Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 april 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
och dels i särskild proposition gjorda framställningar
om tillförande af medel till fonden för rederinäringens
understödjande.

(4:e Afd.)

l:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kungl. Maj:t under rubriken »Utgifter för kapitalöknings i punkt 26 föreslagit
Riksdagen att till ökning af lånefondens för rederinäringens understödjande
kapital för år 1912 anvisa ett anslag af 2,000,000 kronor.

Denna framställning sammanhänger med förslaget om nya grunder
för riksstatens uppställning, enligt hvilka, å ena sidan, statens fordran
hos Aktiebolaget Svenska östasiatiska kompaniet skulle öfverföras till
lånefonden för rederinäringens understödjande och, å andra sidan, under
inkomsttiteln: »i anspråk tagna kapitaltillgångar» skulle uppföras ett
belopp af 2,000,000 kronor, utgörande statens omförmälda fordran vid
1911 års utgång hos nämnda bolag jämte hvad af bolagets lån från
staten under år 1911 influtit såsom kapitalafbetalning.

Beträffande denna angelägenhet har departementschefen till statsrådsprotokollet
öfver fmansärenden vid fråga om riksstatens uppställning
anfört följande.

»För bildande af en lånefond till rederinäringens understödjande,
att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna grunder,
bemyndigade Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 18 maj
Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. (Nr 42.) 1

Ang. ökning
i fondens för
rederinäringens
understödjande

kapital.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1903, riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla
statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor samt medgaf,
att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden utgående lånen verkställdes,
finge intill utgången af år 1909 tilläggas fonden. Å lyftadt
lånebelopp skulle erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med fyra
procent, och skulle det åligga statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera
den å de från fonden utlämnade lån inflytande räntan. Nådig
kungörelse angående villkoren för lån från fonden utfärdades af Kungl.
Maj:t den 18 december 1903. Utöfver nyss omförmälda belopp anvisade
Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 18 maj 1905, ytterligare
5,000,000 kronor och, enligt underdånig skrifvelse den 26 april 1907,
iin ytterligare 5,000,000 kronor under hufvudsakligen samma villkor och
bestämmelser, som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats. Slutligen medgaf 1909 års riksdag,
enligt underdånig skrifvelse den 24 maj s. å., att de kapitalbetalningar,
som å de från fonden utgående lånen verkställdes, finge äfven
för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

Fondens behållning vid 1909 års slut utgjorde 14,860,615 kronor
80 öre, hvaremot svarade en skuld till riksgäldskontoret af 14,619,772
kronor 22 öre.

Enligt åberopade uppgifter från statskontoret kan fondens skuld
till riksgäldskontoret beräknas vid 1011 års slut belöpa sig till 15,000,000
kronor, hvilka böra kunna vid samma tid vara tillfullo disponerade
för utlåning. Den för år 1912 belöpande räntan torde, om hänsyn
tages därtill, att amorteringsbelopp sannolikt komma att under större
eller mindre delen af året ligga räntelösa i afvaktan på ny utlåning,
kunna väntas uppgå till 575,000 kronor.

Kommitterade erinra därom, att Riksdagen år 1907 medgaf, att
statskontoret finge på enahanda villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet,
som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens
understödjande äro stadgade, för anskaffande af fartyg bevilja Aktiebolaget
Svenska ostasiatiska kompaniet lån å tillhopa 2,000,000 kronor.
Samtidigt bemyndigades riksgäldskontoret att, i mån af behof, tillhandahålla
statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att,
i den mån de utlånade medlen eller därå förfallna räntor blefve till
statskontoret inbetalade, till riksgäldskontoret leverera hvad sålunda
guldits.

För de lån, som till följd af detta beslut utlämnats af statskontoret,
har alltså ingen utlåningsfond bildats. Låntagarens kapitalbetalningar
skola nämligen icke reserveras för fortsatt utlåning, utan återgå

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

3

till riksgäldskontoret. Utlåningen till Aktiebolaget Svenska östasiatiska
kompaniet bar sålunda ställts utanför statens öfriga af statskontoret
administrerade utlåningsrörelse. En dylik särställning är enligt kommitterades
uppfattning ur synpunkten af en likformig budgetbehandling
olämplig och skulle speciellt vålla olägenheter vid genomförandet af
den ordning för statens utlåning, som kommitterade tänkt sig.

