III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Förord.................................... V.

Förteckning å gällande kollektivaftal.................. 1.

Kollektivavtal inom olika näringsgrenar (i urval) . . ........ 68.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel ...................... 69.

Jordbruk s. 69; trädgårdsskötsel s. 73.

II. Skogsbruk................................ 74.

Skogsafverkning s. 74; flottning s. 75.

III. Grufdrift................................ 79.

Zink- och blygrufvor s. 79; järngrufvor s. 80; kolgrnfyor m. m. s. 81.

IV. Närings- och njutningsämnesindustri................... 98.

Kvarnar s. 98; bagerier s. 100; kexfabriker s. 102; karamellfabriker s. 104; råsockerbruk
s. 106; sockerraflinaderier s. 108; cigarrfabriker s. 111; tobaksspinnerier
och snusfabriker s. 121; spritförädlingsfabriker s. 122; bryggerier

s. 124; margarinfabriker s. 132; slakterier och charkuterivarufabriker s. 133.

V. Textilindustri................. 135.,

Väfverier, spinnerier och trikåfabriker s. 135; repslagerier s. 143.

VI. Beklädnadsindustri................... 144.

Filthattfabriker s. 144; stråhattfabriker s. 146; skrädderier s.146; skomakerier s. 157;
skofabriker s. 160: handsktillverkning s. 163; buntmakerier s. 166; trätoffeltillverkning
s. 167; barberare och perukmakare s. 167; tvättinrättningar s. 169.

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri .............. 170.

Läderfabriker s. 170; gummifabriker s. 173; tapetserare s. 177; tapetserarsömmerskor
s. 181; sadelmakare s. 183.

VIII. Trävaruindustri.............................184.

Sågverk s. 184; träkolsverk s. 192; snickerifabrikers. 192; möbelsniekerier s. 198;
korgmakerier s. 199; tunnbindérier s. 203; korkfabriker s. 206; vagnmakerier
s. 209.

IX. Pappersindustri.............................210.

Trämassefabriker s. 210; pappersbruk s. 213; bokbinderier, kartongfabriker m. m.
s. 215.

X. Grafisk industri............................ 225.

Boktryckerier s. 225; kemigrafiska anstalter s. 256; litografiska anstalter s. 260.

IV

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

XI. Malm förädling sindustri......................... 263.

Järnbruk s. 263; kopparverk s. 273.

XII. Metallindustri............................. 282.

Kniffabriker s. 282; gjuterier s. 283; smides- och hofslagerivcrkstäder s. 284;
cykelverkstäder s. 285; bleck- och plåtslageriverkstäder s. 286; guld- och

silfvervarufabriker s. 289.

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri...................291.

Mekaniska verkstäder s. 291; elektriska montörer s. 298; skeppsvarf s. 301;

pianofabriker s. 303; nrmakerier s. 306.

XIV. Jord- och stenindustri.......................... 307.

Stenhuggerier s. 307; kalkbrott s. 314; torfupptagning s. 318; kritbruk s. 319;

cementfabriker s. 321; glasbruk s. 328; tegelbruk s. 341; krukmakare s. 343.

XV. Kemisk-teknisk industri......................... 344.

Ljusfabriker s. 344; tekniska fabriker s. 346; sprängämnesfabriker s. 347;

tändsticksfabriker s. 350; drogfabriker s. 351.

XVI. Byggnadsverksamhet.......................... 353.

Murare s. 353; murerihandtlangare s. 360; grundläggare och bergsprängare s. 364;
cementgjutare s. 366; gipsrörare s. 368; stuckatörer s. 370; byggnadsträarbetare
s. 372; glasmästeriarbetare s. 389; kakelugnsmakare s. 391;
skorstensfejare s. 398; målare s. 399; rörarbetare s. 407; kraftstationsbygg -

nad s. 410; järnvägsbyggnad s. 412; spårvägsbyggnad s. 414.

XVII. Allmänna arbeten...................■.........417.

Kommunal drift s. 417; enskild drift (renhållning) s. 429.

XVIII. Handel och varulager......... 431.

Handelsarbetare s. 431; tidningsbud s. 433.

. XIX. Landtransport............................. 434.

Åkare s. 434; droskkuskar och automobilförare s. 436; hamnarbetare s. 440;
spårvägar s. 450; järnvägar s. 454.

XX. Sjötransport.............................. 470.

Maskinister s. 470; sjömän s. 473; pråmskeppning s. 474.

XXI. Hotell- och restaurantrörelse m. m................... . 477.

Kypare s. 477. »

Tillägg.................................... 479.

Förord.

Genom kungl. bref den 18 oktober 1907 har Kungl. Maj:t anbefallt Kommerskollegium
att införskaffa en, såvidt möjligt, fullständig samling af inom Riket gällande
kollektivaftal angående arbets- och löneförhållanden, samt att verkställa utredning
rörande de i dessa aftal förekommande bestämmelser, äfvensom beträffande
aftalens räckvidd och andra frågor, som i detta sammanhang syntes böra blifva
föremål för undersökning.

Af den sålunda anbefallda utredningen, hvilken först om några månader kan
föreligga fullständigt afslutad, offentliggöres härmed del IF, hvilken innehåller dels
en systematisk, och, så vidt möjligt, fullständig förteckning öfver i Riket gällande
kollektivaftal inom olika näringsgrenar och dels ett i görligaste mån representativt
urval af dessa aftal.

Den här meddelade förteckningen å kollektivaftal upptager sålunda samtliga
för Kommerskollegium i tryck eller afskrift tillgängliga eller eljes kända aftal, som
voro gällande år 1907, äfvensom sådana, som tillkommit och trädt i kraft
under första kvartalet år 1908. Därest under loppet af år 1907 eller första
kvartalet år 1908 ett äldre aftal blifvit aflöst af ett nytt, har dock endast det
nya aftalet upptagits i förteckningen. ’

Som denna förteckning hufvudsakligen är afsedd att utgöra ett praktiskt uppslagsregister,
hafva af utrymmesskäl endast de närmast aftalsslutande parterna däri
angifvits och öfriga understundom förekommande undertecknare af aftalen (förlikningsoch
skiljemän, resp. hufvudorganisationer, m. fl.) i regel uteslutits. I de fall, då
underskrifter saknats å till kollegium inkomna afskrifter, hafva aftalens ingresser,
notiser i fackpressen, skriftliga meddelanden o. s. v. måst anlitas för att erhålla
kännedom om hvilka parter träffat ifrågavarande aftal, och äro parternas namn i
dessa fall anförda inom parentes.

Den i förteckningen angifna giltighetstiden är alltid den i hvarje aftal förekommande,
äfven om denna giltighetstid för en del aftal redan tilländalupit och
blifvit förlängd till en senare tidpunkt.

Hvad åter beträffar de kollektivaftal inom olika näringsgrenar (i urval), som
här återgifvas in extenso, har vid urvalet hänsyn i främsta rummet tagits därtill,
att detsamma skall utgöra ett naturligt och välbehöfligt komplement till själfva
utredningen. Den meddelade aftalssamlingen bör dock därjämte kunna blifva till
praktiskt gagn vid förekommande aftalsförhandlingar mellan arbetsgivare och arbetare
inom olika näringsgrenar.

Alla i urvalet upptagna aftal äro ordagrant återgifna endast med undantag
däraf, att stafningen normaliserats, uppenbara misskrifningar rättats, rubriker
i en del aftal blifvit insatta samt alla personnamn i regel uteslutits.

VI

Dessutom har i en del fall, på grund af särskild framställning eller af andra
orsaker, äfven firmanamn samt i vissa ackordsprislistor själfva ackordspriserna uteslutits,
därvid dock i allmänhet, till belysande af normerna för ackordslönernas beräkning
inom ifrågavarande näringsgren, ackordsprislistans uppställning det oaktadt
meddelats.

Uti samlingen hafva jämväl, med hänsyn till deras stora vikt, återgifvits tvenne
förslag till aftal, som ännu ej trädt i kraft, nämligen det föreliggande förslaget till
aftal mellan Svenska järnvägarnes arhetsgifvareförening och Svenska järnvägsmannaförbundet
angående regler för behandling af uppkommande meni ugsskilj aktigheter
m. m., hvilket godkänts af de båda organisationerna och är afsedt att blifva
gällande fr. o. m. den 1 juli 1908, äfvensom det förslag till öfverenskommelser
mellan Järnbruksförbundet och vederbörande fackförbund, hvilket de olika organisationerna
först inom den närmaste framtiden komma att slutbehandla.

Stockholm i maj 1908.

Kungl. Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik.

VII

Använda förkortningar.

A.-B. = aktiebolag,
afd. = afdelning,
anläggn. = anläggning,
arb. = arbetare,
arb.-gifv. = arbetsgivare,
fabr. = fabrik,
if. = fackförening,
förb. = förbund,
för. = förening,
ind. = industri,
sekt. = sektion,
skand. = skandinaviska,
sv. = svenska.

Sv:s = Sveriges.

Int. lit. förb. (i Sverige) = Internationella litografiska förbundet i Sverige.

Int. tob.-arb.-förb. (i Sverige) = Internationella tobaksarbetareförbundet i Sverige.

Skand. sadelm.- o. tapets.-förb. = Skandinaviska sadelmakare- och tapetserareförbundetSv.
bageri- o. kond.-arb.-förb. = Svenska bageri- och konditoriarbetareförbundet.

Sv. bokb-förb. = Svenska bokbindareförbundet.

Sv. elektr. arb.-förb. = Svenska elektriska arbetareförbundet.

Sv. förgylleri- o. glasm.-arb.-förb. = Svenska förgylleri- och glasmästeriarbetareförbundet.
Sv. mask.- o. eldareförb. = Svenska maskinist- och eldareförbundet.

Sv. slakt.- o. chark.-arb.-förb. = Svenska slakteri- och charkuteriarbetareförbundet.

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb. = Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.

0. s. v.

Förkortningar, som förekomma i de afskrifter, hvilka legat till grund för denna publikation,
hafva bibehållits.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIV AFTAL

FÖRTECKNING i GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

1

Förteckning å gällande kollektivaftal.

Parter.

Arbetsgivare.

Arbetare.

Giltighetstid.

1. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

a) Jordbruk.

Arlöfsgården (Malmöh. L)

Brandsberga tKrist. 1.) .

Charlottenborg(Malmöh. I.)

Domnarfvet (Kopparb. 1.)

Gysinge och Åsbergs gårdar
(Gäfieb. 1.).

Hammarshus, Näsbygård,
Lillö (Krist. 1.).

Höganäs (Malmöh. 1.). .

Källesjö gård (Malmöh. 1.)

Mackmyra (Gäfleb. 1.) .

Offer (Västernorrl. 1.) . .

Ramnäs, Seglingsberg,
Säter och Västsura gårdar
(Västmanl. 1.).

Råbelöf, Odersberga och
Hammarsjö gårdar
(Krist. 1.).

Rögle, Yästraby, Bjärbolund,
Höghult, Stureholm,
Löphult, Johanneshus,
Rönhult, Vegeholm,
Oregården, Häringe,
Karindal och
Spannarp (Malmöh. 1.).

- Säby, Örja och Herslöfs
socknar: Skånska sockerbruksaktiebolagets

gårdar (Malmöh. 1.).

Tobo bruk (Upps. 1.) . .

Venestad (Krist. 1.). . .

Arlöfsgården.

Brandsberga ångbränneri
A.-B.

1 arb.-gifv.

St. Kopparbergs bergslags
A.-B.

D:o d:o.

1 arb.-gifv.

Höganäs-Billesholms A.-B.
1 arb.-gifv.

Mackmyra bruk.

Björkå A.-B.

Ramnäs Bruks A.-B.

Skånska landtmännens
arb.-gifv.-för.

D:o d:o.

Skånska sockerbruks-A.-B.

Tobo bruk.

1 arb.-gifv.

Skånska landtarb.-förb:s

afd. 24.
D:o	d:o	afd.	60.
(D:o	d:o	afd.	54.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.

(Mell. Sveriges landtarb.-förb:s afd.)

Skånska landtarb.-förb:s
afd. 55.

D:o d:o afd. 66.
D:o d:o afd. 2.
Valbo landtarb.-ff.

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s
afd. 117.

Mell. Sveriges landtarb.-förb:s afd. 58.

(Skånska landtarb.-förb:s
afd. 55.)

(Skånska landtarb.-förb:s
afd:ar 40 o. 47.)

Skånska landtarb.-förb:s
afd. 36.

(Därstädes anställda extra
landtarb).

(Skånska landtarb.-förb:s
afd. 65.)

24/io 1907—-4/io 1908. !

Vs 1907—Vs 1908. j

14/o 1907—‘A 1909.

Vs 1907—Vio 1908.

»/* 1908-‘/u 1909.

{Daglönare: V# 1907
—''A 1909.

Statare: 1/u 1907—
Vh 1908.

Vs 1907—24/io 1909.

Vh 1907—24,/io 1908.
l/io 1907—Vio 1908.

■A 1907—''A 1908.

Vu 1907—24 io 1908.

14/io 1907—Vn 1909.

28/io 1907—Vu 1909.

18/s 4907—V* 1908.

V* 1907—24/io 1907.

I Daglönare: 1/o 1907
) —XA 1909.

I Statare: */u 1907—
I Vu 1908.

10S2/o8 Arbetsaftal.

1

2

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Parter.

Arbetsgivare. Arbetare.

Giltighetstid.

(Jordbruk, forts.)

Vikmanshyttan, Jelkarby,
Prästhyttan och
Thurbo (Kopparb. 1.).
Villandsfarm (Krist. 1.) .

Åby (Gäfleb. 1.) ....

b) Trädgårdskötsel.

Hälsingborg med omnejd

Linköping.......

Malmö med omnejd . .

Malmö och Lund med
omnejd.

Stockholm med omnejd .

II. Skogsbruk.

a) Skogsuf verkning.

Dorotea afverkningsdistrikt
(Yästerb. 1.).
Ramsele (Yästernorrl. 1.)

b) Flottning.

Larsbo-Norns A.-B.

1 arb.-gifv.
Åby gård. .

6 trädgårdsmästare.

Linköpings Trädgårdsförenings»
park.

5 anläggningsträdgårdsmästare.

Malmöhus läns trädgårdsodlareför.

8 trädgårdsmästare.

Kramfors A.-B.

Kungsgården-Mariebergs

A.-B.

(Mell. Sveriges landtarb.-förb:s afd. 48.)

Skånska landtarb.-förb:s
afd. 55.

Valbo iandtarb.-ff.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 1. •

Sv. trädgårdsarb,-förb:s
afd. 6.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 8.

D:o d:o afd. 3.

Sv. trädgårdsärt.-förtes

afd 1.

Sv. sågv.-ind.-arb.-förtes

afd. 137.

D:o d:ö afd. 122.

Vn 1907—S1/is 1908.

i (Daglönare: V» 1907
I —Vi 1909.
(Statare: Vn 1907—
1 Vn 1908.

Vid 1907—V''io 1908.

t ‘/s 1907—>/s 1908. i
Va 1907—*/4 1909.

! 26/n 1906—Vs 1908.
‘»/ii 1906—‘v 1908.

(8/e 1906)—‘,4 1908.

För afverkningen vintern
1907—1908.
D:o d:o.

Dalälfven:

Domnarfvet och Tägten .	Dalälfvarnas flottn.-för.	Därstädes anställda arb.	Flottnin	gsåret 1907.
(Kopparb. 1.) Färnäs, Remsö m. fl. . .	Nedre och nedersta Dal-	D:o d:o.	D:o	d:o.
(Kopparb. o. Gäfleb. 1.) Thorsång (Kopparb. 1.) .	älfvens flottn.-för. Dalälfvarnas flottn.-för.	D:o d:o.	D:o	d:o.
Indalsälfven ....	Indals älfs flotta.-komp.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	D.o	d:o.
(Västernorrl. 1.) Ore älf och Griffelån .	1 flottningsentreprenör.	q Qn (D:o '' d:o afd. 157.)	D:o	d:o.

(Kopparb. 1.)

III. Grufdrift.

Billesholm, Bjuf, .Skromberga
(Malmöh. 1.).

Billesholm, Bjuf, Skromberga
(Malmöh. 1.).

Billesholm och Bjuf
(Malmöh. 1.).

Boserups grufva ....
(Malmöh. i.)

iHöganäs-Billesholms
A.-B.
Skromberga stenkols-
o.lerindustri-A.
-B.

{Ilöganäs-Billesholms A.-B.
Skromberga stenkols- och
lerindustri-A.-B.
Höganäs-Billesholms A.-B.

Förvaltaren.

(Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 29, 47, 48.

Sv. träarb.-förb:s afd. 101.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 62.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.

“/a 1906—31/i2 1909.

«®/u 1906—Sl/i2 1909. |

so/n 1906—31/i3 1909.*!
V? 1907—Vi 1908.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

3

	Par	ter.	Giltighetstid.

	Arbetsgifvare,	Arbetare.
Garpenberg (Kopparb. 1.)	A.-B Garpenbergs zink-	Sv. grufarb.-förbis afd. 5.	Vt 1906-
	o. koppargrufvor
» 2>	A.-B. Ryllshytte zink- o.	D:o d:o afd. 5.	Vt 1906—
Grängesberg (Kopparb. 1.)	blygrufvor. Grängesbergs gemensamma	Sv. träarb.-förb:s afd. 135	Vi 1908—S1/i2 1910.
	förvaltning.	(för grufbyggarne).
Hyllinge (Krist. 1.) . . .	Sv. arb.-gifv.-för. för Hyl-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-	s/i0 1906—31/i2 1909. \|
	linge stenkols- och ler-industri-A.-B.	förb:s afd. 40.
» » ...	D:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldare-	27/s 1907—31/i2 1909.
		förb:s afd. 19.
» i» ...	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 121. (Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis afd. 66. Sv. järn- o. metallarb.-	V» 1907—31/i2 1909.
i Höganäs (Malmöh. 1.) . .	Höganäs-Billesholms A.-B.	förb:s afd. 120. Sv. träarb.-förbis afd. 68. Sv. murareförbis afd. 11. Sv. maskinist- o. eldare-	16/4 1907—3I/i2 1909.
		förbis afd. 7.
» » . .	D:o D:o.	Sv. arbetareförbis afd. 100.	16k 1907—81/i9 1909.
Idkerberget (Kopparb. 1.).	Grufaktiebolaget Dalarne.	Sv. grufarb.-förbis afd. 15.	Va 1906—
Ingelshyttan (Örebro 1.) .	Ingelsgrufve A.-B.	(D:o d:o afd. 27.)	Vs 1907—
Kiruna (Norrb. 1.) . . .	Luossavaara-Kiirnnavaara	(D:o d:o afd. 12.)	Vt 1906-
	A.-B.
> > ...	D:o d:o.	Sv. träarb.-förbis afd. 69	Vi 1908—81/i2 1909. i
Koskullskulle (Norrb. 1.).		(för grufbyggarne).
Bergverks-A .-B. Freja.	(Sv. grufarb.-förbis afd. 7.)	. Ve 1907—S1/s 1908.
Malmberget (Norrb. 1.) .	A.-B. Gällivare malmfält.	Sv. järn- o. metallarb.-	Vt 1906—Vt 1909.
		förbis afd. 56.
	D:o d:o.	Sv. träarb.-förbis afd. 56.	Vs 1906—Vs 1909.
	D:o d:o.	Sv. transportarb.-förbis afd.	V io 1907—Vio 1908.
		158.
Malsjöbergs grufva (Köp-	Kungsgrufve A.-B.	Sv. grufarb.-förbis afd 6.	V* 1907—V* 1908.
parb. 1.)
Striberg (Örebro 1.) . .	Stribergs grufvebolag.	(D:o d:o afd. 14.)	—
Ställberg (Örebro 1.) . .	Ställbergs grufve-A.-B.	D:o d:o afd. 23.	V io 1907—
Timansberg (Örebro 1.) .	Timansbergs grufvebolag.	D:o d:o afd. 11.	Vs 1907—Vs 1908.
IV. Närings- och njut-ningsämnesindustri.
a) Kvarnar.
Eskilstuna......	1 arb.-gifv.	(Sv. arbetareförbis afd. 16.)	Vio 1907—l/io 1908.
Falkenberg......	A.-B. Falkenbergs elektri-	Kvarnarb.-förbis1 afd. 54.	V io 1907—Vio 1910.
	ska valskvarn.
Göteborg.......	A.-B. Göteborgs ris- och	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	1 e 1907—Vs 1909.
	valskvarn.	afd. 118.
Halmstad.......	1 arb.-gifv.	Kvarnarb.-förbis afd. 60.	28/o 1908—Vio 1910.
Hidinge (Örebro 1.) . . .	1 arb.-gifv.	Därstädes anställda arb.
Hälsingborg......	Hälsingborgs ångkvarns	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	Vo 1906—Vo 1909.
	A.-B.	arb.-förbis afd. 17.

1 De sammanslagna Kem.-tekn. o. kvarnindustriarb.-förb. samt Läderarb.-förb. benämndes i början
Kem.-tekn. kvarn- o. läderarb.-förb., sedan De förenade förbunden. I detta förbund hafva äfven uppgått
Handskmakareförbundet och buntmakeriarbetarnes organisation.

4

KOLLEKTIVAVTALET r SVERIGE.

	Par	ter.
				Giltighetstid.
(Närings- och njutnings-	Arbetsgifvare.	Arbetare.
iinmesindustri, forts.)
Hälsingborg......	Hälsingborgs ångkvarns	Sv. maskinist- o. eldare-	Va 1906—‘/a 1909.
	A.-B.	förbis afd. 1.
5> ......	A.-B. Ringstorps valskvarn.	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	Via	1906—‘/a 1909.
		arb.-förb:s afd. 17.
Kalmar........	Kalmar ångkvarns A.-B.	(Kvarnarb.-förb:s afd. 18.)	I6/e	1907—“/s 1910.
Karlstad........	Alsters valskvarn.	Därstädes anställda arb.	10 6	1907—Vi 1910.
Kristianstad......	Allm. arb.-gifv.-för. för	Kvarnarb.-förb:s afd. 20.	Vi	1908—Vi 1910.
	A.-B. Mårten Pehrssons
	valskvarn.
Landskrona......	Landskrona franska ång-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtes	V»	1905—31 s 1908.
	kvarns A.-B.	afd. 12.
Lund.........	A.-B. Lunds valskvarn.	Kvarnarb.-förb.	12/io	1907—ia/io 1909.
Löddeström med omnejd	Allm. arb.-gifv.-för. för 6	Kvarnarb.-förb:s afd. 77.	Vio	1907— V i» 1909.
(Malmöh. 1.)	kvarnar.
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-för. för	(Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	i/8	1906-Vs 1909.
	Malmö stora valskvarn.	arb.-förb:s afd. 16).
» ........	D:o d:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldare-	vv	1906— ''/i 1909.
		förb
Mariestad.......	Mariestads valskvarn.	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	1 7	1907—30/e 1910.
		arb.-förbs afd. 65
Mjölby (Östergötl. 1.) . .	3 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 22.	V12	1905— Via 1907.
Norrköping......	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 50.	a9/n	1906—29/n 1909.
Nyköping.......	A.-B. Nyköpings storhus-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s		— Vs 1909.
	kvarn.	afd. 99.
»	Karlsfors kvarn.	D:o d:o.	13/l	1906-13/i 1907.
» .......	S:t Anme kvarn.	D:o d:o.	13/7	1906—13/V 1907.
Stockholm.......	4 arb.-gifv.	Kvarnarb.-förb:s afd. 15.	V 6	1905— Ve 1908.
1 Trelleborg.......	Allm. arb.-gifv.-för. för	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	1/9	1906— Ve 1909.
	Trelleb:s ångkvarns A.-B.	arb.-förb.
Uppsala........	Uppsala ångkvarns A..-B.	(Därstädes anställda arb.)	W	1906—Vi 1908.
j Ystad.........	Allm. arb.-gifv.-för. för 2	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	V U	1907— Vu 1909.
	arb.-gifv.	arb.-förb:s afd. 40.
Åtvidaberg (Östergötl. 1.)	Åtvidabergs kvarn-A.-B.	D:o d:o afd. 80.	2V''I	1907—2i/i 1908.
Örebro ........	1 arb.-gifv.	D:o d:o.	Vio	1906— V io 1908.
b) Bagerier, konditorier,
kexfabriker, karamell-
och chokoladfabriker.
1 Bollnäs med omnejd . .	5 bageriidkare.	Sv. bageri- o. kond.-arb.-	Ve	1907— Ve 1908.
(Gäiieb. 1.)		förb:s afd. 42.
Borås.........	9 bageriidkare.	D:o d:o afd. 10.	V 4	1907— V* 1909.
»	7 konditoriägare.	D:o d:o afd. 10.	10/12	1907- ‘A 1909.
Eskilstuna med omnejd .	E. bageriidkareför.	D:o d:o afd. 14.	Ve	1907-3‘/e 1909.
j- > »	Bageriidkarne.	Sv. transportarb.-förb:s afd.	Ve	1907—31/e 1909.
		116 (brödutkörare).
Eskilstuna......	Konditori idkarne.	Sv. bageri- o. kond.-arb-	1/8	1907—Ve 1909.
		förtes afd. 14.
Eslöf.........	Bageriidkarne.	I):o d:o afd. 4.	l/5	1907— Vi 1909.
Gäfle och Bomhus . . .	G. bageriidkareför.	Sv. bageri- o. kond.-arb.-	Vi	1905—Vi 1908.
		förbis afd. 12.
Gäfles omnejd.....	15 landsbagerier.	D:o d:o afd. 12.	Vi	1904—:»»/e 1905.
Gällivare och Malmberget	7 bageriidkare.	Sv. bageri- o. kond.-arb.-	1 5	1904—Ve 1906.
		förb.
Göteborg.......	G. bageriidkareför. och 10	Sv. bageri- o. kond.-arb.-	Ve	1905— Ve 1908.
	utomstående bageriidkare.	förbis afd. 1.
» .......	9 bageriidkare.	D:o d:o afd. 55.	”7ig	1905- 1 e 1908.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

5

Parter.

Giltighetstid.

Arbetsgivare.

Arbetare.

(Kärings- och njutningsämnesindustri,
forts.)

Göteborg......

Halmstad.......

» .......

3> .......

Hudiksvall......

» ......

Hudiksvalls omnejd . .
Hälsingborg......

7> ......

Härnösand och Ådalen .

Härnösand.......

Jönköping.......

Kalmar........

» ........

2 ........

Karlskrona ......

Karlstad ........

Kil (Värml. 1.).....

Kiruna (Norrb. 1.) . . .
s > . . .

Kristianstad......

Landskrona......

» . ......

Linköping.......

Lund.........

Lysekil........

Malmslätt (Östergötl. 1.)
Malmö........

Malmö med omnejd . .
» » » . .

Malmö........

» ........

Mariestad, Sköfde, Falköping.

Norrköping......

» ......

Nyköping och Oxelösund

Oskarshamn......

Ronneby.......

Stockholm.......

G. bageriidkareför.

9 konditoriidkare.

2 karamellfabr.

5 finbagerier.

3 spisbrödsbagerier.
Grofbagerierna.
Bageriidkarne.

1 spisbrödsfabr.
Landsbagerierna,

H. bageriidkareför.

3 bageriföreningar^u. p. a.
Härnösands och Ådalens

bageriidkareförening.

9 konditoriidkare.

7 bageriidkare.

4 bageriidkare.

Kalmar ångbageri-A.-B.
A.-B. Kalmar karamellfabr.
Bageriidkarne.
Bageriidkarne.

Kils spisbrödfabr.

6 bageriidkare.

5 bageriidkerskor.

Bageriidkarne.

L. bageriidkareför.
Handels-Å.-B. Arbetarnes
ring.

L. bagerier, konditorier och
hembagerier.

L. arbetares bageriför.

3 bageriidkare.

Bageriidkarne.

M. bageriidkareför. (för
grofbagerierna).

M. bageriidkareförening.
Do d:o.

Allm. arb.-gifv.-för. för
konditorierna.

Malmö ehokolad- och konfektfabr.
-A.-B.

10 bageri- och konditoriidkare.

IN. koop. bageriför.

\N. bageriidkareför.

5 bageriidkare.

Oskarshamns spis- o.
knäckebrödsfabr.

R. bageriidkareför.

7 delikatessbrödsfabr.

Sv. transportarb.-förb:s afd.

108 (brödutkörare).

Sv. bageri- o. kond.-arb.-

förtes afd.	55.
D:o	d:o	afd.	55.
D:o	d:o	afd.	11.
D:o	d:o	afd.	11.
D:o	d:o	afd.	11.
D:o	d:o	afd.	18.
D:o	d:o	afd.	18.
D:o	d:o	afd.	18.
D:o	d:o	afd.	2.
D:0	d:o	afd	2.
D:o	d:o	afd.	25.
D:o	d:o	afd.	25.
D:o	d:o	afd.	6.
D:o	d:o	afd.	45.
D:o	d:o	afd.	45.
D:o	d:o	afd.	45.
D:o	d:o	afd.	16.
D:o	d:o	afd.	31.
D:o	d:o	afd.	58.
D:o	d:o	afd.	49.
Sv. bageri-	o. kond.-arb.-

förb.

Sv. bageri- o. kond.-arb.

förb:s afd.	. 8.
D:o	d:o	afd. 3.
D:o	d:o	afd. 3.
D:o	d:o	afd. 43.
D:o	d:o	afd. 4.
Sv. bageri-	o. kond.-arb.-
förb.
D:o	d:o.
Sv. bageri-	o. kond.-arb.-
förb:s afd.	5.
D:o	d:o	afd. 5.

Sv. varuutk.- o. handelsarb.
-förb:s afd. 1 (brödutkörare).

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb:s afd. 24.

Malmö ehokolad- o. konfektyrsarb.
-ff.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb:s afd:ar 46 och 54.

D:o d:o afd. 9.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 54 (brödutkörare).

Sv. bageri- o. kond.-arb.-

förb:s afd.	39.
D:o	d:o	afd.
D:o	d:o	afd.	44.
D:o	d:o	afd.	35.

Å7 1907—1s% 1910.

15/io 1905- Ve 1907.

8/io 1907— Vio 1909.
V« 1907— Vo 1910.
V« 1907— Vi 1910.
''/l 1907- Vi 1909.
1 5 1906—31/s 1908.
7/io 1907—3% 1908.
Vs 1907—Vs 1908.
15 . 1907—‘Va 1911.
Vs 1907—Vs 1911.
13/s 1907—Vs 1910.

Vi* 1905—Vo 1£07.
16/e 1907- Ve 1910.
Ve 1906— Ve 1908.
V* 1905—Vi 1906.
V12 1907— V12 1909.
Vi 1904— Vi 1906.
‘V io 1907—15/io 1910.
V? 1906—Vt 1908.
>Vs 1907— Vs 1909.
Vs 1907—15/s 1908.

Vi 1907-Vi 1909.

15/2 1908—,5/2 1911.
15/2 1908—11911.

1 7	1907-	■ Vs	1910.
Vio Vs	1907- 1906-	■ Vi Vs	1910. 1908.
V4 “V12	1907- 1906-	■ Vio 29/l2	1907. 1909.
Vi ‘/io	1906— 1907—	■ 1 10	1910. 1910.
151	1907—	Vi	1910.
30 7	1906-	no/,	1911.
V''s	1907—	■Vs	1910.
V»	1907-	>/7	1910.
3 Ve	1907—	■ V 7	1909.
il. j °	1907—	■ Vs	1909.
U/7	1905-	V 7	1908.
v< 26,/i	1906- 1906-	■ Vi 3V.i	1908. 1909.

6

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Par

(Närings- och lijutningsninnesindustri,
forts.)

Stockholm......

Stockholm med omnejd .
Stockholms omnejd och
skärgård.

Stockholm.......

Strömstad.......

Sundbyberg......

Sundsvall.......

Södertälje.......

Söderhamn med omnejd.

Sölvesborg.......

Tannefors (Östergötl. 1.) .

Trollhättan......

Trelleborg med omnejd .
Uddevalla .......

Umeå med omnejd . . .

Uppsala med omnejd . .
Uppsala........

Vaxholm
Visby . .

Västervik

Västerås

Ystad

Ängelholm
Örebro .

» .......

Östersund......

c) Råsockerbruk och
sockerraffinaderier.
Arlöf (Malmöh. 1.) . .

> » . .

Arbetsgivare.

5 limp- o. spisbrödsbagerier

19 konditoriidkare.

St. konditoriför.

St. bageriidkareför. (för finbagerierna).

Limp- o. kakbageriidkarne.
13 bageriidkare.

St. bageriidkareför.

Chokoladfabr.-A.-B. Sture.

Stockholms sockerbageriA.
-B.

A.-B. Stockholms kexfabr.
4 bageriidkare.

4 bageriidkare.

S. bageriidkareför.

6 bageriidkare.

18 bageriidkare.

4 bageriidkare.

Nya bageriet.
Bageriidkarne.

Hembagerier o. konditorier.

7 bageriidkare.

Bageriidkarne.

Bageriidkareorganisationen.

4 konditorier.

2 karamell- o. konfektfabr.
2 bageriidkare.
Bageriidkarne.

Bageriidkarne.

V. bageriidkareför.

2 bageriidkare.

3 bageriidkare (grofbagerier)
Bageriidkarne (finbagerier,

kondit. och hembagerier).
Ängelholms bageriförening
u. p. a.

5 bageriidkare.

A.-B. Örebro ångbageri.
A.-B. Örebro kexfabr.
Örebro chokolad- och konfektfabr.
-A.-B.

Ö. bageriidkare och Frösö
bageri.

Malmö soekerfabr.-A.-B.
D:o d:o.

ter.

Arbetare.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-

förbis afd.	28.
D:o	d:o	afd.	51.
D:o	d:o	afd.	51.
]>:o	d:o	afd.	13.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb.
Sv. bageri- o. kond.-arb.-

förbis	afd. 32.
D:o	d:o	afd.	50.
D:o	d:o	afd.	20.
D:o	d:o	afd.	22.
D:o	d:o	afd.	48.
D:o	d:o	afd.	8.
D:o	d:o	afd.	43.
D:o	d:o	afd.	57.
D:o	d:o	afd.	27.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förbrs afd. 52.

D:o d:o afd. 23.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb.

D:o d:o.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb:s afd. 34.

D:o d:o afd. 33.

D:o d:o afd. 7.

D:o d:o afd. 19.

D:o d:o

D:o d:o afd. 15.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb.

Sv. bageri- o. kond.-arb.-förb:s afd. 29.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 27 (mani. arb.)

D:o d:o afd. 27
(kvinnl. arb.)

Giltighetstid.

Vs 1906—Ve 1909.

24/io 1904—15/n 1905.
‘Vi 1905— Vt 1907.
Ve 1905-Ve 1908.

Vä 1907—Ve 1908.

‘/s 1908—Vs 1910.

Vs 1906-Vs 1909.

Vs 1905— Vs 1908. j
Vt 1907—Vt 1910.

>/e 1907— Ve 1909. j
15/e 1906-15 t 1908. j
Ve 1907-Ve 1909. I
16/u 1907—15/n 1909. !

17/s	1907—	Vi	1909.
V*	1905—	v*	1907.
Ve	1907—	Ve	1910.
I7/t	1907—	V 8	1910.
15,e	1907—	16/e	1910.
Ve	1907—	Ve	1910.
Ve	1907—	V 4	1910.
Ve	1906-	Ve	1907.
Vio	1906—	Vio	1909.
Ve	1906-	Ve	1908.
V4	1907—	V 4	1909.
Vii	1907-	Ve	1910.
‘/e	1907—	Ve	1909.
Ve	1907—	''/e	1909.
20/e	1907—	2%	1909.
1/e	1907—	Ve	1909.
Va	1907—	‘/s	1909.
Ve	1907—	‘/e	1909.
V*	1907—	1//3	1909.

Vi 1906—	‘/i 1908.
Vi 1907-	‘/l 1909.

I):o

D:o

d:o afd. 28.
d:o afd. 13.

Sv. transportarb.-förbis afd.

109 (brödutkörare).

Sv. bageri- o kond.-arb.-förb^ afd. 51.

B:o d:o afd. 51.

Ve 1906—Ve 1909.
Ve 1906—‘/e 1909.

Ve 1907— 1 o 1910.

“/t 1907—Ve 1909.

24/io 1907— Vt 1909.

afd. 41.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

t

	Par	ter.
			Giltighetstid.
(Närings- och njutnings-	Arbetsgivare.	Arbetare.
ämnesindustri, forts.)

Genevad (Hallands 1.) .

Göteborg......

Hasslarp (Malmöh. 1.) .

Hälsingborg.....

» .....

Hököpinge (Malmöh. 1.)

Jordberga (Malmöh. 1.)

Karlshamn.....

Karpalund (Krist. 1.) .

> »

Kj aflinge (Malmöh. 1.)

Köpinge (Malmöh. 1.) .

Landskrona.....

» ......

Linköping.......

» .......

Lund.........

» .........

Norrköping......

Skifarp (Malmöh. 1.) . .
Staffanstorp (Malmöh. 1.)

Stockholm.......

Svedala (Malmöh. 1.) . .
» * . .

Säbyholm (Malmöh. 1.) .

> >

Trelleborg.......

Hallands sockerfabr.-A.-B.
A.-B. D. Carnegie & C:o.
Svenska sockerfabr.-A.-B.
Sockerfabr.-A.-B. Union.

Hälsingborgs	sockerfabr.
A.-B.
D:o	d:o.
D:0	d:o.

Svenska sockerfabr.-A.-B.

D:o d:o.

Svenska soekerfabr.-A.-B.

Karlshamns sockerfabr.-A.-B.

Svenska sockerfabr.-A.-B.
D:o d:o.

Kjällinge sockerfabr.-A.-B.

D:o d:o d:o.

Svenska sockerfabr.-A.-B.

Sockerfabr.-A.-B. Union.

Skånska sockerfabr.-A.-B.

D:o d:o d:o.

Svenska sockerfabr.-A.-B.

Östergötl. sockerfabr.-A.-B.

D:o d:o d:o.

Svenska sockerfabr.-A.-B.
D:o d:o.

Svenska sockerfabr.-A.-B.

D:o d.o.

Lunds sockerfabr.-A.-B.
Svenska sockerfabr.-A.-B.
Svedala sockerfabr.-A.-B.
D:o d:o d:o.

Skånska sockerfabr.-A.-B.

Svenska sockerfabr.-A.-B.

D:o d:o.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 230.

Sv.transportarb.-förb:s afd.

67.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 18.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 84.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 1.

Sv. maskinist- o. eldareförb:s
afd. 1.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 31.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 10.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 71.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtes

afd. 133.

D:o d:o afd. 200.

D:o d:o afd. 134.

Sv. maskinist- o. eldareförb:s
afd. 8.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtes
afd. 77.

Sv. järn- o. metallarb.-förtes afd. 60.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 71.

Sv. ''järn- o. metallarb.-förb:s afd. 129.

Landskrona o. Säbyholms
sockerfabr.-arb.-för.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 40.

Därstädes anställda tunnbinderiarb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 128.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 83.

D:o d:o afd. 7.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtes
afd. 22.

D:o d:o afd. 54.

D:o d:o afd. 5.

D:o d:o afd. 72.

D:o d:o afd. 61.

D:o d:o afd. 56.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 16.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtes
afd. 26.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 40.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtcs
afd. 20.

Vio	1907—	1/8	1910.
Ve	1907—	Ve	1910.
Vio	1907—	1/s	1910.
Vio	1906—	31/s	1907.
24/l0	1905—	1/8	1908.
25/lO	1906—	V 8	1908.
29/l0	1906—	1/8	1908.
VlO	1907—	1/8	1910.
V»	1907—	Ve	1909.
VlO	1907—	Vs	1910.
1V 6	1907—	Vio	1908.
Vio	1907-	1/8	1910.
VlO	1907—	Vs	1910.
Vio	1906-	15/8	1908.
l5/9	1907—	15/2	1910.
VlO	1907—	Ve	1910.
VlO	1906—	Vio	1909.
Vo	1906-	Ve	1908.
16/o	1906-	v»	1908.
Vn	1907—	'' Vs	1910.
3/o	1907-	V7	1908.
9/o	1907—	■V»	1908.
Vio	1907—	1/ö	1910.
V10	1907—	■ l!%	1910.
Vi	1908-	31/l2	1910.
VlO	1907-	■ Ve	1910.
VlO	1906-	■ Vio	1909.
Vio	1907-	■ 1/ö	1910.
VlO	1905-	S0/9	1908.
VlO	1906-	•30/9	1909.
1 10	1905-	■Vio	1908.
VlO	1907-	■ Ve	1910.
VlO	1907-	• Ve	1910.

8

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

1	Par	ter.	Giltighetstid.

(Kärings- och njutnings-	Arbetsgifvare.	Arbetare.
uninesindustri, forts.)
Trelleborg.......	Trelleborgs sockerfabr.-	Därstädes anställda ma-	Ve 1906— V» 1909.
	A.-B.	skinarb. o. maskinskötare.
Ystad.........	Sockerfabr.-A.-B. Union.	Sv. grof.- o.fabr.-arb.-förb:s	Vt 1906— >,4 1909.
		afd. 4.
> .........	D:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldare-	>/n 1906- ''/u 1909.
		förb:s afd. 9 (för repara-törer m. fl.)
5 .........	D:o d:o.	D:o d:o afd. 9 (för maski-	Vn 1906— ''/u 1909.
		nister o. eldare m. fl.)
» .........	D:o d:o.	Därstädes anställda tunn-	Vio 1906— Vio 1909.
		binderiarb.
» .........	D:o d:o.	Därstädes anställda sadel-	Via 1906- Via 1909.
		makare o. snickare.
» .........	D:o d:o.	Därstädes anställda häst-	Via 1905— Via 1907.
		kuskar.
Ängelholm.....	Svenska sockerfabr.-A.-B.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vio 1907—Vs 1910.
		afd. 38.
» ......	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-	1 10 1907— v 8 1910.
		förbis afd. 67.
Örtofta (Malmöh. 1.) . .	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vio 1907- Vs 1910.
		afd. 238.
» > . .	D:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldare-	7/io 1907— Vs 1910.
		förbis afd. 13.
d) Destilleringsverk och
jästfabriker.
Dalby (Malmöh. 1.) . . .	A.-B. Dalbv spritfabr.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	29/o 1907—Vio 1908.
		afd. 127.
Kristianstad......	Neumanns spritfabr.-A.-B.	D:o d:o afd. 59. Kem.-tekn. förbis afd 20.1	Vi 1907— l/i 1908.
» ......	Svenska spritförädlings		Vio 1907— Vio 1910.
	A.-B.	förbis afd. 8. Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis
		afd. 27.
Sege (Malmöh. 1.) ...	Allm. arb.-gifv.-för. för Malmö jästfabr. A.-B. i Sege.	Sv. järn- o. metallarb.-förbis afd. 92. Sv. varuutk.- o. handels-arb.-förb.	Vn 1907- »/u 1908.
Stockholm.......	A.-B. Sveriges förenade	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	V/i 1907— */i 1908.
	spritförädlingsverk.	arb.-förbis afd. 24.
Tomelilla (Krist. 1.) . .	A.-B. Jästfabriken Activ.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Vn 1906- ''/u 1907.
		afd. 107.
c) Bryggerier.
Arvika........	Arvika bryggeri-A.-B.	Sv. bryggeriarb.-förbis afd.	V4 1907— V« 1909-
	38.
Boden (Norrb. 1.) . . . .	2 bryggerier.	D:o d:o afd. 39.	Vs 1907— ‘/s 1908.
Borås.........	2 d:o.	D:o d:o afd. 30.	Vo 1906—Vo 1909.
Eskilstuna......	Nya brvggeri-A.-B.	Därstädes anställda arb.	''/4 1905— */« 1906.
Eslöf.........	Nya A.-B. Eslöfs bryggeri.	Sv. bryggeriarb.-förbis	V io 1907— Vio 1910.
	afd. 12.
Gäfle.........	3 bryggerier.	D:o d:o afd. 6.	Vi 1908— Vs 1909.
2> .........	5 clio.	Dio d:o afd. 6	•/i 1908—Vo 1909.
		(för utkörarne).
Gällivare (Norrb. 1.) . .	Gällivare ångbryggeri.	D:o d:o afd. 24.	V? 1906— V» 1908.
Göteborg.......	7 öl- och porterbryggerier.	D:o d:o afd. 13.	Vo 1907—Vo 1909.
> .......	8 svagdricksbryggerier.	D.-o d:o afd. 13.	Vo 1907—Ve 1909.

1 Se s. 3, noten.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

9

	Par	ter.	Giltighetstid.

(Närings- ocli njutnings-	Arbetsgivare.	Arbetare.
ämnesindustri, forts.)
Göteborg.......	A.-B. .T. A. Pripp o. Son.	Sv. arbetareförb:s afd. 35.	Vs 1905— Vi 1907.
Halmstad.......	2 bryggerier.	Sv. bryggeriarb.-förb:s afd.	V 5 1906— Ve 1908.
		9 (för mani. arb.).
> .......	2 d:o.	D:o d:o afd. 9	Vs 1907— Vs 1908.
		(för kvinnl. arb.).
Hudiksvall......	Hudiksvalls brvggeri-A.-B.	D:o d:o afd. 45.	Va 1907—Va 1909.
Hälsingborg......	2 bryggerier.	(D:o d:o afd. 19.)	Vs 1906— ''/« 1908.
Kalmar........	2 d:o.	(D:o d:o afd. 18.)	Vs 1906— Vs 1907.
Karlshamn......	Karlshamns bryggeri-A.-B.	(D:o d:o afd. 35.)	Vio 1907— Vio 1909. \|
Karlstad.......	Karlstads brvggeri-A.-B.	D:o d:o afd. 33.	Vs 1906— Vs 1909.
Lidköping.......	Lidköpings brvggeri-A.-B.	D:o d:o afd. 43.	''A 1907— V 4 1909.
Luleå.........	3 bryggerier.	D:o d:o afd. 17.	Vs 1905- Ve 1906.
Lund.........	3 bryggerier.	D:o d:o afd. 5.	V1 1907— »/i 1910. \|
> ....	Lunds bryggeri-A.-B.	D:o d:o afd. 5.	Vi 1907— Vi 1910.
> .........	D:o d:o.	(Därstädes anställda öl-	Vi 1907—Vi 1910.
		utkörare.)
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-för. för 5	Sv. bryggeriarb.-förb:s	Vs 1905— Vs 1909. \|
	bryggerier.	afd. 2.
» ........	D:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldareförb.	Va 1905-Va 1909.
		(för maskinister).
...	D:o d:o.	D:o d:o (för eldare).	Vs 1905— Vs 1909.
2 ...	D:o d:o.	Sv. varuutk.- o. handels-	Vs 1905— ’/« 1909.
		arb.-förb:s afd. 1 (för
		ölutkörare).
i ...	3 svagdricksbrvggerier.	Sv. bryggeriarb.-förb:s	Vn 1905- Vio 1908.
		afd. 2.
» .......	D:o d:o.	Sv. varuutk.- o. handels-	l/i 1908—«/i 1911.
		arb.-förb:s afd. 1 (för
		svagdricksutkörare).
Mariestad.......	Mariestads bryggeri-A.-B.	Sv. bryggeriarb.-förb:s afd.	Vi 1907— Vt 1909.
Norrköping......	5 ölbryggerier.	D:o d:o afd. 14.	‘/i 1905-Vi 1908.
J> ......	3 svagdricksbryggerier.	D:o d:o afd. 14.	Vi 1905— Vi 1908.
Nyköping.......	Nyköpings bryggeri-A.-B.	D:o d:o afd. 27.	''U 1907— V* 1910.
Sköfde........	Bryggeriet Nordstjärnan.	D:o d:o afd. 44.	Vi 1907— 1 Vo 1909.
Stockholm.......	Sv. bryggareför:s l:a krets.	D:o d:o afd. 1	Vs 1905-Vs 1908.
		(mani. arb.).
» .......	6 o ä	D:o d:o afd. 15	Vs 1907-Ve 1911.
		(kvinnl. arb.).
» ......	Sv. bryggareför:s l:a krets.	Stockholms ölutkörareför.	Vio 1906— V io 1907.
5> ......	D:o d:o.	Byggnadsträarb.-förtus	‘/i 1906—Vs 1908.
		afd. 1.
» .......	D:o d:o.	Sv. transportarb.-förb:s afd.	Vs 1907— Vs 1911.
		53 (maskinister o. eldare).
5 .......	5 bryggerier.	Sv. bryggeriarb.-förb:s afd.	Vs 1905—Vs 1908.
		26 (svagdricksutkörare).
» ....	Stockholms ölutkörareför.	Sv. varuutk.- o. handels-	Vi 1907—30/s 1908.
		arb.-förb:s afd. 3 (Öl-
		utkörarebiträden).
Sundsvall.......	3 bryggerier.	Sv. bryggeriarb.-förbis afd.	Vs 1907- Vs 1909.
		41.
Södertälje .......	Södertälje brj^ggeri-A.-B.	D:o d:o afd. 16.	Vs 1905-Vs 1910.
Trelleborg.......	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o afd. 28.	Vi 1908— Vi 1910.
	Trelleborgs bryggeri A.-B.
Uddevalla.......	2 bryggerier.	D:o d:o afd. 21.	''A 1907- Vi 1909.
Uppsala........	Uppsala bäierska bryggeri-	(D:o d:o afd. 34.)	Vs 1906—Vs 1909.
	A.-B.
t> ........	P. Björklunds bryggeri.	(Därstädes anställda arb.)	Vs 1906— Ve 1909.

10

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.
			Giltighetstid.
(Närings- och njutnings-	Arbetsgivare.	Arbetare.
ämnesindustri, forts.)
Uppsala........	Uppsala bryggerier och Öl-	(Därstädes anställda arb.)	Va 1907— Vs 1909.
	tappningsaffärer.
Vänersborg ......	1 brvggeri.	Sv. bryggeriarb.-förtes	l/e 1906- 1 5 1907.
		afd. 23.
Västerås.......	2 bryggerier.	D:o d:o afd. 4.	Ve 1907—Ve 1910.
Växiö.........	2 brvggerier.	D:o d:o afd. 36.	15/e 1906—15/e 1908.
Ystad.........	Klosterbryggeriet.	(Därstädes anställda arb.)	Vs 1905—Vs 1908.
Aby-Klippan (Krist. 1.) .	Åbv-Klippans ångbryggeri-	Sv. bryggeriarb.-förtes afd.	V« 1905— V< 1907.
	Å.-B.	10.
Ängelholm.......	Ängelholms brvggeri-A.-B.	(Därstädes anställda arb.)	15/e 1907—15/e 1910.
Örebro........	3 brvggerier.	Sv. brvggeriarb.-förb:s afd.	Ve 1907— Ve 1909.
		22.
Örtofta (Malmöh. 1.) . .	Skånska centralbryggeriet.	D:o d:o afd. 31.	Va 1906—Va 1907.
f) Läskedrycks fabriker
Göteborg.......	A.-B. Apotekarnes förenade	D:o d:o afd. 13.	Vs 1907—V» 1909.
	vatten fabr.
Lund.........	A.-B. Läskedrvcksfabr.	D:o d:o afd. 5.	6/i2 1906— 11 1910.
	Källan.
»	Apoteket Svanen.	D:o d:o afd. 5.	18/u 1906— Vi 1910.
» .........	» Hjorten.	D:o d:o afd. 5.	e/7 1907— Vi 1910.
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-för. för 2	D:o d:o afd. 2.	Vs 1907— 1/o 1909.
	mineralvattenfabr.
»	Allm. arb.-gifv.-för. för	Sv. varuutk.- o. handels-	Vo 1905 — Ve 1909.
	mineralvattcnfabrikerna.	arb.-förb:s afd. 1 (för
		vattcnutkörarna).
Stockholm.......	A.-B. Nordstjärnans mine-	Sv. bryggeriarb.-förb:s afd.	Vs 1907— v* 1910.
	ralvattenfabr.	25.
Uppsala........	3 mineralvatten- och läske-	D:o d:o afd. 34.	Ve 1907—Ve 1909.
	drvcksfabr.
g) T obaks fabriker.
Riksaftal.......	Sv. cigarrfabrikantför.	Int. tob.-arb.-förb. i Sverige.	so,.. 1904_J1''1 1009. in 1904 ^ 191Q
Annelöf (Malmöh. 1.) . .	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	17/n 1906— Vio 1909.
Billeberga (Malmöh. 1.) .	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	17/n 1906- Vio 1909.
Bäckaskog (Krist. 1.) . .	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	30/io 1906— Vio 1908.
Gualöf (Krist. 1.) . . . .	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vn Jyu6— L/io 1908.
Göteborg.......	1 arb.-gifv.	Int. tob.-arb.-förb:s afd. 7.	S1/s 1907—31/s 1909.
	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 7.	31/s 1907—Vs 1911.
Helenedal (Hudiksvall) .	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 28.	8/n 1907— 8/n 1908.
Hudiksvall......	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 28.	6/ii. 1907— 5/u 1908.
Höganäs (Malmöh. 1.) . .	1 arb.-gifv.	Int. tob.-arb.-förb. i Sverige.	2%o 1906- Vio 1909.
Karlshamn......	1 arb.-gifv.	D:o ’ d:o d:o.	s/io 1907— Vio 1908.
Karlstad.......	1 arb.-gifv.	Int. tob.-arb.-förb:s afd. 29.	28/s 1907—Vi 1910.
Kjäflinge (Malmöh. 1.) .	1 arb.-gifv.	Int. tob.-arb.-förb. i Sverige.	27io 1906— V io 1909.
Legeved (Krist. 1.) . . .	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	5/u 1906- »/io 1908.
Malmö........	Sv. arb.-gifv.-för. för 1 arb.-	D:o d''.o d:o.	8/io 1906— ''/i 1909.
Marieholm (Malmöh. 1.) .	gifv. 1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	"/n 1906— Vio 1909.
Norrköping......	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	i2/io 1907— Vi 1909.
Rinkaby (Krist. 1.) . . .	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	—
Strömsnäs bruk(Kronob. 1.)	1 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	22/10 1906— Vio 1909.
Sundbyberg (Stockh. 1.) .	1 arb.-gifv.	Int. tob.-arb.-förb:s afd. 17.	S1/s 1906— i/i 1909.
Ystad.........	1 arb.-gifv.	D:o d:o förb:s afd. 12.	Va 1907— i/i 1909.
Ähus (Krist. 1.) . . . .	1 arb.-gifv.	Int. tob.-arb.-förb. i Sverige.	6/s 1906—Vs 1908.
Ängelholm......	1 arb.-gifv.	D:o d.o d:o.	—

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIV AFTAL.

11

	Par	ter.	Giltighetstid.

(Närings- och njutnings-ämnesindustri, forts.) h) Margarin fabriker.	Arbetsgifvare.	Arbetare.

Göteborg.......	Pellerins margarinfabr.	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	Ve 1906- Ve 1910.
arb.-förb:s afd. 63.1
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-för. för	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vi 1907— Vi 1910.
	Margarin A.-B. Zenith.	afd. 3.
3 ........	D:o d:o.	Sv. varuutk.- o. handels-	Vi 1907—Vi 1910.
		arb.-förb:s afd. 1.
Mölndal (Göteb. o. Boh. 1.)	Margarinfabr. A.-B. 0. Mu-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vs 1907—Ve 1910.
stad o. Son.	afd. 162.
Stockholm.......	Agra margarinfabr.	Kem.-tekn. kvarn-o. läder-	Ve 1906—Ve 1908.
	arb.-förbis afd. 41.
i) Slakterier och char-
kuterivarufabrilcer.
Falun, Mora och Borlänge	8 arb.-gifv.	Sv. slakt.- o. chark.-arb.-	Va 1907— 1 e 1909.
	förbis afd. 17.
Göteborg.......	Göteborgs charkuteriidkare-	D:o d:o afd. 3.	15/t 1905—is/v 1907.
	för.
Halmstad.......	2 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 10.	Va 1906— Va 1907.
Hälsingborg......	14 arb.-gifv.	D:0 d:o afd. 7.	V« 1907— ''A 1909.
Kristianstad......	3 arb.-gifv.	Dio d:o afd. 11.	V io 1905— Vio 1906.
Lund.........	Slakteri- och charkuteri-	D:o d:o afd. 5.	Vis 1906— V io 1907.
	idkarne.
Malmö........	M. slakt.- o. chark.-idkare-	D:o d:o afd. 2.	V io 1906— V io 1908.
	för. och 8 utomstående arb.-gifv. (för charkuteri-idkarna).
» ........	M. slakt.- o. chark.-idkare-	D:o d:o afd. ,2.	15/e 1907— ‘/io 1908.
	för. (för slakteriidkarna).
Norrköping......	15 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 12.	Vio 1906— Vio 1907.
Stockholm.......	Stockholms slakteri- och	D:o d:o afd. 1.	Vo 1906—Vo 1909.
	chark.-idkareför.
Sundsvall.......	5 arb.-gifv.	Slakt- o. chark.-arb.-ff.	15/a 1906—15/a 1909.
Tomelilla (Krist. 1.) . .	Engelska svinslakteriet.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Ve 1907—Ve 1909.
5 arb.-gifv.	afd. 107. Sv. slakt.- o. chark.-arb.-	Vs 1907—V* 1908.
Uppsala........
förbis afd. 14.
Yäxiö.........	Charkuteriidkarne.	D:o dio afd. 16.	Ve 1907— ‘/s 1908.
Ystad.........	5 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 4.	Vio 1907— Vio 1910.
j) Öfrig hithörande
industri.
Eslöf.........	Martin Ekenbergs A.-B.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	15/i 1907—l5/i 1910.
		afd. 14.
» .........	D:o d:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldare-	Ve 1907— Ve 1910.
		förbis afd. 17.
Kristianstad......	A.-B. Skånska konservfabr.	Kem.-tekn., kvarn- o. läder-	Ve 1907—Ve 1908.
		arb.-förbis afd. 20.
Landskrona......	Pressjäst- och foderämnes-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Vlä 1905— Vu 1908.
	fabr.-A.-B.	afd. 12.

1 Se s. 3, noten.

12

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	t e r.


	Arbetsgifvare.	Arbetare.
V. Textilindustri.
a) Spinnerier, väfverier, färgerier, appreterings-verk, trikå fabriker m. m.
Borås.........	Borås textilarb.-gifv.-förb.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 21 (för färgeri- o. appreturarb.)	20/V	1907— Vt	1909.
» .........	Borås textilarb.-gifv.-förb.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 19	4/s	1907— ‘/t	1909.
	för 6 väfverier, spinnerier och trikåfabr.	(för spinneri- o. väfveriarb.)
Gäfle.........	Gäfle manufaktur-A.-B. för	D:o d:o afd. 44.	14/s	1907—:‘Vs	1908.
	Stigslunds färgeri.
i .........	D:o d:o för d:o.	Därstädes anställda garn-	''»/s	.1905 tills vidare.
		färgare och garnblekare.
» .........	Gäfle manufaktur-A.-B. för	Sv. textilarb.-förb:s afd. 44.	''Vs	1907—,6/e	1909.
	Strömsbro bomullsspin-neri och väfveri.
> .........	Gäfle ullspinneri o. trikå-	D:o d:o afd. 43.	16/s	1907—''Vs	1908.
	fabr.
> .........	Gäfle ångväfveri-A.-B.	D:o d:o afd. 43.	Ve	1907— ''/e	1908.
Göteborg.......	Almedals fabr.-A.-B.	D:o d:o afd. 62.	15/s	1907- ''/4	1909.
■» .......	Eriksbergs färgeri-A.-B.	(D:o d:o afd. 5.)	v«	1907— i/4	1908.
1 .......	Eärgeri-A.-B. Levanten.	(D:o d:o afd. 5.)	V4	1907— >/4	1908.
» .......	Aronsdals färgeri.	(D:o d:o afd. 5.)	v«	1907— ''/4	1908.
5 .......	Gamlestadens fabrikers	Sv. textilarb.-förb:s afd. 32	5/e	1907— Vs	1908.
	A.-B.	(för blekeri- o. färgeriarb.)
■» .......	D:o d:o.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 33 (för spinneri- o. väfveriarb.)	8/e	1907— Vs	1909.
> .......	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	19/4	1907- '' 6	1909.
»......'' . .	D:o d:o.	Sv. transportarb.-förks afd.	14/8	1907— Ve	1909.
		93 (för maskinister o. eldare).
» ........	Gårda fabrikers A.-B.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 17.	4/ll	1907— 4/n	1908.
J> .......	D:o d:o d:o.	Sv. transportarb.-förks afd.	Ve	1907— ''/e	1909.
		93 (för maskinister o. eldare).
''i .......	A.-B. Lana.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 64.	V 7	1907- 4/t	1908.
Halmstad.......	Nordiska maskinfilt-A.-B.	D:o d:o afd. 37.	16/4	1907—18/4	1909.
Hälsingborg......	Skånska jutefabr.-A.-B.	D:o d:o afd. 22.	Vt	1907— Vt	1909.
......	Hälsingborgs jacquard-	D:o d:o afd. 54.	Vt	1907— V?	1909.
	väfveri.
Jönköping .......	Sahlströmska fabr.-A.-B.	D:o d:o afd. 4.	S1/8	1907— i/io	1908.
J> .......	D:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd. 50.	4/l0	1907- '',/io	1908.
Karlstad.......	Karlstads spinneri- och	Sv. textilarb.-förb:s afd. 36.	Vs	1907— i/s	1909.
	väfveri-A.-B.
> .......	D:o d:o.	Sv. maskinst- och eldare-	Ve	1907—3%	1909.
		förks afd. 12.
> .......	N. Eelländers trikåfabr.	Därstädes anställda arb.	"h	1907— Va	1908.
Kristianstad......	Sv:s textilind.-förb. för	Sv. textilarb.-förks	4/t	1907— V?	1909.
	A.-B. Skånska yllefabriken.	afd:ar 30 o. 31.
Kungsfors (Älfsb. 1.) . .	Kungsfors spinneri-A.-B.	D:o d:o afd. 50.	,8/io	1907- V?	1909.
Landskrona......	P. 0. Kjellgrens ullspinneri.	D:o d:o afd. 41.	Ve	1906— 1/9	1908.
» ......	L. P. Kruse & Son.	D:o d:o afd. 41.	Va	1906— Va	1908.
s> ......	J. Lundstedts färgeri o.	D:o d:o afd. 41.	Vn	1906— Va	1908.
	ångtvättinrättning.
Linköping.......	0. Anderssons eftertr:s	D:o d:o afd. 11.	Va	1907— Va	1908.
	färgeri.
Lund.........	A.-B. C. 0. Borgs söner.	D:o d:o afd. 25.	''It	1906— V?	1909.
5 .........	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o afd. 25.	Vi	1906— "/t	1909.
	Salanders fabr.-A.-B.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

13

		Par	ter.	Giltighetstid.

	Arbetsgivare.	Arbetare.
(Textilindustri, forts.)
Malmö........	Allm. arb	-gifv.-för. för	Sv. textilarb.-förb:s afd. 15	3/u 1906— 1 io 1909.
	fabr.-A.	B. Skandinavien.	(för färgare o. spetsväf-vare).
» ........	Allm. arb	-gifv.-för. för	Sv. textilarb.-förb:s afd. 15.	s/n 1906— Vio 1909.
	Kiirzels	spinneri.
» ........	Sv:s textilind.-förb. för	D:o d:o afd. 49.	M 1907— 1 io 1909.
	Manufaktur-A.-B.iMalmö
» ........	E. Sjöbergs presennings-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	2/ii 1907— V« 1908.
	fabrik.		k afd. 3.
Marieholm.......	Marieholms vllefabr.	Sv.textilarb.-förb:s afd. 34.	42/o 1906— >/i 1908.
Mjölby (Östergötl 1.) . .	J. Sundströms trikåfabr.	D:o d:o afd. 38.	Vio 1906— >/io 1907.
	och spinneri.
Motala........	Fredrik Asps klädesfabr.	D:o d:o afd. 10.	Vi 1907—bi 1908.
Mölndal (Göteb. o. Boh. 1.)	Forsåkers putsgarnsfabr.	D:o d:o afd. 59.	bo 1907—Ve 1909.
» ........	Sv:s textilind.-förb. för	D:o d:o afd. 79.	6A 1908— ®/2 1910.
Norrköping......	Rosenbergs A.-B. Textilföreningen i N. för	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	4 h 1907—10/s 1910.
10 textilfabriker.	afd. 54 (för färgeri-, ble-keri- och appreturarb.)
			-
» ......	Textilför-	Holmens bruks-	1
	eningem	o. fabr.-A.-B.	;Sv. textilarb.-förb:s afd. 3.	19/io 1906—l9/io 1908.
	i N. för (Bergs A.-B.	1
» ......	Textilföreningen i N. för	D:o d:o afd. 7.	29/e 1907—10 s 1909.
	Norrköpings bomulls--väfveri-A.-B.
» ......	D:o d:o för d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	3 o 1906— 3 o 1908.
			afd. 54 (för kuskar och packhuskarlar).
		Bergsbro A.-B.
> ......	Textilför-	D. Brucks fabr.-A.-B. Drags A.-B. Ströms A.-B.
	eningen i N. för	Sv. textilarb.-förb:s afd. 1.	10 i 1906—10/5 1908.
		R.Wahrens A.-B.		f Vid 2 fabr.:
» ......	Sv:s textilind.-förb:s Norr-	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	1 4/o 1907—‘% 1910.
	köpingskrets.	(för eldare och repara-	1 Vid öfriga fabr.:
			törer).	( 6/o 1907—10/5 1910.
Nyköping.......	Hargs fabrikers A.-B.	Sv.textilarb.-förb:s afd. 71.	V''4 1907—V* 1909.
» .......	Sv:s textilind.-förb. för	D:o d:o afd. 72.	14/io 1907—I0/e 1910.
	Fors ullspinneri.
j Oskarsström (Hallands 1.)	Skand. jutespinneri- och	D:o d;o afd. 48.	22/i 1907—S1/i2 1909.
	väfveri-A.-B.
» >	J):o	d:o.	Sv. järn-o. metallarb.-förb:s	19 1906—Sl/i2 1908.
			afd. 146.
j Sjuntorp (Älfsb. 1.) . . .	Sy:s Textilind.-förb. för	Sv.textilarb.-förb:s afd. 82.	14/2 1908—14/2 1910.
A.-B. Sjuntorps fabr.
1 Sjöbo (Halmöh. !.).••	Sjöbo yllefabr.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	17/''i 1906— V 4 1907.
i			afd. 108.
Säter.........	Dala väfveri-A.-B.	D:o d:o afd. 149.	26/s 1907— Vt 1909.
Södertälje.......	Sv:s textilind.-förb. för Sv.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 16.	13/u 1907—10/s 1910.
	juteväfyeri-A.B.
Yarberg........	Skand. textilfabr.-A.-B.	D:o d:o afd. 42.	22/e 1907—22/e 1908.
Ystad.........	Sv:s textilind.-förb. för	D:o d:o afd. 80.	21/12 1907— Vio 1909.
	Ystads	nya bandfabr.		*
Ahus.........	C. Äströms färgeri.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	10,9 1907— 1 s 1909.
			afd. 88.
Örebro........	D. J. Elgérus’ fabr.- och.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 67.	Vs 1907— 1 7 1909.
	handels-A.-B.
» ........	A.-B. Örebro yllefabr.	D:o d:o afd. 67.	2 s 1907— 1 e 1909.

14

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.


	Arbetsgifvare.	Arbetare.
(Textilindustri, forts.)
b) Repslagerier.
Limhamn (Malmöh. 1.)	Sv. bindgarnsfabr.-A.-B.	Sv. textilarb.-förb:s afd.40.	Vs	1906— Vt	i 909.
Linköping.......	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 11.	74	1907— Vi	1909.
Lund.........	Sv. bindgarnsfabr.-A.-B.	D:o d:o afd. 25.	3°/5	1906— Vi	1908.
Löberöd (Malmöh. 1.) . .	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 18.	Vi	1907— ‘/i	1908.
Malmö........	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 13.	V*	1907— Vi	1908.
> ........	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 13.	V 4	1907— Vi	1908.
» ........	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 13.	Vi	1907— Vi	1908.
Norrköping......	Arb.-gifv.-ne.	D:o d:o afd. 8.	V 4	1907— »/i	1909.
Råå (Malmöh. 1.) . . . .	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 13.	Vi	1907- Vi	1908.
Stockholm.......	Sv:s repslageriidkareför. o.	D:o d:o afd. 6.	15/s	1907—“/s	1908.
	2 utom för. stående arb.-
	gifv.
Stockholm.......	A.-B. Liljeholmens hamp-	(Därstädes anställda arb.)	apr.	1907— Vs	1908.
	spinneri- o. kabelfabr.
Åby-Klippan (Krist. 1.) .	1 arb.-gifv.	Sv. textilarb.-förb:s afd. 13.	■/i	1907— V*	1908.
Åmål.........	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 85.	SI/8	1907—3l/8	1908.
TI. Beklädnadsindustri.
a) Skrädderier och
sömnads fabriker.
Arboga........	Arb.-gifv.-ne.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	VlO	1907— V io	1908.
Arvika........	12 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	maj	1907— Vi	1908.
Bjuf, Mörarp, Påarp, Råå	Arb.-gifv.-ne.	D:o d:o d:o.	1 v*	1905—15/i	1908.
o. Fleninge (Malmöh. 1.)
Boden.........	2 arb.-gifv.	I):o d:o d:o.	16/s	1903—''Vs	1904.
Borlänge (Kopparb. 1.) .	4 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	V»	1906— Vs	1907.
Borås.........	12 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	apr.	1906— Vi	1907.
» .........	D:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd. 56.	apr.	1906- Vi	1907.
Eskilstuna, Nyfors och	Arb.-gifv.-ne.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vi	1906— V4	1911.
T un afors.
V .......	D:o.	Sv. arbetareförb:s afd. 16.	''A	1906— V4	1911.
Eslöf.........	6 arb.-gifv. (syatelierer).	Kvinnornas fackförb:s afd.	8/6	1907— 8/s	1909.
S .........	9 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vi	1906—5Vs	1908.
> .........	1 arb.-gifv. (lagerskrädderi)	D:o d:o d:o.	Vi	1906—3Vs	1907.
» .........	1 arb.-gifv. (lagerskrädderi)	Kvinnornas fackförb:s afd.	Ve	1907—“/*	1909.
» .........	D:o d:o.	Sv. a.rbetareförb:s afd. 90.	Ve	1907-15/i	1909.
Falkenberg......	9 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vi	1906— l/i	1908.
Falun........	1 arb.-gifv. (lagerskrädderi)	D:o d:o d:o.	Vi	1907—S1/i9	1907.
>	D:o d:o.	Kvinnornas faekförb:s afd.	1/l2	1907- Vu	1908.
» .........	10 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vs	1906- Vi	1907.
Gäfle.........	26 arb.-gifv.	D:o d:o '' d:o.	Vs	1906— Vs	1907.
» ...... . .	Innehafv. af damskrädderier	D:o d:o d:o.	Vu	1907- Vi	1909.
Göteborg.......	G. skrädderiyrkes-för.	D:o d:o d:o.	V 6	1906— 4/s	1907.
Halmstad.......	9 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vi	1904— Vi	1908.
Hälsingborg......	Arb.-gifv.-ne.	D:o d:o d:o.	16/i	1906—''VI	1907.
	Innehafv. af damskrädde-	D:o d:o d:o	A/io 1907— Vio	1908.
	rier.	(sömmerskor).
	A.-B. Stenströms skjortfabr.	Kvinnornas fackförb:s afd.	12/s	1908— Va	1910.
Härnösand.......	7 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	28/s	1904— ‘/s	1907.
Högbo, Ofvansjö o. Tors-	18 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vs	1906— Vs	1907.
åkers socknar (Gäfleb. 1.)
Höör (Malmöh. 1.) . . .	Arb.-gifv.-ne.	D:o d:o d:o.	•/i	1906— ‘/i	1911.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

15

	Par	t e r.
			Giltighetstid.
	Arbetsgifvare.	Arbetare.

Jönköping......- .	8 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vs 1903— 1 ö	1904.
	D:o d:0.	Sv. arbetareförb:s afd. 50.	Vo 1903- Va	1904.
Kalmar........	3 arb.-gifv. (1 klass).	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	15/4 1904—1S, a	1908.
» ........J	5 arb.-gifv. (2 klass).	D:o d:o d:o.	15A 1904— 1 4	1907.
Karlshamn......	7 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	V''4 1905— V*	1906.
\| Karlskoga och Degerfors	7 arb.-gifv.	D:o d:o afd:ar.	\k 1907—''A	1909.
(Yärml. 1.)
Karlskrona......	K. skräddarmästareför.	D:o d:o afd.	Vi 1906- Vi	1907.
Karlstad.......	10 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vä 1906— V5	1907.
Kopparberg (Kopparb. 1.)	K. skrädderii dkareför.	D:o d:o d:o.	Vä 1905—lä	1906.
Korsnäs med Sundborns,	Svärdsjö och Envikens	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vs 1907— 1 4	1908.
Svärdsjö och Envikens	skrädderiidkareför. jämte	i Falun.
socknar (Kopparb. 1.)	4 utomstående arb.-gifv.
Kramfors. Frånö, Kam-	13 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förtes afd.	Vä 1907—Vä	1910.
vik, Sprängsviken m. fl.
orter mellan Sollefteå
och Härnösand (Väster-
norrl. 1.)
Kristianstad......	Kr. skrädderiidkareför.	D:o d:o d:o.	Vi 1907—Vi	1908.
Kristinehamn.....	7 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	V''4 1906— VA	1909.
Landskrona......	12 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vi 1907—Vi	1910.
» ......	3 arb.-gifv.	Kvinnornas fackförb:s afd.	15 4 1907—Vi	1909.
	1 arb.-gifv. (lagerskrädderi).	D:o d:o d:o.	15/a 1907—Vi	1909.
	D:o d:o.	Sv. skrädderiarb.-förb:s	‘/l 1907—Sl/12	1908.
		lagerafd.
Leksand.......	4 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vio 1906- Vi»	1907.
Lidköping.......	1 arb.-gifv. (lagerskrädderi).	D:o < d:o d:o.	Va 1907— Va	1909.
	5 arb.-gifv.	D:o do d:o.	Vä 190/- Vä	1912.
Limhamn.......	L. skräddarmästareför.	D:o d:o d:o.	V/4 1907—Vi	1909. \|
Ljusdal (Gäfleb. 1.) . . .	Arb.-gifv.-ne.	D:o d:o d:o.	—
Luleå.........	Arb.-gifv.-ne.	D:o d-.o d:o.	15/ä 191)3 •	1904.
Lund.........	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o d:o.	15/i 1907-15/i	1910.
	skrädderifirmorna i Lund.
	8 damskrädderier.	D:o d:o afd:s	Vi 1907— Vi	1908.
		klädsömmerskeklubb.
	13 d:0.	D:o d:o afd:s	15/i 1906—15A	1909.
		kappsömmerskekjubb.
Malmö . .......	Allm. arb.-gifv.-för. för an-	D:o d:o afd.	l/i 1907— AA	1910.
	slutna skrädderiidkare.
	M. herrkonfektionärsför.	D:o d:o lagerafd.	15/i 1906—1<5/i	1908.
» ........	1 kappfabr.	Malmö kappsömmerskeff.	Vi 1907—Vn	1908.
Marieholm och Stehag	Arb.-gifv.-ne.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	VI 1907—''A	1908.
(Malmöh. 1.)		i Eslöf.
Mjölby (Östergötl. 1.) . .	4 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förb:s afd.	Vn 1905— Vn	1908.
Motala........	11 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	A/5 1905— ljo	1908.
Norrköping......	N. skrädderiidkareför.	D:o d:o d:o.	Vi 1906—Vi	1909.
Norrtälje.......	5 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	1 j 5 1907— L/s	1908.
Nyköping.......	8 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vi 1905—31/a	1908.
	2 arb.-gifv.	Nyköpings sömmerskeff.	Vio 1907— Vic	1910.
		(för kappsömmerskor).
Nässjö (Jönköp. 1.) . . .	5 arb.-gifv.	Sv. skrädderiarb.-förbis afd	Vi 1907— VA	1909.
Ronneby .......	6 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vo 1907—Va	1908.
Sala.........	6 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	20/i 1906—20/4	1907.
Stockholm.......	St. skräddarmästareför.	D:o d:o d:o.	Vs 1900— Vs	1901.
» .......	D:o d:o.	Sv. arbetareförbis afd.	1905— V a	1906.
» .......	1 kappfabr.	Kvinnornas fackförb:s afd	Vo 1907—Va	1909.
Strömstad.......	Arb.-gifv.-ne.	Sv. skrädderiarb.-förbis afd	Vi 1902—Vi	1903.
Sundsvall.......	S. skrädderiidkareför.	D:o d:o d:o.	1 s 1904 - Vo	1907.
Sunnc (Värml. 1.) ...	3 arb.-gifv.	D:o d:o d:o.	Vä 1907— Vi	1908.

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

16

	Par	t	r.
						Giltig
	Arbetsgifvare.		Arbetare.
(Beklädnadsindustri, forts.)
Söderhamn med skärgård	Skrädderiidkareför. jämte	Sv.	skrädderiarb.-förbts	afd:			''/s	1908.
	3 utomst. arb.-gifv.
j Sölvesborg ......	4 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	74	1907-	1/4	1908.
'' Toinelilla (Krist. 1.) . .	5 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	V10	1907-	Vio	1910.
Trelleborg.......	il arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	74	1906-	V*	1908.
Trollhättan......	8 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	,5U	190G-	-‘74	1908.
Uddevalla.......	6 arb.-gifv.	D.o	d:o	d:o	74	1906-	74	1909.
			(för rockskräddare).
$	G arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o	74	1906-	-74	1909.
		(för byx- o. västskräddare).
Umeå......''. . .	Arb.-gifv.-ne.	D:o	d:o	d:o.	“>/B	1906-	1 5	1907.
i Uppsala........	1 arb.-gifv. (lagerskrädderi).	Kvinnornas fackförb:s afd. 8.	Vs	1907-	7 4	1908.
» ........	U. skräddarmästareför.	Sv.	skrädderiarb.-förbis	afd.	7*	1904-	7s	1905.
j Yarberg........	8 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	7 5	1906-	7s	1907.
Vingåker (Södermani. 1.)	1 arb.-gifv. (lagerskrädderi).	D:o	d:o	d:o.	74	1907-	•/s	1909.
Visby.........	8 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	7 r.	1907-	‘ 5	1908.
Vänersborg......	8 arb.-gifv.	I):o	d:o	d:o.	74	1907-	‘.4	1908.
Västervik.......	7 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	1 5	1907-	l/g	1908.
Västerås.......	12 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	74	1905-	74	1906.
V äxj ö.........	7 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	15/4	1905-	‘5/4	1906.
j Ystad.........’	•S arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	■0/4	1905-	‘74	1907.
j Ängelholm.......	G arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	74	1907-	‘/4	1908.
Örebro........	29 arb.-gifv.	D:o	d:o	d:o.	74	1906-	1 4	1907.
i Örkelliunga (Krist. 1.) .	Fabriken Hjelm (lager-	D:o	d:o	d:o.	24/0	1907-	24/q	1909.
	skrädderi).
1 Örnsköldsvik.....	2 arb.-gifv.	D:o	do	d:o.	■ Vs	1907-	‘ 5	1909.
[ Östersund.......	Ö. skrädderiidkareför.	D:o	d:o	d:o.	Vs	1907-	1 ö	1908.
b) Skofabrilcer och sko-
maker iverkstäder.
Arvika........	4 skomakeriidkare.	Sv.	skoarb.-förb:s afd.	34.	Vs	1907-	‘/s	1908.
Boden (Norrb. 1.) ...	N. F. Hedvalls skofabr.	D:o	d:o afd.	35.	Vio	1905-
Eskilstuna......	Skomakeriidkarne.	D:o	d:o afd.	14.	Vs	1907-	7 5	1908.
Eslöf.........	K. I). Santessons skofabr.	D:o	d:o afd.	16.	Vs	1907-	Vs	1908.
» .........	Eslöfs skofabr.-A.-B.	Sv.	skoarb.-förb.		•Vio	1905-	Va	1907.
Ealun.........	Skomakeriidkarne.	Sv.	skoarb.-förb:s afd.		24/s	1900-	‘/s	1901.
Göteborg.......	Skomakeriidkarne.	H:o	d:o afd.	4.	7 5	1899-
» .......	A.-B. C. Alms skomanu-	l):o	d:o afd.	21.			Va	1907.
	faktur.
» .......	Gårda skofabr.-A.-B.	D:o	d:o afd	21.	Vs	1905-	Vs	1906.
» .......	D:o d:o.	Sv.	arbetareförb:s afd.	35.	Vs	1905—	‘/s	1906.
» .......	Göteborgs skofabr.-A.-B.	Sv.	skoarb.-förb:s afd.	21.	7io	1907-	l, 8	1908.
» .......	Lund b v skofabr.	D:o	d:o afd.	21.	‘72	1905-	‘72	1907.
Halmstad.......	H. skomakerimästareför.	D:o	d:o afd.	15.	1 4	1905—	74	1906.
y .......	J. Richardssons garfveri o.	D:o	d:o afd.	15.		1908-
	skofabr.
» .......	Filtskofabr. Record.	D:o	d:o afd.	15.	*®/s	1906-	1/S	1907.
Haparanda......	1 skomakeriidkare.	H. skoarb.-för.			1906-	30/l0	1907.
Hälsingborg......	H. skomakeriidk.-för.	Sv.	skoarb.-förb:s afd.	3.	15/4	1907—	‘5/4	1910.
3> ......	A. Hylléns skofabr.	D:o	d:o afd.	3.	“h	1903—	74	1904.
y ......	Malmgrens d:o.	D:o	d:o afd	3.	2‘/4	1906-	74	1907.
» ......	Ramlösa d:o.	D:o	d:o afd.	3.	juli 1907-	1 1	1908.
Hörby o. Höör(Malmöh. 1.)	Skomakeriidkarne.	D:o	d:o afd.	45.	‘74	1907—	‘Vl	1909.
Kalmar........	8 skomakeriidkare.	D.o	d:o afd.	40.	7 5	1905-	3°/4	1906. 1
y ........	Kalmar skofabr.	(D:o	d:o afd.	40.)	74	1907—	‘/4	1909. j
Karlshamn med omnejd .	Skomakeriidkarne.	D;o	d:o afd.	25.	Vs	1906-	‘/4	1907.
Karlskrona......	K. mästareför.	D:o	d:o afd.	13.	1 5	1904-	Vs	1905.
» ......	A.-B. Karlskrona skofabr.	D:o	d:o afd.	13.	6 8	1907-	31 3	1910. 1

(Beklädnadsindustri, forts.)

Kjäflinge (Malmöh. 1.) . .

Knislinge (Krist. 1.) . .
Kristianstad med omnejd
Rumla (Örebro 1.) . . .
Landskrona......

j ......

Ljungby (Kronob. 1.) . .

Lund.........

» .........

Malmö........

. .......

3> ........

» ......

i» ........

.......

........

Motala........

Norrköping......

Ronneby .......

Skara.........

Stehag (Malmöh. 1.) . .

2> T> . .

Stockholm.......

s .......

s> .......

» .......

.......

» .......

D .......

2> .......

Sundbyberg......

Sundsvall.......

Säfsjö (Jönköp. 1.) . . .

* » ...

Söderhamn......

Södertälje.......

5 .......

Trelleborg.......

» .......

3> .......

Uppsala.......

» ......

Yarberg ........

» .......

Vänersborg......

Västerås.......

Växjö.........

Ystad.........

3S9/os Arbetsaftal.

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

17

P a r

Arbetsgifvare.

A.-B. Kjäflinge läder- och
skofabr.

Knislinge skofabr.-A.-B.
Kr. skomakeriidkareför.

3 skofabr.

L. skomakeriidkareför.
Joh. R. Weimarks skofabr.

4 skomakeriidkare.

L. skomakeriidkareför.

I Karl Berglunds skofabr.

Lunds skofabr.

| Skomakeriidkarne.

Allm. arb.-gifv.-för. för R.

P. Buréns skofabr.

8 mindre skofabr.

| Malmö läderfabr.-A.-B.

Malmö skofabr.-A.-B.

I L. O. Wallenbergs skofabr.
j Lundströms skofabr.-A.-B.
Skomakeriidkarne.
Skomakeriidkarne.

Carl Svenssons skofabr.

5 skomakeriidkare.
Lindblads skofabr.-A.-B.
Skomakeriidkarne.

Stehags skofabr.

St. skomakeriidkareför.
A.-B. John Beijers skofabr.
A.-B. Stockholms skofabr.
D:o d:o d:o.

Kembels skofabr.-A.-B.
Kommanditbol. Levins skofabr.

Skofabr. Nordpolen.
Stockholms norra skofabr.
L. Traugotts skofabr.
Andersson k Björcks skofabr.
-Å.-B.

Skofabriken Oscaria.
Skomakeriidkarne.

4 skomakeriidkare.

2 skofabr.

13 skomakeriidkare.
Skomakeriidkarne.

G. Sköldins skofabr.
Skomakeriidkarne.

Chr. Mullers skofabr.

O. Öhrströms d:o.

L. E. Larssons d:o.

J. Ekholms d:o.
Skomakeriidkarne.

1 skofabr.

A.-B. A. F. Carlssons skofabr.

V. skomakaremäst.-för. o.

5 utomst. arb.-gifv.

10 skomakeriidkare.

Y. skomakeriidkare.

ter.

Arbetare.

Sv.	skoarb.-förb.
Sv.	skoarb.-förb:s	afd.	51.
D:o	d:o	afd.	0.
D:o	d:o	afd.	59.
D:o	d:o	afd.	5.
Sv.	skoarb.-förb.
»Sv.	skoarb.-förb:s	afd.	55.
ö:o	d:o	afd.	10.
D:o	d:o	afd.	10.
(D:o	► d:o	afd.	10.
D:o	d:o	afd.	2.
Sv.	arbetareförb:s	afd.	24.
Sv.	skoarb.-förb:s	afd.	2.
Sv.	skoarb.-förb.
Sv.	skoarb.-förbis	afd.	2.
D:o	d:o	afd.	2.
(D:o	d:o	afd.	2.)
D:o	d:o	afd.	33.
D:o	d:o	afd.	7.
D:o	d:o	afd.	4G.
D;u	d:o	afd.	19.
D:o	d:o	afd.	42.
D:o	d:o	afd.	54.
D:o	d:o	afd.	54.
D:o	d:o	afd.	1.
D:o	d:o	afd.	12.
D:o	d:o	afd.	12.
Sv.	arbetareförbis	afd.	15.
Sv.	skoarb.-förbis	afd.	12.
B:o	d:o	afd.	12.
D:o	d:o	afd.	12.
D:o	d:o	afd.	12.
D:o	d:o	afd.	12.
D:o	d:o	afd.
D:o	d:o	afd.
Sundsvalls skomakeriarb.
Sv.	skoarb.-förbis	afd.	31.
D:o	d:o	afd.	31.
D:o	d:o	afd.
D:o	d:o	afd.	48.
D:o	d:o	afd.	48.
D:o	d:o	afd.	27.
D:o	dio	afd.	27.
D:o	d:o	afd.	27.
D:o	dio	afd.	18.
D:o	d:o	afd.	18.
D:o	d:o	afd.
D:o	d:o	afd.
Sv.	skoarb.-förb.
Sv.	skoarb.-förbrs	afd.	29.
D:o	d:o	afd.	47.
D:o	d:o	afd.	9.

Giltighetstid.

Vs	1907-	Vs	1910.
ls/s	1907-		1908.
‘V 4	1905-	■15/4	1907.
20/u	1907-	3%	1909.
Vs	1907-	V»	1910.
		Vs	1909.
15/4	1907—	15 4	1909.
V 4	1905—	V4	1906.
Va	1908—	Va	1909.
Va	1908-	Va	1909.
	—	15/4	1906.
17/''s	1904-	Vs	1908.
**/»	1908—	Vs	1909.
Vs	1904—	Vs	1905.
Vs	1907-	Vs	1908.
Va	1908-	Vs	1909.
Vs	1900—	Vs	1901.
Vs	1904—
as/i	1904—	Vs	1905.
Ve	1907—;	31/s	1908.
29/io	1906-	Vs	1907.

Vs 1907— Vs 1909.
Vt 1905— Vi 1908.
UU 1904— Vi 1905.
V12 1904—

V12 1904—
lä/s 1908 - 1/3 1909.
febr.1905—

‘Vs	1905—	Vio	1906
15/l2	1903-
Va	1908—	V»	1909
I8/s	1905-
-° n	1907—	Vi	1909
23/5	1905—	Vs	1906
V''s	1907—	Vs	1908
Vs	1907-	Vs	1908
Vs	1901-	Vs	1902
y*	1907—	"Vs	1908
Vs	1907-	V 5	1908
Vs	1907—
10 2	1906—	Va	1907
18/a	1907—	Vs	1908
x/s	1907—	Vs	1908
V»	1907—	Vs	1910
30 5	1906—	Vio	1907
Vs	1904—	Vs	1907
V''S	1907-	Vs	1908
l/4	1907-	V 4	1908

2

18

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(Ilekläilnadsindustri, forts.)

Åby-Klippan med omnejd
„ (Krist. 1.)

Ängelholm......

......

Örebro........

s> ........

» ........

c) Hatt fabriker.
Falköping-Ranten . . .

» ...
Karlskrona......

T> ......

» ......

Malmö........

Stockholm.......

■> .......

d) Handsk-, möss- och
pälsvarufabriker.

Riksaftal.......

Eskilstuna......

Kristianstad......

! Malmö........

Stockholm ......

» .......

e) Träsko- och trätoffel tillverkning.

Norra Skåne......

Hälsingborg......

Hässleholm......

Malmö........

Skromberga (Malmöh. 1.)

f) Bad- och tvättinrätt ningar.

Landskrona......

j Malmö .........

T> ........

Parte

Arbetsgivare.

r.

Giltighetstid.

Arbetare.

5 skomakeriidkare.

4 skomakeriidkare.

N. A. Grönvalls läderindustri
A.-B.

Skomakeriidkarnes yrkesför.

Skofabr.-A.-B. Örnen.

D:o Svea.
Marks skofabr.

Örebro skofabr.

K. Jansons skofabr.

Sv.	skoarb.-förbis	afd. 41.
D:o	d:o	afd. 23.
D:o	d:o	afd. 23.
D:o	d:o	afd. 11.
D:o	d:o	afd. 17.
D:o	d:o	afd. 17.
D:o	d:o	afd. 17.
D:o	d:o	afd. 17.
D:o	d:o	afd. 17.

Ve 1905— V* 1906.

V4 1907— V* 1908.
13/s 1908—28/a 1909.

Ve 1903—Vs 1904.

Vs 1904— Ve 1905.
Vs 1904— Vs. 1905.
28A 1904— Vs 1905.
Vs 1904— Vs 1905.
Vs 1904—Vs 1905.

A.-B. Rantens strå- o. filthattfabr.
(för filthattfabr.)
D:o d:o (för stråhattfabr.)
Karlskrona hattfabr.-A.-B.
D:o d:o.

D:o d:o.

4 hattfabr.

St. hattmakareför.
Stockholms fllthattfabr.-A.-B.

Sv. hattarb.-förb:s afd. 5.

D:o d:o afd. 5.
Sv. textilarb.-förb:s afd. 29.
Sv. hattarb.-förbis afd. 6.
Sv. järn- o. metallarb.-förbis afd. 96.

Sv. hattarb.-förbis afd. 3.
D:o d:o afd. 1.
D:o d:o afd. 2.

Vii 1907— ‘/n 1908.

Ve 1907—‘/e 1908.
25/9 1907—25/9 1909.
Va 1904—

2/io 1907- 2/io 1909.

Ve 1910— V« 1911.
''k 1907— Vt 1910.
Vi 1907—30/e 1910.

Sv. handskfabrikantför.

E. Anderssons mössfabr.

1 arb.-gifv.

6 pälsvarufabr.

Arb.-gifv.-ne inom pälsvarubranschen.

Stockholms handskfabr.-A.-B.

Sv. handskarb.-förb.1
Kvinnornas fackförbund.
Sv. läderarbcförbis1 afd. 6.
Buntmakarnes fack- och
understödsför. i M.
Pälsvaruarb.-förbis1 afd.

Sv. läderarb.-förbis afd. 7.

Vio 1907—

i/b 1.907—“/e 1908.
Vio 1905— v* 1909.

Vio 1907— l/io 1908.

6/s 1906- V* 1907.

10 toffelmakeriidkare.

Nordv. Skånes toffelmakeriidkareför.

2 toffelmakeriidkare.

8 toffelmakeriidkare.

1 toffelmakeriidkare.

Ai-B. Landskrona tvättinrättning.

Allm. arb.-gifv.-för. för
A.-B. Malmö södra bado.
tvättinrättning.

I):o d:o.

Sv. grof-	o. fabr.-	arb.-förb:s	V 4	1907-	''f	1908.
afd. 7.
D:o	d:o	afd. 1.	Vio	1905-	3%	1908.
D:o	d:o	afd. 24.	''Ii	1907-	Vi	1908.
D:o	d:o	afd. 3.	v-h	1907-	"h	1909.
D:o	d:o	afd. 29.	Ve	1906-	Ve	1908.
Sv. textilarb.-förbis afd. 41.	Vn	1906-	''In	1908.
Sv. grof-	o. fabr.-	arb.-förbis	v«	1907-	''/i	1910.
afd. 3.
Sv. varuutkörare- o. han-	''/i	1907-	■''ii	1910.
delsarb.-förbis	afd. 1.

1 Sc s. 3, noten.

FÖRTECKNING i GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

19

(Beklädnadsindustri, forts.)

g) Barberare och perukmakare.

Hälsingborg......

Karlskrona......

Landskrona......

Lund.........

Malmö........

Stockholm.......

VII. Läder-, hår- och
gummivaruindustri.

a) Garfverier och läderfabriker.

t Alingsås.......

I Arvika........

Boden.........

| Broby (Krist. 1.) . . . .

Eslöf.........

Falkenberg......

J Flöda (Älfsb. 1.) . . . .
Galle .........

[ Halmstad.......

2> .......

Hälsingborg (Kaus) . . .

I Karlstad.......

| Kj aflinge (Malmöh, 1.) . .

» » . .

Kristianstad......

Landskrona......

Malmö

Malung (Kopparb. 1.) . .

Norrtälje.......

Stockholm.......

Par	ter.	Giltighetstid.
Arbetsgifvare.	Arbetare.
H. barberare- o. frisör-mästareför.	Sv. frisörbiträdesförbis afd. 2.	I6/e 1907—I5/e 1910.
8 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 3.	Vt 1906—Vt 1908.
L. barberare- o. frisör-	D:o d:o afd. 2.	3''s 1907— s/s 1910.
mast.-för.
Mästareför.	L. barberare- och frisör-biträdesför.	Vt 1907—Vt 1910.
M. frisörför.	M. barberare- och frisör-biträdesför.	Vt 1907—Vt 1910.
Frisörför.	Sv. frisörbiträdesförb:s afd. 1.	Ve 1907—sl/6 1910.
Läderfabr.-A.-B. Göta.	Sv. läderarb.-förb:s 1 afd.	“/e 1907—u/e 1910.
Arvika Läderfabr.-A.-B.	D:o d:o afd.	2% 1902—2<>/2 1904. 14/n 1907- Vio 1909.
E. Aströms läderfabr.	D:o d:o afd. 37.
1 garfveri.	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-arb.-förbis afd. 6.	Vo 1906—V# 1908.
1 garfveri.	Därstädes anställda arb.	26/e 1907—Ve 1909. Ve 1907-''/e 1910.
A.-B. Dan. Lundgrens läderfabr.	Sv. läderarb.-förb.
Flöda garfveri.	De förenade förb.	Vn 1907— Vn 1908. Ve 1907—3Vit 1909.
L. A. Mattons läderfabr.	Kem.-tekn. förbis afd.
1 garfveri.	Sv. läderarb.-förbis afd.	22/e 1907—Vt 1910.
1 garfveri.	D:o d:o afd.	25/e 1907—Vt 1910. 13/t 1907— Veo 1907. 17/e 1907—Ve 1910.
A. C. Löthmans garfveri.	Därstädes anställda arb.
A.-B. Alf. Lindgrens läder-fabr.	De förenade förb.
Malmö handsk- o. glacé-läderfabr.-A.-B.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 79.	Vn 1907— Vn 1908.
D:o d:o.	Sv. läderarb.-förbis afd.	18/io 1907—I8/io 1910. 29/e 1905— Ve 1908.
2 läderfabr.	D:o d:o afd. 6.
Sv. garfveriidkareför. för C. A. Anderssons garfveri.	Sv. läderarb.-förb.	Ve 1905—Ve 1908.
D:o d:o för A.-B. L. Frosts läderfabr.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.	Ve 1905-Ve 1908.
Malmö läderfabr.-A.-B:s garfveri.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis afd. 3.	Ve 1907-Ve 1910.
Allm. arb.-gifv.-för. för A.-B. S. Frosts garfveri	D:o d:o afd. 3.	Ve 1907- Vn 1909.
o. läderhandel.
And. Eliasons Läderind.-A.-B.	Sv. läderarb.-förb. och oorganiserade arb.	Ve 1906—Ve 1908.
Nordströms garfveri-A.-B.	Sv. läderarb.-förbis afd. 34.	Ve 1907-Ve 1910. 23/e 1907—28/e 1909.
A.-B. Stockholms förenade läder- o. remfabriker.	D:o d:o afd. 8.
D:o d:o.	Sv. transportarb.-förbis afd. 53 (för maskinister o. eldare).	Vt 1907—28/5 1909.

1 Se s. 3, noten.

20

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(Läder-, hår- och gummivaruindustri,
forts.)

Tollarp (Krist. 1.) . . .

Trelleborg.......

Uddevalla.......

Valdemarsvik.....

(Östergötl. 1.)

yänersborg......

Åby-Klippan (Krist. 1.) .
Örebro ........

b) Gummi fabriker.
Gislaved (Jönköp. 1.) . .

Hälsingborg......

Malmö........

Trelleborg.......

» .......

c) Borst- och pensel fabriker.

Landskrona......

Stockholm.......

d) Sadclmakerier och
tapetserareverkstäder.

\ Bodafors (Jönköp. 1.) . .

Eslöf med omnejd . . .

I Eskilstuna.......

Falkenberg med omnejd .

Falun.........

Göteborg .......

I Halmstad.......

Halmstad, Laholm och
södra Halland . . . .

Hjo och Tidaholm . . .
Hälsingborg......

Parte

Arbetsgifvare.

r.

Giltighetstid.

Arbetare.

Tollarps garfveri.

2 garfverier.

1 garfveri.

C. J. Lundbergs läderfabr.-A.-B.

| A.-B. Vänersborgs läderfabr.
Klippans kromläderfabr.
Fredrikelunds ånggarfveri.

Sv. läderarb.-förb:s afd. 6.

D:o d:o afd.

L>:o d:o afd.

Kem.-tekn. kvarn- o. läder arb.

-förb.

Sv. läderarb.-förb:s afd. 38.
D:o d:o afd. 66.

D:o d:o afd.

16/o 1907—ls/9 1908.
>/4 1906- Vi 1909.
Vs 1907—Vs 1908.
Vi 1907—Vi 1910.

Vs 1907— Vs 1909.
18/io 1907—13/io 1910.
I6/s 1907—Vs 1910.

Svenska gummifabr.-A.-B.

Hälsingborgs gummifabr.-A.-B.

D:o d:o.

Ryska gummifabr.-A.-B.

I Trelleborgs gummifabr.-A.-B.

D:o d:o.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 223.

Därstädes anställda mani.
arb.

Därstädes anställda kvinnl.
arb.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 31.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 3.

Kem.-tekn. förb:s afd. 49.

15/s 1907—16/s 1909.
,19/e 1907— Vt 1909.
Vt 1905— V’ 1909.
6/io 1906— Vs 1908.
s/s 1906— 7/« 1909.
Vt 1907-Vt 1910.

Sv. järn- o. metallarb.-förb.
Sv. träarb.-förb:s afd. 125.

Vt 1908—Vt 1909.
Vt 1907—Vt 1910.

Landskrona borstfabr.-A.-B.

A.-B. F. Stocklassas borsto.
penselfabr.

1 arb.-gifv. (tapetserare).

17 arb.-gifv. (sadelm. och |
tapets.)

Sadelm.- o. tapets.-mästarne.

2 arb.-gifv. (sadelm. och
tapets.).

Sadelm.-o. tapets.-mästarne.

Ackordsverkstäderna.

(tapets.).

6 arb.-gifv. (tapets.).

7 arb.-gifv. (sadelm. och
tapets.).

Sadelm.-o. tapets.-mästarne.

Hälsingborgs sadelm.-, tapets.
- o. möbelind.-idk.-för. samt 1 utomst. arb.- j
gifv.

7 arb.-gifv. (sadelm. och
tapets.).

Sv. träarb.-förb:s afd. 155.	Vt	1907-	Ve	1909.
D:o	d:o	afd. 128.	Vt	1905-	V 7	1906.
Skand.	sadelm	- O.	tapets.-	22/,	1907-	1/8	1908.
förb:s	afd.
D:o		d:o	afd.	V»	1906—	Vq	1907.
D:o		d:o	afd.	Vs	1905—	Vs	1906.
D:o		d:o	afd.	V®	1906—	V»	1907.
D:o		d:o	afd.	V®	1906—	V 9	1907.
D:o		d:o	afd.	V®	1907—	M/s	1910.
D:o		d:o	afd.	V®	1907—	VlO	1908.
D:o		d:o	afd.	Vio	1907-	1/lO	1909.
D:0		d:o	afd.	u®	1906—	V»	1907.
D:o		d:o	afd.	VlC	1907-	VlO	1910.
D:o		d:o	afd.	V®	1907—	Vs	1908.

Härnösand

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIV AFTAL.

21

(Läder-, hår- och gummivaruindustri,
forts.)

Jönköping.......

Kalmar........

Karlskrona ......

Kristianstad......

Kristinehamn.....

Landskrona......

Linköping.......

Lund.........

Malmö . .

t . .

Norrköping

Sköfde . .
Stockholm .

2

T>

Uddevalla
Uppsala .

Varberg .

Visby . .

Västerås
Örebro .

Östersund

VIII. Trävaruindustri.

a) Sågverk och hyflerier.

Ala (Gäfleb. 1.).....

Altappen (Norrb. 1.) . .

Bomhus-Kastet (Gäfleb. 1.)
Broddbo (Västmanl. 1.) .
Båtskärsnäs (Norrb. 1.) .
Degerselet (Norrb. 1.) . .
Domnarfvet (Kopparb. 1.)

Färjenäs (Göteb. o.Boh.l.)

Par	ter.
Arbetsgivare.		Arbetare.
Tapetseraremästarne.	Skand. förb:s	sadelm.- o. tapets.-afd.	Vs	1904— Vs	1905.
6 arb.-gifv. (sadelm. och	D:o	d:o afd.	V*	1906— V»	1907.
tapets.).
4 arb.-gifv. (tapets.)	D:o	d:o afd.	V»	1906— V9	1907. 1
8 arb.-gifv. (tapets.)	D:o	d:o afd.	1/9	1907— V®	1910.
5 arb.-gifv. (sadelm. och	D:o	d:o afd.	“A>	1907—12/8	1908.
tapets.).
Sadelm.- o. tapets.-mästarne.	D:o	d:o afd.	V9	1906— Va	1907.
9 arb.-gifv. (sadelm. och	D:o	d:o afd.	19/9	1907— V»	1909.
tapets.).
Arb.-gifv.-för. inom möbel-tillverkn.	D:o	d:o afd. (för tapets.).	e/s	1907— Vio	1910.
D:o d:o.	D:o	d:o afd. (för sadelm.).	Vs	1907— Vio	1910.
Allm. arb.-gifv.-för. för arb.-	D:0	d:o afd.	1/9	1907— Ve	1910.
gifv. (sadelm.).
D:o för d:o (tapets.).	I):o	d:o afd.	V»	1907— Vs	1910.
8 arb.-gifv. (sadelm.).	D:o	d:o afd.	v»	1906— V*	1907.
Tapetseraremästarne.	D:o	d:o afd.	7«	1907— Vo	1908.
Sadelm.- o. tapets.-mästarne.	D:o	d:o afd.	Vio	1907— Vio 1909.
St. sadelmakeriidkareför. (St. tapetseraremästare-för.	D:o 1	d:o afd.	76 1 l/o	1907—31/s 1910. mani. arb.: 1907—Vs 1909. kvinnl. arb.: 1907—Vs 1909..
< St. möbelindustri-för. (St. möbelhandlare-för.	> D:o	d:o afd:ar.	\|26/8
Chefen för arméns inten-	B:o	d:o afd.	16/«	1907—81/s	1910.
denturförråd för Fred-rikshofs sadelmakeri-verkstad.
4 arb.-gifv. (tapets.)	D:o	d:o afd.	• Vio 1907— Vio	1909.
12 arb.-gifv. (sadelm. och	D:o	d:o afd.	7»	1905— Vo	1906.
tapets.).
5 arb.-gifv. (sadelm. och	D:o	d:o afd.	7»	1906— V9	1908.
tapets.).
6 arb.-gifv. (sadelm. och	D:o	d:o afd.	i5/8	1907—15/s	1908.
tapets.).
Sadelm.- o. tapets.-mästarne.	D:o	d:o afd.	19	1904— Vo	1905.
Sadelm.-mästarne.	D:o	d:o afd.	V»	1905—
Tapets.-mästarne.	D:o	d:o afd.	Vs	1905— Vs	1906.
3 arb.-gifv. (sadelm. och	D:o	d:o afd.	8/s	1907— Vs	1908.
tapets.).
Bergvik-Ala sågv.-A.-B.	Därstädes anställda arb.	Vs	1907— Vs	1908.
Nordiska trävaru-A.-B.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s afd. 86.	Vs	1907- Vs	1908.
Korsnäs sågv.-A.-B.	D:o	d:o afd. 5.	Vs	1906— V 5	1907.
A.-B. Skogsprodukter.	D:o	d:o afd. 204.	21/«	1908—S1/i2	1908.
Båtskärsnäs A.-B.	D:o	d:o afd. 64.	29/S	1907— Vs	1908.
1 arb.-gifv.	D:o	d:o afd. 177.	2V»	1907— Vs	1908.
Stora Kopparbergs bergs-	D:o	d:o afd. 89.	Ve	1907— Ve	1908.
lags A.-B.
A.-B. Färjenäs snickeri-	D:o	d:o afd. 75.	18/9	1907— Ve	1908.
fabr.

22

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.		Giltighetstid.

	Arbetsgifvare.	Arbetare.
(Trävaruindustri, forts.)
Gällivare.......	Gällivare träförädlings-	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	22/e	1907— Vi 1908.
	A.-B. ''	afd. 116.
Granvik (Norrb. 1.) . . .	Nordiska trävaru-A.-B.	D:o d:o afd. 74.	Vä	1907—Vä 1908.
Göteborg (Säfvenäs) . .	Säfveåns A.-B.	D:o d:o afd. 63.	Vä	1906—Vä 1908.
» .......	Trävaru-A.-B. Dalarne.	Sv. transportarb.-förb:s	Vi	1907—Vi 1909.
		afd. 103.
» .......	A.-B. Niels Parelius.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	Vi	1907- Vä 1908.
		afd.
» .......	Compoboardfabr.	D:o d:o afd. 69.	28/s	1908—sl/i2 1908.
Holbonäs (Södermani. 1.)	Backa-Hosjö A.-B.	D:o d:o afd. 106.	%	1907— V* 1908.
Hudiksvall......	Hudiksvalls trävaru-A.-B.	D:o d:o afd. 8.	Vä	1907—Vä 1909.
Hybo (Gäfleb. 1).....	D:o d:o.	D:o d:o afd. 33.	13/10 1907—13/io 1908.
Karlsborg (Norrb. 1.) . .	Nordiska trävaru-A.-B.	D:o d:o afd. 73.	Vä	1907—Vä 1908.
Jiarlstad.......	Säfveåns A.-B.	D:o d:o afd. 64.	19/s	1907—1909.
Korsnäs (Kopparb. 1.) .. .	Korsnäs sågverks A.-B.	(D:o d:o afd. 79.)	21/ä	1907—2I/ä 1908.
T> > . .	Runns ångsåg.	Därstädes anställda arb.	Vä	1907—Va 1908.
Kramfors (Västernorrl. 1.)	Kramfors A.-B.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	3°/8	1907—3Vi2 1909.
		afd. 78.
Kubikenborg......	J. A. Enhörnings trävara-	D:o d:o afd. 15.	17/ä	1907—
(Västernorrl. 1.)	A.-B.
Kungsgård (Gäfleb. 1.) .	Kungsgårdens sågverk.	(D:o d:o afd. 146.)		År 1908.
Kärrgrufvan......	Spännarhytte bruk för	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Vs	1907-
(Västmanl. 1.)	Nordansjö såg.	afd. 266.
Lottefors (Gäfleb. 1.) . .	Adolf Dngers industri-A.-B.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	20A	1906—Vi 1906.
		afd. 82.
Lugnvik (Västernorrl. 1.)	Trävaru-A.-B. Looknö.	D:o d:o afd. 139.	26/8	1907- */n 1907.
Malmberget (Norrb. 1.) .	A.-B. Gällivare malmfält.	D:o d:o • afd. 159.	1/q	1907— Vs 1909.
Norrsundet (Gäfleb. 1.) .	Kopparbergs och Hofors	D:o d:o afd. 51.	16/5	1907—Vä 1908.
	sågv.-A.-B.
Nyland (Västernorrl. 1.) .	Nylands ångsågs A.-B.	D:o d:o afd. 97.	Va	1908—SI/i2 1908.
Sandvik (Västerb. 1.) . .	Sandviks ångsågs A.-B.	D:o d:o afd. 96.		—
		\| Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	1
Sandö (Västerb. 1.) . . .	Sandö sågv.-A.-B.	l afd. 102. .	1 /«	1907- ‘A 1910.
		\| Sv. transportarb.-förb.	1
Skutskär (Gäfleb. 1.) . .	Skutskärs sågverk.	Därstädes anställda arb.	16/e	1907—Vä 1908.
Sparreholm (Södermani. 1.)	A.-B. Sparreholms ångsåg.	Sv. träarb.-förbis afd. 168.	Vi	1907-Vs 1908.
Stocka (Gäfleb. 1.) . . .	Ströms bruks A.-B.	Sv. sågv.-ind -arb.-förb:s	Vä	1907—Vä 1909.
		afd. 47.
Stockholm (Hägersten) .	Olsson o. Rosenlunds såg-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	>%	1907—‘A 1909.
	verk.	afd. 157.
Storfors (Norrb. 1.) . . .	A.-B. Storfors.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	Vä	1907—Vä 1908.
		afd. 126.
Sundsvall.......	Carlsviks trävaru-A.-B.	D:o d:o afd. 13.	Vi	1907— ''n 1908.
» .......	Ankarsviks ångsågs A.-B.	D:o d:o afd. 13.	Vä	1907—Vä 1908.
» .......	Hörningsholms trävara- o.	D:o d:o afd. 9.	17/ä	1907—3I/i2 1907.
	sågverks A.-B.
» .......	Myrnäs A.-B:s sågverk.	D:o d:o afd. 13.	6/ä	1907—"A 1908.
Säter.........	Dala väfveri-A.-B. för dess	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	24/i	1907—3Vi2 1908.
	såg.	afd. 149.
Södertälje...... .	Igelsta såg.	, (Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	Vä	1907—30A 1908.
		afd. 68.)
Sörvik (Västernorrl. 1.) .	Sörviks nya ångsågs A.-B.	Därstädes anställda arb.	I3/ä	1905—Va 1906.
Vallby (Stockh. 1.) . . .	Vallby såg.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.	Vn	1907— >/n 1909.
Vansbro (Kopparb. 1.) . .	Trävaru-A.-B. Dalarne.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förbis	21/l	1907— »/i 1908.
		afd. 57.
yästby (Västernorrl. 1.) .	Fjärdviks ångsågs A.-B.	D:o d:o afd. 150.	29 5	1907—1“/is 1907.
Åbyfors (Gäfleb. 1.) . . .	Åbyfors A.-B.	Därstädes anställda arb.	16/2	1907—ls/a 1908. -

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIV AFTAL.

23

	P a r	ter.

(Trävaruindustri, forts.) b) Utskeppnings-	Arbetsgifvare.	Arbetare.

brädgårdar.
Arboga och Köping . .	1 arb.-gifv.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Ve	1907— Ve	1908.
	afd. 93.
Gäfle.........	3 arb.-gifv.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	V*	1906- V«	1908.
		afd. 4.
Hudiksvall......	1 arb.-gifv.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	ao/s	1907—30/9	1909.
	afd. 8.
Hälsingborg......	H. arb.-gifv.-för. för trä-	Sv. transportarb.-förb:s	Ve	1907- Ve	1910.
varufirmorna.	afd. 44.
Karlskrona......	3 arb.-gifv.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	1 5	1907- Vs	1910.
	afd. 94.
Norrköping......	N. trävaruexportörför.	D:o d:o afd. 26.	Vs	1907— Vs	1910. \|
Stockholm .......	Högelin& Sundströms bräd-	D:o d:o afd. 1.	1B/4	1907—15A	1908.
	gårdar.				1908.
» .......	I. Holmers brädgårdar.	D:o d:o afd. 1.	V»	1907— Vs
.......	Fr. Jansson & C:o bräd-	D:o d:o afd. 1.	Vs	1907— Ve	1908.
	gårdar.
> .......	Värtans brädgårdar (5 arb.-	D:o d:o afd. 1.	V4	1907-1/4	1908.
	gifv.).				1908.
» .......	A.-B. Lundberg & C:o bräd-	D:o d:0 afd. 1.	2%	1907—2%
	gård.
c) Träkolsverk.
Ala (Gäfleb. 1.).....	Herrängs gruf-A.-B. för	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vs	1907—sl/i2	1909.
	Ala kolugn.	afd. 193.
Karlsborg (Norrb. 1.) . .	2 kolningsentreprenörer vid	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	Vs	1907- Ve	1908.
Ornäs (Kopparb. 1.) . .	sågverket. 2 arb.-gifv.	afd. 73. Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	1/4	1907— »A	1908.
. afd. 146.
Sundsvall .......	Skogens kol-A.-B.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	V»	1903— V»	1904.
	afd. 13.
d) Snickerier, möbel-	—
fabriker m. m.
Arboga ........	1 snickerifabr.	Sv. träarb.-förbts afd. 20.	1/8	1907— Vs	1908.
Arvika........	A.-B. Arvika möbelfabr.	D:o d:o afd. 108.	Vs	1906— Vs	1907.
» ........	Sv:s träind.-förb. för A.-B.	(Sv. arbetareförb:s afd. 102.)	16/4	1907- Ve	1908.
	Arvika möbelfabr.
Avesta (Kopparb. 1.) , .	Avesta snickerifabr.	Därstädes anställda snic-	1/6	1906— Ve	1909.
	kåre.
Blomstermåla (Kalmar 1.)	1 möbelfabr.	Sv. träarb.-förbis afd. 127.	V»	1906— Vs	1907.
Eksjö.........	3 möbelsnickeriidkare.	D:o d:o afd. 40.	1/9	1907— Ve	1910.
Emmaboda (Kalmar 1.) .	Kalmar kol- o. trävaruaffär.	D:o d:o afd. 122.	lh	1906— Ve	1908.
> »	Sv:s träind.-förb. för K. A.	D:o d:o afd. 122.	V7	1907— V 7	1909.
	Blomqvists möbelfabr.-A.-B.
Eslöf.........	Möbelsnickeriidkarne.	D:o d:o afd. 60.	Va	1906— Va	1909.
Falun.........	3 möbelsnickeriidkare.	D:o d:o afd. 54.	22/9	1905- Vs	1906.
Fjugesta (Örebro 1.) ; .	Fabriks-A.-B. Klaésson &	D:o d:o afd. 118.	“A	1907— Vs	1908.
	Leijonborg.
Flen (Södermani. 1.) . .	Carl Jonssons snickeri-	D:o d:o afd. 172.		1907— Ve	1908.
	fabr.
» S . .	Träförädlings-A.-B. Varia.	D:o d:o afd. 172.	so/s	1907—1»%	1908.
Genarp (Halmöh. 1.) , .	L. Nilssons möbelfabr.	(D:o d:o afd. 178.)	Vs	1907— Vs	1910.

24

KOLLBKTIVAFTALET I SVERIGE.

Par	ter.
Arbetsgivare.	Arbetare.
P. Wahlmans snickerifabr.	Sv. träarb.-förb-.s afd. 29.	e/e
A.-B.
D:ii d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 2.	6/e
0. Larsson & C:o.	Sv. träarb.-förb:s afd. 29.	Ve
Snickarnes yrkesför. och	D:o d:o afd. 47.	13/t
12 ntomst. möbelsnic-keriidkare.
A.-B. Strömman o. Larsson.	D:o d:o afd. 94.	Ve
Bark o. Warburgs förnjmde	D:o d:o afd. 94.	%
A.-B.
Hisingstads snickerifabr.	D:o d:o afd. 47.	16/n
8 möbelsnickeriidkare.	D:o d:o afd. 34.	1/8
H. byggnadssnickare-	D:o d:o afd. 33	22/s
mästareför.	(för verkstadssnickare).
Sv:s träind.-förb. för A.-B.	Sv. ''träarb.-förbis afd. 138.	Vo
Gustaf Plintas möbel-fabr.
Möbelindustriidkarne.	D:o d:o afd. 19.	V8
3 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 162 (för korgmakarne).	VlO
Möbelsnickeriidkarne.	Sv. träarb.-förb:s afd. 179.	I2/9
Löfuddens träförädlings-	D:o d:o afd. 179.
A.-B.
A.-B. Prövi möbelfabr.	D:o d:o afd. 81.	>/t
D:o d:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd.	Vt
Bröderna Jansson.	Sv. träarb.-förb:s afd. 20.	20/e
Möbelsnickeriidkarne.	D:o d:o afd. 32.	23/9
D:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd. 50.	28/9
Jönköpings träförädlings-	D:o d:o afd. 50.	‘Vt
A.-B.
8 möbelsnickeriidkare.	Sv. träarb.-förbis afd. 49.	‘/h
3 möbelsnickeriidkare.	D.-o d:o afd. 44.	Vs
Karlskrona träförädlings-	D:o d:o afd. 45.	VlO
A.-B.
6 möbelsnickeriidkare.	D:o d:o afd. 76.	Vs
A.-B. Karlstads snickeri-	D:o d:o afd. 102.	31/5
fabr.
Träförädlings A.-B.	D:o d:o afd. 102.	‘Ve
Carl Fredrikssons träför-	D:o d:o afd. 31.	16/e
ädlings-A.-B.
D:o d:o.	Sv. måleriarb.-förb:s afd. 38.	Vi
Möbelindustriidkarne.	Sv. träarb.-förb:s afd. 91.	‘/t
D:o d:o.	D:o d:o afd. 58.	Vo
Sv:s träind.-förb. för J. M.	D:o d:o afd. 89.	‘/i
Lindelöfs snickerifabr.
J. M. Lindelöfs träföräd-	(Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Ve
lingsfabr.	afd. 12.)
Allm. arb.-gifv.-för. för	Sv. träarb.-förb:s afd. 79.	Vt
A.-B. Malmö snickerifabr.
D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 60.	‘/t
Linde maskin- o. snickeri-	Sv. träarb.-förb:s afd. 141.	‘Ve
fabr.-A.-B.
7 möbelsnickeriidkare.	D:o d:o afd. 36.	‘/lo
Stångebro mek. snickeri-	D:o d:o afd. 36.	‘/lo
fabr.

(Trävaruindustri, forts.)

Gäfle''.........

» .........

Göteborg.......

» .......

?> .......

3> .......

Halmstad.......

» .......

Hedemora.......

Hälsingborg .....

» ......

Härnösand.......

s .......

Högsby (Kalmar 1.) ■ ■ •

» » ...
Jäders bruk (Västmanl. 1.)
Jönköping.......

» .......

2> .......

Karlshamn......

Karlskrona......

a ......

Karlstad.......

5 .......

* .......

Katrineholm (Södermani. It

j >

Kristianstad......

Landskrona......

T> ......

» ......

Limhamn.......

> .......

Linde .........

Linköping.......

Giltighetstid.

1907.

1909.

1907-

1904-

1906-

1907-1907-1904—

1908.

Vs 1909.
■Vs 1908.

Va 1908.
•V* 1908.

1 7 1905.
■ V? 1907.
■Vt 1907.
■Vs 1910.
1910.

. 1907— Vu 1910.
1907—Vs 1908.
-Vs 1907.

1905—Vs 1906.
— V* 1910.

1906

1906-

-Vs 1907.
-15/s 1908.

- "A 1908.

- Vt 1910.

- Vs 1909.
-V4 1910.

-31/s 1909.

- 1/* 1909.
-Vs 1909.
-Vs 1908.

l/s 1908.
l/s 1909.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIYAFTAL.

25

(Trävaruindustri, forts.)
Linköping......

2

Lund .
Malmö

Par

Arbetsgifvare.

Stångebro träförädlingsyerk.

D:o d:o.

Sackmans A.-B. (snickerifabr).

Arb.-gifv.-för. inom möbeltillyerkn.

Allm. arb.-gifv.-för. för
möbelindustriidkarne.

D:o	d:o.
D:o	d:o.

Malmö svarfvaremästareför.

ter.

Arbetare.

Sv.	träarb.-förb:s	afd. 106.
D:o	d:o	afd. 106
	(för maskinarbetare).
D:o	d:o	afd. 36.
D:o	d:o	afd. 25.
D:o	d:o	afd. 149
	(för träbildhuggarne).
D:o	d:o	afd. 160
	(för maskinsnickarne).
D:o	d:o	afd. 14
	(för möbelsnickarne).
D:o	d:o	afd. 16.

Giltighetstid.

21/u 1906— >,5 1909.
21/n 1906— Vs 1907.
4/io 1906— 1 s 1908.
Vö 1907— Va 1910.
Vb 1906— Va 1910.
Va 1906—Vb 1910.
Vb 1906-Va 1910.
Va 1906—Va 1910.

» ........

2 ........

Mjölby (Östergötl. 1.) . .
» » . .

Motala........

» ........

Norrköping......

Nyköping

Allm. arb.-gifv.-för. för
Richters käppfabr.

Per Pricks fabrikers A.-B.

(cigarrlådfabr.).

Skånska gatkvastfabr.

A. ~W. Nilssons korg- och
barnvagnfabr.

D:o	d:o.
D:o	d:o.
D:o	d:o.
D:o	d:o.

Sv:s träind.-förb. för Pr.
Widströms möbelfabr.

Högbergs & Hultners snickerifabr.

Joh:s Ohlssons möbelfabr.
A.-B.

Boklund & Sjögrens snickerifabr.

Ribbingsfors träförädlingsfabr.

Carlsson & Wahlstedts möbelfabr.

Sv:s träind.-förb. för Norrköpings
nya träförädlings-A.
-B.

D:o d:o.

N. möbelindustriidkareför.

N. byggmästareför.

Sv:s träind.-förb. för A.-B.
Nordiska kompaniets
verkstäder.

A.-B. Nord. komp:s verkst.

D:o d:o.

Nyköpings ekmöbelfabr.

Nyköpings möbelfabr.

D:o d:o	afd. 16.	16/s	1907-18/3	1910.
D:o d:o	afd. 160.	Vs	1907- Vb	1910.
D:o d:o	afd. 15.	98	1907- 1/4	1908.
D:o d:o	afd. 116.	9A	1906— V?	1909.
(för korgmakarne).
D:o d:o	afd. 160	Vb	1906— Vs	1909.
(för maskinsnickarne).
D:o d:o	afd. 15	4/b	1906— Va	1909.
(för fabriksträarb.).
Sv. maskinist- o. eldare-	Vi	1907— Vs	1909.
förb:s afd. 4.
Skand. sadelm.- o. tapets.-	16/s	1907—16 3	1910.
förb:s afd. Sv. träarb.-förb.	för dess	Vb	1907— Vb	1909.
afd. 73. Sv. träarb.-förbis	afd. 73.	30/8	1906— 1 8	1907.
D:o d:o	afd. 73.	30/s	1906— Vs	1907.
D;o d:o	afd. 73.	Vi»	1905- Va	1906.
D:o d:o	afd. 119.	Vio	1906— Vio	1907.
D:o d:o	afd. 119.	Vio	1906— 1 10	1907.
D:o d:o	afd. 112.	v«	1907— Vs	1910.
Sv. förgylleri- o	glasin.-	Vo	1907— >1	1910.
arb.-förb:s afd.	5.
Sv. träarb.-förb:s	afd. 22.	Vs	1904- Vs	1906.
D:o d:o	afd. 112	V4	1907- ''A	1910.
(för fabr.-o. mask.-snickare).
D:o d:o	afd. 107.	1 0	1907— Vo	1910.
Sv. järn- o. metallarb.-förb.	Ve	1907— Ve	1910.
Skand. sadelm.- o. tapets.-	sept.1906— l/s	1908.
förb:s afd. (för tapets.). Sv. träarb.-förb:s afd. 107.	7/s	1907- Ve	1908.
D:o d:o	afd. 107.	7/o	1907— Vs	1910.

26

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

(Trävaruindustri, forts.)
Njdköping......

Nässjö (Jönköp. 1.) .
Ramfall (Östergötl. 1.)

Sala.......

Skara.........

Sömmen (Jönköp. 1.) . .
Sparreholm (Södermani. 1.)

Stockholm.......

Arbetsgivare.

Sundbyberg

Söderhamn
Söderköping
Trelleborg .

Umeå . .
Uppsala .

Vimmerby.....

Våhlberg (Värml. 1.!

Västervik.....

Västerås.....

Nyköpings möbelfabr.

D:o d:o.

Nässjö möbelfabrik.

A.-B. Sunnanå träförädlingsfabr.

Sv:s träind.-förb. för Sala
nya gnickerifabr.

Sv:s träind.-förb. för Sala
ångsågs- o. mek. snickerifabr.
-A.-B.

Sala ångsågs- o. niek. snickerifabr.
-A.-B.

Möbelindustriidkarne.

Snickerifabr.-A.-B. Ydria.

Sparreholms möbel- och

byggnadssnickerifabr.

5 arb.-gifv.

St. snickaremästareför. o.
71 utomstående arb.-gifv.

5 arb.-gifv.

St. svarfveriidkareför.

Stockholms träfärgnings A.

-B.

Sv:s träind.-förb. för Stockholms
hyfleri- o. snickerifabr.

I Sv:s träind.-förb. för A.-B.

Z. Falk & son.

D:o d:o.

A.-B. Sv. skoläst- o. stanskniffabr.

J. A. Norells möbelfabr.

2 snickerifabriker.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Trelleborgs snickeri- o.
möbelfabr.

Trelleborgs snickeri- o.
möbelfabr.

Sv:s träind.-förb. för A.-B.
Nseslunds möbelfabr.

U. snickaremästareför. o. 7
utomstående arb.-gifv.

Sv:s träind.-förb. för Uppsala
mek. verkstads- o.
snickerifabr.-A.-B.

Uppsala industrifabr.

Vimmerby träförädlingsfabr.

Sv:s träindustriförb. för
Våhlbergs fabr.

A.-B. Stcgeholms sniclcerifabr.

9 möbelindustriidkare.

Arbetare.

Sy.	grof- o. fabr.-arb.-förb:s	15/e	1907—15/s	1908
afd. 99. Skand. sadelm.- o. tapets.-	I5/s	1906-ie/s	1908
förb:s afd. (för tapets.).
Sv.	träarb.-förb:s afd. 77.	26/io	1907— Vs	1908
D:o	d:o afd. 38.		1907— Ve	1908
D:o	d:o afd. 166.	26/,	1907— V*	1909
D:o	d:p afd. 166.	26/l	1907- Vi	1909
D:o	d:o afd. 166 (för sam-	26/,	1907— V*	1909
mansättarne).
Sv.	träarb.-förb:s afd. 151.	6/e	1906— Ve	1908
D:o	d:o afd. 37.	27/s	1904- Vi	1905
D:o	d:o afd. 168.	l/e	1907— Ve	1908
D:o	d:o afd. 6	I3/e	1904— Ve	1905
	(för modellsnickarne).
D:o	d:o afd. 1	Vs	1906— Vs	1909
	(för möbelsnickarne).
D:o	d:o afd. 23	Vs	1906- Ve	1907
	(för korgmakeriarb.).
D:o	d:o afd. 11.	VlO	1906— Vio	1909
D:o	d:o afd. 171.	Ve	1907- Ve	1908
Sv.	träarb.-förb:s afd: ar 3	Ve	1907— Ve	1910
0	10.
Sv.	träarb.-förb:s afd. 171.	Ve	1907— l/e	1910
Sv.	sågv.-ind.-arb.-förb:s	Ve	1907- Ve	1910
	afd. 1.
Sv.	träarb.-förb:s afd. 10.	28/io	1907- V 7	1908
D:o	d:o afd. 97.	20/s	1906— Vo	1908
D:o	d:o afd. 154.	I4/e	1907— Vs	1908
D:o	d:o afd. 125.	V*	1907— Vi	1910
Sv.	grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V»	1907- V»	1908
afd. 20.
Sv.	träarb.-förb:s afd. 137.	Vs	1907— ‘/s	1910
D:o	d:o afd. 139.	16/s	1907- Vs	1908
D:o	d;o afd. 139.	15/e	1907— Ve	1908
(Därstädes anställda arb.)	Ve	1907— Ve	1908
Sv.	träarb.-förb:s afd. 150.	Ve	1907— Ve	1908
D:o	d:o afd. 156.	Ve	1907— Ve	1909.
D:o	d:o afd. 80.	Ve	1906- Ve	1909.
D:o	d:o afd. 43.	sept	1904— Vs	1905.

Giltighetstid.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

27

(Trävaruindustri, forts.)

Ystad.........

Åby-Klippan (Krist. 1.) .
Åstorp (Krist. 1.) . . . .

Åtvidaberg......

e) Korkfabrilcer.

Göteborg.......

Malmö ocb Eslöf. . . .

Malmö........

Stockholm.......

f) Tunnbinderier.

Halland........

Skåne {utom Malmö) . .

Göteborg.......

» .......

Malmö........

Norrköping med omnejd .

J- ......

Oxelösnnd (Södermani. 1.)
» .......

Stockholm.......

■-> .......

Uddevalla.......

Åstorp (Krist. 1.) . . . .

V V ....

Övedskloster (Malmöh. 1.)

g) Vagnmakerier.

Göteborg.......

Landskrona ......

Malmö........

Stockholm.......

Uppsala . .......

Par	ter.
Arbetsgifvare.	Arbetare.
Y. möbelsnickaremästare-	Sv. träarb.-förb:s afd. 74.	21/io	1907— V»	1909.
för.
3 bygg- o. snickarmästare.	D:o d:o afd. 85.	20/4	1906— V*	1908.
J. Johanssons träförädlings-fabr.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 114.	26/S	1907- Vi	1908.
Sv:s träind.-förb. för A.-B.	Sv. träarb.-förb:s afd. 90.	Ve	1907— Ve	1908.
Åtvidabergs förenade in-dustrier.
A.-B. Åtvidabergs förenade industrier.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 11.	Ve	1907— Ve	1909.
Sv.;s träind.-förb. för A.-B.	Sv. träarb.-förb:s afd. 98.	1V10	1905— ''/e	1907.
Åtvidabergs hjulfabr.
4 korkfabriker.	Sv. korkarb.-förb:s afd.	Ve	1907— 1 s	1910.
5 korkfabriker.	D:o d:o afd.(för mani. arb.).	Ve	1905— Ve	1906.
4 korkfabriker.	D:o d:o afd. (för kvinnl. arb.).	Ve	1905- V«	1906.
4 korkfabriker.	D:o d:o afd. (för mani. arb.).	Ve	1903- Ve	1904.
3 korkfabriker.	D:o d:o afd. (för kvinnl. arb.).	Ve	1907— «/e	1908.
9 tunnbinderiidkare.	Sv. tunnbinderiarb.-förb:s afd.	Vs	1907- Ve	1908.
8 tunnbinderiidkare.	D:o d:o afd.	15/,	1907— Ve	1909.
G. tunnbinderiidkareför.	D:o d:o afd.	‘/e	1907— Ve	1908.
Västkustens petroleum-	D:o d:o afd.	15/s	1907—15/s	1910.
A.-B.
5 tunnbinderiidkare.	Sv. tunnbinderiarb.-förb:s afd.	Ve	1907— Ve	1909.
5 tunnbinderiidkare.	D:o d:o afd.	18/e	1907— U,	1909.
0. Eschelsons såpfabr.-	D:o d:o afd.	18/u	1907—18/6	1909.
A.-B.
1 tunnbinderiidkare.	D:o d:o afd.	IL	1907— ''/s	1908.
Krooks petroleum- o. olie-A.-B.	D:o d:o afd.		1907— Ve	1908.
St. tunnbinderiidkareför.	D:o d:o afd.	v*	1906— >A	1908.
Sv. bryggareför:s l:a krets.	D:o d:o afd.	1 10	1905- Vio	1907.
Uddevalla tunnfabr.- och	D:o d:o afd.	28/6	1907-28/e	1908.
0 trävaru-A.-B.
Åstorps tunnfabr.	D:o d:o afd.	is/7	1907- 1 o	1909.
D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 114.	23/4	1906— Vi	1908.
Ovedsklosters tunnbinderi.	Sv. tunnbinderiarb.-förb:s afd.	V?	1903— Vi	1904.
Vagmnakeriidkarne.	Sv. träarb.-förb:s afd. 184.	2A	1904— 1/4	1905.
2 vagnmakeriidkare.	D:o d:o afd. 89.	V4	1906- 1/4	1907.
Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o afd. 16.	I6/e	1905— Ve	1909.
vagnmakeriidkarne.
St. vagnmakeriidk.-för. o. 6 utomst. vagnmakeriidkare.	D:o d:o afd. 5.	22A	1907— V*	1908.
3 vagnmakeriidkare.	D:o d:o afd. 139.	Vi	1906— Ve	1907.

28

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.


IX. Tr&masse- och	Arbetsgifvare.	Arbetare.
pappersindustri.
a) Trämassefabriker och
pappersbruk.
Björkå bruk......	Björkå A.-B. (trämasse-	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	Vs	1907— Vs	1908.
(Västernörrl. 1.)	fabr).	afd. 117.	19/,	1907— V»	1909.
Domnarfvet (Kopparb. 1.)	Sv:s pappersbruksförb. för	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
	Domnarfvets pappers-bruk o. trämassefabr.	afd. 179.
Edsvalla (Värml. 1.) . •	A.-B. Edsvalla bruk (trä-	D:o d:o afd. 233.	V»	1907—31/io	1908.
massefabr. o. sågverk).				1907.
Essvik (Västernörrl. 1.) .	Sundsvalls cellulosa A.-B.	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	Vs	1906— Vs
	(trämassefabr.).	afd.		1907— Ve	1909.
Fiskeby (Östergötl. 1.) .	Fiskeby fabr.-A.-B. (pap-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vs
persbruk o. trämasse-fabr.).	afd. 54.

Forshaga (Värml. 1.) . .	Forshaga sulfit-A.-B.	Sv. järn- o. metallarb.-	16 h	1907—16/4	1908.
förb:s afd. 203.
T> > . .	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	u/o	1907—11/o	1908
		afd.
Frövifors (Örebro 1.) . .	Frövifors bruks A.-B. (pap-	D:o d:o afd. 174.	Vs	1907— Ve	1908.
	persbruk o. trämasse-fabr.).
Hissmofors (Jämtl. 1.) . . -	Hissmofors A.-B. (trämasse-	Sv. sågv.-ind.-arb.-förb:s	7 il	1907— V«	1909.
Klarafors (Värml. 1.) . .	fabr. o. sågverk). A.-B. llölnbacka-Trysil.	afd. 70. Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Ve	1907— Ve	1909.
afd. 63 (för arb. vid pappersbruket).		1907— V?	1909.

» . .	D:o d:o.	D:o d:o afd. 63	Ve
		(för arb. vid trämasse-fabr.).
D » . .	D:o d:o.	D:o d:o afd. 63	1/e	1907— Ve	1909.
		(för arb. vid timmer-upplagsplatsen).		1907— Ve	1909.
	D:o d:o.	D:o d:o afd. 63	*A
		(för arb. vid timmer-spelen).			1910.
Klippan (Krist. 1.) . . .	Klippans pappersbruks	D:o d:o afd. 17.		1907— »A
	A.-B.
» 2> ...	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-	v«	1905— V 4	1908.
		förb:s afd. 80.
S 2> ...	D:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldare-	Vi	1907— V 4	1910.
		förb:s afd. 1.
Koppom (Värml. 1.) . . .	Koppoms pappersfabr-	Sv. arbetareförb:s afd. 103.	Vio	1907— Vio	1909.
	A.-B.
Lessebo (Kronob. 1.) . .	Lessebo A.-B. (pappersbruk	Sv. grof- o.fabr.-arb.-förb:s	Ve	1907— Vt	1910.
	o. trämassefabr.).	afd. 163.
Lilla Edet (Älfsb. 1.) . .	Inlands pappersfabr.-A.-B.	Därstädes fast anställda	J/4	1907— Ve	1909.
	(pappersbruk o. trämasse-fabr.).	arb.
	Lilla Edets pappersbruk.	Sv. grof- o.fabr.-arb.-förb:s	26/e	1907- Va	1909.
	afd.
» »	D:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd.		—
» » . .	Sulflt-A.-B. Göta.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Ve	1907— Ve	1909.
		afd. 206.
Ljusfors (Östergötl. 1.) .	Ljusfors A.-B. (pappersbruk	D:o d:o afd. 180.	Vl2	1907— Ve	1910.
o. trämassefabr.).
	D:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd. 133.	V12	1907— Ve	1910.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIV AFTAL.

29

	Par	t e	r.

(Trämasse- och pappers-	Arbetsgifvare.		Arbetare.
industri, forts.)
Loddby (Östergötl. 1.) . .	Sv:s pappersbruksförb. för	Sv.	;rof- o.	fabr.-	arb.-förb:s	3/l2	1907— Vä	1909.
Holmens bruks- o. fabr.-A -B:s trämassefabr.				afd. 240.

Lottefors (Gräfleb. 1.) . .	Adolf Ungers industri-	D:0		d:o	afd. 86.	»/«	1907— */•	1909.
A.-B. (trämassefabr.). Holmens bruks- o. fabr.-	l):o		d:o	afd. 54.	Vä	1906- 1 s	1908.
Norrköping......
A.-B. (pappersbruk o. trämassefabr.).

Oskarsström (Hallands 1.)	Oskarsströms sulflt-A.-B.	D:o		d:o	afd. 185.	18/e	1907- Vi	1908.
Ransäter (Värml. 1.) . .	Eorshaga sulflt-A.-B. för	D:o		d:0	afd.	Vä	1907- Va	1910.
Rottneros (Värml. 1.) . .	Ransbergs pappfabr. Rottneros bruk för dess	D:o		d:o	afd. 137.	Va	1907— V»	1909.
trämassefabr. Rydö bruks- o. fabr.-A.-B.	D:o		d:o	afd. 181.	27/ä	1907- 1 5	1909.
Rydö bruk (Jönköp. 1.) .
(pappersbruk o. trämasse-fabr.).

Skutskär (Uppsala 1.) . .	Stora Kopparbergs bergs-	Sy.	sågv.-ind.-arb.-förb:s	V?	1906- V?	1908.
	lags A.-B:s cellulosafabr.	afd. 60.
Skärblacka (Östergötl. 1.)	Sv:s pappersbruksförb. för	Sv. grof- o	fabr	-arb.-förb.	V*	1907- Va	1909.
	Skärblacka A.-B. (pap-	för dess	afd.	180.
	persbruk o. trämasse-fabr.).
» 3>	l):o d:o.	Sv.	arbetareförb:s afd. 119.	V8	1907— Vä	1909.
Storvik (Gäfleb. 1.) . . .	Storviks sulflt-A.-B. (Ham-	Sv.	;rof- o.	fabr.	arb.-förb:s	Vi	1907— V.i	1908.
marby trämassefabr.).				afd. 196.
Svanö (Västernorrl. 1.) .	Svanö A.-B. (trämassefabr).	Sy.	sågv.-ind.-arb.-förb:s	Vi	1908— 11	1909.
		afd. 188
Söderala (Gäfleb. 1.) . .	Bergvik o. Ala nya A.-B.	Sv. grof- o	fabr.	-arb.-förb:s	V4	1907— V*	1908.
	(trämassefabr.).				afd. 210.
Sörstafors (Västmanl. 1.)	A.-B. Sörstafors pappers-	D:o		d:o	afd. 156.	lä/4	1907—15A	1908.
	bruk o. trämassefabr.
Thimsfors (Kronob. 1.) .	Thimsfors A.-B. (pappers-	D:o		d:o	afd. 65.	3/e	1907- Vä	1910.
	bruk o. trämassefabr).
Trollhättan......	Sv:s pappersbruksförb. för	D:o		d:o	afd. 130.	Vi	1908- V i	1910.
	Trollhätte pappersbruks A.-B. (pappersbruk o. trä-
Vansbro (Kopparb. 1.) .	massefabr.). Vansbro trämassefabr.-	D:o		d:o	afd. 242.	12/s	1908— Vi	1909.
A.-B. för Skifsforsens fabr.

Vargön (Alfsborgs 1.) . .	Vargöns A.-B.f(pappersbruk	D:o		d:o	afd. 111.	V»	1906- Vs	1908.
	o. trämassefabr.).
Amot (Värml. 1.) . . . .	Amotfors pappersbruks	D:o		d:o	afd. 194.	24/i	1907—-''41	1908.
	A.-B.
2> » ....	A.-B. Kroppstadsfors bruk	D:o		d:o	afd. 194.	2%	1907- Vi	1908.
	(trämassefabr.).
Örebro........	Örebro pappersbruks A.-B.	D:o		d:o	afd. 109.	Vä	1906— Vä	1908.
» ........	D:o d:o.	Sv.	träarti	.-förb:s afd. 64.	maj	1907—maj	1910.
» ........	D:o d:o.	Sv.	.järn-	0.	metallarb.-	maj	1907—ma;	1910.
		förb:s afd. 21.
b) Bokbinderier, kartong-
fabriker m. m.
Gäfle, J önköping, Karlstad
Kristianstad, Sundsvall Trelleborg......	Arb.-gifv. inom bokbinderi-	Sv.	bokb.-	förb.	o. dess afd.		—»Vs	1909.
	yrket.
Eskilstuna......	D:o d:o.	D:o	d	0	d:o.	Vio 1906— V?	1908.

30

KOLLEKTIVÅFTALET I SVERIGE.

(Trämasse- och pappersindustri,
forts.)

Göteborg......

Halmstad......

Hälsingborg.....

Linköping......

Lund........

Malmö.......

Norrköping.....

Oskarshamn .....

Stockholm......

Uppsala.......

Västervik......

Örebro .......

J X. Grafisk industri.

a) Boktryckerier.

Riksaftai1.......

j b) Lito- och kemigrafiska
anstalter.

Riksaftai.......

Arlöf (Malmöh. 1.) . .

* » ...

Eskilstuna......

Galle.........

Göteborg.......

Hälsingborg......

Jönköping.......

Linköping.......

Malmö........

2> ........

» ........

Norrköping......

» ......

Stockholm.......

XI. Malmförädlingsindustri.

I Avesta (Koppart. 1.) . .

BergslagsHörken(Örebrol.)

Bredsjö (Örebro 1.) . . .

[ Bångbro (Örebro 1.) . .

Arbetsgifvare.

Arbetare.

G. bokbinderiidkareför.

6 arb.-gifv.

9 arb.-gifv.

2 arb.-gifv.

L. bokbinderiidkareför.

M. bokbinderiidkareför.
Östergötlands bokbinderiidkareför.

3 arb.-gifv.

St. bokbinderiidkareför.
Arb.-gifvarne.

1 arb.-gifv.

8 arb.-gifv.

Sv.	bokb.-förb. o.	dess afd.	i7/n	1905—30/s	1911
D:o	d:o	d:o.	i8A	1908—31/s	1909
D:o	d:o	d:o.	Vn	1907- Va	1910
D:o	d:o	d:o.	Va	1907— Vi	1911
D:o	d:o	d:o.	Vi	1907-aVs	1909
D:o	d:o	d:o.	‘/i	1907-81/s	1909
D:o	d:o	d:o.	Vi	1907— Vt	1911
D:o	d:o	d:o.	Va	1907- i/u	1910
D:o	d:o	d:o.	Vi	1906— 1/7	1908
D:o	d:o	d:o.	Vi	1908-81/8	1910
D:o	d:o	d:o.	Vi	1907— 1/7	1909
D:o	d:o	d:o.	/ Va Vh\	•1907—81/8	1909

Allm. sv. boktryckareför.

Sv. typograflörb.

Giltighetstid.

Vi 1904—Vi 1908.

Grafiska reproduktionsanstalternas
för.

A.-B. Gräfla.

D:o d:o.

J. O. Öberg & Sons lit.
anstalt.

Innehafvarne af litografiska
tryckerier.

7 innehafvare af litografiska
tryckerier.

Hälsingborgs lit. anstalt.

Jönköpings lit. A.-B.

Linköpings lit. A.-B.

A.-B. Cronholms lit. anst.

Skånska lit. A.-B.

D:o d:o.

Lit. A.-B. i Norrköping.
l):o d:o.

11 innehafvare af litografiska
tryckerier.

Sv. typografförb.

Int. lit. förb:s i Sverige afd.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd.

Int. lit. förb. i Sverige.

Int. lit. förb:s i Sverige afd.

Göteborgs lit. för.

Int. lit. förb:s i Sverige afd.

(Därstädes anställda lit.
arb.)

Int. lit. förb:s i Sverige afd.
D:o d:o,

D:o d:o.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 3.

Int. lit. förb:s i Sverige afd.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 54.

Int. lit. förb. i Sverige.

‘A 1908—sl/i21911.

Vi 1906- Vio 1909.
2% 1906— »A 1907.

Vi 1907- Vio 1910.

‘A 1907—Vi 1910.

V» 1906—Vi 1911.

Vi 1906-Vio 1909.

1906— »/t 1910.
Vi 1906— Vio 1909.
Vi 1906—Vio 1909.
Va 1906—>/s 1909.

— Vi 1911.
“o 1906— Vi 1908.

''/o 1908— Vi 1910.

Avesta järnverks A.-B.

A.-B. Hörks masugn.

A.-B. Bredsjö bruk.
A.-B. Bångbro rörverk.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 123.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 106.

D:o d:o afd. 164.

D:o d:o afd. 110. |

— Vi 1908.

Vi 1907—S1/i2 1908.

Va 1907— ‘/i 1908.
18/ä 1907—sl/iä 1908.

Omfattar äfven stilgjuterier.

FÖRTECKNING A GÄLLANDE KÖLLEKTIVAFTAL.

31

	Par	ter.

(Malmförädlingsindustri,	Arbetsgifvare.	Arbetare.
forts.)
Edsvalla (Värml. 1.) . .	A.-B. Edsvalla bruk.	Sv. järn- o. metallarb.-	28h	1907— \U	1909.
	förbis afd. 158 (för arb. vid valsverket).

» » . .	D:o d:o d:o.	D:o d:o afd. 158 (för arb.	juni 1907—31/i2	1907.
		vid masugnen).
» » . .	D:o d:o d:o	D:o d:o afd. 158 (för hjälp-	29/s	1907— Vi	1909.
		arb. vid smältsmedjan).
Fors (Kopparb. 1.) . . .	Garpenbergs bruks A.-B.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Ve	1907- Vs	1908.
	för Fors bruk.	afd. 121.
Garpenberg (Kopparb. 1.)	A.-B. Garpenbergs zink-	Sv. grufarb.-förb:s afd. 5.	Va	1907-
	o. koppargrufvor.			1907— Vi	1908.
Hjulsjö (Örebro 1.) . . .	A.-B. Bredsjö bruk.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vs
afd. 147.
Hälsingborg......	Hälsingborgs kopparverks	D:o d:o afd. 76.	22/s	1907—31/i	1910.
	A.-B.
» ......	D:o d:o.	Sv. murareförb:s afd. 6.	21/s	1907— Vi	1909.
» ......	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-	1/s	1907—»i/i	1910.
		förb:s afd. 31.
» " ......	D:o d:o.	Sv. transportarb.-förb:s	Vö	1906— 1/q	1909.
		afd. 79.
» ......	D:o d:o.	Sv. träarb.-förb:s afd. 18.	s/s	1907— Vt	1909.
» ......	D:o d:o.	Sv. maskinist o. eldare-	Vs	1907—31/i	1910.
Högfors (Yästmanl. 1.) .	Högfors och Persbo A.-B.	förb:s afd. 1. Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V?	1907—
afd. 218.
Korså (Gäfleb. 1.) ...	Stora Kopparbergs bergs-	Sv. järn- o. metallarb.-	*/>l	1907—31/io	1908.
lags A.-B.	förb:s afd. 186.
Kärrgrufvan (Yästmanl. 1.)	Spännarhytte bruk.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vs	1907—
	afd. 266.
Ljusne (Gäfleb. 1.) . . .	Ljusne-Yoxna A.-B. för	D:o d:o afd. 193.	Vs	1907—
Ljusne masugnar. Uddeholms A.-B. för Munk-	Sv. järn- o. metallarb.-	4/s	1907— Vi	1909.
Munkfors (Yärml. 1.) . .
fors bruk.	förb:s afd. 68.
Smedjebacken (Kopparb. 1.)	Smedjebackens valsverks	D:o d:o. afd. 113.	11L	1907—sl/i2	1908.
A.-B.
» 2>	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Ve	1907—Sl/i2	1909.
Ängelsberg (Västmanl. 1.)	Ängelsbergs bruk.	afd. 160. Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtes	Vi	1908— Vi	1909.
afd. 245.
XII. Metallindustri.
a) Järn- och stålvaru-fabriker, smidesverk-
städer m. m.1
Arboga........	2 arb.-gifv.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	15/V	1907— Vi	1909.
Bofors-(Yärml. 1.)- . . .	A.-B. Bofors-Gullspång för	Sv. gjutareförb:s afd. 25.	Vi	1906- Vi	1908.
	stålgjuteriet i Bofors.			1906— Vs	1908.
Borlänge (Kopparb. 1.) .	Kollin & Ströms verkstad.	Yerkstadsklubben.	Vs
Borås.........		Sv. järn- o. metallarb.-		—
		förb:s afd. 86.

1 Öfverenskommelsen mellan Sveriges verkstadsförening ock vederbörande fackförbund (se s. 35)
omfattar ett flertal arbetsplatser äfven inom denna industri. De aftal, som i förteckningen angifvas gälla
för verkstäder anslutna till Sveriges verkstadsförening (utmärkes med *), äro att anse endast som supplement
till denna öfverenskommelse.

32

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.
				Giltig!

	Arbetsgifvare.	Arbetare.
(Metallindustri, forts.)
Eskilstuna......	Hadar Hallströms kniffabr.-	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	V.	1907-	Vs	1909.
	A.-B. *
» ......	Firman Hedlund & C:o. *	D:o d:o.	Vi	1907-	Vt	1908.
i» ......	> F.W. Söderén&C:o.	(Sv. järn- o. metallarb.-förb^ samorganisation i E.) (Sv. järn- o. metallarb.-förb.)	s%	1906-	Ve	1907.
» ......	L. Johanssons velociped-	aug	1904-	V''4	1905.
	fabr.
» .....	C. J. Höglunds metall-	(D:o d:o.)	Vi	1899-	Vs	1900.
	gjuteri.
»	Eskilstuna smidesfabr.-	(D:o d:o)	Vs	1907-	‘/i	1908.
	A.-B.	(för timlönsarbetare).
» ......	D:o d:o.	(D:o d:o) (för ackordsarbetare).	Vs	1905—	Vs	1906.
	12 iickknifsfabrikanter.	(l):o d:o.)		—	Vs	1908.
» ......	Firman F. A. Stenman. *	(D:o d:o.)	12/10 1906—	Vö	1908.
» ......	Eskilstuna stålpressnings-	(D:o d:o.)	28/4	1902—	Ve	1903.
	A.-B. *
Hofors (Gäfleb. 1.) . . .	Hofors A.-B.	Sv. gjutareförbis .afd. 86.	2B/s	1907—	S0/4	1909.
Hälsingborg......	Filfabriken Atlas.	Sv. järn- o. metallarb.-	1°/,	1907—	V»	1909.
	förbis afd. 31.
> ......	Fr. Th. Rossels fabr.-A.-B.	(D:o d:o afd. 31.)	15/4	1907-	V 4	1909.
» ......	H. velocipedfabrikanter.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	I6/4	1907—	V*	1909.
Hässleholm......	A.-B. Nordiska kapsyl- o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Ve	1907—	Ve	1908.
	staniolfabr.	afd. 24.
Jönköping .......	Lindells vågfabr.-A.-B. *	V erkstadsklubben.	Vn	1906—	Vi	1909.
.Karlskrona......	A.-B. Karlskrona nya gal-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	22A	1907—	l/e	1908.
	vaniseringsfabr.	afd. 95.
» ......	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-	22/4	1907—	Ve	1908.
		förb.
» ......	Karlskrona lampfabr.	D:o d:o afd. 96.	Ve	1907-	Ve	1909.
S> ......	D:o d:o.	(Sv. bleck- o. plåtslageri-	Ve	1907—	V 5	1909.
		arb.-förb:s afd. 18.)
» ......	2 arb.-gifv.	Sv. järn- o. metallarb.-	Ve	1907-	Ve	1909.
		förbis afd. 96.
» ......	1 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 96.	14/«	1907—	Ve	1909.
Knislinge (Krist. 1.) . .	1 arb.-gifv.	(Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Ve	1907-	Ve	1908.
	afd. 192.)
Krylbo (Kopparb. 1.) . .	Smides bolaget.	Verkstadsklubben.	Vi	1907-	lh	1909.
Kungsängen (Upps. 1.) .	Kungsängens gjuteri.	Sv. gjutareförbis afd. 4.	21/4	1907—		1908.
Linköping.......	Smidesverkstäderna.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	16/s	1907—	Ve	1908.
» .......	Östergötlands velociped-	(D:o d:o.)	10/4	1907—	Vö	1909.
	fabr.
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o.	4/a	1905—	»Vl2	1907.
	arb.-gifv:ne inom cykel-branschen.

i» ........	M. smedsmästareför.	D:o d:o.	V 4	1906-	*/	1909.
> ........	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o.	“V	1907—	ll/2	1909.
Norrahammar (Jönköp. 1.)	Skånska filfabr. A.-B. Norrahammars bruk.	Sv. järn- och metallarb.-	29/V	1907—	Vi	1910.
	förbis afd. 48.
	D:o d:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Ve	1907—	Vi	1910.
		afd. 31.
» >	D:o d:o d:o.	Sv. arbetareförbis afd.	29/,	1907—	‘/l	1910.
> >	D:o d:o d:o.	Sv. gjutareförbis afd. 20	V1	1905 tillsvidare.
		(för gjutare).
i» »	D.o d:o d:o.	D:o d:o afd. 20		1903 tillsvidare.
		(för kärnmakare).

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

33

	Par	ter.	Giltighetstid.

	Arbetsgifvare.	Arbetare.
(Metallindustri, forts.)
Norrköping......	Smidesidkaresektionen af	Sv. järn- o. metallarb.-	I0/i 1907->A 1909.
	N. arb.-gifv.-för.	förb:s afd. 12.
Ronneby.......	Kockums emalj erverk.	Därstädes anställda arb.	V: 1907— Vi 1909.
Rosenfors (Södermanl. 1.)	B. o. 0. Libergs fabr.-A.-B.	'' (Sv. järn-o. metallarb.-förb.)	I6/e 1906—15A> 1907.
Skara . ........	Skara gjuteri- och vapen-	Sv. järn- o. metallarb.-	10/ä 1907—Vs 1908.
	fabr.-A.-B.	förb:s afd. 162.
Stockholm (Brännkyrka)	Stockholms galvaniserings-	Kem.-tekn. kvarn- o. läder-	Vi 1907— Vs 1908.
	fabr.	arb.-förb.
> .......	A.-B. Svenska kapsylfabr.	D:o d:o.	nh 1907— V? 1910.
» .......	6 järnsängsfabr.	(Sv. järn- o. metallarb.-	Ve 1903— 74 1905.
		förtes afd. 87.)
» .......	St. smides- och hofslageri-	(D:o d:o afd. 28.)	12/5 1905- 74 1907.
	idkareför.
Storfors (Värml. L). . .	Storfors bruks A.-B.	D:o d:o afd. 47.	juli 1907—
Västerås .......	Carl Keijser & C:os metall-	(Därstädes anställda arb.)	9/e 1907— 7$ 1909.
	fabr.
• » .......	S. Janssons metallfabr.	(D:o d:o.)	7e 1904— 7? 1905.
» ......	Smides-, hofslageri- och	(Sv. järn- o. metallarb.-	18/2 1907- 74 1908.
	yagnmakeriidkarne.	förb:s afd. 20.)
b) Guld- och silfver-
varufdbriker.
Stockholm.......	A. Brseses nysilfverfabr.-	(Sv. järn-o. metallarb.-förb.)	*/n 1899-
	A.-B.
> ......	Guldsmeds-A.-B. i Stock-	(Därstädes anställda arb.)	I9/i2 1907— Ve 1909.
	holm.
» .......	C. G. Hallbergs guldsmeds-	V erkstadsklubben.	77 1907— 77 1909.
	A.-B.
T> .......	Sjöstrands nysilfverbolag.	Därstädes anställda arb.	7n 1907— Vio 1908.
		(kvinnl.).
c) Bleck-, plåt- och
koppar slag erier.
Alingsås.......	Arb.-gifvarne.	Sv. bleck- o. plåtslageri-	74 1905— 74 1907.
		arb.-förtes afd. 48.
Arvika (Värml. 1.) . . .	3 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 50.	Ve 1907—1s% 1909.
Boden-Luleå......	4 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 37.	Ve 1905— 7* 1907.
Falun.........	5 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 43.	ls/e 1906— 75 1907.
Gäfle.........	Bleck- o. plåtslageri-ind.-	D:o d:o afd. 7.	Ve 1906—Ve 1909.
	idk.-för.
Göteborg.......	4 arb.-gifv.	Kopparslageriarb:s yrkes-	- Vio 1909.
		klubb.
» .......	Bleck- o.plåtslagerimästar-	Sv. bleck- o. plåtslageri-	74 1907- 74 1909.
	nes yrkesför.	arb.-förb:s afd. 16.
Halmstad.......	6 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 22.	13/e 1907— 74 1910.
Hudiksvall......	H. bleck- o. plåtslageri-	D:o d:o afd. 40.	37s 1907-Ve 1909.
	arb.-gifv.
Hälsingborg......	10 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 4.	Ve 1906- 74 1910.
Härnösand, Kramfors, Ny-
land, Sollefteå ....	9 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 25.	26/e 1907— 75 1908.
Kalmar........	K. bleck- o. plåtslageri-	D:o d:o afd. 26.	Ve 1907— 7* 1909.
	arb.-gifv.-för.
Karlskrona......	K. arb.-gifv.-för.	D:o d:o afd. 18.	19/e 1907— 75 1909.
Karlstad.......	4 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 21.	37s 1907— 7u 1909.
Kristianstad......	8 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 3.	Ve 1906-Ve 1908.
Kristinehamn.....	Arb.-gifv.-ne.	D:o d:o afd. 44.	V5 1905-Ve 1907.

1932/o8. Arbets aftal. 3

34

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Parter.

(Metallindustri, forts.)
Kungsör (Västmanl. 1.) .

Landskrona......

Linköping.......

* .......

Lund.........

Malmö

Norrköping

Nyköping

Ronneby

Sköfde .
Stockholm

3> ....

Sundsvall . . . .

Säfsjö (Jönköp. 1.)
Söderköping . . .
Södertälje ....
Uddevalla . . . .
Umeå ....:.
Uppsala.....

Visby......

Västerås . . . .
Växjö......

Örebro

Arbetsgifvare.

Kungsörs bleckkärlsfabr.

D:o d:o.

Arb.-gifvarne.

7 arb.-gifv.

3 kopparslagaremästare.

A.-B. Bleckvarufabriken i
Lund.

D:o d:o.

Carl Lunds fabr.-A.-B.

D:o	d:o.
D:o	d:o.
D:o	d:o.
D:o	d:o.

Allm. arb.-gifv.-för. för
bleck- och plåtslageriarbetsfirmorna.

Bleck- o. plåtslageri-ind.-idk.-för.

A.-B. Wedholms mejerikärlsfabr.
1

(Karl A. Anderssons koppar-,
bleck- och plåtslageri-A.
-B.

A.-B. Wedholms mejerikärlsfabr.

D:o d:o.

3 arb.-gifv.

2 arb.-gifv.

8 arb.-gifv.

Sv:s bleck- o. plåtslageriarb.
-gifv.-för:s l:a distr.
K. J. Svensson & C:o.

5 arb.-gifv.

2 arb.-gifv.

3 arb.-gifv.

Arb.-gifvarne.

6 arb.-gifv.

U. bleck- o. plåtslageriarb.
-gifv.-för.

4 arb.-gifv.

7 arb.-gifv.

Sv:s bleck- o. plåtslageriarb.
-gifv.-för:s afd. i
Kronob. län.

Ö. bleck- o. plåtslageriarb.
-gifv.-för.

Arbetare.

Sv. bleck- o. plåtslageriarb.
-förb:s afd. 24.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 141.

Sv. bleck- o. plåtslageriarb.
-förb:s afd. 15.

D:o d:o afd. 14.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 83.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 22.

Int. lit. förb:s i Sverige afd.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 3.

D.o d:o afd. 3 (för de
kvinnl. arb.).

Sv. måleriarb.-förb:s afd. 2.

Int. lit. förtes i Sverige
afd.

Sv. bleck- o. plåtslageriarb.
-förb:s afd. 1.

D:o d:o afd. 12.

j o d:°

Sv. träarb.-förtes

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 99.

Sv. bleck- o. plåtslageriarb.
-förb:s afd. 51.

D:o d:o afd. 23.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 27.

Sv. bleck- o. plåtslageriarb.
-förtes afd. 6.

Vcrkstadsklubben.

Sv. bleck- o. plåtslageriarb.
-förtes afd. 20.

D:o	d:o	afd.	28.
D:o	d:o	afd.	45.
D:o	d:o	afd.	33.
D:o	d:o	afd.	34.
D:o	d:o	afd.	39.
D:o	d:o	afd.	11.

Giltighetstid,

t/g	1907-	Vs	1909.
I4/t	1906-	V*	1907.
Vs	1907—	Vt	1910.
*/4	1907—	V4	1910.
V»	1907-	Vs	1908.
16/ll	1907-	16/l0	1909.
Vi	1906—	Vio	1909.
Vt	1906-	Vt	1909.
Vt	1907—	Vt	1910.
5/7	1906-	V 7	1910.
Vt	1906—	s%	1908.
Vi	1906-	Vio	1909.
J%	1904—	Vs	1908.
“/s	1906-	V4	1910.

Vs	1907—s»/4	1909.
Vo	1906- >/4	1908.
18/s	1906-ts/s	1908.
‘/s	1907— Vs	1908.
Ve	1907— Ve	1909.
Vt	1908— V4	1909.
tt/8	1905— !/4	1908.
27/s	1906- ''A	1908.
“/«	1905-15/s	1906.
Vs	1907— t/6	1908.
26/ä	1905—tillsvidare.
Vt	1906— t/6	1908.
S,/s	1907— t/5	1908.
1 7	1907—so/4	1908.
V4	1907— '' U	1908.
15/s	1907-ts/s	1908.
Vs	1906- t/5	1910.
v«	1907- Vi	1910.
	1907- t/4	1910.

D:o	d:o	afd.	53.
D:o	d:o	afd.	30.
D:o	d:o	afd.	46.
D:o	d:o	afd.	8.

afd. 9.
afd. 109.

1 Tillhör Sveriges verkstadsförening. Jfr s. 31, noten

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIV AFTAL.

35

	Par	ter.	Giltighetstid.

	Arbetsgifvare.	Arbetare.
XIII. Maskin- och
skeppsbyggnads-
industri.
a) Mekaniska verk-
städer.1		(Sv. järn- o. metallarb.-förb.	j
i Riksaftal.......	Sveriges verkstadsför.	jSv. gjutareförb. \|Sv. träarb.-förb.	19/u 1905— ’/i 1908.
		(Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.
D:o .......	D:o * d:o.	Sv. arbetareförb.	9/n 1905— Vi 1908.
Arbrå (Gäfleb. 1.) . . . .	A. Ungers industri-A.-B.	Sv. järn- o. metallarb.-	13/e 1905—Ve 1906.
	förks afd. 79.
Borås.........	G. Bromanders verkstad.	D:o d:o afd. 86.	*/io 1906- Vio 1907.
» .........	Borås mek. verkstads A.-B.	D:o d;o afd. 86.	14/o 1906—tillsvidare.
J- .........	G. W. Pettersons verkstad.	D:o d:o afd. 86.	22A> 1906—22/o 1907.
» .........	Borås nya gjuteri o. verk-	D:o d:o afd. 86.	22/a 1906—22/8 1907.
	stad.
» .........	C. Kjellgrens mek. verk-	D:o d:o afd. 86.	22/s 1906—22/o 1907.
	stad.
» .........	Mek. verkst. Standard.	D:o d:o afd. 86.	22/o 1906—22/o 1907.
j Eslöf.........	Eslöfs gjuteri och mek.	(Därstädes anställda arb.)	Vs 1906—Vs 1908.
	verkstad. *
Gäfle.........	Skoglund & Olssons mek.	V erkstadsklubben.	17/io 1906— Vi 1908.
	verkstad.*
» .........	D:o d:o.	Gjuteriklubben.	24/io 1906— ‘/i 1908.
> ........''	Nya gjuteribolaget.	Sv. gjutareförb:s afd. 26.	l% 1904—10/s 1905.
Halmstad.......	Maskinfabr. Rex.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	28/2 1907— V2 1908.
HveJlinge (Malmöh. 1.) .	Otto Molins gjuteri o. mek.	(Sv. järn- o. metallarb.-	— Vi 1908.
verkstad.	förb:s afd. 71.)
Härnösand.......	Härnösands verkstads o.	Sv. gjutareförb:s afd. 36.	6/e 1907— e/e 1908.
	varfs A.-B.
Höör (Malmöh. 1.) . . .	Motorfabriken.	Sv. järn- o. metallarb.-	‘/i 1907— l/t 1909.
	förb:s afd. 66.
Kalmar........	N. F. Holgersons mek.	(Därstädes anställda arb.)	Vs 1906—Vs 1908..
	verkstad.
Karlskrona......	Gjuteri- o. mek. verkstads-	Sv. järn- o. metallarb.-	Vs 1907—Vs 1909.
	A.-B.	-förbis afd. 96.
> ....	D:o d:o.	(Därstädes anställda hand-	Vs 1907—Vs 1909.
		och maskinformare.)
Karlstad.......	C. J. Wennbergs mek. verk-	(Sv. järn- o. metallarb.-	''/s 1906- ‘/s 1908.
	stad.	förbis afd. 13.)
Landskrona......	7 mekaniska och smides-	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	Vi 1907— V* 1908.
	verkstäder.
Limhamn.......	Sydsvenska gjuteri-A.-B. *	D:o d:o.	Va 1905—SI/i2 1908.
3 .......	D:o d:o.	Sv. gjutareförbis afd. 57.	2/s 1906- 2/s 1908.
.......	D:o d:o.	Därstädes anställda mo-	V io 1906— Vio 1909.
		dellsnickare.
Lindås (Kalmar 1.) . . .	Lindås gjuteri, glasform-	Sv. järn- o. metallarb.-	31/s 1906—31/s 1908.
	fabr. o. mek. verkstad.	förbis afd. 61.
Lingbo (Gäfleb. 1.) . . .	Lingbo gjuteri och mek.	Sv. gjutareförbis afd. 73.	6/e 1907— Vi 1910.
verkstads A.-B. Linköpings gjuteri o. mek.	D:o d:o afd. 51.	I8/s 1907-18/s 1909.
Linköping.......
verkstad.
5 .......	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-	20/s 1907—12% 1909.
		förbis afd. 83.
» .......	Linköpings elektromeka-	(D:o d:o afd. 83.)	V» 1907—Vs 1908.
	niska verkstad.
Ludvika (Kopparb. 1.) .	Förenade elektriska A.-B. *	D:o d:o afd. 100.	— Va 1907.
Lysekil . ........	Lysekils mek. verkstads	D:o d:o afd. 116.	''/s 1908—Vi 1910.
A.-B.

1 Jfr s. 31, noten.

3fi

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.


(Maskin- och skeppsbygg-	Arbetsgifvare.	Arbetare.
1 nåd sindustri, forts.)
Malmö........	A. J. Anderson & (kos gju-	Sv. gjutareförb:s afd. 2.	“A	1906-	V 4	1907.
	teri och mek. verkstad.
» ........	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	‘A	1906—	V4	1907.
» ........	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	I9A	1906—	74	1908.
		afd. 3.
» ........	Allm. arb.-gifv.-för. för	Sv. järn- o.metallarb.-förb.	V»	1907-	Ve	1910.
	Huskvarna Malmödepots A.-B.

» ........	Bröderna Ljungdelis gju-	D:o * d:o.	»A	1906—	■A	1908.
	teri och mek. verkstad. *
Norrtälje.......	A.-B. Norrtälje gjuteri. *	(Sv. gjutareförb:s afd. 40.]	6 h	1906-	31/l2	1907.
» .......	A.-B. Pythagoras.	Sv. järn- o. metallarb.-	18A	1907—	V 4	1909.
	förb:s afd.
Nyköping.......	A.-B. Skandinaviska glöd-	Glödlampsfabr.-arb:s ff.	2/s	1906—	Ve	1908.
lampsfabr.
1 Oskarshamn......	G. A. Lindqvists mek. verk-	Sv. järn- o. metallarb.-	Vi	1908-	''/i	1909.
	stad.	förtes afd. 178.
Skurup (Malmöh. 1.) . .	2 mek. verkstäder.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	''A	1906—	Va	1908.
Stockholm (Augustendal)	J. V. Svenssons automobil-	Augustendals gjuteriklubb.	I6/io	1907—	Vr	1909.
	fabr.
) »	D:o d:o.	D:o verkstads-	I»/4	1906—	Vö	1908.
		klubb.
» >	D:o d:o.	Sv. träarb.-förb:s afd. 6.	13/e	1904-	Ve	1905.
> .......	A.-B. Lux.	(Därstädes anställda järn-	12/i	1907-	Vi	1908.
		o. metallarb.)
» • ......	D:o d:o.	Sv. transportarb.-förb:s	‘/i	1907—	Va	1908.
		afd. 100 (lagerarb.).
» ........	A.-B. Dux.	(Därstädes anställda järn-	Ve	1906—	Ve	1908.
		o. metallarb.)
> .......	A.-B. L. M. Ericson & C:o.	Järn- o. metallarb.-klubben.	“/«	1906—	Vi	1908.
> .......	A.-B. Pumpseparator. *	D:o d:o.	14A	1907—	‘A	1908.
» .......	A.-B. S. Henrikssons sprut-	Verkstadsklubben.	Va	1906—	Va	1908.
	fabr. o. mek. verkstad.
Sundbyberg......	A.-B. Salenius verkstäder.	D:o. ''	8/e	1907—	li	1909.
» ......	C. R. Nybergs verkstads	D:o.	bh	1907-	Vi	1909.
	A.-B.
Svalöf (Malmöh. 1.) . . .	Svalöfs maskinverkstäders	Sv. järn- o. metallarb.-	V4	1907—	39/4	1909.
A.-B.	förb:s afd. 73.
Sölvesborg.......	Sölvesborgs gjuteri o. mek.	(D:o d:o afd. 57.)	s/t	1907-	Vt	1909.
	verkstad.
Uppsala........	A.-B. Nymans verkstäder.	(D:o d:o afd. 50.)	1/t	1907—	V4	1908.
Vänersborg......	E. G. Lundviks gjuteri.	Sv. träarb.-förtes afd. 103.	lih	1907-	V 4	1909.
Västervik.......	Verkstads A.-B. Tjust.	Sv. järn- o. metallarb.-	n/s	1906—	Va	1908.
	förtes afd. 134.
Åstorp (Krist. 1.) . . . .	Munktells mek. verkstads	(D:o d:o afd. 142.)	Va	1907—	Va	1908.
A.-B:s filial.
Östersund.......	A.-B. Östersunds mek.	(D:o d:o afd. 52.)	''Vi	1907—	Va	1909.
	verkstad.
b) Skeppsvarf.
Halmstad.......	W. Erandsens skeppsvarf.	Sv. träarb.-förb:s afd. 70.	‘/e	1906—	Ve	1908.
Hälsingborg......	N. Anderssons reparations-	D:o d:o afd. 59.	12A	1907—	>A	1908.
	varf.
Lödöse (Älfsl). 1.) . . . .	A.-B. Lödöse varf.	Sv. järn- o. metallarb.-	V»	1906-	Va	1908.
		förtes afd. 145.
Råd (Malmöh. 1.) . . . .	Räå varfs A.-B. 1	Sv. träarb.-förb:s afd. 143.	V*	1907—	Vs	1909.
» » ....	S. P. Nilssons varf.	D:o d:o afd. 143.	Vn	1906—	Vs	1908.

1 Tillhor Sveriges verkstadsförening. Jfr s. 31, noten.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIYAFTAL.

37

	Par	ter.	Giltighetstid.
(Maskin- och skeppsbygg-	Arbetsgifvare.	Arbetare.

c) Uppsättning och skötsel af elektriska maskiner, ledningar
m. m.
Riksafial.......	Sv. elektriska arb.-gifv.-	Sv. elektr. arb.-förb.	Vn 1907— Vi 1909.
Stockholm.......	för. Svagströmsarb.-gifv.-för.	Sv. elektr. arb.-förb:s afd. 7.	Vt 1907— V? 1909.
Trollhättan (Älfsb. 1.) . .	1 elektr. installationsfirma.	D:o d:o afd. 13.	''/i 1908— V? 1909.
d) Instrument- och ur-
fabriker.
Göteborg.......	0. H. Billbergs pianofabr.	Sv. träarb.-förbis afd. 48.	‘/i 1907—Vio 1908.
A.-B.		>/i 1907-Vi» 1908.
	D:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd. 11.
> .......	A.-B. Malmsjö pianofabr.	Sv. träarb.-förb:s afd. 48.	Vi 1907- »/i» 1908.
T> .......	TVn do.	Sv. arbetareförb:s afd. 11.	Vi 1907—Vio 1908.
Karlstad.......	A.-B. J. P. Nyströms orgel-	Sv. träarb.-förb:s afd. 76.	21/io 1906— Vio 1909.
	o. pianofabr.		Va 1906—1910.
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-for. för	D:o d:o afd. 14.
	pianofabrikerna.		6/is 1907— Ve 1909.
........	Allm. arb.-gifv.-för. för	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
	A.-B. G. Ekström & C:os	afd. 3.
Stockholm.......	pianofabr. Ahlberg & Olssons instru-	Y erkstadsklubben.	Ve 1906— V’ 1907.
	ment A.-B.		3/io 1904- Vio 1905.
» .......	K. A. Anderssons orgel-	Sv. träarb.-förb:s afd. 12
	fabr.	(orgelarb.-ff.).	2Vio 1904— Vie 1905.
» .......	C. A. Y. Lundholms orgel-	D:o d:o afd. 12
	fabr.	(orgelarb.-ff.).	Ve 1907— V* 1909.
» .......	13 pianofabriker.	(D:o d:o afd. 9)
	(pianoarb.-ff.)	''/e 1907—Ve 1908.
» .......	I. P. Löfberg & (hos piano-	(D:o d:o" afd. 9)
	fabr.	(pianoarb.-ff.).	Ve 1907— V* 1909.
» .......	W. Hedéns klaviaturfabr.	(D:o d:o afd. 9)
		(pianoarb.-ff.).	''21/i 1908—‘/e 1909.
» .......	Alb. Stilles kirurgiska in-	(Sv. järn- o. metallarb.-förb.)
	strumentfabr.		Vis 1907- Vis 1910.
) .......	St. urmakaresocietet.	Urmakeriarb.-för.
Sundbyberg......	Åkerman & Lunds orgel-	Sv. träarb.-förb:s afd. 12	22/io 1907— Vio 1908.
fabr.-A.-B.	(orgelarb.-ff.).
e) Vagnfabriker.
Arvika (Yärml. 1.) . . .	Arvika vagnfabr.	Sv. järn- o. metallarb.-	7/s 1906-Ve 1908.
	förb:s afd. 18.
» > ...	D:o d:o.	Sv. träarb.-förb:s afd. 108.	Vs 1906—Vs 1907.
Falun.........	Vagn- o. maskinfabr. A.-B.1	Sv. järn- o. metallarb.-	16/e 1906— Vi 1908.
	förtes afd. 49.	Vn 1906— ‘/e 1908.
Linköping.......	Stångebro vagnfabr.	(D:o d:o afd.)

Tillhör Sveriges verkstadsförening. Jfr s. 31, noten.

38

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.			-


	Arbetsgifvare.	Arbetare.
XIV. Jord- och sten-
industri.
a) Stenhuggérier och
stenbrott.
Blekinge.......	3 arb.-gifv. inom sträck-	Sv. stenhuggareförb:safd:ar.		1907— 7 7	1908.
	stensbranschen.
Bohuslän och Halland .	Västra Sveriges storstens-	D:o d:o d:o.	12/ic	1907— 77	1910.
	industriidkareförbund.
Bohuslän.......	Västra Sveriges gatstens-	Sv. stenhuggareförb., Sv.	7i	1908 — ®712	1910.
	industriidkareförb.	transportarb.-förb., Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb. (för stenhuggarne).
» .......	D:o d:o.	Sv. arbetareförb. (för d:o).	7i	1908—87i2	1910.
Lysekils tullkammardistr.	D:o d:o.	Sv. stenhuggareförb., Sv.	Ve	1907—S1/i2	1910.
		transportarb.-förb., Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb. (för transportarbetare-grupperna).
	D:o d:o.	Sv. arbetareförb. (för d:o).	>	1907—s7iä	1910.
Borås.........	7 arb.-gifv. inom byggnads-	Sv. stenhuggareförb:s afd.	74	1906 - 7i	1909.
	stenbranschen.	121.
Dalby (Malmöh. 1.) . . .	Stenkrossen Östra Molla.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	28/s	1906— 74	1908.
		afd. 127.
» » ...	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o afd. 127.	7 io	1907— 7i0	1909.
	Dalby stenkross.
» » ...	Björnstorps stenkross.	D:o d:o afd. 127.	76	1906- V4	1908.
Ekeröd (Krist. 1.1 ...	Skand. granit-A.-B.	Sv. stenhuggareförb:s afd.	75	1907— 7s	1910.
		109.
Elleliolm (Blekinge 1.) .	1 arb.-gifv. inom gatstens-	D:o d:o afd. 54.	15/a	1907—“/o	1908.
	branschen.
Flivik (Kalmar 1.) . . .	1 arb.-gifv. inom gatstens-	D:o d:o afd. 63.	Ve	1906— 7e	1907.
	branschen.
Inuneln (Krist. 1.) . . .	6 arb.-gifv. inom storstens-	D:o d:o afd:ar 94 o. 107.	1/8	1907— 77	1910.
	branschen.
Immeln och Gylsboda .	Sv. granitindustri-A.-B.	D:o d:o afd:ar94o.96.	77	1907— 7?	1909.
(Krist. 1.). Ingärdahej (Blekinge 1.) .	1 arb.-gifv. inom gatstens-	D:o d:o afd. 52.	27a	1907— 75	1908.
	branschen.
Klagshamn (Malmöh. 1.)	Klagstorps kalkbrotts A.-B.	D:o d:o afd. 32.	U/5	1907—>7''5	1909.
> »	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr -arb.-förb:s	12/5	1906- >/5	1909.
		afd. 57.
> »	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-	“/l	1907- >/5	1909.
		förtes afd. 128.
> »	D:o d:o.	Sv. maskinist- o. eldare-	27''5	1907— 7 5	1909.
		förb:s afd. 18.
Kristianstad......	Nya mek. stensliperiet.	Sv. stenhuggareförb:s afd.	7»	1907— 7s	1908.
	31.
Kroken och Björneröd .	2 arb.-gifv. inom gatstens-	D:o d:o afdtar 45 o. 91.	•/■	1906—
(Göteb. o. Boh. 1.).	branschen.
Landskrona......	Skånska marmor-A.-B.	D:o d:o afd. 37.	7i	1907- >/i	1910.
» ......	Landskrona stenhuggeri.	D:o d:o afd. 37.	274	1906- i/s	1908.
Lanna (Örebro 1.) ...	A.-B. Lanna stenhuggerier.	Sv. arbetareförb:s afd. 53.	28 h	1905— i/s	1910.
» » ...	D:o d:o.	Sv. stenhuggareförb:s afd.	aug	1905- i/s	1909.
		118.
Linköping.......	1 arb.-gifv. inom byggnads-	L. stenhuggareif.	“A	1907- i/s	1908.
	stensbranschen.
Linköping med omnejd .	5 arb.-gifv. inom byggnads-	D:o d:o.	Vi	1907— i/s	1908.
	stensbranschen.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

39

(Jord- och stenindustri,

forts.)

Malmö och Övedskloster
Malmö och Lund . .

> > » . .

Matvik och Gunön .
(Blekinge 1.)

Påskallavik (Kalmar 1

Rixö (Göteh. o. Boh. 1
Rute (Gottl. 1.) . .

Sibbhult (Krist. 1.) .

Stensjö (Halmstad) .
Sternö (Karlshamn) .

Stilleryd (Blekinge 1.)
Stockholm.....

Sundbyberg .

Söndrum (Hallands 1.
Trelleborg ....

Uppsala .
Uddevalla
Varberg .

) ■

ter.

Giltighetstid.

Arbetsgifvare.

Arbetare.

Yilhelmsberg (Örebro 1.)

Allm. arb.-gifv.-för. för
sand- o. kalkstenshuggeriidkarne.

Allm. arb.-gifv.-för. för granitstenhuggeriidkarne.

A.-B. Karlshälls stenhuggerier.

I):o d:o.

1 arb.-gifv. inom gatstensbranschen.

Skand. granit-A.-B.

Furillens kalkbrott.

1 arb.-gifv. inom gatstensbranschen.

Skand. granit-A.-B.

1 arb.-gifv. inom gatstensbranschen.

Stilleryds granithuggerier.

Sv:s stenindustriförb:s ostkustför.
för granitstenhuggerierna.

Sv:s stenindustriförb:s ostkustför.
för fasadstenhuggerierna.

6 arb.-gifv. inom byggnadsstensbransehen.

Skand. granit-A.-B.

1 arb.-gifv. inom byggnadsstensbranschen.

11 arb.-gifv. inom byggnadsstensbranschen.

Uddevalla mek. stenhuggeri
o. sliperi.

2 arb.-gifv. inom gatstensbranschen.

Yxhults stenhuggeri-A.-B.

» > D:o d:o.

Yisby.........| 1 arb.-gifv. inom byggnads stensbranschen.

Yästervik

Västerås

Västra Frölunda (Göteb.
o. Boh. 1.).

Yätö (Stockh. 1.) . . . .

5 arb. -gifv. inom storstensbranschen.

5 arb.-gifv. inom byggnadsstensbranschen.

2 arb.-gifv. inom gatstensbranschen.

4 storstenshuggerier.

Sv.stenhuggareförb:s afd.7.
Malmö bildhnggarelf.

Sv. stenhuggareförb:s afd. 7,

D:o d:o afd:ar

(för gatstenhuggarne).
D:o d:o afd.

(för transportarbetaregrupperna).

D:o d:o afd. 79.

D:o d:o afd. 16.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-

“/« 1907-

•/j 1907-

•/s 1907-3/''s 1908-7i 1908-

/s 1910.
/s 1910.

• l/s 1910.
7s 1910.
■ Vt 1910.

“/7 1907— Vö 1908.

‘Va 1907—Va 1908.
I4/i 1908—31/i2 1909.

Sv. stenhuggareförb:s afd.	V®	1907— ''/e	1908.
103.
D:o d:o	afd. 103.	24/ll	1907— ‘/s	1909.
D:o d:o	afd. 35.	Ve	1907— ‘/s	1908.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	7e	1907— Ve	1908.
afd. 200.
Sv. stenhuggareförb:s afd. 5.	Vs	1907—
D:o d:o	afd. 22.	S/l2	1907— ‘/s	1910.
D:o d:o	afd. 22.	2V«	1907— ‘/s	1910.
D:o d:o	afd. 23.	16/s	1906— ‘/s	1909.
D:o d:o	afd. 9.	‘Va	1906— ‘/s	1908.
D:o d:o	afd. 50.
D:o d:o	afd. 84.	Vs	1907- ‘,s	1908.
D:o d:o	afd. 77.		1906— ‘/s	1907.
D:o d:o	afd. 10.	l9/e	1907- ‘/1	1909.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Va	1906— Va	1907.
afd. 41.
Sv. stenhuggareförb:s afd.	Vs	1907— ‘/s	1909.
33.
Sv. arbetareförb:s afd. 79.	Vs	1907- ‘/s	1909.
V. stenhuggareff.	V»	1907- ‘/»	1908.
Sv. stenhuggareförb:s afd.	Vi	1907- ‘/i	1908.
43.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	19/e	1905— ‘/i	1906.
afd. 19.
Sv. stenhuggareförb:s afd.	2o/4	1907— ‘/s	1908.
76.
/D:o d:o	afd. 24.	l l/5	1906— ‘/s	1909.
\bv. arbetareförb:s afd. b.	IV

Afd. 92 af Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.

40

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(Jord- och stenindustri,

forts.)

Yxhult (Örebro 1.) . . .
* » ...
Åstorp (Krist. 1.) . . . .

Örebro........

Öyedskloster (Malmöh. 1.)

b) Kalk- och kritbruk.

Ignaberga (Krist. 1.) . .
Kvarnby (Malmöh. 1.) . .

c) Cementfabriker.
Hellekis (Skarab. 1.) .

Hälsingborg.....

Limhamn

Malmö ........

Maltesholm (Malmöh. 1.)

d) Glasbruk.

| Kalmar o. Kronob. 1. . .
(Alsterbro, Johansfors,
Modala, Alsterfors,
Flöxhult, Hofmantorp,
Lindefors och Bergdala,
Orrefors, Sandvik,
Skruf, Transjö).

Arboga........

Eda (Värml. 1.)

Gäfle ......, .

Johanstorp (Kronob. 1.)

Hammar (Örebro 1.) .
Kosta (Kronob. 1.) . .

Parter.

Arbetsgifvare.

Yxhults stenhuggeri-A.-B.

D:o d:o.

Skånska makadamfabr.

Ö. byggmästareför.

A.-B. Övedsklosters sandstensbrott.

Maltesholms cement-A.-B.
Allm. arb.-gifv.-för. för
kritbruken.

D:o d:o.

Giltighetstid.

Arbetare.

D:o

Hellekis A.-B.

d:o.

11 glasbruk.

Arboga glasbruk.

D:o d:o.

Eda glasbruks A.-B.

Gäfle glasbruk.

A.-B. Kosta glasbruk för
Johanstorps glasbruk.
Hammars glasbruks A.-B.
A.-B. Kosta glasbruk.

D:o d:o.

Hälsingborgs cinders- och
kalkfabr.-A.-B.

Skånska cement-A.-B.

Skånska cement-A.-B. för
dess hamnafd.
Maltesholms cement-A.-B.

Sv. stenhuggareförb:s afd:ar.

Sv. arbetareförb:s afd. 53.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 114.
v. sti
120.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 108.

D:o d:o afd. 28.

D:o d:o afd. 154.

D:o d:o afd. 154

(för kuskarne).
Sv. tunnbindareförb:s afd.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 225.

D:o d:o afd. 1.

D:o d;o afd. 60.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 143.

Sv. maskinist- o. eldareförb:s
afd. 75.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd. 116.

Sv. arbetareförb:s afd. 32.

Sv. träarb.-förb.

De oorganiserade arb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 3.

D:o d:o afd. 131.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd:ar.

Sv. glasarb.-förbis1 afd. 2
(glasblåsare).
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 93 (hytt- o. utearb.).
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 220.

D:o d:o afd. 289.

D:o d:o afd. 272.

D:o d:o afd. 273.

D:o d:o afd. 122.

Sv. arbetareförb.-s afd. 95.

8/s 1905— Vs 1909.
28/7 1905— ''/i 1910.
23/i 1908- Vio 1909.

14/s 1907—3I/s 1910.

Vn 1906— Vio 1909.

”/? 1906— >/? 1909.
9/s 1906— Vi 1909.

Vs 1907—Vi 1909.

Vi 1906-Vi 1909.

16/e 1907->/i 1907-

■Vs 1909.
Vi 1910.

''26/i 1906—

Vs 1906-le/i2 1905-

‘/i 1909.

Vi 1909.
Vv 1909.

Vt 1908—Vio 1909.

22/a 1907
Vs 1907-

Vs 1908.

/io 1907— Vio 1910.

Vb 1907-Vio 1907-

V» 1908-Vio 1907-V to 1907-

•V» 1908.
■ Vio 1909.

Va 1909.
Vio 1909.
Vio 1909.

1 Har numera upgått i Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

41

(Jord- och stenindustri,

forts.)

Liljedahl (Yärml. 1.) . .
Pukeberg (Kalmar 1.) . .

Sandö.........

Surte (Älfsb. 1.) . . . .

* » . . . .
Östervik (Kronob. 1.) . .

e) Tegelbruk.

Arboga ........

Borgeby (Malmöb. 1.) . .
Börringe (Malmöb. 1.) . .

Dalby (Malmöh. 1.) . . .

Eskilstuna.......

F alkenberg......

Glumslöf (Malmöh. 1.) .

j ,

Halmstad .......

Herslöf (Malmöh. 1.) . .

Hven (Malmöh. 1.) . . .

5 » ...

I Hälsingbqrg......

Höganäs (Malmöh. 1.) . .

Kristianstad......

Kvarnby (Malmöh. 1.) . .

Köpinge (Malmöh. 1.) . .
Linköping ........

Lomma (Malmöh. 1.) . .

Par

Arbetsgifvare.

A.-B. Surte-Liljedahl.

A.-B. Arv. Böhlmarks lampfabr.
för Pukebergs glasbruk.

Sandö glasbruks A.-B.

j A.-B. Surte-Liljedahl.

| D:o d:o.

Österviks glasbruk.

Arboga tegelbruk.

Borgeby tegelbruk.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Börringe tegelbruk.

Dalby tegelbruk.

A.-B. Kalksandstegel.

A.-B. Falkenbergs tegelbruk.

Tegelbruks-A.-B. Sundvik.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Strandnäs tegelbruk.

Vallbergs fabr.-A.-B. för
Slottsmöllans tegelbruk.

Hildesborgs tegelbruks
A.-B.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Öländers tegelbruks A.-B.

Hvens tegelbruks A.-B.

A.-B. Hälsingborgs ångtegelbruk.

Långaröds tegelfabr.-A.-B.

Allm. arb.-gifv.-för. för leroeh
tegelindustri A.-B.
Herkules.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Sallerups tegelbruksA.
-B.

Köpinge tegelbruk.

A.-B. Förenade tegelbruken
för Kallerstads tegelbruk.

Skånska cement A.-B.

A.-B. Anders Svenssons
tegelfabriker.
jA.-B. Lomma tegelfabr.
jMalmö-Lomma tegelbruks
A.-B.

j Tegelfabr.-A.-B. Oskars[
frid.

Giltighetstid

Arbetare.

{Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 281.

Sv. arbetareförb:s afd. 90.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 285.

|Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
) afd. 291.

ISv. arbetareförb:s afd. 116.
|De oorganiserade arb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 246.

/Sv. glasarb.-förb:s afd. 1.
\Sv. arbetareförb:s afd. 78.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 282.

|22/io 1907— 7» 1908.
Vi 1908— Yio 1909.

P7»	1908-		1909.
S8/,	1907-	-s%	1908.
•S0A>	1906-	-S0/6	1908.
Vi	1908-	-7 4	1909.

Sv. grof- o	fabr.-arb.-förb:s	“/»	1907—15/5	1908.
afd. 93.
D:o	d:o	afd. 151.	75	1906— 1/5	1908.
D:o	d:o	afd. 117.	74	1907— 1/4	1909.
D:o	d:o	afd. 127.	19/4	1905- 1/4	1908.
D:o	d:o	afd. 16.	*7 4	1907— i/s	1909.
D:o	d:o	afd. 132.	28/e	1906— i/a	1908.
D:o	d:o	afd. 25.	20/4	1907— 1/4	1909.
D:o .	d:o	afd. 25.	7»	1907— ''A	1909.
D:o	d:o	afd. 53.	26/o	1907—50/4	1909.
D:o	d:o	afd. 25.	75	1907— ''A	1909.
D:o	d:o	afd. 215.	75	1907— 1/4	1909.
D:o	d:o	afd. 215.	“/«	1907— 1/4	1909.
Därstädes	anställda arb.	12/5	1905— ‘A	1906.
Sv. grof- o.	fabr.-arb.-förb:s	74	1907— ''A	190S.
afd. 66.
D:o	d:o	afd. 170.	75	1907- 74	1909.
D:o	d:o	afd. 154.	26/4	1907— 1/4	1909.
D:o	d:o	afd. 211,	I0/s	1907— ‘/a	1908.
D:o	d:o	afd. 128.	27s	1906- ‘/a	1908.
[D:o	d:o	afd. 30.	]
Sv. arbetareförb.	■	H	1905— 1/4	1909.
[Oorganiserade arb.	1

42

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(Jord- och stenindustri,

forts.)

Lund........

Marieberg (Malmöh. 1.) .

Marieholm (Malmöh. 1.) .

Nyköping.......

Rimbo (Stockh. 1.) . . .
Rögle (Krist. 1.) . . . .
Sjöbo (Malmöh. 1.) . . .
Sknrnp (Malmöh. 1.) . .

Spånga (Stockh. 1.) . . .
Stafsjö (Östergötl. 1.) . .
Svartsjö (Stockh. 1.) . •
Svedala (Malmöh. 1.) . .

Vallåkra (Malmöh. 1.) . .
Veberöd (Malmöh. 1.) . .
■> > . .
Viby (Krist. 1.) ....
Vänersborg......

Väsby (Stockh. 1.) . . .
Yddinge (Malmöh. 1.) . .
Åby-Klippan (Krist. 1.) .

Åkarp (Malmöh. 1.) . . .

Ängelholm......

Örebro........

Östra Grefvie (Malmöh. 1.)

f) Sten- och lergodstillverkning.

Borås.........

g) Torfindustri.

Ageröd (Malmöh. 1.) . .

Axhult (Kronob. 1.) . .

Hästveda (Krist. 1.) . .

Hörda (Kronob. 1.) . . .

Västra Torup (Krist. 1.) .
Yxenhult (Krist. 1.) . .

Par

Arbetsgifvare.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Annetorps och Pålsjö
tegelbruk.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Minnesbergs tegelbruks
A.-B:s tegelbruk Marieberg.

Marieholms tegelbruks
A.-B.

Kungshagens tegelbruks
A.-B.

Rimbo tegelbruk.

