Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Nr 116.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anläggning af statsbana från Älfsby till Piteå; gifven
Stockholms slott den 10 mars 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att,
under förbehåll att de i statsrådsprotokollet förutsatta villkor om kostnadsfri
upplåtelse af mark m. m. iakttagas,

dels besluta anläggning af en statsbana mellan Ålfsby station och
Piteå med förbindelsespår från södra ändan af Lillkorsträsk till norra
stambanan i närheten af Frostträsk för en beräknad kostnad af 3,870,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter,
järnvägen bör genomgå,

dels ock medgifva, att för anläggningens påbörjande må användas
de besparingar intill ett belopp af 500,000 kronor, som kunna uppkomma
å de anslag, som anvisats eller komma att anvisas till anläggning
af statsbanorna Östersund—Ströms vattudal (Ulriksfors) och Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afl. 71 Häft. (Nr 116.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Anläggning
af bibana
till Piteå.

Frågans
tidigare behandling.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

I den plan för bedrifvande af statens järnvägsbyggnader under
åren 1912—1922, som jag den 10 sistlidna februari framlade inför Eders
Kungl. Maj:t, förutsattes, att beslut om byggande af en statsbana mellan
Alfsby och Piteå skulle fattas redan vid innevarande års Eiksdag.
Järnvägsstyrelsen har nu också i underdånig skrifvelse den 28 februari
1911 gjort underdånig framställning i sådant hänseende.

Innan jag går närmare in på denna skrifvelses innehåll, tillåter
jag mig erinra om hvad som tidigare förekommit rörande denna järnvägsfråga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Med anledning af ett till Norrbottens läns landsting år 1902 in- Framställning
gifvet förslag från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet an- JotofTäÅ
höll landstinget jämlikt beslut den 17 september 1902 hos Kungl. Maj:t landsting,
i underdånighet om föranstaltande af undersökning för anläggning
af järnväg mellan norra stambanan och Piteå stad samt om åtgärder
för byggande af nämnda järnväg för statens räkning.

Beträffande sträckningen för den blifvande järnvägen hade flera
förslag framkommit. Sålunda hade såsom utgångspunkt för tvärbanan
ifrågasatts järnvägsstationerna Storsund, Ålfsby och Brännberg. Landstinget
förordade emellertid, i anslutning till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
framställning, Ålfsbylinjen. Såsom skäl härför anfördes,
att Ålfsby järnvägsstation, som för öfrigt för närvarande utgjorde Piteå
stads förbindelseled med stambanan, ovedersägligen vore den största
och lifligast trafikerade af de stationer^ som blifvit föreslagna till utgångspunkter.
Tillika påpekades, att Ålfsby vore en gammal bygd,
där både hotell och gästgifvargård funnes och där läkare och kronolänsman
bodde. Då därjämte terrängförhållandena mellan Ålfsby och
Piteå stad syntes vara förmånligare än å andra föreslagna sträckor,
hemställdes, att den blifvande järnvägen skulle utgå från Ålfsby järnvägsstation
och följa Piteälfvens dalgång samt öfvergå älfven antingen
vid Sikforsen eller längre ned vid Böle, där älfven sammanträngde sig
för att sedan ingå till Piteå stad.

Efter det utlåtanden i ärendet inhämtats, därvid chefen för general- Kungi. Maj:ta
staben förordat Storsundslinjen, medan järnvägsstyrelsen och Eders Åcemberim
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län liksom ock stads- och den 21
fullmäktige i Piteå ansett Ålfsbylinjen böra hafva företräde, uppdrog 3uU 1905''
Kungl. Maj:t den 2 december 1904 åt järnvägsstyrelsen att gå i författning
om upprättande af fullständig, utaf kostnadsförslag åtföljd plan
för framdragande af järnväg från norra stambanan vid Ålfsby järnvägsstation
till Piteå stad, därvid i främsta rummet borde tagas i öfvervägande,
att järnvägen droges på västra sidan af Pite älf från Ålfsby
till Sikfors, öfverginge älfven vid nämnda plats och därefter framdroges
på östra sidan af älfven, samt att därvid jämväl verkställa en noggrann
utredning beträffande alla de förhållanden, som kunde vara af betydelse
för bedömandet af företagets ekonomiska bärighet.

Efter det sedermera chefen för generalstaben och järnvägsstyrelsen
ånyo afgifvit yttranden, föreskref Kungl. Maj:t genom beslut den 21
juli 1905, att vid de anbefallda undersökningarna och utredningarna

Järnvägsstyrelsens
utlåtande
den
9 febr. 1906.

Ny utredning
angående banana
bärighet.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

skulle iakttagas, att banan från Ålfsby framdroges längs östra sidan
af Lillkorsträsk samt vidare öfver Bränna och Tvärån till Sikfors,
äfvensom att ett af militära skäl erforderligt föreningsspår skulle
byggas från södra ändan af Lillkorsträsk till stambanan i närbeten af
Frostträsk.

Sedan de sålunda anbefallda undersökningarna fullbordats, afgaf
järnvägsstyrelsen underdånigt utlåtande den 9 februari 1906, därvid
styrelsen, som sade sig kafva antagit, att styrelsen hufvudsakligen ur
järn vägsekonomisk synpunkt hade att bedöma frågan om anläggandet
af en bibana Ålfsby—Piteå, såsom sin åsikt uttalade, att byggandet under
den närmaste tiden på statens bekostnad af ifrågavarande bibana ur
nämnda synpunkt måste afstyrkas. Styrelsen framhöll emellertid tillika,
att banans snara tillkomst syntes vara synnerligen önskvärd från andra
för staden och orten särskildt viktiga synpunkter, hvilkas betydelse det
dock icke tillkomme styrelsen att i första hand pröfva.

Anläggningskostnaderna beräknades då till 4,580,000 kronor, och
af föreståndaren för järnvägsstyrelsens milkontor Adolf d’Ailly gjorda
trafikutredningar gåfvo vid handen, att banans trafikinkomster'' icke
skulle betäcka driftkostnaderna.

På framställning från stadsfullmäktige i Piteå har Kungl. Maj:t därefter
genom beslut den 29 november 1906 bemyndigat järnvägsstyrelsen att
gå i författning om verkställande genom lämplig person af förnyad utredning
angående möjligheten för ekonomisk bärighet af det ifrågasatta
j ärnvägsföretaget Ålfsby—Piteå.

Denna utredning verkställdes af d’Ailly och öfverlämnades af järnvägsstyrelsen
till Kungl. Maj:t med skrifvelse af den 4 april 1907.

I denna utredning hade dAilly gjort följande sammanställning af
de beräknade bruttoinkomsterna:

af person- och posttrafik........................ kronor 81,790

)> djur- och åkdonstrafik ...................... » 2,240

» godstrafik.............................................. j> 137,150

» extra och diverse ............ » 7,020

Summa kronor 228,200

Kung!,. Majis Nåd. Proposition Nr 116.

