Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

1

Nr 157.

Kungi. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
understöd åt officers- och under officerskårer, livilka åsamkas
förlust i afseende ä en del dem tillhöriga byggnader å
mötesplatser; gifven Stockholms slott den 31 mars 1911.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen medgifva,

att, då officers- och underofficerskårerna tillhöriga byggnader å
mötesplatser genom vederbörande truppförbands förändrade förläggning
blifvit eller blifva onyttiga för ägarna samt dessa häfta i skuld med
anledning af samma byggnader, Kungl. Maj:t må, efter pröfning i
hvarje särskildt fall, från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar tilldela
sådan kår understöd med högst det belopp, hvarmed byggnadernas
försäljningspris understiger kårens skuld för desamma.

l)e till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

0. B. Malm.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afl. 102 Höft. (Nr 157.)

1

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157.

1904 års
Riksdag.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvar särenden,
hållet inför Hans Ma.j:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 31 mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Malm, yttrade härefter:

»I skrifvelse till Kung! Maj:t den 13 maj 1904 anhöll Riksdagen,
med anledning däraf att dess år 1903 församlade revisorer framställt
anmärkning mot utbetalningar från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar
för inlösen åt statsverket af åtskilliga å mötesplatser belägna,
vederbörande officerskårer tillhöriga byggnader, att, därest fråga skulle
uppstå om ytterligare inköp för statens räkning af officerskårer eller
underofficerskårer tillhöriga byggnader, sådan fråga måtte varda underställd
Riksdagens pröfning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157. 3

Med anledning- däraf gjorde Kungl. Maj:t uti nådig proposition till
1905 års lagtima Riksdag framställning om inlösen af vissa byggnader,
tillhörande officerskårerna vid Smålands husarregemente, Skånska dragonregementet,
f. d. Blekinge bataljon, Dalregementet, Norrbottens regemente
samt underofficerskårerna vid f. d. Smålands grenadjärkår, f. d.
Blekinge bataljon och Smålands husarregemente, äfvensom af ett Dalregementets
officerskår tillhörigt jordområde, benämndt ))Salongsgården
med lägerplatsen». Denna framställning blef af Riksdagen enligt dess
skrifvelse den 18 maj 1905 bifallen. Några medel behöfde för ändamålet
icke äskas, då fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar lämnade
tillgång till gäldandet af köpeskillingarna.

Äfven till 1906 års lagtima Riksdag afläts, i anledning af därom
gjorda hembjudanden, nådig proposition angående inlösen af vissa byggnader,
tillhörande officers- och under officerskårerna vid Västmanlands
och Hälsinge regementen, underofficerskåren vid Dalregementet samt
underofficers-, musik- och volontärkårerna vid Lifregementets husarer.

Arméförvaltningen, som tillstyrkte denna framställning, åberopade
hvad förvaltningen i underdånigt utlåtande öfver de af 1905 års lagtima
Riksdag pröfvade framställningarna om dylika inköp anfört, nämligen
:

att byggnaderna tillkommit, emedan det befunnits oundgängligen
nödigt för befäl och underbefäl att, i brist på lokaler i statens byggnader,
uppföra egna dylika för inkvartering, mathållning och expeditionstjänst; att,

enär sådana lokaler inginge i de nya kasernerna, det syntes
vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att vederbörande
officers- och underofficerskårer, hvilka efter öfverflyttning till nya etablissemang
ej längre hade behof af sina egna byggnader å de nuvarande
mötesplatserna, icke vidare betungades af utgifter för dessa byggnader,
utan därför erhölle ersättning eller åtminstone befriades från den
skuld, de för byggnaderna iklädt sig;

att ifrågavarande kårer under en lång följd af år måst underkasta
sig stora ekonomiska uppoffringar genom befordringsafgifter, afdrag å
löner m. m. för att bereda sig någorlunda tillfredsställande inkvartering
under vapenöfningarna på andra platser än dem, där de under större
delen af året haft sin verksamhet;

samt att såväl officers- som underofficerskårerna komme att få vidkännas
stora utgifter för iordningställande af erforderliga samlingslokaler
in. m. i de nya kasernetablissemangen, hvarför en tillika pågående

1905 års
Riksdag.

1906 års
Riksdag.

4

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157.

Ny utredning
af armé förvaltningen.

amortering af lån för byggnader, som de ej längre kunde begagna,
skulle blifva för dem mycket betungande.

Vid frågans behandling i statsutskottet fann utskottet visserligen, på
grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet anfördt, sig böra
tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition, men utskottet uttalade
samtidigt den mening, att för framtiden vid fråga om inlösen af officerskårers
eller underofficerskårers byggnader å mötesplatser borde
tagas i öfvervägande, huruvida icke denna inlösen borde inskränkas till
byggnader, som varit för officerares och underofficerares tjänstgöringnödvändiga.

Då frågan förelåg till afgörande i Riksdagen, uttalades i Andra
kammaren från flera båll önskvärdheten af en utförlig utredning, innan
definitivt beslut af Riksdagen fattades, hvaremot Första kammaren biföll
Kungl. Majrts proposition. Genom kamrarnes skiljaktiga beslut var
frågan sålunda förfallen.

I anledning af hvad sålunda inom Andra kammaren förekommit
uppdrog Kung!. Maj:t åt arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
att verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning
rörande kostnaderna för inlösen af de å arméns mötesplatser befintliga,
officers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader, hvilka skäligen
kunde ifrågakomma att af kronan öfvertagas.

