Statsutskottets utlåtande Nr 56.
1
Nr 56.
Ankom till Riksdagens kansli''den 2 maj 1911 kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande sex särskilda ordinarie
anslag under riksstatens fjärde hufvudtitel.
(l:a Afd.)
l:o.
I punkt 18 under fjärde hufvudtiteln af den till Riksdagen den 14
januari 1911 aflåtua propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof har Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen att minska anslaget till de
värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning m. m., nu 2,877,465
kronor, med 235,101 kronor till 2,642,364 kronor.
Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden den 13 januari 1911 har departementschefen i fråga
om beräkningen af de anslag, hvilkas storlek är direkt beroende af de
värnpliktigas tjänstgöring anfört följande:
»Innan jag börjar med de särskilda anslagen under denna hufvudtitel,
anhåller jag få erinra om att Eders Kungl. Maj:t redan beslutat
att till Riksdagen aflåta proposition om vissa ändringar i värnpliktslagen,
så att, bland annat, tjänstgöringstiden för vissa värnpliktiga skulle
nedsättas under den nuvarande och vissa värnpliktiga, som förut varit
fast anställda, befrias från repetitionsöfningarna. Dessa ändringar kommer
jag att redan i den statsverksproposition, som nu skall afgifvas,
lägga till grund för beräkningen af alla de anslag, hvilkas storlek är
direkt beroende af de värnpliktigas tjänstgöring. Härigenom blifva
dessa anslag naturligtvis lägre än eljest skulle vara förhållandet.»
Beträffande det nu förevarande anslaget har departementschefen till
ofvannämnda statsrådsprotokoll yttrat följande:
»Af detta anslag har för rullföringsväsendet å fastlandet och å
Gottland till färdkostnader och mönstringskostnader plägat utgå vissa
Bihang till Biksd. prat. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 50 Höft. (Kr 56.) 1
De värnpliktigas
aflöning,
inskrifning
och
redovisning
m. in.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
belopp, som icke beräknats direkt efter de värnpliktigas tjänstgöringsdagar.
Däremot har naturligtvis penningbidraget och penningtillskottet
plägat beräknas direkt efter tjänstgöringsdagarna.
Färdkostnaderna blefvo i de för 1910 års Riksdag framlagda beräkningarna
upptagna till 450,000 kronor. Enligt hvad arméförvaltningen
anmält, kunna de för år 1912 nedsättas till 350,000 kronor, beroende
dels på förändringen i det stora flertalets tjänstgöring, i det de
fullgöra beväringsrekrytskolan och första repetitionsöfningen i en följd,
dels ock därpå att vissa förut under ifrågavarande anslagstitel förda
kostnader, såsom exempelvis portionsersättning och penningbidrag under
de värnpliktigas färder, numera öfverförts till andra anslag eller
anslagstitlar.
Vid beräkning af tjänstgöring sdag ar nas antal har jag, såsom redan
förut (se sid. 3) anmälts, tagit hänsyn till ifrågasatta minskning i tjänstgöringstiden
för vissa värnpliktiga och befrielse från repetitionsöfningarna
för vissa värnpliktiga, som förut varit fast anställda. Men dessutom
hafva företagits några andra ändringar i de under de sista åren
använda beräkningsgrunderna. Först och främst har det med anledning
af haubitsbatteriernas tillkomst beräknats 210 man öfverflyttade
från infanteriet till artilleriet. Den viktigaste ändringen gäller dock
värnpliktskontingentens storlek. I de förutvarande beräkningsgrunderna
bär nämligen den årliga kontingenten värnpliktiga vid infanteriet beräknats
till 24,000 man. På grund af den erfarenhet, som vunnits under
de sista åren och i synnerhet år 1909, anser jag emellertid, att den
årliga kontingenten sådana värnpliktiga framdeles icke bör uppskattas
till mer än 23,300 man. Att anslaget för öfrigt tål vid en nedsättning
i beräkningsgrunderna framgår däraf, att under år 1909 nära 150,000
kronor af anslaget förblifvit oanvända.
Upptagas färdkostnaderna till 350,000 kronor och beräknas tjänstgöringsdagarnas
antal på sätt jag nu angifvit, men följas i öfrigt vanliga
beräkningsgrunder, uppgår värnpliktsanslaget för år 1912, på sätt
bil. 65 utvisar, till 2,642,364 kronor. Då det för år 1911 upptagits
till 2,87 7,465 kronor skulle det således kunna minskas med 235,101
kronor; men till förekommande af hvarje missförstånd med hänsyn
till nyss nämnda 150,000 kronor, anser jag mig böra erinra, att naturligtvis
en mycket stor del af sistnämnda minskning å 235,101 kronor
beror på den faktiska nedsättning i tjänstgöringen, som jag föreslagit.»
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr F. W. Thorsson inom Andra kammaren väckt motion (nr 146),
åsyftande bland annat en inskränkning af repetitionsöfningarna för värn
-
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
3
pliktiga vid samtliga vapenslag inom armén under år 1912 med 15
dagar. I berörda motion yrkas nedsättning af vissa anslag under fjärde
hufvudtiteln med inalles 3,256,583 kronor, hvaraf 466,911 kronor skulle
belöpa sig på nu ifrågavarande anslag.
Beträffande de till stöd för motionen anförda skälen får utskottet
hänvisa till själfva motionen.
Vid beräkningen af förevarande och öfriga i detta utlåtande omnämnda
anslag har man utgått från den förutsättningen, att Kungl.
