Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

1

]V:i* 44.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
till arbetsdomstolen; gifven Stockholms slott den 6
februari 1911.

Under åberopande af bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under förutsättning att lag om särskild
domstol i vissa arbetstvister enligt Kungl. Maj:ts därom afgifna
proposition af Riksdagen antages, till bestridande af kostnaderna för
arbetsdomstolen under år 1912 å extra stat för samma år bevilja 73,000
kronor.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 21 Ilåft. (Nr 44.)

1

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott måndagen den 6 februari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anförde följande:

»I en till 1910 års riksdag aflåten proposition föreslog Eders Kungl.
Maj:t Riksdagen att, under förutsättning att lag om särskild domstol i vissa
arbetstvister enligt Eders Kungl. Maj:ts därom förut afgifna proposition
af Riksdagen antoges, till bestridande af kostnaderna för arbetsdomstolen
under år 1911 å extra stat för samma år bevilja 65,000 kronor.

Vid detta ärendes föredragning inför Eders Kungl. Maj:t erinrade
jag om, att enär enligt nämnda lagförslag, som ingick i de för Riksdagen
framlagda lagförslagen till ordnande af förhållandena mellan arbetsgifvare
och arbetare, skulle i Stockholm inrättas en särskild domstol, benämnd arbetsdomstolen,
som vore afsedd att träda i verksamhet med 1911 års ingång,
anslag för denna domstol borde äskas till uppförande å samma års riksstat.
Att därvid begära medel å ordinarie stat syntes ej böra ifrågakomma; storleken

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

3

af den nya domstolens arbetsbörda kunde svårligen på förhand beräknas,
och det vore öfver hufvud lämpligt att, till dess någon tids erfarenhet
vunnits om domstolens verksamhet, allenast å extra stat beviljades det belopp,
till hvilket sammanlagda kostnaderna för domstolen kunde beräknas
uppgå.

Arbetsdomstolen skulle enligt förslaget bestå af tre lagkunniga män,
hvilka fullgjort hvad författningarna föreskrifva dem, som må nyttjas i
domarämbeten, och af hvilka en skulle vara ordförande i rätten, samt af
fyra i arbetsförhållanden erfarna och kunniga män. Med utnämnande af
de lagfarna ledamöterna skulle anstå tills annorlunda blefve stadgadt; tills
vidare skulle innehafvare af andra domarbeställningar förordnas att uppehålla
dessa befattningar. De öfriga ledamöterna skulle förordnas för två
år i sänder.

Hvad aflöningen till de lagfarna ledamöterna beträffade, måste, såsom
jag vidare framhöll, vid dess bestämmande hänsyn tagas därtill, att arbetets
synnerligen ansvarsfulla och grannlaga beskaffenhet kräfde af befattningarnas
innehafvare ej blott framstående juridisk kompetens utan äfven kvalifikationer
i andra afseenden och att detta i alldeles särskild grad gällde
domstolens ordförande. För erhållande af rätte mannen å ordförandeplatsen
syntes erfordras, att ordförandens arfvode sattes till 12,000 kronor
årligen, motsvarande den aflöning, presidenterna i rikets hofrätter uppbure,
och att än högre aflöning — 13- å 14,000 kronor — kunde beviljas,
därest särskilda skäl därtill förelåge, t. ex. om det skulle finnas önskvärdt
att till befattningen utse ledamot af högsta domstolen. De två öfriga lagfarna
ledamöternas arfvoden syntes kunna bestämmas till hvad ett hofrättsråd
med intjänade tre ålderstillägg åtnjöten aflöning eller 8,700 kronor
om året.

De icke lagfarna ledamöterna i arbetsdomstolen skulle ej, likasom de
lagfarna, uteslutande ägna sig åt arbetet i domstolen; de skulle inkallas
till tjänstgöring, då mål i domstolen förekomme till handläggning. Åt
hvar och en af dem syntes kunna anvisas dels ett årligt arfvode af 2,000
kronor och dels särskild ersättning af 10 kronor för hvar dag, då ledamoten
deltoge i domstolens sammanträde eller i anledning af sammanträde
vore stadd på resa mellan sitt hemvist och sammanträdesorten.