Rögle tegelbruk.

Sjöbo tegelbruks A.-B.

Ällm. arb.-gifv.-för. för H.
Andersons tegelbruk.

Kalfuddens tegelbruk.

Timmergata A.-B.

Hillevikens tegelbruk.

Allm. arb.-gifv.-för. för A.-B.''
Pörsökstegelbruket.

Vallåkra lervarufabr.-A.-B.

Veberöds tegelbruk.

A.-B. Veberöds tegelbruk.

Kvarnäs tegelbruk.

A.-B. Vänersborgs tegelbruk.

Väsby tegelbruk.

Yddinge tegelbruk.

Åby-Klippans tegelbruks

„ A.-B.

Åkarps tegelbruk.

Villans tegelbruks A.-B.

A.-B. Marks tegelbruk.

Trelleborgs tegelbruks
A.-B.

ter.

Arbetare.

Giltighetstid.

Sv. grof- o.	fabr.	-arb.-förb:s	4/j 1907— 74	1909.
afd. 2.
D:o	d:o	afd. 124.	7 s 1907— 74	1909.
D:o	d:o	afd. 89.	7» 1906- 74	1907.
D:o	d:o	afd. 99.	15./s 1906- 74	1908.
D:o	d:o	afd. 142.	7n 1907— 7n	1909.
D:o	d:o	afd. 168.	19/e 1907—7&	1909.
D:o	d:0	afd. 108.	7s 1907- 75	1909.
D:o	d:o	afd. 119.	74 1907- 1 4	1909.
I):o	d:o	afd. 202.	76 1907—374	1908.
D;o	d:o	afd. 219.	o/s 1907- 75	1909.
D:o	d:o	afd. 91.	7s 1907-75	1908.
D:o	d:o	afd. 56.	74 1907—74	1909.
D:o	d:o	afd. 145.	7s 1906- 75	1910.
D:o	d:o	afd. 123.	27s 1906— 76	1908.
D:o	d:0	afd. 123.	74 1906— 74	1908.
D:o	d:o	afd. 170.	76 1907— 71	1909.
D:o	d:o	afd. 103.	47e 1907- 74	1909.
D:o	d:o	afd. 324.	o/s 1907— 7s	1908.
Därstädes	anställda arb.	7s 1906 - 7*	1908.
D:o	d:o d:o.	76 1906— 75	1908.
Sv. grof- o	fabr.-arb.-förb:s	i9/6 1905— 74	1909.
afd. 126.
D:o	d:o	afd. 32.	»/s 1907— 75	1908.

Därstädes anställda arb.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 169.

1907-

- tillsvidare.

— 74 1908.

1 krukmakaremästare.

Nya A.-B. Turba.

l Axhults torfströfabr.-A.-B.
Skånska landtmännens andelstorfströför.

I Hörda torfstöfabr:s förnyade
A.-B.

i Västra Torups torf-A.-B. |
Skånska landtmännens an- ]
delstorfströför.

[ Skånska superfosfat- och ]
svafvelsyrefabr.-A.-B:s
torffabr.

Sv. kakelug	nsmakareförb:s	Vt	1903-	7»	1904.
afd.
Sv. grof- o.	fabr.-arb.-förb:s	nh	1907—	7»	1908.
afd. 188.
D:o	d:o	afd. 197.	10/6	1907—	78	1909.
D:o	d:o	afd. 183.	19/ö	1907—	74	1909.
D:o	d:o	afd. 190.	Vt	1907-	1 5	1909.
D:o	d:o	afd. 224.	14/e	1907-	76	1909.
D:o	d:o	afd. 155.	75	1906—	75	1909.
D:o	d:o	afd. 155.	14/l	1908-	74	1909.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

43

(Jord- och stenindustri,

forts.)

h) Grus- och sandtag.
Arrie (Malmöh. 1.) . . .

Romelanda......

(Göteb. o. Boh. 1.)

i) Annan hithörande

industri.

Hofmantorp (Kronob. 1.)

» >

Ifö (Krist. 1.).....

Lomma (Malmöh. 1.) . .

XV. Kemisk-teknisk
industri.

Alby (Västernorrl. 1.)

Parter.

Giltighetstid.

Arbetsgifvare.

Arbetare.

Aiineberg (Jönköp. 1.)

Annelöf (Malmöh. 1.)

Gyttorp (Örebro 1.) .
Göteborg .

Hälsingborg

Jönköping

D:o

d:o.

Annebergs tändsticksfabr.

D:o d:o.

A.-B. Svenska krutfaktorierna.

Skånska bomullskrutfabr.-A.-B.

Gyttorps sprängämnesA.
-B.

Fabriken Tomten.

Stockholms superfosfatfabr.
-A.-B:s filial Ceres.

Hälsingborgs hornlims- o.
benmjölsfabr.-A.-B.

A.-B. Hälsingborgs ljusfabr.

Skånska superfosfat- och
svafvelsyrefabr.-A.-B.

D:o d:o.

Jönköpings tändsticksfabr.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Arrie grustag.

Göteborgs murbruks- och
sandcement-A.-B. för dess
sandtäkt Dösebacka.

Svenska blomstervasfabriken.

Nya blomstervasfabriken.

Ifö kaolin- och chamottefabr.
-A.-B.

Allm. arb.-gifv.-för. för
A.-B. Amerikanska smärgelskifvefabr.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Skand. eternit-A.-B.

Alby kloratfabr.-A.-B.
D:o d:o.

Albv karbidfabr.-A.-B.
D:o d:o.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 9.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff:s sektion 1.

6/b 1907— Vt 1909.
''Va 1907—Vt 1909.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vi	1908— V«	1909.
afd. 296.
D:o d:o	afd. 296.	Vi	1908- t/u	1909.
D:o d:o	afd. 227.	3l/lC	1907—“A	1909.
D:o d:o	afd. 30.	‘V 5	1907— t/t	1909.
H:o d:o	afd. 30.	*/	1907— t/4	1909.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V»	1907- J/s	1909.
afd. 64.
Sv. elektr. arb.-förb:s afd.	Vt	1907- Vs	1910.
11.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	l0/8	1906— Vs	1908.
afd. 64.
Sv. elektr. arb.-förb:s afd.	Vs	1907— t/?	1910.
11.
Sv. träarb.-förb:s	afd. 93.	Vs	1907- t/T	1909.
Sv. järn- o. inetallarb.-	Vs	1907— Vs	1910.
förb:s afd. 51.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	21/ll	1907—si/n	1910.
afd. 113.
Sv. arbetareförbis	afd. 74.	21/ll	1907—21/n	1910.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	“/t	1907— t/i	1910.
afd. 102.
D:o d:o	afd. 82.	Vs	1907—17/s	1909.
De förenade förbis afd. 44. j	23/i0	1907-3%	1910.
Sv. transportarb.-förbis	I8/s	1907— ‘/t	1909.
afd. 104.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	28/ll	1907—st/i2	1909.
afd. 1.
D:o d:o	afd. 1.	V*	1907— Vs	1909.
D:o d:o	afdiar.	Vt	1907—»‘/is	1909.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 31.

Sv. träarb.-förb:s afd. 18.
Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 23.

Vs 1907— Vi 1910.

18/s 1907—Vt 1909.
18/''ii 1907—,8/n 1910.

44

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Part

(Kemisk-toknlsk industri,

forts.)

Jönköping .
Landskrona

Limhamn .

Malmö

Arbetsgivare.

Arbetare.

Mölndal (Göteb.o.Boh. 1.)

Jönköpings västra tändsticksfabr.

Nordiska hartslimfabr.
Konstgödningsfabr.-A.-B.
D:o d:o.

De förenade kolsyrefabrikernas
A.-B. för Limhamns
kolsyrefabr.

Skånska superfosfat- och
svafvelsyrefabr.-A.-B.
Allm. arb.-gifv.-för. för
Skånska oljeslageriet.
D:o för d-o.

A.-B. Svenska konstgödnings-
o. svafvelsyrefabr.
D:o d:o.

Allm. arb.-gifv.-för. för
A.-B. Campana (tvålfabr).

S. Barnekows tekn.-kem.

laboratorium.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Malmö gamla tvålfabr. -A.-B.

Malmö tvålfabr.-A.-B.
A.-B. fabr. Carl (tvålfabr).

Malmö nya tvålfabr.

M. Zadigs kem.-tekn. fabriker
(tvålfabr).

Allm. arb.-gifv.-för. för
Malmö gamla tvålfabr.-A.-B.

Malmö tvålfabr.-A.-B.
Allm. arb.-gifv.-för. för
Malmö oljeslageri.

A.-B. Happachs såpfabr.
A.-B. Vilh. Happach k
C:o (såpfabr).

A. P. Sjöberg (tvål- och
såpfabr).

Allm. arb.-gifv.-för. för
såpfabr. Vilh. Happach
& C:o.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Malmö oljeslageri-A.-B.
o. Happachs såpfabr.-A.-B.

Allm. arb.-gifv.-för. för
Firman Eug. Wingård
(ferniss- o. färgfabr).
Skånska färgfabr.-A.-B.
M. E. Delbanco (oljeslageri).

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 12.

D:o d:o afd. 12.

Sv. järn- o. metallarb.-förb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 60.

Sv. maskinist- o. eldareförb:s
afd. 5.

Sv. arbetareförb:s afd. 32.

Oorganiserade arb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 60.

D:o d:o afd. 60.

Sv. maskinist- o. eldareförb:s
afd. 5.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 3.

Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 4.

Kem. tekn. kvarn- o. läderarb.
-förb:s afd. 25.1

D:o

d:o afd. 25.

d:o afd. 25
(kvinnl. arb.).

d:o afd. 25.

Giltighetstid.

■Kem. tekn. kvarn- o. läderarb.
-förb:s afd. 25
(mani. arb.)

D:o

d:o afd. 25
(mani. arb.)

Sv. järn- o. metallarb.-förb^ afd. 4.

Sv. tunnbindareförb:s afd.

>Kem. tekn. kvarn- o. läderarb.
-förb:s afd. 25.

D:o

d:o afd. 52.

“/it 1907—18/n 1910.

V* 1907—''/t 1908.
9/s 1907—81/ia 1909.
31/s 1906— Vi 1908.

V? 1907—31/is 1909.

Vi 1906—S1/ia 1908.
‘/t 1907—‘/t 1910.
‘/is 1906— Vt 1910.
19/i 1906—31/i2 1908.
18/i 1907—3,/i2 1908.
Ve 1907—Vt 1909.

Vt 1906—3I/s 1908.

Ve 1907—Vt 1909.

Vio 1907— Vt 1909.
Vt 1906— ‘/t 1909.

‘/i 1907—Vi 1910.

»*/t 1907—15/t 1909.
Vi 1907— Vi 1910.

Vt 1907- Vi 1910.
16/t 1907— Vt 1910.

1 Se s. 3, noten.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

45

	Par	ter.


Kemisk-teknisk industri,	Arbetsgifvare.	Arbetare.
forts.)		i
Nybro (Kalmar 1.) . . .	A.-B. Nybro säkerhetständ-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	W/5	1907—3%	1908.
	sticksfabr.	afd. 44.
Stockholm.......	Apoteket Nordstjärnans	Därstädes anställda arb.	26A	1907— Vs	1910.
	droghandel.
» (Nacka) . . .	A.-B. Sommelii fabriker	Kem. tekn. kvarn- o. läder-	2<7s	1907- ''/i	1910.
» (Saltsjö-Nacka)	(oljefabr.).	arb.-förb:s afd. 23.
A.-B. Svenska sodafabri-	Därstädes anställda arb.	V*	1907— Vs	1909.
	kerna.
» .......	A.-B. Barnängens tekniska	Därstädes anställda arb.	1//5	1906- Vs	1908.
	fabr.
» ......	Firman Hylin & C:o (tvål-	Därstädes anställda arb.	Vs	1906—=s%	1908.
» (Liljeholmen)	o. såpfabr).
Firman Wilh. Becker (färg-	Därstädes anställda fabriks-	25/s	1905—2Vs	1907.
	o. fernissfabr.).	o. magasinsarb.
» (Nacka) . . .	Stockholms superfosfat-	Kem. tekn. kvarn- o. läder-	n/6	1906- Vo	1909.
	fabr.-A.-B.	arb.-förb.
* » . . .	D:o d:o.	Sv. transportarb.-förb:s afd.	S1/l	1907— Ve	1909.
> (Gröndal) . .		53 (maskinister o. eidare).
Skånska superfosfat- och	Därstädes anställda arb.	2%	1906—3o/4	1909.
	svafvelsyrefabr.-A.-B.
» (Brännkyrka)	Nitroglycerin A.-B:s dyna-	Därstädes anställda arb.	Vs	1907- Vs	1909.
	mitfabr. Vinterviken.
Tidaholm.......	Vulkans tändsticksfabr.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förks	19/u	1907—19/n	1910.
		afd. 90.
» .......	D:o d:o.	Sv. arbetareförks afd. 131.	20/ll	1907—1ä%l	1910.
Trelleborg.......	A.-B. Phylatterion.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förks	25/s	1907-
		afd. 20.
» .......	A.-B. E. T. Gleitsmanns	Kem. tekn. kvarn- o. läder-	15/e	1906— Vs	1908.
Trollhättan......	tryckfärgfabr.	arb.-förks afd. 49.
Trollhättans oljeslageri.	Därstädes anställda arb.	26/9	1907- Vio 1909.
Uddevalla.......	Thorburns söners A.-B:s	D:o d:o d:o.	3/s	1907—s%	1909.
	oljeslageri.
» .......	Uddevalla tändsticksfabr.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förks	21/ll	1907—21/ii	1910.
		afd. 148.
Vänersborg......	A. 0. Anderssons tänd-	D:o d:o afd. 81.	23/ll	1907—=“/n	1910.
	sticksfabr.
Västervik.......	Västerviks tändsticksfabr.	D:o d:o afd. 84.	2s/n	1907—28/ix	1910.
» .......	D:o d:o.	Sv. arbetareförks afd. 81.	28/n	1907—28/n	1910.
» .......	Grantorpets tändstieks-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	20/3	1908— ‘/is	1910.
	fabr.-A.-B.	afd. 97.
XVI. Byggnadsverk-
samhet.
a) Cementarbetare, grund-läggare, bergsprängare, stensättare, jord-, be-tong- och schaktnings-arbetare, murerihandt-
langare och öfriga byggnadsgr of arbetare.
Boden (Norrb. 1.) . . . .	Fortifikationsbefälhafvaren.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förks	28/7	1907- V?	1908.
		afd. 67.
Borås.........	Arb.-gifv:ne inom bygg-	D:o d:o afd. 105.	v*	1906- Vi	1907.
	nadsfacket.

46

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(Byggnadsverksamhet,

forts.)

Domnarfvet (Kopparb. 1.)
Eskilstuna.......

» .......

Eslöf . ........

Falkenberg......

Genevad (Hallands 1.) . .
Göteborg.......

D .......

» .......

Halmstad.......

» .......

Hälsingborg......

» ......

Härnösand.......

Hässleholm......

Hörby.........

Kalmar........

Karlshamn......

Karlskrona......

Karlstad.......

Katrineholm......

(Södermani. 1.)
Kjäflinge (Malmöh. 1.) . .

3. 3 . .

Kristianstad......

Landskrona......

Lidköping.......

Limhamn.......

Linköping.......

Ljusnc (Gäfleb. 1.) .

>

Lund.......

Malmö......

» ......

Nordvästra Skåne . . .
(Hasslarp, Kattarp, Ödåkra
o. Höganäs).
Norrköping......

Par

Arbetsgifvare.

1 grnndläggn.-entreprenör.

11 grnndläggn.-entreprenörer.

E. byggnadsarb.-gifv.-förb.

Byggmästarne.

2 arb.-gifv.

G. byggmästareför.

D:o d:o.

Cementarb.-gifvarne.

H. byggmästareför.

Fredriksvalls cementgjuteri.

H. byggmästareför.

Hälsingborgs cement gjuteri-A.

-B.

Grundläggningsentreprenö rerna.

Kristianstads byggmästareför.

3 arb.-gifv.

K, arb.-gifv.-för.

K. byggmästareför.

K. arb.-gifv.-för.

K. byggmästare.

Industri- och handtverksför.

5 byggmästare.

Kjäflinge cementgjuteri.

K. byggmästareför.

Södra Sv:s byggmästareförb:s
afd.

Drätselkammaren o. 3 byggmästare.

2 byggmästare.

2 byggmästare och 6 murareförmän.

12 byggmästare o. cementgjutarc.

Sulflt-A.-B. Ljusnan.

A.-B. Skånska cementgjuteriet.

Byggmästareför.

M. byggmästareför. o. M.
nya byggmästareför.

A.-B. Skånska cementgjuteriet.

D:o d:o.

A.-B. Skånska cementgjuteriet
för Gips- o. victoriafabr.

Södra Sv:s byggnadsförb:s
afd.

N. cementarb.-gifv.-för.

Giltighetstid.

Arbetare.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vs	1907-	V''4	1908.
afd. 146.
D:o	d:o	afd. 16.	3/c	1907-	lk	1908.
D:o	d:o	afd. 16.	s/e	1907—	Vs	1908.
D:o	d:o	afd. 14.	V*	1906—	V4	1908.
D:o	d:o	afd. 132.	V»	1907-	Vs	1909.
D:o	d:0	afd. 230.	24/7	1907—	4/4	1909.
D:o	d:o	afd. 49	4 12	1906-	l/4	1909.
	(gråstensarb).
D:o	d:o	afd. 112	Vs	1907-	74	1909.
(murerihandtlangarne).		1907-	V 4	1909.
D:o	d:o	afd. 171.	6/o
D:o	d:o	afd. 53.	V 4	1907—	V 4	1909.
D:o	d:o	afd. 53.	Vs	1906-	V4	1908.
D:o	d:o	afd. 1.	74	1906 -	V*	1909.
D:o	d:o	afd. 1.	Vs	1907-	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 62.	Vs	1907—	Vs	1908.
D:o	d:o	afd. 24.	4A	1907—	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 191.	V 4	1907—	V 4	1908.
D:o	d:o	afd. 68.	7o	1906—	Vs	1908.
D:o	d:o	afd. 200.	16/s	1907—	Ve	1909.
D:o	d:o	afd. 95.	21/s	1907-	V''4	1909.
D:o	d:o	afd. 222.	7''C	1907-	V 4	1909.
l):o	d:o	afd. 86.	Vs	1906-	7 4	1908.
D:o	d:o	afd. 77.	V 4	1907—	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 51.	i2h	1906 —	4/e	1909.
D:o	d:o	afd. 59.	V*	1906—	Vs	1908.
D:o	d:o	afd. 12.	>/4	1906—	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 173.	15/a	1907-	25/s	1908.
D:o	d:o	afd. 60.	10/s	1906-	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 128	Vs	1907—	Vs	1909.
	(murerihandtlangare).	28/s	1907-	Vs	1909..
D:o	d:o	afd. 128.
D;o	d:0	afd. 251.	28,0	1907-	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 251.	28/e	1907-	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 2	7/4	1906-	Vs	1909.
	(murerihandtlangare).	15/2	1906-	Vs	1909.
D:o	d:o	afd. 3
	(murerihandtlangare).		1907-		1909.
D:o	d:o	afd. 3.	1 /, / O	Vs
Därstädes anställda mar-	Vs	1907-	Vs	1909.
morstenhuggare.		1906-		1909.
Sv. grof- o. fabr.	-arb.-förtes	7 4	Vs
afd. 3.
D:o	d:o	afd:ar 18	Vs	1907-	Vs	1909.
		o. 66.
D:o	d:o	afd. 54.	*/4	1907-	Vs	1910.

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

47

/	Par	t	e r.
					/-< •li* 1 i
					billighets	till.
(Byggnadsverksamhet,	Arbetsgifvare.		Arbetare.	1
forts.)					i
Norrköping......	■ N. berg- o. grnndläggeri-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V 4 1907—*/i	1909.
	idkareför.	afd. 54.
» .....	N. byggmästareför.	D:o	d:o	afd. 54	V* 1907— ''/4	1910.
			(murerihandtlangare).
	D:o d:o.	D:o	d:o	afd. 54	Vs 1907->A	1910.
			(jord- o. schåktn.-arb.).
Nyköping.......	N. byggmästareför.	D:o	d:o	afd. 99.	15/s 1906— ‘A	1908.
	2 grundläggerientrepre-	D:o	d:o	afd. 99.	16/s 1906— V4	1908.
	nörer.
Nynäshamn (Stockh. 1.) .	A.-B. Nynäs villastad.	D:o	d:o	afd. 120	22/r 1907— V»	1908.
		(jordschaktn.-	o. grund-
			läggn.-arb.).
Oxelösund (Södermani. 1.)	2 grundläggerientrepre-	D:o	d:o	afd. 42.	‘“/s 1907— »/s	1908.
	nörer.
Ronneby .......	4 byggmästare.	D:o	d:o	afd. 216.	''°h 1907— Vs	1909.
1 Sjöbo (Malmöh. 1.) . . .	5 byggmästare.	D:o	d:o	afd. 108.	\/4 1907—»A	1909.
Skurup (Malmöh. 1.) . .	Byggmästarne.	D:o	d:o	afd. 119.	V* 1907— V<	1909.
Stockholm.......	St. byggmästareför.	Byggnadstegelbärareif.	>A 1906—V4	1908.
''i .....	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V 4 1906—''A	1908.
	1 St. cementarb.-gifv.-för.	1 afd. 46.
2> ....	x St grundläggerientrepre-	>D:o	d:o	afd:ar 36	''Va 1905—»A	1907.
	\| nadför.	1		o. 55.
	St. gipsrörareentreprenör-	1
» .......	lo f°r-	D:o	d:o	afd. 34.	10/n 1906- *A	1908.
	1 St. byggmästareför.	1
J Säter.........	1 byggmästare.	D:o	d:o	afd. 149.	21A 1906- 4/4	1910.
Södertälje.......	S. byggnadsarb.-gifv.-för.	D:o	d:o	afd. 15.	''Vs 1906—»A	1908.
» ...	D:o d:o.	Sv.	arbetareförb:s afd. 41.	''Vs 1906—»A	1908.
Trelleborg.......	Tr. byggmästareför.	D:o	d:o	afd.	V4 1906— *A	1910.
2> ......	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	‘A 1906— »A	1910.
		afd. 20.
» .......	Sydsvenska cementgjuteri-	D:o	d:o	afd. 20.	I6/s 1907—''A	1909.
	A.-B.
Uddevalla.......	6 byggmästare.	D:o	d:o	afd. 148.	Ve 1907—Ve	1908.
Uppsala........	U. byggmästareför.	D:o	d:0	afd. 182.	6/s 1907—bi	1909.
Yarberg........	2 byggmästare.	D:o	d:o	afd. 41.	2 Ve 1907—Vs	1908.
Vaxholm.......	Fortifikationsbefälhafvaren.	D:o	d:o	afd. 33.	''Ve 1906-V4	1908
Vifstavarf (Västernorrl. 1.)	A.-B. Skånska cement-	D:o	d:o	afd.	2S/9 1907— 4/5	1009.
	gjuteri et.
Västerås.......	V. byggmästareför. o. utom-	D:o	d:0	afd. 19.	8/j 1907- 4/4	1910.
	stående arb.-gifv.
Växjö.........	5 byggmästare.	D:o	d:o	afd. 165.	18/e 1907— 4/4	1909.
Ystad.........	Y. byggmästareför.	D:o	d:o	afd. 4.	l7/s 1907— 4/4	1908.
Åhus.........	Kr. byggmästareför.	D:o	d:o	afd. 88.	»/i 1907— >/i	1909.
Åstorp (Krist. 1.) . . . .	2 byggmästare.	D:o	d:o	afd. 114.	>/« 1907— ‘/i	1909.
Ängelholm......	Södra Sv:s byggmästare-	D:o	d:o	afd. 32.	4/s 1906— 1/4	1909.
	förb:s afd. i nordvästra
	Skåne.
Örebro ........	Ö. byggmästareför.	D:o	d:o	afd. 96.	29A 1907—s*/s	1910.
Östersund.......	Grundläggerientrepre-	D:o	d:o	afd. 235.	i/s 1907- 4/5	1908.
	nörerna.
b) Murare.
Borås.........J	4 byggmästare.	Sv.	murareförb:s	afd. 9.	4S/„ 1907— 4/4	1909.
Eskilstuna med omnejd . [	Byggmästarne.	D:o	d:o	afd. 14.	is/6 1906- 4/s	1908.
Eslöf.........	D:o.	D:o	d:o	afd. 13.	''/i 1906— ''A	1908.
Falkenberg......j	D:o.	D:o	d:o	afd. 59. j	i/s 1905- 4/5	1907.

48

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Part

e r.

’ Giltighetstid.

(Byggnadsverksamhet,

forts.)

Grufdistriktet i nordvästra
Skåne.

Göteborg.......

Halmstad.......

Hudiksvall......

Hälsingborg......

Jönköping.......

Kalmar........

Karlshamn......

Karlskrona......

Karlstad.......

Katrineholm......

(Södermani. 1.)

Kristianstad......

Kullen med omnejd . .
(Malmöh. 1.)

Landskrona......

Limhamn.......

Linköping.......

Lund.........

Malmö ........

Norrköping......

Nyköping.......

Skara.........I

Skurup (Malmöh. 1.) . .

Stockholm.......

» .......

Sundsvall.......

Södertälje.......

Tranås ........

Trelleborg . ........

Trollhättan (Älfsb. 1.) . .

Uddevalla.......

Varberg........I

Vänersborg......

Västervik.......i

Västerås.......|

Växjö.........|

Ystad.........

Åby-Klippan (Krist. 1.) .

Åhus.........

Ängelholm.......

Örebro

c) Byggnadsträarbetare.

Boden (Norrb. 1.) . . . .

Borås.........J

Eskilstuna.......j

Arbetsgifvare.

Södra Sv:s byggmästareförbis
afd. i nordvästra
Skåne.

G. byggmästareför.

H. '' d:o.

3 muraremästare.

H. byggmästareför.
Byggmästarne.

K. arb.-gifv.-för.

K. byggmästareför.
Byggmästarne.

D:o.

7 byggmästare.

Kr. byggmästareför.
Nordvästra Skånes byggmästareför.

Södra Sv:s byggmästareförbis
afd.

Byggmästarne.

12 byggmästare.

L. byggmästareför.

M. byggmästareför. samt
M. nya byggmästareför.

D:o d:o.

N. byggmästareför.

4 byggmästare.

3 d:o.

Byggmästarne.

St. byggmästareför.

D:o d:o.

Byggmästarne.

S. byggnadsarb.-gifv.-förbis
byggmästaresektion.

4 muraremästare.

Tr. byggmästareför.

Tr. d:o.

11 byggmästare.

4 d:o.

5 d:o.

6 d:o.

V. byggmästareför.

2 bygg- och 3 muraremästare.

Y. byggmästareför.

1 byggmästare.
Byggmästarne.

Södra Svis byggmästareförbis
afd. i nordvästra
Skåne.

Ö. byggmästareför.

Arbetare.

Sv.	murareförb:s	afd.	62.
Dio	d:o	afd.	7.
l):o	d:o	afd.	19.
D:o	d:o	afd.	68.
D:o	d:o	afd.	6.
D:o	d:o	afd.	45.
D:o	d:o	afd.	39.
D:o	d:o	afd.	21.
D:o	d:o	afd.	16.
D:o	d:o	afd.	37.
D:o	d:o	afd.	50.
D-o	d:o	afd.	4.
D:o	d:o	afd.	11.
D:o	d:o	afd.	3.
D:o	d:o	afd.	43.
D:o	d:o	afd.	20.
D:o	d:o	afd.	1.
D:0	d:o	afd.	2.
Sv.	arbetareförb;	s afd
Sv.	murareförbis	afd.	10.
1)10	d:o	afd.	22.
D:o	d:o	afd.	64.
D:o	d:o	afd.	63.
Sv.	arbetareförb:	s afd.
Sv.	murareförb:s	afd.	5.
Dio	d:o	afd.	26.
l):o	d:o	afd.	30.
1)10	d:o	afd.	51.
D:o	d:o	afd.	23.
D:o	d:o	afd.	46.
D:o	d:o	afd.	36.
D:o	d:o	afd.	24.
D:o	d:o	afd.	38.
D:o	d:o	afd.	53.
D:o	d:0	afd.	17.
D:o	d:o	afd.	27.
Dio	d:o	afd.	8.
D:o	d:o	afd.	31.
D:o	d:o	afd.	41.
D:o	d:0	afd.	12.
D:o	d:0	afd.	18.

Fortifikationsbefälhafvaren.
5 arb.-gifv.

E. byggnadsarb.-gifv.-förb.
D:o.

Sv. träarb.-förbis afd. 66.
D:o d:o afd. 71.
D:o d:o afd. 39.
Sv. arbetareförbis afd.

	1906—	1 4	1909.
V«	1907—	74	1909.
21/4	1906—	‘A	1909.
V*	1907—	‘/e	1908.
Ve	1906—	Ve	1909.
30 It	1907—	74	1909.
9/e	1906—	V 4	1908.
''/e	1907-	74	1909. !
27e	1906—	7 4	1907.
27/,	1907—	7"4	1909.
‘A	1905-	»Va	1908.
8/4	1907—	V 4	1910.
	1906—	V«	1909.
12/4	1906—	74	1909.
V 4	1906-	74	1909.
Ve	1905-	V 4	1907.
*A	1906—	V 4	1909.
V4	1905—	V 4	1909.
V 4	1905-	V''4	1909.
74	1907—	V4	1910.
74	1906—	»7»	1908.
—	V''4	1908.
Ve	1907—	74	1909.
17/e	1905-	74	1908.
*7e	1905-	V 4	1908.
!/	1907-	31/s	1908.
Ve	1906—	Vt	1908.
16/e	1907—	l/e	1908.
Ve	1906-	Ve	1910.
Va	1907—	1 6	1909.
Ve	1906—	V 4	1909.
''A	1906-	7 4	1908.
1/4	1907-	V4	1909.
V?	1905-	Ve	1907.
22/e	1905—	74	1907.
1/4	1907-	1 4	1908.
1/5	1906-	V’4	1909.
V*	1906-	74	1908.
1/4	1906-	V''4	1908.
	74	1909.
31/e	1907-	31 S	1910.
2Ve	1906-	3I/s	1909.
1/, / 6	1905-	Vt	1908.
22/e	1907-	Ve	1909.
22/e	1907-	7e	1909.

FÖRTECKNING i GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

49

	Par	t e	r.				Giltighetstid.

(Byggnadsverksamhet,	Arbetsgifvare.		Arbetare.
forts.)
Eslöf.........	Byggmästarne.	Sv.	träarb.-förbis afd.	60.	1 i	1906—Vi 1908.
Falkenberg......	D:o.	D:o	d:o	afd.	88.	juli 1905— V5 1906.
Ealnn.........	9 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	159.	Vio 1907—l6/i 1909.
Flen (Södermani. 1.) . .	5 d:o.	D:o	d:0	afd.	172.	27/5	1907— Va 1909.
						\|Vo	L907—till dess af-
Gnldsmedshyttan.... (Örebro 1.)	Guldsmedshytte Å.-B.	D:o	d:o	afd.	146.	1 tal träffats mellan ) Järnbruksförb. och
					Sv. träarb.-förb.
Göteborg.......	G. byggmästareför. [H. byggmästareför.	D:o 1	d:o	afd.	46.	16/7	1907— 74 1909.
Halmstad.......	< H. byggn.-snickaremästare-	Id.-o	d:o	afd.	33.	18/2	1906— 74 1909.
	\| för.
j Hasslarp och Hyllinge .	Södra Svis byggmästare-	Dio	d:o	afd.	147.	74	1906— 74 1909.
(Halmöh. o. Krist. 1.)	förb:s afd. i nordvästra Skåne.

Hälsingborg......	H. byggmästareför.	D:o	d:o	afd.	18.		— 74 1909.
Hässleholm......	2 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	92.	2/s	1906—Vs 1907.
Jönköping .......	12 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	96.	7s	1907—Vi 1909.
Kalmar........	K. arb.-gifv.-för.	D:o	d:o	afd.	50.	9/o	1906—Vi 1908.
Karlshamn......	K. byggmästareför.	D:o	d:o	afd.	128.	10/5	1907— Vio 1909.
Karlskrona......	K. d:o.	D:o	d:o	afd.	83.	24/s	1906—‘/a 1908.
Karlstad.......	Byggmästarne.	D:o	d:o	afd.	132.	7e	1906—Vi 1908.
Katrineholm......	Industri- o. handtverksför.	D:o	d:o	afd.	177.	i°/4	1907— Vs 1908.
(Södermani. 1.) Kjaflinge (Malmöh. 1.) .	Byggmästarne o. byggnads-	D:o	d:o	afd.	99.
— Va 1908.
	snickerifabrikanterna.
j Kristianstad......	Kr. byggmästareför.	D:o	d:o	afd.	17.	is/4	1907—Vi 1909.
Kullen (Malmöh. 1.) . .	Södra Sv:s byggmästare-	D:o	d:o	afd.	68.	74	1907—Vi 1909.
	förbis afd. i nordvästra Skåne o. ntomst. bygg-mästare.


Landskrona......	Södra Sv:s byggmästare-	D:o	d:o	afd.	30.	74	1906—Vi 1909.
	förbis afd.
Lidköping.......	3 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	170.	s%	1907— 75 1910.
Limhamn.......	Byggmästarne.	D:o	d:o	afd.	79.	74	1907—Va 1910.
Linköping.......	9 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	106.	7»	1906— 75 1909.
Ljungbyhed (Krist. 1.) .	1 d:o.	D:o	d:o	afd.	140.	8Vs	1906— 7i 1907.
Lomma (Malmöh. 1.) . .	1 d:o.	(D;o	d:o	afd.	148.)	7a	1907— 7i 1909.
» » . .	Skånska cement-A -B.	D:o	d:o	afd.	148.	28/5	1907— 7i 1909.
» » . .	Skand. eternit-A.-B.	D:o	d:o	afd.	148.	38/5	1907—IV 1909.
Lund.........	L. byggmästareför.	D:o	d:o	afd.	26.	74	1906— Vi 1909.
Lysekil........ Maj enfors, Bassalt o. Knä-	5 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	121.	”/i	1907- Vi 1910.
red (Kronob. o. Hall. 1.)	Skånska cementgjnteriet.	D:o	d:o	afd.		lJ/e	1907—s7i2 1909.
Malmö.......	M. byggmästareför. samt	D:o	d:o	afd.	13.	13/2	1906—Vi 1909.
	M. nya byggmästareför.
......	M. cementarb.-gifv -för.	D:o	d:0	afd.	149	2°/7	1907— 74 1909.
			(bildhuggare).
Norrköping......	N. byggmästareför.	D:o	d:o	afd.	24.	7/o	1905—V4 1907.
Nyköping.......	5 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	109.	74	1906— 7i 1908.
Nynäshamn (Stockh. 1.) .	A.-B. Nynäs villastad samt	D:o	d:o	afd.	134.	7a	1906-
2 byggmästare.
Ronneby.......	5 byggmästare.	D:o	d:o	afd.	175.	77	1907- 74 1910.
Skurup (Malmöh. 1.) . .	3 arb.-gifv.	D:o	d:o	afd.	120.	27o	1907— 75 1909.
Smedj ebacken (Kopparb. 1.)	Byggmästarne.	D:o	d:o	afd.	130.	26/e	1906—
Stockholm.......	St. byggmästareför.	Byggnadsträarb.-förbis afd.	74	1906— 74 1908.
		2 (byggnadstimmermän).
» .......	D:o d:o.	D:o	d:o	afd. 1	V 8	1904— 7i 1906.
			(byggnadssnickare).

S39/o8. Arbetsaftal.

4

50

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.
	--—-		Giltighetstid.
(Byggnadsverksamhet,	Arbetsgifvare.	Arbetare.
forts.)
Stockholm.......	St. byggmästareför.	Sv. arbetareförbis afd. 2.	aug. 1904—- Vi 1906.
Södertälie.......	S. byggnadsarb.-gifv.-förb:s	Sv. träarb.-förbis afd. 113.	15/s 1906— V< 1908.
•	byggmästaresektion.
	D:o d:o.	Sv. arbetareförbis afd. 41.	15/s 1906— Vi 1908.
Sölvesborg.......	2 byggmästare.	Sv. träarb.-förbis afd. 158.	s% 1907—Vs 1909.
Tranås ........	1 d:o.	D:o d:o afd. 38.	*®/7 1905— A/& 1906.
Trelleborg.......	Tr. byggmästareför.	D:o d:o afd. 62.	''A 1907- »A 1910.
	D:o d:o.	Sv. arbetareförbis afd. 25.	Vi 1907—V* 1910.
1 Uddevalla.......	10 byggmästare.	Sv. träarb.-förbis afd. 131.	Ve 1906—Ve 1909.
1 Uppsala........	U. byggmästareför.	D:o d:o afd. 174.	26/n 1907— Vi 1909.
Varberg........	3 byggmästare.	D:o d:o afd. 110.	18/e 1907—Vi 1909.
Vaxholm.......	5 d:o.	D:o d:o afd. 65.	— >/i 1909.
Vänersborg......	6 d:o.	D:o d:o afd. 103.	“/s 1907— 1.4 1909.
Västervik.......	Byggmästarne.	D:o d:o afd. 123.	Ve 1906—Vs 1908.
Västerås.......	21 byggmästare.	D:o d:o afd. 114.	s/e 1904—Vs 1907.
	21 d:o.	Sv. arbetareförbis afd.	8/e 1904—Vs 1907.
Ystad.........	Y. byggmästareför.	Sv. träarb.-förbis afd. 21.	Vs 1907—Vs 1909.
Åhus med omnejd . . .	Kristianstads byggmästare-	D:o d:o afd. 152.	— Vi 1909.
	för.
Åstorp (Krist. 1.) . . . .	5 byggmästare.	D:o d:o afd. 61.	16/r 1907-Vi 1908.
Åtvidaberg (Östergötl. 1.)	4 d:o.	D:o d:o afd. 153.	Vi 1907— Vi 1908.
j Ängelholm......	Södra Sv:s byggmästare-	D:o d:o afd. 72.	Vi 1907—V* 1909.
	förbis afd. i nordvästra
	Skåne.
Örebro........	Ö. byggmästareför.	D:o d:o afd. 64.	26/s 1907—8Vs 1910.
1 Östersund.......	Ö. arb.-gifv.- o. leverantör-	D:o d:o afd. 52.	2Vs 1907—31/s 1909.
	för. inom byggnadsfacket.
d) Tillverkning och
\| uppsättning af kakel-
ugnar.1	\|Sv:s kakelfabrikantför.	1
Riksaftal.......	< Sv:s kakelindustriidkare-	>Sv. kakelugnsmakareförb.	23/s- 1907— ‘A 1910.
	\| för.	1
1 Arbrå (Gäfleb. 1.) ...	Adolf Ungers industri A.-B.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Vi 1908— ''A 1910.
	för dess kakelfabr.	afd. 52.
Göteborg.......	Svis kakelindustriidkare-	Sv. arbetareförbis afd. 86.	16/s 1907—‘A 1909.
	för.
Malmö......: .	Kakelugnsmakaremästare-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	2Vn 1907- ‘/i 1909.
	för.	afd. 3.
Norrköping......	3 arb.-gifv. (kakelfabr.).	D:o d:o afd. 54.	Vi 1907-Vi 1910.
\| Nyköping.......	Nyköpings kakelfabr.	D:o d:o afd. 99.	Vi 1907—‘A 1908.
e) Bildhuggare och
stuckatör er.
Göteborg.......	j G. bildhuggare- o. stucka-	Sv. stuckatörförbis afd. 2.	■A 1907—Vi 1909.
	törmästareför.
Malmö........	4 arb.-gifv.	D:o d:o afd. 3.	Vi 1906—Ve 1909.
Stockholm.......	Bildhuggareför. för gips-	D:o d:o afd. 1.
	arbeten.
» .......	Bildhuggaremästareför.	Bildhuggareff.	i6/7 1906—15/j 1907.

1 Förutom här upptagna aftal finnas inom yrket ett antal prislistor för tillverkning och uppsättning
af praktugnar. Vidare hafva enligt uppgift aftal för ugnspersonal träffats i bl. a. Arbrå, Borås, Gäfle,
Karlskrona, Norrköping, Trollhättan, Västerås och Örebro. Samtliga dessa aftal hafva vid tiden för publikationens
tryckning ej inkommit till Kommerskollegium.

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

51

1	Par	t	e r.
		1
(Byggnadsverksamhet,	Arbetsgivare.		Arbetare.
forts.)
f) Målare.
Arvika........	A. målaremästare.	Sv.	måleriarb.-förb:s afd. 37.		Vi	1908.
Boden (Norrb. 1.) . . . .	Målaremästarne.	D:o	d:o	afd.	41.	‘A 1906—	Vi	1908.
Borås.........	13 målaremästare.	D:o	d:o	afd.	18.	V* 1907-	1 i	1910.
Eskilstuna med omnejd .	E. målaremästareför.	D:o	d:o	afd.	25.	Vi 1906-	Vi	1909.
Eslöf med omnejd . . .	E. d:o.	D:o	d:o	afd.	44.	UA 1907-	Vs	1909.
Ealun.........	F. d:o.	D:o	d:o	afd.	30.	s% 1906—	Vs	1907.
Falkenberg......	24 målarem ästare.	D:o	d:o	afd.	55.	Vi 1907—	3Vs	1910.
Gäfle.........	G. målaremästareför.	D;o	d:o	afd.	9.	Vt 1907-	Vi	1909.
Göteborg.......	G. målaremästareför.	D:o	d:o	afd.	3.	Vs 1907—	Vs	1910.
Halmstad.......	H. d:o.	D:o	d:o	afd.	12.	s/s 1907-	SI/s	1909.
Hälsingborg......	H. d:o.	D:o	d:o	afd.	4.	Vi 1906-	Vi	1911.
Härnösand och Ådalen .	Härnösands och Ådalens	D:o	d:o	afd.	22.	Vi 1907-	V*	1909.
	målarem ästareför.
Hörby och Höör ....	9 målaremästare.	D:o	d:o	afd.		‘A 1907-	Vi	1909.
Jönköping.......	J. målaremästareför.	D:o	d:o	afd.	28.	7A 1906—	Vi	1909.
Kalmar........	K. d:o.	D:o	d:o	afd.	21.	9 A 1906—	Vi	1908.
Karlshamn......	K. d:o.	D:o	d:o	afd.	20.	27A 1907—	‘/i	1908.
Karlskrona......	Målaremästarne.	D:o	d:o	afd.	11.	_
Kristianstad......	Kr. målaremästare.	D:o	d:o	afd.	13.	l/i 1906-	Vi	1908.
Kristinehamn.....	Kr. målaremästareför.	D;o	d:o	afd.	50.	Vs 1906-	Vi	1909.
Landskrona......	L. d:o.	D:o	d:o	afd.	5.	Vi 1905-	S1/s	1908.
Lidköping.......	3 målaremästare.	D:o	d:o	afd.	48.	Vs 1906-	Vi	1908.
Linköping.......	L. målaremästareför.	D:o	d:o	afd.	16.	Vi 1905-	Vi	1908.
Lund.........	L. d:o.	D:o	d:o	afd.	10.	Vi 1907—	Vi	1909.
Malmö........	M. d:o.	D:o	d;o	afd.	2.	17/n 1905—	Vi	1908.
Motala........	Målaremästarne.					_	_
Norrköping......	N. målaremästareför.	D;o	d:o	afd.	8.	Vi 1906-	31/s	1908.
Nyköping.......	N. d:o.	D:o	d:o	afd.	32.	maj 1907—	Vi	1909.
Oskarshamn......	8 målaremästare.	D:o	d;o	afd.	42.	Vs 1907—	Vs	1909.
Stockholm.......	St. målaremästareför.	Sv.	arbetareförb:s	afd.	8.	14/e 1907—	S1/3	1911.
» .......	D:o d:o.	Sv. måleriarb.-förb:s afd. 1.	Ve 1907-	S1/s	1911.
Sundsvall.......	S. d:o.	D:o	d:o	afd.	27.	Vi 1907—	Vi	1908.
Sköfde........	Sk. d:o.	D:o	d:o	afd.	51.	25A 1906—	Vt	1908.
Söderköping .......	4 målaremästare.	D:o	d:o	afd.	67.	Vi 1907—	Vi	1908.
Södertälje.......	Sv:s målaremäst.-för:s afd.	D:o	d;o	afd.	14.	_	Vi	1904.
Trelleborg.......	2 målaremästare.	Sy.	arbetareförb:s	afd.	25.	_	Vi	1907.
t> .......	Målaremästarne.	Sv.måleriarb.-förb:s afd. 26.	__
Trollhättan......	D:o.	D:o	d:o	afd.	53.	1907-	Vi	1910.
Uddevalla.......	10 målaremästare.	D:o	d:o	afd.	45.	Vi 1907—	Vi	1910.
Uppsala........	U. målaremästareför.	I):0	d:o	afd.	19.	Vi 1907—	Vi	1909.
Varberg........	7 målaremästare.	D:o	d:o	afd.	40.	Vs 1907—	Vi	1910.
Västervik.......	Målaremästarne.	D:o	d:o	afd.	57.	Vi 1906—	Vi	1907.
Västerås.......	V. målaremästareför.	D:o	d:o	afd.	17.	Vs 1907-	Vs	1909.
Vaxholm.......	2 målaremästare.	D:o	d:o	afd.	63.	18A 1907-	Vi	1908.
Växjö.........	10 d:o.	D:o	d:o	afd.	47.	29A 1905—	Vi	1907.
Ystad.........	Y. målaremästareför.	D:o	d:o	afd.	7.	Vi 1906-	Vi	1908.
Åstorp o. Åby-Klippan .	6 målaremästare.	D:o	d:o	afd.	69.	Va 1907—	Vi	1909.
.. (Krist. 1.)
Ängelholm .......	3 d:o.	D:o	d:o	afd.	35.	22/e 1906—	Vi	1909.
Örebro ........	Ö. målaremästareför;	D:o	d:o	afd.	6.	ls/e 1907—	Vi	1910.
Östersund.......	Ö. d:o.	D:o	d:o	afd.	37.	26/s 1907—	S1A	1908.

52

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

1	Par	ter.
			Giltighetstid.
(Byggnadsverksamhet,	Arbetsgivare.	Arbetare.

g) Glasmästare och
förgyllare.
Falun.........	Fahlcrantz eftr:s guldlist-	Sv. förgylleri- och glas-	2/e 1907- Ve 1910.
	fabr.	mästeriarb.-förb:s afd. 8.
Göteborg.......	Arb.-gifv.-för. inojn för-	D:o d:o afd. 3.
	gylleri- o. glasniästeri-		''/e 1907— Ve 1908.
	yrkena.
Hälsingborg......	Arb.-gifv.-ne inom för-	D:o d:o afd. 10.
	gylleri- o. glasmästeri-		Va 1907— Va 1909.
	branschen.
	Svenska guldlistfabr.	D:o d:o afd. 7.	>% 1907— Ve 1910.
Lund.........	Förgylleri- o. glasmästeri-	D:o d:o afd. 11.	V? 1906— ''h 1908.
	idkarne.
Malmö........	M. förgylleri- och glas-	D:o d:o afd. 4.	Ve 1907—Vs 1910.
	mästeriidkareför.
Norrköping......	Glashandels- o. glasmästeri-	D:o d:o afd. 5.	Vs 1907— Ve 1908.
	idkarne.
	Förgylleriidkarne.	D:o d:o afd. 5.	Vs 1907—Vs 1908.
Stockholm.......	St. förgylleriidkareför.	D:o d:o afd. 1.	Va 1904-Va 1906.
» .......	St. glashandels- och glas-	D:o d:o afd. 6.	Vs 1906— Vs 190/.
	mästeriidkareför.
	fSvenska glasmåleri- och	j
	1 facettsliperi-A.-B.	VD:o d:o afd. 12.	4/n 1907— Vs 1909.
* .......	IKlaes Janssons glassliperi
	[ o. folieringsfabr.
.......	Claes Hultbergs ram- o.	D:o d:o afd. 2.	ie/is 1906- Va 1908.
	spegelfabr.
h) Skorstensfejare.
Göteborg.......	Skorstensfejaremästarne.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vv 1907— V» 1909.
		afd. 205.
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o afd. 3.
	skorstensfejaremästarne.
Stockholm.......	St. skorstensfejaremästare-	D:o d:o afd. 80.	Vi 1906— Vi 1909. [
	för.
i) Rörarbetare.
Galle.........	6 rörarbetsfirmor.	Sv. järn- o. metallarb.-	Vil 1907— Vu 1908.
		förb:s afd. 2.
Göteborg.......	Rörarbetsfirmornas för.	D:o d:o afd. 41.	24A 1907—V* 1910.
Hälsingborg......	Rörläggareentreprenörerna.	D:o d:o afd. 31.	12/4 1906— ''A 1908.
Kalmar........	1 vattenledningsentrepre-	D:o d:o aid. 34.	Vs 1907— Ve 1909.
Karlskrona......	K. arb.-gifv.-för.	D:o d:o afd. 96.	1907—Ve 1909.
Lund.........	Smedsmästareför. förTorna,	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	Vi 1906—Vi 1908.
	Bara m. fl. härad för 3
	arb.-gifv. i Lund.
2> .........	1 arb.-gifv.	D:o d:o.	Vi 1906—Vi 1908.
Malmö........	Allm. arb.-gifv.-för. för rör-	D;o d:o.	V» 1907—Vi 1910.
	arbetsfirmorna.
> ........	D:o d.o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vu 1906— Vi 1909.
		afd. 3.
Stockholm.......	Rörledningsentreprenörer-	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	Ve 1906-Ve 1907.
	nas för.	(rörarb.).
1 .......	D:o d:o.	D:o d:o (metallarb.).	2I/a 1906-Ve 1907.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

53

Arbetare.

Arbetsgivare.

(Byggnadsverksamhet,

forts.)

j) Väg- och vattenbyggnadsarbeten.
1

Eskilstuna (Skogstorp) .

Garpenberg—Einshyttan
(Kopparb. 1.)

Glimåkra—Elmhult . .
(Krist. 1.)

Guldsmedshyttan—Gullblanka
(Örebro 1.).
Gullspång (Skarab. 1.) .

Häggårda (Älfsb. 1.)

Klockrike—Borensberg
(Östergötl. 1.)
Lidingö (Stockb. 1.) .

» »

I Lidköping—Tun . . . .
(Skarab. 1.)

j Linköping—Ringstorp .
(Östergötl. 1.)

j Långed och Ramsjöholm
(Älfsb. o. Jönköp. 1.)

Långedrag.......

(Göteb. o. Boh. 1.)
j Majenfors, Bassalt och

Knäred.......

(Kronob. o. Hall. 1.)
Mästermyr (Gottl. 1.) . .

Nora.........

Nynäs o. Sandviken . .
(Gäfleb. 1.)

Nynäshamn (Stockh. 1.) .

Orsa—Härjeådalen . . .

(Kopparb. o. Jämtl. 1.)
Roma o. Stora myrar .
(Gottl. 1.)

Skara—Timmersdala . .
(Skarab. 1.)

Tekniska byrån i Yästerås
(kraftstationsanläggn.).

Garpenberg—Fors järnvägs
A.-B.

1 entreprenör.

Guldsmedshytte A.-B.

Kraft-A.-B. Gullspång—
Munkfors (kraftstationsanläggn.
).

A.-B. V attenbyggnadsbyrån
i Stockholm (kraftstationsanläggn.
).

1 entreprenör.

Lidingö-Breviks fastighetsA.
-B.

Arbetschefen för A.-B. Lidingö
villastads byggnader.

Arbetschefen vid Lidköping
—Tuns järnv.-byggn.

2 entreprenörer.

1 entreprenör (kraftstationsanläggn.
).

Långedrags A.-B. (badhusbyggnad).

Skånska cementgjnteriet
(kraftstationsanläggn.).

Arbetsdirektionen för
Mästermyrs utdikningsföretag.

Nora bergslags järnvägs
A.-B.

Gäfle—Dala j ärnvägs A.-B.

Trafik A.-B. Stockholm—
Nynäs.

D:o d:o.

Orsa—Härjeådalens järnvägs
A.-B.

1 entreprenör (utdikning).

2 entreprenörer.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 16.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-

ff.2

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff:s sektioner.

D:o d:o sekt. 57.

D:o d:o sekt. 68.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 105.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff:s sekt. 59.

D:o d:o sekt. 31.

D:o d:o sekt. 15.

D:o d:o sekt.-er 29 o. 70.

Sv. järnvägsbyggnads-arb.-

ff.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff:s sekt. 5.

D:o d:o sekt. 37.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-

ff.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff:s sekt. 52.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-

ff.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff:s sekt. 39.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 120.

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff:s sekt. 43.

D:o	d:o	sekt. 92.
D:o	d:o	sekt. 64.
D:o	d:o	sekt.-er.

Giltighetstid.

4/e 1907—arb:s slut.
Vs 1907—arb:s slut.
Vs 1908—arb:s slut.
12/io 1907—arb:s slut.
9/i2 1906—31/is 1908.

28/5 1907—arb:s slut.

4/i 1907—arb:s slut.
Vs 1908—V* 1909.
Ve 1907—Ve 1909.

s% 1907—arb:s slut.
Vs 1906—arb:s slut.
16/s 1907—1S/» 1908.
21/2 1908—''A 1909.
9/s 1907—31/ia 1908.

Ve 1907—1“/i 1908.

25/7 1906—arb:s slut.
Vi 1908—Vi 1909.
26/e 1906—Ve 1908.
V» 1907—arb:s slut.

23/s 1907— s/i2 1909.

( arb:s bör j an—

{ S1/i2 1908.

15/3 1908—arks slut.

1 Aftal vid anläggningar, angående hvilka uppgifter inkommit, att de vid slutet af år 1907 voro
fullbordade, hafva ej upptagits i ofvanstående förteckning. Anläggningar, hvilkas art ej särskildt angifves
utgöras af järnvägsbyggnader.

2 Se s. 39, noten.

54

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

	Par	ter.		Giltighetstid.

(Byggnadsverksamhet,	Arbetsgivare.	Arbetare.
forts.)
Skinnskatteberg ....	Skinnskattebergs bruks-	Sv. iärnvägsbvggnadsarb-	22/8	1907—arb:s slut.
(Västmanl. 1.)	ägare (kraftstationsan-läggn.).	ff:s sekt. 4.
Spånga—Tomteboda . .	Stockholm—V ästerås—•	D:o d:o sekt. 8.	V 7	1907—arb:s slut.
(Stockh. 1.)	Bergslagens nya järn-vägs A.-B.
Stockholm.......	Stockholms nva spårvägs-	Sv. spårvägsförb:s afd. 1	Via 1907—31/i2 1912.
	A.-B.	(för banbyggare).
Säter.........	Södra Dalarnes järnvägs-	Sv. järnvägsbyggnadsarb.-	19/u 1907—arks slut.
	A.-B.	ff:s sekt. 30.
Södernäs (Kopparb. 1.) .	Tekniska byggnadsbyrån i	D:o d:o sekt. 67.	3°/7	1907—arb:s slut.
	Västerås (brobyggnad).
Södra Öland......	1 entreprenör.	D:o d:o sekt. 64.	10/s	1907—arb:s slut.
Trollhättan (Älfsb. 1.) .	Styrelsen för Kungl. Troll-hätte kanal o. vattenverk	tD:o d:o . sekt. 65. \Sv. träarb.-förb:s afd. 180.	\|26/v	1907—31/ia 1909 eller arks slut.
	(kraftstationsanläggn.).		t26/„	1907—!»Via 1909 eller arks slut.
> »	D:o d:o (d:o).	Sv. arbetareförb:s afd. 110.
Täby (Stockh. 1.) ...	2 entreprenörer (vägbvgg-	Sv. iärnvägsbvggnadsarb.-		1908—=% 1909.
	nåd).	ff:s sekt. 7i.
Vansbro—Ängelsberg . .	Stockholm—Västerås—	D:o d:o sekt:er 28,48 o. 54.	1h	1907—arks slut.
(Kopparb. o. Västmanl. 1.)	Bergslagens nya järn-vägs A.-B.

XVII. Allmänna ar-
beten.
a) I statens drift.			[	maskinskötare:
Trollhättan......	Styrelsen för Kungl. Troll-hätte kanal- o. vatten-verk.	Sv. elektr. arb.-förb:s afd.	l“/u \|lS/u	1907— Vi 1910. montörer: 1907—Vi 1909.
b) I kommunal drift.
Borås.........	Drätselkammaren i Borås.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 105. \|(Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.)	"A \|	1907—‘A 1909.

Eskilstuna......	Drätselkammaren i Eskils-	<(Sv. arbetareförb.)	r/s	1906— Vs 1908.
	tuna.	IjOorganis. arb. gen. ombud.)	1
Galle.........	Drätselkammaren i Galle.	Gäfle stads arbetare.	v*	1906—''A 1908.
Göteborg.......	[Göteborgs stads I hamnstyrelse. \| gatu- och vägförvaltning.	Göteborgs städs arbetare. >(Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s \| afd. 8.)	p	1907- Vs 1909.
	[ vattenverksstyrelse.	J
> .......	Göteborgs stads byggnads-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	s%	1907—Vs 1909.
	chef.	afd. 178 (för stensättare).
» .......	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-förb.	i4/i	1908—Vs 1909.
		(för arb. vid hamnstyrel-sens reparationsverk-stad).
		\|Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	i
> .......	Göteborgs stads gasverks	] afd.	\ Vs	1907- Vs 1909.
	styrelse.	[Sv. arbetareförb:s afd. 114.	1
> .....	Göteborgs stads renhåll-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	I2/l	1908— Vi 1910.
	ningsstyrelse.	afd. 8.
» .......	D:o d:o.	Sv. arbetareförb:s afd. 114.	Vi	1908— Vi 1910. j

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIVART AL.

55

	Par	ter.	Giltighetstid.
(Allmänna arbeten, forts.) Halmstad.......	Arbetsgifvare.	Arbetare.
Hamningenjören.	Arb. vid Halmstads hamn-byggnadsarbeten.	8A 1907— bio 1907.
Hudiksvall......	Drätselkammaren i Hudiks-vall.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 228.	21/n 1907— Vs 1908.
Hälsingborg......	Hälsingborgs stads drätsel-kammare.	Hälsingborgs stads arbe-tare.	12/s 1905—12/s> 1908.
» ......	Hälsingborgs stads gas-verk.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.	Vn 1906— Vn 1908.
■» ......	Hälsingborgs stads gas- o. vattenverk.	Sv. järn- o. metallarb.-förb:s afd. 31.	i6/j 1906— V? 1908.
» ......	Hälsingborgs stads renhåll-ningsstyrelse.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd.	Vi 1906— Yi 1909.
Kalmar........	Hamndirektionen.	D:o d:o afd. 68.	3Vr 1907—Vs 1909.
Karlskrona......	Karlskrona gasverk.	D:o d:o afd. 95.	15/t 1907—15/v 1908.
> ......	Karlskrona stads renhåll-ningsverks styrelse. Karlstads stads drätselkammare.	Sv. transportarb.-förb:s afd. 139. 1	Vio 1907— 1k 1909.
Karlstad.......	gas- o. vattenverkssty-relse. hamnstyrelse.	;Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 222.	I0/5 1907— Vs 1909.
Kristianstad ......	Kristianstads stads drät-selkammare.	D:o d:o afd. 59.	Vs 1907—Vs 1910.
* ......	Kristianstads stads gas-och vattenverksstyrelse.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb. (för retorthusarb. o. ma-skinister).	10/io 1907— V» 1910.
> ......	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 59.	— Vs 1910.
Landskrona......	Landskrona stads drätsel-kammare.	D:o d:o afd. 12.	Vs 1906-Vs 1909.
» ......	Landskrona stads gas- o. vattenverk.	D:o d:o afd. 12.	Vs 1906—Vs 1909.
Limhamn.......	Limhamns köping.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 60.	15/s 1907—V* 1909.
Lund.........	Lunds stads drätselkam-mare.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 22 (för arb. vid sta-dens gatu-, väg- o. andra allm. arbeten).	12/io 1906- Vs 1908.
» .........	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 22 (för fasta arb. vid Lunds stads plan-teringsväsen).	Vx 1907- Ve 1908.
» .........	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 22 (för tillfälliga arb. vid stadens plan-teringsväsen).	12/io 1906— Ve 1908.
> .........	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 22 (för fasta arb. vid stadens renhållnings-verk).	Vi 1907— Vx 1909.
> .........	D:o d:o.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s afd. 22(för arb. vid sta-dens gas-, vatten- och kloakverk).	*>/io 1906- Vxo 1908.
Malmö........	Malmö stads drätselkam-mare.	Malmö stads arbetare.	8/i 1906—Vs 1908.
» ........	Malmö stads gasverk.	Därstädes anställda arb.	3I/io 1905— Vs 1908.
J- ........	Styrelsen för Malmö stads elektricitetsverk.	Sv. maskinist- o. eldare-förb.	15/a 1907— x/i 1910.

56

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(Allmänna arbeten, forts.)
Malmö........

Norrköping

Nyköping

Stockholm

Söderhamn......

Södertälje.......

Trelleborg.......

Uddevalla.......

Ystad.........

Örebro........

» ........

c) I enskild drift.

Alby (Västernorrl. 1.) . .
Kristianstad......

Limhamn.......

Malmö........

Stockholm.......

» .......

Par

Arbetsgifvare.

Styrelsen för Malmö stads
renhållningsverk.

Malmö hamninrättning.

Norrköpings stads drätselkammare.

Norrköpings stads drätselkammares
2:a afd.

Nyköpings stads drätselkammare.

Stockholms stads arbetschefer
o. vidkommande
verk.

Föreståndaren för Stockholms
stads stenhuggeri.

Söderhamns stads drätselkammare
o. hamndirektion.

Södertälje stads drätselkammare.

Trelleborgs stads drätselkammare.

Uddevalla stads drätselkammare.

Ystads stads gasverk.

Örebro stads vattenlednings-
och belysningsstyrelse.

Örebro stads drätselkammare.

ter.

Giltighetstid.

Arbetare.

Sv. träarb.-förb:s afd. 15.

In 1906— Vu 1908.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 3.

Därstädes anställda arb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 54 (för arb. vid vattenledn.
, gator o. vägar
samt hamn).

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 54 (för retorteldare,
lykttändare, rörarbetare
m. fl. arb. vid gasverket).

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 99 (för arb. vid gasverket).

Stockholms stads arb. (Sv.
grof. o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 37.)

D:o d:o (d:o).

Vu 1905— Vu 1906.

3/i 1906—Vs 1908.
29/e 1906— Vs 1908.

22/i2 1905- Ve 1907.

Vi 1908—V» 1909.
Ve 1907-Ve 1909.
16/e 1907—Ve 1909.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 140.

Södertälje stads arb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 20.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 4.

Därstädes anställda gasverkseldare.

Sv. maskinist- o. eldareförb:s
afd. 15.

Örebro transport- o. byggnadsarb.
-ffars samorganisation.

Vi 1908- »/i 1910.

‘V is 1906— Ve 1908.
Ve 1907-Ve 1910.
19A> 1907—Ve 1910.
kVi 1907—Vs 1909.

! Ve 1907— Ve 1909.
27a 1908—Ve 1909.

Alby vattenfalls-A.-B.

Kristianstads renhållningsbolag.

C. A. Ambrosius’ gasverk.

Allm. arb.-gifv.-för. för
entreprenörerna för gatuarbetena.

Stockholms stads gatustensättareentreprenörer.

Stockholms stads renhållningsentreprenörer.

Sv. elektr. arb.-förb:s afd. 11.

Sv. grof- o.fabr.-arb.-förb:s
afd. 59.

Sv. maskinist- o. eldareförb:s
afd. 5.

Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd. 3.

(Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s
afd.)

D:o d:o afd. 87.

V* 1907—Vt 1910.
»/i 1907— Vi 1908.

Ve 1907—Ve 1910.

Vu 1907— V« 1909.

Vi 1906— Ve 1908.
Ve 1907—3% 1908.

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIVAVTAL.

57

	Par	ter.


	Arbetsgifvare.	Arbetare.
a. y m. uanaei ocn
varulager in. m.
Dalby (Malmöh. 1.) . . .	1 handelsfirma.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	28/io 1906— V4	1908.
Eskilstuna......		afd. 127.
2 mejerier.	Sv. transportarb.-förb:s	V»	1907- Vs	1909.
		afd. 116.
	E. byggnadsarb.-gifv.-förb.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	12/io 1907- Vs	1909.
Eslöf.........		afd. 16.
5 handelsfirmor.	Sv. varuutkörare- o. han-	Vs	1907— Vs	1910.
	2 handelsfirmor.	delsarb.-förtes afd. 8.
> ....	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V2	1908— Vs	1910.
		afd. 14.
» ...	1 handelsfirma.	Sv. varuutkörare- o. han-	31/s	1907— Vs	1910.
		delsarb.-förb:s afd. 8.
> ....	Eslöfs nya mejeri.	D:o d:o afd. 8.
2> ...	1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 8.	19/7	1907- Vs	1910.
Göteborg.......	Västkustens petroleum-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	v»	1906— ‘/i	1909.
	A.-B.	afd.
» .......	A.-B. Mjölkförsäljningen	Sv. transportarb.-förb:s	Vs	1907— Vs	1908.
	Direkt.	afd. 72.
>	J. Anderssons mjölkförsälj-	D:o d:o afd. 72.	Vs	1907— Vs	1908.
	nings-A.-B.
» ...	Sand Johansson & C:o	D:o d:o afd. 7-2.	Vs	1907— Vs	1908.
I	(mjölkförsäljning).
>	3 kol- och vedfirmor.	D:o d:o afd. 115.	16/s	1907-21/12	1910.
> ...	G. köpmäns arb.-gifv.-förb.	D:o d:o afd. 33.	n/io 1907—«/n	1909.
1 Hälsingborg......	1 handelsfirma.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	VlO	1906— Vio	1908.
		afd. 1.
i ......	H. arb.-gifv.-för.	Sv. varuutkörare- o. han-	v«	1907—31,12	1910.
		delsarb.-förb:s afd. 6.
	Timmerhandlare och trä-	Sv. transportarb.-förb:s	Ve	1907— Ve	1910.
	varufirmor.	afd. 14.
Hässleholm ......	1 handelsfirma.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	25/a	1906— Vs	1907.
Kristianstad......		afd. 24.
Kr. handelsför.	Sv. varuutkörare- o. han-	Ve	1907— Ve	1910.
j Landskrona......		delsarb.-förb:s afd. 4.
1 handelsfirma.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V«	1905—31/8	1908.
		afd. 12.
» . .	1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 12.	Vs	1905— Va	1908.
»	1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 12.	25/7	1906— 1/4	1908.
» ......	4 handelsfirmor.	D:o d:o afd. 12.	‘/4	1907— 1/4	1909.
	1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 12.	10/7	1907— ''A	1909.
> ......	A.-B. Silos.	D:o d:o afd. 12.	9/s	1907— Va	1908.
)	L. arb.-gifv.-för.	Sv. varuutkörare- o. han-	v*	1907— Vs	1910.
Lund.........		delsarb.-förtes afd. 5.
Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o afd. 2.	V4	1907— 1/4	1910.
	handlandena och bageri-idkarne.

J .........	D:o d:o för stenkols- och	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förtes	Va	1906— 1/9	1908.
Malmö........	spannmålsfirmor.	afd. 22.
D:o d:o för 1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 3.	28/s	1907— Va	1909.
» ...	2 handelsfirmor.	D:o d:o afd. 3.	*/7	1907—so/e	1907.
» ...	Skånska frökontoret.	D:o d:o afd. 3.	27/s	1907— 1/9	1908.
* ...	Sydsvenska petroleum-	Därstädes anställda arb.	2/l0	1905— 2/io	1908.
	A.-B.
» ...	Skånska landtmännens	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V7	1906— tio 1907.
	centraiför. m. b. p. a.	afd. 3.
> ....	Allm. arb.-gifv.-för. för 1	D:o d:o afd. 3.	V*	1906- Vt	1908.
	handelsfirma.

58

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

	Par	ter.
		---	Giltighetstid.
(Handel och Tarnlager,	Arbetsgivare.	Arbetare.

Malmö........	Svenska kalkförsäljnings-	Sv. transportarb.-förb:s	Ve 1906-Ve 1908.
	A.-B.	afd. 35.
> ..... . .	Stadsbndsföreningarne n:r	Sv. varuutkörare- o. han-	Ve 1907-Ve 1909.
	2 o. 3.	delsarb.-förb:s afd. 1 (för
		stadsbudens extra arb.).
» ........	Stadsbudsföreningen n:r 1.	D:o d:o afd. 1	Ve 1908-Ve 1909.
		(för d:o).
> ........	Allm. arb.-gifv.-för. för	D:o d:o afd. 1	Ve 1905—Ve 1909.
	mejerierna.	(för utkörarne).
» ........	D:o d:o för d:o.	D:o d:o afd. 1	Ve 1907—Ve 1909.
		(för de kvinnl. arb.).
i» ........	D:o d:o för grosshandels-	D:o d:o afd. 1.	‘/n 1906— V''n 1909.
	firmorna.
	D:o d:o för d:o.	D:o d:o afd. 1.	Vi 1907—Vn 1909.
2> ........	D:o d:o för vinfirmorna.	D:o d:o afd. 1	V* 1907—Vn 1909.
		(för de kvinnl. arb.).
J ........	D:o d:o för stenkols- och	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	10/e 1906—Ve 1909.
	vedsågerifirmorna.	afd. 3.
» ........	4 tidningsntgifvare.	Sv. varuutkörare- o. han-	‘/is 1907— Vi 1909.
		delsarb.-förbis afd. 1
		(för tidningsbuden).
Norrköping......	Allm. svenska utsädes-	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	22/s 1907—Vi 1908.
	A.-B:s i Svalöf filial.	afd. 54.
y ......	Norrköpings tapetfabr.	D:o d:o afd. 54.	— Vi 1908.
y ......	D:o d:o.	Sv. järn- o. metallarb.-	Va 1907—lu/5 1910.
		förbis afd.
> ......	1 handelsfirma.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Ve 1906—Ve 1908.
		afd. 54.
> ......	1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 54.	S1/e 1906—Vi 1908.
> ......	1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 54.	19/r 1907—Vi 1910.
y ......	1 handelsfirma.	D:o d:o afd. 54.	14/i 1906—Vi 1907.
y ......	2 handelsfirmor.	D:o d:o afd. 54.	s/e 1907—Vi 1909.
y ......	9 grosshandelsfirmor.	D:o d:o afd. 54.	12/e 1906-Vi 1908.
» ......	22 minuthandelsfirmor.	D:o d:o afd. 54.	no v. 1906— Vio 1900
» ......	Norrköpings utskänknings-	D:o d:o afd. 54.	8/e 1906— Ve 1908.
	A.-B.
Nyköping.......	13 handelsfirmor.	D:o d:o afd. 99.	V? 1907— ‘/i 1908.
Skurnp (Malmöh. 1.) . .	3 handelsfirmor.	D:o d:o afd. 119.	Vn 1907— Vi 1909.
Stockholm.......	St. handelsarb.-gifv.-förb.	Sv. transportarb.-förbis	Ve 1907— Vi 1909.
		afd. 100.
» .......	St. handelsarb.-gifv.-förb.	Sv. bryggeriarb.-förbis afd.	Ve 1907—Ve 1909.
	för vinfirmorna.	42.
y .......	Murbruksfabrikerna.	Sv. transportarb.-förbis	2/e 1907—Vi 1909.
		afd. 58.
> .......	St. mjölkhandlareförb.	D:o d:o afd. 110.	1/7 1907—Ve 1909.
» .......	D:o d:o.	Sv. arbetareförbis afd. 107.	V? 1907—Ve 1909.
Trelleborg.......	Allm. arb.-gifv.-för. för	Sv. varuutkörare- o. han-	i/e 1907—Ve 1910.
	handelsfirmorna.	delsarb.-förbis afd. 9.
» .......	1 handelsfirma.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Ve 1907— ‘/o 1908.
		afd. 20.
Varberg........	3 firmor.	Sv. transportarb.-förbis	1/7 1906— V? 1907.
		afd. 83.
y ........	13 handelsfirmor.	D:o d:o afd. 83.	1/7 1906— V? 1907.
> ........	7 d:o.	D:o d:o afd. 83.	V? 1906— V» 1907.
Åstorp (Krist. 1.) . . . .	1 handelsfirma.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förbis	Vi 1908—Vi 1909.
		afd. 114.

FÖRTECKNING 1 GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

59

	Par	ter.	Giltighetstid.

	Arbetsgifvare.	Arbetare.
XIX. Landtransport.
a) Åkerirörelse.
Eskilstuna......	E. åkeriägareför.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vt 1907— 1 5 1908.
		afd. 16.
Gäfle.........	G. droskägare.	Sv. transportarb.-förb:s	Vä 1907—1ä% 1910.
		afd. 30.
Göteborg.......	G. åkeriägareför.	D:o d:o afd. 60.	Vs 1906- Vs 1910.
Karlshamn......	K. åkeriägare.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	— ''/i 1909.
		afd. 200.
Karlskrona......	K. arb.-gifv.-för.	Sv. transportarb.-förb:s	I4/ä 1907—14/ä 1908.
		afd. 102.
Kristianstad......	Kr. byggmästareför.	D:o d:o afd. 95.	1907—Ir 1908.
Limhamn.......	Äkeriägarne.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	Vn 1906— Vs 1908.
		afd. 60.
Lund.........	L. åkeriägareför.	D:o d:o afd. 22.	Vs 1907— Va 1909.
Malmö........	M. droskägare.	Sv. transportarb.-förb:s	Va 1907— Vs 1909.
		afd. 35.
Norrköping......	N. åkeriägareför.	D:o d:o afd. 87.	6/t 1907—15/i 1909.
Nyköping.......	N. åkeriägare.	Sv. grof- o. fabr.-arb.-förb:s	V? 1907—Vt 1908.
		afd. 99.
Stockholm.......	St. droskägareför.	Sv. transportarb.-förb:s	7s 1907—3% 1910.
		afd. 29.
» .......	St. åkeriidkareför.	D:o d:o afd. 58.	‘A 1906—1/4 1908.
■» .......	St. hyrverksägare.	D:o d:o afd. 71.	Vi 1906—31 la 1907.
Sundsvall.......	S. åkeriför.	D:o d:o afd. 114.	i/io 1907— Vio 1909.
Örebro........	0. åkeriägareför.	D:o d:o afd. 99.	Vs 1907— 1/5 1909.
b) Lastning och loss-
ning.
Falkenberg......	1 firma.	Sv. transportarb.-förb:s afd.	Vi 1908— 1,1 1909.
		133 (för transportarb.).
3> ......	1 firma.	D:o d:o afd. 133	Vi 1908— Vi 1909.
		(för bjälkgårdsarb.).
Gäfle.........	6 firmor.	D:o d:o afd. 16	i% 1907—Vs 1910.
		(stufveriarb.).
> .........	10 firmor.	D:o d:o afd. 19	14/ä 1907— Vä 1910.
		(hamnarb.).
Göteborg.......	Västra kretsen af Sv:s re-	D:o d:o afd. 2	7/io 1907— ''/io 1909.
	dareför.	(stufveriarb.).
7> .......	8 kolimportfirmor.	D:o d:o afd. 3	V i 1907—31/ia 1910.
		(kolbärare).
> med omnejd .	Byggmästarne och 7 leve-	D:o d:o afd. 32	Vi 1907—1/4 1909.
	rantörer.	(tegellossare).
2> .......	Göteborgs murbruks- och	D:o d:o afd. 50	1/4 1907—tills vidare.
	sandcement A.-B.	(sandlossare).
» .......	5 spannmålsfirmor.	D:o d:o afd. 85	—
		(spannmålsarb.).
» .......	1 spannmålsfirma.	D:o d:o afd 85	Vn 1907— * In 1909.
		(spannmålsarb.).
» .......	Skånska superfosfatfabri-	D:o d:o afd. 85	Vi 1908— Vi 1910.
	kernas försäljn.-kontor.	(spannmålsarb.).
J> .......	10 kolimportfirmor.	D:o d:o afd. 113	15/e 1907—1”/is 1910.
		(kolemottagare).
Halmstad.......	3 firmor.	D:o d:o afd. 21.	Vi 1907- Vi 1909.
1 .......	1 firma.	D:o d:o afd. 9	Vs 1908—28A 1910.
		(pitpropsarb.).

60

KOLLEKTIVAFTALE T I SVERIGE.

Parter.

Arbetsgivare.

Arbetare.

Giltighetstid.

(Landtransport, forts.)
Halmstad......

2> .......

Holmsund (Västerb. 1.) .
Hälsingborg......

» ......

Härnösand

Karlshamn

Karlskrona

Karlstad . .
Kristinehamn

Köping . . .
Landskrona .
Lnleå . . . .

Malmö . . .

» ........

Norrköping......

Otterbäcken (Skarab. 1.)

Oxelösund (Södermani. 1.)

Ronneby.......

Skutskär (Upps. 1.) . . .
Stockholm.......

Sundsvall

Söderhamns och Ljusne
tullkammardistrikt. .
Trelleborg.......

1 firma.

6 firmor.

Skand. granit-A.-B.

1 ångbåtskommissionär.

Gamla dragarelaget och
Nya bärarelaget.

Gamla dragarelaget.

H. arb.-gifv.-för. för magasinsfirmorna.

D:o d:o för stenkolsfirmorna.

H. stufveri-A.B.

6 firmor.

12 firmor.

10 firmor.

Karlskrona stufveri-A.-B.

8 firmor.

Karlstads köpmän o. speditörer.

1 firma.

Mora—Vänerns järnvägsA.
-B.

1 firma.

8 firmor.

Norrlands stufvareförb:s
afd.

Ordin, tullpackhuspersonalen.

2 firmor.

Malmö stufveri-A.-B.

4 kolfirmor.

Nora Bergslags järnvägs A.

-B.

I Oxelösund—Flen—Väst<
manlands järnvägs A.-B.
|l firma.

5 firmor.

6 firmor.

St. tegelimportörer och
transportbolag.

Finska ångfartygsrederierna.

5 kolimportörer.

Sand- o. murbruksfirmor.

7 firmor.

Norrlands stufvareförb:s
afd.

S. köpmannaför.

3 arb.-gifv.

Rederi-A.-B. Sverige-Tyskland.

8 arb.-gifv.

Sv. transportarb.-förb:s

afd. 9 (pitpropsarb).

D:o	d:o	afd. 52
D:o	(bjälkgårdsarb.).'' d:o afd. 42
D:o	d:o	(stenlastare). afd. 80.
D:o	d:o	afd. 43.
D:o	d:o	afd. 46.
D:o	d:o	afd. 45.
D:0	d:o	afd. 45.
D:o	d:o	afd. 6.
D:o	d:o	afd. 20
D:o	d:o	(hamnarb.). afd. 40
D:o	(stufveriarb.). d:o afd. 121.
D:o	d:o	afd. 28.
D:o	d:o	afd. 159.
D:o	d:o	afd. 125.
D:o	d:o	afd. 48.
D:o	d:o	afd. 48.
D:o	d:o	afd. 49.
D:o	d:o	afd. 18.
D:o	d:o	afd. 140.
D:o	d:o	afd. 151.
D:o	d:o	afd. 70.
D:o	d:o	afd. 7.
D:o	d:o	afd. 57.
Sv. arbetareförb:s afd. 120.
isv. transportarb.-förb:s
1 afd. D:o	12. d:o	afd. 127.
D:o	d:o	afd. 17.
D:o	d:o	afd. 86.
D:o	d:o	afd. 41.
D:o	d:o	afd. 11.
D:o	d:o	afd.
D:o	d:o	afd. 1.
D:o	d:o	afd. 8.
D:o	d:o	afd. 10.
D:o	d:o	afd. 81.
D:o	d:o	afd. 15.
D:o	d:o	afd. 15.

Vs 1908—28/a 1910.

28/2 1908—22/a 1910.

so/u 1905— Vi 1908.

28/i 1908—till seglationens
slut 1908.
1/4 1907— V* 1912.

‘/t 1906— 3A 1907.
i/t 1907- Vt 1909.

4/io 1907— V''i 1911.

Vio 1906—sl/''i21910.
febr.1907— V» 1908.

är 1907.

Ve 1907— Vis 1908.
26/ä 1907—25/s 1909.
26/s 1907— ''/i 1909.
16A 1907— Ve 1910.

Vs 1907—tillsvidare.
18/s 1907— >

>/4 1906—Vs 1909.
Vt 1907—Vt 1910.
1907.

Vu 1907— Va 1910.

VI 1906— V4 1909.
16/s 1906—Vs 1909.
1/4 1906—V4 1907.
i/e 1907—m/ia 1908.

i/i 1908—sVis 1910.

22/s, 1908— i/i 1910.
i/s 1907—Vs 1910.
i/e 1907—1/4 1908.

Va 1907— 1/4 1908.

i/s 1906- i/s 1908.
i Vs 1906—1/4 1908.
1/4 1907— 1/4 1910.
1907.

23/4 1907—tillsvidare.

i5/s 1907— 1/4 1908.
Vt 1907— i/t 1908.

=°/n 1905- l/n 1907.

BORTKOKNING 1 GÄLLANDE KOLLBKTIYAFTAL.

61

(Landtransport, forts.)

Uddevalla. .......

Ystad.........

Ålms . . . ......

Västerås.......

Örebro........

c) Spårvägar.
Göteborg.....

Hälsingborg

Malmö .
Stockholm

Uppsala

d) Järnvägar.1

Bergslagernas, Göteborg
—Borås, Gäfle—Dala,
Stockholm—V ästerås—
Bergslagens, Grängesberg—Oxelösunds
. .

Berglagernas, Grängesberg—Oxelösunds
.

Blekinge kustbanor .

Arbetsgivare.

Arbetare.

Giltighetstid.

4 firmor.	Sv. transportarb.-förb:s afd. 55.	2%o 1906— Vio	1909.
Ångfartygs-A.-B. Södra Sverige o. importfirmorna.	D:o	d:o	afd. 31.	16A 1907—15A	1908.
Hamndirektionen.	D:o	d:o	afd. 13.	VA 1905— ''A	1910.
2 firmor.	D:o	d:o	afd. 78.	Vt 1907-Vt	1910.
Hamnfogden o. godsemot-tagare vid hamnen.	D:o	d:o	afd. 99.	Vt 1907—V*	1908.

Göteborgs spårvägars styrelse.

D:o	d:o.
Hälsingborgs stads drätsel-
kammare.
D:o	d:o.
D:o	d:o.

Malmö spårvägars styrelse.
Stockholms nya spårvägsA.
-B.

D:o d:o.

Uppsala spårvägs-A.-B.

Därstädes anställd personal
(för trafikpersonalen
m. fl.)

D:o d:o (för verkstadspersonalen).

Sv. spårvägsförb:s afd. 6
(för trafikpersonalen).

ISv. spårvägsförb:s afd. 6.
Sv. järn-o. metallarb.-förb:s
afd. (för spårränsare o.
verkstadspersonal).

Sv. spårvägsförbis afd. 6
(för vagnsstäderskorna).
Därstädes anställd personal.
Sv. spårvägsförb:s afd. 1
(trafikpersonal).
D:o d:o afd. 2

(verkstadspersonal).
D:o d:o afd. 5

(vagnstäderskor).
D:o d:o afd. 10.

1 o 1906- Vi 1909.

V» 1906-Vi 1909.
10/t 1906—''/t 1910.

>wh 1906-Vt 1908.

27/n 1907- Vt 1910.

''/i 1907— Vi 1910.
Vi 1907—S1/i2 1912.

Vt 1907—S1/i21912.

Vi 1907—31/ia 1912.

Vt 1907—3% 1912.

Bergslagernas järnvägsA.
-B.

Göteborg—Borås järnvägsA.
-B.

Gäfle—Dala järnvägsA.
-B.

Stockholm—Västerås—■
Bergslagens nya järnvägs-A.
-B.

Trafik-A.-B. Grängesberg
•—Oxelösund.

Bergslagernas järnvägsvägs-A.
-B.

'' Trafik-A.-B. Grängesberg
•—Oxelösund.

Mellersta Blekinge järn -

vägs-A.-B.
D:o	d:o.
D:o	d:o.

!Sv. järnvägsmannaförb:s j
afd:ar 49, 103, 105, 136,
142,146; 121; 4,15,192;>
5, 11,12,13,178; 6,18,[
19, 20, 21, 88, 114, 201.J

ISv. järnvägsmannaförbts t
afd:ar 49, 103,105, 136, |
142, 146 ; 6, 18, 19, 20,1
21, 88, 114, 201.

D:o d:o afd:ar 35, 43, 118,
119.

Blekinge järnvägsmannaför.
(tjänstemän).

Sv:s lokomotivförare- och
eldareför:s sekt. 9.

Vt 1907)

Vi 19071 i9io
V4 19071 ■

Vo 1907)

/ ''A 1907^_st/,» i9io

\Vs 1907)

Vio 1906 —sl/t2 1908.

Vio 1906 —S1/ia 1908.

Vio 1906 —S1/t2 1908.

1 I ett flertal kollektivaftal vid järnvägarne träda aftalens olika bestämmelser i kraft vid olika tidpunkter.

62

KOLLBKTIVAFTALEX I SVERIGE.

(Landtransport, forts.)

Borås—Alfyesta .

Dal a — Oekelbo—Norrsundets
........

i D:o d:o
Dalslands . .

d:o

Dannemora—Hargs .

Falkenbergs ....

Göteborg—Särö . .
» . .

Halmstad—Bolmens
Halmstad—Nässjö .

Halmstad—Nässjö /
Västra centralbanan J

Hjo—Stenstorps . . .
Hvetlanda—Målilla . .

Hvetlanda—Säfsjö . .
Härnösand—Sollefteå .

Hässleholm—Markaryds,
Markaryd—Veinge . .

Högfors bruks
Hönshyltc—Kvarnamåla
Hör—Hörby......

Jönköping—Gripenbergs

Parter.

Arbetsgivare.

Borås—Alfvesta järnvägsA.
-B.

D:o

d:o.

Kopparbergs och Hofors
sågyerks-A.-B.

D:o d:o.

Dalslands järnyägs-A.-B.

D:o

d:o.

Dannemora—Hargs järnyägs-A.
-B.

Falkenbergs järnvägs-A.-B,

Järnvägs-A.-B. Göteborg—
Särö.

D:o d:o.

Halmstad—Bolmens järnvägs-A.
-B.

Halmstad—Nässjö järnvägs-A.
-B.

D:o

d:o.

Hjo—Stenstorps järnvägsA.
-B.

Hvetlanda—Målilla järnvägs-A.
-B.

Hvetlanda—Säfsjö järnvägs-A.
-B.

Härnösand—Sollefteå järnvägs-A.
-B.

Hässleholm—Markaryds
järnvägs-A.-B.

Markaryd—Veinge järn |

vägs-A.-B.

Högfors bruks A.-B.

Hönshylte—Kvarnamåla
nya järnvägs-A.-B.

Östra Skånes j ärnvägsA.
-B. för Hjjr—Hörby
järnväg.

J önköping—Gripenbergs
järnvägs-A.-B.

Arbetare.

Giltighetstid.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd:ar41 0.145 (för ordinarie
personal o. extra
linjepersonal).

D:o d:o afd. 41 (för verkstadspersonal).

Därstädes anställd ordinarie
personal.

Därstädes anställd verkstadspersonal.

Sv. järnvägsmannaförks
afd. 182 (för ordinarie
personal o. extra linjepersonal).

D:o d:o afd. 182
(för verkstadspersonal).

D:o	d:o	afd. 168.
D:o	d:o	afd. 124.
D:o	d:o	afd. 89.
Sv:s lokomotivförare- o. eldareför:s sekt. 10.
Sv. järnvägsmannaförks afd. 186. D:o d:o afd:ar 14,46 (för verkstadspersonal).
D:o	d:o	afd:ar 14, 45, 46, 204.
D:o	d:o	afd. 189.
D:o	d:o	afd. 176.
D:o	d:o	afd. 176.1

/Oorganiserad personal.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd. 99.

>D:o	d:o	afd.	75.
D:o	d:o	afd.	19.
D:o	d:o	afd.	26.

Därstädes anställd personal.

Sv. järnvägsmannaförks
afd. 46.

Vi 19071

7i« 1907 r

Vi 1908 -

Vi 1906\
Vs 1907/''

-S1/i21910.

-31/l2 1910.
—3 V121910.

Vi 1907 —S1/131910.

S1/i21910.

/ Vio 19071
| Vw 1907/

/ Vio 19071
/ Vn 1907/

i

Vio 19071
Va 1908j"

/ Vi 19071
\ Vs 1907/

J Vi 19071
\ Vs 1907/

/ ‘/i 19071
\ V» 1907/

/ Vi 19071
\ Vs 1907/''

Vio 1906 -

-sl/i21910.
31/l2 1910.
-31/i21910.
-S1/ia 1909.
-S1/12 1909.

-31,/i21910.
-S1/i21910.

Vi 19071

V? 1907 >—SI/i21910.
Vs 1907j

/ Vn 19071

/ Vi 1908/
‘A 1907 -

-S1/i2 1909.
-31/i2 1909.

K

Vi 19071
Vs 1907/

31/i2 1909.
Vi 1907 -37i2 1909.

/IO 1906 —S1/12 1908.

Vi 1907 -

Vn 19061
Vi 1907/

Vs 1906 -

-Sl/i21910.
-31/i2 1908.
-S1/i2 1908.

3/io 1906 —S1/i21910.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIVAFTAL.

63

(Landtransport, forts.)

Kalmar—Berga Kalmar
—Torsås, Nybro—Säfsjöströms,
Kalmar—

Emmaboda.....

Karlshamn—Vislanda

Karlskrona—-Växjö . . .

Karlstad—Munkfors,
Nordmark—Klarälfvens.
Eilipstads norra bergslags
........

Kristianstad—Hässleholms
Landskrona o. Hälsingborgs

Landskrona —Kj aflinge,
Landskrona—Kjäflinge
—Sjöbo .......

Lidköping—SkaraStenstorps
. . .

Lund—Bjerreds, LundRefvinge.
....

Lund—Trelleborgs . . .

» » .

Malmö—Genarps . . . .

Malmö—Kontinentens . .

Malmö—Simrishamns . .

Malmö—Trelleborgs,
Trelleborg—Rydsgårds,
Hvellinge—Skanör—
Falsterbo......

Parter.

Arbetsgifvare.

Arbetare.

Giltighetstid.

''Sv. järnvägsmannaförb:s
afd. 29.

Kalmar läns östra järnvägs-A.
-B.

Kalmar—Torsås järnvägsA.
-B.

Nybro—Säfsjöströms nya
järnvägs-A.-B.

Kalmar nya järnvägs-A.-B. I

Karlshamn—Vislanda järn- D:o
vägs-A.-B.

D:o d:o. Tjänstemän och kontors biträden

vid tralikafd.

d:o

afd. 39.

D:o

d:o.

(Sv. järn- o. metallarb.-förb.
\Sv. järnvägsmannaförb.

Karlskrona—Växjö järn- Sv. järnvägsmannaförb:s

väg.

Karlstad—Munkfors järnvägs-A.
-B.

Nordmark—Klarälfvens
järnvägs-A.-B.

Filipstads norra bergslags
järnvägs-A.-B.

Kristianstad—Hässleholms
järnvägs-A.-B.

Landskrona o. Hälsingborgs
järnvägar.

D:o d:o.

[ Landskrona— Kj äf-1

linge / järn |

Landskrona—Kj äf-1 vägar.

| linge—Sjöbo )

Lidköping—Skara—Stenstorps
järnvägs-A.-B.

D:o

d:o.

afd. 43.

Sv. järnvägsmannaförbis
afd. 184

D:o

d:o

afd. 35.

Därstädes anställda lokförare
o. eldare.

Sv. järnvägsmannaförbis
afdiar 32 o. 33.

D:o

d:o

afd. 154.

Därstädes anställd linjeoch
byråpersonal.

Därstädes anställd verkstadspersonal.

ILund—Bjerreds spårvägsLund^Refvinge
järnvägs- j ISv^järnvägsmannaförbis

Lund—Trelleborgs järnvägs-A.
-B.

D:o d;o.

Malmö — Genarps järnvägsA.
-B.

Järnvägs-A.-B. Malmö—
Kontinenten.

Malmö—Simrishamns järnvägs-A.
-B.

Malmö—Trelleborgs järnvägs-A.
-B.

Trelleborg—Rydsgårds
järnvägs A.-B.

Hvellinge—Skanör—Falsterbo
järnvägs A.-B.

D:o	d:o	afd.	36.
D:o	d:o	afd.	36.
D:o	d:o	afd.	66.
D:o	d:o	afd.	66.
D:o	d:o	afd.	66.
D:o	d:o	afd.	37.

f Vt 19071

> Vio 1907 >—31/i2 1910.
Vn 19071

Va 1906 —S1/i2 1909.
Va 1906 —1»Via 1909.

}> ‘/i 1907 —S1/i2 1908.
V io 1906 —»‘/u 1908.

Vi 1907 —*»Va 1909.

V10 1906 -1 7 1907
V? 1906

/ ‘/io 19061
\Vi 1907;

( Vs 1907)
i Vo 1907 f

/ Vi 19071
\Vo 1907r

-S1/i2 1908.
-S1/i2 1910.
-sl/io 1908.

-S1/i2 1909.

-81/12 1912.
-S1/i31912.

Vt 1906 —S1/i2 1908.

( Ve

'' i/.

1906 -19071

\ V? 1907/''
Vio 1906

Ve 1906
Ve 1906

-3I/a 1908.
-31/io 1908.
-31/ia 1908.
-sVa 1908.
-S1/i2 1908.

Ve 1906 —sl/i2 1908.

64

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(Landtransport, forts.)
Malmö—Ystads . . . .
» » : . . .
Mariestad—Moholms . .
Mora—Älfdalens . . . .
Nora bergslags . . . .

Nora bergslags, Mora—
Vänerns.......

Norsholm—V ästeryik—•
Hultsfreds, Mellersta
Östergötlands . . . .

Norra Hälsinglands . .
Norra Södermanlands . .

2 » . .

Nässjö—Oskarshamns . .

* » . .

Nättraby—Alnaryd—■
Eringsboda.....

Sala—Gysinge—Gäfle,
Dala—Hälsinglands

Skåne—Smålands

Stockholm—Nynäs . .

Parter.

Arbetsgivare.

Arbetare.

Giltighetstid.

Malmö—Ystads järnvägsA.
-B.

D:o d:o.

Mariestad—Moholms järnvägs-A.
-B.

Mora—Älfdalens järnvägsA.
-B:s konknrsförvaltn.

Nora bergslags järnvägsA.
-B.

Nora bergslags järnvägs-1
A.-B. |

jMora—Vänerns järnvägs-!
A.-B. J

/Norsholm—Ristens kommunikations-A.
-B.

Västervik—Åtvidaberg—
Bersbo järn vägs-A.-B.

Hultsfred—Västerviks
järnvägs-A.-B.

Mellersta Östergötlands
järnvägs-A.-B.

Norra Hälsinglands järnvägs-A.
-B.

Norra Södermanlands järnvägs-A.
-B.

D:o d:o.

Nässjö—Oskarshamns nya
järnvägs-A.-B.

D:o d:o.

Nättraby—Alnaryd—-Eringsboda järnvägsA.
-B.

(Sala—Gysinge—Galle
järnvägs-A.-B.

(Dala—Hälsinglands järnvägs-A.
-B.

'' D:o d:o.

Skåne—Smålands järnvägs-A.
-B.

Trafik-A.-B. Stockholm—
Nynäs.

D:o d:o.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd. 87.

D:o d:o afd. 87

(för extra banarb.).
D:o d:o afd. 195.

D:o d:o afd. 133.

Stationsföreståndare och
kontorspersonalsför. vid
N. B. J.

{Sv. järnvägsmannaförb:s 1
afd:ar 131,133,135,139,
144. J

)D:o d:o afd:ar 117 o. 185.

D.o d:o afd. 71.

D:o d:o afd. 25 (för ordinarie
personal o. extra
linjepersonal).

D:o d:o afd. 25 (för verkstadspersonal).

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd:ar 3 o. 143.

Stationsföreståndare o. kontorspersonal.

Sv. iärnvägsmannaförb:s
afd. 110.

Sv. järnvägsmannaförb:s 1
|( afd:ar 121 o. 132 (förl
ordinarie personal och/
extra linjepersonal). ]

D:o d:o afd:ar 127 o. 132
(för verkstadspersonal).

D:o d:o afd. 40.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd. 28 (för ordinarie
personal o. extra linjepersonal).

Sv. järnvägsmannaförbis
afd. 28 (för verkstadspersonal).

‘A	1906	-3Via	1908.
V»	1907	—31/ia	1908.
/ Vio t Ve	19071 1908/	-31/l2	1910.
/Ve 1 V10	19071 1907/	-31/ia	1910.
V*	1907	-31/ia	1911.
	1907\ 1907)	—1“Via	1910.
{l	19081 1908/	—1»‘/is	1910.
/ VlO l 1/0	19061 1907/	—3 Via	1909.
/ Vio \ Vw	19071 1907/	—3 Via	1910.
*/io	1907	—31/ia	1910.
’/l	1907	—31/ia	1909.
Vi	1907	—31/l2	1910.
Vn	1907	—S1/l2	1910.
/ Va 1 Vs	19071 1907/	—31/ia	1910.
f Va	19071
< Vs	1907 (	—31/ia	1910.
1 1/lO	1907)
{S	19071 1907/	-S1/ia	1910.
	19071 1908)	-31/ia	1910.
Vi	1908	—81/ia	1910.

FÖRTECKNING Å GÄLLANDE KOLLEKTIV AFTAL.

65

Parte

(Landtransport, forts.)

Arbetsgivare.

Stockholm—Saltsjöns . . J Järnvägs-A.-B. Stockholm
—Saltsjön.

Stockholm—Västerås—
Bergslagens ....

D:o

d:o.

Södra Dalarnes, Siljans

Stockholm—Västerås—
Bergslagens nya järnvägs-A.
-B.

[(Södra Dalarnes järnvägsA.
-B.

(Siljans järnvägs-A.-B.

Arbetare.

Sölvesborg—Olofström
Elmhults.....

Sölvesborg—Olofström—
Elmhults nya järnvägsA.
-B.

Uddevalla—Lelången . . | Uddevalla—Lelångens
järnvägs-A.-B.

» » • • D:o d:o.

IVarberg—Borås järn vägs-1
A.-B. I

Borås—Herrljunga järn-/
vägs-A.-B.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd. 1 (för ordinarie personal
och extra linjepersonal).

D:o d:o afd. 1 (för verkstadspersonal).

Därstädes anställd verkstadspersonal.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd:ar 81 o. 158.

Sv. järnvägsmannaförb s
afd. 119.

D:o

d:o

afd. 169.

Varberg—Borås, Borås—
Herrljunga.....

D:o d:o

D:o

d:o.

Västergötland—Göteborgs) Västergötland—Göteborgs
järnvägs-A.-B.

D:o

d:o.

Västra Klagstorp—Tygelsjö.

Växjö—Alfvesta ....

i

o I

Växjö—Klafreström—Ås-1
heda, Växjö—Tingsryds)

Ystad—Brösarps ....
Ystad—Eslöfs.....

Västra Klagstorp—Tygelsjö
järnvägs-A.-B.

Växjö—Alfvesta järnvägsA.
-B.

(Växjö—Klafreström—Ås|
heda järnvägs-A.-B.

I Växjö—Tingsryds järn(
vägs-A.-B.
Järnvägs-A.-B. Ystad—
Brösarp.

Ystad—Eslöfs järnvägsA.
-B.

Därstädes anställda lokomotivförare.

(Sv. järnvägsmannaförb:s |
| afdrar 38 o. 41 (för ordi-|
I narie personal o. extra
( linjepersonal).

D:o d:o afd:ar 38 o. 41 (för
verkstadspersonal).

D:o d:o afd. 42

(för ordinarie o. extra
personal).

D:o d:o afd. 42

(för verkstadspersonal).

Giltighetstid.

V* 19071 31/

Va 1907p/l2 1910''

‘A 19071 S1/ 1Q1A
Va 1907) ''12191°-

Vi 1907 —ai/i2 1908.

3)

7

_31

Vs 19081
Vio 1907

‘/s 1908)—31/i21910.
19081
1908

D:o

d:o

d;o

d:o

afd. 37.
afd. 26.

afd. 26.

afd. 91.

D:o

d:o.

Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs
Ängelholm—Klippans .

Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs
„ järnvägs-A.-B.
Ängelholm—Klippans
järnvägs-A.-B.

D:o d:o afd. 91

(för lokpersonalen o. banmästarne).

D:o d:o afd. 91

(för öfrig linjepersonal).

D:o d:o afd. 17

(för verkstadspersonal).

D:o d:o afd. 17.

D:o

d:o

afd. 137.

/ Vi 1908 f
\ Vs 1908)

/ Vll 19061 ... 1 QAD
{ v. 1907/—1908-

V7 19071 81/ 1Q1ft
V» 1907/— ^ 191°-

Vt 1907 —31/is 1910.
Vi 1907I

V« 1907 >—»Vis 1909.
{ Vio 1907)

| ‘A 19071
»A 1907 >—3I/i2 1909.
| Va 1907J

( Vi 19071 si/ 1909
\ Va 1907/ /,s lyuy I

Vi 19071_31/ 1909

1 Vt 1907/ /lsiyUy -

Va 1906 —1»Vis 1908.

Vn 19061 3I/ 1clf,8
Vi 1907/ /lä 190a

{vrSHVis 1909.
Vt 1906 —»Vis 1908.
Vt 1906 —S1/is 1908.

Vt 1906 —»Vis 1908.
Va 1906 —»‘/is 1908.
Vt 1906 —»Vis 1908.

*/i 19071_31, igo9

Va 1907/ /l2lyu9''

339/o8. Arbets aftal.

5

66

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

(Landtransport, forts.)
Östra centralbanan . . .
Östra Skånes.....

» > .....

XX. Sjötransport.

Riksaftal.......

Stockholm och Uppsala .

Göteborg.......

Linköping .
Norrköping

Stockholm.

S> .......

Alabodarna (Malmöh. 1.)

XXI. Diverse.

Stockholm.......

Parter.

Arbetsgifvare.

Östra centralbanans järnvägs-A.
-B.

Östra Skånes järnvägsA.
-B.

D:o

d:o.

Arbetare.

Därstädes anställd personal.

Sv. järnvägsmannaförb:s
afd. 35 (för trafik- o.
kontorspersonal).

D:o d:o afd. 155

(för verkstadspersonal).

Giltighetstid.

Vt 1907 — Vt 1910.
Vs 1906 —S1/t2 1908.

I V? 19071_S! /

\ Ve 1907/ /12 a

Sveriges redareför.
3 transportbolag.

G. rederiför.

5 bogserbåtsrederier.

9 redare.

Transport- och bogseringsfirmorna.

Redare för skärgårdsångare.

Nya ångslnps-A.-B. Smedsudden.

Stockholms ångslnps-A.-B.

3 bogserbåtsrederier.

Angfartygs-A.-B. Södra
Sverige.

3 tegelbruk.

Sv. maskinistförb.
Rorgängare-, pråmskeppare-,
last- o. lossningsarb.
-ff.

Sv. sjömans- o. eldareförb:s
afd.

Sv. transportarb.-förb:s

afd. 93.

D:o d:o afd. 92.

D:o d:o afd. 5.

Vt 1907- ''/t 1910.
15/t 1906—lA 1908.

Vt 1907-Vt 1909.
Vt 1907—Vt 1910.

Seglaiionsåren
1907—1909.
apr. 1907— *A 1908.

Sv. maskinistförb.

Ve 1907— »/t 1910.

Sv. transportarb.-förb:s
afd. 53.

D:o d:o afd. 53.

Sv. sjömans- o. eldareförb.

>A 1907—‘A 1911.

V* 1907— V4 1912.
V« 1907— V* 1910.
29/9 1906- Vi 1908.

Sv. transportarb.-förb:s afd.
56.

V« 1907—tillsvidare.

Göteborgssystemets i Stockholm
föreståndareför.
Kungl. teaterns styrelse.

Göteborgssystemets i Stockholm
servitörför.

St. teaterarb.-ff.

V« 1908—‘A 1910.
säsongen 1907—1908.

KOLLEKTIVAFTAL INOM OLIKA NÄRINGSGRENAR

(I URVAL)

69

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

Aftal mellan Skånska landtmännens arbetsgifvareförening samt Jordbruk.
Skånska landtarbetareförbundet och dess afdelningar n:o 40 i
Kattarp för gårdarna Rögle, Västraby, Bjerb olund, Höghult, Stureholm,
Lönbult, Johannesbus, Rönhult, Vegeholm och Oregården samt
n:o 47 i Spannarp för gårdarna Häringe, Karindal och Spannarp.

Allmänna grunder.

1. lagstadd fullgod statkarl.

a) Kontant lön 300 kronor, 1,020 kg.
råg, 180 kg. korn, 10 hl potatis eller 1,200
sträokmeter potatisland, 20 hl. stenkol och
2 lass risbränsle eller 25 hl. stenkol, 3
liter söt mjölk dagligen, bostad och hage;

fri läkarevård af godsets läkare och
medicin, som af denne ordinerats, åt statkarlen
själf och hans familj.

b) Med stall- och ladugårdsskötare få
andra aftal göras, dock ej på lägre villkor
än hvad i detta aftal sägs.

c) En tolftedel af spannmålen lämnas
pr månad och förskottsvis,

af kontanta lönen utlämnas 20 kronor
vid hvarje månads slut samt återstoden
vid tjänsteårets slut.

d) Statkarlar, utom stall- och ladugårdsskötare,
erhålla sex fridagar under året,
däribland 1 maj, de öfriga dagarna på med
arbetsgifvaren öfverenskomna tider och
utan afdrag å lönen.

Stall- och ladugårdsskötare erhålla utan
löneafdrag sexton fridagar under året, hälften
under vintern och hälften under sommaren,
å tider enligt öfverenskommelse
med arbetsgifvaren, men därutöfver inga
så kallade frisöndagar.

e) Städsel, uppsägning och afflyttning
sker i enlighet med legostadgans föreskrifter.

f) '' Statkarl åtnjuter fri bostad, som underhålles
af arbetsgifvaren, och hage samt
fria dragare och vagn för hemforsling
af vedbrand och kol för husbehof å öfverenskommen
tid och för en våglängd af
högst D/2 mil.

2. Fullgod daglönare.

a) Aflöningen utgår med 25 öre pr timme
året rundt.

b) Hvarje fredags afton utbetalas till
daglönare, hvad han har förtjänt, dock så
att arbetsgifvaren äger rätt att å aflöningen
innehålla 25 öre pr dag, intill 25 kronor,
för den som är anställd på minst 4
månader. Dessa innestående medel utbetalas
först vid aftalstidens slut och anses
förverkade, om daglönaren lämnar sin plats
före aftalstidens utgång. Sålunda förverkade
medel öfverlämnas af arbetsgifvaren
såsom gåfva till kronprinsessan Victorias
sanatorium för skrofulösa barn vid Skelderviken.

c) Fria utan afdrag på aflöningen äro
daglönare eftermiddagarne till jul-, nyårsoch
midsommarafton.

d) Daglönare, som bo i s. k. dagsverksstugor,
erhålla fri vedbrand, öfriga erhålla
för hemforsling af vedbrand till husbehof
hästar och vagn i likhet med hvad som
för statkarlar är föreskrifvet.

e) Mjölk, spannmål, potatis och dylikt
lämnas åt daglönare för eget behof af arbetsgifvaren
i mån af tillgång och efter
i orten gängse pris, på af arbetsgifvaren
bestämda tider.

f) Daglönare antages på viss tid eller
tillsvidare och, om aftalstiden är fyra månader
eller därutöfver, enligt skriftligt
affattadt arbetsaftal.

g) Särskildt under skördetid eller andra
brådskande tillfällen får daglönaren icke
utan tvingande skäl uteblifva från arbetet.

h) Daglönare, som är skriftligen anställd
för en tid af minst fyra månader, erhåller

70

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Jordbruk.

läkarevård och medicin i likhet med hvad
för statkarl är föreskrifvet.

3. Mjölkerskor.

Eu mjölkerska är skyldig mjölka högst
18 fullmjölkande kor.

Särskilda bestämmelser.

a) Statkarl och daglönare, som köra
hästar, äro skyldiga att före arbetstidens
början på morgonen samt äfven sön- och
helgdagsmorgnar göra rent under samt väl
rykta sina körhästar utan särskild ersättning.

b) Liar, då sådana gagnas, skola vara
slipade före arbetstidens början.

c) Arbetstider på arbetsplatsen: under
månaderna mars till och med oktober
10 timmar, november och februari 9 timmar,
december och januari S1/2 timmar.

Under tiotimmarsdagen fördelas arbetstiden
af arbetsgifvaren mellan kl. 1/2 7 f. m.
och 7 e. m., under iakttagande af att någorlunda
lika antal arbetstimmar kommer
före och efter middagsrasten, och under nio
och åtta och en half timmarsdagen i förhållande
därefter. Vid skördetiden eller
vid andra brådskande tillfällen kan arbetstiden
ändras enligt öfverenskommelse.

d) öfvertidsarbete betalas med 33 öre
pr timme, öfvertid beräknas ej förr än
arbetet för dagen pågått tio timmar. Om
arbetet fortsättes längre under 9 och 81/2
timmarsdagen, erhålla daglönare vanlig
timpenning intill 10 timmars arbete och
statkarlar lika med daglönare.

Extra söndagsarbete betalas med 40 öre
pr timme.

Dessa bestämmelser om arbetstider och
om öfvertidsarbete gälla ej för stall- och
ladugårdsskötare.

e) Stalltjänst och ladugårdsturer utgöras
i tur och ordning af såväl statkarlar som
daglönare, äfven sön- och helgdagar, mot
en ersättning af för daglönare gällande
daglön.

f) Ackordsarbete kan förekomma enligt
öfverenskommelse mellan arbetsgifvaren
och arbetaren.

g) Det åligger arbetsgifvaren att låta
försäkra sina med skriftligt aftal anställda
arbetare mot skada till följd af olycksfall
i arbete i enlighet med lagen af 5 juli
1901, dock så, att dags ersättning för öfi
vergående skada utgår med en krona
från och med fjärde dagen efter läkarebehandlingens
början. Vid bestämmande
af invaliditetsgraden hänskjutes frågan till
Riksförsäkringsans tälten.

Statkarl har dock ingen rätt till dagsersättning
för oförmåga till arbete, om han
under tiden åtnjuter full lön.

h) Det är samtliga arbetares oafvisliga
plikt att under arbetstiden uppträda nyk -

tert och skötsamt. Den arbetare, som under
arbetstiden visar sig berusad, äger arbetsgifvaren
att, efter gifven varning om
förseelsen upprepas, omedelbart afskeda.

1 sammanhang härmed vill underhandlingskommittén
uttala önskvärdheten af,
att arbetsgifvaren ej trakterar sina arbetare
under arbetstiden med spritdrycker.

i) Under iakttagande af detta aftals föreskrifter
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt
att leda och fördela arbetet, fritt antaga
och afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej. Föreningsrätten skall å ömse
sidor lämnas okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

j) Under tiden detta aftal är gällande,
får ej vare sig strejk, blockad eller lockout
proklameras, och skola därför alla meningsskiljaktigheter
rörande tolkningen af
detta aftal — äfvensom andra tillfälliga
tvister —, om de icke genom förlikning
kunna biläggas mellan organisationerna,
hänskjutas till en af tre personer bestående
skiljenämnd, hvaraf parterna utse hvardera
en representant samt dessa tillsammans
den tredje, som skall tjänstgöra såsom
nämndens ordförande. Nämnden skall
fälla utslag i tvistefrågorna till senast
14 dagar efter det den blifvit påkallad,
så vida ej alla nämndens ledamöter skulle
vara ense om en ytterligare förlängning
af tiden. Skulle de två ledamöterna ej kunna
enas om valet af ordförande, utses denna
enligt lag.

k) Detta aftal gäller från dagen för
dess undertecknande af båda organisationerna
och intill den 1 november 1909.

Sker ej uppsägning från någondera sidan
före den 1 augusti 1909, anses aftalet
förlängdt på 1 år.

Då uppsägning sker, skall densamma,
för att vara giltig, vara åtföljd af förslag
till nytt aftal.

l) Med personer under 18 eller öfver
60 år må dock annat aftal kunna träffas.

m) För öfrigt må ingen antagas på
lägre villkor eller på längre tid, än hvad
i detta aftal bestämmes.

n) Detta aftal skall kompletteras med
ett skriftligt personligt arbetsaftal, för
viss tid, med hvarje särskild arbetare,
t. ex. så lydande:

På i detta allmänna aftal bestämda villkor
antager jag plats hos N. N. såsom
från och med den.........till och med

den.........(under 00 månader från och

med den......... (och är städjepenning

bekommen med 00 kronor).

Ort och dag.
Namn.

JORDBRUK OCH TRÄDGÅRDSSKÖTSEL.

71

På i detta allmänna aftal bestämda vill- med den.....

kor antager jag N. N. i min tjänst såsom och med den
. . . . från och med den........ . till och

Eslöf den 28 oktober 1907.

(under 00 månader från

.....)•

Ort och dag.
Namn.

Jordbruk.

N. N.

(Statens förlikningsman.)

För Skånska landtmännens arbetsgifvareförening.

För Skånska landtarbetareförbundet.

För Skånska landtarbetareförbundets
afdelning N:r 40 i Kattarp.

För Skånska landtarbetareförbundets
afdelning N:r 47 i Spannarp.

Löneaftal emellan ägaren af Källesjö gård och lokalafdelningen
t n:r 2 af Skånska landtarbetareförbundet.

§ i.

Giltighetstid.

Öfverenskommelsen gäller från den 1
november 1907 till den 24 oktober 1908,
med undantag för dem, som stanna kvar;
för dessa räknas aftalet från den 24 oktober.
Sker ej uppsägning från någondera
sidan före den 1 augusti 1908, gäller
öfverenskommelsen ytterligare ett år.

§ 2.

Arbetstid.

Den reglerade arbetstiden är från den
1 april till den 1 oktober från kl. 7 f. m.
till 6,30 e. m., från den 1 oktober till.
den 1 april från kl. 7 f. m. till kl. 5 e. m.
med 11/2 timmes middagsrast; undantagandes
december och januari, då arbetet
slutar kl. 4,30 e. m. med en timmes middagsrast.

§ 3-

Statare.

För statare utbetalas en kontant lön
af 250 kr., 700 kilo råg, 700 kilo korn, 3
liter söt, 5 liter skummad mjölk dagligen,
1,200 sträckfamnar potatis, 5 lass baska,
fritt hemkördt, tjugofem kr. till stenkol,
fri bostad med hage.

Till ryktare utbetalas en kontant lön af
275 kr.

§ 4.

Den kontanta lönen utbetalas med 20
kr. den 1 :sta i hvarje månad samt återstoden
den 24 oktober; spannmålen utlämnas
med 58 kilo råg och 58 kilo'' korn
den sista i hvarje månad.

§ 5.

Statdrängarna skola utan särskild ersättning
utföra rykt och gödsling innan
arbetets början å de hästar de köra.

§ 6.

Ogifta drängar betalas med en lön af
325 kr. samt kost och logi.

§ 7.

Daglönare.

Daglönarna erhålla från den 1 april till
den 1 juni 2 kr. 25 öre, från den 1 juni
till den 1 december 2 kr. 50 öre, från
den 1 december till den 1 april 2 kr. pr
dag. Ynglingar, som fyllt 16 år, betalas
med 50 öre mindre.

§ 8.

Kvinnliga arbetare.

Kvinnliga arbetare betalas med 1 kr. och
25 öre, från den 1 april till den 1 dec.
med 1 kr. och 50 öre pr dag, och skall
statkvinnan först hafva arbete, om så önskas,
sedan i tur och ordning som de
arbetat vid gården; utom dagsverke, som
göres vid påfordran.

§ 9-

Statkvinnan skall mjölka och deltaga i
gårdens arbete, om hon därtill ej är förhindrad.

§ 10.

Öfvertidsarbete.

öfvertidsarbete betalas med 35 procent
för söckendagar samt 50 procent för helgdagar.
För kreatursskötare räknas ingen
procent.

§ Il Fridagar.

Fridagar den 1 maj, mars och november
torgdagar. Då helgafton inträffar, såsom
jul-, nyårs-, tretton-, påsk-, pingst- och
midsommaraftnar, afstannar arbetet kl. 12
middagen mot hel daglön.

72

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Jordbruk.

§ 12.

Föreningsrätt.

Föreningsrätten erkännes.

§ 13.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetarna olycksfallförsäkras på arbetsgifvarens
bekostnad med kr. 1: 50 pr
dag, räknadt från och med den dag han af
läkare förklaras oförmögen till arbete.

§ 14.

Sjukvård.

Arbetsgifvaren lämnar fri läkarevård
genom den af honom antagna läkaren
äfvensom af densamma föreskrifven medicin
såväl till arbetarna som till deras
familier.

§ 15.

Af detta aftal äro tvänne hvarandra lika
exemplar upprättade, hvaraf hvardera parten
erhållit ett.

Källesjö den 18 juli 1907.

N. N. Å föreningens vägnar.

(Arbetsgifvaren.)

Arbetsaftal mellan å ena sidan ägaren af Aby gård cfch. å andra
sidan Valbo landtarbetarefaekförening (afdelning af Mellersta
Sveriges landtarbetareförbund)

gällande från den 1 oktober 1907 till den 1 oktober 1908 med tre månaders ömsesidig uppsägning

Arbetslönen utgör för:

fullt arbetsför man öfver 18 år 25 öre pr tim.

yngling som ej fyllt 18 år ... 19 > > »

> > » > 17 > . . . 18 » • >

» » > . 16 » ... 14 » » »

I de fall, att tvistigheter kunna uppstå
angående viss persons arbetsduglighet och
rättighet att hafva anspråk på ofvanstående
förmåner, hänskjutas dessa till afgörande
af en kommitté, hvilken utses sålunda:
förvaltningen för Åby gård utser två, och
Valbo landtarbetarefaekförening eller arbetarne
vid Åby utse två ledamöter, dessa
fyra utse gemensamt femte man, som tilltillika
är kommitténs ordförande. Kunna
dessa fyra af parterna utsedda ledamöter
icke enas om den femte, skall landshöfdingen
i Gäfleborgs län anmodas att utse
densamma.

Till gift arbetare lämnas fri bostad om
ett rum och kök.

För fullt arbetsför man, som endast åtnjuter
bostad af ett rum, är aflöningen
1 öre högre pr timme.

För arbetare, hvilka icke åtnjuta fri bostad,
är timlönen 2*/2 öre högre pr timme.

öfvertidsarbete betalas med 25 öre pr
timme. Natt- eller söndagsarbete med 50
öre pr timme. Detta gäller för fullt arbetsför
man. Ynglingar under 18 år erhålla
för dem fastställd timpenning äfven
vid öfvertidsarbete samt för natt- eller
söndagsarbete respektive 35, 30 och 25 öre
pr timme.

Under månaderna april t. o. m. september
börjar arbetet kl. 7 f. m. samt fortgår
till kl. 7 e. m. med afbrott 1 1fa timme
för frukostrast, och 1 V2 timme för mid -

dagsrast. Under månaderna oktober t. o.
m. mars börjar arbetet kl. 7 f. m. samt
fortgår till mörkrets inbrott, med afbrott
1 timme för middagsrast.

Dagen före sön- och helgdagar upphör
arbetet en timme tidigare, med undantag
för vintermånaderna.

Julafton, midsommarafton och första
maj äro fridagar, såvida ej annorlunda
mellan arbetsgifvaren och arbetarne öfverenskommes.

Som öfvertidsarbete räknas det arbete,
som utföres mellan kl. 4,30 och 7 f. m.
samt mellan kl. 7—8 e. m. Arbete, som
utföres mellan kl. 8 e. m. och 4,30 f. m.,
räknas såsom nattarbete.

Handredskap tillhandahålles af arbetsgifvaren.
Redskapen skola af arbetarne
väl bevaras och vårdas.

Arbetarna äga rätt att erhålla s. k. sekunda
ved till pris af kr. 4: 50 pr 3 alnars
famn. Dock ej mer än 7 famnar pr familj
till detta pris.

Arbetare jämte familj erhåller fri läkarevård.

För ackordsarbete utgår betalning efter
öfverenskommelse i hvarje särskildt fall
mellan arbetsgifvaren och arbetarna.

Arbetsgifvaren leder och fördelar arbetet
samt äger rätt att fritt antaga och
afskeda arbetare utan fackföreningens inblandning,
där det ej sker i strid emot denna
öfverenskommelse.

Föreningsrätten hålles i helgd, och få inga
afskedanden eller trakasseringar företagas
för medlemskap i fackföreningen.

Arbetarna skola uppföra sig nyktert och
ordentligt samt beredvilligt ställa sig förmans
befallningar till efterrättelse.

JORDBRUK OCH TRÄDGÅRDSSKÖTSEL.

73

Inom ramen för detta aftal äger förvaltningen
vid Åby gård att med hvarje särskild
arbetare träffa aftal om den tid
för hvilken han skall vara anställd med
iakttagande utaf att anställningstiden för
fast anställd arbetare skall vara minst
6 månader. Då icke uppsägning från någondera
sidan ägt rum två månader före

Åby gård den 2

anställningstidens utgång, anses anställningen
förnyad för ytterligare 6 månader.

För tillfälligt anställda arbetare gäller
uppsägningstid enligt öfverenskommelse i
hvarje särskildt fall.

Ofvanstående arbetsaftal är af undertecknade
godkändt och antaget att träda
i kraft från dag som ofvan angifvits.

september 1907.

Jordbruk.

N. N. För Valbo landtarbetarefackförening.

(Arbetsgifvaren.)

Löne- och arbetsaftal mellan Linköpings trädgårdsförenings park Trädgårdsgud
afdelning 6 i Linköping af Sv. trädgårdsarbetareförbundet. skötsel

§ L

Arbetslön.

Biträden öfver 18 år, anställda som
yrkeslärda i trädskolor eller växthus, erhålla
en aflöning af minst 60 kr. pr
månad.

§ 2.

Trädgårdsarbetare öfver 18 år, som icke
kan anses som yrkeslärd i någon af dessa
grenar, betalas med minst 2 kr. och 50
öre pr dag.

§ 3.

Arbetstid.

Arbetstiden bestämmes till 11 timmar
dagligen under tiden från den 1 april
till den 1 november, samt 9 timmar under
den öfriga delen af året. Lördagar och
helgdagsaftnar under tiden från den 1
april till den 1 november slutas arbetet
en timme tidigare än öfriga dagar.

§ 4.

Söndagsarbete.

Hvarje söndag må minst hälften af den
i växthusen fast anställda arbetsstyrkan
vara fri. De arbetande må endast utföra
naturnödvändigt arbete. Som sådant räknas
eldning, täckning, luftning, skuggning
och vattning samt afskärning af blommor,
som icke utan skada kan förrättas på
annan dag.

§ 5.

Ofvertidsarbete.

För öfvertid och söndagsarbete, som ej
är naturnödvändigt, betalas 40 öre pr
timme.

Linköping den

§ 6.

Första maj.

1 :a maj arbetas till kl 12 middag.
De arbetare, som på grund af arbetets
natur icke kunna erhålla ledighet, betalas
med 60 öre pr timme för den tid de arbeta
efter kl. 12.

§ 1.

Arbetsledning och föreningsrätt.

Arbetarnas föreningsrätt lämnas fri och
oinskränkt. Arbetsgifvaren leder och fördelar
arbetet och, då giltig anledning föreligger,
afskedar arbetare. Dock fordras
14 dagars uppsägningstid; samma uppsägningstid
fordras äfven från arbetarnes sida.

§ 8.

Ordningsregler och giltighetstid.

Arbetare åligger att i sitt arbete uppträda
nyktert och ordentligt samt med
omsorg förrätta honom ålagda arbeten. Arbetare,
som uppträder berusad på arbetsplatsen,
må omedelbart afskedas. Arbetare
är skyldig att noggrant iakttaga den
fastställda arbetstiden samt att icke utan
skäl uteblifva från arbetet.

Förestående aftal gäller från den 1 september
1907 till den 1 april 1909 med
3 månaders uppsägningstid. Sker ej uppsägning
i rätt tid, gäller aftalet ytterligare
ett år i sänder med samma uppsägningstid.

12 augusti 1907.

FörJLinköpings trädgårdsförenings För Sv. trädgårdsarbetareförvärk.
bundets afdelning 6.

För Svenska trädgårdsarbetareförbundets
styrelse.

74

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skogsafverkning.

II. Skogsbruk.

Öfverenskommelse emellan Kramfors aktiebolag å ena sidan och
Tåsjö, Rörströms och Dorotea skogsarbetareafdelningar å andra
sidan för innevarande vinter angående sagda bolags afverkningar
å Lunne och Backsvedjans skogar inom Tåsjö socken, tillhörande
Dorotea afverkningsdistrikt.

§ i.

Det rådande auktionssystemet upphäfves,
och uppgörelse om timmerkörning och därmed
omfattande arbeten sker genom af organisationen
tillsatta kommitterade, hvad
för afdelningen i fråga beträffar.

§ 2.

Bolaget äger fritt att antaga körare.
Föreningsrätten lämnas å ömse sidor
okränkt; anse arbetarne, att afstängning
ägt rum, som kan tolkas såsom angrepp
på föreningsrätten, äga de genom sin organisation
påkalla undersökning.

§ 3.

Körarne anskaffa själfva sina huggare
och öfriga arbetare, som äfven af dem
likvideras. Likvid utbetalas en gång i
månaden intill 80 »/o af öfverenskommet pris
vid närmaste by intill afverkningsplatsen,
som beräknas efter det antal timmer, som
uppräknats å vattendraget.

§ 4.

Minimiaflöningen för körning och huggning
utgår med femton (15) °/o tillägg
utöfver det pris, som enligt stämplingslängd
öfver Lunne skog af den 27 september
1907 och Backsvedjans skog af den
2 augusti 1906 föreslagna väglängd med
procent prisnotan litt. B till grund för
körkontrakt. För i famnar hugget pappersvirke
å Backsvedjans skog betalas 6 å

6,50 pr famn skillnad efter väglängd enl.
stämplingslängden.

Lump och vrak ersättes till huggare med:
för vrak 10 öre för träd 5 fot från mar*
ken 9" och däröfver,

för vrak 5 öre för träd därunder,
för lump 5 öre för träd 5 fot från marken
9" och däröfver,

för lump 2 1/2 öre för träd därunder;
denna ersättning upptages å körarens
räkning, som genom deras försorg öfverlämnas
till respektive huggare. Dagaflöning
för arbetsdag är beräknad till kr.

4 — samt å Lunne skog ersättes af körarne
till huggarne 15 öre pr stock.

§ 5.

Beslutar bolaget att i likhet med förra
året uttaga s. k. vidhängande lumpvirke,
så utgår ersättning därför utöfver den kontrakterade
procenten med å prisnotan litt.

B.

för 1,000 in. 27/io öre kbf. enl. uppr. kuberingstab.
> 2,000 > 29/io » » » » »

3.000

4.000

5.000

6.000
7,000

31 10
36/io
4 li 0
49/io
57; 10

8 6.

Bolaget låter på sin bekostnad å Backsvedjans
skog uppföra bostäder, s. k. kojor,
rök- och dragfria med vattentäta tak, samt
fönster stort nog att insläppa erforderligt
dagsljus med skilda rum för hästar och
folk.

Vid Lunne skog eller afverkning ersättes
af bolaget 15 kr. för häst i bidrag för liknande
ändamål. Bostäderna å sagda skog
ingår i det beslutade priset för körning
och huggning, men utgår bidraget i fråga,
så att det i arbetarnes intresse skall ligga
att få s. k. kojorna så ändamålsenliga
och trefliga som möjligt. Virket därtill
utstämplas af bolaget.

§ <•

Bekostnad af såväl hufvudbasväg som
bibasvägar som skotvägar ingår i ackordspriset,
äfven desammas underhåll.

§ 8.

Inträffar naturhinder under afverkningen,
så att en del träd och timmer blifva kvar
i skogen, så bestämdes, att i svårare fall
afsyning ej sker, och i ringare fall får
virket utköras kommande vinter, då körlön
betalas i likhet med det nu kontrakterade
priset, och den påförda skadeersättningen
återfås.

SKOGSBKUK.

75

Bestämdes, att de nu föreskrifna skadeersättningarna
enl. kontrakt skola respekteras.

§ 9.

Körarne böra hafva sina hästar försäkrade,
premierna äro inberäknade uti ofvan
uppgjorda priser.

§ 10.

Dagspenningen för häst och karl är beräknad
och bör utgå med cirka 10 å 12
kronor per arbetsdag för skogsarbete under
vintern.

§ 11-

Alla i bolagets tjänst anställda arbetare,
ej deras familjer, erhålla fri läkarevård å
Dorotea kyrkoplats samt fri medicin och
vid behof fri lasarettsvård samt vid olycksfall
1 kr. för dag f. o. m. 4:de dagen och

till den 60 :de dagen, därefter i enlighet Skogsmed
lagen af den 5:te juli 1901 angående af verkning.
ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete.

§ 12.

Det bör ligga såväl i förmännens som
arbetarnes intresse att genom städadt och
humant uppträdande å ömse sidor söka förekomma
tvistigheter.

§ 13.

Afsyning skall ske på våren och likvid
för utfördt arbete senast den 1 :sta augusti
1908 å Dorotea kontor.

§ 14-

Sålunda till ömsesidig belåtenhet uppgjordt
i trenne exemplar, som mellan kon- •
trahenterna växlats.

Dorotea den 30 oktober 1907.

För Kramfors aktiebolag. För Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.

För Skogsarbetareaf''delningen.

Arbetsaftal emellan Nedre och nedersta Dalälfvens flottnings- Flottning.
föreningar ocb arbetare vid Färnäs ocb Remsö skiljeställen, Sjöbo,
Fyllningen, Östveda, Gysinge, Östa, Ängsön, Hjertsholma och Näs
färja samt Elf bro i Avesta,

att vara gällande från 1 maj 1907 med 6 månaders ömsesidig uppsägning.

§ 1.

Arbetstid.

Ordinarie arbetstiden är under alla förhållanden
10 timmar hvardagsdygn, med
början — när endast dagsarbete förekommer
— kl. 6 f. m. med undantag af måndagar,
då arbetet börjar kl. 7 f. m., fru-t
kostrast mellan kl. 8—8,30 f. m., middag
kl. 1—2 e. m. samt 1/2 timmes kafferast
på eftermiddagen.

Arbetet slutar kl. 6 e. m. förutom lördags
och helgdagsaftnar, då arbetet slutar
kl. 5 e. m. med borttagande af kafferasten.

Ström- och sjöflottare, som ej önska
någon kafferast på eftermiddagen, erhåller
Vä timmes längre middagsrast i stället för
kafferasten.

§ 2.

Vid skiftgång fördelas arbetstiden af
vederbörande förman.

§ 3-

Samma arbetstid — 10 timmar — gäller
äfven för hösten, då kortare dagar inträda.

§ 4.

Timpenning.

I aflöning för duglig flottningsarbetare
från och med 18 års ålder betalas trettio
(30) öre pr timme.

I aflöning för duglig flottningsarbetare
under 18 år betalas proportionellt med afseende
på ålder och yrkesskicklighet, med
20 öre såsom minimigräns.

Af ångbåtspersonalen erhåller styrmannen
kr. 80:—• samt eldaren och de två
besättningskarlarne hvardera kr. 75:—• pr
månad.

öfvertidsarbete för ångbåtspersonalen ersättes
med 30 öre per timme och räknas
öfvertidsarbetet från kl. 6 e. m. till kl.
6 f. m. För sön- och helgdagsarbete erhåller
ångbåtspersonalen 60 öre per timme.

§ 5.

Öfvertidsarbete.

öfvertidsarbete å hvardagar ersättes med
BO °/o förhöjning, sön- och helgdagsarbete
ersättes med 100 °/o förhöjning. Det senare

76

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Flottning, räknadt från kl. 6 e. m. dag före helg till
kl. 6 f. m. nästpåföljande söckendag.

§ 6.

Aflöningsdag.

Aflöning utbetalas till arbetarne hvarannan
fredag och vid inträffande af helg
å aflöningsdag, näst föregående söckendag.

§ ''!■

Läkarvård m. m.

minska antalet arbetare, när förhållandena
så påfordra. Börande vid sistnämnda tillfälle
den största möjliga rättvisa tillämpas.

§ 9-

Vid vinterarbetens utförande skola flottningsarbetare
i första hand ihågkommas.

§ 10.

Om ogynnsam väderlek uppstår under arbetet,
så att detsamma måste afbrytas, åtnjutes
ändock full aflöning.

Fri läkare och vid behof lasarettsvård
åtnjutes vid förekommande sjukdoms- och
olycksfall, skolande vederbörande förman
i tid härför vidtaga erforderliga åtgärder.

Ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbetet utbetalas enligt lag.

Särskilda bestämmelser.

§ 8.

Jämnt arbete garanteras, med utbekommande
af aflöning enligt aftalets bestämmelser,
under den tid flottningen pågår,
dock med rättighet för flottningschefen att

Antages för Nedre Dalälfvens flottning
sförening.

§ 11.

Förmän, äfvensom ångbåtsbefälhafvare,
skola lägga i dagen ett humant och med
sina åligganden förenligt, värdigt uppförande
gent emot sina arbetare, och åligger
det arbetarne att städse under arbetets
gång iakttaga ett nyktert och ordentligt
uppförande.

§ 12.

Giltighetstid.

Detta arbetsaftal gäller till ovillkorlig
efterrättelse för båda parterna från 1 :sta
maj 1907.

Antages för arbetarne vid Elfbro, Avesta.

N. N.

(26 namnunderskrifter.)

Aftal mellan Indals älfs flottningskompani och Indals älfs flottningsarbetarefaekförening
(afdelning af Svenska sågverksindustriarbetareförbundet).

Emellan Indals älfs flottningskompani
och Indals älfs flottningsarbetarefackförening
har i dag arbetsaftal träffats enligt
särskildt upprättade kontrakt, förbindande
vi oss å ömse sidor fri och oför Sundsvall

den 29

För Indals älfs flottningskompani.

Kontrakten lyda som följer:

Kontrakt.

Undertecknade, som af Indals älfs flottningskompani
blifvit antagna för innevarande
års flottningstid i storflottningsarbetena
vid Löfudden, förbinda sig härmedelst
att med noggrannhet och flit
verkställa dessa arbeten i enlighet med
nedanstående bestämmelser och på följande
villkor:

1 :o) Arbetet påbörjas och afslutas på
de tider, som af flottchefen eller hans
ombud bestämmes, och åligger det undertecknade
att genast efter erhållen kallelse
inställa sig vid Löfuddens storflottplats.

kränkt föreningsrätt hvarå detta bevis lämnas.

I tvänne exemplar upprättadt och växladt.

april 1907.

För Indals älfs arbetarefackförening.

2:o) Undertecknade hafva alla lika
skyldighet till göromålens verkställande
och rättighet till förtjänst i den mån
gemensamt arbete utgjorts.

3:o) Vi förbinda oss att med tillräckligt
manskap å anvisade platser i storflottar
sammanlägga allt det virke, som
landlägges å Löfuddens område, hvilket
räknas från Fjäls f. d. färjställe ned
till älfmynningen utefter både norra och
södra älfgrenen.

4 :o) Hopläggningen af storflottarna
skall verkställas med all möjlig noggrannhet
såväl som utläggning och nedforsling
af desamma till Klingerfjärden för att vidare
utan olägenhet kunna befordras med
bogserbåt. Såvidt möjligt skola storflot -

SKOGSBRUK.

tärna hopläggas så, att långsidorna blifva
linjeraka och med undvikande af tomrum
inuti desamma.

5:o) Om något virke vid stor flottläggning
en eller eljest lösrifves,
skall detsamma ovillkorlig en genast
tillvaratagas och uppdragas på den
flotte det tillhör eller, om detta icke
kan göras, hopdragas tillsammans
med annat, samma ägare tillhörigt
virke.

6 :o) Minst 2 :ne man eller så många, som
erfordras, skola medfölja hvarje storflotte
till sin bestämmelseort i och för frånskiljning
af virke vid de respektive sågverken
och under bogseringen noga tillse,
att ej något virke bortkommer och att
på rätt plats uppdraga det lösslitna virket.
För öfrigt skola de order ångbåtsbefälhafvaren
lämnar under virkesbogseringen
ovillkorligen åtlydas.

7 :o) I öfrigt förbinda vi oss att ställa
oss till efterrättelse de order, som af vederbörande
befäl och förmän gifves.

8 :o) Flottningskompaniet betalar för
det verkställda arbetet i ett för allt följande
bestämda priser, nämligen för bjälkar
och sparrar, dubbla sågtimmer, enkla
sågtimmer, hustimmer, större och mindre
spiror sjuttiotvå (72) öre pr hundra (100)
stycken; stickbärlingar och annat småvirke
sjuttiotvå (72) öre pr 100 tolfter.
Props fyrtio (40) öre pr 100 stycken.
Kolved 30 öre pr 100 st. Bjälkar och
sparrar under tolf (12) alnar och sågtimmer
under sju (7) alnar räknas som
halfva, och för dessa erlägges då endast
half afgift. I dessa ackordspriser ingår
äfven skyldigheten för ackordsarbetarne
att turvis två och två hvarje söndag hålla
vakt öfver storflottplatsen och att, om
befälet så anser nödigt, samtliga ackordsarbetare
skola vara på platsen för flottningens
bedrifvande äfven under söndag. Arbetet
börjar eljest hvarje söndag kl. 6 e. m.

9:o) Alla extraarbeten, som erfordras
och tillfälligtvis kunna förekomma, äro
undertecknade skyldiga att emot en ersättning
af femton (15) öre pr timme utföra.

10 :o) Alla flottåror skola väl vårdas
och af ackordsarbetarne ilanddragas och
efter tillsägelse flottläggas för att nied ångbåt
kunna transporteras till sorteringsbommarna
emot en ersättning af 18 öre pr par.

11 :o) Några ersättningar på grund af
hinder i arbetets gång, genom flod, uppkommande
af oregelbundenheter i flottnin -

gens gång efter älfven, löstagandet af möjligen
ingrundadt virke eller flottar, medgifves
ej, utan innefatta ofvanstående ackordspriser
full ersättning för dylika eventualiteter.

12 :o) I samråd med befälet utses inom
arbetslaget en man såsom biträde åt
förmannen i Norrån, hvilken af arbetslagets
gemensamma förtjänst ersättes för
flottningstiden med kronor femtio (50).
Dessutom tillsättes en man af ackordsarbetarne
att förestå afsändningen af flottar
från landningsplatserna i södra farleden.

13 :o) Till hvarje ackordsarbetare utbetalas
såsom förskott på arbetet tvänne
gånger i månaden tre (3) kronor för hvarje
ordentligt utgjordt dagsverke, som införes
i motbok. Slutlikvid lämnas vid flottningens
upphörande för året, så snart räkenskaperna
hinna afslutas.

14 :o) För tågvirke och annan materiel,
som till arbetslaget utlämnas ansvaras,
och förbinda sig ackordsarbetarne att med
fulla värdet betala den materiel, som genom
vårt förvållande skadas eller förloras.

15 :o) Flottchefen eller hans ombud äga
att på arbetslagets bekostnad inkalla så
mycket extra dugligt manskap, som erfordras
i och för arbetets skyndsamma utförande.

16 :o) Befäl och förmän skola på tillsägelse
utan ersättning fortskaffas med
roddbåt från storflottplatsen till och från
storflottar och ångbåtar.

17 :o) Den, som genom oskickligt uppförande,
fylleri eller på annat sätt bryter
emot god ordning, utan förmans tillåtelse
uteblifver ifrån arbetet, kan från detsamma
genast afskedas och förverkar i så fall rätt
till delaktighet i arbetslagets förtjänst och
får åtnöja sig med den aflöning han redan
erhållit.

18 :o) I älfven befintligt virke, till
hvars äganderätt ej kan styrkas, af hvad
slag det vara må, får ej under några omständigheter
utan flottchefens eller hans
ombuds tillåtelse ilanddragas och upphuggas.

19 :o) Till sjukkassan utbetalas 1/2 0/0
af blifvande arbetsförtjänst och erhålles
under arbetstiden fri läkarevård, men fria
medikamenter medgifves endast vid olyckors
inträffande under arbetets gång eller
vid särskildt medgifvande af flottchefen.

Af detta kontrakt äro tvenne exemplar
upprättade och parterna emellan växlade.

Löfudden den 6 maj 1907.

För Indals älfs flottning skompani.

Kontrakt.1

N. X.

(Namnunderskrifter.)

Undertecknad, som af Indals älfs flott- rande års flottningstid vid dess skiljningsningskompani
blifvit antagen för inneva- och flottningsarbeten vid Bergebom för 1

Kontraktet består af en ifylld, tryckt blankett, de ifyllda punkterna hafva utmärkts med
kursiv stil.

Flottning.

78

IcOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Flottning.

binder mig härmedelst att med noggrannhet
och flit verkställa dessa arbeten i enlighet
med nedanstående bestämmelser och
på följande villkor:

1 :o) Arbetet påbörjas och afslutas pa
de tider, som af flottchefen eller hans
ombud bestämmes, och åligger det undertecknad
att genast efter erhållen kallelse
inställa sig vid ofvannämnda bom.

2 :o) I flottlaget, som utom lejdmanskapet
utgöres af 101 man, dår undertecknad
är innehafvare af lotten n:r 00
hafva alla lika skyldighet till göromålens
verkställande och rättighet till förtjänst
i den mån gemensamt arbete utgjorts, och
skall arbetet förrättas alla tider, som flottchefen
eller hans ombud anser dess utförande
möjligt. Arbetstiden räknas under
den ljusa tiden från kl. 6 f. m. till kl.
6 e. m., och åligger det undertecknad att
ordentligt inställa sig vid uppropet på morgonen,
samt ej utan permission lämna sina
göromål.

3:o) Sorteringen verkställes med all möjlig
noggrannhet, så att hvarje särskildt
märke flottlägges hvar för sig uti flottor
af 2 :ne på hvarandra korslagda hvarf och
i öfrigt enligt gifna bestämmelser. Sammanbindning
af flotte skall verkställas
med största omsorg för virkets kvarhållande
i flotten och på sådant sätt, att stockarna
skadas så litet som möjligt. Borrningar
få ej anbringas längre in på stocken
än 1/2 fot från ändarna. Till rodder får
ej annat virke användas än sådant som
af befälet anvisas.

4:o) Å hvarje flotte skall med märkjärn
utsättas dess ordningsnummer samt, om
flere märken blifvit på grund af lämnade
order sammandragna, stycketalet för hvarje
särskildt märke.

5:o) Utläggning ur sorteringsbommarna
skall ske i god ordning och skall flotte,
såvidt ej storm eller mörker hindrar, direkte
nedforslas till bestämda fastlägg -ningsplatser. Flottkarl är ansvarig för
att ej något virke under transporten förkommer
samt att underkafladt virke tillvaratages.

6:0) Flotte får ej lämnas vid fastläggningsplatsen
utan att kvitto å densamma
erhållits, hvilket genast efter återkomsten
till bommen aflämnas till vederbörande befäl.

7 :o) Allt virke, som är omärkt, otydligt
märkt eller försedt med tvänne eller
flere ägares märken, skall på anvisade
platser sammandragas och flottläggas.

8 :o) För tågvirke och annan materiel,
som till arbetslaget utlämnas, förbinder sig
manskapet att väl vårda och att ersätta
den materiel, som bevisligen genom vårdslöshet
skadas eller förkommer.

9 :o) Flottchefen eller hans ombud äga
att på arbetslagets bekostnad inkalla så
mycket extra dugligt manskap, som de för

godt finna i och för arbetets skyndsamma
utförande. _

10 :o) Flottningskompaniet betalar för
det verkställda arbetet i ett för allt följande
bestämda priser nämligen:

för hvarje dubbelt sågtimmer	12
5 »	enkelt d:o	■5'' 2
a a	hälft d:o	.7
a a	hel bjälke	16
a a	half d:o	8
a a	hustimmer ....	5
s »	mastträd . . . .	125
a a	större spira . . .	75
« >	mindre d:o . . .	35
a	props ......	O1/4

s kolved

I dessa ackordspriser ingår äfven skyldigheten
för ackordstagarne att efter erhållna
order utlossa och nedsätta allt
det virke, som samlar sig efter stränderna
och på grunden inom bommens område
emot en ersättning af 1,000 kronor.

II :o) Om storm någon gång hindrar
flottningsarbetets utförande, erhåller lottägare
en krona för hvarje hel dag, som
arbetet af sådan orsak måste inställas;
några vidare ersättningar på grund af hinder
i arbetets gång genom flod, uppkommande
oregelbundenheter i flottningens
gång efter älfven, medgifvas ej, utan innefatta
ofvanstående ackordspriser full ersättning
äfven för dylika eventualiteter.

12 :o) Ordning, nykterhet och skickligt
uppförande åligger hvar och en, och skall
snygghet och renlighet i de bostäder, som
af flottningskompaniet upplåtas, af hvar
och en iakttagas.

13 :o) Utom här ofvan åtagna sorteringsarbeten
m. m. är undertecknad skyldig
att emot en ersättning af 35 öre per tjimme
fullgöra sådana arbeten, som tillfälligtvis
kunna förekomma. För öfvertids- eller
nattarbete betalas 40 öre per timme utom
för de under söndagsdygnet möjligen förekommande
arbeten, som per timme ersättes
med 50 öre.

14 :o) I händelse undertecknad af befälet
skulle anses olämplig att vid sorteringsarbetena
användas eller nekar fullgöra
gifna order, genom oskickligt uppförande,
fylleri eller på annat sätt bryter emot god
ordning, utan tillåtelse uteblifver ifrån arbetet,
kan han från detsamma genast afskedas
och förverkar i så fall sin rätt till
delaktighet i arbetslagets förtjänst och får
åtnöja sig med den aflöning, han redan erhållit.

. 15 :o) Till hvarje i flottlaget deltagande
utbetalas som förskott på arbetet i början
och i midten af hvarje månad kr. 3 för
hvarje ordentligt utgjordt dagsverke. Slutlikvid
lämnas vid flottningens upphörande
för året, så snart räkenskaperna hinna
afslutas.

16 :o) För hvarje vecka skall genom

GRUFDRIFT.

79

anslag tillkännagifvas den utsorterade virkesmängden
samt antalet utgjorda dagsverken.
Inräkningsbok, dagsv.- och lejdmanskapets
aflöningslistor få af de ombud,
arbetslaget inom sig utser, granskas.

17 :o) Till sjukkassan inbetalas 1/2 o/o af
blifvande arbetsförtjänst och erhålles under
arbetstiden fri läkarevård, men fria
medikamenter medgifvas endast vid olyckors
inträffande under arbetets gång eller
vid särskildt medgifvande af flottchefen.

18 :o) I älfven flytande virke, till hvars
äganderätt ej kan styrkas, af hvad slag

det vara må, får ej under några omständigheter
utan flottchefens eller hans ombuds
tillåtelse ilanddragas och upphuggas.

19 :o) Ersättning till en förman, som af
flottningsmanskapet i samråd med befälet
utses inom laget, skall af flottningskompaniet
ersättas med 25 öre per dag.

20 :o) De arbetare, som tillhöra Indals
älfs arb. fackförening, hafva samma rätt
till arbete som öfriga hos flottningskompaniet
anställda arbetare.

Af detta kontrakt äro tvenne exemplar
upprättade och växlade.

Bergebom den 26 april 1907.

Antages för Indals älfs flottning skompani. N. N.

(Namnunderskrift.)

III. Grufdrift.1

Prislista för arbeten vid Aktiebolaget Ryllshytte zink- och blygrufvors
grufvor och verk,

gällande från och med den 1 juli 1906 tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägning.

Grnfarbeten.

Handborrning. Under hand 1:15, bröstborr
1:70, torrborr 2:30, allt pr meter.

Maskinborrning. 55 öre per borrmeter
och 20 öre per timme.

Handtlangare 30 öre per timme.

För ortdrifning och sänkning kunna inga
priser fastställas, då arbetet på sådana
arbetsplatser är beroende på många olika
omständigheter. Dock skall ackordspriset
sättas så, att förtjänsten af dessa arbeten
ej blir lägre än de fullgoda borrarnes
medelförtjänst, under förutsättning att ett
godt arbete utföres och de för grufvan gällande
reglerna, hvad arbetstiden beträffar,
iakttages.

Berghäfning. Från pall och stross, där
ackord kan tillämpas, 22 öre per ton. Härvid
skall användas 4 man. Då ackord icke
kan tillämpas — i grufvan gällande timpenning.
Vid ackordet erhålles skiutslagning.

Lastning och uppfordring. Då berget tages
ur rullschakt, 11 öre per ton (2 man
per tunna). Då berget tages direkt från
pall eller stross 18 öre per ton (3 man per
tunna) med fri skjutslagning.

Mottagning ä lafve. Mottagare 3: 25 per
uppfordringsskift. För extra timmar i
grufvan gällande timpenning. Iljälpmottagare
under 21 år 30 öre per timme, hjälpmottagare
öfver 21 år 35 öre per timme.

Igensättningsarbete. Då berget tages ur
störtschakt 24 öre per kbm.

Då berget tages direkt ur arbetsrum
50 öre per kbm.

Arbetstid.

Arbetstiden för alla arbeten i grufvan
är 8 timmar, där icke annorlunda bestämmes,
och skola alla arbetare, som arbeta
i grufvan, infinna sig i respektive lafvar
kl. 6 f. m. i och för nedfart eller nedstigning
i grufvan. Ingen arbetare får före
kl. 2 e. m. aflägsna sig från arbetsplatsen i
grufvan utan skjutarförmannens särskilda
tillstånd. Där icke lämpligt tillfälle till
borrning för borrare finnes under hela
arbetstiden, äger skjutarförmannen att tilldela
denne annat arbete för den resterande
delen af arbetstiden.

Borrhvässning. 14 öre per par borrme ter,

2: 50 per meter ort, 3 kronor per meter
sänkning samt 21/2 öre per udd vid
hvässning af spett etc.

Skrädning.

Grof skrädning. 23 öre per ton. Arbetstid
9 V2 Timmar 1/3—31/io, 8 timmar Vn
_28/2.

Finskrädning. 25 öre per timme. Arbetstid
10 timmar 1/3—31/io, 8 timmar 1/u
—28/2.

Malmsyning. Per man och ton exportbar
zinkmalm, samt synad kopparmalm 4
öre, samt 25 öre per timme. Arbetstid som
finskrädarna.

Grufbyggnad.

3:25 per skift. Arbetstid 9 timmar i
grufvan samt 10 timmar i dagen.

Ofverenskommelsen mellan Järnbruksförbundet och vederbörande fackförbund återfinnes å s. 267.

Flottning.

Zink- och
blygrufvor.

80

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Zink- och
blygrufvor.

Järn grufvor.

Diverse arbeten,

hvilka icke lämpligen kunna utföras på
ackord.

I grufvan 35 öre per timme; i dagen 25
öre per timme.

Arbetstid i dagen 10 timmar.

Mekaniska arbeten.

Montörer, reparatörer, maskinister, eldare,
kollämpare, smeder, smideshandtlangare,
smörjare och träarbetare per man och
timme en ökning af förut varande priser
3—5 öre, beroende på yrkesskicklighet.

Spelstyrning.

3 kr. per skift om 9 timmar. Då spelstyrare
användes som eldare eller maskinist
betalas 27 öre per timme. Med vanlig
öfvertidsberäkning.

Anrikningsverket.

Sättmaslcinister samt in- och utfraktare
per man och ton exportbar malm 12 öre,
häri inberäknas dock ej den malm, som
erhållits från den nya afdelningen, som
under året byggts. Skulle efter detta ackordspris
förtjänsten understiga 27 öre per
timme lämnas en timaflöning af 27 öre.

Vågmästare och hisskarl 28 öre per
timme.

Ilastare af slig 4 % öre pr ton och man
under sommarmånaderna; 2 man.

Diverse arheten, i eller utom verket, hvilka
icke lämpligen kunna utföras på ackord,
25 öre per timme. Arbetstid 10 1/2 timme.

Anrikningsverket drifves hvarje dag
utom lördagar med skift om 11 timmar
eller från kl. 6 f. m. till kl. 6 e. m.
med middag kl. 12—1. Frukost intages i
verket och göres icke afdrag härför. Under
lördagar drifves verket från kl. 6 f. m.

till kl. i/j 5 e. m. utan stillestånd för middag.

Kommer verket att drif vas med två 11
timmars skift, arbetas å ena skiftet från
kl. 6 f. m. till kl. 5 e. m. och å andra
skiftet från kl''. 7 e. m. till kl. 6 f. m.
Såväl frukost som middag intages då i
verket och afdrag å tid härför göres ej.
Skulle inmatningen i verket nedsättas till
cirka 40 ton per skift, blifva såväl in- som
utfraktarnes antal 3.

Gemensamma bestämmelser.

Alla ofvanstående priser äro beräknade
för fullgoda arbetare, som äro fyllda 21
år. Arbetare i åldern 18—21 år betalas
med 23 å 25 öre pr timme. Arbetare
fyllda 17 år 20 öre, 16 år 17 öre, 15 år
15 öre per timme.

Hvarje arbetare är skyldig, då så är nödvändigt,
utföra arbete på öfvertid och erhåller
för sådant arbete en ökning å timpenningen
af 25 o/o för hvardagar samt för
sön- och helgdagar 50 °/o.

Minimilönerna kunna icke beviljas, då
bland andra skäl det i grufvan icke är
möjligt att införa effektiv kontroll.

Aflöningen utlämnas hvar 14.''de dag sålunda,
att arbetarne den 1 :sta i hvarje månad
erhåller 50 å 60 °/o af sin innestående
aflöning samt den 15 :e i hvarje månad
det resterande jämte likvidsräkning.

Aktiebolaget Kyllshytte zink- och blygrufvor
anslår tillsvidare per år en summa
af femtonhundra (1,500) kr. att efter förslag
af en af arbetarne själfva vald kommitté
såsom understöd utdelas af förvaltningen
till den, som genom sjukdom eller
annat skäl däraf kan vara i behof.

I likhet med midsommarafton och julafton
erliålles första maj fritt från kl. 12
middagen.

Ryllshyttan den 17 juli 1906.

För Grufförraltningen. För Svenska grufarbetareförbundets afdelning 5.

Aftal mellan Ställbergs grufveaktiebolag och Svenska grufarbetareförbundets
afdelning 23.

Från och med den 1 oktober 1907 skola
vid Ställbergs gruffält nedannämnda aflöningar
tillämpas:

Drottninggrufvan.

Borrmeter för hand kr. 1:15;

då borrhålets djup uppgår till 12 dm.,
förhöjning till 15 dm.

Halfgälling (bröstborr) kr. 1: 75 per m.

Berglastning: 32 öre per ton och arbetslag
tills bergstransporten uppgår till 45
m., sedan 40 öre.

För skutslagning och slangångsrensning
erhåller ordinarie lastare kr. 4:50 per
månad; extra lastare som förut.

Laddare 3,4 öre per m.

Bergemottagning 6,9 öre per ton och man.

När borrarne äro på lafven ett hälft
skift, erhålla de samma beting som ordinarie
emottagare, men en timpenning
extra för uppstigningen.

Skärdragare 8 öre per ton.

Spelning, 32 öre per timme, då spelning
pågår.

GRUFDRIFT.

81

Kejsarschaktet.

Borrmeter för hand kr. 1:05; då borrhålets
djup uppgår till 12 dm., förhöjning
till 15 dm. Halfgälling kr. 1: 60 pr meter.

Maskinborrning kr. 0:95 per m.

Berglastning 24,5 öre per ton och arbetslag
tills bergstransporten uppgår till 60
m. räknadt från hissen, sedan 29,4 öre.

För skutslagning erhåller ordinarie lastare
3 kr. per månad; extra lastare som
förut.

Bergemottagning: 4,2 öre per ton.

Skrädning: 4,5 öre per ton och man;
6 man på 1 :sta skiftet, på 2:dra d:o 5
man.

Skärdragare 4,9 öre per ton.

Spelning: 35 öre per timme, då spelning
pågår.

vägare: kr. 3:35 per helt skift, kr.
1:70 per hälft d:o — 5 kr. i månaden.

Skjutare 100 kr. per månad.

Byggnadsförman lika.

Grufbyggnad 38 öre per timme med 9
timmars dag. Huggning af fästen kr. 1: 50
per st. på västra sidan; för fullt fäste
på östra sidan lika mycket. Lika aflöning
äfven för extra byggare.

Smeder:

för maskinborrning i malm kr. 0:16, i
flinta kr. 0: 18 per m.,

ortmeter i flinta kr. 3: —,

för handborrning: borrmeter kr. 0:10

ortmeter kr. 3: 30.

Timmar 30 å 32 öre.

Träarbetare ofvan jord: yrkesskicklig 34,5
öre pr timme; annan efter förmåga.

Extra arbetare i dagen: 28 öre pr timme
för fullgod karl.

Örebro och Ställberg

Timarbetare i grufvan: 34 öre pr timme.

Maskinister vid kraftstationen: 1 :a 100
kr., 2:o 90 kr. i månaden.

öfvertidsarbete 34 öre pr timme. Söndagarna
fria, dock ej söndagsnätterna.

Extra maskinist erhåller timpenning lika
med den person, han ersätter.

Vid annat arbete, 30 öre pr timme.

Maskinister vid kompressorn: 90 kr. i
månaden.

Pumpvaktare: 90 kr. pr månad, fri bostad
och ved; för kejsarschaktet betalas
särskildt tills genomslag erhålles, hvarefter
ny öfverenskommelse rörande pumpvaktarens
aflöning träffas.

Körkarl: 75 kr. pr månad, fri bostad och
ved.

Ortdrifning: betinget bestämmes af gruffogden
för hvarje särskildt fall.

Schaktsänkning: betinget bestämmes af
gruffogden för hvarje särskildt fall.

Med iakttagande aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att leda
och fördela arbetet, att fritt antaga eller
afskeda arbetare samt att använda arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Denna öfverenskommelse gäller tills
vidare med tre månaders ömsesidig uppsägning.

5 november 1907.

Järn grufvor.

För Ställbergs grufveaktiebolag. Svenska graf''arbetareförbundets afdelning
20.

Löne- och arbetsaftal mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Kolgrufvor
Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet ingånget med bindande m- mverkan
för å ena sidan Höganäs-Billesholms aktiebolag och Skromberga
stenkols- och lerindustri aktiebolag samt å andra sidan förbundets
afdelningar och dessas olika medlemmar vid nämnda
bolags grufvor och verk i Bjuf, Billesholm och Skromberga

med skyldighet för förbundet att till hvar och eu af dessa afdelningars medlemmar öfverlämna
ett exemplar af gällande prislista och ordningsföreskrifter.

§ b

Så länge detta aftal är gällande skola,
utom i de fall, hvilka i nästföljande paragraf
afses, vid nämnda grufvor och verk

339/o8. Arbetsaftal.

med dess olika afdelningar tillämpas här
vidfogade prislistor, upprättade i enlighet
med protokoll från de förda förhandlingarna,
hvilka här jämväl bifogas och hvartill
i öfrigt hänvisas.

6

82

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor
m. m.

§ 2.

Därest vid aftalets ingående oförutsedda
eller eljest framdeles påkommande omständigheter
bevisligen verkat till större ojämnheter
i lönesatserna eller till annan skada
för antingen något af ofvannämnda bolag
eller arbetarne,, kan på framställning af den
lidande parten aftalet underkastas partiell
revidering i berörda hänseende. Vid
tvist härom hänskjutes saken till en skiljenämnd
af fem personer, utsedd enligt lagen
om skiljemän.

§ 3.

De vid de särskilda grufvorna och verken
gällande nu öfverenskomna ordningsreglerna
skola noga efterföljas.

§ 4.

Arbetsgifvaren har rätt att fritt antaga
och afskeda arbetare, att leda och fördela
arbetet samt att begagna arbetare från
hvilken förening som helst eller arbetare
stående utanför förening.

§ 5.

Då arbetare på grund af arbetsbrist måste
afskedas, tages hänsyn till den tid, han
varit i bolagets tjänst, samt särskildt till
därunder visadt uppförande och arbetsduglighet,
äfvensom i den mån så ske kan
till arbetarnes hemortsförhållanden.

§

Uppstå tvistigheter berörande detta aftal
emellan bolaget och arbetarne, äfven om de
afse dess tolkning, få de under inga omständigheter
föranleda till arbetsinställelse
å någondera sidan, utan skall därom förhandlas
först emellan bolagen och resp.
afdelning eller afdelningar och därefter, om
enighet ej uppnås, mellan parternas resp.
organisationer.

§ 7.

Detta aftal gäller från den dag det undertecknats
och till utgången af år 1909
med 6 månaders ömsesidig uppsägningstid.
Sker ej uppsägning å någondera sidan å
sålunda föreskrifven tid'' eller senast den 1
juli 1909, gäller aftalet ytterligare ett år
och så vidare ett år i sänder.

Till arbetsaftalet fogas följande handlingar
:1

1) prislista för graf- och diverseafdelningen
vid Billesholmsverken,

2) prislista för fabriksafdelningen vid
Billesholmsverken,

3) prislista för gruf- och diverseafdelningen
vid Bjufsverken,

4) prislista för fabriksafdelningen vid
B jufs verken,

5) prislista för grufafdelningen vid
Skrombergaverken,

6) prislista för fabriks- och diverseafdelningen
vid Skrombergaverken,

7) 1 ex. ordningsregler för arbetare anställda
vid Billesholmsverken,

8) 1 ex. ordningsregler för arbetare anställda
vid Bjufsverken,

9) 1 ex. ordningsregler för arbetare anställda
vid Skrombergaverken,

10) 1 ex. underhandlingsprotokoll från
förhandlingarne med Billesholms fackförening
under tiden 5—21 maj 1906,

11) 1 ex. underhandlingsprotokoll från
förhandlingarne med Bjufs fackförening
under tiden 1—25 maj 1906,

12) 1 ex. underhandlingsprotokoll från
förhandlingarne med Skromberga fackförening
under tiden 9^-11 maj 1906,

13) 1 ex. underhandlingsprotokoll från
förhandlingarne emellan representanter för
Svenska arbetsgifvareföreningen och Svenska
grofarbetareförbundet under tiden 13
juni—18 aug. 1906 jämte dithörande P. M.
från i sammanhang med dessa underhandlingar
stående sammanträden af mera enskild
natur.

Hälsingborg den 18 augusti 1906.

För Svenska arbetsgivareföreningen. För Svenska grof- och fabriks arbetareförbundet.

Förestående löne- och arbetsaftal jämte dess bilagor, prislistor och ordningsregler godkännas

För Hög anäs-Billesholms aktiebolag. För afdeln. n:r 48 i Bjuf.

För Skromberga stenkols- och lerin- För afdeln. n:r 47 i Billes dustri

aktiebolag. holm.

För afdeln. n:r 29 i Skromberga.

i Af dessa återfinnas nedan prislistorna för gruf- och diverseafdelningen samt för fabriks
afdelningen vid Bjufsverken.

grufdrift.

83

Prislista med tillhörande bestämmelser
för arbetare vid grufdriften
och diverseafdelningen vidBjufsverken.

Kolhuggare.

Ackorder för öfre flötsen.

Stora saintagna kol
flis och småkol . .
f-lera.....

25 öre pr tunna

20 » i 3
16 » 3 3

ORO 0,50 kr. för hvarje Kolgrufvor

nadt mtt?r 1 tlocklek Pa längdmeter räk- m. m.

I de orter, där sandsten och lera i botten
tages, ar kolhuggaren skyldig att borra för
skjutning, och, när så påfordras, äfven utfora
densamma;

^ fria skott erhållas, men få dessa icke anvandas
att skjuta i leran, vare sio- förskramning
eller annorledes.

Våtöre utgår med 10 öre pr man och
skift.

Drifning betalas med:

i kolorter med batteriskjutning kr. 1 ■ 50
pr meter;

för erhållande af drifning är kolhuggaren
skyldig att borra för batteriskjut,
mng af 0: 60 meters tjocklek på sandstenen,
antingen i tak eller botten, hvilken
skjutning afser att erhålla tillräcklig höjd
i _vägen, samt lägga in berget som packnmg,
eller då plats därtill ej finnes, lassa
detsamma;

*. lerorter af så stor flötstjocklek, att battenskjutning
ej behöfver ifrågakomma erhalles
ingen drifning;

i fältet 0:30, utan batteriskjutning och
sa länge nuvarande brytningssätt tillämpas
kr. 4: — pr meter.

Ackorder för undre flötsen.

Fältet väster om *Linien> ;

störa samtagna kol.....38 öre pr tunna

småkol och bottenberg ... 14 , , ,

k''1®5a...........14 . - 3

Öfriga delar af grufvan:
störa samtagna kol ... . 36,5 öre pr tunna
smakol och bottenberg . . 14 » » »

k''lera.......... 14 3 3 3

Drifning betalas med:

1 .o) i vanliga 4-mansorter, för sidonaannen,
ofvanpå sandstenen, då takberg
af normal tjocklek tages, kr. 1: 00 pr meter;
r

2:o) i vanliga smalorter om 2 å 2 5
meters bredd, ofvanpå sandstenen, då takberg
af normal tjocklek tages, kr. 1: 50 pr
meter; r

3:o) i vanliga smalorter om 2 å 2 5
meters bredd, da sandsten och lera i botten
samt takberg af normal tjocklek tages,
kr. 2:00 pr meter;

4 :o) i breda smalorter om minst 3 meter,
ofvanpå sandstenen, då takberg af normal
tjocklek tages, kr. 2: 00 pr meter;

5:o) i breda smalorter om minst 3 meter,
då sandsten och lera i botten, samt
takberg af normal tjocklek tages, kr 2- 50
pr meter.

Normal tjocklek på takberget är högst
0,60 meter.

öfverstiges denna tjocklek på takber -

Allmänt för båda flötserna.

I ackordet ingår:

att lässa alla materialier väl rena och
sorterade hvar för sig;

att. aktsamt handskas med kolen, så att
de ej onödigtvis slås sönder;

att väl stämpla i arbetsrummen;

att väl fylla bergrummen så att sättningar
i möjligaste mån undvikas ;

att undanrödja ras ej större än 5 hl. pr
man, som uti ort resp. väg sysselsättas,
b or hvad darutöfver är åtnjuter huggare
ersättning enligt gruffogdens värdering.

Minimidaglön.

I vissa arbeten (orter), som af befälet
efter noggrann pröfning, därvid ej endast
den i ort uppnådda kolhuggareeffekten
skall vara afgörande, utväljas och före
hvarje lottnings början särskildt angifvas
som mmimiarbeten, och där flötsens beskaffenhet
är sådan, att en fullgod kolhuggare
ej med de för grufvan (schaktet) i
fråga gällande ackorden kan under 8 timmars
arbete i torrare och 6 timmars i våtare
arbeten uppnå, pr arbetstur räknadt,
en genomsnittsdaglön af kr. 3:50, skall
denna daglön dock garanteras och utbetalas,
därest nedan bestämda betingelser uppfyllas
: ^

1) I smalorter, hvars bredd ej öfverstiger
2,5 meter samt där flötsens beskaffenhet
ar sådan att förskrämning kan huggas
skola så många meter under arbetsturéns
alla arbetsdagar drifvas, att medeldriften
n^fo^a^ uPPSar till 0,36 meter i torrare och
0,28 i våtare orter, dock så att under ingen
arbetstur den drifna sträckan får understiga
4,0 meter i torrare eller 3,0 meter i
vatare arbeten.

Skulle arbetaren dock genom bevislig
eller styrkt sjukdom eller tillfölje beviljad
permission förlora någon arbetsdag, äge
han rättighet, att för hvarje sådan dag afräkna
0,36 meter i torrare och 0,28 meter
i våtare arbeten.

2) I 4-mansorter, hvars bredd ej öfverstiger
12,0 meter, och i 2-mansorter, hvars
bredd ej ofverstiger 6,0 meter, samt där
flötsens beskaffenhet är sådan, att förskrämning
kan huggas, skola likaledes så många
meter drifvas i ortens hela hredd under ar -

84

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor
m. m.

betsturens alla arbetsdagar, att medeldriften
pr dag uppgår till 0,36 meter i torrare
och 0,28 meter i våtare arbeten, dock
så att under ingen. arbetstur den drif na
sträckan får understiga 4,0 meter i torrare
och 3,0 meter i våtare orter. _

Skulle arbetsmanskapet dock i 4-mansort
af i föregående punkt angifna godkända
skäl gå förlustigt något eller några skiften,
skall driftsträckan pr tur för hela
orten räknas minskad med i medeltal 0,09
meter i torrare och 0,07 meter i våtare orter
för hvarje af i orten sysselsatt manskap
förloradt dylikt skifte. Motsvarande
siffror för 2-mansorter äro 0,18 meter i
torrare och 0,14 meter i våtare orter.

Med arbetsturens alla arbetsdagar här
ofvan förstås det antal dagar under en
tur, då grufdriften hålles i gång.

3) I sådana arbeten, där svårare sandstensformationer
lägga hinder i vägen för
förskrämningen, afgör graf ingenjören, huru
arbetet skall bedrifvas, och huru ackorden
skola ställas.

4) Arbeten, i hvilka ofvanstående bestämmelser
för erhållande af minimidaglön
skola tillämpas, angifvas i regel vid lottningen.
Skulle emellertid under månadens
lopp i andra arbetsrum uppstå afsevärda
svårigheter, kan befälet då anhållan
därom göres, och om förhållandena det
kräfva, förklara äfven detta arbete som
undantags- eller minimiarbete, under till -lämpning af alla de bestämmelser i öfrig!,
som för dessa arbeten finnas gjorda.

5) Arbetstiden räknas från kl. 6 f. m.
till kl. 12 middagen i våtare och till kl.
2 e. m. i torrare arbeten, alltså resp. 6
och 8 timmar, däruti inberäknadt nedstigningstiden
men ej uppstigningen.

6) Skulle maskinskada och dylikt föranleda
hinder i arbetet, och befälet fordrar,
att arbetarne kvarstanna i sina arbetsrum
för att där fullgöra sitt arbete,
skola de ovillkorligen göra detta, utan att
därvid få räkna på erhållande af eventuell
timlöns ersättning i sådana^ arbeten,
där minimidaglön enligt ofvanstående bestämmelser
eventuellt utbetalas.

7) Sjukdom skall för att utgöra skäl
till frånvaro från arbetet, som här afses,
vara bevislig eller kunna genom läkarebetyg
styrkas, om så påfordras.

Permission från dylika arbeten beviljas
endast mot anmälan dagen innan.

För bortovaro af andra, än här angifna
skäl äger kolhuggare ej rätt att räkna afdrag
i driften.

8) Huggare, som erhållit sådant arbete,
som här afses, och som missbrukar honom
beviljad permission, eller utan godkändt
förfall uteblifver ur arbetet, vare ej berättigad,
att under den arbetsturen få påräkna
minimidaglön med stöd af de bestämmelser
här gjorts, äfven om driftsträckan sådan
den föreskrifvits blifvit fullgjord.

9) Hvad ofvan bestämts gäller endast
för fullgoda ordinarie kolhuggare, sålunda
ej för de från den allmänna lottningen
uttagna äldre kolhuggarne eller lej huggarne.

Maskinskada.

Om genom skada i transportmaskineri
o. d. ett tillfälligt hinder i arbetet skulle
uppstå, samt om befälet fordrar kolhuggarnes
kvarstannande i arbetet för att fortsätta
därmed, skola de göra detta. För den
tid hindret varat, utom för första timmen,
skall, om skadan ej orsakats genom .uppenbart
okynne eller vårdslöshet från någon .af
arbetarnes sida, ersättning lämnas de hindrade
kolhuggarne med 25 öre pr timme
eller del däraf, allt dock enligt gruffogdens
tillstyrkande och vederbörande grufingenjörs
godkännande.

För hinder i arbetet orsakadt af naturförhållanden
lämnas ingen ersättning, men
skall bolaget tillse, att dylikt hinders verkningar
nedbringas till det minsta möjliga.

Daglön.

Den hittills varande kolhuggaredaglönen
kr. 2:00 höjes till kr. 2:25, att tillämpas,
när kolhuggare undantagsvis går
till dagsverksarbete.

När på grund af uteblifvande från arbetet
af en eller annan dagsverkare stillestånd eller
allvarligt hinder i arbetet befaras,
skall kolhuggare kunna uttagas i tur och
ordning att intaga den bortavarandes plats,
och åtnjuter då den allmänna daglönen
jämte sin andel i det för platsen i fråga
eventuellt gällande ackordet, eller med
andra ord den med denna plats förenade
dagsinkomsten.

Specialarbete.

Yid lässning eller lossning af berg beräknas
16 lass pr daglön. Uttages kolhuggare
från sitt lottade arbete för att verkställa
specialarbete, skall han för den beträffande
månaden erhålla aflöning på sådant
sätt, att hans dagsinkomst för fullgjorda 8
timmars arbete skall motsvara den medelförtjänst,
han själf haft i orten, eller, där
denna ej kan för honom beräknas, den medelförtjänst,
som hans i orten kvarvarande
kamrater under samma månad hafva.

Skulle arbetet sträcka sig inpå nästa
månad, skola aflöningsförhållandena^ sa
ordnas, att dagsinkomsten ej understiger
kr 3:50 för 8 timmars fullgjordt skifte,
men skall arbetare ej heller hafva rätt att
fordra mer, därest ej fastslagna. beting,
som af honom tillämpas, därtill gifva anledning.

Dragning.

Uttages kolhuggare för att draga, betalas
han enligt prislistan för dragning med 2,5
öres tillägg pr lass.

GRUFDRIFT.

85

Arbetstid och arbetsordning

bestämmas enligt ordningsföreskrifterna.

Kasseringsregler.

A) Berg.

1 :o) Innehåller ett lass stora samtagna
kol 5 liter berg eller mera, mistes 1 tunna.

2 :o) . Innehåller ett lass af flis eller småkol
5 liter berg eller mera, mistas 2 tunnor.

3 :o) Innehåller ett lass lera 5 liter berg
eller mera, mistas 2 tunnor.

B) Dålig sortering.

4:o) Innehåller ett lass stora samtagna
kol 10 O/o flis eller småkol, eller mera,
mistes en tunna; dock tages hänsyn till det
förhållandet, att i smalorter kolen blifva
mindre.

O) Undermål.

5 :o) Om undermålet öfverstiger 5 cm.
från vagnens öfverkant, mistes 1 tunna.

6:o) Vid förbyggnad i lasset mistas 2
tunnor.

Befälet skall låta sig angeläget vara att
tillse, d ;t dessa kasseringsregler så rättvist
och jämnt som möjligt tillämpas.

Kolhuggarne å sin sida skola med villig
hörsamhet efterkomma befälets (ingenjörers
och fogdars) föreskrifter och order
i allt, som rör arbetet och sorteringen.

Förmåner.

Hvarje gift kolhuggare skall förutom de
enligt prislistan utgående ackorden åtnjuta
hittills utgående förmåner af bostad in
natura, där denna kan beredas honom, eller
hyresersättning med kr. 4: — pr månad
samt fria kol, utgående med 5 hl. »flis»
(Bnm. AB. 6) eller däremot svarande kvantitet
af annan kolsort, allt pr månad räknadt.

.För ogift kolhuggare utgå hyresersättning
och kolstat med hälften af ofvanstående
eller resp. kr. 2:— och 2 y2 hl.,
pr månad räknadt.

Dragare.

Ackorden för dragning utgå enligt följande
tabell, därvid tabell 1 gäller för lättare
vägar,

tariff 2 gäller för medelsvåra vägar, och
tariff 3 gäller för mycket svåra vägar.

Tariff l.

0— 25 meter
26— 50 »

51— 75 »

76— 100 »

101— 130 .

131— 160 »

161— 190 »

191— 220 »

3: 5 öre
4: 0 »
4: 5 s
5:0 >
5:5 »
6: 0 »
6:5 »

7:0 »

221— 250 meter .... 251— 280 » ....	......7:5 ......8:0	öre >	Kölgrufvor m. m.
281— 310	* ....	......8:5	>
311— 340	2> . . . . .	......9:0	>
341— 370	> ....	......9: 5	y
371— 400	» . . . . ,	......10: 0
401— 430	$ . . . . ,	......10: 5	>
431— 465	» .....	......11:0	y
466— 500	» . ... .	......11: 5	y
501— 535	■» . •	......12: 0	y
536— 570	» .....	......12: 5	y
571- 610	> .....	......13: 0	y
611— 650	> .....	......13: 5	y
651— 690	» .....	.....14: 0	>
691— 735	» .....	.....14: 5	i>
736- 780	» .....	.....15: 0	>
781— 825	S .....	.....15: 5	>
826— 870	y .....	.....16: 0	y
871- 915	» .....	.....16: 5	y
916- 965	» .....	.....17: 0	i
966-1015	» .....	.....17:5	y
Härefter 1 50-tal meter.	a öres höjning	för hvarje påbörjadt

Tariff 2.

0— 20 meter .	......... 4: 0 öre
21— 40 > .	• ........4: 5 -■
41— 60 » .	•........5:0 >
61— 80 > .	.........5:5 »
81— 100 » .	.........6:0 »
101— 125 » .	.........6:5 .
126- 150 > .	.........7:0 »
151— 175 >	.........7:5 »
176— 200 » .	.........8:0 >
201— 225 . .	.........8:5 »
226— 250 »	.........9:0 >
251— 275 » .	.........9:5 .
276— 300 » .	.........10: 0 >
301- 330 » .	.........10: 5 »
331— 360 »	.........11:0 .
361— 390 » .	........11: 5 »
391- 420 , .	.........12: 0 »
421— 455 > .	.........12: 5 »
456— 490 . .	. •.......13:0 »
491— 530 » .	...... . . . 13:5 »
531— 570 » .	.........14: 0 >
571— 610 » .	.........14: 5 .
611— 650 » .	.........15: 0 >
651— 690 ,	.........15: 5 »
691— 730 . .	.........16: 0 »
731— 770 >	.........16:5 »
771— 810 , .	.........17: 0 »
811— 855 » .	.........17: 5 .
856— 900 »	.........18: 0 »
901— 945 » .	.........18: 5 .
946— 990 » .	.........19: 0 .
991—1035 » .	.........19: 5 >
Härefter 1/s öres 45-tal meter.	höjning för hvarje påbörjadt
Tariff 3.
0— 15 meter .	.........4: ö öre
16— 30 > .	.........5:0 >
31— 45 » .	.........5: 5 >

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor
m. m.

86

46-	60 meter.....	.....6.0	öre
61—	75	5 .....	.....6: 5	2>
76—	95	> .....	.....7:0	»
HÖ-	115	» .....	.....7:5
HÖ—	135	» .....	.....8:0	>
136—	155	» .....	.....8:5	»
156—	175	» .....	.....9:0	>
176-	200	5 .....	.....9:5	»
201—	225	J> .....	.....10: 0	3>
226—	250	> .....	.....10: 5	1>
251-	275	» .....	.....11: 0	>
276—	300	» .....	.....11: 5	>
301—	330	> .....	.....12: 0
331—	360	» .....	... 12: 5
361—	390	D .....	.....13: 0	5>
391—	425	» .....	.....13: 5	7>
426-	460	D .....	.....14: 0	>
461—	495	» .....	.....14: 5	T>
496—	530	T> .....	.....15: 0	7>
531—	565	» .....	.....15: 5	>
566—	600	T> .....	.....16: 0
601—	635	» .....	.....16: 5
636—	670	T> .....	.....17: 0
671—	710	» .....	.....17: 5
711—	750	» .....	.....18: 0
751—	790	> .....	.....18: 5	>
791—	830	> .....	.....19: 0	»
831—	870	.....	.....19: 5
871—	910	f .....	.....20: 0
911—	950	5 .....	.....20: 5	>
951—	990	» .....	.....21: 0	>
991—	1030	> .....	.....21: 5

Härefter 1 öres höjning för hvarje påbörjadt
40-tal meter.

Vid hvarje månads ingång tillkännagifvas
de orter, som skola arbetas, orternas
längder, de tariffer och priser, som för månaden
skola gälla.

Specialbeting

i vägar, där lass måste seplas upp, bestämmas
i sådana undantagsfall af befälet.

I ackordet ingår, utom själfva dragningen,
jämväl skyldigheten att transportera
verktyg, stämplingar och andra för hans
huggares arbete nödiga materialier till
eller från schaktet.

Dragare äge skyldighet att, jämte den
dragning han har att utföra för de huggare,
hos hvilka han erhållit lott, och, såvidt
möjligt är, enligt gruffogdens pröfning, på
dennes order fullgöra dragning äfven för
andra huggare enligt ofvan intagna prislista.

Skulle dragares huggare vaxa borta eller
af någon anledning hafva tidigt slut,
vare dragare skyldig att åtaga sig det dragningsarbete
gruffogden ålägger honom.

Maskinskada.

Om genom skada å transportmaskineri

o. d.. ett tillfälligt hinder i arbetet skulle
uppstå, samt om befälet fordrar dragarnes
kvarstannande i arbetet för att fort -

sätta därmed, skola de ovillkorligen göra
detta. För den tid hindret varar, skall,
om skadan ej orsakats genom uppenbart
okynne eller vårdslöshet från någon arbetares
sida, ersättning lämnas de tillfölje den
afsedda skadan hindrade dragarne med 25
öre per timme eller del däraf, allt dock
enligt gruffogdens tillstyrkande och grufingenj
örens godkännande.

För skada, som föranleder stillestånd under
endast 1/4 timme, lämnas ingen ersättning.

För hinder i arbetet, orsakadt af naturförhållanden,
lämnas ingen ersättning, men
bolaget skall tillse, att dylikt hinders
verkningar nedbringas till det minsta möjliga.

Skulle skäl till anmärkning emot vägunderhåll
eller andra för arbetet inverkande
omständigheter förefinnas, skall dragare
anmäla detta för befälet (fogde—öfverfogde—ingeniör—disponent).
Anse sig dragare
befogade göra dylik anmälan tillf befäl,
som ej för tillfället finnes vid grufvan, får
under inga villkor arbetet afbrytas eller inställas,
utan göres då anmälan hos den beträffande
befälspersonen efter den ordinarie
arbetstidens slut.

Lejhuggare.

Vid behof befordras till lejhuggare i
regel den i arbetet äldste dragaren, om
denne uppnått 18 års ålder, såvida icke
särskild anledning finnes däremot.

Lejhuggare skall, när han beordras till
dragning, åtnjuta betaldt enligt ofvanstående
tariff med 1,5 öres förhöjning per
lass. Lejhuggare skall, närhelst så påfordras,
vara skyldig att draga, och utkommenderas
efter tur därtill. Skulle emellertid
inträffa, att lejhuggare, som sålunda utkommenderas
att draga, befinnes hafva under
sitt kolhuggarearbete blifvit så våt, att
han ej lämpligen bör ut, skall den honom i
tur näst stående, därest han är i torrt
arbete, ut o. s. v.

Den honom åliggande skyldigheten att
draga vid första möjliga tillfälle åligger
emellertid fortfarande den lejhuggare, som
af ofvan angifna skäl tillfälligtvis befriats
från dragning någon dag.

Arbetstiden

och förhållandet därunder bestämmas genom
ordningsföreskrifterna.

Särskildt påpekas, att dragare och lejhuggare
äro skyldiga att ovillkorligen lyda
sina förmäns — närmast gruffogdarnes —
alla tillsägelser, som afse arbetet och ordningen
därunder.

Förmåner.

Förutom enligt ofvanstående ackord utgående
kontant aflöning, åtnjuter dragare

GRUFDRIFT.

87

förmåner af hyra och kol i enlighet med
de bestämmelser, som hittills, tillämpats,
eller

l:o) för gift dragare bostad eller hyra
i likhet med gift kolhuggare efter ett års
anställning.

2:o) För ogift dragare hyra i likhet
med ogift kolhuggare efter 2 års anställning.
Dragare som bor i bolagets hus erhåller
ingen hyresersättning.

3:o) Fria kol som för kolhuggare gift
resp. ogift efter 1 månads anställning.

Dagsverkare under jord.

Dagarbetare.

Dagarbetare betalas med allmänna lägsta
daglönen, som för fullgod arbetare utgår
med kr. 2:25 jämte förmåner af bostad
eller hyresersättning och kol, allt såsom
hittills för gift arbetare att åtnjutas in
natura, eller kontant med 25 öre pr dag.

Påhäktare.

Påhäktare vid schakten under jord betalas
med:

vid schakt n:r 2 1,6 öre pr lass, vid
schakt n:r 3 1,0 öre pr lass.

Det åligger dessa:

all signalering vid resp. schakt,

all på- och afhäktning af vagnar vid
burarne,

all på- och afhäktning af vagnar vid
lindragningarne,

all igångsättning och afstannande af
lindragningsmaskinerna o. d., samt

att öfvervaka, att ingen arbetare tillåtes
uppstiga ur grufvan utan erhållet tillstånd
därtill, därest ej sjukdoms- eller
olycksfall föreligger, ej heller tidigare än
lämnadt permissionstillstånd medgifver;

att snarast möjligt till schaktsfogden
rapportera, om arbetare trots påhäktarens
tillsägelser dock lämnar grufvan före medgifven
tid.

Förmåner.

Förutom den genom ackordsarbetet erhållna
förtjänsten skall påhäktare tillkomma
förmåner i likhet med dagsverkare under
jord.

Nattarbetare.

Nattarbetare betalas med kr. 2: 50 för
fullgjordt daglönsskifte.

Vid ackordsarbete gälla följande priser
:

1 :o) kr. 1: 40 pr meter batteriskjutning
i undre flötsens sandsten och lera
vid minst 1,5 meters bredd i botten;

2:o) kr. 2:50 pr meter batteriskjutning
i undre flötsens sandsten och lera
vid minst 3,0 meters bredd i botten.

Om vid batteriskjutning nattarbetaren

själf drager ut sina lass till bestämd
plats vid lindragningsstation eller schakt,
erhåller han ersättning pr lass enligt dragaretariffen; Läggning

af brygga från transportspåret
upp till sandstenspallen betalas med 25 öre
pr styck.

Förmåner.

Förutom den genom daglön eller ackord
erhållna förtjänsten skall nattarbetare tillkomma
förmåner i likhet med dagsverkare
under jord.

Gamsare.

Gamsareackorden äro:

vid schakt n:r II 3 öre pr lass, vid
schakt n:r III 3 Va öre pr lass.

Dessa ackord gälla så länge antalet gamsare
är oförändradt.

Den principen skall alltid göra sig gällande,
att, om afstånd eller lassantal ändrar
sig, eller om tillfölje andra anordningars
vidtagande, antalet gamsare enligt
befälets bedömande och order skall ökas
eller minskas, ackorden skola motsvarande
regleras med syfte, att gamsarnes medeldagsinkomst
så nära som möjligt bibehålies.

Det åligger gamsare att taga lassen
från hissarna, köra dem till afstjälpningsställena,
verkställa afstjälpningen, samt
köra tomvagnärne till och på hissarne.

Likaledes skall den af gamsarne, som
tjänstgör som påhäktare vid schaktet, sköta
signaleringen. Gamsare skall vara förman
behjälplig med aftagandet och hopsamlandet
af kolhuggarebrickorna, samt
rapportera, hvad den i järnvägsvagn stående
emottagaren anmärker om berg o. d.
Vid behof skola gamsarne de söckendagar,
då uppfordring ej äger rum, inställa
sig till arbete emot vanlig daglön af kr.
2: 25 pr dag.

Gamsarne flytta och ändra själf spår,
och erhålla därför ersättning med 25 öre i
timmen.

Förmåner.

Förutom den genom ackordsarbetet erhållna
förtjänsten skall gamsare tillkomma
förmånerna af bostad eller hyra och
kolstat i likhet med kolhuggare gift resp.
ogift.

Dagsverkare ofvan jord.

Dagsverkare ofvan jord betalas vid arbete
på daglön med allmänna lägsta daglönen,
som för fullgod arbetare utgår med
kr. 2: 25 jämte förmåner af bostad eller
hyra och kol — allt såsom hittills,
för gift arbetare — att åtnjutas in natura,
eller kontant med 25 öre pr dag.

Kolgrufvor

m. m.

88

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor
m. m.

Eldare och askrullare vid elektricitetsverket.

Till eldare och askrullare vid elektricitetsverket
utgår den kontanta daglönen
för 12 timmars sldft, natt eller dag, med
kr. 2: 35 (kr. 2: 45 för förste eldaren)
jämte förmåner af bostad eller hyra och
kol — allt såsom hittills för gift arbetare
— att åtnjutas in natura eller kontant
med 25 öre pr dag.

Maskinister vid elektricitetsverket.

Till maskinister vid elektricitetsverket
utgår den kontanta daglönen för 10 timmars
skift, natt eller dag, med kr. 2:45
jämte förmåner af bostad eller hyra och
kol — allt såsom hittills för gift arbetare
— att åtnjutas in natura, eller kontant
med 25 öre pr dag.

Maskinskötare.

Till fullgoda maskinskötare utgår den
kontanta daglönen för 12 timmars skift,
natt eller dag, med kr. 2: 35 jämte förmåner
af bostad eller hyra och kol -—• allt
såsom hittills för gift arbetare — att
åtnjutas in natura, eUer kontant med 25
öre per dag.

Uppfordringsmaskinister.

Till uppfordringsmaskinister utgår den
kontanta daglönen för 12 timmars skift
med kr. 2: 40 samt en premie af 1/io
öre för hvarje ur grufvan uppfordradt lass
jämte förmåner af bostad eller hyra och
kol, allt såsord hittills för gift arbetare,
att åtnjutas in natura eller kontant med
25 öre per dag.

Öfveråriga och svaga.

För öfveråriga och svaga bestämmas i
prislistan ingen särskild daglön, utan skall
i hvarje fall af befälet bestämmas en för
dessa arbetare skälig daglön.

Daglöner för ynglingar.

Daglöner för ynglingar ofvan jord med
intill 10 timmars arbetstid och under jord
med intill 8 timmars arbetstid — allt
dock i öfverensstämmelse med hvad lagen
om minderåriga stadgar — skall vara:

för ynglingar under 13 år........0: 65

» > 13—14 >........0: 86

» » 14—15 > (efter konfirmat.) 1: 10

> > 15—16 »........1: 30

» » 16—17 ».......1: 50

> > 17—18 >........1: 75

> > 18—19 >.......2: 00

> » 19—20 > ■........2: 25

De här afgifna daglönerna gälla för
fullgoda ynglingar inom de angifna åldersklasserna.
Vid bestämmandet af daglö -

ner skall sålunda ej enbart åldersgränsen
vara bestämmande utan hänsyn ock
tagas till ynglings allmänna duglighet.

För ej fullgod yngling skall i hvarje
särskildt fall bestämmas en inot hans arbete
svarande skälig .daglön.

Inom de åldersklasser där nu högre daglön
utgår än enligt prislistan för ynglingar
bestämmes, skall denna högre daglön
fortfarande utgå till de nuvarande
innehafvarna däraf.

Daglön åt skadad arbetare.

Åt arbetare, som under arbetet ådragit
sig sådana skador, att han tillfälligtvis
förlorat något af sin arbetskraft och
därför erhållit arbete i annan grupp, skall
den för denna senare grupp gällande daglönen
utbetalas, förutsatt iatt han där
kan fullgöra fullgodt arbete.

Öfvertidsarbete.

I de fall då ej annorlunda med de
resp. arbetarne kan öfverenskommas, skall,
då daglöns- eller timlönsarbete på befälets
begäran utföres på öfvertid, ersättning
därför utgå med:

vanlig timlön för tiden kl. 5,30—6,0
e. m.

25 o/o förhöjning för arbete mellan kl.
6 e. m.''—9 e. m.

50 o/o förhöjning för arbete mellan kl.
9 e. m.—6 f. m.

50 o/o förhöjning för sön- och helgdagsarbete.

Som öfvertidsarbete får ej räknas fullgörande
af ordinarie skift, vare sig detta
infaller under tiden 6 e. m.—6 f. m. eller
å sön- och helgdagar.

Vid öfvertidsarbete är arbetare fri antingen
tiden 5,30—6 e. m. eller annan för
arbetets bedrifvande bättre passande halftimma
efter befälets bedömande.

Förmåner.

1. ) Fri läkarvård och fri medicin erhålla
samtliga arbetare för sig själfva,
sina hustrur och barn under 15 år.

2. ) Sjukhjälp att vid hvarje års utgång
tilldelas Bjufs arbetares sjuk- pch
begrafningskassa med 25 öre för hvarje
sjukdag, dock utgår detta bidrag till kassan
endast under förutsättning, att kassans
nuvarande stadgar icke ändras utan
förvaltningens medgifvande.

3. ) Angående angifna förmåner af bostad
eller hyra och kol gälla följande bestämmelser
:

att de arbetare, som redan innehafva
bostad och kol in natura, och med hvilka
hyreskontrakt skola upprättas få tills vidare
bibehålla dessa förmåner i denna
form;

att de arbetare, som icke hafva bostä -

GRUFDRIFT.

89

der, af bolaget erhålla hyra enligt prislistan
;

att arbetare erhålla fria kol enligt prislistans
bestämmelser;

att för arbetare, som icke erhålla förmånerna
af fri bostad eller hyra och kol,
utbetalas 25 öre per arbetsdag, ankommande
på bolaget att efter omständigheterna
bestämma, hvilka arbetare, som
skola åtnjuta den ena eller andra formen
af dessa förmåner, dock så att nuvarande
gifta arbetare erhålla rätt att,
där ej hinder möta, själfva bestämma,
hvilken form de föredraga.

Prislista med tillhörande bestämmelser
för arbetare vid fabriksdriften
vid Bjufs-verken.

Lersortering.

Ackord. 5 öre per kärra om 1 hl. grålera,
10 öre per lass om 5 hl. svartlera.

F-afdelningen.

Inkörning, matning, sumpning, blandning,
bråkning, rallkörning i slagen'' och på torkloft.

Ackord. För detta arbete betalas kr.
3 per man och bränd uttagen kammare
af A och B-kvalitet-tegel.

Särskilda bestämmelser. Inkörare af lera
och chamotte. Till inkörarnes skyldighet
hör att de själfva skola hålla spåren i "ordning
och göra de spårförflyttningar, som
erfordras. Vid större spårförflyttningar kan
dock hjälp erhållas.

Matare.

Vid omsiktning får matarne särskildt
betaldt för detta arbete, däremot äro de
utan ersättning skyldiga göra erforderliga
lagningar å siktduk.

Rensning vid ombyte af leror ingår i
ackordet.

Sumpare och Bråkare.

Städning och rengöring vid sumpar och
bråkor ingår i ackordet.

Ombyte af munstycken och afskärningstråd
sker utan ersättning.

Rallkörare åligga att med största varsamhet
handtera det tegel, som af dem
köres eller inställes i torkställningarne
samt att borttransportera från torkloften
och slageri under dagen sönderslagen sten.

Slagning.

Ackord. Kval. A. (Bjuf F2, *Stabbarp
A^SkrombergaAj och *{Bjuf*.)

För 9" tegel......30 öre pr 100 st.

