Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

1

Nr 189.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 7 juni 1910.

Uppläst och godkänd hos Andra kammaren den 8 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.

Maj;ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och
till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och
enkla bolag den 28 juni 1895, dels ock i anledning däraf
väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 44 och memorial nr 51.)

Till Konungen.

Genom en den 28 januari 1910 dagtecknad proposition, nr 54,
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar
i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895.

Beträffande det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till
lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den
28 juni 1895 har Riksdagen funnit detsamma ej föranleda någon erinran
Bih. till liiksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. (Nr 189.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse AV 189.

från Riksdagens sida. Propositionen i livad den afser berörda lagförslag
har alltså blifvit af Riksdagen bifallen.

Hvad åter angår det i propositionen innefattade förslaget till lag
om aktiebolag, har Riksdagen, som icke kunnat i oförändradt skick
bifalla detta förslag, i anledning af propositionen samt inom Riksdagen
i ämnet väckta motioner, för sin del antagit följande

Lag om aktiebolag.

Inledande bestämmelser.

1 §•

De, som vilja med ett af dem tillskjutet, i visst antal lotter
(aktier) fördeladt kapital idka verksamhet i bolag utan att personligen
ansvara för däraf uppkommande förbindelser, äga, på sätt i denna lag
sägs, bilda aktiebolag.

2 §•

Aktiekapitalet må ej sättas lägre än fem tusen kronor.

Där aktiekapitalet skall, utan ändring af bolagsordningen, kunna
bestämmas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)
ej utgöra mindre än tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet).

3 §•

Aktierna skola lyda å lika belopp i svenskt mynt, ej understigande
femtio kronor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp,
lägst tio kronor, där aktiekapitalet ej öfverstiger femtio tusen kronor.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp
än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Å aktierna skola utfärdas bref, hvilka ställas till viss man, där
ej Konungen för särskild! fall med gifven, att brefven må ställas till
innehafvaren.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

3

Om aktiebolags bildande.

4 §.

Stiftare af aktiebolag skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar
och till antalet minst fem.

5 §•

Stiftarna skola upprätta och egenhändigt underteckna en stiftelseurkund,
angifvande

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring
af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

3) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess
beslutförhet;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

Såsom stiftare anses allenast de, som undertecknat stiftelseurkunden.

Stiftarnas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

6 §•

Skall bolagets verksamhet efter viss tid upphöra,

eller skola aktiebrefven ställas till innehafvaren,

eller skall förbehåll träffas enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning
genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare
att vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall
mot akties förvärfvande eller enligt 138 § om tvisters afgörande af
skiljemän,

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utöfvande af
rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma afvika från hvad
därom finnes föreskrifvet i 79, 91 och 93 §§,

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

eller skall om användande af bolagets vinst eller af bolagets bekänna
tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i 55 § 2 mom. ock
114 § är stadgadt,

varde bestämmelse härom intagen i stiftelseurkunden.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall stiftelseurkunden
angifva det belopp, hvartill aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas,
och det företräde de skola medföra, äfvensom, såframt aktiekapitalet
skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre
eller högre belopp, den rätt till teckning eller erhållande af nya
aktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskildt
slag af aktier.

7 §•

Ej må stiftare eller annan af bolaget erhålla godtgörelse för dess
bildande, utan så är, att bestämmelse härom fullständigt angifvits i
stiftelseurkunden.

I stiftelseurkunden skall ock fullständigt angifvas hvarje bestämmelse,
som må hafva träffats därom,

att stiftare eller annan skall äga att teckna aktie med rätt att
tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor,

att i annat fall egendom skall af bolaget öfvertagas,
eller att stiftare eller annan eljest skall af bolaget erhålla särskild
förmån eller rättighet. Sker det ej, vare sådan bestämmelse
utan verkan mot bolaget.

8 §•

Stiftarna läte kungöra stiftelseurkunden i allmänna tidningarna
äfvensom i tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hafva
sitt säte.

Där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie
skall lyda, varde i kungörelsen intagen uppgift om det belopp, som
skall för aktie inbetalas.

9 §•

Stiftelseurkunden i två exemplar äfvensom ett exemplar af de
tidningar, i hvilka kungörelse enligt 8 § varit införd, skola ingifvas,
om bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm, till öfverståt -

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

hållareämbetet och i annat fall till Konungens befallningshafvande i
länet. Det ena exemplaret af stiftelse urkunden skall förvaras för att
hållas tillgängligt för en hvar, som önskar taga kännedom däraf; det
ändra skall, försedt med påskrift om uppvisandet, återställas till stiftarna.

Har ej vid stiftelseurkundens upprättande iakttagits hvad förut i
denna lag är stadgadt eller finnes stiftelseurkunden eljest i dit hörande
ämne innehålla något, som strider mot denna lag, eller har den icke
kungjorts i enlighet med hvad i 8 § är stadgadt, må den ej mottagas.
Vägras mottagandet, skall bevis därom jämte skälen för beslutet på
begäran meddelas.

10 §.

Teckning af aktier skall ske å teckningslista i hufvudskrift, som
egenhändigt underskrifvits af stiftarna, eller i afskrift, bestyrkt af
notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt afskrift af stiftelseurkunden
jämte den i 9 § omförmälda påskrift samt angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom
åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande ett år från stiftelseurkundens uppvisande,
inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie
skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i stiftelseurkunden minimi- och maximikapital angifvits,
men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få
tecknas, storleken af detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna aktier, skall teckningslista, hvarå
sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal
aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter
hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan
tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

11 §•

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 10 §.

Aktieteckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 7 § sägs,
bestämmelse om sådan teckning intagits i stiftelseurkunden.

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

12 §.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt tecknings -listan konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 15 §
stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

13 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 11 och
12 §§ afses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

14 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som
skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

Å konstituerande stämman framlägge stiftarna genast stiftelseurkunden,
försedd med den i 9 § omförmälda påskrift, och teckningslistorna
äfvensom, där i stiftelseurkunden intagits bestämmelse, som omförmäles
i 7 §, de skriftliga handlingar, som därom kunna vara upprättade,
jämte en af stiftarna underskrifven berättelse, angifvande de
omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande af bestämmelsens
betydelse för bolaget.

15 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,
hvartill aktiekapitalet enligt stiftelseurkunden lägst må sättas, är fulltecknadt,
skall, sedan aktierna i händelse det tecknade beloppet öfverskjuter
hvad högst må tecknas, blifvit mellan tecknarna fördelade och
öfverskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas,
huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel
af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt
aktiebelopp af minst en fjärdedel af det vid stämman företrädda aktiekapitalet
rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt
stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den
fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till

7

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig
därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare
med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva det å stämman
företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel af hela aktiekapitalet,
skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets bildande
förfallen.

