Kungl. Maj ds Nåd. proposition No 164.

5

N:o 164.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående viss
ändring i öfvergångsbestämmelserna i nådiga kungörelsen
den 18 juni 1910 angående aflöning sreglemente för
tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning; gifven Stockholms slott den 31 mars
1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att

dels besluta sådan ändring i de vid nu gällande aflöningsreglemente
för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning fogade öfvergångsbestämmelser, att, bland tjänstemän
af lägre grad, gränsridare uppflyttas från första till andra gruppen,

dels ock medgifva, att den sålunda beslutade nya bestämmelsen
må tillämpas så, som om den varit gällande vid 1911 års ingång.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Carl Sivar k.

GUSTAF.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 164.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 mars 1911.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde:

I öfvergångsbestämmelserna till nådiga kungörelsen den 18 juni
1910 angående aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning stadgas beträffande de tjänstemän
vid tullverkets nämnda afdelningar, hvilka öfverginge å 1911 års
stat, att i afseende å beloppet af den fasta ingångsaflöningen vid sådan
öfvergång skulle tillämpas, bland andra, följande bestämmelser. Tjänstemän
af lägre grad skulle, i likhet med tjänstemän af högre grad, anses
vara fördelade i tre grupper, af hvilka andra gruppen skulle omfatta,
bland andra, vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseaflöning
samt tredje gruppen, bland andra, gränsridare. Tjänsterna skulle anses
hafva jämväl före år 1911 tillhört den grupp, dit de, enligt hvad
nu sagts, vore hänförliga. Tjänsteman skulle äga tillgodoräkna sig dels

Kungl. Mgj:ts Nåd. Proposition N:o 164. 7

den tid som förflutit sedan lian, vare sig på grund af konstitutorial
eller, efter ingången af år 1908, på grund af förordnande i följd af
frågan om omreglering af tullverkets stater, tillträdt innehafvande å
ordinarie stat redan uppförd befattning eller annan ordinarie befattning,
tillhörande samma eller högre grupp, dels den tid, hvarunder han efter
år 1900 på grund af stadigvarande förordnande inom tullverket bestridt
~vare sig tjänst å extra aflöningsstat eller tjänst med aflöning å extra stat
eller ock tjänst i omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordna^
tjänstinnehafvare, dock under villkor att den sålunda bestridda
befattningen vore att anse såsom motsvarande eller jämförlig med tjänst
inom samma grupp som den tjänst, hvilken tillträdes, eller inom högre grupp.

Vid den 10 december 1910 företagen pröfning af frågan om bestämmande
för vederbörande tjänstinnehafvare af fast ingångsaflöning
å 1911 års stat har generaltullstyrelsen förklarat, att vaktmästarne vid
tullbevaknmgen i Haparanda Otto Romanus Rutberg, Karl Fredrik Sandberg
och Gustaf Adolf Bergman samt vaktmästarne å kustbevakningsångaren
i Haparanda tullkammardistrikt Karl Hjalmar Lund och Karl
Ulrik Johansson, hvilka samtliga under afsevärda tider bestridt gränsridaretjänst
vid det förhållande att vaktmästare vid tullbevakningen
i Haparanda och de å kustbevakningsångaren i Haparanda tullkammardistiikt
anställde vaktmästare, hvilkas begynnelseaflöning'' vore 1 500
kronor, i ofvan omförmälda öfvergångsbestämmelser sålunda hänfördes
till andra, men gränsridare till första gruppen bland tjänstemän af lägre
glad icke vore berättigade att vid beräknande af aflöningsförhöjning’
få tillgodoräkna sig den tid, de varit gränsridare.

Hos Edeis Kung]. Magt hafva sedermera bemälde vaktmästare i
underdånighet anhallit, att deras föregående tjänstgöring i egenskap af
gränsridare matte få räknas dem till* godo vid bestämmande af dem
tillkommande aflöningsförhöjningar.

Öfver berörda ansökningar hafva såväl generaltullstyrelsen som
statskontoret afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden, därvid statskontoret
anfört, bland annat, följande.

Statskontoret ansåge skäl föreligga att i första punkten af nämnda
öfvergångsbestämmelser den ändring vidtoge3, att gränsridare uppflyttades
från föista till andra ålderstilläggsgruppen. Enligt den före innevaiande
åis ingång för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning gällande lönestat åtnjöte gränsridare en aflöning
af 1,000 kronor jämte två ålderstillägg å tillhopa 300 kronor
samt vaktmästare vid kustbevakningen i Haparanda en aflöning af 1,050
kronor jämte två ålderstillägg å tillhopa 200 kronor; och vore enligt

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

1904 års aflöningsreglemente bägge dessa slag af tjänsteinnehafvare
hänförda till samma ålderstilläggsgrad, nämligen den första graden bland
betjänte. Den för granskning af tullverkets stater m. in. år 1908 tillsatta
kommissionen hade föreslagit, bland annat, för vaktmästare inom
andra lönegraden, däribland vaktmästare i Haparanda, eu aflöning af
1,500 kronor jämte tre ålderstillägg å tillhopa 300 kronor, men för gränsridare
en aflöning af blott 1,300 kronor jämte ålderstillägg till nyssnämnda
antal och belopp; och borde enligt kommissionens förslag gränsridare
fortfarande tillhöra den första ålderstilläggsgruppen, hvaremot vaktmästare
med minst 1,500 kronors begynnelseaflöning, och således äfven
vaktmästare i Haparanda, af kommissionen hänförts till andra ålderstilläggsgruppen.
I fråga om nyssnämnda vaktmästare hade kommissionens
förslag till lönestat blifvit godkändt af Eders Kungl. Maj:t och 1910 års
Riksdag, hvaremot, på förslag af generaltullstyrelsen, gränsridarnes
aflöning blifvit höjd till samma belopp som vaktmästares af vandra lönegraden,
nämligen 1,500 kronor med tre ålderstillägg å tillhopa 300
kronor. Denna löneförhöjning för gränsridarna syntes emellertid hafva
bort medföra äfven den påföljd, att gränsridare uppflyttats till samma
ålderstilläggsgrupp som vaktmästare med motsvarande aflöning. Då så
ej skett, hade följden häraf blifvit att, ehuru gränsridare nu åtnjöte
samma aflöningsförmåner som vaktmästare af andra lönegraden, och
före 1911 års ingång varit till och med något högre aflönade än nämnda
vaktmästare, dessa senare icke ägde att för åtnjutande af aflöningsförhöjning
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom ordinarie gränsridare,
hvilket torde vara så mycket mer obilligt som dylik vaktmästare
enligt mom. 2 af förenämnda öfvergångsbestämmelser finge under viss
förutsättning i sådant afseende föra sig tillgodo tjänstgöring såsom
extra ordinarie betjänt.

På grund af hvad sålunda förekommit och då det synes rättvist
att de tjänsteinnehafvare, som beröras af den ifrågasatta ändringen,
redan från och med innevarande år komma i åtnjutande af behörig
aflöningsförhöjning, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att

dels besluta sådan ändring i de vid nu gällande aflöningsreglemente
för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning fogade öfvergångsbestämmelser, att, bland tjänstemän
af lägre grad, gränsridare uppflyttas från första till andra gruppen,

dels ock medgifva att den sålunda beslutade nya bestämmelsen
må tillämpas så, som om den varit gällande vid 1911 års ingång.

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 164.

Häruti instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda hemställt behagade Hans
Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle nådig
proposition aflåtas till Riksdagen af den lydelse bilaga
Titt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Emil Sundberg.

Bihang till Eiksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 108 Raft

2