Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

1

Nr 121.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets
räkning rn. in.; gifven Stockholms slott den
10 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kung!. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
dels medgifva,

att tomten Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12 må för telegrafverkets
räkning inköpas för en köpeskilling af 45,000 kronor och att
å densamma må uppföras en verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad
och portvaktsstuga för en kostnad, ej öfverstigande 410,000 kronor,
att telegrafverkets å Södermalm belägna fastighet i kvarteret Fiskaren
mindre med tomtnummer 4, 6 och 13 må försäljas mot en köpeskilling
af lägst 250,000 kronor samt ''

att af sistnämnda köpeskilling ett belopp'' af 190,000 kronor må
användas till betäckande åt motsvarande del af den för nämnda tomtinköp
och verkstadsanläggning erforderliga kostnad, tillhopa 455,000
kronor,

dels för bestridande af återstående delen af sistnämnda kostnad
under utgifter för kapitalökning och telegrafverkets under rubriken
statens affärsverksamhet uppförda anslagstitel för år 1912 anvisa ett
anslag af 265,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
år 1911 af tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels ock besluta, att inkomsterna af telegrafverket i 1912 års riksstat
skola upptagas till i stället för, såsom förut föreslagits, 15,000,000
kronor, 15,265,000 kronor, och att, sedan driftkostnaden, 10,475,000
kronor, afdragits, öfverskottet följaktligen beräknas till 4,790,000
kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afä. 76 Höft, (Nr 121)

1

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Yerkstadsanläggning

för telegrafverkets

rakning.

Nuvarande

förhållanden.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför
Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 10 mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärenden grefve Taube,
Statsråden: Hedekstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Uti underdånig skrifvelse den 3 februari 1911, som inkommit till
civildepartementet den 8 innevarande mars, har telegrafstyrelsen gjort
framställning om anläggning af en ny verkstad för telegrafverkets räkning
i Nynäshamn.

Verksamheten vid telegrafverkets verkstad uppehälles för närvarande
på två platser, nämligen dels i en telegrafverket tillhörig fastighet
å Södermalm i Stockholm, belägen vid Mosebacketorg i kvarteret
Fiskaren mindre, dels ock i en från aktiebolaget Sommelii fabriker förhyrd
lokal å Henriksborg invid Stockholm. ,

Hufvudsakliga anledningen till telegrafstyrelsens nu förevarande
framställning har varit, att samtliga nuvarande verkstadslokaler sedan

3

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 121.

länge visat sig olämpliga för en ekonomiskt välordnad tillverkning, i
det fabrikationens inrymmande i många olika hus och våningar är förbundet
med stora ekonomiska och andra olägenheter.

Beträffande det förhållandet att verkstadsdriften för närvarande
uppehälles, förutom å telegrafverkets fastighet å Södermalm, jämväl i
de å Idenriksborg förhyrda lokalerna, meddelar styrelsen, att detta uppkommit
af följande anledning. Vid midten af sistförflutna decennium
visade det sig möta allt större och större svårighet att med den till
telegrafverkets egna verkstadslokaler begränsade omfattningen af verkstadsdriften
och med dåvarande arbetsmetoder hålla tillverkningen å
verkstaden i jämnhöjd med den stigande efterfrågan på apparater, växelbord
in. fl. för telefonnätets utveckling behöfliga effekter. Den härigegenom
uppkomna tillverkningsbalansen, som för allmänheten gjorde
sig kännbar i en oskäligt lång väntan på erhållande af aftalad telefonförbindelse
och som för telegrafverket medförde en afsevärd förlust i
form af mistade inkomster, ökades äfven med oroväckande hastighet,
och telegrafstyrelsen stod snart inför nödvändigheten att utan dröjsmål
i betydlig grad utvidga sin verkstadstillverkning. Då emellertid
de befintliga verkstadsbyggnaderna å Södermalm icke lämnade härför
erforderlig plats samt, äfven om fastigheten tillåtit en tillräckligt stor
om- och tillbyggnad, den ytterligare tidsutdräkt, som varit förenad med
en sådan utväg, skulle hafva gjort missförhållandet fullkomligt olidligt,
måste det för utvidgningen nödvändiga utrymmet skaffas genom inköp
eller förhyrande af färdiga verkstadslokaler å annat håll. Trots ihärdiga
försök lyckades det ej att i staden erhålla lämpliga sådana, och
styrelsen fann sig slutligen nödsakad att, oaktadt det något höga priset
— enligt hvad jag inhämtat 24,000 kronor om året — och ehuru lokalerna
kunde anses vara i viss mån väl rymliga för ändamålet, förhyra
af aktiebolaget Sommelii fabriker ett å dess egendom Henriksborg utanför
Stockholm beläget område med därå uppförda byggnader. Lokalerna
förhyrdes på fem år från den 1 juli 1907.

Tillkomsten af de nuvarande verkstadslokalerna å Södermalm belyses
af följande data. Genom gåfvobref den 20 juli 1838 hade fabrikören
Johan Peter Gustaf Bång till den optiska telegrafinrättningen
till full och evärdlig ägo öfverlåtit sin å Södermalm i Katarina församling,
kvarteret Fiskaren mindre nr 4 och 6, belägna fastighet, som
utgjorde eu mellan Fiskargatan och Svartensgatan liggande tomt om
615 kvadratmeter med ett därå uppfördt fyra våningars stenhus. Se -

Den förhyrda
verkstaden å
Henriksborg.

Verstadslokalerna
å
Södermalm.

4

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 121.

dan fastigheten användts till olika ändamål, togs den år 1891 i anspråk
för den då nyinrättade verkstaden. Genom nådigt bref den 26 april
1895 bemyndigades telegrafstyrelsen att för en kostnad, icke öfverstigande
90,000 kronor, dels å tomterna nr 4 och 6 uppföra en verkstads-
och förrådsbyggnad dels ock i Bångska huset vidtaga sådana
omändringar, som stode i samband med den nya byggnaden. Denna
uppfördes dels åt gårdssidan och dels med en fasad af omkring 23 meter
åt Svartensgatan. Genom nådigt bref den 5 juli 1901 godkände
Kungl. Maj:t ett mellan telegrafstyrelsen och sjökaptenen J. P. Påhlson
upprättadt köpekontrakt, hvarigenom telegrafstyrelsen för en köpeskilling
af 150,000 kronor förvärfvat bredvidliggande tomterna 5, 7, 8 och
9 i samma kvarter om tillsammans 1,068 kvadratmeter. Enligt samma
nådiga bref bemyndigades telegrafstyrelsen att genom nybyggnader och
förändringar utvidga verkstaden för en kostnad, ej öfverstigande 160,450
kronor. Genom nådigt bref den 31 december 1902 bemyndigades styrelsen
att för samma ändamål äfvensom för på förhand ej beräknade
kostnader vid fastighetsköpet utbetala ytterligare 17,500 kronor. Med
nämnda anslag uppfördes å de nyförvärfvade tomterna ett större verkstadshus
invid Svartensgatan och påbyggdes en mindre invid det Bångska
huset belägen byggnad, som telegrafverket förut hyrt af Påhlson
och som inrymmer portvaktslokal m. m. Det nya verkstadshuset, som
byggdes såsom fortsättning af 1895 års byggnad, erhöll en fasad af
omkring 34 meter mot Svartensgatan, hvarefter de båda byggnadernas
hela fasadlängd åt Svartensgatan utgör omkring 57 meter.

