Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

1

Nr 9.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 9 juni 1910.
Uppläst och godkänd hos Andra kammaren den 9 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna
under riksstatens nionde liufvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden n:is 1, 42, 55, 79, 81, 90, 98 och
110 samt memorial n:is 40, 74 och 111.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde liufvudtitel,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. (Nr 9.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Ordinarie anslag,

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

l:o) I deri till Riksdagen den 15 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden
den 14 i samma månad, under nionde hufvudtiteln i punkten 1
föreslagit Riksdagen dels att medgifva, att den i staten för landtbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna anslagspost »till institutets
öfriga utgifter» må höjas från 28,000 kronor med 5,000 kronor till
33,000 kronor, dels ock att, vid bifall härtill, höja det under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
uppförda anslag till landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp från
75,500 kronor med 5,000 kronor till 80,500 kronor.

Den i landtbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp stat förekommande
anslagsposten »till institutets öfriga utgifter», om hvars höjande
nu är fråga, upptogs i den ursprungliga, af 1902 års Riksdag godkända
staten till 25,000 kronor, men höjdes sedermera af 1905 års
Riksdag med 3,000 kronor till 28,000 kronor, med hvilket belopp
posten för närvarande utgår. Berörda 3,000 kronor anvisades för
bestridande af underhållet af sex frielever. Af anslaget i öfrigt, 25,000
kronor, bekostas bland annat byggnadernas underhåll, studieresor, som
enligt institutets stadgar företagas med eleverna, samt städning, skurning
m. m. Sedan den ursprungliga staten fastställdes, har institutet
betydligt utvecklats. Så hafva en del nybyggnader tillkommit, representerande,
enligt hvad departementschefen uppgifvit, ett värde af
inemot 200,000 kronor, hvarjämte elevantalet ökats med ett 20-tal.
Till följd häraf hafva kostnaderna för nyssnämnda ändamål stigit betydligt,
så att förskott å följande årens stater måst lämnas, hvilka
förskott, enligt uppgift af institutets styrelse, vid 1908 års slut tillsammans
uppgingo till öfver 7,000 kronor. För att bringa ifrågavarande
anslagspost att ungefärligen motsvara det verkliga behofvet
har nu föreslagits en ökning af posten med 5,000 kronor, hvaraf 3,000
kronor för byggnadernas underhåll, 750 kronor för elevernas studieresor
samt 1,250 kronor för städning, skurning m. m.

Den begärda anslagsökningen finner Riksdagen stå i skäligt för -

3

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hållande till institutets efter anslagets fastställande skedda utvidgning i
afseende å såväl byggnadernas omfattning som elevantalet. På grund
häraf och då en ökning af ifrågavarande anslagspost naturligen medför
enahanda ökning af slutsumman af det för institutet anvisade anslag,
har Riksdagen

dels medgifvit, att den i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp upptagna anslagspost »till institutets öfriga utgifter» må
höjas från 28,000 kronor med 5,000 kronor till 33,000 kronor;

dels ock höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp från 75,500 kronor med 5,000 kronor till
80,500 kronor.

Med anledning häraf kommer det under omförmälda anslagstitel
uppförda bestämda anslag att undergå motsvarande höjning, hvartill
Riksdagen återkommer under nästa punkt.

2:o) Under punkten 2 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar)) uppföra ett anslag å 4,000 kronor
till aflöning åt en statskonsulent i svinskötsc-1, däraf 2,500 kronor i
lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, äfvensom ej mindre
medgifva, att statskonsulenten må äga åtnjuta två ålderstillägg, hvartdera
å 500 kronor, att tilläggas lönen, än äfven godkänna de villkor
och förbehåll, som i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande af
de statskonsulenten medgifna löneförmåner.

Berörda villkor och förbehåll äro följande:

att statskonsulent skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med statskonsulentbefattning icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med statskonsulentbefattning icke heller må förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj ds oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej landtbruksstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen såsom statskonsulent, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

att statskonsulent må uppbära tjänstgöringspenningar endast för
den tid, han verkligen tjänstgjort; skolande för den tid, han åtnjutit
tjänstledighet, desamma utgå till den, som tjänsten förrättat;

att statskonsulent, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta,
äger uppbära hela lönen, men att, om han eljest undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller ej kan densamma på grund af
eljest förekommande lagligt tjänstehinder förrätta, han kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen, som för tjänstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till statskonsulent för tid, hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest statskonsulent varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtbruksstyrelsen
pröfvas böra användas till tjänstens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej landtbruksstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något däraf;

att i afseende på erhållande af ålderstillägg till lönen skall gälla,
att tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem
år, under villkor att statskonsulenten mer än fyra år af denna tid själf
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan
statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra
förhöjningen efter ytterligare fem år på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvarje af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej
får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, under
hvilket den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att likväl statskonsulent, som, då lian intjänat stadgad tid för
erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om
rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är vid tiden för aflöningens uppförande å
ordinarie stat, eller, såvidt angår befattningshafvare, som därefter till
befattningen utnämnes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder befattningen, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Majrts bestämmande, upphörande af eller minskning i

Riksdagens Skrifvelse Nr 9. 5

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed.

Från och med år 1904 har en statskonsulent i svinskötsel varit
anställd med åliggande att under resor i landet dels på anmodan af enskild
jordbrukare biträda med råd och anvisningar för höjande af utaf
rekvirenten utöfvad svinskötsel dels ock på uppdrag af landtbruksstyrelsen
utröna svinskötselns ståndpunkt i allmänhet samt vidtaga åtgärder
till befordrande af denna näringsgren. Denne tjänstemans aflöning har
utgått i form af arfvode till belopp af för hvart och ett af åren 1904
och 1905 3,000 kronor, 1906—1908 3,500 kronor samt 1909 och 1910
4,000 kronor. Dessutom har till konsulenten utgått rese- och traktamentsersättning
äfvensom dagarfvoden för verkställda förrättningar i
öfverensstämmelse med hvad som enligt af Kungl. Maj:t den 24 november
1905 fastställd arfvodestaxa miller för öfriga statskonsulenter och vissa

O Ö

andra med dem jämförliga befattningshafvare. För bestridande af konsulentens
aflöning och resekostnader hafva medel anvisats på extra stat
och utgått med för hvart och ett af åren 1904—1907 5,000 kronor, för
år 1908 6,000 kronor samt för hvartdera af åren 1909 och 1910 6,500
kronor.

Antalet af de utaf ifrågavarande statskonsulent verkställda förrättningar
har år från år väsentligen ökats enligt hvad af följande af landtbruksstyrelsen
meddelade, tidsperioden 1904—1908 omfattande tabell
framgår:

2 Rese- och förrätt- Däraf för rekvirerade

ningsdagar. förrättningar.

1904 .................. 134 73

1905 .................. 113 77

1906 .................. 141 141

1907 ................. 215 215

1908 .................. 237 237.

Syftet med förevarande framställning är nu att bereda ifrågavarande
statskonsulent fastare anställning genom tjänstens uppförande
å ordinarie stat. Därvid skulle denne tjänstinnehafvare likställas med
statskonsulenterna i boskapsskötsel och mejerihushållning. Han skulle
alltså erhålla i aflöning 4,000 kronor, däraf 2,500 kronor lön och 1,500
kronor tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg till lönen, hvartdera
å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 år, äfvensom reseersättning,
fortfarande utgående enligt nu gällande grunder. Den sålunda föreslagna
anordningen med ifrågavarande tjänst skulle, bortsedt från blifvande

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

utgifter för ålderstiliägg och pensionering, icke förorsaka statsverket utgifter
utöfver hvad nu för ändamålet utgår. Beträffande sättet för anslagets
uppförande i riksstaten skulle endast den förändring vidtagas,
att i stället för det nu utgående extra anslaget å 6,500 kronor uppfördes
under förevarande anslagstitel ett bestämdt anslag å 4,000 kronor. Den
af statsmedel till konsulenten utgående reseersättningen skulle nämligen,
i likhet med hvad för innehafvare af ordinarie tjänst i allmänhet äger
rum, hädanefter bestridas från vederbörande hufvudtitels anslag till reseoch
traktamentspenningar.

Af de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna angående importen
och exporten af fläsk framgår, att svinskötseln inom landet är stadd i
raskt framåtskridande, utan tvifvel följden af ett tilltagande intresse för
denna särskildt för de mindre jordbruken synnerligen viktiga gren af
landthushållningen. Det sålunda stegrade intresset torde, enligt Riksdagens
förmenande, till en väsentlig del kunna härledas från den af statskonsulenten
i svinskötsel utöfvade verksamheten. I betraktande häraf
vore uppförandet af ifrågavarande statskonsulentbefattning, hvaraf ett
stadigvarande behof för landthushållningen väl torde förefinnas, å ordinarie
stat otvifvelaktigt ägnadt att ytterligare gagna näringsgrenen, då
därigenom densamma tillförsäkrades konsulentens hela arbetskraft samt
allt för täta ombyten af befattningens innehafvare förebyggdes. Riksdagen
har därför ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag
därutinnan.

1 afseende å aflöningsförmåner och tjänsteställning bör statskonsulenten
i svinskötsel gifvetvis likställas med öfriga statskonsulenter
inom landthushållningen. I öfverensstämmelse med denna uppfattning
är också Eders Kungl. Maj:ts förslag afgifvet, hvarför Riksdagen ej heller
i öfrigt haft något att däremot erinra.

Riksdagen har alltså under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» uppfört ett anslag å 4,000
kronor till aflöning åt en statskonsulent i svinskötsel, häraf 2,500 kronor
i lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, äfvensom ej mindre
medgifvit, att statskonsulenten må äga åtnjuta två ålderstiliägg, hvardera
å 500 kronor, att tilläggas lönen, än äfven godkänt ofvan intagna
villkor och förbehåll för åtnjutande af de statskonsulenten sålunda medgifna
löneförmåner.

Med anledning af Riksdagens under denna och nästföregående
punkt anmälda beslut, kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» ingående bestämda anslaget att
höjas från 297,900 kronor med 9,000 kronor till 306,900 kronor.

7

Riksdagens Skrifvelse Rr 9.

Då någon förhöjning af det i anslagstiteln ingående förslagsanslaget
icke ifrågasatts, kommer anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar» att i riksstaten uppföras sålunda:

bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. m............................................. kronor 306,900: —

förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor .................................... » 50,000: —

Summa kronor 356,900: —

Landtbruksingenjörer och deras biträden.

3:o) I en till Riksdagen den 4 mars 1910 aflåten proposition, nr 98,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för statens landtbruksingenjörer,
extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater
att gälla från och med den 1 januari 1911:

Krono

r.

Tjänst-

Orts-

Lön.

görings-

penningar.

till-

lägg-

Arfvoden.

Summa.

1 landtbruksingenjör i

3,900

Stockholms län .........

3,000

500

400

—

1 landtbruksingenjör ..

3,000

500

—

—

3,500

20 landtbruksingenjörer
1 extra landtbruksingen-

60,000

10,000

—

70,000

jör .............................

2 extra landtbruksingen-

—

—

—

3,000

3,000

jörer ..............................

—

—

—

6,000

6,000

1 landtbruksstipendiat...

—

—

—

1,800

1,800

2 landtbruksstipendiater

—

—

—

3,600

3,600

Summa

—

—

—

91,800

Efter 5 år kan
lönen höjas
med 500 fao
nor, efter 10
år med ytterligare
500
kronor och
efter 15 år
med ytterligare
500
kronor.

I

Anm. 1. Ortstillägget för landtbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för så vidt
landtbruksingenjörens stationeringsort utgör Stockholms stad.

2. För landtbruksingenjör skall högsta pensionsunderlaget utgöra t,000 kronor.

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i staten för landtbruksingenjörer upptagna aflöningsförmåner
nämligen:

att landtbruksingenjör skall vara underkastad såväl den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet, jämväl utom eget distrikt, eller jämkning i
åligganden som ock den reglering af tjänstgöringsområde, som kan varda
löreskrifven, vare sig vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af landtbruksingenj örskåren eller eljest, samt i sådant hänseende särskildt
vara pliktig att med bibehållande af den lön han innehar fullgöra de
nya eller förändrade tjänstegöromål, som efter en dylik omorganisation
kunna varda honom ålagda:

att med landtbruksingenjörstjänst icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med landtbruksingenj örstjänst ej heller må förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej landtbruksstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen såsom landtbruksingenjör, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

att de med landtbruksingenjör sbefattning förenade tjänstgö ringspenningar
få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare
verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit befriad från tjänstgöring,
skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att landtbruksingenjör, som åtnjuter tjänstledighet, skall till vikarien
afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af vikarien verkställda
tjänstgöromål;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar och arfvode enligt
taxa, hvarom nyss är stadgadt, afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,
som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas
skäligt;

9

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
landtbruksstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af landtbruksingenjörstjänst tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mera än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,
och för tredje förhöjningen efter än ytterligare fem år, likaledes på
enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall sjkifva lönen äfvensom ortstillägg utgå till
månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra
inkomster, som kunna åtfölja landtbruksingenjörsbefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara ej mindre att en hvar, som med eller efter ingången
af år 1911 tillträder landtbruksingenjörsbefattning, skall vara pliktig
att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser, än äfven att
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

de förutvarande innehafvare af landtbruksingenjörsbefattningar, hvilka
icke före viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock vid godkännande af förenämnda stat böja det under nionde
hufvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till landtbruksingenjörer och
deras biträden, nu 54,500 kronor, med 37,300 kronor eller till 91,800
kronor.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit bar
af Riksdagen bifallits, dock med undantag af att dels det tredje af
de för landtbruksingenjörerna föreslagna ålderstilläggen uteslutits ur
aflöningsstaten, till följd hvaraf anmärkning 2 undersamma stat jämväl
uteslutits såsom obehöflig, dels ock nionde stycket af de allmänna villkor
och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande af de i staten för landtbruksingenjörer
upptagna aflöningsförmåner, affattats i öfverensstämmelse
härmed. Beträffande vidare nämnda villkor och bestämmelser
stadgas i första stycket däraf, att landtbruksingenjör under vissa förutsättningar
skall vara pliktig att med bibehållande af den »lön» ban
innebar fullgöra nya eller förändrade göromål. Då med lön i detta
sammanhang otvifvelaktigt torde afses ej endast lönen i egentlig mening,
utan öfver hufvud taget den aflöning han äger åtnjuta enligt staten,
således jämväl tjänstgöringspenningar, men den föreslagna formuleringen
synes kunna lämna rum för olika tolkningar af stadgandet i fråga, har
Riksdagen för undvikande häraf vidtagit en mindre redaktionell ändring
af stadgandet.

Den af Riksdagen antagna aflöningsstaten slutar å ett belopp af
91,800 kronor. Till följd häraf kommer det nuvarande anslaget till
landtbruksingenjörer och deras biträden, 54,500 kronor, att ökas med
37,300 kronor.

Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen
dels godkänt följande aflöningsstat för statens landtbruksingenjörer,
extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater att gälla från och
med den 1 januari 1911:

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

11

1 landtbruksingenjör i

Stockholms län .....

1 landtbruksingenjör
20 landtbruksingenjörer

1 extra landtbruksingenjör
................................

2 extra landtbruksingenjörer
.............................

1 landtbruksstipendiat...

2 landtbruksstipendiater

Summa

K i

o n o

r.

Tjänst-

Orts-

Lön.

görings-

till-

Arfvoden.

Summa.

penningar.

lägg-

3,000

500

400

3,900

3,000

500

—

—

3,500

60,000

10,000

—

—

70,000

—

—

—

3,000

3,000

_

_

_

6,000

6,000

—

—

1,800

1,800

—

—

3,600

3,600

—

— —

—

91,800

Efter 5 år kan
lönen höjas
med 500 kro-
nor och efter
10 år med
ytterligare
500 kronor.

Anm. Ortstillägget för landtbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för så vidt
landtbruksingenjörens stationeringsort utgör Stockholms stad.

dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i staten för landtbruksingenjörer upptagna aflöningsförmåner,
nämligen:

att landtbruksingenjör skall vara underkastad såväl den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet, jämväl utom eget distrikt, eller jämkning
i åligganden som ock den reglering åt tjänstgöringsområde, som
kan varda föreslcrifven, vare sig vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af landtbruksingenjörskåren eller eljest, samt i sådant hänseende
särskildt vara pliktig att med bibehållande af den aflöning, som
enligt staten tillkommer honom, fullgöra de nya eller förändrade tjänstegöromål,
som efter eu dylik omorganisation kunna varda honom ålagda;

att med landtbruksingenjörstjänst icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med landtbruksingenjörstjänst ej heller må förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej landtbruksstyrelsen
uppå därom gjord framställning och etter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hin -

12 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

derligt för tjänstgöringen såsom landtbruksingenjör, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att de med landtbruksingenjörsbefattning förenade tjänstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare
verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit befriad från tjänstgöring,
skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att landtbruksingenjör, som åtnjuter tjänstledighet, skall till vikarien
afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af vikarien verkställda
tjänstegöromål;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar och arfvode enligt
taxa, hvarom nyss är stadgadt, afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,
som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas
skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej landtbruksstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något
där af;

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af landtbruksingenjörstjänst tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen'' eller, på grund
af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag
och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,
som före. den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans
tillträde till befattningen;

13

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra
inkomster, som kunna åtfölja landtbruksingenjörsbefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat

ej mindre att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911
tillträder landtbruksingenjörsbefattning, skall vara pliktig att underkasta
sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af landtbruksingenjörsbefattningar,
hvilka icke före viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag
anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppfört anslaget till
landtbruksingenjörer och deras biträden, nu 54,500 kronor, med ett med
37,300 kronor till 91,800 kronor förhöjdt belopp.

Skogsväsendet.

4:o) De ordinarie, direkt af skogsmedlen utgående anslagen för skogsväsendet
äro i riksstaten för innevarande år upptagna på följande sätt:

Bestämdt anslag:

för skogsstaten ..................... kronor 1,113,500: —

„ statens skogsläroverk __„ 89,050:— kronor 1,202,550: —

Transport kronor 1,202,550: —

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Transport kronor 1,202,550: —

Förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och

skogsläroverken.......................................................... ,, 110,000: —

Reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen kr. 7,600: —

„ kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet.......... „ 2,873,850:— ^ 2,881,450:_

Summa kronor 4,194,000: —

I afseende å behofvet af ifrågavarande anslag har Eders Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen under punkt 5 af förevarande hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem
jägmästarebefattningar med af Eders Kungl. Maj:t föreslagna löneförmåner
och i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda resepenningar
till jägmästaren i Tjusts revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600
kronor,

dels höja de i staten för skogsinstitutet uppförda expensmedel, nu
5,000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor,

dels, under förutsättning att ifrågasatt förflyttning af Hunnebergs
skogsskola kommer till stånd, med afförande ur staten för skogsskolorna
af arfvodet till nämnda skolas föreståndare, i samma stat uppföra
föreståndaren för den nya skogsskolan med af Eders Kungl. Maj: t
föreslagna aflöningsförmåner,

de/s, med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt beträffande
statens skogsskolor föreslagit, höja anslaget till samma skolor med
ytterligare 8,350 kronor,

dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 2,873,850 kronor, med
359,450 kronor till 3,233,300 kronor,

dels slutligen medgifva

ej mindre att, för uppförande å Hammarsebo kronopark i Kalmar
län af för inrättandet af en ny skogsskola erforderliga byggnader samt
för öfriga med skolans anordnande förenade utgifter, af sistnämnda
anslag för år 1911 må användas sammanlagdt högst 20,250 kronor,

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

än äfven att af samma anslag för år 1910 må disponeras ett belopp
af 1,000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensmedel äfvensom
att af nämnda anslag för åren 1910 och 1911 må, för nyanskaffning
af för institutets verksamhet erforderliga instrument med mera, användas
under hvardera året ett belopp af högst 2,500 kronor.

Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla följande
uppställning:

Bestämdt anslag:

för skogsstaten................................................ 1,140,300: —

„ statens skogsläroverk......................... 100,800: — 1,241,100: —

Förslagsanslag;

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverken..................... 110,000: —

Reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen............... 7,600: —

„ kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300: — 3,240,900: —

Summa kronor 4,592,000: —

Ökningen, 398,000 kronor, af anslagets slutsumma faller alltså

å det bestämda anslaget för skogsstaten ............ med kronor 26,800: —

„ „ ,, „ statens skogsläroverk ,, „ 11,750: —

„ reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet............................................................... „ ,, 359,450: —

Summa kronor 398,000: —

Ökningen af anslaget för skogsstaten äskas för inrättande af fem
nya jägmästare’änstev, tre inom Jämtlands län, hvarför erfordras 17,200
kronor, och en inom hvartdera af Östergötlands och Kalmar län, hvarför
kräfves 4,800 kronor för hvardera befattningen eller tillhopa 9,600
kronor.

Jämtlands län är för närvarande uppdeladt i fyra revir, nämligen
Norra Jämtlands, Östra Jämtlands, Västra Jämtlands och Härjedalens
revir. Jägmästarna i dessa revir åtnjuta enligt den af 1908 års Riksdag

16

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

godkända, af Eders Kungl. Maj:t i nådigt bref den 17 juni samma år
fastställda aflöningsstat för skogsstaten följande löneförmåner, nämligen:

i

V)

n

it

Lön.

Norra Jämtlands

revir.....

... 2,300:

Östra „

?? .....

... 2,300:

Västra ,,

•n .....

... 2,300:

Härjedalens

r) .....

... 2,300:

Tjänstg.-

penningar.

Res-

penningar.

Summa.

— 2,400: —

700: —

5,400: —

— 2,200: —

700: —

5,200: —

— 2,400: —

700: —

5,400: —

— 2,800: —

900: —

6,000: —

jämte tre ålderstillägg å 400 kronor hvardera efter respektive 5, 10
och 15 år.

Enligt lagen angående skyddsskogar den 24 juli 1903, hvilken
trädde i kraft med 1905 års ingång, får å sådana skogar annan afverkning
än till husbehof äga rum endast efter utsyning, som på
statens bekostnad verkställes af skogsstatens tjänstemän. Härigenom
måste gifvetvis arbetet för nämnda tjänstemän betydligt ökas å orter, där
skogarna fått karaktär af skyddsskogar. Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Jämtlands län i början af år 1905 utfärdat interimistiskt
förordnande angående skyddsskogarnas omfattning i länet,
ökades också arbetet å skyddsskogsområdet för skogsstaten i så hög grad,
att en ändring af revirindelningen inom länet visade sig nödvändig.
En sådan har emellertid icke lämpligen kunnat ske, förrän Eders Kungl.
Maj:t definitivt fastställt skyddsskogsgränsen. I afvaktan härå har utsyningen
å skyddsskogarna verkställts hufvudsakligen af extra jägmästare
och kontrollen å afverkningen utöfvats af tre biträdande jägmästare.
Numera har emellertid gränsen för skyddsskogsområdet i ifrågavarande
län slutligen fastställts, hvarför frågan om ändring af revirindelningen
i länet förelagts Riksdagen. I sådant afseende har föreslagits af domänstyrelsen,
hvars förslag biträdts af Eders Kungl. Maj:t, att länet skulle
uppdelas i sju revir, benämnda Frostvikens, Östersunds, Åre, Hallens,
Bräcke, Rätans och Hede revir, på sådant sätt, att skyddsskogarna till hufvudsakliga
delar lades till vissa revir, i ändamål att skogstjänstemännens
arbete med vården af statens skogar måtte i så ringa mån som
möjligt föranleda bristande intresse för de enskilda skogsägarnes skogshushållning.

Vidkommande revirförvaltarnas i de nya reviren löneförhållanden,
skulle jägmästarna i de nuvarande Norra, Östra och Västra Jämtlands
samt Härjedalens revir, med bibehållna löneförmåner, förflyttas till respektive
Östersunds, Bräcke, Hallens och Rätans revir. I de tre öfriga
nya reviren skulle aflöningarna blifva följande:

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

i Frostvikens revir

h Åre...........................

„ Hede........................

Lön.

Tjänstg.-

penningar.

Res-

penningar.

Summa.

2,300: —

2,600: —

700: —

5,600: —

2,300: —

2,600: —

700: —

5,600: —

2,300: —

2,800: —

900: —

6,000: —
17,200: —

jämte ålderstillägg på sätt och under villkor, som för öfriga jägmästare
är bestämdt.

Den ökning i statsutgifterna, som häraf skulle blifva en följd,
skulle emellertid delvis motvägas af besparing af de till förenämnda
biträdande jägmästare från renbetesfjällens skogsförsäljningsmedel nu
utgående arfvoden och respenningar, tillsammans 10,800 kronor.

Sedan år 1889 är Östergötlands län deladt på tre revir, Ombergs,
Kinda och Finspångs, alla tillhörande östra distriktet. Enligt förenämnda
kungl. bref åtnjuta jägmästarna i dessa revir lön 2,300 kronor jämte
ålderstillägg, tjänstgöringspenningar 2,000 kronor samt respenningar, i
Ombergs revir 500 kronor och i de båda andra reviren 700 kronor.

Arealen af de allmänna skogarna i reviren, som år 1890 uppgick
till 52,589 hektar, har under tiden därefter ökats till 83,227 hektar —
hvaraf 42,410 hektar stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning
— fördelade med 22,301 hektar på Ombergs, 26,593 hektar
på Kinda och 34,333 hektar på Finspångs revir. Af den sålunda ökade
skogsarealen utgöra omkring 28,805 hektar under ungefärligen samma
tid inköpta kronoparker, hvaraf kommer på Ombergs revir 8,711, på
Finspångs revir 11,769 och på Kinda revir 8,325 hektar. Af de genom
skogsköpen nybildade eller väsentligen utvidgade kronoparkerna äro
Gullbergs kronopark om 8,420 hektar i Finspångs revir och Karlsby
kronopark om 7,430 hektar i Ombergs revir de mest betydande.

Till biträde åt jägmästarna, hvilkas göromål genom det betydliga
markförvärfvet väsentligen ökats, äro anställda en biträdande jägmästare
i hvardera af Ombergs och Finspångs revir samt en aflönad assistent
i Kinda revir.

Med hänsyn till den nuvarande omfattningen af de allmänna
skogarna inom ifrågavarande revir har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en
omreglering af desamma till fyra revir så, att de nuvarande reviren
bibehölles med minskadt område och ett nytt revir, Gullbergs, tillkomme.

I afseende å jägmästarnas aflöningar skulle jägmästarna i de nuBih.
till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

varande reviren bibehållas vid sina löneförmåner oförändrade. För jägmästaren
i Gullbergs revir skulle anvisas lön 2,300 kronor, tjänstgöringspenningar
2,000 kronor och respenningar 500 kronor, tillsammans
4,800 kronor, jämte ålderstillägg i likhet med hvad för öfriga jägmästare
gäller.

Till följd af nyinrättandet af sistnämnda revir, hvilket komme att
öka anslaget till skogsstaten med jägmästarens aflöning, 4,800 kronor,
skulle emellertid, enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, genom indragande
af biträdande jägmästaren i Finspångs revir och assistenten i
Kinda revir utgifterna från anslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet kunna minskas med 6,100
kronor.

Inom Tjusts revir i Kalmar län hafva de allmänna skogarnas areal
ökats från, år 1890, 26,781 hektar till 38,644 hektar, hvaraf 27,355
hektar ligga under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. I
sistnämnda siffra ingå sedan berörda år till kronoparker inköpta 10,900
hektar. Till biträde åt jägmästaren är å reviret anställd en aflönad
assistent.

Detta revir har Eders Kungl. Maj:t föreslagit skola uppdelas i två,
Tjusts och Aspelands revir.

I aflöningshänseende skulle de båda revirförvaltarna likställas samt
erhålla lön 2,300 kronor jämte ålderstillägg i likhet med öfriga jägmästare,
tjänstgöringspenningar 2,000 kronor och respenningar 600 kronor,
tillsammans 4,900 kronor. Jägmästarens i Tjusts revir aflöning, som
nu utgår med 5,000 kronor, skulle alltså nedsättas med 100 kronor,
hvilken minskning skulle träffa respenningarna. Det belopp, hvarmed
anslaget till skogsstaten till följd af delningen af Tjusts revir behöfde
ökas, inskränker sig alltså till 4,800 kronor. Genom indragning af
assistenten i reviret skulle emellertid de verkliga kostnaderna härför
begränsas till 2,000 kronor.

Den föreslagna ökningen med 11,750 kronor af det bestämda anslaget
för statens skog slär overk är afsedd dels till höjning med 1,000 kronor
af skogsinstitutets expensmedel, dels ock till höjning af anslagen till
statens för utbildande af skogsbetjänte afsedda skogsskolor med 10,750
kronor.

Anslaget till skogsinstitutets expensmedel fastställdes af 1900 års
Riksdag till sitt nuvarande belopp 5,000 kronor. Detta belopp har
emellertid visat sig otillräckligt, i all synnerhet som efter anslagets fastställande
en ny byggnad, inrymmande en lärosal och en sal för samlingar,
uppförts vid institutet. Till följd af anslagets knapphet hafva utgifterna

19

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

för nyanskaffning och vård af undervisningsmaterielen måst inskränkas
i hög grad. Den nu ifrågasatta ökningen af anslaget är därför i första
rummet afsedd att komma undervisningsmaterielen till godo, dock endast
i hvad angår de löpande utgifterna för materielens vård och underhåll.
Beträffande utgifterna för nyanskaffning, hvarför erfordras ett belopp fölen
gång af 7,500 kronor, fördeladt på tre år, har departementschefen
nämligen ansett dessa utgifter vara af beskaffenhet att icke böra utgå
från det ordinarie expensanslaget, utan från reservationsanslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
hvartill Riksdagen nedan återkommer. Vidare är med ökningen af expensmedelsanslaget
afsedt att bereda medel dels för höjning af portvaktens
vid institutet från detta anslag utgående aflöning med 80 kronor, från
720 kronor till 800 kronor för år, dels ock för bestridande af vissa till
200 kronor beräknade årliga kostnader, som föranledas däraf, att tillsynen
öfver Ombergs och Klotens skogsskolor, som förut tillkommit
vederbörande öfverjägmästare, från och med innevarande år skall utöfvas
af direktören vid skogsinstitutet. Den för nu nämnda ändamål erforderliga
ökningen af institutets expensmedelsanslag har af departementschefen
beräknats till 1,000 kronor, en anslagshöjning, som emellertid
tarfvas redan för innevarande år, hvarom nedan vidare förmäles.

För uppehållande af statens för utbildande af skogsbevakare afsedda
skolor, nämligen skogsskolorna vid Hunneberg, Grönsinka, Bjurfors,
Kolleberga, Hällnäs och Bispgården, är i gällande stat anvisadt, bland
annat, att utgå från det bestämda anslaget till skogsläroverken, arfvode

1,000 kronor till föreståndaren för Hunnebergs skola, hvilken befattning
uppehälles af jägmästaren i Hunnebergs revir, aflöning 3,400 kronor,
däraf lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar 1,400 kronor, till enhvar
af föreståndarne för de öfriga skolorna, 62 stipendier å 250 kronor
att fördelas mellan skolorna efter Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande samt
expens- och underhållsmedel med 750 kronor till Hunnebergs skola och

1,000 kronor till hvardera af de andra skolorna. För närvarande kunna
vid skolorna mottagas sammanlagdt åttio elever, däraf 10 vid Hunnebergs,
14 vid Bjurfors och 12 vid hvardera af Grönsinka och Kolleberga
skolor. Af stipendierna utgå 8 till Hunnebergs och 10 till hvardera
af de tre sistnämnda skolorna.

Förra årets Riksdag anvisade på framställning af Eders Kungl. Maj:t
medel för utvidgande af Bjurfors, Grönsinka och Kolleberga skolor så,
att enhvar af dem skulle erhålla plats för 20 elever. Det sålunda ökade
elevantalet torde kunna emottagas från och med nästa år. För att
emellertid möta det äfven därefter alltjämt förefintliga behofvet af ökad

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

tillgång på vederbörligen utbildade skogsbevakare har nu föreslagits en
utvidgning af den minsta af de nuvarande skolorna, Hunnebergs, så att
jämväl denna skulle kunna mottaga 20 elever, äfvensom i sammanhang
därmed en flyttning af skolan. Denna skolas lokaler lära nämligen vara
äfven för skolans nuvarande behof så trånga, att de, om skolan skulle
kvarblifva därstädes, ovillkorligen tarfva en utvidgning. Härtill kommer,
att skolan ej är eller kan blifva fullt tillfredsställande för den praktiska
undervisningen, enär Hunnebergs kronopark är af den säregna beskaffenhet,
att där vunna erfarenheter ej kunna direkt tillämpas på skogar i
allmänhet. Såsom i sistberörda afseende och jämväl i öfrigt lämplig
plats för den utvidgade skolan har föreslagits Hammarsebo kronopark i
Kalmar revir och län, hvilken, jämte vissa i närheten belägna allmänna
skogar, till en sammanlagd areal af 6,089 hektar 9 7 ar, däraf 4,244
hektar 61 ar skogsprodukt^ mark, skulle kunna frånskiljas nämnda
revir och anvisas till öfningsskogar åt skolan.

För skolans inrättande vid Hammarsebo kronopark kunna vissa
där befintliga byggnader efter nödiga ändringar och reparationer användas,
särskildt två i godt stånd varande byggnader, af hvilka den ena
skulle kunna användas till skolsal, matsal, kök m. m. för lärjungarna
och den andra till bostad åt skolföreståndaren. Genom denna anordning
skulle endast en nybyggnad erfordras, nämligen för inrymmande af öfriga
lokaler för eleverna och bostadslägenhet åt skogsrättaren. De härför
beräknade kostnaderna uppgå, under förutsättning att nödigt virke tages
från kronoparken, till i rundt tal för ändrings- och reparationsarbetena

3,000 kronor och för nybyggnaden 12,000 kronor. Emellertid tillkomma
vissa kostnader härutöfver. Ofvanberörda å kronoparken befintliga byggnader
jämte för skolan nödigt tomtutrymme disponeras nämligen intill
den 14 mars 1915 af arrendatorn af vissa kronoparken tillhörande inägor.
För att nämnde arrendator, som kan åtnöjas med mindre byggnader i
stället för de för skolan behöfliga, skall afstå dessa senare, erfordras, att
för honom uppföras andra byggnader. Kostnaderna härför äro beräknade
till 5,000 kronor. Därjämte fordrar arrendatorn i ersättning för afståendet
af tomtområdet och de större byggnaderna under återstående arrendetiden
en årlig ersättning af 250 kronor. De kontanta utläggen för
flyttandet af Hunnebergs skogsskola till Hammarsebo skulle alltså, enligt
det nu sagda, belöpa sig till 20,000 kronor för en gång och 250 kronor
årligen till den 14 mars 1915. Dessa kostnader höra emellertid utgå
från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning m. m., hvarom
vidare nedan.

En af Hunnebergs skogsskolas flyttning uppstående kostnad af

Riksdagens Skrifvelse Nr 9. 21

beskaffenhet att böra utgå från bestämda anslaget till skogsläroverken
är däremot en höjning af föreståndarens för skolan aflöning. Genom
flyttningen skulle nämligen jägmästarens i Hunnebergs revir befattning
med skolan upphöra och hans arfvode, 1,000 kronor, såsom skolföreståndare
icke vidare utgå, hvaremot skolan, i likhet med de andra
af nu ifrågavarande skogsskolorna, skulle erhålla en uteslutande vid
skolan tjänstgörande föreståndare med enahanda aflöning som de öfriga
föreståndarna eller 3,400 kronor. Den häraf föranledda ökningen i
statsutgifterna belöper sig således till 2,400 kronor.

Jämväl den beträffande Grönsinka, Bjurfors och Kolleberga skogsskolor
nästlidna år beslutade och för Hunnebergs skogsskola i förevarande
ärende föreslagna utvidgningen har medfört ökade anslagskraf.
Så kräfves i mån som elevantalet ökats flere stipendier och mera expensoch
underhållsmedel. För enhvar af skolorna, hvilka efter deras utvidgning
skulle blifva lika stora, anses sålunda behöfvas 16 stipendier och 1,400
kronor i expensmedel. Utöfver hvad från anslaget till skogsläroverken
för nämnda skolor och ändamål enligt hvad ofvan sagts nu utgår skulle
alltså erfordras 6,500 kronor för 26 nya stipendier och 1,850 kronor för
ökade expens- och underhållsmedel, eller sålunda tillhopa 8,350 kronor. —
Denna utgiftsökning skulle emellertid, enligt hvad domänstyrelsen ställt
i utsikt, komma att i viss mån motvägas genom indragning efter skolans
flyttning af en aflönad assistentbefattning inom Kalmar revir.

Det under förevarande anslagstitel uppförda reservationsanslaget till
kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
som hufvudsakligen är afsedt att bereda nödigt driftkapital för skötseln
af statsskogarna, har såsom en följd af den alltmer intensiva och rationella
vård och skötsel, som på senare tiden kommit dessa skogar till
del och som var afsedd att ytterligare befordras genom den på grund
af 1908 års Riksdags beslut i ämnet vidtagna omorganisationen af
skogsstaten, för hvart och ett af de senare åren väsentligt ökats. Så
höjdes anslaget efter att åren 1903—1906 hafva utgått med enahanda
belopp 1,599,792 kronor,

för år 1907 till 1,824,792 kronor

» » 1908 » 2,264,792 »

» » 1909 » 2,568,850 »

» » 1910 » 2,873,850 »

Enligt följande i statsrådsprotokollet intagna tablå ställer sig statsskogarnas
afkastning under ungefär samma tid sålunda (därvid emellertid
är att märka, att uppgifterna för år 1909 blott äro approximativa):

22 Biksdagens Skrifvelse Nr 9.

År. Bruttoafkastning. Nettoafkastning.

1905 ....................... kronor 7,632,985: 8 5 kronor 4,734,689: 9 5

1906 ........................ » 8,693,618:27 » 5,846,843:98

1907 ........................ » 10,039,842:79 » 6,938,892:20

1908 ...................... » 9,594,482:7 9 » 6,008,391:02

1909 ........................ » 8,857,974:59 » 4,502,962:5 9

Då, såsom departementschefen framhållit, minskningen i afkastningen
åren 1908 och 1909 kan tillskrifvas den nämnda år utmärkande, jämväl
på trävarumarknaden inverkande allmänna depressionen på det ekonomiska
området, torde väl kunna sägas, att höjningarna af anslaget motsvarats
af ökad afkastning från skogarna. Domänstyrelsen har också
ställt i utsikt, att netto afkastningen af statsskogarna för innevarande år
kommer att visa en betydlig ökning jämförd med samma afkastning år
1909 äfvensom att, därest skogsväsendets utveckling får fortgå normalt,
inkomsterna af skogsväsendet år 1911 troligen komma att afsevärdt
öfverstiga nettoafkastningen under det hittills gynnsammaste året, år 1907.

