Statsutskottets utlåtande Nr 16.

t

Nr 16.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 mars 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 85 under åttonde
hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag till nybyggnad för botaniska institutionen
vid universitetet i Lund.

(2:a Afd.)

Under punkt 85 af åttonde hufvudtiteln i Kungl. Maj:ts den 13 januari
1911 till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgifva,
att universitetet i Lund må för vinnande af lämplig plats för en ny byggnad
för universitetets botaniska institution med Lunds stadsfullmäktige
träffa öfverenskommelse rörande tomtförvärf och jordutbyte i enlighet med
hvad stadsfullmäktiges protokoll i ärendet den 17 september 1909 utvisar
och på de i protokollet närmare angifna villkor och bestämmelser, dels
ock lör tomtinköpet och därmed i samband stående kostnader samt för
uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och
kostnadsförslag af den nya byggnaden äfvensom för anskaffande af inventarier
m. m. därför bevilja ett anslag af 162,000 kronor och däraf på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 62,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden förstnämnda dag anfört följande: Bihang

till Riksd. prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. (Nr 16.)

1

2 *

Stal silf skottets utlåtande Nr 16.

Nybyggnad j skrifvelse den 4 november 1909 har kanslern för rikets universitet
''institutimenpå grund af framställningar från de akademiska myndigheterna i Lund i
i Lund. underdånighet anhållit om beredande af anslag till uppförande af en ny
byggnad för den botaniska institutionen vid universitetet i Lund m. m.

Då jag nu går att inför Eders Kungl. Maj:t anmäla detta ärende,
torde jag till en början få lämna en redogörelse för den framställning i
ämnet, som bildar ärendets utgångspunkt. Denna framställning gjordes
af föreståndarne för den botaniska institutionens fysiologiska och systematiska
af delningar, professorerna B. Jönsson och S. Murbeck i en den 28
september 1909 till det större akademiska konsistoriet i Lund aflåten
skrifvelse af följande innehåll.

>När i början af 1860-talet den botaniska trädgården anlades, blef
i denna äfven en institutionsbyggnad uppförd, hvilkens nedre våning uppläts
till bostad åt akademiträdgårdsmästaren och tillika innehöll ett trångt
auditorium, medan den öfre — frånsedt ett amanuensrum — skulle hysa
institutionens samlingar, som vid den tidpunkten utgjordes så godt som
uteslutande af professor J. G. Agardhs i nämnda byggnad deponerade
och år 1880 till universitetet skänkta fanerogamherbarium. Särskilda arbetslokaler
funnos ej. Den utveckling, som växtanatomien och växtfysiologien
togo under de därpå följande decennierna, nödvändiggjorde dock
snart sådana, och år 1888 beviljade Riksdagen ett anslag af 54,000 kronor
till en nybyggnad, den s. k. Nya botaniska institutionen, hvilken innehåller,
förutom ett rymligare auditorium, dels anatomiska och fysiologiska laboratorier
samt ett par rum för själfständiga arbeten, dels ock ett vid den
tiden anlagdt museum af hvarjehanda för den morfologiska och biologiska
undervisningen nödvändiga växtföremål. Den nya botaniska institutionen
var sålunda bestämd för vissa nytillkomna eller förut mindre väl tillgodosedda
grenar af den botaniska vetenskapen, och dess tillkomst innebar
följaktligen ingen afsevärd ökning i utrymmet för den gamla institutionens
samlingar. Under det halfsekel, som snart förgått sedan denna äldre byggnad
uppfördes, hafva emellertid dess samlingar mångdubblats, och för deras
förvaring hafva hvarjehanda utvägar begagnats. Till en början kunde
å den nya institutionen en mindre sal reserveras för kryptogamherbarierna,
hvilka också dit öfverflyttades, men då denna sal, hvilken snart blir helt
behöflig för det därvarande morfologiskt-biologiska museet, för några år
sedan partiellt togs i bruk för detta, måste en del af kryptogamerna, nämligen
lafherbariet, flyttas tillbaka till den gamla institutionsbyggnaden, där
då ingen annan plats kunde beredas än i det förutvarande auditoriet, som
dock redan var taget i anspråk för rensning och vinterförvaring af frön
samt såsom lokal för vissa utaf trädgårdspersonalens arbeten. Detta rum

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

3

får. emellertid anses såsom i högsta grad olämpligt till förvaring af herbarier,
. icke blott på den grund att genom de nämnda arbetena damm
oundvikligen intränger i skåpen, utan också därigenom att golfvet ligger
Va m. lägre än i den öfriga delen af bottenvåningen samt helt nära marken,
till följd hvaraf samlingarna äro utsatta för fukt. Sorgligt att säga,
hafva också i skåpens nedre afdelningar växterna redan befunnits angripna
utaf mögelsvamp. — Ej heller för algherbariet har lämplig plats kunnat
beredas. Till sin hufvudmassa består detta herbarium utaf hafsalger, således
af växter, som äro starkt impregnerade med koksalt och till följd
däraf med begärlighet upptaga fuktighet ur luften, hvarför de också bli
starkt utsatta för fara att förstöras, om de ej förvaras på fullkomligt torrt
ställe. Vid mottagandet af detta herbarium, som skänkts till universitetet
af professor J. G. Agardh, blef det placeradt i den förut omnämnda mindre
salen å nya institutionen, och sedan några år tillbaka hafva tre utaf
skåpen, till följd af utvidgning af det morfologiskt-biologiska museet, måst
ställas utmed en yttervägg försedd med stora och därtill illa slutande
fönster. I donationsbrefvet hade dock professor Agardh uttalat en bestämd
önskan, att hans algherbarium måtte på bästa sätt skyddas emot temperaturväxlingar
och fukt, och då denna samling enligt offentliga uttalanden
af specialister, som arbetat vid densamma, genom sin omfattning och sin
rikedom på s. k. originalexemplar är det förnämsta herbarium utaf hafsalger,
som öfver hufvud taget existerar, måste äfven med hänsyn till denna
dyrbara samling den nu rådande anordningen anses högst beklaglig. —
Då äfven i den gamla institutionen redan för längre tid sedan mer än
halfva antalet herbarieskåp blifvit placerade utmed tunna ytterväggar och
ingen möjlighet sågs till utvidgning af lokalerna, framställde föreståndaren
för den botaniska institutionens systematiska afdelning, för att provisoriskt
af hjälpa missförhållandena, år 1905 en begäran, att öfverstå våningen af
det vid Lundagard belägna och då utrymda gamla universitetsbiblioteket
matte upplatas till förvaring af den botaniska institutionens herbarier och
bibliotek. Då emellertid de myndigheter, som hade att förbereda frågan
om användningen af det gamla bibliotekshuset, på grund af kraf ifrån
olika hall blott kunde tillstyrka, att cirka 2/s åt den nämnda våningen upplätes
för ändamålet, och detta utrymme knappt skulle hafva tilfredsställt
behofvet för. ögonblicket, ansågos fördelarna med den ifrågasatta öfverflyttningen
ej komma att motsvara de därmed förenade kostnaderna och
olägenheterna, hvarför nämnda begäran icke fullföljdes. — Kort därefter
lyckades institutionen mot en jämförelsevis ringa afgift förvärfva d:r C. F.
Elmqvists till omkring 75,000 exemplar uppgående och för institutionen
utomordentligt värdefulla fanerogamherbarium. Af brist på utrymme har,

4

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

beklagligt nog, denna samling, liksom åtskilliga andra viktiga förvärf ifrån
senare år, ännu den dag som är ej kunnat inordnas eller eljest göras tillgänglig
för vetenskapligt bruk, och för att nödtorftigt kunna magasinera
densamma blef vid det på nyåret 1906 skeende ombytet af akademiträdgårdsmästare
aftal träffadt med den nytillträdande om öfverlåtelse tillsvidare
af ett utaf de till trädgårdsmästarens våning hörande rummen (företrädarens
sängkammare). — Härmed har den sista möjligheten till utvidgning
af herbarie-lokalerna blifvit tillgripen, men då den nuvarande trädgårdsmästaren
har sex i uppväxtåldern varande barn, kan man snart nog
vänta att kraf framställas på återfående af det nämnda rummet, hvilket
för öfrigt, såsom redan framhållits, blott medger magasinering af samlingar
som för länge sedan borde hafva varit åtkomliga för vetenskapligt
behof.