Fortifikationsdepartementet infordrade uppgifter från arméfördeldelningscheferna,
militärbefälet på Gottland och kommendantskapet i
Boden samt uppgjorde en förteckning öfver de byggnader, som borde
inlösas. Departementet beräknade därefter de pris, för hvilka nämnda
byggnader borde af staten inlösas. Såsom grund härför lades den principen,
att byggnad, som vore behäftad med skuld till eller öfver hälften
af byggnadens värde, skulle inlösas med hela skuldsummans belopp, samt
att byggnad, på hvilken därå hvilande skuld understege hälften af byggnadens
värde, skulle inlösas med halfva värdesummans belopp. I de
fall, då kårens försäljningsanbud understege skuldsummans belopp eller
hälften af byggnadens värde, lät departementet dock nämnda försäljningsanbud
ligga till grund för sitt förslag till inköpspris. Samtliga
inlösningsbeloppen upptogos på så sätt till 615,406 kronor 65 öre. Fortifikationsdepartementet
hemställde, att samtliga i förteckningen upptagna
byggnader måtte inlösas med nu angifna belopp.

Sakkunniga. I nådiga beslut den 10 juli och 16 oktober 1908 bemyndigades
emellertid statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet att till -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157.

o

kalla två sakkunniga personer för att inom landtförsvarsdepartementet
biträda med utredning angående inlösen af officers- och underofficerskårernas
enskilda byggnader å mötesplatserna, äfvensom angående den
framtida användningen af de af truppförbandens nuvarande mötesplatser,
hvilka efter den nya härordningens genomförande ej blefve för sitt
hittillsvarande ändamål behöfliga, dock med undantag af det s. k. Ladugårdsgärdet
invid Stockholm.

Sedan i anledning häraf dåvarande generalmajoren J. G. Björlin och
hemmansägaren Carl Persson i Stallerhult anmodats att såsom sakkunniga
verkställa ifrågavarande utredning, hafva dessa den 1 december 1908
afgifvit utlåtande i ämnet.

Öfver utlåtandet har yttrande inhämtats af vederbörande myndigheter.

De sakkunniga hafva till en början undersökt, under hvilka för- Sakkunnigas
hållanden de officers- och underofficerskårerna tillhöriga enskilda bygg- ^ramsLu''^
naderna kommit till stånd, för att därigenom bilda sig en uppfattning allmänna
om befogenheten af de principer, på hvilka fortifikation sdepartementet PnnciPergrundat
sitt förslag; och hafva de sakkunniga särskild! beaktat den
frågan, huruvida dessa byggnader varit för officers- och underofficerskårernas
tjänstgöring nödvändiga. I detta afseende hafva de sakkunniga
anfört, att från ålder den grundsatsen varit gällande i fråga
om de militära tjänstemännens aflöning i vårt land, att det ålåge
dem att af sina löner bestrida sitt underhåll, således äfven sin inkvartering
utom bostället. Så länge öfningstiden var kort och förlagd
till den varma årstiden, hade inkvarteringsfrågan spelat en relativt
ringa roll, och de däraf föranledda kostnaderna för officerarna hade
egentligen bestått endast uti utgifter för anskaffning och underhåll
af tält. Men sedan öfningstiden kommit att omfatta äfven en mera
oblid årstid, hade den särskild! för officerskårerna blifvit af större betydelse,
då till dem icke ens kronans tält utlämnades (utom under beväringsöfningarna,
för hvilka, såsom tillkomna efter indelningsverkets
införande, äfven särskild ersättning i form af dagaflöning utginge).

Från att endast hafva utgjorts af byggnader, innehållande samlingslokaler
och rum, där måltiderna kunde intagas i skydd mot väder och vind,
som de gamla s. k. mattälten ej alltid kunde bereda, samt erforderliga
kök och visthusbodar, hade nu efter hand tillkommit på olika mötesplatser
äfven bostadsrum, hvilka dock endast under de s. k. mindre
mötena fått såsom sofrum begagnas, enär regeln varit, att befälet skulle

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Poposition Nr 157.

ligga i tält, då truppen på detta sätt vore förlagd. Först i den män,
som detta förläggningssätt ändrats, och manskapet, till följd af den
ytterligare utsträckta öfningstiden, kommit att förläggas under tak,
hade denna bestämmelse bortfallit. Då hade det också blifvit allt allmännare
att uppföra bostadsbyggnader, så vidt icke såsom t. ex. på
Malmen mindre gårdar och lägenheter funnos i närheten, där officerarna
kunde få hyra in sig mot en ringa penning. Samtidigt som denna
förändring ägde rum, hade principen i fråga om underofficerarna frångåtts
så till vida, att åt dessa bereddes bostadsrum i manskapsbarackerna.
För underofficerarna handlade därför den föreliggande frågan
endast om inlösen af förstnämnda slag af byggnader, d. v. s. matsalar
och köksbyggnader. För bestridandet af de med dessa byggnaders uppförande
förenade kostnader hade respektive kårer och regementen beslutit
upptaga lån på så lång amorteringstid som möjligt, på det att
desamma skulle fördelas äfven på kommande generationer. Fn så lång
amorteringstid kunde likväl sällan någon enskild kassa bevilja. Sedan
emellertid Kungl. Maj:t år 1886 medgifvit, att generalstabens officerskår
mot viss bestämd säkerhet finge från några af de fonder, som
stode under statskontorets förvaltning, erhålla ett större lån på 42 års
amorteringstid och goda villkor i öfrig!, hade härigenom en väg funnits,
på hvilken officers- och underofficerskårerna skulle kunna bekomma
det erforderliga byggnad skapitalet endast på sina egna namnsäkerheter
och på de bästa villkor. Gång efter annan hade också Kungl. Maj:t
sedan dess från nämnda under statskontorets förvaltning stående fonder
beviljat officers- och underofficerskårerna sådana lån; och hade totalbeloppet
af desamma den 1 oktober 1908 uppgått till 848,896 kronor.