Telegrafverkets verkstadslokaler inom dess fastighet å Södermalm
utgöras sålunda för närvarande af fyra hus, hvilka å en telegrafstyrelsens
skrifvelse bifogad blåkopia återfinnas under nr 1—4. För att
gifva en föreställning om, huru obekvämt fördelad fabrikationen kommit
att blifva, har telegrafstyrelsen lämnat en närmare redogörelse för, huru
de olika husen äro disponerade. Ur denna redogörelse ber jag här
allenast få anmärka, att den äldsta byggnaden (nr 1), den Bångska
donationen, inrymme)-, förutom bottenvåning, fyra våningar, indelade en
hvar i flera rum; att bredvid detta hus är belägen en mindre tvåvåningsbyggnad
(nr 2), hvilken ingick i det Påhlsonska tomtköpet och
inrymmer jämte bottenvåning två i flera rum afdelade våningar, att
1895 års nybyggnad (nr 3), hvars alla våningar utgöras hvar för sig
af ett enda rum, upptager källarvåning, bottenvåning och ytterligare
fyra våningar samt att i 1901 års nybyggnad (nr 4), hvars alla våningar
likaledes utgöras eu hvar af ett rum, äro inrymda bottenvåning
och ytterligare fyra våningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121. 5

Enligt hvad telegrafstyrelsen framhåller, är o emellertid alla dessa
sålunda disponerade lokaler redan så fullt upptagna af den nuvarande
fabrikationen, att för densammas tillväxt icke därstädes finnes någon
möjlighet att bereda erforderligt utrymme, och kan sådant ej heller erhållas
genom att på annat sätt disponera lokalerna.

Verkstadens arbetsstyrka utgjorde i början af år 1907 ett antal af
317 personer och ökades under samma år efter förhyrandet af Henriksborgs
fabrikslokaler till omkring 480 personer. Under år 1908 steg
antalet till omkring 680 personer. Den förutvarande tillverkningsbalansen
blef under dessa år afarbetad, hvarför äfvensom till följd åt den
allmänna depressionen inom affärsvärlden, som naturligtvis ej heller
lämnat rikstelefonens verksamhetsområde oberördt, under våren och
sommaren år 1909 ett hundratal arbetare, däraf ungefär hälften ungdom,
fick lämna verkstaden. Efter storstrejken, vid hvars utbrott hela
verkstadspersonalen lämnade sin anställning, återtogos till en början
något öfver 200 personer, hvilket antal redan under året kunde ökas
till omkring 340, och har sedan dess arbetsstyrkan hållit sig något
öfver denna siffra. Då det numera ej är antagligt, att detta antal kommer
att under normala förhållanden ökas med mera än ett hundratal,
skulle det äfven ur den synpunkten vara olämpligt att förnya hyreskontraktet
rörande Henriksborgsiokalerna.

Om den därstädes förlagda afdelningen vid hyreskontraktets utgång
öfverflyttades till telegrafverkets fastighet å Södermalm, måste då, säger
telegrafstyrelsen, därstädes uppföras en tillbyggnad, bestående åt följande
lokaler: källarvåning för torkrum och centraluppvärmning, bottenvåning
för maskinsnickeriet och packningsafdelningen, våning en trappa
upp för handsnickeri och hopsättning af träarbeten, våning två trappor
upp för polering och lackering af träarbeten, våning tre trappor upp
för reparation af gammalt träarbete och våning fyra trappor upp för
den del af afdelningen för slutliga sammansättningen och justeringen
af telefonapparater och växelbord, som ej får rum i de gamla byggnaderna.
Denna tillbyggnad skulle förläggas invid och vinkelrätt mot
1901 års byggnad mellan Fiskar- och Svartensgatorna. Således skulle
fastigheten då blifva så fullbyggd, att med hänsyn till det gårdsutrymme,
som för hvarjehanda ändamål erfordras, ytterligare påökning af verkstadslokalerna
där icke kunde vidare ifrågakomma. Och ändock kan
man enligt telegrafstyrelsens uppgift redan nu förutse, att en dylik
sista tillbyggnad ej skall räcka till att under någon längre tid framåt
undanskjuta behofvet af ytterligare nya lokaler.

6

Fördelarna z
fabrik i en
våning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Därtill kommer emellertid ännu en beaktansvärd omständighet, som
telegrafstyrelsen framhåller. Å telegrafverkets fastighet skulle ej finnas
någon möjlighet att få lokaler för lagring af till reparation inkomna
eller till afsändande färdiga effekter. Det blefve därför nödvändigt att,
såsom ock före Henriksborgslokalernas disponerande måste ske, hyra
särskilda magasinslokaler för nämnda ändamål. Den hyra, som därför
betalades, utgjorde då 3,075 kronor om året. En sådan i sig själf
obekväm nödfallsanordning föranleder emellertid, förutom utgiften för
hyra, äfven att kostnaden i allmänhet för transporten af godset från
och till verkstaden skulle ökas.

Men i alla händelser skulle, såsom telegrafstyrelsen förut framhållit,
de sålunda hopkomna verkstadslokalerna förblifva icke blott otillräckliga,
utan de skulle ej heller motsvara de kraf man numera måste
ställa på en fullt modern verkstadsbyggnad. För hvarje gång verkstadens
lokaler måst för vinnande af utrymme tillökas genom om- och
tillbyggnad å platsen, hafva, säger styrelsen, i samma mån olägenheterna
af att hafva tillverkningen fördelad på flera våningar ökats. Behofvet
af utrymme har dock alltid då varit så trängande, att man ansett
sig böra i första rummet tillgodose detta.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang närmare utvecklat, å ena
sidan, huru, då det gäller en verkstad med den enhetliga produktion,
som här är i fråga, de olika med hvarandra i ständig växelverkan stående
afdelningarnas förläggande på olika våningar måste förtynga hela
verkstadsarbetets gång och försämra det ekonomiska resultatet af själfva
tillverkningen, samt, å andra sidan, de fördelar ett fabrikskomplex i en
enda våning medför.

Styrelsen har i sådant hänseende anfört följande:

»Den direkta utgiften för den transport, som förekommer, då fabrikationen
måste försiggå i olika våningar, d. v. s. för kraft och hisspersonal
och dylikt, kan visserligen icke beräknas uppgå till mera än
ett par tusen kronor årligen, ehuru en årlig besparing äfven af detta
belopp icke är att förbise. Men den indirekta förlust, som dagligen
åsamkas driften, är af så mycket större omfattning. Den kan ju icke
till siffran uppgifvas, men den som något känner till en verkstadsdrift
af här ifrågavarande slag, där en mängd smådelar skola undan för undan
fabriceras och sammanfogas för att slutligen bilda en särdeles
invecklad mekanisk produkt, torde utan vidare inse, hvithet helt olika
och bättre arbetsresultat framkommer och därmed hvilken ren vinst
äfven i ekonomiskt afseende kommer verket till godo, om för denna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121. 7

fabrikation finnes en lämplig lokal anordnad, d. v. s. ett modernt fabrikskomplex
i en enda våning med samtliga afdelningar invid hvarandra
i ett enda, blott af bärpelarna uppdeladt rum.

De fördelar, som en sådan byggnad erbjuder verkstadsdriften och
som hvar i sin mån möjliggöra och underlätta tillverkningens rationella
bedrifvande, framgå af en jämförelse med förhållandena i en flervåningsbyggnad.

Hvad då först beträffar dager- och luftförhållandena, så kunna dessa
för arbetarna ordnas på ett betydligt fördelaktigare sätt än i en flervåningsbyggnad.
Genom byggnadens förseende med mot norr förlagda
så kallade sågtaksfönster blir fördelningen af dagsljuset så jämn och
fullständig, att belysningen blir hvad man kallar skuggfri. Arbetarna
kunna därför placeras mot hvarandra vid en dubbelbänk, som går midt
igenom afdelningen, med maskinerna bakom arbetarna. Antingen de
stå vid bänken eller vid maskinerna, få de fullt dagsljus. I ett flervåningshus
är det omöjligt att ordna dagern tillfredsställande, ty äfven
med fönster på båda sidor kan i allmänhet dagsbelysningen i salens
midt icke blifva tillräckligt god. En modern verkstadsbyggnads konstruktion
möjliggör dessutom, att ventilationen kan under arbetstiden
ordnas på ett betydligt mera tillfredsställande sätt än i ett fiervåningshus,
och detta utan att drag ändock behöfver uppkomma.