»Af det anförda torde framgå, att de för herbarierna disponibla lokalerna
sedan längre tid tillbaka äro alldeles otillräckliga, och att det till
följd häraf ej längre är möjligt att hålla dem i museimässigt skick. Det
torde också vara tydligt, att lokalerna till stor del äro så beskaffade, att
åt samlingarna ej kan ägnas den vård som deras värde anständigtvis
kräfver. I detta sammanhang förtjänar såsom en synnerligen beaktansvärd
omständighet framhållas, att den gamla institutionen, där hufvudmassan
af herbarierna är inhyst, får anses som en mycket eldfarlig byggnad, i
det att samtliga trappor äro af trä, och därigenom att eldning i järnkaminer
försiggår ej blott i bottenvåningen och museivåningen (där äfven
amanuensrummet på så sätt uppvärmes), utan i regeln äfven å ett skröpligt
vindsrum, afsedt för trädgårdsmästarens jungfru, en person således
som har sina sysslor två trappor ned.

»Det har förut nämnts, att särskilda arbetslokaler saknas å den gamla
institutionen. Detta har under senare år medfört svåra olägenheter. Med
den riktning, som den botaniska vetenskapen tagit, kräfva äfven arbetena
på lierbarieafdelningen numera allt oftare tillgång åtminstone till en mycket
enkel laboratorieinredning. En sådan saknas dock totalt, i det att hvarken
vattenledning eller gas finnes i lokalerna. Så belamrade som dessa
numera äro med skåp o. d. är det för öfrigt under pågående museiarbeten
— och sådana fortgå nästan året om — hart när omöjligt att
få plats och ro för en själfständig undersökning, och till och med när
föreståndaren skall framleta förevisningsmateriell till sina föreläsningar, är
det ofta förenadt med omständigheter att kunna disponera en kvadratmeters
yta på ett bord. Att en sådan sakernas ställning ej befordrar arbetslust
och trefnad, torde lätteligen inses, och såsom ett totalomdöme om
herbarielokalerna och de förutsättningar de erbjuda för samlingarnas vård

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

5

och för ett fruktbringande arbete vid desamma kan utan öfverdrift påstås,
att den nu rådande ställningen är otillbörlig.

»Ännu för några år sedan var den botaniska institutionen i saknad af
ett bibliotek. När planen till den nya institutionsbyggnaden uppgjordes,
ansågs det därför obehörigt att bereda plats för ett sådant. År 1897 förordnade
emellertid den om botaniska institutionen och hela vårt universitet
så högt förtjänte professor Agardh genom gåfvobref, att hans ansenliga
och synnerligen dyrbara bibliotek skulle tillfalla institutionen mot
villkor att det förvarades därstädes och hölles för forskare tillgängligt
såväl för begagnande på platsen som för hemlåning, och när detsamma
efter donators död år 1901 öfverlämnades, blef det inrymdt i den nya
institutionsbyggnaden, i ett rum som dittills tjänat som arbetsrum åt föreståndaren.
Biblioteket fyllde helt och hållet detta rum, men då dess tillväxt
under de gångna nio åren varit jämförelsevis obetydlig, har utrymmet
hittills varit tillräckligt. Efter professor F. W. C. Areschougs frånfälle
i december 1908 har emellertid, i enlighet med hans i lifstiden uttalade
önskan, hans efterlämnade maka genom gåfvobref medgifvit institutionen
rättighet att ur hans synnerligen dyrbara bibliotek uttaga all botanisk
litteratur, som den förut saknade, och på så sätt har år 1909 institution
sbiblioteket blifvit nästan fördubbladt. För den Areschougska
boksamlingen, som till största delen representerar vissa i den Agardhska
jämförelsevis svagt företrädda grenar af botaniken och som därigenom är
af desto större värde för institutionen, har det emellertid varit omöjligt
att bereda lämplig plats. Såsom ett provisorium har den utvägen tillgripits
att, sedan Kungl. Maj:t medgifvit att för nu ingångna läsår 250 kronor
utanordnas från universitetet till hyresersättning åt den å nya institutionen
boende amanuensen, det af honom hittills innehafda rummet tagits i anspråk
för boksamlingens förvaring. Att äfven för framtiden söka anskaffa
hyresbidrag åt amanuensen och att hafva honom bosatt ute i staden, vore
naturligtvis högst olämpligt, liksom det också skulle medföra stora olägenheter
att ej kunna sammanbringa de två ofvannämnda bokdonationerna
till ett enhetligt institutionsbibliotek.

»Såväl för biblioteket som för herbarieafdelningen äro följaktligen nya
lokaler oundgängligen nödvändiga, och klokheten synes oss bjuda att vid
anskaffandet af sådana ej sörja blott för det ögonblickliga behofvet. Beträffande
biblioteket hafva vi nämligen grundad förhoppning att de två
förut nämnda donatorernas exempel skall mana till efterföljd, så att den
botaniska institutionen efter hand skall komma i besittning af ett ansenligt
bibliotek, jämförligt med dem som numera finnas vid hvarje väl ordnad
botanisk institution i utlandet, och hvad angår herbarierna, så äro fler

6

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

talet af dem grundade i mycket sen tid och kräfva alltså ytterligare utveckling.

»Att genom tillbyggnad å den nya institutionen vinna erforderligt utrymme
låter sig icke göra, och ännu mindre kan den gamla härför ifrågakomma.
Det linnes därför ingen annan utväg än att till ersättning för
den oansenliga och skröpliga äldre intitutionen, hvilken, såsom nedan
nämnes, är behöflig för andra ändamål, uppföra en ny institutionsbyggnad.
— Kraf på en sådan framställdes redan för 11 år sedan af institutionens
dåvarande föreståndare, professor Areschoug, som i maj 1898 ingick till
konsistoriet med begäran om ett statsanslag å 34,700 kronor till en just
för de här ifrågavarande ändamålen afsedd nybyggnad jämte 7,000 kronor
till inventarier. Framställningen förordades af matematisk-naturvetenskapliga
sektionen, men, när den några månader senare företogs till behandling
i konsistoriet, där professor Areschoug såsom vorden emeritus ej
längre hade säte och stämma, ansågs den ej böra föranleda till någon
åtgärd. Denna negativa utgång torde, efter hvad man nu kan se, hafva
varit lycklig. Den i det nämnda förslaget upptagna byggnaden skulle
visserligen beträffande bibliotekslokalerna varit tillräcklig, i det att dessa
mer än väl hade rymt såväl Areschougs som Agardhs boksamlingar och
tillika omfattade både läsrum och expeditionsrum, men hvad herbarielokalerna
beträffar, så voro dessa afsedda blott för de vid den tiden å
nya institutionen inhysta kryptogama samlingarna med inberäkning af det
väntade Agardhska algherbariet. Då emellertid genom tillkomsten af lafherbariet
kryptogamernas omfattning nästan fördubblats, och fanerogamerna
genom Elmqvists herbarium och andra förvärf under tiden vuxit
med nära en tredjedel, skulle byggnaden ej hafva tillfredsställt de behof,
som redan i närvarande stund förefinnas.