För år 1911 har, såsom förut nämnts, äskats höjning af ifrågavarande
anslag med ett för utjämnande af anslagets slutsumma till
359,450 kronor bestämdt belopp. Såsom inverkande å anslagsbehofvet
för 1911 har framhållits, dels att staten de senaste åren gjort betydande
skogsförvärf, dels ock den omständigheten, att, under det å anslaget
funnits reservationer

vid 1906 års början ................................................ kronor 849,371

» 1907 » » » 727,278

)> 1908 » » » 603,594

j) 1909 » » » 429,720

samt jämväl å 1909 års anslag kan påräknas reservation, ehuru visserligen
till högst väsentligt minskadt belopp, så synes å innevarande års
anslag reservationerna komma att uppgå till ett så obetydligt belopp,
att de knappast kunna tagas i beräkningen vid pröfningen af det för
år 1911 erforderliga anslaget.

Af de i det föregående omförmälda ändamål, hvarför Eders Kungl.
Maj:t under ifrågavarande punkt af statsverkspropositionen äskat medel,
hafva — såsom ofvan nämnts — följande ansetts vara af beskaffenhet,
att utgifterna därför böra utgå från reservationsanslaget i fråga, nämligen
de af Hunnebergs skogsskolas flyttning till Hammarsebo kronopark
föranledda byggnadsarbetena samt godtgörelsen till vederbörande
arrendator för afståendet af för skolan behöfliga byggnader och nödigt

23

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

tomtområde äfvensom vissa expenser för skogsinstitutet. Utgifterna härför
skulle emellertid fördelas å 1910, 1911 och följande års anslag. Därvid
skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning utgå från
1910 års anslag dels 1,000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensanslag
för samma år dels ock 2,500 kronor för nyanskaffning af undervisningsmateriell
för institutet och från 1911 års anslag dels för sistnämnda
ändamål medel till enahanda belopp som från 1910 års anslag
dels kostnaderna, 20,000 kronor, för ofvannämnda byggnadsarbeten dels
ock den för året belöpande ersättningen, 250 kronor, till bemälde arrendator.

Hvad först beträffar omregleringen af reviren inom Jämtlands län,
så torde behofvet däraf genom skyddsskogarnas tillkomst och skogsstatens
däraf föranledda högst betydligt ökade arbete med biträde åt
enskilda skogsägare vara af stadigvarande och så trängande natur,
att densamma icke kan utan olägenhet för skogshushållningen i
länet åsidosättas. Och då det af domänstyrelsen i ämnet utarbetade, af
Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen nu framlagda förslaget förefaller väl
afpassadt efter skogsförkållandena i länet, har Riksdagen funnit sig böra
obetingadt bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

Vid bedömandet af den ifrågasatta revirregleringen inom Östergötlands
och Kalmar län torde en mera principiell synpunkt böra anläggas.
I mellersta och södra Sverige, där på grund af den tätare
befolkningen och de bättre kommunikationerna afsättningen af skogsprodukterna
kan ske med större lätthet och högre vinst än i de nordligare
delarna af landet, torde nämligen vid förvaltningen af de allmänna
skogarna, särskildt de under skogsstatens omedelbara vård ställda, hufvudvikten
läggas därpå, att skogsskötseln bedrifves så intensivt som förhållandena
medgifva, hvilket tydligtvis i sin ordning nödvändiggör
lämplig begränsning af de särskilda förvaltningsområdena. I denna
riktning har också Riksdagen vid flere tillfällen uttalat sig. Hvad sålunda
sagts gäller i hög grad nu ifrågavarande revir, och då såsom
ofvan nämnts statsskogarnas areal inom dessa revir genom de betydande
markförvärf, kronan där under de senare åren gjort, väsentligt ökats,
finner Riksdagen i likhet med Eders Kungl. Maj:t och domänstyrelsen
en uppdelning af reviren på flere förvaltningsenheter förestafvadt af en
god skogshushållning.

Mot inrättandet af de föreslagna nya Gullbergs och Aspelanda revir
har Riksdagen därför icke något att erinra.

De vid de nya jägmästarbefattningarna föreslagna aflöningarna

24

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

stå i full öfverensstämmelse med gällande aflöningsstat för skogsstaten.
I afseende därå är alltså ej heller något att erinra.

Beträffande äskandet af expensmedel för skogsinstitutet har Riksdagen,
af hvad statsrådsprotokollet därom innehåller, blifvit öfvertygad om
befogenheten af ifrågavarande anslagskraf. Riksdagen, som delar departementschefens
uppfattning, att institutets ordinarie expensmedelsanslag
endast bör ökas till ett belopp, motsvarande summan af de utgifter,
som kunna beräknas komma att årligen från anslaget utgå, men att
hvad som erfordras till afsevärdare utgifter af mer tillfällig beskaffenhet
bör utgå från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, från hvilket anslag jämväl
den behöfliga fyllnaden i institutets expensmedelsanslag för innevarande
år lämpligen bör utgå, har alltså ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag jämväl i förevarande afseende.

Den ifrågasatta förflyttningen från Hunnebergs kronopark af den
där belägna skogsskolan är otvifvelaktigt i hög grad af omständigheterna
påkallad, alldenstund nämnda kronopark på grund af sin förut
omnämnda beskaffenhet gifvetvis måste vara synnerligen olämplig såsom
öfningsskog vid utbildandet af blifvande skogsbevakare. Då vidare den
af förra årets Riksdag beslutade utvidgningen af Grönsinka, Bjurfors
och Kolleberga skogsskolor icke synes kunna fylla behofvet af ökad tillgång
på utbildade bevakare, torde det vara välbetänkt att i sammanhang
med flyttning af förstnämnda skola jämväl föranstalta om en
xitvidgning af densamma, så att den må kunna mottaga lika antal
elever som hvardera af nämnda tre skolor, eller tjugu stycken. Valet
af ny förläggningsort för den utvidgade skolan, Hammarsebo kronopark
i Kalmar län, finner Riksdagen väl träffadt med hänsyn ej mindre till
beskaffenheten af kronoparken och närliggande allmänna skogar, hvilka
skulle utgöra skolans öfningsskogar, än äfven därtill, att kostnaderna
för skolans anordnande genom användandet för ändamålet af därstädes
redan befintliga byggnader synbarligen ställa sig förhållandevis låga.
Beträffande de för skolans inrättande å sistnämnda kronopark beräknade
byggnadskostnaderna har Riksdagen vid granskning däraf icke funnit
anledning till erinran, liksom den af arrendatorn af kronoparkens inägor
fordrade ersättningen för afståendet till skolan af nödig tomt och utbytet
af vissa för skolan behöfliga byggnader mot mindre sådana synes
Riksdagen skälig.

En gifven följd af förflyttningen och utvidgningen af Hunnebergs
skogsskola torde vara, att denna skola jämväl i afseende å föreståndarebefattningen,
som hittills uppehållits af jägmästaren i reviret, likställes

25

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

med de öfrig» för utbildande af skogsbetjänte afsedda skolorna. Eders
Kungl. Maj:ts förslag om utbytande af nuvarande föreståndaren mot en
uteslutande vid skolan sysselsatt föreståndare med enahanda aflöning
som samma befattningshafvare vid de öfriga skolorna har därför jämväl
vunnit Riksdagens bifall.

Utvidgningen af förenämnda fyra skogsskolor måste uppenbarligen
öfva inverkan på de årliga kostnaderna för skolornas uppehållande,
hvilka, då skolorna blifva lika stora, äfven torde böra beräknas till
samma belopp för alla skolorna. Den af Eders Kungl. Maj:t sålunda
föreslagna höjningen af skolornas expens- och underhållsmedel från
nuvarande belopp till 1,400 kronor för hvardera skolan har Riksdagen
funnit af behofvet påkallad. Däremot torde det af Eders Kungl. Maj:t
för hvardera af ifrågavarande skolor föreslagna antalet stipendier, 16
stycken, vara väl rikligt tillmätt. Såsom i statsrådsprotokollet meddelas,
hafva nämligen de vid skolorna inträdessökandes antal allt hitintills
varit så stort, att stipendierna icke synas erforderliga för att tillföra
skolorna lämpliga bevakarämnen. Likväl anser Riksdagen, att nu
ifrågavarande skolor icke böra till sitt förfogande hafva mindre antal
stipendier än Bispgårdens och Hällnäs skogsskolor, hvilka hvardera äro
tilldelade tolf stipendier. Men därmed torde, ehuru elevantalet vid
hvar och en af de utvidgade skolorna kommer att öfverstiga antalet
elever vid eu hvar af nämnda två skolor, anslagsbehofvet för ifrågavarande
ändamål af nyss anförda skäl få anses åtminstone tillsvidare
behörigen tillgodosedt. Skulle framdeles yppas behof af flere stipendier,
lärer väl Riksdagen ej undandraga sig att bevilja därför erforderliga
medel. I enlighet med Riksdagens nu uttalade uppfattning behöfver
det bestämda anslaget till statens skogsläroverk för ifrågavarande ändamål
ökas med, i stället för af Eders Kungl. Maj:t föreslagna 6,500
kronor, endast 2,500 kronor, motsvarande tio nya stipendier, nämligen
fyra för Hammarsebo (Hunnebergs) och två för hvardera af Bjurfors,
Grönsinka och Kolleberga skogsskolor.

Hvad slutligen beträffar reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet så har Riksdagen,
då det är af synnerlig vikt att tillräckligt rörelsekapital finnes
att tillgå vid förvaltningen af statens skogar samt Riksdagen vid granskning
af anslagsbehofvet i nämnda afseende för år 1911 icke funnit
anledning till erinran emot hvad därutinnan föreslagits ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

På grund af hvad sålunda anförts bär Riksdagen
Bih. till Riksd. Prat. 1910. ■10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

4

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

dels i den för skogsstaten gällande stat uppfört ytterligare fem
jägmästarbefattningar med de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna löneförmåner
och i sammanhang därmed nedsatt de i samma stat uppförda
resepenningar till jägmästaren i Tjusts revir, nu 700 kronor, med 100
kronor till 600 kronor;

dels höjt de i staten för skogsinstitutet uppförda expensmedel, nu

5.000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor;

dkls under förutsättning, att ofvan omförmälda förflyttning af
Hunnebergs skogsskola kommer till stånd, med afförande ur staten för
skogsskolorna af arfvodet till nämnda skolas föreståndare, i samma stat
uppfört föreståndaren för den nya skogsskolan med af Eders Kungl.
Maj:t föreslagna aflöningsförmåner;

dels med bifall till Eders Kungl. Maj:ts af Riksdagen jämkade
förslag i öfrigt beträffande statens skogsskolor höjt anslaget till .samma
skolor med ytterligare 4,350 kronor;

dels höjt reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 2,873,850 kronor, med
359,450 kronor till 3,233,300 kronor;
dels ock medgifvit

att, för uppförande å Hammarsebo kronopark i Kalmar län af för
inrättandet af en ny skogsskola erforderliga byggnader samt för öfriga
med skolans anordnande förenade utgifter, af sistnämnda anslag för år
1911 må användas sammanlagdt högst 20,250 kronor, samt

att af samma anslag för år 1910 må disponeras ett belopp af

1.000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensmedel äfvensom att af
nämnda anslag för åren 1910 och 1911 må, för nyanskaffning af för
institutets verksamhet erforderliga instrument med mera, användas under
hvardera året ett belopp af högst 2,500 kronor.

Till följd häraf kommer anslaget till skogsväsendet att erhålla
följande uppställning:

Bestämdt anslag;

för skogsstaten .................

„ statens skogsläroverk

^ p/in QAO.

96,800:

1,237,100:

Förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverken...........................

110,000: —

Transport 1,347,100: —

Riksdagens Skrifvelse Kr 9.

27

Transport 1,347,100: —

Reservationsanslag:

till enskilda skogsnndervisningen .................. 7,600: —

„ kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300: — 3,240,900:__

Summa kronor 4,588,000: —.

Skiften och afvittringar.

5:o) Beträffande det under ifrågavarande hnfvudtitel uppförda
ordinarie förslagsanslaget till skiften och afvittringar, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit någon förändring af anslagets nuvarande belopp,

63,000 kronor. Vidkommande dispositionen af anslaget har Eders
Kungl. Maj:t däremot i två särskilda till Riksdagen den 4 och den 15
april 1910 aflåtna propositioner, nr 162 och 205, under åberopande af
bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma
dagar gjort framställningar, i hvillcet afseende Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen medgifva

dels att från anslaget finge under innevarande år enligt i statsrådsprotokollet
för berörda den 4 april angifna grunder af Eders Kungl.
Maj:t anvisas bidrag till ersättande af kostnaderna för laga skiftena i
b}-ärna Parakkavaara, Junosuando Masungsby och Svappavaara inom
Juckasjärvi socken af Norrbottens län;

dels ock att från och med år 1911 arfvodet till enhvar af de vid
afvittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län förordnade afvittringslandtmätare
finge utgöra 4,000 kronor för år räknadt:,

att berörda arfvode måtte kunna höjas för den, som tjänstgjort
fem år, med 500 kronor och för den, som tjänstgjort tio år, med ytterligare
500 kronor;

samt att ifrågavarande arfvoden finge anvisas att utgå från nyssnämnda
förslagsanslag.

Med anledning af därom i proposition den 23 april 1909 af Eders
Kungl. Maj:t gjord framställning medgaf nästlidna års Riksdag (Riksdagens
skrifvelse den 24 maj 1909, nr 209) — jämte det att det under nionde
hufvudtiteln bland ordinarie anslagen uppförda reservationsanslaget till
skiften och afvittringar förändrades till förslagsanslag — att från
nämnda anslag finge, bland annat, enligt i statsrådsprotokollet öfver jord -

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

bruksärenaen för berörda dag angifna grunder af Eders Kungl. Maj:t
beviljas bidrag till gäldandet af kostnaderna för sådana laga skiften i
Juckasjärvi socken, som därefter kunde varda afslutade och fastställda.
Grunderna, enligt livilka sådant bidrag sålunda skulle utgå, voro, att
bidraget skulle beräknas efter 1 krona för hvarje hektar inrösningsjord
och 75 öre för hvarje hektar annan mark, som inginge i skiftet, att
bidragssumman skulle fördelas mellan delägarna i skiftet efter samma
grund som skifteskostnaderna, samt att bidrag icke skulle utgå till bolag
eller sådan enskild ägare eller innehafvare af i skiftet ingående fastighet,
hvilken icke vore mantalsskrifven inom socknen. Vid bestämmandet af
storleken af bidragen beräknades, att de skulle motsvara hälften af
delägarnas direkta skifteskostnader.

Af det vid nu förevarande proposition nr 162 fogade statsrådsprotokollet
framgår, att byarna. Parakkavaara, Junosuando Masungsby
och Svappavaara i Juckasjärvi socken, i olikhet med samtliga öfriga
byar inom socknen, redan undergått fastställda laga skiften vid den
tid, då Riksdagen fattade sitt förenämnda beslut. På grund häraf äro
dessa tre byar uteslutna från den lättnad i skifteskostnaderna, som 1909
års Riksdag medgaf för socknen i öfrigt.

I likhet med departementschefen finner Riksdagen särskildt med
afseende å hvad i statsrådsprotokollet upplysts om byamännens i ifrågavarande
byar ekonomiska ställning, rättvisa och billighet fordra, att
invånarne i nämnda tre byar icke förvägras enahanda hjälp från statens
sida, som kommer att lämnas öfriga ägare och innehafvare afjord inom
samma socken till lindrande af deras skifteskostnader. På det emellertid
för de tre byarnas i fråga vidkommande dessa kostnader skola blifva
gäldade af statsmedel till lika del som för socknen i öfrigt, måste statsbidraget
beräknas efter högre belopp för hvarje i skiftet ingående hektar
mark än som af förra årets Riksdag för därefter afslutade och fastställda
skiften bestämdes. Kostnaderna för skiftena i de tre byarna
hafva nämligen varit väsentligt högre än de kostnader blifvande skiften
i socknen komma att draga, beroende förnämligast därpå att efter
skiftenas fastställande dels skiftenas omfång i socknen begränsats, genom
lag af den 5 juni 1909, till inrösuingsjorden och en del af skogsmarken,
så att i skifte ej får intagas mer än hälften af skifteslagets hela areal,
dels ock landtmäterikostnaderna sänkts till följd af omorganisationen
af och löneregleringen för landtmäteristaten i orterna och den i sammanhang
härmed vidtagna nedsättningen i landtmäteritaxan med ungefär
en tredjedel. Med hänsyn till nämnda förhållanden har statsbidraget
till ifrågavarande byar af Eders Kungl. Maj:t beräknats efter ett i för -

29

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hållande till statsbidraget för blifvande skiften med en tredjedel förhöjdt
belopp. Beträffande de grunder i öfrigt, efter hvilka statsbidraget skulle
komma att utgå, har ej ifrågasatts någon ändring i hvad som för
blifvande skiften gäller, hvadan alltså dessa grunder skulle blifva:

l:o) att bidraget beräknas efter 1 krona 33 öre för hvarje hektar
inrösningsjord och 1 krona för hvarje hektar annan mark, som ingått
i skiftet, med den inskränkning, som föranledes af bestämmelsen under
3:o) här nedan,

2:o) att bidragssumman fördelas mellan delägarna efter mantal, och

3:o) att bidrag icke utgår till bolag eller sådan enskild ägare eller
innehafvare af i skiftet ingående fastighet, hvilken icke blifvit mantalsskrifven
inom socknen.

Det sammanlagda beloppet, hvartill statsbidragen till kostnaderna
för skiftena i de tre ifrågavarande byarna skulle uppgå, har af departementschefen
beräknats till 56,000 kronor. Då emellertid anslaget till
skiften och afvittringar, hvarifrån statsbidragen skulle utgå, från och
med innevarande år är i riksstaten, såsom ofvan nämnts, uppfördt som
förslagsanslag samt afsevärda reservationer å anslaget från föregående
år finnas, har förevarande fråga icke behöft föranleda någon förändring
af anslaget.