En annan fördel, som ett flervåningshus af vanlig konstruktion
icke kan erbjuda, består däri, att då golfkonstruktionen i ett envåningshus
af här tilltänkt beskaffenhet är likformig och golfvet således öfverallt
tål samma belastning, kan placering och, där så erfordras, omplacering
af maskiner i allmänhet ske utan hänsyn till fundament eller
golfvens bärkraft. Eu olägenhet, som vidlåder en flervåningsbyggnad,
förefinnes därutinnan, att de maskiner och verktyg, som användas i
flera afdelningar, vanligen måste duppliceras i respektive våningar för
att undvika transport, tidsförlust och svårighet vid kontroll. I ett envåningskomplex
blir sådant onödigt, emedan samma maskiner och verktyg
kunna utan olägenhet utnyttjas af flera intill hvarandra belägna
afdelningar. Likaså finnas nu i hvarje våning löd- och härdningsanordningar,
och detta arbete utföres efter behof af hvilken arbetare som
helst. I den nya verkstadsbyggnaden komma däremot dessa anordningar
att koncentreras på ett ställe och arbetet utföras af bestämd,
härför särskildt öfvad personal.

Vidare komma de tidsödande och arbetsförtyngande samt således
penningförödande transporterna genom hissar och trappor att försvinna.
Det är gifvet, att äfven inom envåningskomplexet delarna måste forslas

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

mellan de olika afdelningarna, men det säger sig själft, att med den
möjlighet därtill, som endast ett dylikt komplex lämnar, fabrikationen
kommer att ordnas så, att afstånden blifva minimala, hvartill kommer
den beaktansvärda fördelen, att all transport sker i horisontalplanet.
Såsom telegrafstyrelsen tänkt sig den nya verkstadsbyggnaden anordnad,
skulle alla afdelningar stöta till eller så att säga utmynna i den
långsträckta, för alla gemensamma förrådsafdelningen. Härigenom vinnes
den stora fördelen, att in- och utlämningen till och från förrådet
kan fördelas så, att arbetarna ej hafva lång väg att gå och ej heller
behöfva vänta. Till den tidsförlust, som därigenom uppstår, tages
kanske i allmänhet ej tillräcklig hänsyn, men beräknad för hela personalen
blir den dock per år ganska afsevärd och således af ekonomisk
betydelse. Den kan naturligtvis icke undvikas i ett fl er våningshus.

Slutligen kan endast i ett envåningskomplex den för administrationen
så viktiga inspektionen och kontrollen ordnas på eif effektivt
och ekonomiskt sätt. Produktionen kan nämligen där utan långa transporter
och tidsförluster underkastas den ej minst ur ekonomisk synpunkt
så ytterst nödvändiga inspektionen mellan hvarje operation, hvarigenom
förhindras att, såsom nu litet emellan äger rum, ytterligare arbete
nedlägges på redan felaktiga delar samt att större antal, än hvad
beställningssedeln upptager, blir tillverkadt. Vidare och emedan till
följd af lokalernas så att säga sammansmältande till en enda i det nya
huset alltid något befäl skall kunna finnas därstädes, öfverblickande
det hela, kommer en fullt effektiv tillsyn att ständigt ägnas fabrikens
alla delar. Likaledes är meningen, att en gemensam afklädningshall
med tvättställ skulle förläggas utefter samtliga afdelningarna, hvarigenom
trängsel och onödig tidsspillan vid arbetets början och slut skulle
undvikas.

Det torde här icke kunna nog kraftigt betonas, att de olägenheter,
som vid ofvanstående jämförelse visat sig utmärka en flervåninpåbyggnad,
mångdubblas, där såsom å Södermalm tillverkningen pågår icke
ens i en enda sådan byggnad utan måst ytterligare sönderdelas på
flera flervåningsbyggnader.

Af hvad telegrafstyrelsen något detaljeradt omnämndt torde framgå,
att den rationella omläggning af tillverkningen, som styrelsen funnit
vara nödvändig och som icke kan genomföras med de nuvarande verkstadslokalerna,
skulle, tillämpad i en ny verkstadsbyggnad, såsom styrelsen
tänkt sig densamma konstruerad, kunna i stort sedt beskrifvas
sålunda, att fabrikationen ordnas i en praktiskt och ekonomiskt länkad
kedja. Efter uttagningen af råmaterialet från förrådet föres fabrikatet

9

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr l£i.

genom den ena afdelningen efter den andra i samma plan med transportafståndet
för hvarje förflyttning reduceradt till ett minimum, och
utan nämnvärd tidsförlust passerar fabrikatet mellan hvarje operation
förrådet för räkning och inspektion. De besparingar i arbetskostnad,
som genom en sådan anordning vinnas, representera tydligtvis högst
afsevärda belopp, men ett dylikt kedjesystem kan icke ekonomiskt etableras,
där transporter mellan flera våningar och flera byggnader måste
förekomma. Dessutom kan genom den lättare öfversikt, som en envåningsverkstad
erbjuder befälet, befälspersonalen reduceras till antalet,
något. som genast representerar en deras aflöningar motsvarande minskning
i utgifterna.

Slutligen torde ock böra påpekas, att sågtakstypen erbjuder den
enklaste och billigaste möjligheten att allt efter uppstående behof undan
för undan utöka lokalerna utan att någon olägenhet för tillverkningens
inre sammanhang eller i öfrigt behöfver uppkomma.))

Telegrafstyrelsen erinrar i detta sammanhang, att redan de för afgifvande
af yttrande och förslag i fråga om förändrad organisation af
telegrafstyrelsen m. m. tillkallade kommitterade i sitt den 14 januari
1907 afgifna underdåniga betänkande fäst uppmärksamheten på den
enda riktiga utvägen eller en flyttning af hela tillverkningen till för
ändamålet fullt lämpliga lokaler. Med anledning af det vid denna tidpunkt
särskildt framträdande behofvet af verkstadstillverkningens utvidgning
yttra nämnda kommitterade, att, då inom den befintliga verkstadsbyggnaden
nödigt utrymme icke kunde beredas, en del af tillverkningen
syntes böra öfverflyttas till förhyrda lokaler, intill dess tillräckligt
utrymme kunde vinnas genom hela verksamhetens förläggande till lämplig
plats i Stockholms närhet, därest ekonomiska och andra förhållanden
skulle, såsom antagligt vore, göra en fullständig flyttning utanför stadens
område önskvärd.

Under de sista åren hafva, fortsätter telegrafstyrelsen, olägenheterna
af de nuvarande förhållandena med förnyad kraft trängt sig fram
i förgrunden, i synnerhet sedan styrelsen lyckats från och med år 1910
vid verkstaden fästa speciellt utbildade och energiska krafter samt med
tillgodogörande af dessas större, äfven utomlands förvärfvade erfarenhet
i telefonverkstadsdriften kunnat påbörja en synnerligen välbehöfiig omläggning
af hela tillverkningen efter fullt rationella och ekonomiskt
effektiva principer. Denna omläggning, som redan kunnat visa goda
resultat i flera riktningar, skulle emellertid ej blott hämmas utan äfven
motverkas, om icke såsom ett nödvändigt och viktigt led i den genomBihang
till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 76 Raft. 2

Utflyttning
från Stockholm.

Verkstad i
Nynäshamn.

10 Kunr/1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

gående omdaningen inginge äfven uppförandet af fullt lämpliga, för
driften direkt anpassade arbetslokaler.

Så länge emellertid telegrafverket varit bundet af sitt hyreskontrakt
angående Henriksborgslokalerna, har telegrafstyrelsen ansett sig böra
afvakta lämplig tid före dess utlöpande, innan styrelsen vidtog åtgärder
för att i denna del tillgodose verkstadens behof. Tidpunkten därför
anser styrelsen nu vara inne, enär, såsom förut nämnts, hyreskontraktet
utgår under nästa års sommar och således den nya verkstaden måste
senast då stå färdig att inom sina murar bereda hela tillverkningen
plats.

Då telegrafstyrelsen blifvit förtrogen med tanken på nödvändigheten
af verkstadens förflyttning, framstod det, säger styrelsen, på
samma gång alldeles klart, att platsen för den blifvande nya verkstaden
måste sökas utom hufvudstaden. Att inom denna kunna för något så
när skäligt pris förvärfva en lämpligt belägen tomt, nog stor för att
där uppföra eu för någon längre tid framåt tillräcklig verkstadsbyggnad
med afdelningarna i ett plan och med möjlighet att vid behof tillbygga
densamma, var otänkbart. Vid val af plats utom Stockholm måste åter
såsom ett hufvudvillkor tillses, att den ej vore belägen för aflägset från
hufvudstaden och att kommunikationerna dit vore goda. För styrelsen
syntes det också från början vara gifvet, att de närmast hufvudstaden
belägna städerna lika litet som denna kunde i alla afseenden erbjuda
hvad styrelsen alltid tänkt sig såsom ett önskemål. I sammanhang med
tanken på förflyttningen hade nämligen själfmant inställt sig den önskan,
som äfven förut föresväfvat styrelsen, att om möjligt för den nya
verkstaden finna en plats, där arbetarpersonalen kunde beredas bättre
lefnadsvillkor, än hvad ett stadssamhälle i allmänhet och särskildt en
hufvudstad kan erbjuda, samt framför allt där en hvar, som så önskade,
skulle kunna utan stora ekonomiska uppoffringar förvärfva sig hem i
eget hus.