»Vi anhålla därför, att konsistoriet ville utverka framställning till nästa
Riksdag om ett statsanslag för en nybyggnad, uppförd i enlighet med här
bifogade ritningar. Kostnaderna för denna byggnad äro enligt bifogadt
förslag beräknade till 100,000 kronor, hvarjämte 12,000 kronor anses behöfliga
för inventarier.

»Vi tro oss böra framhålla, att den här föreslagna institutionsbyggnaden
skall för en rätt lång tid vara tillräcklig för sitt ändamål samt
att den för öfrigt, och till skillnad från den senast uppförda, vid behof
lätt kan utvidgas antingen genom tillbyggnad å gaflarna eller genom uppförande
af en tredje våning.

»I det föregående har redan blifvit antydt,oatt den gamla institutionsbyggnaden
är behöflig för andra ändamål. Åt innehafvaren af den vid
senaste Riksdag inrättade trädgårdsmästarbefattningen är det för när -

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

7

varande icke möjligt att bereda bostad i trädgården, ehuru denne person
tydligtvis bör vara boende därstädes. Ej heller blir detta under nuvarande
förhållanden möjligt beträffande trädgårdens tvenne fast anställda
medhjälpare. Dessa, som i och för vakthållning m. m. äfvenledes måste
bo i trädgården, äro båda inhysta i ett rum, som ej kan anses lämpligt
till bostad, åtminstone ej för längre tid, därigenom att dess ena långvägg
gränsar omedelbart till palmhuset och vanligen är drypande af fukt Att
detta rum allt hitintills fatt tjäna till bostad åt medhjälparne beror därpå
att dessa, som hittills varit helt unga och haft en årslön af blott 400
kronor, snarast varit att betrakta som elever och således i regeln stannat
blott ett år för att därefter bli aflösta utaf andra. Som emellertid genom
den senaste Riksdagens beslut medhjälparne uppförts på ordinarie stat
med en årlig begynnelselön af 1,000 kronor och med rätt till ålderstillägg,
kan man hoppas, att hädanefter erhålla personer som besitta större färdighet
och som till båtnad för trädgården kvarstanna längre tid. De nya
medhjälpare, som antagits från januari 1910, hafva förklarat sig villiga
att under ett år bo i det nämnda rummet, och möjligt är att de,
trots dettas hälsovådlighet och fastän tillfälle till matlagning där icke förefinnes,
åtnöja sig med detsamma ytterligare ett år, för den händelse utsikter
till nya bostäder under tiden yppas. Att uppföra sådana skulle
kunna undvikas, i fall den gamla institutionsbyggnadens herbarievåning
blefve utrymd. Denna skulle nämligen då lämpa sig till bostäder såväl
för underträdgårdsmästaren som för de två medhjälparne.

»Den här föreslagna nybyggnaden borde tydligtvis vara förlagd till
den ° botaniska trädgården. Att bereda utrymme åt densamma inom det
område, som trädgården för närvarande disponerar, låter sig dock icke
göra utan att hela den vetenskapliga anordningen af trädgården blefve
störd, och vilja vi särskild! framhålla, att, äfven om tillstånd erhölles att
förlägga nybyggnaden till den af staden Lund åt botaniska institutionen
upplåtna s. k. Östra promenaden, utrymme dock ej heller här förefinnes,
eftersom detta område i sin helhet är oundgängligen nödvändigt för trädgardens
arboretum. Under sadana förhållanden anhöllo undertecknade i
skrifvelse af den 13 mars 1909 hos Lunds stadsfullmäktige, att det
staden tillhöriga, utmed Östra Vallgatan beliigna och i botaniska trädgården
inskjutande samt med äldre småhus bebyggda område, som å den
bilogade kartskissen streckats med rödt, måtte på vissa villkor för all framtid
upplåtas åt universitetet och den botaniska trädgården, eller, om detta
ej kunde beviljas, att uppgift måtte lämnas om den lägsta summa, för
hvilken detsamma skulle kunna öfvergå i universitetets ägo. Enligt stadsfullmäktiges
protokoll af den 17 september 1909 har det förra alternativet ej

8

Statsutskottets utlåtande Kr 16.

kunnat bifallas, och med kännedom om den ogynnsamma ställning, hvari
staden Lunds finanser för närvarande befinna sig, var bifall härtill knappast
att förvänta. Lunds stad har för öfrigt upprepade gånger vid liknande
tillfällen emot universitetet ådagalagt en generositet, som får anses
värd det största erkännande. Det betydande område, som upptages af
astronomiska observatoriet, blef sålunda för omkring femtio år sedan af
staden kostnadsfritt öfverlämnadt åt universitetet, och när år 1888 tomt
behöfdes för den nya botaniska institutionen, upplät staden för all framtid
nyttjanderätten till den nyss omnämnda, för den botaniska trädgården
ytterligt värdefulla Östra promenaden. Det bör också här framhållas,
hurusom staden Lund, när för få år sedan det nya universitetsbiblioteket
uppfördes å Helgonabacken, därtill bidrog med ett så pass ansenligt belopp
som 50,000 kronor. — Den lösesumma, som stadsfullmäktige ansett
sig böra fordra för den nu ifrågavarande tomtarealen, uppgår, såsom bifogade
protokollsutdrag visar, till 32,509 kronor 6 öre. Då detta område,
som kanske eljest inom kort skulle blifva bebyggdt med höga och mindre
prydliga hus, skjuter in i den botaniska trädgården och så att säga naturligen
hör med till denna, vore det redan på den grund högeligen önskvärdt,
om det nu införlifvades med densamma, och då det dessutom utgör
ej blott den lämpligaste utan den enda plats, som synes kunna ifrågakomma
för den föreslagna institutionsbyggnaden, anhålla vi, att konsistoriet
ville till sitt petitum foga en begäran om statsanslag dels till belopp
af 32,509 kronor 6 öre såsom godtgörelse för fastigheterna n:is 412
A & B, 413 A & B, 414, 415, 416 A & B, 417 A, 418 A & B, 419 A & B,
420 och 421 härstädes, hvilka af staden Lund skulle till universitetet med
full äganderätt öfverlåtas, dels ock ett belopp af 9,490 kronor 94 öre
att användas ej mindre för inköp af fastigheten nr 417 B, hvilken ännu
icke till staden återvunnits, än äfven för täckande af möjligen förekommande
oförutsedda utgifter.

»Vi vilja till sist återge hvad professor Areschoug i sin förut omnämnda
skrifvelse till konsistoriet af den 6 maj 1898 anförde:

’Det kunde möjligen synas den i förhållandena oinvigde, som om den
botaniska institutionen ställde alltför stora anspråk på statskassan. Jag
tillåter mig då erinra om, att denna institution, som anlades i början på
1860-talet, har såväl till anläggningen af själfva trädgården som till uppförandet
af sina åtta växthus jämte uthus samt tvenne institutionsbyggnader
af statsmedel uppburit ett sammanlagdt belopp af 129,000 kronor.
Tager man hänsyn till den stora omfattning, som en botanisk institution
i följd af sina i jämförelse med andra vetenskapliga institutioner mång -

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

9

faldiga uppgifter nödvändigtvis måste hafva, så torde det rättvisligen böra
erkännas, att denna summa är nästan mera än anspråkslös.’