För godstrafiken hade han uppställt följande tablå:

	Ton	Kronor
Trävirke .......................................................................................	25,300	44,850
Ved .............................................................................................	2,300	4,050
Tjära, oljor....................................................................................	5,383	13,100
Träkol ..........................................................................................	5,400	10,000
Hö, halm, foderämnen.....................................................................	2,875	4,100
Kalk, kalksten, cement ..................................................................	3,610	3,100
Gödningsämnen..............................................................................	2,000	3,100
Sten, tegel....................................................................................	8,000	9,600
Spannmål, mjöl, bröd m. m.............................................................	5,700	10,550
Ladugårdsprodukter........................................................................	2,395	8,350
Rotfrukter .........................................................,..........................	800	2,850
Specerier o. d...............................................................................	2,192	7,800
Skogsbär.......................................................................................	850	900
Fisk (färsk, torr, saltad)..................................................................	400	1,350
Järn, gjutgods, redskap, maskiner......................................................	1,500	3,950
Spritvaror, maltdrycker ..................................................................	200	1,050
Annat gods (inkl. paket- och ilgods) ................................................	2,317	3,450
Summa	71,222	137,150

Järnvägens längd hade beräknats till 55,8 kilometer. Bruttoinkomsten
skulle alltså komma att utgöra per år och bankilometer
4,075 kronor samt per dag och bankilometer 11 kronor 16 öre. Driftkostnaden
beräknades i denna utredning till 3,200 kronor per bankilometer
eller samma belopp, hvartill driftkostnaden per bankilometer i
medeltal uppgått för 10-årsperioden 1896—1905 vid bandelen Boden—
Bräcke med linjerna till Umeå, Örnsköldsvik och Sollefteå. Och anmärkte
d’Ailly, att denna driftkostnad icke kunde anses för lågt beräknad,
då underhållskostnaden för Piteåbanan dels i allmänhet på grund
af dennas solidare byggnad dels ock under en följd af år framåt på
grund af mindre utgifter för utbyte af sliprar och räler samt utgräfning
af jäslera torde blifva lägre än för linjen Boden—Bräcke med bibanor
samt dessutom vid Piteåbanan icke funnes någon motsvarighet till de af
»Lapplandsexpressen» under sommaren åren 1903—1905 och af det
denna under år 1906 ersättande snälltåget förorsakade betydande driftkostnaderna.
För linjen Ålfsby—Piteå skulle följaktligen hela driftkostnaden
blifva 179,200 kronor, hvadan trafiken skulle lämna en netto -

6 Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 116.

inkomst af 49,000 kronor eller 1,07 procent å anläggningskostnaden,

4,580,000 kronor.

I sin utredning anförde vidare d’Ailly följande:

Vid bedömandet af det ekonomiska utbytet af ett i en ny handel af
statens järnvägar nedlagdt kapital vore det emellertid ej nog att beräkna
endast den afkomst af kapitalet, som härrörde från den öfver själfva denna
handel framförda trafiken, utan måste jämväl behållningen af den trafik,
som genom denna handels tillkomst tillfördes det öfriga statsbanenätet,
härvid tagas i betraktande. Redan den omständigheten att en handel,
såsom fallet vore med den här ifrågavarande, läge mycket aflägsen från
landets handels- och industricentra, från hvilka eu betydande trafik till
denna handel ju alltid måste vara att räkna med, gjorde, att på grund
af godstariffens och numera äfven persontariffens fallande med ökadt
afstånd endast en obetydlig andel af fraktinkomsten för denna trafik
folie å bandelen i fråga.

Eu aflägset liggande norrländsk handel, hvilken icke hade en mycket
betydande lokaltrafik, måste alltså, om densammas ekonomiska bärighet
skulle räknas endast efter den å bandelen fallande andelen af trafikinkomsten,
a priori gifva ett dåligt resultat, och för att kunna framvisa
samma ekonomiska resultat som en mera centralt belägen handel, för
hvilken afkomsten beräknades på liknande sätt, måste den hafva en betydligt
starkare trafik än denna. Toges åter vid bedömandet af räntabiliteten
vederbörlig hänsyn till den ökade inkomst, som tillkomsten af
bandelen i fråga tillskyndade det öfriga statsbanenätet, blefve förhållandet
ett helt annat. På grund häraf att vid de till grund för utredningen
liggande primäruppgifternas uppställande angifvits, hvilka godssändningar
såsom nya komme att tillföras statsbanan i öfrigt på grund af
Piteåbanans byggande, hade det varit möjligt att beräkna den ökade
bruttoinkomst, som härigenom skulle beredas den förra, och visade sig,
att densamma kunde uppskattas till omkring 300,000 kronor. På detta
plus i trafiken icke torde kunna anses behöfva medföra afsevärdt ökade
underhålls- och personalkostnader, vore det väl antagligt, att af nämnda
bruttobelopp icke mera än 50 procent kunde komma att åtgå till driftkostnad,
hvadan ett netto af 150,000 kronor skulle uppstå. Om till
detta belopp lades den för trafiken å linjen Ålfsby—Piteå beräknade
nettoinkomsten 49,000 kronor, erhölles såsom totalnetto 199,000 kronor
eller i afkomst af byggnadskapitalet för denna linje 4,34 procent.

Det anmärktes emellertid, att det af beräkningarna framgångna
resultat gifvetvis ej vore att påräkna de första åren efter bandelens
öppnande för trafik.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 116.

Fördelningen af folkmängden inom det egentliga trafikområdet, till
livilket i utredningen räknats Piteå stad samt Piteå och Ålfsby socknar,
framgår af följande tabell:

	1895.	Invånare 1900.	0 a r 1905.
Piteå socken.........	.................... 16,822	17,951	19,201
Ålfsby socken.....	..................... 4,423	4,995	5,335
Piteå stad ............	..................... 2,730	2,655	2,763
	Summa 23,975	25,601	27,299

Under 10-årsperioden 1896—1905 hade folkmängden ökats med
13,9 procent eller, om staden frånräknades, med 15,5 procent. Folkmängdstillväxten
inom landsbygden för hela riket utgjorde under motsvarande
period 3,2 procent.

I andra rummet räknades till trafikområdet delar af Arvidsjaurs,
Arjepluogs och Jockmocks socknar; folkmängden i dessa socknar utgjorde
vid 1905 års slut respektive 5,906, 2,584 och 5,220 personer.

Af utredningen inhämtas vidare.

Under de senaste 20 åren hade inom det egentliga trafikområdet
den beskattningsbara inkomsten ökats med 105 procent, fastighetsvärdet
med 83 procent och bevillningen med 119 procent. Ett utveckladt vägnät
förefunnes redan, och beslut hade fattats om ytterligare väganläggningar.
Under sommartiden stode Piteå i daglig ångbåtsförbindelse med
en mängd orter vid kusten inom Piteå socken. Förutom genom de stora
kustbåtarna ombesörjdes daglig förbindelse fram och åter med Luleå
genom särskild ångbåt. Under år 1906 besöktes Piteå hamn af 923
fartyg med ett sammanlagdt tonnage af 359,267 ton. Af det egentliga
trafikområdets landareal, 476,499 hektar, utgjorde enligt den officiella
jordbruksstatistiken den odlade jorden 1,9 procent och den naturliga
ängen 5,5 procent, hvilka siffror dock torde vara alltför låga. Sädesproduktionen
vore otillräcklig för befolkningens behof. För att hvarje
individ endast inom det egentliga trafikområdet under år 1904 skulle
haft till sitt förfogande samma kvantiteter säd och rotfrukter, som
beräknats för hvarje individ inom hela riket, hade erfordrats eu import
af 7,046 ton spannmål och 4,091 ton rotfrukter. Åtskilliga mejerier
funnes; med bättre kommunikationer skulle ladugårdsprodukterna komma
att vinna afsättning till de stora industricentra norrut i länet. Stora
arealer odlingsbar mark funnes af utmärkt beskaffenhet och intresset
för nyodling hade under de senaste åren varit mycket stort. För

8 Kungl. Majris Nåd. Proposition Nr 116.

jordens försättande i full växtkraft erfordrades betydande kvantiteter
kalk och andra gödningsämnen, hvadan järnvägen af dessa godsslag
hade att motse en ej obetydlig trafik. Kalk antoges komma att hämtas
från fyndigheterna i Bergsbyn vid den föreslagna banan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen.
— För beräknandet af transporten af
skogsprodukter hade legat till grund en utredning af vederbörande jägmästare.
Den produktiva skogsmarken inom trafikområdet utgjorde

