Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906—
1910; gifven Stockholms slott den 24 februari 1911.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur
för åren 1906—1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af
3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog kostnadsfritt
öfverlämnas till kungl. ecklesiastikdepartementet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

P. E. Lindström.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 73 Höft. (Nr 118.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

Anslag till
en svensk
bokkatalog.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
februari 1911.

Närvar an de:

Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SvVARTZ,

grefve Hamilton,

Lindström,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Lindström anförde därefter:

»I en till Eders Kungl. Maj: t in gifven skrifvelse har styrelsen för
svenska bokförläggarföreningen anfört följande.

Alltsedan år 1872 hade svenska bokförläggarföreningen årligen utgifva
en svensk s. k. »årskatalog», upptagande all den bok- och delvis
äfven tidskriftslitteratur, som under nästföregående år utkommit och
funnits att tillgå genom den ordnade bokhandeln. Ett af syftemålen härmed
hade alltfrån begynnelsen varit, att med denna bokförteckning, som
respektive bokhandlare kunde utan synnerlig kostnad i ganska afsevärd
omfattning utdela bland den bokköpande allmänheten, bokafsättningen
inom landet skulle i någon mån befordras. Med hänsyn till detta förhållande
torde föga tvekan kunna råda därom, att föreningen äfven för
framtiden skulle befinnas villig att ensam bära risken af liknande årskatalogers
utgifvande, ehuru de gångna årens erfarenhet gifvit vid handen,

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

att det icke vore förenadt med någon ekonomisk behållning, men väl under
vissa år medfört en direkt penninguppoffring från föreningens sida.

För sortimentsbokhandelns liksom, måhända i ännu högre grad, för
de offentliga bibliotekens män hade det emellertid visat sig som ett trängande
behof att — jämte dessa årskataloger — hafva tillgång till kataloger,
som omfattade längre tidsperioder än ett år åt gången, och föreningen
hade icke undandragit sig att tillmötesgå äfven detta behof. De
två svenska tioårskataloger, som för detta ändamål utgifvits, nämligen för
åren 1876 — 1885 samt 1886—1895, hade emellertid kraft så betydande
uppoffringar från föreningens sida, att betänkligheter redan då yppat sig
mot ett fortsatt utgifvande af dylika kataloger, för hvilka afnämare enligt
sakens natur icke kunde påräknas i någon större skala och genom hvilka
föreningens ledamöter icke kunde förvänta någon ökad afsättning af sina
däri upptagna artiklar, enär dessa kataloger på grund af sitt betydande
omfång ej kunde med fördel spridas bland bokköpare utan stannade såsom
hjälpredor och uppslagsböcker i biblioteksmäns och en del större
sortimentsbokhandlares händer. Inom dessa bägge fackkretsar torde icke
heller tioårskatalogerna hafva befunnits fullt tillfredsställande med afseende
på den tidslängd de omfattade. Denna torde hafva varit alltför lång. Fördenskull
hade föreningen, trots de ekonomiska betänkligheterna vid ett
sådant företag, föranstaltat om utgifvandet af en femårskatalog för åren
1896—1900. Denna, som hälsats med mycket bifall från vederbörande
fackmäns sida och salubjudits till det mycket moderata priset af 12 kronor
per exemplar, hade emellertid för föreningen medfört en direkt förlust
af 4,424 kronor 51 öre, förutom räntor å de utlagda redaktions- och
tryckningskostnaderna. Icke dess mindre hade föreningen inlåtit sig på
risken af ännu en femårskatalog för åren 1901—1905, hvilken också på
sin tid utkommit. För denna sistnämnda katalog, till omfånget åtskilligt
större än sin närmaste föregångare, hade försäljningspriset satts till 20
kronor per exemplar, och redaktionskommittén hade lyckats förmå de särskilda
förlagsfirmorna att till kostnadernas betäckande bidraga med en afgift
af 50 öre för hvarje förlaget tillhörande boktitel, hvilket för de större
förlagen naturligen inneburit en ganska afsevärd uppoffring, bägge
dessa anordningar vidtagna i syfte och förhoppning att denna katalog
skulle kunna utkomma utan något afsevärdt penningtillskott från föreningens
af dylika kataloger redan alltför hårdt betungade kassa.