Maj:ts förslag om inskränkning i öfningstiden för vissa värnpliktiga
skulle vinna Riksdagens bifall. Den proposition om ändring i värnpliktslagen,
hvari dessa förslag innefattas, har emellertid icke af Riksdagen
bifallits; och följer däraf, att större kraf än Kungl. Maj:t beräknat,
komma att ställas på de anslag, hvilka till större eller mindre del
äro uträknade med hänsyn till de värnpliktigas tjänstgöringsdagar, eller
anslaget till de värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning
m. m.,
» » arméns mathållning,
» » arméns munderingsutrustning,
» » arméns diverse intendenturbehof,
» » arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten,
® y arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag in. m.
Af dessa anslag äro två förslagsanslag, nämligen det nu ifrågavarande
och anslaget till arméns mathållning, de öfriga däremot reservationsanslag.
Från förslagsanslagen kunna under alla förhållanden
erforderliga utgifter anvisas och hvad de fyra reservationsanslagen beträffar,
hafva dessa under de senare åren haft att uppvisa besparingar
till så stora belopp, att anslagen synas åtminstone för år 1912 utan
förhöjning af de af Kungl. Maj:t angifna beloppen kunna bära de
ökade utgifterna utöfver hvad Kungl. Maj:ts förslag innebär. Det synes
därför icke vara nödvändigt att af den ofvan nämnda anledningen nu
beräkna nyssberörda anslag till högre belopp än Kungl. Maj:t angifvit,
därom för öfrigt förslag icke föreligger.
Beträffande den af herr Thorsson väckta motionen får utskottet
anföra, att en inskränkning af de värnpliktigas repetitionsöfningar är
en fråga, som faller inom värnpliktslagens område, hvarför utskottet
icke anser sig behöfva upptaga nämnda förslag till bemötande. Hvad
angår det nu förevarande anslaget, hvilket, såsom nämnts, är af förslagsanslags
natur, skulle ett bifall till motionärens yrkande om anslagets
nedsättande endast medföra, att detsamma öfverskredes. Beträf
-
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Arméns
mathållning.
fande de reservationsanslag, som beröras af herr Thorssons motion får
utskottet vidare yttra sig i punkt 3:o af detta utlåtande.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons motion
nr 14G angående anslaget till de värnpliktigas
aflöning, inskrifning och redovisning in. m., i hvad
den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må minska
nämnda anslag, nu 2,877,465 kronor, med 235,101
kronor till 2,642,364 kronor.
2:o.
Under punkt 21 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att minska anslaget till arméns mathållning, nu 7,604,691
kronor, med 218,133 kronor till 7,386,558 kronor.
Uti åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen beträffande
detta anslag yttrat följande:
»Förslagsanslaget till arméns mathållning har allt sedan år 1908
utgått efter 58 öro per man och tjänstgöringsdag. Med denna beräkningsgrund
har visserligen hvarje år en del af anslaget blifvit oanvänd
— så till exempel vid 1909 års utgång omkring 395,000 kronor — men
hvad som icke användes, återgår, på grund af anslagets natur, till statsregleringen
i dess helhet.
Arméförv ältning en har emellertid, oaktadt berörda förhållande, ansett
det icke vara tillrådligt att göra någon nedsättning i beräkningsgrunderna
för anslaget; och har arméförvaltningen därvid framhållit, att
det är omöjligt att ett år i förväg bedöma blifvande lifsmedelspris med
någon säkerhet och att just denna omständighet varit bestämmande för
anslagets natur. Å andra sidan har arméförvaltningen icke heller velat
förorda en höjning i beräkningsgrunderna för att tillmötesgå de från
vissa håll gjorda yrkandena om en rikligare utspisning för armén.
Arméförvaltningen har nämligen funnit dessa yrkanden obefogade, då af
verkställd utredning framgår, att svenska arméns provianteringsstater
ej allenast äro fullt tillräckliga utan rikligare än någon annan armés.
Köksaffatlet.
Det vid armén uppkommande köksaffall plägar försäljas och inkomsterna
häraf tillgodoföra^ truppförbandens enskilda lägerkassor.
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
5
Dessa kassor äro författningsenligt afsedda uteslutande för att bereda
nytta och nöje för manskapet.
I underdånig’ skrifvelse den 4 februari 1910 hemställde civilkommissionen,
att inkomsterna af köksaffallet för framtiden måtte få ingå till
truppförbandens proviantanslag, dit de ju egentligen höra, och komma
manskapet till godo i form af förbättrad utspisning.
Då det emellertid befarades, att lägerkassorna, om de beröfvades
inkomsterna af köksaffallet, skulle vara ur stånd att fylla sitt ändamål,
erhöll arméförvaltningen anmodan att inkomma med utredning i detta
afseende.
Arméförv ältning en har nu efter vederbörandes hörande anfört, att
truppförbanden måste beredas ersättning i någon form, därest inkomsterna
af köksaffallet ej längre få disponeras för manskapets nytta och
nöje, samt att denna ersättning lämpligen bör utgöras af ett nytt anslag,
utgående med visst belopp per man och tjänstgöringsdag. Under framhållande
af att manskapets utspisning numera är af den beskaffenhet,
att en ytterligare förbättring knappast är erforderlig, har arméförvaltningen,
för den händelse civilkommissionens framställning skulle bifallas
(och då någon nedsättning i portionspriset icke torde kunna ifrågasättas),
hemställt om ett nytt ordinarie anslag, benämndt »anslag till manskapets
nytta och nöje» samt beräknadt till inemot 100,000 kronor.
Sammanfattning.
