Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

1

j. •{

-ö..-:-'' ■ , Nr 2.

.... Aukom till Riksdagens kansli den 16 mars 1911 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2,
angående ifrågasatt ändring i gällande bestämmelser,
rörande muntlig studentexamen och fyllnadspröfning till
samma examen.

Uti eu inom Första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion
nr 77 har herr Hernlund hemställt, »att Riksdagen måtte i skrifvelse till
Kuugl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,
i hvad män ändring må kunna vidtagas i nu gällande bestämmelser angående
muntlig studentexamen och fyllnadspröfning, till samma examen)''
i den riktning som i motionen närmare angifves.

Till stöd härför har motionären anfört följande: . ..

Enligt § 106 mom. 1 af Kungl. Maj:ts nådiga stadga för rikets
allmänna läroverk den 18 februari 1905 skall i den muntliga studentexamen
lärjunge godkännas, om han erhållit »vitsordet godkänd eller
därutöfver i minst tio af de läroämnen, som å den bildningslinje, hans
examen afser, finnas upptagna å fjärde ringens timplan, eller i nio af
dessa ämnen och i detta senare fall de två återstående läroämnena å
timplanen tillsammans ej upptaga mer än sex veckotimmar* — såvida ej
mera än halfva antalet af censorerna finner honom böra på grund af bristande
insikter och mogenhet underkännas. Äger examinand ej nämnda
betygsantal, är hans underkännande afgjordt, äfven om han i ett eller
flora ämnen erhållit s. k. öfverbetyg. ...

Nyssnämnda stadgande har vid tillämpningen af de nya bestämmelserna
rörande studentexamen visat sig ödesdigert för lärjungar, som begagnat
sig af den i § 8 inom. 1 af läroverksstadgan medgifna rätt att i
Bihang till Biksd. prof. 1911. 9 Samt. 2 Afd. t Band. 2 Ser. 2 Käft. t Nr 2).

Motionen.

Motiverin gen.

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

ring III—IV af gymnasiet bortvälja ett eller eventuellt två af de ä den
stadgade timplanen för dessa ringar förekommande läroämnen, rörande
hvilka för öfrigt gäller, att de ej få tillsammans i ring IV upptaga mer
än sex timmar i veckan. Nämnda förhållande är särskilt påtagligt, när
lärjunge bortvalt ett sådant ämne som latin eller matematik, hvilka i resp.
latin- och realgymnasiums högsta (fjärde) ring upptaga hvar för sig sex
timmar i veckan.

I föregående motsvarande stadga af den 22 mars 1895 §11 mom. 1
föreskrifves däremot, satt lärjunge, hvilken blifvit underkänd i ett af
de ämnen, som kunna af censor från den muntliga pröfningen uteslutas,
det oaktadt må kunna mogen förklaras, äfvensom att lärjunge, hvilken
blifvit underkänd i ett af de öfriga ämnena eller i två ämnen, af hvilka
åtminstone det ena hör till dem, som kunua af censor uteslutas, ändock
må kunna mogen förklaras, såvida han äger motsvarande större insikter i
ett eller flera andra ämnen». — Här föstes sålunda tydligt afseende vid,
om examinand erhållit öfverbetyg i vissa ämnen.

Nuvarande, ofvan återgifna stadgande har afsevärdt försvårat studentexamen
för lärjungar med mera bestämdt utpräglade anlag i viss riktning.
hos hvilka öfverlägsenhet i några ämnen visat sig förenad med
relativ svaghet i mer än två af vederbörande timplans läroämnen. Det
synes mig därför billigt, att snarast möjligt ett tillägg göres i förenämnda
§ 106 mom. 1 i sådant syfte, att bristande insikter i ett ämne utöfver
det ifrågavarande paragraf och moment medgifna antalet ämnen
icke må utgöra hinder för studentexamens godkännande, om examinands
betyg i några andra ämnen vittna om mer än vanliga insikter i dessa.

I bestämmelser uti § 116 o. följ. angående »fyllnadspröfning efter
aflagd studentexamen ) äro flera förändringar vidtagna i förut gällande
föreskrifter till afgjord lättnad för vederbörande examinander, men de
uppvägas, enligt min åsikt, knappast däraf att samtidigt (§ 116) stadgats,
»att sådan pröfning icke af någon må afläggas mera än en gång
i samma ämne och å samma linie». Denna inskränkning synes mig icke
vara välbetänkt, enär därigenom en examinator, ställd i valet mellan att
underkänna examinanden och på detta sätt kanske förstöra dennes framtidsbana
eller att godkänna ett underhaltigt prof, lätt frestas att välja
det senare alternativet.

Lämpligheten af ifrågavarande inskränknings upphäfvande torde föröfrigt
kunna motiveras därmed att åtminstone i vissa fall i latinska

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 2.

språket, denna inskränkning kan kringgås, sedan Kungl. Maj:t den 18
juni 1910, genom nådigt bref till kanslersämbetet för rikets univeisitet,
förordnat, att den i § 12 af nådiga stadgan angående juridiska examina
den 29 april 1904 för behörighet att undergå juris kandidatexamen
uppställda fordran om vissa insikter i latinska språket skall anses vara
uppfylld äfven af studerande, som med intyg af universitetslärare i latin
styrker sig hafva förvärfvat de för studentexamen eller fyllnadspröfning
till samma examen i sagda ämne erforderliga insikter. Någon anledning
till större stränghet vid fyllnadspröfning i andra ämnen än latin torde
svårligen kunna anses förefinnas.»

