnvägar
i olika riktningar och goda skäl föreligga för antagandet, att den sedan år 1896 för
Orsa inrättade extra-tjänsten fortfarande skall uppehållas, har vidare delning ansetts
kunna undvikas.

Äfven det nuvarande Nås distrikt med 69,5 kv.-mils areal och 27,029 personers
folkmängd har fördelats i två distrikt, det västligare kalladt Malungs

68

distrikt, med läkaren förlagd vid Malung, där nu finnes en extra provinsialläkare
till hvilkens aflöning staten bidrager. I det hit afskilda området, 42,9 kv.-mil,
ingå bl. a. Lima och Transtrands socknar, 24,6 kv.-mil, för hvilka på grund af
K. Br. den 1 februari 1878 nu uppehälles Lima extra provinsialläkartjänst. Denna
tjänsts framtida bestånd anses tryggadt; och äro därmed, i den mån sådant
kunnat ske, olägenheterna af de stora ytvidderna af hjälpta.

Benämningen Nås distrikt är jämte förutvarande station bibehållen för det
område, som efter Malungsdistriktets frånskiljande återstår af det nuvarande Nås
distrikt.

Äfven det nuvarande Leksands distrikt, i hvilket på 32,2 kv.-mil bo
30,993 personer, har ansetts böra delas, bl. a. med hänsyn därtill, att kommunikationen
mellan Leksand och synnerligast distriktets norra delar icke är den bästa,
hvilket ock redan år 1891 föranledde anställandet i Rättvik af en med statsbidrag
aflönad extra provinsialläkare. Med förläggande af en provinsialläkarstation
å sistnämnda plats har kommittén därföre föreslagit, att de norr om sjön Siljan
belägna socknarna skulle bilda ett Rättviks distrikt och att endast de öfriga (dock
med undantag för Gagnefs socken med Mockfjärds kapell) skulle bibehållas för
det reglerade Leksands distrikt, däribland således äfven den lika benämnda socknen.
 Från en del af denna är dock vägen kortare till Rättvik än till läkarstationen
i Leksand, och föreslås därföre skyldighet för provinsialläkaren i Rättvik att
mot ersättning enligt taxan bispringa honom anlitande invånare i Leksands socken.

Slutligen har äfven det nuvarande Fall! distrikt ansetts böra delas, enär
dess på 36 kv.-mil spridda befolkning uppgår till 54,311 personer. För den nordligare
delen skulle bibehållas nuvarande namnet Falu distrikt och likaså stationen,
 ehuru det ej kan förnekas, att särskildt från Svärdsjö och Envikens socknar
afståndet till Falun är rätt afsevärdt, något som också föranledt inrättandet
redan år 1882 af en extra provinsialläkartjänst med station i Svärdsjö. Befolkningsfördelningen
inom distriktet är dock sådan, att provinsialläkarens station ansetts
böra förblifva där den nu är.

Af det nuvarande Faludistriktets sydligare del jämte en socken, som nu
tillhör Leksands distrikt, har bildats det nya Borlänge distrikt, med läkaren förlagd
till Borlänge köping, nu platsen för extra provinsialläkaren i Stora Tuna
och belägen vid den järnvägsknut, där Siljans och Södra Dalarnes järnvägar anslutas
till Bergslagernas järnväg. Beträffande detta distrikt har kommittén tagit
i öfvervägande genom nåd. remiss den 7 april 1905 erhållna handlingar rörande

69

för fem år begärdt årligt statsbidrag af 1.500 kronor för en extra provinsialläkare
i ett af Gagnefs socken med Mockfjärds kapell bestående distrikt, med station i
Komtillmåtta gästgifvaregård, event. i endera af de något östligare belägna byarna
Näset och Mjälgen. Nämnda socknar, f. n. tillhörande Leksands provinsialläkardistrikt,
 äro af kommittén öfverförda till Borlänge distrikt och hafva därmed
fått sin provinsialläkare förlagd på närmare håll än förut eller omkring 25—30
km. från Gagnefs sockens centralare delar. Då emellertid det föreslagna Borlänge
distrikts folkmängd, 31,389 personer, blifver rätt betydlig, kan kommittén för sin
del icke annat än finna det önskvärdt, att en extra provinsialläkartjänst kommer
till stånd i nämnda del af distriktet — naturligtvis dock med iakttagande af de
villkor rörande bildandet af extra distrikt i allmänhet, hvilka kommittén längre
fram i betänkandet kommer att föreslå (se sid. 104 o. f.).

De båda återstående af de nuvarande distrikten hafva till sina områden
lämnats oförändrade, men för det ena, nu benämndt Grangärde distrikt
och med läkarstation vid det under äldre förhållanden jämförelsevis betydande
Sunnansjö samhälle i Grangärde socken, har kommittén föreslagit stationens förflyttning
till Ludvika järnvägsknut, där en extra provinsialläkare nu är placerad.
I samband härmed skulle distriktet benämnas Ludvika distrikt. Förändringen har
föranledts däraf, att Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg vid Ludvika skär
Bergslagernas järnväg och att där är ändpunkten för Frövi—Ludvika järnväg,,
hvilken söderut har nära gemensam sträckning med den sistnämnda järnvägen.
Till det af betydande industriella anläggningar omgifna stationssamhället bordesåledes
äfven förflyttas och till själfständigt apotek förändras det nuvarande
medikamentsförrådet i Sunnansjö, hvaremot den föreslagna förändringen ej inverkar
å de förhållanden, som föranledt anställandet af extra provinsialläkare i
Smedjebacken (år 1876) och Grängesberg (år 1900).

I det äfven med afseende å station oförändrade Hedemora distrikt verka
för närvarande tre extra provinsialläkare, placerade en i Avesta köping, en i
Husby och en i By, å hvilkas behöflighet regleringen således ej inverkar.

Gäfleborgs län har på landsbygdens 197 kv.-mil med dess 196,074 invånare
endast fem provinsialläkare. I likhet med öfriga norrländska län har äfven detta
län väsentligen olika befolkningstäthet för särskilda länsdelar, och följden däraf
har vid regleringen blifvit den under sådana förhållanden naturliga, att hufvudsakligaste
afseendet å ett håll måst fästas vid distriktens arealer och samfärdsmedel,

70

å ett annat vid distriktens folkmängd och samfärdsmedel samt å båda hållen å
de större eller mindre utsikterna för erhållande af annan läkarvård än statsläkarens.

Då sådana utsikter icke finnas för den längst i nordväst belägna delen af
Järfsö nuvarande distrikt och samfärdsmedlen i samma del äro landsvägar, som
omedelbart beröra endast några få bebyggda platser, har kommittén ansett området
böra under namn af Los distrikt erhålla egen provinsialläkare. Tjänstgöringsdistriktet
skulle blifva detsamma, som för den sedan år 1893 i Los extra distrikt
anställde och hittills i Grufby by stationerade läkaren, hvilkens aflöning, ehuru
delvis utgående af statsmedel, hårdt trycker den fåtaliga befolkningen.

För hvad som därefter återstår af Järfsö distrikt har föreslagits stationens
förflyttning till det efter järnvägen 15 km. norr om Järfsö belägna Ljusdals
municipalsamhälle, på grund hvaraf föreslagits namnet Ljusdals distrikt. Därigenom
varder läkaren något lättare än förut tillgänglig för de ändock skäligen
aflägsna men på båda sidor om norra stambanan belägna nordligaste bygderna.
För de sydligare torde äfven kunna anlitas en för Järfsö sjukhus för spetälska
fortfarande behöflig läkare. Denna anstalt, ursprungligen afsedd för sjuka
endast från Gäfleborgs län, men numera en statsanstalt, som mottager spetälska
äfven från andra landsdelar, skötes nu af den i Järfsö placerade provinsialläkaren,
som härför uppbär särskild! arfvode. Detta, som f. n. utgår med 750 kronor,
skulle antagligen behöfva ökas efter sjukhusläkartjänstens skiljande från provinsialläkartjänsten,
 men då afsevärd enskild praktik i Järfsö torde vara att
påräkna, skulle denna uppoffring från statens sida säkerligen icke blifva så stor,
att tanken på provinsialläkarstationens flyttning till Ljusdal på grund däraf bör
öfvergifvas. — Regleringen inverkar ej på de nu bestående extra-tjänsterna i
År brå och Färila, hvilkas tillvaro jämte de från Ljusdal utgående järnvägarna
möjliggöra det nu föreslagna Ljusdals distrikts betydande utsträckning.

Äfven det nuvarande Hudiksvalls distrikt med 43,886 invånare på 40 kv.-mil har ansetts böra delas, och har härvid af den nordligaste delen bildats
Bergsjö distrikt, med läkaren stationerad vid Bergsjö, ändpunkten för den från
Hudiksvall utgående Norra Hälsinglands järnväg. Sedan år 1879 har där varit
stationerad en extra provinsial-(distrikts-)läkare, i hvilkens tjänstgöringsområde
dock icke ingår Ilsbo socken, i regleringsförslaget lagd till det nya distriktsområdet.

För det därigenom minskade Hudiksvalls distrait skulle ändock återstå
29,177 invånare på 25,4 kv.-mil. För de från staden aflägsna socknarna Delsbo,

71

Bj uråker och Norrbo har olägenheten af det långa afståndet till den i Hudiksvall
bibehållna provinsialläkarstationen icke genom regleringen undanröjts. Denna
olägenhet föranledde nämnda socknar redan år 1873 att sammansluta sig om en
ännu bestående extra provinsial-(distrikts-)läkartjänst med station i Delsbo. Dessutom
finnes för Enångers socken en extra provinsialläkare aflönad, med statsbidrag.

I det nuvarande Alfta distrikt är för närvarande provinsialläkarstationen
förlagd till Alfta kyrkby och stationssamhälle vid den från Bollnäs utgående
Dala—Helsinglands järnväg. Distriktets område, nära 30 kv.-mil med 24,254 invånare,
 har ej ansetts böra förändras, men läkarstationen har synts böra förflyttas
västerut till den vid förenämnda järnväg, i Ofvanåkers socken, belägna
Edsbyn, hvaraf följt det nya namnet Edsbyns distrikt. För distriktets östliga
delar finnes nämligen tillgänglig extra provinsialläkaren i Bollnäs samhälle, som
icke heller för framtiden lärer kunna undvara en där stationerad läkare.* * Däremot
skulle nuvarande extra provinsialläkaren i Ofvanåkers distrikt, boende i
Edsbyn, som ligger någorlunda centralt inom det stora området, genom regleringen
blifva öfverflödig.

Det för provinsen Hälsingland återstående Söderhamns distrikt har ansetts
vara i befintligt skick lämpligt, och har regleringen således ej heller inverkat på
Ljusne extra provinsialläkartjänst.

Provinsen Gästrikland med 66,149 invånare på 44 kv.-mil utgör för närvarande
ett enda distrikt, med provinsialläkaren bosatt i residensstaden. Hufvudsakligen
för de inom området belägna betydande industriella verken hafva varit
anställde distriktsläkare, som senare öfvergått till extra provinsialläkare, och inom
provinsen finnas nu fyra läkare af denna kategori, nämligen vid Hofors, Sandviken,
 Gysinge och Ockelbo. Vid den nordligaste af dessa läkares stationer,
Ockelbo, har kommittén ansett en provinsialläkare böra placeras, för att vara
städse tillgänglig för det omkring stambanan liggande område, som nu ingår i
det alltför stora Gäfle distrikt, och därför föreslagit ett Ockelbo distrikt. Enligt
upplysning af förste provinsialläkaren lärer snart vara att vänta framställning
om förflyttning af extradistriktets station till det vid kusten belägna Norrsundet,
och har kommittén däri funnit ett ytterligare skäl för sitt nyssnämnda förslag.
Att stationen ansetts böra förläggas så nordligt som till Ockelbo, beror därpå, att
för distriktets sydligare delar lämplig läkartillgång synes vara betryggad genom
tre af de förenämnda extratjänsterna.

* Se ang. köpingsläkartjänster, afd. IV, sid. 108.

*407/00. Provinsialläkarkommilténs bet. 11

72

För det reglerade Gäfle distrikt skulle visserligen återstå 35,909 invånare
på 19,5 kv.-mil, men af dessa äro många koncentrerade i socknarna närmast omkring
Gäfle, hvars goda läkartillgång kan för dem tillgodogöras. Ifrågasatt har
varit att förlägga distriktets station något sydligare, enär extra provinsialläkartjänstens
i Gysinge fortvaro ansetts något oviss, men då sydväst om Gäfle saknas
en för läkarstation fullt lämplig plats, har denna fråga fått förfalla.

Västemorrlands län sträcker sig icke in i den egentliga fjällbygden, där å
stora vidder befolkning saknas; det är mera likt Gäfleborgs län, särskildt däruti
att befolkningstätheten är för skilda trakter synnerligen olika, exempelvis i
orterna omkring Sundsvall mellan 28 och 29 invånare pr kv.-kilometer mot 2,7 ä
2,8 i länets nordvästra hörn, Bodums och Tåsjö socknar. Vid regleringen har
detta förhållande utöfvat det vanliga inflytandet. Härtill kommer att äfven å
länets landsbygd folkmängden ökats ovanligt hastigt eller under åren 1866—1903
från 118,849 till 209,871. Följden af allt detta har blifvit, att i regleringsförslaget
måst upptagas tio distrikt mot nuvarande sju.

I ett af de föreslagna nya, nämligen Hotings distrikt, ingår dock äfven
från Västerbottens län Dorotea socken med därtill hörande Risbäcks kapellag,
hvilka icke ansetts höra bilda särskildt distrikt och för hvilkas hufvuddelar
Hoting är lättare tillgängligt än någon plats (utom Dorotea) inom det egna
länet. I öfrigt äro hitförda Tåsjö och Bodums till Västernorrlands län
hörande socknar, f. n. tilldelade Fjällsjö distrikt. Af dessa är Tåsjö nu tjänstgöringsområde
för en nyligen anställd, delvis med statsmedel aflönad extra
provinsialläkare med station nära Tåsjö kyrka. Det är med hänsyn till denna
sockens befolkning, som Hoting valts till provinsialläkarstation, ehuru det pa
några kilometers afstånd från Hoting belägna Valå ock kunnat komma i fråga.
I förenämnda Dorotea socken är sedan år 1897 inrättad en med stats- och landstingsbidrag
understödd extra provinsialläkartjänst, senast oktrojerad för åren 1907—
1911, och är innehafvaren af denna tjänst ålagd att mot resekostnadsersättning af
statsmedel vissa gånger årligen anordna mottagningar vid Rishäcks kapell. Kommittén,
 som förutsätter att extra provinsialläkartjänsten i Dorotea skulle upphöra,
föreslår, att denna skyldighet hindes vid provinsialläkartjänsten i Hoting, att
iakttagas om och när mottagningarna i Risbäck ej vidare uppehållas på
annat sätt.

73

Utom Tåsjö och Bodums socknar höra till det nuvarande Fjällsjö distrikt
Fjällsjö, Junsele, Barnsele och Edsele socknar, med läkarstationen förlagd till Backe
vid Fjällsjö kyrka, där äfven ett mindre lasarett finnes. Sedan de båda längst mot
nordväst belägna socknarna afskilts, och då lasarettsläkaren i Backe lärer meddela
läkarvård i de orter, som ha lättaste förbindelserna med denna plats, har det ansetts
lämpligt att förflytta läkarstationen mot sydost till det med extra provinsialläkare
försedda Ramsele och till det sålunda uppkommande Ramsele distrikt förlägga
äfven Adals-Lidens socken, hvarigenom äfven beredts en välbehöflig lättnad
för nuvarande Sollefteå distrikt. Till extratjänsten i Ramsele utgår bidrag af
statsmedel, som naturligtvis skulle indragas.

Det reglerade Sollefteå distrikt skiljer sig från det nuvarande endast däri,
att, såsom nyss sagts, Adals-Lidens socken öfverförts till Ramsele nya distrikt.
Detta inverkar ej på de förhållanden, som föranledt inrättandet af extra provinsialläkartjänsten
i Ytterlännäs, för hvilken stationen allt från början (år 1870)
är förlagd till Nylands municipalsamhälle.

För länets norra och nordöstra del finnes nu eu i Örnsköldsviks stad
stationerad provinsialläkare, hvars tjänstgöringsområde är 68,1 kv.-mil med
46,530 invånare, hvaraf på den i distriktet ingående staden komma 2,839 invånare.
 Med anledning af dessa olämpligt höga siffror har år 1892 i Anundsjö
inrättats en extra provinsialläkartjänst, för hvilken ock statsbidrag utverkats.
Äfven under förutsättning af områdets lämpliga fördelning hafva minst två läkare
ansetts här behöfliga, och föreslås sålunda ett nytt Anundsjö distrikt med läkaren
stationerad vid Anundsjö järnvägsstation, omkring 3 å 4 km. från socknens kyrka.
Distriktet skulle bestå af fem vidsträckta socknar med sammanlagt 48 kv.-mils
areal. Deras sammanförande till ett distrikt har möjliggjorts därigenom, att i
närheten af fyra utaf socknarnas kyrkor finnas järnvägsstationer, från hvilka socknarnas
hufvudvägar äro lätt tillgängliga. Med ifrågavarande tjänst bör förenas
skyldighet för tjänstinnehafvaren att mot ersättning enligt den fastställda taxan
bispringa honom anlitande personer från Mo socken, af hvilken en mindre del
ligger lämpligt till för en läkare i Anundsjö, under det att socknen i öfrigt är
så belägen, att den måst tillföras det reglerade Örnsköldsviks distrikt, för hvilket
dessutom skulle bibehållas de invid eller i närheten af kusten belägna socknarna.

Beträffande Skogs distrikt hafva tre af dess i norr eller nordost belägna
socknar begärt* stationens förflyttning till Ullånger. Olägenheterna för de södra

* I and. skrifvelse, som den 26 okt. 1906 till kommittén remitterats.

74

och västra socknarna af denna förflyttning synas emellertid kommittén så öfvervägande,
 att stationen bibehållits vid det för distriktet i sin helhet tämligen centralt
belägna Skog.

Oförändradt är ock Härnösands distrikt, till hvilket höra äfven några
socknar från provinsen Medelpad. — Inom distriktets område finnes extra provinsialläkartj
änsten i Gfudmundrå, på hvilken regleringen således ej skulle inverka.

Provinsen Medelpad är med nyss nämnda undantag nu indelad i två
distrikt. Det ena af dem är Torps distrikt — i kommitténs förslag benämndt
Fränsta distrikt, efter läkarstationens postadress — med 21,341 invånare på 39,4
kv.-mils område. Den lättnad, som beredts befolkningen genom de vid Ange
järnvägsknut sammanlöpande statsbanorna, har föranledt förslaget om detta distrikts
bibehållande sådant det nu är.

Af de distriktet tillagda fyra socknarna är den östligast belägna Stöde.
Denna socken, med cirka 5,000 invånare på öfver 6 kv.-mils areal, har i underdånig,
 af Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 till kommittén remitterad ansökning
anhållit att få utgöra ett extra provinsialläkardistrikt, med station i närheten af
Stöde järnvägsstation. Såväl vederbörande provinsial- och förste provinsialläkare
som ock Konungens befallningshafvande i länet hafva i infordrade yttranden afstyra
bifall på den grund, att intet verkligt behof skulle finnas för upprättandet
af ett sådant extra distrikt. Och då afståndet mellan Stöde kyrkplats och ordinarie
provinsialläkarens station är, efter järnväg räknadt, omkring 25 km. samt
äfven direkt landsvägsförbindelse finnes, har kommittén för sin del ansett socknen
i fråga hafva tillräckligt god tillgång till läkarvård genom att fortfarande betjänas
af provinsialläkaren i Fränsta distrikt. Kommitténs förslag förutsätter
således icke tillvaron af någon extratjänst i Stöde socken. Skulle sådan ändock
komma till stånd, får kommittén därvidlag hänvisa till hvad å sid. 69 sagts om
ett begärdt Gagnefs extra distrikt.

Af de nuvarande Sundsvalls distrikt tillhörande, från stationen mest aflägsna
socknarna Indals-Liden och Holm har kommittén, efter tillägg af en
tredje socken, Indal, bildat Indals-Lidens distrikt med 6,692 invånare på 13,2
kv.-mil. Afsikten att hit kunna föra äfven Ljustorps socken från Härnösands distrikt
har måst öfvergifvas på grund af bristen å vägar. — Förstnämnda båda socknar utgöra
sedan år 1902 ett extra provinsialläkardistrikt, till hvilket statsbidrag utgår.

Härefter återstår för det reglerade Sundsvalls distrikt 43,427 invånare på
15,1 kv.-mil, således alldeles för mycket för en läkare. Men utom provinsial -

75

läkaren finnas här två extra provinsialläkare, den ena vid Yifsta varf, där läkare
varit stationerad sedan år 1870, den andra vid Alnö, sedan år 1892, båda således i
närheten af de nordligare sågverken med deras talrika arbetare. Då härtill kommer,
 att för trakterna närmast söder och väster om Sundsvall, där äfven finnes
en någoilunda koncentrerad befolkning, stadens läkartillgång anlitas, har ytterligare
delning ansetts kunna undvikas.

Jämtlands län är närmast omkring Storsjön samt utefter Indalsälfven
jämförelsevis väl, men å öfriga trakter svagt befolkadt, och närmast norska
gränsen förekomma flerestädes stora fjällvidder mellan bostadsplatserna. Länet
är nu indeladt i sju distrikt, bland hvilka fyra gränsa mot Norge. Väl tillmätas
utstånden i fjällbygder icke ens tillnärmelsevis samma betydelse som i kulturbygder,
men i de jämtländska gränsdistrikten äro dock afstånden till respektive stationer
från vissa delar af distrikten sådana, att biträde af provinsialläkaren svårligen kan
anlitas. T va af dessa distrikt hafva därför, efter tillägg af en socken från ett tredje,
ansetts böra uppdelas i sex nya, och att delning ej föreslagits af det till arealen
största (Undersåkers), beror därpå, att detta distrikt genomskäres af stambanan
till norska gränsen. Genom den föreslagna regleringen skulle länet således erhålla
elfva distrikt.

Från Ströms distrikt, som nu består åt fem socknar och är det nordligaste
af de nuvarande distrikten samt där till och med landsvägar endast sparsamt förefinnas,
 har sålunda först afsöndrats ett Gädclede distrikt, bestående af den mot
riksgränsen stötande Frostvikens socken med 2,300 invånare på 48 kv.-mil. Denna
sockens afskilda läge har redan år 1890 påkallat anställande därstädes af en extra
provinsialläkare, till hvilkens aflöning staten bidrager. Till dennes åligganden
hör för närvarande bland annat att mot reseersättning af statsmedel årligen hålla
mottagningar två gånger vid Ankarede kapell och en gång vid Sjougdnäsets kapell,
 och hemställer kommittén, att vid den föreslagna provinsialläkartjänsten fästas
samma åligganden.

För återstående hufvuddelen af nuvarande Ströms distrikt, nämligen Ströms
och Alanäs socknar, nära 25 kv.-mil med 6,539 invånare, har provinsialläkaren
vid Ströms kyrkbygd bibehållits, men distriktsnamnet har för undvikande af
förväxling ändrats till Strömsunds distrikt efter den invid läkarstationen belägna
poststationens namn.

76

För de två därefter återstående socknarna af Ströms distrikt finnes likasom
för Frostviken anställd en af staten delvis bekostad, år 1893 tillkommen extra
provinsialläkare med station vid Hammerdals kyrka. Då kommittén ansett, att
från denna station likaledes bör kunna bäst skötas äfven Borgvattnets närbelägna
(nu till Bagunda distrikt hörande) socken, ehuru körväg dit sommartiden saknas,
har ett Hammerdals distrikt bildats genom sammanförande af Hammerdals, Gåxsjö
och Borgvattnets socknar. Det är sannolikt, att »inlandsbanans» anläggning här
skulle kunna möjliggöra de båda sistnämnda distriktens sammanhållande, men
detta beror på banans definitiva sträckning.

Inom länet folkrikast är det nuvarande Östersunds distrikt med 36,311
invånare på 92,4 kv.-mil. Af dess fjällbygd, Föllinge socken med Hotagens och
Laxsjö kapell, har bildats Föllinge distrikt med 4,383 invånare på 35,1 kv.-mil
och med station i Föllinge kyrkby. Den nuvarande med bidrag af staten sedan år
1898 uppehållna extratjänsten för samma område skulle således öfvergå till ordinarie.

Men äfven af den mot Yästernorrlands län gränsande, från läkarstationen
aflägsna delen af ifrågavarande Östersunds distrikt bör, enligt kommitténs mening,
bildas ett nytt distrikt, som efter platsen, där läkaren komme att stationeras,
skulle benämnas Hräcke distrikt och erhålla 8,405 invånare på 25,4 kv.-mil.

För det reglerade Östersunds distrikt skulle ändock återstå 23,523 invånare
på nära 32 kv.-mil, men då dels stambanan dels landsvägar i olika riktningar
här finnas, torde distriktet kunna, under förutsättning att äfven stadens öfnga
läkartillgång anlitas, skötas utan ytterligare frånsöndringar. — Inom distriktet finnes
ett sedan år 1900 bestående extradistrikt för Näskotts och Alsens socknar, med
station inom den förstnämnda.

Genom hvad ofvan föreslagits beträffande Borgvattnets socken har det
reglerade Bagunda distrikt blifvit något mindre än det nuvarande, men det skulle
dock få kvar 13,240 invånare på 34,1 kv.-mil. — För närvarande uppehälles med
bidrag af staten en extra provinsialläkartjänst för Stuguns i Bagunda distrikt
bibehållna och Borgvattnets till Hammerdals distrikt öfverförda socknar. För
denna extra tjänst, som bestått sedan år 1887, är stationen i Stuguns kyrkby.

Oförändrade äro i förslaget upptagna Hede distrikt med 4,901 invånare på
fullt 70 kv.-mil samt Svegs distrikt med 7,874 invånare på nära 70 kv.-mil. Det
förstnämnda är delvis ett fjäll distrikt, det sistnämnda mera ett skogsdistrikt, i
hvilket Orsa—Svegs under byggnad varande järnväg kommer att väsentligen underlätta
distriktsvården.

77

Endast till namnen förändrade äro de två återstående distrikten, i det
att det ena, nuvarande TJndersåkers distrikt, efter den bibehållna platsen för
läkarstationen benämnts Mörsils distrikt. Distriktet räknar 17,930 invånare på
nära 109 kv.-mils område och har trots den stora arealen ansetts kunna bibehållas
därför, att en stambana framgår genom hela den dalgång, i hvilken befolkningens
hufvudmassa är koncentrerad. I öfrigt finnas här stora fjällvidder. —
Det andra, som nu kallas Bergs distrikt, har efter den vid läkarstationen belägna
poststationen kallats Hofverbergs distrikt för att undvika de förväxlingar, hvartill
det nuvarande mångenstädes förekommande namnet ger anledning. — De
omständigheter, som föranledt inrättandet år 1898 af ett extradistrikt i Bätan,
för hvilket sedan år 1899 statsbidrag anvisats, kvarstå således oförändrade.

Västerbottens län har för sin landsbygd med dess 143,170 invånare på 590
kv.-mils areal endast 6 provinsialläkare. Huru litet detta motsvarar behofvet,
lärer framgå bland annat däraf, att kommuner och landsting gemensamt underhålla
fjorton extra provinsialläkare — ett antal, dubbelt så stort som de ordinaries
— och att till tretton af dessa utgå statsbidrag. 1 ofvan uppgifna ytvidd ingå
visserligen obebodda fjällvidder men däremot icke hafsytorna i länets befolkade
skärgårdar. Då ödebygderna måste upptaga väsentligen mindre yta än
de 280 kv.-mil, som utgöra hela den sammanlagda arealen för de af 17,881
personer bebodda socknar, i hvilka ödebygderna ingå, så torde häraf kunna dragas
den slutsats, att den areal, till hvilken härvidlag hänsyn bör tagas, ej särdeles
mycket understiger den ofvan för länet uppgifna landarealen, synnerligast som
befolkning finnes äfven på öar och halföar i hafvet, så att vid läkarbesök måste
passeras äfven vissa hafsvatten, hvilkas areal ej är medräknad. Detaljgranskningen
har ock öfvertygat kommittén, att länet ej kan anses någorlunda likställdt
med de ofri ga utan en högst väsentlig ökning af provinsialläkarnes antal; och
endast därigenom, att Dorotea lappmarkssocken kunnat hänvisas till den för
Yästernorrlands län föreslagna provinsialläkaren i Hoting, har förslaget kunnat
begränsas till sju nya distrikt.

Härvid har det område, som nu bildar Lycksele distrikt, blifvit, sedan en
socken afforts åt annat håll, fördeladt på tre distrikt, däraf två nya. I nordväst
skulle således Sorsele distrikt bildas af Sorsele socken med dess 3,102 invånare på
något mera än 78 kv.-mil. Ifrågasatt har varit att med Sorsele sammanföra Stensele
och Tärna socknar, men denna tanke har öfvergifvits, enär i alla händelser läkar -

78

station måst väljas vid endera af de i skilda ådalar belägna sockenkyrkorna, där
kan, åtminstone förr än den s. k. »inlandsbanan» sammanbundit två af kyrkplatserna,
 knappast skulle kunna anlitas af befolkningen i den andra ådalen, en
olägenhet så mycket större, som befolkningen i hufvudsak är koncentrerad i
ådalarna. Dessa, Ume älfs och Vindelälfvens dalar, skiljas nämligen väster om
Stensele och Sorsele kyrkor af mest öde fjällbygder, och den förbindelseled, som
vanligen begagnas, består af vinterväg eller gång- och roddled i en lång omväg
österut. Det föreslagna distriktet sammanfaller således med det nuvarande lika
benämnda extradistriktet. Dettas läkare är skyldig att två gånger årligen mot
reseersättning af statsmedel anordna mottagningar vid Ammarnäs kapell, och
föreslår kommittén, att denna skyldighet bindes vid provinsialläkartjänsten.

Af nyssnämnda skäl har kommittén därjämte föreslagit ett Stensele distrikt
att bildas af socknarna Stensele och Tärna, hvilka nu hvar för sig äro särskilda
extra distrikt, båda med bidrag af staten till läkarnes aflöning. Tärna extradistrikt
har, till och med under hittillsvarande läkartillgång, ofta nog varit vakant,
och då socknen är allt för liten för att bilda ordinarie distrikt samt ovisst är,
om eller i hvad mån extratjänsten kan uppehållas, föreslås, att provinsialläkaren
i Stensele med afseende å Tärna får motsvarande skyldighet, som nyss föreslagits
för läkaren i Sorsele beträffande Ammarnäs, dock här begränsad till de tider, då
särskild tjänstläkare ej finnes i Tärna.

Det reglerade Lycksele distrikt skulle således omfatta endast Lycksele och
örträsks socknar med 8,300 invånare på 59 kv.-mil och med läkaren såsom förut
stationerad i Lycksele, dit landsväg äfven från Örträsk inom kort torde vara
fullbordad.

Till ett föreslaget Norsjö distrikt har öfverflyttats den för en läkarstation
i Norsjö lämpligt belägna Malå socken. Öfriga området skulle utgöras af Norsjö
och Jörns socknar, så att distriktet i sin helhet komme att bestå af tillsammans
tre socknar med 11,845 personer, på nära 54 kv.-mil. Hvar och en af dessa
socknar är nu försedd med en egen extra provinsialläkare. Utom landsvägar har
man här norra stambanan, som underlättar samfärdseln mellan vissa delar af
distriktet, men af Jörns socken ligger dock ett mindre område bekvämare till för
provinsialläkaren i det föreslagna Byske distrikt, hvars område, Byske socken, och
station sammanfalla med det nuvarande extradistriktets af samma namn. Kommittén
föreslår därför åläggande för provinsialläkaren i Byske att mot ersättning
enligt taxan lämna läkarvård åt honom anlitande invånare i Jörn.

79

Hvarken de till Norsjö distrikt lagda socknarna Norsjö och Jörn eller
Byske socken ingå således i det reglerade Skellefteå distrikt, till hvars provinsialläkare
de nu äro hänvisade. Här återstår således endast Skellefteå socken med
20,554 invånare på 17 kv.-mil.

Ofvan är sagdt, att Dorotea socken med Rishäcks kapell kunnat förläggas
till distrikt inom annat län. Mellan denna socken och Stensele ligger Vilhelmina
socken, som af kommittén ansetts höra bilda Vilhelmina distrikt. Detta distrikts område
och station sammanfalla sålunda med det lika nämnda extradistriktets, i hvilket
tjänsten uppehälles med bidrag af staten. Innehafvaren af denna tjänst åligger
bland annat att mot reseersättning af statsmedel två gånger årligen anordna mottagningar
vid Fatmomacke kapell och Dikanäs kapell; liknande åliggande föreslås
nu i stället för en blifvande provinsialläkare.

Det reglerade Åsele distrikt skulle således omfatta endast Asele och Fredrika
socknar med 5,838 invånare på 46 kv.-mil, sedan Dorotea och Vilhelmina ej
vidare komme att tillhöra den i Asele stationerade provinsialläkarens tjänstgöringsområde.

Äfven Nysätra nuvarande distrikt har ansetts böra till sitt område minskas
på det sätt, att under namn af Burträsks distrikt därifrån afskiljes Burträsks
socken, där för närvarande en delvis med statsmedel aflönad extra provinsialläkare
är anställd.

Stationen för det förenämnda Nysätra distrikt är nu vid Nysätra kyrka,
och det kan ej förnekas, att densamma för återstående tre socknar där är mest
centralt belägen, på samma gång som den ej är allt för långt aflägsen från någondera,
 synnerligast i betraktande af nu pågående väganläggningar. Icke desto
mindre har den nordligast belägna Löfångers socken ansett sig behöfva egen
läkare och bildat eget extradistrikt, det enda inom länet, som ej åtnjuter statsbidrag,
 hvaremot statsbidrag utgår till en i Bygdeå socken vid Robertsfors bruk
stationerad läkare. Kommittén har ansett Nysätra socken med 3,402 invånare
på 4 kv.-mil vara alldeles för liten för att lämnas ensam kvar åt en provinsialläkare
och därför föreslagit stationens förläggande till förenämnda bruk inom
den största och folkrikaste socknen, hvaraf följt namnet Robertsfors distrikt. Kommittén
antager emellertid, att äfven därefter statsbidrag möjligen kommer i fråga
för eu extra provinsialläkare, hvars station och tjänstgöringsområde då kan lämpas
efter behofvet för distriktets nordligaste delar.

2407/oe. Provinsialläkarkornmitténs bet.

12

80

Vid regleringen af det område, som nu utgöres af Ny såfra distrikt, bär
kommittén haft att taga i öfvervägande från Kungl. Maj:t genom nådig remiss
af den 30 mars 1906 erhållna handlingar rörande distriktets läkar- (och apotekar-)
förhållanden. Bland dessa handlingar finnes framställning af Bygdeå kommun
om stationens förflyttning just till Robertsfors, vidare flera mot denna, af samtliga
hörda tjänstläkare men ej af Konungens befallningshafvande förordade, framställning
afgifna protester från Nysätra och Löfånger äfvensom från vissa personer
i Bygdeå och slutligen petitioner från åtskilliga personer i Löfånger med förordande
af flyttningen under förutsättning att statsbidrag beviljas för och medikamentsförråd
anordnas inom Löfångers extra distrikt. Meningarna hafva således,
till och med inom samma socken, varit delade rörande stationens lämpligaste läge,
men synas emellertid öfvervägande hafva varit för den ifrågasatta och af kommittén
nu föreslagna förflyttningen af stationen till Robertsfors.

Eu af länets extra provinsialläkare har till tjänstgöringsområde Degerfors
socken med 7,640 invånare på något mera än 29 kv.-mil. Det har ansetts lämpligt
att äfven här få en ordinarie provinsialläkare, och har därför föreslagits ett
Vindelns distrikt, benämndt efter den järnvägs- och poststation, invid hvilken
läkaren skulle stationeras. Innehafvaren af den nu föreslagna tjänsten bör få till
åliggande bland annat att mot ersättning enligt den fastställda taxan vårda äfven
honom anlitande invånare i Säfvars socken, af hvilken en del ligger väsentligen
närmare Vindeln (Degerfors) än stationen i det reglerade Umeå distrikt, dit socknen
i öfrigt lämpligast förlägges. Från det nuvarande distriktet med sist anförda
namn skiljer sig det reglerade endast däruti, att vid regleringen Degerfors
socken afförts såsom eget distrikt.

Under namn af Nyåkers distrikt har i förslaget intagits nuvarande Nordmalings
distrikt, hvars läkare är stationerad vid hafskusten i närheten af Nordmalings
kyrka, invid den efter kusten gående landsväg, å hvilken i kyrkans närhet
från flera håll utmynna vägar, som längre in i landet beröra eller utgå från
stambanans särskilda stationer. En betydande del af distriktets invånare är ock
bosatt utefter kusten, och stationsläget är således lämpligt för kustbefolkningen
samt äfven för många af dem, som inom Nordmaling bo på visst afstånd inåt
landet. För den till distriktet hörande Bjurholms socken är förhållandet motsatt,
 och olägenheterna häraf ha föranledt anställandet af en extra provinsialläkare,
 i hvilkens tjänstgöringsområde ingå socknarna Bjurholm och Örträsk,
den senare hörande till Lycksele distrikt. I syfte att få den ordinarie läkaren

81

närmare Bjurholm har därför kommittén föreslagit läkarstationens förläggande
till Nyåker inom Nordmalings socken, där stambanan korsar landsvägen mellan
Bjurholm och Nordmaling och dit socknarnas gemensamma tingsställe förlagts,
på grund hvaraf antagas kan, att flera dit ledande vägar varda anlagda, så vida
ej stambanan anses tillfredsställande fylla det lokala kommunikationsbehofvet.

Vid läkarstationen i Nordmaling finnas apotek och sjukstuga, och deras
förflyttning till Nyåker torde bli nödvändig, därest ej möjligen särskild extra
läkare skulle komma att antagas för kustbefolkningen och de vid kusten befintliga
industriella verken, hvilkas samlade bärkraft torde bättre motivera därmed förenade
uppoffringar än Bjurholms och Örträsks socknars.

Norrbottens län har enligt de statistiska uppgifterna 1,059 kv.-mils areal,
å hvilken år 1903 bodde 131,249 invånare, utom de i städerna bosatta. Arealen
för de socknar, i hvilka öde fjällbygder ingå, är uppgifven till 709 kv.-mil, å
hvilka år 1903 voro bosatta nära 28,400 invånare, däraf dock närmare hälften
koncentrerad i Gellivare kyrkby samt Malmbergets och Kiruna grufsamhällen.
Häraf torde kunna dragas den slutsatsen, att de öde fjällvidderna i detta län
med en ganska stor procent ingå i den uppgifna arealen. A andra sidan förekommer
dock äfven i detta län en bebodd skärgård, hvars hafsvattenarealer ej
ingå i de statistiska uppgifterna, men dessa arealer torde här i jämförelsevis
mindre grad inverka. Länet har nu nio provinsialläkare, bland hvilka, såsom
förut sagts, en tillkom samtidigt med ikraftträdandet af 1890 års organisation
och en annan tio år senare, men utom dessa läkare finnas i länet nio extra provinsialläkare,
 alla utom en med lönebidrag af statsmedel. Regleringsförslaget
upptager tretton ordinarie distrikt, till hvilket antal det kunnat begränsas endast
under förutsättning, att en och annan extra provinsialläkartjänst fortfarande kommer
att finnas.

Dylik ytterligare läkartillgång förutsättes först och främst inom det från
och med år 1901 tillkomna Vittangi distrikt, hvilket omfattar Jukkasjärvi och
Enontekis socknar med 7,319 invånare på mera än 198 kv.-mil. Inom den förstnämnda
socknen ligger Kiruna grufsamhälle, där redan — från år 1903 — en
extra provinsialläkare är anställd och väl allt framgent torde komma att finnas,
måhända dock i egenskap af municipalläkare (jfr sid. 108). Den ordinarie läkarens
station har därför bibehållits i Vittangi by. Realiseras planerna på en bibana
från Luleå—Kiruna—Riksgränsen-banan till Svappavaara, torde fråga om statio -

82

nens förflyttning till denna senare plats böra tagas i öfvervägande. Provinsialläkarens
skyldighet beträffande mottagningar i Enontekis kyrkby, Karesuando,
bör i alla händelser bibehållas.

Pajala distrikt är bibehållet oförändradt sådant det bestämdes genom K. Er.
den 1 juni 1900. Hit böra således Muonionalusta och Tärendö kapellförsamlingar,
bvilka enligt kommitténs mening böra hvardera tillerkännas fördelen af åtminstone
två årliga mottagningar vid respektive kyrkor, där provinsialläkaren hade att
infinna sig mot reseersättning af statsmedel.

Det föreslagna Gellivare distrikt med station i Gellivare kyrkby är däremot
nytt och skulle omfatta den lika benämnda socknen med dess 13,670 invånare
på nära 170 kv.-mil, allt på sätt som från orten begärts.* Där finnes nu
en af de ofvan nämnda extra provinsialläkarne, hvilkens tjänst skulle upphöra
genom antagandet af kommitténs förslag. — På den för Malmberget anställda extra
provinsialläkarens tjänst, den enda inom länet, till hvilken ej statsbidrag utgår,inverkar
däremot regleringsförslaget icke. Måhända kan dock denna tjänst på grund af
hvad i annat sammanhang föreslås öfvergå till municipalläkartjänst (jfr sid. 108).

Efter inrättandet af det sist nämnda distriktet skulle det reglerade Öfverkalix
distrikt komma att utgöras af endast Öfver-Kalix och Korpilombolo socknar
med station såsom förut vid Öfver-Kalix kyrka på cirka 150 kms landsvägsafstånd
från den i distriktet nu ingående Gellivare sockens kyrka.

Till provinsialläkarens i Haparanda tjänstgöringsområde höra nu fyra mot
Finland gränsande socknar med en utsträckning från norr till söder af omkring
13 mil. Befolkningen är till hufvudsaklig del koncentrerad längs gränsälfven
samt utefter hafskusten väster om älfvens utlopp. Kommittén har ansett olämpligt
att vid regleringen taga hänsyn till möjligen tillgängliga finska läkare, och hafva
därföre de svenska läkarkrafterna såsom förut stationerats i ådalen vid gränsen.
Men områdets långa utsträckning har föranledt kommitténs förslag om det ifrågavarande
områdets delning, på sätt från orten begärts**, på två distrikt: det
ena benämndt Matarenyi distrikt efter den vid Öfver-Torneå kyrka belägna by,
där provinsialläkaren skulle stationeras och som nu är station för en extra provinsialläkare
med samma tjänstgöringsområde som det nu föreslagna; det andra med bibehållande
af nuvarande namnet Haparanda distrikt, med station i Haparanda stad
samt omfattande Neder-Torneå och Karl Gustafs sockar.

* I lind. framställning som den 19 augusti 1904 till kommittén remitterats.

**»> > >»»>>> > »

83

Oförändrade så till stationer som områden äro däremot bibehållna både
Neder-Kalix distrikt och Båneå distrikt, hvardera omfattande den socken, som gifvit
distriktet namn. Då emellertid från en mindre del af Neder-Kalix socken
vägen till Råneå är kortare och mindre besvärlig än vägen till Neder-Kalix, så
föreslås nu skyldighet för provinsialläkaren i Råneå att mot ersättning^enligt
taxan vårda honom anlitande sjuka från Neder-Kalix socken.

Med förste provinsialläkarens för Norrbottens län befrielse från skötsel af
provinsialläkardistrikt, på sätt kommittén föreslagit, upphör anledningen för Nederoch
Öfver-Luleå socknars fördelning på olika distrikt. Kommittén föreslår därför,
att dessa båda socknar tillsammans med Edefors från Öfver-Luleå distrikt för några
år sedan utbrutna socken må bilda område för en provinsialläkare med station vid
Gammelstaden och därför benämndt Gammelstadens distrikt. Platsen har järnvägsstation
med samma namn, och landsvägar från olika delar af den jämförelsevis rikt
befolkade kustbygden stöta här samman. Läget är dock icke centralt eller bekvämt
för speciellt Öfver-Luleå och Edefors socknar. Den förstnämnda af dessa
bör emellertid kunna få behofvet af läkarvård fylldt genom militärläkarne i Boden,
och därest Edefors socken skulle fortfarande som hittills ej anse sig tillfredsställd
med läkartillgången i Boden, återstår för denna socken den nu begagnade utvägen
att anställa extra provinsialläkare.

Däremot har den i Öfver-Luleå distrikt nu ingående, aflägset belägna Jockmocks
socken med Kvickjocks kapell, omfattande tillsammans 194 kv.-mil med 4,940
invånare och redan nu utgörande tjänstgöringsområde för en extra provinsialläkare,
ansetts böra bilda område för ett Jockmocks distrikt, med läkaren stationerad tills
vidare i närheten af Jockmocks kyrka. Provinsialläkaren bör tillika åläggas att
mot reseersättning af statsmedel två gånger årligen anordna mottagning i Kvickjocks
kyrkby. På utvecklingen af frågan om bergverksrörelse i Kvickjock lärer
böra göras beroende framdeles möjligen behöfliga förändringar i den nu föreslagna
anordningen.

Piteå härad och lappmark bilda nu tillsammans ett distrikt, sträckande sig
tvärs genom landets hela bredd från Bottenhafvet till norska gränsen, ett område
af 257 kv.-mil med 31,952 invånare. Dessa talförhållanden motivera tillräckligt
områdets fördelning mellan flere statsläkare. Kommittén får därföre föreslå först
ett Öjebyns distrikt, bildadt af Piteå landsförsamling och Älfsby socken, med
läkarstationen bibehållen i den vid Piteå landsförsamlings kyrka belägna Öjebyn,
där vägar sammanlöpa från olika håll. Antagligen skall behof af extra provinsial -

84

läkare för Älfsby socken fortfarande, på sätt nu är fallet, göra sig kännbart, men
det synes ej vara lämpligt att stationera provinsialläkaren i Älfsbyn, och ej keller
kunna andra platser än Öjebyn för närvarande komma i fråga.

Någon tvekan kar rådt, huruvida återstoden af Piteå nuvarande distrikt,
Arvidsjaurs ock Arjepluogs socknar, kvar för sig borde bilda särskild! distrikt
eller sammanföras till ett.

De stora arealerna, det betydande afståndet mellan socknarnas centralplatser
— 95 km. — samt befolkningens fördelning ock dess ringa antal inom den minst
befolkade socknen, Arjepluog, hvilken skulle göra den flerestädes föreslagna nödfallsutvägen
med ett visst antal mottagningar årligen så godt som betydelselös,
har föranledt kommittén att stanna vid förstnämnda alternativ och föreslå dels ett
Arvidsjaurs distrikt för Arvidsjaurs sockens 5,627 invånare på nära 61 kv.-mil med
station i närheten af socknens kyrka, dels ock ett Arjepluogs distrikt för den liknämnda
socknens på 147 kv.-mil spridda 2,424 invånare, likaledes med station i
kyrkans närhet. Å hvardera platsen är nu en extra provinsialläkare anställd.

Innan kommittén lämnar distriktsindelningsförslaget, må därur några
sammanställningar och utdrag göras.

Provinsialläkardistriktens antal har ökats i 22 län och minskats i 2.
Ökning har skett med 1 ny tjänst i hvartdera af 8 län, med 2 tjänster i hvardera
af 4 län, med 3 tjänster i 5 län, 4 tjänster i 3 län samt slutligen med 7
tjänster i ett län, Västerbottens. — Minskningen i de två länen, Uppsala och
Södermanlands, utgör en tjänst i hvartdera. Företrädesvis har tillökningen kommit
rikets nordliga delar till godo, i det att af de 48 nya distrikten icke mindre
än 25, således 52 %, kommit på de fem norrländska länen samt Kopparbergs län.

Delar ur skilda län ingå uti sammanlagdt 7 af de föreslagna provinsialläkardistrikten,
 nämligen:

Åtvidabergs distrikt (delar ur Östergötlands och Kalmar län).

Södra Unnaryds » » s Jönköpings

Markaryds » » » Kronobergs

Emmaboda » » » Kalmar

Jämshögs » » » Blekinge

Strömtorps » » » Örebro

Hotings » » » Västernorrlands

och Kalmar
» Kronobergs
» Hallands
» Kronobergs
» Kristianstads
> Värmlands
Västerbottens

85

Beträffande tjuguen socknar hafva vid regleringen förhållandena tett sig
sådana, att kommittén funnit sig böra föreslå tillämpning af den i det föregående
(se sid. 31) angifna utvägen att, ehuru socknarna tillförts ett distrikt, deras invånare
lämnas frihet att mot ersättning enligt taxan anlita äfven provinsialläkaren
i närliggande distrikt, till hvars läkarstation en del af socknen (undantagsvis
hela socknen) har bekvämare kommunikationer. Dessa socknar äro:

Begna

s:n af Tjällmo distr.

får äfven anlita läkaren

i Vingåkers distr.

Skedevi

>

»

»

» »

Krigsbergs

Motala

»

» Tjällmo

Malexanders

Kisa

- »

» Mjölby

Bolmsö

$ *

Yärnamo

>

» Södra Unnaryds

>

Norra Sandsjö» »

Yrigstads

>

» Nässjö

Björkö

» 2>

Hvetlanda

»

>

> »

Tana

2> »

Mörtfors

■»

>

» Vimmerhy

>

Fagerhults

» »

Klippans

y>

>

» Markaryds

Nössemarks

» 3>

Billingfors

»

» Bäckefors

Torps

Bäckefors

>

»

2>

» Uddevalla

>

Valbo-Byrs

*

Ödeborgs

» »

3>

Stora Lundby

» »

S ollebrunns

»

$

» Göteborgs

>

Angereds

» »

■»

3> »

Bcrgjums

» »

» »

»

Leksands

Leksands

>

»

» Rättviks

Mo

» »

Örnsköldsviks

>

» Anundsjö

3>

Jörns

3> »

Nors jo

»

3>

>

»

» Byske

Säfvars

Umeå

»

»

» Yindelns

Neder-Kalix

» »

Neder-Kalix

» Råneå

>

Läkarmottagningar på statens bekostnad några få gånger årligen i aflägsna
delar af vissa norrländska distrikt hafva föreslagits för följande platser:

Karesuando
Muonionalusta
Tär enda
Kvickjock

som skulle besökas af prov.-läkaren i Yittangi
» » » » » » Pajala

» 3> » » » » »

» » » » » » Jockmock

86

Tärna (eventuellt*) som skulle besökas af prov.-läkaren i Stensele

Ammarnäs

»

»

Tf

»

» Sorsele

Fatmomacke

Tf

»

T>

» Vilhelmina

Dikanäs

»

T>

» »

Ankarede

»

■»

»

» Gläddede

Sjougdnäset

2>

»

»

T> »

Risbäck

»

T>

> Hoting

Rörande kostnaden för regleringen, hvilken gifvetvis blifver ganska ansenlig,
 hänvisas till afd. VII, där i ett sammanhang redogöres för det ekonomiska
resultatet af kommitténs förslag. Här må allenast erinras, att hela kostnaden
för de nya provinsialläkarlönerna icke skulle blifva en ny statsutgift. Uti icke
mindre än 31 fall har det nämligen befunnits lämpligt att välja provinsialläkarstationer
på ställen, där för närvarande äro placerade extra provinsialläkare med
lönebidrag af statsmedel, hvilka bidrag naturligtvis skulle upphöra. Dessa platser
jämte de till läkarnes aflöning nu utgående bidragen af statsmedel framgå af
nedanstående öfversikt:

Station:

Rimbo lönebidrag: 500

Station:

Hammerdal

lönebidrag: 1,500

»

Stegeborg

» 1,000

Föllinge

» 1,500

Södra Unnaryd

» 1,500

»

Sorsele

» 1,500

»

Orust (Kårehogen)

» 1,500

Stensele

» 1,500

»

Tjörn

» 1,500

>

Norsjö

» 1,500

»

Sollebrunn

» 1,500

»

Ryske

» 1,000

Herrljunga

» 1,000

Vilhelmina

» 1,500

»

Charlottenberg

» 1,000

»

Burträsk

» 1,500

■»

Malung

» 1,500

»

Bygdeå

» 1,000

»

Rättvik

» 1,400

»

Degerfors

» 1,200

T>

Los

» 1,500

Gellivare

» 1,500

T>

Tåsjö

» 1,500

Matarengi

» 1,500

H

Ramsele

» 700

■»

Jockmock

» 1,500

»

Anundsjö

» 1,000

Ti

Arvidsjaur

» 1,500

Indals-Liden

» 1,000

7>

Arjepluog

» 1,500

Gäddede

» 1,500

* Se sid. 78.

87

Sammanlagdt 40,800 kronor utgå således redan nu af statsmedel för läkarvården
på ifrågavarande 31 stationer, hvartill kan läggas den besparing, som kan
uppkomma därigenom att en del statsbidrag kan indragas till följd af det förändrade
läge, som gifvits några provinsialläkarstationer.

Det förslag till rikets indelning i provinsialläkardistrikt, som kommittén
sålunda utarbetat, kan, om det genomföres, af helt naturliga skäl icke tänkas
blifva för en längre framtid tillfyllestgörande. Uppkomsten af nya befolkningscentra,
 nya kommunikationsleder o. s. v. måste fastmer, hädanefter som hittills,
kräfva nya distrikt eller förändringar i de gamla. Härförutan skulle snart uppkomma
olägenheter af samma slag som de, bvilka föranledt kommitténs arbete.

För de jämförelsevis fåtaliga ändringar, som funnits behöfliga i läkarinstruktionens
bestämmelser för provinsialläkare, hänvisas till den särskilda afdelning
(V.), hvilken ägnats denna instruktion.

IV. Extra provinsialläkarne.

I det föregående har redan flera gånger anledning förekommit att beröra
extra provinsialläkarinstitutionen. Här torde dock i ett sammanhang böra lämnas
en öfversikt af institutionens uppkomst och utveckling.

Namnet extra provinsialläkare trätfas först år 1829. Rikets ständer beslöto
då att, intill dess en allmän reglering af provinsialläkarvården kunde erhållas,
söka tillmötesgå de alltjämt återkommande anspråken på förbättrad sjukvård å
landsbygden genom att anslå en summa till fördelning i smärre löner åt extra
provinsialläkare (i den tidens mening). Lönens otillräcklighet ville man motväga
därigenom, att tjänstinnehafvarne skulle äga rätt att med tjänsten förena annan
befattning, vanligen den såsom bataljonsläkare. Dessa extra provinsialläkare voro,
som sagdt, aflönade af statsverket. De öfverflyttades också efter hand på ordinarie
stat, därigenom att tjänsterna blefvo förändrade till vanliga provinsialläkartjänster,
 under det samtidigt nya extra läkare kunde anställas på andra håll. Vid
midten af 1870-talet hade dock nybildning af sådana distrikt upphört och alla
äldre utom ett öfvergått till ordinarie.

2407/oe. Provinsialläkarkommitténs bet.

13

88

De ordinarie och extra provinsialläkarne fyllde dock icke behofvet af läkarvård
på landsbygden. Kommuner och industriella inrättningar, som lågo aflägset
från läkarstationerna, hade svårt att bereda sig tillgång till nödig sjukvård.
Läkarne ville nämligen äfven då för tiden ogärna binda sig vid sådana enskilda
tjänster, som icke medförde merit till befordran i statens tjänst, och endast för
några få innehafvare af läkarbefattningar, som icke voro statstjänster, hade man före
år 1840 lyckats af Kungl. Maj:t utverka rätt till tjänstårsberäkning i likhet med civila
läkares i statens tjänst. Då klagan öfver läkarbristen blifvit allt för högljudd,
anhöllo därför Rikets ständer i skrifvelse den 15 juli 1839 hos Kungl. Maj:t, att
sådan tjänstårsberäkning skulle i större utsträckning än förut lämnas åt läkare,
som anställdes af kommuner och industriella inrättningar på landet. Kungl.
Maj:t villfor denna begäran, och genom K. Kung. af den 17 oktober 1840 lades
grunden till distriTdsläharinstitutionen på landsbygden. Kommuner och ägare af
bruk eller fabriker fingo därigenom rätt att, med angifvande af distriktets utsträckning
och station, hos Kungl. Maj:t göra ansökan om tjänstårsberäkning för läkare,
som af dem anställdes. Om en dylik läkartjänst pröfvades behöflig, beviljades
distriktet den sökta rättigheten, som sedan utan förnyad ansökan bibehölls äfven
vid ombyte af läkare. Läkaren skulle i sitt distrikt fullgöra samma åligganden som
en provinsialläkare. Antagandet skedde mot villkor, som bestämdes genom »aftal»,
och vanligen utgick läkarens ersättning i form af årsackord för sjukvården. Han
tillsattes icke för viss tidsperiod utan behöll nästan alltid tjänsten, så länge han
själ! önskade. Dock fanns stundom kontrakt med bestämmelse om uppsägningstid,
 som emellertid endast i ett eller annat sällsynt fall kommit att tilllämpas.
 Tillsättningen skedde i vissa fall genom en enda person — en bruksägare
eller disponent — i andra fall fanns en distriktsstyrelse. — Af de i denna ordning
tillkomna tjänsterna finnas ännu 43 kvar, ehuru deras innehafvare numera benämnas,
 äfven de, extra provinsialläkare (i nutidens mening).

Redan från den tid, då 1885 års kommitté började sitt arbete, beviljades i
några fall rätten till tjänstårsberäkning åt distriktsläkare endast för vissa år,
efter hvilkas utgång dessa tjänster fullt likställdes med de här nedan omnämnda,
efter år 1890 tillkomna extra provinsialläkartjänsterna.

Genom 1890 års redan förut omtalade reform, stödd på utredning af 1885
års kommitté, borttogs fullständigt inrättandet af nya distriktsläkartjänster för
obestämd tid. I stället infördes den nuvarande extra provinsialläkarinstitutionen,
med tjänstetillsättning för allenast vissa år. Den nya läkarinstruktionen (§§ 41—

89

44) bereder nämligen kommunerna stor frihet att bilda distrikt för kort tid, dock
minst för 5 år. De behöfva blott anslå en viss lön för dessa år och jämte uppgift
därom samt om det önskade distriktets omfattning och station ingå till Kungl.
Maj:t med framställning om rätt till tjänstårsberäkning för läkaren. Denna framställning
skall dock utgå från landstinget, om detta lämnar bidrag till lönenStatsbidrag
till lönen kan jämlikt K. Kung. den 31 oktober 1890 beviljas till
belopp, i allmänhet motsvarande det från orten därtill utfästa bidrag i penningar,
men får i intet fall öfverstiga 1,500 kronor. Då ett distrikt fått statsanslag, utses
distriktsstyrelsen af landstinget, och läkaren förordnas af Medicinalstyrelsen,
hvarvid afseende skall fästas såväl å distriktsstyrelsens förord som å skicklighet
och förtjänst. Då statsbidrag icke ifrågakommer, utse kommunerna själfva läkare
och styrelse för distriktet. Vid slutet af den period, för hvilken lön anslagits
och tjänstårsberäkning beviljats, måste, om distriktet skall fortfara, samma åtgärder
ånyo vidtagas, som erfordrades för dess nybildning, nämligen beslut af
kommuner och eventuellt landsting om lön för ny period, ansökan hos Kungl.
Maj:t o. s. v. — Extra provinsialläkaren skall inom sitt distrikt fullgöra de
göromål, som tillhöra en provinsialläkare.

Den efter denna plan organiserade extra provinsialläkarinstitutionen vann
en synnerligen rask utveckling, så att, då vid 1890 års slut riket hade 137
ordinarie provinsialläkare men blott 73 extra provinsialläkare (då kallade
distriktsläkare), vid slutet af 1905 funnos 169 extra provinsialläkare* mot 139
ordinarie.*

Tvenne omständigheter samverkade till framkallande af denna snabba utveckling.
 A ena sidan hade behofvet af läkare på landsbygden stegrats till
ovanlig höjd, sedan staten upphört att lämna anslag till nya ordinarie provinsialläkartjänster.
 Under det att förut tid efter annan — särskildt på 1860-talet men
äfven på 1870-talet — bildats nya ordinarie distrikt, afstannade därefter utvecklingen
af denna statsinstitution, så att, såsom förut meddelats, endast tre
ordinarie distrikt sedan dess tillkommit, nämligen ett under hvartdera af åren
1881, 1891 och 1901. Därjämte fortfor rikets folkmängd under tiden att växa, så
att landsbygdens befolkning sedan år 1880 ökats med ungefär en fjärdedels miljon,
och behofvet af läkare äfven därför allt mera tilltagit. Å andra sidan hade,
sedan under 1870- och början af 1880-talet tilloppet till universiteten af medicine

* Antalet rar oförändradt vid 1906 års sint.

90

studerande varit ovanligt litet, den därigenom alstrade, läkarbristen i sin tur
framkallat en stark tillströmning till läkarbanan, som på 1890talet följdes
af synnerligen god tillgång på unga läkare. Dessa behöfde verksamhet, och kommunerna
behöfde läkare. I bådaderas gemensamma intressen begagnades då
den nyskapade extra provinsialläkarinstitutionen, som medgaf läkardistrikts
inrättande på så kort tid som 5 år, hvadan sådant kunde ske t. o. m. försöksvis.
 Att läkarne i många fall föredrogo de besvärliga och osäkra tjänsterna
på landsbygden framför den lika indräktiga och vida bekvämare praktiken i en
stad eller ett stadsliknande samhälle, berodde till största delen på den högt skattade
förmånen att få räkna tjänstår, hvarigenom vanns utsikt till befordran i
statens tjänst, såsom provinsialläkare, och därmed rätt till pension.

Emellertid hade den nya extra provinsialläkarinstitutionen fyllt den uppgiften
att åtminstone tills vidare förbättra sjukvården på landsbygden. Detta är dess goda
sida. Men de år, som gått efter institutionens tillkomst, hafva äfven röjt vissa
väsentliga brister i organisationen, hvilka äfvenledes böra här belysas.

En oegentlighet, om också icke af större vikt, ligger redan däri, att benämningen
extra provinsialläkare är gemensam för läkare tillsatta efter tre olika
principer. Några antagas fortfarande i enlighet med K. Kung. af den 17 okt.
1840, vare sig af en enda person eller af en distriktsstyrelse, och för obestämd tid.
De öfriga tillsättas enligt läkarinstruktionen af år 1890 och på vissa år, men de,
till hvilkas aflöning statsbidrag utgår, förordnas af Medicinalstyrelsen och de, som
aflönas af orterna ensamma, antagas af kommunerna eller genom af kommunerna
valda styrelser.

Aflöningsförhållandena äro också mycket olika. I vissa äldre distrikt (omkring
20 af de före år 1890 bildade) finnes ingen egentlig lön, utan ersättningen
utgår såsom årsackord från bruk eller fabriker, hvarom garanti lämnas före läkarens
antagande. I de öfriga distrikten (alla nyare och några af de äldre) uppbär läkaren
lön. Denna kan i några distrikt uppgå till blott 800—1,000 kr. men i andra ända
till 4,000 kr. Om ett medelvärde beräknas för bostad m. m., som utgår in natura,
kunna löneförmånerna för de återstående 149 extra provinsialläkarne anslås till
omkring 340,000 kr., hvaraf 71,750 kr. utgöra statsbidrag (år 1906). Endast 58 af
samtliga de 169 extra provinsialläkarne få del af statsbidraget, hvilket sålunda i
medeltal uppgår till 1,237 kr. Allt det öfriga — omkring 268,250 kr. jämte hvad
som af de förstnämnda 20 läkarnes ackorder bör anses motsvara lönerna för de
149 — betalas af kommuner och landsting. — Den fördel, som i statens provinsial -

91

läkardistrikt ligger i läkarnes afskedstagande efter fullgjorda pensions villkor, saknas
dessutom helt och hållet i de extra distrikten. Utan rätt till pension nödgas
nämligen en extra provinsialläkare att, äfven sedan han blifvit mindre tjänstbar,
hålla sig kvar på sin plats.

Det är lätt förklarligt, att missnöje kan af här omförmälda förhållanden
alstras — och äfven har alstrats — hos de kommuner, som hafva att betala
läkarlönerna, då andra trakter hafva af staten helt och hållet aflönade och pensionerade
läkare. Och ser man till, hvilka orter, som i detta hänseende äro mer
eller mindre gynnade, så finner man bland de förra företrädesvis sådana, som af
gammalt haft en jämförelsevis stor folkmängd och därför tidigt blifvit försedda
med provinsialläkare. Bland de senare åter träffas många, där befolkningen först
sedan utvecklingen af provinsialläkarinstitutionen afstannat nått en så stor tillväxt,
 att behofvet af läkare gjort sig starkare gällande. Dessa orter äro likväl
af naturliga skäl till stor del just sådana, som äro i ekonomiskt afseende mindre
väl lottade. I den motion, som gifvit anledning till den förut* omnämnda 1903
års riksdagsskrivelse, yttras: »vissa trakter hafva genom statens mellankomst fått
det synnerligen väl sörjdt för sitt behof af läkare, under det andra trakter måste
göra afsevärda uppoffringar för att skaffa sig nödig tillgång till läkarvård». Och
vidare: »Rättvist synes vara, att staten tillser, det behofvet af läkarvård tillgodoses
så likformigt och så vidsträckt som möjligt är, utan att somliga landsändar
särskild! betungas med ganska dryga bidrag till läkares aflöning, under det andra
trakter gå alldeles fria från sådant tillskott, utöfver hvad statsbudgeten kan kräfva
för aflöning åt de ordinarie provinsialläkarne». Dessa motionärens åsikter delades
ock påtagligen af Riksdagen, som i sin underdåniga skrifvelse särskildt betonat vikten
af statsläkarnes rättvisa fördelning, så att alla orter blefve i lika mån gynnade.

Om man således kan säga, att extra provinsialläkardistrikten orättvist betunga
vissa orter, kan man också säga, att utgifterna för läkarnes löner äro synnerligen
ojämnt fördelade på olika kommuner inom samma distrikt. Visserligen
torde vid bildning af ett nytt distrikt saken vanligen ordnas så, att den kommun,
 dit läkarstationen förlägges och som sålunda har mest direkt nytta af läkaren,
 betalar en större del af lönen än från läkarbostaden aflägsnare kommuner.
Men så är icke alltid händelsen. Synnerligen vanligt är, att kommuner, som
genom sitt läge hafva att påräkna stor nytta af ett extra provinsialläkardistrikts

* Sid. 4.

92

bildande, dock antingen alldeles undandraga sig att lämna bidrag till läkarlönen
eller ock deltaga däri med proportionsvis allt för ringa belopp. Stundom förekomma
afprutningar, då fråga är om förnyelse af ett distrikt, till hvilket anslag beviljats
för en föregående femårsperiod. Dylika af lokala och personliga förhållanden
ej sällan färgade förhandlingar hafva i synnerhet förekommit i trakter med små
socknar, där årsbidragens storlek uppgå till allenast några 10-tal kronor, ja
mindre. Bristen på stadga och reda i hela systemet blifver i slika fall särdeles
påfallande.

Häraf uppkomma också stundom stor ojämnhet och bristande ändamålsenlighet
i distriktens sammansättning. Med undantag för en socken eller ett samhälle,
 som bildar så att säga distriktets kärna, kunna nämligen dess beståndsdelar
i öfrigt betänkligt växla från en period till en annan, ett förhållande, som tydligt
framgår af den historik öfver de särskilda distrikten, hvilken såsom bilaga Illa åtföljer
detta betänkande. Exempel finnas äfven att kommuner, som ännu höra till
det ordinarie provinsialläkardistriktet, blifvit genom ett därifrån utbrutet extra
distrikt helt och hållet skilda från den ordinarie läkarens station. Ett sådant
exempel utgör Svanskogs socken i Värmland, som genom Gillberga extra distrikt
är skild från Arvika ordinarie, ett annat är östra Strö socken i Skåne, som genom
Löberöds distrikt skiljes från Hörby. På ett ställe (Hinna) är det extra distriktet
deladt i två delar, skilda af det ordinarie. Fall finnas också, då en extra provinsialläkare
är stationerad mycket nära en provinsialläkarstation, t. ex. i Marks
(Skene) ordinarie och Hinna extra distrikt på 0-4 mils, samt i Gnesta ordinarie och
Björnlunda extra distrikt på 0''ä mils afstånd från hvarandra.

Både för vederbörande myndigheter och för distrikten själfva är den ofta
återkommande förnyelsen af distrikten i hög grad besvärlig. Efter 5 (eller 10)
år måste kommunerna fatta nya beslut om anslag till läkarlön och hos Kungl.
Maj:t göra ansökan om tjänstårsberäkning för eu ny period, Medicinalstyrelsen
och andra myndigheter skola yttra sig om saken, och sedan Kungl. Maj:t lämnat
sitt bifall till distriktets förnyelse, skall läkarplatsen anslås ledig och ånyo sökas.
Om då en eller annan kommun vid periodens slut nekar att anslå lön för nästa
period, uppkomma de ofvan antydda svårigheterna.

Extra provinsialläkarne skola fullgöra en provinsialläkares åligganden.
Följaktligen skola de äfven såsom statens organ hafva tillsyn öfver allmänna
hälso- och sjukvården inom kommunerna. Men femårsperioderna med de därmed
följande omvalen göra dem beroende af kommunerna eller de därstädes

93

styrande. Deras ställning är därför så svag och osäker, att de ofta nog ej
kunna göra sina åsikter gällande, om en kommuns eller enskilda maktägandes intressen
skulle stå i strid med det allmännas. Sadant kan lätt inträffa, äfven där
ett energiskt ingripande skulle vara af nöden, såsom vid åtgärder mot en farsot.

En annan för staten menlig följd af extra provinsialläkarinstitutionen har
varit dess efterhand men starkt framträdande inverkan på den ordinarie provinsialläkarkårens
tjänstduglighet Extra provinsialläkarne hafva, såsom ofvan anförts, i
allmänhet liten lön och sakna all rätt till pension. De eftersträfva därföre i regel
att vinna transport till provinsialläkartjänster. Antalet transportsökande har ock
varit mycket större än antalet lediga platser. Af de 139 nu befintliga provinsialläkartj
änsterna hafva under de 15 åren 1891—1905 i medeltal 6 å 7 per år
blifvit lediga. Transportsökande åter hafva varit icke blott extra provisialläkare
(nu 169 till antalet), utan äfven stadsläkare, biträdande provinsialläkare, yngre
lasarettsläkare m. fl. Då således endast några få bland dessa kunnat årligen befordras,
 har en hastig stegring i befordringsåldern följt. Då denna i medeltal
under åren 1891—93 var 40-4 år, 1894—96 41-e år, 1897—99 43''7 år och 1900—02
44 år, har den under åren 1903—04 stigit till 44''6 år i medeltal; sannolikt ökas
den snart till 50 år, om förhållandena förblifva oförändrade. Då blifva således
de yngsta provinsialläkarne 50 år! Och mången måste, med de hittills bestående
pensionsförhållandena, stå kvar i tjänst till 70 å 75 ars ålder. Man kan icke
vänta stor tjänstduglighet hos en sådan kår. — Om den nya pensionslagens betydelse
härutinnan skall nedan talas.

I den till kommittén remitterade petitionen* från rikets extra provinsialläkare
hafva dessa själfva uppvisat de olägenheter, som följa af institutionens
nuvarande organisation, och Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande bekräftat deras
uttalanden. Särskildt betona de extra provinsialläkarne det ogynnsamma inflytande
organisationen haft på tjänstinnehafvarnes ställning. Denna blefve ytterst osäker,
då ett distrikt kunde komma att upphöra efter förloppet af en kort period. Äfven
om distriktet fortfore, kunde läkaren ej vara säker att få behålla sin plats. Han
kunde riskera både att icke blifva omvald och att utan giltig anledning blifva
afskedad, stundom af en enda person. Få tjänstemän hade en så osäker ställning.
Så godtyckligt kunde icke en präst, en folkskollärare eller en klockare afskedas,
som extra provinsialläkare blifvit vid olika tillfällen. Att felet icke alltid varit
läkarens, syntes framgå däraf, att flera läkare efter hvarandra kunnat blifva upp -

* se sid. 5.

94

sagda i samma distrikt eller att en läkare, som på ett håll afskedats, kunnat
blifva väl omtyckt på ett annat håll. Läkarens osäkra ställning inverkade ogynnsamt
på hans verksamhet såsom en statens tjänsteman för öfvervakande af allmän
hälso- och sjukvård. Hur lätt kunde han icke ådraga sig ovilja och fiendskap
genom ett under en smittosam sjukdom nödvändigt ingrepp i en familjs personliga
frihet eller genom en i hälsovårdshänseende behöflig, men något kostsam anordning,
 som han måste söka få till stånd t. ex. vid ett mejeri eller dylikt. Läkaren
frestades då att i första rummet taga hänsyn till möjligheten att blifva omvald
och att sålunda sätta den allmänna hälso- och sjukvården i andra rummet. Äfven
i ekonomiskt afseende vore extra provinsialläkartjänsterna ofta föga betryggande.
Lönen vore ibland så liten, att den ej räckte till vikaries aflönande vid sjukdom.
Pensionsrätt saknades. För att blifva vald nödgades läkaren ibland att gå in på
en öfverenskommelse om en särskildt låg taxa. För allt detta skulle tjänst årsberäkningen
lämna honom ersättning. Utsikten till befordran till ordinarie provinsialläkartjänst
och till pensions erhållande hade dock visat sig vara i raskt
aftagande. Redan nu behöfdes 14 ä 15 tjänstår för att kunna få en sådan tjänst
och inom kort skulle 20 år erfordras, om ingen förändring skedde, o. s. v.

En institution, som visat sig behäftad med så stora brister och under sin
utveckling medfört så betydande olägenheter som den ifrågavarande, syntes kommittén
vid början af dess arbete icke vara att hålla på, om det stegrade behof vet
af läkartillgång på landsbygden på annat sätt kunde fyllas. Kommittén tog därför
till en början under öfvervägande, om den åsyftade regleringen af statens provinsialläkardistrikt
skulle kunna utsträckas därhän, att extra provinsialläkare blefve obehöfliga.
 Härvid var det dock genast uppenbart, att läkare, som anställts för vissa
köpingar och större municipalsamhällen lika litet som stadsläkare kunde undvaras
eller ersättas genom provinsialläkarväsendets utveckling. Men sådana platsers läkare
kunde möjligen gifvas en ställning närmast liknande stadsläkarnes. Vidare borde
uppenbarligen hinder icke läggas mot bibehållande af vissa läkare vid bruk och
andra större industriella etablissement på landsbygden, som tillkommit på grund af
1840 års ofvan åberopade kungörelse. Med dessa inskränkningar tänkte sig emellertid
kommittén möjligheten af att extra provinsialläkarinstitutionen kunde afskaffas.

Det redan i det föregående* omtalade försök kommittén med sådan utgångspunkt
företog att reglera de ordinarie provinsialläkardistrikten i syfte äfven att
göra de egentliga extra provinsialläkardistrikten obehöfliga, utföll emellertid myc -

* se sid. 26.

95

ket ogynnsamt. Antalet nya ordinarie distrikt skulle därigenom blifvit så stort
och statens utgifter därför så ansenliga, att en dylik reglering icke borde ifrågasättas
och, ifrågasatt, enligt kommitténs uppfattning skulle saknat hvarje utsikt
att vinna bifall. Fastmer blef det under kommittéarbetets gång tydligt, att extra
provinsialläkarinstitutionen icke kunde undvaras. Kommitténs definitiva förslag
till reglering af provinsialläkardistrikten förutsätter rent af dess fortbestånd. I
många af de reglerade distrikten har sålunda läkarstation valts eller bibehållits
på viss plats just på grund af förefintligheten af en eller flera extra provinsialläkartjänster
i andra delar af distriktsområdet, och flera ordinarie distrikt hafva
fått en folkmängd, som skulle varit orimlig, om icke tillgång funnits till extra
provinsialläkare. Ja, kommittén har i några fall till och med trott sig böra hänvisa
till framtida bildande af extra distrikt.

Äfven extra provinsialläkarinsti ta tio nen måste således, enligt kommitténs mening,
 bibehållas vid sidan af statens provinsialläkardistrikt.

Emellertid komme regleringen af de sistnämnda att utöfva ett betydande inflytande
på den förra, i det att antalet behöfliga extra distrikt till en början skulle
i afsevärd mån minskas. Enligt regleringsförslaget skulle nämligen ordinarie provinsialläkare
komma att stationeras på 49 platser,* där f. n. endast extra provinsialläkare
äro boende. Af dessa 49 extra distrikt, som utan tvifvel komme att upphöra,
 äro 31 understödda med statsbidrag och försedda med oktroj för fem år, 9
äro likaledes oktrojerade för fem år (utom Grästorps distrikt, som från 1899 skall
bestå i nio år) men sakna statsbidrag, och de återstående 9 äro medgifna på
obestämd tid (f. d. distriktsläkartjänster). Dessutom komme antagligen ett mindre
antal (omkring 10) extra distrikt att försvinna till följd af den placering af närmaste
ordinarie provinsialläkares station, regleringsförslaget innebär. Så Ullareds
extra distrikt (ersatt af Köinge ordinarie), Eds och Högsäters extra distrikt (ersatta
af Bäckefors ord.), Dorotea extra distrikt, (ersatt af Hotings ord.) m. fl.
extra distrikt, hvilkas statsbidrag således också torde komma att upphöra.

Men äfven efter sådan reduktion skulle af de nuvarande 169 extra distrikten
återstå omkring 110, som antingen alls icke skulle beröras af regleringen eller
som åtminstone efter all sannolikhet skulle finnas fortfarande behöfliga. Bland
dem äro 34 på obestämd tid beviljade (distriktsläkarplatser). De öfriga hafva
oktroj för fem år hvartdera, undantagandes Nybro, Östervåla, Gudmundrå och

* Särskild förteckning öfver dessa finnes ä sid. 109 o. f.
,407os. ProvituiallåkarkommiUéns bet.

14

96

Stuguns distrikt, som bildats för tio år. Ett 20-tal af dessa kvarstående extra
distrikt åtnjuter f. n. statsbidrag; omkring 15 tillhöra den kategori, bvilkens läkare,
 enligt hvad nyss anfördes, möjligen kunde tilldelas en ställning liknande
stadsläkares.

Extra provinsialläkarinstitutionen, som också i framtiden antagligen skulle
utveckla sig raskare än statens provinsialläkarväsende, komme således äfven efter
en eventuell reglering att få den stora omfattning, att dess här ofvan påvisade fel utan
gensägelse böra om möjligt afhjälpas, och går kommittén nu att redogöra för sina
förslag i sådant afseende.

Viktigast bland dessa torde det vara, som afser extra provinsialläkarnes
pensionering. Det är ett af erfarenheten bekräftadt sakförhållande, att flertalet
landsbygdsläkare är ur stånd att utan stödet af en pension sörja för sin egen ålderdom.
 Af personer, som ägna sig åt studier, pläga de fleste vara obemedlade ynglingar,
 och läkarkursen är lång och kostsam. Läkaren kommer därför jämförelsevis
sent till praktisk verksamhet och är då vanligen belastad med studieskulder.
Yrkets beskaffenhet gör därtill förvärfstiden- ovanligt kort. En gammal eller med
mindre god hälsa utrustad läkare kan icke på nöjaktigt sätt betjäna allmänheten
och blir därför lätt öfvergifven af sina patienter, om han icke själf i tid kan och
vet att draga sig tillbaka. Inkomsterna måste därför under läkarens krafts dagar
vara mycket goda, för att han skall hinna samla något för ålderdomen — bättre
än de i regeln kunna blifva för den läkare, som har sin verksamhet förlagd till landsbygden.
 Dessa i korthet antydda förhållanden göra, att knappast någon lefnadsställning
i samma mån som landsbygdsläkarens krafvel’ pension. Riksdagen har
också beaktat detta och anvisade år 1884 åt provinsialläkarne en, med afseende
på den dåvarande lönen, mycket god pension af 4,000 kronor, att uppbäras efter
allenast 25 år i statens tjänst och vid en så tidig lefnadsålder som 60 år. Det
har också otvifvelaktigt uti eke ringa mån varit önskan att förr eller senare
komma i åtnjutande af denna pension, som förmått extra provinsialläkarne att
eftersträfva befordran till provinsialläkartjänst.

Här ofvan har visats, hvilken ogynnsam verkan denna sträfvan haft på befordringsåldern
för provinsialläkare och därmed på deras faktiska pensionsålder.
Denna olägenhet kommer genom den nya pensionslagen att på sätt och vis undanrödjas.
 Däri stadgas nämligen, att provinsialläkare, som uppnått 62 lefnadsår,
är pliktig att afgå, äfven om han icke innehar så många (hädanefter 27) tjänstår,
att de berättiga honom till hel pension, ja, till och med om han icke alls är be -

97

rättigad till pension, hvilket blott den är, som vid 62 års ålder redan tjänstgjort
minst 10 år i någon statens tjänst.

Om man således, enligt den nya ordningen, icke vidare behöfver befara,
att provinsialläkarkåren skall fyllas af öfveråriga och därför mindre tjänstbara
personer, och icke af sådan anledning har skäl att vidtaga någon åtgärd, så
förtjänar i stället en annan af lagen framkallad, ny olägenhet så mycket större
uppmärksamhet, nämligen den, att de till sin tjänst sent befordrade provinsialläkarne
komma att erhålla alldeles otillräckliga pensioner. I motsats till hvad
som hittills varit fallet kommer nämligen pensionen att utgå med olika belopp
allt efter tjänstålderns längd, så att t. ex. den, som tjänstgjort blott 10 år, i
pension erhåller af hel pension. Och äfven beloppet af hel pension kan
växla. Skulle, såsom kommittén föreslår, provinsialläkarlönen blifva 3,000 kronor
(utom tjänstgöringspenningar) med två ålderstillägg å 500 kronor, så blifver
hel pension för den, som undfått båda ålderstilläggen, 4,000 kronor, för den, som
fått ett ålderstillägg, 3,500 kronor samt för den, som icke erhållit något ålderstillägg,
 3,000 kronor; häraf blifver alltså, med vederbörlig afrundning, resp.
1,490, 1,300 och 1,120 kronor. Ju äldre en extra provinsialläkare blifver, innan
han befordras till ordinarie, desto mindre blifver således den pension, han kan
vänta att erhålla af staten.

Ej mindre för de extra provinsialläkare, som eftersträfva befordran, än för
dem, som önska bibehålla sina tjänster hos landsting och kommuner, är det därför
af den största betydelse, att möjlighet beredes dem till erhållande af pension
äfven på annan väg. För de förra kräfves tillägg till den efter sen befordran
otillräckliga statspensionen och för de senare ett pensionsbelopp någorlunda motsvarande
en läkares anspråk.

För målets nående har kommittén tänkt sig, att en pensionskassa för extra
provinsialläkare skulle inrättas efter mönstret af lasarettsläkarnes år 1903 bildade
motsvarande kassa. Dennas ändamål skulle alltså vara dels att bereda pension
vid viss ålder åt extra provinsialläkare och med dem jämförliga läkare, dels att
förskaffa tilläggspension åt dem bland delägarne, som öfvergått till provinsialläkarkåren
men vid afgången ur statens tjänst icke kommit i åtnjutande af hel
pension. Pliktig att i kassan ingå skulle hvarje extra provinsialläkare vara, hvilken
aflöning, enligt hvad här nedan föreslås, skulle utbetalas af landsting. Såsom
fakultativa delägare skulle därjämte stadsläkare och vissa andra läkare kunna i
kassan upptagas. Årsbidragen till kassan skulle, liksom beträffande lasaretts -

98

läkarnes pensionskassa är bestämdt, utgå dels från staten, dels från läkarne själfva,
dels äfven från orterna. För bidrag från staten synas minst lika goda skäl finnas
som för motsvarande bidrag till lasarettsläkarnes pensionering, måhända bättre,
om man tager i betraktande, att de extra provinsialläkarne hafva samma plikter
i afseende på allmän hälso- och sjukvård inom sina distrikt som statens egna
provinsialläkare inom sina. Staten har för öfrigt åtagit sig bidrag till pensionering
af medlemmarne i åtskilliga andra, till egentlig statstjänst ej hörande
tjänstekategorier, såsom folkskollärare, sjuksköterskor m. fl. Då de sedan år 1891
till extra provinsialläkarnes aflöning utgående allt större statsbidragen genom regleringen
skulle till stor del bortfalla och därefter, enligt kommitténs förslag, sparsammare
utdelas, har kommittén tänkt sig, att staten i stället skulle hädanefter
rikta sitt understöd till extra provinsialläkarinstitutionen på vidmakthållande af
ifrågavarande pensionskassa. Statens kostnader skulle icke blifva afskräckande. Om
från det ofvan antagna antalet af 110 efter regleringen kvarstående extradistrikt
afräknas dels 34 för obestämd tid medgifna distrikt, dels ytterligare åtminstone 14
distrikt, bestående af köpingar eller municipalsamhällen, ej hörande till nästföregående
kategori af distrikt, så skulle bidrag från staten behöfva utgå till en början
för högst 62 distrikt efter 200 kronor för hvartdera, således med 12,400 kronor om
året. Såsom nedan skall visas, torde det dock kunna antagas, att en del af de efter
regleringen återstående 34 på grund af 1840 års kungörelse bildade distrikten efter
hand skola komma att ombildas till vanliga extra provinsialläkardistrikt, i hvilket
fall för pensionering af äfven dessa distrikts läkare framdeles skulle erfordras
statsbidrag. — Läkarnes egna afgifter skulle naturligtvis blifva obligatoriska,
men då en delägare befordrades till provinsialläkare och således hade att utgöra
pensionsafgift till staten, skulle hans årsafgifter kunna upphöra och hans utsikt
till större eller mindre tilläggspension från kassan grundas på de för honom
redan inbetalda beloppen. — Bidragen från orterna skulle, enligt här nedan lämnad
motivering, utbetalas af landstingen.

Extra provinsialläkarpensionen har kommittén ansett sig böra föreslå till
samma belopp, som tillkommer provinsial- och lasarettsläkare, således 4,000 kronor,
 dock så att efter samma grunder, som antagits för lasarettsläkare, endast
afkortad pension skulle tillkomma delägare, som icke uppfyllt villkoren för att
komma i åtnjutande af hel pension. Pensionsåldern hade kommittén helst velat
bestämma till 62 år, eller den ålder, som hädanefter skulle komma att gälla för
provinsialläkare. Afgifterna skulle emellertid då blifvit så dryga, att kommittén

99

af denna anledning nödgats att, för det närvarande, gå ända till 65 år, som äfven
är den ålder, vid hvilken lasarettsläkarne erhålla full pension. Eventuell nedsättning
af pensionsåldern torde böra i stället bero på framtida erfarenhet.

För öfrigt hänvisar kommittén till afd. VI af detta betänkande, hvari
kommittén med biträde af lektorn d:r E. Jäderin lämnat nödiga matematiska beräkningar
för pensionskassans bildande och öfriga motiv därtill. Erforderliga
bestämmelser hafva gifvits dels i ett på samma ställe intaget förslag till reglemente
för extra provinsialläkarnes pensionskassa, dels uti det af kommittén utarbetade
förslaget till ändrad lydelse af 41 § af allm. läkarinstruktionen den
31 okt. 1890, dels slutligen i de i sammanhang med förslag till ny lönestat för
förste provinsialläkare och provinsialläkare intagna villkoren för åtnjutande af
de nya löneförmånerna.

Af stor betydelse för en nöjaktig pensionering af provinsialläkare, som befordrats
från extra provinsialläkarbefattning, är särskildt frågan om rätt att icke
blott vid befordran utan äfven vid pensionering i viss omfattning få räkna extra provinsialläkartjänstgöring
såsom statstjänst, hvilken fråga redan förut varit föremål för
statsmakternas öfvervägande. Vid 1904 års riksdag hemställde nämligen Kungl.
Maj:t om rätt för extra provinsialläkare att efter befordran till ordinarie provinsialläkare
få för pension räkna sig till godo 5 af sina tjänstår såsom extra
provinsialläkare. Framställningen grundade sig på en underdånig begäran i den
förut* omnämnda, af C. Dahlborg jämte 139 andra extra provinsialläkare till
Kungl. Maj:t ingifna petitionen. Såsom stöd för denna del af petitionen anfördes
af sökandena, att, med dåvarande bestämmelser om rätt till provincial] äkarpension,
 en extra provinsialläkare, som erhållit provinsialläkartjänst, i regel
måste innehafva sistnämnda befattning i 25 år för att kunna erhålla pension,
enär han endast i undantagsfall före befordringen bestridt statstjänst i egentlig
mening — t. ex. militär-, fängelse- eller järnvägsläkartjänst. I betraktande häraf
och enär det knappast funnes någon möjlighet att före 42—45 års ålder blifva
provinsialläkare, skulle endast ett fåtal af de befordrade lefva till pensionsåldern
och ännu färre hafva förmåga och kraft att så länge nöjaktigt uppehålla tjänsten.

I häröfver infordradt yttrande förklarade Medicinalstyrelsen sig anse det
vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att såväl extra provinsialläkare
i första rummet de, till hvilkas aflönande statsbidrag utginge, men
äfven de öfriga — som ock stadsläkare tillerkändes rätt att vid öfvergång till

* Sid. 5 och 93.

i

100

provinsialläkartjänst beräkna fem af sina tjänstår i de resp. tjänsterna såsom
tjänstår i statens tjänst, berättigande till pension. Båda dessa kategorier af läkare
vore nämligen enligt gällande läkarinstruktion pliktiga att inom sina tjänstområden
fullgöra en provinsialläkare åliggande tjänstförrättningar. Styrelsen
framhöll äfvenledes den redan af petitionärerna påpekade omständigheten, att den
af dem nu begärda förmånen tillkomme andra läkare med mindre omfattande
verksamhet, såsom fängelse- och järnvägsläkare. Beviljandet af ifrågavarande
förmån skulle dessutom medföra, att ändamålet med den dåvarande pensionsordningen
bättre ernåddes, i det att mången provinsialläkare då ej behof de kvarstå
i tjänst så länge som nu vore fallet, till skada för läkarvården på landsbygden,
 hvilken fordrade rörliga och kraftiga läkare.

Äfven Statskontoret, hvars yttrande jämväl infordrats, fann sig, hufvudsakligen
på samma grunder som Medicinalstyrelsen, böra tillstyrka framställningen,
 dock under villkor, att med de befattningar, på grund af hvilka de fem
årens tjänstgöring bestridts, varit förenad rätt att vid befordran räkna tjänstar
lika med civila läkare i statens tjänst.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemställdes i den kungl. propositionen
om den förändring, bland andra, i bestämmelserna om provinsialläkarpensions
utgående, »att provinsialläkare, som uppnatt 60 ar och tjänstgjort i 25 ar,
af hvilka minst 20 år såsom provinsialläkare och återstående tiden i annan statens
tjänst eller i extra provinsialläkartjänst eller sådan stadsläkarbefattning, med
hvilken varit förenad rätt att vid befordran räkna tjänstår lika med civila
läkare i statens tjänst, skall vara berättigad att vid afgång från tjänsten erhålla
pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 4,000 kronor».

Statsutskottet, som hade att yttra sig öfver Kungl. Maj:ts sålunda gjorda
förslag, förklarade sig ej hafva funnit anledning till erinran mot detsamma och
hemställde därför om Biksdagens bifall. Reservation häremot var emellertid anförd
af 10 utskottsledamöter från Andra kammaren, hvilka yrkade afslag, enär
det vore »olämpligt att nu, beträffande provinsialläkarnes pensionering, fastslå bestämmelser,
 som tilläfventyrs kunde komma att stå i strid med grunderna i det
allmänna förslag till civila tjänstemäns pensionering, hvilket inom den närmaste
framtiden torde vara att förvänta».

Utskottsmajoritetens hemställan blef af Första kammaren utan votering
bifallen men afslogs i Andra kammaren efter diskussion med 138 röster mot 60,
som voro för utskottets mening, hvadan frågan förföll.

101

Förhållandena äro numera visserligen i många stycken förändrade genom
den nya pensionslagens bestämmelser. Men fordringarna på vissa tjänstår
för att komma i åtnjutande af statspension finnas fortfarande och skulle, om ej
särskilda mått och steg vidtoges, bringa de extra provinsialläkarne i en t. o. m.
ogynnsammare ställning än förut, enär de efter befordran till provinsialläkartjänst
skulle nödgas afgå vid 62 års ålder, huru ringa den »afkortade» pensionens belopp
än kunde blifva. I viss mån skulle denna olägenhet afhjälpas genom kommitténs
förslag till pensionskassa för extra provinsialläkare. Kassans ena uppgift skulle
nämligen blifva att bereda tilläggspension åt sådana delägare, som vid afgången
från pro vinsialläkartjänst ej komme i åtnjutande af hel statspension å 4,000 kronor.
Denna tilläggspension skulle för hvarje delägare, för hvilken afgifterna till kassan
blifvit ordentligen guldna, blifva så stor, att den tillsammans med den afkortade
statspensionen uppginge till förut nämnda belopp af 4,000 kronor. Härigenom
skulle också behofvet att såsom till pension berättigande tjänstår få räkna extra
provinsialläkartjänstgöring bortfalla för nytillkommande extra provinsialläkare,
som före fyllda 35 år erhölle tjänst.