Telegrafstyrelsen har nu i den nyblifna köpingen Nynäshamn
lyckats finna en plats, som styrelsen anser uppfylla alla betingelser af
önskad beskaffenhet. Aktiebolaget Nynäs villastad, som visat ett lifligt
intresse för att med sitt område införlifva en industriell statens anläggning,
har, enligt hvad styrelsen meddelar, därvid genom ett mycket stort
tillmötesgående och äfven ekonomiska uppoffringar betydligt underlättat
telegrafstyrelsens bemödanden att på lämpligaste sätt ordna denna viktiga
angelägenhet. I Nynäshamn kan styrelsen således förvärfva sig en tomt,
som, hvad storleken beträffar, fullt motsvarar behofvet och äfven i öfriga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

11

afseende!! erbjuder de fördelar, man kan begära. Ett stycke ofvanför
tomten finnes i skogsbrynet utmärkt plats för bostäder åt arbetarna ocb
deras familjer. Saltsjöns omedelbara närhet gör, att läget kan ur hälsosynpunkt
räknas som det bästa möjliga. Samhällets belägenhet på ett
jämförelsevis ringa afstånd från Stockholm, med goda kommunikationer
såväl till lands som till sjöss medför, att man kan tillgodogöra sig hufvudstadens
arbetsmarknad och materialtillgång.

Tomten, Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12, är belägen omkring
1 kilometer från järnvägsstationen strax ofvanför hamnkajen med
järnvägsspåren invid tomtgränsen, hvadan stickspår kan med lätthet
anordnas utefter verkstadsbyggnadens ena sida, och har trafikaktiebolaget
Stockholm—Nynäs åtagit sig att utan kostnader för telegrafverket
anlägga ett dylikt järnvägsspår. Tomtarealen utgör 24,689 kvadratmeter
och är således tillräcklig för framtida behof af utvidgning.
Grunden, som telegrafstyrelsen låtit undersöka, är särdeles tjänlig att
bygga på. Under ett lager af grus, i tjocklek varierande mellan 0,6
och 1,5 meter, finnes nämligen fast så kailad becklera. Enligt erfarenheten
från närliggande område finnes dessutom riklig tillgång på godt
brunnsvatten. Direkta kloakrör kunna nedläggas till sjön, hvarifrån
ledningar för eldsläckning, till klosetter och dylikt kunna uppdragas
med tillgång till obegränsad vattenmängd. Rätt att anlägga linbana
eller transportväg till kaj har förbehållits, för den händelse behof däraf
skulle uppstå, äfvensom rätt till lossning och lastning vid kajen.

Tomtens belägenhet invid Saltsjöhamn med erforderlig upplagsplats
inom tomten gör, att kol, koks och antracit kan levereras per
oceanångare, hvarför hela årsbehofvet kommer att på en gång intagas
vid lämpligaste köptillfälle. Förutom den större besparing, som härigenom
vinnes, uppkommer äfven en minskning i utgiften för själfva
leveransen i Nynäshamn. Skillnaden i kostnad för transport af kolen
från hamnen till verkstaden, jämförd med samma kostnad i Stockholm,
kan, då årsförbrukningen ej uppgår till mera än 800 ton, icke blifva
så stor, men såsom varande af ett visst intresse meddelar telegrafstyrelsen,
att endast denna mera obetydliga post representerar en besparing
af 5,680 kronor årligen. Trafikaktiebolaget har dessutom garanterat
frihet från hamnumgälder under tio år.

Innan förtullningsförhållandena i Nynäshamn kunnat på annat sätt
ordnas, kan dit från utlandet ankommande gods där få förtullas endast
efter för hvarje gång af generaltullstyrelsen lämnadt särskild! tillstånd.
De tullpliktiga materialier, som inköpas direkt från utlandet, komma således

Tomten.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Transport kostnader.

ännu att i regel förtullas och. omlastas i Stockholm för att därifrån med
båt eller järnväg sändas till Nynäshamn, men detta förhållande spelar,
enligt hvad telegrafstyrelsen uppgifver, ej någon roll. Dessa materialier
äro nämligen endast ebonit, celluloid, galalit och blank stålplåt,
och det är antagligt, att den inhemska tillverkningen af ebonit kan
inom kort uteslutande anlitas, likasom äfven de svenska järnbruken
synas kunna förmås att leverera tillfredsställande stålplåt. De öfriga
direkt importerade materialierna hafva ej något nämnvärdt inflytande
på verkstadens tillverkningspriser.

Angående kostnaden för transport af gods till och från en telegrafverkets
blifvande verkstad i Nynäshamn har telegrafstyrelsen meddelat
följande.

Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs har förbundit sig att under
tio års tid transportera allt gods för telegrafverkets räkning å järnvägen
mellan Nynäshamn och Älfsjö efter samma taxa, som för telegrafverket
är gällande å statens järnvägar. Afgiften för transport å
statens järnvägar af allt verkstadens gods beräknas för närvarande efter
15 öre per kilometer för vagnslast och för styckegods efter tariff 5,
och är trafikaktiebolaget således beredt att under nämnda tid beräkna
samma taxa för denna transport.

Till telegrafverkets hufvudförråd, som numera är förlagdt vidÅlfsjö
järnvägsstation, finnes direkt järnvägsförbindelse från Nynäshamn.
Transportkostnaden mellan de olika platserna skulle i enlighet med bolagets
nämnda åtagande ställa sig sålunda, att mellan Stockholm och
Älfsjö denna kostnad per vagnslast utgör 20 kronor och för styckegods
85 öre per 100 kilogram, under det att motsvarande kostnad mellan
Nynäshamn och Älfsjö skulle utgöra respektive 8 kronor 25 öre och 93 öre.
Den stora skillnaden för vagnslastgods beror därpå, att i kostnaden från
Stockholm måste inräknas jämväl transporten per automobil från verkstaden
till järnvägsstationen, hvilket genom användandet af stickspåret
i Nynäshamn ej där förekommer. Den trots längre järnvägstransport
från Nynäshamn än från Stockholm obetydliga skillnaden i afgiften för
styckegods härleder sig däraf, att den i båda fallen erforderliga automobiltransporten
från verkstaden till järnvägsstationen ställer sig billigare
i Nynäshamn. Transportkostnaden för gods med verkstadens automobil
utgör nämligen 3 kronor per tur i Stockholm och 2 kronor 40 öre
per tur i Nynäshamn. Emellertid uppgå sändningarna mellan förrådet
och verkstaden i båda riktningarna, nästan uteslutande styckegods, icke
till 3,000 kilogram om året. Hela skillnaden i dessa transportkostnader
inskränker sig till något öfver 2 kronor årligen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

13

Beträffande transporten af utgående gods från verkstaden till telegrafverkets
olika linjedistrikt, hvilka hafva sina förråd förlagda, det första i
Malmö, det andra i Göteborg, det tredje i Norrköping, det fjärde i Stockholm,
det femte i Gäfle, det sjätte i Sundsvall och det sjunde i Luleå,
framgår skillnaden i transportkostnaden, om verkstaden förblifver å
Södermalm och om den förlägges i Nynäshamn, af följande tabell, i
hvars siffror ingår jämväl kostnaden för automobiltransporten från godsets
upplagsplats till järnvägsstationen, där sådan transport ifrågakommer
och med de för de båda platserna olika pris därför.

Till IY distr.
Stockholm.

Till distrikten söder om Stockholm.

Till distrikten norr om Stockholm.

Afsändningsort.

Automobil

Vagnslast.

Styckegods pr 100 kg.