* 10'''' * 33 > 2 t >

» 12" > 43 » > > >

» pip-tegel.......60 > > > >

Kval. B; Bjuf F, Stabbarp, *Skromberga* Kolgrufvor
och Billesholm F. tn. m.

För 9'''' tegel.......29 öre pr 100 st.

* 10" s .......32 s > i >

> 12" » 41 » » h »

» pip-tegel.......58 » » » »

Minimiprestation pr man och dag.

För 9" tegel

» 10" i
» 12" >

» pip-tegel .
» kamintegel

. . 1100 st.
. . 1000 »

. . 800 >

. 5 å600 »

. 5ä 600 >

Särskilda bestämmelser. Slagare åligga
noggrann putsning af de slagna teglen
likasom bortkörning af skrällor, afhämtande
af strö och vatten samt rengöring
efter arbetets slut på och omkring
slagarborden.

Höljning och vattning af under dagen
icke uppslagna ämnen åligger äfven utan
ersättning slagaren.

Insättning och uttagning.

Ackord.

Insättning	pr	kammare i	gasugn	II .	. 15	kr.
»		> T>	J>	I .	. 9	»
t	»	ugn n:r 2b			. 8	>
uttagning	pr	kammare i	gasugn	II .	. 13	1
>	>	» *		1 .	. 9	»
>	»	ugn n:r 28			. 8	>

Särskilda bestämmelser. Största aktsamhet
vid handterande! af tegel såväl vid
uttagning som insättning fordras, och äger
bolaget å aflöning göra afdrag för genom
kantstötning eller annan åverkan,
som uppkommit genom bevisligt slarf eller
vårdslöshet, vållad mindervärdighet.

Till ackordet hör rengöring i och vid
ugnar och hissar samt afhämtande och
siktning af strö.

Vttagare åligger dessutom att köra den
uttagna stenen till i hvarje fall anvisad
plats, och skall allt formtegel som uttages
ur ugn n:r 28 nedforslas utan särskild
ersättning till nedre formstensladan.

Sorterare.

Ackord. Ackordet för de två ordinarie
sorterarne utgår med kr. 1:50 per dag
och man samt kr. 3: 50 per kammare i
gasugn II samt kr. 2:40 per kammare
i gasugn I.

Den extra sorteraren betalas enligt fastställd
daglön, hvilket äfven gäller de ordinarie
de dagar, då uttagning ej äger rum.

Särskilda bestämmelser. Sortering och
stapling skola utföras med största noggrannhet
och omsorg, och äger bolaget
å aflöning göra afdrag för genom kantstötning
eller annan åverkan, som uppkommit
genom bevisligt slarf eller vårdslöshet,
vållad mindervärdighet. Det ålig -

90

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor ger den därtill utsedde ordinarie sorterarn.
m. ren att mot särskild ersättning för hvarje
dag uppräkna och till kontoret meddela
uppgift om det under dagen uttagna och
sorterade teglet.

I ackordet ingår äfven stapling af sekundategel,
såvida detsamma ej omedelbart
afhämtas till målning.

Särskilda bestämmelser. . Slagare åligga
noggrann putsning af de slagna teglen
likasom bortkörning af skrällor, afhämtande
af strö och vatten samt rengöring
efter arbetets slut på och omkring
slagareborden.

Höljning och vattning af under dagen
icke uppslagna ämnen åligger äfven utan
ersättning slagarna.

K-afdelningeii.

Inkörare.

Ackord. Tills vidare 6 öre per lass såväl
rå som brand lera.

Inkörarne tippa själfva sina lass.

Särskilda bestämmelser. Till inkörares
skyldighet hör att de själfva skola hålla
spåren i ordning och göra de spårförflyttningar,
som erfordras.

Vid större förflyttningar af spåren kan
dock hjälp erhållas.

Matare.

Tillsvidare kr. 2: 60 per dag.

Särskilda bestämmelser. Matare är skyldig
företaga omsiktning, göra erforderliga
lagningar å siktduk samt verkställa
rensning vid ombyte af leror.

Blandar e.

För fullgod arbetare kr. 2: 25 per dag.

Bråkare.

För fullgod arbetare kr. 2: 25 per dag.

Ämneskörare.

Per dag kr. 2:50.

Rallkörare.

För fullgod arbetare kr. 2: 25 per dag.

Slagning.

Ackord. Kval. C. (Bjuf K, Skromberga och
Billesholm K).

För 9" tegel.......26 öre pr 100 st.

» 10" > .......29 • » » »

> 12" » ....... 41 > » > »

» piptegel.......58 » > » »

Skulle fullgod slagare användas till slagning
af 9" och 10" tegel kval. 0., äger han dock
för denna slagning uppbära premie utgående
med för slagna kr. 16 = 1: 50, kr. 20 = 2: 25
och kr. 24 = 3: 00.

Minimiprestation pr man och dag.

För 9" tegel...........1100 st.

-> 10" > ........... 1000 >

, 12" > ........... 800 »

> piptegel.......... 500—600 >

> kamintegel........ 500—600 >

Ladurullare på eirkulationsugnarne.

Ackord.

Cirkulationsugn n:r 1.

Kammare n:r 2 .

» » 6 .

» » 8 .

> » 10 .

» » 12 .

. » 1 .

. . 3 .

» » 7 .

» > 9 .

» . 11 .

> > 13 .

Cirkulationsugn n:r 2 pr kammare 8 kronor.

För cirkulationsugn n:r 1 tillkommer
25 »/o tillökning, då såsom fjärde man i
laget fullgod arbetare användes.

Särskilda bestämmelser. Ladurullare åligga
att med största varsamhet handtera
det tegel, som af dem uttages ur torkställningarna,
samt borttransportera från
ugns- och torkloft under dagen sönderslaget
tegel.

Insättning och uttagning i cirkulationsngnarne.

Ackord.

Cirkulationsugn n:r 1.

Kammare	n:r	2.....	.... kr.	4: 80
T>	>	6.....		4:-
»		8.....	.... »	10: 80
>	»	10.....	.... »	10: 20
		12.....	. . »	7: 50
»		1.....	. . . . »	9: 60
	»	3.....		14: 50
	,	1 ... .		5: 40
>		9.....	. . . . »	12: —
		11 .	»	10:20
	>	13.....	>	9: —

Cirkulationsugn n:r 2 pr kammare 8 kronor.

Ackordet för insättning och uttagning
lika.

Särskilda bestämmelser. Insättare och uttagare
åligga att iakttaga största aktsamhet
vid handterandet af tegel, och gäller
hvad angår bevisligt slarf eller vårdslöshet
samma som vid ugnslagen i F-afdelningen
blifvit bestämdt.

Till ackordet hör rengöring i och vid ugnarna
samt siktning och afhämtning af
strö.

» 4: 95

j 12:10
» 10:45
» 8:80

> 11: 55
» 13: 20
» 6: 60
» 11:55
» 10:45

> 9: 35

GRUFDRIFT.

91

Sorterare.

Intill dess ackord hunnit sättas, betalas
för sortering kr. 2: 50 per man och dag med
bibehållande af nu utgående förmåner.

Särskilda bestämmelser. Sortering och
stapling skola utföras med största noggrannhet
och omsorg, och gäller hvad angår
bevisligt slarf eller vårdslöshet samma
som för sorterarna i F-afdelningen blifvit
bestämdt.

Då ackordet blifvit satt, omfattar detsamma
äfven stapling af sekunda tegel
samt bortforsling till anvisad plats af
stumpar och vrak.

Målning af råa och brända utskeppningsleror.

Ackord. 3 öre per hektoliter mald lera.

Särskilda bestämmelser. Malare åligger
att utan ersättning ombyta rännor och
siktar, upprensa grafven under désintegratorn,
samt tillse att snäckor och bingar
äro i godt stånd.

Klinkertill verkningen.

Inkörning och målning.

Ackord.

För n:r 259 och 260 40 öre per 1000 st.
och man;

för n:r 261 50 öre per 1000 st. och

man;

för n:r 262 42 öre per 1000 st. och

man.

Särskilda bestämmelser. Till inkörarnas
skyldighet hör att de själfva skola hålla
spåren i ordning och göra de spårförflyttningar,
som erfordras. Vid större sådana
kan dock hjälp erhållas.

Vid omsiktning få matarna särskildt betaldt
för detta arbete, däremot äro de utan
ersättning skyldiga göra erforderliga lagningar
å siktduk.

. Rensning vid ombyte af leror ingår i
ackordet.

Blandare.

Ackord. För n:r 259, 260, 261 och 262
40 öre per 1000 st.

Afskärare och aftagare.

Ackord.

För n:r 259 och 260 40 öre per 1000 st.
och man;

för n:r 261 50 öre per 1000 st. och
man;

för n:r 262 42 öre per 1000 st. och
man.

Särskilda bestämmelser. Afskärare åligger
att noga tillse, att afskärningstrådarna
äro säkert ställda, samt att den utpressade
lersträngen är passlig.

- Aftagare åligger att med noggrannhet
handtera de skurna ämnena.

Skulle af afskärare, respektive aftagare
försummelse härutinnan ske, kommer afdrag
ovillkorligen att göras å den skyldiges
aflöning.

Åsättning å elevator.

Fullgod arbetare betalas med fastställd
daglön.

Särskilda bestämmelser. Hvad här ofvan
sagts om aftagares åliggande gäller
i alla delar äfven åsättning å elevator.

Rallkörning.

Ackord.

För n:r 259, 260, 261 och 262 40 öre
per 1000 st. och man.

Särskilda bestämmelser. Rallkörare åligga
att med största varsamhet handtera
det tegel som af dem köres eller insättes
i torkställningarna, samt borttransportera
från torkloft under dagen sönderslagen
sten.

Efterpressning.

Ackord. För n :r 259 kronor 2:50 per
1000 st.;

för n:r 260 kronor 2:75 per 1000 st;

för n :r 261 kronor 3: — per 1000 st.

Minimiprestation pr man och dag.

För n:r 259 ............ 1,250 st.

» » 260 ............ 1,250 >

» > 261 ............ 1,000 »

Särskilda bestämmelser. I ackordet ingår
höljning, vattning och öfrig vård om ämnena.
Äfven söndagarna äga pressarna att
passa sina ämnen.

Ombyte af presskåp och klossar, rengöring
af pressar, bortskaffande af affall och
renhållning å arbetsplatsen tillkommer äfven
pressarna.

Putsning af klinker.

Ackord. För n:r 259, 260, 261 och 262
betalas, då endast putsning förekommer,
med kr. 0:50 per 1000 st., men då stenen
äfven nedsättes på ugnen, med kr. 0:70
per 1000 st.

Särskilda bestämmelser. Putsning skall
utföras med synnerlig noggrannhet och omsorg,
och kommer ovillkorligen afdrag att
göras å putsarnas aflöning, om dåligt putsadt
tegel anträffas vid insättning eller uttagning.

Putsare skall vara skyldig utan ersättning
deltaga i reparationer af pressar,
passning af ämnen m. m.

Insättning och uttagning.

Ackord. 9 kronor per kammare för sättning.

9 kronor per kammare för uttagning.

Kolgrufvor
m. m.

92

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor

m. m.

Särskilda bestämmelser. Största aktsamhet
vid handterandet af tegel såväl vid uttagning
som insättning fordras, och äger
bolaget å aflöning göra afdrag för genom
kantstötning eller annan åverkan, som uppkommit
genom bevisligt slarf eller vårdslöshet,
vållad mindervärdighet.

Till ackordet hör rengöring i och vid
ugnar och hissar, samt afhämtande och
siktning af strö.

Dessutom åligga uttagare att själfva lasta
sina lass å anvisad plats, hvarvid ordentlig
stapling och aktsamhet absolut
fordras.

Sortering.

Ackord.

För n:r 259, 260, 261 och 262 betalas
kr. 0:75 per 1000 st.;

för n :r 264 betalas kr. 1: 25 per 1000 st.

Särskilda bestämmelser. . Sortering och
stapling af klinker skall utföras med största
noggrannhet och omsorg, och gäller
hvad angår bevisligt slarf eller vårdslöshet
samma som vid insättning och uttagning
blifvit bestämdt.

Bortforsling till anvisad plats af stumptegel
ingår i ackordet.

Lastning.

Ackord.

För lastning af eldfast tegel alla slag
23 öre per 1000 kg.;

för lastning af klinker alla slag 23
öre per 1000 kg.

för lastning af råa o. brända, malda
leror 23 öre per 1000 kg.;

för fyllning och hopsyning af säckar 5
öre per säck;

för lastning på öfvertid kl. Va 6 e. m.
—9 e. m. betalas 26 öre per 1000 kg.;

för lastning på sön- och helgdagar betalas
32 öre per 1000 kg.

Särskilda bestämmelser. Extra hjälp lämnas
vid lastning då afståndet till närmaste
storspår öfverstiger 8 meter.

Lastning skall utföras med ordning och
aktsamhet, och gäller hvad angår bevisligt
slarf eller vårdslöshet samma som vid
insättning och uttagning blifvit bestämdt.

Lastare åligga att vid påfordran utföra
arbete såväl å öfvertid som sön- och helgdagar
mot därför här ofvan bestämd ersättning.

Lastning af vagn, som vid ordinarie arbetstidens
utgång ej är fullastad, skall
dock, om af befälet så fordras, afslutas
äfven på öfvertid mot de under ordinarie
dagskifte gällande ackorden.

Daglönare.

Brännare.

Brännare vid gasugn n:r 1 betalas med
kronor 2: 40 per skift om 12 timmar, hvar -

till kommer premie utgående för klinkerkammare
med kr. 0: 40 per man och välbränd
kammare, för F-stens kammare med
kr. 0: 20 per man och välbränd kammare
och för K-stens kammare med kr. 0: 30 per
man och välbränd kammare.

Brännare vid gasugn n:r 2 betalas med
kronor 2: 40 per skift om 12 timmar, hvartill
kommer premie utgående med kr. 0: 35
per man och välbränd kammare samt kr.
0:50 för hvarje uppmurad port.

Brännare vid cirkulationsugnarna betalas
med kronor 2:40 per skift om 12 timmar,
hvartill kommer premie utgående med kr.
0: 40 per man och välbränd kammare.

Särskilda bestämmelser. Brännare i allmänhet
åligga att noga öfver vaka bränningen
enligt lämnade instruktioner.

Till brännarnas skyldigheter utan särskild
ersättning hör för öfrigt:

Vid gasugn I. Uppmura och nedrifva
ugnsportar, rensa ventiler, kanaler, öfverföringsrör
och tjärbrunnar, afhämta strö
för tätning af ventiler samt lämna hjälp
vid utkörning från generatorerna.

Vid gasugn II. Nedrifva ugnsportar, rensa
ventiler, kanaler och tjärbrunnar, deltaga
i släggning af generatorerna samt utkörande
af aska från dessa, afhämta strö
för tätning af ventiler samt flytta öfverföringsrör
och port till varmluftsledningen.

Vid cirkulationsugnarna. Uppmura och
nedrifva ugnsportar samt uttaga och bortforsla
till anvisad plats den utslaggade askan.

För sotning af generatorer och öfverföringsrör
samt kanalerna mellan de förra
och ugnen skola brännarna vid gasugn II,
då arbetet ej utföres under ordinarie arbetstid,
för hvarje gång betalas med kr.
0 : 60 och 3: 40 respektive.

Generatorseldare.

Generatorseldare betalas med kr. 2:50
per skift om 12 timmar.

Särskilda bestämmelser. Förutom den direkta
skötseln af generatorerna skola generatorseldarna
utan ersättning i tur och
och ordning elda och passa den ångpanna,
som är placerad vid gasugn I.

Kolkörare vid cirkulationsugnarne.

Betalas med kr. 2:40 per skift om 12
timmar.

Särskilda bestämmelser. Kolkörare skall
biträda brännare vid uppmurning af ugnsportar
och bortforsling af askan.

Bankuskar.

Betalas med kr. 2:50 per dag om 10
timmar.

Särskilda bestämmelser. Bankuskar åligga
att absolut ställa sig till efterrättelse
de order angående uppkörning och place -

GRUFDRIFT.

93

ring af vagnar, som lämnas af lastningsförmannen.

betare; för andra, ej fullgoda, skall emot Kolgrufvt
dessas arbete skälig ersättning bestämmas m. m.
i hvarje särskildt fall.

Diverse.

Uttages ackordsarbetare från pågående ackordsarbete
till tillfälligt daglönsarbete
äger han uppbära 25 öre per timme.

Daglön och betinger för öfyeråriga och
svaga bestämmas af befälet i hvarje särskildt
fall.

Daglön för ynglingar.

Dör ynglingar under 13 år.......0: 65

, > 13—14 år ........0: 85

> > 14—15 > (efter konfirmer.) 1: 10.

■> > 15—16 »........1: 30

» > 16-17 »........1:50

» » 17-18 »........1: 75

> » 18—13 *........2: —

> » 19—20 ».....full daglön.

De här angifna daglönerna gälla för fullgoda
ynglingar inom de angifna åldersklasserna.
Vid bestämmandet af daglöner
skall således ej enbart åldersgränsen vara
bestämmande, utan hänsyn ock tagas
till ynglingens allmänna duglighet.

Dör ej fullgod yngling skall i hvarje
särskildt fall bestämmas en mot hans arbete
svarande skälig daglön.

Inom de åldersklasser, där nu högre daglön
utgår än enligt prislistan för ynglingar
bestämmes, skall denna högre daglön
fortfarande utgå till de nuvarande innehafvarne
däraf.

Allmänna lägsta daglönen för fullgoda
arbetare bestämmes till kr. 2: 25 4- förmåner
af bostad eller hyra och kol, allt
såsom hittills för gift arbetare, att åtnjutas
in natura eller kontant med 25 öre
per dag, således i senare fallet kontant
kr. 2 50, inberäknadt hyra och kol.

Angående här ofvan angifna förmåner
af bostad eller hyra och kol bestämmes:

att de arbetare, som redan innehafva
bostad och kol in natura, och med hvilka
hyreskontrakt skola upprättas, få tillsvidare
bibehålla dessa förmåner i denna
form;

att de arbetare, som icke hafva bostäder
af bolaget, erhålla hyra enligt prislistan;

att arbetare hålla fria kol i enlighet
med prislistans bestämmelser;

att för arbetare, som icke erhålla förmånerna
af fri bostad, hyra och kol, utbetalas
25 öre per arbetsdag, ankommande på bolaget
att efter omständigheterna bestämma,
hvilka arbetare, som skola åtnjuta den ena
eller andra formen af dessa förmåner, dock
så att nuvarande gifta arbetare erhålla
rätt. att, där ej hinder möta, själfva få
bestämma, hvilken form de föredraga.

I denna prislista omnämnda daglöner
och beting gälla endast för fullgoda ar -

Förmåner och allmänna bestämmelser.

Förmåner.

Dri läkarevård och fri medicin äfven
för hustru och barn under 15 års ålder.

Sjukhjälp att vid hvarje års utgång tilldelas
Bjufs arbetares sjuk- och begrafningskassa
med 25 öre för hvarje sjukdag; dock
utgår detta bidrag till kassan endast under
den förutsättningen, att kassans stadgar
icke ändras utan förvaltningens medgifvande.

Öfvertidsarbete.

Då daglöns- eller timlönsarbeten på befälets
order utföres på öfvertid, skall ersättning
därför utgå med vanlig timlön för
tiden 5,30—6 e. m., med 25 o/o förhöjning
för arbete kl. 6—9 e. m. och 50. °/o förhöjning
såväl för arbete kl. 9. e. m.—6
f. m. som för sön- och helgdagsarbete.

Som öfvertidsarbete får ej räknas fullgörande
af ordinarie skift vare sig detta
infaller under tiden 6 e. m.—6 f. m. eller
å sön- och helgdagar. Vid öfvertidsarbete
är arbetare fri antingen tiden 5,30—6
e. m. eller annan för arbetets bedrifvande
bättre passande halftimme efter befälets
bedömande.

Ersättning i händelse af maskinskada,
naturhinder o. d.

Vid fall af inträffande maskinskada, som
föranleder stillestånd i arbetet mer än en
timma, betalas ersättning med 25 öre per
timme till de arbetare, som tillfölje skadan
lida förlust. Tiden räknas för den tid
hindret varar, dock mot afdrag af första
timmen, samt gäller ersättningen endast
när befälet fordrar arbetarnes kvarstannande
i arbetet, samt då skadan icke uppstått
tillfölje bevisligt eller uppenbart okynne
eller vårdslöshet från någon arbetares sida.

Dör hinder i arbetet, orsakadt af naturförhållanden,
lämnas icke ersättning, men
åligger det bolaget söka nedbringa dylikt
hinders verkningar till det minsta möjliga.

Daglön åt skadad arbetare.

Åt arbetare, som under arbetet ådragit
sig sådana skador, att han tillfälligtvis
förlorat något af sin arbetskraft och därför
erhållit passande arbete i annan grupp,
skall den för denna senare grupp gällande
daglön utbetalas, förutsatt att arbetaren
dör kan anses utföra fullgodt arbete.

94

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor Ordningsregler för arbetare anställda
m■ m- vid Bjufs-verken.

I. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Arbetare antages af verkets chef genom
vederbörande ingenjör och erhåller å kontoret
antagningskort, som han uppvisar för
sitt närmaste arbetsbefäl, då han anmäler
sig att börja arbetet. De betyg arbetare
vid antagandet innehar från föregående
anställningar lämnas till förvaring å verkets
kontor och återfås vid afflyttningen.

De villkor som för anställning i bolagets
tjänst gälla äro:

a) att daglön, ackord eller annan förtjänst
utgår enligt vid verket under anställningstiden
gällande prislista eller enligt
de andra öfverenskommelser, som när
ej prislista kan tillämpas mellan befäl och
arbetare kan träffas.

b) Att föreningsfriheten ömsesidigt erkännes,
och äger sålunda arbetare rätt:

att tillhöra eller stå utanför föreningar
efter eget fritt val och kan således icke
afskedas på grund af medlemskap i förening
; mot det

att arbetaren å sin sida förbinder sig
att icke genom ovänligt bemötande, hot
eller våld söka påverka sina kamrater i
föreningsangelägenheter;

att vid förhandlingar mellan styrelsen
och arbetarne dessa må föras vid hvarje
verk särskildt, och skola arbetarne därvid
representeras genom utaf de olika föreningarne
eller grupperna vid verket utsedda
arbetareombud; samt

att arbetsgifvarne hafva fullkomlig handlingsfrihet
i afseende på arbetares antagande
och afskedande äfvensom att leda
och fördela arbetet.

c) Att i nedanstående paragrafer bestämda
ordningsföreskrifter och andra bestämmelser
noggrannt iakttagas.

§ 2.

Det åligger hvarje i verkets tjänst anställd
arbetare att såväl i som utom arbetet
iakttaga ett hedrande uppförande,
att med intresse, villighet och flit sköta
den syssla han erhållit och åtagit sig,
ställa sig förvaltningens föreskrifter till
noggrann efterrättelse, samt att iakttaga
ordning och snygghet.

Verkets tillhörigheter skola väl vårdas
och med aktsamhet handhafvas, vid äfventyr
att vid uppsåtlig skada eller åstadkommen
genom slarf eller vårdslöshet ersättning
utkräfves, i enlighet med § 26.

Arbetare åligger att icke onödigtvis aflägsna
sig från sin arbetsplats, eller genom
obehöfliga samtal störa andra i deras arbete.

Arbetare, som i berusadt tillstånd uppträder
inom graf- och fabriksområdet, dit
inför eller förtär öl eller spirituösa drycker,
eller på annat sätt motverkar ordning
och skick, är förfallen till straff i enlighet
med § 26.

_ Föreskrifter, utfärdade af brandförsäkringsbolag,
bergmästare, yrkesinspektör m.
fl. — i arbetslokalerna anslagna eller på
annat sätt meddelade — skola noggrannt
efterföljas.

De skyddsanordningar, som till förekommande
af olycksfall äro vidtagna, få på
inga villkor skadas eller borttagas.

§ 3.

Arbetare är skyldig att omedelbart efter
antagandet ingå uti vid verket befintliga
understödskassor, nämligen Bjufs arbetares
sjuk- och begrafningskassa och Bjufs
arbetares änkekassa, samt att anskaffa därför
erforderliga läkarebetyg och erlägga
stadgade medlemsafgifter emot åtnjutande
af de rättigheter, som enligt de senast antagna
stadgarna tillkomma medlemmarne i
kassan.

§ 4-

Inträffar olycksfall i arbete, skall den
skadade själf, eller genom ombud ofördröjligen
anmäla skadan till vederbörande förman,
samt till honom meddela uppgift
angående civilstånd, (om ogift, gift eller
änkling), bostad, medlemskap i en eller
flera understödskassor, samt det belopp
som från dessa erhålles.

§ 5.

Arbetare, som önska permission, begäre
sådan hos sitt närmaste befäl, och får icke
utan permission aflägsna sig från arbetet.

Utan permission eller giltigt förfall får
arbetare under inga villkor uteblifva från
arbetet, och åligger honom därför att, i
händelse af giltig orsak till uteblifvande,
ofördröjligen underrätta vederbörande förman,
samtidigt angifvande orsaken.

Den som anmäler sig sjuk är skyldig, om
så af befälet påfordras, låta undersöka sig
af verkets läkare eller sjuksköterska för
att med intyg från någon af dessa styrka
sin uppgift.

§ 6.

Arbetare, som bor i verkets bostäder,
är skyldig att noga ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter rörande allmän ordning,
renhållning och snygghet m. m., som
af förvaltningen kan komma att lämnas.

Oljud, dryckenskap och störande uppträden
få ej i ofvannämnda bostäder förekomma.

§ F

Hvarje månad delas i 2:ne arbetsturer,
för hvilka aflöningarne uträknas, och utbe -

GRUFDRIFT.

95

talas dessa i regel å dag före torgdag i enlighet
med upprättadt schema, hvarvid,
därest aflöningsdag skulle infalla på helgdag,
aflöningen utbetalas närmast föregående
.söckendag. Anmärkning emot aflöningen
skall göras omedelbart efter slutad
aflöning.

§ 8.

Krono-- och kommunalutskylder betalas i
rätt tid af arbetarne själfva eller ock af
verkets kontor genom afdrag å den aflöning,
som utfaller näst efter den dag, då
nämnda utskylder förfalla; dock äger verket
rättighet att för sådana utskylder till
stat och prästerskap m. m., för hvilka arbetsgifvaren
är lagligen ansvarig för sina
arbetare, uttaga beloppen vid förfallotiden
eller dessförinnan, därest arbetare skulle
på ett eller annat sätt afflytta från verket.

§ Il Arbetstiden

är i regel:
för underj ordsarbetare 8 arbetstimmar
» ofvanj ordsarbetare 10 »

» minderåriga enligt lag.

I arbeten, där dag- och nattskift omväxlande
förekomma, är arbetstiden 12 timmar.

Detaljerade bestämmelser om arbetstiden
finnas här nedan angifna för hvarje
särskild afdelning.

II. Särskilda bestämmelser för fabriksafdelningen
och diverseafdelningen.

§ 12.

Arbetsdagar äro alla söckendagar med de
undantag som i § 10 bestämmas.

Kolgrufvor

m. m.

§ 9.

Uppsägning skall, såvida den ej sker på
grund af brott mot gällande ordningsregler,
af arbetsgifvarne göras med 11 dagars uppsägningstid,
efter hvilken tid afskedsbetyg
och slutlikvid utfås. Af slutlikviden afdrages
förfallna skatter samt arbetares event.
skuld till bolaget.

Arbetare som önskar afflytta skall likaledes
därom göra anmälan 14 dagar i förväg
och är skyldig att under dessa 14
dagar fullgöra sitt arbete, där ej arbetsgifvarne
särskildt medgifva, att flyttning före
uppsägningstidens utgång må äga rum.

Sker afflyttningen utan föregående uppsägning
från arbetarens sida eller före uppsägningstidens
utgång, och detta ej af arbetsgifvaren
medgifvits, kvarhålles af den
innestående aflöningen förutom hvad i
mom. 1 af denna § bestämmes, äfven böter
åsätta i enlighet med § 26.

Då arbetare på grund af arbetsbrist måste
afskedas, tages hänsyn till den tid han
va.rit i bolagets tjänst samt särskildt till
därunder visadt uppförande och arbetsduglighet,
äfvensom i den mån ske kan till arbetarens
hemortsförhållanden.

§ 10.

Arbetsdagar äro alla söckendagar med
undantag af 1 :ste maj, hvilken räknas som
helgdag.

Jul- och nyårsaftnar, påsk-, pingst- och
midsommaraftnar upphör arbetet enligt befälets
bestämmande i regel kl. 12 middag.

Å dag för riksdagsmannaval och viktigare
kommunala stämmor kan arbetet,
där förhållandena det medgifva, inställas
under därför erforderlig tid för dem, som
därom göra framställning hos förvaltningen
minst 3 dagar i förväg.

Rörande frihet från arbetet under vissa
dagar för kolhuggare, dragare m. fl. återfinnes
här nedan särskilda bestämmelser.

§ 13.

Arbetsskiftet innehåller »i regel 10 arbetstimmar
sålunda fördelade:

kl. 6—8,30t f. m. arbetstid; kl 8,30—
9 f. m. frukostrast; kl. 9—12 m. arbetstid;
kl. 12—1 e. m. middagsrast; kl. 1—5,30
e. m. arbetstid.

Dessa tider angifvas genom signalering
med fabrikernas ånghvissla.

Från förestående bestämmelser i denna §
göres undantag:

a) för arbeten, som äro af den beskaffenhet,
att de nödvändigtvis eller lämplig:; st
kräfva sitt utförande på annan tid, men
dock utföras efter skift; sådana arbeten
äro generatorseldarnes, brännarnes, m. fl.,
och fastställes arbetstiden för dem af vederbörande
befäl;

b) för tillfälliga arbeten, då af någon
anledning ett arbete behöfver utföras på
annan tid än den vanliga, eller då öfvertidsarbete
erfordras;

c) för minderåriga enligt lag.

Ett alltid noggrannt hållande af arbetstiden
fordras.

Tid den tid arbetet skall börja, är hvar
och en skyldig att vara på sin plats,
och först då arbetstiden är slut, får arbetet
upphöra och arbetsplatsen lämnas.

§ 14.

Tillträde till de olika lokalerna och arbetsplatserna
medgifves endast åt dem,
som där hafva sitt arbete eller erhållit
särskildt tillstånd.

III. Särskilda bestämmelser för grufafdelningen.

§ 15.

Lottning för arbetsrummens fördelning
mellan kolhuggare verkställes å lämplig
dag kl. 5 e. m. ej senare än den 23:dje

96

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolgrufvor af hvarje månad enligt tillkännagifvande
m. m. af befälet senast den 15:de i samma månad.

Under tiden mellan lottningsdagen och
månadens slut skola kolhuggarne ombesörja
eventuella lottbyten eller på annat
sätt bereda sig för emottagandet af de
nya arbetena.

Vid arbetets upphörande sista arbetsdagen
i månaden skola de huggare, som
skola byta om orter, uttaga sina verktyg
och andra tillhörigheter så att dessa
utan onödigt dröjsmål, när första arbetsdag
på den nya månaden inträffar, kunna intagas
i de nya arbetsrummen, och arbetet
där sålunda omedelbart med full kraft
börja.

Transport af verktyg m. m. för sådana,
huggare, som vid lottning fått lott

1 annat schakt, verkställes af bolaget kl.
4 e. m. sista dagen af hvarje månad.

§ lö.

Arbetsdagar äro alla söckendagar med
de undantag som i § 10 bestämmas.

Kolhuggare, dragare och gamsare äro
fria från grufarbetet under torgdagarne,
så ock dag-dagsverkarne i grufvan. Nattdagsverkarne
däremot skola jämväl under
torgdagarne fullgöra sina skiften.

Gamsare vare skyldig att, när befälet
så fordrar, arbeta jämväl på torgdag.

§ n.

Uppfordring smaskinister samt påhälctare
ofvan och under jord skola vara på sina
respektive platser senast kl. 5,30 f. m.
och få först, sedan de öfvertygat sig om
att allt är i god ordning i hvad linor,
hissar och schakt angår, låta nedstigning
med burarne börja.

Kolhuggare, dragare och underjordsdagsverkarc
skola vara omklädda och färdiga
till nedstigning i så god tid, att alla kolhuggare
och underjordsdagsverkare äro
nere senast kl. 6,15 f. m. och alla dragare
kl. 6,30 f. m., efter hvilken tid ingen
arbetare tillätes nedresa på burarne.

Arbetstiden skall vara minst 8 timmar
och räknas från 6 f. m. till tidigast kl.

2 e. m. Undantag härifrån enligt bestämmelserna
i § 18. Nattdagsverkarnes
arbetstid börjar enligt befälets bestämmande,
och skall den vara minst 8 timmar.

Gamsare, påhäktare och linbanepersonal
tjänstgöra så länge uppfordringen pågår.

§ 18.

Tillstånd att före den ordinarie arbetstidens
slut lämna grufvan kan meddelas af
gruffogden:

om arbetaren före arbetets början på
morgonen med angifvande af antagligt giltigt
skäl därom anhåller;

om arbetsorten är betydligt våt, må gruffogden
medgifva arbetets upphörande tidigast
kl. 12 middag; samt vid särskildt
svåra fall dessförinnan;

om hastigt påkommande sjukdom, synnerligen
dålig luft, riskabelt tak, ras etc.
nödvändiggör permitterande, i hvilka fall
arbetaren dock alltid skall anmäla orsaken
för fogden, som, efter att hafva närmare
undersökt förhållandet, afgör hur
lämpligast skall förfaras. Om permission
för dagen beviljas, erhåller arbetaren af
fogden en frisedel, som vid uppkomsten
ur grufvan skall aflämnas till tidkontrollanten.

I sådana arbeten, som gå joå »minimidaglön»,
tillämpas hvad i prislistan därom
särskildt bestämmes.

§ 19.

Under förutsättning att giltiga skäl förefinnas,
kan permission beviljas för 1 dag
af underfogdar, 2 dagar af öfverfogdar,
men för längre tid endast af grufingeniören.

Om kolhuggare och dragare önska permission
för längre tid t. ex. ett par, tre
veckor, skall sådant anmälas före lottningen.

I fråga om permission från sådana arbeten,
som gå på minimidaglön, tillämpas
hvad i prislistan därom särskildt bestämmes.

§ 20.

Kolhuggare äger ej befogenhet att permittera
sin dragare, hvilken sistnämnde
utan gruffogdens medgifvande icke får lämna
grufvan förrän kl. 2, äfven om hans
huggare af en eller annan anledning blifvit
lediga tidigare på dagen. Ej heller får
dragare utan fogdes tillåtelse lämna sina
huggare, förrän han för dem fullgjort all
dragning, äfven om kolhuggarnes arbete
skulle räcka längre än till kl. 2 e. m.

Eogden äger dock tillse att dragare ej,
i synnerhet om han genom föregående arbete
blifvit mycket våt, onödigtvis kvarhålles
i grufvan.

En kolhuggare får under inga villkor
genom erbjudande till dragaren af penningar,
kol eller annan valuta söka egga
honom att arbeta särskildt åt sig och därigenom
försumma öfrig dragning.

§ 21.

Efter kl. 2 e. m. äga de grufarbetare,
som slutat sitt arbete, rätt att åka upp
med burarne. Eöre kl. 2 e. m. tillätes
endast de som hafva synnerligen våta orter,
och som därför permitterats, samt eventuellt
permitterade s. k. gubbar att medfölja
burarne upp.

Vid resa å burarne i schaktet iakttages: -

/

GRUFDRIFT.

97

att högst 4 personer få på eu gång bestiga
burarne i Billesholm;

att högst 8 personer få på en gång bestiga
burarne i Bjuf;

att arbetarna i regel skola samlas till
fulla burar och hafva skyldighet att vänta
10 minuter därför;

att ingen får medfölja buren då lass
eller tomvagn spelas;

att ingen får påstiga buren sedan denna
satts i gång eller afgångssignal gifvits; att

endast påhäktaren får gifva signaler
till färd, således ingen obehörig;

att dessutom all passage öfver schaktsbottnen
under eller i farligt grannskap
till burarna strängt förbjudes.

§ 22.

Hvarje kolhuggare får kostnadsfritt af
verket låna nedanstående med hans ordningsnummer
stämplade verktyg nämligen:

5 st. förskrämningshackor (eller 4 förskrämningshaokor
och en berghacka),

2 st. kilar,

1 st. spett,

1 st. kampjärn samt
_ 1 st. skyffel, hvilka samtliga skola återlämnas,
då han ur verkets tjänst afgår.

Förlorade eller extra verktyg få lösas
från förrådet till gällande priser. Skulle
verktyg förloras genom ras e. d., och arbetaren
ej själf genom uraktlåtenhet har
skuld därtill, erhålles gratis nya verktyg i
de förlorades ställe. Uppslitna, obrukbara
verktyg få kostnadsfritt utbytas mot nya.
Omskaftning af hackor och kampjärn sker
utan afgift, då det söndriga skaftet inlämnas.
Dock erhålles högst i medeltal ett nytt
skaft pr man och månad, och missbruk
af denna rättighet kan föranleda till dess
indragande.

§ 23.

De föreskrifter i och för eldfaras undvikande,
hvilka lämnas af brandstodsbolagen,
böra noga studeras och iakttagas.
Särskildt påpekas faran af att hafva fosfortändstickor
i kläder, som skola torkas
i torkboden, att i denna lokal begagna
tända gasoljelampor, att röka tobak o. s.
v., hvilket allt strängeligen förbjudes.

§ 24.

I bad- och torkbodar skall största snygghet
och ordning iakttagas, och få dessa
lokaler endast användas i och för klädombyte
och badning, men i regel ej såsom
spisnings- eller samlingslokaler.

Torkarnes tillsägelser i hvad de röra ordning
och snygghet skola åtlydas.

§ 25.

Tillträde till grufvor, grufbyggnader
samt schakts områden medgifves endast åt
dem, som å dessa platser skola arbeta
och detta endast under arbetstiden, samt
dem, som kunna förete tillståndsbevis från
vederbörande befäl.

Gruffogdar, påhäktare, maskinister och
eldare samt uppsyningsman i torkbodar
hafva därför att afvisa alla obehöriga personer,
hvarjämte de skola tillse att ingen
onykter person får nedstiga i grufvorna
eller inkomma i dit hörande lokaler.

IV. Allmänna bestämmelser.

§ 26.

Bryter arbetaren mot någon af dessa
ordningsregler eller de andra bestämmelser,
som finnas uti prislistan intagna, straffas
han efter förvaltningens pröfning med böter,
förflyttning till annat arbete, suspension
eller afsked allt efter arten af förseelsen.

Då af någon anledning arbetare ådömts
böter, skall han snarast af vederbörande
förman därom underrättas.

Alla böter tillfalla Bjufs arbetares sjukoch
begrafningskassa.

§ 27.

Anser sig arbetare hafva skäl till missnöje
med honom ålagd bestraffning eller
annan anledning till allvarligare klagomål,
anmäle han sådant till verkets chef direkt
eller genom vederbörande ingenjör.

Förvaltningen skall låta sig angeläget
vara att efter emottagen dylik anmälan
noga undersöka, hvad anmälan afser, och
efter samvetsgrann pröfning besluta om
rättelse, ihändelse anmälan varit befogad,
eller vidtaga annan lämplig åtgärd, hvartill
anmälan och undersökning leder.

Kolgrufvor

m. m.

1932/og. Arbetsaftal.

7

98

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Kvarn.

IV. Närings- ocli njutningsäinnesindustri.

Löne- och arbetsaftal, upprättadt mellan Allmänna arbetsgivareföreningen
å ena sidan och Kem. tekn. kvarn- och läderarbetareförbundets
afdelning n:o 16 å andra sidan för Göteborgs ångbageriaktiebolag
(Malmö stora valskvarn) och dess arbetare i Malmö.

§ i.

Arbetstid.

Ordinarie arbetstiden är 10 timmar för
så väl dag som nattskift, dock så, att
tiden för den personal, som tjänstgör i
skift, räknas till 12 timmar, hvaraf de
två räknas som öfvertimmar, den öfriga
personalen har — så vidt ske kan —
frukost y2 timme och middag 11/2 timme.

Kör arbetare, som på grund af ålder,
sjukdom eller annan orsak ej är fullt
arbetsför, kan öfverenskommelse om lönen
ske mellan honom och arbetsgifvaren.

Kuskarne äro skyldiga att såsom hittills
passa och sköta hästarna före och
efter arbetstiden. Kuskarnes söndagsarbete
utföres och betalas som hittills.

§ 2.

Veckolön.

Lönen utgår för fullgod arbetare med
24 kr. pr vecka till den 1 aug. 1907,
därefter med 25 kronor, så länge af talet varar.
Inträffar helgdag under veckan, göres
ej afdrag å lönen.

Öfvertidsarbete.

* § B.

Kör öfvertidsarbete betalas för de 2
första timmarne efter de ordinarie 10 timmarne
50 öre, samt därefter 60 öre pr
timma. Kör sön- & helgdagsarbete betalas
70 öre pr timma.

§ 4.

Då öfvertidsarbete måste förekomma,
skall det i så god tid tillsägas arbetarna,
att de hinna förse sig med mat och dryck.
I fall öfvertidsarbetet räcker längre än 2
timmar öfver den ordinarie arbetstiden,
lämnas arbetarne 15 minuters rast för måltid
utan afdrag å lönen. De arbetare, som
arbetat till kl. 11 på natten, äro ej skyldiga
att återkomma förrän kl. 8,30 följande fm.
De arbetare, som under veckan haft nattskifte,
äro befriade från söndagsarbetet och
de, som skola mottaga nattskiftet, äro
äfven fria på måndagen.

§ 5.

Fridagar.

Den 1 maj samt påsk-, pingst-, midsommar-,
jul- & nyårsaftnar lämnas personalen
frihet från kl. 12 middagen till kl. 6
påföljande söckendags morgon utan afdrag
af lönen.

§ G.

Ackordspriser.

Vid apkorder beräknas följande priser:
Kör lossning af lös spannmål- i segelfartyg
om 90 tons och därunder använda,s 4 man,
samt i segelfartyg öfver 90 tons samt ångare
användes 6 man; dock om befälet anser
det för fartygets skyndsamma lossning
nödvändigt, tillsättes flera man.

Betalningen utgår med 15 öre pr tons
för all spannmål utom indisk hvete, dock
måste fartygsbefälhafvaren äga rätt använ-,
da af besättningen till deltagande i lossningen.
Sådant deltagande ersättes af ackordet
med en timpenning af 40 öre för fullgod
arbetare eller i proportion därefter för
mindre fullgod. Vid lossning af spannmål
beräknas hvarje fartyg för sig.

Kör upptagning af mattor och underlag
betalas till kvarnens manskap 1 kr. för
segelfartyg och 2 kr. för ångare, oafsedt
om mattor och underlägg förefinnes eller
ej.

Körhalning af fartyget bestämmes af befälet
och får ej förhindras.

Kör inbärning af spannmål i magasinet
betalas 3 öre pr säck antingen spannmålen
väges eller ej, när spannmålen bäres som
hittills.

Vid ackordsarbete på öfvertid förhöjes
ackordspriset under de 2 första timmarna
efter ordinarie tiden med 25 °/o, därefter
med 50 °/o.

Vid allt ackordsarbete är gällande veckolön
samt öfvertidslön garanterad.

Vid bärning af säckar böra de ej påfyllas
mer än till 100 kilo.

Äfvenså bör för arbetets jämnare fördelning
vid skeppselevatorn och säckbärning
på ackord, ärbétet så mycket som möjligt i
tur och ordning skiftas mellan arbetspersonalen.
Dock äga de, som ej anse sig stå

NÄRINGS- OCH N JCTNING SÄMNE SINDUSTRI.

99

ut med säckbärningen, blifva befriade därifrån,
om de så önska.

Skulle vid ändringar inom renseriet, silo
och skeppselevatorn arbetet ändock ej blifva
bättre än hittills, gäller den extra betalningen
som hittills.

All Tampning och bärning utföres på ackord.

För indisk hvete samt inkörning af maganiserad
spannmål i renseriet skall särskilda
ackordspriser uppgöras framdeles,
då de nya anordningarne blifvit fullt färdiga.

§ 7.

Olycksfallsförsäkring.

Alla arbetare olycksfallförsäkras enligt
lagen om olycksfall i arbetet, samt dessutom
så, att de vid olyckfall erhålla ersättning
med 1 kr. pr dag från och med
läkarebehandlingens 1 :sta dag, liksom hittills
varit gällande.

Fullständig samaritlåda skall finnas inom
kvarnen på lätt tillgänglig plats.

§ 8.

Uppsägningstid.

En ömsesidig uppsägningstid af 8 dagar
förbehålles.

Arbetarne hafva rättighet erhålla permission,
såvida de kunna uppgifva fullt
giltiga skäl.

§ 9-

Ordningsregler.

Nödvändigt dricka får införas i kvarnen.
Spritdrycker få under inga villkor
införas eller förtäras inom arbetslokalerna.

Om någon visar onykterhet eller försumlighet
i sitt arbete, varnas han tvenne
gånger i tvenne af arbetspersonalens närvaro,
upprepas förseelsen följer omedelbart
afsked. Eöljden af sådan varning bortfaller,
om personen i fråga under 1 år efter
samma tid uppfört sig oklanderligt.

§ 10.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Arbetsgifvaren leder och fördelar arbetet
samt antager och afskedar arbetare och

Malmö den 1

äger rätt använda organiserade eller oorganiserade
arbetare.

Fri och oinskränkt föreningsrätt tillerkännes
personalen.

Vid arbetsbrist skall dock vid permittering
hänsyn tagas till den tid arbetaren
varit på platsen, om han tillhör kommunen
och har försörjningsskyldigheter.

Permitterad arbetare skall först intagas,
förrän ny antages, men skall infinna sig
senast 5 dagar efter kallelse, för så vidt
permitteringen ej är gifven på bestämd tid.

Befälet bör iakttaga ett värdigt, rättvist
och humant bemötande mot personalen,
liksom ock personalen å sin sida böra
visa ett värdigt uppträdande mot befälet.

§ 11.

Tvättanordningar in. in.

Bolaget anskaffar snarast möjligt särskildt
rum med tvättanordningar samt rum
för omklädnad för personalen äfvenså ett
rum, däri arbetarne kunna intaga sina måltider
; detta rum skall under den kalla årstiden
uppvärmas, signal skall gifvas vid
arbetstidens början och slut.

§ 12.

Meningsskiljaktigheter.

Meningsskiljaktigheter, som under aftalstiden
uppstå mellan arbetsgifvaren och
arbetarne, skola anmälas för resp. föreningars
styrelser, som då hafva att undersöka
saken och om möjligt åstadkomma rättelse,
i annat fall afgöras dessa genom skiljenämnd
enligt lagen.

§ 13.

Giltighetstid.

Detta aftal träder i kraft den. 1 au g.
1906 och gäller till den 1 aug. 1909 med
tre (3) månaders ömsesidig uppsägningstid,
sker ej uppsägning gäller aftalet ytterligare
ett år med samma uppsägningstid.

augusti 1906.

Kvarn.

(Underskrifter saknas å den till Kommerskollegium insända afskriften.)

100

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Bagerier.

Aftal för Kiruna bagerier

gällande från den 15 ang. 1907 till den 1 maj 1909, och om det icke af någondera parterna
(Kiruna bageriidkare eller Sv. bageri- och konditoriarbetarförbundets afdeln. n:o 49) skriftligen
uppsägcs 2 månader i förväg, gälla de med samma uppsägningstid ytterligare ett år åt

gången.

§ I Uppsägningstid.

Alla arbetare anställas pr vecka med eu
uppsägningstid af 8 dagar.

§ 2.

Arbetstiden.

a) Arbetstiden utgör högst 10 timmar
pr dag, reglerad så, att den uttages emellan
kl. G f. m. och kl. 6 e. m. med Va
tim. frukostrast och 1 tim. middagsrast.

b) Förberedande arbeten, såsom deggörning
och dylikt, få börja 2 tim. tidigare.
Degsättning på kvällen räknas som
1 tim. arbetstid. Brödnedtagning efter
arbetstidens slut får arbetsgifvaren själf
ombesörja.

§ 3.

1 Öfvertidsnrbete.

Allt arbete, som öfverstiger den i § 2
bestämda tiden, räknas som öfvertidsarbete
och betalas med 75 öre i tim. för
ansvarsarbete och 60 öre i tim. för underarbete.

Arbetare får ej neka att utföra öfvertidsarbete,
dock ,får detta ej öfverstiga 3
tim. pr dag.

Veckolön.

§ 4-

Minsta betalningen är:

ugnsarbetare i såväl fin- som grofbageri . 33 kr.

fintrågsarbetare . ..........33 »

groftrågsarbetare samt bordsarbetare . 30 »

fjärde bakningen..........33 >

sättare som arbetat i yrket 1 år ... 23 »

äldre fullt dugliga arbetare som sättare 25 »

Lärling, som ej arbetat i yrket 1 år, står
utom prislistan, dock får han ej hafva
kost och logi hos arbetsgifvaren.

§ 5.

a) I de bagerier, där arbetet behöfver
pågå med dubbla skift, ökas aflöningen
med 2 kronor pr vecka och man.

b) Fjärde bakningen skall vara slut
kl. 9 e. m.

§ 6.

Intet afdrag får göras för extra helgdagar.

§ 7.

Tvättanordningar.

Arbetsgifvaren är skyldig att hålla nödiga
tvättkärl med tvål och en handduk
pr man och vecka.

§ 8.

Första maj.

På första maj får intet arbete förekomma.

§ 9.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvarne äro skyldiga: att olycksfallförsäkra
sina arbetare på så sätt, att
de lagbestämda ersättningarna för olycksfall
i arbetet utgå redan från 4:e dagen
efter inträffadt olycksfall, samt att äfven
de utom arbetet inträffade olycksfallen
ersättas, dessa sistnämnda äfven med 1
kr. i dagersättning från 4:e dagen efter
olycksfallet. För dessa olycksfall utom
arbetet skall försäkringen omfatta 1,000
kronors ersättning med full invaliditet,
samt vid dödsfall enligt olycksfallspolisens
bestämmelse.

§ 10.

Semester.

De arbetare, som arbetat ett år och därutöfver
hos samma arbetsgifvare, åtnjuter
1 veckas semester under någon utaf
sommarmånaderna med full betalning. Semesterns
uttagande skall ske genom öfverenskommelse
emellan arbetsgifvareu och
arbetarna, dock är icke mer än en arbetare
i sänder berättigad att erhålla semester.

§ Il Kvinnliga

arbetare.

Användes kvinnliga arbetare, skola dessa
hafva betaldt efter den för kvinnliga bageriarbetare
på platsen gällande prislistan.

§ 12.

Skyldighet att tillhöra organisation.

Alla arbetare, såväl manliga som kvinnliga,
som antages i arbete, skola vara medlemmar
af Sv. bageri- och konditoriarbetareförbundet.
Skulle någon antagas i

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

101

arbete, som icke är medlem af förbundet,
är han eller hon skyldig att senast 14 dagar
därefter inskrifva sig i afdelningen,
och om ej så sker, afskedas den intagne.

Ordningsregler.

§ 13.

a) Inom bageriets område får inga rusgifvande
drycker intagas eller förtäras.

b) Allt kortspel inom bageriegendomen,
afbrott i arbetets lugna gång, störande
uppträden och oljud förbjudes på det
strängaste.

§ 14-

Arbetarna äro skyldiga att vara påpassliga
vid den för arbetets början bestämda
tiden.

Endast behöriga personer äga tillträde
till arbetslokalen.

got af arbetsgifvarens varor, såsom bröd,
smör eller dylikt, och skall den arbetare,
som gör sig skyldig till sådan förseelse,
första gången varnas, men andra gången
afskedas och uteslutas ur förbundet.

§ 16.

Arbetare, som gör sig skyldig till gröfre
förseelser, äger arbetsgifvaren rätt att afskeda
utan att tillämpa den i § 1 bestämda
uppsägningstiden.

§ IT.

Aftalets helgd.

Dessa löne- och arbetsregler skola af
båda parterna obrottsligen hållas, och är
afdelningen n:r 49 i Kiruna inför förbundsstyrelsen
ansvarig för sina åtgöranden
angående desamma.

Bagerier.

§ 15.

Hvarje arbetare är skyldig att noga tillse
att ingen af kamraterna tillägnar sig nå För

Kiruna bageriidkare.

§ 18.

Ett exemplar af dessa löne- och arbetsregler
uppsattes i hvarje arbetslokal.

För Sv. bageri- och konditori.-arb.-förb. och dess afd.

Löne- och arbetsregler för Kiruna kvinnliga bagerier

gällande från den 1 maj 1907 till den 15 augusti 1908, och om de icke af någondera parterna
(Kiruna bageriidkare och Sv. bageri- och konditoriarbetareförbundets afdelning n:o 49 i Kiruna)
skriftligen uppsägas 2 månader i förväg, gälla de med samma uppsägningstid ytterligare ett

år åt gången.

§ 1.

Uppsägningstid.

Alla arbetare anställas pr vecka med en
ömsesidig uppsägningstid af 8 dagar.

§ 2.

Arbetstid.

Arbetstiden utgör högst tio (10) timmar
pr dag, reglerad så, att arbetet börjar
kl. 6 f. m. och slutar kl. 6 e. m. med
en timmes frukostrast och 1 timmes middagsrast.

§ 3.

Öfvertidsarbete.

Allt arbete, som öfverstiger den i § 2
bestämda tiden, räknas som öfvertidsarbete
och betalas med 35 öre i timmen för fullgoda
arbeterskor och 25 öre i timmen för
nybörjare.

Veckolön.

§ 4.

Minsta betalningen är:

kvinnliga arbetare med lårs vana 10 kr pr vecka

nybörjare..........5s* >

hvarjämte tillkommer fri kost och logi.

§ 5.

Intet afdrag på veckolönen får göras för
extra helgdagar, ej heller få dessa inarbetas.

§ 6.

Tvätt anordningar.

Arbetsgifvaren är skyldig att hålla handduk
och tvål åt hvarje arbetare pr vecka.

§ T.

Första maj.

På första maj får intet arbete förekomma.

102

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bagerier.

Kexfabrik.

§ 8.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvaren är skyldig olycksfall sfdrsäkra
sina arbeterskor på det sättet, att
de lagbestämda ersättningarna för olycksfall
i arbete utgår redan från 4 :e dagen efter
inträffadt olycksfall, samt att äfven
utom arbetet inträffade olycksfall ersättas,
dessa sistnämnda äfven med 1 krona
om dagen från 4:e dagen efter olycksfallet.
För dessa olycksfall utom arbetet skall
försäkringen omfatta 1,000 kronors ersättning
vid full invaliditet, samt vid dödsfall
enligt olycksfallspolisens bestämmelser.

§ 9.

Semester.

De arbeterskor som arbetat 1 år och därutöfver
på ett och samma ställe, åtnjuta
en veckas semester under sommaren, men
får ej afdrag härför göras på veckoaflöningen.

§ 10.

Skyldighet att tillhöra organisation.

Alla arbeterskor, som antagas i arbete,
skola vara medlemmar af Sv. bageri- och
konditoriarbetareförbundet. Skulle någon
antagas, som icke är medlem af förbundet,
är hon skyldig att senast inom 14 dagar
inskrifva sig i afdelningen; om så icke
sker, afskedas den intagna.

Ordningsregler.

§ 11.

Inom bageriets område förbjudes på det
strängaste störande uppträden och oljud,
äfvensom afbrott i arbetets lugna gång.

§ 12.

Arbeterskorna äro skyldiga att vara påpassliga
vid den för arbetets början bestämda
tiden. Endast behöriga personer
äga tillträde till arbetslokalerna.

Hvarje arbeterska är skyldig tillse, det
ingen af kamraterna tillägna sig något
af arbetsgifvarens varor, såsom bröd, smör,
mjöl eller dylikt. Den, som gör sig skyldig
till sådan förseelse, varnas första gången
det sker, men andra gången erhåller
hon sitt afsked och uteslutes ur förbundet.

§ 14.

Arbeterskor, som göra sig skyldiga till
gröfre förseelser, äger arbetsgifvaren rätt
att afskeda utan att tillämpa den i §
1 bestämda uppsägningstiden.

§ 15.

Aftalets helgd.

Dessa löne- och arbetsregler skola af
båda parterna obrottsligen hållas, och är
afdelningen n:r 49 i Kiruna inför förbundsstyrelsen
ansvarig för sina åtgöranden
angående desamma.

§ 16.

Ett exemplar af dessa löne- och arbetsregler
uppsattes i hvarje arbetslokal.

Ofvanstående förslag till löne* och arbetsregler
för Kiruna kvinnliga bagerier
är godkändt af Svenska bageri- och konditoriarbetareförbundets
styrelses verkställande
utskott.

Stockholm den 10 april 1907.

För Kiruna bageriidkerskor. För Sv. bageri- och konditori arb.

-förb.

Löne- och arbetsregler att gälla å Örebro kexfabrik

från och med den 1 februari 1907 till och med den 1 febrnari 1909 med en ömsesidig uppsägningstid
af två månader och, om de ej vederbörligen uppsägas, gällande ytterligare ett år

åt gången.

§ 1.

Arbetstiden.

Arbetstiden är högst 10y2 timmar per dag
och regleras af arbetsgifvaren, dock så
att arbetstiden ej öfverstiger 59 arbetstimmar
per helgfri vecka.

Arbetet börjar och slutar å tid, som arbetsgifvaren
bestämmer.

Första maj, midsommarafton och julafton
slutar arbetet klockan 12 midda -

gen. För nämnda dagar och för helgdagar
äger arbetsgifvaren icke göra afdrag
å veckolönen.

§ 2.

Aflöningsperiod.

Arbetsvecka börjar på lördagsmorgon och
slutar på fredagsaftonen, då också aflöningen
utbetalas.

NÄRINGS- OCH NJUTNIN GSÄMNESINDUSTRI.

103

§ 3.

Uppsägningstid.

Arbetsgifvare och arbetare tillförbinda
sig ömsesidig uppsägningstid af åtta dagar,
dock förbehåller sig fabriken rätt att utan
vidare afskeda arbetare, som ej följer gifna
föreskrifter eller missköter sitt arbete
eller visar sig omöjlig att fullgöra, hvad
han åtagit sig.

Ordningsregler.

§ 4.

Arbetare skall iakttaga punktlighet och
ett ordentligt uppförande på arbetsplatsen.

Arbetstiden bör noga fullföljas, så att
hvarje arbetare är på bestämd tid på sin
arbetsplats och för öfrigt ställer sig fabrikens
ordningsregler till efterrättelse.

Arbetare skall vara nykter och renlig
vid arbetet, med flit och intresse utföra
sitt arbete samt hålla sina anförtrodda
maskiner i snyggt och ordentligt skick och
ofördröjligen lämna förmannen och verkmästaren
underrättelse, om skada uppstått
på maskinen.

Att till fabriken medtaga spirituösa är
strängeligen förbjudet. Likaså är tobaksrökning
inom fabriken förbjuden.

Agitation, af hvilken art den vara må,
får icke förekomma inom fabriken.

§ 5.

Skulle arbetare, på grund af sjukdom
eller annat förhinder, ej kunna infinna
sig till arbetet, åligger det honom eller
henne att snarast därom underrätta sin
förman eller kontoret.

§ 6.

MeningsskiljaktigUeter.

Skulle tvist uppstå mellan arbetsgifvare
och arbetare, får detta ej störa arbetets
regelbundna gång, utan skall, innan några
åtgärder vidtagas, förhållandet noga undersökas
af förbundet, som uppgör saken
med arbetsgifvaren.

§ 7.

Ofvertidsbetalning. Ackordsarbete.

öfvertidsarbete å söckendagar betalas
med 25 »/o förhöjning. Söndagsarbete betalas
med 50 °/o förhöjning.

Ackordsarbete får förekomma, och är arbetaren
då garanterad minimilönen.

§ 8.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att

leda och fördela arbetet, att fritt antaga Kexfabrik.
eller afskeda arbetare samt att använda arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarna, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

§ 9.

Veckolön.

För manliga arbetare öfver 18 år.
Vid valsarne:

För nybörjare.......16: 50 pr vecka

efter 6 mån. arbete.....18: — » >

Kan därefter ökas i mån af duglighet.

För hjälpare:

För nybörjare.......12: — pr vecka

efter 2 mån. arbete.....14: — » >

» 4 * » 16: — » 2

» 6 » » .....18: —• » >

För kvinnliga arbetare öfver 18 år.
Uppvägare till satserna:

för medhjälparen......11: — pr vecka

■> den ansvariga.....13:50 » »

Vid stämpelmaskiner och Öfriga
maskiner:

beroende på den plats och det (10:— pr vecka
ansvar samt den skicklighet,^ 11:—• > >

som finnes (12:— » »

Plåtinläggare:

för nybörjare .......10: — pr vecka

efter 6 mån. arbete.....12: — ? »

Vid ugnarne:

för nybörjare .......10: — pr vecka

efter 6 mån. arbete.....12: — » »

Wafersaf delningen:

för nybörjare .......8: — pr vecka

efter 6 mån. arbete.....10: — > »

Vid w a f e r s m a s k i n e r n a:

för nybörjare .......10:— pr vecka

efter 6 mån. arbete.....12: — » »

Packsalen:

för nybörjare .......8: — pr vecka

efter 6 mån. arbete.....9: — > s

» 1 års arbete......10: — * »

Klistringen och afvägningen:

( 8

beroende på den plats de i af-J g
delningen intaga. j

pr vecka

104

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Kex fabrik. Dekorationen:

för nybörjare .......8: — pr vecka

efter 6 mån. arbete.....10: — > s

» 1 års arbete......11: — > »

Diskningen:

för nybörjare...... 9: — pr vecka

efter 3 mån. arbete.....10: — » »

Minderåriga manliga arbetare
8: — å 9: — pr vecka.

Minderåriga kvinnliga arbetare
6: — å 7: — pr vecka.

Örebro och Stockholm den 29 januari 1907.

För Sv. arbetsgivareföreningen. För Sv. bageri- och konditoriarbetareförbundet.

Karamell- Löne- och arbetsaftal mellan N. N. sockerbageri-aktiebolag’ och
fabrik, svenska bageri- och konditoriarbetareförbundets afdelning n:r 51,

gällande för kvinnliga arbetare från den dag det nndertecknas till den 1 juli 1909 och, om
det icke af någondera parten skriftligen uppsäges minst tre månader före sistnämnda dag,
gällande ytterligare ett år i sänder med samma uppsägningstid.

§ 1.

Uppsägningstid.

Den ömsesidiga uppsägningstiden är åtta
dagar.

§ 2.

Arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden är 59 timmar
pr helgfri vecka.

Efter 11/2 år 13 kr. pr vecka.

Efter 2 år 15 kr. pr vecka.

Saften.

Nybörjare 10 kr. pr vecka.

Efter 6 månader 14 kr. pr vecka.
Minderåriga under 16 år kr. 7:50 pr
vecka.

Diverse arbeten.

§ 3.

Minimilöner för kvinnliga arbetare
öfver 16 år.

Lager och packning.

Nybörjare 10 kr. pr vecka.

Efter 3 månader 12 kr. pr vecka.
Efter 11/2 år 15 kr. pr vecka.

Puderrummet och massmalning.

Nybörjare 10 kr. pr vecka.

Efter 3 månader 13 kr. pr vecka.

Efter 1J/2 år 15 kr. pr vecka.

Gjutningen.

Nybörjare 10 kr. pr vecka.

Efter 3 månader 11 kr. pr vecka.
Efter 1 V2 år 15 kr. pr vecka.

Karamellkokningen.

Nybörjare 9 kr. pr vecka.

Efter 3 månader 11 kr. pr vecka.
Efter 11/2 år 15 kr. pr vecka.
Kompetent karamellkokerska i fyllda
plastikkarameller 18 kr. pr vecka.

Konfekten, dekorationen, karamellinläggningen,
marmelad och chokolad.
Nybörjare 9 kr. pr vecka.

Efter 3 månader 10 kr. pr vecka.

Nybörjare 10 kr. pr vecka.

Efter 3 månader 11 kr. pr vecka.

Efter 1J/2 år 13 kr. pr vecka.

Betalningen utgår endast för den tid,
som arbetas. För frånvaro från arbetet
göres afdrag, som motsvarar den försummade
tiden, beräknad efter vederbörande
arbetares veckoaflöning och den fastställda
arbetstiden pr vecka.

§ 4.

Garanterad minimilön.

Vid ackordsarbete garanteras minimilönen
endast i de fall, då fasta ackord
ej finnas vare sig genom skriftlig eller
muntlig öfverenskommelse upprättade, såsom
då nya arbeten utföras, nya arbetsmetoder
användas, nya maskiner begagnas
eller i andra därmed jämförliga fall.

§ 5.

Öfvertidsarbete.

Om öfvertidsarbete förekommer, betalas
det med 25 proc. förhöjning af den bestämda
veckolönen till kl. 9 e. m. ''Allt
arbete från kl. 9 e. m. till kl. 7 f. m.
räknas för nattarbete och betalas med
50 proc. förhöjning på den bestämda veckolönen.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

105

öfvertidsbetalning utgår efter samma
grunder äfven för ackordsarbete, då det
utföres på öfvertid på arbetsgifvarens begäran.

§ 6.

Fridagar.

Arbetet slutar lördags- och helgdagsaftnar
senast kl. 3 e. m.

Arbetet slutar 1 maj och midsommarafton
kl. 12 middagen.

Intet afdrag får göras på veckolönen
för dessa dagar, ej heller för helgdagar.

§ 7.

Olycksfallsförsäkring.

Alla i fast arbete anställda arbeterskor
skola försäkras enligt lag och ersättning
utgå från och med fjärde dagen med kr.
1 pr dag.

§ 8.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser.
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Ordningsregler.

§ 9-

Arbetsgifvaren förbehåller sig rätt att
omedelbart afskeda den eller de arbetare,
som ej i arbetet följa gifna föreskrifter
eller på annat sätt missköta sitt arbete
eller visa sig omöjliga att fullgöra, hvad
de åtagit sig.

§ 10.

Arbetarne skola iakttaga punktlighet
och ett ordentligt uppförande på arbetsplatsen,
arbetstiden skall noga fullföljas,
så att hvarje arbetare är på bestämd tid
på sin arbetsplats, och för öfrigt ställa sig
fabrikens ordningsregler till efterrättelse.
Arbetare skall vara nykter och renlig vid
arbetet, med flit och intresse utföra sitt
arbete samt hålla sig anförtrodda maski N.

N. den 24

ner, bord m. m. i snyggt och ordentligt
skick och ofördröjligen lämna förmannen
eller verkmästaren underrättelse, om skada
uppstår på maskin.

Att till fabriken medtaga alkoholhaltiga
drycker är strängeligen förbjudet. Likaså
förbjudes tobaksrökning och all matlagning
inom arbetslokalerna samt störande
uppträden, oljud och kortspel inom arbetsegendomen.

§ 11.

Enhvar arbeterska skall hålla sig tyst
och stilla på sin plats vid sitt arbete
inom sin resp. arbetsafdelning. Angelägenheter,
som ej röra arbetet, få icke
afhandlas under arbetstiden.

§ 12.

Skulle arbeterska på grund af sjukdom
eller annat giltigt förhinder ej kunna
infinna sig till arbete, åligger det henne
att omedelbart därom underrätta kontoret.

§ 13.

Meningsskiljaktigheter.

Meningsskiljaktigheter mellan parterna
rörande i detta aftal öfverenskomna bestämmelser
få icke föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets gång,
vare sig genom strejk, blockad, bojkott,
lockout eller dylikt, utan skall därom
förhandlas först mellan parterna själfva
och därefter, såvida ej enighet uppnåtts,
mellan parternas organisationer.

§ H.

Af- och påkiädningsnim.

Arbetsgifvare skall om möjligt under
den kalla årstiden hålla uppvärmdt afoch
påklädningsrum samt en handduk pr
man och vecka eller s. k. långhandduk.

§ 15.

Ordningsregler.

Obehöriga personer äga under inga förevändningar
rätt att insläppas i fabriken.

Hvarje arbetare är skyldig att noga
efterse, att ingen inom fabriken tillägnar
sig något ad arbetsgifvarens varor, af
hvad beskaffenhet det vara må, samt att
så snart något dylikt iakttagits, omedelbart
anmäla det till arbetsgifvaren, så
att denne person från fabriken må aflägsnas.

oktober 1907.

Karamell fabrik.

N. N. sockerbageri-A.-B. N. N. sockerbag areafä. n:r 51.

Godkännes:

Sv. arbetsgivareföreningen. Sv. bageri- och konditoriarbetareförb.

106

KOLLEKTIVÅFTAEET I SVERIGE.

Råsocker- Arbets- och löneaftal mellan Svenska sockerfabriks aktiebolaget
bruk. • jordberga '' och Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets afdelning
n:r 133 Jordberga.

Aftalets omfattning.

Så läng© detta aftal gäller, skola vid sockerfabriken
i Jordberga tillämpas de i enlighet
med förda underhandlingsprotokoll
— hvartill i öfrigt hänvisas — upprättade
prislistor och allmänna bestämmelser, hvarjämte
bifogade ordningsregler skola noga
efterföljas.

Arbetsaftalets giltighet.

Detta aftal är gällande från den 1 :ste
oktober 1907 till den 1 :ste augusti 1910
och anses prolongeradt för ytterligare ett
år åt gången, såvida ingen af parterna
skriftligen uppsäger detsamma sex månader
före aftalstidens utgång, och skall, för
att uppsägelsen skall anses giltig, den
part, som uppsäger aftalet, samtidigt inlämna
förslag till nytt arbetsaftal. Skulle
något af de aftal, som Svenska sockerfabriks
aktiebolaget i Jordberga efter denna
dag "Sluter med andra fackorganisationer,
uppsägas, anses därmed äfven detta aftal
uppsagdt.

§ 2.

Arbetstiden.

Den ordinarie arbetstiden utgör 10 timmar
och räknas från kl. 6 f. m. till
kl. 6 e. m. eller från kl. 6 e. m. till
kl. 6 f. m. med % timmes frukostrast
och D/2 timmes middagsrast.

§ 3.

Timlönen.

Dör fullgod manlig arbetare öfver 19
år utgör den ordinarie timlönen 34 öre.
Dör kvinnlig arbetare utgör den ordinarie
timlönen 23 öre.

De arbetare, som förut haft högre aflöning
än den ordinarie eller åtnjutit andra
extra förmåner, skola fortfarande komma
i åtnjutande af samma fördelar, dock
må den kontanta aflöningen ej öfverstiga
den ordinarie med högre belopp än 25 öre
per skift.

Dullt yrkesskicklig fabriksmurare aflönas
med 45 öre per arbetstimme vid sysselsättning
i sitt yrke; vid annat arbete beräknas
den aflöning, som gäller för den
syssla inom fabriken han då bekläder.

Nedanstående arbetare erhålla följande
timlön:

B. 41 öre pr timme under hela året.

		Under	Under
		kamp.	sommaren.
J.		. . . 38 Va	öre	39	öre
F.		. . . 38''/>	*	39
K		. . . 38 Va		39
Å.				39
0.	P......	. . . 37 Va		38
K.				37
J.	M. S.....			37	>
M.				37	»
H.		. . . 36 Vs		37
J.				37
L.				37
S.		. . . 36''/s	i	37
H.		. . . 36 >/s		37	>
P.	S......			37
N.	O......	... 38	i»	hela året
L.		... 38	3»	t	3>
H.	L......	... 38	»
O.	P......	... 38	»
H.		... 36		»
	Hästkuskarna	erhålla 70	kr.	i månaden

med skyldighet att hvar 3 :dje söndag
tjänstgöra för kr. 2:34 per dag; dessutom
500 sträckfamnar potatisjord.

Byktarne erhålla 75 kr. i månaden samt
en frisöndag per månad med skyldighet
att för sig ställa lämplig person i stället,
hvilken bolaget betalar med kr. 2: 50 per
dag; dessutom 500 sträckfamnar potatisjord.

Arbetstiden utgör

under december och januari ... 8 Vs tim.

» november och februari... 9 »

> den öfriga delen af året . . 10 »

§ 4.

Ackordsarbeten.

Efterföljande priser gälla

1) Betor:

lossning i betladan ... 18 öre pr ton
inkörning från högarna till

rännorna.......17 > » tippvagn

betlastning vid vågstationerna
........55 > » ton

Betaffallslastning: 3 kr. eller 3: 25 kr.
per järnvägsvagn, allt efter som vid lastningen
användes plattformsvagn eller tippvagn.

2) Lossning af materialier:

stenkolslossning......23 öre pr ton

kokslossning........2: 35 kr. pr vagn

kalkstenslossning inkl. slagning
..........36 öre pr ton

NÄRINGS- OCH NJUTNING SÄMNESINDtJSTRI.

107

3) Diverse ackord.

Sockerlastning: från loft till vagn 21/2
öre per säck.

Från vagn till magasinet, inkl. uppstapling
till det vanliga säckantalet i höjd,
per säck 3*4 öre.

Antal man härvid 11, inkl. förman.

Lastning af socker från magasin på järnvägsvagn
vid 10 man, inkl. förman, 21/2
öre per säck.

Vid vågstationerna och vid sockerlast-»
ningen under sommaren betalas dessutom
s. k. väntpengar. I senare fallet om väntetiden
per dag skulle öfverstiga en timme.
Dessa väntpengar utgå med 34 öre
per timme.

§ 5.

Ofvertidsarbete.

För frukost- och middagstimmar, då arbete
förekommer, betalas 25 0/0 utöfver gällande
timlön. Annat ofvertidsarbete, samt
sön- och helgdagsarbete, hvartill dock icke
räknas nattarbete i ordinarie skift, betalas
med 50 0/0 förhöjning af timpenningen.

§ G.

Olycksfallsförsäkring.

Vid öfvergående skada genom olycksfall
betalar bolaget kronor 1: 50 per dag
från och med den första dagen, för såvidt
olycksfallet är af den art, att däraf
följer genom läkareintyg styrkt oförmåga
till arbete under mera än tre dagar.

Ersättning vid invaliditet och dödsfall
enligt lag.

Är arbetare icke försäkrad i Biksförsäkringsanstalten,
skall lifräntan vid invaliditets-
eller dödsfall inköpas i Riksförsäkringsanstalten
inom två år efter
olycksfallet.

§ 7.

Läkarevård och medicin.

som af dessa läkare ordineras. De under
hela året vid fabriken anställda arbetarne
erhålla dessa fördelar jämväl för hustru
och minderåriga barn. Dessutom erhålla
arbetarne fri lasarettsvård, då fabrikens
läkare sådan föreskrifver, samt i sjukhjälp
en krona pr dag i enlighet med intyg
från fabrikens läkare.

§ 8.

Antagande och afskedande af arbetare.

Med iakttagande af aftalets bestämmelmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt
att leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare och att begagna
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej. Föreningsrätten skall
å ömse sidor lämnas okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Vid afskedande på grund af arbetsbrist
skall, under förutsättning af lika arbetsduglighet
och skötsamhet i öfrigt, hänsyn
tagas till den tid arbetaren varit på platsen,
samt om han tillhör kommunen och
har försörjningsplikt.

§ 9.

Tvistigheters biläggande.

Uppstå tvistigheter berörande i detta aftal
gjorda bestämmelser emellan arbetsgifvaren
och arbetarne, äfven om de afse
deras tolkning få de under inga omständigheter
föranleda till något som helst
störande ingrepp i arbetets gång, utan
skall därom förhandlas, först emellan arbetsgifvaren
och resp. afdelning och därefter,
om enighet ej uppnås, mellan parternas
resp. organisationer.

Råsocker bruk.

Samtliga fabrikens arbetare erhålla såväl
fri läkarevård af fabrikens läkare, eller den,
specialist denne för särskilda fall kan
anse nödigt anvisa, som äfven fri medicin,

§ 10.

Af detta aftal äro tvenne exemplar upprättade
och underskrifna samt mellan parterna
utväxlade.

Jordberga den 23 oktober 1907.

För Svenska sockerfabriks A.-B.
Godkännes:

Svenska arbetsgivareföreningen.

För Sv. grof- och fabr.-arb.förb:s afd. 133.
Godkännes:

Svenska grof- och fabriksarb.-förbundet.

Ordningsregler.

1 :o) Arbetare skall å bestämd tid infinna
sig i arbetet. Sjukdomsfall eller annan
giltig anledning till uteblifvande skall
i god tid anmälas till vederbörande arbetsbefäl.

2 :o) Arbetare må endast vistas i den

del af fabriken, där han fått sig sysselsättning
anvisad, och må ej utan särskildt
tillstånd eller giltig anledning uppehålla
sig i annan arbetslokal.

3 :o) Klädespersedlar samt mat- och
dryckesvaror få endast förvaras i därför
afsedda skåp eller — om skåp ej finnes
— på af befälet anvisad plats.

108

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Råsocker bruk.

Sockerraffi naderi.

4:o) Ingen får lämna sitt arbete förrän
han af annan blifvit aflöst eller erhållit
tillåtelse af arbetsbefälet.

5:o) Arbetare skall under arbetets utförande
iakttaga omtanke och nykterhet,
samt med flit, hörsamhet och aktning
efterkomma befäls och förmäns order, vidare
ådagalägga nit och sinne för renlighet
samt synnerlig varsamhet gent emot
eld eller annan olycksfara.

6 :o) Alkoholhaltiga drycker eller bier
få ej införas eller förtäras inom fabrikens
område. Af starka drycker berörd person
får ej tillträde till fabrikens område.

7 :o) Verktyg, eldsläcknings- och andra
redskap skola genast efter begagnandet

Jordberga den 23 oktober 1907.

För Svenska sockerfabriks A.-B. För Sv. grof- och fabr.-arb.-förb:s afd. 133.

Godkännes: Godkännes:

Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska grof- och fabriksarb.-förbundet.

återställas på sina bestämda platser. Sådana
verktyg eller redskap, som tillfälligtvis
utlämnas från förrådet, skola efter begagnandet
genast återlämnas till den person,
som utlämnat desamma.

8 :o) Begagnad trassel skall genast bortföras
och förvaras i därtill särskildt afsedda
järnlådor.

9:o) Om arbetare erhållit permission,
skall han på bestämd tid åter infinna
sig i arbetet.

10 :o) öfverträdelse af föregående regler
förorsakar allt efter förseelsens beskaffenhet,
varning, förflyttning eller afsked
efter befälets afgörande.

Arbets- och löneaftal mellan Svenska sockerfabriks aktiebolaget
i Lund och Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets afdelning
n:r 22, sockerfabriksarbetarne.

Aftalets omfattning.

Så länge detta aftal gäller, skola vid
raffinaderiet i Lund tillämpas de i enlighet
med förda underhandlingsprotokoll —
hvartill för öfrigt hänvisas — upprättade
prislistor och allmänna bestämmelser, hvarjämte
vidfogade ordningsregler skola noga
efterföljas.

§ I.

Arbetsnftalets giltighet.

Detta aftal är gällande från och med den
1 oktober 1907 till den 1 augusti 1910 och
anses prolongeradt för ytterligare ett år
åt gången, såvida ingen af parterna skriftligen
uppsäger detsamma sex månader före
aftalstidens utgång, och skall, för att
uppsägelsen skall anses giltig, den part
som uppsäger aftalet samtidigt inlämna
förslag till nytt arbetsaftal. Skulle något
af de aftal, som Svenska sockerfabriks
aktiebolaget i Lund efter denna dag sluter
med andra fackorganisationer, uppsägas,
anses därmed äfven detta aftal
uppsagdt.

§ 2.

Arbetstiden,

Den ordinarie arbetstiden utgör 10 timmar
och räknas från kl. 6 f. m. till kl.

6 e. m. eller från kl. 6. e. m. till kl.
6 f. m. med cirka 1/2 timmes frukostrast
och cirka 1 timmes middagsrast.

§ 3.

Timlönen.

För fullgod manlig arbetare öfver 19
år utgör den ordinarie timlönen 37 öre.
För kvinnliga arbetare utgör den ordinarie
timlönen 26 öre, utom för sådana,
som hufvudsakligast sysselsättas i själfva
raffinadarbetet, för hvilka timpenningen
utgör 27 öre äfven i det fall, då annat
arbete än raffinadarbete utföres.

De arbetare, som förut haft högre aflöning
än den ordinarie eller åtnjutit andra
extra'' förmåner, skola fortfarande komma
i ''åtnjutande af samma fördelar, dock
må den kontanta aflöningen ej öfverstiga
den ordinarie med högre belopp än 25
öre pr skift.

Eldare erhåller 38 öre pr timma.

§ 4.

Ackordsarbeten.

1 :o) För säck socker å 100 kg., som
insmältes (härifrån dock undantaget affallssocker
samt sådant socker, som genom
bristande bearbetning blifvit till försäljning
otjänligt, såvida ej anmärkning

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

109

härom genast ingifvits till befälet) 81
öre.

I ackordet inbegripes transport från
plåtmagasin å gården, allt arbete med
raffinering (kokning undantagen) och därtill
hörande materialier, packning och emballering
(ej topp), rengöring af lokaler,
maskiner etc., vågning (ej säcksocker eller
topp) och transport till magasin, äfvenledes
ingår öfvertidsarbete, dock ej
sön- och helgdagar vid benkolsfiltration
och maischar, när ej smältes. Äfven inbegripes
borstning, sortering och packning
af rås ockersäckar.

Om på fabriksbefälets order en så väsentlig
minskning göres i insmältningepi,
att veckoförtjänsten understiger den förtjänst,
som skulle uppstått, om arbetet
utförts på timlön, skall sådan beräknas
för de arbetare, som i det ifrågavarande
ackordet deltagit.

2:o) Hör rensning af toppbänkar, för
fylld bänk 50 öre;

3:o) tvättning af cisterner och montejus,
pr styck 25 öre;

saftrännornas rengöring, hvilken utföres
af rörare, ingår i förstnämnda ackord;

4:o) för tömning af torkstugor, inpackning
af toppar samt dessas inläggande å
magasin, för inlagd topp 1 öre;

5 :o) för packning af sockerfat, pr fat
med topp från 1 :sta vind, häri inbegripet
all transport af erforderlig material,
vågens tömning och fatets tillspikning, 39
öre;

6 :o) för handspikning, märkning och
uppbärning af bitsockerlådor pr st. 3,5
öre;

7 :o) för lossning och uppstapling af
staf för fat 5 öre;

8 :o) för lossning och uppstapling af
lådämnen, för 100 lådor 30 öre;

9 :o) för lossning och inläggning af
halm, för 100 kg. 10 öre;

10 :o) för lossning och inläggning af
papper, för 100 kg. 8 öre;

II :o) för lossning af stenkol i enkel
höjd, för 1,000 kg. 30 öre;

12 :o) för lossning af stenkol i dubbel
höjd, för 1,000 kg. 60 öre;

13 :o) för lossning af råsocker och transport
till magasin å koltomten, för 100 kg.
3 öre;

14 :o) för lossning af råsocker och transport
till plåtmagasinet å gården, för 100
kg. 3,5 öre;

15 :o) för lossning af råsocker och inläggning
vid snäckan, för 100 kg. 2 öre;

16 :o) för transport af råsocker från magasin
å koltomten till elevator, för 100
kg. 3,5 öre;

17 :o) för sotning och rensning af stora
ångpannorna erhålla eldare 25 kronor pr
styck, när arbetet utföres på ackord. Om
arbetet utföres å timlön erhålles tillägg

af 10 kronor pr styck. Hör små. ångpannor
50 °/o mindre.

I alla ackordspriser inbegripes rengöring
af lokaler, torkstugor, maskiner, spår
etc. etc.

§ s.

Öfvertidsarbete.

Hör frukost- och middagstimmar, då arbete
förekommer, betalas 25 o/0 utöfver gällande
timlön. Annat öfvertidsarbete, samt
sön- och helgdagsarbete, hvartill dock icke
räknas nattarbete i ordinarie skift, betalas
med 50 °/o förhöjning af timpenningen.

§ 6.

Olycksfallsförsäkring.

Vid öfvergående skada genom olycksfall
betalar bolaget kronor 1: 50 pr dag från och
med den första dagen, för så vidt olycksfallet
är af den art, att däraf följer genom
läkarebetyg styrkt oförmåga till arbete
under mera än tre dagar. Ersättning
vid invaliditet och dödsfall enligt
lag.

Är arbetare icke försäkrad i Kiksförsäkringsanstalten,
skall lifräntan vid invaliditets-
eller dödsfall inköpas i Riksförsäkringsanstallen
inom två år efter
olycksfallet.

§ 7.

Läkarevård och medicin.

Samtliga fabrikens arbetare erhålla såväl
fri läkarevård af fabrikens läkare
eller den specialist, denne för särskilda
fall kan anse nödigt anvisa, som äfven
fri medicin, som af dessa läkare ordineras.
De under hela året vid fabriken anställda
arbetarne erhålla dessa fördelar
jämväl för hustru och minderåriga barn.
Dessutom erhålla arbetarne fri lasarettsvård,
då fabrikens läkare sådan föreskrifver,
samt i sjukhjälp en krona pr dag i
enlighet med intyg från fabrikens läkare.

§ 8.

Antagande och afskedande af arbetare.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att leda
och fördela arbetet, att fritt antaga eller
afskeda arbetarne och att begagna arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej. Höreningsrätten skall å ömse sidor
lämnas okränkt.

Anse arbetarne, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse. Vid afskedande på
grund af arbetsbrist skall, under förutsätt -

Sockerr

nader

110

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

SocTcerraffi- ning ,af lika arbetsduglighet och skötsamncideri.
het i'' öfrigt, hänsyn, tagas till den. tid
arbetaren varit på platsen, samt om han
tillhör kommunen och har försörjningsplikt.

§ 9.

Tvistighcters biläggande.

Uppstå tvistigheter berörande i detta aftal
gjorda bestämmelser emellan arbetsgifvaren
och arbetarne, äfven om de afse
deras tolkning, få de under inga omständigheter
föranleda till något som
helst störande ingrepp i arbetets gång,

utan skall därom förhandlas först emellan
arbetsgifvaren och resp. afdelning och
därefter, om enighet ej uppnås, mellan
parternas resp. organisationer.

§ 10.

Eaffinaderiets ordningsregler skola noga
iakttagas och efterföljas.

§ 11.

Af detta aftal äro tvenne eexmplar upprättade
och underskrifna samt mellan parterna
utväxlade.

Lund den 31 oktober 1907.

För Svenska Sockerfabriks A.-B. För Sv. grof- och fabr.-arb.-förb:s afd. 22.

Ordningsregler.

1 :o) Arbetare skall å bestämd tid infinna
sig i arbetet. Sjukdomsfall eller annan
giltig anledning till uteblifvande skall
i god tid anmälas till vederbörande arbetsbefäl.
Olyckfall skola äfven genast
anmälas.

2:o) För nödig kontroll af arbetares
närvaro vid fabriken skall hvarje arbetare!
vid in- och utgåendet begagna i portvaktsrummet
anbragta tidregistreringsapparater,
hvilka noga utvisa tiden och som hvar,
och en själf kan kontrollera.

3:o) Tillträde till och utgående från fabrikens
olika afdelningar sker endast genom
portvaktsrummet. Ingen får glömma att
själf registrera tiden, i motsatt fall går
han lönen förlustig.

4:o) All tillredning af födoämnen inom
arbetslokalerna är förbjuden.

5 :o) Portvakten åligger att företaga dem
undersökning vid in- och utgåendet, som
han finner nödig, på det att ej förbjudna
saker införas eller fabrikens tillhörigheter
utföras.

6 :o) Obehöriga äga ej tillträde till fabriken
och dess område. Åstundas samtal
med någon, som är vid fabriken anställd,
må detta äga rum endast i portvaktsrummet
eller å gårdsplatsen.

7:o) Arbetare må endast vistas i den del
af fabriken, där han fått sig sysselsättning
anvisad, och må ej utan särslcildt tillstånd
eller giltig anledning uppehålla sig
i annan arbetslokal.

8 :o) Klädespersedlar samt mat- och
dryckesvaror få endast förvaras i därför
afsedda skåp eller — om skåp ej finnas
— på af befälet anvisad plats.

9 :o) Arbetslokaler, maskiner och apparater
skola af hvarje skift dagligen omsorgsfullt
rengöras.

10:o) Ingen får lämna sitt arbete, förr
än han af annan blifvit aflöst eller erhållit
tillåtelse af avbet sb ef diet.

11 :o) Arbetare skall under arbetets utförande
iakttaga omtanke och nykterhet
samt med flit, hörsamhet och aktning
efterkomma befäls och förmäns order, vidare
ådagalägga nit och sinne för renlighet
samt synnerlig varsamhet gent emot
eld eller annan olycksfara.

12 :o) Användandet af öppet ljus är
strängt förbjudet.

13 :o) Tobaksrökning i arbetslokalerna är
strängt förbjuden.

14:o) Alkoholhaltiga drycker eller bier få
ej införas eller förtäras inom, fabrikens
område. Af starka drycker berörd person
får ej tillträde till eller vistas å fabrikens
område. Öfverträdelse medför af skedande
från fabriken.

15 :o) Verktyg, eldsläcknings- och andra
redskap skola genast efter begagnandet
återställas på sina bestämda platser. Sådana
verktyg eller redskap, som tillfälligtvis
utlämnas från förrådet, skola efter
begagnandet genast återlämnas till den
person, som utlämnat dem.

16 :o) Begagnad trassel skall genast
bortföras och förvaras i därtill särskildt
afsedda järnlådor.

17 :o) Om arbetare erhållit permission,
skall han på bestämd tid åter infinna sig
i arbetet. Permission för skötande af annan
tjänst beviljas icke.

18 :o) Arbetare, som önskar lämna sin
anställning vid fabriken, skall minst 24
timmar förut göra anmälan därom hos
befälet; i motsatt, fall går han förlustig
sista dagens aflöning, som då skall tillfalla
sjukkassan. Arbetare, som erhåller afsked
från fabriken, tillsäges minst 24 timmar
förut, såvida ej förseelse emot någon
paragraf i ordningsreglerna föranleder afskedandet.

19 :o) öfverträdelse af ordningsreglerna
medför allt efter förseelsens beskaffenhet,
varning, förflyttning eller afskedande efter
befälets afgörande.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

111

Riksaftal inom cigarrindustrien.

Den 30 november 1904 träffade öfverenskommelser mellan Svenska eigarrfabrikantföreningen
oeh Internationella tobaksarbetareförbundet i Sverige angående behandling
af arbetstvister samt om arbets- oeh löneförhållanden, lärlingsväsendets ordnande
m. m.

Öfverenskommelse angående bestämda
former för behandling af
arbetstvister.

A. Förhandling mellan arbetsgifvare oeh

arbetare.

§ 1.

Uppstår tvist emellan särskilde arbetare
eller fackförening, å ena, och arbetsgifvare,
å andra sidan, skall försök göras att få
tvisten bilagd genom förhandling mellan
arbetsgifvaren och vederbörande arbetare
eller fackförening.

§ 2.

Varder, i anledning af gjord framställning
eller uppkommen tvist, öfverenskommelse
träffad, skall denna, om å endera
sidan yrkande därom göres, affattas skriftligen,
hvarefter afskrifter af öfverenskommelsen
ofördröjligen tillställas de båda organisationernas
styrelser.

B. Förhandling inom förlika ingsnämnder.

§ 3.

För slitande af sådana tvistefrågor, som
icke på sätt i föregående paragrafer omförmäles
kunna lösas genom förhandling
mellan arbetsgifvare och arbetare eller vederbörande
fackförening, inrättas särskilda
förlikningsnämnder. Dessa nämnder äro
dels sektionsnämnder såsom första instans,
en i Malmö — för södra Sverige — en i
Göteborg — för västra Sverige — och en i
Stockholm — för öfriga delar af riket, och
dels den s. k. stora nämnden, såsom
sista instans, med säte i Stockholm.

Sektionsnämnd består af fem ledamöter,
af hvilka hvardera organisationssektionen
utser två och dessa fyra en femte ledamot.

Den stora nämnden består af sju ledamöter,
utsedda tre af hvardera organisationen
och den sjunde af de sex sålunda
valde.

För de ledamöter, organisationerna i
nämnderna utse, väljas suppleanter till
lika antal.

Nämnderna utses för kalenderår, och
skola organisationerna genom sina styrelser

före utgången af december månad underrätta
hvarandra, hvilka personer valts för
det följande året.

Under förra hälften af januari månad
hålla de utsedde delegerade konstituerande
sammanträde, då den udda ledamoten väljes,
hvilken tillika skall vara nämnds
ordförande. Skulle enighet vid valet af
ordförande ej ernås, skall nämnden öfverlämna
åt en utomstående person att utse
den udda ledamoten.

§ 4.

Har icke inom 20 dagar, efter det skriftlig
framställning gjorts eller afgörande af
tvist skriftligen påkallats, öfverenskommelse
träffats på sätt i §§ 1 och 2 sägs
eller annorledes, och beslutes af fackföreningen
på platsen, att ärendet skall fullföljas,
tillställer föreningen inom 3 dagar
efter utgången af nyss angifna till fackförbundets
sektionsstyrelse skriftligt yrkande
därom jämte fullständiga uppgifter
om ärendets innebörd, dagen då. framställningen
gjorts eller afgörande af tvisten
påkallats och resultatet af förhandlingarna.

Vill arbetsgifvare fullfölja dylikt ärende,
har han att inom nyss nämnda tid därom
framställa yrkande hos fabrikantföreningens
sektionsstyrelse och samtidigt aflämna
angifna uppgifter.

Har ärendet icke inom sålunda stadgad
tid fullföljts, anses frågan hafva förfallit,
där ej arbetsgifvaren och vederbörande
fackförening å ömse sidor medgifva fullföljd
däraf.

§ 5.

I föreskrifven ordning framställdt yrkande
om ärendes fullföljd, jämte till saken
hörande handlingar, skall af vederbörande
sektionsstyrelse i afskrift ofördröjligen
delgifvas den andra organisationens
sektionsstyrelse, äfvensom ordföranden i
vederbörande sektionsnämnd; och skall
nämnden därefter skyndsamt sammanträda
för att noga undersöka ärendet och göra
allt för tvistens biläggande.

Till detta sammanträde, som om möjligt
bör hållas inom'' 8 dagar efter det handlingarna
till ordföranden öfverlämnats, kallas
jämväl parterna (vederbörande arbetsgifvare
och representanter för arbetarne).

112

ICOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Cigarr fabriker.

§ 6.

Uteblifver part utan anmäldt förfall
från sammanträde, hvarom i föregående
paragraf förmäles, och kommer han icke
till nytt sammanträde, som med anledning
däraf utsattes, och hvartill han bevisligen
erhållet kallelse, varder, om ärendet fullföljts
från den partens sida, så ansedt, som
om ärendet nedlagts, och, om ärendet fullföljts
från vederpartens sida, den vidare
behandlingen däraf hänskjuten till förhandling
inom stora nämnden på sätt i
•§ 7 sägs.

Förhandling inom sektionsnämnd skall
vara afslutad senast 8 dagar efter det första
sammanträdet ägt rum.

Ernås förlikning, affattas villkoren
skriftligen i två exemplar, hvarefter förlikningshandlingen,
vederbörligen undertecknad,
1 tillställes parternas organisationer.

Åstadkommes icke förlikning eller uteblifver
part, upprättas ett kortfattadt protokoll
öfver förhandlingarna, hvilket affattas,
undertecknas och expedieras, på sätt
om förlikningshandling är stadgadt, inom;
4 dagar efter det förhandlingarna afslutats.

§ 7.

Mom. 1. Därest icke förlikning ernås
enligt föregående paragraf, och ärendet
icke enligt samma paragraf är att anse
såsom nedlagdt, äger arbetsgifvaren eller
fackförening (sektionsstyrelse), som vill
fullfölja ärendet, att inom 10 dagar, räknade
från den dag, part mottog protokoll
öfver förhandlingarna enligt § 6, därom
framställa yrkande, arbetsgifvaren hos
fabrikantföreningens styrelse och fackförening
hos förbundsstyrelsen, med bifogande
af handlingarna i ärendet.

Styrelse, hos hvilken ärende sålunda
fullföljts, lämnar därom skyndsamt underrättelse
till styrelsen för motpartens organisation
äfvensom till ordföranden i stora
nämnden, hvilken omedelbart sammanträder
för att söka träffa förlikning i ärendet.

Stora nämnden skall hafva sammanträdt
inom 8 dagar efter det fullföljd af ärende
eller tvist i föreskrifven ordning påkallats.

Förlikningshandling eller, därest ej förlikning
ernås, protokoll öfver förhandlingarna
(jämväl innefattande utlåtande
angående delegerades egen åsikt om tvisten)
affattas, undertecknas och expedieras
på sätt i nästföregående paragraf är stadgadt.

Mom. 2. Framställning eller tvist, som
uppenbarligen berör principfråga eller är
gemensam för arbetare vid .ett flertal
fabriker, skall, utan anlitande af förhand -

ling enligt §§ 1 och 2 samt 4—G här
ofvan, behandlas på sätt i mom. 1 af denna
paragraf är stadgadt, om någondera
organisationens styrelse det yrkar.

C. Skiljedom.

§ 8.

Därest icke genom förhandling enligt
nästföregående paragrafer förlikning kunnat
ernås, och om frågan gäller tolkning
af träffadt aftal, öfverenskommelse, förlikning
eller meddelad skiljedom, hänskjutes
tvisten, om endera parten det skriftligen
yrkar, till afgörande af skiljemän, af
hvilka 2 utses af fabrikantföreningens och
2 af fackförbundets styrelse.

De sålunda valde 4 skiljemännen utse
själfva den femte, som skall leda
skiljenämndens förhandlingar och vid lika
röstetal äga utslagsröst. Fnas skiljemännen
icke vid valet af ordförande utses ordförande
af den förstärkta stora nämnden
(se § 11), hvars ordförande, därest enighet
vid valet icke heller här kan uppnås,
utser den udda skiljemannen.

Skiljemännen meddela dom senast inom
den 20 :de dagen efter den dag, då endera
parten till den andra gjort framställning
om tvistefrågans hänskjutande till skiljedom.

Beslut om arbetsinställelse.

§ 9.

Innan ärende eller arbetstvist slutligen
behandlas enligt ofvan gifna bestämmmelser,
må icke på grund af samma ärende eller
tvist arbetsinställelse (strejk eller lockout)
äga rum; Beslut om arbetsinställelse
må ej fattas senare än 6 veckor efter det
behandlingen af ärendet afslutats, och
skall beslutet omedelbart tillställas motparten.
Sådant beslut må ej verkställas
tidigare än 4 dagar eller senare än 14
dagar efter den dag, då detsamma delgifvits
motparten. ,

Förnyad framställning.

§ 10.

Därest behandling af framställning i
principfråga eller af annan angelägenhet
i den ordning, förestående bestämmelser
stadga, icke medfört ärendets afgörande,
må icke — förutom i det fall, efterföljande
paragraf förutsätter — framställning i
samma fråga eller angelägenhet upptagas
till förnyad behandling enligt denna öfverenskommelse,
förrän 6 månader förflutit
från den dag, då föregående förhandlingar
i ärendet afslutats.

1 I detta fall jämväl af parterna.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

113

D. Den förstärkta stora nämnden.

§ 11.

_ Efter framställning från endera organisationens
sida eller dä han i öfrigt sådant
pröfvar nödigt, äger ordföranden i stora
nämnden att kalla såväl ordinarie ledamöter
som suppleanter i den stora nämnden
till sammanträde. Den sålunda förstärkta
stora nämnden — inom hvilken
vid besluts fattande arbetsgifvarne och
arbetarne skola vara representerade till lika
antal — äger dels att för det fall, § 8 förutsätter,
utse ordförande i där omförmäld
skiljenämnd, dels att verkställa utredning
af fråga, som vid meningsskiljaktighet
mellan organisationerna varder till nämnden
hänskjuten, och dels att i annan
fråga än sådan tvist, hvarom i § 8 talas,
utlåta sig om sättet för dess lösning,
därvid nämnden, om den sådant pröfvar
nödigt eller lämpligt, jämväl äger föreslå,
att frågan hänskjutes till afgörande
af skiljemän, utsedda enligt § 8, eller att
densamma återgår till förnyad behandling
enligt ofvan gifna stadgar.

o Parterna hafva att förkasta eller bifalla
sådant af den förstärkta stora nämnden
framställdt förslag, med förklaring i sistnämnda
fall, att de ställa sig skiljedomen
eller på annat sätt träffadt afgörande till
efterrättelse.

§ 12.

Under rådande arbetsinställelse skall den
förstärkta stora nämnden sammanträda en
gång hvarje månad eller oftare på kallelse
af ordföranden för att öfverlägga
om de åtgärder, som eventuellt kunna
synas lämpliga att vidtaga för konfliktens
biläggande.

Kostnaders gäldande.

§ 13.

De kostnader, som föranledas af ärendes
behandling enligt denna öfverenskommelse,
bestridas af vederbörande organisation
efter eget afgörande; dock skola kostnader
för medverkan af utom organisationerna
stående personer, samt kostnader,
hvilka eljest äro att anse såsom gemensamma,
gäldas med hälften äf fabrikantföreningen
och hälften af arbetarnes fackförbund.

Tiden för detta aftals bestånd.

§ H.

Förestående aftal skall gälla till den
1 januari 1910 och därefter år efter år,
därest ej uppsägning skriftligen skett från
någondera organisationens sida minst 6
månader före tiden för aftalets utlöpande;

3S9/os. Arbet »aftal.

dock äro vederbörande organisationer redan
före sagda tid oförhindrade att göra
framställning och öfverenskomma om eventuella
ändringar i föreliggande aftal.

Svenska cigarrfabrikantföreningen pcb.
Internationella tobaksarbetareförbundet i
Sverige förbinda sig i och med undertecknandet
af förestående öfverenskommelse
att efter bästa förmåga samverka, för att
lugna och stabila arbetsförhållanden må
blifva rådande inom den svenska cigarrindustrien,
äfvensom för att alla till de
båda organisationerna anslutna medlemmar
och underafdelningar må ställa sig förestående
öfverenskommelse samt i enlighet
därmed träffade aftal och beslut till noggrann
efterrättelse, så att störande afbrott
genom arbetsinställelser, af hvad
slag de vara må, i största möjliga utsträckning
för framtiden undvikas.

Öfverenskommelse angående arbetsoeh
löneförhållanden, lärlingsväsendets
ordnande m. m.

föl-beredning och passning.

§ 1.

Inlagan skall ordentligt stripas och torkas
samt ombladen uppsättas; beträffande
cigarrcigarrettarbetet skola ombladen dock
särskildt uppsättas endast för det fall,
att materialet är af sämre beskaffenhet.

§ 2.

Tobaken skall i förberedt skick och på
förhand uppvägd tillhandahållas arbetarne,
där lokala förhållanden ej omöjliggöra en
sådan anordning, inom själfva arbetssalen
eller ett angränsande rum. I passning ingår
äfven vickelvändning, där arbetaren ej
har sin egen press.

§ 3.

För sorterare bortfaller stiftning af bottnar,
eller betalas för nämnda arbete extra
25 öre pr 100 lådor.

Arbetslöner.

§ 4.

Då uti den följande prislistan fastställts
vissa minimilöner för olika tillverkningar,
har detta skett under bestämdt
fastslående däraf, att de beträffande olika
fabrikat eller arbeten nu gällande arbetslöner,
h vilka öfverstiga de här nedan
noterade minimilöner, skola bibehållas
oförändrade, och afser denna bestämmelse

114

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Cigarr fabriker.

äfven de nya märken — uti samma form
(ej fasonklass) och prisläge — som under
aftalstiden införas.

A. Prislista för cigarrer och cigarrcigarretter.

§ 5.

För cigarrcigarretter fastställes en minimilön
af kr. 5:50 pr mille (för fason
»Phcenix» eller annan enklare fason).

§ 6.

För formcigarrer fastställes en minimilön
af 8 kr. pr mille för utlärda arbetare
(angående lärlingar se nedan).

§ 7.

För handpresscigarrer fastställes en minimilön
af 12 kr. pr mille.

§ 8.

För handcigarrer fastställes en minimilön
af 14 kr. pr mille.

längd, betalas en förhöjning af 50 öre pr
cm.

§ 12.

För 10 öres formcigarr betalas 11 kr.
pr mille, om den är af fason A och ej öfverstiger
12 cm. i längd; för fason B betalas
11:50 kr. öfverstiger cigarren nämnda
längd, betalas en förhöjning af 50 öre pr
cm.

§ 13-

För 12 öres formcigarr betalas 13 kr.,
om den är af fason A och ej öfverstiger
13 cm. i längd; för fason B betalas 14
kr. och för fason C 15 kr., öfverstiger
cigarren nämnda längd, betalas en förhöjning
af 50 öre pr cm.

§ 14.

Tör 15 öres formcigarr betalas 16 kr.
pr mille, om den är af fason A och ej öfveröfverstiger
13 cm. i längd; för fason B
betalas 17 kr. och för fason O 18 kr.
Öfverstiger cigarren nämnda längd, betalas
en förhöjning af 50 öre pr cm.

§9-

§ 15.

Cigarrer, som betinga ett nettoförsälj -

ningspris :

t. o. m. kr. 32: 50
öfver - 32: 50 t. o.

> >42 ■»

> > 52

> > 70

> » 85 »

» > 115 »

räknas som 5 öres
. 42 > » 6 »

52 » » 8 »

70 > > 10 >

85 » » 12 >

115 > > 15 »

150 » > 20 >

För priskurantcigarrer betalas alltid efter
bruttoförsäljningspriset.

Under fastslående af ofvanstående principiella
bestämmelser fastställas vidare följande
minimilöner för cigarrer i olika prislägen.

För 20 öres formcigarr betalas 19 kr;
pr mille, om den är af fason A och ej
öfverstiger 13 cm. i längd; för fason B betalas
20 kr. och för fason C 21 kr. öfverstiger
cigarren nämnda längd, betalas
en förhöjning af 50 öre pr cm.

§ 16.

För hvarje 50-tal kronor ökadt försäljningsbrutto-pris
utöfver 200 kronors bruttopris
ökas aflöningen med 3 kr. pr mille
med samma bestämmelser i öfrigt som för
15 och 20 öres formcigarrer.

§ 17.

För s. k. förlängd formcigarr betalas
en förhöjning i arbetslön af 1 kr. pr mille.

§ 10.

För 5 och 6 öres formcigarr betalas:

för fason A.......kr. 8: —

» > B....... » 8: 50

allt pr mille, dock med förbehåll, att
cigarren i längd icke öfverstiger 12 cm.
öfverstiger cigarren nämnda längd, betalas
en förhöjning af 50 öre pr cm.

§ 11.

För 8 öres formcigarr betalas:

för fason A.......kr. 9: —

> ■ » B....... » 9: 50

allt pr mille, dock i hvarje fall med förbehåll,
att cigarrens längd ej öfverstiger
12 cm. öfverstiger cigarren denna

§ 18.

Cigarrfabrikat med oputsadt inslag och
dito spets betalas såsom formcigarr i närmast
lägre prisklass.

§ 19.

För handpresscigarrer betalas i alla prislägen
1 kronas förhöjning utöfver priset
för formcigarrer.

§ 20.

För 10 öres handcigarr betalas en minimilön
af 14 kr. pr mille, om den är
af fason A och ej öfverstiger 12 cm. i
längd; för fason B betalas 15 kr. öfverstiger
cigarren nämnda längd, betalas en
förhöjning af 50 öre pr cm.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

115

§ 21.

Tör 12 öres handcigarr betalas 15 kr.
pr mille, om den är af fason A och ej
öfverstiger 13 cm. i längd; för fason B
betalas 16 kr. Öfverstiger cigarren nämnda
längd, betalas en förhöjning af 50
öre pr cm.

§ 22.

För 15 öres handcigarr betalas 16 kr. pr
mille, om den är af fason A och ej öfverstiger
11 cm. i längd; för fason B betalas
17 kr. och för fason C 20 kr.

För cigarrer i längd öfver 11 t. o. m.
13 cm. betalas:

för fason A . . . . 18 kr. pr mille

> > B .... 19 > » >

> » C .... 20 i > >

öfverstiger cigarren 13 cm. i längd, inträder
en förhöjning af 50 öre pr cm.
t. o. m. 16 cm., därefter 1 kr. pr cm §

23.

För 20 öres handcigarr betalas 21 kr. pr
mille, om den är af fason A och ej öfverstiger
13 cm. i längd; för fason B betalas
23 kr. och för fason C 25 kr. öfver stiger

cigarren nämnda längd, inträder
en förhöjning af 50 öre pr cm. intill

17 cm., därefter 1 kr. pr cm.

§ 24.

För hvarje 50-tal kronor ökadt försälj
ningsbruttopris utöfver 200 kronors
bruttopris ökas aflöningen med 3 kr. pr
mille med samma bestämmelser i öfrigt
som för 15 och 20 öres handcigarrer.

§ 25.

Minimilön för cigarr af fason C är 15
kr. pr mille.

§ 26.

Formcigarrs längd räknas efter formen,
handcigarrs längd efter måttstickan.

§ 27.

För 5 öres cigarrcigarrett (fason »Phcenix»
eller annan enklare fason) i form
betalas lägst kr. 5:50 pr mille; för 6
öres cigarrcigarrett i form betalas lägst
6 kr. pr mille, i hand lägst kr. 6:50 pr
mille. Längd = högst 10 cm. Förhöjning
i aflöningen inträder för fason med 50
öre äfvensom för större längd med 60 öre pr
cm.

§ 28.

För 8 öres cigarrcigarrett i form betalas
lägst 7 kr. pr mille och i hand lägst
8 kr. pr mille. Längd = högst 10 cm.
Förhöjning i aflöningen inträder för fason

med 50 öre äfvensom för större längd med
50 öre pr cm.

§ 29.

För cigarrcigarretter till högre pris än
8, kr. betalas 9 kr. pr mille; dock får
längden ej öfverstiga 10 cm., då förhöjning
skall äga rum med 50 öre pr cm.

Anm. För cigarrcigarett af fason C i olika
prislägen betalas en förhöjning i aflöningen
efter i hvarje särskildt fall träffad öfverenskommelse.

§ 30.

Cigarrerna indelas efter fasonernas beskaffenhet
i tre olika klasser: A, B och
C, i enlighet med hvad medföljande planscher
utvisa.1

Beträffande cigarrernas form, hänföres
cigarr, som är kupig, till fason A, när inslaget
i bredd ej understiger af cigarrens
bredd. Är cigarren rak eller kägelformig,
får inslaget ej vara mindre än
hälften af cigarrens bredd, därest den
skall hänföras till fason A.

§ 31.

Förekommer insatt munstycke å cigarr
eller cigarrcigarrett, betalas cigarren eller
cigarretten med 1 kr. extra pr 1000; dock
bör i detta fall cigarrcigarrett af fason B
och C betalas som cigarr.

§ 32.

Förekommer beträffande cigarrcigarrett
lång oskuren inlaga, samt cigarrcigarretten
är tunn och kortare än 8 cm., betalas
den med kr. 1:50 extra pr 1000.

§ 33.

Med handpresscigarrer förstås sådana
cigarrer, för hvilkas tillverkning användas
minst tre bottnar; användas mindre
än 3 bottnar, betraktas cigarren såsom
handcigarr.

§ 34.

Till formarbete beräknas för cigarrer
i regel 10 och för cigarrcigarretter i regel
15 formar.

§ 35.

Användes Havanna, Mexico eller Brasil
som däcksblad, skall en förhöjning äga
rum af 1 kr. pr 1000.

§ 36.

Om för cigarrer användas däcksblad,
som uteslutande äro afsedda för styckning,
betalas en förhöjning af 2 kr. pr
1000.

Cigarr fabriker.

1 Dessa planscher medfölja ej det till Kommerskollegium insända exemplaret af aftalet.

116

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

B. Prislista för maskinvickelarbete.

§ 37.

Tör tillverkning af maskinviokel bestämmas
följande minimilöner:

a) då själfmatande maskin (system Fortschritt)
användes: en minimilön af 90
öre pr 1000 eller i händelse af svårare
fason eller af större längd en minimilön af
1'' kr. pr 1000, och detta vare sig det
gäller cigarrer eller cigarrcigarretter och
oberoende af fabrikatets prisläge;

b) då icke själfmatande maskin (system
Wertheimer) användes: en minimilön
af kr. 2:80 pr 1000, eller i händelse
af svårare fason eller större längd 3 kr.
pr 1000, detta dock gällande endast cigarrer,
men oberoende af fabrikatets prisläge;

c) då system Wertheimer användes för
cigarrcigarretter med skuren inlaga: en
minimilön af kr. 1:75 pr 1000;

d) då vickelmaskin af annat system användes,
må arbetslönen utgå pr vecka,
dock ej understigande för iläggerska under
första halfåret 5 kr. och sedermera kr.
7: 50 samt för mottagerska under första
halfåret kr. 7:50 och sedan 9 kr.; införes
efter särskild öfverenskommelse ackordssystem
för ifrågavarande arbete, må
detta beräknas på sådant sätt, att arbetslönen
för full vecka icke understiger nyssnämnda
minimibelopp.

§ 38.

Mom. 1. Hör öfverrullning af maskinvickel
bestämmes, när maskin användes
för öfverrullningen, en minimilön af kr.
4:50 pr 1000 för 5 öres, 5 kr. pr 1000
för 6 öres, kr. 5: 50 pr 1000 för 8 öres
och för dyrare cigarrer efter öfverenskommelse,
samt när öfverrullning sker för
hand, en förhöjning af nyssberörda minimilöner
af 50 öre pr 1000.

Mom. 2. För öfverrullning af cigarrcigarretter
betalas en minimilön af kr.
3:50 pr 1000, då maskin icke användes,
samt 3 kr. pr 1000, då maskin användes.

§ 39.

För allt maskinvickelarbete skall fullständig
passning lämnas.

C. Prislista för beredningsarbete.

§ 40.

Systemet med frånvägd vikt bör tilllämpas
vid all stripning och uppsättning.

1) Stripning af inlagan.

§ 41.

För Havanna, liten Cuba och liten Yara,
Felix-Brasil och Mexico betalas 20 öre
pr kg.

§ 42.

För stor Cuba och stor Yara betalas 16
öre pr kg.

§ 43.

För Java och Sumatra betalas 18 öre
pr kg.

§ 44.

För svensk tobak betalas:

för god vara.....13 öre pr kg.

> dålig » .....15 > > >

2) Uppsättning (inkl. stripning,
där sådan påfordras) af
omblad.

§ 45.

Vid beräkning af arbetslönen för uppsättning
(inkl. stripning) af verkliga omblad,
inberäknas äfven det stripande affallet
i vikten.

§ 46.

För Felix-Brasil och Cuba betalas 15
öre pr kg.

§ 47.

För Havanna, Mexico och Yara betalas
20 öre pr kg.

§ 48.

För Seedleaf och Domingo betalas 12
öre pr kg.

(Med afseende å denna lönesats gäller
icke bestämmelsen i § 4.)

§ 49.

För Java och Sumatra betalas 16 öre
öre pr kg.

§50.

För svensk tobak betalas 12 öre pr kg.

3) Stripning och uppsättning
af däcksblad.

§ 51.

För Sumatra och Borneo betalas 40 öre
pr kg., för småblader (= fjärde bladlängd)
45 öre pr kg.

§ 52.

För Java betalas:

för svårarbetad......30 öre pr kg.

> annan........25 > > >

§ 53.

För Mexico betalas 35 öre pr kg.

§ 54.

För Havanna, Brasil och därmed likställda
betalas som minimipris 40 öre pr kg.

Anm. För all sortering af däeksblad tillkommer
dessutom ett tillägg af 20 öre för
stora och 25 öre för småblader (= fjärde bladlängd)
pr kg.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

117

4) Veckolön för beredningsarbete.

§ 55.

Förekommer veckolön för stripnings- och
uppsättningsarbete, skall sådan utgå till
nybörjare intill 16 år med 5 kr., och öfver
16 år med minst 7: 50 kr. samt för dessa
senare höjas efter ett hälft år till minst
9 kr.

Därefter må veckolönen höjas, därest
större duglighet ådagalägges.

Då öfvertidsarbete påfordras af arbetsgifvaren,
betalas detta med 25 o/o förhöjning
pr timme (af veckolönen).

5) Fullt arbetsdugligt folk
vid beredningsarbetet.

§ 56.

Till utförande af stripnings- och uppsättningsarbete
må för framtiden såsom
nybörjare vid fabriken endast antagas för
yrket fullt arbetsdugligt folk.

D. Prislista för klistring.

§ 57.

Då klistring och stiftning förekomma på
ackord, betalas detta arbete med 3 kr.
pr 100 lådor samt med 4 kr. pr 100 större
lådor (afsedda för mera än 100 cigarrer
i hvarje).

För tvättning och hyfling, pappersskärning,
schablonering af lådor m. m. betalas
extra tillägg. Å de fabriker, där klistringen
förekommer i för- och efterklistring,
uppdelas de ofvan angifna arbetsprisen enligt
särskild öfverenskommelse mellan arbetsgifvaren
och arbetarna.

Under hänvisning till ofvanstående klass- Cigarrindelning
fastställas för sortering och pack- fabriker
ning (löspackning) — i halflådor — följande
minimilöner;

Klass I:

för cigarrcigaretter .

» 5 öres cigarrer

* 6 » »

» 8 » >

> 10 > »

>12 >o. däröfver

Klass II:

för cigarrcigaretter......1: 10 pr mille

» 5 öres cigarrer......1: 10 > »

» 6> > ......1:20» >

> 8 » » ......1: 80 > >

> 10 » » ......1: 40 > >

>12 >o. däröfver.....1: 50 > »

och böra så vidt möjligt, vid de olika
fabrikerna de förändringar i arbetsmetoder
vidtagas, som kunna vara erforderliga för
arbetets underlättande.

Endast i den mån dylika väsentliga förbättringar
i arbetsmetoderna vidtagas, må,
efter afgörande genom förhandling i vanlig
ordning, de här stipulerade minimilönerna
komma till användning vid sådana fabriker,
där för närvarande betalas högre sorterarelöner
än de här nämnda (se § 4).

Med afseende å sorterarnes löner må det
vara medgifvet, att oberoende af aftalets
i § 67 stipulerade giltighetstid inom ett
år i vederbörlig ordning upptaga underhandlingar
angående reglering af lönerna;
dock må däraf icke under några villkor
föranledas konflikt mellan organisationerna.

1 kr. pr mille

1 > > >

1: 10 > >

1: 20 > >

1: 30 » >

1: 40 > >

§ 58.

Förekommer veckolön för klistring och
stiftning, skall sådan utgå till nybörjare
intill 16 år med 5 kr. och öfver 16 år
med minst kr. 7: 50 samt för dessa höjas
efter ett hälft år till minst 9 kr.

Därefter må veckolönen höjas, därest
större duglighet ådagalägges. Då öfvertidsarbete
påfordras af arbetsgifvaren, betalas
detta med 25 o/o förhöjning pr timme (af
veckolönen).

E. Prislista för sortering.

§ 59.

För sortering indelas cigarrerna i två
klasser, I och II. Till klass I räknas samtliga
cigarrer i fasonklass A och flertalet
i fasonklass B; till klass II räknas de cigarrer
i fasonklass B, hvilka genom sin
fason kunna försvåra cigarrsorteringen, såsom
mycket kupiga eller mycket små cigarrer
o. s. v., äfvensom cigarrer af fason
C.

Tillägg

till de i § 59 i öfverenskommelsen af den
30 november 1904 förekommande bestämmelser
angående sorterarnes löneförmåner.

A) Beträffande sorterarnes
arbets- och löneförhållanden i
allmänhet.

Där missförhållanden med hänsyn till
sorterarearbetet råda vid en eller annan
fabrik, må från arbetarnes sida reglering
af förhållandena kunna påkallas i vanlig
ordning enligt förhandlingsordningen. Kan
öfverenskommelse därvid icke ernås mellan
vederbörande arbetsgifvare och arbetare,
må ärendet, därest arbetarnes organisation
finner framställningen fullt grundad, kunna
»öfverlämnas till sektionsnämnds pröfning,
hvilken äger att efter undersökning
af frågan bestämma, om förhållandena behöfva
och i sådant fall huru de skola regleras.
Därvid bör dock iakttagas, att denna
sorterarne medgifna rätt att påkalla

118

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

reglering af sorterareförhållandena vid viss
fabrik icke får föranleda missbruk, utan
endast må förekomma i sådana fall, då
verkliga missförhållanden synas föreligga.

B) Beträffande tilläggsbetalning
för vissa detaljarbeten
inom sorteringen.

I) Allmänna bestämmelser.

De här nedan stipulerade tillägg till
arbetslönerna för utförandet af vissa detaljarbeten
inom sorteringen skola göras
till de nu hos hvarje särskild fabrik bestående
grundpriser; doek må ingen fabrik
åläggas någon tilläggsbetalning, om arbetslönen
redan uppgår till ett belopp, som
motsvarar den i § 59 stadgade minimilön
plus tillägget. Någon nedsättning af de nu
utgående arbetspriser får icke göras, liksom
äfven de extra förmåner, hvaraf sorterarna
hittills kommit i åtnjutande, bibehållas.

Med grundpris förstås den lägsta å hvarje
fabrik gällande arbetslön för löspackning
i olika prisklasser (10, 12, 15 öres

o. s. v.).

II) Särskilda bestämmelser.

a) För packning i kvartlåda betalas ett
tillägg af 25 öre pr mille, oberoende af
cigarrernas prisläge.

b) För buntning, med stämpladt eller
ostämpladt band, betalas följande tillägg:

1) för 100—50 buntar i fasonklass I
10 öre och i fasonklass II 20 öre;

2) för 25—20 buntar i fasonklass I 20
öre och i fasonklass II 25 öre;

3) för 10 buntar i fasonklass I 40 öre
och i fasonklass II 65 öre.

För allt buntningsarbete gäller, att om
mer än ett band förekommer, priset höjes
med 25 öre pr mille och band.

I buntningspriset ingår äfven efterstramning
af bandet för 100 buntar samt för
50—20—10 buntar enligt öfverenskommelse.

För särskilda svårigheter vid buntningsarbetet
betalas enligt öfverenskommelse.

c) För band i lådan, rakt tvärs öfver
i i/io, V20 och V40 lådor, betalas ett
tillägg af 10 öre pr mille. Har bandet
annat läge, betalas enligt särskild öfverenskommelse.

d) För Vs-lådor, där spegeln öfverstiger
13 cigarrer, betalas 15 öre pr mille.

e) För ringarbete af utlärd sorterare betalas
följande tillägg (pr mille):

1 2 1/i

lådor, lå^or.
kr. kr.

1) för cigarrer i prisläge t. o. m. 8 öre 1:25 1:75

5) » » » » fr. o.m. 10 » 1:75 2:25

f) För ringarbete af icke-sorterare betalas
enligt öfverenskommelse..

g) Packar sorterare rensorterade, af andra
beringade cigarrer, erhåller han extra 25
öre för Va och 75 öre för (4 lådor, allt
pr mille, med åliggande att ringen sitter
rätt i spegeln.

h) För packning af utskott och osorterade
(eller med ringa sortering) betalas 50
öre pr mille.

i) För 1 originalproflåda (13 i spegeln)
betalas med 10 »/o af sorterarelönen.

j) För utstyrselarbeté skall betalning
lämnas enligt öfverenskommelse; där ej
parterna enas, bör sådant arbete ske på
timlön.

E) Beträffande dessa tilläggsbestämmelsers
giltighetstid.

Förestående tilläggsbestämmelser till §
59, i aftalet af den 30 november 1904 skola
träda i kraft den 1 januari 1906 och
gälla under samma tid som anförda öfverenskommelse.

§ 60.

Därest sorterare aflönas med veckolön,
skall sådan utgå med minst 15 kronor;
dock får veckolönen i intet fall understiga
arbetarens genomsnittliga veckoinkomst.

Liirlingsfrågan.

§ 61.

Då lärling antages, bör lärlingskontrakt
i enlighet med här bifogadt formulär skriftligen
träffas mellan arbetsgifvaren och
lärlingens målsman.

Ingen arbetare må antagas som cigarrarbetarelärling
eller sorterarelärling före
fyllda 15 år eller inom andra specialiteter
före fyllda 14 år.

De första sex veckorna af lärlingstiden
räknas såsom pröfningstid, under hvilken
tid lärlingen åtnjuter en minimilön af 5 kr.
pr vecka.

Före utgången af sagda pröfningstid är
det medgifvet såväl för arbetsgivare att
utan vidare afskeda lärling, som befinnes
obekväm för yrket, äfvensom för lärling att
lämna sin anställning.

Arbetsgifvaren vare skyldig, att omsorgsfullt
och i görligaste mån bereda lärling
fullständig yrkesutbildning inom vederbörande
specialitet samt efter lärlingstidens
slut för arbetare utfärda lärlingsbe tyg Lärling

må icke utan sm förste arbetsgivares
medgifvande tidigare än 1 år efter
den här nedan för de olika yrkesspecialiteterna
fastställda lärlingstidens slut. lämna
sin plats och vinna anställning hos annan
tobaksfabrikant och arbetsgifvare icke
under sagda tid utan giltig orsak afskeda
sådan utlärd arbetare.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

119

§ 62.

För utbildning af cigarrarbetare (ej cigarrcigarrettarbetare)
fastställes en lärotid
af 3 är.

Före den egentliga lärotidens början må
nybörjare under högst V2 år (hvilket halfår
sedermera inräknas i lärotiden) vara anställd
som biträde hos utlärd cigarrarbetare
för tillverkning af vickel och aflönas
af denne.

Arbetsgifvare har rätt att anställa cigarrarbetarelärlingar
till ett antal motsvarande
10 »/o af sammanlagda antalet utlärda
cigarrarbetare.

Antager arbetsgifvare lärlingar till större
antal än 10 %, aflönas det Överskjutande
antalet såsom utlärda arbetare.

Under lärlingstiden skall lärling fullt
utbildas i såväl viokelarbete som öfverrullning.

Efter den omnämnda pröfvotidens slut
må lärling aflönas efter ackord, och utgår
aflöningen då under de första 18
månaderna af lärotiden (uti hvilken tid
inräknas den ofvannämnda förberedelsetiden,
därest den uppgår till år), då
lärlingen i regel sysselsättes med vickelarbete
— vare sig cigarr- eller cigarrcigarrettvickel
— med >/s af arbetspriset för cigarrer,
dock med 50 öres afdrag pr 1,000
vickel. De senare 18 månaderna af lärotiden
sysselsättes lärlingen med förfärdigandet
af cigarrer och aflönas per ackord
med 1: 50 kr. mindre per mille under sex
månader samt under återstoden af lärotiden
med 1 kr. mindre pr mille än för
utlärd arbetare.

Lärling bör hufvudsakligen användas för
tillverkning af vid fabriken förekommande
billigare fabrikat.

Om någon formarbetare vid fabriken efter
ömsesidig öfverenskommelse vill erhålla
utbildning som handcigarrarbetare,
skall sådan arbetare under 3 månaders tid
betraktas som lärling, under hvilken tid
aflöningen utgår med 1 kr. mindre än
för utlärd handcigarrarbetare, och må sådan
arbetare under den ofvan i § 61 angifna
tid icke utan vederbörligt tillstånd
afftytta och taga anställning hos annan
arbetsgifvare. Arbetsgifvare må icke heller
under sagda tid utan giltig orsak afskeda
sådan arbetare.

Har cigarrarbetare fått i uppdrag att
gifva flera än en lärling utbildning i
yrket, erhåller han veckolön enligt särskild
öfverenskommelse.

§ 63.

Eör utbildning af cigarrcigarrettarbetare
fastställes en lärotid af 1 år.

Under lärotiden utgår aflöningen med 1
kr. mindre pr 1,000 än för utlärd arbetare.

Cigarrcigarrettarbetare, som öfvergår till Cigarrcigarrarbetare,
bör tillgodonjuta ett års fabriker.
afdrag å den för de senare bestämda lärotiden,
och cigarrcigarrettarbetarelärling,
som öfvergår till cigarrarbetare, bör från
lärotiden få afdrag för den tid, han i
förstnämnda egenskap erhållit utbildning.

§ 64.

Å de fabriker, där maskinvickel användes,
må arbetsgifvaren anställa öfverrullare
till erforderligt antal, utan att dessa
behöfva fullt utbildas som cigarrarbetare.

§ 65.

a) Eör utbildandet af sorterare fastställes
en lärotid af 3 år.

b) Lärling skall under första hälften
af lärotiden hafva tillsyn af en i yrkesgrenen
fullt kompetent.

c) Lärling aflönas under hela lärotiden
af fabriken och sysselsättes hufvudsakligen
med billigare fabrikat.

Lönen må utgå efter följande grunder:

första halfåret med 5—6 kr. pr vecka

andra » > 8 » > >

tredje > » 10 » > »

årterstoden af lärotiden, D/2 år, betalas
tned 3,4 ackord.

d) Sorterarelärlingar må icke anställas
till större antal än följande:

fabrik, som sysselsätter till och med 3
utlärda sorterare, må antaga 1 lärling;
på 10 utlärda sorterare må komma 2 lärlingar,
och må därefter samma proportion
mellan antalet utlärda och lärlingar (20
°/o) iakttagas;

antager arbetsgifvare lärlingar till större
antal än hvad som här bestämmes, aflönas
det öfverstigande antalet som utlärda
arbetare; dock böra sådana lärlingar, som
komma i åtnjutande af full sorterarelön,
hafva arbetat i sorterarefacket 1 å 1 Va år;

arbetsgifvare må ej antaga större antal
lärlingar än behofvet påkallar.

Landtarbetct.

§ 66.

I sammanhang med detta aftals afslutande
uttala båda organisationerna såsom
ett önskningsmål, att landtarbetet icke
skall uppmuntras samt att medlemmar
af Svenska cigarrfabrikantföreningen icke
köpa cigarrer, som tillverkas mot billigare
arbetslöner än de i aftalet bestämda
minimilöner, äfvensom att arbetare,
tillhörande tobaksarbetareförbundet, icke
må utföra arbete mot billigare arbetslöner.

120

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Tiden för detta aftals bestånd.

§ 67.

Förestående aftal skall gälla till den
1 januari 1909, och därefter år efter år,
därest ej uppsägning skriftligen skett från
någondera organisationens sida minst tre
månader före årsskiftet.

Bil. n:r 1.

Lärlingskontrakt.

Mellan undertecknad N. N. såsom representant
för............................(firmans namn)

och N. N. såsom målsman för......................

(lärlingens namn), som är född den...............

är i dag följande lärlingskontrakt upprättadt.

N. N. (lärlingens namn) anställes härmed
i lära såsom......................på en tid af

.........år, räknadt från och med den.............

till den...............och må lärlingen icke utan

undertecknad arbetsgifvares medgifvande
tidigare än 1 år efter lärlingstidens slut
lämna sin plats och vinna anställning hos
annan tobaksfabrikant eller af undertecknad
arbetsgifvare under sagda tid utan
giltig orsak afskedas.

De första veckorna af lärlingstiden räknas
såsom pröfningstid, under hvilken tid
det är medgifvet såväl för undertecknad
arbetsgifvare som för undertecknad målsman
att med iakttagande af 8 dagars uppsägningstid
bryta detta kontrakt, hvarigenom
detsamma är att anse som annulleradt.
Efter pröfvotidens slut anses kontraktet
bindande, och upphör att vara
gällande endast i följande fall:

1) efter ömsesidig, skriftlig öfverenskommelse
;

2) efter arbetsgifvarens afgörande:

a) därest lärling iråkar sådan sjukdom,
att han ej kan fortsätta i yrket;

b) därest lärling i väsentlig grad bryter
mot hvad i detta kontrakt honom är
föreskrifvet;

3) efter målsmans afgörande:

därest fabriken öfvergår till annan ägare.

Lärling är skyldig visa mästare och förmän
tillbörlig aktning, uppmärksamt efterkomma
deras befallningar i afseende
å såväl uppförande som de göromål, hvilka
till yrkets utöfning höra, vara aktsam om
arbetsgifvarens tillhörigheter, vara punkt -

lig, flitig och arbetsam, efterfölja fabrikens
ordningsregler samt i allo iakttaga en
hedrande vandel.

Under lärotiden åtnjuter lärlingen följande
aflöning:

från	den...........	....... till	den.
	den...........	»	den.
	den.......		den.
	den...........		den.
	den...........	»	den.
>	den..........		den.

hvilken utbetalas å samma tider, som fabrikens
öfriga arbetare erhålla aflöning.

Åt lärling, som under den senare delen
af lärotiden ådagalägger större duglighet,
kan arbetsgifvaren, efter eget afgörande,
medgifva förhöjning i aflöningen.

I och med undertecknandet af detta
kontrakt förbinda vi oss, undertecknad
målsman att göra hvad på mig beror, för att
lärlingen skall iakttaga sina skyldigheter
gent emot arbetsgifvaren och kvarblifva
hos arbetsgifvaren den fastställda tiden,
och undertecknad arbetsgifvare att omsorgsfullt
och i görligaste mån bereda lärlingen
fullständig yrkesutbildning, och förklara
vi oss skyldiga att ställa oss detta
kontrakt samt den mellan Svenska cigarrfabrikantföreningen
och Internationella tobaksarbetareförbundet
i Sverige träffade
öfverenskommelse rörande lärlingars utbildning
(se nedan) till noggrann efterrättelse.

Af förestående kontrakt äro tvenne lika
lydande exemplar upprättade.

....................................den................

(Arbetsgifvare) (Målsman.)

Bevittnas:

Mellan Svenska cigarrfabrikantföreningen
och internationella tobaksarbetareförbundet
i Sverige äro den 30 november 1904
träffade följande

Bestämmelser rörande lärlingars utbildning.

(Dessa bestämmelser skola finnas tryckta
å baksidan af lärlingskontraktet.)

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSXRI.

121

Löne- & arbetsaftal, upprättadt mellan Svenska arbetsgivare- Tobaksföreningen
å ena sidan och Internationella tobaksarbetareför- spinneri och
bundet å andra sidan för Kockums tobaksfabriks aktiebolag och mmfabrik

dess arbetare.

§ i.

Aflöning-.

För tobaksspinneriet fastställes för fullgod
arbetare följande löneberäkningar att
gälla som minimilöner.

1. a) De hittillsvarande ackordspriserna
för manliga spinnare bibehållas.

b) Då veckolön för spinnare förekommer,
betalas 25, oo kr. pr vecka.

2. a) Kvinnliga spinnerskor betalas

13,50 kr. pr vecka.

b) Kvinnliga rullerskor betalas 12,oo
kr. pr vecka.

c) Klistrerskor och kvinnliga hjälparbetare
betalas för nybörjare intill 16
år med 5 kr. och öfver 16 år med minst
7,50, samt för dessa höjes efter ett hälft år
till minst 9 kr.

Därefter må veckolönen höjas, därest
större duglighet ådagalägges.

3. a) Tobakspressare manliga, för dem,
som hafva procent, 19,oo pr vecka.

b") Tobakspressare manliga, för dem,
som icke hafva procent, 20, oo pr vecka.

c) Fuktkarlar 20,oo pr vecka.

i. a) Däcksmakerskor 15 öre pr kilo
för alla sorters däcksblad utom naturell,
som betalas med 30 öre pr kilo
utan beräkning för affallet.

Då inläggningstobak (skral tobak) skall
stripas, skall det utföras på daglön eller
ackord, då daglönen garanteras.

b) Bindgodsstriperskor och packerskor
betalas för nybörjare intill 16 år med
5 kronor och öfver 16 år med minst 7,50
samt för dessa senare höjes efter ett hälft
år till minst 9 kronor.

Därefter må veckolönen höjas, därest
större duglighet ådagalägges.

c) Däcksskärerskor betalas med 13,50
pr vecka.

§2.

För snusafdelningen fastställes följande
minimilöner för fullgoda arbetare:

a) manliga snusmalare ... 20 kr. pr vecka.

b) » snusblandare . . 20 » » >

b) kvinnliga > '' . . H > > »

§ 3.

För röktobaksafdelningen fastställes följande
minimilöner för fullgoda arbetare:

a) kardnslagare......20 kr. pr vecka.

b) hjälparbetare......19 > > >

c) torkare (manliga) .... 20 » » »

d) lådsnickare.......20 » » >

§ 4.

Om någon har högre lön än här föreslagits,
får den ej nedsättas.

§ 5.

För bevisligen mindre duglig arbetare
kan betalas efter särskild öfverenskommelse.

§ 6.

Å allt veckolönsarbete göres ej afdrag
för extra helgdagar.

§ 7-

Arbetstid.

Arbetet börjar kl. 7 fm. samt slutar
kl. 1 /2 7 em. med J/-v timmes frukost- och
1 Va timmes middagsrast utom lördagax,
då arbetet slutar kl. 2 em. utan middagsrast.

§ 8.

Ofvcrtidsarbete.

Då öfvertidsarbete påfordras af arbetsgifvaren,
betalas detta med 25 °/o förhöjning
pr timme af veckolönen. För söndagsarbete
beräknas som hittills.

§ 9-

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Arbetsgifvaren har rätt att fritt antaga
och afskeda arbetare, att leda och fördela
arbetet och att begagna arbetare från hvilken
förening som helst, eller arbetare stående
utanför förening.

Full och oinskränkt föreningsrätt tillerkännes
arbetarne.

§ 10.

Meningsskiljaktiglieter.

Meningsskiljaktigheter, som under aftals
tiden uppstår mellan arbetsgifvaren
och arbetarne, skola anmälas för resp. föreningars
styrelser, som då gemensamt hafva
att undersöka saken och om möjligt
åstadkomma rättelse, i annat fall afgöres
dessa genom skiljenämnd enligt lagen.

122

IvOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tobaksspinneri
och
snusfabrik.

Spritföräd lingsfabrik.

§ 11. betraktas som fortfarande gällande ett år

. ... i sänder för såvida det icke af någondera

txiltiglietstm. parten skriftligen uppsäges senast tre må Detta

aftal träder i kraft den 8 okto- nader före utlöpningsdagen.
ber 1906 och gäller till den 1 jan. 1909, och

Malmö den 8 oktober 1906.

För Allmänna arbetsgivareföreningen.

Protokoll hållet vid kommittésammanträde
den 15 oktober
1906 angående Kockums tobaksfabriks
aktiebolag. Närvarande:
herrar N. N. för Allrn.
arbetsgifvareför.; herrar N. N.
för F. H. Kockums tobaksfabriks
A.-B.

§ 1.

Behandlades det af kommittén uppgjorda
förslaget till löne- och arbetsaftal, hvilket
godkändes med följande förtydliganden och
tiHägg. § 2

i § 2. Med skral tobak menas inläggningstobak.
Med prima tobak menas spinntobak.

i § 3. Snusblandare manliga erhålla 20
kr. pr vecka, nuvarande kvinnliga erhålla
11: 50 pr vecka.

i § 5. Ansågs icke att arbetet för de
påpekade 2 kvinnliga arbetarne kunde kallas
särskildt ansträngande jämfördt med
arbetet å andra fabriker och kunde på

För Internat. tobaksarb.-förb. i Sverige.

grund däraf icke betalas mer, än det öfverenskommelsen
med cigarrfabrikantföreningen
bestämmer. Nuvarande klistrerskan
erhåller 10 kr. pr vecka.

§ 3.

Fabrikens representanter lofvade att hos
styrelsen förorda, att de äldre arbetarne
skulle fortfarande få bibehålla sina hittills
häfda extra förmåner särskildt de, som ej
voro i någon sjukkassa.

§ 4.

Arbetet börjas kl. 7 f. m. och slutas
i/2 7 e. m. med 1/a timmes frukost och
11/2 timmes middagsrast, utom om lördagen,
då arbetet fortsattes till kl. 2 e. m. utan,
middagsrast, hvarefter aflöningen omedelbart
utbetalas.

§ 5.

Betalningen efter de nya priserna utgår
för såväl cigarr- som snus- och tobaksafdelningen
från och med den 8 oktober, under
förutsättning af att aftalet godkännes.

Arbetsaftal emellan Svenska spritförädlings aktiebolaget i
Kristianstad och dess arbetare,

representerade af dels Svenska kem. tekniska förbundets afdelning n:o 20, dels Svenska
maskinist- och eldareförbundets afdelning n:r 8.

§ I Bolagets

fasta arbetspersonal indelas i
4 grupper, nämligen:

grupp I: apparatförare.

» II: eldare.

» III: kuskar.

» IV: expeditionskarlar.

§ 2.

Aflöning.

Aflöningen utgår till fullgoda arbetare
för

grupp	I:	med	kr.	95: — per	månad.
>	II:		>	95: — >	a>
>	III:		y	85: — »	>
»	IV:	S>	7	25:— »	vecka.

Enhvar arbetare, som är i åtnjutande
af fri- bostad, har att godtgöra denna för -

mån med femton (15) kronor per månad,
att af dragas från lönen; dock bibehållas
hittillsvarande förmåner.

Månadslönerna utbetalas förskottsvis vid
hvarje månads början och veckolönerna
hvarje fredag eller, vid då inträffande helgdag,
å närmast föregående helgfria dag.

§ 3.

Arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden omfattar tio
timmar söckendagar, nämligen från klockan
6,30 f. m. till klockan 6 e. m. med
1/2 timmas frukost- och 1 timmas middagsrast.

Under tiden från och m,ed 1 juni till och
med 30 september inskränkes dock arbetstiden
om lördagarne till 8 timmar med afsilning
kl. 4 e. m. — Under samma period

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDGSTRI.

123

medgifvas arbetarne i tur och ordning efter
verkmästarens val, utan löneafdrag,
hvardera en veckas ledighet.

§ 4.

Ofvertidsarbete.

Allt arbete utöfver den ordinarie arbetstiden,
således äfven sön- och helgdagsarbete,
räknas som ofvertidsarbete och godtgöres
med 40 öre pr timma söckendagar
och 45 öre pr timma sön- och helgdagar.

Första maj, äfvensom helgdagsaftnarne
vid jul, påsk, pingst, nyår och midsommar,
slutar arbetet kl. 12 middagen och betraktas
i följd häraf allt arbete, som eventuellt
kan ifrågakomma efter nämnda tid,
som ofvertidsarbete. — Skulle omständigheter
inträffa, att frihet ej kan erhållas å
ofvan uppräknade tider, så betalas i likhet
med sön- och helgdagsarbete.

Kuskarne hafva samma arbetstid som
öfriga arbetare, men skola växelvis före arbetstidens
början och efter dess slut samt
under rasterna, äfvensom sön- och helgdagar
rykta, sköta och fodra hästar för
veckolönen. Fordras annat arbete å dessa
tider, såsom rengöring af seldon eller vagnar,
erlägges öfvertidsbetalning härför enligt
särskild öfverenskommelse. Destillationsarbetet
fördelas i s. k. pass eller skift
om 12 timmar, hvarvid iakttages, att arbete
öfver 10 timmar beräknas som öfvertidsarbete.

§ 5.

Olycksfallsförsäkring.

Alla vid fabriken anställda arbetare
olyeksfallförsäkras för kr. 2,000 hvardera,
;Vid inträffadt olycksfall erhåller
den skadade utan afkortning sin fulla ordinarie
aflöning, under det att den, utfallande
ersättningen uppbäres af bolaget.

§ 6.

Sjukhjäli».

Vid sjukdomsfall, styrkt af läkare och
icke förorsakadt af alkoholmissbruk, erhåller
arbetaren en ersättning af fulla lönen
under första månaden och under andra och
tredje månaden half lön. Arbetare erhålla
fri läkarevård för sig och sin familj af bolagets
engagerade läkare samt fria apoteksvaror
för sig personligen. Alla recept skola,
innan de lämnas på apoteket, uppvisas och
stämplas å kontoret.

Arbetare, som utsatts för olycks- eller
Sjukdomsfall, skall efter tillfrisknandet
återtagas i sin förra plats.

§ 7.

Inskränkning i arbetsstyrkan.

I händelse att bolagets rörelse skulle
af en eller annan orsak undergå någon för -

ändring, orsakande en inskränkning i nu- Spritförädmera
använd arbetsstyrka, förbehåller sig lingsfabrik.
bolaget att mot en månads uppsägning
afskeda obehöfligt arbetareantal, hvarvid
dock iakttages, att de i tjänsten längst
anställda och gifta arbetarne företrädesvis
kvarhållas.

Likaså stadgas, att arbetare, som önskar
lämna sin tjänst, har att anmäla sin
uppsägning en månad i förväg.

§ 8.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Däremot tillåtas icke arbetarne att under
arbetstiden syssla med några som helst
föreningsangelägenheter.

Bolaget äger å sin sida rätt att fritt
antaga och afskeda arbetare, att leda och
fördela arbetet och att begagna arbetare
från hvilken förening som helst eller arbetare
stående utanför hvarje förening.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Ny engagerad arbetare af lönas under första
året i mån af tjänstduglighet efter bolagets
eget bedömande och anses efter godkänd
tjänstgöring i ett år tillhöra bogets
fasta personal.

Ordningsregler.

§ 9.

Hvarje arbetare är skyldig att uträtta så
mycket och så godt arbete, som i hans
förmåga stäf. Arbetare får under arbetstiden
icke onödigtvis aflägsna sig från anvisad
arbetsplats och skall hörsamma af
yrkesinspektion och förmän gifna föreskrifter
för undvikande af fara och skada. Förmän
böra visa ett rättvist och humant
bemötande mot arbetarne, likaså böra arbetarne
å sin sida visa sina förmän lydnad
och uppmärksamhet.

Till förekommande af eldsolycka är tobaksrökning
inom fabriksområdet förbjuden,
hvarjämte arbetarne böra vid handhafvande
af eld iakttaga största försiktighet.

§ 10.

Enär det i en rörelse af den beskaffenhet,
som af bolaget drifves —- hvarvid
mycket stora värden i egendom stå på
spel och omfattande olycksfall kunna riskeras
-— i högre grad än eljest är af vikt, att
arbetet försiggår under bästa ordning, ser
sig bolaget nödsakadt att i detta aftal
stadga lämplig påföljd för bristande plikt -

124

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Spritföräd- uppfyllelse eller förseelser af ena eller
lingsfabrik. andra slaget.

Sålunda förbehåller sig bolaget rätt att
omedelbart skilja från arbetet:

1) den, som uppsåtligt eller genom grof
vårdslöshet skadar person eller egendom;

2) den, som visar trots emot förmans
under arbetet gifna order eller eljest uppträder
ohöfviskt;

3) den, som två på hvarandra följande
dagar eller upprepade gånger varit frånvarande
utan permission eller anmäldt giltigt
förfall;

4) den, som bryter mot dessa aftalsbestämmelser; 5)

den, som genom åtgärder eller . hot
söker förmå annan arbetare att ej fullgöra
sin plikt;

6) den, som ieke iakttager ärlighet, godt
uppförande och nykterhet; och straffas
fylleriförseelser enligt följande: första
gången en man i tjänsten uppträder onykter
tilldelas han en allvarsam varning; andra
gången blir han suspenderad under 2
veckor med afdrag af all lön och andra

rättigheter; tredje gången 3 veckor och
fjärde gången omedelbart afsked utan uppsägning.

§ Il Giltighetstid.

Detta arbetsaftal, af hvilket parterna
tagit hvar sitt vederbörligen underskrifna
exemplar, gäller från och med den 1 oktober
1907 under 3 år till den 1 oktober
1910 med en ömsesidig uppsägningstid af
3 månader. Uppsäges det ej af någondera
parten före denna tid, är detta aftal gällande
för ytterligare 1 år i sänder.

§ 12.

Meiiingsskiljnktiglieter.

Meningsskiljaktigheter mellan, parterna
rörande i detta aftal öfverenskomna bestämmelser
få icke under aftalstiden föranleda
till strejk eller annat störande ingrepp
i arbetets gång, utan skall därom förhandlas
först mellan parterna själfva och därefter,
såvida ej enighet uppnåtts, mellan
parternas organisationer.

Kristianstad den 3 september 1907.

För Sv. sprit för ädlings A.-B. För Sv. kemisk-tekn. förb:s afd. 20.

För Sv. maskinist- och eldareförb:s
afd. 8.

Bryggerier. Arbets- och löneaftal mellan å ena sidan Öl- och porterbryggerierna
i Göteborg och å andra sidan Sv. bryggeriarbetareförbundets
afdelning n:r 13 i Göteborg.

§ i Aftalets

omfattning.

Så länge detta aftal gäller, skola vid
öl- och porterbryggerierna i Göteborg tilllämpas
de i enlighet med förda underhandlingsprotokoll,
till hvilka i öfrigt hänvisas,
upprättade prislistor och allmänna
bestämmelser, hvarjämte gällande ordningsregler
skola noga efterföljas.

Detta aftal är icke tillämpligt å förmän
eller vakter, som ej förrätta egentligt
bryggeriarbete.

§ 2.

Arbetstiden.

Den ordinarie arbetstiden får ej öfverstiga
10 arbetstimmar pr helgfritt dygn
och förlägges inom 12 på hvarandra följande
timmar. Vid dagarbete — i motsats
till skiftarbete, för hvars indelning bestämmelser
träffas af arbetsbefälet — börjar
den ordinarie arbetstiden tidigast kl.
5 f. m. och senast kl. 8 f. m., i regel
emellertid kl. 6 f. m. Rasterna utgöres
af Va timme till frukost och 1 x/2 tim -

me till middag och förläggas, om möjligt,
den förra mellan kl. 8 och 9 f. m., den senare
mellan kl. 12 och 3 e. m.

Anm. 1. För dem, som utföra sådant
arbete, som utan olägenhet för driften
kan afstanna, är 1 :sta maj efter kl. 12
midd. fridag med bibehållen aflöning.

§ 3.

Aflöningeiis storlek.

Den ordinarie timlönen är för fullt arbetsför: manlig

ordinarie arbetare 37 öre

» extra » 32 >

kvinnlig ordinarie » 24 »

» extra » 22 >

Anm. 1. Beträffande ej fullt arbetsföra
samt arbetare öfver 60 år gamla bestämmes
i hvarje särskildt fall af arbetsbefälet
en för sådana arbetare skälig timlön.

Anm. 2. Nyanställd arbetare uppflyttas
från extra arbetare till ordinarie efter:

6 månader för manlig arbetare,

3 » > kvinnlig »

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

125

Anm. 3. För yrkeskunniga manliga, arbetare
kan öfningstiden afkortas, därest
öfverenskommelse därom gjorts vid platsens
antagande.

Anm. 4. Hjälpkörare, ej tillfällig, erhåller,
om han under proftjänstgöringen af
brist på arbete afskedas, för den tid han
varit anställd, ordinarie bryggeriarbetares
aflöning.

§ 4-

Ofvertidsarbete.

Arbete utöfver ordinarie arbetstid betraktas
som ofvertidsarbete, hvarför betalas,
med här nedan nämnda undantag,
25 proc. förhöjning af gällande timlön
för de 3 första timmarna och med 50
proc. förhöjning för annan tid.

Anm. 1. Arbete å 1 :sta maj efter kl.
12 midd. betalas med 25 proc. förhöjning
af den ordinarie timlönen.

Anm. 2. Hjälpkörare, ej tillfällig, erhåller
kr. 12:— pr månad för öfvertidsarbete
å söckendagar, som omfattar förekommande
körning af maltdrycker på stationen
samt ryktning af en häst.

Anm. 3. För »stallvakt» under helgdagar
med 10 timmars vakttid åtnjutes en
ersättning . af kr. - 4,25 pr dag. Såsom
hittills varit fallet, äger expedition ej rum
å helgdagar.

§ 5.

Sjukhjälp.

Alla arbetare samt de manligas hustrur
och oförsörjda barn erhålla:

såväl fri läkarevård af resp. bryggeris
läkare och af denne ordinerad eller godkänd
erforderlig medicin, dock ej för sjukdom
eller olycksfall förorsakade af fylleri,
venerisk smitta eller barnsäng för ogift
kvinna,

som vid sjukdom, styrkt genom intyg
af resp. bryggeris eller sjukkassas läkare,
sjukhjälp, som från och med andra dagen
efter frånvaron från arbetet intill högst
3 månader om året utgår med halfva aflöningen
åt hvarje af sjukdom träffad arbetare,
vare sig sjukdomen vållats af
olycksfall eller andra orsaker, dock med
de här ofvan nämnda undantagen.

Där sjukdom oafbrutet varat längre tid
än ett år, äga ofvan angifna bestämmelser
icke tillämplighet.

§ 6.

Olycksfallsförsäkring.

Samtliga arbetare garanteras olycksfallsförsäkring
på så vis, att vid öfvergående
skada genom olycksfall en ersättning
utöfver förut omtalade sjukhjälp lämnas
med kr. 1:50 pr dag till manliga
och kr. 1:— till kvinnliga arbetare från
och med 2 :dra dagen, för så vidt olycks -

fallet är af den art, att däraf följer Bryggeru
genom läkarebetyg styrkt oförmåga till
arbete under mera än tre dagar.

I öfrigt enligt lag.

§ 7.

Matrum.

Vid de större bryggerierna upplåtes till
arbetarnas begagnande under arbetsrasterna
ett matrum, som vintertid kan uppvärmas.

§ 8.

Antagande och afskedande af arbetare.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt, äger arbetsgifvaren rätt
att leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro
organiserade eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Samtliga arbetare skola stå direkt i
respektive arbetsgifvares tjänst.

Minderåriga under 18 år få ej vid bryggeriarbete
och utkörning sysselsättas.

§ 9.

Uppsägningstid.

Så väl då afskedande vidtages på grund
af uppkommande arbetsbrist, som då arbetare
önskar sluta sitt arbete hos arbetsgifvaren,
skall iakttagas en ömsesidig uppsägningstid
af 14 dagar.

Orsakas arbetsbrist af »högre makt» eller
af andra förhållanden, som ej bero på den
enskilde arbetsgifvaren, är denne icke skyldig
iakttaga nämnda uppsägningstid.

Arbetsgifvare äger omedelbart afskeda
arbetare, som bryta mot ordningsreglerna.

§ 10.

Aflöningcns utbetalande.

Hvarje fredag efter arbetstidens slut
eller dagen förut, om helgdag inträffar
på fredag, utbetalas aflöningen för nästföregående
arbetsveckan från torsdags morgon
till onsdags afton.

§ 11.

Tvisters biläggande.

Uppstår tvist mellan parterna rörande
i detta aftal gjorda bestämmelser, äfven
om de afse deras tolkning, få de under
inga omständigheter föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets gång,
utan skall därom förhandlas först mellan

126

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bryggerier.

Bryggerier

kvinnliga

arbetare.

respektive arbetsgivare och förbundsafdelningen
och därefter, om enighet ej uppnås,
mellan parternas respektive organisationer.

§ 12.

Aftnlets giltighet.

Detta aftal gäller från den 1 juni 1907
till den 1 juni 1909 med 3 månaders öm Göteborg

den

N. N.

(Underskrifter för sju bryggerier.)

sesidig uppsägningstid före aftalstidens utgång.
Sker ej uppsägning å någondera
sidan å sålunda föreskrifven tid, gäller
aftalet ytterligare med 3 månaders ömsesidig
uppsägning år efter år med lika
rättigheter och skyldigheter.

Af detta aftal äro elfva exemplar upprättade
och undertecknade.

15 juli 1907.

För Sv. bryggeriarbetareförbundets
afd. 13.

Godkännes:

Sv. arbetsgifvareför. Sv. bryggeriarb.-förb.

Ordningsregler för arbetarna vid

Göteborgs samtliga bryggerier.

Punkt 1. Arbetare åligger att vara nykter,
anständig och höflig samt att ordentligt
passa på arbetstiderna; önskar arbetare
erhålla permission, skall anmälan göras
hos bryggmästaren eller i hans frånvaro
till hans närmaste man. Utan permission
får icke någon, utan laga skäl, uteblifva
från arbetet eller under arbetstiden
aflägsna sig från detsamma. Är arbetare
frånvarande utan giltigt förfall, anses han
hafva lämnat sin plats.

Punkt 2. Sjukdomsfall och olycksfall
skall, så fort ske kan, för vederbörande
förman eller å kontoret anmälas.

Punkt 3. Förtäring af spirituösa, traktering,
sammankomster, onödigt samtal,
tidningsläsning eller öfrigt, som hindrar
arbetet, får icke under arbetstiden förekomma.

Punkt 4. Tobaksrökning inom bryggeriets
område får icke förekomma.

Punkt 5. Vid handhafvandet af maskiner,
redskap, vagnar och hästar skall
varsamhet och omsorg iakttagas; då fel
å desamma upptäckas, skall detta ofördröjligen
anmälas till vederbörande förman.
All möjlig varsamhet skall iakttagas med
eld och bart ljus samt elektriska ledningar.

Punkt 6. Förorening af hvad slag det
vara må inom bryggeriets område får icke
förekomma.

Punkt 7. Vid bryggeriet anställd personal
äger icke rättighet att låta någon utomstående
medfölja i bryggeriet; ej heller
är det någon tillåtet att utom hans arbetstid,
uppehålla sig å bryggeriets område,
därifrån en hvar skall aflägsna sig senast
en half timme efter slutadt arbete.

Punkt 8. Arbetare, sysselsatta med kontors-
eller motionskörning, få icke göra
andra uppehåll, än hvad arbetet fordrar.

Punkt 9. Arbetare ansvarar för skada,
uppkommen genom slarf eller uppsåt.

Punkt 10. Den, som icke iakttager här
gifna ordningsföreskrifter, anses afskedad.

Göteborg i maj 1907.

. Lönereglering'' för bryggeriarbeterskor, anställda vid bryggerier,
tillhörande Svenska bryggareföreningens l:sta krets (Stockholm).

Aflöning.

§ 1.

Mom. 1. Arbeterskorna erhålla 25 öre
pr 100 half- och 30 öre pr 100 helbuteljer,
därvid dem åligger:

uppackning af nya tombuteljer,
inbärning af tombuteljer från de vagnar,
som äro till bryggeriet återkomna, innan
tappnings- och sköljningsarbetet för dagen
slutat,

sköljning af tombuteljer,
syning och eftersyning af d:o,

stupning af d :o,

tappning,

korkning,

rengöring af apparater och lokaler, dock
att sådant arbete ej må påkallas under
måltidsrasterna.

Mom. 2. Vid bryggeri, där sköljningsoch
tappningsmaskiner af Munchens system
användas, utgår ofvannämnda aflöning
med:

11 öre för sköljning per 100 halfbuteljer; 3

öre för syning och eftersyning pr 100
halfbuteljer;

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

127

5 öre för korkning för hand per 100 halfbuteljer.

Mom. 3. Vid bryggeri, där sköljningsoch
tappningsmaskiner af Pindstofftes system
användas, utgår ofvannämnda aflöning
med 20 öre pr 100 halfbuteljer, dock
att för sådan rengöring, som är förenad
med söndertagning af Pindstofftes apparater,
erhålles särskild ersättning efter 27
öre i timmen.

Mom. 4. Där sköljnings- men ej tappningsmaskiner
förekomma, erhålles 21 öre
per 100 halfbuteljer.

Mom. B. Vid de bryggerier, där sköljningsmaskiner
användas, skola arbeterskorna
vara befriade från mottagning och bärning
af tomglas från utkörarnes vagnar,
men skola vara skyldiga att, där lokala
förhållanden nödvändiggöra tomglasets
upptrafning utanför skölj ningslokalen, till
denna inbära tomglaset.

Mom. 6. Rengöring af oljebuteljer ersättes
med 50 öre per 100 buteljer.

Mom. 7. Vid tappning medelst kolsyreapparater
utbetalas aflöning efter 28 öre
i timmen för 10 timmars arbetsdag, samt
33 öre i timmen för öfvertidsarbete, dock
erhålla nybörjare under de tre första månaderna
för sådant arbete endast 25 öre i
timmen.

§ 2.

För etikettering erhålles 3 öre för en
och 5 öre för två etiketter per 100 buteljer,
med skyldighet att upptrafva maltdryckerna
till fyra korgars höjd och transportera
dem inom lagringslokalen.

§ 3.

Mom. 1. Aflöningen beräknas efter
tappningsjournalen, där sådan finnes anordnad
under kontroll från bryggeriets sida,
och eljest efter försäljningsjournalen.
I sistnämnda fallet utgår betalning äfven
för sådant buteljeradt Öl, som bortskänkes
utom bryggeriet, äfvensom för sådant Öl,
som återkommer till bryggeriet och såsom
odugligt utbytes mot annat, och till den
på detta sätt beräknade aflöningen göres
ett tillägg af 1,5 °/o.

Mom. 2. Aflöning utbetalas per vecka
eller efter öfverenskommelse.

Mom. 3. Arbeterskorna få kontrollera
sin aflöning genom granskning af tappningsjournalen,
om betalningen utgår efter

denna, eljest genom granskning af försälj- Bryggerier;
ningsjournalen, hvilken granskning skall kvinnliga
ske genom ett bland arbeterskorna själfva arbetare.
utsedt ombud.

§ 4.

Mom. 1. Förekomma andra, ofvan ej
omnämnda arbeten, betalas därför 27 öre
i timmen eller efter öfverenskommelse.

Mom. 2. De arbeterskor, som äro sysselsatta
med vagnsskjutning, garanteras i
arbetsveckor med 6 arbetsdagar 60 timmars
arbetstid.

§ 5.

Olycksfallsersättuing. Sjukkjälp.

Blir arbeterska sjuk till följd af olycksfall
i arbetet, åtnjuter hon 1 krona per
dag under de sextio första dagarne af sjukdomen.
Erfordras vid sådant fall sjukhus,
betalas sjukhusafgiften af arbetsgifvaren.

I öfrigt skall lagen angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete
den 5 juli 1901 lända till efterrättelse.

Vid annat sjukdomsfall erhåller arbeterska
1 krona per dag samt fri läkarevård,''
fri medicin och fritt sjukhus, då sådant
påfordras, dock ej för längre tid än 3
månader.

Vid barnsäng och därmed sammanhängande
sjukdom gäller ej ofvanstående.

§ 6.

Afdrag å lönen.

Förekommer orenlighet i någon till försäljning
färdigtappad och synad butelj,
skall hvarje arbeterska vidkännas afdrag å
sin aflöning med 10 öre för hvarje sådan
butelj.

§ 7.

Första maj.

Den 1 :sta maj upphör allt arbete senast
kl. 12 midd.

§ 8.

Giltighetstid.

Detta aftal skall gälla från och med den
1 :sta oktober 1904 till den 1 :sta juni 1907.

Sker ej å någondera sidan uppsägning
minst 3 månader före denna tids utgång,
gäller aftalet i ytterligare ett år och så
vidare.

Stockholm i december 1904.

För Sv. bryggeriarbetareförb:s
afcl. 15.

För Sv. bryggeriarbetareförbundet.

För Sv. bry g g areföreningens första
krets.

128

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

/Aftal mellan Svenska bryggareföreningens l:sta krets å ena sidan
och Stockholms ölutkörareförening å den andra för ölutkörare

och deras biträden.1

§ i.

ölutkörare erhåller i provision 00 öre
pr 100 halfbuteljer af honom försålda
maltdrycker, och ingår i denna provision
jämväl ersättning för förluster å söndersprungna
eller korklösa buteljer, för krossglas,
samt för dag- och månadsöl. Dessutom
erhåller utkörare 00 kronor pr månad
såsom ersättning till biträde, som
vid utkörningen kan erfordras och hvilket
i öfrigt betalas af utköraren. Vid
N. N. A.-.B. utgår sistnämnda slag af
ersättning endast med 00 kronor pr månad.

Vid N. N. bryggeri A.-B. och A.-B.
N. N. bryggeri betalas utkörarne enligt särskild
öfverenskommelse.

§ 2.

Vid sjukdomsfall är utkörare skyldig
att å bryggeriets kontor anmäla hvem, som
under sjukdomstiden skall vikariera för
honom. Om vikarien godkännes, utlämnas
till honom varor för utkörarens räkning
och på dennes ansvar. Lämnas sådan
vikarie bland bryggeriets personal vare
dock bryggeriet skyldigt att i förekommande
fall vara ordinarie utkörare behjälplig
att af vikarien utfå ej redovisadt
tillgodohafvande.

Vikarie betalas af utköraren, dock skall
i händelse sjukdomsfall varar längre tid
än 14 dagar aflöning till vikarie, som lämnas
bland bryggeriets personal, betalas
med hälften af Bryggeriet och med hälften
af utköraren.

Utkörare erhåller fri läkarevård af bryggeriets
läkare och fri medicin äfvensom,
där så erfordras, massage efter anvisning
af bryggeriets läkare samt fri sjukhusvård.

Dessutom åtnjuter gift utkörare för hustru
och barn fri läkarevård af bryggeriets
läkare och fri medicin.

Anlitas annan läkare än bryggeriets,
betalas läkarearfvodet af utköraren, men
erhålles äfven i sådant fall fri medicin.

Arbetsgifvarens skyldigheter enligt denna
paragraf upphöra, då sjukdom varat
längre tid än 6 månader.

§ 3.

Utkörare samt biträde olycksfallförsäkras
af arbetsgifvaren, och utgår ersättningen
i enlighet med lagen angående er -

sättning för skada till följd af olycksfall
i arbete den 5 juli 1901, (äfven under
den s. k. karenstiden). Olycksfall skall
ofördröjligen och senast inom 3 dagar anmälas
å bryggeriets kontor.

För olycksfall utom arbetet försäkras
hvarje utkörare för 2,000 kronor, dubbel
invaliditet, och biträde för 1,000 kronor,
dubbel invaliditet, på sådant sätt, att vid
olycksfall, som medför invaliditet eller
död, utkörare och biträde eller deras rättsinnehafvare
erhålla den ersättning, som
försäkringsbolaget i hvarje fall är skyldigt
utbetala.

§ 4.

Provision och månadsersättning utbetalas
senast tredje helgfria dagen efter hvarje
månads utgång.

§ 5.

Utkörare är skyldig ställa säkerhet för
mottagna varor till det belopp, som i
hvarje särskildt fall fordras.

§ 6.

Redovisning skall ske hvarje söckendags
middag för alla maltdrycker, som utköraren
af bryggeriet emottagit under föregående
utlämningsdag.

Kan af någon giltig orsak redovisningen
ej då äga rum, måste dock sådan ske senast
följande middag, innan ytterligare
maltdrycker utlämnas.

Uppstår rest, får sådan icke vid något
tillfälle öfverstiga beloppet af redan intjänt
provision.

§ 7.

Vid lassets utlämnande från bryggeriet
måste utköraren eller hans biträde omedelbart
anmärka allt erforderligt ombyte
af öl eller skadade buteljer å lasset.

§ 8.

Ombyte af underhaltig vara kan äga
rum efter anmälan till kontoret.

§ 9-

Tombuteljer, för hvilka utköraren resterar
vid dagsredovisningen, ersättas af utköraren
med 0 öre pr butelj. Endast användbara
buteljer af de sorter, som af ve -

Aflöningssiffrorna hafva uteslutits.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÅMNESINDUSTRI.

129

derbörande bryggeri begagnas, återtagas.
Utkörare erhåller icke ersättning för det
antal, till bryggeriet under räkenskapsåret
återlämnade buteljer, hvilket öfverstiger
antalet af till honom utlämnade och får
sådant öfverstigande antal ej tillgodoräknas
utköraren under ett kommande räkenskapsår.

§ 10.

Utkörare får icke som biträde för varors
expediering samt för körning eller
skötsel af häst anställa någon, som ej
fyllt 18 år. Anmälan om biträdes antagande
skall i hvarje särskildt fall göras
å bryggeriets kontor, och må ej biträde
tagas i tjänst, förrän vederbörligt medgifvande
lämnats.

§ 3 tillämpas endast på sådant biträde,
för hvilket anmälan på här föreskrifvet
sätt iakttagits.

Uör biträde sig skyldigt till svårare
förseelse, skall utköraren efter tillsägelse
afskeda biträdet.

§ 11.

Utkörare och biträde åligger: att uppträda
nyktert och ordentligt, att ställa sig
gällande lagar och förordningar till noggrann
efterrättelse, att efterkomma de föreskrifter,
som lämnas af respektive förmän
samt att följa de bestämmelser, som
lämnas beträffande såväl priser som utlämningsvillkor.
Utkörare ansvarar för sitt
biträdes åtgöranden.

§ 12.

Utkörare eller biträde skall deltaga uti
på- och aflastning, samt rykta en häst,
äfvensom på sätt förut skett hålla vagnar
och skyltar rena, där bryggeriet ej nu
själft ombesörjt rengöringen. Härtill erforderliga
redskap tillhandahållas af bryggerierna.
Enligt särskild öfverenskommelse
ombesörja, utkörarne och deras biträden
vid N. N. bryggeri A.-B. fortfarande
som hittills själfva pålastningen.

Stockholm i

För Svenska kry g g ar ef öreningens
första krets.

Formulär till Aftal.

Mellan N. N. bryggeri och N. N., hvilken
den ............ antagits såsom ölutkörare

vid bryggeriet är det aftal träffadt, att
för ifrågavarande anställning skola lända
till efterrättelse de bestämmelser, som innehållas
i det å andra sidan aftryckta kollektiva
aftalet mellan Svenska bryggareföreningens
1 :sta krets och Stockholms
ölutkörareförening.

§ 13. Br

Utkörare och biträde skall varsamt handhafva
häst och åkdon med tillbehör samt
få ej uppehålla sig längre ute med häst
och åkdon än för tjänsten är nödvändigt.

Att lämna körtyg i främmande persons
hand är förbjudet.

§ 14.

Å bryggeriets kontor skall utkörare i
sadant fall, som i § 2 omförmäles, då vikarie
lämnas från bryggeriet, aflämna en
förteckning på namn och adress å alla
sina kunder.

§ 15.

Därest vid utkörarens anställning icke
annorlunda bestämmes, skall gälla en ömsesidig
uppsägningstid af 30 dagar. I
händelse af svårare förseelse må dpck
utkörare omedelbart kunna afstängas från
tjänstgöring.

§ 16.

Då endera kontrahenten sådant påfordrar
skall mellan vederbörande arbetsgivare
och ölutkörare träffas ett skriftligt
aftal i enlighet med bifogade aftalsformulär
och de i det kollektiva, aftalet
meddelade bestämmelser.

§ 17-

Alla tvistigheter mellan arbetsgivare
och arbetare, hvilka icke genom ömsesidig
öfverenskommelse biläggas, skola afgöras
af en skiljenämnd, bestående af
fem personer, utsedda två af hvardera
parten och den femte af de sålunda utsedda.
. Skulle dessa ej enas vid valet,,
anmodas öfverståthållareämbetet i Stockholm
a.tt utse den femte ledamoten af
nämnden.

§ 18.

Detta, aftal gäller räknadt från den 1
oktober 1906, år efter år med sex månaders
ömsesidig uppsägningstid.

oktober 1906.

A iStockholms ölutkörareförenings
vägnar.

Häraf äro tvenne exemplar upprättade
och utväxlade.

Stockholm den ..................... 190....

Bevittnas:

Uppsagdt till den
Stockholm den

339/o8. Arbetsaftal.

190....

9

130

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Bryggerier ;
ölutkörarebiträden.

Aftal mellan Stockholms ölutkörareförening och Svenska varuntkörare-
och handelsarbetareförbundets afdelning n:r 3 i Stockholm.
(Ölutkörarebiträdesfackföreningen.)

§ i.

Villkor för anställning.

För att kunna antagas till biträde fordras
att kafva fyllt 18 år. Biträde må
dock icke tagas i tjänst förrän, efter det
anmälan om biträdes antagande i hvarje
särskildt fall af utköraren gjorts å bryggeriets
kontor, vederbörligt medgifvande
lämnats.

Utkörare och biträde är emellertid förbehållet
att till hjälp använda yngre personer,
dock icke för själfständig expediering
af varor, eller för körning eller
skötsel af häst.

§ 2.

Aflöning.

Mom. 1. Aflöningen till biträde utgår
under de 3 första månaderna af anställningstiden
i facket efter öfverenskommelse.

Därefter erhåller biträde fast månadslön,
som utgår med 100 kronor och efter
ett års arbete i facket höjes till 105 kronor.

Mom. 2. För sön- och helgdagar göres
icke något afdrag å lönen.

Mom. 3. Utöfver den fasta lönen erhåller
biträde vid daglig körning med
eget lass provision, utgående med 10 öre
per hundra af biträdet försålda halfbuteljer,
dock endast för såvidt biträdet
sålt minst 18,000 buteljer under månaden.

Mom. 4. Dessutom erhåller biträde, som
ålagts ansvara för spräckta, urrunna eller
korklösa buteljer, särskild ersättning
härför med ‘40 öre per 1,000 försålda
half butelj er.

Mom. 5. För betalningen af varor, utlämnade
på kredit, ansvarar biträde allenast
i det fall att utköraren förbjudit lämnande
af kredit.

Mom. 6. Tombuteljer, för hvilka biträde
resterar vid redovisningen, ersättes
af biträde med 3 öre per butelj.

Mom. 7. I händelse icke ren olyckshändelse
bevisligen föreligger, är biträde
ersättningsskyldig för de skador, som uppkomma
till följd af kullkörning eller afkörning
af korgar.

Mom. 8. Utköraxen bekostar erforderlig
hjälp åt biträde i och för körning under
lördagar och måndagar.

Mom. 9. Aflöningen utbetalas den 1 och
15 i hvarje månad. Skulle någon af de
sålunda bestämda dagarna vara helgdag,
utbetalas aflöningen nästföregående helgfria
dag.

§ 3.

Fridagar.

Mom. 1. Biträde, som varit anställdt
hos samme utkörare minst ett år, erhåller
årligen å tid, hvarom i hvarje särskildt
fall öfverenskommelse kan träffas, 6 fridagar,
om möjligt i följd, utan afdrag å
den fasta lönen.

Mom. 2. Den 1 maj erhåller biträde
afdragsfri ledighet efter verkställd förmiddagskörning.

§ 4.

Olycksfallsersättning. Sjuklijälp.

Vid sjukdom eller olycksfall, som vederbörligen
anmäles och styrkes, utbetalas till
biträde af utköraren halfva beloppet af den
fasta lönen under de 7 första dagarna af
sjukdomstiden. (Jfr protokoll, §§ 7

och 8.1

Uppsägningstid in. in.

§ 5.

Mom. 1. Med afseende å anställningens
upphörande gäller en ömsesidig uppsägningstid
af 14 dagar.

Mom. 2. Gör biträde sig skyldig till
svårare förseelse, äger utkörare efter tillsägelse
från bryggeriet omedelbart afskeda
biträdet.

Mom. 3. Beträdes biträde i öfrigt med
försumlighet eller onykterhet i arbetet och
har biträde för dylika förseelser förut af
utköraren tilldelats varning vid två skilda
tillfällen, utan att däraf låta sig rätta, kan
biträde omedelbart afskedas. Härvid iakttages
dock, att påföljd af varning bortfaller
efter ett års oklanderlig tjänst. Varning
tilldelas i närvaro af två utaf bryggeriets
öfriga arbetare.

Mom. 4. Insjuknar biträde eller drabbas
af olycksfall, äger han efter tillfrisknandet
återinträda i tjänstgöring.

Mom. 5. Biträde, som efter vederbörlig
anmälan lämnar sin anställning för fullgörande
af värnplikt samt för tiden för sin
bortovaro skaffar antaglig vikarie, skall
omedelbart efter fullgjord värnplikt äga
återfå sin plats.

1 Se nedan s. 131.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

131

Mom. 6. I händelse af arbetsbrist skall,
under i öfrigt lika förhållanden, den sist
antagne först afskedas.

Mom. 7. Med iakttagande af ofvan gifna
bestämmelser förbehålles utkörare rätten
att utan fackföreningens eller utomståendes
ingripande antaga och afskeda biträde.

§ 6.

Biträde, som vid ingående af detta aftal
står i skuld till utkörare, får icke af
sådan anledning afskedas, för såvidt han
omedelbart aflämnar bevittnad skriftlig
förbindelse att afbetala skulden, i enlighet
med förut träffad öfverenskommelse mellan
vederbörande utkörare och biträde.

§ 7.

Ordningsregler.

Biträde åligger: att uppträda nyktert
och ordentligt, att ställa sig gällande lagar
och förordningar till noggrann efterrättelse,
att följa de bestämmelser, som af utkörare
i öfverensstämmelse med bryggeriernas
föreskrifter lämnas beträffande såväl
priser som utlämningsvillkor m. m., att
noggrant uppgifva de kunder, som vid körning
afgå eller tillkomma, att för pålassning
om morgnarna infinna sig å de tider,
som utkörare bestämmer. Biträde, som
icke följer dessa bestämmelser, kan af
utkörare omedelbart skiljas från sin plats.

§ 8.

Såsom säkerhet för omhänderhafvande
medel äger utkörare rätt att innehålla af

biträdes aflöning ett belopp af högst 50 Bryggerier •
kronor, och göras månatliga afdrag å af- ölutkörarelöningen
af högst 10 kronor intill dess biträden.
nämnda belopp blifvit uppnådt. Beloppet
insättes af utköraren på en af sparbank i
Stockholm till biträdet utfärdad motbok,
som förvaras af utköraren. Biträde förbinder
sig att vid bristande redovisning
lämna utköraren erforderlig fullmakt för
utfående å motboken af det bristande beloppet.

§ 9-

Meningsskiljiiktigheter.

Tvistigheter, som kunna uppstå emellan
utkörare och biträde, få under inga omständigheter
föranleda till arbetsinställelse
å någondera sidan, utan skola hänskjutas
till förhandling mellan representanter för
båda parternas organisationer. Blir tvisten
ej genom sådan förhandling bilagd, afgöres
densamma med för båda parterna
bindande verkan af en skiljenämnd, bestående
af fem personer, utsedda två af
hvardera parten och den femte af de sålunda
utsedda, eller, om dessa ej enas
vid valet, enligt lagen om skiljemän den
28 oktober 1887.

§ 10.

Giltighetstid.

Detta aftal gäller från och med den
1 juli 1907 till och med den 30 juni
1908 och så vidare år efter år, med 4
månaders ömsesidig uppsägningstid.

Stockholm den 26 juli 1907.

För Stockholms ölutkörareförening. För Svenska varuutkörare- och han delsarbetareförbundets

afdelning
n:r 3 i Stockholm.

Utdrag af protokollet vid sammanträde
för fastställande af löneavtal
mellan Stockholms ölutkörareförening
och Stockholms ölutkörarebiträdesfackförening,
hållet i Stockholm
den 34 juli 1907.

§ 1-

Af biträdenas delegerade förklarades, att
de frånginge de i sitt förslag under aftalsförslagets
§ 3 mom. 2 och 4 framställda
anspråk i fråga om sjuk- och
olycksfallsersättning. Börande öfriga af
biträdena under nämnda § 3 påyrkade bestämmelser,
jämväl innefattande skyldighet
för utkörare att garantera biträde fri läkarevård
och medicin, beslöts, att dessa
bestämmelser icke skulle i aftalet inflyta,
sedan herr ordföranden meddelat, att han
af Svenska bryggareföreningens första krets
erhållit bemyndigande förklara, att, som

förmånen af fri läkarevård och medicin
redan vid flertalet stockholmsbryggerier
tillkomme jämväl utkörarebiträdena, berörda
förmån skulle tillerkännas hos bryggeri
i vederbörlig ordning anmälda biträden
vid samtliga bryggerier, dock att biträdena
finge vara underkastade de förändringar
i afseende å sättet för denna
förmåns utgående, som vore ifrågasatta
och framdeles kunde komma att vidtagas.

§ 8.

Beslöts, att de under § 4 i aftalsförslaget
upptagna bestämmelser angående
olycksfallsersättning skulle utgå och i stället
till dagens protokoll föras följande utdrag
ur gällande aftal mellan Svenska
bryggareföreningens första krets och Stockholms
ölutkörareförening:

»Biträde olycksfallsförsäkras af arbetsgifvaren,
och utgår ersättningen i enlighet
med lagen angående ersättning för skada

132

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bryggerier; till följd af olycksfall i arbeta den 5 juli
ölutkörare- 1901 (äfven under den s. k. karenstiden).
biträden. Olycksfall skall ofördröjligen och senast
inom 3 dagar anmälas å bryggeriets kontor.

För olycksfall utom arbetet försäkras

hvarje biträde för 1,000 kronor, dubbel invaliditet,
på sådant sätt att vid olycksfall,
som medför invaliditet eller död, biträde
eller hans rättsinnehafvare erhåller den ersättning,
som försäkringsbolaget i hvarje
fall är skyldigt utbetala.»

Margarin- Löne- och arbetsaftal upprättadt mellan Allmänna arbetsgifvarefabnk.
föreningen å ena sidan och Svenska grof- och fabriksarbetarförbundet
sektion n:r 5 (margarinfabriksarbetarna) å andra sidan för
Margarin aktiebolaget Zenith i Malmö och dess arbetare.

Aflöning.

§ 1-

Af löningen utbetalas pr vecka. Veckan
beräknas från torsdags morgon till onsdags
afton och aflöningen utbetalas hvarje fredag.

§ 2.

Aflöningen utbetalas för manlig arbetare,
som fyllt 21 år, med 22: 50 till
den 1 januari 1908, 23: 50 till den 1 januari
i 909 samt därefter 24: — kr. pr
vecka, så länge aftalet varar.

För kvinnlig arbeterska, som fyllt 18
år, betalas 13:50 till den 1 januari 1908,
13:75 till den 1 januari 1909 samt därefter
14:50 pr vecka, så länge aftalet
varar.

Nyantagna, såväl manliga som kvinnliga,
erhålla 1 kr. lägre veckolön första månaden.

För minderåriga manliga arbetare betalas vid

fyllda 16 år 12 kr.

> » 17 > 14 >

» » 18 » 17 »

» » 19 » 19 »

> » 20 » 21 » pr vecka.

Inga afdrag göras för extra helgdagar.

Öfvertidsarbete.

§ 3.

För öfvertidsarbete beräknas följande:

för mottagning och nödvändig behandling
af mjölk betalas 25 o/o tillägg för
de 2 första timmarna efter ordinarie arbetstidens
slut samt därefter 50 o/o för
natt-, sön- och helgdagsarbete. Allt aDnat
öfvertidsarbete betalas med 50 °/o förhöjning
för kvälls- och nattarbete samt
100 o/o för sön- och helgdagsarbete. Stående
söndagsarbete fördelas på 2 lag, som
arbeta hvarannan söndag.

S 4.

För nattarbete, indeladt i skift, betalas
25 o/o tillägg för nattskiftet. Dagvak -

ten erhåller 1:50 extra pr vecka samt
4: 50 kronor för de sön- och helgdagar, han
tjänstgör hela dagen utan särskilda måltidsraster.

För den tid han tjänstgör om helgdagsaftnar,
då de öfriga arbetarna äro fria,
erhåller han extra betalning efter samma
beräkning som för söndagsarbete.

Arbetstid. Fridagar.

§ 5.

Arbetstiden är 56 timmar år 1907, 55
timmar år 1908 samt 54 timmar år 1909
pr vecka, med början kl. y»7 f. m. Den
förkortade tiden afdrages på lördagen. De
arbetare, som utföra sitt arbete på beting
eller de, som kunna utföra sitt arbete
på kortare tid än ordinarie arbetstiden,
skall erhålla ledighet, då betinget
eller arbetet blir färdigt, liksom betingsarbetama
hitintills.

Jul-, nyårs-, påsk-, pingst- och midsommaraftnar
samt 1 maj slutar arbetet
kl. 12 middagen utan afdrag å lönen, och
betraktas arbetet på e. m. dessa dagar
som öfvertid.

Öl y cksf alls ersätta ing. S,j ukb j Blp.

§ G.

Sjukhjälp och olycksfallsersättning utgår
som hitintills.

Arbetsledning. Föreningsrätt m. m.

§ T Med

iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, ge -

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRI.

133

nom sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

§ 8.

Vid af skedande på grund af arbetsbrist
skall, under förutsättning af lika arbetsduglighet
och skötsamhet i öfrigt, hänsyn
tagas till den tid, arbetaren varit
på platsen, om han tillhör staden och har
försörjningsplikt.

Mcningsskiljaktigheter.

§ 9.

Uppstå tvistigheter berörande detta aftal
emellan arbetsgifvaren och arbetarna,
äfven om de afse dess tolkning, få

de under inga omständigheter föranleda
till arbetsinställelse, blockad eller bojkott
i någon form från någondera sidan, utan
skall därom först förhandlas mellan arbetsgifvarens
och arbetarnas representanter
och, om dessa ej kunna enas, mellan parternas
resp. organisationers styrelser.

Giltighetstid.

§ 10.

Detta aftal träder i kraft den 1 januari
1907 och gäller till den 1 januari
1910 med tre (3) månaders ömsesidig
uppsägningstid. Sker ej uppsägning, gäller
det ytterligare ett (1) år med samma
uppsägningstid.

Malmö den 12 februari 1907.

För Allmänna arbetsgivareföreningen. För Sv. grof- och fabriksarbetareförbundet.

För Sektion n:o 5.

Arbetsaftal mellan Slakteri- och charkuteriidkare i Norrköping
och hos dem anställde arbetare, tillhörande Sv. slakteri- och
charkuteriarbetareförbundets afdelning n:r 12 i Norrköping.

Arbetstid.

§ 1.

Arbetstiden bestämmes till sextio (60)
timmar pr vecka, och äger arbetsgifvaren
rätt att reglera denna tid, hur han
för godt finner, dock tillerkännes. arbetaren
en och en half (1 V2) timmes måltidsrast
hvarje dag; allt arbete utöfver 60
timmar pr vecka betalas med sextio (60)
procents förhöjning af gällande veckolön.

§ 2.

I veckor, då extra helgdag inträffar,
bestämmes arbetstiden till femtiofem (55)
timmar.

§ 3.

Veckolön.

En minimilön af tjugutvå (22) kr. i
veckan betalas till fullgod arbetare samt
till första man tjugufem (25) kr.

I facket intagna icke yrkeskunniga arbetare,
som ej kunna hänföras till lärlingar,
betalas med en veckolön af nitton
(19) kr.

§ 4.

Aflöningsdag.

Af löningen utbetalas hvarje fredag efter
arbetets slut; skulle helgdag inträffa
på fredag, utbetalas aflöningen den
helgfria dagen förut.

§ 5.

Full aflöning betalas äfven de veckor,
då helgdag inträffar.

Lärliiigsbestämmelser.

§ 6.

I yrket införes ett ordnadt lärlingssystem
med fyra (4) års lärotid. Yngling
får ej i yrket intagas, förrän vid fyllda
15 år och ej sedan han fyllt 18; dock äger
arbetsgifvaren rätt att äfven efter denna
åldersgräns intaga lärling, men betalas då
lärling redan första året lika med tredje
året enligt bestämmelserna angående lärlings
löneförhållanden.

Under sin lärotid skall lärling under den
lagliga arbetstiden användas hufvudsakligast
till arbete i yrket.

§ t Lärling

aflönas i enlighet med följande:
första året 8 kr., andra året 12 kr., tredje
året 18 kr. och fjärde året 20 kr.,
allt pr vecka.

§ 8.

På hvar tredje arbetare får endast en
lärling anställas, dock så, att en lärling
får anställas å arbetsplats, där mindre än
tre fullgoda arbetare finnas. De nuvarande
lärlingarna ''bibehållas lärotiden ut. Å plats
där en fullgod arbetare finnes, får, sedan
lärling där varit anställd i två år,

Margarin■
fabrik.

Slakterier
och charkuterivarufabriker.

134

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Slakterier
och charkuterivarufabriker.

en ny lärling antagas. Utlärd arbetare
får ej afskedas för lärlings antagande.

§ 9.

Kost och logis.

Kost- och logisystemet afskaffas fullständigt.

§ 10.

Samaritlåda.

En samaritlåda skall vara anbragt på
hvarje arbetsplats och lätt tillgänglig för
arbetarne.

§ 11.

Olycksfallsersättni n g.

Vid inträffadt olycksfall tillförsäkras arbetaren
lagstadgad olycksf al Isersättning
från och med olycksfallets inträffande; arbetsgifvaren
förbinder sig att för hvarje
arbetare erlägga en (1) kr. i månaden
såsom afgift i sjukkassa.

Olycksfallsförsäkrad arbetare samt lärling,
som genom olycksfall eller sjukdom
ej kan intaga sin plats efter åtta (8)
veckors förlopp, skall anses afskedad och,
om arbetsgifvaren så anser nödigt, ersättas
med annan.

Afskedande af arbetare.

§ 12.

Arbetare får ej afskedas från sin plats
utan giltig orsak.

§ 13.

Skulle vid inträffad arbetsbrist arbetare
afskedas, erhåller den eller de, som
förut innehaft anställning, först arbete.

§ Il Arbetare,

som varit anställd minst sex
(G) månader å rad å samma plats är garanterad
att efter fullgörande af årets
värnplikt åter erhålla den plats, han innehaft,
så vida arbete finnes.

§ 15.

Meningsskiljaktigheter.

Skulle stridigheter uppstå mellan arbetsgivare
och anställd arbetare, och enighet
ej kan uppnås, skall saken hänskjutas
till skiljedom, och skola skiljemännen

Norrköping den

N. N.

(Femton slakteri- och charkuteriidkare.)

bestå af två arbetsgifvare och två arbetare
samt en femte, vald af dessa fyra, den
femte skiljemannen exempelvis tillhörande
magistraten i Norrköping.

§ 16.

Uppsägningstid.

Uppsägningstiden emellan arbetsgifvare
och arbetare bestämmes till åtta (8) dagar
ömsesidigt, dock skall uppsägning gälla
från lördag till och med nästa lördag.

Fridagar.

§ 17.

Den första maj afslutas allt arbete kl.
12 middagen utan afdrag på af löningen.

§ 18.

Hvarje arbetare åtnjuter under sommaren
en veckas frihet med bibehållande af
sin aflöning.

§ 19.

Ordningsregler.

Arbetare skall börja sitt arbete på bestämd
tid, uppföra sig nyktert och ordentligt
och under sitt arbete iakttaga all
möjlig renlighet. Arbetare får icke utan
trängande behof begära frihet från arbete
de dagar och tider, då mycket arbete
föreligger eller då, på grund af hög temperatur,
risk att varor skola förstöras förefinnes.

Rockar och förkläden skola af arbetarne
själfva hållas, och dricks-, jul- och
midsommarpengar till arbetarna skola icke
förekomma.

§ 20.

Föreningsrätt.

Arbetarna lämnas rätt att oförkränkt,
tillhöra sin fackförening.

§ 21.

Giltighetstid.

Detta aftal är gällande från och med
den första oktober 1906 till den första
oktober 1907 och därefter fortfarande ett
år i sänder, så vida det icke något år
tre månader före den första oktober af
någondera parten varder skriftligen uppsagdt.

1 Oktober 1906.

För Sv. slakteri- och cliarkuteriarb.-förb:s afä. 12.

TEXTILINDUSTRI.

135

V. Textilindustri.

Löne- och arbetsaftal emellan Borås textilarbetsgifvareförbund å
ena samt Svenska textilarbetareförbundets afdelning n:r 19 i Borås
å andra sidan gällande vid sex textilfabriker i Borås.

I. Allmänna bestämmelser.

Arbetstid: arbetstiden skall, där kortare
arbetstid icke redan nu tillämpas, utgöra
sextio timmar i veckan, i regeln fördelade
med 7 1/2 timmar på lördag och s. k.
helgdagsafton samt 10 Va timmar på annan
arbetsdag.

Såsom helgdagsaftnar räknas trettondedags-,
påsk-, pingst-, midsommar-, juloch
nyårsafton.

Midsommar- och julafton äro hela fridagar.

Ledighet den 1 maj: arbetare, som det
önskar erhåller ledighet från arbetet den
1 maj från kl. l e. m. mot villkor, att
anmälan om sådan önskan göres hos vederbörande
före kl. 12 middag näst föregående
arbetsdag.

Ersättning för olycksfall i arbetet och
läkarevård: arbetare, som skadas i arbetet,
erhåller ersättning med en krona om
dagen under tiden från och med den 4 :de
till och med den 60 :de dagen, efter det
skadan skedde, äfvensom fri läkarevård;
dock att minderårig arbetare, som ej fyllt
16 år, erhåller förutom fri läkarevård ersättning
med endast 50 öre om dagen.

Jämväl vid annat sjukdomsfall än sådant,
s-om härleder sig från skada i arbetet,
erhålles fri läkarevård.

Ersättning för ofrivilligt afbrott i arbetet:
inträffar afbrott i arbetet på grund
af maskinskada, reparation eller annan därmed
jämförlig orsak under längre tid än
tre dagar, åligger det arbetsgifvaren att
under den förlorade arbetstiden lämna arbetaren
en ersättning motsvarande half
daglön.

Straff för försummad inställelse i arbetet:
försummar arbetare af skäl, som
af arbetsgifvaren icke godkännes, att på
bestämd tid inställa sig i arbetet, är arbetsgifvaren
berättigad att å hans arbetslön
göra afdrag med 25 öre—1 kr. för
hvarje gång försummelsen äger rum; och
bestämmes afdragets storlek med hänsyn
dels till den försummade tiden och dels
därtill, huruvida försummelsen upprepats.

Föreningsrätt och därmed sammanhängande
förhållanden: arbetarne äga full
och oinskränkt föreningsrätt i den mening,

att en hvar arbetare må efter eget frivilligt
afgörande tillhöra hvilken organisation
han önskar, eller stå utanför organisationen.
Arbetsgifvare äger rätt att fritt antaga och
afskeda arbetare, att leda och fördela arbetet
samt att antaga arbetare från hvilken
förening som helst, eller arbetare stående
utanför förening.

All agitation, af hvad slag det vara
må, är å arbetsplats under arbetstiden förbjuden.
öfverträdelse af detta förbud berättigar
arbetsgifvaren att afskeda arbetaren.

Utbetalning af arbetslön: utbetalning af
arbetslön sker hvarje fredag för näst föregående
kalendervecka.

I händelse svårighet möter att beräkna
arbetslönen för hvarje vecka i sänder, äger
arbetsgifvaren verkställa utbetalningen sålunda,
att för den första af två på hvarandra
följande veckor utbetalas en genomsnittlig
veckolön, hvarefter, i händelse
denna beräknats för hög eller för låg,
rättelse sker vid utbetalningen af nästföljande
aflöning.

Ersättning till arbetare för handledning
af nybörjare:. fråga om sådan ersättning
skall bero på öfverenskommelse i hvarje
särskildt fall.

Minimitimlöner: minimitimlönen utgör
för minderårig, kvinnlig arbetare, som
fyllt 14 men ej 15 år, 13 öre,

för minderårig, kvinnlig arbetare, som
fyllt 15 men ej 16 år, 14 öre,

för minderårig, kvinnlig arbetare, som
fyllt 16 men ej 17 år, 15 öre,

för minderårig, kvinnlig arbetare, som
fyllt 17 men ej 18 år, 16 1/2 öre,

och för fullgod, kvinnlig arbetare, som
fyllt 18 år och har 6 månaders vana i arbetet,
18 öre.

(För fullgod tvinnerska, som har anställning
vid Yäfveriaktiebolaget Victorias fabrik,
är minimilönen 19 öre; och afvika
timlönerna vid Åkerlunds bomullsspinneriaktiebolags
fabrik delvis från de ofvan angifna.
)

Timaflönadt arbetes ställande på ackord:
timaflönadt arbete må af arbetsgifvare
ställas på ackord; dock må ej genom en
sådan åtgärd däraf berörda arbetares arbetsförtjänst
nedbringas under den, som de
förut haft.

Väfverier,
spinnerier
och trikåfabriker.

136

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Väfverier,
spinnerier
och trikåfabriker.

