Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

1

N:o 33.

Kungl. Majds Nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
af egendomen nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika
Eleonora församling i Stockholm m. m.: gifven Stockholms
slott den 27 januari 1911.

Under åberopande af bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

dels medgifva, att den för hofhållningens räkning disponerade
tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika Eleonora församling i
Stockholm med å tomten varande byggnader må, i den ordning Kungl.
Maj:t pröfvar skäligt bestämma, för kronans räkning försäljas samt att
af de medel, som beräknas inflyta vid försäljningen af nämnda egendom,
må utgå

till inrättande af ny tvättinrättning för hofhållningens räkning,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad riksmarskalksämbetet därutinnan
föreslagit, genom påbyggnad å det å tomten nr 4 i kvarteret
Neptunus mindre i Nikolai församling i Stockholm belägna s. k. Oxenstiernska
huset högst 137,000 kronor äfvensom

till beredande af hyresersättning åt de i nämnda hus nu boende
personer tillhörande slottsbetjäningen för den tid de på grund af tillbyggnaden
af detsamma äro förhindrade att disponera för dem afsedda
lägenheter i samma hus högst 6,000 kronor,

eller således, för berörda ändamål, tillhopa högst 143,000 kronor;
dels medgifva, att medel för nyssnämnda ändamål må, i den mån
sådant kan blifva nödigt, redan under innevarande år efter Kungl.
Maj:ts bepröfvande af tillgängliga medel förskjutas;

Bihang till Bilcsd. Prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 19 Höft. (N:o 33.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33.

dels och besluta, att i den mån utgifterna för omförmälda ändamål
understiga de därför beräknade kostnaderna, öfverskottet skall besparas
statsverket samt

att, sedan af de medel, som inflyta genom försäljning af förenämnda
fastighet nr 2 kvarteret Päronträdet, för ifrågavarande ändamål
disponerats högst 143,000 kronor, den eventuella återstoden skall
öfverföras till fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk
i hufvudstaden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 33.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari

1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
yon Sydow,

YON KRUSENSTIERNA.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz, anförde därefter:

I den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till införande i Stockholms slott af centraluppvärmning
och i sammanhang därmed förbättrade ventilationsanordningar,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad riksmarskalksämbetet
och öfverintendentsämbetet föreslagit, till visst belopp bevilja
anslag å extra stat under första hufvudtiteln.

Då jag inför Eders Kungl. Maj:t anmälde denna angelägenhet,
meddelade jag, att riksmarskalksämbetet jämväl framställt förslag till

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33.

inrättande af en ny tvättinrättning för hofför val fri ing ens räkning och
att dessa båda frågor stode i visst samband med hvarandra.

Att jag icke trots denna omständighet företog dessa båda ärenden
till behandling i ett sammanhang, berodde därpå, att jag icke
ansåg, att de för tvättinrättningens inrättande erforderliga medlen
borde anvisas såsom anslag på riksstaten utan anskaffas i annan ordning.

Jag anhåller nu att i underdånighet få anmäla frågan om anordnande
af ifrågavarande tvättinrättning.

I en den 1 december 1910 till chefen för finansdepartementet
aflåten skrifvelse har riksmarskalksämbetet föreslagit, dels att till uppförande
af en tvättinrättning för hofhållningens räkning genom påbyggnad
på huset nr 4 i kvarteret Neptunus mindre i härvarande
Nikolai församling med adressnummer 1 och 1 A vid Prästgatan (det s. k.
Oxenstiernska huset), i enlighet med af ämbetet förordadt förslag, måtte
beviljas ett anslag af 137,000 kronor, eventuellt 144,000 kronor, beroende
på om tvättinrättningen kunde komma att utföras med eller
utan kombination med värmeledning inom slottet, dels att ett belopp
af högst 6;000 kronor måtte beviljas till hyresersättning under byggnadstiden
åt för närvarande i Oxenstiernska huset boende löntagare tillhörande
slottsbetjäningen, dels slutligen att tomten nr 2 i kvarteret
Päronträdet inom härvarande Ulrika Eleonora församling, å hvilken
tomt hofförvaltningens tvättinrättning nu vore belägen, sedan ny tvättinrättning
blifvit uppförd, måtte återställas till statsverkets disposition.

Härvid har ämbetet till en början erinrat, hurusom behofvet att
ersätta hofhållningens nuvarande på tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet
i Ulrika Eleonora församling i Stockholm inrymda tvättinrättning,
den s. k. Fatburen å Kungsholmen, med en ny sådan inrättning
blifvit i allt högre grad kännbart, samt att beträffande den plats, dit
en ny tvättinrättning lämpligen kunde förläggas, uppmärksamheten
särskildt fästats vid det till hofhållningens disposition upplåtna s. k.
Oxenstiernska huset. För vinnande af utredning i hithörande frågor
hade riksmarskalksämbetet den 3 mars 1909 uppdragit åt ståthållarämbetet
på Stockholms slott att taga under ompröfning och undersöka
möjligheten af förläggandet af en tvättinrättning för hofvens och slottsstaternas
behof till sistnämnda lägenhet samt att i samband därmed
verkställa utredning rörande beskaffenheten af den s. k. Fatburen samt
storleken och försäljningsvärdet af den därtill hörande tomten.

