Riksdagens Skrifvelse Nr 190.
1
Nr 190.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 8 juni 1910.
— — — — Andra kammaren den 8 juni 1910.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tullsatserna för
kaffe och kaffesurrogat.
(Bevillningsutskottets betänkanden nr 3 och 39.)
Till Konungen.
Genom proposition nr 24 af den 14 januari 1910 har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att besluta,
dels att rubrikerna nr 257 och 258 i gällande tulltaxa skulle för
tiden till och med den 30 november 1911 erhålla följande förändrade
lydelse:
Kvantitet för tull-beräkningen. |
Tullsats. Kronor j öre |
||
257. Kaffe............................................................ |
1 kilogram |
18 |
|
258. brändt, och kaffesurrogat, alla slag |
1 kilogram |
30 |
dels att nämnda tullsats a kaffe skulle anses gälla från och med
den 1 januari 1910,
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 43 Höft. (Nr 190.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse Nr 190.
dels med afseende å tullen å kaffe, brändt, och kaffesurrogat,
alla slag, att ofvan angifna tullsats af BO öre för kilogram skulle anses
gälla från och med den 29 januari 1910 och att en tullsats af 26 öre
för kilogram skulle anses gälla under tiden från och med den 1 till
och med den 28 i samma månad,
dels ock att för hvarje förtullning af kaffe eller kaffesurrogat,
som ägt rum från 1910 års ingång efter annan än nu angifna grunder,
af vederbörande skulle till tullverket erläggas skillnadsbeloppet mellan
den för förtullningen bestämda tullafgiften och tullafgift, som med
tillämpning af ofvan angifna tullsatser skolat utgå vid tiden för förtullningen.
Syftet med den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af
tullen å obrändt kaffe har, såsom kändt är, varit att anskaffa ökade inkomster
för täckande af statsverkets behof. Då emellertid, enligt hvad
sedermera visat sig, det vid uppgörande af nästa års statsreglering
icke är erforderligt att anlita berörda utväg, har Riksdagen icke ansett
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende. Vid
sådant förhållande har Riksdagen gifvetvis icke funnit anledning att
ingå på en närmare behandling af Eders Kungl. Maj:ts förslag om
retroaktiv verkan af tullförhöjning.
Hvad härefter beträffar tullen å brändt eller rostadt, äfven målet
kaffe, samt kaffesurrogat, alla slag, vill Riksdagen till en början erinra
om det yttrande, som i denna fråga afgifvits af tulltaxekommittén.
Detta yttrande är af följande lydelse:
»Det tullskydd, som kafferostningsindustrien åtnjuter här i landet,
uppgår till 8 öre per kilogram, om man frånser viktförlusten vid röstningen.
Detta skydd är anmärkningsvärd! lågt, och i flera främmande
länder är skillnaden mellan tullarna å obrändt och brändt kaffe betydligt
större. I Norge utgör densamma 20 öre, i Tyskland 20 pf. och i
Österrike-Ungern minst 25 h., allt per kilogram räknadt. Den inhemska
kafferostningsindustrien har ock rönt olägenhet af det anmärkta förhållandet,
och representanter för denna industri hafva i en till kommittén
inlämnad framställning begärt, att tullen å rostadt kaffe måtte höjas
från 20 till 30 öre per kilogram, då sålunda tullsatsen för brändt eller
rostadt kaffe skulle komma att öfverstiga tullen å det obrända med 18
öre per kilogram. Till stöd för denna framställning har hufvudsakligen
åberopats, att industrien i fråga vore jämförelsevis ny och arbetade
under ogynnsamma förhållanden, samt att, sedan den tyska kafferostningsindustrien
helt nyligen erhållit betydande lättnader i afseende å
villkoren för tullrestitution vid export af rostadt kaffe, det vore att
3
Riksdagens Skrifvelse Nr 190.
befara, att en för den svenska industrien ödesdiger konkurrens från
Tyskland skulle uppstå, om ej nu gällande skydd höjdes. Kommittén,
som i detta sammanhang'' erinrar om hvad i motiveringen till § 14
tulltaxeförordningen anförts angående viktförlusten vid kaffets rostning,
har, då den gjorda framställningen synts befogad, funnit sig böra för
brändt eller rostadt kaffe i förslaget upptaga en tull af 30 öre per
kilogram. Någon anledning att icke låta kaffesurrogat fortfarande
draga samma tull som den vara, hvilken den afser att ersätta, har
kommittén icke funnit föreligga.»
Vid behandlingen inom Riksdagen af denna fråga hafva olika
meningar yppats. A ena sidan har fog ansetts förefinnas för höjning af
tullen å brändt kaffe i enlighet med tulltaxekommitténs förslag. Från
den andra sidan åter har den mening förfäktats, att tullen å ifrågavarande
slag af kafle icke borde sättas högre än den nu gällande. Då
det med afseende härå förefallit antagligt, att förslag om ändring i det
nuvarande förhållandet icke kunnat genomföras utan gemensam omröstning
i kamrarna, och då frågan icke lärer kunna anses vara af den
vikt, att en sådan utgång bort äfventyras så omedelbart före riksdagens
afslutande, har det synts Riksdagen lämpligast att — med hänvisning
till möjligheten af frågans återupptagande vid annan riksdag —
tills vidare jämväl tullsatsen för kaffe, brändt eller rostadt, äfven målet,
samt kaffesurrogat, alla slag, bibehålies vid nuvarande belopp, 20 öre
per kilogram.
Eders Kungl. Maj:ts ofvannämnda proposition nr 24 angående
den ändring i tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat har sålunda icke
af Riksdagen bifallits.
Stockholm den 8 juni 1910.
Med undersåtlig vördnad.