Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1911 kl. 5 e. m.

Betänkande, i fråga om dels särskild afgift för brännvin, som tillverkas
vid bränneri under Hd, då vissa utländska råämnen
där användas, dels ock särskild skatt å dylika
ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse.

Under åberopande af utdrag af statsrådsprotokollet för finansärenden
för den 17 februari 1911 bär Kungl. Majrt i proposition nr 90
af samma dag föreslagit Riksdagen

att besluta, att från och med den dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående tillverkning
af brännvin den 11 oktober 1907 meddelade föreskrifter angående
användning af majs för brännvinstillverkning samt särskild afgift för
brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes,
skola gälla jämväl maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,
utländska ämnen samt brännvin, som tillverkas vid bränneri under
tid, då maniokarot eller andra ämnen af omförmälda slag där användas,

dels ock förordningen angående särskild skatt å majs, använd
vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall äga tillämpning å
maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen,
använda vid sådan tillverkning.

Beträffande innehållet i det åberopade statsrådsprotokollet anhåller
utskottet att få hänvisa till propositionen.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 35 Höft. (Nr 36.)

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

I anledning af beörda proposition hafva inom Riksdagen väckts
två lika lydande motioner, den ena, nr I: 98, inom Första kammaren
af - herr Nilsson och den andra, nr II: 330, inom Andra kammaren
af herr Jönsson i Boa, varande i dessa motioner föreslaget Riksdagen
»att besluta dels sådan ändring i 13 § i förordningen angående tillverkning
af brännvin, att för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där
majs, utländsk potatis, maniokarot eller andra väsentligen lika stärkelserika
utländska produkter inmäskas, måtte tillverkaren påföras en särskild
afgift af 10 öre för hvarje beskattningsbar liter af normalstyrka samt
öfriga ändringar i förordningen angående tillverkningen af brännvin,
som däraf kunna nödvändiggöras, och dels sådan ändring i förordningen
angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse,
att vid användning af majs, utländsk potatis, maniokarot och andra
väsentligen lika stärkelserika utländska produkter, för dessa erlägges
en särskild afgift af 10 öre per kilogram».

Till stöd för det framställda yrkandet hafva motionärerna användt
följande motivering:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 90 föreslås, att Riksdagen ville
besluta att den särskilda afgift, som nu utgår för brännvin tillverkadt
af majs, jämväl skulle gälla för maniokarot och andra väsentligen lika
stärkelserika utländska ämnen.

Bestämmandet af denna särskilda afgifts storlek har Kungl. Maj:t
tydligen grundat på från kontroll styrelsen lämnade uppgifter. Utan att
vilja förringa värdet af dessa uppgifter vill jag dock angående desamma
tillåta mig följande erinra/!:

Ifrån kontrollstyrelsen lämnade uppgifter har uppdragits jämförelser
mellan tillverkning af brännvin från majs, maniokarot och potatis,
ur hvilka jämförelser det framgår, att materialpriset för brännvin, tillverkadt
af:

potatis utgör 19,6 öre per liter af normalstyrka
maniokarot ,, 16,4 „ „ „ „ „

majs ,, 17,6 . ,, ,, ,,. ,, ,,

I kontroll styrelsens beräkningar har ej någon hänsyn tagits vare

sig till svinn eller röta å potatisen.

Om man lägger verkliga siffror till grund, hämtade från ett normalt
skött bränneris böcker, finner man, att för brännvin, tillverkadt af:

potatis, efter samma pris å denna vara, som kontrollstyrelsen därå
uppgifver, kronor 2,6 6 per hektoliter, utgör själfkostnadspriset 23,5 9 5
öre per liter af normalstyrka (se bil. I);

maniokarot, hvarå det pris, hvartill varan senast inköpts, utgör

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

cirka 97 mark per 1,000 kilogram, blir själfkostnadspriset 16,5 8 0 öre
per liter af normalstyrka (se bil. II);

majs, hvars pris kronor 6,2 5 är beräknadt för skadad vara excl. tull,
enär den nu gällande tullsatsen upphör den 1 instundande december,
utgör själfkostnadspriset 14,5 5 9 öre per liter af normalstyrka (se bil. III).