Att såsom fortifikation sdepartementet anfört officers- och underofficerskårerna.
uppfört ifrågavarande byggnader för sina egna medel,
vore således icke ett skäl för att staten skulle inlösa dem. Så mycket
mindre ansåge de sakkunniga sig kunna tillstyrka en sådan åtgärd, som
en del af dessa byggnader vore af den art, att man med skäl torde
kunna sätta i fråga, huruvida desamma verkligen varit för vederbörande
behöfliga under den korta tid, som de för sin tjänstgöring måst vistas
på mötesplatserna och icke varit skyldiga att ligga i tält med truppen.

I de fall, där de erhållna byggnadslånen hunnit slutamorteras, där
hade byggnaderna uppfyllt sin bestämmelse och vore enligt de sakkunnigas
mening att anse såsom annan enskild egendom på ofri mark.
Då Kungl. Maj:t emellertid genom att uppträda såsom långifvare indirekt
gillat byggnadernas uppförande, torde desamma böra få kvarstå å
sina tomtplatser, tills kåren kunde på fördelaktigaste sätt komma i till -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157. 7

fälle att afyttra desamma eller platsen måste tagas i anspråk för något
statsändamål.

Såsom grund för sin tillstyrkan både fortifikation sdepartementet
äfven åberopat dels den omständigheten, att respektive officers- och
underofficerskårer under en lång följd af år måst underkasta sig stora
enskilda ekonomiska uppoffringar såsom afdrag å löner, befordringsafgifter
m. in. för att bereda åt sig en någorlunda tillfredsställande inkvartering
under vapenöfningarna, dels ock att officers- och underofficerskårerna
för iordningställande af erforderliga samlingslokaler m. m.
i sina nya kasernetablissemang nu komme att fä vidkännas ytterligare
utgifter. Men däremot ville de sakkunniga anmärka, att, enligt hvad de
sakkunniga öfvertygat sig om, några befordringsafgifter eller direkta
löneafdrag för detta ändamål åtminstone under de senaste femtio åren i
allmänhet icke förekommit, att staten numera bekostade all den möblering
och öfriga inredning, som i ofvannämnda samlingslokaler ansåges
böra förekomma, samt att vissa officerskårer, efter hvad de sakkunniga
hade sig bekant, också funnit nämnda inredning och möblering för dem
fullt tillfyllestgörande och icke lämnat något enskildt tillskott till deras
''förbättrande.

Däremot torde enligt de sakkunnigas förslag för frågans allsidiga bedömande
några billiglietsskäl, som talade för att staten trädde hjälpande emellan,
till slut böra anföras beträffande sådana byggnader, Indika tillkommit
så sent, att de för deras uppförande upptagna lån icke hunnit genom lämpligt
beräknad amorteringstid slutbetalas eller hvilka genom förflyttning af
regementet eller kåren blifvit för ägarna i och för deras tjänstgöring obehöfliga.
I detta fall ställde sig saken onekligen på ett något annat sätt. Såsom
nyss påpekats hade nämligen staten genom beviljande af lån på
visst sätt lämnat sitt medgifvande till uppförande af byggnaderna i
fråga, men hade sedermera genom att truppförbandet fått eu annan
förläggningsort gjort desamma obehöfliga för kåren. Väl kunde mot
sistnämnda skäl med fog erinras, att vid val af de nya förläggningsplatserna
hänsyn i allmänhet tagits till officers- och unclerofficerskårernas
bekvämlighet, samt att, om platsen för truppförbanden förblifvit, där
de kårerna tillhöriga byggnaderna befunne sig, dessa byggnader, så
uppförda och inredda som de voro, icke kunnat lämpa sig till stadigvarande
bostäder åt officerarna med deras familjer, utan att betydliga
ändrings- och reparationskostnader på desamma måst nedläggas och
icke heller mångenstädes några andra lokaler kunnat förhyras. Förläggningsplatserna
hade också blifvit så valda, att vederbörande befäl

De sakkunnigas
eget
förslag i fråga
om principerna
för statens
mellauträdande.

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

icke skulle behöfva särskilda bostadslägenheter för tjänstgöringen och
särskilda för familjen. Men detta oaktadt ansåge de sakkunniga, att
staten i någon mån borde understödja officers- och underofficerskårerna,
där så befunnes nödigt, för att underlätta för dem inbetalningen af de
skulder, för hvilka de ännu häftade för dessa byggnader. Enligt de
sakkunnigas tanke borde emellertid staten icke tillösa sig dessa byggnader,
där ej verkligt behof af desamma förefunnes, eller där byggnaderna
befunne sig i ett sådant skick eller vore så inredda, att stora
kostnader för ändringsarbeten måste på desamma nedläggas, innan de
kunde användas. Ty staten borde ej köpa en egendom, som vore obehöflig
för något dess ändamål eller, äfven om den möjligen kunde vara
behöflig, i sitt nuvarande skick vore olämplig att användas. Det lämpligaste
sättet syntes de sakkunniga vara, att, när dessa byggnader icke
vidare behöfdes för kårens räkning, desamma af kåren själf försåldes
till högsta möjliga pris. Skulle försäljningssumman då komma att understiga
det värde, som åsatts husen i fråga vid en opartisk värdering eller
den skuld, för hviken kåren bevisligen häftade i och för dessa byggnader,
torde staten med hela eller delar af denna skillnad böra lämna
ersättning.

Fortifikation sd
ep artementets
yttrande.

Med anledning af de principer, till hvilka de sakkunniga sålunda
hänfört sig, har fortifikationsdepartementet anfört i hufvudsak följande:

Fortifikationsdepartementet hade icke uteslutande af det utaf de
sakkunniga anförda förhållande, att officers- och underofficerskårerna
uppfört byggnaderna för egna medel, härledt statens skyldighet att inlösa
byggnaderna, utan både departementet sammanställt detta förhållande
med byggnadernas nödvändighet för tjänstgöringen, hvilken
departementet funnit uppenbar. Hade detta ej varit fallet, eller hade
byggnaderna uppförts för statsmedel, skulle fortifikationsdepartementet
för visso ej hafva ansett någon skyldighet för staten föreligga.