»Vi anhålla således, att konsistoriet ville hos Kungl. Maj:t söka utverka
framställning till nästa Riksdag om beviljande af statsanslag

dels å 112,000 kronor till uppförande af en nybyggnad för den botaniska
institutionen (däraf 12,000 kronor till inventarier),

dels å 42,000 kronor till tomtinlösen och oförutsedda utgifter för
samma nybyggnad.

»Tillika torde framställning hos Kungl. Maj:t böra göras därom, att
universitetet, på sätt som af stadsfullmäktige fordrats, berättigas att till
staden Lund vid anfordran och utan ersättning öfverlåta den del af botaniska
trädgården (247 kvm.), som erfordras för gatureglering.»

Vid sistnämnda skrifvelse funnos fogade följande bilagor:

1) utdrag af Lunds stadsfullmäktiges protokoll för den 17 september
1909;

2) beskrifning af den tillämnade nya byggnaden;

3) kostnadsförslag beträffande byggnaden;

4) kostnadsförslag beträffande inventarierna;

5) karta öfver staden Lund;

6) plan af botaniska trädgården; och

7) ritningar till byggnaden (3 fasadritningar, 3 planritningar och 1
sektionsritning).

Af det under 1) omförmälda protokollsutdrag med därtill fogad bilaga,
innehållande Jönssons och Murbecks omförmälda, till stadsfullmäktige
ingifna skrifvelse samt byggnadsnämndens och drätselkammarens däröfver
afgifna utlåtanden, inhämtas, bland annat, följande. De i skrifvelsen omtalade
fastigheterna 412—421 hade, ehuru staden tillhöriga, af ålder innehafts
af enskilda personer, hvilka voro ägare till de därå uppförda byggnader.
Staden hade numera efter förda rättegångar förlikningsvis för ett
pris af 32,000 kronor inköpt samtliga byggnaderna utom den, som var
belägen å tomten 417 B, om hvars inlösen jämväl rättegång inledts. Enligt
gjord utredning stodo de redan inlösta fastigheterna den 1 januari 1909
staden till ett pris af tillhopa 32,509 kronor 6 öre — frånsedt rättegångskostnader.

Grundvalen för stadens anspråk å dessa fastigheter hade varit den,
att oaktadt desamma helt eller delvis ingått i en intaga, hvilken tillika
med andra intagor jämlikt magistratens i Lund utslag den 15 oktober
1766 varit af staden upplåten på vissa villkor, bland annat årlig jordskyld
samt städjeafgift vid ombyte af innehafvare, vid äfventyr att jorden

Bihang till IWcsd. prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

eljest skulle återgå till staden, på senare tid hvarken jordskyld eller städja
erlagts af innehafvaren.

En del af de ifrågavarande fastigheterna behöfde tagas i anspråk för
utvidgning till 14 meters bredd af Östra Vallgatan, invid hvilken de voro
belägna. Enligt ett af byggnadsnämnden åberopadt, af stadsingenjören A.
B. Jakobsson uppgjordt gaturegleringsförslag — detta har af mig införskaffats
och bilagts handlingarna — skulle efter gaturegleringen af fastigheterna
återstå 2,667 kvm., eller, med afdrag af den på den oinlösta
fastigheten 417 B belöpande delen, 2,395,70 kvm.

I nyssnämnda regleringsförslag afsågos ock två med litt. a och e utmärkta,
i den botaniska trädgården ingående områden af resp. 359,10 kvm.
och 32,70 kvm., tillhopa 391,80 kvm. Dessa utgjorde äfven delar af intagsjorden,
hvilka af universitetet köpts af enskilda personer, utan att aftal
träffats med staden om äganderätten till desamma. De ansågos nu böra
afstås till universitetet.

Beträffande ett i regleringsförslaget med litt. c utmärkt område om
94,70 kvm., hvilket äfven tillhörde intagsjorden och utgjorde eu af universitetet
öfver intagan anordnad väg, ansågs detta likaledes böra till den del,
som kvarstod efter gaturegleringen, 68,80 kvm., tillkomma universitetet,
återstående för regleringen erforderliga del af denna intaga, 25,90 kvm.,
skulle af universitetet öfverlåtas till staden. Universitetet skulle vidare
afstå en del af botaniska trädgården, hvilken enligt meranämnda förslag
borde ingå i gaturegleringen.

Vid ärendets afgörande bemyndigade stadsfullmäktige drätselkammaren
att under bevakande af stadens rätt och bästa till universitetet i Lund för
utvidgning af botaniska institutionen afyttra dels de för gaturegleringen
icke erforderliga delar af fastigheterna nr 412 A, 412 B, 413 A & B, 414,
415, 416 A & B, 417 A, 418 A, 418 B, 419 A, 419 B, 420 och 421 i
Lund eller 2,395,70 kvadratmeter samt af stadens intagsjord litt c den
efter gaturegleringen öfverblifna delen eller 68,80 kvadratmeter, tillhopa
2,464,50 kvadratmeter med åbyggnader m. m. för en köpeskilling af 32,509
kronor 6 öre i ett för allt, dels ock utan särskild ersättning de i botaniska
trädgården ingående, men staden tillhöriga intagsjordarna litt. a och e om
tillhopa 391,80 kvadratmeter, allt dock på villkor i öfrigt, att universitetet
i sin ordning till staden vid anfordran utan ersättning öfverläte ej mindre
den del af botaniska trädgården, som för gaturegleringen erfordrades, eller
247 kvadratmeter, än äfven dispositionsrätten till den för samma ändamål
behöfliga del af stadens intagsjord litt. c eller 25,90 kvadratmeter samt
själft vidkändes alla kostnader för förflyttning af stängsel, plantering och
annat dylikt vid gaturegleringens genomförande; att i fastigheterna in -

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

11

tecknad gäld skulle afdragas från köpeskillingarna; att det af staden öfverlåtna
område skulle sammanläggas med botaniska trädgården och, så långt
det med god ordning läte sig förenas, hållas tillgängligt för allmänheten;
att »köparne» å ömse sidor skulle vidkännas alla efter tillträdesdagen
förfallande onera och skatter för de öfvertagna fastigheterna; och att definitiv
öfverenskommelse i ärendet skulle vara mellan universitetet och staden
träffad före den 1 juli 1911.

Härjämte förklarade sig stadsfullmäktige villiga att, under förutsättning
att fastigheten nr 417 B till staden återvunnes, för ändamålet i fråga
till universitetet öfverlåta jämväl denna fastighet mot samma pris, till
hvilket staden komme att tillösa sig densamma.

Omförmälda beskrifning, hvilken den 27 september 1909 uppgjorts af
arkitekten i öfverintendentsämbetet T. Wåhlin, var af följande lydelse:

»Beskrifning af botaniska institutionens i Lund nya herbarie- och
biblioteksbyggnad.

»Byggnaden uppföres af prima flamtegel på grund af betong.

»Bottenvåningen klädes med finhuggen granit till en höjd af cirka 3,5
meter, öfriga ytor klädas med handslaget tegel från Hälsingborgs ångtegelbruks
tillverkning.

»Alla bottnar i blinderingar och nischer putsas. Gaflarnas täckplattor
utföras af Ignaberga kalksten.

»Invändiga trappor och vestibulernas golf läggas af Ölands kalksten,
öfriga golf beläggas med linoleummatta.

»Alla utvändiga trappor jämte sockel af granit. Taket täckes med
svartglaseradt falstaktegel på underlag af papp med dubbel iäktning.

»Alla bjälklag utföras af armerad betong.

»Stuprör och fotrännor af koppar.

»Centralvärmeledning enligt varmvattensystem.

»Närmare enligt bifogadt kostnadsförslag af denna dag.»

