Riksdagens Skrifvelse Nr 72.

5

Nr 12.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 april 1910.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående utsättande å kronodebetsedlarna
af Hd och ställe för uppbördsstämma,

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (nr 2) utlåtande nr 5.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (nr 5) utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Uti eu inom Riksdagen väckt motion kar framhållits behof vet däraf
att tid och ställe för uppbördsstämma utsättas å kronodebetsedlarna; och
har till stöd härför anförts, att för landsortsbefolkningen och i all synnerhet
för aflägset boende nu använda sätt att medelst kungörelse af Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillkännagifva tid och ställe för sådan
stiimma ej är fullt tillfredsställande, emedan en stor del skattskyldiga ej
äro i tillfälle att få del af dessa kungörelser, hvarigenom de ofrivilligt
kunna komma på restlängd och få vidkännas inkasseringskostnader.

Det i motionen framställda önskemålet synes Riksdagen förtjänt af
beaktande.

Det torde vara otvifvelaktigt, att synnerligast för dem, som ej hafva
sitt hemvist inom den kommun, där de påförts utskylder, afsaknaden af
anteckningar å kronodebetsedlarna om tid och ställe för uppbörden ej sällan
medför olägenheter af det i motionen angifna slag.

Gifvet är emellertid, att behofvet af de i motionen påyrkade anteckningarna
å debetsedlarna gör sig mindre gällande inom städerna, där upplysning
i förevarande hänseende merendels sprides genom notiser i därstädes
utkommande tidningar, än å landsbygden. För öfrigt lärer, hvad angår
städerna, undantagandes Stockholm, för hvilken särskilda bestämmelser

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 72.

gälla, redan nu den praxis vara i allmänhet rådande, att tiden för uppbörden
angifves å kronodebetsedlarna. Som uppbörden inom städerna i
regel förrättas å eu och samma lokal från år till år och anteckning å
debetsedlarna om uppbördsstället följaktligen där är af mindre vikt, angifves
däremot detsamma för städernas vidkommande vanligen för närvarande
icke å debetsedlarna. Beträffande åter kronodebetsedlarna för landsbygden
verkställes vanligen icke å dessa någon anteckning om tid och
ställe för uppbördsstämma, ehuruväl under senare tider inom somliga
fögderier på initiativ af vederbörande häradsskrifvare eller enligt därom af
befolkningen uttalad önskan dylika anteckningar å ifrågavarande debetsedlar
kommit till stånd.

Genomförandet af den i motionen föreslagna författningsändring torde
emellertid med nödvändighet förutsätta, att i samband därmed tiden och
stället för uppbördens förrättande bestämmas tidigare än hvad nu är föreskrifvet.
Då nämligen enligt gällande stadganden Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande icke är pliktig att kungöra tid och ställe för uppbördsstämma
förr än fjorton dagar före uppbörden, under det att debiteringsförrättaren
har att senast tio dagar före uppbördsstämmas början tillhandahålla
debetsedlarna åt de skattskyldiga, skulle debiteringsförrättaren
gifvetvis i annan händelse icke få tillräcklig tid att å debetsedlarna göra
ifrågavarande anteckningar. Något hinder för ett väsentligt tidigare kungörande
af tid och ställe för uppbördsstämma än nu är stadgadt synes
Riksdagen icke förefinnas, och torde sådant vara så mycket mera af bekofvet
påkalladt som häradsskrifvama, med hänsyn till de göromål, som
åligga dem under närmaste tiden före kronouppbörden, lära för att kunna
medhinna debetsedlarnas ifyllande i nu nämnda hänseenden äfvensom deras
kollationering, böra redan före oktober månads ingång hafva i öfriga delar
utskrifvit desamma.

Att jämväl de debetsedlar, som upptaga de skattskyldiga i särskild
längd påförda utskylder och afgifter, böra innehålla anteckning om tid och
ställe för uppbördens förrättande, synes Riksdagen vara själffallet.

Slutligen anser sig Riksdagen böra framhålla, att i samband med
vidtagandet af nu ifrågasatta ändring af det vid uppbördsreglementet fogade
formulär till debetsedel jämväl synes böra tagas under ompröfning
lämpligheten af att låta öfverskriften till nämnda debetsedel undergå sådan
omredigering, att därigenom förebyggas de nu ofta förekommande förväxlingar
mellan debetsedlar å krono- och kommunalutskylder.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes

Riksdagens Skrifvelse Nr 73.

7

Eders Kungl. Maj:t föranstalta om sådan ändring i uppbördsreglementet af
den 10 maj 1895, att tid och ställe för uppbördsstämma skola å debetsedlarna
utsättas.

Stockholm den 15 april 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 73.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 april 1910.
— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse
af § 17 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11).

Till Konungen.

Genom en den 11 mars 1910 dagtecknad proposition nr 94 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
antaga vid propositionen fogadt förslag till lag angående ändrad lydelse
af § 17 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t finner Riksdagen, att de enligt nu
gällande bestämmelser fastställda tider för landstings sammanträdande i
flere fall icke stå väl tillsammans med det genom kungörelsen den 17
juni 1908 införda stadgande i fråga om tiden för allmänna uppbördens
förrättande. Bland de olika möjligheter att råda bot för detta missförhållande,
som erbjuda sig, har Riksdagen, på de af departementschefen
till berörda statsrådsprotokoll anförda grunder, antagit Eders Kungl. Maj:ts
förslag. Såsom departementschefen framhållit, kan mot nämnda förslag