Erfarenheten har dock visat, att en stor del extra provinsialläkare först
sedan de fyllt 35 år, många långt senare, erhålla sina tjänster. Tidvis råder nämligen
stort missförhållande mellan tilloppet af nya läkare och antalet tillgängliga
platser. Vid en i samband med uppgörandet af förslaget till pensionskassa företagen
undersökning visade det sig, att af 163 extra provinsialläkare ej mindre än
76 voro i nämnda afseende öfveråriga. Alla dessa måste till den ifrågasatta pensionskassan
betala mer eller mindre dryga tilläggsafgifter för att erhålla den
beräknade tilläggspensionen vid afgången från en eventuellt erhållen ordinarie
provinsialläkartjänst; ingen af dem skulle hinna förvärfva de föreskrifna 27 åren
i statstjänsten. Redan för den, som exempelvis nått 40 år, innan han såsom extra
provinsialläkare kunnat vinna delägarrätt i kassan, blefve tilläggsafgiften så stor,
att läkaren väl i allmänhet, helst om han vore belastad med studieskuld, nödgades
välja den formen för tilläggets inbetalning, som består i årliga afgifter under
hela tjänstetiden. Utom den ordinarie årsafgiften (200 kr.), under tjänstgöring
såsom extra, och den årliga pensionsafgiften (160 kr.), under tjänstgöring såsom
ordinarie provinsialläkare, måste han då betala ett tillägg af 276 kronor för år.
Från sistnämnda börda kunde han, efter vunnen befordran till statstjänst, i afsevärd
mån befrias genom den åsyftade beräkningen af 5 tjänstår för pension.

102

Då tjänstgöringen såsom extra provinsial- eller stadsläkare i mycket är
likställd med den såsom provinsialläkare — hvilket ock i viss mån erkänts af
Kungl. Maj:t och Riksdagen genom den nyss refererade behandlingen af ifrågavarande
ärende vid 1904 års riksdag —, så synas dessa läkare med någon rätt
kunna begära att äfven i pensionshänseende få tillgodoräkna sig en del af sin
tjänstgöring före befordran till en statens tjänst, så mycket mera som den
nya pensionslagen uttryckligen medgifver, att äfven tiden för extra anställning
eller förordnanden i statens tjänst får medtagas vid beräknande af tjänstår för
pension.

I likhet med de myndigheter, hvilkas yttranden här ofvan anförts, finner
kommittén det sålunda vara med billigheten öfverensstämmande, att fem års tjänstgöring
såsom extra provinsialläkare eller stadsläkare få i pensionshänseende räknas
som tjänstår, och har därför i sitt förslag (afd. VII) till ny lönestat för förste
provinsialläkare och provinsialläkare intagit eu bestämmelse i berörda syfte.

Genom här angifna åtgärder — inrättandet af en pensionskassa och tillerkännandet
allmänt åt extra provinsial- m. fl. läkare af rätt att såsom till pension
berättigande tjänstår få räkna fem år af sin tjänstgöring före befordran till provinsialläkarbefattning
— skulle pensionsförhållandena blifva tillfredsställande för alla
här ifrågavarande tjänstläkare undantagandes de extra provinsialläkare, som vid den
nya ordningens införande vore för gamla att såsom delägare inga i pensionskassan.
Retroaktivafgifterna till denna kassa komma med högre lefnadsalder att hastigt
stiga. En 45-åring skulle sålunda hafva att betala (om det skedde pa en gång) 7,830
kronor, en 50-åring 13,180 kronor o. s. v. Det inses lätt, att dylika afgifter skulle
omöjliggöra inträde i kassan för de till högre ålder komna extra provinsialläkarne.
Skall något göras för dem, måste det därför bestå i undantagsåtgärder, och kommittén
finner det rättvist att öfvergångsstadganden i sådant syfte göras. Dessa
läkare hafva nämligen ingen skuld i den ogynnsamma ställning hvari de råkat.
Någon pensionskassa hafva de under yngre år icke haft att anlita. Från pensionsbidrag
till dem skulle statsverket äfven vara befriadt och synes då i stället böra
på annat sätt för dem öppna en väg att komma i åtnjutande af en lämplig pension.

Vid ordnandet af lasarettsläkarnes pensionering stötte man på ett motsvarande
förhållande. Frågan löstes då på det sätt, att retroaktivafgifterna för
lasarettsläkare, som vid tiden då deras pensionskassa trädde i verksamhet ej öfverskridit
45 lefnadsår, skulle betalas af staten, landstingen och läkarne själfva till
en tredjedel hvardera (under det att nytillkommande läkare ensamma få betala

103

eventuella retroaktivafgifter) och att än äldre lasarettsläkare, utan att behöfva
ingå i kassan, tilldelades lägre pension på 3,000 kronor, att utgå till hälften från
statsverket och till hälften från landstingen.

Att föreslå ett liknande tillvägagångssätt för extra provinsialläkare har
kommittén icke ansett möjligt, då hvarken retroaktivafgifter eller pensioner lära
kunna åläggas de landsting eller kommuner, som betalat de äldre af de nuvarande
extra provinsialläkarnes löner.

Kommittén har i stället tänkt sig, att denna angelägenhet skulle kunna
ordnas så, att extra provinsialläkare, som vid pensionskassans trädande i verksamhet
öfverskridit 41 lefnadsår, tillerkändes rätt att räkna flera än 5 af sina redan
förvärfvade tjänstår såsom eventuellt berättigande till statspension. Därigenom
skulle de bland dessa läkare, som vunne befordran till provinsialläkartjänst,
kunna komma i åtnjutande af skälig, om ock afkortad statspension. Och då det
stode hvarje extra provinsialläkare fritt att söka provinsialläkartjänst samt befordran
till dylik tjänst väl i allmänhet också skulle vinnas, helst om antalet
provinsialläkardistrikt ökades i enlighet med kommitténs förslag, så torde staten
genom ett sådant medgifvande hafva uppfyllt alla billiga anspråk.

I fråga om det högsta antal tjänstår, som sålunda skulle under öfvergångsåren
medgifvas, har kommittén tagit hänsyn till det förhållandet, att befordran
till provinsialläkartjänst hittills endast i undantagsfall skett senare än vid 50 års
ålder. Enligt kommitténs förslag till löner skulle vidare en hvar, som senast vid
51 års ålder blefve provinsialläkare, kunna räkna på att vid 62 år — afgångsåldern
— hafva ett s. k. pensionsunderlag af 4,000 kr. Tillerkändes honom då
rätt att utom sina 11 tjänstår i statens tjänst räkna 10 år af förutgången extra
provinsialläkartjänstgöring, skulle han vid afgången räkna 21 tjänstår, och pensionen
skulle jämlikt pensionslagen blifva 21/a7 af 4,000 kronor = 3,120 kronor,
således något större än för de lasarettsläkare, som ansetts för gamla att ingå i
den för sådana läkare afsedda pensionskassan.

Om därför tio år bestämdes till maximum, så anser kommittén dock, att så
många år icke böra medgifvas andra än dem, som vid kassans trädande i kraft,
öfverskridit 45 år. För de yngre skulle svårigheten att ingå i kassan aftaga med
hvarje lägre lefnadsår men dock vara mycket afsevärd ända ned till 40 år.
Kommittén föreslår därför såsom öfvergångsbestämmelse, att åt extra provinsialoch
med dem jämförliga läkare, som 3 månader efter den nya pensionskassans
trädande i verksamhet öfverskridit 41 lefnadsår, medgifves rätt att, efter befordran

i407/oo Provinsialläkarkommttténs bet. 15

104

till förste provinsialläkar- eller provinsialläk artjänst, såsom till pension från staten

berättigande tjänstår tillgodoräkna sig af sin extra provinsialläkartjänstgöring:

om de vid nämnda tidpunkt fyllt 41 men

ej 42 år .

. . 6 tjänstår

» » » »

2>

» 42 »

» 43 » .

. . 7

2> > » S

»

CO

» 44 » .

. . 8

2> » D

» 44 »

» 45 » .

. . 9

» » > »

» 45 år .

. . 10 »

För att bereda ökad stadga åt extra provinsialläkarinstitutionen äro därnäst,
 enligt kommitténs åsikt, förändringar i villkoren för distriktsbildning en behöfliga.
 Ovedersägligt är, att den kommunerna nu lämnade fribeten att efter
behag sluta sig samman till distrikt för så kort tid som fem år mången gång ledt
till bildande af läkardistrikt, som icke varit af förhållandena tillräckligt motiverade.
 Kändt är numera också, att distrikt kunnat tillkomma på initiativ af
yngre läkare, som på detta sätt sökt bereda sig en verksamhetskrets, där de fått
åtnjuta den högt skattade förmånen af tjänstårsberäkningsrätt. Den vid hvarje
ny oktroj för vissa distrikt uppkomna olikheten i deras sammansättning och i
de skilda kommunernas pekuniär^ bidrag ådagalägger likaledes, att nödig betänksamhet
saknats vid distriktens ursprungliga bildande. För att råda bot på
härmed sammanhängande olägenheter föreslår kommittén dels att distriktsbildning
på så kort tid som fem år icke vidare må tillåtas, dels att den formella initiativrätten
till distriktsbildning öfverflyttas från kommunerna till landstingen, som
sålunda i första hand få pröfva frågan om det befogade i kommunernas önskningar.

Enligt nuvarande lydelsen af 41 § i läkarinstruktionen äger på landet en
kommun eller flera kommuner tillsammans att hos Kungl. Maj:t göra ansökan om
ett distrikts bildande, allenast denna kommun eller dessa kommuner beslutat att
under minst fem år med visst belopp bidraga till läkarens aflöning. Den korta
tiden och den stora friheten vid distriktens sammansättning torde stundom haft
med sig, att ärenden af detta slag både för kommuner och myndigheter tett sig
något provisoriska. För att härutinnan vinna rättelse föreslår kommittén, att
såväl ansökningsrätten vid nybildning af distrikt som ock garantien för läkarlönen
och den föreslagna pensionsafgiften tilläggas landstingen. Dessa måste nämligen
antagas skola med större både objektivitet och sakkunskap än de enskilda kom -

105

munerna bedöma behofvet af nya läkardistrikt. Om landstingen därtill blefve
ekonomiskt ansvariga för läkarlönerna och ortsbidragen till pensioneringen, skulle
de också däraf föranledas att ägna dylika frågor en omsorgsfull pröfning. Kommittén
har emellertid, som nämndt, tänkt sig landstingens ansvarighet närmast
som en garanti, i det att tingen borde vara oförhindrade att med de närmast intresserade
kommunerna träffa aftal om återbärande, helt eller delvis, af de gjorda
utläggen. — Vidare föreslår kommittén, att nytt distrikt skulle bildas för obestämd
tid, dock icke kortare än 10 år, efter hvilken tids förlopp distriktet må
hunna, på ansökan af landstinget, få upphöra. Vore distriktet verkligen behöfligt,
kunde det således utan ny ansökan fortfara så länge som helst, men å andra sidan
funnes för landstinget resp. kommunerna möjlighet att efter 10 år blifva kvitt
sina förbindelser och få distriktet upplöst — och för så pass lång tid bör man
väl med fog fordra, att de skulle vara bundna. På samma gång undginge man
periodiciteten för distrikten, hvilken visat sig i hög grad besvärlig både för kommuner
och myndigheter och ibland gifvit anledning till intriger och stridigheter
kommuner emellan. Kör det nu antydda fall, att ett distrikt efter 10 år
skulle upphöra, finner kommittén det visserligen rimligt, att den läkare, som
sålunda blefve utan tjänst, finge åtnjuta någon uppsägningstid, t. ex. af ett år. Då
ett distrikts upphörande emellertid blott i undantagsfall lärer komma att inträffa
och läkaren under förhandlingarna därom icke gärna kunde blifva i okunnighet
om hvad som förehades, har kommittén likväl icke trott, att någon särskild bestämmelse
för dylikt fall vore af nöden.

Till förbättring af extra provinsialläkarnes ställning skulle redan de nyss
föreslagna förändringarna i afsevärd grad bidraga, särskildt den, som skulle medföra
periodicitetens afskaffande — en omständighet som läkarne i sin petition
själfva betecknat såsom en angelägenhet af väsentlig betydelse. Till förbättring
af läkarnes ställning syftar vidare ett förslag, som kommittén vill framställa, nämligen
att distriktsstyrelsen alltid skulle utses af vederbörande landsting på samma
sätt som nu är fallet, då statsbidrag utgår till läkarens aflöning; en sådan anordning
borde nämligen göra läkaren mindre beroende af de trängre lokalintressena.
Fördelaktigast vore, enligt kommitténs uppfattning, om i hvarje fall en gemensam
styrelse utsåges för alla extra distrikt i ett och samma län (landstingsområde),
 på samma sätt som i en del län är bestämdt rörande ärenden, tillhörande
veterinärväsendet. Men kommittén har icke velat framlägga ett förslag, som skulle
förhindra landstingen från att välja särskilda styrelser, om så skulle pröfvas

106

lämpligt, och har därför gifvit sitt förslag till § 41 mom. 1 i allm. läkarinstruktionen
sådan ordalydelse, att landstingen kunna förfara efter sig företeende omständigheter.
 — Kommittén finner ej heller någon betänklighet vid att tillmötesgå
extra provinsialläkarnes i petitionen uttalade önskan, att deras tillsättning och
entledigande skulle för alla distrikt uppdragas åt Medicinalstyrelsen på sätt redan
nu äger rum för distrikt med statsbidrag. Föreskriften att ämbetsverket vid
tjänstetillsättning skall fästa afseende vid distriktsstyrelsens förord synes nämligen
innebära garanti, att all rimlig hänsyn skulle tagas till ortens önskningar,
på samma gång som trygghet vunnes mot obehörigt inflytande af personliga intressen.
 Slutligen skulle de för entledigandet ändrade bestämmelser, som intagits
i kommitténs förslag till läkarinstruktionens § 41, tillförsäkra läkarne den ökade
själfständighet, de behöfva för att i sina distrikt tillvarataga det allmännas
befogade intressen vid epidemier m. m.

I petitionen anhålla de extra provinsialläkarne att vid tillsättning af ordinarie
provinsialläkarbefattningar särskildt afseende måtte fästas vid långvarig
och väl vitsordad tjänstgöring såsom extra provinsialläkare. Medicinalstyrelsen
framhåller med anledning häraf, huruledes, då den enskilda sjukvården ännu är
provinsialläkarens hufvuduppgift, den erfarenhet, som vunnits genom tjänstgöring
på andra områden, t. ex. å sjukhus eller såsom stadsläkare, kan vara väl så
värderik för en blifvande provinsialläkare som den utbildning, hvilken erhålles i
somliga extra distrikt, och anser därför, att ingen sådan ändring som den begärda
bör göras i bestämmelserna för förslags uppsättande till provinsialläkartjänster.
Kommittén anser visserligen, att extra provinsialläkartjänstgöring bör räknas
såsom merit vid befordran till ordinarie provinsialläkartjänst men att, på grund
af extradistriktens olika storlek och de olika kraf de ställa på läkarens tjänstduglighet,
 den merit tjänstgöringen i dessa distrikt innebär icke kan bedömas
utan en omsorgsfull värdering i hvarje särskildt fall. Detta har synts kommittén
böra föranleda till någon modifikation i den uti § 19 mom. 2 af allmänna
läkarinstruktionen förekommande föreskriften att vid uppsättande af förslag till
provinsialläkartjänst hänsyn endast får tagas till de sökandes tjänstålder.
Denna modifikation synes äfven påkallad af en punkt i det af Riksdagen godkända
förslaget till lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension. Jämlikt
sa^da lagförslag får en provinsialläkare efter 27 års tjänstgöring i statens
tjänst, hvaraf allenast 5 behöfva vara förvärfvade i provinsialläkartjänstgöring,
uppbära provinsialläkarpension. Hittills har samma förmån vunnits efter 25 års

107

statstjänst, hvaraf dock 20 skolat förvärfvas i tjänstgöring såsom provinsialläkare.
Till följd af ändringen kan det väntas, att järnvägsläkare, fängelseläkare, militärläkare
m. fl. innehafvare af sådana statstjänster, som icke kunnat bibringa någon
rikare erfarenhet om provinsialläkartjänstgöring, efter t. ex. 21 års tjänstgöring
söka provinsialläkarbefattningar för att efter 6 år komma i åtnjutande af den
därmed följande pensionen. Bibehölles då stadgandet, att tjänstårens antal ensamt
skall bestämma förslagsrummen, så är det därför fara värdt, att sökande af
nyssnämnda kategorier skulle i många fall från förslag undantränga personer,
som under lång tid tjänstgjort i de vanligen vida mera kräfvande befattningarna
såsom extra provinsialläkare.

För att råda bot på denna olägenhet föreslår kommittén sådan ändring af
läkarinstruktionens § 19 mom. 2, att Medicinalstyrelsen vid förslags upprättande
till provinsialläkartjänster skall taga hänsyn både till tjänståldern och till arten
af föregående tjänstgöring, hvithet förslag således i viss mån går i den riktning,
som petitionärerna åsyftat.

Kommittén tillåter sig ytterligare hemställa, att denna ändring uti läkarinstruktionen
måtte vidtagas så snart som möjligt och utan afvaktan på den
mera omfattande behandling, som kommitténs förslag i öfrigt torde komma att
underkastas. Endast därigenom torde ändringen kunna erhålla hela den verkan,
kommittén därmed afsett.

Ett annat i extra provinsialläkarnes petition uttaladt önskemål anser kommittén
i likhet med Medicinalstyrelsen icke böra föranleda till någon åtgärd. Det
rör lönens belopp, som läkarne vilja hafva bestämdt till minst 1,500 kronor jämte
skälig hyresersättning. Praxis är nämligen redan nu den, att nya distrikt icke
beviljas med lägre lön än 1,500 kronor, och en föreskrift i antydd riktning kunde
komma att tolkas som en anvisning om lönens rätta storlek, hvilket vore mindre
lämpligt, då förhållandena påkalla olika lön på olika orter och denna dessutom i
viss mån bör rätta sig efter distriktet och äfven efter penningvärdet.

Statens bidrag till extra provinsialläkares aflöning har alltsedan Riksdagen
år 1890 för ändamålet beviljade ett förslagsanslag af 12,000 kronor* varit i stigande
och utgick år 1906 med 71,750 kronor. Enligt redan lämnad redogörelse skulle
en del häraf genom regleringen göras obehöflig. Då kommittén icke kan förorda
indragning äfven af understöden till de efter regleringen ännu behöfliga extra

* Vid 1906 ärs riksdag ökadt till 65,000 kronor.

108

distrikt, som hittills erhållit understöd, och för öfrigt anser, att till Kungl. Maj:ts
förfogande hör finnas någon summa för understödjande i särskildt behjärtansvärda
fall äfven af nybildadt distrikt, så föreslår kommittén, att ett förslagsanslag
högst af 30,000 kr. afses såsom bidrag till extra provinsialläkares aflöning att
utdelas med belopp, i allmänhet, såsom nu, motsvarande orternas lönebidrag men
i intet fall öfverstigande 1,500 kronor. Härvid får kommittén tillika erinra, att
af sagda summa minst 21,000 kronor blefve behöfliga för fortsatta bidrag till äldre
distrikt. Behöfves framdeles höjning i anslaget, torde denna böra göras till föremål
för Riksdagens beslut.

I ofta anförda § 41 mom. 1 af läkarinstruktionen, sådan den för närvarande
lyder, återfinnas orden: »Önskas bidrag af staten till dylik läkares aflöning, ankommer
det» etc. Dessa ord torde verka nästan som en inbjudning till kommunerna
att vid ansökan om distriktsbildning begära statsbidrag och hafva säkerligen
åstadkommit, att ansökan om dylikt bidrag gjorts i många fall, då det ej
bort ifrågakomma. Talrika sådana ansökningar hafva också under årens lopp
afslagits. Kommittén har nu vid paragrafens omredigering uteslutit de citerade
orden. Deras frånvaro lärer icke utgöra hinder för vederbörande att vid verkligt
behof ändå göra ansökan om statsbidrag.

Vid genomförandet af 1890 års reformer på det civila läkarväsendets område
lämnades de dittills varande distriktsläkartjänster, som tillkommit på grund
af 1840 års kungörelse eller tidigare, oförändrade utom i fråga om läkarbefattningarnas
benämning. Kommittén anser visserligen samma förfaringssätt fortfarande
böra iakttagas, men har dock genom ett tillägg till sista mom. af § 41
läkarinstruktionen velat anvisa en väg för äfven dessa distrikt att kunna öfvergå
till vanliga distrikt. Då härigenom vissa fördelar för distrikten otvifvelaktigt
vore förenade, torde det kunna antagas, att de gamla distrikten småningom skulle
försvinna och hela extra provinsialläkarinstitutionen blifva enhetlig.

Af de extra provinsialläkartjänsterna återstå nu endast att tala om den
kategori, som i det föregående vid flera tillfällen betecknats såsom höpings- och
municip all ältare. Sådana läkare, t. ex. de, som äro anställda för Sundbyberg, Hvetlanda,
 Trollhättan, Tidaholm, Arvika, Bollnäs m. fl. likartade samhällen, hafva numera
fullt så mycket som stadsläkarne i de mindre städerna sin verksamhet koncentrerad
till berörda samhällen, och läkarnes befattningar öfverensstämma så -

109

ledes onekligen vida mer med stads- än med provinsialläkartjänster. Det har
därför också synts lämpligt att öfverensstämmelsen med den förra kategorien fullständigas.
 Därhän syftar den nya § 53, som kommittén infört i sitt förslag till
ändringar i läkarinstruktionen. Enligt denna paragraf skulle en köping eller ett
municipalsamhälle, för så vidt de hafva minst 1,200 invånare, liksom stad utan
vidare åtnjuta förmånen af tjänstårsberäkningsrätt för en läkare. Erfordrades mera
än en läkare — såsom redan nu är fallet med Trollhättan —, skulle det bero på Kungl.
Maj:ts särskilda pröfning, om en andre läkare skulle få åtnjuta samma rätt. Dylikt
samhälle med ringare invånarantal än 1,200 skulle komma i åtnjutande af tjänstårsberäkning
för egen läkare, endast om Kungl. Maj:t på ansökan pröfvade sådant
kunna ske. Samhälle af ifrågavarande slag utan egen läkare skulle, liksom de
minsta städerna utan stadsläkare, tillhöra kringliggande provinsialläkardistrikt;
det kunde ock förena sig med andra landtkommuner om en extra provinsialläkare.

Till sist meddelas en förteckning* på de nuvarande extra provinsialläkardistrikten,
 grupperade efter det inflytande på dem, som den föreslagna regleringen
af provinsialläkardistrikten kan antagas komma att utöfva.

1. Extradistrikt, som antagligen komme att upphöra, emedan provinsialläkar station skulle
inrättas pä samma plats, där extra provinsialläkaren bott.

Botkyrka (Tumba) D
Rimbo
Stegeborg
Motala östra D
Åtvidaberg D
Nässjö D . .

S:a Unnaryd .
Mörtfors . . .
Klippan D . .
Teckomatorp .
Svedala . . .

Orust (Kårehogen)........... 1,500

Tjörn................. 1,500

Trpt 13 distr. Er. 6,000

Trpt 13 distr. Er. 6,000

Bjärke härad (Sollebrunn)........ 1,500

Herrljunga............... 1,000

Grästorp................ —

Charlottenberg............. 1,000

Molkom................ —

Eil.................. —

Edsberg (Ejugesta) D.......... —

Älfdalen................ —

Malung................ 1,500

Rättvik................ 1,400

Stora Tuna (Borlänge) D........ —

Ludvika......._._1_........ —

Trpt 25 distr. Er. 12,400

500

1,000

1,500

* De i denna förteckning efter vissa distrikts namn förekommande siffertalen beteckna storleken
af de till dessa distrikt utgående årliga statsbidragen. Bokstafven D efter ett distrikts namn betecknar,
 att detta redan före år 1891 bildats på obestämd tid, med distriktsläkare jämlikt 1840 års kungörelse
eller än äldre bestämmelser, och ännu bibehåller samma natur.

no

Trpt 25 distr. Er. 12,400

Los.................. 1,500

Bergsjö D............... —

Ockeibo D............... —

Ofvanåker (Edsbyn).......... —

Tåsjö (Boting)............. 1,500

Ramsele................ 700

Annndsjö............... 1,000

Indals-Liden.............. 1,000

Frostyiken (Gäddede).......... 1,500

Hammerdal.............. 1,500

Eöllinge................ 1,500

Sorsele................ 1,500

Trpt 37 distr. Er. 24,100

Trpt 37 distr. Er. 24,100

Stensele................ 1,500

Norsjö................. 1,500

By ske................. 1,000

Vilhelmina.............. 1,500

Bnrträsk................ 1,500

Bygdeå (Robertfors).......... 1,000

Degerfors............... 1,200

Gellivare............... 1,500

Öfvertorneå (Matarengi)......... 1,500

Jockmock.......*........ 1,500

Arvidsjanr............... 1,500

Arjepluog............... 1,500

Summa 49 distr. Er. 40,800

2. Distrikt, som antagligen skulle blifva obehöfliga.

Aspa................. 1,000

Elmhnlt................ 1,000

Ryd.................. 700

Ullared................ 1,500

Ed......... 1,000

Trpt 5 distr. Er. 5,200

Trpt 5 distr. Er. 5,200

Högsäter............... 1,200

Fellingsbro.............. —

Asker................. —

Bjnrholm............... 1,500

Dorotea................ 1,500

Samma 10 distr. Er. 9,400

3. Distrikt med statsbidrag, hvilka antagligen fortfarande skulle behöfvas.

Gräsö . . .
Dalarö . .
Julita . . .
Björkvik
Mulseryd .
Eungshamn
Järnskog
Töcksmark
Östervåla .
Enngsör . .

500

1,000

Enånger .

1,000

Rätan . .

1,000

Stugun .

1,500

Tärna . .

500

Mala . .

1,000

Jörn . .

750

Eiruna

1,000

Edefors .

800

Älfsbyn .

Trpt 10 distr. Er. 9,050

.......... 1,000

.......... 1,000

.......... 1,500

.......... 1,500

.......... 1,500

.......... 1,500

.......... 1,500

.......... 1,500

..........• 1,500

Summa 19 distr. Er. 21,550

Trpt 10 distr. Er. 9,050

in

Af regleringen oberörda distrikt utan statsbidrag.

Åkersberg (Österåker) D........

Värmdö (Gustafsberg) D.......

Sundbyberg..............

Djursholm...............

Skebo .................

Väddö.................

Löfsta D...............

Dannemora D.............

Älfkarleö D..............

Nyfors................

Björnlunda..............

Oxelösund...............

Rejmyra D..............

Valdemars vik.............

Torpa D ...............

Värnamo...............

Tranås................

Hvetlanda...............

Åsheda ................

Stranda (Mönsterås) D.........

Grönskåra...............

Nybro.................

Elintehamn..............

Eyrkhult...............

ÅhUB.................

Båstad D...............

Tollarp................

Höganäs D..............

Bjuf.................

Käflinge................

Eslöf D................

Hör..................

Löberöd................

Limhamn...............

Veberöd................

Trpt 35 distr. Er.

Trpt 35 distr. Er.

Trelleborg D..............

Hvällinge...............

Skurup D...............

Oskarström..............

Fässberg (Mölndal) D..........

Fiskebäckskil.............

Ljungskile...............

Fjällbacka...............

Strömstad.....\..........

Styrsö-Öckerö* **............

Trollhättan 1, D............

> 2.............

Lilla Edet D..............

Finna .................

Töreboda...............

Tidaholm...............

Arvika D...............

Glafva................

Uddeholm D..............

Gillberga D..............

Ransäter ...............

Malsjö ................

Ljusnarsberg D ............

Åmmeberg D.............

Ramsberg D..............

Lindesberg D.............

Hallsberg...............

Hjortkvarn (Bo)............

Västanfors...............

Ramnäs D...............

Skinnskatteberg............

Sårna .................

Orsa.................

Lima D...............

Trpt 69 distr. Er.

* Flertalet blifvande köpings- och municipalläkardistrikt ingå häri.

** Tjänsten bestrides af karantänsläkaren å Eänsö.

s407/o» Provinsialläkarkommittént bet.

16

112

Trpt 69 distr. Kr.

Svärdsjö D..............

Smedjebacken.............

Grängesberg ..............

Avesta................

Husby D...............

By..................

Arbrå.................

Härfla.................

Delsbo D...............

Ljusne D ...............

Sandviken D..............

Trpt 80 distr. Kr.

Trpt 80 distr. Kr.

Hofors (Storvik) D...........

Gysinge D . .''.............

Bollnäs ................

Ytterlännäs D.............

Gudmun drä..............

Yifstavarf D..............

Alnö.................

Nätra.................

Löfånger...............

Näskott................

Malmberget..............

Summa 91 distr. Kr.

V. Förslag till författningsändringar.

Ändring föreslås visserligen endast beträffande vissa §§ af nåd. läkar -instruktionen och nåd. läkartaxan — båda af den 31 oktober 1890 — men för
öfversiktlighetens skull intages bär den förstnämnda författningen i sin helhet,
såväl med nuvarande lydelse som med den affattning densamma skulle erhålla
genom bifall till kommitténs hemställanden.

Då motiveringen till de föreslagna förändringarna — hvilka, för så vidt
de icke bestå i uteslutningar, angifvas med kursiv stil — till stor del redan förekommer
i själfva kommittébetänkandet, har det ansetts tillräckligt att här endast
i form af noter till hvarje ändrad § i korthet anföra motiven, med hänvisning i
erforderliga fall till viss sida i betänkandet.

113

A. Läkarinstruktionen.

Nuvarande lydelse * Föreslagen lydelse.

Kungl. Maj:ts nådiga instruktion Kungl. Maj As nådiga läkarför
läkare, som äro för hälso- och instruktion.
sjukvården inom visst område anställda,
 äfvensom för andra, som utöfva
läkarkonsten.

I.

Förste provinsialläkare.

§ 1.

1. I hvarje län skall finnas en i
länets residensstad stationerad förste
provinsialläkare, hvilken tillika innehar
tjänst såsom provinsialläkare inom
honom anvisadt tjänstgöringsdistrikt.

Honom åligger i egenskap af förste provinsialläkare: att,

på sätt denna instruktion närmare bestämmer, inom länet utöfva tillsyn
öfver den allmänna hälso- och sjukvården;

att verkställa de inspektioner, undersökningar och andra tjänstförrättningar,
som enligt denna instruktion på honom ankomma eller hvilkas utförande af myndighet
åt honom uppdrages;

1. I hvarje län skall finnas en i
länets residensstad stationerad förste
provinsialläkare. Honom åligger:* 1

* Lika med ursprungliga, den 31 okt. 1890 fastställda lydelsen jämte ändringar enligt
Kungl. Kungörelserna den 19 okt. 1894, 22 nov. 1901, 6 juni 1902, 13 mars 1903
samt 9 och 16 juni 1905.

1 Ändringen betingas af förslaget att för 16 län skulle inrättas själfständiga förste
provinsialläkartjänster, se afd. II i betänkandet (spec. sid. 14 o. f.).

Tjänståligganden
i
allmänhet.

114

Biträdande

provinsial läkare.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

att med råd och anvisningar rörande allmänna hälso- och sjukvården tillhandagå
Konungens Befallningshafvande och menigheter inom länet;

att med uppmärksamhet följa den vid det civila medicinalväsendet inom
länet anställda personalens tjänst verksamhet; samt

att insamla och bearbeta statistiska uppgifter rörande länets allmänna
hälso- och sjukvård och med ledning af dessa uppgifter söka utröna orsakerna
till allmännare förekommande sjukdomar.

2. Finner förste provinsialläkare sig
af hvad honom i sådan egenskap åligger
för särskildt fall eller för viss kortare
tid hindrad att, jämlikt instruktionen
för provinsialläkare, inom sitt provinsialläkardistrikt
meddela enskild sjukvård
eller verkställa tjänstresor, hvarom han
af ordförande i kommunalnämnd eller
hälsovårdsnämnd eller af prästerskapet
anmodas, vare han fri från skyldighet
i dessa hänseenden.

2. Därest förste provinsialläkare,
som tillika innehar provinsialläkartjänst,
skulle för särskildt fall eller för viss
kortare tid finna sig vara genom sina
åligganden såsom förste provinsialläkare*
hindrad att, jämlikt instruktionen för
provinsialläkare, inom sitt provinsialläkardistrikt
meddela enskild sjukvård
eller verkställa tjänstresor, hvarom han
af ordförande i kommunalnämnd eller
hälsovårdsnämnd eller af prästerskapet
anmodas, vare han fri från skyldighet
i dessa hänseenden.

3. Angående skyldighet för förste
stadsläkaren i Göteborg och stadsläkaren
i Malmö att för dessa städer fullgöra en
förste provinsialläkares tjänståligganden
finnes särskildt stadgadt *

§ 2.

1. Såsom biträde åt förste provin- 1. Såsom biträde åt förste provinsialläkare
skall af Medicinalstyrelsen sialläkare, hvilken tillika innehar proförordnas
en legitimerad läkare, lika- vinsialläkartjänstf skall af Medicinal- 2 3

2 Genom nådiga bref den 19 juni 1891 och den 10 maj 1901 har Kungl. Maj:t
undantagit dessa städer från vederbörande förste provinsialläkares områden.

3 Se not 1.

115

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

ledes med station i länets residensstad, styrelsen förordnas en legitimerad läsamt
med åliggande: kåre, likaledes med station i länets re sidensstad,

samt med åliggande:

att, då förste provinsialläkaren finner sig hindrad, inom provinsialläkardistriktet
meddela enskild sjukvård och på anmodan af ordförande i kommunalnämnd
eller hälsovårdsnämnd eller af prästerskapet verkställa tjänstresor; samt

att, vid förfall för förste provinsialläkaren, dels upprätta och till Medicinalstyrelsen
insända de i § 10 mom. 4 omförmälda sammandrag af uppgifter angående
sjukdomsfall af smittosam art, dels ock, enligt förordnande, verkställa särskilda
provinsialläkare tillkommande tjänstförrättningar;

och har biträdande provinsialläkare att därvid ställa sig till efterrättelse
hvad i nu nämnda hänseenden finnes för förste provinsialläkare och provincial,
läkare i denna instruktion föreskrifvet.

2. År förordnande för biträdande provinsialläkare gifvet tills vidare och
vill han därifrån varda fri, göre han därom anmälan minst två månader före
den tid, då han önskar entledigas från förordnandet.

§ 3.

1. Förste provinsialläkarhefattning tillsättes i den ordning, som för till. Tillsättning
sättning af provinsialläkartjänst finnes i § 19 bestämd; börande, vid upprättande ^tjänsten.6
af förslag till förste provinsialläkarhefattning, gälla i främsta rummet aflagda
kunskapsprof eller eljest ådagalagd skicklighet och därnäst tjänstårens antal samt

arten af föregående tjänstgöring och det sätt, hvarpå densamma bestridts. Bland
de sökande äger Medicinalstyrelsen förorda den, som anses till tjänsten bäst ägnad

2. I fråga om tjänstens tillträdande gäller hvad därom för provinsialläkare
är i § 20 stadgadt.

§ 4.

Förste provinsialläkare har att i frågor angående allmän hälso- och sjuk- Förhållande
vård till Medicinalstyrelsen afgifva infordrade förslag och utlåtanden och, om4''''1,*''^''™1’
anledning därtill förekommer, själfmant göra framställning; att fullgöra hvad i
öfrigt af Medicinalstyrelsen åt honom i tjänsten uppdrages; samt att till Medicinalstyrelsen
afgifva rapporter, anmälningar och berättelser i enlighet med hvad i
denna instruktion föreskrifves.

116

Förhållande
till Konungens
Befallningshafvande.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

§ 5.

1. Förste provinsialläkare skall i rådgifvande egenskap biträda Konnngens
Befallningshafvande vid handläggning af länets hälsovårdsangelägenheter och i
sådant afseende dels på anmodan afgifva yttrande i mål och ärenden, som angå
sundhetsförhållandena inom länet, och dels bringa till denna myndighets kännedom
sanitära missförhållanden, hvarom han erhållit vetskap, samt föreslå sättet
för deras af hjälpande; och åligger det i öfrigt förste provinsialläkare att öfvervaka
iakttagandet af hvad i afseende å hälsovården af Konnngens Befallningshafvande
föreskrifves samt att utan dröjsmål verkställa de förrättningar, hvartill
förordnande af samma myndighet meddelats honom. Har Konungens Befallningshafvande
utan särskildt förordnande uppdragit åt förste provinsialläkare viss
undersökning eller förrättning, skall han upptaga densamma i den reseplan,
hvilken, enligt hvad i § 14 sägs, bör af honom årligen upprättas.

2. Förste provinsialläkare skall vara
skyldig att efter förordnande af Konungens
Befallningshafvande ej mindre biträda
den revision, som har att pröfva
frågor angående inskrifning af värnpliktige,
 än äfven förrätta den besiktning
af minderåriga, hvilken föreskrifves i §
11 af lagen angående minderårigas och
kvinnors användande till arbete i industriellt
yrke den 17 oktober 1900.4

3. Vill förste provinsialläkare för
tjänstresa inom länet lämna sitt hemvist
utöfver tre dagar, skall han, där
resan ej är föranledd af meddeladt förordnande
eller godkänd reseplan, före

4 Af de i detta nytillagda moment omnämnda funktionerna tillkommer den förra redan
nu förste provinsialläkarne i deras egenskap af provinsialläkare (se § 34 af instruktionen);
och såväl detta uppdrag som besiktningen af minderåriga — hvilken funktion tillkommit
efter 1890 års läkarinstruktion — har redan i allt större utsträckning uppdragits åt förste
provinsialläkarne. Då häremot icke synes vara något att erinra, har det ansetts lämpligt att
i instruktionen intaga bestämmelse härom. (Jfr sid. 11 i betänkandet).

2. Vill förste provinsialläkare för
tjänstresa inom länet lämna sitt hemvist
utöfver tre dagar, skall han, där
resan ej är föranledd af meddeladt förordnande
eller godkänd reseplan, före

117

Nuvarande lydelse.

afresan hos Konungens Befallningshafvande
anmäla, hvarest han under tiden
må kunna träffas, och, om resan beräknas
kräfva längre tid än en vecka, afvakta
Konungens Befallningshafvandes
medgifvande till resans företagande.

Föreslagen lydelse.

afresan hos Konungens Befallningshafvande
anmäla, hvarest han under tiden
må kunna träffas, och, om resan beräknas
kräfva längre tid än en vecka, afvakta
Konungens Befallningshafvandes
medgifvande till resans företagande.

§ 6.

1. Förste provinsialläkare tillkommer
att utöfva inseende öfver de vid
civila medicinalväsendet inom länet anställda
läkares tjänstverksamhet, dock
icke öfver hospitals- och lasarettsläkares
tjänstverksamhet i denna deras egenskap
; att årligen inspektera de till provinsial-,
 extra provinsial- och stadsläkartjänster
hörande arkiv och granska
däröfver upprättade förteckningar; att
tillse, att de, som inom länet enskildt
utöfva läkarkonsten, behörigen iakttaga
hvad enligt gällande instruktioner och
författningar dem åligger, samt att jämväl,
 då sådant lämpligen kan ske, ägna
tillsyn åt den verksamhet, som utöfvas
af den öfriga medicinalpersonalen inom
länet, såsom apoteksföreståndare och
deras medhjälpare, tandläkare, sjukgymnaster,
 fältskärer, vaccinatörer och
barnmorskor; skolande förste provinsial -

1. Förste provinsialläkare tillkom- Förhållande
mer att utöfva inseende öfver de vid ‘‘''p^onaieT1
civila medicinalväsendet inom länet an- inom länetställda
läkares tjänstverksamhet, dock
icke öfver hospitals- och lasarettsläkares
tjänstverksamhet i denna deras egenskap;
att företaga nödiga inspektioner
ap de till provinsial-, extra provinsial-,
stads-, köpings- och municipallåkartjän
ster hörande arkiv och granska däröfver
upprättade förteckningar; att tillse
att de, som inom länet enskildt
utöfva läkarkonsten, behörigen iakttaga
hvad enligt gällande instruktioner och
författningar dem åligger, samt att jämväl,
 då sådant lämpligen kan ske, ägna
tillsyn åt den verksamhet, som utöfvas
af den öfriga medicinalpersonalen inom
länet, såsom apoteksföreståndare och
deras medhjälpare, tandläkare, sjukgymnaster,
 fältskärer, vaccinatörer,

0 Den förutvarande bestämmelsen om årliga inspektioner har understundom nödgat
förste provinsialläkaren att endast för detta ändamål företaga en kanske rätt lång och dyrbar
tjänsteresa. På grund häraf och då en tillfredsställande kontroll öfver arkiven synes
kunna vinnas, äfven om inspektion icke hvarje år äger rum, har ifrågavarande ändring föreslagits.
 Se för öfrigt vid § 53.

118

Förhållande
till hälsovårds-
och
kommunalnämnder.

Nuvarande lydelse.

läkare, där han finner anledning till
anmärkning, söka åstadkomma rättelse
och, om så erfordras, anmäla förhållandet
hos Medicinalstyrelsen.

Föreslagen lydelse.

barnmorskor och sjuksköterskor;6 7 skolande
förste provinsialläkare, där han finner
anledning till anmärkning, söka åstadkomma
rättelse och, om så erfordras, anmäla
förhållandet hos Medicinalstyrelsen.

2. Vid inspektion af arkiv, hvarom ofvan förmäles, må förste provinsialläkare
bestämma, hvilka af de inkomna och mer än tio år i arkivet förvarade
handlingarna kunna såsom värdelösa därifrån skiljas och förstöras.

3. Från läkare inom länet, som äro anställda i civil tjänst, äger förste
provinsialläkare infordra de utlåtanden, rapporter och uppgifter, som äro behöfliga
för hans ämbetsutöfning.

4. Förste provinsialläkare skall föra
förteckning ej mindre öfver enskildt
praktiserande läkare än äfven öfver
apotekare, apoteksföreståndare och deras
medhjälpare, tandläkare, sjukgymnaster,
fältskärer, vaccinatörer och barnmorskor
inom länet.

(K. K. 22 nov. 1901.)

4. Förste provinsialläkare skall föra
förteckning ej mindre öfver enskildt
praktiserande läkare än äfven öfver
apotekare, apoteksföreståndare och deras
medhjälpare, tandläkare, sjukgymnaster,
fältskärer, vaccinatörer, barnmorskor och
sjuksköterskor7 inom länet.

1. Förste provinsialläkare äger äska sammanträde med hälsovårds- eller
kommunalnämnd för behandling af ärende angående allmän hälso- eller sjukvård;
och skall sådantj sammanträde skyndsamt äga rum och förste provinsialläkaren
i god tid erhålla underrättelse om tiden och stället för detsamma. Har viss tid
för sammanträdet blifvit af förste provinsialläkaren föreslagen, bör sammanträdet
hållas å denna tid eller, om hinder därför möter, å närmast följande för sammanträde
lediga, efter öfverenskommelse med förste provinsialläkaren bestämda dag.

2. Finner förste provinsialläkare, på grund af skedd anmälan eller eljest,
att hälsovårds- eller kommunalnämnd underlåter fullgöra sina åligganden i afseende

6 Sjuksköterskor på landsbygden funnos ej till nämnvärdt antal den tid, då nuvarande
läkarinstruktion tillkom. På senare tider hafva emellertid, företrädesvis genom
landstingens föranstaltande, å landsbygden i flere län stationerats under vederbörande tjänstläkares
kontroll ställda epidemisjuksköterskor.

7 se not 6.

119

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

å allmänna hälso- och sjukvården, och kan rättelse icke af honom åstadkommas,
äger han att hos Konnugens Befallningshafvande anmäla förhållandet.

3. Anlitas förste provinsialläkare af menighet för undersökning eller för
afgifvande af utlåtande och förslag rörande allmän hälso- eller sjukvård, äger han
med vederbörande hälsovårds- eller kommunalnämnd öfverenskomma om förrättningens
utförande. Kan ej sådan öfverenskommelse träffas, må menigheten göra
framställning i ärendet hos Konungens Befallningshafvande, som äger att, om med
hänsyn till allmän hälsovård så pröfvas skäligt, uppdraga förrättningen åt förste
provinsialläkaren för upptagande i den årliga reseplanen eller, därest Konungens
Befallningshafvande finner med förrättningens utförande icke kunna så länge anstå,
förordna honom att utan dröjsmål verkställa densamma.

§ 8.

Förste provinsialläkare skall inom
länet ägna tillsyn åt de af kommuner,
föreningar eller enskilda personer upprättade
sjukvårdsinrättningar och andra
anstalter, såsom sjukhus, sjukstugor,
sjukhem, vård- och kuranstalter för
sinnessjuke och idioter, uppfostringsanstalter
för blinde och döfstumme
samt anstalter, där barn mot ersättning
fostras, äfvensom åt de vid brunns-, badoch
andra dylika kuranstalter för hälsooch
sjukvården vidtagna anordningar;
och äger han, när han finner besiktning
å stället nödig, upptaga sådan förrättning
i den reseplan, han skall årligen
upprätta. (K. Kung. 6 juni 1902).

Förste provinsialläkare skall 8 9 ägna Tillsyn öfver
tillsyn åt de af kommuner, föreningar aJndraan8talter.
eller enskilda personer upprättade sjukvårdsinrättningar
och andra anstalter,
såsom sjukhus, sjukstugor, sjukhem, sanatorier,
 vård- och kuranstalter för sinnessjuka
samt vård- och uppfostringsanstalter
för idioter, blinda, döfstumma,
hytta och vanföra, åt de vid brunns-, badoch
andra dylika kuranstalter för hälsooch
sjukvården vidtagna anordningar
äfvensom åt skolor, barnhem, barnkrubbor,
räddningshem samt anstalter,® där barn
mot ersättning fostras; och äger han,
när han finner besiktning å stället nödig,
 upptaga sådan förrättning i den
reseplan, han skall årligen upprätta.

8 Orden »inom länet» hafva såsom öfverflödiga strukits.

9 Större delen af de i denna § tillagda inrättningar och anstalter inspekteras redan
nu af förste provinsialläkarne. Detta synes ock vara lämpligt. Beträffande speciellt inspektion
af skolor hänvisas till sid. 8 i betänkandet.

2407/oe. Provinsialläkarkommitténs bet.

17

120

Åtgärder för
allmän hälsovård.

Åtgärder för
allmän sjukvård.

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 9-

1. Förste provinsialläkare skall med oaflåtlig uppmärksamhet vaka öfver
iakttagandet af de för allmänna hälso- och sjukvården meddelade stadganden och
jämväl i öfrigt ägna tillsyn åt sundhetsförhållandena i allmänhet, synnerligen i
städer, köpingar, uthamnar, fiskelägen eller å andra ställen med större sammanträngd
befolkning äfvensom vid industriella anläggningar med större arbetsstyrka; börande
han vinnlägga sig om att utröna de orsaker, som nedsätta befolkningens lifskraft,
och söka motarbeta för hälsan skadliga vanor och fördomar.

2. Då missväxt, otjänligt bärgningsväder, vattuflöden eller andra ogynnsamma
omständigheter inom länet inträffa, hvaraf farsot eller allmännare sjuklighet
kan befaras uppkomma, skall förste provinsialläkaren hos Konungens Befallningshafvande,
 för kungörande inom länet, anmäla hvad han anser böra iakttagas till
bevarande af befolkningens hälsa.

3. För att vinna noggrann kännedom om förhållandena angående den allmänna
hälso- och sjukvården inom länet bör förste provinsialläkare, då tjänstresa
af honom företages, söka att inom de kommuner, som ligga i hans väg eller utan
resans oskäliga förlängande kunna af honom besökas, sammanträffa och samråda
med ordförande i hälsovårds- och kommunalnämnder, läkare, prästerskap eller
andra personer, som må kunna lämna tillförlitliga upplysningar i nämnda hänseende.

§ io.

1. Är smittosam sjukdom gängse inom länet, skall förste provinsialläkare,
med ledning af de till honom inkomna rapporter och uppgifter om sjukdomsfall af
smittosam art, söka, där sådant finnes nödigt, inhämta närmare upplysning om de
åtgärder, som vidtagits till förekommande af smittans utbredning. Har vidtagande
af sådana åtgärder uraktlåtits eller förekommer eljest därtill anledning, har förste
provinsialläkaren att skriftligen meddela nödiga råd och anvisningar samt, där så
erfordras, hos Konungens Befallningshafvande göra anmälan om förhållandet och
hemställa om förordnande för sig eller ortens provinsialläkare att verkställa undersökning
och anordna lämpliga åtgärder.

2. Kommer förste provinsialläkare under tjänstresa i närheten af ort, där
svårare farsot utbrutit, eller där farsot vunnit större utbredning eller varaktighet,

121

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

eller där han befarar att sådan sjukdom icke rätteligen bekämpas, äger förste
provinsialläkaren, ändå att förordnande därtill icke meddelats honom, på statens
bekostnad utan uppskof besöka orten för att i samråd med vederbörande läkare
och kommunalmyndighet tillse, att de åtgärder vidtagas, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.

3. Efter tagen kännedom af inkomna rapporter angående tjänstförrättningar
skall förste provinsialläkare utan dröjsmål öfverlämna samma rapporter
med därvid fogade räkningar och andra handlingar till Konungens Befallningshafvande.

4. Förste provinsialläkare åligger att i början och medlet af hvarje månad
upprätta och till Medicinalstyrelsen insända sammandrag af de till honom från
vederbörande läkare inkomna uppgifter om sjukdomsfall af smittosam art. I fråga
om enstaka fall af pest och kolera skall dock förste provinsialläkaren ofördröjligen
och med anlitande på statens bekostnad af telegraf lämna Medicinalstyrelsen noggrann
underrättelse. Har sådan farsot vunnit spridning inom länet, skall sammandrag
öfver de hos förste provinsialläkaren anmälda fallen hvarje vecka till Medicinalstyrelsen
insändas. (K. Kung. 16 juni 1905.)

§ 11.

En gång årligen skall förste provinsialläkare
i därför föreskrifven ordning
visitera hvarje apoteksinrättning
inom länet, där ej sådan visitation författningsenligt
skall af annan verkställas;
ägande förste provinsialläkare kalla
provinsial-, extra provinsial- eller stadsläkare
i orten att vid visitationen biträda
efter hvad för dem utfärdad instruktion
närmare bestämmer.

En gång årligen skall förste provinsialläkare
i därför föreskrifven ordning
visitera hvarje apoteksinrättning
inom länet, där ej sådan visitation författningsenligt
skall af annan verkställas;
ägande förste provinsialläkare kalla
provinsial-, extra provinsial-, stads-,
köpings- eller municipal-läkare10 i orten
att vid visitation biträda efter hvad
för dem utfärdad instruktion närmare
bestämmer.

Apotek.

10 Se vid § 53.

122

Skyddskopp ympningen.

Bammorske väseadet.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

§ 12.

Förste provinsialläkare skall med uppmärksamhet följa skyddskoppympningen
inom länet och medverka till dess behöriga handhafvande; och har han att
öfver de till honom inkomna, på grund af vaccinationsjournalerna uppgjorda summariska
förteckningar, enligt formulär upprätta och, på sätt i § 16 sägs, till Medicinalstyrelsen
insända sammandrag med de anmärkningar, hvartill fog må förefinnas.

§ 13.

1. Vid utöfvandet af tillsynen öfver barnmorskeväsendet inom länet äger
förste provinsialläkare att, då han finner anledning därtill vara för handen, anställa
pröfning af barnmorskas kunskaper i den ordning gällande reglemente för barnmorskor
bestämmer och, om hon därvid befinnes okunnig i yrket, anmäla förhållandet
hos Medicinalstyrelsen.

2. Förste provinsialläkare äger att,
på anmälan af provinsial-, extra provinsial-
eller stadsläkare att barnmorska
gjort sig skyldig till stor försumlighet
eller svårare förseelse, till förhör inför
sig kalla barnmorskan samt, efter omständigheterna,
 meddela henne tillrättavisning
eller om förhållandet göra anmälan
hos Medicinalstyrelsen. Kan förseelsen
anses hafva förorsakat svårare
sjukdom eller död, skall sådant jämväl
hos Konungens Befallningshafvande anmälas.

2. Förste provinsialläkare äger att,
på anmälan af provinsial-, extra provinsial-,
 stads-, Ttöpings- eller municipalläkare11
att barnmorska gjort sig skyldig
till stor försumlighet eller svårare
förseelse, till förhör inför sig kalla barnmorskan
samt, efter omständigheterna,
meddela henne tillrättavisning eller om
förhållandet göra anmälan hos Medicinalstyrelsen.
 Kan förseelsen anses
hafva förorsakat svårare sjukdom eller
död, skall sådant jämväl hos Konungens
Befallningshafvande anmälas.

3. Till förste provinsialläkare inkommen berättelse om verkställd instrumentalförlossning
skall af honom, efter skedd granskning, till Medicinalstyrelsen
insändas.

11 Se vid § 53.

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 14.

1. De genom denna instruktion förste provinsialläkare ålagda inspektioner
och apoteksvisitationer äfvensom de tjänsteresor, hvilka erfordras för verkställande
af dels de förrättningar, som af Medicinalstyrelsen anbefallts eller af Konungens
Befallningshafvande utan särskildt förordnande åt honom uppdragits, och dels de
undersökningar i öfrigt, hvilka förste provinsialläkaren på grund af meddelanden
från läkare inom länet eller eljest vunna upplysningar anser behöfliga, böra så
ordnas, att, till undvikande af tidspillan och onödig kostnad, särskilda förrättningsställen
kunna, i den mån deras inbördes läge sådant medgifver, under en resetur
besökas.

2. I enlighet härmed har förste provinsialläkare att upprätta och inom
april månads utgång till Medicinalstyrelsen för granskning och godkännande insända
förslag till reseplan för året; skolande i denna reseplan, såvidt ske kan,
angifvas den tid, som å hvarje förrättningsställe äfvensom för resan mellan de
särskilda förrättningsställena beräknas komma att åtgå.

3. Efter fullbordad resa skall förste provinsialläkare till Konungens Befallningshafvande
aflämna till Medicinalstyrelsen ställd rapport öfver hvad under
resan hufvudsakligen förekommit äfvensom reseräkning och protokoll öfver verkställda
apoteksvisitationer, hvilka handlingar därefter af Konungens Befallningshafvande
insändas till Medicinalstyrelsen.

4. Förste provinsialläkare må icke 4. Förste provinsialläkare må icke
under resa, som i denna § omförmäles, under resa, som i denna § omförmäles,

eller under tjänstresor, hvilka på grund
af förordnande af honom verkställas,
mot ersättning meddela enskild sjukvård
utom det honom anförtrodda provinsialläkardistrikt.

eller under tjänstresor, hvilka på grund
af förordnande af honom verkställas,
mot ersättning meddela enskild sjukvård;
gällande detta förhud döda icke förste
provinsialläkare, som tillika är provinsialläkare,
 vid resor inom det honom anförtrodda
provinsialläkardistrikt.12

o

Arliga resor
enligt reseplan.

12 Omredigeringen betingad af det i not 1 angifna förhållandet.

124

Till tjänstarkivet
hörande
böcker
och handlingar.

Årsberättelse.

Tjänstledighet
och afgång
från befattningen.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

§ 15-

1. Af förste provinsialläkare skola föras:

diarium öfver inkommande handlingar efter stadgadt formulär samt

konceptbok öfver utlåtanden, tjänstrapporter, berättelser, till myndigheter
afgifna intyg och andra till hans tjänstverksamhet hörande expeditioner.

2. Det åligger förste provinsialläkare att förteckna alla till honom i tjänsten
ankommande cirkulär och författningar, hvilka jämte ofvannämnda diarium och
konceptbok äfvensom den i § 6 mom. 4 omförmälda förteckning samt från myndigheter
inkomna skrivelser skola af honom behörigen förvaras och vårdas såsom
ett till tjänsten hörande arkiv samt vid afgång från tjänsten till efterträdaren
öfverlämnas.

§ 16.

1. Inom april månads utgång hvarje år skall förste provinsialläkare till
Medicinalstyrelsen afgifva berättelse, enligt af Medicinalstyrelsen fastställdt formulär,
 om sin verksamhet under det förflutna året; och skola vid denna berättelse
fogas såväl de från länets i civil tjänst anställda läkare inkomna årsberättelser
samt årsberättelse för förste provinsialläkarens eget provinsialläkardistrikt som ock
från hälsovårdsnämnder inkomna årsberättelser äfvensom sammandrag af de på
grund af vaccinationsjournalerna upprättade, till honom inkomna summariska
förteckningar.

2. Förste provinsialläkare skall af sin till Medicinalstyrelsen ställda årsberättelse,
 så fort ske kan, gifva Konungens Befallningshafvande och länets landsting
del medelst afskrifter af densammma.

§

1 Åtnjuter förste provinsialläkare
semester såsom provinsialläkare, vare
han under samma tid, under förutsättning
att hinder icke möter för befattningens
behöriga uppehållande under

17.

1. I fråga om semester och annan
tjänstledighet gäller för förste provinsialläkare
hvad för provinsialläkare i sådant
hänseende är i § 40 stadgadt.
Förste provinsialläkare, som tillika är

Nuvarande lydelse.

ledigheten, berättigad till semester såsom
förste provinsialläkare.

2. I fråga om annan tjänstledighet
gäller för förste provinsialläkare hvad
för provinsialläkare i sådant hänseende
är i § 40 stadgadt.

3. Önskar förste provinsialläkare att
på grund af framskriden ålder eller försvagad
hälsa eller af annan anledning
varda fri från sin befattning såsom förste
provinsialläkare, men vill fortfarande
bestrida sin provinsialläkartjänst, må
han därom hos Kungl. Maj:t göra ansökning.
 Därest ansökningen bifalles,
förordnar Kungl. Maj:t annan legitimerad
läkare att uppehålla förste provinsialläkarbefattningen.

125

Föreslagen lydelse.

provinsialläkare, äger dock icke rätt till
särskild semester i hvardera egenskapen.13

2. Önskar förste provinsialläkare, som
tillika innehar provinsialläkartjänst, att
på grund af framskriden ålder eller försvagad
hälsa eller af annan anledning
varda fri från sin befattning såsom förste
provinsialläkare, men vill fortfarande
bestrida sin provinsialläkartjänst, må
han därom hos Kungl. Maj:t göra ansökning.
 Därest ansökningen bifalles,
förordnar Kungl. Maj:t annan legitimerad
läkare att uppehålla förste provinsialläkarbefattningen.

II.

Provinsialläkare.

§ 18.

Provinsialläkare åligger att inom det honom anvisade tjänstgöringsdistrikt
utöfva närmaste inseendet öfver den allmänna hälso- och sjukvården, verkställa
rättsmedicinska undersökningar och andra tjänstförrättningar samt mot ersättning
efter fastställd taxa, där ej annorlunda öfverenskommes, meddela enskild sjukvård
och utfärda tjänstintyg; varande provinsialläkare pliktig att efter förordnande af
Medicinalstyrelsen eller Konungens Befallningshafvande verkställa extra tjänstförrättning
jämväl inom annan del af länet.

Tjänståligganden
i
allmänhet.

13 Ändringen hufvudsakligen betingad af det i not 1 angifna förhållandet.

126

Tillsättning.

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 19.

1. Provinsialläkare utnämnes af Kungl. Maj:t på ''förslag af Medicinalstyrelsen.

2. Ledighet af provinsialläkartjänst
kungöres af Medicinalstyrelsen i Postoch
inrikes tidningar; och äga kompetente
sökande att inom trettio dagar
från den, då kungörelse varit första
gången i tidningarna införd, till Medicinalstyrelsen
ingifva eller med allmänna
posten insända sina till Kungl. Maj:t
ställda ansökningar jämte kunskapsbetyg
och behörigen styrkta meritförteckningar.
 Medicinalstyrelsen uppför
på förslag tre bland de sökande, där
så många anmält sig, hörande därvid
hänsyn tagas både till tjänståldern och
till arten af föregående tjänstgöring.
Sitt förord tilldelar Medicinalstyrelsen14
den bland de sökande, som med afseende
på aflagda kunskapsprof eller eljest
ådagalagd skicklighet äfvensom lämplighet
för tjänsten anses böra vid tillsättningen
komma i åtanke; hvarefter
samtliga handlingar till Kungl. Maj:t
öfverlämnas.

3. Provinsialläkartjänst, som i brist på kompetenta sökande icke kunnat
tillsättas, kungöres hvarje år under maj månad ånyo till ansökning ledig, där ej
särskild anledning förekommer till sådant kungörande å annan tid af året.

2. Ledighet af provinsialläkartjänst
kungöres af Medicinalstyrelsen i Postoch
inrikes tidningar; och äga kompetente
sökande att inom trettio dagar
från den, då kungörelse varit första
gången i tidningarna införd, till Medicinalstyrelsen
ingifva eller med allmänna
posten insända sina till Kungl. Maj:t
ställda ansökningar jämte kunskapsbetyg
och behörigen styrkta meritförteckningar.
 Medicinalstyrelsen uppför
på förslaget efter tjänståldern tre bland
de sökande, där så många anmält sig,
och tilldelar sitt förord åt den bland de
sökande, som med afseende på aflagda
kunskapsprof eller eljest ådagalagd
skicklighet äfvensom föregående tjänstgöring
och lämplighet för tjänsten anses
böra vid tillsättningen komma i
åtanke; hvarefter samtliga handlingar
till Kungl. Maj:t öfverlämnas.

14 Rörande anledningen till förändringen i denna paragraf hänvisas till det å sid. 106

o. f. af kommitténs betänkande härutinnan anförda.

127

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

§ 20.

Utnämnd provinsialläkare tillträder tjänst och lön med månaden näst efter
den, då utnämningen skedde. Innehar han redan vid utnämnandet sådan tjänst,
kvarstår han i densamma, till dess han tillträder den nya tjänsten. Så snart
utnämnd provinsialläkare inträdt i tjänstgöring, skall han ofördröjligen därom hos
Medicinalstyrelsen och Konungens Befallningshafvande göra anmälan.

§ 21.

1. Provinsialläkardistrikt omfattar det område, som därför af Kungl. Maj:t
hlifvit bestämdt eller kan komma att bestämmas.

2. Inom provinsalläkardistrikt belägen
stad, där stadsläkartjänst är inrättad,
 anses, äfven om tjänsten är ledig,
 icke tillhöra distriktet, därest icke
Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer.
Stad, där stadsläkartjänst icke är inrättad,
 räknas däremot till det provinsialläkardistrikt,
 inom hvilket han är
belägen.

2. Inom provinsialläkardistrikt belägen
stad eller i § 53 omnämndt samhälle
med egen läkartjänst15 anses, äfven
om tjänsten är ledig, icke tillhöra distriktet,
 därest icke Kungl. Maj:t annorlunda
bestämmer. Stad eller i § 53 omnämndt
samhälle utan sådan tjänst15 räknas
däremot till det provinsialläkardistrikt,
inom hvilket platsen är belägen.

3. År för någon del af provinsialläkardistrikt extra provinsialläkare anställd,
 besörjer denne därstädes de provinsialläkaren tillkommande göromål. Dock
åligger det provinsialläkaren att, då extra provinsialläkartjänst är ledig eller eljest
vid förefallande behof, bestrida hälso- och sjukvård äfven inom denna del af
provinsialläkardistriktet; skolande provinsialläkaren genom Konungens Befallningshafvande
underrättas om extra provinsialläkares tillträde till och afgång från
tjänsten.

4. Provinsialläkare skall hafva sin bostad å den af Kungl. Maj:t för
distriktet bestämda station. Vid provinsialläkares frånvaro från sitt hemvist skall

15 Ändringen betingad af kommitténs förslag till en ny § 53.

840V06. Fr ovineialläkar kommitténs bet. 18

Tjänstens

tillträdande.

Tjänstgöringsdistrikt
ock
station.

128

Biträde i
tjänsten.

Förhållande
till öfverordnade
myndigheter.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

lian hafva fogat anstalt därom, att i hans hostad underrättelse må kunna erhållas
om såväl stället, dit han rest, som tiden, då han kan antagas återkomma.

§ 22.

Är till följd af svårare eller mera utbredd farsot inom distriktet provinsialläkare
i behof af biträde i sjukvården, skall han hos Konungens Befallningshafvande
göra hemställan om åtgärd för extra läkares förordnande.

§ 23.

1. Provinsialläkare vare pliktig att
ställa sig de af Medicinalstyrelsen och
Konungens Befallningshafvande honom
meddelade förordnanden och gifna ålägganden
till noggrann efterrättelse; äfvensom
att, därest förste provinsialläkaren
från honom infordrar utlåtande,
rapport eller uppgift i tjänsten, därmed
skyndsamt inkomma; och vare det provinsialläkare
obetaget att till förste
provinsialläkaren, Konungens Befallningshafvande
eller Medicinalstyrelsen
ingå med de framställningar och förslag
i hälso- eller sjukvårdsärende rörande
distriktet, hvartill fog må förefinnas.

1. Provinsialläkare vare pliktig att
ställa sig de af Medicinalstyrelsen och
Konungens Befallningshafvande honom
meddelade förordnanden och gifna ålägganden
till noggrann efterrättelse; äfvensom
att, därest vederbörande förste
provinsialläkare16 från honom infordrar
utlåtande, rapport eller uppgift i tjänsten,
 därmed skyndsamt inkomma; och
vare det provinsialläkare obetaget att
till förste provinsialläkaren, Konungens
Befallningshafvande eller Medicinalstyrelsen
ingå med de framställningar
och förslag i hälso- eller sjukvårdsärende
rörande distriktet, hvartill fog

må förefinnas.

2. Rapport, utlåtande eller annan handling, som genom Konungens Befallningshafvande
blifvit infordrad från provinsialläkare, skall denne till Konungens
Befallningshafvande insända för att genom samma myndighets försorg till vederbörande
befordras. 16

16 Enär i flera fall provinsialläkardistrikt, enligt kommitténs förslag, skulle bestå af
delar från två län. Jfr sid. 30 o. f.

129

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

3. Har uppgift, rapport eller annan handling, som enligt gällande föreskrift
skall till provinsialläkare insändas, icke i behörig tid inkommit, äger provinsialläkare
hos Konungens Befallningshafvande begära handräckning för bekommandet
af handlingen.

§ 24.

1. Provinsialläkare, som har sin
station inom samhälle å landsbygden,
för hvilket hälsovårdsstadgan i hvad
den rörer stad är i tillämpliga delar
gällande och som icke har egen läkare
med tjänstår sker åkning srätt anställd,17
skall vara ledamot af hälsovårdsnämnden
på stället.

2. Finner provinsialläkare sammanträde med hälsovårds- eller kommunalnämnd,
 hvaraf han ej är ledamot, vara för behandling af ärende angående allmän
hälso- och sjukvård af behof påkalladt, äger han därom hos nämnden göra framställning;
och skall sådant sammanträde skyndsamt äga rum och provinsialläkaren
i god tid erhålla underrättelse om tiden och stället för detsamma. Vill han för
inställelse vid sådant sammanträde eller vid sammanträde, hvartill han af kommunalnämnd
blifvit kallad, åtnjuta ersättning af allmänna medel, skall han anmäla
ärendet till Konungens Befallningshafvandes pröfning för erhållande af dess förordnande
att öfvervara sammanträdet.

1. Provinsialläkare, som har sin
station inom samhälle å landsbygden,
för hvilket hälsovårdsstadgan i hvad
den rörer stad är i tillämpliga delar
gällande, skall vara ledamot af hälsovårdsnämnden
på stället.

§ 25.

Provinsialläkare skall söka träffa öfverenskommelse med aflägse belägna
kommuner inom distriktet om anordnande på lämpliga ställen af regelbundet återkommande
mottagningar för meddelande af läkarvård. Önskar kommun anordnande

17 Tillägget har skett med anledning af den tvekan, som stundom uppstått, huruvida
i fall, som här afses, en i samhället stationerad provinsialläkare eller den för samhället antagne,
 likaledes där stationerade extra provinsialläkaren, bör vara ledamot af hälsovårdsnämnden
på stället. Att härvidlag företräde bör gifvas åt samhällets egen tjänstläkare,
såsom på ett alldeles direkt sätt intresserad i samhällets hälsovårdsförhållanden, synes uppenbart.

Förhållande
till hälsovårds-
och
kommunalnämnder.

Mottagningar

ntom

stationen.

130

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

af dylika mottagningar, men har öfverenskommelse med provinsialläkaren därom
icke kunnat hringas till stånd, må kommunen före den 1 oktober göra framställning
i ämnet hos Konungens Befallningshafvande, som, efter det vederbörande blifvit
hörda, före årets utgång till Medicinalstyrelsen insänder samtliga under året från
länet inkomna sådana framställningar med därtill hörande handlingar jämte eget
utlåtande. Vid framställning, hvarom nu är nämndt, skall, såvida afseende därå
må kunna fästas, vara fogadt vederbörande kommuns eller kommuners i behörig
ordning gjorda åtagande att besörja eller bekosta läkarens fortskaffning till och
från mottagningsstället och att kostnadsfritt tillhandahålla honom lämplig och
under kall årstid eller väderlek uppvärmd mottagningslokal, hvar jämte tillika bör uppgifvas
om och i sådant fall hvilka ytterligare förmåner af kommun erbjudas läkaren
för hans inställelse. Medicinalstyrelsen äger därefter afgöra, om sådan mottagning,
som i denna paragraf afses, skall äga rum eller icke, och må Medicinalstyrelsen
jämväl, på därom af vederbörande kommun eller provinsialläkare genom Konungens
Befallningshafvande gjord framställning, bestämma, huruvida påbjuden mottagning
skall såsom icke vidare motsvarande sitt ändamål upphöra.

§ 26.

Åtgärder för 1. Provinsialläkare skall gifva noga akt på de förhållanden, hvilka kunna

vgra inverka på befolkningens hälsa, och vid alla lämpliga tillfällen härutinnan meddela
upplysningar och råd.

2. För sådant ändamål bör provinsialläkare bereda sig kännedom om distriktets
naturbeskaffenhet; befolkningens lefnadssätt, vanor och fördomar; beskaffenheten
af bostäder, vatten, som till dryck eller matlagning användes, födoämnen
och njutningsmedel; barnens vård och fysiska uppfostran m. m.; samt om däraf
härflytande hälsofientliga förhållanden.

3. För främjande af hvad till allmän sundhet hörer skall provinsialläkare
söka medverkan af Konungens Befallningshafvande och förste provinsialläkaren
samt kommunalmyndighet och prästerskap i distriktet.

4. Provinsialläkare har att ägna tillsyn åt efterlefnaden af de för allmänna
hälso- och sjukvården meddelade stadganden och föreskrifter; och bör han,
där försumlighet i sådant afseende eller eljest sanitära missförhållanden af honom

131

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

iakttagas, efter sakens beskaffenhet söka bereda rättelse därutinnan eller ock anmäla
förhållandet hos förste provinsialläkaren.

5. Under sina tjänstresor inom distriktet bör provinsialläkare, när tid och
omständigheter medgifva, undersöka sundhetsförhållandena i de anstalter och lägenheter,
 som omförmälas i § 8, samt därvid fästa vederbörandes uppmärksamhet å
de för hälsotillståndet skadliga missförhållanden, som af honom iakttagas.

6. Har provinsialläkare under en 6. Har provinsialläkare icke genom
tid af ett år icke genom tjänstresa eller tjänstresa eller annorledes varit i tillfälle

annorledes kommit i tillfälle att besöka
viss del af distriktet, och anser han
undersökning med hänsyn till den allmänna
hälsovården vara därstädes nödig,
 äger han anmäla förhållandet hos
Konungens Befallningshafvande, som,
efter förste provinsialläkarens hörande
och därest omständigheterna därtill föranleda,
 förordnar om sådan undersökning.

att verkställa undersökning, som han med
hänsyn till den allmänna hälsovården
anser nödig,18 äger han anmäla förhållandet
hos vederbörande Konungens Befallningshafvande,
 som, efter förste provinsialläkarens
hörande och därest omständigheterna
därtill föranleda, förordnar
om sådan undersökning.

§ 27.

1. Uppkommer inom provinsialläkaredistrikt allmännare sjuklighet eller Åtgärder för
utbryter därstädes farsot eller smittosam sjukdom, har provinsialläkaren att ställa allmT\nrdsj''lk''
sig till noggrann efterrättelse hvad honom i sådant afseende enligt särskilda författningar
angående allmänna hälso- och sjukvården åligger.

2. Varder provinsialläkare vid inträffadt eller misstänkt fall af sådan
smittosam sjukdom, som omförmäles i § 20 mom. 1 af Kungl. förordningen angående
åtgärder mot införande och utbredning af smittosamma sjukdomar bland
rikets invånare den 19 mars 1875, af vederbörande kommunalnämnds eller hälsovårdsnämnds
ordförande eller af prästerskapet skriftligen anmodad att besöka
orten, och har tillika upplysning lämnats om sjukdomens beskaffenhet samt den
insjuknades namn, ålder och bostad, skall provinsialläkaren, därest han finner 18

18 Ändringen betingas däraf, att behof af inspektion lätteligen kan uppstå äfven på
plats, som af provinsialläkaren besökt3 under loppet af ett år.

132

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

sådan smittosam sjukdom, som nu afses, antagligen vara för handen, så fort ske
kan besöka orten samt meddela, jämte föreskrifter om den eller de sjukes vård,
anvisning om de åtgärder, hvilka böra vidtagas till förekommande af sjukdomens
utbredning. Kostnad för sådan resa, som nu är sagd, bestrides af staten.

3. Finner provinsialläkaren sjukdomen icke vara af den beskaffenhet, att
resa bör efter bestämmelserna i näst föregående moment företagas, skall ban därom
skriftligen underrätta kommunalnämnden eller hälsovårdsnämnden och, där
sjukdomen är af smittosam art, tillika meddela nödiga råd och anvisningar.

4. Har provinsialläkare erhållit kännedom därom, att sjukdomsfall af pest,
kolera, smittkoppor eller fläckfeber inom distriktet inträffat, äger ban att på statens
bekostnad till stället företaga resa jämväl utan särskild kallelse af vederbörande
i orten eller förordnande af Konungens Befallningshafvande. (K. Kung.
16 juni 1905.)

5. Sedan tjänstresa enligt mom. 2
och 4 eller sådan resa för smittosam
sjukdom, hvartill Konungens Befallningshafvande
meddelat förordnande,
verkställts, skall provinsialläkare ofördröjligen
till förste provinsialläkaren insända
sin till Medicinalstyrelsen ställda
rapport därom, med angifvande af tid
och ort för resan, sjukdomens art och
de omständigheter, under hvilka den
uppträder, antalet insjuknade inom
hvarje bushåll, förefunna sanitära missförhållanden
samt i afseende därå vidtagna
åtgärder; och bör vid rapporten
fogas reseräkning äfvensom vederbörandes
skriftliga anmodan eller Konungens
Befallningshafvandes förordnande, om
resan däraf varit föranledd.

5. Sedan tjänstresa enligt mom. 2
och 4 eller sådan resa för smittosam
sjukdom, hvartill Konungens Befallningshafvande
meddelat förordnande,
verkställts, skall provinsialläkare ofördröjligen
till vederbörande förste provinsialläkare19
insända sin till Medicinalstyrelsen
ställda rapport därom, med
angifvande af tid och ort för resan,
sjukdomens art och de omständigheter,
under hvilka den uppträder, antalet insjuknade
inom hvarje hushåll, förefunna
sanitära missförhållanden samt i afseende
därå vidtagna åtgärder; och bör
vid rapporten fogas reseräkning äfvensom
vederbörandes skriftliga anmodan
eller Konungens Befallningshafvandes
förordnande, om resan däraf varit föranledd.

19 Se not 16.

133

Nuvarande lydelse.

6. Provinsialläkare skall, då farsot
eller smittosam sjukdom inom distriktet
är gängse, söka inhämta upplysning om
sjukdomens fortgång och antalet insjuknade
och döde. Finner provinsialläkaren
därvid ytterligare tjänstebesök på
stället erforderligt, skall han anmäla
sådant hos Konungens Befallningshafvande;
och bör vid svårare farsot provinsialläkaren
utöfver de uppgifter om
sjukdomsfall, som det enligt § 59 punkten
5 åligger honom att afgifva, hvar
eller hvarannan vecka till förste provinsialläkaren
insända särskild rapport angående
sjukdomsförhållandet.

Föreslagen lydelse.

6. Provinsialläkare skall, då farsot
eller smittosam sjukdom inom distriktet
är gängse, söka inhämta upplysning om
sjukdomens fortgång och antalet insjuknade
och döde. Finner provinsialläkaren
därvid ytterligare tjänstebesök på
stället erforderligt, skall han anmäla
sådant hos Konungens Befallningshafvande;
och bör vid svårare farsot provinsialläkaren
utöfver de uppgifter om
sjukdomsfall, som det enligt § 59 punkten
5 åligger honom att afgifva, hvar
eller hvarannan vecka till vederbörande
förste provinsialläkare20 insända särskild
rapport angående sjukdomsförhållandet.

§ 28.

1. Har, efter Konungens Befallningshafvandes förordnande, provinsial- Åtgärder mot
läkare besiktigat personer, misstänkta för venerisk sjukdom, skall han till kom- T«nerisk sjnkmunalnämndens
ordförande skriftligen uppgifva, till namn och vistelseort, de af
sjukdomen angripna, hvilka icke inom viss, af läkaren utsatt kort tid tillförlitligen

styrkt, att de betjäna sig af ändamålsenlig sjukvård; börande provinsialläkaren
tillika förständiga kommunalnämnden att dels draga försorg därom, att de sålunda
antecknade varda skyndsamt intagna till vård å kurhus eller kurhusafdelning
vid länets lasarett, och dels, då sådant skett, därom underrätta provinsialläkaren.
 Vägrar någon för sjukdomen skäligen misstänkt person att låta besiktiga
sig, anmäles sådant hos Konungens Befallningshafvande för den åtgärd, som
af omständigheterna påkallas.

2. Till förekommande af venerisk sjukdoms spridning bör provinsialläkare
i allmänhet vid anträffadt sjukdomsfall söka utröna, huru smittan tillkommit,
samt på lämpligt sätt verka för den sjukes intagande till vård å sjukhus; hvar -

20 Se not 16.

134

Förråd af lakeoch
desinfektionsmedel
å
landsbygden
m. m.

Apotek.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

jämte provinsialläkaren, där den sjuke undandrager sig behandling eller icke följer
därvid gifna föreskrifter, och synnerlig fara för smittans utbredning förefinnes,
bör om förhållandet underrätta hälsovårds- eller kommunalnämnden.

§ 29.

1. Provinsialläkare skall söka förmå kommunalnämnd i socken, som är
belägen aflägse från apotek eller medikamentsförråd, eller där smittosam sjukdom
utbrutit eller allmännare sjuklighet är gängse, att anskaffa och mot inköpspris,
där ej betalningen till större eller mindre del af kommunen efterskänkes, tillhandahålla
kommunens medlemmar nödiga läke- och desinfektionsmedel, däribland
dock icke må ingå sådana, som i gällande farmakopéer och medicinaltaxor äro
betecknade med giftmärke; och skall provinsialläkaren för medlens inköp å apotek,
på begäran af kommunalnämnden, meddela rekvisition å desamma jämte skriftlig
anvisning huru medlen höra användas samt, savidt möjligt, tillse ej mindre att
andra medel icke i sådant förråd förvaras eller därifrån utlämnas, än de som äro
tjänliga för de med förrådet afsedda ändamål, än ock att medlen varda genom
kunnig sjuksköterska eller annan pålitlig person utdelade.

2. Provinsialläkare skall, där så finnes behöflig!, söka främja aftal mellan
apotekare och kommunalnämnd om expedition af läkemedel medelst s. k. medikamentslåda
eller på annat lämpligt sätt.

3. Vid rekvisition, hvarom i mom. 1 sägs, äfvensom vid föreskrifvande i
allmänhet af läkemedel, särskild! sådana som skola af kommun eller mindre bemedlade
betalas, bör provinsialläkare, synnerligen i fråga om valet af läkemedel,
formen för tillredningen och sättet för utlämnandet däraf, iakttaga afl den sparsamhet,
 som är förenlig med ändamålets vinnande.

§ 30.

1. Provinsialläkare tillhör att hafva närmaste uppsikt öfver de inom distriktet
befintliga apoteksinrättningar samt för detta ändamål genom besök på
stället öfvertyga sig om apotekets ordentliga skötsel och ägna uppmärksamhet åt
beskaffenheten och taxeringen af utlämnade läkemedel.

135

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

2. Vid den årliga visitation, som af förste provinsialläkare å apoteksinrättning
hålles, skall provinsialläkare på kallelse af förste provinsialläkaren biträda.
 Har vid sådan visitation apptekaren förelagts att inom viss utsatt tid
hafva rättat befunna felaktigheter, skall provinsialläkaren tillse, att detta föreläggande
behörigen fullgöres, och, om han därom af förste provinsialläkaren anmodas,
 efter den föresätta tidens utgång till denne anmäla hvad af apotekaren
blifvit i anmärkta hänseendet åtgjordt.

3. Inom distriktet bosatt apoteksföreståndares frånfälle, iråkade obestånd
eller annat förfall för apotekets behöriga skötande skall provinsialläkare hos
Medicinalstyrelsen och förste provinsialläkaren anmäla, så snart han därom erhållit
kännedom.

4. Får provinsialläkare vetskap om bedrifven olaga försäljning af läkemedel
eller om kvacksalfveri, som idkats till allmänhetens men eller hvaraf uppkommit
skadliga följder för enskildas hälsotillstånd, skall han därom göra anmälan
hos Konungens Befallningshafvande.

§ 31.

1. Provinsialläkare åligger att utöfva noggrann tillsyn öfver skyddskopp- Skyddskoppympningen
inom distriktet samt meddela undervisning i ympningens verkställande ?mimin8enåt
dem, som kunna vara i fråga att till vaccinatörer antagas.

2. Sedan vaccinationsjournalerna för distriktet genom Konungens Befallningshafvandes
försorg kommit provinsialläkare till hända, tillkommer det honom:
att granska desamma och tillse, att de äro behörigen affattade och styrkta; att,
om journal befinnes i ofullständigt skick, förelägga den försumlige att ofördröjligen
fullgöra hvad i förevarande hänseende uraktlåtits och, där rättelse ej sker inom
utsatt tid, anmäla förhållandet hos Konungens Befallningshafvande för dess åtgärd;
att, efter verkställd granskning, öfver journalerna upprätta en summarisk
förteckning med uppgifter enligt fastställdt formulär, hvilken förteckning jämte
journalerna bifogas den årsberättelse, som enligt § 39 skall till förste provinsialläkaren
insändas.

3. Finner provinsialläkare skyddskoppympningen i någon kommun vara
försummad eller därom gifna föreskrifter eljest åsidosatta, skall han söka däri

2 (08. Prcvineialläkarkommitténs bet. jg

136

Barnmorske väsendet.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

åstadkomma rättelse eller, där så erfordras, anmäla förhållandet hos Konungens
Befallningshafvande för vidtagande af nödiga åtgärder.

4. Vid yppad farsot af smittkoppor skall provinsialläkare tillse, att vaccination
och revaccination företagas, och i sådant afseende söka hälsovårds- och
kommunalnämnds medverkan.

§ 32.

1. Öfver barnmorskor inom distriktet utöfvar provinsialläkare närmaste
tillsyn i enlighet med hvad i särskildt reglemente finnes föreskrifvet; och skall
han, då barnmorska efter sin bosättning inom distriktet hos honom anmäler sig,
därom göra anteckning å barnmorskehrefvet och införa henne å förteckningen öfver
distriktets barnmorskor, från hvilken förteckning hon åter afföres, då hon upphör
att vara bosatt inom distriktet.

2. Vid öfvervakandet af det sätt, hvarpå barnmorska fullgör sina skyldigheter,
 skall provinsialläkare, då barnmorska beträdes med mindre förseelse, meddela
henne tillrättavisning och erinran om hennes åligganden, men, i händelse hon
gjort sig skyldig till stor försumlighet eller svårare förseelse, därom göra anmälan
hos förste provinsialläkaren.

3. Får provinsialläkare kännedom därom att af barnmorska vårdad kvinna
blifvit angripen af barnsängsfeber, skall nan erinra barnmorskan om hennes skyldighet
att under minst en veckas tid efter det hon upphört att vårda den sjuka
afhålla sig från all praktik och att jämväl i öfrigt noga iakttaga de till förekommande
af barnsängsfebers spridning för barnmorska föreskrifna försiktighetsmått.
 Har provinsialläkare anledning misstänka, att barnmorska genom uraktlåtet
iakttagande af dessa försiktighetsmått spridt smitta till annan barnsängskvinna,
äger han att för viss tid, högst fjorton dagar, förbjuda barnmorskan att utöfva
yrket och om förhållandet göra anmälan hos förste provinsialläkaren.

4. Af barnmorska till provinsialläkare insänd berättelse om verkställd instrumentalförlossning
skall af honom utan dröjsmål granskas och, sedan föreskrifna
upplysningar inkommit, till förste provinsialläkaren insändas, åtföljd ak provinsialläkarens
utlåtande, hvari äfven böra omnämnas de åtgärder, hvilka han med anledning
af berättelsen må hafva vidtagit.

137

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

5. Vid afgifvande af det i; gällande reglemente för barnmorskor omförmälda
intyg, huruvida den, som ämnar söka inträde såsom lärling vid statens läroanstalterpör
undervisning i barnmorskekonsten, är frisk, har stadig hälsa och är fri
hån, kroppslyten, skall provinsialläkare, efter tagen kännedom om kvinnans kunskapsbetyg,
 söka utröna] hennes fattningsgåfva samt på grund af den föregångna
undersökningen; och pröfningen äfvensom med ledning jämväl af öfriga för ansökningenj
nödiga intyg, angifva huruvida hon synes vara lämplig, mindre lämplig
eller synnerligen lämplig till barnmorska.

6. Provinsialläkare bör söka medverka därtill, att behörigen examinerade
barnmorskor af kommunerna; antagas samt att oexamineradt förlossningsbiträde
icke anlitas, där barnmorska är att tillgå. Finner provinsialläkare, att oexamineradt
förlossningsbiträde genom okunnighet eller vårdslöshet vid förlossningen vållat
modrens eller barnets död, bör han sådant hos Konungens Befallningshafvande
anmäla för anställande af åtal.

§ 33.

1. I enlighet med gifna föreskrifter har provinsialläkare att tillse, huruvida
behörig; vård ägnas inom distriktet befintliga sinnessjuka, hvilka icke äro intagna
a offentlig eller med Kungl. Maj:ts tillstånd inrättad enskild anstalt för sådana sjuka.

2. Äfvenledes bör provinsialläkare under tjänstresor inom distriktet söka
inhämta upplysningar om det sätt, hvarpå utackorderade barn, i synnerhet späda
sadana, vardas, och, när tid och omständigheter det medgifva, däråt ägna tillsyn.

§ 34.

Provinsialläkare är skyldig att efter
förordnande biträda den revision, som
har att pröfva frågor angående värnpliktiges
inskrifning till vapentjänst.

Provinsialläkare är skyldig att efter
förordnande biträda den revision, som
har att pröfva frågor angående inskrifning
af värnpliktige,21

rajoentjänst utan äfven andra

21 Revisionen afser icke blott dem, som inskrifvas till
värnpliktige, hvadan en ändring synts behöflig.

Tillsyn öfver
sinnessjuka
och öfver
utackorderade
barn.

Biträde vid
inskrifningsrevision
angående
värnpliktige.

Rätts medicinska under sökningar.

138

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 35.

1. Provinsialläkare tillkommer att på förordnande af Konungens Befallningshafvande,
 domare eller, i stad som tillhör distriktet, polismyndighet utföra rättsmedicinsk
undersökning af död människas kropp i enlighet med gällande bestämmelser
angående hvad vid sådan undersökning bör iakttagas. Det utlåtande, som
på grund af undersökningen skall af provinsialläkaren eller, i händelse af laga
förfall för honom, af annan därtill förordnad läkare afgifvas, bör vara så affattadt,
att vid hvarje däri förekommande slutledning hänvisas till de i obduktionsprotokollet
eller i protokollet öfver rättskemisk eller annan undersökning, därest sådan
ägt rum, anförda omständigheter, hvarpå slutledningen stöder sig. Protokoll jämte
utlåtande eller behörigen styrkta afskrifter af desamma skola till den myndighet,
som förordnat om undersökningen, af provinsialläkaren öfverlämnas inom en vecka
efter förrättningens afslutande eller, om undersökning af rättskemisten ägt rum,
inom samma tid efter det dennes protokoll kommit provinsialläkaren tillhanda.
Behörigen styrkt afskrift af handlingarna skall därjämte ofördröjligen af provinsialläkaren
genom Konungens Befallningshafvande insändas till Medicinalstyrelsen.

2. Likaledes skall provinsialläkare utan dröjsmål å lefvande person verkställa
undersökning, hvartill han af Konungens Befallningshafvande, domare eller,
i stad som tillhör distriktet, polismyndighet förordnas. Sådan förrättning må utföras
utan vittnen, sedan nödig bevisning förebragts för bestyrkande af personens
identitet. De vid undersökningen gjorda iakttagelser, hvilkas affattande i särskildt
protokoll icke erfordras, skola efter förda minnesanteckningar intagas i utlåtande,
som därefter öfverlämnas till den myndighet, som förordnat om undersökningen.
Därjämte skall afskrift af utlåtandet, jämte förordnandet och räkning å ersättning
för förrättningen, ofördröjligen insändas till Konungens Befallningshafvande för
att till Medicinalstyrelsen befordras.

3. Utlåtande eller intyg, som på grund af rättsmedicinsk undersökning till
myndighet afgifves, skall af provinsialläkare bestyrkas med orden: >hvilket härmed
på heder och samvete intygas»; och bör afskrifts enlighet med hufvudskriften af
provinsialläkare styrkas med orden: »å tjänstens vägnar».

139

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 36.

Utlåtande, intyg eller upplysningar, hvilka provinsialläkare af Medicinalstyrelsen,
 Konungens Befallningskafvande, förste provinsialläkaren, domare eller, i
stad som tillhör distriktet, polismyndighet anmodas lämna, skall han, sedan de i
sammanhang därmed föreskrift^ besiktningar eller eljest nödiga undersökningar
blifvit utförda, skyndsamt afgifva så fullständigt och i så bestämda ordalag affattade,
 som låter sig göra, samt med angifvande af de grunder, hvarpå uttalade
åsikter stödjas; och bör provinsialläkare för sådant ändamål äga tillgång till alla
de rannsaknings- eller andra handlingar, hvilka kunna tjäna till upplysning i
ärendet.

§ 37.

Intyg, som på enskild persons begäran af provinsialläkare utfärdas, skall
grunda sig på föregången undersökning samt, med angifvande af dess ändamål,
vara i så bestämda och tydliga ordalag affattadt, att läkarens åsikt med visshet
kan af intyget inhämtas. Däri bör ock vara intagen uppgift om tiden och stället
för undersökningen, och skall intyget, om det är afsedt att åberopas inför domstol
eller annan offentlig myndighet, vara bestyrkt på sätt i § 35 sägs.

§ 38.

1. Af provinsialläkare skola föras:

diarium öfver inkommande handlingar efter stadgadt formulär;

konceptbolc öfver tjänstrapporter, utlåtanden, berättelser, obduktionsprotokoll,
till myndigheter afgifna intyg och andra till hans tjänstverksamhet hörande expeditioner;
samt

journal öfver den sjukvård, som af honom utöfvas.

2. Till provinsialläkare i tjänsten ankommande cirkulär och författningar
skola af honom förtecknas och, jämte ofvannämnda diarium och konceptbok äfvensom
de från kommunalnämnder och prästerskap årligen inkommande uppgifter,
barnmorskornas dagböcker och från myndigheter inkomna skrifvelser, såsom ett
till tjänsten hörande arkiv behörigen förvaras. Af inkomna handlingar, som mer
än tio år i arkivet förvarats, må dock sådana förstöras, som af förste provinsialläkaren
vid inspektion af arkivet därtill bestämmas.

Utlåtande
och intyg till
myndigheter.

Intyg till
enskilda
personer.

Till tjänstarkivet

hörande"
böcker och
handlingar.

140

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

3. Arkivet skall i enlighet med däröfver upprättad inventarieförteckning
vid provinsialläkares afgång från tjänsten öfverlämnas till efterträdaren, som har
att,'' efter det han inträdt i tjänstutöfning, ofördröjligen till förste provinsialläkaren
insända- en afskrift af inventarieförteckningen. Till efterträdarens, ledning vid
affattande! af årsberättelsen skall jämväl till honom aflämnas utdrag af journalen
för den tid, hvaröfver berättelse ännu icke blifvit uppsatt.

§ 39.