De sakkunniga hade emellertid ifrågasatt, huruvida byggnaderna i
alla fäll varit behöfliga under den korta tid, som officerare och underofficerare
för sin tjänstgöring måst vistas på mötesplatsen och icke
varit skyldiga att ligga i tält med truppen. Af hvad de sakkunniga
i sin historiska redogörelse anfört syntes fortifikationsdepartementet
dock vara ådagalagdt, att behof af byggnader för angifna ändamål
förelegat.

Uppenbart torde ock vara, att medlemmar af kårer, sådana som
de ifrågavarande, under pågående möten haft behof såväl af samlings -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

9

ställen med väggar och tak, där de ostörda af andra kunde sköta
expeditionstjänst, mottaga tjänsteorder och afhandla tjänsteangelägenheter
m. m., som ock af lokaler, där de i skydd för väder och vind
kunde få sina måltider tillagade och intaga desamma. Och då staten
med hänsyn till öfningarnas utsträckning till sådana årstider, att oblid
väderlek under öfningstiderna kunde förväntas, funnit behöfligt att till
skjMdande af manskaps och underofficerares hälsa förlägga dessa under
tak, kunde väl ej antagas annat, än att enahanda skydd erfordrades
för officerarna, hvilka emellertid, då staten ej för sådant ändamål åt
dem uppförde byggnader, måst själfva anskaffa och bekosta sådana.
Men, hade det invändts, officers- och underofficerskårerna hade uppfört
byggnaderna till större omfattning och med mera luxuös inredning,
än behofvet kräfde. Huruvida detta vore fallet eller icke, borde rätteligen
bedömas efter de förhållanden, som förelegat vid den tidpunkt,
då byggnaderna af vederbörande kårer uppförts eller förvärfvats; och
från denna synpunkt kunde icke någon befogad anmärkning göras.
Det läge för öfrigt i öppen dag, att kårerna vid uppförandet af byggnader
låtit sig angeläget vara att få dem för minsta möjliga kostnad
och sålunda jämväl förminska de bidrag, som de särskilda kårmedlemmarna
af sin knappt tillmätta aflöning haft att lämna. Då i särskilda
fall byggnader inköpts, kunde väl omständigheterna tänkas hafva så
fogat, att den byggnad, som utgjort köpets föremål, varit af större
omfattning än det därmed afsedda ändamålet kräft, men i sådana fall
hade nog gjorts beräkningar och jämförelser mellan det fordrade priset
och kostnaden för en för ändamålet erforderlig nybyggnad och köpets
afslutande gjorts beroende af resultatet häraf.

För fortifikationsdepartementet ställde sig frågan från rättslig synpunkt
såsom ett berättigadt anspråk från officers- och underofficerskårerna
å skadestånd af staten, som utan något deras åtgörande förorsakat,
att dem tillhörig egendom blifvit för ägarna onyttig. Såsom
allmän grund för bedömandet af skadans omfattning vore att anse den
af de sakkunniga återgifna principen för bestämmandet af det pris,
som staten vid inlösen af ifrågavarande byggnader borde erlägga. Fortifikationsdepartementet,
som icke kunde gilla den af de sakkunniga uttalade
mening att i de fall, där de tagna byggnadslånen hunnit slutamorteras,
där hade byggnaderna uppfyllt sin bestämmelse, ansåge väl,
att bedömandet af ersättningsbeloppets storlek kunde påverkas däraf,
huruvida kårerna häftade i skuld för byggnaderna eller icke. Men
detta på grund däraf, att den förlust, som drabbade respektive kårer,
kunde i de fall, de hade skuld å byggnaderna, lättare exakt bestämmas,
Bihang till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 102 Höft. 2

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 157,

än om skuld ej förefunnes. Väl kunde kårerna såsom sådana betraktas
såsom rättssubjekt med anspråk på ersättning för värdet af byggnaderna,
äfven om skuld för dem ej förefunnes, men om skuld funnes,
drabbade betalningen däraf dock de särskilda kårmedlemmarna och
blefve för dem förlust, som lätt kunde till siffran bestämmas.

Vid sådana kårer däremot, som ej hade skuld å sina byggnader,
torde bestämmandet af skadan eller förlusten, som drabbade de särskilda
medlemmarna, vara svårare att bestämma. Men ingalunda kunde
det obetingadt medgifvas, att förlust ej för dem kunde uppkomma.
Det kunde nämligen så förhålla sig, att utgifter för byggnaderna väl helt
eller delvis blifvit guldna, men att kåren i stället i annat afseende häftade
i skuld, som densamma i själfva verket åsamkat sig för byggnaderna.
För sådana fall borde gälla detsamma, som om skulden omedelbart
hvilade å byggnaderna. Om skuld (omedelbart eller medelbart)
för byggnaderna ej förefunnes, borde däremot lösesumman bestämmas
till viss del af byggnadernas värde, bedömdt efter byggnadernas beskaffenhet
å den plats, där de vore uppförda.

De sakkunniga hade endast i det förhållande, att staten lämnat
byggnadslån, funnit ett indirekt medgifvande af staten såsom jordägare
till byggnadernas uppförande å dess mark. Ett starkare och mera allmängiltigt
skäl härför syntes fortifikationsdepartementet föreligga i
tjänstafseende, som nödvändiggjort ej mindre, enligt hvad i det föregående
framhållits, byggnadernas tillkomst, än äfven deras uppförande
just å deras nuvarande platser, hvilka valts med hufvudsaklig hänsyn
till tjänstens kraf och sålunda till statens eget gagn. Det vore alltså
i första rummet statsbehofvet, som anvisat -byggnadsplatserna och gifvit
berättigande till deras användande; och den i juridisk mening »ofria»
grunden borde förty icke hafva någon inverkan å ersättningsbeloppet,
då detta gällde endast själfva byggnaderna.