163,000 hektar, häraf 50,000 hektar tillhörde kronan. Härifrån kunde
under de närmaste 20 åren uttagas 106,500 kubikmeter årligen. De
för godstrafiken upptagna 25,300 ton trävirke utgjordes af sågadt och
hyfladt virke, slipers, sparrar, byggnadsvirke och pitprops. På grund
af ogynnsamma flottningsförhållanden, höga afgifter och långvarig flottning
ansåges dock för troligt, att äfven en del långtimmer skulle
komma att transporteras å järnväg. En järnväg ansåges äfven i öfrigt
skola verka till fördel för skogsskötsel. — I närheten af banans ändpunkt
vid kusten funnes 8 större sågverk; dessutom funnes ett stort
antal mindre sågar i olika delar af Piteå och Ålfsby socknar, häraf 11
i närheten af banan. Inom trafikområdet funnes för öfrigt följande
industriella anläggningar: Storfors och Munksunds gjuterier och mekaniska
verkstäder, Piteå mekaniska verkstad, Piteå kakelfabrik, Piteå
kardfabrik, Pitholms snickerifabrik, Piteå ångbryggeri, Degernäs svagdricksbryggeri,
Roknäs vagnfabrik, Roknäs plåtslageriverkstad, ett stort
antal mindre tegelslagerier, Ålfsby tegelbruk vid Korsträsk invid stambanan
mellan Storsunds och Ålfsby stationer, byggdt efter nutidens
fordringar och beräknadt för en årlig tillverkning af en miljon tegel,
garfveri er i Håkansjö, Sjulnäs, Roknäs, Lillpite, Ojebyn, Piteå, 4 stycken,
och Ålfsby, 2 stycken, kvarnar i Harrbäcken, Rosfors, Porsnäs, Alter,
Lillpite, Roknäs, Pitholm och Biåsmark, hvarförutom vid Storfors funnes
en ångkvarn, afsedd för förmalning af 50,000 tunnor spannmål årligen,
men som måst nedläggas af brist på kommunikationer. Talrika vattenfall
och forsar förefunnes i samtliga vattendrag inom banans trafikområde och
särskild! i Pite älf. Af fallen i Pite älf ägde staten fem stycken, representerande
omkring 34,000 hästkrafter, samtliga1 dock belägna väster
om stambanan. Den viktigaste af de i enskild ägo varande forsarna
vore Sikforsen, belägen vid den föreslagna järnvägens öfvergång öfver
Pite älf, hvilken fors ansåges utan svårighet kunna lämna inemot 10,000
hästkrafter. — Fisket i Piteå skärgård vore betydligt. Under de sista
tio åren hade i medeltal fångats omkring 520,000 kilogram fisk. Af
brist på tidsenliga kommunikationer hade betydande order ej kunnat
effektueras. -—■ En mycket stor trafikant blefve hospitalet, för hvars

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

räkning årligen upphandlades exempelvis väfnader för omkring 12,000
kronor och flera hundra ton matvaror. — Enligt verkställda beräkningar
skulle transporten å järnväg för åtskilliga artiklar, exempelvis mjöl och
järnvaror, ställa sig billigare än sjötransporten på grund af vissa med
sjötransporten förenade kostnader. — De till grund för trafikberäkningen
liggande uppgifterna hade dels hämtats från den offentliga statistiken
dels ock meddelats från Piteå och Ålfsby bibanekommittéer och tillkallade
sakkunniga. Ledamöterna i dessa kommittéer och dessa sakkunniga
hade varit de personer, som måste anses mest förtrogna med
ortens produktions-, konsumtions-, handels- och samfärdsförhållanden,
såsom stadsfullmäktiges i Piteå ordförande och vice ordförande, stadens
borgmästare, kronofogden i Piteå fögderi, kommunalnämndsordföranden
i Piteå socken, ortens största handlande och industriidkare m. fl.

I den skrifvelse den 4 april 1907, hvarmed järnvägsstyrelsen öfverlämnade
berörda utredning, framhöll styrelsen, att någon direkt afkastning
af det kapital, som eventuellt Lomme att användas för anläggning
af en bibana Ålfsby—Piteå, icke vore att förvänta förrän flera år efter
banans tillkomst. Däremot ansåg styrelsen, att trafiken å det öfriga
statsbanenätet med all sannolikhet komme att ökas, därest omförmälda
bibana komme att byggas, ehuru styrelsen icke fann sig kunna angifva
huru stor ökning i statsbaneinkomsterna, som af nämnda anledning
kunde vara att påräkna.

Uti nådig proposition, n:r 161 den 19 april 1907, föreslog Kungl.
Maj:t därefter Riksdagen att besluta anläggning af en statsbana från
Ålfsby station å norra stambanan till Piteå, hvarför kostnaden beräknats
till 4,870,000 kronor. Häri ingår med 290,000 kronor kostnaden
för det särskilda, af militära skäl erforderliga förbindelsespåret med
norra stambanan. Då emellertid högst betydande belopp och tillgängliga
arbetskrafter under de närmast följande åren beräknades komma att tagas
i anspråk för andra synnerligen viktiga järnvägsanläggningar, ansågs svårigheter
möta att redan då påbörja arbetet med nämnda bana, och begärde
Kungl. Maj:t med anledning häraf icke då medel af Riksdagen
för banans byggande.

Statsutskottet anförde i sitt häröfver afgifna utlåtande, n:r 148,
att utskottet icke kunde finna lämpligt, att Riksdagen, på sätt af Kungl.
Maj:t föreslagits, redan då fattade beslut om banans anläggning, utan
ansåg utskottet, att med afgörandet af denna fråga borde anstå åtminstone
till en tidpunkt, då icke hinder för utförande af berörda järnvägsanläggning
mötte i följd af andra pågående eller nära förestående
banbyggnader.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 71 Uäft.

Frågans behandling
i
Riksdagen.

Järnvägsstyrelsens
skrifvelse
den 28
febr. 1911.

Nya tekniska
bestämmelser
och kostnadsberäkningar.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 116-

I enlighet med utskottets hemställan beslöt Riksdagen att icke
bifalla Kungl. Maj:ts förslag om banans anläggning.

En vid 1908 års Riksdag väckt motion angående anläggning af
en järnväg från Ålfsby station till Piteå blef på samma skäl, som år 1907
anförts mot förslaget, afslagen af Riksdagen.

I sin skrifvelse den 28 februari 1911 säger sig järnvägsstyrelsen
af hvad som förut förekommit vid ärendets behandling såväl inför
Kungl. Maj:t i statsrådet som i Riksdagen hafva fått den uppfattning,
att Riksdagens beslut åren 1907 och 1908 endast inneburit ett uppskof
till en lämpligare tidpunkt med byggandet för statens räkning af bibanan
Ålfsby—Piteå. Enligt styrelsens förmenande inträffar en sådan
tidpunkt, då vid statsbanebyggnaden Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen
använda tjänstemän, arbetare och arbetsmateriel blifva disponibla för
annan banbyggnad.

Då arbetena å sistberörda statsbana beräknas blifva i sin helhet
fullbordade under år 1912 och terrasseringsarbetena redan under innevarande
år, hvarvid största delen af den vid banbyggnaden använda
befäls- och arbetsstyrkan blifver ledig, har styrelsen ansett tiden nu vara
inne att hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig framställning därom,
att redan till innevarande års Riksdag aflåtes nådig proposition om anläggning
af en statsbana från Ålfsby station till Piteå.

Järnvägsstyrelsen framhåller till en början, att styrelsen låtit verkställa
nya kostnadsberäkningar, förutsättande mindre stränga tekniska
bestämmelser än de, som af styrelsen förut beräknats och som af styrelsen
angifvits i det kostnadsförslag, som till Kungl. Maj:t i ärendet
öfverlämnats med styrelsens underdåniga skrifvelse den 9 februari 1906.
Styrelsen har nämligen ansett sig böra tillse, huruvida icke besparingar
skulle kunna åstadkommas genom användande af enklare byggnadssätt
än det, som förut ifrågasatts.