På de af arméförvaltningen anförda skäl anser jag mathållningsanslaget
böra liksom hittills beräknas efter ett portionspris af 58 öre
för hvarje man och dag. Beräknas antalet tjänstgöringsdagar på förut
(sid. 108) angifna, af mig förordade sätt, sker emellertid härigenom faktiskt
en nedsättning i beräkningsgrunderna. Detta kan ju också vara
ömkligt, då anslaget, sådant det hittills beräknats, icke på långt när
blifvit taget i anspråk.
Hvad angår köksaffallets disponerande, så lärer en utredning angående
lägerkassornas användning vara förestående, och torde vara lämpligast
att, innan ärendets afgörande, afvakta resultatet af densamma.
Under alla omständigheter synes mig icke lämpligt att nu begära upptagandet
i riksstaten af ett nytt ordinarie anslag.
Med nu af mig förordade beräkningsgrunder skulle beloppet af
mathållningsanslaget komma att för år 1912 uppgå till 7,386,557 kronor
52 öre (se bil. 66). Då anslaget för år 1911 utgör 7,604,691 kronor,
skulle det alltså kunna minskas med, i jämnt krontal, 218,133 kronor.»
Arméns
mnnderings
utrustning.
Utskottets
yttrande.
6 Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Herr Thorsson har i den under punkten l:o här ofvan omförmälda
motion nr 146 föreslagit, att jämväl detta anslag måtte nedsättas och
i sådant afseende angifvit en minskning å 541,617 kronor.
Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan i punkt l:o anfört,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen med utslag å herr Thorssons ofvannämnda
motion angående anslaget till arméns mathållning
i hvad den skiljer sig från Kungl. Majrts förslag,
må minska nämnda anslag, nu 7,604,691 kronor,
med 218,133 kronor till 7,386,558 kronor.
3:o.
I punkt 23 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att minska anslaget till arméns munderingsutrusining nu 4,528,197
kronor, med, i jämnadt tal, 120,050 kronor till 4,408,147 kronor.
Beträffande detta anslag har föredragande departementschefen till
åberopade statsrådsprotokollet yttrat följande:
»Allt sedan den nya härordningen antogs, har detta anslag beräknats
efter 33 öre om dagen för hvarje man samt 10 öre om dagen för
hvarje häst under användning och 5 öre om dagen för hvarje häst
under uppställning i depå.
Det efter dessa grunder beräknade anslaget har emellertid visat
sig vara mer än tillräckligt. Vid 1909 års slut fanns en reservation
af öfver 78,000 kronor. Jag anser därför, att äfven i fråga om detta
anslag kan tillämpas den förut (sid. 108) angifna, af mig förordade beräkning
af antalet manskapstjänstgöringsdagar, så att anslaget något
nedsättes. 1 så fall skulle, på sätt bil. 69 utvisar, anslagsbehofvet för
år 1912 utgöra 4,408,146 kronor 92 öre.»
Jämväl i detta anslag har herr Thorsson i den under punkt l:o
härofvan omförmälda motion nr 146 föreslagit minskning och i sådant
afseende hemställt, att anslaget måtte nedsättas med 1,426,651 kronor.
Ehuru Kung]. Maj:ts förslag om inskränkning i vissa värnpliktigas
tjänstgöring icke af Riksdagen bifallits, anser sig xitskottet icke hafva
anledning att bestämma anslaget till högre belopp, än Kungl. Maj:t
föreslagit, hvarom för öfrigt förslag icke framställts, och får utskottet
i detta afseende åberopa hvad utskottet härom anfört i punkt l:o af
detta utlåtande.
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
7
Herr Thorsson har grundat sitt förslag dels, såsom redan i punkt l:o
omnämnts, på en inskränkning af repetitionsöfningarna för värnpliktiga
med 15 dagar, dels ock därpå att det enligt motionärens mening visat
sig, att tjänstgöringsdagarnas antal i verkligheten icke uppgått till det
beräknade och att det oaktadt en nedsättning af en beräkningsgrund,
som en gång af Riksdagen godkänts, ytterst sällan skedde, äfven om
densamma föranledde aldrig så stora behållningar å respektive anslag.
Utskottet har redan i punkt l:o af detta utlåtande framhållit, att
en inskränkning i tiden för repetitionsöfningarna förutsätter ändring i
värnpliktslagen. Det synes också vara tydligt, att då af ofvan antydda
skäl större utgifter, än Kungl. Maj:t beräknat, komma att år 1912 utgå
från de anslag, hvarmed kostnaderna för de värnpliktigas öfningar bestridas,
det icke är rådlig! att nedsätta dessa under de af Kungl. Magt
angifna beloppen, i synnerhet om anslaget, såsom det nu förevarande,
är af reservationsanslags natur.
Utskottet kan sålunda icke biträda motionärens förslag. Hvad motionären
anfört beträffande de beräkningsgrunder, som användts i fråga
om detta och andra, efter ett visst antal tjänstgörings dagar uträknade
anslag, förtjänar emellertid uppmärksammas.