Det i beskrifningen åberopade kostnadsförslaget, uppgjordt likaledes
den 27 september 1909 af arkitekten Wåhlin, och betecknadt »approximativt
kostnadsförslag till botaniska institutionens herbarium- och biblioteksbyggnad
i Lund», slutade å ett sainmanlagdt belopp af 100,000 kronor,
fördelade på följande särskild! specificerade hufvudposter, nämligen:

Jordgräfning ........................................................................................... 1,234: —

Betong och materialarbeten.............................................................. 55,252: 35

Timmer och snickeriarbeten ............................................................ 7,499: 20

Järn, plåt och diverse arbeten..................................................... 36,014: 45

Summa kronor 100,000: —

12

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Under sistnämnda utgiftspost har uppförts, bland annat, »stängsel och
planering» 2,000 kronor samt »arkitektarfvode och oförutsedda arbeten»
10,672 kronor 45 öre.

Det andra kostnadsförslaget, hvilket var undertecknadt af professorerna
Jönsson och Murbeck samt angafs vara i september 1909 uppgjordt
efter samråd med installatörer och handtverkare enligt då gängse priser,
upptog under synnerligen detaljerade poster i hufvudsak inventarier för de
olika rummen i byggnadens särskilda våningar och slutade å sammanlagdt
12,000 kronor, i hvilket belopp ingick specificerade kostnader för bland
annat gas-, vatten- och afloppsledningar, införande af elektrisk belysning
och armatur därför samt anordnande af åskledare med tillhopa 2,140
kronor.

Å planen öfver botaniska trädgården äro såväl de nuvarande som
tillämnade nya institutionsbyggnader angifna, likaså ett växthus. Där
äro äfven de områden af nuvarande botaniska trädgården utmärkta, som
för gatureglering skulle afstås till staden. Likaså den del af tomterna nr
412—421, som skulle inlösas af universitetet. Den tillämnade nya institutionsbyggnaden
skulle, enligt hvad planen utvisar, till större delen förläggas
på det område, som utgöres af omförmälda tomter, till någon del
på mark, som redan ingår i botaniska trädgården.

De i ärendet företedda ritningarna utgöras, såsom ofvan nämnts, af
tre fasadritningar, betecknade: »hufvudfasad», »trädgårdsfasad» och »gafvelfasad»,
en sektionsritning och tre planritningar, upptagande källarvåning
och två våningar däröfver. Källarvåningen innehåller, förutom värmekammare
och kölrum m. m., ett stort rum för vinterförvaring af växter.
Bottenvåningen innehåller hufvudsakligen två mycket stora och tre mindre
herbarierum samt ett rum för städerska. Våningen en trappa upp upptages
å ena sidan af ett stort biblioteksrum samt å andra sidan af skrif-,
laboratorie- och arbetsrum äfvensom ett rum för teckningsapparater. Midtelpartiet
af våningen upptages af dels ett tämligen stort rum för embryologiska
öfningar in. m., dels ock af expeditionsrum för biblioteket, mörkrum
och toalettrum.

Professorerna Jönssons och Murbecks ifrågavarande framställning remitterades
till matematisk-naturvetenskapliga sektionen, hvilken i yttrande,
afgifvet den 29 september 1909, tillstyrkte densamma.

Härefter blef ärendet föremål för behandling af universitetets drätselnämnd
vid sammanträde den 15 oktober 1909, därvid akademiräntmästaren
R. Eklundh yttrade, bland annat, följande: »Då jag nu går att yttra mig
i denna fråga, tillåter jag mig till en början erinra därom, att behofvet

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

13

af den begärda nybyggnaden synes mig vara uti institutionsföreståndarnas
skrifvelse på ett synnerligen tillfredsställande och öfvertygande sätt ådagalagdt
och torde icke kunna af någon bestridas.

»Under de 20 år, jag haft åt mig anförtrodt att utöfva vård och tillsyn
af universitetets byggnader, har jag icke kunnat undgå att upprepade
gånger finna, huru trång, obekväm och för sitt ändamål olämplig gamla
botaniska institutionsbyggnaden är och huru stor risk det synbarligen innebär
att därstädes hafva förvarade dyrbara — delvis kanske rent af oersättliga
— herbariesamlingar.

»På sätt af institutionsföreståndarne påpekats, yrkades redan för 11
år sedan af dåvarande institutionsföreståndaren, professorn Areschoug, att
framställning om statsanslag till nybyggnad för ifrågavarande ändamål
måtte göras; men ärendet måste då stå tillbaka för andra, ännu viktigare
kraf för universitetet.

»Förslaget att använda botaniska institutionens gamla byggnad» —
fortsätter Eklundh — »till bostäder åt blifvande underträdgårdsmästaren
och två trädgård smedhjälpare, hvilka, om möjligt är, torde böra bo inom
trädgården, synes mig vara särdeles godt; och jag anser mig böra erinra
om att härigenom skulle årligen kunna besparas 450 kronor, ty enligt
kungl. bref den 11 juni 1909 skola lönerna för en hvar af dessa befattningshafvare,
som åtnjuta förmånen af fri bostad med bränsle, årligen
minskas med 150 kronor.»

Angående den för ifrågavarande byggnads uppförande föreslagna tomten
och villkoren för dess förvärfvande yttrade Eklundh följande. Ända
från den dag botaniska trädgården på 1860-talet anlades både det — enligt
hvad professorerna Agardh och Areschoug mångfaldiga gånger meddelat
Eklundh — varit ett önskemål att kunna förvärfva de i trädgården
inskjutande, vid östra Vallgatan belägna tomterna n:ris 412—421 för att
nedrifva därå uppförda små byggnader och införlifva tomterna med botaniska
trädgården — en blick på den företedda tomtkartan syntes vara alldeles
nog för att inse lämpligheten häraf —; men denna plan hade i saknad
af erforderliga medel allt hittills icke kunnat genomföras.

Sedan Lunds stad nu förvärfvat samtliga fastigheterna — med undantag
af n:r 417 Litt. B, angående hvilkens förvärfvande rättegång påginge
— hade stadsfullmäktige medgifvit, att fastigheterna finge för ett belopp
af 32,509 kronor 6 öre med full äganderätt till universitetet för afsedda
ändamålet upplåtas.

I sammanhang härmed hade stadsfullmäktige äfven utan ersättning
till universitetet med full äganderätt öfverlåtit de inom botaniska trädgården
befintliga, af universitetet nu disponerade och af stadens drätsel -

14

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

kammare till kronor 921: 20 i värde uppskattade intagsj ordar — i areal
460,60 kvadratmeter, sedan gatureglering skett — till hvilka staden påstode
sig hafva äganderätt, dock med villkor att universitetet till staden
likaledes utan ersättning, afstode 247 kvadratmeter, som af botaniska
trädgården skulle för gatureglering erfordras.

Som Eklundh ansåge det vara af den allra största vikt och betydelse
för universitetet att få tomtfrågan på detta sätt löst, vore det hans oafvisliga
plikt att på det lifligaste tillstyrka, att drätselnämnden för sin del
instämde i detta förslag, och Eklundh gjorde detta desto hellre som han
vore fullkomligt öfvertygad om att erforderligt tomtområde med så lämpligt
läge som det nu erbjudna för närvarande ej stode att få för billigare
pris än det af stadsfullmäktige begärda, och som den länge sväfvande frågan
om ersättning för stadens intagsjord i botaniska trädgården på detta
sätt skulle få en mycket lycklig lösning.

Eklundh instämde äfven till alla delar i institutionsföreståndarnes yttrande
att den tillämnade nybyggnaden icke lämpligen syntes kunna förläggas
inom botaniska trädgårdens nuvarande område.