Aktietecknare, till hvars förmån i stiftelseurkunden intagits bestämmelse,
som i 7 § sägs, äge ej deltaga i omröstning, hvarom ofvan
förmäles; ej heller må sådan tecknare eller af honom tecknade eller
eljest förvärfvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning. Hvad
nu är stadgadt gälle dock ej, där i stiftelseurkunden dylik bestämmelse
intagits till förmån för samtlige aktietecknare.

16 §.

Är aktiebolag bildadt, skall bolagsordning antagas samt val af
styrelse och revisorer förrättas.

Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att
senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla om kallelse
till ordinarie bolagsstämma, för ändamålet utlysa särskild stämma att
hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, har magistrat eller kronofogde
i den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte, att på
ansökan af aktieägare ofördröjligen kalla aktieägarna till sådan stämma.

17 §.

Bolagsordning skall innehålla bestämmelser i samtliga de ämnen,
hvilka enligt 5 och 6 §§ skola upptagas i stiftelseurkunden, så ock
angifva bolagets firma, huru många revisorer skola utses, samt huruvida
mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för
sådan stämmas hållande, och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma
eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma till behandling.

I de ämnen, som omförmälas i 5 och 6 §§, må afvikelse från
hvad stiftelseurkunden innehållit ej göras, med mindre samtlige aktieägare
förena sig därom. Ej heller må, utan samtlige aktieägares
medgifvande, bestämmelse rörande ämne, hvarom i 6 § sägs, beslutas,
där den ej varit intagen i stiftelseurkunden.

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

18 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning
registrerade, ännu bestående aktiebolagsfirmor.

19 §.

Vid konstituerande stämman, så ock vid sådan särskild stämma,
som i 16 § sägs, skall genom stiftarnas försorg föras protokoll; och
lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 78 § finnes
stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de
närvarande.

Hvad i 79 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande af
beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af bestämmelserna
i 15 §, motsvarande tillämpning å sådan stämma, som
ofvan sägs.

20 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 95 och 96 §§
gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande
stämman, så ock å sådan särskild stämma, som i 16 § sägs.

21 §.

Sedan bolagsordning antagits samt styrelse och revisorer blifvit
valda, så ock af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning
af öfverteckning, där sådan ägt rum, än äfven för aktierätt, som
af aktietecknare må hafva enligt BO § förverkats och ej af annan öfvertagits,
minst hälften blifvit inbetald i penningar eller annat i enlighet
med stiftelseurkundens bestämmelser, må bolaget enligt föreskrifterna
i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade
beloppet efter ofvannämnda afdrag understiger det belopp, hvartill
aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas.

22 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

9

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande
af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.

23 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och
hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i
förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med påskrift om uppvisande, som i
9 § sägs, samt öfriga i 14 § 2 mom. angifna handlingar så ock styrkta
afskrifter af samtliga dessa handlingar;

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid förda
protokollet;

3) två på enahanda sätt, som under 2) sägs, till riktigheten
styrkta exemplar af bolagsordningen;

4) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare må
hafva enligt 30 § förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru
mycket af det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit
inbetaldt, dels ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Haft. 2

10 Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

fullgjorts i penningar eller annat i enlighet med stiftelseurkundens
bestämmelser;

5) bevis om tillstånd, som, efter ty i 3 eller 57 § sägs, må vara af
Konungen meddeladt.

24 §.

Har hvad bolaget i annat än penningar enligt bestämmelse i
stiftelseurkunden öfvertagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde,
eller oskälig förmån enligt stiftelseurkunden blifvit tillerkänd stiftare
eller annan, och hafva stiftarna om den egendom eller förmån i de
för konstituerande stämman jämlikt 14 § framlagda handlingar lämnat
oriktig uppgift, vare de pliktiga att ersätta bolaget skadan, en för
alla och alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan
egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande.

25 §.

Har, innan två år förflutit efter bolagets registrering, för godtgörelse,
som öfverstiger en femtedel af hela aktiekapitalet, å bolagets
vägnar träffats något aftal om förvärf af fast eller lös egendom, som
är afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, skall aftalet genom styrelsens
försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

Om aktiebref och aktiebok.

26 §.

Aktiebref skola undertecknas af styrelsen samt angifva ordningsnummer
å den eller de aktier, hvarå brefven lyda, akties belopp och
dagen för utfärdandet. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas
genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktiebref
vara egenhändigt undertecknadt af minst en styrelseledamot.

Har förbehåll träffats enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning
genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare att
vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall mot akties
förvärfvande, varde ock det förbehåll angifvet i aktiebrefvet.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

11

27 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan registrering enligt 33 § skett därom,
att full betalning erlagts för aktier tillköpa motsvarande det belopp,
hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, ej
heller innan full betalning blifvit erlagd för den eller de aktier, hvarå
brefvet lyder.

Utgifves, innan aktiebref utfärdats, bevis om rätt till delaktighet
i bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,
interimskvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.

28 §.

Öfver aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen
upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna
upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna samt hos styrelsen
styrkta förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen antecknas;
dock att, där lösningsrätt enligt 52 § 1 mom. tillkommer förutvarande
aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att lösningsrätten
ej begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då anteckning
skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes
för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken,
som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt
76 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts
beroende af att anmälan därom sker viss tid före stämman styrelsesammanträde
för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,
som företer aktiebref, ställdt till innehafvaren eller försedt med behörigen
sammanhängande och till honom fortgående följd af öfverlåtelser.

År aktiebref ställdt till viss man, vare med det undantag, hvarom
i 52 § 4 mom. stadgas, den, till hvilken aktie öfvergått, ej gentemot
bolaget att anse såsom aktieägare, innan han blifvit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för en hvar,
som vill taga kännedom om densamma.

12

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Om inbetalning, ökning och nedsättning af aktiekapitalet.

§ 29.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning
erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie erlägger
full betalning, vare skyldig aflämna särskild skriftlig förbindelse
å återstoden. Denna förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till
annan, ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund
af aktieteckning mot fordran hos bolaget.

30 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare
han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning i rätt tid, eller försummar någon att
aflämna den i 29 § omförmälda förbindelse, äge styrelsen, där ej rättelse
sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.
Det åligger styrelsen, där betalning uteblifvit, att, så snart ske kan,
antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma,
så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts ej
återfordras.