Sålunda torde årligen vid statsregleringens uppgörande böra tillses,
i hvilket förhållande det verkliga antalet tjänstgöringsdagar visat sig
stå till det beräknade och huruvida icke med anledning af detta antals
uppgående eller nedgående ändringar i vederbörande ordinarie anslagböra
vidtagas. Att detta också ursprungligen varit afsedt, finner utskottet
framgå af hvad dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
yttrade till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 i
fråga om lämpligheten att fördela kostnaden för de värnpliktigas vapenöfningar
emellan skilda anslag, af hvilka vissa vore af reservationsanslags
natur. Berörda yttrande lyder sålunda:
»Mot en dylik fördelning af berörda kostnader har invändts, att
vissa af dessa, som till följd af de värnpliktig-es växlande numerär svårligen
på förhand kunna beräknas och därför fortfarande borde åt förslagsanslag
bestridas, skulle komma att falla på i riksstaten uppförda reservationsanslag,
nämligen: »arméns munderingsutrustning», »armens diverse
intendentur- och sjukvårdsbehof» äfvensom »arméns kasernutredning samt
ved, ljus och vatten». Jag kan dock icke finna, att några olägenheter
däraf . uppstå, om årligen vid statsregleringarnas uppgörande tillses,
huruvida antalet af de värnpliktige under nästföregående år undergått
någon afsevärd förändring och nämnda anslag sålunda befunnits mindre
väl motsvara de på dem belöpande utgifter, samt i dylikt fall rättelser
8
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Arméns
diverse intendenturbehof.
i anslagens belopp äga rum. Att en sådan rättelse härigenom kommer
att inträda först ett år senare än förhållandena kräft, anser jag fullt uppvägas
af den reda och ordning i räkenskaperna, som vinnes genom tilllämpandet
af bestämda grunder för beräknande af anslagen samt genom
det därigenom möjliggjorda undvikandet af de för noggrann kontroll af
utgifterna synnerligen olämpliga omföringarne mellan anslagen.»
På grund af hvad utskottet anfört får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons motion
nr 146 angående anslaget till arméns munderingsutrustning
i hvad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må minska nämnda anslag, nu 4,528,197 kronor, med,
i jämnadt tal, 120,050 kronor till 4,408,147 kronor.
4:o.
I punkt 24 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att minska anslaget till arméns diverse intendenturbehof nu 786,072
kronor, med, i jämnadt tal, 22,468 kronor till 763,604 kronor.
Departementschefen har beträffande detta anslag till åberopade statsrådsprotokollet
yttrat följande:
»Detta anslag har de sista åren beräknats efter 6 öre per man och
tjänstgöringsdag. Vid 1909 års utgång fanns emellertid en reservation
af öfver 48,000 kronor, och jag anser därför anslaget kunna bära den
nedsättning, som uppstår, om antalet tjänstgöringsdagar beräknas på
förut (sid. 108) angifna, af mig förordade sätt. I enlighet härmed skulle
anslaget för år 1912 komma att uppgå till 763,603 kronor 68 öre (se
bil. 70).»
I herr Thorssons i punkt l:o här ofvan omförmälda motion (nr 146)
föreslås en minskning i förevarande anslag med 259,391 kronor.
Under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkterna
Ro och 3:o anfört, får utskottet äfven i fråga om detta anslag afstyrka
berörda motion och tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons ofvanberörda
motion angående anslaget till arméns diverse
intendenturbehof, i hvad den skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, må minska nämnda anslag, nu 786,072
kronor, med, i jämnadt tal, 22,468 kronor till 763,604
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
9
5:o.
Kungl. Maj:t har i punkt 25 af fjärde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen
att höja anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och
vatten, nu 1,777,056 kronor, med, i jämnadt tal, 122,530 kronor till
1,899,586 kronor.
I afseende å detta anslag har departementschefen till statsrådsprotokollet
yttrat följande:
»Å ifrågavarande anslag fanns från år 1909 en reservation af
130,000 kronor.
Arméförv ältning en har emellertid upplyst, att denna reservation erfordras
för att täcka en del af de erforderliga kostnaderna för redan
ombesörjd behöflig anskaffning af sängfiltar och sängar med anledning
af de nya årsklasser, livilka ytterligare inkallats och komme att inkallas
till repetitionsöfningarna, hvarigenom under dessa den förutvarande
tjänstgörande manskapsstyrkan väsentligen ökades.
Befintligheten af ofvan nämnda reservation syntes därför icke vara
af betydelse för anslagsbehofvet för år 1912.
Icke heller torde detta anslagsbehof i någon nämnvärd grad röna
inverkan af ifrågasatta bestämmelser om:
Bestridandet af kostnaderna för uppvärmning och belysning af mäss- och
samlingslokaler vid armén.
Vid armén finnas särskilda mäss- och samlingslokaler för officerare,
för underofficerare och för manskap. Storleken af dessa med tillhörande
kök dels enligt nuvarande förhållanden dels sedan beslutade nybyggnads-
och forändringsarbeten för ordnande af sådana lokaler blifvit
fullbordade framgår af nedanstående tabell:
för officerare. |
för underofficerare. |
för manskap. |
||
kbm. |
kbm. |
kbm. |
||
rum, serveringsrum |
och tamburer .. |
. 33,466 |
8,411 |
24,212 |
kök................................ |
3,447 |
1,109 |
3,346 |
|
sedermera |
||||
för officerare. |
för underofficerare. |
för manskap. |
||
kbm. |
kbm. |
kbm. |
||
rum, serveringsrum |
och tamburer . |
.. 34,372 |
13,773 |
61,414 |
kök................................ |
3,631 |
649 |
3,804 |
Bihang till Bilcsd. prat. 1911. d Sami. 1 Afd. SO Höft. 2
Arméns
kasernutredning
samt
ved, ljus
och vatten.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Samtliga dessa lokaler anordnas på kronans bekostnad, och all
vattenförbrukning i dem bekostas af statsverket.