Det af institutionsföreståndarne för inköp af fastigheten n:r 417 B,
som, enligt hvad redan blifvit nämndt, äfven inginge uti den erforderliga
byggnadstomten, men ännu icke af Lunds stad förvärfvats, men, om sa
befunnes nödigt, kunde för gatureglering exproprieras, samt för täckande
af oförutsedda inventarieutgifter begärda beloppet kronor 9,490:94 syntes
Eklundh vara för sagda ändamål fullt tillräckligt.

Det vore Eklundh väl bekant, att det större konsistoriet, på grund af
de inom landet rådande svåra ekonomiska förhållanden, funnit sig böra
till det minsta möjliga nedbringa universitetets s. k. riksdagspetita för
året och sålunda underlåtit att hemställa om statsanslag till många för
universitetet ytterst viktiga ändamål, men man iinge, enligt Eklund hs förmenande,
vid pröfning af den nu föreliggande frågan icke förgäta, att
stadsfullmäktiges erbjudande om upplåtelse af tomterna älven stadgade
såsom villkor att definitiv öfverenskommelse i ärendet skulle vara emellan
staden och universitetet träffad före den 1 juli 1911.

Professor Murbeck anförde i afseende å uppkommen fråga om arfvode
åt en städerska inom byggnaden, att enligt hans mening statsanslag härför
icke skulle behöfvas, åtminstone ej under det närmaste årtiondet. Det
nyligen höjda årsanslaget för institutionens systematiska afdelning medgåfve
nämligen, att för en rätt lång tid framåt arfvodet åt henne kunde
utgå ur detta anslag.

Sedan öfverläggningen afslutats, tillstyrkte drätselnämndens flesta ledamöter
bifall till den gjorda framställningen.

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

15

Två ledamöter ansågo visserligen institutionens behof af nybyggnad
med större utrymme och bättre anordningar än de nuvarande synnerligen
trängande men ville likväl icke hafva uttryckt såsom sin åsikt, att förslaget
borde år 1909 frambäras bland universitetets riksdagspetita.

I skrifvelse den 30 oktober 1909 till kanslern för rikets universitet anförde
vidare det större konsistoriet vid universitetet i Lund, bland armat,
följande. Konsitoriet ansåge på de af framställarne och drätselnämnden
anförda skäl behofvet af åstadkommande af en sådan byggnad som den
ifrågasätta synnerligen stort, och särskildt att medel till förvärfvande af
tomt anvisades, enär stadsfullmäktige i Lund vid sitt beslut om afyttrande
af tomt fogat det villkoret, att definitiv öfverenskommelse i ärendet skulle
vara mellan universitetet och staden träffad före den 1 juli 1911, och
fara vore att, om detta villkor icke kunde uppfyllas, den nödiga tomten
komme att betinga ett afsevärdt högre pris.

Med bifogande af sitt vid ärendets behandling den 27 oktober 1909
förda protokoll anhölle konsistoriet, att kanslersämbetet måtte utverka nådig
proposition till 1910 års Riksdag om anslag å 154,000 kronor till
uppförande af en nybyggnad för universitetets botaniska institution och
tomtinköp därför, och att, därest anslaget icke blefve beviljadt att utgå i
sin helhet under år 1911, för det året anvisades ett belopp af 42,000
kronor till tomtinköp och oförutsedda utgifter, äfvensom utverka tillstånd
att till staden Lund vid anfordran och utan ersättning öfverlåta den del
af botaniska trädgården — 247 kvadratmeter — som enligt den framställningen
bilagda planen öfver trädgården vore erforderlig för gatureglering,
enär detta enligt stadsfullmäktiges villkor stode i sammanhang med tomtförvärfvet.

Sedan ärendet, såsom jag förut omförmäldt, af kanslern med skrifvelse
den 4 november 1909 öfverlämnats till Eders Kungl. Maj:t, anbefalldes
kammarkollegium genom nådig remiss den 15 i samma månad att
efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt utlåtande i ämnet.

Till åtlydnad häraf har kammarkollegium i ärendet infordrat yttranden
af stadsfullmäktige i Lund, magistraten därstädes och Eders Kungl.
Maj:ts betallningshafvande i Malmöhus län, hvarefter kammarkollegium
den 20 januari 1910 atgifvit eget underdånigt utlåtande i ämnet.

Stadsfullmäktige hafva i underdånig skrifvelse den 6 december 1909
för sin del förklarat:

att stadsfullmäktige vore villiga att till alla delar vidstå sitt den 17
september 1909 fattade beslut om försäljning till universitetet i Lund på

16

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

de i fullmäktiges protokoll den 17 september 1909 angifna förutsättningar
och villkor af erforderlig jordareal i syftet; och att, därest rättegången rörande
fastigheten nr 417 B skulle gå staden emot, hufvudbyggnaden därå,
på sätt ett af t. f. stadsingenjören Ivar Jakobsson utfärdadt intyg utvisade,
vore så belägen, att vid den ifrågaställda utvidgningen af Östra Vallgatan
till 14 meters bredd densamma eventuellt kunde genom expropriation
af staden förvärfvas. — Ifrågavarande intyg, hvilket bifogats handlingarna
i ärendet, innehåller, att den å tomten nr 417 B uppförda byggnaden till
hufvudsaklig del ligger inom det område, som behöfver tagas i anspråk
för genomförande af byggnadsnämndens förslag till reglering af Östra
Vallgatan till 14 meters bredd.

Magistraten fann för sin del skäl förorda, att den ifrågasatta fastighetsförsäljningen
och marköfverlåtelsen på de af stadsfullmäktige angifna
förutsättningar och villkor komme till stånd.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i skrifvelse den 22 december
1909, med tillkännagifvande att stadsfullmäktiges ifrågavarande
beslut den 17 september 1909 icke blifvit hos befallningshafvanden öfverklagadt,
uttalat, att mot den ifrågasatta markupplåtelsen och tomtförsäljningen,
ur synpunkten af de fördelar, som därigenom bereddes såväl staden
Lund som universitetet, ej syntes vara något att erinra.

Slutligen har kammarkollegium, som i afseende å naturen af den i
ärendet omnämnda s. k. intagsjorden in. m. ville åberopa Kungl. Maj:ts
nådiga beslut den 16 mars 1847 med tillhörande handlingar angående
ifrågasatt försäljning af intäkter å viss till staden Lund hörande mark,
vidare anfört, att kollegium icke hade något att erinra mot de ifrågasatta
m arköfverlåtelsern a.

Enär i kammarkollegii utlåtande icke lämnats någon närmare redogörelse
i fråga om åberopade nådiga beslutet den 16 mars 1847, anser jag
mig böra till frågans belysande nämna några ord därom. I skrifvelse
den 8 september 1846 öfverlämnades till Kungl. Maj:t af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län utdrag åt åtskilliga under loppet
af år 1845 inför magistraten i Lund hållna protokoll, hvaraf inhämtades
dels innehållet af magistratens förutnämnda utslag den 15 oktober
1766, dels att i anseende därtill att intäkterna gått ifrån de första innehafvarnes
arfvingar, samt de flesta af innehafvarne försummat att pa bestämd
tid utgöra den stadgade afgälden, rättegång blifvit af stadens äldste
emot de senare anställd, med påstående att intäkterna måtte af dem till staden
afträdas; att, sedan i följd häraf åtskilliga intäktsinnehafvare erbjudit sig
att, om rättegången blefve bilagd och intäkterna under full äganderätt till

Statsutskottets utlåtande Jsr 16.