Till fullgörande af detta uppdrag har ståthållarämbetet — meddelar
riksmarskalksämbetet vidare — numera i skrifvelse den 12

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33.

oktober 1910 afgifvit utlåtande i ärendet och därvid öfverlämnat, bland
andra handlingar, ett af arkitekten E. Josephson och ingenjören H.
Theorell uppgjordt förslag till ny tvättinrättning genom påbyggnad på
Oxenstiernska huset, hvilka samtliga handlingar bifogats riksmarskalksämbetets
skrifvelse.

I sin berörda skrifvelse har ståthållarämbetet till en början om den
s. k. Fatburen och till densamma hörande tomt lämnat, bland annat,
följande meddelanden.

Den under ståthållarämbetets på Stockholms slott närmaste tillsyn
och vård ställda, å tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet i härvarande
Ulrika Eleonora församling belägna egendom, hvilken, vanligen
benämnd Fatburen å Kungsholmen, inrymmer tvättinrättning
för kungl. hofhållningen, blef, jämlikt köpekontrakt den 23 februari
1866 och samma år utfärdade, hos kungl. kammarkollegium förvarade
köpebref och fastebref, genom ståthållarämbetet, på uppdrag af riksmarskalksämbetet,
för en af Rikets ständer näst föregående året med
anledning af nådig proposition beviljad summa af 45,000 rdr rmt för
kronans räkning, till disposition af hofhållningen, förvärfvad.

Af skäl, hvarpå nu icke kan vara behöfligt att ingå, blef den
nyförvärfvade egendomen först år 1873 satt i skick att kunna för
afsedt ändamål tagas i anspråk. Nödiga inrednings- och nybyggnadsm.
fl. arbeten utfördes på bekostnad af ordinarie slottsbyggnadsmedlen,
af hvilka för ändamålet utgick ett belopp af något öfver 29,000
kronor.

Enligt det förut åberopade fastebrefvet och en designation af den
17 december 1864, höll ifrågavarande egendoms tomt på västra sidan
mot den från Handtverkargatan mot Mälaren ledande Fabriksgatan
317 fot, på noira sidan mot tomten nr 1 i kvarteret Päronträdet
(numera jämte nr 4 benämnd nr 9 i kvarteret Körsbärsträdet) 173 fot,
på östra sidan mot tomten nr 5 i samma kvarter 356 fot samt på
södra sidan mot Mälaren 42 fot, 5 dec.tum, eller i areal 35,018
kvadratfot (3,086,8 kv.meter) fri grund. Af denna areal hafva sedan
gammalt 3,400 kv.fot jämte mindre delar af de nämnda tomterna nr 1
och 5 varit utlagda till en omkring 20 fot bred, af staden underhållen
kör- och gångväg från den kvarteret Päronträdet i öster
begränsande Pilgatan till Fabriksgatan, hvilken väg begagnas för
tomten nr 2 äfvensom för de i dennas närhet på andra sidan om
I abriksgatan liggande tomterna nr 4 och 5 i kvarteret Körsbärsträdet,
enär nämligen denna senare gata i sträckningen mellan Handtverkargatan
och sagda egendomar på grund af sin starka lutning icke är

6 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 33.

trafikabel för åkdon. Uti åberopade nådiga proposition om inköp
af tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet omnämndes, att säljaren
gjort förbehåll angående bibehållande, till fördel jämväl för tillgränsande
grannar, af denna väg och blef ett sådant förbehåll äfven i
köpebrefvet intaget. Sedermera kom samma väg åter på tal i sammanhang
med en på 1890-talet genömförd tomtreglering, medförande,
bland annat, igenläggning af norra delen af Fabriksgatan, men i följd
häraf äfven afstängning för kronans tomt och tomterna nr 4 och 5 i
kvarteret Körsbärsträdet från laglig utfartsväg. Denna omständighet
föranledde emellertid till åtgärd, hvarigenom tillträdet till de trenne
tomterna genom den nämnda kör- och gångvägen blef medels ytterligare
servitutsaftal behörigen betryggadt intill den tid, då nya gatan
Norr Mälarstrand på dess sträckning mellan Pil- och Fabriksgatorna
blifvit för allmän trafik öppnad.

Härefter anför ståthållarämbetet vidare. Då detta en gång komme
att ske och det sålunda stode ägarna till tomterna nr 1 och 5 i kvarteret
Päronträdet fritt att med respektive tomter återförena till desamma
hörande delarna af ifrågavarande gång- och körväg, syntes det blifva
Stockholms stads skyldighet att bereda fatburstomten, som eljest blefve
helt och hållet innestängd, utfartsväg genom anläggning af en ny med
Norr Mälarstrand parallell gata, från Pilgatan längs tomtens södra sida,
innanför ett genom Mälarens utfyllning bildadt nytt byggnadskvarter,
till utmynningen af den ej igenlagda delen af Fabriksgatan.

Vid den tid, dä flyttningen till nuvarande fatburstomten ägde
rum, hade densamma erbjudit de för en tvättinrättning viktiga fördelarna
af direkt tillträde till sjövatten, klapp- och sköljbrygga samt af lämplig
plats för torkning af tvätt i fria luften in. in. Gent emot dessa fördelar
kunde olägenheterna — det stora afståndet från kungl. slottet,
svårighet för fordon att passera genom den smala vägen från Pilgatan
till fatburens inkörsport in. in. — få mindre att betyda. Efter några
decenniers förlopp vore förhållandet ett helt annat; fatburen hade
blifvit på tre sidor tätt omgifven af fabriker och andra industriella
etablissement med tillhörande stenkolsupplag, kvilka ofta förorenade
till torkning uthängda kläder m. in., och genom den år 1898 verkställda
utfyllning framför kvarteret Päronträdets södra sida i och för
framdragande af nyss berörda Norr Mälarstrand hade tomten afstängts
från förbindelsen med sjön samt sålunda mist den förmån, som i främsta
rummet gifvit anledning till, att tvättinrättningen blef dit förlagd.
En ersättning för denna förlust vore visserligen beredd därigenom, att
anstalten af Stockholms stad erhölle fritt vattenledningsvatten, men