Någon anledning att för ifrågavarande speciella fall bibehålla en
särskild form, hvarigenom enhetligheten i statskontorets utlåningsrörelse
brytes, synes icke heller förefinnas. Villkoren för utlåningen äro ju
desamma som för rederilånen. Det synes därför ganska naturligt, att
lånen till Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet anses utlämnade
från rederilånefonden. Kompaniets kapitalbetalningar borde då också
ingå till denna fond. Kommitterade föreslå alltså (sid. 97), att statens
fordran hos Aktiebolaget Svenska östasiatiska kompaniet öfverföres till
rederilånefonden samt att de inbetalningar till statskontoret, som kompaniet
framdeles må komma att verkställa, behandlas på samma sätt,
som för motsvarande inbetalningar å andra lån från rederilånefonden
är föreslaget.

Under år 1911 kommer Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet
att af det uppburna lånet, 2,000,000 kronor afbetala 333,333 kronor
33 öre, i följd hvaraf dess skuld vid 1912 års ingång kommer att belöpa
sig till 1,666,666 kronor 67 öre.

Den ränta, som inflyter för år 1911, lärer böra inbetalas till riksgäldskontoret,
under det att 1912 års ränta, enligt planen för btidgetomläggningen,
bör tillflyta statsregleringen, samt riksgäldskontoret erhålla
sina ränteutgifter för detta lån täckta på enahanda sätt som för
öfrig förräntning af statsskulden.

De för rederilånefonden år 1912 belöpande räntor, inberäknadt
räntorna för omförmälda till Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet
utlämnade lån, lära, enligt ofta åberopade meddelande från statskontoret,
kunna antagas uppgå till omkring 640,000 kronor, och har jag för afsikt
att vid beräkningen af statsverkets inkomster upptaga detta belopp
såsom fondens afkastning år 1912. Tillika kommer jag att, under förutsättning
af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, hemställa om upptagande
under inkomsttiteln: »i anspråk tagna kapitaltillgångar» af
statens fordran vid 1911 års utgång af bemälda kompani jämte hvad
af berörda lån under år 1911 influtit såsom kapitalafbetalning, äfvensom
om uppförande under gruppen »utgifter till kapitalökning» af ett motsvarande
anslag å 2,000,000 kronor till förstärkning af rederilånefonden.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Ang. beredande
af
ytterligare
medel för
utlåning från
fonden för
rederinäringens
understödjande.

Efter det budgetreformen blifvit beslutad, lärer Eders Kungl. Maj:t
vilja, uppå förnyad underdånig föredragning, meddela erforderliga föreskrifter
om bokföringen af rederilånefondens tillgångar.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t
i förevarande hänseende föreslagit, får alltså hemställa,

att Riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag till ökning af lånefondens för rederinäringens
understödjande kapital för år 1912 anvisa ett anslag
af 2,000,000 kronor.

2:o) I en den 27 januari innevarande år till Riksdagen aflåten,
till statsutskottets förberedande behandling öfverlämnad proposition
(nr 42) har Kung!. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de
från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,
finge äfven för tiden efter år 1911 intill utgången af år 1913
tilläggas fonden.

Åberopade statsrådsprotokollet är af följande lydelse:

»På därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har Riksdagen
hvart och ett af åren 1903, 1905 och 1907 anvisat ett belopp af
5,000,000 kronor till en lånefond för rederinäringens understödjande,
att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna
grunder, hvilka belopp riksgäldskontoret bemyndigats att i mån af
behof tillhandahålla statskontoret, som skulle hafva att till riksgäldskontoret
inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande
räntan, hvarjämte Riksdagen vid beloppens anvisande hvarje gång medgifvit,
att de kapitalafbetalningar, som verkställdes å de från fonden
utgående lånen, finge intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

Vidare har 1909 års Riksdag för beredande af ytterligare medel
för utlåning från ifrågavarande fond, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning medgifva, att de kapitalafbetalningar,
som verkställdes å de från fonden utgående lånen, finge äfven för tiden
efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

I fråga om användningen af det utaf 1903 års Riksdag anvisade
belopp å 5,000,000 kronor utfärdade Kungl. Maj: t den 18 december
1903 nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor
och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från förevarande

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

5

fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvaltning
handhafves af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för befrämjande
af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt i aflägsna
farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis
kommer att understödjas med lån från fonden, och att, därest sådant
lån sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i öfrigt
lika förhållande att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka fartyget
vid svensk verkstad.

Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser
må här erinras om följande.

Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter
kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt
lånebelopp utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat
skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,
som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt
lån icke inom två månader efter därom erhållet föreläggande aflämnats
säkerhet, som kan af statskontoret godkännas, skall rätten till lånets
utbekommande anses förverkad. Å lyftadt lånebelopp skall erläggas
årlig ränta från lyftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts
under två år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex
åren årligen återbetalas en sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet,
så att hela lånet varder senast inom utgången af det åttonde året till
fullo guldet.

Genom särskilda nådiga kungörelser den 2 juni 1905, den 3 maj
1907 och den 5 juni 1909 har Kungl. Maj:t sedermera beträffande de
af Riksdagen åren 1905, 1907 och 1909 anvisade medlen till ifrågavarande
fond förordnat, att jämväl ifråga om lån från dessa medel
skulle lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som stadgats
genom kungörelsen den 18 december 1903.

De af Riksdagen sålunda beviljade medlen, tillhopa 15,000,000
kronor, jämte genom kapitalafbetalningen till fonden återinflutna medel
hafva, efter kommerskollegii hörande, af Kungl. Maj:t genom nådiga
bref den 15 april, den 6 maj och den 29 juli 1904, den 15 juli 1905,
den 26 januari och den 2 februari 1906, den 20 september och den
31 december 1907, den 21 augusti och den 18 december 1908, den
10 juli 1909 samt den 21 januari och den 1 juli 1910 fördelats.
Antalet under hvarje särskildt år af Kungl. Maj:t såväl pröfvade som
beviljade ansökningar samt summan af sökta och beviljade lånebelopp
framgår af följande tablå:

6

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

År då lån fördelats.

Antal af
Kungl. Maja
pröfvade
ansökningar.

Summa
sökta och.
pröfvade
lånebelopp
kr.

Antal

beviljade

ansökningar.

I dessa an-sökningar
begärda
lånebelopp
kr.

Summa

beviljade

lånebelopp

kr.

1904 .................................

33

7,560,000

18

5,585,000

5,000,000

1905 .................................

5

685,000

5

685,000

685,000

1906 .................................

35

8,859,000

31

8,084,000

4,960,000

1907 .................................

(50

13,332,000

48

12,115,000

5,748,000

1908 .................................

29

7,420,000

10

3,900,000

965,000

1909 .................................

23

3,785,000

14

3,010,000

1,235,000

1910 .................................

27

6,366,000

11

4,696,000

1,629,000

Till nya fördelningar återstå härefter de medel, som ytterligare
inflyta till fonden genom återbetalningar intill utgången af innevarande
år, hvilka återbetalningar enligt uppgift från statskontoret kunna beräknas
till 2,418,241 kronor 90 öre.

Då Riksdagens beslut torde innebära, att de medel, som genom
återbetalningar inflyta efter år 1911, skola återgäldas till riksgäldskontoret,
finnas efter nämnda års utgång icke några tillgångar att
använda för ifrågavarande ändamål.

Enligt af statskontoret meddelad uppgift skola af de för närvarande
utestående lånen från lånefonden till rederinäringens understödjande
efter år 1911 återbetalas följande kapitalbelopp, nämligen:

1912

sammanla

gdt kronor 2,747,408: 5 5

1913

„ 2,323^666:55

1914

„ 2,209,499: ss

1915

??

„ 1,422,733: 24

1916

??

,, 826,166: 62

1917

??

„ 558,999:9 7

1918

??

„ 271,500: —

Nu har kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 24 december
1910 gjort framställning om beredande af ytterligare medel för
utlåning från fonden till rederinäringens understödjande och i sådant
afseende anfört hufvudsakligen följande.