Manskapets lokaler uppvärmas och erhålla lyse på kronans bekostnad,
för så vidt nämligen icke marketenterirörelsen därstädes öfverlåtits
på enskild person, ty då får denne vidkännas dessa kostnader. Beträffande
öfriga lokaler äro dessa visserligen i den mån af mera enskild
natur, att de officerare och underofficerare, hvilka af tjänstgöring tidvis
äro så bundna vid sin kasern, att de icke hinna besöka sina hem, nödgas
intaga sina måltider i dessa lokaler, men de äro därjämte och hufvudsakligen
afsedda för militära ändamål, såsom till samling i tjänsteärenden,
krigsspel och andra öfningar inomhus, äfvensom för vistelse
under kortare uppehåll under tjänstgöringen. Därför pläga också officers-
och underofficersmässlokaler, med undantag af därtill hörande kök
och ekonomirum, uppvärmas och belysas på kronans bekostnad.
Städning och öfrig renhållning af lokalerna verkställes af officersoch
underofficerskårernas privata mässbetjäning eller, beträffande manskapsmässarna,
af manskapet.
Alla de kostnader, som statsverket i nu angifna afseenden får vidkännas
för vatten, lyse och uppvärmning, drabba anslaget till arméns
kasernutredning m. m.
Arméförvaltningens intendentsdepartement har ansett, att de i regel
rådande faktiska förhållandena vid armén, hvad beträffade bekostande
af eldning, belysning m. m. af de i kronans etablissemang befintliga
mäss- och samlingslokaler, utan tvifvel grundade sig på en uppfattning
af kronans skyldighet att i allmänhet tillhandahålla därför erforderliga
medel, en uppfattning, hvars riktighet torde få anses gifven. Departementet
ville därför föreslå, att samtliga för arméns officerare, underofficerare
och manskap i kronans etablissemang upplåtna mäss- och
samlingslokaler — med undantag af dithörande kök och ekonomirum —
måtte eldas och belysas på statens bekostnad; dock skulle så icke
ske med de lokaler, där marketenterirörelsen utöfvades af en entreprenör,
enär uppvärmning och belysning i dem skulle bekostas af denne.
Utgifterna för lyse borde dock få bestridas af statsmedel blott för tiden
från revelj till senast en half timme efter den s. k. tystnads signalen
samt i fråga om officers- och underofficersmässar under öfrig tid af
dygnet endast, då lokalerna användes för militärt ändamål, såsom vidtagande
af förberedelser för nattliga öfningar, hållande af föredrag i
ämnen, som beröra tjänsten m. m. Kostnaderna för vatten i lokalerna,
köken och betjäningsrummen däri inräknade, skulle gäldas af kronan,
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
11
hvaremot statsverket icke borde belastas med några utgifter för städning
och öfrig renhållning. Någon nämnvärd ökning af utgifterna under
anslaget till arméns kasernutredning m. m. torde härigenom icke
komma att uppstå.
Eftersom kronan bestridt utgifterna för ifrågavarande mässars anordnande
och till större delen för desammas möblering, synes mig
däraf blifva en naturlig följd, att samma lokaler, i den mån de användas
för militära ändamål, med afseende å eldning, belysning m. m. likställas
med kasernetablissemangets öfriga lägenheter. Intendentsdepartementets
förslag, som för öfrigt till allra största delen grundar sig
på rådande praxis, torde därför icke innebära någon afvikelse från hittills
följda principer. Blott i en punkt synes det mig innebära fara
för orättvisa, nämligen däruti att kronan skulle underlåta att bekosta
betysningen i de lokaler, där marketenterirörelse genom entreprenörer
bedrefves. Ty om entreprenören skall vidkännas denna kostnad, är
måhända den möjligheten icke alldeles utesluten, att han kan taga igen
utgiften genom försämrade varor eller ökade priser, som manskapet
sedan får vidkännas. För att förekomma detta synes det under alla
omständigheter nödigt att utfärda ■ särskilda kontrollföreskrifter. Systemet
med manskapsmässarnas uthyrande till entreprenörer håller
emellertid allt mer på att försvinna. Det skulle därför innebära en
obetydlig kostnadsökning för staten, om äfvén sådana manskapets
mässlokaler, som innehafvas af entreprenörer, belystes och uppvärmdes
på statens bekostnad. Till och med med denna utsträckning af statens
skyldigheter skulle i allt fall beräkningsgrunderna för kasernutredningsanslaget
ej behöfva ändras.
Anslag sb ekofvet för är 1912.
Alldeles oafsedt frågan om uppvärmning och belysning af mässlokalerna
bär dock föreslagits ändring af dessa grunder.
I de för 1910 års Riksdag framlagda beräkningarna upptogos: vissa
belopp för fanjunkare och sergeanter med vederlikar, 11 öre för hvarje
manskapstjänstgöringsdag och 2 öre för hvarje hästtjbotgöringsdag. I
förhållande till föregående år utgjorde detta en höjning med 1 öre för hvarje
tjbotgöringsdag. Arméförvaltningen hade begärt en ökning af 2 öre
per tjänstgöringsdag, men enligt hvad det vid 1910 års statsverksproposition
fogade protokollet gifver vid handen, ansåg jag höjningen för år
1911 kunna begränsas till 1 öre, dock höll jag det icke för otroligt,
12
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
att ifrågavarande anslag på anförda skäl kunde behöfva ytterligare
höjas.
Arméförvaltningen har nu anfört, att med den omfattning, som infanteritruppförbandens
kasernering komme att hafva fått in på år 1912,
vore det af skäl, som i 1910 års statsverksproposition anförts, nödvändigt,
att anslaget ökades; och ansåge arméförvaltningen denna ökning
icke böra bestämmas lägre, än att anslaget för år 1912 måtte utgå med
12 öre per manskapstjänstgöringsdag och 3 öre per hästunderhållsdag.
Om detta arméförvaltningens förslag bifölles, skulle kasernutredningsanslaget
under loppet af två år höjas med 2 Öre per tjbotgöringsdag.