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 33.

en sådan förmån motsvarade ingalunda hvad som gått förloradt och
kunde för öfrigt, såsom beroende af ett frivilligt medgifvande tillsvidare
från stadens sida, framdeles möjligen komma att upphöra.
Hvad vidare beträffade byggnaderna å tomten, befunnes isynnerhet den
gamla hufvudbyggningen i ett mycket bristfälligt skick, som det vid
årsbesiktningar icke ansetts löna sig att mer än nödtorfteligen upphjälpa,
hvarjemte de till tvättinrättningen hörande maskiner och annan
materiel, allt af mer eller mindre föråldrade typer, fungerade på ett
sätt, hvarigenom tvätten blefve betydligt dyrare än om den förrättades
i en modern anstalt.

Egendomens fördelar kunde alltså sägas hafva i hög grad förminskats,
under det att de gamla olägenheterna kvarstode jämte nya,
som tillkommit, och tiden syntes därför ståthållareämbetet snart vara
inne för åtgärder till förverkligande af eu utaf ämbetet länge hyst
plan om anordnande af ny fullt tidsenlig ångtvättanstalt på lämplig
och slottet närliggande plats, hvilken ämbetet tänkt sig möjligen kunna
beredas inom det s. k. Oxenstiernska husets tomt, samt om fatburens
återställande därefter till statsverket för försäljning.

Sedan med anledning af förutnämnda uppdrag ståthållarämbetet
anmodat arkitekten Josephson, hvilken af riksmarskalksämbetet såsom
sakkunnig person utsetts att biträda vid verkställande af den för uppdragets
fullgörande erforderliga utredning in. m., samt, efter samråd
med honom, civilingenjören Theorell att anställa närmare undersökning
af fastigheten n:r 4 i kvarteret Neptunus mindre med hänsyn till möjligheten
att inom densammas område anlägga den tilltänkta nya tvättinrättningen,
samt därefter, så vidt nämligen undersökningen utfölle
gynnsamt, med iakttagande af de af egendomens läge i förhållande till
västra slottsfasaden påkallade allmänna anvisningar, ståthållarämbetet
kunde komma att lämna, uppgöra specificeradt förslag in. in. till ett
sådant byggnadsföretags utförande, hvarvid det skulle ankomma på
den sistnämnde att utarbeta förslagets detaljer rörande den maskinella
inredningen, hade bemälda personer till ståthållarämbetet ingifvit ett
den 5 februari 1910 dagtecknadt, af ritningar, plankarta, kostnadsberäkning
in. fl. bilagor åtföljdt dylikt förslag. Enligt detsamma
skulle, i stället för kungl. fatburen, nya Jokaler för en med tidsenliga
maskiner och apparater inredd ångtvättinrättning lämpligen kunna inrymmas
i en påbyggnad å det till kungl. husgerådskammare!! samt till
bostäder åt en del af dess personal äfvensom åt vissa betjänte vid
slottsstaten upplåtna, med två våningar försedda s. k. Oxenstiernska
huset. Att anbringa dessa lokaler såsom eu på- och tillbyggnad å det

8 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 33.

på husets tomt befintliga vaktstallet syntes nämligen näppeligen vara
tillrådligt, dels emedan denna byggnad hade en härför olämplig form
och sannolikt ej tålde en påbyggnad dels ock emedan detta förslag ej
vore ur arkitektonisk synpunkt värdigt. Andra alternativ vore nog
äfven tänkbara, men ännu mindre möjliga att genomföra.

Den föreslagna påbyggnaden skulle omfatta dels en tredje våning,
afsedd för mangel- och strykrum samt för bostäder åt tvättförestanrinna
och tvätterskor, dels en fjärde å vinden med tvättsalar och bostäder
för maskinist m. fl., dels därofvanpå torkvind. Att Oxenstiernska
husets murar förmådde uppbära en sådan påbyggnad, framginge af ett
utaf särskildt tillkallade sakkunniga, ingenjörerna I. Looström och O.
Ehrngren, efter företagen syn utfärdadt intyg. På det sätt påbyggnaden
skulle disponeras, blefve ej de nuvarande lägenheterna rubbade
i annan män, än att en varuhiss komme att passera genom hela byggnaden
samt att tapetserarförrådet, som läge å vinden, flyttades till ett
par i bottenvåningen åt Prästgatan befintliga, till bostäder föga användbara
rum.

För tvättinrättningen erforderlig ånga och varmvatten skulle åstadkommas
genom ångpanna eller, för reservens skull, helst tvenne, förlagda
i källarvåningen, där en cistern af koppar för uppvärmning af
vatten äfven vore placerad. Uppvärmningen af såväl de nya som
ock de äldre lokalerna i byggnaden borde lämpligen ske från dessa
pannor.

