4

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

Nr 92.

Uppläst Och godkänd hos Första Kammaren deri 6 maj 1910.
■*— — — — Andra Kammaren den 6 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.
May.ts proposition till Riksdagen angående reglering af
löneförhållandena m. fn. vid försäkringsinspektionen.

(Statsutskottets utlåtande nr 29.)

Till Konungen.

I en den 18 sistlidne februari till Riksdagen aflåten proposition (nr
73) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

5

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till stat
för försäkringsinspektionen att tillämpas från och med år 1911;

dels godkänna de i samma statsrådsprotokoll angifna villkor och
bestämmelser för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner;

dels förklara, att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång
tillträder i aflöningsstaten upptagen befattning vid försäkringsinspektionen,
skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,
i hvad de äro på honom tillämpliga;

dels medgifva, att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet
enligt fastställd stat må utgå af de bidrag, som enligt lagen
om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen af samma dag om
utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket
skola af försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande af kostnaden
för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels ock besluta, att de pensioner, som med tillämpning af lagen
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas
tjänstinnehafvare vid försäkringsinspektionen, skola utgå af försäkringsanstalternas
förenämnda bidragsmedel.

Beträffande först frågan om försäkringsinspektionens uppförande å
ordinarie stat har Riksdagen, då tillräcklig erfarenhet numera lärer få anses
hafva vunnits angående ej mindre behofvet af den verksamhet, som af
ämbetsverket utöfvas, än äfven den lämpligaste formen för verkets organisation,
intet att erinra mot förslaget i sådant afseende.

Likaledes har Riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget om, att
tjänstemännens pensioner, i den mån desamma ej bestridas af vederbörandes
egna avgifter, må utgå af försäkringsanstalternas bidragsmedel.

Vidkommande ämbetsverkets organisation har föreslagits den förändring
i den nuvarande tjänstemannapersonalen, att dels den för biträde
åt öfverdirektören med matematisk-tekniska utredningar och vid inspektioner,
särskildt af lifförsäkringsbolag, afsedda assistentbefattningen, som
har aflönats med arfvode å 3,000 kronor från expensmedlen, skulle
förvandlas till en tjänst af andra graden, hvars innehafvare skulle
benämnas förste aktuarie, dels ock en ytterligare förste aktuarie^ änst
skulle inrättas, hufvudsakligen afsedd för de mera maktpåliggande delarne
af den granskning och statistiska bearbetning af försäkringsbolagens
berättelser, som nu utföres af registratorn med biträde af amanuenser.
Då behofvet af den förstnämnda af de båda sålunda föreslagna
nya tjänsterna synes Riksdagen, af hvad diirom i statsrådsprotokollet förekommer
ådagalagdt, har Riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget i denna
del. Beträffande däremot den senare, för det statistiska arbetet hufvud -

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

sakligen afsedda förste aktuarie^’änsten har Riksdagen i likhet med löneregleringskommittén
icke funnit sig öfvertygad om att icke, åtminstone
för närvarande, ämbetsverket med den ökade dagliga arbetstid, som
enligt Riksdagens beslut lärer komma att af tjänstemännen utkräfvas, bör
kunna på ett tillfredsställande sätt medhinna den ämbetsverket åliggande
verksamheten utan att ytterligare en förste aktuarie^änst behöfver inrättas;
och har Riksdagen alltså icke ansett sig kunna bifalla uppförandet
i staten af denna tjänst.

Förslaget angående aflöningarne har icke gifvit Riksdagen anledning
till annan erinran än att vaktmästaren, för hvilken i det framlagda statförslaget
uppförts två ålderstillägg å 150 kronor hvartdera, synes böra
i ifrågavarande hänseende likställas med vaktmästarne hos fångvårdsstyrelsen,
hvilkas ålderstillägg Riksdagen bestämt till två å 100 kronor
hvartdera.

Vidkommande anslaget till omkostnader, hvilket af Eders Kungl. Maj:t
föreslagits till 18,000 kronor, lärer detsamma böra höjas med ett belopp,
motsvarande det amanuensarfvode, 1,600 kronor, som vid bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag om inrättande af en för det statistiska arbetet afsedd
förste aktuarietjänst skulle hafva blifvit inbesparadt, och anslaget
således upptagas med 19,600 kronor. I detta sammanhang har Riksdagen
velat uttala sin anslutning till löneregleriugskommitténs hemställan, att
grunderna för aflöningen till den extra personalen hos försäkringsinspektionen
böra bestämmas af Eders Kungl. Maj:t på förslag af inspektionen.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, har löneregleringskommittén
i sitt yttrande i nu förevarande ärende till behandling upptagit frågan
om den fortfarande behöfligheten af det från och med år 1904 under
sjätte hufvudtiteln uppförda extra anslag af 3,000 kronor till biträde
inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet;
och har kommittén ansett att detta biträde numera i allmänhet
borde utan särskild ersättning kunna lämnas af öfverdirektören eller annan
ledamot i försäkringsinspektionen, hvarigenom berörda anslag icke vidare
skulle blifva erforderligt. Departementschefen, som, vid föredragningen af
det föreliggande löneregleringsärendet, jämväl behandlat sistnämnda fråga,
har emellertid — under framhållande hufvudsakligen af att det i en mängd
frågor, där försäkringsinspektionen och vederbörande bolag förfäkta olika
mening, vore nödvändigt att inom departementet äga tillgång på biträde
af en på samma gång sakkunnig och fullt opartisk person samt svårigheten
att för hvarje särskildt fall kunna erhålla sådant biträde — ansett
att den nuvarande anordningen borde bibehållas oförändrad samt förty
icke funnit sig böra hemställa om ändring uti den af Eders Kungl. Maj:t