Med tiden hade dock bokproduktionen i landet ökats väsentligt, så
att volymen på denna femårskatalog svällt betydligt utöfver hvad som
beräknats. Samtidigt hade som bekant allt hvad tryckningskostnader hette
stigit till en dittills oanad höjd, och resultatet ur ekonomisk synpunkt

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

sedt hade blifvit, att äfven denna sist utgifna femårskatalog, i trots af
det höjda försäljningspriset, som endast i ringa mån verkat hämmande på
afsättningen, och i trots af de särskilda förlagens bidrag till kostnaderna,
kraft ett tillskott från föreningens kassa på öfver 3,000 kronor.

Därmed hade föreningens sammanlagda uppoffringar för dessa kataloger
stigit därhän, att föreningen icke längre såge sig i stånd att fullfölja
utgifvandet af dylika, med mindre understöd af allmänna medel för
ändamålet bereddes. Verkställda kalkyler för en tilltänkt ny femårskatalog,
omfattande åren 1906—1910, hade för öfrigt ådagalagt, att en sådan —
dels på grund af ytterligare ökad bokproduktion med ty åtföljande växande
omfång för katalogen och dels på grund af under de senaste åren
ytterligare. stegrade tryckpris — icke kunde tänkas utgifven, under förhållanden
i öfrigt lika med den föregående, utan en förlust på densamma,
som ganska väsentligt öfverskrede föreningens tillskott för den senast
utgifna.

Under sådana förhållanden, och då ett indragande för framtiden af
de ifrågavarande femårskatalogerna utan tvifvel skulle för de offentliga
bibliotekens i vårt land framgångsrika verksamhet innebära ett betydande
afbräck, tilläte sig föreningen underdånigst anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
behagade understödja utgifvandet af en svensk bokkatalog för åren 1906
— 1910, liknande den som funnes utgifven för åren 1901—1905, genom
att anvisa medel till inköp af minst 150 exemplar af densamma till ett
pris af 20 kronor per exemplar.

Det till inköp föreslagna antalet exemplar skulle förvisso, om de fördelades
icke blott bland de stora stats- och universitetsbiblioteken utan
äfven tilldelades andra undervisningsanstalters och åtskilliga öfriga offentliga
bibliotek, folkbildningsbibliotek in. fl., komma att i väsentlig mån befordra
vederbörande institutioners gagnrika kulturella verksamhet.

Till följd af nådiga remisser hafva underdåniga utlåtanden i ärendet
afgifvits den 21 november 1910 af riksbibliotekarien och den 5 december
1910 af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.

I sitt förenämnda utlåtande har riksbibliotekarien anfört följande.

Det ifrågavarande katalogarbetets betydelse för bokhandeln och därigenom
för den bokköpande allmänheten torde icke behöfva särskilt framhållas;
därom vittnade de uppoffringar, som landets bokförläggare för ändamålet
åtagit sig och väl, äfven om statsbidrag kunde erhållas, fortfarande
måste vidkännas. Den inhemska litteraturens spridning vore gifvetvis ett
allmännyttigt ändamål, som i och för sig förtjänade allt det understöd, som
därför billigtvis kunde ifrågasättas. Då bokförläggarföreningen därjämte