De tekniska bestämmelser, som förut ifrågasatts för banan i fråga,
voro i hufvudsak följande.

Spårvidden skulle blifva 1,435 meter samt rälsvikten 34 kilogram
för meter; för förbindelsespåret från södra ändan af Lillkorsträsk till
norra stambanan i närheten af Erostträsk hade förutsatts en skenvikt
af 27,5 kilogram. Största stigning å banan i riktning till Piteå* var
upptagen till 12 : 1,000 och i riktning från Piteå till 14 : 1,000. Minsta
krökningsradie å fria banan var 400 meter. Linjens längd utgjorde
55,8 kilometer.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Enligt det tidigare kostnadsförslaget hade kostnaderna för linjen
Ålfsby—Piteå beräknats sålunda:

utan rullande materiel och utan tillägget i enlighet med bestämmelserna
i nådiga brefvet den 16 februari 1903 för beredande af bättre
bostäder samt anskaffande af bibliotek för arbetarna, beredande af
tjänstledighet åt schaktmästare, materialvakter med flera efter cirka

50,000 kronor per miljon............................................ 4,096,000 kronor

nyssnämnda tillägg............................................................. 205,000 »

rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer ... 279,000 »_

eller tillhopa 4,580,000 kronor,

hvadan kostnaderna skulle utgöra per kilometer 77,078 kronor 85 öre
utan. rullande materiel samt 82,078 kronor 85 öre med dylik materiel.

Kostnaderna för det uppstakade förbindelsespåret med en längd af
6,5 kilometer voro beräknade till 284,000 kronor, motsvarande 43,692
kronor 35 öre per kilometer, i hvilket belopp dock icke ingick kostnad
för rullande materiel, då sådan ansetts icke behöfva förutsättas.

Då banans längd beräknats till 55,8 kilometer, och man enligt
kostnadsförslaget förutsatt att uppföra banbevakningsbostäder för 3
banvakter på hvarje mil, hade antalet dylika bostäder för banvakter
beräknats till 17, hvartill komma två bostäder för banmästare.

De grunder, efter hvilka en af styrelsen nu föreslagen förenkling
af de tekniska bestämmelserna skulle kunna åstadkommas, äro följande.

Det har icke synts styrelsen lämpligt, att banan omstakas med
användande på längre sträckor af skarpare maximilutning än den hittills
ifrågasatta eller 12 : 1,000 i riktning till Piteå och 14 : 1,000 i
riktning från Piteå. Genom en sådan åtgärd skulle nämligen för all
framtid borttagas möjligheten att utan total omläggning af vissa delar
af linjen nedbringa maximilutningarna till nyssnämnda tal. Det planläge,
som linjen gifvits vid de hittills gjorda undersökningarna, borde
således bibehållas och skarpare lutningar användas endast, så att säga,
i detalj för att därigenom i möjligaste mån kunna minska terrasseringsarbetena.
Däremot borde på kortare sträckor samma maximilutning
komma till användning, som finnes angifven för typ T 2 a i den tablå
öfver ifrågasatta tekniska bestämmelser för sekundär- och tertiärbanor,
som bilagts styrelsens underdåniga skrifvelse den 14 maj 1910 angående
plan för utredning af byggnads- och trafikeringskostnader för vissa
sekundär- och tertiärbanor, och skulle äfven öfriga för denna bantyp
ifrågasatta tekniska bestämmelser komma till användning vid byggandet
af banan i fråga, dock med vederbörliga modifikationer med hänsyn till

Kungl. Maj :ts Nåd. Proposition Nr 116.

klimatiska förhållanden med mera i de trakter, banan komme att genomlöpa.
Med det af styrelsen sålunda angifna sättet för vissa maximilutningars
användande skulle man erhålla en bana, som, i stort sedt,
vore byggd med längre genomgående lutningar af i medeltal högst
12 : 1,000 i ena riktningen och 14 : 1,000 i den andra, men med användande
i detalj af kortare stigningar med lutningar af högst 25 : 1,000,
allt i rakspår räknadt, med vederbörlig reduktion för kurvmotstånd.

Vidkommande kurvförhållandena borde dessa, såsom följer af hvad
styrelsen sålunda yttrat angående bibehållande af det planläge, som
gifvits linjen vid de hittills verkställda undersökningarna, blifva desamma,
som förutsatts i det styrelsens skrifvelse den 9 februari 1906 åtföljande
kostnadsförslaget.

Beträffande afståndet mellan mötesplatser för militärtåg äfvensom
mötesspårens längd liksom ock afståndet mellan vattenstationer och
desammas kapacitet anser styrelsen de bestämmelser böra tillämpas,
som finnas angifna i nådiga brefvet den 12 februari 1909 med vederbörliga
modifikationer, som efter samråd med chefen för generalstaben
kunna bestämmas med hänsyn till att vid banbyggnaden på vissa
ställen skulle komma att användas skarpare lutningar än som förutsatts
i nyssnämnda nådiga bref.

Enär å banan icke torde komma att framföras större tåg eller tåg
med större hastighet, anser styrelsen banbevakning och underhåll kunna
ordnas efter billigare grunder än de, som hittills följts. Styrelsen anser
således, att endast ett mindre antal ordinarie banvakter behöfva
anställas uteslutande för banans bevakning, medan vissa sådana vakter
kunna användas som arbetsförmän, hvilka med tillhjälp af små arbetslag,
sammansatta vid behof af i orten boende folk, borde handhafva
arbetena med banans underhåll. Under dessa förutsättningar borde banbevakningspersonalen
kunna tilldelas afsevärdt längre stäckor, än hvad som
nu plägar vara fallet. För att emellertid underlätta nämnda personals
äfvensom banarbetarnas färder öfver deras tjänstgöringsområden skulle
till deras förfogande ställas erforderligt antal lämpliga motordressiner.

I fråga om öfriga tekniska bestämmelser lämnar styrelsen under
nedan angifna rubriker följande redogörelse:

Terrasser ing sarbeten.

Banvallens krönbredd bör vara 4,3 meter, hvarjämte, med hänsyn
till önskvärdheten af en god dränering såsom bidragande till att minska
bildandet af så kallade frostknölar, skärningsdikenas djup göres 0,4 meter
eller något större, än hvad som för typ T 2 a blifvit förutsatt. Af
samma orsak gifves dikesbottnen eu bredd af 0,4 meter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Vattengenomlopp.

Genomloppsöppningen för broar och trummor anses icke kunna
göras mindre än som vid hittills gjorda undersökningar blifvit bestämdt,
och för broöfverbyggnaderna synes icke böra beräknas ett mindre lokomotivaxeltryck
än 18 ton. Obetydlig besparing skulle uppnås, om
öfverbyggnaderna beräknas för ett axeltryck af exempelvis endast 14
ton, hvilken besparing dock icke skulle motsvara de olägenheter, som
skulle uppstå, om man framdeles ville öka banans trafikförmåga genom
inläggning af tyngre skenor och på så sätt möjliggöra användandet af
tyngre lokomotiv, i sin tur medförande nödvändigheten att öka broarnas
bärighet, hvithet senare arbete i och för sig alltid förorsakar stora
svårigheter och kostnader.

Vägkorsningar och väg omläggningar.

Vägkorsningarna skulle i regel anordnas i banans plan och läggas
i olika plan endast, där förhållandena särskild! lämpade sig därför, och
sådan korsning ej blefve dyrare än korsning i banans plan. Vägomläggningar
för eventuell inskränkning af antalet öfvergångar i plan
skulle i regel icke förekomma.

Stationer.

I afseende på stationernas byggande har icke annan förändring vidtagits,
än att vissa förenklingar föreslagits beträffande husbyggnaderna.

