Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

1

Nr 167.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
omorganisation af navigationsskolorna; gifven Stockholms
slott den 5 april 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att

dels, med indragning från och med den 1 augusti 1912 af de nuvarande
navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad, godkänna
följande förslag till årlig stat för navigationsskolorna i riket, att
tillämpas från och med den 1 augusti 1912:

Bihang till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft. (Nr 167.)

1

2

Kimgl. Maj\ts Nåd. ''Proposition Nr 167.

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

ponnin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arfvoden.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 inspektör................................................

_

__

_

7,500

7,500

1 föreståndare.............................................

3,050

1,950

—

—

5,000

3 (l:o .............................................

0,150

5,850

—

—

15,000

1 d:c> .............................................

2,850

1,650

—

—

4,500

2 (1:0 .............................................

5,700

3,300

—

—

9,000

1 lärare vid navigationsafdelning ..................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:0 » d:0 ..................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:0 » d:0 ..................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 d:0 » d:0 ..................

4,300

2,100

—

—

6,400

1 d:o » maskinistafdelning.....................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:0 » d:o .....................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:0 » d:0 .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,
beräknade å 150 kronor för undervisnings-

timme per vecka (150 x 30)........................

—

—

—

—

5,400

Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr-mansklasser, beräknade å 120 kronor för un-

dervisningstimme per vecka (120 x 140) ......

—

—

—

—

16,800

Arfvoden till 7 extra lärare i skepparklasser ...

—

—

—

1,200

8,400

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski-nistklasser, beräknade å 150 kronor för under-

visningstimme per vecka (150 x 154) .........

—

—

—

—

23,100

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski-nistklassor, beräknade å 120 kronor för under-

visningstimme per vecka (120 x 144)............

—

—

—

—

17,280

Arfvoden’ till 4 extra lärare i 8:e maskinist-

klasser ..................................................

—

—

—

1,200

4,800

Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands-lära, beräknade å 7 kronor 50 öre för hvarje

timmes undervisningsskyldighet (7: 50 x 500)

—

—

—

—

3,750

Till böckers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till

utgifter för bränsle, lyshållning in. m..........

—

—

—

—

9,450

Transport

—

—

—

170,780

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 167.

3

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Arfvoden.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

170,780

1 examensförrattare i l:a och 2:a maskinist-

klasser ...................................................

—

—

—

1,200

1,200

Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden

m. m. enligt öfverstyrelsens bestämmande......

—

—

—

—

10,000

Till Kungl. Maj:ts disposition........................

—

—

—

—

3,000

Summa kronor

—

-

—

184,980

Anmärkningar:

l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar
inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.

2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500
kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med
likaledes 500 kronor. Af hvarje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningama.

3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller
hvad därom särskildt finnes stadgadt.

4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning eller
ordinarie lärarbefattning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändring i navigationsskolornas organisation eller verksamhet
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning
han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej öfverstyrelse!! uppå därom gjord framställning och efter

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och
utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare
uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan
skola för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;

att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom
hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna stj^rka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande
af enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att
inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra
femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes
på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från det han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering
af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll
allenast förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att inspektör och föreståndare äga att årligen, när sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under en
och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall sj ulfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;

att'' i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänst einnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya
lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya allöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt
arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han
icke med medgifvande af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör
vikarien;

dels förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912
tillträder befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att
underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda
stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmel -

6

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

ser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
yid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den
män ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen
att gälla från och med år 1912:

Kronor.

Arfvoden till lärare ....................................................................................

1,700

Till böcker, undervisningsmateriel in. m..............................................

500

Summa kronor

2,200

dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,
med 86,380 kronor till 187,180 kronor, att fördelas med ett bestämdt
anslag till navigationsskolorna å 184,980 kronor samt ett reservationsanslag
till navigationslärarkursen å 2,200 kronor;

dels, i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af anslaget till
navigationsskolorna skola bestridas utgifter för dessa skolor under
januari—juli månader 1912 enligt den nuvarande staten för samma
skolor och under augu|fi—december månader 1912 enligt den föreslagna
nya staten;

dels och medgifva, att de besparingar, som under år 1912 uppkomma
å anslaget till navigationsskolorna, må användas ej mindre till
aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut af
fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande
befattningar å den n}^a staten ej blifva beredda, än äfven till anskaffning
af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna för
en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att, i
den mån dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af
sålunda angifna ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver
erforderliga belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen
till ersättande.

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och }mnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

H. von Krusenstierna.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 107.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet von Krusenstierna anförde i underdånighet: På

sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari
innevarande år utvisar har jag då erinrat därom att, enligt hvad framginge
af Riksdagens skrifvelse den 1 juni 1910 (n:r 5) angående regleringen
af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, Riksdagen ej
funnit skäl bifalla vare sig af Eders Kungl. Maj:t den 11 mars 1910
aflåten proposition angående omorganisation af navigationsskolorna eller
i anledning af samma proposition inom Riksdagen väckta motioner samt
att Riksdagen vid anmälan om berörda beslut anfört, bland annat, att
Riksdagen funnit starka skäl tala för största möjliga begränsning af
navigationsskolornas antal samt att frågan om omorganisation af navigationsskolorna
visserligen torde, då Riksdagen icke anslutit sig till
Eders Kungl. Maj:ts förslag, föranleda en ny utredning, men att det

9

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 167.

ville synas, som om denna utan svårighet skulle kunna medhinnas till
nästkommande riksdag.

Vidare erinrade jag därom, att Eders Kungl. Maj:t, som funnit förnyad
utredning i ämnet böra, på sätt Riksdagen antydt, snarast möjligt
komma till stånd, genom beslut den 29 juli 1910 bemyndigat chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte
en sekreterare för att inom departementet biträda vid utredningen af
vissa frågor rörande navigationsskolorna i riket; hvarjämte jag meddelade,
att jag med stöd af berörda nådiga bemyndigande den 6 augusti
1910 uppdragit åt generalmajoren H. G. W. Wrangel, ledamoten
af Riksdagens andra kammare, skeppsredaren W. R. B. Lundgren, föreståndaren
för navigationsskolan i Malmö J. S. Björling och sjötekniska
biträdet hos kommerskollegium, sjökaptenen R. Gr. Bjarke att deltaga i
nämnda arbete.

Vid samma tillfälle meddelade jag äfven, att de sakkunniga — med
undantag af skeppsredaren Lundgren, som, efter att till eu början hafva
deltagit i de sakkunnigas arbete, sedan den 20 augusti 1910 på grund
af långvarig sjöresa varit förhindrad deltaga i arbetet — den 19 november
1910 afgifvit utlåtande i de delar af det till dem hänskjutna
ärendet, som borde framläggas för Riksdagen, nämligen de frågor, som
inverkade å utgiftsstaten för navigationsskoleundervisningen; äfvensom
att de sakkunniga i berörda utlåtande, med hänsyn till Riksdagens i
dess förenämnda skrifvelse den 1 juni 1910 gjorda uttalanden och af i
öfrigt anförda skäl, grundat af dem afgifvet. förslag på en inskränkning*
af navigationsskolornas antal sålunda, att endast skolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar skulle bibehållas, hvaremot
de öfriga skolorna, nämligen i Gäfle, Västervik, Strömstad, Karlshamn,
och Visby, skulle indragas.

Slutligen meddelade jag, att marinförvaltningen och kommerskollegium
genom remiss den 28 november 1910 anbefallts att afgifva gemensamt
utlåtande öfver de sakkunnigas förslag samt att jag genom
särskilda skrifvelser anmodat Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
att, så snart ske kunde, från stadsfullmäktige i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar inhämta yttranden, huruvida
dessa städer vore villiga att, därest genom en blifvande omorganisation
af navigationsskolorna en utvidgning af därvarande navigationsskolors
verksamhet och ökning af elevantalet därstädes skulle
komma till stånd, upplåta och för framtiden underhålla tjänliga ytterligare
lokaler, som kunde blifva erforderliga på grund af såväl det
motsedda ökade antalet elever vid skolorna som det ökade antal klasser
Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 111 Höft.

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

i skolorna, som skulle blifva en följd af de sakkunnigas förslag angående
undervisningens anordnande.

Då emellertid sålunda infordrade utlåtande och yttranden berörda
den 13 januari icke inkommit, kunde jag då ej underställa ifrågavarande
ärende Eders Kungl. Maj:ts pröfning. Men enär det anslagsbelopp,
182,700 kronor, som de sakkunniga ansett en ändrad organisation
af navigationsskolorna kräfva, syntes böra tagas i beräkning vid
framställningen till Riksdagen i fråga om anslagsbehofven för år 1912,
täcktes Eders Kungl. Maj:t, i enlighet med min hemställan, föreslå
Riksdagen att i afvaktan på den nådiga proposition angående omorganisation
af undervisningsanstalterna för sjöfart, Kungl. Maj:t kunde
komma att till Riksdagen aflåta, i det för dessa undervisningsanstalter
uppförda ordinarie anslaget, nu 100,800 kronor, måtte beräknas en förhöjning
af 81,900 kronor och anslaget i dess helhet sålunda beräknas
till 182,700 kronor.

Marinförvaltningen och kommerskollegium hafva numera, den 4
februari 1911, afgifvit det infordrade utlåtandet; och hafva dels från
stadsfullmäktige i Stockholm, Göteborg, Härnösand och Kalmar inkommit
förbindelser, däri dessa städer hvar för sig åtagit sig att, därest
den ifrågasatta utvidgningen af därvarande navigationsskolor skulle
komma till stånd, upplåta och för framtiden underhålla tjänliga ytterligare
lokaler, som på grund af utvidgningen kunde blifva erforderliga,
dels ock från stadsfullmäktige i Malmö ingifvits förbindelse, däri stadsfullmäktige,
med tillkännagifvande att Malmö stad enligt föreliggande
utredning kunde ställa till förfogande erforderliga lokaler utan tillbyggnad
af därvarande navigationsskola, tillförbundit staden att, under
den i mina ofvanberörda skrifvelser angifna förutsättning, förändra föreståndarens
för skolan nuvarande bostad till skollokal samt att för framtiden
underhålla de sålunda utvidgade lokalerna och betala skälig hyresersättning
till föreståndaren.

Jag anhåller nu att få inför Eders Kungl. Maj:t ånyo anmäla de
föreliggande förslagen om omorganisation af navigationsskolorna och
därmed sammanhängande ämnen.

Till en början må det tillåtas mig att erinra om det yttrande rörande
behofvet af en dylik omorganisation och de för detta ändamåls
vinnande redan vidtagna åtgärder, som — enligt hvad som inhämtas
af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 mars 1910, vidfogadt
Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen samma
dag (n:r 103) angående omorganisation af navigationsskolorna — af
dåvarande departementschefen afgafs.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Detta yttrande var af följande lydelse.

»Frågan om en omorganisation af dessa skolor har sedan mer än
ett tiotal år stått på dagordningen.»

»Genom nådigt bref den 15 oktober 1897 uppdrog Kungl. Maj:t åt
dåvarande expeditionschefen i sjöförsvarsdepartementet A. Wall och
kommerserådet friherre H. Rehbinder att med biträde af sakkunniga i
vissa uppgifna afseenden företaga revision af, bland andra författningar,
reglementet för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890 och den
nära sammanhang därmed ägande förordningen angående befälet å
svenska handelsfartyg den 22 november 1878.»

»De sålunda utsedda kommitterade jämte tillkallade sakkunniga afgåfvo
den 29 september 1898 bränne betänkanden, det ena med förslag
till förnyadt reglemente för navigationsskolorna i riket och det andra
med förslag till ny förordning angående befälet å svenska handelsfartyg^.
m.»

»Öfver det förra förslaget afgaf marin förvaltningen den 27 oktober
1899 underdånigt utlåtande och öfver det senare förslaget afgåfvo
marinförvaltningen och kommerskollegium den 5 januari 1900 gemensamt
underdånigt utlåtande; hvarjämte yttranden öfver förslagen eller
delar däraf afgåfvos af inspektören för navigationsskolorna i riket, ett
flertal handels- och sjöfartsnämnder samt föreningar och sällskap af
sjöfartsintresserade med flera.»

»Förslaget till förnyadt reglemente för navigationsskolorna föranledde
nådig proposition till 1900 års riksdag med framställning om några
ändringar i staten för dessa skolor, hvilken framställning i hufvudsak
blef af Riksdagen bifallen, men i öfrigt hafva nämnda förslag icke föranledt
någon åtgärd från Kungl. Majtrs sida.»

»Sedermera hafva dels till Kungl. Maj:t och dels till statsrådet och
chefen för finansdepartementet inkommit åtskilliga framställningar, åsyftande
åtgärder för bättre utbildning af handelsflottans befäl eller utfärdande
af ändrade bestämmelser om anställning af befäl m. m. Sådana
framställningar hafva gjorts af nordiska skeppsredareföreningen, Sveriges
allmänna sjöfartsförening, Stockholms styrmansförening och direktionerna
för de flesta navigationsskolor i riket.»

»Marinförvaltningen har uti ett den 7 april 1905 afgifvet utlåtande
öfver berörda navigationsskoledirektioners framställningar samt öfver
till Kungl. Maj:t inkomna framställningar i liknande syfte från Stockholms
styrmansförening och Göteborgs fartygsbefälhaf vägförening anfört,
bland annat, att, då de af ofvan omförmälde kommitterade afgifna
förslag icke ännu ledt till ändring af de uti ifrågavarande afseenden

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

gällande föreskrifter, och förslagen, såsom direktionen för navigationsskolan
i Visby anfört, redan torde hafva blifvit i viss mån föråldrade
och således icke lämpligen torde kunna omedelbart läggas till grund
för lagstiftning i berörda afseenden, jämväl marinförvaltningen ansåge
nödvändigt, att åtgärder snarast möjligt vidtoges i det syfte, de nämnda
framställningarna afsåge, hvarförutom marinförvaltningen erinrat, att den
svenska sjöfarten under senaste åren vunnit allt större och större uppsving
och att i vår handelsflotta numera inginge för transatlantisk
trade afsedda ångare om 3 å 6 tusen tons dräktighet samt att det
vore gifvet, att under sådana förhållanden allt större kraf måste ställas
på den personal, som hade omhänder handelsflottans transportmedel,
äfvensom att i hvithet fall som helst det svenska handelsbefälet i fråga
om bildningsnivån naturligen icke borde stå lägre än dylikt befäl tillhörande
andra sjöfarande nationer, något som dock numera, på grund
af navigationsundervisningeus omorganisation i de flesta andra länder,
syntes kunna ifrågasättas vara fallet; och har marinförvaltningen i anledning
häraf, med instämmande i de önskemål, som i ofvanberörda
framställningar uttalats, hemställt, att Kung].. Maj:t täcktes taga under
öfvervägande, huruvida icke genom tillsättande af en kommitté eller
annorledes utredning och förslag angående erforderliga förbättringar uti
utbildningen af vår han delsflottas befäl och underbefäl borde åvägabringas.
»

»Efter hvad sålunda förekommit blef frågan om behofvet af omarbetande
af ofvanberörda författningar år 1905 ånyo upptagen af dåvarande
chefen för sjöförsvarsdepartementet, som i en den 25 maj
nämnda år inför Kung!. Maj:t i underdånighet gjord framställning erinrade
om ofvan omförmälda förslag och framställningar af olika slag och
därvid tillika för egen del anförde, att af hvad sålunda i ärendet förekommit
framginge, att inom svenska sjöfartskretsar för närvarande förefunnes
ett allmänt önskningsmål, att nu gällande föreskrifter angående
utbildningen af vår handelsflottas befäl och underbefäl samt villkoren
för tillstånd till beklädande af dylik befattning underkastades en vida
större revision än den, som innefattades i de redan föreliggande förslagen,
och att under sådana förhållanden dessa icke syntes böra läggas
till grund för nya bestämmelser, förr än berörda frågor gjorts till föremål
för förnyad pröfning af särskildt tillkallade personer.»