31 §.

Är aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,
där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom
två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid,
ändock skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående
inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfvertagande af
aktierätten verkställd af annan.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

13

32 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare
inbetalning å aktier fullgjord, må styrelsen för registrering göra
anmälan om sålunda inbetaldt belopp. Anmälan, som skall vara försedd
med styrelseledamöternas egenbändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen
fullgjorts i penningar eller annat i enlighet med stiftelseurkundens
bestämmelser.

33 §.

Sist sex månader efter utgången af den för aktiernas inbetalning
bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela aktiekapitalets
inbetalning förut skett, för registrering aflämna en af styrelseledamöterna
egenhändigt underskrifven uppgift, huru mycket af det belopp,
som för registrering anmälts vara inbetaldt, motsvaras af aktier, för
hvilka full betalning erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar
skola vara af vittnen styrkta.

Har ej inom ofvan stadgad tid anmälts, att full betalning behörigen
erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp, hvartill
aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, och inkommer
ej heller behörig anmälan, utvisande, att sådan betalning fullgjorts,
inom en månad efter det från registreringsmyndigheten till
bolagets styrelse aflåtits skrifvelse med anmaning att ofördröjligen
inkomma med dylik anmälan, skall bolaget träda i likvidation.

34 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares
aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en
månad af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt med
det belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre
styrelsen ofördröjligen anmälan härom för registrering.

35 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,
innan det belopp, hvartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,
till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas,
innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp med afdrag ej mindre
i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad
och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och
detta förhållande registrerats.

Beslut om ökning, hvarom ofvan sägs, kan fattas endast af bolagsstämma.

36 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed aktiekapitalet må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna nya aktier, som må tillkomma
aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet
enligt 41 § kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken
aktieägare må begagna den honom tillkommande företrädesrätt till
teckning;

4) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

5) den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,
den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

37 §.

Skall aktieägare eller annan äga teckna ny aktie med rätt att
därför tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, varde
fullständiga bestämmelser därom meddelade i beslutet om aktiekapitalets
ökning.

Det åligger styrelsen, där fråga är om sådant villkor, som ofvan
sägs, att å bolagsstämman framlägga de skriftliga handlingar, som
därom kunna vara upprättade, äfvensom en af styrelsen underskrifven
berättelse, angifvande de omständigheter, som kunna vara af vikt vid
bedömande af villkorets betydelse för bolaget.

38 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, ehvad
det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens
försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Vid. nämnda anmälan skola fogas dels, i två exemplar, af notarius
publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, dels den
i 37 § omförmälda berättelse och öfriga där angifna handlingar i
hufvudskrift och bestyrkt afskrift.

39 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare
berättigad att, i den mån sådant kan ske, af de nya aktier, för
hvilka betalning skall erläggas i penningar, efter teckning erhålla det
antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

40 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att teckningsrätten
begagnats.

41 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall genom
styrelsens försorg kungöras i allmänna tidningarna äfvensom i tidning
inom den ort, där styrelsen har sitt säte.

Kungörelsen skall ock angifva förutvarande aktiekapitalets storlek
samt bolagsordningens bestämmelser ej mindre om föremålet för bolagets
verksamhet och om akties belopp, än äfven i de ämnen, som omförrmälas
i 6 §.

Det åligger styrelsen att, där så ske kan, i rekommenderadt bref
om bolagsstämmans beslut ofördröjligen underrätta hvarje aktieägare.

42 §.

Teckning af de nya aktierna skall ske å tecknings!ista i hufvudskrift,
försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
eller i afskrift, bestyrkt af notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning, uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet

16 Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

enligt 41 § varit infördt, äfvensom, där på grund af bestämmelse i
beslutet aktieägare eller annan skall äga teckna ny aktie med rätt
att därför tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, redogörelse
för de omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande
af villkorets betydelse för bolaget.

I teckningslista skall ock angifvas den ordning, i hvilken aktietecknare
bör fullgöra hvad honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen och den senaste fastställda
balansräkningen skola bifogas hvarje teckningslista.

43 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,
som uppfyller föreskrifterna i 42 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 37 § sägs,
bestämmelse om villkoret meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan
i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts
hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 45 § skett i anledning
af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

44 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelsen i 29 §, att aktietecknare ej är berättigad till
kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning, där ej i beslutet om aktiekapitalets
ökning sådan rätt blifvit medgifven; och skall jämväl vid
sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 30 och 31 §§
finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning
å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

45 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya
aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru
många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skola fogas

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blifvit
tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, där sådan
ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förverkats och ej
af annan öfvertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetalningen
å aktierna fullgjorts i penningar eller annat i enlighet med de i beslutet
om aktiekapitalets ökning meddelade bestämmelserna;

2) teckningslistorna så ock styrkta afskrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut om
ökningen enligt 41 § varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytterligare
till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering.
Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran,
som ofvan under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning af
anmälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökadt med sammanlagda
beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

46 §.

Utan hinder af hvad i 35—45 och 94 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning af bolagsstämmans
godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, och å styrelsens
skyldighet att å stämman framlägga handlingar, som kunna vara af
vikt för frågans afgörande, bestämmelserna i 35 §, 37 § 2 mom. och
38 § äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 36 §, 37 § 1 mom.
och 39—45 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen
och å verkställigheten däraf; dock gälle, att för ny aktie full betalning
skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens
beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 45 § 1 mom.
föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i
sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande
tilländagå^, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras
samtidigt med den i 38 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans
beslut.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft.

3

18

Biksdagens Skrifvelse Nr 189.

47 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till detsamma
af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond eller
förnyelsefond; ock skola därvid bestämmelserna i 35 § äga motsvarande
tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall angifva det belopp,
hvarmed aktiekapitalet skall ökas, äfvensom, där ej de nya aktierna
skola vara likställda med de förutvarande, den olikhet, som mellan
dem skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare
berättigad att af de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot
hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet om ökningen skall genom styrelsens försorg kungöras på
sätt i 41 § 1 mom. sägs. Kungörelsen skall ock angifva förutvarande
aktiekapitalets storlek.