Vagnslast.

Styckegods pr 100 kg.

el. järnväg
pr dag.

I

distr.

II

distr.

III

distr.

I

distr.

II

distr.

III

distr.

V

distr.

VI

distr.

VII

distr.

V

distr.

VI

distr.

VII

distr.

Verkstad å Sö-dermalm ......

4:00

107:40

83:50

42:00

2:85

2:55

1:70

42:oo

102:50

192:60

1:70

2:85

3:85

Verkstad i Ny-näshamn ........

7:52

99:75

75:85

34:35

2:89

2:57

1:85

36:15

96:65

186:7 5

1:95

2:85

3:37

Vid dessa transporter förekomma jämförelsevis mera sällan vagnslastsändningar.
Så till exempel har under år 1910 afskickats tillhopa
endast 29,000 kilogram i (23) vagnslaster mot 391,000 kilogram såsom
styckegods. Om nu denna godsmängd — vagnslastsändningarna oberäknade,
hvilka dock äro billigare från Nynäshamn än från Stockholm
— i stället afsändts från verkstad i Nynäshamn, skulle kostnaden för
transporten, medeltalsvis beräknad enligt ofvanstående tabell, hafva
blifvit 1,273 kronor dyrare.

Hvad sedan beträffar transporten af den från de olika distrikten
till verkstaden ankommande materialen, hufvudsakligen telefonapparater
och växelbord för reparation, sändes denna — 180,000 kilogram för år
1910 — från de olika telegrafstationerna och går således nästan uteslutande
såsom styckegods. Efter samma beräkningsgrund som för afgående
styckegodssändningar skulle kostnaden, om nämnda godsmängd
ankommit till Nynäshamn, hafva blifvit 714 kronor dyrare, än om den
ankommit till Stockholm.

Denna ökning af transportkostnaderna för ankommande gods, 714
kronor, jämte ofvannämnda enahanda ökning för afgående gods, 1,273
kronor, skulle alltså bilda hela denna summa, 1,987 kronor, hvarmed

Brandförsäk ring.

Arbetslöner.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

transportkostnaderna till ocli från Nynäshamn komme att fördyras i
jämförelse med motsvarande kostnader till och från Stockholm. Men
denna fördyrning är, säger telegrafstyrelsen, helt och hållet skenbar.
Såsom förut nämnts, skulle ej inom fastigheten å Södermalm kunna
beredas erforderligt magasinsutrymme, hvarför för ifrågavarande gods
tillkommer i Stockholm kostnaden för transporterna mellan verkstaden
och de på annat håll belägna magasinslokalerna. Dessa transporter,
som icke skulle förekomma i Nynäshamn, utgöra minst tre om dagen
och motsvara således en årskostnad af minst 2,700 kronor. Sålunda
skulle i verkligheten transportkostnaderna blifvit 713 kronor billigare
för Nynäshamn än för Stockholm.

Denna siffra är, anmärker telegrafstyrelsen, visserligen icke så stor,
att den i och för sig bort hafva någon inverkan på frågan, vare sig
den blifvit Nynäshamnsförslaget till favör eller icke, men den visar ju
dock, att icke heller transportkostnaderna, såsom man måhända kunde
hafva tänkt sig, ställa sig ogynnsamma för verkstadens förflyttning till
Nynäshamn.

Brandförsäkringspremien för verkstadsbyggnaderna å Södermalm
skulle, enligt hvad telegrafstyrelsen vidare meddelar, med beräkning
äfven för en eventuell tillbyggnad, utgöra 4,322 kronor per år och
skulle för anläggningen i Nynäshamn utgöra 6,306 kronor per år.
Skillnaden mellan dessa utgifter beror därpå, att brandväsendet ännu
icke är regleradt i Nynäshamn. Det torde för öfrigt kunna påpekas,
att denna utgiftspost är den enda, som ställer sig högre i Nynäshamn
än i Stockholm.

Hvad beträffar arbetarförhållandena, har telegrafstyrelsen icke
kunnat erhålla de för en fullt uttömmande utredning erforderliga uppgifterna
angående skillnaden i alla aflöningar. Endast för vissa arbetargrupper
har styrelsen i gällande öfverenskommelse mellan Sveriges
verkstadsförening och vederbörande fackförbund funnit fastställd en
minimitimpenning, som, jämförd med motsvarande aflöningar i Stockholm,
här meddelas:

24 år gammal efter 7
år i yrket.

21 år gammal efter 4
år i yrket.

Grofarbetare.

Stockholm ............

39 öre per timme

34 » » »

36 öre per timme

32

öre per timme

a a n

Nynäshamn ........

30 » » »

26

15

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

För den del af arbetarstammen, som kommer att flytta med verkstaden
ut till Nynäshamn, anser telegrafstyrelsen ej böra komma i
fråga någon sänkning af de lönebelopp, som den redan här uppbär.
Men beträffande den personal, som nyantages dels i stället för dem,
som eventuellt ej vilja följa med vid verkstadens flyttning från staden,
dels ock för att fylla det antal, som en normal utveckling kräfver,
finnes, anser styrelsen, icke något skäl att göra undantag från den i
öfrigt för orten tillämpade aflöningstariffen. Den minskade utgift,
som skillnaden i aflöning komme att innebära, bar telegrafstyrelsen
antagit kunna beräknas till omkring 15,000 kronor årligen. Därvid
är dock, enligt livad telegrafstyrelsen framhåller, att märka, att
skillnaden i aflöningsbeloppen i Stockholm och i Nynäshamn för arbetarna
mer än motväges af den större skillnaden i de allmänna lefnadskostnaderna.
För dem blifver det således ekonomiskt sedt icke någon
förlust utan en vinst, på samma gång det för verket blifver en direkt
besparing af ganska stor omfattning.

Ett viktigt skäl för verkstadens förläggning till Nynäshamn är
enligt telegrafstyrelsens mening den lyckliga lösning, som den svåra
frågan om erhållande af lämpliga bostäder för verkstadens personal därigenom
skulle vinna. Aktiebolaget Nynäs villastad har nämligen förbundit
sig att i mån af behof låta uppföra villabostäder för den personal,
som verkstaden kan komma att behöfva. Dessa bostäder med
tillhörande tomter, planerade och försedda med staket, äro afsedda till
uthyrning eller till förvärfvande med äganderätt. De typer, som verkstadsdirektören
och bolaget antagit företrädesvis motsvara det blifvande
bostadsbehofvet, äro byggnader med en lägenhet om två rum och kök,
med två dylika lägenheter eller med fyra dylika lägenheter i hvarje.

Prisen för dessa olika byggnadstyper ställa sig på följande sätt.
En byggnad afsedd för en familj skulle betinga eu hyra af 424 kronor
årligen, en byggnad med två lägenheter 395 kronor årligen för
hvarje lägenhet och en byggnad med fyra lägenheter 355 kronor årligen
för hvarje lägenhet. Byggnaderna med tomtområde, som utgör
för enfamilj sbyggnad 10,000 kvadratfot, för tvåfamiljsbyggnad 20,000
kvadratfot och för fyrafamilj sbyggnad 30,000 kvadratfot, kunna förvärfvas
med äganderätt sålunda, att 10 % af köpeskillingen, hvilken för
de olika typerna utgör respektive 5,600 kronor, 10,500 kronor och
18,700 kronor, erlägges kontant och återstoden upplånas mot inteckning
i fastigheten.

Bostäder för
arbetspersonalen.

Lefnadsom kostnader.

16 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 121.

Såsom en jämförelse med hyresbeloppen i Stockholm omnämner
telegrafstyrelsen, att i ett af telegrafverket förhyrdt hus, nr 67 Bondegatan,
där telegrafverket nu tillhandahåller sina arbetare bostäder till
pris, som endast betäcker verkets egen hyra, en lägenhet på ett rum
ock kök dock betingar eu årshyra af 300 kronor samt två rum och
kök 375—470 kronor. De hyresbelopp, som bolagets arbetarbostäder
i Nynäshamn skulle betinga, måste således anses vara synnerligen låga,
och den ekonomiska anordningen för förvärfvandet af äganderätt till
bostäderna synes vara förmånlig. För underlättandet af detta förvärf
har dessutom bolaget erbjudit sig bereda erforderliga lån till gällande
ränta åt dem, som äro hugade att med äganderätt förvärfva sig ett
område med därå af bolaget uppfördt hus. De former, under livilka
staten tillhandahåller lån för underlättande af bildande af egna hem,
förutsätta, anmärker telegrafstyrelsen, en sådan sammanslutning af arbetarna
för detta ändamål, att det icke kan beräknas, att dessa skulle
kunna åstadkomma densamma, innan de hunnit vänja sig vid de nya förhållandena
och kunnat ordna sin ekonomi med hänsyn till bostadsfrågan.