Hittills hade icke af de särskilda kårerna ifrågasatts annan form
för skadeersättning af staten än dess inlösen af byggnaderna, hvilket
ock af staten gillats, innan Riksdagen uttalat sin önskan att deltaga i
pröfningen af gjorda hembud. Då emellertid häraf blifvit en följd, att
byggnadsfrågor och ersättningsanspråks berättigande underkastats en
vidlyftig utredning, som föranledt och alltjämt föranledde väsentlig tidsutdräkt,
hvarunder byggnaderna måst påkostas underhåll eller ock försämras
— båda fallen ägnade att föranleda förlust antingen för ägarna
eller för staten eller för bådadera — syntes det fortitikationsdepartementet
lämpligt, att, till förekommande häraf, principen om ersättnings
lämnande i form af byggnadernas inlösen af staten frånginges utom i

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

11

sådana tilläfventyrs förekommande fall, då staten hade behof af byggnaderna,
och respektive kårer i stället lämnades tillfälle att själfva försälja
byggnaderna på fördelaktigaste sätt samt därefter framställa de
anspråk på skadeersättning, hvartill de kunde anse sig berättigade.
Såsom ägare till byggnaderna hade kårerna väl rätt att utan statens
mellankomst öfver dem fritt förfoga och sålunda äfven försälja desamma.
Men i de fall, anbud till staten gjorts om inlösen, torde god ordning
fordra, att de anbudsgifvande kårerna härå afvaktade svar eller
statens medgifvande till byggnadernas försäljning; ett medgifvande,
hvarför Riksdagens hörande ej syntes erforderligt. Fortifikationsdepartementet
vore sålunda ense med de sakkunniga därutinnan, att byggnaderna
i allmänhet borde af kårerna själfva försäljas, men ansåge, att
bestämmandet af tiden för försäljningen borde vara deras ensak såsom
ägare.

I det förhållande, att staten ägde byggnadsplatserna, kunde med
hänsyn till de omständigheter, under hvilka byggnadsplatserna lämnats,
ej heller enligt fortifikationsdepartementets mening föreligga anledning
för staten att bestämma viss tid för byggnadernas bortförande. Häraf
borde likväl ej följa någon skyldighet för staten att vid försäljning af
marken göra förbehåll om rätt till byggnadernas kvarstående. I fråga
om den ersättning för skada eller förlust, hvartill kårerna efter försäljning
af dem tillhöriga byggnader kunde vara berättigade, ansåge fortifikationsdepartementet,
som på anförda skäl icke härutinnan kunde
biträda de sakkunnigas mening, att ersättningsbeloppet borde bedömas
efter ofvan, af departementet angifna allmänna grunder, dock att ersättningsanspråk
skulle i hvarje särskildt fall efter omständigheterna
pröfvas. Fortifikationsdepartementet ville i detta sammanhang såsom
sin åsikt framhålla, att, därest framställdt ersättningsanspråk icke, enligt
sökande kårs mening, vunnit nöjaktigt beaktande, för sökanden
stode öppet att därom vid domstol anhängiggöra talan.

Det torde näppeligen vara riktigt att påstå, att staten skulle vara skadeståndsskyldig,
när helst den genom sitt åtgörande förorsakar, att egendom
varder för ägaren onyttig. Äfven om ifrågavarande byggnader i
befintligt omfång hade varit nödvändiga för sitt ändamål och äfven om de
genom truppförbandens nuvarande förläggning hade blifvit onyttiga för
ägarna, så måste dock erinras, att dessa icke nödgats att å andra ställen
uppföra nya byggnader för samma ändamål; och jag anser mig i detta
sammanhang böra framhålla, att staten numera bekostar all den möblering
och öfriga inredning, som bör förekomma i samlingslokalerna vid de

Departements

chefens

yttrande.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

nya etablissemangen, samt att åtskilliga officerskårer funnit denna inredning
och möblering för dem fullt tillfyllestgörande och icke lämna
något enskildt tillskott till deras förbättrande. Men för öfrigt torde kunna
ifrågasättas, både huruvida byggnaderna å mötesplatserna alltid varit
behöfliga i sitt nuvarande omfång och huruvida det ensamt varit förändringen
i truppförbandens förläggning, som gjort dem onyttiga. I
förra afseendet hafva de sakkunniga delvis haft en annan mening, och
beträffande den senare frågan förtjänar erinras, att, äfven om platserna
för truppförbanden förblifvit, där de kårerna tillhöriga byggnaderna
befinna sig, dessa byggnader, så uppförda och inredda som de äro, icke
kunnat användas till stadigvarande bostäder åt kårmedlemmarna och
deras familjer, utan hade därå måst nedläggas afsevärda kostnader för
dyrbara reparations- och förändringsarbeten.

Jag instämmer därför med de sakkunniga, att inga rättsskäl utan
blott billighetsskäl tala för att staten ikläder sig uppoffringar med
anledning af officers- och underofficerkårernas byggnader å mötesplatserna.
Dessa statens uppoffringar synas mig emellertid icke böra
afse mera än att skj^dda de enskilda mot direkta positiva förluster. De
torde därför — åtminstone för närvarande — icke hora ifrågakomma,
där kårerna ej hafva någon gäld med anledning af byggnaderna. I
sådana fall hafva för öfrigt måhända utgifterna för byggnaderna drabbat
personer, som icke numera äro medlemmar af kårerna och som därför
icke skulle nås af statens hjälp. Däremot synas ganska starka billighetsskäl
föreligga, för att staten träder hjälpande emellan vid sådana
fall, där kårerna ännu hafva gäld för sina byggnader. Särskild! förefaller
det obilligt, att kårernas yngsta medlemmar genom att eventuellt
deltaga i lånens inbetalning skulle få vidkännas utgifter för något,
däraf de aldrig haft nytta.