»I anledning af den utaf chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda
gjorda framställningen tillsatte Kungl. Maj:t den 25 maj 1905 ofvan
omförmälda kommitté, bestående af dåvarande landshöfdingen A. Wall,
dåvarande kaptenerna G. O. Wallenberg och O. Gyldén, sjökaptenen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

13

0. F. Hedborg, navigationsskoleföreståndaren A. Thore och öfvermaskinisten
0. Gummesson.»

»Denna kommitté, den s. k. navigationsskolekommittén, afgaf, såsom
förut nämnts, den 30 oktober 1906 sitt betänkande, hvilket innefattar,
bland annat:

förslag till förordning angående befäl å svenska fartyg;
förslag till reglemente för navigationsskolorna i riket;
förslag till kungörelse angående navigationslärarexamen; samt
förslag till stat för navigationsskolorna i riket jämte förslag till
villkor för åtnjutande, af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner
samt till pensionsbestämmelser.»

»Sedan genom nådig remiss marinförvaltningen och kommerskollegium
anbefallts att efter vederbörandes hörande inkomma med gemensamt
underdånigt utlåtande öfver detta betänkande, hafva dessa ämbetsverk,
enligt hvad redan omförmälts, till fullgörande häraf den 25 maj 1909
afgifvit sådant utlåtande efter att hafva tagit i öfvervägande hvad som
anförts uti inkomna yttranden i ämnet eller särskilda delar däraf från
samtliga direktioner för navigationsskolorna i riket, inspektören för
dessa skolor, ett flertal Ivungl. Maj:ts befallningshafvande i länen samt
magistrater och kronofogdar, inspektörerna för passagerarångfartyg,
handels- och sjöfartsnämnder i rikets större städer, åtskilliga sammanslutningar
af sjöfartsidkare och olika grader af fartygsbefäl med flera
såväl korporationer som andra af frågorna intresserade.»

»Efter den utredning, hithörande frågor sålunda vunnit, har ärendet
i dess helhet varit föremål för gemensam beredning inom finans- och
sjöförsvarsdepartementen, då, såsom bekant, bestämmelserna om anställande
af fartygsbefäl tillkomma det förra departementets handläggning
och ärendet i öfriga delar tillhör det senare departementet. Härvid
har chefen för finansdepartementet förklarat sig beredd att hemställa
om utfärdande af ny förordning angående befäl å svenska handelsfartyg
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af nämnda kommitté afgifna
förslag med däruti af marinförvaltningen och kommerskollegium gemensamt
förordade ändringar; och för egen del har jag för afsikt tillstyrka
utfärdande af nytt reglemente för navigationsskolorna samt kungörelse
angående navigationslärarexamen i väsentliga delar öfverensstämmande
med kommitténs förslag med däri af ämbetsverken föreslagna
ändringar.»

»Såsom redan i det föregående erinrats, äga förordningen angående
befäl å svenska handelsfartyg och navigationsskolereglementet nära
sammanhang med hvarandra. Undervisning och examina vid naviga -

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

tionsskolorna hafva nämligen till mål att bereda kompetens för olika
slag af fartygsbefäl och maskinister å fartyg i enlighet med de fordringar,
som därå uppställas i befälsförordningen. Då de förändringar,
som i berörda hänseende föreslagits beträffande sistnämnda förordning,
äro ganska omfattande, påkallas tydligtvis också ej obetydliga ändringar
i afseende å organisationen af navigationsskolorna. Jämväl af andra
anledningar lära — — — — vissa ändringar beträffande dessa skolors
organisation böra vidtagas. För genomförande af dylik omorganisation
erfordras emellertid ändring af den af Riksdagen godkända staten för
dessa skolor.))

Vidare tillåter jag mig erinra därom, att i nyssnämnda statsrådsprotokoll
(sid. 12—35 i Eders Kungl. Maj:ts förberörda proposition)
lämnats redogörelse såväl för den s. k. navigationsskolekommitténs förslag
som för marinförvaltningens och kommerskollegii däröfver afgifna
gemensamma underdåniga utlåtande, hvilket utlåtande innefattade förslag
till en del ändringar i kommittéförslaget.

Det torde emellertid vara lämpligt att här ånyo fästa uppmärksamheten
vid ett par hufvudpunkter i de nämnda förslagen och Eders Kungl.
Maj:ts på desamma grundade proposition, särskildt några sådana
punkter, som äga ett närmare samband med frågan om behofvet af ny
stat för navigationsskolorna; och torde jag därefter få lämna en kortfattad
redogörelse för berörda proposition i hvad densamma innefattade
förslag till nya stater för navigationsskolorna och navigationslärarkursen.

Till en början torde jag då få erinra, hurusom det — i öfverensstämmelse
med hvad hos andra sjöfartsidkande nationer nästan allmänt
ägt rum — ansetts nödigt att, i ändamål att tillgodose krafven på bättre
utbildning och högre kompetens hos både fartygs- och maskinbefäl, införa
skärpta bestämmelser i fråga om villkoren för tillstånd att bekläda
dylika befälsbefattningar. Dessa bestämmelser afsågo såväl den allmänna
behörigheten för rätt att utöfva befäl å handelsfartyg och den
speciella behörigheten för utöfvande af befäl å fartyg i viss fart eller
af visst slag, som ock den förberedande utbildningen för befäl af olika
grader i både praktiskt och teoretiskt hänseende. Vidare innefattade
förslagen inrättande af två lägre grader af befälhafvare, l:a och 2:a
klass skeppare, med kompetens att föra befäl i en del sådana fall, där
innehafvande af styrmans- eller befälhafvarebref icke synts erforderligt.
l:a klass skeppare skulle erhålla sin teoretiska utbildning under eu tre
månaders kurs vid navigationsskola, hvaremot 2:a klass skeppare skulle
hafva att undergå förhör inför navigationsskoleföreståndare för konstaterande
att han vore i besittning af de elementära kunskaperna i navigering
m. m.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

15

Vidkommande maskinpersonalen å fartyg föreslogs inrättande af
fyra olika grader med olika kompetens för hvarje grad, nämligen
maskinist af lista, 2:dra och 3:dje klass samt maskinskötare. Maskinist af
l:a klass skulle närmast motsvara öfvermaskinist enligt nu gällande
bestämmelser och maskinist af 2:dra klass maskinist enligt dessa bestämmelser.
Maskinist af 3:dje klass och maskinskötare skulle endast användas
i mindre maktpåliggande befattningar, för hvilka icke anställande
af maskinister med högre kompetens ansetts behöflig!. Maskinisterna
skulle erhålla sin teoretiska utbildning vid navigationsskola,
maskinist af 3:dje klass dock endast under en tre månaders kurs med
därtill hörande examen. . Maskinskötare skulle endast vara skyldig
att inför vederbörligen förordnad sakkunnig person undergå förhör i
och för konstaterande af hans kännedom om mindre sjöångmaskiner
och deras skötsel.

Navigationsskolor med fullständig såväl navigations- som maskinistafdelning
skulle finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar, Gäfle
och Härnösand, navigationsskola med fullständig navigationsafdelning i
Västervik, navigationsskola med navigationsafdelning, omfattande styrmans-
och skepparklass, samt maskinistafdelning, innehållande 3:e
maskinistklass, i Strömstad samt navigationsskolor med navigationsafdelning,
omfattande styrmans- och skepparklass, i Karlshamn och Visby.
Någon förändring i nuvarande förhållanden beträffande antalet skolor
och orter, där de finnas, föreslogs således icke.

Hvad därefter beträffar Eders Kungl. Maj:ts förenämnda förslag
till stater för navigationsskolorna och navigationslärarkursen torde jag
få erinra om följande.

Inspektören för navigationsskolorna föreslogs att erhålla ett arfvode
af 7,000 kronor för år.

I fråga om föreståndarnas löneförmåner föreslogs,

att för föreståndarna vid samtliga de skolor, hvilka skulle omfatta
fullständig såväl navigations- som maskinistafdelning med undantag af
navigationsskolan i Kalmar, eller således vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Härnösand och Gäfle, begynnelseaflöningen skulle
bestämmas till 4,500 kronor, däraf lön 2,700 kronor och tjänstgöringspenningar
1,800 kronor,

att föreståndaren vid navigationsskolan i Kalmar, med hänsyn till
de billigare lefnadskostnaderna i denna stad, skulle tilldelas en begynnelseafföning
af 4,200 kronor, af hvilket belopp 2,700 kronor skulle beräknas
-som lön och 1,500 kronor som tjänstgöringspenningar.

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

att för föreståndaren vid navigationsskolan i Västervik begynnelseaflöningen
skulle sättas till 4,000 kronor, däraf lön 2,500 kronor och
tjänstgöringspenningar 1,500 kronor; samt

att föreståndarna vid de mindre navigationsskolorna i Strömstad,
Karlshamn och Visby skulle erhålla en begynnelseaflöning af 3,500
kronor, hvaraf 2,300 kronor utgjorde lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar.

Härtill skulle för föreståndarna komma fri bostad, som, i likhet
med hvad för närvarande äger rum, skulle upplåtas af den stad, där
skolan vore belägen.

Hvad angår de ordinarie lärarnas aflöningsförmåner innebar förslaget,
att för de af dessa lärare, som vore anställda vid navigationsskolorna
i Stockholm, Göteborg och Malmö, begynnelseaflöningen skulle,
med fästadt afseende å de dyrare lefnadskostnaderna i dessa städer,
upptagas till 3,000 kronor, däraf 1,800 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar
och 300 kronor ortstillägg, samt att för ordinarie lärare
vid öfriga skolor begynnelseaflöningen skulle sättas till 2,700 kronor,
däraf lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar 900 kronor.

För samtliga föreståndare och ordinarie lärare föreslogos därjämte
tre ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, däraf 350 kronor skulle räknas
till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Aflöningen till extra lärarna föreslogs att utgå i form af arfvoden,
beräknade efter 150 kronor för undervisningstimme per vecka, dock
med undantag dels för extra lärarna i skepparklasserna och 3:e maskinistklasserna,
hvilka skulle bestrida hela undervisningen inom de respektive
klasserna och bärför åtnjuta arfvoden af 1,200 kronor för hela
undervisningskursen, dels ock för extra lärarna i hälso- och förbandslära,
hvilkas arfvoden beräknades efter 7 kronor 50 öre för hvarje
timmes undervisningsskyldighet.

Slutligen hade i den föreslagna staten för navigationsskolorna upptagits
följande belopp till fördelning mellan skolorna i mån af behof,
nämligen 6,000 kronor till böckers, undervisningsmateriels och. andra
inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
in. m., 10,000 kronor till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden
in. in. enligt öfverstju-elsens bestämmande samt 3,000
kronor till Kungl. Maj:ts disposition.

Förslaget till stat för navigationsskolorna slutade å ett totalbelopp
af 207,750 kronor.

Förslaget till stat för navigationslärarkursen innebar, att kostnaden
för denna kurs, som var afsedd att hållas endast hvartannat år, skulle

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

17

fördelas med hälften af erforderliga beloppet, 4,000 kronor, på hvartdera
af två år, i följd hvaraf i hvarje års stat skulle upptagas ett
anslagsbelopp å 2,000 kronor med reservationsanslags natur.

Såsom i det föregående erinrats blef Eders Kuugl. Maj:ts omförmälda
proposition af Riksdagen icke bifallen.

Vid anmälan om detta beslut anförde Riksdagen (enligt dess skrifvelse
nr 5 år 1910 sid. 15 och 16) följande.

»Af den af departementschefen lämnade utredningen framgår, att
frågan om omorganisation af navigationsskolorna sedan mer än ett
tiotal år stått på dagordningen. Den nutida skeppsfarten ställer större
kraf på utbildning och kompetens bos fartygs- och maskinbefäl än som
lämnas i navigationsskolorna med deras nuvarande anordning. Åtskilliga
förhållanden vid skolorna, särskild! de låga lärarelönerna och
det så kallade privatläsningssystemet, hafva också i och för sig gjort
en omreglering synnerligen önskvärd.))

»Af Eders Kungl. Maj:ts framställning framgår, att man för att
tillgodose krafven på en god utbildning hos eleverna ämnat dels uppdela
hvarje fullständig navigationsafdelning, som hittills omfattat endast två
klasser, sjökaptensklassen och styrmansklassen, i tre klasser, nämligen,
förutom de båda nämnda, en klass för utbildning af skeppare, dels indela
maskinistafdelningen, som nu består af en öfvermaskinist- och en
maskinistklass, i tre klasser för utbildning af maskinister af l:sta, 2:dra
och 3:dje klass.»

»Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle 6 navigationsskolor vara
fallständiga, nämligen skolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar,
Gäfle och Härnösand. De öfriga skolor, som nu finnas, skulle enligt
Eders Kungl. Maj:ts förslag icke upphöra men delvis reduceras till sin
omfattning. Sålunda skulle i Västervik finnas fullständig navigationsafdelning
men icke maskinistafdelning samt i Strömstad, Karlshamn
och Visby styrmans- och skeppareklass, i Strömstad därjämte kurs för
utbildning af 3:dje klass maskinister.»

»Eders Kungl. Maj:ts förslag finner Riksdagen vara grundadt på en
omfattande och erkännansvärd utredning af frågan, och bar Riksdagen
i afseende å den föreslagna planen för elevernas utbildning intet i
hufvudsak att erinra. Däremot har Riksdagen icke kunnat dela Eders
Kungl. Maj:ts uppfattning i fråga om lämpligaste sättet att anordna de
särskilda skolorna. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle såsom
ofvan nämnts i afseende härå förekomma olika typer och ingen reducering
af skolornas antal ske.»

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afä. 111 Käft.

3

18

Exingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

»Af föreliggande proposition och i frågan inom Riksdagen väckta
motioner framgår, att åtskilliga skäl finnas såväl för som emot en starkare
begränsning af skolornas antal. Olika hafva också uppfattningarna
varit beträffande frågan om huru många skolor borde blifva fullständiga
samt om jämte dessa äfven mindre skolor skulle finnas. Enligt hvad
Riksdagen har sig bekant har från intresseradt håll uttalats den meningen,
att jämte några få fullständiga skolor borde till kustbefolkningens
tjänst finnas skolor, omfattande endast skeppar- och 3:dje maskinistklasserna,
hvilka skolor skulle antingen vara ständigt förlagda till vissa
platser eller ock flyttande. Det skulle då i stället kunna sättas i
fråga, huruvida icke det omtalade behofvet af ett antal mindre skolor
skulle kunna helt eller delvis tillgodoses genom anordnande af dubbla
kurser för skeppare och 3:dje klass maskinister vid de fullständiga
skolorna.»

