Statsutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till Riksdagens kansli den 21 februari 1911 kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvud tit cl, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
(3:e Afd.)
Ordinarie anslag.
Högsta domstolen.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1911 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkt 1
under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring
i den år 1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda aflöningsstat,
att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas
med 100 kronor samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5
år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,
äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämma
enahanda villkor som för tillträde till förut medgifna sådana
förhöjningar blifvit stadgade.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1—3 i det statsverkspropsitionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den
13 januari 1911.
1910 års Riksdag, som vid regleringen af lönerna för vaktmästarna
vid fångvårdsstyrelsen på Kungl. Maj:ts framställning tillerkände dessa
*) Hllnvisur till punkt i den kungl. propositionen.
Bihang till lliksd. prof.. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. (Nr 2.)
Ändrade bestämmelser
om
ålderstillägg åt
vaktmästare.
[!•]*)
Utskottets
yttrande.
i
Ändrade bestämmelser
om
ålderstillägg åt
vaktmästare.
[2-]
2 Statsutskottets utlåtande Nr 2.
vaktmästare något större förmåner med afseende å ålderstillägg än som
medgifvits vaktmästarna i de före nämnda år nyreglerade centrala ämbetsverken
och hofrätterna, uttalade, med anledning af en motion om
ökad förmån beträffande ålderstillägg åt sistnämnda vaktmästare, att, då
Kungl. Maj:t i protokollet öfver justitiedepartementsärenden vid nämnda
års statsverksproposition framhållit, att med vaktmästarna vid fångvårdsstyrelsen
borde i aflöningsvillkor likställas jämväl vaktmästarna i de redan
reglerade verken äfvensom i de verk, hvilka efter år 1910 kvarstode
oreglerade, det kunde antagas, att Kungl. Maj:t icke skulle underlåta
att redan till 1911 års Riksdag inkomma med ett fullständigt förslag i
ämnet, grundadt på 1910 års riksdagsbeslut angående löneregleringen
för vaktmästarna vid fångvårdsstyrelsen.
Då nu ifrågavarande förslag i förenämnda afseende öfverensstämmer
med berörda lönereglering, finner sig utskottet böra förorda detsamma
och hemställer alltså,
att Riksdagen må godkänna sådan ändring i den
år ,1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda
aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras
kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar
annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100
kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100
kronor, äfvensom för tillträde till sålunda inedgifna
aflöningsförhöj fångar bestämma enahanda villkor som
för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar
blifvit stadgade.
Justitiekaiislersexpeditioneu.
2:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1909 för
justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat, att lönen för den därå
uppförde vaktmästaren förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år med
100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom
för tillträde till sålunda med gifven afl öningsförhöj ning bestämma
enahanda villkor som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning
blifvit stadgade.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
3
Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt l:o) här
ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta
domstolens vaktmästare, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna sådan ändring i
den år 1909 för justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat,
att lönen för den därå uppförde vaktmästaren
förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år
med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare
100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda
medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor
som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning
blifvit stadgade.
Nedre justitierevMonen.
3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit jSedr» jusuti»-Riksdagen att dels godkänna de i statsrådsprotokollet öfver justitie- r"ro-] ''
departementsärenden för den 13 januari innevarande år intagna af de- L
partementschefen framlagda förslag till ordinarie stat och öfvergångsstat
för nedre justitiere visionen, att tillämpas från och med år 1912, äfvensom
de af departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de med befattning å den ordinarie staten förenade aflöningsförmåner,
dels besluta,
att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder
befattning å den ordinarie staten, skall vara pliktig att underkasta
sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,
att, sedan af Kungl. Maj:t bestämts, hvilka nuvarande ordinarie
protokollssekreterare å hittills gällande stat skola vid 1912 års ingång
öfvertaga de fem i den nya ordinarie staten upptagna protokollssekreterarbefattningarna,
öfriga ordinarie protokollssekreterare å den gamla
staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten, samt
att de ordinarie eller konstituerade innehafvare af befattningar å
den gamla staten — utom nämnda öfvertaliga protokollssekreterare —
hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att do vilja underkasta
sig den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och bestämmelser och
4
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem dittills å gamla staten tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet att
bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i fråga anslagna renskrifningspenningar
skola upphöra att utgå, samtlatt i stället för sportler,
som i sammanhang med löneregleringen indragas, iskall utgå godtgörelse,
beräknad efter medeltalet af den inkomst, tjänstinnehafvare må
anses hafva åtnjutit af sålunda indragna sportler under den senast förflutna
tid, såvidt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst
kan utrönas,
dels stadga, att protokollssekreterare, som uppförts å öfvergångsstaten,
skall vara skyldig bestrida amanuensbefattning i nedre justitierevisionen,
samt att för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt
iippehålles, skall af det i den ordinarie staten upptagna belopp till
amanuenser m. in. besparas 2,075 kronor,
dels ock höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen
från 161,000 kronor med 133,800 kronor till 294,800 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—89 i förenämnda statsrådsprotokoll.
1 sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
motioner, väckta den ena (nr 19) inom Första kammaren af grefve P.
Kling spor och herr I. Wijk och den andra (nr 145) inom Andra kammaren
af herrar vice talmannen G. N. T. af Callerholm och C. Persson
i Stallerhult, däri sammanstämmande föreslagits, att Riksdagen måtte i
fråga om reglering af löneförhållandena vid nedre justitierevisionen och
hvad därmed äger sammanhang fatta beslut i öfverensstämmelse med
löneregleringskommitténs i betänkande af den 14 maj 1910 i sådant
hänseende afgifna förslag, i hvilket aflöningsstaten är upptagen till
sammanlagdt 256,600 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
varande löneregleringskommittéens förslag till stat för nedre justitierevisionen
af följande lydelse:
1 ordinarie revision ssekreterare
11 ordinarie revisionssekreterare
1 konstituerad revisionssekreterare,
arfvode.....................
7 konstituerade revisionssekreterare,
arfvoden .................
1 protokollssekreterare............
10 protokollssekreterare............
1 registrator ............................
1 registrator
1 skrifbiträde .
7 skrifbiträden.
1 förste vaktmästare
1 vaktmästare ...................
3 vaktmästare ......................
Till amanuenser, vikariatsersättningar,
tillfälliga skrifbiträ-;
den samt gratifikationer till
extra ordinarie tjänsteman!
och extra ordinarie vakt-!
mästare.................................
Summa
1 1 |
K r |
o n o r |
||
Lön eller |
Tjånst- görings- pen- ningar eller motsva- rande. |
Orts- tillägg. |
Summa. |
|
5,000 55,000 1 |
2,500 27,500 |
600 6,600 |
8,100 89,100 |
|Efter 5 år kan lönen höjas |
Cr O C- |
2,500 |
— |
7,500 |
|
35.000 26.000 |
17,500 1,600 16,000 1,600 1,600 |
300 3,000 300 300 |
52,500 4,500 45,000 4,500 4,500 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
600 4,200 |
450 3,150 |
150 1,050 |
1,200 8,400 |
j Efter 5 år kan lönen höjas |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
.''Efter 5 år kan lönen höjas |
700 2,100 |
350 1,050 . |
150 450 |
1,200! 3,600 i |
I Efter 5 år kan lönen höjas |
1 |
i |
_j |
1 25,000: |
|
| —-j 256,600j |
Amu. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Wte&olteU
yttrande.
Bevistons
sekreterarna.
G Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Vidare har utskottet vid behandlingen af föreliggande ämne haft
att taga i öfvervägande en af herr E. Löfgren inom Första kammaren
väckt motion, nr 32, däri motionären föreslagit, att Riksdagen ville besluta
om reglering af löneförhållandena vid Kungl. Maj:ts nedre justitierevision
samt fastställa ny stat för detta verk under förutsättning af,
att dess registratorskontor omorganiseras och erhåller vidgade uppgifter
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i motionen angifvits, äfvensom
med villkor, att målens fördelning till föredragning mellan olika
afdelningar inom revisionen kommer att afgöras icke genom lottning
utan på materiella grunder, därvid i främsta rummet sakens beskaffenhet
bör vara bestämmande.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina
ofvannämnda förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Vid behandlingen af detta ärende har utskottet till en början icke
kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet å den reform af rikets rättegångsväsende,
som är ifrågasatt, och sannolikheten däraf, att densamma,
om den blifver genomförd, kommer att omfatta jämväl rikets högsta
domstol och därmed äfven nu ifrågavarande ämbetsverk. Då det emellertid
icke låter sig beräkna, när en dylik reform, hur önskvärd den än
må vara, kan komma till stånd, och antagligt är, att det ännu kommer
att dröja lång tid, innan denna fråga vinner sin slutliga lösning, har
utskottet funnit det icke böra anstå med löneregleringen för detta
verk, som jämväl tarfvar omgestaltning. Med hänsyn till den förestående
rättegångsreformen har vid öfvervägande af de förslag i fråga
om verkets organisation, som nu föreligga, utskottet å ena sidan utgått
ifrån att med minsta rubbning af verket såvidt möjligt gifva dess
organisation den form, som de förändrade förhållandena inom verket
synas kräfva, men å andra sidan låtit sig angeläget vara att icke genom
inrättandet af ett alltför stort antal ordinarie befattningar binda verkets
nuvarande organisation så fast, att däraf skulle uppstå svårigheter vid
en eventuell, af en ny rättegångsordning betingad förändring i densamma.
Vid pröfning af frågan om antalet erforderliga revisionssekreterarebefattningar
vill utskottet först till behandling upptaga frågan om eu
ny arbetsfördelning revisionssekreterarna emellan, enär arbetsfördelningen
synes utöfva ett visst inflytande å behofvet af dylika ämbetsmän. Det
torde nämligen få antagas, att, om den af herr Löfgren i ofvan omförmälda
motion förordade specialiseringsgrundsatsen med afseende å
målens fördelning mellan vederbörande föredragande kunde i den åt
honom angifna utsträckning genomföras, en lättnad vid målens förberedande
till föredragning skulle vinnas, och att den besparing af
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
7
arbetskraft, hvilken, såsom jämväl herr Löfgren i sin motion framhållit,
däraf skulle blifva en följd, möjligen skulle kunna föranleda ett minskadt
behof af revisionssekreterare. Utskottet har emellertid icke kunnat ansluta
sig till den af herr Löfgren härutinnan uttalade mening, enligt
hvilken det nu rådande lottningssystemet borde i sin helhet afskaffa^
och med afseende å samtliga mål ersättas af en rationell fördelning af
målen efter materiella grunder. Utskottet håller nämligen före, att eu
dylik fördelning svårligen skulle låta sig genomföra i afseende å
många mål, då rättsfrågorna ej sällan torde löpa så in i hvarandra,
att en specialisering af dem icke är möjlig. Däremot har det svnts
utskottet önskvärdt, att, då så låter sig göra, den fördelning efter
materiella grunder, som för närvarande i regeln endast iakttages beträffande
krigsrättsmål och skiftesmål, blefve tillämpad i större utsträckning.
Så t. ex. synes det utskottet, att utan olägenhet borde kunna
efter dylika grunder fördelas såväl sjörättsmål som vattenrättsmål.
Att uppställa en dylik anordning såsom villkor för löneregleringen har
emellertid synts utskottet icke vara lämpligt. Vid sådant förhållande
och då en specialisering af mål i en sådan omfattning, som nu nämnts,
icke torde föranleda minskning i behofvet af revisionssekreterare, har
utskottet ifråga om behofvet af revisionssekreterare ansett sig böra utgå
från nuvarande xörhållanden i detta afseende.
Beträffande därefter frågan om det antal ständigt tjänstgörande
revisionssekreterare, som må finnas erforderligt, har utskottet i likhet med
såväl departementschefen som löneregleringskommittén funnit det nuvarande
antalet eller 20 böra bibehållas; men att, på sätt Kungl. Magt
föreslagit, af dessa uppföra ett sä stort antal som 15 såsom ordinarie har
utskottet icke ansett tillrådligt, då ovisst är, huruvida icke en blifvande
rättegångsreform må kunna föranleda minskning i de ordinarie revisionssekreterarämbetenas
antal eller indragning af desamma. Visserligen bär
departementschefen ställt i utsikt, att genom förändrade bestämmelser ordinarie
revisionssekreterare, som förut innehaft ordinarie befattning i hofrätt,
skulle beredas tillfälle att, då omständigheterna gjorde det ensidigt, vid inträffad
vakans i hofrätten återtaga sitt förra ämbete därstädes, utan att afbrottet
i hans tjänstgöring i hofrätten skulle räknas honom till last i fråga
om beräkning af tjänstålder och ålderstillägg; men då lämpligheten af eu
dylik anordning, hvarmed gifvetvis skulle beredas möjlighet till eu hastigare
omsättning af de ordinarie revisionssekreterarna, torde, såsom menligt
inverkande på befordringsmöjliglieterna inom vederbörande hofrätt, kunna
ifrågasättas, har utskottet ansett sig vid bestämmandet af de ordinarie
revisionssekreterarnas antal icke böra taga. i beräkning eu dylik anordning.