1. Inom mars månads utgång hvarje
år skall provinsialläkare till förste provinsialläkaren
insända till Medicinalstyrelsen
ställd berättelse för det sistförflutna
året rörande hälso- och sjukdomsförhållandena
inom distriktet, verkställda
tjänstförrättningar m. m., i enlighet
med det för sådan berättelse
fastställda formulär. Omfattar distriktet
delar tor skilda län, skall särskild berättelse
afgifvas för hvardera länsdelen,22

2. Till grund för denna berättelse skola läggas:

a) provinsialläkares diarium, konceptbok och sjukjournal för den tid, som
är i fråga;

h) de skriftliga uppgifter, hvilka skola inom januari månads utgång aflämnas
till provinsialläkaren af kommunalnämnder inom distriktet;

c) de från prästerskapet till Konungens Befallningshafvande före januari
månads utgång inkomna och därefter till provinsialläkaren öfverlämnade vaccinationsjournaler;
samt

d) de förteckningar å sinnessjuka och idioter, hvilka prästerskapet har att
före utgången af januari månad årligen öfversända till provinsialläkaren.

3. Möter hinder för provinsialläkare att vid föreskrifven tid aflämna sin
årsberättelse, skall han inom samma tid därom göra anmälan hos förste provinsial -

Årsberättelse. 1. Inom mars månads utgång hvarje
år skall provinsialläkare till förste provinsialläkaren
insända till Medicinalstyrelsen
ställd berättelse för det sistförfluten
året rörande hälso- och sjukdomsförhållandena
inom distriktet, verkställda
tjänstförrättningar m. m., i enlighet
med det för sådan berättelse
fastställda formulär.

22 Se not 16.

141

Nuvarande''lydelse. Föreslagen lydelse.

läkaren med uppgift om orsaken till dröjsmålet och tiden, då aflämnandet antagligen
kan ske.

§ 40.

1. Provinsialläkare må utan särskildt tillstånd begifva sig utom sitt distrikt Tjänstledighet.
på högst ett dygn i sänder, dockj att sådan tjänstledighet icke får åtnjutas för

längre tid än sammanlagt femton dygn om året.

2. Semester må, när sådant utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande
kan ske, af Medicinalstyrelsen, på därom gjord framställning, beviljas ordinarie
provinsialläkare från och med året näst efter det, hvarunder han blifvit till provinsialläkare
utnämnd och tjänsten tillträdt, under antingen en månad årligen eller
två månader hvart annat år, med skyldighet för provinsialläkaren att tillhandahålla
eller bekosta fri bostad för vikarien. (K. Kung. 9 juni 1905.)

3. Annan tjänstledighet må af Ko- 3. Annan tjänstledighet må af Konungens
Befallningshafvande beviljas nungens Befallningshafvande beviljas

provinsialläkare för högst fjorton dagar,
därest ledigheten icke för statsverket
medför utgift till vikaries aflönande;
ägande Konungens Befallningshafvande
att, på förslag af provinsialläkaren, till
vikarie förordna en legitimerad läkare.
Om ledigheten och förordnandet samt
tiden därför och anledningen därtill skall
Konungens Befallningshafvande skyndsamt
insända skriftlig anmälan till Medicinalstyrelsen.
 (K. Kung. 19 okt. 1894.)

provinsialläkare för högst trettio23 dagar,
därest ledigheten icke för statsverket
medför utgift till vikaries aflönande;
ägande Konungens Befallningshafvande
att, på förslag af provinsialläkaren, till
vikarie förordna en legitimerad läkare.
Om ledigheten och förordnandet samt
tiden därför och anledningen därtill
skall Konungens Befallningshafvande
skyndsamt insända skriftlig anmälan till
Medicinalstyrelsen.

4. Är legitimerad läkare för förordnande icke att tillgå, eller skulle tjänstledighet
under tid, som i mom. 3 är nämnd, föranleda utgift för statsverket, eller
är provinsialläkare i behof af längre ledighet, skall ansökning om ledighet ingifvas
till Konungens Befallningshafvande för att af denna myndighet, jämte eget yttrande,

23 Då ingen olägenhet synes kunna uppkomma däraf, att Konungens Befallningshafvande
lämnar provinsialläkare tjänstledighet under så lång tid som trettio dagar, men en
viss bekvämlighet däraf kan vinnas, har ändringen företagits. Den öfverensstämmer för öfrigt
med en motsvarande ändring i § 43, rörande extra provinsialläkare.

142

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

öfversändas till Medicinalstyrelsen, som, då ledigheten icke afser längre tid än sex
månader, äger bevilja densamma, men i annat fall öfverlämnar ansökningen, jämte
eget utlåtande, till Kungl. Maj:t.

5. När provinsialläkartjänst är ledig så ock vid tjänstledighet, som af
Kungl. Maj:t eller Medicinalstyrelsen beviljas, äfvensom när Konungens Befallningshafvande
anmäler behof af vikarie, äger Medicinalstyrelsen förordna om tjänstens
bestridande.

III.

Extra provinsialläkare.

§ 41.

Tillkomst af 1. Uppstår å landet fråga att för

extra provin- . 0 .

siailäkartjänst sjukvården inom en eller derå komma”däraf1
m^m”8 ner ^ anställd extra provinsialläkare
med rätt att vid befordran räkna tjänstår
lika med civila läkare i statens tjänst,
och önskas bidrag af staten till dylik
läkares aflöning, ankommer det på länets
landsting, därest bidrag till aflöningen
äfven af landstinget beviljas, men eljest
på vederbörande kommun eller kommuner,
 att i ärendet till Kungl. Maj:t göra
underdånig framställning; börande denna
åtföljas af dels förslag rörande station
och tjänstgöringsområde för läkaren,
dels ock vederbörande kommuns eller
kommuners laga kraft ägande beslut att
med visst belopp bidraga till läkarens
aflöning under minst fem år. Varder
statsbidrag till ifrågavarande ändamål
beviljadt, har landstinget att för hvarje
af staten sålunda understödd extra pro -

1. Uppstår å landet fråga att för
sjukvården inom en eller flera kommuner
få anställd extra provinsialläkare
med rätt att vid befordran räkna tjänstår
lika med civile läkare i statens tjänst,
ankommer det på länets landsting att i
ärendet till Kungl. Maj:t göra underdånig
framställning, börande denna åtföljas
af dels förslag rörande station och
tjänstgöringsområde för läkaren, dels ock
landstingets beslut att, intill dess Kungl.
Maj:t på framställning af landstinget
annorlunda bestämt, dock under minst tio
år, årligen erlägga ej mindre visst belopp
till läkarens aflöning än äfven bestämd
afgift till extra provinsialläkarnes pensionskassa,
 landstinget obetaget att af
den eller de kommuner, som utgöra läkarens
tjänstgöringsområde, betinga sig
godtgörelse, helt eller delvis, för landstingets
utlägg.

143

Nuvarande lydelse.

vinsialläkartjänst inom länet utse en
styrelse af i orten boende män för handhafvande
af ärenden angående tjänsten.

2. På anmälan af den i näst föregående
mom. omförmälda styrelse äger
Medicinalstyrelsen att om tjänstens tillsättande
för tid, som af styrelsen föreslagits,
 utfärda kungörelse i enlighet
med hvad i § 19 mom. 2 finnes stadgadt.
 Sedan ansökningstiden tilländagått,
 skola de inkomna ansökningshandlingarna
af Medicinalstyrelsen, med bifogande
af dess yttrande om de sökandes
kompetens, öfverlämnas till förenämnda
af landstinget utsedda styrelse, som har
att, med förordande af en bland de
sökande, återställa handlingarna, hvarefter
Medicinalstyrelsen till tjänstens bestridan
de under den i kungörelsen utsatta
tid förordnar den, som på grund af det
gifna förordet äfvensom skicklighet och
förtjänst anses böra komma iåtanke.

Föreslagen lydelse.

Varder ansökningen beviljad, har landstinget
att bland i länet boende män utse
en styrelse för handhafvande af ärenden
angående tjänsten. Sådan styrelse kan
vara gemensam för flera distrikt.

Åsyftas bildandet af ett extra provinsialläkardistrikt
af kommuner, tillhörande
olika län, skall framställning, som ofvan
sägs, göras af landstinget i det län, där
läkarstationen skall ligga, och bör framställningen
innehålla förslag jämväl rörande
sättet för styrelsens utseende.24

2. På anmälan af den i näst föregående
mom. omförmälda styrelse äger
Medicinalstyrelsen att om tjänstens tillsättande
24 utfärda kungörelse i enlighet
med hvad i § 19 mom. 2 finnes stadgadt.
 Sedan ansökningstiden tilländagått,
 skola de inkomna ansökningshandlingarna
af Medicinalstyrelsen, med bifogande
af dess yttrande om de sökandes
kompetens, öfverlämnas till förenämnda
af landstinget utsedda styrelse, som har
att, med förordande af en bland de
sökande, återställa handlingarna, hvarefter
Medicinalstyrelsen till tjänstens bestridande
24 förordnar den, som på grund
af det gifna förordet äfvensom skicklighet
och förtjänst anses böra komma i
åtanke.

24 Beträffande motiven till de i denna § 41 föreslagna ändringarna får kommittén
hänvisa till hvad i betänkandet anförts under rubriken IV. Extra provinsialläkarne (speciellt
sid. 104 o. f.).

2407/oo. lYovinsialläkarkommitténi bet. 20

144

Nuvarande lydelse.

3. Entledigande från extra provinsialläkartjänst,
 hvarom i ofvanstående
mom. förmäles, meddelas af Medicinalstyrelsen.

4. Vill kommun utan anspråk på
statsbidrag till aflönande af den läkare,
som af kommun för sjukvården anställes,
bereda denne, såsom extra provinsialläkare,
 rätt till tjänstårsberäkning, som
i mom. 1 sägs, må kommun därom göra
underdånig ansökning med förslag rörande
station och tjänstgöringsområde
samt sättet för styrelses utseende och
läkarens antagande äfvensom uppgift om
utfästa löneförmåner; och vill Kungl.
Maj:t därefter i ärendet vidare besluta.

5. Är, då denna instruktion träder
i kraft, för sjukvården inom en eller
flera kommuner eller del af kommun
inrättad distriktsläkartjänst med rätt till
tjänstårsberäkning, gäller i fråga om
innehafvare af sådan tjänst hvad för
tjänsten kan vara särskildt föreskrifvet
samt i öfrigt hvad i denna instruktion
om extra provinsialläkare sägs. Blifver
tjänsten ledig under längre tid än ett
år, upphör rätten till tjänstårsberäkning
för samma tjänst, och skola för återvinnande
af sådan rätt äfvensom för
tjänstens tillsättning tillämpas de i mom.
1 och 2 eller mom. 4 gifna bestämmelser.

Föreslagen lydelse.

3. Entledigande från extra provinsialläkartjänst
meddelas af Medicinalstyrelsen.
 25

4. Är för sjukvården inom en eller
flera kommuner eller del af kommun
före 1891 års ingång inrättad distriktsläkartjänst
med rätt till tjänstårsberäkning,
 gäller i fråga om innehafvare af
sådan tjänst hvad för tjänsten kan vara
särskildt föreskrifvet samt i öfrigt hvad
i denna instruktion om extra provinsialläkare
sägs. Blifver tjänsten ledig under
längre tid än ett år, upphör rätten
till tjänstårsberäkning för samma tjänst,
och skola för återvinnande af sådan rätt
äfvensom för tjänstens tillsättning tilllämpas
de i mom. 1 och 2 gifna bestämmelser.
 Så förfares och, om för distrikt,
som i detta mom. afses, åstundas ombildning
till vanligt extra provinsialläkardistrikt.
 25

25 Se not 24.

145

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 42.

Extra provinsialläkare åligger att inom det honom anvisade tjänstgörings- Åligganden,
område besörja de provinsialläkaren tillkommande göromål och därvid ställa sig
till efterrättelse hvad i denna instruktion finnes för provinsialläkare föreskrifvet.

§ 43.

Extra provinsialläkare må beviljas
tjänstledighet af den för handhafvande
af ärenden angående hans tjänst tillsatta
styrelse, åliggande därvid extra provinsialläkaren
att, såvida styrelsen ej
annorlunda bestämt, till tjänstens uppehållande
under ledigheten föreslå en
legitimerad läkare, med hvilken extra
provinsialläkaren i sådant afseende träffat
öfverenskommelse. Afser tjänstledighet
ej längre tid än fjorton dagar, må
styrelsen förordna den föreslagna vikarien,
 men vid ledighet för längre tid,
äfvensom då legitimerad läkare icke är
att tillgå, skola framställning och förslag
angående förordnandet af styrelsen göras
hos Medicinalstyrelsen. I distrikt, där
särskild styrelse för handhafvande af ärenden
angående extra provinsialläkartjänst
ej finnes, skall hvad som enligt denna

Extra provinsialläkare må af den för Tjänstledighet.
handhafvande af ärenden angående hans
tjänst tillsatta styrelsen beviljas tjänstledighet
för högst trettio dagar, såvida
läkaren såsom vikarie föreslagit legitimerad
läkare, som då må af sagda styrelse
förordnas att under ledigheten uppehålla
tjänsten. Är legitimerad läkare
icke att tillgå eller afser tjänstledigheten
längre tid än trettio dagar, skola framställning
om ledigheten och förslag angående
förordnandet, åtföljda af läkardistriktsstyrelsens
yttrande, af läkaren
göras hos Medicinalstyrelsen.26 I distrikt,
för hvithet26 styrelse för handhafvande
af ärenden angående extra provinsialläkartjänst
ej finnes, skall hvad som
enligt denna och nästföljande paragraf
tillkommer sådan styrelse fullgöras af
den eller dem, som äga tillsätta tjänsten.

26 I sammanhang därmed, att alla extra provinsialläkare enligt kommitténs förslag
skola förordnas af Medicinalstyrelsen, bör äfven meddelandet af tjänstledighet, längre än 30
dagar, öfvergå till samma styrelse. Däremot har läkardistriktsstyrelsens befogenhet att förordna
vikarie utsträckts till hela den tid, för hvilken denna styrelse hädanefter skulle äga
att meddela läkaren ledighet.

146

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

och nästföljande paragraf tillkommer Beviljad tjänstledighet må icke i något
sådan styrelse fullgöras af den eller fall medföra utgift för statsverket,
dem, som äga tillsätta tjänsten. Beviljad
tjänstledighet må icke i något fall medföra
utgift för statsverket. (K. Kung.

19 okt. 1894.)

§ 44.

Anmälan om Extra provinsialläkares tillträde till och afgång från tjänsten skall af den

oclTafgång1 åsedda styrelsen utan dröjsmål anmälas hos Medicinalstyrelsen och Konungens
äfvensom11™ Bcfallningsh äktande; och skall anmälan på enahanda sätt göras, då extra provintjänstledig-
sialläkare erhåller ledighet från tjänsten. (K. Kung. 19 okt. 1894.)

het.

IY.

Stads- och stadsdistriktsläkare. Stads- och stadsdistriktsläkare sam t

köpings- och municipalläkare.27

§ 45.

Tjänstårs- 1. Rätt att vid befordran räkna tjänstår lika med civila läkare i statens

beräkning. tjänst tillkommer, utan särskildt tillstånd, i hvarje stad allenast en af staden antagen
och aflönad läkare.

2. Önskar stad bereda rätt till sådan tjänstårsberäkning jämväl åt en
andre stadsläkare eller därutöfver åt en eller flere stadsdistriktsläkare, ankommer
på stadsfullmäktige att därom göra ansökning hos Kung! Maj:t, som efter pröfning
af vidden af de göromål, hvilka skola tillkomma läkaren, vill i ärendet
besluta.

§ 46.

Tillsättning 1. Stadsläkare’ änst kungöres af maoch
afsked. gjg^raten med ansökningstid af trettio
dagar från den, då kungörelsen varit
första gången i post- och inrikes tid -

1. Stadsläkare änst kungöres af magistraten
med ansökningstid af trettio
dagar från den, då kungörelsen varit
första gången i post- och inrikes tid -

27 Se vid § 5b.

147

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

ningar införd. Efter ansökningstidens
utgång insänder magistraten inkomna
ansökningar till Medicinalstyrelsen, för
inhämtande af dess utlåtande om de
sökandes kompetens, och öfverlämnar
efter handlingarnas återbekommande desamma
jämte infordradt yttrande från
hälsovårdsnämnden och eget utlåtande
till stadsfullmäktige. Dessa äga därefter
att bland de kompetenta sökande
till stadsläkare utse en, för hvilken
magistraten, sedan valet vunnit laga
kraft, utfärdar fullmakt eller förordnande.

ningar införd. Efter ansökningstidens
utgång insänder magistraten inkomna
ansökningar till Medicinalstyrelsen, för
inhämtande af dess utlåtande om de
sökandes kompetens, och öfverlämnar
efter handlingarnas återbekommande desamma
jämte infordradt yttrande från
hälsovårdsnämnden och eget utlåtande
till stadsfullmäktige. Dessa äga därefter
att bland de kompetenta sökande
till stadsläkare utse en, för hvilken
magistraten, sedan valet vunnit laga
kraft, utfärdar fullmakt.28

2. Stadsdistriktsläkare utses i nyss nämnda ordning likaledes af stadsfullmäktige.
 Har i stad förvaltningen af den allmänna sjukvården uppdragits åt
hälsovårdsnämnden, kunna stadsfullmäktige jämväl åt nämnden öfverlåta antagandet
af stadsdistriktsläkare.

3. Då utsedd stads- eller stadsdistriktsläkare sin tjänst tillträder eller
därifrån afgår, skall magistraten därom göra anmälan hos Medicinalstyrelsen och
Konungens Befallningshafvande samt tillika, där flera stadsläkare finnas, hos nämnda
myndigheter vid tillträdet till sådan tjänst tillkännagifva hvilken af läkarne
åligger verkställa rättsmedicinska undersökningar.

4. Afsked eller entledigande från stadsläkartjänst meddelas af magistraten.

§ 47.

Hemsökes stad af så svår eller utbredd farsot, att där anställda läkare
behöfva biträde i läkarvården, äger magistraten att om extra läkares förordnande
på statens bekostnad göra framställning hos Konungens Befallningshafvande, som,
med bifogande af eget yttrande, anmäler förhållandet hos Medicinalstyrelsen.

Biträde i
läkarvården
under farsot.

28 Anställningen har synts kommittén böra vara likartad för alla stadsläkare, och då
flertalet torde hafva fullmakter, hafva de nu efter ordet »fullmakt» förekommande orden
»eller förordnande» ansetts böra utgå.

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 48.

1. Stadsläkare tillkommer att ägna sorgfällig uppmärksamhet åt den allmämma
hälso- och sjukvården inom staden och dess område, att därstädes efter
förordnande verkställa rättsmedicinska besiktningar och undersökningar samt att
åt stadens invånare lämna läkarvård; och har stadsläkaren att i utöfning af sin
befattning ställa sig till efterrättelse ej mindre gällande författningar angående
allmänna hälso- och sjukvården än äfven för stadens läkare i vederbörlig ordning
utfärdad särskild instruktion samt i tillämpliga delar de för provinsialläkares
tjänstutöfning gifna stadganden.

2. I öfverensstämmelse härmed åligger stadsläkare:

l:o att såsom ledamot af stadens hälsovårdsnämnd hos densamma anmäla
sanitära missförhållanden inom staden och föreslå åtgärder däremot; att på anmodan
af nämnden afgifva utlåtande i sanitära frågor och deltaga i beslutade besiktningar;
att vid hotande eller utbruten farsot föreslå de med anledning däraf erforderliga åtgärder
och vid deras utförande biträda och dem öfvervaka; att, om enstaka fall af
pest eller kolera skulle yppa sig i staden, därom genast underrätta förste provinsialläkaren;
att taga kännedom om de till nämnden inkomna anmälningar om fall af
smittosam sjukdom och däröfver i fråga om pest och kolera hvarje måndag samt
beträffande öfriga hithörande sjukdomar den 1 och den 16 i hvarje månad upprätta
sammandrag och ofördröjligen insända detsamma till förste provinsialläkaren;
samt att biträda vid affattandet af den berättelse om hälsotillståndet i staden under
sist förflutna året, som det åligger nämnden att inom februari månads utgång
hvarje år till förste provinsialläkaren afgifva (K. Kung. 16 juni 1905);

2:o att i stad, där vaccindepå icke finnes inrättad, ansvara för skyddskoppympningens
behöriga handhafvande och, där biträde af vaccinatör erfordras, efter
anmälan hos magistraten antaga sådan för att under stadsläkares inseende biträda
vid ympningen; att öfver vaccinationsjournalerna upprätta eu summarisk förteckning,
 hvilken jämte journalerna bifogas den årsberättelse, som skall af honom till
förste provinsialläkaren afgifvas; samt att i öfrigt fullgöra hvad enligt författningarna
angående skyddskoppympningen åligger stadsläkare;

3:o att utöfva närmaste tillsyn öfver de inom staden praktiserande barnmorskor
och, då de hos honom anmäla sin bosättning i staden, därom å barnmorske -

149

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

brefvet göra anteckning samt att vid öfvervakandet af det sätt, hvarpå barnmorska
fullgör sina skyldigheter, iakttaga hvad i sådant afseende för provinsialläkare
blifvit föreskrifvet;

4:o att hafva närmaste uppsikt öfver de i staden befintliga apotek, för detta
ändamål tid efter annan besöka dem, ägna uppmärksamhet åt därifrån utlämnade
läkemedels beskaffenhet och taxering samt, på kallelse af förste provinsialläkaren,
biträda vid de apoteksvisitationer, som af denne verkställas, äfvensom i fråga om
tillsyn å afhjälpandet af anmärkta felaktigheter iakttaga hvad i § 30 mom. 2 blifvit
för provinsialläkare föreskrifvet; börande stadsläkare, där till hans vetskap kommer,
att i staden bedrifves sådan försäljning af läkemedel eller kvacksalfveri, hvarom i
§ 30 mom. 4 sägs, därom göra anmälan hos magistraten;

5:o att hafva inseende öfver de i staden 5:o att hafva inseende öfver de i staden
befintliga tandläkare, sjukgymnaster och befintliga tandläkare, sjukgymnaster och

fältskärer samt, då de för sitt yrkes utöfvande
bosatt sig inom staden eller därstädes
sig uppehålla, mottaga deras anmälningar
därom och taga kännedom om
deras tillståndsbref; 29

fältskärer samt, då de för sitt yrkes utöfvande
bosatt sig inom staden eller därstädes
sig uppehålla, mottaga deras anmälningar
därom och taga kännedom om
deras tillståndsbref, äfvensom att jämlikt
särskilda föreskrifter närvara vid
förhör med lärling i yrket;

6:o att, på förordnande af Konungens Befallningshafvande, rådstufvurätt
eller polismyndighet, inom staden och dess område verkställa besiktning å lefvande
person eller undersökning af död människas kropp, därvid stadsläkare har att
ställa sig till efterrättelse hvad för provinsialläkare angående dylika förrättningar
är föreskrifvet; och äger stadsläkare att för dessa förrättningar åtnjuta ersättning
af statsmedel lika med provinsialläkare i de fall, där förrättningen påkallats i
rättsligt ändamål. Har besiktning å personer, misstänkta för venerisk smitta, af
stadsläkare förrättats, skall han tillse, att de med sådan sjukdom behäftade varda
befordrade till nödig vård, där de icke själfva förskaffa sig sådan;

7:o att beträffande medikamentsräk- 7:o att beträffande medikamentsräkningar,
 hvilka skola med stadens medel ningar, hvilka skola med stadens medel

29 Då fältskärsförhör icke vidare ifrågakomma, hafva slutorden i punkten strukits.

150

Särskild

instruktion.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

betalas och för granskning insändas till betalas,30 attestera deras öfverensstämHedicinalstyrelsen,
 attestera deras öfver- melse med utfärdade recept;
ensstämmelse med utfärdade recept;

8:o att i afseende på den enskilda sjukvården ställa sig utfärdad särskild
instruktion, hvarom i § 49 sägs, till efterrättelse;

9:o att på begäran lämna biträde åt prästerskapet till dödsorsakernas bestämmande
för anteckning i dödboken samt hålla hand däröfver att dödbevis varda
hos hälsovårdsnämnden behörigen förvarade; samt

10:o att, i likhet med hvad för provinsialläkare i § 38 stadgas, föra diarium,
konceptbok och sjukjournal samt förvara arkivhandlingar och enligt inventarieförteckning
öfverlämna desamma jämte utdrag af sjukjournalen till efterträdaren;
skolande rapport, utlåtande eller annan handling, som genom magistraten blifvit
infordrad från stadsläkaren, af denne insändas till magistraten för att till vederbörande
befordras.

§ 49.

Förslag till särskild instruktion för stadsläkare skall, där sådan instruktion
saknas eller innehåller bestämmelse, stridande mot hvad i denna instruktion finnes
om stadsläkare stadgadt, af stadsfullmäktige efter hälsovårdsnämndens hörande
upprättas, hvarefter magistraten har att med bifogande af dess utlåtande underställa
förslaget Medicinalstyrelsens pröfning och godkännande. Finnas i staden
två stadsläkare anställda, böra i instruktionen bestämmas såväl fördelningen mellan
dem af de allmänna förrättningarna som ock omfånget af den läkarvård, som det
åligger hvar och en af dem eller endera att inom staden meddela. Likaledes skall
i dylik instruktion fördelning af läkarvården ske mellan stads distriktsläkare, om
sådana finnas, samt föreskrift meddelas om deras tjänstförhållande till förste stadsläkaren.
 Särskild! böra i instruktionen stadgas villkoren för åtnjutande af läkarvård
eller medikamenter på stadens bekostnad.

30 Strykningen af de härefter förekommande orden »och för granskning insändas till
Medicinalstyrelsen» betingas däraf att dylik granskning ej längre äger rum. Jfr sista punkten
i § 13 af Kungl. Maj:ts förnyade nåd. Instruktion den 31 december 1900 för Medicinalstyrelsen.

151

Nuvarande lydelse.

Föreslagen lydelse.

§ 50.

1. Inom februari månads utgång hvarje år skall stadsläkare till förste Årsberättelse,
provinsialläkaren afgifva berättelse för det sist förflutna året rörande hälso- och
sjukdomsförhållandena inom staden, verkställda förrättningar m. m., i enlighet med

det för sådan berättelse fastställda formulär.

2. Denna berättelse bör grundas på stadsläkarens diarium, konceptbok och
sjukjournal, de anmälningar om fall af smittosam sjukdom, som till hälsovårdsnämnden
inkommit, samt från prästerskapet inkomna vaccinationsjournaler och
förteckningar å sinnessjuka och idioter.

3. Finnas i stad flere läkare anställda, tillkommer det förste stadsläkaren
att, med ledning af de särskilda årsberättelser, hvilka det skall åligga andre stadsläkaren
äfvensom stadsdistriktsläkare att före januari månads utgång aflämna till
förste stadsläkaren, sammanfatta årsberättelsen angående hälso- och sjukdomsförhållanden
inom staden och vid insändandet till förste provinsialläkaren af samma
berättelse bifoga förenämnda särskilda årsberättelser.

4. Möter hinder för stadsläkare att inom föreskrifven tid insända sin årsberättelse
till förste provinsialläkaren, skall han inom samma tid hos denne därom
göra anmälan med uppgift om dröjsmålet och om tiden, då aflämnandet antagligen
kan ske.

§ 51.

1. Tjänstledighet för tid inom en
vecka kan af magistratens ordförande
meddelas stadsläkare, då denne med
annan legitimerad läkare aftalat om
göromålens bestridande under tiden.
Längre tjänstledighet må af magistraten
efter hälsovårdsnämndens hörande beviljas,
 åliggande därvid stadsläkaren,
såvida ej i särskild instruktion finnes
annorlunda bestämdt, att till tjänstens
uppehållande under ledigheten föreslå

*407/07. JProvinsialläkarkommitténs bet.

1. Tjänstledighet för tid inom en Tjänstledighet,
vecka kan af magistratens ordförande
meddelas stadsläkare, då denne med
annan legitimerad läkare aftalat om
•göromålens bestridande under tiden.

Längre tjänstledighet må af magistraten
efter hälsovårdsnämndens hörande beviljas,
 åliggande därvid stadsläkaren,
såvida ej i särskild instruktion finnes
annorlunda bestämdt, att till tjänstens
uppehållande under ledigheten föreslå

21

152

Bestämmelse
för vissa
städer.

Undantag för
Stockholm.

Nuvarande lydelse.

en legitimerad läkare, med hvilken stadsläkaren
i sådant afseende träffat öfverenskommelse;
och må, därest ledigheten
ej afser längre tid än fjorton dagar, magistraten
förordna den föreslagna vikarien
att under tiden bestrida tjänsten, men
skall i annat fall magistraten hos Medicinalstyrelsen
göra framställning och
förslag angående förordnandet. (K. Kung.

Föreslagen lydelse.

en legitimerad läkare, med hvilken stadsläkaren
i sådant afseende träffat öfverenskommelse;
och må, därest ledigheten
ej afser längre tid än trettio dagar,31
magistraten förordna den föreslagna
vikarien att under tiden bestrida tjänsten,
men skall i annat fall magistraten hos
Medicinalstyrelsen göra framställning
och förslag angående förordnandet.

19 okt. 1894.)

2. Om stadsläkares tjänstledighet och förordnande af annan läkare under
ledigheten skall underrättelse af magistraten eller dess ordförande meddelas såväl
Medicinalstyrelsen som Konungens Befallningshafvande och hälsovårdsnämnden.
(K. Kung. 19 okt. 1894.)

3. Angående ledighet för stadsdistriktsläkare må föreskrift meddelas i den
särskilda instruktion, som för sådan läkare bör af stadsfullmäktige utfärdas på
sätt i § 49 närmare bestämmes.

§ 52.

I stad, där stadsfullmäktige ej finnas,
har allmänna rådstugan att fullgöra
hvad enligt denna instruktion eljest tillkommer
stadsfullmäktige.

§ 52.

1. 32 I stad, där stadsfullmäktige ej
finnas, har allmänna rådstugan att fullgöra
hvad enligt denna instruktion eljest
tillkommer stadsfullmäktige.

2.82 I fråga om tillsättning af stadsoch
stadsdistriktsläkare i Stockholm samt
deras tjänstledighet gäller hvad därom
särskild! finnes stadgadt.

31 I öfverensstämmelse med de föregående förslagen (se §§ 40 och 43) att Konungens
Befallningshafvande skall äga att bevilja provinsialläkare och läkardistriktsstyrelse extra
provinsialläkare trettio dagars tjänstledighet, har denna ändring vidtagits.

32 Nuvarande §§52 och 53 hafva, för att bereda plats åt en ny § 53 (om »köpingsläkare»
m. fl.), sammanslagits till en § 52, indelad i 2 mom.

153

/

Nuvarande lydelse.

§ 53.

I fråga om tillsättning af stads- och
stadsdistriktsläkare i Stockholm samt
deras tjänstledighet gäller hvad därom
särskildt finnes stadgadt.

De sammandrag, hvilka det jämlikt
§ 48 punkt. 2 mom. 1 åligger stadsläkare
att den 1 och 16 i hvarje månad
upprätta, skola i Stockholm af vederbörande
stadsläkare insändas omedelbart
till Medicinalstyrelsen. För Stockholm
afgifves jämväl den i § 50 omförmälda
årsberättelse omedelbart till Medicinalstyrelsen,
 och må i Stockholm tiden för
berättelsens afgifvande utsträckas till
mars månads utgång.

Föreslagen lydelse.

De sammandrag, hvilka det jämlikt
§ 48 punkt. 2 mom. 1 åligger stadsläkare
att den 1 och 16 i hvarje månad
upprätta, skola i Stockholm af vederbörande
stadsläkare insändas omedelbart
till Medicinalstyrelsen. För Stockholm
afgifves jämväl den i § 50 omförmälda
årsberättelse omedelbart till Medicinalstyrelsen,
 och må i Stockholm tiden för
berättelsens afgifvande utsträckas till
mars månads utgång.

§ 53.33

1. Aflönar köping med ett invånarantal
af minst 1,200 eller municipalsamhälle
med minst lika stor befolkning en
egen läkare, tillkommer honom samma
rätt att för befordran räkna tjänst år
som den, hvilken tillkommer stadsläkare.
Läkare, som kommit i åtnjutande af dylik
rätt, bibehåller denna för sin tjänstetid
hos köpingen eller municipalsamhället,
äfven om invånarantalet skulle nedgå
under 1,200.

2. Önskar köping eller municipalsamhälle
med mindre invånarantal än
1,200 bereda sådan rätt, som i mom. 1
sägs, för en af samhället aflönad läkare,

33 Beträffande motiven till denna nya § 53 får kommittén hänvisa till sitt betänkande,
sid. 108 o. f.

Köpings- och
municipalläkare.

154

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

eller större sådant samhälle enahanda
rätt för mer än en lähare, shall ansättning
därom göras hos Kungl. Maj:t, som
efter pröfning af ärendet vill däruti
besluta.

3. För höpings- och municipallähare
gäller i tillämpliga delar hvad i §§ 46
—51 är stadgadt beträffande stadsläkare;
skolande kommunal-(municipal-)fullmäktige,
 om sådana äro utsedda, men i annat
fall hommunal-(municipal-)stämma fullgöra
hvad som enligt dessa §§ tillkommer
stadsfullmäktige, samt kommunal-(municipal-)nämnd
hvad som tillkommer magistraten.

v.

Militär-, hospitals- m. fl. läkare.

§ 54.

Militär-, Vid armén och flottan anställda läkare äfvensom hospitals-, fängelse-, järn läkare,

vägs-, lasaretts- samt bad- och brunnsläkare hafva att iakttaga hvad i gällande
författningar och för dem utfärdade särskilda instruktioner finnes föreskrifvet.

VI.

Allmänna bestämmelser.

§ 55.

Behörighet att Behörighet att utöfva läkarkonsten och från apotek förskrifva jämväl häf konst™”*

lågt verkande eller giftiga läkemedel tillkommer endast den, som inom riket af -

155

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

lagt medicinsk licentiatexamen eller, utan att hafva aflagt sådan examen, antingen
af Kungi. Maj:t erhållit särskild tillåtelse att inom riket utöfva läkarkonsten
eller blifvit af Kungl. Maj:t utnämnd till läkartjänst eller ock af Medicinalstyrelsen
förordnats att tjänstgöra såsom vikarie eller extra läkare vid armén, flottan
eller den civila sjukvården; dock gäller för sålunda förordnad vikarie eller extra
läkare hans behörighet endast för den tid, det för honom utfärdade förordnande
bestämmer.

§ 56.

Hvarje innehafvare af läkartjänst eller befattning, äfvensom alla de, hvilka Förhållande
eljest utöfva läkarkonsten, äro beträffande utöfningen däraf ställda under Hedici-tlU9ty*® j*"1141''
nalstyrelsens inseende och pliktige att efterkomma hvad styrelsen i kraft af gällande
författningar och instruktioner föreskrifver dem; därifrån likväl undantagna
lärare vid de medicinska läroverken samt de vid serafimerlasarettet i Stockholm
anställda läkare i hvad en hvar af dem i sådan egenskap åligger.

§ 57.

1. Endast legitimerade läkare kunna uppföras på förslag till läkartjänst, Behörighet till
aom af Kungl. Hajit eller Medicinalstyrelsen tillsättes, eller antagas till läkar tjänst,

med hvars innehafvande tjänstår sberäkning är förenad. räkning m. m.

2. Innehafvare af de i nästföregående moment omförmälda befattningar,
med undantag af dem, som nedan i mom. 4 angifvas, samt de af Kungl. Maj:t
förordnade läkarvikarier, äfvensom de biträdande provinsialläkare, vikarier och
extra läkare, hvilka förordnas af Medicinalstyrelsen och antingen äro medicine
licentiater eller efter aflagd medicinsk kandidatexamen fullgjort den för licentiatexamen
föreskrifna tjänstgöring vid universitet, så ock de vikarier, som i nämnda
befattningar förordnas af annan vederbörande och äro legitimerade läkare, äga vid
fråga om befordran på läkarbanan åtnjuta tjänstårsberäkning för den tid, de befattningen
innehaft eller förestått, dock, hvad vikarier och extra läkare vidkommer,
endast under villkor att tjänstgöringen varar minst femton dagar i följd samt att
de med vederbörliga originalhandlingar hos Medicinalstyrelsens ombudsman styrka,
när denna tjänstgöring börjat och slutat. För dem af ofvannämnda vikarier, som

156

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

förordnas af annan än Kungl. Maj:t eller Medicinalstyrelsen, gäller dessutom för
rätten till tjänstårsberåkning det villkor, att de omedelbart efter förordnandets
emottagande och senast inom åtta dagar efter det deras tjänstgöring i anledning
däraf börjat därom själfva afsända skriftlig anmälan till Medicinalstyrelsen.

Professorer och extra ordinarie professorer vid de medicinska fakulteterna
och Karolinska mediko-kirurgiska institutet äga jämväl att för den tid de innehaft
sina ämbeten, vid fråga om befordran på läkarbanan, beräkna tjänstår lika
med civila läkare i statens tjänst.

Vid tjänstårsberäkning, hvarom här förmäles, skall afdrag göras för den
tid, som belöper på tjänstledighet, hvilken omfattar mer än nittio dagar af ett
kalenderår och icke är att hänföra till semester eller föranledts af särskildt offentligt
uppdrag.

3. Legitimerade läkare, hvilka göra utrikes studieresor för att förvärfva
ytterligare insikter och erfarenhet i sin konst eller som genomgå fullständiga studiekurser
för vinnande af behörighet till förste provinsialläkarbefattning eller
eljest för speciell utbildning i läkarkonsten, äga att för den tid, som härtill åtgått,
 vid fråga om befordran på läkarbanan beräkna tjänstår lika med civila
läkare i statens tjänst, om och i den mån Medicinalstyrelsen, efter granskning af
vederbörliga berättelser eller intyg, hvilka det åligger dem, som vilja på någon
af nämnda grunder komma i åtnjutande af sådan förmån, att till Styrelsen insända
inom sex månader efter studieresornas eller kursernas afslutande, finner dylik
tjänstårsberäkning böra i anledning däraf dem tillkomma.

4. Beträffande den rätt till tjänstårsberäkning lika med civila läkares i
statens tjänst, som genom särskilda nådiga bref för befordran på läkarbanan
medgifvits åtskilliga lärare, amanuenser och assistenter vid de medicinska undervisningsanstalterna,
 sundhetsinspektör i Stockholm äfvensom läkare, anställda vid
hofvet, vid vissa sjukhus eller andra inrättningar eller såsom amanuenser hos
Medicinalstyrelsen, gäller hvad därom särskildt är eller varder föreskrifvet, dock
att vid sådan tjänstledighet, hvarom förmäles i sista stycket af mom. 2 i denna
paragraf, afdrag skall göras i öfverensstämmelse med hvad där stadgas. För
tjänstgöring i egenskap af underläkare, amanuens eller assistent vid anstalt eller
inrättning af nämnda slag må dylik rätt likväl icke tillgodokomma någon, som
därför ej äger uppbära aflöning enligt stat eller särskildt stadgande, eller åtnjutas

157

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

af en och samma person för längre tid än tre år. Hvad ofvan i mom. 2 af denna
paragraf stadgas för vissa läkarvikarier angående den kortaste tid, för hvilken
tjänstårsberåkning får äga rum, om anmälan af mottaget förordnande samt om
styrkande af tid, när tjänstgöring börjat och slutat, skall såsom villkor för rätt
till tjänstårsber åkning, hvarom här förmäles, jämväl gälla ej mindre för vikarier
i här afsedda befattningar än äfven för underläkare, amanuenser och assistenter
vid nämnda sjukvårdsinrättningar och anstalter.

5. Om ledighet, som af annan än Medicinalstyrelsen beviljas från tjänstgöring,
 hvilken får beräknas för befordran på läkarbanan, skall i fall, hvarom
icke redan så är stadgadt, skriftlig anmälan, med uppgift om den tid och det
ändamål ledigheten afser, till Medicinalstyrelsen skyndsamt insändas af den, som
ledigheten beviljat. (K. Kung. 13 mars 1903.)

§ 58.

I fråga om behörighet att verkställa rättsmedicinsk undersökning af död Behörighet att
människas kropp samt om hvad iakttagas bör vid meddelande af intyg för sinnes- rättsmedicinsk
sjuks intagande å hospital eller asyl och af tillstånd till liks balsamering gäller
hvad därom särskildt är stadgadt.

niskas kropp
m. m.

§ 59.

Hvarje läkare, antingen han är i tjänst anställd eller enskildt meddelar Åligganden i

o i o t allmänhet.

lakarvard, åligger:

l:o att åt sjuk, som af honom vårdas, meddela de råd och, så vidt möjligt
är, ägna den behandling, som den sjukes tillstånd fordrar och som med vetenskap
och bepröfvad erfarenhet öfverensstämmer;

2:o att vid hvarje under hans behandling kommande fall af pest, kolera,
smittkoppor, fläckfeber (tyfus), nervfeber (tyfoidfeber), scharlakansfeber, elakartad
halssjukdom (difteri), rödsot (dysenteri), spetälska eller barnsängsfeber föreskrifva
och, så vidt ske kan, anordna tjänliga åtgärder mot smittans spridande samt,
där gällande författning sådant föreskrifver, hos hälsovårdsnämnd göra skriftlig
anmälan om inträffadt sjukdomsfall eller till ordförande i kommunalnämnd lämna
skriftlig underrättelse om förhållandet jämte anvisning om de åtgärder, hvilka
böra vidtagas till förekommande af sjukdomens utbredning; (K. Kung. 16 juni 1905.)

158

Svarande lydelse. Föreslagen lydelse.

3:o att vid läkemedels föreskrifvande iakttaga hvad angående receptets
innehåll och form finnes särskildt stadgadt;

4:o att, när någon aflidit, hvilken läkaren vårdat närmast före dödsfallet,
ofördröjligen och kostnadsfritt meddela ett efter stadgadt formulär affattadt intyg
öfver dödsorsaken;

5:o att, om enstaka fall af pest eller kolera skulle komma till hans kännedom,
 därom genast underrätta vederbörande förste provinsialläkare samt att till
honom, enligt formulär, insända uppgift dels, därest någon af nämnda farsoter är
gängse, hvarje måndag å de fall af farsoten, hvilka å landet eller i stad, där
stadsläkare ej finnes, under näst föregående vecka kommit under hans behandling,
dels i öfrigt den 1 och den 16 i hvarje månad å de fall af andra i § 20 mom. 1
af Kungl. förordningen den 19 mars 1875 omförmälda smittosamma sjukdomar,
hvilka å sådan ort under näst föregående halfva månad af honom behandlats;
(K. Kung. 16 juni 1905.)

6:o att till Medicinalstyrelsen skyndsamt inkomma med de upplysningar,
förklaringar eller underrättelser, Medicinalstyrelsen kan i särskilda fall finna anledning
begära;

7:o att vid afgifvande af infordrade upplysningar och förklaringar, äfvensom
vid utfärdande af intyg, afsedt att företes inför domstol eller annan offentlig
myndighet, iakttaga hvad i §§ 36 och 37 eller i särskild författning är i sådant
afseende föreskrifvet; samt

8:o att, då läkarens boningsort icke är bestämd genom hans tjänst, hos
Medicinalstyrelsen och förste provinsialläkaren i länet anmäla den ort, där han
bosätter sig eller dit han flyttar.

§ 60.

Läkares tyst- Ej må läkare yppa hvad honom i denna hans egenskap blifvit i förtroende

latenhet. meddeladt, ej heller i oträngdt mål uppenbara hvad han angående sjukdom eller
dess uppkomst själf funnit; dock att genom denna läkarens plikt någon inskränkning
icke får äga rum i hans skyldighet att verkställa förrättning och afgifva
utlåtande eller intyg samt därvid förfara enligt gällande författningar och instruktioner.

159

B. Läkartaxan.

Nuvarande lydelse.

Taxa för arfvode åt vissa i civil
tjänst anställde läkare för enskild
sjukvård och för intyg, meddelade
på enskild begäran, äfvensom för
tjänstförrättningar, verkställda enligt
gällande instruktion eller myndighets
uppdrag.

Föreslagen lydelse.

Kungl. Maj:ts nådiga läkar■
taxa.

A. För enskild sjukvård och på enskild begäran meddelade intyg.

§ 1.

Förste provinsialläkare, provinsial-,
extra provinsial- eller biträdande provinsialläkare,
 eller vikarie för sådan
läkare äger att för enskild sjukvård,
som inom distriktet lämnas, äfvensom
för intyg, som på enskild begäran meddelas,
 erhålla arfvode och i särskilda
fall reseersättning enligt här nedan
gifna bestämmelser, där ej annorlunda
öfverenskommes.

Förste provinsialläkare, som tillika
är provinsialläkare, provinsial-, extra
provinsial- eller biträdande provinsialläkare,
 eller vikarie för sådan läkare
äger att för enskild sjukvård, som inom
distriktet lämnas, äfvensom för intyg,
som på enskild begäran meddelas, erhålla
arfvode och i särskilda fall reseersättning
enligt här nedan gifna bestämmelser,
 där ej annorlunda öfverenskommes.

§§ 2—13 oförändrade.)

B. För tjänstförrättningar, verkställda enligt gällande instruktion eller

myndighets uppdrag.

§ U.

För tjänstförrättning, som, för all- För tjänstförrättning, som, för allmän
hälso- eller sjukvård, af de i § 1 män hälso- eller sjukvård, af förste

*407/o6. Provinsialläkarkommittens bet. 22

160

Nuvarande lydelse.

omförmälde läkare på grund af gällande
instruktion eller myndighets uppdrag
utföres å ställe på längre afstånd från
läkarens bostad än två kilometer, utgår
ersättning efter den klass i gällande
resereglemente, som är för provinsialläkare
bestämd, men för tjänstförrättning,
 utförd på afstånd ej öfverstigande
två kilometer från hans bostad, utgår,
där ej för vissa tjänstförrättningar särskilt
arfvode, enligt hvad i § 15 sägs,
är bestämdt, ersättning med 5 kronor i
dagtraktamente, utan rätt för läkaren
att beräkna reseersättning.

Föreslagen lydelse.

provinsialläkare äfvensom de i § 1 omförmälde
läkare på grund af gällande
instruktion eller myndighets uppdrag
utföres å ställe på längre afstånd från
läkarens bostad än två kilometer, utgår
ersättning efter den klass i gällande
resereglemente, som är för provinsialläkare
bestämd, men för tjänstförrättning,
 utförd på afstånd ej öfverstigande
två kilometer från hans bostad, utgår,
där ej för vissa tjänstförrättningar särskilt
arfvode, enligt hvad i § 15 sägs,
är bestämdt, ersättning med 5 kronor i
dagtraktamente, utan rätt för läkaren
att beräkna reseersättning.

161

VI. Förslag till pensionskassa för extra provinsialläkarne

m. fl. läkare.

Såsom ofvan blifvit sagdt* har kommittén för denna kassa tänkt sig ett
tvåfaldigt ändamål, nämligen dels och i första rummet pensionering af extra
provinsialläkare (och af vissa andra med dem jämförbara läkare), dels beredande
af tilläggspension åt provinsialläkare, som vid tjänstens frånträdande Icke komm
i åtnjutande af hel pension.

Anställningens art, sättet på hvilket aflöningen skulle utgå m. fl. omständigheter
erbjuda sådana jämförelsepunkter emellan lasarettsläkarne och de extra
provinsialläkarne, att det vid uppgörandet af förslag till pensionskassa för de
senare legat nära till hands att till förebild välja den redan befintliga pensionskassan
för lasarettsläkarne. Såsom underlag för'' detta förslag har därför lagts
Kung! Maj:ts reglemente för lasarettsläkarnes pensionskassa den 13 november
1903 jämte betänkande och motivering till det af kommitterade afgifna förslag
till samma reglemente.** Beräkningarna, som utförts af lektorn d:r E. Jäderin,
äro, såsom för nämnda kassa, stödda på 1881—1890 års svenska dödlighet för män
i hela riket samt på 3,5 % räntefot. Vidare har till ledning vid förslagets uppgörande
utarbetats en — här dock icke tryckt — förteckning öfver samtliga extra
provinsialläkare i riket hösten 1905, tillika innehållande uppgift om hvarje extra
provinsialläkares födelsedag samt om den dag, då han första gången utnämndes
till sådan befattning.

* Jämför sid. 96 o. följ.

** Underdånigt betänkande med förslag till lasarettsstadga, sjukstugestadga samt reglemente för
lasarettsläkarnes pensionskassa, afgifvet den 30 januari 1899 af därtill i nåder utsedde kommitterade.

162

Nyss nämnda förteckning upptager 163 extra provinsialläkare, hvilkas ålder
vid utnämningen är på följande sätt fördelad:

Ålder vid ut-nämningen.

Antal.

Ålder vid ut-nämningen.

Antal.

Ålder vid ut-nämningen.

Antal.

26 år

1

35 år

11

44 år

0

27 »

4

36 >

15

45 >

2

28 >

4

37 >

15

46 »

1

29 >

5

38 »

7

47 >

2

30 >

13

39 »

7

48 >

0

31 »

12

40 >

2

49 »

0

32 >

16

41 >

5

50 »

0

33 »

19

42 »

2

51 >

1

34 >

13

43 »

6

Medelåldern vid utnämningen var således 34,73 år, som här afrundats till
35 år. Af hela antalet, 163 fall, komma 128 fall på åldrarna från och med 30
till och med 39 år.

Efterföljande beräkningar grundas därför, i likhet med hvad förhållandet
var för lasarettsläkarnes pensionskassa, på en normal inträdesålder af 35 år.

Af skäl, som ofvan (å sid. 98 och 99) angifvas, har kommittén funnit sig
böra föreslå pensionsåldern till 65 år samt beloppet af hel pension till 4,000
kronor.

För 35-årig person skall årligen intill pensionsåldern rent netto förskottsvis
erläggas för en pension om 1 krona årligen

N

P „ kronor,

Nt

då p är pensionsåldern och då, såsom i försäkringstekniska räkningar är brukligt,
N betecknar summan till lefnadens slut af de i dödlighetstabellen upptagna lefvandes
till 0 år diskonterade antal.

Enligt här förut uppgifna beräkningsgrunder och för 4,000 kronors pension
blir då den årliga afgiften för pension från 65 år kronor 523,04.

Om denna årliga nettokostnad belastas med 14,7 / — belastningen afsedd dels
såsom säkerhetstillägg för afvikelser från antagen dödlighet och räntefot m. m.,

163

dels att betacka nödiga förvaltningskostnader* — så blifver den årliga bruttokost*
naden för att med 4,000 kronor årligen pensionera nu 35-åriga personer från 65 år
600 kronor.

Denna afgift är, såsom nyss angifvits, beräknad för personer, som vid utnämningen
äro 35 år gamla. För en vid utnämningen öfver 35-årig person blir
kostnaden gifvetvis större och en Uttåggsafgift (retroaktivafgift) måste bestämmas,
så afpassad, att den fullt motsvarar pensionens fördyrande. Å andra sidan kunde
visserligen anses riktigt, att personer, som vid utnämningen äro under 35 år,
borde betungas endast med en något billigare årsafgift. Men för kassans säkerbets
skull och i analogi med hvad inom andra pensionsinrättningar på goda skäl
är brukligt, torde böra anses, att den för 35-åringar beräknade afgiften också är
den minsta, som någon af delägarne bör erlägga.

Om, såsom vid lasarettsläkarnes pensionskassa är stadgadt, tilläggsafgiften
för vid inträdet mer än 35-äriga personer bestämmes att utgå med en afgift
antingen på eu gång eller under vissa år, så blir densamma i förra fallet

JSf —N

g _p 35 -"35+r

D

35 + r

i senare fallet

N —N

g _ p 35 -"35+r

JSf -N

35 + r ,35 + r + n

da 35 + r är inträdesåldern och it det antal år, under hvilket afgiften skall erläggas,
 samt D de lefvandes till födelsen diskonterade antal.

I de fall, då tilläggsafgiften icke erlägges i ett belopp på en gång, kan
den lämpligen fördelas på 5 eller på 10 år (då således n är = 5 resp. 10) eller
ock på hela den till pensionsåldern återstående tiden, således till 65 års ålder.
Da emellertid kassan som en af sina hufvudsakliga uppgifter äfven har att bereda
tilläggspension åt delägare, som befordrats till provinsialläkare, men som på grund
af den väntade nya pensionslagens bestämmelser måste afgå från denna tjänst
vid 62 års ålder och eventuellt med afkortad pension, så har kommittén funnit
det lämpligast att tilläggsafgiften under alla förhållanden är slutbetald, då delägaren
fyllt 62 år, och därför grundat beräkningen i reglementets § 4 på ett
sådant förhållande.

* Se förenämnda kommittés betänkande och motivering, sid. 103.

164

Tilläggsafgiftens årliga belopp blir då

N — N *

a -p 36 35+r

-r ~ N —N''

35+r 62

I detta uttryck, liksom tillförene, betecknar P de 35-åriga inträdandes årliga
nettoafgift, hvilken dock i efterföljande numeriska räkningar anses böra
ingå med 10 % belastning, alltså med värdet 575.34. Som vidare reglementet
förutsätter inbetalningen af tilläggsafgiften, då den ej göres i ett belopp på en
gång, böra ske kvartalsvis, antages bär af de skäl, som inom lifförsäkringsrörelsen
i allmänhet anses bestämmande, kvartalsafgiften böra vara 0.26 af den såsom helårig
beräknade afgiften.

Enligt §§ 19 och 20 af reglementsförslaget äro vissa delägare, för hvilka
icke alla de i § 4 bestämda afgifterna blifvit till fullo inbetalade, berättigade till
afkortad pension eller tilläggspension, svarande i hvart fall i värde mot den för
dem enligt kassans beräkningsgrunder afsätta reserven, pensionen i vissa fall utgående
från den ordinarie pensionsåldern 65 år, i vissa fall från 62 år och i andra
fall (nämligen då delägaren i följd af iråkad sjukdom eller invaliditet måste
lämna sin tjänst eller icke längre äger förmåga att med sitt arbete försörja sig)
från lägre ålder. Det årliga belopp, till hvilket pensionen då kan uppgå, beror
af delägarens ålder och af de vid tillfället för honom inbetalade afgifternas värde
samt måste således för hvarje särskildt fall beräknas. Denna fråga förenklas
dock för de fall, då delägaren antingen inträdt i pensionskassan vid icke fyllda
35 års ålder eller då han inträdt vid högre ålder samt till följd däraf haft att
erlägga tilläggsafgift, men redan hunnit slutbetala densamma. Reserven för delägaren
är nämligen äfven i senare fallet lika stor som för delägare, hvilken inträdt
vid 35 års ålder. Äfven i dessa för räkningen enklare fall kunna dock två olika
lägen uppkomma, nämligen å ena sidan då den ordinarie arsafgiften influtit ända
intill den tidpunkt, då delägaren söker erhålla pension (i allmänhet i de fall, som
betecknas af § 19 c,), och å andra sidan då de ordinarie årsafgifterna tidigare än
då pensionen sökes helt eller delvis upphört att inflyta (i allmänhet de fall, som
betecknas af § 19 a, b och d samt af § 20,). * 35

* Vid tillämpningen af de här gifna matematiska uttrycken är att märka, att inträdesåldern

35 + r år bör enligt bruket beteckna »ålder nästa födelsedag», så att den mot denna svarande verkliga
åldern är i medeltal 35 -f r — Vs är. Mot en inträdesålder lika med fyllda 41 år eller 42 år nästa
födelsedag sättes således 35 + r lika med 41.5. På grund af bestämmelsen i reglementets § 9 bör då
ock i uttrycket för den årliga tilläggsafgiften till 62 år införasATel 6 i stället för N6i -

165

Om tilläggsafgift icke ålegat delägaren eller är slutbetalad och om ordinarie
årsafgifter äro betalade ända till den ålder t år, vid hvilken han söker
pension, så är den reserv kassan för honom afsatt

P.

Dt

och det årliga belopp, som högst kan tillerkännas honom såsom pension från nyssnämnda
ålder

Sålunda är t. ex. delägare, som för sjukdom lämnar tjänsten och söker
pension enligt reglementets § 19 c, om han ej häftar för tilläggsafgifter och alla
ordinarie årsafgifter till afskedet äro inbetalade, berättigad att i årlig pension
uppbära

vid 50 år 763 kronor, vid 62 år 2,827 kronor,

» 55 t> 1,323 » » 63 » 3,166 »

» 60 » 2,266 » » 64 » 3,554 »

» 61 » 2,529 >

Har däremot delägare, som icke är skyldig erlägga tilläggsafgift, vid åldern
t år blifvit befordrad till provinsialläkare och alla ordinarie årsafgifter för honom
blifvit erlagda till tiden för befordran, så äger han vid 62 års ålder att af kassan
erhålla uti tilläggspension

P.

^ ’

dock högst så mycket af detta belopp, som erfordras för att fylla hans af staten
erhållna pension till 4,000 kronor. Har hans befordran ägt rum vid följande
åldrar, så äger han sålunda i tilläggspension erhålla högst:

vid 40 år 810 kronor, vid 60 år 2,722 kronor,

» 45 » 1,464 » » 61 » 2,776 »

» 50 » 1,987 » » 62 » 2,827 >

> 55 » 2,401 »

166

Om däremot delägaren betalar en tilläggsafgift, hvilkens årliga nettobelopp
är S, och om hans inträdesålder var 35 + r år, så är den för honom vid t års
ålder afsätta reserven

N —N
(P+S)^g -

Utnämnes han vid åldern t år till provinsialläkare, så blir han vid 62 års
ålder berättigad till en tilläggspension om högst

(P+S)Nu+f^-.

ro

Beträffande motivering af valet utaf de försäkringstekniska grunder, på
hvilka förslaget till pensionskassan hvilar, kan kommittén åtnöja sig med att
hänvisa till de motiv, som anförts i förslaget till pensionskassa för lasarettsläkarne
* Med afseende å den utveckling, de båda kassorna i framtiden kan
väntas gå till mötes, synes — trots all likhet dem emellan i flera andra afseen den

_ en olikhet dock förefinnas, i det nämligen särskild anledning kan finnas

att för extra provinsialläkarnas pensionskassa vänta ett icke oväsentligt öfverskott,
 orsakadt af delägarnas befordran till provinsialläkare, i hvilket fall de
nämligen antingen icke alls kunna göra anspråk på pension ur kassan eller ock
blott på en afkortad pension, stundom ej fullt uppgående i värde till den för
delägaren afsätta reserven. Det kan därför måhända synas, att man vid förslagets
uppgörande hade bort fästa afseende vid detta framtida affall och taga
dess inverkan i beräkning för att sänka den ordinarie årsafgiften. En hållbar
statistik kan dock knappast erhållas för att beräkna verkan af affallen detta
desto mindre som i framtiden befordringsförhållandena torde komma att omgestalta
sig högst väsentligt.

I stället har kommittén genom reglementets § 38 sökt att på lämpligt sätt
öfverlåta åt framtiden att bestämma huru med det förmodade öfverskottet skall
förfaras, och har kommittén tänkt sig att då kunde ifrågasättas att höja pensionerna
eller måhända grunda en änke- och pupillkassa eller möjligen minska
afgifterna. Någon säker grund kan kommittén dock ännu icke ha för att bilda
sig en åsikt om betydelsen af ett sådant eventuellt öfverskott.

* Se förut anförda betänkande, sid. 118 och följ.

167

Efter dessa erinringar får kommittén meddela sitt förslag till

Reglemente för pensionskassan.

Art. I.

Om kassans ändamål.

§ 1. Extra provinsialläkarnas pensionskassa, hvilken träder i verksamhet den

1......19 . ., har till ändamål dels att bereda pension åt extra provinsialläkare

och med dem jämförbara läkare, dels äfven att bereda tilläggspension åt sådana
delägare i kassan, som befordras till provinsialläkare, men som vid afgången från
denna befattning icke komma i åtnjutande af hel pension å 4,000 kronor.

Art. II.

Om delaktighet i kassan.

§ 2. Mom. 1. Delägare i kassan är, så länge han kvarblifver i tjänst, hvar
och en som, efter det kassan trädt i verksamhet, blifvit i vederbörlig ordning
första gången antagen till extra provinsialläkare i distrikt, där läkarens aflöning
helt eller delvis utgår från landsting, och som icke fyllt 45 år.

Mom. 2. Delägare i kassan är därjämte hvarje annan extra provinsialläkare
äfvensom stads-, stadsdistrikts-, köpings- och municipalläkare, som inom tre år
efter det kassan trädt i verksamhet eller sedermera, inom ett år efter det anställning
af det slag i denna § afses första gången tillträdts, gör anmälan om inträde,
därvid dock för dem som i § 6 afses där angifven förbindelse skall aflämnas.

Mom. 3. Delägare som befordras till provinsialläkare fortfar att vara delägare
i kassan, dock med den begränsning i afseende å skyldigheter och rättigheter,
 som nedan sägs.

Mom. 4. Indrages extra provinsialläkarbefattning, hvilkens innehafvare är
delägare i kassan, äger denne, om han så önskar, kvarstå som delägare med de
förändrade skyldigheter och rättigheter som nedan stadgas.

*407/06 Provinsialläkarkommitténs bet.

23

168

Art. III.

Om kassans inkomster.

§ 3. Kassans inkomster utgöras af:

a) delägarnas afgifter;

b) bidrag från landsting, landskommuner, städer, köpingar eller andra
samhällen;

c) bidrag af staten;

d) gåfvor, med hvilka kassan kan varda ihågkommen; samt

e) räntor.

Art. IV.

Om afgifter till kassan.

§ 4. Mom. 1. Delägare betalar till kassan en ordinarie årsafgift om 200
kronor.

Mom. 2. Delägare, hvilkens ålder vid inträdet i kassan öfverstiger 35 år,
erlägger därjämte enligt följande tabell en tilläggsafgift, antingen medelst ett belopp
en gång för alla eller i kvartårliga poster.

Delägarens ålder vid inträdet i kassan.

Tilläggsafgif-tens belopp
ifall den er-lägges på en
gång vid in-trädet.

Tilläggsafgiftens belopp för hvarje
kvartal ifall den erlägges

under de första

till 62 års
ålder.

5 åren

10 åren

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Fyllda 35 år................

290

17

9

5

> 36»................

910

51

28

15

» 37 »................

1,540

87

48

27

> 38 »................

2,210

125

69

39

j 39 »................

2,910

165

91

53

» 40»................

3,640

206

114

69

» 41 »................

4,400

249

139

86

» 42 »................

5,200

295

164

105

» 43»................

6,030

342

191

126

i 44 »................

6,910

392

213

150

» 45 *................

7,830

445

249

178

» 46 *................

8,790

500

280

209

» 47 »................

9,800

558

313

245

Tilläggsafgif-tens belopp
ifall den er-lägges på en
gång vid in-trädet.

Tilläggsafgiftens belopp för hvarje
kvartal ifall den erlägges

Delägarens ålder vid inträdet i kassan.

under de första

till 62 års

5 åren.

10 åren.

ålder.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Fyllda 48 år................

10,870

620

348

287

> 49 »................

11,990

685

385

337

> 50 »................

13,180

753

425

396

» 51 »................

14,430

826

467

467

» 52 »................

15,750

903

—

554

» 53»................

17,150

985

—

665

> 54»................

18,640

1,073

—

807

» 55 >................

20,220

1,167

—

999

» 56 »................

21,910

1,268

—

1,268

» 57 »................

23,720

—

—

1,674

» 58»................

25,670

—

—

2,353

Mom. 3. Delägare, hvilken af sådan orsak som i § 2 mom. 4 angifves afgått
från sitt delägarskap och hvilken på nytt inträder i kassan genom senare tillträdande
af annan befattning, med hvilken följer skyldighet eller rättighet att blifva
delägare, erhåller den minskning uti tilläggsafgiften, hvilken af kassans styrelse
för hvarje fall bestämmes.

Mom. å. Den som kvarstår som delägare enligt § 2 mom. 4 skall fortfara att
till kassan inbetala ordinarie årsafgift och tilläggsafgift samt äger, om han så
önskar, därjämte själf inbetala de bidrag, som enligt § 6 i öfrigt skolat för honom
inbetalas, om befattningen ej blifvit indragen.

§ 5. Mom. 1. Vederbörande landsting skall till kassan årligen inbetala 200
kronor för hvarje inom landstingsområdet befintlig extra provinsialläkarbefattning,
hvilkens innehafvare är delägare i kassan och för hvilken aflöningen utgår från
landstinget.

Mom. 2. Enahanda årliga afgift om 200 kronor erlägges af staten till kassan
för hvarje sådan extra provinsialläkarbefattning, som här ofvan sagts.

§ 6. För delägare i kassan, hvilkens aflöning icke utgår från landsting, skola
vederbörande kommun (kommuner) eller samhälle ärligen till kassan inbetala de afgifter,
 hvilka enligt § 5 eljest skolat åligga landstinget och staten, dock att kommunen
(kommunerna) eller samhället endast efter till kassans styrelse ingifven skrift -

170

lig förbindelse bar skyldighet att utgöra dessa afgifter, och äger kommunen (kommunerna)
eller samhället rätt att af läkaren godtgöra sig intill 100 kronor årligen
af afgifternas belopp.

§ 7. Den som upphör att vara delägare af orsak som i § 2 mom. 4 sägs,
äger återfå de af honom själf till kassan erlagda afgifterna, dock utan ränta. I
öfriga fall kunna erlagda afgifter icke återfås och vederlag för dem icke erhållas
i annan ordning än detta reglemente bestämmer.

§ 8. Mom. 1. Ordinarie årsafgift beräknas för delägare enligt § 2 mom. 1
från och med den dag lönen tillträdes och för delägare enligt § 2 mom. 2 från
och med den dag anmälan om inträde i kassan göres.

Mom. 2. Afgifterna upphöra att utgå med den dag, då i följd af delägares
frånfälle eller eljest inträffade afgång ur tjänsten lönen af honom frånträdes eller,
för delägare enligt § 2 mom. 4, då han blir pensionsberättigad.

Mom. 3. Afgifter som erläggas af staten, landsting, landskommuner, städer,
köpingar eller andra samhällen utgå för samma tid som delägares ordinarie årsafgifter.

§ 9. Till äggsa,fgift, som erlägges kvartalsvis, beräknas alltid utgå ett helt
antal år, således i ett antal poster som är hel multipel af talet 4.

§. 10. Delägare skall, om han är skyldig erlägga tilläggsafgift, ofördröjligen
efter inträdet anmäla, på hvilket af de i § 4 mom. 2 angifna sätten han önskar
betala densamma. Tilläggsafgift, beträffande hvilken sådan anmälan icke gjorts
sist inom 3 månader efter inträdet, skall anses i sin helhet till inbetalning genast
förfallen.

§ 11. Delägare, som befordrats till provinsialläkare och som alltså därmed
upphör att betala ordinarie årsafgift, äger, om han så önskar, fortfara att betala
tilläggsafgift.

§ 12. Delägare åliggande ordinarie årsafgift och tilläggsafgift — den senare
såvida den är på flera år fördelad — skola i den omfattning som nedan sägs af
vederbörande läkardistrikts styrelse till kassan inlevereras för löpande år under
senare hälften af november månad, ägande nämnda styrelse att för sådant ändamål,
 vid hvarje utbetalning af delägares lön, af densamma, så långt den räcker,
innehålla det belopp, som motsvarar ifrågavarande afgifter för den tid, för hvilken
lönen utbetalas.

§ 13. Delägare åliggande afgifter, som icke kunna afdragas å lönen, skola af
honom själf inbetalas kvartalsvis i förskott den 1 i månaderna januari, april, juli

171

och oktober. Brister delägare i denna betalningsskyldighet utöfver 3 månader,
skola afgifterna, jämte ränta efter 5 procent för året, inbetalas senast inom 6 månader.
 Äro afgifterna då icke inbetalade, upphör delägare att erlägga i denna §
afsedda afgifter samt får vidkännas den minskning i rättigheter som nedan stadgas.

§ 14. De afgifter till kassan, hvilka icke åligga delägare, skola erläggas på
rekvisition, som af kassans styrelse göres, hvad statens bidrag angår, hos Statskontoret
samt, hvad öfriga här afsedda bidrag och afgifter angår, hos vederbörande
landsting, kommun (kommuner) eller samhälle, som betalningsskyldighet i detta
afseende åligger, och böra nämnda rekvisitioner aflåtas omedelbart efter det nedan
omförmälda årsuppgifter från distriktsstyrelserna inkommit och hunnit granskas
samt i hvarje fall vara åtföljda af förteckning öfver de läkarbefattningar, för hvilka
afgifter rekvireras.

§ 15. Läkardistrikts styrelse skall samtidigt med inleverering af delägares
afgifter till pensionskassans styrelse enligt formulär, som af denna fastställes och
tillhand ahålles, insända årsuppgifter angående distriktet tillhörande läkarbefattning
(läkarbefattningar) och dess innehafvare samt dessutom i förekommande fall
hos samma styrelse genast anmäla inträffande förändringar genom afgång från
eller tillträde till dylik befattning. Hvad i denna § äfvensom för öfrigt i detta
reglemente sagts om läkardistrikts styrelse gäller, beträffande distrikt, för hvilket
sådan styrelse ej finnes, den myndighet eller person, som i andra afseenden ombesörjer
dylik styrelse tillkommande åligganden.

§ 16. Pensionskassans styrelse skall med ledning af förutnämnda årsuppgifter
låta upprätta och före december månads utgång vederbörande distriktsstyrelse
tillställa debiteringslängder å afgifter till kassan för nästföljande år.

Art. Y.

Om pensionsbelopp och villkoren för pensions erhållande.

§ 17. Delägare erhåller vid pensionsrättens inträffande hel pension, afkortad
pension eller tilläggspension.

§ 18. Berättigad till hel pension å fyra tusen kronor årligen blifver efter
tjänstens frånträdande vid fyllda sextiofem lefnadsår delägare, för hvilken fullgjorts
i § 4 stadgade inbetalningar.

§ 19. Berättigad till afkortad pension till belopp under fyra tusen kronor,
motsvarande den i kassan för delägaren afsätta reserven, är:

172

a) efter uppnådda sextiofem lefnadsår delägare enligt § 2 mom. 4, som icke
enligt § 18 är berättigad till hel pension;

b) vid tjänstens frånträdande och efter uppnådda sextiofem lefnadsår delägare,
som brustit i den betalningsskyldighet i § 13 afses;

c) delägare som på grund af sjukdom eller försvagad hälsa nödgas före sextiofem
års ålder afgå från tjänsten;

d) delägare enligt § 2 mom. 4 vid icke uppnådda sextiofem lefnadsår, hvilken
styrker sig genom iråkad obotlig sjukdom eller invaliditet icke längre kunna med
sitt arbete uppehålla sig.

§ 20. Berättigad att uppbära tilläggspension är till provinsialläkare befordrad
delägare, hvilken, enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension, vid tjänstens frånträdande icke kommer i åtnjutande af hel pension å
4,000 kronor; uppgående tilläggspensionen till belopp motsvarande den för delägaren
i kassan afsätta reserven, dock högst till sådant belopp att den tillsammans
med af staten åtnjuten pension utgör fyra tusen kronor årligen.

§ 21. Pension utgår från den dag pensionsrätten inträder till och med den
månad, under hvilken delägaren aflider.

Art. VI.

Om pensionsbref.

§ 22. Delägares ansökning om pension ställes till kassans styrelse, åtföljes
af åldersbevis och andra handlingar, som äro ägnade att styrka pensionsrätten,
samt ingifves genom läkardistriktets styrelse, som öfver ansökningen afgifver yttrande,
 hvarefter kassans styrelse meddelar beslut om pensionsrätten.

§ 23. Ansökning om afkortad pension enligt § 19 c) och d) skall åtföljas af
läk arbetyg.

§ 24. Sedan pensionsrätten blifvit pröfvad och sedan afsked ur tjänsten
blifvit delägaren meddeladt, utfärdar kassans styrelse pensionsbref, som genom
läkardistriktets styrelse delägaren tillställes.

§ 25. I händelse pensionsbref förkommer eller varder pensionstagare afhändt,
skall denne på egen bekostnad låta i ett nummer af den allmänna tidning, i hvilken
legala kungörelser skola införas, kungöra dödandet af pensionsbrefvet och
inför pensionskassans styrelse förete detta tidningsnummer, hvarefter styrelsen
har att utfärda nytt pensionsbref.

173

Art. VII.

Om utbetalning af pension.

§ 26. Pension skall utbetalas i pensionskassan kvartalsvis i mars, juni, september
och december månader till pensionstagaren eller hans behörigen befullmäktigade
ombud. Därvid skola företes dels pensionsbrefvet till påtecknande af
utbetalningen och dels prästbevis att pensionstagaren vid ingången af sista månaden
i kvartalet ännu lefde eller, därest han under kvartalet aflidit, om dagen
då dödsfallet inträffade.

Pensionstagare, som är boende utom hufvudstaden, är berättigad att, efter
anmälan bos pensionskassans styrelse och uppgifvande af adressort, få, mot afdrag
af porto, pensionsbeloppet med allmänna posten i assureradt bref sig tillsänd;
åliggande det den, som vill af sådan förmån sig begagna, att, för hvarje
gång pension skall lyftas, insända, förutom pensionsbref och prästbevis, kvitto
enligt af styrelsen fastställdt formulär.

§ 27. Pensionstagare, som i tio på hvarandra följande år underlåtit uttaga
sin pension, går förlustig de outtagna beloppen.

§ 28. Pension må ej för gäld tagas i mät.

Art. VIII.

Om förvaltningen och redovisningen af pensionskassan.

§ 29. Extra provinsialläkarnas pensionskassa förvaltas af direktionen öfver
folkskollärarnas pensionsinrättning; och gälla därvid i afseende å alla de omständigheter,
 om hvilka icke i detta reglemente finnes särskildt stadgadt, enahanda
föreskrifter som enligt reglementet för nämnda inrättning äro gifna för densamma
samt dess förvaltning och redovisning.

§ 30. Styrelsen skall låta föra en matrikel öfver delägarna och en öfver
pensionstagarna.

§ 31. Efter årsräkenskapens afslutande skall styrelsen ofördröjligen till
Kung! Maj:t afgifva underdånig berättelse rörande pensionskassans förvaltning
under det föregående året jämte en tabellarisk öfversikt af kassans ekonomiska
ställning. Denna berättelse skall tryckas i allmänna tidningarna.

§ 32. öfver styrelsens beslut må besvär anföras hos Kungl. Maj:t, hvilka
besvär skola vid talans förlust ingifvas till Civildepartementet inom tid och på

174

sätt som är föreskrifvet för besvärs anförande i mål, som handläggas af förvaltande
myndigheter och ämbetsverk.

Art. IX.

Om särskild revision af pensionskassan.

§ 33. Till öfverseende af pensionskassans förvaltning och räkenskaper för
den tid, densamma icke undergått sådan granskning, förordnar Kung! Maj:t hvart
tredje år, på framställning af kassans styrelse, tre revisorer, af hvilka minst en
bör vara delägare eller pensionstagare i kassan. Dessa revisorer sammanträda i
hufvudstaden första måndagen i juli månad det år revisionen skall ske.

§ 34. Före hvarje revisions början skall genom styrelsens försorg upprättas
och revisorerna tillställas en efter försäkringstekniska grunder verkställd uträkning
af kassans förbindelser till delägare och pensionstagare vid senast afslutade
räkenskapsårets utgång.

§ 35. Förutom den i § 33 omförmälda granskningsrätt tillkommer revisorerna
jämväl rättighet att hos Kungl. Maj:t föreslå de ändringar i reglementet för pensionskassan
eller i afseende å kassans förvaltning och räkenskaper, hvilka. de anse
af behofvet påkallade.

§ 36. Efter afslutad förrättning, hvilken icke må upptaga längre tid än sex
dagar, skola revisorerna till Kungl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om den
verkställda revisionen.

Uti denna berättelse skall särskild! angifvas, huruvida, med afseende å kassans
ställning, höjning eller sänkning i de till kassan ingående af gifter bör ifrågasättas.

§ 37. Revisorerna åtnjuta för sitt uppdrag enahanda reseersättning och dagtraktamente,
 som tillkomma Riksdagens revisorer.

§ 38. På grund af sådan utredning öfver kassans ställning som i § 34 säges
må kassans styrelse i samråd med revisorerna, dock tidigast tio år efter det kassan
började sin verksamhet, för Kungl. Maj:t framlägga förslag beträffande särskilda
bestämmelser angående användandet för framtiden af de öfverskott, som framgå
af senast gjorda och kommande matematiska utredningar, hvarefter Kungl. Maj:t
därom beslutar.

VII. Lönestater och anslagsbehof.

Genomförandet af kommitténs förslag kräfver förhöjningar i en del af de
nuvarande anslagen till rikets medicinalväsende, och vill kommittén här i ett sammanhang
redogöra för dessa förhöjningar.

Aflöningen för förste provinsialläkartjänsterna har hittills utgått endast
såsom tjänstgöringspenningar, i 21 län med 1,500 kr. för år, i de öfriga 3 länen
med 1,000 kr. Denna ersättning för det med tjänsten förenade arbetet står tydligen
icke i rimligt förhållande till dettas omfång. Förste provinsialläkarne hafva
emellertid hittills tillika innehaft hvardera en provinsialläkarbefattning och uppburit
den därmed förenade lönen samt för denna tjänsts skötande åtnjutit biträde
af en s. k. biträdande provinsialläkare.

Då kommittén nu föreslagit att åtskilja de båda tjänsterna i 16 län, måste
skälig lön beräknas åt dessas förste provinsialläkare, och kommittén föreslår lönens
belopp till 6,000 kronor, hvaraf 2,000 kr. skulle utgöra tjänstgöringspenningar.
Denna lön måste anses vara så lågt beräknad som möjligt, då den åt förste provinsialläkarne
bibehållna rättigheten att idka enskild praktik icke kan antagas i
någon afsevärdare grad komma att bidraga till inkomstens höjande, emedan de
många tjänstresorna ofta komma att störa och för långa tider afbryta praktiken.
Af de taxeringslängder öfver samtliga tjänstläkarnes på landsbygden inkomster,
kommittén granskat, visar det sig, att läkare med framstående duglighet äfven på
landsbygden af sin praktik kunna erhålla vida större inkomster än dem, en förste
provinsialläkare med den föreslagna lönen kan hoppas att ernå. Skola därför
tillräckligt framstående förmågor kunna påräknas såsom sökande till förste provinsialläkartjänster,
 få löneförmånerna icke sättas lägre än nu föreslagits.

De öfriga 8 förste provinsialläkarne, som fortfarande skulle sköta hvar sitt
provinsialläkardistrikt, böra alla utom provinsialläkarlönen erhålla 1,500 kr. såsom
tjänstgöringspenningar för förste provinsialläkarbefattningen. Således skulle tjänstgöringspenningarna
i Gottlands, Blekinge och Hallands län höjas med 500 kronor.

2407/o6. Provinsiallåkarkommitténs bet. 24

176

Ålderstilläggen, som hittills utgått först efter resp. 10 och 15 års provinsialläkartjänstgöring,
 anser kommittén härefter höra med oförändradt belopp af
500 kr. tilldelas de 16 förste provinsialläkare, som icke skulle hafva provinsialläkardistrikt,
 efter resp. 5 och 10 tjänstår såsom förste provinsialläkare. Motivet till
de tidigare ålderstilläggen ligger i den nu allt högre lefnadsålder, vid hvilken
befordran till dessa tjänster enligt hvad erfarenheten visat erhålles. De förste
provinsialläkare, som fortfarande skulle bestrida provinsialläkartjänster, borde äfven
efter regleringen erhålla sina ålderstillägg i sin egenskap af provinsialläkare.

Semester hör af förste provinsialläkare åtnjutas som hittills, d. v. s. under
antingen en månad hvarje år eller två månader hvartannat år. Då det kan befaras,
 att det i län, där ingen biträdande provinsialläkare komme att finnas,
skulle möta svårighet att anskaffa lämplig vikarie under semestern för det hittills
vanliga dagarfvodet af 6 kronor, hemställer kommittén att för semestervikarie
i sådant län hädanefter måtte få utbetalas 10 kronor om dagen.

Pensionens belopp för de 16 förste provinsialläkarne utan provinsialläkardistrikt
synes kommittén höra bestämmas efter de grunder, som fastställts i den
nya pensionslagen, så att pensionen skulle utgå med belopp motsvarande själfva
lönen jämte ålderstillägg vid uppnådd pensionsålder. En förste provinsialläkare,
som kommit i åtnjutande af båda ålderstilläggen, skulle alltså hafva att påräkna
såsom hel pension 5,000 kronor.

Den'' ålder, då en förste provinsialläkare bör tilldelas rätt att komma i åtnjutande
af hel pension, har kommittén ansett böra sättas lika med den, som i
pensionslagen bestämts för bland andra universitetslärare och länsveterinärer, således
sextiofem lefnads- och tjugufem tjänstår. — I allt öfrigt torde pensionslagens
bestämmelser kunna omedelbart tillämpas.

Förste provinsialläkares änka och barn böra i likhet med provinsialläkarnes
erhålla pension från civilstatens änke- och pupillkassa enligt vanliga grunder.

De icke själfständiga förste provinsialläkarbefattningarnas innehafvare skulle
fortfarande pensioneras såsom provinsialläkare.

Arfvodet åt de åtta biträdande provinsialläkare, som skulle bibehållas, föreslås
skola utgå lika åt alla, med 1,000 kronor.

Provinsialläkarnes lön är nu 2,500 kr., däraf 625 kr. utgöra tjänstgöringspenningar,
 jämte 750 kronor såsom hyresersättning. Två ålderstillägg finnas
å 500 kr., det förra efter 10, det senare efter 15 års tjänstgöring. Under några
af de senare åren har Riksdagen därtill beviljat s. k. dyrtidstillägg med 10 % af

177

löneförmånerna, alltså 325 kronor, hvarigenom aflöningen utan ålderstillägg sålunda
uppgått till 3,575 kronor.

* Det synes kommittén vara lämpligt, att lönen höjes med ett belopp, något
större än nämnda dyrtidstillägg jämte den pensionsafgift, 160 kronor om året, som
komme att åligga provinsialläkarne, och att hädanefter den förenklingen vidtages,
att hyresersättningen inräknas i den öfriga aflöningen, som sålunda föreslås till

4,000 kronor, hvaraf 3,000 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
 Proportionen mellan lön och tjänstgöringspenningar hetingas såsom
förut däraf, att dessa läkares inkomster beräknats till väsentlig del höra bestå i
ersättning för lämnad läkarvård. Då numera befordran till provinsialläkare erhålles
och väl alltjämt torde komma att erhållas senare än förr, synes det kommittén
rättvist, att ålderstilläggen lämnas tidigare, således efter resp. 5 och 10 år
i stället för resp. 10 och 15 år, som hittills varit fallet.

Provinsialläkarpensionen utgår sedan år 1884 med 4,000 kronor efter 60
lefnads- och 25 tjänstår, hvaraf 20 såsom provinsialläkare. Efter den föreslagna
löneregleringen skulle densamma gifvetvis komma att utgå i enlighet med deu
nya pensionslagens bestämmelser, hvilka emellertid äro sådana, att pensionsbeloppet
— därest lönen sättes till 3,000 kr. — för den, som kommit i åtnjutande af båda
ålderstilläggen, skulle blifva densamma som nu eller 4,000 kr. Pensionsåldern är
bestämd till 62 lefnads- och 27 tjänstår, hvaraf 5 såsom provinsialläkare.

De s. k. fixa tjänstgöringspenningarna, som år 1906 utgingo till 18 provinsialläkartjänster
med tillsammans 16,000 kronor, anser kommittén kunna väsentligen
minskas och stöder denna sin uppfattning på uppgifterna i förenämnda taxeringslängder.
 Endast till 13 tjänster, som enligt dessa uppgifter synas lämna inne -

hafvaren

alltför knapp utkomst,

vill kommittén föreslå sådana fixa tjänstgörings-

penningar

med sammanlagdt 7,000 kronor,

hvaraf skulle utgå till:

Ramsele

distrikt . .

. .500

kronor

Sorsele distrikt ....

. 500 kronor

Hotings

» . .

. . 500

»

Stensele » ....

. 500

Hede

Tf . .

. . 500

Öfverkalix » ....

. 500

Föllinge

Tf . .

. . 500

Vittangi » ....

. 1,000

Gäddede

Tf

. . 500

Jockmocks » ....

500 >

Lycksele

T> . .

. . 500

Arjepluogs » ....

. 500 »

Vilhelmina » . .

. . 500

»

178

På grund af det nu anförda har kommittén uppgjort följande

Förslag till ny lönestat för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

1 Förste provinsialläkare . . .

4,000

2,000

6,000

(Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr.

15 d:o d:o . .

60,000

30,000

90,000

j och efter 10 år med ytterligare 500 kr.

1 d:o d:o . .

—

1,500

1,500

7 d:o d:o . .

—

10,500

10,500

Summa

64,000

44,000

108,000

1 Provinsialläkare......

3,000

1,000

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr.

186 d:o ......

558,000

186,000

744,000

| och efter 10 år med ytterligare 500 kr.

Fixa tiänstsröringsuenninear för

12 distrikt.........

—

6,000

6,000

å 500 kr. för hvarje distrikt.

Fixa tjänstgöringspenningar för

1 distrikt.........

—

1,000

1,000

Summa

561,000

194.000

755,000

Summa summarum

625,000

238,000

863,000

Beträffande villkoren för åtnjutande af de i denna stat omförmälda aflöningsförmåner
har kommittén föreslagit endast några ändringar i hvad som hittills
ägt rum och som fastställts genom Kungl. Brefvet den 31 okt. 1890. Dessa
villkor, hvari de ändrade ställena äro utmärkta genom kursivering, hafva följande
lydelse:

att provinsialläkare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
och jämkning i åligganden som ock den reglering af tjänstgöringsomräde,
 som kunna varda föreskrifna;

att med förste provinsial- eller provinsialläkartjänst icke må förenas annan
tjänst å rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjänsthefattning, med mindre
Medicinalstyrelsen finner densamma icke vara hinderlig för tjänstgöringen såsom
förste provinsial- eller provinsialläkare;

att de med tjänsten förenade tjänstgöringspenningar få uppbäras för den
tid, tjänstens innehafvare verkligen tjänstgjort eller begagnat semester, men skola

179

för den tid, under hvilken han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till denr
som tjänsten förrättat;

att tjänstinnehafvare, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger
uppbära hela lönen, hvaremot tjänstinnehafvare, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas att
under ledigheten, utöfver sina tjänstgöringspenningar, till vikarien afstå så mycket
af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt, väl vitsordadt innehafvande
af förste provinsial- eller provinsialläkartjänst anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda fem år efter utnämningen
till tjänsten, under villkor att innehafvaren mer än fyra femtedelar af denna tid
själf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst, och
för andra förhöjningen efter ytterligare fem år på samma villkor, med rätt för löntagaren
att tillgodoräkna sig den tid, under hvilken han åtnjutit semester, under
iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen angår, däraf, att
den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, under hvilket den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren
därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit
från det han till tjänsten utnämndes;

att pensionen för förste provinsialläkare och provinsialläkare bestämmer
genom lagen angående civile tjänstinnehafvares rätt till pension; dock så, att
förste provinsialläkares rätt att komma i åtnjutande af pension inträder vid sextiofem
lefnads- och tjugufem tjänstår, samt att förste provinsialläkare eller provinsialläkare,
 som innehaft extra provinsialläkartjänst eller sådan stads-, köpingseller
municipalläkartjänst, med hvilken varit förenad rätt att vid befordran räkna
tjänstår lika med civile läkare i statens tjänst, skall såsom till pension berättigande
tjänstår tillgodoräknas fem af de år, hvarunder han innehaft dylik tjänst; och

att semester må, när sådant utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande
kan ske, af Medicinalstyrelsen, på därom gjord framställning, beviljas
tjänstinnehafvare under antingen en månad årligen eller] två månader hvart
annat år, med skyldighet för provinsialläkare att tillhandahålla eller bekosta fri
bostad för vikarien.

180

Till sist får kommittén framlägga en öfversikt af alla de förändringar å
olika utgiftstitlar, som skulle blifva en följd af förestående förslag.

Ökning.

Minskning.

Enligt den nya lönestaten skulle till förste provinsial- ock

provinsialläkare komma att utgå............kr. 863,000

Häremot svara enligt 1906 ärs riksstat:

Löner till provinsialläkare.....-..... 260,625

Tjänstgöringspenningar till förste provinsial- och.

provinsialläkare..............121,375

Hyresersättning åt provinsialläkare....... 104,250

Fisa tiänstgöringspenningar för 18 distrikt . . . 16,000 , 502,250

360,750

Dyrtidstillägg ä 325 kr. hafva varit anvisade åt 139 provinsialläkare (af
hvilka tillägg dock en del på grnnd af hestämmelserna för deras åtnjutande
icke utgått). Utgiften bortfaller med högst..........; • •

45,175

Ålder stillägg kunna antagas efter regleringen behöfvas för

a) förste provinsialläkare............ 10,000

b) provinsialläkare, 70 med 1,000 kr. och 30 med

500 kr. hvar................ 85,000 kr. 95,000

mot år 1906 40 tillägg å 1,000 kr. och 35 å 500..... > 57,500

37,500

Biträdande provinsialläkares arfvoden, sota utgå af anslaget till bestri-dande af kostnader för allm. hälso- och sjukvård, belöpa sig nu till
16,000 kronor, fördelade på 24 läkare, men skulle efter regleringen
minskas till 8,000 kr. åt 8 läkare..................

8,000

Till semester äro nu berättigade 139 provinsialläkare under i medeltal 30
dagar årligen. De nytillkommande 48 läkarne skulle äga samma för-mån, som efter en vikariatsersättning af 6 kr. om dagen skuUe kosta
staten 8,640 kronor. Äfven de själfständiga 16 förste provinsialläkarne
skulle äga rätt till lika lång semester, men då för dessa icke vidare
finnas biträdande provinsialläkare att tillgå, skulle vikariatsersättningen
komma att uppgå till 10 kr. om dagen således summa 4,800 kr., som
jämte nyssnämnda summa gör...................

13,440

Ersättning till vikarier vid sjukdom, som skall af staten betalas, har med
anledning af det ökade antalet läkare ansetts blifva ökad med . . . .

4,000

—

Till lönebidrag åt extra provinsialläkare utbetalades år 1906 ett belopp

af .........................kr. 71,750

Efter regleringen skulle för ändamålet utgå högst ... > 30,000

41,750

Transport

415,690

94,925

181

Ökning.

Minskning.

Transport

415,690

94,925

I stället begäres bidrag till extra provinsialläkarnes pensionskassa, som,

då antalet öfveråriga försvunnit, beräknats till...........

19,400

—

Summa

428,090

94,925

Dragés summan för minskningen från ökningen.............

94,925

återstår såsom den totala ökningen i statsutgifter kr.........

333,165

Denna ökning i statsutgifterna, 333,165 kronor, skulle emellertid icke
komma att inträda med ett slag utan successivt inträda under en följd af år. I
synnerhet bör erinras, att ett mycket stort antal af de nya provinsialläkartjänsterna
icke skulle tillsättas förr än i mån af utgången af oktroj erna för extradistrikt,
 som de delvis skola ersätta.

Vidare bör erinras, att, ehuruväl sistanförda siffra angifver ökningen i
statsverkets utgifter, det allmännas utgifter icke skulle i lika måtto ökas. För
landsting och kommuner skulle nämligen genom de nya ordinarie provinsialläkarnes
tillkomst, enligt en inom kommittén verkställd beräkning, uppkomma en minskning
i utgifter af omkring 78,000 kronor, på så sätt att, då enligt kommitténs
förslag till distriktsindelning ordinarie provinsialläkare skulle i flera fall stationeras
på samma plats, där nu finnes extra provinsialläkare, denne senare därigenom
torde blifva obehöflig. Finge äfven sådana extra distrikt medräknas,
i hvilkas närhet en ordinarie provinsialläkare skulle stationeras, stege utgiftsminskningen
till 92,000 kronor.