Beslutet skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen
eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Yid anmälan
skola fogas dels, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift
af protokoll, som förts i ärendet, dels ett exemplar af de tidningar,
i hvilka beslutet, enligt hvad ofvan stadgats, varit infördt, dels
ock ett exemplar af den senaste fastställda balansräkningen jämte
en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven försäkran, att
balansräkningen, dem veterligen, ej upprättats i strid med bestämmelserna
i 56 §. Styrelseledamöternas namnteckningar å denna försäkran
skola vara af vittnen styrkta.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering af beslutet skett, anses
ökadt med det belopp, som enligt beslutet skall till aktiekapitalet
öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller
de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att bref å ny
aktie utlämnats.

48 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare aktieägaren
icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

19

49 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,
må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom gjorts i stiftelseurkunden
eller vid bolagsordningens antagande, kunna genom inlösen
af vissa aktier enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.

Dylik nedsättning af aktiekapitalet må kunna ske jämväl genom
inlösen af aktier, som utgifvits vid aktiekapitalets ökning, såframt
förbehåll därom gjorts, efter ty ofvan sägs, eller i beslutet om
ökningen.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt, må ej bringas till verkställighet,
där det ej blifvit intaget i bolagsordningen och registreradt. Då nedsättning
verkställts, skall styrelsen ofördröjligen göra anmälan därom
för registrering.

Har aktie, enligt hvad ofvan sägs, blifvit inlöst, bör aktiebrefvet
genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

50 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annat fall än i 49 §
sägs kan fattas endast af bolagsstämma.

Beslut om sådan nedsättning må ej bringas till verkställighet utan
rättens tillstånd. Ansökning om rättens tillstånd skall vara åtföljd af
bevis, att beslutet blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets
samtliga kända borgenärer. Rätten utfärde kallelse å okända
borgenärer att skriftligen angifva sina fordringar hos rätten; och gälle
om tiden för inställelsen och om kallelsens kungörande hvad om årsstämning
är stadgadt. Styrkes å dag, som af rätten utsättes, att de
borgenärer, hvilka äro upptagna å förteckningen eller gifvit sig an
hos rätten, blifvit till fullo förnöjda för sina uppgifna fordringar eller
medgifvit aktiekapitalets nedsättning, varde ansökningen bifallen. Beslutet
härom skall, i hufvudskrift eller styrkt afskrift, genom styrelsens
försorg insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att,
sedan nedsättningen verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning af aktiekapitalet, hvarom nu är sagdt, vare, där
bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från
det rättens beslut efter verkställd registrering kungjordes i allmänna
tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om rättens
beslut, hvarigenom nedsättning medgifvits.

Har till fullgörande af beslutet om nedsättningen aktie blifvit
inlöst eller dess belopp minskadt, bör aktiebrefvet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.

51 §•

Egen aktie må aktiebolag ej mot vederlag förvärfva i annan ord
ning än i 49 eller 50 § sägs, ej heller mottaga såsom pant.

Hvad nu är stadgadt utgör ej hinder för aktiebolag att å auktion
inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter
afyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga öfver aktie.

52 §.

Skola aktiebrefven ställas till viss man, må i bolagsordningen
kunna förbehållas, att, där aktie öfvergår till annan än aktieägare eller
till annan än ägare af visst slag af aktier, förutvarande aktieägare
eller ägare -af visst slag af aktier skola vara berättigade att lösa aktien.
I ty fall skall bolagsordningen angifva den ordning, i hvilken lösningsrätten
må tillkomma aktieägarna inbördes, den tid, ej öfverstigande
nittio dagar, räknadt från anmälan hos styrelsen om aktiens öfvergång,
inom hvilken den, som vill begagna sig af lösningsrätten, skall därom
göra anmälan hos styrelsen, äfvensom den tid, ej öfverstigande trettio
dagar, räknadt från det lösens belopp blifvit bestämdt, inom hvilken
lösen skall erläggas.

Där aktiebrefven skola ställas till viss man, må i bolagsordningen
ock intagas förbehåll, hvarigenom rätten för aktiebolag eller annan
samfällighet eller för annan än här i riket bosatt svensk medborgare
att genom teckning eller öfverlåtelse förvärfva aktie inskränkes.

Där i fall, som i 1 mom. afses, lösen skall erläggas för aktie, men
öfverenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, varde, såframt ej
annorlunda är stadgadt i bolagsordningen, beloppet, som skall motsvara
aktiens verkliga värde, bestämdt af tre skiljemän, utsedde enligt
lagen om skiljemän, med rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens
beslut, att draga tvisten under rättens pröfning, såframt han

21

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

instämmer sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut i
hufvudskrift eller bestyrkt afskrift delgafs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten ej begagnas, vare den, till
hvilken aktie öfvergått, ej i förhållande till bolaget att anse såsom
aktieägare; dock äge han uppbära den vinstutdelning, som må vara
med aktierätten förknippad, och utöfva aktien, i händelse af aktiekapitalets
ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning af ny aktie.
De af sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter öfvergå
å den, som begagnar sig af lösningsrätten.

Ej må på annat sätt, än ofvan är sagdt, rättigheten att förfoga
öfver aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

53 §.

Af aktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till betäckande
af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst
tio procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp, som
sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten
afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller
annan såsom arfvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp
motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet eller till det
högre belopp, som kan vara bestämdt i bolagsordningen, må vidare
afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår fonden under det
sålunda stadgade beloppet, skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må
hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,
där aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd däraf minskats, hvad,
innan aktierätten förverkades, blifvit inbetaldt å aktien.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande
af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å
rörelsen i dess helhet, och som icke kan ersättas af andra befintliga,
till framtida förfogande afsätta medel.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd af aktiekapitalets
nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,

22

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den män
vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad
och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning,
skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit
i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid
återbärningen kan uppkomma.

55 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets
ställning är af ringa betydenhet.

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad
mån den vinst, som enligt 54 § 1 punkten kan utdelas, skall till det
ändamål användas.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad
ofvan i 2 mom. stadgats, lände de till efterrättelse.

56 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgadt gälle i afseende å upprättande af aktiebolags
balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
anskaffning eller tillverkning.

2) Andra tillgångar än sådana, som äro afsedda för stadigvarande
bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, såframt särskilda
omständigheter kunna anses lämna fog härför och dessa i balansräkningen
fullständigt angifvas.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvarmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) Tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk för bolaget, må
utan hinder af hvad under 1) stadgats upptagas till belopp, motsvarande
kostnaderna för tillgångarnas anskaffning eller tillverkning, ehuru
verkliga värdet är lägre än detta belopp. I ty fall skall dock därå

Riksdagens Skrifvelse Nr 189. 23

årligen afskrifvas det belopp, som motsvarar tillgångarnas af ålder,
eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning.
I stället för sådan afskrifning må motsvarande afsättning
kunna göras till en särskild förnyelsefond. Sådan fond må ej minskas
annorledes än genom en minskningen motsvarande afskrifning å ifrågavarande
tillgångar.