Sedan numera afvittringsarbetena afslutats i samtliga län, där
sådana varit af nöden, utom i Västerbottens och Norrbottens län samt
desamma, hvad nämnda län beträffar, begynt närma sig sin fullbordan,
äro vid afvittringsverket, anställda endast ett förhållandevis ringa antal
landtmätare — år 1909 voro anställda inalles fem sådana befattningshafvare
—, hvilket antal emellertid, enligt hvad i departemenschefens
yttrande till det vid propositionen nr 205 fogade statsrådsprotokollet
ställts i utsikt, skulle kunna för framtiden ytterligare begränsas. Ifrågavarande
landtmätares löneförmåner utgå hufvudsakligen i form af ersättning
enligt taxa, i hvilket afseende gäller Kungl. Maj:ts förnyade
nådiga taxa på arfvode åt afvittringslandtmätare i Västerbottens och
Norrbottens län den 3 december 1880. Enligt denna taxa skall i vissa
fall den allmänna landtmäteritaxan tillämpas. För de förrättningar åter,
beträffande hvilka taxan innehåller själfständiga bestämmelser, utgår
ersättningen antingen efter omfattningen af det utförda arbetet eller
ock med visst arfvodesbelopp för hvarje för förrättningen använd dag,
i hvilket senare fall dagarfvodet är bestämdt till olika belopp för olika
förrättningar. Dessutom är afvittringslandtmätare enligt taxan berättigad
att efter tio års väl vitsordad tjänstgöring komma i åtnjutande af

30

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

arfvodesförhöjning med 500 kronor för år. Om emellertid afvittringslandtmätares
årsinkomst af tjänsten enligt taxan understiger 3,000
kronor eller, i fall han är berättigad till arfvodesförhöjning, 3,500
kronor, äger han, enligt Riksdagens för innevarande år i likhet med
hvad förut under en följd af år ägt rum lämnade medgifvande, åtnjuta
lönefyllnad motsvarande skillnaden mellan nyssnämnda belopp och årets
inkomster af tjänsten enligt taxan. Samtliga afvittringslandtmätare
sålunda tillkommande aflöningsförmåner utgå af statsmedel från det
under nionde hufvudtiteln uppförda anslaget till skiften och afvittringar. —
Den nu ifrågavarande förändringen i afvittringslandtmätarnes aflöningsförhållanden
består således däri, att ersättningen enligt taxan skulle
utbytas mot fast årligt arfvode till olika belopp allt efter längden af
vederbörandes tjänstetid. Dessutom skulle enligt hvad departementschefen
antydt ifrågavarande befattning stufvare, som förut ej åtnjutit
någon kostnadsfri ledighet, hädanefter komma i åtnjutande af sådan.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår komma de efter taxan
högst ersatta afvittringsföiTättningarna att inom kort vara i allmänhet
slutförda. Då härtill kommer, att den allmänna landtmäteritaxan blifvit
genom den i sammanhang med omorganisationen af och löneregleringen
för landtmäteristaten i orterna väsentligen sänkt, i hvad den har tillämpning
å afvittringsarbetet med öfver en tredjedel, komme gifvetvis
afvittringslandtmätarnes aflöningsförmåner, därest de fortfarande skulle
utgå efter nu gällande grunder, att undergå en afsevärd minskning.
En följd häraf blefve sannolikt att de vid afvittringsverket nu anställda
och med afvittringsarbetet väl förtrogna landtmätarne skulle vid tillfälle
söka sig annan sysselsättning och förty komma att ersättas med annan
för arbetet mer eller mindre främmande personal, hvarigenom kontinuiteten
och noggrannheten i afvittringsarbetet kunde äfventyras. Med afseende
härå och då billigheten otvifvelaktigt kräfver, att en sådan inkomstminskning
som nyss nämnda förebygges, synes en förändring af de
grunder, hvarefter afvittringslandtmätarnes aflöningsförmåner bestämmas,
vara af behofvet påkallad.

Vidare framgår af statsrådsprotokollet att hufvudparten af de
afvittringsarbeten, som under de senaste åren utförts, varit sådana som
enligt taxan godtgöras medelst dagarfvode. Likaså lära de återstående
afvittringsförrättningarna hufvudsakligen vara af enahanda beskaffenhet.
Då således enligt nuvarande förhållanden afvittringslandtmätarnes aflöning
i allmänhet utgår och fortfarande skulle utgå efter tidsberäkning,
har Riksdagen icke haft något att erinra emot den föreslagna ändringen
i formen för ifrågavarande statstjänares aflönande, i all synnerhet som

31

Riksdagens Skrifvelse AV 9.

den blifvande aflöningsformen — fasta årsarfvoden — i viss mån redan
tillämpats genom taxans arfvodesförhöjning och den af Riksdagen särskildt
medgifna lönefvllnaden.

Den i ärendet förebragta utredningen gifver vid handen, att under
de senare åren afvittringslandtmätarnes i Norrbottens län sammanlagda
årsinkomster af tjänsten enligt taxan ej varit högre än att lönefyllnad
måst till dem utgå, hvaremot afvittringslandtmätarnes i Västerbottens
län årsinkomster af tjänsten väsentligt öfverstigit hvad som föreslagits
skola utgå i fast årsarfvode. Förevarande aflöningsreglering
innebär alltså i stort sedt en jämnare fördelning mellan ifrågavarande
befattningshafvare af den för afvittringsarbetet utgående ersättningen.
Med hänsyn härtill och då de föreslagna årsarfvodenas förhållandevis
höga belopp äro betingade af ifrågavarande landtmätares synnerligen
ansträngande arbete ute å marken och de mången gång ytterst svåra
förhållanden, hvarunder det måste utföras, har Riksdagen ansett sig
böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, i hvad det afser aflöningsbeloppen.
Af sistnämnda orsak har Riksdagen jämväl ansett sig icke
höra motsätta sig, att afvittringslandtmätarne beredas kostnadsfri ledighet
i den utsträckning departementschefen ifrågasatt. Därvid har Riksdagen
. emellertid utgått från den bestämda förutsättningen, att ledigheten
icke beviljas under den tid, då arbetet kan bedrifvas utomhus.

I öfrigt har det föreliggande förslaget icke gifvit anledning till
annat yttrande från Riksdagens sida än att Riksdagen velat uttala sin
förväntan, att afvittringsarbetet, som nu pågått anmärkningsvärdt lång
tid, i möjligaste mån påskyndas och att därvid ej användes större personal
än som af förhållandena oundgängligen påkallas.

Den af Eders Kungl. Maj:t i sistnämnda proposition gjorda framställningen
om ändrade grunder för afvittringslandtmätarnes aflöningsförhållanden
behöfver icke föranleda någon ändring i anslaget till skiften och afvittringar.
Samma är, såsom nyss nämnts, förhållandet med statsbidraget
till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens
län. På grund häraf och då för öfrigt icke något förekommit,
som kan föranleda ändring i anslaget i fråga, kommer detsamma att i
nästa års riksstat uppföras med oförändradt belopp.

Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen dels

för år 1911 fastställt det under riksstatens nionde hufvudtitel
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skiften och afvittringar till samma
belopp, som i innevarande års riksstat, 63,000 kronor;

32

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

dels ock medgifvit

att från nämnda anslag må under innevarande år enligt ofvan angifna
grunder af Eders Kung!. Maj:t anvisas bidrag till ersättande af
kostnaderna för laga skiftena i byarna Parakkavaara, Junosuando Masugnsby
och Svappavaara inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län;

att från och med år 1911 arfvodet till en hvar af de vid afvittringsverket
i Västerbottens och Norrbottens län förordnade afvittringslandtmätare
må utgöra 4,000 kronor för år räknadt;

att berörda arfvode må kunna höjas för den, som tjänstgjort fem
år, med 500 kronor och för den, som tjänstgjort tio år, med ytterligare
500 kronor; samt

att ifrågavarande arfvoden må anvisas att utgå från nyssberörda
anslag.

Öfrig1;! ordinarie anslag.

6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl. Magt
icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 40,463 kronor, måtte för
utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 2 kronor till 40,465
kronor.

Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva, att samtliga
ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit
särskildt omförmälda, för år 1911 fastställts till samma belopp som i
innevarande års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma utförts
med ett belopp af 40,446 kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

33

Extra anslag.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,
till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat
följande beslut.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

7:o) I punkt 8 af förevarande hufvudtitel i statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering
för befattningshafvande i jordbruksdepartementet, i enlighet
med i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden
den 14 januari 1910 tillstyrkta grunder och på de däruti
förordade villkor, på extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag
af 6,810 kronor, däraf högst 162 kronor 50 öre må användas till höjning
af vikariatsersättning under semester.

Såsom Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen i
anledning af förevarande framställning

dels till provisorisk lönereglering för befattningshafvande i jordbruksdepartementet,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1910 framställda grunder med
viss jämkning däri beträffande registratorn i departementet, å extra stat
för år 1911 anvisat såsom förslagsanslag 6,810 kronor, däraf högst 162
kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning under
semester;

dels godkänt vissa villkor, utöfver redan gällande lönevillkor, för
åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen;

dels ock meddelat vissa föreskrifter till iakttagande vid utbetalningen
af provisoriska aflöningstillägg.

8:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 9 föreslagit
Riksdagen att för aflönande af en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets
afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli på extra stat
för år 1911 anvisa ett anslag af 5,050 kronor, däraf 1,600 kronor skola
anses såsom tjänstgöringspenningar.

Då behof af ifrågavarande kanslisekreterare otvifvelaktigt förefinnes
jämväl för år 1911 samt denne tjänsteman i aflöningshänseende fortBih.
till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 5

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 9-

farande torde böra vara likställd med departementets kanslisekreterare
å ordinarie stat, har Riksdagen, för aflönande af en kanslisekreterare
inom jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli,
på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 5,050 kronor, däraf
1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.

9:o) Under pnnkten 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för beredande af arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag
af 4,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot denna Eders
Kungl. Maj:ts framställning, har alltså för beredande af arfvode åt en
extra föredragande inom jordbruksdepartementet m. m. på extra stat för
år 1911 anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till
undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å
extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

För hvart och ett af åren 1908—1910 har Riksdagen för ifrågavarande
ändamål å extra stat beviljat ett belopp af 3,000 kronor. Då,
enligt hvad utredningen gifver vid handen, behofvet af anslaget synes
alltjämt kvarstå oförminskadt, har Riksdagen till undervisningsmateriell
för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1911
anvisat ett anslag af 3,000 kronor.

ll:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908—1910 ägt rum, till understöd
åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som
åtnjuta bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1911 anvisat ett
anslag af 10,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva.

12:o) Under erinran, att Riksdagen, för genomförande af omorganisation
af de tre landtbruksskolorna inom Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län på sådant sätt, att kurserna vid desamma utan minskning
af den teoretiska undervisningen förändrades från tvååriga till ettåriga,
med bifall till af Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar,
för hvarje år från och med år 1902 anvisat å extra stat ett anslag af

6,000 kronor för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till
enhvar af nämnda skolor utgående understöd af statsmedel, får Riksdagen

35

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

anmäla, att Riksdagen, då denna omorganisation alltfort visat sig vara
till gagn för skolornas verksamhet, i anledning af Eders Kungl. Majrts
därom gjorda framställning anvisat, för höjning från 4,000 kronor till

6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län inrättade tre lantbruksskolor utgående
understöd af statsmedel, å extra stat för år 1911 ett anslag af 6,000 kronor.

13:o) Under punkt 14 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1911 bevilja ett anslag
af 6,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets
landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

Riksdagen bär i anledning af denna Eders Kungl. Maj:ts framställning
å extra stat för år 1911 beviljat ett anslag af 6,000 kronor
till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

14:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1908—
1910 ägt rum, såsom bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter
i Dalarne och Norrland under villkor, att konsulenternas
rese- och traktamentsersättning bekostas af landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Magt kan finna
godt föreskrifva, på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 30,000
kronor, att af Eders Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.

15:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 16 föreslagit
.✓Riksdagen att till bestridande af kostnaden för byggnadsarbeten vid
Alnarps veterinärinstitution på extra stat för år 1911 bevilja ett belopp
af 7,281 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.

Den till ofvannämnda institution hörande byggnaden, som uppfördes
för mer än fyrtio år sedan, har under årens lopp på grund af
utvidgning af lärokurserna, förbättring af undervisningssättet samt
ökning af elevantalet blifvit alltmer trång och jämväl i öfrigt otidsenlig.
Sålunda är anatomisalen så trång, att undervisningen däraf försenas,
och operationssalen på grund af belysningsförhållandena, olämplig golfbeläggning
in. m. för sitt ändamål i vissa fall oanvändbar. Vidare
kunna föreläsningarna i anatomi och fysiologi af utrymmesskäl ej hållas
i ifrågavarande byggnad, hvilket i hög grad försvårar användandet af
den till ämnena hörande undervisningsmateriellen, hvilken förvaras i
nämnda byggnad. Slutligen saknas laboratorierum. Förevarande anslag
har nu äskats för verkställande af vissa för afknipande af nämnda miss -

36 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

förhållanden erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid veterinärinstitutionen,
nämligen: inläggande af cementgolf i den nuvarande operationssalen
och dennas apterande till anatomisal, hvarigenom tillräckligt
utrymme vunnes; det nuvarande stora museirummets i öfre våningen
afdelande och inredande till föreläsningssal samt laboratorierum med en
särskild trappuppgång; inläggande, efter borttagande af en mindre vägg
i nuvarande sjukstallet, i detta jämte den nuvarande anatomisalen af
brädgolf samt lokalens målande och inredande till två museirum för
undervisningsmaterial, tillhörande ämnena anatomi, fysiologi, hippologi
och sjukvård; uppförande af en särskild operationsbyggnad; samt ofvannämnda
lokalers förseende med behöflig inredning och apparater.

Enligt af styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
införskaffade kostnadsförslag och ritning skulle kostnaderna härför
utgöra:

för ändringar i veterinärbyggnaden ........................ kronor 1,242: —

för en särskild operationsbyggnad ...... „ 2,800: —

för inredningar och apparater.................................... „ 2,051: —

eller tillhopa..................................................................... kronor 6,093: —

Mot denna kostnadsberäkning har öfverintendentsämbetet framställt
vissa af Eders Kungl. Maj:t gillade anmärkningar. Så har ämbetet
ansett, att till förstnämnda summa borde läggas, för oförutsedda utgifter,
ett belopp af 258 kronor, att den för operationsbyggnaden beräknade
summan borde, alldenstund i förslaget kostnaderna för plåttakr
cementgolf, ventilator och oförutsedda utgifter beräknats för låga samt
kostnad för målning, af ämbetet uppskattad till 300 kronor, ej alls upptagits,
höjas med sammanlagdt 680 kronor samt att, beträffande inredningar
och apparater, jämväl kostnaden härför med hänsyn till vissa
ledningsarbeten beräknats väl lågt, hvarför och på det att förslagens
slutbelopp i allmänhet icke måtte behöfva öfverskridas, till samma förslag
borde läggas för oförutsedda utgifter 250 kronor.

Genom de af ämbetet sålunda ifrågaställda ändringarna i vederbörande
kostnadsberäkningar hafva desamma ökats med tillhopa 1,188
kronor, så att totalkostnaden för de ifrågasatta ändrings- och tillbyggnadsarbetena
enligt ämbetet skulle uppgå till 7,281 kronor, hvilket belopp
Eders Kungl. Maj:t också, såsom ofvan nämnts, äskat.

Af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen funnit behofvet af
de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena m. m. vid Alnarps veterinärinstitution
oförtydbart ådagalagdt, hvadan Riksdagen ansett sig böra

37

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

anvisa medel till deras utförande. Beträffande det härför erforderliga beloppet
har Riksdagen dock icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten
att vid beräkningen däraf iakttaga de af öfverintendentsämbetet gjorda
jämkningarna i de föreliggande kostnadsförslagen, så vidt angår däri afsedda
arbeten. Nämnda förslag, hvilka Riksdagen granskat och af hvilka
en del torde hafva karaktär af bindande anbud, äro nämligen upprättade af
med förhållandena på orten tydligen förtrogna personer och naturligtvis
med hänsyn till å orten gällande pris. På grund häraf och då institutionens
styrelse för sin del, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas,
för ifrågavarande ändamål endast begärt hvad som enligt kostnadsförslagen
skulle erfordras, men samma förslag, såsom öfverintendentsämbetet
anmärkt, emellertid ej omfatta målning af operationshallen,
föreställer sig Riksdagen, att hvad styrelsen sålunda begärt, 6,093 kronor
ökadt med 300 kronor för målning af nämnda hall, tillsammans 6,393
kronor, eller, för beloppets afrundande, 6,400 kronor skulle vara för
ändamålet tillräckligt.

Riksdagen har alltså till bestridande af kostnaden för byggnadsarbeten
m. m. vid Alnarps veterinärinstitution på extra stat för år 1911
beviljat ett belopp af 6,400 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
nämnda belopp.

Veterinärimdervisning m. m.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att —
med förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska
anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande äfven
under år 1911 — medgifva, att Eders Kungl. Maj:t må under sistnämnda
år för uppehållande af anstaltens verksamhet under år 1911
disponera å extra stat för år 1909 för samma ändamål anvisade medel,
21,320 kronor.

På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinärbakteriologisk
anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande
å 21,320 kronor. För uppehållande af verksamheten under innevarande
år vid anstalten, som emellertid ej trädt i verksamhet under år 1909
men beräknades komma att göra det under år 1910, anvisade härefter
1909 års Riksdag medel till enahanda belopp. Af statsrådsprotokollet

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

inhämtas nu, att arbetet vid anstalten, af brist på lämplig föreståndare
för densamma, ej kan antagas komma att börja ens under innevarande
år utan först under år 1911. De för uppehållande af anstaltens verksamhet
beviljade anslagen finnas alltså fortfarande tillgängliga att för ändamålet
disponeras. Beträffande anslagsbehofvet för nu ifrågavarande år, 1911,
har därför Riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag —
med förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska
anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande
äfven under år 1911 — medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må under
sistnämnda år för uppehållande af anstaltens verksamhet under år 1911
disponera å extra stat för år 1909 för samma ändamål anvisade medel
21,320 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar.

17:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för ett flertal
föregående år, på extra stat för år 1911 anvisat

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten 7,500 kronor;

dels ock till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 12,500
kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 20, föreslagit
Riksdagen att, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade
anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof,
anvisa å extra stat för år 1911 ett anslag af 12,500 kronor.

För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter beviljade
Riksdagen för hvart och ett af åren 1908 och 1909 å extra stat 10,000
kronor. För år 1910 höjdes anslaget, särskildt med hänsyn till den
ökning af profningsarbetet under samma år, som var att emotse med
anledning däraf, att allmänt svenskt landtbruksmöte komme att hållas
under år 1911, till 12,500 kronor eller enahanda belopp, som nu äskas
för sistnämnda år. I)å samma skäl, som föranledde anslagshöjningen
förlid et år, alltjämt kvarstå, har Riksdagen, till fortsatt uppehållande af
de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner och

39

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

redskap för landtbrukets behof, anvisat å extra stat för år 1911 ett
anslag af 12,500 kronor.

19:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad som skett beträffande år 1910, å
extra stat för år 1911 anvisat såsom bidrag till underhåll af åtta
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom de
orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre
lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än äfven aflöningen till dessa och laboratorietjänaren äfvensom de årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier för stationens behof — 6,000 kronor för hvarje station eller
tillhopa 48,000 kronor.

20:o) Vidare och på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning, har Riksdagen, i likhet med hvad som för ett flertal
föregående år ägt rum, såsom bidrag till underhåll af en för öfre
Norrland afsedd kemisk-växt-biologisk anstalt inom Norrbottens län —
under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller
eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst
6,750 kronor — på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 11,250
kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 23, föreslagit Riksdagen
att på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande anvisa
ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor för
hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka
anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i afseende på
analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas.

För hvart och ett af åren 1887—1908 har Riksdagen för ifrågavarande
ändamål till Kungl. Maj:ts förfogande å extra stat anvisat
anslag till samma belopp och på enahanda villkor, som nu för år 1911
föreslagits.

Under den tid, berörda anslag sålunda beviljats, har upprepade
gånger fråga väckts om förändrad organisation af det statsunderstödda
frökontrollväsendet i landet, förnämligast i syfte att få denna verksamhet
mer centraliserad. Hvarje gång har dock frågan, enär densamma
kräft vidare utredning, tills vidare undanskjutits.