Uppsägning af anställning: å ömse sidor
gäller eu uppsägningstid af fjorton dagar.
Gröfre förseelser mot i fabrik gällande
arbetsordning kunna dock föranleda
omedelbart afskedande.

Aftalstiden längd: detta aftal gäller
från den dag, detsamma af vederbörande
underskrifvits, till den 1 juli 1909 med
ömsesidig rätt till tre månaders uppsägning.

Uppsägning af aftalet från någondera
sidan skall åtföljas af fullständigt förslag
till nytt aftal.

Sker icke uppsägning inom föreskrifven
tid, gäller aftalet ytterligare ett år o. s. v.,''
för hvarje gång uppsägning inom behörig
tid ej gjorts.

Förfarande vid tvister: om under aftalstiden
tvister af sådan art uppstå, att de
ej kunna af vidkommande parter biläggas,
hänskjutas desamma till respektive organisationers
öfverstyrelser, d. v. s. Svenska
textilarbetareförbundets och Svenska arbetsgivareföreningens
styrelser.

II. Särskilda bestämmelser.

a) Bestämmelser gällande vid AktieboInget
Borås klädningstygsfnbriks, Manufakturnktiebolaget
Sveas och Kilsunds
aktiebolags fabriker.

Ackordslönerna utgå i enlighet med följande
lönetariff: bil. A.

Aflöning åt ackordsarbetare, som utför
arbete af beskaffenhet att böra betalas med
timpenning: då ackordsarbetare sättes att
utföra arbete, som är af beskaffenhet att
böra betalas med timpenning, skall han erhålla
en aflöning, beräknad efter hvad han
under de tre nästföregående månaderna
i genomsnitt förtjänat pr dag.

Aflöning af s. k. skälplockning af jacquardvarpar
i väfstolar utgår med 40 öre
pr 1,000 trådar.

Ersättning af väfning af kortare varpar:
för väfning af kortare varpar betalas utöfver
den -vanliga ackordslönen kr. 1: 50
för en råvarulängd af till och med 30
meter och kr. 1: — för en råvarulängd af
till och med 60 meter.

Ersättning för väfning af prof vev. för
väfning af profver skall arbetaren erhålla
en aflöning, motsvarande hvad arbetaren
under de tre nästföregående månaderna
i genomsnitt förtjänat per dag.

Aflöningarna för varpning, solfning och
snoddning utgå sålunda: arbetare, som vid
varpning på ackord icke under två på
hvarandra följande veckor uppnår en veckoförtjänst
af kr. 11:—, skall erhålla
den aflöning, han under de tre nästföregående
månaderna i genomsnitt åtnjutit
pr vecka.

Arbetare erhåller i aflöning för solfning
vid en bom, rätt öfver, eller enkel spets -

solfning 40 öre pr 1,000 trådar; för solfning
vid två bommar, för mera komplicerad
solfning samt för jacquardsolfning vid
en bom 50 öre pr 1,000 trådar och för
mycket komplicerad solfning vid två eller
flera bommar samt för jacquardsolfning
vid två eller flera bommar 60 öre pr 1,000
trådar.

För vanlig snoddning med en tråd betalas,
då trådens groflek motsvarar till och
med 25,000 meter pr kilogram, 40 öre pr

1.000 trådar och, då tråden liar mindre
groflek, 35 öre likaledes pr 1,000 trådar.

För snoddning med dubbla trådar betalas,
då hvardera trådens groflek motsvarar

25.000 meter pr kilogram, 45 öre pr 1,000
trådar och, då trådarna hvar för sig äro
finare, 40 öre pr 1,000 trådar.

Ersättning för skada genom underhaltig
arbetsmaterial: därest arbetare (väfvare eller
väfverska), som arbetat minst 6 månader
på arbetsplatsen, icke under tre på
hvarandra följande veckor kunnat med användande
af full arbetstid uppnå för hvarje
af arbetaren omhänderhafd väfstol en veckoförtjänst,
motsvarande 50 proc. af den
aflöning, arbetaren under de tre nästföregående
månaderna i medeltal haft pr
vecka och väfstol, skall arbetaren åtnjuta
sistnämnda genomsnittsaflöning.

Ersättning för väntning på väft, kort och
varp: för väntning på väft eller kort

betalas en ersättning af en krona pr hel
dag och väfstol, förutsatt att vänttidert
öfverstiger 6 timmar, och att annat arbeta
ej erbjudes den väntande.

Då arbetare måste vänta på varp
längre tid än femton timmar, erhåller han
ersättning af en krona pr dag och väfstol
för den tid, som öfverskjuter nämnda timantal
; skolande i detta fall (vid väntning
på varp) vänttiden räknas, från det väfstolen
blifvit rengjord.

b) Bestämmelser, gällande vid Väfveriaktiebolaget
Victorias fabrik.

Ackordslönerna utgå sålunda: bil. B.

Angående ersättning för väfning af kortare
varpar, ersättning för skada genom
underhaltig arbetsmaterial samt ersättning
för väfning af profver gälla de här ofvan
under (a) angifna bestämmelser.

Vid rullning och solfning på ackord må
aflöning ej understiga den aflöning, som
skulle hafva ehållits, om timaflöning tilllämpats.

Vid varpning på ackord erhålles en aflöning
af elfva kronor pr vecka med tilllägg
af IV2 öre pr 100 meter och 100 trådar.

All snoddning betalas med 50 öre pr

1.000 trådar.

Ersättning för väntning på väft, kort och
varp: för väntning på väft eller kort betalas
till arbetare, som sköter endast en
väfstol, en ersättning af två kronor pr

TEXTILINDUSTRI.

137

hel. dag, förutsatt att vänttiden öfverstiger
6 timmar, och att annat arbete ej erbjudes
den väntande.

Om en arbetare sköter 2 väfstolar eller
2 arbetare gemensamt sköta 3 stolar, betalas
under enahanda förutsättning en ersättning
af en krona per hel dag och
väfstol.

För väntning på varp åtnjutes samma ersättning
som för väntning på väft eller
kort; dock utbetalas ej ersättning för
väntning på varp, med mindre vänttiden
är längre än femton timmar; och utgår ersättningen
endast för den tid, som öfverskjuter
nämnda timtal.

Vid väntning på varp räknas vänttiden,
från det väfstol blifvit rengjord.

Minimitimlön: för fullgod tvinnerska
är minimilönen 19 öre.

c) Bestämmelser gällande vid Åkerlunds
bomullsspinneriaktiebolags fabrik.

Ackordslönerna utgå sålunda: bil. C.

Tid väntning åtnjutes, såvida ej annat
arbete erbjudes den väntande, och vänttiden
öfverstiger 2 timmar pr vecka, ersättning
sålunda:

förspinnare vid mules erhålla 10 öre
pr timme och maskin,
lagare och torkare erhålla resp. 80 och
60 proc. häraf,

sträckare erhålla 20 öre pr timme, och
öfriga ackordsarbetare erhålla 15 öre pr
timme.

Ej fullgoda lagare och torkare vid mules
erhålla till en början resp. 70 och 50 proc.
af ackordet. Skillnaden emellan den sålunda
utgående högre aflöningen och full
ackordslön fördelas emellan öfriga arbetarna
i arbetslaget.

pk gröfre nummer spinnas vid mules,
såsom 4—12, och spindelantalet pr maskin
uppgår till 872 eller därutöfver, erhålles
biträde af en s. k. pipplockare för
pipornas ifyllande i apparaterna och påsättande
af spindlarna.

Minimilöner; för fullgod manlig arbetare
af nedannämnda slag, hvilken fyllt
21 år, har minst 2 års vana i arbetet
och har ^anställning vid fabriken minst
sedan 1 år tillbaka, är minimitimlönen:

för kardslipare och justerare af kardorna
28 öre,

för vaddbärare och kannskiftare (ackordslön
inberäknad) 27 öre,
för rensare vid slagmaskinerna (ackordslön
inberäknad) 27 öre,

för smörjare af transmissioner 26 öre,
för bomulls- och kollossare samt bomulls-
och balduks-sorterare, äfvensom för
därmed jämförlig arbetare 25 öre.

Borås den

För kardslipare, kardjusterare, vaddbärare,
kannskiftare, slagmaskinrensare och
urkardare höjas, sedan af talet varit gällande
ett år, de här ofvan angifna mini-i
mitimlönerna med 1 öre. För annan fullgod
manlig arbetare än de ofvan omförmälda,
hvilken fyllt 21 år, har minst.
6 månaders vana i arbetet samt utför arbete,
som ej kan lämpligen verkställas
på ackord, är minimitimlönen 23 öre.

Eör fullgod kvinnlig arbetare, som har
minst _ 1 års vana i arbetet och har anställning
vid fabriken sedan minst 6 månader
tillbaka, är minimilönen 18 öre.

För manlig lärling, som har arbete vid
för- eller ringspinningsmaskinerna eller vid
mules . eller, utför därmed jämförligt arbete,
är minimitimlönen,
om lärlingen fyllt 14 men ej 16 år . . 13 öre

» 1 » 16 > » 18 > . . 16 »

» > » 18 » » 20 » . . 20 >

För kvinnlig lärling, som har arbete
vid för- eller ringspinningsmaskinerna, är
minimitimlönen:

om lärlingen fyllt 14 men ej 16 år . . 18 öre
» >16 > » 18 >..15»

> > > 18 > > 20 > . . 17 >

Förestående lärlingslöner gälla dock endast
för lärlingar, som sedan minst 6 månader
tillbaka hafva arbete i fabriken.

d) Bestämmelser, gällande vid Aktiebolaget
Petersen & Dekkes tricotfabriks

fabrik.

Ackordslönerna utgå sålunda:
för arbetarna i väfveriet: bil. D.1
för arbetarna i spinneriet: bil. E.1
Ersättning för skada genom underhaltig
arbetsmaterial och för väntning: om till
följd af underhaltig arbetsmaterial eller
väntning arbetare ej uppnår den veckoinkomst,
han under vanliga förhållanden
plägar hafva, och, i fall af väntning, denna
inkomst ej heller af arbetaren uppnås genom
utförande af annat honom erbjudet
arbete, skall arbetaren aflönas i enlighet
med den princip (gäller äfven för putsning
och slipning af kardmaskinema), som af
bplaget för närvarande tillämpas. Väntande
arbetare är skyldig utföra det extra
arbete, som honom ålägges.

e) Bestämmelser, gällande vid Kilsunds

aktiebolags fabrik.

För arbete vid en del lättare växelstolar
betalas ett ackord motsvarande den
betalning, som tillämpas för de i bolagets
kvalitetsförteckning under n:r 39, 40
och 41 angifna kvaliteter.

4 maj 1907.

Väfverier,
spinnerier
och trikåfabriker.

För Borås textilarbetsgifvareförbund. För Sv. textilarb -förb.is afd. 19.

1 Dessa bilagor hafva utelämnats.

138

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Väfverier,
spinnerier
och trikåfabriker.

Bil. A.

A

Tariff

N:r

Bilagor.

Lönetariff:
Kläduingstyger.

Varpen
enkel tvinn.
Kr.

Cheviot, som för närvarande väfves vid
Aktiebolaget Borås klädningstygsfabrik 91
cm. i väfstolen och betalas med 3 öre
pr m., skall betalas med 3 Vä öre, så länge
denna bredd tillverkas.

B. Kapptyger och andra breda tyngre
väfmuler af 135 cm. & högre skedbredd.

1 cachmir..........	1: 90	1: 80
2 croisé t. o. m. 320 tr. pr 10 em. 3 cheviots å excenter 4—6-sk.	2: 40	2: 30
t. o. m. 230 tr. pr 10 cm. . 4 cheviots å skaftmask 4—6-sk.	2: 30	2: 20
t. o. m. 230 tr. pr 10 cm. . 5 cheviots å excenter 4—6-sk.	2: 45	2: 35
öfver 230 tr. pr 10 cm. . . 6 cheviots å skaftmask 4—6-sk.	2: 45	2: 35
öfver 230 tr. pr 10 cm. . . 7 cheviots skaftm. öfver 6-sk.	2: 65	2: 55
t. o. m 230 tr. pr 10 cm. . 8 cheviots skaftm. öfver 6-sk.	2: 75	2: 65
öfver 230 tr. pr 10 cm. . .	—	2: 75
9 flaggduk .......... 10 omvänd cachmir t. o. m. 280	2: 30	2: 20
tr. pr 10 cm........ 11 3-bindig serge t. o. m. 340 tr.	O O cd	2: 90
pr 10 cm......... 12 å skaftmaskin t. o. m. 400 tr.	3: 10	3: 1)0
pr 10 cm......... 13 satin & crepe t. o. m. 280 tr.	—	3: 30
pr 10 cm......... 14 satin & crepe t. o. m. 340 tr.	2: 80	2: 70
pr 10 cm......... 15 satin & crepe t, o. m. 400 tr.	2: 90	2: 80
pr 10 cm......... 16 satin & crepe t. o. m. 460 tr.	—	2: 90
pr 10 cm......... 17 jacquard, vanlig t. o. m. 280	—	3: 00
tr. pr 10 cm........ 18 jacquard, vanlig t. o. m. 340	3: 15	3: 00
tr. pr 10 cm........ 19 jacquard, vanlig t. o. m. 400	3: 55	3: 20
tr. pr 10 cm........ 20 damkläde med 3—4-sk. t. o.		3: 40
m. 280 tr. pr 10 cm. . . . 21 damkläde, kamg.-varp 5-sk. &	2: 30	2: 20
högre t. o. m. 340 tr. pr 10 cm. 22 jacquard 1 och 1 ylle eller bomull med mohaire, kamel-hår eller lustre (ej mousselin-bindning) t. o. m. 340 tr. pr		2:40
10 cm........... 23 artiklar som under tariff 22, men med mousselinbindning		3: 80
t. o. m. 340 tr. pr 10 cm. .	—	4: 30

Dessa löner gälla för 100,000 m. inslag
vid en skedbredd upptill 105 cm.

Kör skedbredd f. o. m. 106 cm.
t. o. m. 120 cm. 15 öre mindre.

Kör skedbredd f. o. m. 121 cm. och
bredare 30 öre mindre.

Skulle vid ofvanstående artiklar skedbredden
understiga 90 cm., beräknas betalningen
efter denna bredd.

Tariff Tvinn.

N:r varp

Kr.

24 corcscrew t. o. m. 15 skaft . . . . 2: 85

25 satin t. o. m. 280 tr. pr 10 cm. . . 2:40

26 » » 340 » . . 2:50

27 » > 400 » . . 2:65

28 » » 450

29 > öfver »

30 tibet & coating t. o.

31 coating (tibet med
högre.

m. 6-sk.
foder) 7-sk.

3 cheviot Iför väftgarner f 4_g.sk

ool goss-&J hvilkas groflek I 7 19

oo > i---- \ .......... ionno™i ‘ *

341

motsv. 12,000 m. j. o_.

pr kg. o. därund.p0
t

herrtyger 35

damkläde 3—4-sk

10 cm.........

36 damkläde 5-sk. & högre t

tr. pr 10 cm......

cheviot,

38

2: 7

80

90

10

50

40

60

70

280 tr. pr
o. m. 340

2:40

~ Iexcenter
nnarel

39

401

41)

&(m. väftg. unarei 7_IO.cU

än 10,000 mtrLg_

gossherrtyger

cheviot, |

goss-&|_f. schoddy eller (excenter .

affalls-väft \ skaftmask

2: 60

2: 30
2: 50
2: 60

herrtyger
,

42 Vä-ylle alpacca & skoningstyg med

bomullsvarp 130 cm.......

43 trieotlimning med bomullsvarp 140

cm...............

10

70

Alla lönesiffror äro beräknade för väfning
på 2 stolar.

Vid väfning af under B) hänförliga varor
på 1 väfstol höjas lönesiffrorna med 40
proc.

Lönesiffrorna beräknas sålunda: varpens
skedbreddXväfttätlekenXråvarulängden.

Kör väfning med flera än I varpbom
betalas 25 öre högre väflön.

Alla väflöner gälla för 100,000 m. inslag.

Om under tariff 37 hänförliga artiklar
arbetas på skaftmaskiner betalas kr. 2: 40
pr 100,000 m. inslag.

Om för närvarande någon kvalitet betalas
högre än den enligt denna lönetariff
skulle betalas, skall den nuvarande högre
väflönen fortfara att gälla, så länge artikeln
fortfar att tillverkas.

Vid tillverkningen af nya , kvaliteter
skall, samtidigt som väflönen pr m. för
densamma uppgifves, äfven angifvas, under
hvilket nummer i denna tariff varan
är att hänföra.

TEXTILINDUSTRI.

139

Anm. a) enkel varp.

b) tvinnad varp.

c) t. o. m. 121 cm. bredd.

d) 121 om. och däröfver.

e) flera än 1 varpbom.

f) jacquard -f- 10 öre för gröfre cheviotvarp.

Väfverier,

spinnerier

och trikå fahriker.

Bil. B.

Väflöner för 1,000 skott.

N a m n.	Bör 1 stol	Bör 2 stolar	För 3 stolar & 2 väfvare
A	B	C	A	B	c	A	B	c
	öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre
Cheviot 40 R m.m.........	6	57a	5			47a	5	4l/a
goss-chevioten..........	6	572	5	—	—	41//2	5	472	_
tyngre cheviots .........	7	6V2	—	—	—	—	5 Va	574	_
tyngre kamgarns-korderojer ....	7Vs	7	—	—	—	_	67a	674	_
korkskruf med streichgarnsväft . .	7	67a	—	_	_	_	574	5Vs	_
patent kamgarn.........	9	8 Vs	8V2	—	—	7 Va	73/4 7	77a	_
foder med afvigsida........	8	77a	77a	—	—	6 Va	674	_
foder patent ...........	7	65/i	67a	—	—	5S,4	674 87a	6	_
foder J............. tvinnkorderojer med tvinnadt streich-garns- eller bomullsvarp & tvinnade	97*	97a					8 */a	—
eller enkla väfter........	8Vs	8	8	—	—	774	7 Va	774	_
vadmal.............	9	—	_	_	_	_			_
Vs-ylle loden...........	81/-»	8	—	—	—	—	7»A	77a	_
Va-ylle damcheviot........	—	67a	6	—	—	57 4	5>/a	51 4	_
cruel m. m............	—	10	97a	—	—	—	_	_	_
narva & persia.......... Kolumn A för stol med c:a 8 » B » » » » 10 » C » hackingsstolar.	5 skot l) »	10 t pr n	972 ninut.					%

Bil. C.

Ackordslöner vid Åkerlunds bomullsspinneri
aktiebolag, Borås.

Sträckar:

betalas med

11 öre pr bank för amerik. bomull,

llVs > > > » färgad amerik. bomull,

12 > > » > » ostind. »

ll1/* » » » » oblekt » »

Bör utbrytning betalas 25 öre extra.
Bör 6 aflämnare pr maskin betalas 1/2 öre
mindre pr hank.

Grof stubb:

'' 68 72 80

spindl. spindl. spindl.

amerik. bomull 21 öre 22 öre 23 öre pr hank
ostind. » 257a» 26 » 27 » » >

Mellanslubb:

n:r 1,4 betalas med 28 öre pr hank.

»1,1 » » 29 > » >

Finslubb:

för ostindisk & amerikansk bomull betalas
ostind. n:r 1,6 32 öre & amerik. 29 öre pr hank

» » 2 32 » & » 29»»»

amerik. » 3 27 » pr hank.

» » 4j/2 29 » » »

» » 3 på små bobiner 20 öre pr hank

för 2 mask. 3 hank amerik. bomull 16 öre pr hank
» 2 » 4l/a » » » 18 » » »

» en hjälperska till 4 mask. 3 öre mera pr hank
» helfärgad bomull 2 » extra » »

» melerad » 1 » » » »

Bör utbrytning betalas 25 öre.

Mules n:r 1 & 2 storcops pr 1,000 hank:

n:r 4 betalas med.........44 öre

» 6 » » 41»

» 8 » » 39»

»10 » » ......... 38 »

> 12 » » .........37 »

»14 » » .........37 »

»16 » » .........37 »

»18 » » .........38 »

»20 » » .........38 »

140

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Yäfverier,
spinnerier
och trikåfabriker.

För pincops från n:r 4—10 betalas 4
öre och från 12—14 3 öre extra pr 1,000
hank.

Mules n:r 3 & 4 storcops pr 1,000 hank:

n:r 6 betalas med........38 öre

> 8 » > 36 >

> 9&10 > » 34 >

>12 » > 33 »

>14 > » 33 >

> 16 > > 33 »

> 18 > > 34 >

>20 > > 34 »

>24 > » 35 >

För pincops från n:r 6—10 betalas 4
öre och från n:r 12—16 3 öre extra pr 1000
hank.

	Mules pr	n:r 3, 6, 7 1,000 hank:	, 8, 13 & 14 pincops
n:r	6 betalas med	.......38	öre
>	7 & 8	P P	.......35	7>
»	10	P P	.......33	P
P	12	P P	.......33	P
P	14	» P	.......31	P
»	16	P 7>	.......31	>
i	18	P P	.......31	P
I	20	P P		P
P	22 & 24	P P	.......32	P
>	26	P P	.......32	P
J	28	P P	.......33	P
)	30	S> P	.......34	P
	Mules n:r 9, 10, 1,000 hank:	11 & 12 pincops	pr
n:r	10 betalas med	.......32	öre
	12	» P	.......31	p
	14	P 7»	.......31	p
}	16	P P	.......30	p
	18	» S	.......30	p
	20 & 22	P P	.......30	p
>	24	7) 7)	.......31	p
»	26	P l	.......31	p
	28	7> P	.......32	p
	30	7) 7)	.......32	p
»	32	7) P	.......33	p
p	34	P P	.......34	p
p	36	7> P	.......35	p

För helfärgad bomull betalas 2 öre extra
pr 1,000 hank.

För melerad och oblekt ostindisk bomull
betalas 1 öre extra pr 1,000 hank.

För melerad hel mask betalas 2 öre extra
pr 1,000 hank.

För utbrytning betalas 30 öre, för snörvändning
60 öre.

För extra rengöring af maskiner, transmissioner
och tak betalas 2 kronor.

För do maskiner, som hafva valsarna
gående under ingång, betalas 1 öre mera
pr 1,000 hank.

Ackordet är beräknadt för förspinnaren.

Fullgoda lagare och torkare erhålla respektive
80 och 60 proc. af samma. Är
någon af dessa frånvarande och ingen

annan satt i stället, delas hans afdrag
på de öfriga i gången.

Ringmaskiner:

för 2 sidor.

		368 sp.	440—420 sp		444 sp.
		öre pr h:k.	öre pr h:k.	öre pr h:k.
n:r	12 .	. 22	—		—
p	14 .	. 22 Vä	—		—
p	16 .	. 23	23		24
p	18 .	. 23	23		24
p	20 .	—	237»		2472
>	24 .	—	247»		257»
p	26 .	—	25		26
p	28 .	—	257»		267»
p	30 .	—	26		27
p	32 .	. —	267»		277»
för 3	sidor.
n:r	20 .		. . . 207»	öre	pr hank
>	24 .		... 21	p	P P
j	26 .		. . . 217»	p	P P
>	28 .		... 22	p	P P
p	30 .		. . . 227»	p	P P
p	32 .		. . . 237»	p	P P
p	36 .		. . . 247»	p	P P
p	40		. . . 257»	p	P P

För färggarner betalas 2 öre mera pr hank.
> utbrytning > 25 > extra > >

Rullmaslciner:

l-tr&digt 2-trådigt

				öre pr	10 kg.
n:r	14	betalas	med . .	. . . 23	—
K	16	P		. . . 24	21
P	18	P	P . .	. . . 25	22
P	20	P	P . .	. . . 267»	237»
P	24	P	P . .	. . . 287»	257»
P	26	P	P . .	. . . 307»	27
P	28	P	P . .	. . -	287»
P	30	P	P . .	. . . -	307»
P	32	P	P . .	. -	327»
P	36	P	» . .	. . . —	3672

För färgadt garn betalas 3 öre mera pr
10 kg.

Tvinnmaskiner:
betalas pr 10 kg. med

1 sida 1 ‘/s sida 2 sidor
n:r 16.......22 — —

> 20 ....... 25 24 —

> 24 ....... 27 257» 25

> 26 .......— .27 26

> 28 .......— 28''/a 27

> 30 .......— 30 29

> 32 .......— 32 31

Hasplar: korshaspling pr 20 aftåg:

Varp,

Väft enkla & dubbla
n:r 4 ........ 2: 20 2:00 —

> 6 ........ 1:25 1:20 —

> 8 ........ 1:00 0:95 — ''

> 10 ........ 0: 90 0: 85 —

TEXTILINDUSTRI.

141

Väft enkla & dubbla

n:r 12 ........ 0: 85 0: 80 1: 30

» 14 ........ 0: 80 0: 75 1: 25

» 16 ........ 0: 75 0: 70 1: 20

» 18 ........ 0: 75 0: 70 1: 20

» 20 ........ 0: 75 0: 70 1: 15

» 24 ........ 0: 75 0: 60 1: 10

» 26 ........ 0: 75 0: 60 1: 06

» 28 ........ 0: 75 0: 60 1: 00

» 30 ........ 0: 75 0: 60 1: 00

Tvinnadt,

enkla & dubbla aft.

n:r 16/2........0: 85 —

» 18/2........0:80 —

» 20/4 ........ 0: 75 1: 20

» 24/2 ........ 0: 70 1: 16

enkla & dubbla aft.

n:r 26/2 ........ 0:70 1:10

» 28/2 ........ 0:65 1:10

» 30/2 ........ 0: 65 1: 10

» 32/2 ........ 0:65 1:10

» 34/2 ........ 0: 65 1: 10

» 36/2 ........ 0: 60 1: 00

» 38/2 ........ 0: 60 1: 00

» 40/2 ........ 0:60 1:00

För bundhaspling betalas 10 öre mera pr 20
aftåg.

För 7"-bobiner betalas 5 öre mindre pr 20
aftåg.

Varpmaskiner:

för varpning betalas 6 öre pr 1,000 yards och
13 » » 100 rullar.

Väfverier,
spinnerier
och trikåfabriker.

Löne- och arbetsaftal emellan Skand. jutespinneri- och väfveriaktiebolaget
och Sv. textilarbetareförbundets afdelning n:r 48 i

Oskarsström.

Arbetstid.

§ 1.

Ordinarie arbetstiden skall utgöra 60
timmar i aflöningens första och 671/» timmar
i aflöningens andra vecka och fördelas
sålunda: från kl. 6—i/29 f. m., från 9
f. m.—1 e. m., från 2—y26 e. m. samt aflöningslördagen
från kl. 6—9 f. m. och från
Vs 10—2 e. m.

Pingst- och midsommaraftonen slutar arbetet
kl. 2 e. m., jul-, nyårs- och påskaftonen
samt 1 :sta maj äro fridagar.

Tillfälliga förändringar af ordinarie arbetstiden
tillkännagifves genom anslag eller
resp. förmän.

Timlöner.

§ 2.

Då ej arbete på ackord utföres, beräknas
följande timlöner:

1 :o) för manliga arbetare

minderåriga mellan fyllda

14 och 16 år erhålla . . 12—16 öre pr tim.
minderåriga mellan fyllda

14 år, konfirmerade, erhålla
.........13 » » >

minderåriga mellan fyllda

16 och 18 år erhålla . . 16—18 > » »

Arbetare öfver 18 år, antagen efter detta
aftals ingående, erhåller en minimilön af
20 öre per timma.

Alla arbetare öfver 18 år, som nu hafva
anställning i vår fabrik, erhålla en för -

höjning utöfver den lön, som varit gällande
före den 10 april d. å., af 2 öre per
timma • och efter den 31 december 1907
ytterligare 1 öres förhöjning.

Härtill räknas ej järn- och metallarbetare
samt snickare och öfriga yrkesarbetare,
med hvilka särskildt löne- och arbetsaftal
uppgjorts ej heller de, hvilka äro
att hänföra till de i förhandlingsprotokollet
af den 22—27 februari 1907 § 11
angifna grupper af arbetare, och som jämlikt
däri gjordt uttalande ej böra tillhöra
förbundet.

2:o) för kvinnliga arbetare

minderåriga mellan fyllda 14 och 16 år
erhålla 12—14 öre pr timma. Arbeterska
öfver 16 år erhåller 15—16 öre pr timme.
Lärflickor i spoleriet, väfveriet och sysalen,
som äro .öfver 16 år, erhålla 14 öre
pr .timme under lärotiden.

Bestämmelserna om löneförhöjningar,
resp. minimilöner, gälla icke för de arbetare,
hvilka uppnått 60 års ålder, eller
hvilkas arbetsförmåga på grund af sjukdom
eller vanförhet är nedsatt, liksom ej heller
för sådana arbetare, som fabriksledningen
icke anser göra sig förtjänta af
dessa löneförhöjningar, resp. minimilöner.

Ackordsarbete.

§ 3.

Vid arbete på ackord skola de ackordspriser
gälla, som angifves i här bifogade
specificerade ackordslistor (bil. AxB),1 dock
kunna under vissa omständigheter och ef -

1 Denna bilaga har ej inkommit till Kommerskolleginm.

142

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Väfverier,
spinnerier
och trikåfabriker.

ter öfverenskommelse mellan vederbörande
arbetare och fabrikens chef för hvarje särskildt
fall, exempelvis vid tillverkning af
nya sorters garn, väfnader eller säckar
etc., tillfälliga eller varaktiga ändringar
vidtagas.

För den, som väfver på två stolar, göres
afdrag med 10 °/o pr stol.

Öfvertidsarbete.

§ 4.

Arbete, utfördt å annan tid än den ordinarie,
betalas med nedan nämnda tillägg
:

hvardagar utom lördagar fr. kl. */* 6—Va 8

e. m................ 25 ^

hvardagar utom lördagar fr. kl. V* 8—10

e. m................50 %

hvardagar utom lördagar fr. kl. 10 e. m.

—6 f. m..............75 %

lördagar fr. kl. Va 6 resp. 2—Vs 8 e. m. . 50 %
■> j > Vs 8 e. m.—kl. 6 måndags
morgon..... .........75 %

Hvad som gäller lördag, gäller äfven
dag före helgdag.

Nödvändig maskinputsning söndags förmiddag
betalas med ett tillägg af 50 °/o.

§ 5.

Skulle genom maskinskada, vattenbrist,
ishinder eller dylik orsak minskning i
den ordinarie arbetstiden (10 resp. 7 Va
tim.) uppstå, så har bolaget rätt att fordra
att den sålunda försummade tiden, intill
högst 1 Vi timmar, tages igen efter den
ordinarie arbetstidens slut samma dag
minskningen ägt rum, utan att därvid öfvertidsbestämmelsen
tillämpas.

Vid förekommande brådskande leveranser
äger bolaget fordra arbete i fabriken
utfördt å öfvertid mot därför gällande
aflöningsbestämmelse med en timme pr
dag, utom lördagarne, och under högst
3 månader pr år. Underrättelse härom
sker genom anslag å fabriksporten minst
3 dagar i förväg.

Väntpengar.

§ 6.

Ackordsarbetare, som väntar på garn,
kops, ketting eller som genom annan orsak

Oskarsström dt

för tillfället förlorar sin ackordslön, erhåller,
såvida vederbörande afdelningsmästare
kan skaffa lämpligt arbete åt den-i
samma, sådant mot betalning efter öfverenskommelse,
hvilket ej får understiga 14
öre pr timme.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 7-

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
aller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarna, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

§ 8.

Vid fabriken gällande ordningsregler
(bil. C),1 hvilka ej må stå i strid med
ingångna aftal, skola lända till ovillkorlig
efterrättelse.

Olycksfallsersättning.

§ 9-

Arbetare erhåller ersättning vid olycksfall
såsom hittills, och u,tgår understödet
f. o. m. första dagen efter olycksfallet.

Giltighetstid.

§ 10.

Detta aftal träder i kraft den dag det
undertecknas och gäller till den 31 december
1909. Skulle icke uppsägning från
någondera sidan ske senast tre kalendermånader
före aftalstidens slut, anses denna,
alltid förlängd med ytterligare ett år i
sänder.

i 22 april 1907.

Skancl. jutespinneri och väfveri A. B. För Sv. textilarb,-förb:s afd. 48.

Godkännes

Sv. arbetsgivareföreningen. För Sv. textilarb-förbundet.

1 Denna bilaga har ej inkommit till Kommerskollegium.

TEXTILINDUSTRI.

143

Löne- och arbetsaftal emellan Sveriges repslageriidkareförening
och Svenska textilarbetareförbundets afdelning n:r 6 i Stockholm
(repslageriarbetarefackföreningen).

Arbetstid.

§ 1.

Arbetstiden skall, oberäknadt måltidsraster,
utgöra 60 timmar pr vecka, fördelade
med 10 Va timmar de fem första
dagarne i veckan, samt 71/2 timmar på
lördagen under 8 månader af året och den
öfriga tiden i förhållande till arbetstillgång,
dock minst 8 timmar dagligen, utom
helgdagar.

Timlön.

§ 2.

För fullgod gesäll betalas en timlön
af 38 öre.

Ofvertidsarbete.

§ 3.

Allt arbete, som utföres efter den fastställda
arbetstidens slut, betalas med 25
°/o förhöjning. För sön- och helgdagsarbete
med 50 °/o förhöjning.

Uppsägningstid.

§ 4.

Å ömse sidor gäller en uppsägningstid
af 14 dagar.

Föreningsrätt.

§ 5.

Arbetare äger tillhöra hvilken förening
han själf önskar, utan påtryckning af vare
sig arbetsgifvare eller arbetskamrater.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 6.

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet
samt antager och afskedar arbetare utan
fackförenings ingripande. Arbetsgifvaren
får likväl icke afskeda arbetare endast,
af det skäl, att denna tillhör viss förening.
Å andra sidan får arbetare icke
lämna arbetet endast af det skäl, att

arbetsgifvaren använder arbetare, som icke
tillhör viss förening.

För slitande af samtliga meningsskiljaktigheter,
som kunna uppstå mellan arbetsgifvare
och arbetare under den tid
aftalet är gällande, skall en skiljenämnd
tillsättas, och äger i aftalet inbegripen förening
att till nämndens afgörande remittera
uppkommen tvist. Skiljenämnden
skall bestå af 5 ledamöter, hvaraf 2 utses
af arbetsgifvarnes och 2 af arbetarnes organisationer,
hvilka äro i aftalet inbegripna.
Dessa 4 utse den femte ledamoten,
hvilken bör vara utomstående och fungera
som nämndens ordförande. Skulle ifråga
om sistnämnda val ej ernås enighet, utses
densamma af öfverexekutor. Skiljenämndens
beslut är för parterna bindande.

Ordningsregler.

§ 1-

Arbetare, som utan arbetsgifvarens tillstånd
uteblir från arbetet, böte 50 »/o
af fastställd timlön för den tid han varit
frånvarande, och äger arbetsgifvaren att
uttaga dessa böter vid närmaste aflöning.
Böterna tillfalla Ilepslageriarbetarnes sjukoeh
begrafningskassa.

Arbetare, som utan giltig anledning och
utan arbetsgifvarens tillstånd varit frånvarande
3 dagar å rad, anses afskedad.

Fridagar.

§ 8.

Giltiga fridagar äro 1 maj, jul- och midsommarafton.

Giltighetstid.

§ 9.

Detta aftal träder i kraft den 15 mars
1907 och gäller till den 15 mars 1908,
från hvilken dag ackordssystem skall tilllämpas.

Förestående aftal, som af båda parterna
undertecknats och hvaraf exemplar växlats,
förbinda vi oss att efterfölja under den
tid, som i aftalet är stadgadt.

Stockholm den 9 mars 1907.

För Sveriges repslageriidkareförening. För Textilarbetareförb.s afd. 6 (rep slageriarbetarefackfÖreningen).

Repslage rier.

Filthatt fabrik.

144

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

VI. Beklädnadsindustri.

Prisaftal emellan Aktiebolaget Stockholms filthattfabrik och
Svenska hattarbetare-förbundets afdelning n:o 2,1

gällande för en tid af tre år räknadt fr. o. m.

Ackordspriser.

År

Spinning	lista	2:dra	3:dje
styfva manshattar.....0.00	0.00	0.00
mjuka »	vikt 120 gr. O.00	O.OO	0.00
	> 135 > O.OO	0.00	O.oo
	- > 145 » O.oo	0.00	0.00
	j 180 » 0.00	0.00	0.00
	» 190 > 0.00 > 200 »	0.00	O.oo
till 300 . .	.......O.oo	0.00	O.oo
damstump . .	.......0.00	0.00	O.oo
Filtning
styfva hattar	.......O.oo	0.00	0.00
mjuka »	.......O.oo	0.00	O.oo
	melange militär 0.00	0.00	0.00
	m III.....O.OO	O.oo	O.oo
damstump	.......O.oo	O.oo	O.oo

Råformning

mjuka och styfvahandformade 0.00 0.00 0.00

» ■> t å maskin. . 0.00 0.00 O.00

damstump å vanlig conus . 0.00 0.00 0.00

> extra å vid conus 0.00 0.00 0.00

Dekatering

mjuka hattar.......0.00

styfva * 0.00

damstump å conus.....0.00

» (svafvel) å conus 0.00

Dresering

plattering af styfva hattar . 0.00
mjuka mans och damreshattar 0.00
> melange och ljusa ode katerade.

.......0.00

styfva damhattar endeliga . 0.00

» > små fem deliga.

.........0.00

styfva damhattar stora femdeliga.
.........0.00

Tillriktning

våtturning........0.00

ofodrade 2. gånger alla hattar 0.00

0.00 0.00

0.00 0.00
0.00 0.00

0.00 0.00
0.00 O.oo

0.00 0.00

0.00 O.oo

O.oo O.oo
0.00 O.oo

den lista juli 1907 t: o. m. den 30 juni 1910

År

Pressning	lista	2:dra	3:dje
mjuka hattar med slokrand
en gång .......	. . O.oo	0.00	0.00
mjuka hattar med bridé	en
gång........	. . O.oo	0.00	O.oo
styfva hattar mans 2 gånger 0.00	O.oo	O.oo
Skärning o. lackning
styfva hattar mans . .	. . O.oo	O.oo	0.00
Klippning
mjuka hattar flata å maskin 0.00	O.oo	O.oo
matriz-hattar för hand	&
maskin.......	. . O.oo-	O.oo	0.00
Omslagning
styfva hattar.....	. . O.oo	0.00	O.oo
Bridéring
styfva hattar prima . .	. . O.oo	O.oo	0.00
» » ofrivilliga	ut-
skott ........	. . O.oo	O.oo	0.00
Sandsäckning
manshattar slokrand . .	. . O.oo	0.00	O.oo
> bridé . . .	. . O.oo	0.00	O.oo
» extra stora slok-
ränder 9 cm.....	. . 0.00	O.oo	O.oo
Biåslagning
pr gång ........	. . 0.00	O.oo	O.oo
Pressning
dam hattar femdeliga en gång 0.00	O.oo	o.oo
» » alla öfriga .	. . O.oo	O.oo	0.00
Efterfasonering
å alla styfva hattar . .	. . O.oo	0.00	O.oo
och lagning med lackväfå bridé O.OO	O.oo	0.00
Bygling
damhattar endeliga . .	. . 0.00	0.00	0.00
> femdeliga . .	. . O.oo	O.oo	O.oo

Ackordspriserna hafva uteslutits.

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

145

Bijounering
damhattar endeliga
> femdeliga

Putsning

damhattar angöra .

Nedläggning

af bridé å damhattar med

skärning........

dito klippning af damhattar
nedi......... . .

l:sta

Ar

2:dra

Nedläggning

efter förra prislistan extra
stora ..........

Afång ning

Hvitbygling

Garnering
styfva hattar

med f]
extra

med

styfva hattar e & m.

mjuka » med pasepoil

slokhattar m. sidf. . . .

» » bomf. . . .

» > III bomf. .

» pasepoil ut. fod.

» med vank rem

knockabout. ut. fod. . . .

damhattar, breda band . . .
lawn tennis med ponpons . .
» » snodder . .

öfriga sorters
barnhattar.....

jagt & militärhattar . . . .
isyning af militärremmar med

Foderklistring

vank kvalitéer.......0.00

» m. III. . . . 0.00

0.00

O.oo

3:dje

Ar

0.00	0.00	O.oo
O.oo	O.oo	O.oo
O.oo	0.00	O.oo
O.oo	0.00	O.oo
	O.oo	O.oo
	0.00	0.00
	O.oo	O.oo
	O.oo	O.oo
	0.00	O.oo
0.00	O.oo	0.00
0.00	0.00	O.oo
O.oo	O.oo	0.00
o.oo	O.oo	O.oo
0.00	0.00	O.oo
0.00	0.00	O.oo
O.oo	O.oo	O.oo
o.oo	0.00	O.oo
0.00	O.oo	O.oo
0.00	0.00	0.00
O.oo	O.oo	O.oo
0.00	O.oo	O.oo
O.oo	0.00	O.oo
O.oo	0.00	O.oo
	O.oo	O.oo
O.oo	o.oo	O.oo
0.00	O.oo	O.oo
O.oo	O.oo	O.oo
O.oo	O.oo	O.oo
O.oo	O.oo	O.oo
	O.oo	O.oo

0.00

Foderveckning	l:sta	2: dra	3:dje
uppsyning af plisé . . .	. . O.oo	O.oo	0.00
alla siden & bomfod. . .	. . 0.00	O.oo	0.00
> plisé.......		0.00	0.00

0.35

0.50

0.40

0.50

Maskinstickning
högst 15 kr. per vecka och de,
som ej ernått detta, erhålla
1 kr. per år i tillägg.

Timlön

för manliga arbetare vid antagandet
i platsen efter fyllda
18 år ........0.30

hattarbetare vana.....0.45

5 vid extra arbete
(midsommar och jul) . . . 0.40 0.40 0.40
färgeriarbetare erhålla minst 0.37
men kan dock med flit de
äldre erhålla minst 1 öres
förhöjning per år;
för kvinnliga arbetare, lägst
14 öre och högst 22 öre
under detta 3 års aftal.

Öfvertidsarbete.

Öfvertidsarbete räknas efter 25 % och nattoch
söndagsarbete 50 % förhöjning.

Olycksfallsersättiiing.

Olycksfallsförsäkring efter lrsta klass.

Ventilation.

Bristande ventilation anbringas bäst möjligt
i lokalerna hvar det erfordras.

Giltighetstid.

ömsesidig uppsägningstid är tre månader
före utgångstiden af -aftalet, alltså den
1 :sta april 1910.

Skulle ej uppsägning ske i laga tid, gäller
aftalet ytterligare ett år i stöten.

Aftalet skall noga följas såväl af fabrikens
ledare som dess arbetare, som noga
hafva att följa de af fabriksstyrelsen uppsatta
ordningsreglerna, som genom undertecknades
påskrift härmed bekräftas.

Stockholm den I :sta juli 1907.

För A.-B. Stockholms filthatt fabrik. För Sv. hattarbetareförbundets af cl. 2.

Filthatt fabrik.

339, ds. Arbetsaftal.

10

146

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Stråhatt fabriker.

Skrädderier.

Prislista för stråhattfabrikationen i Malmö 1907—1910.

Enkla former i svenskt strå........

> > utan kant..........

hos AB kv 12-13-5-6, hos EB kv 4-7 . . . .

enkla former i annat strå och bast.....

wagner i strå och bast....... . . .

herrhattar, alla storlekar.........

florentina o hvita rothattar o. d.......

rå o. d.......

formning å sandsäckning, enkel form . . . .

delad » . . . .

extra

basthattar i elfenben och créme......

rollés ..................

Handbygling, 10 kr. pr 100 styck.
Skild kulle å bratt betalas var för sig
som hel hatt.

Alla prof ver extra 25 °/o.

Pr 100 styck.

Styf-	Fapone-	Press-	Tvätt- I	Lacke-
ning	ring	ning	ning	ring
Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
2		1	—	1	—	—	75	—	75
2		2	_	2	_	_	75	_	75
2		2	50	2	—	—	75	—	75
2		4	—	3	. —	—	75	—	75
3		4	—	3	—	—	75	—	75
3		12	—	5	—	—	75	__	75
3		9	—	4	—	—	75	—	75
		9
1		1		1	_
		2	—	1	—

Denna prislista är gällande till den 1
april 1910 samt därefter hvarje år från
den 1 april räknadt, därest ej uppsägning,
sker innan föregående 1 januari.

N. N.

(Fyra arbetsgifvare.)

Sv. hattarbetareförbundets
afd. 3.

Prislista å lagerskrädderiarbeten,

gällande från den 1 april 1907 till den 1 maj 1909 mellan Aktiebolaget L. & P. Widengren
och Sv. skrädderiarbetareförbundets afdelning i Vingåker. Därest uppsägning ej sker från
någondera sidan senast tre månader före utlöpningstiden, gäller listan ytterligare ett år

i sänder.

Ackordsprislista.

Manskläder.

Vinterpaletåer:

III. 1 rad. vaddstickadt foder . i . . 7,00

> 2 » d:o ..... 6,75

» 1 » yllefoder.........5,25

» 2 » . 5,00

IV. 1 » » 4,50

> 2 » » 4,26

» 1 » vadderad eller ovadderad med

bomullsfoder...........4,25

> 2 rad. d:o d:o 4,00

Sommarpaletåer:

TII. 1 rad...............4,75

> 2 >..............4,50

» 1 »........... 4,25

» 2 »..............4,00

Vinterulster:

2 rad. med sleif............4,00

2 5 » bälte...........4,25

Ulsterpaletåer:

III. 1 rad. med uppstickade sömmar, kantad
slagstoffering och bälgfickor . . 5,00

» 2 rad. d:o d:o 4,75

> 1 o. 2 rad. med bred besättning, två
innanfickor med ficklock o knapphål 6,25

IV. 1 rad. med uppstickade sömmar och

kantade fickor utan bälg.....4,75

> 2 rad. d:o d:o 4,50

» 1 o. 2 rad. med bred besättning, två

innanfickor med ficklock o. knapphål 5,75

V. 1 o. 2 rad. Maskinsydda.....3,50

Cower coats:

III. 1 rad. sommar- med 5 stickningar,

fyra fickor, med jylf.......5,00

IV. 2 rad. vinter- med uppstickade sömmar
äfven å ärmar, slits i sidorna 4,00

Regnkappor:

d:o med pellerin och ärmar......4,00

d:o d:o utan ärmar .......3,50

hawelock ..............3,50

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

147

Kostymkavajer:

III. I o. 2 rad............3,25

» » » kommiss.......3,50

IV. > >............2,85

> > > kommiss.......3,10

V. » »............2,30

Doffelkavajer:

III. 2 rad...............3,00

IV. 2 > vadderad eller ovadderad med

bomullsfoder...........2,75

Sportkavajer:

d:o med 4 utvändiga och 1 invändig ficka,

sleif i ryggen...........3,75

d:o d:o d:o med bälte 4,00

Svalrockar:

d:o tennis..............1,00

d:o > med armfoder.......1,60

Byxor:

III. med bakficka, grenbelägg, grenfoder,

kapsel och klackstrimmel.....0,85

IV. d:o d:o .....0,75

IVi. grenbelägg och klackstrimmel . . . 0,60
V.........: . . . pr duss. 4,00

Mollskinn....... > 3,25

Bomulls....... . » 2,75

Kostymvästar:

III. 3 fickor.............0,70

> 3 » kommiss........0,75

IV. 3 > .............0,60

» 3 > kommiss........0,65

V. 3 » .............0,50

> 3 » och två stickningar . . . 0,55

Kulörta västar:

III. Piqué, ylle med silke ... 1 rad. 1,10

» d:o d:o . . . 2 > 1,35

> tvätt med snörhål.....1 > 1 35

IV..............1 . 0,75

> tvätt med snörhål.....1 > 0,80

Storvästar:

med tygrygg och knapphål . . . 1,00
» tvillsrygg » » ... 0,90

Pojkkläder,

Paletåer:

III. 1 rad. yllefoder.........4,00

’ 2» > .........3,75

IV. 1 » med vaddstickadt bomullsfoder 3,90

» 2 » d:o d:o 3,65

Kostymkavajer:

III. 1 o. 2 rad............2,35

» » > kommiss.......2,50

IV. > > 2,10

V. > » 1,85

Doffelkavajer:

III. 2 rad...............2,35

IV. » vadderad eller ovadderad med

bomullsfoder.......2,35

V. > goss, yllefoder, 3 fickor . . . 2,10

» » » bomullsfoder, 2 fickor . 1,85

Byxor:

III ..................0,50

IV ..............pr duss. 4,00

v.............. > 3,50

Kostymvästar:

III. 2 fickor.............0,45

» » kommiss........0,50

IV. » .............0,35

V. > .............0,30

Extra arbeten å rockar.

Uppstickade sömmar (äfven å ärmar) . . 0,50

» » kring ärmhålet . . 0,50

ärmuppslag..............0,50

slits å ärmar . ............0,25

» » med knapphål......0,50

kantade » slagstoffering......0,25

göteborgsficka och slagstoffering .... 0,25
för hvarje ficka öfverst. 4 (sportrockar

undantagna)............0,25

tygkant å kragen...........0,25

siden å slagen............0,25

ärm- eller kragsleif.......pr st. 0,10

veck pr st. å jakt- eller sportrock . . . 0,15

slits å kavajsöm...........0.25

sidslitsar å paletåer.........0,60

tagelväf eller hårduk.........0,25

Ofri ga bestämmelser.

1. Allt arbete skall vid utlämnandet till
arbetaren vara åsatt den prisklass, hvartill
det är afsedt att förfärdigas.

2. Iför bedömande af klassindelning gäller:
att arbeten af prima tyg och tillbehör
hänföres till klass III; ordinärt tyg
och tillbehör till klass IV och sekunda
d:o till klass V.

3. Då sådana arbeten förekomma, indika
ej i denna prislista äro upptagna, träffas
därom särskildt prisaftal mellan firman
och fackföreningen.

4. Uppstår meningsskiljaktighet mellan
firman och någon dess arbetare rörande
tillämpningen af detta aftal, fördelningen
af arbetet eller om beskaffenheten af utfördt
arbete, skall firman och fackföreningen
lämnas tillfälle att därom förhandla,
innan sådan meningsskiljaktighet får föranleda
till arbetares afsnedande eller till
arbetsnedläggelse.

5. Därest enighet icke uppnås medelst
förhandling skall — under förutsättning,
att endera parten så fordrar —■ uppkommande
meningsskiljaktigheter afgöras af
skiljenämnd, sammansatt sålunda att hvardera
parten utser två personer, och dessa
fyra utse en opartisk femte.

6. Denna prislista jämte däri inrymda
öfriga bestämmelser godkännes, och listans
prisbestämmelser gälla för allt skrädderiarbete,
som till bolaget utföres.

Vingåker den 5 mars 1907.

För A.-B. L. & P. Widengren. För Sv. Skrädderiarb.-förb:s afd. i Vingåker.

För Sv. skrädderiarbetareförbundet.

Skrädderier.

148

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skrädderier.

Prislista för Sv. skrädd qriarbetareförbundets örebroafdelning.

Angående verkstäder.

Från 1 :sta oktober 1907 införps fria
obligatoriska verkstäder med fria sybehör
för alla manliga arbetare och frjtt för
kvinnliga, som så önska. Undantag kan
dock vid öfvergångsperioden göras för åldriga;
men skall fackföreningen i hvarje
sådant fall därom besluta. Såväl rpanliga
som kvinnliga, som utföra arbete i hemmen,
äga dock ej rätt till högre betalning
än prislistan bestämmer.

Allt arbete skall förfärdigas på verkstaden
med undantag af hvad, som här
ofvan nämnts. Verkstaden skall vara ljus,
ren och rymlig, får ej ligga i jordvåning
och skall stå under kontroll af fackföreningen.

Verkstäderna hållas öppna från hvilken
tid som helst på morgonen till kl. 9 e.
m., och för arbete från kl. 9 e. m. till
kl. 7 f. m., äfvensom sön- och helgdagar
betalas extra 60 öre pr timma. 1 :sta maj
från kl. 12 midd. räknas som helgdag.

Städning å verkstaden verkställes efter
kl. 9 e. m.

Verkstaden får ej under, någon förevändning
användas som sofrum. Synbar -

ligen berusade personer äga ej tillträde
till verkstaden, och spritdrycker få ej heller
där förtäras, ej heller kortspel idkas.

Det tillkommer hvar och en att tillse,
att lyse och pressvärme icke missbrukas
samt att iakttaga varsamhet med arbetsmateriel
och verktyg.

Allt enskildt arbete är utan särskildt
tillstånd förbjudet på verkstaden.

För att tillse att dessa regler efterföljas
utser arbetsgifvaren gemensamt med
axbetarne på viss tid en ordningsman,
hvilken har att öfvervaka, att verkstadens
tillhörigheter blifva rätt skötta.

Å hvarje verkstad skall ett tryckt
exemplar af dessa regler uppsättas.

Intill dess att fria obligatoriska verkstäder
träda i kraft, betalas som hittills
för natt-, sön- och helgdagsarbete för
rock extra kr. 3: — samt afdrag pr rock
för verkstad och sybehör 75 öre, afdrag
pr rock för verkstad utan handsybehör
50 öre, afdrag pr väst eller byxor för
verkstad och sybehör 25 öre.

För lagerskrädderiet nedsättes afdraget
för verkstad och sybehör till hälften mot
beställdt.

Ackordsprislista.

	l:a kl.	2:a kl.	3:o kl.
Veckoarbete.	Kr.	öre	Kr.\|öre	Kr.	öre

Veckolön från l:sta april 1906 . ................ » » » okt. 1907 .................	22 23	—	21 22	_	19 20	—
Arbetstid från kl. 8 f. m. till kl. 8 e. m. utom under juli och augusti månader, då tiden sättes till kl. 7 e. m., med 2 timmars daglig rast och fria sybehör. För extra helgdag göres ej afdrag.
Öfvertidsarbete pr timme, lika i alla klasser..........	—	60	—
Styckarbete. Civilarbeten: > 1-radi g..................... smocking med sidenschalar................... > utan » ................... vinterkavaj, 2-radig eller med julf...............	19 17 14 13 12 11 12 11 10	50 50 50 50 25 25	18 16 13 13 112 11 10 11 10 9	50 50 50 50 60 50 75 75	17 15 13 12 11 10 ! 9 i 10 10 1 9	50 50 50 25 25

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

149

	l:a kl.	2:a kl.	3:e	kl.
	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
morgonkayaj.........................	9	_	8	50	8
linnekayaj ..........................	4	50	4	—	3	50
klot- eller olinkavaj......................	5	50	5	—	4	50
svalrock af ylle........................	7	50	7	—	6	50
sport- eller jaktkavaj med veck ock bälte............	14	—	13	—	12	—
sport- eller jaktkavaj utan veck................	13	—	12	—	11	—
sportkavaj af linne......................	7	—	6	—	5	—
vinterpaletå..........................	15	50	14	50	13	50
paletå med pälsfoder......................	18	—	17	—	16	—
it > och pälskrage...............	19	—	18	—	17	—
t> > » » » samt muddar.........	20	—	19	—	18	—
promenadpäls.........................	20	—	19	—	18	—
pälsöfverdrag.........................	10	—	9	—	8	—
uppskarfning af pälsbesättning.................	2	50	2	50	2	50
pälskavaj...........................	13	—	12	50	11	50
t med besats.....................	15	50	15	—	14	—
vintersyrtout .........................	19	—	18	—	17	—
syrtont med pälsfoder.....................	22	—	21	—	20	—
t t t och pälskrage..............	22	—	21	—	20	—
> > i » > samt muddar eller lösa uppslag	25	—	24	—	23	—
höst- och vårpaletå......................	14	—	13	—	12	—
sommarpaletå.........................	13	50	12	50	11	50
sommarsyrtout........................	17	—	16	—	15	—
\| topprock ...........................	13	25	12	25	11	25
raglan-paletå.........................	16	—	15	—	14	—
syrtont-paletå, vinter-, med eller utan foder...........	17	—	16	—	15	—
sommar-, » » » » ...........	16	—	15	—	14	—
reskappa med sele och veck..................	20	—	19	—	18	—
> vanlig, med eller utan foder .............	15	—	14	—	13	—
nlster, vinter-, med eller utan foder ..............	14	—	13	—	12	—
> sommar-, » » » » ..............	12	50	11	50	10	50
regnkappa ..........................	10	50	10	—	9	50
montabellkappa........................	9	50	9	—	8	50
nattrock, kantad .......................	9	—	8	50	8	—
> okantad.......................	7	—	6	50	6	—
velocipedkrage ........................ gosskläder till ynglingar under 15 år betalas 20 % under vanliga priser och till gossar under 9 år betalas med 30 % under van-liga priser.	6		5	50	5
Uniformer.
Husar: dolma, officers.....................	29	—	27	—	25	—
» fanjunkares..................	27	—	25	—	23	—
j sergeants ....................	26	—	24	—	22	—
> volontärs....................	24	—	22	—	20	—
biguéche .......................	28	—	26	—	24	—
pälsfoder i biguéche och dolma.............	3	—	3	—	3	—
Armén: vapenrock, officers och fanjunkares...........	20	—	19	—	18	—
t sergeants ..................	18	—	17	—	16	—
> volontärs och bevärings ..............	16	—	15	—	14	—
» läkares, veterinärs och intendents......	21	—	20	—	19	—
t auditörs och musikdirektörs.........	20	—	19	—	18	—
frack: auditörs och musikdirektörs...........	20	—	19	—	18	—
kavaj: musikdirektörs, intendents och läkares......	13	—	12	50	11	50
syrtout ........................	19	—	18	—	17	—
Lifregementets grenadierer: vapenrock, officers och fanjunkares .	22	—	21	—	20	—
» sergeants ........	19	—	18	—	i 17	—
» volontärs och bevärings .	17	—	16	—	15	—
syrtont..............	20	—	19	—	18

Skrädderier.

150

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Skrädderier.

	l:a kl.	2:a kl.	3:e kl.
	Kr	öre	Kr	öre	Kr.	öre
Artilleriet: kolett, volontärs och bevärings...........	13		12	50	11	50
Trängen: vapenrock, officers..................	19	—	18	—	17	—
» sergeants .................	18	—	17	—	16	—
» volontärs och bevärings ..........	16	—	15	—	14	—
syrtout .......................	18	—	17	—	16	—
kolett.......................	16	—	15	—	14	—
lägerrock af linne eller bomull............	5	50	5	—	4	50
Länsstaten: frack, 2-radig ..................	20	—	19	—	18	_
> 1-radig ..................	19	—	18	—	17
vapenrock ....................	19	—	18	—	17	—
Civilstaten: frack ......................	20	—	19	—	18	—
prästrock, utan veck................	16	—	15	—	14	—
* med »................	18	—	17	—	16	—!
Jägeristaten: vapenrock....................	19	—	18	—	17	_\|
kavaj......................	13	—	12	50	12	—
Brandkåren: befälskavaj...................	13	—	12	50	12	—
Järnvägen, telegrafen och posten: syrtout...........	17	50	16	50	15	50
kavaj med pasboal eller galon	12	50	12	—	11	50
paletä...........	14	—	13	—	12	—
bonjour ...........	18	—	17	—	16
Polisen: syrtout .......................	17	—	16	—	15
vapenrock ......................	15	50	14	50	13	50
Skoluniformsrockar......................	13	—	12	—	11	—
Livré och riddräkter: frack..................	15	—	14	—	13	—
syrtout .................	16	—	15	—	14	—
bonjour, 2-radig.............	15	—	14	—	13	—
> 1-radig .............	13	—	12	—	11	—
kolett..................	12	—	11	—	10	—
ridsyrtout................	18	—	17	—	16	—
syrtout med pälsfoder..........	19	—	18	—	17	—
ridrock.................	14	—	13	—	12	—
för pasboal eller galon..........	1	—	1	—	1	—
Kappor: officers och fanjunkares..............	17	—	16	—	15	—
järnvägs-, post-, telegraf-, livré-, sergeants-, volontärs- och poliskappor..................
15	—	14	—	13	—
regnkappa ......................	11	—	10	—	9	—
för pälsfoder ....................	3	—	3	—	3	—
» » och pälskrage..............	4	—	4	—	4	—
för veck på kappor................	2	—	2	—	2	—
Extra tillägg, lika i alla klasser.
Extra profning, hel omtråckling, å lifrockar...........	1	75	1	75	1	75
» > » » å öfriga rockar.........	1	—	1	—	1	—
» » med ärm, axel och krage tråcklade.......	1	—	1	—	1	—
> > endast axel och krage tråcklade.........	—	75	—	75	—	75
» » endast ärmar och krage tråcklade........	—	75	—	75	—	75
> » endast krage tråcklad..............	—	50	—	50	—	50
ändring efter andra profning betalas efter öfverenskommelse;
på rockar utan profning afdrages ................	1	—	1	—	1	—
snoddkantning......................	2	—	2	—	2	- \|
vanlig kantning med band utom på vinterpaletå.........	1	—	1	—	1	—
paletå, kantad med kläde eller sammet.............	2	—	2	—	2	—
kantning på sammetskrage med tyg eller band .........	—	75	—	75	—	75
strimlar öfver sömmar.....................	3	50	3	50	3	50
uppstickade sömmar utom ärmhålssömmar, 1 gång........	1	—	1	—	1	—
1 > » »2 gånger .......	1	50	1	50	1	50
> » äfven kring ärmhålen, 1 gång........	2	—	2	—	2	—
1 » » » »2 gånger .......	2	50	2	50	2	50
stickadt foder i paletå.....................	3	—	3	—	3	—

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

151

	l:a kl.	2:a	kl.	3:e	kl.
■	Kr.	ö re	Kr.	öre	Kr.	öre
stickadt foder i paletå i dubbla rutor..............	4		4		4
* » i syrtout ....................	4	—	4	—.	4	—
> > > i dubbla rutor.............	5	—	5	—	5	—
stickning för nedan öfver 2, pr st................	—	10	—	10	—	10
stickade tygstoppar......................	1	—	1	—	1	—
stickade stoppar af klot eller siden...............	1	25	1	25	1	25
rockar, stickade för hand...................	2	—	2	—	2	—
helt mellanfoder med vadd i paletå och syrtout.........	3	—	3	—	3	—
» > utan > » > > .........	1	50	1	50	1	50
mellanfoder med vadd endast i lifvet i paletå och syrtout ....	1	75	1	75	1	75
■» utan » » > > > > ....	—	75	—	75	—	75
vadd, tråcklad på fodret i paletå och syrtout..........	3	—	3	—	3	—
j » endast i lifvet i paletå och syrtout........	1	50	1	50	1	50
> på armfoder eller mellanfoder i ärmar...........	—	50	—	50	—	50
helt slagsiden eller fodret till kant...............	2	—	2	—	2	—
hälft slagsiden eller fodret till knapphålen...........	1	50	1	50	1	50
halföppen slits i ärmar, utan knapphål.............	—	50	—	50	—	50
öppen slits med ett knapphål..................	1	—	1	—	1	—
för hvarje knapphål öfverstigande ett i hvarje ärm........	—	10	—	10	—	10
öppen slits med blindhål....................	1	—	1	—	1	—
uppslag på ärmar, af tyg eller sammet.............	1	25	1	25	1	25
ficklock å lifrockar......................	—	5o	—	50	—	50
för hvarje ficka öfver 4, pr st...................	—	25	—	25	-	25
ficklock med knapphål, pr st..................	~	25	—	25	—	25
svettlappar utanpå fodret...................	—	25	—	25	—	25
> mellan foder och tyg................	—	50	—	50	—	50
slitsar i sidorna på rockar...................	—	50	—	50	—	50
slits i ryggen på kavaj....................	—	25	—	25	—	25
kantiljehål, pr styck......................	—	10	—	10	—	10
pellerinkrage.........................	2	50	2	50	2	50
öppet foder för nedan utom på frack..............	—	75	—	75	—	75
flugor, pr styck........................	—	35	—	35	—	35
lös pälskrage.........................	2	50	2	50	2	50
kapuschong ..........................	2	—	2	—	2	—
vattolin eller annat tyg i bröstet på rockar...........	—	75	—	75	—	75
sleif under kragen.......................		25	—	25	—	25
Byxor.
Uniformsbyxor med pasboal eller galon.............	4	75	4	75	4	25
» med dubbla galoner...............	5	25	5	25	4	50
ridbyxor med pasboal eller galon................	5	25	5	25	4	50
civila ridbyxor........................	4	75	4	50	4	25
byxor, vanliga ........................	3	25	3	—	2	50
byxor, svarta, klädes-, kamgarns-, krepé-, granit-, folié- och satin-	o	50	3	25	2	75
linnebyxor, hvita och randiga .................	2	25	1	75	1	50
storlucksbyxor.........................	4	50	4	—	3	50
ridbyxor med damasker....................	5	50	5	—	4	50
velociped- och sportbyxor...................	3	50	3	25	3	—
damasker, höga........................	2	75	2	25	2	--
> låga ........................	2	25	1	75	1	50
spetsbyxor..........................	3	50	3	—	2	50
Extra tillägg, lika i alla klasser.
Hällor med 4 knapphål i hvarje................	1	—	1	-	1	—
> $2 » » ................	—	50	—	50	—	50
öfverkastade sömmar......................	—	25	—	25	—	25
för hvarje ficka öfver två...................	—	25	—	25	—	25
band eller snören öfver yttersömmar ..............	—	75	—	75	—	75

Skrädderier.

152

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skrädderier.

	l:a kl.	2:a kl.	3:e kl.
	Kr	öre	Kr	öre	Kr	öre
profning af byxor.......................	1		1		1
långa slitsar i ridbyxor..................	1	25	1	25	1	25
Västar.
Väst, 2-radig.........................	3	_	2	75	2	50
» 1-radig ........................ .	2	75	2	50	2	25
präst-, frack- och smockingsvästar...............	3	25	3	—	2	75
picéväst......................	3	25	3	—	2	75
plysch- och sammetsvästar...................	3	50	3	25	3	—
linneväst.........................	1	75	1	50	1	25
underväst.........................	1	25	1	—	—	75
väst med ärmar.....................	5	50	5	25	5	_
storväst .......................... Extra tillägg, lika i alla klasser.	3	75	3	50	3	25
Natt-, sön- och helgdagsarbete för västar och byxor, pr styck .	1	50	1	50	1	50
profning af västar......................	—	25	—	25	—	25
kantning.....................	—	25	—	25	—	25
skyddskant .........................	—	25	—	25	—	25
för hvarje ficka öfver tre .................	—	25	—	25	—	25
för ficklock på västar, pr styck................	—	10	—	10	—	10
för mellanfoder i västar................... Orderbeställdt. Orderbeställdt arbete, d. v. s. sådant som ej profvas, betalas i öfver-ensstämmelse med prislistans 3:dje klass med en kronas afdrag för rock. Så snart profning förekommer betalas enligt. den		25		25		25
klass firman godkändt Förlagsarbete.
Bonjour...........................	—	—	_	—	11	_
promenadrock....................	—	—	—	—	8	—
vinterpaletå..........................	—	—	—	—	8	—
sommarpaletå.........................	—	—	—	—	7	—
vinterkavaj, 2-radig eller med julf...............	—	—	—	—	6	—
sommarkavaj, 2-radig.....................	—	—	—	—	5	—
» 1-radig .....................	—	—	—	—	4	50
ulster (reskappa), vinter-..................	—	—	—	—	8	—
» » sommar-...................	—	—	—	—	7	—
pellerinkrage......................	—	—	—	—	1	50
kavaj, bomulls-...................	—	—	—	—	2	50
byxor af bättre tyg...................	—	—	—	—	2	—
» > bomullstyg......................	—	—	—	—	1	25
västar af bättre tyg....................	—	—	—	_	1	75
» » bomullstyg.....................	—	—	—	_	1	—
stor väst........................ Veckolön för kvinnliga arbetare.					2	25
För nybörjare.........................	_	_	_	_	8	_
efter 3 månaders lärotid....................	—	_	_	_	10	_
>6 > » .........	_	_	_	_	12	_
»12 » » ..................	_	_	_	_	15	_
»18 » » .................... Arbetstiden lika med de manliga veckoarbetarnas. För extra helgdag göres ej afdrag.					18

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

153

	l:a kl.	2:a	kl.	3:e kl.
	Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre
leveransarheteu. Statens järnvägar:
syrtout ............................	—	—	—	—	12	10
kavaj med pasboal.......................	—	—	—	—	8	25
» utan » ................	—	—	—	—■	7	70
kappa utan profning......................	—	—	—	—	8	80
» med » ..........	—	—	—	—	9	90
byxor med eller utan pasboal.................	—	—	—	—	2	20
väst af kläde eller kornmis..........	—	—	—	—	1	65
linnerock..................	—	—	—	—	3	30
linnebyxor..........................	—	—	—	—	1	37
linneväst...........................	—	—	—	—	1	37
regnrock...........................	—	—	—	—	5	50
Postverket:
syrtout........................	—	—	—	—	12	10
kavaj ..........................	—	—	—	—	8	80
päls (för resposten) ..................	—	—	—	—	11	—
öfverrock ..............	—	—	—	—	11	—
byxor af kläde eller kommis......	—	—	—	—	1	92
väst > > > > ....	—	—	—	—	1	G5
kavaj af bomullstvg..........	—	—	—	—	3	30
byxor » » ...............	—	—	—	—	1	37
väst » » . .....................	—	—	—	—	1	37
Telegraf och telefon:
kavaj, med och utan galon................	—	—	—	—	8	25
kappa .................	—	—	—	—	9	90
byxor af kläde eller kommis......	—	—	—	—	1	92
västar » » > >	—	_	_	—	1	65
linnerock............	—	—	—	—	3	30
linnebyxor...............	—	—	—	—	1	37
linneväst...........................	—	—	—	—	1	37
Brandkåren:
kavaj, korprals-........................	—	_	_	—	8	80
» manskaps-..............	—	—	—	• —	7	70 I
brandrock ...........	—	_	—	—	4	95
kappa utan profning............	—	—	—	—	8	80
byxor af kommis..........	—	—	_	—	1	92
» » mollskinn......................	—	_	_	_	1	10
västar..............	—	_	_	—	1	65
för oprofvad kavaj afgår.................... för arbeten, ej här ofvan specificerade, utgå arbetspriserna efter	—	—	—	—	1	—
öfverenskommelse.

Skrädderier.

Giltighetstid.

Denna prislista är af undertecknade godkänd
att gälla ett år i sänder från 1 :sta
april 1906 (utom leveransarbeten, som gäl -

ler för kalenderår, med ömsesidig uppsägningsrätt
senast 1 :sta oktober hvarje
år). Sker ej uppsägning från någondera
sidan minst en månad före utlöpningstiden,
är listan förnyad ett år för hvarje gång.

För Sv. skrädderiarbetareförbundets
örebroafdelning.

l:sta klass 2:dra klass

N. N. N. N.

(Sex arbetsgivare.) (Nitton arbetsgifvare.)

3:dje klass

N. N.

(Tre arbetsgifvare.)

154

KOLLEKTIV AFT A LET I SVERIGE.

Skrädderier. Arbetsaftal emellan Herr Fabrikör N. N., Uppsala och Stick- och
sömmerskefackföreningen i Uppsala, Kvinnornas fackförbunds afdelning
n:r 8.

Ackordsprislistor.

§ 2.

§ I Kör

styckarbete gälla följande prislistor

A. Blussömnadsafdelningen
	Pr	st.
Roll''................	1:	—
Gösta................	1:	—
Klas................	0:	93
William (utan skärp 85 öre).....	0:	90
Widar ( > > 95 > ).....	1:	—
Tycko................	0:	80
Gunnar A..............	0:	70
» » (halfylle).........	0:	60
» B . . ............	0:	80
> » (halfylle).........	0:	70
Elis (helylle)............	0:	73
> (kamgarn)............	0	:65
Axel A...............	0:	53
» B...............	0:	60
> C...............	0:	50
» D (bomull)...........	0:	55
» » (ylle) ............	0:	73
Karl Axel >............	0:	70
> » (halfylle).........	0:	60
Einar ................	0:	68
» (bomull)............	0:	55
Herbert (ylle)............	0:	58
> (bomull)...........	0:	45
Bruno ................	0:	92
Max................	0:	90
Eugen................	0:	83
Gösta (bomull)............	0:	80
Gunnar b. (helylle)..........	0:	90
> a. » ..........	0:	80
Rolf (helylle)............	1:	10
Henrik...............	0:	58
Herman...............	0:	53
B. Byxsömnadsafdelningen
	Pr	st.
Herbert n:o 2, 3, 4..........	0:	23
» öfriga nummer........	0:	25
Sven, fodrade............	0:	30
lärftfodrade, raka..........	0:	50
lärftade » ..........	0:	43
ofodrade bollanger..........	0:	52
fodrade » ..........	0:	57
bomulls-bollanger..........	0:	27
små ofodrade bollanger........	0:	36
> fodrade » ........	0:	45
skärp ................	0:	05
fickor å Gunnar n:o 9 och 10, pr par .	0:	10

C. Skrädderiafdelningen.

Vinterkavajer. Pr st.

Gustaf Adolf............1: 75

Harry................2: —

Sten................2: —

8, 111, 625, 25 kavajer........1: 90

vadderade kavajer..........1: 50

29 > ..........1:30

Sommary 11 er ka vaj er.

Helylle............... 1:55

halfylle...............1: 40

Innankavajer.

2-radiga helylle...........1:50

2- > halfylle............1:30

1- » helylle...........1:40

1- » halfylle n:o 1, 2, 3.....1: 15

1- » » öfriga nummer .... 1:20

Ulster

med kantade sömmar.........1: 75

» foder och vadderad.......1: 75

> foder..............1: 65

Bomullsrockar............0:75

västar............... 0:66

paletåer med splits i ryggen.....2: 26

> » sprund i sidorna .... 1:92

Sommarpaletåer...........1: 65

I och för eventuella fall, då inom fabriken
byxor skola förfärdigas inom skrädderiafd.
, uppsättes följande förslag till
prislista, hvilken skall medfölja de godkända
prislistorna:

byxor, långa............0: 75

> korta ............0: 70

Då knappar ej isys för hand afräknas

för 2-radiga kavajer.........0: 05

» 1- , > .........0:03

» västar..............0: 04

I ofvanstående priser ingå ej å kavajer,
ulstrar, paletåer följande arbeten
— tillriktning — kringsyning — kragsträckning
— slagpressning — axelinpressning
— afriktning samt slutpressning.

Dessa arbetspriser gälla för styckarbete,
det vill säga vid arbetets utförande enligt
gamla arbetsmetoden. Därest de olika
styckarbetena uppspecialiseras så, att olika
delar däraf räknas som särskilda styck får

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

155

ackordspriset för dessa delar ej sättas så,
att priset för det hela stycket enligt ofvan
angifna grundpriser sänkes.

Ackordspriserna för hvart och ett specialarbete
skall fastställas på sätt i § 11
af aftalet stadgas.

Innan någon ny arbetsmetod fullt genomförts,
så att styckepriserna efter desamma
äro slutligt fastställda, garanteras
veckoförtjänsten till hvarje arbetare som
i § 3 af aftalet säges.

Skulle vid den nya arbetsspecialiseringen
inträffa, att arbetet ej så kan fördelas,
att detsamma för de olika arbetarne i laget
gå jämnt upp, skall uppkommen väntetid
betalas med timlön, såvida ej annat jämförligt
styckarbete kan tilldelas.

D. Kappafdelningen.

*C. Kappa.

Eickisvning............3: —

klotkantning ...........2: —-

**framkantsstoffering och framkants tråckling.

...........2: 15

hopsyning och upptråckling .... 2: 55
stickning af slåar samt hela kappan 3: 44

kragsyning och garnering......5: —

ärmsyning.............3: 44

ärmisyning, hängare och märken . . 3: —

Tråckling af slåar och veck, isyning
af knappar, foderisyning, pressning och
borstning utföres med betalning efter timlön.

**Eramkants stoffering och framkantstråckling
utföres under fyra veckor räknadt
från 1 april 1907 till 1 maj s. å.
af arbeterska betalad efter timlön, och
sKall betalningen efter den tiden utgå med
ackordslön efter priser, som genom underhandling
blifvit öfverenskommet (se allmänna
bestämmelser i arbetsaftalet § 11).

A. Kappa. Liten barnkappa med garnerad
sjömanskrage och ficka. Ofodrad.

B. Kappa. Enkel kavajkappa med fickor,
herrkrage och slag.

*C. Kappa. Kavajkappa »Ingrid»-facon
eller liknande modell, garneradt framstycke
och rygg samt garnerad krage.

A. och B .-kapporna skola tills vidare utföras
med betalning efter timlön.

§ 3.

Minimilöner.

Pr

timme

Begynnelselön för kvinnliga arbetare

som uppnått 18 års ålder......17 öre

efter 3 månaders utbildning eller anställning
.............20 i

efter 6 månaders utbildning eller anställning
.............23 »

Pr

timme

efter 18 månaders utbildning eller anställning
............. 25 öre

mellan 14—16 års ålder .......10 »

> 16-17 > . 12 »

> 17—18 > » 15 »

Dessa minimilöner gälla såväl ackordssom
timlönsarbetare, — de förra som en
garanti vid utförandet af ackordsarbeten,
som ej äro i ackordsprislistorna upptagna,
och jämväl vid sådana tillfällen då nya
arbetsmetoder och maskiner införes.

Ofvan fastställda minimilöner äro de
minsta löner, som får betalas till arbetarne
med. nämnda kvalifikationer, och skola arbetare
med yrkesvana och skicklighet erhålla
högre löner efter särskild öfverenskommelse
mellan den enskilde arbetaren
och arbetsgifvaren.

Här ofvan bestämda minimilöner får ej
föranleda till eller tagas till förevändning
för nedsättning i nu gällande löner.

Bestämmelser angående liundsömmerskornas
löner.

Begynnelselönen 10 öre pr timma och
betalas de första fjorton dagarna helt af
arbetsgifvaren; de närmast följande fjorton
dagarna betalas halfva timlönen af
arbetsgifvaren och halfva timlönen af maskinsömmerskan,
därefter utgår aflöningen
med en tredjedel af maskinsömmerskans
förtjänst.

§ 4.

Arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden är 54 i/2 timme
pr vecka, fördelad sålunda: från kl. 7 f.
m. till 7 e. m. med l1/» timmes middagsrast,
1/2 timmes frukostrast och 1/4 timmes kafferast.
Måndagen börjar arbetet kl. 8 f. m.
Lördagen upphör arbetet kl. 2 e. m. Borsta
maj upphör arbetet kl. 1 e. m.

§ 5.

Ofvertidsarbete.

Mom. 1. Arbete utfördt å annan tid
än § 4 omförmäler betraktas såsom öfvertidsarbete.

Mom. 2. Ofvertidsarbete må, när så behofvet
påkallar, utföras af arbeterska å
arbetsplatsen.

Hemarbete må under inga förhållanden
utlämnas till inom fabriken anställda
kvinnliga arbetare.

Mom. 3. Ofvertidsarbete betalas för
st.yckarbeterskor med 25 öre pr timma
jämte arbetets fulla pris enligt ofvanstående
prislistor.

Mom. 4. Ofvertidsarbete betalas för timlönsarbeterskor
med 50 »/o förhöjning å gäl -

Skrädderier.

15(5

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skrädderier, lande löner, när arbetet utföres å tiden
två timmar närmast före och två timmar
närmast efter ordinarie arbetstid och med
ytterligare 50 “/''o förhöjning under all annan
öfvertid; samt från ordinarie arbetstidens
slut lördags- och helgdagsaftnar intill
ordinarie arbetstidens början nästkommande
söckendag.

Mom. 5. Arbete, som inlämnats till kl.
7 fredag e. m., är arbetsgifvaren skyldig
betala vid arbetstidens slut lördags middag.

§ 6.

Förbud mot andaktsöfningar.

Arbetsgifvaren må under ordinarie arbetstiden
icke anordna andaktsöfningar.

§ 7.

Sanitära bestämmelser.

Mom. 1. Arbetsgifvaren är skyldig tillse,
att bästa möjliga sanitära förhållanden
råda å arbetslokalerna, att städning och
luftning dagligen företages före arbetstidens
början, samt att fullständig rengöring
sker minst hvar tredje månad och
oftare, där det är af behofvet påkalladt,
dessutom skola lokalerna uppvärmas ordentligt
vid kall väderlek.

Mom. 2. Af arbetsgifvaren af lönad städerska
verkställer i mom. 1 omnämnd
städning och rengöring.

Mom. 3. Arbeterska kan ej åläggas att
uppbära för lokalernas uppvärmning eller
för annat ändamål erforderligt bränsle.

§ 8.

Arbetsbrist m. m.

Mom. 1. Vid möjligen inträffad arbetsbrist
inskränkes arbetstiden så, att afskedanden
eller väntning på arbete i största
mån undvikes.

Mom. 2. Arbeterska, som drabbas af
sjukdom, äger att efter fullt tillfrisknande
återfå förut innehafd plats.

§ 9-

Uppsägningstid.

Mellan arbetsgifvaren och de kvinnliga
arbetarne gäller en uppsägningstid af 8 da -

Ordningsregler.

Inom fabriken skall råda ordning, och
skall hvarje arbetare följa den bestämda
arbetstiden.

§ Il Ackordsarbete.

Ackordspriser på arbeten, som ej äro
upptagna i träffade ackordsprislistan, men
på grund af ändrade arbetsmetoder kunna
tillkomma, bestämmes genom förhandlingar
mellan fabrikanten och en af undertecknad
organisation tillsatt kommitté bestående
af tre personer, och skola så träffade
öfverenskommelser som ett supplement
tillföras prislistan och gälla likt
denna.

§ 12.

Giltighetstid.

Mom. 1. Detta aftal träder omedelbart
i kraft, och de arbetspriser, som häri bestämts
skola gälla från och med den 9
mars 1907 och till 1 april 1908 med tre
månaders ömsesidig uppsägning, hvilken
skall ske skriftligt, samt med skyldighet
för den uppsägande parten att omedelbart
framlägga förslag till nytt aftal.

Mom. 2. Uppsäges ej af talet af endera
parten på föreskrifvet sätt, fortfar det att
gälla ytterligare ett år i sänder.

§ 13.

Af detta aftal äro två exemplar upprättade
och utväxlade.

Förestående aftal godkännes härmed att
gälla föreslagen tid, likväl under förutsättning
att öfverenskommelse träffas om
de ackordsprislistor, som enligt förut träffad
öfverenskommelse skola föreligga till
behandling den 22 innevarande månad.

Uppsala den 18 mars 1907.

K. N. TJppsala stick- och sömmerskefackföreniny

(Arbetsgifvaren.) (Afd. 8 af Kvinnornas fackförbund).

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

157

Prislista för bandskoarbetet i Landskrona, gällande från den l:ste
maj 1907 till den l:ste maj 1910.

Ackordsprislista.

	I kl.	II kl.			I kl.	II kl.
Herrarbete.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.			Kr. ö.	Kr.	Ö.

Ridstöflar, nåtling o. bottning	11	75	10	25		lacktåhätter, extra.....	_	25	_	25
s endast bottning . .	7	25	6	25		randsydda klackar .....	1	25	1	25
■t t nätting . .	5	25	4	75		bred eller skotsk rand, öfver
lackerade ridstöflar, endast						6 millimeter.......	—	25	—	25
bottning.........	8	75	8	25		uppstuckna stick i gelänken,
lackerade ridstöflar, endast						en sida 25 öre, båda sidor .	—	50	—	50
nätting..........	6	75	5	75		oböjda skaft, skinn eller tyg .	—	75	—	75
lackerade ridstöflar med bru-						helpinnad lack eller lackskaft	1	50	1	50
ten nät..........	8	50	8	—		ljusa skaft, skinn eller tyg,
förskoning.........	8	25	7	25		på svarta skor......	—	50	—	50
vidskarfning af skaft ....	1	50	1	25		svarta tygskaft.......	—	25	—	25
skaftstöflar, nätting och bott-						lackbesättser och lackskor . .	—	75	—	75
ning...........	7	75	7	25		lackofvanläder .......	—	50	—	50
förskoning af skaftstöflar . .	6	50	6	—		cheveraux hel besättning (put-
spänning för hörnen.....		50	—	50		sadt)...........	—	35	—	35
stickade kappor på rid- och						cheveraux ofvanläder ....	—	25	—	25
skaftstöflar........	1	—	1	—		> skaft......	—	15	_	15
afdrag för maskinstickade tun-						kulört skinn........	—	50	—	50
gor...........	1	50	1	25		endast ofvanläder (kulörta)	—	25	—	25
afdrag för kalfskinnstnngor						sporrhylsor i klacken ....	1	—	1	—
på lackskaft.......	—	75	—	50		klack, för hvarje påbörjad cm.
kappor, skurna och ifästade						utöfver 3 1 4 cm......	—	25	->	25
för maskinstickning ....	—	50	—	40		kork i hälen (pr styck 25 öre)
kalfskinn, rent eller kulört .	3	—	2	50		då den skäres......	—	75	—	75
styfva skaft på nytt arbete .	1	25	1	—		fjäder i hålfoten med eller
tungor, spannade på båda si-			1	—		utan lås . . • ......	—	25	—	25
dor, extra........	1	—	1	—		stämda sidofoder......	—	30	—	30
tåkapp eller styf tå ....	—	25	—	25		stämda kappor.......	—	30	—	30
smorläder eller svecia ....	—	35	—	35		uppsydd klack.......	—	50	—	50
uppstuckna stick i hålfoten,						omputsning af nva.....	1	—	1	—
pr sida.........	—	25	—	25		stickade kappor bak ....	—	25	—	25
bruten nåt bak.......	1	25	1	—		stiftade eller pliggade sulor
(Allt utan stropp, glidrem och						utanpå..........	1	25	1	20
ofvanstickning.)						korkbotten.........	2	50	2	50
(Allt annat, extra arbete lika						smorläder eller svecia ....	—	35	—	35
som nytt herrarbete.)						becksömn, rundsytt.....	1	25	1	25
sjöstöflar, nåtling och bottning	11	50	11	50		» till klacken . . .	1	—	1	—
» endast bottning . .	6	50	6	50		gummifoder i ofvanlädret . .	—	25	—	25
						gummiytterlappar.......	—	15	—	15
Vanlig bottning.
Enkel bottning, pliggad eller						Separationer.
sydt...........	5	50	5	—
vända lackskor .......	5	—	4	50		Förskoning.........	3	75	3	50
» morgonskor.....	4	—	3	75		hel sula till klacken på såväl
smärtingskor och morgonskor						halfsuln. som förskon. . . .	—	25	—	25
med rand och flata stick .	4	50	4	—		halfsuln. och kläckning, rand-,
						vänd- eller dyrksytt . . .	1	70	1	50
Extra arbete.						halvsuln. och kläckning, plig-
						gade...........	1	40	1	25
Första mellansula......	—	50	—	50		mellansulor på halfsulning	—	35	—	30
andra > ......	1	—	1	—		inspannad sula .......	—	50	—	50
hela » ......	1	25	1	25		nya ränder.........	—	55	—	45
tåhätt eller tåkapp, såväl styf						omsyning af ränder från 5 till
som mjuk........	~	25	—	25		25 öre,

Skomake rier.

158

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skomake rier.

	I kl.	II kl.
	Kr.	ö.	Er.	Ö.
kläckning eller halfklackning		45		35
kläckning med gummi . . .	—	(10	—	55
tåstötar pr styck, sydd eller pliggad, från 20 till 25 öre, nya klackar, höjd som på nytt	i	II)	1	10
tåhätter, stickade, för hand, en rad ..........	_	50	_	50
tåhätter, nersydda, pr par . .	—	30	—	30
lappar, nersydda, från 5 till 15 öre pr styck, hopsyning eller pliggadt i hål-foten, pr sida 5 öre. (Allt annat extra arbete, lika som för nytt.) Gossarbete. Vanlig bottning från 24 till och med 26 cm......	4		3	75
vanlig bottning från 22 till och med 24 cm......	3	75	3	50
vanlig bottning från 20 till och med 22 cm......	3	50	3	25,
vanlig bottning från 17 till och med 20 cm......	3	25	3	J
tåhätt eller tåkapp, såväl styf som mjuk........	_	25	—	25
mellansulor.........	—	25	—	25
förskoning, läst från 24 till och med 26 cin......	3	10	2	75
förskoning, läst från 22 till och med 24 cm......	2	75	2	50
förskoning, läst från 20 till och med 22 cm......	2	50	2	25
förskoning, läst från 17 till och med 20 cm......	2	25	2
lika för pliggadt som sydt, tåhätter och mellansulor, lika som för nytt gossarbete, öfriga extra arbeten, lika som för nytt damarbete, salning och kläckning, sydt från 24 t. o. m. 2G cm. . .	1	35	1	20
sulning och kläckning, sydt från 22 t. o. m. 24 cm. . .	1	05	_	95
sulning och kläckning, sydt från 17 t. o. m. 22 cm. . .		85		75
pliggade sulor i ofvanstående storlek, 15 öre billigare, kläckning.........		35		30
tåstötar pr st., sj7dda eller pliggade, från 15 till 20 öre, nersyning af tåhätter ....		30		25
mellansulor på halfsulning. .	—	25	—	20
tåhätter, stickade för hand, en rad ..........	—	40	—	40
Damarbete. Vanlig bottning, flata stick .	4	40	3	90
vända morgonskor eller tofflor med låg klack......	3	—	2	75

	I kl.	II kl.
	Er.	Ö.	Er.	Ö.
med rand, med låg klack . .	3	25	3
smärtingskor........ Extra arbete. Elack, för hvarje påbörjad cm.	3	50	3	25
utöfver 3 l/t cm......	—	25	—	25
uppstuckna stick...... tåhätt eller tåkapp, såväl styf		25	“	25
som mjuk........	—	25	—	25
lackerad tåhätt, extra ....	—	20	—	20
kilklackar, oafsedt höjden . . randsydd klack ......	1	50	1	50
1	—	1	—
uppsydd klack....... bred rand eller skotsk, öfver		50	~	40
4 millimeter....... uppstuckna stick i gelänken,	—	25		25
en sida 15 öre, båda . . .	—	30	—	30
mellansulor.........	—	30	—	30
korkbotten......... helpinnad lack eller lack-	2	25	2	"
skaft . . . .......	1	25	1	15
lackbesättser och lackskor . .	—	65	—	65
endast ofvanläder...... ljusa skaft på svarta skor,		45	—	45
skinn eller tyg......	—	50	—	50
svarta tygskaft....... oböjda skaft, skinn eller tyg	—	25	—	25
samt siden.......	—	75	—	75
kulört skinn........	—	50	—	50
endast ofvanläder...... cheveraux hel besättning (put-	—	25	—	25
sadt)...........	—	35	—	35
endast ofvanläder .....	—	25	—	25
» skaft........	—	15	—	15
stämda kappor....... fjäder i gelänken, med eller	—	20	—	20
utan lås ......... kork i hälen, pr styck 25 öre,		25		25
då den skäres......	—	75	—	75
smorläder eller svecia ....	—	35	—	35
damridstöflar, extra..... spannadt och stickadt för hör-	—	75	—	75
nen...........	—	75	—	75
plåtar i klacken...... becksöm lika som för herre,	—	35	—	35
gummiytterlappar...... Insi/dt, inlaqdt eller vcindt. Randsvdda med insvdda eller		15		15
inlagda klackar och stickn. vända med insydda eller in-lagda klackar utan stick-	7		7
ning...........	6	—	6	—
vända kängor, extra ....	—	50	—	50
siden eller gullskinn, extra . vända skor med läderklack, lika rom för randsydt.	1		1

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

159

	I kl.	II kl.
	Kr.	ö.	Kr.	ö.
vända skor med underspikad träklack .........	3	60	3	50
skurna träklackar......	1	60	1	50
Reparationer. Förskoning med flata stick. .	2	75	2	50
mellansulor.........	—	30	—	25
(Allt annat arbete lika som för nytt.) sulning och kläckning, flata stick...........	1	30	1	20
sulning och kläckning, upp-stuckna stick, vända eller dyrksydda ........	1	45	1	30
sulning och kläckning, plig-gade . . . • ....	1	15	1
nya ränder .........	—	45	—	40
kläckning eller halfklackning	—	35	—	30
nya klackar, höjd som på nytt	1	25	1	25.
» > låga ......	1	—	1	—
omsyning af ränder från 5 till 25 öre, hopsyning eller hoppliggade i hålfoten, pr sida ....		5		5
mellansulor på halfsulning . .	—	25	—	20
om putsning af nya bottnar .	1	—	1	—
tåhätter, stickade för hand, en rad ..........		50		50
tåhätter, nersydda, pr par . . lappar, nersydda, pr styck från 5 till 15 öre, lappar, stickade för hand, från 20 till 25 öre, tåstötar, pr styck, sydda eller pliggade från 15 till 25 öre, hel sula till klacken på såväl förskon. som halfsuln. . . .	— •	30	—	25
	25		25
Inspannad sula .......	—	40	—	40
Kläckning med gummi, ned-fälld ...........	—	40	—	40
Flickarbete. Vanlig bottning, läst från 21 t. o. m. 23 cm.......	3	50	O O	25

Giltighetstid.

Ofvanstående priser gälla från den 1 :sta
maj 1907 till den 1 :sta maj 1908, då
det tillkommer 25 öre i grundpriset för
nytt herr- och damarbete samt ridstöfvelnåtling
och herrgaloschering.

Fria verkstäder in. m.

Fria, höga samt väl ventilerade verkstäder,
eldning och belysning m. m. samt sybehör
af alla slag. Mästarne skola äfven
hålla svart vax, sandpapper, borst, amonialc,
talkum m. m. eller ock ersätta hvarje
arbetare med 1 kr. i kvartalet.

	I kl.	II kl.
	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
vanlig bottning, läst från 17 t. o. m. 21 cm.......	2	75	2	50
tåhätt eller tåkapp.....	—	20	—	20
(Allt annat extra arbete, lika som för damarbete.), förskoning, läst från 21 t. o. m. 23 cm.........	2	25	2
förskoning, läst från 17 t. o. m. 21 cm.........	2		1	75
lika för pliggadt som sydt, mellansulor........		25		25
tåhätt eller tåkapp.....	—	20	—	20
(Allt annat extra arbete, lika som för damarbete.) sulning och kläckning, läst från 21 t. o. m. 23 cm. . .	1	20	1	05
sulning och kläckning, läst från 17 t. o. m. 21 cm. . .		95		80
pliggade sulor i ofvanstående storlekar 15 öre billigare, flata stick i ofvanstående stor-lek, 10 öre mindre pr par, kläckning.........		30		25
barnarbete under 17 cm., 10 öre mindre pr par, tåstötar pr styck, sydda eller pliggade.........		15		15
nersyning af tåhätter ....	—	25	—	25
tåhätter, stickade för hand, en råd ..........		35		35
all annan lagning på ofvan-lädret, från 10 till 15 öre. brun svecia betalas lika som annat kulört skinn, alla sorters lack betalas lika. Lagerarbete. Grafva stöflar, kängor eller skor, pliggade...... kappstickning.......	3	50	3	60
—	75	—	75
Till detta arbete skall lämnas minst 3 par öfver samma läster.

Arbetsgifvaren ombesörjer sopning af
verksfaden hvarje afton. Dock åligger det
arbetaren att själf sopa sin plats om aftonen,
innan han lämnar verkstaden. Äfven
skall arbetsgifvaren ombesörja fullständig
rengöring af verkstaden medelst
skurning en gång i kvartalet. Om arbetsgifvaren
ej kan hålla verkstad, betalar han
10 proc. extra för verkstad och sybehör.

Veckolön.

Aflöningen för veckoarbetare bestämmes
till 22 kr. pr vecka, räknadt efter 10 timmars
arbetsdag. För ålderstigna eller

Skomake rier.

160

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skomake- mindre kompetenta, betalas efter öfverensrier.
kommelse, dock får den ej understiga 18
kr. pr vecka.

För nåtlerskor är veckoaflöningen 18
kr.

Arbetstid.

Motarbetande af skadlig konkurrens.

Förbundsafdelningen bör tillse, att, till
skada för yrkets idkare, skoarbete icke
utföres under fritid af arbetare, som har
anställning på fabrik.

Arbetaren får ej börja före kl. 6 f. m.
och skall sluta kl. 7 e. m.; för arbete, som
utföres efter denna tid samt om söndagarne,
betalas 25 öre i timmen extra, dock
skall arbetet hafva pågått i 10 timmar och
någon väntning ej förekommit, ty då räknas
det som arbetstid.

Aflöningsdag.

Aflöningen utbetalas fredags afton vid
arbetets slut.

Meningsskiljaktiglieter.

Om tvistigheter angående tolkningen af
priskuranten skulle uppstå, hänskjutes detta
till respektive föreningars styrelse.

Giltighetstid.

Ofvanstående priskurant gäller 3 år och
sedermera ett år i sänder med en månads
uppsägning, om någondera parten önskar
ändring af densamma.

Å Landskrona skomakeriidkareförenings För Svenska skoarbetareförbundets afdel ocb

Skånes distriktsförenings vägnar. ning n:r 5, Landskrona.

För Skomakeriidkareföreningen i Landskrona.

Skofabrik. Prislista fastställd enligt öfverenskommelse vid åtskilliga sammanträden
mellan A.-B. Kjeflinge läder- och skofabrik—Sveriges fabrikantförening
ocb mellan arbetarna—Svenska skoarbetareförbundet.

Timpenning.

§ 1.

Minimilönen är efter utstånden lärotid
för öfvad manlig arbetare, som fyllt

19 år, pr timma.........—: 40

§ 2.

Till icke öfvad manlig arbetare, som
fyllt 19 år, betalas de 4 första

veckorna pr timma........—: 30

de därpå följande 4 veckorna pr timma —: 35
Efter 8 veckor betalas full minimilön.

§ 3-

För gossar under 14 år, vid deras an -

ställning, pr timma.......—: 10

efter 6 veckors anställning pr timma —: 12
mellan 14—15 år pr timma .... —: 14

> 15—16 » > • 17

> 16—17 » » v ....—: 22

> 17—18 » » » 27

> 18—19 > ♦ » 32

Efter fyllda 19 år betalas full minimilön.
Nyanställda gossar mellan 14
—19 år erhålla de första 6 veckorna
2 öre mindre än ofvanstående.

§ 4.

Minimilönen är för öfvad nåtlerska

och klistrerska, som fyllt 18 år, . . —: 24

§ 5.

Minimilönen för öfriga kvinnliga arbetare,
som fyllt 18 år, är efter
6 veckors lärotid pr timma .... —: 22
Under lärotiden betalas 2 öre mindre.

§ 6.

För flickor under 14 år vid deras anställning
pr timma........—: 09

efter 6 veckors anställning pr timma —: 11

mellan 14—15 år pr timma.....—: 12

* 15—16 > » » .....•—: 14

> 16—17 * > > .....-—: IG

> 17—18 .» ». » —: 18

Efter fyllda 18 år betalas full minimilön.
Nyanställda flickor mellan 14—18 år erhålla
de första 6 veckorna 2 öre mindre
än ofvanstående.

§ 1.

Priser på i aftaiet ej upptaget arbete.

Priserna på möjligen förekommande arbete,
som här icke äro upptagna, bestämmes
af arbetsgifvaren och af föreningen utsedda,
inom fabriken anställda personer, och
blifva deras beslut lika gällande med prislistan
i öfrigt och skall då å prislistan noteras.

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

161

§ 8.

Fri materiel.

Alla för arbetets utförande nödiga materialier
tillhandahålles af arbetsgifvaren
utan ersättning.

§ 9-

Arbetstid.

Arbetstiden utgöres af 9 timmar pr dag.

§ 10.

Ofvertidsarbete.

Så långt sig göra låter, unävikes öfvertidsarbete,
men skulle dock sådant förekomma,
betalas det med 25 °/o förhöjning
af arbetslönen, sön- och helgdagsarbete betalas
med 50 °/o förhöjning.

§ 11.

* Arbetsbrist.

Vid möjligen inträffad arbetsbrist sökes
arbetstiden så regleras, att väntning
eller afskedande i största möjliga mån
undvikes.

§ 12.

Aflöriingsdag.

Arbetslönen utbetalas som regel fredagsafton.

§ 13.

Giltighetstid.

Ofvanstående bestämmelser träda genast
i kraft och gälla till den 1 mars 1908 med
en månads ömsesidig uppsägning.

Då ej någon af parterna uppsäger denna
öfverenskommelse till här ofvan angifven
tid, anses denna öfverenskommelse gälla
för åter ett år i sänder.

Ackordsprislista.

Nåtleriet.

Snörsöm pr dussin par.

Kr.

Skor................—: 09

herrkängor —: 15

damkängor............. —; 12

militärkängor ..... —: 30

Bakremmar, pr dussin par.

Herrskor ..............—: 22

herrkängor ..... —: 22

herrpjäxor.............—: 30

militärkängor...........—: 60

Endast gröfre arbeten.

839,/o8. Arbetsaftal.

Kr.

Knapphål, pr dussin par.

Damskor..............—: 20

damkängor............—: 45

Häftning, pr dussin par.

Skor och kängor..........—; 10

> > > med spänne .... —: 12

Tåhättor, pr dussin par.

Dam-...............—: 12

herr-................—: 18

herr-, 3 stickningar ........—: 27

Insyning, pr dussin par.

Skor...............—; 18

kängor .............. —; 12

spännepjäxor............—; 32

» -skor............—; 24

Foder insy ning, pr dussin par.

Skor................—: 18

kängor ..............—: 30

militärkängor...........—; 50

remskor..............—: 65

> 3 remmar.........—; 35

Galoschsyning, pr dussin par.

(Chevreaux) herr-, klistrad.....—: 40

herr-, utan klistring . . —: 52

(endast gröfre arbeten) herr-, 3 stickningar
utan klistring.......—: 77

(chevreaux) dam-, klistrad......—: 30

alla damknäppkängor klistrade, 2 stickningar
..............—: 36

dam-, utan klistring........—: 48

Kappgalosch, pr dussin par.

(Chevreaux) dam-, 1 stickning .... •—•: 40

» 2 stickningar . . . —: 48

Molierlcängor, pr dussin par.

Herr-, med bred bakrem.......—: 96

» utan » » .......—: 74

(endast gröfre arbeten)

herr-, 3 stickningar med bakrem ... 1: 44

> > > utan » ... 1: 11

dam-...............—: 48

chevreaux, dam-, 1 stickning .... —: 36

Blad, pr dussin par.

(Chevreaux) herr-, klistrad ..... —: 24

> utan klistring . . —: 30

» » > bockad —: 36

> > >3 stickningar
........—: 42

(chevreaux) dam-, klistrad.....—: 20

» utan klistring . . —: 36

Kundsnitt samma priser.

Molierblad, pr dussin par.

Herr-...............—: 45

dam-, chevreaux, 1 söm.......—: 36

alla andra slag..........—: 42

Skofabrik.

11

162

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skofabrik.

Fodersyning, pr dussin.
Skor.	Kängor.	Militär- kängor.
Baksöm......3	4	6
glidrem......6	10	18
band.......	5
bordyr ...... 8	8	10
snörstycke.....6	12	23
knappstycke .... 3	4
bladfoder.....7
framsöm.....4	4
plös.......4	4
vristbitar för spänne 3	3
Skarfning.
Herrskor.....	6
» bockad . .	7
herrkängor ....	7
» bockad .	8
herrpjäxor ....	8
damskor......	6
» bockad . .	7
» snörkängor.	6
> d:o, bockad.	8
> kup. kängor	7
» » »	8
Ringar, pr dussin par. Skor o. kängor, herr-
och dam- ....	7
Resår, pr dussin par.
Herr- och dam- . .	30
Silke, tråd och nålar betalas:
1 rulle silke 60/3—1,200	mtr . .	Kr. . . 2: 07
1 » » 70/3-1,400	» . .	. . 2: 42
1 » » 55/3—1,100	> . .	. . 1: 90
1 > linnetråd —1,200	» . .	. . 1: 20
1 s bomullstråd —1,000 mtr .	. . —: 40

Nålar 6 öre pr styck.

Stanseriet.

Klistring af randsnior, herr-, dam- och

barn (gem. ackord)........—: 32

stansning af klacklappar . pr 100 st. -—: 08
klackspikning, höga klackar » dussin —: 10
j låga » » > —: 08

Pinneriet.

Fria tacks och fria spik för framhålning och
pinning af randarbete i förhållande, hvad de
förut användt. Hvad som förbrukas därutöfver
skall betalas af arbetarna själfva.

Genomsytt herrarbete. Framhålning.

Kr.

Genomsydd, isatt tåkappa......—: 84

smertingskor med besätts......—: 68

> utan » ......—: 42

herrtofflor.............—: 68

Damarbete. Framhålning.

Skylt...............—: 72

öfriga skinnsorter.........—: 64

tofflor...............—: 56

smerting med besätts........—: 56

> utan » ........—: 42

Extra arbete å genomsytt.

Alla A- och B-läster, herr-tåkappor . —: 21

vid C-lästen, enär skylt, spalt eller

hästläder ............—: 21

vid B, gosslästen..........—: 21

alla P- och J-läster damtåkappor . . —: 12

alla andra läster enär skylt, häst eller

spalt..............—• 12

herr, dam, sid- och kapphörn .... —: 24
herr-tåpinning 1 när för litet .... —: 08
dam-tåpinning & lack dito.....—: 06

Rand.

Herr, framhålning......... 1: —

herr, pinning........... 1: 25

dam, framhålning.........—: 76

dam, pinning........... 1: —

Extra arbete.

Lacktåhätt........pr dussin —: 36

med sydd klack.....> » —: 50

med hel lackgalosch........—: 86

Sulpåläggning.....pr dussin —: 08

Rakstiftning......» ä —: 05

Genomsyning.

Herr................—: 33

dam................—: 22

barn................—: 18

Maskinverkstaden.

Randmaskinerna.

Kandsyning............—: 24

randbankning och ifyllning af botten

och gelänk............•—! 54

Sulpåläggning.

Sulskärning, fräsning, ritsupptagning. —: 38
För dubbla sulor betalas 20 öre mera.

Fri hjälp af en pojke om minst 14 år
gammal.

Aftappning.

Enkla sulor............—i 27

dubbla > ............—: 35

Uppstickning......pr dussin —: 24

Ytterlappåläggning med stiftning.

Herr, dam och barn. . . ......—: 09

> v j » med rättning af
klacken.............•—: 10

Klack/rasning.

Herr och goss...........—09

dam, höga (14 cm.).........—: 13

dam, vanliga............—• H

barn...............—i 07

Priserna äro utan handfrånfällning af
kanten.

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

163

Frånfällning.

Herr......

dam......

barn.....

goss......

smerting ....
randsytt . .. .

Kantfrasning.

Herr......

dam .....

barn.....

goss .....

smerting....
randsytt . . .
Sulinläggning .

Kr.
—: 07
—: 05
—: 04
—: 05
—: 04
—: 10

—: 17
—: 12
—: 10
—: 17
—: 10
—: 28
—. 06

Bottenraspning. Kr. Skofabrik.

Herr................ OS1/?

dam och barn..........—; 05

Sulpimsning.

Herr......

dam ......

barn.......

Klaclcsvärtning.

Herr, dam, goss och barn......—: 05

Färga bottnar.

Herr, dam, goss och barn......—; 03

Polera bottnar.

Herr, dam och goss.........—: 05

barn...............—• 02

08

07

Överenskommelser angående löne- och arbetsvillkor mellan Sve- iiandskriges
handskfabrikantförening och Svenska handskarbetareför- tillverkning.

bundet.

I. Prislista för handsktillskärning.

Ackordsprislista:

Vanliga larum-, sämsk-, gants de Suéde-,
mocka- och sperrmola.

Dam- och barnhandskar, 1-knapp.s, 21
öre pr par.

Herrhandskar, I-knapps, 24 öre pr par.

Renhudar, smaskor, afrikanare, kurländare,
kasaner, araber, mexikaner, sudaneser,

marockaner, haiti, rådjur och bockskinn.

Dam- och barnhandskar, 1-knapps- 22
öre pr par.

Herrhandskar, 1-knapps, 25 öre pr par.

Get-, föl- och kalfskinn.

Dam- och barnhandskar, 1-knapps, 25 öre
pr par.

Herrhandskar, 1-knapps, 29 öre pr par.

Nappa.

Dam- och barnhandskar, 1-knapps, 25
öre pr par.

Herrhandskar, 1-knapps, 27 öre pr par.

Efter vanlig modell 5 öre mera pr par.

Påshandskar.

Dam- och barnhandskar, 1-knapps, 17
Öre pr par med 2 Vi tums rebralängd.

Herrhandskar, 1-knapps, 20 öre pr par
med 2 1/2 tums rebralängd samt 2 öres
tillägg pr par för hvarje öfverstigande
knapplängd.

Kil till påshandskar betalas med 3 öre
mera pr par.

Handskurna påshandskar betalas med 4
öres tillägg pr par.

Till hvarje öfverstigande knapplängd beräknas
1 tum.

Hvarje öfverstigande knapplängd betalas
med 2 öres tillägg pr par, detta gäller
alla skinn- och handsksorter.

Dogg, foder och stick af alla skinnsorter
1 öre mera pr par.

Hvita outtvättade af alla skinnsorter
2 öre mera pr par.

Halfhandskar, 7 öres afdrag pr par.

Handskurna handskar, 7 öres tillägg pr
par.

Krimerhandskar, 14 öre pr par.

Uttertyg, 10 öre pr par.

Beställda intill 3 par 4 öres tillägg pr
par.

Rebralängden beräknas 2 tum för 1-knapps dam, 21/4 tum för 1-knapps herr.
Till nappa, foder och stick 21/2 tum
för 1-knapps herr och 2 l/i tum för 1-knapps dam.

Ofvankanter till runda hörn, 2 öre pr
par.

Tillskärning af extra slitskanter, 12 öre
pr dussin.

Hvita kanter eller underkanter, till maskin
10 öre pr dussin, handskurna 12
öref pr dussin.

Skinnflottning, 10 öre pr dussin.

Uthuggning till tambur, 5-radig 17 öre,
3-radig 14 öre pr dussin.

Repressering af handskar och inläggning
af stråler, kulört 30 öre pr dussin, svart
och hvitt 27 öre pr dussin.

Tillskärning af pälsfoder, som ej debeseras,
13 öre pr par.

164

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Handsk- Tillskärning af vanliga foder, 2 öre pr
tillverkning, par, med stråler 4 öre pr par.

Kil eller stropp till alla slags handskar,
3 öre pr par.

Utterskinn till kragar, intill 5 tums
höjd, 12 öre pr par med 2 öres tillägg
för hvarje öfverstigande tumslängd.

Dulering och remaillering af skinn, störa
sämsk- och bockskinn 50 öre pr styck,
vanliga glacé och gant de Suéde 33 öre
pr styck.

Tillskärning af slipade eller dulerade
skinn, 25 °/o afdrag, då ingen efterdulering
förekommer, detta gäller endast vanliga
glace.

Alla handskar med dubbel innerhand
12 öres tillägg pr par.

öfverstigande å denna prislista angifna
rebralängd beräknas som full knappslängd.

Pressning af handskar.

Gants de Suéde, mocka, nappa eller
handskar med pälsfoder eller dubbel innerhand,
35 öre pr dussin.

Alla öfriga sorter 30 öre pr dussin. Pås
25 öre pr dussin.

Alla handskar öfver 6-knapps längd, 12
öre mera pr dussin.

Skall pressning utföras af tillskärare,
ökas lönen med 5 öre pr dussin. (Härmed
menas, då skärare tages ifrån sitt tillskärningsarbete
till pressning.)

Svärtning 17 öre pr dussin.

Gnidning och vändning af handskar 2
öre pr par.

Minimilön.

Minimilön för veckoarbetare 26 kronor
pr vecka.

lärlingar.

Lärotid 4 år. Högsta antal lärlingar å
hvarje fabrik 2 stycken. Fabrikant med
6 tillskärare äger rätt att hafva 2 lärlingar,
under detta antal endast 1 lärling.

Och skall lärling för vinnande af full
yrkesduglighet uteslutande ägnas åt yrket.

Aflöning: första året 5 kr., andra året
7 kr., tredje året 9 kr. och fjärde året
12 kr. pr vecka.

Allt s. k. lialfstycksarbete afskaffas.

Arbetstid.

Arbetstiden 56 timmar i veckan, så. fördelade
: de 5 första dagarna 10 timmar
pr dag, lördagen 6 timmar.

Aflöningsdag.

Aflöning utbetalas senast kl. i/j 3 lördags
e. m., då allt arbete afstannar för
veckan.

Öfvertidsarbete.

öfvertids- och helgdagsarbete betalas
med vanlig ackordslön och därjämte med
hälften af gällande timlön, beräknad efter
minimiveckolön.

Rengöring.

All rengöring å arbetslokalerna måste
ske efter slutad arbetstid.

Méningsskiljnktiglieter.

Vid förekommande tvistigheter eller nya
skinnsorters införande har fabrikant att
öfverenskomma med afdelningsstyrelsen på
platsen.

Då eventuellt viktiga frågor förekomma,
hänskjutas dessa till en permanent skiljenämnd,
som af fabrikanter och arbetare
tillsättes med två från hvardera håll, om
icke dessa uppnå enighet, tillkallas en opartisk
femte man.

Några som helst trakasserier får inte
förekomma från någon af parterna.

Giltighetstid.

Denna prislista är gällande från och''
med den 8 okt. 1907 med 2 månaders uppsägning.

Godkänd:

Lund den

1907.

För Sv. handskfabrikantförening. För Sv. handskarbetareförbundet.

II. Prislista för sömnad å handskar.

Tambur.

Fyrradig med groft silke pr dussin

> > fint > > >

> knut 1 »

Tvåradig » » *

Bella Tambur » 5

Eifcl » > ’

Ögla » ’ 1

Treradig slätt Tambur > »

Tvåradig > » » »

Enradig » . » > >

Tambur mellan under • » »

1: —
—: 80
—: 85
—: 65
—: 67
—: 65
-: 90
—: 65
—: 55
—: 40
—: 25

Randning i kastmaskin.

Vanlig enkel med fint silke eller tråd
pr dussin 36 öre.

Med gröfre silke pr dussin 42 öre.
Femradig randning pr dussin 60 öre.

Stickhandskar.

Glacéhandskar, helstick 1-knapps, 50 öre
pr par.

Nappa och renhud, helstick 1-knapps,
52 öre pr par.

Halfstick, 1-knapps, 32 öre pr par.
Foder, helstick 1-knapps, 60 öre pr par.

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

165

Foder, halfstick 1-knapps, 42 öre pr par,

Förstick, 21 öre pr par.

Hel- ock halfstick med klistradt foder, 5
öres förhöjning pr par.

Alla handskar öfver 1-knapps, 2 öres förhöjning
för hvarje knapphålslängd.

Tumstick, 7 öre pr par.

Kringstickad kant 1 gång, 36 öre pr
dussin.

XJppstick, 4 öre pr par. Med 1 kringstick
8 öre, med 2 kringstick 10 öre pr
par.

Rnndsömshandskar.

Nappa, gants de Suéde, föl, mocka och
getskinn, dam 1-knapps, 21 öre pr par,
herr 1-knapps, 22 öre pr par.

Lamm, afrikanare och tvättskinn, dam

1-knapps, 19 öre, herr 1-knapps, 20 öre.

Halfhandskar, 1-knapps, 12 öre pr par.

Eftersömshandskar, 1-knapps, 13 öre par.

Alla handskar öfver 1-knapps, 2 öres
tillägg pr par för hvarje knapplängd, då
knapphål eller lapp skall sys samt, där ej
så sker, 1 öres afdrag för hvarje knapplängd.

Handskar med bendel utan fälld kant,

1-knapps 16 öre pr par samt 1 öres tillägg
för hvarje knapplängd.

Handskar med dubbel slitskant betalas
med 2 öre mer än vanlig snoddkant.

Foderhandskar.

Allt arbete utlämnas direkt frän fabri- Handskkerna,
tillverkning.

All tråd äfven fålltråd lämnas gratis
af fabrikanterna.

Maskin till stickning och snoddning lämnas
äfven gratis af fabrikanterna.

Inga flickor under 15 år får användas å
fabrikerna.

Minimilön å fabrikerna 15 kr. pr vecka
i landsorten, i Stockholm 17 kr.

Inga trakasserier får förekomma.

Skulle handskar förekomma, som kräfver
mer eller mindre arbete, äger afd.-styrelsen jämte fabrikanten rätt att öfver-»
enskomma'' om betalningen för detsamma.

B.

Däntade handskar.

Öre.

Glacé, 1-knapps.........pr par 17

Gants du Suéde och Mocka 1 knapps » » 19

Muskutör.

2- knapps ............pr par 21

3- » > »23

Gants du Suede, muskutör.

2- knapps............pr par 23

3- » » » 25

Halfhandskar.

1-knapps.............pr par 9

1-knapps, sydda utan foder 18 öre pr
par. Påshandskar sydda 10 öre pr par.

Eftersömshandskar, med klistradt foder,
18 öre pr par.

Kundsöm af påstummar 5 öre pr par.
Rundsöm af påshandskar 5 öre pr par.

Spjut till ränder, liandsydda 8 öre pr
par, maskinsydda 4 öre pr par.

Tråckling af foder, utan strålar 14 öre
pr par, med strålar 10 öre pr ''par.

Syning af påsfoder, 6 öre pr par. Isättning
af påsfoder, 3 öre pr par. Isättning,
af stropp, 5 öre pr par.

Lacksöm, 50 öre pr par.

Syning af pälsfoder, 18 öre pr par. Isättning
af pälsfoder 10 öre pr pär.

Päls till påshandskar, 10 öre ,pr par.

Bräm 5 öre pr par.

Musketörhandskar, under 8-knapps, 25
öre pr par, öfver 8-knapps, 5 öres förhöjning
pr par och ytterligare 5 öres förhöjning
för gants de Susde, get och ’ mocka.

Handfälld ofvankant, 3 öres förhöjning
för alla handskar.

Syning af foder, trikå med .strålar, 10
öre pr par, utan strålar 5 öre pr par.
Sidenfoder 7 öre pr par.

Foder af skinn betalas lika med handskar.
Foder sydda med klistradt foder 5
öres förhöjning pr par.

Alla beställda handskar, som understiga
6 par betalas med 4 öres tillägg pr par.

Tvättskinn med gnidning och vändning.

1-knapps............pr par 19

Foderhandskar.

Däntade, jämte foder helt färdiga,

1-knapps...........pr par 26

Foderhandskar 1-knapps, däntade,
sydda till infordring utan fälld

kant.............» »14

Foderhandskar 1-knapps, däntade,
sydda till infordring med fälld

kant och slits.........» »17

Isättning af foder utan stråler . . » »10

» » » med » . . » » 5

Handskar med klistradt sidenfoder

1-knapps...........» »19

Handskar med löst sidenfoder färdig sydda

1-kDapps........» »28

Handskar med klistradt trikåfoder

1-knapps...........» »21

Stickade däntade handskar.

Ilelstick 1-knapps........pr par 33

Halfstick utan stickad kant ...» »16

» med » » . . . » » 18

» 1-radig snoddning ...» » 4

» 2- » » . . . » » 8

1 stickning kring däntan.....» » 3

2 stickningar » » .....» » 6

Tumstick............» » 4

166

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Handslc tillverkning.

Bunt makerier.

Eftersömnad å halfstick. öre.

1-knapps............pr par 10

Barnhandskar betalas lika med damhandskar.

För hvarje öfverstigande här an gifna

knapplängder tillägges . . » > 2

Detta gäller alla handsksorter.

Stickning af kant och slits å vanligt
sydda handskar:

1 gång...........» » 3

2 gånger..........> » 5

Handskar med dubbel slitskant till lägges.

............» > 2

Bantning.

Med tråd...........pr dussin 30

Med vanligt silke......» » 32

Med tambursilke.......> » 38

Femradig däntning......» » 47

Foder sydda i kastmaskin.

Med stråler.........pr dussin 120

Utan > .........» > 48

Foder af päls och skinn, utan

lagning..........» » 120

Sys foderna i vanlig symaskin, uppgöres priset
härför af fabrikanten och sömmerskan.

Båshandskar.

Sydda, fullt färdiga, med gummi . pr par 16
Påshandskar med insatt kil och

gummi............» » 9

Pås med slits till knapp.....» » 7

> utan slits..........» » 5

Isättning af kil.........» » 1

Syning af påsfoder trikå.....» » 4

Isättning af > .......> > 3

Päls i påshandskar........pr par 5

Isättning af bräm........> » 5

Tambur. öre.

Fyrradig, groft silke.....pr dussin 96

Fyrradig, fint » » » 75

Treradig, knut........» * 75

Tvåradig > ........» » 60

Bella tambur.........» > 67

Eifel » . . . ......» » 60

Ögle > . . . ......» » 85

Treradig slät.........> » 60

Tvåradig » » > 50

Enradig » > > 30

Tambur mellan ränder.....> » 25

Maskin till stickning och snoddning lämnas
utan afgift. All träd, äfven fäll och
agrafftråd samt silke lämnas gratis.

Om handskar förekomma, på hvilka arbetssättet
är olika, så att arbetet för sömmerskorna
antingen ökas eller minskas utöfver
det vanliga, äger fabrikanterna och
sömmerskorna rätt att öfverenskomma om
skillnaden i arbetspriset.

Möjligen förekommande nya handsksorter
betalas i enlighet med denna prislista.

Enstaka beställda par handskar, intill
högst 3 par, tillsändas och af hämtas af
fabrikanten.

Allt arbete skall aflämnas och afhämtas
innan kl. 8 e. m.

Aflöning utbetalas senast kl. 8 fredag
afton.

Vid antagandet af nya sömmerskor äga
organiserade sömmerskor företräde.

Inga trakasserier få förekomma.

Denna prislista är gällande från den 8
oktober 1907 med 2 månaders uppsägning.

Godkänd:

Lund den ............... ........ 1907.

För Sv. hundsk fabrikantförening. För Sv: handskarbetarförbundet.

Arbetsaftal mellan Pälsvaruarbetareförbundets stockholmsafdelning
och arbetsgifvare inom pälsvarubranschen i Stockholm.

§ i.

Bestämmelser angående lärling.

Mom. 1. Lärlingsantalet bestämmes efter
1 på hvarje påbör jad t 4-tal utlärd arbetare.

Mom. 2. Lärling, som under 4 år varit
sysselsatt med tillskärning, bör efter
denna tid bekomma bevis som utlärd, och
är principal skyldig tillse, det lärling
blir i tillfälle att tillägna sig alla de
bidetaljer, som erfordras för att kunna
tillverka ett antagligt prof.

Mom. 3. Begynnelselön för lärling är
8 kronor. Efter V2 år 10 kr., efter 1 år
12 kr., efter 1 1/2 år 14 kr., efter 2 år
IG kr. och efter 3 år 18 kr.

§ 2.

Bestämmelser angående utlärd arbetare.

Mom. 1. Veckolönen för utlärd arbetare
utgår 1 :sta året efter lärotidens slut
med 21 kr., 2:dra året 24 kr., 3:dje året
27 kr. samt 4 :de året 30 kr.

Mom. 2. Arbetsveckan räknas efter 54

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

167

timmar och fördelas efter ömsesidig öfverenskommelse.

Mom. 3. Öfvertidsarbete med 50 proo.
förhöjning de två första timmarna efter
ordinarie arbetstids sint. Däröfver, samt
sön- och helgdagsarbete med 100 proc.
förhöjning.

Mom. 4. 1 :sta maj slutar arbetet se nast

kl. 1 e. m.

Mom. 5. Afdrag för helgdagar samt
1 :sta maj göres ej.

Mom. 6. Detta aftal gäller 1 år i sänder,
räknadt från 1 :sta oktober 1907, med
3 månaders ömsesidig uppsägning.

Mom. 7. Med detta aftal garanteras årskondition.
Kepressalier under någon form
få ej förekomma å någondera sidan. Ej
heller reducering af event. högre löner.

(Underskrifter saknas å det till Kommerskollegium inkomna exemplaret.)

Prislista för Skromberga med

Ackordspriser.

Bottenarbete.

Mansbottnar..........pr par 28 öre

Pojkbottnar fr. o. m. 10Va till 9 tum » » 22 »

» fr. 9 tum till de minsta » > 19 >
Erunsbottnar, såväl skefva som raka » » 21 »
Elickbottnarfr.93/4tumt. de minsta » > 18 »

Spikning.

Vanliga tofflor.......pr par 107a öre

Träkapptofflor.......» » 15 »

Träskor..........» »12 »

Eör ändring af fabriksbottnar blir priset
efter bottnarnas beskaffenhet och enligt
öfverenskommelse.

Daglön.

Daglön, då arbetet påfordrar sådan, utgår
med kr. 3: 25.

Eör nybörjare eller mindre yrkeslärda
Skromberga den

omnejds toffelmakeriarbetare.

bör beräknas efter deras normalarbetsförtjänst.

Lärlingsbestämmclser.

Lärling skall kunna utföra ett godkändt
arbete, innan full likvid erhålles, och bör
lärotiden beräknas till ett år.

Företrädesrätt för fackföreningsmedlemmar.

Arbetsgivare förbinder sig att företrädesvis
sysselsätta fackföreningsmedlemmar,
då sådana finnas att tillgå, samt påverka
nyintagna arbetare att ingå i fackförening,
då därom från föreningens sida gjorts anmodan.

Giltighetstid.

Detta aftal gäller från den 1 juni 1906
till den 1 juni 1908 med två månaders
ömsesidig uppsägning. Uppsäges ej aftalet,
anses detsamma fömyadt för ett år i
sänder.

26 maj 1906.

Å sektionen n:r 1, Skromberga och omnejds
toffelmakeriarbetare fackförenings vägnar.1

Aftal angående lönetariff, stängnings- och arbetstider samt öfriga
ordningsfrågor att vara gällande på Stockholms rak- och frisersalonger
emellan Frisörföreningen, här nedan kallad föreningen,
å ena sidan samt Svenska frisörbiträdesförbundet, afd. n:r 1, här
nedan kallad afdelningen, å andra sidan.

Veckolön.

§ 1.

Manligt biträde, som fyllt 18 år, varit i
yrket i fyra år samt lärt sig detsamma
enligt föreningens nu gällande bestämmelser
och sålunda är väl kunnig i rakning
och klippning, skall erhålla å andra klas3
affärer i lön 21 kronor pr vecka från
och med den 1 juni 1907 till och med den

31 maj 1908, samt därefter för samma ålder
och kompetens, så länge detta aftal varar,
23 kronor pr vecka.

§ 2.

Manligt biträde, som fyllt 21 år, lärt
sig yrket enligt föreningens bestämmelser
och sammanlagdt tjänstgjort uti detsamma
uti minst sex ar samt är fullt kompetent
i rakning, klippning och frisering,

Buntmakerier.

Trätoffel tillverkning.

Barberare

och

peruk makare.

1 Sektion af Sv. grof- och fabriksarb.-förb:s afd. 29.

168

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Barberare skall erhålla å andra klass affärer i lön;
och 25 kronor pr vecka från och med den

peruk- 1 juni 1907 till och med den 31 maj 1908,

makare. samt därefter, så länge detta aftal omfattar,
för samma ålder och kompetens 27
kronor pr vecka.

§ 3.

Manligt biträde, som är fullt kompetent
uti allt hvad till yrket hörer, skall erhålla
å första klass affärer från och med
den 1 juni 1907 och så länge detta aftal
omfattar 29 kronor pr vecka, samt fortfarande
få åtnjuta alla extra inkomster,
som förefunnits å tiden före detta aftals
träffande.

§ 4.

Kvinnligt biträde, som fyllt 18 år, och
tillhört yrket i fyra år, samt lärt sig rakning
och hvad därtill hörer i enlighet
med föreningens bestämmelser, skall åtnjuta
i lön från och med den 1 juni 1907
till och med den 31 maj 1908 20 kronor
pr vecka, samt därefter, så länge detta aftal
omfattar, 22 kronor pr vecka.

§ 5.

Kvinnligt biträde, som fyllt 21 år, tillhört
yrket i minst sex år, samt är fullt
kompetent i rakning och hvad därtill hörer,
skall åtnjuta i lön från och med den
1 juni 1907 till och med den 31 maj
1908 23 kronor per vecka, samt därefter
25 kronor pr vecka.

de sålunda uppkommande dubbelhelgdagarna
hållas stängd. Då midsommardagen infaller
på lördag, skall det då hållas öppet
till kl: 11 f. m. och därpå följande söndag
stängd.

§ 9.

Första maj.

1 maj skola affärerna stängas kl. 2
e. m., dock ej då denna dag infaller på
lördag.

Ledighet.

§ 10.

Hvarje helgfri vecka skall biträde å en
ömsesidigt öfverenskommen söckendag åtnjuta
ledighet från kl. 3 e. m., från hvilken
tid äfven middagstiden inräknas.

§ Il Biträde

skall åtnjuta en timmes middagstid.

§ 12.

Semester.

Biträde, som innehaft plats från 1 maj,
skall å ömsesidigt öfverenskommen tid under
sommarmånaderna, juni, juli eller augusti
åtnjuta sex dagars semester, och får
söndag däri inberäknas, dock äger principal
rätt att uppdela semestertiden uti
2 perioder, men skall då den ena perioden
innehålla minst 4 dagar.

Arbetstid.

§ 6.

Rak- och frisérsalong skall öppnas alla
söckendagar kl. 8 f. m. samt stängas alla
dagar med undantag af sön- och helgdagar
samt lördags- och helgdagsaftnar kl. 8
e. m. Lördags- och helgdagsaftnar skola
affärerna stängas senast kl. 10 e. m.

§ 7.

Å alla sön- och helgdagar, där icke här
annorlunda föreskrifves, skola affärerna under
juni, juli, aug. och sept. månader
öppnas kl. 8 samt stängas kl. 11 f. m.,
samt öfriga månader öppnas kl. 9 f. m.
och stängas kl. 1 e. m.

§ 8.

Fridagar.

Å annandag påsk, annadag pingst, midsommardagen
och juldagen skola affärerna
hållas stängda, jämväl skall, då nyårsdagen
och Maria bebådelsedag infalla omedelbart
före eller efter söndag, den senare af

Gruppindelning.

§ 13.

Affärer, som nu skola räknas till 1 klass
och tillämpa 1 klass prislista, samt betala
1 klass biträdeslöner, äro för närvarande
följande: — — — — — —

§ 14.

För att annan affär än här föreskrifna
skall få räknas till 1 klass, eller för att
någon af de här angifna 1 klass affärerna
skall få räknas till 2 klass fordras,
att föreningen och förbundet därom skall
fatta samstämmiga beslut. Skulle affärsinnehafvaren
vara missnöjd med det sålunda
fattade beslutet, äger han rätt att
därom klaga till föreningens styrelse, och
får då frågan'' hänskjutas till skiljedomstol,
sålunda sammansatt, att föreningens styrelse
tillsammans med afdelningens styrelse
utse tre skiljedomare, samt affärs.
innehafvaren utser tre, hvilka sex såluni
da valda skiljedomare utse den sjunde,
och skola då dessa sju utgöra skiljedomstol,
samt få de konstituera sig efter godtfinnande,
men äro skyldiga att åtta dagar

BEKLÄDNADSINDUSTRI.

169

efter det de blifvit utsedda inkomma till
de respektive styrelserna med sin skiljedom.

§ 15.

Biträdes yrkesskicklighet.

Då biträde lärt på annan plats än i
Stockholm, och det idsar sig, att han icke
besitter den kompetens i förhållande till
ålder och lärotid, som föreskrifves i detta
aftal, äger principal rätt att hos föreningens
styrelse därom anföra klagomål, och
får då föreningens och förbundets styrelser
utse hvar sin yrkesman, hvilka skola undersöka
yrkesskicklighet samt på nöjaktigt
sätt slita tvisten.

Ordningsregler.

§ 16.

Biträde skall, då tid därtill finnes, fullständigt
expediera hvarje kund.

§ 17.

Under arbetstiden får ej förtärande af
spirituösa drycker förekomma, likaledes är
tobaksrökning å arbetslokalen för personalen
förbjuden.

§ 18.

Biträde ägen ej rätt att för principal
eller egen räkning utföra något arbete
utom affären, efter stipulerade stängningstider,
äfven å fridag eller semester gälla
samma bestämmelser.

Aftalets helgd m. in.

§ 19-

Föreningen och afdelningen skola gemensamt
med all makt tillse och genomdrifva,
att detta aftal till alla delar hålles.

§ 20.

När biträde eller principal bryter mot
detta aftal, skall den lidande till sin respektive
organisations styrelse därom rapportera,
och då styrelsen funnit klagomålet
befogadt, skall sådan fråga hänskjutas till
skiljedom, i enlighet med hvad paragraf
fjorton föreskrifver. På enahanda sätt skall
äfven förfaras, då tvist uppstått emellan
föreningen och afdelningen angående detta
aftals tolkande.

§ 21.

Afdelningen förbinder sig, att ingen af
dess medlemmar antager plats å affär, där
icke de af föreningen stipulerade prislistorna
hållas samt skall med all makt
söka förhindra, att utom afdelningen stående
biträden antager plats å dylik affär.

§ 22.

Allä kostnader för detta aftals upprätthållande
skola emellan föreningen och
afdelningen lika delas, men är föreningen
skyldig att ensam bestrida de kostnader
som kunna uppstå för upprätthållande af
de af föreningen bestämda prislistorna.

§ 23.

Giltighetstid.

Denna öfverenskommelse skall gälla under
en tid af tre (3) år, från och med den
1 juni 1907 till och med den 31 maj 1910,
och anses vara förlängdt med ett år i
sänder, därest det icke af endera parten
uppsäges senast tre (3) månader före förfallodagen.

Med denna öfverenskommelse, som är
upprättad i 2:ne lika lydande exemplar,
af hvilka hvardera parten tagit hvar sitt,
förklara vi oss fullt nöjda försäkra

Stockholm den 15 maj 1907.

(Underskrifter saknas å den till Kommerskollegium insända afskriften.)

Löne- och. arbetsaftal med N. N. tvättinrättning och därstädes anställda
arbetare tillhörande Sv. textilarbetareförbundets afd. n:r 41.

Arbetstid.

Arbetstiden skall oberäknadt nödiga
måltidsraster, utgöra 60 timmar pr vecka,
fördelade sålunda: kl. 7 f. m.—12 midd.,
1,30—6,30 e. m. med Vi timmas rast på
förmiddagen och 1/4 timme på eftermiddagen.

Minimilöner pr timma.

Kvinnliga arbetare, fyllda 18 år, sysselsatta
med strykning, mangling och tvätt -

ning, och som besitta 6 månaders vana vid

arbete 17 öre.

efter 1 års vana..........18 »

med mindre än 6 mån. vana.....16 >

Öfriga kvinnliga arbetare, fyllda 18 år resp.
16, 17, .15 öre.

Kvinnliga arbetare, fyllda 15—16—17—år,
resp. 13—14—15 öre.

Med mindre än 6 mån. vana: 1 öre mindre
pr timma.

Barberare

och

peruk makare.

Tvätt inrättning.

170

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tvätt inrättning.

Läder fabrik.

Ackordslöner.

Tör stärkning och strykning af:

Stärkskjortor med manschetter . . 1772 öre
» utan » ... 137» >

Kragar, raka........... 27» »

» nerliggande och dubbla . . 3‘/2 >

Förhäng............. 5 »

» med foder och veck . . . 6''/* i

Manschetter, pr par........ 47a »

Allt pr godkändt arbete.

Öfvertidsarbete.

Arbete, som utföres utom ordinarie arbetstid
emellan 6 f. m.—9 e. m., betalas
med,25 °/o förhöjning å gällande löner. Allt
annat öfvertidsarbete betalas med 50 °/o
förhöjning. Åt ackordsarbeterskor utbetalas
resp. 5 och 10 öres förhöjning pr
timma.

Ersättning för olycksfall i arbetet.

Arbetare, som skadats i arbetet, erhåller
i ersättning 1 kr. pr dag under tiden från
och med första dagen efter det skadan,
skedde.

Arbetsgivare» rätt.

Arbetsgifvare äger rätt att fritt antaga
och afskeda arbetare, att leda och fördela
arbetet, samt begagna arbetare från hvilken
förening som helst eller stående utanför
förening.

Fridagar.

Infaller 1 maj en arbetsdag, är arbetet
den dagen inställdt.

Föreningsrätten.

Arbetare äga full och oinskränkt föreningsrätt
i den mening, att hvarje arbetare
äger fullkomlig frihet tillhöra den förening
hon själf önskar eller stå utanför förening.

Uppsägning af anställning.

Å ömse sidor gäller en uppsägningstid af
8 dagar.

Agitation.

Agitation, af hvad slag det vara må,
på arbetsplatsen är förbjuden. Öfverträdelse
härutinnan berättigar arbetsgifvaren
att genast afskeda arbetaren.

Aftalstidens längd.

Detta aftal träder i kraft den 1 november
1906 och gäller intill samma dato 1908.
Skulle icke uppsägning från någondera sidan
äga rum senast 3 kalendermånader före
aftalstidens utgång, anses aftalet vara
förlängdt för en tid af ett år i sänder.

Förestående aftal, som af båda parterna
undertecknats o ch hvaraf exemplar växlats,
förbinda vi oss att efterfölja, under
den tid som i aftalet är stadgadt.

N. N. den 8 november 1906.

För N. N. tvättinrättning. För Svenska textilarbetareförbundets afdelning
n:r 41.

För Svenska textilarbetareförbundet.

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.

Löne- och arbetsaftal emellan Aktiebolaget Stockholms förenade
läder- och remfabriker och Svenska läderarbetareförbundets afdelning
n:r 8.1

Arbetstid.

§ 1.

Arbetstiden utgår med 57 s/4 timmar i
veckan, fördelad på .10 timmars arbetsdag,
utom lördagar, då den är 7 % timmar.

De fem stora helgdagsaftnarna afslutas
arbetet efter 5 timmars arbete på förmiddagen
eller kl. 12,45 e. m.

Öfvertidsarbete.

§ 2.

Öfvertidsarbete betalas med 25 % förhöjning
och nattarbete med 50 °/o samt
söndagsarbete med 100 °/o.

Öfvertidsarbete räknas från kl. 6,10 f. m.
till kl. 7,10 f. m. samt från kl. 6,45 e. m.
till kl. 8,30 e. m., lördagarna från kl.
6,10 f. m. till kl. 7,10 f. m. och kl.

1 Ackordspriserna hafva uteslutits.

LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI.

171

3,45 till 8,30 e. m.

Nattarbete räknas från. kl. 8,30 e. m.
till 6,10 f. m.

Öfvertidsprocent beräknas endast för
timlönsarbeten.

Ackordsprislista.

§ 3.

Vid fabriken skola ackord i enlighet med
nedanstående lista hädanefter utgå:

Koläder.

Kalkhuset:
ox- och tjurhudar . .

kohudar ......

Färghuset:
allt dithörande arbete

Öre.

00

Ströhuset:

ströning (incl. rengörning af karen)... 00
dragning (incl. bortkörning af begagnad

bark)................00

omströning af kruponger........00

Obs.! Pumpning ej inberäknad, bark
framburen.

Sulläder.

Kalkhuset:

skärning, strykning samt allt förarbete . 00
Färghuset:

allt dithörande arbete jämte klyfning . . 00
Ströhuset:

ströning på försänk..........00

» » fast............00

dragning...............00

Valkhuset:

garvalkning, vattenvalkning samt dithörande
arbeten från hiss på bock ... 00
aifall från randl. (pr hud randl.) (hvaraf
för halsar 1 öre och för bukar 1 öre,

allt pr par)............00

ombrytning af remläder (pr hud remi.) . 00

blekning...............00

våtprässning och utfällning......00

» af helt koläder......00

» » remi. (däraf krupong 5,

hals 3 och bukar 2 öre) 00
» > randl.-aifall (hals s/4 öre,

pr par bukar s/4 öre, . . 00
Obs. Tages på bock, hänges på bock.

Färdiggörning.

Koläder...............00

Remlädersaffall pr reml.-hud (hals 10

öre, par bukar 20 öre)........00

Randlädersaffall pr randl. (hals 6 öre,
par bukar 12 öre)..........00

Remläder.

(Färdiggörning (däraf blanschering 6 öre
samt bogstycke 14 öre), (föregående arbete
inbegripet i kol. ackord).....00

Ofvanläder.

Kalkhuset:

kohudar...............00

tjurhudar (platt läder) . . *.....00

Färg- och ströhuset:
för allt arbete incl. rengörning af färger
(däraf färgning 10 öre, ströning 5 öre,
dragning 6 öre, eftergarfning och vat -

tenvalkning 14 öre).........00

spalt ej inberäknadt.

Verkstadsarbete å ofvanläder.

Hela arbetet (äfven falsning af ben och

bukar)............ 00

färdigarbetning af vaxspalt (utom falsning)
................00

smörjning och maskinfalsning af vaxspalt
....... 00

smörjning och maskinfalsning af foderspalt
...............00

sortering, oljning och upphängning af

prässpalt..............00

falsning och tågning af randl.-buk, pr par 00

y > » » » -halsar . . 00

Kalkspalt-maskinskötare:

(fast) 25 hudar pr dag.......00

därutöfver > > » .......00

affall (hals 3 öre, par buk 2 öre) ... 00

Randläder:

maskinvaskning............00

färdiggörning.............00

tillkommer för svart randl. pr hud ... 00

Kromafdelningen.

Hela kromarbetet pr D-fot......00

Barkmalnlng.

(I den mån de här olika sorterna användas)
pr ton.......... . 00

barkbärning.............00

Extraktlonsverket.

Pumpare och kokare enligt kontrakt.

Vid de fall, då ackord enl. ofvanstående
ej kunna erbjudas, betalas med
timlön.

Om under den tid, då detta aftal är
gällande, sådan förändring af arbetsmetoden
göres, att ett större eller mindre antal
arbetare för något lag behöfves än
vid tiden för detta aftals träffande, skall
särskild öfverenskommelse göras om motsvarande
förändring af ackordspriset för
ifrågavarande arbetslag.

Timpenning.

§ 4.

Vid de tillfällen, då ackordsbetalning ej
kan ifrågakomma, är timpenningen för
fullt arbetsdugliga, yrkeslärda arbetare eller
de, som sysselsättas vid bord-, bomoch
bockarbete samt arbetare vid mera

Läder fabrik.

172

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Läder fabrik.

fordrande specialmaskiner, samt spalt-,
fals-, stöt-, narfsättnings-, vask-, stoll-,
slag-, press-, skår- och strykmaskiner
samt färg-, st^ö-, drifhus och torkbasar,
gar-, smörjvalkare och vana saltkällarearbetare,
40 öre. För fullt arbetsdugliga, yrkesvana
hjälparbetare utgör lönen 38 öre
pr timme. För nyintagen, arbetsduglig, ej
yrkeslärd arbetare betalas under de två
första månaderna 33 öre pr timme. Minderåriga,
ålderstigna eller icke fullt arbetsdugliga
betalas enligt i hvarje särskildt
fall träffad öfverenskommelse. Vid
ackordsarbete garanteras den i denna §
bestämda timpenningen som minimilön.

mellan. Järla och staden mot amorteringsskyldighet
för hvarje sådan arbetare af
en krona i veckan, som afdrages vid aflöningstillfället
och ikläder sig afdelningen
godtgörelse af den förlust, som för
bolaget kan uppstå genom tillhandahållandet
af dylika biljetter.

Uppsägningstid.

§ 9.

Å ömse sidor gäller en uppsägningstid
af åtta dagar utom för arbetare med månadslön,
för hvilka gälla en månads ömsesidig
uppsägning.

Fullgodt arbete.

§ 5.

Arbetaren är skyldig att utföra ett såväl''
till kvalitet som kvantitet fullgodt arbete.
Om ett färdigt parti visar sig underhaltigt
på grund af vårdslöshet vid färdiggörningen,
skall detsamma af arbetslaget
omarbetas utan särskild ersättning.

Olycksfallsförsäkring.

§ 6.

Alla arbetare äro enligt lag försäkrade i
försäkringsbolaget Bore, och bekostas afgifterna
härför af bolaget, men har bolaget
dessutom i samma försäkringsbolag försäkrat
hvarje gift arbetare till 2,000 ler.
och hvarje ogift till 1,000 kr., och betalar
bolaget härför halfva försäkringsafgiften
och arbetarne den andra hälften, som inbetalas
i förskott, af gift arbetare med
15 öre och af ogift arbetare med 5 öre
i veckan.

>'' atnraförmåner.

§ 7.

Förskinn lämnas de arbetare, hvars arbete
sådant kräfver. Behöfliga arbetshandskar
utlämnas hvarje vecka, dock högst
5 par. Damasker tillhandahålles till kr.

1,50 pr par.

§ 8.

Bolaget åtager sig att för de arbetare,
som nödgas bo i staden, tillhandahålla
årsbiljett å Stockholm—Saltsjöns järnväg

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 10.

Arbetare äge full och oinskränkt föreningsrätt
i den mening, att en hvar arbetare
må efter eget frivilligt afgörande
tillhöra hvilken organisation, han önskar,
eller stå utanför organisation.

Arbetsgifvaren äger rätt att fritt antaga
eller afskeda arbetare, att leda och
fördela arbetet samt att begagna arbetare
från hvilken förening som helst, eller arbetare
stående utanför förening.

All agitation, af hvad slag det vara
må, är å arbetsplats förbjuden.

Ordningsregler.

§ 11.

Vid fabriken gällande fabriksordning
godkännes till noggrann efterföljd. Bryter
arbetare mot § 5 i detta aftal eller begår
förseelse, som enligt fabriksordningen medför
afsked, äger arbetsgifvaren rätt afskeda
honom utan uppsägning.

Giltighetstid.

§ 12.

Detta aftal gäller under två år från
den 28 maj innevarande, år med tre månaders
ömsesidig uppsägning.

Uppsägning af af talet från någondera
sidan skall åtföljas af fullständigt förslag
till nytt aftal.

Sker ej uppsägning inom föreskrifven
tid, gäller detta aftal ytterligare ett år
och så vidare år från år.

Stockholm den 28 februari 1907.

Aktiebolaget Stockholms förenade läder&
rem fabriker.

Kemisk-tekniska kvarn- och läderarbetareförbundet.

LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI.

173

Emellan Hälsingborgs gummifabriks aktiebolag i Hälsingborg å
ena sidan ocb de vid Hälsingborgs gummifabriks aktiebolag anställde
arbetarne å andra sidan är i dag följande aftal träffadt.1

§ i.

De manlige arbetarne i fabriken, som
åtnjuta full daglön, garanteras en minimilön
af:

år 1907 efter den 1 juli kr. 3,50 pr dag,

år 1908 från den 1 januari kr. 3,55 pr
dag,

år 1909 till den 1 juli kr. 3,60 pr dag,
allt efter 10 timmars arbetsdag.

§ 2.

Aflöningen till: sulskärare, lackerare,
tillskärare, stångbärare, skoaftagare och
uppersskärare beräknas efter det antal par
galoscher, som dagligen upplästas, sålunda
att

a) sulskärarne erhålla 00/000 öre pr par;

de för arbetet erforderliga minderåriga

— nu en pojke — af lönas af fabriken särskildt; b)

lackerarne erhålla 00/000 öre pr par;

förmannens lön betalas af fabriken med,

40 öre i timmen 1907, 40 V2 öre 1908 och

41 öre i timmen 1909;

c) tillskärarne inklusive i tills kärningssalen
anställde pojkar -erhålla 000/000 öre
pr par;

förmannen N. N. erhåller extra 10 öre
pr timme för sitt arbete såsom förman;

d) stångbärarne och.skoaftagarne erhålla
gemensamt 00 öre pr par;

e) uppersskärarne erhålla 00 öre pr par,
och fabriken betalar dessutom 4 kr. i veckan
till förmannen.

§ 3.

Då någon ny sulskärare behöfver antagas,
aflönas han af fabriken med i fabriken
gällande daglön, till dess att han
kan skära 360 par sulor på 10 timmars arbetsdag,
hvilket han bör kunna göra efter
3 veckors arbete.

Under tiden härför afräknas naturligtvis,
dagligen det antal sulor, som skäras af
honom, å det antal par, för hvilket ackordaflöningen
för sulskärarna skulle beräknas.

Då ny lackerare behöfver antagas, betalas
till honom half daglön under de
första 14 arbetsdagarne, hvilka beräknas
åtgå, förrän han uppnått tillräcklig färdighet
i arbetet för att deltaga i ackord-,
aflöningen.

Då ny uppersskärare behöfver antagas,
aflönas han efter i fabriken gällande dag -

lön, till dess han kan. skära 600 par på
10 timmars arbetsdag, hvilket han bör
kunna göra efter 14 dagars arbete.

Under tiden härför afräknas naturligtvis
det antal par uppers, som skäres af
honom, å det antal par, för hvilket ackordaflöningen
för uppersskärarne skall beräknas.

§ 4.

Hvita gymnastikskor med hvita sulor
och andra sorter, som ej lackeras, afdrages
det antal upplästade par, för hvilket
ackordaflöningen för lackeringen skulle beräknas.

§ 5.

Skulle förtorkningen bortfalla, medgifves
fabriken rätt att göra ändring i den aflöning,
som häri blifvit bestämd för skoaftagare
och stångbärare.

Likaså må fabriken äga rätt att göra
förändring i häri bestämda aflöning för
tillskärarne, om tillverkningen af smertingskor
afsevärdt ökas.

§ 6.

Aflöningen utbetalas af fabriken till en
förtroendeman inom hvarje afdelning, och
hafva arbetarne att namngifva dessa förtroendemän.

Möjligen inträffande ombyte af förtroendeman
meddelas disponenten af alla förtroendemännen
gemensamt.

§ ''•

Förtroendemännen hafva att fördela aflöningen
inom hvarje afdelning i samråd
med alla arbetarne inom densamma.

Möjligen uppkommande tvister afgöras
af disponenten.

§ 8. ■

Förtroendemännen berättigas till . att
inom sig utse en person, som kan beredas
tillfälle till att kontrollera riktigheten
af fabrikens uppgifter om det antal
par galoscher, som upplästas, och hvarefter
ju aflöningen skall beräknas.

§ 9-

Arbetarne i magasinet åtnjuta samma
förmåner som arbetarne i fabriken och betalas
med samma daglön som dessa.

Gummi fabrik; manliga arbetare.

Ackordspriserna hafva uteslutits.

174

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Gummi fabrik; manliga arbetare.

De å magasinet anställde arbetarne, som
kunna anses hafva ständigt arbete där,
må kunna göra anspråk på att i tur och''
ordning efter anmälan erhålla ackordarbete
i fabriken.

§ 10.

Allt öfvertidsarbete betales med 25 o/o
förhöjning å gällande timlön för de första
två timmarna utöfver 10 timmars arbetsdag.

öfrigt öfvertidsarbete samt arbete å sönoch
helgdagar betalas med 50 °/o förhöjning.

§ 11.

1 kalandersalen anställde pojkar under
17 år erhålla följande aflöning:

4 st. pojkar erhålla 14 öre pr timma

(i o » o 13 > o o

6 > » > 12 » » »

Återstående antal i kalandersalen sysselsatta
pojkar under 17 år erhålla 12 öre
pr timme.

Arbetsdagen beräknas till 10 timmar.

Så änart någon plats'' i fabriken blir ledig
efter minderårig, som arbetat efter
ackordbetalning och ej kan besättas med
pojke i fabriken, som arbetat på annan
ackordbetalning, skall densamma i främsta
rummet tillsättas med i kalandersalen
sysselsatt pojke.

I kalandersalen sysselsatta pojkar öfver
17 år gamla betalas med minst 22 i/s öre
i timmen.

§ 12.

Andra våningens personal, som sysselsättes
vid lästbordet med lästers utbärning
och sortering och för upptagning och uppoch
nedbärning af uppersramar och sulbräder,
erhåller en aflöning af 00 öre pr
upplästadt par galoscher.

Dessutom betalar fabriken den vid detta
arbete sysselsatte äldre manlige arbetaren,
en fast lön af 25 öre pr timme.

För närvarande består personalen i fråga
af denne man och 12 pojkar.

I mannens göromål ingår slipning af
knifvar och saxar och uppackning och
lackering af nya ankommande läster samt
tillsyn öfver lagret af utsorterade läster.

Vidare skall han, då så erfordras, vara
behjälplig under en timmes tid dagligen
vid cementen.

Till häri angifna antal pojkars hjälp
lämnas från kalandersalen 9 pojkar under
1 timmes tid dagligen.

§ 13.

Dessutom äro å andra våningen sysselsatta
pojkar vid tygskåpet ocn såsom hjälp
åt modellskärare.

Dessa pojkar erhålla följande aflöning:

en å hvardera platsen 13 öre pr timme
och återstående minst 11 öre pr timme,
allt efter 10 timmars arbetsdag.

§ 14.

Å fjärde våningen vid packning af galoscher
till magasinet anställde pojkar erhålla
00 öre pr packadt par galoscher i
aflöning för ifrågavarande arbete.

§ 15.

I cementsalen betalas följande aflöning,
nämligen:

a) för cementning af leining 00 öre pr
par,

b) för cementning af smertingskor 0 öre
pr par,

c) för cementning af extra nåtlade smertingskor
0 öre pr par,

allt beräknadt efter det antal par, som
blifvit upplästade. Fabriken betalar utanför
ackordaflöningen i cementsalen daglön
för flickor, dock högst 26 timmar
pr dag å 10 öre pr timme.

§ 16.

Å fjärde våningen vid sorteringen och
stämplingen anställd personal erhåller 00
öre pr par upplästade galoscher i aflöning
för ifrågavarande arbete.

§ 17.

I bollafdelningen betalas följande aflöningar,
nämligen:

Ackord för	tillverkning	af bollar.
ll/4" ....	. kr.	00: 00	pr	100 st.
lVs" ....	. »	00: 00	5	J>	2>
174" ....	>	00: 00	)	>	»
2" . ''. . . .	. »	00: 00	>	>	»
274" ....	. »	00: 00	>	2>
2''h" ....	>	00: 00	3>	>
2s/4" ....	. »	00: 00	>
3".....		00: 00	>	>	»
374" ....	>	00: 00	»
3l/i" . . . .	>	00: 00	>	»	>
4".....	. >	00: 00		>	>
4 V«".....	»	00: 00	>	>	»
477'' ....	. »	00: 00	>	>
5”.....	. T>	00: 00	>	»
6".....	. T	00: 00		>
7".....	• »	00: 00	>		>
8".....	. »	00: 00	»		>

Afdrag för arbetsfel 1 öre pr st.

Laion-tennisbollar.

00 öre pr st.

Afdrag för arbetsfel 00 öre pr st.

LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI.

175

Ackord för blåsning af bollar.

l‘A"—2" första gång
andra »
2i/i"—3" första >
andra >
3‘A"—43/4" första >
andra >
5"—8" första >

andra >

. OO öre pr 100
. 00 ■> * ■»

. 00 > > >

, 00 j j >

. 00 » » >

. 00 » j »

. 00 > > i

. 00 > s s

Afdrag för biåsfel 0 öre pr st.

st.

j

3

i

3

Ackord för slipning af bollar.

Vanliga- bollar 0 öre pr 10Q st. för intill 3"
* » öfver 3"

Afdrag för fel 1 öre pr st.

Lawn-tennisbollar.

0 öre pr st.

Afdrag för fel 0 öre pr st.

För formfel betalas ej aflöning.

Skulle vulkaniseringspressar anskaffas
för bollvulkanisation, reduceras ofvanstående
löner i förhållande till härigenom
minskadt arbete.

Vidare garanterar fabriken, att pojke,
som varit anställd vid fabriken tre månaders
tid och erhåller aflöning efter timlön,
skall aflönas med lägst 12 öre pr timme.

§ 18.

Om tillverkningen vid fabriken af någon
orsak reduceras, och om arbetarne af- denna
orsak delvis måste afskedas, tages af fabriken
hänsyn till, att de senast antagna
arbetarne afskedas först, samt att sysselsättning
beredes de afpkedade i tur och!
ordning och i den mån arbetare åter behöfva
antagas.

§ 19-

Gummi fabriJc; manliga arbetare.

Acko

d föl

målning af bollar.

1V«".....	kr.	00: 00	pr	100 st.
1V>".....	>	00: 00	3	3 3
l3/4".....	3	00: 00	>	3 3
2"......	,	00: 00	3	* 3
2 7*".....	>	00: 00	3	} >
272".....	3	00: 00	3	3 3
2 .....	>	00: 00	3	3 3
3"......	>	00: 00	3	3 >
374".....	3	00: 00	»	3 3
37a".....	3	00: 00	3	3 3
4"......	3	00: 00	>	> 3
472''''.....	3	00: 00	3	J >
43/4" .....	3	00: 00	3	» 5
5"......	3	00: 00	3	3 3
6"......	3	00: 00	>	> >
7"......	3	00: 00	>	> 3
8"......	>	00: 00	>	3 3

Afdrag för målningsfel 0 öre pr st.

Ackord för syning af lawn-tennisbollar.
0 öre pr st.

Afdrag för fel 0 öre pr st.

Ackord för vulkanisering af bollar.

17V'' . . .	. . 00	öre	pr	dussin.
17»" . ■ -	. . . 00	3	>	3
l3/4" . . .	. . . 00	»		3
2" ... .	. . . 00	s	3	3
274" . .	. . . 00	3	>	3
272" . . -	. . . 00	3	»	3
2*/4" • •	. . . 00	3	3	3
3" . . .	... 00	3	3	3
374" . .	... 00	3	3	3
37a" . .	... 00	3	3	3
4'''' . . .	... 00	3	3	3
47a" . .	... 00	3	3	3
43/4'''' . .	... 00	3	3	>
5" ...	... 00	3	3	3
6" . . .	... 00	>	3	3
7" . . .	... 00	3	3	3
8" . .	. 00	3	3	3

Arbetare, som är ovillig eller oduglig
till det arbete, som ålägges honom, eller
som på något sätt brister i sitt uppförande,
äger naturligtvis disponenten rätt till att
genast afskeda.

§ 20.

De manliga arbetarne erhålla fri läkarevård
af fabrikens läkare samt medicin
för sig själfva, sin hustru och sina minderåriga
barn.

Arbetare öfver 21 år oIycksfallförsäkras8
då nu gällande försäkring skall förnyas,
med 1,500 kronor och i öfrigt enligt gällande
lag.

Under den s. k. karenstiden af 60 dagar
betalar bolaget kr. 1: 50 pr dag efter
första dagen, om olycksfallet varar mer
än 4 dagar, dock afdrages denna ersättning
å det belopp, som bolaget event. skulle
lämnat den skadade genom sjukkassan.

§ 21.

Modellskäraren N. N., erhåller såsom
modellskärare 25 öre högre daglön än för
vanliga arbetare i fabriken gällande.

§ 22.

För spikning af lådor betalas 8 öre
pr vanlig låda.

§ 23.

Utföres pannehackning på daglön, betalas
25 “/o förhöjning å vanlig timlön.

§ 24.

Första maj anses som fridag, om arbetarne
så önska och därom i god tid
göra anmälan.

§ 25.

Arbetare, som arbetat i fabriken på daglön,
och som efter anmälan och i veder -

176

K0LLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Gummi fabrik; manliga arbetare.

Gummi fabrik; kvinnliga arbetare.

börlig ordning förflyttas till ackordsarbete,
men som ej kan utföra detta arbete, må
kunna få återgå till daglönsarbete i fabriken
och ej afskedas.

§ 26.

Vid event. arbetsnedläggelse garantera
arbetarna, att hvad på de manliga arbetarne
vidkommer, förrän arbetet i fabriken
afstannar, allt under arbete va-,
rande material upparbetas, och allt arbete
i god ordning afslutas, så att fa Hälsingborg

d(

briken icke tillfogas någon förlust i någon
form genom på grund af arbetsnedläggelse
fördärfvadt material eller fördärfvade
maskiner, apparater eller varor.

§ 27.

Denna öfverenskommelse är gällande till
den 1 juli 1909, men anses alltjämt förnyad
på ytterligare ett år, såvida den
ej af någondera parten något år blifvit
skriftligen uppsagd före den 1 april.

l 19 juni 1907.

För Hälsingborgs gummifabriks
aktiebolag.

För Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets
styrelse.

Emellan Hälsingborgs gummifabriks aktiebolag i Hälsingborg å
ena sidan och de vid Hälsingborgs gummifabriks aktiebolags
fabrik i Hälsingborg anställde kvinnliga arbetarne å andra sidan
är i dag följande aftal träffadt.

Ackor dspriser.

§ 1.

Fabriken betalar från och med den aflöningsdag
som infaller efter det detta

kontrakt behörigen underteckna,dt	tillstäl-
les fabrikens disponent, följande	ackord-
löner Mans	snowboots tricot höga ....	00	öre
5	» ylle > ....	00
	> tricot låga ....	00	»
>	> ylle » ....	00
■»	halfboots......... .	00
	slippers ylle........	00
>	» tricot .......	00	>
>	ylle slippersläst.......	00
>	tricot > .......	00
>	» omviken sula.....	00	>
>	» > råkappa . . .	00	*
>	gymnastikskor med hvit galo-schering från n:o 10 t. o. m. n:o 14..........	00	»
	gymnastikskor med svart galo-schering från n:o 10 t. o. m. n:o 14......''. . . .	00
3>	gymnastikskor utan galosche-ring från n:o 101, o. m. n:o 14	00
>	ylle............	00	»
	tricot utan omviken råkappa .	00	»
Dame snowboots tricot höga ....	00	»
*	» vlle > ....	00	»
>	»'' tricot låga ....	00	J>
»	» vlle » ....	00	»
	bottiner ..........	00	2>
	slippers vlle........	00	>
»	> tricot ........	00
	ylle slippersläst.......	00
	tricot : > ......	00

Dame » omviken sula.....00 öre

» gymnastikskor med hvit galoschering
från n:o 1 t. o. m.

n:o 9 00 »

» gymnastikskor med svart galoschering
från n:o 1 t. o. m.

n:o 9...........00 »

» gymnastikskor utan galosche ring

från n:o 1 t. o. m. n:o 9 00 »

» ylle............00 »

» tricot D & U........00 .»

» > lätta .........00 »

> croquets..........00 »

Flick & barn snowboots ylle .... 00 »

» bottiner.......00 »

> siippers tricot .... 00 »

» gymnastikskor m. hvit

galoschering fr. N:o0

t. o. m. n:o 13 ... 00 »

» gymnastikskor m. svart

galoschering fr. n:o 0
t. o. m. n:o 13 ... 00 »

» gymnastikskor utan ga loschering

fr. n:o 0
t. o. m. n:o 13 ... 00 »

» ylle.........00 »

> tricot........00 »

Goss ylle.............00 »

> tricot............00 »

Nåtling å smerting på elektrisk maskin 00 »

» » » > vanlig > 00 »

Syning af bottiner........00 »

» » snowboots...... . 00 >

Daglön för lärlingar och nyantagna.

§ 2.

Lärlingar garanteras en daglön af 1
krona pr dag för 10. timmars arbetsdag

LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI.

177

under de första 14 dagarnes arbete i fabriken.
Därefter erhåller lärling under närmaste
14 dagar 50 öre dagligen i fast
lön, samt ackordlön enligt § 1.

§ 3.

Af aflöningen för nyantagen arbeterska
innehålles en krona pr vecka, till dess 5
kronor blifvit samlade, och dessa 5 kronor
innestå och förräntas af fabriken med 10
°/o pr år, hvilken ränta utbetalas hvarje
jul.

Skulle arbeterska lämna sin anställning
vid fabriken utan iakttagande af 8 dagars
uppsägning, tillfaller dessa 5 kronor
ett ändamål, som gummifabriken äger att
bestämma.

Premier.

§ 4.

För att visa vårt erkännande åt den
del af vår personal, som visar intresse
för sitt arbete åtminstone däri, att icke
utan fullt giltigt förfall uteblifva från
sitt arbete, vilja vi tillämpa följande premier.

Hvarje arbeterska,

a) som arbetat hela arbetsveckan utan
att någon dag frånvara från arbetet

b) samt hvarje dag färdiggjort hela det
antal par galoscher, som hon åtagit sig
och som hon så vidt möjligt är, själf äger
att bestämma

c) samt å hela det under veckan af
henne färdiggjorda antalet styck galoscher
ej för arbetsfel erhållit afdrag å mera
än högst 2 °/o å antalet,

kommer i åtnjutande af premie.

Premien bestämmes till 5 °/o å aflöningsbeloppet.

Någon af de närmaste dagarne efter aflöningsdagen
göres i arbetssalen anslag om
premierna, som i enlighet härmed blifvit
bestämda.

Premierna innehålles af fabriken och utbetalas
två gånger årligen, nämligen till
midsommar och jul.

Arbeterska, som före denna tid slutar
sitt arbete erhåller dock sin premie utbetald,
om hon fjorton dagar före det
hon slutar, meddelar härom å fabrikens
hufvu dkontor.

De premier, som blifvit beviljade, men
af någon anledning ej blifvit utbetalade,
tillfaller den fond som samlats för ändamål,
som fabriken äger att bestämma.

Afskedaude.

§ 5.

Arbeterska, som är ovillig eller oduglig
till det arbete, som ålägges henne eller
som på något sätt brister i sitt uppförande,
äger naturligtvis disponenten rätt till att
genast afskeda.

Giltighetstid.

§ 6.

Denna öfverenskommelse är gällande till
den 1 juli 1909, men anses alltjämt förnyad
på ytterligare ett år därefter, såvida
den ej af någondera parten något
år blifvit skriftligen uppsagd före den
1 april.

Hälsingborg den 15 november 1905.

För Hälsingborgs gummifabriks För Därstädes anställda kvinnliga
aktiebolag. arbetare.

Aftal och allmänna bestämmelser inom tapetserareyrket i

Stockholm.

Allmänna bestämmelser.

Arbetslednin g. Före n in gsr ätt.

§ 1.

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet
samt äger ensam bestämmanderätt att
i arbete antaga, afskeda eller behålla antagen
arbetare utan fackföreningens eller
arbetares ingripande. Arbetare må ej
afskedas eller trakasseras af den anledning,
att han tillhör fackförening.

Arbetstid.

§ 2.

a) Å undertecknades verkstäder gäller
från den 1 aug. 1907 till den 1 aug. 1908

1932/og Arbetsaftal.

en normalarbetstid af 52 1/2 timme pr vecka
; 91/2 timmar de 5 första veckodagarna
och 5 timmar på lördagar, häri ej inberäknade
en half timmes frukost och en
och en half timmes middagsrast.

b) Under andra af talsåret och därefter
aå länge detta aftal äger giltighet, är
normalarbetstiden 50 timmar i veckan; 9
timmar under de 5 första veckodagarna
och 5 timmar på lördagar, häri ej inberäknade
måltidsraster.

c) Första maj är fridag.

§ 3.

Normalarbetstiden börjar tidigast kl. 7
f. m. och slutar senast kl. 7 e . m.

12

Gummi fabrik; kvinnliga arbetare.

Tapetserare.

178

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tapetserare.

På lördagen upphör normalarbetstiden
kl. 1,30 e. m.

Timpenning.

§ 4.

a) Tapetserarearbetare, som med utläringsbetyg
styrker, att lian sammanlagdt
användt en lärotid af 5 år, betalas med
minst 60 öre pr timme. Efter ytterligare
1 års praktik erhåller sådan arbetare minst
65 öre pr timme.

b) Arbetare, som efter ritning, modell
eller beskrifning, sjelfständigt och på rimlig
tid samt korrekt kan utföra hvilket
arbete som än ifrågakommer, betalas med
minst 75 öre pr timme.

c) Arbetare, som på grund af ålder,
sjukdom eller vanförhet fått sin arbetsförmåga
nedsatt, kan betalas med lägre
lön enligt öfverenskommelse mellan honom
och arbetsgifvaren.

d ) All väntetid, som uppgår till en
timme och därutöfver betalas enligt den
öfverenskomna timlönen.

Öfvertidsarbete.

§ 5.

Om mer än normal arbetstid påfordras,
räknas detta som öfvertid och betalas sålunda: a)

för de första 2 timmarna efter normalarbetstidens
slut samt en timme före
dess början, hvilka räknas som öfvertid,
betalas utöfver öfverenskomna arbetslön
(pr styck eller pr timme) 30 öre pr timme;

b) natt- och söndagsarbete betalas med
60 öre extra pr timme. Om påbörjadt nattarbete
fortsättes efter kl. 1 f. m., betalas
detta med 7 5 öre extra pr timme; ,

c) om arbetsgifvaren fordrar arbetstidens
utsträckning utöfver normal tid, skall
sådant delgifvas respektive arbetare så tidigt
som möjligt;

d) för erhållande af nödig hvila äger
arbetare att efter nattarbete, godtgöra sig
en hvilotid af 9 timmar;

e) arbetare, som anmält giltig orsak,
må ej förvägras befrielse från öfvertidsarbete
;

f) öfvertidsarbete bör i regel ej ifrågakomma,
därest dugliga och ordentliga arbetare
finnas på platsen att tillgå. I detta
fall skall hänsyn tagas till arbetsgifvarens
lokala förhållanden.

Ackordsarbete.

§ ''■

a) Till reglerandet af arbetspriset upprättas
en första och en andra klass prislista.
1

b) Omständligare arbete betalas högre

enligt särskild öfverenskommelse med arbetarna
å resp. verkstad.

c) Vid den i § 20 omnämnda skiljenämndens
konstituerande sammanträde på
våren skall den prissätta till densamma
inlämnade uppgifter å nya modeller.

d) Vid ackordsarbete, som ej finnes i
fastställd prislista upptaget, garanteras
den aftalade timlönen.

e) Om samma möbelstycke samtidigt
utlämnas till mer än en arbetare, skall
ackordspriset för detta möbelstycke förhöjas
i enlighet med därom särskild träffad
öfverenskommelse mellan arbetsgifvaren
och arbetaren.

Utarbeten.

§ 8.

Vid s. k. utarbeten betalas den tid, som
åtgår till och från arbetet, enligt öfverenskomna
timpenningen.

Aflöningsdag.

§ 9.

Hvarje helgfri fredag (i annat fall dagen
före) senast kl. 7 e. m. utbetalas
af infört jänta medel i matpenningar 20
kronor. Sista aflöningsdagen i månaden
göres slutuppgörelse för allt ''under sagda
tid färdiggjordt arbete, dock må arbetare
å annan aflöningsdag utbekomma innestående
aflöning, efter förut därom skedd
tillsägelse.

§ io.

Uppsägningstid.

a) Lika gällande för båda parterna fastställes
en uppsägningstid af 8 dagar. Uppsagd
arbetare äger dock, i händelse arbetstiden
å resp. verkstad under _ uppsäga
ningstiden förkortas; få arbeta lika lång
ord. veckotid som veckan före uppsägningen
eller, där så ej kan beviljas, åtnjuta
mot den förlorade tiden svarande ersättning.

b) Om nytt arbete lämnas efter uppsägningstidens
slut, anses detta som ny
anställning.

§ 11.

Om anställd arbetare af en eller annan
giltig orsak önskar utebli från arbetet,
skall han sådant i god tid meddela, sin
principal eller den, som i hans ställe råder.
Uteblir han från arbetet utan laga förfall
eller förut träffad öfverenskommelse, har
han förverkat sin plats.

Företrädesrätt till arbete.

§ 12.

a) Vid antagande af arbetare äga sådana
företräde, som hafva hemortsrätt i Stock -

1 Dessa prislistor äro bifogade aftalet, men hafva här utelämnats.

LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI.

179

holm eller dess närhet och b) bör vid afskedandet,
så vidt möjligt, hänsyn, tagas
till icke blott yrkesskickligheten utan äfven
hemortsrätt, samt om arbetaren varit
en längre tid hos arbetsgifvaren anställd.

§ 13.

Arbete utom Stockholm in. m.

a) Vid arbete utom Stockholm skall
arbetsgifvaren utan kostnad från arbeta-i
rens sida ombestyra kost och event. logi.

b) Vid dagsarbete på skeppsvarfven inom
Stockholm, betalas en (1) krona extra
pr dag.

c) Vid resa nattetid skall arbetaren på
arbetsgifvarens bekostnad äga tillgång till
sofplats eller i annat fall en ersättning
af för honom gällande timlön.

§ 14.

Af fackföreningen utsedd representant
äger att, efter anmälan hos arbetsgifvaren
eller dennes ställföreträdare, få samtala
med å verkstaden anställda fackföreningsmedlemmar.

§ 15.

Då emballeringsarbete förekommer, må
arbetsgifvaren tillse, att detta under den
kalla årstiden i möjligaste mån må kunna
ske inomhus.

Kontrabok.

§ 16.

Arbetaren skall själf innehafva en kontrabok
med arbetsgifvaren, och skall vid
hvarje uppgörelse densamma af arbetsgifvaren
eller dennes ställföreträdare underskrifvas.
Uti denna bok inskrifvet arbete
skall tydligt hänvisa till punkt i
den gällande prislistan.

Minskad arbetstillgång.

§ 17-

Vid minskad arbetstillgång bör arbetstiden
inskränkas om eftermiddagarna, med
iakttagande af att alla i kondition kvarstående
arbetare i regel erhålla lika arbetstid.

Yrkeslärda företräde. Aftalets helgd.

§ 18.

Arbetsgifvarna skola till förekommande
arbeten använda yrkeslärda arbetare, därest
dugliga och ordentliga sådana finnas;
på platsen att tillgå. Specialister räknas
därvid som ykeslärda.

Arbetsgifvarnas och arbetarnas organisa-,
tioner äro skyldiga att tillse, att alla
arbetsgivare, som bedrifva tapetserareyrket
eller delar däraf, ställa sig till efterrättelse
den emellan korporationerna upprättade
prislistan med dess bestämmelser.

Olycksfallsförsäkring.

§ 19.

Arbetsgifvaren olycksfallsförsäkrar sina
arbetare enligt de grunder, som angifvas i
§ 4 i gällande lag angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbetet.

Skiljedom.

§ 20.

a) För slitande af samtliga meningsskiljaktigheter
rörande detta aftals bestämmelser,
som kunna förekomma mellan arbetsgivare
och arbetare under den tid aftalet
är gällande, skall en skiljenämnd tillsättas
och äger i aftalet inbegripen förening, att
till nämndens afgörande remittera uppkommen
tvist.

b) Till skiljemän utses 3 personer af
arbetsgifvarnas och 3 af arbetarnas organisationer,
hvilka äro i aftalet inbegripna.
Därest dessa icke kunna enas om
tvistens lösning, utse de en sjunde ledamot,
hvilken bör vara utomstående och fungera
som nämndens ordförande. Skulle i fråga
om sistnämnda val ej enighet ernås, utses
7 :de ledamoten af statens förlikningsman
i Stockholm. Skiljenämndens dom skall
vara för parterna bindande.

§ 21. *

Giltighetstid.

Dessa nu antagna bestämmelser och prislista
gälla från 1 aug. 1907 till den 1 aug.
1909. Uppsäges de ej af någondera parten
minst tre (3) månader före 1 aug.
eller senast 1 maj, gälla de ytterligare
ett år i sänder. Vid uppsägning skall motiveradt
förslag till ändring eller tillägg
bifogas.

§ 22.

Dessa bestämmelser skola på arbetsgifvarens
bekostnad vara tillgängliga å hans
arbetslokaler.

Lärlingsbestämmelser.

§ 23.

Vid anställande af lärling anses de tre
första månaderna som pröfvotid, hvarefter,
om ynglingen skall fortsätta, kontrakt upprättas
med hans målsman. För pröfvotid
betalas minst 5 kronor pr vecka.

§ 24.

Lärokontraktet skall, utom öfriga bestämmelser,
innehålla: lönevillkor under
lärotiden, lärotidens längd samt bestäm-i
melse om lärotidens afslutande medelst
kompetensprof. Kontrakts enligt anställd
lärling skall vara fyllda 14 år.

Tapetserare.

180

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tapetserare.

§ 25.

För lärling gäller samma ord. arbetstid
som för utlärda arbetare; dock är lärling
skyldig att efter arbetstidens slut
verkställa städning å verkstaden.

§ 26.

Kontrakts enligt anställd lärling, betalas
första året med 7 kronor, andra året med
8 kr., tredje året med 12 kr., fjärde året
med 18 kr. och femte året med kr. 22: 50.

§ 27.

Det arbetsprof, som lärling utför för
erhållande af kompetensbevis, skall för
bedömande inlämnas till Stockholms stads
handtverksförening, som efter uttalande af
yrkeskunniga besiktningsmän från i detta
aftal inbegripna föreningar, äger att cläröfver
meddela sådant bevis.

§ 28.

Lärling vare skyldig biträda med allt
sådant arbete, som inom yrket förekommer,
och hvarom han i arbetet anmodas, dock]
med hänsyn till hans krafter, och så att
lärandet af yrket ej åsidosättes.

§ 29.

Lärmästare vare skyldig att underlätta
lärling# besök i teknisk söndags- och aftonskola
samt yrkesskolan, därest sådan
finnes.

§ 30.

Där arbetsgifvaren ej är yrkeslärd skall
han, för att äga rätt att anställa lärling,
hafva yrkeslärd verkstadsföreståndare.

§ 31.

Undertecknade föreningar förbinda sig
att verka för att å samtlig^ inbegripna
verkstäder lärlingarna bindas med kontrakt.

§ 32.

Undertecknarna af dessa bestämmelser
förbinda sig att, till förekommande af
missbruk, lärlingarnas antal bestämmes sålunda: a)

arbetsgifvare äger rätt, oafsedt han
har yrkesarbetare eller ej, hafva högst
två lärlingar samtidigt;

b) där flera arbetare finnas anställda,
få lärlingarnas antal ej öfverstiga Vs af
det anställda arbetareantalet.

§ 33.

a) Organisationerna äro skyldiga tillse,
att de upprättade bestämmelserna för lärlingar
noga efterlefvas af såväl arbetsgifvare
som lärlingar.

b) Tvister angående lärlingsbestämmelsernas
tolkning och tillämpning, hänskjutas
till den i arbetarnas aftal § 20 fastställda
skiljenämnden.

Special bestämmelser.

till T.sta klass prislista.1

§ 1.

All tillskärning af tyg betalas pr tid.

§ 2.

Normalmått på soffor och schäslonger är
120—160 cm., där ej annorlunda i prislistan
bestämmes. Priset ökar 1 procent
för hvarje öfverstigande cm. samt minskar
1 proc. för hvarje cm. understigande 120
cm. Måttet beräknas största längden på
stoppningssargen.

§ 3.

Här upptagna pris för klädsel af inramade
möbler ökas med, om baktyg spikas
och monteras utvändigt, utan underfodring,
för n:r 2, 3, 6, 7 för soffa 1
kr., fåtölj 50 öre, stol 25 öre, samt för
n:r 4, 5, 8, 9 för soffa 1 kr., fåtölj 50
öre och för schäslong n:r 1 75 öre och
n :r 6 1 kr.

För baktyg underfodradt med,papp, väf
eller dyl. ökas priset med 50 proc.

§ 4.

Förgyllda och lackerade (ej målade)
möbler ökar priset å såväl stoppning som
klädsel med 20 proc.

§ 5.

Klädsel med skinn, hud och pegamoid
ökar priset med 100 proc., där ej annorlunda
i prislistan bestämmes.

§ 6.

Vid tillskärning af skinn betalas (då
kädring förekommer, samt då sönderskäring
i karen behöfvas) dessa arbeten pr
tid, då ej priset för sådant arbete redan
är i prislistan bestämdt.

§ T.

För kompletteringsarbeten utomhus beräknas
arbetet pr tid.

§ 8.

Alla soffor och fåtöljer beräknas med
högst 4 rader resårer. Med 5 rader ökas
priset för soffa 75 öre, för fåtölj 30 öre.

Alla soffor och fåtöljer med ten enbart,
i framkanten ökar priset för soffa 1 kr.„

1 Se s. 178, noten.

LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI.

181

fåtölj 50 öre. Sitsar afsys å såväl soffor
som fåtöljer tre hvarf fram, bakkant
och sidor två hvarf.

§ 9.

Extra påspikning af molton eller parkum
vid klädsel, betalas för soffa kr.
1: 50, för fåtölj 75 öre, för stolsits 25 öre
och för stolsrygg 15 öre.

§ 4- Tapetserare.

Normalmått på soffor och schäslonger
är 120—160 cm., där ej annorlunda i prislistan
bestämmes.

Priset ökar 1 proc. för hvarje cm. öfverstigande
160 cm. samt minskar 1 proc. ,

för hvarje cm. understigande 120 cm.

Måttet beräknas största längden på
stoppningssargen.

§ 10.

Normalmått för stolsits, kantstoppad, beräknas
till 50 cm. på endera leden och
för kantstoppad stolsrygg till 900 kvadratcm.
; ökning af dessa mått höjer priset
med 25 öre å såväl sits som rygg.

Kullerstoppade sitsar och ryggar öfverstigande
normalmåttet höjer priset med
10 öre.

§ 11.

Modeller afsedda för skyltning, klädda
med ofasoneradt tyg såsom satin, betalas
med 2/3 af klädespriset, utan domestik med
halfva klädespriset. Där band eller kordonger
anbringas beräknas hel klädsel.

§ 12.

Kullerstoppade ryggar, som först grundstoppas
i entränning, ökar priset.

§ 13.

Underspänning betalas för soffa 50 öre,
fåtölj 30 öre, stol 25 öre och för resårram
i en del 50 öre.

§ 14.

Då pappremsor under banden, vid klädsel
förekommer, betalas extra för soffa
75 öre, fåtölj 50 öre och stol med rygg
25 öre.

Special bestämmelser.

till II:a klass prislista.1

§ 5.

Pörgyllda och lackerade (ej målade)
möbler ökar priset å såväl stoppning som
klädsel med 20 proc.

§ 6.

Klädsel med skinn, hud och pegamoid
ökar priset med 100 proc., där ej annorlunda
i prislistan bestämmes.

§ 7.

För kompletteringsarbeten utomhus beräknas
arbetet pr tid.

§ 8.

Underspänning betalas för soffa 50 öre,
fåtölj 30 öre, stol 25 öre och för resårram
i en del 50 öre.

§ 9.

Normalmått för stolsits, kantstoppad, beräknas
till 50 cm. på endera leden och för
kantstoppad stolsrygg till 900 kvadratcm.

Ökning af dessa mått höjer priset med
25 öre å såväl sits som rygg.

Kullerstoppade sitsar och ryggar öfverstigande
normalmåttet höjer priset med
10 öre.

§ 10.

Med kullerstoppning afses stoppning, direkt
i domestik, där ej annorlunda i listan
bestämmes.

§ 1.

All tillskärning af tyg betalas pr tid.

§ 2.

Modeller afsedda för skyltning, klädda
med ofasoneradt tyg såsom satin, med
domestik inunder betalas med 2/3 af
klädespriset, utan domestik med halfva
klädespriset.

Där band eller kordonger anbringas, beräknas
hel klädsel.

§ 3.

Om sömnad för hand eller på maskin
förekommer, betalas pr tid och inberäkna^
ej i styckepriset.

§ 11.

Modeller utförda enligt 1 :sta klass arbete
betalas efter 1 :sta klass prislista.

Bestämmelser och löneaftal Tapetserar sömmerskor.

för tapetserarsömmerskorna för Stockholms
stad med omnejd.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 1.

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet
samt äger ensam bestämmanderätt att i
arbete antaga, afskeda eller behålla antagen
sömmerska utan fackförenings eller

1 Se s. 178, noten.

182

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tapetserar- sömmerskors ingripande. Sömmerska må
sömmerskor, ej afskedas eller trakasseras af den anledning,
att hon tillhör fackförening.

delgivas resp. arbetare så tidigt som möjligt.

Uppsägningstid.

Arbetstid.

§ 2.

Å undertecknades verkstäder gäller en
normalarbetstid af femtio (50) timmar pr
vecka; 9 timmar å hvardera af de fem
första veckodagarne och 5 timmar på lördag'';
häri ej inberäknade en half timmes
frukost- och en och en half timmes middagsrast.

från 1 aug. 1907 till 1 aug. 1908 är
normalarbetstiden 52 y2 timmar pr vecka;
9 i/2 timmar de första 5 veckodagarne och
5 timmar på lördag; häri ej inberäknade
ofvan nämnda raster.

§ 3.

Ökning eller minskning af arbetstiden
må bero på särskild öfverenskommelse å
resp. verkstäder.

a) Om mer än normal arbetstid påfordras,
anses det som öfvertid.

b) Normalarbetstiden börjar tidigast kl.
7 f. m. och slutar senast kl. 7 e. m.;
på lördag upphör normalarbetstiden senast
kl. 2,30 e. m.

c) För erhållande af nödig hvila äger
sömmerska att efter nattarbete godtgöra
sig en livilotid af 9 timmar.

d) Sömmerska, som anmält giltig orsak,
må ej förvägras befrielse från öfvertidsarbete.

Timpenning.

§ 4-

Sömmerska, fullt van i allt till tapetserarsöm
hörande arbete, betalas med
minst 35 öre pr timme. Mindre kunnig
sömmerska eller sådan, som på grund af
ålder, sjukdom eller vanförhet besitter
mindre grad af arbetsförmåga, betalas lägre
lön enligt öfverenskommelse mellan henne
och arbetsgifvaren, dock minst 25 öre pr
timme.

Öfvertidsarbete.

§ 5-

Förekommer arbete utöfver den normala
arbetstiden, betalas detta sålunda:

a) för de två första timmarna efter
normalarbetstidens slut samt en timme
före dess början, hvilka räknas som öfvertid,
betalas utöfver öfverenskommen arbetslön
(pr styck eller pr timme) 10 öre
pr timme;

b) natt- och söndagsarbete betalas med
15 öre extra pr timme. Om påbörjadt
nattarbete fortsättes efter kl. 1 f. m., betalas
detta med 25 öre extra pr timme;

c) om arbetsgifvaren fordrar arbetstidens
utsträckning utöfver normal tid, skall detta

§ 6.

Lika gällande för båda parterna fastställes
en uppsägningstid af 8 dagar. Uppsagd
sömmerska äger dock, i händelse arbetstiden
å resp. verkstad under uppsägningstiden
förkortas, få arbeta lika lång
ordinarie veckotid som veckan före uppsägningen
eller, där så ej kan beviljas,
åtnjuta mot den förlorade tiden svarande
ersättning.

Företrädesrätt till arbete.

§ ''!■

Vid afskedandet af sömmerska bör, så
vidt möjligt, hänsyn tagas till icke blott
yrkesskickligheten, utan äfven hemortsrätt,
samt om sömmerskan varit en längre tid
hos arbetsgifvaren anställd.

Arbete utom Stockholm.

§ 8.

Vid arbete utom Stockholm skall arbetsgifvaren
ut#n kostnad från sömmerskans
sida ombestyra kost och eventuellt logi.

a) Vid dagsarbete på skeppsvarfven inom
Stockholm betalas en (1) krona extra pr
dag.

b) Vid resa nattetid skall sömmerska
på arbetsgifvarens bekostnad äga tillgång
till sofplats eller i annat fall en ersättning
af för henne gällande timlön.

Skiljedom.

§ 9-

För slitande af samtliga meningsskiljaktigheter
rörande detta aftals bestämmelser,
som kunna förekomma mellan arbetsgivare
och sömmerska under den tid
aftalet, är gällande, skall en skiljenämnd
tillsättas, och äger i aftalet inbegripen
förening att till nämndens afgörande remittera
uppkommen tvist.

Till skiljemän utses tre personer af arbetsgivarnas
och tre af arbeterskornas
organisationer, hvilka äro i aftalet inbegripna.
Därest dessa icke kunna enas om
tvistens lösning, utse de en sjunde ledamot,
hvilken bör vara utomstående och
fungera som nämndens ordförande. Skulle
i fråga om sistnämnda val ej enighet ernås,
utses 7 :de ledamoten af statens förlikningsman
i ■ Stockholm. Skiljenämndens
dom skall vara för parterna bindande.

Giltighetstid.

§ 10.

Dessa nu antagna bestämmelser äro af
oss undertecknade antagna att gälla från

LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI.

183

den dag detsamma är undertecknadt till
den 1 augusti 1909. Uppsägas de ej af
någondera parten minst tre (3) månader
före 1 augusti eller senast första (1) maj,
gälla de ytterligare ett år i sänder; vid
uppsägning skall motiveradt förslag till
ändring eller tillägg bifogas.

henne att fullgöra sitt arbete, betalar Tapetseraräfbetsgifvaren
en olycksfallsersättning af sömmerskor.
1 krona pr dag från första dagen intill
högst 60 dagar. 6

§ 12.

Olycksfallsersättning.

§ 11.

Skulle sömmerska under arbetet blifva
utsatt för olycksfall, som omöjliggör för

Stockholm den

Dessa bestämmelser skola på arbetsgifvarens
bekostnad vara tillgängliga å hans
arbetslokaler.

Förestående aftal och bestämmelser godkännas.

26 augusti 1907.

För Stockholms tapetser ar emästar efÖrening.
•För Stockholms möbelindustriförening.

För Stockholms möbelhandlareförening.
För Centrala arbetsgifvareförbundet.

För Stockholms tapetserare.fackförening.

För Stockholms tapetserarsömmerskefackförening.

För Skandinaviska sadelmakare- och tapetserareförbundet.

A.rbetsaftal jämte lönetariff och verkstadsregler för arméns sadelmakeriverkstad
å Fredrikshof, Stockholm.

Sadel makare.

Arbetstid.

§ 1.

Den ordinarie arbetstiden bestämmes till
54 timmar per vecka och förlägges mellan
kl. 7 f. m. och 6,30 e. m. utom lördagar, då
arbetet upphör kl. 2 e. m. Måltidsraster
hållas sammanlagdt 2 timmar pr dag under
de fem första dagarna i veckan samt
Vs timme på lördagar; 1 maj upphör arbetet
kl. 12 middag och helgdagsaftnar
efter tillfällig öfverenskommelse. I händelse
af mobilisering kan den ordinarie
arbetstiden ökas till 60 timmar.

Arbetsbrist.

§ 2.

I händelse arbetsbrist skulle inträffa
må arbetstiden inskränkas så, att afskedande
af arbetare af sådan anledning i
görligaste mån undvikes. Kan afskedande
ändock ej undvikas, må det i regeln
företagas i omvänd ordning mot den, i
hvilken arbetarna blifvit intagna. Undantag
kan göras för arbetare, som befinner
sig uti synnerligen ömmande omständigheter.

Timpenning.

§ 3.

a) Lägsta timlön fastställes för fullt arbetsför
arbetare, som arbetat fulla 6 år
i yrket:

fr. o. m. 15 sept. 1907 t. o. m. 31
mars 1908 till 50 öre per timme;

fr. o. m. 1 april 1908 t. o. m. 31 mars
1909 till 53 öre per timme;

fr. o. m. 1 april 1909 till 55 öre per
timme.

b) Öfvertidsarbete betalas med 40 proc.
utöfver den fastställda timpenningen efter
ordinarie timmars arbete per dag, sönoch
helgdagsarbete med 75 proc.

c) Vid ackordsarbetes utförande skall
ackordspriset sättas så högt, att en arbetare
med ordinär arbetsförmåga därå kan
förtjäna minst den fastställda timpenningen.

d) Kask och skicklig arbetare betalas i
alla ofvan angifna fall högre aflöning.
Äldre, mindre arbetsför arbetare betalas
efter öfverenskommelse.

e) Aflöning utbetalas hvarje fredag.
Skulle helgdag inträffa på fredag, utbetalas
aflöning närmast föregående dag.

f) Arbetare antages och afskedas af
förrådschefen, samt arbetet ledes och fördelas
af verkmästaren, allt utan att arbetarne
eller deras fackförening därvid
må ingripa.

Uppsägningstid.

§ 4-

ömsesidig uppsägningstid fastställes till
8 dagar före afflyttning.

§ 5.

Verkstadsregler.

1. Verkstadsledningen anordnar:

a) lämplig ventilation af arbetslokalen;

184

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Sadel makare.

Sågverk.

b) lämpliga spottkoppar;

c) ändamålsenlig plats till förvaring af
ytterkläder under arbetstiden;

d) minst en gång hvarje halfår en grundlig
rengöring af verkstaden. Den dagliga
städningen sker efter arbetstidens slut.

Uppstår tvist om ofvanstående eller om
ackordsprisets storlek, äger verkstadslaget
.rätt att genom den i § 6 omnämnda kommittén
hos förrådschefen eller hans ställföreträdare
söka rättelse.

2. Arbetare åligger:

a) att ordentligt passa arbetstiden, äfvensom
att i sitt arbete uppträda nyktert
och ordentligt samt med flit och omsorg
utföra så mycket och så godt arbete,
som i hans förmåga står;

b) att om sjukdom inträffar eller permission
önskas, anmäla detta till verkmästaren
eller i hans frånvaro till hans
närmaste man;

c) att icke under arbetstiden införa eller
förtära spirituösa drycker å verkstaden;

d) arbetare, som bryter mot ofvanstående,
kan efter att förut hafva erhållit
varning afskedas utan uppsägning.

För Kungl. Maj:t och Kronan:

N. N.

(Chefen för arméns intendenturförråd.)

3. Vid verkstaden får blockad, strejk
eller lockout icke under några förhållanden
äga rum.

§ 6.

Den uti § 5, punkt 1, omnämnda kommittén
består af 3 ledamöter med 3 suppleanter,
hvilka väljas af och inom verkstadslaget.
Denna kommitté är permanent
till aftalstidens utgång.

Giltighetstid.

§ 7.

Detta arbetsaftal gäller från den 15
sept. 1907 t. o. m. den 31 mars 1910. t

Sker ej uppsägning från endera parten
senast 3 månader före aftalstidens utgång,
gäller detsamma ytterligare ett år i sänder
med samma uppsägningstid.

§ 8.

I händelse af mobilisering kommer annat
aftal att träffas.

För Fredrikshofs verkstadslag samt
Skand. sadelm.- och tapetserareförb:s
stockholms-afdelning.

VIII. Trävaruindustri.

Kollektivt aftal mellan Kramfors sågverks förvaltning ocli dess

arbetare.

Under förutsättning att alla anspråk om
fria husrum eller hyresbidrag och fritt
bränsle bortfalla samtidigt med detta aftals
trädande i kraft, höjas arbetspriserna i
enlighet med efterföljande tablåer från
och med den aflöning, under hvilken detta
aftal blifvit af såväl förvaltningen som
fullmäktige för arbetarne underskrifvet
och godkändt jämväl af organisationerna
för såväl arbetarne som arbetsgifvarne,
sålunda att förstå, att för den händelse
organisationernas godkännande skulle fördröjas
något, tiden i så fall för aftalets
tillämpning får beräknas tillbaka från och
med den aflöning, under hvilken aftalet
af förvaltningen och fullmäktige underskrifvits: -

D

2)

3)

4)

5)

6)

7)

8)
9)

10)

Tablå rörande östra sågen.
> » södra sågen.

västra sågen.

lådfabriken.

hyfleriet.

sparrsågen.

brädgårdarna.

kolgården.

dagsverken och div. arbeten,
allmänna bestämmelser.

Tablå rörande östra sågen.

Grundackordet för de olika timmerdimensionerna
är:

TRÄVARUINDUSTRI.