Öfverbyggnad.

Vid de förut verkställda kostnadsberäkningarna har förutsatts, att
banan belädes med 34 kilograms räler. Då det emellertid under åtskilliga
år framåt är att vänta endast svag trafik och i följd häraf genomgående
tåg med större hastighet icke torde behöfva anordnas,
förrän ett afsevärdt antal år förflutit, efter det att banan blifvit öppnad
för trafik, hafva nu beräknats räler af endast 27,5 kilograms vikt per
meter, upptagna ur trafikerade delar af statsbanorna, där utbyte af nu
befintliga räler med denna vikt mot gröfre sådana är önskvärdt.

Med hänsyn till tågens jämförelsevis långsamma gång har räknats
med sliprar af endast 2,4 meters längd, hvarvid ballastens krönbredd
minskats till 2,8 meter och tjockleken å densamma till 0,4 meter.

B anb ev åkning sbo städ er.

Det nya kostnadsförslaget upptager 5 bostäder för vakter, hvilka
uteslutande skulle användas för banans bevakning, hvartill skulle komma

Kungl. Matris Nåd. Proposition Nr 116.

bostad för en banmästare. Ofvan omtalade vakter, som skulle användas
såsom arbetsförmän, hafva antagits kunna erhålla bostäder i
bygden.

På af järnvägsstyrelsen den 26 januari 1911 gjord förfrågan har
chefen för generalstaben i skrifvelse den 24 februari 1911 meddelat
styrelsen, att han, i betraktande af banans i fråga natur att utgöra endast
en kortare grenbana till stambanan, hvilket den väl för lång tid
framåt komme att förblifva, ansett, att försvarets intressen här kunde
låta sig nöja med en bana byggd med maximistigning 25 : 1000. Därjämte
har chefen för generalstaben funnit, att särskilda sprängningsanordningar
på broar och andra konstbyggnader icke vore erforderliga.

Då emellertid styrelsen vid afgifvande af sin underdåniga skrifvelse
den 19 januari 1911 med plan till bedrifvande af statens järnvägsbyggnader
icke visste, huru chefen för generalstaben skulle ställa sig till frågan,
hade styrelsen ansett klokheten bjuda att i nämnda plan upptaga kostnaden
för byggande af järnvägen Ålfsby-—Piteå enligt en bantyp med något strängare
tekniska bestämmelser än de, som förut angifvits och hvilka närmast
anslöte sig till bantypen T 2 a i ofvan omtalade, med styrelsens underdåniga
skrifvelse den 14 maj 1910 aflämnade tablå. Dessa strängare tekniska
bestämmelser, som närmast öfverensstämma med typ Ti, skilja sig från
de bestämmelser, som nu föreslagits tillämpade vid banans byggande,
däruti, att banvallens krönbredd är 4,8 meter i stället för 4,3 meter,
att dikenas bottenbredd är 0,5 meter i stället för 0,4 meter, att ballastens
krönbredd är 3,o meter i stället för 2,8 meter, att ballastens djup
är 0,5 meter i stället för 0,4 meter samt att, i stället för lutningar af
25 : 1000, användts i riktningen till Piteå 14 : 1000 och i riktningen från
Piteå 16 : 1000 med reduktion i kurvor.

Kostnaderna för banan jämte förbindelsespåret mellan Lillkorsträsk
och Frostträsk, byggd med tillämpande af nyss omtalade strängare tekniska
bestämmelser, hafva beräknats till 4,280,000 kronor, hvilket belopp
sålunda blifvit angifvet i nyssnämnda plan för bedrifvande af statens
järnvägsbyggnader.

Med ledning af de undersökningar och utredningar, som ytterligare
verkställts för banan mellan Ålfsby och Piteå, har styrelsen beräknat,
att hufvudlinjen skulle få en längd af 55,8 kilometer och att densamma,
byggd med tillämpande af ofvan omtalade enklare tekniska bestämmelser
närmast anslutande sig till typ T 2 a, skulle komma att kosta utan
rullande materiel 3,356,000 kronor och med rullande materiel 3,635,000
kronor, motsvarande en kostnad per bankilometer af omkring respektive
60,150 och 65,150 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

^ Kostnaderna för förbindelsespåret med eu längd af 6,5 kilometer
skulle uppgå till 235,000 kronor, motsvarande omkring 36,160 kronor
per kilometer. I dessa belopp ingår dock icke kostnaden för rullande
materiel, då sådan icke ansetts höra förutsättas. Sammanlagda kostnaden
för kufvudlinjen och förbindelsespåret skulle således blifva 3,870,000
kronor, då rullande materiel beräknats för den förra men icke för det
senare.

Slutligen bar styrelsen meddelat, att i samtliga ofvan angifna kostnadsberäkningar
icke ingår någon ersättning för erforderlig mark för
järnvägen och ej heller för intrång och olägenheter med mera i följd
af järnvägens utförande, enär styrelsen föreställt sig, att, därest Eders
Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutade, att järnvägen skall anläggas på
statens bekostnad, enahanda villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark
med mera, som under de senare åren plägat föreskrifvas rörande statens
järnvägsbyggnader, jämväl komme att stadgas för järnvägen ifråga.

I sammanhang härmed har järnvägsstyrelsen — med erinran hurusom
styrelsen uti skrifvelse den 17 juni 1909 på anförda skäl hemställt,
att å de under byggnad varande statsbanorna Östersund—Ulriksfors med
bispår till Strömsund samt Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen måtte,
i stället för nya räler af 34 kilograms vikt per meter, få användas vid
statens trafikerade järnvägar utbytta räler af 27,5 kilograms ursprunglig
vikt per meter, hvarigenom en besparing på omkring 480,000 kronor
i de ursprungligen beräknade anläggningskostnaderna för ifrågavarande
statsbanor skulle uppstå, äfvensom att Eders Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 2 juli 1909 bifallit den sålunda gjorda framställningen — i
underdånighet meddelat, att, sedan dessa statsbanors räkenskaper för år

1910 nu afslutats, det visat sig, att eu besparing af minst 500,000
kronor kommer att uppstå, under förutsättning att de vid beslutet om
banornas anläggning såsom erforderliga beräknade anslag, livilka också
af Riksdagen äskats, tillfullo beviljas.

Med anledning af hvad sålunda anförts har styrelsen, med öfverlämnande
af plan- och profilritningar jämte karta öfver en statsbana
mellan Ålfsby och Piteå med särskilt förbindelsespår med stambanan
genom öfre Norrland, hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

1911 års Riksdag att, under förbehåll att ofvan angifna villkor om kostnadsfri
mark med mera iakttagas, besluta anläggning af sagda statsbana
och förbindelsespår, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna
om de orter, banan bör genomgå, samt att af de ofvan omförmälda
besparingarna vid statsbanorna Östersund—Ulriksfors och Bastuträsk—Skellefteå—Kaliholmen
måtte få användas ett belopp af högst

500,000 kronor till banans påbörjande.

Departe ments chefens yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Sedan bibanan till Skellefteå nu snart är färdig, är det bland
Norrlands kuststäder allenast Piteå och Haparanda, som sakna järnvägsförbindelse
med det öfriga landet. Att eu sådan järnväg, förbindande
Piteå med norra stambanan, bör komma till stånd och att densamma bör
anläggas genom statens försorg, därom lärer knappast råda skilda
meningar. Detta torde också varit förutsatt vid de beslut, som fattades
i frågan af 1907 och 1908 års Riksdagar.