7

''Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

i statsverkspropositionen gjorda framställningen om anvisande af ofvanberörda
anslag jämväl för år 1911. Riksdagen bär emellertid icke af
hvad departementschefen sålunda anfört blifvit öfvertygad om att icke
förevarande fråga skulle lämpligen kunna ordnas, på sätt af kommittén
föreslagits. Riksdagen har nämligen ansett sig kunna antaga, att flertalet
af de inom departementet behandlade försäkringsärendena icke äro af den
beskaffenhet, att öfverdirektören eller annan ledamot i försäkringsinspektionen
ur jäfssynpunkt kan anses mindre lämplig att deltaga i deras
beredande till föredragning, och håller Riksdagen före att i de fall, då så
är förhållandet, det icke bör möta några oöfverstigliga svårigheter att
erhålla nödigt biträde af sakkunnig opartisk person mot ersättning,
som Eders Kungl. Maj:t icke lärer sakna utväg att af tillgängliga medel
bereda. Riksdagen anser alltså, att skyldighet att tillhandagå med biträde
af ifrågavarande slag bör åläggas öfverdirektören eller annan ledamot i
försäkringsinspektionen, och anser sig Riksdagen kunna förvänta, att föreskrift
om dylik skyldighet kommer att af Eders Kungl. Maj:t meddelas
i ämbetsverkets instruktion.

De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsvillkoren och dithörande
bestämmelser hafva icke gifvit Riksdagen anledning till annan erinran än
att bestämmelsen om, att hvar och en, som med eller efter ingången
af år 1911 tillträder i aflöningsstaten upptagen befattning vid försäkringsinspektionen,
skall vara pliktig att underkasta sig nämnda villkor
i hvad de äro på honom tillämpliga, icke synes erforderlig med hänsyn
därtill, att dessa tjänsteinnehafvares aflöning hittills varit uppförd
å extra stat.

Såsom villkor för den nya lönestatens trädande i kraft har uppställts
meddelande af föreskrift om 6 timmars daglig tjänstgöringstid å tjänsterummet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen

dels godkänt följande stat för försäkringsinspektionen:

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

A. Aflöiiingar.

Ofverdirektören och chefen.........

6,200

2,800

1,000

10,000

1 ledamot, arfvode .....................

—

—

—

3,000

1 d:o d:o .....................

—

—

—

3,000

1 ledamot och sekreterare...........

3,600

1,800

400

1 5,800

1 förste aktuarie ........................

3,600

1,800

400

1 5,800

1 registrator ..............................

2,200

1,500

300

2 4,000

1 vaktmästare ...........................

700

350

150

3 1,200

1 För den ledamot, som tillika är sekreterare,

äfvensom

för förste

aktuarien

kan lönen efter fem år höjas med 500 kronor ocli efter tio år med ytterligare
500 kronor.

För registratorn kan lönen efter fem år höjas med 500 kronor, efter tio år
med ytterligare 500 kronor och efter femton år med än ytterligare 500
kronor.

För vaktmästaren kan lönen efter fem år höjas med 100 kronpr och efter
tio år med ytterligare 100 kronor. — Därest vaktmästare i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Till ålderstillägg, förslagsvis

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra
biträden, resekostnads- och. traktamentsersättningar, tryckningskostnader,
hyra, kostnader för belysning, uppvärmning, städning, möbler,
böcker, tidningar, kontorsrekvisita m. m. äfvensom till extra ordinarie
arbetskrafter vid möjligen förekommande särskild administration af
lifförsäkringsbolag, förslagsvis .........................................................

Summa

32,800

600

33,400

19,600

53,000

dels besluta, att under ofvanstående stat skall införas följande bestämmelse
:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911, under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga
ordinarie tjänsteinnehafvare skola, i den mån ej undantag kunna anses

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

9

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å
tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de
i staten för ordinarie tjänsteinnehafvare upptagna aflöningsförmåner,
att innehafvare af ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af ämbetsverket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,
samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning inom
statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom själfständigt
ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk
tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter
ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk,
till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att chef, ledamot eller förste aktuarie vid försäkringsinspektionen
ej må deltaga i styrelsen af eller vara anställd vid försäkringsbolag eller
vid utländsk försäkringsanstalt, som erhållit tillstånd att här i riket drifva
försäkringsrörelse, ej heller vara aktieägare eller garant i sådant företag;

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen ej heller i
öfrigt må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt
eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som
helst, såframt ej, hvad angår chef eller sekreterare, Kungl. Maj:t och,
hvad angår innehafvare af annan befattning, försäkringsinspektionen,
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos RilcsBih.
till Rikstl. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 21 Höft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

dagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i
behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresa
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid försäkringsinspektionen,
bestrida densamma mot åtnjutande, i det förstnämnda fallet
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af
däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock
ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan
äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje
förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes
på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,
som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det han
på grund af förordnande tillträdt befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att öfverdirektören, sekreteraren, förste aktuarien och registratom
äga årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

gång, åtnjuta semester, en hvar, med undantag af registratorn, under
en och en half månad samt denne sistnämnde under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten, äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels medgifvit, att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet
enligt fastställd stat må utgå af de bidrag, som enligt lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903 och lagen af samma dag om utländsk försäkringsanstalts
rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket skola af
försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande af kostnaden för
försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels och beslutit, att de pensioner, som med tillämpning af lagen
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas
tjänstinnehafvare vid försäkringsinspektionen, skola utgå af försäkringsanstalternas
förenämnda bidragsmedel.

Stockholm den 6 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.