Vid sådant förhållande bär utskottet, som likväl funnit någon
8
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Kansliet.
ökning af antalet ordinarie revisionssekreterare i förhållande till det
nuvarande höra medgifvas, ansett sig böra, med tillstyrkande af hvad
grefve Klingspor och "herr Wijk samt herrar af Callerholm och C. Persson
i ofvannämnda motioner i likhet med löneregleringskommittén föreslagit,
upptaga de ordinarie revisionssekreterarna till ett antal af 12 och med
hänsyn till det konstanta behofvet af de återstående 8 revisionssekreteraretjänsterna
uppföra innehafvame af dessa tjänster såsom konstituerade.
I fråga om de aflöningsförmåner, som böra utgå till revisionssekreterarna,
har utskottet anslutit sig till hvad Kungl. Maj:t i likhet med
löneregleringskommittén föreslagit.
Utskottet har ej heller haft något att anmärka mot de af Kungl.
Maj:t upptagna belopp till arfvoden dels åt vikarier åt revisionssekreterarna
och dels åt extra revisionssekreterare.
Beträffande sättet för beredande af någon tids ledighet för revisionssekreterarna
har utskottet funnit sig böra biträda hvad Kungl. Maj:t
härutinnan föreslagit och finner vid sådant förhållande ej erforderligt
att bland de af utskottet här nedan uppställda villkor för aflöningsförmånernas
åtnjutande intaga någon särskild bestämmelse härom.
Kansliets organisation torde i första hand vara beroende på om
man vill inrätta registratorskontoret i den af hen- Löfgren uti förenämnda
motion angifna riktningen eller icke. Hvad då först angår
frågan, huruvida den förberedande behandlingen af inkommande besvärsmål
och ansökningsärenden, de s. k. veckomålen, skulle kunna öfverflyttas
till registratorskontoret, synes en dylik öfverflyttning icke lämplig,
särskild! om man, såsom herr Löfgren torde hafva förutsatt, jämväl
skulle å vederbörande registrator öfverlåta ansvaret för denna förberedande
behandling-. Väl synas dessa mottagningsbestyr hufvudsakligen
påfordra rutin, punktlighet och ordentlighet, men tall lära alltsomoftast
inträffa, Indika påfordra en juridisk utbildning och erfarenhet, som icke
torde kunna förutsättas hos en registrator. På grund häraf och da den
minsta försumlighet i behandlingen af ett dylikt mål lärer kunna medföra
flera månaders dröjsmål med målets föredragning i högsta domstolen,
hvilket dröjsmål ofta kan vara synnerligen betänkligt, särskild!
om målet afser en häktad person, samt då det således torde vara åt
största vikt, att veckomålen städse från början erhålla en riktig behandling,
synes ansvaret för densamma fortfarande böra hvila på revisionssekreterarna.
Men äfven om detta ansvar bibehålies hos dem, torde det
icke vara tillrådligt att öfverflytta veckomålens behandling till en registrator.
Därmed vore nämligen utesluten den möjligheten, som för
närvarande förefinnes att, därest så skulle erfordras, uppdraga åt annan
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
9
juridiskt förfaren person att biträda revisionssekreterare vid detta viktiga
arbete. I allt fall synes det icke lämpligt att med veckomålen betunga
en person, som icke kan, då så påfordras, ostördt ägna sig åt arbetet
med desamma.
Hvad vidare angår det af herr Löfgren framställda förslaget att å
registratorskontoret öfverlåta expedierandet af Kungl. Maj:ts domar ock
utslag, synes därtill icke förefinnas någon särskild anledning; men väl
torde, på sätt här nedan kommer att angifvas, de därmed sysselsatta
tjänstemännens antal kunna nedbringas.
Oaktadt utskottet sålunda anser, att förenämnda göromål fortfarande
böra utföras å kansliet, har utskottet likväl funnit en afsevärd nedsättning
i den juridiskt bildade kanslipersonalen kunna ske, dels på den
grund att kvantiteten af protokollssekreterarnas åligganden skulle väsentligen
reduceras, sedan den protokollssekreterarna enligt gällande instruktion
för verket åliggande skyldighet att vid målens beredning till föredragning
lämna vederbörande revisionssekreterare det biträde, som påfordras,
skulle upphöra, och dels till följd däraf att arbetet inom kansliet
icke synes erfordra juridiskt kvalificerade personer i den omfattning, som
hitintills därtill användts. I betraktande häraf och då det med hänsyn
till den förväntade rättegångsreformen torde vara önskvärd!, att jämväl
i fråga om kansliet icke flera ordinarie befattningar inrättas än som
kunna antagas blifva erforderliga jämväl efter en dylik reform, har utskottet,
som funnit den af Kungl. Maj:t förordade organisationen af
kansliet för sitt ändamål fullt tillräcklig och väl afvägd, ansett sig böra
biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del och sålunda afstyrka det i
grefve Klingspors in. fl. ofvannämnda motioner framställda förslag i
ämnet. Utskottet har alltså funnit kanslipersonalen böra bestå af 5
protokollssekreterare, 12 amanuenser och 12 skrifbiträden.
Emot den af Kungl. Maj:t föreslagna aflöning till protokollssekreterarna
å såväl den ordinarie staten som öfvergångsstaten har utskottet
icke haft något att erinra, liksom utskottet funnit skäligt, att, på sätt
Kungl. Maj:ts förslag innebär, de å öfvergångsstat kvarstående protokollssekreterarna
må komma i åtnjutande, utöfver de i öfvergångsstaten
upptagna aflöningsförmåner, af extra lönetillägg i den omfattning sådant
fortfarande kan komma att utgå till andra statens tjänstemän med
i)reglerade löneförhållanden.
Utskottet har ej heller haft något att anmärka mot de af Kungl.
Maj:t framlagda beräkningar i fråga om ersättning till amanuenser och
skrifbiträden.
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Regietrators
kontoret.
Vdktmäetarna.
Ersättningar
till tmanuenscr
m. m.
Arbetetider.
Chefskapet.
Utskottet, som enligt hvad ofvan anförts icke kunnat biträda herr
Löfgrens motion om förläggande till registratorskontoret af veckomålen
samt expedierandet af Kungl. Maj:ts domar och utslag, ansluter sig till
Kungl. Maj:ts förslag om anställande af två registratorer och en kanslist
å denna afdelning men har ansett, att dessa båda registratorer böra
uppföras i samma lönegrad och deras löneförmåner böra bestämmas till
de af Kungl. Maj:t för den lägst aflönade registratorn bestämda, dock
att den af dem, som skall ombesörja verkets ekonomi och uppbörd samt
andra verkets allmänna angelägenheter, lämpligen genom ett särekildt''arfvode
å 500 kronor bör ersättas för de honom sålunda åliggande uppgifter.
Mot hvad Kungl. Maj:t i likhet med löneregleringskommittén föreslagit
beträffande vaktmästarna har utskottet icke heller haft något att,
erinra. Dock har utskottet särskildt velat framhålla, att de till vaktmästarna
nu utgående s. k. kallelsepengarna äro att betrakta såsom en
dem allenast tills vidare tillkommande förmån.
Det af Kungl. Maj:t upptagna belopp till amanuenser, ersättningar
för vissa semestervikariat, tillfälliga skrifbiträden samt gratifikationer
åt extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie vaktmästare har ej
heller gifvit utskottet anledning till anmärkning.
I fråga om de af Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifter rörande
bestämd arbetstid för vissa af verkets tjänstemän bär utskottet icke
funnit annat att erinra än att för de på ordinarie stat upptagna protokollssekreterarna
och skrifbiträdena torde böra stadgas skyldighet att
tjänstgöra i medeltal minst sex timmar om dagen utan bestämmelse
om arbetstidens förläggande till tjänsterummet. Hvad beträffar längden
af vaktmästarnas dagliga arbetstid, torde föreskrifter därom komma att
meddelas i den instruktion för nedre revisioneu, som Kungl. Maj:t lärer
komma att utfärda.
Beträffande chefskapet för nedre revisionen har utskottet ansett
själfva ordförandeskapet inom verket kunna utan olägenhet uppdragas
åt äldsta tjänstgörande revisionssekreteraren, utan att därför skulle
annat än tillfälligtvis behöfva beredas honom särskild lindring i tjänstgöringsskyldigheten.
Att därjämte uppdraga åt en utom verket stående
person dels att utöfva en noggrann tillsyn öfver målens föredragande i
rätt ordning samt dels att tid efter annan låta vid behof verkställa en
erforderlig utjämning af målen rotlarna emellan, har synts utskottet
högeligen önskvärd!. Och då en dylik kontrollerande verksamhet torde
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
11
kunna anförtros åt ett justitieråd utan att afseviirdt inkräkta på hans
arbetstid, har utskottet funnit eu sådan anordning lämpligare än den af
Kungl. Maj:t föreslagna, helst därigenom skulle åstadkommas en eftersträfvansvärd
samverkan mellan högsta domstolen och nedre revisionen,
på samma gång som tillfälle skulle beredas revisionssekreterarua att af
det justitieråd, som hade att utöfva den kontrollerande verksamheten,
inhämta råd och upplysningar med afseende å föredragningen i högsta
domstolen och därmed sammanhängande frågor.
Slutligen har utskottet velat uttala, att då det synes utskottet icke
vara förenadt med några särskilda betänkligheter att åt nedre revisionen
öfverlåta befogenheten att inhämta utlåtanden från myndigheter i de
mål, som skola föredragas i högsta domstolen, utskottet med afseende
å den tidsvinst i fråga om målens afgörande, som därmed säkerligen
skulle ernås, funnit det önskvärdt, om en sådan befogenhet blefve revisionen
uttryckligen tillagd.
Beträffande de af Kungl. Maj:t föreslagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de med befattning å den ordinarie staten förenade
aflöningsförmåner har utskottet icke haft annat att erinra än att bestämmelsen
om kanslists rätt till beräkning af ålderstillägg i vissa fall synts
böra gifvas samma ordalydelse som liknande föreskrift i de af nästlidet
års Riksdag beslutade villkoren för åtnjutande af aflöningsförmåner å
den då fastställda lönestaten för fångvården och därför böra erhålla
följande lydelse:
att, därest ordinarie tjänsteman, som befordras till annan befattninginom
nedre justitierevisionen än den han dittills innehaft, redan intjänat
högre aflöning än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken
han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg
i den sistnämnda befattningen, som måste tilläggas honom för att
hans aflöning i densamma icke skall blifva lägre än den aflöning, han
senast åtnjöt före befordringen.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med afslag å herr Löfgrens förberörda
motion, må, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
proposition äfvensom med bifall till viss del
af, men med afslag i öfrigt å grefve Klingspors och
herr Wijks samt herrar af Callerholms och C. Perssons
ofvannämnda motioner,
a) godkänna följande ordinarie stat och öfvergångsstat
för nedre justitierevisionen att tillämpas
från och med år 1912:
tftlålandena.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Ordinarie stat.