Telegrafstyrelsen bär dessutom, såsom senare närmare utvecklas,
föreslagit, att den Bångska donationen, som efter fastighetens försäljning
torde böra öfvergå till en penningfond, skulle användas sålunda, att ur
densamma, ställd under telegrafstyrelsens förvaltning, finge åt telegrafverkets
verkstadsarbetare, så långt fonden räckte och enligt af Eders
Kungl. Maj:t bestämda grunder, utlämnas lån mot lägsta gällande ränta
för underlättande af egnahems bildande.

De lån, som sålunda skulle utlämnas genom telegrafstyrelsens eller
bolagets försorg, kunna, enligt hvad telegrafstyrelsen meddelar, gifvas sådan
form, att de för arbetarna blifva så litet betungande som möjligt. Om
för en enfamilj sbj^ggnad köpeskillingsskulden fördelades på två lika störa
lån och endast det ena ställdes på amortering, exempelvis under 15 år,
skulle den årliga utgiften för räntorna å båda lånen och amorteringen
af det ena icke ens uppgå till hyresbeloppet för hela fastigheten. När
man dessutom tager i betraktande, att det ena rummet kan, om så
finnes önskligt, uthyras till en ogift kamrat, komma utgifterna för
bostaden att ännu mera minskas.

Genom nu angifna anordning af bostadsförhållandena skulle det,
enligt telegrafstyrelsens förmenande, för den ekonomiska delen af detta
önskemål vara väl sörjdt till arbetarnas bästa.

De direkta lefnadsomkostnaderna äro, framhåller telegrafstyrelsen
vidare, i Nynäshamn icke obetydligt lägre än i Stockholm till följd

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121. 17

däraf, att villabolaget kan från den kringliggande landsbygden och äfven
per ångbåt från längre bort belägna orter ordna tillförseln på det för
samhällets invånare förmånligaste sätt.

Kommunalskatten i Nynäshamn utgår, enligt hvad telegrafstyrelsen
meddelar, för närvarande med 6 kronor 50 öre per bevillningskrona. Emellertid
har kommunen åtagit sig garanti för förräntningen af ett trafikaktiebolagets
obligationslån, och har villabolaget förbundit sig att för
telegrafverkets arbetare betala dem debiterade afgifter, som belöpa sig
på den af nämnda garanti föranledda utgiften. Enligt eu af kommunalnämndens
ordförande i Nynäshamn lämnad uppgift skulle, efter nuvarande
köpingsförhållanden, med frånräknande af det af bolaget, sålunda
tillskjutna beloppet men med inräknande af landstingsmedel samt vägoch
prästskatt, den totala skatten, således både krono- och kommunalutskylderna,
efter verkstadens förflyttning dit utgöra följande belopp,
jämförda med samma skatt i Katarina och Maria församlingar härstädes,
där flertalet af verkstadspersonalen är bosatt:

Katarina och
Maria för-samlingar

Nynäshamn

För en inkomst af...................

................. kr. 1,000: 00

kr. 29: 72

kr. 36: 56

» » » » ..................

................ » 1,200: 00

» 59: 44

» 62: 32

» )) » » ...................

................ » 1,800: 00

» 154: 56

» 136: 13

För de lägst aflönade, hvilka dock i allmänhet ej hafva familj att
försörja, skulle således skatten blifva omkring 3—7 kronor högre, men
för de äldre omkring 18 kronor lägre än i Stockholm. Medelaflöningen
för verkstadens arbetarpersonal är emellertid 1,500 kronor, hvadan äfven
skatteförhållandena i sin helhet komma att ställa sig gynnsammare i
Nynäshamn. Man torde äfven kunna förutsätta, att med befolkningens
tillväxt dessa förhållanden blifva ännu bättre.

Folkskola finnes å platsen. Två läkare äro därstädes bosatta.
Ännu finnes där visserligen ej apotek, utan sändes från apoteket i
Västerhaninge hvarje dag medicinlåda, hvarur medicinen utdelas genom
därtill förordnad person. Fråga har emellertid väckts om nämnda
apoteks förflyttning till Nynäshamn.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 76 Höft. 3

Kommunalskatt
m. m.

18

Kostnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Beträffande kostnaderna för verkstadsbyggnaden i Nynäshamn meddelar
telegrafstyrelsen, att den ifrågasatta tomten erbjudits för ett pris
af 45,000 kronor eller, då arealen utgör omkring 24,700 kvadratmeter,
1 krona 82 öre per kvadratmeter. Någon försäljning af tomt, likvärdig med
den ifrågavarande, har, enligt hvad styrelsen uppgifver, ej förekommit,
sedan samhällets utveckling tagit någon fart, och kan därför en jämförelse
med prisen å andra liknande tomter därstädes icke göras. I
betraktande af tomtens beskaffenhet, dess belägenhet i närheten af sjöoch
järnvägskommunikationsleder samt dess öfriga fördelar anser dock
styrelsen det begärda priset för denna tomt, en af de bästa i detta
nya samhälle, som nu är stadt i hastig uppblomstring, vara mycket
skäligt.

Bet byggnadskomplex, som skulle uppföras och hvaraf eu skiss
bifogats styrelsens underdåniga skrifvelse, består af en fabriksbyggnad,
en kontorsbyggnad samt eu portvaktsstuga. Fabriksbyggnaden innehåller
den stora verkstadslokalen såsom dominerande afdelning samt
därbredvid snickeriafdelningen med torkrum och upplagsrum för träarbeten.
Dessutom finnas ångpannerum, kolbox, maskinrum, rum för
gasverket, smedja, verktygsrum och automobilgarage. Utefter verkstadslokalens
ena långsida sträcker sig kläd- och toaletthallen samt
utefter den andra förrådet med packrum. Bj^ggnaden utföres i betong
med så kalladt sågtak, som uppbäres af armerade betonpelare. Verkstadslokalens
12 pelarrader, hvardera bestående af 9 pelare med 5 meter
mellan hvarje, stå på ett afstånd af 8 meter från hvarandra. Kontorsbyggnaden,
som är belägen intill den stora byggnadens ena kortsida,
utföres likaledes i beton och innehåller två våningar, den nedre inrymmande
affärskontoret, verkstadsdirektörs- och verkstadsingenjörsrum
med mottagningsrum, den öfre ritkontor, matrum och experimentverkstad
jämte nödiga toalettrum. Portvaktsstugan i en våning utföres
fristående af trä i enkel villastil och innehåller tre rum och kök
samt vind.

Enligt en afen betongbyggnadsfirma gjord beräkning skulle kostnaden
för byggnadskomplexets uppförande med grund uppgå till 285,000
kronor. Därtill komma kostnaderna för vattenledning, dränering och
dylikt beräknade till 19,200 kronor, för kraft- och ljusledningar beräknade
till 9,275 kronor samt för värmeledning och dylikt beräknade till
58,500 kronor eller tillhopa i rundt tal 87,000 kronor, hvarförutom för
oförutsedda utgifter beräknats ett belopp af 38,000 kronor. Den nya
verkstaden skulle således betinga eu kostnad af 410,000 kronor eller
med tomten, 45,000 kronor, tillhopa 455,000 kronor.

19

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 121.

Mot denna summa bör ställas dels den besparade utgiften för tillbyggnad
å Södermalm, som telegrafstyrelsen beräknat till 150,000 kronor,
och det kapitaliserade värdet af hyran, beräknad till 3,000 kronor om
året, för magasinslokaler, sålunda 60,000 kronor, dels ock köpeskilling för
telegrafverkets fastighet å Södermalm, i livilket afseende telegrafstyrelsen
erhållit ett anbud å 250,000 kronor. Dessa poster utgöra sammanlagdt
460,000 kronor, medan kostnaden för verkstadsanläggningen i
Nynäshamn belöper sig till 455,000 kronor.