Då det icke från någon synpunkt med berättigadt intresse kan
vara önskvärdt, att brännvin eller stärkelse tillverkas af utländska produkter,
utan dessa handteringaf i hufvudsak böra vara afnämare för den
inhemska potatisodlingen i den mån den icke kan konsumeras, så synes
mig ett fullt verksamt skydd däremot böra åvägabringas.»

De i motionen omförmälda bilagorna äro af följande lydelse:

''»Bil. I.

Tablå öfver fem månaders tillverkning vid ett mindre bränneri.

Debet.

Råprodukter:

25,000 kg. 6:rad. kom å 14: —............................ kr. 3,500: —

56,250 „ blandsäd. „ 12: —............................ „ 6,750: —

16,875 hl. potatis „ 2:5 6............................ „ 43,200: —

5 % svinn å potatis................................................ „ 2,160: — kr. 55,610: —

Ränta å brännerianläggningen, 6 % å kr. 50,000................................ „ 3,000: —

Fabrikationskostnader :

Pressjäst.................................................................... kr. 50: —

3,750 hl. stenkol å 1: so........................................ „ 5,625: —

Nyanskaffning och utensilier å kr. 15: — pr dag „ 1,875: —

Arbetspersonal:

6 st. arbetare i bränneriet, incl. brännmästare!! „ 2,625: —

2 st. extra arbetare................................................ ,, 750: — n 10,925: —

Kronor 69,535: —

Kredit.

Utbyte:

275,437,5 liter 50 % brännvin å 23,5 9 5 öre
1,514,906,2 „ drank å 0,3 öre ......................

...... kr. 64,990: 2 8.

...... „ 4,544: 7 2.

Kronor 69,535: —

Utbyte, beräknadt pr 100 kg. spannmål och hektoliter potatis:

60 liter brännvin från 100 kg. korn .................................................... 15,000: —

55 „ „ „ 100 „ blandsäd ............................................ 30,937,5

0,8 liter x 17 % — 13,6 liter pr hl. å 16,875 hl. potatis ........... 229,500: —

Liter 50 % 275,437,6

Fabrikationskostnaderna utgöra 3,9 6 6 öre pr liter 50 %.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Bil IT.

Tablå, visande eu fem-månaders tillverkning.

Upprättad med ledning af 2:ne vid Ödåkra år 1909 gjorda försöksbrämiingar
af tillsammans 2,980 kg. maniokarot.

Debet.

— pr 1,000 kg

Råprodukter:

72,500 kg. 6:rad. korn ä 14
297,500 „ maniokarot „ 92
2 % svinn å maniokarot
Ränta å brännerianläggningen, 6 % å kr. 50,000:
Fdbrikationskostnader :

Pressjäst ............................................................

3,750 hl. kol å 1: so ......

pr dac

1,875

Nyanskaffning och utensilier å kr. 15:

Arbetspersonal:

6 st. arbetare i bränneriet, incl. brännmästaren kr. 2,625: —

kr. 10,150: —

„ 27,370: —

» 547: *<>• kr. 38,067: 40.

........................ „ 3,000: —

kr. 50
„ 5,625

2 st. extra arbetare

750: —

10,925:

Utbyte:

Kredit.

283,285 liter 50 % brännvin å 16,580 öre
1,675,000 „ drank å 0,3 öre .......................

Utbyte beräknadt pr 100 kg.:

60 liter brännvin från 100 kg. korn ..........

80,6 „ „ „ 100 „ maniokarot

Kronor 51,992: 4o.

....... kr. 46,967: 4o.

....... „ 5,025: —

Kronor 51,992: 40.

43,500

239,785

Liter 50 % 283,285

Fabrikationskostnaderna utgöra 3,8 5 7 öre pr liter 50 %.

Bil. III.

