4
Konstitution sul skott ds utlåtande Nr 13.
Nr 13.
Ankom till .Riksdagens kansli den 14 mars 1911 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
tillägg till 14 § 2 mom. i förordningen om kommunalstyrelse
på landet.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 217, har herr Mogren hemställt, »att Riksdagen måtte
besluta ett sådant tillägg till § 14 mom. 2 i ICungl. Maj:ts nådiga förordning
om kommunalstyrelse på landet, att kommunalstämma äger att,
där så anses nödigt, uppdraga åt en särskild nämnd att före hvarje
stämma i röstlängden anteckna de personer, som vid kommunalstämman
sakna rösträtt.»
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»I Kungl. Maj:ts nådiga förordning om kommunalstyrelse pålandet
stadgas i § 14 mom. 2 rörande justering af den röstlängd, som skall
användas vid kommunalstämma, följande:
»— — — Å hvarje stämma, som efter första justeringen hålles,
skall ordföranden, innan något ärende till behandling företages, framställa
förfrågan, huruvida någon vill göra anmärkning mot röstlängden. Stämman
meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och låter
i längden införa den rättelse, som däraf föranledes — — —.»
Bestämmelsen om justering af röstlängden vid hvarje stämmas början
möjliggör, att eu röstägande, som vid ordinarie decemberstämman försummat
att framställa de anmärkningar mot röstlängden, hvartill han kan
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
5
hafva fog, kan vid nästa stämma få det felaktiga rättadt. I större kommuner,
där kommunaluppbörden är fördelad på 2 eller flera (stundom
4 5) terminer och en hel del röstägande, genom att ej vid uppbörden
fullgöra sina skyldigheter till kommunen, ställa sig på restlängd och
således, jämlikt bestämmelserna i § 8 samma förordning, sakna rösträtt,
uppkomma svårigheter för stämman vid den justering af röstlängden, som
skall äga rum vid kommunalstämman näst efter sådan uppbördsstämma,
och då för alla personer, hvilka ej inbetalat den del af kommunalutskylderna,
som vid uppbördsstämman bort betalas, gifvetvis i röstlängden
måste antecknas, att de sakna rösträtt. Denna justering går vanligtvis
så till, att vederbörande uppbördsman uppgifver de personer, som ej
betalat sina utskylder eller af annan anledning sakna rösträtt, hvarpå
kommunalstämman beslutar öfver hvarje sådant fall och genom ordföranden
låter i röstlängden införa den rättelse, som däraf föranledes.
Man har redan erfarenhet på, att denna justering af röstlängden
tagit en tid af 3—4 timmar, ja kanske ändå längre, helt visst till stort
men för det nu i allmänhet ganska lifliga kommunala intresset.
Stor lättnad och tidsbesparing skulle kunna vinnas, om kommunalstämma,
där så ansåges nödigt, ägde rätt att uppdraga åt en af stämman
tillsatt nämnd att med ledning af uppbördslängden eller restlängden i
röstlängden anteckna de personer, som på grund af oguldna kommunalutskylder
sakna rösträtt. Den med sådana anteckningar försedda röstlängden
hålles enligt § 14 mom. 1 tillgänglig i sockenstugan, där de
röstägande kunna taga del af densamma, hvadan den justering, som skall
äga rum vid hvarje kommunalstämma, innan något ärende till behandling
företages, kan ske helt hastigt.»
Enligt gällande bestämmelser i kungl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet tillkommer det kommunalnämnden att mot slutet af
hvarje år upprätta kommunens röstlängd. Denna längd, såväl som den
likaledes af kommunalnämnden uppgjorda debiterings- och uppbördslängden,
tillställes kommunalstämmans ordförande, genom hvilkens försorg längderna,
efter kungörelse i församlingens kyrka, till granskning framläggas under
fjorton dagar, räknade från dagen för kungörelsens afkunnande. Efter
förloppet af dessa fjorton dagar skall, inom utgången af december månad,
ordinarie kommunalstämma hållas och å densamma längdenia till
justering företagas. Kommunalstämman åligger, att öfver de anmärkningar,
som då framställas mot längderna, genast besluta och i läng
-
Utslcottets
yttrande.
