Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.
5
N:o 177.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter skräddaren
Hjalmar Ernst (Olsson) Nordin från Tunamalm i Bälinge
socken; gifven Stockholms slott den 7 april 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af stadsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att kronans rätt till danaarf efter skräddaren Hjalmar Ernst
(Olsson) Nordin från Tunamalm i Bälinge socken må efterskänkas till
förmån för Nordins änka Sofia Kristina Nordin, född Karlsson.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Carl Swartz,
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 7 april 1911.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve HAMILTON,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde vidare:
Skräddaren Hjalmar Ernst (Olsson) Nordin från Tunamalm i Bälinge
socken afled den 12 juli 1908 utan att efterlämna kända arfvingar. Af
instrumentet öfver den efter honom den 31 juli samma år upprättade
bouppteckning framgår, att han såsom stärbhusdelägare efterlämnat
endast sin änka Sofia Kristina Nordin, född Karlsson, och att boets
behållning utgjort 671 kronor 55 öre.
Makarna Nordin hade den 6 juni 1908 upprättat ett af två ojäfviga
personer bevittnadt inbördes testamente, hvarigenom förordnats, att den
af makarna, som öfverlefde den andra, skulle utan intrång af den efterlefvandes
släktingar äga full rätt till makarnas gemensamma egendom,
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.
såväl lös som fast. Testamente vittnena blefvo den 16 mars 1909 inför
vederbörande häradsrätt hörda på ed angående tillkomsten af berörda
testamente och intygade därvid sammanstämmande, att makarna Nordin
vid testamentets bevittnande varit vid fullt och sundt förstånd samt
handlat frivilligt.
I en till Kungl. Maj:t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Uppsala län med yttranden af vederbörande länsman och kronofogde
jämte andra handlingar till Kungl. Maj:t insänd ansökning har nu änkan
Nordin, med förmälan att ofvanberörda testamente genom försummelse
icke blifvit bevakadt, i underdånighet anhållit att af nåd få behålla sin
aflidne mans kvarlåtenskap, hvilken eljest till följd af berörda försummelse
skulle tillfalla kronan såsom danaarf; och har sökanden till
stöd för denna begäran framhållit, att hon vore i stort behof af sagda
kvarlåtenskap, hvilken makarna med sina händers arbete förvärfvat för
att kunna taga sig fram under sin ålderdom.
Pastorsämbetet i Bälinge församling har intygat, att sökanden,
hvilken vore född den 4 november 1844, befunne sig i fattiga omständigheter
och lede af fallandesot, hvadan hon vore i behof af kvarlåtenskapen
efter sin man. Liknande intyg har lämnats af ordföranden
i Bälinge sockens kommunalnämnd och fattigvårdsstyrelse.
Vederbörande kronofogde och länsman hafva i sina yttranden
likaledes vitsordat, att sökanden vore sjuklig och mycket fattig, hvarjämte
de upplyst, att hon saknade närmare anförvanter, som kunde
bispringa henne, samt att hon ej heller från annat håll kunde påräkna
något understöd, utan följaktligen, därest kronan gjorde sin rätt till
danaarf gällande, skulle nödgas anlita fattigvården.
För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordat ansökningen
till nådigt bifall.
Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund af nådig remiss
jämväl yttrat sig i ärendet, bär därvid meddelat, att ämbetet icke vidtagit
några åtgärder för indrifvande af ifrågavarande danaarfsmedel.
Beträffande själfva saken har advokatfiskalsämbetet anfört, att
ämbetet i likhet med öfriga vederbörande, som i ärendet yttrat sig,
funne ansökningen böra bifallas och därför tillstyrkte, att nådig proposition
måtte i det af sökanden angifna syfte till Riksdagen aflåtas.
_ Med afseende a hvad i ärendet sålunda förekommit hemställer
jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,
att kronans rätt till ifrågavarande danaarf må efterskänkas till
förmån för sökanden.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets Övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bil. litt. . . vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Olof Ljungberg.