K |
o n c |
r. |
! ■ ; |
|||
. |
Tjänst- |
! |
||||
Lön |
görings- |
: |
'' |
|||
1 |
eller |
pennin- |
Arf- |
Orts- |
Summa, j |
; |
motsva- |
gar eller |
vode. |
tillägg. |
, |
||
rande. |
motsva- |
|||||
rande. |
||||||
1 revisionssekreterare............ |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
|
11 revisionssekreterare............ |
55,000 |
27,500 |
— |
6,600 |
89,100 |
|
1 konstituerad revisionssekre-terare, arfvode.................. 7 konstituerade revisionssekre- |
5,000 |
2,500 |
— |
— |
7,500 |
|
terare, arfvoden ............... |
35,000 |
17,500 |
— |
— |
52,500 |
|
1 protokollssekreterare ......... |
2,600 |
1,600 |
500 |
300 |
5,000 |
] Efter 5 ar kan lönen höjas |
300 |
4,500 |
|||||
1 protokollssekreterare ..... |
2,600 |
1,600 |
/ med ytterligare 500 kronor |
|||
3 protokollssekreterare ......... |
7,800 |
4,800 |
900 |
13,500 |
j ytterligare 500 kronor. |
|
1 registrator ........................ |
2,600 |
1,600 |
500 |
300 |
5,000 |
) Efter 5 år kan lönen höjas |
300 |
4,500 |
| med 500 kronor, efter 10 år* |
||||
1 registrator........................ |
2,600 |
1,600 |
— |
, med ytterligare 500 kronor |
||
1 kanslist ........................... |
2,200 |
1,500 |
— |
300 |
4,000 |
J ytterligare 500 kronor. |
1 skrifbiträde ..................... |
600 |
450 |
— |
150 |
1,200 |
\ Efter 5 år kan lönen höjas 1 med 200 kronor och efter |
6,600 000 |
4,950 450 |
1,650 150 |
13,200 1,500 1,200 |
I 10 år med ytterligare 200 |
||
(Efter 5 år kan lönen höjas \ Efter 5 ar kan lönen höjas |
||||||
700 |
350 |
150 |
||||
( med 100 kronor och efter |
||||||
2,100 |
1,050 |
450 |
3,600 |
j 10 år med ytterligare 100 |
||
) kronor. |
||||||
Till arfvoden åt vikarier för be- |
||||||
i redande af semester åt revi-i sionssekreteraroa.............. |
i |
22,500 |
||||
(Till arfvoden åt extra revisions- |
||||||
sekreterare........................ |
— |
— |
— |
5,000 |
||
(Till amanuenser, ersättningar |
||||||
för vissa semestervikariat, j ordinarie vaktmästare ...... |
i |
| - |
35,500 |
|||
Summa |
— |
— |
_ |
277,400 |
Anm.
1. Arfvodo utgår till den protokollssekreterare, som biträder vid mottagning af veckomål, och
åtnjutes under samma villkor som tjänstgö ringspett ingår.
2. Arfvode utgår till den registrator, som ombesöijer verkets ekonomi ock uppbörd m. m.
3. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Statsutskottets utlåt ande Nr 2.
13
Öfvergångsstat.
Kronor. |
! | |
|
Tjänst- j Lön. j*0™*8 t Summa, ningar. j |
1 |
|
1 protokollssekreterare...... 3 protokollsekreterare .... |
j 2,500 1,200 3,700 |
|Efter 5 år kan lönen höjas med | ytterligare 500 kronor. |
Summa |
—| 14,800 |
i |
b) besluta att under den ordinarie staten skall
införas följande bestämmelse:
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari
1912 under förutsättning, att Kungl. Maj:t dessförinnan
meddelat föreskrift därom,
dels att de å denna stat upptagna protokollssekreterare
och skrifbiträden skola, i den mån ej
undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter pröfning £ medgifvas, tjänstgöra i medeltal
minst 6 timmar hvarje söckendag; samt
dels att registratorerna och kanslisten skola,
i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara
å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje
söckendag»;
c) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de med befattning å den ordinarie
staten förenade aflöningsförmåner, nämligen
att innehafvare af sådan befattning skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af ämbetsverket eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad;
att med befattning å ordinarie stat i nedre justitierevisionen
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;
att med sådan befattning oj heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
14
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, såframt ej, hvad angår revisionssekreterare,
Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, nedre revisionen på därom gjord
framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka {underligt
för tjänstgöringen i nedre revisionen, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till
den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg
eller, i fall aflöningen utgöres af arfvode, den del
däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest
pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinneliafvare
för tid, hvarunder lian afhållit sig från tjänstgöring
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
det ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
15
för beredande af semester, tjänstinnehafvare af lägre
grad skall vara skyldig att, om lian förordnas till
högre befattning i nedre justitierevisionen, bestrida
densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande han därunder
att i stället för egna tjänstgöringspenningar
åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsförfall,
de med den tjänstlediges befattning förenade
tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras
för beredande af semester, ett mot den semesterlediges
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad
är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
skall inträda efter fem år, under villkor att
innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje
förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare
fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre aflöningen ej må tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd;
att i nu berörda hänseende löntagare bör tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningestatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,
vare sig på grund af fullmakt eller på
grund af förordnande i följd af frågan om reglering
af löneförhållanden m. in. vid nedre justitierevisionen;
att därest ordinarie tjänsteman, som befordras
till annan befattning inom nedre justitierevisionen än
den han dittills innehaft, redan intjänat högre aflöning
än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken
han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras
16
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
det eller de ålders tillägg i den sistnämnda befattningen,
som måste tilläggas honom för att hans aflöning i densamma
icke skall blifva lägre än den aflöning han
senast åtnjöt före befordringen;
att beträffande skrifbiträde, som vid den nya
statens ikraftträdande är anställdt vid nedre justitierevisionen
och antages till biträde å denna stat, det
må ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i
hvad mån biträdet för åtnjutande af löneförhöjning äger
räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen vid
nedre revisionen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,
icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas
af protokollssekreterarna, registratorerna, kanslisten och
skrifbiträdena enhvar under en månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,
som af nedre justitierevisionen bestämmes, begagna
sig af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom
ortstillägg eller, där aflöningen utgöres af arfvode,
den del där af, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
17
d) besluta,
att eu hvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder befattning å den ordinarie staten,
skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda
villkor och bestämmelser,
att, sedan af Kungl. Maj:t bestämts, hvilka nuvarande
ordinarie protokollssekreterare å hittills gällande
stat skola vid 1912 års ingång öfvertaga de fem i den
nya ordinarie staten upptagna protokollssekreterarbefattningarna,
öfriga ordinarie protokollssekreterare å den
gamla staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten;
samt
att de ordinarie eller konstituerade innehafvare
af befattningar å den gamla staten — utom nämnda
öfvertaliga protokollssekreterare — hvilka icke före
den 1 november 1911 anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och
bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills å
gamla staten tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet
att bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i
fråga anslagna renskrifningspenningar skola upphöra
att utgå, samt att i stället för sportler, som i sammanhang
med löneregleringen indragas, skall utgå godtgörelse,
beräknad efter medeltalet af den inkomst,
tjänstinnehafvarc må anses hafva åtnjutit af sålunda
indragna sportler under den senast förflutna tid, såvidt
möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst
kan utrönas,
e) stadga, att protokollssekreterare, som uppförts
å öfvergångsstaten, skall vara skyldig bestrida
amanuensbefattning i nedre justi ti erevisionen, samt att
för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt uppehålles,
skall af det i den ordinarie staten upptagna
belopp till amanuenser m. in. besparas 2,075 kronor,
Bihang tilI Riksd. prof. 1911. 4 Samt. 1 Afd, 2 Höft. 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Ändrade
bestämmelser
om alderstillägg
åt hofrätternas
vaktmästare.
[4.]
Ang. föreslog
eu höjning
af tjänstgöring
spenningarna
för
härå ds h öfdingen
i Orusts
och Tjörns
härads domsaga.
[5.]
f) höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen
från 161,000 kronor med 131,200 kronor
till 292,200 kronor.
Rikets hofrätter med därunder lydande justitiestater.
4:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
godkänna sådan ändring i de år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt
samt hofrätten öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater, att
förste vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor
samt en hvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor
utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde
till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämma enahanda
villkor som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit
stadgade.
Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt Bo) här
ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta
domstolens vaktmästare, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna sådan ändring i de
år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt samt hofrätten
öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater,
att förste vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år
höjas med 100 kronor samt en hvar annan vaktmästares
lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan
jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom
för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar
bestämma enahanda villkor, som för tillträde
till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit stadgade.
5:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 5 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att från och med år 1912 höja de häradshöfdingen i
Orusts och Tjörns härads domsaga tillkommande tjänstgöringspenningar,
hvilka nu utgå med 200 kronor årligen, till ett årligt belopp af 1,500
kronor.
Beträffande utredningen i frågan får utskottet hänvisa till hvad
statsrådsprotokollet sid. 91—95 därom innehåller.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
19
I likhet med departementschefen anser utskottet det i allmänhet
icke böra ifrågakomma, att, utan samband med eu allmän omreglering
af häradshöfdingamas löneförhållanden, beträffande en särskild domsaga
vidtaga ändring i gällande stat. De af departementschefen anförda skäl
för ett afsteg från denna regel i nu förevarande fall synas utskottet
däremot icke tillräckligt vägande, siirskildt i betraktande däraf att jämväl
andra domhafvande torde kunna med samma fog som häradshöfdingen
i Orusts och Tjörns härads domsaga göra anspråk på en förhöjning i
sina aflöningsförmåner. På grund häraf får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke må af Riksdagen bifallas.
Hulvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.
6:o) Kungl. Maj:t har under punkt 6 af andra hufvudtiteln före- Andrakufvudslagit
Riksdagen att höja det under andra hufvudtiteln uppförda för- titeln» alu
slagsanslag till ålderstillägg från dess nuvarande belopp 55,000 kronor Xwfn/%
med 25,000 kronor eller sålunda till 80,000 kronor. till åideratui
Utredningen
i ärendet återfinnes å sid. 95 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
hemställer alltså,
att Riksdagen må höja det under andra hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag till ålderstillägg från dess
nuvarande belopp 55,000 kronor med 25,000 kronor
eller sålunda till 80,000 kronor.
Fångvården.
7:o) Under punkt 7 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Direktören p.
slagit Riksdagen medgifva, att direktören vid straffängelset i Uppsala BiUows ratt
P. P>illo\v må för erhållande af ålderstillägg å direktörstjänsten räkna t
sig till godo den tid från och med den 1 oktober 1902 till den 1 juni [7.]
1907, hvarunder han på förordnande uppehållit direktörsbefattningen vid
numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet; dock att sådant medgifvande
ej må föranleda utbetalande till Billow af ålderstillägg för tid
före deri 1 januari 1911.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Assistenten C.
J. E. Giilicht
rätt till ålderstillägg.
[8.]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 97—100 i statsrådsprotokollet.
Vid detta ärendes behandling bär åberopats, att vid den nya lönestat
för fångvårdsstaten, som 1910 års Riksdag godkänt, fästs bestämmelse
att, beträffande förhöjning af aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande
af tjänst i samma lönegrad, löntagare bör tillgodoräknas tid,
som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans
tillträde till befattningen vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial
eller på grund af förordnande i följd af frågan om reglering af
löneförhållanden in. in. vid fångvårdsstaten. I det i ärendet afgifna utlåtande
bär emellertid statskontoret anfört, att sagda bestämmelse,
hvilken hade sin motsvarighet i aflöningsbestämmelserna vid flertalet af
de senare årens löneregleringar, tydligen grundade sig å den uppfattningen,
att en person, som under vanliga förhållanden skulle varit ordinarie
innehafvare af vederbörande tjänst, icke af den omständigheten,
att tjänsten för underlättande af eu eventuell omorganisation allenast
tillsattes på förordnande, skulle blifva lidande i afseende å den rätt till
lönetur, som eljest skulle tillkommit honom. Bestämmelsen syntes därför
icke få utsträckas att gälla för andra fall än de sålunda angifna och
alltså ej kunna innebära ett upphäfvande af Ren allmänna grundsatsen,
att den för erhållande af ålderstillägg erforderliga tjänstetiden skulle
utgöras af ordinarie innehafvande af tjänsten. Vid sådant förhållande
och då direktörsbefattningens vid centralfängelset å Nya Varfvet uppehållande
på förordnande föranledts af beslut om fängelsets indragning
på grund däraf, att dess område erfordrats för sjöförsvarets behof, och
alltså ej stode i något samband med den nu genomförda löneregleringen
för fångvårdspersonalen, kunde statskontoret ej tillstyrka Kungl. Maj:t
att medgifva Billo w den begärda förmånen.
Utskottet, som delar den af statskontoret sålunda uttalade mening,
får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
8:o) Kungl. Maj:t har under punkt 8 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen medgifva, att assistenten vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö
C. J. E. Gulich må för erhållande af ålderstillägg å assistenttjänsten
räkna sig till godo den tid från och med den 10 oktober 1904 till den
17 maj 1907, hvarunder han på förordnande uppehållit bevakningsbefälhafvartjänsten
vid numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
100—102 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
21
I yttrande, som uti detta ärende till Kungl. Maj:t inkommit från
statskontoret, har detta ämbetsverk erinrat om Kungl. Maj:ts beslut den
8 november 1907, hvarigenom en liknande framställning af P. Billov
afslogs. Med afseende härå och då i fråga om Gulich tillika förekomme,
att den bevakningsbefälhafvartjänst å Nya Varfvet, han uppehållit
på förordnande, icke var ledig utan innehades af Billow, hade
statskontoret funnit sig förhindradt att tillstyrka bifall till framställningen
om ålderstillägg åt Gulich.