VIII. Kommitténs hemställan.

Sammanfattas de i föregående utredning framställda olika förslagen, så gå
de ut på:

l:o) att 16 själfständiga förste provinsialläkartjänster inrättas för de län
kommittén angifvit;

2:o) att 48 nya provinsialläkartjänster inrättas, och att rikets landsbygd
enligt bilagan I till detta betänkande indelas i 187 provinsialläkardistrikt;

3:o) att ny lönestat för förste provinsialläkare och provinsialläkare godkännes
så, som den å sid. 178 angifvits, samt att såsom villkor för de i staten
bestämda löneförmånernas åtnjutande fastställes hvad å sidd. 178 och 179 föreslagits;

4:o) att till ersättning åt vikarier under semester för förste provinsialläkare,
som icke tillika äro provinsialläkare, af statsmedel måtte få utbetalas ett till 10
kronor förhöj dt dagtraktamente;

5:o) att vid eventuellt fastställande af förslaget till distriktsindelning nådig
kungörelse måtte utfärdas angående skyldighet för provinsialläkarne dels i de på
sid. 85 först uppräknade 21 distrikten att tillhandagå invånarna i de på samma
ställe angifna resp. socknarna med enskild sjukvård såsom om socknarna tillhörde
deras egna distrikt, dels ock i de sist på nyssanförda sida samt först å sid. 86
uppräknade 11 distrikten att på tider, som af Kungl. Maj:t bestämmes, hålla
läkarmottagningar på vid hvarje distrikt angifna platser;

6:o) åt t förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares aflönande
ändras till ett förslagsanslag högst af 30,000 kronor;

7:o) att en pensionskassa för extra provinsialläkare bildas och att för densamma
dels utfärdas ett nådigt reglemente i enlighet med förslaget sid. 167—174 dels
beviljas ett förslagsanslag af 12,400 kronor såsom bidrag till årsafgifterna för läkarne
i sådana extra provinsialläkardistrikt, som på landstings framställning af Kungl.
Maj:t beviljats;

8:o) att läkarinstruktionen af den 31 okt. 1890 ändras i enlighet med förslaget
sidd. 113—158 och särskild! att Kungl. Maj:t måtte omedelbart, utan af -

183

vaktan på behandlingen i öfrigt af kommitténs olika hemställanden, godkänna
förslaget till ändring i § 19 mom. 2 af nämnda instruktion och därom utfärda
nådig kungörelse, samt

9:o) att läkartaxan af den 31 okt. 1890 ändras i enlighet med förslaget sid. 159.

IX. Förslag till öfvergångsbestämmelser.

Ett förslag af den omfattning, som det nu af kommittén framlagda, kan
helt naturligt icke på en gång genomföras, och vill kommittén beträffande fall,
som kunnat förutses, nu föreslå det tillvägagående, som synts böra följas vid öfvergången
från den nu gällande till den nya organisationen.

'' 1. Om förste provinsialläkaren i något af de 16 län, där själfständiga förste

provinsialläkarbefattningar skulle inrättas, icke samtycker att ingå på ny stat, så
må han oförändradt bibehållas vid sina förenade befattningar och de därför nu
anslagna löneförmåner, till dess att han jämlikt nu gällande föreskrifter är pliktig
att afgå från tjänsterna; först därefter tillämpas inom länet den nya ordningen.

2. Beträffande tillsättning af provinsialläkare i distrikt, å hvilkas stationer
endast extra provinsialläkare förut funnits, bör iakttagas, att därmed i regel må anstå,
 till dess att oktrojen för hvarje distrikt gått till ända eller extratjänsten eljest
blifvit ledig; dock bör, äfven innan oktrojen för ett dylikt extra distrikt utlupit,
öfvergång till ordinarie distrikt kunna få ske i det fall att såväl tjänstinnehafvaren
som läkardistriktsstyrelsen hos Kung! Maj:t anhålla därom. I distrikt, där
enligt 1840 års K. Kung. läkaren har tjänstårsberäkningsrätt för obestämd tid,
synes Kung! Maj:t i hvarje särskildt fall böra föreskrifva, när den nya provinsialläkarplatsen
skall anslås ledig. Intill dess i distrikt, som bär afses, provinsialläkare
blifvit tillsatt, bör förut medgifvet statsbidrag till den extra provinsialläkarens
aflöning fortfara att utgå, så länge han i sistnämnda egenskap tjänstgör.
Vid tillsättning af provinsialläkartjänst i sådant distrikt anser kommittén billigheten
fordra, att extra provinsialläkarens omedelbart föregående tjänstgöring å
platsen räknas honom såsom särskild merit vid ansökning till den ordinarie tjänsten.

3. Flyttning af station (t. ex. från Sigtuna till Märsta och från Katrineholm
till Bettna) bör icke åläggas vederbörande provinsialläkare med mindre han
ingår på den nya lönestaten.

<2407/o8. Provinsi alläkarkommitténs bet.

25

184

4. Provinsialläkare i det föreslagna Grillby distrikt, uppkommet genom
sammanslagning af nuvarande Tibble och Enköpings provinsialläkardistrikt, bör
icke tillsättas, förr än endera af läkarne i de båda sistnämnda distrikten afgått;
och bör den nye läkaren, så länge den äldre kvarstår i tjänst, till tjänstgöringsområde
hafva endast den senast ledigblifna delen af det nya distriktet, med rätt
för honom att, så länge två provinsialläkare finnas i Grillby distrikt, vara bosatt
antingen i Grillby eller å den äldre stationen, resp. Tibble eller Enköping. —
Likaså bör med tillsättning af provinsialläkare i det föreslagna Sparreholms distrikt,
bildadt hufvudsakligen af delar ur nuvarande Gnesta och Malmköpings provinsialläkardistrikt,
 anstå till dess att endera af läkarne i dessa senare båda distrikt
lämnat sin tjänst.

5. På Kungl. Maj:t bör för öfrigt ankomma att föreskrifva tidpunkten för
de nya provinsialläkartjänsternas tillsättning. Det kan nämligen icke vara lämpligt,
 att ett större antal samtidigt anslås lediga, och särskilda omständigheter kunna
göra det önskvärdt, att vissa tjänster tillsättas tidigare, andra senare. I sådant
afseende synes det böra tillses, att provinsialläkare först tillsättas i sådana orter,
där behofvet af läkarkrafternas förstärkande gjort sig mest kännbart.

6. Slutligen får kommittén, under hänvisning till sitt yttrande å sid.
102—104, föreslå, att extra provinsialläkare, som tre månader efter den för sådana
läkare m. fl. ifrågasatta pensionskassans trädande i verksamhet öfverskridit 41
lefnadsår, medgifves rätt att, efter befordran till förste provinsial- eller provinsialläkartjänst,
 såsom till statspension berättigande tjänstår tillgodoräkna sig af sin
extra provinsialläkartjänstgöring:

om

de vid förstnämnda tidpunkt fyllt 41 men

ej

42

år .

. 6 tjänstår

2>

2>

» 42 »

43

T>

. 7 »

>

» 43 »

44

»

. 8

2>

» 44 »

45

. 9

»

2>

» 45 . . .

. 10 »

dock att härvid endast sådan tjänstgöring får räknas, som icke bestridts samtidigt
med statstjänstgöring, medförande rätt till tjänstårsberäkning.

185

Reservationer

af ordföranden samt ledamöterna Björkman och Dahlborg, Cederberg och Odqvist.

Undertecknad har icke biträdt kommitténs kritik på sidd. 20—22 öfver
Medicinalstyrelsens nti dess yttrande öfver 1903 års riksdagsskrifvelse framställda
förslag, att riket borde indelas i sjukvårdsdistrikt efter ett enhetligt system med
distriktsläkare, aflönade af orterna med eller utan bidrag af staten.

Visserligen anser jag, att äfven genom kommitténs förslag, enligt hvilket
såväl den hittillsvarande provinsialläkarinstitutionen som extra provinsialläkarinstitutionen,
 efter nödig utvidgning af den förra och förbättring af den
senare, skola bibehållas, läkarvården på landsbygden kan på ett tillfredsställande
sätt ordnas. Men jag tror icke, att den af kommittén föreslagna anordningen
skall — i lika grad som den af styrelsen ifrågasatta organisationen säkerligen skulle
blifvit — visa sig vara mäktig af en det städse växande sjukvårdsbehofvet motsvarande
jämn utveckling. Med bibehållande af det nuvarande dubbelsystemet, enligt
hvilket statens myndigheter ensamma råda öfver ett slags distrikt och ortsmyndigheterna
till väsentlig del öfver ett annat slag, lärer det icke dröja länge,
innan ojämnheter på nytt skola framträda, som kräfva nya omfattande regleringsarbeten.

Stockholm den 16 juli 1907.

Klas Linroth.

I en fråga af stor vikt hysa vi en från kommitténs flertal afvikande mening,
 hvilken vi anhålla få framlägga i följande reservation.

Åtgärder för allmän hälsovård äro kända hos forntidens äldsta kulturstater.
Redan den tidens tänkare och vetenskapsmän framhöllo, att staten vore skyldig
att skydda sina invånares hälsa och därför borde anställa tjänstemän att öfvervaka
den allmänna hälsovården. Samlifvet måste ordnas så, att icke den ene genom
sitt lefnadssätt komme att skada den andre. Kontrollen häröfver tillkomme
staten.

186

Dessa åsikter kafva sedan under olika tidsåldrar gjort sig mer eller mindre
gällande ända till våra dagar. På senare tider kafva de vunnit ett allt starkare stöd
i de resultat, kvartill den medicinska forskningen kommit. Denna visar oss allt
klarare, att det ofta är svårt, ja omöjligt för läkar konsten att genom sina åtgärder
befria den sjuke från verkningarna af det i kroppen inkomna sjukdomsgiftet,
ock att det följaktligen bör vara läkarens förnämsta uppgift att motarbeta sjukdomsgiftets
uppkomst och spridning samt höja befolkningens motståndskraft mot
detsamma. Detta åskådningssätt vinner dock endast långsamt insteg kos den
stora allmänheten, som ännu till en del bibehåller den gamla nedärfda föreställningen,
 att mot sjukdomar intet annat behöfves än medicin, ock därför villigt
underkastar sig de största uppoffringar för sådan, medan den har svårt att förstå
nyttan ock behofvet af liknande utgifter för den allmänna hälsovården ock dess
öfvervakande. Det bör dock vara lätt att inse, hvilken stor statsekonomisk vinst
det vore, om sjukdomarna kunde förekommas ock minskas ock om folkets hälsotillstånd
ock arbetskraft kunde förbättras. Däremot är det icke lika lätt att till
ett visst värde i penningar uppgifva denna vinst, som det är att beräkna statsverkets
utgifter för de åtgärder, som vidtagas. Behofvet af sådana åtgärder måste
dock göra sig allt mera bemärkt, ju mer industrien utvecklas ock befolkningen
kommer att lefva under onaturliga förhållanden, sammanträngd i tätbebyggda
samhällen ock ansträngd af forceradt arbete inom osunda lokaler.

Med full insikt om behofvet af den allmänna hälsovårdens höjande har vår
högsta medicinska myndighet gång på gång under det förflutna århundradet hos statsmakterna
gjort framställning om anslag till förste provinsialläkare, som skulle hvar
och en inom sitt län söka befordra och öfvervaka den allmänna hälso- och sjukvården.
 Det som ofvan anförts kan möjligen förklara, att framställningen flera gånger
lämnades utan afseende och att, när målet slutligen nåddes, ekonomiska hänsyn gjorde,
att den viktiga tjänsten såsom en bisyssla sammankopplades med provinsialläkartjänsterna
i residensstäderna, och att lönen tillmättes så knapp, att den icke
kunde bereda tjänstens innehafvare tillfälle att någorlunda odeladt ägna sig åt
sin viktiga uppgift, öfvervakandet och befrämjandet af den allmänna hälsovården.
I sitt betänkande yttrade likväl 1885 års kommitté: »ändamålsenligast från den
allmänna hälso- och sjukvårdens synpunkt hade varit, om dessa tjänstemän kunnat
få uteslutande ägna sig åt sådan (allmän) hälso- och sjukvård», men kommittén
måste föreslå, stt de äfven skulle ägna sig åt den enskilda hälso- och sjukvården,
emedan den fruktade, att kostnaderna eljest skulle ånyo blifva ett hinder för in -

187

stitutionens införande. Samma tanke återkommer med ännu mera skärpa i samma
kommittés motivering till förslaget, där det säges: »principiellt riktigast vore, att
en målsman för den allmänna hälsovården vore helt och hållet skild från all obligatorisk
befattning med enskild sjukvård, likasom det ock kunde ifrågasättas,
huruvida han icke genom uttryckligt förbud att mot betalning meddela läkarvård
borde hindras att ägna sig åt annan verksamhet såsom läkare än den, som afser
den allmänna hälso- och sjukvården. Af ekonomiska skäl hafva dock kommitterade
ansett sig icke böra föreslå så hög aflöning för en förste provinsialläkare,
att han ensamt däraf kunde finna sin bärgning.» Det framhölls dock uttryckligt,
att den ifrågasatta anordningen borde betraktas som en nödtvungen öfvergångsform.
 Kommittén yttrade härom: »Skulle i en framtid visa sig, att förste provinsialläkarne
i den allmänna hälsovårdens tjänst blefve så upptagna och använda,
att de alldeles icke vore i stånd att ägna sig åt enskila sjukvård, vore genom den
biträdande provinsialläkarbefattningen öfvergången beredd till skiljandet af förste
provinsialläkarbefattningen från provinsialläkartjänsten.»

Denna af 1885 års kommitté förutsedda tidpunkt synes oss nu vara kommen.
 Förste provinsialläkarne uttalade vid sitt möte år 1904, att det på grund af
tjänstgöromålens ökning vore önskvärdt, att de måtte befrias från skyldigheten att
utöfva läkarprautik. Beträffande de större länen har också nuvarande kommitté
velat uttala sig för bifall till denna begäran och föreslå de nu förenade tjänsternas
åtskiljande. Så långt äro alla i kommittén eniga, men vi önska gå ännu
längre och vilja föreslå förbud för förste provinsialläkarne att praktisera. I de
mindre länen vill kommitténs flertal bibehålla den nuvarande anordningen. Yi
däremot önska full likställighet för alla förste provinsialläkare, med undantag
däraf att några skulle få distrikt sammansatta af två län.

Kärnpunkten i hela frågan synes oss vara, att förste provinsialläkarne,
hvilkas tjänst inrättats för den allmänna hälso- och sjukvården, äfven verkligen
få od el ad t ägna sig åt denna viktiga verksamhet. Man bör ej genom ovis sparsamhet
lägga hinder i vägen härför. Inkomsterna måste vara sådana, att tillräckligt
framstående förmågor kunna erhållas för tjänsten, och att dessa icke till förfång
för sin egentliga verksamhet nödgas söka sig andra förvärfskällor. Denna
åsikt uttalades och vann allmän tillslutning vid Allm. Svenska Provinsialläkarföreningens
möte år 1906.

En vanlig provinsialläkare har enligt en i år i Allmän Svensk Läkartidning
offentliggjord uppgift en medelinkomst af 7,135 kr. för år. En förste provin -

188

sialläkares inkomst borde väl något litet öfverstiga detta belopp, men kommittén
har äfven för de större länen icke beräknat lönen till mer än 6,000 kr. med två
ålderstillägg ä 500 kr. Den felande summan skulle ersättas genom tillåtelsen att
praktisera. Redan i 1885 års kommitté yttrar en reservant härom: »Tusenårig erfarenhet
har till fullo visat, att ingen kan tjäna två herrar, och kommitterade
(1885 års) hafva själfva medgifva, att en kollision lätteligen uppstår mellan kraf,
som med lika rätt ställas på samme läkare för den enskilda sjukvårdens och den
allmänna hälsovårdens båtnad.»

Förste provinsialläkarnes erfarenhet har bekräftat riktigheten af detta yttrande,
 och flera af dem hafva därför nödgats afstå från enskild praktik, eller ock
har praktiken efter hand aftagit och gått ifrån dem till följd af de ständiga afbrott,
 resorna och hälsovårdsgöromålen medföra, samt den ovana vid läkarpraktik,
som däraf vållas. Rättigheten att skaffa sig extra inkomst genom enskild praktik
synes således vara af skäligen illusoriskt värde. Om en eller annan verkligen
skulle kunna bibehålla en afsevärd praktik, så måste detta enligt vår åsikt blifva
till skada för hans verksamhet i den allmänna hälso- och sjukvårdens tjänst.

Den utveckling medicinens olika grenar nått gör det numera omöjligt för
en läkare att omfatta dem alla. För att vinna någon större duglighet och sakkunskap
måtte han begränsa sig till vissa områden. Bland dessa områden är det,
som omfattar allmän hälso- och sjukvård, ett af de allra vidsträcktaste, och dess
studium erbjuder särskilda svårigheter därigenom, att det rör sig icke endast inom
den rent medicinska utan äfven inom gränserna för de tekniska och sociala vetenskaperna.
 Den allmänna hälsovården kräfver således sina målsmäns hela intresse
och odelade arbetsförmåga. — Å andra sidan är det en känd sak, att en läkare,
som blifvit något mera anlitad för enskild sjukvård, endast med svårighet hinner
följa vetenskapens utveckling i alla de delar, som behöfvas för hans praktik. Det
synes oss därför orimligt att fordra, att förste provinsialläkarne skola kunna, utan
att tjänsten blir lidande däraf, dela sig mellan de till denna hörande talrika göromålen
och den enskilda praktiken. Det bör kanske här ytterligare påpekas, att de
äfven måste ägna en del arbete och studium åt den farmaceutiska vetenskapen och åt
rättsmedicinen. Allt detta under en tid splittrad af expeditionsgöromål och resor!

Men enligt vår tanke gör sig behofvet af specialisering gällande icke blott
under förste provinsialläkarens verksamhet utan redan vid utbildningen för tjänsten.
 Den nu fordrade 3-månaderskursen synes oss omöjligt kunna bereda nödig
kompetens. Vida grundligare förstudier på hälsovårdslärans område synas oss

189

böra blifva ett villkor för tjänstens ernående. Men för att studierna skola kunna
ordnas så, att större tid ägnas åt detta ämne med åsidosättande af sådana ämnen,
som endast afse den vanliga praktiserande läkarens verksamhet (såsom kirurgi
och dylikt), måste likväl utsikt finnas till erhållande af sådana tjänster, där nödig
inkomst står att vinna utan privat sjukvård.

De större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, hafva förste stadsläkare,
 som äro förbjudna eller genom sin tjänst helt och hållet förhindrade att
praktisera och aflönade i förhållande därtill (7,500—10,000 kr. jämte ålderstillägg).
Dessa befattningar motsvara förste provinsialläkartjänsterna. Det torde väl vara
lika viktigt för staten som för dessa städer att tillse, att dess hälsovårdstjänstemän
få uteslutande ägna sig åt sin tjänst med förbud för privatpraktik. Det skäl,
som afhållit kommitténs flertal från ett dylikt förbud, synes helt och hållet vara
af ekonomisk art, det skulle blifva för dyrt. Staten bör likväl hafva lika god råd
därtill som de större städerna. Då den kan gifva jämförelsevis god aflöning åt
brännvins-, öl- och sockerkontrollörerna, för hvilkas befattning ingen större vetenskaplig
underbyggnad och inga fortsatta studier torde kräfvas, borde den äfven
kunna gifva full lön för fullt arbete åt dem, som skola arbeta för och ägna tillsyn
åt hälsovården. Resultatet af en väl ordnad hälsovård visar sig bäst i framtiden
och kan möjligen då uppskattas till sitt värde, äfven om detta icke står att
direkt aflösa i budgetens siffror liksom de inkomster, som öfvervakas af ofvannämnda
kontrollörer.

För att icke mer än nödigt öka statsverkets kostnader föreslå vi, att förste
provinsialläkarnes antal inskränkes till 18, och att 6 af deras distrikt bildas genom
sammanförandet af två län till ett distrikt. De af kommittén föreslagna 16
själfständiga förste provinsialläkarne skulle alla bibehållas, men 4 af dem skulle
jämte det större länet, i hvilket de äro stationerade, få ett mindre län att sköta.
Af de återstående 4 län, där kommittén velat bibehålla nuvarande anordning,
föreslå vi, att två och två sammanföras till ett distrikt.

Mot en sådan anordning hafva två skäl anförts:

1) en läkare hinner icke sköta två län; 2) den lätta och intima förbindelse
med Konungens Befallningshafvande, en i residensstaden bosatt förste provinsialläkare
äger och som är af så stor betydelse för hans verksamhet inom länet, skulle
komma att gå förlorad i det ena af de två länen.

Det första af dessa skäl synes oss ej äga stor beviskraft, då saken ännu är
opröfvad. Det är dock klart, att mycken tid vinnes, när förste provinsialläkaren

190

befrias både från göromålen inom sitt provinsialläkardistrikt och från hela den
privata sjukvården. De distrikt, vi föreslå, synas oss icke komma att medföra
allt för stora svårigheter att sköta. Ett distrikt, det som skulle bildas af Väster -norrlands och Jämtlands län, blir visserligen mycket vidsträckt, men stora områden
i Jämtlands län äro mycket glest befolkade. Järnväg finnes där redan, och en
ny af stor betydelse skall snart byggas. Skulle i framtiden behof däraf visa sig,
så kunna ju distrikten då delas.

Den svårighet, som skulle härröra af, att läkaren ej nog lätt kommer i personlig
beröring med Konungens Befallningshafvande i ena länet, synes oss vara af
ringa betydelse. Det finnes ju numera öfverallt utmärkta förbindelser genom järnvägar,
 telefon och telegraf, och under sina tjänstresor får läkaren ofta tillfälle att,
när så behöfves, personligen inhämta länsstyrelsens åsikt i viktigare frågor eller
framlägga sina egna förslag. Äfven andra tjänstemän hafva distrikt omfattande
mer än ett län, t. ex. öfverjägmästare, yrkesinspektörer, tjänstemän i väg- och
vattenbyggnadskåren m. fl., utan att detta visat sig medföra någon större olägenhet.

Då Glottlands län vissa år fått sina förbindelser med fastlandet afbrutna
för någon kortare tid, kunde för eu dylik eventualitet provinsialläkaren i Visby
åläggas att biträda förste provinsialläkaren i Kalmar, till hvars distrikt ön skulle
höra, vid öfvervakandet och ledandet af epidemivården inom länet.

På grund af de skäl, vi nu anfört, vilja vi föreslå:
l:o) att följande 18 förste provinsialläkardistrikt inrättas
Stockholms distrikt,

Östergötlands d:o,

Jönköpings d:o,

Växjö d:o, omfattande Kronobergs och Hallands län,

Kalmar d:o, till hvilket Glottlands län lägges,

Kristianstads d:o, till hvilket Blekinge län lägges,

Malmöhus d:o,

Göteborgs (o. Bohus) d:o,

Älfsborgs d:o,

Skaraborgs distrikt,

Värmlands d:o,

Örebro d:o, till hvilket Södermanlands län lägges,

Västerås d:o, omfattande Västmanlands och Uppsala län,

191

Kopparbergs d:o,

Gäfleborgs d:o,

Härnösands d:o, omlattande Västernorrlands och Jämtlands län,

Västerbottens d:o och

Norrbottens d:o;

2:o) att för hvarje distrikt anställes en förste provinsialläkare, som förbjudes
att mot betalning ägna sig åt enskild sjukvård;

3:o) att aflöningen för dessa läkare bestämmes till 7,500 kr. för år med två
ålderstillägg ä 500 kr. efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring såsom förste provinsialläkare
;

4:o) att denna aflönings fördelning i lön och tjänstgöringspenningar bestämmes
så, att 2/3 af beloppet beräknas som lön, Vs som tjänstgöringspenningar;

5:o) att pensionen beräknas utgå efter uppnådda 65 lefnads- och 25
tjänstår;

6:o) att semester och semesterarfvode bestämmes så, som kommittén föreslagit; 7:o)

att alla biträdande provinsialläkartjänster indragas, men att provinsialläkaren
i Visby skall vara skyldig att mot ett mindre arfvode biträda förste
provinsialläkaren i distriktet vid öfvervakandet af epidemivården inom G-ottlands
län.

Enligt vårt förslag skulle statsverket få omkring 20,000 kr. större årlig
utgift än enligt kommitténs förslag.

Stockholm den 13 juli 1907.

Ernst Björkman. Carl Dahlborg.

Då vi vid den förnyade behandling, pensionsfrågan på grund af den nya
pensionslagen måste underkastas å kommitterades sista sammanträden, icke lyckades
vinna tillslutning från kommitténs flertal i nedan berörda fråga, önska vi här
framlägga vår afvikande mening och motiven för densamma.

*407/oe. Provinsialläkarkommitténs bet.

26

192

Extra provinsialläkarne kafva i en år 1900 ingifven underdånig petition
framhållit sina bekymmer rörande de förminskade utsikterna till pensions erhållande
efter befordran till ordinarie tjänst och äfven framlagt förslag till olägenheternas
afhjälpande. Deras däri uttalade önskan att få såsom berättigande till
pension tillgodoräkna sig 5 år från sin tjänstetid såsom extra provinsialläkare har
kommittén också sökt tillgodose i sitt förslag. Att de ej då begärde mer än fem
år berodde på, att detta under då gällande bestämmelser var det högsta antal år,
en provinsialläkare kunde få medräkna från sin tjänstgöringstid såsom extra. Af
de 25 tjänstår, som behöfdes för pension, måste nämligen 20 vara förvärfvade från
provinsialläkartj änst.

Men sedan kommitterade fattade sitt beslut, har genom den nya pensionslagens
antagande af årets Riksdag frågan fått ett helt förändradt läge.

Nämnda pensionslag bestämmer nämligen bland annat: att rättighet till åtnjutande
af hel pension inträder för provinsialläkare vid 62 lefnads- och 27 tjänstår
med skyldighet att afgå från tjänsten vid fyllda 62 år; att, därest icke 27
tjänstår kunna presteras, provinsialläkare, som dock måste hafva minst 10 tjänstår,
endast erhåller afkortad pension samt ■»att tjänstår för erhållande af pension enligt
denna lag beräknas icke allenast för tid, under hvilken tjänstinnehafvaren innehaft
tjänst, som i denna lag afses, utan äfven för tid, under hvilken han innehaft annan
statstjänst eller ock i statens tjänst haft extra ordinarie anställning eller förordnande».

Om sistnämnda bestämmelse skall tolkas så, att extra provinsialläkartj änst
kan betraktas som extra ordinarie anställning eller förordnande i statens tjänst, är
en ännu oafgjord fråga. Oss synes, som om fullt giltiga skäl föreligga för en
sådan uppfattning.

Af ålder, ända från provinsialläkarinstitutionens tillkomst, har nämligen
handhafvande af den allmänna hälso- och sjukvården å Sveriges landsbygd betraktats
såsom en statsangelägenhet och de tjänstemän, åt hvilka dess handhafvande
anförtroddes, såsom statens tjänare, äfven under tider, då de, vid perioder
af ekonomiskt betryck, måste aflönas genom lönetillskott af enskilda personer. —
De äldre extra provinsialläkarne ansågos, och detta med full rätt, som statstjänstemän.

Nuvarande extra provinsialläkarinstitution (tillkommen efter år 1890) synes
äfven hafva uppfattats såsom en statsinstitution, enär staten förbehållit sig rättigheten
att bestämma läkarens tjänstgöringsskyldigheter, hans tjänstgöringsområde,
tillsättning och aflöning. Ja, läkarinstruktionens § 42 ålägger extra provinsial -

193

läkaren satt inom det honom anvisade tjänstgöringsområde besörja de provinsialläkaren
tillkommande göromål och därvid ställa sig till efterrättelse, hvad i denna
instruktion finnes för provinsialläkare föreskrifvet».

I enlighet härmed skall han företaga af staten ersatta tjänstresor vid farsoter,
 verkställa rättsmedicinska förrättningar, utöfva tillsyn öfver sinnessjuka
och idioter, öfvervaka allmän hälsovård inom sitt distrikt, ägna sin uppmärksamhet
åt apotekares, vaccinatörers, barnmorskors och sjuksköterskors verksamhet, deltaga
i apoteksvisitationer och öfver sin verksamhet årligen afgifva ämbetsberättelse.
Han är också underkastad statskontroll och läkartaxan. Genom denna taxa begränsas
hans fria rätt till ersättning för utfördt arbete. Sålunda är han till sin
verksamhet inom sitt distrikt likställd med provinsialläkaren — något som väl
borde berättiga honom att få anses som en extra ordinarie statstjänsteman.

Den enda reella skillnaden mellan den ordinarie och den extra provinsialläkarens
tjänst är aflöningssättet. Den förre aflönas helt och hållet af staten, den
senare dels ensamt af kommuner, dels gemensamt af kommuner och stat; den
förre får pension af staten, den senare icke.

Det synes dock riktigast, att verksamheten i statens tjänst och icke aflöningssättet
borde vara det, som ensamt gåfve honom egenskap af statstjänare. I
likhet med andra statens tjänare har han äfven af staten erhållit rätt til tjänstårsheräkning
för befordran. Konsekvensen häraf borde leda till, att han äfven
finge räkna tjänstår för pension. Att aflöningen och sättet för dess erhållande
icke kunna utgöra ett hinder för pensionsrätten visas däraf, att extra ordinarie i
statens ämbetsverk, äfven de som sakna arfvode, äga att för sin tjänstgöring såsom
sådana tillgodoräkna sig tjänstår i och för pension. Staten har äfven visat sig
hylla en liknande princip, då den tillerkänt pension åt exempelvis kommissionslandtmätare,
 ehuru de icke äro af staten aflönade. Likaledes lämnar staten pensionshidrag
åt åtskilliga andra tjänstinnehafvare, i hvilkas aflöning den ej deltager,
 såsom barnmorskor och sjuksköterskor. Några kategorier af läkare, som nu
anses äga rätt att räkna alla sina tjänstår för erhållande af pension, när de vunnit
anställning såsom provinsialläkare, äro vida mindre statstjänare än extra provinsialläkare,
 nämligen järnvägs- och fängelseläkare m. fl. Arten af deras tjänstgöring
är icke ens sådan, att de genom denna förvärfva sig duglighet eller kompetens
för provinsialläkartjänst, något som kommitterade äfven genom sina i öfrigt
framställda förslag erkänt.

194

Skulle å andra sidan aflöning ssättet vara det, som gåfve en tjänst karaktär
af statstjänst, då borde åtminstone de extra provinsialläkartjänster, som åtnjuta
statsbidrag till läkarens aflöning, betraktas som statstjänster.

. Rättmätigheten af vår åskådning, att extra provinsialläkare borde få betraktas
såsom statstjänstemän, synes vinna ett visst stöd af ett yttrande af en
framstående statsutskottsledamot under debatten i föreliggande fråga vid sista riksdagen.
 Efter att hafva anfört de i pensionslagförslagets § 17 uppställda villkoren
för pensions erhållande, säger han: »Det är väl ett så generöst medgifvande i fråga
om tjänstårsberäkning, att man väl icke kan önska sig något mera. Vill man,
såsom här är antydt, få med äfven tjänstgöring såsom extra provinsialläkare —
det har visserligen icke framställts något yrkande i den delen, men meningen är
väl den, kan jag tro, — så får jag framhålla, att det är en särskild fråga. De
extra provinsialläkarne äro ännu icke statens tjänstemän, men de kunna bli det.
År det så, att Riksdagen, när frågan om de extra provinsialläkarne kommer före,
vill medgifva, att dessa blifva statens tjänstemän, ja, då få provinsialläkarne räkna
tjänstår, på sätt här är föreskrifvet, äfven för hela den tid, de tjänstgjort såsom
extra provinsialläkare. Det är en sak, som ännu står öppen.*

Denna fråga skulle sålunda stå öppen, hvarför vi anse rätt och billigt, att
kommitterade ville uttala sig för, att åt extra provinsialläkaren bör beviljas rättighet
att från sin tjänstgöring som sådan tillgodoräkna sig alle sina tjänstår för
statspension med de villkor i öfrigt, som pensionslagen föreskrifver.

Ett sådant kraf har också enhälligt framställts på innevarande års provi
nsialläkarmöte i Sundsvall.

Skulle icke en sådan rättighet vinnas, skola så betydliga olägenheter på
grund af pensionslagens nuvarande bestämmelser uppstå, att man kan hafva fog
för den förmodan, att statsmakterna hvarken insett eller afsett dem.

Föreskriften, att provinsialläkaren är skyldig afgå från tjänsten vid 62 års
ålder, äfven om han då icke hunnit erhålla 27 tjänstår, och i senare fallet åtnöja
sig med en i förhållande till pensionsåren afkortad pension, kommer att göra det
omöjligt för dem, som hädanefter inkomma på provinsialläkarbanan, att erhålla hel
pension. Befordran till ordinarie provinsialläkare vinnes nu af en extra först vid en
genomsnittsålder af 47 år, hvarför han, om han förut ej innehaft annan statstjänst,
vid 62 års ålder endast skulle kunna erhålla 15 tjänstår, motsvarande 1B/27 af hel
pension, d. v. s. ungefär 2,200 kr. Men utsikterna komma allt framgent att försämras
under nuvarande förhållanden. Efter några få år torde befordringsmedel -

195

åldern blifva 50 år, ja sannolikt därntöfver, och reduktionen af pensionen i enlighet

därmed.

För afhjälpande af dessa olägenheter har kommittén föreslagit följande åtgärder:
extra provinsialläkarne skulle få beräkna 5 år af sin tjänstgöring såsom
tjänstår för pension; deras befordringsrätt skulle tillgodoses genom en sådan förändring
i läkarinstruktionens § 19, att vid förslags uppsättande till provinsialläkartjänst
hänsyn skulle tagas ej blott till tjänståldern utan äfven till arten af
föregående tjänstgöring, och slutligen skulle en pensionskassa med understöd af
statsmedel upprättas för extra provinsialläkarne.

Hvad nu beträffar tillgodoräknandet af de nämnda 5 tjänståren, så torde
åt det sagda framgå, att den afsedda förbättringen icke därmed är till fullo vunnen.
 Fn vid 47 år befordrad provinsialläkare skulle trots tillhjälp af dessa 5
år endast kunna erhålla 2%7 af hel pension.

Den anförda förändringen af § 19 kan möjligen medföra någon förbättring
i afseende på det förhållande, att lagens medgifvande att få räkna alla i statstjänst
förvärfvade tjänstår för pension (utom möjligen de 5 sista) eljest skulle
såsom sökande till provinsialläkartjänst locka en mängd järnvägs-, fängelse-, hospitals-
och militärläkare, af hvilka nu icke såsom förr fordras, att de för pensions
erhållande skola i minst 20 år vara provinsialläkare. Därmed kan dock icke under
närmaste årtionde någon minskning motses i extra provinsialläkarnes höga befordringsålder
och ej heller några förbättrade utsikter till pension.

Pensionskassan kommer otvifvelaktigt att i framtiden, men också först då,
medföra bättring i nu rådande missförhållanden. Till följd af de för hvarje lefnadsår
ansenligt stegrade tilläggsafgifterna, som äldre läkare måste erlägga, kan
knappast en läkare äldre än 44 år bereda sig inträde i kassan. Vid kassans trädande
i verksamhet komme således blott de yngre att få nytta af densamma.

Till belysande af detta påstående må nämnas, att af nuvarande extra
provinsialläkarkår är endast 0,2 i en ålder under 41 år. I åldern 41—45 år
befinna sig 0,5 och öfver 45 år ej mindre än 0,3. 69 stycken äro i en ålder af
öfver 44 år.

Äfven när riksdagen med bifall till kommitténs förslag inrättat ett större
antal ordinarie provinsialläkartjänster, torde verkningarna i pensionshänseende af
en sådan anordning kunna inträda först 12 å 13 år härefter. Åtminstone under
så lång tid blifva de befordrade fortfarande för gamla för att komma i åtnjutande
åt hel pension. Den raskare befordringsmöjlighet, som inträder i och med de

196

föreslagna nya provinsialläkartjänsternas inrättande, torde ock tämligen snart
komma att neutraliseras genom den snabba tillväxt af extra tjänster, hvilken
framdeles som hittills kan emotses. Den raskare befordran kan för öfrigt äfven
i någon mån motverkas genom de 2 år, hvarmed tjänstetiden ökats.

Sålunda se vi, att kommittén otillräckligt sörjt för de äldre medlemmarne
af nuvarande extra provinsialläkarkår.

Den med statsmedel understödda pensionskassa, som kommittén föreslagit
skulle upprättas för extra provinsialläkare m. fl., skulle, äfven om dessa finge
efter befordran till ordinarie provinsialläkare för pension tillgodoräkna sig sina
tjänstår såsom extra provinsialläkare, icke blifva öfverflödig, då ju en afsevärd
del af dem aldrig öfvergår till statens tjänst. Det borde också vara i statens
intresse att motverka, att de vid äldre år söka transport till statstjänst, enär den
ordinarie provinsialläkarkåren eljest skulle komma att fortfarande, såsom nu sker,
rekryteras af blott till åren komna tjänstemän.

På grund af hvad nu anförts våga vi föreslå, att provinsialläkare skola få
för statspension tillgodoräkna sig alla år, de tjänstgjort såsom extra provinsialläkare.

Stockholm den 17 juli 1907.

Ernst Björkman. Carl Dahlborg.

Beträffande nedannämnda delar af kommitténs betänkande får jag härmed
afgifva följande reservationer:

a) vid punkten 3:o i kommitténs hemställan (se sid. 182).

Kommittén har föreslagit fullt så många förste provinsialläkare och provinsialläkare,
 som den ansett behöfliga för det rent allmänna statsintressets tillgodoseende,
 nämligen den allmänna hälsovården. För extra provinsialläkartjänsterna
återstår således egentligen endast att afhjälpa eventuell brist i läkartillgång
för enskild sjukvård, och det är för att statsläkaren skall kunna ägna
mera tid åt enskild sjukvård, som extraläkare skulle för visst område öfvertaga
statsläkares funktioner. Extra provinsialläkarinstitutionen har således enligt
kommitténs förslag icke att tillgodose ett egentligt statsintresse, och tjänstgöring
i sådan egenskap kan därför icke vid statspensionering tilläggas samma betydelse
som statstjänst, och så länge extratjänster kunna inrättas till obegränsadt antal
och utan .Riksdagens hörande i hvarje särskildt fall, möta ytterligare betänkligheter
mot ett sådant medgifvande.

197

Kommittén har ock afstyrkt generellt stadgande därom, men däremot
tillmötesgått yrkande från samma håll, att vid statspensionering viss del af extra
provinsialläkares tjänstgöringstid skulle värderas lika med provinsialläkares, ehuru
för afstyrkande af sistnämnda förslag enligt min mening föreligga samma skäl
som tala mot det generella stadgandet.

Men det tillstyrkta synes mig därjämte både obehöiligt och skadligt,
förutsatt att kommitténs förslag i vissa andra hänseenden antagas. Det är obehöfligt
därför, att en sent utnämnd provinsialläkare, som förut varit extra provinsialläkare,
 vid afgång från statstjänsten skulle ha att påräkna tilläggspension
från den föreslagna »extra provinsialläkarnes pensionskassa», det är skadligt därför,
att det komme att minska lusten för anslutning till nämnda kassa och öka den
under nu rådande förhållanden förklarliga benägenheten för öfvergång vid jämförelsevis
hög ålder från extratjänst till provinsialläkartjänst.

b) vid punkten 6. i förslaget till öfvergångsbestämmelser (se sid. 184).

Yäl möta ej fullt samma betänkligheter mot den tjänstårsberäkning, hvarom
här är fråga, enär den tillhör ett öfvergångsstadgande, men förslaget är enligt
min mening otillräckligt, hufvudsakligast därför, att det ej hjälper de vid pensionskassans
bildande öfveråriga extra provinsialläkare, som till pensionsåldern kvarstå
i sådan tjänst. Att så skulle mera än förut bli fallet har varit ett bland hufvudsyftena
med kommitténs förslag beträffande extra provinsialläkarinstitutionen,
men det här föreslagna verkar enligt min mening i motsatt riktning. Jag har
därför inom kommittén påyrkat öfvergångsstadgande, som underlättade pensionering
äfven af dem, till hvilka i det beslutade förslaget hänsyn ej tagits. Alternativa
förslag voro ock framlagda, hvilka anslöto sig till motsvarande stadganden
beträffande lasarettsläkares pensionering, men dessa vunno ej anslutning.
Stockholm den 17 juli 1907.

A. F. O. Cederberg.

Vid kommitténs principdebatt rörande förste provinsialläkarinstitutionen
och vid fattandet af beslut i denna sak var jag ej ledamot af kommittén, hvarför
det måhända vore onödigt att till betänkandet foga min från beslutet afvikande
mening.

198

Då jag emellertid anser, att förste provinsialläkarne böra, fortfarande
såsom hittills, vara tilldelade provinsialläkardistrikt och utöfva praktik, har jag
ansett mig böra angifva de skäl, på hvilka jag stöder denna min åsikt.

Kommittén har, dels vid den öfversikt den gjort rörande förste provinsialläkarnes
ämbetsverksamhet under de hittills förflutna åren af institutionens
tillvaro, dels på grund af en resolution, som förste provinsialläkarne fattat vid
ett under år 1904 i K. Medicinalstyrelsen hållet möte och i hvilken de förklara,
att deras göromål till den grad ökats, att de snarast möjligt borde befrias från
skyldigheten att meddela enskild läkarvård, kommit till det resultat, att själfständiga
förste provinsialläkare borde anställas i 16 af de större länen.

Som förut nämnts, anser jag, att förste provinsialläkarne skola fortfarande
vara tilldelade provinsialläkardistrikt och utöfva praktik, och då kommittén
ställer i utsikt, att såväl löner som pensionsförhållanden skola betydligt förbättras
för provinsialläkarne, bör man kunna fordra, att dessa senares göromål och åligganden
i någon mån ökades, hvarigenom åter lindring kunde ske uti förste
provinsialläkarnes arbete. En stor del utaf de i kommittébetänkandet uppräknade
göromål, som skulle åligga förste provinsialläkarne, såsom t. ex. apoteksvisitationer,
 skyddskoppympningen med hvad därtill börer, öfvervakandet af barnmorskornas
verksamhet, inspektionen rörande minderårigas och kvinnors användande
i industriellt yrke, renhållningsväsendet m. m., kunde enligt min åsikt
utföras af provinsialläkarne. I sammanhang härmed skulle större delen af de
journaler, tabeller, statistiker och berättelser, som angå utförandet af nyssnämnda
göromål, kunna afgifvas utaf provinsialläkarne, som då hade att insända desamma
till förste provinsialläkaren. Om kommittén hade utgått ifrån att bibehålla
institutionen som den är, så hade reglerandet af distrikten varit lättare utfördt,
och genom den reducering af statsutgifterna, hvilken därigenom kunnat åvägabringas,
 hade än flera välbehöfiiga distrikt kunnat inrättas.

Gast. Odqvist.

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

RIKETS INDELNING I LÄKARDISTRIKT

SAMT

TJÄNSTLÄKARN ES ANSTÄLLNING OCH ÅLIGGANDEN

AFGIFVET AF

DEN AF KUNGL. MAJ:T FÖR SÅDANT ÄNDAMÅL
TILLSATTA KOMMITTÉ

II. BILAGOR

STOCKHOLM

KUXOL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER

1907

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Jil. I. Förslag till rikets indelning i provinsialläkardistrikt med sockenfördelning, areal

och folkmängd m. m........................... 1

Bil. II. Karta öfver förslaget till rikets indelning i provinsialläkardistrikt.....—

Bil. III. a. Redogörelse för de extra provinsialläkardistrikten...........49

Bil. III. b. Förteckning öfver de extra provinsialläkardistrikten med dithörande socknars

folkmängd m. m............................103

Bil. 1.

FÖRSLAG

TILL

RIKETS INDELNING I PROVINSIALLlKlRDISTRIKT

MED

SOCKENFÖRDELNING, AREAL OCH
FOLKMÄNGD M. M.

Arealuppgifterna äro hämtade från Statistiska Centralbyråns lind. berättelse
för år 1890, andra afdelningen. Vid arealberäkningen äro hafvets, Vänerns,
Vätterns, Mälarens och Hjälmarens vattenytor ej medräknade.

Folkmängdsuppgifterna äro hämtade från Statistiska Centralbyråns und. berättelse
för år 1903 och afse således folkmängden den 31 december s. å.

Socknarna (köpingarna etc.) äro inom hvarje distrikt upptagna i samma
ordningsföljd som i sistnämnda und. berättelse. Stafningssättet af sockennamnen
är det därstädes använda, hvarjämte en del andra namnformer upptagits inom
parentes eller i fotnoter.

Distriktens ordningsföljd är geografisk, från norr till söder och från väster
till öster.

Tecknet * framför en sockens namn utmärker att, enligt kommitténs förslag,
 socknens invånare skulle berättigas att mot ersättning enligt fastställd taxa
erhålla läkarvård jämväl af provinsialläkare i annat, angränsande distrikt, till
hvars läkarstation en del af socknen har bekvämare kommunikationer. (Jämför
förteckning å sid. 85 af betänkandet.)

Förslag till rikets indelning i provinsialläkardistrikt

med sockenfördelning, areal och folkmängd m. m.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3l/ia

1903.

Kl

« 3

** SO:

■y~ Ö

^°£L

■ er.

s*r g:

s &

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

31/n

1903.1,

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Össeby-Garn . . .

117-69

1,379

Stockholm.

Almunge.....

17301

2,142

Östhammar.

Knutby.....

145-31

1,668

>

Stockholms län.

Faringe.....

6641

871

>

Bladåker.....

10166

881

>

Östhammars

distrikt.

Station

: Osthammar.

Ununge.....

89-29

1,692

>

Börstil......

21603

3,731

Östhammar.

Edsbro......

105-08

1,617

>

Gräsö.....

11498

1,310

>

Skederid.....

5214

816

Norrtälje.

Harg.......

19412

2,265

Rimbo......

79-37

1,713

>

Edebo......

13707

2,118

>

Rö........

47-17

824

»

Hökhufvud ....

116-56

1,213

>

Fasterna ....

112-32

1.403

>

Valö.......

174-20

1,915

Hela distriktet

1,45094

21,283

14-68

—

Forsmark ....

75-87

1,229

>

Häfyerö.....

146-47

2,843

>

Norrtälje distrikt. Station

Norrtälje.

Singö......

34-42

672

»

Väddö......

146-64

3,9111

Norrtälje.

Östhammars stad .

1-33

803

I

Söderby-Karl . ...

118-52

1,813

>

Hela distriktet

1,21105

18,099

1494

—

Estuna......

75-88

1,358

>

Lohärad.....

62-25

949

>

Rimbo distrikt.

Station

: Rimbo.

Malsta......

15-77

332

>

Närtuna.....

54-62

957

Sigtnna.

Husby-Lyhundra

45-69

823

>

Gottröra.....

51-12

745

>

Roslags-Bro....

116 76

2,080

>

Kårsta......

5913

847

>

Vätö.......

112 36

2,708

>

Markim.....

26-46

423

>

Frötuna.....

114-69

1,653

»

Orkesta.....

22-42

435

>

Rådmansö ....

88-66

1,990

»

Frösunda.....

41 05

898

>

Länna......

135-28

2,384

>

Vallentuna ....

68-41

1,331

Stockholm.

Blidö......

53-19

1,705

>

19-62

315

»

Riala......

87-11

1,025

>

j Ångarn......

18-66

326

>

Hela distriktet

1,172-80

22,781

1938

4

Stockholms län.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/ii

1903.

Ko
1 B

p

B

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

er ^
n o

JT E?

n S
** s=

Provinsialläkar-distrikt, iit
socknen f n.

*r* g-B S-

hörer.

1903.

\ p-s*r S-5 S-

hörer.

Märsta distrikt.

Station: Märsta.

Järfälla.....

47-86

1,210

Stockholm.

Lagga......

44-97

738

Sigtuna.

Bromma.....

1 25-05

1

2,219

»

Östuna ......

48-97

796

Y

Sundbybergs köping

3,031

)

Husby-Långhundra

81-17

1,118

>

Täby......

62-81

1,343

Alsike......

35-21

615

>

Danderyd.....

| 26-41

826

>

Knifsta......

43-30

867

>

Djursholms köping

1,757

>

Odensala.....

53-57

1,185

Solna (med Karl-

Husby-Ärlinghundra

bergs slott och

38-64

900

Y

Ulriksdals kapell)

18-20

9,821

>

Norrsunda ....

35-86

845

>

Gnstafsberg . . .

s) 37-00

2,187

>

Yassnnda.....

31-30

781

>

Ingarö 2).....

3) 67-03

729

»

Haga.......

18-86

406

>

Bo........

36-68

735

>

S:t Olof.....

22-49

388

»

Brännkyrka . . .

80-82

10,714

>

S:t Per......

12-75

253

>

Nacka......

64-74

5,077

>

Skepptuna ....

38-66

796

Y

Hela distriktet

78034

50,288

68-79

Lunda......

36-19

613

»

Vidbo......

30-33

580

Y

Vaxholms distrikt.

Station

Vaxholm.

Skånela.....

Fresta......

4043

681

Y

Östra Ryd ....

75-31

1,130

Stockholm.

23-56

429

Stockholm.

Lidingö .....

29-20

Hammarby ....

1.514

23-48

752

Österåker ....

142-93

2,462

Ed.......

42-31

827

Norrtälje.

Sollentuna ....

Roslags-Kulla. . .

43-80

645

52-35

4-69

1,434

567

Y

Sigtnna.

94-41
s) 182-70

>

Sigtnna stad . . .

Ljnsterö.....

1,714

2,481

btocKnolm.

Hela distriktet

758-99

15,571120.52

—

Vaxholms landsförs.

13 22

569

Y

Stockholms distrikt.

Station

: Stockholm.

Djurö ......

54-15

1,099

Y

Lofö (m. Drottning-

Moja.......

48-82

772

Y

holme kapell) . .

28-21

1,021

Stockholm.

Hela distriktet

684-54

12,386

1809

—

Ekerö......

44-66

1,507

>

Mun8ö......

28-46

625

>

Tumba distrikt. Station:

Tumba.

Adelsö......

30-63

637

Y

Grödinge.....

115-83

1,738

Stockholm.

Färentuna ....

20-95

683

>

Botkyrka.....

89 38

2,731

Y

Hilleshög1 ....

14-57

563

>

Salem......

68-11

1,246

Y

Sänga ......

26-97

1,155

Y

Huddinge ....

14365

2,017

Y

Skå.......

Spånga .....

18-74

50-55

518

3,880

Y

1

Östertälje *). . . .
Västertälje4) . . .

> 49-54

650

616

Y

Y

*) Hillersjö. — 2) Pilhamns kapell. — s) Arealen ungefärlig. — 4) Östertälje och Västertälje bilda Södertälje
landsförsamling.

Uppsala län.

5

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/u

1903.

er ►»
S- £

•g I

p

a

!*a

s

*

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mäng(

den

»‘/is

1903.

roiKmangdstat-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Tveta.....

45-90

74E

Stockholm.

Tegelsmora ....

111-45

1,99C

Tierp.

Öfver-Jama . . .

61-83

1,182

»

Öster-Löfsta (med

Ytter-Järna . . .

4335

758

>

Löfsta bruk) . .

275-68

3,720

Vårdinge ....

10700

1,852

>

Hållnäs.....

235-08

3,047

>

Turinge ....

122-33

1,747

>

Hela distriktet

1,99457

38,557

19-331 —

Hela distriktet

| 846-92

15,282

18-04

Uppsala distrikt.

Station

: Uppsala.

Västerhaninge distrikt.

Station

Västerhaninge.

Gryta......

3613

716

Uppsala.

Österhaninge . . .

157-25

1,930

Sotholm.

Balingsta ....

21-46

517

>

Ornö.......

72-55

466

>

Hagby......

24-04

416

>

Nämdö......

38 31

256

Ramsta.....

2101

396

>

Utö .......

44-41

274

>

Väster-Åker . . .

10-26

232

>

Tyresö......

75-51

732

>

Dalby......

21-84

506

»

Dalarö......

1800

759

>

Skogs-Tible . . .

6825

718

>

Västerhaninge . .

120-24

2,084

>

Aland ......

37-27

425

>

Muskö......

4142

449

3>

Järlåsa.....

93-87

872

1

Ösmo......

157-78

2,858

5

Bondkyrka,

39-75

1,460

>

Sorunda .....

17147

2,837

>

Börje......

4707

788

>

Torö.......

29-24

425

>

Uppsala-Näs . . .

29 48

443

»

Vånge......

54-87

781

Hela distriktet

92618

13,070|1411

_

Läby......

13-74

188

>

Jumkil......

84-77

698

>

Åkerby.....

14-53

255

>

Uppsala län.

Bälinge.....

14248

1,720

»

Skuttunge ....

78-54

1,082

>

Tierps distrikt.

Station

: Tierp.

Gamla Uppsala . .

33 70

1,009

»

Vendel......

169-30

2,840

Tierp.

Vaksala.....

47-24

1,105

>

Söderfors (länsdel)

87-39

1,868

K

Danmark.....

54 31

1,006

)

Tierp ......

374-49

7,273

>

Rasbo......

118-46

1,822

>

Västland (Vesaland)

184-51

2,597

>

Rasbokil.....

75-53

753

>

Tolfta......

12306

1,780

>

Fundbo .....

59-89

990

>

Älfkarlehy ....

230-38

9,663

>

Tensta......

104-76

1,327

>

Dannemora ....

71-44

1,326

>

Viksta ......

68-91

1,078

»

Film med Österby

Björklinge ....

116-93

1,493

,

bruk......

131-79

2,453

»

Ärentuna.....

36-62

675

,

'') Hd. Trefaldighet.

um/oo Provmsiallåkarkommittens bet. 11.

6

Södermanlands lön,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

Cr1 hej
CD o

—t

2 3

•-* p:
^ 3

Oj

J_, *

rs

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/u

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
börer.

Lena.......

66-12

1,319

Uppsala.''

Arnö.......

19 25

263

Enköping.

Harbo (länsdel) . .

0''73

20

>

Tillinge.....

62-93

1,449

>

Skäfthammar(Skepth.)

43-42

837

>

Svinnegarn ....

1828

641

)

Ekeby......

79-98

1,028

>

Enköpings-Näs . .

28-27

651

»

Alnnda .....

148-53

2,788

>

Teda.......

19-70

407

>

Morkarla.....

92-32

975

>

Sparrsätra ....

32-66

655

»

Tana......

56-87

1,057

>

Bred.......

28-56

672

*

Stafby......

6625

866

»

Vårfrukyrka . . .

53-10

1,306

>

Hela distriktet

2,10993

82,361

1534

—

Långtora.....

22-67

603

>

Nysätra.....

62-37

938

»

Biskopskulla . . .

23-42

625

>

Grillby distrikt. Station

Grillby.

Fröslunda ....

16-24

431

>

Kalmar.....

23-51

651

Tibble.

Giresta......

18-88

577

>

Öfver-Gran ....

5546

1,060

>

Fitja.......

10-60

269

)

Ytter-Gran ....

11-90

332

>

Hj kista.....

20-73

496

>

Häggeby.....

21-24

456

»

Holm......

8-73

165

>

Skokloster ....

26-31

435

»

Kulla......

12-72

332

»

Håtuna......

46 36

928

>

Hela distriktet

1,18155

26,O29!|22-03

—

Håbo-Tible ....

38-21

691

>

Bro.......

47-55

915

26-89

547

Södermanlands lan.

Västra Ryd . . .

45-37

885

»

30-59

642

»

Eskilstuna M distrikt.

Station: Eskilstuna.

Hacksta.....

15-63

460

Enköping.

LBt.......

21-98

599

1

Torshälla landsförs.

35-76

2,141

Eskilstuna.

Veckholm ....

45-71

1,111

>

Gillberga.....

54-58

1,248

y

Torsvi ......

16-42

227

>

Lista......

47-17

983

>

Kungs-Husby . . .

26-48

487

>

Tumbo......

49-28

1,148

>

Härkeberga ....

18-54

414

>

Råby-Rekarne . .

23-12

367

>

Litslena.....

63-91

1,096

>

Öja.......

87-01

1,601

>

Husby-Sjutolft . .

27-49

667

»

Västermo.....

86-87

1,760

>

Yillberga.....

27-21

1,131

>

läder ......

51-06

1,644

»

Lillkyrka ....

14-91

295

I

Barfva......

53-54

873

>

Boglösa.....

36-33

773

>

Hjula......

72-37

1,507

»

Vallby......

34-44

747

>

Sundby .....

1552

599

»

i) Från detta distrikt Öar afförts Fors socken, (32 97 kv.-km., 7,671 iny.), hvilken under dr 1906 införlifvats
med Eskilstuna stad.

Södermanlands län.

7

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vin

1903.

er ^

ro o
_ pr
re 3
<1 so:
s- °

• ce

3?

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

11 fn
1903.

Folkmängdstät-

bet per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Vallby......

21-97

635

Eskilstuna.

Hammarby ....

1000

314

>

Sparrehotms distrikt.

Station: Sparreholm.

Stenkvista ....

54-08

1,181

»

Ripsa ......

69-49

786

Nyköping.

Ärla.......

139-75

2,109

>

Gåsinge.....

108-16

1,608

Daga.

Husby-Rekarne . .

99-52

2,102

>

Dillnäs......

45-89

437

»

Näshulta.....

145-80

1.804

>

Frustuna.....

96-54

2,707

I

Kloster.....

5055

4,033

»

Kattnäs *) ....

25-59

341

»

Hela distriktet

1,097-95

26,0492872

_

Björnlunda ....

109-64

1.930

>

Gryt.......

121-20

1,688

»

Strängnäs distrikt.

Station

Strängnäs.

Helgesta.....

72-92

1,065

Malmköping.

Åker.......

127-57

2,300

Strängnäs.

Hyltinge.....

80-04

1,355

)

Länna......

103-38

1,114

>

Danker......

138-14

1,854

>

Vansö......

27-45

705

>

Lilla Malma . . .

1

1,358

>

Härad......

61-10

993

>

Malmköping . . .

> 80-69

605

>

Fogdö ......

5111

1,240

»

Årdala......

71-00

1,055

>

Helgård.....

27-59

550

>

Lilla Mellösa . . .

117-07

2,201

»

Strängnäs landsförs.

58-25

976

»

Flen.......

51-18

2,126

>

Toresund.....

74-93

1,275

>

Hela distriktet

1,187-64

21,116

17-78

_

Öfver-Selö ....

52-80

1,279

»

Ytter-Selö ....

47-35

1,108

>

Bettna distrikt.

Station: Bettna.

Aspö.......

34-61

658

»

Kärnbo.....

44-69

970

»

Kila.......

164-11

2,113

Nyköping.

Taxinge.....

44-90

534

»

Björkvik .....

224-19

3,654

Katrineholm.

Öfver-Enbörna . .

32-73

585

>

Halla......

3314

314

Nyköping.

Ytter-Enhörna . .

49-47

874

Stigtomta ....

8804

1,916

>

Hela distriktet

837-93

15,161

18-09

_

Nykyrka.....

28-66

480

>

Lerbo......

61-68

1,295

Katrineholm.

Vingåkers distrikt.

Station

: Vingåker.

Skyllinge ....

81-99

2,836

>

Västra Vingåker .

345-56

8,179

Vingåker.

Blacksta .....

25-98

594

>

Östra Vingåker . .

109-15

2,690

»

Vadsbro.....

46 53

970

»

Julita......

174-77

3,207

>

Husby-Oppunda . .

6903

1,116

Nyköping.

Österåker ....

65-90

1,696

>

Bottna......

84-08

1,929

Katrineholm.

Stora Malm . . .

202-63

6,410

Katrineholm.

Vrena......

19-21

544

Nyköping.

Flöda......

272-98

3,889

Vingåker.

Forsa......

44 91

723

Malmköping.

Hela distriktet

1,170-99

26,071

22-26

—

Hela distriktet

97155

18,484

1903

—

*) Katrinenäs.

8

Östergötlands län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

81/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3l/l2

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Nyköpings distrikt.

Station

: Nyköping.

Östergötlands län.

Tona......

52.72

902

Nyköping.

Tjäiimo distrikt. Station

Tjällmo.

Bergshammar . . .

31 53

664

»

Godegård .....

218-53

3,012

Tjällmo.

Tnnaherg.....

94-70

1,644

>

Tjällmo.....

202.88

3,052

»

Landa......

85-67

1,484

>

Hällestad.....

326-24

4,981

»

Bärbo......

3111

752

>

Risinge (med Fin-

S:t Nikolai1) . . .

10301

4,036

>

spångs bruk) . .

372-97

7,260

>

Lid.......

41-77

689

>

♦Regna......

200-38

2,023

>

Runtuna.....

63-81

1,204

>

♦Skedevi .....

319-65

4.006

>

Lndgo ......

79-41

1,135

>

Hela distriktet

1,640-65

24,334

14-83

-

Spelvik.....

12-37

288

>

Tystberga ....

87-33

1,183

*

Söderköpings distrikt.

Station

: Söderköping.

Sätersta.....

29-94

477

>

Västra Hnsby . .

58-68

1,047

Söderköping.

Bogsta......

30-36

485

>

Drothem.....

92-37

1,957

>

Råby-Rönö ....

56-22

935

Skinberga ....

55''50

1,191

>

Svärta......

96-89

1,411

>

Ringarum (med Gu-

Helgona2) ....

39-95

1,051

>

Bums bruk och

Valdemarsviks

Hela distriktet

936-79

18,340 1958

—

köping) ....

322-28

5,268

>

Mogata......

79-83

1,315

I

Gårdeby.....

29 29

550

>

Trosa distrikt.

Station

: Trosa.

Kuddby.....

51-68

1,209

>

Å........

2502

541

>

Bälinge.....

93-60

1,252

Trosa.

Tåby......

2711

778

>

Tors åker.....

38-19

456

>

Konungsund . . .

18-96

508

>

Lästringe.....

38-14

574

>

Häradsbammar . .

90-77

1,473

>

Hölö.......

93-38

1,580

>

Östra Husby . . .

70-67

1,676

>

Mörkö......

56-38

1,328

>

Kvarsebo.....

70-66

820

>

Västerljnng ....

99-36

1,318

>

Östra Stenby . . .

37-48

881

>

Trosa landsförs.. .

45-96

878

>

Styrestad ....

20-64

847

>

Yagnhärad ....

56-84

1,013

S:t Johannes . . .

37-61

3,000

»

Hela distriktet

52175

S,399

1610

—

Dagsberg.....

26-49

735

>

Krokek......

93-31

1,739

>

Tingstad.....

23-13

597

>

) Nyköpings landsförs. — 2) Allhelgona.

Östergötlands län,

9

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

al/u

1903.

Jolkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Fyringstad ....

18-90

525

Söderköping.

Östra Eneby . . .

82-04

7,833

>

Kvillinge.....

128-46

4,333

>

Simonstorp ....

161-70

945

>

Kullerstad ....

39-68

1,736

>

Borg.......

76-26

2,337

>

Hela distriktet

1,788-62

43,841

25-22

—

IHotala distrikt.

Station

: Motala.

Västra Stenby . .

31-85

1,211

Linköping.

Hagebyhöga . . .

1951

595

>

Fifvelstad ....

18-34

855

»

Orlunda.....

1308

526

>

Hvarf......

Styra ......

J- 32-18

642

350

)

Ask.......

9-09

252

>

Vinnerstad ....

20 85

962

>

Motala landsförs. .

90-38

9,353

>

Västra Ny *) . . .

97-15

2) 1,551

>

Brunneby ....

42-59

1,180

>

Skeppsås .....

13-77

513

»

Älfvestad ....

20-54

729

»

Vallerstad ....

22-16

720

>

Fornåsa.....

25-52

741

>

Lönsås......

19-32

588

»

Ekebyborna . . .

36''70

874

>

*K ristberg (Krigs-berg) .....

166*40

2,292

>

Hela distriktet

679-43

28,9843523

—

Linköpings distrikt. Station

Linköping.

Vårdnäs.....

117-67

1,971

Kisa.

Nykil......

126-28

1,869

Linköping.

Gammalkil ....

61-87

1,284

»

Rappcstad ....

22-07

742

>

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk mängd den »Vu 1903.

3 3

w sr

3

Provinsialläkardistrikt,
 dit
socknen f. n.
hörer.

Sjögestad.

Yikingstad med Rakered
.

Ledeberg
Vreta klost
Stjernorp.
Ljung . .
Flistad. .
Björkeberg
Östra Skrukeby
Lillkyrka
Törnevalla
Östra Harg
Rystad. .
Vårdsberg
Askeby
Bankekind 3)
Örtomta
Slaka .

Skeda .

Kärna .

Kaga .

S:t Lars
Landeryd
Vist . .
Skärkind
Gistad .

Vänga .
Kimstad
Klockrike

Hela distriktet

Kättilstad
Grebo . .

20-28

687

Linköping.

38-48

1,285

>

1222

437

>

57-32

2,309

>

118-64

1,150

»

98-40

1,571

>

17-06

670

>

9-55

367

>

26-26

472

>

8-89

165

>

30-81

807

>

6312

690

>

53-90

1,177

>

29-19

858

»

22-94

585

>

58-72

1,182

>

59-90

1,268

>

33-38

1,121

>

71-96

1,543

»

25-67

1,200

18-39

603

>

58-65

3,097

»

31-49

1,065

90 89

1,620

I

65-53

1,546

Söderköping.

23-61

742

I

155-93

2,657

Tjällmo.

67-66

1,573

Söderköping.

35-52

1,175

Linköping.

1,782 25 1

39,48822-79|

—

listrikt. Station

Åtvidaberg.

161-94

1,646

Kisa.

7057

1,171

Linköping.

'') Nykyrka. — Hit räknas Örebro länsdel af Västra Ny, 8 personer. — 3) Kallades före 1904 »Svinstad».

10

Östergötlands län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-kin.

Folk-

mängd

den

S1/ts

1903.

S- °

* g3

1 p:

<1

X-

3 £

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Värna......

37-48

923

Linköping.j

Örberga.....

19-54

725

Ödeshög.

Björsäter .....

11983

1,425

Nässja......

9-26

277

>

Åjvid......

164-87

3,540

>

Hela distriktet

59529

14.261 2396

—

Östra Ryd ....

13108

1,704

Söderköping.

Yxne ruin.....

10173

960

»

Mjölby distrikt. Station

Mjölby.

15304

2,235

Tjust.

Västra Harg . . .

119-82

l,(5Sh

Linköping.

Hannäs *).....

133-89

1,397

1 191

JLj-LÄi.

Hela distriktet

1,074-43

15,001

1396

—

Sya.......

1677

650

>

Veta.......

21-21

936

>

Stegeborgs distrikt.

Station: Stegeborg.

Viby.......

24-24

948

>

Börrum......

34-48

424

SöderköpiDg.

Normlösa.....

22 43

724

>

Gryt.......

178-91

2,449

* >

Härberga.....

11-70

544

>

Skällvik.....

72-97

1,213

>

Västerlösa ....

3095

1,078

>

S:t Anna.....

123-26

1,997

>

Mjölby (med Sörby)

59-74

4,165

>

Östra Ny.....

49-85

866

>

Ekeby......

111-79

3,587

Boxholm.

Rönö.......

51-83

670

>

Blåvik ......

86-72

445

»

Jonsberg .....

91-84

1,523

>

Rinna......

92-01

1,315

»

Hela distriktet

60314

9,142

15-16

—

Åsbo.......

123-86

2,590

*

Högby......

33-23

1,063

>

Ödeshögs distrikt.

Station: Ödeshög.

Hogstad.....

2611

802

>

Svanhals.....

42-67

1,160

Ödeshög.

Järstad.....

1101

371

>

Humla......

12-62

248

»

Allhelgona ....

32-51

941

>

Rök.......

51-75

959

Bjälbo......

22-31

749

>

Heda......

22-24

955

>

Väderstad2) . . .

43-27

1,335

>

Stora Åby ....

105-85

2,114

t

Hof.......

3005

845

>

99-14

2 572

Appnna.....

11-93

382

>

Trehörna.....

88-28

871

}

Hela distriktet

978-60

26,276

2685

—

Västra Tollstad . .

33-83

822

Rogslösa.....

26-28

1,251

>

Kisa distrikt.

Station

: Kisa.

Väfversunda . . .

19-21

390

Horn.......

193-74

2,584

Kisa.

Herrestad (Hårstad)

14-70

425

»

Hycklinge ....

126-56

1,665

>

Källstad.....

17-06

281

»

Tirserum (Tiders-

S:t Per......

15-49

543

rum)......

153 21

1,423

»

Strå.......

17-37

668

2

Västra Eneby. . .

129-88

1,526

>

>) Tillhör Kalmar län. — 2) Med Harstad.

Jönköpings lön,

11

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vin

1903.

er «
2- SL

_ S*T

1 B
>1 ^

< CJS
\

sr 2-

B |

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vlä

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Kisa.......

234-79

3,486

Kisa.

Skärstad.....

95-26

2,242

Jönköping.

Hägerstad ....

38-82

633

>

Olmestad.....

47-83

1,404

>

Oppeby.....

130 65

1,459

>

Bottnaryd ....

■) 15914

1,227

>

Tjärstad.....

140-41

2,108

1

Mulseryd.....

115-21

774

>

Västra Ryd . . .

134-39

1,344

Boxbolm.

Angerdabestra . .

85-39

544

>

Svinhult.....

142-38

811

>

Bonstorp.....

100-46

577

>

Sund.......

124-66

1,193

»

Vireda......

65-12

1,043

Eksjö.

Asby......

142-02

1,598

>

Hagrida (Haurida) .

39-56

492

>

Torpa......

11032

1,293

>

Ödestuga.....

93-93

778

Vrigstad.

Norra Vi.....

127-27

960

Kisa.

Byarum.....

230-25

2,416

Värnamo.

*Malexander(Malge-

Hela distriktet

1,94961

36.177

18-56

_

sanda).....

200TO

1,182

Boxholm.

Ulrika......

129-99

1,369

Linköping.

Hela distriktet

2,259-19

24,634

10-90

—

Nässjö distrikt.

Station

: Nässjö.

Barkeryd.....

99-75

1,340

Jönköping.

Nässjö......

104-45

5,070

>

Jönköpings län

•

Lommaryd ....

120-25

1,812

Eksjö.

Bälaryd.....

74-76

932

>

Jönköpings distrikt.

Station

: Jönköping.

Frinnaryd ....

4058

789

>

Svarttorp.....

62-49

1,039

Jönköping.

Adelöf......

118-16

1,468

>

Lekeryd.....

69-79

1,055

>

Askeryd.....

120 05

1-227

>

Järsnäs.....

90-21

1,143

Bredestad ....

30-52

568

>

Forsernm.....

61-77

2,299

>

Marbäck.....

64-80

859

>

Lj ungaram ....

32 07

1,063

>

Linderås .....

10392

1,708

>

Järstorp.....

36-56

597

>

Säby med ....

1 216-97

5,187

>

Bankeryd.....

36-38

942

>

Tranås köping . .

1

1,901

>

Rogberga.....

76''45

1,675

>

Ingatorp .....

147-74

1,993

>

Öggestoro.....

52-22

705

>

Bellö......

41-48

465

>

Barnarp.....

77-07

2,290

>

Häsleby.....

97-22

1,780

>

Månsarp.....

65-98

927

>

Hult.......

11844

1,350

>

Sandseryd ....

52-32

1,185

>

Edshult.....

81-68

756

>

142-47

1,623

»

Hakarp (med Hus-

kvarna faktori) .

40-55

5,785

>

Eksjö landsförs. .

106-06

1,324

>

Visingsö.....

24-54

1,228

>

Flisby......

11390

1,680

>

Grenna landsförs. .

139-06

2,747

>

Norra Solberga . .

109-36

2,569

>

*) I »Sveriges kommuner», nionde årgängen, af K. Sidenbladh nppgifves arealen till 151''43 kv.-km.

12

Jönköpings lön,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Via

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Via

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Malmbäck ....

180-16

2,112

Vrigstad.

Kållerstad ....

37-95

543

Gislaved;

Almesåkra ....

6212

568

>

Odensjö x) ....

115-63

1,008

Ljungby.

Hela distriktet

2,294-83

39,081

1703

_

Lidhult '') ....

120-21

1,207

>

Hela distriktet

1,029-29

12,061

11-72

—

Gislaveds distrikt.

Station

: Gislaved.

Stengårdshult . . .

95-46

561

Gislaved.

Värnamo distrikt.

Station

Värnamo.

Norra Unnaryd . .

87-68

675

>

Tofteryd.....

125-67

2,116

Värnamo.

Valdsbult ....

34-27

213

* »

Fryele......

126-66

1,230

Öreryd......

69-75

418

>

Hagshult.....

70-02

672

>

Norra Hestra . . .

38-29

442

»

Rydaholm ....

216-74

3,208

»

Åsenböga.....

129-60

1,300

>

Gällaryd.....

105-46

1,373

>

Källeryd.....

71.25

577

>

Värnamo med

| 207-97

3,721

>

Södra Hestra . . .

97-07

1,335

>

Värnamo köping .

1,045

>

Gryteryd.....

4001

465

>

Våxtorp.....

113-27

1,331

Bnrseryd.....

88-12

1,044

»

Tånnö ......

46-70

504

>

Sandvik .....

27-61

205

>

Härda......

105-91

1,063

»

Bosebo......

33-10

303

>

Hänger......

59-36

716

>

Villstad.....

168-64

2,453

>

Åker.......

158-42

1,742

>

Båraryd.....

77-98

1,359

>

Käfsjö......

112-84

982

>

Väthult.....

45-27

447

>

Forsbeda.....

51-10

793

i

Reftele......

153-60

1,777

>

Torskinge ....

62-49

686

}

Anderstorp ....

95-07

1,489

>

»Bolmsö.....

145-72

1,034

»

Kulltorp.....

94-13

1,306

>

Dannäs.....

47-27

539

>

Gnosjö......

60-85

1,004

»

Tannåker.....

30 92

373

»

Bredaryd.....

79-27

1,561

>

Hela distriktet

1,786-52

23,128

12-95

_

Hela distriktet

1,587-02

18,934

11-98

—

Vrigstads distrikt.

Station: Vrigstad.

Södra Unnaryds distrikt.

Station

: Södra Unnaryd.

»Norra Sandsjö . .

168-53

3,588

Vrigstad.

Södra Unnaryd . .

213-99

2,168

Gislaved.

Vallsjö......

45-66

1,484

>

Jäluntofta ....

50-69

404

>

Hultsjö.....

106-67

1,652

>

Femsjö......

72-94

788

>

Skepperstad . . .

52-35

851

Längaryd ....

242-75

3,398

>

Hjärtlanda ....

24-53

307

»

Färgaryd.....

86-05

1,255

>

Hjälmseryd....

178-71

3,100

Ås........

89-18

1,290

>

Stockaryd ....

55-36

1,030

»

*) Tillhör Kronobergs län.

Kronobergs län,

13

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängc

den

s‘/n

1903.

Jf olkmangdstat-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/18

1903.

f olkmangdstat-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Yrigstad.....

120-34

1-525

Vrigstad.

Kronobergs län.

Nydala......

146-87

1,351

>

Växjö distrikt.

Station

: Växiö.

Svennarum ....

186-71

2,03,

Hofmantorp . . .

165-98

2,611

Växjö.

Bringetofta ....

117-51

1,547

>

Furuby.....

145-69

974

Norra Ljunga . . .

46-42

1,087

»

Hemmesjö ....

1

747

Hvlletofta ....

777

1 101-63

I

558

Hela distriktet

1,31243

20,338:1550

—

Växjö landsförsam-

ting......

74*66

2,171

»

Östra Torsås . . .

79-13

1,644

Hvetlanda distrikt.

Station

Hvetlanda.

Öjaby ......

41-01

507

»

Bergunda.....

64-52

1,007

Mellby (Medelby) .

54-11

666

Eksjö.

Öja.......

47-84

1,136

»

Hvetlanda ....

11048

3,931

Hvetlanda.

Vederslöf.....

54-34

1,225

>

*Bj örkö.....

99-61

1,356

>

Dänningelanda . .

18-69

291

»

Näfvelsjö.....

6575

1,099

>

Täfvelsås ....

58-98

1,182

>

Karlstorp ....

11532

1,227

>

Kalfsvik.....

64-34

1,282

Kråkshult (Kråxhult)

69-47

1,081

Eksjö.

Berg.......

80-35

1,174

>

Alseda......

137-32

2,320

Hvetlanda.

Ormesberga ....

22-46

419

>

76-63

1,364

Aneboda.....

58-78

864

>

Ökna......

80-88

1.028

Tolg.......

80-53

1.347

»

Skirö......

58''37

836

Tjureda .....

58-92

760

>

Nye.......

53-91

973

1

Asa.......

136-00

1.572

>

Näshult.....

73-71

1,122

Gårdsby.....

113-18

1,374

>

Stenberga ....

51-80

862

>

Söraby (S. och N.

Korsberga ....

122-02

1,525

>

Rottne) ....

65-59

1,049

»

Lemnhult ....

74-45

755

>

Lekaryd.....

36-47

701

J

Bäckseda (Bexheda)

44-76

949

>

A rings ds.....

48-97

2,100

>

Näsby......

49-39

718

>

Hjortsberga . . .

103-34

1,312

>

Myresjö.....

6558

858

>

Kvenneberga . . .

35-66

549

>

Lannaskede....

50-32

705

>

Slätthög.....

138-10

1,995

>

Frö(de)ryd ....

81-08

1,400

Vrigstad.

Histelås.....

52-21

707

>

Bäckaby.....

61-35

919

>

Moeda (Moheda) . .

89-50

2,414

>

Ramkvilla ....

11367

1,565

>

Ör........

31-99

771

»

Södra Solberga . .

50-99

700

Hvetlanda.

Härlöf......

14-54

219

1

Hela distriktet |

1,760-97

27,059

15 87I

—

Hela distriktet |

2,083-40

34,064

10-64

—

2107/qq, Provinsialläkarkommitténa bet. II. 3

14

Kronobergs län.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Lenhofda distrikt. Station

Lenhofda.

Stenbrohult ....

| 122-79

2,458

Växjö.

Åseda (Åsheda) . .

263-68

3,384

Lenhofda.

Elmhults köping .

987

Yislanda.....

122-61

2,675

>

Älghult.....

400-00

4,664

>

Helleberga ....

173-26

2,273

>

Blädinge.....

80-64

1,073

>

Västra Torsås . .

208-32

3,391

»

Lenhofda.....

283-53

2,273

>

Ekeberga.....

176-46

2.108

J

Härlunda.....

124-68

1,602

Tingsås.

Dädesjö *) ....

172-21

1,516

Pjätteryd.....

148-41

1,963

Ljungby.

Herråkra.....

74-59

432

>

Hela distriktet

1,262-01

21,040

16-67

—

Sjösås'').....

86-31

1,233

>

Dref1)......

33-66

432

>

Markaryds distrikt.

Station

: Markaryd.

Hornaryd *) . . . .

27-41

442

Göteryd.....

162-46

2,987

Ljungby.

Nottebäck ....

1 21122

1,957

>

Traryd (Traheryd)

113-42

2,382

>

Granhult.....

1

322

>

Hallaryd.....

110-52

1,704

»

Hela distriktet

1.902-33

21.036

1106

—

Markaryd ....

186-18

4,257

1>

Ljunqby distrikt. Station

Ljungby.

Hinneryd.....

231-43

2,368

>

Nöttja......

69-07

684

Hvittaryd ....

60-so

673

Ljungby.

Hamneda.....

129-24

1,744

»

Berga......

178-61

2,966

>

Knäred2).....

201-94

2,227

Halmstad.

Dörarp......

67-73

541

>

Hishult (länsdel) 2)

92-56

1,737

>

Ryssby.....

176-36

2.577

Hela distriktet

1,29682

20.090

15-49

—

Tntaryd.....

40-23

536

»

Agunnaryd ....

149-93

1,737

Yrå.......

142-26

1,172

T>

Tingsryds

distrikt.

Station: Tingsryd.

Annerstad ....

138-00

1,228

>

Nöbbele.....

104-14

1,744

Växjö.

Torpa......

119-21

1,284

>

Elmeboda ....

165''66

3,020

Tingsås.

Angelstad ....

124-61

1,592

>

Linneryd.....

187-78

3,162

>

Ljungby(medLjung-by köping) . . .

56-26

2,399

>

Södra Sandsjö . .

122-25

2,540

>

Känna......

57-50

765

>

Väckelsång ....

12512

2,483

>

Södra Ljunga . . .

124-14

1,651

>

Tingsås .....

157-22

3,205

>

Uråsa......

26''15

697

Växjö.

Hela distriktet

1,43514

19,121

1332

Jät.......

58-50

903

>

Ifislanda distrikt.

Station

: Yislanda.

Urshult.....

240 88

4,823

Tingsås.

150''84

2.816

Växjö.

Almundsryd . . .

209-11

3,890

>

Virestad.....

303-72

4,07ö|

>

Hela distriktet

1396-81

26,467

18-95

'') Dessa 4 socknar tillfördes nuvarande Lenhofda distrikt genom K. br. 12 okt. 1894. — 2) Tillhör Hallands lön.

Kalmar län,

15

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/''l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Kalmar län.

Gamleby distrikt. Station

Gamleby.

Dalhem.....

170''92

1,598

Tjust.

likna......

167-24

2,343

»

Yästra Ed ... .

182-98

3,404

>

Östra Ed.....

107-50

1,243

>

Tryserum ....

187-88

2,303

5

Lotta......

144-80

2,886

2>

Loftahammar . . .

115-46

2,057

Ballingeberg . . .

166''45

3,111

>

Odensvi.....

147-37

1,756

>

Törnsfall(Törnesfalla)

100-17

1,454

Gamleby (med
Gamleby köping)

113-48

2,890

>

Hela distriktet

1,604 20

25,04äjlö 61

—

Vimmerby distrikt. Station

Vimmerby.

Locknevi.....

173-60

2,215

Vimmerby.

Blackstad ....

83-49

1,294

>

Rumsknlia ....

163-59

1,640

»

Vimmerby landsförs.

159-71

2,164

»

Pelarne.....

57-39

702

>

Södra Vi.....

260-87

2,912

»

Djursdala ....

75-60

985

Erödinge.....

154-48

1,855

>

Hyena......

263-91

4,363

»

Hela distriktet

1,392-64

18,130

13-02

—

Mörtfors distrikt.

Station

: Mörtfors.

Hjorted.....

268-79

3,918

Vimmerby.

Gladhammar . . .

135-26

2,2/0

TjuBt.

Västerrum ....

148-37

1,699

>

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

«/n

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Misterbult med

Figeholms köping .

| 404-49

5,625

384

Oskarshamn.

>

*Tuna ......

247-06

2,775

Vimmerby.

Hela distriktet

1,203 97

16,671

13‘85

—

Målilla distrikt. Station

: Målilla.

Kristdala (Krigs-dala)......

238-71

3,300

Oskarshamn.

Mörlunda.....

28519

3,981

Målilla.

Tyeta......

76-75

948

>

Målilla.....

Gårdyeda.....

| 289-62

2,334

797

)

>

Lönnberga ....

92-36

1,224

>

Virserum.....

16736

2,906

>

Järeda......

80-52

884

)

Hela distriktet

1,230 51

16,374

13-31

—

Högsby distrikt.

Station

Högsby.

Högsby.....

339''5 6

5,203

Högsby.

Fågelfors.....

89-89

1,370

y

Långemåla ....

152-44

1,816

y

Fliseryd.....

267-07

3,428

y

Fagerbult ....

201-22

2,523

y

Kråksmåla ....

200-39

1,973

y

Mönsterås med

Mönsterås köping .

| 167-82

3.294

1.295

Oskarshamn.

>

Döderhult ....

Påskallayiks köping

| 29515

5,272

>

Hela distriktet

1,71354

26,1741527

—

Kalmar distrikt. Station

Kalmar.

Dörby......

3188

1,153

Kalmar.

Kläckeberga . . .

37-51

1,036

>

Kalmar landsförs. .

16-01

442

>

Förlösa.....

5640

1,356

y

16

Kalmar län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

Folkmängdstät- |

het per kv.-km. i

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Kristvalla ....

119-68

1,529

Kalmar.

Åby.......

124-27

2,504

>

Bäckebo.....

225"84

2,279

>

Ryssby.....

160-33

2,968

Ålem (med Påta-

holma köping) .

177-02

4,899

>

Ljungby .....

126-17

3,780

>

S:t Sigfrid ....

44-32

791

»

Hossmo.....

15-64

609|

>

Hela distriktet

1,135 07

23,346 2057

—

Emmaboda distrikt. Station

Emmaboda.

Långasjö:) . . . .

143-44

2,280

Lenhofda.

Ljuder'').....

105-29

2,261

>

Algntsboda *) . . .

332-74

5,002

>

Yissefjärda ....

262-65

5,746

Söderåkra.

Oskar......

74-93

1,461

2>

Madesjö med

1

6,778

Kalmar.

Nybro köping . . .

V 388-44

808

Örsjö......

1

1,495

>

Hela distriktet

1,807-49

25,831

19-76

—

Söderåkra distrikt.

Station

: Söderåkra.

Torsås......

228-54

5,267

Söderåkra.

Gullabo.....

140-68

2,564

>

Söderåkra ....

104-58

4,524

»

Halltorp.....

52-95

1,143

>

Yåxtorp.....

13-72

694

tf

Arby.......

1 180-93

1,489

>

Karlslunda ....

1

1,664

»

Hagby......

24-04

1,050

Kalmar.

Mortorp.....

101-19

1,682

>

Hela distriktet

846-63

20,077

23-71

—

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den’

S1/l2

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Borgholms distrikt.

Station

: Borgholm.

Böda.......

124-40

1,635

Ölands norra.

Högby......

66''40

2,156

>

Källa......

26-28

874

>

Persnäs.....

55''5 2

1,751

>

Föra.......

3601

1,020

»

Löt.......

32-50

817

>

Ekby (Egby) . . .

11-70

257

>

Gärdslösa ....

51-56

1,263

>

Bredsätra.....

27-90

693

>

Långlöt.....

31-63

479

>

Runsten.....

45-62

967

>

Alböke......

41-78

639

I

Köping......

48-12

1,257

>

Borgholms stad . .

059

1,003

>

Repplinge ....

4317

855

>

Högsrum.....

40TO

753

>

Hela distriktet

683 28

16419

24-03

—

Mörbylånga distrikt.

Station

: Bengtstorp.

Norra Möckleby . .

35-79

843

Ölands södra.

Sandby .....

43-65

490

>

Gårdby.....

19-89

396

>

Hulterstad ....

52-01

860

1

Stenåsa .....

43-76

603

>

Resmo......

35-80

508

»

Mörbylånga med

1 28-99

633

>

Mörbylånga köping

1

198

>

Viokleby.....

37-46

631

>

Torslunda ....

55''98

1,330

»

Glömminge ....

36-23

859

>

Algutsrum ....

40-89

864

>

Segerstad.....

3412

371

>

Gräsgård .....

3413

655

>

Ås........

24-16

472

>

) Tillhör Kronobergs län.

Gottlands län,

17

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3I/i*

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

SX/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Ventlinge ....

21-09

485

Ölands södra.

Hejdeby.....

22-41

215

Visby.

Smedby.....

26-18

399

Barlingbo ....

16-95

452

>

Södra Möckleby . .

35-75

1,445

>

Ekeby......

16-76

331

>

Kastlösa.....

56 44

950

)

Roma......

23-41

635

>

Hela distriktet

662-32

12,992

19-62

_

Björke ......

11-99

337

>

Follingbo ....

36‘85

507

>

Akebäck.....

10-76

146

>

Gottlands län.

Fole.......

27-97

445

>

Sate distrikt.

Station

: Slite.

Lokrume.....

33-53

380

>

Västkinde ....

3954

738

>

Hejnum.....

45-17

287

Slite.

Bro.......

22-88

325

»

Bäl.......

24-03

198

2

Martebo.....

26-96

379

J

Käliunge.....

18-43

246

>

Lnmmelnnda . . .

25-14

413

>

Y allstena.....

27-49

319

2

Dalbem.....

29-51

560

>

Stenkyrka ....

56-04

796

2

Ganthem.....

22-47

296

>

Tingstäde ....

42-76

504

2

Halla......

14-58

297

>

Othem......

53-53

1,128

2

Sjonhem.....

18-21

360

>

Boge.......

37-14

470

2

Viklau ......

17-38

182

Hangvar.....

83-73

920

2

Vånge......

39-71

612

>

Hall.......

33-96

267

2

Buttle......

31-25

368

>

Barbro......

104-11

1,315

2

Gnldrupe.....

1601

255

y

Hellvi (Hellvik) . .

39-51

550

2

Östergarn ....

28-55

591

>

Kute.......

63-92

487

2

Gammelgarn . . .

37-54

434

>

Fleringe.....

68-20

390

2

Ardre ......

38-66

465

>

Bnnge......

33-78

526

2

Kräklingbo ....

46-72

380

>

Fårö med Gotska

Sandön ....

147-36

1,108

2

Ala ,......

30''97

302

»

Gothem.....

70-89

633

2

Angå......

29 78

288

>

Norrlanda ....

39-84

300

2

Stenhumla ....

31-40

464

>

Hörsne med Bara .

36-53

411

2

Västerhejde. . . .

27-50

450

>

15-25

243

Hela distriktet

1.02642

10,855

10-58

_

Vall.......

19-90

308

>

Visby distrikt. Station

Visby.

Hogrän......

22-06

325

>

Visby landsförsam-

Atlingbo.....

14-73

221

>

ling......

14-68

169

Visby.

Eskelhem.....

38-15

706

y

Endre......

23-37

331

2

Tofta ......

38-27

551

y

18

Blekinge län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/u

1903.

S- o,
_ Sr

o B

‘I CS:

ri

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

F olkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Sanda ......

40''18

819

Visby.

Stånga ......

39-80

658

*

Hästerby.....

22-85

382

>

Älskog......

37-81

461

>

Yästergarn ....

12-07

288

Lye.......

19-33

306

>

Hej de......

63-40

550

>

Garde......

29-59

462

>

Väte.......

3402

563

»

Etelhem.....

46-52

548

>

Klinte......

28-98

1,162

»

Hela distriktet

903-91

14843

1642

—

Fröjel......

43-52

561

>

Hela distriktet

1.206-72

18.786

15-57

—

Blekinge län.

Hemse distrikt.

Station

: Hemse.

Jämshögs

distrikt.

Station: Jämshög.

Öja.......

37-87

882

Hemse.

Slörrum.....

67-90

4.527

Jämshög.

Hamra......

19-51

329

»

Elleholm.....

7-38

398

»

Vamlingbo ....

53-83

688

>

Jämshög (Gemsjö) .

200-71

5,693

>

Sundre......

20-92

183

>

Kvrkhult.....

217-85

5,020

>

Hafdhem.....

3554

717

I

Gammalstorp . . .

60-10

2,485

>

Näs.......

36-53

375

>

Ysane......

24-66

1.132

>

Grötlingbo ....

34-45

629

»

Mjällby (Marieby) .

75-61

5,947

»

Fide • ......

14-95

307

I

Sölvesborgs lands-

Rone.......

45-10

1,005

>

församling . . .

13-86

548

>

Eke.......

18-67

254

>

Näsnm .....

99-44

2,440

>

Alfva......

23-38

472

>

Hela distriktet

767-51

28.190

36-73

—

Hemse......

24-41

874

>

Hablingbo ....

52-41

561

1

Bräkne-Hoby distrikt.

Station

Bräkne-Hoby.

Silte.......

28-00

330

>

Eksta (Eista) . . .

45-34

603

>

Edestad.....

3310

1,129

Ronneby.

Sproge......

2430

308

»

Ronneby landsförs.

188-77

8,706

>

Fardhem.....

20-45

352

)

Backaryd.....

107-91

2,962

>

Linde ......

22-61

320

>

Bräkne-Hoby . . .

181-09

5,793

>

Lojsta......

2-2-05

296

>

Öljehult.....

72-40

1,970

»

Levede ......

31-85

521

Hällaryd.....

78-32

3,316

Jämshög.

Gemm......

13-37

176

»

Åryd.......

91-30

2,869

>

När.......

36-25

911

)

Asarum.....

126-04

8,724

>

Lan.......

27-38

491

*

Ringamåla ....

127-47

2,141

>

Bars.......

41-69

824

>

Hela distriktet

1,006-40

37,610

37-37

—

l) Tillhör Kristianstads län; blef till distriktet öfverförd redan genom K. Br. den 21 sept. 1894.

Kristianstads län,

19

g" *s

Folk-

Sko

Folk-

mängd

deu

-d Er

Provinsialläkar-

Socken.

Areal i
kv.-km.

mängd

den

31/l2

1903.

^ g:

5*7- B

distrikt, dit
socknen f. n.

Socken.

Areal i
kv.-km.

H p:
5*r B
■c CW

distrikt, dit
socknen f. n.

Oj

si- S-B g

hörer.

1903.

tf §:
S £

hörer.

Karlskrona distrikt. Station: Karlskrona.

Tosjö......

91-64

1,470

Ängelholm.

2,042

Munka-Ljungby . .

45-89

1,975

P

Stnrkö ......

18-67

Karlskrona.

Tostarp.....

22-03

700

»

Tjurkö ......

6-09

1,272

>

Höja.......

25-07

1,366

t

Augerum (med Fly-mens kapell) . .

117-94

3.886

>

Ängelholms stad .

10-72

3,251

»

Rödeby.....

132-35

3,987

»

Starby......

1109

511

>

Fridlefstad ....

10579

2.983

»

Ausås......

33-36

1,461

>

Sillhöfda.....

100-56

2,695

>

Ströfvelstorp . . .

41-63

2,137

>

Nättraby.....

44-98

2,255

>

Barkåkra.....

32-23

1,922

>

Hasslöj *) . . . .

826

1,145

Ronneby.

Rebbelberga . . .

12-03

935

»

Aspö J.....

8-28

914

Karlskrona.

Förslöf......

32-43

1,972

)

Listerby.....

41-78

2,556

Ronneby.

Grefvie......

45-58

1,741

*

Förkärla.....

3008

850

>

Hjärnarp .....

62-84

1,822

>

Kjortsberga ....

67-16

1,152

>

Västra Kamp . .