»Vid öfvervägande af frågan om navigationsskolornas antal har
Riksdagen funnit starka skäl tala för största möjliga begränsning åt
detsamma. Härigenom skulle vinnas såväl en betydande besparing å
navigationsskolornas stat som ock större möjligheter att erhålla skickliga
lärare, hvarjämte äfven bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel
då skulle ''kunna tillhandahållas. Om också Riksdagen på grund
häraf vill såsom ett önskemål uppställa, att ett mindre antal fullständiga
navigationsskolor än Eders Kungl. Maj:t föreslagit bibehalles och att
de öfriga indragas, kan dock Riksdagen icke i frågans nuvarande läge
bestämdt yttra sig om, i hvad mån en dylik indragning lämpligen kan
realiseras, särskilt med hänsyn till den andel respektive stadskommuner
kunna hafva uti skolornas tillkomst.»

»Hur angeläget det än må vara, att frågan om omorganisation af
navigationsskolorna snart må finna sin lösning, finner sig Riksdagen
dock, på grund af sin nyss uttalade uppfattning och då ett beslut i
förevarande afseende skulle för en lång framtid fastslå navigationsskolornas
organisation, icke kunna för närvarande bifalla Eders Kungl.
Maj:ts proposition.»

»Med anledning af anmärkta brister i elevernas vid navigationsskolorna
utbildning har Riksdagen velat uttala, att uppmärksamheten
bör mer än hittills riktas på anskaffandet af fullgod undervisningsmateriel,
hvarjämte möjligen en tids praktisk utbildning af maskinister ä
flottans fartyg skulle kunna ifrågasättas.»

»Frågan om omorganisation af navigationsskolorna torde, då Riksdagen
icke anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag, visserligen för -

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

anleda en ny utredning, men vill det synas som om denna utan svårighet
skulle kunna medhinnas till nästkommande riksdag. Då det förslag,
som därur kommer att framgå, i åtskilliga hänseenden kan antagas
komma att ställa sig annorlunda än det af Eders Kungl. Maj:t nu framlagda
förslaget, har Riksdagen icke ansett sig böra nu uttala sig om
enskildheter i Eders Kungl. Maj:ts förslag.))

Såsom i det föregående omförmälts hafva de sakkunniga, som, på
grund af nådigt bemyndigande, den 6 augusti 1910 tillkallats för att
biträda vid utredning af vissa frågor rörande navigationsskolorna, den
19 november samma år afgifvit utlåtande i de delar af det till dem
hänskjutna ärendet, som borde framläggas för Riksdagen, nämligen de
frågor, som inverka å utgiftsstaten för navigationsskoleundervisningen.

Jag anhåller nu att få redogöra för hufvuddragen af de sakkunnigas
ifrågavarande utlåtande.

De sakkunniga uttala sig till en början om navigationsskolornas
antal och yttra därom följande.

»På grund af Riksdagens ofvannämnda uttalande hafva vi ansett
oss i första rummet höra öfverväga, huruvida hinder af den art, Riksdagen
i sin skrifvelse antydt, förefinnes för indragning af de smärre
skolorna.»

»Navigationsskolorna hafva tillkommit, sedan Riksdagen därom fattat
beslut, under förutsättning att vederbörande kommuner förbunde sig att
upplåta och för framtiden underhålla erforderliga lokaler för skolorna.
Närmare redogörelse härför har af 1905 års kommitté lämnats å sid.
200—203 af dess betänkande. För de skolor, som hafva såväl navigations-
som maskinistafdelning, nämligen skolorna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Härnösand, hafva särskilda läroverkshus blifvit uppförda
af vederbörande kommuner. Detta är äfven förhållandet med skolorna
i Galle, Västervik och Kalmar, hvilka endast omfatta styrmans- och
sjökaptensklass. Navigationsskolan i Karlshamn är inrymd i ett staden
tillhörigt hus, som förut användts för annat ändamål. För skolan i
Visby har lokal i rådhuset blifvit upplåten, hvaremot skolan i Strömstad
har en förhyrd lokal.»

»En indragning af skolor, som äro inrymda i mera tillfälliga lokaler,
vållar tydligen vederbörande städer mindre olägenhet än en indragning
af sådana navigationsskolor, för hvilka särskilda skolhus blifvit
uppförda. Men om också läroverksbyggnaaerna tillkommit i den för -

De sakkunnigas
utlåtande.

Navigationsskolornas

antal m. m.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

väntan, att navigationsskolorna i ifrågavarande städer korum e att förblifva
därstädes under en längre tid framåt, kan någon förpliktelse icke
därmed hafva ålagts statsverket. Olika meningar kunna dock råda i
fråga om den hänsyn, som, äfven om rättsliga skäl saknas, bör tagas
till vederbörande kommuners intressen och önskningar. Under de senare
åren hafva emellertid liknande fall förekommit, då dylik hänsyn fått
träda tillbaka för statens intressen. Till belysning däraf vilja vi anföra
ett yttrande af dåvarande statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet,
infördt i det statsrådsprotokoll, som åtföljde Kungl. Maj:ts
proposition nr 50 till 1904 års Riksdag, hvari bland annat föreslogs
indragning af vissa lägre allmänna läroverk och pedagogier. Statsrådet
anför (sid. 139):

»Då jag nu går att yttra mig i föreliggande fråga, anser jag mig
till en början böra framhålla statens rätt att med de af densamma bekostade
läroverken företaga de anordningar, hvilka på grund af ändrade
förhållanden kunna befinnas erforderliga, äfvensom statsmakternas
plikt att, då sådant af omständigheterna påkallas, göra bruk af denna
rätt. Ty högre än den häfdens rätt, som i åtskilliga utlåtanden starkt
framhålles, står de skattedragandes kraf, att statens medel skola användas
på ett sätt, som motsvarar ändamålet, detta vare sig det gäller
allmänna undervisningsanstalter eller offentliga inrättningar öfver hufvud
taget. Men denna oafvisliga fordran lämnas obeaktad, därest staten
uppehåller läroverk, som äro så föga anlitade, att omkostnaderna för
hvarje särskild lärjunges undervisning ställa sig oskäligt höga.»

»Af det anförda torde framgå, att vederbörande stadskommuners
intressen och önskningar icke kunna sägas utgöra något hinder för
indragning af de smärre navigationsskolorna, därest detta kräfves för
en rationell undervisning och af tillbörlig hänsyn till ekonomien.»

»I öfrigt torde det mest vägande skälet för bibehållande af ett stort
antal skolor hafva varit önskvärdheten af att eleverna skulle hafva tillgång
till navigationsskoleundervisning i närheten af sina hemorter.
En undersökning rörande elevernas hemorter under de tre sista läsåren
har emellertid gifvit vid handen, att eleverna i många fall begifva sig
till mera aflägsna skolor. Af en vid detta utlåtande fogad tablå framgår,
att t. es. af de sjökaptens- och styrmanselever, som hafva sina
hemorter i Skåne, mindre än hälften besökt skolan i Malmö, men de
öfriga begifvit sig till andra navigationsskolor, däribland ett icke ringa
antal så långt bort från hemtrakten som till skolan i Gäfle, där dock
lefnadskostnaderna icke torde vara särskildt låga. Elevernas val af

21

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

skola synes sålunda i många fall bestämmas af andra synpunkter än
dess närbelägen!^ till hemorten.»

»Beträffande dem, som komma att genomgå skepparklassen eller 3:e
maskinistklassen, kan man möjligen tänka sig, att det skulle vara af
större betydelse att hafva lättare tillgång till dessa kurser. Dock torde
man ej med säkerhet kunna döma härom, förr än dessa kurser hållits
någon tid. Omöjligt är också att på förhand beräkna, i hvilken utsträckning
den särskilda examinationen af skeppare af l:a klass och
maskinister af 3:a klass kan komma att anlitas, som, enligt hvad vi
längre fram föreslå, skulle anordnas å vissa platser, där navigationsskola
icke finnes. Skulle det emellertid mot förmodan framdeles visa
sig önskligt, att undervisning åt blifvande skeppare af l:a klass och
maskinister af 3:e klass blefve på närmare håll tillgänglig än vid de
navigationsskolor, som enligt vårt förslag skulle bibehållas, kunna särskilda
kurser härför lätt anordnas på lämpliga platser. Eu dylik kurs
för utbildning af skeppare blefve mycket likartad med de kurser i navigation,
som sedan några år tillbaka hållas för bohuslänska fiskare
med bidrag af statsmedel och med understöd af Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap och landsting. Under alla förhållanden anse
vi sålunda, att en navigationsskola icke bör bibehållas af hänsyn uteslutande
till dem, som önska genomgå kurserna för skeppare af l:a
klass och maskinister af 3:e klass.»

»På grund af det nu anförda och med hänsyn till Riksdagens ofvannämnda
uttalande anse vi oss böra grunda vårt förslag på eu reducering
af skolornas antal.»

»Härför tala enligt vår uppfattning äfven andra skäl än de nyss
nämnda. En navigationsskola bör hälst vara förlagd till större stad med
liflig sjöfart och med större verkstadsanläggningar. Behofvet af goda
lärarekrafter kan därigenom lättare blifva tillgodosedt, särskild! i fråga
om extra lärare, liksom äfven det från många håll uttalade önskemålet,
att eleverna skola vara i tillfälle att ombord å fartyg och vid verkstäder
göra praktiska rön och iakttagelser. Ökningen af lärarepersonalen
vid de särskilda skolorna, som blir en följd af de smärre skolornas indragning,
medför äfven den fördelen, att lärarna lättare underhålla intresset
för och följa med utvecklingen i sina läroämnen. Med ett färre
antal skolor kan ock utan för stora kostnader tidsenligare och rikhaltigare
undervisningsmateriel hållas vid hvarje särskild skola — ett önskemål,
hvars vikt jämväl Riksdagen i sin ofvannämnda skrifvelse framhållit.
Likaledes dela vi Riksdagens uppfattning, att det ur statsekonomisk
synpunkt ställer sig fördelaktigare med ett färre antal skolor.»

22

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

»Hvad beträffar skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö kan det
icke gärna ifrågasättas annat, än att dessa skola bibehållas. Likaså
bör icke någon tvekan råda om att en skola bör vara förlagd på den
norrländska kusten och en skola på kusten mellan Stockholm och Malmö.
Vid valet mellan skolorna i Härnösand och Gäfle bör den förra hafva
ett gifvet företräde att bibehållas både på grund af belägenheten och
med hänsyn därtill att, enligt hvad ofvannämnda tablå gifver vid handen,
ett jämförelsevis ringa antal elever under de sista åren kommit från
Gäfleborgs och Kopparbergs län. I fråga om skolan i Gäfle är också
att märka, att den hittills saknat maskinistafdelning. Vidare bör skolan
i Kalmar hällre bibehållas än skolan i Västervik, då den förra är belägen
i en större stad med lifligare sjöfart och bättre kommunikationer
samt dessutom under de senare åren haft att uppvisa ett betydligt större
elevantal än skolan i Västervik.»

»Då den efterföljande framställningen utvisar, att från undervisningssynpunkt
sedt de erforderliga klasserna kunna sammanföras på
dessa fem skolor, anse vi oss böra föreslå, att de öfriga indragas, nämligen
skolorna i Gäfle, Västervik, Strömstad, Karlshamn och Visby.
Samtliga dessa skolor hafva för närvarande endast navigationsafdelning
(styrmans- och sjökaptensklass).»

»I detta sammanhang vilja vi erinra, att den år 1888 tillsatta navigationsskolekommittén
föreslog indragning af skolorna i Västervik,
Strömstad och Karlshamn, ett förslag, hvari marinförvaltningen då instämde».

För beräknande af antalet erforderliga klasser i de skolor, som
enligt de sakkunnigas förslag sålunda skulle bibehållas, hafva de sakkunniga
uppgjort en tablå utvisande dels antalet inskrifna elever i alla
nuvarande navigationsskolor (ordinarie elever och privatister, men icke
specialelever) under läsåren 1900—1910, dels ock elevernas medeltal
särskild! för åren 1900—1905 och särskild! för åren 1905—1910, hvilken
tablå utvisar följande siffror:

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 167.

23

Läsår.

Navigationsafdelning.

Masldnistafdelning.

Styrmans-

klass.

Sjökaptens-

klass.

Summa.

Maskinist-

klass.

Öfver-

maskinist-

klass.

Summa.

1900-01.......................................

263

157

420

137

84

221

1901—02.......................................

270

159

429

154

100

254

1902-03.......................................

195

135

330

144

85

229

1903-04.......................................

214

134

348

142

80

222

1904-05.......................................

274

128

402

129

92

221

1905-06.......................................

189

154

343

126

94

220

1906-07.......................................

230

176

406

161

104

265

1907-08.......................................

212

184

396

176

118

294

1908-09.......................................

249

164

413

190

130

320

1909-10.......................................

213

131

344

179

105

284

Medeltal för åren

1900—05.......................................

243

143

383

141

88

229

1905-10.......................................

218

162

380

167

no

277

Af denna tablå framginge — anföra de sakkunniga — att elevernas
antal under den sista 5-årsperioden ökats i maskinistafdelningen
och i någon mån i sjökaptensklassen, men däremot minskats något i
styrmansklassen. Några bestämda slutsatser kunde dock icke häraf
dragas i fråga om det blifvande elevantalet under närmaste framtiden,
ty å ena sidan hade utan tvifvel de väntade skärpta fordringarna för
befäl å fartyg, särskildt maskinbefäl, föranledt en viss tillströmning af
elever och å andra sidan hade de dåliga konjunkturerna under de sista
åren varit ägnade att verka i motsatt riktning.

Vid beräkning af det antal klasser af de olika typerna, som skulle
behöfva anordnas vid navigationsskolorna för att alla godkända inträd
essökan de skulle kunna intagas, både de sakkunniga därför utgått
från att antalet elever vid alla skolorna tillsammans skulle komma att,
hvad de fyra högre klasserna beträffar, vara ungefär detsamma som
under de sista åren.

Det visade sig vid en dylik beräkning, att sex sjökaptens- och åtta
styrmansklasser samt fyra l:a maskinist- och sex 2:a maskinistklasser
skulle vara tillräckliga för mottagande af alla elever i dessa klasser.
Om man tänkte sig, att skolornas samtliga elever under läsåren 1900

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

—1910 varit jämnt fördelade på nämnda antal klasser, hade eleverna
i sjökaptensklassen växlat mellan 22 och 31 i hvarje klass, eleverna i
styrmansklassen mellan 24 och 35, eleverna i l:a maskinistklassen
mellan 20 och 33 samt eleverna i 2:a maskinistklassen mellan 21 och
32. Elevantalen hade sålunda endast undantagsvis kommit att öfverskrida
det högsta, som för undervisningens behöriga gång vore
lämpligt.