Under hänvisning till hvad statskontoret i ärendet anfört, får
utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
9:o) Under tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under
punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet med hänvisningtill
hvad departementschefen till statsrådsprotokollet sid. 102—105 i
ämnet anfört, hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att den rätt i fråga
om ålderstillägg, som tjänsteman, tillhörande fångvårdens
bevakningspersonal, må hafva förvärfvat under
det han uppburit aflöning från förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll, må, sedan han erhållit
konstitutorial å befattning i samma lönegrad, med
aflöning enligt af Riksdagen fastställd stat, räknas
honom till godo beträffande ålderstillägg å den med
den nya befattningen förenade lön.
Ersättning åt domare, vittnen och parter.
10:o)pded tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt
10 af denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet
å sid. 105—109 i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må medgifva, att, där förbrytare?
som skall åtalas vid svensk domstol afvikit ur riket, och
kostnad, som finnes böra gäldas af statsmedel, uppstår
för hans efterspanande, gripande och hemförande till
Sverige äfvensom i mål om hans utlämnande, sådan
kostnad må bestridas från det under andra hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare,
vittnen och parter.
Vista vaktkonstaplars
rätt
till ålderstillägg.
[9.]
Förbrytares
efterspanande
i utlandet och
hemjörande.
[10.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Sb''ijmaterialicr
och expenser,
t cd 771. 771.
[11.]
Herr R. Hagbergs
motion.
Utskottets
tjurande.
Skrifmaterialier och expenser, vert in. in.
11:°) 1 fråga om förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved in. m. har Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring, än att, för
jämnande af hnfvudtitelns slutsumma, anslaget måtte minskas från 111,954
kronor med 18 kronor till 111,936 kronor.
I samband med behandlingen af detta anslag har utskottet förehaft
eu inom Andra kammaren af herr It. Hagberg väckt motion (nr 210),
däri hemställts att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det Svensk författningssamling med bihang måtte på sätt
i motionen föreslagits tillställas Riksdagens medlemmar, samt, därest så
skulle befinnas nödigt till bestridande af kostnaderna härför, höja anslaget
å andra hufvudtiteln till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»
med erforderligt belopp.
Beträffande den närmare innebörden af denna framställning samt
de till stöd för densamma anförda skäl tillåter utskottet sig att hänvisa
till motionen.
Rå tillfälle förefinnes att på åtskilliga ställen i hvarje stad och
inom alla kommuner på landet afgiftsfritt taga del af den ifrågavarande
publikationen samt abonnementspriset å densamma icke synes vara
för den riksdagsman, som det oaktadt skulle anse nödigt att i sitt hem
äga tillgång till publikationen, afskräckande, finner utskottet den föreliggande
framställningen icke kunna anses afse ett behof, som bör
med uppoffrande af statsmedel tillfredsställas. Vid sådant förhållande
och då en utgift för ifrågavarande ändamål, hvilken torde till sin natur
kunna jämställas med kostnaderna för Riksdagens tryck, icke synes stå
i öfverensstämmelse med den önskan att nedbringa dessa kostnader, som
under de senare åren gjort sig gällande och tid efter annan funnit ett
uttryck i särskilda af Riksdagens revisorer uti detta afseende gjorda framställningar,
har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till motionen.
Utskottet hemställer alltså,
a) att herr Hagbergs förenämnda motion icke
må af Riksdagen bifallas; samt
b) att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. må för år 1912 fastställas till oförändradt
belopp, dock att i anslaget må få göras den jämkning,
som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan
blifva erforderlig.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
23
Öfriga ordinarie anslag.
12:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag har Kung]. Magt icke
föreslagit någon förändring.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln,
som här ofvan icke blifvit särskilt om förmälda,
må för år 1912 fastställas till samma belopp
som uti innevarande års riksstat.
Extra anslag.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till andra
hulvudtiteln, gjorde framställningar får utskottet afgifva följande Yttranden
och förslag.
Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.
13:o) På grund af Kung], Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad i afseende därå blifvit af departementschefen
till statsrådsprotokollet öfveg justitiedepartementsärenden den 13 januari
1911 (sid. 111—116) anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till provisorisk lönereglering för
befattningshafvare i justitiedepartementet, i enlighet
med de af departementschefen tillstyrkta grunder och
på de af honom förordade villkor, å extra stat för år
1912 anvisa ett förslagsanslag af 5,195 kronor, hvaraf
högst 100 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning
under semester.
Öfriga ordivane
anslag.
Provisorisk
lönereglering
för departementet.
[12.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Andre ledamot
å justitiedepartementets
afdelning för
lagärenden.
[13.]
Extra föredragande
inom
justitiedepartementet.
[14-]
Strafregittret.
[15.]
lagberedningen.
[16-1
14:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 13 af
denna hufvudtitel gjorda framställning, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för aflönande af en andre ledamot
å justitiedepartementets afdelning för lagärenden
ä extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 8,000
kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
15:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till arfvode åt en extra föredragande
inom justitiedepartementet å extra stat för år 1912
bevilja ett belopp af 3,000 kronor.
16:o) Under tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts uti punkt 15
af denna hufvud titel gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett
under de senare åren, för bestridande af de utaf tillämpning
af lagen om straffregister föranledda kostnader
för amanuenser, renskrifning in. m. inom justitiedepartementet
å extra stat för år 1912 anvisa 5,000 kronor.
Lagberedningen.
17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts uti punkt 10 af hufvudtiteln
därom''gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad under åren
1903—1911 ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens
verksamhet å extra stat för ar 1912
anvisa ett belopp af 50,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
25
Förberedande utredning angående en rättegångsreform.
18:o) Uti punkt 17 af denna hufvudtitel bär Kung!. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för en förberedande
utredning angående en rättegångsreform å extra stat för år 1912 bevilja
40,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att däraf under år 1911 förskottsvis
af tillgängliga medel utanordna hvad under samma år må för
ändamålet blifva erforderligt.
I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet sid. 118—127 därom innehåller.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 258),
däri föreslagits, att Riksdagen vid beviljande af det äskade anslaget till
en förberedande utredning om grundprinciperna för en rättegångsreform
måtte göra uttalanden i de uti motionen angifna riktningar om att dels
rättegångsväsendet blir enkelt, lättfattligt och billigt, dels domaremakten
och åklagareväsendet byggas på folklig grund med tillbörligt inflytande
för den stora allmänheten på utseende af sina domare och dels nydaningar
planläggas med iakttagen hänsyn till önskvärdheten af öfverensstämmelse
mellan de skandinaviska länderna.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Redan länge har såsom ett allmänt kändt behof frågan om eu
genomgripande ombildning af vårt rättegångsväsen stått på dagordningen,
och särskilda förberedande åtgärder i sådan riktning hafva tid''efter annan
vidtagits utan att loda till frågans lösning. Ehuru därunder företagits
vissa partiella ändringar i rättegångsbalken, har dock, i män af den
stigande utvecklingen inom samhällslifvets olika områden, behofvet af
eu fullständig processreform för vinnande af ökad säkerhet och snabbhet
i rättskipningen gjort sig alltmer gällande. Redan tidigare, eller år
1909 i anledning af Kung]. Maj:ts förslag till Riksdagen att för nämnda
ändamål bevilja medel till en särskild processkommission, bär Riksdagen
varit i tillfälle att uttala denna mening. Riksdagen knnde emellertid
icke då ansluta sig till berörda förslag, enär frågan syntes möjligen
kunna lämpligare anförtros åt lagberedningen, hvarigenom, bland annat,
kunde undvikas olägenheten af att samtidigt undandraga lagskipningen
Bihang till Likså. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 4
Förberedande
utredning
angående en
rättegångsreform.
[17.]
Ilerr Lindhagens
motion.
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
och statsförvaltningen ett alltför stort antal af de bästa arbetskrafterna,
på samma gång som kostnaderna för arbetets utförande syntes kunna
nedbringas.
Då det emellertid numera visat sig omöjligt att uppdraga arbetet
åt denna beredning, har utskottet med hänsyn till vikten af att en dylik
processreform inom den närmaste framtiden kommer till stånd äfvensom
i betraktande af de obestridliga fördelar, som innefattas i Kungl. Maj:ts
nuvarande förslag, ansett sig böra tillstyrka detsamma. Sålunda har
utskottet i likhet med departementschefen funnit synnerligen beaktansvärdt,
att genom arbetets förberedande anordnande på sätt som nu föreslagits
grundprinciperna för den betydelsefulla reformen kunna blifva
föremål för allmän granskning, innan arbetet å det slutliga förslaget
börjar, hvartill kommer, att mot den nu föreslagna anordningen, som ju
med afseende å arbetets mål kunnat göras mindre vidlyftig än den förut
ifrågasatta processkommissionen, icke kunna resas samma betänkligheter
uti ofvanberörda hänseende som mot denna.
Att, såsom motionären föreslagit, vid beviljandet åt det äskade
anslaget foga särskilda uttalanden med afseende å arbetets utförande i
de af honom angifna riktningar har utskottet, utan att ingå i pröfning
af det mer eller mindre lämpliga uti arbetets bedrifvande i enlighet med
motionärens mening, icke ansett tillrådligt, då det, öfver hufvud taget,
torde vara vanskligt att i fråga om ett uppdrag åt så grannlaga natur
som det ifrågavarande angifva några synpunkter för dess utförande.
Utskottet ansluter sig sålunda till departementschefens uppfattning om
nödvändigheten däraf att icke binda uppdraget vid vissa bestämda förutsättningar,
så mycket mer som det torde kunna antagas, att de, som
få sig arbetet anförtrodt, icke skola underlåta att vid dess förehafvande
taga under öfvervägande såväl de af motionären angifna som andra med
frågan förbundna synpunkter.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag, till bestridande af kostnaderna för
en förberedande utredning angående en rättegångsreform
å extra stat för år 1912 bevilja 40,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1911
förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad under
samma år må för ändamålet blifva erforderligt; samt
b) att herr Lindhagens ofvannämnda motion må
anses, genom hvad här ofvan anförts, besvarad.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
27
Extra division i Svea hofrätt.
19:o) Kungl. Maj:t liar vidare under punkt 18 af denna hufvud- Exlra d"ision
titel föreslagit Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett år * n ^att''
från och med den 1 september 1911 af en extra division i Svea hofrätt
för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål
å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 32,900 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna hvad af detta belopp belöper å tiden från och med
den 1 september till årets slut.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128 i statsrådsprotokollet.
Ehuru genom den extra divisionens hittillsvarande verksamhet
för nedbringande af balansen af ofvannämnda mål balansens stegring
hämmats, torde emellertid af utredningen i ärendet framgå, att den
extra divisionen fortfarande måste vara i verksamhet, om balansen å
ifrågavarande mål skall kunna nedbringas till den balans, som af löneregleringskommittén
ansetts vara den normala, eller omkring 500 mål.
Utskottet har därför icke något att erinra mot förevarande framställning
och hemställer alltså,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för fortsatt uppehållande under
ett år från och med den 1 september 1911 af en
extra division i Svea hofrätt för behandling af vädjade
mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra
stat för år 1912 anvisa 32,900 kronor, med rätt för
Kung]. Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna hvad af detta belopp belöper
å tiden från och med den 1 september till årets
slut.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Extra division i liofrätten öfver Skåne och Blekinge.
Extra division 20:o) Under punkt 19 af“ denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t
'' sjvefskZc föreslagit, Riksdagen att, för beredande af tillfällig förstärkning af.hofock
Blekinge, rättens öfver Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extra division
[19.] för behandling af vädjade mål och till liofrätten instämda tvistemål
under ett år från och med den 10 september 1911, å extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 31,650 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af
detta belopp belöper å tiden från och med den 10 september till årets
slut.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet sid. 129—132 därom innehåller.
utskottets Af deri i ärendet förebragta utredning framgår, att balansen å
yttrande. väcyacje 0(.]r till liofrätten instämda tvistemål för närvarande är så stor,
att den icke torde kunna under nuvarande förhållanden i önskvärd grad
nedbringas. På grund häraf och då Riksdagen under de senare åren
ansett nödigt att bevilja medel till en extra division i Svea hofrätt för
nedbringande af dess balans å dylika mål, ehuru densamma relativt
taget icke varit så stor som den i liofrätten öfver Skåne och Blekinge
uppkomna, har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till framställningen.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må, för beredande af tillfällig förstärkning
af kofrättens öfver Skåne och Blekinge
arbetskrafter med en extra division för behandling af
vädjade mål och till liofrätten inställda tvistemål under
ett år från och med den 10 september 1911, å extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 31,650 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1911 förskottsvis
af tillgängliga medel utanordna hvad af detta
belopp belöper å tiden från och med den 10 september
till årets slut.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
29
Krigshofrätten.