Det kan ju förefalla vara väl mycket, men man måste betänka,
hvilken betydlig förändring inträdt i fråga om de förhållanden, som
ligga till grund för anslaget, framför allt den fortgående kaserneringen.
Förr pågingo vapenöfningarna så godt som uteslutande de varma
och ljusa sommarmånaderna, nu hafva de utsträckts att omfatta tiden
omkring april—september. Härtill kommer, att i den mån tvuppförbanden
kaserneras, tages kasernutredningsanslaget allt mer och mer i anspråk
äfven under vintermånaderna för de till kasernerna förlagda skolorna.
Skillnaden framgår tydligast, om man ser på de olika kostnader, som
kasernutredningsanslaget fordom fått och nu får vidkännas för ett
infanteriregemente. För ett indelt infanteriregemente uppgingo de förr
till 1,500 å 2,000 kronor; nu uppgå de för ett dylikt truppförband till
omkring 4,500 kronor, och för ett kaserneradt infanteriregemente stiga
de till i medeltal öfver 25,000 kronor.
Enligt 1901 års härordning skall ifrågavarande anslag också vid
öfvergångstidens slut vara höjdt icke blott med det öre per tjbotgöringsdag,
som nu är i fråga, utan med ytterligare 1 öre.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig icke
kunna annat än tillstyrka arméförvaltningens förevarande framställning.
Beräknas antalet manskapstj botgöringsdag^ på förut (sid. 108) angifna,
af mig förordade sätt, blir ökningen i allt fall icke alltför betjMlig.
I enlighet med hvad jag nu anfört, har jag låtit beräkna anslagsbehofvet
för år 1912 (se bil. 71).»
I herr Thorssons i punkt l:o) härofvan omförmälda motion (n:r 146)
föreslås en minskning i förevarande anslag med 475,550 kronor.
Då utskottet icke har något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t
föreslagit, får utskottet med hänvisning till hvad utskottet ofvan under
punkterna l:o och 3:o anfört, hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
13
att Riksdagen må, med afslag å herr Thorssons
motion angående anslaget till arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten, höja detta anslag, nu 1,777,056
kronor, med, i jämuadt tal, 122,530 kronor till 1,899,586
kronor.
6:o.
Uti punkt 26 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att minska anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt
hofbeslag m. in., nu 376,593 kronor, med 4,407 kronor till 372,186
kronor.
Departementsahefen har beträffande detta anslag till åberopade
statsrådsprotokollet yttrat följande:
. »Detta anslag upptogs i statsregleringen för år 1911 till 376,593
kronor, beräknadt efter 2 öre för man och tjbotgöringsdag och efter
3,3 öre om dagen för hvarje kronan tillhörig häst, rusthållshäst eller
legd häst.
Armé/orvältningen har anmält, att å anslaget torde från år 1910
finnas en behållning af omkring 32,000 kronor, men då denna väl behöfves
för pågående förbättring af sjukvårdsmaterielen samt anskaffning
af utredning till sjukhusen vid de nyuppförda kasernetablissemangen
m. m., har arméförvaltningen ansett, att någon ändring af beräkningsgrunderna
för ifrågavarande anslag icke bör ifrågakomma.
Äfven detta anslag anser jag emellertid med hänsyn till nämnda
behållning kunna bära den nedsättning, som uppkommer, om antalet
manskapstjänstgöringsdagar beräknas på förut (sid. 108) angifna, af mig
förordade sätt. Anslagsbehofvet för år 1912 skulle då uppgå till
372,185 kronor 97 öre (se bil. 72).»
I herr Thorssons i punkt l:o härofvan omförmälda motion (n:r 146)
föreslås en minskning i förevarande anslag med 86,463 kronor.
Utskottet, som äfven i fråga om detta anslag åberopar hvad utskottet
ofvan i punkterna l:o och 3:o anfört, hemställer,
att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons motion
n:r 146 angående anslaget till arméns sjuk- och
veterinärvård samt hofbeslag in. m. i hvad den skiljer
sig från Kungl. Maj:ts förslag, må minska nämnda
Arméns
sjuk- och
veterinärvård
samt hofbeslag
m. m,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
anslag, nu 376,593 kronor, med 4,407 kronor till
372,186 kronor.
Stockholm den 2 maj 1911.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Reservationer:
af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén, som yrkat, att utskottet
måtte hemställa:
beträffande punkten ho
att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts
förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska
anslaget till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och
redovisning m. in., nu 2,877,465 kronor, med 439,456
kronor till 2,438,009 kronor;
beträffande punkten 2:o
att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts
förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska
anslaget till arméns mathållning, nu 7,604,691 kronor,
med 509,769 kronor till 7,094,922 kronor;
beträffande punkten 3:o
att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts
förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska
anslaget till arméns munderingsutrustning, nu 4,528,197
kronor, med 1,408,530 kronor till 3,119,667 kronor;
beträffande punkten 4:o
att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts
förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
15
slaget till arméns diverse intendenturbekof, nu 786,072
kronor, med 256,096 kronor till 529,976 kronor;
beträffande punkten 5:o
att Riksdagen må med afslag å Kungl. Maj:ts
framställning minska anslaget till arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten, nu 1,777,056 kronor,
med 468,299 kronor till 1,308,757 kronor;
beträffande punkten 6:o
att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts
förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska
anslaget till sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag, nu
376,593 kronor, med 85,365 kronor till 291,228 kronor.
Det skulle här antecknas, att herrar E. A. G. A. Wijkander, K.