Åtskilliga af de sysslor, som vid de allmänna domstolarna utfördes
af särskilda tjänstemän, syntes kunna i arbetsdomstolen, åtminstone till en
början, besörjas af de lagfarna ledamöterna. Ordföranden skulle sålunda
förestå domstolens kansli, och å de båda öfriga lagfarna ledamöterna kunde
läggas skyldighet att, efter inbördes fördelning, öfvervaka protokollsföringen
och ansvara för protokollets riktighet. Utan kanslibiträde kunde dock dom -

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

stolen ej vara; för protokollsföringen och andra notariegöromål samt registratorssysslor
borde anställas eu tjänsteman, för hvilken den årliga aflöningen
kunde bestämmas, såsom för notarierna i Svea hofrätt, till 4,500
kronor.

Såväl ledamot som kanslibiträde borde naturligtvis, när domstolen
sammanträdde å annan ort än den, där han vore bosatt, utöfver nu nämnda
arfvoden bekomma resekostnads- och traktamentsersättning enligt vanliga
grunder.

Dessutom måste beräknas ett belopp för hyra af lokal jämte belysning
och uppvärmning m. in., anskaffande och underhåll af inventarier
till lokalen, inköp af böcker, aflöning af vaktmästare och andra expenser.

Den förslagsberäkning, jag uppgjort, var följande:

arfvode till domstolens ordförande.........kronor 12,000: —

arfvoden till två lagfarna bisittare, S,700 kronor till

hvardera.................. » 17,400: —

årsarfvoden till fyra icke lagfarna ledamöter, 2,000 kronor
till hvarje................ » 8,000: —

dagarfvoden till dem............... » 6,000: —

arfvode till ett kanslibiträde ............ » 4,500: —

resekostnads- och traktamentsersättningar...... » 6,000: —

öfriga utgifter . . . . •............. » 11,100: —

Summa kronor 65,000: —

Om under första året, då utgifterna för inköp af inventarier och
böcker gifvetvis komme att stiga till högre belopp än sedermera blefve
fallet, anslaget skulle visa sig otillräckligt, syntes, såsom jag slutligen påpekade,
hinder ej möta att under detta år för utgifter af nämnda slag i
mån af behof anlita andra hufvudtitelns expensanslag.

Det särskilda utskott, som inom Riksdagen hade förberörda propositioner
under behandling, förordade i afseende å arbetsdomstolens organisation
den afvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag, att endast ordföranden
och en ledamot ovillkorligen skulle vara juridiskt bildade, under
det att vid besättande af den tredje platsen valet skulle få träffas fritt,
oberoende af juridiska kvalifikationer. Utskottet ansåg dock icke, att häraf
borde föranledas någon ändring af förslagsberäkningen i fråga om arfvode!
till dessa ledamöter.

Däremot fann utskottet aflöningsförmånerna för de fyra ledamöter
i domstolen, som skulle förordnas för två år i sänder, vara i propositionen
alltför knappt beräknade. Antagligt vore, att domstolens arbete, åtmin -

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

stone efter någon tid, skulle blifva af den omfattning, att domstolsledamöterna
nödgades ägna större delen af sin tid åt detsamma. Med hänsyn
härtill syntes vara nödvändigt att ställa aflöningsförhållandena för ifrågavarande
ledamöter så, att ej på grund af aflöningens knapphet svårighet
mötte att erhålla lämpliga personer för befattningarna. Vore förberörda
antagande riktigt, följde däraf, att åt domstolens ledamöter måste beredas
den inkomst af denna deras verksamhet, att de ej behöfde vara hänvisade
till att genom annan sysselsättning bereda sig ökade förvärfsmöjligheter.
I sådant hänseende syntes en årlig inkomst af minst 5,000 kronor — reseoch
traktamentsersättning vid förekommande resor oberäknad — böra
skäligen beräknas. Under förutsättning att dagarfvodena till de fyra ledamöter,
hvilka förordnades för viss tid, komme att uppgå till 1,500 kronor
om året, borde följaktligen det årliga arfvodet beräknas till 3,500 kronor
i stället för det af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta beloppet af 2,000 kronor.
Häraf skulle föranledas en höjning af det begärda anslaget med

6,000 kronor.