Tablå öfver fem månaders tillverkning vid ett mindre bränneri.

Råprodukter: Debet.

25,000 kg. 6:rad. kom å 14: —..........................

56,250 „ blandsäd „ 12: —...........................

356,250 ,, majs „ 6: 2 5...........................

2 % svinn å majs ..................................................

Ränta å brännerianläggningen, 6 % å kr. 50,000: —

Fdbrikationskostnader:

Pressjäst ..................................................................

3,750 hl. kol å 1: 50................................................ „

Nyanskaffning och utensilier å kr. 15: — pr dag „

Arbetspersonal:

6 st. arbetare i bränneriet, incl. brännmästaren „

kr. 3,500: —

„ 6,750: -

„ 22,265:63.

»_ 445: 3i. kr. 32,960:9 4.

......................... „ 3,000: —

kr.

50

5,625

1,875

2,625:

10,175:

Kronor 46,135: 94.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 5

''te: Kredit.

284,625 liter 50 % brännvin å 14,559 öre ................................ kr. 41,439: 63.

1.565,487,5 „ drank å 0,3 öre .................................................... „ 4,696:3i.

Kronor 46,135: 9 4.

Utbyte beräknadt pr 100 kg. spannmål och majs:

60 liter brännvin från 100 kg. korn .................................................... 15,000: —

55 „ „ „ 100 „ blandsäd ............................................ 30,937,5

67 „ „ „ 100 ,, majs .................................................... 238,687,5

Liter 50 % 284,625: —

Fabrikationskostnadema utgöra 3,7 5 7 öre pr liter 50 %.»

Såsom af motionerna framgår afse dessa dels i likhet med den
kungl. propositionen likställighet vid ifrågavarande beskattning mellan
å ena sidan majs samt å andra sidan maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, utländska ämnen, dels införande af särskild skatt å
utländsk potatis, använd vid tillverkning af stärkelse, dels ock slutligen
höjning såväl af den särskilda afgiften för brännvin, tillverkadt vid
bränneri under tid, då berörda särskilda råmaterialier där användas, som
ock af den särskilda skatten vid stärkelse tillverkningen. Gällande bestämmelser
om dessa utgifter återfinnas i fråga om brännvin i 13 §

4 mom. i förordningen angående tillverkning af brännvin den 11 oktober
1907 och i fråga om stärkelse i 2 § af förordningen angående särskild
skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908.
Ifrågavarande författningsrum äga följande lydelse, nämligen

13 § 4 mom. i brännvinstillverkningsförordningen:

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt
anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller utländsk potatis där användes
för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras eu särskild afgift af

5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis till länsstyrelsen,
dock hvarje gång för minst 10,000 liter; för mycket erlagd
afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren
gjord framställning.

samt 2 § i stärkelseskatteförordningen:

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas
en särskild skatt med fem öre för hvarje kilogram, dock att skatt skall
erläggas för minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje helgfritt
dygn af den tid, under hvilken majsafverkning på grund af tillståndsbevis
må äga rum.

Mot det af Kungl. Maj:t föreslagna likställandet i skatteafseende
vid brännvins- och stärkelsetillverkning af maniokarot och andx-a väsent -

UMottet.

Utskottets

yttrande.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

ligen lika stärkelserika, utländska ämnen med majs har utskottet icke
funnit någon egentlig anledning till erinran. Utskottet, som förutsätter,
att med förslaget icke afses annat än, på sätt Riksdagen i sin till Kungl.
Maj:t nästlidna år aflåtna skrifvelse angående skatt å maniokaroten m. fl.
vegetabilier antydde, sådana med maniokaroten väsentligen lika stärkelserika,
utländska ämnen, som åtnjuta tullfrihet, föreställer sig emellertid,
att detta bör i fråga om stärkelseberedningen uttryckligen angifvas till
förekommande af att ifrågavarande bestämmelser kunde komma att
tillämpas exempelvis på hvete och ris. Något liknande behof af förtydligande
lärer väl i afseende å brännvinstillverkningen praktiskt sedt
knappast förefinnas.