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

såsom stöd för sin ansökan åberopat de offentliga bibliotekens behof af
sammanfattande kataloger öfver landets bokproduktion, så kunde riksbibliotekarien
i allt vitsorda ett sådant behofs förefintlighet. De hittills utgifna
tioårs- och femårskatalogerna kunde utan tvekan förklaras tillhöra de allra
oundgängligaste hjälpmedlen för biblioteksarbetet, vare sig därmed afsåges
bibliotekstjänstemännens verksamhet eller allmänhetens anlitande af bibliotekens
samlingar. För tjänstemännen beredde dessa kataloger tillgång till
en mängd uppgifter och upplysningar, hvarigenom de handskrifna katalogerna
kunde kontrolleras och kompletteras; de utgjorde för dessa tjänstemän
uppslagsböcker, som i hög grad underlättade arbetet vid allmänhetens
betjänande. För de biblioteksbesökande åter vore dessa kataloger af ej
mindre vikt såsom i väsentlig mån tjänande att afhjälpa den förefintliga
bristen på bibliotekskataloger, anordnade för allmänhetens speciella behof
och afsedda för dess fria begagnande. De svenska års- och femårskatalogerna
tjänade alltså att fylla fullkomligt enahanda behof, som i fråga
om den utländska litteraturen tillgodosåges genom den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogen med dess tioårsregister.
Att denna sistnämnda katalog ansetts icke böra upptaga den svenska bokproduktionen,
hade sin grund just i tillvaron af bokförläggarföreningens
här ifrågavarande publikationer, till hvilka accessionskatalogen i hvarje
sin årgång innehölle en hänvisning. Då de årliga katalogerna öfver de
svenska bibliotekens förvärf af utländsk litteratur bekostades af statsmedel,
så kunde det måhända ej anses obilligt, att samma förmån bereddes för
åtminstone femårskatalogerna öfver den svenska litteraturen, men om uppdraget
att utgifva sådana kataloger anförtroddes exempelvis åt kungl.
biblioteket, så skulle detta kräfva kostnader för arbetskraft och tryckning
vida öfverstigande det statsbidrag, som nu vore i fråga. Från de offentliga
bibliotekens sida vore det i hvarje fall mycket att beklaga, om af
brist på understöd ett företag måste af brytas, som jämte Linnströms boklexikon
för åren 1830—1865 och den af en särskild garantiförening utgifna
tioårskatalogen för 1866—1875 bildade en oafbruten serie af förteckningar
öfver åtminstone det hufvudsakliga af den svenska bokproduktionen
alltifrån förstnämnda år. I betraktande häraf ansåge riksbibliotekarien
den af bokförläggarföreningen begärda summan af 3,000 kronor
icke vara för högt tilltagen. I hvilket förhållande denna summa kunde
stå till kostnaderna för företaget, ansåge riksbibliotekarien sig ej i stånd
att bedöma, men då anledning saknades att betvifla uppgifterna om de
förluster, som de närmast föregående femårskatalogernas utgifvande åsamkat
föreningen, funne han äfven från sådan synpunkt storleken af det begärda
beloppet motiverad. Mot femårskatalogernas anordning och omfattning,

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

hvarutinnan den nu ifrågavarande katalogen skulle blifva lika med den
närmast föregående, hade riksbibliotekarien ingen annan anmärkning att
framställa, än att det vore önskligt, att dessa kataloger för framtiden ej
inskränktes väsentligen till en sammanfattning af årskatalogernas innehåll,
utan att däri upptoges en del arbeten, hvilka såsom ej förekommande
i den egentliga bokhandeln i sistnämnda kataloger hittills icke förtecknats.
Tydligt vore emellertid, att sådant icke kunde ske i större utsträckning
utan företagets väsentliga fördyrande och utan att materialet tillhandahölles
af ett bibliotek, där alla svenska tryckalster samlades. Då i kungl.
biblioteket så beskaffade anteckningar icke blifvit förda, som utan inkräfvande
och på förhand ej beräkneligt arbete skulle kunna bereda material
till femårskatalogens här antydda komplettering, kunde en sådan
endast framställas som ett önskemål, hvilket bokförläggarföreningen antagligen
såvidt möjligt skulle befinnas villig att tillmötesgå, och som riksbibliotekarien,
hvad biträdet från kungl. biblioteket anginge, ej skulle
underlåta att befordra i den mån tillgängliga arbetskrafter det tilläte.
Hvad slutligen beträffade antalet exemplar, som af bokförläggarföreningen
ifrågasatts till inlösen för det allmännas räkning, ansåge riksbibliotekarien
siffran 150 kunna betraktas såsom väl högt tilltagen. Om ett tiotal exemplar
afsåges för hvardera af de tre stora statsbiblioteken samt i öfrigt
exemplar utdelades till ett antal specialbibliotek och samtliga stifts- och
läroverksbibliotek, så blefve näppeligen för de offentliga bibliotekens behof
mer än ett hundratal exemplar erforderliga. Då emellertid behofvet icke
kunde på förhand så noga beräknas, och då riksbibliotekarien i hvarje fall
icke ansåge sig böra föreslå någon nedsättning af den för ändamålet begärda
summan, så ville han ej heller i afseende å antalet exemplar till
inlösen ifrågasätta någon ändring i bokförläggarföreningens ansökan. På
grund af hvad sålunda anförts, tillstyrkte riksbibliotekarien bifall till
svenska bokförläggarföreningens ifrågavarande framställning.