57-62

2,817

>

Tving......

150-07

3,808

Karlskrona.

Torekov.....

5''03

478

»

Eringsboda ....

124-55

2,605

>

Båstad (med Båstads

6-51

1,056

Hela distriktet

956''5 6

32,150

33-61

—

Hot.......

25-58

1.095

>

Hela distriktet

626 92

28.608

45-63

Jamjöslatts distrikt.

Station: Jämjöslätt.

Kristianopel (med

Kristianopels kö-ping) .....

90-48

2,799

Karlskrona.

Klippans distrikt.

Station

: Klippan.

Torhamn (Torrum).

61-15

3,497

>

Riseberga ....

139-08

3,684

Ängelholm.

Ramdala.....

81-90

2.935

>

Färingtofta ....

6813

1,388

>

Jämjö......

87-22

2,622

Oderljunga ....

108-77

1,778

■P

Lösen......

39-75

1,953

>

Perstorp.....

52-96

1,158

*

Hela distriktet

360-50

13.806

38-30

—

»Fagerhet ....

79-33

1,058

>

Örkelljunga....

152-86

3,480

>

Rya........

60-69

1,006

»

Kristianstads län.

Östra Ljungby . .

29-24

1,166

Gråmanstorp . . .

43-92

2,696

»

Angelholms distrikt.

Station

: Ängelholm.

Vedby ......

67-40

1,465

>

Hishult (länsdel) .

14-68

226

Ängelholm.

Björnekulla ....

16-92

1,956

Kallna......

11-59

640

>

Västra Broby . . .

15-48

1.397

>

Össjö......

39-37

1,033

>

Kvidinge.....

55''8l

2,351

»

*) Numera sammanslagna till Aspö-Hasslö socken.

20

Kristianstads län.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

•V»

1903.

Ef hr

S- 0
-» B

-» {B

B

5 S-

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vu

1903-

Jbolkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Västra Sönnarslöf .

25-07

1,254

Ängelholm.

Emislöf (Emitslöf) .

28-34

937

Broby.

Stenestad .....

31-34

662

>

Glimåkra.....

162-01

3,238

h

Hela distriktet

946-90

26,499

27-99

—

Örkene (Örkened) .

238-86

4,472

>

Hjärsås .....

84-49

1,764

»

Hessleholms distrikt.

Station: Hessleholm.

Knislinge.....

41-63

1,170

»

Sörby......

18-58

526

Hessleholm.

Kviinge.....

3195

951

>

Gumlösa.....

25-57

fifS9

Gryt.......

3152

580

>

Vinslöf......

72-60

2,519

>

Hela distriktet

l,03d‘34

23,207

22-41

—

Näflinge.....

37-13

814

>

Norra Mellby . . .

74-50

2,122

>

Kristianstads distrikt.

Station: Kristianstad.

Tjömarp.....

41-29

1.030

>

Önnestad.....

38-28

1,775

Kristianstad.

Brönnestad ....

52-14

975

>

Xfvetofta.....

72-43

2,241

>

Matteröd.....

55-19

1,007

>

Ifö........

30-18

360

1

Häglinge.....

51-54

978

>

Kiaby......

38-17

893

>

Stoby!).....

90-72

4.220

>

Trolle-Lj ungby . .

51-88

1,605

>

Norra Sandby . .

3404

759

>

Gualöf......

19-79

559

>

Vankifva1) ....

64-31

1.891

>

Oppmanna ....

52-30

1,623

>

Ignaberga ....

29-58

786

>

Vänga......

115-10

1,740

>

Finja......

57-82

1,841

>

Österslöf.....

45-66

1,269

>

Hörja......

61-40

873

>

Fjälkinge ....

24-32

1,187

>

Röke.......

119-18

1,693

>

Nymö......

10-64

414

>

Tornp......

72-94

980

>

Fjälkestad ....

54-81

1,675

>

Norra Akarp . . .

55-55

1.603

)

Gustaf Adolf . . .

14-93

812

>

Vittsjö......

156-85

2.175

>

Hinkaby.....

24-03

879

»

Visseltofta ....

84-13

1,130

Ahus (med Åhus

köping) ....

77-27

3,678

>

Verum......

77-57

1.476

Nosaby.....

38-48

2,564

>

Farstorp.....

78-07

1,619

>

Hela distriktet |

1,410 70

31,676|224ö

—

Norra Strö ....

25-48

814

>

Vä........

33-71

1.707

>

Broby distrikt. Station:

Broby.

Norra Åsum . . .

45-47

2.881

>

Hästveda.....

61-40

1.821

Broby.

Skepparslöf....

26-71

1,275

»

Osby (Onsby) . . .

177-73

4,276

>

Västra Vram . . .

55-86

2.500

>

Loshult.....

104-87

1,955

>

Östra Vram ....

7-89

394

>

Östra Broby . . .

72-54

2,043

>

Köpinge.....

42-16

1,714

>

Af Hessleholms köping höra 1,931 personer till Stohy och 366 personer till Vankifva församling.

Malmöhus län.

21

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

31/l2

1903.

Hr

2- o

B

SB:
x- O

• Oj
1 . ce

B 5-:

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

Sl/l9

1903.

£" ”9

5- °

er
7? 3

>1 ia:
>-j B

*B.

b-a

3

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Byngsjö.....

17-56

384

Kristianstad.

Borup......

13-34

721

Hammenhög.

Esphult.....

3912

930

>

Tranås ......

21-00

1,073

>

Linderöd.....

40-58

1,007

>

Onslunda.....

19-43

1,456

Träne ......

44-54

1,294

>

Kverrestad ....

2092

1,046

>

Djurröd (Görröd) .

29-92

795

>

Smedstorp ....

43-06

2,070

>

Hela distriktet

1,159-10

40,8293522

—

Tryde ......

35 99

3,173

>

Spjntstorp ....

15-65

713

Maglehems distrikt.

Station: Maglehem.

Ullstorp.....

12-52

816

>

Hufyaröd.....

38-90

1,028

Brösarp.

Bollerup.....

1385

419

»

Vidtsköfle ....

47-01

1,009

>

Öfraby......

1272

543

t

Degeberga ....

39-25

1,287

Benestad.....

1659

439

>

Hörröd......

26-08

667

P

Östra Herrestad . .

1358

554

>

Haglehem ....

31-46

1,159

>

Östra Ingelstad . .

13-22

611

Efveröd.....

29-75

1.315

J>

Borrby......

35-84

2,207

>

Ostra Sönnarslöf .

53-97

1,006

J

Simris (Cimbris) .

11-78

1,270

>

Baflunda.....

36-63

806

>

Östra Nöbbelöf . .

1334

1,279

>

Brösarp .....

44-04

1,325

>

Gladsax .....

24-23

1,452

>

Södra Mellby . . .

29-61

1,840

>

Ostra Tommarp . .

25-11

1,227

Hyitaby.....

30-40

1,752

>

Järrestad.....

7-20

453

>

Andrarum ....

48''74

1,187

>

Stiby......

13-66

1,051

>

Aljaröd.....

24-32

624

>

Vallby......

18-69

901

S:t Olof.....

36-63

1,733

>

Bolshög.....

8-75

493

>

Fågeltofta ....

31-68

912

>

Östra Vemmerlöf .

28-85

1,003

>

Hörum......

20-06

814

>

Hela distriktet

34-38158-74

Hela distriktet

568-53

18,464 32.48

_

Malmöhus län.

Gärsnäs distrikt.

Hälsingborgs distrikt. Station

Hälsingborg.

Glemminge ....

20-07

972

Hammenhög.

Välluf......

1300

632

Hälsingborg.

Tosterup.....

12-97

470

>

Råhus (Kaus) . . .

20-48

6,387

>

Hammenhög . . .

11-17

946

>

Hälsingborgs lands-

Hannas.....

7-27

347

>

församling . . .

2T74

3,154

>

Östra Hoby . . .

16-38

2,095

>

Bårslöf......

13-50

551

»

Ingelstorp ....

15-91 I

1,070

>

Fjärestad.....

13-68

603

Valleberga ....

20-37

1,384

>

Frillestad ....

1102

582

>

Löderup.....

41-84 1

2,127

>

Häslunda.....

1402

582

>

!407/o9. Provinaialläkarkommitténs bet. 11. 4

22

Malmöhus län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3l/l2

1903.

er Tr
S- ©

^ er

n s

-» p:

— c

■ OD

3 B

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

81/ia

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Risekatslösa . . .

1262

616

Hälsingborg.

Eelestad.....

4-97

251

Hälsingborg.

Kropp......

38-44

1,133

Norra Svalöf . . .

25-27

1,551

>

Mörarp......

1344

754

>

Sireköpinge ....

23-26

1,265

y

Allerum.....

53-43

2,478

y

Annelöf.....

1605

1,027

y

Flenninge ....

2214

1,460

>

Norrhvidinge . . .

18-93

1,055

y

Höganäs bruksförs.

4,570

»

Kells-Nöbbelöf . .

7-60

491

y

Väsbv......

3,674

Torrlösa.....

52-26

1,789

y

Viken ......

3-95

970

>

Norra Skreflinge .

7-60

825

y

Brunnby (med Arilds

Eeslöf......

23-48

1,816

y

kapell).....

38-29

3,3lö

»

Östra Karleby2)

647

352

y

Farhult.....

19-58

1,186

y

Trollenäs (Näs och

Jonstorp .....

2905

1,731

y

Gullarp) ....

24-16

1,594

Malmö.

Välinge.....

3573

2,018

y ,

Bosarp......

28-30

1,300

Hälsingborg.

Kattarp.....

23-42

2,042

y

Västra Strö....

11-99

489

y

Södra Vram . . .

1

3,539

y

Konga ......

41-04

728

y

Norra Vram . . .

) 51-16

1,027

y

Ask.......

23-58

907

y

Bjnf.......

17-27

3,437

y

Västra Sallerup med

| 37-09

3,731

Malmö.

Kvistofta.....

19-86

1,503

y

Eslöfs köping . . .

2,113

y

Glnmslöf.....

10-41

1,071

y

Remmarlöf ....

6-91

271

y

Hela distriktet

54621

49.013

89-77

—

Lilla Harrie . . .

7-80

433

y

Stora Harrie . . .

12-83

888

y

Teckomatorps distrikt.

Station: Teckomatorp.

Virke (Virkie) . .

688

294

y

Ekby (Ekeby) . .

35-54

4,749

Hälsingborg.

Hög (Höj) ....

6-51

422

y

Kågeröd.....

65-88

1,744

>

Käflinge.....

823

1,909

y

Halmstad.....

26-67

761

y

Västra Karleby8) .

26-07

1,359

y

Ottarp......

28-80

1.617

y

Saxtorp .....

17-64

1,101

y

S:t Ibb >).....

7-51

1.132

y

Söderbvidinge. . .

905

565

y

Herslöf......

24-32

1.419

y

Dagstorp.....

7-99

396

y

Säby.......

6-21

417

y

Barsebäck ....

14-04

902

y

Vadensjö.....

655

268

y

Hofterup.....

12-49

576

y

Örja.......

9-60

634

y

Löddeköpinge(Lydde-

köpinge) ....

18-84

999

y

Asmundtorp . . .

21-76

1,441

y

Lackalänga ....

1054

1,626

y

9.40

434

y

20-38

1,440

Västra Hoby . . .

7-65

365

y

Billeberga ....

y

Tirup......

11-42

589

y

Hela distriktet

799-49

50,035;62 58

*) Ön Hven. — s) Östra Karaby. — 8) Västra Karaby.

Malmöhus län,

23

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

81/l9

1908.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

31/ia

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Hyllie1).....

10-08

7,517

Malmö.

Hörby distrikt.

Station

Hörby.

Fosie......

13-50

1,963

y

Billinge.....

40''88

1,134

Hälsingborg.

Husie......

12-82

1,038

y

Röstånga.....

2670

848

T>

Västra Skreflinge .

9''95

4,392

y

Hallaröd.....

29-51

630

y

Särslöf......

5-37

228

y

Stehag......

3617

1,382

>

Södra Sallerup . .

1235

931

y

Fulltofta.....

45-36

829

Hörby.

Örtofta......

13-66

830

y

Östra Espinge . .

34-65

890

>

Refvinge.....

1642

456

y

Hörby med

| 6480

1,915

»

Hardeberga ....

20-27

636

y

Hörby köping . . .

1,447

Södra Sandby . .

3419

1,719

y

Lyby......

25-25

1,153

>

Igelösa ......

6-68

267

y

Östra Sallerup . .

51-98

1,399

Västra Odarslöf . .

1511

663

y

Syensköp .....

36-23

820

>

Stäfvie ......

11-87

622

y

Högseröd.....

29-84

1,817

>

S:t Peters kloster .

6''74

795

y

Norra Korum . . .

67-82

1.154

>

Norra Nöbbelöf . .

6-43

334

y

Södra Rörom . . .

47-12

968

T>

Håstad......

648

631

y

Hör.......

62-06

2,450

»

Borgeby.....

1115

710

y

Munkarp.....

29-46

673

>

Stångby.....

8-95

507

y

Bosjökloster . . .

59-73

1,008

»

Vallkärra ....

1452

783

y

Harlösa.....

36-94

1,280

>

Dalby......

25-40

1,549

y

Hammarlunda. . .

24-43

1,028

>

Bonderop ....

17-85

877

y

Östra Strö ....

16-09

948

>

Fjelie ......

20-54

1,032

y

Skarhult.....

21-43

607

»

Flädie......

5-83

608

y

Gudmundtorp . . .

31-01

1,262

y

Lunds landsförs. .

12-50

1,634

y

Harfva......

11-36

681

y

Störa Råby ....

7-38

426

y

Holmby.....

17-91

851

y

Bjällerup.....

9-84

422

y

Borrlunda ....

15-15

531

y

Gödelöf.....

20-15

596

y

Skeglinge.....

6-23

157

y

Gårdstånga ....

16''56

801

Hörby.

Västerstad ....

31-54

1,714

Åsum.

Genarp ......

63-38

2,042

Malmö.

Långaröd.....

50-34

1,669

y

Knästorp.....

5-87

422

>

Hela distriktet

949 99

31,245

32-89

—

Tottarp.....

9-54

675

>

Kyrkheddinge . .

14 09

880

>

Lunds distrikt.

Station

: Lund.

Esarp......

1398

701

y

Västra Klagstorp .

9-46

781

Malmö.

Mölleberga ....

5-02

216

y

Bunkeflo.....

16-98

1,542

)

Görslöf......

524

269

y

*) Med Limhamns kapell.

24

Malmöhus lätt,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Via

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/lS

1903.

Folkmängd stät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Burlöf......

1657

4,116

Malmö.

Svedala distrikt.

Station

Svedala.

Störa Uppåkra . .

t o.

1.033

>

Flackarp.....

\ 21-98

232

>

Yästra Ingelstad .

1053

728

Malmö.

Östra Grefvie . . .

6-08

678

Brågarp .....

4''73

418

>

Mellan-Grefvie . .

441

252

Nefv ishög (Näfvitsh.)

13-60

1.558

»

Södra Åkarp . . .

11-87

643

Bjärshög .....

3-48

120

>

Gessie......

6''49

414

Lomma.....

17-19

3.604

»

Eskilstorp ....

7-80

304

Hela distriktet

59360

51,5768688

—

Ande......

7-34

363

>

Hököpinge ....

10-26

1,035

>

Tygelsjö.....

12-73

1,118

>

Sjöbo distrikt.

Station

: Sjöbo.

Lockarp.....

507

269

>

Silfåkra.....

20-27

631

Malmö.

Oxie.......

1102

846

Hällestad.....

25-74

1,026

J

Törringe.....

7-12

217

>

Efverlöf.....

26-74

800

>

Yästra Kärrstorp .

11 94

599

>

Yeberöd.....

39-91

1,498

>

Glostorp.....

11 00

577

>

Blentarp .....

49-10

1,493

>

Svedala.....

46-54

4,433

Anderslöf.

Brandstad ....

20-67

987

Åsnm.

Hammarlöf ....

1053

681

>

Södra Asum . . .

29-03

2,329

>

Västra Vemmerlöf .

7-08

309

>

Löfvestad ....

54-35

2,522

>

Trelleborgs lands-

Öved med Skartofta

36-06

1,167

församling . . .

7-53

4,391

>

Yanstad.....

25-86

1,810

Maglarp.....

11-62

600

»

Tolånga.....

40-6-2

1,493

Västra Tommarp .

6-25

204

>

Skegrie.....

7-87

544

Ilstorp ......

10-58

235

>

Reng......

19-25

767

Björka ......

9-61

242

>

Skanör med Fal-

Våmb......

41-20

542

>

sterbo .....

1649

911

>

Rödinge.....

22-36

591

»

Stora Hammar . .

1049

468

Ramsåsa.....

12-45

508

>

Håslöf......

11-85

427

Östraby.....

43-00

1,993

>

Bodarp......

7-63

372

>

Frenninge ....

57-85

2,384

>

Hvellinge ....

1572

1,410

>

Vollsjö......

19-80

1,627

>

Fnglie......

9-25

521

>

Östra Kärrstorp . .

21-71

1,204

>

Västra Alstad . .

14-16

1.239

>

Söfde ......

77-62

1,608

>

Frn Alstad ....

9-86

607

>

Hela distriktet

684-53

26,690|38-99

—

Anderslöf.....

29''34

2,189

>

Bösarp......

14-22

664

>

Hallands län,

25

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l9

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

® V13

1903.

% O]

►0 Er

2 B

^ So:
X- B

1 . *

B |

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Gylle......

8-77

533

Anderslöf.

Slimminge ....

32-24

1,677

Anderslöf.

Kyrkoköpinge. . .

5-40

538

>

Skurnp ......

35-91

3,382

»

Störa Slågarp. . .

649

289

Villie......

29-70

1,507

Åsum.

Lilla Slågarp . . .

17-19

799

»

Yästra Nöbbelöf. .

11-39

711

>

Dalköpinge ....

3-89

136

3*

Sjörnp......

1492

1,237

>

Gislöf......

1359

956

5

Katslösa.....

9-52

541

Lyngby .....

19-39

1,103

Malmö.

Balkåkra.....

10-42

787

>

Skabersjö ....

26-20

876

»

Snårestad ....

1219

836

»

Bara.......

18-10

864

»

Skårbv......

19-99

1,029

>

Hyby......

55-34

2,153

Stora Köpinge . .

3096

2,005

>

Simlinge.....

6-80

254

Anderslöf.

Stora Herrestad . .

21-12

1,045

>

Hemmingsdynge

Borrie......

4-08

113

(Hemmesdynge) .

8''34

441

»

Öja.......

712

517

>

Södra Aby ....

590

..

Hedeskoga ....

7-74

549

>

Ostra Torp ....

5io

853

Söfvestad ....

43 06

1.088

Lilla Isie ....

8-93

835

Bromma.....

9-69

621

Östra Klagstorp . .

15 50

1,205

»

Högestad.....

13-21

433

Gärdslöf.....

27-23

1.017

Baldringe ....

22-40

530

»

Grönbv......

15-14

1,185

6036

Bjeresjö.....

1855

791

>

ixustai......

2.181

5

Hela distriktet

4S0-49

28.167:58.62

—

Hela distriktet

714-55

45,588

63.80

Ystads distrikt.

Station

: Ystad.

Hallands län.

Espö.......

483

309

Anderslöf.

Kellstorp.....

15-46

795

»

Kungsbacka distrikt. Station

Kungsbacka.

Lilla Bedinge . . .

1093

763

»

Värö.......

6467

2,937

Kungsbacka.

Önnarp......

5-61

390

>

Stråvalla.....

18-77

308

}

Tallstorp.....

1354

885

>

Yeddige.....

8T19

1,823

>

Svenstorp ....

8-30

507

>

Ås........

36 99

1,182

>

Ostra Vemmenhög .

24-16

1,228

>

Sällstorp.....

23-77

428

>

Västra Vemmenhög

5-79

432

»

Ölmevalla ....

33-10

1,221

>

Skifarp.....

16 00

2,025

»

Landa......

17-68

637

>

Örsjö......

8-33

910

>

Frillesås.....

45-63

1,117

>

Solberga.....

9-32

326

»

Gällinge.....

33-10

688

>

Hasle-Bösarp . . .

4-02

198

>

Idala......

25-70

413

»

26

Hallands län

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3l/l2

1903.

Folkmängdstnt-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

ST t-

S- c

3 l
sfi

fl

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Fjärås ......

144-52

3,357

Kungsbacka.

Torpa......

16-31

505

Falkenberg.

Förlanda.....

53-02

904

Träslöf.....

3079

1,973

Hanhals .....

19-49

753

Hela distriktet

882-20

29,916

33-91

—

Tölö.......

72-36

1,443

>

Lindome.....

78-39

2,716

>

Köinge distrikt.

Station

Köinge.

Älfsåker.....

47-20

1,227

>

Torup......

222-45

2,960

Halmstad.

Onsala......

50-55

2,073

»

Kinnared.....

2803

580

>

Vallda

52-65

1,783

>

Askome.....

31-61

366

Falkenberg.

Släp.......

42-01

1,284

>

Drängsered ....

113-40

1,182

>

Hela distriktet

940 59

26.294

27-95

—

Krogsered ....

81-14

638

Gällared.....

85-36

875

Falkenbergs distrikt.

Station

: Falkenberg.

Gnnnarp.....

106-07

1,257

>

Slöinge......

19‘50

1,245

Falkenberg.

Fagerred.....

73-94

834

>

Eftra......

41-00

1.349

>

Källsjö......

25''73

406

>

Ullared......

52-72

646

Skrea......

37-49

1,835

»

Okome......

61-27

1.062

Arstad......

38-43

1,540

>

Asige......

69-17

835

>

Köinge......

26-59

577

2

Svartrå.....

36-05

483

■>

Abild......

67-69

676

>

Vessige......

59-69

1.174

Rolfstorp.....

56*45

1,274

>

Ljungby .....

55''48

1,632

»

Nös(s)linge ....

38-45

390

>

Alfshög.....

15-02

647

>

Skälunge.....

57-86

793

>

Vinberg.....

38-43

1,700

»

Hela distriktet

1,097 11

14,823

13-06

>

Stafsinge.....

43-31

2,463

>

Horup......

45-00

2,561

Halmstads distrikt.

Station: Halmstad.

Sibbarp.....

49-87

1,006

Veinge......

197-46

2,970

Halmstad.

Dagsås......

34-52

459

Tjärby......

18-88

768

Grimeton.....

38-64

883

>

Laholms landsförs.

75-80

2,106

»

Hvalinge.....

29-64

891

»

Renneslöf ....

68-73

2,294

>

Stamnared ....

11-09

409

>

Ysby......

37-35

978

Tvååker.....

52-48

2,659

>

Östra Kamp . . .

45-82

1,247

)

Spannarp .....

19-64

761

>

Skummeslöf . . .

29-56

795

>

Hunnestad ....

15-72

651

J

Hasslöf.....

38-31

795

Gödestad.....

8-77

313

»

Våxtorp.....

136-35

2,463

>

Lindberg .

44-52

1,749

>

Öfraby......

11-74

557

>

Göteborgs och Bohus lön

27

Folk-

mängd

den

81/io

g1*!

Socken.

Areal i
kv.-km.

-d

2 3

* jo:

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

2- O
~s 9?

« s

*1 sa:

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.

1903.

r cl,

.*. 00

B S

hörer.

1903.

^ CL.
i ce

B r

hörer.

Holm......

25-42

879

Halmstad.

Söndrum.....

36-91

2,071

>

Håby distrikt.

■Station

Håby.

Vapnö ......

24-14

742

»

Boss.......

94-90

3,907

Håby.

Harplinge ....

61-70

3,127

>

Svarteborg med Tose

141-29

2,538

Steninge .....

1410

661

>

Håby......

38-40

924

>

Getinge.....

41-10

1,287

Bro.......

74-53

2,743

Refvinge.....

19-50

649

1-

Brastad.....

51-21

2,620

Slättåkra ....

130-49

2,627

>

Lyse......

») 53-13

4,001

*

Kvibille.....

39-51

970

>

Krokstad.....

154-74

2,383

>

Eldsberga ....

48-18

1,419

»

Sanne ......

46-75

925

>

Tönnersjö ....

122-62

883

>

Hede.......

82-07

1,152

>

Snöstorp.....

76-81

3,210

>

Tossene.....

65-65

4,515

>

Trönninge ....

1200

622

>

Askum......

I

3,880

>

Enslöf......

192-95

3,265

Kungshamns kapell

> 69-55

Bredared.....

160 60

1,557

>

(f. d. Grafvarne
eib Gustaf Adolf)

2,926

Hela distriktet

1.666 03

38.942

23.37

—

Bärfendal ....

22-13

605

>

Hela distriktet

894-35

33.119

37.03

—

Göteborgs och Bohus län.

Uddevalla distrikt. Station

Uddevalla.

Tanums distrikt.

Station

: Tanum.

Skede (Skee) . . .

267-85

6,459

Tannm.

Förehålla.....

118-43

2,546

Uddevalla.

Tjärnö ......

48-46

2,290

>

Resteröd.....

17-45

530

Näsinge.....

44-80

1,185

>

Ljung ......

41-95

1,471

>

Högdal......

72-38

1,669

>

Grinneröd ....

42-50

800

»

Lommeland ....

33-41

946

>

Hjärtum.....

132-97

3,093

»

Tanum......

247-20

7.117

>

Västerlanda . . .

7059

1,996

>

Lnr.......

10500

1,952

}

Lane-Ryr.....

82-93

1,638

Kville (med Fjäll-

Bäfve......

59-46

1,389

>

backa kapell) . .

159.95

5,824

Håby.

Skredsvik ....

84-97

1,836

>

Svenneby .....

29-24

1,503

>

Herrestad.....

90-28

1,839

»

Bottna......

17-96

650

1

Högås......

18-87

504

>

Nafverstad ....

275-94

2,963

Tanum.

Bokenäs.....

48-78

1,468

>

Mo.......

97-29

970

>

Dragsmark ....

14-25

570

Hela distriktet

1,399-48

513,528

251.96

—

Hela distriktet

823-43

19,(»80

23-90

—

'') Häri inräknadt det område, som nu tillhör Lysekils stad.

28

Alfsborgs län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3l/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»»/is

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Kårehogens distrikt.

Station

: Kårehogen.

Spekeröd.....

57-90

1,316

Jörlanda.

Ucklum.....

70-93

1,373

>

Hyckleby ....

5597

2,186

Orust.

Ödsmål.....

46-69

1.664

1

Torp.......

36 59

1,956

>

Korum......

31-04

1,383

>

Långelanda ....

4127

1,690

>

Ståla ......

50-88

1,593

>

Hela distriktet

610 30

19.010

3115

—

T egneby.....

56-47

2.100

Röra.......

46-48

1,734

»

Göteborgs x)

distrikt.

Station: Göteborg.

Morlanda.....

|

3,538

>

Fässberg.....

52-33

6,578

Göteborg.

Gullholmens kapell

5 87-21

729

»

Västra Frölunda .

32-61

3,201

>

Käringöns >

1

592

>

Nya Varfvet . . .

0-76

380

>

Mollösunds »

J

1,006

>

Askim......

35-60

1,141

>

Skaftö med

1

1,341

>

Kållered.....

26-17

601

>

Fiskebäckskil och

1 25-41

645

>

Råda......

31-12

1,400

>

Grnndsund ....

1,051

>

Styrsö ......

18-53

2,223

>

Hela distriktet

40028

20,1615037

—

Tufve......

17-48

655

»

Rödbo ......

20-79

572

>

Tjärns distrikt.

Station

Lilldal.

Säfve......

51 15

1,727

>

Stenkyrka ....

1

Orust.

Backa......

15-12

961

>

Rönnängs kapell

\ 7935

6,478

>

Björlanda ....

41 13

1,100

>

Klädesholmens »

1

>

Torslanda ....

22-67

620

>

Valla......

48-35

2,071

>

Öckerö......

24-25

3,847

Klöfvedal ....

31-96

1-462

>

Örgryte .....

21-76

15,048

>

Hela distriktet

159-66

10,011

62.70

_

Landvetter ....

88-92

1,449

>

Partille (Partilled) .

73-11

3,301

>

Jörlanda distrikt.

Station

: Jörlanda.

Härryda.....

87-41

1,169

>

Kareby......

36*55

1,279

Jörlanda.

Hela distriktet

660 91

45-973|71.08

—

Romelanda ....

80 25

2,057

>

Ytterby.....

33 25

1,425

>

Torsby......

50-89

2,001

>

Älfsborgs län.

Harestad.....

20 66

756

>

Lycke......

36-15

889

>

Billingsfors distrikt.

Station

Billingsfors.

Solberga.....

60-70

2,268

»

Edsleskog(Hässelsk.)

10313

960

Norra Dalsland.

Hålta......

29-51

958

>

Fröskog.....

56 34

1,061

> >

Jörlanda.....

55-78

1,641

>

*Nössemark....

212-26

1,904

> >

'') Från distriktet har afförts Lundby socken (27’87 kv.-km., 11,165 iny.), hvilken numera införlifvats med
Göteborgs stad.

Ålfsborgs län,

29

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

SI/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-.

mängd

den

S1/is

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.«km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Håbol......

136-79

1,415

Norra Dalsland.

Högsäter.....

119-33

2,443

Mellerud.

Vårvik......

122-43

1,293

» >

Rennelanda ....

51''42

1,023

Torrskog.....

126-53

1,611

> >

Råggärd.....

57-48

962

Laxarby.....

209-12

2,529

> >

Lerdal......

6154

1,006

>

Steneby.....

128-68

3,001

> »

Järbo......

88-58

1,181

>

Ärtemark.....

174-03

3,484

» 1

Rotända.....

93 35

1.596

>

Tisselskog ....

103-94

961

> >

Gesäter.....

27-42

511

>

Hela distriktet

1,37325

18,219

1327

_

Dals-Ed.....

252-98

2,742

Norra Dalsland.

Töftedal.....

148-27

978

> >

lUelleruds distrikt.

Station

: Mellerud.

Ödsköld.....

97-98

1,113

Hellernd.

Öt ... .

1 1 4''40

2 04K

Backe......

47-95

825

»

Gnnnarsnäs ....

28-80

862

>

Hela distriktet

1.405 38

20 483 1457

—

Dalskog.....

11551

1,463

»

Skållerud ....

71-18

2,005

>

Trollhättans distrikt.

Station

: Trollhättan.

Holm......

56 39

2,502

>

Romeled.....

1783

593

Vänersborg.

Järn.......

24-96

617

>

Fors.......

45-47

1,707

Bolstad.....

62oo

1,621

Vänersborg.

Upphärad ....

56-25

1,507

>

Grinstad.....

55-06

1,509

>

Fuxerna.....

22-78

2,417

>

Gestad......

62-71

1,707

>

Åsbräcka.....

1044

315

>

Erikstad.....

30-98

844

>

Västra Tnnbem . .

94-25

3,036

>

Brålanda.....

67-07

2,021

>

Norra Björke . . .

33-53

851

»

Sundals-Ryr . . .

90-45

1,598

>

Väne-Åsaka . . .

76-55

2,022

»

Mo.......

61-30

860

Norra Dalsland.

Gärdhem.....

59-29

2,499

>

Åmåls landsförs. .

7713

1,409

> >

Trollhättan ....

10-02

6,075

>

Tössö (Tösse) . . .

1 87-01

1,255

> >

Vassända-Naglum .

10933

4,928

>

Tydie......

1

665

> >

Väne-Ryr.....

27-12

666

>

Animskog ....

12219

1,861

> >

Ale-Sköfde ....

65-29

1,569

Alingsås.

Hela distriktet

1,127 14

24,847

2204

_

S:t Peter *) . . . .

14-59

804

>

Frändefors ....

215-21

4.462

Vänersborg.

Bäckefors distrikt.

Station

: Bäckefors.

Hela distriktet

857-95

33.461

38 99

—

♦Torp......

81-37

1,092

Vänersborg.

♦Valbo-Ryr. . . .

88-93

758

>

Sollebrunns distrikt.

Station

: Sollebrnnn.

Färgelanda ....

11729

3,048

>

Stora Mellby . . .

82-60

2,092

Vänersborg.

♦Ödeborg.....

71-49

1,205

>

Magra......

4479

1,061

»

*) = Gamla Lödöse.

!‘07/oo. rov in siall ä kork ovimittnis bet. II. 5

30

Älfsborgs lön

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vin

1903.

% g

T3 —

® 3
"* se:

r3 &.

1 ÖB

-r— ct-

B f

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vin

1903.

Ef Hej
% £

1 B

jo-

1 ö

1 CD

— se-

3 7-

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Erska......

42-97

1,101

Vänersborg.

Lagmansered . . .

52-77

945

>

Herrljunga distrikt. Station: Herrljunga.

♦Störa Lundby . .

11025

1,710

Alingsås.

♦Angered.....

47-75

1,318

>

Herrljnnga ....

17-81

1,081

Alingsås.

Tarsled.....

1507

456

>

♦Bergjum.....

55-75

1.077

>

1439

357

i

Skepplanda ....

95-71

2,257

>

Fölene......

16-67

422

>

Hälanda.....

85-44

1,107

>

Tunge......

22-28

608

>

Äggvena.....

19-26

417

>

Starrkärr.....

72-45

2,646

>

Kullings-Sköfde . .

27-34

1,171

>

15-39

354

>

Kilanda.....

44-43

522

>

Södra Härene . . .

26-50

530

Nödinge.....

32-54

2,179

>

Östad......

86-39

1,100

>

Bråttensby ....

10-51

329

>

5-72

134

>

Bergstena ....

30-02

417

>

Långared.....

89-94

1,962

>

Södra Björke . . .

13-36

216

>

Vesene......

o4''14

400

Hela distriktet

996 08

22,102

22-19

-

Grude ......

15-32

276

>

Gällby......

16-24

169

>

Alingsås distrikt.

Station

Alingsås.

Hudene.....

49-36

1,161

>

Skallsjö.....

82-79

2,008

Alingsås.

Hällestad.....

32 68

455

>

Lerum......

74-45

2,566

»

Skölfvene ....

19-38

357

>

Algutstorp ....

22-90

480

>

Hof.......

33-55

507

>

Kol.......

39-58

812

>

Norra Säm ....

1352

144

>

Siene ......

28-58

571

Källunga.....

35 03

396

»

Horla......

2135

413

>

Eriksberg ....

29-66

562

>

Norska skogsbygden

38-89

480

>

Broddarp .....

16-21

310

Lena.......

3954

991

>

Hjäldrunga ....

21-40

414

>

Eullestad.....

19-38

344

>

Od........

47-35

906

»

Alingsås landsförs.

109-02

1,705

>

Öra.......

1542

321

>

Rödene (Rödinge) .

17-72

250

1

Alboga......

25-36

422

>

Bälinge.....

25-35

425

J>

Hålla......

4150

602

>

Ödenäs......

39-37

653

Ljnr.......

1727

488

>

Hemsjö......

64-89

1,742

>

Ornunga .....

30-06

540

>

Nårunga.....

43 31

613

5

Kvinnestad ....

22-06

390

i

Töllesjö.....

105-66

1,413

Borås.

Asklanda.....

1243

244

>

Hela distriktet

772-68

15,466

2002

—

Hela distriktet

709-96

14,589 20 55) -

''

Alfsborgs län,

31

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-mängd
den
81/18
1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

si/l9

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Länghem .....

94-34

1,204

Ulricehamn.

Borås distrikt.

Station

: Borås.

Dannike.....

27-94

714

>

Rångedalal) . . .

4073

1,001

Borås.

Månstad.....

37-86

594

>

Toarp......

87-91

2,252

1

Södra Asarp . . .

17-61

439

»

Espered.....

25-87

726

>

Gällstad.....

75-65

1,593

>

Tärby......

14-58

275

1

Grönahög.....

53-04

640

>

Yarnum.....

18-78

407

1

Södra Säm ....

32-97

588

1

Brämbult.....

20 86

404

Finnekumla . . .

26-72

382

»

Gingri......

2157

611

>

Tvärred.....

74-56

1,289

Fenneslunda . . .

21-43

350

>

Marbäck.....

39 30

614

’

Grofvare.....

16-81

269

>

Dalstorp.....

59 10

930

,

Seglora ......

122-93

2,279

>

Hulared.....

19-27

216

>

Kinnarumma . . .

9999

2,241

1

Ölsremma ....

4555

296

»

Fristad......

53-51

1.547

>

Ljungsarp ....

74-83

703

>

Borgstena ....

37-39

703

>

Nittorp.....

77-42

740

>

Torpa......

86-24

2,183

>

Norra Asarp . . .

38-35

868

>

Bredared.....

73-11

1,215

»

Kölaby......

31-13

727

>

Tämta......

3274

439

T>

Solberga.....

13-69

199

>

Vänga......

3519

469

*

Smula......

9-19

237

Sandhult (med

Blidsberg.....

2609

666

>

Hedared)2) . . .

110-59

2,173

)

Dalum......

30-90

630

>

Bollebygd ....

19047

3,276

}

Humla......

16-71

322

Björketorp ....

7907

1.931

>

Timmelle(Timmelhed)

56-65

1,071

1

Hela distriktet

1,18977

24,751

20-80

_

Vist.......

16-70

299

>

Brunn ......

28-50

600

>

Böne.......

23-38

389

>

Ulricehamns distrikt.

Station

: Ulricehamn.

Knatte......

26-28

523

>

Södra Ving (med

Liared ......

42-38

594

Töfve)8) ....

67-39

1,374

Borås.

Kylingared (läns-

Hörna......

17-18

468

>

del)......

6015

726

»

Hällstad.....

37-43

793

>

Fiflered .....

36*67

517

)

Murum......

2700

504

»

Hösna......

62-77

917

>

Södra Vänga . . .

8-76

165

>

Gullered.....

46-83

483

»

Möne......

1949

360

>

Strängsered . . .

56-77

523

»

Kärråkra.....

16 21

310

>

Hela distriktet

1,572-76

25,207

1603

—

'') = RagnhildBdal. — a) Hedared var förr särskild socken, men ingår nu i Sandhult. — 8) Töfve var förr
särskild socken, men ingår nu i Södra Ving.

32

Skaraborgs län

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3 Via
1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

31/ia

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar
distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Ullasjö......

57*75

822

Svenljunga.

Skene distrikt.

Station

Skene.

Örsås......

93-63

1,048

>

Frisla (Fritsla) . .

35-83

2,788

Mark.

Refvesjö (Räfvesjö) .

39-41

418

■»

Skepphult ....

4603

733

Borås.

Redslared ....

57-80

535

»

Örby......

134-53

4,408

Mark.

Sexdräga .....

84-85

1,350

>

Finna ......

37-56

2,073

>

Ljusbult.....

52-80

864

Torestorp ....

65-26

1,389

>

Roasjö......

34-97

485

>

Öxabäck.....

90-84

1,413

>

Hillared.....

39-24

620

>

Ellekulla.....

48-61

630

>

Tranemo.....

13201

1,552

Kungsäter ....

36-u

798

>

Måssebo.....

9004

632

>

Gunnarsjö ....

4512

682

»

Ambjörnarp . . .

72-42

762

Grimmared ....

31-21

513

»

Sj Stofta.....

69 04

709

»

Karl Gustaf1) . .

59-27

948

>

Hela distriktet

1.461-81

17,1331172

—

Istorp ......

43-97

1,571

>

Öxnevalla ....

47-97

1,115

>

Skaraborgs län.

Horred......

44-20

1,179

>

Sätila......

146-77

2,840

>

ilgarås distrikt.

Station

Älgarås.

Hysna......

79 31

1,905

Fredsberg ....

78-32

2,1311

Hofva.

Berghem .....

38-91

1,158

>

Björkäng .....

36-26

2,141

$

Hajom......

39-96

1.207

>

Bäck.......

32-39

472

>

Surteby.....

1 50-80

931

i

Lyrestad.....

9708

2,407

>

Kattunga.....

]

528

>

Annebärad ....

115-40

2.579

>

Fotskäl (Foutskäll) .

4907

1,153

)

Hofva......

21743

3,115

>

Tostared.....

20-26

433

»

Finnerödja ....

248-92

2,901

>

Hela distriktet

1,19169

80,395

25-51

—

Älgarås.....

119-16

1,727

»

Undenäs.....

350-98

4,675

>

Svenljunga distrikt.

Station

Svenljunga.

Halna......

33*79

861

>

Kalf.......

128-07

1,158

Svenljunga.

Tived ......

148-99

1.285

J

Mårdaklef ....

69-23

772

»

Hela distriktet

1,478-72

24.294

1643

—

Håks vik.....

114-91

827

>

Östra Frölunda . .

81-52

1,066

>

Mjöbäck .....

72-17

812

>

Grästorps distrikt.

Station: Grästorp.

Holtsljunga....

75-56

939

>

Särestad.....

22-42

793

Vara.

Älfsered.....

52-62

622

>

Tång......

12-33

335

1

Svenljunga ....

43-77

1,140

>

Håle-......

12-77

486

>

l) = Skedeskamma.

Skaraborgs län,

33

i

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängt

den

31/ia

1903.

roikmangdstat-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängc

den

3I/u

1903.

*
«r»- O

t

■ ÖB

f*r g-

B 5-

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Flo.......

64-08

1,441

Vara.

Skeby......

9-40

263

Lidköping.

As........

18-83

676

>

Hangelösa . . . .

25-94

959

»

Säl.......

953

412

>

Husaby.....

22-08

914

>

Vänersnäs . . . .

48-20

1,103

Skälfvum (Skelfvnm)

14-34

465

>

Tun.......

22-65

613

>

Öfva.......

12-88

323

>

K araby.].....

9-43

423

T>

Norra Härene med

Friel.....: .

17-70

540

i

Skofteby ....

31 55

1,036

>

Tengene med

935

»

Hofby......

1596

570

>

Grästorps köping .

481

>

Säfvare.....

28-64

930

>

Trökörna .....

42-56

950

>

Lindärfva ....

13-30

440

>

Malma......

28-69

913

3>

Hasslösa.....

21-06

713

>

Längnnm.....

798

310

>

Medelplana ....

22-66

1,144

»

Hyringa.....

21-47

730

>

Västerplana . . .

7-05

242

>

Främmestad . . .

53-94

1,373

>

Osterplana ....

20 52

1,350

>

Levene......

33-48

1,347

Lidköping.-

Kestad......

732

162

>

Flake!) erg ....

1735

703

Vara.

Kinne-Klefva . . .

8-18

357

>

Bjärby ......

11-49

343

>

Sil.......

8-73

279

>

Sparlösa.....

30 26

1,123

>

Vättlösa.....

33-58

840

Mariestad.

Slädene .....

1058

290

Lidköping.

Ledsjö......

28-09

812

>

Hela distriktet

519 83

16,322|31''40

_

Järpås (Hjärpås) .

43-25

1,180

Lidköping.

Ufvered.....

1726

595

>

Häggesled ....

11-95

402

Lidköpings distrikt. Station

Lidköping.

Tådene......

14 37

421

>

Bjärka *).....

32-67

395

Lidköping.

Tranum.....

14-04

380

»

Saleby......

1,556

Lavad ......

17-69

401

>

Härjevad.....

326

1

Norra Kedum . . .

9-63

229

>

Trässberg ....

20-08

768

>

Orslösa......

2864

763

Marnm......

18-11

420

»

Söne.......

17-68

501

>

Synnerby.....

30-62

1,020

>

Gillstad.....

15-14

388

>

Skallmej a.....

14-73

631

)

Väla(n) (Våla) . .

13-91

349

>

Skånings-Åsaka . .

37-69

1,006

>

Råda......

29-47

907

»

Händene.....

2307

573

>

Kållands-Asaka . .

15-09

500

>

Skara landsförs. .

17-68

382

>

Mellby......

2178

699

>

Källby......

14-48

583

»

Rackeby.....

20-86

513

>

Broby......

6-21

189

>

Skalnnda.....

10 13

269

>

l) Bjärka och Härlunda (se Vara distrikt) pläga tillsammans benämnas Bjärklunda: häda äro i kyrkligt
afseende annex till Skara stad.

34

Skaraborgs län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

Sl/is

1903.

Folkmängd stät-

het per kv.-kin.

Provinsialläkar-distrikt. dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-kin.

Folk-

mängd

den

sl/ia

1903.

Folkmängdstät-het ner kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Sunnersberg . . .

32-43

989

Lidköping.

Götene......

11-78

458

Mariestad.

Gösslunda ....

19-73

658

>

Holmestad ....

43-81

1,126

>

Strö.......

2054

394

>

Forshem.....

6201

1,871

Lidköping.

Otterstad *) (Kål-landsö) .....

6604

1,624

>

Fullösa.....

Kinne-Vedum . . .

19-58

24-43

912

752

>

Hela distriktet

1,036-32 |

31,810

30-70

—

Lugnäs.....

5608

1,247

Mariestad.

Bredsäter ....

17-65

375

>

Mariestads distrikt.

Station: Mariestad.

Hela distriktet 1,012 07 |

24,57424-28

—

Ekby......

22-34

549

Mariestad.

Utby......

24-67

422

>

Sköfde distrikt.

Station

: Sköfde.

Ullervad.....

3319

1,086

»

Horn.......

18''21

529

Mariestad.

Ek.......

27-27

572

»

Frösye......

2113

654

>

Leksberg.....

28-87

937

>

Säter......

25-91

600

»

Björsäter .....

37-40

1,260

»

Odensåker ....

23-28

589

>

Torsö (Viksala) med
Torsö kapell . .

Hassle......

Enåsa kapell . . •
Berga......

Eäred......

Tidavad (Tjåfva) .

Lästad......

Berg.......

Böja.......

Timmersdala . . .

Fägre......

Trästena.....

Bellefors.....

Beateberg (Hunne-kulla) .....

| 8904

| 7058

23-60

13-34

16-57

15-90

42-72

12-91

10-34

67-64

32 80

49-23

69-75

1,479

1,091

280

497

233

368

413

1,046

44S

468

2,074

571

95(

904

>

>

>

>

>

*

>

>

>

>

>

»

>

Binneberg ....

Flistad......

Götlunda.....

Väring......

Locketorp ....

Lerdala.....

Ransberg.....

Mölltorp.....

Karlsborg ....
Sköfde landsförs. .

med Om ....

Ryd.......

Hagelberg ....
Norra Kyrketorp .

Våmb (Vårfruhem) .

4 70

19-70

45-29

41-06

32-62

3071

127-61

77-21

9-84

| 42-45

11-21

12 39

22-27

15-55

139

462

1,317

1,117

838

787

2,586

2,306

1,998

1,870

330

257

325

55C

691

>

»

>

>

>

1

Hjo.

»

)

>

)

>

>

>

*

Ekeskog.....

35-52

548

>

Sventorp.....

58-96

1,514

»

Hjälstad.....

15-78

55£

>

Forsby......

12-96

39C

Mo.......

11-61

42!

Varda......

32-28

831

>

Vad.......

1089

37''

1

>

Kyrkefalla . . . .

11069

2,998

1

Svenneby .....

14-77

274|

>

Stenstorp .....

1941

1,00C

Falköping.

-) Med S:t Marie kapell,

Skaraborgs län,

35

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

=''/n

1903.

Folkmängd stät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

''den

31/ia

1903.

5. o"
•ö Eif

3 g,

§:
B r

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Brunnhem ....

1599

328

Falköping.

Ryda......

32-38

1,297

Vara.

Dala.......

24-59

631

>

Södra Kedum . . .

24-87

1,030

)

Borgunda.....

30-38

768

>

Namn......

29 25

1,063

>

Sjogerstad ....

1805

529

Hjo.

Long.......

16-81

609

»

Rädene......

14 60

303

>

Skarstad.....

20-02

785

>

Norra Ying ....

11-99

630

Mariestad.

Hällum.....

11-67

413

»

Stenum.....

28-10

515

>

Önum......

23-19

920

>

Skarf......

23-54

576

>

Vara med

1

683

>

Skarke (Värnhem) .

27-58

790

>

Vara köping . . .

j- 13-02

721

>

Eggby ......

19-61

534

>

Larf.......

86-61

1,801

>

Istrnm......

27-56

405

>

Längjum.....

23-81

816

>

Öglnnda.....

15-94

346

»

Trävad ......

20-02

775

Lidköping.

Norra Bondby . .

24-38

612

>

Södra Lnndby . .

18-81

608

Vara.

Häggnm.....

20-71

516

>

Öster-Bitterna . .

1

652

>

Bolom......

32-48

743

>

Väster-Bitterna . .

> 47-83

535

>

Hela distriktet

1,15094

32,910

28-59

_

Laske-Vednm . . .

24-61

1,177

>

Hela distriktet

86601

27,482

3173

_

Vara distrikt.

Station

: Vara.

Falköpings distrikt.

Station

: Falköping.

Jung.......

23-66

884

Lidköping.

Gudhem.....

21-44

610

Falköping.

Eyranga .....

13-35

573

»

Östra Tunhem . .

7-65

270

»

Ottum......

21-05

708

Ugglum.....

12-45

470

»

Vinköl......

32-88

957

Torbj örntorp . . .

9-38

396

»

Vorra Vänga . . .

83-70

1,567

Vara.

Friggeråker . . .

13-oo

483

»

Edsvära.....

39-64

1,088

Falköpings västra

Kvänum.....

29-28

1,018

>

landsförsamling .

710

1,016

>

Västra Gemm . .

17-66

481

Lidköping.

Bjurum.....

30 69

612

>

Härlnnda *) . . . .

32-55

728

>

Broddetorp ....

8-35

238

>

Bäreberg.....

25-83

895

Vara.

Hornborga ....

1698

355

1

Eling......

20-07

492

>

Sätnna ......

11-19

239

>

Lekåsa •.....

22-60

487

>

Segerstad .....

19-39

565

>

Barne-Åsaka . . .

25-56

821

>

Håkantorp ....

701

260

>

Fåglnm.....

22-94

714

>

Valtorp.....

11-57

375

>

Kyrkås.....

12-16

216

>

Södra Kyrke torp .

6-05

235

»

Essnnga .....

50 18

1,968

>

Högstena.....

11-31

292

>

'') Se noten å sid, 33.

36

Skaraborgs län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/iä

1903.

Folkmängdstät-het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dil
socknen f. b.
hörer.

Borstig......

3513

793

Falköping.

Brismene.....

25-50

362

>

Vilske-Klefva. . .

43-11

999

>

Ullene......

24-38

416

>

Gökhem .....

30-67

1,032

>

Marka......

21-41

501

>

Sörby......

14-03

405

>

Floby......

2909

1,139

>

Göteve......

22-53

580

>

Trevattna ....

24-50

483

>

Jäla.......

28-43

555

>

Grolanda.....

36''7 8

914

>

Hela distriktet

1,585-42

35,6822821

—

Hjo distrikt.

Station

Hjo.

Värsås......

49-63

1,235

Hjo.

Mofalla.....

25-61

589

>

Gredbäck.....

46-89

907

>

Bredvik.....

52-91

1,421

«

Norra Fågelås . .

1 116-32

1,327

>

Södra Fågelås . .

1

1,415

>

Hjo landsförs. . .

36-13

1,182

>

Lj unghem 1

1 15-79

271

»

Edåsa |

1 25-88

485

>

Acklinga.....

26 30

521

>

Agnetorp (Angarp) m.

1 50-54

1,734

>

Tidaholms köping3)

1

4,384

>

Baltak......

2012

740

>

Fröjered.....

62-46

1,281

>

Fridene.....

26-67

806

>

Korsberga ....

42-32

1,170

»

Daretorp.....

86-07

1,225

>

Yelinge.....

46-24

892

>

Brandstorp ....

72-65

923

»

Hela distriktet

802-53

22,508

28-05

—

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

31/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provi nsialläkar
distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Åsle.......

2056

620

Falköping.

Mularp......

11-60

196

>

Tiarp ......

1214

291

Hvarf......

11-72

701

>

Knngslena ....

2106

575

>

Hömb......

17-08

374

»

Dimbo......

24-80

661

>

Ottravad (Ottrafva)

11-27

323

1

Hångsdala ....

10-07

292

)

Skörstorp ....

1095

293

>

Östra Gemm . . .

866

204

>

Habo......

179 61

2,779

>

Gustaf Adolf1) . .

8611

1,420

>

Sandhem .....

102-30

1,998

»

Utvängstorp . . .

2939

448

>

Härja......

59-34

729

»

Nykyrka.....

29-79

739

»

Kylingared (länsdel)

13-75

in

»

Bjnrbäck .....

41-64

635

>

Hvalstad.....

21-72

600

>

Vättak......

14-93

347

>

Kymbo......

19-80

365

>

Suntak ......

13 39

294

>

Yllestad.....

3211

650

Yisttorp.....

27-56

318

>

Näs.......

8-99

288

>

Vartofta-Asaka . .

24-68

592

>

Kälfvene.....

6-64

223

>

Slöta ......

33-58

1,217

T>

Karleby.....

22-31

806

»

Falköpings östra
landsförsamling .

9-44

275

>

Luttra......

15-75

409

>

Kinneved .....

41 15

931

>

Vårkumla ....

12-41

333

>

*) = Fiskebäck. — J) Socknarnas
Agnetorps och Baltaks socknar.

gemensamma kyrka benämnes Edhem. — 3) Tidaholms köping ligger inom

Värmlands län.

37

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

*Vi>

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vis

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

FHipstads distrikt.

Station: Filipstad.

Värmlands län

Färnebo*) . . . .

490-32

5,315

Filipstad.

Nordmark ....

252-26

2,514

)

Persby distrikt.

Station

Persby.

Rämen......

30558

2,704

»

Norra Ny ....

749-11

2,951

Dalby.

Brattfors.....

219-02

1,273

>

Nyskoga kapell . .

179-27

604

>

Gåsborn.....

244-43

1,559

>

Dalby......

78004

3,442

>

Kroppa.....

256.53

3,123

>

Södra Finnskoga .

660‘50

1,721

• »

Lungsund ....

191-16

1,701

>

Norra Finnskoga

Eksbärad ....

949 20

7,284

>

kapell.....

680-63

1.632

>

Norra Råda . . .

568-31

8,787

>

Hela distriktet

8,049 55

10,350

3-39

—

Sunnemo .....

25053

1,901

>

Torsby distrikt.

Station

Torsbv.

Gustaf Adolfs kapell

275-40

2,415

>

Fryksände ....

52213

6,395

ÖfreFryksdalen.

Hela distriktet

4,00274

38,576

964

Östmark.....

39651

4,321

> >

0

Ar/enas distrikt.

Station

: Ariengr.

Lekvattnets kapell

195-52

920

> »

Hvitsand.....

21645

2,066

> T>

Sillernd.....

41418

3,691

Silbodal.

Holmedal.....

142-86

2,207

>

Hela distriktet

1.330 61

13.702

10-30

_

Västra Fågelvik .

107-13

1,117

»

Charlottenbergs distrikt.

Station

: Charlottenberg.

Töcksmark ....

133-37

1,746

>

Skillingemark . .

129-29

1,016

Silbodal.

Östervallskog . . .

14907

1,187

>

Järnskog .....

241 00

2,782

>

Karlanda.....

20207

2,146

>

Kola.......

239-90

2,675

Arvika.

Blomskog ....

155-75

1,870

>

Eda.......

28819

6,231

>

Trankil.....

98-95

1,106

>

Gunnarskog . . .

411-89

5.048

>

Silbodal.....

259-43

2,345

»

Bogens kapell . .

84-64

320

y

Hela distriktet

1,662-81

17,415

10 47

—

Hela distriktet

1.394 91

18.072112-96

_

Arvika distrikt. Station:

Arvika.

Sunne distrikt.

Station

Sunne.

Stafnäs.....

220-50

3,102

Arvika.

Sunne ......

572-73

9,874

N. Fryksdalen.

Högerud (Hurud) .

71-97

780

>

Östra Emtervik . .

126-68

2,413

1 >

Glafva......

303 33

3,569

>

Västra Emtervik .

135-45

2,012

1 >

Värmskog ....

106-48

1,459

>

Gräsmark ....

407-43

3,861

> >

Arvika (landsförs.)

3,769

>

Lysvik......

201-83

3,757

> >

Arvika köping . .

3,715

>

Hela distriktet

1,444 12

21,917

15-18

—

Ny.......

105-36

1,503

>

'') = FilipBtads landsförsamling.

M07/ofl. Provinaialläkarkommitténs bet. II. 6

38

Örebro län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

deu

S1/u

1903.

Folkmiingdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

3l/ia

1903.

Ig

1 3

^ p:

9-i

4- ~
3S

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Älgå.......

17455

1,630

Arvika.

Svanskog.....

133-31

1,640

Arvika.

Brunskog .....

267-64

3,899

>

Hillesvik ....

34-71

426

Näs.

Mangskog (Magnskog)

13516

1,595

>

Eskilsäter ....

63 85

867

>

Boda.......

83-02

1,726

>

Ölserud.....

49 50

664

>

Hela distriktet

1,66155

26,747

1609

—

Botilsäter ....

7904

932

>

Bv med

2,148

>

^ 89-21

Kils distrikt.

Station

: Kil.

Säffle köping . . .

1

1,579

>

Bro.......

99-76

1,268

Stora Kil ....

172-05

3,579

Karlstad.

Södra Ny ....

57-52

696

Frykerud ....

147-07

3,016

>

Huggenäs ....

36-89

576

Karlstads landsförs.

52-37

869

»

Kila.......

16422

2,086

>2

Grafva ......

170-78

6,862

I

Tveta......

7503

1,283

Hammare ....

51-52

1,560

»

Nor.......

106-04

3,386

>

Hela distriktet

1,467-59

23,055

15-71

—

Segerstad .....

63-63

879

>

Grums......

175-24

3,067

>

Hela distriktet

938 70

23.218

2473

—

Grythytteheds distrikt.

Station

: Grythyttehed.

Molkoms

distrikt.

Station: Molkom.

Hjulsjö.....

248-84

2,908

Grythyttehed.

Ölme......

179 38

2,620

Yisnum.

Grythyttan (med

Vase.......

258-73

4,041

Karlstad.

Rockesholms bruk)

44743

4,402

>

Alster......

128-53

1,542

>

Hällefors.....

455 73

4,754

>

Östra Fågelvik . .

85-25

1,896

>

Ljusnarsberg *) . .

665-71

11,252

1

Öfre Ullerud . . .

236-48

2,644

>

Hela distriktet

1,817-71

23,316

12-83

—

Ransäter.....

147-23

4,613

»

Nedre Ullerud . .

131-46

3,151

»

Nora distrikt.

Station: Nora.

Nyed......

327 14

4,556

Filipstad.

KU.......

148-32

2,198

Örebro.

Älfsbacka ....

70-88

868

>

Eker.......

19-61

456

>

Hela distriktet

1,565-08

25,931

1657

_

Axberg......

97-26

1,835

>

Hofsta......

2919

729

>

Säffle distrikt.

Station

: Säffle.

Nora landsförs. . .

403-35

5,671

Nora.

Borgvik .....

61-35

1,427

Karlstad.

Vikers kapell. . .

148-57

2,168

>

Ed.......

9123

2,441

Näs.

Järnboås .....

133-34

1,889

>

Gillberga.....

208 09

2,648

Arvika.

Ervalla.....

70-13

1,582

Örebro.

Långserud ....

223-88

2,374

>

Hela distriktet

1,04977

16.528

1574

—

) = Nya Kopparberget.

Örebro län,

39

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vin

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»v»

1903.

Folkmängds tät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Frövi distrikt. Station

Frövi.

Hardemo.....

54-84

1,919

Örebro.

Glanshammar . . .

75-76

2,068

Örebro.

Kräklinge ....

3914

1,155

>

Rinkaby.....

28-62

880

>

Hackva(d) ....

19-39

679

>

Götlunda.....

159-44

3,042

>

Edsberg.....

47-79

1,755

>

Lillkyrka ....

59-45

1,371

>

Knista......

83-66

1,957

Karlskoga.

Ödeby......

33-90

321

>

Hidinge.....

132-88

2,105

»

Lindesbergs lands-

Kvistbro.....

194-86

3,794

>

församling (med

53-48

642

Örebro.

Guldsmedshyttans

kapell).....

492-44

8,987

Nora.

Skagershnlt . . .

145-50

1,601

>

Ramsberg ....

509-66

3,889

>

Hela distriktet

1,067-81

23,000

21-54

—

Fellingsbro ....

370 81

7,050

Örebro.

Näsby......

68-15

1,620

>

Pålsboda distrikt.

Station

Pålsboda.

Hela distriktet

1,798-23

29,228| 16-25

—

Almby......

35-85

1,390

Örebro.

Asker......

171-14

4) 5,108

>

Strömtorps distrikt.

Station: Strömtorp.

Lännäs.....

98-51

2,287

»

Yarnum'') ....

218-40

2,08S

Visnnm.

Stora Mellösa . . .

100-75

3,790

>

Visnums) ....

19091

3,257

»

Norrbyås.....

32-60

1,073

»

Yisnnms-Kils) . .

97-58

1,192

>

Ekeby......

4011

1,280

>

Rudskoga2) ....

79-38

1,489

>

Gällersta.....

46-13

1,329

>

Nysund3) ....

296-82

2,978

>

Svennevad ....

194-44

2,008

>

Södra Råda2) . . .

6019

1,361

>

Bo........

152-64

1,725

»

Karlskoga med

j

Sköllersta ....

103-75

3,011

»

Karlsdals kapell o.

1 562-20

14,306

Karlskoga.

Hallsberg ....

111-79

3,145

>

Degerfors >

Kumla......

119 26

8,011

>

Bj urtjärn.....

182 05

1,800

>

Hela distriktet

1.206-97

34.157

28-30

_

Hela distriktet

1,687-63

28,471

1687

_

Askersunds

distrikt.

Station: Askersund.

Fjugesta distrikt.

Station

: Fjugesta.

Lerbäck.....

315-26

6,468

Askersund.

Mos jo (Mosås) . .

35-28

1,183

Örebro.

Viby......

152-48

4,313

>

Täby......

22-75

710

Bodarne.....

139-68

2,302

>

Vintrosa .....

49-42

1,706

>

Askersunds lands-

Tysslinge ....

116 43

1,701

>

församling . . .

264-36

3,076

>

Gräfve......

22-42

427

>

Hammar.....

192 24

5,910

1

30-49

1,049

>

Snaflunda ....

114-96

2,157

>

Anstå......

19-48

617

>

Hela distriktet

1,178-98

24,226 2056

l) = Kristinehamns landsförsamling; tillhör således Värmlands län. — 2) Tillhör Värmlands län. — 3) Denna
socken är fördelad på Värmlands län, med 1,164 invån., och på Örebro län, med 1,814 invån. — 4) Med Brefvens bruk.

40

Västmanlands län.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Vin

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
liörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

31/l2

1903.

B- hr

S- O,
5?
S B

N po:

< CL,
1 ÖB

2f &
3 7-

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Bernshammars distrikt.

Station: Bernshammar.

Västmanlands län.

Munktorp ....

115-38

| 3,152

Västerås.

Ängelsbergs

distrikt.

Station: Ängelsberg.

Arboga landsförs. .

60-71

1,581

>

Säterbo.....

5131

936

>

Norberg

1 31454

6,452

Norberg.

Köpings landsförs

50-34

1,814

>

Avesta (länsdel) . .

I

Kungs-Barkarö . .

18''76

640

»

Västanfors ....

162-67

5,233

>

Björskog .....

5089

1,666

>

Karbenning....

139-90

1,675

)

Bro.......

106-35

1,894

>

Västervåla ....

136-68

1,651

>

Kung Karl2) . . .

73-16

2,720

>

Väster-Färnebo . .

31040

4.607

T>

Torpa......

59-25

1,362

»

Hela distriktet

1,064-19

19,618

1843

—

Himmeta.....

4860

1,001

>

Malma......

30-33

2,130

>

Heby distrikt.

Station

Heby:

Medåker.....

62-56

1,333

>

Odensvi.....

127-47

1,780

>

Torstuna ....

70-57

1,397

Heby.

Västra Sked vi . .

146-89

1,317

>

Härnevi.....

1433

410

>

Skinnskatteberg. .

35701

4,004

»

Osternnda ....

48-85

783

1

Gunnilbo.....

22409

1,690

»

Hvittinge ....

144-25

2,185

>

Hed.......

107-80

2.058

>

Väster Löfsta . . .

163''5 7

>

Hela distriktet

1.690-90

31,07818-38

_

Enåker......

100-45

1,036

>

Norrby......

96-62

1,588

>

Tärna......

54-94

1,139

Västerås distrikt.

Station

Västerås.

Simtnna.....

11565

2,146

>

Västerås-Barkarö .

33-29

772

V ästerås.

Altnna......

54-43

921

Dingtnna.....

78-50

2,004

T>

Eröshnlt.....

23-47

585

)

Lillhärad.....

51-23

586

>

Rumla......

61-45

1,559

>

S:t Ilian.....

26-57

1,234

>

Kila.......

0 129-34

1,801

>

Lnndby.....

20 78

458

>

Sala landsförsaml.

78-43

1,231

Badelnnda ....

43-63

1,076

»

Möklinta.....

270-73

2,655

»

Hnbbo......

25-53

752

J

Östervåla ....

247-81

3,711

»

Irsta .......

48-71

1,293

>

Nora.......

296-57

3,273

>

Knngsåra.....

30-76

487

>

Harbo (länsdel) . .

126 97

1,337

Kärrhö......

39-30

639

>

Huddnnge ....

121-27

1,417

Tillberga.....

34-31

824

J

Hela distriktet

2,219-70

82,879|l4-8i

—

Björksta .....

59-50

1,151

>

*) Härtill kommer någon del af Sala stad förut tillhörigt område. — *) Karlskyrka, Kungsör.

Kopparbergs län,

41

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

g* ^

>1 ps

2 åt;

* Oj

fri

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

deu

>Vu

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Tortnna.....

36-49

903

Västerås.

Sevalla.....

38-65

608

1

Mora

distrikt.

Station: Mora.

Ängsö......

21-18

502

>

Ore.......

967-17

2,936

Leksand.

Kolbäck.....

49-56

3,014

>

Mora......|

*)1, 152-68

9,366

Mora.

Svedvi . . • ...

77-49

2,561

Lillhärdal (länsdel)f

51

>

Säby ......

20-28

764

>

Våmhus.....

764-00

2,044

y

Berg.......

63-28

1,114

y.

Sollerön.....

496-05

1,909

y

Rytterne.....

60''6 7

1,313

y

Venjan .....

689-21

1,958

y

Ramnäs.....

252-17

2,911

y

Orsa.......

|

7,155

Sura.......

115-42

2,604

y

Skattnnge kapell .

j-1,783-21

Fläckebo .....

126-81

1,272

y

Hela distriktet

5.852-32

25.419

4-34

_

Haraker.....

78-14

1,464

y

Romfartnna . . .

9343

1,789

y

Rättviks

distrikt.

Station

: Rättvik.

Skultuna.....

87-96

2,724

y

Rättvik.....

\

1

Skerike.....

22-17

409

y

Dådrans kapell . .

^ 8,822

Leksand.

Hela distriktet

1685 81 35.2282154

_

^1,202-26

Bingsjö > . .

1

Boda.......

J

2,248

1

Hela distriktet

1,202-26

11,070

921

—

Kopparbergs län.

Leksands distrikt.

Station

: Leksand.

Alfdalens distrikt.

Station

: Älfdalen.

♦Leksand.....

|

1

Älfdalen.....

>2,513-26

4,822

Mora.

Djnra kapell . . .

ll,30506

>11,129

Leksand.

Evertsbergs kapell.

I

Siljansnäs ....

J

2.731

>

Särna......

Jé,352-87

2,209

>

Ål........

146-61

2,227

y

Idre kapellag . . .

Hela distriktet

1,45167

16,087

11-08

Hela distriktet

6,80013

7,031

1-02

—

Nås distrikt.

Station

Nås.

Malungs distrikt.

Station: Malung.

Nås.......

526-08

2,717

Nås.

Malung '').....

)

Järna ......

75514

5,556

y

>1,830-66

6, <91

Nås.

Tyngsjö kapell . .

I

Säfsnäs.....

608''6 7

3,325

y

Lima......

1,413-87

2,659

>

Flöda......

390 33

2,453

y

Transtrand ....

1,048-47

1,937

y

Äppelbo.....

376-44

1,591

y

Hela distriktet

4.292-60

11.387

2-65

—

Hela distriktet

2,656 60

15,642

5-89

—

1) = Öfvermalung och Yttermalung med Öje kapell. — s) Arealen ungefärlig.

42

Gäfleborgs län,

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

81/n

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

*l/l*

1903.

cj- ^
S-o

c =r

*

i er
E*T g;

s r

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
körer.

Borlänge distrikt.

Station

Borlänge.

Husby......

413-18

5,348

Hedemora.

Torsång.....

73-70

1,256

Falun.

Hedemora landsförs.

334 04

5,712

>

Stora Tona med

1

\

Garpenberg ....

145-99

2,574

>

>16,808

>

Grytnäs .....

10525

2,462

>

Amsbergs kapell ock

1

Borlänge köping .

1 810''10

1,156

>

Avesta (länsdel) .

11-66

3,945

>

Folkärna.....

21066

5.718

>

Silfberg.....

)

1,721

1

10807

2,435

By.......

327-36

5,493

>

Hela distriktet

1,879-61

36.236

1928

_

> 411 35

8,013

Leksand.

Mockfjärds kapell .

(

Hela distriktet

1,403 22

31,389

22-37

—

Gäfleborgs län

Falu distrikt. Station:

Falun.

Los distrikt.

Station

: Los.

Fåla landsförs. . .

281-46

4,799

Falun.

Kårböle kapell . .

2) 33300

2) 325

Järfsö.

Aspeboda.....

95-93

1,130

>

Los.......

>1,417-47

2,514

>

Svärdsjö.....

| 952 10

5,829

Hamra kapellag . .

1

Svartnäs brnksförs.

Hela distriktet

1,75047

2,839

1-62

—

Enviken.....

370-54

2,317

Sundborn.....

19319

2,387

>

Ljusdals distrikt.

Station: Ljusdal.

Vika.......

1 226-37

3,592

>

Ljusdal .....

1,177 02

9,721

Järfsö.

Hosjö kapell1) . .

1

Ramsjö.....

764-69

1,766

>

Bjursås.....

91-54

2,868

>

2) 951-32

2) 4,836

»

Hela distriktet

2,21113

22,922

1037

—

Arbrä ..''....

482-68

5,073

>

Undersvik ....

129-96

1,284

»

Ludvika distrikt.

Station

Ludvika.

Järfsö......

739-89

7,279

»

Grangärde ....

713-66

10,887

Grangärde.

Hela distriktet

4,245-56

29.959

7 06

—

Ludvika.....

216.87

5,841

»

Norrbärke ....

494 44

8,491

Bergsjö distrikt.

Station

: Bergsjö.

Söderbärke ....

43005

4,525

Ilsbo......

6149

507

Hudiksvall.

Malingsbo ....

137-25

694

Harmånger ....

137-43

2,747

>

Hela distriktet

1,992 27

30,438

1528

Jättendal.....

98-84

1,261

>

Gnarp......

333-29

4,071

>

Hedemora distrikt.

Station

: Hedemora.

Bergsjö.....

39415

3,930

>

117-62

1,706

Hedemora.

Hassela.....

438-00

2,193

>

Stora Skedvi . . .

213-85

3,278

i Falun.

Hela distriktet

1,463-20

14,709

1005

j = Sandviks kapell. — 2) Uppgiften ungefärlig.

Västernorrland» län.

43

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Via

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

Folkmän gdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Hudiksvalls distrikt.

Station

: Hudiksvall.

Mo.......

100-00

1,781

Söderhamn.

Rengsjö.....

126-38

1,695

>

Enånger.....

298 50

2,878

Hudiksvall.

Norrala.....

16412

3,551

>

Njutånger ....

1 111-88

3,152

>

Trönö......

174-95

1,729

>

Nianfors kapell . .

J

380

»

Hela distriktet

1,717-54

28.987i 16-88

Helsingtnna . . .

105''71

4.175

»

Idenor ......

51-20

1,313

>

Ockelbo distrikt.

Station

: Ockelbo.

Forsa......

264-60

3,883

>

Ofvansjö.....

447-14

7,725

Gäfle.

Hög.......

82-28

703

>

Jäderbo (Järbo) . .

14012

2,124

>

Högsta......

228-77

2,132

>

Torsåker.....

436-45

7,293

>

Norrbo......

197-58

1,160

>

Ockelbo.....

600-58

]

>

Bjuråker .....

744-26

3,830

»

Åmots kapell . . .

435-77

> 8,712

>

Delsbo......

454-81

5,571

y

Hamrånge ....

386-41

4,386

>

Hela distriktet

2,539-04

29,177

11-49

—

Hela distriktet

2,44647

30,240

12-36

—

Edsbyns distrikt.

Station

: Edsbyn.

Gäfle distrikt.

Station

: Gäfle.

Hille (med

1

Alfta (med

)

) 247-45

4,512

Gäfle.

>1,010-23

5,811

Alfta.

Oslättfors kapell)

1

Svabensverks kapell)

(

Valbo......

517-48

12,239

Ofvanåker (med

| 825 30

4,309

Hedesunda ....

489-24

4,946

y

Öjungs kapell) .

Söderfors (länsdel) )

7-95

360

y

Voxna (med

| 264-74

1,509

-

Oster-Färnebo. . J

350-20

3,792

y

Matsmyra kapell)

Högbo (med

f

Bollnäs (med

1

> 109-74

7,615

Sandvikens bruk)

1

Annefors kapell o.

> 893.68

1

12,625

>

Arsunda.....

230-46

2,445

>

Katrinebergs kapell)

Hela distriktet

1,952 52

35.909

1839

—

Hela distriktet

2,993 86| 24,254

8-10

—

Söderhamns distrikt.

Station: Söderhamn.

Västernorrlands län.

Segersta .....

108-63

1,341

Söderhamn.

Hotings distrikt.

Station

: Hoting.

Hanebo.....

312 99

4,360

>

Bodum......

712-16

1,409

Fjällsjö.

Skog (med

j 451-44

3,879

Tåsjö......

996-97

3,243

y

Lingbo kapell) . .

Dorotea (med

Södcrala (mod

1 279-13

10,651

Risbäcks kapell)s)

3,050-90

3,502

Åsele.

Ljusne kapell) ‘) .

(

Hela distriktet

4,76003

8,164

1-71

—

*) Maråkers kapell. — s) Tillhör Västerbottens län.

44

Västernorrland» län,

fcJ- HR

5 £

Folk-

% o.

Folk-

mängd

den

31/,..

Provinsialläkar-

Socken.

Areal i
kv.-km.

mängd-''

den

3 B

>1 so:

5*5

distrikt, dit
socknen f. n.

Socken.

Areal i
kv.-km.

s |.

ps:

— =3

distrikt, dit
socknen f. u.

S1/l2

1903.

. CU

b"!

hörer.

1903.

1 00
B?

körer.

Sollefteå *) . . . .

211-14

4,221

Sollefteå.

Ramsele distrikt. Station

Ramsele.

Multrå......

142-83

1,238

>

Ådals-Liden . .

527-39

2,237

Sollefteå.

Ed........

178 79

1.343

>

Junsele.....

1,278-23

3,419

Fjällsjö.

Långsele.....

157-79

2,777

>

Ramsele.....

1,037-33

3,827

>

Graninge.....

39203

1,746

y

Edsele......

468 43

1,730

>

Resele......

540-61

2,507

>

Fjällsjö.....

795-27

2,205

Helgum.....

435-54

3,008

y

Hela distriktet

4,106-65

13,418

3-27

—

Hela distriktet

2,917 84

28.888

9-90

—

Anundsjö distrikt. Station

Anundsjö.

Skogs distrikt.

Station

: Skog.

Sidensjö.....

39416

2,585

Örnsköldsvik.

Nora.......

184-53

3,527

Skog.

Skorped.....

513-75

2,137

1

Bjertrå ......

157-62

4,613

y

Anundsjö.....

2,703-88

6,929

>

Skog.......

62-08

966

y

Björna ......

939-69

2,808

>

Styrnäs .....

149-41

1,571

y

Trekörningsjö . . .

261-68

1,668

Nordingrå ....

20500

3,699

y

Hela distriktet

4.81816

16,127

3-35

—

Ullånger.....

164-64

1,887

y

Yibyggerå ....

227-22

2,124

y

Örnsköldsviks

distrik.

Station

Örnsköldsvik.

Hela distriktet

1.15050

18,38715-98

—

Nätra......

36212

5,443

Örnsköldsvik.

Själevad.....

320-70

6,798

»

Indals-Lidens distrikt. Station:

Liden.

*Mo.......

177-29

2,019

>

Indal......

305-36

2,684

Sundsvall.

Arnäs......

335.95

6,135

>

Indals-Liden . . .

709-60

2.711

y

Gideå ......

490-47

3,050

)

Holm......

30255

1,297

•

Grundsunda . . .

309-23

4,119

1.317 51

6.692

2-37

Hela distriktet

5-08! —

Örnsköldsviks stad

2,839

»

Hela distriktet

1.998-13

30,403 1522

_

Härnösands

distrikt.

Station: Härnösand.

Sollefteå

distrikt.

Station: Sollefteå.

Ljustorp (med

| 481-25

2,593

Hernösand.

Torsåker.....

101-89

1,305

I Sollefteå.

Lagfors bruk) . .

Ytter-Lännäs . . .

23466

6,01C

>

Hässjö (med

1 159-48

3,709

>

Dal.......

111-53

1,096

>

Lögdö bruk) . .

Tynderö.....

52-40

1,461

y

Boteå (med Gålsjö
bruksförs.) . . .

188-95

1,825

>

Säbrå ......

234-45

4,76C

y

Öfver-Lännäs . . .

144-43

1,066

1

Stigsjö......

20870

2,02C

y

Sånga ......

77-70

744

>

Viksjö......

24901

l,18r

y

:) Här inbegripen Sollefteå köping med 1,271 inv.

Järn Ilands län.

45

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

31/ia

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-mängd
den
3l/13

1903.

Folk män gdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Häggdånger . . .

102T9

1,097

Härnösand.

Gudmundrå ....

234-28

8,442

>

Föllinge distrikt.

Station

Föllinge.

Högsjö......

226-23

3,674

>

Föllinge.....

|

2,243

Östersund.

Hemsö......

52-76

429

>

Laxsjö......

13,51307

1,053

>

Hela distriktet

2,000-75

29,375

14-68

—

Hotagen.....

927

>

Hotagens lappförs..

160

>

Fränsta distrikt.

Station

: Fränsta,

Hela distriktet

3,51307

4,383

1-25

—

Stöde ......

685-14

4,947

Torp.

Strömsunds distrikt.

Station: Strömsund.

Torp.......

1,168-75

8,143

>

Ström......

4.938

Ström.

Borgsjö.....

1,013-40

5,663

>

Alanäs......

>2,489-73

1,601

>

Hafverö.....

1,076 09

2,588

>

Hela distriktet

2,489 73

6,539

2-63

_

Hela distriktet

3,943 38

21,341

5-41

—

Mörsils distrikt.

Station: Mörsil.

Sundsvalls distrikt.

Station

: Sundsvall.

Hallen......

960-78

1,400

Undersäker.

Selånger .....

147-97

2,650

Sundsvall.

Undersäker ....

2,222-46

2,761

>

Sättna......

21613

2,061

>

Mörsil......

324-68

1,264

>

luna......

220-36

3,488

>

Are.......

2,115-65

2,486

>

Attmar.....

383-37

3,138

>

Kall.......

2,580-72

2,073

»

Njnrnnda (med

|

Undersäkers lapp-

Galtströms bruk o.

> 326-93

8,253

>

församling . . .

-1)

253

>

Svartviks skeppsv.)

Offerdal.....

2,066-29

3,974

>

Skön (med Sköns-

Alsen......

479-02

2,440

>

mons kapell) . .

47-32

11,358

»

Mattmar.....

127-38

1,279

>

Alnö.......

69-33

6,770

)

Hela distriktet

10,876-98

17,930

1-65

Timrä .....

102T1

5,709

>

Hela distriktet

1,513-62

43,42728-69

—

Östersunds distrikt.

Station: Östersund.

Brunflo......

33016

3,940

Östersund.

Marieby.....

43 53

604

1

Jämtlands län.

Lockne......

186-10

1,651

>

Gäddede distrikt. Station

Gäddede.

Näs.......

138-12

1,238

>

Lit.......

807-57

3,001

>

Frostviken ....

|4,798-84

2,028

Ström.

Kyrkås.....

127-95

431

>

Frostvikens lappförs.

272

>

Häggenäs.....

481-76

2,012

>

Hela distriktet

4,798-84

2,300

0.48

—

it Odon......

197-98

2,427

>

‘) Församlingen är ej territoriell.

s40,/oe. Provinaialläkarkommittém bet. II. 7

46

Västerbottens län,

Folk-

% O.

Provinsialläkar-

Folk-

mängd

den

Td ^

Provinsialläkar-

Socken.

Areal i
kv.-km.

mängd

den

S1/l2

1903.

2 3
— a

distrikt, dit
socknen f. n.

Socken.

Areal i
kv.-km.

a 2
* e:

distrikt, dit
socknen f. n.

eu

1 to

^ g:

hörer.

1903.

l OO

sfs;

hörer.

B S:

Näskott.....

106''70

1,093

Östersund.

Oviken......

81820

2,123

Berg.

Aspås ......

234-77

1,089

>

Myssjö......

153 20

1,138

>

Ås........

112-53

1,342

>

Berg.......

ll,197-25

2,860

>

Snnne ......

152-06

1,305

>

Asarne......

J

572

>

Frösön......

108-53

2,559

>

Eätan......

1,014-81

1,490

>

Norderön.....

55-29

291

>

Klöfsjö......

257-38

1,050

>

Marbv......

102-82

540

>

Hela distriktet

3,838-74

10,753

2-80

—

Hela distriktet |

3,185-87

23,523

7-38

—

Bräcke distrikt.

Station: Bräcke.

Hammerdals distrikt.

Station

: Hammerdal.

406-47

717

Eagunda.

Eefsund.....

812-94

2,430

Östersund.

Borgvattnet . . .

Hammerdal ....

jl,556-30

4,221

Ström.

Sundsjö.....

542-31

1,860

Bräcke ......

Bodsjö......

59703

2,217

1,169

>

Gåxsjö......

830

>

| 59109

Hela distriktet

1,962-77

5,768

2-94

—

Nyhem......

729

>

Ragunda distrikt.

Station

: Eagunda.

Hela distriktet

2,543-37

8,405

3-30

—

Eagunda .....

949-12

4,489

Eagunda.

Fors.......

504''04

2,442

>

Sfegs distrikt.

Station: Sveg.

Hällesjö.....

841-96

2,248

>

Sveg.......

1,526-84

2,078

Sveg.

Håsjö......

408-30

1,419

Linsell......

1,18206

1,050

>

Stngnn ......

70601

2,642

>

Älfros......

Lillhärdal ....

43515

2,407 19

826

Hela distriktet

3,40943

13.240

3-88

‘) 1,642

>

Mede distrikt.

Station

: Hede.

Ttter-Hogdal (med

j-1,193-26

1,935

>

Hede.......

|l,869-80

1,471

Hede.

Ängersjö kapell)

Hede lappförsaml. .

156

>

Öfver-Hogdal . . .

220-60

343

>

Storsjö......

1,978-21

526

>

Hela distriktet

6,965 io

7,874

llE

| —

Vemdalen ....

Tännäs (Tennas) (med

1,098''43

1

1,052

>

Ljusnedals bruks-förs.).....

>2,139''75

1,696

>

Västerbottens län.

Hela distriktet

7,086 19

4,901

069

—

Sorsele

distrikt.

Station: Sorsele.

Hofrerbergs distrikt.

Station: Hofverberg.

\

Sorsele......

| 7,835-09

3,102|

Lycksele.

Gillhofs kapell . .

V 397-9(1

1,52C

Berg.

Hela distriktet

| 7,835 09

3,102

| 0''4(

)| —

*) Ytterligare 51 personer i Lillhärdal, livilka dock räknas till Kopparbergs län (Mora prov.-läkardistrikt).

Norrbottens län,

47

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-mängd
den
• 3l/l2

1903.

Folkmängdstät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
liörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

P- *rj

S- o
_ **
« s

sb:

1 ÖB

3 &

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
liörer.

Norsjö distrikt.

Station

: Norsjö.

Vindelns distrikt.

Station

: Vindeln.

*Jörn ......

1,785-84

4,052

Skellefteå.

Degerfors.....

2,939-69| 7,640|

Umeå.

Norsjö......

1,860-20

5,134

>

Hela distriktet

2,939-69

7,640 2-60

Malä,.......

1,729-40

2,659

Lycksele.

Hela distriktet

5,37044

11,845

2-20

—

Robertsfors distrikt.

Station

Eobertsfors.

B/ske distrikt.

Station

Byske.

Bygdeå (med

Eobertsfors bruks-

1 912-20

6,334

Nysätra.

Byske......

1,118-66

9,022|

Skellefteå.

församling) . .

J

Hela distriktet

1,118-66

9,0221 8 07

—

Nysätra.....

394-25

3,402

>

Löfånger.....

552-76

4.157

Sten se le distrikt.

Station

: Stensele.

Stensele .....

18,357-73

3,148

Lycksele.

Hela distriktet

1,859-21

13,893

7-47

>

Tärna kapell . . .

1

1,269

>

Nyakers distrikt.

Station: Nyåker.

Hela distriktet

8,357-73

4.417

053

_

Nordmaling....

1,37014

9,803

Nordmaling.

Skellefteå distrikt.

Station: Skellefteå.

Bjurholm.....

1,334-75

4,234

>

Skellefteå landsförs.

1,699''47| 20,554|

Skellefteå.

Hela distriktet

2,704-89

14,037

519

—

Hela distriktet

1,699-47 20.554 12-09

_

Umeå distrikt.

Station

Umeå.

Vilhelmina distrikt.

Station

■ Vilhelmina.

Umeå landsförsaml.

1

Vilhelmina ....

8,751-42

6,860|

Åsele.

med Hörnefors och

1,408-50

16,491

Umeå.

Strömbäcks brak

Hela distriktet

8,751-42

O.SGOi 0-78

_

Holmsunds kapell .

)

Lycksele distrikt.

Station

: Lycksele.

Vännäs >

55502

5,498

>

Lycksele.....

lö,896-87

7,264

Lycksele.”

*Säfvar >

765-35

3,227

>

Örträsk.....

(

1,036

>

Holmö >

49-24

435

>

Hela distriktet

5,8%-8 7

8,300,1 41

—

Hela distriktet

2,77811

25,651

9 23

—

Burträsks distrikt.

Station

: Burträsk.

Barträsk.....

2,015-15| 8,509|

Nysätra.

Norrbottens lan.

Hela distriktet

2,015 15

8,509| 4-22

—

Asele distrikt. Station

Åsele.

Vittangi distrikt. Station: Vittangi kyrkoby.

Åsele......

3,37808

4,533

Åsele.

Jukkasjärvi....

14,177-01

6,085

Vittangi.

Fredrika.....

1,22101

1,305

>

Enontekis ....

5,672-76

1,234

>

Hela distriktet

4,599-03

5,838

1 27

—

Hela distriktet

19,849 76

7,319

0 37

—

48

Norrbottens län.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

S1/l2

1903.

Folk mängds tät-

het per kv.-km.

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Socken.

Areal i
kv.-km.

Folk-

mängd

den

»Via

1903.

It

S B

* P:

i ce

n

Provinsialläkar-distrikt, dit
socknen f. n.
hörer.

Gellivare distrikt.

Station

Gellivare.

Haparanda distrikt.

Station

: Haparanda.

Gellivare ....

16,967-09| 13,670

Öfver-Kalix.

Neder-Torneå . . .

439-78

3,488

Haparanda.

Hela distriktet

16.96709113.670

0''81

_

Karl Gnstaf . . .

471-72

2,390

>

Hela distriktet

91145

5,878

6-45

—

Pajala distrikt. Station

Pajala.

Tärendö ....

1,684-40

1,403

Pajala.

Arjepluogs distrikt:

Station

: Arjepluog.

Pajala (med

i 4,817-79

4,708

>

Arjepluog ....

14,683-74| 2,424|

Piteå.

kapell) . . .

Hela distriktet

14,68374

2,424

0-17

_

Hela distriktet

6,502-19

6,111

094

—

Gammelstadens distrikt.

Station: Gammelstaden.

Jockmocks distrikt.

Station: Jockmock.

Neder-Luleå . . .

1,182-21

12,596

Öfver-Luleå.

Jockmock (med

) . ,

>19,413-70

4,940

Öfver-Luleå.

Öfver-Luleå . . .

1.299-52

11,527

> >

Kvickjocks kapell)

1

1,631-00

2,515

Hela distriktet

19,41370

4,940

0-25

Edefors.....

> >

Hela distriktet

4,11273

26,638

6-48

—

Öfver-Kalix distrikt. Station

Öfver-Kalix.

Råneå distrikt.

Station: Råneå.

Öfver-Kalix . . .

2,883-77

5,768

Öfver-Kalix.

Korpilombolo ka-

Råneå......

2,175-991 7,798|

| Råneå.

pell.....

1,513-06

2,016

>

Hela distriktet

2,175-99

7,798

3-58

—

Hela distriktet

4,39683

7,784

1-77

—

Arvidsjaurs distrikt.

Station: Arvidsjaur.

Matarengi distrikt.

Station

: Matarengi:

Öfver-Torneå . .

1,540-14

3,499

Haparanda.

Arvidsjaur ....

( 6,090 12

| 5,627

1

| Piteå.

Hietaniemi . . .

940-77

2,024]

»

Hela distriktet

6,090 12

5,627

0-92

I

Hela distriktet

2,480-91

5,523

2-23

_

Ojebyns distrikt.

Station: Ojebyn.

Neder-Kalix distrikt.

Station

: Neder-Kalix.

Piteå landsförsaml.

3,226-42

18,6861

Piteå.

*Neder-Kalix . .

1,808 69| 13,736|

Neder-Kalix.

Älfsbv......

1,688-09

5,215|

>

Hela distriktet

1,808-69 13,736

| 7 59

—

Hela distriktet

4,914 51

23,901

1 4-86

Bil. II.

KARTA

ÖFVER FÖRSLAG TILL

RIKETS INDELNING I PROVINSIALLÄKARDISTRIKT

(ÅTERFINNES I SLUTET AF HÄFTET.)

Bil. 111 a.

REDOGÖRELSE

FÖR

DE EXTRA PROVINSIALLÄKARDISTRIKTEN

PÅ KOMMITTÉNS UPPDRAG

UTARBETAD AF

DESS SEKRETERARE.

Moi

/oe. Provinsialläkarkommitténs bet. IL

8

Redogörelse

för de extra provinsialläkardistrikten, på kommitténs uppdrag
utarbetad af dess sekreterare.

Ifrågavarande redogörelse, omfattande tiden till och med år 1906, utgör
hufvudsakligast en sammanställning af i de tryckta medicinalförfattningarna
intagna K. Br. och ämbetsskrifvelser rörande extra provinsialläkardistrikten i
riket. Ur nämnda källor, som beträffande hvart och ett af distrikten anföras efter
tidsföljden, hafva hämtats uppgifter rörande de olika tidsperioder, för hvilka
tjänstårsberäkning medgifvits resp. distrikt, dessas omfattning och stationer under
ofvannämnda tidsperioder, läkarnes aflöningsförmåner, läkardistriktsstyrelsens sammansättning
m. m. Beträffande de distrikt, som grunda sin rätt på förut omnämnda
K. Kung. den 17 oktober 1840 »angående befordringsrätt för läkare, som
äro antagna för sjukvården hos menigheter samt vid bruk och inrättningar på
landet», och således åtnjuta till tiden obegränsad tjänstårsrätt, äro de K. Bref
— samtliga före läkarinstruktionen af år 1890 utfärdade —, som angå dessa
distrikt, något kortfattade. Speciellt innehålla de inga eller åtminstone endast
knapphändiga uppgifter angående läkardistriktsstyrelse och dess sammansättning,
läkarnes aflöningsförmåner m. m. Dessutom har ofta nog äfven tjänstområdet för
eller stationen i dessa distrikt under tidernas lopp faktiskt undergått förändringar,
dels till följd af nytillkomna andra extra distrikt, dels ock på grund af andra
omständigheter, utan att dock uppgifter om dessa senare förändringar kunnat
hämtas ur medicinalförfattningarna. För att därför angående dessa äldre — hufvudsakligen
1840 års — distrikt kunna meddela upplysningar i samma omfattning som
rörande öfriga extra distrikt, har kommittén låtit till läkarne i de förra distrikten
utsända frågeformulär och dymedelst erhållit önskade upplysningar (afseende
förhållandena vid 1904 års slut). Ett sammandrag af dessa har införts under hvart
och ett af ifrågavarande äldre distrikt, under rubrik »Uppgifter från distriktets
läkare».

52

Uti förevarande Redogörelse hafva användts, bl. a., följande

förkortningar:

best.

- bestämmelse.

blår.

= bidrag.

C. Dt

= K. Civildepartementets ämbets-

skrifvelse till K. Medicinalsty-relsen.

distr.