Hvad härefter beträffar den höjning af skattesatserna, som af
motionärerna föreslagits, hvilken höjning skulle innefatta en fördubbling
af de nuvarande satserna, må erinras, hurusom när år 1907 tullen å
majs nedsattes från 3 kronor 70 öre till 1 krona 50 öre per 100 kilogram,
Riksdagen samtidigt beslöt, att den redan förut fastställda men
då ännu ej tillämpade särskilda afgiften för brännvin, tillverkadt vid
bränneri under tid, då majs där användes för brännvinstillverkning,
nämligen 5 öre för hvarje liter brännvin, skulle börja tillämpas från
och med samma dag, som den nedsatta majstullen trädde i kraft. Med
anledning af ifrågavarande tullnedsättning infördes ock skatten å majs
vid stärkelsetillverkningen. Nu kommer emellertid i enlighet med Riksdagens
förra året fattade beslut majstullen att fullständigt bortfalla från
och med den 1 nästkommande december. Majsens konkurrensförmåga
med den inhemska potatisen inom berörda tillverkningsgrenar måste i
följd däraf ökas; och med afseende därå synes det påkalladt att något
höja ifrågavarande afgifter. Att på sätt motionärerna föreslagit fördubbla
dem torde dock icke vara erforderligt, utan torde förhöjningarna
kunna stanna vid en något lägre siffra; och vill utskottet i
sådant hänseende såväl i fråga om brännvins- som stärkelsetillverkningen
förorda skattesatser af 8 öre respektive per liter och per kilogram.

Hvad slutligen angår det i motionerna framställda yrkandet, att
utländsk potatis, använd vid stärkelsetillverkning, måtte åsättas skatt,
innefattar detta ett af Riksdagen redan tidigare med styrka framfördt
önskemål, som dock ännu icke kunnat förverkligas. I samband med
begäran om utredning och förslag angående skatt å fin stärkelse, tillverkad
äf majs, gjorde 1907 års Riksdag enahanda framställning hos
Kungl. Maj:t beti’äffande fin stärkelse, tillverkad af utländsk potatis. Vid
framläggandet för Riksdagen påföljande år af förslag i det förra hänseendet
förklarades i den kungl. propositionen, att Riksdagens hem -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 7

ställan om åsättande af skatt å fin stärkelse, tillverkad af utländsk
potatis, icke kunnat komma till vidare behandling, så länge gällande
handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket ägde bestånd, enär denna
icke syntes medgifva vidtagande af en sådan beskattningsåtgärd. Då
sedermera Riksdagen hos Kungl. Maj:t anmälde sitt beslut om antagandet
af förordningen angående skatten å majsstärkelse, uttalade Riksdagen, att
medelst det antagna förslaget det ökade skydd, som Riksdagen afsett
att bereda den inhemska potatisodlingen, endast delvis vunnits. Riksdagen^
ansåge sig därför böra såsom ett ännu kvarstående önskemål
framhålla, att så snart ske kunde äfven den utländska potatisen gjordes
till föremål för motsvarande beskattning, som blifvit vidtagen i fråga
om majs.

Det hinder, som sålunda legat i vägen för skattläggande af utländsk
potatis, använd vid stärkelseberedningen, torde emellertid nu vara
undanröjdt, sedan, i den af Riksdagen nyligen godkända nya handelsoch
sjöfartstraktaten med Tyska riket, Sverige, på sätt framgår af den
i slutprotokollet till traktaten intagna tilläggsbestämmelsen till artikeln
9, förbehållit sig rätt att med eu särskild skatt belägga stärkelse, som
är beredd af utländska råämnen. Något formligt förslag till bestämmelser
i ämnet föreligger emellertid icke till utskottets granskning; och utskottet
har vid sådant förhållande så mycket mindre ansett sig böra
ifrågasätta, att positivt beslut i frågan borde fattas redan vid innevarande
riksdag, som, under förutsättning att förslag från Kungl. Maj:t
kan vara att motse till nästkommande riksdag, någon större olägenhet
åt ett dylikt uppskof med frågans lösning icke kan vara att befara,
då ju dock den nuvarande tyska traktaten icke upphör att gälla förrän
den 1 nästkommande december.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