Gfverstyrelsen har i ärendet anfört, att öfverstyrelsen i likhet med
riksbibliotekarien och på skäl, som af honom såväl som af sökanden blifvit
anförda, funne önskligt, att utgifvande! af en allmän svensk bokkatalog
för femårsperioden 1906—1910 erhölle understöd af allmänna
medel, och hade ej heller något att erinra mot det föreslagna beloppet af
det understöd, som sålunda eventuellt skulle komma att utgå.

Beträffande antalet af för inlösen ifrågasatta exemplar eller 150, så
hade öfverstyrelsen för sin del intet att erinra mot storleken af denna
siffra, utan hölle före, att ett så stort antal exemplar torde vara väl behöflig!
för den ifrågasatta utdelningen till offentliga bibliotek. Om, såsom
riksbibliotekarien förutsatte, exemplar af katalogen skulle utdelas till samt -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

7

liga stifts- och läroverksbibliotek, så skulle, då de allmänna läroverken
utgjorde 77 och åtminstone 5 stiftsbibliotek torde kunna antagas behöfva
särskilda exemplar af katalogen, härtill erfordras öfver 80 exemplar.
Katalogen torde dessutom äfven böra öfverlämnas till högre lärarinneseminariet
samt Pedagogiska biblioteket i Stockholm äfvensom till samtliga
statsunderstödda enskilda läroanstalter af följande slag: enskilda lärarinneseminarier,
högre goss- och samskolör samt flickskolor med gymnasialafdelning.
Till samtliga de ändamål, som nu nämnts, erfordrades åtminstone
104 exemplar. Skulle ytterligare exemplar kunna utdelas till läroanstalter
under öfverstyrelsens inseende, så syntes äfven några af öfriga
större flickskolor böra erhålla sådana. Då nu enligt riksbibliotekariens förslag
sammanlagdt 30 exemplar kunde afses för de tre stora statsbiblioteken
och i det föregående icke tagits hänsyn till bibliotek vid andra läroanstalter
än dem, som stode under öfverstyrelsens inseende, så funne öfverstyrelse!!
ett antal af 150 exemplar till utdelning åt bibliotek icke vara för högt
tilltaget.

Såsom riksbibliotekarien framhållit, är det för biblioteksväsendet i Beparte ''

mGntscn6i6n

vårt land gifvetvis af största betydelse att äga tillgång till femårskataloger
öfver svensk litteratur. Med hänsyn härtill och då kostnaderna för utgifvande!
af nu ifrågasatta femårskatalog, enligt hvad bokförläggarföreningens
utredning ger vid handen, icke torde kunna betäckas af de vid försäljningen
af densamma inflytande medlen tillika med de särskilda förläggarnas
bidrag, anser jag billigheten kräfva att understöd af statsmedel lämnas för
utgifvande af nämnda katalog. Mot det begärda anslagets belopp, 3,000
kronor, har jag icke något att erinra, helst anslaget är ämnadt att utgå i
form af köpeskilling för 150 exemplar af katalogverket i fråga. Riksbibliotekarien
har visserligen ifrågasatt, huruvida verkligen så många exemplar
vore för det allmänna behöfliga, men af den utaf öfverstyrelsen i ärendet
förebragta utredningen synes framgå, att det till inlösen föreslagna antalet
exemplar är behöflig! för tillgodoseende af statens biblioteks och läroanstalters
behof af katalogverket i fråga. Jag hemställer alltså, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur
för åren 1906 —1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag
af 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog
kostnadsfritt öfverlämnas till ecklesiastikdepartementet.»

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

departementschefen sålunda hemställt; och skulle proposition
i ämnet aflåtas till Riksdagen af den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Seth Flodin.

Stookholm, Tvär Hasggströms Boktryckeri A. B., 1911.