= distrikt.

e.

= extra.

E. Dt

= K. Ecklesiastikdepartementets äm-

betsskrifvelse till K. Medicinal-styrelsen.

ers.

= ersättning.

fortf.

= fortfarande.

fr-

= från.

föreg.

= föregående.

förs.

= församling.

hyresers.

= hyresersättning.

instr.

= instruktion.

järnv.-st.

= järnvägsstation.

K.

= Kungl.

K. Bfde

= Konungens Befallningshafvande.

K. Br.

= Kungl. Bref(vet).

K. K.

= Kungl. Kungörelse(n); K. K. 1840=

Kungl. Kungörelsen den 17 oktober
1840 (se ofvan).

korn.

kom.-st:a

kontr.

kr.

= kommun eller kommunal-.
= kommunalstämma.

= kontrakt.

= kronor.

Idmt, Idmtr = ledamot, ledamöter.
läk. = läkare.

läk.-instr. 1890. = Allmänna läkarinstruktionen af
den 31 oktober 1890.
läk.-styr. = läkardistriktsstyrelse.

lönef. = löneförmåner.

Med.-Styr. = K. Medicinalstyrelsen.

munic.-samh. = municipalsamhälle.

ord. — ordinarie.

pers. = personer.

prov. = provinsial-.

s:en = socken; s.nar = socknar, o. s. v.

st. = station.

st.-bidr. = statsbidrag.

styr. = styrelse.

tj.-omr. — tjänstgöringsområde.

tj.-årsb. = tjänstårsberäkning(srätt).

wppg. = uppgift(er).

bfr. = öfrigt(t).

Tecknet f framför ett extra distrikts namn utmärker, att distriktet åtnjuter till tiden obegränsad
tjänstårsberäkningsrätt, vanligen i öfverensstämmelse med ofvannämnda 1840 års generella K. Kung.,
i några fall på grund af tidigare utfärdade speciella K. Bref rörande extra distrikt eller ock annan omständighet.

Tecknet * framför distriktsnamnet utmärker, att distriktet åtnjuter, jämte tjänstårsberäkningsrätt
för viss tid, äfven statsbidrag, hvadan läkartjänsten där tillsättes af K. Medicinalstyrelsen.

Stockholms län.

f Botkyrka.

K. Br. 8/s 1842: tj.-årsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. Botkyrka och Salems Binär.
Åns. gjord af »Direktionen för läkarinrättningen i Botkyrka och Salems församlingar».

Upp g. från distriets läkare: St:s läge är invid Tumba järnv.-st. »Läkardirektionen skall enligt
en gammal förordning utgöras af: kyrkoherden och komministern i församlingarna, förvaltaren på Riksbankens
pappersbruk samt ägarne af godsen Sturehof i Botkyrka och Fogelsta i Salems socken. Direktionen
äger att vid tillsättning af läkare, sedan Kung!. Medicinalstyrelsen yttrat sig om de sökandes
kompetens, uppsätta tre på förslag och ge förord; val sker sedan på allmän stämma inför direktionens
ordförande (valberättigade lära egentligen endast ''säteriägare’ vara); de väljande äro därvid ej bundna af
direktionens förslag.» — Läk. antages t. v., utan nppsägn.-tid och utan konto. — Lönef.: fri bostad samt
150 kr. »ur eu gammal donationsfond». (Härför fri läkarvård åt Botkyrka s:ens understödstagare.) Dessutom
fast, af riksdagen bestämdt ackord för riksbankens pappersbruk vid Tumba.

f Värmdö.

K. Br. 22/i 1843: tj.-arsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. Värmdö skeppslag; st. vid
Gustafsberg. Ans. gjord af »intressenterna i Gustafsbergs porslinsfabrik».

Uppg. från distr:ets läkare: Läk.-styr. finns ej; »motsvar. myndighet ntgöres af Akt.-bol. Gustafsbergs
fabriks intressenter genom dess disponent». Läk. antages af nämnda intressenter, t. v., utan
konto. el. nppsägn.-tid. — Ingen bestämd lön, blott ackord (Värmdö kom. 2,000 kr., Ingarö 600, fr.
Gustafsberg 2,400 kr.; öfriga kom:er betala intet); dessutom fri bostad »af fabriken, som därjämte betalar
läkarens utskylder».^ För ackordsummorna fri läkarvård inom de betalande komierna (ingen särskild afgift
för sjukresor); i öfriga 8 kom:er betalas enl. prov.-läk.-taxan.

f Åkersberg (Österåker).

K. Br. 12/i 1866: tj.årsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. Österåkers och Össeby-Garns
sinar; st.^i Garns s:en.» Af K. Br. u/i 1874 ang. inrättande inom distriet af ett medikamentsförråd
framgår emellertid, att läk.-st. då var vid Ikersberg i Österåkers s:en, där den
ock fortf. är belägen. (Förflyttningen synes hafva — af hvad orsak har ej kunnat utrönas
ägt rum närmast före sistti. K. Br., att döma af Med. Stynens tryckta läkarförteckningar).

Uppg. från distr:ets läkare: Till tj.-omr. kan äfven i viss mån räknas ett par andra sinar,
i det att »sedan många år existerar en öfverenskommelse med Vada och Ångarns komier att de deltaga
uti läkarens aflöning enligt samma beräkning som för distrikts-komierna, emot att läkaren i dessa komier
följer samma taxa som inom distriet. Anordningen är anmäld i Med.-styr. af Läkarstyrelsens ordförande».
»Läk.-styr. består af 9 medlemmar, af hvilka kommunerna hvart 4:e år på kommunalstämma välja 6.
Dessa 6 välja de 3 återstående medlemmarna på lifstid. Dessa och en del andra anordningar äro i enlighet
med föreskrifterna i en donation af 1874, i hvilken framlidne Excellensen frih. Åkerhielm på Margretelund
donerade bostad åt läkare och lokal till apotek.» Förut har funnits konto, och 6 mån. ömsesidig
nppsägn.-tid, jämte en i konto, intagen särskild taxa, men den nuv. läk. har intet konto. (Taxan synes
emellertid, af praxis, fort!, tillämpas.) Lönef.: af samtl. ofvannämnda 4 komier 6 öre pr fyrk (år 1904
ung. = 2,800 kr.); för den förutnämnda bostaden betalas 100 kr. i hyra.

* Dalarö.

K. Br. so/6 1871: tj.-arsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. Dalarö och Ornö kapellförsiar,
st. i Dalarö. Läk. skulle antagas af Dalarö kapellera.

S407/oe. Provinsialläkarkommilténs bet. II.

9

54

K. Br. 4/12 1891 (discret ombildadt): tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896. Tj.-omr.:
Dalarö, Ornö, Nämndö och Österhaninge saiar, st. fortf. i Dalarö. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr.,
af komrerna 1,075 kr.

K. Br. */io 1896 fång. bl. a. Dalarö distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; i öfr.
= föreg.

K. Br. 19/4 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg.

C. Dt. 25/e 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i öfr. = föreg.

* Qräsö.

Enligt E. Dt 56/a 1892 afslogs framställning om tj.-årsb. och 900 kr. st.-bidr. till en e. prov.-läk.
med st. i Öregrnnd och tj.-omr. af denna stad jämte Gräsö s:en, till hvilken läkares aflöning anslagits, af
staden (för all framtid) 600 kr. och af s:nen (för 5 år) 300 kr. Afslaget motiverades därmed, att gällande
stadganden ang. st.-bidr. till aflönande af e. prov.-läk. hade afseende å sådan läkare för endast landtkomter.

K. Br. 10/i2 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1893—1896. Tj.-omr. nu endast af Gräsö
sten, men st. i Öregrund. Lönef.: st.-bidr. 500 kr., af kom:en 500 kr.

K. Br. 2/io 1896 (ang. 3 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; i
öfr. = föreg.

C. Dt 20/i2 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg.

Anmärkas kan, att e. prov.-läk.-tjänsten i distr:et och stadsl.-befattningen i Öregrund
hittills alltid innehafts af en och samma person.

* Rimbo.

K. Br. 20/i 1893: tj.-årsb. och st.-bidr. 1893—1896. Tj.-omr. af Bladåkers, Knutby,
Fasterna, Rimbo, Ro, Gottröra, Närtuna och Frösunda s:nar; st. vid Rimbo järnv.-st. Lönef.:
st.-bidr. 500 kr. (1,200 kr. hade begärts, men af Med.-Styr. afstyrkts såsom mindre behöfligt
å denna ort; dock tillstyrkte Styr. »ett mindre bidrag», enär »läkaren under de första åren
icke torde kunna påräkna tillräckliga inkomster»); af komrerna tills. 1,313 kr. —Enl. K. Br.
19/io 1894 skulle Kårsta s:en f. o. m. V11 s. å. tillhöra distriktet. (Denna s:en hade redan vid
distr:ets bildande ifrågasatts att ingå i detta, men då afböjt.)

K. Br. 2/io 1896 (ang. 3 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Tj.-omr.
och st. = föreg. (säl. äfven Kårsta s:en med). Lönef.: st.-bidr. 500 kr., af kom:erna 1,410 kr.

K. Br. ls/9 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg.— Enl. K. Br.
3/io 1902 medgafs, att Skederids intill Rimbo gränsande s:en finge, under villkor att bidraga
med utfästa 100 kr., till 1906 års utgång tillhöra distr:et.

C. Dt 9/n 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; tj.-omr. oförändr. (således de 8
i K. Br. 20/i 1893 uppräknade s:narna samt Kårsta och Skederids s:nar), likaså st:en (Rimbo).
Lönef.: st.-bidr. 500 kr. (enl. Med.-Styr:ns förslag; 1,500 kr. hade begärts), af kom:erna 1,510 kr.

Schebo (Skebo).

K. Br. 6/i 1894: tj.-årsb. t. o. m. 1899. Tj.-omr. Ununge och Väddö s:nar, st. vid
Schebo bruk. Lönef, utfästa af Schebo bruks aktiebolag: 1,500 kr. jämte bostad och vedbrand.
 Läk.-styr. utgöres af Schebo bruks aktiebolags styrelse, hvilken tillsätter läkaren.

K. Br. 30/ii 1899: tj.-årsb. 1900—1904; i öfr. = föreg. — Genom K. Br. 31/i2
1902 medgafs, att Edsbro s:en, under villkor att bidraga med utfästa 200 kr., finge åren 1903
och 1904 tillhöra distnet.

K. Br. 16/i2 1904: tj.-årsb. 1905—1909. Tj.-omr. af Ununge, Edsbro och Häfverö
s:nar (Väddö utgick); st. fortf. vid Schebo bruk. Lönef:erna, fortf. 1,500 kr. och bostad, utgå
nu fr. kom:erna (Ununge 800 + bostad, Edsbro 200 och Häfverö 500 kr.) Läk.-styr. af 5
Idmtr (Ununge och Häfverö utse hvardera 2, Edsbro 1).

55

Sundbyberg.

, , Enk E- ,S5/ii 1881 fann K. Maj:t icke skäl bifalla und. ans. om inrättande af en distr.-lak.-plats vid Sundbyberg med tj.-omr. af Solna och Bromma s:nar.

K. Br. 3%i 1888: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för 5 år. Tj.-omr. Sundbybergs
köping och st. därstädes. Utfäst lön 1,200 kr. Läk. skulle antagas af köpingens
kom.-nämnd (hvilken väl ock var läk.-styr.)

, .. , ~ ?edan de fem ären ntlnP‘t- gjordes ej någon ans. om förnyad tj.-årsb., hvarför denna rätt npp hdrde''

Af de“na anledning afslogs, enligt E. Dt. 28, 4 1895, framställning om förordnande, med ti.-årsb -ratt, tor en vikarierande e. prov.-läk. i distr:et intill dess att tj.-årsb. ånyo knnde varda distr:et beviljad. —
Likaså afslogs, enl. E. Dt. 7/n 1895, en då föreliggande ans. om ej blott tj.-årsb. utan äfven st.-bidr åt
en e. prov.-läkare i köpingen. Tj.-årsb. återficks först genom efterf. K. Br.

Br. 28/3 1896: tj.-årsb. t. o. m. 1900. Tj.-omr., st. och lönef. desamma som i
K. Br. /ii 1888 omnämnda. Läk. skulle fortf. antagas af kom.-nämnden, som nu uttryckligen
angifves vara läk.-styr.

K. Br. S1/i2 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1905. Lönef:erna nu 1,500 kr.; i öfr. == föreg.

K. Er. 2/s 1906: tj.-årsb. t. o. m. 1910, i öfr. oförändradt = föreg. Således:

tj.-omr. och st. Sundbybergs köping, lönef. 1,500 kr., läk.-styr. = köpingens kom.-nämnd.

Djursholm.

K. Br. 15/n 1901: tj.-årsb. t. o. m. 1910. Tj.-omr. Djursholms köping och Danderyds
s:en, st. i Djursholm i närheten af Djursholms slott. Lönef.: af köpingen 1,200 kr.,
af s:nen 300 kr. Läk.-styr. utgöres af Djursholms köpings kom.-nämnds 5 ldmtr och 2 af
Danderyds s:ens kom.-nämnd inom nämnden utsedda ldmtr.

Väddö.

K. Br. »/is 1905: tj.-årsb. 1906—1910, tj.-omr. Väddö s:en, st. inom s:nen, nordligast
i Ortalalund och sydligast i Elmsta. Lönef. fr. komren 1,500 kr. jämte 300 kr. i

hyresers. Läk.-styr. utgöres af s:nens kom.-nämnd.

Uppsala lån.

f Löfsta.

K. Br. 3/t 1849: tj.-årsb. enl. K. K. 1840; st. Löfsta bruk. Såsom tj.-omr. anvisades
i det K. Br. Löfsta, Hållnäs, Wesslands, Tolfta och Tegelsmora s:nar; »sökanden»
(ägaien af bruket) »obetaget att om anställande af särskild läkare för sistnämnda 3 socknar
samt om dessas afskiljande i sådant fall från nyssbesagda distrikt med und. anmälan till Oss
framdeles inkomma».

. , Detta bief också snart fallet, och genom K. Br. ''*/* 1851 medgafs tj.-årsb. enligt K. K 1840 åt
en vid Wesslands (Västlands) bruk stationerad distr.-läkare med tj.-omr. af Tolfta, Wesslands och Tegelsmora
s:nar. Detta distr. synes hafva snart upphört, men dess s:nar hafva icke återgått till Löfsta distr
legelsmora har sedermera ingått i Dannemora e. distr., se nedan.

., T Uppå. från distr:ets läkare: Tj.-omr. utgöres af Öster-Löfsta och Hållnäs s:nar. St. är fortf

vid Löfsta (Leufsta) bruk (där år 1904 af landstinget uppförts sjukstuga med 12 sängar). Läk.-styr.
utgöres af Leufsta fideikommissegendoms innehafvare, hvilken antager läkaren, utan kontrakt men dock
med tre månaders nppsägn.-tid. Lönef., utgående fr. nämnda egendom: »kontant 4,000 kr, fri bostad och
vedbrand samt en del naturaförmåner npptaxerade till 240 kr.» Härför skall lämnas »fri läkarvård
åt alla vid Leufsta bruk, Carlholms bruk (Tierps distrikt) samt Tobo bruk (Dannemora distrikt) anställda
tjänstemän och arbetare jämte familjer samt alla under dessa bruk lydande landbönder och daesverkstorpare.
..» (antalet häraf: »vid Leufsta 2,200—2,300, vid Tobo och Carlholm 6—700 hvar») Betr till
bruken ej hörande personer finnas inga taxebestämmelser.

56

j- Dansemora.

K. Br. 26/a 1864: tj.-årsb. enl. K. K. 1840; tj.-omr. Films, Dannemora och Tegelsmora
s:nar; st. vid Dannemora.

TJppg från distr:ets läkare: Läk.-st. är vid Dannemora gruffält (Films socken), ungefär 2
km. fr. Dannemora järnv.-st. Läk.-styr. utgöres af disponenten för Dannemora grufvor och disponenten
för Österby bruk, häda därtill förordnade af resp. bolagsstyrelser. Socknarna ss. sådana »aflöna icke
läkaren och hafva intet med saken att gorå». »Läkaren antages för lifstid af läkarestyrelsen efter ansökning,
som hittills ej offentligen kungjorts, hos hvar och en af styrelsens medlemmar särskild! Kontrakt finnes
ej.» »Läkaren åtnjuter i kontant lön af Dannemora grufvor 1,500 kr. och af Österby bruk 2,000 kr.,
dessutom fri bostad med trädgård, fri vedbrand, häst med sommar- och vinteråkdon, kusk och gårdsgosse.
För denna lön är läkaren skyldig lämna fri läkarvård åt samtliga under Dannemora grufvor och Österby
bruk hörande tjänstemän med familjer, grufarhetare, smeder, bönder, torpare, dagsverkare, stat- och annat
tjänstefolk med familjer; att utan särskild ersättning göra sjukresor till nämnda underhafvande, vare sig
de äro bosatta inom läkarens tjänstedistrikt eller utom detsamma, att utan ersättning verkställa mindre
operationer, tandextraktioner, förlossningar, gifva utlåtande om sinnesbeskaffenhet och utfärda andra
attester t. ex. om minderåriges användande i industriellt arbete m. m.; att utan ersättning vårda dem,
som intagas på den vid läkarbostaden befintliga sjukstugan. Af de resp. socknarna uppbär läkaren i
arfvode tillsammans 110 kr. med skyldighet att lämna fri vård åt socknarnas understödstagare.» I öfr.
finnas ej särsk. taxebestämmelser.

j- Älfkarleö (f. d. Söderfors).

K. Br. 19/i2 1873: tj.-årsb. enl. K. K. 1840; tj.-omr. Söderfors och Älfkarleby s:nar;
st. vid Söderfors bruk. Genom K. Br. 19/i 1883 medgafs stens (liksom distr:ets medikamentsförråds)
förflyttning till Älfkarleö, efter hvilken plats distnet numera benämnes.

TJppg. från distr:eta läkare: St. är belägen 2 minuters väg från Älfkarleö järnv.-st. å Uppsala—
Galle järnv. Särskild läk.-styr. finns ej; läkaren tillsättes af Styr. för Söderfors bruks aktiebolag, utan
kontr. eller uppsägn.-tid. Lönef.: af Söderfors bruk 3,500 kr., bostad och vedbr., 300 kr. i semesterbidrag,
200 kr. i ersättning för gårdskarl; af Skutskärs inom distnet belägna bruk i fast lön 2,000 kr. samt
10 kr. för hvarje ordinarie (1 gg i veckan) och extra resa (= sammanlagdt något öfver 3,000 kr.). Härför
lämnas fri läkarvård åt ofvannämnda bruks samtliga personal.

Södermanlands län.

* Julita.

K. Br. 9/ii 1888: tj.-årsb. enligt K. K. 1840, men endast för fem år; tj.-omr. Julita,
Österåkers och Näshulta s:nar; st. i närheten af Äs inom Julita s:en. Läk. skall tillsättas
af fem å kom.-st:or valda delegerade (3 af Julita, 1 af hvar af de öfriga smarna). ^ Utfästa
lönef.: af Julita kom. lämplig bostad eller ock 750 kr. i årlig hyresersättning; af åtskilliga
jordägare inom förenämnda kom:er »årlig aflöning under fem ar i form af ackorder af minst
1,500 kronor». (Kom:erna förklaras i det K. Br. fortfarande skyldiga att deltaga i underhållet
af vederb. prov.-läk:s bostad.)

K. Br. 10/e 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896. Tj.-omr. och st. = föreg.
Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., af komterna 1,635 kr.

K. Br. 31/i2 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Tj.-omr. och st. = föreg.
Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr. (distr:t hade begärt 1,500 kr. eller det belopp K. Maj:t ansåge
lämpligt), af kom:erna 1,535 kr.

K. Br. 23/u 1900: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg., med tillägg
af fri bostad.

C. Dt 2S/s 1906: af slag å framställa, om tj.-årsb. och st.-bidr. (event. å 1,500 kr.) 1907—1911.
Med.-Styr. hade afstyrka enär handlingarna icke utvisade storleken af Julita kom:s bidrag eller ens
huruvida kom:en skulle lämna något bidrag alls. (österåker och Näshulta hade anslagit resp. 185 och.

57

200 kr., och fyra fastighetsägare hade förklarat sig vilja bidraga med så mycket, att hela läkaraflöningen
skulle uppgå till 1,535 kr.)

C. Dt 17/s 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; tj.-omr. och st. = föreg. Lönef.:
st.-bidr. 1,000 kr., fr. komma fortf. 1,535 kr. (Julita hade nu utfäst 1,150 kr., Österåker
och Näshulta fortf- resp. 185 och 200 kr.)

Bj omhulda. *

Genom K. Resolution af den 19/s 1812 fastställdes i hufvudsak upprättade bestämmelser för den
År 1809 tillkomna s. k. Rosenberg ska Stiftelsen (kapital 5,000 kronor, hvilket belopp sedermera förökades
med 12,000 kr. genom testamentarisk disposition af friherre H. von Wahrendorff), afsedd till beredande
af aflöning för en läkarbefattning i Daga härad. Stiftelsen skulle handhafvas af en särskild
styrelse under namn af »Direktionen för hälsovården inom Daga härad». Läkaren skulle »bo i Gryts
socken, åtminstone ej längre därifrån än i Björnlunda socken». Särskilda bestämmelser ang. läkarens
tillsättande gåfvos såväl i denna K. Res. som ock i en af K. Haj:t den I8 */n 1812 i ärendet utfärdad
instruktion.

Genom K. Br. af den 14/i 1846 förordnades, att läkaren i Daga härad skulle, såsom tillika »extra
provinsialläkare» (i den tidens mening taget) mot i stat fastställt arfvode af 150 rdr b:ko hafva till
tjänstedistrikt, jämte Daga härad, äfven Torsåkers och Lästringe s:nar i Rönö härad (dessa s:nar blefvo
emellertid genom K. Br. 10/n 1858 tillagda Trosa »extra provinsialläkardistrikt»),

K. Br. af 22/V 1864 stadgade dels att denna »extra provinsialläkartjänst» i Daga härad (sedermera,
 den 29/6 1866 uppförd på ordinarie stat) »skall framgent på vanligt sätt i likhet med andra dylika
sysslor till ansökning kungöras och tillsättas», dels ock med ändring af då gällande bestämmelser ang.
Rosenbergska stiftelsen, att »efter yppad ledighet i häradsläkarbefattningen förfares vid dess återbesättande
på sätt 9 § i nåd. Instruktionen för Sundhetskollegium 6 dec. 1815 och nåd. Kungörelsen 17 okt. 1840
stadga . . .», etc. Tjänsterna blefvo således åtskilda, men stiftelsens Direktion, som till provinsialläkaren
i Daga härad upplåtit stiftelsens läkarboställe Alma i Björnlunda socken, träffade aftal med denne om
fullgörande af den med stiftelsen (donationen) afsedda läkarvården.

Emellertid blef, på därom gjord framställning, genom K. Br. den ®/b 1892 föreskrifvet, att stationen
för prov.-läk. i Daga härad (jämte apoteksinrättningen vid Björnlunda) skulle så snart lämpligen
kunde ske förflyttas från Alma, (beläget 2 5 km. från Björnlunda järnvägsstation) till Gnesta. Häraf
blef en följd, att ofvannämnda mellan Direktionen och prov.-läk:n träffade öfverenskommelse svårligen
kunde vidare upprätthållas, och detta föranledde Direktionen att hos K. Maj:t anhålla om tjänstårsrätt
åt en särskild läkare för stiftelsen. Beträffande de löneförmåner, en sådan läkare komme att åtnjuta,
meddelades därvidlag, »att läkaren, förutom den till minst 500 kronors värde ansedda förmånen af bostället,
 utaf fondens afkastning komme att uppbära omkring 400 kronor om året samt att tre af häradets
socknar, nämligen Björnlunda, Gåsinge och Gryt, förbundit sig att ansvara för ett belopp af tillsammans
600 kronor, därest läkarens inkomster af ackorder eller praktik ej skulle till sistnämnda belopp uppgå».

I anledning häraf blef genom

K. Dr. 19/io 1894 medgifvet, att nyssnämnda tre s:nar (om öfriga till häradet
hörande s:nar namnes intet) finge bilda ett Björnlunda e. prov.-läk.-distr. med st. vid Alma,
för tiden t. o. m. 1899. Läk.-styr. skulle utgöras af förenämnda Direktion för hälsovården
i Daga härad.

K. Br. 18/8.1899: tj.-årsb. 1900—1904; i öfr. = föreg. (äfven lönef. = de ofvan
omnämnda). Genom K. Br. 1B/3 1901 bifölls emellertid en af Direktionen gjord ansökning
om tillstånd att flytta läk.-st. från Alma till plats invid Björnlunda järnv.-st.

K. Br. 9/a 1904: tj.-årsb. 1905—1909. I öfr. = föreg. (efter K. Br. 15/3 1901).

* Såsom af det efterfölj. synes, räknar distr:et såsom sådant sin egentliga tillvaro först f. o. m.

19/io 1894; men då detsamma har en lång och tämligen invecklad förhistoria, har det ansetts lämpligt att

för denna här afgifva en kortfattad redogörelse. För ytterligare detaljers inhämtande hänvisas till de i

denna redogörelse omnämnda K. Bref, Resolutioner m. m., allesammans intagna i samlingsverket »För fattningar

m. m. angående medicinalväsendet i Sverige». A. H. W ist rand, Stockholm, 1860, sid. 91.

58

Nyfors.

K. Br. 31/i2 1894: tj.-årsb. t. o. m. 1899; tj.-omr. det inom Fors’ s:en belägna
Nyfors municipalsamhälle, sådant det angifvits i K. Br. 22/2 1889; st. »inom samhället».
Lönef., af samhället utfästa: 1,000 kr. Läk.-styr. af tre ldmtr, utsedda vid allmänt sammanträde
af samhällets röstberättigade invånare.

K. Br. 30/n 1899: tj.-årsb. 1900—1904. Tj.-omr. och st. oförändr., likaså lönef.

(samhället både först anslagit endast 500 kr., dock ej längre än tills samhället kunde blifva

införlifvadt med Eskilstuna stad, men sedermera höjt lönen till samma belopp som förut,

eller 1,000 kr.). Läk.-styr. (af 3 ldmtr. utsedda å korn.-st.) = föreg.

K. Br. 2/iä 1904: tj.-årsb. 1905—1909; i öfr. = föreg. (läk.-styr. = tre ldmtr sägas
nu skola utses å municipaht&mma..)

Under år 1906 har emellertid hela Fors socken — säl. äfven Nyfors munic.-samh. —
blifvit införlifvad med Eskilstuna stad.

* Björkvik.

K. Br. 3/s 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1904; tj.-omr. Björkviks och Kila s:nar; st. »i
närheten af Danbyholm inom ett afstånd af omkring 1 km. från Björkviks sockens kyrka».
Lönef.: 2,000 kr. (1,500 fr. Björkvik och 500 fr. Kila); dessutom hade s:narna beslutit
uppföra läkarbostad med nödiga uthus, men härför skulle läkaren erlägga årlig hyra af
500 kr. Läk.-styr. af 8 å kom.-st:or utsedda ldmtr., 4 fr. hvardera s:nen.

K. Br. 17/6 1904: tj.-årsb. och st.-blår. 1905—1909. Tj.-omr. och st. — föreg.
Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr. (1,500 begärda), af srnarna fortf. 2,000 kr.

Oxelösund.

K. Br. 16/u 1900: tj.-årsb. 1901—1905; tj.-omr. Oxelösunds munic.-samh., st. »inom
samhället». Lönef.: 2,500 kr. jämte 500 kr. hyresers. Läk-styr. af 5 ldmtr., valda å municipalst.

K. Br. 15/7 1905: tj.-årsb. 1906—1910, i öfr. = föreg. (I st. för 500 kr. hyresers.
får dock, eventuelt, åt läkaren upplåtas kostnadsfri, lämplig bostad.)

* Aspa.

C. Dt 7/n 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907; tj.-omr. Ludgo, Spelviks, Bipsa,
Lids, Runtuna och Bogsta s:nar; st. vid eller i närh. af Aspa gästgifvargård. Lönef.:
st.-bidr. 1,000 kr., af kom:erna utfästa 1,500 kr. »däri inberäknadt hyresers.» (K. Maj:t
uppställer emellertid ss. villkor utgåendet från orten af 1,000 kr.)

Östergötlands län.

f Motala östra.

K. Br. 21/ö 1844: tj.-årsb. enligt K. K. 1840 (uppå ansökning af disponenten för
Motala mek. verkstad) för den vid Motala verkstad anställde läkaren, hvilkens distrikt skulle
utgöras af »Aska härad med närbelägna orter». Tj.-omr. inskränktes, då genom K. Br. 15/*
1861 beviljades tj.-årsb. för en distr.-läk. i Motala köping, hvilkens befattning sedermera
genom köpingens öfvergång till stad utbytts mot stadsläkartjänst.

59

Uppg. från distr:ets läkare: Distriktet består af »Ekebyborna* *, Ask, Hvarf och Styra, Västra
Stenby, Hagebyhöga, Eifvelstad och (blunda» (s:nar) »samt Motala mekaniska verkstad, belägen inom
Motala socken, som ej tillhör distriktet». Läk.-st. nppgifves endast till »Motala socken» (men är faktiskt
i Motala stad). Ss. Läk.-styr. fungerar Styrelsen för Motala mek. verkstads nya aktiebolag. Läkaren
har alltid antagits tills vidare och utan uppsägningstid. Lönef.: (af komma intet) af verkstaden 2,500
kr. ss. ackord (ej fri bostad), för hvilket verkstadens arbetare och tjänstemän med familjer skola lämnas
fri läkarvård. I sammanhang härmed framhåller läkaren att, då verkstadens arbetare till allra största
delen äro bosatta utom verkstadens område, i den till distriktet ej hörande Motala s:en, han ej äger befogenhet
att vid inträffade epidemier eller eljest ingripa i frågor, som röra dessa arbetares allmänna
hälsovårdsförhållanden.

f Torpa.

Distr:et, omfattade endast Torpa s:en med st. vid Ramfall, grundar sin tillvaro på en
af framlidne kyrkoherden professor J. Tranor den 11 mars 1825 gjord donation eller sjukvårdsstiftelse
(grundkapital 5,000 kr.) som afser »att åt hans födelsebygd, Torpa församling,
bereda bättre tillfälle än hittills att njuta läkarvård». Upprättade reglementen för denna
donation hafva blifvit af K. Maj:t godkända, d. u/8 1853 och sist d. 10/io 1890. Ur detta
senaste i Sami. af medicinalförfattningar intagna reglemente må anföras följande (som ock
till största delen meddelats i infordrade uppgifter från distrrets läkare):

Läkaren, som »skall vara en i Sverige legitimerad läkare, vid antagandet ej under trettio eller
öfver femtio år gammal», tillsättes af sjukvårdsstiftelsens styrelse och åtnjuter därefter »enhanda tjänstårsberäkning
och befordringsrätt som civile läkare i statens tjänst». Nyssnämnda styrelse, hvilken tillika
är läkardistriktsstyrelse för distriktet, utgöres af »Torpa församlings "kyrkoherde, eller den hans tjänst
förvaltar, som ordförande, samt 12 redlige, bofaste och vederhäftige socknemän», valde på visst angifvet
sätt för fem år i sänder. Läkarens löneförmåner utgöras dels af kontant lön, dels naturaförmåner.
Den förra består i en del af ränteafkastningen utaf en af stiftelsens tre fonder, »läkarfonden», och utgick
för år 1903 med 1,501 kr. 50 öre. Naturaförmånerna utgöras af rättigheten att ej mindre, med vissa inskränkningar,
 utan reparationsskyldighet disponera Ramfalls läkarboställe med därtill hörande byggnader
in. m., än äfven på vissa villkor njuta afkastningen af »trädgården och V* mtl Ramfall». — För dessa
löneförmåners åtnjutande är läkaren skyldig »vårda alla inom Torpa socken boende, densamma tillhörande
sjuke, som honom anlita», dock ersättes särskildt skjuts vid sjukbesök m. m.

f Åtvidaberg.

K. Br 22/2 1841: tj.-årsb. »med tillämpning af »K. K. 1840; tj.-omr.» Oppeby, Kjettilstads,
 Atveds, Dalhems, Tjärstads, Wårdsnäs, Grebo, Wärna och Björsäters församlingar uti
Kinda och Bankekinds härader». »Adelswärdska fideikommissinnehafvaren», hvilken gjort ansökningen
i ärendet, tillerkändes rätt att antaga läkaren, mot skyldighet att aflöna honom.

Uppg. från distr:ets läkare: Distr:et skulle bestå af >4 s:nar: Åtvid, Grebo, Tärna och
Björsäter» (ang. denna inskränkning uti den här ofvan angifna omfattningen af distr:et hafva inga bestämmelser
i medicinalförfattningarna kunnat anträffas). Läkaren, som antages utan kontr., åtnjuter ej
fast lön af distr:et, utan aflönas endast af fideikommissinnehafvaren, med ett arfvode af 2,500 kr. äfvensom
med bostad och trädgård (uppskattad till 600 kr.) Härför skall läkaren lämna fri läkarvård till en del
af fideikommissets underlydande samt vid Åtvidabergs sjukstuga.

Valdemarsvik. * *

K. Br. sl/9 1850: på »ans. af invånarne inom Gryts socken af Linköpings län och Tryserums socken
af Kalmar län samt i Valdemarsvik», hvilka »vore sinnade att för sig anskaffa och i Valdemarsvik

* Belägen i Bobergs härad: öfriga s:nar belägna i Aska härad, som dessutom består af ytterligare
3 s:nar. (Vinnerstad uppgifves ligga utom distriktet och tillhöra Linköpings prov.-läk.-distr.)

* * pistr:et i sin nuv. form daterar sig från 1897; men då läkare med tj .-årsb. funnits i Valdemarsvik
stationerad ända sedan 1850, har i det efterföljande redogörelsen fått omfatta jämväl tiden före
1897, så mycket mer som en del närmast före det året inträffade förhållanden rör. distnet äro rätt anmärkningsvärda.

60

stationera» en läkare, medgafs tj.-årsb. enl. K. K. 1840 åt en sådan läkare. (Något bestämdt tj.-omr.
anvisades ej, men utgjordes väl af nämnda s:nar ock köping.) Sedan på grund häraf läkare verkat inom
orten under en tid af öfver 40 år, uppstod fråga om bildandet af ett e. prov.-läk.-distr. enl. 1890 års läkarinstruktion,
 med tj.-omr. af ofvann. kom:er och därjämte Ringarums s:en i Östergötlands län, samt 1,500
kr. årlig lön. Und. framställning härom afslogs emellertid af K. Maj:t den 12/a 1892. och distr:et fortfor
på de gamla villkoren till slutet af maj 1895, då siste tjänsteinnehafvaren erhöll transport till annat distr.

Då härefter val af ny läkare skulle anställas, yppades en del oenigheter inom distr:et, såväl om
valsättet som om hvilken läkare borde väljas, i följd hvaraf ock olika personer blefvo af olika partier
förklarade för valda till distriktsläkare. Hvarken Hed.-Styr. eller K. Befde ansåg sig kunna afgöra dessa
tvistigheter, utan saken hänsköts till K. Maj:t, som genom K. Br. den 28/s 1897 förklarade den då tjänstgörande
läkaren berättigad till tj.-årsb. till utgången af september s. å,, efter hvilken tid bestämmelserna
i K. Br. 21/s 1850 icke vidare skulle gälla; samtidigt gafs hänvisning att, om tj.-årsb. därefter önskades,
inkomma med und. framställning i enl. med § 41 mom. 4 i 1890 års läk.-instr. Dylik framställning inkom
snart från distr:ets kom:er,* och genom

K. Br. 17/12 1897 medgafs tj.-årsb. intill 1/''io 1902 för ett distr., bestående af Valdemarsviks
köping, Gryts och Tryserums s:nar samt den del af Ringarums s:en, som tillhör
Hammarskinds södra länsmansdistrikt; st. i Yaldemarsvik. Lönef.: 1,000 kr. Läk.-styr. af
7 Idmtr, valda en af köpingen och två af en hvar af kom.-st:orna i de 3 s:narna.

K. Br. 11/i 1902: tj.-årsb. intill V10 1907; i öfr. = föreg.

f Rejmyra.

K. Br. 29/5 1860: tj.-årsb. enl. K. K. 1840; tj.-omr. Skedevi och Regna s:nar; st.
vid Rejmyra glasbruk.

Uppg. från distr:ets läkare: Läk.-styr. finns ej; dess åligganden utöfvas af disponenten vid

Rejmyra glasbruk. Några särsk. bestyr ang. entledigande, tiden för läkarens anställning eller uppsägningstid
finnas ej. Läkaren åtnjuter icke någon kontant lön af distriktet ss. sådant, men får af Skedevi
kom. fri bostad och af Rejmyra glasbruk fri vedbrand. F. ö. får läkaren ersättning i form af fasta ackord
från Rejmyra glasbruk (1,500 kr.), Häfla bruk (400 kr.) och Skedevi kom. (400 kr.), hvarjämte med
tjänsten är förenad befattning ss. läkare vid Rejmyra sjukstuga, med 1,000 kr. lön från landstinget.

* Stegeborg.

K. Br. 17/3 1892 (ans. gjordes redan 1889): tj.-årsb. utan tidsbegränsning, så länge
utfästa löneförmåner (se nedan) utgå; tj.-omr. S:t Annae, Skällviks, Rönö, Börrum och Östra
Ny s:nar; st. vid Stegeborg. Lönef.: 1,000 kr. och bostad. Läk.-styr. af fem vid kom.-st:or
utsedde Idmtr, en fr. hvar af srnarna.

K. Br. 8/ä 1895: tj.-årsb. och st.-bidr. 1896—1900. Tj.-omr. och st. oförändrade.
Lönef.: st.-bidr. 500 kr. (1,000 kr. begärda); fr. kom:erna 1,000 kr. och bostad.

K. Br. 8/s 1900: tj.-årsb. och st.-bidr. 1901—1905. I öfr. = föreg.

C. Dt 5/b 1905: tj.-årsb. och st.-bidr. 1906—1910. Tj.-omr. och st. oförändrade.
Lönef.: st.-bidr., nu höjdt till 1,000 kr., fr. kom:erna fortf. 1,000 kr. och bostad (S:t Annae
s:en hade skriftligen »åtagit sig ansvaret för ordentliga utbetalandet» af koimernas kontanta
bidrag 1,000 kr.).

Jönköpings län.

j Nässjö.

K. Br. V4 1881: tj.-årsb. enl. K. K. 1840; tj.-omr. Nässjö s:en, st. i Nässjö. Läk.
skulle antagas af kom.-st:an eller genom af denne utsedde delegerade.

Uppg. af distr:ets läkare: Läk.-styr. utgöres af Nässjö s:ens kom.-nämnd. Läk. antages
tills vidare med tre månaders uppsägn.-tid; intet kontrakt. Lönef.: 800 kr.

* Äfven från läk.-styr. i distr:et hade inkommit en und. ansökning, gående ut på att 1850 års
K. bref fortf. skulle tillämpas; detta afslogs dock af K.. Maj;t genom efterfölj. K. Br. (af 17/i» 1897).

61

Värnamo.

K. Br. 12/3 1886: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för 5 år; tj.-omr. Värnamo
landsförsaml. samt Voxtorps, Fryeleds, Käfsjö, Åkers, Tofteryds, Byarums, Karda, Hångers,
Forsheda, Torskinge ock Dannäs s:nar; st. i Värnamo. Utfästa lönef.: 3,500 kr. Läkaren
skulle antagas af en kommitté, hvars ledamöter väljas af elektorer, utsedda af kom:erna å
kom.-st:or.

K. Br. 19/e 1891: tj.-årsb. för 5 år fr. V8 s. å. (för obestämd tid hade begärts)
tj.-omr. (med bifall till alternativt från orten uppställdt förslag) Värnamo köping ock landtkommun
samt Åkers, Tofteryds och Byarums s:nar (det andra alternativet afsåg att distr:et
skulle få samma omfattning som förut, med tillägg af 3 s:nar); st. i Värnamo köping.
Läkaren »skulle erhålla i löneinkomster» 4,000 kr. och antagas af en redan tillsatt läkardistriktsstyrelse
(om dess sammansätta, nämnes intet i det K. Br.).

K. Br. 18/i2 1896: tj.-årsb. till Vs 1901; tj.-omr. = närmast föreg. — jämför
dock nedan! — st. fortf. i Värnamo köping. Lönef. utgå såväl från distr:ets kom:er (sål.
Värnamo köping och landskom. samt Åkers, Tofteryds och Byarums s:nar) som ock en mängd
andra i distr:et ej ingående s:nar — hufvudsakligast desamma, som enligt här ofvan under
förra perioden sist omnämndt alternativ skulle tillhöra distriktet, men af K. Maj:t därifrån
uteslötos — nämligen Voxtorps, Tånnö, Fryeleds, Hagshults, Härda, Käfsjö, Rydaholms,
Gällaryds, Dannäs, Forsheda och Torskinge s:nar; och utgjorde lönef. fr. Forsheda och Torskinge
kom:er 2 öre pr fyrk, från samtliga öfriga kom:er 1,580 kr. •— Läk.-styr. angifves
nu skola bestå »af 5 ldmtr, utsedda af särskilda å kom.-st:or valda delegerade, en för hvarje
af de till läkarens aflöning bidragande kom:er, utaf hvilka delegerade de från kom:erna
inom Östbo härad tillsätta fyra ldmtr i styrelsen och de från komierna inom Västbo härad
den återstående ledamoten».

K. Br. 81/& 1901: tj.-årsb. till 1/s 1906; tj.-omr. minskadt med Byarums s:en, som
ej velat utgöra bidrag, och består således af Värnamo köping och landskom., Åkers och Tofteryds
s:nar; st. fortf. i Värnamo köping. Lönef., äfven nu utgående från samtliga de under
föreg. period bidragande smalna, (undantagandes Byarum), uppgå nu till 2,005 kr. Dessutom
skulle läk. f. o. m. 1901 tillika vara läkare vid sjukstugan i Värnamo med 1,200 kr. arfvode.
Läk.-styr. = föreg.

K. Br. 8/8 1906: tj.-årsb. till V8 1911; tj.-omr. och st. oförändradr. Till utgörandet
af lönef:ema, 2,005 kr., bidraga fortf. äfven en del i distnet ej ingående s:nar, omnämnda
under K. Br. 18/12 1896 här ofvan (Voxtorp, Tånnö 0. s. v.). Äfven Läk.-styr oförändr.
Fortf. också 1,200 kr. arfvode ss. sjukstugeläkare. Distnet således i allo oförändradt
detsamma såsom under nästföreg. period.

* Södra Unnaryd.

K. Br. 18/is 1891: af slag å ansökning, >i det skick den då förekommit», om st.-bidr. för en
e. prov.-läk. med tj.omr. af Södra Unnaryds, Jälluntofta, Femsjö, Långaryds, Färgaryds ock Kållerstads s:nar.

K. Br. 10/i2 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1893—1896; tj.-omr. samtl. de s:nar, hvilka
nämnas i föreg. K. Br., samt dessutom den del af Bolmsö s:en, som ligger väster om sjön
Bolmen; st. i Södra Unnaryds kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,450 kr., ldst.-bidr. 500 kr., af
distr. kom:er 950 kr. (Södra Unnaryd 253:69, Jälluntofta 70:—, Femsjö 79:52, Långaryd
325:—, Färgaryd 121:79, Kållerstad 60:—, Bolmsö 40:—) samt dessutom från As
s:en, som ej ingick i distnet, 50 kr.

K. Br. 4/12 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr.
500 kr., ortsbidrag 1,000 kr. 52 öre; i öfr. = föreg. (kom. bidragens fördelning dock ej
angifven).

MO,/oo. Provin»iulläkarkommiUens bet. II.

10

62

K. Br. 25/i 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg. (ortsbidr. nu
återigen 1,000 kr. jämnt).

C. Dt 7/4 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i öfr. = föreg.

Tranås.

E. Dt 24/V 1885: afslag å und. ans. om tj.-årsb. (enl. K. K. 1840) för en distr.-läk. i Tranås
köping med tj.-omr. af nämnda köping samt Säby, Linderås, Frinnaryds, Marbäcks, Lommaryds och
Adelöfs s:nar. Med.-Styr. hade afstyrka enär läkarens lön satts till endast 500 kr.

K. Br. 7/4 1887: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år; tj.-omr. Tranås
köping, Linderås och Frinnaryds s:nar; st. i Tranås köping. Utfästa lönef. 1,050 kr.; läkaren
skulle antagas af en kommitté, hvars ldmtr väljas af elektorer, utsedde af kom:erna å
kom.-st.-or.

Då distr:et skulle för tiden efter 1/s 1892 anhålla om förlängd tj.-årsb., kombinerades frågan med
begäran om st.-bidr. (för 5 år) å 1,500 kr. De sökande kom:erna voro dels desamma som de i K. Br. 1887
omnämnda, hvilka anslagit tillsammans 1,225 kr. (Linderås 150, Frinnaryd 75, Säby 500, samt Tranås
köping, under villkor af fri läkarvård för köpingens understödstagande fattiga, 500 kr.) dels ock Lommaryds
s:en, hvilken anslagit 100 kr. (ortsbidraget således inalles 1,325 kr.). Uti infordradt yttrande anmärkte
Med.-Styr., bl. a., att det af köpingen uppställda villkoret »måste anses olämpligt, sedan taxa
utfärdats, som på ett billigt sätt för kom:erna ordnade denna angelägenhet, hvarföre läkaren, som icke
finge öfverskrida nämnda taxa, ej heller torde på förhand tillförbindas att lämna läkarvård mot lägre
ersättning än taxan bestämde». På grund häraf och då >K. Maj:ts Befhde ej uttryckligen vitsordat att
kommerna vore i behof af det begärda st.-bidr. för att bereda läkaren tillräckligt stor lön», fann K. Maj:t,
enl. E. Dt V* 1892, ansökningen i sålunda föreliggande skick icke höra bifallas.

Med anl. af detta afslag blef distr:et för en tid utan tj.-årsb., i det att först genom

K. Br. 10/s 1893 beviljades tj.-årsb. till utgången af 1897. Tj.-omr. blef Tranås,
Säby, Linderås, Frinnaryds och Lommaryds kom:er; st. i Tranås. Utfästa lönef.: 1,275 kr.
Läk.-styr. af 5 ldmtr, af hvilka hvarje kom. ägde att å kom.-strå välja 1. (Genom K. Br.
27/io 1893 blef en med. lic., hvilken V8 1892—u/7 1893, då han antogs till e. prov.-läkare
i distr:et, uppehållit tjänsten, tillerkänd tj.-årsb. för denna mellantid.)

K. Br. 1/io 1897: tj.-årsb. 1898—1902; tj.-omr. minskadt med Lommaryds s:en och
sål. bestående af endast Tranås, Säby, Linderås och Frinnaryds kom:er; st. fortf. i Tranås. Lönef.
»minst 1,125» kr. Läk.-styr. består fortf. af 5 ldmtr (2 af Tranås köping och 1 af enhvar
af de öfriga kom:rna).

K. Br. 24/''6 1902: tj.-årsb. 1903—1907; i öfr. = föreg.

Hvetlanda.

K. Br. 17/i 1896: tj.-årsb. t. o. m. 1900; tj.-omr. Hvetlanda bysamhälle (som äfven
är st. för en ord. prov.-läkare); st. »inom samhället». Lönef.: 1,500 kr., »däraf 600 kr.
skulle utgå såsom arfvode för befattningen vid sjukstugan» (Östra Härads sjukstuga i Hvetlanda),
 »600 kr. betalas ur municipalkassan och 300 kr. motsvara hyra för till läkaren upplåten
bostad». Läk.-styr. består af tre ldmtr, af hvilka minst en tillika skall vara ldmt i
styrelsen för omförmälda sjukhus (sjukstuga), samt utses af samhällets röstberättigade invånare
vid allmänt sammanträde.

K. Br. 28/9 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1905; tj.-omr. af Hvetlanda munic.-samh. Lönef.
1,500 kr., »hvaraf 800 kr. skulle utgå ss. arfvode för den med e. prov.-läkartjänsten förenade
befattningen ss. läkare vid Östra härads sjukstuga», äfvensom fri bostad m. m. Läk.-styr.
= föreg. (utses nu å »municipalstämma»),

K. Br. 9/2 1906: tj.-årsb. t. o. m. 1910. Lönef.: 1,900 kr. samt bostad med nödiga
uthus och trädgård; af den kontanta lönen utgår numera 1,200 kr. för ofvannämnda
sjukstugeläkarbefattning. I öfr. oförändradt (såled. läk.-styr. af 3 å munic.-st:a utsedda ldmtr).

63

* Mulseryd.

K. Br. 23/s 1899: tj.-årsb. och st.-bidr. t. o. m. 1903; tj.-omr. af Mulseryds, Bottnaryds,
 Angerdshestra, Bondstorps, Stengårdshults och Norra Unnaryds s:nar; st. vid säteriet
Böksberg i Mulseryds s:en. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., fr. kom:erna 830 kr.

C. Dt 23/i 1903: tj.-årsb. och st.-bidr. 1904—1908. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.,
ldst.-bidr. 750 kr., af kom:erna 850 kr.; i öfr. = föreg.

Kronobergs län.

* Elmhult.

E. Dt 12/io 1888: afslag, för det dåvarande, å nnd. ans. om rätt till tj.-årsb. för en e.
prov.-läk. med tj.-omr. af Stenbrohults, Virestads, Pjetteryds och Göteryds s:nar i Kronobergs län samt
Loushults s:en i Kristianstads län, med st. i Elmbult. Nämnda s:nar (jämte Malmö trämassefabriks
aktiebolag samt Delary sjuk- och begrafningskassa) hade ntfäst årlig lön af 1,000 kr. för 5 år, hvarjämte
sparbanken i Elmhnlt skulle för samma tid hyresfritt upplåta bostad åt läkaren; Yirestad och
Lonshnlts s:nar hade emellertid förklarat sig vilja bidraga endast under förutsättning att samtidigt begärd
apoteksinrättning komme till stånd.

K. Br. 26/i 1894: tj.-årsb. och st.-bidr. 1894—1898; tj.-omr. = det här ofvan
ifrågasatta, med und. af Loushults s:en; st. vid Elmhults järnv.-st. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr.,
af kom:erna 1,075 kr.

K. Br. 22/i 1898: tj.-årsb. och st.-bidr. 1899—1903. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr.,
af kom:erna 1,000 kr.; i öfr. = föreg.

C. Dt 24/V 1903: tj.-årsb. och st.-bidr. 1904—1908. I tj.-omr:et ingick ss. särskild
kom. Elmhults köping, i öfr. var detsamma = föreg., likaså st. Äfven lönef. = föreg.
— Genom K. Br. 31/i 1903 bestämdes emellertid, att ofvan nämnda Loushults s:en i Kristianstads
län finge, under villkor om årligt bidrag af 100 kr. till läkarens aflöning, tillhöra
distnet, f. o. m. den 1 jan. 1904 räknadt.

* Ryd.

K. Br. 31/i2 1894: tj.-årsb. och st.-bidr. 1895—1899; tj.-omr. Allmundsryds, Härlunda
och Västra Thorsås’ s:nar; st. vid Ryds järnv.-st. Lönef.: st.-bidr. 700 kr., af kom:erna

1,000 kr.

K. Br. 23/i 1899: tj.-årsb. och st.-bidr. 1900—1904; i öfr. = föreg.

C. Dt 24/3 1904: tj.-årsb. och st.-bidr. 1905—1909; i öfr. = föreg.

Åsheda (Åseda).

K. Br. 27/ä 1901: tj.-årsb. 1902—1906; tj.-omr. Åsheda s:en, st. i Åsheda bysamhälle.
 Lönef. 1,500 kr. Läk.-styr. består af 5 å kom.-stia utsedde personer.

K. Br. 23/s 1906: tj.-årsb. 1907—1911; i öfr. = föreg.

Kalmar län.

f Stranda.

K. Br. 18/9 1822 till landshöfding en i Kalmar län antog och fastställde en af
hofmarskalken A. Rappe gjord donation (af Mönsterås gästgifvaregård och en tomt i Mönsterås
köping jämte 100 tunnor råg) för åtskilliga ändamål, bl. a. anställande i Stranda härad

64

af »en skicklig läkare», »som äfven var kunnig fältskär», och som skulle, »under förbindelse
att bo och praktisera inom häradet, sköta de fattige sjuke utan arfvode».

Ang. läkarens tillsättning stadgades, att denna tillkomme K. Befhde i Kalmar län >i samråd
med den äldsta i länet boende friherre Kappe»--»skulle åter ingen af närvarande friherre

Kappiska släkten inom länet finnas, så vore intet hinder för eder» (= K. Befhde) »att--tillsätta--

läkare efter sundhetskollegii förslag». Läkaren skulle alltid, innan han antoges, vara af nämnda kollegium
behörigen godkänd. (En samtidigt för läkaren stadgad »rättighet och skyldighet att hålla häradsapotek»
upphäfdes redan den b/i 1827.)

K. Br. 25/s 1824 (till Sundh.-Koll.) beviljade ifrågavarande läkare, under villkor
att han äger behörig kompetens, »lika heder och värdighet med provinsialläkare samt rättighet
att vid förenämnda tjänstebefattning beräkna samma tur och befordringsrätt, som blifvit
andra civilläkare i nåder tillerkänd».

Uppg■ från distr:ets läkare: Läk.-st. är i Mönsterås köping. K. Befhde i Kalmar län utgör
styrelse för läkarhefattningen (ang. läkarens antagande, se emellertid ofvan!) Lönef.: 1,500 kr. och bostad.

Nybro.

K. Br. 27/8 1886: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, dock icke längre än till 1890 års
utgång; tj.-omr. Nybro köping samt Madesjö och Oskars s:nar; st. i Nybro köping. Läk.
skulle antagas af å kom.-st:or utsedde delegerade från de 3 kom:erna.

K. Br. 5/9 1890: tj.-årsb. enl. K. K. 1840 för 10 år f. o. m. 1891; tj.-omr. och st.
äfvensom läkartillsättning = föreg. Lönef., af kom:erna utfästa: 1,575 kr.

K. Br. 25/i 1901: tj.-årsb. 1901—1910. Tj.-omr. oförändradt (ehuru de i det samma

ingående komma nu äro fyra, i det att ur Madesjö utbrutits Örsjö socken). St.
fortf. i Nybro köping. Lönef.: 1,600 kr. Läk.-styr. af 5 personer, utsedde å kom.-st:or,
2 för köpingen och 1 för hvar af de 3 socknarna.

Mörtfors.

K. Br. 4/6 1897: tj.-årsb. t. o. m. 1901, tj.-omr. Misterhults och Hjorteds s:nar,
st. vid Mörtfors. Lönef. 1,000 kr. (550 fr. Misterhult och 450 fr. Hjorted). Läk.-styr. af
af 5 å kom.-st:or utsedde personer (3 fr. M. och 2 fr. H.).

K. Br. ls/9 1901: tj.-årsb. t. o. m. 1906; i öfr. = föreg. (dock specificeras ej

socknarnas resp. belopp).

K. Br. 26/io 1906: tj.-årsb. 1907—1911. Lönef. nu 1,500 kr.; i öfr. = föreg.

Grönskåra.

K. Br. 19/1 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1904, tj.-omr. Kråksmåla och Fagerhults

s:nar äfvensom Äjghults i Kronobergs län belägna s:en, st. i Grönskåra by. Lönef.: 1,500 kr.

(Kråksmåla 700, Fagerhult 300 och Älghult 500.) Läk.-styr. af 5 å kom.-st:or valda personer
(2 för K., 1 för F. och 2 för Ä.).

K. Br. V7 1904: tj.-årsb. 1905—1909, i öfr. = föreg. (lönebeloppen dock ej
specificerade).

Gottlands län.

Klintehamn.

K. Br. 27/i 1893: tj.-årsb. t. o. m. 1897, tj.-omr. Klinte, Fröjels, Hejde, Väte,
Sanda, Mästerby, Västergarns, Eskelhems och Eksta s:nar, st. i Klintehamn. Lönef.: 1,500 kr.
Läk.-styr. af 5 personer, utsedde af särskilda å kom.-st:or valda ombud för kom:erna.

65

K. Br. 19/n 1897: tj.-årsb. 1898—1902, tj.-omr. minskadt med Eskelhems s:en, som
ej längre velat bidraga till läkares aflönande. I öfr. = föreg. (betr. läk.-styr. tillägges, att
de af kom.-st:orna valda ombuden skola vara 1 för hvarje korn.).

K. Br. 10/7 1902: tj.-årsb. 1903—1907; i öfr. = närmast föreg.

Blekinge län.

Kyrkhult.

K. Br. % 1904: tj.-årsb. t. o. m. 1908, tj.-omr. Kyrkhults s:en, st. vid Tulseboda
Lönef.: 1,500 kr. och fri bostad. Läk.-styr. af 5 å kom.-st. utsedde personer.

Kristianstads län.

f Klippan.

K. Br. 14/u 1862: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, tj.-omr. Gråmanstorps, Vedby, Riseberga,
 Färingtofta, Kvidinge, Sönnarslöfs, Björnekulla, Broby, Norra Vrams och Stenestads
s:nar »jämte de delar af Röstånga och Konga s:nar, som äro belägna inom Norra Åsbo härad»
(tj.-årsb.-rätten beviljades »läkaren vid Klippans pappersbruk»).

Tlppg. från distr:ets läkare: Tj.-omr. uppgifves något annorlunda än här ofvan näml.: Gråmanstorps,
 Vedby, Riseberga, Färingtofta, Kvidinge, Västra Sönnarslöfs, Björnekulla, Västra Broby och
Stenestads s:nar. St. inom Klippans municipalsamhälle i närheten af Klippansjärnv.-st. Mede. prov.-läk. -tjänsten följer platsen som bruksläkare vid Klippans pappersbruk i V. Sönnarslöfs s:en. Någon särskild
läk.-styr. finnes ej; läk. tillsättes af Styr. för Klippans pappersbruks aktiebolag; han antages på lifstid,
utan något kontr. och utan någon uppsägn.-tid. Läkaren åtnjuter icke någon som helst lön, utan är
hänvisad till några ackord (bl. a. med »Klippans bruksarbetare») samt, hufvudsakligast, enskild praktik.

f Båstad..

K. Br. 19/io 1883: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, tj.-omr. Båstads, Houfs och Västra
Karups s:nar äfvensom Skummeslöfs och Östra Karups i Hallands län helägna båda s:nar; st.
i Båstads köping. Läkaren skall antagas af vederbörande kom:er genom delegerade, utsedde
å kom.-st:or.

TJppg. från distr:ets läkare: »De sista åren har denna sista» (Skummeslöfs) »kommun ej in betalt

lönebidrag på grund af ett kommunalstämmobeslut, som dock ej genom K. Befhde meddelats K.
Medicinalstyrelsen». Läkaren antages tills vidare och utan uppsägn.-tid. För detta ändamål väljes en
ledamot från hvarje kom. Under tiden mellan läkartillsättningarna fungerar kom.-nämnden i Båstad
såsom läk.-styr. — Lönef.: f. n. 1,380 kr. samt (af Båstads kom.) 300 kr. i hyresbidrag. — Inom Houfs
och Båstads s:nar skall läkaren lämna fattighjon fri läkarvård. För vissa fall finnes särsk. taxa,
som suppleras af prov.-läk.-taxan.

Västra Vram (eller Tollarp).

K. Br. e/s 1880 (»ang. tj.-årsb. för en distr.-läkare för Gerts [Gärds] härad i Kristianstads
län»); tj.-årsb. enl. K. K. 1840, tj.-omr. (hela) Gärds härad, st. i Västra Vrams by.
Ansökning hade af elfva inom Gärds härad belägna komrer gjorts om anställande för häradet
af en »distriktsläkare med aflöning af statsmedel» (provinsialläkare), hvilket emellertid icke bifölls.
— Läkaren skulle utses af delegerade från de till tjänstedistnet hörande s:namas kom.-st:or.

K. Br. 10/s 1893: Distr:et ombildas enligt läk.-instr. af 1890; tj. årsb. beviljas således
på viss tid, t. o. m. 1897. Tj.-omr. inskränkes till V. Vrams, Ö. Vrams, Ö. Sönnars -

66

löfs, Huaröds, Träne, Djurröds och Esphults s:nar; st. flyttas till Tollarp inom V. Vrams sten.
Lönef.: af komterna 980 kr. (V. Vrams sten 700, de öfriga tills. 280), af 2 enskilda personer
20 kr.

Läk.-styr. af 10 å kom.-sttor utsedde personer, (4 från V. Vram och 1 från en hvar
af de öfriga komterna.).

K. Br. 8/io 1897: tj.-årsb. 1898—1902. Lönef., fortf. 1,000 kr., utgå nu helt från
komterna. I öfr. = föreg.—Genom K. Br. 25/a 1898 medgafs, att st. tills vidare finge vara
förlagd å föreslagen plats vid vägen mellan Tollarps bro och V. Vrams kyrka, omkr. 200 mtr
från hitillsvarande stationen.

K. Br. 19/9 1902: tj.-årsb. 1903—1907, st. »i V. Vrams eller Tollarps byar i närheten
af Tollarps järnvägsstation». I öfr. — föreg.

Åhus.

K. Br. 21 is 1855: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, på ans. af ägaren till Vidtsköfle m. fl.
om tj.-år för en distr.-läkare» i Vidtsköfle och Degeberga socknar i Gerdts (Gärds) härad samt
Åhus och Rinkabv socknar i Villands härad — — hvars station kommer att förblifva i Ahus».
— Distrtet ägde i denna form bestånd endast t. o. m. 1859o.

K. Br. 11H 1896: tj.-årsb. t. o. m. 1901, tj.-omr. Ahus sten, st. i Åhus by. Lönef.

1,000 kr. Läk.-styr. af 7 å kom.-st. utsedda personer. På förekomna anledningar bestämde
K. Majit att betr. sättet för meddelande af tj.-ledighet skulle gälla bestterna i allm. läk.-instr.
samt rör. ersättning åt läkaren följas prov.-läk.-taxan.

K. Br. 27/s 1901: sedan K. Majtt den 31/i2 1897 medgifvit, att visst område af
Åhus by och hamnplats finge afskiljas till egen kommun (köping), beviljades tj.-årsb. t. o. m.
1906 för en läkare med »Åhus nuvarande kommun» (= hela Åhus sten) till tj.-omr. och st. i
det för Åhus köping afsedda området. Lönef.: 1.500 kr., som t. v. utgå från stnen [i sin
helhet]; när nyssnämnda område inträdde i köpingsrättigheterna, skulle detsamma — Åhus
köping — af lönen utgöra 1,100 kr. och återstående delen af stnen 400 kr. Läk.-styr., fortf.
af 7 personer, utses t. v. af stnen, å kom.-st.; när Ahus köping färdigbildats, skulle denna
utse 3 ldmtr, socknen 4.

Malmöhus län.

f Trelleborg, (Skytts härad).

K. Br. 31/s 1839: tj.-årsb. (efter i hufvudsak samma grunder som sedermera i K. K.
1840) t. v. åt en för Skytts härad antagen läkare med st. i Trelleborg.

TJppg. fr. distr:ets läkare: Distrtet skulle omfatta endast följande af Skytts härads smärt
Trelleborgs landsförs. samt Västra Tomarp, Skegrie, Störa Slägarp, Lilla Slågarp, Hammarlöf, Västra
Vemmerlöf, Maglarp, Gylle, Hyrkoköpinge. Västra Alstad, Fru Alstad, Gislöf, Dalköpinge och Bösarp.
Såsom läk.-styr. fungera »Pastoratsordförandena inom Skytts kontrakt». Läk. antages t. v., utan uppsägn.-tid; åtnjuter ingen kontant lön, ej heller fri bostad eller andra naturaförmåner.

f Höganäs.

K. Br. 15/s 1850: tj.-årsb. (efter ans. af ägaren till Höganäs stenkolsverk) enl. K. K.
1840; tj.-omr. Allerums, Fleninge, Väsby, Vikens, Brundby (Brunnby), Farhults, Jönstorps
(Jonstorps), Välinge och Kattarps stnar; st. i Höganäs. Distrtet benämnes i detta K. Br.
Kulla distr.

Cppg. fr. distriets läkare: Tj.-omr. ntgöres fortf. af det ofvan nämnda; srnarna äro dock nn

10, i det att Höganäs bruksförsamling bildats. St. är i »Höganäs-Ryd». Läk.-styr. har örut utgjorts

67

af Styr. för Höganäs stenkolsbolag, men efter detta bolags sammanslagning med Billesholms akt -bol
Styr. för Höganäs—Billesholms akt.-bol. Denna Styr. antager läk. t. v., utan kontr. eller uppsä°m -tid
?k^Ar°V''’Iäk'' säsom sådaa åtnjuter ingen lön, men såsom brnksläkare kontant lön 3,500 kr (1903 endast
1,500),. bostad, vedbrand, fri medicin för sig och sin familj samt en häst född. Härför skall han »kostnadsfritt
lämna läkarvård åt cirka 4,500 människor». (Distr:ets hela folkmängd utgör öfver 23 000 personer.
) Ingen särskild instr. eller taxa finnes. ’

f Stump.

K. Br. 8o/b 1869: tj.-arsb. enl. K. K. 1840 åt »den läkare, som af Skurups kommun
antages»; tj.-omr. Skurups, Slimminge, Örsjö, Solberga och Hassle-Bösarps s:nar, st. i Skurups s:en.

Uppg. fr. districts läkare: Läk.-styr. ntgöres af Skurups kom.-nämnd. Läk. välies på

kom -st. med Skurups s:en och antages för lifstid. Han åtnjuter ingen lön eller andra förmåner, annat
än att bostad linnés i Skurups by att hyra för 250 kr. pr år samt med skyldighet att verkställa alla reparationer
inomhus. Denna »förmån» har dock ej af den nuv. läk. användts, enär ifrågavarande bostad
»ligger för långt (c:a 2 km.) från järnvägsstationen och i öfrigt är bristfällig». St. angifves vara
»bkamp» (= vid Skurups järn.v-st.) Särsk. instr. eller taxa finnes ej.

f Eslöf.

K. Br. u/b 1866: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, tj.-omr. Västra Sallerups, Näs, Gullarps,
Strö och Borrlunda s:nar, st. vid Eslöf.

TJppg. fr. distr.ets läkare: Tj.-omr. fortf. det ofvan angifna, nu på följ. sätt fördeladt- V
Sallerups s:en (= V. Sallerups kom. med V. Sallerups munic.-samh. samt Eslöfs köping), Trollenäs s-en
1= Nas ?ch Gullarps sammanslagna s:nar) samt Västra Strö och Borrlunda s:nar. St. i Eslöf. »För
läkardistriktsstyrelsens tillsättning och sammansättning finnes här ingen särskild föreskrift. Distriktet
bildades labb på begäran af några närboende godsägare, hvilka bildade styrelse och tillförsäkrade
distriktets förste läkare en bestämd inkomst i form af årsackord. Styrelsens ordförande är f. n. disponent
Ch. E. N. i Eslöf.» — Läkaren antages för lifstid, utan kontr.. åtnjuter ss. e. prov.-läk ingen lön
eller andra förmåner. Särsk. instr. eller taxa finnes ej.

Svedala.

K. Br. 6/b 1886: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för 5 år, tj.-omr. Svedala,
Västra Kärrstorps och Skabersjö s:nar, st. i närheten af Svedala järnv.-st. Lönef. (utfästa
för 1885—1889) 1,500 kr. (1,250 fr. Svedala, 125 fr. hvar af de öfr. s:narna). Läkaren
skulle antagas af en kommitté af fem vid kom.-st:or utsedde delegerade för distr: et (3 + 1 + 1).

K. Br. 16/io 1891: tj.-årsb., enl. läk.-instr. 1890, för ytterl. fem år, tj.-omr. utvid gadt

med Gustafs och Lyngby s:nar, st. = föreg. Lönef.: ldst.-bidr. 750 kr., af kom:erna
1,050 kr. (däraf fr. Svedala 700, uti hvilket inberäknats 300 kr. ss. hyresbidr.). Läk.-styr
af sju vid kom.-st:or utsedde delegerade (3 för Svedala, 1 för hvar af de 4 öfr. srnarna).

K. Br. 29/i 1897: tj.-årsb. till 1G/io 1901; i öfr. = nästföreg.

K. Br. 18/io 1901: tj.-årsb. t. o. m. 1906; i öfr. oförändr.

K. Br. 29/n 1906: tj.-årsb. 1907—1911 ; tj.-omr. och st. = föreg. (st:en skall vara

»inom Svedala municipalsamhälle»), Lönef. = föreg. (ldst:ets bidrag utfäst för åren 1905—
1909), likaså läk.-styr.

Teckomatorp.

K. Br. 5/u> 1888: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för 5 år, tj. omr. Norrhviddinge,
 Dagstorp, Svalöfs, Tirups, Felestads, Kågeröds, Torrlösa, Halmstads, Annelöfs,
Norra Skreflinge och Asks s:nar, st. vid Teckomatorps järnv.-st. Lönef.: ldst.-bidr. 750 kr.,
fr. kom:erna (Asks s:en bidrog dock ej) 750 kr., hvarjämte Norra Skreflinge s:en skulle
lämna läkaren fri bostad eller hyresersättn. af högst 100 kr. Läk-styr. utses af ombud fr.
de bidragande s:narna.

68

K. Br. 14/* 1893: tj.-årsb. enl. läk.-instr. 1890 för fyra* år (1894—1897); tj.-omr.
cmbildadt, i det att 2 s:nar (Ask och Dagstorp) utgå, 2 nya tillkomma (Billeberga och KjellsNöbbelöf).
 I öfr. = föreg.

K. Br. 21 i''ö 1898: tj.-årsb. t. o. m. 1902; tj.-omr. inskränkt till 9 s:nar (Tirup och
Felestad utgå), st. oförändrad. Lönef. fortf. 750 kr. ldst.-bidr. och från kominerna (dock ej
Annelöf) sammanlagdt 750 kr. + 100 kr. i hyresersättning. (Billeberga och Svalöf frångingo
förut uppställdt villkor betr. afgifter för sjukbesök m. m., detta i anl. af Med.-Styr:s
därpå grundade afslagsyrkande.) Läk.-styr. bestämmes nu skola bestå af 5 personer, fortf.
utsedda af särskilda å kom.-st:or valda ombud, ett för enhvar af bidragande komierna. —
(Af det K. Br. framgår, att distriet för tiden 1/i 18 9 8—27/6 s. å. [beslutets dag] var
utan tj.-årsrätt.)

K. Br. 27/2 1903: tj.-årsb. t. o. m. 1907. Tj.-omr. ånyo ombildadt, Annelöf utgår,
Tirup och Felestad återinträda, hvarjämte tillkommer Beslöfs sien. Sinarna i distriet äro
således följande: Norrhviddinge, Svalöf, Kågeröd, Torrlösa, Halmstad, Norra Skreflinge, Billeberga,
 Kjells-Nöbbelöf, Tirup, Felestad och Reslöf. St. oförändrad. Lönef. till beloppen
fortf. = föreg.: ldst.-bidr. 750, fr. (samtliga) komierna 750 + 100 kr. i hyresbidr. Läk.-styr. = föreg.

Hvällinge.

K. Br. 28/3 1890: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr. Södra
Åkarps, Gessie, Eskilstorps, Hököpinge, Västra Ingelstads, Tygelsjö, Östra Grefvie, Hvällinge, Stora
Hammars, Håslöfs, Fuglie, Rengs och Bodarps sinar; st. inom Hvällinge s:en. Lönef.: ldst.-bidr.
(utlofvadt) 750 kr., af komierna 1,500 kr., af hvilket belopp Hvälinge korn., som därjämte
åtagit sig lämna läk. fri bostad, förbundit sig att utgöra 950 kr. under villkor att komien
ensam komme i åtnjutande af det event. ldst.-bidriet 750 kr. (Detta enl. ingressen till
det K. Br., som dock i sin »kläm» icke nämner något om detta villkor.) Läk. antogs
af nämnda komiers å kom.-stior utsedde delegerade (antalet ej uppgifvet).

K. Br. S1/i2 1894: tj.-årsb. (enl. läk.-instr. 1890) t. o. m. 1899; tj.-omr. utökadt
med Mellan-Grefvie s:en, st. nu vid Hvällinge järnv.-st. Ldst.-bidr. och kommunalt bidrag
till beloppen = föreg. (Hvällinge bidrager dock nu med 1,000 kr., fortf. med ofvan nämnda
villkor, och jämväl nu fri bostad.) Läk.-styr. af fem persier, utsedda af särskilda å kom.-stior valde delegerade, en för hvarje sien.

K. Br. 14/7 1899: tj.-årsb. t. o. m. 1904; tj.-omr. och st. oförändr. Lönef.: ldst.-bidr.
fortf. 750 kr., af komierna 1,555 kr., däraf Hvällinge nu bidrager med 1,050 kr., äfven nu
under villkor att ensam få uppbära ldst.-bidraget, från hvilket de öfriga komierna nu uppgifvas
hafva afstått. Fri bostad, som denna gång ej var utfäst, göres dock i det K. Br.
till villkor för tj.-årsb. Läk.-styr. skall nu bestå af sex persier, utsedde på ofvan angifvet
sätt.

K. Br. 5/s 1904: tj.-årsb. 1905—1909, tj.-omr. ytterligare utökadt med staden
Skanör med Falsterbo, st. oförändr. Lönef.: ldst.-bidr. 750 kr., af samtl. femton komier
(säl. äfven staden) 1,595 kr., däraf Hvällinge (förutom bostad) 1,055 kr., fortf. under förberördt
villkor (äfven nu afstodo de öfriga komierna fr. ldst.-bidr.). Läk.-styr. nu af sju personer
och f. ö. = föreg.

Löberöd.

K. Br. 30h 1886: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, dock ej längre än t. o. m. 1889;
tj.-omr. Harlösa, Hammarlunda, Högseröds, Västerstads, Gudmundtorps, Hurfva, Holmby,

I ans. begärdes för 5 år, f. o. m. 1893.

69

Hellestads, Refvinge, Silfåkra och Våmbs s:nar; åt. vid Löberöds järnv.-st. Lönef. ej nämnda;
endast det säges, att »Västerstads, Hurfva, Holmby och Våmbs s:nar förklarat sig ej vilja bidraga
till den ifrågasatta distr.-läk:ns aflönande och förseende med bostad». Läk. antages af
å kom.-st:or utsedde delegerade (antalet ej nämndt) fr. dem bland distr:ets kom:er, hvilka
bidraga till hans aflönande.

K. Br. 18/4 1890: tj.-årsb. fortf. enl. K. K. 1840, men endast för fem år f. o. m.
1890. Tj.-omr. minskadt med Hellestads och Hurfva s:nar; st. oförändr. Lönef.: ldst.-bidr.
750 kr., från kom:nerna likaledes 750 kr., för hvilket belopp äfvensom årlig hushyreersättning
af minst 250 kr. Harlösa kom. förbundit sig ensam svara. Läkaren antages såsom i föreg.

K. Br. 1/2 1895: tj.-årsb. (enl. läk.-instr. 1890) t. o. m. 1899. Tj.-omr. nu af 8
s:nar (Harlösa, Hammarlunda, Högseröd, Västerstad, Gudmundtorp, Holmby, Refvinge och
det återinträdda Hurfva; Silfåkra och Våmb utgå). St. oförändr. Lönef. uppgifvas sålunda,
att »Malmöhus läns landsting samt Harlösa och några andra af ifrågavarande socknar anslagit

1,500 kr. årligen, bvarjämte Harlösa kommun förbundit sig ansvara för erläggande till läkaren
under samma tid af hyresersättning till belopp af minst 250 kr. om året.» Således i det
hela = föreg. Läk.-styr. af fem persrer, utsedde af särskilda å kom.-st:or valde delegerade,
en för hvarje bidragande kom.

K. Br. 2/2 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1904; tj.-omr. och st. = nästföreg. Lönef.:
ldst.-bidr. fortf. 750 kr., af samtliga kom:erna 750 kr. jämte »hyresersättning». Läk.-styr. af
fem pers:er, utsedda af delegerade ss. ofvan, en från hvarje distr:et tillhörande s:en (enär
alla nu bidraga).

K. Br. 20/i 1905: tj.årsb. t. o. m. 1909, i öfr. = föreg. (hyresersättningens belopp
angifves = 250 kr.).

Veberöd.

K. Br. 1/2 1895: tj.-årsb. t. o. m. 1899, tj.-omr. Veberöds, Efverlöfs, Blentarps,
Hellestads, Silfåkra, Dalby, Bonderups och Göddelöfs (Gödelöfs) s:nar; st. i Veberöd. Lönef.:
ldst.-bidr. 750 kr., fr. kom:er 750 kr. jämte 250 kr. hyresersättn. Läk.-styr. af fem
pers:er, utsedde af särskilda å kom.-st:or valde delegerade, en för hvarje bidragande s:en.

K. Br. 16/s 1900: tj.-årsb. t. o. in. 1904, tj.-omr. och st. = föreg. (Våmbs sten
nekad inträde, efter afstyrkande af förste prov.-läkaren.) Lönef.: ldst.-bidr. fortf. 750 kr.,
af komter 700 kr. och 250 kr. hyresersättn. Läk.-styr. = föreg.

K. Br. 3/2 1905: tj.årsb. t. o. m. 1909; i öfr. oförändradt (kom.-bidraget dock
höjdt till 1,000 kr., såsom lön och hyresersättning).

Bjuf.

K. Br. 28/9 1894: tj.-årsb. till V10 1899; tj.-omr. endast Bjufs kom. (en annan kort
förut gjord ansökning* afsåg äfven Norra och Södra Vrams s:nar); st. i närheten af Bjufs
grufvor. Utfästa lönef.: af Bjufs kom. 300 kr. hyresbidrag, af Kropps akt.-bol. 1,200 kr.,
däri inberäknadt stenkol, af ägaren till Ljungsgårda grufva 175 kr. Läk.-styr. af fem pers:er,
däraf 2 utsedda af Kropps akt.-bol., 2 af Bjufs s:ens kom.-stia och 1 af ägaren till Ljungsgårda
grufva.

K. Br. 19/ö 1899: tj.-årsb. till V10 1904; tj.-omr. och st. oförändr. Lönef.: af Bjufs
kom. 400 kr. hyresbidr., af Billesholms—Bjufs akt.-bol. (som efterträdt Kropps akt.-bol.)

* Ej gjord af kommun eller kommuner, ss. i läk.-instr. 1890 föreskrifves, hvarför den ej kunde

bifallas.

2407/oo. Provineialläkarkommitténi bet. It.

11

70

2,000 kr., däri inberäknadt värdet af fria stenkol. Läk.-styr. fortf. af fem personer, nu utsedda
3 af Billesholms—Bjufs akt.-bol. och 2 af Bjufs kom.-strå.

K. Br. 26/8 1904: tj.-årsb. till V10 1909; tj.-omr. och st. oförändr. Lönef.: af Bjufs
kom. 700 kr. hyresbidr., af Höganäs—Billesholms akt.-bol. (som nu öfvertagit Bjufs grufva)
2,200 kr., däri inberäknadt värdet af fria stenkol. Läk.-styr:s fem ldmtr utses, 3 af sistn.
bolag, 2 af Bjufs kom.-strå.

Limhamn.

K. Br. 28/''i 1898: tj.-årsb. t. o. m. 1902, tj.-omr. Hyllie sten, st. i Limhamn. Lönef.:

1,000 kr., utgående från Hyllie s:en och Limhamns (dåvar.) municipalsamhälle. (Af s:nen
för dess bidrag till en början uppställdt villkor om fri läkarvård för dess understödstagare
hade sedermera frånträdts till följd af Med.-Styr:ens på villkoret grundade afslagsyrkande.)
Läk.-styr. af 7 persier, valda 3 af Hyllie s:ens kom.-st:a, 2 af Limhams munic.-samh. å allmänt
sammanträde och 2 af Limhamns sjukvårdsförening; skulle denna upphöra, utse de förstnämnda
4 resp. 3 ldmtr.

K. Br. 18/t 1902: tj.-årsb. t. o. m. 1907; tj.-omr. och st. oförändr. »Aflöningsförmåner
som förut.» Läk.-styr. af 7 å Hyllie s:ens kom.-st:a valda pers:er.

Käflinge (Keflinge).

K. Br. 23/s 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1904, tj.-omr. Käflinge, Högs, Löddeköpinge,
Barsebäcks, Hofterups, Västra Karleby, Dagstorps, Söderhviddinge, Stora Harrie, Västra Hoby,
Lackalänga och Stäfvie s:nar; st. i närheten af Käflinge järnv.-st. Lönef.: ldst.-bidr. 750
kr., af kom:erna 1,000 kr., däraf 250 ss. hyresersättn. Läk.-styr. af 7 pers:er, utsedde af
särsk. å kom.-st:or valde delegerade (2 fr. Käflinge och 1 fr. en hvar af de öfriga s:narna).

K. Br. 18/6 1904: tj.-årsb. t. o. m. 1909; i öfr. = föreg. (Distr:ets namn stafvas
i detta K. Br.: Kjäflinge.)

Hör.

K. Br. å/i 1904: tj.-årsb. t. o. m. 1908, tj.-omr. Stehags, Hallaröds, Munkarps,
Norra Rörums och Hörs s:nar i länet äfvensom Tjörnarps och Häglinge s:nar af Kristianst. 1.,
st. i Hör. Lönef.: (fr. kom:erna) 1,750 kr. Läk.-styr. af 5 pers:er, utsedde för fem år af
särskilda å kom.-st:or valde ombud (2 fr. Hörs s:en, 1 för hvar af de öfr.).

Hallands län.

Oskarström.

K. Br. 31/8 1894: tj.-årsb. t. V» 1899, tj.-omr. Slättåkra och Enslöfs s:nar, st. vid
Oskarströms fabrik i Slättåkra. Utfästa lönef.: af kom:erna 700 kr. (S. 500 och E. 200), af
Skandinaviska jutespinneri- och väfveriaktiebolaget vid Oskarström 2,500 kr. samt bostad
och vedbrand. Läk.-styr. utgöres af nyssnämnda bolags styrelse, hvilken således antager
läkårcn

K. Br. 2/ö 1899: tj.-årsb. t. V» 1904; i öfr. = föreg.

K. Br. 8/j 1904: tj.-årsb. t. V9 1909; i öfr. = föreg., dock med den förändring
att ofvannämnda bolags kontanta bidrag nu utgår med 3,000 kr.

71

* Ullared.

C. Dt 12/8 1904: tj. årsb. och st.bidr. 1905—1909, tj.-omr. Ullareds, Köinge, Okome,
Gällareds, Fagereds, Källsjö och Svartrå sinar, st. inom Ullareds s:en. Lönef.: st.-bidr.

1.500 kr., Idst.-bidr. 1,000 kr., af komierna 750 kr. byresbidr. (Enl. Läk.-styr:ens skrifv. 16/io
1904 till Med.-Styr. med begäran om tjänstens annonsering utgöras emellertid lönefierna af

2.500 kr. och fri bostad; Ullareds kom. skulle näml. hafva förbundit sig att med bidrag af
de öfriga smarna tillhandahålla läkaren fri bostad.)

Göteborgs och Bohus län.

f Fässberg (förut Mölndal).

K. Er. 31/io 1862: tj.-årsb. enl. K. K. 1840; tj.-omr. Mölndals by med kvarnar
och fabriker, Mölndal Letsegård V2 mantal o. s. v. (uppräknas ytterligare 6 gårdar, allt i
Fässbergs socken). Stationen ej i K. Brefvet bestämd, men var i Mölndals by.

K. Br. lJi 1882: Ditriet utsträcktes till hela Fässbergs s:en och benämnes Fässbergs
distrikt. —

TJppg■ fr. distr:ets läkare: Läkaren väljes af kom.-st:an och antages >med sex (möjligen tre)
månaders uppsägningstid!. Lön 1,500 kr., med skyldighet härför att bo i Mölndals by och utan särskild
afgift sköta kominens fattiga. Särsk. taxa för utom byn boende. Ingen särskild läk.-styr.

* Orusts västra härad.

K. Br. 27Is 1885: tj.-årsb. enl. K. K. 1840; tj.-omr. Orusts västra härad med
und. af Gåsön och Skaftön; st. i Nösund inom Tegneby sten. Läkaren antages af ordförandena
i vederb. församlingars kom.-stior jämte domhafvanden och kronofogden i orten. —
K. Br. 5/8 1892 inneh. bl. a. afslag å framställning att st. skulle flyttas till Morlanda s:en
i närheten af därv. apotek.

K. Br. u/i 1893: tj.-årsb. och st.-bidr. 1893—1897. Tj.-omr. oförändr., men st.
i närh. af apoteket vid Kårehogen. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., från 3 kom:er i distr:et 1,500
kr. (däraf från Morlanda 1,300 kr., under villkor att kom:en finge minska det utfästa bidraget
med af ldst:et på sedvanligt sätt beviljadt belopp, i detta fall 500 kr.).

K. Br. 10/i2 1897: tj.-årsb. och st.-bidr. 1898—1902, för öfr. i det närmaste lika
med föreg.

K. Br. 31/i2 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907. St.-bidr. fortf. 1,500; likaså
ortsbidr. fortf. 1,500 kr., ehuru något annorlunda fördeladt. I öfr. lika med föreg.

Styrsö och Öckerö.

K. Br. 19/a 1869 till [den genom detta K. Bref upphörande] Karantänskornmissionen
i Göteborg, ang. förändrad organisation af karantänsinrättningen på Känsö, stadgar bl. a.
»att de mellan två läkare nu fördelade göromål skola uppdragas åt en karantänsläkare, hvilken
tillika skall åligga att, då hans tjänstgöring såsom karantänsläkare icke därför lägger
hinder i vägen, enligt gällande provinsialläkarinstruktion besörja den allmänna hälso- och
sjukvården samt utföra de rättsmedicinska förrättningar Vår Befallningshafvande i länet kan
honom uppdraga inom de Känsö närgränsande församlingar Styrsö och Öckerö»; vidare att
karantänsläkaren skall af K. Majit utnämnas efter förslag af Sundhetskollegium, som vid inträffande
ledighet af läkarbefattningen, bör densamma på vanligt sätt till ansökning kungöra.

72

I tillika fastställd utgiftsstat upptogs läkarens lön till 1,500 kr., hvartill kom »den hittills i
stat upptagna godtgörelse för ved och skrifmaterialier».

K. Majds nåd. förnyade reglemente d. 29/» 1899* för kar antånsinr ältning en.
på Känsö upprepar i § 6 ofvananförda bestämmelser om läkarens tillsättning — dock skulle
läkaren numera förordnas endast för fem år i sänder — och i § 7, tredje stycket, skyldigheten
för läkaren beträffande Styrsö och Öckerö församlingar, att gälla »tills vidare».

C. Dt 24/7 1885: lönef. bestämmas till 3,000 kr., (med rätt för läkaren att efter
tio års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ålderstillägg med 500 kr.) vidare ersättn. med 200-kr. för ved och skrifmaterialier, samt slutligen »fri bostad i den större åt karantänschefen nu
upplåtna boställsvåningen».

C. Dt 28/u 1902: förenämnda lönebelopp 3,000 kr. förhöjes nu till 4,000 kr.,
för öfr. oförändr. lönef.

Läkarbefattningen i fråga har i K. Med.-Styr:ens tryckta läkarmatriklar rubriceratsss.
 extra provinsialläkartjänst.

* Tjörn.

K. Br. 5/8 1892 (som reglerade bl. a. läkarförhållandena för Tjörn): tj.-årsbock
st.-bidr. 1892—1896, tj.-omr. af Tjörns härad; st. inom Stenkyrka s:en å ort som
K. Bfhde ägde bestämma. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., fr. kom:erna 1,500 kr., fr. ldst500
kr.** Dessutom hade 3 af kom:erna (Stenkyrka, Klöfvedal och Valla) utfäst sig att
förhyra lämplig bostad åt läkaren, intill dess att, efter bestämmande af stationens läge, egen
bostad kunde åt läkaren uppföras. Medel därtill funnos på grund af en till förmån för

Tjörns härad gjord donation å 17,500 kr., afsedd att användas »till anskaffande af ett pas sande

boställe med så centralt läge som möjligt å Tjörn för en blifvande läkare och eu
apotekare därstädes».

K. Br. 27/n 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; st. nu bestämd till Lilldal
i Stenkyrka s:en. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., från kom:er och ldst. tillsammans 1,500 kr.

C. Dt 20/i2 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg.

C. Dt 29/n 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i öfr. oförändr.

* Kungshamn.

K. Br. 2i/i 1893: tj.-årsb. t. o. m. 1897. Tj.-omr. Kungshamns korn., st. å fiskläget
Smögen. Lönef.: 1,500 kr. och hyresersättn. af 500 kr. Läk.-styr. af kom.-nämndens samtliga
ldmtr jämte fyra andra å kom.-st:a utsedde pers:er.

K. Br. 18/6 1897: tj.-årsb. t. o. m. 1902. Lönef: 1,500 kr.; i öfr. = föreg. Före
periodens slut söktes st.-bidr. af 1,000 kr. årligen för tiden 1898—1902, men detta afslogs,
enligt E. Dt:s skrifv. 29/i 1898. — Landstinget hade för åren 1898—1901 beviljat årligt
bidrag af 500 kr.

C. Dt 31/i2 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907; tj.-omr. och st. som förut.
Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., fr. kom:en 1,500 samt fr. ldst. (utfästa dock endast för åren
1903—1906) 500 kr. St.-bidr:et beviljadt endast för den tid af perioden, hvarunder samtliga
de af kom. och ldst. utfästa bidragen utginge.

Strömstad.

K. Br. 5/ä 1897: tj.-årsb. t. o. m. 1901. Tj.-omr. Skee, Tjärnö, Högdals och Näsinge
s:nar, st. i Strömstad. Lönef: fr. kom:erna eller ldst. 1,500 kr. (ldst. beviljat 500 kr.;.

* Närmast föreg. reglemente var af 2/s 1882.

** Ovisst huruvida icke detta blifvit inräknadt i uppgiften om det kom. bidraget.

73

kom:erna anslagit 1,001 kr.). Läk.-styr. af 5 å kom.-st:or utsedde ldmtr (2 fr. Skee, 1
fr. hvar af de öfriga).

K. Br. 99/n 1901: tj.-årsb. t. o. m. 1906; i öfr. = föreg. (kom:ernas anslag

■denna gång 1,000 kr. jämt).

K. Br. 9/n 1906: tj.-årb. 1907—1911; tj.-omr. nu utökadt med Lommelands s:en;
i öfr. = föreg.

Fjällbaeka.

K. Br. 26/u 1897: tj.-årsb. t. o. m. 1901; tj.-omr. Kville och Svenneby s:nar, st.
i Fjällbacka. Utfästa lönef.: fr. srnarna 1,040 kr., ldst.-bidr. 500. Läk.-styr: 7 valde pers:er
Genom K. Br. 22/13 1898 förordnades att Bottna s:en skulle f. o. m. 1899 tillhöra
distr:et.

K. Br. S0/i2 1901: tj.-årsb. 1902—1906: tj.-omr. och st. oförändr. (efter K. Br.

1898). Lönef.: från de 3 kom:erna 1,000 kr., fr. ldst. 500 kr. Läk.-styr. af 9 vid
kora.-st:or utsedda ldmtr (5 fr. Kville, 2 fr. Svenneby och 2 fr. Bottna).

K. Br. 28/9 1906: tj.-årsb. 1907—1911; i öfr. = föreg.

Fiskebäckskil.

K. Br. 10In 1899: tj.-årsb. t. o. m. 1904; tj.-omr. Skaftö, Fiskebäckskils, Södra
■Grundsunds, Dragsmarks och Bokenäs kom:er, st. i Fiskebäckskil. Lönef.: fr. distnets
kom:er (dock ej Södra Grundsund) och Fiskebäckskils badhusaktiebolag (som utfäst 500
kr. årl.) 1,500 kr. Läk.-styr. af 5 å kom.-st:or valda pers:er (2 fr. Fiskebäckskil samt 1
fr. hvar af Skaftö, Dragsmark och Bokenäs).

K. Br. l7/a 1905: tj.-årsb. t. o. m. 1909, tj.-omr. och st. oförändr. Lönef.: ldst.-bidr. 500 kr. (dock utfäst endast t. o. m. 1906), fr. kom:erna (sål. äfven Södra Grundsund,
som nu utfäst 150 kr.) samt Fiskebäckskils badhusaktiebolag 1,650 kr. (Sammanlagda beloppet,
 2,150 kr., af Kungl. Maj:t, ss. numera vanligt, gjordt till villkor för tj.-årsb., hvadan
ldst.-bidr:et antagl. utgår äfven för tiden efter 1906.) St.-bidr. å 500 kr. var begärdt, men
afstyrktes af Med.-Styr., ss. obehöfligt, och afslogs af K. Maj:t. — Läk.-styr. nu af 6 å

kom.-st:or valda personer (2 fr. Fiskebäckskil, 1 fr. hvar af de öfr.).

Xjungskile.