Starbäck och A. Ekman icke deltagit i förestående ärendes behandling
inom utskottet, herr Starbäck på grund af arbete inom annat utskott.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Bil. nr 64
(till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsväsenden
den 13 januari 1911).
Beräkning
af antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under år 1912.
Infanteriet............... Kavalleriet............... Artilleriet............... Ingenjörtrupperna........... |
Tjänstgöringsdagar. |
Summa tjänst- görings- dagar. |
Däraf med |
å 0,20 |
å 0,50 |
||
2,869,250 593,001 994,995 270,992 275.860 |
1,428,150 66,318 160,704 52,776 125,550 |
4,297,400 659,319 1,155,699 323,768 401,410 |
206,359 298,517 79,176 |
Summa |
5,004,098 |
1,833,498 | 6,837,596 |
584,052 |
i
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
17
Bil. nr 65
(till statsrådsprotokollet).
Beräkning
af statsanslaget för de värnpliktigas aflöning, inskrifning och
redovisning m. m. år 1912.
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Kalif öring sväsendet å fastlandet: Till rullföringsomrädesbefälbafvare med biträden, enligt stat . » byra, eldning, belysning samt städning af 74 expeditions-lokaler å 500 kronor .................. » bestridande af telefonafgifter............... |
17S,485 37,000 4,500 |
— |
219,985 |
|
Kullfäring sväsendet å Gottland, förslagsvis............. För tillsyn af förråd inom kompaniområdena, frivilliga öfningar |
10,000 3,000 |
13,000 |
||
Färdkostnader, förslagsvis..................... |
— |
— |
350,000 |
— |
Mönstring skostnader m. m., förslagsvis............... |
— |
— |
25,000 |
— |
Penningbidrag, enligt vidfogade beräkning (Bil. nr 64) af de värn-pliktigas vid bären tj änstgöringsdagar under år 1912: 5,004,098 tj änstgöringsdagar å 0,20 krona......... 1,833,498 d:o » 0,50 » ......... |
1,000.819 916,749 |
60 |
1,917,568 |
60 |
Penningtillskott, enligt vidfogade beräkning (Bil. nr 64), på grund af 584.052 tjänstgöringsdagar å 0,20 krona.......... |
116,810 |
40 |
||
Summa kronor |
— |
2,642,364 |
— |
Bihang till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 50 Haft.
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Bil. nr 66
(till statsrådsprotokollet).
Beräkning
af statsanslaget för arméns mathållning år 1912.
Infanteriet. 3,266,166''tjänstgöringsdagar å 0,58 krona.................. |
Summa kronor. 1,894,376 |
28 |
Kavalleriet. 1,118,027 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona.................. |
648,455 |
66 |
Artilleriet. 1,023,095 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona................. |
593,395 |
10 |
Ingenjörtrupperna. 313,170 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona................... |
181,638 |
60 |
Triingcn. 177,390 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona................... |
102,886 |
20 |
De värnpliktige. 6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona................. |
3,965,805 |
68 |
Summa kronor |
7,386,557 |
52 |
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
19
Bil. nr 69
(till statsrådsprotokollet).
Beräkning
af statsanslaget för arméns munderingsutrustning år 1912.
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Infanteriet. |
||||
3,266,186 tjänstgöringsdagar å 0,S3 krona............. |
— |
— |
1,077,834 |
78 |
Kavalleriet. |
||||
1,118,027 manskapstjänstgöringsdagar å 0,33 krona........ |
368,948 |
91 |
||
1,867,170 hästtjänstgöringsdagar å 0,io krona.......... |
186,717 |
— |
||
114,268 underhållsdagar för hästar i depå å 0,05 krona..... |
5,713 |
40 |
561.379 |
31 |
Artilleriet. |
||||
1,023,095 tjänstgöringsdagar å 0,33 krona ............. |
— |
— |
337,621 |
35 |
Ingcnj örtr tipp er na. |
||||
313,170 tjänstgöringsdagar å 0,33 krona............. |
— |
~ |
103,346 |
10 |
Trängcn. |
||||
177,390 manskapstjänstgöringsdagar å 0,33 krona......... |
58,538 |
70 |
||
130,200 hästtjänstgöringsdagar å 0,10 krona........... |
13,020 |
— |
71,558 |
70 |
De värnpliktige. |
||||
6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,33 krona............ |
— |
2,256,406 |
68 |
|
Summa kronor |
— |
4,408,146 |
92 |
20
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Bil. nr 70
(till stats rådsprotokollet).
Beräkning
af statsanslaget för arméns diverse intendenturbehof år 1912.
Infanteriet. 3,257,916 tjänstgöringsdagar (marsehdagar frånräknade) å 0,06 krona .... |
Summa kronor. 195,474 |
96 |
Kavalleriet. 1,117,561 tjänstgöringsdagar (marsehdagar frånräknade) å 0,06 krona .... |
67,053 |
66 |
Artilleriet. 1,023,095 tjänstgöringsdagar ä 0,06 krona................ |
61,385 |
70 |
Ingenjörtrupperna. 313,170 tjänstgöringsdagar å 0,06 krona................... |
18,790 |
20 |
Trängen. 177,390 tjänstgöringsdagar å 0,06 krona............. |
10,643 |
40 |
De värnpliktige. 6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,06 krona............... |
410,255 |
76 |
Summa kronor |
763,603 |
68 |
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
21
Bil. nr 71
(till statsrådsprotokollet).
Beräkning
af statsanslaget för arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten år 1912.