Hvad angår fastigheten å Södermalm, är den upptagen bland telegrafverkets
tillgångar till ett värde af 500,000 kronor, livilket uppkommit
därigenom, att till värdet af den ursprungligen skänkta fastigheten
lagts de belopp, telegrafstyrelsen därefter bemyndigats nedlägga
på egendomens utvidgande och ombj^ggnad enligt följande öfversikt:

Tomterna nr 4 och 6 i kvarteret Fiskaren mindre

med byggnad värderades år 1891 till ................................ kr.

Telegrafstyrelsen bemyndigades:
genom nådigt bref den 26 april 1895 att låta utföra

om- och tillbyggnadsarbeten för högst.....................»

genom nådigt bref den 5 juli 1901 att inköpa tomter
för .................................................................................... »

och att låta utföra om- och tillbyggnadsarbeten för

högst ................................................................................ »

genom nådigt bref den 31 december 1902 att låta utföra
om- och tillbyggnadsarbeten för.......................... »

50,000: —

90,000: —
150,000: —
160,450: —
17,500: —

Summa kr. 467,950: —

hvilken summa sedan afrundats till 500,000 kronor.

Det säger sig själft, anför telegrafstyrelsen, att fastigheten med
sina för specialändamål uppförda byggnader och sin för detta ändamål
dock mindre lämpliga belägenhet icke under numera inträdda förhållanden,
då den större verkstadsindustrien söker sig utom staden och
då tomtprisen väl icke kunna med den ökade byggnadsverksamheten i
förstäderna beräknas tendera till stigning, kan betinga ett pris, som
på långt när närmar sig det värde, hvartill den fortfarande är upptagen.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang lämnat en närmare redogörelse
för fastighetens tomtbeskaffenhet. Af denna redogörelse framgår,
att efter ägoutbyte med Stockholms stad och däraf påkallad styck -

Försäljning
af fastigheten
på Södermalm.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

ning, därvid af behållna delen af tomtnumren 5, 7, 8 och 9 bildats
tomten nr 13, telegrafverkets ifrågavarande fastighet består af tomten
nr 13, som innehåller 1,019.2 kvadratmeter och är belägen uteslutande
på fri och egen grund, samt af tomten nr 4 och 6 om 555 kvadratmeter,
hvilken är ofri. Dessutom ingår i fastigheten faktiskt tillsvidare
ett mindre staden numera tillhörigt, för utläggning till Fiskargatan
afsedt markområde, hvarå de Bångska och Påhlsonska husen delvis stå.

Af fastigheten var den del, som bestod af tomten nr 4 och 6,
år 1890 taxerad till ett värde af 29,000 kronor, hvilket år 1896 höjdes
till 150,000 kronor. Den återstående delen, betecknad med nr 5,
7, 8 och 9, numera sammanslagna till nr 13, var år 1890 taxerad till
ett värde af 83,000 kronor, hvilket år 1902 bestämdes till 150,000 kronor.
År 1908 sammanslogs för telegrafverkets hela fastighet taxeringsvärdet
till 300,000 kronor.

Den afgift, som telegrafverket erlägger i tomtören till Stockholms
stad för tomten nr 4 och 6, belöper sig till 4 kronor för år.

Telegrafstyrelsen har nu låtit värdera fastigheten af två i dylika
ting väl förfarna och ofta anlitade män, nämligen arkitekten Ludvig
Peterson och grosshandlaren F. Wilh. Bergman.

Den förres utlåtande är af följande lydelse:

»Anmodad att värdera den kungl. telegrafverket tillhöriga fasta
egendomen n:ris 4, 6 och 13 i kvarteret Fiskaren Mindre med adress
n:ris 6 och 8 Fiskargatan och n:ris 21, 23 och 25 vid Svartensgatan
inom Katarina församling i Stockholm får undertecknad, efter verkställd
besiktning på platsen, härmed anföra följande.

Den ifrågavarande fastigheten innehåller i areal 1,574.2 kvadratmeter,
däraf 1,019.2 kvadratmeter å fri och egen grund, samt 555 kvadratmeter
å ofri eller stadens grund. Enligt gällande priser för tomter
med motsvarande läge å Södermalm anser jag, att den å fri och egen
grund hvilande tomtdelen kan uppskattas till c:a 115 kronor per kvadratmeter,
hvaremot den ofria delen icke bör sättas högre än Va af
förestående pris eller 75 kronor per kvadratmeter. Med tillämpande af
dessa priser har sålunda den fria delen ett värde af c:a 117,000 kronor
och den ofria ett värde af c:a 41,000 kronor, eller båda tillsammans
c:a 158,000 kronor.

Då tomten emellertid är till större delen bebyggd med tidsenliga
och i godt stånd varande fabriksbyggnader, hvars planfördelning medgifver
ett uppdelande i flera större eller mindre afdelningar, som med
fördel böra kunna uthyras såsom verkstäder för den lilla handtverksindustrien,
anser jag, att man vid värderingen af fastigheten bör taga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

21

hänsyn till den möjliga hyresafkastningen. Detta gäller särskilt den
relativt nya vid Svartensgatan belägna stora fabriksbyggnaden, som
innehåller i fem våningar och jordvåning en uthyrbar golfyta om c:a
2,100 kvadratmeter och som bör kunna uthyras till ett genomsnittspris
af 6 kronor 75 öre per kvadratmeter, motsvarande en hyra af minst
14,000 kronor årligen. Med en kapitalisering efter 7 % representerar
sålunda ensamt denna byggnad ett värde af 200,000 kronor. Den äldre
byggnaden vid Fiskargatan har en uthyrbar golfyta om c:a 750 kvadratmeter
och med användande af samma enhetspris 6.75 kronor per
kvadratmeter erhålles ett hyresbelopp af minst 5,000 kronor, som kapitaliserade
efter 7 % ger ett värde af c:a 70,000 kronor. Då emellertid
denna byggnad med sin fasad ligger utanför den fastställda gatulinjen
och på grund häraf en viss osäkerhet råder vis-å vis tiden, då en
ombyggnad för reglering af detta förhållande kan komma till stånd, anser
jag att detta värde bör reduceras till hälften eller 35,000 kronor motsvarande
något mer än tomtvärdet. Den obegagnade tomtdelen mot
öster om c:a 160 kvadratmeters yta representerar ett värde af c:a 15,000
kronor. Sålunda värderar jag hela egendomen i det skick den nu befinnes
till c:a 250,000 kronor.

Stockholm den 26 januari 1911.

Ludv. Peterson.

Arkitekt».

Grosshandlanden Bergman yttrar sig sålunda:

»Undertecknad, anmodad att värdera egendomen nr 4, 6 och 13 i
kvarteret Fiskaren mindre med adress nr 21, 23 och 25 Svartensgatan
samt 6 och 8 Fiskargatan inom Katarina församling här i staden, har
denna dag besiktigat denna egendom, som innehåller i areal 1,574.2

kvadratmeter däraf fri och egen grund.................... 1,019.2 kvadratmeter

ofri......................................................................................... 555 _»_

1,574.2 kvadratmeter

I betraktande af att tomtprisen i denna del af staden icke ha undergått
någon förändring till det bättre på de senaste åren, anser jag nuvarande
tomtvärdet böra beräknas efter 110 kronor per kvadratmeter
för fri grund — c:a 112,000 kr. och efter 55 kr. per kvadratmeter
för ofri grund = c:a 30,000 »

142,000 kr.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Byggninga-rnä å tomten utgöras af ett större fabrikshus af sten i
fyra våningar med jord- och vindsvåning jämte ett äldre, mindre bus
inpå gården. De äro i godt stånd och innehålla i golfyta

det större............................................. 2,100 kvadratmeter

det mindre........................................ 700 »

2,800 kvadratmeter

För dessa i sin helhet uthyrda bör kunna beräknas eu årlig hyra
af högst 14,000 kronor.

Uthyras de däremot till flera mindre industrier ställa sig mina beräkningar
sålunda:

2,100 kvadratmeter golfyta å 6.50 ............... 13,650 kr.