5) Tillgångar, som under 4) afses, må ej i vidare mån än som
betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas till högre värde än
det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående fastställda balansräkning.

6) De belopp, hvartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder
samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras
bland skulderna.

7) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltningskostnader
eller förvärfvad egen aktie må ej uppföras såsom tillgång.

8) Äger bolaget aktier i annat bolag, skola dessa i balansräkningen,
särskilt för hvarje sådant bolag, upptagas till antal och
värden; och skall, där så ske kan, till balansräkningen fogas sistnämnda
bolags senaste fastställda balansräkning.

Om styrelse och firmateckning.

57 §.

För aktiebolag skall finnas en styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta
bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse,
som pa grund af särskild lag eller författning eller efter Konungens
medgifvande intagits i bolagsordningen, en eller flere ledamöter af
styrelsen kunna på annat sätt utses.

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må,
till viss del, ej öfverstigande en tredjedel af hela antalet, bestå af
medborgare i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

24 Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Afgår af bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för
hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.
Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen
sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,
såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

58 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning
i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan
inskränkning, må ej registreras.

59 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 58 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga, att i sin
förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans
föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen.

6° §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma ma,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,
meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sadant afseende.

61 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt _ ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle
att deltaga i ärendets behandling.

Biksdagens Skrifvelse Nr 189.

25

62 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af
ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan
mot styrelseledamoten eller tredje man.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall
tillämpas hvad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

64 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

65 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft.

4

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

66 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser
eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 55 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre ban
insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

67 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas
med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,
äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

68 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då
annat meddelande skall delgifvas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna
till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets
talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å
stämman.

69 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 82 §,
aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt
balansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg
skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad
nedan sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast

27

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

före stämman hållas för aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal
exemplar äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med
uppgifvande af postadress anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under
året verkställda afskrifningarna och grunderna därför.

70 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen
eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 135 §.

71 §•

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan
verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

72 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen
kunna bestämmas, att en eller flere revisorer skola på annat sätt utses
att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må,
ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,
skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Afgår af bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende
af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande granskning
af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper eller i granskning
af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å bolagsstämma.
Har förslaget å bolagsstämma antagits eller ock biträdts af aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel af
hela aktiekapitalet, åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens
befallningshafvande göra framställning om utseende af revisor.
Underlåter styrelsen det, stånde hvarje aktieägare fritt att göra dylik
framställning.

Hvad i 72 § 8 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt gälle
ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare
sådan revisor berättigad att af bolaget erhålla skäligt arfvode.

74 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva
en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 82 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 83 §.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

29

75 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen
underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,
vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga
för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

76 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma. Där äge, om aktiebrefven äro ställda
till viss man, hvarje i aktieboken införd aktieägare, som anmäler sig
till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med hvad i 79 §
sägs. Äro aktiebrefven ställda till innehafvaren, tillkomme rösträtt i
enlighet med hvad i nyssnämnda paragraf sägs enhvar, som anmäler
sig till deltagande i förhandlingarna och därvid företer aktiebref eller
eljest styrker sin äganderätt till aktie. I bolagsordningen må kunna
stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna
skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl
intagas bestämmelser om kungörande af ort och tid för hållande af
sådant styrelsesammanträde, som i 28 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie,
vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp
af minst en tiondedel af det å stämman företrädda aktiekapitalet
framställt yrkande därom, pliktig att aflämna en af honom egenhändigt
underskrifven försäkran, att han icke under falskt sken af köp, gåfva
eller annat aftal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare af densamma,
och att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade
bestämmelser om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att
åter afyttra densamma. Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å
den, till hvilken aktien öfvergått genom arf, giftorätt eller testamente,
ej heller då den uppgifne ägaren af aktien förut å ordinarie bolagsstämma
såsom ägare fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att
därefter förändring i äganderätten till aktien ägt rum.

30

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.

77 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal
mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af
fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad
sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af
revisor.

78 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolagsstämman
själf ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en
förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med
uppgift å det antal aktier, för hvilket enhvar af dem äger utöfva
rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid
stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock
att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,
ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlingarna
å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,
underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd
aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman
skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

79 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,

Riksdagens Skrifvelse Nr 189. 31

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där sådant skolat
ske, aflämnats i 29 § omförmäld förbindelse;

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar
till en röst;

B) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt
för mer än en femtedel af det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
hvad ofvan under 2>—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att
utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,
och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får
inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad
sålunda stadgats må i händelse af aktiekapitalets ökning kunna i beslutet
därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande
af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i
beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig
därom.

80 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blifvit i bolagsordningen
eller af bolagsstämma bestämdt, sammanträda å den ort, där styrelsen
har sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vidtagna
senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka
före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas
å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej
ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt
för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af
samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt
bref till hvarje aktieägare.

32

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

81 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning
öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens
försorg bållas tillgänglig för aktieägarna äfvensom ofördröjligen
öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af postadress anbåller
därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till
ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt
hufvudsakliga innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där
skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman
kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af
visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.

82 §.

Inom åtta månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga
sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen
för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

83 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra
bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan
påfordran, äge revisorerna själfva utlysa bolagsstämma. Äro ej samtlige
revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, hvarom
de fleste förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse
extra stämma ej böra hållas.

33

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för
uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt
aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af kela aktiekapitalet
eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. Är fråga om ändring
af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga
innehåll angifvas i kallelsen.

84 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 83 § 8 mom. är sagdt, utlyst bolagsstämma
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan
ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af aktieägare
ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

85 §.

A den bolagsstämma, som i 82 § afses, skall balansräkningen med
de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen
omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras af aktieägare
med sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela
aktiekapitalet. Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf afsedda stämma,
i den mån sådant af aktieägare äskas och kan ske utan förfång för
bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,
som kunna inverka på bedömandet af värdet å bolagets tillgångar
och af dess ställning i öfrigt.

Sist en månad efter det balansräkningen blifvit fastställd skall
densamma jämte styrelsens förvaltningsberättelse samt vinst- och förlusträkningen
genom styrelsens försorg afsändas till registreringsmyndigheten.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Höft. 5

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 1S9.

Om talan emot styrelse, stiftare eller revisorer.