Emellertid föreläde Eders Kungl. Maj:t 1908 års Riksdag förslag till

40

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

förändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslag gick därpå
ut, att statsunderstöd skulle lämnas endast fyra i olika delar af landet
belägna, bättre än de hittillsvarande utrustade frökontrollanstalter.

Riksdagen för sin del uttalade sig dock för den nuvarande anordningen
med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver
hela landet, samt ansåg, att de brister, som enligt sakens natur måste
vidlåda denna anordning, skulle blifva i det hela afhjälpta genom upprättande
af en central frökontrollanstalt, hvilken anstalt Riksdagen
föreställde sig lämpligen kunna anordnas i samband med den redan
befintliga centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
hvarigenom kostnaderna för en sådan central frökontrollanstalt skulle
kunna nedbringas.

Riksdagen anvisade alltså på extra stat för år 1909 till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på dittills brukligt
sätt utgå till understöd åt af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter
och anhöll tillika, att Eders Kungl. Maj:t måtte efter verkställd
utredning taga i öfvervägande, huruvida icke en central frökontrollanstalt
borde inrättas i samband med centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, och därefter till Riksdagen inkomma med det förslag,
hvartill förhållandena kunde föranleda.

Den af Riksdagen sålunda begärda utredningen blef härefter af Eders
Kungl. Maj:t föranstaltad. Som emellertid utredningen syntes gifva vid
handen, att någon särskild besparing i kostnader icke skulle stå att vinna
genom det ifrågasatta förläggandet af den föreslagna centrala frökontrollanstalten
till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
hvilken anordning för öfrigt ur viss synpunkt syntes mindre lämplig,
gjorde Eders Kungl. Maj:t framställning hos 1909 års Riksdag om beviljande
för innevarande år af det förut öfliga anslaget på vanliga villkor.

Med hänsyn till frågans dåvarande läge biföll Riksdagen Eders
Kungl. Maj:ts framställning.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har nu frågan om
frökontrollväsendets omorganisation ånyo blifvit väckt, i det att åtskilliga
utsädes- och fröhandel idkande bolag och enskilda personer inkommit
med framställning i ämnet, i hvilken de, under framhållande af de svårigheter,
som vållades dem genom det bristfälliga sätt, hvarpå frökontrollväsendet
för närvarande vore ordnadt, förklarade sig på det lifligaste
instämma i det underdåniga utlåtande angående frökontrollväsendets
ordnande, som år 1907 afgafs af styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet och som legat till grund för Eders Kungl.
Maj:ts proposition till 1908 års Riksdag. 1 anslutning härtill hafva de

41

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hemställt, att det måtte tagas i öfvervägande, huruvida icke utsikt funnes
till en snar och lycklig lösning af hithörande frågor. Denna framställning
var vid statsverkspropositionens aflåtande föremål för i ärendet
hörd myndighets behandling.

Under dessa förhållanden och då sålunda något förslag till frokontrollväsendets
omorganisation icke kunde föreläggas innevarande års
Riksdag har Eders Kungl. Maj:t jämväl i år inskränkt sig till att äska
samma anslag som utgått föregående år.

Då således förevarande fråga alltjämt befinner sig på utredningens
stadium, har Riksdagen i likhet med hvad för hvart och ett af åren

^887_1910 ägt rum, på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande anvisat ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst
1 000 kronor för hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana
frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap, hvart
för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af
Eders Kungl. Maj:t fastställas.

22:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen vidare i likhet med hvad som skett beträffande hvart
och ett af åren 1908—1910, såsom bidrag till åtgärder för befordrande
af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra stat för år 1911

anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

23:o) Under punkt 25 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till uppehållande af Sveriges
utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat föi år
1911 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

Såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt
vetenskapliga verksamhet, hvars ändamål är frambringandet af nya
förädlade sorter af de olika åkerbruksväxterna, har Riksdagen på extra
stat för hvarje år från och med år 1905 anvisat ett anslag af 25,000 kronor.
Tillika‘har, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen år 1904 förutsatte,
Kungl. Maj:t årligen anvisat till föreningen ytterligare 15,000
kronor, hvilka medel utgått från anslaget till befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar.

Alltifrån allmänna svenska utsädesföreningens första verksamhetsar
intill senare tid hafva stora svårigheter yppat sig att under fullt beBih.
till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 9 Höft. 6

42

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

tryggande kontroll erhålla de genom föreningen frambragta förädlade
utsädesstammarne förökade och bland landets jordbrukare spridda. Detta
viktiga arbete uppdrogs till en början åt enskild person; men då åtskilliga
olägenheter därmed voro förenade, beslöts vid ett föreningens
styrelsesammanträde att söka för ifrågavarande ändamål bilda ett bolag,
hvilket skulle förbinda sig att på det insatta kapitalet blott beräkna
skälig ränta och till föreningen öfverlämna all därutöfver på bolagets
rörelse uppkommande vinst. Bolaget kom till stånd under benämning
allmänna svenska utsädesaktiebolaget. De förväntningar, som med skäl
ställdes å detta bolag, hvilket tillkommit hufvudsakligast för att främja
det svenska jordbruket, blefvo emellertid besvikna; och föreningen tillskyndades,
i stället för att af bolagets verksamhet skörda fördelar, åtskilliga
olägenheter. Berättigadt klander yppades ock angående samarbetet
mellan föreningen och bolaget, och anmärkningar framställdes
äfven inom Riksdagen flera gånger vid behandling af frågan om anslag
till föreningen. Med anledning däraf meddelade Kungl. Maj:t år 1907
i den till Riksdagen aflåtna propositionen rörande anslag under nionde
hufvudtiteln, att Kungl. Maj:t bestämt, att för tillgodonjutande af statsanslag
till utsädesföreningen skulle tills vidare gälla åtskilliga i propositionen
intagna villkor och bestämmelser i syfte att öfverlåtelse af de
från föreningen utgående stammarne icke finge ske annorledes än efter
fri och öppen täflan. Riksdagen uttalade vid beviljande af anslag till
föreningen, att Riksdagen ej kunnat undgå att finna, att ett med statsanslagets
råtta bruk oförenligt samband ägt rum mellan Sveriges utsädesförening
och allmänna svenska utsädesaktiebolaget och att detta samband
medfört afsevärda missförhållanden, men att Riksdagen hyste förliopjDning
om att de af Kungl. Maj:t då fastställda bestämmelserna skulle
för framtiden fullt upphäfva dessa missförhållanden.

Sedan det bestående aftalet mellan föreningen och bolaget angående
förökningen och försäljningen af föreningens utsädesstammar från och
med år 1907 blifvit upphäfdt, utfärdades inbjudning till täflan i enlighet
med de föreskrifter, som delgåfvos 19Ö7 års Riksdag, men utföll
denna täflan så, att blott ett anbud, nämligen från bolaget, ingafs och detta
under sådana förhållanden, att det ej kunde antagas. De förhoppningar,
som 1907 års Riksdag uttalade, blefvo således ej förverkligade, utan
den svårlösta frågan om förökandet af de från föreningen utgående
stammarne befann sig fortfarande på samma ståndpunkt som förut.

Riksdagen beviljade emellertid föreningen anslag jämväl för år 1909
men uttalade därvid den förvissningen, att Eders Kungl. Maj:t ej komme
att godkänna någon uppgörelse om öfvertagande af utsädesstammarne

43

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

från föreningen för längre tid än ett år, utan komme att för nästföljande
års Riksdag, för den händelse statsanslaget fortfarande ansåges böra
för uppehållande af föreningens verksamhet äskas, framlägga till pröfning
efter förnyade utredningar uppgjord t förslag om öfvertagande af
föreningens utsädesstammar under sådana garantier, att såväl föreningens
som den jordbrukande allmänhetens intressen blefve på ett fullt
betryggande sätt tillgodosedda.

Med anledning af detta Riksdagens uttalande uppdrogs åt särskildt
tillkallade sakkunniga att inom jordbruksdepartementet biträda vid uppgörande
af förslag till de villkor, under hvilka för kommande år anslag
kunde beviljas föreningen utan att vare sig föreningens eller den jordbrukande
allmänhetens intressen äfventyrades.

Vid begärandet af anslag till föreningen för innevarande år framlade
Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen ett med stöd af den af förenämnda
sakkunniga verkställda utredningen i ämnet utarbetadt förslag till villkor
och bestämmelser för tilldelande för framtiden af statsanslag åt
föreningen. Vid beviljande af det äskade anslaget förklarade Riksdagen
för sin del, att nämnda villkor och bestämmelser skulle tills vidare i
hufvudsak lända till efterrättelse.

Enligt hvad i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden meddelas, har nu mellan utsädesföreningen
och utsädesaktiebolaget träffats en för tio år, räknadt från
den 1 juli 1909, gällande i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t gilladt förslag
affattad öfverenskommelse om öfverlåtelse af från föreningen utgående
nya stammar och sorter af landtbruksväxter till förökning och
försäljning. Denna öfverenskommelse står i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det förra årets Riksdag förelagda förslaget till villkor och
bestämmelser för tilldelande af statsunderstöd åt föreningen. Af befintliga
skiljaktigheter mellan nyssnämnda förslag och öfverenskommelse
må särskildt nämnas den, att enligt öfverenskommelsen alla af utsädesaktiebolaget
i allmänna marknaden förda utsädes varor skola stå under
föreningens kontroll.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t dels fastställt stadgar för utsädesföreningen
att, så länge föreningen åtnjöte statsanslag, lända till
efterrättelse såsom villkor för statsanslagets tillgodonjutande, dels
såsom bidrag till uppehållande af föreningens praktiskt vetenskapliga
verksamhet tilldelat föreningen för år 1910, föratom det af Riksdagen
för samma ändamål beviljade anslag af 25,000 kronor, ett ytterligare
anslag af 15,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att för tillgodonjutande
af de sålunda beviljade anslagen, tillhopa 40,000 kronor, skulle gälla ej

44

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

mindre de bestämmelser i fråga om öfverlåtelse af från föreningen utgående
nya stammar och sorter af landtbruksväxter, som innehölles uti förenämnda
mellan föreningen och allmänna svenska utsädesaktiebolaget
aftalade öfverenskommelse, än äfven följande villkor, nämligen: att en af
Eders Kungl. Maj:t för ett år i sänder utsedd person skulle vara ledamot
i föreningens mindre styrelse med enahanda befogenhet som öfriga ledamöter
i samma styrelse; att ett ombud för statens räkning skulle äga
deltaga i revisionen af föreningens förvaltning; att kostnaderna för
nämnda ledamot och ombud skulle bestridas af föreningen med belopp,
som i brist på godvillig öfverenskommelse skulle bestämmas af landtbruksstyrelsen;
att föreningen skulle i afseende å sin verksamhet vara
underkastad inspektion från statens sida, hvilken inspektion skulle utöfvas
af landtbruksstyrelsen; att föreningens nuvarande filialer ej finge nedläggas
utan medgifvande af landtbruksstyrelsen; att föreningen skulle
under år 1910 i minst lika stor utsträckning som under år 1906 till
mindre jordbrukare utlämna goda utsäden såsom försträckning samt af
andra medel än statsanslag bestrida däraf föranledda kostnader; samt att
föreningen skulle före utgången af maj månad 1911 till Eders Kungl.
Maj:t ingifva fullständig berättelse öfver föreningens verksamhet under år
1910, hvarjämte det skulle åligga föreningen att tillställa hvartdera af
rikets landtbruksinstitut två exemplar samt eu hvar af de med statsmedel
understödda landtmanna- och lantbruksskolor ett exemplar af föreningens
tidskrift för samma år.

Dessa villkor och bestämmelser torde, enligt departementschefens
till statsrådsprotokollet gjorda uttalande, vid bifall till nu förevarande
framställning om statsanslag till utsädesföreningen komma att af Eders
Kungl. Maj:t stadgas för anslagets åtnjutande.

Då förökningen af de genom föreningen frambragta förädlade
utsädesstammarne synes numera vara på ett fullt betryggande sätt ordnad,
samt föreningen för uppehållande af sin för jordbruket synnerligen
gagnande verksamhet fortfarande är i behof af det hittills anvisade
statsanslaget, har Riksdagen såsom bidrag till uppehållande af Sveriges
utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat för
år 1911 anvisat ett anslag af 25,000 kronor.

24:o) I punkt 26 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af
1,500 kronor till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning.

Från och med år 1892 har Riksdagen årligen på extra stat anvisat

45

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

ett belopp af 1,000 kronor till utbildande af en elev i boskapsskötsel
och mejerihushållning. Ändamålet med anställandet af ifrågavarande
elev har varit, att man på detta sätt städse inom landet skulle äga tillgång
på personer, särskildt utbildade för att kunna antagas till konsulenter
i nämnda grenar af landthushållningen.

På senare tider har enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår,
i den mån lefnad skostnaderna ökats, mött allt större svårighet att få
denna elevplats väl besatt. För undanröjande af dessa svårigheter har
nu föreslagits en höjning med 500 kronor af det till eleven utgående
arfvodet, i sammanhang hvarmed eleven, som i sina åligganden i viss
män är likställd med fiskeristipendiaterna och efter arfvodesförhöjningen
blefve med dessa likställd jämväl i aflöningshänseende, skulle
benämnas stipendiat.

Då det är synnerligen angeläget, att för konsulentverksamhet särskildt
utbildade personer finnas att tillgå vid besättande af konsulentbefattningarna,
torde ifrågavarande anslag fortfarande vara af behofvet påkalladt,
helst antalet af de konsulenter, som staten och hushållningssällskapen
numera anställa, är långt större än år 1892, då anslaget
första gången beviljades. På grund häraf och då Riksdagen funnit
skälen för anslagets höjande öfvertygande, har Riksdagen, som icke haft
något att erinra emot att benämningen elev utbytes mot benämningen
stipendiat, till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 1,500 kronor.

25:o) Med anledning af framställning i ämnet af Eders lvungl. Maj:t
har Riksdagen, i likhet med hvad som under föregående år ägt rum,
för anställande af eu förste och en andre torfingenjör samt tre torfassistenter
på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 2o,000 kronor.

26:o) Med erinran, att Riksdagen år 1907 på förslag af Eders
Kungl. Maj:t till upprätthållande af en torfskola under åren 1908 1912

beviljat ett anslag af 35,000 kronor och häraf på extra stat för hvart
och ett af åren 1908—1910 anvisat ett belopp af 7,000 kronor, får
Riksdagen anmäla, att Riksdagen, på grund af Eders Kungl. Maj:ts i
punkt 28 gjorda framställning, af det utaf 1907 års Riksdag beviljade
anslag å 35,000 kronor till upprätthållande af en torfskola under åren
1908—1912 på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

27:o) Med erinran, att Riksdagen för åren 1902, 1905 och 1907
för nedannämnda ändamål å extra stat beviljat sammanlagdt 145,000
kronor, får Riksdagen vidare anmäla, att Riksdagen, i enlighet med
hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må för vidtagande

46

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

af sådana åtgärder, som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen
af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets
torfmossar befintliga bränsletillgång, under år 1911 i mån af behof
disponera hvad vid utgången af år 1910 icke blifvit användt af de
tidigare för samma ändamål å extra stat beviljade medel.

28:o) I punkt 30 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.

Departementschefen har vid hemställan om aflåtande af förevarande
framställning uttalat, att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Eders
Kungl. Maj:t torde vilja angående villkoren för anslagets åtnjutande
meddela enahanda bestämmelser, som stadgats i fråga om det till
föreningen för innevarande år beviljade anslag, och sålunda, bland
annat, föreskrifva, att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket
kostnaden skulle bestridas af föreningen, skulle deltaga i revisionen af
föreningens förvaltning, med skyldighet att om revisionen afgifva
yttrande till jordbruksdepartementet, samt att föreningen fortfarande
skulle i afseende å sin verksamhet vara underkastad särskild inspektion
från statens sida, hvilken inspektion framdeles, liksom för innevarande
år, borde tillkomma landtbruksstyrelsen.

Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen
på extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag,
som, efter att för hvart och ett af åren 1906—1909 hafva utgjort 20,000
kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen
möjliggöra att, hufvudsakligen till de mindre jordbrukarnas
fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.
Då de skäl, som sålunda föranledde anslagshöjningen nästlidet
år, fortfarande gälla i oförminskad grad, har Riksdagen till understöd
åt Svenska mosskulturföreningen på extra stat för år 1911 anvisat
ett anslag af 35,000 kronor.

29:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 31 föreslagit
Riksdagen att dels på extra stat för år 1911 till åtgärder för höjande
af det mindre jordbruket bevilja ett anslag af 280,000 kronor dels ock
medgifva, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke blifvit användt
af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1910 för
enahanda ändamål af Eders Kungl. Maj:t disponeras.

Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket har Riksdagen
hvarje år allt sedan 1901 anvisat anslag, som, från att för år 1902 hafva

47

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

uppgått till 25,000 kronor, alltjämt ökats, så att för innevarande år
beviljats ett anslag af 240,000 kronor, däraf dock 18,000 kronor afsetts
att användas till täckande af beräknad brist i anslaget för år 1909.
Återstående 222,000 kronor äro afsedda att disponeras på följande sätt:

penningpris vid premiering af mindre jordbruk ............ 39,000 kronor.

premielån vid premiering af mindre jordbruk.................. 35,000 „

kontrollföreningars organisationsanslag .............................. 13,000 ,,

kontrollföreningars årsanslag ................................................ 25,000 ,,

studieresor.................................................................................... 20,000 „

småbrukarkurser ....................................................................... 30,000 „

understödjande och premiering af sådana mindre odlingsföretag,
hvilka icke på annat sätt kunna komma i

åtnjutande af statsbidrag ................................................... 50,000 ,,

anordnande af undervisning, som afser att främja det
mindre jordbruket, men icke på annat sätt kan komma
i åtnjutande af statsunderstöd .......................................... 10,000 „

Summa 222,000 kronor.

För främjande af det mindre jordbruket skulle för år 1911 enligt
Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning erfordras följande

anslag:

penningpris vid premiering af mindre jordbruk ............ 39,000 kronor.

premielån vid premiering af mindre jordbruk.................. 35,000 „

kontrollföreningars organisationsanslag .............................. 16,000 „

kontrollföreningars årsanslag ............................................... 25,000 „

studieresor.................................................................................... 26,000 ,,

undervisningskurser .................................................................. 50,000 ,,

jordbrukskonsulenter.................................................................. 37,500 „

premiering af odlingsföretag.................................................. 50,000 ,,

öfrig undervisning............................................................... 10,000 „

tillhopa 288,500 kronor.

Härjämte erfordrades för täckande af de utgifter för ifrågavarande
ändamål, som äro af beskaffenhet att böra gäldas af för år 1909 afsedda
medel, utöfver hvad förut beviljats ett belopp af 15,000 kronor.
Sammanlagda summan af de medel, som af innevarande Riksdag borde
anvisas under förevarande anslagstitel, uppginge alltså till 303,500 kronor.
Som emellertid besparingar å föregående års anslag förefunnes till
sammanlagdt 23,383 kronor 2 öre, hvilka vore tillgängliga att för ända -

48

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

målet disponeras, kunde det belopp, som borde af Riksdagen för nästa
år beviljas, begränsas till i rundt tal 280,000 kronor.