21:o) På grund af Kungl. Maj:ts i punkt 20 af andra liufvudtiteln Krigthofrsum.
därom gjorda framställning och under åberopande af hvad i statsråds- [20.]
protokollet (sid. 132—133) blifvit i ärendet anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1912 anvisa
a) till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och
militära ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, samt
b) för beredande af tillfällig löneförbättring åt
krigshofrättens vaktmästare ett belopp af 300 kronor,
hvilket skall anses utgöra tjänstgöringspenningar.
Resestipendier åt domare.
22:o) I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 21 af r^esUptmk^r
/ . . „ °n • / • i i o o\ l ...i] åt domare.
andra liufvudtiteln i ämnet gjorda framställning (sid. loo) ilemstalier [21.]
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt ram, till resestipendier åt ordinarie
domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för
domarkallet, å extra stat för år 1912 anvisa 6,000
kronor.
Understöd tor fortsatt utgifvande af Nytt Juridiskt Arkiv».
23:o) Kungl. Maj:t bär under punkt 22 af denna kufvudtitel före- VndtrMd för
slagit Riksdagen att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt
Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt Juridiskt Arkiv. * Nytt JunAfcl.
II. Tidskrift för lagstiftning in. ro.» å extra stat för år 1912 anvisa “ ra//’''
3,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 133—135 i statsrådsprotokollet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Ny hägnad vid
sträf ängelset i
Kristianstad
och nya fånggårdar
vid
straffängelset i
Vänersborg.
[23.]
Utskottet, som förutsätter, att efter beviljande af statsbidrag Till
ifrågavarande tidskrift den nuvarande prenumerationsafgiften å densamma
icke må böjas, hemställer,
att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt
Juridiskt Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning»
och »Nytt Juridiskt Arkiv. Afd. II. Tidskrift för lagstiftning
m. in.» å extra stat för år 1912 anvisas 3,000
kronor.
Ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och nya fanggärdar
vid straffängelset i Vänersborg.
24:o) Under punkt 23 af denna hufvudtitel har Kung!. Magt föreslagit
Riksdagen dels medgifva, att det belopp å 4,921 kronor 35 öre,
som icke uttagits af det i 1904 års riksstat upptagna extra anslag för
uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna i Linköping och Karlskrona,
må användas till uppförande af ny hägnad vid straffängelset i
Kristianstad och nya fånggårdar vid straffängelset i Vänersborg, dels och
därutöfver för samma ändamål å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 15,400 kronor.
Angående utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 135—138.
Då Riksdagen vid flera föregående tillfällen — 1899, 1900, 1903
och 1904 — beviljat extra anslag för ändamål af ifrågavarande beskaffenhet
samt utskottet icke funnit något att erinra mot det af Kungl.
Magt nu framlagda förslag, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) medgifva, att det belopp å 4,921 kronor 35
öre, som icke uttagits af det i 1904 års riksstat upptagna
extra anslag för uppförande af nya fånggårdar
vid länsfängelserna i Linköping och Karlskrona, må
användas till uppförande af ny hägnad vid straffängelset
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
31
i Kristianstad och nya fånggårdar vid straffängelset i
Vänersborg, samt
b) därutöfver för samma ändamål å extra stat
för år 1912 anvisa 15,400 kronor.
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
25:6) Kung!. Magt bär vidare under punkt 24 af denna hufvudtitel Stu,e~u uprh
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 bevilja dels till
aflöningar åt tjänstemän vid anstalten högst 26,175 kronor, dels och till [24.]
kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag
af 45,400 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till hvad
statsrådsprotokollet sid. 138—155 därom innehåller.
Vid behandlingen af detta ärende har utskottet tagit del af en
utaf öfverdirektören Viktor Almqvist och häradshöfdingcn Jacob Linders
den 6 februari 1911 till Kungl. Maj:t afgifven berättelse öfver en af dem
på grund af Kungl. Magts uppdrag den 28, 29 och 30 januari 1911
verkställd inspektion af ifrågavarande anstalt.
Förra året föreläde Kungl. Magt Riksdagen ett förslag till Inne- gg**
reglering för anstalten, enligt hvilket anslaget till »aflöningar åt tjänste- ''*
män och betjänte» därstädes skulle komma g,tt utgå med högre belopp
än dittills.
Förslaget vann emellertid icke Riksdagens bifall. Riksdagen ansåg
nämligen, att, då den ifrågasatta utsträckning i användningen af tvångsuppfostran
för minderåriga förbrytare, hvarom 1909 års Riksdag uti
skrifvelse till Kung!. Magt begärt utredning, säkerligen komme att medföra
förändring i anstaltens nuvarande organisation och verksamhet, om
hvars stadga för öfrig! saknades tillräcklig erfarenhet, skäl till eu så
betydande åtgärd som den då föreslagna löneregleringen icke förefunnes,
i synnerhet som enligt Riksdagens uppfattning vissa missförhållanden,
som synbarligen förelegat med afseende å skötseln och handhafvande!
af de ekonomiska förhållandena vid anstalten, icke skulle blifva afhjälpta
genom den ifrågasatta omregleringen af densamma.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Då, såsom af förenämnda statsrådsprotokoll inhämtas, den af Riksdagen
begärda utredningen ännu icke blifvit afslutad och ovisst är, när
denna fråga kommer att blifva slutligen afgjord, och då anstaltens
ekonomiska ställning numera blifvit sådan, att missförhållanden af ofvan
antydda art icke torde för framtiden vara att befara, har utskottet ansett,
att med en lönereglering för anstalten icke längre bör anstå, helst anstaltens
personal, som visserligen, enligt utskottets mening, icke kan
likställas med fångvårdens, genom det nu föreliggande förslaget, mot
hvars stat utskottet icke haft något att erinra, skulle kunna beredas en
mot personalens ansvarsfulla ställning bättre svarande och jämväl i öfrig!
förmånligare aflöning än för närvarande, utan att någon förhöjning behöfver
äga rum i det hittillsvarande anslaget till »aflöningar åt tjänstemän
och betjänte» vid anstalten.
Visserligen hafva vid ofvanberörda inspektion, ehuru enligt densamma
anstalten i stort sedt val fyllt sitt ändamål, vissa anmärkningar
blifvit framställda i fråga om ordningen därstädes och andra förhallanden
vid anstalten, af hvilka anmärkningar framgår, att ännu mycket blifvit
vid skötseln af anstalten eftersatt och att fortfarande därstädes råda
vissa missförhållanden, som påkalla omedelbar rättelse, men utskottet har
dock, då det torde kunna förutsättas, att dessa missförhållanden varda
så fort ske kan af hjälpta, ansett, att desamma icke böra utgöra hinder
för ett bifall till den nu föreslagna löneregleringen.
Emot hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande anslaget till »kost
och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m.», bär utskottet
icke funnit anledning till någon erinran.
På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1912 bevilja
a) till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt
å Bona högst 26,175 kronor, samt
b) till kost och beklädnad åt de vid anstalten
intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
33
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
26:o) Med anledning af Kungl. Maj:t i punkt 25 af andra hufvudtiteln
därom gjorda framställning får utskottet, under hänvisning till
sid. 155 och 156 i statsrådsprotokollet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för beredande af uppfostran åt
minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt
domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
å extra stat för år 1912 anvisa
a) såsom ersättning för hyra, ved, inventarier
m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt föreståndarinnor
och biträden vid sådan anstalt ett belopp af
6,500 kronor, samt
b) till godtgörande af de vid anstalten mottagna
elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkar- och
sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs
utskrifning ett förslagsanslag af 6,000 kronor.
Extra lönetillägg.
27:o) Kungl. Maj:t har under punkt 26 af denna liufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för beredande, i enlighet med grunder, som angifvits
i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 13 januari 1911, af extra lönetillägg för
år 1911 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet
å extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af
13,000 kronor.
Till åberopade statsrådsprotokollet har statsrådet och chefen för
finansdepartementet anfört följande:
»Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till 1910 års Riksdag aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande
af extra lönetillägg för samma år åt vissa statens tjänstemän och betjänte,
anmälde Riksdagen i skrifvelse den 9 april samma år, att, i enlighet med
Bihang till Rilcsd. prat. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 2 Häft. 5
Uppfostran åt
minderåriga
kvinnliga
förbrytare.
[25.]
Extra lönetillägg.
[26.]
34
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
hvad Eders Kungl. Maj:t under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde,
åttonde och nionde hufvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande af
anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt en del tjänstemän
och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande
ämbetsverk, kårer och stater, Riksdagen under nedannämnda hufvudtitlar
på extra stat för år 1911 anvisat särskilda förslagsanslag att
enligt vissa angifna grunder utgå med följande belopp, nämligen:
under |
andra hufvudtiteln till |
............ kronor 25,000 |
— |
|
77 |
tredje |
7? 7? ............................ |
9,000 |
— |
77 |
fjärde |
77 77 ............................ |
............ „ 4,775 |
— |
femte |
?? 57 • • ....................... |
.............. 10,000 |
— |
|
7? |
sjätte |
77 ;7 ............................. |
............ „ 90,000 |
— |
7? |
sjunde |
77 77 .......................... |
.............. 60,000 |
— |
åttonde |
7? 77 ............................ |
.............. 20,000 |
— |
|
77 |
nionde |
7 7 7 7 ........................... |
15,000 |
— |
eller sålunda tillsammans till kronor 233,775 |
— |
Angående extra lönetillägget för år 1910 åt en del tjänstemän
och betjänte utfärdades den 22 april 1910 nådig kungörelse.
I det jag nu går att anmäla frågan om extra lönetillägg för innevarande
år, tillåter jag mig till en början erinra därom, att en del af
de ämbetsverk, kårer och stater, som år 1910 kommit i åtnjutande
af extra lönetillägg, genom samma års riksdagsbeslut fått sina löneförhållanden
ny- eller omreglerade för tiden från och med år 1911, hvarjämte
Riksdagen å extra stat för år 1911 beviljat anslag till provisorisk
lönereglering för befattningshafvare inom andra af berörda ämbetsverk.
I afseende å de ämbetsverk, kårer och stater, som genom nästlidet års
riksdagsbeslut fått sina löneförhållanden ny- eller omreglerade, må
nämnas fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten, statens landtbruksingenjörer,
extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater samt
tullverket. Den provisoriska löneregleringen omfattar befattningshafvare
inom statsdepartementen, nationalmuseum, patent- och registreringsverket
samt kommerskollegium. I fråga om sistberörda ämbetsverk
kommer anslag till extra lönetillägg för innevarande år att erfordras
allenast för det fåtal befattningshafvare, som icke äga komma i åtnjutande
af den provisoriska löneregleringen.
Beträffande åtskilliga verk och myndigheter torde förslag till
lönereglering kunna redan i dag eller i allt fall inom så nära
Statsutskottets utlåtande Nr 2. 35
framtid underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning, att framställningar
därutinnan kunna vid nu instundande riksmöte föreläggas Riksdagen.
Så är förhållandet med nedre justitierevisionen, styrelsen för postsparbanken,
lektorerna vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt,
farmaceutiska institutet, medicinalstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Därjämte torde i dag komma att göras hemställan
därom, att Eders Kungl. Maj:t ville hos innevarande års Riksdag göra
framställning om anvisande å extra stat för år 1912 af anslag till provisorisk
lönereglering för dels de verk och myndigheter, som redan för
år 1911 kommit i åtnjutande af dylik reglering, dels ock tekniska
skolan i Stockholm, gymnastiska centralinstitutet, öfverintendentsämbetet
samt statistiska centralbyrån.
För de verk och myndigheter, som först med ingången af år 1912
blifva föremål för omreglering eller provisorisk lönereglering, erfordras
likväl på 1912 års stat anslag till extra lönetillägg för år 1911.
Ehuru antalet af de befattningshafvare, som år 1911 böra komma
i åtnjutande af extra lönetillägg, är väsentligt lägre än motsvarande
antal år 1910, återstår ännu eu ganska stor mängd ämbetsverk och
kårer vid de äldre lönestaterna. De förhållanden, som föranledde beviljande
af extra lönetillägg för år 1910, göra sig beträffande dessa
verk och kårer innevarande år gällande i fullt samma grad som
år 1910.