Hvad skeppar- och 3:e maskinistklasserna beträffade torde icke några
tillförlitliga uppgifter för bedömande af den blifvande elevfrekvensen
inom dessa kunna anskaffas. Skulle det emellertid visa sig, att antalet
klasser, som de sakkunniga föresloge till en vid hvarje skola, där
sådan afdelning funnes, hvartill klassen vore att hänföra, blifvit upptaget
för lågt, mötte det på grund af undervisningens enkla beskaffenhet
icke någon svårighet att anordna tillfälliga eller permanenta parallellafdelningar
af dessa klasser. För öfrigt hade de sakkunniga ansett,
att förordnandet af särskilda examinatorer för skepparexamen och
maskinistexamen af 3:e klass komme att minska antalet elever i nyssnämnda
klasser vid skolorna.

De sakkunniga hade — med utgående från den beräkningsgrunden
att elevantalet i hvarje särskild klass icke torde böra öfverstiga
30 å 35 — kommit till den slutsatsen att klassernas antal och deras
fördelning på de särskilda skolorna borde ställa sig sålunda:

Navigationsafdelning. Maskinistafdelning.

Sjökaptens-

Styrmans-

Skeppa!-

3-e.

klass.

klass.

klass.

Navigationsskolan i Stockholm..

.... l

2

l

1

2

1

» i Göteborg ..

.... 2

2

l

1

2

1

)) i Malmö ........

... 1

2

l

1

1

1

j> i Härnösand

... 1

1

l

1

1

1

» i Kalmar........

. . 1

1

l

—

—

—

Summa 6

8

5

4

6

4

Denna plan förutsatte dock, att städerna Göteborg, Malmö och
Härnösand vore villiga att bekosta utvidgning af navigationsskolornas
i dessa städer lokaler. Skolan i Stockholm förfogade öfver tillräckligt
utrymme för mottagande af de föreslagna nya klasserna.

Med ledning af hvad som föreslagits i fråga om skolornas antal
och deras verksamhet hafva de sakkunniga vidare beräknat den behöfliga
ordinarie lärarpersonalen till 5 föreståndare, 13 ordinarie lärare

Kung!.. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167. 25

i navigationsafdelningen och 4 ordinarie lärare i maskinistafdelningen.
De sakkunniga hafva därvid utgått ifrån den förutsättningen, att större
delen af undervisningen i skepparklasserna — med undantag för skepparklassen
vid navigationsskolan i Kalmar — skulle bestridas af en
ordinarie lärare, som därjämte skulle hafva viss undervisningsskyldighet
i sjökaptensklass.

Vid beräknande af antalet veckotimmar för undervisningen inom
såväl navigations- som maskinistafdelning hafva de sakkunniga i allmänhet
följt 1905 års navigationsskolekommittés förslag. Dock har
för ämnena matematik och navigation i skepparklassen beräknats ett
mindre timantal än i kommittéförslaget; och torde jag i det följande
— vid redogörelsen för marinförvaltningens och kommerskollegii utlåtande
öfver sakkunnigeförslaget — komma i tillfälle att något vidare
beröra denna fråga och hvad därmed står i samband.

1 sammanhang med redogörelse för en del andra undervisningsfrågor
hafva de sakkunniga erinrat därom, att Riksdagen i dess förenämnda
skrifvelse den 1 juni 1910, punkt 13, ifrågasatt en tids praktisk
utbildning af maskinister å flottans fartyg — en anordning, som
skulle hafva ett visst inflytande på undervisningen vid maskinistafdelningarna
— äfvensom att Eders Kungl. Maj:t den 18 juni nämnda år
anbefallt chefen för marinstaben att efter samråd med inspektören af
flottans öfningar till sjöss inkomma med yttrande och förslag i denna
fråga. De sakkunniga hänvisa i detta ämne till ett uttalande, som
med anledning af nyssnämnda uppdrag afgifvits af chefen för marinstaben
i underdånig skrifvelse den 8 september 1910 och hvithet uttalande
är af följande lydelse:

»Därest tanken varit, att den ifrågasatta utbildningen af maskinister
å flottans fartyg skulle äga rum samtidigt med värnpliktens fullgörande,
så är detta ett önskemål, som redan är tillgodosedt i så höggrad,
som omständigheterna medgifva, dels genom för värnpliktiga
maskinister anordnad underbefälskurs med åtföljande praktisk tjänstgöring
såsom maskinister, dels genom för värnpliktiga eldare anordnad
rekrytskola och praktisk tjänstgöring såsom eldare. Skulle den föreslagna
3:e klass maskinistexamen vid navigationsskolorna blifva verklighet,
torde gifvetvis äfven för 3:e klass maskinisterna värnpliktstiden
på bästa sätt utnyttjas för höjande af ifrågavarande maskinisters yrkesskicklighet.
»

»Därest åter afsikten varit att förlägga utbildningstiden till annan
tid än värnpliktstiden, torde förslaget icke kunna tillstyrkas. Det för

Bihang till Rissel, prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft. 4

Undervisnin gen.

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Examensför rättningar.

Föreståndare
och lärare.

Navigations skoledirektio nerna.

Navigation sskolemöten.

flottan gällande utbildnings- och öfningsprogrammet är af en sådan
omfattning’ samt tager dess personal och materiel i så hög grad i anspråk,
att anordnandet vid flottan af utbildningskurser för flottan icke
tillhörande personal ej kan anses tillrådligt.»

För egen del anföra de sakkunniga, att de med hänsyn till åberopade
uttalandet af chefen för marinstaben icke kunna förorda någon
åtgärd i den riktning Riksdagen i sin skrifvelse antydt.

I fråga om examensförrättningar föreslå de sakkunniga, bland annat,
att ingenjör med erforderlig kompetens, hälst mariningenjör, borde
af öfverstyrelsen för eu tid af 3 år i sänder förordnas att förrätta examen
i l:a och 2:a maskinistklasserna.

Såsom redan i det föregående blifvit nämndt hafva de sakkunniga
icke ansett sig böra föreslå inrättande af särskilda, från navigationsskolorna
skilda kurser för utbildande af skeppare af l:a klass och
maskinister af 3:e klass, då man först efter en tids erfarenhet kunde
bedöma, om detta vore behöfligt. Däremot hafva de sakkunniga förordat
en mindre kostsam anordning till kustbefolkningens tjänst, nämligen
att särskild examinering hålles på vissa platser, där skola icke
finnes; och anse de sakkunniga, att utan tvifvel åtskilliga skulle begagna
sig af sådana tillfällen till afläggande af examen. De insikter,
som skulle meddelas i skepparklass och 3:e maskinistklass, vore nämligen
icke af större omfattning, än att de borde kunna inhämtas utan
ordnad skolundervisning. Om denna metod användes mera allmänt,
skulle också skeppar- och 3:e maskinistklassernas antal icke behöfva
öfverskrida respektive 5 och 4, d. v. s. en skepparklass vid hvarje
navigationsafdelning och en 3:e maskinistklass vid hvarje maskinistafdelning.

I afseende å kompetensen för anställning såsom föreståndare och
lärare innehåller de sakkunnigas förslag en del bestämmelser, som i
vissa afseenden — hufvudsakligen i riktning mot höjda kompetensvillkor
— skilja sig från navigationsskolekommitténs, af marinförvaltningen
och kommerskollegium biträdda förslag. Likaså i afseende å navigationsskoledirektionerna,
hvilkas verksamhetsområde de sakkunniga
ansett böra i väsentlig mån inskränkas. Någon utförligare redogörelse
för de sakkunnigas förslag i dessa hänseenden torde emellertid i detta
sammanhang icke vara erforderlig.

Navigationsskolekommitténs förslag om anordnande af hvart tredje
år sammanträdande möten af representanter för skoldirektionerna, lärare -

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

personalen och idkare af sjöfartsnäringen eller sjömansyrket, s. k.
navigationsskolemöten, i ändamål att öfverlägga om navigationsskolornas
angelägenheter, finna de sakkunniga ej af bebofvet påkalladt; hvarjämte
de anse, att nyttan af mötena icke skulle motsvara de därmed förbundna
kostnaderna för statsverket samt att erforderliga reformer torde
af en för saken intresserad öfverstyrelse, med beaktande af framställningar
i sådant syfte från inspektör, navigationsskolor och målsmän
för sjöfartsnäringen och sjömansyrket, kunna genomföras dylika möten
förutan.

Beträffande navigationslärarkursen föreslå de sakkunniga en från
navigationsskolekommitténs förslag något afvikande ämnesgruppering,
i sammanhang hvarmed viss del af undervisningen beräknats erfordra
något högre timantal än hvad af kommittén beräknats.

T anslutning till hvad sålunda föreslagits framlägga de sakkunniga
nya förslag till stater för navigationsskolorna och navigationslärarkursen,
enligt hvilka dessa staters slutsumma skulle komma att uppgå till
sammanlagdt 182,700 kronor.

Af åtskilliga angifna skäl — däribland hufvudsakiigast höjda kompetensvillkor,
ökning i göromål, som blefve en följd af undervisningens
koncentrerande på ett färre antal skolor och ökningen af elevantalet
i de särskilda klasserna m. m., samt svårigheten att till föreståndare
och lärare vinna personer, som ägde större praktisk erfarenhet, därest
ej goda aflöningsförmåner kunde erbjudas dem — hafva de sakkunniga
ansett, att förhöjning borde ske i de af Kungl. Maj:t i propositionen
till 1910 års riksdag i enlighet med ämbetsverkens hemställan föreslagna
lönebeloppen för föreståndare och ordinarie lärare. Vid öfvervägande
af frågan, om hvilka löner borde föreslås för bemälda befattningshafvare,
hafva de sakkunniga stannat vid belopp, som ungefär
motsvara de löneförmåner, hvilka under de senare åren vid löneregleringar
inom åtskilliga ämbetsverk och tjänstemannakårer bestämts för
tjänstemän af respektive 2:a och l:a normalgraden.

Aflöningsförmånernas belopp för föreståndare och lärare enligt de
sakkunnigas förslag utvisas af följande tablå:

Eavigations lärarkursen.

Förslag till
stater.

Löneförmåner.

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Föreståndare
i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Härnösand

i Kalmar.....................

3,600

3,000

1,800

1,500

—

5,400

4,500

(Härjämte fri bostad.

) Alderstillägg ä 500 kr. efter
1 resp. 5 och 10 år till-

l läggas lönen.

Lärare

i Stockholm, Göteborg
och Malmö...............

2.200

1,500

1,500

300

4,000

3,700

(Alderstillägg ä 500 kr. efter
< resp. 5, 10 och 15 år
[ tilläggas lönen.

i Härnösand och Kalmar

2,200

Den lägre aflöningen för föreståndaren i Kalmar motiveras därmed
att skolan i denna stad komme att sakna maskinistafdelning och icke
hafva någon parallellklass på navigationsafdelningen.

Till jämförelse med de sålunda föreslagna aflöningsförmånerna meddela
de sakkunniga nedanstående tablå öfver de motsvarande förmåner,
som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition till 1910 års riksdag:

i

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Föreståndare

i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Härnösand och
Galle ......................

2,700

2,700

2,500

2,300

1,800

4,500

i Kalmar.....................

1,500

4,200

Därjämte fri bostad. 3 ål-derstillägg å 500 kr.,
hvaraf 350 kr. räknas till

i Västervik..................

1,500

1,200

4,000

i Strömstad, Karlshamn
och Visby ...... .....

3,500

lönen o. 150 kr. tilltjänst-göringspenningarna.

Lärare

i Stockholm, Göteborg och

Malmö.....................

1,800

1,800

900

300

3,000

(3 ålderstillägg k 500 kr.

| (Se ofvan).

vid öfiriga skolor .........

900

2,700

Hvad vidare beträffar extra lärarna, så hade i Kungl. Maj:ts nyssnämnda
proposition för dem afsetts följande arfvodesbelopp, nämligen
för lärare i skeppar- och 3:e maskinistklasser 1,200 kronor för hvarje

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

29

kurs, för lärare i hälso- och förbandslära 7 kronor 50 öre för hvarje
timmes undervisningsskyldighet samt för öfriga extra lärare 150 kronor
för undervisningstimme per vecka.

Det sistnämnda beloppet ansåge de sakkunniga kunna nedsättas
till 120 kronor per veckotimme i fråga om undervisningen i matematik,
maskinlära, fysik och mekanik i maskinistafdelningen samt i språk och
författningar; och vidare skulle, såsom redan i det föregående blifvit
antydt, särskild extra lärare för undervisningen i skepparklassen endast
förekomma vid skolan i Kalmar, hvaremot vid öfriga skolor extra lärare
för skepparklass endast komme att anlitas för en mindre del af undervisningen
och då mot ett arfvode, som, med hänsyn till kursens kortvarighet
(3 månader), beräknats till 40 kronor för undervisningstimme
per vecka.

Hvad angår arfvodet till inspektören anse de sakkunniga detsamma
böra höjas från det i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna beloppet,
7,000 kronor, till 8,100 kronor för att motsvara en tjänstemans i 3:e
normalgraden aflöning. Såsom motiv härför åberopas den stora vikten
af att för befattningen, som komme att taga sin innehafvares tid helt
och hållet i anspråk, vinnes en person, som äger den kompetens och
de förutsättningar i öfrigt, som erfordras för att väl kunna sköta densamma,
samt att föreståndarna vid de fullständiga skolorna enligt de
sakkunnigas förslag skulle komma upp till en slutaflöning af 6,400
kronor förutom fri bostad.

För den förordade examensförrättaren i l:a och 2:a maskinistklasserna
föreslå de sakkunniga ett årligt arfvode å 1,200 kronor
jämte resekostnads- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente
klass 3.

Vidkommande öfriga poster i de sakkunnigas förslag till stat för öfriga poster
navigationsskolorna torde här endast få omförmälas, att för tillfälliga 1 statenlärarkrafter
vid behof, vikariatsarfvoden m. m. beräknats 5,000 kronor
mot i Kungl. Maj:ts proposition år 1910 beräknade 10,000 kronor, att
till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll
och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. beräknats
samma belopp som i Kungl. Maj:ts nyssnämnda proposition, eller 6,000
kronor, samt att för aflönande af de två föreslagna examinatorerna,
som skulle hafva att förrätta skepparexamen af l:a klass och maskinistexamen
af 3:e klass å platser, där navigationsskolor icke funnes inrättade,
afsetts ett belopp af 2,000 kronor, hvilket enligt öfverstyrelsens
bestämmande skulle användas till lämpliga arfvoden.

30

Kling!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

Slutligen har kostnaden för hvarje navigationslärarkurs, som skulle
äga rum hvartannat år, beräknats till 4,800 kronor emot 3,000 kronor
enligt Kung]. Maj:ts oftanämnda proposition, och har därvid förutsatts
— såsom jämväl i propositionen varit afsedt — att ett belopp af
6,000 kronor för en gång skulle användas för anskaffning af en instrumentsamling
och ett bibliotek.

Ämbets- Jag anhåller nu att få öfvergå till en redogörelse för marinförvalt verkens

tit- ningens och kommerskollegii ofvan nämnda gemensamma underdåniga
låtande, plåtande öfver de sakkunnigas förslag.