Den lämpliga tidpunkten för påbörjande af denna bana synes nu
vara inne. Statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen beräknas i
sin helhet blifva fullbordad under sommaren 1912. Arbetena å denna
bana måste därför bedrifvas på sådant sätt, att samtliga terrasseringsarbeten
äfvensom i det närmaste alla rälsläggnings- och grusningsarbeten
blifva fullbordade senast under hösten 1911. Till år 1912 komma
således hufvudsakligen endast husbyggnads- och vissa justeringsarbeten
att återstå. Därest den vid banbyggnaden Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen
nu sysselsatta personal af befäl och arbetare icke under hösten år
1911 kan öfverflyttas till annan statsbanebyggnad, måste densamma
alltså afskedas. På grund häraf synes det vara synnerligen önskvärdt,
att beslut nu fattas om byggande af bibanan till Piteå och att medel
ör ändamålet redan under innevarande år ställas till förfogande.

Att intresset för denna banas snara åstadkommande också är
mycket stort inom orten, därom vittna de petitioner i ämnet, som inkommit
till Eders Kungl. Maj it. Det framhalles sålunda, att saknaden
af järnvägsförbindelse med stambanan för Piteå stad och hela den betydande
landsdel, som banan skulle komma att genomlöpa, ej blott utgör
ett hinder för vidare ekonomisk utveckling och tillgodogörande af
förefintliga naturliga resurser, utan medför rent af en tillbakagång,
hvars hejdande det måste ligga i statens intresse att förebygga. Handeln,
uppgifves det vidare, aftynar i stegrad grad, jordbruket, för hvars
upphjälpande under senaste åren gjorts så mycket, har kommit i en
återvändsgränd i brist på kommunikationer, och emigrationsströmmen
växer med hvarje månad. Statistiken synes också i viss mån gifva stöd
åt dessa påståenden. Folkmängdsökningen inom banans trafikområde
bär sålunda under de senaste åren varit jämförelsevis obetydlig, såsom

framgår af följande sammanställning:	Invånare	år
	1905	1909
Piteå stad.....................................................................	2,763	2,733
Piteå socken...............................................................	19,201	19,578
Ålfsby socken...........................................................	5,335	5,720
Summa	27,299	28,031

Kung1. Majds Nåd, Proposition Nr 116. 17

A andra sidan liar emigrationen, dock hufvudsakligen endast från
Piteå socken, varit i stark stigning. Medan sålunda under år 1900 från
nämnda socken emigrerade. allenast 5 personer, steg denna siffra år
1905 till 145 och år 1909 till 225. Äfven afflyttningen till andra delar
af riket har befunnit sig i stegring. Antalet understödstagare inom
Piteå och Ålfsby socknar tyda också på ekonomisk tillbakagång. Medan
sålunda antalat understödstagare år J 900 i Piteå socken uppgick till
070, steg antalet år 1905 till 713 och år 1909 till 951. Motsvarande
siffror för Ålfsby socken utgjorde respektive 102, 296 och 326.

Beträffande banans sträckning synes numera icke råda någon tvekan
ifråga om den redan i 1907 års proposition föreslagna Ålfsbylinjen.
Järnvägslinjen skulle sålunda, på sätt framgår af en karta, som torde
fn biläggas detta protokoll, utgå från Ålfsby station och i västlig riktning
pa en längd af omkring 2 kilometer gå parallellt med stambanans
nuvai ande spår till Korsträskbäcken. Efter passerandet af Korsträskbäcken
är linjen framdragen till en början i sydlig och därefter i sydostlig
riktning, under stigning upp mot östra sidan om Lillkorsträsk samt
väster om Stora Rantsberget och Klockstaplarna till vattendelaren mellan
Korsträskbäcken och Pite älf, hvarefter den sänker sig ned till Bränna.
Härifrån går linjen fortfarande i sydostlig riktning längs Tväråns dalgång
till en punkt i närheten af Bodträskets östra ända och framkommer
efter en skarp sväng mot nordost till Sikfors by, från hvilken
plats den fortsätter med en krök mot öster till Pite älf. Öfvergåugen
af älfven har föreslagits i öfre delen af den så kallade Sikforsen vid
ett ställe, där älfven är sammanträngd mellan framskjutande bergsuddar.
Den härstädes erforderliga brobyggnad skulle utgöras af ett spann om
60 meter samt tva spann a 20 meter, och kan grundläggningen under
såväl landfästen som pelare ske på berg eller annan fast mark. Med
sydostlig^ hufvudriktning och på kort afstånd från den mellan Ålfsby
och Piteå ledande landsvägen fortsätter linjen, stundom öster stundom
väster om samma väg, förbi Arnemark, Stridholm, Böle fäbodar, Böle
och . Öjebyn till Piteå gamla stad, hvarifrån linjen går först i nästan
sydlig och sedan i hufvudsakligen ostlig riktning fram till Piteå stad.

Kostnaderna för den 55,8 kilometer långa hufvudlinjen mellan Ålfsby
och Piteå voro, såsom nämndt, i 1907 års proposition beräknade till

4,580,000 kronor, motsvarande 82,078 kronor 85 öre per kilometer.
Härtill. skulle komma kostnaden för förbindelsespåret från Lillkorsträsk
till närheten af Frostträsk, 284,000 kronor. Totalkostnaden beräknades
således till 4,864,000 kronor eller i rundt tal 4,870,000 kronor.

Bihang Ull TIM. prof. 1911. I Sami. 1 Afä. 71 Höft. 3

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 116.

Emellertid tiar järnvägsstyrelsen nu föreslagit väsentligen förenklade
tekniska bestämmelser för banbyggnaden, hvarigenom sammanlagda
kostnaden för hufvudlinjen och förbindelsespåret kunnat nedbringas till

3,870,000 kronor. Eu besparing af 1,000,000 kronor, motsvarande öfver
20 procent af den ursprungligen beräknade anläggningskostnaden, har
således åstadkommits. De nu föreslagna tekniska bestämmelserna äro,
hvad angår stigningar och kurvradier samt banvallens beskaffenhet,
äfven enklare än de, som legat till grund för det nyss framlagda förslaget
till statsbana mellan Ulriksfors och Volgsjön.

Det hufvudsakliga skälet härför har varit, att man kan förutse, att
banan Ålfsby—Piteå kommer att blifva en bibana, a hvilken ingen
nämnvärd geno in fartstrafik är att förvänta utan endast eu ej allt för
intensiv lokaltrafik med små tåg utan större hastighet. Banan mellan
Ulriksfors och Volgsjön kommer däremot att vara en länk i en lång
liufvudbana, hvilken i framtiden kan komma att trafikeras med genomgående
såväl tunga som snabbgående tåg. Ehuru sålunda de tekniska
bestämmelserna för denna sistnämnda bana gjorts afsevärdt enklare än
de, som förut varit ifrågasatta för inlandsbanan, har man dock alltid
måst fasthålla vid möjligheten att framdeles kunna utan total omläggning
ombygga banan så, att den lämpar sig för en större genomfartstrafik.

För egen del har jag icke någon erinran att framställa mot de
sålunda föreslagna förenklade anordningarna, mot hvilka chefen för generalstaben
ej heller gjort någon anmärkning, utan finner jag desamma
synnerligen välbetänkta. För att närmare åskådliggöra, hvilka förenklingar
som åstadkommits, har jag låtit i en tabell sammanställa en jämförelse
mellan de tekniska bestämmelser, som legat till grund för 1910
års förslag till statsbana Ulriksfors—Volgsjön, 1906 års förslag till
statsbana Ålfsby—Piteå och 1911 års förslag till samma statsbana.
Denna tabell ter sig sålunda:

Rungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr Hd.

Tekniska bestämmelser

Spårvidd ............................................

Skenvikt för meter..............................

Antal sliprar för 10 meters spår.......................

» » » 7,815 » » .......................

Sliperns längd..........................................

» toppdiameter, minst ..........................

» tjocklek mellan de skrädda ytorna........

Största stigning på rak bana..........................

» » i kurvor med 400 m. radie

w n » » » 300 » »

Minsta krökningsradie å fria banan .................