Med afseende å hvad jag sålunda anfört, torde erforderliga anslagför
beredande af extra lönetillägg äfven för år 1911 böra af Riksdagen
äskas.
Till förekommande af hvarje missförstånd tillåter jag mig erinra
därom, att Riksdagen beviljat medel för beredande af tillfällig löneförbättring
åt kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän, hvadan dessa
tjänstemän gifvetvis icke böra därutöfver komma i åtnjutande af extra
lönetillägg.
De af 1910 års Riksdag till ifrågavarande ändamål anvisade anslag
uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande
hufvudtitlar i 1911 års riksstat. På enahanda sätt torde de för de
extra lönetilläggen för år 1911 erforderliga anslagen böra uppföras i
riksstaten för år 1912, därvid förutsättes, att Eders Kungl. Maj:t, om
anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1911 utbetala
beloppen.
De anslag, som af 1910 års Riksdag för ifrågavarande ändamål
beviljades, kunna, enligt hvad mig blifvit i fråga om andra hufvudtitlar
än den sjunde från vederbörande departement meddeladt, samtliga med
36
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
undantag af åttonde hufvudtiteln, på grund af verkställda löneregleringar
eller eljest med ledning af kända förhållanden, mer eller mindre
sänkas.
Denna sänkning föranledes till afsevärd del af det beviljade anslaget
till provisorisk lönereglering vid statsdepartementen. Sålunda
kan anslaget å tredje hufvudtiteln, som afsåg lönetillägg allenast för
tjänstinnehafvare inom utrikesdepartementet, alldeles utgå.
Hvad angår anslaget under andra hufvudtiteln, 25,000 kronor,
har, med anledning bland annat af omreglering af löneförhållandena
vid fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten, detta anslag ansetts kunna
sänkas till 13,000 kronor. Jämväl anslagen under fjärde, femte, sjätte,
sjunde och nionde hufvudtitlarna, hvilka anslag i 1911 års riksstat
uppförts med i’esp. 4,775 kronor, 10,000 kronor, 90,000 kronor, 60,000
kronor och 15,000 kronor, torde alla på grund af verkställda, slutliga
eller provisoriska löneregleringar kunna minskas, det å fjärde hufvudtiteln
från 4,775 kronor till 398 kronor, det å femte hufvudtiteln från
10,000 kronor till 8,600 kronor, det å sjätte hufvudtiteln från 90,000
kronor till 70,000 kronor, det å sjunde hufvudtiteln, hufvudsakligen
till följd af lönereglerirjg för generaltullstyrelsen samt provisorisk lönereglering
för kommerskollegium och patent- och registreringsverket,
från 60,000 kronor till 16,000 kronor, samt det å nionde hufvudtiteln
från 15,000 kronor till 5,000 kronor.
Förhållandena å åttonde hufvudtiteln påkalla ej någon ändring
i det där nu uppförda anslaget 20,000 kronor.
De erforderliga anslagen hafva således nu beräknats till följande
belopp:
Under |
andra hufvudtiteln, till........... |
............................. kronor |
13,000 |
— |
|
» |
fjärde |
» » ........ |
............................. ‘ » |
398 |
— |
» |
femte |
» » ........ |
............................. » |
8,600 |
— |
» |
sjätte |
» » ........ |
............................... » |
70,000 |
— |
> |
sjunde |
» » ........ |
............................. > |
16,000 |
— |
» |
åttonde |
» » ....... |
............................... » |
20,000 |
— |
» |
nionde |
» » ........ |
.............................. » |
5,000 |
— |
eller sålunda |
tillsammans till kronor |
132,998 |
— |
De grunder, efter hvilka de extra lönetilläggen för år 1911 borde
utgå, skulle, i likhet med grunderna för 1910 års extra lönetillägg,
blifva följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
37
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen,
som under 2:o) sägs, till tjänsteman, livilkens tjänstgöring är förlagd
till hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i
något fall med högre belopp än 700 kronor, och
till tjänsteman, livilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,
med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre
belopp än 500 kronor, samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om
tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent
å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,
skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas
med ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,
hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom
liäradshöfdingarna och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring
för år 1911.
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras
tjänstgöring är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor;
skolande, ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det
extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar
mot skillnaden mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen bär sin
tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda
aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,
b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det extra lönetilllägget
oberäknad^ under år 1910 af vederbörande taxeringsmyndigheter
uppskattas till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget
i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden
mellan 7,700 kronor, eller, om tjänstemannen bär sin tjänstgöring förlagd
till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters
belopp, å andra sidan,
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909 eller 1910 årens riksdagar
ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de
äldre staternas fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå äf statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock
af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen
blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,
utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tj änstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön
eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af
dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han
först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.»
Då utskottet anser, att extra lönetillägg bör, i likhet med hvad
för åren 1908, 1909 och 1910 ägt rum, jämväl för innevarande år
beredas vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för beredande, i enlighet med
grunder, som angifvits i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 13 januari 1911, af extra lönetillägg
för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte
i ämbetsverk under justitiedepartementet å extra stat
för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af 13,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
39
Jordregistret.
28:o) Under punkt 27 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att af det för inrättande af ett jordregister beviljade
reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1912 anvisa
150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 156—159 i statsrådsprotokollet
öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari 1911.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer sålunda,
att Riksdagen må af det för inrättande af ett
jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000
kronor å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af
150,000 kronor.
Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande.
29:o) I punkt 28 af hufvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit Riksdagen
att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af
departementschefen i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för
röstlängders upprättande under år 1912 å extra stat för samma år bevilja
ett förslagsanslag af 50,000 kronor.
Till utredningen i detta ärende, hvilken förekommer å sidan 159
i statsrådsprotokollet, tillåter sig utskottet hänvisa.
Utskottet, som icke velat motsätta sig Kungl. Majrts förevarande
framställning, har i detta sammanhang velat erinra om att vid en
blifvande lönereglering för häradsskrifvarne torde böra tillses, huruvida
icke de under de senare åren blifvit befriade från andra göromål.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för beredande åt häradsskrifvarne
af ersättning, enligt de af departementschefen
i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för
röstlängders upprättande under år 1912 å extra stat
för samma år bevilja ett förslaganslag af 50,000
kronor.
Jordregistrel.
[27.]
Ersättning åt
häradsskrijvama
för röstlängders
upprättande.
[28.1
40
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Ersättning för
af statskontoret
(/jorda förskott.
[29.]
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
30:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, som tillhörde andra hufvudtiteln och borde till
ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:
under tiden från och med den 1 november 1909
till den 1 november 1910 utbetalda kostnader
för biträde inom justitiedepartementet vid behandling
af förslag till ny lag om aktiebolag
in. in. (kungl. bref den 31 december 1908)... kronor 925: —
för kommittén för utarbetande af förslag till ny
lagstiftning angående jordägares rätt öfver
vattnet å hans grund in. in. (kungl. bref den
13 januari 1906, den 18 september 1909 och
den 14 maj 1910)............................................. ,, 6,588: o 4
för kommittén för utarbetande af förslag till ny
lagstiftning angående jords torrläggning och
därmed sammanhängande ämnen (kungl. bref
den 13 juli 1906, den 12 juli 1907,,den 27
november 1908, den 18 september och den
8 oktober 1909 samt den 14 och den 27
maj 1910)............................................................ „ 14,188: 49
för kommittén för revision af skiftesstadgan och
därmed sammanhörande författningar (kungl.
bref den 5 oktober 1906, den 5 juni och den
23 december 1909 samt den 11 och den 18
februari, den 18 juni och den 8 juli 1910) „
för kommittén för revision af gällande konkurslagstiftning
(kungl. bref den 21 juni 1907,
den 29 januari, den 26 maj och den 3 december
1909 samt den 21 och den 28 januari,
den 11 februari, den 4 mars, den 10 juni,
den 19 augusti äfvensom den 12 och den 23
september 1910)................................................. „ 28,575:88
för kommittén för revisionen af expropriationslagstiftningen
m. in. (kungl. bref den 20 mars
och den 1 maj 1908, den 10 december 1909
17,788: 72
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
41
samt den 10 juni och den 23 september
1910).................................................................... kronor
för kommitterade för utarbetande af förslag till
föreskrifter angående registerföring af fastigheter
i stad m. m. (kungl. bref den 10 juli
och den 16 oktober 1908, den 18 juni 1909
samt den 10 och den 23 juni, den 1 juli och
den 12 september 1910).................................... „
för kommitterade för behandling af frågor
rörande statsdepartementens organisation m. m.
(kungl. bref den 11 december 1908, den 22
januari och den 29 oktober 1909 samt den
21 januari och den 18 juni 1910).................. „
i anledning af professorn J. C. W. Thyrén
lämnadt uppdrag att verkställa utredningrörande
ändringar i strafflagstiftningen och
framlägga utkast till förslag angående sådana
ändringar (kungl. bref den 19 februari 1909
samt den 21 januari och den 22 april 1910) „
i anledning af revisionssekreteraren friherre B.
Leijonhufvud med flera lämnadt uppdrag att
biträda inom justitiedepartementet vid behandling
af frågan om lagstiftning angående
arbetsaftal m. m. (kungl. bref den 12
september 1909 samt den 8 april, den 10
juni, den 1 juli och den 8 september 1910) „
under år 1910 intill den 1 november utbetalda kostnader
för sakkunniga, tillkallade att inom justitiedepartementet
biträda vid revision af tryckfrihetsförordningen
(kungl. bref den 23 december
1909 samt den 21 januari äfvensom den 10 och
den 18 juni 1910)................................................. „
intill den 1 november 1910 utbetalda kostnader för
kommittén för utarbetande af lagförslag inom
obligationsi-ättens område (kungl. bref den 21
maj och den 31 augusti 1910)............................ „
ersättning till fiskalen O. af Geijerstam för biträde
inom justitiedepartementet vid behandling af
frågan om revision af krigslagstiftningen (kungl.
bref den 30 september 1910)............................... ,,
Bihang till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft.
7,521: 23
8,154: 54
22,199: 6 1
4,225: 97
7,366: 92
4,422: 5 0
7,450: —
350: 81
6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
godtgörelse till häradshöfdingen A. Olivecrona för
utbetald ersättning till vikarie i domarämbetet
under tid, då lian jämte andra personer biträd t
inom justitiedepartementet vid behandling af
fråga rörande ändrade föreskrifter om kontrollen
öfver förmyndares förvaltning af omyndigas
egendom (kungl. bref den 31 december 1909)
ersättning till bankofullmäktigen C. Berg med flera
för biträde inom justitiedepartementet vid utarbetande
af förslag till föreskrifter om upprättande
af röstlängd för val till Riksdagens
Andra kammare m. m. (kungl. bref den 3
december 1909)......................................................
till statistiska centralbyrån utbetaldt belopp för bestridande
af kostnader för statistik rörande
landstingsmannaval och kommunal rösträtt år
1910 (kungl. bref den 4 mars 1910)..................
intill den 1 november 1910 utbetald ersättning åt
aktuarien i Svea hofrätt G. Liliequist för
indragna sportler (kungl. bref den 8 april 1910)
intill den 1 november 1910 utbetald tilläggs aflöning
åt på indragningsstat öfverflyttade kamreraren
vid centralfängelset å Nya \ arfvet A. TV. G.
Sundberg jämlikt Kungl. Maj:ts dom den 20
maj 1910 (kungl. bref den 15 juli 1910)..........
kronor 375: —
„ 807: so
„ 4,500: —
„ 2,413: 9 0
„ 2,426: 5 2
Summa kronor 140,280: 33.
Angående den närmare redogörelsen för uppkomsten af vissa af
ifrågavarande kostnader hänvisas till sid. 162—164 i statsrådsprotokollet.
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande i riksstaten
till jämnt tal af kronor har departementschefen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till täckande af dessa utaf
statskontoret förskottsvis bestridda utgifter å extra stat för år 1912
anvisa, i jämnt krontal, 140,281 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till täckande af ofvan omförmälda,
utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter å
extra stat för år 1912 anvisa 140,281 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
43
Kostnader för eu arbetsdomstol.
31:o) Under punkt 30 af denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, i afvaktan å Kungl. Maj:ts proposition om anslag
till bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol under år 1912, å
extra stat för samma år för detta ändamål beräkna ett belopp af 73,000
kronor.
En sådan kungl. proposition bär numera till Riksdagen ankommit;
och hafva kamrarna för behandling af densamma jämte vissa lagfrågor
tillsatt ett särskilt utskott; hvilket utskottet skolat här
anteckna.