185

Kr.

för 5" t. o. m. 7" i topp pr 1,000 timmer 2: 76

» 8" > 9" i » > » »3: 25

» 10'''' » 13" i » » » » 3: 60

» 14" och högre i » » » » 4: 20

Häraf erhälla:

försågare (6), kantare (3), smörjare (1)

och stansare (1)..........100 %

plankbärare (14 sommar-, 12 vintertid) 105 >

eldare (1)..............95 »

hjälpsågare (6) och sorterare (3) ... 85 »

timmertummare (3), hjälpkantare (3) och

päläggare (3)...........83 »

vagnare (8—6) och serare (2—1) ... 83 >

slipare (2) och den äldre timmerdraga ren

(1)..............80 »

växlare (1).............77 j

hjälpsmörjare (1) och strövagnare (6—5

vid ordinarie gång)........72 »

strökapare (6) och hjälpsmörjare (1) i

maskin..............60 >

krosskötare (1) och snarare (2) . . . . 55 »

ströstufvare (3)...........48 »

timmerdragare (1), den yngre och strögossar
(4—3)...........40 »

Läkt- och lådbräd-sågare erhålla pr standard
kr. 1:55, hvaraf förste kaparen erhåller
100 »/o, andre kaparen 80 °/o, påläggaren
70 °/o samt hjälpklyfvaren 65 °/o.

Kortstafsågare och stafbas samt uppläggaren
erhålla:

för 3/4" och 5/s" pr std......kr. 3: 90

i Vi" > J » 4: 40

> 7 ie" och 3/s » » » 5: —

Häraf erhålla:

kapare ..........82 %

kantaren........ . 55 »

undantagare vid klyfbänken 48 »

» » kantbänken 41 » om vintern,

2 » > 32 > om sommaren.

Läkt-, lådbräd- och stafbärare erhålla
för lådbräder och läkt kr. 2: 55, för'' staf
kr. 2:30 pr standard. (Plankbärarne, som
under vintern indragas, beredas genom annat
arbete enahanda förtjänst som kamraterna.
1)

Timmerrullarna vid östra sågen erhålla
2 y* öre pr stock, hvaraf 1/a öre innes.
tår till timmerrullningen för året afslutats.

Sågsnickaren erhåller 30 öre pr timma.
Brandvakten erhåller kr. 2: 50 pr vakt.

Smörjare erhålla 30 öre och eldaren 25
öre pr timma under den tid, som sågen
ej går, och de förrätta annat arbete.

I sågackordet är inberäknadt allt arbete,
som erfordras för sågningens gång, såsom
ångpannornas påeldning, maskineriets
smörjning, insättning af sågblad m. m.,
så ingen extra ersättning får för sådana
arbeten beräknas, ej heller för ställningar
för plankbärarne, såvida de ej för annat
arbetes fortgång äro rifna, i hvilket fall

de på arbetsgifvarens bekostnad skola återuppsättas.

Sågare vid kantramen för groftimmer
erhåller kr. 50:— och dennes hjälpsågare
kr. 25: — pr år räknadt för det vid denna
sågram förekommande tyngre arbetet.

Arbetarne vid timmervältorna under vintern
erhålla 85 o/o af sågackordet.

Då kapning af lådvirke i kantbänkarna
förekommer, erhåller kantare och hjälpkantare
tillsammans ett (1) öre pr, stock,
så behandlad, när endast en (1) hjälpkantare
användes vid kantbänken; då två
hjälpkantare däremot användas erhålles
endast ett hälft (1/2) öre.

S. k. stafpengar utgå till fördelning
som förut mellan kantare, hjälpkantare
och kolvedsågare med kr. 1: 20 för läkt och
lådbräder samt kr. 1 :—• för staf, allt pr
standard.

Hör takspån erhålla 2 kapare och 2
hjälpklyfvare 40 öre pr aln till lika fördelning.

Tablå rörande södra sågen.

Grundpriset för de olika timmerdimensionerna
är:

Kr.

för 5" t. 0. m. 7" i topp pr 1,000 timmer 4: 40

» 8" » 9" i » » » » 5: 10

» 10" > 13" i » » » » 5: 60

» 14" och högre i > » » » 6: 60

Af ofvanstående erhålla:
plankbärare (9 sommar-, 8 vintertid) . . 105 %
sågare (4), kantare (2) och smörjare (1) 100 »

eldare (1)..............95 »

hjälpsågare (4), sorterare (2) och timmertummare
(2)............85 »

hjälpkantare (2) och påläggare (2) . . 83 »

vagnare (5), serare (2) och vedstufvare (2) 83 >

slipare (2).............80 »

hjälpsmörjare (1) och vedkapare (4) samt

kettingdragare (1 äldre under vintern) 72 »

strööfverläggare (2).........55 j

timmerdragare (2) och bakabärare (1)

(1 yngre kettingdragare under vintern) 45 »

strögossar (2)............40 »

snarare (2 sommartiden).......40 »

För läkt och staf betalas som grundpris kr.
1: 50 per standard. Häraf erhålla:

klyfsågare.............100 %

kapare och kantare......... 65 >

hjälpklyfvare ........... 60 »

påläggare............. 50 >

S. k. stafpengar utgå till fördelning som
förut mellan kantare, hjälpkantare och
strööfverläggare. Vedkapare med kr. 1:20
för läkt och lådbräder samt kr. 1:— för
staf, allt pr standard.

Sågaren vid kantramen för groftimmer
erhåller extra pr år kr. 33:— för tyngre

Sågverk.

Denna punkt har icke godkänts af Sv. arb.-gifv.-för.

186

KOLLEKTIVAFTALET -I SVERIGE.

Sågverk, arbete än. andra. Iljälpsågaren vid kantramen
för groftimmer erhåller extra pr
år kr. 17:— för tyngre arbete än andra.

Timmerrullare vid södra sågen erhåller
2 85/ioo öre pr stock, hvaraf dock y2
öre innestår till timmerrullningen för året
afslutats.

Vagnare (1) af spån och ribb vid södra
sågen erhåller lika aflöning som andra
vagnare.

Då kapning af lådvirke i kantbänkarne
förekomma, erhåller kantare och hjälpkantare
tillsammans ett (1) öre pr stock, så
. behandlad, när endast en (1) hjälpkantare
användts vid kantbänken; då två (2) hjälp^
kantare användas erhålles endast ett hälft
(Vä) öre.

I sågackordet är inräknadt allt arbete,
som erfordras för sågningens gång, såsom
ångpannornas påeldning, maskineriets
smörjning, insättning af sågblad m. m.,
så ingen extra ersättning får för sådana,
arbeten beräknas, ej heller för ställning
för plankbärare, såvida de ej för annat
arbetes fortgång äro rifna, i hvilket fall
de på arbetsgifvarens bekostnad skola återuppsättas.

Arbetare vid tiinmervältorna under vintern
erhålla. 85 o/o af sågackordet.

(Plankbärarne, som under vintern indragas,
beredas genom annat arbete enahanda
förtjänst som kamraterna.1)

Den del af personalen, som bebor två
af bolagets husrum, betalar därför under
aftalstiden endast 6 kronor i månaden
för sådan lägenhet.

För stapling af lådbräder, läkt och staf
tillämpas samma priser som vid östra sågen.

Tablå rörande västra sågen.

Då timmerförsågningen vid västra sågen
ej numera är af sådan normal och jämn
gång, att ett bestämdt aflöningsaftal där
kan ordnas för någon längre tid, skall aflöningen
vid årets slut för plankbärare,
sågare, kantare och läktsågare så regleras,
att deras medelförtjänster pr sågvakt
under året. ej understiger medelförtjänsten
för gamma yrken vid östra sågen samma år.

Timmerrullare vid västra sågen erhålla
2 Vä öre pr stock, hvaraf »/2 öre innestår
till rullningen för året afslutats.

S. k. stafpengar utgå till fördelning som,
förut mellan kantare, hjälpkantare och
kolvedsågare med kr. 1: 20 för läkt och
lådbräder samt kr. 1:— för staf, allt pr
standard.

Arbetare vid den elektriska belysningen
under ordinarie gång erhålla ersättning
för öfvertid endast i den mån arbetstiden
öfverstiger 10 timmar, oafsedt hvilken tid
af dygnet, som arbetet tagit i anspråk,

och sådant öfvertidsarbete af arbetsgifvaren
påfordrats.

Tablå rörande lådfabriken.

Grundpriset:

Pr 1,000
löpfot.

för 8"—9" bredd, hyfladt med planbox 11 öre
» 77»"—4" bredd, hyfladt med plan -

box .............9*/s >

» 8"—9" bredd, ohyfladt.....9l/4 »

» 7 Vs"—6»/»" bredd, ohyfladt . . . 83/4 >

> 6" och därnnder........874 >

Häraf erhålla:

klyfvare, filare och tillsyningsman . . 100 %■
kantare eller hjrflare vid öfre afdelningen 86 »
kantare » nedre » 81 »

kapare och sorterare (2 vid öfre och 1

vid nedre).............75 »

plankkapare.............70 >

hjälpkantare och plankvagnare .... 65 >

bnndtpålässare vid öfre afdelningen . . 65 »

hj älpklyfvare > » » . . 50 >

» 1 nedre » . . 55 »

afritare vid nedre planksågen.....55 >

pålassare vid > > .....50 »

märkare, omkantare, inmatare vid små hyflarne

äfvensom hjälpkapare ... 36 >
undantagare vid omkantningsbänken . . 32 .»

stolp-klantkapare..........55 >

bundtvagnare (2 för öfre och 2 för nedre
afdeln.)..............75 »

Buntare erhålla 50 öre pr 100 buntar
med garn och 1 öre pr bunt med järntråd
samt 8S/ioo öre för crates-heads.

Stolp-sågare erhålla pr 1,000 löpfot färdiga
stolpar 70 öre vid skafning och 50
pre vid icke skaf. Häraf erhålla uppläggare
60 °/o och undantagare 40 °/o.

För sortering och buntning af stolpar
betalas:

l«/ioo öre pr bundt om 50 st.
l15/ioo > » » » 40 »

85/i»o > » » » 24 »

Vid lastning af lådbuntar betalas för:

Pr 100 st.

buntar.

9/ie" x 9/W x 7»/* och högre .... kr. 0: 55

9/ie" x 9/i7" x 6*/s »5"..... » 0: 41

Via" x 21Vs" 0. 20*/a" x 77/i6" 0. högre » 0: 52

7/ie" x 21»/»" 0. 207»" x 7" 0. 5»/s" . . » 0: 40

7/ie" x 217»" 0. 207»" x 5" 0. under . 5 0: 34

9 /i«" x 13»/s" x 2"......... » 0: 30

S/3 öfver 8".......... » 0: 45

S/2 och 3—51/»—7»/ä"...... » 0: 40

S/2 och 3—under 5’/»"...... > 0: 34

S/42 och 57........... » 0: 33

S/6............... » 0: 28

Crates H. 1, 2, 3, 4, 5, 6..... »0: 46

» C. B. alla n:r....... » 0: 46

* S. 1 0. 2, Sq. B & C . . . » 0: 52

> S. 3, 4, 5 0. 6. Sq. S. H. A. » 0: 60

1 Denna punkt har icke godkänts af Sv. arb.-gifv.-för.

TRÄVARUINDUSTRI.

187

Pr st.

Lådämnen i packlådor (10 ä 12 kbft) kr. 0: 51/*

Pr 100 st.

Vid lastning af utskott-lådbnntar

n/iR-3/. l-r 0- C8

*716—74............kr. (J: 68

s/s", 9/i6", Va" och Vie"..... > 0:57

7s" x 20" och högre....... » 0: 56

s/s" x under 20"......... i 0: 45

Vis" alla sorter......... » 0: 45

2" och 27s" bredder....... s 0: 33

För lastning af oförädlade lådämnen be''
talas pr 100 st.:

Bredd. Tjocklek.

ai/„ „ ai/„" 7"

	374 0.37a" 3"	217"
917 o. högre . .	. . 94	86	80 öre
8—9".....	. . 85	79	74 »
77«—7" ....	. . 75	69	64 .
61 ''2—6" ....	. . 71	66	62 »
5b2—5" . . . .	. . 60	57	53 .
412-4" ....	. . 55	50	48 5*
	277''	2Va 0. 2"	17a"
97* o. högre . .	. . 75	69	55 öre
8-9".....	. . 69	63	53 »
773-7" . . . .	. . 61	55	46 »
67a—6" . . . . 57a—5" . . . .	. . 57	54	45 *
. . 49	46	37 »
41/2-4" ....	. . 45	42	34 »

För sortering af oförädlade lådämnen betalas
pr 100 st.:

Bredd. 917 0. högre . . .	Tjocklek. 374 0.37a" 3" 55 51	217" 47 öre
8-9"......	46	43	41 »
77a—7".....	40	36	34 »
617-6".....	38	35	32 >
517—5" .....	36	32	31 »
47a—4".....	32	30	28 »
917 0. högre . . .	274" 27s 0.2" . 44 41	117" 33 öre
8—9"......	. 37	35	27 »
77a—7".....	. 31	29	23 »
677—6".....	. 30	27	23 »
517—5".....	. 28	26	22 »
47a—4".....	. 26	24	20 »
Vid lastning på	vagnar erhålles i	»extra»

för lång väg: kr. 2: 50 från 3:dje, kr. 3: 50
från 4 :de stapelfot från banan räknadt
och pr stapel.

För ställningar erhållas 30 öre till första,
60 öre till andra, 90 öre till tredje och kr.
1: 20 till fjärde stapelfot från banan.

Vid lastning i pråm erhålles kr. ''2:—
extra pr hel stapel, som ligger ofvan hufvudbanan
till östra sågen vid sparrsågsplatsen.

För flyttning från ena brädgården till
den andra kr. 1:—.

För längder med en medellängd af 12
å 13 fot ökas ofvanstående priser 25 o/o.

Tablå rörande hyfleriet.

För hyfling betalas efter nedanstående
grundpris pr 1,000 löpfot:

för 11” bredd och 11/2” tjocklek och under
för slätkant och spånt 14 */2 öre,

för 9—8” bredd och 1 tjocklek och
under för slätkant och spånt 12 Va öre,
om gran för 7—4” bredd och 1” tjocklek
och under för slätkant och spånt 9 Va
öre, om furu för 7—4” bredd och 1” tjocklek
och under för slätkant och spånt 8 Va
öre,

för all perling 12Va öre.

Vid hyfling, då båda hyflarna gå, och
ur samma planka endast 2 bräder kunna
samtidigt hyflas, höjas ofvannämnda priser
med 1 öre pr 1,000 löpfot, dock med
undantag af »perling», hvarför priset förblifver
oförändradt.

Vid omsättning från spånt till slätkant
eller tvärtom erhåller samtliga af hyflingspersonalen
1 timmas tillägg enligt gällande
bruk som hittills.

Vid omsättning från slätkant eller spånt
till perling erhålles 2 timmars tillägg, men
från perling till spånt eller slätkant 1
timmas tillägg.

Af hyflarens och klyfvarens förtjänst

erhåller:

kapare.......75 %

afritare.......73 »

vagnare.......70 >

pråmlossare.....70 »

hjälpklyfvare .... 65 >

inmatare......50 »

klantpåläggare .... 65 »

putsare.......60 »

putsarebiträde .... 35 »
slipare.......80 »

Ofvannämnda procentberäkningar äro så
afpassade, att de böra lämna tillfälle för
respektiva arbetare till c :a 20 °/o högre''
dagförtjänst än under år 1906, i de fall
arbetarne äro gifta eller därmed likställda,
hvaraf 15 °/o äro afsedda för hushyra och
vedbrand.

Tablå rörande sparrsågen.

För sågning af sparrar och battenstimmer
betalas kr. 4: 60 pr 1,000 timmer.

För sågning af timmer för lådämnen (kapat
i 2 å 3 st.) kr. 5:70 pr 1,000 timmer.

Häraf erhålla:
stabbläggare (6) 105 o/o,
sågare (2), maskinkörare (1), slipare (1)
och klyfvare (2) 100 °/o,

hjälpsågare (5) och hjälpslipare (1) (den
senare om vintern) 85 °/o,
smörjare (1) 85 °/o,

vagnare (3—4)1 och serare (1) 83 °/o,

1 Å »Nyplatsen» och flera på längre afstånd.

Sågverk.

188

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Sågverk.

bomkarlar (2) 80 o/o,
stafkapare (1), vedkapare (2), kantare
(1) och sorterare (1) 75 %,
stafdragaren vid främre klyfsågen och
större bakabäraren 65 »/o,

stafdragaren vid bakre klyfsågen, hjälpkantaren
och därmed likställda 60 °/o,
den yngre vedkaparen, undantagaren vid
kantbänken samt inmataren i krossen
45 »/o,

stafpåläggaren 40 »/o,
timmerpåstiokaren 30 o/o,
staf bäraren 62 °/o.

Stapling af ved vid sparrsågen betalas
med pr famn:

kr. 0: 85 om 1 famn hög

;• 1: — » IVa » s

Tablå rörande brädgårdarne.

För nedanstående dimensioner och arbeten
betalas efter följande tabeller:

Dimensioner.	Pris per 10 st.
Kap mask.	ning f. hand	Last- ning.	Sor- tering.
4" x 11"	26-6	29-7	124	15-0
x 10	24-3	27-5	11-3	13-6
x 9	21H	25-3	10-3	12-4
x 8	19 6	220	8-5	9-9
X 7	17-3	19-8	7-3	8-7
x 6	16-2	18-7	6-7	8-3
x 5	15-o	17-0	6-2	7-5
X 4	12-7	16-5	5-7	6-8
3" x 11	20-8	23-1	8-8	10-7
X 1072	19 6	22-n	8-8	10-7
X 10	18-5	20-2	8-2	9-9
x 9	17-ii	19 0	7-8	9-5
x 87a	16-2	181	7-7	9-5
x 8	16-2	17-8	7-1	8-7
x 77a	15-o	16-2	6''7	8-7
x 7	150	16-2	6-7	8-1
x 67a	13-9	13-9	6-6	8-1
x 6	13-9	13-9	5-8	7-0
X 5	12-6	12-6	5-2	6-3
x 47a	11-6	Ilo	4-8	5-8
x 4	11-6	10-3	4-8	5-8
27a" x 11	17-3	190	7-9	9-7
x 9—8	15-3	160	6-9	8-3
x 7	12-7	13-9	5-9	7-3
x 672	12-7	12-3	5-7	6-9
x 6	11''6	11-5	5-4	6-3
x 5	10-4	9-3	5-1	6-3
x 47a	9-2	8-3	4-7	5-5
x 4	9-2	8-2	4-3	5-1
x 37a	8-1	6-8	4-0	51
27a x 3"	8-1	5-9	3-6	4-1
2 xll"	13-9	14-5	6-8	7-3
x 9	12-7	13-4	6-2	6-6

Dimensioner.	Pris per 10 st.
Kap mask.	ning f. hand	Last- ning.	Sor- tering.
x	8	12''7	12-3	5-9	6-3
x	7	11-6	11-1	5-5	5-7
x	67a	11-6	10-1	5-1	5-3
x	6	104	10-1	5-0	5-1
x	57a	9-2	9-6	4-7	4-8
x	5	9-2	8-9	4-5	4-6
x	47a	9-2	8-4	4-3	4-4
x	4	8-1	7-7	4-0	4-2
x	37a	81	7-1	3-5	3-9
x	3	8-1	65	3-3	3-6
IVa x	Ö rH 1 07 T—I	12-7	ni	5-4	6-3
X	9	11-6	10-1	51	5-8
X	8	11-6	9-0	5-0	5-6
X	7	10-4	8-4	4-5	5-1
X	6	9-2	7-4	4-1	4-8
X	57a	9-2	6-7	3-7	4-6
X	5	8-1	6-2	3''5	4l
X	4 Va	8-1	5-6	3-3	3-9
X	4	81	5-6	3-3	3-9
l''/i x	11"	11-6	in	fr2	5-7
X	9	104	9-0	4-x	5-6
X	8	10-4	8-0	4-4	51
X	7	9-2	7-4	3-9	4-5
X	6Va	92	6 7	3-9	4-5
X	6	8-1	6-4	3-5	4-1
X	57a	8-1	6-0	3-4	3-9
X	5	6-9	5-6	3-1	3-6
X	47a	6-9	5-2	2-9	3-3
X	4	5-8	4-9	2-8	3-3
lx	11"	10-4	9-5	4-8	5-6
X	10	10-4	8-9	4-4	5-2
X	9	9-2	8-0	4-2	4-8
X	8	9-2	7-4	3-7	4-5
X	7	9-2	6-8	3-5	4-1
x	67a	8-1	6-4	3-3	3-9
lx	6"	81	5-7	31	3-6
X	57a	8-1	5-6	30	3''5
X	5	5-8	51	2-8	3-3
X	47a	5-8	4-7	2-6	3-0
X	4	5-8	4-6	2-6	3-0
3/4X	11"	8-1	8-4	4-1	4-5
X	10	8-1	7-8	3-8	4-3
X	9	6-9	7-4	3-6	4-0
X	8	6-9	6-7	3-2	3-6
X	7	6-9	6-2	3-0	3-3
X	6	5-8	5-3	2-9	3-8
X	57a	5-8	51	2-9	3-2
X	5	5-8	4-7	2-8	3-2
X	47a	5-8	4-4	2-5	2-5
X	4	5-8	4-4	2-5	2-4
15 x 15 cm.	21-0	27-3	10-7	11-3
12 x	15	20-8	21-7	9-1	9-7
12 X 14	18-5	20-6	8-6	9-0
12 x	12	16-2	19-2	8-1	8-5
10 x	12	15-0	17-5	7-5	7-9
10x10	12-7	15-0	6‘5	6-8
77a X	10	10-4	13-0	60	6-3
77a x	77a	9-2	111	5’4	5-6

TRÄVARUINDUSTRI.

189

Dimension.
s/s" x 6—9"
x 5
x 4
x 3
x 21 */»

Pris pr 100 st.

30 öre)

23 » J

endast kapning i ena
ändan.

50 procent högre om
båda ändar.

Dimension.

Lastning.

/»" X 6—9" .	. kr. 15''0
x5	. » 11-5
x 4	» 10''5
x 3	. » 9''5
x 272 .	. » 9''5
s" x 6-9" .	. » 16''0
x 5	. > 12-5
x 4	. » 11''5
x 3	. > 10''5
x 27* •	. » 10''5

upptagna längder på
närmaste stapelfot
från kajen.

upptagna längder på
längre afstånd från
kajen.

Dimension.

Lastning.

o/s" x 6—9" . .	> 170
x 5	» 13''7
x 4	» 12''6
x 3	» 11''5
X 272 ■ ■	» 11''5
Pr	100 st. ä 24 s
“A 0. 6/s" x 3"	kf. 1-05
x27*	» 1-00
x 2	0''95
xl7s	^ 0''85
xi7«	» 0''85
SA O. O/S" X 3"	» 1''56
X 27»	» 1''35
x 2	v 1''20
x 17a	> I lo
x 17i	.'' 1''10

blandade längder
nedrankade i gatan.

på närmaste stapelfot
från kajen.

på längre afstånd
från kajen.

Sågverk.

För splitvedsågning å Grusholmen betalas pr famn efter nedanstående priser till de
olika arbetsgrupperna:

	Sågare.	Staplare 0	Vagnare 0.	Knubb-	Knubb-	Summa kr.
	bärare.	undantag.	vagnare.	undantag.
	(2 st.)	(6 st.)	(6 st.)	(2 st.)	(2 st.)
Pl. & Batt. 1"—57»" . .	. 0''75	1''24	1-06	0*30	0''20	3''55
5 ^ > (3,/	. 1''45	1''62	1''35	0''407a	0-227»	5''05
Bräder 6" bredd & h. .	. 0''95	1''62	1''35	0‘40V2	0-227»	4''55
> 57a" » 2 u. .	. 1''25	2''16	1''80	0''54	0''30	605
Sekunda Pl. & Batt . .	. 0''95	1''62	1''35	0-407a	0''22‘,/a	4''55
Danskved.......	. 1''35	2''34	1''95	0''587ä	0-327»	6''55
Vrakved.......	. 0''55	0''78	0''60	0''18	0''14	2''25
Kakelugnsved.....	. 0''65	108	0''90	0''27	0''15	3''05

Då uteslutande 6 tums ved förekommer
från hyfleri eller lådfabrik fördubblas priserna
därför.

För splitvedsågning i brädgårdarna betalas
:

Kr.

pr famn.

Vid kapning för hand:
Plank- o. Battens-ved 3''25
Bräder fr. 6" o. högre 4''25
D:o fr. 57ä o. under . 5''00
Vrakved......2''00

Vid kapning å maskin:
Plank- o. Battensved 2''75
Brädved fr. 6" o. högre 3''25
D:o fr. 57» o. under . 4''00
Splitved af 6" i längd 4''00
Kakelugnsved .... 2''60
Angbåtsved.....1''75

incl. stapling.

När kärrning
ifrågakommer för
stapl. af veden, ersättes
sådan med:

75 öre kub.famn
för vanlig splitved
och ångbåtsved;

1 kr. pr kub.-famn f. kakelugnsved: för

extra lastning
kr. 2 00.-

För lastning af splitved betalas:
inom brädgårdarne och inom 50 fot från
kajbandet 0:75 kr. pr famn,
inom större afstånd 1: 25 kr. pr famn,
å Grusholmen inom 30 fot från kajbandet
0: 65 kr. pr famn,

inom större afstånd 1: — kr. pr famn.
20 o/o ökning för 6" längder.

För buntning och sortering af kortstaf
betalas:

kr. 2:70 pr 100 buntar af 3/4”.
kr. 3:— pr 100 buntar af Y2 °ch 5/8”-För buntning och sortering af vrakstaf
betalas:

kr. 3: 30 pr 100 buntar.

För buntning och sortering af läkt:

3A x lVs" betalas . . kr. 4: 20 pr 100 buntar.

SA x 272" > . . » 5: 50 » 1 >

0/4 x3" » . . > 5: 90 > » > 1

För sortering af läkt ... 18 öre pr 100 st.

» » ■ » lådbräder 18 » > » »

s nedrankning af lådbr. 12 > » » » vid

rusning.

Vid taktäckning i brädgårdarne betalas
10 öre pr fot af stapelfotens bredd.

Takrifning, då. bräderna nedrännas och
rankas, betalas med 4 öre pr fot af stapelfotens
bredd.

För hvarje pådragen och afdragen presenning
sammanlagdt kr. 0: 15 inkl. fraktning.

1 Ofvanstående priser för buntning af staf och läkt gäller det för närvarande brukliga

antal pr bunt.

190

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Sågverk.

För flyttning af kapverk med rännor
betalas kr. 2: •—.

För sedermera in- eller utkopplad ränna
pr st. kr. 0:15.

För pråmlialning öfver hela brädgården
kr. 0: 75.

För pråmlialning öfver halfva brädgården
kr. 0: 50.

För pråmhalning genom kanalbron in
och ut tillsammans kr. il: —■.

För pråmhalning till fartyg kr. 1: —.

För pråmhalning från fartyg till västra
brädgården kr. 0: 75.

För pråmhalning från Grusholmen till
annan brädgård kr. 1: —.

För snöskottning och snösopning, utförd
af plankbärare eller vagnare, betalas
efter öfverenskommelse.

Märkning af plankor och battens i båda
ändar betalas med 10 öre 100 st., i ena
ändan betalas med 7 öre 100 st.

Märkning af bräder i båda ändar betalas
med 5 öre 100 st., i ena ändan betalas
med 3 öre 100 st.

Tablå rörande kolgården.

Kolningen betalas med kr. 2: 80 pr stig,
hvaraf 5 öre utgör ersättning för vakthållning
nattetid. För kol, som få ligga
kvar på marken öfver 2 månader, betalas
kr. 3: ■—. Kolbasen erhåller extra kr. 5 : —
pr mila.

Milornas storlek bör vara c:a 23 å 24
lämnar.

Framvagning af träkol till västra sågens
smedja betalas med kr. 1: 50 pr vagn
om tre (3) stigar.

Dagsverken för kolare utgå med 25 öre
pr timme. Kolare betala sina dagsverkare
med 32 öre pr timme vid kolrifning samt
för annat arbete 30 öre pr timme.

Kvinnor erhålla i arbete vid milorna 22
öre pr timme.

För kollcörning betalas pr stig upp på
kolbryggan och in uti kolhuset 5,7 öre
pr stig.

Fatning ur kolringarne, hvilket arbete
kolarne själfva betala till sina arbetare,
betalas med 15 öre och ur kolhuset med
18 öre pr stig.

För stapling af ved betalas pr famn
om 144 kub.-fot kr. 0:85.

För kolstjälpning betalas 3 öre pr stig.

Tablå rörande dagsverksarbeten och
diverse arbeten.

För fullväxt arbetare med god arbetsförmåga
och god flit betalas för sådana
fall, då dagsverksarbete ej som regel förekommer,
kr. 0: 25 pr timme.

För enahanda arbetare vid jordbruket
från kr. 0: 25 till kr. 0: 33 allt efter
personlig kvalifikation. Enahanda timpenning
beräknas äfven för sådana arbetare,

hvilka som regel hafva dagsverksarbeten
inom andra etablissementets afdelningar.

För handtverkare betalas 30 öre pr timme
och äfven högre i mån af visad arbetsförmåga
och flit, allt efter personlig öfverenskommelse.

Snickare och timmermän erhålla för slitning
af egna verktyg kr. 10: — pr år.

Arbetare vid pålkran erhålla 30 öre pr
timme, pålningsbasen 35 öre pr timme.

Arbetare i timret å vattnet erhåller 30
öre pr timme, då ackord ej kan ordnas.

Personalen vid verkstaden och smedjan
erhåller en ökning af 10 öre pr timme
utöfver gällande timpenning nu senaste
maj månad.

För renhållningsarbeten vid afträdena
och pudrettberedningen betalas för köra.-ren 40 öre.

För minderåriga eller ej fullt arbetskraftiga
betalas i mån af arbetsförmåga.

För kvinnor betalas med 15 å 20 öre pr
timme, beroende af arbetets natur och
deras arbetsförmåga.

För isning af små duc dälber betalas
kr. 7: •—, för stora kr. 7: 50 samt för
brandvakar kr. 14: — pr styck, allt pr
vinter.

För tjärning af papptak betalas pr
kvadrat-aln 1: 25, för lagning af papptak
betalas 35 öre pr timme.

Vid mottagning af timmergrimmor från
bogserbåtarne och därmed sammanhängande
arbeten beräknas ej öfvertid, såvida
arbetstiden ej öfverstiger 120 timmar pr
aflöning om 12 arbetsdagar, i så fall beräknas
för de första 24 timmarnes öfvertidsarbete,
pr aflöning pr 12 arbetsdagar
25 °/o förhöjning och 50 °/o för öfvertid
därutöfver.

Pråmbyggare erhåller för fyrkantspråm 40
fot, lång och 22 fot bred med 28 drifpål
i botten . samt 7 drifnåt på sidorna kr.
250: — samt för spetspråm kr. 400:.—
inberäknadt allt arbete äfvensom tjärning
tills pråmen levererats på flott vatten.

För tjärning af pråm på vattnet betalas
80 öre pr pråm, och för tjärning
af pråm på land, invändigt och utvändigt,
kr. 2: —.

För tillverkning af åror fullt färdiga
från rundvirke betalas kr. 1: 45 pr par.
För byggning af pråm å en gammal pråmbotten
betalas kr. 165: —.

Tablå rörande allmänna bestämmelser.

1) Arbetstiden för sågar med tillhörande
brädgårdar beräknas till 10 timmars normal
arbetsdag i män af tillgång på arbete.
Samma arbetstid gäller för annat inomhusa-rbete
vid artificiell belysning. För öfriga
yttre arbeten följer arbetstiden dagsljuset
efter arbetsgifvarens närmare bestämmelser,
dock ej öfver 10 timmar som normal
arbetstid.

TRÄVARUINDUSTRI. 191

2) Ofvertidsarbete betalas vid ackordarbeten
i brädgårdarne med 12 öres tillägg
pr timme intill kl. 8 e. m. och med 25
öre pr timme i tillägg för annan öfvertid
samt för söndagsarbete. Söndagar räknas
liksom andra helgdagar från midnatt till
midnatt. Vid timarbete ökas timpenningen
med resp. 25 och 50 procent.

3) Ledighet medgifves, när så önskas,
den lista maj. Påsk-, midsommar- och
julafton upphör arbetet vid middagsrasten.

4) Olycksfallsersättning utgår efter gällande
lag, hvarjämte fri lasarettsvård läm-)
nas efter olycksfall i arbete, då olycksfallet
kräfver sådan.

5) Alla arbetare äro skyldiga ingå som
medlemmar af Kramfors arbetares sjukhjälpsförening.

6) Arbetsgifvaren lämnar arbetarne jämte
deras hustrur och minderåriga barn fri
läkarevård hos ortens läkare äfvensom fri
sjukskötare i mån af behof, då särskild
sådan finnes att tillgå på ''platsen.

7) Hvarje arbetare äger själfklar rätt
att på begäran å kontoret få del af de
arbetsuppgifter rörande honom själf, som
af vederbörande förman inlämnats.

8) Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt
att fördela arbetet, att fritt antaga eller
afskeda arbetare samt att använda arbetare
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarne, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äge de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelser.

9) Detta aftal gäller intill utgången af
år 1909 och därefter kalenderår för kalenderår,
såvida detsamma ej minst tre
(3) månader förut blifvit af arbetsgifvaren
eller arbetspersonalens fullmäktige
uppsagdt.1

10) För ett ordinärt arbetsrum i arbetsgifvarens
bostäder kommer att beräknas
i hyra pr månad fyra (4) kronor samt
för en mindre kammare utan eldstad två

(2) kronor, i hvilken hyra jämväl inberäknats
tillhörande andel i uthuslägenheter.

11) Ved för arbetarnes egna behof tillhandahålles
på därom i god tid gjord framställning
till ett pris af två kronor pr
kubikmeter eller åtta (8) kronor pr famn
om 144 kub.-fot levererad utanför vederbörande
arbetares vedbod, när körväg dit
finnes eller i motsatt fall så nära intill
vedboden, som körväg finnes, dock i båda
fallen ej på längre afstånd från Kramfors
brädgårdar än en (1) kilometer. Ofvannämnda
pris afser vanlig ribbved, sådan
den utkommer från sågarna.

12) Det är sålunda absolut förbjudet för
hvar och en att, sedan detta aftal trädt
i kraft, hembära eller på annat sätt än
bfvan omnämnts hemfrakta från arbetsgifvarens
områden ved eller virke i hvad
form det vara må.

13) För den händelse arbetsmetoden undergår
förändring, hvarigenom arbetet för
någon yrkesgrupp ökas eller minskas jämförd
med den förutvarande normala gången,
bör personalen respektive ackordet
ökas eller minskas i förhållande därtill.

14) Meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivare
och arbetare rörande tolkningen
eller tillämpningen af detta aftal må icke
föranleda till något som helst störande
ingrepp i arbetets gång vare sig genom
strejk, bojkottning, lockout eller dylikt,
utan skall därom förhandlas först mellan
parterna och därefter, om ej enighet uppnås,
mellan parternas organisationer.

15) Arbetarne skall med största upp--märksamhet och omsorg iakttaga de föreskrifter,
som till undvikande af olycksfall
blifva meddelade samt genom anslag eller
annorledes arbetaren delgifna, och får icke
rubba vidtagna skyddsanordningar.

16) För den händelse blifvande underhandlingar
mellan arbetsgifvarnes och arbetarnes
organisationer skulle leda till beslut
ej öfverensstämmande med en eller
annan af ofvanstående punkter, förbinda
vi oss ömsesidigt, att under detta aftals
giltighetstid ställa oss organisationernas
gemensamma beslut till efterrättelse.

Förestående aftal godkänna vi, undertecknade till alla delar, hvilket skedde
i Kramfors den 30 augusti 1907.

För Kramfors aktiebolag. A Svenska sågverksindustriarbetareförbun dets

afdelning n:r 78 vägnar.

För Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.

1 För Sv. sågverksindustriarbetareförbundet har aftalet undertecknats »med reservation
t. v. angående utlöpningstiden».

Sågverk.

192

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kolning.

Snickeri fabriker.

Arbetsaftal emellan N. N. och N. N., arbetsgifvare, och kolare
tillhörande Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets afd. n:r 146

sekt. n:r 1 Ornäs.

§ i.

Kolarne åtaga sig att kola för ett pris
af 1 kr. 75 öre för stig räknadt efter
vagnkubikeradt mått vid Ornäs järnvägsstation.

§ 2.

Kolarne erhålla på botten all kolved
äfvensom bräder till nödiga botten- samt
stolp- och hyllappar samt ribb och ett
hästlass ris till hvarje mila.

§ 3.

Kolarne utlofva att noga tillse sina milor,
så att högsta möjliga resultat ernås
samt lämna kolena stybb-, eld- samt brandfria,
och kommer kolen att hämtas efter
tur så godt sig göra låter af N. N. och
N. N. (arbetsgifvarne).

§ 4.

Arbetet delas så att 2 man får 3 bottnar,
och kommer en att skrifvas för laget,
äfvenså bära ansvaret för arbetet.

§ 5.

Kolarne förbinda sig att i arbetet vara
nyktra.

§ G.

Emottagandet af våt kubb upphör senast
1 september.

§ ?•

Kolarne erhålla 2 nattvakter, hvilkas
tjänstgöringstid räknas från kl. 8 e. m.
till kl. 5 e. m. med samma tjänstgöringsskyldigheter
som föregående års.

§ 8.

Kolkörningen betalas till Öst med 7
kr. för järnvägsvagn rymmande 400 å 410
hektoliter, för vagnar öfverstigande detta
mått betalas för stig efter samma pris som
förut, samt fria redskap.

§ 9-

Arbetsledningen och fördelningen af arbetet
sker af arbetsgifvaren eller dennes
ombud. Vid uppsägning på grund af arbetsbrist
sker uppsägning minst 14 dagar
i förväg.

§ 10.

Aftalet gäller för en tid af 1 år i sänder,
räknadt från 1 april 1907 med 3
•månaders uppsägningstid å ömse sidor.

Ornäs den 4 april 1907.

N. N.

(Arbetsgifvare.)

För Sv. grof - och fabriksarbetareförbunclets
afd. 146 sektion 1.

Aftal.1

Mellan Sveriges träindustriförbund af
Svenska arbetsgifvareföreningen och Svenska
träarbetareförbundet har denna dag följande
aftal träffats att gälla för Aktiebolaget
Åtvidabergs förenade industrier, här
nedan kalladt »arbetsgifvaren», å ena samt
Svenska träarbetareförbundets afdelning
n:o 90 och dess medlemmar, här nedan
kallade »arbetarne», å andra sidan.

§ 1.

Nedanstående för arbetsgifvarens samtliga
träarbetare vid snickerifabriken gäl -

lande aflöningsbestämmelser och ordningsregler
antagas att af såväl arbetsgifvaren
som arbetarne tillämpas och efterlefvas:

A. Aflöningsbestämmelser.

1. Aflöning kan beräknas efter timpenning,
penningeackord, premieringsackord
eller månadslön.

Minimi-timlön utgör i öre för

a) snickare, beslagare, svarfvare och med
desse jämnställde 37,

1 Aftalet består af ett ifylldt, tryckt formulär, som efter förhandlingar mellan Sveriges
träindustriförbund och Sv. träarbetarförbundet godkänts af dessa organisationers styrelser att
användas vid aftal för resp. organisationers medlemmar; de ifyllda punkterna hafva utmärkts
med kursiv stil.

TRÄVARUINDUSTRI. 193

b) maskinträarbetare, lackerare, polerare
och med desse jämnställde 35,

c) handtlangare och med desse jämnställde
28.

Berättigad till minimilön är hvarje yr-,
kesduglig möbelsnickare, fabrikssnickare
och maskinarbetare samt därmed likställda
yrkesarbetare, som uppnått 21 års ålder
och arbetat i sitt fack fyra år. Brädgårdsarbetare,
handtlangare och sågverksarbetare
äro, där detta aftal afser dylika
grupper arbetare, berättigade till minimilön,
då de uppnått 21 års ålder. Undantag
från dessa bestämmelser få göras därutinnan,

att till driftig och skicklig arbetare kan
betalas högre lön i mån af öfverenskommelse;
och

att till arbetare, som på grund af ålder,
sjukdom eller vanförhet fått sin arbetsförmåga
nedsatt, kan betalas lägre lön
enligt öfverenskommelse mellan honom och
arbetsgifvaren.

Penningeackord gifves för de arbeten,
där detta utan olägenhet kan äga rum.

Vid penningeackord skall ackordspriset,
där detsamma ej är genom ackordsprislista
fastställdt, vid hvarje särskildt tillfälle
uppgöras mellan vederbörande arbetsförman
och arbetare vid arbetets början,
hvarefter, om så begäres, betingssedel med
däri utsatt pris, senast tre dagar efter det
arbetet påbörjats, utlämnas till den arbetare,
som skall utföra detsamma.

För ackordsarbeten, som ej äro i af arbetsgifvaren
och arbetarne gemensamt öfverenskomna
ackordsprislistor fastställda,
garanteras arbetaren den för honom fast-i
ställda timlön.

Premieackord. Förutom timlön må vid
de arbeten, där sådant lämpligen kan ske,
gifvas en premie, beräknad efter mellan
arbetsgifvarne och arbetarne öfverenskommet
premieringsackordssystem.

Såsom exempel på premieackordssystem
anföras följande bestämmelser:

För hvarje arbete, som premieringen afser,
anslås ett visst bestämdt timantal,
fullt motsvarande den tid, som under nor->
mala förhållanden anses kräfvas för arbetets
utförande af en medelgod arbetare.
Utföres arbetet på samma eller längre tid
än den anslagna, utbetalas endast timlönen
och ingen premie. Utföres åter arbetet
på kortare tid än den anslagna, utbetalas
på vanligt sätt timlönen för den
använda tiden och dessutom en premie,
beräknad sålunda att timlönsförtjänsten,
ökas med den procent, hvarmed det an-,
vända timantalet understiger det anslagna.

Till ''ett arbete är t. ex. anslaget 90
timmar. Arbetet utföres på 70 timmar
af en arbetare, som har 35 öres timlön.

Den använda tiden är sålunda (90 — 70

s89/o8. Arbetsaftal.

= 20; 20: 90 = x: 100 ; x = 22) 22 o/o kortare
än den anslagna och förtjänsten blifver:

timlön 70 timmar ä 35 öre .... kr. 24: 50
premie 22 % af kr. 24: 50 .... > 5:39

Summa förtjänst kr. 29: 89

Då under samma månad en mångfald
olika premieackord komma på en arbetare,
må premieackordet uträknas på en gång,
på, så sätt att timantalen för hvarje arbetares
alla ackord sammanslås, och summorna
läggas till grund för procentberäkningen.

Vid förekommande höjning eller sänkning
af timpenningen för arbetare, tages
hänsyn till huru premieackorden för honom
utfallit.

Månadslön användes för aflöning af förmän
och för arbeten, där detta aflöningssätt
bäst lämpar sig, efter uppgörelse i
hvarje särskildt fall.

Aflöning äger rum den 8 i hvarje månad.

Förskottslikvid, som lämnas den 24 i
månaden, utgår med cirka 40 0/0 af den
vanliga förtjänsten under aflöningsperioden
och utbetalas endast i belopp om jämna
fem kronor.

Infalla ofvannämnda aflöningsdagar på
sön- eller helgdag, framflyttas af löningen
till närmast föregående söckendag.

Hvarje aflöningsperiod börjar den 1 i
månaden och slutar den sista dagen i månaden.

Vid aflöninaen göres afdrag för hyra och
ved för de arbetare, som hyra bostäder eller
köpa ved af arbetsgifvaren eller af baroniet
Adelswärd.

Vid ackordsarbete utbetalas å aflönings-i
dagen den för hvar och en gällande timlön
för det antal timmar, han arbetat. Öfverskott
å ackordsarbeten utbetalas nästkommande
aflöningsdag, efter det arbetet
blifvit färdigt och godkändt. Alla i samma
ackordsarbete deltagande arbetare skola
dela uppkommet öfverskott efter det
antal timmar, under hvilka hvar och en
deltagit i arbetet.

All aflöning, såväl timlön som ackordsbetalning,
införes i en mellan arbetsgifvaren
och arbetaren upprättad kontrabok
eller annan därmed jämförlig anordning;
och skall kontraboken, utom vid de tillfällen
då aflöningar af arbetsgifvaren däri
införas, vara i arbetarens ägo samt anses
efter arbetarens afflyttning tillhöra
denne.

2. Arbetstiden är femtiosju (57) timmar
per vecka, då icke helgdag mellankommer,
och tidsindelningen under dagen såsom
i ordningsreglerna föreskrifves.

Påskafton, 1 :sta maj, midsommarafton
och julafton äro fridagar.

Arbetarne äga rätt att för deltagande
i politiska och kommunala val erhålla för

13

Snickeri fabriker.

194

K0LL.1SKTIVAFTALET I SVERIGE.

Snickeri fabriker.

valets förrättande erforderlig ledighet från
arbetet.

3. För öfvertidsarbete, hvilket endast
förekommer, då brådskande arbeten göra
det af behofvet påkalladt, betalas vid såväl
ackords- som timarbete ett tillägg,
motsvarande 25 procent af timlönen för de
två första timmarna utöfver den ordinarie
arbetstiden, 50 procent för tiden därefter
samt 100 procent för arbete under sönoch
helgdagar.

Sön- och helgdag räknas från kl. 6 e.
m. å lördag eller dag före helgdag till
kl. Of. m. å måndag eller dag efter
helgdag.

Regelbundet skiftesarbete eller skiftesarbete,
föranledt af hinder i någon maskin
eller af annan dylik anledning, räknas icke
till öfvertidsarbete, liksom icke heller maskinisters
och eldares arbete utöfver ordinarie
tid för ångpannors och maskiners
skötsel.

4. Om på grund af dåliga afsåttningsmöjligheter
tillverkningen inom en eller
flera afdelningar af fabriken måste inskränkas
i sådan utsträckning, att en
minskning af arbetarnas antal nödvändig--göres, motsvarande högst 10 °/o af antalet
arbetare inom den eller dessa afdelningar,
bör arbetstiden, i den mån detta utan tekniska
olägenheter kan ske, minskas intill
48 timmar pr helgfri vecka, innan afskedando
af nyssnämnda anledning får äga
rum. Vid sådant afskedande bör som regel
gälla, att senare antagna arbetare afslcedas
först, under förutsättning likväl
att ifrågavarande arbetares duglighet och
flit saimt förhållanden i (ifrigt äro lika.

Då afskedande af arbetare sker på grund
af föreskrifterna i denna paragraf, skall
detsamma föregås af 30 dagars uppsägningstid
för gift och 14 dagars uppsäg-i
ningstid för ogift arbetare.

5. Arbetaren åligger att hvarje dag på
erhållna s. k. arbetsrapporter uppföra tiden
å de arbeten, som under dagen utföras,
därvid såväl arbetets beskaffenhet som
beställningsnummer noggrant uppgifvas.

6. Arbetare erhåller fri läkarevård, men
däremot icke fri medicin och sjukhusvård.

7. Arbetsgifvaren olycksfallsförsäkrar
hvarje arbetare enligt lag samt ansvarax
dessutom vid sjukdom till följd af olycksfall
i arbetet för en ersättning af en krona
per dag under den i olycksfallslagen
bestämda karenstiden af 60 dagar. Vid
mindre skador, för hvilka arbetaren hvarken
är berättigad till sjukhjälp eller
olycksfallsersättning, bekostar arbetsgifvaren
erforderliga förband, som af sjukstugan
debiteras.

I stället för att vid sjukdomsfall till arbetare
utgifva sjukhjälp, betalar arbetsgifvaren
till Åtvidabergs allmänna sjuk- och
begrafningskassa för hvarje anställd ar -

betare öfver 15 års ålder, som genom sjukdom
är förhindrad att arbeta, en krona pr
dag under samma tid som kassan enligt sitt
reglemente utbetalar sjukhjälp, och i öfrigt
i öfverensstämmelse med det aftal arbetsgifvaren
träffat med kassan, hvarigenom
den tillförbundits att till arbetsgifvarens
arbetare utgifva en extra sjukhjälp utöfver
den i dess reglemente bestämda. För att
komma i åtnjutande af denna förmån böra
arbetarne ingå som medlemmar i förenämnda
kassa. De arbetare, som på grund
af reglementets bestämmelser icke kunna
blifva medlemmar af ifrågavarande kassa,
erhålla sjukhjälpen till dem direkt utbetald.
Om sjukdom härleder sig af olycksfall, sker
ingen utbetalning till sjukkassan för de
dagar olycksfallsersättning direkt utbetalas.

B. Ordningsregler.

1. Arbetet börjar kl. 6,30 f. ni. och slutar
kl. 6 e. m. utom lördagar, då arbetet,
slutar kl. 2 e. m. Frukost hålles mellan
kl. 8,30 f. m. och 9 f. m. och middagsrast
mellan kl. 1 och 2 e. m. utom
lördagen, då arbetet utan middagsrast pågår
till kl. 2 e. m.

2. Arbetets början och slut tillkännagifves
medelst en kort signal från ånghvisslan.

Hvarje arbetare skall börja arbetet, så
snart signalen gifvits. Före slutsignalen

— som vid arbetstidens slut för dagen gifves
tre minuter före den bestämda tiden

— få inga förberedelser till att lämna
verkstaden företagas. Dessa tre minuter
skola användas för tidanteckningar och
iordningställande af verktygen.

3. Hvarje arbetare skall, vid alla de tillfällen
han ankommer till eller lämnar arbetsplatsen,
aftrycka sitt eget nummer å
tidregistrering sapparaten.

4. Den arbetare, som ankommer till
fabriken inom 5 minuter efter arbetets
början, böte 10 öre. För den, som kommer
senare, göres afdrag för den försenade tiden,
utjämnad till full halftimme, hvarjämte
han bötar 10 öre.

Alla böter skola tillfalla Åtvidabergs
allmänna sjuk- och begrafningskassa.

5. önskar arbetare vara borta från arbetet,
anmä-le lian detta skriftligen eller
muntligen till sin förman eller den honom
närmast står. Till densamma anmäles äfven
sjukdomsfall.

6. Uteblifver arbetare utan anmälan och
giltig orsak från arbetet, och upprepas detta
flera gånger, kan han af denna anledning
blifva afskedad.

Upprepad för sen ankomst kan medföra
samma påföljd.

7. Vid de fabriker, där arbetsgifvaren
tillhandahåller verktyg, äro arbetarne skyldige
att väl vårda desamma. Felas verktyg,
som anförtrotts arbetaren, ersättes detta
efter inköpspris och får afdrag därför gö -

TRÄVARUINDUSTRI.

195

ras vid aflöningen. Likaledes ersättes den
skada å anförtrodt verktyg, som uppkommit
genom vanvård och icke blott af normal
slitning under verktygens .användning.
_

Utlämnade verktyg inventeras, när arbetsgifvaren
sä finner nödigt.

Arbetare äro därjämte skyldiga att på
bästa och sparsammaste sätt använda dem
anförtrodda materialier samt vid grof
vårdslöshet ersätta därå uppkommen skada.

8. Arbetarne få icke inom arbetslokalen
utföra andra än dem ålagda arbeten
samt icke därifrån bortföra dem ej tillhöriga
föremål, icke ens värdelöst affall.
Arbetarne skola vistas å anvisad arbetsplats
och icke utan förmans order eller
då arbetet det fordrar besöka andra afdelningar
inom verkstadslokalerna.

Där särskildt frukostrum finnes, skola
de arbetare, som icke under måltidsrasterna
vilja lämna verkstadsområdet, använda
detsamma vid intagandet af sina måltider.
Under måltidsrasterna få i sådant fall arbetarne
icke vistas inom respektive arbetslokaler.
Matsäckar aflämnas i frukostrummet
eller inställas i därför afsedda fack.

9. Öl eller andra rusgifvande drycker få
icke i verkstäderna införas. Traktering,
onödiga samtal och sällskapliga sammankomster
få ej heller därstädes äga rum.

Tidningsläsning är under arbetstiden förbjuden.

10. För arbetare, som vare sig på grund
af afskedande eller egen uppsägning afflyttar,
innan påbörjadt arbete blifvit afslutadt
och godkändt, beräknas aflöningen
därför endast efter timlön. Detta äger
äfven rum, då anförtrodt arbete med fusk
eller slarf utförts, och skall i detta fall
dessutom det felgjorda utan ersättning
omgöras eller upphjälpas. Slarf eller fusk
kan föranleda afskedande.

Upptäckes fel å förarbetade delar eller i
materialet, skall anmälan därom genast
göras till vederbörande förman.

11. Arbetsplatser, maskiner och transmissioner
skola af vederbörande arbetare
hållas i snyggt och vårdadt skick. Maskinarbetare
skola till undvikande af olycksfall
iakttaga största uppmärksamhet och
försiktighet och få icke rubba befintliga
skyddsanordningar. Handtlangare vid maskin
skall åtlyda vederbörande maskinskötares
tillsägelser.

Maskiner eller hissar få icke igångsättas
eller användas .annat än af därtill
utsedda personer.

12. Kläder och andra arbetares tillhörigheetr
skola förvaras å därtill afsedda platser.

Anslag eller kungörelse få icke inom,
verkstadsområdet uppsättas annorstädes än
på för ändamålet af arbetsgifvaren uppsatt
anslagstafla.

13. För upprätthållande af god anda och
ordning inom verkstäderna skola förmännens
tillsägelser noga åtlydas, och bör det
därjämte ligga såväl i förmännens som
arbetarnes intresse att genom ett å ömse
sidor städadt och humant uppträdande söka
förekomma tvistigheter.

Dryckenskap eller förargelseväckande
uppförande och lefnadssätt kan gifva anledning
till afskedande.

Bolaget tillhandahåller behöfliga verktyg.

§ 2.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
och afskeda arbetare samt att använda
arbetare oafsedt om desse äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarne, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att,'' innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

§ 3.

Allt hvad här ofvan aftalats gäller från
och med den 1 juni 1907 intill den 1
juni 1908 och därefter år efter år, såvida
icke uppsägning antingen från Sveriges
träindustriförbunds eller från Svenska träarbetareförbundets
sida skriftligen verkställes
senast två månader före utlöpningsdagen.

§ 4.

Häraf äro tvänne exemplar upprättade
och af parterna öfverlämnade ett till arbetsgifvaren
och ett till arbetarne.

Stockholm den 5 juni 1907.

För Sv. träarbetareförbundets styrelse.

Snickeri fabriker.

För Sveriges träindustriförbund.

196

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Snickeri fabriker.

Prislista för sammansättare vid Sala ångsågs- och mek. snickerifabriks-Aktiebolag,
Sala.1

Fönster, vanlig modell, utåtgående.

	Grada.	Segment- formiga.	Half- runda.
	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
1 lufts karm. .		45	1	30	1	80
Ytterbågar . .	—	10	—	30	—	50
Innerbågar . .	—	11	—	32	—	50
2 lufts karm. .		65	1	55	2	05
Ytterbågar. . .	—	20	—	40	—	60
Inuerbågar. . .	—	22	—	42	—	62
3 lufts karm. .	—	90	1	80	2	30
Ytterbågar. . .	—	30	—	50	—	70
Innerbågar. . .	—	33	—	52	—	74
4 lufts karm. .	1	—	1	90	2	40
Ytterbågar. . .	—	40	—	60	—	80
Innerbågar. . .	—	44	—	64	—	84
6 lufts karm. .	1	35	2	50	3	—
Ytterbågar. . .	—	60	—	80	1	—
Innerbågar. . .	—	66	—	86	1	12

Fönsterkarmar för inåtgående bågar af:

	Olimmat	Lim-
	trä.	made.
	Kr.	öre.	Kr.	öre.
1 lufts karm.....	1		1	25
2 » > .....	1	25	1	50
6 » » .....	2	—	2	25
Segmentformig karm . .	2	—	2	50
Halfrund karm.....	2	50	3	—

Å segmentformiga och halfrunda öfverstycken
tillkommer samma prisförhöjning
som för utåtgående karmar.

A segmentformiga karmar för grad panel
ökas priset med 30 öre pr karm.

A halfrunda karmar för grad panel ökas
priset med 50 öre pr karm.

Å prisen för bågar tillkommer:

För dropplist, 3 öre pr båge.

Ofverfalsning (med efterputsning), 3 öre
pr båge.

Inläggning af glaslist, 3 öre pr båge
för helt glas.

Fönsterbågar med spröjsindelning.

Kryssbågar med grada vinklar, 6 Öre pr
ruta.

Bågar med stämda och underslitsade
spröjsar och grada vinklar 3 öre pr spröjs.

Fönsterbågar med diagonalkryss betalas
med 18 öre pr vinkelkryss och 22 öre pr
tryckta kryss. För spröjsar utan kryss,
3 öre pr styck.

Drifbänksfönster med 2 spröjsar, 30 öre
pr båge.

Träväggskarmar.

Slirade, med kälning i ena kanten pr st. —: 30

Sinkade............> » —: 30

För segmentformiga öfverstycken

tillkommer.........» » li kör

halfrunda öfverstycken tillkommer
...........» > 1: 75

För elipsformiga öfverstycken tillkommer
........... » » 2: —

För losholz..........» » —: 20

Fyllningskarmar med släta fyllningar */a
fr. eller Vi fr. list.

Å deuxbattonskarmar tillkommer 20 Öres
förhöjning.

Putsning af frisade fyllningar 4 öre pr st.
Limning af bottenstycken 10 öre pr fog
med centrumtappar.

	33	cm.	48	cm.
	Kr.	öre.	Kr.	öre.
5 fyllnings enkeldörrkarm	1	30	1	50
7	1	40	1	60
8	1	45	1	70

1 Detta aftal afser endast ackordspriser; i öfrigt har aftal för fabriken träffats mellan
Sveriges träindustriförbund och Sv. träarbetareförbundet i enlighet med af dessa organisationer
gemensamt uppgjordt formulär. Jfr s. 192, noten.

TRÄVARUINDUSTRI.

197

	Ameri-	Half-	Hel-
	kanska.	franska.	franska.
Enkeldörrar:	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
	60		80	1
2 fyllnings ....
3 > ....	—	70	—	90	1	10
4 > ....	—	80	1	10	i	25
5 > ....	—	90	1	25	1	40
6 » ....	1	—	1	40	1	55
Deuacbattons-
dörrar:
6 fyllnings ....	1	40	1	80	2	20
8 » ....	1	60	2	10	2	40
Skjutdörrar till-kommer 50 öre pr luft, sedan tillkom-mer 10 öre pr fyll-
mng.
Dörrar med käl-stötar och glaslist: Enkeldörrar . . .			2
Pardörrar ....			2	50
Balkongdörrar med fast kolning: Enkeldörrar . . .			1	10
Pardörrar.....			1	90

	Ameri-
	kanska.
Skåp- och garderobdörrar:	Kr.	öre.

1 fyllnings.........	—	35
2 v .........	—	45
3 » .........	—	55
4 » .........	—	65
5 » .........	—	75
Jalusidörrar .........	1	—

Ameri-

kanska.

Half-

fransk,

djupare.

Hel-

fransk.

Fönsterpanel, grad.
o fyllningar utan
limfogar under 33
cm. med bröst pr
luft......

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

1

20

1

50

1

75

Fönsterbänkar,

fogade och limmade med centrumlappar
pr fog 10 öre för bänkar, som ej öfverstiger
2 meter, för längre betalas mera
efter öfverenskommelse.

Putsning af dito 10 öre pr st.

Gradlist å dito 10 öre pr list.

Väggpaneler.

Amerikansk	med	fyllningar	pr	kv.-fot	6	öre
Halffransk	»			>	10	t
Helfransk			1	»	12	■»
Amerikansk	utan		»	»	5	»
Halffransk	>			>	8
Helfransk	»	3		>	10	*

Foder, segmentformiga, halfrunda och
elipsformiga betalas pr timme.

För segmentformiga, halfrunda och elipsformiga
karmar, bågar och foder, skall
cirkeln uppslås på fog och mall anskaffas
af förmän, i annat fall af snickaren mot
ersättning af timlön, i öfrigt ingår samma
arbete för snickare, som hittills varit brukligt.

Å arbeten af ek eller annat ädlare träslag,
som förekommer, betalas efter timme
eller särskildt öfverenskommet ackordspris.

Alla i prislistan här ofvan angifna pris
afse arbeten för målning. Då arbeten förekomma,
som skola laseras eller fernissas,
så höjes prisen i förhållande till de
fordringar, som ställas på arbetets finhetsgrad,
dock må prisen ej öfverstiga 25 °/o
förhöjning.

Alla öfriga arbeten, som i denna prislista
ej äro upptagna, skola betalas efter
timpenning eller särskildt öfverenskommet
ackordspris.

Allt maskinarbetadt trä skall levereras
vid snickarnes bänkar. Då utslag af mått
och utskrifning af kapmått förekommer,
så betalas för detta timlön.

Förestående ackordsprislista gäller från
och med den 26 juli 1907, intill den 1 april
1909 och därefter år efter år, såvida icke
uppsägning från någondera parten skriftligen
verkställes senast 2 månader före
utlöpningsdagen.

Sala den 26 juli 1907.

För Sala ångsågs- & mek. snickeri- För Svenska träarbetareförbundets
fabrilcsaktiebolag. afd. n:r 166.

Snickeri fabriker.

198

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Möbel- Löne- och verkstadsreglemente för möbelsnickareyrket i Göteborg.

snickerier.

Arbetslön.

. § 1.

Mom. a) För hvarje duglig möbelsnickare,
svarfvare och bildhuggare, som arbetat
i yrket minst fyra år, fastställes timpenningen
till fyrtioett öre första året,
fyrtiotvå öre andra året och fyrtiotre
tredje året, rask och skicklig sådan betalas
högre lön i mån af öfverenskommelse
mellan honom och arbetsgifva.ren.

Mom. b) För maskinsnickare, d. v. s.
maskinarbetare, som på egen hand efter
detaljritning kan utföra honom förelagda
arbeten, fastställes timpenningen till trettionio
öre första året, fyrtio öre andra
året och fyrtioett öre tredje året.

Mom. c) Vid ackordsarbete sker öfverenskommelse
mellan arbetsgifvaren och arbetaren,
dock garanteras arbetaren den för
honom fastställda timlönen.

Mom. d) Undantag från dessa bestämmelser
kunna göras för svaga och mindre
dugliga arbetare.

Mom. e) Aflöningen utbetalas hvarje
helgfri fredags afton. Infaller helg på
fredag, utbetalas aflöningen på närmast
föregående helgfria dag. När ackordsarbete
är färdigt och godkändt, utbetalas inne-,
stående restbelopp å förstkommande aflöningsdag.

Mom. f) För öfvertidsarbete betalas 25
procent för de två första timmarne efter
ordinarie arbetstidens slut. Allt annat öfvertidsarbete
på dygnet samt sön- och
helgdagsarbete betalas med 50 procents
förhöjning. När ackordsarbete utföres på
öfvertid, -erhåller arbetaren det fastställda
öfvertidstillägget å timlönen utöfver ackordspriset.

Mom. g) Arbetare, som utfört öfvertidsarbete
och utan giltig orsak uteblifver
från sitt arbete under ordinarie arbetstiden,
går för den försummade arbetstiden
förlustig motsvarande förhöjning å öfvertidsarbete.

§ 2.

När arbete skall utföras på ackord bör
detta, såvidt möjligt är, uppgöras senast
tre dagar efter det arbetet är påbörjadt
och priset därför införas i kontraboken
förstkommande aflöningsdag.

§ 3.

All aflöning för såväl tim- som ackordsarbete
införes i därför afsedd mellan arbetsgifvaren
och arbetaren upprättad, af
arbetaren anskaffad kontrabok. Boken innehafves
af arbetaren mellan aflöningsda -

garne, och skall, då arbetaren lämnar sin
kondition, af honom medtagas.

Arbetstid.

§ 4.

Mom. a) Arbetstiden beräknas till 58
timmar pr vecka, och slutar arbetsveckan
torsdags kväll.

Mom. b) Önskar arbetaren vara borta
från arbetet, skall han därtill utverka arbetsgifvarens
tillåtelse. Sjukdomsfall skall
genast anmälas för arbetsgifvaren eller
förmannen å verkstaden.

Mom. c) Arbetare, som utan anmälan
eller giltig orsak uteblifver från arbetet,
är, därest arbetsgifvaren så fordrar, genast
och utan vidare från sin kondition skild.

Mom. d) Arbetarne förbinda sig att ej
utföra arbete för annan person än den,
hos hvilken de äro anställda.

Verkst.adsordning.

§ 5.

Mom. a) Hvarje arbetare är ansvarig
för de af honom använda verktygen, hvilka
han är skyldig hålla i godt skick och
efter arbetstidens slut på sina platser uppsätta.

Mom. b) Äfvenså är arbetaren i fråga
om utfördt arbete eller förspilldt materiel
ersättningsskyldig i händelse genom han*
eget förvållande mera betydande fel skulle
begås. Efter arbetstidens slut skall hvarje
arbetare rymma af sin bänk och omkring
sitt arbete. Arbetsgifvaren är skyldig tillhandahålla
alla behöfliga verktyg.

Mom. c) Ingen som helst art af traktering
eller sällskaplig sammankomst får på
verkstaden förekomma, hvarken under arbetstiden
eller eljest. Allt bruk af Öl eller
spirituösa är under arbetstiden förbjudet.

Mom. d) Arbetare äger ej rätt utan
arbetsgifvarens tillåtelse för egna ärenden
förfoga öfver handtlangare utom för mathämtning
och dylikt, och detta endast på
den tid, som af arbetsgifvaren härtill anslås.

§ 6.

Arbetsgivare och arbetare äro ej bundna
af hvarandra längre än den tid, aftalet
rörande hvarje särskildt arbete gäller om
såväl ackords- som timarbete.

§ 7.

Arbetsgifvaren olycksfallförsäkrar sina
arbetare enligt lag samt ansvarar dessutom
för en ersättning af en krona pr dag till

TRÄVARUINDUSTRI.

199

arbetare vid sjukdom till följd af olycksfall
under arbetet under den i olycksfallslagen
bestämda karenstiden af 60 dagar.

Uppsägningstid.

§ 8.

Detta reglemente är gällande från ocb
med den 13 juli 1906 till den 1 augusti
1909 och betraktas som fortfarande gällande
ett år i sänder, såvida det icke af
någondera parten skriftligen uppsäges senast
den 1 maj.

Tvisters biläggande.

§ 9.

Mom. a) Skulle tvist uppstå mellan arbetsgivare
och arbetare angående aflöning,
utfördt arbete eller dylikt, skall tvisten
biläggas af en skiljenämnd bestående af
fem personer, hvaraf arbetsgifvarne utse
två, arbetarne två och dessa fyra den.
femte.

Mom. b) Skiljemännen äro skyldiga göra
sig noga underrättade om orsaken till tvisten,
samt, där tvisten gäller mindre väl

utfördt arbete, noga granska och bedöma
detsamma. Tvistande parterna äga rätt sin
talan föra.

Mom. c) Skiljemännen utses för ett år
i sänder och kunna återväljas, om de därtill
äro villiga. Skulle någon eller några
af skiljemännen blifva part i saken, utses
suppleant i hans eller deras ställe.

Mom. d) Med skiljenämndens beslut
måste de tvistande parterna låta sig nöja.

Mom. e) All ersättning, som kan ifrågakomma,
utbetalas af den förlorande parten,
här lika med resp. yrkesförening eller
fackförening.

§ 10.

Hos arbetsgifvare, som ingått på och1
underskrifvit lö#e- och verkstadsreglementet,
äga arbetarne frihet tillhöra fackförening
eller ej.

§ 11.

Hos alla och en hvar, med hvilka eller
hvilken möbelsnickarefackförenmgen ingått
kollektivt eller enskildt aftal, skall löneaftalet
finnas uppsatt å respektive verkstäder
å lätt i ögonen fallande plats.

Göteborg den 19 juli 1906.

För Snickarnes yrkesförening i Göteborg. För Svenska träarbetareförb. afdelning 47.

Prislista för korgmakeriarbetarna i Hälsingborg.

Möbler af peddirotting.

N:r. N:r. Kr.

51. Stol s. k. arnham krämpt kant....................5: —

53. Länstol trumma fram på sitsen halfrund rygg, krämpt kant.......10: 50

54. Kontorsstol, halfrund, krämpt kant...................8: —

55. Hvilstol, s. k. kinastol, d:o .................. . 10: —

Soffa, samma modell, d:o ...................20: —

56. Kontorsstol, rund skensits, krämpt kant................5:50

57. Länsstol, fyrkantig sits, krämpt kant.................10: —

58. Damstol med skensits, krämpt kant..................8:50

68. Fåtölj, utställningsmodell, stor krämpt kant..............11: —

74. Dito liten d:o ..............9:50

83. Länstol, trumma fram på sitsen, krämpt kant..............10: 50

86. Hvilstol, tätarbetad med trumma för ofvan . ..............9: —

87. Hvilstol, med s. k. ugglakryning, krämpt kant.............10: 50

88. Länstol, fyrkantig sits, kimmad kant..................7: —

84. Hvilstol, kryssad och tätarbetad, kimmad kant, ringar under arml.....7: —

Soffa, samma modell, ringar under arml.................15: —

82. Hvilstol, tätarbetad, med fläta på armlän. och rygg...........6: —

82. Hvilstol, tätarbetad, med 2 rör, fläta på armlän. och rygg....... 5:75

206. 67. Hvilstol, slingrad, ringar under armlän.................5: 75

205. 64. Stol utan armlän...........................4:50

203. 65. Soffa, samma modell.........................13: —

200. 63. Hvilstol, kryssad, d:o fläta på armlän..................5: 25

203. 60. Soffa, samma modell.........................12: —-

201. 59. Stol, utan armlän...........................4: —■

210. Kontorsstol med bränneri, rund sits, krämpt kant............7:50

8. Hvilstol, trumma fram, lagd kant...................7:50

Taburett, kryssad och stäfvig.....................4: —

Möbel snickerier.

Korg makerier.

200

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Korg- Bord.

makerier. N:r. N:r. Xr.

202. Divanbord med bågar nnder skifvan..................6:_

209. 66. Divanbord, slingradt nnder skifvan samt i kryss.............8:_

209. Dito d:o vanligt kryss...................6:_

Dito kryssadt, d:o ..............•.....6: 50

108. Dito med bågar under skifvan..................4: 50

76. Tidningsbord, kryssadt: med 2 skifvor, fyrkant..............5:50

78. Dito med bågar och träknlor, d:o .............5: —

79. Dito med bränneri, 2 skifvor.................5:_

79. Dito d:o ovala skifvor med 2 små på hvar ända .... 7: —

Möbler af pil.

N;r- N:r. Sitsmått. Kr.

1. Skrifstol, rund.....................44 :_ 2:75

5. Dito » s. k. trikin................42 : — 3;_

5. Dito med raj:a ben och klappar...........42 : — 3:50

Soffa, samma modbll.................. 100 : 45 6:_

Dito med raka ben och klappar............. 100 : 45 7:_

3. Fåtölj, halfrund sits, lansk............... 54 : 48 3:85

100. 4. Dito s. k. noll .................... 50 : 48 4: —

„ Soffa, d:o .................... 110:48 8:—

152. 7. Fåtölj, s. k. ugglastol............... 50:50 6:50

7. Dito stor > .................. 52:60 7:—

Soffa, samma modell..................110:50 13:_

2. Kontorsstol, s. k. hästsko................ 45 : 45 3:40

Soffa d:o » 100 : 45 7: —

11. Fåtölj, s. k. sköld, p:a................. 52 : 65 5: —

150. Dito af gröna flätor.................. 24 : 50 6: —

Soffa d:o ................! 110 :50 12: —

9. Fåtölj, s. k. viktoria, enkel............... 50 : 50 : 47 5: —

101. Dito med klappar under armlän.............'' 52 : 50 : 48 6:__

Soffa, d:o samma modell.................115 : 50 : HO 12:_

104. 12. Fåtölj, s. k. ugglastol.................i 55 ! 55 : 51 6: 75

„„„ Soffa, d:o................... 112 : 55 : 106 13: 50

103. 13. Fåtölj, s. k. gardin 9: B................. 52 : 50 : 48 4: 50

Soffa, d:o » ................ . 110 : 50 : 105 10: —

102. Stol, utan armlän. » 44 : 42 : 40 3: 50

110. Fåtölj, s. k. fransk................... 48 : 44 • 44 3-25

111. Soffa, d:o ................ . ! ! 108 ! 44 I 106 7: —

113. Hörnstol, d:o .......... 42 wd 2- in

10. Fåtölj, S.................48:46: 44 3:85

153. Dito fornnordiska stolar................ 5:50

154. Dito d:o med fittsar mellan rutorna, 50 öre mer 6: —

6. Hvilstol, svängd af skenor, ringar under armlän. och peddifläta 5: —

8. Hvilstol med trumma, lagd kant............. 48 : 44 : 42 5: 25

151. Dito liten...................... 48 : 42 : 40 5:_

Bord.

N:r. N:r. Skifvan. Kr.

Kryssadt s. k. engelskt...................86 :'' 60 5: —

Kryssadt och stäfvigt.................... 86 : 60 4: 50

Franskt.......................... 4: 25

Dito litet........................ 3.50

N:r

Verandamöbler.

N:r.	Länstol,	s. k. schweitsare
	Soffa,	d:o
	Stol,	d:o
105.	Länstol,	halfrunda . . .
104.	Stol,	d:o ...
107.	Soffa,	d:o ...

Sitsmått. Kr.
46:37: 43 3:—
108 : 38 : 102 6: 50
42 : 36 : 38 2: 50
46 : 39 3: 25

42 : 36 2: 75

108 : 39 7: —

TRÄVARUINDUSTRI.

201

Nar. N:r.

200. Länstol, fyrkantiga .

101. Stol, d:o

102. Soffa, d:o
Bord, samma modell

Tivolimöbler. Utflätad skensits.

N:r. N:r.

217. Länstol...........

213. Stol........

214. soffa..........

212. Hörnstol................

215. Taburett.........

218. paii.............;;;;;;;;;;

21 ■ Bord, matta på skifvan..............

Garibaldistolar, enfärgade......

Dito benaglad med gul rotting......

Stol, s. k. lybäckare, utan armlän..........

Taburetter med klappor..............

Bito utan................

Fotställning till barnsäng............''

Bito med klappor.............

Slöjdhållare..................

Sitsmått.	Er.
46 :	: 37 : 43	2: 75
42 :	: 36 : 38	2: 25
108 :	: 38 : 100	6:-
86 :	: 60	2: 50

Sitsmått.	Er.
50:48: 46	3: 50
44 : 40 : 40	2: 50
105 : 48 : 100	8: —
44 q:d.	3: —
35	1: 50
Skifvan	1: —
85 : 58	4: —
	4: —
	4: 50
	3: —
35	1: 25
	1: —
	2: 50 9.
	0: 50

Papperskorgar.

			Hög: fot.		Er.
Rund, järnvägs-	bott. : 22, fotb	. 30.	öfv. 35, 45	st. 35.......	I-
Bito simpel	: 12, >	24,	32, 38 : 10	33.......	..... 1-25
Oval, d:o	17 : 10, 29	: 20,	37:27, 38:10	37.......	1 • 50
Hund, träbotten	20		30, 30		......i- —
af stråflätor	samt stäfvigt	eller	kryssad och 3	ben.

Geslaget arbete.

Vedkorgar, vurflade.

Reskorgar, vurflade.
N:r. Botten. Ofvantill. Hög.

0

1

2

3

4

5

60:37
65 : 41
70:44
75 : 48
82 : 52
BO : 56

68 : 41
73:45
79 : 48
86 : 51
94 : 55
104 : 60

32

36

40

43

47

52

		N:r. Botten. Ofvantill. Hög. Stakar.	Er.
Stakar.	Er.	1 37 : 27 52 : 32 30	. . 1: 65
21 : 12 .	. 3: —	2 44 : 30 65 : 44 35	. . 2: —
23 : 13 .	. 3:50	3 52 : 35 65 : 44 40	. . 2:25
25 : 14 .	. 4: 25	För skiktade, 25 öre mindre.	Höjden
27 : 15 .	. 5: —	under kimmen.
29 : 17 .	. 6: —
31 : 18 .	. 7: —	Buteljkorgar, skiktade.

bindning, med vecklade låsverk och stång,
60 öre mera.

Påsättning af patentlåsverk, 26 öre mera
pr st., för skiktade, 30 öre mindre pr st.
Höjden är under kammen.

Botten.

6 rums 34 : 24
12 d:o 44:35
6 rums d:o
12 d:o stuckna fack

Hög.

19 .......

20 fack af bräder

Er.
1: —
1: 50
1: 25
1: 75

Fyrkantiga klädeskorgar, vurflade.

N:r.	Botten.	Ofvantill.	Hög.	Stakar.	Er.
1	60 : 36	76 : 52	23	21 : 12 .	1: 75
2	67 : 39	82 : 53	27	23 : 13 .	. 2: —
3	75 : 44	90 : 54	31	25 : 14 .	. 2: 35
4	82 : 46	96 : 55	35	27 : 16 .	. 2: 75
5	95 : 50	107 : 62	40	29 : 17 .	. 3: 25
Hör skiktade, 20	öre	mindre.	Höjden
under kimmen.

Af hel rotting, 20 öre mera pr st.

Patentflaskkorgar. Er.

12 rums fack af bräder. Bottnar lämnas
färdiga..............1; 50

Bagarekorgar, fyrkantiga, mattade.

N:r. Botten. Ofvantill. Hög. Er.

40 : 35 45 : 39 27 .... 1: 50

För skiktade, 25 öre mera.

202

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Klädeskorgar, ovala, mattade.

N:r.	Botten.	Ofvantill.	Hög.	Kr.
1	52	37	68	45	28 . .	. . 1:25
2	67	40	82	50	30 . .	. . 1: 50
3	82	44	96	57	32 . .	. . 1:75

Höjden är under öfverstå byglen. De
raka göras 3 cm. större i botten än dp
kupiga. Kupigt spånlock: handtagen drejas
af pil. Med ringar, 10 öre mera pr st.,
för mattade, 25 öre mera pr st.

Höjden under kimmen. För skiktade,
25 öre mer pr st.

Hundkorgar, ovala, mattade.

Kr.

1	35:27	43:32	13 ...	. 0:70
2	45 : 36	54 : 42	15 ...	. 0:95
3	55:44	66 :50	19 ...	. 1: 15
4	65:52	78:60	22 ...	. 1:40
5	75 : 60	90 : 70	25 ...	. 1: 70
6	85 : 67	100 : 80	27 ...	. 2:20
Höjden under kimmen, skiktade mera. Ovala, mattade bodkorgar.	35 öre Kr.
0	30 : 22	40	16 ...	. 0: 75
1	35 : 24	45	18 ...	. 0: 90
2	40 : 26	50	20 ...	. 1: 20
3	45:28	55	22 ...	. 1: 25
4	50 : 30	60	24 ...	. 1: 50
Höjden under kimmen. Ovala, mattade räknekorgar.	Kr.
1	25 »	39 »	11 ...	. 0: 50
2	30 >	44 >	14 ...	. 0: 65
3	35 >	49 >	17 ...	. 0: 75
4	40 >	54 »	20 . . .	. 0: 85
	Konditorikorgar, mattade.	Kr.
1	30 >	40	17 ...	. 1:50
2	40 >	50	20 ...	. 2: —

Med stucket handtag, eller två att fälla
ner.

Vagga, simpel, mattad. Kr.

Bott. 75 : 38 90 : 30 stakar 73 . . . 1: 65

Vagga af skenor, fyrkantig. Kr.

Bott. 75 : 38 33 40 '' . . . 4: —

Linnekorg, oval.

Botten.	Ofvantill. Hög under bygeln. Kr.
42 :	32	46 : 36	68		3	—
	Matkorgar, mattade, med spånlock.
N:r.	Botten. Ofvantill.	Hög.	Stakar.	Kr. pr duss.
1	22	37 : 26	16	37	9	—
2	25	41 : 29	19	39	11	—
3	28	46 : 32	21	41	13	—
•1	31	51 : 35	24	43	15	—
5	35	56 : 38	27	45	17	—
N:r 1	af skenor.
	Matkorgar af ris.			Kr. pr duss.
1	22	37 : 26	18	42	13	—
2	25	41 : 29	20	45	15	50
3	28	46 : 32	22	49	18	—
Måttet öfver bygeln.
	Damkorgar af ris.			Kr. pr duss.
	23	35 : 20	15 .		. 7	80

Damkorgar af skenor. pr dugg>

22 33 : 18 15 ..... 6: —

Af stråflätor, 50 öre mindre.

Berlinerkorgar med piratlock.

N:r. Botten. Ofvantill. Hög. Stakar.

1 28 : 18 38 : 24 18 53

2 31 : 20 42 : 27 s 20 57

Färdiga träbottnar erhållas.

Pariskorgar med runda hörn.

12: —
13: —

Kr.

pr duss.

Schenarbete.

Barnsäng af skenor och kryssad.

N:r. Botten. Ofvantill. Hög. Kr.

80:40 100: 30 .... 2:50

Barnsäng, engelsk fapon.

N:r. Botten. Ofvantill. Hög. Kr.

80:35 90:40 32 .... 3:—

Linnekorgar, tunnor af skenor.

N:r. Botten. Mittelbygel. Hög. Stakar. Kr.

1	25	32	47	47	. .1:55
2	30	37	52	49	. .1:85
3	33	42	59	51	. . 2: 10
4	37	47	66	55	. .2:40
5	40	50	73	59	. .2:85
6	45	56	82	63	. . 3: 15
7	50	62	89	67	. . 3: 40

1 26 : 17 35 : 20 15 : 22 11: —

2 28 : 18 38 : 22 17 : 25 12: —

Färdiga träbottnar erhållas.

Pariskorgar med hörnstockar.

1	21 : 13	30 : 17	13 : 17	35	9: 50
2	23:14	33 : 19	15 : 19	37	11: —
3	25 : 15	36 : 21	17 : 21	41	12: 50
4	28 : 16	41 : 23	19 : 23	45	13: 50
5	31 : 17	43 : 25	21 : 25	47	15: —
Bottnar	erhållas	färdiga.	Tillägg för
valknutar	af peddi,	50 öre,	af pil,	1: 25

pr dussin.

Rottingkorgar för sockerfabrik.

Botten. Ofvantill. Hög. Stakar.

42 52 43 31 1: 50

TRÄVARUINDUSTRI.

203

Mattpiskor.

Valknutar, 3-trådiga . .
Dito 2- d:o . . ,

Dubbla.........

Enkla, med drejadt skaft

Kr.

pr duss.
. 2: 16
1: 80
. 1: —
. 0: 50

Allmänna bestämmelser.

Punkt 1. Arbetsgivare är skyldig att
låta ombesörja tillriktningen, så att till
arbetet hörande materiel blifver ordentligt
tillriktade och i god tid till arbetaren
lämnade.

Punkt 2. Skall arbetaren själf utföra
tillriktningen betalas efter 45 öre i timmen.

Punkt 3. a) Till arbetet hörande materiel,
såsom pil, rotting, skenor och käppar
m. m., skall vara af fullgod beskaffenhet.

b) Lämnas arbetaren så underhaltig materiel,
att han ej kan tjäna sin vanliga
lön, beräknas 15 °/o mer efter gällande
arbetslön.

c) Skulle möjligen tvist uppstå angående
underhaltig materiel, hänskjutes detta
till en kommitté, som är af föreningen
utsedd.

Punkt é. a) Vid beställningar samt
vid andra slags nya arbeten, modeller etc.
betalas efter öfverenskommelse, dock med
garanterad lön af 45 öre i timmen.

b) Skulle sedermera d«sa nya arbeten,
modeller etc. blifva tillverkade i större
skala, bestämmes priset efter jämförelse
med liknande arbete och införes i prislistan.

c) Reparationsarbeten betalas efter 45
öre i timmen.

Punkt 5. Allt arbete skall utföras ordentligt
samt vara af god beskaffenhet.

Punkt 6. Om arbetsgivare vill låta utföra
något arbete, enklare eller mindre,
utaf det, som finnes upptaget i denna prislista,
sker därför ej något afdrag.

Punkt 7. a) Den ordinarie arbetstiden
är från kl. 6,30 på morgonen till kl. 6
på aftonen, inberäknade måltiderna sålunda:
frukost kl. 8,30—9 samt middag
från kl. 12 till kl. l,so.

b) På lördagen upphör arbetet kl. 4
e. m., hvarefter aflöning sker. Arbetstiden
pr vecka utgör 55 timmar.

Punkt 8. Skulle öfvertidsarbete fordras,
betalas ett tillägg af 15 öre söckendagar
och 25 öre för sön- och helgdagar, beräknadt
efter timma.

Punkt 9. Verkstäderna böra vara af
sund och god beskaffenhet, vintertiden
väl uppvärmda före arbetstidens början.
God belysning samt friskt vatten i blötkaren
hvarje morgon.

Punkt 10. Inträffar möjligen några tvister
å verkstäderna skall dessa afgöras utaf
en skiljenämnd bestående af två arbetsgivare
och två arbetare, dessa fyra utse
gemensamt en opartisk ordförande.

Punkt 11. Endast de, som kunna bestyrka
att hafva arbetat i yrket i två år,
anses äga rätt att fordra betaldt efter
omstående prislista.

Punkt 12. Alla angifna mått äro centimeter.

Denna prislista anses gällande från 1 :ste
oktober 1906 till 1 :ste maj 1908 med två
månaders uppsägning, och om någon sådan
ej skett från någondera parten, anses den
förnyad ytterligare ett år i sänder.

Ofvanstående prislista godkännes:
Hälsingborg den 1 :ste oktober 1906.

N. N.

(Arbetsgivare.)

Å Hälsingborgs korgmakare fackförenings
vägnar.

Prislista för förfärdigande af tunnbinderiarbeten i Malmö.

Arbetstiden.

§ 1.

Arbetstiden är 10 timmar om dagen utom
lördagar och helgdagsaftnar, då arbetet
slutar kl. 4 e. m.

Jul-, nyårs-, påsk-, pingst- och midsommaraftnar
samt 1 maj slutar arbetet kl.
12 middagen.

Timlönen för fullgod arbetare, som varit
i yrket 4 år.

§ 2.

Eör arbete utfördt å timlön på verkstaden
betalas en minimilön af 45 öre
pr timme.

Timlönsarbetare erhålla vid utarbete sin
vanliga timlön.

Då styckarbetare utför arbete å timlön

Korg makerier.

Tunn binderier.

204

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Twnn binderier.

plå smörlager erhålla de 47 öre pr timme
och för öfriga utarbeten, utförda å timlön,
50 öre.

Då styckarbetare blifva beordrade till
utarbete på kortare tid än tre (3) timmar,
erhålla de 55 öre pr timma.

För karuppsättning utom verkstaden
(nytt arbete) betalas samma timlön som
på verkstaden.

För reparationer af smorda arbeten, såsom
sill-, tjär- och oljefatsarbeten, betalas
5 öre mera pr timme till såväl styckarbetare
som timlönsarbetare.

Vid utarbete inräknas äfven den tid, gom
behöfves för gåendet från verkstaden till
arbetsplatsen och åter.

För äldre och mindre arbetsför arbetare
betalas efter öfverenskommelse.

Ofvertidsarbeten.

§ 3.

Då öfvertidsarbete sker på arbetsgifvarens
begäran, betalas samma med 50 °/o
förhöjning för arbete till kl. 9 e. m. samt
100 o/o förhöjning för natt- och söndagsarbete.

Reseersättning.

Vid resor och arbeten utom Malmö för
verkstadens räkning erhåller arbetaren
dels resebiljett eller ersättning för sådan,
dels dagtraktamente samt dels vanlig timlön
såsom för ordinarie arbetstid, äfven
för resor sön- och helgdagar, dock utan
tillägg för öfvertid.

Vid arbete å annan ort, än där verkstaden
är belägen, hvarest arbetaren måste
öfvernatta, erhåller han utom den vanliga
timlönen äfven fritt logi och vivre, båda
af tillfredsställande beskaffenhet, eller ock!
ersättning därför.

Vid arbete i Malmö närhet, hvarvid arbetaren
ej kan hinna hem till middagen,
erhåller han 75 öre tillägg för dagen utom
sin timlön. Afdrag å arbetstiden får ej
göras för gående till och från sådant arbete.

Ackordsarbeten.

§ 4.

Vid arbeten, å hvilka ej finnas fastställda
ackorder, kan tillfälliga ackorder
uppgöras, men skall vid dessa tillfälliga
ackorder timlönen vara garanterad.

§ 5.

Lärling bör under de sista åren af sin
lärotid så mycket som möjligt sysselsättas
med sådana arbeten, som sätta honom
i tillfälle att under läroåren få lära sitt
yrke.

Veckoaflöningen för lärlingar utgår:
l:a året med 7 kr. för lärling, som fyllt 15 år.

2:a »	. 9 > »		»	» 16 >
3:e »	• 12 5 »	»	»	» 17 »
4:e >	> 16 » »		»	. 18 »

Allmänna bestämmelser.

§ 6.

Ofvanstående timlöner såväl som de i
denna prislista fastställda ackordssatser
gälla endast för fullgodt arbete.

Alla i prislistan upptagna ackordspriser
äro beräknade efter prima materialier.
För sekunda betalas efter öfverenskommelse.

§ 7.

Arbetsgifvaren tillhandahåller nödiga och
tillräckliga verktyg, som erfordras för utförande
af ett fullgodt arbete.

§ 8.

För uppassning å verkstäderna gälla
samma bestämmelser som hittills.

§ 9-

Arbetsgifvaren ‘ låter olycksfallsförsäkra
sina arbetare i Riksförsäkringsanstalten.

§ 10.

Skulle tvistigheter uppstå mellan arbets,-gifvarne och arbetarne angående tolkningen
af detta aftal och enighet ej uppnås
emellan parterna, skall saken hänskjutas
till en skiljenämnd bestående af 5 personer,
hvaraf 2 väljas af arbetsgifvarne,
2 af arbetarne, och utse dessa 4 en femte.
Denna nämnds beslut är bindande för båda
parterna.

§ 11.

Detta aftal träder i kraft den 1 juni
1907 och gäller till den 1 juni 1909 och
därefter ytterligare ett år i sänder för
såvida det ej af någondera parten skriftligen
uppsäges minst tre (3) månader före
utlöpningsdagen.

Malmö den 1 juni 1907.

Undertecknade, tunnbinderiarbetsgifvare Förestående priskurant är af Sv. tunni
Malmö, förbinda sig härmed att betala binderiarbetareförbundets afd. i Malmö
efter denna priskurant. samt af förbundsstyrelsen godkänd.

N. N. För Malmö afd. af Svenska tunnbinderi (5

arbetsgifvare.) arbetareförbundet.

För Svenska tunnbinderiarbetareförbundet.

TRÄVARUINDUSTRI.

205

Aekordsprislista.

Bryggeriarbeten.

				Hl.	Kr.
Jäskar af tysk ek. rymmande .	. . 35	39	60
J> » »				. . 30	36	—
> ■»		>		. . 25	33	—
jäskar af cypress	>		. . 40	40	—
> » K				. .35	36	50
> » »		»		. . 30	33	—
» J> »		>		. . 25	30	—
Amerikansk	staf	15 °/o	högre.
Kar af fur, runda 0. ovala, rymmande 35	28	_
S » D				30	25	—
» » »				25	23	—
			>	20	20	—
» » >			S	15	16	—
» » »				10	12	—
öfverstiger	tjockleken	50	mm., betalas
10 0/0 högre.
				Hl.	Kr.
Lagerfat af tysk ek,	rymmande	. . 50	50	—
	>			. . 40	42	—
» S		s		. . 35	36	50
		i		. . 30	33	—
» »	S	»		. . 25	30	25
» y>	»			. . 20	26	50
		s		. . 15	24	50
» i	»			. . 10	20	—
Amerikansk	staf	15 0/0	högre.
				Hl. Lit. Kr.
Transportkärl, rymmande .		3	6	05
				2 50	5	50
	s			2	4	95
S	»			1	3	30
	S			. . 50	2	50
	»			. . 40	2	05
>				. . 30	1	90
■»	»			. . 25	1	90
»	»			. . 20	1	80

Amerikansk staf 15 «/o högre.

För dessa arbetspriser räknas kärlets
tjocklek till och med 45 mm.

öfverstiger tjockleken 45 mm., betalas
20 öre mera pr kärl.

För tjockare järn än n:o 12, betalas
25 öre mera pr kärl.

			Laggjärn.	Bukjärn.
Järnets	bredd,	100 liters	. . 2Va	174
	$	80 >	. . 2‘/4	172
	»	50 »	. . 274	ls/4 ä 17a
»		40 »	. . 2	172 > 174
	>	30 »	. . 2	IV2 > 174
S		25 »	. . 2	174
»	»	20 >	. . 2	174
För	bredare	järn betalas 10	öre mera

pr kärl.

Svagdrickskärl af ny staf med klamp å
sprund och botten:

	Lit.	Tjocka.	Tunna.
	Kr.	Kr.
rymmande . .	. . . 65	2: 20	2: 05
■»	. . . 50	1: 90	1:80
» . . ,	. . . 40	1: 65	1: 50
	. . . 32	1: 55	1: 40
» . . ,	. . . 20	1: 35	1: 20
» . . .	. . . 16	1: 25	1: 15
> . . .	. . 10	1: —	1: —
» . . .	. . . 8	1: —	1: —

Klamp å s. k. norrlandskärl sättas invändigt
på 20 och 40 lit.-kärl.

Som tjockare kärl räknas de, som färdiga
öfverstiga 25 mm. i laggen.

		Hl.	Lit.	Kr.
Vinkärl, rymmande . . .	. . 2		3: 80
	» . . .	. . 17>		2: 90
2>	»	. . 1		2: 50
S>			. 80	2: 20
			. 70	2: 05
>			. 60	1: 90
»	» • . . .		. 50	1: 65
T>	» . . .		. 40	1:40
	» . . .		. 30	1: 25
	» . . .		. 25	1: 25
			. 20	1: 10
» -			. 15	1: —
>	» . . .		. 10	0: 95
»	» . . .		. 8	0: 95

För s. k. rullband å buken betalas 20
öre mera pr kärl.

Af gammal staf lika med ny eller daglön.

Oljefat af gammal staf utan
putsning: Hl. Lit. Kr.

rymmande.........1 50 1: 75

» — 1: 40

» 80 1: 25

» 60 1: 15

’ . ............40 1: —

» 20 0: 90

Tjärtunnor af gammal böjd staf fat 0: 75

Beckfjärdingar, rymmande . . 100 kg. 0: 60
Färgankare af bok.........1:15

Badkar af fur, längd 1,800 mm. ... 11: 50

För krans betalas dessutom 2 kr. extra.
Valkkar för garfverier 2 x 2,5 m. kr. 55: —
Häri inberäknadt allt till dessa hörande
arbete samt uppsättning på platsen.

Kr.

Sopbaljor..............2: —

Brandtunnor af ny staf med beslag . . 2: 52

» af gammal staf med beslag 1: 80

Slakterikärl:

Köttunnor..............1; 50

Hnfvudtunnor............1: 80

Köttunnor af gammal krökt staf . . . . 1: 35

Silltunnor:

Skottska ...............0: 70

Norska ................0: 60

Halftunnor af gammal helfatsstaf. . . . 0: 50

Tunn binderier.

206

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tunn binderier.

Ilork fabriker.

Kr.

Fjärdingar, höjd 450 mm., vidd 300 mm. 0: 45

» » 420 » » 275 » 0:45

Åttingar > 340 » » 220 » 0:40

Sillhalftunnor af fullt färdiga staf och
bottnar..............0: 32

Halftunnor af ek eller holländska fat,
10 öre högre.

För mindre parti än 30 st. betalas 10
o/o högre.

Smördrittlar: Kr.

Runda af prima klufven staf 53 kg. . . 0: 60
» » » sågad » 53 > . . 0:72

Fullt färdiga staf och färdiga bottnar . . 0: 23
Halfdrittlar, prima klufven staf . . . . 0: 52
Fullt färdiga staf och färdiga bottnar . . 0: 21
Halfdrittlar af gammal staf......0: 36

Såptunnor: Kr.

Hel tunnor..............0: 90

Halftunnor..............0: 65

För dessa arbeten gäller samma passning
som öfriga arbeten.

Spannar af ek eller bok: Kr.

320—320 mm.............1: 25

300—300 > 1: 10

270-270 » 0: 95

Spannar af gammal staf:

320—320 mm.............1: 05

300—300 ».............0: 93

270—270 . 0: 87

Stripbyttor af ek eller fur.....1:15

För såväl spannar som byttor betalaa
10 ®/o förhöjning, då mindre än 10 göres.

Prislistor för Svenska korkarbetareförbundets stockholmsafdelning
och korkfabrikerna i Stockholm 1907.

Prislista för Wieanders cirkelmaskiner.

N:o	Längd	Diam.	Pris öre	N:o	Längd	Diam.	Pris öre	N:o	Längd	Diam.	Pris öre
		Vinkork				Fatkork				Spetskork
5	38	23-25	U 35	34	26	40-35	timp.		27	26-19	35
6	38	241	3 40	35	26	33-29			30	25-19	35
	38	23/	£ 40	36	26	28-24	»			23-19	30
	40	20	p 45						GQ	22-18	30
	40	19	45		Oputsade sprund		CQ	21-17	30
	40	18	45	37	20	55-50	timp.		g	20-17	30
	40	17	45	38	20	50-45	>			19-17	25
				39	20	40-35	»		CM	18-16	25
		Carrår		40	20	33-29	»			16-14	25
7	35	24	30	41	20	28-24
8	35	23	30	42	20	23-21	»			Flaskkork
9	35	22	30					24	21	17	25
10	35	21	30		Putsade sprund		25	20	15	25
	35	201	BT35	43	12	55-50	timp.	26	20	14	25
	35	191	35 40	44	12	50-45		27	19	12	25
	35	18 f	35 40	45	12	45-40	»
	35	171	35 40	46	12	40-35
				47	12	35-30		Utländsk omskärning	30
		Liggare		48	16	27-24
31	30	55-50	timp.
32	30	50-45
33	30	45-40

Korken räknas direkt från skärningen utan afdrag.

Minsta timpenning 25 öre; öfvertid 5 öre extra pr timme.

TRÄVARUINDUSTRI. 207

Prislista för snoppning å nya maskinerna.

	Diam.	Pris		Midt	utaf
		öre.
				Diam.	Pris
	25	30			öre.
	24	30
	23	30		21	127 2
	22	30		20
	21	237»		19
	20	1>		18
	19	i»		17
	18			16
	17	»
	16	7>	Spetskork 30
Korken räknas direkt från snoppningen.

Minsta timpenning 25 öre; öfvertid 5 öre
extra pr timme.

Prislista för sortering af kork.

N:o			Pris
m:m		pr 1000



före.
Rödvin
i	24-50	Sortering Ef. f. mf. O. U.puts	8
2	27-45	Skiljning ef. f. urkast . .	8
3	24-45	d:o mf. O. urkast	5
4	22-45	lika pris för dessa
		nummer.
5	25-38	Vår skärning.
Vinkork
6	23-38	Sortering Ef. f. mf. O.U.puts	7
7	24-35	Skiljning Ef. f. urkast . .	8
8	23-35	d:o mf. O. urkast . .	5
9	22-35	lika pris för dessa
		nummer.
10	21-35	Vår skärning.
Punsch, Vatten
ii	24-30	Sortering Ef. fb. fs. mf. O.
		U. puts........	57»
12	23-30	Skiljning Ef. fb. fs. urkast	7
13	22-30	Skiljning mf. O. urkast . .	5
14	21-30
15	20-30
16	21-28
167»	20-27
	22-28	lika för dessa nummer.
Pilsner
17	19-28	Sortering Ef. fb. fs. mf. O.
		U. puts........	5
		Skiljning Ef. fb fs. urkast	67»
Stor		d:o mf. O. urkast . .	5

177»	19-25	Sortering Ef. f. fmfb. fmfs.
		mf. O. U. puts.....	5

N-n			Pris
			pr
			1000
			i öre.
		Skilj ning Sf. Ef.fb. fs. urkast	7
		d:o Ef. fb. fs. urkast.	57»
		» mf. 0. U. urkast.	6
små
177»	18-25	Sortering Ef. f. fmf. mf. 0.
		U. puts........	5
		Skiljning Ef. f. fmf. urkast	6
		d:o mf. 0. U. urkast	6
Hel öl
18	23-25	Sortering Ef. f. fmfb. fmfs.
		mf. 0. U. puts . . . .	57»
19	22-25	Skiljning Ef. f. fmfb. urkast	6
1973	21-25	d:o mf. 0. U. urkast	6
20	207»24	lika pris för dessa nummer.
21	20-24	Sortering Ef. f. fmfb. fmfs.
		mf. 0. U. puts . . . .	5
		Skiljning Ef. f.fmfb. urkast	6
		» mf. 0. II. urkast.	6
Half Öl
	19-24	Sortering Ef. f. fmfb. fmfs.
		mf. 0. U. puts . . . .	5
22	19-23	Skiljning Ef. f. fmfb. urkast	6
23	18-22	d:o Ef. f. fmfb. urkast	57»
		> mf. 0. U. . . .	6
Flaskkork	Sortering Sf. Ef. f. mf. 0.
qrad o. spets	puts.........	5
		Skiljning Sf. Ef. f. . . .	6

28	30-25-19	Sortering Ef. f. mf. 0. U.
		puts.........	57»
29	27-26-19	Skiljning Ef. f. urkast . .	57»
30	26-23-19
	26-22-18
	26-21-17
	26-20-17	lika pris för dessa nummer.
Extra vinkork
	25-45	Sortering Ef. f. mf. 0. U.
		puts.........	8
	23-45	Skiljning Ef. f. urkast . .	9
	25-42	d:o mf. 0. urkast . .	6
Af	bitar
	25-40	Sortering Ef. fb. fs. mf. 0.
		U. puts........	8
	24-40	Skiljning Ef. fb. fs. urkast	9
	23-40	d:o mf. 0. urkast . .	6
	22-40
	21-40
	20-40
	19-40	lika pris för dessa nummer.
Af	Carrér
7	24-32	Sortering Ef. fb. fs. mf. 0.
		U. puts........	8

Kork fabriker.

208

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Korv fabriker.

■\T*n	m.m		Pris
			pr
			1000
			i öre.
		Skiljning Ef. fb. fs. urkast	9
		d:o fb. f. urkast	6
		d:o mf. O. urkast . .	6
		d:o mfb. fs. urkast .	5
8	23-32	Sortering Ef. fb. fs. mf. O.
		U. puts .......	8
9	22-32	Skiljning Ef. fb. fs. urkast	9
		d:o mf. O. urkast	6
10	21-32	Sortering Ef. fb. fs. mf. O-
		TJ. puts.......■	7
	18-40	Skiljning Ef. fb. fs. urkast	8
	17-40	d:o mf. O. urkast . .	5

			Pris
			pr
			1000
Stor		Öfversening.	iore.
1777	19-25	Skiljning mf.O......	5
		d:o O. U......	5

177»	18-25	Skiljning Miinchens mf. .	5
		d:o mf. O.....	5
		d:o O. U......	5
	19-24	d:o fmfs. mf. . . .	5
22	19-23	d:o mf. O......	5
23	18-22	d:o O. U......	5

Veckolön för räknerskor .... kr, 15: —
» » sortererskor .... > 12: ■—

Timpenning för räknerskor 30 öre, öfvertid
35 öre.

Timpenning för sortererskor 25 öre, öfvertid
30 öre.

Denna lista gäller från den 1 :sta juni
1907 ett år med tre månaders ömsesidig
uppsägning. Skulle ej uppsägning ske, anses
listan gälla ytterligare ett år.

Stockholm den 6 maj 1907.

För A.-B. Wicanders korkfabrik. För Sv. korkarbetareförb.s stockholmsafd.

Prislista för korkfabriks aktiebO''
laget i Stockholm.

Sortering.

Sortering af kork från N:o 1 till och

med Nio 14......6 öre

N.-o 15, 16, 17, 18, 19, 23 57» »
Sortering af N:o 167», 20, 21, 22 till

och med 277» . • . . 5 öre
Spets N:o 28, 29 ... . 57» »
Sprund N:o 46, 47, 48 . 57» »

» » 43, 44, 45 tim -

penning.

Skiljning.

Skiljning af kork från N:o 1 till och

med N:o 19......6 öre

från N:o 20 till och med

27 7» ■ .......57» »

Spets N:o 28, 29.

Sprund N:o 46, 47, 48 . . 57s »
Sprund Nio 43, 44, 45 timpenning -

Timpenning för räknerskor och stämpling
30 öre, öfvertid 35 öre.

Timpenning för sortererskor 25 öre, öfvertid
30 öre.

Räknerskor erhålla en Sortererskor » > Stämpling » »	veckolön af kr. T> T/ > » »	15: — 12: -■ 14: —
Handskärning.
Snoppning	Pin	Grof	Puts
Nio 6 45-24	50 öre	35 öre	75 öre
» 7 45-22	50 »	35 »	75 »
» 8 40-24	50 >	30 »	75 »
> 9 40-22	50 •	30 >	75 »
» 11 35-25	50 »	35 »	75 »
» 10,12.13,14,15,16	45 >	30 »	65 >
» 167» 17,18,19	40 >	25 >	55 »

Timpenning 30 öre, öfvertid 35 öre.

De sorter, som ej här äro upptagna, betalas
efter näst föregående större sort.

Denna lista gäller från den 1 :sta juni
1907 ett år med tre månaders ömsesidig1
uppsägning. Skulle ej uppsägning ske, anses
listan gälla ytterligare ett år.

Stockholm den 17 juni 1907.

För Korkfabriks A.-B. i Stockholm. För Sv. korkarb.-förb:s stockholmsafd.

TRÄVARUINDUSTRI.

209

Prislista för nya korkfabriken.

Räknerskor erhålla en veckolön af 15 kr.

Sortering.

Sortererskor erhålla en veckolön af 12:—
kr.

Nybörjare i facket, som äro fyllda 18
år, erhålla de 3 första månaderna 7 kr.,
4 :de månaden 8 kr., 5 :te månaden 9 kr.,
6:te till 10:de månaderna 10 kr., ll:te till
12:te månaderna 11 kr., därefter 12 kr.,
allt pr vecka.

Nybörjare i facket, som äro konfirmerade
och ej fyllda 18 år, erhålla de 3
första månaderna 6 kr., 4:de månaden 7
kr., 5:te månaden 8 kr., 6:te till 10:de
månaderna 9 kr., 11 :te till 12:te månaderna
10 kr., andra året 11 kr., därefter
12 kr., allt pr vecka.

Dock så att den, som under andra lärlingsåret
fyller 18 år, erhåller full betalning.

Då sortererska biträder vid. räkning, erhåller
hon samma lön som räknerska för
den tid hon räknat.

öfvertid för räknerskor, 35 öre pr timme.

öfvertid för sortererskor, 30 öre pr timme.

Handskärning.

Puts	Längd	Diam.	Pris öre
1 i Vin........	45-40	24	75
V 2 » ........	40-35	22	60
V, Punsch.......	40-35	23	60
Vs > .......	35-30	20	50
Porter........	30	20	50
	26	20	50
	27	19	50
''/i Öl.........	24	22	45
Pilsner och öl ... .			40
Fläsk: snopp och puts			50
» » > » samt sortering	60
Fat och spets ....			timp.

Timpenning 30 öre, öfvertid 5 öré extra.

Sorter, som ej här äro upptagna, betalas
efter föregående större sort.

Pipmaskin.

Skärning af kork, som förekommer i mindre
partier än 10,000, betalas med ett
extra tillägg af 25 öre för hvarje parti.

Denna bestämmelse gäller för det lag, som
hufvudsakligen skära de mindre beställningarna.

Denna lista gäller från den lista juni
1907 ett år med 3 månaders ömsesidig
uppsägning. Skulle ej uppsägning ske, anses
listan gälla ytterligare ett år.

Stockholm den 29 maj 1907.

För Nya korkfabriken. För Sv. korkarb.-förb:s stockholmsafd.

Löne- och verkstadsreglemente för vagnmakeriyrket i Stockholm.

Arbetslön.

§ 1.

Mom. a. Som arbetslön i vagnmakeriyrket
fastställes en minimitimlön af 50
öre för hvarje duglig arbetare, som arbetat
i yrket 4 år; för driftig och skicklig
arbetare betalas högre timlön.

Mom. b. För lärlingar, som arbetat 2
år i yrket, fastställes en minimitimlön af
35 öre; därefter höjes lönen i förhållande
till inhämtad färdighet i yrket. Undantag
från dessa bestämmelser kunna göras
för svaga och bevisligen mindre dugliga
arbetare, dock må äfven arbetskamraterna
i tvistiga fall få vara medbestämmande
vid bedömandet af deras arbetsförmåga.

Mom. c. Hvarje helgfri fredags afton,
efter arbetstidens slut, utbetalas till såväl
arbetare som lärlingar den förtjänade
veckoaflöningen. Inträffar helg på fredagen
utbetalas aflöningen på närmast för 19S2/o8

Arbetsaftal.

utvarande helgfria dag. Särskilda öfverenskonimelser
om aflöningens utbetalande
på lördagen kan dock träffas mellan ärbetsgifvaren
och hans arbetare.

Mom. d. För allt öfvertidsarbete, hvilket
endast bör förekomma då det är af
brådskande behof påkalladt, betalas 50
o/o förhöjning för de första 2 timmarna
efter ordinarie arbetstidens slut, samt 100
°/o för natt-, sön- och helgdagsarbete.

Mom. e. Ackordsarbete får ej utföras
hvarken på den ordinarie arbetstiden eller
på öfvertid.

Arbetstid.

§ 2.

Mom. a. Arbetstiden bestämmes till 56
timmar pr vecka, med indelning enligt
öfverenskommelse mellan arbetsgifvaren
och arbetarne å hvarje plats.

14

Kork fabriker.

Vagn makerier.

210

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Vagn- Mom. b. Vid mindre tillgång på armakerier.
beten bör afkortning göras intill 8 timmar
pr dag innan någon uppsägning af
arbetare sker och må det då gälla den
sist antagna.

Mom. c. Första maj räknas som fridag
i likhet med sön- och helgdagar.

Olycksfallsförsäkring.

§ 3.

Hvarje arbetare olycksfallförsäkras af
arbetsgifvaren på sätt som lagen om ersättning
för olycksfall i arbetet bestämmer,
oafsedt om arbetsgifvaren är ersättningspliktig
enligt lagen eller ej, samt
dessutom så, att ersättning gifves arbetaren
vid sjukdom i följd af olycksfall
i arbetet från och med första dagen till
och med sextionde dagen med en krona
pr dag.

Yerkstadsordning.

§ 4.

Mom. a. Omedelbart efter begagnande
af allmänt verktyg skall arbetaren detta
på sin bestämda plats uppsätta; vid arbetstidens
slut skall hvarje arbetare rymma
af sin bänk.

Mom. b. Hvarje arbetare är ansvarig
för de honom anförtrodda verktygen, hvilka
han skall hålla i godt skick. Arbetsgifvaren
är skyldig tillhandahålla alla behöfliga
verktyg.

Mom. c. Ingen som helst art af traktering
eller sällskaplig sammankomst får
på verkstaden förekomma.

§ .5-

Detta löne- och verkstadsreglemente gäller
för hvarje vagnmakareverkstad så snart
det af arbetsgifvarnes förening samt af
vagnmakeriarbetarnes fackförenings befullmäktigade
ombud undertecknats.

Uppsägningstid.

§ 6.

Dessa reglementen äro gällande från den
dag uppgörelse träffas och till den 1 april
1908 samt betraktas som fortfarande gällande
ett år i sänder, såvida det icke af
någondera parten uppsäges senast den 1
januari. Uppsägning skall ske antingen
genom arbetsgifvarnes förening eller genom
arbetarnes fackförening.

Ofvanstående reglemente förbinda sig undertecknade
att till alla delar uppfylla.

Stockholm den 22 april 1907.

För Vagnmakeriidkarnes förening. För Vagnmakeriarbetarnes fackförening.
Vagnmakeriidkare utom föreningen.

IX. Pappersindustri.

Trämasse fabrik.

Arbetsaftal mellan Bergvik och Ala nya aktiebolag
arbetare vid sulfitfabriken, Vansäter.

och dess

Aflöning och förmåner.

1 :o) Aflöning för fabrikationsarbete betalas
efter ackord pr ton — och betalas
för hela den kvantitet, som kan uppnås
med de nuvarande fyra torkmaskinerna —•
med undantag för barkare, som betalas pr
stock. Allt enligt bifogad prislista.

2:o) Skiftesarbetare erhålla ingen förhöjning
för söndagsskift, då nämligen deras
tonlön är ökad i proportion med arbetstiden,
men å annat arbete, som utföres efter
timlön, betalas:

25 o/o förhöjning för öfvertid å hvardagar
och 50 °/o förhöjning för öfvertid å
söndagar.

3 :o) Järn och träarbetare betalas enligt
bifogad prislista, upprättad i öfverensstämmelse
med verkstadsföreningens
prislista för orten.

4:o) Dagsverken och öfriga ackord betalas
enligt bifogad prislista.

5 :o) Järn- och träarbetare samt dagsverkare
erhålla:

25 o/o förhöjning för öfvertid å hvardagar
och 50 % förhöjning för öfvertid å
söndagar.

6 :o) Minderåriga och mindre arbetsföra
betalas enligt öfverenskommelse.

7 :o) De arbetare, som bo i bolagets bostäder,
erlägga hyra enligt upprättadt hyreskontrakt.

PAPPERSINDUSTRI.

211

För 1 rum och kök betalas 100: —
kronor per år.

För 1 rum med spis betalas 60: — kronor
per år.

För sämre lägenheter betalas proportionsvis
mindre.

8:o) Affallsved erhålles till pris af kr.
1: 50 pr kubikmeter samt ribbved till
pris af 50 öre pr enbetslass. Bolaget åtager
sig att tillhandahålla nödig sådan ved.

9:o) Ersättning för olycksfall utgår i
enlighet med de bestämmelser, som äro intagna
i med Dalarnes försäkringsförening
upprättadt aftal.

10 :o) Beträffande läkarevård bestämmes,
att alla i fabrikens tjänst antagna
arbetare hafva fri läkarevård för sig själfva
och familjen; dock på så sätt, att läkareemottagningar
anordnas minst 1 gång
i veckan på lämplig plats, då fri konsultation
medgifves, hvarjämte läkare vid
svårare sjukdomsfall kostnadsfritt besöker
arbetare eller deras familjer i hemmen.

11 :o) Aflöning utbetalas 2 gånger i månaden,
dock så, att vid den ena erhålles
förtjänsten i jämna femtal kronor, och vid
den andra erhålles fullständig räkning för
den gångna månaden. Aflöningen utbetalas
å helgfria fredagar.

12 :o) I händelse af längre uppehåll i
fabriksdriften, genom eldsvåda, explosion
eller dylikt, förbinder sig bolaget att förskaffa
annat arbete i den utsträckning
detta kan ske.

Arbetstid.

13 :o) För arbetare, sysselsatta med endast
dag-arbete, börjas arbetet hvarje helgfri
dag kl. 6 f. m. och afslutas kl. 6
e. m. Lördags- och helgdagsaftnar afslutas
arbetet kl. 4 e. m. samt midsommaroch
julafton kl. 2 e. m. Baster hållas
mellan kl. 8,15—9 f. m. samt kl. 12,«—2
e. m.

För utearbetare är arbetstiden f. o. m.
1 november t. o. ml 1 februari följande:
arbetet börjar kl. 8 f. m. och slutar kl.
5 e. m. Bast mellan 12 midd. och 1
e. m.

14 :o) Skiftesarbetare äro dels grupp I,
som tillhöra renseri, massabingar, silhus
samt pappsalar, dels grupp II, som tillhöra
kokhus, kishus, ångpannehus och maskinhus.

15 :o) För dessa grupper pågår arbetet
i trenne skiftlag veckan rundt:

fr. o. m. kl. 6 f. in. t. o. m. 2 e. m.

» » 2 e. m. > 10 »

» » 10 2 » 6 f. m.

Undantag.

16 :o) För grupp I göres uppehåll i arbetet
hvarje söndag, trettondagen, mariebebådelsedag
samt kristihimmelsfärdsdag
mellan kl. 6 f. m. och kl. 6 e. m., hvarvid
det skiftlag, som skulle börja kl. 10 e. m.,

i. stället börjar kl. 6 e. m. och fortsätter
till kl. 6 f. m. dagen därpå.

17 :o) För grupp I och II afslutas arbetet
nyårsafton, långfredagsafton samt
pingstafton kl. 6 e. m., midsommarafton
och julafton kl. 2 e. m.

18 :o) För grupp I påbörjas arbetet kl.
6 f. m. annandagen efter nyår och midsommar,
samt tredjedagen efter påsk,
pingst och jul.

19 :o) För grupp II påbörjas arbetet nyårsdagen,
annandag påsk, annandag pingst,
midsommardagen och annandag jul kl. 10
e. m.

20 :o) Å påskafton utföres af alla tillhörande
grupp I och II diverse arbeten,
om så påfordras.

21 :o) Under den här ofvan för grupp
II angifna fritiden uttages nödig personal
för betjäning af hvad. som ej utan skada
för fabriken kan stoppas.

22 :o) 1 :a maj erhålles fritt f. o. m.
kl. 6 f. m. t. o. m. kl. 10 e. m., och
om denna dag gäller samma bestämmelser
som å helgdagar.

23 :o) Dagen för riksdagsmannaval inställes
allt arbete, utom hvad som är angifvet
i punkt 21. I och för besök af kommunalstämma
gifves permission i den mån,
detta kan ske, utan att fabriksdriften störes.

Allmänna bestämmelser.

Med iakttagande af af talets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att. leda
och fördela arbetet, att fritt antaga eller
afskeda arbetare samt att använda arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade eller
ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarne, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Arbetaren bär att iakttaga.

Nyktert och anständigt lefverne i och
utom arbetet.

Aktsamhet om bolagets egendom.

Noggrant iakttagande af arbetstiden.

Att ej uteblifva från arbetet utan permission
eller giltigt skäl.

Att ej aflägsna sig ur arbetet under eller
före arbetstidens slut, äfven vid ackordsarbete.

Att ej vistas i andra arbetslokaler än
sin egen och därstädes hålla ordning och
snygghet. __

Att afhämta sin aflöning under fritid.

Förestående arbetsaftal jämte åtföljande
prislista gäller ett år f. o. m. 1 :a april

Trämasse fabrik.

212

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Trämasse fabrik.

d. å. med två månaders ömsesidig uppsäg- tid uppsagts af någondera parten, anses
ning, och om det icke under ofvannämnda det fortfarande gällande.

Bergvik den 16 :e juli 1907.

För Bergvik och Ala nya aktiebolag. Å Sv. grof- och fabr. arb. förbundets afdelning
n:o 210 i Vansäter vägnar.

Prislista.

	Öre	Tim-
	per ton	pen- ning
	öre
Kokare .....	6,5	30
—
lista maskinförare \ Syreberedare . . ./	5,2	30	< premiesystem (oförändradt.
lista massaskottare Kontrollörer . . . Hjälpkokare . . . Kiseldare ....		27
Eldare...... Vedinlastare . . . Kokarmurare . . . Kokarreparatör . ..

—			1 Nuvarande
2:ra massaskottare			< premiesystem
2:ra maskinförare			[oförändradt.
Pressare..... Kapare...... Huggare..... Smörj are.....	4,8	25
lista silare .... Spåneldare .... Elektriker .... Utlastare.....	4,6	25
Vedaflastare . . . Bandtillverkare . . S. k. silare . . .		25	fl: 75 pr skift (och 78 öre jper ton s. k.
Hjälpkapare . . .1 Slipare......\|			(massa.
Kismatare . . . . j Kolmätare .... Maskinister ....	4,4	25
Tornfyllare..... Passare.....
2:dra silare . . .1			jl: 75 pr skift
Urvattnare . . . .			) och 65 öre
Påmatare . . . .:	4,2	25	\| pr ton s. k.
Synare......1		(massa.
Renhållare . . . .)			11,2 öre pr stock
Kollrare.....		25	1 1/4-1/11
			l.s d:o 1/11
			1 -1/4
Barkare.....		35

	Öre per ton	Tim- pen- ning öre
			Kolslaggning kr. 4: 50
Slaggare .....		30	Flisslaggning kr. 3: —
			Tornspolning kr. 4: 50
Lokomotivförare .			1125: — kr. pr j mån.
Lokomotiveldare .			1100: — kr. pr \ mån.
Banvakt .....			1100: — kr. pr \ mån.
Lokomotivväxlare .			1 3: 50 kr. pr \ dag
Reparationsmurare Rem-lagare ....		55 36

De under helger till bevakningstjänst uttagna
arbetarne erhålla 6 kronor yr skift.
Öfriga ackord — efter öfverenskommelse.
Minderåriga och mindre arbetsföra d:o
d:o.

Verkstaden, snickare in. fl.

Svarfvare, filare, smeder, plåtslagare, gjutare
och reparatörer.

	Nu va-	Tim-
	rande	penning
	antal	öre
Järnarbetare.
Grupp I ......	6	45
» II......	4	40
. III......	3	37
» IV......	8	34
» V......	3	32
» VI......	3	28
Snickare.
Grupp I ......	1	45
» IT......	6	40
» III......	6	38
. IV......	3	35
Stenarbetare . . .		40
Utearbetare, full-
växta och fullt ar-
betsföra ......		28&30

PAPPERSINDUSTRI.

213

Arbets- och löneaftal emellan Lessebo aktiebolag och Svenska Pappers
grof- och fabriksarbetareförbundets afdelning n:r 163 i Lessebo.1 iruk''

§ i.

Så länge detta aftal gäller, skola vid
Lessebo aktiebolags fabriker tillämpas nedanstående
löne- och ackordslistor, hvarjämte
bifogade ordningsregler skola noga
efterföljas.

§ 2.

Arbetstiden.

Ordinarie arbetstiden är:

för dagsarbetare kl. T fm.—12 m. och
1 em.''—6 em.;

för skiftarbetare emellan 7 fm. och 6
em. resp. emellan 6 em. och 7 fm. utom
för massaösare i sulfitfabriken, som hafva
8 tim. skift.

§ 3.

Öfvertidsarbete.

Ofvertids- och söndagsarbete skall utföras
där arbetsledningen så anser lämpligt
och nödigt, och skulle arbetare önska
befrielse från dylikt arbete, skall han därför
angifva giltiga skäl.

Lör arbete pr timme utom ordinarie
arbetstiden under tiden från kl. 6 måndags
morgon till kl. 6 påföljande söndags
morgon betalas 25 °/o och för arbete från
kl. 6 söndags morgonen till kl. 6 påföljande
måndags morgon 75 o/o utöfver eu
tiondedel af ordinarie dag- eller skiftlön.

§ 4.

Antagande eller afsked ande af arbetare
samt föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de,
att innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

§ 5.

Sjukbjälj).

Hvarje nu anställd såväl manlig som
kvinnlig arbetare, emellan från och med

18 till och med 50 år äfvensom alla
inom sagda ålder, som nyengageras, äro
skyldiga att ingå i Lessebo arbetares
sjuk- och begrafningskassa, och förpliktar
sig bolaget att till denna utbetala
625 kr. pr år. Bolaget medgifver dessutom
fri läkarevård genom den af detsamma
anställde bruksläkaren.

§ 6.

Olycksfallförsäkring.

Vid öfvergående skada vid olycksfall betalar
bolaget kr. 1: 25 för arbetare öfver
18 år och 75 öre för yngre arbetare, allt
pr dag från och med den 1 :sta dagen
efter olyckan, för så vidt olycksfallet är
af den art, att däraf följer genom läkarebetyg
styrkt oförmåga till arbete under
mera än, tre dagar.

I öfrigt enligt lag.

§ L

Tvisters biläggande.

Uppstå tvistigheter berörande detta aftal
emellan bolaget och arbetare, äfven
om de afse dess tolkning, få de under
inga omständigheter föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets gång,
utan skall därom förhandlas först emellan
bolaget och resp. afdelning och därefter,
om enighet ej uppnås, mellan parternas
resp. organisationer.

§ 8.

Aftalets giltighet.

Detta aftal gäller från den 1 juni 1907
till den 1 juli 1910 med tre månaders
ömsesidig uppsägningstid före aftalstidens
utgång. Sker ej uppsägning å någondera
sidan å sålunda föreskrifven tid, gäller
aftalet ytterligare med tre månaders ömsesidig
uppsägning år efter år oförändradt.

§ 9-

Dag- eller skiftlön för män.

a) månadslöner:

Maskinist vid Öljeholm.......82: —

Lumpemottagare...........75: —

Ackordspriserna hafva uteslutits.

214

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

b) dag- ellei• skiftlön:

I.	Maskinförare.........	4:-
II.	l:ste eldare..........	3: 50
	l:ste finvalsare.........	3: 50
	l:ste limmare.........	3: 50
	l:ste sulfitkokare........	3: 50
	l:ste verkstadsarbetare.....	3: 50
III.	Halftygdragare.........	3: —
	Torkare............	3:
	Kalanderförare.........	3: —
	Typograf............	3:
	Handbruksarbetare .	3: —
	2:dre limmare.........	3:-
	Syraberedare..........	3:-
	Silare.............	3: —
	Sulfitmaskinförare.......	3: —
	l:ste smed...........	3: —
	1 :ste snickare.........	3: —
IV.	2:dre smed...........
	Metallgjutare..........	2: 75
	Målare.............	2: 75
	Skiftarbetare, ej särskildt nämnda	2: 75
V.	Massaösare i sulfitfabriken på 8
	tim. skift..........	2: 50
	Dagarbetare, ej särskildt nämnda .	2: 50

§ 10.

Ackord för män.

Formare.

För Bikupa och statspapper . . .0: — pr ris
» Royal och ritpapper.....0: — » »

> Lilja och mindre kartpapper 0: — > »

> postpapper.........0: — » »

Guskare.

För Bikupa och statspapper ... 0: — > »

» Royal och ritpapper .... 0: — » »

» Lilja och mindre kartpapper 0: — > »

» postpapper.........0: — » »

Plåtglättare.......0: — » >

Ramsnickare.

För lådor...........0: — pr st.

» ramar öfver 100 cm. längd . 0: — pr par
» » under > » » .0: — » »

» luckor..........0: — » »

§ 11.

Daglön för kvinnor.

Därest ej ackordslistan enl. § 12 kan
tillämpas, erhåller nyantagen kvinnlig arbetare
under sex månaders proftjänstgöring
1: 25 kr. pr dag, öfriga 1: 50 kr. pr dag.

§ 12.

Ackord för kvinnor.

Veckare och omläggare i limhuset 0: — pr m.
Sortering af maskinpapper.

Papper till spritning......00 öre pr ris

Tryckpapper i format af t. o. m.

500 x 760 m m........00 > » »

från 500 x 750 t. o. m. 800 x

1100 mm...........00 öre pr ris

öfver 800 x 1100 mm. af högst

210 gram..........00 > » >

öfver 800 x 1100 mm. af mera än

210 gram..........00 » » »

Skrif- och postpapper vid sortering
utan sekunda.....00 » > »

sortering med sekunda.....00 > > »

Sortering af handgjordt och handlimmadt
papper.

Bikupa och statspapper l:ma . . 00 öre pr ris
> > > 2:da . . 00 » > >

» » » utskott . 00 » > »

» n:o 2, l:ma och 2:da . . 00 > » »

Liljan l:ma..........00 > > »

» 2:da..........00 > » »

Landtmäteripapper.......00 > » »

Postpapper, 1,000 ark.....00 > » >

AL Skrif n:o 1, 2 & 3. l:ma och

2:da............00 » » >

AL Skrif n:o 5 och Hamppapper 00 » » »

Vikning med räkning.

Postpapper 4:o, 1,000 ark ... 00 öre pr ris

^ 8:o, 2,000 2 . . . 00 » » »

Tillverkning för hand af kuvert.

För lagerformat......0: — pr 1,000 st.

» större format.....0: — » » >

Färdiggöring.......0: — » > »

Sortering och paketering af
tryckta kuvert.....0: — > » »

§ 13.

O fri ga löneförmåner.

Hvarje fast anställd arbetare, som ej
åtnjuter fri bostad, erhåller hyresbidrag
utgående med 30 kr. per år för ogift
och 72 kr. per år för gift person. Därest
sådan arbetares hemmavarande barn, minderåriga
eller vid Lessebo aktiebolag anställda,
äro flera än fem, ökas hyresbidraget
till 108 kr. per år. Därest änkeman
har hemmavarande, minderåriga eller
vid Lessebo aktiebolag anställda barn, utgår
för honom hyresersättning såsom för
gift arbetare. Hyresbidraget utbetalas månadsvis.

§ 14.

Minderåriga, öfveråriga eller mindre
arbetsföra arbetare.

Beträffande såväl den manliga som den.
kvinnliga afdelningen bestämmes för minderåriga,
öfveråriga och svaga i prislistan
ingen särskild daglön, utan skall i hvarje
fall af befälet bestämmas den daglön, som
detta anser skäligt, dock under iakttagande
af att oafsedt åldern efter fyllda 16 år
fullt arbetsdugliga ynglingar erhålla minst
kr. 1:50 per dag och flickor kr. 1: 25
per dag, samt att öfveråriga behålla full
dagspenning, så länge de, oafsedt ålder,

PAPPERSINDUSTRI.

215

skota sina platser till befälets belåtenhet.

§ 15.

Lessebo aktiebolag förbehåller sig att
för samtliga arbeten inom fabriken, för
hvilka ej ackord i §§ 10 och 12 äro fastställda,
bibehålla nuvarande eller infö -

ra nya ackord i den mån befälet anser
fabrikens lokala eller maskinella förhållanden
sådant föranleda, hvarvid dock dessa
ackord skola så beräknas att de i §§ 9,
11 och 14 angifna dag och skiftlöner ej
underskridas vid normal drift af fabriken.

Af detta aftal äro tvenne exemplar upprättade
och emellan parterna utväxlade.

Lessebo den 25 juni 1907.

Pappers bruk.

För Lessebo aktiebolag. För Sv. grof- och fabriksarbetareförbun För

Sveriges pappersbruksförbimd. dets afdelning n:r 163 i Lessebo.

Godkännes

Sv. arbetsgivareföreningen. Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets styrelse.

Allmänna bestämmelser och tariffer för bokbindareyrkena i Sverige Bokbindemed
undantag af Stockholm, Eskilstuna och Göteborg med om- tmgfabriker

gifningar. m. m.

§ i.

Tariffens omfattning.

Tariffen är gällande för bokbinderi-, kontorsboks-,
linjerings-, kartong-, etui-, portfölj-,
albums-, pås- och kuvert- samt därmed
jämförligt arbete.

§ 2.

Gruppindelning.

Grupp I omfattande:

Gäfle. Skellefteå.

Haparanda. Sollefteå.

Hälsingborg. Sundsvall.

Härnösand. Söderhamn.

Hudiksvall. Umeå.

Karlstad. Uppsala.

Luleå. Örnsköldsvik.

Malmö. Östersund

Piteå.

samt öfriga platser norr om Gäfle och Falun.

Grupp II:

Borås.

Falun.

Jönköping.

Karlskrona.

Kungsgården.

Kristianstad.

Landskrona.

Linköping.

Lund.

Norrköping.

Norrtälje.

Sala.

Södertälje.

Trelleborg.

Uddevalla.

Vaxholm.

Vänersborg.

Västerås.

Ystad.

Örebro.

Grupp III:
Alingsås.
Askersund.
Arboga.

Arlöf.

Arvika.

Avesta.

Borgholm.

Eksjö.

Enköping.

Falsterbo.

Falköping.

Falkenberg.

Filipstad.

Grenna.

Halmstad.

Hedemora.

Hjo.

Hässleholm.

Hörby.

Höör.

Kalmar.

Karlshamn.

Karlskoga.

Katrineholm.

Kristinehamn.

Kungsbacka.

Kungälf.

Köping.

Laholm.

Lidköping.

Lindesberg.

Lysekil.

Malmköping.

Marstrand.
Maries tad.
Motala.

Nora.

Nyköping.

Nässjö.

Ronneby.

Oskarshamn.

Sigtuna.

Simrishamn.

Skanör.

Skara.

Skenninge.

Sköfde.

Strängnäs.

Strömstad.

Säffle.

Säter.

Söderköping.

Sölvesborg.

Torshälla.

Trosa.

Ulricehamn.

Vadstena.

Varberg.

Vimmerby.

Visby.

Västervik.

Växiö.

Åmål.

Ängelholm.

Östhammar.

Öregrund

samt dessutom öfriga orter norr om Stockholm,
Mälaren, Hjälmaren, Örebro, Kristinehamn
och Karlstad och söder om Gäfle
och Falun.

216

KOLLEKTIVAFTALET X SVERIGE.

Bokbinde- Grupp IV: öfriga orter söder om Stockrier,
kar- kolm, Mälaren, Hjälmaren, Örebro, Kristitongfabriker
nehamn och Karlstad.
m. m.

§ 3.

Veckolön för utlärda arbetare.

Följande aflöningar äro gällande för
manliga arbetare:

grupp I: under 1 :sta och 2 :dra utlärlingsåren
minst 20 kr., 3 :dje och 4:de minst
22 kr. och därefter minst 24 kr. pr vecka;

grupp II: under 1 :sta och 2 :dra utlärlingsåren
minst 20 kr., 3:dje och 4:de minst
22 kr. och därefter minst 23 kr. pr vecka;

grupp III: under 1 :sta och 2 :dra utlärlingsåren
minst 20 kr. och därefter minst
22 kr. pr vecka;

grupp IV: under 1 :sta och 2:dra utlärlingsåren
minst 20 kr. och därefter
minst 21 kr. pr vecka.

Kvinnliga arbetare:

grupp I: under 1 :sta och 2 :dra utlärlingsåren
minst 13 kr. och därefter minst
14 kr. pr vecka;

grupp II: under 1 :sta utlärlingsåret
minst 12 kr. och därefter minst 13 kr.
pr vecka;

grupp III: under 1 :sta och 2:dra utlärlingsåren
minst 12 kr. och därefter
minst 13 kr. pr vecka;

grupp IV: efter utlärlingstiden minst
12 kr. pr vecka.

Kost och logi får ej förekomma som
ersättning för arbete.

I mån af ökad arbetsduglighet skall
såväl manlig som kvinnlig arbetare komma
i åtnjutande af högre aflöning an de ofvan
stipulerade minimilönerna.

För arbetare, som genom ålderdom eller
sjuklighet äro mindre arbetsföra, må aflöningen
kunna utgå med mindre belopp
än här angifvits; dock skall, för så vidt
därvid ej tillfredsställande öfverenskommelse
kan träffas mellan vederbörande
arbetsgifvare och arbetare, frågan hänskjutas
till Svenska bokbindareförbundets
styrelse.

§ 4.

Veckolön för lärlingar och arbetstid in. in.

Manliga lärlingar:

under lista lärlingsåret minst 7 kr. pr vecka

> 2:dra > » 10 > » »

» 3:dje > > 13 » > >

» 4: de > » 16 » > »

Kvinnliga lärlingar:

under lista lärlingsåret minst 7 kr. pr vecka

» 2:dra » » 9 > » »

» 3:dje » > 11 > > >

Hvad som är bestämdt angående ordinarie
arbetstid, öfvertidsarbete och extra

ersättning för sådant m. m., gäller äfven
för lärlingar.

§ 5.

Stycktariffer och aflöning för visst arbete.

Då arbetet utföres å styck, skall vidfogade
stycktariffer tillämpas, men är det
oaktadt minst minimilönen garanterad.

Arbeten, för hvilka ej stycktariffer finnas,
skola utföras å tid, likaledes då visst
arbete försvåras genom särskilda omständigheter.

Sådant som ej särskildt är angifvet som
kvinnligt arbete, skall betalas manlig lön,
oafsedt om det utföres af kvinnlig arbetare,
vare sig om det utföres å tid eller styck.

§ 6.

Vissa slag af kvinnligt arbete.

Kvinnlig arbetare får sysselsättas med
lättare arbete vid förgyllningspress, skärmaskiner,
papp- eller rullsaxar eller andra
därmed jämförliga maskiner.

Allt tyngre arbete räknas som manligt.

Vid rullsaxar eller ritsmaskiner, som drifves
medelst trampning, och klammerhäftmaskiner,
som drifvas medelst »sparkning»,
får kvinnlig arbetare icke användas mer
än högst 3 timmar pr dag.

Kvinnlig arbetare, som sysselsättes vid
häft- (ej klammer- eller s. k. holländer-),
paginerings- eller linjeringsmaskin, erhåller,
sedan hon blifvit utlärd och fyllt 21
år en aflöning af minst 15 kr. pr vecka
för grupp I och II och minst 14 kr.
pr vecka för grupp III och IV.

Till specialarbete får endast utlärda arbetare
användas.

§ 7.

Ordinarie arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden är begränsad
till högst 55 Vä timmar under åren 1906
och 1907 och därefter till högst 54 timmar
pr vecka. Arbetstidens fördelning på veckans
olika dagar bestämmes efter öfverenskommelse
för hvarje verkstad, med början
tidigast kl. 7 f. m. och slut senast
kl. 8 e. m.

Å midsommar-, jul- och nyårsafton samt
lördagar af slutas arbetet senast kl. 2 e. m.

Den 1 maj skall arbetet afslutas senast
kl. 1 e. m. Efter därom senast dagen
förut framställd begäran kan arbetare, som
sådant önskar, erhålla ledighet från allt
arbete den 1 maj.

Afdrag å lönen göres ej för helgdagar
— hvilka äro att betrakta som fridagar —
såvida arbetaren ipke under någon af veckans
öfriga dagar utan giltig orsak varit
borta från arbetet.

PAPPERSINDUSTRI.

217

§ 8.

Öfvertidsarbete.

Med öfvertidsarbete förstås det arbete,
som förrättas å annan tid än den bestämda
ordinarie arbetstiden, äfvensom arbete under
de tider, som äro anslagna till måltidsraster,
såvida dessa därigenom inskränkas,
utan att arbetaren under samma dag
erhåller motsvarande ledighet.

Såvidt ske kan, skall arbetsgifvaren senast
under förmiddagen å den dag, då
öfvertidsarbete skall förekomma, därom
underrätta den eller de arbetare, af hvilka
sådant arbete påfordras.

Arbetare, som angifver giltig orsak, får
icke förvägras befrielse från öfvertidsarbete.

§ 9.

Fritid efter öfvertidsarbete.

Efter öfvertidsarbetets slut beräknas en
fritid af minst 7 timmar utan afdrag å lönen,
därest sådan fritid helt eller delvis
infaller å den ordinarie arbetstiden.

§ 10.

Ersättning för öfvertidsarbete.

Då öfvertidsarbete påfordras från arbetsgifvarens
sida, betalas sådant för veckolönsarbetare
med 33 Vb procents tillägg
till den ordinarie veckolönen för de två
första öfvertidstimmarna å söckendag och
med 100 procents tillägg å all annan öfvertid;
dock skall öfvertidsarbete, utfördt
å jul-, nyårs- och midsommardagarna äfvensom
å sådan fritid, som enligt föregående
§ skall följa efter annat öfvertidsarbete,
betalas med 150 procents tilllägg
å veckolönen.

Förekommer öfvertidsarbete för styckarbetare,
skall för sådant utgå för ofvanstående
tre kategorier ett extra tillägg
pr timme, utgörande:

för	manlig	styckarbetare 15 öre
2	2	> 45 »
2	5»	• 70 »
2	kvinnlig	» 8 »
2	2	» 24 »
>	2	■ 40 »

§ 11.

Afdrag vid frånvaro.

Arbetare, som under veckan varit frånvarande
från arbetet utan giltigt förfall,
må icke under veckan uppbära ersättning
för arbete på öfvertid under motsvarande
tid.

Försummad arbetstid berättigar principalen
till afdrag för veckolönsarbetare enligt
ordinarie timlön.

§ 12.

Semester.

Arbetare, manlig eller kvinnlig, som varit
anställd hos arbetsgifvaren minst ett
år, skola, om de så önska, -— under någon
af månaderna juni, juli eller augusti —
åtnjuta en veckas ledighet med eller utan
bidrag af arbetsgifvaren.

Bokbinderier,
kartongfabriker

m. m.

§ 13.

Förfarande vid arbetsbrist.

I händelse af arbetsbrist må arbetsgifvaren
kunna inskränka arbetstiden, så
att afskedande af arbetare af sådan anledning
i görligaste mån undvikes.

Vid tillfälle, då personalen vid en verkstad
eller viss afdelning af sådan med
anledning af arbetsbrist behöfver minskas
och sålunda endast en del af personalen
kan bibehållas i arbete, skall hänsyn tagas
till vederbörande arbetares skicklighetsgrad,
ålder i kondition och öfriga kvalifikationer.

§ H.

Aflöniugsdag.

Aflöningen utbetalas omedelbart vid arbetets
slut hvarje fredag, eller, i händelse
af helgdag på fredag eller lördag, å torsdagen.

§ 15-

Föreningsrätten.

Oinskränkt föreningsrätt tillerkännes
hvarje arbetare.

§ IG.

Uppsägningstid.

Därest icke annorlunda genom särskild
öfverenskommelse mellan vederbörande arbetsgivare
och arbetare vid uppsägningen
bestämmes, skall alltid gälla en ömsesidig
uppsägningstid af minst 8 dagar.

§ 17.

Arbetsintyg.

Vid arbetares afflyttning från innehafd
plats utfärdar arbetsgifvare ett intyg, som
affattas enligt följande formulär:

N. N. (arbetarens namn) har från den
(datum) till den (datum) hos undertecknad
innehaft anställning som ..................

(fack), och har sedan den (datum) åtnjutit
cn aflöning af ...... (kronor) pr ......

(Ort och datum)

(Arbetsgifvarens underskrift.)

Arbetsintyg af annan affattning eller
sådant, som innehåller meddelande utöfver

218

KOLLEKTIV A FTALET I SVERIGE.

Bokbinderier,
karionq
fabriker
m. m.

hvad ofvan angifvits, af hvad slag det
vara må, vare ogiltigt.

§ 18.

Verktyg.

Arbetsgifvaren tillhandahåller alla för
arbetet nödiga verktyg.

§ 19.

Ledighet för uppdrag.

Då arbetare anlitas i föreningsangelägenhet,
och ifrågavarande uppdrag icke
lämpligen kan utföras å annan tid än
arbetstiden, skall ledighet, efter därom
gjord framställning, beviljas. Missbruk af
förevarande medgifvande får dock icke
under några förhållanden äga rum.

§ 20.

Platsombud.

Därest arbetarne å en verkstad ibland
de till myndig ålder komna arbetarne
vid verkstaden utse ombud för att i vissa
fall inför arbetsgifvaren eller dennes representant
föra sina kamraters talan i fråga
om gällande tariffers tillämpning, må sådant
ombud icke af arbetsgifvaren förvägras
företräde i och för ärendes framförande
; arbetsgifvaren vare dock obetaget
att oberoende häraf därjämte i ärendet
öfverlägga med den eller de arbetare, han
pröfvar lämpligt.

Finner arbetsgifvaren anledning till klagomål
mot dylikt ombud, må anmälan därom
göras hos afdelningen eller i sista
hand till förbundsstyrelsen som, därest
de finner de anförda klagomålen grundade,
förordnar om nytt val.

§ 21.

Olycksfallsförsäkring.

Varder arbetare skadad till följd af
olycksfall i arbete, åtnjuter han eller hon,
utöfver hvad i lag är stadgadt, ersättning
äfven för de första sextio dagarna,
med minst 1 kr. pr dag.

§ 22.

Lärlingsutbildning.

För att kunna antagas till lärling fordras
:

att kunna förete intyg om fullgod folkskolebildning; att

vid läkareundersökning erhålla friskbetyg,
samt

att hafva fyllt 16 år.

Lärotiden fastställes till 4 år för manliga
och 3 år för kvinnliga lärlingar.

Lärling skall ställas under ledning af
i yrket erfaren fackman, och skall ar -

betsgifvaren äfven i öfrigt tillse, att lärlingen
erhåller den utbildning, att han
eller hon efter ofvan angifna lärotids slut
äger de kunskaper, som berättiga till den
för utlärd, resp. manlig eller kvinnlig,
arbetare bestämda minimilönen. Se i öfrigt
§ 6, särskildt sista satsen.

I regel må lärling ej användas till
annat än yrkesarbete inom verkstaden.

§ 23.

Verkstädernas ventilation och rengöring.

Verkstäderna skola vara väl ventilerade,
rengjorda och uppvärmda. Äfvenså skola
gällande lag och yrkesinspektionens anvisningar
samt föreskrifter efterföljas öch
finnas inom,, lokalerna på lämpligt sätt tillgängliga.

§ 24.

Skiljenämnd.

Meningsskiljaktigheter angående tilllämpningen
af gällande tariff eller hvad
därmed står i omedelbart sammanhang,
hvilka uppstå mellan vederbörande arbetsgivare
och arbetare, utan att genom ömsesidig
öfverenskommelse kunna biläggas,
skola afgöras af en nämnd, bestående af
fem personer, af hvilka vederbörande arbetsgivare
välja två, Svenska bokbindareförbundets
styrelse två, och dessa fyra den
femte.

Skiljenämndens utslag är för båda parterna
bindande, och skola för öfrigt beträffande
skiljenämnden stadganden i lagen
om skiljemän af. den 28 oktober 1887
lända till efterrättelse. Kostnaden för skiljedomen
skola bestridas till hälften af
hvardera parten.

§ 25.

Tariffens giltighetstid och uppsägning.

Detta aftal träder i kraft vid utlöpningstiden
för föregående aftal, eller, där
ej aftal förut funnits, från och med aftalets
godkännande, samt är gällande till
den 31 augusti 1909 och därefter år efter
år, om ej uppsägning ägt rum.

Uppsägningen skall äga rum minst 6
månader före aftalets utlöpningstid.

Rätt till uppsägning äger vederbörande
arbetsgifvare och Svenska bokbindareförbundets
styrelse.

Uppsägningen kan gälla af talet i sin
helhet eller viss del däraf.

Samtidigt med uppsägningen skola fullständiga
ändringsförslag öfverlämnas,
hvilka förslag omedelbart tillställes motparten,
och. skall. nytt. aftal vara. antaget
för att träda i kraft den 1 september samma
år uppsägningen ägt rum.

PAPPERSINDUSTRI.

219

§ 26.

Öfvergångsstadgar.

För de arbetare, som vid denna tariffs
trädande i kraft inneha de angifna
aflöningarna eller däröfver, skall tariffens
genomförande medföra minst 1 kr. pr
vecka i förhöjning för de manliga och
minst 50 öre för de kvinnliga arbetarna,
samt får ej i öfrigt försämring göras af
andra förmåner, som kommit arbetarna till
godo före tariffens ikraftträdande.

Bestämmelser angående kvinnligt
arbete.

Förutom i den kvinnliga styckprislistan
angifna arbeten, kunna nedanstående arbeten
utföras af kvinnliga arbetare på tid
mot kvinnlig lön. Utföres arbetet på styck,
beräknas ett afdrag af 33 V3 °/« från manliga
ackordspriser.

Partiarbete.

Strimling af ej falsslagna bokryggar intill
2 cm.

Ansättning å hel sida intill 1 cm.

Skärpning i maskin.

Byggning af fasta ryggar med klot eller
spaltadt skinn å bibi. hist., katekeser och
A-B-C-böcker.

Inklistring och grundering af pärmar.

öfverdragning af pärmar, äfvensom af
böcker intill 1 cm.; hophängning af pärmar
samt hela skinnpärmar intill 12 cm.

råläggning af lösryggar till presstryckning.

Klotpärmar intill 32 cm. samt s. k.
exelsiorpärmar till brefkortsalbum (c:a 38
X 20 cm.).

Utfodring af pärmar med kartor, makulatur
och dylikt.

Inklistring af försätts på lösa ark.

Påsättning af hörn af klot, pergamentpapper,
pergamentskinn o. a. tunnare
skinnsorter.

Tillverkning och insättning af fickor och
pennhylsor.

Falsning och häftning på maskin.

Pappersband.

Limning, lossning och omslagning intill
5 ark.

Lossning och omslagning af oktavböcker
intill 27 cm. höjd och med ett arkantal
af högst 15.

Häftning med undantag af tyngre hand- Bokbindehäftning.
rier. kar Lösa

pärmar till halfmollskinnsband, tongfabriker
t. o. m. folio. fil. /jyi

Byggning och öfverdragning af styft broscherade
band.

Band af blåkartong.

Portföljer, kantade med klot eller lärft,
ej med vikna fickor.

Herbariumpärmar.

Patentband.

Vaxduksband.

Plånboksinlägg.

Skrifunderlägg af klot.

Insättning af register.

Linjering.

Paginering.

Perforering.

Privatarbete.

Utputsning och häftning.

Handförgyllning.

Hjälparbete.

Pressförgyllning.

Grundering, uppdragning, afputsning,
uppvägning af färg samt lättare tryckning
å papper, kartong och dylikt i press,
ej tryckning af pärmar.

Psalmboksarbete.

Yikning af hylsor.

Klistring af bind och gas på ryggar.

Påsättning af hylsor.

Putsning af bind.

Uppvikning af falsar.

Inläggning af skyddsstrimlor.

Insättning af bokband och tofsar.

Putsning af falsar.

Påsättning af ramar, kors och kalkar.

Pärmgörning.

Tillskärning af vadd till bolster.

Färdiggörande af bolster.

Fotografi- och brefkortsalbum.

Kvinnligt arbete med undantag af skärpning,
uppsättning af pärmar på kachetter,
(papper, plysch och velvet uteslutna),
skärning, pressning, rundning, kälning,
snittgörning och inhängning.

Kartongarbete.

Kvinnligt, med undantag af tyngre tillskärning.

Öfrigt arbete.

Kontorsböcker.

Falsning och instickning.
Iordningställning med undantag af folio
och långfolio med kulört försätts och
första ansättning.

Interfoliering af register.

Ansmörjning.

Fodring.

Insättning af pariserringar, band o. d.,
klistring af kuvert och påsar, äfvenså
lyxpappersarbete samt i öfrigt därmed,''
närbesläktade arbeten, kunna utföras af
kvinnlig arbetare mot kvinnlig lön.

220

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bokbinderier,
kartongfabriker

m. m.

AckordstarifFer.

A. Tariff för falsning och häftning och därmed jämförligt arbete.

Centimeter, intill

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Prisen äro beräknade pr 1,000 ark.

Uppbrytning af ark, som ligga i lägg, 10 öre pr 1,000
ark.

Afbrytning:

a) för hvarje afbrytning...........

b) efter märken eller punktur uppv. arkvis . .
Falsning:

a) 1 veck (arkvis)..............

b) 2 > ..................

o) 3

d)

f) 1

g) 3

» (som falsas som instick, lika med 2 veck
i hvarann och det tredje på tvären) . . .
och 2 veck under 12 cm., höjer priset med
4 öre för hvarje påbörjad understigande cm.
veck (utan ram) under 12 cm., höjer priset
med 6 öre för hvarje påbörjad understigande

o veck (med ram) under 12 cm., höjer priset med
8 öre för hvarje påbörjad understigande cm.

h) 4 veck under 12 cm., höjer priset med 10 öre

för hvarje påbörjad understigande cm.

i) Falsning af ark, som legat i lägg, höjer priset

med 10 öre pr 1,000.

j) Uppräkning betalas med 5 öre pr 1,000 ark.

Anm. Falsning af svårarbetadt papper och tvärformat

äfvensom tidningsfalsning hänvisas till punkt 18.

20 22

10

25

30

45

70

110

100

10

25

34

35
70

120

Instickning......................

Uppläggning till inutiklistring:

a) ouppskuret....................

b) uppskuret. ....................

Uppskärning:

a) 1 Sida......................

b) 2 sidor......................

c) 3 > (frånskärning)...............

Anm. Då inklistring skall ske, där uppskärningen

företages, får arket icke vid uppskärningen hopläggas.

Klistring:

a) utanpå......................

b) inuti...............,........

c) uppslagning och klistring af 2 veck i stället för häft ning

......................

d) klistring af silkespapper, då silkespapperet ansmörjes

(storleken beräknas efter boken).........

e) granskning af planscher och ark för klistring betalas

10 öre pr 1,000.

Anm. Pianschklistring och kartor, som klistras från
ryggen, för att vid bokens öppnande falla bättre upp, höjer
priset med 10 proc.

Klistring af kartor vikna i flera veck räknas på tid.

Hophängning (utan hopfalsning)

24	26	28	32	36	40	50
öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre
10	10	10
25	25	25	—	—	—	—
34	38	38	42	46	50	54
55	60	60	65	70	75	85
75	80	90	100	125	150	—
140	150	160	—	—	—	—
120	140	140	160
20	24	28	32	36	40	50
25	27	30	35	40	45	50
25	27	30	35	40	45	50
50	54	57	62	66	70	85
50	54	57	62	66	70	85
60	62	67	72	77	85	95
70	72	77	82	87	95	105
50	60	70	90	100	110	130
60	70	80	100	120	130	150
110	120	150	—	—	—	—
95	110	130	150	170
90	110	130	160	180	200	230

PAPPERSINDUSTRI,

221

		Centimeter, intill
		20	24	28	32	36	40	50
		öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre
9.	Uthängning på pappersfals (väifalls höjer priset 10 %). . -.	120	120	140	155	170	200	235
10.	Upptagning (framtagning af arken till uppställning räknas
11.	på tid).....................	10	12	15	20	30	40	50
Kollationering.................	10	12	15	20	30	40	50
12.	Häftning:
	a) broschyr....................	55	60	70	80	95	110	135
	b) handhäftning 2 stick, lika med långspänning ....	155	165	185	205	—	—
	c) 2 stick, kontrabokshäftning med knytning vid hvarje ark d) 3 stick eller kontrabokshäftning intill 32 sidor med för-	235	290	330	380	—	—	—
	sätts..................	325	400	500	_	_	_	_
	e) omfalsning af handhäftade böcker........	110	120	130	150	_	_	_
	f) > > klamhäftade > ...	125	135	155	170	_	_	_
13.	Bindhäftning:
	a) 2 bind......................	90	110	125	—	_	_	_
	b) 3 > ......................	112	122	142	175	200	_	_
	c) 4 > 2 ark med hvarann.............	—	200	240	290	340	380	440
	Anm. (till punkt 18 och 14). Skyddfalsark vid broschyr.
	där falsen ej är klistrad, räknas för 3 ark. Bindhäftning, helt ut, höjer priset med 50 proc. Instuckna eller uppskurna ark höja priset med 50 proc. Vid häftning med lösa försätts räknas hvarje försätts-papper: för böcker till och med 3 ark för 2 ark, från och med 4 ark till och med 7 ark för 1 */» samt från och med 8 ark för 1 ark. När försättsen äro klistrade, och arken häftas helt ut, räknas hvarje försättspapper lika med 1 ark. Skiftning (lika med privat häftning) räknas som 1 ark. Blindbind vid försätts räknas som 1 ark. Alla försätts räknas vara iordningställda med vikning. Böcker t. o. m. 5 ark utan försätts höjer priset med 20 proc. Omtag vid fästbindena höjer priset för 2 ark med 20 öre, för helt ut med 30 öre pr 1,000 ark.
14.	Bandhäftning:
	a) 2 band 2 ark med hvarann 4 rits . . .	125	130	_	_	_	_	_
	b) 2 » 2 » » t utan rits ... t ... .	165	185
	c) 2 * 1 » helt ut med 4 rits .	165	185	_	_	_	_	_
	d) 2 » 1 * » » utan y ... .	205	225
	e) 3 » ....................	235	265	315	350	400	440	—
	f) 4 > ...............	_	—	385	425	465	510	555
15.	F ickkalendersf ormat:
16.	a) broschyrhäftning.............kr. 1: 10, b) bindhäftning..............» 1:50, c) 2 ark falsning, häftning och omfalsning . . > 6: 00,
Byggning:
	a) af 1 ark...............	210	240	270	310	_	—	_
	b) » 2 till 5 ark.................. c) intill hvart 5:e öfverstigande ark eller hvar 4:e öfver-	260	285	315	350	—	—	—
	stigande cm. höjes priset med 30 öre.
17.	Uppnålning:
	a) efter punktur 70 öre pr 1,000 ark, b) utan > 80 > » > >
18.	Arbeten, tillhörande denna kategori men icke här upptagna,
	så ock arbeten med svårare materiel eller eljest af svårare beskaffenhet, betalas pr tid eller styck efter särskild öfver-enskommelse, dock så, att förtjänsten icke understiger mi-nimiaflöningen.

Bokbinde rier,

kar tona

fabriker

m. m.

222

KOLLEKTIVAFTALET 1 SVERIGE.

Bokbinderi
er, kartongfabrilcer

m. m.

B. Tariff för partiarbeten.

		Centimeter, intill
		10	15	20	23	26	29	32
		öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre
1.	Särdragning och binduppskafning med instickning i stötar:
	2 bind intill ‘/a cm.................	25	27	29	32	35	38	41
	3 » » Va » ................	30	32	34	37	40	43	46
	2 j> » 1 » ................	30	33	36	41	45	50	54
	3 » » 1 » ................	35	38	41	46	50	55	59
	Va cm. med eller utan klyfning af bind....... hvarje påbörjad Va cm. därntöfver höjer priset med 5 öre;	15	16	17	19	20	22	23
	hvarje bind öfver 3 höjer priset med 5 öre.
2.	Falsklistring: å en sida af falsen intill 2 cm.......	35	38	44	50	60	68	75
	å båda sidor af falsen...........;..... hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 5 öre.	70	76	88	100	120	136	150
3.	Bindklistring:
	a) å sidan, 2 bind........•........	35	37	39	42	45	48	50
	> s> 3 » .................	40	42	44	47	50	53	56
	b) » hylsan, 2 * .................	50	53	56	60	64	69	75
	> » 3 >	65	68	71	75	80	84	89
	> > 4 > .................	80	85	90	98	105	112	120
	hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 5 öre.
4.	Limning af handhäftade, intill Va cm...........	10	15	20	25	30	35	40
	S> t> i> j1i> ..........	20	25	30	35	40	45	50
	limning af maskinhäftade på gas:
	med nedsl. intill Va cm................	20	22	26	30	35	43	50
	» » » 1 »...............	30	32	36	40	45	53	60
	hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 12 öre; nedslagning efter limning höjer priset med 25 proe.
5.	Skärning:
	a) i maskin intill Va cm...............	23	26	29	35	40	45	50
	> » » 1 » ..............	30	33	37	44	52	60	70
	hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset i l:a, 2:a, 3:e
	och 4:e formatet med 25 öre, i 5:e, 6:e och 7:e formatet med 35 öre.
6.	Rundning, intill 1 cm.................. hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 15 öre; inpressning höjer priset med 10 öre pr cm.	30	35	40	45	50	55	60
7.	Sprängning å snitt, intill 1 cm.............. hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 5 öre.	9	10	12	15	18	21	25
8.	Marmorering med en rulle intill 1 cm...........	13	15	18	23	27	32	37
	d:o med två rullar................... hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 5 öre i de	15	18	21	26	31	36	43
	3 första formaten, därefter med 10 öre.
9.	Röda snittar med bläck, 5 öre pr 100 kv.-cm.; d:o med färg, 7 öre per 100 kv.-cm.; runda hörn höja priset med 25 proc., hörnafskärning och glättning inberäknadt; runda snittar enligt öfverenskommelse.
10.	Falsslagning i maskin med rulle, intill 1 cm.......	40	45	50	55	60	65	70
	falsslagning, enklare band ............... hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 5 öre.	35	40	45	50	55	60	65
11.	Påsättning af väf och gas inkl. tillskärning intill 1 cm. . hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 10 öre.	40	43	46	50	55	60	64
12.	Strimling med papper å ryggen, intill 1 cm........ hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 10 öre.	30	30	35	35		~
	dessa priser gälla, antingen papperet går upp på sidan eller,
	å falsslagen bok, enbart å ryggen, då omlimning in-begripes.

PAPPERSINDUSTRI.

223

	Centimeter, intill
	10	15	20	23	26	29	32
	öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre
13. Kapitalisering, intill 1 cm................	40	45	50	55	65	8C	95
hvarje påbörjad cm. därntöfver höjer priset i l:a, 2:a, 3:e och
4:e formatet med 5 öre; i 5:e, 6:e och 7:e med 10 öre.
14. Gas- och väfputsning inkl. afklippning af hörn......	25	30	40	46	49	54	60
15. Inhängning med vikning, hylspåsättning och pärmrundning;
a) på hylsan intill 1 cm...............	80	85	90	100	115	''130	145
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 10 öre;
då hylsan påsättes särskildt och tillstrykes med fals-
ben, höjes priset med............	16	17	18	20	23	26	29
då skyddspapper användes, höjes priset med . . . .	20	21	23	25	29	32	35
b) på hel sida med lossning, kartonnage, skinnryggar och
klotband intill 1 cm.............	65	73	82	90	100	115	130
d:o, d:o med fast rygg (dock ej klot), höjer priset med	13	15	17	18	20	23 26
c) väfband med pappmellanlägg intill 1 cm......	75	83	92	100	110	1251150
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 10 öre.
16. Anpappning:
a) sluten, i press, lagda rygg och snitt, med lossning
intill 1 cm..................	45	50	55	65	75	85(100
då böckerna pressas mellan bräder eller papp, höjes
priset med..................	22	25	28	32	37	43	50
b) öppen, färdiga försätts jämte afpressning......	175	200	225	250	275	300(325
c) » , med lös spegel..............	225	250	275	300	325	350	375
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 8 öre.
I punkterna 6, 10, 13, 15 och 16 göres ett tillägg å resp.
priser af 25 proc. för guldsnitt, och 10 proc. för röd snitt.
\| 17. Ansättning;
a) å hel sida utan formering int. Va cm........	25	30	35	40	48	56	65
b) » » » » » >1 > .......	30	35	40	45	53	61	70
c) med formering fram int. 1 cm...........	40	45	50	55	63	71	80
d) » » rundtorn, utan slagen fals int. 1 cm.	42	47	52	57	65	73	82
e) j « och slagen fals int. 1 cm......	45	50	55	60	68	76	85
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 8 öre.
18. Skärpning (afstötning) af fårskinn och spaltade skinnryggar	30	35	40	45	52	60	70
d:o till hela band...................	35	45	60	68	75	83	90
öfrig skärpning efter öfverenskommelse.
19. Lädergörning:
a) fasta ryggar af spaltadt skinn eller klot utan inslag
intill 1 cm...................	25	30	37	45	53	60	70
b) d:o d:o med inslag intill 1 cm...........	50	60	74	90	106	120	140
c) fårskinn utan lösrygg intill 1 cm..........	70	80	94	110	126	140	160
d) d:o med » » > ».........	100	125	135	140	150	165	180
e) öfriga skinnsorter höja med 25 proc. och presstryckta
ryggar med 50 proc. ofvanstående priser.
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 15 proc.
20. Inklistring, grundering och sprängning intill 1 cm.....	70	80	90	105	115	130	140
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 10 öre.
21. Titelskärning och påsättning (utan skärpning):
a) å rygg i guldtryck................	50	55	60	68	73	80	90
b) » si boktryck................	25	30	35	43	48	55	65
c) » sidan i guldtryck (med lim)...........	50	55	60	68	73	801	90
d) » » med med eller utan boktrjTck.......	25	30	35	43	48	551	65
22. Öfverdragning af böcker:
a) med klisteransmörjning, utan inslag, intill 1 cm. . .	35	35	40	48!	55	62	70
b) d:o med inslagning fram, intill 1 cm........	45	45	55	63 j	75	821	95
c) d:o > » rundt om, utan hörninslagning			''
intill 1 cm...................	55	60	65	75	90,	105	125
d) d:o med hörninslagning intill 1 cm.........	65	65	751	851	951	115	140

Bokbinde rier,

kar tongfabriker m.

m.

224

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bokbinderier,
kartongfabriker

m. m.

Ansmörjning med lim höjer priset med 10 proc.; ]
påhörjad cm. därutöfver höjer priset med 5 ör
svårare papperssorter och klot 25 proc. förhöjning
Tillskärning af pärmar i handsax:

(till 100 böcker) af papp n:o 30........

( > 5 » ) » > »40 ........

( » » » ) » » >50 ........

( » » » ) > » » 60 — 80 ......

( » » » ) » » »90 och högre . . .

Centimeter, intill

24.

b)

c)

d)

e)

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

Pärmgörning:

a) klotpärm med lösrygg..........

d:o utan d:o ..........

d:o med runda hörn höjer priset med .
d:o med snedkanter höjer priset med 25 proc.
ihophängning af kartonnage:

utan lösryggar ............

f) d:o med lösryggar...........

g) ihophängning af skinnryggar, då lösryggen lägges

i samtidigt......) . . .......

h) d:o d:o, då lösryggen är pålagd och ryggen tryckt

före hophängningen, förhöjes priset för 10 och
15 cm. med 25 proc., för 20 t. o. m. 29 cm. med
33 proc. och för 32 cm. och folio med 50 proc.

i) kapitalinlägg höjer priset med 15 proc.

Pålägg af lösryggar till presstryckning........

Hela skinnpärmar:

a) påläggning och inslagning med samma ansmörj ning: spaltadt

skinn.............

ospaltadt » .............

b) då pappen till pärmen ansmörjes och pålägges

samt inslagning sker med särskild ansmörjning,
50 proc. förhöjning.

.. c) runda hörn höjer priset med.........

Öfverdragning af pärmar:

a) med klisteransmörjning, utan inslag......

b) d:o med inslagning fram...........

c) d:o med inslagning rundt om, utan hörninslagning

d) d:o med hörninslagning............

ansmörjning med lim höjer priset med 10 proc.; för

svårare papperssorter och klot 25 proc. förhöjning.
Utfodring å pärm, med kartor, makulatur och dylikt .
Omslagning med klot (mjukt klotband) intill 1 cm. . .
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med 5 öre.
För svårare klotsorter samt då kartor och tabeller
försvåra arbetet, betalas efter öfverenskommelse.

Förut tryckt klot, höjes prisen med.......

Hörnrundning i maskin jämte putsning intill 1 cm. . .
hvarje påbörjad cm. därutöfver höjer priset med ...
Inklistring af försätts med tillskärning och falsning, pr

100 böcker ..................

Hörnpåsättning till 100 ex. = 400 hörn:

a) klot- eller pergamentpapper.........

b) pergamentskinn..............

c) chagrin-, får- och andra skinnsorter.....

d) runda hörn höja priset med 75 öre pr 100 ex.
Stora hörn enligt öfverenskommelse.

arie för	10	15	20	23	26	29	32
öre	öre	öre	öre	öre	öri	öre
	50	50	5C	6f	75	85	100
	30	30	4C	50	55	63	75
	25	25	35	45	50	58	70
	15	20	3C	40	45	53	65
	12	17	25	32	40	48	55
^re .	10	14	18	24	30	36	42
10	15	20	23	26	29	32	Ful.
75	95	125	145	175	215	275	450
65	85	115	135		—		_
60	70	80	90	105	120	130
25	35	45	55	65	75	85	100
35	45	55	65	75	85	100	125
50	60	70	80	95	110	130	175
25	30	40	50	65	85	100	115
116	141	181	213	248	306	375
125	152	196	231	269	331	406	—
40	50	60	70	100	110	130	—
31	31	34	41	47	53	60	_
38	38	47	54	64	70	81	—
47	51	55	64	76	89	106	—
55	55	64	72	81	98	119	—
45	50	55	60	65	70	80	100
65	70	80	85	95	—	—	—
17	18	20	22	24
10	15	20	25	30	—	—	—
1	172	2	27a	3	-	—	—
40	45	50	55	60	70	80	90
45	50	55	60	65	65	70	80
50	55	60	65	70	70	75	90
85	90	100	110	120	130	150	180

PAPPERSINDUSTRI.

225

Förklaringar till ofvanstående tariff.

1. Alla pris, där ej annorlunda är uppgifvet,
äro beräknade per 100 ex. eller
tillbehör till 100 ex.

2. Som fullt ark räknas 16 sidor.

3. Böckernas format beräknas efter pärmens
storlek, tvärformat på längsta led.

4. Om ansmörjningshjälp lämnas, skall
sådan ersättas principalen med hjälparbetarens
timpenning, såvida ej annan öfverenskommelse
träffats.

5. Alla här angifna arbeten skola betalas
efter denna tariff eller på tid efter
manlig minimilön, såvida ej särskilda bestämmelser
annorlunda angifva, oafsedt

om detsamma utföres af manlig eller
kvinnliga arbetare.

6. Då mera svårar&etadt materiel förekommer
eller arbetets noggrannare utförande
så fordrar, kan särskild öfverenskommelse
om tariffprisen träffas.

Förestående bestämmelser godkänna vi
härmed att träda i kraft från och med
den ........................ 190...

.................. den .................. 190...

i

(Arbetsgif varens namn.)

För Svenska bokbindareförbundet:

X. Grafisk industri.

Allmänna Svenska boktryckareföreningen ock Svenska typografförbundet.

1903 års tariffkommittés beslut.

Undertecknade, som enl. de bestämmelser,
som finnas införda i gällande tariffer
för de typografiska yrkena i Sverige, haft i
uppdrag att behandla framkomna förslag
till nya tariffer, få härmed aflämna resultaten
af sitt arbete, bestående af: tariffer
för de typografiska yrkena i Sverige, att
gälla från och med den 1 januari 1904 till
den 1 Januari 1908 och därefter intill slutet
af det år, under hvars förra hälft de
blifvit uppsagda.

Vid utarbetandet af dessa tariffer hafva
kommitterade låtit sig angeläget vara att
taga hänsyn till alla de skäl, som framhållits
å ena sidan för en förhöjning i
nu gällande betalningsvillkor och å andra
sidan för bibehållandet af status quo i
aflöningsfrågan. De viktigaste spörsmål
som härvid framställt sig hafva varit:

1. minimilönen,

2. grundpriset,

3. arbetstiden,

4. lokaltillägget,

5. allmänna bestämmelser,

6. öfriga detaljbestämmelser och

7. giltighetstiden.

Minimilön.

Hvad först beträffar frågan om minimilönerna,
har från arbetarnes sida framhållits
önskvärdheten och nödvändigheten
af deras höjande. Erfarenheten visar —
ha de sagt — att arbetsgifvarne i allmänhet
betrakta de i tarifferna bestämda minimilönerna
såsom maximilöner, hvarför

man under sådana förhållanden icke kan
vara. nöjd med att stå kvar på den nivå,
å hvilken dessa löner nu befinna sig. Från
arbetsgifvarnes sida åter har påpekats, att
detta förhållande varit en följd af de ideliga
och tätt på hvarandra följande tariffuppsägningarna,
som icke lämnat tillfälle
till ett lugnt och moget öfvervägande af
hvad i detta afseende skulle kunna åtgöras.
Då emellertid, enligt arbetarnes åsikt,
erfarenheten varit den ofvannämnda —
hvilket icke från arbetsgifvarnes sida för
alla platser i landet kunde helt förnekas,
fastän man samtidigt velat framhålla, att
minimiaflöningen på en del platser verkligen
måste betraktas som maximum —
vore det nu ett önskemål, för att vinna
en bättring i detta missförhållande, att
minimilönerna verkligen fastsloges såsom
sådana. Arbetsgifvarnes representanter förklarade
sig också villiga att för sina kommittenter
påpeka, att minimilönen måste
betraktas som en begynnelselön, och att
de arbetare, som framför andra visa sig
förtjänta af uppmuntran, böra erhålla en
dylik. Ty endast under sådana förhållanden
vore det möjligt att vinna en ökad
arbetsintensitet, hvars förutsättning är, att
den större arbetsprestationen aflönas högre
än den mindre.

Arbetstid.

I anslutning härtill har frågan om arbetstiden
behandlats. Från arbetarnes sida
har framhållits, ätt det städse varit ett

1 Aftalet underskrifves af hvar arbetsgifvare för sig och har ej genomförts på alla de orter,
som upptagas å s. 215.

1s32/o8. Arbetsaftal.

Bokbinderier,
kartongfabriker

m. m.

Bok tryckerier.

226

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

va möjligt att taga ett ytterligare steg i
denna riktning..

Grundpris.

Vid behandlingen af frågan om grundpriset
har från arbetarnes sida framhållits,
att en förhöjning vore nödvändig och
af behofvet påkallad, särskildt för de
sämst lottade och för dem, som icke på
många år erhållit förbättrade villkor. Arbetsgifvarnes
representanter åter hafva
fasthållit vid att tiderna vore sådana, att
en förhöjning vore en omöjlighet. De hafva
dock icke kunnat underlåta att taga
hänsyn till hvad från den andra sidan
framhållits om de sämst lottade, och hafva
därför sökt i möjligaste mån tillmötesgå
önskningarna i detta afseende.

I öfverensstämmelse härmed har ersättningen
för den sämst betalda sättningen,
den s. k. förrådssättningen, höjts, hvarjämte
en del ändringar vidtagits med afseende
på lokaltillägget.

Lokaltillägg.

Vid det slutliga afgörandet hafva kommitterade
funnit lämpligt att uppdela landets
tryckorter i 6 grupper och på dessa
fördelat orterna efter deras olika förhållanden.
Grupperna angifvas här nedan,
och för att möjliggöra en jämförelse mellan
dem har för hvarje angifvits äfven
det lokaltillägg, som skulle utgå, om grundpris
och minimilön öfverallt vore 30 öre
och 20 kr.

				Lokaltillägg om grundpris
	Grund- pris	Minimilön	Lokal- tillägg	och minimilön öfverallt vore 30 öre och 20
				kronor
GRUPP:
1. Hufvudstaden och Sundbyberg...... 2. Större städer och stora norrlandsstäder	35	20—22—24	15	35
m. 11.................. 3. Stora städer och mindre norrlandsstäder	32	20-21	15	20
m. 11..................	32	20—21	10	15
4. Residensstäder m. fl...........	30	20	10	10
5. Mindre landsortsstäder m. fl.......	30	20	5	5
6. Öfriga städer och orter.........	30	20	0	0

Bok- önskemål, att arbetstiden så småningom
tryckerier, måtte förkortas. Det har påpekats, att
grannländerna, särskildt Tyskland, redan
minskat arbetstiden till 54 timmar i veckan.
Arbetsgifvarnes representanter hafva
härvid erinrat, att ett medgifvande af en
kortare arbetstid i sig innebure en afsevärd
förhöjning i omkostnaderna, men då
det å andra sidan icke kunde förnekas,
att denna fråga vore en sak af stor vikt
och värd att beaktas, hafva de ansett sig
böra taga hänsyn till de skäl, som anförts
i detta afseende, och för sin del
medgifvit en förkortad arbetstid. Vid detta
medgifvande hafva emellertid arbetsgifvarnes
representanter starkt betonat den
absoluta nödvändigheten af att — när
en kortare arbetstid medgifves — arbetarne
tillhållas såväl att ordentligt passa
på den bestämda arbetstiden, att börja
arbetet på slaget och att icke sluta detsamma,
förrän tiden gått till ända, som att
sköta arbetet med all flit, så att det bästa
resultat kan uppnås. Vidare har framhållits
önskvärdheten af att, med den kortare
arbetstiden, arbetarne icke längre intaga
sin frukost utanför affärens område,
för att icke tiden i onödan måtte förspillas.
Arbetarnes kommitterade å sin sida
hafva förklarat sig icke hafva något
att invända mot att kontroll utöfvas i
dessa afseenden, och samtliga kommitterade
vilja lägga arbetarne på hjärtat, att de
måtte visa sig sätta ett sådant värde på
fördelen af en minskad arbetstid, att det
vid en kommande tariffrevision kan blif -

Landets tryckorter hafva fördelats

Grupp 1.

Stockholm

Sundbyberg

Grupp 2.

Eskilstuna

Galle

Gällivare

Göteborg

Luleå

Malmberget

Malmö

Grupp 3.

Boden

Haparanda

Hälsingborg

Härnösand

på de olika grupperna

på följande sätt:

Hudiksvall

Jönköping

Karlskrona

Kungsgården

Norrköping

Sundsvall

Söderhamn

Södertälje

Umeå

Uppsala

Örebro

Örnsköldsvik

Östersund

Grupp 4.

Arboga
A rlöf
Arvika
Bollnäs

GRAFISK INDUSTRI.

227

Borlänge	Vänersborg
Borås	Västerås
Enköping	Växjö
Falun	Ystad
Halmstad
Kalmar	Grupp
Karlshamn	Alingsås
Karlstad	Askersund
Kristianstad	Avesta
Kristinehamn	Eksjö
Köping	Eslöf
Landskrona	Falkenberg
Linköping	Falköping
Lund	Filipstad
Ljusdal	Hedemora
Mölndal	Hjo
Norrtälje	Hässleholm
Nyköping	Höganäs
Oskarshamn	Hörby
Pitdå	Karlsborg
Sala	Karlskoga
Skellefteå	Katrineholm
Sollefteå	Kopparberg
Trelleborg	Kungsbacka
Uddevalla	Kungälf
Vaxholm	Laholm

Leksand

Lidköping

Lindesberg

Lysekil

Mariestad

Mora

Motala

Nora

Nj-bro

Nässjö

Ronneby

Simrishamn

Skara

Sköfde

Smedjebacken

Strängnäs

Strömstad

Säffle

Söderköping

Sölvesborg

Trollhättan

Ulricehamn

Vadstena

Varberg

Visby

Västervik

Åmål

Ängelholm

Östhammar

Grupp 6.
Borgholm
Falsterbo
Finspång
Flen
Grenna
Mariefred
Marstrand
Sigtuna
Skanör
Skenninge
Snnne
Säter
Torshälla
Trosa
Töreboda
Vara

Vimmerby
Vingåker
Y ärnamo
Öregrand

Allmänna bestämmelser.

Vid behandlingen af de allmänna bestämmelserna
har från boktryckarnes representanter
med bestämdhet framhållits
den absoluta omöjligheten att medgifva
någon som helst bestämmelse, som kunde
innebära en inskränkning i arbetsgifvarens
rätt att själf besluta rörande arbetet
inom sin egen affär äfvensom rörande sådana
saker, som måste räknas till administrationen.
Arbetarnes representanter anförde,
att de föreslagna stadgandena i
detta hänseende icke hade afsett att utgöra
något ingrepp i arbetsgifvarnes självbestämmanderätt,
. utan man hade blott
ansett sig böra upptaga till diskussion de
frågor, som i förslaget berörts, emedan de
på många håll visat sig förorsaka olägenheter,
som vid detta tillfälle bort komma
under ompröfning.

Från båda sidor medgafs, att gällande
bestämmelse angående hvad som borde
iakttagas vid tillfällen, då personalen behöfde
minskas, — en bestämmelse, som
enligt arbetarnes mening endast afsett att
skydda skötsamma, särskildt äldre arbetare
mot orättvist afskedande, •—- i enskilda
fall föranledt onödiga missförstånd,
och man ville därför fastslå att, oaktadt
man ej kunnat finna någon lämplig ny
form för bestämmelsen, densamma dock
ej finge utgöra något som helst hinder för
en arbetsgifvaxe att säga upp en arbetare,
som visade sig. vara olämplig; ej heller
finge bestämmelsen tolkas så att, om arbetsbrist
uppstode för en kategori arbetare,
och sålunda minskning af arbetspar -

sonalen skulle äga rum, en arbetare inom
en annan kategori, därför att han varit
kortare tid i affären anställd, skulle afskedas
framför en arbetare i den förstnämnda
kategorien, som varit en längre tid
i affären anställd. Å andra sidan erkändes
dock, att tillbörlig hänsyn bör tagas till
sådan arbetare, som längre tid arbetat
på samma ställe, då detta utan svårare
olägenhet kan ske.

I tarifferna har icke införts någon bestämmelse
om ledighet den 1 maj, men sådan
ledighet bör icke förnekas åtminstone
från kl. 1 e. m., såvidt icke arbetets brådskande
beskaffenhet därför lägger hinder,
och öfverenskommelse i detta hänseende
torde lämpligast böra träffas mellan resp.
organisationer eller deras afdelningar i
god tid.

*

Man har icke ansett sig böra för närvarande
i tarifferna införa någon ovillkorlig
bestämmelse angående semester,
men hos vederbörande principaler hemställes,
att de måtte ordna arbetsförhållandena
så, att möjlighet beredes för ett
allmänt införande af två veckors semester
eller däröfver för arbetspersonalen. Med
semester förstå kommitterade ledighet med
bidrag af arbetsgifvaren.

*

Att, vid tillfällen då arbetstillgången är
ringa, arbetarne böra tillgodoses i samma
grad, så att ingen blir särskildt gynnad,
anse kommitterade vara en sak, som en -

Bok tryckerier,

228

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Bok tryckerier.

dast behöfver påpekas, liksom, det får anses
som en gifven sak, att vid arbetens
fördelning arbetsledningen äger taga hänsyn
till arbetarens lämplighet och förmåga
för särskilda arbeten.

*

Framställning har ock gjorts angående
bestämmelser för afblåsning af kaster
m. m., men då förhållandena härutinnan
äro högst varierande, vilja kommitterade
endast framhålla nödvändigheten af sådana
anordningar, att hälsovådligheten i
möjligaste mån inskränkes, och att särskildt
minderåriga härvidlag böra sparas.
Angående öfriga sanitära o. d. föreskrifter
få kommitterade hänvisa till de föreskrifter,
som utarbetats af yrkesinspektörerna.

*

Med undantag af de förändringar af
lokaltillägget, som föranledts af fördelningen
af landets tryckorter på sex grupper,
få de nya tarifferna icke verka nedsättning
i aflöningarna för sådana arbetare,
som under hittills gällande bestämmelser
kommit i åtnjutande af högre förmåner
än dem, som nu stadgas.

Detaljbestämmelser.

Vid följande paragrafer i tarifferna hafva
kommitterade dessutom velat lämna särskilda
meddelanden.

I tariff I.

Vid § 3. Kolumntitlar kunna förekomma
såväl öfver som under kolumnen, och
räknas då hvar och en för sig.

Vid § 17. Kommitterade hafva tagit under
ompröfning dels de äldre bestämmelserna
angående sådana arbeten, som äro
omnämnda i denna §, dels de föreslagna
nya bestämmelserna, dels ock bestämmelser
i utländska tariffer angående samma saker.
Kommitterade hafva dock funnit det
omöjligt att formulera fullt exakta och
tillfredsställande bestämmelser, och hafva
därför hänfört samtliga dessa slag af
arbeten till hvad de verkligen äro, d. v. s.
till arbeten, som icke kunna exakt beräknas.
Kommitterade hafva emellertid funnit

de gamla bestämmelserna särdeles lämpliga
som vägledning vid bedömandet af
värdet på de olika slagen af arbeten och
införa dem därför här, men påpeka, att
de pris, som af beräkningarna framgå,
i många fall måste förändras, uppåt eller
nedåt, beroende på vid hvarje fall inverkande
omständigheter.

Blandad sättning betalas med en förhöjning
af ]/2 öre per rad.

Härvid räknas:

en rad med två stilsorter som en rad,
» » » tre » » två ra der

o. s. V.

Om ett sammanhängande stycke af en
extra stilsort går öfver på två eller flera
rader, räknas det som två rader.

Om stycket utgör jämnt en obruten rad,
räknas det som en rad.

Ensamt ord, brutet på två rader, räknas
som en rad.

Om extra stilsort är af annan kägel
än grundstilen, betalas för under- eller
öfverläggning 1 öre samt för under- och
öfverläggning 1,5 öre per st.

Med extra stilsort förstås en sådan,
som ligger i kast på annan plats, samt
— vid arbete af mera tidsödande beskaffenhet
—'' typer, siffror eller dylikt
i låda, som har rum bredvid kasten.

Kapitäler räknas som extra stilsort.

För fristående rubriker betalas icke förhöjning.

Vid sättning af vetenskapliga afhandlingar,
i hvilka ofta förekomma facktermer,
som ej kunna anses allmänt bekanta, eller
vid sättning af arbete, som innehåller
abbreviationer, egennamn, siffror eller annat,
som försvårar sättningen, förhöj es
sättningspriset efter arbetets beskaffenhet.

Uppställningar betalas med 25 o/o förhöjning
och där öfver. Eäkenskapsutf öring,
hvarmed förstås sådan sättning, i hvilken
förekomma åt sidan utförda hopsummeringar
i en, två eller flera spalter, betalas,
då de äro lika med exempel A,
med 25 o/0 förhöjning, lika med B med
25 å 50 o/o förhöjning, beroende af svårighetsgraden,
samt då de äro lika med
C med 50 °/o förhöjning.

A.

Öfverlärare............................. 2,500: —

Ordinarie lärare: 2,ä 1,800 kr..................... 3,600: —

Extra d:o 4 ä 1,200 »........ 4,800: —

Vaktmästare............................. 1,200: —

Portvakt............................. . 300: ■— 12,400:_

S:a kr. 12,400: —

GRAFISK INDUSTRI.

229

B.

Öfverlärare: ordinarie lön . .

personligt tillägg

Ordinarie lärare: 2 ä 1,800 kr.

4 ä 1,500 »

Extra d:o 8 ä 1,200 >

Vaktmästare........

Portvakt..........

C.

Löners konto:

2,200: —

300:— 2,500: —

3,600: —

6.000: — 9,600: —

.... 9,600: —

.... 1,200: —

■ • ■ ■ 300: — 23,200: —

S:a Kr. 23.200: —

Bok tryckerier.

1 Folkskoleinspektör:

lön...................... 5,000: —

reseersättning ................. 1,000: — g o(K): —

Ordinarie lärare: 2 a 1,800 kr............ 3,600: —

4 ä 1,500 » ........... 6,000; — 9,600:_

Extra lärare: 8 ä 1,200 kr.................. 9,600: —

Vaktmästare ........................ 1,200: —

Portvakt.......................... 800:_

Hyrors konto:

Hyresafgift för gården N:o 00 i kvarteret »Upplysningen»

26,700: —

5,000- —

Diverse omkostnaders konto:

Skrifmaterialier...................... 200:_

Ved...........................'' ioo! —

GaS..........................—__6Q= ~ 350: — 32,050: —

S:a Kr. 32,050: —

Tabeller med eller, utan linjer Beräknas,
då text är öfvervägande, efter alfabet
och, då siffror äro öfvervägande, efter
dessa, och betalas efter följande grundpris:

för petit kägel...........30 öre

» korpus och cicero kägel.....32 »

» halfcicero, halfmittel och borgis kägel
..............35 »

» half korp us och mittel kägel ... 45 »

För enklare tabeller beräknas 50 o/o förhöjning.

För tabeller med afdelningar i hufvudet
samt för tabell med 3 spalter (utom
förspalten), innehållande sammanlagdt
högst 15 siffror per rad, 75 o/o förhöjning.

För i texten förekommande mindre äfvensom
för svårare tabeller 100 o/o förhöjning
och däröfver.

Förhöjningen beräknas endast för så stor
del af kolumnen, Som tabellen verkligen
upptager, men i tabellverk räknas kolumntitel
och underslag till tabellen.

Hänsyn t ages till tabellens svårighetsgrad.

För sättningen beräknas 4/5 och för afläggningen
x/5 af priset.

Matematik. För det utrymme, som en
enkel matematisk formel, bestående af reguljära
rader på en kägel, upptager, beräknas
en förhöjning al 100 o/o; för formel
med rottecken, paranteser eller klam -

mer omfattande minst 2 rader 200 oj0 ■ för
svårare formler 300 °/o.

Till matematisk sättning räknas också
kemiska formler.

För sättningen beräknas 2/3 och för afläggningen
1/3 af priset.

Musik. Sättning med notstil å sekunda
kägel beräknas efter petit halffyrkant å
dubbelcicero eller dubbelmittel efter korpus
halffyrkant å 30 öre för 1,000 och
med följande förhöjningar: för

en- till fyrstämmiga sång- eller koralnoter
med en eller flera inlagda textrader
100 °/o ;

svårare fyrstämmiga sång- och kvartettsamt
ackompanjemangsnoter 125 °/o;

sättning af mycket sammanträngd beskaffenhet
äfvensom för i text tillfälligtvis
förekommande notsättning 150 °/o.

För sättning efter tryckt manuskript,
som ej föranleder ny uträkning, betalas
25 »/o mindre förhöjning.

Sättningen beräknas till 4/s och afläggningen
till */5 af priset.

Fristående textstycken betalas som text
och blankkolumner eller delvis blanka sidor
enligt § 13.

Siffernotskrift beräknas som ren siffersättning.

Vid § 19. Framställning har gjorts, att
kommitterade skulle söka formulera någon
bestämmelse angående hvilka ändringar,

230

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Bok tryckerier.

som sättare skulle vara skyldig utföra
utan ersättning, särskildt sådana ändringar,
som afse att göra det utförda arbetets
utseende mera tilltalande. En sådan formulering
har icke varit möjlig att åstadkomma,
men kommitterade anse att, då
dessa ändringar, .som ofta bero endast på
den individuella smaken, icke äro föranledda
af brott mot vanliga typografiska
regler eller dylikt, så böra de särskildt ersättas.

Vid § 23. Lärling kan för sin utbildning
under högst tre månader användas
till dylikt arbete.

Vid § 24. Vid öfverenskommelse om
veckolön för sättare, som förut arbetat på
beräkning, .bör hänsyn tagas till den medelförtjänst
han som sådan uppnått.

I tariff II.

Vid rubriken. Till periodiska skrifter
räknas icke periodiskt utkommande häften
af böcker.

Vid § 1. Då aflöningen på dagliga morgontidningar,
som icke kräfva arbete på
natten, utgår efter samma grunder som
på dagliga aftontidningar, skall äfven möjligen
förekommande söndagsarbete betalas
som öfvertidsarbete enligt § 26.

Vid § 15. Med inpassning förstås då
text förekommer på sidan af kliché, men
ej då text förekommer endast öfver eller
(och) under densamma.

Vid § 16. Med annonsstil förstås den
eller de textstilar, som användas till en
tidnings annonser.

Vid § 23. Se vid § 24 i tariff I.

Vid § 24. Ombrytare med typografer såsom
ständiga biträden kunna åtaga sig
ständigt nattarbete.

Om arbete icke verkställes under den
sjunde natten eller den sjunde dagen, skall
icke heller ersättning därför utgå.

I tariff III.

Vid § 2. Med korrigerad sats förstås
hela antalet uppsatta rader minskadt med
det antal, som vid korrigering måste sättas
om.

Vid § 4. Om arbete icke verkställes
under den sjunde natten eller den sjunde
dagen, skall icke heller ersättning därför
utgå.

Vid § 12. Med anledning af att erfarenhet
om i denna paragraf omnämnda
maskin ännu icke. finnes, har bestämmelsen
stadfästs endast tillsvidare, för
att kunna ändras, när erfarenhet vunnits.

I tariff V.

Vid § 1. -Med icke yrkeskunniga biträden
förstås arbetare, som icke direkt utöfva
typografiskt yrke, men äro anställda

som handtlangare åt sådana utöfvare, dock
icke minderåriga.

I tariff VII.

Vid § 1. Framställning har gjorts, att
minimivillkoren för digelpresstryckare
skulle förbättras. Då emellertid tariffen
skall omfatta icke blott de arbetare, som
sysselsättas med mera kompliceradt och
svårt arbete utan äfven dem, som sysselsättas
med de allra enklaste saker, så
har en ändring i föreslagen riktning icke
kunnat göras. Kommitterade anse emellertid,
att den diskussion, som förts om.
minimilönerna i allmänhet och som i
detta utlåtande refererats, har sin tilllämpning
äfven i detta fall, i öfverensstämmelse
hvarmed de först nämnda digelpresstryckarne
böra aflönas bättre än
de sist anförda. .

I tariff VIII.

Vid § 1. Samma framställning har gjorts
vid denna paragraf som vid § 1 i tariff
VII, och gäller här detsamma, som vid
nämnda paragraf anförts.

Om kvinnliga iläggare åläggas utföra
lika tungt arbete som manliga, böra de
ock erhålla samma lön.

I tariff IX.

Vid § 6. Om kvinnliga iläggarlärlingar
åläggas utföra lika tungt arbete som manliga,
böra de ock erhålla samma lön.

I gemensamma bestämmelser.

Vid § 1. Med biträden förstå kommitterade
de arbetare, som icke direkt utöfva
typografiskt yrke, men äro anställda som
handtlangare åt sådana utöfvare.

öfverläggningar hafva äfven hållits angående
möjligheten att träffa bestämmelser
för hjälparbetare. Kommitterade ha
emellertid enats om att sådana bestämmelser
icke böra inflyta i tarifferna, men
framhålla önskvärdheten af att äfven
dessas aflöning uppdelas i veckolön och
kvartalslön.,

Vid § 2. Hvarje'' arbetare är skyldig, om
så påfordras, att dagligen (eller per vecka)
lämna verificerad uppgift på utfördt arbete
och den därtill använda tiden.

Vid § 5. Ehuru det kan synas öfverflödigt,
att det kollektiva aftalet för hvarje
enskild person bekräftas såsom arbetsaftal,
så ha dock kommitterade ansett
lämpligt att bestämma en form, enligt
hvilken aftal på grund af tarifferna skall
kunna träffas, och därför härtill fogat
formulär till arbetskontrakt och till lärlingskontrakt,
som ansluta sig till tariffernas
bestämmelser.1

1 Se ss. 233, 234.

GRAFISK INDUSTRI.

231

Vid § 10. Sedan tariffnämnden nu varit
i verksamhet tillräckligt lång tid, för
att uppfattningen af dess arbetssätt skall
ha vunnit stadga, anse kommitterade, att
en instruktion för densamma bör antagas
och bifogar därför till detta yttrande en
sådan att gälla tillsvidare.

Vid § 11. Sedan det visat sig, att den
af 1901 års skiljenämnd föreslagna tariffredaktionen
har en bestämd uppgift
att fylla, ha kommitterade, enat sig om,
att denna institution för framtiden bör
stadfästas och för densamma fastställt
bestämmelser, som bifogas detta yttrande.

Tariffernas giltighetstid.

Beträffande tariffernas giltighetstid ha
kommitterade fastställt denna till fem år.
Man har härför först och främst haft
stöd i utlandets exempel och i en öfverallt
och icke minst i vårt land gängse sträfvan
att åstadkomma lugna och trygga arbetsförhållanden
inom yrket till gagn för både
arbetsgivare och arbetare. Det har också
framhållits, att den nu stadfästa tariffen
konsekvent kräfver längre giltighetstid.
För första gången har man nu fått en tariff
gällande för hela landet, och i densamma
fastslås den nya och riktiga principen
om en förkortad arbetstid. Det
måste då vara ett ömsesidigt intresse att
vinna tid för en lugn pröfning af det
nya sakläget och tid, särskildt för de
olika affärerna, att inrätta sig efter de
nya förhållandena och göra det bästa möjliga
af dem.

Genom att sålunda bestämma yttersta
uppsägningstiden till den 30 juni 1908
har man dessutom beredt det typografiska
förbundsmöte'', som hålles sommaren
1907, tillfälle att efter förvärfvad verklig
erfarenhet rörande bestämmelsernas verkan
taga tariffen under ingående pröfning
och med sakkunskap yttra sig rörande
de förändringar, som möjligen kunna
anses önskvärda och lämpade att, vidare
bearbetade, definitivt framläggas följande
år.

Faktorer och förmän.

Då tarifferna för de typografiska yrkena
af naturliga skäl icke kunna omfatta
bestämmelser äfven för sådana typografer,
som vinna befordran till förtroendeposter
hos arbetsgifvaren, har det synts kommitterade
lämpligt, att dessas ställning till
de båda organisationerna klargjordes, och
har fördenskull det uttalande gjorts, att
typograf, som anställes som förman utan
skyldighet att som regel deltaga i arbetet
eller som faktor, bör öfvergå från typografförbundet
till faktorsafdelningen af

boktryckareföreningen. Förman eller faktor,
som upphör med förmanskapet och blir
arbetare, öfvergår från faktorsafdelningen
till typografförbundet.