Navigationsskolornas
an!
tal m. m.

Hvad då först beträffar navigationsskolornas antal och omfattningen
af deras verksamhet jämte därmed samband ägande förhållanden anföra
ämbetsverken följande.

»I sin skrifvelse till Konungen den 1 juni 1910 n:r 5 yttrade Riksdagen
beträffande den af Eders Kungl. Maj:t den 11 mars samma år
framlagda proposition rörande omorganisation af navigationsskolorna,
hvilken icke vann Riksdagens bifall, bland annat, att Riksdagen icke
hade något i hufvudsak att erinra i afseende å den föreslagna planen
för elevernas utbildning, men att Riksdagen funnit starka skäl tala för
största möjliga begränsning af navigationsskolornas antal, enär därigenom
skulle vinnas såväl en betydande besparing å navigationsskolornas
stat som ock större möjligheter att erhålla skickliga lärare, hvarjämte
äfven bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel då kunde tillhandahållas.
Ehuru Riksdagen på grund häraf såsom ett önskemål ville uppställa,
att ett mindre antal fullständiga navigationsskolor, än Eders Kungl.
Maj:t föreslagit, bibehölles, och att de öfriga indroges, förklarade sig
dock Riksdagen icke i frågans dåvarande läge kunna bestämdt yttra sig
om, i hvad mån en dylik indragning lämpligen kunde realiseras särskildt
med hänsyn till den andel, respektive stadskommuner kunde hafva
uti skolornas tillkomst. Någon fullständig utredning i sistnämnda hänseende,
hvartill Riksdagens uttalande bort gifva anledning, har emellertid
ej förebragts, utan hafva de sakkunniga allenast inskränkt sig till
att i största allmänhet uttala sig om, huruvida hinder af den art, som
Riksdagen antydt, förefunnes för indragning af de smärre navigationsskolorna.
Härvid hafva de sakkunniga hufvudsakligen åberopat dåvarande
chefens för ecklesiastikdepartementet yttrande till det statsrådsprotokoll,
som åtföljde Kungl. Maj:ts proposition nr 50 till 1904 års riksdag, däri
bland annat föreslogs indragning af vissa lägre allmänna läroverk och
pedagogier; och hafva de utan anförande af vidare motivering uttalat, att

31

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

vederbörande stadskommuners intressen och önskningar icke kunde
sägas utgöra något hinder för indragning af de smärre navigationsskolorna,
därest detta kräfdes för en rationell undervisning och af tillbörlig
hänsyn till ekonomien. De sakkunniga hafva utgått från, att
antalet elever vid alla skolorna tillsammans komme att, hvad de fyra
högre klasserna beträffar, blifva ungefär detsamma, som elevantalet
enligt en af de sakkunniga uppgjord tablå varit under åren 1900—1910,
och beräknat, att i hvarje klass borde kunna mottagas 30 å 35 elever
äfvensom ansett, att från undervisningssynpunkt de enligt nämnda beräkning
erforderliga högre klasserna eller 6 sjökaptensklasser, 8 styrmansklasser,
4 l:a och 6 2:a maskinistklasser skulle jämte 5 skepparoch
4 3:e maskinistklasser kunna sammanföras på fem skolor. Med
utgångspunkt härifrån och med hänsyn till Riksdagens ofvannämnda
uttalande samt på i öfrigt anförda skäl hafva de sakkunniga föreslagit
en inskränkning af navigationsskolornas antal sålunda, att endast skolorna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar skulle
bibehållas men de öfriga skolorna, nämligen i Gäfle, Västervik, Strömstad,
Karlshamn och Visby, indragas.»

»Jämväl ämbetsverken utgå från att i enlighet med Riksdagens uttalade
uppfattning en inskränkning af antalet navigationsskolor bör äga
rum, men detta bör gifvetvis icke ske i sådan omfattning, att därigenom
en effektiv navigationsskoleundervisning försvåras eller omöjliggöres.
»

»Härvid må till en början erinras, att tillsättandet af 1905 års s. k.
navigationskolekommitté föranleddes af, att åtgärder vore erforderliga
för höjning af vår handelsflottas befäls utbildning, hvilken icke ansågs
motsvara de kraf, som måste ställas på densamma, och att i det af
nämnda kommitté år 1906 aflämnade betänkande, öfver hvilket ämbetsverken
den 25 maj 1909 afgåfvo gemensamt underdånigt utlåtande,
starkt framhölls behofvet af, att sagda befäl erhölle förbättrad navigationsutbildning.
I allmänhet äga de personer, som vinna inträde i navigationsskola,
endast vanlig folkskolebildning och hafva efter genomgående
af folkskolan merendels under lång tid vistats till sjöss. De äro
fördenskull i regel i vida högre grad än elever i andra statens skolor
i behof af -lärarens särskilda handledning för inhämtande af‘ nödiga kunskaper,
och i många af de ämnen, som ingå i de särskilda kurserna,
måste undervisningen bibringas hvarje elev särskild!. Ämbetsverken
äro därför af den öfvertygelsen, hvilken enligt inhämtade upplysningar
delas af flera navigationsskolelärare och andra i frågan sakkunniga, att,

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

därest undervisningen skall kunna rationellt och med godt resultat bedrifvas,
antalet elever inom hvarje klass inom såväl navigations- som
maskinistafdelningen ingalunda kan sättas till en så hög siffra som den
af de sakkunniga angifna utan bör utgöra högst 24. I sammanhang
härmed må nämnas, att enligt gällande föreskrifter i flottans underofficersskolor,
hvilkas elever i allmänhet vid inträdet därstädes torde
besitta lika liög allmänbildning som eleverna i motsvarande klasser i
navigationsskolorna, såsom biträde åt läraren kommenderas en s. k. monitör
(underofficer eller underofficerskorpral) för hvart tiotal elever i
hvarje klass. Med en sådan beräkningsgrund som den nu af ämbetsverken
angifna, och om tilloppet af elever till navigationsskolorna uppskattas
efter medeltalet elever under de senaste åren, erfordras för navigationsafdelningen
7 sjökaptensklasser och 10 styrmansklasser samt
för maskinistafdelningen 5 l:a och 7 2:a maskinistklasser eller sålunda
1 sjökaptensldass, 2 styrmansklasser samt 1 l:a och 1 2:a maskinistklass
mera än de sakkunniga föreslagit. Beträffande skeppar- och 3:e
maskinistklasserna böra, då tilloppet af elever till dessa klasser kan
förväntas blifva ganska stort, enligt ämbetsverkens åsikt utöfver de af
de sakkunniga föreslagna anordnas 2 klasser af det förra och 1 af senare
slaget. Ämbetsverken, som dela de sakkunnigas mening, att skolorna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand skola bibehållas och
att ej heller navigationsskolan i Kalmar bör indragas, hafva mot den
föreslagna anordningen af dessa skolors verksamhet icke annat att
erinra än, dels att 1 sjökaptensklass i skolan i Göteborg synes tillräcklig
dels att vid navigationsskolan i Kalmar i öfverensstämmelse
med ofvannämnda nådiga proposition bör anordnas fullständig maskinistafdelning.
Ämbetsverken anse väl icke uteslutet, att de klasser,
hvilka, enligt hvad ofvan visats, äro erforderliga utöfver dem, som af
de sakkunniga föreslagits, skulle kunna förläggas till nämnda fem skolor,
men vilja framhålla, att detta icke torde kunna ske utan att vederbörande
kommuner för navigationsskoleundervisningen upplåta än flera
lokaler än dem, som enligt chefens för sjöförsvarsdepartementet anförande
till statsrådsprotokollet den 13 nästlidne januari ifrågasatts vid
genomförande af de sakkunnigas förslag angående undervisningens anordnande.
Ovisst lärer vara, om städerna äro villiga underkasta sig
härmed förenade ytterligare kostnader. För öfrigt anse ämbetsverken,
att för åstadkommande af nödigt antal klasser det är vida lämpligare
att bibehålla ytterligare två skolor med navigationsafdelning, livilket för
ändamålet vore tillfyllest, än att sammanföra klasserna på fem skolor
och riskera att dessa blifva öfverfyllda. Därigenom bereddes ock möj -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167. 33

ligliet, att, därest framdeles så skulle visa sig behöflig!, Ii vilket ju de
sakkunniga själfva ställt i utsikt, i en eller annan skola inrätta ytterligare
eu parallellafdelning, och gifvetvis bör vid organisationen så
ordnas, att förhållandena regleras för en längre tid framåt och icke
blott för den närmaste framtiden.»

»Då det gäller att afgöra, hvilka af skolorna i Gäfle, Västervik,
Strömstad, Karlshamn och Visby böra bibehållas, hafva ämbetsverken i
valet stannat vid i första rummet skolan i Gäfle och i andra rummet
skolan i Västervik. I dessa båda städer hafva, i motsats till hvad förhållandet
är i de tre öfriga städerna, särskilda läroverkshus blifvit för
undervisningen uppförda.»

»Beträffande frågan, huruvida hinder må förefinnas för indragning
af navigationsskolor, för hvilka särskilda skolhus blifvit uppförda, anföra
de sakkunniga, att, om också läroverksbyggnaderna tillkommit i
den förväntan, att navigationsskolorna i ifrågavarande städer komme
att förblifva därstädes under en längre tid framåt, kan någon förpliktelse
icke därmed hafva ålagts statsverket. Detta resonemang torde
icke vara hållbart. I de städer, där särskilda navigationsskolebyggnader
blifvit uppförda, hafva nämligen dessa icke tillkommit under allenast
sådan förväntan som sakkunniga förutsatt. I afseende härå inhämtas
af 1905 års kommitterades betänkande sidorna 200 och 201,
att, sedan Rikets ständer i underdånig skrifvelse den 13 februari 1841
med anhållan att navigationsskolor måtte inrättas i vissa städer, däribland
Gäfle, meddelat, dels att erforderliga anslag till dessa skolor anvisats,
dels att ständerna vid berörda anslags medgifvande fästat det
villkor, att dessa städer borde bekosta de för skolornas inrättande erforderliga
hus och byggnader samt att, om de ej inom viss föreskrifven
tid fullgjorde denna skyldighet, den en sådan stad tillerkända rättighet
att få navigationsskola där anlagd finge efter Kungl. Maj ds godtfinnande
å annan stad öfverflyttas, så upprättades jämlikt nådigt bref den 7
april 1841 navigationsskola, bland annat, i Gäfle. Vidare inhämtas, att
navigationsskolan i Västervik började sin verksamhet år 1859, efter
det staden fullgjort hvad Rikets ständer föreskrifvit såsom villkor
för det till inrättande och underhåll af skolan beviljade anslag.»

»Då således städerna Gäfle och Västervik genom uppförande af navigationsskolebyggnader
fullgjort det för erhållande af anslag för navigationsskolor
därstädes af Riksdagen uppställda villkor, synes mellan
staten och dessa städer hafva uppstått ett rättsförhållande, hvilket staten
knappast lärer kunna ensidigt upplösa. I hvarje fall torde det vara

Bihang till Biksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 111 Höft. 5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

åtminstone tvifvelaktigt, huruvida, i händelse genom anslagens indragning
navigationsskolebyggnaderna gjordes onyttiga för vederbörande
samhälle, staten skulle kunna undgå ersättningsanspråk från samhällenas
sida. Liknande anspråk lära ej kunna med fog framställas af
kommunerna i de öfriga städer, hvilkas skolor skulle indragas.»

»För bibehållandet af navigationsskolan i Gäfle talar för öfrigt, att
denna skola under de senare åren haft att uppvisa ungefär lika stort
antal elever som skolan i Härnösand, samt att Galle är af stor betydelse
för Norrland och är dess lifligaste sjöfartsstad.»

»Vidkommande navigationsskolan i Västervik vilja ämbetsverken
såsom stöd för dess bibehållande, utöfver hvad ofvan anförts, framhålla,
att denna skola, såsom ock omförmälts i ämbetsverkens förenämnda
underdåniga utlåtande den 25 maj 1909, är inrymd i en särdeles ändamålsenlig
byggnad och disponerar öfver en rik samling instrument och
annan undervisningsmateriel; att, enligt hvad skoldirektionen meddelat,
denna materiel befinner sig i ypperligt skick, och att fördenskull någon
nyanskaffning af sådan ej behöfves, samt att lefnadskostnaderna i
Västervik enligt förefintlig statistik äro ganska låga, en omständighet,
som är af stor betydelse för navigationsskoleeleverna, hvilka merendels
befinna sig i blygsamma ekonomiska villkor. Gentemot de sakkunnigas
anmärkning, att 1888 års navigationsskolekommitté föreslog indragning
af, bland annat, Västerviks navigationsskola och att detta förslag då
biträddes af marinförvaltningen, vilja ämbetsverken endast fästa uppmärksamheten
därpå, att förhållandena sedan den tiden väsentligen förändrats,
och att skolan allt intill år 1903, då det nuvarande läroverkshuset
togs i bruk, var inrymd i en förhyrd byggnad* utanför staden.»

»I anslutning till hvad sålunda anförts, hemställa ämbetsverken, att
navigationsskoleundervisningen så ordnas, att navigationsskolor omfattande
fullständig såväl navigations- som maskinistafdelning må finnas i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar med två parallellafdelningar
i styrmansklasserna i förstnämnda 3 skolor och med likaledes
två parallellafdelningar i 2:a maskinistklassen i skolorna i Stockholm
och Göteborg samt navigationsskolor med fullständig navigationsafdelning
i Gäfle och Västervik».

Såsom en följd af hvad ämbetsverken föreslagit i fråga om navigationsskolornas
antal och deras verksamhet, har antalet ordinarie lärare
af ämbetsverken beräknats till 7 föreståndare, 10 ordinarie lärare i navigationsafdelningen,
däraf 2 i en hvar af skolorna i Stockholm, Gitteborg
och Malmö, samt 5 ordinarie lärare i maskinistafdelningen.

DO

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Hvad därefter beträffar undervisningen anföra ämbetsverken, bland
annat, följande.

De sakkunniga både hemställt om den afvikelse från 1905 års
kommittés förslag beträffande undervisningen i skepparklassen, att antalet
veckotimmar i ämnena matematik och navigation nedsattes från i
kommittébetänkandet upptagna 9 timmar för förstnämnda och 21 timmar
för sistnämnda ämne till respektive 8 och 16 timmar. Såsom skäl härför
hade anförts, att de sakkunniga ansett ifrågavarande ämnen blifva
tillgodosedda med något kortare undervisningstid, samt att därmed
skulle möjliggöras en fördelaktig anordning i afseende å lärarna. I
anslutning härtill hade de sakkunniga uttalat sig för, att undervisningen
i skepparklassen, med undantag af i ämnena svenska och författningskunskap,
vid alla skolorna, utom vid navigationsskolan i Kalmar, där
den borde omhänderhafvas af en extra lärare, anförtroddes åt en ordinarie
lärare, hvilken tillika borde undervisa vissa veckotimmar i sjökaptensklassen.