Då för en tvättinrättning af den storlek, som nu ifrågavarande
skulle hafva, rätt afsevärda kvantiteter vatten erfordrades, vore det för
minskning af driftkostnaderna fördelaktigt, om grundvatten genom
brunn på platsen kunde anskaffas. Som vattenförande gruslager säkerligen
funnes på ringa djup under gatuplanet vid det nedanför slottsterrassen
liggande Mynttorget, förelåge stor sannolikhet för, att en brunn
med riklig vattentillförsel kunde upptagas i något af källarrummen
under terrassen, ifrån hvilka vattnet medels en elektromotorpump med
automatisk till- och frånkopplingsanordning pumpades upp i tvenne i
påbyggnadens vind placerade cisterner af järnplåt. Från pumprummet
skulle dragas en tryckledning af galvaniserade järnrör i marken till
Oxenstiernska huset och vidare upp till cisternerna, hvilka rör äfven
utgjorde servisledning till tvättinrättningen. Å denna ledning borde
stadens vattenledning såsom reserv inkopplas.

Beträffande anordningar och apparater för den nya maskin-tvättinrättningen
hade från värmelednmgsaktiebolaget Calor härstädes in -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33. 9

fordrats och bekommits förslag till sådan anskaffning, jämte ritning
och specifikation.

Samtliga af tvättinrättningens uppförande föranledda kostnader
vore förslagsvis beräknade sålunda:

Byggnadsarbeten.

Påbyggnad å det s. k. Oxenstiernska huset med erforderliga betongarbeten
enligt anbud från aktiebolaget
skånska cementgjuteriet kronor 63,000: —

Elektriska belysningsledningar
Varuhiss med dörrar och ledningar
enligt förslag från Luth
& Roséns elektriska aktiebolag
Ledning för vatten och aflopp

för köken ......................................

Skåpinredningar m. m...............

Anordnande af ångpannerum i
källaren jämte murning af nytt

eldrör...........................................

Ställningar, transporter, kontroll
och oförutsedda utgifter
Ritningar och arbetsledning......

2,900: —

6,600:

600:

2,000:

3,500:

7,400:

5,000:

91000

Maskinella anordningar m. m. enligt förslag
från värmeledningsaktiebolaget Calor.

Tvättapparater .............................

Ångpanna i källarvåningen, med

tillbehör samt reservpanna ......

Varmvattencistern med tillbehör
Värmeledning med ånga i tvättlokalerna
.......................................

Hufvudrör för varmt och kallt

vatten in. m..........................

Ritningar, kontroll och oförutsedda
utgifter ............................

Bihang till Riksd. Prot. 1911.

kronor 17,650: —-

9,500: —

„ 1,750: —

„ 2,700: -

„ 1,600: —

” 4,500; — 37,700; _

Transport kronor 37,700: — 91,0007
1 Samt. 1 Afd. 19 Höft.

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Transport kronor 37,700:— 91,000: —
Värmeledning i nuvarande delen af byggnaden
jämte håltagningar och efterlagningar kronor 5,300: —

Brunn, pump och motor, cisterner
och ledningar m. m. för
beredande af egen vattentillgång kronor 9,200: —

Oförutsedda utgifter härför ...... ,, 800: — 10,000: — 53,000: —

Summa kronor 144,000: —.

Förslaget ifråga vore, så vidt ståthållareämbetet kunnat finna, på
ett i praktiskt hänseende samt äfven beträffande behörigt beaktande
af de estetiska krafven på eu i kungl. slottets närmaste grannskap
belägen byggnads yttre utseende fullt tillfredsställande sätt utarbetadt,
samt syntes därför väl förtjäna att bringas till utförande. Enär behofvet
af en ny tvättinrättning för hofhållningens räkning, hvilket —
såsom af förut inledningsvis meddelade upplysningar rörande fatburen
å Kungsholmen framginge — för länge sedan uppstått, allt mer och
mer gjorde sig gällande, ansåge ämbetet högligen önskvärdt, att de
åtgärder, som kunde blifva vidtagna till förslagets förverkligande,
borde påbörjas redan under loppet af år 1911.