Nuvarande förman eller faktor äger, om
han så önskar, kvarstå i typografförbundet.

Arbetsordning.

Äfven »Arbetsordning för tryckerier» har
varit föremål för kommitterades uppmärksamhet,
detta med anledning af de föreskrifter
angående denna sak, som lämnades
af 1901 års skiljenämnd.

Att sammanfatta de bestämmelser, som
finnas intagna i arbetsordningen på ett
anslag, som icke af någon läses, anse
kommitterade numera icke ändamålsenligt.

Bestämmelsen angående arbetstiden bör
under alla förhållanden finnas som ett
särskildt anslag, på hvilket med fördel
kan tilläggas följande rader:

»Efter arbetstidens slut får ingen, som
icke därom anmodats, kvaxstanna i arbetslokalen.

Arbetare, som önskar ledighet under
någon del af dagen, vände sig med anhållan
härom till vederbörande förman.»

Förbud mot tobaksrökning, som utgör
ett villkor för brandförsäkring, torde icke
af försäkringsbolagen godkännas, om det
icke tillkännagifves på särskildt, väl synligt
och läsbart anslag.

Bestämmelserna

att arbetare är skyldig iakttaga tystlåtenhet
med afseende på inom officinen
förekommande arbeten o. d.,

att förmäns anvisningar skola lända till
efterrättelse,

att sjukdomsfall eller annan anledning
till frånvaro från arbetet skall ofördröjligen
anmälas,

att arbetstiden skall användas till arbete
och icke får upptagas med andra göromål,
såsom tidningsläsning, onödiga samtal,
förtärande af mat eller dryck, mottagande
af besök, skötande af egna eller andras
affärer,1

att arbetare skall med omsorg behandla
honom anförtrodd materiel och är ersättningsskyidig
för den skada, som genom
försumlighet föranledes, äfvensom

att lärlingar och hjälparbetare icke få
användas af arbetarne för deras enskilda
angelägenheter, inom eller utom arbetslokalen,

anse kommitterade vara så själfklara,
att de icke behöfva särskildt tryckas, i
all synnerhet om de tryckas på sådant
sätt, att de icke läsas. Skulle det visa
sig, att någon arbetare icke har en rätt
uppfattning i dessa frågor, torde det ha

1 Öfverenskommelse bör dock träffas angående sättet för upptagande af afgifter till Typografförbundet.

Bok tryckerier.

232

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Bolc- ofantligt mycket större verkan att enskildt
tryckerier, underrätta honom härom.

Till sist hafva kommitterade i enlighet
med hvad som förut anförts enat sig om
följande bestämmelser, som röra de båda
organisationernas förhållande till hvarandra
:

Tariffnämnden.

§ 1. Tariffnämnden har till uppgift
att afgöra alla sådana tvister, som uppstå
angående tillämpningen af gällande tariffer.
Tariffnämndens utslag kan af endera
parten eller någondera organisationen eller
dess underafdelningar hos Tariffredaktionen
öfverklagas, dock icke senare än en
månad efter utslagets datum.

Om till Tariffnämndens afgörande hänskjutas
frågor, som icke röra tariffernas
tillämpning, skola desamma af nämnden
befordras till Tariffredaktionen.

§ 2. Tariffnämnden består af sex medlemmar
och sex suppleanter, af hvilka tre
med sina suppleanter utses af boktryckareföreningen
och tre med sina suppleanter
af Typografförbundet. Dessa sex
utse en utom organisationerna stående ordförande,
som vid lika röstetal äger utslagsröst.

§ 3. Tariffnämnden är beslutmässig, om
två medlemmar eller suppleanter från hvardera
organisationen äro närvarande. Om
endera organisationen vid något tillfälle
representeras af endast två medlemmar
men den andra af tre, afgöres genom
lottning, hvilken af de senare, som icke
skall deltaga i omröstningen.

§ 4. Inom nämnden utse hvardera partens
representanter en ordförande, hvilka
växelvis föra ordet vid den opartiske ordförandens
frånvaro, samt en sekreterare.

§ 5. Ordinarie sammanträde hålles
minst en gång i månaden på tider, som
af nämnden bestämmas.

§ 6. Skrifvelser till Tariffnämnden, som
alltid skola insändas i 2 ex., adresseras
af arbetsgifvare till Tariffnämnden, Boktryckareföreningen,
Stockholm, af arbetstagare
till Tariffnämnden, Typografförbundet,
Stockholm. Skrifvelserna mottagas af
endera sekreteraren, som samma dag tillställer
den andra sekreteraren det ena exemplaret.

Anser klagandepartens sekreterare, att
skrifvelsen bör återremitteras, bifogas förslag
härom. Anser svarandepartens sekreterare,
att den bör återremitteras, väcker
han omedelbart förslag härom hos klagandepartens
sekreterare.

Äro båda ense om återremiss, verkställes
sådan af klagandepartens sekreterare.
Äro de icke ense, hänskjutes frågan till
ordförandena för de båda organisationernas
representanter, men om icke heller
dessa kunna enas, föredrages ärendet vid
nästa sammanträde.

Om återremiss icke skall ske, sändes
afskrift af klagotnålet till svaranden af
denna parts sekreterare, och svar infordras
inom 14 dagar i 2 ex., hvaraf det
ena tillställes klagandepartens sekreterare.
Inkommer icke svar inom de 14 dagarna,
afgifver nämnden utslag i ärendet i vanlig
ordning.

Protokollsförande sekreteraren utskrifver
protokollet i 2 ex., hvaraf det ena tillställes
den andra sekreteraren. Justering
verkställes af båda parternas sekreterare
och ordförande vid sammanträdet, hvarefter
expedition verkställes senast inom
åtta dagar efter sammanträdet på sådant
sätt, att protokollsförande sekreteraren utskrifver
utslag i 2 lika lydande ex., som
underskrifvas, det till klaganden af den
partens ordförande och sekreterare och
det till svaranden af den partens ordförande
och sekreterare. Utslag, som afkunnats
vid sammanträde under den gemensamme
ordföranden, underskrifves i 2 ex. af denne
och 1 ex. af hvardera sekreteraren.

Tariffredaktionen.

§ 1. Tariffredaktionen har till uppgift
att såsom högre rätt döma vid sådana
tillfällen, då endera parten vill öfverklaga
utslag af Tariffnämnden,

att afgöra alla tvister angående sådana
förhållanden, som icke finnas omnämnda
i tarifferna, och hvilka icke kunna af
parterna själfva slitas,

att förbereda sådana frågor, hvarom organisationernas
styrelser under tariffernas
giltighetstid önska träffa aftal, samt
att, jämte tariffenligt utsedda särskilda
representanter, vid fall af uppsägning af
tariff eller del däraf, fungera som tariffkommitté
och besluta angående föreslagna
tariffändringar.

Vid särskildt viktiga fall äger Tariffredaktionen
tillkalla förstärkning från organisationernas
styrelser.

Vid tillfällen, då enighet inom Tariffredaktionen
icke kan uppnås, skall skiljeman
tillkallas.

§ 2. Tariffredaktionen består af fyra
medlemmar med fyra suppleanter, af hvilka
två medlemmar och deras suppleanter
utses af Boktryckareföreningen samt
två medlemmar och deras suppleanter af
Typograf förbundet.

§ 3. Sammanträde hålles, när omständigheterna
så påfordra.

§ 4. Skrifvelser till Tariffredaktionen
adresseras af arbetsgifvare till Boktryckareföreningens
adress och af arbetare till
Typografförbundets.

*

I det kommitterade härmed afsluta sitt
arbete, tillåta de sig erinra, hurusom ett
hundra år nu förflutit sedan tariffrågan
för första gången på allvar bragtes på

GRAFISK INDUSTRI.

233

tal för att sedermera, under olika skeden,
städse följas med spändt intresse
af båda de intresserade parterna, arbetsgifvame
och arbetarne. De vilja äfven
erinra dels om alla de konflikter, som
föranledts af densamma, om de många
hårda ord som från båda sidor fällts i
stridens hetta, om den upphetsning, som
ofta nog agiterats upp, föranledande oro
och förstämning i månget hem, dels äfven
om det goda och fruktbringande arbete,
som under de senare åren nedlagts på,
åstadkommande af ett arbetsaftal på fullt

moderna grunder. Och de hemställa i sammanhang
därmed till de båda organisationerna,
till Allmänna svenska boktryckareföreningen
och Svenska typografförbundet,
om icke tiden nu kan anses vara kammen
för ett gemensamt arbete för införande
af de nu för fem år stadfästade tarifferna
och för höjande af intresset för yrket och
dess utöfning, ett samarbete som, kommitterade
äro öfvertygade därom, bör lämna
goda frukter icke blott i intellektuellt och
moraliskt utan äfven i ekonomiskt hänseende.

Stockholm den 4 december 1903.

N. N. N. N.

(Arbetsgifvareombud.) (Arbetareombud.)

Arbetskontrakt.

Mellan .............................................................................. såsom arbetsgivare

och ....................-.......................-..........................-..................... såsom arbetstagare

är denna dag följande aftal träffadt:

1 ............-.................-.......................... antager ...................................................

såsom .......................................................................................

att tjänstgöra på den afdelning, som blir honom henne anvisad, och med skyldighet att
iakttaga den för af delningen gällande arbetstiden, om icke öfverenskommelse träffas om
annan tariffenlig arbetstid.

2 ........................-.................................................... förbinder sig att fullgöra alla

en .................................................................................

åliggande skyldigheter, att i den mån och vid de tillfällen, då tiden sådant medgifver
eller omständigheterna i öfrigt det påfordra, deltaga i andra förekommande göromål,
som tillhöra facket, samt att inför obehöriga iakttaga fullständig tystlåtenhet rörande
för handen varande arbeten och andra förhållanden, som röra arbetsgifvaren.

................................................. erhåller af.......................................................

aflöning efter beräkning en aflöning af ................................................. kr. i veckan

samt dessutom för hvarje kvartal stadgadt lokaltillägg, allt i öfverensstämmelse med
de af Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska typografförbundet antagna
tarifferna, hvilka gälla såsom grund för detta arbetsaftal.

4. Detta aftal gäller med en ömsesidig uppsägningstid af.......................................;

dock icke längre än gällande tariffer.

5. Af detta aftal äro två lika lydande exemplar underskrifna och utväxlade.

...........-.................................... den ............................................. 19......

Bok tryckerier.

Bevittnas:

234

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Bok tryckerier.

Lärlingskontrakt.

Undertecknad... antag... härmed i lära såsom .................................................

på en tid af.........år, räknadt från och med den.....................till den.....................

.............................................................................. född den.................................,

som under sin lärotid erhåller följande aflöning:

från d.......................till d...........................kr. i veckan och.........proc. lokaltillägg

» > ..................... » » .......................... » > > ......... » »

> » ..................... » » .......................... » > » ......... » >

» » ..................... J » ».......................... > J » i »

» » ..................... s, ■» » S> » » »

allt i öfverensstämmelse med de af Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska
typografförbundet antagna tarifferna. Skulle dessa tariffer under kontraktstiden komma
att ändras, skola äfven ofvanstående aflöning ar lämpas därefter.

Under villkor att .........................................................-............ genom flit och

uppmärksamhet söker tillägna sig skicklighet i arbetets olika delar, både inom boktryckeriet
och därutom iakttager ett godt och värdigt uppförande samt punkligt iakttager
den för boktryckeriet bestämda arbetstiden, förbinda vi oss att meddela den bästa
möjliga utbildning i yrket. Men skulle ofvan nämnda villkor icke nöjaktigt uppfyllas,
må det bero på oss att afskeda den felande.

Stockholm den ..........................................

Med ofvanstående kontrakt förklarar jag mig nöjd.
Stockholm som ofvan.

Bevittnas:

Målsman.

Tariffer för typografiska yrkena i Sverige

att gälla från ocli med den 1 januari 1904 till den 1 januari 1908 ocli därefter intill slutet
af det år, under hvars första hälft de blifvit uppsagda.

I. Tariff för civilsättning''.

Till civilsättning räknas äfven sättning
af periodiska skrifter, som utkomma med
längre mellanrum än en vecka.

§ 1.

Sättning med afläggning af 1,000 bokstäfver,
svensk slätsättning, eller siffror
betalas efter följande grundpris: .

Grupp A Grupp B Grupp C

för petit, borgis och
korpus kägel . . 35 öre 32 öre

för cicero kägel . . 37 » 34 »

för halfcicero, halfmittel
och mittel

kägel......41 > 37 »

för halfkorpus kägel 53 > 48 >

för halfkorpus kägel
om bredden öfverstiger
24 petit . . 58 > 53 >

30 öre
32 >

35 >
45 »

50 »

GRAFISK INDUSTRI.

235

Angåendé orternas fördelning på de olika
grupperna se tabellen vid tariffens slut.

På dessa grundpris, där ej sättningspriset
enbart uttryckligen är angifvet, beräknas
alla i det följande nämnda procentförhöjningar.

§ 2.

Beräkning af sättning och afläggning,
vare sig prosa eller poesi, sker per sida
eller vid förrådssättning pr 100 rader efter
stilens lilla alfabet (28 bokstäfver) enligt
följande regel:

abedefghijkimnopqrstuvxyzåäö (för antikva),

abcbefglniflmnopqrttuBjtjjåäö (för fraktur).

Pinnes ej plats i raden för nästföljande
bokstaf, insättes ett af stilens smalare
tecken, som då räknas som en bokstaf.

Pör sättningen beräknas % och för afläggningen
(i af priset.

Afläggningen kan disponeras som själfständigt
arbete och fördelas på samma
sätt som manuskript.

Porsta. uppsättningen eller afläggningen,
af ny textstil äfvensom på annat sätt
försvårad afläggning betalas efter tid enligt
§ 17.

§ 3.

Kolumntitlar räknas: lefvande för två
och döda för en rad. Linjer öfver eller
under kolumntitlar eller kolumnsiffror räknas
hvar för sig för en rad samt öfvereller
underslag för en rad.

Insättas kolumntitlar i korrekturet, anses
detta som korrigering och betalas som
sådan.

§ 4.

Mellanslag om högst 6 petits längd räknas
för 2 bokstäfver pr st. Mellanslag
eller regiett öfver 6 petits längd äfvenjen
eller däremot svarande mellanrum räknas
för tre bokstäfver

§ 5.

Anmärkningar och noter beräknas efter
den stilsort, hvarmed de sättas. Notlinjen
eller däremot svarande mellanrum räknas
för en rad af notstilen.

§ 6.

Ombrytning af textsättning till format med
annan bredd betalas med hälften af grundpriset
på nya formatet.

Ombrytning af tabeller, uppställningar
eller dylikt till annat format betalas efter
tid enligt § 17.

§ 7.

Tillfällig sättning, som föranleder ombyte
af kaster och icke betingar högre ersätt -

ning än 3 kr., betalas efter tid enligt
§ 17.

§ 8.

Förrådssättning, hvilken betalas pr 100
rader, äfvensom s. k. paketafläggning betingar
en förhöjning af 5 0/0 å grundpriset.

§ 9.

Sättning med utslutning ej större än

V3-deIs fyrkant betalas med en förhöjning
a f 10 0/0.

1/4-dels fyrkant betalas med en förhöjning
af 15 0/0.

Vs-dels fyrkant betalas med en förhöjning
af 20 °/o.

Om vid utslutningen mellanrummen alltigenom
skola minskas, inträder närmast
högre förhöjning.

§ 10.

Vid sättning på smal bredd betalas en
förhöjning å sättningspriset af:

80 proc. om 10—i4 bokstäfver gå in på raden,

40 »	> 15—19		» » »	P
25 »	* 20—24	P	P P P	P
15 »	» 25—30	2>	» » P	>
10 »	2 31—35		P » »

§ 11.

Spärrad sättning, som utgör hel rad
eller däröfver, betalas med 200 0/0 förhöjning.
Enstaka ord betalas med V öre
pr st.

§ 12.

Främmande språk (germanska och romanska)
äfvensom gammalsvenska och
landskapsmål betinga en förhöjning af
25 0/0 för skrifvet och 15 °/o för tryckt
manuskript; grekiska, hebreiska, orientaliska
och slaviska språk samt sådana med
lösa accenter eller med för vissa arbeten
särskildt gjutna typer betalas efter
tid enligt § 17.

Maskinskrifvet manuskript räknas som
handskrifvet.

§ 13.

Hufvudtitcl med dess baksida, vanliga
nedslags- och utgångskolumner äfvensom
enstaka smuts- och afdelningstitlar (men
icke deras blanksidor) betalas som text.

Ofriga blankkolumner eller delvis blanka
sidor Och helsidsillustrationer (med eller
utan kolumnrubrik och underskrift) beräknas
efter petitfyrkanter, som betalas
med 15 öre för tusen, dock i jämna femtedelar
af'' sidan. Del af femtedel lägges
till texten.

Illustrationer under 600 petitfyrkanter,
på tre sidor omgifna af text, betalas med
10 öre extra pr st.

Bok tryckerier.

236

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bok- Bnkeo linjeram, satt tillsammans med
tryckerier, text eller illustrationer, betalas med 20
öre för oktav-, 30 öre för kvarto- och
40 öre för foliosida. Linjeram omfattande
helt uppslag, räknas som 2 ramar. Ram,
som flyttas från ark till ark i samma arbete,
ersättes med resp. 10, 15 och 20
öre.

§ 14.

Textmarginaler och infällda kantrubriker
betalas med 10 öre pr st. Om margiginalens
längd i medeltal pr ark öfverstiger
5 rader, betalas för hvarje öfverskjutande
rad 2 öre. Siffermarginaler (arabiska
och romerska) samt linjemarginaler
räknas som genomgående text, men marginalernas
bredd räknas aldrig under 3
petit.

§ 15.

Iten siff er sättning beräknas efter de använda
siffrorna med 100 °/o förhöjning.

§ 16.

Rör sättning efter otydligt skrifvet eller
genom ändringar eller tillägg svårläsligt
manuskript eller sådant blyertsskrifvet manuskript,
som försenax arbetet, äger sättaren
beräkna extra godtgörelse af minst
15 «/o.

Om manuskript är svårläst eller ej, afgöres
af faktorn.

§ 17.

Blandad sättning, sättning af vetenskapliga
afhandlingar, annonser, utföringar,
uppställningar, tabeller, matematik och
musik samt sättning med osystematisk
materiel äfvensom annat arbete, som icke
kan beräknas enligt denna tariff, betalas,''
efter tid eller enligt särskild öfverenskom-''
melse. dock icke under medelförtjänst eller
minimilön.

Aftal angående tidsbetalning eller betalning
enligt öfverenskommelse träffas före
sådant arbetes början.

Rör alla efter tid utgående ersättningar
lägges till grund den på beräkning stående
sättaxens medelförtjänst för kalenderår,
dock icke under minimilön.

§ 18.

Ombrytning af förrådssätining (text) betalas
med följande pris för enspaltigt format:
folio 15 öre pr sida, kvarto 10 öre
(eller 75 öre pr ark) och oktav 7 öre
(eller 1 krona pr ark). Rör tvåspaltigt
format höjes priset med 50 o/o och för
trespaltigt med 100 °/o.

Ombrytning, försvårad genom nöter, marginaler
eller dylikt, betalas efter tid enligt
§ 17.

Skulle, vid ombrytning af förrådssättning,
en uppställning behöfva brytas på två

sidor, betalas ombrytningen af den sida.
på hvilken uppställning börjar, med resp.
25, 20 och 15 öre för folio-, kvarto- och
oktav-sida.

Ersättning för ombrytning utgår endast
i det fall, att förrådssättning utföres efter
tillsägelse, eller då arbetet är fördeladt
så, att sättningen icke kan ske i kolumn.

Ersättning för kolumntitlar, kolumnsiffror
eller dylikt ingår ej i ofvanstående
priser.

§ 19.

Korrigering mot manuskript som utföres
af beräkningssättare betalas efter tid enligt
§ 17 med 10 proc. förhöjning. Såsom
korrigering räknas ock utbyte af söndriga
bokstäfver samt af upp- och nedvända
bokstäfver, där sådana på tillsägelse användts.

Ändringsarbete betraktas icke som korrigering.

Ersättning för utskjutning i korrekturpress
för första afdragningen ingår i sättningspriset,
men alla följande ersättas enligt
denna paragraf.

§ 20.

Formatpåläggning betalas, om sådan verkställes
af beräkningssättare, med 35 öre
för kvarto-ark, 50 öre för oktav-ark, 65
öre för duodes-ark och 80 öre för sedesark.
Rinnes icke behöflig materiel tillgänglig,
betalas efter tid enligt § 17.

§ 21.

Revidering betalas, då den verkställes
af beräkningssättare, efter tid enligt §
17 med 25 °/o förhöjning.

Revider, som innehåller från sista korrekturet
kvarstående eller orätt (äfven i typografiskt
afseende) utförda rättelser eller
sådana rättelser, som till följd af sin beskaffenhet
icke kunnat göras i korrekturet,
lämnas att utföras af vederbörande sättare
utan ersättning.

§ 22.

Å civiltryckerier, där sättmaskiner användas
i sådan utsträckning, att mängden af
deras arbete utgör 1/3 och däröfver af det
inom tryckeriet verkställda sättningsarbetet,
betalas väntpengar åt handsättare,
då han saknar sysselsättning, efter medelförtjänst
till dess minimilön uppnås, eller
ock veckolön.

Vid bedömandet af sättmaskiners arbetsvärde
beräknas en maskins arbetsprodukt
vid 12 timmars maskintid lika med 4
handsättares och vid 8 timmars maskintid
lika med 3 handsättares.

§ 23.

Som formatpåläggare, reviderare och buntmakare,
där sådana särskildt anställas, an -

GRAFISK INDUSTRI.

237

tagas endast utlärda typografer och betalas
med veckolön.

§ 24.

Lägsta veckolön för utlärd sättare är de
två första åren 20 kronor, de två
därpå följande 22 kronor och därefter 24
kronor i grupp A, 20 kr. de två första
åren och därefter 21 kr. i grupp B, samt
20 kr. i grupp C.

Angående fördelningen på de olika
grupperna se tabellen vid tariffens slut.

Bör korrekturafdragare är lägsta vecko-!
lönen efter två års anställning, dock icke
före fyllda 20 år, 20 kronor.

Afdrag å veckolön göres icke för helgdagar.

Alla, helgdagar betraktas som fridagar,
men fordras arbete å sådan dag, betalas
det som öfvertidsarbete enligt § 26.

§ 25.

Den ordinarie arbetstiden, som förlägges
mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är 54 timmar
i veckan.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
kl. 2 e. m.

§ 26.

Öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 50 °/o förhöjning
för de tre första timmarna efter
ordinarie arbetstidens slut samt på sönoch
helgdagar till kl. 1 e. m.; efter nämnda,
tider med 100 °/o förhöjning.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och juldagen betalas med 150 o/o
förhöjning.

Med öfvertidsarbete förstås det arbete,
som förrättas å annan tid än den af tryckeriet
bestämda arbetstiden och under de
tider, som äro anslagna till måltidsraster.
Beräkningssättare, som ej har sysselsättning
under vakttimmarna, äfven då dessa
äro förlagda under måltidsrasterna, erhåller,
utom öfvertidsbetalning, ersättning
enligt § 17.

Efter öfvertidsarbetets slut beräknas 9
timmars fritid, och om denna fritid helt
eller delvis infaller å ordinarie arbetstiden,
göres icke afdrag å lönen för veckolönsarbetare,
och erhåller beräkningsarbetare
ersättning enligt § 17.

öfvertidsarbete skall endast undantagsvis
förekomma, och sammanlagda öfvertiden
pr vecka får icke utan ömsesidig:
öfverenskommelse öfverstiga 12 timmar.

Principalen underrättar personalen, såvidt
Ske kan, en half dag i förväg om öfvertidsarbete
SKall förekomma. Arbetare, som,
angifver giltig orsak, må icke förvägras
befrielse från öfvertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka
tillkommer om möjligt hvarje arbetare.

Med tidningssättning förstås sättning af

II. Tariff för tidningssättning. Bok periodiska

skrifter, som utkomma minst tryckerier.
en gång i veckan.

§ 1.

Sättning med afläggning af 1,000 bokstäfver,
svensk . slätsättning, eller .siffror
betalas efter följande grundpris:

för petit, borgis och	Grupp A	Grupp B	Grupp C
korpus kägel . .	35 öre	32 öre	30 öre
för cicero kägel . . för halfcicero, half-mittel och mittel	37 »	34 »	32 »
kägel......	41 >	37 >	35 »
för halfkorpus kägel för halfkorpus kägel om bredden öfver-	53 j	48 »	45 »
stiger 24 petit . .	58 >	53»	50 »
För tidningar, som utkomma 1	gång i

veckan, förhöjes beräkningen, utöfver ofvannämnda
grundpris, med 5 °/o, för tidningar,
som utkomma 2—5 gånger i veckan,
med 10 o/o i Stockholm och Göteborg
samt 5 o/o i öfriga landet, för dagligen
utkommande middags- eller aftontidning
och morgontidning, som icke kräfver arbete
på natten, med 20 «/o i Stockholm och
Göteborg samt 10 o/o i öfriga landet och
för daglig morgontidning med 30 °/o i
Stockholm och 20 «/o i öfriga landet, då
sådan tidning kräfver arbete på natten.

På dessa grundpris beräknas alla i det
följande nämnda procentförhöjningar.

§ 2.

Beräkning af sättning och afläggning,
vare sig prosa eller poesi, sker pr 100
rader efter stilens lilla alfabet (28 bokstäfver)
enligt följande regel:

abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö (för antikva).

abcbe.fgf)tifImnopqr«tuöyt)äääö [(för fraktur).

Einnes ej plats i raden för nästföljande*
bokstaf, insättes ett af stilens smalare
tecken, som då räknas som en bokstaf.

Om sättning och afläggning betalas hvar
för sig, beräknas för sättningen % och
för afläggningen 1/4 af priset.

Första uppsättningen eller afläggningen
af ny textstil äfvenom för på annat sätt
försvårad afläggning betalas efter tid enligt
§ 21.

§ 3.

Tillfällig sättning å vecko- och halfveckotidningar,
som föranleder ombyte af kaster
och icke betingar högre ersättning än
3 kr., betalas efter tid enligt § 21.

§ 4.

Sättning med själfständig titel räknas,
där påteckning sker å ark, från linje till

238

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bok tryckerier.

och med linje. Sker påteckningen däremot
å korrektur, räknas från rubrikens
öfverkant till och med slutlinjen.

Det ena eller andra sättet bestämmes af
tryckeriets chef eller förman.

§ 5.

Mellanslag mellan notiser med rubriker i
samma rad som texten räknas som en rad
för hvarje notis af den stilsort, hvarmed
notisen sättes.

§ 6.

Mellanslagen sättning räknas som kompakt
sådan.

§ T.

Sättning, i hvilken stilsorter af blandad
kägel förekomma, exempelvis ingress,
slutrader o. s, v., räknas som kompakt
sådan efter den mindre stilsorten. Dock
får den större stilsorten ej öfverstiga 10
rader i följd och bör den mindre vara
öfvervägande i radantal, i annat fall räk-<
nas det satta hvar för sig.

§ 8.

Blandad namn-, abbreviations- och siffersättning
höjer sättningspriset med
minst 50 °/o. Sättning i hvilken hufvudsakligast
egennamn förekomma i svit betalas
med 25 °/o förhöjning.

§ 9.

Spaltad sättning betalas med minst 50 °/o
förhöjning.

§ 10.

Spärrad sättning, som utgör hel rad eller
däröfver, betalas med 200 °/o förhöjning.
Enstaka ord betalas med Vs öre per st.

§ 11.

Blandad sättning (olika stilsorter inom
samma kägel) betalas med en förhöjning
af 25 o/o.

§ 12.

Främmande språte (germanska och romanska)
äfvensom gammalsvenska och
landskapsmål betinga en förhöjning af 25 °/o
för skrifvet och 15 °/o för tryckt manuskript
; grekiska, hebreiska, orientaliska och
slaviska språk samt sådana med lösa accenter
eller med för vissa uppsatser särskildt
gjutna typer betalas efter tid enligt
§ 21.

STaskinskrifvét manuskript räknas som
handskrifvet.

§ 13.

Bäkenskapsutfäring betalas med 25 °/o
förhöjning för en och 50 o/o för mer än en
spalt; Itön siffersättning betalas med 100»/o

förhöjning. Siffersättning, som försvåras
genom insättande af smalare tecken (parenteser
eller dylikt), betalas med 150 °/o
förhöjning.

§ 14.

Tabeller betalas med minst 100 °/o förhöjning.

§ 15.

Kliché beräknas sålunda: af sättaren i
texten inpassad efter fullt utrymme och
den stilsort, som till den omgifvande eller
bredvid stående texten användes; eljest
efter halfva utrymmet.

§ 16.

Annonser beräknas efter det utrymme
de upptaga samt efter tidningens annonsstil
och 35, 32 resp. 30 öre för 1,000
bokstäfver. Annonser, som äro jämförliga
med text, betalas efter grundprisen i § 1.

§ H.

Annons med enkel ram betalas med
minst 25 °/o förhöjning. Svårare och konstsatta
annonser betalas efter tid enligt
§ 21.

§ 18.

Ändring af annons betalas enligt §§ 20
eller 21.

§ 19.

För sättning efter otydligt skrifvet eller
genom ändringar eller tillägg svårläsligt
manuskript eller sådant blyertsskrifvet manuskript,
som försenar arbetet, äger sättaren
beräkna extra godtgörelse af minst
15 °/o.

Om manuskript är svårläst eller ej,
afgöres af faktorn.

§ 20.

Korrigering mot manuskript äfvensom
ändring betalas (där ej annan öfverenskommelse
kan träffas) med 50 öre pei
timme jämte i § 1 stadgade tilläggsprocent.
För korrigering verkställd på öfvertid
betalas därjämte öfvertidsbetalning
i enlighet med; § 26.

§ 21.

Arbete, som icke kan beräknas enligt denna
tariff, betalas efter tid eller enligt särskild
öfverenskommelse, dock icke under medelförtjänst
eller minimilön.

Aftal angående tidsbetalning eller betalning
enligt öfverenskommelse träffas före
sådant arbetes början.

För alla efter tid utgående ersättningar
lägges till grund den på beräkning
stående arbetarens medelförtjänst för kalenderår,
dock icke under minimilön.

GE AFISK INDUSTRI.

239

§ 22.

Tör indragning af utgdngsrad äger sättaren
att i stället tillgodoräkna sig 3 rader.

§ 23.

Lägsta veckolön för utlärd sättare är:

	Grupp A.	Grupp B.	Grupp C.
	Orter med 20	Orter	med	Orter med 20
	—22—24 kr.	20—21 kr.	kr. minimi-
	minimilön lör	minimilön för	lön för civil-
	civilsättning.	civilsättning.	sättning.
å tidning som utkommer 1 ä 2 gånger i veckan	24.—	Göteborg 21.—	Öfriga 21.—	20.—
3 ä 5 » »	24.—	22.—	22.—	21.—
å daglig middags- eller aftontidning och morgon-tidning, som icke kräfver arbete på natten . .	26.-	25.-	23.—	22.—
å daglig morgontidning då arbetet slutar senast kl. 7 e. m. . . .	28.-	27.—	25.—	24.—
» » » > >11 » . . .	32.—	31.-	29.-	28.—
» » » » > 3,80 f. m. . . .	36.—	35.—	32.—	31.-

För korrekturafdragare är lägsta veckolönen
efter två års anställning, doclj;
icke före fyllda 20 år, 20 kr. Förlägges
arbetstiden i skift, betalas för nattskiftet
24 kr. Öfvertidsarbete ersättes med 50 °/o
extra för de tre första timmarna, därefter
med 100 »/o.

Afdrag på Veckolön göres icke för helgdagar.

§ 24.

Ordinarie arbetstiden är: å hvarannandags-,
halfvecko- och veckotidningar lika
med arbetstiden för civilsättning och å
dagligen utkommande tidning 8 timmar
per dygn förlagda: å middags- och afton-S
tidningar samt morgontidningar, hvilka icke
kräfva arbete på natten, mellan tidigast
kl. i f. m. och senast kl. 7 e. m.; å
dagliga morgontidningar: mellan tidigast
kli, 8 f. m. och senast kl. 3,30 påföljande
dags morgon. För dag- och kvällsskiften
beräknas högst två måltidsraster om sammanlagdt
högst 2V2 timmar, och vid nattarbete
som slutar efter kl. 11 e. m. en
måltidsrast, ej öfverstigande 1/2 timme.

Då arbetstiden uppdelas i skift, skola
skiftelagen fortgå hel vecka och växla
mellan respektive arbetare. Ständigt nattarbete
förekommer icke för någon af sättarepersonalen.
Dagslyftet å morgontidning
slutar senast kl. 7. et m.

Omfattar skift 7 dagar eller 7 nätter
betalas den sjunde dagen eller den sjunde
natten som öfvertidsarbete men med afdrag,
om följande skift omfattar 5 nätter
eller 5 dagar, af ordinarie aflöning
för en natt eller en dag. För helgdagar
göres icke afdrag.

§ 25.

Beräkningssättare erhåller, då ordinarie
arbetstiden slutar senast kl. 11 e. m., en
extra ersättning af 5 kr. i veckan, och då

ordinarie arbetstiden slutar senast kl. 3,30
f. m. af 10 kr. i Stockholm och Göteborg
och 9 l:r. i öfriga landet.

§ 26.

Öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, ersättes med 20 öre i halftimmen
extra för de 6 första halftimmarna
och därefter med 40 öre i halftimmen.

Om arbetare beordras till arbete å öfvertid,
men sättning ej erhålles, äger han
beräkna dels öfvertidsbetalning och dels
timpenning med 50 öre.

Med öfvertidsarbete förstås det arbete,
som förrättas å annan tid än den af tryckeriet
bestämda arbetstiden och under de
tider, som äro anslagna till måltidsraster,

§ 27.

Fritid skall omfatta minst 9 timmar i
följd efter öfvertidsarbetets slut, och om
denna fritid helt eller delvis infaller på
den ordinarie arbetstiden, göres icke afdrag
å lönen för veckolönsarbetare och
erhåller beräkningsarbetare ersättning enligt
§ 21. Ett dygns ledighet i följd
per vecka tillkommer dessutom hvarje arbetare.

Fridagen skall vara söndag; å morgontidningar,
hvilka kräfva arbete på natten,
lördag eller söndag. Söndagsledighet
beviljas å sådana morgontidningar i tur
och ordning minst en gång i månaden.
Vid inträffande sjukdomsfall eller dylikt
kan ordningsföljden ändras.

§ 28.

Å tidningstryckerier i Stockholm, där
sättmaskiner användas, betalas fast veckolön
åt handsättare; å öfriga tryckerier betalas
väntpengar åt handsättare, då han
saknar egen afläggning, efter medelför -

Bok tryckerier.

240

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

¥

Bok- tjänst till dess minimilön uppnås, eller
tryckerier, ook fast veckolön.

III. Tariff för maskinsättning.

§ !•

Som maskinsättare erhålla endast utlärda
handsättare fast anställning eller
ock mekaniska arbetare, som anställas som''
maskinskötare, men af dessa ej flera än,
en för hvarje påbörjadt tiotal maskiner.
Sådan maskinskötare får dock icke användas
för handsättning.

Vid maskins införande tages maskinsättaren
om möjligt af förut befintlig
personal.

§ 2.

Läroiiden för maskinsättare får icke understiga
tre eller öfverstiga fyra månader.
Kan maskinsättare efter denna tid visa,
att han kan sätta på Linotype-maskin
6,500, påMonoline-maskin 4,500 och på Typograph-maskin
4,000 bokstäfver korrigerad
sats i timmen, är han berättigad till fast
anställning. I annat fall är arbetsgifvaren
icke skyldig att gifva honom sådan.

För prof sättning gäller: ren slätsättning
på vanlig spaltbredd (minst 40 bokstäfver)
efter tryckt manuskript (borgis eller kor-j
pus) under 2 timmar.

Om maskinen tjänstgör otillfredsstäL
lande, måste profvet göras om.

Lärotiden kan af arbetsgifvaren eller
arbetstagaren afbrytas efter tillsägelse 8
dagar i förväg.

§ 3.

Arbete vid sättmaskin betalas med fast
veckolön på följande sätt:

För civilsättning och sättning på icke
daglig tidning:

Under lärotiden är minimilönen lika med
minimilön för handsättning och därefter

Grupp A Grupp B Grupp C

för civilsättning och
för sättning å tidning
som utkommer
1 ä 2 ggr i

veckan..... 28.60 . 27.30 26.—

för sättning å tidning
som utkommer 3 ä

5 ggr i veckan . . 31.20 28.60 27.30

För sättning ä daglig tidning:

Vid arbete Vid arbete

på dagen på natten

till till till till

kl. 11 kl. 1 kl. 2 kl. 3.30

I landsorten:

- Under lärotiden: minimilön för handsättning
å tidning.

Fast anställd 32 34 35 36 38

I Stockholm:

Under lärotiden 28 — 30 32 34
Fast anställd 34 •—• 37 38 40

Vid skift mellan maskin och handsättning,
hvilken senare i sådant fall äfven betalas
med fast aflöning, beräknas aflöningen
i förhållande till den för hvarje
använda tiden och resp. aflöningar, men
arbetstiden bibehålies vid 8 timmar.

§ 4.

Ordinarie arbetstiden är 8 timmar pr
dygn med ett däri icke inräknadt afbrott
af minst V2 timme och förlägges:

. vid civilsättning, å icke dagliga tidning
gar, å dagliga middags- och aftontidningar
samt å dagliga morgontidningar, hvilka
icke kräfva arbete på natten, mellan
tidigast kl. 7 f. m. och senast kl. 7 e. m.;

å dagliga morgontidningar, hvilka kräfva
arbete på natten, mellan tidigast kl. 8
f. m. och senast kl. 3,30 påföljande dags
morgon.

Då arbetstiden uppdelas i skift, skola
skiftelägen lortgå hel vecka och växla
mellan resp. arbetare. Ständigt nattarbete
förekommer icke för någon af sättarepersonalen.
Dagskiftet å morgontidning
slutar senast kl. 7 e. m.

Omfattar skift 7 dagar eller 7 nätter
betalas den sjunde dagen eller den sjunde
natten som öfvertidsarbete men med
afdrag, om följande skift omfattar 5 nätter
eller 5 dagar, af ordinarie aflöning
för en natt eller en dag. För helgdagar
göres icke afdrag.

§ 5.

Öfvertidsarbete (arbete öfver de ordinarie
arbetstimmarna), då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 100 “/o förhöjning.

§ 6.

Fritid skall omfatta minst 9 timmar i
följd efter öfvertidsarbetets slut, och om
denna fritid helt eller delvis infaller på
den ordinarie arbetstiden, göres icke afdrag
å lönen. Ett dygns ledighet i följd
pr vecka tillkommer dessutom hvarje arbetare.

Fridagen skall vara söndag; å morgon*
tidning, hvilken kräfver arbete på natten,
lördag eller söndag. Söndagsledighet
beviljas å sådana morgontidningar i tur
och ordning, minst en gång i månaden.
Vid inträffande sjukdomsfall eller dylikt
kan ordningsföljden ändras.

§ 7.

Uppstå fel på maskinen, eller saknas
manuskript, kan maskinsättaren användas
för skadans reparerande, maskinens ren -

GRAFISK INDUSTRI.

241

göring eller för handsättning, men bibehåller
sin lön som . maskinsättare.

§ 8.

Utföres maskinens rengöring och uppeldning
af maskinsättaren, skall detta, om ej
annorlunda öfverenskommes, ske under den
ordinarie arbetstiden.

§ 9.

Särskilda färdiggörare vid sättmaskinem
na, som arbeta för flera maskiner och
äro något kunniga i maskinsättning, erhålla
betalning efter använd tid och ed
lön af i landsorten 28, 29, 30, 32 resp,
34 och i Stockholm 32, 35, 36 resp. 38
för de olika arbetstiderna. Som färdiggörare
må i öfrigt vid mindre sätterier användas
typograf mot tariffenlig tim- eller
veckolön.

§ 11.

Maskinskötare, som icke arbeta som maskinsättare,
jämställas med och erhålla
samma aflöning som handsättare enligt
resp. civil- och tidningstariffer. Arbetstid
högst 9 timmar.

§ 12.

För arbete vid Lanstons Monotype gäller,
till dess annan öfverenskommelse enligt
§ 13 i Gemensamma bestämmelser
träffats, följande bestämmelser:

Den som arbetar vid gjutmaskin erhåller
aflöning lika med sättare vid Linotype
eller Typografmaskin.

Den som arbetar vid klaviatur erhåller
som begynnelselön lika aflöning med sättarelärlmg
i 4 :e läroåret jämte för platsen
gällande lokaltillägg.

Om vid klaviatur anställes utlärd typograf,
utgår aflöningen med 25 kr. i veckan
som minimilön- jämte för platsen gällande
lokaltillägg.

IV. Tariff för snällpresstryckare.

§ 1.

Lägsta veckolön för utlärd snällpresstryckare
är de två första åren 20 kr.,
de två därpå följande 22 kr. och därefter
24 kr. i grupp Ä, 20 kr. de två första åren
och därefter 21 kr. i grupp B samt 20
kr. i grupp C. Dör snällpresstryckare på
daglig morgontidning,; som arbetar på natten
. tillkommer en ersättning af 1 kr. 50
öra pr natt.

- Afdrag å, veckolön göres icke för helg-dagar.

Alla helgdagar betraktas; som fridagar,
men fordras ; arbete å sådan dag, betalas
det som öfvertidsarbete enligt § 5,

1932/os. Arbetsaftal.

§ 2.

Tryckare kan icke åläggas att samtidigt
sköta mer än en press; åtager sig tryckare
att sköta två pressar, skall ersättning
utgå med half minimilön utöfver den
förutvarande aflöningen.

Vid snällpress skall finnas iläggare, iläggarelärling
eller iläggningsmaskin. Dock
må tryckare, vid iläggares sjukdomsfall
eller dylikt, om han därtill beordras, fullgöra
dennes arbete mot en extra ersättning
af 25 öre pr timme.

Vid press, där iläggningsmaskin finnes,
skall biträde erhållas vid formombyte samt
för rengöring, äfvenså då på grund af
papperets egenskaper oafbruten passning
vill iläggningsmaskinen erfordras.

För ‘skötsel af iläggningsmaskin (då biträde
icke finnes anställdt vid pressen)
eller motor (ej elektrisk) betalas särskild
ersättning enligt öfverenskommelse. Då
öfvertidsarbete härtill erfordras, betalas
detta enligt § 5.

§ 3.

Förlappningar betalas: till träsnitt i heloch
halftoner och till autotypier med 1
öra pr kvcm., dock lägst 20 öre pr st.;
till illustrationer i streckmanér med 3A
-öre pr kvcm.; eller ock efter tid.

Förlappningar, hvilka utföras då tryckaren
under arbetstiden är befriad från
pressarbete, betalas icke.

§ 4-

Ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan
kl. 7 f. m. och kl. 7 e. m., är 54
timmar i veckan.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
kl. 2:e. m.

Å dagliga tidningstryckerier. är arbetstiden
8 timmar.

§ 5.

Öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 50 »/o förhöjning
för de tre första timmarna efter
ordinarie arbetstidens slut samt på sön■
och helgdagar till kl. 1 e. m.; efter nämnda
•tider .med 100 °/o förhöjning.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och juldagen betalas med 150 ,°/o förhöjning.

Med öfvertidsarbete förstås'' det arbete,
som förrättas å annan tid än den å tryckeriet
bestämda arbetstiden och. under de
tider, som äro anslagna till måltidsraster.

Efter: öfvertidsarbetets slut beräknas 3
timmars fritid utan afdrag på lönen,, om
sådan fritid helt eller delvis infaller på
ordinarie arbetstid.

öfvertidsarbete skall, endast undantagsvis-:
förekomma, och .sammanlagda öfyerti 16 -

Bok tryckerier.

242

KOLLEKTIVARTALET I SVERIGE.

Bok- den pr vecka för hvarje arbetare får icke
tryckerier, utan ömsesidig öfverenskommelse öfverstiga
12 timmar.

Principalen skall, så vidt ske kan, underrätta
personalen en half dag i förväg,

om öfvertidsarbete skall förekomma. Arbetare,
som angifver giltig orsak, må icke
förvägras befrielse från öfvertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka
tillkommer om möjligt hvarje arbetare.

V. Tariff för rotationstryckare och
stereotypörer med biträden.

§ 1.

Lägsta veckolön är för:

Grupp A.
Orter med 20.

22, 24 kr.
minimilön för
civilsättning.

Grupp B.
Orter med 20,
21 kr. minimilön
för civilsättning.

Grupp C.
Orter med 20
kr. minimilön
för civilsättning.

Rotationstryckare eller stereotypörer (efter 5 års
anställning vid press eller i yrket) ....
l:a biträde (yrkeskunnigt, som fyllt 20 år och

varit anställd 3 år i yrket)........

efter ytterligare 2 är..........

2:a biträde (något 3''rkeskunnigt, som fyllt 20 år

och varit anställdt 2 år i yrket).....

efter ytterligare 2 år..........

2:a biträde erhåller vid platsens tillträdande . .
icke yrkeskunnigt biträde erhåller vid platsens
tillsättande...............

Arbete å Arbete å Arbete å

dag	natt	dag	natt	dag	natt
30-	36.—	29.—	34.—	28.-	32.—
21.—	24.—	20,-	23.-	19.-	22.—
22.-	26.—	21.—	24.—	20.—	23.-
16.—	19.-	15. —	18.—	14.-	17.—
18.-	21.—	17.—	20-	16.—	19.-
14.—	17.—	13.—	16.—	12.-	15.—
13.-	16.-	12.-	15.-	11.—	14.-

Afdrag å veckolön göres icke för helgdagar.

§ 2.

Rör skötsel af motor (ej elektrisk) betalas
särskild ersättning enligt öfverenskommelse.

§ 3.

Ordinarie arbetstiden är: vid civil- och
icke dagliga tidningstryckerier 54 timmar
i veckan och förlägges mellan kl., 7 f. m.
och kl. 7 e. m.; midsommar och julafton
afslutas arbetet kl. 2 e. m.; vid dagliga
tidningstryckerier 48 timmar i veckan,
som å middags- eller aftontidningar förläggas
mellan 7 f. m. och 7 e. m.

§ 4.

öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 50 °/o förhöjning
för de tre första timmarna efter
ordinarie arbetstidens slut, därefter med
100 »''o.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och juldagen betalas vid civiltryckerier
med 150 o/o förhöjning.

Efter öfvertidsarbetets slut beräknas 9
timmars fritid, utan afdrag på lönen, om
sådan fritid helt eller delvis infaller på
ordinarie arbetstid.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka
tillkommer om möjligt hvarje arbetare.

öfvertidsarbete skall endast undantagsvis
förekomma, och sammanlagda öfverti -

den pr vecka för hvarje arbetare får icke,
utan ömsesidig öfverenskommelse, öfverstiga
12 timmar.

Eridagen skall vara söndag; å morgontidningar,
hvilka kräfva arbete på natten,
lördag eller söndag. Söndagsledighet beviljas
å sådana morgontidningar i tur och
ordning minst en gång i månaden. Yid
inträffande sjukdomsfall eller dylikt kan
ordningsföljden ändras.

VI. Tariff för civilstereotypörer och
galvanisörcr.

§ 1.

Lägsta veckolön för utlärd arbetare är
de två första åren. 21 kr., och de två därpå
följande 23 kr. och därefter 25 kr. i grupp
A, 20 kr. de två första åren och därefter
22 kr. i grupp B samt 20 kr. i grupp C.

Till biträde (som fyllt 16 år) utgår
lägsta veckolönen

l:sta året med 6 kr.

2:dra » j 8 >

3:dje » » 12 >

4:de » » 15 »

Därefter, tills plats som själfständig galvanisör
eller stereotypör erhålles, utgår
lägsta veckolön med 18 kr.

Biträde, som själfständigt utför galvanisörs
eller stereotypörs arbete, aflönas såsom
utlärd arbetare.

Afdrag å veckolön göres icke för helgdagar.

GRAFISK INDUSTRI.

243

Alla helgdagar betraktas som fridagar,
men fordras arbete å sådan dag, betalas
det som öfvertidsarbete enligt § 4.

§ 2.

Biträde, som varit anställdt i yrket i 4
år och visat sig kunna utföra själfständigt
arbete, äger rätt att begära betyg som
utlärd.

§ 3.

Ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan
kl. 7 f. m. och kl. 7 e. m,, är 54 timmar
i veckan.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
kl. 2 e. m.

§ 4-

Öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 50 °/o förhöjning
de tre första timmarna efter ordinarie
arbetstidens slut samt på sön- och
helgdagar till kl. le. m.; efter nämnda
tider med 100 »/o förhöjning. Minsta öfvertidsbetalning
för yngre arbetare är 30 öre
i timmen.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och juldagen betalas med 150 °/o
förhöjning.

Med öfvertidsarbete förstås det arbete,
som förrättas å annan tid än den å officinen
bestämda arbetstiden och under de
tider, som äro anslagna till måltidsraster.

Efter öfvertidsarbetets slut .beräknas 9
timmars fritid, utan afdrag på lönen, om
sådan fritid helt eller delvis infaller på
ordinarie arbetstid.

_ Öfvertidsarbete skall endast undantagsvis
förekomma, och sammanlagda öfvertiden
pr vecka för hvarje arbetare får
icke utan ömsesidig öfverenskommelse öfverstiga
18 timmar.

_ Principalen skall, så vidt ske kan, underrätta
personalen en half dag i förväg, om
öfvertidsarbete skall förekomma. Arbetare,
som angifver giltig orsak, må icke förvägras
befrielse från öfvertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka
tillkommer om möjligt hvarje arbetare.

§ 2. Bok FUrtappningar

betalas: tryckerier,

till träsnitt i hel- och halftoner och
till autötypier med 1 öre pr kvcm., dock
lägst 20 öre pr st.;

till illustrationer i streckmanér med %
öre pr kvcm.;

eller ock efter tid.

Förlappningar, hvilka utföras, då tryckaren
under arbetstiden är befriad från
pressarbete, betalas icke.

§ 3.

Ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan
kl. 7 f. m. och 7 e. m., är 54 timmar
i veckan.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
kl. 2 e. m.

§ 4.

Öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 50 °/o förhöjning
för de tre första timmarna efter ordi-,
narie arbetstidens slut samt på sön- och
helgdagar till kl. le. m.; efter nämnda
tider med 100 «/o förhöjning. Minsta öfvertidsbetalning
är 30 öre i timmen.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och juldagen betalas med 150 °lo
förhöjning.

Öfvertidsarbete skall endast undantagsvis
förekomma, och sammanlagda öf v ettiden
pr vecka får icke utan ömsesidig
öfverenskommelse öfverstiga 12 timmar.

_ Efter öfvertidsarbetets slut beräknas 9
timmars fritid utan afdrag på lönen, om
sådan fritid helt eller delvis infaller på
ordinarie arbetstid.

Principalen underrättar personalen, så vidt
ske kan, en half dag i förväg, om öfvertidsarbete
skall förekomma. Arbetare, som
angifver giltig orsak, må icke förvägras
befrielse från öfvertidsarbete.

-nnst ett dygns ledighet i följd pr vecka
tillkommer om möjligt hvarje digelpresstryckare.

VIII. Tariff för iliiggare.

VII. Tariff för digelpresstryckare.

§ I Aflöningen

till digelpresstryckare utgår
pr vecka och

lista året med 10 kr.

2:dra * j 13 s samt

därefter, dock icke före fyllda 20 år, med
16 kr.

Äldre och skickligare tryckare, som användes
för finare färg- eller illustrationstryck
i digelpress, åtnjuter aflöning enligt
snällpresstryckartariffen.

§ 1.

Aflnningen till iläggare utgår pr vecka och

för manliga l:sta året med 10 kr.

2:dra » j> 13 »

samt därefter, dock icke före fyllda 20
år, med 16 kr.

för kvinnliga lista året med 9 kr.

2:dra » » 11 »

samt därefter, dock icke före fyllda 20
år, med 12 kr.

. Biträde vid press, där iläggningsapparat
finnes, betalas som iläggare.

244

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Bok tryckerier.

För iläggare på daglig morgontidning,
som arbetar på natten, tillkommer en ersättning
af 1 kr. pr natt.

§ 2.

Ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan
kl. 7 f. m. och 7 e. m., är 54 timmar
i veckan.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
kl. 2 e. m.

Å dagliga tidningstryckerier är arbetstiden
8 timmar pr dygn.

§ 4.

öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 50 °/o förhöjning
för de tre första timmarna efter ordinarie
arbetstidens slut samt på sön- och
Helgdagar till kl. le. m.; efter nämnda
tider med 100 o/o förhöjning. Minsta öfvertidsbetalning
är 30 öre i timmen.

- Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och juldagen betalas med 150 o/o
förhöjning.

öfvertidsarbete skall endast undantagsvis
förekomma, och sammanlagda öfvertiden
pr vecka får icke utan ömsesidig
öfverenskommelse öfverstiga 12 timmar.

; Efter öfvertidsarbetets slut beräknas 9
timmars fritid, utan afdrag på lönen, om
sådan fritid helt eller delvis infaller på
ordinarie arbetstid.

Principalen underrättar personalen, så vidt
ske kan, en half dag i förväg, om öfvertidsarbete
skall förekomma. Arbetare, som
angifvfer giltig orsak, må icke förvägras
frielse från öfvertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka
tillkommer om möjligt hvarje arbetare.

IX. Tariff för lärlingar.

§ I Yngre

biträde, som arbetat vid kast eller
press 3 månader och fyllt 16 år, skall inskrifvas
som lärling i enlighet med tariffens
bestämmelser.

§ 2.

Eör att kunna antagas till lärling fordras
att kunna förete intyg om fullgod folkskolebildning,

att vid läkarebesiktning erhålla friskbetyg
samt dessutom

för sättarlärling att hafva fyllt 16 år
för snällpresstryckarlärling att hafva fyllt
16 år och att ett år hafva arbetat som
iläggare eller iläggarlärling och

för digelpresstryclcar- och iläggarlärling
att hafva fyllt 15 år.

§ 3-

Före antagandet eller under lärotiden
bör om möjligt sättarlärling hafva varit

sysselsatt någon tid vid press, samt tryckårlärling
någon tid i sätteriet.

§ 4-

Den, som blifvit till lärling antagen,
ställes i början af lärotiden under en erfaren
fackmans ledning och kan icke användas
till annat arbete än sådant som
tillhör officinen.

§ 5.

Lärotiden är högst:

för sättarlärlingar och för snällpresstryckarlärlingar,
som utläras under 21 :sta lefnadsåret,
4 år, ,

för öfriga snällpresstryckarlärlingar 3
år.

för digelpresstryclcar- och iläggarlärlingar
2 år och lägst hälften däraf.

Lärotiden för sättär- och snällpresstryckarlärlingar
kan icke anses fullgjord före
fyllda 20 år och

för digelpresstryckar- och iläggarlärlingar
före fyllda 17 år.

Om till snällpresstryckarlärling antages
förutvarande digelpresstryokare, digelprestryckarlärling
eller iläggare, eller till digelpresstryckare
förutvarande iläggare, kna
lärotiden enligt öfverenskommelse förkortas.

Eör utlärd digelpresstryckare eller iläggare,
som varit i yrket 5 år eller däröfver
och efter fyllda 20 år antages till
snällpresstryckarlärling, är lärotiden ett år
med. en aflöning af 20 kr. i veckan.

§ 6.

Af löningen till lärlingar utgår per vecka för

sättarlärlingar

l:sta året med 6 kr.

2:dra t f 8 t

3:dje » » 12 »

4:de t > 45 »

Lärlingar å dagliga morgontidningar erhålla
samma prooenttillägg som stadgas
j § 1 af tariff för tidningssättning,

för snällpresstryckarlärlingar, som utläras
under 21 ista lefnadsåret,

l:sta året med 8 kr.

2:dra t f 10 f

3:dje > » 12 »

4:de > f 15 »

för öfriga snällpresstryckarlärlingar

lista året med 12 kr.

2:dra » » 14 .»

3:dje » » 17 >

'' för digelpresstryckarlärlingar

lista året med 6 kr.

2:dra > ''» 8 »

GRAFISK INDUSTRI.

245

för iläggarlärlingar

manliga lista året med 6 kr.

2:dra » » 8 >

kvinnliga lista » » 5 »

2:dra » » 7 »

Efter öfverenskommelse kan aflöningen,
för sättarlärling under sista året utgå efter
beräkning och. i så fall med 3/4 af
grundpriset i gällande tariff för sättning.

Snällpresstryckarlärling, som ansvarar
för i gång varande press, får icke samtidigt
användas som iläggare..

I boktryckerier med större antal sättare
eller tryckare än här ofvan angifvits,
må för öfverskjutande antalet kunna anställas
1 sättarlärling för hvar 6:e sättare
och 1 trvckarlärling för hvar 10 :e
tryckare.

X. Tariff för stilgjuterier.

Handmaskinsgjutning.

Pris i kronor pr kg.

§ 7.

Ordinarie arbetstiden, som förlägges mellan
kl. 7 f. m. och 7 e. m., är 54 timmar i
veckan.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
kl. 2 e. m.

Å dagliga tidningstryckerier är arbetstiden
8 timmar per dygn.

§ 8.

öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 50 °/o förhöjning
för de tre första timmarna efter ordinarie
arbetstidens slut samt på sön- och helgdagar
till kl. 1, e. m.; efter nämnda tider
med 100 o/o förhöjning. Minsta öfvertidsbetalning
är 30 öre i timmen.

Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och ‘juldagen betalas med 150 o/o förhöjning.

Efter öfvertidsarbetets slut. beräknas 9
timmars fritid utan afdrag å lönen, om
sådan fritid helt eller delvis infaller å
ordinarie arbetstid.

öfvertidsarbete skall endast undantagsvis
förekomma, och sammanlagda öfver■tiden
per vecka får icke utan ömsesidig
öfverenskommelse öfverstiga 12 timmar.

Principalen underrättar personalen, så
vidt ske kan, en half dag i förväg, om
öfvertidsarbete skall förekomma. Arbetare,
som angifver giltig orsak, må icke förvägras
befrielse från öfvertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd per
vecka tillkommer om möjligt hvarje lärling.

§ 10.

För ett boktryckeri beräknas, om tillgång
på utlärda arbetskrafter förefinnes,1 antalet sättarlärlingar till

1 för 1— 2 sättare
» 2 » 3— 4 »

» 3 » 5— 8 »

.4. 9—12 ''»

> 5 » 13—18, »

> 6 » 19—25 »

§ 1.

Brödstilar.

Fraktur, schwabach, mediaeval och antikva.

Diamant.......Kr. 2: 70

Perl. ........ » 1:44

Nonpareille..... » 0:68

Kolonel....... » 0:56

Petit........ »0:41

Bourgeois...... » 0:36

Korpus....... » 0:31

Cicero....... . » 0:29

För kursiv 5 o/o förhöjning.

Tillriktning spris för brödstilar:

T. o. m. 60 kg.....9 öre pr st.

61—124 » . . . . 5 » » »

Matrisernas antal får ej öfverstiga 120
stycken; för hvarje matris härutöfver 7
öre i tillriktningspris.

Om flera gjuta å en stil och det för
hvarje gjutare gjutna partiet understiger
60 kg., betalas 9 öre pr matris; om det
understiger 125 kg., 5 öre pr matris.

För defekter t. o. m. 5 kg. pr kg. en
fjärdedel mer; öfver 5 kg. enligt ofvanstående
tabell.

Utslutning beräknas som stil. 2 punkters
spatier dubbelt pris; under 2 punkter fyradubbelt
pris.

Hjälper en handmaskinsgjutare en komplettgjutare
med en stil, så beräknar handmaskinsgjutaren
sitt kvantum som defekt.

§ 2.

Titelstilar.

Diamant......

Perl........

Nonpareille ... .

Kolonel......

Petit.......

Bourgeois och korpus
Cicero .......

Mittel.......

Tertia........

snällpresstryckar lärlingar till

1 för 1— 3 tryckare

•> 2 » 4— 8

» 3 » 9—15 »

» 4 » 16—20 »

Kr. 2: 92
» 1: 58

» 0:81
» 0: 68
» 0: 57
*. 0: 54

» 0- 48

» 0:45
» 0:40

1 Brist på utlärda arbetskrafter anses föreligga, när Sv. typografförhundets platsanskaffningsbyrå
icke kan gifva anvisning på lämpliga utlärda arbetare.

Bok tryckeriet -

Stil gjuterier -

246

KOLLEKTIVAFTALET I SVEKIGE.

Stil- 11/« cicero...... » 0: 38

gjuterier. Text........ » 0:36

2—5 cicero ..... » 0:36

Öfver 5 cicero .... > 0:41

Utan göte 5 öre mera.

. Större käglar med hålfot inkl. slipning:

5 och 6 cicero till och med

100 kg..........pr kg. Kr. 0: 68

5 och 6 cicero öfver 100 kg. » > » 0: 59

öfver 6 cicero till och med

100 kg.......... » * » 0:63

öfver 6 cicero öfver 100 kg. » » » 0:54

Kursivstilar pr kg. 2 öre mera.

Kör smala stilar pr kg. 9 öre mera.
Till smala stilar räknas:
till och med tertia sådana, i hvilka 2
gemena n gå in på kägeln, öfver tertia
sådana antik vastilar, i hvilka 2 versal H
och sådana frakturstilar i hvilka 2 versal
A gå in på kägeln.

b) Skärning och slipning.

Korpus.............Kr. 1: 17

Cicero.............. > 0: 90

Mittel.............. > 0: 72

Tertia.............. » 0: 59

Text ............... » 0:54

Dubbelcicero och dubbelmittel ... » 0: 45

Större käglar och hålfot..... » 0: 32

Tillriktning spris:

T. o. m. 25 kg. ..... pr matris 9 öre

> 50 » .....» » 5*

Defekter t. o. m. 5 kg. . . » » 14 »

Vid gjutorder af öfver 150 kg. från och
med tertia:
a) Gjutning.

Tertia och text . . . Kr. 0: 63

Dubbelcicero..... » 0:56

Större käglar .... > 0:56

Hålfot........ > 0:86

Tillriktningspris:

T. o. m. 12 Va kg......pr matris 9 öre

> 25 >.....> > 5»

» 50 > ..... > » 2»

Stilar för tryckning i flera färger öfver
12 1/2 kg. 5 öre pr matris i tillriktningspris.

öfverstiger matrisernas antal i en stil
120 stycken, betalas, äfven om partiet
öfverstiger 50 kg.; för hvarje öfvertalig
matris 5 öre pr styck.

, Defekter och afgjutningar betalas såsom
stil.

Vid. gjutorder efter minimumsedel af
60 kg. skall en öfvergjutning af 5 °/o
vara fri för kägel till och med tertia; för
text och större käglar 7 Va °/o; g jutes
mera, kan gjutaren åläggas betala kostnaden
för brytning, slipning, uppsättning
och färdiggöring af öfverskottet.

För hvarje ny matris, som måste omjusteras,
ersättes gjutaren med 9 öre.

Matematiska, aritmetiska och alla slags
tecken, nummertecken, händer och vignetter,
äfvensom monumental och hieroglyfer
beräknas som titelstil.

§ 3.

Skrifstilar.

a) Gjutning.

Korpus.......	Kr.	1:	17
Cicero ........		1:	08
Mittel........	''i	0:	90
Tertia........		0:	77
Text........		0:	72
Dubbelcicero.....		0:	72
Dubbelmittel.....		0:	70
Större käglar ....	2>	0:	68
Ilålfot........		0:	86
» defekter ....	>	1:	26

b) Skärning och slipning.

Tertia........Kr. 0: 54

Text ........ » 0: 54

Dubbelcicero..... > 0:45

Dubbelmittel..... » 0:38

Gröfre kägel..... » 0: 27

Hålfot........ » 0:32

Skrifstilsutslutning betalas med 9 öre
mer pr kg. än titelstil; från och med

1/4 fyrkant och tunnare — ensamt gjutna
— såsom skrifstilspris 6.

Stilar, som gjutas i instrument med
reglar, beräknas intill 150 kg. enligt skritstilspris
b; öfver 150 kg. 4 öre pr kg.
mindre än enligt b. Hålfot t. o. m. 150
kg. 72 öre;-öfver 150 kg. 63 öre.

§ 4-

Rond, kursiv-rond och rätt uppstående
skrif- och manuskriptstilar.

Petit........Kr. 0: 76

Korpus....... 1 0:72

Cicero........ > 0: 63

Mittel........ » 0: 60

Tertia........ » 0: 51

Text 0. större kägel . 1 0:48

§ 5-

Orientaliska stilar.

Hebreiska, rabbinska etc.

Nonpareille.....Kr. 0:90

Petit till cicero ... » 0:81

Större kägel.....» 0: 63

Tillriktningspris för orientaliska stilar,
då antalet matriser öfverstiger 120 st.,
är 5 öre extra för hvarje öfverskjutande
matris, äfven om partiet öfverstiger 25
kg.

GRAFISK INDUSTRI.

247

§ 6.

Grekiska (med lösa accenter).

Petit........Kr. 0:81

Bourgeois...... > 0: 72

Korpus....... » 0:72

Cicero........ » 0: 68

Nygrekiska och nyhebreiska som titelstil.
§ ''!■

Bråksiffror.

Å hel kägel.

Nonpareille.....Kr. 1:35

Kolonel....... » 1: 17

Petit........ » 0:99

Bourgeois...... » 0:90

Korpus....... » 0:90

Cicero........ > 0: 72

A half kägel.

V2 nonpareille .... Kr. 3: 15

Va petit ....... » 1: 80

Va bourgeois..... » 1: 35

Va korpus...... » 1:35

V* cicero...... » 0:90

Sammangjutna bråksiffror och siffror såväl
som punkter på Vä fyrkants tjocklek
och däröfver beräknas såsom titelstilar.
Tillriktningspris såsom vid titelstilar.

b) Gjutning och slipning å 4 sidor.

V4 cicero......Kr. 8: 10

Diamant....... » 7: 20

Vä bourgeois..... > 6: 75

Perl........ » 5:40

Yirkmönster, bottentryck och initialer,
inberäknadt gjutning och slipning, såsom
infattning.

Infattningar å trekantig kägel betalas
under cicero med kr. 3: 60 pr kg.; cicero
och större såsom hörn, där vinklar uttagits.

Stafvelser och ord, gjutna å egen kägel,
beräknas som titelstil.

Utföres gjutning och slipning af olika
persöner, räknas för gjutning % och för
slipning Vä af priset.

§ 9.

Slutlinjer och hela klammer, inkl. slip -

ning.

Vs petit.......Kr. 2: 70

1.U » och V« cicero > 1:80

Va > » 1: 26

Perl....... » 1: 17

Nonpareille..... » 0:90

Petit . . ...... . ,. » 0:72

Bourgeois...... > 0:63

Större käglar .... » 0:54

För gjutning räknas 3/ 1/t af priset.

§ 8.

Infattningar.

a) Gjutning och slipning å 2 sidor.

Nonpareille.....Kr. 1: 62

Kolonel....... » i: 44

Petit........ V 1:35

Bourgeois...... i 1:26

Korpus....... » 1:17

Cicero........> 0:99

Mittel och tertia ... » 0: 72

IVä cicero o. större. . » 0:68

Hålfot........ » 0: 90

Kör hörn med uttagna vinklar betalas
inkl. slipning och vinkeluttagning dubbelt
gjutpris mot för infattningar.

Tillriktningspris för infattningar och hörn,
oberoende partiets storlek, 9 öre pr matris.

För infattningar, som måste hyflas, är
gjutaren ej skyldig bära den extra kostnaden.

Infattningar för färgtryck 9 öre pr kg.
mer.

Infattningsstycken intill cicero kägel,
hos hvilka tjockleken understiger Vä fyrkant,
betinga Vä gång högre pris än ofvan
angifves.

För 1 Vä cicero och större käglar betalas,
vid Vi cicero tjocklek, dubbelt pris;
vid nonpareille tjocklek Vä gång- högre pris.

§ 10.

Delade klammer, inkl. slipning.

V* petit.......Kr. 2: 70

Under Vä petit .... » 3: 60

Nonpareille.....> 1:35

Fö!r gjutning räknas 3/i, för slipning
lfi af priset.

§ 11.

Noter, inkl. slipning och skärning.

Text..............Kr. 2: 84

Dubbelmittel och 5 nonpareille . . » 1:89

§ 12.

Mellanslag och kvadrater.

Vs petit och 1/s cicero . . Kr. 1: 35

1/i > . . . ......> 0:50

Vä > > 0:30

Vä korpus........ » 0:25

Nonpareille till petit ... » 0: 20

V* korpus........ » 0:40

1/i cicero........ > 0:40

Bourgeois till tertia ... » 0: 18

Gröfre käglar......> 0:20

Intill 25 kg. pr kg. 5 öre mer.

Stil gjuterier.

248

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Stil gjuterier.

§ 13.

Regietter.

Handgjutna.

V8 petit och Vs cicero . . Kr. 2: 70

1/i » ......... » 0:77

1/''i korpus........ » 0: 63

*/4 cicero........ » 0:59

*/ä petit ......... » 0: 50

Perl........... » 0: 36

Nonpareille....... » 0:27

Petit och gröfre kägel . . » 0:23

Maskingjut ning.

Utan färdiggöring.

Nonpareille.....Kr. 0: 25

Petit och större ... » 0:18

T. o. m. 30 kg. pr kg. 5 öre mer.

I banor, 12 konk. långa.
Va petit......

1/t » ......

1/r »

V« cicero

1 3 »

Vä korpus

1/e »

Vs »

Arnts maskin.
Kr. 0:10
» 0: 12
» 0: 18
» 0: 22
» 0: 10
» 0: 16
» 0: 10
» 0: 14

» 0: 18

§ 14.

Hålsteg.

Handgjutna.

T. o. m. 50 kg. , . . Kr. 0:~23

Öfver 50 » ... » 0: 18

1 konkordans hålsteg ensamt gjutna i/2
gång mer.

Maskingjutna.

T. 0. m. 50 kg. . . . Kr. 0: 23.

Öfver 50 » ... » 0:16

1 konkordans hålsteg ensamt gjutna 4/2
gång mer.

(Ofvanstående färdigt till inpackning.)

Gjutaren är dock icke skyldig att hyfla
regietter och hålsteg i foten (maskingjutna).

§ 15.

Tyglinjer.

I banor, långt instrument.

4/8 petit t. o. m. petit pr 100 st. kr.
3: 60. Större kägel efter tid (se § 33).

§ 16.

Underskärning

af brödstilar jämte öfverhängande bokstaf -ver tredubbelt gjutpris.

- Titelstilar t. 0. m. text dubbelt gjutpris,
till ooh med 4 cicero 11/2 gång gjutpriset;
större käglar enkelt pris.

Rond-, kursiv-, titel- och kursiv-rondstilar
s''om ock rätt uppstående skrif- ocE
manuskriptstilar till och med cicero i/2
gång mer än gjutpriset; större käglar
samma pris som för gjutning. För öfverhängande
bokstäfvér, som måste skäras
å båda sidor, betalas dubbelt pris.

Inpassning och ombyte af stående instrument
betalas med 45 öre; för höjd- och
kägel-instrument 90 öre.

Hvarje ombyte af kärna hos instrument
med sneda hörn betalas i fråga om defekter
med 14 öre pr kärna.

Defekter under 1/2 kg. beräknas såsom
Va kg.

Komplettmaskinsgjutning.

Fouchés system.

§ 17.

Bröd- och titelstilar

å normal- och egen höjd.

Kägel.	T. 0. m. 50 kg.	T. 0. m. 100 kg.	T. 0. m. 250 kg.	T. 0. m. 500 kg.	Öfver 500 kg.
Perl......	0: 86	0: 77	0: 72	0: 68	0: 68
Nonpareille . . .	0: 77	0: 67	0: 59	0: 52	0: 50
Kolonel.....	0: 63	0: 56	0: 50	0: 43	0: 41
7 Va punkt . . .	0: 56	0: 49	0: 41	0: 38	0: 35
Petit......	0: 49	0: 41	0: 36	0: 34	0: 32
Bourgeois ....	0: 43	0: 38	0: 32	0: 29	0: 27
Korpus.....	0: 41	0: 36	0: 30	0: 27	0: 25
11 punkter . . .	0:41	0: 35	0: 29	0: 24	0: 23
Cicero......	0:40	0: 34	0: 27	0: 23	0: 22
Mittel......	0: 38	0: 32	0: 26	0: 22	0: 21
Tertia och större .	0: 34	0:30	0: 27	0: 25	0: 25

- För gjutning å nu i bruk varande Kus.
termanska maskiner 1 öre mer pr kg.

§ 18.

Hålfot.

T. 0. m. 150 kg........32 öre pr kg.

Öfver 150 ».......27 » > >

	§ 19.
	Infattningar.
	T. 0. m.	Öfver
	10 kg.	10 kg.
Vä cicero . .	... pr kg. Kr. 3: 15	2: 70
V2 petit . .	...,»» »2:25	1: 80
Perl ....	. . . » » » 1: 13	0: 90
Nonpareille .	... i » » 0: 81	0: 68
Petit....	. . . »'' » » 0: 68	0: 54
Bourgeois	... » » » 0: 59	0: 54

GRAFISK INDUSTRI.

249

	T. 0. m.	Öfver
	15 kg.	15 kg.
Korpus......» »	» 0: 54	0: 45
Cicero......» »	» 0: 36	0: 32
I1/» cicero 0. större kägel.....» »	> 0:34	0: 32

Infattningar från och med 11/2 cicero
kägel, hvilka gjutas å tjocklek ej öfverstigande
nonpareille, 9 öre pr kg. mer.

Infattningar gjutna å hålfot 9 öre pr
kg. mer än för stil.

Kursivstilar, äfvensom nygrekiska på hel
kägel, 2 öre pr kg. mer än enligt förestående
tabell.

Rondstilar 1/3-del mer pr kg. än enligt
förestående tabell.

Stilar för färgtryck 5 öre pr kg. mer
än enligt förestående tabell.

Bråksiffror betalas med'' 9 öre pr kg.
mer än enligt förestående tabell. Sammangjutna
bråksiffror såsom stil.

Tillriktningspris för stilar och defekter
t. o. m. 25 kg. 9 öre; till och med
40 kg. 5 öre pr matris.

Tillriktningspris för siffror till och med
15 kg. 9 öre; för bråksiffror till och med
25 kg. 9 öre.

_ Tillriktningspris för infattningar, då partiet,
som skall gjutas, ej utgör mer än 1
kg. pr tillriktning, 9 öre pr matris.

Rör orientaliska stilar, gjutna å två olika
käglar, dubbelt gjutpris enligt förestående
tabell. Orientaliska stilar, gjutna å full
kägel, såsom kursiv-stilar.

Kör smala stilar 8 öre mera pr kg.

Till smala stilar räknas:

till och med tertia sådana, i hvilka 2
gemena n gå in på kägeln, öfver tertia
sådana antikvastilar i hvilka 2 versal H
och sådana frakturstilar i hvilka 2 versal
A gå in på kägeln.

Gammal-grekiska, till hälften underskuren,
och med »Spiritussen» 1/3 mer.

Antalet matriser till en stil får ej öfverstiga
120 stycken; för hvarje matris utöfver
detta antal betalas i tillriktnings-,
pris 7 öre.

Rör hvarje ny matris, som måste efterjusteras,
ersättes gjutaren med 9 öre.

Om flera gjuta å en stil, äger hvar och
en af gjutarne att beräkna det af honom
gjutna partiet i enlighet med föregående
tabell; utgör emellertid det af hvar och
en gjutna partiet minst 250 kg., så beräknas
priset efter totalkvantumet af giutningen.

Om mindre stil gjutes å större kägel,
d. v. s. om stilens bild är minst 2 punkter
mindre än kägeln, betalas den mellanliggande
kägelns pris, med undantag för
decimalsiffror, kapitäler och »Superieurs».

Defekter under y2 kg:s vikt beräknas
såsom !/2 kg.

Perl ....	§ 20. Utslutning. ... pr kg. Kr	T. 0. m. 50 kg. 0: 81	Öfver 50 kg. 0: 68	Stil- gjut, erier.
Nonpareille .	. . . » »	2>	0: 54	0:49
Kolonel . .	. . . 2- »	>	0:43	0: 38
Petit ....	. . . i» »		0: 32	0: 27
Bourgeois. .	. . . » »		0: 30	0: 23
Korpus. . .	. . . » »		0: 27	0: 22
Cicero . . .	. . . » »		0: 22	0: 18
Mittel och större . » »	»	0: 18	0: 16

Utslutning från och med 1/4 fyrkant
och nedåt, ensamt gjuten, betalas med
dubbelt pris.

§ 21.

Kvadrater.

T. 0. ni. Öfver
50 kg. 50 kg.

Perl.......pr kg. Kr. 0: 27 0: 23

Nonpareille » - » 0:23 0: 19

Kolonel.....» » » 0:20 0: 18

Petit......» » i 0:18 0:15

Bourgeois . . . . » » » 0: 17 0: 15

Korpus......» » i 0:16 0: 14

Cicero och större

kägel.....s > » 0: 16 0: 14

§ 22.

Mellanslag.

T. 0. m. Öfver
50 kg. 50 kg.

''/* petit.....pr kg. Kr. 0: 41 0: 36

V* cicero.....» » » 0:32 0:29

Va petit.....> » » 0:27 0:25

Insättning af ny“kärna (ombyte af kägel)
betalas efter tid (se § 33).

Då gjutare beordras att dela en skrift
i mer än 4 delar, höjes gjutpriset med 2
öre pr kg.

Färdiggöring.

§ 23.

Uröd- och titelstilar.

Va _

Va bourgeois ....

Perl.......»

Nonpareille .... »

Kolonel......»

Petit...... . »

Bourgeois ..... >

Korpus......»

11 punkter 0. cicero »

Mittel......>

Tertia och text . . »

Större kägel ...»

Rör kursivstilar 2 öre mera pr kg.

Då vid färdiggöring stilen af färdiggöraren
delas i minimum, tillkommer för
delningen:

petit.....pr kg. Kr. 0: 90

» 0: 72

» 0:45
» 0:27
» 0: 23
» 0: 17
» 0: 15
» 0: 14

» 0: 12
»■ 0: 10
» 0:08
» 0:07

250

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Stil gjuterier.

För 1/i cicero t. o. m. cicero hälften af priset
för färdiggöring.

För mittel t. o. m. text.... 3 öre pr kg.
» större käglar.......2 » » »

kvadrater, mellanslag och regietter
t. o. m. 25 kg. . . . Kr. 0: 09
öfver 25 » . . . . » 0:06

§ 24.

Skrifstilar.

Färdiggöring.

Korpus..........

Cicero ..........

Mittel..........

Tertia och text......

Dubbelcicero o. dubbelmittel
3—4 cicero........

pr kg. Kr. 0: 23

» » » 0: 19

> > > 0:16

> » j 0:14

j * > 0: 12

i s » 0: 10

Delning.

Korpus..........

Cicero ..........

Mittel..........

Tertia och text......

Dubbelcicero o. dubbelmittel
3—4 cicero........

pr kg. Kr. 0: 12

» » i 0:09

> > » 0:08

* » » 0:07

»j » 0:06

» » i 0:05

5 cicero utan hålfot jämte

delning.........» » » 0:18

7 cicero med hålfot jämte

delning.........» » » 0:24

Hebreiska, grekiska äfvensom alla orientaliska
stilar betalas med Va gång mer.

Ersättning för färdiggöring af stilar
i parti om t. o. m. 50 kg. 90 öre extra.

§ 25.

Infattningar.

l/t cicero.....	pr kg.	Kr.	1: 08
V2 petit.....	2>	2-		0: 90
Va bourgeois . . .	2>			0: 72
Nonpareille ....			■»	0: 45
Petit.......			»	0: 32
Bourgeois.....	2>		»	0: 27
Korpus......	»			0: 23
Cicero ......				0: 21
Större käglar . . .	2>		»	0: 13

Hyfling på 4 sidor, för slipning på tjocklek
och kägel fr. o. m. 2 cicero pr kg.,
5 öre mer.

§ 26.

Defekter.

För alla käglar till och med

12 Va kg........pr kg. 5 öre mer

För nonpareille under l/2 kg. » > 18 » »

För större käglar » » > » 9 » '' >

Inhyfling af signatur samtidigt med stilens
färdiggöring betalas:

För nonpareille och kolonel med 3 öre pr kg.
> större käglar » 2 » > >

Utslutning betalas såsom stil af motsvarande
kägel; är den gjuten i instrument
på stilhöjd, tillkommer hälft höjdhyflingspris.

§ 27.

Noter.

Text..............Kr. 0:95

Dubbelmittel t. o. m. 5 nonpareille » 0: 50

§ 28.

Höjdhyfling

utan upp- och isättning.

Vé cicero ........	• pr kg.	Kr.	0: 81
V2 petit :.......			n>	0: 59
V> bourgeois......			2>	0: 45
Perl..........			»	0: 36
Nonpareille.......			2>	0: 27
Kolonel och petit ....				0: 23
Bourgeois och korpus . .	. 2»			0: 18
Cicero och större kägel .	. »			0: 14
Hålsteg och kvadrater . .	. »			0: 05
Kegletter........				0: 09
Utslutning samma pris	som	stil	af	mot-

svarande grad.

Hebreiska, grekiska, noter och alla orientaliska
stilar Vs mer pr kg.

Skrifstilar: korpus 23 öre; större kägel
18 öre.

Om under påbörjadt arbete med höjdhyfling
hyfveln måste omställas på grund af
annat mera brådskande arbete, betalas för
omställning af hyfveln 14 öre.

Vid hvarje beställning, som icke öfvergår
7 1/2 kg., betalas 5 öre mer pr kg.

Arbeta flera på samma stil och det af
hvar och en hyflade partiet icke öfverstiger

7 Va kg., betalas äfven 5 öre pr kg. mer.

Komplettgjutning till och med 1 punkt

utan isättning: nonpareille 14 öre, kolonel
11 öre, petit och bourgeois 9 öre, korpus

8 öre, cicero 7 och mittel 6 öre, tertia
7 öre, större kägel 8 öre.

Komplettgjutning öfver 1 punkt till och
med 2 punkter utan isättning: nonpareille
16 öre, kolonel 14 öre, petit 12 öre, bourgeois
och korpus 11 öre, cicero 8 öre,
mittel och tertia 7 öre, större kägel 8
öre.

Vid beställningar till och med 5 kg.
5 öre mer pr kg.

Höjdhyfling vid färdiggöring af Tiandmaskingjutning:
till och med 1 punkt en
tredjedel; till och med 2 punkter hälften
af höjdhyflings-priset vid käglar från nonpareille
till och med mittel.

Inhyfling af signatur vid höjdhyfling:
nonpareille och kolonel 3 öre, större käglar
2 öre. Om signatur skall hyflas vid
hufvudet, 1 öre pr kg. mer.

Ensamt inhyfling af signatur. Utan uppoch
isättning till och med nonpareille
pr kg. 4 öre. Större kägel 3 öre pr kg.

GRAFISK INDUSTRI.

251

Gammal stil beräknas som ny stil af
motsvarande kägel.

Defekter under Va kg,, t. o. m. nonpareille
18 öre, öfver nonpareille 9 öre.

Höjdfräsning med isättning.

Till och med mittel handhyflingspris;
med undantag för petit, som betalas med
IT öre. Tertia t. o. m. dubbelmittel 10
öre ; större kägel 8 öre pr kg.

Skrif stilar: till och med mittel handhyflingspriset,
större kägel 14 öre pr kg.

Beställningar å

Tertia t. o. in. dubbelmittel intill 20 kg. 14 öre

> > > >■ 40 > 13 >

Större käglar > 20 > 11 »

> > > 40 > 10 >

Skrifstilar » 20 » 17 s

> i 40 > 16 i

§ 29.

Justerings-pris.

Matriser af
Koppar Zink

pr st.

Diamant ..........81 öre 68 öre

Perl............59 » 45 >

Nonpareille och kolonel ... 50 » 36 »

Petit t. o. m. cicero .... 45 » 32 >

Mittel t. o. m. text.....50 > 36 »

Dubbelcicero och dubbelmittel 54 > 41 »

Kanon...........59 » 45 »

Missal...........63 > 50 »

5 cicero..........68 > 54 »

Öfver 5 cicero.......81 » 68 >

Klammer, slutlinjer och skrifstilar
..........86 » 72 »

Infattningar och noter Vä gång mer.

Defekter t. o. m. 10 stycken 9 öre
mer.

Ingjutning och genomskärning 9 öre
pr st.

Stål- och järnmatriser 90 öre pr st.

Timpenning minst 50 öre. öfriga arbeten
veckolön.

Bestämmelser för lärlingar m. m.

Lärling sskala.

På 1— 3 stilgjutare 2 lärlingar

> 4— 7 » 3 >

» 8—12 > 4 »

> 13—18 > 5 »

» 19—24 > 6 »

§ 31.

Slipning.

Vana sliperskor betalas med samma aflöning
som lärling under 4:e året (= 15
kr.) eller efter beräkning enligt följande
tariff med nämnda lön garanterad som minimum
:

Bråksiffror och tecken
på Vs petit .... pr 1,000 st. Kr. 0:19
» Va korpus ...» » > > 0:17

> Va cicero . . . . > > > > 0: 14

Petit- t. o. m. cicerostilar
samt utslutning
...... . > > » > .0: 12

Gröfre käglar efter tid.

Kvadrater och mellanslag
alla sorter . . pr 1,000 st. Kr. 0: 18
Spatier, alla käglar . > > > > 0: 14

Kör feta och halffeta stilar 50 o/o förhöjning.

Öfriga arbeten betalas efter tid.

§ 32.

Afbrytning, upp- och isättning.

För afbrytning, upp- och isättning betalas
:

l:a året ..............

2:a > ..............

3:e > ..............

4:e » ..............

samt därefter och efter fyllda 20 år .

5 kr.
7 >
9 >
11 >
12 >

eller efter följande beräkningstariff med
ofvanstående löner garanterade som minimum
:

Afbrytning.

Va petit t. o. m. cicero pr 1,000 st. Kr. 0: 07
Mittel och tertia . . . > > > > 0:09

Kvadrater och mellanslag,
alla sorter...» > » » 0: 17

30.

Gröfre käglar betalas efter tid.

Lärlingar.

För lärlingar utgå följande aflöningssatser: l:a

året........ 6 kr.

2:a > 8 >

3:e > 12 >

4:e > 15 >

Lärling antages icke före fyllda 16 års
ålder och får ej utläras före fyllda 20
år.

Uppsättning.

Va petit och Va korpus pr 1,000 st. Kr. 0: 08
Öfriga käglar och kvadrater
t. o. m. tertia . > > > > 0:07

Gröfre käglar efter tid.

Isättning.

‘V petit kägel .... pr paket Kr. 0: 08
Va korpus > . . . . » » > 0:07.

Vs cicero > . . . . > » > 0:06

_ Stilgjuterier.

Stil gjuterier.

252 KOLLEKTIVAFTÅLET I SVERIGE.

V2 mittel » ....		»	5	0: 05
Petit » ....				0: 04
Bourgois och korpus .	i»	>	>	0:03 Va
Cicero och mittel . . .	5			0: 03
Tertia och text .... Gröfre käglar, kvadra-	>	S>	>	0: 02 Va
ter och mellanslag .			»	0: 01 Va
Eör delning af stilar paket extra.	betalas	3	öre pr

§ 33.

Arbete, som icke kan beräknas enligt denna
tariff, betalas efter tid eller enligt särskild
öfverenskommelse, dock icke under
medelförtjänst eller minimilön.

Aftal angående tidsbetalning eller betalning
enligt öfverenskommelse träffas före
sådant arbetes början.

Hör alla efter tid utgående ersättningar
lägges till grund den på beräkning stående
arbetarens medelförtjänst för kalenderår,
dock icke under minimilön.

§ 34.

Lägsta veckolön för utlärd stilgjutare är
i Lund 22 kronor samt i Stockholm de två
första åren 20, de två därpå följande 22
kronor och därefter 24 kronor.

Afdrag på veckolön göres icke för helgdagar.

Alla helgdagar betraktas som fridagar,
men fordras arbete å sådan dag, betalas
det som öfvertidsarbete enligt § 37.

§ 35.

Den ordinarie arbetstiden, som förlägges
mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m., är 54 timmar
i veckan. Midsommar- och julafton afslutas
arbetet kl. 2 e. m.

§ 36.

Försummad arbetstid (vid på förhand anmäldt
förhinder eller vid sjukdom) berättigar
principalen till afdrag för veckolönsarbetare
enligt ordinarie timlön. Utan giltig
orsak försummad arbetstid berättigar
principalen därjämte till ett afdrag, för såväl
veckolöns- som beräkningsarbetare, af
50 o/o af den ordinarie timlönen eller medelförtjänsten
pr timme.

§ 37.

Öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas åt veckolönsarbetare
med 50 o/o förhöjning för de tre första timmarna
efter ordinarie arbetstidens slut
samt på sön- och helgdagar till kl. 1

e. m.; efter nämnda tider med 100 °/o förhöjning.
Arbete under nyårsdagen, midsommardagen
och juldagen betalas med
150 »/o förhöjning. Åt beräkningsarbetare
betalas en extra ersättning af 25, 50 resp.
75 öre i timmen.

Med öfvertidsarbete förstås det arbete,
som förrättas å annan tid än den af
stilgjuteriet bestämda arbetstiden och under
de tider, som äro anslagna till måltidsraster.
Beräkningsarbetare, som ej har sysselsättning
under vakttimmarna, äfven då
dessa äro förlagda under måltidsrasterna,
erhåller, utom öfvertidsbetalning, ersättning
enligt'' § ,33.

Efter öfvertidsarbetets slut beräknas 9
timmars fritid, och om denna fritid helt
eller delvis infaller å ordinarie arbetstiden,
göres icke afdrag å lönen för veckopenningsarbetare,
och erhåller beräkningsarbetare
ersättning enligt § 33.

öfvertidsarbete skall endast undantagsvis
förekomma, och sammanlagda öfvertiden
pr vecka får icke utan ömsesidig öfverenskommelse
öfverstiga 12 timmar.

Principalen underrättar personalen, såvidt
ske kan, en half dag i förväg, om
öfvertidsarbete skall förekomma. Arbetare,
som angifver giltig orsak, må icke förvägras
befrielse från öfvertidsarbete.

Minst ett dygns ledighet i följd pr vecka
tillkommer om möjligt hvarje arbetare.

§ 38.

Mekaniska arbetare i stilgjuteriet jämnställas
med utlärda stilgjutare.

§ 39.

Eör hjälparbetare är lägsta veckolönen
efter tre års anställning, dock icke före
fyllda 20 år, 20 kronor pr vecka jämte
det på platsen gällande lokaltillägget.

§ 40.

Lokaltillägg utgår i Stockholm med 15 °/o
och i Lund med 10 °/o af all förtjänst
och betalas endast till veckopenningsarbetare
äfvensom hjälparbetare.

Till lärlingar och med dem jämnställda
biträden utgår lokaltillägget de två första
åren med hälften af, därefter med hela
det på platsen gällande lokaltillägget.

Lokal tillägg utbetalas i slutet af hvarje
kvartal eller, då arbetare efter stadgad
uppsägningstid afflyttar under kvartalet,
vid afflyttningen.

Afflyttar däremot arbetare utan iakttagande
af stadgad eller öfverenskommen
uppsägningstid, utbetalas ej lokaltillägget.

GRAFISK INDUSTRI.

253

§ 41.

Veckoaflöningarna utbetalas vid arbetets
slut hvarje fredag samt lokaltilläggen senast
på näst sista dagen i hvarje kvartal
eller, om någon af dessa infaller på helgdag,
föregående dag.

§ 42.

Arbetare, som inkallats för fullgörande,
af sin värnplikt, återinsättes vid återkomsten
därifrån i sin plats.

§ 43.

Den ömsesidiga uppsägningstiden för aftal
med fast anställda arbetare enligt
denna tariff är It dagar, såvida ej skriftlig
öfverenskommelse träffats om längre
uppsägningstid.

Sedan tillfälligt antagen arbetare arbetat
på platsen i en månad, skall han anses
som fast anställd. Här inräknas dock ej
de arbetare, som vikariera för ordinarie
arbetare.

§ 44.

Vid tillfälle då personalen behöfver minskas,
tages vid afskedandet hänsyn till
skicklighetsgrad och ålder i kondition,
med förmånsrätt för de i dessa afseenden
mest kvalificerade arbetarne att fåstannä.

§ 45.

Yarder arbetare skadad till följd af
olycksfall i arbetet, åtnjuter han, utöfver
hvad i lagen stadgas, ersättning äfven för
de sextio första dagarna enligt på förhand
med principalen träffad öfverenskommelse.

Sådan ersättning utgår dock ej i något
fall för skada, som den skadade uppsåtligen
eller genom grof vårdslöshet själf
ådragit sig, eller som uppsåtligen förorsakats
af tredje man, där denne icke haft
ledning af eller uppsikt öfver arbetet.

§ 46.

Hör kvinnliga arbetare gälla samma, bestämmelser
som för manliga, där icke
annat särskildt angifvits.

§ 47.

Bestämmelserna i denna tariff skola
meddelas hvarje i kondition inträdande arbetare
samt finnas tillgängliga i arbetslokalerna.

§ 48.

Tvistigheter angående tillämpningen af
tariffen skola, hänskjutas till tariffnämnden
för Sveriges boktryckerier. Om anmä -

lan göres inom 14 dagar efter aflöningsdagen,
gäller tariffnämndens utslag från
aflöningsdagen, i annat fall från den dag
frågan hänskjutits till dess afgörande. I
senare fallet, är arbetsgivare skyldig utbetala
möjligen ådömd högre ersättning
endast för den händelse omtvistade arbetet
ännu icke skulle vara debiteradt.

§ 49.

Förestående. tariff gäller från och med
den 1 juli 1905 till den 1 januari 1908
och därefter intill slutet af det år, under
hvars förra hälft den blifvit uppsagd och
efterträder nu gällande tariff. Uppsägning
kan gälla enskild paragraf. Förslag till ändringar
skall öfverlämnas samtidigt med
uppsägningen.

Rätt till uppsägning äga Allmänna svenska
boktryckareföreningen och Svenska typografförbundet.

Beslutas uppsägning, öfverlämnas ändringsförslaget
till tariffredaktionen, som
förstärkes med 2 representanter från hvardera
parten och konstituerar sig som tariffkommitté.

§ 50.

Under tariffens giltighetstid får icke
lockout eller strejk, maskerad eller öppen,
anordnas, utan tvister skola afgöras genom
tariffnämnden eller tariffredaktionen.

§ 51.

För sådana fall, som icke äro förutsedda''
i denna tariff, skola organisationernas styrelser
i samråd med tariffredaktionen träffa
aftal.

- Till grund för bestämmelserna angående
beräkningsarbete har lagts den för stilgjuterierna
i Berlin från 1 juli 1901 gällande
tariffen. Yidtagas ändringar. i denna tariffs
beräkningspriser, tillämpas dessa samtidigt
vid stilgjuterierna i Sverige.

XI. Gemensamma bestämmelser.

§ 1.

Lokaltillägg utgår med viss procent af
all förtjänst till alla i förestående tariffer
nämnda arbetare.

Till lärlingar och med dem jämnställda
biträden utgår lokaltillägget de två första
åren med hälften af, därefter med hela
det på platsen gällande iokaltillägget.

- ijOKaltillägg utbetalas i slutet af hvarje
kvartal eller, då arbetare efter -stadgad
uppsägningstid afflyttar under kvartalet,
vid afflyttningen.

Stil:

gjuterier.

Bok tryckerier.

254

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bok- Afflyttar däremot arbetare utan iakttatryckerier.
gande af stadgad uppsägningstid, utbetalas
ej lokaltillägget.

Angående lokaltillägget för olika orter
se tabellen vid tariffens slut.

ligen eller genom grof vårdslöshet själf
ådragit sig, eller som uppsåtligen förorsakats
af tredje man, där denne icke haft
ledning af eller uppsikt öfver arbetet.

§ 2.

Veckoaflöningarna utbetalas tid arbetets
slut hvarje fredag samt lokaltilläggen senast
på näst sista dagen i hvarje kvartal
eller, om någon af dessa infaller på helgdag,
föregående dag.

§ 3.

Försummad arbetstid (vid på förhand
anmäldt förhinder eller vid sjukdom) berättigar
principalen till afdrag för veckolönsarbetare
enligt ordinarie timlön. Utan
giltig orsak försummad arbetstid berättigar
principalen därjämte till ett afdrag,
för såväl veckolöns- som beräkningsarbetare,
af 50 o/o af den ordinarie timlönen eller
medelförtjänsten per timme.

§ 4-

Typografisk arbetare, som inkallats för
fullgörande af sin värnplikt, återinsättes
vid återkomsten därifrån i sin plats. Denna
bestämmelse bortfaller dock om Sv.
typografförbundets platsanskaffningsbyrå
efter anmodan ej kan skaffa lämplig vikarie.

§ 5.

Den ömsesidiga uppsägningstiden för aftal
med fast anställda arbetare enligt dessa
tariffer är 14 dagar, såvida ej skriftlig
öfverenskommelse träffats om längre uppsägningstid.

Sedan tillfälligt antagen arbetare arbetat
på platsen i en månad, skall han anses
som fast anställd. Häri inräknas dock
ej de arbetare, som vikariera för ordinarie
arbetare.

§ 6.

Vid tillfälle, då personalen behöfver minskas,
tages vid afskedandet hänsyn till
skicklighetsgrad och ålder i kondition, med
förmånsrätt för de i dessa afseenden mest
kvalificerade arbetarne att få stanna.

§ 7.

Varder arbetare skadad till följd af
olycksfall i arbetet, åtnjuter han, utöfver
hvad i lagen stadgas, ersättning äfven
för de sextio första dagarna enligt på förhand
med principalen träffad öfverenskommelse.

Sådan ersättning utgår dock ej i något
fall för skada, som den skadade uppsåt -

.§ 8.

Hör kvinnliga arbetare gälla samma bestämmelser
som för manliga, där icke annat
särskildt angifvits.

§ 9-

Bestämmelserna i dessa tariffer skola
meddelas hvarje i kondition inträdande arbetare
samt finnas tillgängliga i arbetslokalerna.

§ 10.

Tvistigheter angående tillämpningen af
tarifferna skola hänskjutas till tariffnämnden
för Sveriges boktryckerier. Om anmälan
göres inom 14 dagar efter aflöningsdagen,
gäller tariff nämndens utslag från
aflöningsdagen, i annat fall från den dag
frågan hänskjutits till dess afgörande. I
senare fallet är arbetsgifvare skyldig utbetala
möjligen ådömd högre ersättning
endast för den händelse omtvistade arbetet
ännu icke skulle vara debiteradt.

§ 11.

Förestående tariffer gälla till den I januari
1908 och därefter intill slutet af det
år, under hvars förra hälft de blifvit uppsagda
och efterträda nu gällande tariffer
för olika delar af landet efter hand som
dessa upphöra att gälla. Uppsägning kan
gälla enskild tariff eller paragraf. Förslag
till ändringar skall öfverlämnas samtidigt
med uppsägningen.

Rätt till uppsägning äga Allmänna svenska
boktryckareföreningen och Svenska
typograf förbundet.

Beslutas uppsägning, öfverlämnas ändringsförslaget
till tariff redaktionen, som
förstärkes med 2 representanter från hvardera
parten och konstituerar sig som tariffkommitté.

§ 12.

Under tariffernas giltighetstid får icke
lockout eller strejk, maskerad eller öppen,
anordnas, utan tvister skola afgöras genom
tariffnämnden eller tariffredaktionen.

§ 13.

För sådana fall, som icke äro förutsedda
i dessa tariffer, skola organisationernas
styrelser i samråd med tariffredaktionen
träffa aftal.

GRAFISK INDUSTRI.

255

Tabell öfver grundpris, minimilön och lokaltillägg för olika orter.

* vid ett namn anger, att tariff förut icke varit antagen för denna ort.

Alingsås . .
Arboga. . .
Arlöf . . .
Arvika . . .
Askersund .
Avesta * . .

Boden * . .

Bollnäs * . .
Borgholm
Borlänge . .
Borås . . .
Eksjö . . .
Engelholm .
Enköping .

Eskilstuna .

Eslöf . . .
Falkenberg .
Falköping .
Falsterbo * .
Falun . . .
Filipstad . .
Finspång * .
Flen * . . .

Gellivare * .
Grenna. . .
Gäfle . . .

Göteborg . .
Halmstad .
Haparanda *

Hedemora .
Hjo ... .

j Hudiksvall .
Hälsingborg

Härnösand .

Hässleholm .
Höganäs * .

| Hörby . . .

Jönköping .

Kalmar . .
t Karlsborg * .
Karlshamn .
Karlskoga *

Karlskrona .

Karlstad . .

| Katrineholm *

Grund- pris.	Minimi- lön.	Lokal- tillägg.
Öre	Kr.	%
30	20	5
30	20	10
30	20	10
30	20	10
30	20	5
30	■ 20	5
32 \|	20 21	} 10
30	20	10
30	20	0
30	20	10
30	20	10
30	20	5
30	20	5
30	20	10
32 \|	20 21	} 15
30	20	5
30	20	5
30	20	5
30	20	0
30	20	10
30	20	5
30	20	0
30	20	0
32 <{	20 21	} 15
30	20	0
32 •{	20 21	}15
32 i	20 21	} »
30	20	10
32 {	20 21	} 10
30	20	5
30	20	5
32 {	20 21	} 10
32 \|	20 21	} 10
32 <{	20 21	} 10
30	20	5
30	20	5
30	20	5
32 \|	20 21	} 10
30	20	10
30	20	5
30	20	10
30	20	f)
32 {	20 21	1 10
30	20	10
1 30	20	5

	Grund-	Minimi-	Lokal-
	pris.	lön.	tillägg.
	Öre	Kr.	%
Kopparberg * . . .	30	20	5
Kristianstad . . .	30	20	10
Kristinehamn . . .	30	20	10
Kungsbacka . . .	30	20	5
Kungsgården . . .	32	20 21	J 10
Kungälf* ....	30 1	20	5
Köping.....	30	20	10
Laholm.....	30	20	5
Landskrona . . .	30	20	10
Leksand * . . . .	30	20	5
Lidköping ....	30	20	5
Lindesberg ....	30	20	5
Linköping ....	30	20	10
Ljusdal *.....	30	20	10
Luleå......	32 {	20 21	} 15
Lund......	30	20	10
Lysekil.....	30	20	5
Malmberget * . . .	32 \|	20 21	}15
Malmö......	32 i	20 21	} 15
Mariefred * . . . .	30	20	0
Mariestad ....	30	20	5
Marstrand * ...	30	20	0
Mora *......	30	20	5
Motala......	30	20	5
Mölndal * . . . .	30	20	10
Kora.......	30	20	5
Norrköping ....	32 {	20 21	} 10
Norrtälje.....	30	20	10
Nybro *.....	30	20	5
Nyköping ....	30	20	10
Nässjö......	30	20	5
Oskarshamn . . .	30	20	10
Piteå......	30	20	10
Ronneby.....	30	20	5
Sala.......	30	20	10
Sigtuna *.....	30	20	0
Simrishamn . . .	30	20	5
Skanör * . . .	30	20	0
Skara......	30	20	5
Skellefteå ....	30	20	10
SkenBinge ....	30	20	0
Sköfde......	30	20	5
Smedjebacken * . .	30	20	5
Sollefteå.....	30	20	10
	1	20	1
Stockholm ....	35 {	22	15
	)	24	I
Strängnäs * ...	30	20	5
Strömstad ....	30	20	5
	1	20	1
Sundbyberg . . .	35	22	15
	1	24	1

Bok tryckerier.

256

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bok tryckerier.

Kemigrafiska
anstalter.

	Grund-	Minimi-	Lokal-
	pris.	lön.	tillägg.
	Öre	Kr.	%
Sunne *.....	30	20	0
Sundsvall ....	32 {	20 21	} 10
Säffle......	30	20	5
Säter *......	30	20	0
Söderhamn ....	32 {	20 21	} 10
Söderköping . . .	30	20	5
Södertälje ....	32 {	20 21	1 10
Sölvesborg ....	30	20	5
Torshälla * . . . .	30	20	0
Trelleborg ....	30	20	10
Trollhättan * . . .	30	20	5
Trosa *......	30	20	0
Töreboda * . . . .	30	20	0
Uddevalla ....	30	20	10
Ulricehamn ....	30	20	5
Umeå......	32 j	20 21	} 10
Uppsala.....	32 \|	20 21	} 10

Timpenning'' i öre,

	Grund- pris.	Minimi- lön.	Lokal- tillägg.
	Öre.	Kr.	%
Vadstena.....	30	20	5
Vara *......	30	20	0
Varberg.....	30	20	5
Vaxholm * . . . .	30	20	10
Vimmerby ....	30	20	0
Visby......	30	20	5
Vingåker * . . . .	30	20	0
Vänersborg ....	30	20	10
Värnamo* .....	30	20	0
Västervik ....	30	20	5
Västerås.....	30	20	10
Växjö.....	30	20	10
Ystad.....	30	20	10
Åmål *......	30	20	5
Örebro ......	32 {	20 21	} 10
Öregrund * . . . .	30	20	0
Örnsköldsvik . . .	32 \|	20 21	} 10
Östersund ....	32 •{	20 21	} 10
Östhammar * . . .	30	20	5

en viss veckolön i kronor.

Arbetstid 54 timmar i veckan.

Vecko-lön i kronor				E n h	e t	e r
0	1	2	3	4	5	6	7	8	9
	0	0	2	4	6	7	9	11	13	15	17
	1	19	20	22	24	26	28	30	31	33	35
	•2	37	39	41	43	44	46	48	50	52	54
	3	56	57	59	61	63	65	67	69	70	72
	4	74	76	78	80	81	83	85	87	89	91
	5	P3	94	96	98	100	102	104	106	107	109
EH	(i	111	113	115	117	119	120	122	124	126	128
	7	130	131	133	135	137	139	141	143	144	146
	8	148	150	152	154	156	157	159	161	163	165
	9	167	169	170	172	174	176	178	180	181	183

Arbetstid 48 timmar i veckan.

Vecko-lön i
kronor

Enheter

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Tiotal

0

1

2

3

4

5
(i

7

8
9

0

21

42

62

83

104

125

146

167

187

2

23

44

65

85

106

127

148

169

190

4

25

46

67

87

108

129

150

171

192

6

27

48

69

90

100

131

152

173

194

8

29

50

71

92

113

133

154

175

196

10

31

52

73

94

115

135

156

177

198

13

33

54

75

96

117

138

158

179

200

15

35

56

77

98

119

140

160

181

202

17

38

58

79

100

121

142

162

183

204

19

40

60

81

102

123

144

165

185

206

Tariff för de kemigrafiska yrkena i Sverige.

Grafiska reproduktionsanstalternas förenings och Svenska typografförbundets tariff kommitterades

beslut.

Veckolön.

§ 1.

Lägsta veckolönen för utlärda medhjälpare
är under de tvä. första arbetsåren efter
lärotidens slut 24 kr., de tre därpå följande
åren 28 kr. och därefter 30 kr.

Arbetstid.

§ 2/

Ordinarie • arbetstiden är 8 Vk timmar pr
dag och förlägges mellan kl. 8 f. m. och
5 e. m., med undantag för lördagar och

GRAFISK INDUSTRI.

257

helgdagsaftnar, då arbetstiden är 7 i/2 timmar
och slutar senast kl. 4 e. m.

Vid uteblifvande från arbete på grund
af giltig orsak, såsom t. ex. vid sjukdom
eller med principals eller förmans förut
lämnade tillstånd, göres afdrag från lönen''
enligt samma beräkning, som gäller för
ordinarie veckolön.

Uteblifvande från arbete af andra orsaker
berättigar principalen att göra afdrag
från lönen efter ordinarie timlön
med 25 o/o förhöjning.

Fridagar.

§ 3.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
kl. 2 e. m. samt 1 maj kl. 1 e.
m., utan afdrag från lönen.

§ 4.

Nyårsdagen, midsommardagen och juldagen
bör arbete, såvidt möjligt, undvikas.

Ofvertidsarbete.

§ 5.

Ofvertidsarbete betalas med 25 proc. förhöjning
de två första arbetstimmarna efter
ordinarie arbetstidens slut intill kl.
9 e. m., därefter samt på sön- och helgdagar
med 50 proc. förhöjning. (Undantag,
se § 12.)

Yid tillfälle då ofvertidsarbete kräfves
i omedelbar anslutning till ordinarie arbetstiden,
utgår en extra ersättning af
75 öre åt medhjälpare och 50 öre åt lärlingar
och hjälparbetare, såsom måltidsersättning.

Nyårsdagen, midsommardagen och juldagen
utgår öfvértidsbetalningen med 150
proc. förhöjning.

Med ofvertidsarbete förstås allt arbete,
som verkställes å annan tid än den fastställda
ordinarie arbetstiden.

Efter öfvertidsarbetets slut beräknas 9
timmars fritid utan afdrag från lönen,
äfven om sådan fritid helt eller delvis
infaller’ å ordinarie arbetstid.

Ofvertidsarbete för yngre hjälparbetare
och lärlingar, särskildt under de två första
åren, bör i möjligaste mån undvikas.

Liirlingsbestämmelser.

§ 6.

Eör att kunna till lärling antagas
fordras:

att ha arbetat minst ett hälft år i
yrket;

att under denna tid ha visat fallenhet
och intresse för yrket;

att ha fyllt 16 år;

att kunna förete intyg om fullgod folkskolebildning;
samt

att förete läkareintyg om att i fysiskt
afseende ej lida men af arbetet inom yrket.

Med lärlings målsman kan kontrakt uppgöras
enligt fastställdt formulär.

Den, som blifvit till lärling antagen,
ställes under utlärd medhjälpares ledning
och bör icke användas till annat arbete
än det, som tillhör yrket.

Lärotiden är 4 år och kan icke anses
fullgjord före fyllda 20 år.

Om till lärling antages äldre hjälparbetare,
kan lärotiden efter öfverenskommelse
förkortas, dock lägst till 2 år.

Lärling bör deltaga i undervisningen vid
teknisk skola eller fackskola, där sådan
finnes.

§ 7.

Under förutsättning att utlärda medhjälpare
finnas att tillgå, skall proportionen
mellan utlärda medhjälpare och
lärlingar inom hvarje anstalt vara sådan
att lärlingsantalet ej får öfverskrida följande
skala:1

1 lärling för 1— 3 utlärda medhjälpare

2 lärlingar » 4— 6 » »

3 » » 7—10 »

4 » » 11—14 » >

5 » » 15 och däröfver.

Vid tillämpandet af dessa bestämmelser
räknas hvarje afdelning inom anstalten
såsom ett helt för sig.

Inom montörbranschen förekomma endast
medhjälpare och hjälparbetare.

Lärlings veckolön.

§ 8.

Lägsta veckolönen för lärlingar är:
l:a året kr. 8: —

2:a » . 11:-

3:e > >14: —

4:e » » 18: —

Hjälparbetares veckolön.

§ 9-

Lägsta. veckolönen för hjälparbetare,
hvilka ej få utföra själfständigt arbete,
utan endast tjänstgöra som biträden, är:
l:a året kr. 6: —

2:a > > 9: —

3:e > >12: —

4:e » »15: —

Därefter efter öfverenskommelse.

Brist på utlärda medhjälpare anses förefinnas, då Svenska typografförbundets platsanskaffmngsbyrå,
efter anfordran, ej kan ge anvisning på sådan.

3S9/o8. Arbetsaftal. 77

Kemigra
fiska an
stalter.

258

KOLLEKTIVAFTALET X SVERIGE.

Kemigrafiska
anstalter.

Allöningsdag m. m.

§ 10.

Utbetalning af aflöningen sker före ordinarie
arbetstidens slut hvarje fredag eller,
om fredagen infaller på en helgdag,
näst föregående helgfria dag.

§ 11.

Afdrag från lönen göres icke för lagstadgade
helgdagar.

Semester.

§ 12.

Under det första året af sin anställning
inom en anstalt äro medhjälpare, lärlingar
och hjälparbetare icke berättigade till semester.

Under de följande åren skola de hafva
rätt till en veckas ledighet, med full
aflöning, på tid, som principalen bestämmer.

Ofvertidsarbete de två första timmarna
efter ordinarie arbetstidens slut intill kl.
9 e. m. utföres mot samma ersättning som
för ordinarie tid vid de tillfällen, då någon
eller några inom anstalten åtnjuta semester.

Hemmavarande, arbetande medhjälpare,
lärlingar och hjälparbetare äro skyldiga att,
under den tid semester pågår, göra allt,
hvad i deras förmåga står, för att nedbringa
den förlust principalen lider genom
förlorad arbetskraft.

Öfvei^gångsbestämmelser.

§ 13.

Tariffen får icke verka nedsättning i
aflöningarna för sådana medhjälpare, lärlingar
eller hjälparbetare, som under hittills
gällande bestämmelser kommit i åtnjutande
af högre löneförmåner än dem,
som nu stadgats.

Kvinnliga arbetare.

§ 14.

Hör kvinnliga medhjälpare, lärlingar och
hjälparbetare gälla samma bestämmelser
som för manliga.

Uppsägningstid.

§ 15.

Den ömsesidiga uppsägningstiden är en
månad. Dock kan aftal om tillfällig anställning
träffas för kortare tid än en
månad.

Under uppsägningstiden får medhjälpare
ej förvägras ledighet under arbetstiden
flor efterhörandet af annan anställning,
dock må för sådant ändamål användas
högst 1 timme om dagen. Principalen äger
rätt att göra afdrag för af medhjälpare så -

lunda använd del af arbetstiden enligt
den fastställda. veckolönen.

Uppsägning skall ske skriftligt.

Värnpliktige.

§ 16.

Medhjälpare, som inkallats för fullgörandet
af sin värneplikt, återinsättes vid
återkomsten därifrån i sin plats, om så
ske kan.

Minskning i arbetsstyrkan.

§ 17.

Vid tillfälle, då personalen behöfver
minskas, tages vid afskedandet hänsyn till
yrkesskicklighet samt ålder i kondition,
med förmånsrätt för den i dessa afseenden
mest kvalificerade att få stanna.

Olycksfallsförsäkring.

§ 18.

Medhjälpare, lärlingar och hjälparbetare
olycksfallsförsäkras, på principalens bekostnad,
för minst 2,000 kronor.

Ersättning vid olycksfall utgår från 3 :dje
dagen.

Arbetslokaler.

§ 19-

Det åligger såväl medhjälpare som principal
att tillse, det ordning och renlighet
äro rådande inom arbetslokalerna, samt
att dessa hållas ordentligt ventilerade.

Ansvar för arbete och material.

§ 20.

Medhjälpare är ansvarig för arbetets
ordentliga utförande och för materialens
vårdande samt är skyldig ersätta skada,
som skett genom uppenbar vårdslöshet.

Undervisningsskyldighet.

§ 21.

Det är hvarje utlärd medhjälpares skyldighet
att med intresse och efter bästa
förmåga undervisa honom anförtrodd lärling
i yrket.

Skiljedom.

§ 22.

Tvister angående tariffens tillämpning
hänskjutas till en skiljenämnd, bestående
af 2 principaler och 2 medhjälpare inom
facket, hvilka tillsammans äga utse opartisk
ordförande.

Skulle de fyra skiljemännen icke kunna
ena sig i valet af ordförande, må förfaras,
som i gällande lag om skiljemän är stadgadt.

Arbetsinställelse.

§ 23.

Under tariffens giltighetstid får icke
lockout eller strejk, maskerad eller öppen,

GRAFISK INDUSTRI.

259

anordnas, utan skall tvist afgöras genom,
skilj enämnden.

Det är båda organisationernas ovillkorliga
skyldighet att böja sig för skiljenämndens
utslag.

Hyresbidrag.

§ 24.

Drån 1910 års ingång utbetalas, näst
sista heigfria dagen i hvarje kvartal eller,
då afflyttning sker efter stadgad uppsägningstid,
vid afflyttningen, i form af
hyresbidrag till utlärda medhjälpare 10
proc. af hvars och ens under kvartalet
uppburna ordinarie veckolön. Lärlingar och
hjälparbetare åtnjuta de två första åren
inom yrket 5 proc. och därefter 10 proc.
i hyresbidrag.

ägna sig skicklighet i arbetets olika delar,
både inom anstalten och därutom iakttager
ett godt ocn värdigt uppförande samt
punktligt iakttager den för anstalten bestämda
arbetstiden, förbinda vi oss att
meddela den bästa möjliga utbildning i
yrket. Men skulle ofvan nämnda villkor
icke nöjaktigt uppfyllas, må det bero på
oss att afskeda den felande.

Stockholm den ...................

Med ofvanstående kontrakt förklarar jag
mig nöjd.

Stockholm som ofvan.

målsman.
Bevittnas:

Tariffens omfattning.

§ 25.

Tillägg.

De i denna tariff träffade bestämmelserna
skola gälla inom hela Sverige.

Giltighetstid.

§ 26.

Denna tariff träder i kraft 1 januari
1908 och gäller i 4 år, d. v. s. till och med
31 december 1911, med sex månaders ömsesidig
uppsägningstid.

_ Sker ej uppsägning, anses tariffens giltighetstid
förlängd på ytterligare ett år
åt gången, alltjämt med sex månaders
förutgången uppsägningstid.

Uppsägning kan gälla enskild paragraf.

Förslag till ändringar skall öfverlämnas.
samtidigt med uppsägningen.

Sätt till uppsägning äga Grafiska reproduktionsanstalternas
förening och Svenska
typografförbundet.

Lärlingskontrakt.

Till § 1. Eetuschörer, hvilka uteslutande
sysselsättas med randlinjedragning och
retusch af metallplåtar samt uttäckning
af negativ för enfärgsarbeten, aflönas enligt
§ 9.

— Bortovaro från arbetet på grund af
fullgörandet af värneplikt eller till följd af
sjukdom inräknas i de resp. arbetsåren.

Till § S. k anstalter, där arbete för
dagliga tidningar så påfordrar, kan, efter
framställning af vederbörande principal och
medhjälpare, öfverenskommelse träffas genom
organisationsstyrelserna om arbetstidens
förläggande till annan del af dygnet,
dock icke efter kl. 12 midnatt.

_ — Inom ramen af den fastställda arbetstiden
bör förläggas en frukostrast af en
half timme och en kafferast af en kvarts
timme, öfverenskommelse om tiden för
förläggandet af dessa raster skall träffas
å hvarje anstalt och finnas anslagen inom
arbetslokalerna.

■— Att arbetstiden skall till fullo ut -

Undertecknad... antag.... härmed i lära

såsom .................................... på en tid

af -.......... år, räknadt från och med

den .........till den ......... född den.........

som under sin lärotid erhåller följande
aflöning.

fr. d.... till d.... kr. i veckan o.... % lokaitillägg
* d.___ 2 d.___ 2 2 2 ... 2 s

2 d. ... 2 d. ... 2 2 2 ... 2 2

» d. ... > d. ... > > 2 ... 2 2

allt i öfverensstämmelse med de af Grafiska
reproduktionsanstalternas förening
och Svenska typografförbundet antagna
tarifferna. Skulle dessa tariffer under kon-!
traktstiden komma att ändras, skola äfven;
ofvanstående aflöningar lämpas därefter.

Under villkor att................................

genom flit och uppmärksamhet söker till -

nyttjas och icke upptagas med andra göromål,
såsom tidningsläsning, onödiga samtal
e. d., anse kommitterade själfklart.

Till § 5. Medhjälpare, som angifver förhinder,
må icke förvägras befrielse från
öfvertidsarbete.

Till § 6. Formulär till lärlingskontrakt,
som ansluter sig till tariffens bestämmelser,
finnes bifogadt i slutet af densamma.

Till § 7. På de anstalter, som vid tariffens
ikraftträdande ha för många lärlingar,
får ny lärling icke antagas, förrän
antalet lärlingar sjunkit under det i paragrafen
bestämda.

Till § 18. Därest flertalet af en personal
därom anhåller hos vederbörande principal,
skall försäkringen omfatta olycksfall äfven
utom arbetet, dock med skyldighet för
personalen att erlägga den härför nödiga
tilläggspremien.

Kemigrafiska
anstalter.

260

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Kemigrafiska
anstalter.

Till § 22. Instruktion för

Skiljenämnden.

§ 1. Skiljenämnden har till uppgift att
afgöra alla sådana tvister, som uppstå angående
tillämpningen af gällande tariff.

Om till skiljenämndens afgörande hänskjutas
frågor, som icke röra tariffens
tillämpning, skola desamma af nämnden
befordras till organisationsstyrelserna.

§ 2. Skiljenämnden består af fyra medlemmar
och fyra suppleanter, af hvilka
två med sina suppleanter utses af Grafiska
reproduktionsanstalternas förening
och två med sina suppleanter af Typografiska
föreningens i Stockholm kemigrafiska
sektion.

§ 3. Skiljenämnden är beslutmässig, om
två medlemmar eller suppleanter från hvardera
organisationen äro närvarande.

§ 4. Inom nämnden utse hvardera partens
representanter en ordförande,^ hvilka
växelvis föra ordet, utom då opartisk ordförande
är närvarande, samt en sekreterare.

§ 5. Nämnden sammanträder, så ofta omständigheterna
påfordra.

§ 6. Skrifvelser till skiljenämnden, som
alltid skola insändas i 2 ex., adresseras af
arbetsgifvare till Skiljenämnden, Grafiska
reproduktionsanstalternas förening, Stockholm,
af arbetstagare till Skiljenämnden,
Svenska typografförbundet, Stockholm.
Skrifvelser mottagas af endera sekreteraren,
som inom tre dagar tillställer den
andra sekreteraren det ena exemplaret.

Anser klagandepartens sekreterare, att
skrifvelsen bör återremitteras, bifogas förslag
härom. Anser svarandepartens sekreterare,
att den bör återremitteras, väcker
han omedelbart förslag härom hos
klagandepartens sekreterare.

Stockholm den

Äro båda ense om återremiss, verkställes
sådan af klagandepartens sekreterare.
Åro de icke ense, hänskjutes _ frågan till
ordförandena för de båda organisationernas
representanter, men om icke heller dessa
kunna enas, föredrages ärendet vid nästa
sammanträde.

Om återremiss icke skall ske, sändes
afskrift af klagomålet till svaranden af
denna parts sekreterare, och svar infordras
inom 14 dagar i 2 ex., hvaraf det ena
tillställes klagandepartens sekreterare. Inkommer
icke svar inom de 14 dagarna,
afgifver nämnden utslag i ärendet i vanlig
ordning.

Protokollsförande sekreteraren utskrifver
protokollet i 2 ex., hvaraf det ena tillställes
den andra sekreteraren. Justering
verkställes af båda parternas sekreterare
och ordförande vid sammanträdet, hvarefter
expedition verkställes senast inom
åtta dagar efter sammanträdet på sådant
sätt, att protokollsförande sekreteraren utskrifver
utslag i två lika lydande ex. som
underskrifvas, det till klaganden af den
partens ordförande och sekreterare och
det till svaranden af den partens ordförande
och sekreterare. Utslag, som afkunnats
vid sammanträden under den gemensamme
ordföranden, underskrifves i två
ex. af denne och 1 ex. af hvardera sekreteraren.

Till § 25. Det är båda organisationernas,
Grafiska reproduktionsanstalternas
förenings och Svenska typografförbundets,
gemensamma skyldighet att verka för denna
tariffs genomförande.

Till § 26. Vid tillfälle af tariffens uppsägning
skola underhandlingarna om ny
tariff påbörjas så tidigt, att de äro afslutade
senast tre månader före utgången
af gällande tariffs giltighetstid.

11 november 1907.

N. N.

(Arbetsgifvareombud.)

N. N.

(Arbetareombud.)

Litografiska Aftal mellan Litografiska tryckeriägare i Stockholm och Interanstalter.
nationella litografiska förbundet i Sverige

att gälla från och
till den 1 januari

med den 1 febr. 1908 (dock i fråga om lokaltillägg f. o. m. 1 jan. 1908)
1910 och därefter intill slutet af det år, under hvars första hälft det
varder uppsagdt.

Emellan undertecknade, litografiska
tryckeriägare i Stockholm, å ena, och Internationella
litografiska förbundet i Sverige,
å andra sidan, har slutits följande
aftal:

Lärlingsbestämmelser.

§ 1.

Eör att yngling må antagas till tryckarlärling
fordras, att han fyllt 16 år,

GRAFISK INDUSTRI.

261

varit biträde vid press minst ett år samt
visat godt uppförande och anlag för yrket.

§ 2.

Lärotiden är fyraårig. Lärling åtnjuter
i veckolön första året minst 8 kronor, andra
året minst 10 kronor, tredje året
minst 13 kronor och fjärde året minst
16 kronor, samt i lokaltillägg de två första
läroåren 5 °/o och de två sista åren
10 °/o af veckolönen.

Därest till lärling antages yngling, som
fyllt 19 år och varit biträde vid press
minst tre år, blir lärotiden endast tvåårig.
Dylik lärling åtnjuter i veckolön under
första läroåret 16 kronor och under
andra läroåret 20 kronor, samt i lokaltillägg
under båda åren 10 “/o af veckolönen.

Om biträde, som antages till lärling,
redan åtnjuter högre aflöning, än enligt
ofvanstående bestämmelser skulle honom
tillkomma, må nedsättning i denna hans
aflöning ej ske.

§ 3.

Inom hvarje officin må, för hvarje speciell
yrkesgren särskildt, ej antagas flera
lärlingar i förhållande till antalet utlärda
arbetare, än att

på 1— 2 utlärda tryckare kommer 1 lärling
>’ 3— 6 > » komma 2 lärlingar

» 7—10 » > » 3 >

» 11—15 » » » 4 »

Undantag härifrån må dock medgifvas,
då tillgång på utlärda tryckare inom vederbörande
yrkesgren ej finnes.

ter en minimilön af 22 kronor för vecka Litografiska
och därtill lokaltillägg med 15 °/o å all anstalter.
sin arbetsförtjänst.

Arbetstid.

§ 6.

Arbetstiden, som förlägges mellan kl.

7 f. m. och kl. 7 e. m., utgör 54 timmar,
vid genomgående arbetstid 521/2 timmar.

■ Indelningen af arbetstiden bestämmes
af arbetsgifvaren efter öfverläggning med
personalen. Ändring i dylik indelning bör
tillkännagifvas minst 3 dagar förut.

Midsommar- och julafton afslutas arbetet
senast kl. 2 e. m., och bör arbetet
den 1 maj så ordnas, att det kan afslutas
senast kl. 1 e. m.

Afdrag göres ej för helgdagar, men väl
för ledigheten den 1 maj.

Öfvertidsarbete.

§ 7.

öfvertidsarbete, då sådant af vederbörande
påkallas, betalas med 33 Va °/° förhöjning
för de två första timmarna efter
den ordinarie arbetstiden, med 50 % förhöjning
för tiden därefter intill kl. 12
på natten äfvensom för de första fem timmarna
å söndag, samt i öfriga fall med
100 % förhöjning.

Vid öfvertidsarbete om minst 1 V2, men
ej 3 timmar, är personalen berättigad till
15 minuters måltidspaus, vid 3 timmars
öfvertidsarbete eller mera till en halftimmes
dylik paus. För dessa pauser utgår
ej ersättning.

Arbetslön.

Aflöningsdag.

§ 4.

Efter tilländagången lärotid anses tryckarlärling
som utlärd tryckare samt åtnjuter
såsom sådan i veckolön första året
minst 22 kronor, andra året minst 24
kronor samt från och med tredje året
minst 26 kronor. Sistnämnda belopp utgör
därefter minimiaflöning, äfven vid
styckarbete.

Härutöfver tillkommer utlärd tryckare
lokaltillägg med 15 °/o å all hans arbetsförtjänst.

Vid bronsering af upplagor (ej proftryck)
utgår till tryckaren (ej biträden)
en förhöjning af 7 öre för påbörjad eller
hel timme, dock minst 20 öre.

Maskintryckare kan ej åläggas att med
ansvar sköta mer än en press; vare dock
skyldig att, då annan sådan tryckare af
sjukdom eller annan orsak är frånvarande,
biträda vid dennes press mot half
minimilön.

§ 5.

Stenslipare, som fyllt 21 år och varit
som sådan anställd minst ett år, åtnju -

§ 8.

Lokaltillägg utbetalas sista aflöningsdagen
i hvarje kvartal eller, om arbetare
afflyttar under kvartal, vid afflyttningen.

All annan aflöning utbetalas veckovis,
vid arbetets slut på fredagen eller, om
sådant öfverenskommes, på lördagen. Inträffar
sådan aflöningsdag å helgdag, sker
aflöningen samma tid dagen förut.

Lägre lön än minimilön.

§ 9.

Arbetare, som genom sjuklighet eller
ålderdom är mindre arbetsduglig, kan, efter
därom träffad särskild öfverenskomt
melse, arbeta mot en lägre aflöning än
den i detta aftal fastställda.

Uppsägningstid.

§ 10.

Å ömse sidor skall åtnjutas uppsägningstid
af minst fjorton dagar från aflöningsdag
räknadt, såvida ej annan öfverenskommelse
träffas.

262

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Litografiska Arbetare, som afflyttar utan iakttagananstalter.
de af stadgad eller öfverenskommen uppsägningstid,
är förlustig innestående lokaltillägg.

Försummad arbetstid.

§ 11.

Försummad arbetstid (vid på förhand
anmäldt förhinder eller sjukdom) berättigar
arbetsgifvaren till afdrag, efter ordinarie
timlön, å ersättningen till veckolönsarbetare.
Utan giltig orsak försummad
arbetstid berättigar därjämte till afdrag
för såväl veckolöns- som beräkningsarbetare,
af 33 Vä °/° af den ordinarie
timlönen eller medelförtjänsten för timme.

Semester.

§, 12.

Lärling med fyraårig lärotid äger under
lärotiden en gång, nämligen under
tredje läroåret, på ansökan erhålla semester
under tillhopa högst fyra arbetsdagar
med bibehållen aflöning; dock att
sådan semesterrätt ej tillkommer den, hvilken
under nämnda eller något föregående
läroår varit inkallad till fullgörande af
värnplikts öfning.

Den, som erhåller anställning såsom utlärd
arbetare å officin, äger, därest han
så länge där kvarstår, att från och med
tredje kalenderåret näst efter det, hvarunder
dylik anställning vunnits, på ansökan
komma i åtnjutande af semester antingen
årligen under tillhopa högst sex
arbetsdägar eller, därest han hellre sådant
önskar, hvartannat år under tillhopa
högst tio arbetsdagar.

För att bereda de utlärda arbetare, som
sålunda förvärf vat semesterrätt, möjlighet
att däraf begagna sig, äger semesterberättigad
utlärd arbetare att, oberoende
däraf huruvida han uttager semesterledigheten
eller ej, af arbetsgifvaren årligen
bekomma under hvarje af första och
andra åren med semesterrätt en procent
af sin totala arbetsinkomst å platsen under
nästföregående år, samt för hvarje år
från och med tredje året med semesterrätt
en och en half procent af dylik inkomst
under nästföregående år. Utlärd
arbetare, som efter förvärfvad semesterrätt
flyttar till annan officin, äger från och
med andra kalenderåret näst efter det,
hvarunder han anställts å den nya officinen,
därstädes komma i åtnjutande af
semester med rätt att för bekommande
af det högre semesterbidraget tillgodoräkna
sig det eller de kalenderår i föregående
anställning, hvarunder han varit beberättigad
till semester.

Fördelningen af begärda semesterledigheter
göres af arbetsgifvaren med hänsyn
till arbetsförhållandena. I den mån dessa

förhållanden det medgifva, bör semester
beredas under den blidare årstiden.

Finnes beviljandet af begärd semester
hindra arbetets behöriga fortgång, må kunna
fordras, att semesterledig arbetares göromål
varda i behöflig mån besörjda genom
af honom ställd, antaglig vikarie,
som härför erhåller ordinarie lön eller,
i fall söm sägs i § 4, där stadgad godtgörelse.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 13.

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet
samt antager och afskedar arbetare utan
fackförenings ingripande.

Arbetsgifvare får icke afskeda arbetare
endast af det skäl, att denne tillhör någon
viss förening.

A andra sidan får icke arbetare lämna
arbetet endast af det skäl, att arbetsgifvare
använder arbetare, som icke tillhör
viss förening.

Öfvergångsbestämmelse.

§ 14,

Antagandet af detta aftal får ej föranleda
nedsättning i nu utgående aflöningar
och förmåner, ej heller ökning af arbetstid,
där denna nu någonstädes är jkortare,
än detta aftal stadgar.

Rengöring.

§ 15.

Rengöring af arbetslokalerna skall ske
minst 2 ggr om året samt städning hvarje
dag efter arbetstidens slut.

Anslående af tariff.

§ 16.

Gällande tariff skall finnas uppsatt i
hvarje arbetslokal.

Skiljedom.

§ 17-

Så länge detta aftal gäller, får icke
emellan de däraf bundna arbetsgifvare och
arbetare strejk, lockout eller blockad, vare
sig maskerad eller öppen, äga rum.

Alla de meningsskiljaktigheter, som,
medan detta aftal är gällande, kunna uppstå
mellan kontrahenterna eller enskilda
arbetsgifvare och arbetare, skola afgöras
af en skiljenämnd, som, omedelbart efter
detta aftals undertecknande tillsättes
och består af två medlemmar, utsedda af
de i aftalet deltagande arbetsgifvarna, och
två medlemmar, utsedda af Internationella
litografiska förbundets stockholmsafdelning.
Inom denna skiljenämnd, hvars med -

GRAFISK INDUSTRI.

263

lemmar utses för kalenderår, afgöras frågorna
med enkel majoritet. Ställa sig i
någon fråga två röster mot två, utses
för frågans afgörande en femte skiljeman,
antingen med enkel majoritet af nyssnämnda
fyra skiljemän eller, om vid sådant
val två röster stå mot två, p,f statens
förlikningsman i första distriktet. Inom
den sålunda kompletterade skiljenämnden
gäller enkel majoritet eller, om de fyra
af kontrahenterna utsedda skiljemännen
stå emot hvarandra och femte skiljemannen
finner sig icke kunna helt biträda
någondera sidans yrkande, den mening,
som han omfattar.

Skiljenämndens utslag skola lända till
ovillkorlig efterrättelse. •

Vill endera af kontrahenterna eller enskild
arbetsgifvare eller arbetare, som af
aftalet är bunden, påkalla skiljedom, göre
därom skriftlig framställning hos skiljemännen
från samma sida. Sådan framställning
remitteras genast till skiljemännen
från motsidan för infordrande från
vederbörande motpart af förklaring. Dylik
förklaring skall afgifvas inom åtta dagar
och skiljenämnden sammanträda för
frågans pröfning sist inom fjorton dagar
från det framställningen om skiljedom inkom.

I tvist, som till skiljenämnden hän -

skjutits, äga de tvistande parterna själfva Litografiska
eller genom ombud inför skiljenämnden anstalter.
utföra sin talan, likasom ock parterna,
därest skiljenämnden påkallar deras hörande
i ett eller annat afseende, äro skyldiga
att inställa sig och lämna äskade
upplysningar.

Skulle under tiden för detta aftals giltighet
å arbetsgifvarsidan bildas en förening
för hufvudstaden eller en landsförening
med afdelning i hufvudstaden, skall
detta aftal vara bindande och tillämpligt
jämväl för nämnda förening eller afdelning,
samt denna förening eller afdelning
företräda dem af här undertecknade arbetsgifvare,
som ansluta sig till densamma.

Giltighetstid.

§ 18.

Detta aftal gäller till den 1 januari
1910 och därefter till slutet af det år,
under hvars förra hälft det varder uppsagdt.

Rätt till uppsägning äga å tryckeriägarnas
sida de tryckeriägare samfäldt, som
undertecknat denna tariff, eller deras organisation,
och å arbetarnas sida Internationella
litografiska förbundet.

Sker uppsägning, skall förslag till ny
tariff samtidigt öfverlämnas.

N. N.

(Tio arbetsgifvare.)

För Internationella litografiska
förbundet.

XI. Malin förädlingsindustri.

Öfverenskommelse mellan Järnbruksförbundet och vederbörande Järnbruk.
fackförbund angående arbets- och lönevillkor för i järnverkens
olika afdelningar anställda arbetare.1

Minimilöner. 4 år i yrket, erhålla per arbetstimme en

minimilön af 30 öre.

§ 1. Mom. 3. Grof arbetare — hvartill räk nas

arbetare inom sådan verksamhet, som
Mom. 1. Yrkesarbetare — hvartill räk- icke erfordrar yrkesskicklighet (t. ex.
nas arbetare inom sådan verksamhet, som handtlangare och gjutgodsrensare samt
kräfver yrkesskicklighet (t. ex. verkstads- vanliga smörjare, kranskötare och ugnarbetare,
gjutare, träarbetare, murare, skötare) — äfvensom sådana i yrkesarbe elektriker,

maskinister) ■— hvilka fyllt 24 ten sysselsatta arbetare, hvilka icke arår
och arbetat minst 7 år i yrket, er- betat 4 år i yrket, erhålla, sedan de upphålla
pr arbetstimme en minimilön af 34 nått 21 års ålder, per arbetstimme en miöre.
nimilön af 27 öre.

Mom. 2. De i mom. 1 omnämnda ar- Mom. 4. Tonlöns- och ackordsarbetare

betare, som fyllt 21 år och arbetat minst erhålla, då de i sin vanliga sysselsätt -

1 Öfverenskommelsen, som utarbetats af ombud för vederbörande organisationer, har
ej ännu (maj 1908) af dessa underskrifvits, men torde inom den närmaste framtiden blifva
antagen i här meddelad form.

2(34

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnbruk.

ning arbeta per timme, minimilön enligt
följande bestämmelser:

grupp I: arbetare inom denna grupp —
till hvilken .må räknas ställare, vällare,
järnsynare, lancashiresmeder, martinsmältare,
räckarmästare och ånghammareförmän
samt i öfrigt alla sådana arbetare,
som leda eller, ansvara för arbetet — erhålla
per arbetstimme 32 öre;

grupp II: arbetare inom denna grupp
— till hvilken må räknas valsare, varmare,
smeder vid ånghammare, hyttdrängar
samt kunniga martinarbetare och i
öfrigt sådana arbetare, som äro med de
här nämnda jämförliga — erhålla per arbetstimme
28 öre;

grupp III: öfriga arbetare och handtlangare,
som uppnått 21 års ålder, erhålla
per arbetstimme 25 öre.

Mom. 5. Tonlöns- och ackordsarbetare
erhålla, då de utom sin vanliga sysselsättning
arbeta per timme, minimilön i
enlighet med bestämmelserna i mom. 3.

Mom. 6. Fast anställd hjälpsmed skall
erhålla viss bestämd extra månadslön.

Mom. 7. Allt efter skicklighet och flit
efhåller arbetare högre lön, och skola dugliga
arbetare, som arbetat ett flertal år
i yrket, åtnjuta högre lön än minimilönen.

Mom. 8. Bestämmelserna om minimilön
gälla vid öfvergången ej för arbetare,
som därvid uppnått 50 års ålder och ej
inneha så stor timpenning, som minimilönsbestämmelserna
angifva, och kunna
undantag från nämnda bestämmelser jämväl
äga rum i fråga om arbetare, då de
uppnå 60 års ålder eller hvilkas arbetsförmåga
på grund af sjukdom eller vanförhet
är eller blifver nedsatt.

Mom. 9. Bestämmelserna i detta aftal
om minimilöner få ej föranleda eller tagas
till förevändning för nedsättning i
nuvarande timlöner.

Ackordsbestäinmelser.

§ 2.

Mom. 1. Vid hvarje särskildt bruk skola
för olika arbeten upprättas ackordsprislistor,
hvilka skola gälla till ömsesidig
efterrättelse och för samma tid som denna
öfverenskommelse.

Mom. 2. Införes af arbetsgifvaren ny
arbetsmetod eller förbättrade arbetsmaskiner
eller ugnar, må ändring af ackordet
genom underhandling ske jämväl under
aftalets giltighetstid.

Mom. 3. Ackordsarbete må i öfrigt utföras
i alla de fall, där så ske kan, hvarvid
för allt ackordsarbete, som icke blifvit
bestämdt genom fasta ackordsprislistor,
öfverenskommelse om priset träffas
genom fri förhandling i hvarje fall mellan
arbetsgifvaren och dennes representant och

den eller de arbetare, åt hvilka ackordsarbetet
erbjudes; och skall uppgörelse därom
ske före arbetets påbörjande.

Mom. 4. Vid verket skola anteckningar
föras öfver utom ackordsprislistorna
utförda ackord med tydligt angifvande
af arbetets art och pris. Arbetare, som;
erbjudes ackordsarbete, äger vid uppkommen
meningsskiljaktighet om ett förut utfördt
ackordsarbete af samma beskaffenhet,
rätt att, när han det begär, från
omförmälda anteckningar därom få kännedom.

öfver sådana ackord, som uppenbart äro
betydelselösa för bestämmande af efterföljande
ackord, behöfva dock ej anteckningar
föras. ''

Mom. 5. Af gemensamhetsackord erhåller
arbetaren, där ej för visst fall annorlunda
öfverenskommes, del i förhållande
till sin timpenning och det antal arbetstimmar,
han deltagit i ackordet. Vid
tonlönsarbete erhåller hvarje arbetare,
ehvad han är ordinarie eller extra, del af
tonlönen efter den beräkningsgrund, som
är för ifrågavarande arbetsplats bestämd.

Mom. 6. Ackord, som uppgöras enligt
mom. 2 och 3, skola, om vidkommande
arbetare därom enas med arbetsgifvaren,
i ackordsprislistan införas och blifva då
gällande på samma sätt och till samma
tid som öfriga i prislistan fastställda ackord.

Vid allt ackordsarbete, som icke upptagits
i ackordsprislistorna, är arbetarens
timlön garanterad.

Arbetstid oeli öfvertidsersättning.

§ 3.

Mom. 1. För icke skiftgående arbetare
utgör den ordinarie arbetstiden, oberäknadt
måltidsraster, 10 timmar per dag
med undantag för lördag och dag före
helgdag, då den är 8 timmar.

Mom. 2. För skiftgående arbetare beräknas
den ordinarie arbetstiden sålunda:

a) för arbetare, sysselsatta i valsverk
och smedjor samt i de öfriga verk, som
icke här nedan under b) och c) omnämnas,
räknas såsom ordinarie arbetstid hela
veckan med 38 timmars stillestånd för sönoch
helgdagshvila; dock skall uppeldning
af ugnar vara verkställd före den ordinarie
arbetstidens början.

Då vid stark köld isning uppstår, är
personalen skyldig att utan extra aflöning
börja arbetet kl. 8 söndags- eller
helgdagseftermiddag eller ock fortsätta arbetet
motsvarande tid dag före sön- eller
helgdag.

Äro arbetare vid här ifrågavarande verk
indelade i tre skiftlag, må tiden för söndagsstilleståndet
begränsas till 12 timmar.

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

265

b) För arbetare, sysselsatta i martinverk
och vid ugnar, hörande till manufakturverk,
räknas såsom ordinarie arbetstid
hela veckan med 24 timmars stillestånd
för sön- och helgdagshvila, och skola
ugnarna före den ordinarie arbetstidens
början vara uppeldade och chargerfärdiga.
Arbetstiden för martinarbetare får dock
ej utsträckas till mer än 12 timmar per
dygn.

c) För arbetare, sysselsatta vid hyttor
och bessemerverk, äfvensom för elektrikor
och maskinister samt deras hjälpare räknas
såsom ordinarie arbetstid hela veckan,
dock att för sön- och helgdagsarbete betalas
ett tillägg af 50 °/o å timpenningen
utom för midsommardagen samt för
påsk-, pingst- och juldagarna med tillhörande
annandagar, då, om arbetet är
i gång, 100 °/o tillägg betalas, allt för
hvarje arbetsdygn om 24 timmar.

Förändring från tvåskift till treskift bör
äga rum, där så kan ske utan anställning
af flere arbetare och utan minskning af
produktionen.

Mom. 3. Där arbetstiden för icke skiftgående
arbetare nu är kortare än 58 timmar
i veckan, får densamma ej förlängas,
och ej heller må för arbetare indelade
i 2 skift inskränkning i söndagsstilleståndet
ske, där detsamma nu är längre än
i mom. 2 a) och b) här ofvan sägs.

§ 4.

Mom. 1. När så erfordras, är arbetaren
skyldig att mot den ersättning, hvarom
i mom. 3 här nedan förmäles, å öfvertid
medverka vid reparationer och annat
arbete, som ej utan olägenhet kan uppskjutas.

I den sålunda stadgade skyldigheten att
arbeta å öfvertid inbegripes:

a) för arbetare, hvarom i § 3 mom. 2
a) förmäles, skyldighet att vid synnerlig
brådska antingen börja arbetet klockan 8
söndags- eller helgdagseftermiddag eller
ock fortsätta arbetet motsvarande tid dag
före sön- eller helgdag;

b) för de i § 3 mom. 2 b) nämnda
arbetare skyldighet att dels fortsätta påbörjad
torkeldning oafsedt inträffande af
sön- eller helgdag, dels hålla martinugnarna
i gång vid enkel helgdag, som infaller
från och med måndag till och med
lördag, samt sista söndag före större reparation
äfvensom första söndag efter en
dylik sedan igångsättning skett, dels oclc
vid synnerlig brådska högst 12 gånger
årligen hålla hvarje martinugn i, drift
äfven under söndagsdygn.

Så vidt möjligt är bör arbete, hvarom
i punkterna a) och b) här ofvan förmäles,
icke förekomma under månaderna juni—-augusti.

Mom. 3. öfvertidsarbete får icke an -

vändas i sådan utsträckning, att arbetaren
öfveranstränges.

Mom. 3. "Vid af arbetsgifvaren påbjudet
öfvertidsarbete betalas utöfver den ordinarie
timpenningen eller utöfver det fastställda
ackords- eller tonlönsbeloppet ett
öfvertidstillägg, beräknadt till 50 °/o af den
ordinarie timpenningen. För midsommardagen
samt för påsk-, pingst- och juldagarna
med tillhörande annandagar betalas,
då arbetet är i gång, 100 °/o tillägg. Där
öfvertidsersättning hittills utgått med högre
procent än den nu nämnda, får nedsättning
däri ej ske.

Mom. 4. För regelbundet återkommande
öfvertidsarbete, såsom uppeldning af
vällugnar och dylikt, fastställes i ackordsprislistan
särskildt, öfvertidstillägget innefattande
ackordspris, som dock skall
skiljas från gemensamhetsackordet.

För tillfälliga ackordsarbeten, som icke
äro ''upptagna i ackordsprislistan, kan likaledes
uppgörelse om pris träffas med
särskild hänsyn till att arbetet helt eller
delvis är att utföra å öfvertid, och betalas
icke heller i détta fall särskildt
öfvertidstillägg.

Arbete å annan ort.

§ 5.

Mom. 1. Under resor för verkets räkning
erhåller arbetaren dels resebiljett
eller ersättning för sådan, dels dagtraktamente
med minst 2 kronor samt vanlig
timpenning såsom för ordinarie arbetstid
(äfven för sön- och helgdagar), dock utan
tillägg för öfvertid.

Mom. 3. Vid arbete å annan ort än
där verket är beläget — hvarest arbetare
måste öfvernatta — erhåller arbetaren
utom den vanliga timlönen fritt logi och
vivre, båda af tillfredsställande beskaffenhet,
eller ock ersättning därför med minst
2 kronor per dag.

Mom. 3. När arbete för verket å annan
ort förekommer i sådan utsträckning, att
verket där anställer arbetare, utgår icke
till dessa arbetare sådant extra tillägg,
hvarom i föregående mom. förmäles.

Sjukvård och olycksfallsersättning.

§ 6.

Alla arbetare och deras hemmavarande
familjemedlemmar erhålla vid sjukdomsfall
fri läkarevård. Såvidt möjligt är skall
dock anmälan om sjukdomsfallet ske å
bruksläkarens mottagningstid.

Vid olycksfall i arbetet erhåller den skadade
fri medicin och fri sjukvård å för
ortens behof afsedd sjukvårdsinrättning,
i fall sådan vård af läkaren föreskrifves.

Järnbruk.

266

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnbruk.

§ 7.

Vid olycksfall i arbetet ansvarar arbetsgifvaren
— utöfver hvad nu gällande lag
föreskrifver — för utbetalande af ersättning
till den skadade af en krona per
dag jämväl från och med den fjärde till
och med den sextionde dagen af den tid,
som den skadade är oförmögen till arbete.

I de fall, där arbetsgifvaren försäkrar
sina arbetare, åtager sig arbetsgifvaren
jämväl, där arbetarne så önska, att på deras
egen bekostnad ombesörja försäkring
af arbetarne mot olycksfall utom arbetet.

Har olycksfall medfört minskning af
arbetsförmågan, skall, där arbetsgifvaren
eller arbetaren så fordrar, utlåtande inhämtas
från Riksförsäkringsanstalten öfver
i hvad mån kroppsskadan åstadkommit
för framtiden bestående förlust eller
minskning af arbetsförmågan.

Förmåner af bostad in. in.

§ 8.

De i detta aftal bestämda minimilöner
äro satta under förutsättning att förmåner
af fri bostad, vedbrand, hyresbidrag, potatisland
och dylikt icke åtnjutas af arbetarne.

Vid borttagande af förmåner skall en
rättvis reglering ske af timlöner och ackordspris,
så att arbetare, hvilken hittills
åtnjutit sådana förmåner, erhåller
ett desamma fullt motsvarande tillägg i
timlön och ackordspris.

Värdet af ifrågavarande förmåner skall,
för den tid aftalet gäller, bestämmas af en
nämnd, i hvilken arbetsgifvaren och arbetarne
utse ömsesidigt två medlemmar
och dessa fyra den femte. Kan enighet
ej vinnas vid valet af femte man, skall
denne utses af statens förlikningsman inom
det distrikt, där arbetsplatsen är belägen.

Allmänna bestämmelser.

§ 9.

Arbetaren skall iakttaga ett godt uppförande
samt, i hvad på honom beror,
medverka till allmänt främjande bland
arbetspersonalen af ordning och skick.

Från befälets sida skall arbetaren röna
ett humant bemötande.

§ 10.

Arbetaren skall å bestämd tid infinna
sig vid sitt arbete samt med villighet och
flit fullgöra sina åligganden och därvid
noggrant efterfölja de föreskrifter, som
af arbetsbefälet meddelas.

Vid omställningar i valsverken skola
samtliga arbetare, såväl äldre som yngre

vara behjälpliga, därest ej annorlunda bestämmes
af vederbörande arbetsbefäl.

Utan permission eller giltigt förfall får
arbetaren icke uteblifva från arbetet, och
har han att i händelse af giltig orsak
till uteblifvande ofördröjligen underrätta
vederbörande förman om förfallet. Vid
sjukdomsförfall är arbetaren, om så af befälet
påfordras, skyldig att låta undersöka
sig af läkare eller sjuksköterska för att
med intyg från någon af dessa styrka sin
uppgift.

Arbetaren må icke förrän vid arbetstidens
slut onödigtvis aflägsna sig från arbetet,
och må ej genom obehöfliga samtal
störa andra i deras arbete och ej heller
själf sysselsätta sig med annat än sitt
arbete.

Arbetare äga ej utan arbetsgifvarens
medgifvande afhålla möten inom arbetsområdet,
ej heller må på arbetsplatsen
under pågående arbete bedrifvas agitation
af något, slag.

Där tidregistreringsapparater finnas anbragta,
är arbetaren skyldig att själf registrera
arbetstiden.

§ Il Arbetare,

som så önska och därom göra
anmälan till förmannen minst två dagar
förut, erhålla, i den mån förhållandena det
medgifva, ledighet för deltagande i politiska
val och viktigare kommunala stämmor.

§ 12.

Arbetsgifvarens tillhörigheter skola väl
vårdas och med aktsamhet handhafvas,
vid äfventyr att arbetaren varder ersättningsskyldig
för den skada, som uppsåtligen
eller genom hans vårdslöshet åstadkommes.

§ 13.

Arbetaren skall omsorgsfullt iakttaga de
föreskrifter, som i ordningens intresse eller
till undvikande af olycksfall blifvit
meddelade samt genom anslag eller annorledes
arbetarne delgifna, och må vidtagna
skyddsanordningar icke rubbas.

§ 14.

Ordinarie likvid utbetalas en gång i
hvarje månad. Emellan de ordinarie likviderna
skola dock arbetarne å en viss
af förvaltningen bestämd dag utbekomma
förskott motsvarande efter uppskattning
arbetarens innestående tillgodohafvande
dock högst halfva månadsförtjänsten.

Aflöningen skall åtföljas af nota öfver
förtjänsten, äfven upptagande afdrag af
i en eller annan form erhållna förskott.

Hvad nu är föreskrifvet utgör icke hinder
för att aflöningen i stället må utgå
i form af vecko- eller fjortondagarslikvid.

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

267

§ 15.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt. Anse arbetare, att afskedande
ägt rum under omständigheter, som
kunna tolkas såsom angrepp på föreningsrätten,
äga de att, innan andra åtgärder
vidtagas, genom sin organisation påkalla
undersökning för vinnande af rättelse.

§ 16.

Såsom kränkning af föreningsrätten får
icke anses arbetsgifvares fordran, att förmän,
räknadt dock till högst 2 °/o af det
sammanlagda antalet arbetare vid hela
verket, ej må tillhöra arbetarnes fackorganisation.

Medlem af fackorganisationen, som erhåller
förmansanställning, äger dock att
kvarstå i sin organisation minst tre månader
efter anställandet.

§ 17.

Uppstår rörande tolkningen eller tilllämpningen
af gällande aftal eller af annan
anledning tvist mellan parterna, må

sådan tvist under inga omständigheter föranleda
till omedelbar arbetsinställelse från
någondera _ sidan, utan skall därom förhandlas,
först mellan parterna själfva och
därefter, om enighet ej uppnås, mellan
arbetsgifvarens organisation och vederbörande
fackförbunds styrelse.

§ 18.

Som brott mot gällande aftal må —
där bestämmelserna i § 17 för där afsedda
fall iakttagits — icke anses vare
sig af arbetsgifvaren företagen lockout,
som i föreskrifven ordning beslutats af
vederbörande arbetsgivareorganisation, eller
af arbetarne företagen strejk eller
blockad, som sker efter medgifvande af
vederbörande fackförbunds styrelse. Sådan
lockout, strejk eller blockad får dock
ej ske för att framkalla ändring i eller
tillägg till gällande aftal eller förbindas
med yrkande om sådan ändring eller tilllägg.

§ 19.

Detta aftal skall gälla till utgången
af år 1909 och därefter, såvidt detsamma
icke uppsagts före den 1 oktober nämnda
år, för ett år i sänder med ömsesidig
rätt att tre månader före hvarje kalenderårs
slut uppsäga aftalet till upphörande.

Öfverenskommelse mellan Järnbruksförbundet och. vederbörande
fackförbund angående arbets- och lönevillkor för de vid grufvorna

anställde arbetarne.1

Minimilöner.

§ 1.

_ Mom. 1. Vid arbete mot timlön skola
följande belopp gälla såsom minimilöner
för nedannämnda slag af vanliga, på sitt
område dugliga arbetare, nämligen:

A) Grufarbetare:

1) vid arbete under jord 36 öre;

2) vid arbete i dagbrott 32 öre;

B) Gruf byggare, som fyllt 21 år:

1) vid arbete under jord 37 öre;

2) vid arbete i dagbrott 33 öre;

C) Diverse yrkesarbetare (snickare,
smeder, verkstadsarbetare m. fl.), som fyllt
21 år, 30 öre;

D) Grofarbetare, som fyllt 21 år, 27
öre;

Mom. 2. Grufarbetare och grufbygga -

re, som af en eller annan orsak anvisas
vanligt ofvanjordsarbete, erhålla i minimilön
per timme, grufarbetare 27 öre och
grufbyggare 30 öre/

Mom. 3. Allt efter skicklighet och flit
erhåller arbetare högre lön, och skola dugliga
arbetare, som arbetat ett flertal år
i yrket, åtnjuta högre lön än minimilönen.
Därjämte skall vid betalning af
högre timpenning än minimilönen särskildt
afseende fästas vid, huruvida arbete
i schakt och stigorter är förenadt
med större fara.

Mom. 4. Bestämmelserna om minimilön
gälla vid öfvergången ej för arbetare, som
därvid uppnått 50 års ålder och ej inneha
så stor timpenning, som minimilönsbestämmelserna
angifva, och kunna undantag
från nämnda bestämmelser jämväl äga

1 be s. 263, noten. Då öfverenskommelsen tillkommit under detta arbetes tryckning, har
den ej kunnat införas under Grufdrift.

Järnbruk.

Järn grufvor.

268

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järn grufvor.

rum i fråga om arbetare, då de uppnå
60 års ålder, eller hvilkas arbetsförmåga
på grund af sjukdom eller vanförhet är
eller blifver nedsatt.

Mom. 6. Bestämmelserna i detta aftal
om minimilöner få ej föranleda eller tagas
till förevändning för nedsättning i
nuvarande timlöner.

Ackordsbestiiinmelser.

Mom. 4. Å dag före sön- eller Helgdag
utgör den ordinarie arbetstiden för samtliga
arbetare under hvarje del af året
åtta timmar.

Mom. 5. I den ordinarie arbetstiden må
icke inbegripas tid för måltidsraster, och
skall härjämte arbetstiden räknas från det
arbetaren infunnit sig å sin arbetsplats,
till dess han slutar arbetet därstädes; dock
att vid grufvor under jord tiden för^ uppoch
nedfart inberäknas i den ordinarie arbetstiden.

§ 2.

Mom. 1. För allt det arbete, som kan
utföras på ackord, bör sådant lämnas.

Mom. 2. Vid hvarje gruffält skola för
olika arbeten upprättas normerande prislistor
att tillämpas under den tid aftalet
är gällande. Därest nu oförutsedda
eller eljest framdeles påkommande omständigheter
bevisligen verkat till större
ojämnhet i lönerna eller till skada för
arbetsgifvare eller arbetare, kan på framställning
af den lidande parten reglering
af ackord ske. I sammanhang med införande
af ny arbetsmetod eller af förbättrade
arbetsmaskiner eller anordningar
i öfrigt må ock reglering ske af de ackord,
som af förändringen beröras.

Mom. 3. Ackord, som icke blifvit genom
i föregående moment omnämnda prislistor
fastställda, skola af arbetsgifvaren
så bestämmas och regleras, att de för
fullgoda arbetare i genomsnitt motsvara
de i prislistan fastslagna, närmast jämförliga
ackord.

Arbetstid och öfvertidsersättning m. m.

§ 3.

Mom. 1. Den ordinarie arbetstiden under
jord bestämmes för allt arbete till
åtta timmar per dag.

Mom. 2. Den ordinarie arbetstiden i
dagbrott bestämmes för borrare, lastare
och med dem jämställda till åtta timmar
per dag samt för grufbyggare och extra
arbetare till nio timmar per dag.

Mom. 3. Den ordinarie arbetstiden i
andra fall bestämmes, där ej för särskildt
slag af arbete eller på grund af ortsförhållanden
annorlunda öfverenskommes,
till tio timmar per dag; dock att arbetstiden
under den mörkare årstiden, där
ej arbetet genom konstgjord belysning
ändock möjliggöres, begränsas sålunda:
under senare hälften af oktober samt under
november och februari till nio timmar
samt under december och januari
till åtta timmar per dag.

Där arbetstiden vid i detta mom. afsedt
arbete nu är kortare än här ofvan
stadgats, får förlängning af densamma
ej ske.

§ 4.

Mom. 1. När så erfordras, är arbetaren
skyldig att mot den ersättning, hvarom
i mom. 3 här nedan förmäles, å öfvertid
medverka vid reparationer och annat
arbete, som ej utan olägenhet. kan
uppskjutas.

Mom. 2. öfvertidsarbete får icke användas
i sådan utsträckning att arbetaren
öfveranstränges.

Mom. 3. Vid af arbetsgifvaren påbjudet
öfvertidsarbete betalas utöfver den
ordinarie timpenningen eller utöfver det
fastställda ackordsbeloppet ett öfvertidstillägg,
beräknadt till 50 °/o af den ordinarie
timpenningen. För midsommardagen
samt för påsk-, pingst- och juldagarna
med tillhörande annandagar betalas,
då arbetet är i gång, 100 °/o ^tillägg.
Där öfvertidsersättning hittills utgått med
högre procent än den nu nämnda, får
nedsättning däri ej ske.

Mom. 4. År tillfälligt ackord fastställdt
med hänsyn därtill, att arbetet helt eller
delvis är att utföra å öfvertid, betalas
intet särskildt öfvertidstillägg.

Mom. B. Med afseende å arbetstid och
aflöning för maskinister, spelstyrare och
pumpvaktare äfvensom för arbetare vid
anrikningsverken skola särskilda aftal
gälla.

§ 5.

Då på grund af maskinskada, rubbning
i kraftledning, vagnsbrist eller annan orsak
afbrott i arbetet äger rum^ under längre
tid än en half timme, må, da annat
arbete icke anvisats, men tillsägelse meddelats
arbetaren att afvakta hindrets upphörande,
ersättning för sådan väntetid utgå
efter beräkning af den ordinarie. timpenningen.
Tillkännagifves vid skiftets
början, att arbetet inställes, utbetalas likväl
lön för en timme.

Sjukvård och olycksfallsersättning.

§ 6.

Alla arbetare och deras hemmavarande
familjemedlemmar erhålla vid sjukdomsfall
fri läkarevård. Såvidt möjligt är skall

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

269

dock anmälan, om sjukdomsfallet ske å
grufläkarens mottagningstid.

Vid olycksfall i arbetet erhåller den. skadade
fri medicin och fri sjukvård å för
ortens behof afsedd sjukvårdsinrättning,
ifall sådan vård af läkaren föreskrifves.

Hvad här är föreskrifvet utgör ej hinder
för att vid särskilda grufvor annan öfverenskommelse
angående läkare- och sjukvård
och sättet för dess utgående träffas
mellan vederbörande arbetsgifvare och arbetare.

§ 7.

Vid olycksfall i arbetet ansvarar arbeisgifvaren
— utöfver hvad nu gällande lag
föreskrifver — för utbetalande af ersättning
till den skadade af en krona per
dag jämväl från och med den fjärde till
och med den sextionde dagen af den
tid, som den skadade är oförmögen till
arbete.

I de fall, där arbetsgifvaren försäkrar
sina arbetare, åtager sig arbetsgifvaren
jämväl, där arbetarne så önska, att på
deras egen bekostnad ombesörja försäkring
af arbetarne mot olycksfall utom arbetet.

Har olycksfall medfört minskning af
arbetsförmågan, skall, där arbetsgifvaren
eller arbetaren så fordrar, utlåtande inhämtas
från Kiksförsäkringsanstalten öfver
i hvad mån kroppsskadan åstadkommit
för framtiden bestående förlust eller
minskning af arbetsförmågan.

Förmåner af bostad in. in.

§ 8.

De i detta aftal bestämda minimilöner
äro satta under förutsättning att förmåner
af fri bostad, vedbrand, hyresbidrag,
potatisland och dylikt icke. åtnjutas af
arbetarne.

Vid borttagande af förmåner skall en
rättvis reglering ske af timlöner och
ackordspris, så att arbetare, hvilken hittills
åtnjutit sådana förmåner, erhåller
ett desamma fullt motsvarande tillägg i
timlön och ackordspris.

Värdet af ifrågavarande förmåner skall,
för den tid aftalet gäller, bestämmas af
en nämnd, i hvilken arbetsgifvaren och
arbetarne utse ömsesidigt två - medlemmar
och dessa fyra den femte. Kan enighet
ej vinnas vid valet af femte man, skall
denne utses af statens förlikningsman inom
det distrikt, där arbetsplatsen är belägen.

Allmänna bestämmelser.

§ 9-

Arbetaren skall iakttaga ett godt uppförande
samt, i hvad på honom beror,

medverka till allmänt främjande bland
arbetspersonalen af ordning och skick.

Från befälets sida skall arbetaren röna
ett humant bemötande.

§ 10.

Arbetaren skall å bestämd tid infinna
sig vid sitt arbete samt med villighet
och flit fullgöra sina åligganden och därvid
noggrant efterfölja de föreskrifter,
som af arbetsbefälet meddelas.

Utan permission eller giltigt förfall får
arbetaren icke uteblifva från arbetet, och
har han att i händelse af giltig orsak
till uteblifvande ofördröjligen underrätta
vederbörande förman om förfallet. Vid
sjukdomsförfall är arbetaren, om så af
befälet påfordras, skyldig att låta undersöka
sig af läkare eller sjuksköterska för
att med intyg från någon af dessa styrka
sin uppgift.

Arbetaren må icke förrän vid arbetstidens
slut onödigtvis aflägsna sig från
arbetet, och må ej genom obehöfliga samtal
störa andra i deras arbete och ej
heller själf sysselsätta sig med annat än
sitt arbete.

Arbetare äga ej utan axbetsgifvarens
medgifvande afhålla möten inom arbetsområdet,
ej heller må på arbetsplatsen
under pågående arbete bedrifvas agitation
af något slag.

Där tidregistreringsapparater finnas anbragta,
är arbetaren skyldig att själf registrera
arbetstiden.

§ Il Arbetare,

som så önska och därom göra
anmälan till förmannen minst två dagar
förut, erhålla, i den mån förhållandena
det medgifva, ledighet för deltagande
i politiska val och viktigare kommunala
stämmor samt den 1 maj.

§ 12.

Mom. 1. Arbetsgifvaren är skyldig att
mot själfkostnadspris tillhandahålla tidsenlig
och tillräcklig redskap vid alla arbeten
äfvensom att vid arbete under jord
mot själfkostnadspris med 50 °/o rabatt
hålla arbetaren med det kvantum belysningsämne,
som erfordras, eller lämna motsvarande
betalning i penningar.

Mom. 2. Arbetsgifvarens tillhörigheter
skola väl vårdas och med aktsamhet handhafvas,
vid äfventyr att arbetaren varder
ersättningsskyldig för den skada, som
uppsåtligen eller genom hans vårdslöshet
åstadkommes.

§ 13-

Arbetaren skall omsorgsfullt iakttaga de
föreskrifter, som i ordningens intresse eller

Järn grufvor.

270

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järn grufvor.

Järnbruk.

till undvikande af olycksfall blifvit meddelade
samt genom anslag eller annorledes
arbetarne delgifna, och må vidtagma
skyddsanordningar icke rubbas.

§ 14.

Ordinarie likvid utbetalas en gång i
hvarje månad. Emellan de ordinarie likviderna
skola dock arbetarne å en viss
af förvaltningen bestämd dag utbekomma
förskott, motsvarande efter uppskattning
arbetarens innestående tillgodohafvande
dock högst halfva månadsförtjänsten.

Aflöningen skall åtföljas af nota öfver
förtjänsten, äfven upptagande afdrag af
i en eller annan form erhållna förskott.

Hvad nu är föreskrifvet utgör icke hinder
för att aflöningen i stället må utgå
i form af vecko- eller fjortondagarslikvid.

§ 15.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Eöreningsrätten skall å öinse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att af skedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

§ 16.

Såsom kränkning af föreningsrätten får
icke anses arbetsgifvares fordran, att förmän
icke må tillhöra arbetarnes fackorganisationer.

Medlem af fackorganisationen, som erhåller
förmansanställning, äger dock att
kvarstå i sin organisation minst tre månader
efter anställandet.

Med förman afses här den, hvilken är
anställd som arbetsgifvarens specielle representant
gent emot arbetarne och åtnjuter
aflöning såsom sådan — helst fast
års- eller månadslön — samt utöfvar befäl
med uppdrag att leda, fördela och
kontrollera arbetet, själf icke deltager i
arbetet annat än tillfälligtvis och aldrig
har andel i ackordsöfverskott.

§ 17.

Uppstår rörande tolkningen eller tilllämpningen
af gällande aftal eller af annan
anledning tvist mellan pärtema, må
sådan tvist under inga omständigheter föranleda
till omedelbar arbetsinställelse
från någondera sidan, utan skall därom
förhandlas, först mellan parterna själfva
och därefter, om enighet ej uppnås, mellan
arbetsgifvarens organisation och vederbörande
fackförbunds styrelse.

§ 18.

Som brott mot gällande aftal må —
där bestämmelserna i § 17 för där afsedda
fall iakttagits •—■ icke anses vare sig
af arbetsgifvaren företagen lockout, som
i föreskrifven ordning beslutats af vederbörande
arbetsgifvareorganisation, eller
af arbetarne företagen strejk eller blockad,
som sker efter medgifvande af vederbörande
fackförbunds styrelse. Sådan lockout,
strejk eller blockad får dock ej ske
för att framkalla ändring i eller tillägg
till gällande aftal eller förbindas med
yrkande om sådan ändring eller tillägg.

§ 19-

Detta aftal skall gälla till utgången
af år 1909 och därefter, såvidt detsamma
icke uppsagts före den 1 oktober nämnda
år, för ett år i sänder med ömsesidig
rätt att tre månader före hvarje kalenderårs
slut uppsäga aftalet till upphörande.

Arbets- och löneaftal mellan å ena sidan Fors bruk och å andra
sidan Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets afdelning n:r

121 i Fors.

Martinverket.

Aflöningarne utgå per ton dugliga göt för:

timmars skift med villkor af tjänstgöring äfven
söndagsdygn utan särskild ersättning.

Smältare.......44 öre Stenkoislossning ... kr. —: 27 pr ton

Skänkförare......35 » Mejsling af smidesskrot > 7: 50 > »

Hjälpsmältare.....35 > Höjning af smidesjärn > 4: — > »

Hjälpare........30 » > * gjntjärn . > —: 60 j »

Skrotdragare......30 > Götlastning..... > —: 15 > >

Eldare.........30 > för 8 Skrotlossning ... > —: 42 > »

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

271

Vid förekommande reparationsarbeten
betalas timlön för:

Smältare.......28 öre pr timme

Öfriga arbetare .... 25 > > >

Helgdagsarbete 50 % tillägg.

Söndagsstillestånd 24 timmar räknadt
från sista tappningen lördag till påsätta
ningens början söndag.

Vid synnerlig brådska arbetas intill sex
gånger årligen under sönaagsdygn mot)
50 o/o förböjning.

Ugnen hålles igång under enkel helgdag
som infaller under veckan samt sista
söndag före större reparation, äfvenså första
söndag efter dylik sedan igångsättning
skett, allt mot 50 % förhöjning.

Börjad påeldning afbrytes icke af eventuellt
inträffad sön- eller helgdag. Vid
öfvertidsarbete 50 o/o förhöjning.

Arbetstid för dagarbete 10 timmar å 24
öre pr timme.

Arbetstid i öfrigt såsom hittills.

Hyttan.

Aflöningarne utgå pr dygn för:
hyttdrängar kr. 3: 25 plus 1 öre för
hvarje slaggsten;

slaggdragare kr. 3:00 plus 1/2 öre för
hvarje slaggsten;

järnvägarne erhålla antingen 3: 25 för
arbete som hittills eller 3: 00 då ett utslag
af annan person sönderslås. Arbetsgifvaren
bestämmer hvilketdera alternati -

vet skall följas.

Kolfatare..........kr. 3: —

Malmbrännare........» 3: 50

Hjälpbrännare........»3: —

Krossare, l:e man......> 3: 25

» 2:e » ......»3: —

Bör uppsättare, hjälpuppsättare och
smörjare träffas närmare uppgörelse under
denna månad angående arbetstid och
aflöning.

Arbetstid 8 timmar pr dygn.

Malmslagning......15 öre pr ton.

Kalkslagning......15 > » »

Malmlossning respektive 7 och 12 Va öre pr
ton.

Arbetstid för dagarbetare 10 timmar å 24
öre.

Bör öfvertids-, sön- och helgdagsarbete
50 0/0 förhöjning.

Hyttan dämmes vid jul- och midsommarhelgerna,
såvida hyttgången tillåter. Skulle
ej dämning kunna ske vid nämnda helger
lämnas motsvarande ledighet vid annan
sådan.

Kolli gnarne.

Aflöningen utgår pr kapade vagn med:

33 öre för kolved ochl

36 > > ribbved |

30 > » kolved ochl

33 > » ribbved J

för äldre arbetare,
för yngre arbetare.

Insättning och uttag af vagnar 30 öre.

Kittning af portar 2 kronor pr port.

Kollossare och kolindragare 7 i/2 öre pr
stig.

Kollossaren härutom 1: 50 kr. för hvarje
söndag, som han arbetar.

Sotning af ugnar betalas med 48 öre pr
timme för den tid, som arbetas.

öfvertids-, sön- och helgdagsarbete betalas
med 50 % förhöjning å gällande timpenning
— 24 öre.

Vid ackordsarbete garanteras timlönen
för fullgod arbetare med 28 öre med beräkning
efter 10 timmar pr skift. Timlönen
i öfrigt 24 öre.

Brihet från arbetet lämnas alla söndagsnätter
från den 1 :a maj till 1 :a september.

Reningsverket.

Aflöningen utgår pr skift för:

Destillatörer.....kr. 3: 60

Eldare........ > 3: 50

Terpentinkokare ... » 3: 25

Kolskjutare..... >3: —

öfvertids-, sön- och helgdagsarbete samt
rengöring af ångpannan betalas med 50
o/o förhöjning.

Arbetstid sex tolf-timmars skift pr vecka.

Vid särskild stark kyla inskränkes stilleståndet
till 12 timmar under söndagsdygnet.

Sulfitfabriken.

Grupp 1. Arbetstiden c:a 93/4 timme pr
skift med 6 dag- och 7 nattskift.

Aflöning:

Silare . . .	. . 24 öre pr ton, 26 öre pr timma
Smörjare . .	. . 24 » »	> 26 » > »
Maskinförare	30 ä 31 » »	» 28 » » »
Prässare . .	. . 22 » »	» 25 » » »
l:e eldare .	. . 25 > »	» 26 » » »
2:e »	. . 22 > ■>	»25 > t> »
Blisdragare .	. . 17 » »	> 22 » » »

3 stycken »extra män» med tjänstgöring
fr. kl. 1/2 2 till l,''2 11 e. m. Måndagar t.

o. m. lördagar 24 öre pr ton, 26 öre pr
timma.

Grupp II. Arbetstid som förut.

Huggare ... 24 öre pr ton, 26 öre pr timma

Vedrensare . . 16 » » » 22 » » >

Siktpassare . . 18 > > » 22 > > >

Blislämpare . . 21 > > » 24 > > >

(Spånkupan.)

Grupp III. Arbetstid som förut.

Veddragare .	. 22 öre pr ton, 25 öre pr timma
Vedrensare .	. 21 »	» > 25 > » »
Kapare . . .	. 24 .	» » 25 » » »
Hjälpkapare	. 20 »	* » 24 » » »
Vedrullare .	. 16 »	» » 20 » » >

Järnbruk.

272

KOLLBKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnbruk.

Grupp IV. Arbetstid. 8 timmar för dygn.
Rökare .... 29 öre pr ton, 28 öre pr timma

Hjälpkokare. . 24 > > > 26 > > »

Syreberedare . 25 » » » 26 » » »

Massaskottare . 25 > > > 26 > » >

Kisbrännare

(10 timmar). 21 > » > 25 > » »

Barkare . . . 24 > » > 25 > > »

öfriga ackordspriser som förut.

Utarbetare 24 öre pr timme, 10 timmars
arbetsdag.

öfvertids-, sön- och helgdagsarbete betalas
med 50 o/o förhöjning å timpenningen.

Alla ordinarie ackordsarbetare garanteras
aflöning efter 370 ton pr månad om dem
åliggande arbetstid fullgjorts; dock så att
afdrag må göras å garanterade tontalet
med 7 ton för hvarje under månaden inträffadt
helgdagsskift om 12 timmar, under
de månader då jul, påsk och pingst inträffar.

Igångsättning sker på söndagskvällar
klockan 8.

Jordbruket.

Arbetstid.

1 jan.—15 februari 8 timmar. 16—28 februari
8 1/2 timmar. Mars 9 timmar. April
10 timmar. Maj—september 10 timmar.
1—15 oktober 10 timmar. 16—31 oktober
9 1/2 timmar. November—december 8
timmar.

Aftonringning 1 timme tidigare än vanligt
vid påsk, pingst och nyårsafton.

Intet eftermiddagsarbete om midsommaroch
julafton.

Vid brådska under bärgning 1 timme
extra pr dag mot 25 0/0 förhöjning.

Aflöning.

Fullgod arbetare öfver 18 år betalas med
24 öre pr timma.

Minderåriga 15—18 år betalas med 12—
22 öre pr timma.

Uppflyttning i högre löneklass sker den
1 :a november hvarje år, så att t. ex. den
som före 1 november fyllt 18 år erhåller
efter denna tid 24 öre pr timma.

Stalldräng 65 kronor pr månad jämte
husrum, ved och potatisland.

Slöjdare 28 öre pr timma.

Ryktning 13 kronor pr månad.

Fors den 5

(Underskrifter saknas &

Reparatörer, smeder, träarbetare m. fl.

Aflöning:

Blylödare........38 öre pr timma

Reparatörer...... 30—36 » » »

Smeder........ 30—32 » » >

Modellsnickare......33 > » »

plus 6 kronor pr månad för verktyg.

Smedhandtlangare (öfver 18 år) 24 öre pr timma

Träarbetare.........28 » > »

Stenarbetare........28 > » »

» -förman.....30 > > »

Arbetstid 10 timmar pr dag.

Öfvertids-, sön- och helgdagsarbete betalas
med 50 °/o förhöjning.

Allmänna bestämmelser.

Vid olycksfall betalas från 4—60 :e dagen
1 krona för dag, därefter enligt lag. Fri
läkarvård lämnas arbetaren och hans familj.

För alla arbetare, som haft arbete under
minst en månads tid, gäller 14 dagars ömsesidig
uppsägning, såvida ej annorledes öfverenskommits.

Införes af arbetsgifvaren ny arbetsmetod
eller förbättrade arbetsmaskiner må
ändring af ackordet ske efter öfverenskommelse
parterna emellan.

Bolaget har rätt att fritt antaga och afskeda
arbetare, att leda och fördela arbetet,
och att använda arbetare från hvilken
förening som helst, eller arbetare stående
utanför förening.

I sammanhang härmed förklara sig bolaget
och vederbörande arbetare vara^ ense
därom, att rätten att under alla förhållanden
fritt och okränkt deltaga i arbete skall
liksom föreningsrätten hållas i ömsesidig
helgd.

Detta aftal träder i kraft den 1 juni,
förutom hvad som angår de s. k. »extra
männen» i sulfitfabriken, hvarest dock den
nya arbetsfördelningen skall vara införd
senast den 1 juli, och gäller till den °1
juni 1908 och därefter ett år i sänder, såvida
det icke uppsagts af någondera parten
två månader före utgångstiden.

juni 1907.

det till Koinmerskollegium insända exemplaret af aftalet.)

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

273

Kopparverk.

Arbets- och löneaftal mellan Hälsingborgs kopparverks aktiebolag
och Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets afdelning n:r 76
(kopparverksarbetareafdelningen).

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Så länge detta aftal gäller skola vid
Hälsingborgs kopparverk tillämpas He i enlighet
med förda underhandlingsprotokoll,
hvartill i Öfrigt hänvisas, upprättade prislistor
och allmänna bestämmelser, hvarjämte
de till grund för ackordssatserna
lagda i prislistan inryckta arbetsbeskrifningarna,
såväl som bifogade ordningsregler
skola noga efterföljas.

§ 2.

Giltighetstid.

Detta aftal gäller från och med denna
dag t. o. m. 31 jan. 1910 med 3 månaders
ömsesidig uppsägningstid före aftalstidens
utgång. Sker ej uppsägning å någondera
sidan å sålunda föreskrifven tid, gäller
aftalet ytterligare, med 3 månaders ömsesidig
uppsägning, år efter år med lika
rättigheter och skyldigheter.

§ 3.

Fridagar.

Arbetsdagar äro för fabriksarbetarne alla
veckans dagar, och för alla öfriga arbetare
söckendagar, dock med skyldighet för dem,
att äfven å sön- och helgdagar arbeta i
den utsträckning, som fabrikationens gång:
och aådra nödvändiga arbeten kunna påfordra;
dock skall arbetsbefälet. där omständigheterna
sådant tillåta, därom i god
tid underrätta arbetarne.

Den 1 maj är fridag för alla utom för
dem, som äro anställda på sådana platser
i fabriken, där arbetet ej kan afstanna
utan olägenhet för driften.

§ 4.

Arbetstidens längd.

För fabriksarbetare, som arbeta enligt
ackords- eller premiesystem på omväxlande
dag- och nattskift, är ordinarie arbetstid
8 timmar.

Vid ombyte af skift kommer arbetstiden
för skiftarbetare att i sträck utgöra 1 1/2
eller 2 skift.

För alla andra arbetare är ordinarie
arbetstiden 10 timmar med V2 timmes frukost
och iy2 timmes middagsrast, med

1932/og Arbetsaftal.

undantag för extra hjälpare i smälteriet,
som vid smälteriarbete hafva 9 timmar enligt
särskild bestämmelse. För minderåriga
är arbetstiden den i lag tillåtna.

§ 5.

Ofvertidsarbete.

Arbete utöfver ordinarie arbetstid betraktas
såsom ofvertidsarbete, hvarför särskild
betalning utgår med 25 °/o af timlönen
för de två första timmarne och 50 °/o för
öfrig tid; dock äga de vid smälteriet anställda
extra hjälparne vid smälteriarbete
att för ofvertidsarbete, infallande mellan
kl. 8 e. m. och 6 f. m., åtnjuta den högre
öfvertidsprocenten, oafsedt om tiden utgör
de två första timmarne eller ej.

§ 6.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvare att leda
och fördela arbetet, att fritt antaga eller
afskeda arbetare och att begagna arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarne, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

§ 7.

Garanterad timpenning.

Vid de tillfällen, då på grund af minskning
i driften, som fabriken nödgas företaga,
eller på grund af maskinskador och
andra anledningar, som inträffa utan försumlighet
eller uppsåtligt förvållande från
arbetarnes sida, arbetarnes dagsförtjänst
enligt nu fastställda ackordsatser komma
att understiga gällande timlön, utbetalas
likväl denna timlön åt de i ackordsarbetet
deltagande arbetarne, dock att bolaget
förbehåller sig rätt att vid sådana
tillfällen efter behofvet minska arbetareantalet
på resp. arbetsplatser med skyldighet
för bolaget att bereda de sålunda
öfverflödiga arbetarne annan sysselsättning
inom verket, då sådan är att tillgå.

18

274

KOLLEKTIVAFTALBT I SVERIGE.

Kopparverk.

§ 8.

Meni ngsskiljaktiglietcr.

Meningsskiljaktigheter mellan parterna
rörande tolkningen af i detta aftal intagna
bestämmelser få icke föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets gång,
utan skola parterna söka bilägga inträffade
tvister på ett fredligt sätt.

Skulle härigenom öfverenskommelse icke
kunna träffas, hänskjutes tvisten till resp.
parters organisationer.

§ 9.

Aflöningsdag.

Aflöning utbetalas för hvar vecka på
af bolaget bestämd dag. Vid ackordsarbete,
där aflöningen ej kunnat för veckan
bestämmas, utbetalas i normala fall af
aflöningen det belopp, som motsvarar dagsförtjänsten,
hvarefter införtjänt ogulden
aflöning utbetalas, så snart densamma för
hvarje fall kunnat genom vågning, inventering
eller annorledes fixeras.

§ 10.

Nya ackordspriser.

Bolaget förbehåller sig rätt att vid införande
af nya arbetsmetoder, hvilka betingas
af nya maskinella anordningar eller
andra orsaker, träffa öfverenskommelse om
nya ackord. Kan enighet härvid ej uppnås,
skall arbetet ske på timlön.

§ Il Olycksfallsförsäkring.

Samtliga arbetare garanteras genom
olycksfallsförsäkring lifränta och invaliditetsersättning
enligt lag. Vid öfvergående
skada genom olycksfall lämnas sjukhjälp
med 1 krona 50 öre pr dag, räknädt
från och med första dagen, för så vidt
olycksfallet är af den art, att däraf följer
genom läkarebetyg styrkt oförmåga till
arbete under mera än tre dagar.

§ 12.

Sj ukhjälp.

Samtliga fabrikens arbetare samt deras
hustrur och minderåriga barn erhålla såväl
fri läkarevård af fabrikens läkare eller
den specialist denne för särskilda fall kan
anse nödigt anvisa, som äfven fri medicin,
som af dessa läkare ordineras.

Ackordsprislista och aflöningar.

Extraktionsverket.

§ 13.

Lastning af bränder, salt och råkis i
lagerhusen.

18 öre pr ton krossgods vid en minimiprestation
af 24 tons pr man och skift.
Vid körning inom ladorna öfver 25 meter,
ökas ackordet med 1 öre pr ton för
hvarje påbörjadt antal af 25 meter.

Arbetsbeskrifning:

a) inväxling af vagnar uti ladorna från
af lokomotiv eller på annat sätt framkördt
tåg af tippvagnar;

b) lastning af dessa tippvagnar om c:a
1,200 kg. innehåll med material;

c) utkörning af de lastade vagnarne till
hufvudspåret utanför ladan i medeltal c :a
15 m. från ladan samt hopkoppling af desamma
till tåg;

d) lastning skall ske af arbetare på
skift om 8 timmar, hvars indelning närmare
bestämmes af verket;

e) lastning skall ske på så sätt, att
vagnarne ej lastas med råga, så att vid
varsam växling icke något får utspillas.

§ 14.

Krossning.

18 öre pr ton krossgods vid en minimiprestation
af 24 tons pr man och skift.
Insättande af nya siktar betalas med kr.
2:— pr kvarn.

Arbetsbeskrifning:

a) in- och utväxling i och från krosstationen
af medelst lokomotiv eller på annat
sätt framkörda vagnar;

b) krossarbetet utföres i enlighet med
allmänna bestämmelser och närmare angifvet
på så sätt, att kisbränderna uttippas
på golfvet samt att medelst volymmått
noggrant mätta mängder salt och
grönkis, hvilka materialier likaledes med
tippvagnar inkörts och uttippats på golfvet,
tillföras kisbränderna och blandningen
kontinuerligt inmatas i kvarnarne;

c) det åligger krossarne att verkställa
behöflig smörjning af kvarnarne samt att
hålla kvarnkällaren ren från spilldt material
; det spillda materialet skall inskyfflas
i elevatorn, där en för ändamålet gjord
anordning är uppsatt;

d) påsättning af nya siktar skall utföras
af krossarne på tillsägelse af förmän,
hvarvid krossarne hafva rätt att dela
ifrågavarande arbete med lastarne i ladorna
;

e) rundsmörjning af vagnarne en gång
i veckan ombesörjes af bolaget.

MALMFÖRÄDLINGSINDCSTRI.

275

§ 15.

Påkörning’ af malm på rostugnarna.

15 % öre pr ton krossgods vid en minimiprestation
af 24 tons pr man och skift.
Arbetsbeskrifning:

a) hängbanevagnar fyllas från fickor
med bestämda kvantiteter, som angifvas
af de automatiska vågarne;

b) godset i den medelst linbanan framkörda
hängbanevagnen nttappas i trattarne; c)

tomvagnarne köras tillbaka medelst
linbanan;

d) spilldt gods vid fickor eller trattar
uppöses i vagname resp. trattarne och arbetsplatsen
hålles ren;

e) smörjning af vagname tillhör arbetare
; däremot icke fickornas, spjällens, vågarnes,
linbanans och trattarnes iordninghållande,
utan skola dessa göromål uträttas
af särskildt folk;

f) på arbetsplatsen tjänstgöra 2 man
pr skift.

§ 16.

Rostning.

Kr. 1,33 pr ton krossgods vid en minimiprestation
af i medeltal pr månad 3
tons pr man och skift.

Arbetsbeskrifning:

a) godset nedsläppes af arbetarne på
första muffeln ur trattarne;

b) godset nedrakas från botten till botten
under omröring samt utbredes väl på
bottnarne;

_ c) på de två nedersta bottnarne sker omröring
mellan hvarje dragning;

d) godset nedrakas i trattar på golfvet;

e) eldningen tillhör arbetarne och skall
utföras så, att en lagom temperatur hålles
i ugname enligt närmare anvisningar
af förmän. Kolen finnas upplagda i rosthuset
;

f) röstningen skall utföras under iakttagande
af de omständigheter, som äro
lämpliga för arbetets goda resultat, hvarvid
menas att så vidt möjligt fullständigt
öfverförande af kopparföreningar i malmen
till i vatten lösliga sådana, och äro
dessa omständigheter: malmens noggranna
utbredning på bottnarne, omröring samt
luftning;

g) arbetsplatsen skall hållas ren, så
att spilld malm återuppöses i mufflarne
eller på kylbottnarhe samt slagg utköres
på anvisadt ställe utanför rosthuset;

h) arbetare hafva själfva att hämta
rakor och skyfflar på förrådet, och skall
på samma ställe förbrukade materialier
återlämnas.

Materialiernas iordninghållande tillhör
icke röstare, men är han skyldig sörja
för, att arbetet bedrifves på ett sådant
sätt, att ugnar och materialier skonas;

i) en röstare har att sköta vid gamla Kowcirverk
ugnen 4 muffelpartier, vid nya uglen 3 ^

muffelpartier. Dragningarnes antal och
mängden påsatt gods kommer att variera,
så att minimiprestationen innehålles eller
annan prestation efter omständigheterna
uppnås;

J) kopparverket förbehåller sig rätt att
göra annan indelning än under mom. i)
ofvan är anfördt på arbetet under villkor,
att öfverenskomna prestationer erhållas.

§ H.

Källararbete.

15 Vä öre pr ton krossgods vid en minimiprestation
af 24 tons pr man och skift.

Arbetsbeskrifning:

a) godset skall nedrakas från kylplåtarne
i vagnarne;

. b) _ vagnarne skola framköras för hand
till hissen. Vagnarne inköras i hissen och
tomvagnarne återköras till arbetsstället;

c) hjälp vid bortskaffande af spilldt
materiel, renhållning och vagnssmörjning
erhålles af bolaget genom en man, som
arbetar på dagskift 10 tim.

§ 18.

Sumpfyllning och sumpjämning.

Alt. a) 14 1/2 öre pr ton krossgods vid en
minimiprestation af 144 tons pr 6 man
och dygn eller 24 tons pr man och skift.

Alt. b) 14 V2 öre pr ton vid en minimiprestation
af c :a 144 tons pr 5 man
och dygn eller 28,8 tons pr man och
skift.

Arbetsbeskrifning:

a) de medelst hissen uppkörda vagnarne
skola framköras till sumparna samt däri
uttippas. Sumpen skall fyllas så, att godset
jämnt utbredes. Skulle, sedan vatten
påsläppts sumpame, vissa partier ej visa
sig blifva utlakade på den grund, att sumpen
ej varit väl jämnad, skall en efterjämning
ske.

_ Sumpfyllare och sumpjämnare arbeta
tillsammans och äro
alt. a) 2 på hvarje skift om 8 timmar
;

alt. b) 1 på hvarje skift om 8 timmar
samt 1 på hvardera af 10 timmars
skift.

På söndagsnatten insätter bolaget 1 man
på daglön för undvikande af långskiften.

Arbetsplatsen skall hållas ren, så att
spilldt gods återskyfflas i sumparne. Gods
får ej nedspillas i rännorna eller ned på
golfvet i lakeriet, utan skall sådant gods
upptagas och återskyfflas i sumparne. Vagnarne
skola smörjas, men ingår ej smörjning
och öfrigt underhåll af hissen uti
skyldigheterna.

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kopparverk.

276

§ 19.

Sumptömiiing (utan utkörning).

22 1/2 öre per ton purple-ore vid en minimiprestation
af 16 tons per man och
skift.

Arbetsbeskrifning:

a) godset i sumparne skall uppskottas
i tippvagnar på spår på bryggorna vid
sumparnes öfverkant;

b) de lastade vagnarne skola framköras
och inväxlas på en tvärbana, som för till
purple-öre högen, för att där hämtas af
annat folk;

c) sumparne skola fullständigt tömmas,
blybeklädnad pch silbottnar skola varsamt
behandlas. Allt spilldt material skall bortforslas
;

d) vikten purple-ore beräknas på krossgods
så, att 1,100 kg. purple-ore anses
motsvara 1,000 kg. krossgods.

Skulle genom längre afrinnande af purple-oren
i sumparna denna blifva torrare,
förbehåller sig kopparverket, att genom
profvägning konstatera, hvilken mängd
purple-ore, som motsvarar 1 ton kross -

Utkörning och tippning.

15 öre per ton purple-ore vid utkörning
c :a 125 m., hvaraf på fast brygga
c:a 50 m., men för öfrigt på själfva högen,
och vid en minimiprestation af 24
tons per man och'' skift. Vid körning
därutöfver ytterligare 1 öre per ton för
hvarje påbörjad sträcka af 25 meter. Skulle
vägsträckan nedgå under ofvan angifna
siffra, sker en motsvarande minskning i
ackordet, så att för 100 meter betalas
14 öre, för 75 meter 13 öre o. s. v.
Skulle våglängden understiga 75 meter,
kan, om arbetarna så påfordra, arbetsstyrkan
minskas från 6 till 5 man med
skyldighet för fabriksledningen att bereda
den öfverflödige arbetaren annan sysselsättning
inom fabriken.

Arbetsbeskrifning:

a) malmen skall utköras och uttippas
på högen samt upplämpas på sätt, som
hittills varit brukligt;

b) utkörningen sker på fast brygga,
c :a 50 meter, samt för öfrigt på själfva
högen;

c) arbetarne hafva att göra förflyttningar
af sidospår, hvaremot läggning af
hufvudspår göres af verket.

Arbetarne smörja själfva vagnar, men
åligger all reparation verket;

d) viktberäkning lika med sumptöm -

Filtrering.

51/4 öre per ton krossgods vid en minimiprestation
af 72 tons per man och skift.

Arbetsbeskrifning:

filtreringen består i omläggning af sumpbottnarne,
siktning af malmen samt upprensning
af malm, som utföres af 2 man
på hvar sitt 8-timmars skift.

§ 22.

Läkning.

Skiftlön per man kr. 3:40 samt flitpenningar.
För god utlakning utgå flitpenningar
enligt följande skala:

När purple-ore innehåller högst 0,19 °/o
koppar i torrt gods följande flitpenningar: -

Under 0,19	ned till 0,18 % Cu	10	öre	pr	skift
> 0,18		>	0,17 » »	20	>	>	>
» 0,17		»	0,16 » »	35	»	*
. 0,16		>	0,15 » »	50	»	»
» 0,15	>	»	0,14 > >	75	»	»	>
» 0,14		»	0,13 » »	100		»	>
» 0,13	>		0,12 » »	125		>	»
» 0,12	>	»	0,11 » »	150	>	>	»
> 0,11		»	0,10» »	175	»	»	»

Halten af purple-oren fastställes i genomsnitt
per månad.