För inhämtande af den för afläggande af l:a klass skepparexamen
föreskrifna, ganska vidlyftiga kurs och med fästadt afseende jämväl å
elevernas bildningsgrad behöfdes enligt ämbetsverkens uppfattningmycket
väl den af kommittén för ämnena matematik och navigation
beräknade tid. Någon minskning i undervisningen i dessa ämnen i
skepparklassen kunde därför ej förordas. Såsom en följd häraf kunde
ämbetsverken ej heller tillstyrka bifall till införande af ofvan omförmälda
anordning beträffande vissa ordinarie lärares undervisningsskyldighet,
hvilken anordning för öfrigt, äfven om de sakkunnigas förslag
om inskränkning af timtalet i skepparklassen vunne afseende,
vore olämplig, enär därigenom bemälde lärare blefve betungade med
alltför stor undervisningsbörda och undervisningens fördelning i sjökaptensklassen
under terminerna ej blefve nöjaktig. Ämbetsverken ansåge
därför, att för uppehållande af undervisningen i skepparklassen i
hvarje skola kräfdes anställandet af en extra lärare, såsom ock föreslagits
i propositionen till 1910 års riksdag.

Hvad anginge examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasserna,
ville ämbetsverken meddela, att såsom sådan under inga förhållanden
kunde påräknas mariningenjör, enär mariningenjörkårens arbetskrafter
icke vore så beräknade, att vid kåren anställda ingenjörer kunde åtaga
sig de tidskräfvande bestyr, hvilka skulle åligga en dylik examinator.
Mot sakkunnigas förslag att annan ingenjör under angifna förutsättningar
förordnades att bestrida examinationen i nyssnämnda två klasser

Under visningen.

Examensför rättningar.

36

Föreståndare
och lärare.

Navigations skole direktionerna.

Navigations skoleraöten.

Navigations lärarkursen.

Förslag till
stater.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

hade ämbetsverken icke något att invända. Dock ville ämbetsverken
anmärka, att uttrycket »sakkunnig person», syntes fullt lika lämpligt som

uttrycket ingenjör. . .

"Vid det förhållandet att l:a klass skepparexamen och 3:e maskinistexamen
vore afsedda för personer, hvilka mycket väl vore i behof af
lärares särskilda handledning och således ordnad skolundervisning, om
de skulle kunna tillägna sig för examens undergående föreskrifna kunskaper,
ansåge ämbetsverken, att något fog icke torde finnas lör vidtagandet
af den af de sakkunniga ifrågasatta anordningen med examensförrättningar
utan samband med navigationsskolorna.

I fråga om kompetensvillkoren för anställning såsom lärare och
föreståndare — i hvithet hänseende de sakkunniga, såsom förut nämnts,
förordat vissa skärpningar i jämförelse med hvad al navigationsskolekommittén
föreslagits — hemställa ämbetsverken om bilall till kommitténs,
af ämbetsverken redan förut biträdda förslag.

Hvad angår de sakkunnigas förslag om inskränkning i navigationsskoledirektionernas
verksamhetsområde förmäla sig ämbetsverken af
anförda skäl icke kunna dela de sakkunnigas uppfattning.

I fråga om nyttan af navigationsskolemöten erinra ämbetsverken,
att de i sitt oftanämnda utlåtande anslutit sig till 1905 års kommittés
förslag om anordnande af sådana möten hvart tredje år; och finna
ämbetsverken nu ingen anledning att på de skäl, som de sakkunniga
anfört, frångå sin mening, då det torde kunna antagas, att dylika möten
blifva till navigationsskoleundervisningens fromma.

Ämbetsverkens utlåtande beträffande navigationslärarkursen inskränker
sig till uttalanden om undervisningsämnena och deras gruppering,
på hvilka frågor här ej torde vara plats att närmare ingå.

Ämbetsverken öfvergå härefter till frågan om nya stater för navigationsskolorna
och för navigationslärarkursen samt öfverlämna uppgjorda
nya förslag till sådana stater; och anföra ämbetsverken därvid
till en början i fråga.om föreståndare, lärare och inspektör följande.

»Att beträffande" aflöning likställa lärartjänsterna vid navigationsskolorna
med civila tjänstebefattningar synes redan med hänsyn till den
väsentligt olika beskaffenheten och betydelsen af .dessa slags tjänster

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

icke rimligt. Härtill kommer, att navigationsskolelärarna beliöft en relativt
kort tid för att utbilda sig för sitt kall, därunder de merendels
kunnat med arbete försörja sig, medan de civila tjänstemännen måste i
regel underkasta sig långa dyrbara studier.»

»De statsfunktionärer, med indika navigationsskoleföreståndare och
lärare i afseende å tjänsteplikter och de anspråk, som böra ställas på
dem, synas närmast kunna jämföras, äro rektorer och adjunkter vid
rikets realskolor, och det torde då vara i sin ordning, att i hufvudsak
enahanda grunder beträffande aflöning som för nyssnämnda, befatta! ngshafvare
äfven blifva gällande för föreståndare och ordinarie lärare vid
navigationsskolorna.»

»Jämlikt nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löneoch
pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk
åtnjuter rektor vid realskola, förutom fri bostad eller hyresersättning
af vederbörande kommun, lön i två lönegrader å 1) 3,200
kronor och 2) 3,700 kronor jämte tjänstgöringspenningar i hvardera
lönegraden å 1,800 kronor. Uppflyttning i högre lönegrad äger rum
efter förloppet af 10 år och hyresersättningen, där sådan förekommer
i stället för fri bostad, uppgår för närvarande vid rikets realskolor till
i medeltal 900 kronor för år. Enligt samma nådiga kungörelse är begynnelselönen
för adjunkterna 3,000 kronor, af hvilket belopp 2,000
kronor beräknas såsom lön och 1,000 kronor som tjänstgöringspenningar,
samt slutlönen 5,000 kronor, däraf lön 3,400 kronor och tjänstgöringspenningar
1,600 kronor.»

»Med den uppfattning, som ofvan uttalats, anse ämbetsverken de
för föreståndarna i navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Härnösand i propositionen till 1910 års riksdag upptagna löner
vara väl tillmätta, och föreslås därför beträffande dem. ingen ändring.
Föreståndarna vid de båda skolorna i Gäfle och Västervik, hvilka endast
skulle omfatta navigationsafdelning, hafva synts böra tilldelas en begynnelselön
af 4,000 kronor, däraf 2,500 kronor lön och 1,500 kronor
tjänstgöringspenningar, och i likhet med öfriga föreståndare komma i
åtnjutande af tre ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter respektive
5, 10 och 15 års tjänstgöring.»

»Med afseende därå att navigationsskolan i Kalmar enligt ämbetsverkens
förslag komme att innehålla fullständig maskinistafdelning och
det icke torde vara lämpligt att, då i aflöningshänseende föreståndarna
skulle jämställas med rektorerna vid realskolorna, mer än två löneklasser
finnas för föreståndarna — en för föreståndarna vid de större

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

oph en för föreståndarna vid de mindre skolorna — har aflöningen till
sistnämnda skolas föreståndare i det nu öfverlämnade statförslaget upptagits
till samma belopp som för föreståndarna i skolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand.»

»Vidkommande de ordinarie lärarna anse ämbetsverken en förhöjning
i den af Kungl. Maj:t för dem föreslagna slutlönen 4,500 kronor respektive
4,200 kronor böra vidtagas för att mera jämställa dem med adjunkterna
vid realskola, och äfven minska skillnaden i föreståndarnas och lärarnas
löneförmåner, hvartill fog synes förefinnas, om, på sätt här nedan föreslås,
föreståndarebefattningarna icke skulle blifva ordinarie tjänster; och
hemställes därför, att de ordinarie lärarna efter 20 års tjänstgöring
måtte kunna komma i åtnjutande af ännu ett ålderstillägg å 500 kronor,
däraf 350 kronor skulle räknas till lönen.»

»Vid rikets allmänna läroverk tillämpas sedan en följd af år det
förfarandet, att rektorstjänsterna uppehållas endast på förordnande för
viss tid. Ämbetsverken anse starka skäl föreligga för, att motsvarande
anordning genomföres med afseende å föreståndarebefattningarna. Därigenom
vunnes nämligen den afsevärda fördelen, att å ena sidan föreståndarens
intresse i tjänsten och bemödande att väl fylla de kraf, som
ställas på honom, skulle sporras samt möjlighet bereddes att från befattningarna
aflägsna de föreståndare, hvilka såsom sådana visat sig
olämpliga, och att å andra sidan utsikterna vidgades för lärarna att
blifva föreståndare.»

»På grund häraf föreslå ämbetsverken, att fullmakt icke må utfärdas
å föreståndarebefattning, utan att densamma skall uppehållas allenast
på förordnande för viss tid, högst fem år i sänder.»

»Vid bifall härtill torde, i analogi med hvad som är föreskrifvet i
§ 176 i stadgan för rikets allmänna läroverk, lämpligen böra stadgas,
att då ordinarie lärare af Kungl. Maj:t till föreståndare förordnas, skall
hans innehafvande ordinarie tjänst i vanlig ordning tillsättas med iakttagande
därvid att den, som till sistnämnda tjänst utnämnes, skall, därest
den tillförordnade föreståndaren återtager utöfningen af sin lärartjänst,
vara skyldig träda i tjänstgöring vid den skola, Kungl. Maj:t bestämmer.
»

»I sitt underdåniga utlåtande den 25 maj 1909 yttrade ämbetsverken,
att ersättningen till samtliga de extra lärare, för hvilka arfvodet
beräknades för undervisningstimma per vecka, icke borde utgå med
lägre belopp än det i propositionen föreslagna, på det att för respektive
befattningar skulle kunna förvärfvas dugande personer. Såsom skäl

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

härutöfver för att flen föreslagna nedprutningen icke bör komma till
stånd, må framhållas, att, om arfvodet till ifrågavarande befattningshafvare
_ sättes lågt, navigationsskolorna kunna, enligt hvad erfarenheten
gifvit vid handen, nödgas anlita mindre lämpliga extra lärare af brist
på aspiranter till befattningarna. Att häri ligger en fara för undervisningen
torde utan vidare vara klart.»

»Då en extra lärare för undervisningen i skepparklassen, på sätt
förut anförts, är erforderlig i hvarje skola, har i statförslaget aflöning
till dylik extra lärare upptagits och ansetts böra utgå med 1,200
kronor.»

»Då inspektörens verksamhet icke i något afseende lär vara jämförlig
med en tjänstemans i 3:e lönegraden, kunna ämbetsverken ''icke
biträda sakkunnigas mening. Ämbetsverken anse sig emellertid böra
förorda en höjning med 200 kronor i det af Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet eller till 7,200 kronor. Därigenom skulle, hvilket synes rimligt,
inspektörens arfvode icke komma att understiga slutlönen för föreståndarna
i de stora skolorna, sådan densamma bestämts i förenämnda
proposition, inberäknadt värdet af fri bostad, som torde kunna uppskattas
till 1,200 kronor, samt möjlighet beredas för föreståndare att utan
ekonomisk uppoffring kunna mottaga inspektörsförordnande. Af förenämnda
belopp, 7,200 kronor, skulle 2,000 kronor anses motsvara tjänstgöringsp
enningar.»

Hvad därefter vidkommer öfriga poster å staten för navigationsskolorna
anföra ämbetsverken därom följande.

»Det i Kungl. Maj:ts proposition för extra lärarkrafter vid behof,
vikariatsarfvoden m. in. beräknade belopp 10,000 kronor anse ämbetsverken
erforderligt. Om beloppet nedsättes till 5,000 kronor, på sätt
de sakkunniga hemställt, torde detsamma icke förslå till täckande af
utgifter för anordnande i förekommande fall af tillfälliga parallellklasser
och däraf följa, att öfverstyrelsen nödgades hos Kungl. Maj:t göra framställning
om anvisande af särskilda medel för ändamålet, hvilket skulle
vålla besvär och tidsutdräkt.»

»Hvad angår anslagen till böckers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
m. in., eller de s. k. expensmedlen, synas de, med afseende å
ämbetsverkens förslag till navigationsskolornas organisation, skäligen
höra bestämmas för navigationsskolorna i Göteborg, Malmö och Härnösand
till af de sakkunniga beräknade belopp respektive 1,500 kronor,
1,200 kronor och 1,000 kronor, för navigationsskolan i Kalmar till
1,000 kronor samt för eu hvar af skolorna i Gäfle och Västervik till
500 kronor.»

40

Föreståndares
och inspektörs
pension.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

»Beträffande expensmedelsanslaget för navigationsskolan i Stockholm,
hvilket för närvarande utgör 550 kronor, har detsamma i statförslaget
af ämbetsverken upptagits till icke mindre än 3,750 kronor. Detta
belopp har nämligen ansetts erforderligt på den grund, att jämlikt
nådigt bref den 30 september 1910 Kung!. Maja på framställning af
marinförvaltningen funnit nödigt anvisa för år 1911 för städning och
skötsel af värmeledning in. m. i nyssnämnda navigationsskolas hus ett
belopp af högst 1,200 kronor, samt för bränsle och lyse i skolan ett
belopp af högst 2,000 kronor, eller tillhopa högst 3,200 kronor utöfver
i staten upptagna 550 kronor.»

Hvad vidare beträffar de sakkunnigas förslag till stat för navigationslärarkursen
hafva ämbetsverken på anförda skäl och i anslutning
till de föreslagna ändringarna beträffande undervisningen ansett kostnaden
för hvarje kurs kunna inskränkas till 4,400 kronor, därvid ämbetsverken
beräknat 800 kronor för undervisning i matematik, fysik och
mekanik, 1,000 kronor för undervisning i teoretisk och praktisk astronomi,
800 kronor för undervisning i terrester och astronomisk navigation,
800 kronor för undervisning i deviationslära och nautisk meteorologi
samt 1,000 kronor till böcker, undervisningsmateriel m. in.
Hvad angår förslaget till villkor och bestämmelser lör åtnjutande af
de i staten för navigationsskolorna upptagna löneförmåner, hafva ämbetsverken
biträdt de sakkunnigas yrkande om ett par mindre ändringar
i ordalydelsen af nämnda villkor och bestämmeler, sadana de formulerats
i Kungi. Maj:ts proposition till 1910 års riksdag.

De af ämbetsverken framlagda statförslagens slutsumma uppgår
till ett sammanlagdt belopp af 207,550 kronor, däraf 205,350 kronor
belöper sig på staten för navigationsskolorna och 2,200 kronor på staten
för navigationslärarkursen.

I händelse af bifall till ämbetsverkens förslag att föreståndarebefattning
borde uppehållas endast på förordnande _— anföra ämbetsverken
vidare — syntes det billigt och rättvist, att, i öfverensstämmelse
med hvad som i ofvannämnda nådiga kungörelse den 27 augusti 1904
vore stadgadt beträffande pension för rektor, det föreskrefves, att tillförordnad
föreståndare, som fullgjort de i fråga om lärare vid navigationsskola
för pensions erhållande stadgade villkor och i minst 15 år
innehaft och vid afskedstagandet innehade förordnande såsom föreståndare,
vore berättigad att i pension uppbära sin lön såsom föreståndare
oafkortad.

