2
Riksdagens Skrifvelse Nr 71.
Nr 71.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 april 1910.
— — — — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner
om ändringar i gällande förordning angående försäljning
af brännvin.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 14.)
Till Ivonungen.
Inom Kiksdagen kafva af enskilda motionärer föreslagits vissa tillägg
till 15 § i förordningen angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905.
De sålunda föreslagna nya stadgandena hafva ytterst syftat till åstadkommande
af eu mera än för närvarande effektiv kontroll å brännvinsförsäljningsbolagens
och deras underlydande tjänstemäns verksamhet och åtgöranden
samt riktat sig mot missförhållanden, hvilka enligt motionärerna
lära förekomma inom vissa bolag och möjliggöras dels därigenom, att inköpen
från utlandet af den till förskäring eller blandning afsedda varan,
såsom dessa inköp nu mestadels bedrifvas, särskildt skola underlätta förekomsten
af hemliga provisioner, och dels därigenom, att förskäringen gör
fakturorna öfver inköpen otillräckliga såsom kontrollmedel.
Förslag om förbud mot blandning eller förskäring hafva, såsom af
motionerna framgår, förut upprepade gånger och senast nästlidet år förelagts
Riksdagen i form af motioner.
I sitt öfver då föreliggande motioner i ämnet afgifna utlåtande ställde
sig 1909 års bevillningsutskott afvisande till tanken på ett förskäringsförbud.
I och för sig vore ett sådant förbud, ansåg utskottet, mindre
lämpligt. Bolagen komme därmed i sådant beroende af de till ring sammanslutna
reningsverken i landet och af vinhandelsfirmorna, att afsevärdt
3
Riksdagens Skrifvelse Nr 71.
minskade inkomster för bolagen vore att emotse. Det allmänna skulle
därmed undandragas inkomster och utan gagn för nykterheten i stället
enskilda blifva gynnade. De missbruk, som uppgifvits hafva förekommit,
borde, enligt utskottets jämväl uttalade åsikt, kunna i allt väsentligt förekommas
genom utnyttjande af de lagbestämmelser, som redan funnes, samt
genom noggrann eftersyn och vaksamhet från styrelse och revisorer. Utskottet
gjorde vidare gällande, att, därest utöfver den vanliga revisionen
jämte den särskilda granskning, hvarom chefen för kontroll- och justeringsstyrelsen
kunde gå i författning, ytterligare kontroll skulle anses nödig,
och detta särskildt öfver förskäringen af konjak, vederbörande myndighet
ej torde underlåta att meddela erforderlig bestämmelse i sådant syfte. Hvad
särskildt beträffade det jämväl i då föreliggande motioner öfverklagade
provisionssystemet hänvisade utskottet till den af Riksdagen begärda lagstiftningen
mot mutor, men uttalade tillika, att närmaste garantien däremot
torde böra sökas däri, att bolagen verkställde sina inköp först efter infordrande
af anbud, ett sätt, hvaraf bolagen alltmera begagnade sig och
som borde vinna efterföljd i möjligast vidsträckta omfattning.
1909 års bevillningsutskotts utlåtande var emellertid icke enhälligt,
utan, såsom i de nu föreliggande motionerna erinras, hade fyra reservanter
hemställt om eu begäran af utredning i frågan genom Ivungl. Maj .ts försorg.
Utskottets förslag vann efter votering Första kammarens bifall med
62 röster mot 45, Indika senare afgåfvos för reservanternas förslag. I
Andra kammaren segrade däremot utan votering det sistnämnda förslaget.
Såväl under denna frågas debatterande i kamrarna nästlidet år som
ock i de nu föreliggande motionerna hafva onekligen upplysningar förekommit,
hvilka synas gifva vid handen, att inom vissa bolag missbruk äga
rum i de afseenden, som i motionerna beröras, och likaledes lärer man
näppeligen kunna bortse från hvad i en af motionerna anförts i fråga om
otillräckligheten i vissa hänseenden af de under år 1909 utfärdade nya
kontrollföreskrifterna. Anmärkningsvärdt är likaledes det påvisade förhållandet,
att omkostnaderna inom vissa bolag stigit till en betydande höjd.
Äfven om olika förhållanden på olika orter kunna i viss mån förklara en
dylik företeelse, måste dock sådan skiljaktighet i omkostnader olika bolag
emellan, som den officiella statistiken bär att uppvisa, vara ägnad att tilldraga
sig uppmärksamhet. Enligt uppgifterna för tillverkningsåret 1906
1907 växlade siffrorna i berörda hänseende mellan 8,i öre per liter försåld
spirituösa vid ett bolag och 66,2 öre per liter vid ett annat. Då det
emellertid är af vikt att åstadkomma en såvidt möjligt tillförlitlig kontroll
4
Riksdagens Skrifvelse Nr 71.
å bolagens och deras underlydandes förvaltningsåtgärder, lärer det få anses
synnerligen önskvärd!, att en opartisk och grundlig utredning i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det förslag, som nästlidet år var nära att
tillvinna sig Riksdagens godkännande, kommer till stånd beträffande omfattningen
af förefintliga missbruk samt möjligheten af deras afhjälpande
medelst skärpt kontroll eller genom andra lämpliga åtgärder, hvarvid äfven
lära komma under öfvervägande sådana inskränkningar i bolagens rörelsefrihet
som t. ex. den ifrågasatta skyldigheten att före inköpen infordra
anbud. Att i vidsträcktare mån tillmötesgå motionärernas förslag har Riksdagen
icke funnit skäligt, helst de mot ett allmänt förskäringsförbud för
bolagen af 1909 års bevillningsutskott uttalade betänkligheterna under
senaste tiden i fråga om egentligt brännvin snarare torde hafva ökats än
minskats.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida med hänsyn till
nödig kontroll å brännvinsförsäljningsbolagens verksamhet skärpta föreskrifter
kunna anses erforderliga samt därefter till Riksdagen inkomma
med de förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 9 april 1910.
Med undersåtlig vördnad.