Enl. C. Dt 7/s 1901 afslog K. Maj:t för det dåvarande gjord framställning om tj.-årsb. åt en
e. prov.-läkare för 5 angifna kom:er med st. i Ljnngskile, till lön för hvilken läkare Ljnngs kom. garanterat
1,500 kr. årligen under fem år och länets ldst. anslagit bidr. af 500 kr. årl. Med.-Styr. hade
i sitt utlåt, anfört, att med hänsyn till att kostnadsfri bostad eller hyresersättning icke utlofvats åt
läkaren, Styr. ansåge årliga aflöningen åt denne böra uppgå till minst 2,200 kr.

K. Br. 3V 12 1901: tj.-årsb. 1902—1906, tj.-omr. detsamma som det förut föreslagna,
eller Ljungs, Resteröds, Grinneröds, Hjärtums och Västerlanda kom:er; st. i Ljungskile.

Lönef.: 1,500 kr. och i hyresersättn. 500 kr. (förstnämnda 3 kom:er anslagit 940 kr. jämte
hyresersättningen, Uddevalla sparbank en gång för alla 300 kr. samt landstinget 500 kr. årl.).
Läk.-styr. af 5 å kom.-st:or utsedde pers:er, 3 för Ljung, 1 för Resteröd och 1 för

Grinneröd.

K. Br. 9/n 1906: tj.-årsb. 1907—1911; tj.-omr. och st. = föreg. Lönef.: från
kom:erna och vederb. ldst. tillhopa 2,000 kr. ss. aflöning och hyresersättn. Läk.-styr. = föreg.

74

Älfsborgs län.

f Trollhättan (1 förste och 1 andre e. prov.-läkare).

K. Br. 28/s 1889 medgifver, »att vid nya Trollhätte kanalverk anställd läkare, dä lian är till
bataljonsläkartjänst fullt kompetent, må åtnjuta tur och befordringsrätt lika med bataljonsläkare i armén».
Distriktsläkare i egentlig mening anställdes för orten först genom efterföljande K. Bref.

K. Br. 21 f2 1877: tj.-årsb. enl. K. K. 1840 för en läkare inom Trollhättans kom.
(= för förste e. prov.-läkaren i Trollhättan).

K. Br. 22ji 1889: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, dock endast för 5 år, för en andre
distriktsläkare (e. prov.-läkare) i Trollhättans korn., med st. vid Trollhättan. Läkaren antages
af kom.-st:an och åtnjuter i årlig lön 1,000 kr.

K. Br. 2/2 1894: tj.-årsb. t. o. m. 1898 åt den andre e. prov.-läkaren. Tj.-omr.,
st. och lön åt denne = föreg. Läk.-styr. utgöres af kom.-nämnden i T., och skall »vid uppkommande
ledighet ny läkare antagas på sätt i gällande ordning för läkartjänsterna i Trollhättan
finnes bestämdt». (Denna »ordning» är af kom.-st:an gillad och antagen den 4 sept.
1888 samt har den 18 mars 1889 blifvit af Med.-Styr. fastställd.)

K. Br. 17/2 1899: tj.-årsb. t. o. m. 1903 åt den andre e. prov.-läkaren. I öfrigt
alldeles = föreg.

K. Br. 16/io 1903: tj.-årsb. t. o. ,m. 1908 åt den andre e. prov.-läkaren. Tj.-omr.
och st. som förut, och äfven f. ö. = föreg., utom att lönen nu utgår med 1,500 kr. (jfr
emellertid läkarens uppgifter här nedan).

Uppg. af l:e e. prov.-läk. i distr:et: ang. hans läkarstation finns icke annat stadgadt, än att
han är skyldig att bo inom kom:en. Lönen är i ett för allt 2,000 kr. Äfven l:e e. prov.-läkaren tillsättes
på 5 år (därom finnes emellertid ingen bestämmelse vare sig i förenämnda K. Bref 21/ia 1877 eller
i ofvan anförda »Ordning») med tre månaders ömsesidig uppsägning (detta sista finns intaget i »Ordningen»).

TJppg. af 2:e e. prov.-läk. i distr:et: läk. antages på 5 år med tre månaders ömsesidig uppsägning
(se parenteserna här ofvan). Lönen angifves af honom vara 1,000 kr.; »mot särskild ersättning
af 500 kr. har 2;e e. prov.-läkaren att bestrida läkarvården vid Epidemisjukstugan och Fattiggården».

Den här ofvan omnämnda »Ordning för distriktsläkartjänstema i Trollhättan» innehåller uti I,
Allmänna bestämmelser, föreskrifter för läkarnes tillsättande; afd. II utgör »instruktion för l:e distriktsläkaren»
och afd. III »instruktion för 2:e distriktsläkaren».

f Lilla Edet.

K. Br. 8/2 1889: tj.-årsb. enl. Ii. K. 1840. Tj.-omr. Fuxerna s:en, st. vid Lilla
Edet. Lönef.: 1,500 kr. och fri bostad. Läkaren antages af kom.-stan eller genom af densamma
utsedde delegerade.

Uppg. af distr:ets läkare: St. ligger inom Lilla Edets munic.-samh., där ’/4 af socknens befolkning
äro bosatta. Läk.-styr. finnes ej: läkaren antages och entledigas af Fuxerna s:ens kom.-st:a.
Tjänsten tillsättes tills vidare med 6 mån. ömsesidig uppsägningstid. Befordras läkaren till annan tjänst
och vill han därför omedelbart afflytta, är han förbunden att under 6 mån. hålla af Med.-Styr. godkänd
vikarie. Lönef.: 1,500 kr. och bostad i därför uppfördt, »väl inrättadt» hus. Ingen instruktion eller
särskilda bindande föreskrifter för läkaren finnas, men enligt praxis — som uppkommit af viss, i uppgifterna
omnämnd anledning —- få distr:ets invånare fri läkarvård. Ägaren af Lilla Edets pappersbruk
samt »de ekonomist bättre situerade» betala emellertid årsackord.

* Högsäter.

K. Br. 4/u 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1893—1896. Tj.-omr. Torps, Valbo-Ryrs,
Färgelanda, Ödeborgs, Högsäters, Rännelanda och Järbo socknar (Råggärds och Lerdals —

75

se nedan — s:nar ifrågasatta, men af dessa förklarade sig Råggärds s:en ej vilja tillhöra
detta distr.): st. inom Högsäters s:en. Lönef.: st.-bidr. 1,200 kr., af förstnämnda 7 kom:er
1,200 kr. Genom K. Br. 24/s 1894 föreskrefs, att Lerdals s:en skulle f. o. m. V9 1894
tillhöra distr:et och bidraga med 50 kr.

K. Br. 18/i2 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Tj.-omr. nu utvidgadt med
Råggärds sten och omfattar således hela Valbo härad; st. = föreg. Lönef.: st.-bidr. 1,100 kr.
(1,200 kr. begärda); fr. kom:erna (undantagandes Valbo-Ryr) 1,180 kr.

K. Br. 6/» 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906. Tj.-omr. och st. = föreg.
Lönef.: st.-bidr. 1,200 kr., ldst.-bidr. 500 kr. och från kom:erna 1,465 kr.

K. Br. 31/i2 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; tj.-omr. och st. = föreg.
Lönef.: st.-bidr. 1,200,kr., ldst.-bidr. 500 kr., från kom:erna 1,240 kr.

* Ed.

K. Br. 6/4 1894: tj.-årsb. och st.-bidr. 1894—1898. Tj.-omr. Gesäters, Rölanda,
Töftedals, Dals-Eds och Håbols s:nar; st. vid eller i närh. af Eds järnv.-st. Lönef.: st.-bidr.

1,000 kr. (1,500 kr. begärda), fr. smarna 1,000 kr.

K. Br. 4/n 1898: tj.-årsb. och st.-bidr. 1899—1903. Tj.-omr. och st. = föreg.

Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., fr. 4 s:nar 1,000 kr. (Gesäters s:en vill ej bidraga, men får

fortf. tillhöra diskret.)

C. Dt 16/io 1903: tj.-årsb. och st.-bidr. 1904—1908. Tj.-omr. och st. = föreg.

Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., fr. kom:erna 1,000 kr. Dessutom ldst.-bidr. 1903—1907 (ej

af K. Maj:t uppställdt ss. villkor för tj.-årsb.) å 500 kr. (Nössemarks s:en var af l:e prov.-läkaren ifrågasatt att ingå i distr:et, men hade uttalat sig däremot.)

Hinna.

K. Br. Ve 1894: tj.-årsb. t. o. m. 1898. Tj.-omr. Kinna, Torestorps, Öxabäcks,
Ellekulla och Seglora s:nar; st. i Kinna by. Lönef.: 1,275 kr. Läk.-styr. af 7 å kom.-st:or
valda ldmtr (3 fr. Kinna, 1 fr. hvar af de öfr.).

K. Br. 4% 1898: tj.årsb. 1899—1903; i öfr. = föreg.

K. Br. 10/7 1903: tj.-årsb. 1904—1908; i öfr. = föreg. *

* Herrljunga.

K. Br. 22/''s 1895: tj.-årsb. t. o. m. 1899. Tj.-omr. Herrljunga, Tarsleds, Remmene,
Fölene, Äggvena, Algutstorps, Kullings-Sköfde, Tumbergs, Södra Härene, Bråttensby och
Landa, Siene samt Hudene s:nar (V. Bitterna i Skaraborgs län vägrad inträda); st. vid Herrljunga
järnv.-st. Lönef.: 1,020 kr., däraf fr. Herrljunga s:en 700 kr. (i det K. Brefvet
garanteras läkaren ej mer än 1,000 kr.). Läk.-styr. af fem pers:er, utsedde af särskilda å
kom.-st:or valda delegerade, 7 för Herrljunga och en för hvar af de öfriga smarna.

K. Br. 24/n 1899: tj.-årsb. 1900—1904. Tj.-omr. nu utvidgadt med Asklanda, Gällby,
Hofs, Källunga, Ljurs, Norra Sams, Nårunga, Kvinnestads, Skölfvene, Södra Björke och Vesene
srnar. Lönef.: af kom:erna och läst. tillsammans 1,255 kr. Läk.-styr. fortf. bestånde af fem
pers:er, men annorl. tillsatt: 1 utses af List., de öfriga fyra af kom:erna genom särskilda
å koin.-st:or valda delegerade, 2 för Herrljunga och 1 för hvar af de öfriga till läkarens aflöning
bidragande smarna. — Ifrågasatts hade, att utom de nytillkomna smarna — samtliga
tillhörande Gäsene härad — äfven öfriga inom detta härad belägna srnar skulle tillhöra distr:et.
I nyssnämnda K. Bref anbefalldes därför Med.-Styr. att, efter verkställd utredning, till
K. Maj:t göra erforderlig framställning i ärendet; e. prov.-läkaren förklarades skyldig under -

76

kasta sig tj.-omr:ets eventuella utvidgning. I följd häraf blef genom K. Br. 22/6 1900 föreskrifvet,
 att jämväl Grude, Alboga, Ornunga, Eriksbergs, Broddarps, Mjälldrunga, Molla, Hellestads,
 Öra och Ods socknar skulle t. o. m. 1904 tillhöra Herrljunga distr.

C. Dt 12/8 1904: tj.-årsb. och st.-bidr. 1905—1909. Tj.-omr. fortf. detsamma som
i K. Br. 22/6 1 9 00 bestämts, alltså 34 socknar; st. fortf. vid Herrljunga järnv.-st. Lönef.:
st.-bidr. 1,000 kr. (landstinget hade begärt 1,500), af ldst. 500 kr. och från 28 af distr:ets
kom:er 1,000 kr. En samtidigt af Herrljunga kom. gjord und. ansökan att den dåvarande
e. prov.-läkaren finge till tjänsten förordnas, utan att densamma ledigförklarades, afslogs.

* Bjärke härad.

C. Dt 31/io 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1908. Tj. oftir. Bjärke härads samtliga
s:nar (St. Mellby, Magra, Erska och Lagmansered); st. vid Sollebrunns järnv.-st. Lönef.:
st.-bidr. 1,500 kr., fr. kom:erna 1,000 kr. och antingen lämplig bostad eller ock minst 400
kr. hyresersättn.; ldst.-bidr. 500 kr.

Skaraborgs län.

Töreboda.

K. Br. 18/n 1887: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr.
Fredsbergs, Björkängs, Halna, Fägreds och Bäcks s:nar (den sistnämnda dock endast under
villkor om 50 kr. bidrag); st. i Töreboda af Björkängs s:en. Af förstnämnda 4 Binär utfäst
aflöning: 850 kr. jämte den till 350 kr. uppskattade förmånen af fri bostad. (Ifrågasatt
var, att jämväl Ekeskogs och Mo s:nar skulle ansluta sig till distnet och liksom
Bäcks s:en betala bidrag af 50 kr. hvardera.) Läkaren antages af delegerade, utsedda å
kom.-st:or.

K. Br. 7* 1893: tj.-årsb. (enl. 1890 års läk.-instr.) t. o. m. 1897. Tj.-omr. och
st. = föreg. (Bäcks s:en således inbegripen). Sättet för läkarens antagande oförändr. Lönef.:
950 kr. jämte (af Björkängs s:en) fri bostad, fortf. uppskattad till 350 kr. årl. Begäran om
800 kr. st.-bidr. afslogs.

K. Br. 29/n> 1897: tj.-årsb. 1898—1902. Tj.-omr. nu minskadt med Fägreds s:en,
som förklarat sig ej längre vilja bidraga till läkarens aflöning; st. = föreg. Lönef.: 1,050 kr.
(bostad ej nämnd). Läk.-styr. af fem å kom.-st:or valda pers:er. Äfven denna gång hade
st.-bidr. begärts, till belopp af 500 kr., men beviljades icke. — Genom K. Br. 8A 1901
medgafs, att Fägreds (Fägre) s:en, som nu anslagit 200 kr. bidr., fick återinträda i distrrot
f. o. m. 1/3 1901, i anl. hvaraf läk.-styr:ens medlemsantal höjdes till 6 (2 fr. Björkäng,
1 fr. hvar af de öfr. kom:erna.)

K. Br. 12/ä 1902: tj.-årsb. 1903—1907. Tj.-omr. ånyo endast af Fredsbergs, Björkängs,
 Halna och Bäcks s:nar; st. = föreg. Lönef.: 1,050 kr. Läk.-styr:s medlemsantal minskadt
till 5. För tredje gången hade st.-bidr. (1,000 kr.) begärts, men denna begäran blef
jämväl nu afslagen.

Tidaholm.

K. Br. 8/s 1889: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr.
Agnetorp, Acklinga, Baltacks, Daretorps, Velinge, Hömbs och Vättacks s:nar; st. vid Tidaholm
i Agnetorp. Lönef.: 1,500 kr., däraf fr. komierna 740 kr. och af enskild person i Vättack

77

10 kr., från tändsticksfabriksaktiebolaget Vulcan 750 kr. Läkaren antages af delegerade,
utsedda å kom.-st:or.

K. Br. 29/6 1894: tj.-årsb. enl. (läk.-instr. 1890) för 1894—1898. Tj.omr. minskadt
med Velinge och Vättacks s:nar; st. = föreg. Lönef.: från kom:erna 575 kr., från bolaget
Vulcan 925 kr. Läk. antages af en styrelse, utsedd af ombud för de 5 kom:erna i distr:et.

K. Br. s/6 1898: tj.-årsb. 1899—1903. Tj.-omr. blef, sedan de kom:er, hvilka
tillsammans med den nu tillkomna Tidaholms köping utgjort distr:et, förklarat sig icke vilja
längre bidraga till läkarens aflöning, inskränkt till att omfatta endast nämnda köping (dåv.
folkmängd omkring 3,000). Lönef.: af köpingen 1,000 kr. Dessutom hade bolaget Vulcan
förbundit sig att för läkarvård åt dess fabriks tjänstemän och arbetare utbetala 2,000 kr.
Läk.-styr:en utgöres af köpingens hälsovårdsnämnd, som ock antager läkaren.

K. Br. 10/7 1903: tj.-årsb. 1904—1908. Tj.-omr. = nästföreg. Lönef.: af köpingen

1,000 kr. (något ackord fr. bolaget Vulcan omnämnes icke). Läk.-styr. utgöres nu af fem å
kom.-stia utsedda, inom köpingen boende ldmtr (det hade näml. ansetts oegentligt att hälsovårdsnämnden,
 i hvilken läkaren var själfskrifven ledamot, skulle utgöra läk.-styr.).

Grästorp.

E. Dt 20/s 1885: af slag å framställning om tj.-årsb. för en i Grästorp stationerad distr.-läk. med
tj.-omr. af åtskilliga s:nar i Ase och Viste härad, hvilka sammanskjutit läkaraflöning för 10 år men
därvid villkorligt inblandat fråga om apoteksanläggning m. m.

„ K. Br. u/« 1886: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för tio års tid, sedan
Ase och Viste häraders kretsafdelning af Skaraborgs läns hush.-sällskap gjort förnyad framställning
i ärendet. Tj.-omr. Särestads, Tängs, Håle, Flo, Ås, Tuns, Friels, Tengene, Trökärna,
 Malma, Hyringa och Bjärby s:nar, st. i Grästorp inom Tengene s:en. Lönef.: 2 öre
per fyrk inom komierna, hvarigenom och enär de 12 kom:ernas fyrktal uppginge till något
mer än 6,000,* läkaren garanterades årlig lön af fullt 1,200 kr. Läk. antages af 12 å
kom.-st:or utsedde delegerade, en för hvar af komierna.

E. Dt 29/i 1897 afslag å framställning om tj.-årsb. och st.-bidr. under ny tioårsperiod (äfvensom
angående apoteks inrättande). Komierna hade endast villkorligt ntfäst bidrag, som därtill voro till
beloppen obestämda och ej beräknades högre än 600 kr. Flere afstyrkanden, särskildt af Med.-Styr. —
Tj.-årsb.-rätten återficks först genom:

K. Br. 5/b 1899: tj.-årsb. t. o. m. 1908. Tj.-omr. utvidgadt, bestående af hela Åse
och Viste härader med undantag af Tängs, Bärehergs, Levene och Slädene sinar; st. vid eller
i närheten af Grästorps järnv.-st. Lönef: 1,100 kr. Läk.-styr. af 5 periser, utsedde af å kom.-stior
valde delegerade, en för hvar bidragande socken, »på det sätt att de delegerade från Åse härad
utse två inom samma härad bosatta personer och de delegerade från Viste härad tre ledamöter,
bosatta inom sistnämnda härad».

Värmlands län.

f Arvika.

K. Br. 18/b 1855: tj.-årsb. enl. K. K. 1840 åt en af Arvika köping antagen
läkare, hvilken skulle äga »skyldighet att med station i köpingen, fullgöra de uppdrag inom
Arvika» [ordinarie] »distrikt**, som kunna honom af Wår Befallningshafvande varda ålagde».
Denna rättighet begagnades emellertid icke åren 1859—1868, såsom framgår af Med.-Styris
tryckta läkarförteckningar för sagda år (jfr ock not i Wistrands medicinalförfattningar sid. 516).
Först 1869 års läkarförteckning upptager en distr.-läk. i Arvika, utnämnd 1868.

* Bör vara 60,000.

** Vanligen anses dock tj.-omr. utgöras endast af Arvika köping; jfr de å nästa sida införda
»Uppg. fr. distriets läkare».

2497/o6. Provinsialläkarkommitténs bet. II.

12

78

Uppg. fr. distv.ets läkare: Tj.-omr. = Arvika köping; om bostad intet bestämdt. Kontant
lön f. o. m. ‘/i 1904 höjd till 1,000 kr. jämte 300 kr. för skötsel af epidemisjnkstuga. Läk.-styr. ntgöres
af kommunalstyrelsen i Arvika.

f Uddeholm.

K. Br. 17/io 1843: tj.årsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. Älfdals härads nedre
tingslag. Lönef. för ifrågavarande läkare (egentligen bruksläkare för Uddeholms bolag) voro
500 rdr banko jämte fri kost och ersättning för resekostnader.

Uppg. fr. distr:ets läkare: Tj.-omr. ntgöres af Ekshärads, Gustaf Adolfs och */* af N. Råda
s:nar (folkmängd 16,000 pers., ytvidd c:a 16 D-mil). Lönef.: 2,000 kr. kontant jämte fri bostad och
vedbrand (hvaraf s:narna betala 1,000 kr. och Uddeholms aktiebolag 1,000 kr. + förmånerna) dessutom
800 kr. för skötande af länets sjukstuga vid Uddeholms bruk. (Härtill kommer flere »fasta_ ackord»,
c:a 3,400 kr.) Läk.-styr. ntgöres af Styr. för Uddeholms aktiebolag (under hvilket s/s af distriktets invånare
äro underlydande); nämnda Styr. antager ock läkaren, med tjänstgöringstid tills vidare.

f Gillberga.

K. Br. V» 1853: tj.-årsb. enl. K. K. 1840 för »den läkare, som inom Gillberga
och Långseruds församlingars pastorat i Värmlands län kan blifva anställd».

Uppg. fr. distr:ets läkare: Tj -omr. fortf. det ofvan angifna. »Läkarkommitté finnes vald
sedan flere år tillbaka, bestående af en medlem från hvarje socken samt en ordförande. Läkaren har antagits
tills vidare med sex månaders uppsägningstid». Lönef.: från distr:et 1,085 kr., boställe m. m.
».Dessutom har Stafnäs församling biträdt med 415 kr. årligen». —

Stationen är f. n. i Heljebol, postadr. Högsätersby.

Molkom.

K. Br. 11/i2 1891: tj.-årsb. 1892—1896. Tj.-omr. Nyeds, Älfsbacka samt Öfre
och Nedre Ulleruds s:nar, st. vid Molkom. Lönef.: 1,500 kr. Läkaren antages af en styrelse,
bestående af 5 vid kom.-st:or utsedde delegerade för diskret, 2 för Nyeds s:en och 1 för hvar
af de öfr.

K. Br. 28/3 1896: tj.-årsb. 1897—1901. I öfr. = föreg.

K. Br. 15/n 1901: tj.-årsb. 1902—1906. I öfr. = föreg., utom det att till lönen
(1,500 kr.) tillkommer 475 kr. hyresbidr.

K. Br. 20/i 1906: tj.-årsb. 1907—1911. Lönef.: 1,500 kr. samt såsom hyresbidr.
500 kr.; i öfr. oförändr.

* Järnskog.

K. Br. 23/s 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896. Tj.-omr. Järnskogs, Skillinge marks,

Östervallskogs och Kola s:nar; st. å Skönnerud inom Järnskogs s:en. Lönef.: st.-bidr.

1,000 kr., fr. kom:erna 1,050 kr.

K. Br. 2/io 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; i öfr. = föreg.

K. Br. 26/i 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg.

K. Br. 20/4 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i öfr. - föreg.

* Charlottenberg.

K. Br. ls/i2 1895: tj.-årsb. och st.-bidr. 1896—1900. Tj.-omr. Eda och Gunnarskogs
s:nar samt Bogens kapellförs.; st. vid Charlottenbergs järnv.-st. Lönef.: st.-bidr. 1,000
kr., fr. kom:erna 1,000 kr.

K. Br. 18/s 1900: tj.-årsb. och st.-bidr. 1901—1905; i öfr. = föreg.

79

C. Dt 6/''io 1905: tj.-årsb. och st.-bidr. 1906—1910; i öfr. = föreg. (kom:ernas

bidrag så fördeladt: Eda 800, Gunnarskog 185 och Bogen 15 kr.

Kil.

K. Er. 8/s 1896: tj.-årsb. t. o. m. 1900. Tj.-omr. Stora Kils, Frykernds och Grums
s:nar; st. vid Kils järnv.-st. Lönef.: 1,000 kr. Läk.-styr. af 3 pers:er (1 för hvarje s:en),
utsedda å kom.-st:or.

K. Br. 14/i2 1900: tj.-årsb. 1901—1905. Tj.-omr. Stora Kils, Frykeruds och Nor’s
s:nar (däremot hade Grums s:en förklarat sig icke vilja kvarstå). Lönef.: 1,500 kr. I
öfr. = föreg.

K. Br. 27/io 1905: tj.-årsb. 1906—1910; i öfr. oförändr.

Glafva.

K. Br. 22/i 1898: tj.-årsb. t. o. m. 1902. Tj.-omr. Glafva scen; st. å hemmanet
Västra Knoll. Lönef.: af kom:en utfäst* 2,000 kr. »förutom särskild betalning efter taxa
eller träffad öfverenskommelse för de fall, då läkaren anlitades». — Läk.-styr. af 5 pers:er,
utsedde å kom.-st:a.

K. Br. 20/a 1903: tj.-årsb. t. o. m. 1907. Tj.-omr. = föreg., men st. å egendomen
Västby invid Hillringsbergs bruk. Lönef.: 1,500 kr. jämte fri bostad. Läk.-styr.
oförändr.

Genom K. Br. 24/3 1 9 0 4 förklarades den omständigheten, att de af Glafva kom. för
åren 1898—1902 utfästa lönef:erna för e. prov.-läkaren i distr:et icke till fullo utgått, icke utgöra
hinder för nuv. e. prov.-läkaren i distnet C. A. B. att beräkna tjänsteår för den tid af
nämnda femårsperiod som han innehaft tjänsten, eller 8/a 1899—S1/i2 1902. För denna tid
hade näml. bemälde e. prov.-läkare af Med.-Styr. frånkänts tjänstårsrätt, enär det efter eu
af Styr. »på gifven anledning» gjord utredning uppdagats, att, i strid mot bestämmelserna i
förenämnda K. Br. 22/i 1898, en del af e. prov.-läkarlönen utgått i form af bidrag till
kom:en af 2 inom densamma belägna bruk.

* Töcksmark.

K. Br. 16/n 1900: tj.-årsb. och st.-bidr. 1901—1905. Tj.-omr. Töcksmarks och
Västra Fågelviks s:nar; st. invid Töcksmarks kyrka. Lönef. st.-bidr. 750 kr., (beviljadt med
anledande af l:e prov.-läkarens framställning i hans öfver kom:ernas und. ansökning om
endast tj.-årsb. infordrade yttrande); från kommerna 1,500 kr.

C. Dt 16/9 1904: tj.-årsb. och st.-bidr. 1906—1910. Tj.-omr., st. och lönef. oförändr.

Bansäter.

K. Br. sl/i2 1902: tj.-årsb. 1903—1912. Tj.-omr. Ransäters och Sunnemo
s:nar, samt del af Norra Råda s:en (= södra delen af s:nen till och med hemmanen
By, Nybacka, Östra och Västra Skymnäs i norr och intill sockengränsen mot Fryksdalen i
väster). St. vid Munkfors bruk i Ransäters s:en. (Distr:et skall enligt det K. Br. benämnas
Ransäter.) Lönef., utfästa af srnarna och Uddeholms aktiebolag: 1,500 kr. jämte fri bostad
och vedbrand. Läk.-styr. af 5 pers:er, däraf 3 utsedde å kom.-st:or (2 för Ransäter och
1 för Sunnemo) samt 2 af Styr. för Uddeholms aktiebolag. Statistiska uppgifter för hela
Norra Råda s:en skola fortf. lämnas till e. prov.-läk. i Uddeholms distr.

Angående löneförmånernas utgående i verkligheten, se nedan under detta distr. (K. Br. u/s 1904)

80

Malsjö.

K. Br. 22/s 1905: tj.-årsb. t. o. ro.
skogs s:nar, st. i Malsjö af Grums s:en.
Läk.-styr. af 5 persror, af hvilka Grums
hvar sin.

1909, tj.-omr. Grums, Borgviks, Eds och VärmLönef.
: från kom:erna 1,500 kr. och bostad.
kom.-st:a utser 2, de öfriga s:narnes kom.-st:or

Örebro län.

f Ljusnarsberg.

K. Br. 4/12 1863: tj.-årsb. enl. K. K. 1840 åt en läkare med Nya Kopparbergs
bergslags härad såsom distr. och st. i Ljusnarsbergs kyrkoby.

Uppg■ fr. distr:ets läkare: Distret omfattar Ljusnarsbergs s:en (dåv. invån.-antal 11,195). St.
är i Kopparberg. Läk.-styr. utgöres af 3 å kom.-st:a valde pers:er. Läkaren antages tills vidare med 6
månaders ömsesidig nppsägningsrätt; kontrakt, innehållande flera angifna extra förbindelser för läkaren,
upprättas. Lönef.: kontant lön 2,000 kr. äfvensom fri bostad. Åf fattigvårdsstyrelsen uppbär läkaren
1,000 kr., af sjukstugestyrelsen 600 kr., hvarför den egentliga lönen såsom e. prov.-läkare endast utgör
400 kr. jämte fri bostad. Pr. o. m. 1902 finnes inom distr:et epidemisjukstuga, som af läkaren skötes mot
300 kr. fr. kom:en, hvilken ersättning dock är förbunden med åtskilliga betungande villkor. »Från och
med 1 januari 1906 öfvertager landstinget inom Örebro län sjukstugan, hvarför lönen därför sedermera
utgår från landstinget. Af den utlofvade lönen af 2,000 kronor från kom:en komma då 600 kr. att afdragas.
» Af läk.-styr. utfärdad särskild taxa för läkaren finnes. Läkaren är äfven förbunden att ej utan
läk.-styr:ens medgifvande åtaga sig ackord utom distret. För öfr. anföras af läkaren flera exempel på
de inskränkningar och förpliktelser, som röra hans tjänsteverksamhet och föranleda till att hans ställning
är ytterst osäker.

f Edsberg.

K. Br. 18/i2 1868: tj.-årsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. Edsbergs, Hackvads,
Knista, Hidinge, Kvistbro, Skagershults och Tångeråsa s:nar; st. inom Edsbergs s:en.

Uppg. fr. distr:ets läkare: Till distret skulle höra jämväl Kräklinge s:en. Läk.-styr finnes,
bestående af en medlem (med suppleant) för hvarje af de åtta s:narna, hvilka ldmtr väljas på kom.-st:or
Af dessa utses en till ordförande, som har närmaste inseendet öfver läkarbostället, utbetalar läkarens lön
etc. Läkaren antages tills vidare med sex månaders ömsesidig nppsägningsrätt, enl. kontr. Lönef.: 1,500
kr. samt fri bostad i läkarbostället, som tillika var ursprungligen afsedt äfven till lokal för apotek,
ehuru den till följd af olämplig inredning ej därtill begagnas; dessutom planteringsland m. m. Särskild
instruktion finnes i kontraktet.

f Lindesberg.

K. Br. 8/2 1878: tj.-årsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. Lindes bergsförs. (Lindesbergs
landsförsamling); st. i Lindesbergs stad.

Uppg. af distr:ets läkare: Läk.-styr. utgöres af smens kom.-nämnd. Läkaren antages utan
kontr., men är förpliktad att, om han vill afflytta, iakttaga sex mån. uppsägn.-tid Lönef.: 1,500 kr.
samt i hyresersättn. 500 kr.

■f Åmmeberg.

K. Br. 17/^ 1868: tj.-årsb. enl. K. K. 1840. Tj.-omr. »Hammars socken, med
undantag af ön Stora Aspan och den väster och sydost därom på västra stranden af Vettern
belägna del af socknen»; st. vid Åmmebergs bruk.

Uppg. fr. distr:ets läkare: Tj.-omr. angifves omfatta »Hammars socken med undantag af den

del som är belägen väster om Vettern», hvilket skulle vara i sjukvårdshänseende ganska lämpligt.
»Läk.-styr. utgöres af bolaget Vieille Montagne, som antager läkaren på obestämd tid, tills vidare.» Lönef.,
utbetalta af bolaget: »250 kr. hvarje månad; l,so kr. för år och arbetare, hvilken summa utgör omkring

81

1,300 kronor; 500 kr. årligen för bolagets tjänstemän; fri bostad, ved och elektricitet till belysning».
Härför skall lämnas sjukvård åt bolagets tjänstemän och arbetare jämte deras familjer, omkring 3,500
personer, hvarjämte vissa intyg skola afgiftsfritt utfärdas.

f Ramsberg.

K. Br. 4/9 1858: tj.-årsb. (= enl. K. K. 1840) »åt den inom Ramsbergs bergsförsamling
anställde läkare». Lönen torde hafva utgjort 3,000 kr., åtm. under åren närmast
före 1892.

K. Br. 30/9 1892: tj.-årsb. (enl. läk-instr. 1890) och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr.
Ramsbergs s:en; st. i Ramshytte kvrkoby. Lönef.: st.-bidr. 500 kr., från s:nen 2,000 kr.—
Mot periodens slut begärdes förnyadt st.-bidr. för åren 1897—1901, denna gång å 1,000 kr.;
— s:nen skulle nu aflöna läkaren med 1,500 kr. — men genom nåd. beslut den 15/s 1896
(se E. Ekets skrifv. s. d.) fann K. Maj:t icke skäl bifalla denna ansökning. Emellertid synes
tj.-årsb. fortfarande tillkomma läkaren (enligt K. Kung. 1840?); hans befattning upptages
åtminstone i Med.-Styr:s läkarförteckning under rubriken provinsial- och extra provinsialläkartjänster.

Uppg. fr. distr:ets läkare: Eamsbergs kom.-nämnds ordförande »bär närmaste tillsyn öfver
läkaren», som på förslag af kom.-nämnden antages å allmän kom.-strå, med ömsesidig uppsägningstid;
konto*. finnes sedan 1885, innehållande en del förbindelser och taxebestämmelser samt skyldighet att dagligen
minst en gång tillse de å därvarande sjukstuga intagna sjuke. Lönef.: 3,000 kr., bostad och vedbrand,
 trädgård med planteringsland.

Hj ortkvarn.

K. Br. ia/s 1848: tj.-årsb. enl. K K. 1840 för en läkare med distr. af »Boo, Bysta, Skogaholms,
 Lämneå, Skönnarbo och Folkströms samt Öfre och Hedre Haddebo bruks- och landtegendoniar
inom dels Nerikes dels Östergötlands län» med därunder lydande hemman och öfriga lägenheter samt »med
bostad å Lilla Booskulla hemman under Boo egendom i Nerikes län». Lönen skulle utgå med »minst
666 rdr 32 sk. banko». — På en sedermera af Boo och Svennevads s:nar »med anledning af ändrade förhållanden»
gjord und. ansökning beslöts genom

K. Br. 9/s 1894: »att i stället för det genom nåd. brefvet af 12/s 1848 inrättade
Boo läkardistrikt må bildas ett af Boo och Svennevads kommuner bestående extra provinsialläkardistrikt»,
 med tj.-årsb. till 1 april 1898; st. vid Hjortkvarns järnv.-st. Lönef.: 1,300 kr.
jemte bostad. Läk.-styr. af 5 å kom.-stor valda ldmtr.

K. Br. 19/n 1897: tj.-årsb. till 1903; i öfr. = föreg.

K. Br. 13/2 1903: tj.-årsb. till */4 1908; i öfr. = föreg.

Hallsberg.

K. Br. u/i2 1891: tj.-årsb. 1892—1896. Tj.-omr. Hallsbergs, Humla, Hardemo,
Lerbäcks och Viby s:nar; st. invid Hallsbergs järnv.-st. Lönef.: 1,500 kr. Läk.-styr. af 11
vid kom.-stor utsedde delegerade (3 fr. Hallsberg, 2 fr. hvar af de öfr. srnarna).

K. Br. 2/io 1896: tj.-årsb. 1897—1901; i öfr. == föreg.

K. Br. 20/i2 1901: tj.-årsb. 1902—1906; i öfr. = föreg.

Fellingsbro.

K. Br. 8/12 1893: tj.-årsb. 1894—1898. Tj.-omr. Fellingsbro s:en; st. vid eller
i närh. af Fellingsbro järnv.-st. Lönef.: 1,000 kr. Läk.-styr. af 3 ldmtr., valde å kom.-sta.
K. Br. 14/io 1898: tj.-årsb. 1899—1903. I öfr. = föreg.

K. Br. 26/6 1903: tj.-arsb. 1904—1908. I öfr. = föreg., med undantag af att
lönef. nu utgöra 1,000 kr. jämte fri bostad eller 500 kr. hyresbidr.

82

Asker.

Enl E Dt l6/e 1895 af slogs begäran om st.-bidr. af 1,400 kr. (event. lägre belopp) nnder fem år
till aflönande af en e. prov.-läkare för Åskers, Lennäs och St. Mellösa s:nar med st. vid Odensbacken och
med lön från kom:erna af 1,400 kr. Med.-Styr. skulle velat tillstyrka tj.-årsb. men ej statsbidrag -därest icke en af de sökande komterna vid sitt bidrags utgörande fäst villkoret att ett medikamentsförråd
— för öfrigt afstyrkt af K. Befhde och l:e prov.-läkaren — samtidigt blefve utan kostnad för
kom:en inrättadt.

K. Br. 20/3 1896: tj.-årsb. t. o. m. 1900. Tj.-omr. ofvannämnda tre socknar, st. i
Odensbacken. Lönef. 1,400 kr. (Asker 650, Lennäs 350, St. Mellösa 400). Läk.-styr af 9
å kom.-st:or valde ldmtr (4 fr. Asker, 3 fr. St. Mellösa och 2 fr. Lennäs).

K. Br. 29/e 1900: tj.-årsb. 1901—1905; i öfr. = föreg.

K. Br. 15/it 1905: tj.-årsb. 1906—1910, tj.-omr. och st. oförändr. Lönef. af kom-.nerna
utfästa 1,500 kr.'' samt (tillagdt af K. Maj:t, i anl. af Med.-Styr:ens yttrande) fri bostad eller
däremot svarande hyresersättn. Begärdt st.-bidr. (beloppet ej nämndt) afslogs däremot.
Läk.-styr. oförändr.

Västmanlands län.

■f Ramnäs.

K. Br. n/6 1858: tj.-årsb. enligt K. K. 1840 (på ansökan af åtsk. bruksägare).
Tj.-omr. »Ramnäs och Sura socknar, norra delen af Munktorps socken eller trakten norr om
Salsäter samt delar af Harakers och Fläckebo socknar, som äro belägna pa västra sidan om
Svartån»; st. på Ramnäs.

TJppq. fr. distr:ets läkare: »Distriktet omfattar Ramnäs och Sura s:nar samt delar af Fläckebo

och Harakers s:nar »(Munktorps sockendel omnämnes ej)> i Västerås län och utgöres af de inom dessa
socknar liggande bruken: Ramnäs-Seglingsbergs br., Surahammars br., Svanå br. och Yirsbo br.» Lak.-st:ens läge, 25 minuters gångväg från Ramnäs järnv.-st. synes olämpligt. Läk.-styr. utgöres åt »styresmännen
i ofvannämnda bruk, som äro intressenter i läkardistriktet» (dessa styresmän upprakas), en åt
dessa är ordförande. Läk. antages genom kontr. med bruken, tills vidare och med 6 månaders ömsesidig
uppsägn.-rätt. Lönef., utgående från bruken; 4,800 kr. och bostad (värderad till 500 kr.), for hvilken lon
alla brukens underhafvande och arrendatorer skola hafva läkarvård.

* Kungsör.

K. Br. 17/e 1893: tj.-årsb. och st.-bidr. 1894—1898. Tj.-omr. Kung Karls, Torpa och
Kungs-Barkarö s:nar i Västmanlands samt Öja och Västermo s:nar i Södermanlands län; st.
vid Kungsör. Lönef.: st.-bidr. 500 kr., från kom:erna 1,000 kr.

K. Br. 8A 1898: tj.-årsb. och st.-bidr. 1899—1903; i öfr. = föreg.

C. Dt 17/e 1903: tj.-årsb. och st.-bidr. 1904—1908. Lönef.: st.-bidr. 800 kr.; från
Kung Karls scen (som under ärendets handläggning höjt sitt bidrag med 200 kr.) 800 kr.;
fr. Torpa 225 och fr. Öja 175 kr. I öfr. = föreg.

Västanfors.

K. Br. 23/s 1895: tj.-årsb. t. o. in. 1900 (st.-bidr. vägradt). Tj.-omr. Västanfors
sten, st. i Aspbenning. Lönef.: 1,500 kr. Läk.-styr. af 5 a kom.-st:a valda ldmtr.

K. Br. u/iä 1900: tj.-årsb. 1901—1905 (st.-bidr. denna gång ej begärdt). Lönef.:
1,500 kr. jämte fri bostad eller 500 kr. i hyresersättn. I öfr. = föreg.

K. Br. 23/2 1906: tj.-årsb. t. o. m. 1910. I öfr. = föreg.

83

* Östervåla.

Genom K. Br. •/» 1894 föreskrefs, att prov.-läk.-st:en i det då benämnda Våla distr., som samtidigt
utvidgades med en del kom:er, så att det f. o. m. 1905 omfattade samtliga till Salbergs-Väsbv
fogden hörande kom:er, skulle flyttas från Västra Lakbäck i Nora s:en till Heby järny.-st. och distr:et benämnas
Heby proy.-läk.-distr. I anl. häraf uppstod fråga om inrättande af ett Östervåla e. prov.-läk.-distr.
omfattande Nora, Östervåla och Harbo s:nar. Dessa hade dels antagit ett af direktionen för Våla distr:ts
läkar- och apotekarbostäder gjordt erbjudande att öfvertaga ägande- och dispositionsrätten till nämnda
bostäder jämte Vs mantal Västra Lakbäck dels ock utfäst aflöning åt en e. prov.-läk. Vid föredragning
af und. ansökning i ärendet fann K. Maj:t godt att genom

K. Br. 13/i2 1895 bevilja tj.-årsb. och st.-bidr. 1896—1900 åt en e. prov.-läk.
med distr. af sistnämnda tre kom:er och st. vid eller i närh. af Östervåla kyrka. Lönef.:
st.-bidr. 1,000 kr., från kom:erna (und. Nora s:en, som ej beviljat bidrag) 800 kr., från
ldst. 200 kr.

K. Br. 27/4 1900: tj.-årsb. och st.-bidr. 1901—1910; i öfr. = föreg.

Skinnskatteberg.

K. Br. 10/7 1843, ang. tj.-årsb. för en distr.-läk. vid Skinnskatteberg, biföll ansökan af ägarne
till Riddarhytte koppar- och järnverk i Skinnskattebergs s:en samt Malingsbo och Björsjö bruk om
tj.-årsb. för en distr.-läk. med tj.-omr. af »de socknar, inom hvilka dessa tre bruksinrättningar med underlydande
hemman äro belägna»; st. var vid Riddarhyttan. — Härefter utkom

K. Br. */u 1849, »ang. tjänsteårsberäkning för en distriktsläkare vid Skinnskatteberg (vid Färna)»,
som biföll ansökan att »läkaren vid Färna och Bockhammars bruks- och landtegendomar» finge åtnjuta
tj.-årsb. enl. K. K. 1840. Såsom tj.-omr. anvisades »hela Skinnskattebergs härad, bestående af Skinnskattebergs,
 Gunnilbo och Heds s;nar>. I -Med.-Styr:s tryckta läkarförteckningar f. o. m. 1857 (det första
år då de Barsk, provinsial- och distriktsläkartjänsterna angifvas) t. o. m. 1866 står distr.-läk.-tjänsten i
»Skinnskatteberg» antecknad såsom vakant; därefter förekommer densamma ej vidare förr än efter 1890.
Likaså står distr.-läk.-tjänsten i »Färna» angifven såsom vakant åren 1858—1866 och 1873—1878, hvarefter
densamma ej vidare upptages. De båda distr.-läk.-tjänsterna hafva således under en tid upptagits
såsom samtidigt bestående, ehuru delvis omfattande samma område; jfr ock nedanstående.

K. Br. 15/s 1890: »med återkallande af det i nåd. brefvet den 10/7 1843 gjorda medgifvandet
af tjänsteårsberäkning för en läkare vid Riddarhytte koppar- och järnverk i Skinnskattebergs
bergslag samt Malingsbo och Björsjö bruk i Västerbergslagen äfvensom med förklarande
att Skinnskattebergs härads läkardistrikt [= Färna distrikt] skall minskas med
Skinnskattebergs socken»* medgafs tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för 5 år, »åt en
vid Skinnskattebergs bruk stationerad af kommunalstämman i socknen antagen distriktsläkare
med tjänstgöringsområde af Skinnskattebergs kommun». Lönef., utfästa af s:nen: 1,500 kr.,
bostad, vedbrand.

K. Br. 8/2 1895: tj.-årsb. t. o. m. 1899. Tj.-omr. Skinnskattebergs s:en, st. i närh.
af s:nens kyrka. Lönef. af kom:en 1,500 kr., hvarjämte kom:en ansvarade för Skinnskattebergs
bruksägares åtagande att för fem år (1895—1899) bereda läkaren fri bostad och
vedbrand. — Läk.-styr. af 5 å kom.-st:a valda ldmtr.

K. Br. 28/2 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1904. I öfr. = föreg. (i tillämpl. delar).

K. Br. u/io 1904: tj.-årsb. t. o. m. 1909; i öfr. = föreg.

* Med.-Styr. hade hemställt jämväl om återkallande af den i ofvannämnda K. Bref 8/n 1849
beviljade tj.-årsb. för läkare vid Färna etc.

84

Kopparbergs län.

Avesta.

K. Br. 10/i 1874: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, tj.-omr. Avesta kom. samt Grytnäs
och Folkärna s:nar, st. vid Avesta. Läkaren antogs af disponenten för Avesta—Garpenbergs
aktiebolag. *

K. Br. 8/i2 1899: Sedan distr:ets läkare (som oafbrutet sedan 1874 innehaft tjänsten)
förklarat sig vilja afgå och fråga uppstått om distr:ets ombildande enl. 1890 års läk.-instr.,
beviljades genom sistn. K. Bref tj.-årsb. 1900—1904 åt en e. prov.-läk. med tj.-omr. af
Avesta och Grytnäs s:nar samt st. inom Avesta stationssamhälle. (Folkärna s:en hade förklarat
sig vilja utgå.) Lönef.: 1,500 kr. (hälften fr. hvardera kom:en). Läk.-styr. af 5
pers:er, 1 utsedd af K. Befhde., de öfriga af kom:erna (2 fr. hvardera).

K. Br. 25/n 1904: tj.-årsb. 1905—1909. Tj.-omr., st., lönef. och läk.-styr. = föreg.

f Lima.

K. Br. 1/2 1878: tj.-årsb. enl. K. K. 1840 för en inom Lima och Transtrands
kom:er anställd distr.-läk. (Nämnda kom:er hade jämväl hos K. Maj:t anhållit om »en ny
provinsial-Vdk&Ttjänst inom Västerdalarna, hvilken skulle omfatta de mest aflägset belägna
socknarna i Nås prov.-läkardistrikt»; men K. Maj:t fann icke för det dåvarande skäl göra
framställning i ärendet till Riksdagen.) Lönef., af kom:erna då anslagna: 2,000 kr. och
bostad.

Uppå fr. distr.ets läkare: Läk.-st. är »i närheten af Lima kyrka». Lönef. utgöra nu 3,500 kr.
af distr-ets s-nar, 500 kr. af läst. samt fri bostad med 8 rum och kök med nödiga uthus. (Dessutom
ackord med komma å 1,800 kr. »för de patienter, som behöfva läkaren i hemmet».) I vissa fall särskild
taxa Läk.-styr. af 7 ldmtr., 3 från Transtrand, 4 från Lima, tillsatta af resp. kom.-st:or. Vid
läkartillsättning upprättar denna Styr. ett förslag på 3 af de sökande; valet sker sedan å resp. kom.-st:or,
med 1 röst för hvarje röstande. Läkaren antages tills vidare och med sex månaders uppsägn.-tid.

f Husby.

K. Br. 10/i 1874: Tj.-årsb. enl. K. K. 1840 för en af disponenten för Klosters
aktiebolag antagen läkare »med station vid Stjärnsunds bruk och med tjänstgöringsdistrikt af
Klosters, Långshyttans, Stjärnsunds och Engelsfors bruksegendomar samt öfriga delar af Husby
socken i Kopparbergs län och Edskens bruksegendomar i Gäfleborgs län». — Genom K. Br.
10fi 1903 blef, på bolagets anhållan, st:en flyttad till Långshyttan, därvid uttryckligen förklarades,
 att rätten till tj.-årsb. enl. förenämnda K. Br. 1874 bibehölls.

Uppå fr. distr:ets läkare: Discret omfattar »Husby socken, i hvilken Långshyttans samt Stjärnsunds
bruk äro belägna. Likaså Rällingsbergs grufva. Klosters, Engelsfors och Edskens bruk aro nedlagda»
Den i K. Br. 10/« 1874 disponenten för Klosters aktiebolag medgifna tillsättnmgsrätten utofvades vid
sista tillfället (1908) först efter samråd med kom.-st:an i Hnsby sten. Någon särskild läk.-styr. finnes ej.
Läkaren, som antages tills vidare (om uppsägningstid är intet bestämdt) åtnjuter af s:nen 2,000 kr. i lon
och har dessutom ackord med Klosters bolag å 2,000 kr..

f Svärdsjö.

K. Br. “/u 1882: tj.-årsb. lika med civile läkare i statens tjänst** för en distr.-läk.
med tj.-omr. af Svärdsjö och Envikens förs:ar jämte Svartnäs kapellag; st. i närh. af Svärdsjö
kyrka. Läkaren skulle antagas genom deputerade, utsedde å Svärdsjö och Envikens kom.-stor.

* Bolaget var i konkurstillstånd 1879—1883 och utöfvade därefter icke någon verksamhet. Se
Pontins med.-förf. för år 1899, sid. 106.

** K. K. 1840 åberopas ej.

85

Uppg- fr. distr:ets läkare: Någon särskild vald läk.-styr. finneS ej; ss. sådan fungera kom.-st:orna i Svärdsjö och Envikens s:nar, hvilka st:or ock tillsätta läkaren. Tillsättandet sker tills vidare
och med 6 män. ömsesidig uppsägn.-tid, enl. kontr. Lönef.: fr. komterna 2,500 kr. Särsk. taxa (specificerad
i uppgifterna) finnes intagen i nyssberörda kontr.

* Malung.

K. Br. 19/2 1886: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Malugns s:en, st. »inom densamma».
 Lönef.: 3,000 kr. och bostad (utfästa »äfven med bibehållande af de skyldigheter,
som hittills ålegat kommunen beträffande underhåll af provinsialläkarbostad»). Läkaren skall
antagas af s:nen å »kommunalstämma, i behörig ordning».

K. Br. 4/i2 1891: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896. Tj.-omr. = föreg.; st. i närh.
af Malungs kyrka. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., af s:nen 1,500 kr.

K. Br. 26/9 1896 (ang. bl. a. Malungs distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897- -1901;
i öfr. = föreg.

K. Br. 15/s 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = föreg.

C. Dt 6/i 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i öfr. = föreg.

f Stora Tuna.

K. Br. 23/s 1879: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Stora Tuna förs. jämte
Amundsbergs(Amsbergs)kapellag; st. »inom Stora Tuna församling». Läk. skulle antagas »i behörig
ordning af socknemännen på kommunalstämma eller på kommunalstämmans uppdrag af
kommunalnämnden». — Genom K. Maj:ts beslut 1/i 1897 afskildes från församlingen Borlänge
köping såsom egen korn., men den tillhörde fortf. distr:et. Härefter blef genom K. Br. 3/s
1899, med ändr. af de i nåd. brefvet 23/e 1879 meddelade föreskrifterna om sättet för läkarens
antagande, föreskrifvet, att en särsk. läk.-styr. skulle finnas, bestående af åtta å kom.-st:or valda
pers:er, sex af Stora Tuna kom. och två af Borlänge köping; denna läk.-styr. ägde antaga läkaren
(samma bestyr, som i ej statsunderstödda distrikt enl. läk.-instr. 1890. Det nu föreskrifna valsättet hade
emellertid redan vid läkartillsättningen n/s 1898 tillämpats, i äril. hvaraf och enär valsättet icke öfverensstämde
med det i K. Br. 2s/s 1879 föreskrifna, Med.-Styr. förklarade sig hindrad anteckna den valde
till tjänsteårsberäkning. (Med.-styr. utfärdade emellertid den 14/io 1898 interimistiskt förordnande för
ifrågavarande läkare.) Sedermera blef ansökan att denne läkare måtte förklaras hafva blifvit 21/s 1898
i laga ordning utsedd till e. prov.-läkare i distr:et af K. Maj:t uti förenämnda K. Br. 8/s 1899 afslagen.)

Uppg. fr. distr:ets läkare: St:en är i Borlänge köping. Läkaren, som antages genom kontr.,
tills vidare och med 6 månaders uppsägn., åtnjuter i kontant lön 2,000 kr. Särskild taxa finnes.

Orsa.

K. Br. 29/ö 1891: tj.-årsb. för 5 år; tj.-omr. Orsa s:en och Skattunge kapellag, st.
i Orsa kyrkoby. Lönef., utfästa af Orsa s:en: 3,000 kr., bostad samt 100 kr. för eldning
och städning, att utgå från s:nens skogsmedelsfond. Läkaren skulle i behörig ordning antagas
af en utaf kom.-nämnden i socknen utsedd styr.

K. Br. ls/s 1896: tj.-årsb. t. o. m. 1900; tj.-omr. och st. = föreg. Lönef. »som
dittills, eller 3,500 kr. i årlig lön och fri bostad» (jämför dock ofvanstående!). Läk.-styr.
utgöres af s:nens kom.-nämnd.

K. Br. 2/u 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1905; tj.-omr. och st. - föreg. Lönef. »som
hittills — eller 3,500 kronor i årlig lön och 500 kronor om året i hyresersättning —» (jämför
emellertid motsvarande bestämmelser i nästföreg. båda K. Bref!). Läk.-styr. = föreg.

K. Br. 25/s 1905: tj.-årsb. 1906—1910; i öfr. oförändr.

2407/og. Pr o vin* i all/lk arkommittén 8 bet. 11.

13

86

* Rättvik.

E. Dt Vio 1887: af slag å ansökan om tj.-årsb. åt en läkare för Rättviks s:en med lön af 1,000 kr.
och godtgörelse enligt Härsk. taxa. Med.-Styr. hade i sitt afgifna yttrande afstyrka bl. a. emedan
korning förbindelse beträffande läkarens aflöning ej syntes afse vare sig all framtid eller viss bestämd
tid af minst fem år, hvarjämte lönen vore för ringa och taxan för låg.

K. Br. 13/o 1889: Ny framställning, denna gång på initiativ af Boda och Ore s:nar, hvilka skulle
tillsammans med Rättviks s:en bilda ett distr., af slogs. Boda hade anslagit 250 kr. årl., Ore 300 kr. årl.
och Rättvik liksom förra gången 1,000 kr., nu uttryckligen för fem års tid, jämte för resa inom s:nen
tern kronor och fri skjuts. Dessutom hade Boda och Ore s:nar uppställt vissa villkor för utgörandet af
sina bidrag. Förste prov.-läkaren och Med.-styr. hade på grund häraf afstyrkt.

K. Br. 4/12 1891: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr. Rättviks, Boda och
Ore s:nar, st. i Rättvik. Lönef.: st.-bidr. 1,400 kr., från kom:erna 1,400 kr.

K. Br. 25/s 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Lönef.: st.-bidr. 1,400 kr.,
från kom:erna 1,410 kr. I öfr. = föreg.

K.. Br. 25/i 1901: afslag å framställning om nåd. riksdagsproposition att distr:et måtte öfverflyttas
på ordinarie stat. Med.-styr. hade afstyrkt, under hänvisning till det af 1885 års kommitterade
gjorda uttalandet att vidare utveckling af provinsialläkarinstitutionen ej vore nödvändig, och med framhållande
af att »ett bifall till framställningen skulle innebära ett afvikande från den under ett årtionde
konsekvent följda vägen».

K. Br. 30/s 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; tj.-omr. nu inskränkt till Rättviks
och Boda s:nar, st. fortf. i Rättvik. Lönef. till beloppen i det närmaste = föreg.
Äfven nu hade, dock endast eventuellt, begärts distr:ets förvandling till ordinarie, hvilket
emellertid också nu afslogs.

■ Såsom bevis på de svårigheter, hvilka mött för distr:ets bildande under denna period, må anföras
följande. Ore hade först utfäst 250 kr. lön, därefter förklarat sig utgå ur distret och vägrat bidrag.
Boda hade först beslutat icke deltaga i ansökningen om st.-bidr., därefter och sedan enskilda socknemän
utfåst 100 kr. årl. biträdt densamma samt slutligen, »på det att läkarens aflöning skulle uppgå till samma
belopp som förut», bidragit med 200 kr. Härefter hade Rättvik, som till en början utfäst 1,050 kr.,
höjt sitt bidrag till 1,200 kr. Dessutom hade besvär anförts öfver Boda socknemäns beslut om bidrag
af 200 kr., men af K. Befhde ogillats.

C. Dt 30/3 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911, tj.omr. och st. = föreg. Lönef.:
st.-bidr. 1,400 kr., fr. kom:erna 1,400 kr. (Rättvik 1,200, Boda 200 kr.).

Grängesberg.

K. Br. 8/2 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1904. Tj.-omr. enligt särskild karteskiss och bestående
af Grängesbergs grufskog i Grangärde s:en = samtliga inom denna grufallmänning
belägna torp och lägenheter äfvensom Grängesbergs och Björnbergs gruffält (dessa senare
gruffält utgjorde numera med gemensamt kapell och gemensamt aflönad präst försedda samhällen
med tills, ungef. 2,000 invånare, däraf c:a 1,700 anställda i grufbolagens tjänst).
Läkarens st. »vid Grängesbergs grufvor»; hans lönef., utfästa af »Grängesbergs gemensamma
förvaltning», 2,000 kr. jämte bostad. Ärenden ang. e. prov.-läk.-tjänsten »handhafvas af Grängesbergs
gemensamma förvaltnings förtroendemän såsom distriktsstyrelse», hvilken ock antager
läkare. — I sammanhang härmed föreskrefs, att vederb. kom.-nämnds och prästerskaps uppg.
ang. hälso- och sjukvård m. m. skulle för ifrågavarande område af Grangärde s:en fortf.
afgifvas till prov.-läkaren i Grangärde distr.

K. Br. 25/u 1904: tj.-årsb. 1905—1909; i öfr. = föreg.

Älfdalen.

K. Br. 3% 1893: tj.-årsb. t. o. m. 1898; tj.-omr. Älfdalens s:en, st. i närh. af
s:nens kyrka (föreslagna hade varit de närmast kyrkan belägna byarna Kyrkobyn och Öster -

87

myckel äng). Lönef.: 3,000 kr. och bostad eller 500 kr. hyresersättn. Läk.-styr. af fyra å
kom.-st:a utsedda ldmtr.

K. Br. 22/i2 1897: tj.årsb. 1899—1903. I öfr. = föreg., med undantag af att
läk.-styr:ens ldmtr nu bestämdes skola vara tre.

K. Br. 6/2 1903: tj.-årsb. 1904—1908. I öfr. = nästföreg.

Sårna.

K. Br. 72 1895: tj.-årsb. till 1/t 1899; tj.-omr. Särna s:en med Idre kapellag; st.
i Särna kyrkoby. Lönef.: 3,500 kr. och bostad eller (tills sådan hunnit anskaffas) 500 kr. i
hyresersättn. Läk.-styr. af fem å kom.:st:a utsedda ldmtr. — (En under år 1894 gjord ansökning
hade afslagits, enär kom:en ss. villkor för läkares anställande stadgat taxa, som i
vissa fall understeg allm. läkartaxan af år 1890.)

K. Br. 3/s 1899: tj.-årsb. till 77 1904. I öfr. = föreg.

K. Br. V? 1904: tj.-årsb. till 1/"7 1909. I öfr. = föreg.

Smedjebacken.

K.. Br. 4/io 1834 angående läkare i Väster-bergslagen medgaf tj.-årsb. för en läkare med distr.

af »Grangärdes, Ludvika, Norrbärkes och Söderbärkes socknar och bostad inom V* mil från Norrbärkes

kyrka.» Särsk. reglemente fastställdes, enligt bvilket bl. a. läkaren, som skulle svara doktor eller åtminstone
medicine licentiat och kirurgie magister», skulle »kallas genom på aflöningen grundadt val, hvars
förlopp hos K. Sundhetskollegium genom bergmästare-ämbetet anmäles, i förening med anhållan om nådig
fullmakts utverkande». Nyssnämnda aflöning beräknades till 400 rdr banko och dess utgående fästes vid
vissa egendomar »i hvars hand de komma må». Särskild taxa utfärdades. — Denna tjänst torde hafva
funnits till t. 0. m. år 1875.

K. Br. 20/io 1876 »ang. upphörande af bergslagsläkartjänsten i Yäster-bergslagen
och tjänsteårsberäkning för en distriktsläkare i Smedjebacken af Störa Kopparbergs län» beviljar
tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840 åt en läkare med distr. af Norrbärkes, Söderbärkes, Ludvika
och Malingsbo s:nar och st. i Smedjebacken, efter hvilken ort distr:et nu skulle benämnas.
Läk. skulle utses af delegerade från förstnämnda tre smars kom.-st:or och ägde »uppbära
afkastningen af lägenheten Marieberg». — Emellertid synes den sålunda beviljade rätten till
tj.-årsb. icke hafva begagnats, ty tjänsten står i Med.-styr:s matriklar för 1877 och 1878
antecknad såsom vakant och upptages sedan icke vidare. E. D:ets ämbetsskrifvelse 26/4 1895
till Med.-styr. meddelar ock, att gjord framställning om tj.-årsb. för en vikarierande e. prov.-läkare i Smedjebacken ej kunnat bifallas, »då ordinarie dylik läkarbefattning med rätt till
tjänsteårsberäkning för innehafvaren för närvarande saknas».

K. Br. 20U 1897: tj.-årsb. t. 0. m. 1901; tj.-omr. och st. desamma som de i K. Br.
20/io 1876 bestämda. Lönef.: 1,350 kr. och bostad. Läk.-styr. af fem å kom.-st:or valda
ldmtr (2 fr. Norrbärke, 1 fr. hvar af de öfriga).

K. Br. 87i 1902: tj.-årsb. t. 0. m. 1906; tj.-omr. nu endast Norrbärke, Söderbärke
och Malingsbo s:nar (i det att Ludvika s:en genom K. Br. 23/u 1900 medgifvits rätt att för
fem år fr. 0. m. 1902 utgöra eget e. prov.-läk. distr.); st. fortf. i Smedjebacken. Lönef: fr.
de 3 kom:erna 1,500 kr. och, af Norrbärke ensamt, 500 kr. i hyresersättn. Läk.-styr. fortf.
af fem å kom.-st:or utsedda ldmtr (3 fr. Norrbärke, 1 fr. hvar af de öfriga).

K. Br. 712 1906: tj.-årsb. 1907—1911; tj.-omr. och st. äfvensom läk.-styr. = föreg.
Lönef. höjda till 2,450 kr., i ett för allt.

By.

K. Br. 10,11 1899: tj.-årsb. t. 0. m. 1904; tj.-omr. By s:en, st. vid Hede gård. Lönef.:
1,000 kr., kvarjämte läkaren skulle på kom:ens bekostnad erhålla »bostadsförmåner» (enligt

88

ett mellan Horndals järnverksaktiebolag och By kom. för åren 1900—1904 upprättadt kontr.)
= bostadslägenhet jämte nödiga uthus, trädgård och potatisland, till värde af 500 kr.
Läk.-styr. af fem å kom.-st:a utsedda ldmtr.

K. Br. 18/u 1904: tj.-årsb. t. o. m. 1909; i öfr. = föreg. (i tillämpliga delar;
»enahanda bostadsförmåner, som hittills till läkaren utgått»).

Ludvika.

E. Dt 6/s 1898: afslag å ansökan om tj.-årsb. åt en e. prov.-läk. för Lndvika s:en, med st. i
närh. af Ludvika kyrka och lönef. af 1,000 kr. samt bostad. De flesta hörde hade afstvrkt, förnämligast
därför, att s:nen borde anses bunden af sitt ingående uti Smedjebackens extra distr. för femårsperioden
1897—1901 och emedan behof af särskild läkare för Ludvika ej förefunnes.

K. Br. 23/n 1900: tj.-årsb. 1902—1906; tj.-omr. Ludvika s:en, st. i Ludvika kyrkoby.
Lönef., i det K. Brefvet. nämnda ss. villkor: »årlig aflöning af minst 1,500 kronor» (kom:en
hade utfäst 1,000 kr. jämte 500 kr. i hyresersättning). Läk.-styr. af fem å kom.-st:a
valda ldmtr.

K. Br. 24/s 1906: tj.-årsb. 1907—-1911; tj.-omr. = föreg., st. inom Ludvika munic.-samh. Lönef.: fr. kom:en 1.500 kr. Läk.-styr. = föreg.

Gäfleborgs län.

f Hofors.

K. Br. 31/7 1861: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Torsåkers och Ofvansjö
smar, st. vid Hofors bruk. — Efter ansökan af disponenten för Hofors aktiebolag, hvartill samtliga
vederbörande tillstyrkt bifall, blef på grund af förändrade lokala förhållanden sten
flyttad till Storviks järnvägsst. genom K. Br. 24/n 1893.

Uppg. fr. distrait läkare: Distr:et skulle, förutom ofvannämnda båda s:nar, bestå äfven af
Järbo sten. Läk.-styr. utgöres af »Hofors bruk, representeradt af dess disponent». Läkaren antages tills
vidare, utan kontr. och uppsägn.-tid; hans lönef., 2,100 kr., utgå fr. Hofors bruk; fr. kom:erna intet.
Förr hade läkaren fri bostad, Bom dock under slutet af förre tj.-innehafvarens tid indrogs.

f Delsbo.

K. Br. 30/i 1873: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Delsbo tingslag = Delsbo,
Bjuråkers och Norrbo smar, st. »vid Johannisberg nära gränsen mellan Delsbo och Bjuråkers
socknar».

Uppg. fr. distr:ets läkare: Någon läk.-styr. finnes ej. Vid val af läkare tillsättes en kommitté
af 4 pers. från Delsbo och 3 från Bjuråker; Norrbo, som ej bidrager till läkaraflöningen, utser
icke någon dylik ledamot. Läkaren antages utan kontr. eller uppsägn.-tid. Lönef. äro 2,000 kr., bostad
och trädgård. »Efter antagandet har läkaren dessutom beviljats 110 kr. såsom vedbidrag och 50 kr. till
telefon.» Särskild taxa finnes m. fl. förbindelser.

f Sandviken.

K. Br. 15/7 1881: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Högbo och Årsunda smar,
st. vid Sandvikens bruk. Läkaren antages af Sandvikens bruks ägare eller disponent.

Uppg. fr. distr.ets läkare: St:en är f. n. i Yttre Sandviken, invid brukets gräns, c:a 900 mtr.
från järnv.-st:en. Läkaren antages tills vidare och har två årsackord, å 500 kr. hvardera, med s:narna,
dock under vissa villkor. F. o. m. 1905 tillämpas den allm. prov.-läk.-taxan oafkortad.

89

f Ljusne.

K. Br. 29/7 1816: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. »Ljusne och Ala sågverk
med Maråkers bruk äfvensom byarna Norr- och Sör-Ljusne inom Söderala socken af Gäfleborgs
län»; st. vid Ljusne bruk. Läkaren tillsättes af ägaren till Ljusne sågverk.

Uti und. skrifv. af 3/io 1900 meddelade Med.-Styr. sig hafva fått kännedom om att tjänstens
senaste innehafvare blifvit af Ljusne-Voxna aktiebolag (som numera ägde Ljusne sågverk) uppsagd till
aflyttning, på grund hvaraf Styr. hemställde att, »då å ena sidan bruksägarens rätt att uppsäga läkaren
icke torde kunna bestridas, men det å andra sidan syntes betänkligt, att den offentliga hälso- och sjukvården
äfvensom rättsmedicinen inom ett så stort distrikt fortfarande skulle vara anförtrodda åt en läkare med
den osäkra och osjälfständiga ställning, som, efter hvad som inträffat, måste anses tillkomma den af
ägaren till Ljusne sågverk antagne läkaren», K. Maj:t ville förklara, att den genom nåd. bref den 29 juli
1876 läkaren i Ljusne distr. medgifna rätt till tj.-årsb. skulle upphöra. Detta bestreds af Ljusne-Voxna
aktiebolag, och efter i ärendet förebragt utredning fann K. Maj.t, enligt nåd. Bref till Med.-Styr. 19/i
1901,* med afseende å hvad i ärendet blifvit upplyst i fråga om det mellan Ljusne-Voxna aktiebolag, å
ena, samt den nyantagne läkaren, å andra sidan, upprättade kontrakt, någon vidare åtgärd i ärendet icke
för det dåvarande erforderlig, ägande Med.-Styr. dock, »därest anledning därtill skulle förekomma, ånyo
göra und. framställning i ämnet».

Uppg. från distr:ets läkare: »Distriktet omfattar Ljusne kapellförsamling af Söderala kommun
och Gäfleborgs län. Kapellförsamlingen bildades 1895 och fick samma omfattning som det 1876 bildade
läkardistriktet. . . » —Mellan nuvarande tjänsteinnehafvaren och Ljusne-Voxna aktiebolag upprättades i
oktober 1900 kontr. med 6 månaders ömsesidig uppsägn.; kontraktet fick dock ej å någonderna sidan
uppsägas före den 15 april 1905. Lönef. utgå med 4,300 kr. (3,300 från Ljusne och 1,000 från Ala)
samt bostad jämte en del andra naturaförmåner, bland hvilka här må nämnas fria skjutsar vid sjukbesök.
Nuv. läkaren har på sista åren från Ljusne erhållit personligt lönetillskott af 300 kr. För dessa lönef.
skall fri läkarvård meddelas åt så godt som alla inom distriktet (4,388 personer vid 1903 års början)
samt äfven befolkningen i de utom distriktet liggande Gullgrufvans och Sannäs egendomar.

f Gysinge.

K. Br. 9/7 1847 bifaller ansökning af disponenten till Gysinge bruk om tj.-årsb. enl.
K. Kung. 1840 »för bruksläkaren vid Gysinge», hvilket till distrikt fick österfärnebo, Hedesunda
och Arsunda s:nar.

Uppg. från distr:ets läkare: »Distriktet omfattar Österfärnebo och Hedesunda socknar med
Gysinge bruk, beläget i Österfärnebo» [Arsunda s:en ingår nu i Sandvikens e. distr.]. Sten är vid
Gysinge bruk. Läk.-styr. finnes sedan hösten 1902, bestående af två ldmtr från hvardera s:nen; ldmtrna
utse sinsemellan ordförande. Läkaren antages (utan konto.) tills vidare och med sex månaders ömsesidig
uppsägn.-tid. Lönef.: från Österfärnebo 1,000, från Hedesunda 800 kr. Dessutom af Gysinge bruk ackord
å 1,000 kr., bostad och vedbrand samt häst för tjänstresor.

f Ockelbo.

K. Br. 9/ii 1849: på ansökn. af ägaren till »Ugglebo eller Ockelbo järnverk» beviljades
tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840 åt bruksläkaren vid detta järnverk; hans tj.-omr. bestämdes till
Ockelbo s:en. — I efterfölj. K. Bref uppgifves att tjänsten »allt sedan 1878 varit obesatt».

K. Br. 3/s 1888: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840. Tj.-omr. »Ockelbo och Åmots kommun»
(= Ockelbo s:en och Åmots kapellag). Lönef.: af Ockelbo s:en 2,000 kr. Läkaren
skulle antagas af kom.-stia eller af genom densamma utsedda delegerade.

Uppg. fr. distr:ets läkare: St:en är belägen omkr. Va mil från Ockelbo järnv.-st. Läk.-styr.
finnes ej; läkaren antages af kom.-st:an (om delegerade nämnes intet). Läk. antogs förut på 5 år, men vid utgången
af sista femårsperioden beslöt kom.-st:an att ej förklara tjänsten ledig till ansökan utan hos
Med.-Styr. för nuv. tj.-innehafvaren begära förordnande tills vidare (utfärdadt l2/io 1900); kontr. eller
uppsägn.-tid finnas ej. Lönef.: 2,000 kr., »hvarifrån afgår för hyra af bostad i kommunens boställe för
läkare och apotekare 800 kronor». Fri läkarvård för sådana fattiga inom kom:en, hvilka åtnjuta helt
underhåll.

* I detta K. Bref finnes närmare redogjordt för gången af nyssnämnda utredning.

90

f Bergsjö.

K. Br. 2/s 1879: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Bergsjö, Hassela, Gnarps,
Harmångers och Jättendals s:nar; st. i Bergsjö. Läkaren utses af delegerade från s:namas
kom.-st:or. — I efterföljande K. Brefs ingress heter det, att nämnda socknar »underlåtit anställa
distriktsläkare».

K. Br. 23/ä 1890: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. detsamma som i K. Br. 2/&
1879; st. inom eller i närheten af Bergsjö kyrkoby. Lönef. fr. kom:erna 1,500 kr. Läkarval
= föreg.

Uppg. från distr:ets läkare: Läkaren antages tills vidare, utan konto, och utan nppsägn.-tidSärsk.
 taxa finnes. »Den 9 maj 1891 beslöts, att läkarstyrelsens »(dess sammansättning namnes ej)» ordförande
skall bevilja tjänstledighet; till följd däraf har styrelsen ej sammanträdt sedan den 6 augusti
1892, då jag (= nnv. tj.-innehafv.) antogs.»

* Los.

K. Br. 17/» 1893: tj.-årsb. och st.-bidr. 1893—1897; tj.-omr. Los sten med Hamra
kapell samt Kårböle kapellag; st. i Ryggskogs by. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., från Los s:en
1,500 kr. — Genom K. Br. 6/io 1893 bestämdes Grufbyn (Grufby by) såsom st.

K. Br. 30/7 1897: tj.-årsb. och st.-bidr. 1898—1902; i öfr. = föreg. (station i
Grufby by).

C. Dt 29/s 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907; i öfr. = föreg.

C. Dt 9In 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1908—1912; tj.-omr. oförändr., st. nu i

Kyrkbyn af Los s:en (skall förläggas dit »så snart lämpligen kan ske»). I öfr. = föreg.

Ofvanåker.

K. Br. 1897: tj.-årsb. t. o. m. 1901; tj.-omr. Ofvanåkers sten och Öjungs

kapellag; st. i Edsbyn. Lönef.: af Ofvanåkers s:en 1,000 kr. Läk.-styr. af 3 å kom.-st:a
välde ldmtr.

K. Br. 15/3 1901: tj.-årsb. 1902—1906; tj.-omr., st. och läk.-styr. = föreg. Beträffande
lönef. hade kom:en utfäst samma belopp som förut eller 1,000 kr., men i K. Brefvet
uppställdes såsom villkor utgående af »en årlig aflöning af minst 1,500 kronor».

K. Br. 7/4 1906: tj.-årsb. 1907—1911; i öfr. = föreg. (denna gång hade kom:en
utfäst 1,500 kr. lön).

Arbrå.

K. Br. 3/12 1898: tj.-årsb. t. o. m. 1903; tj.-omr. Arbrå s:en, st. vid eller i närh.

af Vallsta järnv.-st. Lönef. 1,500 kr. (s:nen hade till en början utfäst endast 1,000 kr.,

som emellertid, i anledning af Med.-Styr:s endast under villkor om 1,500 kr. lön gifna tillstyrkande,
 under ärendets gång höjdes till sistn. belopp). Läk.-styr. af tre å kom.-st:a valda,
inom s:nen boende pers:er.

K. Br. 6/é 1903: tj.-årsb. t. o. m. 1908; tj.-omr. = föreg.; st. nu vid eller i närh.
af Arbrå järnv.-st. Lönef.: 1,500 kr., hvarjämte vid Arbrå järnv.-st. skulle, mot skälig hyra,
åt läkaren tillhandahållas passande bostad (villkoret uppställdt i anl. af genom Med.-Styr.
uttalad farhåga rör. svårighet med bostadsfrågan). Läk-styr. = föreg. Dessutom blef, på
förekommen anledning, i det K. Brefvet till iakttagande framhållet, »att läkaren icke är
pliktig att, allenast mot åtnjutande af den sålunda bestämda aflöningen, bestrida sjukvården
åt socknens fattiga».

91

* Enånger.

K. Br. 22/i2 1898: tj.-årsb. t. x/io 1903; tj.-omr. »Enångers och Njutångers socknar
jämte Nianfors kapellförsamling, dock med undantag af den del af Njutångers socken, som
tillhör Iggesunds bruk och Norra Iggesunds by»; st. i närh. af Enångers kyrka. Lönef., af
K. Maj:t gjorda till villkor för tj.-årsb.: 1,500 kr. (i enlighet med Med.-Styr:s förslag, kom.-erna hade anslagit endast 1,000 kr.). Läk.-styr. af 3 å kom.-stor valda per:ser (2 af Enånger,
 1 af Njutånger). — Kom.-nämnds och prästerskaps uppgifter ang. hälso- och sjukvård
skola för hela Njutångers sten fortf. lämnas till prov.-läkaren i Hudiksvalls distr.

K. Br. u/: 1903: tj.-årsb. t. Vio 1908. Lönef. nu utfästa till 1,625 kr. jämte
bostad; i öfr. = föreg.

C. Dt 29/7 1904: st.-bidr. å 1,000 kr. f. o. m. V10 1904 till V10 1908. Sådant
hade begärts å 1,500 kr., efter det läkaren förklarat sig villig att underkasta sig de förändringar,
 som blefve en följd af st.-bidrags beviljande. Med.-styr. ansåg anl. saknas för
beviljande af högre st.-bidr. än 1,000 kr. — I följd af st.-bidr:et upphäfdes de i K. Br. 17V
1903 gifna bestämmelserna om läk.-styr.

Bollnäs.

K. Br. 10/i2 1859: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Bollnäs, Alfta, Ofvanåkers
och Voxna s:nar; st. i Bollnäs. — Efter 1881 upptages denna tjänst icke vidare i Med.-Styr:s
tryckta läkarförteckningar.

K. Br. 22/i2 1886: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840, dock endast »för tiden från och
med juni månad 1886 till 1889 års slut». Tj.-omr. Bollnäs sten, st. i Bollnäs. Lönef.: af
kom:en utfästa 2,000 kr. Läk. antages af kom.-st:an.

K. Br. lö/f> 1890: tj.-årsb. 1890—1894; tj.-omr. och st. = föreg.; likaså lönen,
dock »med den förändring att de personer, som af kommunalnämndens ledamöter kunde erhålla
bevis om sin fattigdom och medellöshet, skulle erhålla fri läkarvård» (om detta villkor
nämnes intet i själfva »klämmen» af det K. Brefvet, som endast säger, att tj.-årsb. beviljats
»på de villkor och med iakttagande af de bestämmelser, som i merberörda nåd. Bref» [af
22/i2 1886] »finnas stadgade»). Ang. läk.-styr. nämnes intet. Under åren 1895 och 1896
synes distr:et ej hafva åtnjutit tj.-årsb.

K. Br. 26/3 1897: tj.-årsb. t. o. m. 1899; tj.-omr. Bollnäs s:en jämte kapellförs:arna
Annefors och Katrineberg; st. fortf. i Bollnäs. Utfästa lönef. = nästföreg.; af K. Maj:t tilllägges
emellertid nu: »skolande extra provinsialläkaren ställa sig till efterrättelse nådiga läkartaxan
den 31 oktober 1890». Läk.-styr. af tre å kom.-st:or utsedda ldmtr.

K. Br. 23/ä 1900: tj.-årsb. t. o. m. 1904. I öfr. = nästföreg. (dock ej tillägget om
läkartaxan).

K. Br. sl/i2 1904: tj.-årsb. t. o. m. 1909; i öfr. = nästföreg.

Genom K. Br. af 17/s 1905 beviljades tj.-årsb. åt e. prov.-läkaren i distr:et personligen
f. o. m. 1905, utan hinder af att denne, som till tjänsten ånyo antagits den 28/i2 1904,
icke blifvit antagen i den ordning förenämnda K. Br. 31/i2 1904 föreskrifver.

Färila.

K. Br. 22/i2 1899: tj.-årsb. t. o. m. 1904; tj.-omr. Färila s:en med undantag af
Kårböle kapellförs. (som hör till Los extra distr.); st. i närh. af Färila kyrka. Lönef.: 1,500
kr., af kom:en utfästa, hvarjämte K. Maj:t tillagt bestämmelse om fri bostad. Läk.-styr.
af fem å kom.-stia utsedda pers:er.

K. Br. 5/2 1904: tj.-årsb. 1905—1909; tj.-omr. och st. äfvensom läk.-styr. = föreg.
Lönef., af kom:en utfästa: 1,500 kr. och bostad.

92

Västernorrlands län.

f Vifstavarf.

K. Br. 18/a 1870: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Ljustorps, Hässjö, Timrå,
Alnö och Sköns s:nar, st. vid Vi fata varf.

Uppg. från distr:ets läkare: Distr:et omfattar numera endast Sköns, Timrå., Hässjö och Ljustorps
socknar. [Alnö sten bildar numera Alnö e. distr.j. »Läkardistriktsstyrelsen består sedan gammalt af disponenterna
för 3 större sågverk: Sund, Skönvik och Vifstavarf. Huru och af hvad myndighet denna, styrelse
är tillsatt torde vara obekant». Denna styr. antager läkaren, tillsvidare, utan uppsägningstid och utan
kontrakt, »hvadan undertecknad måste finna sig i att en af ofvannämnda disponenter — — sedan jag
tjänstgjort utan anmärkning i 5 år, utan känd anledning nedtvang den från detta rika bolag utgående
ackordsumman med 500 kr.» Lönef. utgöras af s. k. garanterade ackord (summa 5,200 kr. hvaraf 2,500
kr. skulle räknas som »lön»), dessutom fri bostad samt ersättn. för vedbrand med 400 kr.

Genom K. Br. 9/3 1906 föreskrefs, att Skönsmons munic.-samh. skulle öfverflyttas fr.
distr:et till Sundsvalls prov.-läk.-distr.

f Ytterlännäs.

K- Br.° 17/e 1870: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840; tj.-omr. Ytterlännäs, Dals, Torsåkers
och Gudmundrå s:nar; st. i Ytterlännäs s:en. I ingressen till detta K. Br. heter det att »sjökaptenen
Johan Nyberg genom gåfvobref den 3 maj 1866, i anseende till behofvet af en i
Ytter-Lännäs stationerad läkare, gifvit ett kapital af 10,000 kronor, hvaraf årliga räntan
skulle användas till aflöning åt en sådan läkare» samt att »kommunerna jämväl gått i författning
om inköp af V4 mantal Svedje till boställe för den blifvande läkaren».

Uppg. från distr:ets läkare: Diskret består af Ytterlännäs, Torsåkers och Dals socknar [Gudmundrå
s:en utgör numera ett likanämndt e. prov.-läk.-distr.]; sten är nu i Nyland. Läk.-styr. af 4 Idmtr.,
af hvilka 2 väljas af Ytterlännäs, och 1 af hvardera af Torsåker och Dal. Läkaren antages tillsvidare,
utan kontr. Lönef.: dels kontant lön 1,000 kr., dels räntan (i allmänhet 500 kr.) å förenämnda donation
å 10,000 kr., dels ock bostad, för hvilken dock 125 kronor tomtafgäld skall af läkaren själf utgöras.

Gudmundrå.

15/3 1890: tj.-årsb. enl. K. Kung. 1840, men endast för tio års tid; tj.-omr.
Gudmundrå a:en, st. »inom densamma». Lönef.: af kom;en utfäst »bidrag» 1,000 kr. Läkaren
skulle antagas af socknemännen å kom.-st:a eller af där utsedde delegerade.

K. Br. 16/a 1900: tj.-årsb. till 2V4 1910; tj.-omr. oförändr., st. nu bestämd till
(den kom:en tillhöriga läkarbostaden i) Kramfors. Lönef. fortf. 1,000 kr. Läk.-styr. af
fem å kom.-st:a valda pers:er. S:nen hade anhållit om rätt för utsedd distr.-styr. att antaga
läkare för hela ifrågav. tidsperiod eller ock för viss kortare tid, men härom nämner
det K. Br. intet.

* Barnsele.

E. Dt n/s 1888: af slag å en af Ramsele socknemän gjord, af samtl. vederb. afstyrkt ansökning
om tj.-årsb. för en distr.-läk. med Ramsele s:en till tj.-omr. och st. i närh. af Ramsele kyrka.

K. Br. 12/s 1892: tj.-årsb. t. o. m. 1896; tj.-omr. Ramsele och Edsele s:nar, st.
i närh. af Ramsele kyrka. Lönef., af kom:erna utfästa: 1,800 kr. (Ramsele 1,500 och
Edsele 300*) Läk.-styr. af nio (= 6 + 3) vid kom.-st:or utsedde Idmtr.

* Edsele korn. hade för utgörandet af sitt bidr. uppställt ss. villkor att läk. skulle, utan särsk.
ersättn. af kom:en, inom s:nen, i närh. af kyrkan, hålla minst 6 allmänna mottagningar om året; om
detta villkor nämnes dock ingenting i det K. Brefvets »kläm».

93

K. Br. 25/9 1896: tj.-årsb. (begärdt st.-bidr. vägradt) t. o. m. 1901. I öfr. = föreg.
(om något villkor för Edsele s:ens bidr. å 300 kr. nämnes intet).

K. Br. 15/s 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906. Tj.-omr. och st. oförändr.
Lönef.: st.-bidr. 700 kr. och ldst.-bidr. 500 kr.; af kom:erna 1,000 kr. (Ramsele 800,
Edsele 200).

* Anundsjö.

K. Br. 28/9 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr. Anundsjö s:en, st. »i
Bredbyn eller trakten närmast däromkring». Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., af kom:en 1,500 kr.
jämte bostad eller 750 kr. i hyresersättn.

K. Br. 25/9 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. I öfrigt = föreg. (alternativet
fri bostad dock uteslutet).

K. Br. 21/6 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906. I öfr. = föreg., äfven beträffande
lönef:erna, i det att det begärda st.-bidr:et å 1,000 kr. beviljades endast under förutsätta.
 af fortf. 1,500 kr. i lön och 750 kr. i hyresersättn. (kom:en hade denna gång anslagit
blott 500 kr. i hyresersättn.).

C. Dt 27/i 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i öfr. = föreg. (Denna gång
hade kommen anslagit 750 kr. i hyresersättn., jämte lönen 1,500 kr.)

Alnö.

K. Br. 22/i2 1892: tj.-årsb. (begärdt st.-bidr. å 1,500 kr. vägradt) för fem års tid
fr. 7/5 1893. Tj.-omr. Alnö s:en, st. i Alvik. Om lönef. säges i det K. Brefvet ej annat,
än att Med.-Styr. tillstyrkt under förutsätta, af 1,500 kronors aflöning åt läkaren (jfr nedan).
Läk.-styr. af fem vid kom.-strå utsedda ldmtr.

K. Br. 7/6 1897: tj.-årsb. 7/ö 1898—6/b 1903; tj.-omr. och st. oförändr. Lönef.:
desamma >som förut» (jfr nästföreg.) eller 1,500 kr. och bostad. Läk.-styr. = föreg.

K. Br. 31/io 1902: tj.-årsb. 7/5 1903—6/b 1908: i öfr. = nästföreg.

* Indalsliden.

C. Dt 5/12 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907; tj.-omr. Indals-Lidens och Holms
s:nar, st. i närh. af Indals-Lidens kyrka. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr. (1,500 kr. hade begärts),
ldst.-bidr. 500 kr., af kom:erna 1,000 kr. i lön och 500 kr. i hyresersättn.

* Tåsjö.

C. Dt 8/i 1904: tj.-årsb. och st.-bidr. t. o. m. 1908; tj.-omr. Tåsjö s:en, st. i närh.
af Tåsjö kyrka. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 500 kr., af kom:en 1,000, kr., hvarjämte,
 på Med.-Styr:ens förslag, K. Maj:t ss. villkor föreskref att »lämplig bostad af Tåsjö
socken mot skälig hyra tillhandahålles läkaren».

Nätra.

K. Br. 7/4 1905: tj.-årsb. t. o. m. 1909, tj.-omr. Nätra s:en, st. i Bjästa kyrkoby.
Lönef. fr. kommen 2,000 kr. i lön och 300 kr. i hyresbidrag tillagdt af K. Maj:t ss. villkor:
att lämplig bostad mot skälig hyra tillhandahålles läkaren. Läk.-styr. af fem inom orten
boende män.

!407/oe. Provinaialläharkommilténs bet. II.

14

94

Jämtlands län.

* Stugun.

K. Br. 28/i 1881: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr. Stuguns
sten och Borgvattnets annexförs.; st. inom Stuguns s:en. Lönef., af Stuguns kom. utfästa:
1,500 kr. i lön och 500 kr. ss. hyresersättn. Läkaren skulle antagas af Stuguns s:en
å kom.-st:a eller af å kom.-st:a utsedda delegerade.

K. Br. 12/5 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr. Stuguns och Borgvattnets
socknar) och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr. af kom:en ss. förut 1,500
kr. lön och 500 kr. hyresersättn.

K. Br. 25/a 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Tj.-omr. oförändr., st. nu
närmare bestämd till »i närheten af apoteket i Stuguns kyrkoby». Lönef. = föreg. (kom:ens
bidrag emellertid utfästa för 10 år).

K. Br. 25/io 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1911. I öfr. = föreg.

* Föllinge.

K. Br. V? 1889: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr. Föllinge,
 Laxsjö och Hotagens s:nar; st. i närh. af Föllinge kyrka. Lönef., af kom:nerna utfästa:
1,300 kr. jämte bostad eller 500 kr. hyresersättn. Läkaren skulle antagas af fem å kom.-st:or
valda delegerade (3 fr. Föllinge, 1 fr. Laxsjö och 1 fr. Hotagen).

K. Br. 28/d 1894: tj.-årsb. och st.-bidr. 1894—1898. Tj.-omr. och st. oförändr.
Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., af kom:erna 1,500 kr.

K. Br. 29/7 1898: tj.-årsb. och st.-bidr. 1899—1903; i öfr. = föreg.

C. Dt 22/i 1904: tj.-årsb. och st.-bidr. 1904—1908; i öfr. = föreg. — Samtidigt
afslogs af kom:erna subsidiärt gjord und. ansökning att, om under perioden »skulle finnas
möjlighet därtill», distr:et måtte förändras till ordinarie; detta hade af Med.-Styr. afstyrkts
(motiv: ej lämpligt i ett enstaka fall; ifrågasatt allmän distriktsreglering).

* Hammerdal.

K. Br. 24/s 1893: tj.-årsb. t. o. m. 1897; tj.-omr. Hammerdals och (den därifrån
efter 1893 års ingång ss. egen kom. afskilda) Gåxsjö s:nar, st. i närh af Hammerdals kyrka.
Lönef.: (af Hammerdals s:en 1892, således före delningen, anslagna) 1,500 kr. Läk.-styr.
(antalet ldmtr ej nämndt) väljes å kom.-st:or.

K. Br. so/7 1897: tj.-årsb. och st.-bidr. 1898—1902. Tj.-omr. och st. oförändr.
Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr. (1,500 kr. begärda); af kominerna 1,500 kr.

C. Dt s/i2 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907. Lönef.: st.-bidr. höjdt till
1,500 kr., af kom:erna fortf. 1,500 kr. I öfr. = föreg. *

* Frostviken.

K. Br. 18/i2 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; tj.-omr. Frostvikens s:en; st.
i Gäddede by eller i närh. af Frostvikens kyrka. Lönef.: st.bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr.
500 kr., af kom:en 1,500 kr. Samtidigt beslöt K. Maj:t, att bestämmelserna om prov.-läkarens i Ströms distr. tjänstresor i vissa fall till Gäddede kyrkoby och Ankarede kapell
skulle upphöra att gälla.

Genom K. Br. 22/i2 1899 och 21/i2 1900 medgafs, att e. prov.-läkaren i F. distr.
finge på statens bekostnad företaga tjänsteresor, enligt det förra nåd. brefvet två gånger

95

hvartdera af åren 1900 och 1901 till Ankarede kapell och enligt det senare en gång år
1900 till Sjougdnäsets kapell.

K. Br. 12/7 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; tj.-omr. och st. oförändr.;
likaså st.-bidr:ets och det kommunala bidnets belopp (om ldst.-bidr. namnes intet). Tj.-resor
gm extra prov.-läkaren under denna femårsperiod medgifvas 2 ggr årligen till Ankarede kapell
och en gg årligen till Sjougdnäsets kapell.

C. Dt 7/4 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; tj.-omr., st. och lönef. = föregå
(intet ldst.-bidr.). Tj.-resorna till Ankarede kapell (2 ggr årligen) och till Sjougdnäsets kapell
(1 gg årligen) fortfara.

* Rätan.

K. Br. °/s 1898: tj.-årsb. t. o. m. 1901 (orten hade emellertid anslagit läkareaflöning
för fem år). Tj.-omr. Rätans, Klöfsjö och Öfverhogdals s:nar, st. i Rätansbyn. Lönef.:
1,000 kr. (Rätan 800, Klöfsjö 150 och Öfverhogdal 50). Läk.-styr. af 5 å kom.-st:or utsedda
ldmtr (3 för Rätan, 1 för hvardera af de öfriga s:narna).