Den föreslagna höjningen af anslagsposten kontrollföreningars
organisationsanslag är föranledd däraf, att statsbidraget till bestridande
af kostnaderna för sådana föreningars organisation, enligt förra årets
Riksdags beslut i ämnet, blifvit höjdt från 150 kronor till 200 kronor
för hvarje förening.

Den för år 1911 ifrågasatta anslagshöjningen i öfrigt — ökning
af posterna studieresor med 6,000 kronor och undervisnings- (småbrukar-)
kurser med 20,000 kronor samt nyuppförande af posten jordbrukskonsulenter
med 37,500 kronor — är af Eders Kungl. Maj:t föreslagen i
hufvudsaklig anslutning till ett af den med anledning af Riksdagens i
underdånig skrifvelse den 22 maj 1907 framställda begäran om utredning
i fråga om småbrukarundervisningens ordnande tillsatta så kallade
landtbruksundervisningskommittén i berörda afseende afgifvet förslag.

Den 15 oktober 1909 har Eders Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse
angående statsanslag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket
att lända till efterrättelse tills vidare, så länge anslag för ändamålet
fortfarande anvisas. Enligt denna kungörelse må, i öfverensstämmelse
med hvad jämväl dessförinnan i ämnet gällt, i fråga om premiering af
mindre jordbruk af statsmedel utgå, såsom understöd för verkställande
af visst förbättringsarbete, premielån intill hälften af den utaf premieringsnämnd
beräknade kostnaden för det förbättringsarbete, för hvars utförande
lånet lämnas, dock ej till högre belopp än 75 kronor. När det
med premielånets beviljande afsedda arbetet utförts och blifvit godkändt,
upphör låntagarens återbetalningsskyldighet, hvadan för sådant fall lånet
alltså får karaktär af gåfva. Härutinnan har nu af Eders Kungl. Maj:t
ifrågasatts en ändring därhän, att premielån skulle utlämnas såsom ett
verkligt lån, hvilket under alla förhållanden skulle återbetalas, därvid
emellertid, för att lånet fortfarande skulle kunna betraktas såsom ett
erkännande för visade goda ansatser till det egna jordbrukets ytterligare
förbättrande, villkoren för återbetalningen borde göras fördelaktiga, i
hvilket afseende ifrågasatts, att lånen skulle vara rånte- och, under de
tre första åren, amorteringsfria samt under därpå följande sju år återbetalas
med en sjundedel årligen.

Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket bör gifvetvis
anslag beviljas jämväl för nästkommande år; och har Riksdagen, med
nedan angifna undantag, funnit den ifrågasatta höjningen af anslaget
utöfver hvad för innevarande år beviljats af omständigheterna påkallad.

49

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Beträffande den ifrågasatta omläggningen af premielånen har Riksdagen
visserligen ansett det principiellt riktigt att behandla dessa lån
såsom verkliga lån, och, därest fråga varit om lån till större belopp,
skulle Riksdagen utan tvekan bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
Då emellertid ifrågavarande lån äro förhållandevis små — högsta beloppet
däraf uppgår ju till 75 kronor — och enligt förslaget skulle återbetalas,
efter att hafva utestått tre år amorteringsfria, under loppet af sju år,
skulle, enligt Riksdagens mening, bestyret med bokföringen af och kontrollen
å lånens behöriga återbetalande samt, i fall af inbetalningarnas
uteblifvande, med desammas indrifvande eller anskaffande af för vederbörande
långifvares redovisning erforderligt bevis om låntagares insolvens,
blifva förenadt med omgång och besvär, som ej stode i rimligt förhållande
till dess föremål. På grund häraf och då det ej är uteslutet,
att en omläggning af villkoren för åtnjutande af premielånen i af Eders
Kungl. Maj:t angifven riktning skulle, då lånen gifvetvis därigenom blefve
mindre begärliga, verka hämmande på det genom dessa lån hittills i
hög grad befordrade förbättringsarbetet vid småbruken, har Riksdagen
ej funnit skäl att frångå nu gällande bestämmelser i ämnet.

I likhet med departementschefen anser Riksdagen anställandet af
jordbrukskonsulenter vara ett så viktigt led i de behöfliga åtgärderna
för småbrukarundervisningens höjande, att statsbidrag därtill bör i detta
sammanhang beviljas. Det af Eders Kungl. Maj:t såsom bidrag för hvarje
konsulent ifrågasatta beloppet, 2,500 kronor, eller samma belopp, som
under de senare åren utgått såsom bidrag till aflöning åt jordbrukskonsulent
i Dalarne och Norrland, har Riksdagen funnit skäligt. Beträffande
antalet af de nya statsunderstödda konsulenterna har Riksdagen
däremot, särskildt med hänsyn till bristen å för befattningarna fullt
kvalificerade och i öfrigt lämpliga personer, funnit detsamma kunna
tills vidare begränsas till tio stycken. Såsom bidrag till deras aflöning
erfordras alltså 25,000 kronor, hvadan det af Eders Kungl. Maj:t för
detta ändamål äskade belopp, 37,500 kronor, liksom slutsumman af de
under förevarande punkt i statsverkspropositionen begärda anslag, kan
nedsättas med 12,500 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen
dels på extra stat för år 1911 till åtgärder för höjandet af det
mindre jordbruket beviljat ett anslag af 207,500 kronor,

dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke
blifvit anviindt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år
1910 för enahanda ändamål af Eders Kungl. Maj:t disponeras.

Eib. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft.

7

50

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

30:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag å 6,500 kronor.

För inrättande af nämnda konsulentbefattning beviljade 1909 års
Riksdag enahanda belopp som nu äskas, 6,500 kronor, däraf 4,000 kronor
skulle utgå såsom aflöning åt konsulenten och 2,500 kronor användas
till bestridande af kostnaderna för hans resor. Sedan Eders Kungl.
Maj:t den 15 oktober 1909 utfärdat reglemente för statskonsulenten för
det mindre jordbruket, har, enligt Riksdagen tillhandakommen uppgift,
en dylik konsulent blifvit antagen för innevarande år och trädt i verksamhet.
Då uppenbarligen sådan konsulent bör fortsättningsvis anställas
jämväl efter utgången af sistnämnda år, har Riksdagen till anställande
af en statskonsulent för det mindre jordbruket på extra stat för år 1911
anvisat ett anslag af 6,500 kronor.

31:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 33 föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1911 bevilja dels till ökadt statsbidrag
till fortgående smörprofningar ett anslag af 10,000 kronor samt dels
till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda undersökningar
af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000
kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.

Under en följd af år har Eders Kungl. Maj:t till smörprofningar i
Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande i
allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, hvilket bidrag under de
senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökadt statsbidrag
till dessa smörprofningar har dessutom Riksdagen för hvart och
ett af åren 1906—1910 beviljat å extra stat 10,000 kronor, hvarjämte
för sistnämnda år ytterligare beviljats till anställande i samband med
smörprofningarna af särskilda undersökningar af vattenhalten i svenskt
exportsmör ett anslag af 6,000 kronor. Sistnämnda anslag var omedelbart
föranledt af vissa import försvårande förhållanden å den engelska
smörmarknaden, hvarest hufvudparten af det svenska exportsmöret afsättes.
Enligt hvad af förenämnda statsrådsprotokoll framgår lär också
anslaget i sin mån hafva bidragit till att underlätta vår smörexport
på England.

Som behof af ifrågavarande anslag otvifvelaktigt förefinnes jämväl
för nästkommande år, har Riksdagen å extra stat för år 1911 beviljat

dels till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar ett anslag
af 10,000 kronor;

dels ock till anställande i samband med smörprofningarna af sär -

Riksdagens Skrifvelse Nr 9. 51

skilda undersökningar af vattenhalten i svenskt exsportsmör ett anslag
af 6,000 kronor

eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.

32:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett för åren 1909
och 1910, till fjäderfäafvelns befrämjande å extra stat för år 1911 anvisat
ett anslag af 20,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 35, föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap på
extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 17,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande äskande öfverensstämmer med
den för 1908 års Riksdag framlagda och af Riksdagen gillade plan för
anordnande af förnyad täflan för utseende af afvelscentra, har Riksdagen
såsom bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra för
nötboskap på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 17,000 kronor.

34:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1907—1910 ägt rum, till främjande af nötboskapsafveln inom
Norrbottens län anvisat på extra stat för år 1911 ett anslag af 5,000
kronor.

Hästafyelns förbättrande.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 37 föreslagit Riksdagen
att för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.

För hvart och ett af åren 1905—1910 har Riksdagen på extra
stat beviljat ett anslag af 3,790 kronor för bestridande af kostnad för
extra personal vid Flyinge hingstdepå, hvilken personal från och med
förstnämnda år under en tid af sju månader årligen anlitats såsom
biträde vid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar
samt bestått af en officer och sex man, härtill kommenderade
från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena. Beträffande
anslaget för sistnämnda år hade Eders Kungl. Maj:t på hemställan afstuteriöfverstyrelsen
för ökandet af den extra personalen med två man hos
nästlidna års Riksdag gjort framställning om höjning af berörda anslag
för år 1910 till samma belopp, som nu begäres för år 1911. Riksdagen,
som emellertid icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten af den
föreslagna anslagshöjningen, beviljade för innevarande år endast det

52

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

förut öfliga anslaget, 3,790 kronor. Jämväl den nu ånyo ifrågasatta
anslagshöjningen är föranledd af behofvet att öka den extra personalen
med två man. Till stöd härför har departementschefen anfört, bland
annat, att i den vid uppfödningen af unghingstarna synnerligen viktiga
motioneringen och dressyren under de senare åren på grund af bristande
tillgång på härför lämplig personal måst göras en inskränkning, som
lätt kunde menligt inverka på de unga hingstarnes utveckling, samt
att det äldre hingstmaterialet kräfde en alltmer omsorgsfull skötsel af
den ordinarie stallbetjäningen, hvilken under hittills varande förhållanden
måst delvis anlitas äfven för unghingstarnas motionering.

Då Riksdagen af hvad departementschefen i ärendet anfört blifvit
öfvertygad om behofvet af det nu begärda anslaget, har Riksdagen för
bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå på
extra stat för år 1911 beviljat ett anslag af 4,630 kronor.

Befrämjande af husslöjden.

36:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 38
gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för år 1911 anvisat,
dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor,
dels såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas
Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord
tjänstgör, 1,500 kronor,

eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 39, föreslagit Riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn
och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 34,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har alltså, i likhet med hvad för nästföregående
och innevarande år skett, till underhålls- och driftkostnad
för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige
omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafs -

53

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

fisken under annan tid af året än vintermånaderna, på extra stat för
år 1911 anvisat ett anslag af 34,000 kronor.

38:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till
bestridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat
för år 1911 anvisa 5,200 kronor.

Till försäkring af ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1904
års Riksdag anvisade 130,000 kronor, har för hvart och ett af åren
1908—1910 beviljats ett belopp af 5,200 kronor. Jämväl för år 1911
böra gifvetvis medel för ändamålet anvisas. I afseende å det därför erforderliga
beloppet har emellertid Riksdagen, som visserligen ej ansett sig
böra vidtaga en nedsättning däraf, dock, med hänsyn till försäkringspremiernas
i förhållande till kostnaderna för fartygets anskaffning höga
belopp, funnit det önskvärdt, att försäkringskostnaden kunde något
nedbringas.

Under uttalande häraf får Riksdagen alltså anmäla, att Riksdagen
till bestridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak på
extra stat för år 1911 anvisat 5,200 kronor.

39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1905—1910 ägt rum,
till utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige
omgifvande hafven, på extra stat för år 1911 beviljat

dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1911 till
och med den 30 april 1912 21,000 kronor,

dels ock till täckande af Sveriges andel i kostnaderna för en
internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium för
tiden från och med den 22 juli 1911 till och med den 21 juli 1912
5,100 kronor,

eller tillsammans 26,100 kronor.

40:o) I anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 42
föreslagit har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för hvart och ett af
åren 1903—1910 ägt rum, såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser
i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap och landsting för ändamålet
bidraga med tillsammans minst 2,000 kronor, på extra stat för år
1911 anvisat ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att låta titaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 1,125 kronor.

41:o) Under punkt 43 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening,
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 15,500 kronor,

54

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000
kronor.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen
på extra stat för livartdera af åren 1908 och 1909 anvisat anslag med
8,500 kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 5,000
kronor såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet.

För år 1910 beviljades föreningen statsanslag dels för förstnämnda
ändamål med enahanda belopp som förut, 8,500 kronor, och dels såsom
bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet med 7,000
kronor. Förändringen i afseende å sistnämnda anslagspost var föranledd
hufvudsakligen af föreningens behof af ökad personal för sin alltmer
omfattande verksamhet.

Då föreningen synes jämväl för nästa år vara i behof af statsunderstöd
för enahanda ändamål och till samma belopp som för innevarande
år, har Riksdagen till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 15,500 kronor,
däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000
kronor.

42:o) På grund af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
bestridande af underhålls- och driftkostnader för det för fiskeriadministrationens
behof byggda fartyg på extra stat för år 1911 beviljat ett
anslag af 7,500 kronor.

43:o) Under erinran, dels att Riksdagen nästlidna år beslutat att
till anställande af undersökningar öfver möjligheten att genom fiskodling
i större skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges
Östersjöområde ställa till landtbruksstyrelsens förfogande ett belopp af
8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år 1910, 1,900 kronor år 1911
samt 1,900 kronor år 1912, dels ock att Riksdagen i enlighet härmed
för ändamålet å extra stat för innevarande år uppfört ett belopp af
4,700 kronor, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen med anledning af
Eders Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda framställning anvisat, till anställande
af undersökningar öfver möjligheten att genom fiskodling i större
skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges Östersjöområde,
af det utaf 1909 års Riksdag till landtbruksstyrelsens förfogande ställda
belopp, 8,500 kronor, på extra stat för år 1911 1,900 kronor.

44:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, till bestridande af ytterligare kostnader för verkställande af under -

55

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

sökning af de lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till
behofvet af och betingelserna för anläggning af nya och förbättring af
redan befintliga fiske- och mindre hamnar, utöfver på extra stat för år
1906 anvisade 20,000 kronor, på extra stat för år 1911 bevilja ett
belopp af 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp.

På framställning af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1905 års Riksdag
för verkställande af undersökning af de lokala förhållandena å
Sveriges kuster med hänsyn till behofvet af och betingelserna för anläggning
af nya och förbättring af redan befintliga fiske- och mindre
hamnar på extra stat för år 1906 ett anslag af 20,000 kronor.

Denna undersökning skulle verkställas af en kommission, i hvilken
såsom ledamöter skulle ingå, bland andra, en med hafsfiske! väl förtrogen
fiskeritjänsteman samt en inom hamnbyggnadsväsendet väl förfaren
hamningenjör eller hamnbyggmästare. Med afseende härå utsågos
till ledamöter i kommissionen byråchefen i landtbruksstyrelsen Filip
Trybom och f. d. chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet majoren
Wilhelm Gagner.

Kommissionen har numera efter mer än treårigt arbete fullgjort
sin uppgift och afiämnat sitt betänkande jämte bilagor. De sålunda
aflämnade handlingarna utgöras af dels utförliga protokoll, hållna vid
kommissionens sammanträden, dels kommissionens allmänna betänkande,
som innehåller förslag till planer för statens understödjande af ifrågavarande
hamnanläggningar, förbättring af redan anlagda hamnar,
hamnarnas underhåll med mera, en större öfversiktstabell, angifvande
kostnaderna för de ifrågasatta hamnarbetena, den ordning, hvari dessa
enligt kommissionens mening böra komma till utförande, den omfattning,
hvari staten synes böra bidraga till kostnadernas bestridande i
hvarje särskild! fall och så vidare, dels kommissionens speciella
betänkande, som upptar redogörelse för de å hvarje särskild plats
föreslagna arbetena, motivering till hvad som sålunda blifvit ifrågasatt
med mera, dels ett antal af öfver femtio stycken kartor och hamnplaner,
som utarbetats för att det under kommissionens undersökningar insamlade,
för de ifrågasatta hamnbyggnadsarbetenas framtida utförande
synnerligen värdefulla materialet skall komma till största möjliga nytta,
dels slutligen ritningar in. m. öfver en serie olika typer för konstruktion
af hamnarmar, vågbrytare och tilläggsbryggor, som måst uppgöras
för beräkning af kostnaderna för hamnanläggningar under så olika
förhållanden som exempelvis vid västkusten och utmed Bottniska viken,

56

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

vid öppen kust eller i skärgård. Berörda kartor, hamnplaner och
ritningar m. m. hafva utförts under ledning af majoren Gagner och
efter af honom utarbetad plan. Kommissionens öfriga handlingar hafva
utan anlitande af någon kommissionens sekreterare, med undantag
endast för protokollet vid kommissionens slutsammanträde i Stockholm,
blifvit — hvad de hamntekniska delarna beträffar i samråd med majoren
Gagner — utarbetade af byråchefen Trybom, som samtidigt tjänstgjort
såsom kommissionens ordförande samt handlagt kommissionens vidlyftiga
brefväxling med myndigheter och i undersökningen intresserade
personer.

Kommissionens nu ifrågavarande ledamöter hafva icke kommit i
åtnjutande af annan ersättning för detta sitt omfattande arbete än den
rese- och traktamentsersättning, de i egenskap af ledamöter i kommissionen
ägt uppbära vid förrättning å andra platser än deras respektive
hemorter.

Då det af 1905 års Riksdag beviljade anslaget till ifrågavarande
undersökning helt åtgått till andra af undersökningen föranledda utgifter,
har nu äskats, för att bereda byråchefen Trybom och majoren
Gagner ersättning för deras ofvanberörda arbeten med 3,000 kronor
hvardera, ett tilläggsanslag å 6,000 kronor.

Då enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår större delen af
ifrågavarande arbete utförts under tiderna mellan kommissionens sammanträden
ute i orterna, hvadan ersättning icke i någon mån därför
utgått, och å icke tjänstetid samt Riksdagen funnit den ifrågasatta ersättningen
skälig, har Riksdagen, till bestridande af ytterligare kostnader
för verkställande af undersökning af de lokala förhållandena å Sveriges
kuster med hänsyn till behofvet af och betingelserna för anläggning af
nya och förbättring af redan befintliga fiske- och mindre hamnar, utöfver
på extra stat för år 1906 anvisade 20,000 kronor, på extra stat för år
1911 beviljat ett belopp af 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna nämnda belopp.

Den hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten.

45:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för uppehållande under år 1911 af verksamheten vid den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

57

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor
samt att för verkställande under år 1911 af hydrogeologiska specialundersökningar
på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000
kronor, eller tillhopa 53,000 kronor.

I riksstaten för innevarande år äro för uppehållande under året
af verksamheten vid den hydrografiska byrån med underlydande observationsstationer
samt för verkställande under året af hydrografiska
specialundersökningar uppförda extra anslag till enahanda belopp, som
nu för ändamålen begäras för år 1911. Ehuru sålunda anslagsbeloppen
för båda åren äro lika, är dock, vidkommande de under anslagen ingående
särskilda utgiftsposterna, i afseende å anslagen till förstnämnda
ändamål att märka den skillnad, att i det begärda anslaget för år 1911
uteslutits den under anslaget för år 1910 ingående posten å 5,000 kronor
till anskaffning och uppsättning af själfregistrerande peglar, men
att i stället vissa af de öfriga posterna däri tillsammans höjts med ett
mot nämnda summa svarande belopp.