86 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel
af hela aktiekapitalet, röstat däremot.

Äro aktiebrefven ställda till viss man, må dock, där den eller de,
som röstat mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, i ofvannämnda
aktiebelopp ej inräknas aktie, som aktieägare bekommit
annorledes än genom arf, giftorätt eller testamente, utan så är, att
han sedan minst sex månader före den stämma, där förvaltningsberättelsen
framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare af aktien.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades
å bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

87 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 85 § sägs, ansvarsfrihet ej
blifvit beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i
86 § 1 och 2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen.
Samma lag vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen,
som enligt 86 § 4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet
beviljats.

Sedan talan blifvit anställd, må den omständigheten, att en eller
flera af de aktieägare, som anställt talan, afstått från fullföljd af densamma,
ej utgöra hinder för de öfriga att fullfölja talan, ändå att
dessas sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ofvan sagts.

88 §.

Aktieägare, som enligt 87 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget
erhålla ersättning i den män kostnaderna täckas af hvad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

Riksdagens Skrifvelse Kr 189.

35

89 §.

Har förslag om anställande af talan mot stiftare enligt 24 § eller
mot revisorer enligt 75 § ej antagits å bolagsstämma, vare i fråga om
aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag, som i 87
och 88 §§ sägs; dock vare rätten att föra talan mot stiftare ej beroende
däraf, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom
ägare till sina aktier.

Talan må ej anställas mot stiftare, sedan två år förflutit efter
bolagets registrering, eller mot revisorer, sedan två år förflutit från
det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att
talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

90 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två
år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander
å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det bolaget registrerades,
stånde konkursboet öppet att mot stiftare anställa talan enligt 24 §.
Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse
framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan
talan, som omförmäles i 75 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring af bolagsordningen, att
rättsförhållandet mellan redan utgifna aktier rubbas, eller att förbehåll,
som i 52 § sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med mindre
samtlige aktieägare förenat sig därom.

36

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma
eller om användande af bolagets vinst eller af bolagets behållna tillgångar
vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring af bolagsordningen,
att däri intages förbehåll, som i 138 § sägs, eller att tiden
för bolagets bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtlige
aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra
följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, samt å den stämma,
som sist hålles, biträdts af samtlige röstande och dessa tillika företrädt
minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om föremålet
för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare
förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande
bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, samt å den stämma,
som sist hålles, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande och
dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet. I
fråga om giltighet af beslut om sådan ändring af bolagsordningen, att
aktiekapitalet må ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag,
som nu är sagdt, dock erfordras, att de röstande, som biträdt beslutet,
företrädt jämväl minst tre fjärdedelar af hvarje särskildt slag af aktier.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen vare ej giltigt, med
mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å
två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar
af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits bestämmelse, enligt hvilken annan
bestämmelse ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,
må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande
ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 3 mom. 2 punkten afses, så ock beslut enligt
samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring af bolagsordningen,
att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser
om det belopp, hvartill nya aktier må utgifvas, om de rättigheter, som
i förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya,
samt om den rätt till teckning eller erhållande af nya aktier, som vid
aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskildt slag af aktier.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

37

93 §.

Där aktier med olika rätt finnas, vare beslut om aktiekapitalets
nedsättning enligt 50 § ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare
förenat sig därom.

I fråga om giltighet af beslut om nedsättning af aktiekapitalet
enligt 50 § i andra fall än ofvan i 1 mom. sägs eller om bolagets trädande
i likvidation i andra fall än i 33 och 97 §§ förmäles vare lag,
som i 91 § 4 och 5 mom. sägs.

94 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröjligen
anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan
registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius
publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom,
där fråga är om beslut afseende sådan ändring af bolagsordningen,
att däri intages förbehåll, som i 52 § sägs, bevis att förbehållet blifvit
antecknadt å hvarje bref å aktie, som detsamma afser.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

95 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,
som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala
genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller,
där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen. Försummas
det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 68 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad
tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas
för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

96 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor
eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom
meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp
af minst en femtedel af hela aktiekapitalet, där arfvodet förmenas
vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller,
där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos
rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek;
och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till
oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

97 §.

Förutom i det fall, hvarom förmäles i 33 §, skall aktiebolag
träda i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som
kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förloradt och ej inom tre
månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen
blifvit fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal
aktieägare ej inom tre månader inträdt;

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blifvit
fastställd och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse
i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

39

98 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att aktiekapitalet
till den del, som i 97 § under 1) sägs, gått förloradt, lämne styrelsen
ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande af bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina
verkliga värden; dock att tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk
för bolaget, må, äfven om verkliga värdet är lägre, upptagas till det
belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning
med afdrag af den värdeminskning, för hvilken enligt 56 § afskrifning
bort äga rum.

Underlåter styrelsen att fullgöra hvad ofvan i 1 mom. är föreskrifvet,
svare styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

99 §.

Finnes aktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse, vare
aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara beroende
däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad
att hos rätten eller domaren göra ansökning, att bolaget må förklaras
skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen med
uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall
af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda
tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten
eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman
att emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess
angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet
fortfar, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förorda
en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

100 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 93 § 2 mom. beslutat, att bolaget
skall träda i likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 33 eller

40

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

97 § sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere
likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de af bolagsstämman valda
deltaga i likvidationen.

101 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 97 § under 1) eller 2) påkallar likvidation,
svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

102 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 97 §
under 1)—4) påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i
likvidation, förklare rätten, på ansökan af aktieägare eller styrelseledamot
och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation;
och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande
en månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande
i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

Har registreringsmyndigheten, enligt hvad i 125 § sägs, hos rätten
tillkännagifvit, att aktiebolag jämlikt 33 § bort träda i likvidation,
men att anmälan till registret om utseende af likvidator ej blifvit
gjord, förordne rätten efter bolagets hörande en eller flera likvidatorer
att verkställa bolagets likvidation.

103 §.

Finnes aktiebolag, som enligt anmälan till registret trädt i
likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara
beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad
att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer;
och skall i öfrigt hvad i 99 § är stadgadt i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

41

104 §.

Likvidator skall vara kär i riket bosatt svensk medborgare, där
ej för särskildt fall Konungen medgifver, att en eller flere af likvidatorerna,
dock högst en tredjedel af hela antalet, må vara medborgare i
annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår af bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt
uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att
ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig
eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator
eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening
med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må
vara af Konungen meddeladt.

106 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Häft.