l:o) att Riksdagen ville, i anledning af Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 90,

besluta, att från och med den dag, som af Kungl.
Maj:t bestämmes,

dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående
tillverkning af brännvin den 11 oktober 1907
meddelade föreskrifter angående användning af majs
för brännvinstillverkning samt särskild afgift för brännvin,
som tillverkas vid bränneri under tid, då majs
diir användes, skola gälla jämväl maniokarot och andra

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen samt
brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då
maniokarot eller andra ämnen af omförmälda slag där
användas,

dels ock förordningen angående särskild skatt å
majs, använd vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars
1908 skall äga tillämpning å maniokarot och andra
väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,
använda vid sådan tillverkning;

2:6) att Riksdagen måtte, i anledning af motionerna
1: 98 af herr Nilsson och II: 330 af herr
Jönsson i Boa,

besluta, att från och med den dag, som af Ivungl.
Maj:t bestämmes,

dels 13 § i förordningen angående tillverkning
af brännvin den 11 oktober 1907 skall erhålla följande
förändrade lydelse:

13 §.

1. Har —--tillverkning.

2. Har---liter.

3. De — — — afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under
tid, då jämlikt anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller
utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning,
skall tillverkaren påföras en särskild afgift åt
8 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis
till länsstyrelsen, dock hvarje gång för minst
10,000 liter; för mycket erlagd afgift restitueras efter
tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren
gjord framställning.

5. Hvad---riket.

dels 2 § i förordningen angående särskild skatt
å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, den 6
mars 1908 skall erhålla följande förändrade lydelse:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36,

9

2 §•

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse,
skall . erläggas en särskild skatt med åtta öre
för hvarje kilogram, dock att skatt skall erläggas för
minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje
helgfritt dygn af den tid, under hvilken maj Bäfver kning
på grund af tillståndsbevis må äga rum.

samt

3:o) att motionerna 1: 98 och II: 330 i hvad de
icke äro besvarade genom hvad utskottet här ofvan
hemställt icke för närvarande må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1911.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservation

vid _ punkten 2:6) af herrar Bromée i Billsta, Kvarnzélius, Beting,
Eriksson i Grängesberg och Wilson, hvilka anfört:

. Kungl. Maj: t icke föreslagit någon förhöjning af skatten för

majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, och icke heller motionärerna
förebragt någon som helst motivering för nödvändigheten af
sitt yrkande, hafva vi icke kunnat biträda utskottets förslag i hvad det
afser ändring af 2 § i förordningen angående särskild skatt å majs,
anvand vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908, utan hafva vi
ansett, att utskottets hemställan under punkten 2:6) bort hafva följande
lydelse: J

2:o) att Riksdagen måtte, i anledning af motionerna
1: 98 af herr Nilsson och II: 330 af herr Jönsson
i Boa,

besluta, att från och med den dag, som af Kungl.
Maj:t bestämmes, 13 § i förordningen angående tillBihang
till Riksd. prof. 1911. 5 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

verkning af brännvin den 11 oktober 1907 skall erhålla
följande förändrade lydelse:

13 §.

1. Har---tillverkning.

2. Har — — — liter.

3. De — — — afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under
tid, då jämlikt anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller
utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning,
skall tillverkaren påföras en särskild afgift af
8 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis
till länsstyrelsen, dock hvarje gång för minst
10,000 liter; för mycket erlagd afgift restitueras efter
tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren
gjord framställning.

5. Hvad — — — riket.

Härjämte har herr K. G. Karlsson begärt få antecknadt, att han
på grund af fullgörande af annat offentligt uppdrag varit hindrad deltaga
i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.