Riksdagen, som icke har något att erinra vare sig emot den afsedda
användningen af anslaget eller mot framställningen i öfrigt, får med
hänvisning till hvad Riksdagen i skrifvelse angående regleringen af
utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrat angående det i
statsrådsprotokollet omförmälda anslaget till de meteorologiska observationerna
anmäla, att Riksdagen

dels, för uppehållande under år 1911 af verksamheten vid hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer,
på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 50,000 kronor;

dels ock, för verkställande under ar 1911 af hydrogeologiska specialundersökningar,
på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 3,000
kronor;

eller tillhopa 53,000 kronor.

Domänstyrelsen.

46:o) I en den 8 april 1910 till Riksdagen aflåten proposition,
nr 190, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen, bland annat, att för anställande af en extra amanuens hos
domänstyrelsen samt för beredande åt styrelsen af ökade medel till
renskrifningskostnader och vikariatsersättningar m. m. på extra stat
Bi/i. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 8

58 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

för år 1911 anvisa ett anslag af 6,000 kronor att enligt Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande för ändamålet användas.

Det sålunda begärda anslaget är afsedt för bestridande af kostnader
för ytterligare en forstligt bildad amanuens med aflöning af
2,400 kronor, för renskrifning och tryckning samt för vikariatsersättning
och dylikt. Hvad till ådagaläggande af behofvet af ökade medel
för de två sistnämnda ändamålen anförts har Riksdagen funnit öfvertygande.
Däremot torde, enligt Riksdagens förmenande, med hänsyn
till den decentralisation i skogsförvaltningen, som vidtagits i sammanhang
med den år 1908 genomförda omorganisationen af och löneregleringen
för skogsstaten, behofvet af en ytterligare amanuensbefattning
hos domänstyrelsen med skäl kunna ifrågasättas. Som emellertid
nämnda förändring i skogsförvaltningen inträdt först med början af
innevarande år, då den nya instruktionen för skogsstaten blifvit gällande,
hvadan ändringen ej torde hinna till år 1911 åstadkomma
någon afsevärd lättnad i styrelsens arbetsbörda, samt styrelsens behof
för närvarande af ifrågavarande amanuens torde genom hvad därom i
ärendet anförts få anses ådagalagdt, har Riksdagen icke velat undandraga
sig att nu bevilja medel för ändamålet. Huruvida så bör ske
jämväl framdeles lärer Riksdagen sedermera och så länge anslaget i
fråga är afsedt att uppföras å extra stat för hvarje år få tillfälle att
särskildt pröfva.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen för anställande
af en extra amanuens hos domänstyrelsen samt för beredande åt
styrelsen af ökade medel till renskrifningskostnader och vikariatsersättningar
m. m. på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 6,000
kronor, att enligt Eders Kungl. Majrts bestämmande för ändamålet
användas.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomiiner.

47:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, å
extra stat för år 1911 anvisat

dels till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor,
dels ock till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag
45,000 kronor.

Biksdagens Skrifvelse Nr 9.

5»

Skogsinstitutet.

48:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för nästföregående
och innevarande år ägt rum, till anställande af extra lärarkrafter vid
skogsinstitutet, på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 8,000
kronor.

Landtmäteristaten.

49:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 51 föreslagit
Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare
företagna tjänsteresor å extra stat för år 1911 anvisa ett förslagsanslag
å 30,000 kronor.

I samband med antagandet af ny aflöningsstat för landtmäteristaten
i orterna beviljade Riksdagen år 1909 å extra stat för innevarande
år ett förslagsanslag å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna
för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor. Gifvetvis
erfordras jämväl för år 1911 anslag för samma ändamål. På grund
häraf och då den nya organisationen af landtmäteristaten först med
innevarande år trädt i kraft och erfarenhet följaktligen ännu icke kunnat
vinnas rörande det för dylika resors bekostande erforderliga anslagets
storlek, har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare företagna
tjänsteresor, å extra stat för år 1911 anvisat ett förslagsanslag å 30,000
kronor.

50:o) I eu till Riksdagen den 8 april 1910 afbiten proposition, nr
186, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
ställa ett anslag af 33,300 kronor att användas till landtmäteriundervisningens
ordnande och bedrifvande under läsåret 1910—1911 i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af landtmäteristyrelsen den 6
november 1909 framställdt, i statsrådsprotokollet närmare angifvet förslag,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år

60 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

1910 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt
belopp.

Gällande bestämmelser angående omfattningen af de för landtmäteriexamen
erforderliga kunskaper fastställdes år 1864 och de närmare
bestämmelserna om fordringarna för godkända insikter i de olika
i nämnda examen ingående ämnena år 1881. Till bestridande af de
med landtmäteriundervisningen förenade kostnaderna bar under en lång
följd af år till och med år 1908 varit å landtmäteristyrelsens stat uppfördt
ett anslag af 3,000 kronor. Därutöfver har för ändamålet anvisats,
för år 1908 för anordnande vid generallandtmäterikontoret af en kurs
i triangelmätning 5,000 kronor, för år 1909 för bestridande af kostnaderna
för undervisning vid generallandtmäterikontoret af landtmäterielever
8,000 kronor samt för innevarande år för sistnämnda ändamål
likaledes 8,000 kronor samt för anordnande af en kurs i triangelmätning
5,500 kronor.

Under den tid, som förflutit sedan landtmäteriundervisningen erhöll
sin nuvarande organisation, hafva fordringarna på landtmätarnas tjänsteförrättningar
i hög grad stegrats. Då emellertid nämnda undervisning
under tiden icke följt utvecklingen, har förhållandet gifvetvis blifvit
detsamma med landtmäteriförrättningarnas i främsta rummet på förrättningsmännens
utbildning beroende beskaffenhet, hvadan de brister, som
vidlåda vårt landtmäteriväsen, kommit att framträda allt mer. Och
dessa brister torde hädanefter blifva i än högre grad kännbara till följd
af den med detta år genomförda omorganisationen af landtmäteristaten
i orterna, då nämligen därigenom markägaren, som förut kunnat anlita
den landtmätare, för hvilken han haft största förtroendet, numera är
hänvisad till vederbörande distriktslandtmätare. Att råda snar bot för
missförhållandena på ifrågavarande område torde därför vara en på
staten ankommande angelägenhet af största vikt, och medlet härför
torde icke kunna vara annat än en genomgripande omdaning af landtmäteriundervisningen.
Ett förslag i berörda afseende måste naturligen
därför blifva ganska omfattande. Så är ock förhållandet med det förslag,
som i nu förevarande proposition förelagts Riksdagen till pröfning.

Med hänsyn till den grannlaga uppgift, som är landtmätarna anförtrodd,
och de synnerligen viktiga intressen, som äro till deras sakkunniga
bedömande och afgörande öfverlämnade, anser Riksdagen det
vara af stor vikt, att dessa statstjänare erhålla sådan utbildning, att
någon ovisshet icke behöfver råda rörande deras sakkunskap inom de
olika kunskapsgren ar, hvilka deras verksamhet berör. Då dessa synpunkter
synas Riksdagen hafva blifvit i ifrågavarande förslag till landt -

61

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

mäteriundervisningens ordnande på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda
samt Riksdagen icke haft något att erinra mot vare sig förslaget
eller de för undervisningens ordnande och bedrifvande under nästa läsår
i enlighet därmed beräknade kostnaderna, har Riksdagen på extra stat
för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag af
33,300 kronor att användas till landtmäteriundervisningens ordnande
och bedrifvande under läsåret 1910—1911 i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af landtmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställda,
i statsrådsprotokollet närmare angifna förslag, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis
för ändamålet utanordna erforderligt belopp.

Rikets allmänna kartverk.

51:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkterna 53—56
föreslagit Riksdagen

dels att för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning m. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 21,600 kronor,

dels att för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket
anställda kvinnliga ritare och ritbiträden på extra stat för år
1911 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande för ändamålet användas,

dels att för anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna
kartverks geodetiska afdelning på extra stat för år 1911 anvisa
ett anslag af 25,950 kronor,

dels ock att för anskaffande af instrument och inventarier vid
samma afdelning på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 2,700
kronor.

Hvad sålunda för allmänna kartverket å extra stat äskats för
nästa år skiljer sig från hvad för innevarande år beviljats därutinnan,
att förstnämnda anslag höjts från 19,200 kronor med 2,400 kronor
till 21,600 kronor och sistnämnda anslag sänkts från 30,950 kronor
till 2,700 kronor. Anslagsökningen är afsedd att bereda medel, dels
800 kronor för anställande af ytterligare en vaktmästare och dels
1,600 kronor för bestridande af ökade utgifter för betjäning, städning,
uppvärmning och belysning. Såsom skäl härför har uppgifvits dels att,
medan hittills medel för dessa kostnader utgått från det under fjärde

62

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hufvudtiteln uppförda anslaget till generalstaben, i hvars byggnad en
del af kartverkets lokaler är o inrymda, bidrag till nämnda kostnader ej
vidare kan påräknas från berörda anslag, dels ock att kartverkets personal
från och med innevarande år ökats med fyra geodeter och dess
lokaler med anledning däraf jämväl utvidgats. Beträffande anslaget
för anskaffande af instrument och inventarier vid kartverkets geodetiska
afdelning står detta i full öfverensstämmelse med den af kartverkskommissionen
uppgjorda, förra årets Riksdag delgifna och af Riksdagen
utan erinran lämnade planen för sådan anskaffning.

Då Riksdagen icke funnit något att erinra i afseende å de under
förevarande punkter af statsverkspropositionen begärda anslagen, har
Riksdagen alltså på extra stat för år 1911 anvisat

dels för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning m. m. ett anslag af 21,600 kronor;

dels för höjning af arfvodena åt de vid ekonomiska kartverket
anställda kvinnliga ritare och ritbiträden ett anslag af 1,000 kronor, att
enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande för ändamålet användas;

dels för anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna
kartverks geodetiska afdelning ett anslag af 25,950 kronor;

dels ock för anskaffande af instrument och inventarier vid samma
afdelning ett anslag af 2,700 kronor.

Sveriges geologiska undersökning.

52:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, till bestridande af kostnaderna under år 1911 för Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda
institutions undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,
på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 36,000 kronor.

53:o) Under erinran, att 1908 års Riksdag på framställning af
Eders Kungl. Maj:t till verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor samt att Riksdagen
däraf anvisat å extra stat för år 1909 ett belopp af 100,000 kronor
och för år 1910 ett belopp af 167,000 kronor, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
af det utaf 1908 års Riksdag beviljade anslaget å 580,610
kronor för verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning,
å extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 134,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 67,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

63

Vägunderhållet på landet.

54:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1911 anvisat, för bestridande
af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag

35,000 kronor.

55:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af
åren 1907—1910 skett, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,
på extra stat för år 1911 anvisat 150,000 kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 61 föreslagit Riksdagen
att dels på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
ställa ett anslag af 120,000 kronor, att användas till förekommande och
hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga medel
förskottsvis för ändamålet utanordna 15,000 kronor, dels ock medgifva,
att hvad vid utgången af år 1910 möjligen icke blifvit användt af
tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1911 användas för
enahanda ändamål.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen å extra stat för hvarje
år från och med år 1898 beviljat anslag, livilka utgått för år

1898 med................................................. kronor 50,000

1899 » » 50,000

1900 » » 50,000

1901 » ................................................... » 100,000

1902 » » 75,000

1903 » » 50,000

1904 » » 40,000

1905 » » 45,000

1906 » » 45,000

/

64 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

1907 med................................................. kronor 60,000

1908 » » 70,000

1909 j> ................................................... » 70,000

1910 » » 95,000

Omfattningen af den verksamhet mot tuberkulosen hos nötkreaturen,
som med anlitande af ifrågavarande anslag hittills utöfvats, framgår
af följande i statsrådsprotokollet intagna, i afseende å år 1909 af
Riksdagen på grund af från landtbruksstyrelsen erhållna uppgifter, hvilka
emellertid angifvits icke vara fullt exakta, kompletterade tabell.

1 År-

Sammanlagda an-

talet undersökta
djur.

För första gången profvade
besättningar.

Antal besättningar

reaktionsfria vid
första pröfningen.

Ompröfvade besättningar.

Antal.

Antal

djur

inom

dessa.

°/o reage-rande af
djuren.

Antal.

Antal

djur

inom

dessa.

°/o rea»
gerande
af

djuren.

”/i# 1897-1898 ............

63,374

1,651

48,677

31.7

570

130

6,970

9.3

1899 .....................

63,601

1,325

37,994

27.5

532

246

13,150

7.1

1900 .....................

68,615

1,528

43,988

31.4

574

479

22,135

5.8

1901 ....................

65,682

1,391

34,595

35.4

537

602

27,016

5.8

1902 .....................

56,613

997

23,259

30. o

445

665

29,451

4.8

1903 .....................

58,768

895

19,253

29.4

387

740

34,473

5.4

1904 .....................

61,801

914

19,049

27.0

417

812

36,197

4.7

1905 .....................

70,051

1,143

23,360

28.7

565

896

40,033

4.9

1906 ....................

67,642

936

18,576

29.8

470

962

42,567

3.5

1907 .....................

70,935

880

17,860

27.2

447

1,020

46,838

3.2

1908 .....................

80,228

1,068

19,761

22.6

583

1,173

53,194

3.1

1909 .....................

90,000

1,354

24,082

24.7

-

1,346

58,641

3.7

Då verksamheten för bekämpande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
sålunda synes hafva fortgått och utvidgats med alltjämt gynnsamt
resultat, torde det vara af stor vikt att tillräckliga medel finnas
tillgängliga för fortsatt främjande af detta arbete. Och som Riksdagen
icke haft något att erinra emot beloppet af det för ändamålet äskade
anslaget eller i öfrigt, har Riksdagen alltså

dels på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
ställt ett anslag af 120,000 kronor, att användas till förekommande och
hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, med rätt för Eders

65

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga medel
förskottsvis för ändamålet utanordna 15,000 kronor,

dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af år 1910 möjligen
icke blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under
år 1911 användas för enahanda ändamål.

Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande
kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

57:o) Vidare bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels på extra stat för år 1911 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Västernorrlanas, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländig]!
et för närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor;

dels på extra stat för år 1911 ställa till Eders Kungl. Mapts förfogande,
under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket,
hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd,
ett belopp af 200,000 kronor;

dels ock besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende, beträffande norrländska
afdikningsanslaget dock med den förändringen, att bestämmelsen
att, innan statsbidrag beviljas, vederbörande menighet bör efter offentligen
utfärdad kungörelse hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta må utgå.

Från och med år 1906 hafva, i stället för det förut i regel
årligen beviljade anslaget till »understödjande medelst anslag utan
återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande
bygd», af Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål anvisats två särskilda
anslag, det ena under benämning »norrländska afdikningsanslaget» och
det andra under namn af »allmänna frostminskningsanslaget». Förstnämnda
anslag utgick för år 1907 med ett belopp af 500,000 kronor,
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 9

66

Riksdagens Skrifvelse Kr 9.

men har för åren 1908, 1909 och 1910 beviljats med ett till 700,000
kronor förhöjdt belopp. Det senare anslagets belopp bar alla fyra åren
utgjort 200,000 kronor. För erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
från ifrågavarande båda anslag hafva af Riksdagen godkänts
vissa af Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser,
och äro kungörelser härom utfärdade den 22 juni 1906 och den 5 juli
1907. För norrländska afdikningsanslaget kvarstår i nämnda allmänna
villkor och bestämmelser från den tid, då villkoren voro gemensamma
för alla med statsbidrag understödda frostminskningsföretag, bestämmelsen
att, »innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad kungörelse
vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta». Då i fråga om nyssnämnda anslag denna bestämmelse
saknade praktisk betydelse och numera vore ändamålslös, enär bidrag
utan återbetalningsskyldighet erhölles från anslaget, oberoende af företagets
ändamål, samt då inhämtandet af vederbörlig menighets yttrande
alltid vore förenadt med omgång för sökanden och besvär för vederbörande
kommunalstämma, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att nämnda
bestämmelse finge utgå beträffande norrländska afdikningsanslaget.

Af de utaf departementschefen lämnade uppgifterna angående
sammanlagda beloppen af under de närmaste åren sökta understöd från
ifrågavarande anslag ådagalägges ovedersägligen, att behofvet af anslaget
allt fortfarande kvarstår oförminskadt. På grund häraf och då Riksdagen
icke haft något att erinra emot den föreslagna ändringen i hittills gällande
villkor och bestämmelser för erhållande af statsbidrag från norrländska
afdikningsanslaget, har Riksdagen

dels på extra stat för år 1911 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet
för närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor;

dels på extra stat för år 1911 ställt till Eders Kungl. Majrts förfogande,
under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp
af 200,000 kronor;

dels ock beslutat, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande

67

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende, beträffande norrländska
afdikningsanslaget dock med den förändringen, att bestämmelsen
att, innan statsbidrag beviljas, vederbörande menighet bör efter offentligen
utfärdad kungörelse hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta må utgå.

Afdikningar å kronan tillhörig mark.

58:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
har Riksdagen, i likhet med hvad för ett flertal föregående år ägt rum,
till bestridande af kostnader för afdikningar å kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs län, på extra stat för år 1911 anvisat
ett anslag å 150,000 kronor.

Reglering af flottleder.

59:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i
ärendet har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera året 1909 och
1910 ägt rum, medgifvit,

dels att under år 1911 inflytande flottningsafgifter må användas
till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket;

dels ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande
af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen
äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1910 års
slut må finnas disponibla, må under år 1911 till enahanda ändamål
användas utan begränsning till vissa län.

Uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

60:o) Under punkt 66 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag
af 67,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af åren
1905—1909 anvisat ett extra anslag af 60,000 kronor samt för år 1910,
sedan en ny skogsvårdsstyrelse tillkommit, nämligen för Gottlands

68

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

läns landstingsområde, ett extra anslag af 67,500 kronor. Detta sistnämnda
anslag har efter af domänstyrelsen upprättadt förslag fördelats
mellan samtliga skogsvårdsstyrelser och med vissa belopp till enhvar
af dem, högst 4,000 kronor och lägst 1,000 kronor, med undantag för
nämnda skogsvårdsstyrelse, till hvilken utgått ett belopp af 7,500
kronor.

Då, enligt hvad departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet,
de sålunda beviljade anslagen varit nödiga för det med dem afsedda
ändamål och jämväl för år 1911 äro väl behöfliga för skogs vårdsstyrelserna,
har Riksdagen, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat
för år 1911 anvisat ett anslag af 67,500 kronor.

Skogsodlingens befrämjande.

61:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—1910
ägt rum, för skogsodlingens befrämjande för år 1911 beviljat ett extra
anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,
till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat
bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting
eller hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera fallet
statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp än
det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera
af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,
som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets
utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande afgifva
redogörelse öfver användningen af de utaf staten samt af landsting
eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

Försöksundersökning rörande skogarna inom viss del af landet.

62:o) I en till Riksdagen den 4 april 1910 aflåten proposition,
nr 143, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att för utförande af en försöksundersökning rörande virkestillgång
och tillväxt m. in. af skogarna i Värmlands län å extra stat

69

Riksdagens Skrifvelse År 9.

för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 60,000 kronor med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis
för ändamålet utanordna erforderlig del af beloppet.