17

<letn upplåtna, till staden utgifva 100 riksdaler banko för hvarje tunnland,
väckt fråga om rättighet för staden att till innehafvarne af ifrågavarande
intäkten mot lösen, som borde användas till inköj!) af annan mark för
stadens räkning, öfverlåta äganderätten till intäkterna underställts Kungl.
Maj:ts pröfning; samt att Kungl. Maj.t genom förenämnda nådiga beslut
den 16 mars 1847, enär den jord, som i vederlag för de ifrågavarande
intäkterna skulle för stadens räkning inköpas, icke ännu blifvit utsedd,
och således ej kunnat utredas, om densamma innehade det läge, att den
med fördel kunde af staden begagnas, förklarat sig icke finna skäl altför
det dåvarande bifalla framställningen i fråga.

På grund af nådig remiss har härefter öfverintendentsämbetet i underdånigt
utlåtande den 15 februari 1910 anmält, att ämbetet, som efter
skedd granskning icke funnit något emot de ifrågavarande ritningarna
att för sin del erinra, hvad det föreliggande, å ett belopp af 100,000 kronor
slutande approximativa kostnadsförslaget anginge, ansett sig böra
framhålla, att detta, med hänsyn dels till att vissa å-priser vore väl lågt
upptagna, dels ock därtill att några poster — såsom exempelvis för sockel
af granit med bakgjutning — vore uteglömda, skäligen borde höjas med,
i rundt tal, 8,000 kronor.

Slutligen har genom kanslern för rikets universitet till Eders Kungl.
Maj:t inkommit handlingar, hvaraf framgår, att staden Lund i rättegång
rörande fastigheten nr 417 B vid Östra Vallgatan med vederbörande träffat
af rådstufvurätten i Lund den 18 maj 1910 fastställd förlikning af
innehåll i hufvudsak att fastigheten skulle den 1 april 1911 afträdas till
staden mot eu lösesumma af 8,000 kronor, med afdrag därå af den intecknade
gäld, hvarför fastigheten befunnes häfta enligt gravationsbevis.

Enligt hvad jag från vederbörande inhämtat har rådstufvurättens
ofvannämnda förlikningsdom tagit åt sig laga kraft.

Ifrågavarande framställning blef icke förelagd 1910 års Riksdag.
Emellertid har numera förnyad framställning gjorts i frågan, ity att kanslern
för rikets universitet, efter hemställan af de akademiska myndigheterna
i Lund, bland de frågor, som borde föreläggas 1911 års Riksdag,
i sin förutnämnda skrifvelse den 15 oktober 1910 upptagit jämväl detta
anslagsäskande. Detta afser numera på grund af hvad öfverintendentsämbetet
anfört ett till 162,000 kronor förhöjdt belopp.

llihamj till lliksd. prat. 1011. -I Sami. 1 Afd. 15 Höft.

18

Statsutskottets utlutande Nr 16.

mentsehefén Då jag iiu går att för egen del yttra mig angående den gjorda främst äl ivttrande.
" ningen om beredande af anslag till uppförande af en ny byggnad för den botaniska
institutionen vid universitetet i Lund m. in., vill jag till en början beträffande
behofvet af större utrymme för den botaniska institutionen hänvisa
till den af professorerna Jönsson och Murbeck i deras förut omförmälda
skrifvelse till det större akademiska konsistoriet i Lund framlagda utredning
äfvensom till det yttrande, akademiräntmästaren Eklundh hade vid
frågans behandling i drätselnämnden den 15 oktober 1909. De skäl, som
af dessa tre representanter för universitetet åberopats till stöd för den förevarande
framställningen, synas mig otvetydigt gifva vid handen, att ifrågavarande
behof är både stort och trängande. Det må erkännas, att afsevärdt
lång tid icke förflutit sedan 1888 års Riksdag beviljade medel till
uppförande af den nuvarande nya botaniska institutionsbyggnaden, men af
handlingarna framgår, huru förhållandena sedan den tiden växt institutionen
öfver hufvudet, och att ökadt utrymme kräfves för ett ändamålsenligt
tillvaratagande och utnyttjande af botaniska institutionens redan.befintliga
värdefulla samlingar af icke endast böcker utan i synnerhet herbarier
samt desslikes för väntade och behöfliga tillökningar af dessa samlingar.

Detta om behofvet af ökadt utrymme. Den under de nuvarande
förhållandena stora eldfaran och de befintliga lokalernas anmärkta olämplighet
genom fukt in. m. tala vidare för ett ingripande till skyddande af
omförmälda samlingar.

Då jag alltså finner mig böra instämma med de akademiska myndigheterna
i fråga om behofvet af ökadt utrymme och bättre lokaler för
berörda institution, öfvergår jag nu till att närmare granska det för detta
måls vinnande föreslagna sättet samt de därmed i öfrig! förknippade omständigheterna,
Den första fråga, som då uppstår, är den, huruvida icke
utrymme kan vinnas genom tillbyggnad af någondera af de nuvarande
två institutionsbyggna derna, den gamla och den s. k. nya botaniska institutionen.
1 ärendet är emellertid upplyst, att sådan möjlighet icke förefinnes;
och att så är förhållandet, är äfven min på personlig kännedom
•grundade öfvertygelse. Någon annan utväg än nybyggnad återstår
alltså icke.

Hvad nu angår platsen för en eventuell nybyggnad, så synas mig goda
skal tala för den i ärendet föreslagna tomten. Någon annan plats inom den
botaniska trädgården synes icke kunna ifrågakomma, och beträffande möjligheten
att uppföra nybyggnaden utanför trädgården vill jag i detta sammanhang
påpeka, att af akademiräntmästaren i ärendet upplysts, att han af
ägarna till den i botaniska trädgårdens omedelbara närhet i norr och öster be -

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

19

lägna egendomen Olshög inhämtat, att de icke vore villiga att afyttra jord vid
trädgårdens östra gräns närmare än 18 meter från densamma, samt att i norr
Olshögs ägor genom allmän väg skildes från botaniska trädgården. I söder
och väster gränsar botaniska trädgården till kyrkogård och Östra
Vallgatan.

Beträffande de för den ifrågasatta tomtplatsens förvärfvande för
universitetet uppställda villkoren, äro dessa närmare angifna i stadsfullmäktiges
af mig förut åberopade protokoll den 17 september 1909.
På sätt i eu till ecklesiastikdepartementet ankommen skrifvelse från
akademiräntmästaren framhållits, innebära dessa villkor bland annat,
att Lunds stad förbundit sig lämna de fastigheter, som universitetet
för nu ifrågavarande ändamål skulle öfvertaga, gravationsfria. Ordnandet.
i öfrigt af vissa mindre klara rättsförhållanden i afseende å särskilda
i botaniska trädgårdens område ingående jordägor blir eu fördelaktig
följd af den tillämnade uppgörelsen med staden. Beträffande fastigheten
nr 417 B är den förut rådande ovissheten rörande stadens rätt till
densamma nu undanröjd. —- Mot öfver lämnande till staden af de af densamma
för gatureglering önskade obetydliga områden af botaniska trädgården
lärer ingen invändning vara att göra.

Bland villkoren, hvilka ej heller i öfrigt synas ägnade att väcka betänkligheter,
vill jag särskildt erinra om den från stadsfullmäktiges sida
uppställda bestämmelse, att öfverenskommelse i ämnet skall vara mellan
universitetet och staden träffad före den 1 juli 1911. Detta villkors betydelse
för frågans snara afgörande är påtaglig, helst som ett uppskof kan
befaras möjligen medföra ökade anspråk från stadens sida.