De i kostnadsberäkningen upptagna särskilda utgiftsposterna föranledde
icke till någon anmärkning från ämbetets sida. Den utförda
slutsumman omfattade emellertid ej alla med byggnadsföretagets verkställande
förenade kostnader. Den i Oxenstiernska huset för närvarande
boende personal, hvilken såsom aflöningsförmån jämväl åtnjöte
fri bostad, kunde nämligen svårligen under eventuellt instundande
byggnadstid där kvarstanna, utan måste då genom förhyrning annorstädes
i hufvudstaden åt desamma beredas bostäder i utrymme m. m.
ungefärligen motsvarande respektive nuvarande lägenheter. Enligt
tvenne upprättade specificerade uppgifter å dessa lägenheter jämte
beräkningar af de maximikostnader för ett år, som nämnda förhyrning
skulle för en hvar af bostadsinnehafvarna eller hans efterträdare i
tjänsten betinga, komme ytterligare ett belopp af högst kronor 6,000
att blifva erforderligt. Det för själfva byggnadsföretaget erforderliga
beloppet 144,000 kronor borde därför med sistberörda hyresbeloppet
utfyllas till 150,000 kronor. Den hyresersättning, som i verkligheten
kunde ifrågakomma, skulle dock allenast uppgå till det belopp intill
respektive maximikostnader, som en hvar af bostadsinnehafvarna
jämlikt hyresaftal vore skyldig att erlägga.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Vidkommande frågan om anskaffande af sistuppgifna kostnadssumma
ansåge ståthållareämbetet, som icke förfogade öfver medel,
hvilka kunde för ändamålet tagas i anspråk, enda lämpliga utvägen
vara att söka hos Eders Kungl. Maj:t utverka nådig proposition till Riksdagen
om beviljande af erforderligt anslag. Då emellertid af ett
bifall till en sådan proposition, enligt ämbetets mening, gifvetvis borde
följa, att, sedan en ny tvättinrättning blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det nu föreliggande förslaget för hofhållningens räkning
fullbordad, nuvarande fatburstomten med samtliga åbyggnader till statsverkets
omedelbara disposition återställdes, och som denna egendom
antoges därefter icke blifva för något statens ändamål användbar utan
borde försäljas, skulle Riksdagens beslut ej behöfva medföra större
verklig statsutgift än skillnaden mellan anslaget och de vid försäljningen
inflytande medlen. Enligt ett af tvenne sakkunniga personer,
direktören T. Örtenblad och ingenjören E. Lindqvist, hvilka af ståthållareämbetet
anmodats att undersöka egendomen för utrönande af
densammas försäljningsvärde, den 6 december 1909 afgifvet, af tomtkarta
åtföljdt utlåtande, borde äfven under de då för tillfället rådande
ogynnsamma konjunkturer för egendomens utbjudande ett försäljningspris
för själfva tomten — åbyggnaderna kunde näppeligen anses representera
något som helst värde — af omkring 140,000 kronor eller
omkring 45 kronor för kvadratmeter kunna uppnås. Antagligt vore
ju alltså, att nämnda, den verkliga statsutgiften motsvarande skillnadsbelopp
komme att utgöra allenast högst 10,000 kronor. I sammanhang
härmed erinrades därom, att arkitekten Josephson och ingenjören
Theorell, före afgifvande af förevarande förslag rörande tvättinrättningen,
till ståthållareämbetet inlämnat ett förslag om anordnande
af samma inrättning i kombination med införande af centralvärmeledning
för hela slottet, enligt hvilket kostnaderna för byggnadsarbeten
samt inredningsmateriel skulle uppgå till endast omkring 137,000 kronor.

Till fullständigande af den på grund af riksmarskalksämbetets
föreskrift sålunda förebragta utredningen hade ståthållareämbetet hos
öfverintendentsämbetet anhållit, att det af sist nämnda personer senast
afgifna byggnadsförslaget äfvensom den gjorda värderingen af tomten
nr 2 i kvarteret Päronträdet måtte underkastas granskning inom
detta ämbetsverk. Som svar härå hade öfverintendentsämbetet i
skrifvelse den 7 april 1910 meddelat, att ämbetet, som kunde vitsorda
behöfligheten för hofhållningen af en ny och tidsenligare tvättinrättning,
vid granskning icke funnit något att ur teknisk synpunkt an -

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

märka mot den af arkitekten Josephson utarbetade delen af förslaget.
Det gamla för påbyggnad afsedda husets murar vore i godt stånd och
måste anses utgöra ett fullt tillförlitligt underlag för påbyggnaden.
Den uppgjorda plananordningen af våningarna syntes väl ägnad att
motsvara behofvet, och husets yttre utseende efter påbyggnaden kunde
ingalunda sägas blifva sämre än det nuvarande, hvarken betraktadt i
och för sig eller i förhållande till kungl. slottet och omgifningen i
öfrigt. Beträffande utredningen i fråga om fatburstomtens saluvärde
hade denna icke ansetts böra föranleda någon erinran från ämbetets
sida, liksom ej heller de för påbyggnaden företedda kostnadsberäkningarna.

Hvad uti öfverintendentsämbetets skrifvelse i öfrigt förekommit,
syntes emellertid ägnadt att i väsentlig mån försvaga verkan af det sålunda
lämnade förordet. Öfverintendentsämbetet hade nämligen ansett sig
skyldigt jämväl framhålla, att kvarteret Neptunus mindre utgjorde fond
för en af de mera betydande och oftast trafikerade »hufvudaxlarna» af
kungl. slottet; att dess ordnande och bebyggande redan af Nikodemus
Tessin d. y. ansetts böra ske med hänsyn till detta anspråksfulla läge
i anslutning till slottet och såsom en naturlig och nödvändig afslutning
på hela den västra borggårdsanläggningen; att kvarteret i fråga ännu
befunne sig i ett högst otillfredsställande skick ur nämnda synpunkt
och äfven från andra platser i staden, exempelvis Gustaf Adolfs torg,
företedde en mindre tilltalande anblick; att det måste betraktas som
ett nära liggande önskemål att få en fullt tillfredsställande fond för
västra borggården samt att sålunda hvarje åtgärd, som försvårade ett
snart förverkligande af detta önskemål, måste ur de synpunkter,
ämbetet hade att skärskåda saken, förefalla mindre lämpligt. Ämbetet
ifrågasatte därför, huruvida några mera afsevärda summor borde nedläggas
på utvidgning eller påbyggnad af Oxenstiernska huset, innan
ett i arkitektoniskt hänseende fullt antagligt och med hänsyn i första
rummet till kvarterets läge i förhållande till slottet utarbetadt förslag
till kvarterets bebyggande blifvit upprättadt.