6

42

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som kafva att granska densamma och där öfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att
tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 85—88 och 90 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.

107 §.

På ansökan af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp af
minst en tiondedel af hela aktiekapitalet förordne rätten eller domaren
en god man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning.

Likvidatorerna skola bereda gode mannen tillfälle att när som
helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets
alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af honom
begärd upplysning angående förvaltningen ej af likvidatorerna förvägras.

Gode mannen äge, när helst han finner omständigheterna det påfordra,
sammankalla aktieägarna till bolagsstämma samt vare berättigad
att å stämma, där han är närvarande, föra ordet.

På rätten ankomme att entlediga gode mannen och i hans ställe
förordna annan.

Gode mannen är berättigad att af bolaget erhålla skäligt arfvode.

När god man förordnats, skall underrättelse därom ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

108 §.''

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Där af aktieägare med aktiebelopp, som i 107 § sägs, åden stämma,
å hvilken likvidatorer utses, tillkännagifves, att förordnande af god
man kommer att begäras, må, intill dess fjorton dagar förflutit från
stämman eller dessförinnan god man förordnats, bolagets egendom icke
föryttras i annan mån än att af dess lösa egendom må försäljas hvad
för fortsättande af bolagets rörelse eller för undvikande af skada i följd
af egendomens försämring eller förstöring oundgängligen erfordras.

43

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Företes under likvidationens fortgång hos likvidatorerna bevis, att
aktieägare med aktiebelopp, som i 107 § sägs, hos rätten eller domaren
gjort ansökan om förordnande af god man, skall, intill dess fjorton
dag-ar förflutit från det beviset hos likvidatorerna företetts eller dess o

_

förinnan god man förordnats, gälla enahanda inskränkning i rätten att
föryttra bolagets egendom, som ofvan i 2 mom. sägs.

Med den inskränkning, som följer af hvad förut i denna paragraf
är stadgadt, skall bolagets egendom, i den mån sådant erfordras för
likvidationens verkställande och så snart det kan ske utan uppenbar
skada, förvandlas i penningar.

Har god man förordnats, får bolagets egendom ej afyttras under
hand utan gode mannens samtycke. Gode mannen må ej utan synnerliga
skäl motsätta sig af likvidatorerna ifrågasatt försäljning.

109 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året
samt hålla den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgifvas de hinder, som därför mött.

År god man förordnad, skall denne öfver redogörelsen afgifva
utlåtande, som bifogas densamma.

no §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 108 § är stadgadt,
skall om likvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och om
deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

111 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 67 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

44

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

112 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan
orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare
i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

113 §.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid
fullgörande af sitt uppdrag, anmäle gode mannen förhållandet hos
rätten; och äge rätten, efter likvidatorns hörande, entlediga honom
och utse annan i hans ställe.

114 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar
bekomma hvad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet
belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad
sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

115 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart
ske kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

Är god man förordnad, har han att granska redovisningen och
däröfver afgifva skriftligt utlåtande, för hvilket ändamål likvidatorerna
skola minst en månad före stämman till honom öfverlämna redovisningen.
Utlåtandet bifogas redovisningen, då denna framlägges å
stämman.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

45

116 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall lian
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
hafve han förlorat sin talan.

117 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

118 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse om
den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom
rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 99 § eller
likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må
dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

119 §.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas, och gälle i afseende därå bestämmelserna i 100,
101, 103—105 och 107—117 §§. Har ej inom en månad efter konkursens
afslutande till registret anmälts, att bolaget trädt i likvidation,
vare lag, som i 102 § 1 mom. sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget
såsom konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning
ofördröjligen göra anmälan till registret.

46

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Om registrering.

120 §.

Hos patent- och. registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,
som Konungen kan komma att bestämma, skall föras aktiebolagsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag
skola för registrering anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest
är eller varder föreskrifvet.

121 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening
med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång
egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

122 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas bolagsordning eller beslut,
som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning
eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag
eller eljest strida mot lag och författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet
med skälen därför.

47

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge kan att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.

123 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i
registret införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

B) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,
utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna
lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo
inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, hvarom
förmäles i 6 §, varde anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll
gjord i registret.

Det ena exemplaret af bolagsordningen skall förses med bevis om
registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som
ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden.

124 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

48

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

Sker registrering på grund af anmälan enligt 38, 47 eller 94 §,
skall ena exemplaret af det ingifna protokollet förses med bevis om
registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som
ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden. Sker ändring
i firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

125 §.

Har sådant fall inträffat, att bolaget jämlikt 38 § skall träda i
likvidation, varde anteckning därom gjord i registret. Anmäles ej
inom en månad, att likvidator blifvit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten
att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos rätten.

126 §.

Hvad i aktiebolagsregistret införes, med undantag af underrättelse
om konkurs, hvarom förmäles i 118 §, skall genom registreringsmyndighetens
försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

Eu samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom
det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med
register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till
hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt
för hvarje bolag, förvaras såsom bilagor till aktiebolagsregistret.

127 §.

Närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande, de i 126 §
stadgade kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande
samt tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf
omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter
meddelas af Konungen.

128 §.

Företer aktiebolags registrerade firma likhet med en i handelsregister,
föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,
och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda

Riksdagens Skrifvelse Nr 189. 49

förstnämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas
skäligt.

Menar någon eljest, att en i aktiebolagsregistret verkställd inskrifning
länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande
samt om skadestånd föras vid domstol.

129 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i
registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,
är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,
ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom
göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,
som i 126 § sägs.

Yarder, sedan i registret gjorts anteckning om aktiebolags konkurs,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret. Samma
lag vare i fråga om anteckning rörande beslutad nedsättning af
aktiekapitalet, efter ty i 50 § sägs, där ansökningen om nedsättning
genom laga kraft ägande beslut afslagits eller frågan om nedsättning
eljest förfallit.