Kronor. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||||
Infanteriet. |
||||||
380 fanjunkare med vederlikar å 130 kronor . . . |
49,400 |
|||||
997 sergeanter med d:o å 100 » ... |
99,700 |
149,100 |
||||
3,257,916 tjänstgöringsdagar (marscMagar frånräknade) |
_ |
390,949 |
92 |
540,049 |
92 |
|
Kavalleriet. |
||||||
66 fanjunkare med vederlikar å 130 kronor . . |
8,580 |
_ |
||||
156 sergeanter med d:o å 100 » |
15,600 |
— |
24.180 |
|||
1,117,561 manskapstjänstgöringsdagar (marschdagar från-räknade) å 0.12 krona . . |
134,107 |
32 |
||||
1,981,438 hästtjänstgöringsdagar å 0,03 krona..... |
— |
— |
59,443 |
14 |
217,730 |
46 |
Artilleriet. |
||||||
157 styckjunkare med vederlikar å 130 kronor . . |
20,410 |
— |
||||
395 sergeanter med d:o å 100 > |
39,500 |
— |
59,910 |
|||
1,023,095 manskapstjänstgöringsdagar å 0,12 krona |
— |
— |
122,771 |
40 |
||
1,028,145 hästtjänstgöringsdagar å 0,03 krona..... |
— |
— |
30,844 |
35 |
213,525 |
75 |
In gen jörtrupp ernå. |
||||||
49 fanjunkare med vederlikar å 130 kronor . . |
6,370 |
|||||
98 sergeanter med d:o å 100 > |
9,800 |
16,170 |
||||
313,170 manskapstjänstgöringsdagar å 0,12 krona . . |
— |
37,580 |
10 |
|||
82,823 hästtjänstgöringsdagar å 0,03 krona . |
— |
~l |
2,484 |
39 |
56,235 ( |
)9 |
Transport |
— |
-| |
— |- |
1,027,541 |i |
J2 |
22
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Kronor. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||||
Transport |
— |
- |
— |
1,027,541 | |
22 |
|
Trängen. |
||||||
36 fanjunkare å 130 kronor........... 110 sergeanter med vederlikar å 100 kronor .... |
4,680 11,000 |
— |
15,680 |
|||
— |
— |
21,286 3,906 |
80 |
40.872 |
80 |
|
Intendenturkåren. |
||||||
80 förvaltare å. 130 kronor.............. |
— |
— |
— |
— |
10,400 |
-'' |
Krigsskolan. |
||||||
2 fanjunkare å 130 kronor.............. |
— |
— |
— |
— |
260 |
“ |
De värnpliktige. fi 837 Fköfi tjänstp-öringsdagar å 0,12 krona....... |
_ |
820.511 |
52 |
|||
Summa kronor |
— |
I - |
1- |
1,899,585 |
54 |
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
23
Bil. nr 72
(till statsrådsprotokollet).
Beräkning
af statsanslaget för arméns sjuk- och veterinärvård
samt hofbeslag m. m. år 1912.
Infanteriet.
3,257,916 tjänstgörings dagar (marschdagar frånräknade) å 0,02 krona
Kavalleriet.
1,117,561 manskapstjänstgöringsdagar (marsehdagar frånräknade)
å 0,02 krona................
5,358 stamhästar i 365 dagar eller 1,955,670 hästtjänstgöringsdagar
242 rusthåll shästar i 44 » » 10,648 »
504 ersättningsremonter från föregående
år i 244 dagar eller 122,976 »
504 nyinköpta remonter i 200 dagar
eller ........ 100,800 »
504 stamhästar (beräknade att kasseras)
i 30 dagar eller . . 15,120 »
Samma 2,205,214
> å 0,033 krona
Artilleriet.
1,023,095 manskapstjänstgöringsdagar å 0,02 krona........
2,449 stamhästar i 365 dagar eller 893,885 hästtjänstgöringsdagar
220 ersättningsremonter från föregående
år i 244 dagar eller 53,680 »
232 nyinköpta remonter i 200 dagar
eller......... 46,400 »
220 stamhästar (beräknade att kasseras)
i 30 dagar..... 6,600 »
120 ökningsremonter i 92 dagar
eller........... 11,040 »
....... 116,260 ''»
legda hästar i
Summa 1,127,865
» a 0,033 krona
Transport
Kronor.
22,351
22
72,772 [06
20,461
90
37,219
55
Summa
kronor.
65,158
32
95,123
57,681
217,963
24
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Transport
Ingenj örtrupperna.
313,170 manskapstjänstgöringsdagar å 0,02 krona.........
143 stamhästar i 365 dagar eller 52,195 hästtjänstgöringsdagar
13 ersättningsremonter från föregående
år i 244 dagar eller 3,172 »
13 nyinköpta remonter i 200 dagar
eller......... 2,600
13 stamliästar (beräknade att kasseras)
i 30 dagar eller . . . 390 »
3 ökningsremonter i 92 dagar
eller............
legda hästar i
276
29,962
Summa 88,595
» å 0,033 krona
Trängen.
177,390 manskapstjänstgöringsdagar å 0,02 krona.........
324 stamhästar i 365 dagar eller 118,260 hästtjänstgöringsdagar
30 ersättningsremonter frånföre
gående
år i 244 dagar eller 7,320 »
30 nyinköpta remonter i 200 dagar
eller......... 6,000
SO stamhästar (beräknade att kasseras)
i 30 dagar eller . . . 900 »
legda hästar i ... . . . 11,040
Summa 143,520
De värnpliktige.
6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,02 krona . . .
Kronor.
å 0,033 krona
Summa kronor
Summa
kronor.
6,263
40
217,963
05
2,923
64
3,547
80
4,736
16
9,187
04
8,283
136,751
96
92
-| 372,185
97
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.