Förhölle det sig nu verkligen så, att Oxenstiernska huset stode
så att säga hindrande i vägen för förverkligande en gång i framtiden
af Tessins plan att såsom en värdig fond mot slottet uppföra en
byggnad i omedelbar anslutning till det å tomten n:r 3 i samma kvarter
belägna, numera af kungl. statistiska centralbyrån disponerade, så kallade
f. d. Oxenstiernska palatset, skulle gifvetvis ståthållareämbetet aldrig
kunnat falla på den tanken att söka åvägabringa sådan förändring af

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

huset, som nu ifrågasatts. Enligt ståthållareämbetets mening vore likvisst
detta ej fallet och hade ämbetet att till stöd härför åberopa af
arkitekten Josephson, på anmodan af ämbetet, uppgjorda skisser till
eu dylik jämväl för tillgodoseende af eventuellt ökadt behof af lokaler
för de kungl. bofven eller möjligen annat ändamål användbar byggnad
med hufvudfasad mot slottet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den
nämnda Tessinska ritningen, af hvilka skisser jämte en beskrifning, som
innehölles uti ett den 21 september 1910 samtidigt med skisserna
till ämbetet inkommet utlåtande, framginge, att utrymme för byggnaden
kunde beredas utan rubbning af Oxenstiernska huset. Blefve
en sådan byggnad uppförd, komme den att, från slottets yttre borggård
och angränsande terrassen sedd; dölja — förutom Oxenstiernska
huset, utan eller med påbj^ggnad — såväl den nakna norra gafvelmuren
å statistiska centralbyråns hus samt den nu synliga delen af
detsammas innersida som ock de privata egendomarnas å tomterna
n:r 1 och 2 mot tomten n:r 4 vända baksidor. Samtliga dessa, i synnerligen
vanprydligt skick befintliga byggnadspartier skulle genom byggnaden,
betraktad från åtskilliga framstående platser i hufvudstadens
centrum, till exempel norra ändan af Norrbro och Gustaf Adolfs torgs
sydöstra del, jämväl bortskymmas och sålunda ej vidare kunna, såsom
nu skedde, störa intrycket af det sköna perspektiv, Stockholms slotts
norra fasad erbjöde.

Men vid sådant förhållande syntes de af öfverintendentsämbetet
uttalade betänkligheter i fråga om tvättinrättningens förläggande till
tomten n:r 4 ej böra tillmätas sådan vikt och betydelse, att i följd af
desamma det nu föreliggande förslaget därom finge förfalla.

Efter att hafva redogjort för innehållet af ståthållarämbetets nu
relaterade skrifvelse erinrar riksmarskalksämbetet om det förenämnda
förslaget till anordnande inom Stockholms slott af ett hela slottskomplexen
omfattande centraluppvärmningssystem. Under de förberedande
utredningarna för uppgörande af detta förslag — förmäler
ämbetet hade framgått, att vissa fördelar stode att vinna, därest
en blifvande värmeledningsanläggning och den ifrågasatta tvättinrättningen
ställdes i sådant samband, att ånga för båda toges från gemensamma
ångpannor.

Enligt det af arkitekten Josephson och ingenjören Theorell afgifna
förslaget till ny tvättinrättning i Oxenstiernska huset i kombination med
värmecentral i kungl. slottet — af mig omförmäldt i mitt yttrande
till statsrådsprotokollet den 13 januari 1911 angående sistnämnda fråga
skulle en sådan kombination lätt kunna utföras, och såväl anläggnings -

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

som sedermera driftskostnaden för tvättinrättningen skulle därigenom
blifva något lägre.

De af tvättinrättningens uppförande enligt sistberörda förslag föranledda
kostnader hade beräknats sålunda:

för byggnadsarbeten...................................................... kronor 87,500:

» maskinella anordningar m. m............................... » 40,400:

hvartill kom me kostnader för en brunn med pump

m. in..............................................................................»____ 9,200:

eller tillhopa kronor 137,100: —

De förut uppgifna kostnaderna, 144,000 kronor, för byggnadsarbeten
och inredningsmaterial för en tvättinrättning, kunde således,
om tvättinrättningen sattes i kombination med värmeledning inom
kungl. slottet, nedbringas med omkring 7,000 kronor.

Såsom af det ofvan anförda torde framgå — fortsätter riksmarskalksämbetet
—, vore det ett oafvisligt behof, att en ny och lämpligare
tvättinrättning inom den närmaste framtiden bereddes för hofhållningen.
Behofvet häraf hade ju äfven af öfverintendentsåmbetet
vitsordats. Anordnandet af en sådan tvättinrättning genom påbyggnad
på det Oxenstiernska huset syntes enligt de verkställda utredningarna
medföra stora såväl ekonomiska som praktiska fördelar, och, enligt hvad
ämbetet af sakkunnig person inhämtat, kunde en modern tvättinrättning
utan ringaste olägenheter för närboende inrymmas uti ifrågavarande
byggnad.

De erinringar, som riktats mot att på Oxenstiernska huset nedlägga
några större kostnader, innan frågan om ordnandet åt västra
borggården tillfredsställande lösts, ansåge ämbetet, efter hvad i ärendet
förekommit, icke böra kunna förhindra förläggandet af en tvättinrättning
till Oxenstiernska huset.

Då slutligen såväl anläggnings- som framtida driftkostnaderna
skulle minskas, om uppförandet af en sådan tvättinrättning ställdes i
samband med införandet af centraluppvärmning inom kungl. slottet,
hade ämbetet ansett sig böra föreslå uppförandet, om möjligt redan
under år 1911, af en tvättinrättning genom påbyggnad på Oxenstiernska
huset i öfverensstämmelse med de på ståthållarämbetets föranstaltande
utarbetade planer och förslag, samt i föreslaget samband med en möjligen
blifvande värmeledning inom kungl. slottet.