Ämbetsverken erinra jämväl därom, att de i sitt oftanämnda under -

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

dåniga utlåtande den 25 maj 1909 på anförda skäl hemställt om pension
för inspektören under vissa angifna förutsättningar, men att denna
framställning icka föranledt till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Med åberopande
af samma skäl och då tilloppet af kvalificerade sökande till
inspektörsbefattningen väsentligen blir beroende af den omständigheten,
huruvida med befattningen pension är förenad, hemställa ämbetsverken
nu ånyo, att pension till ett belopp af 4,000 kronor måtte tillerkännas
inspektören, därest han varit innehafvare af befattningen under 15 år
och därjämte uppnått 55 lefnadsår; och anse ämbetsverken, att, i händelse
af bifall härtill, det torde, i öfverensstämmelse med ämbetsverkens
tidigare förslag, böra föreskrifvas, att, om inspektören vore berättigad
till pension å annan stat, hans sammanlagda pension ej finge öfverstiga
nämnda belopp.

I sitt utlåtande upptaga ämbetsverken till sist spörsmålet om anskaffning
af undervisningsmateriel med mera för navigationsskolorna
och anföra därom följande.

»Uti nådigt bref den 18 juni 1910 erinrade Kungl. Maj:t marinförvaltningen
därom, att samma års riksdag i sin skrifvelse till Konungen
den 1 i månaden rörande regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel för år 1911, med anledning af anmärkta brister i
elevernas vid navigationsskolorna utbildning, uttalat, att uppmärksamheten
borde mera än dittills riktas på anskaffandet af fullgod undervisningsmateriel.
Sedan med föranledande häraf navigationsskoledirektionerna
anmodats inkomma med yttranden, huruvida den till skolornas disposition
stående undervisningsmaterielen kunde anses vara af fullgod beskaffenhet
och för sitt ändamål tillräcklig samt, därest så ej vore fallet,
i hvad mån och för huru stor kostnad ytterligare undervisningsmateriel
beräknades böra för skolorna anskaffas, och sådana yttranden afgifvits,
anmälde marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 30 december
1910 att, enligt hvad samma yttranden gåfve vid handen, för komplettering
af undervisningsmateriel vid de särskilda skolorna kräfdes ett
belopp af tillhopa 53,000 kronor. Vid sedermera i marinförvaltningen
verkställd granskning af de från direktionerna i ärendet inkomna framställningar
har befunnits, att utgifterna för erforderlig komplettering af
undervisningsmateriel för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Härnösand, Kalmar och Gäfle beräknas uppgå till omkring
14,000 kronor för navigationsafdelningen och 15,000 kronor för maskinistafdelningen.
Enligt vidare i marinförvaltningen verkställd utredning
behöfves för anskaffning af möbler och andra inventarier för de
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 111 Haft. 6

Anskaffning
af undervisningsmateriel

m. m.

42

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

Departements chefens yttrande.

genom omorganisationen tillökade klasserna i de särskilda skolorna ett
belopp af omkring 13,000 kronor. Nämnda båda kraf synas böra tillgodoses
i sammanhang med omorganisationens genomförande; och få ämbetsverken
därför i underdånighet hemställa, att, därest proposition angående
navigationsskolornas omorganisation aflåtes till innevarande års
riksdag, Kungl. Maj:t tillika måtte hos Riksdagen göra framställning
om anvisande på extra stat för år 1912 af ett belopp af tillhopa 42,000
kronor för anskaffning af ofvan omförmälda undervisningsmateriel och
möbler.»

Enligt hvad som inhämtas af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 11 mars 1910, vidfogadt Eders Kungl. Maj:ts proposition
till Riksdagen samma dag (n:r 103) angående omorganisation af navigationsskolorna,
framhöll dåvarande departementschefen, att en omorganisation
af dessa skolor vore af behofvet synnerligen påkallad för
att desamma skulle vara i stånd att enligt nutidens fordringar fylla
sitt ändamål samt att denna frågas lösning icke vidare borde undanskjutas.

Till detta uttalande ansluter jag mig i alla delar. Jämväl har jag
för afsikt tillstyrka utfärdande af nytt reglemente för navigationsskolorna
samt kungörelse angående navigationslärarexamen i enlighet
med de grunder, som innehållas i navigationsskolekommitténs förslag,
dock med vissa jämkningar, som föranledas dels af ämbetsverkens och
dels af de sakkunnigas uttalanden.

Såsom af den föregående redogörelsen framgår har den nya utredning
af frågan, som blifvit en följd af 1910 års riksdags beslut,
lämnat till resultat förslag, som i flera afseenden skilja sig från de i
Kungl. Maj:ts proposition år 1910 förordade och livilka jämväl sinsemellan
divergera i flera viktiga punkter.

Hvad först beträffar frågan om navigationsskolornas antal torde
det vara uppenbart, att, såsom en följd af Riksdagens uttalade mening
(i dess skrifvelse n:r 5 år 1910), en ny proposition i ämnet bör, där
så kan ske, vara grundad på eu begränsning af skolornas antal. Enligt
min mening lärer vederbörande stads åtagande att hålla lokal för
navigationsskola därstädes icke för statsverket kunna medföra förpliktelse
att under alla förhållanden fortfarande bestrida medel för skolans
bestånd; och detta torde enligt min uppfattning gälla såväl om staden
förvärfvat eget hus för skolan som om den därför tillhandahåller förhyrd
lokal. I hvad mån en begränsning af skolornas antal lämpligen
bör äga rum, därom äro, såsom af de sakkunnigas och ämbetsverkens

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

skiljaktiga uttalanden framgår, meningarna delade. Om jag än, på sätt
jag redan angifvit, i öfverensstämmelse med de sakkunnigas uppfattning,
anser något hinder icke föreligga för att, därest så skulle befinnas
lämpligast, med indragning af skolorna i Visby, Karlshamn, Strömstad,
Västervik oah Gäfle inskränka skolornas antal till 5, finner jagdock
med afseende å undervisningens ordnande förtänksamheten bjuda
att biträda ämbetsverkens förslag om bibehållande, åtminstone tillsvidare,
af sistnämnda tvänne skolor och således endast föreslå indragning
af skolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad. Det synes mig nämligen
vara sannolikt, att en utveckling af vår sjöfartsnäring kommer
att i framtiden äga rum och att därmed äfven betydligt större kraf
än de nu förefintliga komma att ställas på navigationsskolorna. Då
staten i fråga om dessa skolors undervisningslokaler är beroende af
vederbörande kommuners åtgärder, manar enligt min uppfattning försiktigheten
till att icke reducera skolornas antal i större utsträckning, än att
man må vara förvissad om, att de lokaler, som kunna med säkerhet påräknas,
erbjuda tillräcklig möjlighet att utveckla skolornas verksamhet.

Vidkommande därefter frågan om klassernas antal och deras fördelning
på de särskilda skolorna finner jag mig böra i hufvudsak biträda
de sakkunnigas förslag, dock med ett par ändringar, i främsta
rummet betingade af det erforderliga klassantalets fördelning på 7
skolor i stället för 5.

Ämbetsverkens tyngst vägande invändning mot de sakkunnigas förslag
i detta afseende anser jag röra antalet elever i de särskilda klasserna.
De sakkunniga hafva med afseende å de af dem föreslagna erforderliga
klasserna tänkt sig, att undervisning i undantagsfall skulle kunna meddelas
30 å 35 elever i en och samma klass, hvaremot ämbetsverken hålla
före, att elevantalet i hvarje klass borde begränsas till högst 24. I detta
hänseende delar jag ämbetsverkens uppfattning. De sakkunniga hafva
vid de af dem sålunda angifna siffror utgått från samma totala elevantal
i sjökaptens- och styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna,
som förefunnits under de senaste 10 åren. Emellertid tyda alla tecken
på, att detta antal icke under den närmare framtiden skall fortfarande
förefinnas, åtminstone icke inom navigationsafdelningen, där
elevantalet i stort sedt är stadt i minskning. Att de väntade skärpta
fordringarna för befäl å fartyg föranledt en tillfällig tillströmning
under åren 1906 —1909 till såväl navigations- som maskinistafdelningarna,
är så mycket mera att antaga, som elevantalet därefter afsevärdt
minskats. Ytterligare anledningar till att antalet elever i de högre
klasserna skall hålla sig lägre än hittills finnas dels däruti att inträdesfordringarna
till dessa klasser komma att väsentligt höjas beträffande

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 167.

såväl kunskaper som sjötjänst, hvilket torde komma att drifva ett afsevärdt
antal elever från de högre klasserna till skeppar- och 3:e maskinistklasserna,
dels ock däruti, att enligt förslaget till ny befälsförordning
en del fartyg, som nu erfordra styrman sbefäl, komma att kunna
föras af skeppare samt att den föreslagna 3:e maskinistklassens genomgående
kommer att medföra ganska stor kompetens.

Därest likväl antalet elever i de fyra högre klasserna skulle komma
att ställa sig lika stort som i medeltal under den senaste femårsperioden,
skulle elevantalet i skolorna med klassfördelning enligt de sakkunnigas
förslag blifva följande i medeltal:

i sjökapten sklass ........................................................ 27

» styrmansklass .......................................................... 27

d l:a maskinistklass ..................................................... 28

» 2:a » 28.

Läggas siffrorna för höstterminen 1910 — hvilka, enligt en de
sakkunnigas förslag vidfogad tablå, utvisa följande totalsummor, nämligen
för sjökaptensklasserna 137, för styrmansklasserna 152, för öfvermaskinistklasserna
110 och för maskinistklasserna 122 — till grund för
beräkningen, erhållas (med respektive 6, 8, 4 och 6 klasser) följande
medeltal:

i sjökaptensklass ..................................

......................... 23

» styrmansklass .....................................

.......................... 19

» 1 :a maskinistklass ............................

.......................... 28

» 2:a » ............................

.......................... 20.

De förändringar i sakkunnigeförslaget, hvilka, enligt hvad nyss
nämnts, skulle betingas af klassernas fördelning på ett antal af 7 skolor

1 stället för 5, äro, att af det i nämnda förslag upptagna klassantalet
en sjökaptensklass (den ena af dem, som af de sakkunniga föreslagits
skola förläggas till Göteborg) skulle förläggas till Gäfle samt en styrmansklass
till hvardera af städerna Gäfle och Västervik (i stället för

2 dylika klasser, af de sakkunniga föreslagna att förläggas, den ena i
Stockholm och den andra i Malmö). Vidare anser jag, att, utöfver
det i sakkunnigeförslaget upptagna antalet klasser, ytterligare en
l:a maskinistklass — på grund af det nyssnämnda beräknade medeltalet
elever — är erforderlig och bör förläggas till Göteborg samt att
ytterligare två skepparklasser böra inrättas och förläggas en till hvardera
af städerna Gäfle och Västervik. Såsom motiv för det senare
förslaget får jag framhålla, att tillfälle till afläggande af skepparexamen
synes mig böra förefinnas å alla de platser, där navigationsskolor
äro förlagda, enär jag, såsom af det följande framgår, icke anser

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 167.

45

mig kunna förorda anordnande af särskilda examensförrättningar på
platser, där navigationsskola ej finnes.

Med den sålunda förordade förändringen skulle klassernas antal
och deras fördelning på de särskilda skolorna ställa sig sålunda:

Navigationsafrlelning Maskinistafdelning

Sjökaptens-

Styrmans-

Skeppar-

l:a 2:a

3:e ''

klass

klass

klass

klass klass

klass

Navigationsskolan i Stockholm......

1

I

1

]

2

1

» i Göteborg .....

1

2

l

2

2

1

)> i Malmö............

1

1

1

1

1

1

» i Härnösand ...

1

1

1

1

1

1

» i Kalmar .........

1

1

1

—

—

—

» i Gällt'' .............

1

1

1

—

--

—

» i Västervik .....

—

1

1

—

—

—

Summa

6

8

7

5

6

4

Härvid är emellertid att märka, att i händelse af behof — tillfälligt
eller permanent — parallellklasser utan svårighet kunna till erforderligt
antal anordnas samt att kostnaden härför torde kunna bestridas af
anslaget till extra lärår krafter vid behof, vikariatsarf voden m. m., därest
detsamma, i enlighet med hvad som i det följande förordas, bestämmes
att utgå med 10,000 kronor.

Hvad angår undervisningen i skepparklassen delar jag ämbetsverkens
mening, att ett ändamålsenligt ordnande af densamma kräfver
anställande af en med fast arfvode aflönad särskild extra lärare för
hvarje dylik klass.

Det af såväl de sakkunniga som ämbetsverken förordade förslaget
om förordnande af särskild examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasserna
finner jag välbetänkt, hvadan jag anser mig böra biträda detsamma.
Däremot anser jag, i likhet med ämbetsverken, tillräckliga
skäl för närvarande icke förefinnas för vidtagande af den af de sakkunniga
ifrågasatta anordningen med examensförrättningar utan samband
med navigationsskolorna. Man torde nämligen ej kunna bortse från
nyttan af en ordnad och kontrollerad skolundervisning för de examinander,
hvarom här är fråga, och för öfrigt torde för dem, som äro i
stånd att utan föregående undervisning vid navigationsskola aflägga
ifrågavarande examina, tillfälle i erforderlig mån komma att finnas till
undergående af dessa examina vid de navigatisnsskolor, där skepparoch
3:e maskinistklasser enligt min tanke skulle finnas. Därest, sedan

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

erfarenhet vunnits beträffande skeppar- och 3:e maskinistexamina, denna
skulle gifva vid handen, att afläggande af dessa examina lämpligen bör
kunna äga rum jämväl å orter, där navigationsskola icke finnes, torde
frågan härom då kunna återupptagas.

I fråga om kompetensen för anställning såsom föreståndare och
lärare, navigationsskoledirektionernas verksamhetsområde och behöfligheten
af anordnande utaf navigationsskolemöten ansluter jag mig i
hufvudsak till de af de sakkunniga uttalade åsikter.

Hvad därefter angår frågan om de framlagda förslagen till nya
stater för navigationsskolorna och navigations!ärarkursen, så hafva de
sakkunniga — såsom af det föregående inhämtas — ansett en förhöjning
påkallad i de af Eders Kungl. Maj:t i propositionen till 1910 års
riksdag i enlighet med ämbetsverkens då gjorda hemställan föreslagna
lönebeloppen för såväl föreståndare och ordinarie lärare som för inspektören,
hvaremot de sakkunniga ansett arfvodesbeloppen för extra
lärare kunna nedsättas från 150 kronor till 120 kronor per veckotimme
i fråga om viss undervisning. Ämbetsverken åter anse i sitt
senast afgifna utlåtande aflöningsförmånerna för berörda befattningsliafvare
böra upptagas till samma belopp, som i nämnda proposition
beräknats, dock med den ändring, att ordinarie lärare skulle kunna
komma i åtnjutande af ett 4:e ålderstillägg och att inspektörsarfvodet
skulle förhöjas till 7,200 kronor.

