22

Riksdagens Skrifvelse Nr 67.

Nr 67.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 9 april 1910.

— — — — Andra kammaren den 9 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte,
sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda
framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg
för år 1910 åt en del tjänstemän och betjänte
in. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 9 och jordbruksutskottets
utlåtande nr 1 punkt 71.)

Till Konungen.

I den af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen den 15 januari innevarande
år aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 14 i samma månad angifna grunder, af
extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte
å extra stat för år 1911 måtte anvisas såsom förslagsanslag:

23

Riksdagens Skrifvelse Nr 67.

under andra hufvudtiteln (punkt 21)................................. kronor 25,000: —

» tredje » ( » 17) » 9,000: —

» fjärde » ( » 43).............................. » 4,775: —

» femte » ( » 36)................................. » 10,000: —

» sjätte » ( » 57)................................. » 90,000: —

» sjunde » ( » 41)................................ » 60,000: —

» åttonde » ( » 171)................................. » 20,000: —

» nionde » ( » 76)................................. » 15,000: —

eller sålunda tillsammans kronor 233,775: —

Riksdagen har ansett att jämväl för innevarande år bör, i likhet med
hvad för åren 1908 och 1909 ägt rum, extra lönetillägg beredas vissa
statens tjänstemän och betjänte.

På grund af under år 1909 beslutade löneregleringar har Eders Kungl.
Maj:t kunnat föreslå en minskning i de af förra årets Riksdag för nu
ifrågavarande ändamål under förenämnda hufvudtitlar beviljade förslagsanslag
med tillhopa 110,225 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, att de notarier i
Svea hofrätt, hvilka hvarken öfverflyttas å ny stat eller uppförts å allmänna
indragningsstaten och hvilka således, med oförändrad tjänstgöringsskyldighet,
fortfarande uppbära aflöning enligt hittills gällande stat, må
komma i åtnjutande af extra lönetillägg för år 1910.

Då 1909 års Riksdag vid löneregleringen för rikets hofrätter godkänt
Eders Kungl. Maj:ts förslag om sättet för indragning af visst antal notariebefattningar
vid hofrätterna och detta förslag afsåg, bland annat, att å
gammal stat kvarstående notarier skulle komma i åtnjutande af extra
lönetillägg, i den mån sådant lönetillägg fortfarande komme att utgå till
andra statens tjänstemän med oreglerade löneförhållanden, har Riksdagen
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om bibehållande af
extra lönetillägg åt ifrågavarande grupp tjänstemän.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då Eders Kungl. Maj:t
vid beräkning af de extra lönetilläggen till alla delar följt de af 1909 års
Riksdag beslutade grunderna för sådant tilläggs utgående samt i öfrigt
icke funnits anledning till anmärkning emot den gjorda framställningen,
har Riksdagen, i anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7,
8 och 9 hufvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande af anslag för beredande
af extra lönetillägg för innevarande åt en del tjänstemän och
betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande ämbetsverk,
kårer och stater under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat för år
1911 anvisat särskilda förslagsanslag till följande belopp, nämligen:

24

Riksdagens Skrifvelse Nr 67.

under

andra hufvudtiteln ...........................

............................ kronor

25,000

—

»

tredje

»

»

9,000

—

»

fjärde

» ...........................

»

4,775

—

femte

»

»

10,000

—

»

sjätte

» ............................

»

90,000

—

»

sjunde

»

»

60,000

—

»

åttonde

»

20,000

—

:■>

nionde

»

15,000

—

kronor

233,775: —

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af extra lönetillägg
skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som
under 2:o) sägs, till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,
med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med
högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort, med
12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre belopp
än 500 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om tjänstgöringen
är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent å sådan
aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall
det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med
ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,
hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom häradshöfdingarna
och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring
för år 1910,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring:
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget
i intet fall utgå med högre belopp än, som svarar mot skillnaden
mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd
till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda aflöningsförmåners
belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det extra lönetillägget
oberäknad^ under år 1909 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas
till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är

25

Riksdagens Skrifvelse Nr 67.

förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall nämnda
inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå
med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor,
eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500
kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908 eller 1909 årens riksdagar ny- eller
omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldi’e staternas
fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af
andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som utgår
af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten extra
lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på
sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan afseende
därå att till bestridande af universitetens utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;
samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

Stockholm den 9 april 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 17 Raft.

4