Under de senaste årtiondena har skogshandteringen i synnerhet
genom den storartade utvecklingen af träförädlingsindustrierna samt
exporthandeln med skogsprodukter, såväl oförädlade som förädlade,
kommit att i allt högre grad intaga den ledande ställning i vårt lands
näringslif, som med rätta tillkommer denna på landets måhända rikaste
naturtillgång grundade näring. Och då en del af nämnda industrier
ännu torde stå i begynnelsen af sin utveckling samt allestädes i landet
förspörjes ett vaknande intresse för skogarna, deras skötsel och tillgodogörande
och hvad därmed i öfrigt sammanhänger, torde med visshet
kunna antagas, att skogshandteringen ännu ej nått sin slutliga plats
i nation alhushållningen. I mån som sålunda skogarnas betydelse för
landets ekonomiska välfärd växer, i samma mån blir gifvetvis vikten
däraf större, att skogskapitalet handhafves på ett fullt rationellt sätt,
så att detsamma å ena sidan utnyttjas i så hög grad som från ekonomisk
synpunkt och för skogens föryngring kräfves, men å andra sidan
icke genom afverkningen förminskas. Angående grunderna för en sådan
rationell skogshushållning, huru densamma bör åvägabringas samt i
hvad mån brister i nyssberörda afseenden vidlåda den nuvarande skogshushållningen,
därom råda som bekant för närvarande vidt skilda meningar.
Annat torde förhållandet ej heller kunna blifva, så länge man,
såsom fallet nu är, saknar grundförutsättningen för att klarhet i dessa
spörsmål öfver hufvud taget skall kunna vinnas, nämligen en i möjligaste
mån tillförlitlig kännedom om skogarnas verkliga virkesmassa och
den årliga virkestillväxten såväl i landet i dess helhet som beträffande
dess särskilda delar. Visserligen hafva skogarna inom mer eller mindre
begränsade områden här och hvar i landet varit föremål för undersökningar
i syfte att utreda deras beskaffenhet i nämnda afseenden. Men
då dessa undersökningar verkställts för olika ändamål och enligt skilda
metoder, torde desamma få anses vara af förhållandevis ringa värde vid
bedömandet af frågan om skogskapitalets nuvarande storlek och afkastningsförmåga.
Af än mindre betydelse för frågan äro de uppskattningar
af hela landets skogstillgångar samt den årliga tillväxten och afverkningen,
som tid efter annan verkställts af enskilda, med skogs förhållandena
i landet visserligen väl förtrogna personer. Dessa uppskattningar,
som i större eller mindre grad, af brist på tillförlitliga uppgifter, grundats
på blotta antaganden, hafva nämligen ledt till sinsemellan så
olika resultat, att de endast ådagalägga behofvet af en sakkunnigt och

70

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

systematiskt utförd undersökning af landet i dess helhet såsom den enda
tillförlitliga utgångspunkten för en uppskattning af det befintliga skogskapitalet.

Med ofvan angifna uppfattning måste Riksdagen finna den vid
skogsvårdsstyrelsernas möte i december 1908 uppkomna frågan om en
undersökning af landets skogar för utrönande af deras virkesmassa
och tillväxt m. m. af allra största betydelse såväl för landets ekonomiska
lif i allmänhet som särskilt för skogshushållningen.

I fråga om tillvägagångssättet vid en sådan undersökning har
Riksdagen funnit sig tilltalad af det i förberörda statsrådsprotokoll
återgifna, af den vid skogsvårdsstyrelsernas nämnda möte för ändamålet
utsedda kommission utarbetade programmet därför. Som det emellertid
gifvetvis är af synnerligen stor vikt att, innan en undersökning af hela
landet beslutes, vinna erfarenhet, huru den undersökningsmetod, som
därvid skulle tillämpas, verkar, finner Riksdagen det välbetänkt att,
såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, till en början i försökssyfte utföra
undersökningen beträffande endast en del af landet. Genom en dylik
försöksundersökning gåfves dessutom tillfälle att fullständiga och ändra
metoden i de delar, där sådant kunde visa sig behöfligt.

Den landsdel, Värmlands län, som föreslagits för försöksundersökningen,
synes Riksdagen därför väl lämpad med hänsyn till dess förstuga,
i länets sydliga delar med mellersta Sverige och i dess nordliga delar
med norra Sverige jämförliga beskaffenhet.

Riksdagen har icke något att erinra i afseende å den för undersökningen
i fråga beräknade kostnaden. Då denna gifvetvis ej kan på
förhand fullt exakt bestämmas, torde det vara lämpligt, att, såsom föreslagits,
anslaget för ändamålet i riksstaten upptages såsom förslagsanslag.

På grund af hvad sålunda anförts och då det synes Riksdagen af
vikt, att anslaget må kunna disponeras för undersökningens omedelbara
påbörjande, har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, för utförande af en försöksundersökning rörande
virkestillgång och tillväxt in. m. af skogarna i Värmlands län å extra
stat för år 1911 anvisat ett förslagsanslag af 60,000 kronor med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis
för ändamålet utanordna erforderlig del af beloppet.

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

71

Förvaltningsbidrag till egnaliemslåneförmedlare.

63:o) Under punkt 68 har Eders Kung! Maj:t föreslagit Riksdagen
att för beredande under år 1911 af bidrag till egnahemslåneförmedlare
för betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader
och möjliga förluster med ett belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare
en half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
hvari låneförmedlaren på grund af från egnahemslånefonden utbekomna
statslån vid samma års början häftat till staten, å extra stat
för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 95,000 kronor.

Då ifrågavarande förvaltningsbidrag äro ämnade att allt fortfarande
utgå efter de grunder, som därför hitintills gällt, samt de för
ändamålet erforderliga medlen, hvilka före innevarande år tagits från
egnahemslånefonden men för sistnämnda år utgått från ett särskildt
därför anvisadt extra anslag, för år 1911 synas böra beredas på samma
sätt som för innevarande år, har Riksdagen för beredande under år 1911
af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande af för dem genom
lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förluster med ett belopp,
motsvarande för hvarje låneförmedlare en half procent af den ej
till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren på grund af
från egnahemslånefonden utbekomna statslån vid samma års början häftat
till staten, å extra stat för år 1911 anvisat ett förslagsanslag af 95,000
kronor.

Lindring af fraktkostnaderna för kalk.

64:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1911
anvisa, såsom förslagsanslag, 300,000 kronor.

För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat
för berörda ändamål såsom förslagsanslag anvisat ett belopp af 200,000
kronor.

Äfven för år 1910 har anslag för ändamålet blifvit af Riksdagen
beviljadt, därvid Riksdagen, då anslaget under år 1908 hade blifvit betydligt
öfverskridet, på framställning af Eders Kungl. Maj:t höjde anslagets
belopp till 250,000 kronor.

72

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Då emellertid enligt hvad utredningen i ärendet giiver vid handen
de verkliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål synas betydligt öfverstiga
innevarande års anslag, har Eders Kungl. Älaj:t ånyo hemställt
om eu förhöjning af anslaget med 50,000 kronor.

Riksdagen, som ansett den begärda ökningen af ifrågavarande
förslagsanslag af förhållandena påkallad, har alltså, för lindring af fraktkostnaderna
vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behof, på extra stat för år 1911 anvisat, såsom förslagsanslag,
300,000 kronor.

Befrämjande af afsättningen i utlandet af alster af svenskt
landtbruk och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.

65:o) På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har Riksdagen,
i likhet med; hvad för innevarande år ägt rum, på extra stat för
år 1911 anvisat ett anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kungl. Maj:t
användas till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster
af svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.

Internationella landtbruksinstitutet i Rom.

66:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—1910
ägt rum, till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år 1911 anvisat
ett anslag af 5,000 kronor.

Internationell mejerikongress i Stockholm.

67:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för femte internationella mejerikongressens
hållande i Stockholm år 1911 på extra stat för år 1911
anvisa ett anslag af 12,000 kronor.

De föregående internationella mejerikongresserna hafva hållits, den
första 1903 i Bryssel, den andra 1905 i Paris, den tredje 1907 i Haag
och den fjärde 1909 i Budapest. Vid samtliga dessa kongresser har

73

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Sverige, i likhet med nästan alla öfriga civiliserade länder, varit officiellt
representeradt. Anslutningen till kongresserna af enskilda deltagare liar
jämväl varit stor, i det att kongresserna i genomsnitt räknat öfver ett
tusental medlemmar från så godt som världens alla kulturstater. Enligt
beslut vid kongressen i Budapest skall den femte kongressen hållas i
Stockholm nästa år.

Omkostnaderna för denna kongress hafva med ledning af uppgifter
angående kostnaderna för liknande kongresser, som redan ägt
rum eller äro inom närmaste tiden planerade, beräknats till 32,000 kronor.

Däri ingår, bland annat, med ett sammanlagdt belopp af öfver

12,000 kronor utgifter för tryckning af kongressens förhandlingar, öfversättning,
tolk, stenografering och utgifvande af en bok om mejerihandteringen
i Sverige. Till täckande af kongresskostnaderna har på
enskild väg anskaffats garanti för 15,000 kronor. Då medlemsafgifterna
beräknats till 5,000 kronor, kräfves ytterligare ett belopp af 12,000
kronor. För beredande af detta sistnämnda belopp har nu ifrågavarande
anslag äskats.

Enligt Riksdagens öfvertygelse kommer ifrågavarande kongress, som
är ämnad att ställas i samband med det 21:a allmänna svenska landtbruksmöte!
i Örebro och hvilken med all säkerhet kommer att besökas
af ett stort antal på mejerihandteringens och nötboskapsafvelns områden
framstående personer från olika länder, att i hög grad bidraga till att
sprida kännedom om dessa näringars höga ståndpunkt i vårt land, och
således äfven att verka främjande för vår export. Med hänsyn härtill
har Riksdagen funnit kongressen vara väl värd statsunderstöd. Det i
sådant afseende begärda beloppet har icke gifvit Riksdagen anledning till
erinran.

Riksdagen har alltså, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för femte internationella mejerikongressens hållande i Stockholm år
1911, på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 12,000 kronor.

Svenska fattigvårdsförbundet.

68:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera året 1909 och 1910 ägt
rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år
1911 anvisat ett anslag af 8,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Håft.

10

74

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Karantänsanstalt för husdjur i Haparanda.

69:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom i punkten 74
gjorda framställning har Riksdagen vidare till uppförande af en karantänsanstalt
för husdjur i Haparanda på extra stat för år 1911 anvisat
ett belopp af 13,600 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta
förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 75 föreslagit Riksdagen
att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, anvisa å extra stat för år 1911 ett anslag af 211,922 kronor.
Riksdagen har, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år 1911 ett anslag
af 211,922 kronor.

Extra lönetillägg.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 76 föreslagit
Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 14 januari 1910 angifna grunder, af extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet
samt vid under sistnämnda departement lydande verk
och stater, å extra stat för år 1911 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp af 15,000 kronor.

I anledning af Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt af
statsverkspropositionen gjorda framställning har Riksdagen, såsom i
särskild skrifvelse anmälts, för beredande af extra lönetillägg för innevarande
år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet
samt vid detta departement underlydande verk och stater, å extra stat

75

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

för år 1911 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 15,000 kronor
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af extra lönetillägg
skola gälla vissa i nämnda skrifvelse angifna grunder.

Stockholm den 9 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

76

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Bil.

\

Ordinarie anslagen under

Jordbruks Departementschefen.

...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................................................................

Landtbruksstyrelsen................................................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. ......................................................................................................

Förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor ...........................................................................................

Veterinärundervisningen ........................................................................................................................

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag ..............................................................................

Landtbruksingenjörer och deras biträden............................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................

Länsveterinärer och veterinärstipendiater ............................................................•..........................

Hästafvel^ förbättrande, reservationsanslag (däraf särskildt 160,000 kronor till prisbelöningar
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Befrämjande af husslöjden....................................................................................................................

| Fiskerinäringens understöd....................................................................................................................

Domänstyrelsen......................................................................................................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ............................................................................................................................

För statens skogsläroverk ............................................................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken ................................

Reservationsanslag:

Till enskilda skogsundervisningen...........................................................;....................................

Till kronoskogamas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ........................................................................

Landtmäteristaten....................................................................................................................................

Biksdagens Skrifvelse Nr 9.

77

Litt. A.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

Anvisning i
kontant.

Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

17,000

53,700

57,600

356,900

ö.

Kronor.

o;

Kronor.

ö.

Kronor.

17,000

ö.

_

53,700

—

_

57,600

—

.................................................... 306,900: —

.................................................... 50,000: —

356,900

86,200

4,500

91,800

290,800

82,900

291,050

30.000

25.000

_

86,200

—

_

4,500

—

_

91,800

_

290,800

82,900

_

__

_

_ _

_

_

af hästar^........................................................

_

1,070

_

_ _

_

292,120

_

_

30,000

_

_

25,000

—

68,000
159 000

_

68,000

_

159,000

4,588,000

_

........................ 1,140,300: —

........................ 96,800: — 1,237,100:

................................................ 110,000: —

....................... 7,600: —

........................ 3,233,300: — 3,240,900:

4,588,000

12,000

535,400

_

12,000

—

—

- -

—

l - -

—

535,400

—

Transport

| 6,749,850|—

1,070

1-

—

|-

6,750,920

—

78

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Skiften och afvittringar, förslagsanslag ............................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag....................

Rikets allmänna kartverk:

Bestämdt anslag:

Till aflöningar ................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg ............................................................

Reservationsanslag :

Till kartarbeten in. m.................................................

Sveriges geologiska undersökning........................................

Gästgifvares friheter ............................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag....................

Färjor och färjekarlar............................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ........

Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............................

Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag ........................................

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

79

Anvisning

kontant.

Indelning och därmed jämförlig
anvisning pä förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Transport

Kronor.

6,749,850

63.000

50.000

ö.

Kronor.

1,070

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

6,750,920

63.000

50.000

ö.

.................................................. 67,900: —

................................................. 21.400: —

... 131,500:-

220,800

220,800

80,200

_

80,200

19,129

215,000

379

_

10,830

215,000

354

_

6,635

_

1,664

_

___

_

_

_

25

_

_ ,

_

_

1,000,000

9,564

175.000

100.000
100,000

40,446

10,000

1,000,000

9,564

175.000

100.000
100,000

40,446

10,000

_

_

_

_

_

_

_____ _

_

_

_

__

_____

_ _

_

_

____

_ _____

_

_ _____

_

_

_

_

—

Summa

8,825,044

—

7,730

—

1,664

—

8,834,438

—

80

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Kronor.

ö.

J or dbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvande i jordbruks-departementet, förslagsanslag .................................... 6,810: —

» aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare ............ 5,050: —

» arfvode åt en extra föredragande inom jordbruks-departementet m. m..................................................... 4,000: —

15,860

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeri-institutet vid Alnarp.................................................... 3,000: —

j> understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —
» förhöjda understöd åt landtbruksskoloma i Yäster-

norrlands, Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000: —

» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerför-bundets landthushållningsskola vid Rimforsa för ut-bildande af lärarinnor ................................................ 6,000: —

Bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsu-lenter i Dalarne och i Norrland ............................... 30,000: —

Till bestridande af kostnader för byggnadsarbeten m. m.

vid Alnarps veterinärinstitution ................................ 6,400: —

61,400

Transport

77,260|—

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

81

Transport

Kronor.

ö.

77,260

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten............................................................

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten............

» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner

och redskap för landtbrukets behof ........................

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof....................................

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd
kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län

Till understöd åt frökontrollanstalter................................

» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver och

gräsfröodlingen ....................................................

Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................

Till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och

mejerihushållning...........................................................

» anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt tre torfassistenter................................................

» upprätthållande af en torfskola ................................

» understöd åt svenska mosskulturföreningen ............

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket
Till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket
............................................................................

> ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar m. m.

» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................

Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap ................................................................

Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län. ..

7,500: —
12,500: —

12,500: —
48,000: —

11,250: —

10,000: —

15,000

25,000: —
1,500: —

25.000
7,000

35.000
267,500

6,500: —
16,000: —
20,000: —

17,000: —
5,000: —

Hästafvelns förbättrande:

Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
Befrämjande af husslöjden:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt
ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................

Transport

542,250 -4,630 —

3,500 -627,640 —

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 11

82

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Transport

Fiskerinäringens understöd:

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-
biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande
hafven samt för tillsyn och bevakning

vid Sveriges hafsfisken ................................................ 34,000: -

» försäkring af fartyget Skagerak................................ 5,200: -

» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100: -

Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation
för bohuslänska fiskare....................................... 2,250: -

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 15,500: -

» bestridande af underhålls- och driftkostnader för

ett fartyg för fiskeriadministrationens behof............ 7,500: -

» anställande af undersökningar öfver möjligheten att
genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling
inom mellersta Sveriges Östersjöområde 1,900: -» ytterligare kostnader för vissa undersökningar af

fiske- och mindre hamnar............................................ 6,000: -

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:

Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt
för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar

Domänstyrelsen :

i

j Till anställande af en extra amanuens hos styrelsen och för renskrifn
ingsk ostn åder m. m............................................................

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

| Till aflöning åt domänintendenter .................................... 35,500:

» res

resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000:

Skogsinstitutet:

Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet

Kronor.

627,640

98,450

53,000

6,000

80,500

8,000

Transport! 873,590|-

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

83

Transport

Landtmäteristaten:

Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts landtmätarne

företagna tjänsteresor, förslagsanslag 30,000: —
» landtmäteriundervisningen............................................ 33,300: —

Rikets allmänna kartverk:

Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning m. m................. 21,600: —

» förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden 1,000: —
» anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna
kartverks geodetiska afdelning .................... 25,950: —

» anskaffande af instrument och inventarier vid rikets

allmänna kartverks geodetiska afdelning ................ 2,700: —

Sveriges geologiska undersökning:

Till bestridande af kostnaderna under år 1911 af Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande
af därpå grundade kartor m. m.................

» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning ..........................................................

Vägunderhållet på landet:

36,000:

134,000:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för

vägdelningar, förslagsanslag ........................................ 35,000:

» understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt 150,000:

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen ........................................................ 120,000:

» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län (norrländska afdikningsanslaget).
....................................................................... 700,000:

Transport 820,000: —

Kronor.

873,590

63,300

51,250

170,000

185,000

1,343,140 -

84

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Transport

Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom öfriga delen af riket, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten för närliggande
bygd (allmänna frostminskningsanslaget)
» afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län................................................

Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet ....................

Till skogsodlingens befrämjande........................................

» utförande af en försöksundersökning rörande virkestillgång
och tillväxt m. m. af skogarna i Värmlands
län, förslagsanslag ..........................................

» beredande under år 1911 af bidrag till egnahemslåneförmedlare
för betäckande af för dem genom
lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga

förluster, förslagsanslag ............................................

» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg
af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behof, förslagsanslag....................................

» befrämjande af afsättning i främmande länder af
alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen............................................

» bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........

Bidrag till bestridande af femte internationella mejerikongressens
hållande i Stockholm år 1911............

Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............

» uppförande af en karantänsanstalt för husdjur i

Haparanda ....................................................................

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter ...............................................

* beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt vissa
tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk, förslagsanslag ...

820,000:

Kronor.

ö.

1,343,140

200,000: -

150,000: -

67,500: -

100,000: -

60,000: —

95,000: -

300,000: — i

20,000: -

5,000: -

12,000: -8,000: —

13,600: —
211,922: -

15,000: -

Summa;

2,078,022 —
3,421,162| —

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.