Jämväl i ett annat afseende ansåg utskottet någon ökning af anslaget
vara erforderlig. Det vore ju afsedt att ålägga lagfaren ledamot,
dock ej ordföranden, vissa skyldigheter i fråga om protokollsföringen vid
arbetsdomstolen. Blefve endast en sådan ledamot utsedd, skulle möjligen
däraf för vissa fall nödvändiggöras en öfverflyttning af någon del af berörda
skyldigheter på det kanslibiträde, som skulle hos arbetsdomstolen
anställas. För sådan händelse kunde komma att erfordras anlitande af
tillfällig arbetshjälp åt nämnda kanslibiträde för fullgörande af andra hans
åligganden. Medel härtill syntes böra beredas genom höjande af det beräknade
beloppet för »öfriga utgifter» med 2,000 kronor.

Utskottet hemställde därför, att Riksdagen, under förutsättning att
lag om särskild domstol i vissa arbetstvister i enlighet med utskottets
därom afgifna förslag af Riksdagen antoges, skulle till bestridande af kostnaderna
för arbetsdomstolen under år 1911 å extra stat för samma år
bevilja 73,000 kronor.

Denna hemställan bifölls af båda kamrarna, men då de stannade i
olika beslut angående omförmälda lagförslag och desamma i anledning
häraf förföllo, kunde, enligt hvad Riksdagen i skrifvelse till Eders Kungl.
Maj:t anmälde, propositionen om kostnaderna för en arbetsdomstol icke
föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Vid föredragning af frågan om reglerandet för år 1912 af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel framhöll jag, att då nytt förslag till
lagstiftning om arbetsaftal och jämväl till lag om en arbetsdomstol antagBihang
till Piksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 27 Råft. 2

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

ligen komme att föreläggas 1911 års riksdag och i samband därmed naturligtvis
måste ånyo göras framställning om anslag till bestridande af
kostnaderna för arbetsdomstolen, för detta behof syntes böra afsättas visst
belopp, som lämpligen kunde, i enlighet med den vid 1910 års riksdag af
särskilda utskottet gjorda och af båda kamrarna godkända beräkningen,
bestämmas till 73,000 kronor. I anledning häraf har i innevarande års
statsverksproposition föreslagits Riksdagen att, i afvaktan å nådig proposition
om anslag till bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol under år
1912, å extra stat för samma år för detta ändamål beräkna ett belopp af

73,000 kronor.

Sedan nu beslut fattats om aflåtande till Riksdagen af ny proposition
om lagstiftning till ordnande af förhållandena mellan arbetsgifvare och
arbetare, innefattande jämväl ett förslag till lag om särskild domstol i
vissa arbetstvister, anhåller jag att få till slutlig behandling upptaga frågan
angående framställning om anslag till bestridande af kostnaderna för
arbetsdomstolen under år 1912. Någon jämkning af förut omförmälda
belopp 73,000 kronor finner jag härvid icke anledning att ifrågasätta.

På grund af hvad i ärendet anförts får jag alltså hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, under förutsättning att
lag om särskild domstol i vissa arbetstvister enligt Eders Kungl. Maj:ts därom
afgifna proposition af Riksdagen antages, till bestridande af kostnaderna
för arbetsdomstolen under år 1912 å extra stat för samma år bevilja

73,000 kronor.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition af
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Israel Myrberg.

Stockholm 1911. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

110434