1 fråga om värdet hos de ä fastigheterna nr 412—421 förefintliga
^byggnader, hvilka naturligen ingå i ett eventuellt köp, har jag låtit införskaffa
och bilägga handlingarna i ärendet ett af byggmästarna A. P.
Månsson och C. A. Larsson i Lund den 2 november 1910 utfärdadt intyg
af innehåll att ifrågavarande åbyggnader kunna med hänsyn till för dem
inflytande hyresbelopp och beskaffenhet i öfrigt värderas till sammanlagdt
40,500 kronor, men att. om åbyggnaderna nedrifvas, desamma på grund af
ålder och förhandenvarande brister icke torde kunna betinga ett nämnvärdt
högre belopp än som åtginge till täckande af rifningskostnaderna.
Någon afsevärd ersättning för åbyggnaderna — som kunde medföra eu
minskning i det eljest behöHiga nybyggnadsanslaget — är således icke att
påräkna.

De för nybyggnaden uppgjorda ritnings- och kostnadsförslag hafva
granskats af öfverintendentsämbetct, som därvid icke framställt annan
anmärkning mot desamma än att, kostnadsförslaget med hänsyn till an -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

gifna förhållanden skäligen borde höjas med i rundt tal 8,000 kronor.
Detta har ock iakttagits i det upprepade anslagsäskandet. — Det af professorerna
Jönsson och Murbeck uppgjorda kostnadsförslaget beträffande inventarier
för nybyggnaden m. in. synes mig kunna lämnas utan erinran.

Den invändning kan göras, att den nya byggnaden synes vara tilltagen
med ett större utrymme än hvad för den botaniska institutionens
behöriga tillgodoseende för närvarande oundgängligen kräfves. Jönsson
och Murbeck hafva dock med rätta betonat, att man ej bör sörja blott
för det ögonblickliga behofvet samt att den föreslagna nybyggnaden, dragande
den jämförelsevis begränsade kostnaden af 108,000 kronor, skall
för en rätt lång tid vara tillräcklig för sitt ändamål. Den kan äfven lätt
utvidgas.

Kommer den nya byggnaden till stånd, blir alltså‘botaniska institutionens
systematiska afdelning väl tillgodosedd. Den fysiologiska avdelningen
kommer att förfoga öfver den hittillsvarande s. k. nya institutionsbyggnaden;
den gamla institutionsbyggnaden åter kommer att fylla behofvet
af bostäder åt den egentliga trädgårdspersonalen.

Jag vill nämna, att jag vid förfrågan inhämtat, att den nya byggnaden
Icke lärer åtminstone för de närmaste 10 å 15 åren medföra
några ökade årsanslag. Ersättning till erforderlig städerska i byggnaden
kommer att gäldas med institutionens nuvarande årsanslag.

Då Jönsson och Murbeck omförmält, hurusom ersättning beredts åt
en amanuens, som till fromma för den Areschougska boksamlingen mast
lämna sitt bostadsrum i nuvarande »nya institutionsbyggnaden», vill jag
erinra, hurusom denna anordning, jämlikt Eders Kung!. Maj:ts beslut den
8 april 1910, vidtagits ytterligare för en tid af ett år, räknadt från och
med den 1 september 1910. Ersättningen har i båda fallen anvisats att
utgå af de i universitetets stat till Eders Kund. Maj:ts disposition stående
medel. Anordningen blir naturligen obehöflig, när nybyggnaden kan tagas
i bruk bland annat för de botaniska boksamlingarnas inrymmande.» sjy

Af den i ärendet lämnade utredningen finner utskottet behofvet åt
en nybyggnad för botaniska institutionen till fullo adagalagdt. bärskildt
skarpt framträder detta behof, om i betraktande tages nödvändigheten åt
att bereda ett i afseende å utrymme och anordningar i (ifrigt tillfredsställande
förvaringsrum för ej mindre institutionens dyrbara bibliotek än
äfven och framför allt de stora, synnerligen värdefulla väx t samlingar, som
Lunds universitet genom gåfva eller annorledes förvärfvat från åtskilliga
af den botaniska forskningens främsta målsmän i vart land. Uppenbart
ä.r att dessa samlingar icke vidare böra, på sätt nu sker, förvaras i trånga.

Statsutskottets utlåtande _Xr 16.

21

och otidsenliga eller för ändamålet provisoriskt anordnade lokaler, därest
icke samlingarna, som delvis måste anses såsom de förnämsta i sitt slag
existerande och fullkomligt oersättliga, skola förstöras eller taga obotlig skada.

För anskaffande af nödig tomt för nybyggnaden har föreslagits att
enligt af Lunds stad gjordt erbjudande från staden skulle inköpas vissa
fastigheter vid Östra Vallgatan, i den man dessa ej erfordrades för en
blifvande gatureglering, i sammanhang hvarmed staden skulle till universitetet
dels afyttra en med litt. C å planen för berörda reglering betecknad
s. k. intaga inom botaniska trädgården, likaledes med den inskränkning,
som betingades af gaturegleringen, dels ock utan särskild ersättning
till universitetet öfverlåta tvä med litt. a och e betecknade, jämväl inom
trädgården belägna intagor, dock under villkor att till staden för gaturegleringen
utan ersättning öfverlåtes ett mindre område af trädgården
samt dispositionsrätten till erforderligt område af intagan litt. c. Då i
ärendet är utredt att det icke låter sig göra att förlägga nybyggnaden
inom botaniska trädgården med hänsyn ej mindre till dess jämförelsevis
ringa utrymme än äfven därtill, att eu sådan åtgärd skulle förrycka den
vetenskapliga anordningen af trädgården, har utskottet ansett sig höra biträda
förslaget i denna del. Särskildt har utskottet härvid beaktat den
med det föreslagna förfaringssättet förenade fördelen, att de för närvarande
något oklara rättsförhållandena i afseende å berörda intagor vinna
eu slutlig lösning. Då vidare genom universitetets inköp af berörda
fastigheter vid östra Vallgatan undanröjes den fara, som annars otvifvelaktigt
förelegat, att å ifrågavarande tomter korame att uppföras höga
byggnader, som till skada för trädgården borttoge ljus och värme från
de närmast dessa byggnader belägna planteringar, har utskottet i denna
omständighet funnit ännu ett stöd för lämpligheten af anordningen i fråga.
Slutligen vill utskottet ej underlåta att omnämna, hurusom den möjligheten
icke lärer vara utesluten att, vid en blifvande förflyttning af epidemisjukhuset,
dispositionsrätt till dess nuvarande tomt, som gränsar intill det
till inköp föreslagna området, kan komma att af staden till universitetet
upplåtas, hvarigenom en för trädgården synnerligen förmånlig afrundning
af dess område skulle ernås.

Det för inköp af tomt beräknade beloppet, 42,000 kronor, har icke
gifvit utskottet anledning till erinran. Likaledes har utskotttet ansett sig
böra tillstyrka beviljande af det för själfva byggnaden med inventarier
äskade beloppet 120,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

22

Statsutskottets utlåtande Nr Jfi.

att Riksdagen må

a) medgifva, att universitetet i Lund ma för vinnande
af lämplig plats för en ny byggnad för universitetets
botaniska institution med Lunds stadsfullmäktige träffa
öfverenskommelse rörande tomtförvärf och jordutbyte i
enlighet med hvad stadsfullmäktiges protokoll i ärendet
den 17 september 1909 utvisar och på de i protokollet
närmare angifna villkor och bestämmelser; samt

b) för tomtinköpet och därmed i samband stående
kostnader samt för uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag
af den nya byggnaden äfvensom för anskaffande af inventarier
m. m. därför bevilja ett anslag af 162,000
kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 62,000 kronor.

Stockholm den 7 mars 1911.

På statsutskottets vägnar:
G. B1LL1NG.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.B, 1911.