Hvad slutligen anginge frågan om beredande af medel till bestridande
af kostnaderna för uppförande af en ny tvättinrättning, så
syntes de ordinarie slottsbyggnadsmedlen icke för sådant ändamål vara

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

afsedda och vore ej heller därför tillräckliga. Det syntes därför vara
erforderligt, att Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutade om anvisande
af erforderliga medel för ifrågavarande arbeten. För hvad som kunde
komma att för ändamålet anvisas, antoges framdeles, efter det den
så kallade fatburstomten å Kungsholmen blifvit till statsverkets fria
disposition återställd, ersättning helt eller delvis kunna erhållas genom
tomtens försäljning.

Beträffande den tidrymd, vid hvilken under ofvan angifna förutsättningar
fatburstomten å Kungsholmen skulle kunna afträdas till statsverket,
antoges, därest arbetet med uppförandet af en tvättinrättning
på Oxenstiernska husets tomt kunde taga sin början i april månad
1911, denna nya tvättinrättning kunna tagas i användning redan under
oktober eller november månad samma år, vid hvilken senare tidpunkt
alltså fatburstomten skulle blifva ledig och kunna till statsverket öfverlämnas.

På grund af nådig remiss har öfverintendentsämbetet afgifvit
underdånigt utlåtande i ärendet, därvid öfverintendentsämbetet jämte
åberopande i öfrigt af hvad ämbetet i sin skrifvelse i ämnet till
ståthållarämbetet på Stockholms slott af den 7 april 1910 yttrat,
vidare anfört, att den på nyssbemälda ämbetes föranstaltande verkställda
utredning rörande möjligheten att på ett fullt antagligt sätt bebygga
ifrågavarande kvarter finge anses ådagalägga, att utrymme funnes på
tomten tillräckligt stort att framför den byggnad, hvari tvättinrättningen
vore ämnad att installeras, uppföra en byggnad med fasaden
mot yttre borggården i öfverensstämmelse med det af Tessin d. y.
härför uppgjorda förslag. Denna lösning af frågan kunde visserligen
icke sägas vara ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande,
bland annat, emedan byggnadens magra innehåll icke stämde samman
med den uppgift, den yppigt dekorativa och med hänsyn till platsen
monumentalt hållna fasaden gifvetvis finge anses påkalla; en byggnad
af större djup syntes vara nödig för att kunna vinna en plananordning,
som vore estetiskt mera nöjaktig och praktiskt till större nytta. Emellertid
funne öfverintendentsämbetet sig icke för sin del nu vilja lägga
hinder i vägen för öfverflyttande af tvättinrättningen i fråga till den s. k.
Oxenstiernska tomten på sätt som föreslagits, då därigenom flere afsevärda
praktiska och ekonomiska fördelar vunnes, då vidare det nuvarande
utseendet icke i någon mån försämrades samt då föga utsikter
antoges finnas, att inom den närmaste framtiden den önskvärda vidlyftigare
ombyggnaden af förevarande tomt komme till stånd.

16

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Om behofvet af den för liofhållningen nu disponerade, å Kungsholmen
belägna tvättinrättningens ersättande med en ny har jag af den
förebragta utredningen i ämnet blifvit öfvertygad.

Hvad det föreliggande förslaget beträffar, kan det, såsom också
blifvit framhållet af de myndigheter, som yttrat sig i saken, sägas vara
förenadt med både fördelar och olägenheter. De förra äro att hänföra
till den praktiska och ekonomiska sidan af saken, de senare till den
estetiska.

Det kan visserligen icke bestridas, att genom förslagets utförande
lösningen af frågan om att försätta den ingalunda vackra samling
byggnader, hvari det s. k. Oxenstiernska huset ingår, i ett estetiskt
tilltalande skick i någon mån kommer att försvåras. Men då utsikterna,
att detta ganska stora byggnadsparti inom någon närmare framtid
skall komma att undergå en omgestaltning, som ger detsamma ett utseende,
fullt värdigt dess läge, synas skäligen ringa och byggnadskomplexens
yttre genom det föreliggande förslagets utförande icke torde
blifva mindre tillfredsställande än nu, bör den här framhållna olägenheten
icke blifva afgörande för saken, helst som, enligt hvad den föreliggande
utredningen gifver vid handen, möjligheten att på ett estetiskt
nöjaktigt sätt ordna ifrågavarande byggnadsparti genom uppförande
af en byggnad med fasad mot yttre borggården icke synes vara utesluten.

Mot den tekniska och ekonomiska delen af förslaget har jag
icke annat att erinra än att, då det förslag till centraluppvärmning
af slottet, som jag vid anmälan af frågan om utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel den 13 januari 1911 tillstyrkte, var utarbetadt
med vederbörlig hänsyn till nu ifrågavarande förslag till ny tvättinrättning,
sistnämnda förslag gifvetvis bör jämkas därefter. Sålunda
skulle, såsom ock i vederbörande myndigheters framställningar antydts,
någon särskild ångpanneanläggning för tvättinrättningen icke erfordras
utan nödig värme tagas från slottets värmeledningscentral. Härigenom
skulle, enligt med afseende härå af ingenjören Theorell och arkitekten
Josephson uppgjordt särskildt förslag, dels de till 3,500 kronor uppskattade
arbetena för anordnande af ångpannerum i källaren till det s. k.
Oxenstiernska huset jämte murning af nytt eldrör blifva obehöfliga, dels
ock de maskinella anordningarna kunna förenklas så, att kostnaderna
för desamma nedbringades med 3,400 kronor. Det sålunda modifierade
förslaget skulle alltså draga eu kostnad, som med 6,900 kronor
understege den för hufvudförslaget beräknade kostnaden, eller således
omkring 137,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33. 17