” » » station.......................

Banvallens krönbredd å rak bana....................

Jordskärnings bredd i balansplanet .................

Skärnings dikens djup....................................

» bottenbredd ...........................

Jordskärnings och bankfyllnads sidolutning.........

Bergskärnings bredd i balansplanet med 1 dike...
» » » » i> 2 diken

» sidolutning ..............................

Ballastens krönbredd.......................................

Ballastens tjocklek....................

Minsta vattenöppning på afloppstrumma ............

Broarna beräknade för ett lokomotivaxeltryck af

9 I riktning från Älfeby till Piteå.

2) a n » Piteå » Älfsby.

Statsbana Ulriksfors— Volgsjön	Statsbana Älfsby—Piteå
1906 års förslag	1911 års förslag
1,435 mm.	1,435 mm.	i 1,435 mm.
. 27,5 kg.	34 kg.	27,5 kg.
—	14 st.	—
11 st.	—	11 st.
2,4 in.	2,7 in.	2,4 in.
200 mm.	225 mm.	200 mm.
150 »	160 »	150 »
17 %o	121), 142) °/oo	25 %o
15,i »	121), 14!) »	—
i ~	—	22,4 »
400 m.	400 m.	300 in.
240 »	240 »	240 »
4,8 »	5,o »	4,3 »
8,2 »	9,o »	7,5 »
0,4 »	0,5 »	0,4 »
0,5 •>	0,5 »	0,4 o
1 : 1 Vs	1:1 Vs	1 :1 Va
4,o in.	4,8 in.	4,5 m.
5,0 »	5,2 »	4,8 »
10:1	10:1	10:1
3,0 in.	3,3 m.	2,s m.
0,50 »	0,52 »	0,40 »
0,6 x 0,6 m.	0,9 x 0,6 m.	0,6 x 0,6 m.
18 ton	18 ton	18 ton

I afseende å beräknade anläggningskostnader per bankilometer
ställa sig de olika förslagen på följande sätt:

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

	Statsbana	-- -...... ■; " ] Statsbana Ålfsby—Piteå
	Ulriksfors—		i
			1906 ars i	1911 ars
	Yolgsjon	förslag		förslag
	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
Beräknad anläggningskostnad pr kilometer
Terrasseringsarbeten .............................................	22,384	58	18,191	06	12,112	46
V attengenomlopp...................................................	17,171	53	11,036	76	10,272	40
Vägkorsningar och väganläggningar ........................	1,042	10	1,299	28	1,553	76
Öfverbyggnad......................................................	13,500	—	17,524	33	12,724	05
Transportväg ......................................................	700	29	—	—	—	—
Stationer, båll-, last- och mötesplatser.....................	4,691	50	12,058	28	11,821	78
Stängsel ............................................................	537	72	1,039	42	1,041	22
Telegraf och signaler.............................................	305		400	—	400	—
Banbevakningsbostäder.........................................	437	68	2,293	91	851	25
Utredningsinventarier .........................................	475	11	—	—	591	40
Administration, undersökningar, oförutsedda utgifter
m. m..........................................................	9,202	60	13,235	81	8,775	05
Summa	70,448	11	77,078	85	60,143	37
Rullande materiel ................................................	5,000	—	5,000	—	5,000	—
Summa Kronor	75,448	11	82,078	85	65,143	37

Att den för statsbanan Ålfsby—Piteå beräknade kostnaden för
vägkorsningar och väganläggningar är större i 1911 års förslag än i
1906 års beror, enligt hvad jag inhämtat, därpå, att det ansetts nödigt
höja vissa å-priser per längdmeter anlagd väg utöfver hvad som beräknats
1906. Kostnaden för stationer, håll-, last- och mötesplatser kan
synas hög, jämförd med samma post för statsbanan Ulriksfors—Volgsjön.
Ålfsby—Piteåbanan framgår emellertid genom mycket tätare bebyggda
trakter än den andra banan, hvarför kräfves ett större antal
stationer. Bevakande vakternas antal är i 1911 års förslag till statsbanan
Ålfsby—Piteå beräknadt ungefär dubbelt så stort som å Ulriksfors—Volgsjön,
och detta på grund däraf att man tänkt sig, att redan
från början ett afsevärdt större antal tåg kommer att erfordras å banan
Ålfsby—Piteå än å banan Ulriksfors—Volgsjön. Utredningsinventarier
ingingo i 1906 års förslag till nu ifrågavarande bana i posten »administration,
undersökningar, oförutsedda utgifter m. m.»

För nu ifrågavarande banas byggande med statsmedel torde, pa
sätt också järnvägsstyrelsen hemställt, uppställas enahanda villkor be -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

träffande kostnadsfri upplåtelse af mark med mera, som senast föreslagits
i fråga om statsbanan Ulriksfors—Volgsjön. Det synes därför
i sådant afseende böra föreskrifvas såsom villkor för utförande med
statsmedel af banbyggnaden mellan Ålfsby station och Piteå med förbindelsespår
från södra ändan af Lillkorsträsk till norra stambanan i
närheten af Frostträsk, att landsting, kommuner eller enskilda utfästa
sig:

att kostnadsfritt för densamma upplåta:

dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med därtill hörande afdikningar, vattenaflopp
och parallellvägar;

all mark för banbevakningsområden, bangårdar, håll-, last- och
mötesplatser samt lokomotiv- och vattenstationer med tillhörande ledningar;
hvarvid iakttages i fråga om mark för bangårdar, håll-, last- och mötesplatser
samt lokomotivstationer, att så stora områden därför upplåtas,
att tillräckligt utrymme erhålles för framtida möjligen erforderliga utvidgningar
samt för rymliga bostäder åt järnvägens personal;

genom skogsmark en bredd af 15 meter å hvardera sidan om
banans medellinje äfvensom, där arbetets beskaffenhet betingar en
större bredd, hvad som i sådant hänseende erfordras, med all å den
upplåtna marken växande skog;

all mark för till följd af banbyggnaden erforderlig anläggning af
nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda vägar, äfvensom
rätt att efter behof i sjöar och vattendrag taga för järnvägsbyggnaden
och för järnvägens trafikerande med mera erforderligt vatten samt att,
där område icke anses böra för ändamålet förvärfvas, framdraga och
för framtiden underhålla för vattentagning erforderlig ledning;

skolande i händelse af tvist angående storleken af markområde,
som för något af ofvan angifna ändamål må vara erforderligt, frågan
därom underställas Kungl. Maj:ts pröfning och afgörande;

dels under arbetets fortgång:

all mark behöflig för dels sidoschaktningar, dels upplag af sten,
jord samt för anläggningen erforderliga materialier och andra effekter,
dels sten- och grustäkter, dels vägar och sidospår, dels slutligen de provisoriska
anordningar, af hvad namn och slag de vara må, som för byggnadsarbetenas
utförande befinnas nödiga; allt att vid arbetets slut af1
ämnas i då befintligt skick;

att öfverlämna den för järnvägen upplåtna marken gravationsfri;

att lämna ersättning för husflyttningar och olägenheter till följd af

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr Ilo.

försvårad brukning och förlängda vägar eller andra olägenheter, af hvad
namn och beskaffenhet de vara må, som kunna anses härflyta af det
genom anläggningens utförande orsakade intrång, samt

att utan kostnad för staten anskaffa och till järnvägsstyrelsen öfverlämna
alla för erhållande af lagfart å den för anläggningen upplåtna
marken erforderliga handlingar och kartor med mera;

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös
föi hvad i ett eller annat afseende härutinnan till äfventyrs kan komma
att brista.

I afseende å järnvägsstyrelsens förslag rörande disponerande af
medel för banans påbörjande har jag icke något att erinra.