700 » » » 6.oo............... 4,200 »

17,850 kr.

Man måste dock taga i betraktande, att man ej alltid har alla lokalerna
uthyrda, samt att skötseln fordrar större omkostnader med flera
hyresgäster.

För det hela gäller, att fabrikslokalen är belägen på höjden af
Söder och därför transporterna betydligt fördyras.

På grund af ofvanstående kalkyler anser jag egendomens värde
vara högst 220,000 kronor.

Stockholm den 31 januari 1911.

F. Wilh. Bergman.»

Telegrafstyrelsen har af villabolaget mottagit ett erbjudande att,
under förutsättning af verkstadens förflyttning till Nynäshamn, köpa
fastigheten å Södermalm mot en köpeskilling af 250,000 kronor.

De tryckta förhållanden inom husbyggnadsverksamheten, som nu äro
rådande, komma, anför telegrafstyrelsen, säkerligen att en tid framåt
förblifva oförändrade. Med hänsyn härtill och till den, särskild! beträffande
byggnader för industriens behof, lätt förklarliga benägenhet att
söka sig plats utom hufvudstaden, som esomoftast kan iakttagas och
som för öfrigt förmått telegrafstyrelsen själf till nu ifrågavarande framställning,
anser styrelsen det ej vara möjligt, att för telegrafverkets
verkstadsfastighet skulle kunna från annat håll emotses ett högre pris
än det nu erbjudna, om ens ett så högt. Telegrafstyrelsen, som från
denna synpunkt finner det gjorda anbudet vara mycket förmånligt, har
yttermera styrkts i denna sin uppfattning af innehållet i förutnämnda
värderingsutlåtanden.

Kungi. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 121.

23

I afseende å själfva försäljningen af fastigheten torde böra beaktas
att, såsom förut omförmälts, en del af fastigheten utgöres utaf den till
telegrafverket skänkta tomten med nr 4 och 6, hvarå husen nr 1 och
3 äro uppförda. Rörande denna af fabrikören Bång gjorda donation
har telegrafstyrelsen i sin skrifvelse lämnat en närmare redogörelse.

Den del af verkstadsfastigheten, som i sitt ursprungliga skick utgjorde
fabrikören Bångs donation, anser telegrafstyrelsen med ledning
af värderingsutlåtandena kunna i förhållande till hela fastighetens nuvarande
värde uppskattas till 60,000 kronor. Då denna del af köpeskillingen
icke torde kunna användas för bestridande af omkostnaderna
för den nya verkstadsanläggningen, har telegrafstyrelsen, såsom förut
antydts, tänkt sig, att denna summa, 60,000 kronor, skulle af styrelsen
förvaltas såsom en särskild fond, kallad Bångska donationsfonden, hvars
medel skulle användas till beredande af lån åt de telegrafverkets arbetare
och tjänstemän, som önskade skaffa $jg egna hem. Räntan,
hvilken skulle beräknas efter lägsta gällande, borde år för år läggas
till kapitalet, hvarigenom fonden, som, ehuru icke synnerligen stor,
dock vid egnahemsbildandets första början kan beräknas komma att
tillgodose en afsevärd del af lånebehofvet, kornrne att småningom tillväxa.

Jag tillåter mig här meddela, att justitiekanslersämbetet på grund
af nådig remiss afgifvit yttrande öfver den föreliggande underdåniga
framställningen, i hvad den afser den Bångska donationen, och har
justitiekanslersämbetet, som uppgifver, att dess uppfattning rörande
nämnda donation på förhand meddelats telegrafstyrelsen, icke något att
erinra mot hvad som föreslagits om försäljning af den donerade fastigheten
och om användandet af köpeskillingen för densamma.

Enligt de beräkningar telegrafstyrelsen framlagt skulle den nya
verkstadsanläggningen med tomtinköp betinga eu kostnad af 455,000
kronor. Till betäckande häraf skulle af köpeskillingen för fastigheten
å Södermalm användas 190,000 kronor. Således återstår att täcka ett
belopp af 265,000 kronor. Enligt hvad telegrafstyrelsen meddelar,
hade styrelsen först tänkt sig, att denna summa skulle kunnat utgå af
verkstadsvinsten för åren 19i0 och 1911 samt upptog därför ej beloppet
i sitt förslag till utgiftsstater för år 1912. Med den förändrade
uppställning af budgeten, som numera tillämpas, stämmer dock ej, påpekar
styrelsen, en sådan anordning, utan torde nu beloppet enligt
telegrafstyrelsens mening böra af Riksdagen äskas såsom anslag till
kapitalökning för år 1912. Telegrafstyrelsen erinrar i detta samman -

Bångska
donationen.

Sättet för
medlens
anskaffande.

Departements chefen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

bang, att styrelsen i sin uti underdånig skrifvelse den 19 november
1910 föreslagna inkomstberäkning för år 1912 ej vågat upptaga telegrafverkets
inkomster till högre belopp än 15,000,000 kronor. Denna
siffra var grundad på de faktiska inkomsterna under 1910 års tre första
kvartal såpa t en med ledning från föregående åren gjord beräkning af
det fjärde kvartalets inkomster. Emellertid bar, enligt hvad styrelsen
uppgifver, 1910 års sista kvartal visat eu ganska betylig ökning af
telefoninkomsterna utöfver det belopp, vid hvilket den approximativa
beräkningen måst stanna, och anser styrelsen därför det icke vara
förenadt med någon risk och således ej heller böra möta några betänkligheter
att, om så erfordras, beräkna telegrafverkets inkomster för år
1912 265,000 kronor högre eller till 15,265,000 kronor.

För att den njm verkstaden skall kunna vara färdig så tidigt, att
öfverflyttningen kan utan rubbning af verkstadsdriften hinna verkställas
före nästa års sommar, bör, enligt hvad telegrafstyrelsen uppgifver, det
anslag, som skulle af Riksdagen anvisas, vara disponibelt redan under
innevarande år.

Mot telegrafstyrelsens ifrågavarande, utförligt motiverade framställning
har jag icke något att erinra, utan får jag tillstyrka densamma.

Enligt hvad chefen för finansdepartementet meddelat mig, anser han,
med hänsyn till hvad telegrafstyrelsen nu anmält rörande beräkningen
af telegrafverkets inkomster för år 1912, hemställan böra göras därom
att dessa inkomster i riksstaten upptagas till det af telegrafstyrelsen
nu angifna beloppet, 15,265,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen dels

medgifva,

att tomten Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12 må för telegrafverkets
räkning inköpas för en köpeskilling af 45,000 kronor och att
å densamma må uppföras en verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad
och portvaktstuga för en kostnad, ej öfverstigande 410,000 kronor,

att telegrafverkets å Södermalm belägna fastighet i kvarteret Fiskaren
mindre med tomtnummer 4, 6 och 13 må försäljas mot en köpeskilling
af lägst 250,000 kronor samt

att af sistnämnda köpeskilling ett belopp af 190,000 kronor må
användas till betäckande af motsvarande del af den för nämnda tomtinköp
och verkstadsanläggning erforderliga kostnad, tillhopa 455,000
kronor,

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

dels för bestridande af återstående delen af sistnämnda kostnad
under utgifter för kapitalökning och telegrafverkets under rubriken statens
affärsverksamhet uppförda anslagstitel för år 1912 anvisa ett anslag
af 265,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911
af tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels ock besluta, att inkomsterna af telegrafverket i 1912 års riksstat
skola upptagas till i stället för, såsom förut föreslagits, 15,000,000
kronor, 15,265,000 kronor, och att, sedan driftkostnaden, 10,475,000
kronor, afdragits, öfverskottet följaktligen beräknas till 4,790,000 kronor.

Under förutsättning af Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall
till hvad sålunda föreslagits, lärer Eders Kungl. Maj:t sedermera vilja
taga i öfvervägande frågan om användande åt den mot Bångska donationen
svarande delen af köpeskillingen för södermalmsfastigheten. För
egen del tillåter jag mig redan nu omnämna, att intet synes vara att
erinra mot telegrafstyrelsens, af justitiekanslersämbetet tillstyrkta förslag.

Till departementschefens af statsrådets öfriga
ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t
Konungen lämna nådigt bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 76 Käft.

4