Stockholm den 21 februari 1911.
På statsutskottets vägnar:
Kostnader för
en arbetsdomstol.
[30.]
G. BILLING.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Nedre justierevisionen.
Revisionsstkreterarna.
(sid.6 nedtill.)
Reservationer:
Vid punkten 3:o) (angående nedre justitierevisionen):
af herrar A. G. L. Billing, grefve A. F. Wachtmeister, grefve
C. O. Taube, herrar O. Björklund, 0. M. Strömberg, och O. Borrning,
hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen måtte med bifall till Knngl. Maj:ts
förslag å den ordinarie staten uppföra 15 revisionssekreterare
och 5 konstituerade revisionssekreterare
med de af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsförmåner,
samt att statens slutsumma följaktligen borde upptagas
till 279,200 kronor äfvensom att ordinarie anslaget
till nedre justitierevisionen måtte höjas från 161,000
kronor med 133,000 kronor till 294,000 kronor.
af herr J. Larsson, som yrkat, att utskottets yttrande och förslag
måtte erhålla följande lydelse:
»Under punkt 3 af denna hufvudtitel — — — — —
_ _ _________betingad förändring i densamma.
1 sammanhang med frågan om antalet erforderliga revisionssekreterarebefattningar
vill utskottet törst till behandling upptaga den åt
herr Löfgren i ofvan omförmälda motion väckta frågan om nya grunder
för arbetsfördelningen revisionssekreterarna emellan. Att det mera
eller mindre rationella sätt, hvarpå det betydande material, med hvilket
revisionssekreterarna hafva att arbeta, blitver mellan dessa uppdeladt,
måste vara af icke ringa vikt med afseende på arbetets gång, torde
icke kunna förnekas. Ju större till sin omfattning och ju mera olikartadt
detta arbetsmaterial är, desto angelägnare synes det vara att sörja
för en lämplig arbetsfördelning, som tager hänsyn ej blott till materialets
mängd utan äfven till dettas inre olikartade beskaffenhet. Den gamla
och allt fortfarande följda metoden för arbetsfördelningen mellan revisionssekreterarna
har icke heller kunnat helt undgå^ att taga sådan hänsyn,
i det en viss specialisering iakttages beträffande skiftesmål och
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
45
krigsrättsmål samt enligt praxis äfven dispachemål. Men i fråga om
den ojämförligt största delen af arbetsmaterialet verkställes fördelningen
genom lottning, d. v. s. en rent mekanisk fördelning efter målens antal
öfverlämnas åt slumpen utan någon hänsyn till deras olikartade materiella
innebörd. Vid en rationell arbetsfördelning torde dock sistnämnda
hänsyn böra få i främsta rummet göra sig gällande. Det har därför
synts utskottet önskvärdt, att den början till fördelning efter materiella
grunder, som ägt rum beträffande skiftes-, krigsrätts- och dispachemål,
än vidare fullföljes. Utskottet håller nämligen före, att en dylik specialisering
till vissa föredragande för äfven andra s. k. kvalitetssaker,
såsom sjörätts-, växel- och handelsmål, vattenrättsmål och mål angående
industriellt rättsskydd med flera, skulle till fördel för rättsskipningen
kunna genomföras. Äfven med afseende på den stora mängden af
öfriga mål torde i väsentlig mån en rationell gruppering kunna ske.
Genom en sådan arbetsfördelning synes ej blott en lättnad i arbetets
tyngd utan äfven ett säkrare arbetsresultat kunna förväntas. Utskottet
linner därför den af motionären väckta frågan vara synnerligen beaktansvärd.
Då emellertid uppgörandet af en tillfredsställande metod för
arbetsfördelningen torde böra föregås af sakkunnig utredning och ankomma
på Kungl. Maj:ts pröfning, har det icke synts utskottet lämpligt
att på sätt motionären hemställt uppställa en dylik anordning såsom
villkor för den nu ifrågavarande löneregleringen, utan vill utskottet
föreslå, att Riksdagen i anledning af herr Löfgrens motion i denna del
måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
taga under öfvervägande, huruvida icke målens fördelning till föredragning
mellan nedre justitierevisionens ledamöter må kunna afgöras, icke
genom lottning, utan efter materiella grunder, samt i den instruktion
för nedre revisionen, som Kungl. Maj:t lärer komma att utfärda, meddela
de föreskrifter i nämnda hänseende, hvilka Kungl. Maj:t må finna
lämpliga. Enär den lättnad i revisionssckreterarnas arbete, som må
blifva en följd af nu angifna förändring beträffande arbetsfördelningen,
icke lär kunna antagas komma att föranleda minskning i behofvet af
revisionssekreterare, har i fråga om detta behof utskottet ansett sig
böra utgå från nuvarande förhållanden i detta afseende.
Beträffande därefter frågan om----— — — — — —
— — — — — — — — — — — — särskild bestämmelse härom.
Kansliets organisation torde i första hand blifva beroende på, om
man vill inrätta registratorskontoret i den af herr Löfgren uti förenämnda t
motion angifna riktningen eller icke. Motionären bär i denna del an
-
Kansliet.
<1.8 vnidten.)
46
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
slutit sig till det förslag, som innefattas uti ett till nedre justitierevisionens
protokoll den 21 september 1910 afgifvet särskild! yttrande, hvarom
sju revisionssekreterare förenat sig och hvari ytterligare fyra revisionssekreterare
i hufvudsak instämt. Detta förslag afser, såsom äfven af
departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, att den
förberedande behandlingen af inkommande besvärsmål och ansökningsärenden,
de s. k. veckomålen, skulle förläggas till registratorskontoret
och där handhafvas af eu särskildt för detta ändamål anställd registrator,
samt att bestyret med expedierandet af Kungl. Maj:ts domar och utslag
likaledes skulle ombesörjas å registratorskontoret. Under dessa förutsättningar
skulle personalbehofvet å kansliet kunna begränsas till 3 protokollssekreterare
och 24 skrifbiträden, hvaremot å registratorskontoret,
som komme att bestå af tre afdelningar — en för inkommande revisionssaker,
en för inkommande besvärsmål och ansökningsärenden och en för
afgjorda mål — borde finnas anställda 3 registratorer och 2 kanslister,
en för hvardera af de två förstnämnda afdelningarna.
Den första fråga, som här framställer sig till besvarande, torde
vara den, huruvida den förberedande behandlingen af de s. k. veckomålen
må anses kunna med trygghet uppdragas åt en tjänsteman i
registrators ställning att af denne handhafvas under eget ansvar. Härom
synas meningarna vara delade. Af den föreliggande utredningen torde
emellertid framgå, att de åtgärder, hvarom här är fråga, och hvilka afse
att bringa inkomna besvärsmål och ansökningsärenden uti ett i formellt
hänseende komplett skick, af vederbörande tjänsteman kräfva, jämte
vanlig juridisk utbildning, framför allt rutin, punktlighet och ordentlighet.
Utskottet underskattar ingalunda den vikt, som måste läggas på veckomålens
förberedande behandling med insikt och noggrannhet, men delar
icke departementschefens uttalade betänkligheter mot att uppdraga denna
behandling åt en registrator under dennes eget ansvar, därest till
befattningen erhålles en för uppgiften behörigen kvalificerad person.
Utskottet förmenar snarare, att under nämnda förutsättning, hvilken synes
böra beaktas vid bestämmandet af löneförmånerna för denne registrator,
känslan af eget ansvar hos den tjänsteman, åt hvilken arbetsuppgiften
anförtros, skall vida mera främja ett säkert och tillfredsställande utförande
af uppgiften, än om denna öfverlämnas att väsentligen utföras
af en person under annans ansvar, såsom nu torde i hög grad vara
och med den af departementschefen föreslagna anordningen för veckomålsmottagningen
synes än mera komma att blifva fallet. Genom att
förlägga den förberedande behandlingen af de s. k. veckomålen till
registratorskontoret skulle otvifvelaktigt en mycket afsevärd lättnad i
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
47
arbetet beredas revisionssekreterarna till fromma för de mera betydande
och maktpåliggande uppgifter, som påknöla dessa ämbetsmän, på samma
gång som förmånen af enhetlig och likartad behandling af veckomålen
synes kunna vinnas säkrare än på den af departementschefen anvisade
vägen att åt en protokollssekreterare gifva till särskild uppgift att biträda
vid denna behandling, hvartill kommer att den af motionären föreslagna
anordningen skulle medföra stor fördel för allmänheten i det
hänseendet, att kommunikationen mellan parterna eller deras ombud och
vederbörande tjänsteman blefve underlättad.
Hvad vidare angår det af herr Löfgren framställda förslaget att åt
registratorskontoret öfverlåta expedierandet af Kungl. Maj:ts domar och
utslag, hvilket bestyr för närvarande hvilar dels på registratorskontoret
och dels på kansliet samt är å det senare fördeladt på ett flertal protokollssekreterare,
kan utskottet icke finna annat, än att ett samlande af
detta på flera händer splittrade arbete och dess förläggande under eu
persons ansvar till ett kontor, med hvilket den rättssökande allmänheten
kan erhålla omedelbar förbindelse, måste ur alla synpunkter erbjuda
afsevärda praktiska fördelar framför ett vidhållande af hittills varande
förhållanden. De olägenheter, som vidlåda den nuvarande anordningen
med expeditionsgöromålens uppdelning på ett stort antal tjänstemän,
torde väl kunna minskas genom ett nedbringande af därmed sysselsatta
tjänstemäns antal, men skulle helt undvikas genom den af motionären
föreslagna organisationsändringen.
Af nu anförda skäl har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att
nedre justitierevisionens registratorskontor må omorganiseras och erhålla
vidgade uppgifter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder,
hvilka i herr Lutgrena motion angifvits; och går utskottet nu att
under sådan förutsättning yttra sig i fråga om den personal, som må
finnas erforderlig å nedre revisionens kansli. Därvid har utskottet
jämväl af andra orsaker funnit en afsevärd nedsättning i kanslipersonal
kunna ske, nämligen dels på den grund, att protokollssekreterarnas
åligganden komme att i kvantitativt hänseende viisentligen reduceras
genom bortfallandet af den enligt gällande instruktion för verket protokollssekreterarna
nu åliggande skyldigheten att vid målens beredning
till föredragning lämna vederbörande revisionssekreterare det biträde,
som påfordras, och dels till följd dåra!'' att arbetet inom kansliet icke
torde erfordra juridiskt kvalificerad arbetskraft i den omfattning, som
hittills därtill användts. I sistnämnda hänseendet och äfven med afseende
fästad t på revisionssekreterarnas behof att kunna utan störningar
förfoga, en hvar öfver honom tilldeladt biträde, bär det visserligen
48
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Registratorskontoret.
(sid. 10.)
Vaktmästarna.
Ersättningar
till
amanuenser
m. m.
synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke, med en väsentligare
inskränkning af antalet amanuenser, skrifbiträden hade bort anlitas i
större utsträckning, så att de olägenheter, hvilka tvifvelsutan komma
att visa sig förknippade med den af departementschefen föreslagna
anordningen för amanuensernas och skrifbiträdenas indelning till tjänstgöring
kunnat undvikas. Men ehuru utskottet sålunda hyser betänkligheter
i fråga om lämpligheten af nämnda anordning, har likväl
utskottet, som, i öfverensstämmelse med hvad förut anförts, anser den
för biträde vid veckomålsmottagningen afsedda protokollssekreterarebefattningen
kunna indragas, funnit sig böra i öfrigt biträda Kungl.
Maj:ts förslag i denna del och följaktligen afstyrka det i grefve Klingspors
m. fl. ofvannämnda motioner framställda förslag i ämnet. Utskottet
bär alltså funnit kanslipersonalen böra bestå af 4 protokollssekreterare,
12 amanuenser och 12 skrifbiträden. Såsom följd häraf torde ytterligare
en af de nuvarande protokollssekreterarna böra uppföras på öfvergångsstat.
Emot den af Kungl Maj:t — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — — — amanuenser och skrifbiträden.
Utskottet, som enligt hvad ofvan anförts, funnit sig böra biträda
herr Löfgrens motion i fråga om organisationen af denna afdelning af
nedre revisionen, anser sig i följd däraf böra jämväl föreslå, att utöfver
den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna tjänstemannapersonal å registratorskontoret
må anställas ytterligare 1 förste registrator, i lönehänseende
likställd med motsvarande i Kungl. Maj:ts förslag uppförda tjänsteman;
och har utskottet icke funnit anledning till anmärkning mot de af
Kungl. Maj:t för tjänstemännen å registratorskontoret föreslagna aflöningsförmåner,
hvadan alltså det i grefve Ivlingspors m. fl. motioner framlagda
förslag, i hvad det i denna del skiljer sig från Kungl. Majrts, af utskottet
afstyrkes.