Jag hemställer alltså, att hd ers Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, under förbehåll att ofvannämnda villkor om kostnadsfri upplåtelse
af mark in. in. iakttagas,

besluta anläggning af en statsbana mellan Ålfsby station och
liteå med förbindelsespår från södra ändan af Lillkorsträsk till norra
stambanan i närheten af Frostträsk för en beräknad kostnad af 3,870,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter,
järnvägen bör genomgå,

dels och medgifva, att för anläggningens påbörjande må användas
de besparingar intill ett belopp af 500,000 kronor, som kunna uppkomma
å de anslag, som anvisats eller komma att anvisas till anläggning
af statsbanorna Östersund—Ströms vattudal (Ulriksfors) och Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af
den lydelse,, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm K. L, Beckmans Boktryckeri, 1911,

Trrrrrrrrr

^.Qj^tdviy&v

,''^ra

\}£^(ira$''PJt^

■''Beryll ad; *

''f%

\Xorrrri/X7’k‘ J
c Tpriesmyrii,

la/VtiSt/äbtnuy

&Sfthvtoi «1*v ''

»É%\ -4»#? \'' ''”''X

[||, ; Oxfiiir\

/ t ‘ ä .

lara&lfdctl

. njjWiéi^b.

JiretJniyi:

Sfoi-itUdo

;$sirgtiy

Xtormyr-j/i ; >''

yia. chindjii

tyyrfi&i

»P sb

(7''mråd

my>:.

, tifis/lv - ''■

O n. ..- v.> in;- V.yi

w ,i '' :

- fr/ ,1. ^ v '' u»

'': - J.UiJil/riTify

V Jot&wS»

.somnvrsj - -->2-

V ; V*].ia V4$

\ -wal

■ V/V''A''i

Wimm

’/Åi.sf;

. ;v- - '' jjTal,öS

..ftrollinyr ''uAm^éor,
.frede/i v yY. •

X*.>i |A«7/©<$>*4>c?/ (

r '' ■ V«Sw i ''* t^SKå/i/^w^

Bi(Jtt.ri+
;„ MvY

iitbSgSsfä,

jjiWÄÄardmn.Tkn.

Nypisromt -

digåxiJshfrj -

irujjtfd

- \*r

l^fjjiyat/rtCrt

små

%j6*hifv&bL

i n,e,.|

‘ 1 llålhw ^

»///„.

CAindtjiil -jib t&.

m$kuj.

mm£

Vi ish/ fjiUlctw ii% .-:-• V>i^ ,

I • 1 S - i

•''■ Jhiir^T.-ilrd .v • ■

: V>Ui UmnV-V

yjyy;:y.jN

■V1""

kifövn-rcsji)
yftilrt, \

VH.yA*V.iV!5"''1 •
f y - JildrA djtsJm

\tc-yk -

KiiuÅsjjjr/:

'' ■" lyiyvsri

{rriypnn

.V\aVtv

it.....,,,

■ JyihitmS

aA ‘stp

fftfes// >yU,vi\ \
"vlira

:V0d^K

\o,iipxW?

ffi£e*ig*ni J4fv\

nii-n VA \ ^

| M T yx)‘y*\ W‘‘fåL/Mu%,; ;
itjjLrqdfyn W;'' V

lörrö-jnirhg(’jj v^'''',Vl ^ j

” ''W " ■''- >

''Uisrnyrtin

.Zfc

ri/lqylndi

\,A^\V

"A.Vkni.vi/ \

■Isd/if*

mgifM

y%i^w67zli

vdU/rtSrk

''$yor\viP<ä?db.

.Gainmelsi

i^/v; ■
dipuich-n

/■■ vA( t c, /W , ''

^ i#

/Ulls f)

A-: ■''••■• i'' ./i

Hi&div.

i r « v''"^a

».i

v>.v

irloffHirq

-u-if

•r-.|y-j|5j- ■Jf^fwäfkprQjjij

■jy;

?<£ '' $[4&sur$Q''

'': Apiyiiyivul ;''

;■''• , .... ■•■'' ‘''l.

tfäMiyi>rjkirulvt

s a; g

htiiräinvi^
\ ■''> /:■''••■■•’■:•■

Är

XtrLJ^foV”''

viryR\

SS/UäWtir

Mfaji/fårs

''.shxtslu

SoÄ\l

•«T''V,

''<^7''tfiféjiipit)

r ? ’i«

- -•

>; '' A&mudU

IjbJ.y.frc; ''

t^sö^Vv.

, > . Oihilmisim

■AiU 7

‘v/^y;- . - .I.iUtjmfnnx. »J;...
Imlhasl? • •-.•■.;...y ..

\ • v-1" y ''SlarultS/m- ''-

/w(ä, ; f yV

• •v1/.///7//.-Y^/;- /;•//.. v

\ \

, vy,y lb/riiTifridi
ifcrr-.,, ■ . j t ''Thidi/Sis); '' ,

. ,;}io> • A-’'' • '' Vi$m\''Vv

i/.v.Y.,. 1''Wränåfm^

i! ; >/>■ , i

,Vf A,ö''n;" ,; v.o.wyvS * •• v, .

■Kallar

U bry ny

^rmdrh''\

''§£j.n#&\

'' . x‘\ y ■ '' r-, .ynnUm^kri

^ Aytpyy^jc/yrr >

v''-H.

y&u/''-

wm/\

jyiggskö

■ dna i förtro -

''ÄvtvnxnlixtKXC

Jlaitsji

foryfork

-Aar dusk ''-|T

éitprsfyftsjf.1

uyrymMM^yÉr

y: jo.

.tmi/jsunr

Nvbvni -

/y^Wr/j

? s V.,

■y&M''

rV1

rirrrOi/r vi ^*$10

Wbes-$t$''ji0i£hy

\:y !uih ■;

K%>Wj rUiiiiUiko ''■

yiåir\ärc\cn

X ’ w

Ertadalsrx)

{hfr/ad -

^ ”, ,:

■Svrkbvn

''Wmm -

Alfa-i/ui}

lönf/

tyikifJienrjB

"«•, iM-ns

Ho ta/rark

'' * ''v- ■ " *vV ''y ''■ ...

>*■'''' Y • yNybdHyinti r
v''''" v" ''

Smkm*/ MfSähiiajM

StincLdri.

uay\gnäs''>*ä''

^^Å?fl7fCV7?

unan

Ä/dnriiiséS

lärrilwi

Ataikbackb

Batrkamtt

Stnrstrruu

Sve,i\»\»yry

''fytrti-tAdeii

in//eu

y{okfide/i

Kalmn

byraVst

.''r,y t

itoribrs J1
pJ 1ut.\M\:

ri . 7/1

y va:-.

lfa]myran.

A, ro,

\ ,■ A f > ''••«*/•-

,.Y..:.; *V4,7ka/?y///v7: • >. S/Yi/limavr

k.fiiiiaii2yr.

Xl^WxNv

dyk''o/fpsJi''ed^i''a

VBredäiAgt

//<• w

ikeUsu

''yictiftfåeript

Juni n o

,0tonnyfan•> //yY,; j

Hu/lsko?

Cl,o om

mi/sköret

yfunmirufsn

JkiLrinfd

zdhl/skär

tVi

»JäSä

II»

>.e-?ga

SSV?

" ^ Y*«.

TäTsi\äs^ärdeTi

.^Sr*C<.v

..Y ;y-y

\JJ,),ffl*m\

äSB

7 y År tftrt "\

■fåifat/flfå ''prSihd''1-.’ ’ ''. J&Z™''■PtSvi “•'';

Moran/it

5fab6avut

-eföteofa^eu/ /»tabuna

£1 Cj->£nj''c?i tea.

__ cTöteofa^c.t ~

yjcxvt c»

gc/tioxn äfi^ JZoiyZoLöisS.

£Å

I: 200000

I Mil

KiLmteter

General stall ens IAtogr. Anst.