Ehuruväl ökadt arbete för såväl föreståndare som lärare tydligen
måste blifva en följd af den föreslagna minskningen af antalet skolor,
finner jag dock denna omständighet icke kunna motivera den af de sakkunniga
för ifrågavarande befattningshafvare föreslagna betydande löneförhöjningen.
Någon förbättring af inkomster i jämförelse med hvad i
propositionen till 1910 års riksdag föreslagits anser jag emellertid väl
kunna motiveras med minskningen af skolornas antal från 10 till 7; och
finner jag mig med hänsyn därtill böra förorda den ändring i de af
ämbetsverken i deras utlåtande för föreståndare och ordinarie lärare
föreslagna lönebelopp, att i stället för det sista af de föreslagna ålderstilläggen
för såväl föreståndarna som lärarna ett motsvarande belopp lägges
till begynnelseafiöningen. Med en sådan anordning skulle föreståndarna i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand erhålla en begynnelseaflöning
af 5,000 kronor samt föreståndarna i Kalmar, Galle och Västervik — af
hvilka föreståndaren i Kalmar såsom en följd däraf, att maskinistafdelning
enligt mitt förslag ej skulle finnas därstädes, i aflöningshänseende torde
böra likställas med föreståndarna i Gäfle och Västervik — en begynnelseaflöning
af 4,500 kronor, alla med två ålderstillägg; hvarjämte de
ordinarie lärarna i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle komma i åt -

47

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

njutande af en begynnelseaflöning å 3,500 kronor ock de ordinarie lärarna
i öfriga städer en begynnelseaflöning å 3,200 kronor, samtliga med tre
ålderstillägg.

Den af ämbetsverken förordade böjningen af inspektörens arfvode
med 200 kronor synes mig väl knappt beräknad för att man i verkligheten
skulle kunna uppnå det resultat, ämbetsverken åsyftat, eller en
mera lämplig proportion till föreståndarnas vid de större skolorna slutaflöning.
Jag hemställer därför, att inspektörsarfvodet föreslås til) 7,500
kronor, hvaraf 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Hvad åter beträffar ersättningen till extra lärarna anser jag i
öfverensstämmelse med hvad de sakkunniga härutinnan uttalat, att arfvodena,
såvidt angår undervisning, för hvars bestridande om möjligt
bör anlitas från tekniska högskolan utexaminerad ingenjör, böra bestämmas
till 150 kronor per veckotimme, men att i fråga om annan
undervisning arfvodena lämpligen kunna begränsas till 120 kronor per
veckotimme. I olikhet med de sakkunniga finner jag dock undervisningen
i ångmaskinlära, fysik och mekanik i maskinistafdelningen vara
af beskaffenhet att helst böra anförtros dylik ingenjör och sålunda böra
ersättas med det högre af nämnda båda arfvoden.

I fråga om öfriga poster å de föreliggande statförslagen finner jag
dessa poster böra upptagas med de af ämbetsverken föreslagna beloppen,
nämligen till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers
underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
m. m. 9,450 kronor, att fördelas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden m. m. 10,000 kronor,
till Kungl. Maj:ts disposition 3,000 kronor och till navigationslärarkursen
4,400 kronor. I öfverensstämmelse med hvad som uttalats
till förenämnda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 11 mars
1910 anser jag begäran böra framställas hos Riksdagen att för navigation
slärar kursen, som synes böra äga rum hvartannat år, måtte å
ordinarie stat uppföras ett särskildt reservationsanslag, upptagande
hälften af det för en sådan kurs erforderliga beloppet.

Ämbetsverken hafva förordat, att fullmakt icke måtte utfärdas å
föreståndarbefattning, utan att densamma skulle uppehållas allenast på
förordnande för viss tid, högst fem år i sänder. Då emellertid de, som
vinna anställning såsom föreståndare, måste tänkas under längre tid dessförinnan
hafva tjänstgjort såsom lärare vid navigationsskola, torde tillräcklig
erfarenhet om deras duglighet och därå grundade lämplighet
såsom föreståndare vara vunnen. Berörda af ämbetsverken föreslagna

48

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

anordning synes mig därför ej af behofvet påkallad; och som uppehållande
af tjänster på förordnande enligt min mening icke bör äga
rum i andra fall än där särskildt starka skäl föranleda därtill, kan jag
ej biträda detta ämbetsverkens förslag.

Hvad angår frågan om vidtagande af åtgärder för beredande af
rätt till pension åt inspektören, torde denna fråga, vid det förhållande
att erforderlig utredning däri ännu ej föreligger, tillsvidare böra anstå.

De af mig sålunda förordade staterna torde icke böra träda i
tillämpning förrän då nytt läsår vid navigationsskolorna tager sin början,
hvilket jämväl enligt den nya organisationen äger rum under senare
hälften af kalenderåret; och torde den 1 augusti vara en lämplig tidpunkt
för staternas ikraftträdande, hvadan, vid bifall härtill, den förutvarande
staten skulle vara gällande intill nämnda tidpunkt.

Af on jämförelse mellan antalet ordinarie befattningshafvare enligt
gällande stat och den nu förordade staten framgår, att tre föreståndarebefattningar
(vid de skolor, som föreslås till indragning) och nio ordinarie
lärarbefattningar vid navigationsafdelningar — nämligen en befattning
i Stockholm, en i Göteborg, en i Malmö, en i Härnösand, två i Karlshamn,
en i Västervik, en i Visby och en i Strömstad — skulle komma att
indragas. Emellertid torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t enligt nådigt
bref den 7 april 1893 förordnat, att den ena af de två enligt nuvarande
stat vid navigationsskolan i Härnösand befintliga ordinarie lärarbefattningarna
tillsvidare icke skulle besättas, och har detta beslut sedermera ej
undergått ändring. Vidare anhåller jag få erinra, att Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 31 december 1906 föreskrifvit, att såväl en då ledigvarande
ordinarie lärarbefattning som de ordinarie lärarbefattningar vid
navigationsskolorna, hvilka framdeles blefve lediga, tillsvidare skulle uppehållas
endast på förordnande. På grund af sist berörda föreskrift bestridas
för närvarande två föreståndarbefattningar och två ordinarie lärarbefattningar
på förordnande. För närvarande kan emellertid icke med säkerhet
beräkuas, huru många af de nuvarande fast anställda föreståndarna
och ordinarie lärarna komma att öfvergå å den nya staten, hvarför ej
heller kostnaden för aflöning af föreståndare och ordinarie lärare å indragningsstat
kan uppgifvas.

Såsom i det föregående omförraälts hafva ämbetsverken på anförda
skäl hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t göra framställning hos
Riksdagen om anvisande på extra stat för år 1912 af ett belopp å tillhopa
42,000 kronor för anskaffning af undervisningsmateriel och möbler
för navigationsskolorna. Denna summa torde möjligen kunna något nedbringas
därigenom, att dylika inventarier vid navigationsskolor, som ifrågasättas
skola indragas, komma till användning vid de återstående skolorna.

Kungl. Maj .it Nåd. Proposition Nr 167. 49

En tillämpning af den af mig förordade nya staten kräfver för
navigationsskolorna ett årligt anslag af 184,980 kronor, medan den nuvarande
statens belopp uppgår till 100,800 kronor. Härvid är tillika
att märka, att i sistnämnda belopp ingå anvisningar å tillhopa 1,300
kronor för undervisningen i navigationslärarkursen, medan enligt min
tanke ett särskilt reservationsanslag skulle uppföras till bestridande af
kostnaderna för dylik kurs. Då såsom redan nämnts den nuvarande
staten för navigationsskolorna enligt min mening skulle tillämpas under
sju tolftedelar af år 1912 och den nya staten endast under fem tolftedelar
af året i fråga, skulle således för navigationskoleundervisningens
bedrifvande under samma år ej erfordras hela förstnämnda belopp
184,980 kronor. Men å andra sidan komma under år 1912 att föreligga
behof af medel till aflönande af lärare, som ej vinna öfvergång
till den nya staten, samt till anskaffning af undervisningsmateriel och
inventarier, hvilka båda medelsbehof, såsom framgår af det redan anförda,
dock för närvarande ej kunna till beloppen exakt angifvas. Hvad
åter beträffar frågan om anskaffning af instrument och bibliotek för
navigationslärarkursen, hvarför beräknats ett belopp af 6,000 kronor,
torde, vid det förhållande att dylik kurs ej synes böra anordnas år 1912
utan först år 1913, med begäran om anvisning af dessa medel kunna
anstå. På grund af hvad jag nu anfört synes mig lämpligt, att framställning
göres hos Riksdagen att redan i riksstaten för år 1912 uppföra
anslag för navigationsskolorna i riket till belopp af 184,980 kronor,
med föreskrift att, af berörda anslagsbelopp skola bestridas utgifter för
navigationsskolorna under januari—juli månader 1912 enligt den nuvarande
staten för samma skolor och under augusti—december månader
1912 enligt den af mig förordade staten, äfvensom medgifva, att
de besparingar, som må uppkomma å anslaget, få användas ej mindre till
aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut af
fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande
befattningar å den nya staten ej blifva beredda, än äfven till anskaffning
af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna för en
kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att, i den män
dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af sålunda angifna
ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga belopp
och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen till ersättande.

I anslutning till sålunda angifna grunder för omorganisation af
undervisningsanstalterna för sjöfart tillåter jag mig framlägga följande
förslag till årlig stat för navigationsskolorna i riket, att tillämpas från
och med den 1 augusti 1912.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 A fil. Ill Höft.

t

50 Kling!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

Tjänst-

Orts-

tillägg.

"

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Arfvoden.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 inspektör ...........................................

7,500

7,500

1 föreståndare ............................................

3,050

1,950

—

__

5,000

3 d:0 ............................................

9,150

5,850

—

—

15,000

1 d:0 .............................................

2,850

1,650

—

_

4,500

2 d:o ............................................

5,700

3,300

—

— .

9,000

1 1 lärare vid navigationsafdelning.....................

2,150

1,050

300

3,500

3 d:o » d:o .....................

6,450

3,150

900

10,500

|

1 d:o » d:o .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 d:o » d:o .....................

4,300

2,100

—

6,400

1 d:o » maskinistafdelning .....................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:o » d:o .....................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:o » d:o .....................

2.150

1,050

—

3,200

Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,
beräknade » 150 kronor för undervisnings-

timme per vecka (150 x 36)........................

--

—

_

5,400

Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr-mansklasser, beräknade å 120 kronor för un-

dervisningstimrae per vecka (120 x 140) ......

_

--

—

—

16,800

Arfvoden till 7 extra lärare i skepparklasser ...

—

—

—

1,200

8,400

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski-nistklasser, beräknade å 150 kronor för under-

visningstimme per vecka (150 x 154)............

1 Arfvoden till extra lärare i ka och 2:a maski-

—

—

23,100

nistklasser, beräknade a 120 kronor för under-

visningstimme per vecka (120 x 144)............

Arfvoden till 4 extra lärare i 3:e maskinist-

—

—

17.280

klasser ...................................................

Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands-

—

—

1,200

4,800

lära, beräknade å 7 kronor 50 öre för hvarje

timmes undervisningsskyldighet (7:50 x 500)

—

—

3,750

| Till böckers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till

utgifter för bränsle, lyshållning m. m..........

—

—

—

9,450

Transport

—

—

—

170,780

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167. 51

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arfvodcn.

Kronor.

Summa,

Kronor.

Transport

—

—

-

—

170,780

1 examensförrättare i T.a och 2:a maskinist-

klasser .................................................

—

—

“

1,200

1,200

Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvo-

den m. m. enligt öfverstyrelsens bestämmande

—

—

—

10,000

Till Kung!. Maj ds disposition.......................

—

—

—

—

3,000

Summa kronor

—

—

—

184,980

Anmärkningar:

l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar
inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.

2:o. För föreståndare kan afiöningcn efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500
kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med
likaledes 500 kronor. Af hvarje åldcrstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningama.

3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmuner gäller
hvad därom särskild! finnes stadgadt.

4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

Vidare hemställer jag, att för åtnjutande af de i den föreslagna
nya staten för navigationsskolorna upptagna aflöningsförmånerna villkor
och bestämmelser måtte stadgas af hufvudsakligen samma innehåll som
de, hvilka fastställts vid åtskilliga under de senare åren beslutade löneregleringar.

I afseende å ifrågavarande villkor och bestämmelser anhåller jag få
förutskicka den erinran, att däribland upptages stadgande om semester
för inspektör och föreståndare, hvaremot någon dylik föreskrift beträffande
lärare ej torde erfordras. Denna olikhet har sin grund däri,
att lärarna själffallet böra anses berättigade till ledighet under ferierna,
men att, som sådan frihet från tjänstgöring icke kan tillkomma inspektören
och föreståndarna, särskild föreskrift om rätt till semester för
dem ansetts erforderlig.

Berörda villkor och bestämmelser innefatta:

att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning eller
ordinarie lärarbefattning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändring i navigationsskolornas organisation eller verksamhet
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning
lian innebar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
så framt ej öfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och
utbetalas med eu tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare
uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan
skola för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;

att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom
hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller orts tillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot

53

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 167.

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande
af enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att
inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra
femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger
rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes
på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från det han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering
af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll
allenast förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att inspektör och föreståndare äga att årligen, när sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under eu
och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänsteinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya
lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt
arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

icke med medgifvande af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör
vikarien.

Slutligen tillstyrker jag, att föreskrift måtte meddelas, dels därom
att en hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912 tillträder befattning
å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att underkasta sig
nu om förmälda villkor och bestämmelser, dels ock därom att de förutvarande
innehafvare af befattningar å nämnda stat, indika icke före viss
angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af
bestämmelserna i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem.

På grund af det sålunda anförda hemställer jag i underdånighet,
det täcktes Eders Kungl. Maj.-t föreslå Riksdagen att

dels, med indragning från och med den 1 augusti 1912 af de nuvarande
navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad, godkänna
det af mig tillstyrkta förslaget till årlig stat för navigationsskolorna i
riket äfvensom de villkor och bestämmelser, som af mig likaledes tillstyrkts,
för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner;
dels förklara,

ej mindre att eu hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912
tillträder befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att
underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda
stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen
att gälla från och med år 1912:

Krono!''.

Arfvodon till lärare ...............................................................................,.......... 1,700

Till böcker, undervisningsmateriel m. in...............................................................I 500

Summa kronor | 2,200

55

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,
med 86,380 kronor till 187,180 kronor, att fördelas med ett bestämdt
anslag till navigationsskolorna å 184,980 kronor samt ett reservationsanslag
till navigationslärarkursen å 2,200 kronor;

dels, i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af anslaget till
navigationsskolorna skola bestridas utgifter för dessa skolor under
januari—juli månader 1912 enligt den nuvarande staten för samma
skolor och under augusti—december månader 1912 enligt den föreslagna
nya staten;

dels ock medgifva, att de besparingar, som under år 1912 uppkomma
å anslaget till navigationsskolorna, må användas ej mindre
till aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut
af fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande
befattningar å den nya staten cj blifva beredda, än äfven till
anskaffning af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna
för en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att,
i den mån dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af
sålunda angifna ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga
belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen
till ersättande.

Till denna departementschefens hemställan, hvari
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Elis Rahmn.