G
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
derna låta införa därvid godkända ändringar, hvarefter längderna, sålunda
granskade och afslutade, återlämnas till kommunalnämnden. Denna låter
därefter anslå ett exemplar af röstlängden i sockenstugan, där det sålunda
alltid är för kommunens röstägande medlemmar tillgängligt. Ä
hvarje stämma, som efter den nu omnämnda första justeringen hålles,
skall ordföranden, innan något ärende till behandling företages, framställa
förfrågan, huruvida någon vill göra anmärkning mot röstlängden.
Stämman'' meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och
låter i längden införa den rättelse, som däraf föranledes.
Såsom motionären erinrat, går denna efterjnstering vanligtvis så
till, att någon ledamot af kommunalnämnden uppgifver de personer, som
ej betalat sina utskylder eller af annan anledning sakna rösträtt, hvarpå
stämman beslutar öfver hvarje sådant fall och genom ordföranden
låter införa erforderlig anteckning i röstlängden. Motionären har fäst
uppmärksamheten på, att denna efterjustering stundom kan taga. lång
tid i anspråk; och till vinnande af lättnad och tidsbesparing härutinnan
bär han föreslagit, att kommunalstämman skulle medgifvas rätt att, där
så anses nödigt, uppdraga åt en särskild nämnd att före hvarje efter
den första justeringen infallande stämma i röstlängden anteckna de personer,
som därvid saknade rösträtt.
Det af motionären sålunda framställda förslaget skulle dock möta
åtskilliga praktiska svårigheter vid genomförandet. För fullgörandet af
sitt uppdrag måste en sådan nämnd, såsom motionären riktigt anmärkt,
hafva tillgång till kommunens debiterings- och uppbördslängd eller restlängden.
Denna senare är emellertid endast kort tid efter uppbördsstämman
tillgänglig, enär den skall af kommunalnämnden öfversändas
till kronofogden för de resterande medlens indrifning. Debiterings- och
uppbördslängden finnes visserligen tillgänglig inom kommunen, men
omhänderhafves af kommunalnämnden, som icke kan lämna densamma
ifrån sig, då den ständigt måste vara till hands för anteckning af gjorda
skatteinbetalningar m. m. Särskilda bestämmelser skulle sålunda erfordras
för fastställandet af den ordning, i hvilken nämnden ägde begagna
sig af debiterings- och uppbördslängden för sitt arbete. Dessutom skulle
nämnden mången gång, då stämma förestår, knappast hinna sammankallas,
än mindre fullgöra sitt uppdrag. Det kan förekomma, att
kommunalstämma, då brådskande ärende föreligger, hålles endast ett
par dagar efter det den blifvit pålyst, eller till och med samma dag
den pålyses.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
7
I allt fall torde genom det af motionären föreslagna sättet för anteckningarnas
verkställande ej mycket vara att vinna. Säkerligen är det i
regeln ej blotta införandet af anteckningarna i längden, som tager så
lång tid i anspråk, utan snarare den af de framställda anmärkningarna
föranledda diskussionen. Och denna lärer ej kunna undvikas därigenom,
att nämnden på förhand verkställer anteckningarna i längden, då gifvetvis
samtliga dessa anteckningar måste af ordföranden föredragas för
stämman och underställas dess beslut. Visserligen synes motionären
hafva föreställt sig, att en sådan föredragning icke skulle vara behöflig,
utan att justeringen vid stämman skulle kunna blifva allenast af formell
art eller kunna inskränkas till de fall, då någon å stämman närvarande,
efter att hafva tagit del af nämndens i det i sockenstugan anslagna
exemplaret af röstlängden införda anteckningar, ville framställa anmärkning
mot någon sådan anteckning. Men emot denna tanke, enligt
hvilken kommunalstämman skulle äga att till den utsedda nämnden i
större eller mindre utsträckning afhända sig den verkliga justeringsrätten,
måste utskottet ställa sig bestämdt afvisande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att herr Mogrens förevarande motion icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 mars 1911.
På utskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Det skulle här antecknas, att friherre Bonde, herrar Nilsson från
Malmö, Ericsson i Vallsta och Magnusson i Tumhult ej deltagit i detta
ärendes behandling inom utskottet.