Arbetsbeskrifning:

läkningen består uti att påsläppa syror
och vatten samt aftappa sumparne enligt
vissa bestämda tillvägagångssätt.

Antal man 3, fördelade på tre skilt.

§ 23.

Skattning.

Kr. 5:25 per ton från torkan utvägd
cementkoppar, afsedd för smältning, vid
en minimiprestation af 750 kg. per man
och skift, kr. 6:— pr ton koppar, sornj
exporteras som cementkoppar vid en mot^
svarande minimiprestation per man och
skift.

Arbetsbeskrifning:

a) kopparn och järnet upptagas ur sumparne: b)

kopparn silas genom ett såll på så
sätt, att kopparn väl skiljes ifrån bitar
af järn och andra ämnen;

c) järnet skall återläggas i sumparne.
Affallsjärnet skall tvättas ifrån kopparn,
och synliga föroreningar af träbitar, trasor
och kiselstenar få ej återläggas i sumparne
utan skola föras till sortering;

d) arbetsplatsen skall hållas ren och
snygg.

Arbetet får icke bedrifvas på sådant
sätt, att kopparn rinner öfver bräddarna
på tvättsumparne och ned på golfvet, så att
samma koppar behöfver skattas flera gånger
,

e) arbetarne skola vara indelade i skift
enligt verkets närmare bestämmelser.

277

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

§ 24.

Tvättning’ och sortering.

Kr. 1:55 per ton från, torkan utvägd
cementkoppar, afsedd för smältning, vid
en minimiprestation af 2,25 tons per man
och skift.

Kr. 1: 77 per ton koppar, som exporteras
som cementkoppar vid en motsvarande:
minimiprestation.

Arbetsbeslcrifning:

a) kopparn tvättas under ständig påspolning
af vatten;

b) tvättarne hafva att tillse, att en
jämn ström af vatten rinner på tvättsum-i
pen, så att densamma ej står och spricker;

c) tvättarne skola utföra nödig filtrering
enligt förmäns anvisning;

d) tvättarne äro ansvariga för att ej
tvättar rinna öfver, så att vatten Och
koppar i onödan spilies på golfvet och
sedan åter behöfver genomgå processerna;

e) affallet från cementeringssumparne
skall omtvättas och sorteras noga uti sina
olika beståndsdelar på sätt, som af förmän
anvisas.

Sorteringen tillhör koppartvättningen på
så sätt, att dessa arbeten sammanslås och
utföras af en man på hvarje skift, så att
ständigt en man är närvarande vid tvättningen
och kan reglera vattenkvantiteten
på tvättarne.

§ 25.

Koppartransport • (s. k. kopparbärning)
och koppartoi kning.

Alt. a) för koppar till smälteriet kr.
1,10 pr ton från torkan utvägd koppar
vid en prestation af 3x/2 tons pr man
och skift.

För koppar, som exporteras såsom cementkoppar,
betalas 20 °/o högre eller kr.
1,32 pr ton från torkan utvägd koppar
vid en motsvarande minimiprestation.

Alt. b) arbetet utföres på timlön och 10
timmars skift.

Arbetsbeslcrifning:

a) kopparn uppöses i skottkärra eller annat
kärl;

b) skottkärran framköres och omtippas
i den nedanför stående tippvagnen;

c) tippvagnen köres till koppartorkan
och uttippas på golfvet;

d) kopparn utbredes på golfvet i koppartorkan
samt utköres till det bredvid
liggande magasinet, så snart den blifvit
tillräckligt torr. I fall vändning behöfves,
skall sådan utföras;

e) i fall kopparn skall sändas från verket
och på den grund fullständigt torkas,
skall kopparn vändas på torkan, så
att den blir jämntorr, innan den utköres;

f) minimiprestationen 3,5 tons pr man,
beräknad såsom från torkan utvägd cementkoppar.

§ 26.

.T äril bärning.

Kr. 2,35 pr ton järn vid en minimiprestation
af 1,5 tons pr man och skift: vid
bärning på längre distans ytterligare 20
öre pr ton järn för hvarje påbörjadt an-l
tal af 25 m. bortom nuvarande skrotupplaget.

Arbetsbeslcrifv ing:

a) i mån af behof skall skrotjärn fyllas
på sumparne;

b) i enlighet med förmäns anvisning
skall lämpliga järnsorter läggas i vissa
sumpar;

c) stenar, träbitar, säckar och sådana
järnsorter, som icke kunna användas, men
som dock befinna sig i skrotet, såsom
enaljerade kärl o. d. få icke inbäras i
sumparna.

Smälteriet.

§ 27.

Smältare vid raffiuudugnariia (2 st. pr
ugn och 8 timmars skift).

Kr. 3,40 pr man och skift samt såsom
extra premie till gemensam fördelning för
dessa arbetare kr. 1:— pr ton färdig koppar
af fullgod kvalité. Beräkningen utgår
äfven för delar af ton.

Arbetsbeslcrifning:

a) uppvägning af den koppar, som skall
insättas, samt dess insättning;

b) slaggdragning och bortforsling af
slaggen från ugnen;

c) syresättning och polning;

d) '' uppösning af kopparn;

e) skrotning, uppvägning och bortforsling
till magasinet af den färdiga varan;

f) lagning af ugnsbottnen;

g) inbärning af polträd, träkol m. m.;

h) rensning af skopor och rakor samt
lersmetning af desamma;

i) iordninghållandet af mejslar, spett,
syrsättningsrör, luckor m. m.;

j) omkastning af gas- och luftventiler
(en gång i halftimman) samt deras iordninghållande; k)

rengöring och tillfälliga småarbeten
inom smälteriet.

§ 28.

Smältare vid ganignar (2 st. pr skift om
8 timmar).

Kr. 3,40 pr man och skift samt såsom
extra premie till gemensam fördelning för
dessa arbetare kr. 3:— pr ton garkoppar
utöfver 4,5 tons pr smälta. Beräkningen
utgår äfven för delar af ton.

Arbetsbeslcrifning:

a) inforsling från magasinet, uppvägning
och insättning af cementkoppar samt
slagg från raffinadugnen;

Kopparverk.

278

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kopparverk.

b) slaggdragning och bortforsling af
slaggen från ugnen;

c) syrsättning;

d) uppösning af kopparn;

e) skrotning och uppvägning af den
utösta garkopparn;

f) lagning af ugnsbottnen;

g) rengöring af skopor, rakor samt lersmetning
af desamma;

h) iordninghållandet af mejslar, spett,
syrsättningsrör, luckor m. m.;

i) omkastning af gas- och luftventiler
samt deras iordninghållande;

j) rengöring och tillfälliga småarbeten
inom smälteriet.

§ 29.

Extra hjälpare i smälteriet.

Vid smälteriarbete, där ordinarie arbetstid
är 9 timmar, betalas kr. 3,40 pr skift
och dessutom en extra premie till fördelning
mellan de vid utösningen sysselsatta
hjälparne af 10 öre pr ton framställd
garkoppar och raffinadkoppar. Beräkningen
utgår äfven för delar af ton. Hjälparne
äro skyldiga att, så snart arbetsbefälet
så påfordrar, arbeta utöfver 9 timmar
mot vanlig öfvertidsbetalning; dock
äga de att för öfvertidsarbete, infallande
mellan kl. 8 e. m. och 6 f. m., åtnjuta
den högre öfvertidsprocenten, oafsedt om
tiden utgör de 2 första timmarne eller
ej Arbetsbeskrifning: a)

behjälpliga vid uppösning af garoch
raffinadkopparn;

b) bokning, rensning, uppvägning och
forsling till magasinet af slagg.

§ 30.

Generatoreldarc vid smälteriet.

Kr. 3,40 pr man och 8 timmars skift
samt såsom extra premie till fördelning
20 öre för hvarje ton gar- eller raffinadkoppar,
som utöses från de till resp. generatorer
hörande gar- eller raffineringsugnar.

Arbetsbeskrifnin g:

a) framforsling af torf och skötsel af
generatorn.

b) behjälpliga vid uppvägning och insättning
af cement, garkoppar och bessemerkoppar.
Vid vissa tillfällen skola de
äfven vara behjälpliga vid uppösning af
kopparn.

Brikettverket.

§ 31.

Lastning af pnrple-ore för brikettverket.

15 öre pr ton purple-ore vid körning
högst 25 meter vid en minimiprestation
af 24 tons.

Vid körning utöfver 25 meter höjes tonpriset
med 1 öre för hvarje påbörjad 25
meter.

Vikten af purple-ore beräknas på färdiga
briketter så, att af 1 ton purple-ora
beräknas erhållas 800 kg. briketter.

Arbetsbeskrifning:

a) purple-ore skall af arbetarne lastas
på så sätt, att lastningen efter arbetets
fortskridande sker jämns med marken;

b) de lastade vagnarne framköras och
inväxlas på huf.vudspåret, så att de där
kunna hämtas med lokomotiv eller häst;

c) stenar, sand,1 träbitar eller andra synliga
föremål få ej inlastas med purple-oren;

d) arbetarne hafva skyldighet att på tillsägelse
lasta lämpliga partier af purple-orehögen
samt själfva lägga och baxa ett
lasts pår, men skall kopparverket, om extra
spårläggning därutöfver skulle behöfvas,
utföra läggningen af sådana bispår;

e) arbetarne smörja själfva vagnarna,
men åligger all reparation verket.

§ 32.

Hissning, tippning och siktning.

Kr. 3,40 pr skift om 8 timmar vid en
produktion af i medeltal 72 tons briketter
pr dubbelugn med proportionell ökning
af denna skifteslön vid större produktion.

Arbetsbeskrifning:

a) vid hissning och- tippning tjänstgöra
2 man pr skift, hvilka samarbeta.
Vid siktning, tjänstgöra vid de gamla
pressarna 1 man pr press och skift. Vid
de nya pressarna, där arbetet sker med
maskinsiktning, består arbetet uti tippning
af malmen med tillhjälp af hissfolket eller
lokomotivskötare, upprensning af stenar
m. m. från siktarne samt efterlämpning.

Vid alla pressarne tjänstgör tillsammans
en man pr skift vid mekanisk siktning;

b) hissfolket har skyldighet att jämväl
till hiss framskjuta samt upphissa det
i tippvagn af pressarne lastade spillgodset
från pressar eller bryggor.

§ 33.

Brikcttpressniiig och vagnväxling.

39 öre pr ton färdiga briketter vid en
minimiprestation af 9 tons pr man.

Frågan angående ackordsatsen å denna
plats är tills vidare och intill en tid af
sex veckor efter det normal afverkning
uppnåtts, lämnad öppen. Under denna tid
skall arbetet bedrifvas med frihet för kopparverket
att använda det antal man,
som det pröfvar skäligt.

Har öfverenskommelse angående ackordet
mellan parterna ej kunnat träffas under
denna tid, skall frågan för afgörande
liänskjutas till liufvudorganisationerna

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

279

med skyldighet för parterna att ställa
sig deras beslut till ovillkorlig efterrättelse.

Arbetsbeskrifning:

a) pressningen sker med 2 man vid de
roterande pressarne samt med en man
vid slagpressarne. Pressarne skola hafva
en hastighet af 20 resp. 10 briketter pr
minut, för sä vidt ej på grund af maskinskada
eller andra omständigheter en
långsammare gång för någon kortare tid
skulle vara nödvändig;

b) brikettarbetarnes arbete består uti
att fylla briketter från pressarne till vagnarna
samt där uppställa dem på sätt
som närmare föreskrifves. Briketternas
storlek, tjocklek och pressningsgrad kunna
efter omständigheterna af verkets ledning
varieras i syfte, att största mängd goda
briketter skall kunna produceras;

c) halfva briketter få ej lastas i väg
narne, likaså få ej vagnar, på hvilka briketterna
på grund'' af vårdslöshet vid växlingen
omkullstötts, inköras i ugnarne,
utan skola briketterna uppresas och vagnslasterna
kompletteras med hela briketter,
om dylika blifva söndriga:

d) arbetarne äro fria från smörjning af
vagnar, axelledningar, remmar och från
fyllning af smörjkoppar på pressarne, men
skola draga hufvudsmörjkopparne å pressarne
samt hafva skyldighet till förmän
anmäla, om press behöfver repareras eller
smörjkoppar fyllas;

e) vagnarne mottagas från bryggorna
och rangeras till pressarne samt vidare
från pressarne till spelen vid inkörning
i ugnarne;

f) arbetare hafva skyldighet att använda
pressarne enligt ackordsberäkning
så länge bevisligen 90 o/o af stamparne
arbeta i de fall, då reservpressar icke äro
lediga. Vinnas reservpressar lediga äga arbetare,
då någon stamp på press ej funktionerar,
flytta sig till en annan ledig press;

g) brikettpressare hafva skyldighet att
alltid hafva en eller två res er v vagnar färdigpressade
för hvarje ugn, så att tillräck-,
ligt antal vagnar finnas, för att ugnsdriften
därmed skall kunna regleras;

h) spilldt material vid pressarne, på
bryggorna eller på arbetsplatsen skall hopsamlas
och nedskottas i en vid pressarne
stående vagn, som utköres af hissfolket;

i) kopparverket håller en reserv af 50 “/o
pressar.

§ 34.

Signalering och inspelning.

Kr. 3,40 pr man och skift vid en medelgenomsättning
af 72 tons briketter pr
dubbelugn med proportionell höjning vid
större genomsättning.

Arbetsbeskri.fnin g:

a) de elektriska spelen skötas af en man
pr skift, och har denne skyldighet att

på tecken från bryggorna eller från inköraren
fram- eller inspela vagnarne;

b) inkörare är en pr skift för alla
ugnarne, och skall denne på af förman
bestämda tider inköra vagnar i ugnarne;

c) inköraren har i afseende på inkörningen
ovillkorlig skyldighet att rätta sig
efter förmannens order, alldenstund driftens
karaktär fordrar, att temperaturen

1 ugnen till en del regleras af inkörningen; d)

om mindre än 3 kanaler arbeta har
inköraren skyldighet att tillsammans med

2 pressare växla vagnar, pressa briketter
och inköra vagnar för en dubbelugn;

e) arbetar endast en kanal, skötes arbetet
med pressning, växling och inkörning
af 2 man pr skift.

§ 35.

Utkörning nr ugnarna och aflastning på
marken i burk eller skottkärra.

20 öre pr ton vid en minimiprestation
af 18 tons pr man och skift.
Arbetsbeskrif ning:

a) vagnarne skola utdragas ur ugnarne
och på travers köras fram till bryggan,
där de framspelas till aflastningsplatsen;

b) briketterna aflastas i skottkärra, burk
eller direkt på marken;

c) uttagning af vagnar skall ske i enlighet
med förmäns order, och får ej arbetet
bedrifvas på så sätt, att flera vagnar
på en gång uttagas;

d) arbetsplatsen skall hållas ren från
materialier, som spillas från vagnarne och.
får icke kvarligga i ugnen eller ugnshuset
utan skall utforslas till lagerplatsen.

§ 36.

Utkörning på lagerliögen.

10 öre pr ton för transport t. o. m.
15 meter, räknadt från det ställe, där briketten
lastas raka vägen dit den tippas,
vid en minimiprestation af 36 tons pr man
och skift. Kör transport och tippning öfver
15 meter ökas ackordet med 2 öre pr
ton för hvarje påbörjadt antal af 25 meter.
A rb et sb e skrifning:

a) skottkärror lastade med briketter utköras
på lagerhögarne och briketterna uttömmas
;

b) läggning af landgångar tillhör arbetet,
och skola briketterna läggas på ställen,
som af befäl förordnas;

c) om arbetarne så önska kunna arbetena
med utkörning ur ugnarne och utkörning
på lagerhögarne sammanslås vid
de tillfällen, då bägge arbetena förekomma.

§ 37.

Generutoreldiiing vid brikettverket.

Skiftlön kr 3,40. Vid en Kolförbrukning
af högst 11 % af brikettproduktionen er -

Kopparverk.

280

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kopparverk, håller generatoreldare dessutom eu premie
af 10 öre pr skift och vid en under
10 o/o nedbringad kolåtgång en premie enligt
följande skala:

97s—10 % .... 20 öre pr skift

9 — 91/» » .... 30 » » »

SV2—9 ..... 40 > » »

8 — 8lA ..... 60 . . >

7*/s—8 ..... 80 . > »

7 —7''/s > .... 100 > »

Arbetsbeskrifning:

a) hvarje stor generator skötes af en
man pr skift, hvilken i arbetet har att
följa brännarens anvisningar. Vid släggning
erhålles extra 3 man under 1 x/s timmes
tid. Slaggen skall bortköras af dessa
män.

Då de små generatorerna äro i gång,
skötas 2 generatorer af en man, men erhålles
fri uppspelning af slaggen ur gropen.

Generatoreldare hafva skyldighet att utföra
sotning och andra vanliga arbeten
tillhörande generatorsdrift under pågående
ugnsgång samt att deltaga i generalsotning.

§ 38.

Kolmila re vid pannliuset.

Kolrullning betalas med gällande daglön
för 10 timmars skift samt med 25 o/o
öfvertidsbetalning söndagsnatt. Kolrullare
äro, så länge gamla kraftstationen användes,
1 man pr skift om 10 timmar och
hafva jämväl skyldighet biträda med passning
af pump o. d. smärre göromål.

§ 39.

Silfverlakare.

Silfverlakare betalas med gällande daglön
för timmars skift samt erhålla dessutom
en premie för utvunnet silfver.

§ 40.

lossning af materialier med skofvel eller
dylikt från bredspårig vagn, stående på
marken eller på bryggor till smalspårig
vagn eller till marken eller till vid bryggan
anordnade fickor.

a) Finkisbränder: 15 öre pr ton.

b) Styckkisbr änder: 17 öre pr to»,

c) Salt: 16 öre pr ton.

d) Stenkol, stora och nuts: 19 öre pr
ton.

e) Stenkol, fina: 16 öre pr ton.

f) Torf: lossning från bredspårig vagn
35 öre pr ton.

g) Järnskrot:

1. opressadt: 75 öre pr ton.

2. pressadt: 22 öre pr ton.

§ 41.

Lossning från smalspårig vagn, stående
på bryggor.

Det gamla ackordet af 10 öre pr ton
för alla materialier, gällande så länge
nuvarande anordning bibehålies.

Arbetsbeskrifning:

a) lossning sker delvis genom öppning
af sidolemmar och delvis genom utskyffling; b)

lossning sker eventuellt helt och
hållet genom tippning;

c) arbetare hafva skyldighet upplämpa
materialet, om så påfordras till spårets
höjd öfver ladans bredd;

d) till lossningen hör fasthakning af
vagnarne på lokomotiv.

§ 42.

Kollämpare.

Kollämpare betalas med gällande daglön
samt erhålla dessutom som ackord 25 °/o
af ackordet för kollossning. Vid lämpning
användes 1 lämpare för hvar lossare
på 10 timmars skift.

§ 43.

Brikettlastning.

261/2 öre pr ton lastade briketter.

Arbetsbeskrifning:

a) briketterna skola lastas i bred- eller
smalspåriga järnvägsvagnar från de upplagsplatser
vid brikettverket, dit briketter
utköras;

b) briketterna skola lastas såsom de
förekomma, antingen om så erfordras stora
hela briketter eller sammantaget eller endast
smått (mull). In- och utväxling af
vagnar utföres af arbetarne själfva, hvarvid
dock kopparverket i den utsträckning sådant
kan ske understödjer växlingen med
lokomotiv;

c) brikettlastningen skall försiggå under
de tider, som äro nödvändiga från kl.
6 f. m.—8 e. m. med bestämd skyldighet
att lasta under dessa tider vid de tillfällen,
då sådant kan blifva behöfligt.

§ 44.

Timlön.

Timlön är för alla arbeten vid kopparverket,
där icke annorlunda i aftalet är bestämdt,
341/2 öre till den 1 februari 1909
samt för återstående delen af aftalstiden
35 öre.

Kopparverkets grofarbetare kunna i den
utsträckning, som kopparverket anser
lämpligt, användas såsom handtlangare till
murare eller vid byggnadsarbeten och betalas
vid dessa arbeten samma timlön, som

MALMFÖRÄDLINGSINDUSTRI.

281

är gällande mellan byggmästare och mu- Af detta aftal äro 2 exemplar upprättade Kopparverk.
reriarbetsmännen i Hälsingborg. och mellan -parterna utväxlade.

Hälsingborg den 22 mars 1907.

För Hälsingborgs kopparverks aktiebolag.

Godkännes:

för Svenska arbetsgivareföreningen.

För Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets
afd. 76.

Godkännes:

för Sv. grof- och fabriksarbetareförbundet.

Ordningsregler.
Arbetstidens innehållande.

lämnas å kontoret samt betyg och rekommendationer
på begäran företes.

Den öfverenskomna arbetstiden skall noga
iakttagas både vid arbetstidens början
och vid dess slut, såväl i fråga om daglön
som ackordsarbete. Bolaget förbehåller sig
rätt |att på lämpligt sätt t. ex. genom brickor
kontrollera arbetstidernas innehållande.
Yid arbetstidernas början skall arbetet
omedelbart begynnas, använda arbetsmaskiner
pmedelbart igångsättas samt arbetet
fortsättas på bestämdt eller af befälet
anvisadt sätt till arbetstidens slut.
Tidningsläsning och öfriga tidsfördrif äro
ej tillåtna. Arbetsmaskiner få ej stannas
af andra orsaker än som betingas af arbetets
gång eller af andra osäker, som af
befäl närmare föreskrifves. Förberedelser
för att sluta arbetet, såsom tvättning, badning,
klädömsning m. m. äro ej tillåtna och
äga icke arbetare, som arbeta på skift,
rätt att lämna sina arbetsplatser, innan
aflösande skifteskamrater intagit sina.

Permission.

Permission beviljas på förut gjord argsökan
hos fabriksledare eller hos person,
som han därtill förordnat. Permission beviljas
vid tvingande omständigheter eller
eljest i den utsträckning, som kan vara
förenligt med arbetets ostörda gång. Arbetare
äga icke under några omständigheter
rätt att utan permission eller giltigt
förfall uteblifva från arbetet. Såsom giltiga
förfall räknas nöjaktigt styrkta sjukdomsfall
eller eljest nöjaktigt, styrkta tvingande
omständigheter. Frånvaro på grund
af sådana giltiga förfall skall så snart
möjligt är anmälas och nöjaktigt styrkta
bevis angående orsaken till frånvaron vid
återinträdande i arbetet företes.

Antagande eller uppsägning.

Detta sker endast af fabriksledaren eller
därtill af honom utsedd person. Då arbetare
är antagen, skall prästbevis af -

Skyddsföreskrifter.

Föreskrifter, som lämnas af vederbörande
bergmästare, yrkesinspektör, ångpanneinspektör
eller brandförsäkringsbolag, såväl
som af befälet på platsen angående skyddsåtgärder,
sanitära förhållanden eller arbetets
ändamålsenliga bedrifvande, skola noga
följas. Det åligger hvarje arbetare
att iakttaga försiktighet vid arbetets utförande
och genast anmäla uppkommande
bristfälligheter för vederbörande förman.
De skyddsåtgärder till förekommande af
olycksfall, som äro anbragta, få på inga
villkor af arbetarne undanrödjas.

Arbetets utförande.

Arbetare skall med intresse, villighet,
flit och skicklighet utföra arbetet enligt
lämnade föreskrifter och på ett sätt, som
främjar bolagets intressen. Samtliga maskiner,
verktyg, material och fabrikat skola
af arbetarne med omsorg och aktsamhet
handhafvas och ansvarar arbetare för skada
pch fel, som uppkomma genom arbetares
uppsåtliga förvållande. Hvarje observeradt
fel å maskiner eller apparater,
som af arbetare handhafvas, hafva arbetare
skyldighet att genast meddela vederbörande
befäl, så att nödiga reparationer
kunna vidtagas.

Använda verktyg skola på tider, som
af befäl angifvas, återinlämnas på anvisade
förvaringsställen eller af arbetare
på anvisade städlen förvaras. Slitna verktyg
skola för erhållande af nya återlämnas.

Uppförande.

Arbetare skola iakttaga ett nyktert, ordentligt
och städadt uppförande samt bemöta
såväl förmän som kamrater med
höflighet.

Inom bolagets område få icke af arbetarne
införas öl eller spirituösa drycker.

282

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kopparverk. Arbetare är skyldig hålla snyggt och rent
på arbetsplatsen, afklädnings-, tork- och
badrum, och skola på alla ställen affall,
papperslappar in. m. förvaras uti korgar,
som af bolaget tömmas.

Öfverträdelse!'' mot ordningsregler.

öfverträdelse af föregående regler förorsaka
allt efter förseelsens beskaffenhet
varning, förflyttning eller afsked efter befälets
afgörande.

Hälsingborg den 22 mars 1907.

För Hälsingborgs kopparverks aktiebolag.

Godkännes:

för Svenska arbetsgivareföreningen.

för Sv. grof- och fabriksarbetareförbundet.

XII. Metallindustri.

Knif- Öfverenskommelse angående löne- och arbetsförhållanden vid 12
fabriker. fickknifsfabriker i Eskilstuna.

Öfverenskommelse om löne- och arbetsaftal för de vid.....fabrik anställda järn- och metall arbetare.

1

Timlön.

§ 1.

För slipare är lägsta timlön dö öre,
oafsedt åldern i facket, och minst 50 öre
för slipare, som fyllt 20 år och arbetat
i facket 4 år.

För smärglare är lägsta timlön 40
öre, och minst 45 öre till dem, som fyllt
20 år och arbetat i facket en tid af 4
år.

För öfriga vid fabriken anställda arbetare
äro följande minimilöner gällande:

§ 3.

För dem, som fyllt 18 år är lägsta
timlön 20 öre, samt 25 öre för dem, som
fyllt 20 år, och minst 35 öre för dem, som
fyllt 20 år och arbetat 4 år i facket.

§ 4.

För knifsmeder, som fyllt 23 år och
arbetat i facket 5 år, är lägsta timlön
40 öre.

Ackordsarbete.

§ 5.

Vid arbete på tillfälliga ackord för
hvilka i ackordsprislistan ej pris äro in -

förda är vidkommande arbetares timlön
garanterad.

§ 6.

Då mindre än ett dussin knifvar färdiggöras,
höjes priset med 50 öre per
dussin.

§ 7.

De ackordspris, som återfinnas å ackordsprislistorna,
äro beräknade så, att alla
delar skola vara fullständigt pressade med
hål i skollorna. För torkning af knifvar
erhålles timlön.

§ 8.

Ackordspris på nya arbeten skall med
vidkommande arbetare uppgöras före arbetets
början och skall ackordspris, hvarom
öfverenskommelse uppnåtts, genast införas
i ackordsprislistan. Äfven sådana
ackordsarbeten, som möjligen blifvit uteglöimda
och således ej finnas upptagna
å dessa listor, skall, så snart sådant arbete
kommer att utföras och enighet om
ackordspriset träffats, genast i listorna införas
och äger därefter samma giltighet
som listan i öfrigt.

Arbetstid.

§ 9-

Den ordinarie arbetstiden är högst 10
timmar pr dag, förutom dag efter aflö -

1 Aftalet underskrifves för hvarje fabrik för sig.

METALLINDUSTRI.

283

ning, då arbetstiden är 6 timmar. För
slipare och smärgla.re är arbetstiden högst
8 timmar pr dag, förutom för lördagar,
då den är 6 timmar, och indelas arbetstiden
mellan kl. 6,30 f. m. och kl. 6 e. m.

Öfvertidsarbete.

§ 10.

All annan arbetstid utöfver den dagliga
ordinarie betraktas som öfvertid och
betalas med ett tillägg till ordinarie timlön
af 50 procents .förhöjning, räknadt
från ordinarie arbetstidens slut på aftonen
till dess början nästa dag. För sön- och
helgdagsarbete betalas 100 procents förhöjning,
räknadt från ordinarie arbetstidens
slut dag före till dess början dag
efter sön- eller helgdag.

§ 11.

Då ackordsarbete utföres på öfvertid,
erhåller arbetaren öfvertidsprocent som
tillägg utöfver ackordspriset.

Fria verktyg.

§ 12.

För arbetets utförande erhåller vederbörande
arbetare fria verktyg, som för arbetet
erfordras. Därmed inberäknas fri krokis
och smärgelskifvor.

Allöningsdag.

§ 13.

Aflöning utbetalas hvarje fredag omedelbart
efter arbetets slut på aftonen.

Giltighetstid.

§ 14.

Denna öfverenskommelse gäller från den
dag den af parterna antages och undertecknas
till den 1 augusti 1908, med 2 månaders
uppsägning. Sker ej skriftlig uppsägning
minst 2 månader före sagda dag gäller
aftalet ytterligare år efter år, tills det
af endera parten i rätt tid uppsäges.

Eskilstuna den 23 februari 1907.

(Underskrift saknas å det till Kommerskollegium insända exemplaret af aftalet.)

Öfverenskommelse angående arbets- oeh löneförhållanden mellan
Aktiebolaget Norrtälje gjuteri oeh Svenska gjutareförbundets afdelning
n:r 40.

Till Svenska gjutareförbundets afdelning
n:r 40, Norrtälje.

På grund af eder senaste skrifvelse samt
på grund af samtalet vid undertecknads
besök i Norrtälje den 30 juni träffa vi
alltså följande aftal:

Aktiebolaget Norrtälje gjuteri beviljar:

dels en aflöning af 37 öre per timme
för gjutarne O. W., C. A. Gr., F. S.,
G. J., G. J., och O. F. G.

dels 33 i/3 % förhöjning för öfvertid och
75 °/o för natt- och söndagsarbete.

Som öfvertidsarbete räknas de 2 första
timmarna före och efter den ordinarie
arbetstiden, det öfriga natt- och söndagsarbete
;

dels arbetstidens begränsning till 571/2
timme pr vecka, fördeladt, så att 5 dagar
arbetas det 10 timmar och på lördag endast
71/2, med början kl. 7 f. m. samt
med raster mellan 9—9,30 f. m. och 1—2
e. m.; på lördag endast rast mellan 9—
9,30 f. m.;

dels en minimilön af 32 öre pr timme

för arbetare, som uppnått 21 år samt har
4 yrkesår, samt 35 öre för arbetare, som
har 7 yrkesår.

Med yrkesår menas tiden efter 17 :de året.

Bedömande af nyantagen arbetares minimilön
enligt ofvanstående skall göras
af gjutmästaren, men kan han äfven vända
sig till styrelsen för Gjutareförbundets afdelning
eller någon af de äldre arbetarne
för rådgörande härom.

För händelse af arbetsbrist eller inskränkning
i driften skall som första åtgärd
arbetstiden nedsättas, därefter, om
så skulle blifva nödigt, uppsäges ungkarlarna
i. tur som de intagits, de gifta ha
dock företräde att få stanna kvar längst.

Å ömse sidor skall 8 dagars uppsägning
iakttagas.

Detta aftal i två exemplar, som skall undertecknas
af bolagets verkställande direktör
och afdelningens styrelse, gäller
intill utgången af år 1907 med 3 månaders
ömsesidig uppsägning, därefter för ett
år i taget.

Rotebro den 5 juli 1906.
För Aktiebolaget Norrtälje gjuteri.

Knif fabriker.

Gjuteri.

284

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Smides- och Öfverenskommelse emellan Malmö smedmästareförening och. Sv.
verkstäder, järn- och metallarbetareförbundet, angående löner och arbetstid
m. m. för de vid mek.-, smides- och hofslageriverkstäderna i Malmö
anställda järn- eller metallarbetarne.

Timpenning.

§ 1.

Som minimilöner betalas följande:

a) till den, som fyllt 20 år och arbetat
4 år i facket, 31 öre pr timme. Har han

arbetat 4 år hos samme mästare erhåller
han denna lön vid fyllda 19 år, oafsedt
om han varit i tillfälle göra gesällprof;

b) till den, som arbetat 6 år i facket,
36 öre pr timme;

c) från den 1 april 1907 höjes minimilönerna
i ofvanstående punkter a och b
till respektive 32 och 38 öre pr timme.

Arbetstid. Öfvertidsarbete.

§ 2.

Ordinarie arbetstiden är 58 timmar
pr vecka, fördelade pr dag enligt öfverenskommelse
mellan a.rbetsgifvare och arbetare
å hvarje enskild verkstad.

All annan arbetstid räknas som öfvertid
och betalas med 25 o/o tillägg till ordinarie
timlön för de 2 första timmarna efter ord.
arbetstidens slut, för tiden därifrån till
ord. arbetstidens början påföljande dag
50 »/o tillägg samt 100°/o tillägg för sönoch
helgdagsarbete, räknadt från ord.
arbetstidens slut dag före till dess början
dag efter sön- eller helgdag.

Separationer å verkstadens egna maskiner
och verktyg betalas med endast 50 o/0
tillägg, då sådana utföres å sön- eller
helgdag.

Arbete utom staden.

§ 3.

Arbete, utfördt utom staden, betalas
med 50 °/o tillägg samt, om arbetet fordrar
öfvernattning å ''platsen, ersättning för logi
enligt räkning, jämte fria resor.

Ackordsarbete.

§ 4.

Ackordsarbete uppgöres med vidkommande
arbetare före arbetets påbegynnande
och får priset därefter af ingendera parten
ändras, öfverskott å ackordsarbete utbetalas
närmaste aflöningsdag efter det arbetet
blifvit färdigt och godkändt. Varar
sådant arbete längre än en vecka betalas
under tiden den ord. timpenningen.

Hjälpare erhålla å sådant arbete samma
procent som de äldre arbetarne. Vid allt
ackordsarbete är ord. timlön garanterad.
Då arbetaren ålägges arbeta å ackord på
öfvertid, skall ej ackordsöfverskottet medräknas
som tilläggsprocent.

Aflöningsdag.

§ 5.

Aflöning sker hvarje helgfri fredagsafton
för de under veckan arbetade timmarna.
Aflöningsveckan räknas fr. o. m.
fredagsmorgon t. o. m. torsdagsafton.

Olycksförsäkring.

§ 6.

Hvarje arbetare olycksfallsförsäkras af
arbetsgifvaren mot olycksfall såväl inom
som utom arbetet till ett belopp af
1,000 kr. och att ersättning vid skada
i följd af olycksfall gifves arbetaren med
minst 1 kr. pr dag från läkarebehandlingens
andra dag -under den tid, han på
grund af sådan skada är förhindrad till
arbete.

Ofvergångsbcsfämmelse.

§ 7.

För de arbetare, som ej beröras af pfväp,-nämnda förhöjningar, höjes lönen så, att
den pr vecka ej kommer att understiga
den hittillsvarande.

Lärliugsbestiiuimelser.

§ 8.

Lärotiden skall vara högst 4 år och
får ingen komma i läran före fyllda 15
år och ej efter fyllda 18 år. Undantag
härifrån kunna dock göras ifråga om maximiåldern,
om ansökan göres hos respektive
föreningars styrelser och dessa tillstyrka
ansökan.

§ 9.

Lärling aflönas med följande löner:
första året 6 kr. pr vecka, andra året 8,
tredje året 11 och fjärde året 13 kr. och
50 öre pr vecka. Aflöningen utgår alltid
för hel vecka utan afdrag för extra helgdagar.

METALLINDUSTRI.

285

§ 10.

Ofvertidsprocent enligt paragraf 2. För
arbete utom staden betalas ett dagtraktamente
af kr. 1,50 pr dag samt om öfvernattning
fordras, ersättning för logi enligt
räkning.

Giltighetstid m. m.

§ Il Ett

exemplar af denna öfverenskommelse
skall anbringas på en därtill lämplig

och synlig- plats inom verkstäderna. Sv. Smides- och
järn- och metallarbetareförbundet ombesör- hofslagerijer
att denna öfverenskommelse underskrif- verkstäder.
ves af öfriga inom denna bransch i staden
boende arbetsgifvare, som icke tillhöra
Malmö smedmästareförening.

Denna öfverenskommelse gäller från den
1 april d. å. till den 1 april 1909, samt
betraktas som fortfarande gällande ett år
i sänder, för såvida den icke af någondera
parten skriftligen uppsäges minst 3 månader
före utlöpningsdagen.

Malmö den 22 mars 1906.

För Malmö smedmästareförening. För Sv. järn- och metallarbetare förbundet.

Löne- och. arbetsaftal upprättadt emellan Allm. arbetsgifvareför- Cykelverkeningen
och Sv. järn- och metallarbetareförbundet för arbetsgif- stader.
vare och arbetare inom cykelbranschen.

§ i.

Timpenning.

Som minimilöner för järn- och metallarbetare
betalas följande:

a) till den, som fyllt 25 år och arbetat
i facket 9 år, 40 öre pr timme;

b) till den, som fyllt 23 år och arbetat
i facket 7 år, 38 öre pr timme;

c) till den, som fyllt 20 år och arbetat
i facket 4 år, 33 öre pr timme;

d) till den, som fyllt 20 år och arbetat
i facket 2 år, 30 öre pr timme;

e) till den, som fyllt 18 år och arbetat
i facket 1 år eller den, som fyllt 20 år
utan år i facket, 25 öre pr timme.

§ 2.

Arbetstid. Öfvertidsarbete.

Ordinarie arbetstiden är 10 timmar pr
dag, utom lördagar, då den är 8 timmar.

All annan arbetstid beräknas som öfvertid
och betalas med 50 °/o tillägg till ordinarie
timlönen för kvällsarbete, räknadt
till kl. 9 e. m. samt 75 °/o tillägg för
natt-, sön- och helgdagsarbete.

Reparation å all öfvertid å verkstadens
egna maskiner eller verktyg betalas med
50 °/o tillägg.

Då arbetaren ålägges arbeta å ackord
på öfvertid skall ej ackordsöfverskottet
medräknas som tilläggsprocent.

§ 3.

Aflöuingsdag.

Af löningen sker hvarje helgfri fredags
afton omedelbart efter arbetstidens slut

för de under veckan arbetade timmarne.
Aflöningsveckan räknas fr. o. m. fredags
morgon t. o. m. torsdags afton.

§ 4.

Ackordsarbete.

Ackordsarbete uppgöres med vidkommande
arbetare före arbetets påbegynnande
och får priset därefter af ingendera
parten ändras. Vid allt ackordsarbete är
ordinarie timlönen garanterad.

§ 5-

Olycksfallsförsäkring.

Hvarje arbetare olycksfallförsäkras af
arbetsgifvären på sätt lagen om ersättning
vid olycksfall i arbetet bestämmer, samt
dessutom så, att ersättning gifves arbetaren
vid skada i följd af olycksfall med 1
kr. pr dag från läkarebehandlingens 4:e
dag.

§ 6.

Meningsskiljaktighet er.

Meningsskiljaktigheter vid tolkningen af
detta löneaftal anmäles för respektive föreningar,
som då gemensamt ha att undersöka
saken och om möjligt åstadkomma
rättelse.

§ T Giltighetstid.

Detta löneaftal träder i kraft denna dag
och gäller till och med 31/12 1907 samt

286

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Cykelverk- betraktas som fortfarande gällande ett år parten skriftligen uppsäges minst 6 måstäder.
i sänder, försåvida det icke af någondera nader före utlöpningsdagen.

Malmö den 4 februari 1905.

För Allm. arbetsgifvarefören.s styrelse. För Sv. järn- och metallorb.-förb.

Verkstadsordning.

§ 8.

Arbetstiden på verkstaden börjar kl. .. .
på morgonen till kl. ... middagen med
uppehåll mellan kl. ... för frukost samt
från kl. ... middagen till kl. ... e. m. utom
lördag, då arbetet upphör kl. ... e. m.

§ 9-

För arbetare, som utan permission försummar
ordinarie arbetstid, afdrages procenten
å öfvertidsarbete för lika lång tid
under veckan, som den försummade tiden
omfattar.

. § 10.

Arbetaren iakttager nykterhet och påpasslighet
inom verkstaden.

Öl (medhafdt till måltid undantaget) eller
spritvaror få ej eftersändas, mottagas
eller förtäras inom verkstadsområdet.

§ 11-

Fn uppsägningstid af minst fyra (4) dagar
förbehålles å båda sidor.

Arbetare, som afflyttar utan uppsägning
i vederbörlig tid, äger ej rätt utfå aflöningen
förrän påföljande aflöningsdäg.

§ 12.

Arbetare, som visar försumlighet i sitt
arbete eller onykterhet på verkstaden, erhåller
först en varning, hvarefter han, om
hla.n ändock gör sig skyldig till dylik förseelse,
utan föregående uppsägning afskedas.

Bleck- och Arbetsaftal mellan Bleck- och plåtslageri-industriidkareföreningen
verkstader'' och Sv- bleck" och plåtslageriarbetareförbundets afdelning n:r 12

i Norrköping.

Arbetslön.

§ I Till

hvarje i yrket fullt duglig arbetare,
som äger den vana och fortkomst
som tillfredsställer normala fordringar,
betalas en timlön af 50 öre till den 1
april 1908; och 52 öre pr timma f. o. m.
1 april 1908 t. o. m. 1 april 1910. Till
enbart bleckslagare betalas 47 öre, samt
f. o. m. 1 april 1908 49 öre pr timma.
Till bevisligen mindre kompetenta arbetare
betalas lägst 40 öre pr timma. Till mindre
kompetent bleckslagare betalas lägst
37 öre och efter den 1 april 1908 lägst
39 öre pr timma.

§ 2.

För skrapning, strykning och snöskottning
betalas en förhöjning af 5 öre pr
timma. .

§ 3.

För arbeten å längre afstånd från
staden, eller då resor fram och åter
ej kan ske dagligen, tillhandahåller arbetsgifvaren
kost och logi gratis, jämte
fria resor samt ersättning med gällande

timlön för tid som åtgår till och från
arbetsplatsen. Om kost ej kan erhållas
på arbetsplatsen skall arbetaren erhålla
skälig ersättning därtill.

§ 4.

För arbete i stadens närhet, dock minst
en kilometer utom stadens tullar, och
där arbetaren ej kan gå hem vid måltidsrasterna
men färdas fram och äter
morgon och afton, betalas ett extra tilllägg
med 10 °/o pr dag såvida ej mat
erhålles fritt, dock ej kortare tid än 4
dagar i en följd.

Öfvertidsarbete.

§ 5.

Öfvertidsarbete beräknas till högst 3
timmar pr dygn utöfver ordinarie arbetstid,
och betalas med 40 °/o förhöjning.
Fortgår arbetet utöfver sagda tid räknas
det såsom nattarbete och betalas med
75 »/o förhöjning pr timma. Sön- och helgdagsarbete
betalas lika med nattarbete. Då
resor till och från landsarbete måste företagas
på öfvertid betalas därfpr ingen öfvertidsförhöjning.
Om arbetare genom eget

METALLINDUSTRI.

287

.slarf försummar arbete, som måste vara
färdigt på bestämd tid, och öfvertid måste
tillitas, skall arbetaren, arbeta lika lång tid
utan procentförhöjning, som han försummat.

Lärlingsbestämmelser.

§ 6.

Till lärlingar betalas efter öfverenskommelse
med arbetsgifvaren de 3 första
åren och tills lärlingen uppnått
18 års ålder, och höjes i mån af flit,, duglighet
och uppförande. Tör 4:e årets lärling,
som arbetat i yrket 3 år i följd
och fyllt 18 år, betalas en timlön af lägst
25 öre. Tör 5:te och 6:e årets lärling
betalas efter kompetens och duglighet,
dock ej mindre är 30 öre för 5 :te årets
och vid fyllda 19 år och 35 öre för 6 :te
och vid fyllda 20 år. (Se samarbetsstadgarna
§ 2.)

§ 1. ■

Vid skrapning, strykning och snöskottning
betalas till lärling som fyllt 18 år
en förhöjning af 5 öre pr timma, samt
vid öfvertidsarbete en lika % förhöjning
som till öfriga arbetare.

§ 8.

Ackordsarbete.

Ackordsarbete får icke förekomma,
annat än vid specialarbete, såsom vid
tillverkning af emballagen i större parti
eller möjligen vid masstillverkning af
någon särskild vara. Dock skall vid sådant
tillfälle en särskild nämnd af 3
personer från hvarje förening tillsättas
för att pröfva frågan och därom gifva
utlåtande, samt om möjligt bestämma pris,
dock skall i hvarje fall timpenningen garanteras.

§ 9-

Aflöningsdag.

Aflöning tillhandahålles arbetaren hvarje
helgfri fredag, och skall för undvikande
af tidsutdräkt aflöningen vara
på förhand uträknad och tillhandahållas
arbetaren genast vid arbetstidens
slut. Inträffar helg på fredag aflönas näst
föregående helgfri dag. Arbetsveckan räknas
på alla verkstäder från fredags morgon
till nästföljande torsdags afton.

§ 10.

Arbetstid.

Arbetstiden bestämmes under normala
förhållanden till 10 timmar pr dag
utom lördagar då densamma är 6 timmar.
Vid mindre arbetstillgång bestämmes
arbetstiden af hvarje verkstadslag
särskildt i samband med arbetsgifvaren.

Arbetare är skyldig infinna sig å arbets- Bleck- och
platsen å bestämda tider, brister någon plåtslagerihäremot
äger arbetsgifvaren rätt göra af- verkstäder.
drag för den tid som försummats med
50 o/o tillägg. Vid giltiga fall tillämpas ej
procentafdrag.

§ 11.

Uppsägningstid.

Åtta dagars ömsesidig uppsägning af
kondition skall ske, så vida ej förhållandena
å någondera sidan brister, med afseende
å skyldigheter.

§ 12.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvaren är skyldig olycksfallsförsäkra
alla hos honom anställda arbetare,
i enlighet med lagen af den
5 juli 1901, men skall icke desto mindre
ersättning utgå i likhet med de stadgar,
som äro fastställda för Sv. bleck- och
plåtslagaremästarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringskassa.
Bevis på att arbetsgifvaren
fullgjort ofvanstående skyldighet,
skall af honom vid anfordran framvisas.

§ 13.

Meningsskiljaktigheter.

Vid möjligen uppstående meningsskiljaktigheter
mellan arbetsgifvare och arbetare
om detta aftal, skall frågan hänskjutas
till samarbetskommittén för afgörande.

§ 14-

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet
samt antager och afskedar arbetare
utan fackförenings ingripande,
och lämnas föreningsrätten oförkränkt.

Sträjk, lockout, blockad eller konditionförbjudning
får under aftalstiden ej å
någondera sidan förekomma såvida ej samarbetskommittén
därom beslutar. Arbetare
äger ej af bekvämlighetsskäl rätt neka för
något inom yrket förekommande arbete.

§ 15.

Yerkstadsregler.

De verkstadsregler, som vid 1903 års
aftal fastställdes skola äfven gälla och
tillämpas under tiden för detta aftal.

I händelse af öfverträdelse emot ofvannämnda
regler skall därom anmälan
göras till fackföreningens styrelse eller utsedda
förtroendemän, som i främsta rummet
skola ingripa för att söka rättelse;
skulle ej önskadt resultat uppnås hänskjutes
frågan omedelbart till samarbetskommittén.

288

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Bleck- och Giltighetstid.

plåtslageriverkstäder.
Detta aftal varder gällande f. o. m. den
25 maj 1906 till den 1 april 1910 och
skall uppsägning ske från någondera sidan
senast den 31 december 1909, och skall

nytt förslag inlämnas af den förening, som
uppsäger listan, senast den 1 :sta februari
1910. Om ingen uppsägning sker å bestämd
tid prolongeras aftalet ytterligare
ett år och i hvarje fall tills nytt aftal
blifvit antaget.

För Bleck- och plåtslageri-industriidkareföreningen
i Norrköping.

För Sv. bleck- och plåtslagareförbundets
afdelning n:r 12 i Norrköping.

Stadgar för samarbete

emellan Bleck- och plåtslageri-industriidkareföreningen
och Sv. bleck- o. plåtslagareförbundets
afdelning n:r 12
i Norrköping.

§ 1.

Mom. a) Att på grundvalen af en nog-,
grann och väl ordnad organisation verka
för, att alla yrkets utöfvare, såväl arbets-,
gifvare som arbetare, blifva anslutna till
sina respektive organisationer samt att
antagna verkstadsregler noga följas;

mom. b) Att å båda sidor verka för
yrkets förbättring samt genom ömsesidigt
tillmötesgående söka att på fredlig väg,
utan konflikter från någondera sidan, ernå
ett för båda parterna önskadt resultat,
med hänsyn till arbetsförhållande inom
yrket, samt att genom en stående kommitté
om möjligt ordna alla uppstående
tvister inom facket på platsen.

§ 2.

För att erhålla arbete fordras, att den
arbetssökande skall äga medlemsskap i
Svenska bleck- och plåtslagareförbundet,
och äger arbetsgifvare som tillhör Bleckoch
plåtslageri-industriidkareföreningen ej
rätt att i sitt arbete antaga arbetare, som
ej tillhör nämnda förbund eller förbinder
sig att senast inom en månad ingå i detsamma.
Arbetsgifvaren skall hänvisa antagen
arbetssökande till verkstadslagets
uppbördsman för anteckning till inträde i
förbundet. Dock må kontrakterad verkmästare
och kontrakterad lärling samt
omyndiga eller ej utlärda arbetsgifvaresöner
häruti äga full handlingsfrihet.

§ 3.

Då arbetsgifvare, som tillhör Bleck- och
plåtslageri-industriidkaxeföreningen, uraktlåter
att följa de af nämnda förening öfverenskomna
priserna eller icke kan förmås
att ingå i Bleck- och plåtslageri-industriidkareföreningen,
skall anmälan därom göras
hos ofvannämnda förenings ordförande,
som hänskjuter saken till den stående kommittén,
hvilken har att besluta hvilka

åtgärder, som böra iakttagas. Sak samma
i händelse arbetsgifvare antager arbetare,
som icke ingått i organisationen enligt
hvad som i § 2 bestämmes, eller om arbetsgifvaren
vägrar att betala efter öfverenskommet
aftal. Dylika fall anmälas till
fackföreningens ordförande och förfares på
samma sätt, som förut nämnts.

§ 4.

Den stående kommittén skall bestå af
sex (6) representanter, däraf 3 väljas af
Bleck- och plåtslageri-industriidkareföreningen
och 3 af fackföreningen. Om kommittén
stannar på lika röstetal för och
emot. en frågas afgörande, väljer kommittén,
om så fordras, en opartisk ledamot,
hvilkens röst afgör frågan.

§ 5-

Om tvistigheter uppstått mellan arbetsgifvare
och arbetare skall den missnöjda
parten inlämna skriftlig anmälan
om förhållandet, så att frågan fortast
möjligt kommer till behandling,
dock skall arbetet oförändradt fortgå
tills frågan på ett för båda parterna nöjaktigt
sätt blifvit löst. I händelse af
konflikt må kontrakterad lärling icke deltaga
i densamma.

§ 6.

Är en sak af sådan art, att den på
ett tillfredsställande sätt ej kan ordnaa
och en arbetsafstängning från Bleck- o.
plåtslageri-industriidkareföreningens sida,
gent emot en arbetsgifvare anses nödvändig,
skall, innan sådan får påbjudas, samtliga
de arbetare på den eller de verkstäder,
saken berör, tillförsäkras arbete hos
öfriga arbetsgifvare under den tid arbetsafstängningen
pågår eller ock af arbetsgifvarens
förening erhålla understöd
enligt gällande timlön. Vid anställande
af sådana arbetare, som i denna § namnes,
få ej en verkstads öfriga arbetare
ställas utan arbete.

§ 7.

Bevis om medlemskap i Svenska bleckoch
plåtslagareförbundet skall af arbets -

METALLINDUSTRI.

289

gifvaren affordras alla, som anställas i
arbete, för så vidt den sökande fyllt 18
år och varit i yrket anställd minst i 3
år.

§ 8.

Alla omkostnader som uppstå vid sådana
fall, som i § 2 och 3 nämnas, skola vid
en eventuell uppgörelse erläggas af den
eller de arbetsgivare, som varit vållande
till stridens uppkomst.

§ 9-

Den stående kommittén väljes af sina
respektive föreningar i december månad
för en tid af ett år, räknadt från december
månad till samma månad året därpå.

s 20 Bleck- och

s '' plåtslageri Dessa

stadgar varda gällande till den verkstäder.
1 april 1910 eller så länge löneaftalet varder
gällande. Förslag till tillägg kan af
de respektive föreningarnas medlemmar
samt samarbetskommittén göras, dock skall
sådant föreläggas de respektive föreningarnas
årsmöten, som därom fattar beslut.

Dessa stadgar hafva blifvit antagna af
Norrköpings bleck- och plåtslageri-industriidkareförening
och af Bleck- och plåtslagareförbundets
afdelning n:o 12, på
dess möte den 30 nov. 1903.

För Bleck- och plåtslageri-industriidkaref
oreningen i Norrköping.

För Sv. bleck- och plåtslagareförbundets
afdeln. n:r 12 i Norrköping.

V erbstadsregler.

1. ) Arbetare, gesäll eller lärling börjar
kl. 7 på morgonen, då ej annat aftal sker
från olika verkstadslag. Frukost hålles
från kl. 8,30 till 9 f. m. och middag
från kl. 12,30 till 2 e. m., hvarefter arbetet
fortsattes till kl. 7 e. m. Lördagar
slutas abetet kl. 1,30 e. m.

2. ) Gesäll eller arbetare må icke uppehålla
lärling eller biträde längre tid än
han eller de arbeta på platsen.

3. ) Lärling, som ej arbetat i yrket under
31/2 års tid, är icke entledigad från
upprymning af verkstaden vid arbetets
slut.

4. ) Gesäll, arbetare eller lärling anmäler
genast sitt uteblifvande från arbetet vid
sjukdomsfall eller lagliga förhinder.

För Bleck- och plåtslag eri-industriidkareföreningen
i Norrköping.

5. ) Hämtning och förtäring af sprit uti
någon form, vare sig på verkstaden eller
utarbeten, är totalt förbjudet.

6. ) Inga sällskapliga sammankomster få
på verkstaden förekomma, under arbetstiden.
Resande arbetssökande, samt öfriga
främmande personer, tillåtas icke uppehålla
sig å verkstaden, utan hänvisas omedelbart
till arbetsgifvaren. Dock må korta
besök tillåtas kommittéer på uppdrag af
fackföreningen.

7. ) Gesäll, arbetare eller utlärling tilllåtes
icke att skicka lärling egna ärenden
under arbetstiden.

8. ) Hvarje arbetare är ansvarig för de
honom anförtrodda verktygen, hvilka han
skall hålla i godt skick, äfvensom för till
honom utlämnad material, hvilken han är
skyldig på sparsammaste sätt använda.

För Sv. bleck- och plåtslagareförbundets
afdelning n:r 12 i Norrköping.

Aftal mellan C. G. Hallbergs guldsmeds A. B. och C. G. Hallbergs och

verkstadsklubb. silfvervaru fabrik.

.

§ b

Arbetstid.

5 minuters respittid medgifven; afblåsning''
sker därför kl. 11,10 f. m.

Den ordinarie arbetstiden utgör 49 timmar
pr vecka, med arbetsdagens början
kl. 8 f. m. och slut kl. 5,15 e. m. och
med rast kl. 11,15 till kl. 12 middagen.
På lördagar slutar arbetet kl. 3,15 e. m.
Alla skola sitta på sina platser tills och
när klockan blåser, vid rasten 11,15 är

1932/o8. Arbetsoftal.

§ 2.

Öfvertidsarbete.

Mom. 1. Arbete utfördt å annan tid än
den ordinarie betraktas som öfvertidsarbete
och betalas med följande tillägg till
den ordinarie timlönen:

19

290

KOLLEKTIVA 1’ T A L E T I SVERIGE.

Guld- och å hvardagar till kl. 10 e. m. samt från
silfvervaru- kl. 6—8 f. m. 33 % tillägg;

fabrik. 4 lördagar till kl. 7 ©. m. 33 °/o tilllägg; å

helg- & fridagar samt från 10 e. m.
lördagar från 7 e. m. till 6 f. m. 75 %
tillägg.

Mom. 2. När arbetsgifvaren fordrar att
ackordsarbete skall utföras på öfvertid erhåller
arbetaren det fastställda öfvertidstillägget
å timpenningen utöfver ackordspriset.

Mom. 3. I det fall då möjligen ingen
timpenning är bestämd, skall «/o räknas för
manliga arbetare efter 50 öres och för
kvinnliga efter 25 öres timpenning.

§ 3.

Ackordsarbete.

Mom. 1. Allt arbete utföres enligt de
öfverenskomna ackordsprislistorna och
skall dessa gälla till ömsesidig efterräittelse
samma tid som aftalet i öfrigt.

Mom. 2. Vid gemensamhetsackord delas
öfverskottet i förhållande till det antal
timmar hvar och en deltagit i ackordet.

mom. 3. Kvinnliga arbetare; försilfring,
verera så fullgodt arbete som1 möjligt, så att
detsamma kan af vederbörande verkmästare
godkännas. År arbetet underhaltigt,
är arbetaren skyldig att utan ersättning
omarbeta detsamma, dock betalas, då extra
arbete förekommer på grund af felaktiga
stansar, blåsigt silfver, porigt gjutgods
samt ändringar o. d., ett tillägg motsvarande
arbetares timpenning för det antal
timmar, som åtgå för att afhjälpa felet.

Mom. 4. Vid nya ackordsprisers fastställande
skall öfverenskommelse ske genom
förhandling mellan verkstadens representant
och den eller de arbetare åt hvilka
arbetet erbjudes, och bör uppgörelsen härom
ske före arbetets påbörjande. I undantagsfall,
då på grund af arbetets beskaffenhet
enighet om ackordspriset ej kan
på förhand uppnås, må fastställande härå
ske viss tid efter arbetets påbörjande och
skall det öfverenskomna ackordspriset införas
i ackordsprislistan omedelbart.

§ 4.

Särskilda bestämmelser

för nedanstående yrkesgrupper, hvilka bestämmelser
betraktas som tillägg till ofvanstående:'' mom.

1. Metalltryckare: klippning och
glödning skall betalas enligt arbetarens
timlön då detta arbete ej är inräknadt
i ackordet;

mom. 2. Matsilfverarbetare: för enkelt
styck betalas en tiondel af dussinets pris
intill 6 stycken;

mom. 3. Kvinnliga arbetare: försilfring,
förgyllning, hand- & manskinslip som äro
fyllda 18 år betalas efter en månads anställning
med minst 20 öre pr timme, efter
6 månaders anställning med minst 23 öre
pr timme, efter 12 månaders anställning
med minst 27 öre pr timme.

Bäsk och skicklig arbeterska erhåller
högre lön;

mom. 4. Vid utförande af galvaniseringsarbete
erhålles gratis af fabriken förkläden
af lämpligt material samt träskodon.

§ 5.

Allmänna bestämmelser.

Mom. 1. En ömsesidig uppsägningstid
af fjorton dagar är gällande vid afflyttning
från verkstaden, utom i det fall då
ordningsreglementets paragrafer öfverskrides.

Mom. 2. Eörsta maj räknas som fridag.

Mom. 3. Aflöning utbetalas vid arbetets
afslutande å lördag och beräknas efter
arbetarens timlön, öfverskott å ackordsarbetet
utbetalas förutom vid jul- och
midsotmmar endast sista lördagen i månaden.
Aflöningsveckan räknas från torsdag
till torsdag.

Denna öfverenskommelse gäller från 1
juli 1907 till 1 juli 1909 med 3 månaders
ömsesidig uppsägning. Sker ej uppsägning
från någondera sidan är öfverenskommelsen
_ gällande ytterligare ett år i
sänder med samma uppsägningstid.

Erån arbetarnes sida sker uppsägning
genom Sv. järn- och metallarbetarefö.rbundet.

Med ofvanstående aftal förklara vi oss
å ömse sidor nöjda.

För C. G. Hallbergs guldsmédsalctiebolag.

För Järn■ och metallarbetareförb.

MASKIN- OCH SKEPPSBYGGNADSINDUSTRI.

291

XIII Maskin- och skeppsfoyggnadsindustri.

Överenskommelser mellan Sveriges verkstadsförening och veder- Mekaniska
börande fackförbund angående regler för behandling af tvister verkstäder.
mellan arbetsgivare och arbetare samt bestämmelser om minimilöner,
ackordsarbete, ordinarie arbetstid, öfvertidsarbete m. m.1 *

Mellan Sveriges verkstadsförening och
undertecknade fackförbund har träffats
den öfverenskommelse, att vid uppkommande
tvister mellan medlem af verkstadsföreningen,
å ena, samt medlem eller medlemmar
af undertecknade fackförbund, å
andra sidan, skola lända till efterrättelse
nedanstående

Regler för behandling af tvister mellan
arbetsgivare och arbetare.

§ 1.

Här nedan benämnas samtliga arbetareorganisationer,
vare sig permanenta eller
tillfälliga, fackföreningar eller enskilda arbetare,
af hvad slag de vara må, med ett
gemensamt namn arbetare.

§ 2.

Uppstår tvist vid verkstad, tillhörande
medlem af Sveriges verkstadsförening,
skola alltid allvarliga försök göras att
genom skriftlig eller muntlig förhandling
mellan arbetsgifvaren eller hans representant
och arbetare bilägga densamma.

Träffad öfverenskommelse bör skriftligen
af fattas.

§ 3.

Har icke inom 20 dagar efter det skriftlig
framställning gjorts öfverenskommelse
träffats, och arbetare besluta att fullfölja
ärendet, äga de att inom 8 dagar efter utgången
af nyss angifna tid till vederbörande
kretsstyrelse inom verkstadsföreningen
därom göra skriftlig framställning,
åtföljd af fullständiga uppgifter om ärendets
innebörd, om dag, då framställning
först gjorts, och om resultatet af de förda
förhandlingarna. Har ärendet icke. inom
sålunda fastställd tid fullföljts, anses frågan
hafva förfallit.

§ 4.

Sedan dylik anmälan inkommit, utreder
kretsstyrelsen skyndsammast ärendet samt
söker med alla till buds stående medel
åstadkomma förlikning mellan parterna.
Anser endera parten muntlig förhandling
behöflig, utse kretsstyrelsen och vederbörande
arbetare hvardera 3 kommitterade,
hvilka genom förhandling skola söka lösa
den föreliggande tvisten. Kretsstyrelsen
anmodar en af sina kommitterade att sammankalla
kommittén. Kommitterade utse
bland sig en ordförande eller, i fall de
ej kunna enas därom, en utomstående
opartisk person att leda förhandlingarna.
Hafva från arbetare vid flera verkstäder
ingått framställningar i samma syfte, må
framställningarna behandlas samtidigt, enligt
förestående.

§ 5-

Hen kommitté, hvarom i föregående §
stadgas, skall vara tillsatt senast 8 dagar
efter det yrkande om dess tillsättande
blifvit gjort. Behandling af ärende skall
vara afslutad inom 14 dagar, efter det
kommitterade erhållit skriftligt meddelande
om valet, såvida ej kommitterades flertal
enar sig om uppskof. Träffas uppgörelse,
skall densamma skriftligen affattas.
Har uppgörelse icke träffats, uppsättes
ett kortfattadt protokoll.

. § 6.

Därest icke genom förhandling enligt
förestående förlikning kunnat ernås, och
under förutsättning att frågan gäller tolkning
af träffadt aftal, af öfverenskommelse
eller af förlikning, hänskjutes tvisten, om
endera parten det skriftligen yrkar, till
afgörande af skiljemän, af hvilka 2 utses
af arbetare och 2 af öfverstyrelsen
för Verkstadsföreningen. De sålunda valda

1 Likalydande aftal har ingåtts mellan Sveriges verkstadsförening och Sv. arbetare förbundet.

292

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Mekaniska

verkstäder.

4 skiljemänaen utse själfva den 5:te, som
skall leda skiljenämndens förhandlingar
och vid lika röstetal äga utslagsröst. Enas
skiljemännen icke vid valet af ordförande,
utses ordföranden enligt lagen om
skiljemän af vederbörande myndighet å
den ort, där verkstaden är belägen.

Skiljemännen meddela dom senast inom
den 20 :de dagen efter den dag, då endera
parten till den andra gjort framställning
om tvistefrågans hänskjutande till skiljedom.

§ 7.

Innan ärendet slutbehandlas enligt ofvan
gifna regler, må icke på grund af samma
ärende arbetsinställelse (strejk eller lockout)
äga rum. Beslut om arbetsinställelse
må ej fattas senare än 6 veckor efter
det behandlingen af ärendet afslutats, och
skall beslutet omedelbart tillställas motparten.
Sådant beslut må ej verkställas
tidigare än 6 dagar eller senare än 14
dagar efter den dag, då detsamma delgifvits
motparten.

§ 8.

Därest behandling af framställning i
principfråga eller af annan angelägenhet i
den ordning, förestående regler stadga, icke
medfört ärendets afgörande, må icke framställning
i samma fråga eller angelägenhet
upptagas till förnyad behandling mellan
samma parter enligt förestående, förrän
6 månader förflutit från den dag, då
föregående förhandlingar i ärendet afslutats.

I sammanhang härmed förklara sig verkstadsföreningen
och vederbörande fackförbund
vara ense därom, att rätten att under
alla förhållanden fritt och okränkt deltaga
i arbete skall likasom föreningsrätten
hållas i ömsesidig helgd.

Förestående öfverenskommelse skall gälla
till den 1 januari 1908 och därefter
år efter år, därest ej uppsägning skriftligen
skett från någon sida minst 6 månader
före tiden för öfverenskommelsens
utlöpande.

Stockholm den 9 november 1905.

För Sveriges verkstadsförening. För Landssekretariatet.

För Svenska järn- och metallarbetareförbundet.

För Svenska gjutareförbundet.

För Svenska träarbetareförbundet.

För Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet.

Bestämmelser om minimilöner.

§ 1.

Vid hvarje verkstad, gjuteri eller
skeppsvarf, tillhörande medlem af Sveriges
verkstadsförening, skola alla där anställda
arbetare — såväl yrkesarbetare som
grofarbetare, till hvilka sistnämnda hänföras
handtlangare — tillgodonjuta viss
minimilön.

Minimilönernas storlek lämpas efter förhållandena
å såväl olika orter som olika
verkstäder.

Minimilön fastställes särskildt för yrkesarbetare
och särskildt för grofarbetare; och
afser minimilön endast den lägsta lön, som
inom någondera gruppen af arbetare må
utgå.

Berättigad till minimilön är hvarje yrkesarbetare,
som uppnått 21 års ålder och
arbetat i sitt fack minst 4 år, äfvensom
grofarbetare, som uppnått 21 års ålder.

Yrkesarbetare, som icke innehar 4-årig
yrkesutbildning, men uppnått 21 år, skall
komma i åtnjutande af samma minimilön
som grofarbetare.

För särskilda klasser af yrkesarbetare

må särskilda högrei minimilöner kunna fastställas
att tillämpas vid uppnådd 24 års
ålder och minst 7 års arbete inom facket.

Allt efter skicklighet och flit erhåller
arbetaren högre lön, och skola dugliga arbetare,
som arbetat ett flertal år i yrket,
åtnjuta högre lön än minimilönen.

Arbetsgifvare må äga rätt afskeda sådan
arbetare, som han anser icke göra sig
förtjänt af minimilön.

Bestämmelserna om minimilöner gälla
icke lärlingar; och kunna undantag från
dem jämväl äga rum i fråga om arbetare,
hvilka uppnått 60 års ålder eller hvilkas
arbetsförmåga på grund af sjukdom
eller vanförhet är nedsatt.

§ 2.

I och för bestämmande af minimilönernas
storlek indelas samtliga arbetsplatser
i tre grupper på sätt nedan sägs, nämligen: Grupp

1.

Verkstäderna i Stockholm med omnejd.

MASKIN- OCH SKEPPSBYGGNADSINDUSTRI,

293

Grupp 2.

Verkstäderna i

Arboga,

Arbrå,

Arlöf,

Arvika,

Borås,

Eskilstuna,

Falun,

Gäfle,

Göteborg,

Halmstad,

Hälsingborg,

Jönköping,

Karlskrona,

Karlstad,

Kristianstad,

Kristinehamn,

Köping,

Landskrona,

Lund,

Malmö,

Morgongåfva,

Morgårdsh ammar,

Norberg,

Norrköping,

Nyköping,

Nynäs,

Sala,

Söderhamn,

Södertälje,

Uppsala,

Vänersborg,

Yästerås,

Örebro.

Grupp 3.

Verkstäderna i

Bruzaholm,

Hallsberg,

Huskvarna,

Hässleholm,

Motala,

Näfverkvarn,

Svedala,

Torshälla,

Trelleborg,

Ystad.

§ 3.

De minimilöner, hvilka, på sätt i § 1
sägs, skola fastställas för yrkesarbetare,
som uppnått 21 års ålder och arbetat i
sitt fack minst 4 år, samt grofarbetare,
som uppnått 21 års ålder, skola utgöra:

Grupp 1.

För yrkesarbetare 36 öre i timmen,
» grofarbetare 32 > » >

Grupp 2.

För yrkesarbetare 30 öre i timmen,
» grofarbetare 26 > > »

Grupp 3.

För yrkesarbetare 28 öre i timmen,
» grofarbetare 25 » » »

§ 4.

För fastställande af minimilöner att
under de i § 1 angifna förutsättningar
gälla för yrkesarbetare, som uppnått 24
års ålder och arbetat minst 7 år inom
facket, skola omedelbart vid hvarje särskild
verkstad inledas förhandlingar. Därest
dessa förhandlingar mot förmodan icke
inom tre månader, efter det den pågående
arbetskonflikten blifvit häfd och
arbetet åter upptagits, ledt till uppgörelse,
skall frågan behandlas enligt reglerna för
behandling af tvister mellan arbetsgifvare
och arbetare.

Å'' de arbetsplatser, hvarest under den
pågående konflikten af arbetsgifvarne för
de i § 3 afsedda arbetare erbjudits högre
minimilöner än i nämnda § sägs, skola de
sålunda erbjudna minimilönerna tillämpas;
och må stadgandet i § 3 ej vid någon verkstad
föranleda till eller tagas till förevändning
för nedsättning i löner, som
före konfliktens utbrott betalats.

Ackordsarbete.

§ 6.

Mom. 1. Ackordsarbete må användas i
alla sådana fall, där detsamma är möjligt
att genomföra.

Mom. 2. Vid verkstad, där fabriksmässig
tillverkning äger rum, böra fastställas ackordsprislistor,
hvilka skola gälla under
viss tid, ej understigande ett år, och med
viss uppsägningstid, ej under en månad.
Därest dylik öfverenskommelse icke från
endera partens sida blifvit inom föreskrifven
tid uppsagd, anses den såsom förnyad,
hvarje gång för ett år i sänder, så
framt ej annorlunda vid öfverenskommelsens
träffande bestämmes.

Införes af arbetsgifvaren ny arbetsmetod
eller väsentligen förbättrade arbetsmaskiner,
må ändring af ackord ske utan iakttagande
af den bestämda uppsägningstiden.

Mom. 3. Rörande allt ackordsarbete,
som icke på sätt ofvan säges blifvit bestämdt
genom fasta ackordprislistor, träffas
öfverenskommelse genom fri förhandling
i hvarje'' fall mellan arbetsgifvaren
eller dennes representant och den eller
de arbetare, åt hvilka ackordsarbetet erbjudes,
och skall uppgörelse därom ske före
arbetets påbörjande. I undantagsfall, då
på grund af arbetets beskaffenhet dylik öfverenskommelse
icke kan på förhand träffas,
må dock, om båda parterna därom äro
ense, fastställandet af ackordspriset ske
först viks tid efter arbetets påbörjande.

Mom. 4. Vid s. k. premieackord skola,
innan detsamma införes, grunderna därför
fastställas och öfverenskommelse därom
träffas i vederbörlig ordning.

Mom. 5. Vid gemensamhetsackord erhåller
arbetaren del i öfverskottet i förhållande
till sin timpenning och det antal
arbetstimmar, han deltagit i ackordet, försåvidt
ej annan särskild öfverenskommelse
därom träffats.

Mom. 6. Vid allt ackordsarbete skall
arbetarens timlön vara garanterad.

Mom. 7. Vid hvarje verkstad skola
anteckningar föras öfver alla gällande ackord
med tydligt angifvande af arbetets

Mekaniska

verkstäder.

294

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Mekaniska art och pris eller — vid premieackord —
verkstäder, beräkningssättet. Arbetare, som erbjudes
ett förut utfördt ackordsarbete, äger rätt
att, när han det begär, af de förda anteckningarna
inhämta kännedom om priset
eller beräkningssättet.

Mom. 8. Tör arbetare, som utan giltig
anledning lämnar sin anställning vid verkstaden,
innan åtaget ackordsarbete afslutats,
beräknas aflöningen efter den fastställda
timpenningen. Vid gemensamhetsackord
äga öfriga deltagare ej rätt till
det öfverskott, som skulle tillkommit den
afflyttade, utan skall sådant öfverskott
öfverlämnas till för arbetarne vid verkstaden
afsedd sjukkassa eller användas
för annat liknande ändamål.

Ordinarie arbetstid.

§ 7.

Mom. 1. Den ordinarie arbetstiden fastställes
efter öfverenskommelse för hvarje
plats eller verkstad, och får densamma
icke bestämmas högre än till 57 timmar
i veckan eller för någon dag högre än
till 10 timmar. Vid hvarje verkstad skall
finnas ett anslag med närmare angifvande
af den ordinarie arbetstidens början och
slut samt raster under olika arbetsdagar
i veckan.

Mom. 2. Första maj äga de arbetare
erhålla ledighet, som därom senast dagen
förut framställa begäran.

Öfvertidsarbete.

§ 8.

Mom. 1. Arbete, utfördt å annan tid än
den ordinarie arbetstiden, betraktas som
öfvertidsarbete och betalas — därest ej
högre tilläggsprocent vid konfliktens utbrott
tillämpats, i hvilket fall denna skall
lända till efterrättelse —- med den ordinarie
timlönen jämte följande tilläggsprocent
:

å hvardagar:

2 timmar efter ordinarie arbetstiden
25 °/o, öfrig arbetstid 50 o/o;

å sön- och helgdagar:

25 °/o för verkstadens eget arbete, 100 o/o
för annat arbete.

Mom. 2. Vid arbete i skift träffas öfverenskommelse
om aflöningen oberoende af
hvad om tilläggsprocent för öfvertidsarbete
är fastställdt.

Mom. 3. Vid beräkning af öfvertidsarbete
medräknas ej den till måltidsraster
använda tiden och ej heller den från den
dagliga ordinarie arbetstiden försummade,
såvida icke försummelsen skett utan

arbetarens förvållande och anmälan därom
blifvit afgifven.

Mom. 4. När arbetsgifvaren fordrar, att
ackordsarbete skall utföras på öfvertid,
erhåller arbetaren det fastställda öfvertidstillägget
å timpenningen utöfver ackordspriset,
såvida icke i detta afseende annan
öfverenskommelse blifvit träffad.

Arbete utom verkstaden.

§ 9-

Mom. 1. Under resor för verkstadens
räkning erhåller arbetaren dels resebiljett
eller ersättning för sådan, dels dagtraktamente
med minst 2 kronor samt vanlig
timpenning såsom för ordinarie arbetstid
(äfven för sön- och helgdagar), dock
utan tillägg för öfvertid.

Mom. 2. Vid arbete å annan ort än där
verkstaden är belägen — hvarest arbetaren
måste öfvernatta — erhåller arbetaren
utom den vanliga timlönen fritt logi och
vivre, båda af tillfredsställande beskaffenhet,
eller ock ersättning därför med minst
2 kronor 50 öre pr dag.

Mom. 3. När arbete för verkstaden å
annan ort förekommer i sådan utsträckning,
att verkstaden där anställer arbetare,
utgår icke till dessa arbetare sådant
extra tillägg, hvarom i föregående
mom. förmäles.

Tiden för denna öfverenskoinmelses bestånd.

§ io.

Förestående öfverenskommelse skall
gälla till den 1 januari 1908 och därefter
år efter år, därest ej uppsägning skriftligen
skett från någon sida minst 6 månader
före tiden för öfverenskommelsens utlöpande.

Jämte det förestående öfverenskommelse
af Verkstadsföreningen och vederbörande
fackförbund godkännes, föreskrifves, att
nu pågående strejker och lockout skola
upphöra samt arbetet återupptagas den
13 innevarande november; och förbinda sig
verkstadsföreningens ledamöter att åt
hvarje i konflikten deltagande arbetare,
som därtill inom 8 dagar från nämnda
den 13 november anmäler sig hos sin
förutvarande arbetsgifvare eller ; annan
medlem af verkstadsföreningen, bereda arbete
å den verkstad, där dylik anmälan
skett, i sådan ordning, att inga andra
arbetare få å verkstaden antagas, förr än
samtliga sålunda anmälda arbetare erhållit
anställning.

MASKIN- OCH SKEPPSBYGGNADSINDUSTRI.

295

Hvarken från arbetsgifvarnes eller ar- helst form förekomma med anledning af
betarnes sida må repressalier i någon som den nu afslutade arbetskonflikten.

Stockholm den 9 november 1905.

För Sveriges verkstadsförening.

Bilaga till öfverenskommelse af den 9 nov.
1905 mellan Sveriges verkstadsförening och
vederbörande fackförbund angående bestämmelser
om minimilöner (se § 1 punkt 6 och
§ 4 i denna öfverenskommelse).

Mellan Sveriges verkstadsförening och
undertecknade fackförbund har träffats
följande öfverenskommelse:

minimilönen för yrkesarbetare, som uppnått
24 års ålder och arbetat minst 7 år
i yrket skall utgöra:

inom grupp I 39 öre per timme

> > II 34 » » i

» - III 32 » » »

Denna minimilön skall gälla för samtliga
yrkesarbetare och betraktas som

Stockholm den

För Sveriges verkstadsförening.

För Landssekret.ariatet.

För Svenska järn- och metallarbetareförbundet.

För Svenska gjutare förbundet.

För Svenska träarbetareförbundet.

För Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet.

minsta lön för ofvan angifna yrkesarbetare
och att enligt bestämmelserna om minimilön
i den träffade öfverenskommelsen
af den 9 nov. 1905, arbetarne »allt efter
skicklighet och flit erhålla högre lön
och skola dugliga arbetare, som arbetat
ett flertal år i yrket, åtnjuta högre lön
än minimilönen».

Ofvanstående bestämmelser få icke föranleda
eller tagas till förevändning för
nedsättning i nu gällande löner.

Denna öfverenskommelse skall träda i
kraft och gälla från och med den 1 april
1907 som tillägg till öfverenskommelsen
af den 9 nov. 1905 och anses uppsagd
eller prolongerad med denna.

21 mars 1907.

För Svenska järn- och metallarbetareförbundet.

För Svenska gjutareförbundet.

För Svenska träarbetareförbundet.

Öfverenskommelse mellan Linköpings gjuteri och mek. verkstad
och Svenska järn- och metallarbetareförbundets afdelning i Linköping
om löne- och arbetsvillkor för vid verkstaden anställda
järn- och metallarbetare.

§ i.

Timpenning.

Vid verkstaden anställda, till ofvanstående
förbund hörande arbetare, skola tillgodonjuta
viss minimilön, och af ser minimilön
endast den lägsta lön, som inom
någondera gruppen af arbetare må utgå:

a) för yrkesarbetare, som arbetet i yrket
4 år i följd och uppnått 21 års ålder.
28 öre pr timma;

b) för yrkesarbetare, som arbetat i yrket
7 år i följd och uppnått 24 års ålder,
32 öre pr timma;

c) bestämmelserna om minimilöner gälla
icke lärlingar, ej heller dem hvilka
uppnått 60 års ålder.

§ 2.

Ackordsarbete.

1) Vid ackordsarbete, som icke blifvit
bestämdt genom fasta ackordslistor, träffas
öfverenskommelse genom'' fri förhandling
i hvarje fall mellan arbetsgifvaren eller
dennes representant, och den eller de arbetare
åt hvilka ackordsarbetet erbjudes, och
skall uppgörelse därom ske före arbetets

1 Dessutom har april 1908 träffats särskild öfverenskommelse angående ersättning för
verktyg. Denna återfinnes nedan å s. 479.

Mekaniska

verkstäder.

2%

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Mekaniska påbörjande. I undantagsfall, då på grund
verkstäder, af arbetets beskaffenhet dylik öfverenskommelse
icke på förhand kan träffas,
må dock, om båda parterna därom äro ense,
fastställandet af ackordspriset ske viss tid
efter arbetets påbörjande.

2) Vid gemensamhetsackord erhåller arbetaren
del i öfverskottet i förhållande till
sin timpenning och det antal arbetstimmar
han deltagit i ackordet, försåvidt ej annan
särskild öfverenskommelse därom träffats.

3) Vid verkstaden skola anteckningar
föras öfver alla gällande ackord med tydligt
angifvande af arbetets art och pris
eller vid premieackord, beräkningssättet.

4) Vid premieackord och event. öfriga
ackord, skall timpenningen vara garante 5)

Arbetare, som erbjudes ett förut
utfördt ackordsarbete, äger rätt att nät
han det begär, af de förda anteckningarna
inhämta kännedom om priset eller beräkningssättet.

§ 3-

Ordinarie arbetstid.

1) Den ordinarie arbetstiden pr vecka
fastställes till 58 timmar pr vecka, dock
så att under sommarmånaderna juni, juli
och augusti arbetstiden är 57 timmar.

2) Arbetet börjar kl. 6,30 fm. och pågår
till kl. 6 em. med afbrott fråp. 9 till 9,20
fm. för frukost och från kl. 12,50 till 2
em. för middag.

3) 1 :a maj äga de arbetare erhålla ledighet,
som därom senast dagen förut
framställa begäran.

§ 4-

Öfvertidsarbete.

1) Arbete, utfördt å annan tid än den
ordinarie arbetstiden, betraktas som öfvertidsarbete
och betalas med den ordinarie
timlönen jämte följande tilläggsprocent:
å hvardagar:

2 timmar efter ordinarie arbetstid 25 °/o,
öfrig arbetstid 50 °/o.

å sön- och nelgdagar:

25 °/o för verkstadens eget arbete, 100
o/o för annat arbete.

2) Vid beräkning af öfvertidsarbete
medräknas ej den till måltidsraster använda
tiden och ej heller den från den
dagliga ordinarie arbetstiden försummade,
såvida icke försummelsen skett utan arbetarens
förvållande och anmälan därom
blifvit afgifven.

§ 5.

Lamlsarbete.

Vid arbete i annan ort än där verkstaden
är belägen och hvarest arbetaren

måste öfvernatta, erhåller arbetaren utom
den vanliga timpenningen resebiljett eller
ersättning för sådan jämte fritt logis och
vivre, båda af tillfredsställande beskaffenhet,
eller ock ersättning härför med Kr.
2 pr dag.

§ 6.

Vid arbete i skift träffas öfverenskommelse
om aflöningen oberoende af hvad
om tilläggsprocent för öfvertidsarbete är
flastställdt.

§ 7.

De aflöningsförmåner, som i detta aftal
finnas fastställda, gälla endast för fullgod
arbetare, som minst ett hälft års
tid varit anställd å verkstaden.

§ 8.

Aflöningsdag.

Aflöning verkställes hvar 14 :e dag på
tisdag efter arbetets afslutande, dock
kunna de, som så önska, erhålla 5 kr.
i matpengar mellanliggande tisdag.

§ 9-

Hvarje arbetare är skyldig uträtta så
mycket och så godt arbete gom i hans
förmåga står. Arbetaren får under arbetstiden
icke onödigtvis aflägsna sig från
sin arbetsplats och ej utan giltig orsak
samspråka med andra. All agitation samt
tidnings- eller annan läsning är under
arbetstiden och på verkstaden förbjuden.

§ 10.

Arbetsledning.

Arbetsgifvaren äger rätt att leda och
fördela arbetet, att fritt antaga eller afskeda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

§ Il Tillfälliga

förändringar af arbetstiden
tillkännagifves från kontoret eller genom
resp. förmän.

(xiltiglietstid.

§ 12.

Aftalet gäller från den dag det undertecknas
under en tid af två år med
tre månaders uppsägning ömsesidigt. Sker
ej skriftlig uppsägning från någondera sidan,
gäller aftalet ytterligare ett år.

Denna öfverenskommelse förbinda vi osa
undertecknade till alla delar uppfylla.

Linköping den 20 mars 1907.

För Linköpings gjuteri & mek. För Järn- och metallarbetareförverkstad.
bundets afd. 83.

MASKIN- OCH SKEPPSBYGGNADSINDOSTRI.

297

Öfverenskommelse mellan Linköpings gjuteri & mek. verkstad
och Svenska gjutareförbundets afdelning i Linköping om löneoch
arbetsvillkor för vid verkstaden anställda gjuteriarbetare.

§ i.

Timpenning’.

Vid verkstaden anställda, till ofvanstående
förbund börande arbetare, skola tillgodonjuta
viss minimilön, och afser minimilönen
endast den lägsta lön, som inom
någondera gruppen af arbetare må utgå:

1. till hvarje gjutare och kärnmakare,
som arbetat i yrket 4 år i följd och uppnått
21 års ålder, 30 öre pr timme;

2. till hvarje gjutare och kärnmakare,
som arbetat i yrket 7 år i följd och uppnått
24 års ålder, 34 öre pr timme.

Kärnmakare N. N. tillräknas hafva arbetat
i yrket 5 år.

Att högre timlöner betalas än dessa minimilöner
först efter längre yrkestid, större
arbetsförmåga och yrkesskicklighet;

3. bestämmelserna om minimilöner gälla
icke lärlingar, ej heller dem hvilka
uppnått 60 års ålder.

§ 2.

Ackordsarbete.

1. Vid ackordsarbete, som icke blifvit
bestämdt genom fasta ackordslistor, träffas
öfverenskommelse genom fri förhandling
i hvarje fall mellan arbetsgifvaren,
eller dennes representant, och den eller
de arbetare åt hvilka ackordsarbetet erbjudes,
och skall uppgörelse därom eke
före arbetets påbörjande. I undantagsfall,
då på grund af arbetets beskaffenhet dylik
öfverenskommelse icke på förhand kan
träffas, må dock, om båda parterna därom
äro ense, fastställandet af ackordspriset
ske viss tid efter arbetets påbörjande.

2. Vid gemensamhetsackord erhåller arbetaren
del i öfverskottet i förhållande till
sin timpenning och det antal arbetstimmar
han deltagit i ackordet, försåvidt ej annan
särskild öfverenskommelse därom träffats.

3. Vid verkstaden skola anteckningar
föras öfver alla gällande ackord med tydligt
angifvande af arbetets art och pris,
eller vid premieackord, beräkningssättet.

4. Vid premieackord och event. öfriga
ackord, skall timpenningen vara garanterad.

5. Arbetare, som erbjudes ett förut utfördt
ackordsarbete, äger rätt att när han
det begär, af de förda anteckningarna
inhämta kännedom om priset eller beräkningssättet.

§ 3.

Ordinarie arbetstid.

1. Den ordinarie arbetstiden pr vecka
fastställes till 59 timmar, dock så att
under sommarmånaderna juni, juli och
augusti arbetstiden är 57 timmar.

2. Arbetet börjar kl. 6,30 fm. och pågår
till kl. 6 em. med afbrott från kl.
9 till 9,20 fm. för frukost och från kl.
12,50 till 2 em. för middag.

3. 1 maj äger arbetare, som därom senast
dagen förut framställer begäran, erhålla
ledighet.

4. På gjutningsdagarna aflönas efter
den verkliga tid, som åtgått för gjutningen,
dock så, att påbörjad halftimme räknas
som halftimme.

§ L

Ofvertidsarbete.

1. Arbete, utfördt å annan tid än den
ordinarie arbetstiden, betraktas som öfvertidsarbete
och betalas med den ordinarie
timlönen jämte följande tilläggsprocent:

å hvardagar:

2 timmar efter ordinarie arbetstid 25 o/o,
öfrig arbetstid 50 °/o ;

å sön- och helgdagar:

25 % för verkstadens eget arbete, 100
o/o för annat arbete.

2. Vid beräkning af ofvertidsarbete
medräknas ej den till måltidsraster använda
tiden och ej heller den från den
dagliga ordinarie arbetstiden försummade,
såvida icke försummelsen skett utan arbetarens
förvållande och anmälan därom
blifvit afgifven.

§ 5.

Vid arbete i skift träffas öfverenskommelse
om aflöning oberoende af hvad om
tilläggsprocent för ofvertidsarbete är fastställdt.

§ 6.

Aflöniiigsdag.

Aflöningen verkställes hvar 14:de dag
på fredag efter arbetets afslutande, dock
kunna de, som så önska, erhålla 5 kr.
i matpengar mellanliggande fredag.

§ 7.

Hvarje arbetare är skyldig uträtta så
mycket och så godt arbete, som i hans

Mekaniska

verkstäder.

298

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Mekaniska förmåga står. Arbetaren får under ar.betsverkstäder.
tiden icke onödigtvis aflägsna sig från
sin arbetsplats och ej utan giltig orsak
samspråka med andra. All agitation är
under arbetstiden och på verkstaden förbjuden.
Tidnings- och annan läsning är
under arbetstiden förbjuden.

§ 8.

Arbetsledning.

Arbetsgifvaren äger rätt att leda och
fördela arbetet, att fritt antaga eller afskeda
arbetare om därtill giltig orsak förefinnes,
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

§ 9-

Tillfälliga förändringar af arbetstiden
tillkännagifves från kontoret eller genom
resp. förmän.

Giltighetstid.

§ 10.

Aftalet gäller från den dag det undertecknas
under en tid af två år med tre
månaders uppsägning ömsesidigt. Sker ej
skriftlig uppsägning från någondera sidan<,
gäller aftalet ytterligare ett år.

Denna öfverenskommelse förbinda vi oss
undertecknade till alla delar uppfylla.

Linköping den 18 mars 1907.

För Linköpings gjuteri och meka- För Afdelning n:r 51, Linköping,
nislca verkstad.

Aflöningsaftal,

uppgjordt den 18 mars 1907, att gälla
till den 18 mars 1909.

Gjuteriet.

F. K...........36 öre pr timma

R. A........... 36 y Ti t

G.	K......	.....36 öre	pr	timma
E.	M. Ö.....	.....35 >
C.	S......	.....32 »	>	2>
E.	A......	.....28 .		3>
D.	A......	.....32 >	>	-
0.	L......	.....32 >		>

Linköping den 18 mars 1907.

För Linköpings gjuteri och mekani- För Afdelning n:r 51, Linköping,
ska verkstad.

Elektriska Öfverenskommelser mellan Svenska elektriska arbetsgifvareför■
eningen och Svenska elektriska arbetareförbundet angående regler
för behandling af tvister mellan arbetsgifvare och arbetare samt
bestämmelser om minimilöner, ackordsarbete, ordinarie arbetstid,

öfvertidsarbete m. m.

Regler för behandling af tvister mellan
arbetsgifvare och arbetare.

§ I Här

nedan benämnas samtliga arbetareorganisationer,
vare sig permanenta eller
tillfälliga, fackföreningar eller enskilda arbetare,
af hvad slag de vara må, med ett
gemensamt namn arbetare.

§ 2.

Uppstår tvist hos medlem af elektriska
arbetsgifvareföreningen, skola alltid allvarliga
försök göras att, genom skriftlig
eller muntlig förhandling mellan arbetsgifvaren
eller hans representant och arbetare,
bilägga densamma.

Träffad öfverenskommelse bör skriftligen!
affattas.

§ 3.

Har icke inom 20 dagar efter det skriftlig
framställning gjorts, öfverenskommelse

träffats, och arbetare besluta att fullfölja
ärendet, äga de att inom 8 dagar efter
Utgången af nyss angifna tid till vederbörande
lokalafdelning af Elektriska arbetsgifvareföreningen
därom göra skriftlig
framställning, åtföljd af fullständiga
uppgifter om ärendets innebörd, om dag,
dl framställning först gjorts, och om resultatet
af de förda förhandlingarna. Har
ärendet icke inom sålunda fastställd tid
fullföljts, anses frågan hafva förfallit.

§ 4.

Sedan dylik anmälan inkommit, utreder
lokalafdelningen . skyndsammast ärendet
sajmt söker med alla till buds stående medel
åstadkomma förlikning mellan parterna.
Anser endera parten muntlig förhandling
behöflig, utse lokalafdelningen och
vederbörande arbetare hvardera 3 kommitterade,
hvilka genom förhandling skola
söka lösa den föreliggande tvisten. Lokal -

MASKIN- OCH SKEPPSBYGGNADSINDUSTRI.

299

afdelningen anmodar en af sina kommitterande
att sammankalla kommittén. Kommitterade
utse bland sig en- ordförande
eller, ifall de ej kunna enas därom, en
utomstående opartisk person att leda förhandlingarna.
Hafva från arbetare hos
flera firmor ingått framställningar i samma
syfte, må framställningarna behandlas samtidigt,
enligt förestående.

§ 5.

Den kommitté, hvarom i föregående §
stadgas, skall vara tillsatt senast 8 dagar
efter det yrkande om dess tillsättande
blifvit gjordt. Behandling af ärende skall
vara afslutadt inom 14 dagar efter det
kommitterade erhållit skriftligt meddelande
om valet, såvida ej kommitterades flertal
enar sig om uppskof. Träffas uppgörelse,
skall densamma skriftligen affattas.
Har uppgörelse icke träffats, uppsattes ett
kortfattadt protokoll.

§ 6.

Därest icke genom förhandling enligt förestående
förlikning kunnat ernås, och under
förutsättning att frågan gäller tolkning
af träffadt aftal, af öfverenskommelse eller
af förlikning, hänskjutes tvisten, om
endera parten det skriftligen yrkar, till
afgörande af skiljemän, af hvilka 2 utses
af arbetare och 2 af styrelsen för Elektriska
arbetsgifvareföreningen. De sålunda
valda 4 skiljemännen utse själfva den 5 :e,
som skall leda skiljenämndens förhandlingar
och vid lika röstetal äga utslagsröst.
Enas skiljemännen icke vid valet af ordförande,
utses ordföranden enligt lagen
om skiljemän af vederbörande myndighet
å den ort, där firman är belägen.

Skiljemännen meddela dom senast inom
den 20 :de dagen efter den dag, då endera
parten till den andra gjort framställning
om tvistefrågans hänskjutande till
skiljedom.

Stockholm den 29

För Svenska elektriska arbetsgifvareföreningen.

Bestämmelser om minimilöner.

§ 1.

Hos hvarje medlem af Elektriska arbetsgifvareföreningen
skola alla där anställda
arbetare, som fyllt 21 år — såväl montörer
som hjälpmontörer (till hvilka sistnämnda
hänföras handtlangare) — tillgodonjuta
viss minimilön.

Minimilönernas storlek lämpas efter förhållandena
å olika orter.

Minimilön fastställes särskildt för montörer
och särskildt för hjälpmontörer; och
afser minimilön endast den lägsta lön, som

§ 7.

Innan ärendet slutbehandlats enligt ofvan
gifna regler, må icke på grund af
samma ärende arbetsinställelse (strejk eller
lockout) äga rum. Beslut om arbetsinställelse
må ej fattas senare än 6 veckor
efter det behandlingen af ärendet afslutats,
och skall beslutet omedelbart tillställas
motparten. Sådant beslut må ej
verkställas tidigare än 6 dagar eller senare
än 14 dagar efter den dag, då detsamma
delgifvits motparten.

§ 8.

Därest behandling af framställning i
principfråga eller af annan angelägenhet i
den ordning, förestående regler stadga,
icke medfört ärendets afgörande, må icke
framställning i samma fråga eller angelägenhet
upptagas till förnyad behandling
mellan samma parter enligt förestående,
förrän 6 månader förflutit från den dag,
då föregående förhandlingar i ärendet afslutats.

I sammanhang därmed förklara sig
Svenska elektriska arbetsgifvareföreningen
samt vederbörande arbetare och fackförbund
vara ense därom, att rätten att
under alla förhållanden fritt och okränkt
deltaga i arbete skall liksom föreningsrätten
hållas i ömsesidig helgd.

Tiden för denna öfrerenskommelses
bestånd.

§ 9-

Förestående öfverenskommelse skall gälla
från den 1 november 1907 till den 1
januari 1909 och därefter år efter år, därest
ej uppsägning skriftligen skett från någon
sida minst sex månader före tiden för öfverenskommelsens
utlöpande.

september 1907.

För Svenska elektriska arbetareförbundet.

inom någondera gruppen af arbetare må
utgå.

Berättigad till minimilön är hvarje montör,
som fyllt 21 år och arbetat i facket
minst 3 år, äfvensom hjälpmontör, som
uppnått 21 års ålder.

Allt efter skicklighet och flit erhåller
arbetaren högre lön, och skola dugliga arbetare,
som arbetat ett flertal år i yrket,
åtnjuta högre lön än minimilönen.

Arbetsgivare må äga rätt afskeda sådan
arbetare, som han anser icke göra sig
förtjänt af minimilön.

Bestämmelserna om minimilöner gälla

Elektriska

montörer.

300

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Elektriska

montörer.

icke med lärlingskontrakt anställda personer
och kunna undantag från dem jämväl
äga rum i fråga om arbetare, hvilka
uppnått 60 års ålder eller hvilkas arbetsförmåga
på grund af sjukdom eller vanförhet
är nedsatt.

§ 2.

I och för bestämmandet af minimilönernas
storlek indelas samtliga arbetsplatser
i grupper på sätt nedan sägs, nämligen:

Grupp I.

Stockholm med omnejd samt Norrland
norr om Ljungan.

Grupp II.

Öfriga platser i Sverige.

Minimilöner enligt § 1 skola utgöra:

Inom grupp I.

-För hjälpmontörer, som ej kunna utföra
själfständigt arbete, 35 öre i timmen,

för montörer, som kunna arbeta själfständigt
och arbetat minst 3 år i facket,
47 öre i timmen,

för montörer, som kunna leda större installationer
för belysning och kraft, 58
öre i timmen.

Inom grupp II.

För hjälpmontörer, som ej kunna utföra
själfständigt arbete, 30 öre i timmen,

för montörer, som kunna arbeta själfständigt
och arbetat minst 3 år i facket,
38 öre i timmen,

för montörer, som kunna leda större
installationer för belysning och kraft, 48
öre i timmen.

Ackordsarbete.

§ 3.

Mom. 1. Ackordsarbete må användas
i alla sådana fall, där detsamma är möjligt
att genomföra.

Mom. 2. Ackordsprislistor böra fastställas,
hvilka skola gälla under samma
tid och med samma uppsägningstid som
denna öfverenskommelse.

Mom. 3. Rörande allt ackordsarbete,
som icke på sätt ofvan sägs blifvit bestämdt
genom fasta ackordsprislistor, träffas
öfverenskommelse genom fri förhandling
i hvarje fall mellan arbetsgifvaren
eller dennes representant och den eller
de arbetare, åt hvilka ackordsarbetet erbjudes,
och skall uppgörelse därom ske
före arbetets påbörjande. I undantagsfall,
då på grund af arbetets beskaffenhet dylik
öfverenskommelse icke kan på förhand
träffas, må dock, om båda parterna därom
äro ense, fastställandet af ackordspriset
ske först viss tid efter arbetets påbörjande.

Mom. 4. Vid s. k. premieackord skola,
innan detsamma införes, grunderna därför

fastställas och öfverenskommelse därom
träffas i vederbörlig ordning.

Mom. 5. ■ Vid gemensamhetsackord erhåller
arbetaren del i öfverskottet i förhållande
till sin timpenning och det antal
arbetstimmar, han deltagit i ackordet, försåvidt
ej annan särskild öfverenskommelse
därom träffats.

Mom. 6. Vid allt ackordsarbete skall
arbetarens timlön vara garanterad.

Mom. 7. För arbetare som lämnar sin
anställning, innan åtaget ackordsarbete afslutats,
beräknas aflöningen efter den fastställda
timpenningen. Vid gemensamhetsackord
äga ej öfriga deltagare rätt till det
öfverskott, som skulle tillkommit den afflyttade,
utan skall, därest den afflyttade
därom gör framställning inom senast en
månad efter ackordsarbetets fullbordande,
öfverskottet till honom mot kvitto utbetalas
å arbetsgifvarens kontor. Försummar
arbetare atf begagna sig af denna
rätt, skall öfverskottet öfverlämnas till
för arbetarne a.fsedd sjukkassa eller användas
för annat liknande ändamål.

Ordinarie arbetstid.

§ 4-

Mom. 1. Den ordinarie arbetstiden fastställes
efter öfverenskommelse för hvarje
plats, och får densamma icke bestämmas
högre än till 57 timmar i veckan eller
för någon dag högre än till 10 timmar.
Hos hvarje firma skall finnas ett anslag
med närmare angifvande af den ordinarie
arbetstidens början och slut samt raster
under olika arbetsdagar i veckan.

Mom. 2. Första maj anses såsom allmän
fridag, då i regel intet arbete utföres.
Skulle på grund af ett arbetes
särskildt brådskande natur detsamma behöfva
utföras, skall sådant ske utan öfvertidsbetalning.

Mom. 3. Väntetid ersättes, om den förekommer
på arbetsgifvarens begäran och
i så fall lika med ordinarie arbetstid. Arbetaren
erhåller full betalning, så länge
han är hos arbetsgifvaren anställd och
står till hans förfogande.

Öfvertidsarbete.

§ 5.

Mom. 1. Arbete, utfördt å annan tid
än den ordinarie arbetstiden, betraktas
som öfvertidsarbete och betalas med ordinarie
timlönen jämte följande tilläggsprocent
:

å hvardagar:

2 timmar efter den ordinarie arbetstiden
25 »/«, öfrig arbetstid 100 °/o,

å sön- och helgdagar:

25 o/o för arbetsgifvarens eget arbete,
100 % för annat arbete.

Mom. 2. Då ackordsarbete utföres på

MASKIN- OCH SKEPPSBYÖGNADSINDUSTRI.

301

öfvertid, erhåller arbetaren öfvertidsprooenten
som tillägg till aokordspriset.

Mom. 3. Öfvertidstillägg utbetalas endast
för af arbetsgifvaren påfordradt öfvertidsarbete.
•

Mom. 4. Ofvertidsarbete skall i regel
ej utföras vid arbete i landsorten.

Mom. 5. Vid arbete i skift träffas öfverenskommelse
om aflöningen oberoende
af hvad om tilläggsprocent för öfvertidsarbete
är fastställdt.

Mom. 6. Vid beräkning af öfvertidsarbete
medräknas ej den till måltidsraster
använda tiden. Har arbetare till följd af
slarf eller andra liknande omständigheter
utan giltig anledning försummat någon
del af ordinarie arbetstiden, är han, om
arbetsgifvaren det fordrar, skyldig ersätta
den försummade ordinarie arbetstiden med
öfvertid, utan att någon öfvertidsprocent
härför beräknas.

Arbete utom hemorten.

§ 6.

Mom. 1. Vid resor erhåller arbetaren
dels dagtraktamente, dels vanlig timpenning
för intill 10 timmar per dag, äfven
för sön- och helgdagar. Såvida ej sofplats
erhålles, ersättes restid infallande
mellan kl. 7 e. m. och 8 f. m. såsom
öfvertid, dock högst med ett dagtraktamente.
Arbetsgifvaren bekostar resebiljett och
frakt för bagage.

Mom. 2. Vid arbete utom hemorten oafsedt
afståndet, då bort- och hemfärd sker
dagligen, erhåller arbetaren, förutom ordinarie
timpenning, ett extra tillägg af
75 öre per dag. Ske sådana resor på tid,
som öfverskjuter den ordinarie med högst
1 timme, betalas härför vanlig timpenning.

Förekommer å sådan piats öfvertidsarbete,
gälla härför samma bestämmelser
som för hemorten.

Mom. 3. Vid resor och arbete utom
hemorten, då bort- och hemfärd ej sker
dagligen, erhålla arbetare, såväl montö Stockholm

den 29

rer som hjälpmontörer, förutom ordinarie
timpenning, antingen fri kost och logis,
båda af tillfredsställande beskaffenhet,
eller ett extra tillägg, som, därest resan
och arbetet på en plats tager en tid
af högst 8 dagar, utgår med 2 kronor 50
öre per dag och eljest med 2 kr. per
dag. Förekommer endast fritt logis minskas
dagtraktamentet med 50 öre per dag.

Mom. 4. När arbete för firman å annan
ort förekommer i sådan utsträckning, att
firman där anställer arbetare, utgår icke
till dessa arbetare sådant extra tillägg,
hvarom i föregående mom. förmäles.

Uppsägningstid.

§ 7.

För Svenska elektriska arbetsgivareföreningens
medlemmar och hos dem anställda
arbetare gäller en ömsesidig uppsägningstid
af minst 8 dagar. Om arbetare
gör sig skyldig till förseelse mot vanlig
ordning, kan han likväl omedelbart
afskedas.

Skulle arbetsbrist föranleda afskedande,
skall från arbetsgivarens sida hämsyn tagas
ej blott till arbetarens duglighet och
lämplighet utan Jämväl till den tid han
varit i tjänst, så att sålunda under förutsättning
af lika duglighet och lämplighet
de arbetare böra i det längsta bibehållas,
hvilka varit längst i arbetsgifvarens
tjänst. Vid förnyadt behof af arbetskraft
bör under samma förutsättningar företräde
lämnas åt den, som vid afskedandet
varit längre i tjänst.

Tiden för denna öfverenskonnnelses
bestånd.

§ 8.

Förestående öfverenskommelse skall gälla
från den 1 november 1907 till den 1
januari 1909 och därefter år efter år,
därest ej uppsägning skriftligen skett från
någon sida minst 6 månader före tiden
för öfverenskommelsens utlöpande.

september 1907.

För Sv. elektriska arbetsgivareföreningen. För Sv. elektriska arbetareförbundet.

Lone- och arbetsaftal, upprättadt mellan Råå varfs aktiebolag å
ena sidan och Svenska träarbetarförbundets afdelning n:r 143 Råå

a andra

Arbetstid.

§ 1.

Ordinarie arbetstiden skall för tiden 15
februari—31 oktober vara 10 timmar pr

sidan.

dag och på lördagen 7 i timmar mellan
kl. 6 f. m. och 6 e. m., samt för tiden
1 november—14 februari 9 timmar pr dag
alla söckendagar mellan kl. 7 f. m. och
5 e. m. 1 :a maj skall vara allmän fridag.

Elektriska

montörer.

Skeppsvarf.

302

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skeppsvarf.

Timpenning.

§ 2.

Till duglig träarbetare, som arbetat i
yrket tre år eller där utöfver, betalas
en timlön af 38 öre för tiden intill den
1 mars 1908 och därefter 40 öre till den
1 mars 1909. Till särskildt skicklig arbetare
kan betalas högre lön enligt öfverenskommelse.

Till arbetare, som på grund _ af ålder,
sjukdom eller vanförhet fått sin arbetsförmåga
nedsatt, kan betalas lägre lön
dock ej lägre än 10 o/o under ofvan för
duglig arbetare bestämda.

Lärlingen betalas efter öfverenskommelse.

Öfvertidsarbete.

§ 3.

Öfvertidsarbete betalas med 25 °/o förhöjning
utöfver gällande timlön för tiden
från ordinarie arbetstidens slut till kl.
9 e. m. och med 50 °/o förhöjning från
kl. 9 e. m. till kl. 6 f. m. samt med 100 o/o
förhöjning för sön- och helgdagsarbete.

Ordningsregler.

§ 4.

Den öfver ens komna arbetstiden bör noga
iakttagas såväl vid arbetstidens början som
slut. Uteblifvande från arbetet bör icke
utan giltiga skäl äga rum.

Allöningsdag.

§ 5.

Aflöningen utbetalas hvarje helgfri fredag
omedelbart efter arbetstidens slut,
eller om helgdag då inträffar a näst föregående
helgfria dag.

Olycksfallsförsäkring.

§ 6.

Arbetsgifvaren skall försäkra alla hos
honom anställda arbetare enligt lagen om
olycksfall i arbete. Denna försäkring gäller
äfven under karenstiden. Ersättning utbetalas
af arbetsgifvaren med 1 kr. pr
dag, hvilken ersättning betalas vid anfordran
veckovis.

Dock är arbetaren skyldig om så fordras
förete läkareintyg. Arbetsgifvaren
tillhandahåller på arbetsplatsen en samaritlåda
med tillbehör.

Ordningsregler.

§ T.

Arbetarna skola under arbetstiden vara
nyktra och uppföra sig ordentligt på arbetsplatsen,
de böra vara flitiga i sitt
arbete och utföra det med noggrannhet

och omsorg. Spritdrycker få ej på arbetsplatsen
införas. Tobaksrökning under arbetstiden
är icke tillåten.

Arbetsledning."

§ 8.

Arbetsgifvaren leder och fördelar arbetet
samt intager eller afskedar arbetare utan
ingripande från arbetarnas sida, såvida
orättvist afskedande ej föreligger.

Då arbetsbrist föreligger afskedas de sist
i arbetet intagna.

Denna paragraf gäller endast skeppstimmermän.

Arbete utom arbetsplatsen.

§ 9.

Arbetare, som skall utföra arbete utom
arbetsplatsen, i Hälsingborg eller någon
annan närbelägen plats erhåller en kr. i
dagtraktamente utöfver gällande daglön
samt fri resa fram och åter för sig och
fria transportkostnader för verktyg.

Företrädesrätt till arbete.

§ 10.

Vid antagande af arbetare bör företräde
gifvas åt i Råå med omnejd bosatta arbetare
samt är arbetaren skyldig, om så
fordras, förete betyg eller uppgifva förutvarande
arbetsplats.

§ Il Arbetare

af skedad på grund af arbetsbrist
skall äga företräde till arbete, då
han sig anmäler och arbete finnes.

Lokal för måltider in. m.

§ 12.

Arbetsgifvaren upplåter en lokal uteslutande
för arbetarne för vistelse under måltidsrasterna
samt för förvaring af kläder
och verktyg.

Fridagar.

§ 13.

Arbetare äga rätt att taga fritt från
arbetet för deltagande i kommunala och
politiska val. Dag för val af riksdagsman
till riksdagens andra kammare betraktas
som fridag. Anmälan om bortovaro från
arbetet de nämnda dagarna skall göras
hos arbetsgifvaren dagen förut.

Skiljedom.

§ 14.

För slitande af meningsskiljaktigheter
som kunna uppstå mellan arbetsgifvaren
och arbetarne under den tid detta aftal
är gällande skall en skiljenämnd tillsättas
och äger såväl arbetsgifvaren som S-ven -

i

o

MASKIN- OCH SKEPPSBYGGNADSINDUSTRI. 303

ska träarbetareförbundets afdelning 143 i
Råå rätt att påkalla skiljenämndens afgörande
i fråga om uppkommen tvist, varande
de tvistande parterna obetaget att
inför nämnden sin talan föra och bevaka,
skiljenämnden skall bestå utaf fem ledamöter
af hvilka två utses af hvardera
parten hvarefter de sålunda valda utse
den femte ledamoten.

Hälsingborg den

Giltighetstid.

§ 15.

Detta aftal gäller från underteckningsdagen
till den 1 :a mars 1909 och betraktas
därefter fortfarande gällande ett år
i sänder såvida det inte af någondera
parterna skriftligen uppsäges senast två
månader före utlöpningsdagen.

6 maj 1907.

För Båå varfs aktiebolag. För Svenska träarbetarförbundets afdelning
n:r 143 Råå.

Löne- och verkstadsreglemente emellan å ena sidan N. N. och
å andra sidan Svenska träarbetareförbundets afdelning N:r 48.1

Timpenning.

§ 1.

Alla arbeten som icke äro bestämda genom
ackordspris, utföras efter timlön, hvilken
icke får understiga 41 öre till den
1 oktober 1907 •— 42 öre till den 1 oktober
1908 — och 43 öre till den 1 oktober
1909, för arbetare jämnställd med möbelsnickare.

§ 2.

När ackordsarbetare arbeta på timma
betalas efter hvar och en arbetares genomsnittsförtjänst
under näst föregående
års enligt ackordsförtjänsten.

Aflöniiigsdag.

§ 3.

20 kr. i afräkning å påbörjadt ackordsarbete
betalas hvarje helgfri fredagsafton
till de arbetare, som arbetat på platsen
minst 2 år eller så länge, att de visat
sig förtjäna minst så mycket i veckan;
andra få högst 15 kronor. Skulle helgdag
å sådan dag inträffa, betalas aflöningen
på närmast föregående helgfria dag.
När ackordsarbetet är färdigt och godkändt,
betalas innestående belopp å nästkommande
aflöningsdag.

Kontrabok.

§ 1

Allt arbete och aflöning införes i en
med hvarje arbetare upprättad kontrabok,
som innehafves af arbetaren såsom hans
tillhörighet, men måste på begäran af arbetsgifvaren
lämnas till påseende och kontroll.

Arbetstid.

§ 5.

Arbetet börjas kl. 7 f. m. och varar
till kl. 7 e. m. med frukostrast från kl.
9 till 9,30 samt middagsrast från kl. 1
till 2,30. Lördagar slutar arbetet kl. 2
e. m. utom okt., nov., dec., då arbetet
slutar kl. 6 e. m. Helgdagsaftnama, påsk-,
pingst-, midsommar- ,och julafton slutar
arbetet på middagen kl. 1, likaså 1 :a maj.

§ 6.

Arbetstiden beräknas till 56timmar
hvarje vecka utom okt. nov. dec., då arbetstiden
räknas till 59 timmar, och slutar
arbetsveckan torsdagskväll.

§ h

önskar arbetare under arbetstiden vara
borta från arbetet, skall han anmäla detta
för arbetsgifvaren; sjukdomsfall anmäles
snarast möjligt till arbetsgifvaren eller
hans ställföreträdare.

Ofvertidsarbete.

§ 8.

Begärdt ofvertidsarbete betalas med 25%
förhöjning och 50 % å sön- och helgdagar.
Arbetare, som utför ackordsarbete å öfvertid,
erhåller det fastställda öfvertidstillägget
å timlönen utöfver ackordspriset.
Den arbetare, som utfört öfvertidsarbete
och utan giltig orsak uteblifvit
från sitt arbete under ordinarie arbetstiden,
går för den försummade arbetstiden
förlustig motsvarande förhöjning å
ofvertidsarbete.

1 Samtliga ackordspriser hafva uteslutits. Likalydande aftal har ingåtts mellan arbetsgifvaren
och Sv. arbetareförbundet.

Skeppsvarf.

Piano fabrik.

304

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Piano fabrik.

Ordningsregler.

§ 9.

Arbetaren äger ej rätt att å verkstaden
utföra arbete för annan person än
den arbetsgifvare, hos hvilken han är anställd.

§ 10.

Hvarje arbetare är ansvarig för de af
honom använda verktyg, och är han skyldig
hålla dessa i godt skick och efter
arbetstidens slut på sin plats uppsätta.

§ Il Arbetaren

är i fråga om utfört arbete
eller förspilld materiel ersättningsskyldig
i händelse genom hans eget förvållande
mera betydande fel skulle begås. Skulle
däremot genom bristfälliga anordningar
eller underhaltigt material fel uppstå, och
detta af arbetaren påvisats för arbetsgifvaren
eller hans ställföreträdare, är arbetsgifvaren
skyldig ersätta om felen skola
rättas.

§ 12.

Vid arbetstidens slut skall hvarje arbetare
rymma af sin bänk och omkring
sitt arbete hvarefter spånen bortföres
hvarje kväll genom arbetsgifvarens försorg.

Arbetsgifvaren är skyldig tillhandahålla
alla nödiga verktyg.

§ 13.

Material utlämnas samtidigt från båda
materialrummen omedelbart efter frukostrasten.

§ 14.

Byggmakare, fanerare och putsare äga
rättighet att få utfört i maskinen allt det
arbete, som där kan utföras.

§ 15.

Ingen som helst art af traktering eller
sällskaplig sammankomst får på verkstaden
förekomma hvarken under arbetstiden,
eller eljest. Allt bruk af Öl eller spirituösa
är under arbetstiden förbjudet (och det
senare får ej förtäras inom fabrikslokalerna).

§ 16.

Arbetare äga ej rätt, utan arbetsgifvarens
tillåtelse, för egna ärenden förfoga
öfver handtlangare utom för mathämtning
och dylikt och detta endast å tider, som
af arbetsgifvaren därtill anslås d. v. s.
före måltiderna frukost, middag samt en
gång på e. m. vid 4 eller 5-tiden, då
fem minuter anslås till den som vill läska
sig.

§ 17.

Arbetsgifvare och arbetare äxo ej bundna
af hvarandra längre än den tid aftalet,
rörande hvarje särskildt fall gäller om
såväl ackords- som timarbete.

§ 18.

Den arbetare som visar sig oskicklig vid
arbete eller ovanligt länge håller på därmed
fråntages samma, som då fullbordas
af någon annan. Fråntages en arbetare
på anförda skäl ackordsarbete eller lämnas
detta ofullbordadt, så erhåller han
den för hela arbetet bestämda ackordsbetalningen
efter afdrag af de kostnader,
som uppstå genom att detsamma göres
färdigt af en annan.

§ 19.

Föreningsrätt.

Arbetare vid Billbergs pianofabrik äga
frihet tillhöra fackförening eller ej.

§ 20.

Förbjudet är att störa andra i arbetet,
att utan tillåtelse införa någon i fabrikslokalerna,
att röka i dessa, att vårdslöst
handskas med eld, tändstickor, ljus. Den
som ej rättar sig efter arbetsgifvarens
eller hans ställföreträdares tillsägelser, kan
efter föregående varning genast afskedas.

Väntpengar.

§ 21.

Arbetare som efter det han anmält sitt
ackordsarbete färdigt och godkändt ej omedelbart
erhåller nytt ackordsarbete (eller
då det i brist på materiel ej kan fullfullborda
ett), betalas timlön tills ett nytt
ackordsarbete erhålles, såvida icke väntetiden
tillkommit af orsaker hvaröfver arbetsgifvaren
ej råder. Måste putsare bortlägga
halffärdigt arbete för utförande af
annat arbete, erhålla de 5 kronor extra
pr par.

Olycksfallsförsäkring.

§ 22.

Arbetsgifvaren olycksfallförsäkrar hvarje
hos sig anställd arbetare enligt lag, samt
svarar dessutom för ersättning af en krona
pr dag vid sjukdom tillföljd af olycksfall
i arbetet, under den i lagen om olycksfall
stadgade karenstiden af 60 dagar.

Skiljedom.

§ 23.

Möjligen uppstående tvist angående tolkningen
af denna öfverenskommelse, aflö -

MASKIN- OCH SKEPPSBYG GNADSINDUSTRI.

305

ningen, arbetet eller dylikt, skall hänskjutas
till en skiljenämnd, bestående af
fem personer, hvaraf arbetaren utser två,
arbetsgifvaren två och dessa fyra den
femte; skulle icke enighet uppnås om den
femte vädjas till magistraten i Göteborg.
Denna nämnd utses inom åtta dagar och
skall om möjligt inom åtta dagar därefter
göra sitt utslag. Skiljomännen äro skyldiga
göra sig noga underrättade om orsaken
till tvisten, samvetsgrant granska
och bedöma denna och föremålet därför.
(Skulle någon eller några af skiljemännen
blifva part i saken, utses suppleant i hans
eller dessas ställe.)

Med skilj omännens beslut måste de
tvistande parterna låta sig nöja. Den ersättning,
som kan ifrågakomma, drabbar
den förlorade parten.

Giltighetstid.

§ 24.

Detta löne- och verkstadsreglemente gäller
från den 1 januari 1907 till den 1
oktober 1908 och gäller sedan ett år i
sänder såvida det icke af någondera parten
senast den 1 juli skriftligen uppsäges.
I så fall upphör denna öfverenskommelse
att gälla den 1 påföljande oktober.

Ackordspri slista

emellan å ena sidan N. N. Pianofabriks
A. B. och å andra sidan Sv. träarbetareförbundets
afd. n :r 48.

Arbetspriser.

Ryggar.

Pr st.

N:o 1...............00: 00

» 2...............00: 00

3 ...............00: 00

4 ...............00: 00

5 ...............00: 00

Faneringar.

N:o 1. Svart, med 3 fyllningar och
koppstycke, samt vinkel- eller
svängd klaff........00: 00

> 1. Yalnötsrot och fris ..... 00: 00

* 1. Valnöt, slät amerikansk ... 00: 00

» 2. Svart...........00: 00

» 2. Valnöt, slät amerikansk ... 00: 00

> 2. Mahogny..........00: 00

» 3. Svart...........00: 00

j 3. Mahogny med 3 öfver- och 2

underfyllningar samt fanerade
ramkanter.........00: 00

> 3. Mahogny med enkla fyllningar 00: 00

» 3. Mahogny med 3 öfver- och 1

underfyllning, med inlägg ,

ningar, eller släta.....00: 00

3.932/og. Arbets (rft al.

Pr st.

N:o 3. Mahogny, jugendstil .... 00: 00

» 3. Valnötsrot.........00: 00

» 3. Valnöt, slät amerikansk ... 00: 00

* 3. Valnöt, slät, med 3 öfverfyll ningar

och inläggningar däri 00: 00

> 3. Valnötsrot och fris.....00: 00

> 4. Svart...........00: 00

» 4. Valnötsrot.........00: 00

» 4. Valnöt, slät amerikansk ... 00: 00

» 4. Mahogny med enkla fyllningar

samt fanerade ramkanter . . 00: 00

» 4. Mahogny med enkla fyllningar

samt ilimmade ramkanter . 00: 00

» 4. Mahogny, jugendstil.....00: 00

» 5. Svart med ramer......00: 00

» 5. Satin valnöt........00: 00

Putsning.

Pr par.

N:o 1. Svarta...........00: 00

> 1. Valnötsrot och fris.....00: 00

> t. Valnöt, slät amerikansk, matt 00: 00

» 2. Svarta...........00: 00

> 2. Valnöt, slät amerikansk, matt 00: 00

» 3. Svarta...........00: 00

» 3. Mahogny, betsad med 3 öfver och

2 underfyllningar och

metallister........00: 00

» 3. Mahogny, betsad med enkla

fyllningar och trälister . . 00: 00

» 3. Mahogny, betsad jugendstil . 00: 00

» 3. Mahogny, obetsad med inlägg ningar

i 3 stycken öfverfyll ningar.

.........00: 00

» 3. Valnötsrot och fris.....00: 00

> 3. Valnötsrot.........00: 00

» 3. Valnöt, matt amerikansk . . 00: 00

» 3. Valnöt, matt med inläggningar

i 3 stycken öfverfyllningar 00: 00

» 4. Svarta...... 00: 00

» 4. Valnötsrot.........00: 00

» 4. Valnöt, matt amerikansk . . 00: 00

» 4. Mahogny, betsad med 3 öfver och

1 nnderfyllning och metallister
.........00: 00

» 4. Mahogny, betsad med enkla

fyllningar och trälister . . 00: 00

» 5. Svarta med ramer.....00: 00

» 5. Svarta utan ramer.....00- 00

» 5. Satin valnöt utan ramer ... 00: 00

Flygel, svart, intill 160 cm......00: 00

Flygelblock, svart, intill 186 cm. . . 00: 00

Då mahogny ej betsas, minskas priset
med kr. 15: —.

Resonansbottnar.

N:o 1. Utan steg.........00: 00

>2. » * .........00: 00

»3. » > 00: 00

»4. » » 00: 00

»5. » » 00: 00

Flygel intill 186 cm.........00: 00

Pianinosteg för 2 instrument ... 00: 00

Flygelsteg .» > > .... 00: 00

20

Piano fabrik.

306

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Piano fabrik.

Sammansättning.

Pr st.

Nio 1. Pianino..........00: 00

»2. > ..........00: 00

> 3. . > ..........00: 00

>4. > ..........00: 00

»5. » ..........00: 00

Stränguppdragning.......00: 00

Stämning l:a och 2:a gången .... 00: 00

> på magasinet.......00: 00

Pianinobasspinning till ett instrument 00: 00

Flygelbasspinning till flygel intill 186

cm................00: 00

Flygelbasspinning till större flyglar . 00: 00

Afpolering. Pr st.

N:o 1. Pianino..........00: 00

»2. » ..........00: 00

i 3. ■ 00: 00

» 4. > 00: 00

»5. » 00: 00

Denna ackordsprislista gäller från den
1 januari 1907 till den 1 oktober 1908 och.
gäller sedan ett år i sänder såvida den
icke af någondera parten, senast den 1
juli, skriftligen uppsäges. I så fall upphör
denna öfverenskommelse att gälla den
1 påföljande oktober.

(Underskrifter saknas å det till kommerskollegium utsända exemplaret af aftalet.)

Urmakerier. Aftalade bestämmelser inom urmakeriyrket.

Af utsedde kommitterade uppställda den 15 okt. 1907. Af Stockholms urmakaresocietet antagna
på dess extra sammanträde den 22 okt. 1907 och af Stockholms urmakeriarbetareföre ning-antagna

den 18 okt. 1907.

Giltighetstid.

§ 1.

Tiden för detta aftal utgör 3 år f. o. m.
1 dec. 1907 med 3 månaders uppsägning.

Veckolön.

§ 2.

Minimiaflöning för hvarje arbetare, som
varit med i yrket minst 6 år och kan
uppvisa betyg att vara fullt utlärd i yrket,
utgör 28 kr. pr vecka under första
året, 30 kr. pr vecka under andra och
32 kr. pr vecka under tredje året af denna
aftalstid.

Arbetstid.

§ 3.

Arbetstiden utgör 57 timmar i veckan
under tiden 1 sépt.—15 maj och 54 timmar
under tiden 16 maj—31 augusti.

Olycksfallsförsäkring.

§ 4.

Arbetsgifvaren förpliktigas att försäkra
arbetare mot ''olycksfall intill 1,000 kr.

Verktyg.

§ 5.

Arbetsgifvare håller arbetare med erforderliga
verktyg, dock med skyldighet
för arbetaren att ansvara för och vårda
utlämnade sådana.

Öfvcrtidsarbete.

§ 6.

öfvertidsarbete betalas med 50 proc. utöfver
den vanliga aflöningen.

Första maj m. in.

§ 7.

1 :sta maj betraktas som fridag från kl.
2 e. m.

§ 8.

För alla arbetare utgår oafkortad aflöning
för helgdagar.

Uppsägningstid.

§ 9.

Uppsägning af anställning sker å ömse
sidor 14 dagar i förväg, såvida ej sådan
oegentlighet föreligger, att afflyttning
omedelbart bör ske.

Arbetsledning. Föreningsi ätt.

§ 10.

Arbetsgifvare förbinder sig respektera
föreningsrätten, men förbehåller sig rättighet
att, utan ingripande från arbetarnes
eller deras organisations sida, antaga och
afskeda arbetare.

Garanterad minimilön.

§ Il Användes

arbetare till styckarbete, garanterar
arbetsgifvaren, att inkomsten för
sådant arbete ej understiger den aftalda
minimiveckolönen.

Arbetsbelyg.

§ 12.

Arbetsgifvare är skyldig att åt affattande
arbetare utfärda arbetsbetyg.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

307

XIV. Jord- och stenindustri.

Arbets- och löneaftal för stenhuggare emellan Västra Sveriges
gatstensindustriidkareförbund, å ena sidan, samt Svenska stenhuggareförbundets,
Svenska transportarbetareförbundets, Svenska
grof- och fabriksarbetareförbundets och Svenska järn- och metallarbetareförbundets
samtliga afdelningar inom Göteborgs och
Bohus län å andra sidan.1

§ i.

Aftalets omfattning''.

Så. länge detta aftal gäller, skola å Västra
Sveriges gatstensindustriidkareförbunds arbetsplatser
tillämpas de i enlighet med
förda underhandlingsprotokoll, hvartill i
öfrigt hänvisas, upprättade prislistor, allmänna
bestämmelser och ordningsregler.

Dessa förpliktelser, liksom själfva prislistan
afse allt gatstenshuggeriarbete i
Göteborgs och Bohus län.

Beträffande den inom de s. k. fria bergen
tillverkade stenen, förplikta sig fackföreningarna
och deras medlemmar att vid
försäljningen lämna företrädesrätt till den
eller de, till Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
hörande arbetsgivare,
som hos säljarne anmält sig vilja köpa,
till samma priser som af andra köpare
kan betingas. Hittills upprättade köpeaftal
skola respekteras.

§ 2.

Aftalets giltighet.

1. Detta aftal skall gälla från 1 jan.
1908 till och med den 31 december 1910 och
därefter vidare med tre månaders ömsesidig
uppsägningstid. Sådan uppsägning får
dock icke från arbetsgifvarnes sida göras
så, att aftalstiden löper till ända under
någon af månaderna från och med oktober
till och med februari; likasom uppsägning
från arbetarnes sida icke får göras
sa, att aftalstiden löper till ända under
någon af månaderna från och med januari
till och med måj. Uppsägningen skall
göras skriftligen:

a) af arbetsgifvarne genom Västra Sveriges
gatstensindustriidkareförbund hos vederbörande
arbetareförbundsstyrelser;

b) af arbetarne hos Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
genom en ° af
Svenska stenhuggareförbundets, Svenska
transportarbetareförbundets, Svenska grofoch
.fabriksarbetareförbundets samt Svenska
järn- och metallarbetareförbundets styrelser
gemensamt underskriften handling;
och skall i o. m. sådan från någondera
sidan skedd uppsägning, samtliga mellan
V. Sveriges gatstensindustriidkareförbund
och förenämnda arbetareförbund upprättade
aftal, anses uppsagda att utlöpa samtidigt.
Den part, som verkställer uppsägningen,
skall därvid foga förslag till nytt
aftal.

2. Denna prislista gäller äfven för arbetsgifvare,
som under aftalstiden inträda i
Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
liksom ock för hvarje gatstenshuggarefackförening,
gom under tiden uppstår
inom förenämnda förbunds område.

3. Skulle före detta aftals utlöpande
tull å gatsten komma att tillämpas i Tyskland
eller England, äro arbetsgifvarne berättigade
att blifva från aftalet befriade
tre månader efter uppsägning.

§ 3.

Timlönsarbete.

. Timlönen blir 45 (fyratiofem) öre pr
timme för en normal " arbetsdag af tio
timmar. Inom det område, där hittills 50
öre i timman betalats, d. yr. s. norr om
Svinesund, må denna timlön fortfarande
utgå.

Vid anfordran har stenhuggare skyldighet
att tjänstgöra vid lastningsarbete å
ordinarie arbetsplats och å plats, liggande
inom 2 km. därifrån, dock ej om svårare
oväder förhindrar vanligt arbete.

De stenhuggare, som själfva anmäla sig

, a likalydande aftal har träffats mellan Västra Sveriges gatstensindustriidkareför Duna

och Svenska arbetareförbundet.

Stenhugge rier.

308

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

St enliugger
ier.

till fästningsarbete, skola härtill företrädesvis
användas.

Arbetare, som styrker att lastningsarbete
för honom är menligt, är befriad
från skyldigheten att . deltaga i lastning.

Vid arbete utom ordinarie arbetsplats

betalas för tidsspillan efter samma pris
som för själfva arbetet.

Stenhuggare har skyldighet att på order
till ofvan angifna timpenning sortera
gatsten, omhugga sådan samt utföra profhuggning
eller därmed jämförliga arbeten.

§ i Ackordsarbete.

Gatstensbetingspriser.

Stensort

	Längd.	Bredd.	Höjd.	Kr.	öre.
pr kvm.	15-24	10-15	19-21	4	30
t	15—24	10—15	972—lOVs	5	50
	15-25	12-15	16—18	2	50
	15—25	12—15	17-20	2	40
3>	15-25	12—15	18-20	2	45
»	18—25	17-20	18—20	2	25
	15—25	11—15	16—18	2	20
>	15—25	11-16	18-21	2	25
. »	15—25	12-16	16-18	2	20
	14—24	10—14	16-18	2	65
. »	15—25	15-18	18-20	2	—
>	15-25	12-15	12—13	3	20
*	15—25	15—18	15—16	2	25
	15—25	10-15	15-20	1	75
. »	15-25	10-15	16—20	1	80
. »	15-25	11—15	16-20	1	85
. »	15—25	12—15	16-20	1	95
t	15—20	10-15	16-20	1	95
»	15—25	10-16	14—18	1	65
. » pr 100 st.	_	_	17-21	1	70
. pr kvm.	15-30	12—14	19-20	3	40
. »	15—30	12-14	15—16	3	10
. »	15—30	12—15 .	16—18	3	50
pr st.	19-20	19—20	19-20	0	15
. pr kvm.	15—25	12-15	15-17	2	75
. »	15-25	11—13	15-17	2	60
	18-30	15	1172—1272	4	75
>	15-25	12-15	17—19	2	45
	15-25	14—18	16—18	2	20
J	14—25	14—16	16-18	2	60
»	15-25	12—16	18-20	2	70
. pr kvm.		3"	6"	3
	_	3"	5"	2	90
	_	4"	. 6"	2	50
	_	4"	5"	2	40
. »	—	5"	6"	2	30
. pr kvm.	7—9"	4-5"	OO 1	3
. »	16-12"	4"	7"	3	35
	15-30	8-16	14-20	2	45

Tysk sten.

Brosten . . . ,
A-sten . . .

II sort 17—20
l):o 18—20
Bred II sort .
14 B låg . .
D:o hög . .
B-sten....
14 C-sten . .
C-sten....
Låg A-sten .
D:o C-sten .
III-sort . . .

IV-sort

> låga
Kiel I-sort. .

12 B........

Löparsten......

II sort 17—19 Altona

B-bred.......

14 C-bred......

II sort 18—20, special

Engelsk sten.

3-0"

3— 5"

4- 6"

4— 5"

5— 6"

Dansk

Diverse stensorter.

I sorl
4—7"

d:o

Göteborgs-sten

JOBD- OCH STENINDUSTKl

309

a. Priserna äro beräknade vid tunnan.
Såsom norm för bearbetningen skall i
händelse af tvist gälla tio profstenar af
hvarje sort, godkända af en kommitté
bestående af ett ombud för hvarje arbetsgivare
jämte ett lika antal personer
utsedda af fackföreningarnes ombud.
Denna profsamling skall snarast kompletteras
samt förvaras på lämplig plats i
Lysekil. Vid inmätning kan stenmätaren
fordra stenen profsatt i ram med koppen
nedåt, hvarvid i ersättning för tomrummen
skall lämnas motsvarande påsten.

b. På hvarje arbetsplats skall tillverkas
minst två olika stensorter, IV sort och
polygonal oberäknade. Radsten och brosten
räknas härvid såsom en sort. Stensort
får ej sättas till hufvudproduktion
i högre belopp än 75 procent af hela produktionen.

c. Å alla stenhuggerier, som denna prislista
omfattar, skola lika benämningar
och dimensioner å stenen gälla.

d. Om någon af de i aftalet deltagande
firmorna önska hugga en i prislistan ej
upptagen stensort, skall profsten å densamma
utställas. Priset för den nya stensorten
fastställes af en permanent skiljenämnd,
som för kalenderår utses sålunda
a,tt två ledamöter väljas af Västra Sveriges
gatstensindustriidkareförbund, två ledamöter
väljas af Svenska stenhuggareförbundet
och en femte ledamot, som skall vara
ordförande i nämnden väljes af förenämnda
fyra, eller, om dessa om valet icke
kunna ena sig, af landshöfdingen i länet.
Det på detta sätt bestämda priset, blifver
för hela distriktet gällande på samma
tid som prislistan.

Såsom rättesnöre vid fastställandet gäller,
att priset skall sättas i proportion till
prislistans öfriga priser.

Skiljenämnden sammanträder i Lysekil
och skall afgifva utlåtande inom fjorton
dagar från det skiljenämndens ordförande
erhållit ansökan med profstenar och arbetsbeskrifning.

Aftal om tillverkning af mindre parti,
(högst 500 kvm.) må dock kunna träffas
direkt med vederbörande fackförening, utan
anlitande af skiljedom; sålunda direkt bestämdt
pris gäller endast för det aftalade
fallet och får icke läggas till grund eller
tagas i betraktande vid en eventuell skiljedom
för åsättande af pris å samma stensort.

e. Arbetsgivare äger rätt påfordra sortering
af sten, varierande i bredd eller djup
minst fyra cm., i olika bredder eller höjder
från två till två cm., dock godtgöres
arbetaren härför med 10 öre pr kvm.
för hvarje sortering efter bredd eller höjd.

f. Huggning af engelsk sten får ej fordras
i andra berg än de, som därtill anses
lämpliga.

g. Blockafgiften för gatsten, tillverkad i

s. k. storbrott, drifna af arbetsgifvarne,
skall af arbetaren betalas med trettio
öre pr tillverkad kvadratmeter gatsten.
Härmed skall dock på samma sätt förfaras
som under hittills gällande prislista. Arbetsgifvarne
må i möjligaste mån taga
hänsyn till, att flera stenhuggare ej intagas
å de respektive planarne än som där kunna
erhålla sysselsättning.

§ 5.

Skrafling ocli scliaktning.

Kostnaden för den skrafling och schaktning,
som i samförstånd med arbetsgivaren
befinnes nödig skall af arbetsgivaren
ensam bekostas. Då stenhuggaren själf
under vederbörande förmäns kontroll utfört
detta arbete i sitt brott, erhåller han
därför en timlön af 30 öre. Pör sådant
arbete bör emellertid, där så kan ske,
ackord aftalas.

I brott, där enligt arbetsgivarens mening.
kran eller vattenrör äro behöfliga,
skall sådant af arbetsgivaren bekostas
utan hyra.

§ 6.

Särskilda arbets- oeli aflöningsförhållan den.

1. Arbetsgifvaren skall på de olika arbetsplatserna
tillhandahålla nödiga verktyg
och ammunition till de i 1898 års
lista angifna priserna hos de firmor och
på samma sätt som hittills varit brukligt.

2. Med tillhandahållandet af borrställ
skall förhållas framdeles likasom hittills.

§ 7.

Öfvert.idsarbcte.

Öfvertidsarbete, som räknas från ordinarie
arbetstidens slut till kl- 9 (nio)
e. m., betalas med 60 öre, nattarbete, som
räknas från kl. 9 e. m. till kl. 6 f. m.,
med 75 öre, sön- och helgdagsarbete, som
räknas från kl. 12 ena natten till kl. 12
andra natten med 90 öre, allt pr timma.

§ 8.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetarne skola mot en ersättning af 50
öre pr månad genom arbetsgifvarnes försorg
olycksfallförsäkras för ett ersättningsbelopp
af 1,000 kr. vid dödsfall, 2,000
kr. vid hel invaliditet och 1 kr. pr dag
fr. o. m. fjärde dagen vid öfvergående
skada, gällande för olycksfall såväl utom
som inom arbetet.

Genom denna försäkring inskränkes icke
den arbetsgifvaren enligt lag åliggande
ersättningsskyldigheten.

Stenhug gerier.

310

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Stenhug gerier.

§ 9-

Antagande eller afskedande.

1. Med iakttagande af aftalets Bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare, samt använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall ömsesidigt lämnas
okränkt.

Anse arbetarne att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten, äga de
att innan andra åtgärder få vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

2. Sådana befattningar, som innebära
uppdrag att bevaka arbetsgifvarens intressen
och rätt gent emot arbetarne, såsom
föreståndare, förmän, stenmätare och brottbasar,
kunna efter arbetsgifvarnes bestämda
uppfattning enligt sakens natur
icke innehafvas af fackföreningsmedlemmar.
Det bekräftas, att arbetsgifvarnes
förfarande i enlighet härmed icke får betraktas
såsom något intrång i föreningsrätten.
Tillsättandet och afskedandet af
sådana befattningshafvare förblifver arbetsgifvarnes
ensak.

Sådana i arbetsgifvarens tjänst nu an -

ställda personer, som tilläfventyrs redan
nu äro medlemmar af fackförening, få dock
af denna anledning icke afskedas eller trakasseras.

§ 10.

Tvistiglieters biläggande.

Uppstå tvistigheter rörande i detta aftal
gjorda bestämmelser emellan arbetsgivare
och dennes arbetare, äfven om
de afse detsammas tolkning, få de under
inga omständigheter föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets gång,
utan skall därom förhandlas, först genom
respektive arbetsgivare och afdelning och
därefter, om enighet ej uppnås, mellan parternas
respektive organisationer.

Förestående arbets- och löneaftal godkännes
härmed af undertecknade arbetsgivare
tillhörande Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
å ena sidan, och undertecknade
valda ombud för samtliga fackföreningar,
tillhörande Svenska stenhuggareförbundet,
Svenska transportarbetareförbundet,
Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet
samt Svenska järn- och metallarbetareförbundet,
hvilkas medlemmar
arbeta hos förenämnda arbetsgivareförbund
i Bo,huslän å andra sidan.

Lysekil den 25 augusti 1907.

För Sv. arbetsgivareföreningen.

För Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund.

För Sv. stenhuggareförbundet.

För Sr. grof- och fabriksarbetareförbundet.

För Sv. transportarbetareförbundet.

Arbets- och. löneaftal för grof- och transportarbetare, smeder,
snickare m. fl. emellan Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund,
å ena sidan, samt Svenska stenhuggareförbundets, Svenska
transportarbetareförbundets, Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets
och Svenska järn- och metallarbetareförbundets
samtliga afdelningar inom Lysekils tullkammardistrikt, å andra

sidan.x)

§ i Aftalets

om fatt ni n g.

Så länge detta aftal gäller, skola å Västra
Sveriges gatstensindustriidkareförbunds arbetsplatser
tillämpas de, i enlighet med
förda underhandlingsprotokoll, hvartill i
öfrigt hänvisas, upprättade prislistor, allmänna
bestämmelser och ordningsregler.

§ 2.

Aftalets giltighetstid.

1. Detta aftal skall gälla från den 1 september
1907 till och med den 31 december
1910 och därefter vidare med tre månaders
ömsesidig uppsägningstid. Sådan uppsägning
får dock icke från arbetsgifvarnes
sida göras så, att aftalstiden löper till

b Likalydande aftal har ingåtts mellan Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
och Sv. arbetareförbundet.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

311

ända under någon af månaderna från och
med oktober till och med februari; likasom
uppsägning från arbetarnes sida icke
får göras så, att aftalstiden löper till
ända under någon af månaderna från och
med januari till och med maj. Uppsägningen
skall göras skriftligen:

,a) af arbetsgivare genom Västra Sveriges
gatstensindustriidkareförbund hos vederbörande
arbetareförbundsstyrelser;

b) af arbetarne hos Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
genom en af
Svenska stenhuggareförbundets, Svenska
transportarbetareförbundets, Svenska grofoch
fabriksarbetareförbundets samt Svenska
järn- och metallarbetareförbundets styrelser
gemensamt underskrifven handling;
och skall, i och med sådan från någondera
sidan skedd uppsägning, samtliga mellan
Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
och förenämnda arbetareförbund upprättade
aftal anses uppsagda att utlöpa
samtidigt. Den part, som verkställer uppsägningen,
skall därvid foga förslag till
nytt aftal.

2. Detta aftal gäller äfven för arbetsgivare,
som under aftalstiden inträda i Västra
Sveriges gatstensindustriidkareförbund,
liksom ock för hvarje fackförening tillhörande
förenämnda arbetareförbund, som
under tiden uppstår inom nämnda arbetsgivareförbunds
område.

§ 3.

Arbetstiden.

Arbetstiden skall under halfva året utgöra
10 timmar utom lördagar, då den utgör
8 timmar pr dag och under andra
halfåret minst 8 timmar.

Bekostar arbetsgivaren tillräckligt god
artificiell belysning, gäller den längre arbetstiden
hela året.

Beträffande tid för arbetets börjande
och slutande samt för raster må särskilda
aftal träffas å hvarje plats.

§ 4.

Tim- ocli daglöner.

I. Timlöner:

borrare och kilare (för såväl hand- som
maskinarbetare:)

a) fullt yrkeskunniga, som arbetat i facket
minst 2 år 36 öre;

b) öfriga vuxna öfver 18 år 34 öre;

anm. 1: särskildt dugliga och insiktsfulla
38 öre;

anm. 2: med minderåriga (14—18 år)
må särskild öfverenskommelse träffas oberoende
af detta aftal.

Kättare:

a) vid ång- och elektriska kranar 37
öre;

b ) vid större kranar där särskildt svåra
arbetsförhållanden föreligga 38 öre.

Lastare:

vid lastning af fartyg 40 öre.

Parterna dock obetaget att öfverenskomma
om ackord.

Snickare som hålla sig med egna verktyg: a)

fullt yrkesskickliga 40 öre;

b) slöjdkunniga dagsverkare 35 öre.

Smeder, som icke arbeta på ackord:

a) fullgoda yrkesarbetare, d. v. s. sådana
som kunna utföra vid ett stenhuggeri
förekommande arbeten och reparationer
minst 50 öre;

b) eljest fullgod smed, som arbetat i
yrket 4 år och däröfver minst 45 öre;

c) öfriga smideskunniga arbetare (ej
handtlangare) minst 40 öre.

Smidesliandtlangare:

a) sådana som fyllt 21 år minst 33
öre;

b) öfriga mellan 18 och 21 år minst
30 öre.

Skötare af elektriska kranar

a) under lärotiden 30 öre;

b) efter lärotiden 37 öre.

Öfriga dagsverkare:

storstens- och blockkörare 34 öre; schaktare
och skräflare 33 öre; hästskötare 30V2
öre; vid arbete å travers 38 öre.

II. Daglönsarbete:

ängkranskötare erhålla daglön:

a) under lärotiden, 2 månader pr dag
kr. 3: —;

b) efter lärotiden pr dag kr. 3: 75;
lika vinter som sommar med skyldighet
för kranskötaren att för denna betalning
hålla kranen uppeldad vid arbetets början
samt ställa den i ordning efter arbetets
slut.

Ångpannerengöring utförd på öfvertid eller
helgdag betalas med kr. 3: 75 pr
gång med fri handtlangning för vattenbärning,
där dylik förekommer.

Anm. Uti detta aftal stipulerade priser
afse vuxna och fullt arbetsföra arbetare,
icke minderåriga, ålderstigna eller därmed
jämförliga personer, med hvilka alla särskild
öfverenskommelse träffas; dock skola
ålderstigna arbetare behålla full timlön
så länge de oafsedt ålder sköta sin
plats till befälets belåtenhet.

§ 5.

Ackordsarbete utfördt för hand.

A Öfriga
Malmön, platserBorrning:
öre pr löpfot.

skjuthål med

8/// 8-lramf.s hot

3/„"	8-kants borrstol, skär 2Va cm. 33	38
1"	» > » 37a » 48	53
DA"	» » » 4V2 » 65	70
l1 2"	» » * 672 » 30	95

Stenhug gerier.

312

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Stenhug gerier.

*

ögonhål: afståndet mellan ögonhålets
spetsar skall vara minst eu 3:djedel mer
än borrhålets diameter. Beräknas med 50%
förhöjning. Halfliggare 50% förhöjning,
helliggare 100 % förhöjning. Verktyg och
skärpning fritt.

Hålens diameter mätas vid bröstaren.

Kilning:

a) å Malmön:

rundkilshål, 2 cm. diam., 7Va cm.

djup............

bredkilshål...........

b) å öfriga platser:
rundkilshål, 2 cm. diam., 71/» cm.

djup.............

bredkilshål...........

pr st. 5 öre

■» » 5 >

> i 6 »

> > 6 >

Liggare beräknas för såväl rund- som
bredkilshål med 100 % förhöjning.

Itufläckning ingår i ackordet. Verktyg
och skärpning fritt.

§ 6.

III. Öfvertidsarbete.

öfvertidsarbete, som räknas från ordinarie
arbetstidens slut till kl. 9 e. m.,
betalas med 33 % förhöjning; nattarbete,
som räknas från kl. 9 e. m. till kl. 6 f.
m., med 67 % förhöjning; sön- och helgdagsarbete,
som räknas från kl. 12 ena
natten till kl. 12 andra natten, med 100 %
förhöjning, allt å de ordinarie arbetspriserna.

§ 1.

Särskilda arbets- och aflöningsförhållanden.

1. Samtliga i detta aftal upptagna personer
äro skyldiga att, till stipulerad betalning
tjänstgöra äfven vid andra arbeten;
än deras ordinarie sysselsättning, när så
påfordras (dock må detta ej få vålla minskning
af deras vanliga arbetslöner).

2. Beordras arbetare till annan plats äh
hans ordinarie, skall han erhålla ersättning
för tid, som motsvarar hvad hans
vanliga väg till arbetsplatsen därigenom
förlänges.

3. Sådana personer,_ som åtnjuta högre
betalning än hvad de enligt detta aftal
skulle vara berättigade till, behålla dock
den högre betalningen.

4. Arbetsgifvaren åligger att hålla smedjor
och nödiga verktyg samt att å arbetsplatsen
tillhandahålla kol till gängse
pris.

5. Frivilliga aftal om ackord för smeder
och smideshandtlangare må oberoende
af detta aftal träffas och får detta aftal
icke utgöra något hinder för aflöningens
höjande för sådana smeder och smideshanjdtlangare,
som förut uppburit högre
betalning än i detta aftal stipulerats.

6. Arbetarna äga använda första maj
som fridag.

§ 8.

Aflöningens utbetalande.

Aflöningstider bestämmes på hvarje plats
enligt särskild öfverenskommelse, dock
skall aflöning ske minst två gånger i månaden
med specificerad sluträkning minst
en gång i månaden, och äger arbetaren
rätt att vid behof taga del af arbetsgifvarens
afräkning i hvad den förre rörer.

§ 9.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetarne skola mot en esättning af
50 öre pr månad genom arbetsgifvarnas
försorg olycksfallsförsäkras för ett ersättningsbelopp
af 1,000 kr. vid dödsfall, 2,000
kr. vid hel invaliditet och 1 kr. pr dag
från och med den 4 dagen vid öfvergående
skada, gällande för olycksfall såväl
inom som utom arbetet. Genom denna
försäkring inskränkes icke den arbetsgifvaren
enligt lag åliggande ersättningsskyldigheten.

Den dagliga ersättningen utbetalas i samband
med aflöningarna sedan sådant läkarbevis,
som är erforderligt gent emot
försäkringsbolaget aflämnats.

§ 10.

Antagande och afskedande af arbetare.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare, samt använda arbetare
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej. Föreningsrätten skall ömsesidigt
lämnas okränkt. Anse arbetare att afskedande
ägt rum under omständigheter, som
kunna tolkas som angrepp på föreningsrätten,
äga de att innan andra åtgärder
vidtagas genom sin organisation påkalla
undersökning för vinnande af rättelse.

§ IL

Uppsägningstid.

Arbetsgivare och arbetare äro skyldiga
hvarandra en ömsesidig uppsägningstid af
14 dagar.

§ 12.

Tvistiglieters biläggande.

Uppstå tvistigheter rörande i detta aftal
gjorda bestämmelser emellan arbetsgivare
och dennes arbetare, äfven om
de afse detsammas tolkning, få de under
inga omständigheter föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets gång,
utan skall därom förhandlas, först genom
respektive arbetsgifvare och afdelning och
därefter, om enighet ej uppnås, mellan parternas
respektive organisationer.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

313

§ 13.

Ordningsregler.

Vid allt arbete skola här bifogade af
båda parterna godkända och underskrifna
ordningsregler noga iakttagas och efterlefvas.

Arbetstidens innehållande.

Den öfverenskomna arbetstiden skall noga
iakttagas både vid arbetstidens början
och vid dess slut såväl i fråga om tim-,
och daglöns- som ackordsarbete, såvida
väderleken icke lägger hinder i vägen för
arbetets bedrifvande.

Arbetsgifvaren förbehåller sig rätt att
kontrollera arbetstidens innehållande.

Vid arbetstidens början skall arbete omedelbart
begynna, använda arbetsmaskiner
omedelbart igångsättas samt arbetet fortsättas
på bestämdt eller af befälet anvisadt
sätt till arbetstidens slut.

Förberedelser af arbetarne att sluta arbetet
och lämna sina arbetsplatser är icke
tillåtet förr än signal därtill gifves, dock
med det undantag som i mom. 1 säges.

Permission.

Permission beviljas på förut gjord ansökan
hos vederbörande förman.

Permission beviljas vid tvingande omständigheter
eller eljest i den utsträckning,
som kan vara förenligt med arbetets
ostörda gång.

Arbetare äga icke, under några omständigheter
rätt, att utan permission eller giltigt
förfall uteblifva från arbetet.

Antagande och uppsägning.

Detta sker endast af arbetsledaren eller
därtill af honom utsedd person. Då
arbetare antages skola arbetsbetyg och
prästbevis aflämnas eller fackföreningsbok
i stället för prästbevis företes på arbetsgifvarens
kontor.

Skyddsföreskrifter.

Föreskrifter, som lämnas af vederbörande
yrkesinspektör, ångpanneinspektör eller
brandförsäkringsbolag såväl som af befäl
på platsen angående skyddsföreskrifter, sanitära
förhållanden eller arbetets ändamålsenliga
bedrifvande, skola noga följas.
Det åligger hvarje arbetare att iakttaga
försiktighet vid arbetets utförande och genast
anmäla uppkomna bristfälligheter för
vederbörande förman.

De skyddsåtgärder, till förekommande
af olycksfall, som äro anbragta, få på
inga villkor af arbetarne undanrödjas.

Vid större arbetsplatser tillhandahålles
af arbetsgifvaren en s. k. samaritlåda för
användning vid förekommande olyckfall.

Arbetets utförande.

Arbetarne skola villigt och efter bästa
förmåga utföra det dem ålagda arbetet
enligt lämnade föreskrifter.

Samtliga maskiner, verktyg, material och
fabrikat skola af arbetarne med omsorg
och aktsamhet handhafvas och ansvara arbetarne
för skada och fel, som uppkommer
genom arbetares bevisligen uppsåtliga
förvållande.

Hvarje observeradt fel å maskiner, apparater
och material, som af arbetare handhafvas,
hafva arbetarna skyldighet att
genast meddela vederbörande förman, så
att nödiga reparationer kunna vidtagas.

Använda verktyg etc. skola å tider och
ställen, som af förmännen anvisas, hopsamlas
för förvaring.

Uppförande.

Arbetarne skola iakttaga ett nyktert,
ordentligt och städadt uppförande samt
bemöta såväl förmän som kamrater med
höflighet, och skola arbetarna från befälets
sida bemötas humant.

Inom arbetsplatsernas område få icke
af arbetarna införas eller förtäras spirituösa
drycker ej heller kortspel bedrifvas.

Öfverträdelser mot ordningsföreskrifter.

öfverträdelser af förestående regler förorsakar.
allt efter förseelsens beskaffenhet
varning, förflyttning eller afsked utan
iakttagande af i § 11 stadgade uppsägningstid.

Förestående arbets- och löneaftal med
tillhörande ordningsregler godkännas härmed
af undertecknade arbetsgifvare tillhörande
Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
å ena sidan, och undertecknade
valda ombud för samtliga fackföreningar,
tillhörande Svenska stenhuggareförbundet,
Svenska transportarbetareförbundet,
Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet
samt Svenska järn- och metallarbetareförbundet,
hvilkas medlemmar
arbeta hos förenämnda arbetsgifvareförbund
i Bohuslän å andra sidan.

Lysekil den 25 augusti 1907.

För Sv. arbetsgivareföreningen. För Sv. stenhuggare förbundet.

För Västra Sveriges gatstensindustri- För Sv. grof- och fabriksarbetareidkar
eförbund. förbundet.

För transportarbetareförbundet.

Stenhug geri.

314

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kalkbrott. Aftal gällande mellan Klagstorps kalkbrotts A.-B. och Svenska
grof- och fabriksarbetareförbundets afdelning n:r 57 Västra

Klagstorp.

§ i.

Föreningsrätt.

Samtliga arbetare medgifvas rätt att
tillhöra hvilken förening som helst. Dock
må ej tvång utöfvas på pesoner, som önska
stå utanför förening.

§2.

Timlön.

Timlön utgår för hvarje af bolaget erkänd
fullgod arbetare med 28 öre per timma
för 1906; ytterligare med ett öres förhöjning
för 1907 alltså 29 öre och åter
ett öres förhöjning för 1908 alltså 30 öre.

§ 3.

Timlön vid ackordsarbete garanteras icke.

§ 4.

Öfvertidsarbete.

öfvertidsarbete betalas med 25 % förhöjning
för de första 3 timmarna samt 50°/o
för natt- sön- eller helgdagsarbete. Dock
skall detta ej gälla mörjelastning vid cementfabriken
eller de arbetare, som gå i
dag- och nattskift.

§ 5.

Allöningsdag.

Arbetslönen utbetalas såsom hittills
hvarje fredag omedelbart efter slutadt arbete.

§ 6.

Första maj.

Den 1 maj betraktas som fridag för
arbetarne med undantag af dem, som äro
nödvändiga för fabrikernas drift, och såvida
ej något arbete förekommer, som ej
utan stor olägenhet kan uppskjutas.

ST.

Afskalande vid arbetsbrist.

Skulle arbetsbrist uppstå, skall hänsyn
tagas till å platsen boende gifta personer,
så att dessa sist afskedas och först återintagas
i arbete i mån af behof. Afskedande
må äga rum, då arbetare under arbetet
visar lättja eller genom liknöjdhet
tillfogar bolagets material skada, ej utför
de order förman gifvit eller uppträder
onyktert, samt utan medgifvande eller skälig
orsak uteblifver från sitt arbete.

§ 8.

Permission.

Önskar arbetare en eller flera dagars permission,
skall detta framställas till förman,
så att nödiga dispositioner kunna
träffas för att vid hans återkomst arbete
kan beredas honom å hans gamla plats.

§ 9.

Giltighetstid.

Denna öfverenskommelse är gällande från
och med den dag detta aftal af båda
parterna undertecknats till den 1 (förste)
maj 1909.

Klagshamn den 12 maj 1906.

För Klagstorps kalkbrotts A.-B. För Sv. grof- och fabriksarb.-förb:s afd■

i Klagstorp.

Prislista mellan Klagstorps aktiebolag
och Svenska stenhuggareförbundets
afdelning i Klagshamn.

Ackordspriser.

§ 1.

Följande priser för huggen flintsten betalas
:

för sten af vanliga storleken. kr. 5: —

» småsten som förut .... » 8: —
j 3-tums sten som förut . . » 6: —
»4-5 > » »..»8: —

» 6- » » » » . . > 12:—

Skulle order från kontoret gifvas, att
endast den små flintstenen får huggas,
ökas priset för denna med kr. 1: —• kvm.,
alltså 9: —, försåvidt huggningen utsträckes
öfver en aflöning.

Skulle andra stensorter än nu nämnda
förekomma, sättes priset i enlighet med
öfverenskommelse. — Stenen afhämtas hos
stenhuggarne vid tunnan.

§2.

Arbetstid.

Arbetstiden bestämmes till 9 (nio) timmar
per dag, från 7,30 till 12 f. m. och

JORD- OCH STENINDUSTRI.

315

från 1,30 till 6 e. m., lördagen slutar arbetet
kl. 5 e. m.

Då stenhuggarne ej ha flint att hugga,
äga de rätt att utan anmälan aflägsna sig
från arbetsplatsen.

Under vintertiden rättas arbetstiden efter
dagarnas längd.

§ 3.

Aflevereringen af stenen till stenhuggarne
sker som förut.

§ 4.

Afskedande af arbetare.

Af de för närvarande anställda arbetarne
skall ingen afskedas, men om några skulle
lämna sin anställning, får icke flera nya
antagas än att hela arbetsstyrkan uppgår
till högst 30 personer, så länge disponenten
anser, att bättre tillgång på flinta än för
närvarande icke finnes.

§ 5.

Meningsskiljaktiglieter.

Skulle tvistigheter mellan stenhuggarne
och arbetsgifvare uppstå, skola dessa afhandlas
af en af stenhuggarne utsedd kommitté
och disponenten.

§ 6.

Föreningsrätt.

Föreningsrätten erkännes; dock får tvång
icke utöfvas på kamrater, utan får hvar
och en tillhöra förening eller icke.

§ T.

Aflöningen sker som förut.

§ 8.

Bolaget håller stenhuggarne afgiftsfritt
med putstunnor samt nödiga skjul och
putsbodar.

§ 9-

Bolaget tillhandahåller stenhuggarne nödiga
verktyg till gängse priser.

§ 10.

Bolaget håller stenhuggarne med fri
smed.

§ 11.

Smedens aflöning betalas efter förut gällande
pris med åtta °/o.

§ 12.

Permission.

önskar stenhuggare att resa hem eller
annan ledighet från arbetet, skall detta
anmälas till öfverförman L., som då meddelar
sig med disponenten, och vill sådan
önskan blifva beviljad, när icke särskilda
förhållanden skulle ställa sig hindrande
i vägen. Uteblifver stenhuggare från arbetet,
utan att därom gjort anmälan, blifver
han afskedad, naturligtvis undantagandes
sjukdomsfall eller annat därmed
jämnställdt hinder.

§ 13.

Onyktert och dåligt uppförande medför
afsked. •

§ 14.

Giltighetstid.

Förestående prislista skall vara gällande
två (2) år från den dag den underskrifves
med 3 månaders ömsesidig uppsägning före
utgången af de tvenne åren. Blifver den
af ingendera parterna vederbörligen uppsagd,
anses den gälla ytterligare två år.

Klagshamn den 11 maj 1907.

För Klagstorps kalkbrotts A.-B. För Sv. stenhuggareförb:s afd. 32.

Löne- och arbetsaftal mellan Klagstorps kalkbrotts-aktiebolag och
Svenska maskinist- och eldareförbundets afdelning n:r 18

i Klagshamn.

§ i.

Föreningsrätt.

Föreningsrätten skall respekteras af bolaget;
dock får ingen förolämpa eller neka
att arbeta samman med annan arbetare,
som icke tillhör fackorganisationen, och får
tvång icke utöfvas på personer, som önska
stå utanför förening.

§ 2.

Vid cementfabriken.

Arbetstid.

Arbetstiden delas i dag- och nattskift,
som räknas från kl. 6 på morgonen till
kl. 6 på aftonen, med 1 Vä timmas middagsrast,
och utgår aflöning för 11 timmar

Kalkbrott.

316

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kalkbrott.

vid dagskift och 12 timmar vid nattskift,
hvaraf två nattimmar räknas som öfvertid.

Aflöning.

Maskinisternas aflöning utgör:
l:e maskinisten . . 40 öre pr timma
2:e » . . 36 » > »

3:e > . . 33 » » »

Eldarnas aflöning utgör:
för den som varit i yrket

minst ett år......35 öre pr timma

» två »......34 » > »

» tre > och däröfver 35 » > »

Pannrensning betalas med 30 kronor pr
panna och sotning med 32 öre i timman
plus ett tillägg af 2 kronor.

Vid kalkbrottet.

Aflöning.

Maskinisternas aflöning utgör:

Ångbåtsmaskinisten 120 kronor per månad
samt ett extra tillägg af 50 öre per
dygn, då båten icke ligger hemma under
natten.

Maskinisten i maskinhuset 33 öre i timmen.

Gräfmaskinisten 33 öre per timma plus
ett öre för hvarje af gräfmaskinen fylld
3 kbm. vagn.

Lokförarnas aflöning utgör:

för den som varit i tjänsten 5 år och
däröfver 115 kr. per månad ;

för den som varit i tjänsten 3 år 100
kr. per månad;

för den som varit i tjänsten 1 år 90
kr. per månad;

för den som varit i tjänsten under 1 år
85 kr. per månad.

Lokförarnas arbetstid räknas från kl. 6,30
f. m. med 1 timmas middagsrast till kl.

6,30 e. m.

Eldarnas aflöning utgör:

gräf maskins eldaren 33 öre per timma,
växelmaskinens- eldare 32 öre och järnvägseldaren
32 öre. Ångbåtseldaren erhåller
32 öre per timma plus ett extra tilllägg
af 25 öre per dygn, då båten icke
ligger hemma under natten, öfriga eldare
erhålla samma aflöning som cementfabrikens
eldare.

Pannrensning betalas med 22 kr. och
sotning med 32 öre i timman plus ett
extra tillägg af kr. 1: 50.

Ofvertidsarbete för samtliga såväl maskinister
som eldare och lokförare, med undantag
af ångbåten, betalas med 25 o/o för
höjning för de första 3 timmarna och 50
°/o för de följande timmarna.

Klagshamn den

Ofvanstående priser gälla tills aftalet
med grofarbetarna utgår eller den 1 maj
1909.

§ 3.

Inskränkning i arbetsstyrkan.

Skulle arbetsbrist uppstå, skall hänsyn
tagas till å platsen boende gifta personer,
så att dessa sist afskedas och först återintagas
i mån af arbete och behof. Afskedande
må dock äga rum, då vidkommande
under arbetet visar lättja eller genom
liknöjdhet tillfogar bolagets materiel skada,
ej utför de order förman gifvit eller
uppträder onyktert, samt utan medgifvande
eller skälig orsak uteblifver från sitt arbete.

§ 4.

Första maj.

Den 1 maj betraktas som fridag för
personalen med undantag af de personer,
som äro nödvändiga för fabrikernas drift,
såvida ej något arbete förekommer, som ej
utan stor olägenhet kan uppskjutas.

§ 5.

Olycksfallsförsäkring.

Olycksfallsförsäkringen sker enligt lag
om olycksfallsförsäkring.

Meningsskiljaktigheter.

§ 6.

Meningsskiljaktigheter angående tolkningen
af detta kontrakt afgöres af skiljenämnd,
bestående af fem personer, hvaraf
bolaget väljer två och arbetarna två och
samtliga dessa fyra välja den femte eller,
därest enighet icke kan uppnås vid utseende
af den femte personen, väljes denne
då af Kungl. Maj :ts befallningshafvande
i länet.

§ 1-

Permission.

önskar någon af personalen permission,
skall anmälan därom göras till förman, för
att nödiga dispositioner kunna träffas, och
vill en sådan anhållan blifva beviljad, såvida
den ej ställer sig hindrande för
driften.

§ 8.

Uppsägningstid.

Fjorton dagars förutgående ömsesidig
uppsägning från plats stipuleras.

23 maj 1907.

För Klaastorps kalkbrotts A.-B. För Sv. maskinist- och eldare förbundets

afd. 18.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

317

Löne- och arbetsaftal mellan Klagstorps kalkbrotts-aktiebolag och Kalkbrott.
Svenska järn- och metallarbetareförbundets afdelning i Klagshamn.

§ i.

Föreningsrätt.

Föreningsrätten skall respekteras af bolaget;
dock får ingen förolämpa eller neka
att arbeta samman med annan arbetare
därför att han icke tillhör fackorganisationen,
och får tvång icke utöfvas på personer,
som önska stå utanför förening.

§ 2.

Timlöner.

Till nedanstående hos bolaget. anställda
arbetare betalas följande timlöner:

smeden O. J. S.......36 öre

filaren N. P.........36 »

smeden M. H........33 »

reparatör A. H.......36 >

» K. P.......35 »

släggare K. P........29 »

> H. E........29 .

filaren B. H.........36 »

plåtslagare S. T...... 35 >

t Joll. R......33 >

» N. M.......30 »

Den 1 januari 1908 höjes aflöningen för
samtliga ofvannämnda med ett öre, hvilket
sedan gäller tills detta aftal utgår.

§ 3.

Arbetstid.

Vid kalkbrottets verkstad är ordinarie
arbetstiden 59 timmar i veckan med 10
timmar per dag de fem första dagarna
och 9 timmar på lördagen. Vid cementfabriken
delas arbetstiden i dag- och nattskift,
och utgöres arbetstiden vid dagskift
af 10 timmar och vid nattskift af 11 timmar.
Spistiden under natten, som får lämpa
sig efter tillfälle, utgör D/2 timme men
aflöningen utgår för 11 timmar.

§ 4.

Öfvertidsarbete.

Öfvertidsarbete betalas med 25 % förhöjning
för de första 3 timmarna och med
50°/o förhöjning för de följande timmarna.
Arbete vid cementfabriken som efter kl. 6
e. m. utföres af den, som haft dagskift
och efter kl. 6 f. m. af den, som haft

nattskift, räknas som öfvertidsarbete och
betalas med 25°/o förhöjning för de första
3 timmarna och med 50 o/o för de öfriga.

i

§ 5.

Första maj.

Den 1 maj betraktas som fridag för
personalen med undantag af de personer,
som äro nödvändiga för fabrikens drift,
och såvida ej något arbete förekommer,
som ej utan stor olägenhet kan uppskjutas.

§ 6.

Olycksfallsförsäkring.

Olycksfallsförsäkringen sker enligt lag
därom, dock med den skillnaden att ersättning
erhålles redan från första dagen
besök hos läkaren ägt rum.

§ 7.

Inskränkning i arbetsstyrkan.

Skulle- arbetsbrist uppstå, skall hänsyn
tagas till å platsen boende gifta personer,
så dessa sist afskedas och först återintagas
i arbete i mån af behof. Af skedande
må dock äga rum, då vidkommande under
arbete visar lättja eller genom liknöjdhet
tillfogar bolagets materiel skada, ej
utför de order förman gifvit eller uppträder
onyktert, samt utan medgifvande
eller skälig orsak uteblifver från sitt arbete.

§ 8.

Meningsskiljaktiglieter.

Meningsskiljaktigheter angående tolkningen
af detta kontrakt afgöres af skiljenämnd,
bestående af 5 personer, hvaraf
bolaget väljer två och arbetarne två och
samtliga dessa fyra välja den femte eller,
därest enighet icke kan uppnås vid utseende
af den femte personen, väljes denne
då af Kungl. Maj :ts befallningshafvande
i länet.

§ 9.

Giltighetstid.

Ofvanstående aftal gäller tills af talen
med bolagets öfriga arbetare utgå eller
till den 1 maj 1907.

Klagshamn den 11 januari 1907.

För Sv. järn- och metallarbetareförbundets
afdelning.

318

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Torfupp- Arbetsaftal emellan å ena sidan Skånska landtmännens andelstagmng.
torfströförening samt å andra sidan Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets
afd. n:o 183 Hästveda.

Arbetstid.

Ordinarie arbetstiden är 10 timmar pr
dag och börjar kl. 7 f. rn. med en timmes
middagsrast och slutar kl. 6 e. m.

Timlön.

Timlön betalas med 28 öre pr timme
för fullt arbetsdugliga arbetare, för minderåriga,
äldre eller mindre arbetsföra personer
timlön efter öfverenskommelse.

Ofvertidsarbete.

öfvertidsarbete samt söndagsarbete betalas
med 40% förhöjning.

Ackordspriser.

Resning af torf 3 öre pr kbm. uppmätt
i schaktet.

Kupning af torf 4 öre pr kbm. uppmätt
i schaktet.

Bärgning af torf i stack 10 öre pr kbm.
uppmätt i stacken.

Bärgning af torf i lada 9 öre pr kbm.
uppmätt i ladan.

Inkörning af torf från stack och lada
jämte inforsling och aflastning i fabriken
8 öre pr kbm., då våglängden vid inkörningen
ej öfverstiger 600 m., vild längre vägsträcka
betalas 0: 10 öre för hvarje öfverskjutande
20 m.

Inkörning af torf från kupor 12 öre
pr kbm. samt i öfrigt i likhet mted § 7.

Flyttning af spår för inkörning af torf
1: 20 öre pr merer spär då spåren ej
flyttas öfver 500 m. å fasta spåret; vid
längre transport betalning efter gällande
timlön.

Uppbärning och utläggning af torf från
schaktet betalas med kr. 15: 50 öre pr
kbm. under tiden till och med 31 mars
1908 samt kr. 16 pr kbm. under tiden från

o. m. den 1 april t. o. m. 31 mars 1909.
Detta afser torf för torfströberedning.

Arbetet med balarnas tillverkning, hvilket
sysselsätter 9 man, hvaraf 2 st. hafva
sysselsättning med matning af torf till
rifmaskinerna, 6 st. vid pressarna samt
1 st. för torfströbalarnas pålastning och afsändning;
denne arbetare åligger äfven att
med lämpligt biträde tillse, att linbanvagnarna
äro väl smorda i lagergångar,
samt att å linbanan afsända och mottaga
varor för fabrikens behof såsom emballeringsspet,
järntråd, bränsle o. d.

Dessa 9 arbetare betalas med 0,60 öre
pr man och bal, då balarna ej öfverstiga en
storlek af 1,00, 0,50, 0,70 meters dimensioner;
öfverstiga balarna 0,70 m., men ej
öfverstigande normal storlek 0,75 m., betalas
0,63 kr. pr man och bal. Balarna
skola vara tillräckligt hårdt pressade, så
att de ej gå sönder under transport till
linbanstationen vid Hästveda.

Väntpengar.

Skulle fabrikationen tillfölje af att maskineriet
ej fungerar eller något annat
inträffa, som förorsakar uppehåll i arbetet,
och arbetarna åläggas kvarstanna, erhålla
de stadgad timlön till så många af arbetarna,
som blifvit sysslolösa, dock äro
de skyldiga förrätta anvisadt arbete i fabriken
eller dess närhet. Vid kortare uppehåll
äro arbetarna skyldiga att kvarstanna
utan ersättning, dock högst en half timme
om dagen pr dag räknadt.

Nattarbete.

Arbetarna förklara sig villiga förrätta
nattarbete i skift mot en förhöjning af
40 % af här bestämda priser.

Garanterad timlön.

Vid allt ackordsarbete, hvarvid ej särskild
öfverenskommelse träffats i detta aftal,
skall den fastslagna timlönen garanteras.
.

Skulle under detta aftals giltighetstid
förändringar i arbetssättet företagas, som
rubba dessa nu fastställda ackordspriserna,
bör ny förhandling mellan parterna
härom äga rum.

Aflöningsdag.

Aflöning skall äga rum hvarannan fredag
och, om helgdag inträffar, dagen förut.

Afskednnde och antagande af arbetare.

Arbetare, som äro bosatta i närheten af
arbetsplatsen, äga företräde till arbetet,
då de anmäla sig i god tid före kampanjens
början, då de gjort sig kända såsom
nyktra och ordentliga personer, likaså arbetare,
som varit anställda under föregående
kampanj.

Arbetare, som måste lämna sitt arbete
till följe af värnplikt, garanteras arbete
vid mötestidens slut, därest arbete finnes.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

319

Arbetare får ej afskedas utan giltig orsak;
som giltig orsak räknas, därest någon
arbetare vägrar att efterkomma under
arbetet gifna föreskrifter eller på annat
sätt uppför sig trotsigt eller uppträder
onykter under arbetet.

Skulle vid inträffad arbetsbrist arbetare
afskedas, skola de sist antagna först afskeda
s, då detta ej förorsakar rubbning i
fabrikationen.

Uppsägningstid.

Uppsägningstiden mellan arbetsgivare
och arbetare bestämmes till 8 dagars ömsesidig.

Första maj.

Den 1 :sta maj hvarje år är fridag för
arbetarne.

Sjukbjälp. Olycksfallscrsättning.

Alla i andelstorfströföreningsarbete varande
arbetare erhålla fri läkarevård och
fri medicin.

Arbetarne garanteras ersättning för skada
till följd af olycksfall i arbetet med

en krona pr dag från och med fjärde dagen
efter olycksfallet.

Meningsskiljaktigheter.

Skulle stridigheter uppstå mellan arbetsgivare
och arbetare, uppgöres saken genom
nämnd, bestående af 5 personer,
hvaraf arbetsgivaren utser 2:ne, arbetarne
2 :ne och dessa fyra utse deh 5 :te,
som skall leda skiljenämndens förhandlingar
och vid lika röstetal äga utslagsröst.
Enas ej skiljemännen vid valet af
ordförande, utses ordföranden enligt lagen
om skiljemän af vederbörande myndighet,
där fabriken är belägen.

Giltighetstid.

Detta, arbetsaftal gäller från den dag
det underskrifves och till den 1 april
1909 med tre månaders ömsesidig uppsägning.
Skulle ingen uppsägning ske före
den 1 januari 1909, gäller detta arbetsaftal
ytterligare ett år.

Häraf tvenne lika lydande exemplar
hvaraf arbetsgifvaren erhåller ett och arbetarne
ett.

Hästveda den 19 juni 1907.

För Skånska landtmännens andelstorfströ- För Af delningen n:o 1S3.
förening.

Löne- och arbetsaftal upprättadt mellan Allmänna arbetsgivareföreningen
å ena sidan och Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets
afdelning n:r 154 i Kvarnby å andra sidan för Kritbruken

och dess arbetare.

Timpenning.

§ 1.

Aflöningen utgår till fullgod arbetare
under första året med 25 öre, andra året
med 28 öre och tredje året med 30 öre
pr timme. För äldre, eller eljest icke fullt
arbetsduglig arbetare, betalas efter särskild
öfverenskommelse mellan arbetsgifvaren
och arbetaren.

Arbetstid.

§ 2.

Ordinarie arbetstiden är 10 timmar pr
dag.

Öfvertidsnrbete.

§ 3.

Arbete utfördt å annau tid än ordinarie
arbetstiden betraktas som öfvertidsarbete
och betalas med 25 °/o förhöjning för de
3 första timmarna och 50 o/o förhöjning
å all annan tid å gällande timlöner.

Aflöningsdng.

§ U

Aflöningen utbetalas hvarje fredag; skulle
helgdag inträffa, utbetalas aflöningen
näst föregående helgfria dag, och räknas
aflöningsveckan fr. o. m. fredags morgon.
t. o. m. torsdags afton.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 5-

Arbetsgifvaren äger rätt att fritt antaga
och afskeda arbetare, att leda och fördela
arbetet, samt använda arbetare från hvilken
förening som helst eller arbetare stående
utanför föreningen. Arbetarne äga
full och oinskränkt föreningsrätt i den
mening, att hvarje arbetare må, efter eget
frivilligt afgörande, tillhöra hvilken organisation
han önskar eller stå utanför organisationen.

Torfupp tagning.

Kritbruk.

320

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Kritbruk.

Vid arbetsbrist skall dock vid afskedandet
om möjligt hänsyn tagas till den tid
arbetaren varit på platsen, om han tillhör
kommunen och har försörjningsskyldigheter.

Första maj.

§ 6.

Om den första maj inträffar å söckendag,
räknas den som fridag.

Ackordsarbete.

§ 7.

Ackordsarbete skall, där så befinnes
lämpligt, utföras enligt på förhand uppgjord
ackordsprislista, som uppgöres för
samma tid, som aftalet gäller. Då af arbetsgifvaren
f ordras, att ackordsarbete skall
utföras på öfvertisj., skall öfvertidsprocenti
å timlönen jämväl betalas utöfver ackordet.
Vid allt ackordsarbete garanteras timlönen.

Olycksfallsförsäkring.

§ 8.

Alla arbetare olycksfallsförsäkras enligt
lagen om olycksfall i arbetet, samt dessutom
så, att de vid olycksfall i arbete
erhålla ersättning med 1 kr. pr dag från
och med läkarebehandlingens 4:de dag.

Meningsskiljaktigheter.

§ 9.

Meningsskiljaktigheter, som under aftalstiden
uppstå mellan arbetsgifvaren och
arbetarne, skola anmälas för resp. föreningars
styrelser, som då gemensamt hafva att
undersöka saken och om möjligt åstadkomma
rättelse, i annat fall afgöras dessa
genom skiljenämnd enligt lagen.

Ackordspriser.

§ 10.

Då arbete utföres på ackord, beräknas
följande ackordspriser första året:

för packning och stämpling för alla bruken:
för helfat 13 öre, för halffat 11 öre,
samt för tillslagning 2 öre, vågning och
utlastning 2 öre för både hel- och halffat;

för slamning vid Sallerups 57 öre för

Malmö den

7X14, vid Tullstorps 55 öre för 7X12
och 35 öre för 6X9, vid Hörstedts
och Hjorths 55 öre för 6X12, vid Sjöbergs
55 öre för 7X12, vid Muhrmans 42 öre
för 6X12 alnars bassin;

för strykning med rastning hos Sallerups
50 öre för 7X14, vid Tullstorps 46 öre
för 7X12 och 30 öre för 6X9, vid Hörstedts,
Hjorths och Muhrmans 36 öre för
6X12, vid Sjöbergs 50 öre för 7X12 alnars
bassin; där källsprång förekommer
ökas priset med 5 öre och beräknas för
6X12 alnars bassin;

för afplockning vid Sallerups 15 öre för
7X14, vid Tullstorps 14 öre för 7X12 och
10 öre för 6X9, vid Hörstedts 14 öre
för 6X12, vid Hjorths och Muhrmans 12
öre för 6X12 alnars bassin, vid Sjöbergs
daglön, eller vid alla bruken kr. 1:50
pr dag.

Vid Hörstedts, Hjorths och Muhrmans
beräknas för 9X12 med 1V2 gång och
12X12 med 2 gånger priset för 6X12 alnars
bassin.

Alla ofvanstående bassinpriser beräknas
pr tum;

för scliaktning inklusive transport kr.
3:75 pr kubikfamn för alla bruken.

Uppmätning af bassin skall ske 5 dygn
efter det sista påfyllningen blifvit gjord,
och skall samma uppmätning gälla för alla
bassinarbeten.

Giltighetstid.

§ 11.

Dessa ackordspriser gälla till den 1 april
1907 och höjes från den 1 april 1907
till den 1 april 1908 med 10 o/o samt därefter
ytterligare med 5 % å första årets
grundpris.

Vid bruk där förut betalts högre ackordspriser
skola dessa gälla för första
året, men beräknas ökningen vid dessa
bruk för andra och tredje året endast efter
grundpriset, så att prisen då blifva
lika vid alla bruken.

§ 12.

Detta aftal träder i kraft denna dag och
gäller till den 1 april 1909 med 3 månaders
ömsesidig uppsägningstid. Sker ej
uppsägning, gäller aftalet ytterligare ett
år med samma uppsägningstid.

9 maj 1906.

För Allmänna arbetsgivare- För Sv. grof- och fabriksarb.-förb:s
föreningen. af cl. n:r 154, Kvarnby.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

321

Aftal mellan Skånska cementaktiebolaget och dess arbetare i

Limhamn.

Cement fabrik.

A. Allmänna bestämmelser.

Arbetstid.

§ 1.

Arbetstiden bestämmes till 10 timmar för
såväl dag- som nattskift. För vissa arbeten
inskränkes af bolaget arbetstiden
under den mörka delen af året såsom
hitintills skett, men några allmängiltiga
bestämmelser härför kunna icke gifvas.

På lördagarna slutar arbetstiden kl. 5
e. m.

Högtidsaftnarna före jul-, nyårs-, påsk-,
pingst- och midsommardagarna slutar arbetet
kl. 12 middagen.

Första maj.

§ 2.

Den 1 maj upphör arbetet kl. 6 f. m.
och börjar åter den 2 maj kl. 6 f. m.
utom på de arbetsplatser, där sådant skulle
vålla bolaget stor olägenhet.

Ofvertidsarbete.

§ 3.

Ofvertidsarbete betalas under söckendagar
med 25 °/o förhöjning för de två första
timmarna samt därefter med 40 °/o och under
sön- och helgdagar, som räknas från
kl. 7 aftonen före till kl. 6 morgonen efter
sådan dag, med 50 °/o förhöjning af
den för personen ifråga gällande timlönen.

§ 4-

Då ackordsarbete tillfälligtvis utföres på
öfvertid och speciellt aftal om betalningen
därför ej är på förhand gjordt, betalas
utöfver det vanliga ackordspriset den för
ifrågavarande arbetare gällande normala
timpenningen.

§ 5.

Med ofvertidsarbete menas allenast arbete
utöfver den normala arbetstiden enligt

§ b

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 6.

Bolaget har rätt att fritt antaga och afskeda
arbetare, att leda och fördela arbetet
och att begagna arbetare från hvilken
förening som helst eller arbetare stående
utanför förening; dock så att då
arbetare på grund af arbetsbrist måste
afskedas, äfvensom då fråga förekommer

n39/o8. Arbetsaftal.

om intagande af arbetare, hänsyn tages
till den tid, han varit i bolagets tjänst
samt särskildt till därunder visadt uppförande
och arbetsduglighet, äfvensom, i den
mån ske kan, till huruvida arbetaren äger
hemortsrätt inom kommunen.

Bolaget erkänner arbetarnes rättighet att
tillhöra eller stå utanför föreningar efter
deras fria val och förbinder sig således
att icke på grund af några arbetarnes organisationsangelägenheter
afskeda arbetare;
å andra sidan förbinda sig arbetarne att
lämna sina kamrater full frihet i ifrågavarande
afseende. Befälet bör iakttaga
ett rättvist, värdigt och humant bemötande
emot arbetarne.

Uppsägning skall, såvida den ej sker
på grund af ohörsamhet mot befäl, upprepad
onykterhet i arbetet, grof ovårdsamhet
med bolagets egendom eller liknande
förseelser, af bolaget göras med fjorton
dagars uppsägningstid. Samma uppsägningstid
gälle äfven, då arbetare vill
uppsäga sig, såvida bolaget ej medgifver
tidigare afflyttning.

§ L

För industriens bestånd och utveckling
är nödvändigt, att såväl tjänstemän som
arbetare ägna sig med full kraft och fullt
intresse åt sitt arbete. Vid hvarje anställning
kommer därför, jämte hänsyn till
personens karaktär, afseende att fästas vid
hans yrkesduglighet och ådagalagda flit
och intresse i arbetet.

För rättvisans skull såväl emot arbetaren
som emot samhället måste därjämte
hänsyn tagas till hans hemort.

Ordningsregler.

§ 8.

Arbetarnes intresse för det företag, de
tjäna, måste också visa sig i omtanke om
bolagets bästa samt genom aktsamhet
och god vård om bolagets maskiner, redskap
och öfriga egendom.

Särskildt böra alla säkerhetsföreskrifter
angående olycksfall noga följas, och anordningar
för att hindra olycksfall hållas
i god ordning, samt anmälan om brister i
detta afseende för befälet göras.

Olycksfallsförsäkring. Sjnklijälp.

§ 9-

Bolaget bekostar arbetarnes olycksfallsförsäkrande
i Riksförsäkringsanstalten ef 21 -

322

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Cement fabrik.

ter lag samt under karenstiden fr. o. m.
fjärde dagen. Läkarebetygen därför lämnas
kostnadsfritt af den läkare, bolaget
antagit.

Bolaget bekostar läkarevården vid såväl
olycksfall som sjukdomsfall för arbetare,
så vidt värden sker i arbetarens hem,
äfvensom vid olycksfall vård å länssjukhus
eller, då läkare för patientens räddning
det bestämdt fordrar, å allmänna
sjukhuset i Malmö.

Meniiigsskiljnktigheter.

§ 10.

Uppstå tvistigheter berörande detta aftal
emellan bolaget och arbetarne, äfven om de
afse dess tolkning, få de under inga omständigheter
föranleda till arbetsinställelser
från någondera sidan, utan skola
sådana tvistigheter afgöras genom en förliknings
nämnd.

Därest förlikning inom fjorton dagar
efter nämndens inkallande icke har uppnåtts,
konstituerar sig nämnden till skiljenämnd
för tvistens afgörande. Såvida
af staten tillsatt skiljeman finnes, skall
han anlitas såsom femte man, i annat
fall anmodas Konungens befallningshafvande
att utse sådan.

Har likväl på grund af omständigheter,
som icke äga sammanhang med detta aftal,
vare sig Svenska arbetsgivareföreningen,
hvilken cementbolaget tillhör, å ena
sidan, eller vederbörande fackförbund, å
den andra, påbjudit lockout, strejk eller
annan arbetsafstängning, må sådan lockout,
strejk eller arbetsafstängning icke
förenas med anspråk på ändring i detta
aftal eller föranleda till dylik ändring,
hvarken så vidt den angår arbetspriser
eller andra stadganden, för hela den tid
öfverenskommelsen blifvit ingången. Under
tiden för sålunda påbjuden lockout,
strejk eller arbetsafstängning äga föreskrifterna
i detta aftal icke giltighet, med undantag
af föreskriften i punkten 11 här nedan
angående uppsägning af detta aftal
i sin helhet.

Inom fjorton dagar, sedan detta aftal
underskrifvits, och sedan årligen före den
1 april skola för hvarje af följande arbetaregTupper
väljas tvenne förlikningsmän:

gnofarbetarne i cementfabriken, grofarbetarne
i kalkbrottet, träarbetarne, järnoch
metallarbetarne, maskinpersonaien,
tåg- och banpesonalen; och skola inom
samma tid lika antal förlikningsmän för
hvarje grupp utses från bolagets sida.

Arbetarnes förlikningsmän utses af respektive
arbetares organisationer och bolagets
af den arbetsgivareorganisation, som
det tillhör.

Förliknings- och skiljenämnden må höra
de stridande parterna, hvilka därvid representeras
genom af dem valda ombud, så -

vida de ej äro enskilda personer, som själfva
kunna uppträda.

I de fall, då uti striden äro inblandade
intressen från skilda arbetareorganisationer
eller därutom stående personer, må
särskilda förlikningsmän väljas efter bestämmelser,
hvarom bolaget och parterna
kunna enas. Kunna de därom ej enas,
anmodas Konungens befallningshafvande
att tillsätta hela nämnden.

Giltighetstid.

§ 11.

Detta aftal är giltigt och tillämpas från
dag, som bestämmes i § 4, till den 1 april
1909. Skulle icke skriftlig uppsägning från
någon sida äga rum minst 3 månader före
aftalstidens utgång, anses aftalet i sin
helhet vara förlängdt för en tid af ett
år och på samma sätt år efter år för ett
år i sänder, om ej uppsägning skett tre
månader före kontraktets utgång.

Nya ackordspriser.

§ 12.

För den händelse att ändrade förhållanden
nödvändiggöra, att nya ackorder
måste sättas och arbetarne ej därmed åtnöjas,
skall därom förhandlas med förlikhingsnämnden
för ifrågavarande arbetaregrupp.
Kan ej enighet därigenom uppnås,
skall arbetet utföras på daglön.

Byggnadsarbeten.

§ 13.

Det bör bemärkas, att bolaget vid n)rbyggnader
i. allmänhet torde komma att
lämna dessa på entreprenad till byggmästare,
hvilka i så fall själfva hafva att
betala sina arbetare samt såsom deras arbetsgivare
hafva skyldighet att hålla dem
olycksfallförsäkrade enligt lag. Skulle bolaget
emellertid komma att utföra några
byggnadsföretag med därför särsTcildt antagna
arbetare, komma samtliga dessa att
aflönas med den daglön eller de ackordspriser,
som äro gällande hos byggmästare
på platsen.

B. Särskilda bestämmelser.

Gemensamma bestämmelser för grofarbetare.

Timlönen utgår till fullgod och flitig
grof arbetare från denna dag till och med
den 31 december 1907 med 32 öre, och
därefter, så länge detta kontrakt varar,
med 33 öre.

I det fall att arbetsman på grund af
ålder, sjukdom eller annan orsak icke
motsvarar ofvan angifna fordringar, må
timlönen för honom nedsättas till belopp,

JORD- OCH STENINDUSTRI. 323

som för hvarje särskild! fall af bolaget
bestämmes.

Speciella bestämmelser och löneaftal för
grofarbetare vid cementfabriken.

A) För alla i fabriken anställda gäller,
att de utan extra ersättning, dock
ej vid arbeten, som taga mer än 3 timmar,
äro skyldiga biträda vid mindre reparationer,
hvilka afse att hindra afbrott
i driften å de maskiner, hvaraf deras arbete
beror.

B) Skulle, som antagligt är, fabrikens
kvarnverk komma att drifvas äfven under
middagsrasterna, åligger det:

mjölnarne att genom att skifta sinsemellan
med sina raster hafva ständig tillsyn
till kvarnverkens oafbrutna gång; samt
den del af personalen, som har att tillföra
kvarnarna material, att såvidt möjligt,
tillse det behållarna äro fyllda, innan
de aflägsna sig för rasterna.

C) Kåmjölnarne hafva att förutom sina
åligganden vid kvarnarna och därtill hörande
maskineri passa alla remmar inom<
hela fabriken. När härför erforderligt arbete
ej utföres å den normala arbetstiden,
skall vanlig ersättning enligt detta aftal
därför betalas.

D) De, som hafva i uppdrag att sortera
såväl kalksten som cement, hafva
att utföra detta med största noggrannhet,
då fabrikatets godhet är i hög grad däraf
beroende.

E) Fuktare och pressare äro skyldiga
hålla sina maskiner i gång, så att allt
mjöl, som kommer från kvarnarna, må
kunna om möjligt under normal tid fuktas
och pressas.

F) Brännarne hafva att noga passa sina
ugnar och få ej aflägsna sig för måltidsrasterna,
utan att någon stannar, som
svarar för ugnarnas gång.

Likaså äro uttagarne skyldiga att vid
behof tömma ugnarna enligt befälets föreskrift
och efter gällande ackord.

G) Packarne hafva att omsorgsfullt tillse,
att fat och säokar hafva rätt vikt
och äro skyldiga genast anmäla, om vågarna
visa sig opålitliga.

Ackorder.

Samtliga arbetare, hvars ackord utgår
pr 1,000 sten, näml. mjölnare, passare af
torkorna, fuktare, pressare och 3 smörjare
erhålla tillsammans att lika fördelas

pr 1,000 sten 247 öre
l:a mjölnare erhåller ett tillägg af 18j£.

2:a t o. därmed jämnställda 9 %.

Sorterare deltaga ej häruti, men utgår
deras ackord lika med de öfrigas
i gruppen, beroende på att deras
antal växlar.

Lerlossare under sommaren */*—1/io

pr kbm............. 27‘/2>

Lerlossare under vintern Vio—''/i

pr kbm............. 30 öre

Lastning af lera i ladan pr vagn . . 20 »

Uppkörning af lufttorkad lera pr vagn 4 »

Vid ombyte af pråmar betalas för
2 timmar gällande timlön.

Kalklastning pr vagn......13 ä 16 *

Vid sortering af knutor pr vagn . . 18 >

Vid torkning al lera åkoksplan pr kbm. 42 •

Arbetare vid ''ringugnen.

Brännare pr kammare....... 1375 »

+ 15 kr. för söndag.

Sättare pr kammare....... 1650 »

Uttagare > ....... 2500 >

Sorterare » ....... 250 »

Hissare pr vagn fyllning..... 10 >

» » kol ..•..... 9 f

Arbetare vid schaktugnarna.

Brännare pr fat cement..... 12 »

pr vagn koks..... 6 »

för vakttjänst pr skift pr

ugn......... 75 >

Uttagare cementuttagning pr fat . . 5 »

Hissare transport till klinkertornet
af schaktugnsklinker pr 100

fat..........169 »

d:o af ringugnscement pr

kammare............ 450 >

Stenkörare till schaktugn pr 1,000

sten......... 45 »

lastning pr 1,( 00 sten 45 »

packning » » » 90 s>

afsättning » » » 55

koksplan o. kanalen pr

1,000 sten..... 90 >

Arbetare vid koksugnarna.
Koksbrännare pr ton tillverkad koks 145 >

pr hl framkörd kol 2,5 »

Cementmalning inkl. uttagning ur

tornet pr fat.......... 4)25 >

Chamottemalning pr fat...... 30 >

Cementpackare.

Tunnpackning pr fat ....... 5,6 ''»

Extra arbeten vid ras liksom vid arbeten,
där extra betalning hittills
utgått, betalas efter gällande timlön.

Fri hjälp för björnkörning vid afstånd
uppgående till 35 m. från skakverket.
Aflöning därför utgår lika med ackordet.

Nedkörning af tunnor från öfre verket

pr fat.......''...... 2,16 i

D:o d:o från nedre verket pr fat . . 2 »

Säckpackning pr fat....... 5 »

Nedkörning fr. öfre facket pr 100 säckar 90 >
» > nedre > > 100 » 75 »

Kolkörare.

Körning af kol till ringugn, torkor,

pannhus och verkstäder pr vagn . 12 »

Harpning af kol pr vagn..... 17 »

Cement fabrik.