K. Br. 26/f> 1899: st.-bidr. 1899—1901 af 1,000 kr., beviljadt på framställning af
läk.-styr. och med hänsyn till af densamma anförda grunder (distnets fattigdom m. m.).
Samtidigt upphäfdes bestterna i K. Br. 5/8 1898 ang. läk.-styr. och förfarandet vid tjänstens
tillsättande; i stället skulle, naturligtvis, gälla best. i § 41 mom. 1 och 2 af gällande läkarinstruktion.

K. Br. 21/e 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906. Tj.-omr. oeh st. oförändr.

Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., fr. kom:erna 1,000 kr.

C. Dt 30/s 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i öfr. = föreg.

Näskott.

K. Br. 22/i2 1899: tj.-årsb. 1900—1904; tj.-omr. Näskotts och Alsens s:nar; st. inom
Näskotts s:en. Lönef., af K. Maj:t föreskrifna ss. villkor: 1,500 kr. lön och »lämplig bostad,
utan kostnad för läkaren» (kom:erna hade endast anslagit 500 kr. hvardera, i ett för allt).
Läk.-styr. af fem å kom.-st:or utsedda pers:er (3 fr. Alsen, 2 fr. Näskott).

K. Br. 2/i2 1904: tj.-årsb. 1905—1909; tj.-omr. och st. oförändr. Lönef., af

K. Maj:t föreskrifna: 1,500 kr. i lön och antingen lämplig bostad, som utan kostnad för
läkaren skulle honom tillhandahållas, eller ock en hyresersättn. af tillsammans minst 500 kr.
(kom:erna hade anslagit 1,500 kr. i lön och 200 kr. i hyresersättn.). Läk.-styr. = föreg.

Västerbottens län.

* Byske.

K. Br. 10/s 1887: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr. Byske
s:en; st. inom s:nen. Af kommen anslagen lön 1,500 kr., hvarjämte kom:en förbundit sig
att åt läkaren »upplåta fri bostad i sockenstugan». Läk. skulle antagas af kom.-st:an eller
genom af densamma utsedda delegerade.

K. Br. 26/s 1892: tj-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr. fortf. Byske s:en, st:en
nu angifven till Byske kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., af kommen 1,500 kr. jämte
bostad och vedbrand.

K. Br. 29/fi 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr.,
hvarjämte i det K. Brefvet, som är gemensamt för 6 extra distrikt inom länet, angifves, att
landst. och vederb. kom. anslagit »minst 1,500 kr.»

96

K. Br. I9/i 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906. I öfr. == föreg. (ldstrets bidr.
angifves till 750, kom:ens likaledes 750).

C. Dt 2S/s 1906 (ang. bl. a. Byske distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i
öfr. = föreg.

* Burträsk.

K. Br. 2/12 1887: tj.-årsb. enligt K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr.
Burträsks s:en, st. inom densamma. Af kom:en anslagna lönef.: 2,000 kr. och bostad.
Läkaren skulle antagas af kom.-st:an eller genom af densamma utsedda delegerade.

K. Br. 12/b 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896. Tj.-omr. oförändr., st:en angifves
af kom:en vara i Gammalbyn. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr. (med villkor
att ldst:et ej skulle behöfva ytterligare bidraga »till läkare för skötande af sjukstuga inom
nämnda kommun»), af kom:en 1,500 kr.

K. Br. 29/6 1896: tj.-årsb. och st. bidr. 1897—1901; tj.-omr. och st. (Gammalbyn)
= föreg. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.; af ldst. och vederb. kom. «minst 1,500 kr.» (Se ofvan
under Byske distrikt, samma K. Bref.)

K. Br. 19/i 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; tj.-omr. och st. oförändr.

Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af kom:en 750 kr.

C. Dt 25/b 1906: (ang. bl. a. Burträsks e. distr.): tj.-årsb. och
i öfr. = föreg.

* D egerfors.

K. Br. 26/s 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr. Degerfors s:en; st. i
Degerfors kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,200 kr., af kom:en 1,500 kr. (härför äfven läkarvård
vid blifvande sjukstuga i s:nen).

K. Br. 29/b 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; tj.-omr. och st. oförändr.

Lönef.: st.-bidr. 1,200 kr., af ldst. och vederb. kom. »minst 1,500 kr.» (se ofvan under Byske

distr., samma K. Bref).

K. Br. 19/4 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; tj.-omr. och st. oförändr.

Lönef.: st.-bidr. 1,200 kr., af ldst. 750, af kom:en 750 kr.

C. Dt 25/5 1906 (angående bl. a. Degerfors e. distr.): tj.årsb. och st.-bidr. 1907—1911;
i öfr. oförändr.

* Vilhelmina.

K. Br. 22/12 1892: tj.-årsb. och st.-bidr. 1893—1896; tj.-omr. Vilhelmina s:en, st.
i Vilhelmina kyrkoby. Lönef.: st.bidr. 1,500 kr., af ldst. 750 kr. (utfästa för 5 år), af
kom. 750 kr. (utfästa för 5 år).

K. Br. 29/b 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.,
af ldst. och vederb. kom. »minst 1,500 kr.» (se ofvan under Byske e. distr., samma K. Bref).
I öfr. = föreg.

K. Br. 19/4 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i öfr. = här ofvan enligt
K. Br. 22/i2 1892. — Genom K. Br. S1/i2 1901 medgafs, att e. prov.-läk. i V. finge på statens
bekostnad 2 ggr under hvart och ett af åren 1902—1906 företaga tjänsteresor till
Fattmomakke och Dikanäs kapellplatser.

C. Dt 25/s 1906 (ang. bl. a. Vilhelmina e. distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911,
i öfr. oförändr. ss. enligt K. Br. 19/4 1901, sål. st.-bidr. 1,500, ldst.-bidr. 750, fr. kom:en
750 kr.).

97

* Bygdeå.

K. Br. 18/8 1893: tj.-årsb. t. o. m. 1897; tj.-omr. Bygdeå s:en, st. vid Robertsfors
bruk. Lönef.: af kom. 1,500 kr., af ldst. 450 kr., hvarjämte ägaren af Robertsfors förbundit
sig upplåta fri bostad med ved. Läk.-styr. af tre å kom.-st:a utsedda pers:er.

K. Br. 29/b 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1898—1901. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr.,
af ldst. och vederb. kom. »minst 1,500 kr.» (se ofvan under Byske e. distr., samma K. Br.)

K. Br. 26/4 1901: tj.-årsb. och st.-bidr. för år 1902. I öfr. = föreg.

C. Dt u/4 1902: tj.-årsb. och st.bidr. 1903—1906 (kom:en hade anslagit aflöning

för 1903—1907, men ldst:et, som beviljat bidr. jämväl för lika lång tid, hade anhållit om

st.-bidr. för 4 år f. o. m. 1903). Tj.-omr. och st. oförändr., likaså lönef. (st.-bidr. 1,000, af
ldst. och kom. tillsammans 1,500 — hälften hvardera),

C. Dt 25/6 1906: (ang. bl. a. Bygdeå e. distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911;
i öfr. oförändr.

* Bjurholm.

K. Br. 22/i2 1893: tj.årsb. och st.-bidr. 1894—1898; tj.-omr. Bjurholms och Örträsks
s:nar, st. i Bjurholms by. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr. af kom:erna
750 kr. (resp. 600 och 150).

K. Br. 22/i 1898: tj.-årsb. och st.-bidr. 1899—1903; i öfr. = föreg.

C. Dt 26/e 1903: tj.-årsb. och st.-bidr. 1904—1908; i öfr. = föreg.

* Jörn.

K. Br. sl/i2 1894: tj.-årsb. och st.-bidr. 1895—1899; tj.-omr. Jörns s:en, st. i Jörns
kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., från kom. 750 kr.

K. Br. 2S/i 1899: tj.-årsb. och st.-bidr. 1900—1904; i öfr. = föreg.

Enligt C. Dt s0/i2 1901 afslog K. Maj:t gjord ansökning om, bl. a., flyttning af
läkarst. till Jörns järnv.-st. (i sammanhang med begärdt inrättande å sistn. plats af en apoteksinrättning,
 hvilket ock afslogs). Den önskade förflyttningen af läkarst. medgafs emellertid
sedermera genom K. Br. 23/i 1903.

C. Dt 15/4 1904 (ang. bl. a. Jörns e. distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1905—1909; i öfr.
= föreg. (st:en säl. fortf. vid Jörns järnv.-st.)

(Enl. X. Br. 4/s 1870 hade prov.-läk. i Skellefteå att, på förordn. af Kon. Bef., 2 ggr årligen
företaga tj.-resa till bl. a. Jörns kyrkoby; detta npphäfdes gm K. Br. af 4/is 1891 ang. st.-bidr. till Norsjö
e. distr., se nedan.)

* Dorotea.

K. Br. 26/2 1897: tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; tj.-omr. Dorotea s:cn, st. »i
socknens kyrkoby eller å annan lämplig plats i närheten däraf». Lönef: st.-bidr. 1,500 kr.,
ldst.-bidr. 750 kr., af kom. 750 kr.

K. Br. 19/4 1901 (ang. bl. a. Dorotea e. distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; i
öfr. = föreg.

Genom K. Br. 6/12 1901 medgafs, att e. prov.-läkaren i D. distr. finge två ggr
under hvarje år 1902—1906 företaga tjänsteresor på statens bekostnad till Risbäcks kapell.

C. Dt 25/b 1906 (ang bl. a. Dorotea e. distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i
öfr. oförändr. ss. enligt K. Br. 19/4 1901. C. Dt 9/n 1906: tj.-resor till Risbäcks kapell
2 ggr årligen under perioden (se ofvan).

98

* Tärna.

K. Br. 17/i2 1897: tj.-årsb. och st.-bidr. 1898—1902. Tj.-omr. Tärna kapellera.
och närliggande fjällbygd i Stensele och Sorsele s:nar, eller närmare angifvet: »dels Tärna kapellförsamling,
 dels af Stensele socken de byar och lägenheter, som äro belägna väster om en linje, dragen
från Vilhelmina sockengräns mellan sjöarna Gippmockträsk och Ullisjanr till Sorsele sockengräns vid
rårträsket, eller byområdena» — — (här nppräknas i det K. Br. 15 sådana) —- — »dels ock af Sorsele
socken de byar och lägenheter, som äro belägna väster om en linje dragen från Stensele sockengräns vid
Fårträsk strax öster om Giltjanr till östra ändan af Sandselet i Vindelälfven samt därifrån vinkelrätt mot Norr bottensgränsen,

eller byområdena»--(= 13 likaledes uppräknade sådana). St. i närh. af Tärna

kyrka. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. (först, 1896, utfäst till 750 kr., sedermera,
1897, förhöjdt till) 1,250 kr., af Tärna kapellförs. 250 kr. (utfäst för 10 år), hvarjämte
församlingen »med enskild person träffat aftal om upplåtande åt en blifvande extra provinsialläkare
i Tärna, mot 100 kr. årlig hyra, af bostad jämte kök och öfriga erforderliga lägenheter
å k5rrkoplatsen».

Föreskrift lämnades tillika att uppgifterna om hälso- och sjukvård m. m. från de
angifna byområdena i Stensele och Sorsele s:nar fortf. skulle aflemnas till prov.-läkaren i
Lycksele distr.

Tj.-omr. blef under denna period minskadt, i det att genom K. Br. uji 1899, då
Stensele och Sorsele båda extra distrikt inrättades, förklarades, att Tärna e. prov.-läk.-distr.
f. o. m. 1900 skulle utgöras endast af Tärna kapellförs. samt de till Stensele s:en hörande
byområdena Forsmark, Järfsjön, Hällnäs, Nordanås, Höglund, Umnäs, Holmträsk och Fjällsjö.
Samtidigt bestämde K. Maj:t — med ändring af därom i K. Br. 17/i2 1897 gifna föreskrifter
— att uppgifterna om hälso- och sjukvård m. m. från den del af Stensele sten, som
således fortf. skulle tillhöra Tärna e. distr., skulle f. o. m. 1900 afgifvas till e. prov.-läk.
i Stensele distr.

C. Dt n/i 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907; tj.-omr. detsamma som det i
K. Br. u/i 1899 angifna. St. fortf. i närh. af Tärna kyrka. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.,
ldst.-bidr. 1,000 kr., af Tärna kapellförs. 500 kr. De i K. Br. 14/7 1899 gifna best:erna
ang. uppgifter om hälso- och sjukvård m. m. (se ofvan) återupprepas. Äfven i C. D:ets
ämbetsskrifvelse 15/i 1904 ang. bl. a. Stensele e. distr. intagas enahanda bestyr.

Genom K. Br. 18/io 1895 hade medgifvits tjänsteresor till Tärna af prov -läk. i Lycksele distr.,
1 eller 2 ggr. under hvartdera af åren 1896 och 1897.

* Sorsele.

K. Br. u/7 1899 (ang. äfven Stensele e. distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1900—1904;

tj.-omr. Sorsele s:en (hvaraf en del dittills tillhört Tärna e. distr., se ofvan); st. i närh. af

Sorsele kyrka. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af kom. 750 kr.

Ett under ärendets behandling väckt förslag att, med anledning af den obetydliga påräkneliga
praktiken, fri bostad måtte läkaren beredas hade af kom:en i infordradt yttrande afböjts, hvaremellertid
-s:nen liksom ock Stensele betr. sin läkare, »gått i författning om att lämpliga lokaler skulle mot skälig
hyra finnas för läkarne tillgängliga vid tiden för deras anställande».

Tillika föreskrefs, att de i K. Br. 21/5 1874 och 3/ii 1893 medgifna tjänsteresorna

af prov.-läk. i Lycksele till Sorsele kyrkoplats skulle f. o. m. utgången af 1899 upphöra.

C. Dt 15/4 1904: tj.-årsb. och st.-bidr. 1905—1909; i öfr. oförändr. (dock nämnes
intet om bostadsfrågan).

* Stensele.

K. Br. u/i 1899 (ang. äfven Sorsele e. distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1900—1904;
tj.-omr. »Stensele socken, med undantag af byområdena Forsmark, Järfsjön, Hällnäs, Nordanås.

99

Höglund, Umnäs, Holmträsk och Fjällsjö» (som bibehöllos åt Tärna e. distr., se detta distr.);
st. i närh. af Stensele kyrka. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af kom.
750 kr. (Betr. bostadsfrågan se det under Sorsele e. distr. anförda). Tillika föreskrefs, att
uppgifter om hälso- och sjukvård m. m. från den del af s:nen, hvilken fortf. skulle tillhöra
Tärna e. distr., skulle efter ingången af 1900 afgifvas till e. prov. läk. i Stensele distr. Detta
upprepas sedermera i K. Br. af u/4 1902 ang. Tärna e. distr. samt i närmast efterf.
ämbetsskrifvelse fr. C. D:et.

C. Dt 15/i 1904: tj.-årsb. och st.-bidr. 1905—1909; i öfr. oförändr. (dock nämnes
intet ang. bostadsfrågan).

Löfånger.

K. Br. 22/i2 1899: tj.-årsb. 1900—1904; tj.-omr. Löfångers s:en, st. i närh. af Löfångers
kyrka. Lönef.: 1,500 kr., hvarjämte s:nen tillförsäkrat läkaren fri bostad. Läk.-styr.
af tre å kom.-st. utsedda pers:er.

K. Br. t,l6 1904: tj.-årsb. 1905—1909 (begäran om st.-bidr. å 1,500 kr. afslogs).
Tj.-omr. och st. oförändr., likaså läk.-styr. Lönef.: ldst.-bidr. 750 kr., af kom. 750 kr. och
bostad. (Kom:en hade nu låtit uppföra bostad åt e. prov.-läkaren.)

* Norsjö.

K. Br. 4/i2 1891: tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr. Norsjö och Malå s:nar,
st. i Norsjö s:ens kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., af kom:erna tillsammans 1,500 kr.
Prov.-läkarens i Skellefteå distr. tjänsteresor (enl. K. Br. 4/3 1870) 2 ggr om året till Norsjö,
Jörns och Malå kyrkobyar skulle upphöra med utgången af 1891.

K. Br. 2$/b 1896 (ang. bl. a. Norsjö distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Lönef.:
st.-bidr. 1,500 kr., af ldst. och vederb. kom:er »minst 1,500 kronor» (jfr Byske distr.).
Äfven för öfr. = föreg.

C. Dt 29/n 1901 (ang. bl. a. Norsjö distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906: Tj.-omr.
nu inskränkt till endast Norsjö s:en (Malå bildar i st. eget e. distr.); st. oförändrad =
Norsjö by. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af Norsjö kom. 750 kr.

C. Dt 25/ö 1906 (ang. bl. a. Norsjö distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911; i
i öfr. = föreg.

* Malå.

C. Dt 29/n 1901 (ang. bl. a. Malå distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906. Tj.-omr.
Malå s:en (dittills ingående i Norsjö e. distr.); st. i Malåträsks by. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.,
ldst.-bidr. 750 kr., af Malå kom. 750 kr. samt såsom hyresbidr. 300 kr.

C. Dt 25/ö 1906 (ang. bl. a. Malå distr.): tj.-årsb. och st.-bidr. 1907—1911: i
öfr. = föreg.

(Jfr ofvan under Norsjö distr., K. Br. 4 12 1891, hvaraf framgår, att dessförinnan af prov.-läk.
i Skellefteå distr. företagits tjänsteresor 2 ggr årligen till bl. a., Malå kyrkoby.)

Norrbottens län.

* Gellivare.

K. Br. 30/u 1888: tj.-årsb. enl. K. K. 1840, men endast för fem år. Tj.-omr. den
del af Gellivare s:en, som ligger inom två mil från Gellivare kyrkplats, där läkaren skulle
hafva sin st. Läkaren antages af »The Swedisch and Norwegian Railway Company limited»,

100

hvilken gjort ansökan i ärendet och som förbundit sig att under minst fem år aflöna läkaren
med 3,000 kr. arl. (Tillika både bolaget, i händelse af bifall till ansökningen, utfäst sig utvidga en
af bolaget i Gellivare anlagd sjukstuga, så att den omfattade minst 60 sängar, och medgifvit, att äfven
andra än i bolagets tjänst anställda personer finge intagas mot lindrig afgift.)

K. Br. 4/i2 1891 (ang. 4 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896. Tj.-omr.
nu utvidgadt till hela Gellivare s:en, st. Gellivare by. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr.
750 kr., af kom. 750 kr. »förutom hyvesersättning». — (Ldst:et, som gjort und. ansökning om
st.-bidr. till såväl detta distr. som tre andra e. distr. (Öfvertorneå, Jockmock, Arvidsjaur) i länet,
hade eventuellt begärt inrättande af 4 nya ordinarie prov.-läk.-distrikt, hvilket emellertid K. Maj:t
förklarade »icke böra för det närvarande till någon Vår åtgärd föranleda».)

K. Br. 25/9 1896 (ang. 4 distr. i länet): tj -årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Tj.-omr.
och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., af ldst. och vederb. kom. 1,500 kr., hvarjämte
af vederb. kom. utfästs 750 kr. årligen ss. hyresersättning.

C. Bt S1/i2 1901 (ang. 3 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; tj.-omr.*
och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 500 kr., af kom. 1,000 kr. i lön
och 750 kr. i hyresersättn. (jfr ock, i fråga om statistiska uppgifter, K. Br. 4/u 1904 ang.
Gellivare Malmbergs extra distrikt, se nedan).

C. Dt 7/7 1905: e. prov.-läkaren i G. distrikt har att 2 ggr under hvart och ett af åren 1906
—1910 på statens bekostnad företaga tjänstresor till Hackas och Ullati byar.

* Öfvertorneå.

K. Br. 4/i2 1891 (ang. 4 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr.
öfvertorneå och Hietaniemi s:nar., st. i Matarengi kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.,
ldst.-bidr. 750 kr., af Öfvertorneå kom. 750 kr. »förutom hyresersättning» (jfr ock samma
K. Br. under Gellivare e. distr.).

K. Br. 25/9 1896 (ang. 4 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; tj.-omr.
och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., af ldst. och vederb. kom. 1,500 kr., hvarjämte
öfvertorneå kom. utfäst fri bostad.

C. Dt 31/i2 1901 (ang. 3 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; tj.-omr.
och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af Öfvertorneå kom. såsom
lön och hyresersättning tillhopa 1,500 kr.

* Jockmock.

K. Br. 4/i2 1891 (ang. 4 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896; tj.-omr.
Jockmocks s:en med Kvickjocks kapell; st. i Jockmocks kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.
ldst.-bidr. 750 kr., af Jockmocks kom. 750 kr., »förutom hyresersättning» (beloppet ej nämndt).
(Jfr ock samma K. Br. under Gellivare e. distr.)

K. Br. 25/9 1896 (ang. 4 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901; tj.-omr.
och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst. och vederb. kom. 1,500 kr., hvarjämte
Jockmocks kom. utfäst fri bostad.

C. Dt 31/i2 1901 (ang. 3 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906. Tj.-omr.
och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 500 kr., af Jockmocks kom. 1,000
kr. i lön och antingen fri bostad eller ett hyresbidr. af 750 kr.

* Älfsby.

E. Dt 16/2 1895: afslag å ans. om tj.-årsb. och st.bidr., för fem år, åt en e. prov.-läk. med
Älfsby s:en till tj.-omr. och st. i Älfsby kyrkoby. Såsom lönef. voro af ldst:et utfästa 750 kr. »under

* Tj.-omr. inskränktes emellertid sedermera, genom tillkomsten af Gellivare Malmbergs e. distr.
(se detta).

101

förutsättning dels att Älfsby socken därtill bidroge med lika stor summa och därjämte antingen bekostade
fri bostad ät läkaren eller erlade en årlig hyresersättning af 750 kr.» (kom:en hade anslagit 750 kr.
och fri bostad), »dels ock att staten lämnade enahanda belopp som landstinget och socknen tillsammans»
På grund af nämnda förutsättning och enär »K. Maj:t fnnnit ett så betydande bidrag af statsmedel icke
höra för ändamålet anvisas», fann K. Maj:t ej skäl bifalla ansökningen.

K. Br. S1/i 1896: tj.-årsb. och st.-bidr. 1896—1900; tj.-omr. och st. = de ofvan
ifrågasatta. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af kom. 750 kr. och bostad.

K. Br. 14/i2 1900: tj.-årsb. och st.-bidr. 1901—1905; i öfr. = föreg. (dock, hvad
bostadsfrågan angår, eventuellt hyresersättning).

C. Dt 26/i 1906: tj.-årsb. och st.-bidr. 1906—1910, tj.-omr. och st. oförändrade
Lönef.: st.-bidr., nu höjdt till 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., fr. koimen 750 kr. äfvensom
hyresersättn. med enahanda belopp.

* Edefors.

K. Br. 22/i 1898: tj.-årsb. och st.-bidr. 1898—1902; tj.-omr. Edefors s:en, st. i
Harads by. Lönef.: st.-bidr. 1,000 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af kom. 750 kr. jämte fri bostad
eller hyresersättn. till samma belopp.

C. Dt 19/i2 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1903—1907; tj.-omr. och st. oförändr.
Lönef.: st.-bidr., förhöjdt till 1,500 kr. ldst.-bidr. 750 kr., af kom. 750 kr. och bostad.

* Arvidsjaur.

K. Br. Viss 1891 (ang. 4 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1892—1896. Tj.-omr.
Arvidsjaurs och Arjepluogs s:nar, st. i Arvidsjaurs kyrkoby. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr.,
ldst.-bidr. 750 kr., af vederb. kom. 750 kr. »förutom hyresersättning» (beloppet ej nämndt)''
(jfr ock samma K. Br. under Gellivare e. distr.).

K. Br. 25/s 1896 (ang. 4 distr. i länet): tj.-årsb. och st.-bidr. 1897—1901. Tj.-omr.
och st. oförändr. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., af ldst. och vederb. kom. 1,500 kr.; af
kom:ema dessutom 750 kr. såsom hyresersättn.

C. Dt 24/i 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906: tj.-omr. nu inskränkt till endast
Arvidsjaurs s:en (Arjepluog får enl. samma nåd. beslut bilda eget e. distr.); st. oförändr. Lönef.:
st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 500 kr., af Arvidsjaurs kom. 1,000 kr. i lön och 750 kr. i
hyresersättn.

* Arjepluog.

C. Dt 24/i 1902: tj.-årsb. och st.-bidr. 1902—1906; tj.-omr. Arjepluogs s:en (som dittills
ingått i Arvidsjaurs e. distr.); st. i Arjepluogs kyrkoby eller dess omedelbara närh. Lönef.:
st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 750 kr., af kom. 1,000 kr. i lön och 750 kr. i hyresersättn.

* Kiruna.

C. Dt 23/i 1903: tj.-årsb. och st.-bidr. t. o. m. 1907; tj.-omr. Kiruna stationssamh.
i Juckasjärvi s:en, st. i Kiruna. Lönef.: st.-bidr. 1,500 kr., ldst.-bidr. 500 kr., af Juckasjärvi
kom. 1,000 kr. och af Luossavara-Kirunavara aktiebolag fri bostad (5 rum och kök
samt nöd. uthus).

Gellivare Malmberg.

Enligt C. Dt S1/i2 1903 afsteg s Akt.-bol. Gellivare Malmfälts und. ansökning om tj.-årsb. åt »den
läkare, som komme att ombesörja sjukvården vid bolagets afdelning i Malmberget» och åt hvilken bolaget
vore villigt anslå »minst 3,000 kr. om året» jämte 750 kr. i hyresersättn. Tj.-omr. hade bolaget tänkt

2407/o8 Provineialläkarkommitténs bet. II. 15

102

sig skola utgöras af >det område, hvaröfver bolaget disponerade, på och invid Malmberget» I infordra^
yttr. afstyrkte Med.-Styr. under »erinran, hurusom de nti 41 § af nåd. lakarinstrnktionen den 31 °ttobe
1890 förekommande bestämmelser ang. anordnande af extra provinsialläkardistrikt icke syntes kun
föranleda till inrättande af nya extra provinsialläkartjänster, hvilkas innehafvare uteslutande skulle antagas
af ett bolags styrelse».

K Br. 4/n 1904: tj.-årsb. 1905—1909. Tj.-omr. »bestående af de utaf aktiebolaget
Gellivare Malmfält och bergverksaktiebolaget Freja ägda eller disponerade områden och hemmansdelar
å och vid Gellivare Malmberg och Koskullskulle äfvensom af det område af kronomark
därsammastädes, som af Oss till bebyggande af enskilda upplåtits eller kan komma
att upplåtas». St. vid Gellivare Malmberg. Denna gång hade ansökningen gjorts af Gellivare
s:ens kom.-nämnd, på uppdrag af Gellivare kom.-st:a, som utfäst ss. lönef.: 2,000 kr. i
lön och 750 kr. i hyresbidr. — Tillika bestämdes, att statistiska uppgifter för hela Gellivare
s:en skulle fortf. lämnas till e. prov.-läk. i Gellivare distr.

Summa 169 extra provinsialläkardistrikt, hvaraf

43 distrikt enligt 1840 års K. Kungörelse eller än äldre bestämmelser,

58 distrikt med statsbidrag och
67 » utan » , hvartill kommer

1 » (Styrsö och Öckerö) med särskild ställning (se sidd. 71 och 72).

Bil III b.

FÖRTECKNING

ÖFVER

EXTRA PROVINSIALLÄKARDISTRIKTEN

MED DITHÖRANDE SOCKNAR

OCH DERAS FOLKMÄNGD

ANGIFVANDE TILLIKA

DE ORDINARIE PROVINSIALLÄKARDISTRIKT, DIT SOCKNARNA (KOMMUNERNA)
NU HÖRA OCH DIT DE ENLIGT KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL
DISTRIKTSINDELNING SKULLE KOMMA ATT HÖRA.

Uppgifterna beträffande de i de extra provinsialläkardistrikten ingående
kommunerna äro, där icke annan källa angifves, hämtade från en i Kungl. Medicinalstyrelsen
öfver dessa distrikt förd liggare, hvilken inom kommittén kompletterats
till och med år 1906. Uppgifterna böra emellertid, i hvad angår
1840 års eller än äldre distrikt, jämföras med af läkarne i dessa senare distrikt
härom lämnade uppgifter (se under bil. III a).

F o lkmängdsuppgifterna äro, där annat ej anmärkts, hämtade ur Kungl.
Statistiska Centralbyråns »uppgift å folkmängden inom hvarje kommun . . . den
31 December 1903.»

Distriktens stationer finnas angifna i Bil. III a.

Förteckning

öfver de extra provinsialläkardistrikten

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dil
socknen (kom-mnnen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enlig!
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Stockholms län.

Gräsö.

Botkyrka.

Gräsö.......

1,310

Östhammar.

Östhammar.

Botkyrka.....

2,731

Stockholm.

Tumba.

Summa

1,310

—

—

Salem.......

1,246

>

>

Summa

3,977

—

—

Rimbo.

Värmdo.

Närtuna......

957

Sigtuna.

Rim bo.

Värmdö......

2,481

Stockholm.

Vaxholm.

Gottröra......

745

1

I

Vaxholms landsför-

Kårsta.......

847

>

>

samling.....

569

>

1

Frösunda ......

898

>

>

Djurö.......

1,099

»

1

Knuthy......

1,668

Östhammar.

Rimbo.

Höja.......

772

»

>

Bladåker......

881

)

>

Gustafsberg ....

2,187

>

Stockholm.

Skederid......

816

Norrtälje.

>

Ingarö.......

729

>

>

Rimbo.......

1,713

>

>

Bo........

735

>

>

Ro........

824

>

»

Summa

8,572

_

_

Fasterna......

1,403

>

»

Summa

10,752

_

Akersberg (Österåker).

Össeby-Garn ....

1,379

Stockholm.

Rimbo.

Österåker.....

2,462

Norrtälje.

Vaxholm.

Schebo.

Summa

3,841

—

_

Ununge......

1,692

Östhammar.

Rimbo.

Edsbro.......

1,617

»

»

Dalarö.

Häfverö......

2,843

>

Östhammar.

Österhaninge ....

1,930

Sotholm.

Västerha-

Summa

6.152

ninge (= Sot-

holm).

Ornö.......

466

>

>

Nämdö.......

256

>

>

Sundbyberg.

Dalarö.......

759

>

I

Sundbybergs köping

3,031

Stockholm.

Stockholm.

Summa

3.411

—

—

Summa

3,031

—

—

106

Uppsala län—Södermanlands lön,

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Djursholm.

Södermanlands lön.

Danderyd.....

Djursholms köping .

826

1,757

Stockholm.

»

Stockholm.

>

Junta.

Summa

2,583

—

—

Julita.......

Österåker.....

3,207

1,696

Vingåker.

>

Vingåker.

»

lläddö.

Näshulta......

1,804

Eskilstuna.

Eskilstuna.

Väddö.......

3,911

Norrtälje.

Norrtälje.

Summa

6.707

_

_

Summa

3,911

—

—

Summa för länet

47.540

—

—

Björnlunda.

Gåsinge2......

1,608

Daga.

Sparreholm.

Uppsala lön.

Björnlunda .....

1.930

>

>

Löfsta.

Gryt.......

1,688

>

>

Öster-Löfsta (med
Löfsta bruk) . . .

3,720

Tierp.

Tierp.

Samma

5,226

—

—

Hållnäs......

3,047

>

>

Nyfors.

Summa

6,767

—

—

Nvfors municipalsam-hälle......

3 6,191

(Eskilstuna).4

_

Dannemora.

Summa

6.191

—

—

Dannemora.....

1,326

Tierp.

Tierp.

Film (med Österby
bruk)......

2,453

>

Björkvik.

Tegelsmora.....

1,990

>

>

Kila........

2,113

Nyköping.

Bettna.

5,769

Björkvik......

3,654

Katrineholm.

4

Älfkarleö.

Summa

5,767

—

—

Söderfors1.....

2,228

Tierp.

Tierp.

Oxelösund.

Älfkarleby.....

9,663

>

—

Summa

11,891

_

—

palsamhälle . . .

81,650

Nyköping.

Nyköping.

Summa för länet

24,427

—

Summa

1,650

1 -

—

1 Af Söderfors socken hör en del (360 personer) till Gäfleborgs län (G-äfle provinsialläkardistrikt).

2 Till Gåsinge kommun höra ytterligare 21 i Dillnäs kyrkoskrifna personer.

8 Uppgiften, hämtad nr förste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904, afser folkmängden den */i 1904.
4 Nyfors municipalsamhälle (jämte Fors socken i öfrigt) har under år 1906 införlifvats med Eskilstuna stad.
6 Se anm. 3 vid Nyfors. Oxelösund ligger inom S:t Nikolai s:en (Nyköpings landsförs.).

Östergötlands lön,

107

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Aspa.

Åtvidaberg,3

Kipsa .......

786

Nyköping.

Sparreholm.

Oppebv......

1,459

Kisa.

Kisa.

Lid........

689

»

Nyköping.

Kettilstad.....

1.646

>

Åtvidaberg.

Buntuna......

1,204

>

>

Tjärstad ......

2,108

>

Kisa.

Ludgo.......

1,135

Vårdnäs......

1,971

>

Linköping.

Spelvik......

288

>

»

Grebo.......

1,171

Linköping.

Åtvidaberg.

Bogsta.......

485

»

>

Värna.......

923

>

>

Summa

4,587

—

—

Björsäter ......

1,425

>

»

3.540

Summa för länet

30.128

—

—

Dalhem (Kalmar län)

1.598

Tjust.

Gamleby

(= Tjust).

Östergötlands län.

Summa

15,841

—

—

Valdemarsvik.

Motala östra.1

Eingarum (den del af

Ekebyborna ....

874

Linköping.

Motala.

socknen, som tillhör

252

•»

>

Hammarkinds hä-

rads södra läns-

Hvarf.......

642

>

>

mansdistrikt) . . .

?

Söderköping.

Söderköping.

Stvra .......

350

>

Valdemarsviks köping

750

>

>

Västra Stenby . . .

1,211

»

>

Gryt .......

2,449

1

Stegeborg.

Hagebyböga ....

595

>

>

Tryserum (Kalmar

Tjust.

Gamleby

Fifvelstad.....

855

län)......

2,303

(= Tjust).

Orlunda......

526

>

Summa

4 5,502

—

—

Summa2 * 4

5.305

—

—

Rejmyra.

Torpa.

Kegna.......

2,023

Tjällmo.

Tjällmo.

Torpa.......

1.293

Boxholm.

Kisa.

Skedevi......

4.006

>

>

Summa

1,293

—

—

Summa

6.029

—

1 Distriktets nedan angifna omfattning hämtad ur uppgifter från läkaren i distriktet; jfr sid. 59.

* Dessutom Motala mek. verkstad i den distriktet ej tillhörande Motala socken.

8 Obs. å sid. 59 den af distriktets läkare lämnade uppgiften att diBtriktet skulle bestå endast af socknarna
Åtvid, Grebo, Värna och Björsäter.

4 Obs. emellertid, att i siffran icke ingår folkmängdstalet för den del af Ringarums socken, som tillhör
distriktet. Folkmängdssiffran för Valdemarsviks köping endast ungefärlig.

108

Jönköpings lön,

Provinsiallä-

Provinsiallä-

Socknar eller kom-muner.

B

<

po

B

P

P

S

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligf
kommitténs
förslag skulle

Socknar eller kom-muner.

Invånaranta

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle

komma att

7“1

komma att

höra.

höra.

Femsjö......

78b

Gislaved.

Södra Unna-

Stegeborg.

ryd.

Börrum......

424

Söderköping.

Stegeborg.

Långaryd.....

3,398

>

Skällvik......

1,213

>

>

Färgaryd.....

1,255

>

>

S:t Anna......

1,997

>

»

Kållerstad.....

543

>

>

Östra Ny.....

866

>

Bolmsö socken, den
del, som ligger väs-

Bönö.......

670

>

>

ter om sjön Bolmen2 3

321

Värnamo.

Värnamo.

Summa

5.170

—

—

Summa

8,877

—

—

Summa för länet

39.140

—

—

Tranås.

Frinnaryd.....

789

Eksjö.

Nässjö.

Jönköpings län.

Linderås......

1,708

Säby.......

5,187

>

>

Tranås köping . . .

1,901

>

>

Nässjö.

Summa

9,585

_

—

Nässjö.......

5,070

Jönköping.

Nässjö.

Hvetlanda.

Summa

5,070

—

—

Hvetlanda municipal-

samhälle ....

31,790

Hvetlanda.

Hvetlanda.

Värnamo.

Summa

1,790

—

—

Tofteryd......

2,116

Värnamo.

Värnamo.

Värnamo......

3,721

>

>

Mulseryd.

Värnamo köping . .

1,045

>

>

Bottnaryd.....

1,227

Jönköping.

Jönköping.

Åker.......

1,742

)

>

Mulseryd......

774

>

)

Summa

8,624

_

_

Angerdshestra . . .

544

>

»

Bonstorp......

577

>

Södra Unnaryd.

Södra Unnaryd . . .

Stengårdshult . . .

561

Gislaved.

Gislaved.

2,168

Gislaved.

Södra Unna-

Norra Unnaryd . . .

675

1

Summa

4,358

ryd.

—

—

Jäluntofta.....

404

>

>

Summa för länet

38.304

—

—

1 Siffran är för låg; jfr noterna under Motala östra och Valdemarsviks distrikt.

2 Folkmängdsuppgiften för denna del af Bolmsö s:n erhållen på det sätt, att från distriktets folkmängd, som
enl. l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904 utgjorde den Vi 1904 8,877 personer, frånräknats summan
af folkmängderna i de öfriga i distriktet ingående socknarna, 8,556 personer.

3 Uppgiften, hämtad ur l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904, afser folkmängden den V* 1904.

Kronobergs, Kalmar, Gottlands län,

109

Provinsiallä-

Provinsiallä-

Socknar eller kom-muner.

P

<

PO

p

p

p

p

r

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle

Socknar eller kom-muner.

P

<

Po

P

P

P

P

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle

komma att

r-

komma att

höra.

höra.

Mönsterås köping . .

1,295

Oskarshamn.

Högsby.

Kronobergs län.

Döderhult (med På-skallaviks köping

5,272

>

>

Summa

14,760

_

_

Elmhult.

Virestad......

4,075

Växjö.

Vislanda.

Nybro.

Stenbrohult ....

2,458

»

»

Oskar.......

1,461

Söderåkra.

Emmaboda.

Elmhults köping . .

987

>

T>

Madesjö......

6,778

Kalmar.

>

Pjätteryd.....

1,963

Ljungby.

>

Nybro köping . . .

808

»

>

Göteryd......

2,987

>

Markaryd.

Örsjö.......

1.495

»

>

Loshult (Krist. 1.). .

1,955

Broby.

Broby.

Summa

10,542

Summa

Ryd.

14,425

—

—

Mörtfors.

Almnndsryd ....

3,890

Tingsås

Tingsryd.

Hjorted......

3,918

Vimmerby.

Mörtfors.

(Tingsryd).

Misterhult1.....

6,009

Oskarshamn.

Västra Torsås . . .

3,391

Växjö.

Vislanda.

Summa

9,927

—

—

Härlunda......

1,602

Tingsås

(Tingsryd).

>

Crönskåra.

Summa

8,883

—

—

Fagerhult.....

2,523

Högsby.

Högsby.

Aseda (Åsheda).

Kråksmåla.....

1,973

>

1

Åseda (Åsheda) . . .

3,384

Lenhofda.

Lenhofda.

Ålghult (Kronob. 1.)

4.664

Lenhofda.

Lenhofda.

Summa

3.384

—

—

Summa

9.160

—

—

Summa för länet

26.692

—

—

Summa för länet

44.389

—

Kalmar län.

Gc

ttland

s Bill.

Stranda.

Klintehamn.

Ålem (med Pataholms

Sanda .......

819

Visby.

Visby.

köping).....

4,8 99

Kalmar.

Kalmar.

Mästerby......

382

>

>

Mönsterås.....

3,294

Oskarshamn.

Högsby.

Västergarn.....

288

I

1 = Misterhults kommun (5,625 Iny.) + Figeholms köping (384 inv.).
s407/oo Provintialläkarkommiuén» bet. II.

16

no

Blekinge—Kristianstads län.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Hej de.......

550

Visby.

Visby.

Stenestad.....

662

Ängelholm

Klippan.

Väte........

563

>

>

Norra Vram (Halmö-

Klinte.......

1,162

»

hus län).....

1,027

Hälsingborg.

Hälsingborg.

Eröjel.......

561

>

>

Summa

17.880

—

—

Eksta (Eista) ....

603

Hemse.

Hemse.

Summa

4.928

—

—

Båstad.

Summa för länet

4.928

-

—

Västra Kamp . . .

2,817

Ängelholm.

Ängelholm.

Bästad (med Båstads

köping).....

1,056

>

»

Hof (Houf) ....

1,095

»

»

Blekinge län.

Östra Kamp (Hallands

län).......

1,247

Halmstad.

Halmstad.

Skummeslöf (Hallands

län).......

795

Kyrkhult.

Summa

7.010

—

—

Kyrkhult.....

5,020

Jämshög.

Jämshög.

*

Summa

5.020

—

—

Västra Vram eller

Summa för länet

5.020

—

—

Tol/arp.

Västra Vram ....

2,500

Kristianstad.

Kristianstad.

Östra Vram ....

394

»

»

Esphult......

930

>

»

Träue .......

1,294

»

Djurröd (Görröd) . .

795

Hufvaröd.....

1.028

Brösarp.

Maglehem

Klippan.

(= Brösarp 1.

3,684

Ängelholm.

Klippan.

Östra Sönnarslöf . .

1,006

>

Biseberga.....

Eäringtofta.....

1.388

>

»

Gråmanstorp ....

2,696

>

Yedby .......

1,465

»

>

Ahus.

Björnekulla ....

1,956

»

>

3,678

Kristianstad

Kristianstad.

Västra Broby . . .

1.397

»

>

2,351

»

Summa

3,678

—

Västra Sönnarslöf .

1,254

»

Summa för länet

36.515

—

—

Malmöhus län,

111

P

<

po

P

93

-t

to

p

IL

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

HH

P

<

po

a

SB

►t

90

P

£L

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Välinge......

2,018

Hälsingborg.

Hälsingborg.

Ivattarp......

2,042

>

»

Summa

23,442

—

—

Skurup.

Örsjö.......

910

Anderslöf.

Ystad.

681

Anderslöf.

Svedala.

Solberga ......

326

>

»

309

>

>

Hasle-Bösarp ....

198

>

Slimminge.....

1,677

>

>

Skurup......

3,382

>

»

ouu

204

>

5

Summa

6,493

—

—

544

)

1.239

»

»

EsTåf.

607

>

»

Trollenäs (= Näs med

664

»

>

Gullarp).....

1,594

Malmö.

Teckomatorp.

533

>

»

Västra Strö ....

489

Hälsingborg.

»

538

»

»

Östra Strö.....

948

Hörby.

Hörby.

289

»

Västra Sallerup . .

3,731

Malmö.

Teckomatorp.

799

>

Eslöfs köping . . .

2,113

>

»

136

Borrlunda.....

531

Hörby.

Hörby.

956

>

>

Summa

9,406

—

—

12.490

_

Svedala.

Västra Kärrstorp . .

599

Malmö.

Svedala.

Svedala......

4,433

Anderslöf.

2.478

Hälsingborg.

Hälsingborg.

1.460

>

»

Lyngby ......

1,103

Malmö.

>

4,570

>

>

Skabersjö.....

876

>

)

Gustaf.......

2,181

Anderslöf.

»

3.674

>

>

970

>

>

Summa

9,192

—

—

3,313

»

1

Teckomaiorp.

1,186

>

>

Kågeröd......

1,744

Hälsingborg.

Teckomatorp.

1,731

>

>

Halmstad.....

761

»

>

Socknar eller kommuner.

Trelleborg (= Skytthärads
extra provinsialläkardistrikt).

Hammarlöf.....

Västra Vemmerlöf .

Trelleborgs landsförsamling
.....

Haglarp......

Västra Tommarp . .

Skegrie......

Västra Alstad . . .

Fru Alstad.....

Bösarp.......

Gylle.......

Kyrkoköpinge . . .
Stora Slågarp . . .
Lilla Slågarp . . .

Dalköpinge.....

Gislöf.......

Summa

Höganäs.

Allerum......

Flenninge.....

Höganäs bruksförs. .

Väsby.......

Viken .......

Brnnnby (med Arilds
kapell) .....

Farhult......

Jonstorp ......

112

Malmöhus lön,

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Billeberga.....

1,440

Hälsingbor g.

Teckomatorp.

Hammarlunda . . .

1,028

Hörby.

Hörby.

Tirup.......

589

2

2

Gudmundtorp ....

1,262

2

2

Felestad......

251

2

)

Hurfva......

681

2

2

Norra Svalöf ....

1,551

2

>

Holmby......

851

2

2

Norrhvidinge ....

1,055

2

2

Västerstad.....

1,714

Åsum.

2

K(j)ells-Nöbbelöf . .

491

2

2

Summa

9.089

—

—

Torrlösa......

1,789

>

2

Norra Skreflinge . .

825

2

2

Veberöd.

Reslöf.......

1,816

1

Silfåkra......

631

Malmö.

Sjöbo.

Summa

12.312

—

—

Hällestad.....

1,026

2

2

Dalby.......

1,549

2

Lund.

Hvällinge.

Bonderup .....

877

2

2

Västra Ingelstad . .

728

Malmö.

Svedala.

Efverlöf......

800

2

Sjöbo.

Östra Grefvie . . .

678

)

2

Veberöd......

1,498

2

2

Mellan-Grefvie . . .

252

»

2

Blentarp ......

1,493

2

2

Södra Akarp ....

643

1>

2

Göd(d)elöf.....

596

2

Lund.

Gessie.......

414

>

>

Summa

8,470

—

—

i Eskilstorp.....

304

''2

2

Hököpinge.....

1,035

2

2

Bjuf.

Tygelsjö......

1,118

2

>

Bjuf........

3,437

Hälsingborg.

Hälsingborg.

Reng.......

767

Anderslöf.

}

Summa

3,437

—

—

Stora Hammar . . .

468

2

}

Håslöf.......

427

2

2

Limhamn.

Bodarp......

372

)

2

Hyllie (med Lim-

Hvällinge (Hvellinge)

1,410

2

2

hamns kapell) . .

7,517

Malmö.

Lund.

Fuglie.......

521

>

2

Summa

7,517

—

—

Skanör med Falsterbo

911

2

>

Summa

10,048

—

—

KäfUnge (Keflinge).

Störa Harrie ....

888

Malmö.

Teckomatorp.

Löberöd.

Hög (Höj).....

422

2

2

Betvinge......

456

Malmö.

Lund.

Käflinge......

1,909

2

2

Högseröd......

1,817

Hörby.

Hörby.

Västra Karleby . . .

1,359

2

2

Harlösa......

1,280

>

2

Söderhvid(d)inge . .

565

2

2

Hallands län—Göteborgs och Bohus län,

113

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Dagstorp......

396

Malmö.

Teckomatorp.

Källsjö......

406

Falkenberg.

Köinge.

Barsebäck.....

902

»

y

Ullared......

646

y

»

Hofternp......

576

>

y

Okome.......

1,062

y

>

Löddeköpinge (Lydde-

Köinge......

577

y

köpinge).....

999

y

y

Svartrå......

483

y

>

622

>

Lnnd.

Lackalänga ....

1,626

Teckomatorp.

Summa

4.883

—

Summa för länet

10,775

—

—

Västra Hoby ....

365

y

>

Samma

10,629

—

-

Hör.

Göteborgs och Bohus län.

Hallaröd......

630

Hälsingborg.

Hörby.

Steliag.......

1,382

y

y

Norra Rörom ....

1,154

Hörby.

y

Fässberg
(förut Mölndal).

Hör........

2,450

y

y

Hnnkarp......

Tjörnarp (Kristian-

673

Fässberg......

6,578

Göteborg.

Göteborg.

Summa

6,578

—

—

stads län) ....

1,030

Hessleholm.

Hessleholm.

Häglinge (Kristian-

stads län) ....

978

y

y

Orusts västra hårad.

Summa

8,297

—

—

2,100

Orust.

Kårehogen.

Summa för länet

130,822

—

—

Röra.......

1,734

y

>

Morlanda.....

3,538

y

y

Hallands

län.

Gullholmens kapell .

729

y

y

Käringöns »

592

y

y

Mollösunds >

1,006

y

y

Oskarström.

Enslöf.......

3,265

Halmstad.

Halmstad.

Summa

9,699

—

y

Slättåkra.....

2,627

>

y

Summa

5,892

—

—

Styrsö och Öckerö.1

Ullared.

Styrsö .......

2,223

Göteborg.

Göteborg.

875

Falkenberg.

Köingc.

Öckerö.......

3,847

>

y

Fagered......

834

>

>

Summa

6.070

—

—

1 Läkaren i distriktet är tillika läkare vid karantänsanstalten i Känsö; jfr bil. Illa (sid. 71 o. f.).

114

ilfsborgs län,

Provinsiallä-

Provinsiallä-

Socknar eller kom-muner.

►—1

P

<1

po

a

to

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (korn-

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs

Socknar eller kom-muner.

►—1

B

■«1

po

B

SO

*-*

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs

B

EL

munen) f. n.
hörer.

komma att
förslag skulle

B_

£

komma att
förslag skulle

höra.

höra.

Bokenäs ......

1,468

Uddevalla.

Uddevalla.

Tjörn.

Dragsmark.....

570

y

>

Stenkyrka (med R önn-

Summa

5,075

_

_

ängs kapell och
Klädesholmens ka-

pell.......

6,478

Orust.

Tjörn.

Ljungskile.

Valla.......

2,071

}

)

Resteröd......

530

Uddevalla.

Uddevalla.

Klöfvedal.....

1,462

>

>

Ljung .......

1,471

*

*

Summa

10,011

—

—

Grinneröd.....

800

>

»

Kungshamn.

Hjärtum......

3,093

»

>

Västerlanda ....

1,996

>

>

Kungshamns kapell .

2,926

Håby.

Håby.

Summa

7,890

_

—

Summa*

2,926

—

—

Summa för länet

68,775

—

—

Strömstad.

Skede (Skee) ....

6,459

Tanum.

Tanum.

Älfsborgs län.

Tjärnö .......

2,290

»

»

Näsinge......

1,185

>

>

Trollhättan.1

Högdal......

Lommeland ....

1,669

946

>

»

Trollhättan ....

6,075

Vänersborg.

Trollhättan.

*

6,075

Summa

12,549

—

—

Summa

~

Fjällbacka.

Lina Edet.

Kville (med Fjäl-baeka kapell) . .

5,824

Håby.

Tanum.

Fuxerna......

2,417

Vänersborg.

Trollhättan.

Svenneby .....

1,503

>

»

Summa

2,417

—

—

Bottna.......

650

>

>

Summa

7,977

—

—

Högsäter.

Torp.......

1,092

Vänersborg.

Bäckefors.

Fiskebäckskil.

Valbo-Ryr.....

758

>

>

Skaftö.......

1,341

Orust.

Kårehogen.

Färgelanda.....

3,048

»

>

Fiskebäckskil . . .

645

1

1

Ödeborg......

1,205

>

>

Grundsund .....

1,051

*

>

Högsäter.......

2,443

Mellerud.

»

I distriktet finnes en l:ste och en 2:dre extra provinsialläkare.

Alf sborgs län,

115

Socknar eller kom-muner.

<

po

S

SO

**

SO

a

p_

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Rennelanda ....

1,023

Mellerud.

Bäckefors.

Södra Härene . . .

530

Alingsås.

Herrljunga.

Råggärd......

962

>

P

Bråttensby1 ....

329

1

>

Lerdal.......

1,006

P

Landa1 *.......

134

>

P

Järbo.......

1,181

>

>

Siene.......

571

P

Alingsås.

Summa

12,718

_

_

Södra Björke ....

216

>

Herrljunga.

Yesene.......

458

>

P

Ed.

Grude.......

276

>

P

Rölanda......

1,596

Mellerud.

Bäckefors.

Gällby.......

169

>

P

Gesäter......

511

>

P

Hudene......

1,161

>

P

Dals-Ed......

2,742

N:a Dalsland.

>

Hällestad8.....

455

>

P

Töftedal......

978

P

P

Skölfvene.....

357

>

P

Håbol.......

1,415

P

Billingsfors.

Hof........

507

P

>

Summa

7,242

_

_

Norra Säm.....

144

>

P

Källunga......

396

>

P

Kinna.

Eriksberg.....

562

P

P

Seglora......

2,279

Borås.

Borås.

Broddarp.....

310

>

P

Kinna.......

2,073

Mark.

Skene.

Mjäldrnnga ....

414

>

P

Od........

906

)

P

Torestorp.....

1,389

>

>

321

P

P

Öxabäck......

1,413

>

>

Ellekulla.....

630

P

P

Alboga ......

422

>

P

Molla.......

602

Summa

7,784

—

—

Nårnnga......

613

>

Alingsås.

Herrljunga.

Ljur........

488

>

Herrljunga.

Ornunga ......

540

>

P

Herrljunga.....

1,081

Alingsås.

Herrljunga.

Kvinnestad ....

390

>

>•

Tarsled......

456

>

P

Asklanda......

244

>

>

Remmene.....

357

P

»

Summa

16,253

>

—

Föl ene.......

422

P

*

Aggvena......

417

)

P

Algntstorp.....

480

)

Alingsås.

Bjärke härad.

Kullings-Sköfde . .

1,171

P

Herrljunga.

Stora Mellby ....

2,092

Vänersborg.

Sollebrunn.

Tumberg......

354

>

>

Magra.......

1,061

>

>

1 Till Bråttensby och Landa kommun, som utgöres af Bråttensby förs. och Landa fors., böra ytterligare 47

i Hällestad kyrkoskrifna personer.

8 So not härofvan.

116

Skaraborgs län—Värmlands län,

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dil
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dil
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Erska.......

1,101

Vänersborg.

Sollebrunn.

Karaby......

423

Vara.

Grästorp.

Lagmansered ....

945

>

>

Friel.......

540

>

>

Summa

5,199

—

Tengene ......

935

>

>

Summa för länet

57,688

_

Grästorps köping . .

481

»

»

Trökörna.....

950

>

>

Malma.......

913

>

>

Skaraborgs län.

Längnum.....

310

1*

»

Hyringa......

730

>

»

Främ mestad ....

1,373

>

>

Töreboda.

Flakeberg .....

703

>

»

Fredsberg .....

2.131

Hofva.

Älgarås.

Bjärby .......

343

»

>

Björkäng ......

2,141

>

>

Sparlösa......

1,123

>

>

Bäck .......

472

>

3>

Summa

14,350

—

—

Halna.......

861

>

»

Summa för länet

24,339

—

_

Summa

5.605

—

Värmlands län.

Tidaholm.

Tidaholms köping

4,384

Hjo.

Hjo.

Arvika.

Summa

4.384

—

—

Arvika köping . . .

3,715

Arvika.

Arvika.

Summa1

3,715

—

_

Grästorp.

Särestad......

793

Vara.

Grästorp.

Uddeholm.

Håle........

486

»

»

Ekshärad.....

7,284

Filipstad.

Filipstad.

Flo........

1,443

>

>

Gustaf Adolfs kapell

2,415

»

>

Ås........

676

>

»

Norra Råda norra de-

len (= V* af s:nen,

Sal........

412

»

>

se sid. 78.; jfr Rån-

Vänersnäs.....

1,103

>

säters distrikt)2 . .

6.787

>

>

Tun........

613

»

Summa

16,486

—

—

1 Distriktet kan emellertid på sätt och yis sägas utgöras af hela Arvika nuvarande provinsialläkardistrikt
(se sid. ) med 23,359 invånare.

2 Folkmängdsuppgiften för denna del af Norra Råda s:n erhållen på det sätt. att från distriktets folkmängd,
som enligt l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904 utgjorde den 1/i 1904 16,486 personer, frånräknats
summan af folkmängderna i de öfriga i distriktet ingående socknarna, 9,699 personer. Folkmängden i Norra
Råda s:n var enligt Kungl. Stat. Centralbyråns »uppgift å folkmängden inom hvarje kommun . . . den 31 dec. 1903»
8,787 personer.

Värmlands län.

117

Provinsiallä-

Provinsiallä-

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, di
socknen (kom
munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, di
socknen (korn
munen) enlig
kommitténs
förslag skulle
komma att

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dil
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att

höra.

höra.

Gillberga.

Gläfsa.

Gillberga.....

2,648

Arvika.

Säffie.

Glafva .......

3,569

Arvika.

Arvika.

Långserud.....

2,374

>

>

3.569

Summa

5,022

—

—

Molkom.

Töcksmark.

Öfre Ullerud ....

2,644

Karlstad.

Molkom.

Västra Fägelvik . .

1,117

Silbodal.

Arjeng.

Nedre Ullerud . . .
Nyed.......

3,151

>

>

Töcksmark.....

1,746

1

>

4,556

Filipstad.

>

Summa

2,863

Alfsbacka.....

868

>

>

Summa

Järnskog.

11,219

—

—

Ransäter

Ransäter......

4,613

Karlstad.

Molkom.

Östervallskog ....

1,187

Silbodal.

Årjeng.

Sunnemo ......

1,901

Filipstad.

Filipstad.

Skillingemark . . .

1,016

)

Cbarlotten-

Norra Råda socken,

berg.

södra delen: t. o. m.

Järnskog ......

2,782

>

hemmanen By, Ny-

Kola.......

2,675

Arvika.

1

backa, Östra och
Västra Skymnäs i

Summa

7,660

—

—

norr och intill
sockengränsen mot

Charlottenberg.

Fryksdalen i väster
(jfr Uddeholms di-

TCda

6,231

Arvika.

Charlotten-

berg.

strikt)1 .....

2,000

>

>

Summa

8,514

—

—

Gunnarskog ....

5,048

>

>

Bogens kapell . . .

320

>

1

MalsjS.

Summa

11,59!»

_

KU.

Grums.......

3,067

Karlstad.

Kil.

Borgvik......

1,427

»

Säffle.

Stora Kil.....

3,579

Karlstad.

Kil.

Ed........

2,441

Näs.

»

Frykerud.....

3,016

>

>

Värmskog.....

1,459

Arvika.

Arvika.

Nor........

>

>

Summa

8,894

_

_

Summa |

9,981

—

—

Summa för länot *

89,022

_

_

* Se noten under Uddeholms extra distrikt, mutatis mutandis.
Jfr emellertid noten under Arvika distrikt.

M07/''oe. Provinfialläkarkommittén» bet. II.

17

118

Örebro län

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
ocknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Ramsberg.

Örebro län.

Ramsberg.....

3,889

Nora.

Erövi.

Summa

3,889

—

—

Ljusnarsberg.

|

Ljnsnarsberg (Nya

Hjortkmrn.

Kopparberget) . .

11.252

Grytbyttehed.

Grytbyttebed

2 008

Pålsboda.

Summa

11,252

—

—

Bo........

1.725

»

»

Summa

3,733

—

Edsberg.

Hackva(d).....

679

Örebro.

Ejugesta.

Hallsberg.

•

Edsberg......

1,755

»

>

Hallsberg.....

3,145

Örebro.

Pålsboda.

Knista.......

1,957

Karlskoga.

>

Humla.......

8,011

»

»

Hidinge......

2,105

>

>

Lerbäck......

6,468

Askersund.

Askersund.

Kvistbro......

3,794

»

>

Hardemo......

1,919

Örebro.

Ejugesta.

Tångeråsa.....

642

Örebro.

}

Yiby.......

4,313

Askersund.

Askersund.

Skagershult ....

1,601

»

Summa

23,856

_

Summa

12,533

—

Fellingsbro.

Lindesberg.

Eellingsbro.....

7,05C

Örebro.

Erövi.

Lindesbergs lands-

Summa

7,056

—

—

församling (med

Gnldsmedsbyttans

kapell) .....

8,987

Nora.

Erövi.

Asker.

Summa

8,987

—

Asker (med Brefvens

bruk) ......

5,108

Örebro.

Pålsboda.

Åmmeberg.

Lännäs......

2,287

>

>

Stora Hellösa . . .

3,7 9(.

»

>

Hammars socken,

större delen1 2 3 . . .

5,91C

Askersund.

Askersund.

Summa

11,18*

Summa*

5,91C

—

—

Summa för länet

88,395) -

—

1 Den andra, mindre delen af socknen kör till Askersunds provinsialläkardistrikt.

2 Utgör invånarantalet i hela Hammars socken den 31/is 1903.

3 Siffran är något för hög, jfr noten under Ammebergs distrikt.

Västmanlands län—Kopparbergs län,

119

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

►-H

P

<

po

P

So

»

P_

p"

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Väst an fors.

Västmanlands län.

Västanfors.....

5,233

Norberg.

Angeisberg.

Summa

5,233

—

Ramnäs.

Öster-Våla.

Ramnäs......

2.911

Västerås.

Västerås.

Sura........

2,604

>

>

Öster-Våla.....

3,711

Heby.

Heby.

Munktorps socken, de-

Nora.......

3,273

>

>

len norr om Salsä-

Bernshammar.

Harbo (länsdel)3 . .

1,337

>

i

T>

Eläckebo socken, de-

Summa

8,321

—

—

len väster om

Svartån1.....

?

>

Västerås.

Harakers socken, de-

Skinnskatteberg.

len väster om

Svartån1.....

?

>

>

Skinnskatteberg . .

4,004

Västerås.

Bernshammar.

Summa2 3 4

5,515

—

—

Summa

4,004

—

—

Summa för länet4

31,156

—

—

KungsSr.

Kungs-Barkan! . . .

640

Västerås.

Bernshammar.

Kung-Karl (Karls-

Kopparbergs län.

kyrka)......

2,720

>

>

Torpa.......

1,362

>

>

Oja (Södermanlands

fresta.

län).......

1,601

Eskilstuna.

Eskilstuna.

Västermo (Söderman-

Grytnäs......

2,462

Hedemora.

Hedemora.

lands län) ....

1,760

>

>

Avesta (länsdel)5 . .

3,945

J

)

Summa

8,083

—

-

Summa

0,407

—

1 Den andra delen af socknen tillhör Västerås provinsialläkardistrikt.

2 Uti l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904 nppgifves folkmängden i hela distriktet vid
nämnda års början vara 5,515 personer (hvilken folkmängd dock endast är summan af invånarantalet i Ramnäs och
Sura socknar).

3 Af Harbo socken höra 20 personer i kommunalt hänseende till Bälingo kommun i Uppsala län.

4 Siffran är något för hög till följd af det i noten under Ramnäs distrikt angifna förhållandet.

6 Avesta församling omfattar ytterligare 68 personer, som i kommunalt hänseende räknas till Norbergs kommun
af Västmanlands län.

120

Kopparbergs län,

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen, (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom
munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Urna.

Orsa.

Lima.......

Transtrand.....

2,659

1,937

Nås.

Malung.

Orsa med Skattunge
kapell......

7,155

Hora.

Mora.

»

>

Summa

7,155

Summa

4,596

—

—

Husby.

Rättvik.

Husby1......

5,348

Hedemora.

Hedemora.

Eättvik med Dådrans
och Bingsjö kapell

8,822

Leksand.

Eättvik.

Summa

5,348

—

—

Boda.......

2,248

>

>

Summa

11,070

—

—

Svärd sjö.

Svärdsjö med Svart-näs bruksförsam-ling ......

Enviken......

5,829

2,317

Falun.

>

Falun.

>

Grängesberg.

Grängesbergs grufskog
i Grangärde socken
samt Grängesbergs

Summa

8,146

—

—

och Björnbergs gruf-fält .......

?

Grangärde.

Ludvika.

Summa2

—

—

Malung.

Malung med Tyngsjö
kapell......

6,791

Nås.

Malung.

Älfdalen.

Älfdalen med Everts-bergs kapell . . .

Summa

6,791

—

—

4,822

Mora.

Älfdalen.

Summa

4,822

—

—

Stora Tura.

Stora Tona med Ams-bergs kapell . . .

Borlänge köping . .

16,808

1,156

Falun.

»

Borlänge.

»

Sårna.

Särna med Idre ka-pellag......

2,209

Mora.

Älfdalen.

Summa

17,964

—

Summa

2,209

—

—

1 Jfr sid. 84. . . . .

2 Jfr sid. 86, hvaraf synes, att invånarantalet år 1900 var cirka 2,000. Enligt l.ste provinsialläkarens i
länet årsberättelse för år 1904 ntgjorde folkmängden i Grangärde provinsialläkardistrikt med Grängesbergs extra provinsialläkardistrikt
d. */i 1904 10,887 personer.

Gäfleborgs län,

121

Provinsiallä-

Provinsiallä-

Socknar eller kom-muner.

•-H

P

<

po

P

P

P

P

p"

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle

Socknar eller kom-muner.

t—1

5

po

p

p

►J

p

p

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen, (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle

komma att

komma att

höra.

höra.

Smedjebacken.

Sandviken.

Norrbärke.....

8,491

Grangärde.

Ludvika.

Högbo (med Sandvi-

Söderbärke .....

4,525

7,615

Gäfle.

kens bruk) ....

Gäfle.

Malingsbo.....

694

>

»

2,445

13,710

Summa

~

Summa

10,060

—

—

By.

Ljusne.

By........

5,493

Hedemora.

Hedemora.

Summa

5.493

Ljusne och Ala såg-

verk med Maråkers
bruk och byarna

Ludvika.

Norr- och Sör-Ljusne inom Söder-

5,841

Grangärde.

Lndvika.

ala socken ....

*4,448

Söderhamn.

Söderhamn.

Summa

4,448

5,841

_

Summa

—

—

Summa för länet1

99,552

—

—

Gysinge.

Hedesunda.....

4,946

Gäfle.

Gäfle.

Gäfleborgs län.

Öster-Fernebo . . .

3,792

>

»

Summa

8,738

—

—

Hofors.

Ofvansjö......

7,725

Gäfle.

Ockelbo.

Ockelbo.

Torsåker......

7,293

>

>

Ockelbo (med Åmots

Summa

15,018

kapell)......

8,712

Gäfle.

Ockelbo.

Summa

8,712

—

—

Delsbo.

Norrbo.......

1,160

Hudiksvall.

Hudiksvall.

Bergsjö.

Bjuråker .....

3,830

»

>

Harmånger.....

2,747

Hudiksvall.

Bergsjö.

Delsbo.......

5,571

»

»

Jättendal.....

1,261

4,071

>

>

Summa

10,5(51

—

—

Gnarp.......

»

}

1 I denna summa är Grängesbergs distrikt (cirka 2,000 pers. år 1900) ej inräknadt. Jfr not 2 å föreg. sida.
* Uppgiften, hämtad från l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904, afser folkmängden i
distriktet vid nämnda års början.

122

Västernorrland» län,

—

Provinsiallä-

Provinsiallä-

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

iardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att

höra.

höra.

Bergsjö......

3,930

Hudiksvall.

Bergsjö.

Hassela......

2,193

>

Bollnäs.

Summa

14,202

—

—

Bollnäs (med Anne-

Los.

fors kapell och
Katrinebergs kapell)

12,625

Alfta.

Edsbyn.

Summa

12,625

_

—

Los (med Hamra ka-

pell).......

2,514

Järfsö.

Los.

Kårböle kapellag . .

>325

»

>

Färila.

Summa

2.839

- •

—

Färila (dock ej Kår-

Ofvanåker.

böle kapell, se ofvan)

3 4,836

Järfsö.

Ljusdal.

Summa

4,836

—

—

Ofvanåker med Oj ungs
kapellag.....

4,309

Alfta.

Edsbyn.

Summa för länet4

104,679

—

—

Summa

4,309

Arbrå.

Arbrå.......

5,073

Järfsö.

Ljusdal.

» asiernorriaiias ian.

Summa

Enånger.

5,073

Vitst a varf.

Enånger......

Njutånger, med un-

2,878

Hudiksvall.

Hudiksvall.

Skön.......

611,358

Sundsvall.

Sundsvall.

dantag af den del
af socknen, som till-

Timrå.......

5,709

>

>

hör Iggesunds bruk

Ljustorp (med Lag-

2,593

Härnösand.

Härnösand.

och Norra Iggesunds

?

fors bruk) ....

by........

>

>

Hässjö (med Lögdö

3,709

Nianfors kapell . . .

380

>

>

bruk) ......

>

Summa *

3,258

—

—

Summa

23,369

—

—

1 Se noten vid Färila distrikt.

2 Enligt l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904 nppgifves distriktets folkmängd vid nämnda
års början vara 3,258 pers. (hvilken summa dock endast utgör sammanlagda invånarantalet i Enångers socken och
Nianfors kapell).

3 Uppdelningen på Färila socken och tillhörande Kårböle kapell af deras sammanlagda invånarantal, 5,161
pers., är endast ungefärlig.

4 Siffran är för låg, jfr noten under Enångers distrikt.

6 I denna siffra ingår emellertid invånarantalet i Skönsmons municip.-samh., som genom K. Br. 9 s 1906 från
distnet flyttats tillbaka till Sundsvalls ordinarie distrikt.

Jämt 1 a ii ds län

123

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
liörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

•|C)UUJUUUAUJ

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen) kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Ytterlännäs.

Nätra.

Torsåker......

1,305

Sollefteå.

Sollefteå.

Nätra.......

5,443

Örnsköldsvik.

Örnsköldsvik.

Ytterlännäs.....

6.010

>

>

Summa

5,443

—

—

Dal........

1.096

>

>

Summa för länet

172,172

Summa

8,411

—

—

■

Gudmundrå.

Jämtlands län.

Gudmundrå ....

8,442

Härnösand.

Härnösand.

Summa

8,442

_

—

Stugun.

Ramsele.

Stugun ......

2,642

Ragunda.

Ragunda.

Borgvattnet ....

717

1

Hammerdal.

Ramsele......

3,827

Fjällsjö.

Ramsele.

Summa

3,359

_

_

Edsele.......

1,730

»

>

Summa

5,557

—

—

Fålunge.

Anundsjö.

Föllinge......

2,243

Östersund.

Föllinge.

Laxsjö.......

1,053

>

>

Anundsjö.....

6,929

Örnsköldsvik.

Anundsjö.

Hotagen......

927

Summa

6,929

_

_

Hotagens lappförsam-

ling.......

160

>

>

Alna.

Summa

4,383

—

—

Alnö.......

6,770

Sundsvall.

Sundsvall.

Summa

6,770

_

—

Hammerdal.

Hammerdal.....

4,221

Ström.

Hammerdal.

Indalsliden.

Gåxsjö.......

830

>

»

Indals-Liden ....

2,711

Sundsvall.

Indals-Liden.

Summa

5,051

_

Holm.......

1,297

>

>

Summa

4.008

—

—

Frostviken.

Tåsjö.

Frostviken.....

2,028

Ström.

Gäddede.

Frostvikens lappför-

Tåsjö.......

Fjällsjö.

Boting.

samling.....

272

»

>

Summa

3,243

—

—

Summa

2,300

—

—

1 Siffran är för hög, jfr not 5 å förcg. sida.

124

Västerbottens län,

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
körer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skalle
komma att
höra.

Rät an.

Öfver-Hogdal ....

343

Sveg.

Sveg.

Bygdeå.

Rätan.......

1,490

Berg.

Hofverberg

Bygdeå (med Roberts-

(= Berg).

fors bruksförsam-

Klöfsjö......

1,050

>

>

Ung)......

6,334

Nysätra.

Robertsfors.

. Summa

2,883

—

—

Summa

6,334

—

—

Näskoit.

Bjurholm.

Näskott......

1,093

Östersund.

Östersund.

Alsen.......

2,440

Undersåker.

Mörsil.

Bjurholm.....

4,234

Nordmaling.

Nyåkra.

(= Undersåker)

Örträsk......

1,036

Lycksele.

Lycksele.

Summa

3,533

—

—

Summa

5,270

Summa för länet

21,509

—

—

Jörn.

Västerbottens län.

Jörn........

4,052

Skellefteå.

Norsjö.

Summa

4,052

_

_

Byske.

Byske.......

9,022

Skellefteå.

Byske.

Dorotea.

Summa

9,022

_

_

Dorotea (med Ris-

Burträsk.

bäcks kapell) . . .

3,502

Åsele.

Hoting.

Summa

3,502

Burträsk......

8,509

Nysätra.

Burträsk.

Summa

8,509

—

—

Degerfors.

Tärna.

Degerfors.....

7,640

Umeå.

Vindeln.

Tärna kapellförsaml.

1,269

Lycksele.

Stensele.

Af Stensele socken:

Summa

7,640

—

—

byområdenaForsmark,

Järfsön. Hällnäs, Nor-

Vilhelmina.

danås, Höglund, Um-

näs, Holmträsk och

Vilhelmina.....

6,860

Åsele.

Vilhelmina.

Fjällsjö......

?

>

>

Summa

6,860

—

—

Summa

11,269

—

—

1 Uppgiften hämtad från l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904 (men afser tydligen endast
invånarantalet i Tärna).

Norrbottens län,

125

1—1

P

Provinsiallä-

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt

HH

P

Provinsiallä-

Provinsiallä-kardistrikt, dit

Socknar eller kom-muner.

po

P

P

P

kardistrikt, dit
socknen (korn-

Socknar eller kom-muner.

po

P

P

kardistrikt, dit
socknen (kom-

socknen (kom-munen) enligt

P_

munen) f. n.

förslag skulle

P

munen) f. n.

kommitténs

£-

körer.

So

hörer.

förslag skulle

höra.

höra.

Sorsele.

Norrbottens län.

Sorsele.......

3,102

Lycksele.

Sorsele.

Summa

8,102

—

—

Gellivare.

Stensele.

Gellivare socken (utom

vissa områden däraf,
som tillhöra Gelli-

Stensele socken (utom
de byområden där-af, som tillhöra

vare-Malmbergs ex-tra distrikt; se ne-dan) .......

‘13,670

Öfver-Kalix.

Gellivare.

Tärna extra provin-sialläkardistrikt ; se

Summa

13,670

—

—

ofvan) ......

‘3,148

Lycksele.

Stensele.

Summa

3,148

—

—

Öfver-Torneå.

Öfver-Torneå ....

3,499

Haparanda.

Matarengi.

Löfånger.

Hietaniemi.....

2,024

>

>

Summa

5,523

_

_

Löfånger......

4,157

Nysätra.

Robertsfors.

Summa

4,157

—

—

Jockmock.

Jockmock (med Kvick-

jocks kapell) . . .

4,940

Öfver-Luleå.

Jockmock.

Norsjö.

Summa

4,940

—

—

Norsjö.......

5,134

Skellefteå.

Norsjö.

Älfsby.

Summa

5,134

_

Öjebyn.

Älfsby.......

5,215

Piteå.

Summa

5,215

—

—

Mala.

Edefors.

Malå.......

2,659

Lycksele.

Norsjö.

Edefors......

2,515

Öfver-Luleå.

Gammelsta-

Summa

2,659

—

—

den.

Summa för länet

70,658

—

. —

Summa

2,515

—

—

1 Denna siffra afser emellertid hela Stensele socken; om invånarantalet i det inskränktare område, som utgör
Stensele extra distrikt, kar ingen uppgift kunnat erhållas. Jfr noten under Tärna distrikt.

a Uppgiften afser folkmängden i hela Gellivare socken; den S1/i» 1903 var Gellivare-Malmbergs extra distrikt
ej ännu skild! från Gellivare distrikt.

a407/oe Provinsialläkarkommitténi bet. II.

18

126

Norrbottens län,

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Socknar eller kom-muner.

Invånarantal.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) f. n.
hörer.

Provinsiallä-kardistrikt, dit
socknen (kom-munen) enligt
kommitténs
förslag skulle
komma att
höra.

Arvidsjaur.

Gellivare Malmberg.

Arvidsjanr.....

5,627

Piteå.

Arvidsjaur.

De af A.-B. Gellivare

Summa

Arjepluog.

Arjepluog.....

5,627

2,424

Piteå.

Arjepluog.

Malmfält och Berg-verksaktiebolaget
Freja ägda eller
disponerade områ-den och hemmans-delar å och vid

Summa

Kiruna.

Kiruna stationssam-hälle ......

2,424

Ge] 11 V .Vi ,] Mitt JU-berg och Koskulls-kulle, äfvensom till
bebyggande af en-skilda upplåten kro-nomark .....

?

Öfver-Kalix.

Gellivare.

>2,846

Vittangi.

Vittangi.

Summa1 2

—

—

Summa

2,846

—

Summa för länet

42,760

-

—

1 Uppgiften, hämtad nr l:ste provinsialläkarens i länet årsberättelse för år 1904, afser folkmängden i distriktet
den */i 1904.

2 Se noten vid Gellivare distrikt.

B ver belg +

Ändå

.Xoutokéub

^_Orreb]

KARTA

fji/nmavuop i <

liestad*)

RIKETS

INDELNING

Kaimakka

Sortland;

Siikavuopio

PROVINSIALLÄKARDISTRIKT

enligt förslag af den af Kung! Majf

/födsel ,

Enonttkte^fZ

Ufottaxmn \

• ecLoKka.

Yrnehamn

TahaidvOj

.Narvik

Ost Va!

.Suifayaoro.

Sodmi

Sidvon

est Vt

.SjangclL

100 lem.

.Öf

[Soppero
^s*2led

igjigvi*)

isterant°-<

■ l&iPnioTWi

Jfammerd

3fiuoniondliuita.A

f\o*

) ^Stegen/

irUivuopio

Kiruna

fuXkasjarvv

•afkajoku

,airvio

\Oivorov

fOKscyärri

järn

Svap p avaaroo

'' Vuot novuoma.

\Surkärvukkas

Nudksujärvi

\aaras''

.Parakkxu

KiUinyo

Memu,

\KdLarv

Neidsiuuido

\ asVe^

ikxyärvt

Tämdist

Tjautjasjaure

.Kdivaara,

•öaicLo kx

fcwkitta

Malmbt

ittcyärvij

f \ \

ilovouaras

lävart

L iikA-vaarSV^,

Saltdalens

UUalti

Snav vt

hasarovt

!arhav\

Hakkos

bforpflOT*»''

Njuaryes

^viktjokk

, Pur nu.

.jfuddus

Kantig aur ^

.pirtiniemp

''amotei

Lars\>Tå*våel -

Niavve -

Teurcyt

Skröfva&^ft, |

.Le,viks

Hdy träsk''

.j

Mskasf

•/insjö

Kuoukas

Jokkmol

[Storbad

Pokir\«,n

iVaimats

Koska-tp

Tjärnberg

■Mkkilsi--

•cjaure

Arfliden.

N\u>V ö\

•.Brtdträs5

JekkvikX

Naustav.

Svartbyn

\ pTdlljärv

L åkalla)

undträskj

JuokkiL''

förfors

vynnes

Piurttaure -

Strömnäs

irträsk,*^,

Morjarv,

rcrstbyrå

.Rjbbrau

Telejaure]

Bodtråst

Stenblind/

X ar

fsholm''^

felderst

jHéndsjt

Säirits i

Umfors

6 caitsträdkf

Svkyäs‘

''■Polstads''

H ed n or et
>rännber£et

Kraddsele

Sa yruLs

. jfvakt

X aivd

Med* Tvärnos

Sund®''

Iränödn -

Ströms

NiaU^aur

jfvPrträsk}

jjfiinåséleb

'' Snart ärkshder

Jipsfors

•Yttervik

Storsui

>Fräkenvik\

Äfvavbknv

•Ajaure |

försele

Fårsmör}

Keupan -

ibborrträsJ

llussfö

) as tuseles

7Umnäs

Mäts dal

''Myrhoden

Uattruksele

ti/Ttmxngst

KitUlfjä/l,

\SAsele

Stenträsk

Sv\SWev\Ar

Kriaberg

K eko

kluns

L om fors.

Tvadåsträsk

Fä&fbrs

''pakyelr

ang vattnets

miakk

Rlaikliden

Täsvattn it

J -UXtK^ÖTV>

Skarf jo

Febersfors

Saxnäs•

Kankbere,

Stalan,

\''åstanbäxk«

kvanström,

fars vik

FYandberg''

Bå^tutrlisl

PatUräsks

pinnfors

Strömni

Näst/znsjt

Kattis ai

yfylicLeJV

ismyrlidert
■''"''‘•j?ergUdens

g. Jbrm,\

Igbbndf

Merfbergsdalem

. KorfbaS

•Risbäck''

KalftrösJ

Upigranscu*\^
} Brännlan*

J^rostvCken

MarcLsfcle

uvträsk

Vinlid en

.Jtafträsk.

.Påsks el

Öra/van,

ioug inbis

Forrvik

• Sörfors

itUveV

-durin

BJurträsk

•långs eib

Tufträsk

Jougdabi

loträsk.

•Pfupdal

ledlundos

Era3

Kr iksjö

* No räli.

''Knatten,

p.Råsele,

Lijfångt

,iZLsel>

y Tr msjön -

. TortsJ ör

\illögdå>

1msel.e -

Snaasen

Sörlz,

\ a »-

Äigdjö.

iomsj n

Rör ström.''

*Ias)or/i

Djekne!»-

Gamla Karlel>y

Bäggsjo -

loätim,

\ v

Strömsm

1, enundpt

laocsji

ev.iTiger

ajtsjö

\Studsviken,

ilmsvnäs

Melen

> afliden1

Pönnefcrs

KcV^\

s\lnT

| Kykarlel>y

dhalsti/i

Västanbt

■ondhjeni

BjörnäS

\

lamsele''

''Nordha. len.

rerdal.

Flärki

•Rondset

Staa^

Liden

.andas

lorgvatl

irkhöjden

ierpen

Idséle

tspas

Skarpt

(Örsi]]*

jä-Selbic

ö fäs en

eranS

fusion

ReseLe,

Felet

Sidensji

Klappa

^Kyrkjxs

tors

•Kuttra,

Österåsens

Jfcigurn

»stersimd

Nikolai stad

feZsiiken

CfilgdSlÄ,

Sollefte,

7f. Lännäs

imsun

\Suruir

Vdgsäter

Paguta

\Styrnas

Torkäker

Böldsen

Viby gj

Ytt. lännäs

+Nyhem,

Jdungdat*

Ljung/

Indals-Lider

sorl

GiUhat

Höros

Sälrrt.

Malmagt

Femtkrogt

) sand

Ftigsjö -

''Ljustorp •

■.ljusnedal

Pennas,

vemdalen.

gristiiiestad

irtpikF

Öf./fogde

.Rdndglav

CoTpasen

Ungskog

Ramsjö ■

■linsätL

Ytt. Hot

ialtstrnm

YJrtsjö

Tass ela

Tevans/t

Alpros

tnarp

.RrcLnnäsen,

¥vKendaten

Ang ersjö

Karböle

iZ) Rergs/i

.tcire.

dherrdal

iurdkt

Ström.

Rsbo

leWenS

Färila

Fors/

erfsö

Arnö

Yiun For i

(if.Na/vardh

''.ängvind

Ofvan,

''gerstcC

andarne

fdJJ/mgsbt

Ufdai^n

Aamot

Amu fors

tallmo

| Horbock.

iusne -

»•\OTV

V V frans (rand

Vdmtuis.

Oxberg

Rings/,

Boda,.

''LimaJ\ / Sj

l Limerf^fo rs''en

Klveriun

.Nystad

:kelbo

w

[Brintbodarne

iderbi

''ad end al

, Granberg

Van^i

toga!

\farma

■ting s hytta i

Björ bo

dj.Löfsia

''Äisund.

jMaLyig \

^mmiing fa

f!

c

''li MaurvtUf\tj

\ \ \ /

S \ 1

( \ \ '' l

1 1

/\ __E,wntdd\ J . J

\

f jjiodupp

V f

l \\ 1

S Gryt*''

tatöK

Gamla Karleby

Hälla

Häggsjt

todam.

Vcerdalt

1 trnm

Strö/nsui

(utsjö

ånger

Vsrudsvikeii,

iqlmsiuuL jgf

Iggsjo

Melen

I Nykarleby

Härute/ers

Västanit

''Skolstat*

Björna

lamsele

•JVordAa. It

Flärki

ttlne

Bonäset

YVufbcu

AdaJ4 liden.

idsunda

Aspea

lorgvaltru

irkhö/den

Vdsele

ierpen

I spas

Skärpet

försillt

Uusutn.

KoUsjön,

vSelU

.öfasen

Ras de.

Sidens/c

Bädd''i

Kläppk''

*Xyrkds

•Nätra

tovsjVn''

Öl terciserV

lidgum.

Sikolaistad

x/Vrrede

»stersuhd

Selsx iken

If.Lämuts

domslut

Solleftei

Bydalet

p ''linne.

Mapfeby

Ragum

Torkåker

Viiyggerti

Böldsen

Ytt.Iännäs

•Ktoxeh

''Dochgt}

IMles/ö

+Nyhetn

Gudom

/gong dalen
^^^Stprs/o

\yotijö

\Notdanä

Indals-Ludra

Röros

Sobra..

■•^jemtkrogi

''sand

förlägen.

Stigsjö''

''Ljus torp''

■xdjit snedal

•Indal

Hässja

Tennas,

Venidalen

ånger

»kris knes tad

Tima

irdtOc''

Åt tinar\

Öf.Hugdcu

• Raoulpttsn

Gissjön

lorpasen

Ramsjö

.Lins ad

YuHol

n-£5se

\Gallstrnm

TirlsJii

fassela

Tevansft

\narp

Älfros

.Brännas en.

ÖvRradalen

Ang ersjö

Karbin.

.JcLre,

Storbo

.DeWe*vN

Uherrdal

"[Ström

härfla

ferfsö

Hamra

\ " Nianfori

Öl. Nafvare

Arbrcu

yfatsmyra.

\dngvind

yyy<*

fritarp

JlengSjn''

\Voxrui''

v

Bolin»;

\\Segerstd

Söder/.

andarne

fdUangsbt

\fRanmo

Ufdai^n

Aamot

Amu fors

I afors.

I Horbock^

Vamhjis

Träns trand -

Oxberg

Kaxrinel

Svalt ensverk

Boda.

Tirr senfa

''LimaX I ''v

LLimed^f orsten

Klverum

Norrsundet

illerön

''jilfystad

skal bo

Svtyvvn

\ Svärdst

Brintbodarne

iderbt

mboN

Ldendal

\lfkari

Granberg

i Hållnäs

''skogaA

"armas

''tångs hy t

ÄLÖliia

•stland,''

jk/m.

■Ström.

SötoaJ VvVivvV-cw

(jK^ngsvinger

rtprshyttai

.TegélsnwraÄ

t ill ammar

vattnet

FUnt.

''Jfi (jun

TUensaker

rm.

GO

[.»fors''

5^2’

Mariehamn

‘Edebäcl

''.risslehamn

Gustaf)

^—4=^4---

Ijörkpisje

Räfvel

Edeböy

AT /o

■Opr-XK -

STIAMa

SiOum

rUttenbt

''Gjiasbi

\SunnemK

Kartstil

\&dUingemartc

Munkfors,

t < V ^

\Gasbom

Cäuut\

,yLfgmid.

Shinnskatlebi

jlanifiu

Aytran

Husby -

Tara/fm^^

FröshidA

•uppuin.

UmeuYdred

b (Utför-;

dHärtuiut

Diglöseni

Hubb\

''kroppal

.TUUrujt.

idesbei

\V.Skedvi

\Osscby -

KOtlbäci

ta frists

Jlimm

''<ä‘aVry^’

»ikersvi

KskiLsi

B ärfva -

\GöUuru

•''listim

Hårad

Husby-Rski

Ifflm

Jfästidi

TvctaA

-åker

fotileäter)

Flqdar''

D A g o

Ȋckel

Hafva,.

\IwAi

''derba

KroAftadj

Kållands

''n 1P ^ ftyj&dru/t

kviile

k o tv;

Torshem

•»säter /

Tktnabt

ih o I rn

VedeUl

■s- ÖstÅ
VasterpTP

Tedum.

Datfsberg

iKarlnborg

Tädene.

+&>va\

HatkelthaA

f+Icdtjd.

\Hofby

irKcsuni

ÖgtUndo''

Yad^tj

"Skinberip.

\flo.

juiUiah.

Gotska Sandön -

+F°rsfuUlj

fiskeit

Vä/versui

+jKåribenp

Vane-Ås t

AjUrunV''

Gulfkolmen

Kärringöri+

.Vaidt-mara

| Hvarf''

öfollösiutc

''Folium i

f rr.i.oy»

HåUest

Klädejholmen

y dkeppldndtti

Grenna.1,

Marstratu

Gustafs

''-Halta.

llidsbt

lergjum

Knriaf.

>%omsnaryd -

\FUringi

fredared -

*Ltarcd

"Hangvar ''
Lärbro

Ocker).

iedhamn

.ocknevi

lser cd*

t urs Hala,

itervik

Bamarp

.indarnc

Seblora.

''ing - torp

ÅlfsåJur

fn.*7a

Mahtibät

BtlLö

.Vif/oA

va 1

lYanemol

?aids Midt''

•Y''ostaret

irlHruPi

Hultsfrtof

Wndau

•Skede

lända

(fäHeryd

\ölmevu/l.

trestorp

Gotland

\fammelgi

(Butde

./K..-

Klintehar

EUrJtul)

VftfJ

Étdhetn\

Skirö

| Väldigt,
^läro .

■ Kärl Gast

kLojsta,

•Frärgd

Kctrlsö

st O

Sällsgdrp.

Stnrryiarrd.

»skarshamn

VtOsu

Hml in a;

T-Otdbag,

''.gmkvjla

Vdlartd''

Ronehamn

Gällared

Torskingt

S K A N E

I Okome.

30 km

Skala 1:700000

''innared

* HärUmda

Lödbult,.

*. Mistclns

\ Hårtöf

FaB^nbei

.Markaryd^

ferräkra’

.Nlleräa

''aiaholm

Väoctorpj

rorekav \ Basta)

VKamp. *"\ rF

Bdleberga

inåkriÅ

örkene.

•eland*

Grefvit''

Verum-,

Villa nda

•Fagfsrhxdt

yFris/Öl

Holm\
Väpna 1

■cdared

*Förttlöf

ÖLAND

FörlösaS

Hjerr.arp.

S\ke\Aev

]y näs torp

Hästvt

"Äkarp.

•heiyuru

ImnveV

1slarp.

V Torsds

''srWken

Förskarp

Fldsbi

ElljeJhi

Laholm*

Vukten

Jonstorp i ''

Rorkult

Odertjunga,

Letf^rsaiidby ^ U

Gu7nläsaT*\

JIl J -KvUruje

SÖrhy J /

SsJänslnf\ I N Strö
x G*V-*strö

r landa

Stafby

Ljurteby

Kellnu.

Jäsum

ökurir,

Mörbrli

S. Sältig i

larkaryd

imanrtorp

Ferstgrif

Gyllaio

Kartai

orup

Tfattrröä,

{Uerum

sKlram

''.Fttrldi

)Bergkv»r*

Risebergt

/aflingt

(Inåryd,

Nosaby

tkludr.

^^Steiiesiat^

ieliingborj

vVWen

Farin ijtdfta

MeJXhy

* •Glimåkra

lmxudi

Helsingör,

lästveda!

Skeppars).

Båatad

IKugeroö

Vemshot

~.t (giga.

'' -i. in

Criatlanopel

. *-V^

Iför ruin

Munkarp

Ncisum,

[eselohohn

Lmderoä

S-Rörum

Tirup*

Hven''

[yeröd''

Hals torp

rensköp

landskron;

Ö.SöGu

Utöda,

Aspö- Hartsig / Stuf

Ö. Esping t

Karpoli

istianstad

‘Hu/varöd

Käflinj

''ifcyf-Pöd

Jförröt

Jackorna torp

,odstSäiga

landskrt

•ona

^Hartsig

Köpenhamn

Silfåkrtty
\ *Hdlestai\

t VoUsp
Brandstad,

"V» w V -t

'' Mrllh* ’

- /f.)n?rr ■

Köpenhamn

Löfrestad,I

''Lund

''taffa/tstoi

Limhami

[S! Olof

^frihamn

Gladsax.

Simrishamn

K,8É*hamn
Tyg t

SbciOf

Gersn^s,

Kla£shai

Simrishamn

ToméTiil

fallby t

Sv*dala}

Borrini

Sofvr.ia,/

fydsgJTdl

Bi/rrby*

■ Or**ue.''

Skanör/

Palsterto/^

Sk/farp

Kläéstorp,

''.odrrup

Skanör,

Trcjlebori

Ö.Tori

''alstofno

BORNHOIjk

Ö.Torp

Stockholms 0°meridian

Utarbetad af A.H.Byström

Generalstabens Litosraeiska Anstalt

skoggfjr~\ 0

/IV I

is)asefc4"''

"7VM

i / \

Ni/

/ /V ''''

fä^äjr j
/ v i

m

\ V}^

v I -V?

>celrsmi^P? 1

fjm

\\Yö / \ ; k" i

j \

\ y fi-Blåvik >/ i

''\ ivilr'' \

11

\ ° V‘>A ^Ji'' ■ Y

\/ V4 AÄTClt\

> i / \o j \ \ i ♦ cy

/ ; i Asby*.*'' ) \ i\ . u.

S ii y^K , - \

\\\y^ X

/ ''T/l Vf^FTtom