Mot hvad Kungl. Maj:t — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — —--— — — tillkommande förmån.
Det af Kungl. Maj:t upptagna belopp till amanuenser, ersättningar
för vissa semestervikariat, tillfälliga skrifbiträden samt gratifikationer
åt extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie vaktmästare har ej
heller gifvit utskottet anledning till annan anmärkning, än att, i öfverensstämmelse
med hvad utskottet förut hemställt, från beloppet torde
böra uteslutas beräknad ersättning till vikarie för en protokollssekreterare
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
49
under dennes semester, hvaremot sådana ersättningar böra tillkomma
till vikarier dels för ytterligare en förste registrator under semester
1 Va månad och dels för ytterligare en kanslist under semester 1 månad.
Då emellertid det för tillfälliga skrifbiträiien beräknade beloppet torde
vara väl högt beräknadt, synes anslagets slutsumma kunna nedsättas
till 32,800 kronor.
I fråga om de af Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifter rörande
bestämd arbetstid för vissa af verkets tjänstemän har utskottet icke
funnit annat att erinra, än att för de på ordinarie stat upptagna protokollssekreterarna
torde böra stadgas skyldighet att tjänstgöra i medeltal
minst sex timmar om dagen, utan bestämmelse om arbetstidens förläggande
till tjänsterummet. Hvad beträffar längden af vaktmästarnas
dagliga arbetstid, torde föreskrifter därom komma att meddelas i den
instruktion för nedre revisionen, som Kungl. Maj:t lärer komma att
utfärda.
Beträffande chefskapet — — — — — — — —------
— — — —--— — — — — — — — funnit sig böra biträda.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa
I. att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och herr Löfgrens förberörda
motion, äfvensom med bifall till viss del af, men
med afslag i öfrigt å grefve Klingspors och herr Wijks
samt herrar af Callerholms och C. Perssons ofvannämnda
motioner,
a) godkänna följande ordinarie stat och öfvergångsstat
för nedre justitierevisionen, att tillämpas
från och med år 1912:
Arbetstiden.
Chefskapet.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. V Afd. 2 Häft.
7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Ordinarie stat.
W |
||||||
K |
o n c |
r |
||||
Tjänst- |
||||||
Lön ; |
görings- pennin- |
Arf- |
Orts- |
Summa. |
||
motsva- |
gar eller |
vode. |
tillägg. |
|||
rande. |
motsva- |
|||||
i |
rande. |
|||||
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
[Efter 5 ar kan lönen höjas |
||
11 revisionssekreterare............ |
55,000 |
27,600 |
— |
ti,600 |
89,100 |
r med 600 kronor. |
1 konstituerad revisionssekre- |
||||||
terare, arfvode.................. |
5,000 |
2,500 |
— |
— |
7,500 |
|
7 konstituerade revisionssekre- |
||||||
terare, arfvoden ............... |
35,000 |
17,500 |
— |
— |
52,500 |
|
1 protokollssekreterare ......... |
2,600 |
1,600 |
- |
.300 |
4,500 |
1 Efter 5 år kan lönen höjas |
3 protokollsekreterare ......... |
7,800 |
4,800 |
— |
900 |
13,500 |
j med ytterligare 500 kronor I och efter 15 år med Un |
f ytterligare 500 kronor. |
||||||
'' 1 förste registrator............... |
3,600'' |
1,800 |
— |
400 |
5,800 |
{Efter 5 år kan lönen höjas |
5,800 |
||||||
1 förste registrator ............... |
3,600 |
1,800 |
— |
400 |
) 10 år med ytterligare 500 kronor. |
|
1 registrator....................... |
2,600 |
1,600 |
— |
300 |
4,500 |
[Efter 5 år kan lönen höjas |
1 kanslist .......................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
[ med ytterligare 500 krön or 1 och efter 15 år med Un |
|
'' ytterligare 500 kronor. |
||||||
1 skrifbiträde ..................... |
600 |
450 |
150 |
1,200 |
| Efter 5 år kan lönen höjas |
|
v med 200 kronor och efter |
||||||
11 skrifbiträden..................... |
6,600 |
4,950 |
- |
1,650 |
13,200 |
{ 10 år med ytterligare 200 |
1 förste vaktmästare ............ |
900 |
450 |
- |
150 |
1,500 |
»Efter 5 år kan lönen höjas |
1 vaktmästare ..................... |
700 |
350 |
_ |
150 |
1,200 |
»Efter 5 år kan lönen höjas |
( med 100 kronor och efter |
||||||
3 vaktmästare ..................... |
2,100 |
1,050 |
— |
450 |
3,600 |
( 10 år med ytterligare 100 |
Till arfvoden åt vikarier för be- |
) kronor. |
|||||
redande af semester åt revi- sionssekreterarna............... |
22,500 |
|||||
Till arfvoden åt extra revisions- |
||||||
sekreterare........................ |
- |
- |
- |
- |
5,000 |
|
Till amanuenser, ersättningar |
||||||
för vissa semestervikariat, |
- |
• - |
32,800 |
|||
Summa |
- |
- |
- |
— |
276,300 |
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
51
Öfvergångsstat.
Kronor. |
|||
Tjänst- Lön. söriu"s-i pen- i ningar. |
Summa. |
• |
|
1 protokollsekreterare............ |
2,500 1,200 |
3,700 |
(Efter 5 år kan lönen höjas med 1 ytterligare 500 kronor. |
4 protokollssekreterare............ |
10,000 4,800 |
14,800 |
|
Summa |
— ! — |
18,500 |
b) besluta att under den ordinarie staten skall
införas följande bestämmelse:
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari
1912 under förutsättning, att Kungl. Maj:t dessförinnan
meddelat föreskrift därom,
dels att de å denna stat upptagna protokollssekreterare
skola, i den män ej undantag kunna anses
böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,
tjänstgöra i medeltal minst 6 timmar hvarje
söckendag; samt — — — — — — — —---
f) höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen
från 161,000 kronor med 138,800 kronor
till 294,800 kronor.
II. Att Riksdagen må i anledning af herr Löfgrens
förberörda motion i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,
huruvida icke målens fördelning till föredragning
mellan nedre justitierevisionens ledamöter
må kunna afgöras, icke genom lottning, utan efter
materiella grunder, samt i den instruktion för nedre
revisionen, som Kungl. Maj:t lärer komma att utfärda,
meddela de föreskrifter i nämnda hänseende, hvilka
Kungl. Magt må finna lämpliga.»
Häri hafva herrar F. Berg, F. W. Thorsson, F. Olsson, A. Ekman,
J. J. Byström och N. E. Lindberg instämt.
h2
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Vid punkten 18:o) (i fråga om en förberedande utredning angående
eu rättegångsreform):
Af herr J. Larsson, som med instämmande af herr F. Berg,
P. Olsson, A. Ekman och J. J. Byström, yrkat, att utskottets motiveringmåtte
erhålla följande lydelse:
»Redan länge har — — — — — — — — — som mot denna.
Vidkommande herr Lindhagens ofvan nämnda motion lära näppeligen
olika meningar råda om önskvärdheten af att rättegångsväsendet
göres enkelt, lättfattligt och billigt samt att det legislativa samarbetet
med de båda andra skandinaviska länderna, där så kan ske, utsträckes
jämväl till processrättens område. Hvad åter angår frågan om domaremaktens
och åklagareväsendets byggande på folklig grund med tillbörligt
inflytande för allmänheten på utseendet af domare, torde denna vara
mera omtvistad. Men såvidt denna fråga i sig innesluter det viktiga
spörsmålet om lekmannaelementets deltagande i rättsskipningen, synes
den vara förtjänt af beaktande. Att, såsom motionären föreslagit, vid
beviljandet af det äskade anslaget foga särskilda uttalanden med afseende
på utredningsarbetets bedrifvande i viss angifven riktning har utskottet
likväl icke ansett tillrådligt, då det----— — — synpunkter.»
Af herrar F. W. Thorsson och N. E. Lindberg, hvilka ansett, att
utskottet bort hemställa,
att herr C. Lindhagens förevarande motion måtte
af Riksdagen bifallas.
Det skulle här antecknas, att friherre J. T. Gripenstedt samt herrar
E. A. G. A. Wijkander, P. Sörensson, K. Starbäck och K. V. Rydén icke
närvarit vid detta ärendes handläggning inom utskottet, äfvensom att
herr A. Wiklund icke deltagit i ärendets slutbehandling.
BILAGOK.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1!)11 års |
|
riksstat anslår: |
|
Anvisning |
|
kontant. |
|
Kronor. |
ö. |
.Justitie -
17.000
47,800
8,000
315,900
28,400
161,000
770,337
518,763
222,963
11,100
55.000
2,440,950—
84.000 —j
16,200!-!
18.000 —
165,000-:
111.954 -
4,500 —
2,000-|
4,998,867;—
Departementschefen ...................................................................................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ...............................................
Departementschefens oanbud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslags
Högsta
domstolen ........................................................................................................
Justitiekanslersexpeditionen ........................................................................................
Nedi’e justitierevisionen. Nuvarande belopp............................................................
Ökas med........................................................................................................................
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat ....................................................
Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat ....................................................
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat............
Krigshofrätten................................................................................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ....................................................
Ökas med........................................................................................................................
Fångvården:
Fångvårdsstyrelsen...................................................................................................
Fångars vård och underhåll:
Bestämdt anslag ................................................................................................
Förslagsanslag.......................................................................................................
Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda
Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkten, reservationsanslag ....
Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ................................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................................
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ....................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ....................................
Extra utgifter, reservationsanslag...............................................................................
Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
55
Litt. A.
riksstatens Andra hufvudtitel.
departementet.
anslag
161,000: —
131,200: —
55,000: —
25,000: —
90,700: -
ämbete- och tjänstemän, förslagsanslag ....
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar,
836,050: —
1,375,000: — 2,211,050: -
....................... 99,200: —
.......................40,000: —
förslagsanslag ....................
Bern, förslagsanslag
Förslag till
blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Kronor. |
Ö. |
17,000 |
|
47,800 |
— |
8,000 |
— |
315,900 |
— |
28,400 |
— |
292,200 |
_ |
770,337 |
— |
518,763 |
— |
222,963 |
— |
11,100 |
— |
80,000 |
1 |
2,440,950 |
|
84,000 |
— |
16,200 |
— |
18,000 |
— |
165,000 |
— |
111,954 |
- |
4,500 |
— |
2,000 |
- |
| 5,155,067 [ —
56
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Andra hufvudtitel.
Justitiedepartementet. Till provisorisk lönereglering för befattninghafvare i justitiedeparte-mentet, förslagsanslag........................................................................ |
Kronor. 5,195 |
ö. |
„ aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdel-ning för lagärenden........................................................................... |
8,000 |
— |
„ arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet ... |
3,000 |
— |
„ bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister |
5,000 |
|
„ fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................ |
50,000 |
— |
„ bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning an-gående en rättegångsreform ........................................................... |
40,000 |
— |
„ fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 septem-ber 1911 af en extra division i Svea hofrätt................................ |
32,900 |
_ |
„ beredande af tillfällig förstärkning af hofrättens öfver Skåne |
31,650 |
_ |
arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter |
3,250 |
— |
„ beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt-mästare ................................................................................................ |
300 |
— |
„ resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid dom-stolarna bereda sig för domarkallet................................................ |
6,000 |
_ |
understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt juridiskt arkiv» ... |
3,000 |
— |
„ uppförande af ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och |
15,400 |
- |
„ atiöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona, |
26,175 |
1 |
„ kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona |
45,400 |
— |
„ beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder-åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra, |
6,50C |
— |
Transport) 281,770,—
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
57
Transport
Till godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga
förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning,
beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom
till utrustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag ...................
„ inrättande af ett jordregister, reservationsanslag ........................
„ beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt vissa tjänstemän
och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk,
förslagsanslag ....................................................................................
„ beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders
upprättande under år 1912, förslagsanslag ....................................
„ täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott........................
„ bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol ........................
Summa!
Kronor. |
ö. |
281,770 |
|
6,000 |
|
150,000 |
|
18,000 |
— |
50,000 |
— |
714,051)—|
*) Af Kungl. Maj:l föreslaget belopp, hvaröfver ett af Riksdagen tillsatt särskildt utskott
kommer att afgifva yttrande.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft.
8