En kårs direkta förlust med afseende å nämnda byggnader utgöres
tydligen af det belopp, hvarmed realisationspriset för byggnaderna
understiger kårens skuld för dem. Jag anser därför Eders
Kungl. Maj:t böra begära Riksdagens medgifvande att godtgöra vederbörande
kår detta belopp. I hvad mån ett sådant Riksdagens medgifvande
sedermera skulle af Kungl. Maj:t begagnas, torde däremot
få bero på Kungl. Maj:ts pröfning i hvarje särskild! fall. Därest t. ex.
byggnaderna under de sista åren uppenbart vanvårdats eller vederbörande
kår, som, på sätt föreslaget är, själf torde få ombesörja försäljningen
af sina byggnader, skulle eftersätta sin skyldighet att söka

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

13

ernå största möjliga realisationspris, synes understödet mig böra sänkas
under hvad Riksdagen medgifvit.

Jag har emellertid räknat med det nyss angifna maximiunderstödet,
när jag sökt utreda, hvilka ekonomiska uppoffringar det skulle
för staten medföra, om Riksdagen lämnade det begärda medgifvandet.
I en förteckning (bil. 1), som torde få bifogas statsrådsprotokollet, har
jag upptagit hvarje kårerna enskildt tillhörig byggnad å de förutvarande
mötesplatserna tillika med realisationspriset och skuldsumman för samma
byggnad. Då realisationspriset icke kan exakt angifvas förr än efter
försäljningen, har det i förteckningen angifvits enligt värdering, som
under ärendets handläggning verkställts af fortifikationsofficerare. Skuldbeloppet
är angifvet enligt af mig under innevarande år från vederbörande
regementschefer infordrade uppgifter. Förteckningen gifver
vid handen, att den byggnaderna åsätta värderingssumman i ett stort
antal fall öfverstiger det å dem häftande skuldbeloppet. Jag har därför
låtit uppgöra eu särskild förteckning (bil. 2) öfver de byggnader,
beträffande hvilka ett motsatt förhållande äger rum. Enligt denna förteckning
skulle med ofvannämnda beräkningsgrunder staten för ifrågavarande
ändamål få vidkännas utgifter till ett sammanlagdt belopp af
21,034 kronor 80 öre (eventuellt 22,084 kronor 80 öre).

Att för dessa utgifter äska ett särskildt anslag af Riksdagen anser
jag icke lämpligt. Då inkomsterna af försäljningen af själfva mötesplatserna,
hvarå ifrågavarande byggnader äro belägna, torde komma att gå
till landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål, skulle
möjligen kunna ifrågasättas, att förevarande utgifter utginge från samma
fond. Men det synes med fog kunna invändas, att fonden icke är afsedd
för sådant ändamål; och då det af 1905 års lagtima riksdag medgifna
inlösandet af vissa officers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader
skett från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar, anser jag
dessa böra anlitas äfven för nu omhandlade utgifter.

I anslutning till hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att, då officers- och underofficerskårerna tillhöriga byggnader å
mötesplatser genom vederbörande truppförbands förändrade förläggning
blifvit eller blifva onyttiga för ägarna samt dessa häfta i skuld med
anledning af samma byggnader, Kungl. Maj:t må, efter pröfning i hvarje
särskildt fall, från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar tilldela
sådan kår understöd med högst det belopp, hvarmed byggnadernas
försäljningspris understiger kårens skuld för desamma.»

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Till denna departementschefens, af statsrådets
öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle till
Riksdagen aflåtas proposition af den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Erik von Horn.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 157.

15

Bil. 1.

Förteckning

öfver samtliga å arméns mötesplatser befintliga, officers- och under -officerskårer tillhöriga byggnader, hvilka hembjudits Kungl.
Maj:t och kronan till inlösen och äro behäftade med
skuld, äfvensom dem åsatt värdering.

Truppförband och byggnader.

Värdering
af fortifika-tionsofficer i
arméfördel-ningsstaben.

Skuld

ifrågavarande byggnader
den 31/i2 1910.

Af allmän
natur.

Af enskild
natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Er.

Ö.

Er.

Ö.

Lifregemente!» grenadjärer.

Officerskårens byggnader:

Mässbyggnad .....................

23,000

t

Värdshusbyggnad med flyglar ......

2,700

Bodar och afträde....................................

1,100

—

1 ”

—

19,159

45

19,159

45

Stallbyggnad ..........................................

2,000

1

Första och Andra lifgrenadjär-

regementena.

Officerskårernas gemensamma byggnad:

Officerssalongsbyggnad med 2 flyglar .........

23,000

—

—

-

15,618

22

15,618

22

Första lifgrenadjärregemeiitet.

A) Officerskårens byggnader:

Östra officersbostaden ..............................

16,000

—

>

Yästra »

15,000

_

\ 28,613

64

6,861

25

35,474

89

Stallbyggnad ..........................................

400

—

Klosetthus ......................................

600

—

1

Transport

83,800

—

28,613

64

41,638

92

70,252

56

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband och byggnader.

Värdering
af fortifika-tionsofficer i
arméfördel-ningsstaben.

Skuld å i

Af allmän
natur.

rågavarande 1
len 31/i2 1910.

Af enskild
natur.

yggnader

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

.. 1
O.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

83,800

—

28,613

64

41,638

92

70,252

56

B) Underofficerskdrens byggnad:

Underofficerspaviljong ............................

10,000

—

—

—

8,978

50

8.978

50

Andra lifgrenadjärregementet.

A) Officerskårens byggnader;

Östra officersbyggnaden ...........................

15,000

—

)

Yelocipedstall.........................................

400

—

14,117

24

—

—

14,117

24

Stallbyggnad ..........................................

2,500

—

1

B) Underofficerskdrens byggnad:

Underofficersbyggnad.................................

16,500

7,422

79

7,422

79

Västgöta regemente.

A) Officerskårens byggnad:

Officerspaviljong med uthus.......................