130 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolagsregistret
och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit
till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att
han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifvit antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

131 §•

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder aktiebolag, bevis utvisande, att han den
dag, beviset utfärdades, enligt aktiebolagsregistret var behörig att företräda
bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten
att ur den i 126 § omförmälda tryckta samling inhämta uppBih.
till Riksd. Prut. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band■ 42 Häft. 7

50

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

lysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt ruin. Hvad
i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej
annat förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

132 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor
eller fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i stiftelseurkunden, i teckningslista
eller i skriftlig handling, som åberopas i listan eller bifogas
densamma eller eljest framlägges å konstituerande stämman, meddelar
oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med hvars begifvande utfärdas aktiebref, hvilket
utan Konungens lof är ställdt till innehafvaren, eller i hvilket aktie
angifves lyda å mindre belopp än i denna lag är medgifvet, eller i
hvilket mot föreskriften i 26 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej
angifvits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för aktieägarna, rörande bolagets angelägenheter meddelar
oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktieboken
göra anteckning i strid med bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom.
eller underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder
jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med
bestämmelsen i 54 § 1 punkten låter verkställa utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande af balansräkning mot bättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna i 56 §;

7) revisor eller enligt 107 § förordnad god man, där han i berättelse
eller utlåtande eller annan handling, som framlägges å stämma
eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna, mot bättre vetande
lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af honom granskats;

51

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

8) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning
eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan
att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag;

9) en hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran; som omförmäles
i 76 § 2 mom.

Lj må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

133 §.

Bryter någon mot hvad i 27 eller 51 § finnes stadgadt,
eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 132 § under 4)
afses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 28 § 1, 2 och 3 mom.,
eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 25 §,
26 § 1 inom., 28 § sista momentet, 34 §, 38 §, 40 §, 42 § 4 mom.,
45 § 1 mom., 47 § sista momentet, 49 § 3 mom. 2 punkten, 50 § 2 mom.
sista punkten, 65 §, 69 §, 74 § 1 inom., 78 § 1 eller 4 inom., 85 §
4 mom. eller 94 § är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 81 § 1 inom.
stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och öfversända
den till aktieägare eller att, då aktieägare enligt 4 mom. i nämnda
paragraf påyrkat hänskjutande af visst ärende till pröfning å bolagsstämma,
låta upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 118 § under aktiebolags konkurs
företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 119 § 2 mom.
2 punkten är stadgadt,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.
Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats

1 74 § 3 mom. eller 106 § 2 mom. 1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 105 §, 106 §

2 inom., 107 § 2 inom., 109 § 1 eller 2 mom., 115 8 2 mom. eller
117 § åligger,

samt om god man, där han försummar fullgöra hvad i 109 §

3 mom. eller 115 § 2 mom. finnes stadgadt.

Förseelse mot 69 §, 74 § 1 eller 3 inom., 78 § 1 eller 4 mom.;,
81 § 1 mom., 106 § 2 inom., 107 § 2 inom., 109 § eller 115 § 2 inom.,
så ock styrelseledamots försummelse att å den i 81 § omförmälda förteckning
upptaga ärende, hvars hänskjutande till ''bolagsstämma af

52

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

aktieägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas allenast
af målsägande; ock skall härvid såsom målsägande anses såväl bolaget
som hvarje aktieägare.

134 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna
strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

135 §.

Aktieägare, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen
tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och
alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna
lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,
vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan, en
för alla och alla för en.

136 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.

137 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets
styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

138 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget
och styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare skola hänskjutas till
afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,
som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af förbehållets
tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

53

139 §.

Om järnvägsaktiebolag och försäkringsaktiebolag, så ock om bankaktiebolag
och andra aktiebolag, som hafva till ändamål att drifva
lånerörelse, är särskild! stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet
af visst slag eljest är i lag eller författning särskild! stadgadt.

140 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

141 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola
bedömas efter äldre lag.

Aktiebolag, som bildats, innan denna lag trädt i kraft, må registreras
enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall med afseende
å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan angifna
undantag:

1) 25 § äger ej tillämpning.

2) I stället för bestämmelserna i 26 § 2 mom., 27 §, 32 §, 33 §,
79 § 1 mom. under 4) och 125 § i den mån de afvika från motsvarande
bestämmelser i äldre lag skola dessa senare bestämmelser äga
tillämpning.

3) Med afseende å bolag, hvars ordning innehåller bestämmelser afvikande
från hvad i 29, 30 eller 48 § stadgas, lände dessa bestämmelser
i bolagsordningen till efterrättelse.

4) Har beslut om aktiekapitalets ökning registrerats, innan denna
lag trädt i kraft, må ökningen verkställas och registreras enligt äldre
lags bestämmelser.

5) Äger bolag på grund af bestämmelse i bolagsordningen rätt
att inlösa egna aktier, lände den bestämmelse till efterrättelse utan
hinder af hvad i 51 § stadgas.

6) A bolag, i hvars ordning finnes särskilt stadgadt angående
sådant förbehåll, som omförmäles i 52 §, eller om annan inskränkning
i rätten att förfoga öfver aktie, skola bestämmelserna i sagda lagrum
ej äga tillämpning, utan galle därutinnan hvad bolagsordningen
innehåller.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Raft.

8

54

Riksdagens Skrifvelse Nr 189.

7) Har bolag, då denna lag träder i kraft, i senaste pröfvade
balansräkning upptagit tillgång till högre belopp än som motsvarar
kostnaderna för dess anskaffning eller tillverkning, utgör bestämmelsen
i 56 § under 1) ej hinder mot att fortfarande upptaga den tillgång till
samma belopp som förut.

8) Har bolag, då denna lag träder i kraft, i senaste pröfvade
balansräkning såsom tillgång upptagit egna aktier, utgör bestämmelsen
i 56 § under 7) ej hinder mot att dessa aktier fortfarande under högst
tre år upptagas såsom tillgång, dock under förutsättning, att de upptagas
skilda från öfriga tillgångar.

9) Bestämmelsen i 57 § 4 mom. utgör ej hinder mot att här i riket
bosatt norsk undersåte, hvilken, då lagen den 27 april 1906 angående
ändrad lydelse af 40 § i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895 trädde
i kraft, var ledamot af aktiebolags styrelse, i sådan egenskap kvarstår
under den tid, för hvilken han blifvit vald.

10) Hvad i 58 § stadgas därom, att inskränkning i styrelsens
eller styrelseledamots befogenhet att företräda bolaget skall vara utan
verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom
om inskränkningen, och ej få registreras, afser ej bestämmelse i bolagsordning,
att vissa utfästelser för att vara gällande skola vara undertecknade
jämväl af en af Kungl. Maj:t utsedd ledamot af styrelsen.

11) Där bolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag
upplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma lag
lända till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bolag, som bildats,
innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse gälla och är i
samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med straff, skall
beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse lända till
efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag
berättigats teckna aktiebolags firma, skola bestämmelserna i 58 och
59 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten
för den, som äger teckna bolagets firma, att företräda bolaget,
ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kungjorts,
icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

Stockholm den 8 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.