Uti Oxenstiernska huset äro, såsom de förslagsställande ämbetena
meddelat, upplåtna fria bostadslägenheter åt åtskilliga vid liofhållningen
anställda löntagare. Sålunda åtnjuta därstädes, enligt af
vederbörande funktionärer lämnade uppgifter, en tapetserare, två vaktmästare,
en sömmerska, tre husdrängar, en verkmästare, två gaständare
och en trappstäderska fri bostad, för hvilket ändamål äro upplåtna nio
lägenheter med tillsammans sjutton rum och åtta kök. Under den tid,
de ifrågasatta arbetena med husets påbyggnad och tvättinrättningens
inredande. komme att pågå, kunna nämnda bostadshafvare gifvetvis
icke nyttja sina lägenheter, hvarför de under tiden måste förhyra siolägenheter
på annat håll. Och ehuruväl arbetena äro beräknade att
fullbordas på väsentligt mindre tid än ett år, torde åtminstone de flesta
af ifrågavarande löntagare icke kunna förskaffa sig tillfällig bostad under
byggnadstiden annat än genom årskontrakt. Ett års hyra för lägenheter
till samma antal och af jämförlig beskaffenhet med dem, som nu
äro upplåtna i Oxenstiernska huset, har beräknats till sammanlagdt
6,000 kronor. I likhet med hvad som ägde rum vid ombyggandet af
Indebetouska huset, hvarom närmare förmäles i proposition till 1907 års
Riksdag, torde jämväl nu ifrågavarande bostadshafvare böra erhålla
ersättning för hvad de visa sig hafva utgifvit för förhyrandet af tillfällig
bostad under byggnadstiden; och har jag intet att erinra mot den i sådant
afseende beräknade kostnadssumman, hvilken tillsammans med bygamadskostnaden
alltså skulle komma att uppgå till 143,000 kronor. &

Såsom jag förut framhållit, lärer det för ändamålet erforderliga
beloppet icke behöfva anvisas såsom anslag å riksstaten. Det vill nämligen
synas, som om ganska stor sannolikhet förefinnes för, att vid eu
eventuell försäljning af den för hofhållningens räkning disponerade
tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet köpeskillingen skulle kunna beräknas
till ungefär det belopp, som för den nya tvättinrättningens
inrättande skulle behöfvas. De förenämnda värderingsmännen hafva
visserligen beräknat saluvärdet till 140,000 kronor, men taxeringsvärdet
utgör 300,000 kronor. Afvaktar man lägligt tillfälle för försäljningen,
torde man utan fara för någon missräkning kunna antaga, att köpeskillingen
skall visa sig tillräcklig åtminstone för täckande af ifrågavarande
kostnad.

Under anförda förhållanden håller jag före, att Riksdagens medgifvande
bör begäras till försäljning för kronans räkning af berörda
tomt äfvensom till köpeskillingens användning i mån af behof för beBihang
till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft. 3

18

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 33.

stridande af de med inrättandet af en ny tvättinrättning för hofhållningens
räkning förenade kostnader.

I sammanhang härmed torde böra äskas medgifvande af Riksdagen,
att i afvaktan på tomtens försäljning de för nyssnämnda ändamål nödiga
medel må efter Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande förskjutas af tillgängliga
medel redan innevarande år. Därest köpeskillingen, efter det att
de ifrågasatta utgifterna utgått från densamma, skulle visa öfverskott,
synes detsamma "lämpligen böra tillföras fonden för anordnande af
lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t
ville föreslå Riksdagen

dels medgifva, att den för hofhållningens räkning disponerade
tomten nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika Eleonora församling i
Stockholm med å tomten varande byggnader må, i den ordning Kungl.
Maj:t pröfvar skäligt bestämma, för kronans räkning försäljas samt att
af de medel, som beräknas inflyta vid försäljningen af nämnda egendom,
må utgå

till inrättande af ny tvättinrättning för hofhållningens räkning,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad riksmarskalksämbetet därutinnan
föreslagit, genom påbyggnad å det å tomten nr 4 i kvarteret
Neptunus mindre i Nikolai församling i Stockholm belägna s. k. Oxenstiernska
huset högst 137,000 kronor äfvensom

till beredande af hyresersättning åt de i nämnda hus nu boende
personer tillhörande slottsbetjäningen för den tid de på grund af tillbyggnaden
af detsamma äro förhindrade att disponera för dem afsedda
lägenheter i samma hus högst 6,000 kronor,

eller således, för berörda ändamål, tillhopa högst 143,000 kronor;
dels medgifva, att medel för nyssnämnda ändamål må, i den mån
sådant kan blifva nödigt, redan under innevarande år efter Kungl.
Maj:ts bepröfvande af tillgängliga medel förskjutas;

dels ock besluta, att i den mån utgifterna för omförmälda ändamål
understiga de därför beräknade kostnaderna, öfverskottet skall besparas
statsverket samt

att, sedan af de medel, som inflyta genom försäljning af förenämnda
fastighet nr 2 kvarteret Päronträdet, för ifrågavarande ändamål
disponerats högst 143,000 kronor, den eventuella återstoden skall
öfverföras till fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk
i hufvudstaden.

19

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 33.

Dessa af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställanden behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse, bilagan litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Emil Sundberg.