Med hänvisning till bestämmelserna i paragraf 106 mom. 1 af stadgan
för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905 angående muntlig
studentexamen har motionären, under framhållande af att nämnda bestämmelser
afsevärdt försvårat studentexamen för sådana lärjungar, som på
grund af utpräglad begåfning i viss riktning visa sig äga öfverlägsna insikter
i vissa ämnen, men däremot befinnas relativt underlägsna »i mer
än två af vederbörande timplans läroämnen», funnit sig böra framhålla
såsom berättigadt önskningsmål, att snarast möjligt ett tillägg göres till
paragraf 106 mom. 1 i åberopade stadga »i sådant syfte, att bristande
insikter i ett ämne utöfver det i ifrågavarande paragraf och moment medgifna
antalet ämnen icke må utgöra hinder för studentexamens godkännande,
om examinands betyg i några andra ämnen vittna om mer än
vanliga insikter i dessas.

fjtskottet delar motionärens uppfattning i detta hänseende och anser
i likhet med honom det vara mindre öfverensstämmande med hvad billighet
och rättvisa kräfva, att eu läijunge med öfverlägsen begåfning för
vissa ämnen, endast därför att han visar relativ svaghet i mer än två af
antalet fastslagna ämnen, skall tillbakasättas för den, som ifråga om insikter
i alla läroämnen nätt och jämnt fyller det jämnstrukna måttet.

Med hänsyn härtill finner utskottet motionärens önskningsmål om
ändring i här åberopade bestämmelser vara fullt befogadt. Men i sammanhang
härmed vill utskottet påpeka, att jämte motionärens hår framställda
önskningsmål, som blott berör den muntliga pröfningen i studentexamen,
från olika håll, enligt hvad utskottet fått sig meddeladt, förslag
framlagts till mera omfattande ändringar i nu gällande bestämmelser angående
samma examen. Dessa förslag afse såväl den muntliga som den
skriftliga pröfningen samt dessutom själfva sättet för studentexamens afläggande.
Med anledning däraf har också kungl. öfvers tyre Isen för riket»

tJlskolMe

yttrande.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande ''Nr''2.

åHmfitoiia"'' läroverk i cirkulärskrifvelse af den 16 januari detta är älimodät
rektorerna vid de allmänna läroverken samt föreståndarne för de under
öfverstyrelsens inseende stående läroanstalter med studentexamens rött att
lämna sina respektive kollegier tillfälle att afgifva yttranden öfver de ä
trénne, vid berörda skrifvelse fogade bilagor upptagna förslag till ifrågasätta
ändringar i gällande bestämmelser dels angående den skriftliga pröfuingen
i studentexamen, dels angående den muntliga pröfningen i samma
examen, dels ock slutligen angående sättet för studentexamens afläggande,
hvarjemte öfverstyrelsen föreskrifvit, att de infordrade yttrandena skola
insändas till öfverstyrelsen före den 15 nästkommande april. Då sålunda
det ärende, som beröres i motionens förra del, redan ligger under sakkunnig
behandling, anser sig utskottet icke höra tillstyrka, att Riksdagen
nu skulle göra något uttalande, i hvad mån ändring må vidtagas i nu
gällande bestämmelser angående muntlig studentexamen.

I motionens senare del vänder sig motionären mot stadgandet i paragraf
116 angående fyllnadspröfning efter aflagd studentexamen, enligt
hvilket stadgande eu »sådan pröfning icke af någon må afläggas mer än
eu gång i samma ämne och å samma linie.» I likhet med motionären
anser utskottet denna bestämmelse innebära eu allt för stor inskränkning,
och den synes icke vara öfverensstämmande med den frihet och rättighet,
som tilterkännes lärjunge ifråga om förnyadt afläggande af det mera omfattande
examensprofvet, studentexamen, i det att, sedan han undergått
detta examensprof, men blifvit underkänd, han är oförhindrad att gång efter
annan anmäla sig till och undergå förnyad pröfning. Såväl detta förhållande
som ock den omständigheten, att’ ifrågavarande inskränkning kan, såsom
motionären påpekat, leda till, »att eu examinator, ställd i valet mellan att
underkänna examinanden och på detta sätt kanske förstöra dennes framtid
eller att godkänna ett underhaltigt prof, lätt frestas att välja det
senare alternativet», synas innebära talande skäl för att den i paragraf
116 intagna bestämmelsen om s. k. fyllnadspröfning bär ändras därhän,
att sådan pröfning kan få ske mer fin en gång.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet;

att Första kammaren matte för. sill del besluta,
att med afslag å herr Hernlunds motion, i hvad den
afser ändrade bestämmelser i fråga om afläggande! af
muntlig studentexamen, i skrifvelse till Kungl; Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Mäj:t taga i öfvervägande,

Företa kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9. !*

i hvad mån ändring i ofvan angifVet syfte må kunna
vidtagas i nu gällande bestämmelser angående fyllnad®
pröfning efter aflagd studentexamen.

Stockholm den 16 mars 1911.

På utskottets vägnar
H. BIÖRKLUND.