De understöd från statens sida, hvilka i form af rederilån lämnats
de svenska redarna, hade utan tvifvel varit af mycket stor betydelse
för den svenska sjöfartsnäringen. Dessa understöd hade i afsevärd man

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

7

beredt näringen tillgång på rörelsekapital samt kraftigt bidragit till
att befrämja den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt
å aflägsna farvatten. För att den utveckling, den svenska sjöfartsnäringen
numera vunnit, icke måtte lida afbräck, syntes det kollegium
rådligast, att tillgång på dylika lån bereddes för ytterligare någon tid.
Härtill komme den särskilda omständigheten, att denna näring på grund
af de ogynnsamma konjunkturer, hvarunder densamma under senare
åren arbetat, ännu någon tid framåt komme att vara i behof af kraftigt
stöd från statens sida.

På grund af hvad sålunda anförts, har kommerskollegium hemställt,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte, att de
kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden till rederinäringens
understödjande utgående lånen verkställas, måtte få äfven för tiden
efter år 1911 intill utgången af år 1913 tilläggas fonden.

Efter erhållen nådig remiss har statskontoret den 9 innevarande
januari afgifvit underdånigt utlåtande öfver kommerskollegii berörda
framställning och därvid tillstyrkt densamma.

Den svenska sjöfarten har visserligen under det sista årtiondet
undergått en rask och glädjande utveckling, och man torde kunna
antaga, att de understöd, som af staten beredts denna näringsgren j
form af bland annat rederilån, härtill i icke ringa grad bidragit. A
andra sidan är emellertid att märka, att sjöfartsnäringen på senare
åren arbetat under delvis mycket tryckta konjunkturer och att depressionen
på den internationella sjöfraktmarknaden torde vara långt ifrån
till ända.

Vid sådant förhållande synes det icke vara välbetänkt att nu
undandraga den svenska sjöfartsnäringen det stöd, densamma under en
följd af år haft uti rederilånen. En sådan åtgärd, företagen vid innevarande
tidpunkt, skulle tilläfventyrs rent af i viss mån förtaga den
goda verkan, som de hittills utdelade lånen medfört.

Jag anser alltså, att mycket goda skäl tala för det af kommerskollegium
framställda förslaget.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra därom, att Eders
Kungl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof bland de frågor, som beröra
regleringen af statens utgifter för kapitalökning på min hemställan
föreslagit Riksdagen, att statens fordran hos aktiebolaget svenska ostasiatiska
kompaniet, hvilket bolag i enlighet med af 1907 års Riksdag
därom fattadt beslut beviljats ett lån å tillhopa 2,000,000 kronor på

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottets

yttrande.

enahanda villkor som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens
understödjande, måtte öfverflyttas till rederilånefonden tillika med den
kapitalafbetalning å bolagets lån, som under år 1911 komme att inflyta.
Härigenom skulle rederilånefonden från och med år 1912 komma
att uppgå till 17,000,000 kronor och tillgången på lånemedel ökas
med summan af de på åren 1911—1913 belöpande amorteringarna å
bolagets ifrågavarande lån, för hvart och ett af åren uppgående till
333,333 kronor 33 öre.

Beträffande de kapitalafbetalningar, som kunna tilläggas fonden
efter år 1911, torde af Eders Kungl. Maj:t framdeles, i likhet med
hvad nu gäller, höra stadgas, att ansökningar om erhållande af lån
från de genom afbetalningarna till fonden inflytande medel skola till
finansdepartementet ingifvas före den 1 april och den 1 oktober hvarje år.»

Utskottet har ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

Utskottet, som trott sig finna, att för närvarande icke förefinnes
någon nöjaktig kontroll öfver användningen af de såsom rederilån utlämnade
medlen, har velat i detta sammanhang uttala önskvärdheten
däraf, att sådana bestämmelser varda utfärdade, att genom dem må
åstadkommas en effektiv kontroll därå, att de från ifrågavarande fond
utlämnade lånebeloppen verkligen blifva använda för det ändamål,
fonden är afsedd att främja.

Utskottet hemställer,

. att Riksdagen må medgifva, att de kapitalafbetal ningar,

som å de från lånefonden för rederinäringens
understödjande utgående lånen verkställas, må äfven
för tiden efter år 1911 intill utgången af år 1913
tilläggas fonden.

Stockholm den 6 april 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTBYCKERI-AKTIEBOLAO. 1911.