18,300

—

8,623

26

6,175

—

14,798

26

B) Underofficerskdrens byggnad:

Underofficerspaviljong med uthus ...............

7,250

—

—

—

1,434

49

1,434

49

Skaraborgs regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Stora paviljongen ....................................

35,000

—

Subalternflygel .......................................

13,000

—

Kaptensflygel ..........................................

6,500

—

■ 31,990

58

11,500

43,490

58

Begementsofficersflygel..............................

6,500

—

Ekonomibyggnad ....................................

1,900

—

Jordområde............................................

2,820

08

Transport

219,470

08

83,344

72

77,149

70

160,494

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

17

Truppförband och byggnader.

Värdering
af fortifika-tionsoffieer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader
den 31/i2 1910.

|

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän
natur.

Af enskild
natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

219,470

08

83,344

72

77,149

70

160,494

42

B) Underofficerskårens byggnad:

Underoffieersbyggnad med uthus ...............

5,500

—

—

—

1,507

05

1,507

05

Södermanlands regemente.

Officerskårens byggnad.

3 officersbyggnader (å egen tomt)...............

30,000

12,977

03

12,977

03

Kronobergs regemente.

Underofficerskärens byggnad:

Underofficersborgen1)..........*......................

12,000

6,305

40

6,305

40

Jönköpings regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Stallbyggnad, iskällare, 3 bodar, afträde, tvätt-hus och badhus....................................

2,500

2,060

2,060

B) Underofficerskårens byggnader:

Bostadsbyggnad2) ....................................

Köksbyggnad2) .......................................

13,500

400

—

13,574

51

13,574

51

Is- och förvaringsbod2)''..............................

Vedbod och afträde .................................

Dalregementet.

Underofficerskårens byggnad:
Underoffioerspaviljong med uthus ...............

100

5,000

—

5,000

5,000

Transport

288,470 08

109,896 |26

92,022 15

201,918 41

!) Genom nådigt bref den 10 juli 1903 är beyiljadt 3,140 kronor 10 öre för inlösen af denna byggnad,
men har anbudet ej hlifyit af kåren antaget.

2) Byggnaderna äro illa underhållna.

Bihang till Bitcsd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 102 Höft.

3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband, och byggnader.

Värdering
af fortifika-tionsofficer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader
den S1/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän
natur.

Af enskild
natur.

Summa

skuld.

Transport

Kr.

288,470

Ö.

08

Kr.

109,896

ö.

26

Kr.

92,022

Ö.

15

Kr.

201,918

Ö.

41

Hälsinge regemente.

Officerskårens byggnader:

Mässbyggnad med köksflygel .....................

Stora officersbyggnaden ...........................

Lilla » ...........................

Uthuslänga med stall ..............................

• 46,200

—

21,141

26

11,000

—

32,141

26

Svinhus, badhus.......................................

Alls borgs regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Officerspaviljong...............................

Majorsbyggnad ..................................

''

Chefsbyggnad..........................................

Mindre boningshus....................................

Badhus, 2 bodar, afträde och stallbyggnad...

42,082

8,000

8,000

B) Underofficer skår ens byggnad:

Underofficersbyggnad.................................

6,652

40

—

—

1,450

—

1,450

—

Bohusläns regemente.

A) Officerskårens byggnader.

Officerspaviljong.......................................

Officersbarack..........................................

Byggnad för bodar, stall m. m...................

Badhus...................................................

20,000

12,500

800

—

• 27,117

67

11,079

77

38,197

44

Transport

416,704

48

158,155

19

123,551

92

281,707

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

19

Truppförband och byggnader.

Värdering
af fortifika-tionsofficer i

Skuld

1 ifrågavarande byggnader
den 31/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän
natur.

Af enskild
natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

416,704

48

158,155

19

123,551

92

281,707

11

B) Underofficerskärens byggnader.

Underofficerspaviljong med badhus, bod och
afträde..........................................

9,000

4,875

4,875

Västmanlands regemente.

A) Officerskårens byggnader.

Officersbyggnad .......................................

S. K. Hertigens paviljong ........................

Stallbyggnad, vagnshus..............................

Afträdesbyggnad, köksbyggnad ..................

Källare med öfverbyggnad, iskällare............

'') 15,000

—

—

—

2) 18,000

—

18,000

—

B) Underofficerskårens byggnader:

Matsalsbyggnad........................................

Köksbyggnad ..........................................

}3) 1,600

—

—

—

2,200

—

2,200

—

Västerbottens regemente.

Underofficerskårens byggnad:

Mässbyggnad...........................................

18,180

—

13,049

07

4,627

27

17,676

34

Transport

460,484

48

171,204

26

153,254

19

324,458

45

*) Med användning på sina nuvarande grunder; skola de rifvas 5,000 kronor.

2) Sedan officerskåren slutamorterat det för ifrågavarande byggnader upptagna lån, bar nytt lån (det
bär ofvan angifna) upptagits af kåren för att möjliggöra uppförandet af en byggnad i Yästerås.

3) Med användning på sina nuvarande grunder; skola de rifvas 550 kronor.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband otid byggnader.

Värdering
af fortifika-tion sofficer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader
den S1/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän
natur.

Af enskild
natur.

Summa

skuld.

Transport

Er.

460,484

Ö.

48

Kr.

171,204

Ö.

26

Kr.

153,254

Ö.

19

Kr.

324,458

Ö.

45

Kalmar regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Officerskasern........................................

Officersköksbyggnad ................................

»Bellevue» och liandelslokalen.....................

Större stallbyggnad..................................

Mindre » .................................

Vaktmästarbostad ....................................

Afträde...................................................

16,500

2.500

4.500
1,700

300

1,200

100

-

—

—

8,000

—

8,000

—

B) Underofficerskårens byggnader:
Underofficerspaviljong med bod, afträde och
iskällare .............................................

14,000

9,000

9,000

Värmlands regemente.

Underofficerskårens byggnad:
Underofficerspaviljong med tillhörande tomt
(tomtplatsen tillhör kåren).....................

5,000

2,130

_

2,130

_

Jämtlands fältjägarregemente.

Underofficerskårens byggnader:

Matsalsbyggnad........................................

Uthus ...................................................

12,000

360

—

j 10,444

47

300

—

10,744

47

Norra skånska infanteriregementet.

A) Officerskårens byggnader:

14.000

35.000

800

800

)

2 bostadsbyggnader och 1 stabsbyggnad......

Uthus till dessa.......................................

Stallbyggnad .........................................

—

• 29,128

65

33,533

82

62,662

47

Transport

569,244

48

210,777

38

206,218

01

416,995

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

21

Truppförband och byggnader.

Värdering
af fortifika-tionsoffioer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader
den 31/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän
natur.

Af enskild
natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Transport

569,244

48

210,777

38

206,218

01

416,995

39

B) Underofficerskdrens byggnad:

j Matsals- och mässbyggnad .......

10,000

5,400

5,400

C) Musikkårens byggnad:

j Musikpaviljong ..............

3,000

80

80

Södra skånska infanteriregementet.

A) Officerskårens byggnader:

Bostadsbyggnad......................................

Uthus till denna...................

1

i 30,350

26,155

37

2,819

76

28,975

13

Mässbyggnad ......................

~

2 stallbyggnader ......................

1

B) Underofficerskdrens byggnad:

Mässbyggnad ................................

11,000

—

—

—

6,815

—

6,815

—

C) Musikkårens byggnad:

Musikpaviljong ........................

10,000

4,675

4,675

Gottlands infanteriregemente.

Underofficerskdrens byggnad:

Mässbyggnad ................

4,000

—

3,398

99

—

—

3,398

99

Yästernorrlands regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Mässbyggnad, uthusbyggnad, stall, 2 afträdes-byggnader .........

25,000

20,262

38

20,262

38

Transport

662,594

48

260,594

12

226,007

77

486,601 89

22

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband och byggnader.

Värdering
af fortifika-tionsofficer i
arméfördel-ningsstaben.

Skuld å ifrågavarande byggnader
den sl/i2 1910.

Af allmän
natur.

Af enskild
natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

662,594

48

260,594

12

226,007

77

486,601

89

B) Underofficerskårens byggnad:

Mässbyggnad med uthus...........................

13,000

—

10,196

80

—

—

10,196

80

Lifregementets husarer.

Underofficers-, Musik- och Volontärkårernas

byggnader:

Undorofficerspaviljong med uthus och källare

8,000

—

—

6,200

—

6,200

—

Skånska husarregementet.

A) Officerskårens byggnader:

7 officersbaracker ....................................

50,000

31,798

47

—

—

31,798

47

B) Underofficerskärens byggnad:

Matsalsbyggnad .......................................

5,500

—

—

—

1,785

—

1,785

—

Kronprinsens husarregemente.

Officerskårens byggnader:

Officerspaviljong (med tomt) .....................

17,500

—

)

Underofiicerssalong1).................................

2) 950

b

f 14,958

96

10,000

—

24,958

96

Manskapsmäss (med tomt)3)........................

7.600

Sunfma

4) 765,144

48

317,548

35

243,992

77 561,541

12

*) Underofficerskåren har på vissa villkor öfverlåtit byggnaden till officerskåren,

2) Af de för byggnadens värdering tillkallade personer ansåg fortifikationsofficeren vid första arméfördelningens
stab densamma allenast hafva bränslevärde, under det att de båda öfriga värderingsmännen åsatte den
ofvan upptagna värde.

8) År 1898 lät officerskåren med användandet af behållningen å marketenterirörelsen inköpa lämpligt
jordområde samt åtog sig ett lån, hvilket möjliggjorde byggnadens uppförande. I insänd skrifvelse bar officerskåren
hembjudit kronan att inköpa samtliga ofvannämnda tre byggnader mot det belopp, för hvilket kåren häftade
i skuld för desamma.

4) Härifrån bör på grund af förut påpekade förhållanden eventuellt fråndraga^ 12,000 kronor, hvadan
samtliga till inlösen hembjudna byggnaders värde skulle utgöra 753,144: 48.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

23

Bil. 2.

Särskild förteckning

öfver sådana till inlösen föreslagna byggnader, b vilkas skuldsumma
öfverstiger dem åsatt värderingsbelopp.

Truppförband och. byggnader.

Byggnadernas
skuldbelopp
den 31/i2
1910.

Byggnaderna
åsatt värde-ring.

Brist att
ersätta.

Första lifgrenadjärregementet.

Officerskårens byggnader:

Ostra officersbostaden .........................................

Västra »

Kr.

1

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Stallbyggnaden ...................................................

Klosetthus .........................................................

Bohusläns regemente.

Officerskårens byggnader:

Officerspaviljong .........

Officersbaraek......

J. 35,474

89

32,000

3,474

89

Byggnad för bodar, stall m. m...............................

Badhus ...............

Västmanlands regemente.

Underofficerskårens byggnader:

. 38,197

44

33,300

4,897

44

Matsalsbyggnad.........

Köksbyggnad ......................................................

Norra skånska infanteriregementet.

Officerskårens byggnader:

Matsalsbyggnad...................................................

2 bostadsbyggnader och 1 stabsbyggnad .

| 2,200

1,600!)

600

Uthus till dessa...................................................

Stallbyggnad.................................................

62,662

47

50,600

12,062

47

Summa kronorl

138,534

80

117,500

—

2) 21,034

80

*) På sina nuvarande grunder; om de rifvas endast 550 kronor.

2) Härtill kommer, på grund af hvad ofvan anmärkts beträffande Västmanlands regemente, eventuellt
ytterligare 1,050 kronor, hvadan slutbeloppet i så fall uppgår till 22,084 kronor 80 öre.