/

324

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Cement fabrik.

Körning af koks från koksugn pr vagn	10 öre
» ■ » 5 » lager 0. flyttning	12	»
» » » » järnvägsvagn .	14	»
» > s till gjuteriet pr stor
vagn..............	100
Sjåare.
Lastning i fartyg pr tunna ....	1,2	»
j » under 20 ton pr tunna	1,35	»
» >3 säckar ......	1,9	>
j i pråm pr tunna.....	1,8
1 1 » 3 säckar....	2,2	»
1 i banvagn pr t:na el. 3 säckar	3	f
j i fartyg till nedre dörren .	2	>
» i banvagn betoncement . .	4	»
Omlastning af seglare pr fat . . . .	1,2	>
» » pr 3 säckar .	3	>
Lossning af cement ur pråm pr fat	7	■»
j kol ur pråm pr ton . .	BO
> koks » » . .	80	>
» flinta > » ■ .	75
■t tegel » pr 1,000 st.	175
> » fr. seglare » .	125	>
i flusspat och sipulver från
seglare pr ton . . .	40	»
5 tomsäckar pr 1,000 st. .	100
» pappersbalar pr st. . .	33
» spiklådor pr st.....	10	»
> ved fr. banvagn pr famn	100	»
» skärf och grus från ban-
vagn pr ton ....	25
> eldfast tegel och lera pr
vagn om 10 ton . . .	B00	»
» järn fr. banvagn pr ton	100
> gipsformar från banvagn
pr kbm.......	30	»
Lastning af d:o d:o pr kbm.....	40	»
Transp. o. krossning af gipssten pr ton	125	»
Förmannen betalas af bolaget.
Lagning af säckar pr styck . . .	4
Sortering » pr 1,000 st. . .	150
Stämpling > » » • •	150
Lossning af ångbåtar.
Arbete ombord: Maskinkol pr ton . .	42	1>
Oharpad kokskol pr ton	42
Annan kol pr ton . .	32	>
Körning, första ställningen > . .	15	»
andra » * . .	20	>
tredje > » . .	25	1
tillägg, när det köres från
gödningshamnen pr ton .	5	I
Lossning af gips och sipulver pr ton	65
Uppriggn. af ställning i land pr lucka	500	»
» » » å pråm »	700	t

Flyttning af ställning från ett ställe
till ett annat betalas pr timme äfvensom
lämpning i pråm.

Förmannen delar ej ackordet, men erhåller
samma förtjänst som arbetarne.

Speciella bestämmelser och löneaftal med
stenarbetarne i kalkbrottet.

a) Arbetstiden börjar i allmänhet kl.
V2 7 f. m., men under oktober—april kl.
7 f. m.

Den slutar kl. 6 e. m. med undantag
af tiden 15 november—1 mars, då arbetet
slutar kl. 5 e. m.

Arbetarne skola infinna sig punktligt,
då arbetet skall börja och få ej aflägsna
sig från arbetsplatsen, förr än arbetet
är afblåst. Från tåg, som inlöper på lastningsspåret
10 minuter före arbetstidens
slut, åligger det arbetarne att mottaga
vagnarna, innan de lämna arbetsplatsen.

b) Arbetarne äro skyldiga att gå på
daglönsarbete i tur efter som de utkallas,
såvida ej tillfälliga omständigheter
nödvändiggöra annan ordning.

c) Schakten utdelas af befälet så rättvist
som möjligt.

d) Borrning och laddning utföres af arbetslaget,
men tandningen af bolagets
sprängare. Dynamiten betalas med två
(2) kronor pr kilogram, men lämnar bolaget
stubin och tändhattar fritt. För
skott, som misslyckas i afseende å tändning,
bekostar bolaget dynamiten.

e) Vagnarna lämnas af bolaget vid hvarje
graf, där ej (annorlunda på förhand tillsäges.

f) Arbetarne hafva att lasta vagnarna
och att göra detta så, att hvarje vagn
innehåller sitt fulla mått, då aflöningar
och försäljningar ske pr vagnslast. Hvarje
undermålig vagn aldra,ges vid uträkning af
aflöningen.

g) Sorteringen af materialet skall utföras
noga efter befälets föreskrifter, af
kalksten vid samma äfventyr som i förra
punkten.

h) Arbetslag åligger att bryta sitt
schakt till det djup, som för järnvägsspåret
är bestämdt. Påfordras ytterligare
planeringsarbete, bekostas det af bolaget.

i) För hämtning af dynamit utbetalas
till lagen timpenning såsom hittills.

Ackorder.

För brytningen bibehållas nu gällande
ackordspriser. Lägsta ackordspriset för
brytning af kalksten blir pr kbm. 1 krona.
Uppträda förändrade förhållanden i något
schakt, kunna priserna där efter förhållandena
höjas eller sänkas.

För den händelse, att något arbetslag
ej skulle åtnöjas med det ackordspris,
som för något schakt af befälet blifvit satt,
skall en kommitté, bestående af 2 utaf arbetarne
före den 1 april årligen valda förtroendemän,
och 2 af bolagets befäl, fastställa
priserna. Om enighet inom kommittén
icke skulle uppnås, förfares enligt
punkten 10 i allmänna bestämmelserna.

Lastning.

För lastning direkt ur schakten betalas:
för kalksten, knutor, krita, stenaffall och flinta,

eller allt för hvilket lastningspenningar hittills
utgått........20 öre pr kbm.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

325

För lastning från lager betalas:

för stor sten.......20 öre pr kbm.

> små > ....... 30 » »

» krita. » .......27 s »

2 gödningsknadder .... 25 2 2

Aflastning i kalkbrottet.

För stor sten........10 2 2

2 små 2 15 2 2

2 krita på tippen..... 5 2 2

Aflastning itiom kalkbrottet.

För stor sten........15 -2 2

2 små 2 ........20-2 j

Stapling vid schakten inom 30
m. från arbetsplatsen ... 15 2 >■

Svartjordssehaletning, ej öfver
12 m. från kanten af lerbrinken,
inberäknadt lastningen 55 2 »

öfver 12 m. från brinken . . 60 2 2

Rörläggning pr m. ej öfver 1 m.

djup........... 250 2 2

D:o på större djup extra betaln.

Då stenarbetare biträda vid flyttning
af gräfmaskin betalas i
timlön..........35 2 »

För transport af ställningar och landgångar
vid ombyte af arbetsplats inom eller
utom kalkbrottet, för uppförande af ställningar
samt för tidsförspillan, då arbetare
under arbetstiden beordras utom kalkbrottet
till arbeten, som ej hänföras till dem,
för hvilka ackordspriser här ofvan fastställts,
betalas gällande timlön.

Bolaget förbinder sig att genast i kalkbrottet
inrätta verkstad för skärpning af
borr samt lagning af skottkärror och verktyg.

Speciella bestämmelser och löneaftal med
maskinschaktare i kalkbrottet.

Schaktningen skötes af 6 man, kusken
inberäknad, vid hvarje maskin, och aflöningen
utgår med 28 öres timlön och
0,6 öre pr kbm. schaktadt samt 75 öre
pr kbm. tillvaratagen gråsten eller kalksten.
Denna timlön ökas från den 1 januari
1908 till 29 öre.

För öfvertidsarbete intill 3 resor med
vanliga vagnsantalet höjes ackordet med
0,6 öre pr kbm.

Vid storflyttning af maskinerna betalas
den normala daglönen.

Maskinisten och skopföraren uppbära, utöfver
hvad här blifvit bestämdt, hvardera
en krona per vecka.

Speciella bestämmelser och löneaftal med
kalkbrottets lossarelng.

För trafikens befordran, åligger det lossarelaget
att skyndsamt tömma ankommande
tågsätt och att därför alltid vara

tillräckligt många man på hvarje lossningsplats.

Arbetet utföres på ackord, och ingår
i detta, att vagnarna väl rensas och låsas,
att vid lossning intill flyttbart spår sköta
spårflyttningen samt på utfyllningarna
jämnt planera marken.

Ackordsprisen utgå pr kbm. och utgöra
å nuvarande lossningsplatser.

För kalksten n:r 1 ur äldsta vagnstypen 10 öre
» -»So. råmaterial ur vipp -

vagnar ............■ . 62

» bränd osläckt kalk........10 •

2 flinta vid spåret och å fyllningen . 7 »
2 mj ölkalk och jordbrukskalk .... 8 -2

För transportering af pressenningar från
järnvägsstationen pr styck 25 öre.

Vid regnväder skall bränd kalk omlastas
inom hus.

Vid tid på året, då laget ej har full
sysselsättning med lossning, anvisar bolaget
annat arbete mot gällande arbetspriser.

Speciella bestämmelser och löneaftal med
personalen vid jordbrukskalkfabriken.

Arbetet utföres på ackord, och i ackorden
ingår, hvad hittills ingått, såsom rensning
af fabrikens maskiner och transportanordningar
samt renhållning i fabriken
m. m.

Ackordsprisen utgöra:
för hvardera af de personer, som sköta
tillverknnigen, 5 öre pr kbm. mald jordbrukskalk,

för lossning af krita 6 öre pr kbm.,
för lossning- af bränd kalk 50 öre pr
kbm.,

för lastning af jordbrukskalk från lager
24 öre pr kbm.,

för lastning af jordbrukskalk från lager
med lämpning 30 öre pr kbm.,
för lastning af affall från lager 25 öre
pr kbm.

För reparationsarbete eller andra tillfälliga,
till fabrikationen hörande arbeten,
som under tillverkningssäsongen utföras,
betalas timlön med 28 öre och efter den
1 januari 1908 med 29 öre. Om sådant
arbete fortfar mera än ett dygn, betalas
arbetet med vanlig timlön.

Under den del af året, då fabriken står,
är bolaget skyldigt skaffa annat arbete
till gällande priser för dem af personalen,
som ej vid anställningen uttryckligen underrättades
om att den var tillfällig.

Speciella bestämmelser och löneaftal med
personalen vid kalkbränningen.

Ackorden omfatta samma arbeten som
hittills. Ugnssättarne hafva sålunda att
mottaga kalkstenen å de införda vagnarna,
insätta stenen, uttaga och, om så påfordras,
sortera och rensa bitkalken samt lasta

Cement fabrik.

3-2(3

KOLLEKTIVAETALET I SVERIGE.

Cement fabrik.

den på vagn, transportera affallet till magasinet
eller lasta det direkt på vagn
och likaså från magasinet lasta tillvaratagen
småkalk samt slutligen sätta alla
spjäll.

Brännarne hafva hvardera rätt att utan
löneafdrag åtnjuta 4 hela frisöndagar pr
år.

Om bränningen tillfälligt inställes eller
så inskränkes, att veckoaflöningen på ackorden
understiger 15 kronor, förbinder
sig bolaget att bereda annat arbete, så
att samtliga arbetarne få full sysselsättning
efter gällande arbetspriser.

Ackordsprisen är o:

■för ugnssättare i lilla ugnen 11 kr. pr
kammare,

för ugnssättare i stora ugnen 16 kr. pr
kammare,

för kolrullare i lilla ugnen 2 kr. pr kammare,

för kolrullare i stora ugnen 3 kr. pr
kammare,

för dämmaren i båda ugnarne 1,50 kr.
pr kammare.

Brännarne uppbära veckolön med 22 kronor
för bränning endast i 1 ugn och vid
bränning i 2:e ugnar med 25 kronor.
Kalksläckarnes timlön utgår med 32 öre.
För öfrigt utgår timlönen efter de för
grofarbetarne gemensamma bestämmelserna.

Speciella bestämmelser och löneaftal
för banpersoualen.

Aflöningen utgår med timlön och är
denna för fullgod och flitig banarbetare
från denna dag till och med den 31 december
19Ö7 32 öre och därefter, så länge
kontraktet varar, 33 öre.

Speciella bestämmelser ocli löneaftal för
tågpersonalen.

Till tågpersonalen räknas lokomotiv- och
tågförare, eldare, bromsare, banvakter och
lokomotivputsare.

'' Tågpersonalen åligger att, utan öfvertidsberäkning,
10 minuter före ordinarie
arbetstids början hafva tågen klara på
linjen för att köra till för dem bestämda
platser. Buffertflyttning betalas såsom öfvertidsarbete.

Lokomotiv- och tågförare samt banvakter
och putsare äro berättigade att, utan
afdrag å veckolönen, årligen åtnjuta 6 fridagar,
öfriga personalen 3. På veckolönen
göres ej heller afdrag för helgdagar.

Aflöningen utgår med dels fast veckolön
och dels en provision af 8 öre pr man
för 100 kbm. med tåg transporteradt material,
undantagandes det, som från arbetslagen
i kalkbrottet transporteras till lager
därstädes.

Putsarne hafva endast fast veckolön.

Fasta veckolönen utgår med:

till lok-förare lägst.....15 kr.

» extra d:o........14 5

» eldare lägst.......10 »

> tågförare lägst ..... 14 »

» extra tågförare ..... 12 >

» bromsare lägst ..... 8 »

> banvakter.......12 »

» putsare.........20 »

öfvertidsarbete före kl. 6 f. m. betalas
utan höjning af provisionen,

till lok- och tågförare med timlön af
50 öre,

till eldare, bromsare och banvakter 45
öre,

och efter kl. 6 e. m. med resp. 40 och
35 öre.

Från den 1 januari 1908 och så länge
detta kontrakt varar betalas förutvarande
fasta veckolönen med ett tillägg af
till lok- och tågförare 1 krona,
till extra lok- och tågförare, putsare samt
vakter 75 öre,

till eldare och bromsare 50 öre.

Ackordspriser och timlöner för tunnbin''
dåre vid cementfabriken.

Drifning o. spikning af lagertunnor pr st.	6 ört
Tnnnor på lager.....			12 »
»■ färdiga ......		. »	14 »
» med 2 järnband . .			17 »
» gjorda för hand . .		. »	IB *
> transport till lagret		»	1 2
Band af klufna käppar . .	pr	40 st.	50 v
> . 1 »		» 5>	52 i
j j 2 > » • •		» »	58 »
Klyfning af 1 klufna käppar		20 »	8 ^
» > 2 * »	»	10 »	12 »
Transport af spett till lagret	»	40 »	1 >

Lossning af staf från fartyg » 1,000 » 60 »

> . » när stafven

ligger . . - * > 90 »

> » band från vagn » » > 30 •

» » » » pråm » » » 33 >

Timlön t. o. m. sl/i» 07 ....... 35 »

> fr. o. m. l/i 08 ....... 36 »

Öfvertidsarbete betalas med ackorden

Sågning af sidostaf . . .	pr 1,000 st. 39 >
Spåntning > » • ■ •	» » » 37 »
Transport af staf till sågen	» * »28 »
» > » från »	» » » 7 »
» » bottnar . . .	» > ‘ > 100 >
Sågade bottnar......	» » > 170 »
Bottnar sammansatta 3 st. .	» » » 500 »
» » 4 » .	» » » 600 »
» » 5 » .	» > » 700 »
Arbete vid tunnmaskinen .	» timme 32 >
+	» 1,000 fat 100 >
Basning af tunnor ....	» timme 30 »
+	» 1,000 fat 100 »
Valsning af järnband . . .	» 1,000 st. 500 »

JORD- OCH STENINDUSTRI.

327

Gemensamma bestämmelser för samtliga
handtverkare, som hafva anställning hos
bolaget.

Handtverkare betalas med en timlön, som
utgår efter arbetsförmåga, flit och skicklighet.

Arbete, som under oktober—mars utföres
under bar himmel utom verkstadsområdet
och varar längre än en half dag,
betalas med 25 ®/o högre timlön än vanligt.

öfvertid betalas under söckendagar med
25 o/o förhöjning för de två första timmarna
samt därefter med 40 °/o och under
sön- och helgdagar, som räknas från kl.
7 aftonen före till kl. 6 morgonen efter
sådan dag, med 50 °/o förhöjning af den
för personen ifråga gällande timlönen.

Vid arbete under sön- och helgdagar skall
arbetaren äga medräkna den för måltidsrasterna
använda tiden.

Med 1908 års ingång inträder för yrkesarbetare
med full arbetsduglighet en
förhöjning i timlönen af 2 öre.

Då arbetare kallas att under natten

utföra reparationsarbete, skall han därför
uppbära betalning för minst 3 timmar.

Bolaget må äga rätt att afskeda sådan
arbetare, som befälet anser icke göra sig
förtjänt af minimilönen.

Speciella bestämmelser.

För järn- och metallarbetare gälla angående
minimilöner och öfriga bestämmelser
samma regler, som uppgjorts eller möjligen
under detta aftals giltighet komma
att uppgöras mellan Sveriges verkstadsförening
och hos dess medlemmar anställda
arbetare och som ej strida mot bestämmelserna
i detta aftal.

Fullt arbetsför och flitig träarbetare,
som fyllt 21 år och arbetat minst 4 år
i facket, aflönas med en timpenning ej
understigande 38 öre pr timme.

Fullt arbetsför och flitig murare, som
fyllt 21 år och arbetat minst 4 år i facket,
erhåller en minimilön af 38 öre pr
timme.

Ångpanneeldare och med dem likställda
erhålla en timlön af 37 öre, hvilken den
1 januari 1908 ökas till 39 öre.

Cement fabrik.

För Skånska cementaktiebolaget. För Sv. grof- o. fabriksarbetareförbundets
afd. i Limhamn.

För Sv. arbetareförbundets afd. n:r
32 i Limhamn.

För De oorganiserade grofarbetarne
vid cementfabriken.

För De oorganiserade stenarbetarne.
För Arbetarne vid kalkbrännerierna.
För Oorganiserade vid gödfabriken.

För Sv. järnvägsmannaförbundets
afd. 116 i JAmhamn.

För De oorganiserade inom tågpersonalen.

För De oorganiserade banarbetarne.
För Tunnbindarne.

För Järn- o. metallarbetareförb. afd.
143.

För De oorganiserade järnarbetarne.
För Murarne.

För Maskinist- o. eldareförbundets
afd. 15 i Limhamn.

För De oorganiserade träarbetarne.
För Sv. träarbetareförbundet.

328

KOLLEKTIVAPTALBT I SVERIGE.

Glasbruk. Arbetsaftal emellan Sandö glasbruks aktiebolag och vid Sandö
glasbruk engagerade glasblåsare, anfångare, sträckare och deras
uppassare samt skärare, smältare och eldare.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Arbetstid.

Glasblåsningen skall egentligen ske i
tre skift om åtta timmar, men kan, med
hänsyn till att vårt arbete måste pågå
äfven under den varmaste årstiden, fortfarande
verkställas i fyra vakter, så länge
detta sommararbete måste fortsättas.

Arbetsbeskrifning''.

Glasblåsarne arbeta på kompanier om tre
man och äga att själfva sammansätta eller
bilda kompanierna.

Verkstadsplats bestämmes för hvarje
glasblåsare af arbetsgifvaren.

Bruket aflönar en skärare för hvarje
glasblåsarekompani.

Ackordstariff.

Glaset levereras af glasblåsaren skuret
och packadt efter beställningar och betalas
af bruket alltefter kvalité, per tio
kvadratmeter, och enligt följande tariff
för enkeltjockt glas:

för rutor t. o. m. 165 cm. längd 3a kr.

1.50, 4a kr. 1,20, U kr. 0,90 pr 10 kvm.,

för rutor 166—190 cm. längd 3a kr. 1,75

4a kr. 1,25 pr 10 kvm.,

för rutor 191—200 cm. längd 3a kr.

2.50, 4a kr. 1,50 pr 10 kvm.,

för rutor 201—210 cm. längd 3a kr.
3,— pr 10 kvm.,

för rutor 211 cm. och däröfver 3a kr.
3,50 pr 10 kvm.

2a- eller A-glas betalas för alla dimensioner
med 50 öre upp å 3a glasets
arbetspris per tio kvadratmeter.

Enkeltjockt glas skall vara minst 1,7 mm.
och må högst hålla 2,2 mm. i tjocklek.

Tjockt glas betalas med 50 °/o högre pris
för 1 i/2 tjocklek och med 100 °/o för dubbel

tjocklek; tre gånger tjockt glas — 5 å 6
mm. tjockt ■— betalas tre gånger så högt,
som enkeltjockt glas af motsvarande dimensioner.

Fria mått af större dimensioner samt
smalvalsar och reffladt glas skall särskildt
betalas enligt aftal med vederbörande
mästare.

Glidande löneskala.

Då försäljningspriset för fönsterglas inom
landet utgör 63—65 °/o af priserna i
Förenade fönsterglasbrukens aktiebolags
priskurant af år 1906, skola förestående
priser betalas in full. Då försäljningspriset
är högre än 65 °/o af ofvannämnda priskurant,
skola förestående arbetspriser betalas
plus 2 0/0 för hvarje rabattprocent, som ökar
försäljningspriset öfver 65 °/o. Om försäljningspriset
däremot understiger 63 °/o af
ofvannämnda priskurant, minskas ofvanstående
arbetspriser med 2 0/0 för hvarje
rabattprocent, som nedbringar försäljningspriset
under, 63 °/o.

Dubbeltjockt och enkeltjockt glas skall
räknas hvar för sig och icke gemensamt
eller i genomsnitt.

Med försäljningspris menas härofvan den
notering för våra försäljningar, som bestämmes
af Förenade fönsterglasbrukens
aktiebolags styrelse och som delgifves
oss genom vidimerade protokollsutdrag.

Fördelning af ackordsförtjänsten.

Anfångare erhålla 55 °/o af mästarens förtjänst.

Postanfångare betalas med 30 °/o af mästarens
förtjänst.

När blåsare och anfångare arbeta utan
postanfångare, skola de erhålla postanfångarens
lön.

Skärare uppbära 18 °/o af det glasblåsarekompanis
förtjänst, för hvilket de äro engagerade.
Däruti ingår sorteringsskyldighet.

Sträckare. Deras aflöning beräknas efter
20 °/o af förtjänsten för glasblåsarne, hvars
glas de sträcka. Detta gällande sträckugnarne
n:ris 1, 2 och 3, hvaremot vid n:r
4 särskildt aftal skall träffas.

Lägeldragare erhålla 40 % af sträckarens
förtjänst.

Vindare erhålla 35 °/o af sträckarens aflöning.

Smältare erhålla efter packad låda och
kvalité pr tio kvadratmeter enkeltjockt
glas

JORD- OCH STENINDUSTRI.

329

af 2a och 3a 3 öre,
af 4a och U 1 1/2 öre.

Under blockombyten och andra tillfällen,
då, ehuru smältugnen är i gång, någon
glasblåsning ej pågår, uppbäres per man
och vakt kr. 3. Söndagsdygnet dock oberäknadt.

Smältardrängarnes ackord utgör:
för 2a och 3a 2 1/2 öre per tio kvadratmeter,

för 4a och U 1 1/4 öre per tio kvadratmeter,

hvarjemte samma bestämmelse som för
smältarne gäller, då blåsning ej är igång.

Eldares aflöning utgår efter packad låda
och kvalité pr tio kvadratmeter fönsterglas
för 2a och 3a 3 öre,
för 4a och U 11/2 öre.

Under blockombyten och andra tillfällen,
då smältugnen är igång, men glasblåsning
ej pågår, uppbäres per man och vakt
kr 3. Söndagsdygnet dock oberäknadt.

Naturaförmåner.

I mån af tillgång på husrum erhålles
fri bostad, hvarjämte de gifta hyttarbetarne
erhålla fri ved under år 1908 samt
sedermera äfven följande år, så länge glasbruket
kan erhålla sin ved från Sandö sågverk
till pris af kronor 4,50 per famn.
Fri läkarevård åtnjutes såsom hittills.

Garanterad minimilön.

Den månadsfört.jänst för postanfångare
och bortläggare, som oaktadt blåsningen
oafbrutet pågått hela månaden ej öfverstiger
kr. 55, är ej underkastad reduktion
utan anses såsom minimilön.

Extra arbete.

Extra arbete, som vid giltigt förfall
för ordinarie platsinnehafvare utföres, skall
betalas högre än den fastslagna lönen: med
tio procent högre för dagvakt och tjugo
procent för natt- och söndagsvakt. Glasblåsarne
dock härifrån undantagne.

Fridagar.

Intet glas blåses, fångas an, sträckes
eller skäres under följande högtidsdagar:
midsommarafton och julafton från kl. 2
e. m. samt midsommardagen, juldagen och

annandag jul. Likaledes afbrytes förestående
arbeten f. 0. m. söndags morgon kl.
6 t. o. m. måndags morgon kl. 6.

Åiiöningsdag.

Aflöning skall ske den 15 i hvarje månad,
men uppbäres 40 % af månadsförtjänsten
den 1 :sta i hvarje månad.

Ackordsarbete.

Hörande allt ackordsarbete samt arbetspris
för - specialsorter, som icke blifvit
bestämdt genom fasta prislistor, träffas
öfverenskommelse genom fri förhandling
i hvarje fall mellan arbetsgifvaren eller
dennes representant och den eller de arbetare,
åt hvilka ackordsarbetet erbjudes,
och skall uppgörelse därom ske före arbetets
påbörjande.

Ersättning för de arbeten, som äro förenade
med verkställandet af så kallade
blockombyten, och hvilka utföras af anfångarne,
betalas med kronor 20 — till
hvarje anfångare och 20 å 25 öre per
timma till postanfångarne.

Afledande på grund af arbetsbrist.

Vid afskedande på grund af arbetsbrist
skall, under förutsättning af lika arbetsduglighet
och skötsamhet i öfrigt, hänsyn
tagas till den tid arbetarne varit på platsen
samt till deras försörjningsplikt.

Meningsskiljaktigheter.

Uppstå tvistigheter rörande detta aftals
bestämmelse mellan bruket och dess
arbetare, få de under inga omständigheter
föranleda till något som helst störande
ingrepp i arbetets gång, utan skall därom
förhandlas först emellan bruket och resp.
afdelning och därefter, om enighet ej uppnås,
mellan parternas resp. organisationer.

Giltighetstid in. in.

Detta aftal samt dessutom de villkor
»Ordningsreglementet vid Sandö glasbruk»
närmare bestämmer, gäller från denna dag,
den 11 mars 1908, under ett års tid och
sedermera år efter annat med tre månaders
uppsägning.

Uppsägning af aftal skall åtföljas af
förslag till nytt aftal.

Sandö glasbruk den 11 mars 1908.

Glasbruk.

För Sandö glasbruks aktiebolag. För Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets
afdelning n:r 291 i Sandö.

För de i Svenska arbetareförbundets afdelning
n:r 116 delaktiga hyttarbetarne vid
Sandö glasbruk.

För De icke organiserade hyttarbetarne vid
Sandö glasbruk.

330

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Glasbruk.

Ordningsreglemente vid Sandö
glasbruk.

§ 1.

Arbetare skola särskildt beflita sig om
att, hvar och eu på sin plats, noga iakttaga
ordning och snygghet, dels för att
undvika skada och missöden, dels för att
såmedelst bidraga till det helas goda rykte
och framgång.

§ 2.

Utan vederbörligt tillstånd må ingen
införa främmande personer i hyttan; brytes
häremot, afskedas den felande, som
dessutom kan åläggas skadeersättning.

§ 3.

Hyttan får under ingen som helst förevändning
användas såsom samlings- eller
diskussionsplats.

§ 4.

Såvida ej annorledes, skriftligen eller
i vittnens närvaro muntligen, öfverenskommits,
skall, beträffande arbetare, som ej
anställts genom kontrakt, uppsägningstiden
å båda sidor vara en månad.

§ 5.

Arbetare måste vid vederbörlig tillsägelse,
hvilken anställning han än må hafva,
begifva sig till arbete och arbeta på den
plats honom anvisas.

§ 6.

Om glaset icke blir såsom sig bör, har
arbetare icke rätt till godtgörelse.

§ 7.

Bruket håller en anfångare och en postanfångare
utan kostnad för glasblåsaren.

Skulle en postanfångare uteblifva, skall
biåsaren arbeta med endast anfångaren,
som då skall fånga an posten själf.

§ 8.

Som arbetet indelas i skift om 8 timmar
hvartdera, så känner arbetare tiden,
då han bör infinna sig, utan att behöfva
kallas.

Arbetare må icke sluta arbetet utan
tillstånd af lagets förman, som det tillkommer
att gifva order om arbetets såväl
påbörjande som afslutande.

§ 9.

Blåsare åligger att vid blåsningen iakttaga
angifven beskaffenhet, tjocklek,
mått och antal af valsar, hvilka antecknas
på täflan eller meddelas af förmannen;
i annat fall betalas ej för arbetet.

§ 10.

Blåsare skall alltid på sin knäckbänk
hafva nödiga valsmått.

§ 11.

Blåsare får ej utan tillstånd blåsa något
extra.

§ 12.

Blåsare skall själf afspränga sina cylindrar
under arbetet samt äfven uppspränga
desamma; efter slutad blåsning
skall han, biträdd af anfångaren och postanfångaren,
bära de sprängda cylindrarne
till platser, som anvisas af förmannen.

Uraktlåter biåsaren detta, verkställes
uppsprängning och transportering af cylindrarne
på den försumliges bekostnad.

§ 13.

Emottagandet af cylindrarne äger rum
å därtill afsedda planer, enligt skriftliga
eller muntliga ordres.

§ 14-

Cylinder, som är illa af- eller uppsprängd
eller icke är till beskaffenhet,
tjocklek eller mått enligt ordres (se §
9), emottages icke.

§ 15.

Anfångare jämte postanfångare skola
ställa i ordning sitt arbete samt noga rengöra
sina platser efter slutadt arbete.

§ 16.

Anfångare är skyldig att alltid hålla
biåsrören i fullgodt skick och är ansvarig
för den skada, som genom hans försumlighet
härutinnan kan uppstå.

§ 17.

Uppvärmning af biåsrören skall verkställas
af postanfångaren och, om han ej
är närvarande, af anfångaren.

§ 18.

Det må särskildt erinras, att det åligger
anfångare att utöfva uppsikt öfver
postanfångare samt hjälpa honom med sina
råd och sin erfarenhet, på det att arbetet
må blifva väl utfördt.

§ 19-

Om arbetare, utan att för sig ställa
godkänd ersättare, lämnar sin plats eller
försummar sitt arbete, är han skyldig
lämna skadeersättning sålunda: kr. 25 för
glasblåsare, kr. 10 för anfångare samt
kr. 5 för postanfångare för hvarje gång.

JORD- OCH STENINDUSTRI.

331

Nödgas bruket att i den förfallolöst bortavarandes
ställe anskaffa ersättare, skola
kostnaderna därför dessutom drabba den
försumlige, hvars aflöning skall innestå
såsom säkerhet för de förluster han möjligen
kunnat förorsaka bruket, som följaktligen
också äger att af sådan innestående
aflöning afräkna skälig ersättning.

§ 20.

Arbetare kan entledigas utan skadeersättning
och utan uppsägningstid, om han
befinnes oduglig för det arbete han åtagit
sig. Likaså kan förfaras med arbetare,
som genom tredska eller i öfrigt genom
dåligt uppförande stör ordningen eller
åsamkar bruket skada.

§ 21.

I händelse af arbetets nedläggande, ugnens
slocknande eller reparationer upphöra
de förhandenvarande anställningarne,
tills arbetet återupptages, såvida stillaståendet,
tillfölje bruksdisponentens påbud,
varat längre än högst 15 dagar.

§ 22.

Försummar arbetare upprepade gånger
sitt arbete utan giltiga orsaker, riskerar
han ej allenast att genast blifva afskedad
utan ock att § 19 gent emot honom
tillämpas.

§ 23.

Skulle så inträffa, att arbetare, genom
sång, skrik, bråk, ordbyte eller hvad det
vara må, stör ordningen inom hyttan, vare
han förfallen till böter, som ej må understiga
halfva dagsförtjänsten.

För förolämpning mot förman bötes kr.

10: —.

Upprepas förseelsen, fördubblas böterna
eller ock afskedas den felande.

§ 24.

Hvar och en arbetare, som är vid bruket
anställd, är skyldig att i tillämpliga
delar ställa sig detta ordningsreglemente
till ovillkorlig efterrättelse, äfvensom att
hörsamma de ytterligare instruktioner eller
tillsägelser, som genom vederbörande förmän
gifvas.

Arbets- och löneaftal emellan Johansfors, Hofmanstorps nya glasbruksaktiebolags,
Flöxhults, Alsterbro, Modala, Alsterfors, Lindefors
och Bergdala, Transjö, Sandviks, Orrefors’ och Skrufs glasbruksaktiebolags
glasbruk samt Svenska grof- och fabriksarbetareförbundets
af delningar å nämnde platser.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Antagande och afskedande af arbetare
samt föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

§ 2.

Arbetstid.

Ordinarie arbetstiden är för hyttarbetare :
9 V2 timmar pr dag, för glasslipare och
öfriga arbetare vid fabriken med undan -

tag af smältare och dylika, som måste
hafva längre arbetstid, 10 timmar pr dag.
Gaseldare skola arbeta på 8 timmars skift.
Smältare må endast sysselsättas med
smältning och därtill hörande göromål,
hvartill jämväl räknas eldning under natten
af degeltempererugnarna på'' sätt hittills
ägt rum.

På lördagar skall arbetet sluta kl. 4 e. m.,
hvilken bestämmelse dock ej kan tillämpas
på ofvan undantagna arbetare.

Jul-, nyårs-, påsk-, pingst- och midsommarafton
samt 1 maj slutar arbetet kl.
12 middagen. Vid val af riksdagsman erhåller
valberättigad person frihet från arbetet
för den tid, som åtgår för deltagande
i valförrättningen. För kyrko- och kommunalstämmor
äga arbetarne att efter samråd
med arbetsgifvaren utse det antal ombud,
som erfordras för att de arbetare,
som så önska, må blifva i tillfälle att
vid stämmorna utöfva rösträtt, dock, att
till ombud skola utses arbetare, genom
hvilkas uteblifvande från arbetet minsta
möjliga uppehåll i arbetets gång uppkommer.

Glasbruk.

332

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Glasbruk.

§ 3.

Öfvertidsarbete.

För öfvertidsarbete betalas på söckendagar
37 °/o förhöjning, och på sön- och
helgdagar samt under natt 75 °/o förhöjning.
Som natt räknas tiden från kl. 9
e. m. till kl. 6 f. m. Sådant söndagsarbete,
som regelbundet förekommer vid
bruket, betraktas ej som öfvertidsarbete.
Till dylikt söndagsarbete hänföres endast
smältning och eldning.

§ 4.

Olycksfallförsäkring och sjukvård.

Vid öfvergående skada vid olycksfall i
arbete betalar bolaget för arbetare öfver
18 år kr. 1: 25, och för yngre arbetare
kr. 0:75, allt pr arbetsdag från och med
den första dagen efter olyckan, för såvidt
olycksfallet är af den art, att däraf följer
genom läkarebetyg styrkt oförmåga till
arbete under mera än tre dagar.

I öfrigt enligt lag.

Arbetare samt hans hustru och oförsörjda
barn erhålla vid verklig sjukdom mot en
afgift af kr. 1: 50 pr år och arbetare
fri läkarevård af den läkare, med hvilken
arbetsgifvaren träffat aftal; dock ej fri
medicin.

§ 5.

A Honing.

Aflöning sker 2 gånger i månaden med
c :a 14 dagars mellantid och utbetalas
första gången hälften af beräknad månadsförtjänst,
vid andra aflöningen återstoden
af månadsförtjänsten.

Lista öfver gällande ackordspriser skall
upprättas så fullständig som möjligt, och
finnas tillgänglig för vederbörande.

Rörande allt ackordsarbete samt arbetspris
för specialsorter, so.m icke blifvit bestämdt
genom fasta prislistor, träffas öfverenskommelse
genom fri förhandling i
hvarje fall mellan arbetsgifvaren eller dennes
representant och den eller de arbetare,
åt hvilka ackordsarbetet erbjudes, och
skall uppgörelse därom ske före arbetets
påbörjande.

Såsom specialsorter skola anses de, som
ej i bilagdä tariff finnas upptagna eller
ej kunna jämföras med däri angifna sorter.

Sådana glassorter, som kunna hänföras
till prislistan, men hvars rymd eller mått,
ej där återfinnas, skola betalas med samma
pris som den i listan upptagna sort, hvars
rymd eller mått ligger närmast ifrågavarande
glas.

§ 6.

Underåriga, öfveråriga och mindre
arbetsföra.

Dylika arbetare aflönas i förhållande till
deras arbetsförmåga och arbetsprestationer.

§ 7.

Uppsägningstid.

Mellan såväl arbetsgivare som arbetare
gäller en ömsesidig uppsägningstid af 30
dagar.

§ 8.

Afskedande af arbetare vid arbetsbrist.

Vid afskedande på grund af arbetsbrist
skall, under förutsättning af lika arbetsduglighet
och skötsamhet i öfrigt, hänsyn
tagas till den tid arbetaren varit på
platsen samt om han tillhör kommunen
och har försörjningsplikt.

§ 9-

Tvisters biläggande.

Uppstå tvistigheter berörande detta aftal
mellan bruket och dess arbetare, äfven
om de skulle afse dess tolkning, få de
under inga omständigheter föranleda till
något som helst störande ingrepp i arbetets
gång, utan skall därom förhandlas först
emellan bruket och resp. afdelning och därefter,
om enighet ej uppnås, mellan parternas
resp. organisationer.

§ 10.

Ordningsregler.

A. Hvarje arbetare måste iakttaga ett
hederligt och anständigt uppförande, med
flit och efter bästa förmåga fullgöra sitt
arbete och villigt åtlyda arbetsbefäls order ;
skolande förekommande order på ett höfligt
och humant sätt utdelas.

B. Arbetare, som i sitt arbete uppträder
i berusadt tillstånd, till sin arbetsplats
medför eller inom fabriksområdet inför
spirituösa drycker eller visar uppenbar
olydnad mot befäl, kan efter skedd undersökning,
af skedas utan uppsägning. Enahanda
påföljd gälle för uteblifvande från
arbetet utan laga förfall.

C. Utan arbetsbefäls tillåtelse äga obehöriga
ej tillträde till fabriksområdet.
Dessutom är ingen berättigad till tillträde,
som ej har något arbete att utföra inom
fabriken eller äger arbetsbefäls särskilda
tillstånd därtill, hvadan ock fabrikspersonalen
äger tillträde endast vid sina bestämda
arbetstider.

Tidningar och tidskrifter få ej utdelas
eller läsas under arbetstid.

D. Arbetare är skyldig att noggrant
iakttaga den fastställda arbetstiden och
får icke onödigtvis aflägsna sig från sitt
arbete.

§ 11.

Aftalets giltighet.

Detta aftal gäller från den 1 januari
1908 till den 1 oktober 1909 med tre
månaders ömsesidig uppsägningstid före

JORD- OCH STENINDUSTRI.

333

aftalstidens utgång. Sker ej uppsägning
å någondera sidan å sålunda föreskrifven
tid, gäller aftalet ytterligare med tre månaders
ömsesidig uppsägning år efter år
oförändradt.

Uppsägning af aftal skall åtföljas af
förslag till nytt aftal.

§ 12.

Gliisslipnrna.

Glassliparnas aflöning utgår enligt bilagd
prislista. Alla priser beräknas pr
100 st. fullgodt och afsynadt glas.

För sådant arbete, som ej lämpligen
kan utföras på ackord, skall arbetslönen
för fullgod arbetare utgå med 40 öre pr
timme.

Uppsättning och riktning af nya stenar
på spindlar äfvensom hopsättning af korkskifvor
samt sortering af det slipade glaset
ombesörjes af bruket. Glaset skall
af sliparen afsköljas, hvaremot tvättning
och torkning af detsamma bekostas af
bruket. Transporten af glaset från hyttan
till sliperiet skall verkställas af glassliparne
själfva; all öfrig transport ombesörjes af
bruket. Likaledes åligger det bruket att
låta nedköra och där så erfordras, söndersåga
för eldning af sliperiet erforderlig
ved. Eldningen af sliperiet verkställes
däremot af sliparne.

S. k. förmanspenningar eller afgifter från
sliparna till förmännen, ingå icke i ackordsprisen.

§ 13.

Glasbl&sarna.

Glasblåsarnes aflöning utgår efter bilagd
prislista. Alla priser beräknas för
hel verkstad och pr 100 st. fullgodt och
afsynadt glas.

Mästares, benmakares och uppblåsares
arbetslöner blifva följande:

Mästare:

l:sta året........som mästare 48%

2:dra »........» » 50 >

Benmakare:

l:sta året......som benmakare 30 >

2:dra »...... » > 32»

3:dje » & däröfver » » 34 j

Uppblåsare:

lista året......som uppblåsare 18 »

2:dra »...... > » 20 >

3:dje » & däröfver > > 22 »

å bilagda pristariffs accordspriser.

Glasmakarne åligger att kostnadsfritt
verkställa insättning af deglar; skolande
härmed jämförliga arbeten utföras på sätt
hittills vid hvarje bruk varit vanligt.

Tömning af glaset ur kylpottorna bekostas
af bruket.

§ 14.

För den händelse någon utaf mästare,
benmakare . eller uppblåsare i verkstad

skplle vara frånvarande, skall arbetslönen
utgå efter en timpenning af kr. 1:25
för hel verkstad; arbetsgifvaren dock obetaget
att, vid fall af längre bortovaro af
arbetare, genom förhandling med ifrågavarande
verkstad på annat sätt ordna saker}.
Då ofvan nämnda timpenning utbetalas,
skola resp. personer däraf åtnjuta
sina resp. procenter.

§ 15.

Anfängarnes arbetslöner blifva som
följer:

apfångare fyllda 16 år, som arbetat i
yrket i två år, aflönas med 16 Vä öre
pr timme, fyllda 17 år 18 öre pr timme
och fyllda 18 år 19 öre pr timme.

§ 16.

Glasbrukets grofarbetare.

Vid bruket anställda grofarbetare skola
åtnjuta aflöning efter nedanstående pris -

lista:
		kr.
för	Smältare vid 4 degels ugn pr månad	70	—
	» 2> 5 » » » »	75	—
	» » 6 » » » »	80	—
	Skörare » 4 » » > »	60	—
	» » 6 > S> ^ »	70	—
	Stoppare, pr månad.......	50	—
	» för nattpass 5 kr. tillägg pr månad
	Ugnsskötare, pr månad......	50	—
»	Glaspackare, pr timma......	0	26
T>	Lådmakare, > » ......	0: 26
■ »	Utbildad formsnickare, som håller
	egna verktyg, pr timma ....	0: 30
St	annan formsnickare, pr timma . . .	0	28
	Degelmakare, pr timma......	0	26
	Glassynare, > » ......	0: 26

Såväl stoppare som ugnsskötare erhålla
två fripass i månaden.

§ 17.

Alla vid bruket anställda arbetare skola
åtnjuta fria husrum. Där arbetsgifvaren
ej tillhandahåller fria husrum, skall utgå
årlig hyresersättning till nedannämnda
belopp:

För gift arbetare, fylld 30 år ... . 100 kr.

2>		under 30 år . . . .	65 »
ogift >	öfver 25 år ... .	40 »
		mellan 18 och 25 år	30 »
	under 18 år . . . .	20 »

Arbetare, som nu äro eller under aftalstiden
blifva ägare till egna hem, vare
ej skyldiga afflytta till bruket, utan skall
jämväl till dylik arbetare utgå ofvan nämnda
hyresersättning, därest ej genom särskildt
kontrakt med bruket finnes annorlunda
stadgadt. ''

Glasbruk.

334

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Glasbruk.

Ackordsprislistor.

Bil. 1- Pristariff öfver slipning af hushållsglas.

gällande för svenskt glas .(ej exportglas).

			Omst.					Omst.
	Medel-	pris m. 10 proc.			Medel-	pris m. lOproc.
		förhöj-				förhöj-
			ning.					ning.
Servis lille. Vinglas 2’/j cl.......
4	15	4	56		Punschglas med grep på fot .	5		5	50
» 4 p......	4	41	4	85		* p » utan fot	5	—r-	5	50
* 5 »......	4	59	5	04		Dricksglas 15 cl......	5	50	6	05
j 7 Va j......	5	17	5	68		. 20 ......	6	—	6	60
» 10 P......	5	80	6	38		p 25 ».....	6	—	6	60
» 15 »......	6	16	6	77		. 45 >.....
. 20 »......	8	—	8	80		> 60 ».....
» 25 »......	8	33	9	16		Vattenkaralfer 65 cl. . . .
» 30 p......	9	—	9	90		» 100 ....
Champagneskålar.....	7	75	8	52		p 130 » . . .
» glas ......	5	40	5	94		Vinkaraffer 32 cl.....	27	50	30	25
Punschglas med grep på fot .	4	25	4	67		> 65 » . . . .	40	—	44	—
j » » utan fot	4	75	5	22		. 100 . ....	50	—	55	—
Dricksglas 15 cl......	5	25	5	77		* 130 p ....
» 20 ».....	5	94	6	53		Bränvinsflaskor 65 cl. . . .	40	—	44	—
» 25 >.....	7	25	7	97		Bränvinsglas 4 & 5 cl. . .	6	50	7	15
» 45 ».....	8	—	8	80		Tillbringare 65 cl.....
p 60 ».....						> 100 .... .
Vattenkaralfer 65 cl. . . .						130 .... .
. 100 » . . .						p 200 p ... .
» 180 » . . .						Gräddkannor .......
Vinkaraffer 32 cl. . . . .	33	60	36	96		Sockerskålar.......
» 65 » . . . .	43	—	47	30		Geléskålar 240 mm.....
» 100 » ...	52	—	57	20		Assietter 150 mm......
» 130 > ....	70	—	77	—		Saladierer 130 mm. runda .
Bränvinsflaskor 65 cl. . .	40	—	44	—		» 150 » ovala .
Bränvinsglas 4 & 5 cl. . .	5	44	5	98		Ostkupor med fat 150 mm. .	50	—	55	—
Tillbringare 65 cl.....						» p p 175 p
» 100 » ... . > 130 > . . . . > 200 i ... .						Servis Anonym.
Gräddkannor .......						Vinglas 2l/v cl.......	1	61	i	77
Sockerskålar .......						p 4 »......	1	74	i	91
Geléskålar 240 mm.....						p 5 p .... .	1	78	i	95
Assietter 150 mm......						P 7l/2 p......	2	12	2	33
Saladierer 130 mm. runda .						p 10 p......	2	36	2	59
p 150 » ovala .						. 15 3......	2	40	2	64
Ostkupor med fat 150 mm. .	50	—	55	—		. 20 »......	3	—	3	30
. » » 175 »						» 25 ....... . 30 >......	3	56	3	91
Servis Erik.						Champagneskålar.....	3	98	4	37
					. glas ......	2	58	2	83
Vinglas 2''/a cl.......	4	25	4	67		Punschglas med grep på fot .	2	07	2	27
» 4 »......	4	25	4	67		» » » utan fot	2	05	2	25
. 5 .......	4	75	5	22		Dricksglas 15 cl......
» 7*/2 »......	5	50	6	05		» 20 ».....
. 10 .......	5	75	6	32		» 25 ......
. 15 .......						» 45 ......
. 20 .......						> 60 p.....
. 25 »......	8	50	9	35		Vattenkaraffer 65 cl. . . .	8	—	8	80
p 30 p......						. 100 ....	8	—	8	80
Champagneskålar.....	8	50	9	35		p 130 p . . .			13
» glas ......	5	50	6	05		Vinkaraffer 32 cl......	12	50	75

JORD- OCH STENINDUSTRI.

335

			Omst.
	Medel-	pris m. 10 proc.
		förhöj-
			ning.
Vinkaraffer 65 cl.....	16	50	18	15
» 100 » .... » 130 » ....	19	50	21	45
Bränvinsflaskor 65 cl. . . . Bränvinsglas 4 & 5 cl Tillbringare 65 cl.....	1	50	1	65
» 100 ■>.... » 130 » ... . » 200 » ....	15		16	50
Gräddkannor ....... Sockerskålar....... Geléskålar 240 mm..... Assietter 150 mm...... Saladierer 130 mm. runda .
» 150 » ovala .
Ostkupor med fat 150 mm.
» » » 175 i	15	—	16	50
Servis Edvard.
Vinglas 21/2 cl.......	3	75	4	12
» 4 »......	4	05	4	45
» 5 »......	4	50	4	95
» 71,! »......	5	07	5	57
» 10 »......	5	■11	5	95
» 15 ;......	6	37	7	—
» 20 »......	7	—	7	70
» 25 .......	7	66	8	42
» 30 »...... Champagneskålar.....	7	60	8	40
i glas ......	5	00	6	05
Punschglas med grep på fot .
> > > utan fot	2	—	2	20
Dricksglas 15 cl......	7	—	7	70
i 20 » .....	8	—	8	80
» 25 ».....	9	—	9	90
» 45 »..... » 00 ».....	10	—	11	—
Vattenkaraffer 65 cl. . . .	32	—	35	20
» 100 ....	32	79	36	07
» 130 >...	37	50	41	25
Vinkaraffer 32 cl.....	39	33	43	26
» 65 .... .	46	66	51	32
» 100 » ....	53	33	58	66
> 130 » ....	62	50	68	75
Bränvinsflaskor 65 cl. . . .
Bränvinsglas 4 & 5 cl. . . Tillbringare 65 cl.....	20;		22
» 100»....	25	—	27	50
» 130 » .... . » 200 »..''..	30	—	33	—
Gräddkannor .......	4	_	4	40
Sockerskålar....... Geléskålar 240 mm.....	70		77
Assietter 150 mm......	15	_	16	50
Saladierer 130 mm. runda .	20	—	22	—
» 150 » ovala .	25	—	27	50

	Medel- pris.	Omst. pris m. 10 proc. förhöj-ning.
Ostkupor med fat 150 mm. .	15	L	16	50
» » » 175 » .	20	—	22	—
Servis Juno.
Vinglas 2''/> cl.......	2	99	3	28
» 4 »......	3	22	3	54
. 5 »......	3	41	3	75
7 Va »......	3	82	4	20
»10 »......	4	36	4	79
» 15 ».....	4	40	4	84
» 20 »......	5	—	5	50
» 25 ».....	6	27	6	88
> 30 »......
Champagneskålar.....	6	58	7	23
» glas ......	4	—	4	40
Punschglas med grep utan fot	3	62	3	98
Dricksglas 15 cl......	5	16	5	67
» 20 » . . . .	5	75	6	32
» 25 » . . .	7	33	8	06
» 45 » . . . .	8	—	8	80
» 60 » . . .	9	50	10	45
Vattenkaraffer 65 cl. . .	30	—	33	—
» 100 » . . .	35	—	38	60
» 130 » . . .	40	—	44	—
Vinkaraffer 32 cl. .	36	—	39	60
» 65 » . . .	45	—	49	50
» 100 » . . .	52	—	57	2(1
» 130 » ....
\| Bränvinsflaskor 65 cl. .	45	—	49	50
Bränvinsglas 4 & 5 cl. . .	3	—	3	30
Tillbringare 65 cl. . . .	25	—	27	50
100 » . . . .	40	—	44	—
> 130 » ... . » 200 » ... .
\| Gräddkannor . .	4	—	4	40
Sockerskålar....... Geléskålar 240 mm. .
Assietter 150 mm..	8	—	8	80
Saladierer 130 mm. runda .	10	—	11	—
» 150 » ovala .	12	—	13	20
Ostkupor med fat 150 mm. .	25	—	27	50
» » » 175 »	30	—	33	—
Servis Berliner facett.
Vinglas 2*/> cl.......	1	42	1	56
» 4 »......	1	59	1	74
» 5 »......	1	73	1	90
» 7‘/ä » ......	2	21	2	43
» 10 > . . . .	2	71	2	98
» 15 »......	3	38	3	71
» 20 » . .	4	—	4	40
» 25 »......	4	11	4	52
» 30 >......
Champagneskålar.....	4	05	4	45
» glas ......	2	94	3	27

Glasbruk.

336

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Glasbruk.

	Medel- pris.	Omst. pris m. lOproc. förhöj-ning.
Punschglas med grep pä, fot .	2	50	2	75
» » » utan fot	2	55	2	80
Dricksglas 15 cl......	3	—	3	30
» 20 ».....	3	75	4	12
i 25 5.....	4	50	4	95
45 ......	5	‘-	5	50
» 60 ».....
Vattenkaraifer 65 cl. . . .	20	—	22	—
100 > . . .	25	—	27	50
» 130 .... Vinkaraffer 32 cl.....
» 65 » . . . .	20	—	22	—
» 100 » ....	25	—	27	50
» 130 » .... Bränvinsflaskor 65 cl. . . .
Bränvinsglas 4 & 5 cl	2	85	3	13
Tillbringare 65 cl..... » 100 ..... 130 ..... . 200 .... . Gräddkannor ....... Sockerskålar....... Geléskålar 240 mm..... Assietter 150 mm..... Saladierer 130 mm. runda . . 150 > ovala . Ostkupor med fat 150 mm. » > » 173 .
Vhiskykupor 7 cl. facett . .	2	17	2	38
Pinnar facett.......	3	63	3	84
. 3 rader fjäll. . . .	3	-	3	30
» 4 » » . . . .	3	40	3	74
» 5 » » . . . .	4	10	4	51
2> 6 » » . . . .	4	61	5	07
» kulör och skär. . .	2	08	2	94
Dricksglas rundb. 20 cl. facett	3	59	3	94
» » 25 » »	4	04	4	44
» » 20 > oliver	3	38	3	71
. » 25 » >	3	8 Ii	4	24
Tumblers tj. botten 20 cl.
glesa oliver.......	3	29	3	61
Tumblers tj. botten 25 cl.
glesa oliver......•	3	75	4	12
Tumblers tj. botten 20 cl.
täta oliver.....t •	4	50	4	95
Tumblers tj. botten 25 cl.
täta oliver	5	115	5	60
Tumblers tj. botten 20 cl.
Caralus,........	4	06	4	46
Tumblers tj. botten 25 cl.
Carolus.........	4	50	4	95
Dricksglas 20 cl. Margret .	4	—	4	40
» 25 . > .	4	—	4	40
Punschglas snörlif 5 cl. facett	2	95	3	24
» . 7 Vs» »	3	20	3	52
Dricksglas » 15 » »	4	50	4	95
» » 20 » »	5	—	5	50
» » 25 » »	5	50	6	05

			Omst.
	Medel-	pris m. lOproc.
		förhöj-
			ning.
Dricksglas snörlif 45 cl. facett ......... Bierstänger 15 cl. facett . .	3	37	3	70
» 22 > » . .	4	02	4	42
» 15 3 oliver . .	2	23	2	45
» 22 » > . .	2	40	2	64
» 15 » Margret-.	3	93	4	32
» 22 » »	5	16	5	67
» 22 » Axelina .	5	—	5	50
» 32 » »	5	17	5	68
Sejdlar Gustaf 20 cl. facett	6	—	6	60
» » 32 » »	8	—	8	80
Sejdlar svängda 32 cl. endast oliv.......... Sejdlar svängda 32 cl. oliver	5	—	5	50
& fjäll.........	10	50	11	55
Ölkupor Felix 25 cl. ...	4	16	4	57
Cognacsglas 2l/a cl. Margret	2	97	3	26
Punschkupor 7 > » Vinkaraffer 3-snip 65 cl. en-	4	25	4	67
däst oliv olivslipad propp Vinkaraffer 3-snip 100 cl. en-	18	33	20	16
dast oliv olivslipad propp Vinkaraffer 3-snip 65 cl. hals	23	33	25	66
och oliv diamant propp . Vinkaraffer 3-snip 100 cl.	35	—	38	50
hals och oliv diamant propp Vinkaraffer 3-snip 65 cl. hals	40	—	44	—
& S B. diamant propp . .	25	—	27	50
Vinkaraffer 3-snip 100 cl. hals & S B. diamant propp Vinkaraffer 3-snip 65 cl. hals,	30	—	33	—
oliver & S B....... Vinkaraffer 3-snip 100 cl.	30	--	33	—
hals, oliver & S B. . . .	35	—	38	50
Karaffer 65 cl. helslipade .	31	66	34	82
» 100 5	37	66	41	42
» 130 » »	47	66	52	42
Karaffer 3 ringar 65 cl. hel-slipade ......... Karaffer 3 ringar 100 cl. hel-	21	—	23	10
slipade......... Karaffer 3 ringar 130 cl. hel-	27	50	30	25
slipade......... Kägelflaskor A. B. C. 15 cl.	35	—	d8	50
diamant propp..... Kägelflaskor A. B. C. 26 cl.	30	—	33	—
diamant propp..... Kägelflaskor A. B. C. 40 cl.	36	67	40	33
diamant propp..... Kägelflaskor Å. B. C. 50 cl.	40	—	44	—
diamant propp..... Kägelflaskor A. B. C. 65 cl.	45	—	49 49	50
diamant propp..... Kägelflaskor A. B. C. 80 cl.	45	—	50

diamant propp..... Iskaraffer med ring 50 cl.	65	—	71	50
fjällslipad ring SB.. . .	6	66	7	32

JORD- OCH STENINDUSTRI.

337

			Omst.
	Medel-	pris m. 10 proc.
		förhöj-
			ning.
Iskaraffer med ring 65 cl.
fjällslipad ring SB.. . . Iskaraffer med ring 100 cm.	8	—	8	80
fjällslipad ring SB.. . . Iskaraffer med ring 130 cl.	10	25	11	27
fjällslipad ring SB.. . . Skålar Josef 120 mm. . .	21	66	23	82
» > 140 » . .	26	—	28	60
» > 160 * '' . .	31	25	34	37
» > 240 > . .	48	40	53	28
» » 255 ■» ■ . .	56	66	62	32
» Hedda 120 » . . » j 140, > ; .'' . » » 160 »
» » 240 » • . .	15	—	16	50
» » 255 » . .	20	—	22	4-
» Bror 120 » . .	4	—	4	40
> » 140 » . . » » 160 ■» . .	4	—	4	40
> » 240
> » 255 » ■ . » Edvard 120 » . .	10	—	11	—
» » 140 » . .	40	—	44	—
» » 160 » .. .	45	—	49	50
j > • 240 i- . .	70	—	77	—
» » 255 > ...	80	—	88	—
» Leonora 120 » . .	11	50	12	65
» » 140 » . .	15	—	16	50
> >■ 160 > . . ■ » 240 » . .	42	50	46	75
» »■ 255 » . .	45	—	49	50
> Ludvig 120 » . .	15	—	16	50
» » 140 > . .	15	50	17	05
» > 160 > . .
» » ■ 240 • > . . » 255 »- .
Skålar o -fotter 110 mm. uddar & oliver..... Skålar 3 fotter 130 mm.	13	25	14	57
uddar & oliver.....	15	25	16	77
Skålar 3 fotter 150 mm. uddar & oliver..... Skålar 3 fötter 180 mm.	18	—	19	80
uddar & oliver..... Skålar 3 fötter 210 mm.	23	33	25	6tf
uddar & oliver..... Skålar 3 fötter 240 mm.	28	75	31	62
uddar & oliver..... Kompottskålar drifna 110	35	—	38	50
mm. på låg fot, oliver . . Kompottskålar drifna 130	3	37	3	70
mm. på låg fot, oliver . . Kompottskålar drifna 150	4	87	5	35
mm. på låg fot, oliver . . Kompottskålar drifna 180	5	88	6	47
mm. på låg fot, oliver . . Kompottskålar drifna 210	8	38	9	21
mm. på låg fot, oliver . .	9	88	10	80

			Omst.
	Medel-	pris m. 10 proc.
		förhöj-
			ning.
Gräddkannor 7''/s cl. oliver &
facett .........	3	66	4	02
Gräddkannor 15 cl. oliver & facett ......... Gräddkannor 25 cl. oliver &	5	33	5	86
facett ........	6	33	6	96
Gräddkannor 7 Vs cl. oliver & fjäll.......... Gräddkannor 15 cl. oliver &	4	—	4	40
fjäll.......... Gräddkannor 25 cl. oliver &	5	57	6	12
fjäll.......... Gräddkannor 7Vs cl. endast	6	65	7	31
oliver......... Gräddkannor 15 cl. endast	2	75	3	02
oliver......... Gräddkannor 25 cl. endast	3	—	3	30
oliver .........	4	_	4	40
Gräddkannor 7 Va cl. endast facett ......... Gräddkannor 15 cl. endast	3	—	3	30
facett ......... Gräddkannor 25 cl. endast	3	50	3	85
facett .........	4	_	4	40
Randning........			0	40
Planing......... Liten kula = kula å glas på			0	48
ben och fot ....... Stor kula = kula utan plan			0	33
å dricksglas samt därmed jämförliga sorter ....			0	65
j Kantning..........			0	40

För kulor å karaff er, kannor- ostkupor
med fat samt liknande större. sörter, bibehålies
de priser, som hittills vid hvarje
bruk varit gällande.

Slipning af stor kula och plan i bottnar
betalas med följande priser utan förhöjning: Sprängda.

60 cl. pr 100 st..........Kr. 0: 90

45 > > » >......... j 0:80

25 » ■ * » •» -. •. -. . .. ...... » 0: 70

20 » » ■» » ......... . » 0:60

18 »......... » 0:50

i 5 . .'' » t......... > 0:45

Drifna.

60 cl. pr 100 st. . ........Kr. 1: —

45 » » » > . ........ > 0:90

25 » > »■ > 0:80

20 > j » » 0: 70

18 » > » 0:60

15 > » ■» 0:55

Glasbruk.

339/o8. Arbetsaftal.

22

338

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Glasbruk.

					Omst.					Omst.
			Medel- pris.	pris in. 10 proc. förhöj-			Medel- pris.	pris m. 10 proc. förhöj-
					ning.					ning.
Blankborrning	af vinkaraf-						Grofborrning af belgiska	0		0	72
fer......			6	—	6	60		karaffer 15 cl......	66
Blankborrning	af	ättiks-						Grofborrning af belgiska	0		0
flaskor . . .			3	—	3	30		karalfer 32 cl......	66	72
Grofborrn. af burkar 5 cl.	1	50	1	65		Grofborrning af belgiska
2> »		10 »	1	50	1	65		karalfer 65 cl......	1	—	1	10
S> »		15 >	1	60	1	76		Grofborrning af belgiska	1
	3>	32 »	2	20	2	42		karalfer 100 cl......	50	1	65
		65 p	3	—	3	30		Grofborrning af belgiska
		100 >	3	70	4	07		karaffer 130 cl......	1	50	1	65
		130 »	4	40	4	84		Vinkaraffer Belgiska 15 cl.	10		11
3- »	3>	200 »	5	30	5	83		facett .........	66	72
» »		260 »	5	90	6	49		Vinkaraffer Belgiska 32 cl.	14		15
		400 »	7	75	8	52		facett .........	—	40
» 3>		500 »	9	—	9	90		Vinkaraffer Belgiska 65 cl.	21		23
3> »		800 »	10	—	11	—		facett .........	66	82
Grofborrning	af	belgiska						Vinkaraffer Belgiska 100 cl.	26		29	32
karalfer 7Va cl. .		0	66	0	72		facett .........	66
I Grofborrning	af	belgiska						Vinkaraffer Belgiska 130 cl.	34		37	40
karalfer 10 cl. .		0	66	0 1 72 \|	facett........ .	—

Bil. 2. Pristariff öfver hushållsglas.

Gällande för svenskt glas (ej exportglas).

Klippta och drifna, servis och andra
glas på ben och fot, som ej annorstädes
i denna pristariff finnas upptagna, med
stråben, pelar, knapp, simpelt väderben
eller därmed jämförliga.

A. Släta = Berlinerglas & liknande
sorter.

Vinglas och andra glas på ben & fot 2''L cl.	1: 39
D:o	4 »	1: 45
D:o	5 »	1: 53
D:o	7 Va »	1: 66
D:o	10 >	1: 97
D:o	15 >	2: 34
D:o	20 *	2: 44
D:o	25 >	2: 90
Champs höga......		2: 38
p låga......		2: 81
Punschglas på fot . . . .		2: 24
» utan fot . . .		1: 62
Dricksglas tunn botten . .	. . . 15 cl.	1: 50
	. . . 20 »	1: 67
» 2- » . .	. . . 25 >	1: 77
» » » . .	. . . 45 »	2: 33
» ''i » . .	. . . 60 >	2: 69
Yattenkaraffer......		3: 48
	. . . 10(i >	3: 57
2 ......	. . . 150 >	3: 99
Vinkaraffer utan grep . .	. . . 32 >	3: 50
» » . .	. . . 65 >	5: 72

Vinkaraffer utan	grep		. 100		6: 55
			med .	. 130		7: 45
	med		Vprop- .	. 32		5: 76
			par .	. 65	i	7: 99
	2>	2>	1	. 100		9: 63
				. 130	i	10: 50
Tillbringare				. 65		4: 98
2>				. 100		5: 91
				. 130	2	7: 02
				. 200	»	7:57

B. Till slipning1 = Servis anonym &
liknande sorter.

Vinglas och andra glas på hen & fot 2*/s cl. 1: 59

X):o 4 2 1:64

D:o 5 » 1:69

D:o 7‘,''a » 1: 87

D:o 10 » 2: 16

D:o 15 » 2:69

D:o 20 ■ » 3:04

D:o 25 » 3:06

Champs höga ............ 2: 58

» låga............ 2:93

Punschglas på fot...... . . . 2: 38

» utan fot ......... 1:67

Dricksglas tunn botten.....15 cl. 1:52

p p p 20 p 1:78

> • p p .....25 p 1: 83

> > » 45 > , 2:24

p p p 60 p 2:47

JORD- OCH STENINDUSTRI.

339

Yattenkaraffer.........65 » 3: —

» 100 » 4:40

> 130 » 4:87

Vinkaraffer utan grep.....32 > 3: 72

» » > 65 ! 6:02

> » » 1 . . 100 » 7:20

» » » I med . . 130 > 8: 28

» med » yprop- . . 32 > 6:52

» » »I par . . 65 » 8:78

» » » ) . . 100 » 10:97

» » > 130 » 12:86

Tillbringare.........65 » 5:86

* 100 » 6: 40

» 130 > 7: 22

» 200 > 7:87

Sprängda servisglas och andra glas på
ben. och fot, som ej annorstädes i denna
pristariff finnas upptagna, med stråben,
pelar, knapp, simpelt väderben eller därmed
jämförliga.

A. Släta.

Vinglas och andra glas på ben & fot 21/»	cl.	1: 21
D:o	4	P	1: 28
D:o	5	P	1: 34
D:o	7*/>	P	1: 51
D:o	10	P	3: 66
D:o	15	P	2: 02
D:o	20	P	2: 52
D:o	25	P	2: 60
Champs höga........			2: 08
» låga........			2: 28
Punschglas på fot......			1: 77
» utan fot .....			1: 34
Dricksglas tunna.......	. 15 cl.	0: 91
S* » ......	. 20	P	1: 05
» » .....	. 25	P	1: 17
» -P .......	. 45	P	1: 65
P P .......	. 60	P	1: 87
B. Till slipning. Vinglas och andra glas på ben & fot 2l/a	cl.	1: 26
D:o	4	P	1: 35
D.-o	5	P	1: 43
D:o	7Vs	P	3: 62
D:o	10	P	1: 78
D:o	35	P	2: 18
D:o	20	P	2: 57
D:o	25	P	2: 72
Champs höga.........
> låga.........			2: 40
Punschglas på fot.......			2: 10
> utan fot......			1:41
Dricksglas tunna.......	15 cl.	0: 97
» P .......	20	P	1: 12
P P .......	25	P	1: 28
P P .......	45	P	1: 82
P P .......	60	P	2: 15

Sprängda servis- och andra glas på ben
& fot med särskildt tjocka ben eller s. k.
fasonben t. ex. Edvard med bats vid
foten, Carl XV •— ben som göres i sax
etc. Arbetslönen lika för slätt och slipadt.

Vinglas och andra glas på ben & fot 21/» cl. 1: 40

D:o 4 » 1:46

D:o 5 > 1:58

D:o 7Vs » 1: 79

D:o 10 » 2:08

Ilo 15 > 2:44

D:o 20 » 2:97

D:o 25 > 3:03

Champs höga............2: 30

> låga............2:70

S. k. källarglas, klippt och (lrifvet.

Likörglas, stråben, pelar eller knapp 21/acl. 1: 46

Punschknpor » > > > 1:57

Vhiskykupor > > » > 71/* > 1:65

Ölknpor små > > > > 2:45

> stora > » » > 2:77

Bränvinsglas pinnar låga . . . . 4 el. 1:57

» » > .... 5 » 1:64

> > halfhöga . . 4 » 1: 61

5 » j . . 5 > 1:64

> » höga .... 4 » 1:67

» > > .... 5 > 1:75

Tumblers 2115 tjocka koniska . . 15 » 1:59

D:o . . 20 » 1: 78

D:o . . 25 » 2: —

D:o . . 45 » 2:57

Antomatgl.tjockakoniska&svängdalö > 1:57
D:o 20 > 1:73

D:o 25 » 2: 14

D:o 45 > 2: 61

Böhmare tjocka grada......15 » 1: 79

D:o 20 j 2:08

D:o 25 > 2:51

S. k. simpla dricksglas, drifna, ej klippta.

Grada s. k. 32 okulade.....15 cl. 1: —

D:o 20 > 1:06

D:o 25 > 1: 18

Koniska Becher släta eller refflade 20 > 1: 06

D:o 25 » 1:15

D:o 45 > 1:43

Rundbottnade dricksglas.....15 » 1: —

> » ..... 20 » 1: 06

> » .....25 j 1: 18

Andra dricksglas förut ej upptagna.

Tumblers tjock botten, sprängda . 15 cl. lr-—

D:o .20 > 1: 21

D:o .25 > 1: 36

D:o .45 > 1:78

Tunnor klippta och drifna . . . .20 > 1:84

D:o . . . . 25 » 2: —

Ölglas och sejdlar.

Tulper höga oknlade......35 cl. 3: 87

Ölglas Gnstaf utan grep . . . . 20 > 2:80

» > > > .... 82 > 3:40

» » med > .... 20 » 4:54

> > » » .... 32 » 5:94-

» Axelina........32 > 2:82

» Iduna sprängda..... 25 > 2: 56

Glasbruk.

340

KOLLBKTIVAFTALET I SVERIGE.

Glasbruk.

Bierstänger kulade.....		. 22 cl.	2: 05	Kompottskålar, låg fot drifna	110 mm. 3: 39
> P .....		. 15	P	1: 83	D:o	130 > 3:91
Vanliga sej diar......		32	P	2: 88	D:o	150 » 5:06
Brunsmuggar sprängda . . .		. 20	P	2: 10	D:o	180 » 7: —
Engelska vinglas refflade . .		. 5		1: 58	D:o	210 » 9: 50
5 > slipade . .		. 5		1: 65	Strösockerskålar med lock . .	110 > 10: 42
Kallskålskupor......		. . r •	4: 36
Vattenkaraffer helslip. med propp bo cl.	6: -
D:o		100	>	7:61	Blåsta gräddkannor & ostkupor med lat,
D:o		130		8:27	tallrikar m. in
Helsl. vattenkaraf. 3 ring. m. propp 65	P	7: 09
D:o		100	>	9: —	Sofia & liknande.....	7Va cl. 1: 85
D:o		130	>	10: 90	D:o .....	15 » 2: 22
Karaffer. Tyska,					D:o .....	25 > 2: 62
med ring och propp, släta		. 15		2: 28	Ostknpor med fat.....	150 mm. 12: 32
D:o		. 23	»	2: 65	D:o .....	175 » 14: —
D:0		. 32	P	3: 16	D:o .....	200 » 15:28
D:o		. 65	P	3: 22	Tallrikar kulade och drifna .	165 > 3:30
D:o		. 100	»	4: 61	D:o	145 » 3:07
D:o		. 130	P	5: 25	Sköljkoppar kulade och drifna	150 » 2:95
med ring, facettslipade . .		. 15	>	2: 87	Ättiksflaskor med propp till ställ ... 3: 04
D:o . .		. 23	>	3: 23	Senapskannor med lock till ställ ... 2: 74
D:o . .		. 32	>	3: 70	Pepparflaskor till ställ . . .	.... 2:21
D:o . .		. 65	>	4: 59	Skyltburkar, sneda, höjd . .	350 mm. 8: —
D:o . .		. 100	>	5: 49	D:o . .	310 > 6: —
D:o . .		. 130		6: 38	D:o . .	280 » 4:50
Kägelflaskor med propp . .		. 16	>	3: 53	D:o . .	250 » 3: —
D:o . .		. 23		3: 05	D:o . .	210 » 2: 50
D:o . .		. 40	>	4: 46	D:o . .	185 > —
D:o . .		. 50	>	5: 02	Bär- eller konservflaskor
D:o . .		. 65	P	5: 25	till lock eller kork . . .	. 32 cl. 1: 60
D:o . .		. 80	P	5: 40	D:o ...	. 50 > 1:70
Kägelflaskor utan propp . .		. 16	P	1: 80	D:o ...	. 75 > 1:93
D:o . .		. 23	P	2: 21	D:o ...	. 100 » 2:40
D:o . .		. 40	P	2: 64	Burkar med inslipad propp .	. 800 > 15: 30
D:o . .		. 50	P	2: 99	D:0	. 500 » 13: 32
D:o . .		. 80	P	3: 60	D:o	. 400 » 9: 73
Vattenkaraffer raka simpla .		. 100	P	2: 60	D:o	. 260 » 8: 66
D:o		. 130	P	2: 82	I)-o	. 200 » 6:74
D:o		. 200	P	3: 29	D:o	. 130 > 5: 63
D:o		. 260	P	3: 96	D:o	. 100 » 4:06
Vattenkaraffer kulrunda & stolpar 100	P	2: 96	D:o	. 65 » 3:60
D;o		130	P	3: 52	D:0	. 32 » 2: 64
D:o		200	P	3: 93	D:o	. 15 » 2:32
V attenkannor.......		. 100	P	5: 62	D:o	. 10 » 2: 29
Ispumpor.........		. 65	P	2: 84	D:o	. 5 > 2: 17
.........		. 100	P	3: 04	Vanliga syltburkar ....	. 800 > 0: 66
P .........		. 130	P	3: 68	D:o ....	. 500 . 6:86
Iskaraffer med ring ....		. 50	P	3: 44	D:o ....	. 400 » 5:22
D:o . . . .		. 65	P	3: 55	D:o ...	. 260 » 3: 93
D:o . . . .		. 100	P	4: 54	D:o ....	. 200 > 3: 06
					D:o ....	. 130 > 2:45
					D:o ....	. 100 » 2: 12
Blåsta skålar och tårtfat			D:o ....	. 65 > 1:89
					D:o ....	. 30 > 1: 44
Skålar Josef.......		120 mm. 4: 64	D:o ....	. 15 » 1:05
» P .......		140	P	5: 83	Vanliga kaffekulor.....	. 32 » 1:24
» » .......		160	P	7:41	D:o .....	. 65 > 1:49
P P .......		. 240	P	12: 35	D:o .....	. 100 » 1: 62
P » .......			P	14: 06	D:o .....	. 130 » 1: 70
s Bror.......		120	P	4: 80	D:o .....	. 200 » 2: 56
» P .......		. 140	P	4: 95	D:o .....	. 250 > 3: 09
» P .......		. 160	P	8: 57	D:o .....	. 400 » 3:68
» P .......		. 240	P	13: 46	11:0 .....	. 500 > 4:31
P » .......		. 255	P	15: 58	Mjölkbunkar.......	. 32 » 1:54
» Nils-Ludvig ....		. 230	P	5: 94	> blå kant . . .	. 32 > 1:79

JORD- OCH STENINDUSTRI.

341

Diverse.

4 kant gamla brännvinsflaskor
D:o

Skolbläckhorn, drifna. ....
Trattar, drifna........

Ryska diflaskor.......

Kaprisflaskor........

Fiskkupor, refflade & släta . .
Fågelkoppar med Imf ....

Flugfångare.........

Lökglas...........

Pianopallar.........

Uringlas för män och. kvinnor

Pressg-l.as.

Pressade dricksglas.....

utan

	Skålar ....				130	mm.	1: 75
	» ....				110		1: 37
65 cl. 2: 88	5 ....				95	s>	1: 25
13(J » 4: 75	Tårtfat . . .				300	»	10: 35
... 0: 74	> ...				250		8: 55
15 cl. 2: 12	» ...				235		7: 25
80 » 2:73	» ...				200	>	6:-
60 » 2: 86	Gräddkannor .				4	cl.	1: 08
75 » 4:20	>				7V2 >	1: 14
100 » 5: —	»				10		1: 21
150 » 8:37					15		1: 61
... 2: 02	Tallrikar. . .				100		1: 04
... 1: 20	» ...				125		1: 12
... 8:25	» ...				140		1: 22
... 1: 10	» ...				150		1: 26
... 3:59	» ...				160		1:52
... 2: 69	Saladierer . .				115	mm	1: 04
... 1:86	» . .				125		1: 22
... 6: 20	J . .				140		1: 40
	2 . .				150	>	1: 45
					160		1: 58
	» . .				170		1: 60
15 Cl. 1: —	» . .				180	>	1: 70
20 > 1: 16	Smöraskar med lock					3: 34
25 > 1:29	Saltkar på fot						0: 81
30 » 3:25	» utan fot .					0: 79
712» 0:88		dubbla .				0: 86
7‘/s » 0: 78	Ljusstakar 200	mm.	höga				3: 03
4 > 0: 84	» 215		»				4: —
270 mm. 9: 41	Ljusmanschetter 70	mm. i	diam. . .		0: 73
250 » 9:33		75					0: 78
	»	80		>			0: 79
210 » 6: —		85	» >				0: 90
180 » 4:50		100					1: 10
150 » 2:48	Gelékoppar 15 cl. rymd .				1: —

Glasbruk.

Arbetsaftal mellan Timmergata aktiebolag och afdelning 219 af Tegelbruk.
Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet (arbetarefackföreningen
vid Timmergata).

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 1.

Arbetare lämnas rätt att oförkränkt tillhöra
sin förening.

§ 2.

Arbetsgifvaxen fördelar och leder arbetet,
samt antager och afskedar arbetare
utan fackförenings ingripande. Arbetsgifvaren
får likväl icke afskeda arbetare endast
af det skäl att denne tillhör någon
viss förening. A andra sidan får arbetare
ej lämna arbetet endast af det skäl,
att arbetsgifvaren använder arbetare, som
icke tillhör viss förening.

Anser arbetare, att afskedandet ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de

att innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

§ 3.

Skiljedom.

Skulle stridigheter uppstå emellan arbetsgivare
och anställd arbetare om tolkningen
af detta arbetsaftal och enighet
ej kan uppnås, skall saken hänskjutas
till en skiljedomstol, och skall denna utgöras
af två af arbetsgifvaren och två
af fackföreningen utsedda personer, hvilka
sins emellan utse den femte, skulle
dock enighet om den 5 :te ej uppnås,
utses denne af Konungens befallningshafvande
i länet.

342

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tegelbruk.

§ 4.

Uppsägningstid.

Uppsägningstiden bestämmes- å ömse sidor,
arbetsgifvare och arbetare emellan,
till åtta dagar. Vid uppstående arbetsbrist
skall sådan arbetare, som längsta tiden
varit anställd hos bolaget, hafva företräde
till arbete.

§ 5.

Första maj.

Den första maj skall vara fridag för
alla, som icke för bränningens normala
gång äro hindrade.

§ 6.

Olycksfallsersättning. Sjukhjiilp.

Vid inträffadt olycksfall, tillförsäkras arbetaren
(1) krona pr dag tills lagstadgad
olycksfallsersättning erhålles. Bolaget lämnar
arbetarna fri läkarvård och fri medicin,
dock endast då sådan är af verkligt
behof, icke för tillfällig förkylning,
eller för sjukdom hvarmed arbetaren var
behäftad, då han tillträdde arbete här.
Arbetaren är också skyldig att så fort
han känner sig sjuk, genast vidtaga åtgärder
för sjukdomens hämmande. En
s. k. samaritlåda skall af bolaget på arbetsplatsen
hållas tillgänglig, och skall
en af arbetarefackföreningen utsedd person
handhafva densamma.

§ T Aflöningsdag.

Aflöningen utbetalas hvarannan fredag
omedelbart efter arbetets slut, och utbetalas
då aflöning för arbete utfördt till och
med nästföregående onsdag, inträffar aflöningsdagen
på en helgdag, utbetalas aflöningen
näst påföljande söckendag. Erån
aflöningen äger arbetsgifvaren rätt att afdraga
de hyresafbetalningar, som enligt
hyreskontrakt är öfverenskommet.

§ 8.

Vid uppstående maskinskada skall annat
arbete om möjligt beredas de arbetare,
som däraf blifvit berörda.

§ 9-

Garanterad timpenning.

Skulle vid blifvande ackordsarbete å röroch
taktegeltillverkningen förtjänsten icke
uppgå till timpenningen, garanteras dock
denna.

§ 10.

Ordningsregler.

Det åligger hvarje arbetare att vid den
maskin där han har sitt arbete, noga tillse

att allt är väl i ordning och om något
blir i olag, som han ej själf kan afhjälpa,
därom genast tillsäga tegelmästaren samt
att, då arbetet för dagen är slutadt, rengöring
omkring maskinerna verkställes innan
platsen lämnas. Det samma gäller
också för de som använda vagnar.

§ Il Arbetstid.

Ordinarie arbetstiden är tio (10) timmar
hvarje helgfri dag, dock för tegelbrännare
tolf (12) timmar. För öfvertidsarbete betalas
25 procent, för sön- och helgdagsarbete
betalas 50 procents förhöjning, allt
utöfver den ordinarie timlönen.

Ackordspriser.

§ 12.

Tillverkningen.

Matare vid murtegelmasldn 19 öre pr
tusen, lergropsmän, fråntagare, bortsättare
och lastare i sandtaget 18 öre,
vagnskjutare 16 öre, afskärare vid murtegelprässen
ld öre, allt pr tusen räknadt,
då vagnarna lastas lika som hittills och
räknas för 80 sten pr vagn. Vid tillverkningen
af 12”x2”, 12”Xl1/2”, samt 10”X
2V2” murtegel samma ackordspris, då som
hittills tre sten räknas för två. Sandpojkar
vid murtegelprässen 10 öre pr tusen.
För 10”x3”-tegel betalas 3 öre lägre än
för 12”x3” pr tusen på hvarje plats.

§ 13.

Rumskjutning pr tusen 12" x 3"-tegel 90 öre

D:o » » 10" x 3''- » 75 »

D:o . > 10" x 2!/''- » 67 >

då fri langning till hvad som sättas öf ver

13 stens höjd af 12”.

§ 14-

Inskjutning i ugnen jämte sättning.

För allt 12”-tegel och samtliga sorters
rör kr. 1: 23, för 10”x3”-tegel kr. 1: 05,
för 10”x2V2”-tegel kr. 0:92, allt pr tusen
då teglet hämtas i de olika ladorna
inom bruksområdet, från stapel lämnas
dock fri nedlangning till det som öfverstiger
13 stens höjd af 12”, för taktegel
betalas tre (3) kr. pr tusen, då det hämtas
i facken och sorteras, detta allt pr
tusen och lag om fyra man. Vid användning
af plåtskott 25 öre extra pr man
för insättning och uttagning hvarje gång.

§ 15.

Uttagning ur ugnen med sortering som hittills.

För all 12”-tegel och samtliga rör 58
öre pr tusen, för 10”x3”-tegel 50 öre och
för 10”x21/i”-tegel 42 öre pr tusen. Tak -

JORD- OCH STENINDUSTRI.

343

%

tegel 70 öre, allt pr tusen och lag om
två man.

§ 16.

Ugnsrensare har att mura igen och öppna
portarna, utköra och upplägga half- och
pipsten på anvisad plats i ugnens närhet,
hålla ugnen ren och på anvisad plats
aflasta aska och affall, aflöning 3 kr. pr
dag.

Vagnsväxlare vid ugnen skall förutom växlingen
aflasta kol och tillfälliga kolly,
som medfölja de uppgående vagnarna, noggrant
sköta smörjningen å vagnarna, samt
deltaga i aflastning af rör och taktegel
samt murtegel då detta aflastas i ugnens
närhet, aflöning 24 öre pr tusen, räknadt
ur ugnen af 12”-tegel.

§ 17.

Tegelbrännare 80 kr. pr månad, uppvaktning
af kol och bränsle däri inberäknadt,

§ 18.

Allt arbete vid ugnen, som erfordras
för bränningens normala gång, betraktas
såsom utfördt på ordinarie arbetstid, oafsedt
hur tiden af personalen indelas, och
hvarför således endast de här upptagna
ordinarie arbetspriserna äger tillämpning.

§ 19.

Stabhare å upplagsplatsen vid bruket
och nere vid sjön 28 öre pr tusen och
man.

§ 20.

Kastning vid östra bryggan och mellersta
bockbryggan från vagnarna och stapel
i land ej öfver 13 stens höjd för all
12”-tegel kr. 1: 20 pr tusen, för 10”X3”-tegel kr. 1: 10 pr tusen, för 10”x21/2”-tegel
kr. 1: •— pr tusen, allt pr lag om 3 man.

Vid större landgångsbyggnad, såsom till
ångbåtar och dylika fartyg, särskild betalning
pr timme.

§ .21.

Kollossning, för lossning af småkol till
tegelugnen 3 */* »re pr hl. och för ångkol
4 % pr hl., då vinsch å pråm »Anna Kristina»
och lämpare hålles som hittills.

§ 22.

Timpenning.

Timlönen bestämmes till 25 öre pr timme
för fullgod arbetare och för arbetare
under 18 år 22 öre, pojkar fyllda 14 år
betalas minst 15 öre pr timme.

§ 23.

Giltighetstid.

Detta aftal är gällande från den dag
det undertecknades och till den 1 maj
1909, och sedan fortfarande ett år i sänder,
såvida det icke af någondera parten
skriftligen uppsäges 60 dagar före utgångstiden.

Timmergata den 6 mars 1907.

För Timmergata aktiebolag. För Timmergata arbetarefackförening
afd. 219.

Aftal mellan en arbetsgivare inom krukmakareyrket och Sv.
kakelngnsmakareförbundets afdelning i Borås.

Prislista på drejning, att träda i kraft den l:ste juli 1903.

(5 proc. förhöjning 1907.)

Krukor 5Va pr kannrymd.

Kr. Öre.

6-kanns krukor..........0 33

5 » > 0 2 7 Va

4 » > 0 22

3 » » 0 16 Va

2 » » ..........0 11

H/a > » 0 81/*

1 » » .......... 0 61/*

Va > »pr skock......2 50

Mindre krukor och burkar pr skock 2 —

Fat 5Va kannrymd. Kr. Öre.

6-kanns fat . .........0 33

5 » » ........... 0 27Va

4 » » ..........-0 22

3 » » ...........0 I6V2

2 > » ...........0 11

IV 2 » » ...........0 8V4

1 > » ...........0 6Vs

3''/4 » »pr skock.......2 25

Vs » » » » 2 —•

Mindre fat och tallrikar pr skock . 2 —

Tegelbruk.

Kruk makare.

344

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Eruk- Glaserade blomkrukor,

makare. Kr. Öre.

8 tums blomkrukor glaserade ... O 6Va

7 y » y ... 0 ö1/^

Mindre . » j pr skock 2 —

Blomkruksfat, glaserade alla sorter,
pr skock............2 —

Större blomkrukor, glacerade, efter öfverenskommelse.

Oglaserade blomkrukor utan fat.

Kr. Öre.

12 tums	blomkrukor, pr styck . .	0	20
11 »	2*	» » . .	0	13
10 »	*	» » . .	0	11
9 »	>	» » . .	0	8Va
8 »	2>	S> » . .	0	6 */a

Kr. Öre.

7 tums blomkrukor pr hundra .. o 25
6 » > > > . . 2 25

5 » > » > . . 2 —

4 » » > » . . 1 50

3 > > > i . . 1 25

21/2 j » y t . . 1 -

2 > y y y . . 1 —

Blomkruksfat, oglaserade, alla sorter,

pr hundra...........2 —

Större blomkrukor, oglaserade, efter öfverenskommelse.

Timarbete 40 öre i timmen.

Denna prislista blef å afdelningen i
Borås godkänd den 26 april 1903, som
härmed intygas.

Denna prislista gäller ett år med tre
månaders uppsägning å ömse sidor, eljest
gäller den ytterligare ett år.

N. N.

(Arbetsgifvaren.)

N. N.

{Fackföreningens styrelse.)
Borås som ofvan.

XV. Kemisk-teknisk industri.

Ljusfabrik. Arbetsaftal emellan Aktiebolaget Hälsingborgs ljusfabrik och
Svenska grof- och''“''fabriksarbetareförbundets afdelning n:r 1 i

Hälsingborg.

§ i.

Arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden utgöres af
9 i/2 timmar pr dag, från kl. 7 f. m.
till kl. 6 e. m., med VJ% timmes middagsrast.
Lördagen slutar arbetet kl. 5 e. m.

§ 2.

Arbetslön.

Fullgoda manliga arbetare öfver 19 år
betalas med en timlön af 35 öre; ynglingar
17—19 år betalas med en veckolön
af kr. 12: —; ynglingar under 17 år
betalas med en veckolön af kr. 10: —;
kvinnliga arbetare öfver 18 år betalas
med en timlön af 24 öre; flickor 16—18
år betalas med en veckolön af kr. 9: —;
flickor under 16 år betalas med en veckolön
af kr. 6: —.

Eldare, kokare och reparatörer erhålla
följande aflöningar:

eldare 25 kronor, kokare 23 kronor, reparatörer
22 kronor pr vecka med skyldighet
att utan särskild ersättning utföra
arbete å öfvertid, när så påfordras, dock
högst en timma på morgonen och en
på kvällen.

S. k. raffinad- och pura-arbetare erhålla
20 öre pr dag i ersättning för af syra
sönderfrätta kläder.

Pannrensning betalas med 20 °/o förhöjning
å gällande timlön, så vida ej öfverenskommelse
om ackord fö- hvarje särskild
gång kan träffas.

§ 3.

Öfvertidsarbete.

öfvertidsarbete utöfver 9 1/2 timmars arbetsdag,
med undantag af det i föregående
paragraf omnämnda, betalas med en
förhöjning af 30 °/o för de två första
timmarna, och af 50 °/o för allt annat
öfvertidsarbete, såväl sön- som helgdagar.

KEMISK-TEKNISK INDUSTRI.

345

§ 4.

Ljusstöpning.

Ljusstöperska betalas med 75 öre pr
100 kg. _för prima ljus, för Standard och
Extra 85 öre pr kg. Kupé-, altar-, vagns-,
natt- och lyktljus samt 12:or betalas med
1 kr. pr 100 kg. Julljusstöpning betalas
med kr. 3:15 pr 100 kg. Arbetslön betalas
endast för väl utfordt arbete, affall
förorsakadt af ouppmärksamhet eller slarf
från ar beterskans sida betalas ej. öfrigt
affall afses ej med denna bestämmelse.
Hvarje stöperska har 4 maskiner. Spolning
och preparering af vekar ingår icke i
ackordet.

§ 5-

Packning.

För packning betalas 42 öre pr 100
paket. En flicka under 17 år skall vara
packerskan behjälplig med att putsa och
skära ljusen, och aflönas med kr. 6: — pr
vecka, Natt-, kupé-, vagns-, altar- och
lyktljus samt 12 ror betalas med 75 öre
pr 100 paket. Julljuspackerskor betalas
med 47 öre pr 100 askar. Inpackningen
skall göras omsorgsfullt och väl; slarfvas
härmed, skola paketerna af packerskorna
utan ersättning ompackas.

Antalet packerskor skall vara mindre
än antalet stöperskor, så att de förra
så vidt möjligt erhålla full sysselsättning.

§ 6.

Dag- och nattvakt.

Dag- och nattvakterna betalas med 23
kronor pr vecka. Dagvakten har fridag
hvar tredje söndag och nattvakten hvar
tredje lördagsnatt med bibehållen aflöning.

§ L

Lärotid.

Lärotiden vid stöpning och packning
räknas till 1 månad och betalas med 10
kr. i veckan för stöperska och 8 kronor för
packerska.

§ 8.

Eabriken tillhandahåller stöperskan de
behöfliga verktygen i godt skick.

§ 9-

Rengöring.

Rengöring företages hvarje lördag både
i stöp- och packsal och skall ske mellan
kl. 3 och 5 e. m.

§ 10.

Lådspikning.

Lådspikning utföres i allmänhet af vakterna,
Särskildt för lådspikning anställda
arbetare betalas på följande sätt:

Lådor till julgransljus å 50 paket fär- Ljusfabrik
digt skuret trä af V. H., W. G., W. F 6
öre pr låda; lådor till kron-5:or, långa
6:or å 50 paket 7 öre pr låda; lådor n:o
16, 17, 18 och 19 samt öfriga lådsorter,
vid h vilka sågning och hyfling af lock
förekommer, 14 öre pr låda.

§ H Första

maj.

Den lista maj är fridag utom för dem,
scm äro anställda å sådana platser i fabriken,
där arbetet ej kan afstanna utan
olägenhet för driften.

§ 12.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgivare rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare och att begagna
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarne, att af skedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

§ 13.

Olycksfallsförsäkring. Sjukhjälp.

Arbetare garanteras genom olycksfallsförsäkring
lifränta och invaliditetsersättning
enligt lag. Vid öfvergående skada genom
olycksfall lämnas sjukhjälp med 1
krona och 50 öre om dagen, räknadt från
och med 1 :sta dagen, för så vidt olycksfallet
är af den art, att däraf följer genom
läkarebetyg styrkt oförmåga till arbete
under mer än 3 dagar.

§ H.

Samtliga fabrikens arbetare samt deras
hustrur och minderåriga barn erhålla
såväl fri läkarevård af fabrikens läkare
som fri medicin, som af denne ordineras,
samt fri lasarettsvård.

§ 15.

För arbetare inrättas tvättställe och omklädningsrum
samt matrum.

§ 16.

Arbetarne skola ställa sig bifogade arbetsordning
till efterrättelse.

346

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Ljusfabrik.

Teknisk

fabrik.

§ 17.

Garanterad timlön vid maskinskadonn.in.

Vid de tillfällen, då på grund af olyckshändelser,
maskinskador och andra dylika
anledningar, som inträffa utan försumlighet
eller uppsåtligt förvållande från arbetames
sida, arbetarnes dagsförtjänst enligt
nu fastställda ackordssatser komma att
understiga gällande timlön, utbetalas likväl
denna timlön åt de i ackordsarbetet
deltagande arbetarne, dock att bolaget
förbehåller sig rätt att vid sadana tillfällen
efter behofvet minska arbetareantalet
på resp. arbetsplatser, med skyldighet
för bolaget att bereda de sålunda
öfverflödiga arbetarne annan sysselsättning
mot därför gällande betalning, då
sådan sysselsättning är att inom verket
tillgå.

§ 18.

Uppsägningstid.

En ömsesidig uppsägningstid af 1 vecka
skall iakttagas.

Hälsingborg den

§ 19-

Meningsskiljaktigheter.

Meningsskiljaktigheter mellan parterna
rörande tolkningen af i detta aftal intagna
bestämmelser få icke föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets gång,
utan skola parterna söka bilägga inträffade
tvister på ett fredligt sätt.

Skulle härigenom öfverenskommelse icke
kunna träffas, hänskjutes tvisten till resp.
parters organisationer.

1 20.

Giltighetstid.

Denna öfverenskommelse gäller under 3
år, från den 1 :sta maj 1907 till 1 :sta maj
1910, samt anses ytterligare prolongerad
för ett år, såvida ingen af parterna uppsäger
densamma 2 månader före giltighetstidens
utgång.

Af detta aftal äro tvenne exemplar mellan
parterna utväxlade.

24 april 1907.

För Hälsingborgs ljusfabriks
aktiebolag.

För Svenska arbetsgivareföreningen.

För Svenska grof- och fabriksarbetareförb.
afd. 1. sekt. 7.

För Svenska grof- och fabriksarbetare
förbundet.

Mellan Aktiebolaget Barnängens tekniska fabrik i Stockholm och
dess manliga arbetare är denna dag följande öfverenskommelse

träffad.

§ i.

Till fabriksarbetare såväl som utkörare
antagas arbetsdugliga, nyktra och ordentliga
personer, och böra arbetssökande uppvisa
arbetsbetyg eller rekommendation.

§ 2.

Månadslön.

a) Vid fyllda 21 år erhåller hvarje
fullt duglig arbetare och utkörare en minimilön
i ett för allt af etthundra (100)
kronor pr månad;

b) dessa bestämmelser gälla icke för
arbetare och utkörare, hvilka uppnått hög
ålder, eller hvilkas arbetsförmåga på grund
af sjukdom eller vanförhet är nedsatt.

§ 3.

Arbetstid.

• Arbetstiderna indelas, och måltidsrasterna
bestämmas efter öfverenskommelse mellan
arbetsgifvare och arbetare.

Arbetstiden utgör:

a) för fabriksarbetare från 1 :sta april
till 1 :sta december 57 timmar och från
1 :sta december till 1 :sta april 54 timmar;
allt pr vecka om sex helgfria dagar. Påsk-,
pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton
såväl som 1 :sta maj afslutas arbetet klockan
12 middagen;

b) för utkörare börjar arbetet klockan
G på morgonen och slutar senast klockan
8 eftermiddagen under hela året, när så
påfordras. För stallvakt son- och helgdagar
betalas tre (3) kronor pr man och
dag.

§ 4.

Öfvertidsarbcte.

öfvertidsarbete för fabriksarbetare betalas
med femtio (50) öre pr timme
från den ordinarie arbetstidens slut till
klockan 9 eftermiddagen, sön- och helgdagsarbete
enligt särskild öfverenskommelse.

KEMISK-TEKNISK INDUSTRI.

347

§ 5.

Olycksrallscrsättning. Sjukhjälp.

a) Vid olycksfall under arbete betalar
arbetsgifvaren, intill dess annorledes i lag
blifvit bestämdt, full lön under den enligt
lagen af den 5 juli 1901 gällande
karenstiden;

b) vid sjukdom utbetalas half lön under
en tid af två (2) månader, under hvilken
tid arbetsgifvaren bestrider läkare, medicin
och eventuella kostnader å sjukhus,
enligt fabriksläkarens ordination.

§ 6.

Naturaförmåner.

Arbetare och utkörare erhålla utredningspersedlar
samt tvål af fabrikens tillverkning,
så som förut praktiserats.

§ 7.

Fridagar.

Arbetarne erhålla semester de två helgfria
dagarne närmast efter midsommar och
de två helgfria dagarne närmast efter annandag
jul, med bibehållande af full aflöning.

Stockholm den

§ 8.

Aflöningsdng.

Aflöningen utbetalas två gånger i månaden,
den 15:de och den sista, eller, då
dessa infalla på sön- eller helgdagar, närmast
föregående söckendag.

§ 9-

Uppsägningstid.

En ömsesidig uppsägning af 14 dagar
skall tillämpas af såväl arbetsgifvare som
arbetare.

§ 10.

Inskränkning i arbetsstyrkan.

Vid förekommande arbetsbrist skall den
arbetare, som är sist intagen j, arbetet,
först afskedas.

§ 11.

Giltighetstid.

Detta arbetsaftal gäller från den 1 :sta
maj 1906 till den 1 :sta maj 1908 med
två. månaders ömsesidig uppsägning. Uppsäges
det ej af någon af kontrahenterna
under denna tid, fortfar det att gälla
ytterligare ett år i sänder med samma
uppsägningstid.

8 juni 1906.

Teknisk

fabrik.

För Aktiebolaget Barnängens tekniska
fabrik.

N. K.

(Arbetareombud.)

Mellan Nitroglycerin aktiebolaget och dess manliga och kvinnliga Sprängämarbetare
vid Vinterviken har följande kollektiva aftal träffats, nesfabrik.

Arbetstid.

§ 1. Den ordinarie arbetstiden börjar
kl. 7 f. m. och slutar kl. 6,30 e. m. med
frukostrast kl., 8,30—9 f. m. och middagsrast
kl. 1—2 e. m. samt 1/4 timmes
kafferaster kl. 11 f. m. och kl. 4 e. m.
Lördagar och helgdagsaftnar börjar arbetet
kl. 7 f. m. och pågår till kl. 3 e. m.,
men utan middagsrast. Nyårs-, påsk-,
pingst-, midsommar- och julaftnar börjar
emellertid arbetet kl. 7 f. m. och pågår
till kl. 1 e. m.

§ 2. Undantag härifrån göres för de
afdelningar af fabriken, som drifvas dygnet
om, där arbetet måste indelas i skift
om 8 till 12 timmar, och för kuskarna, för
hvilka arbetstider eller måltidstimmar icke
kunna bestämmas.

§ 3. I öfrigt äger fabriksföreståndaren
rätt att ändra arbetstiden, där arbetets
natur sådant påfordrar.

§ 4. Arbetare, som hafva dagackord,
må aflägsna sig efter fullbordadt arbete.

§ 5. Den 1 maj slutar arbetet kl. 12
midd. inom de afdelningar, där så utan
olägenhet för fabriken kan ske.

Aflöning.

a) Manliga arbetare.

§ 6. Hvarje vuxen, fullt arbetsför, vid
någon tillverkning sysselsatt arbetare erhåller
en aflöning, som icke understiger
40 öre i timmen, om han arbetat vid fabriken
under en lärlingstid, som bestämmes
till sammanlagdt högst 12 månader
af två på hvarandra följande år och därunder
förvärfvat sig full insikt i arbetet.
Vid någon t ill verkning sysselsatt arbetare,
som icke uppfyller ofvanstående fordringar,
erhåller en aflöning, som icke
understiger 38 öre i timmen.

348

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Sprängäm nesfabrik.

§ 7. Arbetare, icke sysselsatt vid någon
viss tillverkning, erhåller en aflöning
icke understigande 38 öre i timmen, om
han arbetat .vid fabriken under en lärlingstid,
som bestämmes till sammanlagdt
högst 6 månader af två på hvarandra
följande år. I sådant arbete erhåller arbetare,
som varit i bolagets tjänst anställd
kortare tid än nyss nämndt, en
timpenning af 36 öre.

§ 8. Aflöning utbetalas för arbetares
verkliga arbetstid, hvarvid de tillåtna
kafferasterna icke frånräknas; dock skall
■— då under vintertiden dagarnas korthet
och frånvaron af artificiell belysning nödvändiggör
arbetstidens inskränkning — aflöningen
utgå för minst 8 timmar.

§ 9. För de arbetare, som hafva 8
timmars skift, skall emellertid timpenningen
beräknas så, att aflöningen för ett
helt 8 timmars skift blir densamma, som
för fulla 10 timmars arbetsdag.

§ 10. För ålderstigen och ej fullt arbetsför
arbetare bestämmes aflöningen af
fabriksföreståndaren i förhållande till
hans arbetsduglighet.

§ 11. Fullt utbildad yrkesarbetare erhåller
en aflöning icke understigande

för smed...........47 öre i tim.

» blylödare.........47 > > »

» snickare och timmermän . . 45 » » »

däri inberäknadt ersättning för slitning
af verktyg.

b) Kvinnliga arbetare.

§ 12. De med ackordsarbete sysselsatta
arbeterskorna erhålla en lön, som icke
understiger 33 öre i timmen, och öfriga
vuxna arbeterskor 26 öre i timmen. För
minderåriga, ålderstigna och tillfälligt anställda
arbeterskor bestämmes aflöningen
af fabriksföreståndaren.

c) Slitning sersättning.

§ 13. Till de arbetare, hvilkas kläder
äro utsatta för frätning af syror, utgår
slitningsersättning med 3 kr. pr månad.
Dit räknas för närvarande de, som sysselsättas
vid följande tillverkningar: salpetersyretillverkningen,
bomullsnitreringen,
återvinning af restsyror, de, hvilka i ammoniumnitratfabriken
äro sysselsatta med
salpetersyrans mattning med ammoniak,
äfvensom de vid svafvelsyrekoncentrationsapparaten
och kisugnarna i svafvelsyrefabriken
sysselsatta arbetarna. Till de
diversearbetare, som icke sysselsättas vid
någon viss tillverkning, utgår slitningsersättning
med kr. 1: 50 pr månad.

d) Öfvertidsarbete.

§ 14. För arbete, som verkställes före
eller efter ordinarie arbetstid, betalas den
vanliga aflöningen med tillägg af 50 °/o
å hvardagar och 100 % å sön- och helgdagar
efter vanlig dygnindelning.

För driftsarbetare och vid skiftarbete,
som infaller under sön- eller helgdagar,
gäller icke denna öfvertidsberäkning.

e) Aflöning stider.

§ 15. Aflöningarna utbetalas tvenne gånger
i månaden, omkring den 2 och 17 i
hvarje månad.

Sjukhjälp.

§ 16. Sjukhjälp till vanliga arbetare
utgår med kr. 1: 50 pr arbetsdag vid vård
i hemmet, kr. 1: — pr arbetsdag, då bolaget
betalar sjukhusafgift,-dock icke längre
tid än 60 arbetsdagar under ett kalenderår.

§ 17. Sjukhjälp till arbeterskor utgår
med kr. 1: — pr arbetsdag vid vård i
hemmet och med kr. 0:50 pr arbetsdag,
då bolaget betalar sjukhusafgift, dock icke
för längre tid än 60 arbetsdagar under ett
kalenderår.

§ 18. Vid olycksfall i arbetet utbetalas
till Vintervikens arbetare skillnaden mellan
halfva den dagförtjänst arbetaren hade
vid olyckstillfället och det lägre belopp,
som lämnas af Riksförsäkringsanstalten
med anledning af karensförsäkring enligt
lagen af den 3 juni 1904 angående ändrad
lydelse af 23 § i lagen den 5 juli 1901 angående
ersättning för skada till följd af
olycksfall i arbete.

§ 19. De, som åtnjuta fast månadsaflöning,
äga likväl att i händelse af sjukdomsfall
uppbära full aflöning, för såvidt
frånvaron från arbetet på grund af
sjukdomsfall icke öfverstiger trettio dagar
under kalenderåret, men allenast sjuttiofem
procent af aflöningen vid frånvaro
öfver trettio till och med nittio dagar.

§ 20. Medicin och läkarevård af fabriksläkaren
bekostas af bolaget för Vintervikens
arbetare samt för deras hustrur och
minderåriga barn.

Vid akuta åkommor åtnjuta alla arbetare
eller arbeterskor på bolagets bekostnad fri
vård för sina egna personer i allmän sal
å sjukhus i Stockholm, när plats för dem
där kan beredas.

4. Allmänna bestämmelser.

§ 21. Af fabriksföreståndaren utfärdade
ordningsregler skola ovillkorligen lända
till efterrättelse.

§ 22. Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren
rätt att leda och fördela arbetet, att
fritt antaga eller afskeda arbetare samt
att använda arbetare, oafsedt om dessa
äro organiserade eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetare, att åfskedandé ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de

KEMISK-TEKNISK INDUSTRI.

349

att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

§ 23. Arbetare må icke inskränka arbetstiden
genom dess användande till annat
än förelagdt arbete.

§ 24. Bestämmande af aokordsprisens
storlek får icke dragas inför skiljenämnds
afgörande.

§ 25. Hvarje arbetare skall mot kvitto
mottaga ett tryckt exemplar af ordningsregler
och detta kollektiva aftal.

Uppsägningstid.

§ 26. Mellan bolaget och arbetare, som
äro fast anställda vid fabriken, gäller, där
ej annorlunda är särskildt öfverenskommet,
14 dagars ömsesidig uppsägningstid;
dock må arbetare vid svårare öfverträdelser
eller brott mot allmän ordning kunna
afskedas utan åtnjutande af denna uppsägningstid.

Iakttagande af nykterhet.

§ 27. Med hänsyn till arbetets farliga
beskaffenhet måste här särskildt framhållas
till sträng efterlefnad § 3 i ordningsreglerna
af 1 januari 1906, så lydande:

»Arbetare måste ovillkorligen vara absolut
nykter under arbetstiden, hvarför starka
drycker ej under någon förevändning
få medhafvas eller förtäras. Den, som
bryter häremot, afskedas utan iakttagande
af uppsägningstiden.»

Arbetare förbinder sig att äfven utom
arbetet fora ett nyktert och ordentligt
lefnadssätt.

Företrädesrätt till arbete.

§ 28. Vid dynamitfabrikationens upphörande
böra, så långt arbete kan beredas
de längst på platsen arbetande, dessa i

första hand tillåtas kvarstå i arbetet, om Sprängämorsak
till anmärkning mot deras arbete nesfabrik.
ellpr uppförande icke föreligger, samt de
senast intagna afskedas, dock med förmånsrätt
för de sistnämnde till förnyad anställning,
om de anmäla sig, då bolaget
har behof af ökad personal.

Skiljenämnd vid tvister.

| 29. Tvister, rörande tolkningen af
detta aftal, hvilka icke kunna lösas af
parterna -själfva, skola, ifall någon part
det önskar, hänskjutas till en skiljenämnd,
bestående af fem ojäfvige ledamöter, af
hvilka två utses af bolaget, två vare sig
af den eller de arbetare tvisten gäller
eller af fabrikens hela för ändamålet särskildt
sammankallade arbetspersonal; dessa
fyra ledamöter af nämnden utse den
femte, hvilken såsom ordförande skall leda
nämndens förhandlingar och vid lika röstetal
äger utslagsröst. Skulle de fyra icke
kunna ena sig om valet af den femte,
anmodas landshöfdingen i Stockholms län
att utse denne.

Aftalets varaktighet.

§ 30. Detta aftal gäller från och med
1 maj 1907 till 1 maj 1909 och kan
uppsägas senast tre månader före denna
tid, antingen af bolaget eller af representanter,
utsedda af fabrikens hela för
ändamålet särskildt sammankallade arbetspersonal.

Varde.r af talet icke å någondera sidan
på behörigt sätt uppsagdt till upphörande,
anses detsamma, under i öfrigt oförändrade
villkor, förlängdt på ytterligare ett år
och så framgent år efter år, intill dess
uppsägning, som nyss är sagdt, göres.

Häraf äro två exemplar upprättade,
hvaraf hvardera parten tagit ett.

Stockholm den 23 mars 1907.

För Nitroglyeerin aktiebolaget.

För Vintervikens arbetare.

Godkännes.

För Kemisk-tekniska kvarn- och läderarbetareförbundet.

Den 23 mars 1907 sammanträdde
ånyo för uppgörande af ett
bolaget och dess arbetare vid Vinaftal
mellan Nitroglyeerin aktieterviken: ordföranden

i styrelsen Ad. A.
disponenten Th. C. och
fabriksföreståndaren S. N.
såsom ombud för bolaget samt
förtroendemannen C. E. S.
arbetaren E. B.,

arbetaren S. A.,

» A. L.,

» L. W. och
arbeterskan A. K.

såsom ombud för samtliga de underhandlingskommitterade,
som utsetts af fabrikspersonalen,
hvilka voro, förutom de här
uppräknade, arbetaren J. L., A. R., S.
J. och arbeterskan G. H.

Efter skedd diskussion undertecknades
här bilagda kollektiva aftal af samtliga
delegerade.

350

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

[Sprängämnesfabrilc.

Delegerade enades därefter om följande
förklaringar till det i dag undertecknade
kollektiva aftalet:

Till § 6. Hvarje vuxen, fullt arbetsför,
vid salpetersyre- och svafvelsyrefabrikerna
äfvensom vid koncentrering af svafvelsyra
i järnpannor äfven å sön- och helgdagar
sysselsatt dagarbetare, som arbetat vid
fabriken under en lärlingstid, som bestämmes
till sammanlagdt högst 12 månader
af 2 på hvarandra följande år och
därunder .förvärfvat sig full insikt i arbetet,
erhåller en timlön, som icke under -

stiger 41 öre i timmen. I dessa fabriker
sysselsatt arbetare erhåller under enahanda
förhållanden en timlön, som icke
understiger 39 öre i timmen.

Till § 12. De eljest med ackordsarbete
sysselsatta arbeterskorna erhålla, då de
användas till diversearbete, en veckolön
som vid full arbetstid (57,5 timmar) ej understiger
15 kronor.

Då tillverkningen inom någon afdelning
afstannar skola arbetarne inom densamma
företrädesvis anställas inom annan tillverkning,
där samma timlön beräknas.

Vid protokollet S. N.
Justeradt 23 a 07.

N. N.

(Kommitterade.)

Tändsticlcs - Aftal emellan Aktiebolaget Nybro säkerhetständsticksfabriks
fabrik. gtyreise och arbetarna vid Nybro tändsticksfabrik tillhörande
Sv. grof- och fabriksarbetareförb. afd. 44.

Giltighetstid.

Korslaget till löneaftal, ingifvet af Sv.
grof- och fabriksarbetareförbundet den 10
januari innevarande år, genomgicks, och
enades man om nedanstående aftal att
gälla från'' och med den 11 maj innevarande
år t. o. m. 30 april 1908.

§ 1.

Arbetstid.

Arbetstiden utgöres af 10 1/2 timmar per
dag med början kl. 6 på morgonen och
slut kl. 6 på aftonen, dock att i/2 timmes
frukostrast och 1 timmes middagsrast
åtnjutes. Lördagarna slutar arbetet
kl. 4 på e. m.

§ 2.

Aflöniiigsdag.

Aflöningen börjar en kvarts timme efter
arbetets slut på lördagen.

§ 3.

Förbud mot spirituösa.

Spirituösa och andra stimulerande drycker
få icke i fabriken införas eller förtäras.

§ 4.

Sjuklijälp. Olycksfallsförsäkring.

Bolaget bidrager med sjukhjälp såsom
hittills i enlighet med sjukkassans stadgar.

§ 5.

Bolaget ombesörjer, att arbetarne såsom
hittills äro försäkrade mot olycksfall, så
att arbetare vid olycksfall erhåller 1 krona
efter fjärde dagen från läkarebehandlings
början till och med 60 :de dagen
efter olycksfall enligt försäkringsbolaget
Wintertur’s bestämmelser.

§ G.

Uppsägningstid.

’ Bolaget och arbetarne: äro hvarandra
skyldiga en uppsägningstid af 14 dagar.

§

Om ej uppsägning sker från någondera
sidan 2 månader före aftalets utgång, gäller
aftalet ytterligare ett år i sänder.

§ 8.

Daglön.

Aflöningama beräknas sålunda pr dag:

Kr.

Förman i säkerhetsafdelningen.....2: 35

samt per år i förmanspengar 30 kr.,
att utbetalas månatligen kr. 2:50, i
fall icke bevisligt slarf föreligger till
orsak för anmärkning af köpare af
fabrikatet.

Förman i forsforsafdelningen.....2: —

samt för extra arbete, som medhinnes,

2 kr. per vecka.

KEMISK-TEKNISK INDUSTRI.

351

Reparatör..............1: 75

Stickhackare.............1: 75

samt extra betalning för inpregnering
5 öre per kista.

Sticksvarfvare............2: 17

Fanersvarfvare första halfåret kr 1:75

därefter ..............2. —

Fanerplockare............1: 10

TJttagare alternera månadsvis emellan
fosfor och säkerhetsafdelningarna och
aflönas med kr. 1: 75 i forsforsafdelningen
och kr. 1: 65 i säkerhetsafdelningen
intill dess 24 kistor, beräknade
efter full arbetsvecka, uppnås, därefter 1:75

Svaflare i fosforn...........1:75

Askfyllning i maskin.........1: 26

Rensare och askplockarflickor med ålder

15 ä 17 år kr. 1: 16, äldre.....1: 26

Panneldare ,.............2: 25

Ackordspriser.

Ramuppsättare i säkerhetsafdelningen, per

kista...............1:25

Ramuppsättare i fosforsafdelningen, per

• kista . ..............1: 35

Satsning i säkerhetsafdelningen, per kista 0: 37

Satsning i fosforafdelningen, per dag . . 2: —

blir uppsättarnas antal tre, betalas satsningen
med kr. 2: 50 per dag, då extra
biförtjänsten bortfaller.

Redning i säkerhetsafdelningen, per kista 0: 19

Redning i fosforsafdelningen, per kista . 0: 26 Tändsticks Grosspackning

i fosforsafdelningen, per fabrik.

kista...............0: 58

Asksandning i fosforsafdelningen, per

kista...............0: 53

Askfyllare i fosforafdelningen, per 1,000

askar...............0: 40

Lådsnickare, per låda.........0: 40

Sortering i fosforsafdelningen, per kista 0: 18

§ 9.

Skulle nyare arbetsförhållanden inträda,
regleras ackorder härför, så att priserna
motsvara ofvanstående. För stora kistor
med röda stickor erhålla ramuppsättare
kr. 1:58 pr kista; satsning för samma
kistor beräknas till 49 öre.

§ 10.

Meningsskiljaktiglicter.

Uppstå tvistigheter rörande detta aftal
mellan bolaget och arbetarne, äfven
om de afse dess tolkning, få de under
inga omständigheter föranleda till något
som helst störande ingrepp i arbetets
gång, utan skall därom förhandlas först
emellan bolaget och resp. afdelning och
därefter, om ej enighet uppnås, emellan
arbetsgivare och arbetarnes hufvudorganisation.

Nybro den 10 maj 1907.

För Aktiebolaget Nybro säkerhetstän
dsticksfabrik.

För Sv. grof- ocJi fabriksarbetareförb.
afd. ner 44.

Aftal mellan chefen för apoteket Nordstjärnans droghandel och Drogfalrik.
därstädes anställda manliga arbetare.

Mellan chefen för Apoteket Nordstjernans
droghandel och därstädes anställda
manliga arbetare, som fullgjort sin värnplikt,
har denna dag följande aftal träffats
:

§ 1.

Gruppindelning och arbetslön.

Arbetare indelas i tre grupper:

1. Tillfälliga arbetare.

2. Extra ordinarie arbetare.

3. Ordinarie arbetare.

§ 2.

Tillfälliga arbetare antagas för tillfälliga
behof och betalas efter chefens och dessa
arbetares ömsesidiga öfverenskommelse.

§ 3.

Extra ordinarie arbetare nämnas de, som
nyanställas på försök i tre månader, för

att sedermera, om de befinnas lämpliga,
anställas såsom ordinarie. Extra ordinarie
har i lön 95 kronor pr månad och
åtnjuter endast vid olycksfall i arbetet
de förmåner, som i detta fall tillkommer
ordinarie arbetare.

§ 4-

Ordinarie arbetare. Har en arbetare
tjänstgjort 3 månader som extra''ordinarie
på försök, skall han antagas till ordinarie
eller ock afskedas. Han åtnjuter från den
dag räknadt, då han blifvit antagen till
ordinarie, hvarvid antagningstiden alltid
skall räknas från den 1 :sta eller 15 :de
efter den. dag, arbetaren engagerats:
l:sta året en månadslön af 100 kronor.
2:dra > > > > 105 »

3:dje » » » j 110 >

År 1909 den 1/ö ökas lönen för alla
ordinarie med 5 kr. pr månad.

352

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Drogfabrik.

Öfvertidsarbete.

§ 5-

Härmed förstås allt arbete, med nedan
i §§ 6 och 9 angifna undantag, som
utföres under tiden från kl. 7 e. m. till
kl. 7,30 f. m., samt sön- och helgdagar.
Från kl. 7 e. m. till kl. 10 e. m. samt
från kl. 6 f. fn. till kl. 7,30 f. m. betalas
50 öre pr timme. Påbörjad halftimme räknas
som hel halftimme. Emellan kl. 10
e. m. och kl. 6 f. m. samt sön- och helgdagar
betalas 60 öre pr timme.

§ 6.

Kusk erhåller 2 kronor extra för den
sön- eller helgdag, då han har stallvakt.
Stallvakt är för denna aflöning skyldig
att, förutom alla de en stallvakt i allmänhet
åliggande göromål, iordningsställa
och hämta privatekipage samt rasta hästarna,
då sådant vid helger eller af annan
anledning är nödvändigt. För annan
körning å sön- och helgdagar betalas öfvertid
enligt § 5.

§ 7.

Aflöningsdag.

Aflöningen utbetalas den 15 :de och sista
i hvarje månad i efterskott. Inträffar
någondera af dessa dagar på sön- eller
helgdag, utbetalas aflöningen närmast föregående
hvardag.

§ 8.

Arbetstid.

Arbetstiden börjar kl. 7,30 f. m. och
slutar kl. 7 e. m. med en och en half
timme till måltidsraster, hvaraf en half
timme till frukost och en timme till middag.

§ 9.

Fridagar.

Påskafton, pingstafton, midsommarafton,
julafton, nyårsafton och trettonafton
slutar arbete kl. 4 e. m. med en half
timmes frukostrast men utan middags-,
rast. Första maj slutar arbetet kl. 1 e.
m. med en half timmes frukostrast. Tvänne
arbetare skola i tur och ordning dessa
dagar tjänstgöra under den normala arbetstiden
utan öfvertidsbetalning.

Ordningsregler.

§ 10.

Arbetare är skyldig att infinna sig så
tidigt, att han på slaget 7,30 kan börja
sitt arbete, samt utföra, detsamma med
allvar och flit. Dock medgifves 3 minuters
respittid. På aftonen äger arbetare rätt
att 5 minuter före kl. 7 göra sig i ordning
och lämna arbetet. Ingen må lämna
arbetsplatsen före kl. 7.

§ n Uteblir

arbetare utan anmäldt laga förfall
från arbetet, afdrages från lönen 50
öre pr timme, och räknas hvarje påbörjad
halftimme som hel halftimme. Vid
upprepade dylika förseelser erhåller arbetare
varning, första gången af sin närmaste
förman, andra gången af chefen.
Upprepas detta ytterligare eller vid bortovaro
hel dag utan giltigt skäl, kan han
afskedas från tjänsten. Strejk räknas icke
som laga förfall.

§ 12.

Uppsägningstid.

Den ömsesidiga uppsägningstiden är 14
dagar.

§ 13. .

Olycksfallsersättning. Sjuklijälp.

Mom. 1. Vid sjukdoms- och olycksfall
erhåller ordinarie arbetare half aflöning
under högst 60 dagar pr år. Året
räknas från och med 1 :sta maj till 1 :sta
maj. Sker olycksfallet i arbete, som
utom arbetstiden och arbetsplatsen utföres
för annan persons räkning, lämnas
ingen ersättning.

Mom. 2. Vid olycksfall i arbetet erhåller
arbetare half aflöning i högst 6 månader.
Den af Riksförsäkringsanstalten utbetalde
ersättningen, utom för invaliditet
eller dödsfall, tillfaller härunder arbetsgifvaren.

Mom. 3. Sjukhusvård vid inträffadt
olycksfall i arbetet skall för ordinarie arbetare
af firman bekostas å allmän afdelning
under högst en månad med bibehållande
af half aflöning.

Mom. 4. Fri läkarevård af ackordsläkaren
och fri medicin enligt dennes recept
erhåller arbetare för sig själf och
för sin hustru och minderåriga barn.

Mom. 5. Vid venerisk sjukdom lämnas
ingen aflöning eller läkarehjälp.

Mom. 6. Vid platsens tillträdande är
arbetare skyldig att förete af läkare utfärdadt
friskbetyg.

§ 14.

Semester.

Hvarje ordinarie arbetare, som varit anställd
i affären 12 månader, erhåller under
tiden 15 maj—15 september

1 :sta året (d.. v. s. 1907) 3 dagars semester
med åtnjutande af full lön, samt
därjämte 3 dagars aflöning att utbetalas
vid semesterns början.

2''.dra året (d. v. s. 1908) 4 dagars semester
med full lön, samt därjämte 2 dagars
aflöning att utbetalas vid semesterns
början.

3:dje året (d. v. s. 1909) 6 dagars semester
med full lön.

KEMISK-TEKNISK INDUSTRI.

353

§ 15.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Mom. 1. Arbetsgivare har rätt att fritt
antaga och afskeda arbetare, att leda och
fördela arbetet och att använda arbetare,
tillhörande hvilken förening som helst,
eller arbetare, stående atom förening.

Mom. 2.. Vid inträffad arbetsbrist skall
den sist anställde först afskedas.

Mom. 3. Fri och oinskränkt föreningsrätt
garanteras, och trakasserier för densamma
får icke å någondera sidan förekomma.

§ 16.

Giltighetstid.

Detta aftal skall gälla och vara ouppsägbart
från och med denna dag till den
första maj 1910. Om från någondera sidan
skriftlig uppsägning ej skett den 1 :sta
februari 1910 kl. 12 på dagen, anses aftalet
förlängdt på ett år. Detsamma kan
år efter år upprepas. . ■

§ ll-1

§ 18.

Meningsskiljaktigheter.

Uppstår tvist angående tolkningen af
detta aftal, eller uppstår annan tvist
emellan chefen och arbetare under den tid
detta aftal är gällande, skall tvisten hänskjutas
till och afgöras af skilj omän på
sätt lagen om skilj omän af den 28 oktober
1887 stadgar, och skall skiljomännens
beslut vara för båda parterna lika gällande
som laga kraft ägande dom, utan
att tvisten må till domstols afgörande
instämmas.

§ 19. ''

Utfärdade ordningsregler skola gälla.

§ 20.

Af detta aftal äro utfärdade och undertecknade
tvenne lika lydande exemplar,
som utväxlats.

Stcckholm den 26 april 1907.

För Apott Norclstjernans droghandel. N. N.

(Arbetareombud.)

XVI. Byggnadsyerksamliet.

Arbetsaftal mellan Malmö byggmästareförening u. p. a. och Malmö
nya byggmästareförening å ena sidan och Svenska murareförbundets
afdelning i Malmö å andra sidan, slutet den 28 april, 1905.1 2

Allmänna bestämmelser.

§ b

Arbetstid.

1. Arbetstiden bestämmes till 10 timmar
hvarje helgfri dag under sommarmånaderna,
men under vintermånaderna,
mars till oktober, ''c_, timmar, februari
och november 8 timmar samt januari och
december 7 timmar.

Under sommarmånaderna börjar arbetet
kl. 6 f. m. och upphör kl. 6 e. m., med
uppehåll Y2 timme för frukost och 1 V2
timme till middagsrast.

2. Lördagen utgör arbetstiden 8 timmar,
och upphör arbetet då kl. 4 e. m.

3. Den 1 maj skall minst eftermiddagen
vara fridag.

4. Vid för arbete otjänlig väderlek bör
arbetsgifvaren antingen efter framställning
från ett arbetslag eller ock dessförutan
afstanna arbetet. Dock får sålunda förlorad
arbetstid icke återtagas genom arbete
å öfvertid.

§ 2.

Ofvertidsarbete.

1. Ofvertidsarbete betalas med 25 °/o
förhöjning utöfver gällande timlön för tid

1 Innehåller bestämmelser angående aftalets upphörande vid dödsfall eller affärsöfverlåtelse.

2 Likalydande aftal har ingåtts mellan byggmästareföreningen och Sv. arbetareförbundet.

33!,/o8. Arbetsaftal.

Drog fabrik.

Murare.

23

354

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Murare.

fråa ordinarie arbetstidens slut till kl.

9 e. m. och med 50 °/o för tid från kl.

9 e. m. till kl. 6 f. m. samt med 100
o/o för sön- och helgdagsarbete.

2. Reparation samt ommurning af eldstäder,
nedrifning och uppmurning af
gamla skorstenar, där delvis gammal tegel
användes, reparation af bakugnar, drag
vid ångpannor eller liknande arbete betalas,
då det utföres under normal arbetstid,
med 25 o/o förhöjning. Utföres reparationer
af bakugnar samt drag vid ångpannor
eller liknande, omedelbart efter
samma har varit i bruk, som natt- eller
helgdagsarbete, betalas detta med 200 »/o
öfver vanlig timlön.

§ 3.

Timpenning.

1. Af löningen utgår till vanlig fullgod
och flitig murare, som arbetat i yrket
minst fyra år, med

under tiden från:

den 1 april 1905 till den 1 april 1906 — 46 öre

5 1 » 1906 > > 1 > 1907 —48 »

» 1 > 1907 » . 1 » 1908 — 49 >

» 1 , 19u8 » » 1 » 1909 — 50 »

2. Lärlingar betalas efter öfverenskomruelse.

I de fall murare på grund af ålder, sjukdom
eller annan orsak icke motsvarar vanlig
fullgod murare, kan aflöningen nedsättas
under gällande timlön, dock med
högst 15 o/o.

§ 4.

Ackordsarbete.

Allt nytt arbete, hvarå pris finnes utsatt
i den af båda parterna godkända ackordsprislistan,
bör utföras på ackord i så vidsträckt
omfattning som möjligt.

Vid ackordsarbete skall den af båda
parterna godkända ackordsprislistah vara
gällande. Rör arbeten, som ej finnas upptagna
i prislistan eller som till följd af
särskilda omständigheter ej kunna beräknas
efter däri upptagna pris, betalas efter
särskild öfverenskommelse. Vid arbete på
ackord utbetalas på aflöningsdagen förskott
till arbetaren i enlighet med gällande
timlön.

Arbetsgifvaren skall första arbetsdagen
i veckan lämna en afskrift af föregående
veckas arbetstids- och aflöningslista till
en af arbetslaget utsedd person, hvilken
skall för arbetslaget kontrollera samt förvara
listorna, till dess arbetet är färdigt
och slutlikviden utbetalad.

§ 5.

Ackordsöfverskott.

1. öfverskott å ackordsarbete utbetalas
senast fjorton dagar efter det arbetet är

färdigt, under hvilken tid uppmätning skall
vara verkställd och likviden uträknad; och
skall möjligen blifvande öfverskott utbetalas
till det arbetslag, som utfört ackordsarbetet,
att af arbetslaget fördelas.

2. Till öfverskott vare dock ingen berättigad,
som öfvergifver arbetet före detsammas
slut, med mindre han har både
arbetsgifvarens och arbetslagets medgifvande
därtill.

§ 6.

Den öfverenskomna arbetstiden bör noga
iakttagas såväl vid arbetstidens början som
slut, äfven vid ackordsarbeten.

Uteblifvande från arbetet, bör icke utan
giltigt skäl äga rum.

§ 7.

Aflöningsdag.

Aflöningen utbetalas en gång i veckan,
omedelbart efter ordinarie arbetstidens
slut, till och med föregående dag.

Å nybyggnader och större reparationsarbeten
utbetalas i regeln aflöningen på
arbetsplatsen.

Som aflöningsdag bestämmes fredagen
eller, i fall helgdag då infaller, dagen
förut.

§ 8.

Olycksfallförsäkring.

Byggmästare olycksfallsförsäkrar alla hos
honom anställda arbetare enligt lagen om
olycksfall i arbete. Ersättning utbetalas
af byggmästare jämväl för den i lagen
bestämda karenstiden med 1 kr. pr dag,
hvilken ersättning vid anfordran betalas
veckovis, dock att arbetare, om så påfordras,
är skyldig förete läkareintyg.

Anordningar på arbetsplatsen.

§ 9-

Å hvarje nybyggnad och större reparationer
tillhandahåller arbetsgifvare en samaritlåda
med tillbehör.

§ 10.

Å hvarje nybyggnad upplåter arbetsgifvaren
en tät, med fönster försedd, för arbetarne
uteslutande afsedd lokal för vistelse
under ogynnsamt väder och under måltidsrasterna
samt förvaring af mat, kläder
och verktyg. Denna lokal uppvärmes under
vintern i den mån ske kan. Lokalens
golfyta skall ligga cirka 100 mm. öfver
marken, så att vatten och fuktighet undvikas.

BYGGNADSVERKSAMHET.

355

§ il.

Inom byggnadsområdet skall finnas urin-i
kur samt nödigt antal klosetter; och må
orenande icke annorstädes inom området
äga rum.

§ 12.

Ordningsregler.

Murare skall under arbetstiden vara nykter
och uppföra sig ordentligt på arbetsplatsen,
bör dessutom vara flitig i sitt
arbete samt utföra detta med omsorg och;
noggrannhet.

Födo- eller dricksvaror få ej utan i
undantagsfall införas på arbetsplatsen å
andra tider än under frukost- och middagsraster.

Tobaksrökning under arbetstiden är icke
tillåten.

§ 13.

Arbetsledning. Föreningsrätt in. in.

1. Arbetsgifvaren leder och fördelar arbetet
samt antager och afskedar arbetare
utan ingripande från arbetarnes sida.

2. Arbetsgifvare får likväl icke afskeda
någon eller några arbetare endast af det
skäl, att denne eller dessa tillhöra någon
viss förening.

Å andra sidan få icke arbetarne lämna
arbetet af det skäl, att arbetsgifvare använder
arbetare, som icke tillhöra viss
förening.

3. Under utförande af åtaget ackordsarbete.
får murare ej afskedas från arbetet,
utan i den händelse han öfverträdt här
gifna, å honom tillämpliga föreskrifter eller
åsidosätter hvad till god ordning hörer.

4. Murareförman, som agnar sin tid åt
mureriarbetet såväl med direkt murning
som anläggning, måttagning och tillsyn i
öfrigt, erhåller härför ersättning af laget
enligt gällande timlön. Förmanspenningar,
äfvensom ersättning för den tid han använder
till annat arbete än förenämnda,
betalas af arbetsgifvaren.

5. Vid antagande af murare skall företräde
lämnas till i Malmö och dess omnejd
boende nyktra och ordentliga murare.

6. Vid ackordsarbete åligger det arbetsgifvaren
eller hans ombud tillse, det nödi -

ga materialier i tillräcklig mängd tillhandahållas
murare. Nödgas murare vänta på
materialier och annat arbete ej lämnas
honom, ersättes sålunda förlorad tid med
gällande timlön, såvida icke bristen på materialier
berott på omständigheter, dem arbetsgifvaren
ej kunnat förekomma; i hvilket
fall efter sex dagars förlopp verkställdt
ackordsarbete skall, på begäran af någondera
parten, uträknas och likvideras.

7. Detsamma gäller, om ackordsarbete
afbrytes för längre tid än här ofvan sägs,
där afbrottet ej förorsakats af naturhinder.

§ 14.

Skiljedom.

Under den tid detta aftal gäller, får icke
vare sig strejk, lockout eller annan arbetsafstängning
af någondera parten företagas.

För slitande af de meningsskiljaktigheter,
jämväl beträffande tolkningen af
detta aftal, som kunna uppstå mellan arbetsgifvaren
och arbetare under den tid
detta aftal är gällande, skall omedelbart
efter detta aftals trädande i kraft en
skiljenämnd tillsättas, och äger såväl byggmästareföreningarne
som Svenska murareförbundets
afdelning i Malmö att påkalla
skiljenämndens afgörande i fråga om uppkommen
tvist, varande de tvistande parterna
obetaget att inför nämnden sin talan
utföra och bevaka.

Skiljenämnden skall bestå af fem ledamöter,
af hvilka två utses af byggmästareföreningarne
och två af Svenska murareförbundets
afdelning i Malmö, hvarefter
de sålunda valde äga att utse femte ledamoten.
Skulle enighet i fråga om sistnämnda
val icke kunna ernås, anmodas
magistraten i Malmö att utse femte ledamoten.

§ 15.

Giltighetstid.

Detta aftal äger giltighet och tillämpning
från den 1 april 1905. till den 1 april
1909.

Skulle icke skriftlig uppsägning å någondera
sidan äga rum minst tre månader före
aftalstidens utgång, anses aftalet i sin helhet
vara förlängdt för en tid af ett år
i sänder.

Malmö som ofvan.

För Malmö byggmästareförening För Svenska murareförbundets
u- P- a- afdelning i Malmö.

För Malmö nya byggmästareförening.

Murare.

356

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Murare.

Ackordsprislista för murarearbeten i Malmö,

tillhörande arbetsaftal mellan Malmö byggmästareförening och Malmö nya byggmästareförening
å ena sidan samt Svenska murareförbundets afdelning i Malmö å andra sidan den 28

april 1905.

		:		Kr. ö.						Kr.	Ö.
			Afd. I. Murning.
1	1	m.s	tegelmur........	1	75		20	1	m.2	rund murning tillägges 25 %■
2	1	in.2	3‘/j stens tegelmur....	1	50		21	1	»	d:o då stenen hug-
8	1		3 » » . . . .	1	35					ges spetsig mot centrum,
4i	1	»	2*/a » 5 ....	1	20					tillägges 50$.
5	1	■»	2 > . . . . .	1	—		22	1	J	transerande murverk till-
B	1		17a > » . . • •	—	90					lägges 25 $.
7	1	»	1 » » ....	—	60		23	1	>	skorsten, uppmurad öfver
8	1	,	1/2 » » med 15							tak, tillägges 50 $.
			cm. tegel.......	—	45		24	1	»	murparti öfver hufvudlist
9	1	»	''/a stens tegelmur med van-							i gatufasad tillägges 30$.
			lig tegel .......	—	40		25	1	löpm.	slät listmurning tillägges
10	1	5>	V2 stens tegelmur i kors-							pr skikt .......	—	10:
			virke.........	—	45		26	1		huggen d:o (huggning af
11	1		murverk till fogning i							teglet inberäknadt) till-
			kryssförband i fasad åt							lägges pr skikt . . . .	—	15j
			gård eller gata. inberäk-				27	1	»	listmurning med formtegel
			nadt utkratsning af fo-							(liggande skikt) tillägges
			garna, tillägges för röd							pr skikt .......	—	15 i
			tegel .........	—	25		28	1	»	d:o d:o (kantstående skikt)
12	1	»	d:o, d:o af gul, flarn eller							tillägges pr skikt . . .	—	201
			pressad hvit s. k. sand-				29	1	>	inmurning af bandskikt,
			tegel.........	—	20					som i färg afviker från
13	1	»	murverk till fogning i							det öfriga murverket, då
			koppförband, tillägges	.						sådant förekommer i mur-
			ytterligare......	—	15					verk af normaltegelfor-
14	1	i	murverk till fogning utan							mat (kryssförband) till-
			utvändig ställning, ökas							lägges pr skikt . . . .	—	05
			förstnämnda priser med							till sådana band räknas
			pr m.2........	—	05					högst 2 på hvarandra
15	1		murverk till puts med band							liggande skikt;
			och hvalf utförda till				30	1	»	murning af sockel intill 15
			fogning, inberäknadt							cm. höjd i trappor el. dyl.
			kratsning af hela ytan,							af fasadtegel .....	—	50
			tillägges.......	—	15	31	1		d:o d:o intill 30 cm. höjd
16	1		murverk till puts med band,						i d:o.........	—	75
			hvalf och fönsteromfatt-				32	1	»	brutet hörn med formad
			ningar, utförda till fog-							tegel betalas pr lodställe	—	25
			ning, kratsning af hela				33	1	»	för öfriga hörn, med undan-
			ytan, tillägges.....	—	20					tåg för sådana vid port-.
17	1	»	kratsning af murverk ute-							dörr- och fönsteröppnin-
			slutande för puts . .	—	05					gar, betalas pr lodstäile
18	1	>	murverk till fogning af van-							och löpmeter.....	—	20
			lig verblendtegel, inbe-				34	1	■»	huggning af tegel till bru-
!			räknadt fogning eller							tet hörn ......	—	50
			kratsning samtidigt mec				35	1	.	huggning och slipning af
			uppmurningen, tillägges		80					tegel till brutet hörn ..	1	—
19	1		murverk till fogning mec							Obs.! Här omtalade hörn
			beklädnadssten af eldfasi							afser endast utvändiga
			material, (Skromberga							sådana.
			eller därmed jämförligt)				36	1	»	inmurning af granitsockel
			inberäknadt fogning eller							intill 40 cm. höjd . .	—	75
			kratsning samtidigt ifrec							för hvarje cm. större höjd
			uppmurningen, tillägges	1	\|2(					tillägges pr m. ...	—	03

BYGGNADSVERKSAMHET.

357

				Kr.	Ö.
37	i	löpm	inmurning af kalkstens-
			eller cementssockel intill 30 cm. höjd......		50
			för hvarje cm. större höjd			56
38			tillägges pr m..... inmurning af trappsteg in-	—	01
			till 1,5 m. längd mellan vangerna, inmurade i båda ändar, pr steg . .	1		57
39			trappsteg, upplagda på järn
			eller hvalf med profil i ena änden, pr steg . . .	1	10	58
40			trappsteg, inmurade i fri-
			bärande trappa, pr steg	1	50
41			då i trappmäklare ändarna
42			muras till fogning, till-lägges för hvarje ända: 1 stens mäklare pr löpm.		70	59
		d:o d:o d:o l*/s stens d:o	—	80
43			då trappmäklare muras till
44			puts, hvarvid tegeln i mäklarens ändar hugges halfcirkelformig, betalas för hvarje äuda pr löpm.		50
		d:o d:o då hörnen fasas pr
45			löpm..........	—	25
i	m.2	murning af Vs stens tunn-
46			hvalf med långfogar pa-rallellt med vederlagen samt bågar och skålstic-kor fritt uppsatta . . .		50	60
i	»	d:o u:o utan skålstickor .	—	80
47	i	>	d:o d:o i stick på skålstickor	—	75
48	i	>	d:o d:o d.o på fri hand. .	1	20	61
49			då förestående hvalf utföres
50	i		till fogning tillägges 50$;
m.	stråle till stjärn- eller
			krysshvalf l‘/g sten hög	1	—
51	i	m.2	kupa..........	1	60
52			då stjärn- eller krysshvalf
53	i		utföres till fogning, till-lägges 100$;
m.	utkragning öfver tak vid				62
			brandgafvel......	—	10
	i	$	rökrör eller luftkanal 15 x
			27 cm. med fulla slätade fogar .........		05
	i		rörslits .........	—	05
54			för rökrör eller luftka-
			naler, som behandlas på annat sätt, träffas särskild öfverenskommelse; för murning i rent ce-mentbruk tillägges 15$;			63
55			för inmurning af natur-
			sten eller cementgjutgods i fasader träifas särskild			i	1
			öfverenskommelse eller ut-			2	1
			föres på timlön: detsamma gäller äfven för inläggning af järn, dra-			3	1

gare och underlagsplattor,
äfvensom inmurning af galler,
ventiler och sotluckor;

för järnbalkar, som uppläggas
öfver muröppningar,
där vid uppmätning ej
något afdrag göres, erhålles
ingen särskild ersättning:

alla rör aflämnas rensade
och i brukbart skick;

murar i fasader, som|
öfverstiger resp. tjoeklekar[
efter normaltegelformatet,
betalas efter närmast högre
murtjocklek;

vid uppmätning göres ej
afdrag för vanliga fönster-,
dörr- och portöppningar
samt rök- och luftkanaler,
däremot göres afdrag med
75 $ då i fasaden l:a våningens
fönster äro öfvertäckta
med järnkonstruktioner,
och deras sammanlagda
yta öfverstiger 25%
af denna vånings fasadyta;

detsamma gäller äfven
för andra våningen;

för dylika öppningar
göres ej afdrag, då de öfvertäckas
med hvalfringar af
tegel i cirkel- eller ellipsform
utan järnkonstruktion;

vid större med järn öfvertäckta
öppningar inne i en
byggnad afdrages 75$, då
de öfverstiga 5 och understiga
12 m.2;

öppningar af 12 m.2 storlek
och däröfver uppmätas
ej, då de äro öfvertäckta
med järn.

I förestående ackordspriser
är inberäknadt behöflig
ställningsbyggnad,
dock så, att arbetsgifvaren
tillsläpper en ställningsbyggare
för hvarje påbörjadt
tiotal murare, så
länge ställningsbyggandet
pågår.

Kr. ö.

Handtlangning är ej inberäknad.

m.2

Afd. II.

Invändig- putsning.

filtad slät murputsning . .
ofiltad » »

grofputsning i källrar, stallar,
magasiner och därmed
jämförligt . . . .

30

28

22

Murare.

858

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

				Kr.	ö.				Kr.	Ö.
4	1	in.2	rappning, stenskärning eller			2		för uppsättning och spän-
			afkvastning......	—	13		ning af ståltrådsväf, när
5	1	»	filtad slät rörputsning in-					begränsningen är tegel-
			beräknadt berörning med					mur och järn, pr löpm.	—	32
			mattor........	—	41	3		för uppsättning och spän-
6	1	3>	ofiltad d:o........	—	38			ning af ståltrådsväf, när
7	1	»	dubbelberörning tillägges	—	12			begränsningen är af mo-
8	1		rörputsning i grof bruket,					nier, beton eller tegel-
			såsom källartak och där-					mur i cementbruk, pr
			med jämförligt . . . .	—	32			löpm..........	—	40
9	1	»	filtad putsning å beton-			4		för nätets sammanbind-
			eller tegelhvalf samt					ning eller hopsyning, pr
			trapplöp.......	—	40			löpm..........	—	15
10	1	>	ofiltad d:o........	—	37	5		för lodrätt hörn, pr löpm.	—	40
II	1	»	detsamma i rent cement-			6		för uppsättning och spän-
			bruk tillägges.....	—	15			ning af ståltrådsväf med
12	1	»	väggputsning och stålskur-					snedt liggande begräns-
			ning i rent cementbruk	—	75			ning betalas i tillägg
13	1	»	detsamma i vanlig d:o . .	—	50			till ofvanstående priser
14			för putsning af tak, löp					100
			och väggar i svängda					vid de två begränsningarna		1
			trappor äfvensom andra					af väfven skall där an-
			runda ytor tillägges 15$;					bringas järnstång;
15	1	»	putsning af asfalterade			7		för utfyllning af 50 mm.
			väggar tillägges . . . .	—	n			tjocka skiljeväggar och
16	1	m.	filtad och putsad hålkäl af					putsning å båda sidor
			intill 10 cm. radie . . .	—	10			eller 25 mm. tjocka tak
17	1		för hvarje cm. större radie					med puts på ena sidan,
			tillägges.......	—	01			pr m.*2........	—	75
18	1	»	dragen profilerad list intill			8		för hvarje 1,3 cm. som
			10 cm. storlek mätt dia-					skiljeväggar göras tjoc-
			gonelt........	—	50			kåre än 50 mm. betalas
19	1		för hvarje cm. större mått					i tillägg pr m.2 . . . .	—	15
			tillägges.......	—	03	9		alla öppningar fråndragas
20	1	st.	sammanspetsning eller för-					i uppmätningen, och be-
			kroppning räknas som					talas begränsningar vid
			1 m. list.					öppningar efter ofvan-
21	1	»	putsad rund nisch i tegel-					stående priser;
			mur tillägges.....	3	—	10		beklädnad af pelare, då
22			när smygarne putsas i					beklädnaden anbringas
			öppningar, betalas för full					antingen omedelbart på
			mur, i annat fall betalas					pelaren eller med tom-
			25 % af såväl fönster- som					rum, pr m.2......	2	55
			dörröppningar i hvarje			11		beklädnad af dragare och
			putsyta.					bjälkar, då beklädnaden
23			I ofvanstående priser är					anbringas antingen ome-
			handtlangning icke inbe-					delbart eller med tom-
			räknad, dock ingår i ac-					ruin:
			kordspriserna byggandet af			12		för omkrets intill30cm.m.2	2	30
			invändiga ställningar, till			13		» > öfver 30 intill
			hvilka arbetsgifvarne lik-					60 cm.......m.-	2	—
			väl tillhandahålla nödiga			14		för omkrets öfver 60 cm. m.2	1	90
			bockar och ställningsbräder			15		uppsättning af blindkarm
			i våningarna.					på träbjälklag, pr st. .	1	—
						16		d:o d:o på järnbjälklag
			Afd. IIL Rabitsarbete.					pr st.........	1	25
								Såsom bindämne i bru-
1			För uppsättning och spän-					ket kan användas gips eller
			ning af ståltrådsväf, när							•
			begränsningen är trä, pr
			löpm.........	—	25

BYGGNADSVERKSAMHET.

359

				Kr.	ö.					Kr.	Ö.
			Afd. IV. Fasadputsning.
1	1	m.2	slät utvändig putsning . .	—	42	9			när vid fönster-, dörr-
2	1		slätputs med delvis spri-						och portöppningar fogas i
			tade ytor tillägges 25 %.						smygarne, göres ej afdrag.
3	1	>	spritputs, vanlig.....	—	42				i motsatt fall göres afdrag.
4	1	>	uppruggad slätputs. . . .	—	47	10			I ofvanstående är rengö-
5	1	m.	dragen list intill 10 cm.						ring af tegel med syrelösning
			diagonälmått.....	—	50				inberäknadt, men bandt-
6			för hvarje cm. större dia-						langning erhålles fritt.
			gonalmätt tillägges . . .	—	03
7	1	y	dragning af cirkelbågslistor						Afd. VI. Takarbete.
			tillägges 15%;
8	1	y	dragning af ellipsbågslistor			1			Inhuggning och understryk-
			tillägges 25%;						ning af vanlig taktegel
9	1	>	enkla noter intill 2 cm.						(utan afdrag för takfön-
			djup och hredd, vågräta	—	12				ster), pr 1,000 st. . . .	20	—
10	1	»	d:o d:0 lodräta och veder-			2			inhuggning och inläggning
			lags.........	—	15				i bruk eller understryk-
11	1	y	profilerad rustik med noter						ning af falstaktegel (utan
			intill 6 cm. djup och						afdrag af takfönster), pr
			bredd, vågräta, tillägges	—	20				1,000 st........	21	—
12			d:o d:o lodräta och veder-			3	1	m.	tillhuggning och fogstryk-
			lags tillägges.....	—	25				ning vid ränndalar och
13	1	y	för hvarje cm. större djup						grader med vanlig tegel	1	20
			och bredd betalas . . .	—	03	4			d:o d:o med falstaktegel	1	60
14	1	m.2	diamantrustik......	2	42	5	1	>	på sådana ställen, där det
15	1	m.	hörn till pilaster eller parti.						ej passar med helt skikt,
			som ligger framför eller						men där tillhuggning är
			tillbaka från egentliga						nödvändig, betalas för
			murlifvet, tillägges . .	—	20				vanlig tegel......	—	32
16			förkroppning eller ut-spetsning betalas somlm.			6 7	1 1	y y	d:o d:o falstaktegel. . . . tillhuggning och fogstryk-ning af ryggning såväl		56
17			af resp. listens pris.		4				med vanlig som falstak-
		I förestående är inbe-						tegel......... för ofvannämnda takar-beten, utförda af gammal taktegel, tillägges 25 %. I förestående priser är ej handtlangning och ställ-ningsbyggnad inberäknad.		40
u			räknadt behöflig ställnings-byggnad, dock så att ar-betsgifvaren tillsläpper en ställningsbyggare för hvar-je påbörjadt tiotal murare. För runda ytor tillägges 15 %.			8 9 10
Då andra sorter än de här ofvannämnda förekom-ma, betalas efter särskild


Afd. V. Fogning.		öfverenskommelse.
1	1	m.2	rundfogning å röd tegel . .	—	60
2	1	»	d:o å gul » . .	—	55				Afd. VII. Golfläggning.
3	1		vanlig slät fogning å röd		55	1	1	m.2	läggning och stålslipning
! 4	1	>	d:o d:o d:o å gul tegel . .	_	50				af slitlag för cementgoli	—	38
1 5	1	>	fogning i mur med kopp-			2	1		läggning och golfafskur-
			förband tillägges . . .	_	05				ning af slitlag för ce-
6	1	m.	d:o å extra anslag vid					mentgolf utan stålslip-		33
			fönster- och dörröpp-						ning ... ......	—
			ningar tillägges . . . .	—	05	3			öfriga golfarbeten beta-
7	1	m.2	fogning af list af normal-						las efter särskild öfverens-
			tegel tillägges 25%;						kommelse.
8	1	>	fogning af list af form-			4			Handtlangning är ej in-
			tegel tillägges 50%;						beräknad.

360

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Murare.

Mureri handt langare.

Af(l. Till.

De i förestående prislista angifna priser
afse väl utfördt arbete.

För Malmö byggmästareförening

u. p. a.

För Malmö nya byggmästareförening.

När särskild öfverenskommelse träffas
för arbeten, som ej äro upptagna i prislistan,
skall sådan ske skriftligen.

För Svenska murareförbundets
afdelning i Malmö.

Arbetsaftal emellan Lunds byggmästareförening1 och Svenska
grof- och fabriksarbetareförbundets (mureriarbetsmännen) afdelning
därstädes.

Fastställdt den 7 april 1906.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Arbetstid.

Mom. 1. Under sommarmånaderna d.
v. s. april—september, utgör hvarje helgfri
dag arbetstiden 10 timmar dagligen,
och börjar arbetet kl. 6 f. m. samt slutar
kl. 6 e. m. med uppehåll Va timma
för frukost och 1 % timma för middagsrast.

Under vintermånaderna mars och oktober
9 1/2 timmar, februari och november 8 timmar
och december och januari 7 timmar.

Mom. 2. Lördagar utgör arbetstiden 8
timmar, och upphör arbetet kl. 4 e. m.

Den 1 maj anses som fridag.

Mom. 3. Vid för arbetet otjänlig väderlek
äger såväl arbetsgifvaren som arbetaren
rätt att afstanna arbetet, dock får
sålunda förlorad tid icke återtagas genom
arbete å öfvertid.

§ 2.

Öfvertidsarbete.

För öfvertidsarbete, d. v. s. arbete efter
den i § 1 fastställda ordinarie arbetstidens
slut, betalas — med frånräknande
af den tid, som åtgår till raster ■—•

under de två första timmarna 25 0/0,

därefter 50 °/o, samt

under sön- och helgdagar 100 °/o förhöjning
af timlönen.

§ 3.

Timpenning.

Timlön utgår till vanlig fullgod och
flitig mureriarbetsman, som fyllt 18 år:
med under tiden fr. d. *A 06—7u>06 . . 37 öre

> » > » . VioOÖ-Vi 07 . . 3S »

» » » > » ‘A 07—‘A 08 . .39 »

» » » » » V* 08—''A 09 . .40 »

I de fall arbetsman på grund af ålder,
sjukdom eller annan orsak icke motsvarar
ofvan angifna fordringar, kan aflöningen

nedsättas under gällande timlön, dock med
högst 20 °/o.

§ i Ackordsarbete.

Mom. 1. Nytt arbete skall, då det är
i ackordsprislistan upptaget, utföras på ackord,
där ej särskilda omständigheter omöjliggöra
ackordssystemets tillämpning. Vid
ackordsarbete skall den fastställda ackordsprislistan
vara gällande.

Mom. 2. För arbeten, som ej finnas
upptagna i prislistan eller som till följd
af särskilda omständigheter ej kunna beräknas
efter däri angifna pris, betalas efter
särskild, skriftlig öfverenskommelse eller
gällande timlön. Vid arbete på ackord
vérkställes å aflöningsdagen utbetalning åt
arbetarne i enlighet med den för hvar och
en gällande timlön.

Mom. 3. Arbetsgifvaren skall andra arbetsdagen
i veckan lämna en afskrift af
föregående veckas arbetstids- och aflöningslista,
hvilken jämväl skall innehålla
uppgift på det antal och slag af tegel,
som till byggnadsplatsen transporterats
under den tid listan omfattar. För den
händelse större tegelparti skulle vara hopadt
å byggnadsplatsen, innan murningen
påbörjas, uppräknas detta och antecknas
på första aflöningslistan.

Mom. 4. Här nämnda listor lämnas till
en af arbetslaget utsedd person, hvilken
skall för arbetslaget omedelbart kontrollera
listorna och förvara dem, till dess arbetet
är färdigt och slutlikviden utbetalad.

§ 5.

Mom. 1. öfverskott å ackordsarbete utbetales
till den person, som af arbetslaget
utsetts att emottaga detsamma, så snart
ske kan, och senast 14 dagar efter det
arbetet är färdigt, under hvilken tid uppmätningen
skall vara verkställd och likviden
uträknad.

BYGGNADSVERKSAMHET.

361

Mom. 2. Till öfverskott vare dock ej
den berättigad, som af egen fri vilja afstått
från arbetet före detsammas slut.

§ G.

Den öfverenskomna arbetstiden bör noga
iakttagas såväl vid arbetstidens början
som slut, äfven vid ackordsarbeten.

Uteblifvande från arbete bör icke utan
giltiga skäl äga rum.

§ ''!■

Aflöningsdag.

Aflöningen utbetalas en gång i veckan
omedelbart efter den ordinarie arbetstidens
slut till och med nästföregående dag.

Som aflöningsdag äger arbetsgifvaren bestämma
antingen torsdagar eller fredagar,
i fall helgdag då inträffar, dagen förut.

A nybyggnader eller större reparationsarbeten
utbetales aflöningen, så vidt ske
kan, å arbetsplatsen.

§ 8.

Olycksfallsförsäkring.

Mom. 1. Arbetsgifvare olycksfallsförsäkrar
alla hos honom anställda arbetare enligt
lagen om olycksfall i arbete. Ersättning
utbetales af arbetsgifvaren jämväl för
den i lagen bestämda karenstiden med 1
kr. för hvarje dag, hvilken ersättning vid
anfordran betales veckovis, dock att arbetare,
om så påfordras, är skyldig förete
läkareintyg.

Mom. 2. A hvarje nybyggnad och större
reparationer tillhandahåller arbetsgifvaren
en samaritlåda med tillbehör.

Så länge arbetet pågår å bjälklaget, skall
tillräckligt bred och tät beklädnad uppläggas,
för ställning och gångbanor skyddsbräder
anbringas vid sidorna utåt.

§ 9.

Anordningar på arbetsplatsen.

Å hvarje nybyggnad upplåter arbetsgifvaren
en tät, med fönster försedd, för
arbetarne uteslutande afsedd lokal för vistelse
under ogynnsamt väder och under
måltidsrasterna samt förvaring af mat,
kläder och verktyg.

Denna lokal uppvärmes under vintern,
i den mån ske kan. Lokalens golfyta skall
ligga cirka 100 mm. öfver marken, så
att vatten och fuktighet undvikes.

§ 10.

Inom byggnadsområdet skall finnas för
arbetarna afsedd urinkur och nödigt antal
klosetter, inrättade i enlighet med
hälsovårdsnämndens föreskrifter; och må
naturbehof ej tillfredsställas å annan än
därtill anvisad plats.

§ 11.

Ordningsregler.

Mureriarbet.sman skall under arbetstiden
vara nykter och uppföra sig ordentligt på
arbetsplatsen, samt bör med flit, omsorg
och noggrannhet utföra sitt arbete.

Eödo- eller dricksvaror få, ej utan i undantagsfall
införas på arbetsplatsen å andra
tider än under frukost- och middagsraster.

Tobaksrökning under arbetstiden är icke
tillåten.

§ 12.

Arbetsledning. Föreningsrätt m. in.

Mom. 1. Arbetsgifvaren leder och fördelar
arbetet, samt antager och afskedar
arbetare utan fackföreningens ingripande.

Arbetsgifvare får likväl icke afskeda eller
vägra att antaga någon eller några
arbetare endast af det skäl, att denne eller
dessa tillhöra någon viss förening eller
arbeta i dess tjänst.

Å andra sidan få arbetarne icke lämna
arbetet endast af det skäl, att arbetsgifvaren
använder arbetare, som icke tillhöra
viss förening.

Mom. 2. Under utförande af åtaget
ackordsarbete får arbetare ej afskedas från
arbetet utan i den händelse han öfverträdt
här gifna, å honom tillämpliga föreskrifter
eller åsidosätter, hvad till god
ordning hörer.

Vid antagande och afskedande af arbetare
skall företräde i främsta rummet
tagas till i Lund eller dess närmaste omnejd
mantalsskrifna, nyktra och ordentliga*
arbetare.

Mom. 3. Vid ackordsarbete åligger det
arbetsgifvaren eller hans ombud att tillse,
det nödiga materialier i tillräcklig
mängd tillhandahållas arbetaren. Nödgas
arbetare vänta på materialier, och annat
arbete ej lämnas dem, skall arbetsgifvaren
såvidt möjligt är skaffa arbetarne annat
arbete i stället; kan sådant arbete ej anskaffas,
skall arbetsgifvaren ersätta Sålunda
för arbetarne förlorad tid efter gällande
timlön, såvida icke bristen på materialier
bevisligen berott på omständigheter,
dem arbetsgifvaren e''j kunnat förekomma,
i hvilket fall verkställdt ackordsarbete
efter sex dagars förlopp skall på
begäran af någondera parten uträknas och
likvideras.

§ 13.

Skiljedom.

Under den tid, detta aftal är gällande
får hvarken strejk, lockout eller annan
arbetsafstängning af någondera parten företagas.
För slitande af de meningsskiljaktigheter
jämväl beträffande tolkningen
af detta aftal, hvilka kunna uppstå mellan

Mureri handt langare.

362

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Mureri handt langare.

arbetsgivare och arbetare under den tid,
detta aftal är gällande, skall omedelbart
efter aftalets undertecknande en skiljenämnd
tillsättas, och äger såväl byggmästareföreningen
som Svenska grof- och
fabriksarbetareförbundets (mureriarbetsmännens)
afdelning i Lund att påkalla
skiljenämndens afgörande i fråga om uppkommen
tvist; varande det de tvistande
parterna obetaget att inför nämnden sin
talan utföra och bevaka. Skiljenämnden
skall bestå af fem ledamöter, af hvilka
två utses äf byggmästareföreningen och
två af svenska grof- och fabriksarbetareförbundets
afdelning i Lund, hvarefter de
sålunda valde äga att utse femte leda -

moten. Skulle enighet i fråga om sist
nämnda val icke kunna uppnås, anmodas
magistraten i Lund att utse femte ledamoten.

§ 14.

Giltighetstid.

Detta aftal äger giltighet och tillämpning
intill den 1 april 1909.

Skulle icke skriftlig uppsägning å någondera
sidan äga rum minst tre månader
före aftalstidens utgång, anses aftalet i
sin helhet vara förlängdt för tid af ett
år i sänder.

Lund. den 7 april 1906.

Godkännes:

Å Södra Sveriqes byggmästareförbunds
vägnar.

För Lunds byggmästareförening.

För Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets
afd. n:r 2 (mureriarbetsmannen)
i Lund.

Ackordsprislista

för grofarbeten i Lund mellan Lunds
byggmästareförening och Svenska grof&
fabriksarbetareförbundets (mureriarbetsmännen)
afdelning därstädes.

Fastställd den 15 maj 1906.

Jordarheten:

Kr. öre

För äfplaning till blifvande jordyta
med lastning på vagn eller kärra:

För medelfast jord pr kbm. . j —: 50
För hård och styf jord pr kbm. . —: 60
För gräfning till källare intill 2
m. djup med lastning på vagn eller
kärra:

För medelfast jord pr kbm.. . . —: 60
För hård och styf jord pr kbm. . . —: 75
Grundgräfning betalas efter särskild
öfverenskommelse eller gällande
timlön.

För tillfyllning och faststampning
kring grundmurar af lätt uppgräfd

jord pr kbm........— :25

För rullbörstransport intill 50 m.

tillägges pr kbm.......—: 25

För hvarje fulla 10 m. därutöfver

tillägges ytterligare pr kbm. . —: 05

Betonarbcten:

Fondament af beton, blandad och
stampad:

I grunder med eller utan fyllnads -

sten pr kbm. . ......1: 80

I väggar pr kbm........2: —

Formställningar härför inberäknas

ej.

Kr. öre

För betonhvalf i källarbjälklag pr

kbm. . ''....... 3: —

För betonhvalf i bjälklag högre upp

tillägges pr våning och kbm. . . —: 50

För trapplaner och balkonger högre

upp tillägges pr våning och kbm ■—: 60
Då hiss begagnas, tillägges för alla
bjälklag öfver källarvåningen . . —: 50

För betonläggning å gårdsplan och

källaregolf pr kbm......2:75

För betonläggning af fingjutning,
hvilken ofvanpå skall beläggas
med asfalt, betalas ett tilläggspris
pr kvm. af.........—: 15

För betonläggning i våningar som
ofvanpå skola beläggas med xylopal
eller därmed jämförligt golfläggningsämne
betalas ett tilläggspris
pr kvm. af.......—: 20

Murningsarbcten:

För uppbärning af 1,000 st. vanlig
tegel med därtill hörande murbruk
till en byggnad af under 7 m. höjd 2: 40

d :o af 7 m. höjd.......2: 60

Höjden räknad från marken till
takfoten.

För hvarje m. större höjd än 7 m.

tillägges..........-—: 15

För uppbärning af 1,000 st. större
skiljoväggstegel med murbruk till
byggnad af 7 m. höjd . . . . 4:20

För hvarje m. större höjd tillägges ■—: 20
För uppbärning af 1,000 st. röd
fasadtegel, som ej får kastas, intill
7 m. höjd ........3:60

BYGGNADSVERKSAMHET.

363

Kr. öre.

Por uppbärning af 1,000 st. gul
fasadtegel, som ej får kastas, intill
7 m. höjd.......3:40

Por hvarje m. större höjd tillägges
för så väl röd som gul fasadtegel

pr 1,000 st..........—: 20

Pör uppbärning af 1,000 st. verblendsten
med bruk och stapling
intill 7 m. höjd, (kvart-, halfoch
trekvartsten räknas som helsten)
..........3: —

Pör hvarje m. större höjd tillägges —: 18

Pör uppbärning af formsten af storlek
intill , trekvartssten, betalas

som verblendsten......3: —

I ofvanstående priser är inberäknadt
uppbärning af materialier till gaflar,
bakväggar och skorstenar,

men ej till torn eller murverk, som
gå mera än 1 m. öfver taknocken.

Pör uppbärning af mursten med
tillhörande bruk till vindar öfver
gesimshöjden å 4- och 5-våningshus
betalas dock ett tilläggspris
pr 1,000 tegel af......1: —

För uppbärning af större formtegel
eller annat fasadlistverk, äfvensom
ornering af naturlig sten eller
cementgjutgods, betales enligt öfverenskommelse
eller med gällande
timlön.

Användes vraktegel (hvartill ej räknas
vanlig hårdbränd tegel), betalas
ett tilläggspris pr 1,000 st.
utöfver hvad som gäller för vanligt
tegel med.......—: 25

Om materialierna befinnas på längre
afstånd än 25 m. från uppgången
till byggnaden, betalas för hvarje
fulla 5 m. därutöfver ett tilläggspris
pr 1,000 st. tegel . . . . —: 10

Samtliga här ofvan omförmälda
tillägg för uppbärning af materialier
till byggnad af öfver 7 m.
höjd gälla hela till byggnaden
åtgående tegelpartiet.

Så snart murningen å de olika ställningslagen
afslutats, skall ordentlig
hopsamling af hela och halfva
tegel samt vidare befordring häraf
till nästa ställningståg omedelbart
göras.

Vid bärning af tegel kastas det alltid
på ställningarna så varsamt
som ske kan.

Pör emottagning och stapling af tegel
eller andra materialier samt
för kalksläckning och murbruksberedning
betalas efter särskild öfverenskommelse
eller gällande timlön.

Flyttning af bruksbaljor från ett
ställningslag till ett annat i samma
våning ingår i ackordet.

Kr. öre.

Pör det arbete, som erfordras för
uppröring af bruket i baljorna
morgon och middag, betalas ordinarie
timlön utöfver ackordspriset.

Då hiss med maskinkraft användes
för uppfordring af tegel och bruk
öfver 7 m. höjd, betalas för hela
byggnaden pr 1,000 '' st. vanligt

murtegel .........3: —

Pör fasadtegel........3:25

Häri inbegripes materialiernas forsling
till och från hissen, men ej
hissens skötande.

Putsarbeten:

För uppbärning af materialier till
bättre filtad eller ofiitad putsning
i hus intill 7 m. höjd, räknadt
från marken till takfoten betalas

pr kvm........... —: 0G

För grofputsning pr kvm.....—: 05

För rappning och afkvastning pr

kvm. ...........—: 03

För hvarje m., som byggnadens höjd
öfverstiger 7 m., ökas ofvanstående
priser för all puts i hela
byggnaden med....... (4

Pör vanliga dörr- och fönsteröppningar
som putsas i smygarna göres
ej afdrag, i motsatt fall göres afdrag
intill 75 o/o af öppningens
yta.

Pör det arbete, som erfordras för
uppröring af bruket i baljorna
morgon och middag, betalas ordinarie
timlön utöfver ackordspriset.

Då hiss med maskinkraft användes
för materialernas uppfordring, betalas
samma priser som gälla för
hus intill 7 m. höjd.

Häri inberäknadt materialiernas
forsling till och från hissen, men
ej hissens skötande.

Trossfyllningsarbeten:

För uppbärning samt läggning af
trossfyllning af tegel eller råsten
med lerbruk, eller vanlig lera i
byggnad intill 7 m. höjd, bjälkarna
inberäknade vid uppmätningen,
betalas pr kvm......—•: 13

För hvarje m. större höjd betalas
för hela byggnaden ett tillägg pr

kvm............ Va

Lägges ej trossfyllning i första våningen,
betalas för öfriga våningar
ett vtterligare tilläggspris pr kvm.
af ‘............—:02

Mureri handt langare.

364

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Mureri- Då hiss med maskinkraft användes Häri inbegripes materialiernas fors handt-

för materialiernas uppfordring, be- ling till och från hissen, men ej

langare. talas samma priser som gäller för hissens skötande,

hus intill 7 m. höjd.

Lund den 15 maj IDOG.

Godkännes:

A Södra Sveriges byggmästare- För Sv. grof- ock fabriksarbetareförbunds
vägnar. förbundets afd. n:r 2 (mureri För

Lunds byggmästareförening. arbetsmannen) i Lund.

Grundlägga- Aftal emellan Norrköpings bergs- och grundläggeriidkareförening
re oeh berg- a ena si(ian samt sektion n:r 9 af Svenska grof- och fabriksarspranga,
e. ketare_förimn(iets afdelning n:r 54 i Norrköping å andra sidan.

§ l.

Arbetstid. Allöniugsdag in. in.

a) Arbetstiden utgör 10 timmar hvarje
helgfri idag, fr. o. m. den 1 mars t. o. m.
den 30 sept., med undantag af lördagar,
då arbetstiden utgör 7 timmar, samt fr.
o. m. den 1 okft. t. o. m. den sista, februari
under den tid, som dagsljuset det tillåter,
eller då arbetsgifvaren tillhandahåller lyse,
högst 10 timmar. Arbetet börjar under
tiden mars—september kl. 6,30 f. m. och
slutar kl. 6 e. m. På lördagar upphör
arbetet kl. 2 e. m., då ingen middagsrast
förekommer. Första maj samt jul- och
midsommaraftnar äro fridagar.

b) Aflöningen tillhandahålles arbetare
hvarje helgfri fredag. För undvikande af
tidsutdräkt skall hvarje arbetares aflöning
på förhand vara uträknad samt tillhandahållas
arbetare omedelbart vid arbetstidens
slut. Inträffar helg på fredag,
aflönas näst föregående helgfria dag. Aflöningsdagens
arbetsförtjänst innestår till
näst därpå följande aflöningsdag.

c) För vinnande af säkerhet, att hvarje
arbetare må komma i åtnjutande af hvad
han verkligen förtjänat, skall all arbetsförtjänst
utbetalas af arbetsgifvaren själf
eller hans ombud. Som ombud får ej
anses ackordtagande förman.

§ 2.

Löneformen.

Arbetslönen utgår antingen i form af
timlön, eller, där arbetsgivare och arbetare
—■ dessa senare, där så ske kan, förenade
i arbetslag — med hvarandra ingå ackordsaftal
om visst arbete, såsom ackordsaflöning,
skolande den form för lönens utgående,
som för hvarje särskildt arbete blifvit
fastställd, ovägerligen fasthållas.

§ 3.

Timpenning.

Vid aflöning pr timme skall timpenningen
utgöra:

för grundläggare:

postman..............43 öre

hjälparbetare...........35 >

för bergarbetare:

laddarbas.............43 öre

borrare..............37 »

För den händelse giltighetstiden för detta
aftal förlänges ytterligare ett år utöfver
den i § 10 bestämda utlöpningstiden,
ökas ofvanstående priser fr. o. m.
1 april 1909 med 5 öre pr timme.

Nybörjare i de egentliga yrkena och
hvars, utöfvande fordrar viss yrkesskicklighet
betalas enligt öfverenskommelse i
hvarje särskildt fall. Detsamma gäller äfven
sådana undantagsfall, då arbetare genom
ålder, sjukdom eller lyte fått sin
arbetsförmåga afsevärdt nedsatt, dock får
inte minimilönen understiga för postman
40 öre och för hjälparbetare 33 öre.

§ 4.

Om arbetare skickas till annan ort, skall
han hafva resekostnad för bort- och hemresa
med dagspenning för resetiden samt
fem öres förhöjning pr timma eller efter
öfverenskommelse med arbetsgifvaren.

När våglängden till arbetet är så långt
som till exempel Lindö, betalas gångpenningar
med en timlön pr dag.

§ 5.

Öfvertidsarbete.

öfvertidsarbete betalas med 50 o/o utöfver
gällande timlön, efter den i § 1

BYGGNADSVERKSAMHET.

365

fastställda ordinarie arbetstidens slut, för
de 4 första timmarna, frånxäknadt den
tid, som åtgått till raster, och med 100 o/o
för natt-, söndags- och helgdagsarbete, dock
att ersättning för öfvertidsaxbete, som afser
länshållning å arbetsplats, icke i nåj
got fall utgår med mer än 50 °/o öfver gällande
timlön.

Hota faror, äger arbetsgifvaren ovillkorligen
påfordra utförande af nödigt öfvertidsarbete,
som betalas i enlighet med hvad
i denna § stadgas.

§ 6.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvaren försäkrar sina arbetare
enligt lagen af den 5 juli 1901.

Hvarje arbetsgifvare försäkrar sina arbetare
samt uppvisar försäkringskontraktet
för fackföreningen.

Första förband vid olycksfall betalas af
arbetsgifvaren.

§ 7-

Ordningsregler m. m.

Arbetet å arbetsplatserna skall börja och
fortgå i enlighet med hvad i § 1 fastslagits
samt icke utan säxskildt medgifvande
afslutas tidigare än stadgadt blifvit, och
må ej arbetstiden olofligen inskränkas genom
tidens användande till annat än utförande
af åtaget arbete, såsom genom besök
å. näringsställen, sammanträde till förhandlingar
m. m.

Arbetsgifvaren är skyldig att vid nybyggnad
eller större ändringsarbeten inreda
afklädningsrum eller bodar åt arbetame
till förvaring af kläder och matkorgar.

§ 8.

Afskedande och antagande af arbetare.

Vid antagande af arbetare medgifver
arbetsgifvaren företräde åt sådana sig anmälande
arbetslösa, som äro skattskyldiga
inom Norrköping eller så bosatta, att de
dagligen färdas mellan Norrköping och
bostaden.

Arbetare är oförhindrad att, utan angifvande
af skäl, sluta sitt arbete, men äga
arbetarne själfva eller deras organisationer
icke rätt att förhindra antagande af arbetare
eller förklara blockad mot viss arbetsplats
eller arbetsgifvare, därför''att denne

sysselsätter arbetare, som ej tillhör viss Orundläggaförening.
re och berg Då

arbete finnes tillgängligt, må arbetare sprängare.
ej skiljas från arbetet, i händelse han
ej öfverträder här gifna å honom tillämpliga
föreskrifter, eller åsidosätter hvad till
god ordning hörer, ägande sådan arbetare
att, därest han är missnöjd, genom sin
organisation hänskjuta frågan till den i
§ 9 här nedan bestämda skiljenämndens afgörande.

Befullmäktigade ombud från arbetarnes
organisation äga rätt att besöka arbetsplatsen,
dock med iakttagande af hvad
som i § 7 är stadgadt.

§ 9-

Skiljedom.

För slitande af samtliga de meningsskiljaktigheter,
som kunna uppstå mellan
arbetsgifvare och arbetare under den
tid detta aftal är gällande, skall omedelbart
efter aftalets undertecknande en skiljenämnd
tillsättas, och äger såväl arbetsgifvarnes
som arbetarnes organisationer att,
med skriftligt tillkännagifvande af tvistens
art, påkalla skiljenämnds afgörande
i fråga om uppkommen tvist, vaxande det
de tvistande parterna obetaget, att inför
nämnden — som sammanträder senast inom
14 dagar efter anmälningen för behandling
af saken -— sin talan utföra och
bevaka. Skiljenämnden skall bestå af 5
ledamöter, af hvilka två utses af arbetsgifvama
och två af arbetarnas, organisationer,
hvarefter de sålunda valde utse
femte ledamoten. Skulle enighet i fråga
om sistnämnda val ej ernås, äger magistraten
i Norrköping att på anmodan femte
ledamoten utse.

Kostnaderna för den femte ledamoten
betalas till lika belopp af de tvistande
parterna.

§ 10.

Giltighetstid.

Detta aftal äger giltighet och tillämpning
från och med den 1 :sta april 1907
samt gäller till den 1 :sta april 1909.

Skulle icke uppsägning å någondera sidan
äga rum minst tre kalendermånader
före aftalstidens utgång, anses aftalet i
sin helhet vara förlängdt för en tid af
ett år i sänder.

Norrköping den 27 mars 1907.

För Norrköpings bergs- och grundlägg
eriidkareförening.

För Sektion n:r 9 af Svenska grofoch
fabriksarbetare förbundets afdelning
n:r 54 i Norrköping.

366

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Cement gjutare.

Löne- och arbetsaftal mellan Aktiebolaget skånska cementgjuteriet
i Malmö ä ena och Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets
afdelning (sektion n:r 4) i Malmö å andra sidan.

Timlöner.

§ 1.

Trappsteg-, mosaik- och
fa?adstampare . . . från 1 maj 1907 42 öre
Trappsteg-, mosaik- och

fapadstampare ....	» »	>	1908 43 »
Plattgolfläggare och vägg-plattuppsättare . . .	» S>		1907 46 »
Plattgolfläggare och vägg-
plattuppsättare . . .	> »		1908 47 »
Slipare och polerare i
marmor och mosaik .			1907 42 »
Slipare och polerare i
marmor och mosaik .	> 2		1908 43 »
Asfaltläggare.....		*	1907 46 »
f .....	5> S>		1908 47 »
Efterrifvare......	''i> i	>	1907 43 »
t .....			1908 44 >
Såsom flitpengar betalas: för 10 m/m naturlig asfalt	pr	kvm. 3 öre
» 15 ä 20 »	T>		» 4 »
» 25 ä 30 » »	»	»	» »5 >
dito för svensk ....			■ 5 »

Sådana trappor understigande

1,2 meter.........pr löpm. 40 öre

Gjutning af cementtrappsteg:

Plan och kiltrappor öfverstigande
1,2 meter........» » 38 >

Sådana trappor ej öfverstigande

1,2 meter.........> > 42 »

Blockspindel.........» » 41 »

Sådana trappor ej öfverstigande

1,2 meter.........> > 45 »

Fribärande och yttertrappor med

ändprofil.........> » 43 >

Sådana trappor understigande

1,2 meter.........» » 47 »

Trapplaner beräknas:

för fullt dubbel stegbredd, dubbla priset
pr meter profil, för fullt 3 gånger
stegbredden 3 gånger priset pr meter profil.
Stegets ändprofil mätes blott en gång
och mångfaldigas ej. En stegbredd räknas
till 400 m/m, som mätes midt på steget.

Dessa timlöner utbetalas endast till de
arbetare, som ha 4 års vana i facket och
kunna uträtta ett fullgodt arbete.

För fullgod och flitig grofarbetare, som
fyllt 20 år och anställes inom fabriken,
betalas samma timlön som för grofarbetare
vid byggnadsplatserna. Hjälparbetare vid
byggnadsplatserna, som fyllt 18 år, betalas
med samma timlön.

Asfaltkokare betalas med 1 öre högre
timlön än byggmästarne betala vanlig grofarbetare
å de platser, där arbetet utföres.

För de arbetare, som på grund af yrkesskicklighet
och flit före 1 maj d. å. haft
högre timlön än minimilönen, ökas timlönen
så att skillnaden fortfarande blir
densamma som förut.

Slipning af mosaiktrappor:

Fribärande och gpindelsteg

samt plansteg med ändprofil pr löpm. kr. 1:10
Plan- och kiltrappor . * > > 1: 00

Trapplaner beräknas som vid gjutningen,
trappstegsbredden 400 m/m midt på
steget. Dessutom begäres fri in- och utbärning
af stegen.

Golfläggning:

Viktoria- och mosaikgolf . . pr
(lolf understigande 10 kvm. . »
Attkanter med tärningar . . »
Dito understigande 10 kvm. . >
Marmorgolf af plattor ...»
Dito understigande 10 kvm. . »

kvm. kr. 1: 20

> » 1:50

» » 1: 05

■ 1:85

» » 1:35

» t 1:70

Ack ord.spri ser.

Gjutning af mosaiktrappsteg:

Blockspindel.........pr löpm. 38 öre

Sådana trappor ej öfverstigande

1,2 meter.........» > 42 »

Fribärande och yttertrappor

med ändprofil.......» » 40 »

Sådana trappor understigande

1,2 meter.........» » 44 »

Plan och kiltrappor, som mäta i

längd 1,2 meter och däröfver > > 36 »

Mönstergolf, runda och mera svårarbetade,
enligt särskild öfverenskommelse; vid
sådan öfverenskommelse skall dock gällande
daglön garanteras.

För läggning af helgjutna cementgolf
(underlag och Anlag)
med stålslipad yta 80
—100 m/m tjocka .... pr kvm. kr. 0: 68
För läggning af helgjutna cementgolf
(underlag och finlag)
med stålslipad och rutad
yta 80—100 m/m tjocka . » » > 0: 78

BYGGNADSVERKSAMHET.

367

Enbart läggning och stålslipning
af slitjda för cement golf

...........pr kvm. kr. 0: 42

Träsknrad slityta.....» » » 0:35

Enbart betonnnderlag 100 m/m
tjocklek med stockad afjamning
i källare och l:sta vån. » > öre 42Va

samt med 10 öres förhöjning för 2 :dra
vån. och därefter 5 öres förhöjning för
hvarje vånings höjd.

Stålslipning af väggar ... pr kvm. kr. 0: 65

Träskurade väggar.....> » > 0:45

Allt rundt arbete med högst 3 m. radie
15 »/o förhöjning.

Vägg beklädnad:

För uppsättning af kakelplattor
med band .... pr kvm. kr. 3: 70

Med förband........» » » 8:15

I diagonal.........» « > 3:85

För ytor understigande 2 kvm.

en förhöjning......» » »0:50

För ytor vid köksspislar och

därmed jämförliga ytor . . » » » 0: 70

För hörnstaf betalas ett till läggspris.

.......» löpm. » 0:40

För hörnor, yttre, som hugges

ihop...........» » »0:50

För huggning af listgeringar
(innerhörn) pr st. sammansättning
.........» » » 0:50

För list tilläggspris . . . . » » » 0: 18

Inläggning af trappsteg:

Marmorsteg på järnkonstruktion
...........pr löpm. kr. 0: 80

Marmorsteg på järnkonstruktion
med sättsteg . . . . » » » 1: 10

Marmorsteg på cementpallar

eller murade kupor. ...» » »1:30

Insättning af gafvelstycke. . » styck » 0:30

Mosaik eller cementsteg ...» löpm. » 1: 25

Fri håltagning i mur och mäklare:
Betongjutning i formar och

grundplattor.......pr kbm. kr. 2: 10

Betongjutning i bjälklag . . » » » 3; 00

Med 50 öres tillägg för hvarje våning.

Då betonen blandas med maskin, gäller
icke detta pris.

Då betonen upphissas med maskin, gäller
icke detta pris.

Kuskarne erhålla fast veckolön med kr.
22:— pr vecka till 1 maj 1908 samt kr.
23:— pr vecka till 1 maj 1909. För de, som
erhålla fast veckolön, göres ej afdrag för
extra helgdagar. I öfrigt gäller för kuskarne
samma bestämmelser om öfvertidsprocent
och arbetstid som för bolagets öfriga
arbetare, dock få de ej tillgodoräkna
sig öfvertidsbetalning förrän en half timma
efter ordinarie arbetstiden.

Dagtraktamente utbetalas med kr. 2: 25
pr dag, sön- och helgdagar inberäknade,
vid arbete utom Malmö, då arbetet hinner

afslutas inom 10 dagar. Varar arbetet
intill BO dagar, utbetalas kr. 1:75 pr dag,
öfver 30 dagar kr. 1: 50.

Då arbetet utföres inom en mils omkrets
från Malmö, betalas 2 resor dagligen
då kommunikationerna det tillåta, jämte
60 öres ersättning till middag. Restid
betalas ej.

Arbetstid och öfvertidsarbete.

Arbetstiden bestämmes till 10 timmar
dagligen, utom lördagar, då arbetet afstannar
kl. 4 e. m.

öfvertidsarbete betalas med 25 °/o till
klockan 9 e. m. samt 50 °/o för natt- och
100 °/o för sön- och helgdagsarbete.

Samtliga bolagets arbetare olycksfallsförsäkras
för 1,000 kronor och erhålla
understöd med 1 krona pr dag från och
med läkarebehandlingens första dag.

Allmänna bestämmelser.

Arbetsgifvaren leder och fördelar arbetet
samt antager och afskedar arbetare
utan fackförenings ingripande.

Arbetsgifvaren får likväl icke afskeda
eller vägra att antaga någon eller några
arbetare endast af det skäl, att denne
eller dessa tillhöra någon viss förening
eller arbeta i dess tjänst.

Å andra sidan få icke arbetarne lämna
arbetet endast af det skäl, att arbetsgifvaren
använder arbetare, som icke tillhöra
viss förening.

Under utförande af åtaget ackordsarbete
får arbetare ej afskedas från arbetet, utan
i den händelse han öfverträdt här gifna,
å honom tillämpliga föreskrifter eller åsidosätter
hvad till god ordning hörer.

Vid antagandet och afskedande af arbetare
skall hänsyn i främsta rummet tagas
till i Malmö eller dess närmaste omnejd
mantalsskrifna, nyktra och ordentliga
arbetare, äfven tages hänsyn till den
tid arbetarne varit anställda.

Vid ackordsarbete åligger det arbetsgifvaren
eller hans ombud att tillse, att
nödiga materialier i tillräcklig mängd tillhandahållas
arbetarne. Nödgas arbetarne
vänta på materialier och annat arbete
ej lämnas dem, skall arbetsgifvaren, så
vidt möjligt är, skaffa arbetarne annat
arbete i stället. Kan sådant arbete ej
anskaffas, skall arbetsgifvaren ersätta sålunda
för arbetarne förlorad tid efter gällande
timlön, såvida icke bristen på materialier
bevisligen berott på omständigheter,
dem arbetsgifvaren ej kunnat förekomma,
i hvilket fall verkställdt ackordsarbete
efter sex dagars förlopp skall, på
begäran af någondera parten, uträknas och
likvideras.

Cement gjutare.

368

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Cement- Förestående aftal gäller från och med sker ej uppsägning, anses aftalet förlängdt
gjutare, den 1 maj 1907 och till den 1 april 1909 ytterligare ett år i sänder, till dess uppmed
3 månaders ömsesidig uppsägning, sägning sker.

Malmö den 29 maj 1907.

För Aktiebolaget skånska cement- För Sv. grof- och fabriksarh.-förh.
gjuteriet, malmöafdelningen. afdelning n:r 3 i Malmö.

Gipsrörare. Aftal mellan Stockholms byggmästareförening och Stockholms
gipsrörareentreprenörförening å ena samt Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets
afd. n:r 34 å andra sidan.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Arbetstid. Ållon ingsdng.

a) Arbetstiden utgör 10 timmar hvarje
helgfri dag under den ljusare årstiden
med undantag af lördagar, då arbetstiden
utgör 7 timmar, samt under den mörkare
årstiden så många- timmar som dagsljuset
det tillåter eller, där lyse får begagnas,
10 timmar. Arbetet börjas under tiden
mars—september kl. 6,30 f. m. och
slutar kl. 6 e. m. På lördagar upphör
arbetet kl. 2 e. m., då ingen middagsrast
förekommer, i :sta maj samt juloch
midsommaraftnar äro fridagar.

b) Aflöning tillhandahålles arbetare
hvarje helgfri lördag. För undvikande
af tidsutdräkt skall hvarje arbetares aflöning
på förhand vaxa uträknad samt tillhandahållas
arbetare vid arbetstidens slut.
Inträffar helgdag på lördag, aflönas näst
föregående helgfria dag. Aflöningsdagens
samt näst föregående dags arbetsförtjänst
innestår till näst därpå följande aflöningsdag.
Slutlikvid för under veckan
fullgjordt ackordsarbete skall utbetalas å
påföljande aflöningsdag senast inom 8 dagar.
S. k. matpengar få ej förekomma.

§ 2.

Löneform.

Arbetslönen utgår antingen i form af
ackordsaflöning enligt fastställd ackordsprislista
eller efter timlön för s. k. efterlappsarbeten
eller mindre rörningsarbeten,
hvilka arbeten ej lämpligen kunna
utföras på ackord, skolande den form för
lönens utgående, som för hvarje särskildt
arbete blifvit fastställd, ovägerligen fasthållas.

§ 3.

Ordningsregler.

a) Arbetare får ej frångå sig åtaget
ackordsarbete, förrän detsamma till alla
delar fullgjorts. Arbetsgifvaren äger i motsatt
fall att af innestående ackordsaflöning
afdraga för det eventuellt högre pris,
fullgörandet af det resterande arbetet kan
draga. För detta arbetes verkställande
skola fullt dugliga arbetare användas,
samt gällande timpenning betalas.

b) Arbetare skall vid förekommande
mindre arbeten eller s. k. tillfällighetsarbeten
med beredvillighet utföra desamma
lika såväl som större ackordsarbeten.
Vid dylika mindre arbeten på ackord skall
timpenning betalas för färdtiden till och
från arbetet, då materialtransport förekommer.
Där för dylika arbeten timpenning
skall utgå, skall sådan beräknas för
färdtiden till och från arbetet, äfven om
materialtransport ej förekommer.

§ 4.

Resekostnad tredje klass från och till
arbetsplats utom Stockholm betalas af arbetsgifvaren.

§ 5.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvare olycksfallsförsäkrar sina
arbetare i af myndigheterna godkänd försäkringsanstalt,
enligt gällande lag om
olycksfall i arbetet, med det tillägg, att
försäkringen skall gälla för olycksfall
från och med 4:de dagen efter första läkarebehandlingen
att utgå med kr. 1: —
för ogift samt kr. 1: 50 för gift arbetare.

§ 6.

Ordningsregler.

Arbetet å arbetsplatserna skall börja
och fortgå i enlighet med hvad i § 1 fast -

BYGGNADSVERKSAMHET.

369

slagits samt icke utan särskildt medgifvande
afslutas tidigare än stadgadt blifvit,
och må ej arbetstiden olofligen inskränkas
genom tidens användande till
besök å näringsställen, sammanträden till
förhandlingar o. d.

§ <•

Arbetsledning. Föreningsrätt.

a) Arbetsgifvaren leder och fördelar arbetet
samt antager och afskedar arbetare
utan fackföreningens ingripande. Arbetsgifvaren
får likväl icke afskeda arbetare
endast af det skäl, att denne tillhör någon
viss förening. Å andra sidan får arbetare
icke lämna arbetet endast af det
skal, att arbetsgivare använder arbetare,
som icke tillhör viss förening. Vid antagande
af arbetare medgifver arbetsgifvare
företräde åt sådana arbetare, hvilka uteslutande
sysselsätta sig med gipsröming.

b) Under utförande af åtaget ackordsarbete
må arbetare ej skiljas från arbetet,
i händelse han ej öfverskrider här gifna
å honom tillämpliga föreskrifter eller åsidosätter
hvad till god ordning hörer, ägande
sådan arbetare att, därest han är missnöjd,
genom sin organisation hänskjuta
frågan till den i § 8 här nedan bestämda
skiljenämndens afgörande. Befullmäktigade
ombud från arbetarnes organisation
äga rätt att besöka arbetsplatsen, dock
med iakttagande af hvad som i § 6 är
stadgadt.

§ 8.

Skiljedom.

För slitandet af samtliga de meningsskiljaktigheter,
som kunna uppstå mellan
arbetsgifvare och arbetare under den tid
detta aftal är gällande, skall efter aftalets
undertecknande en skiljenämnd tillsättas,
och äger såväl arbetsgifvarnes som
arbetarnes organisationer att, med skriftligt
tillkännagifvande af tvistens art, påkalla
skiljenämndens afgörande i fråga cm
uppkommen tvist, varande det de tvistande
parterna obetaget, att inför nämnden,
som sammanträder senast inom 14 dagar
efter anmälningen, sin talan föra och ratt
bevaka. Skiljenämnden skall bestå af 5
ledamöter, af hvilka 2 utses af arbetsgifvames
och 2 af arbetarnes organisationer,
hvarefter de sålunda valde utse femte
ledamoten, hvilken bör vara utomstående
samt fungera som nämndens ordförande.
Skulle ifråga om sistnämnda val enighet
ej uppnås, äger öfverståthållareämbetet i
Stockholm att på anmodan utse femte
ledamoten. Kostnaderna för femte ledamoten
betalas till lika belopp af de tvistande
parterna.

339/o8. Arbetsnftal.

§ 9-

Giltighetstid.

Detta aftal äger giltighet samt tillämpning
från och med nedanskrifna dag samt
gäller till den 1 :sta april 1908. Skulle
icke uppsägning å någondera sidan äga
rum minst tre kalendermånader före aftalstidens
utgång, anses aftalet i sin helhet
vara förlängdt för en tid af ett år i sänder.

Skulle uppsägning af gällande aftal äga
ram från arbetsgifvarnes eller arbetarnes
organisationer inom ett eller flera af till
byggnadsindustrien i Stockholm hörande
fack nämligen: bergsprängare, bleck- och
plåtslagare, byggnadssnickare, byggnadstimmermän,
cementgjuteriarbetare, gipsarbetare,
glasmästeriarbetare, grundläggare,
kakelugnsmakare, murare, murarbetsmän,
murbruksfabriksarbetare, målare, rörledningsarbetare,
smeder, stenhuggare, tegelbärare,
åkeriarbetare före den 1 januari
1907, eller till samma dato något följande
år, äga såväl arbetarnes som arbetsgifvarnes
organisationer rätt att under tiden
till den 1 nästkommande februari uppsäga
sina aftal att upphöra gälla den 1 nästföljande
april månad.

Ackords- och iönereglemente,

§ 1.

Ackordspriser att tillämpas från och med
den 1 dec. 190(1—31 mars 1907.

Vid invändig gipsröming:

Med reveteringsmattor, enkelrörning 10 ö. pr m.2

» lösa rör, > 12 » »

> reveter.:smattor, dubbelrörning 18 » »

> lösa rör, > 22 > >

Vid utvändig rörning:

Med reveteringsmattor, enkelrörning 12 » »

> lösa rör, » 15 > >

» reveter.:smattor, dubbelrörning 22 » »

> lösa rör, i 25 » »

Ackordspriser att tillämpas från och med
den 1 april 1907.

Vid invändig rörning:

Med reveteringsmattor, enkelrörning 11 ö. pr m.2

» lösa rör, » 13 > »

» reveter.:smattor, dubbelrörning 20 » >

> lösa rör, » 25 » »

Vid utvändig rörning betalas desamma priser,
som blifvit gällande fr. Via 1906.

Vid rörning af butiker, samlingssalar
och därmed jämförliga lokaler, där våningshöjden
öfverstiger 3, so meter, till 24 -

Gipsrörare.

370

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Gipsrörare.

Stuckatörer.

handahålles fri ställning eller utföres arbetet
pr timma, enligt fastställd timaflöning.

Vid utvändig rörning lämnas fria ställningar
med minst 3 plankor mellan hvarje
spirpar på öfre bomlaget.

Stockholm den

För Stockholms byggmästareförening.

För Stockholms gipsrörareentreprenörfören.

För Centrala arbetsgifvareförbundet.

§ 2.

Timpenning.

Vid aflöning pr timma utgår timpenningen
för i facket kunnig och ordentlig
arbetare med 55 öre.

10 november 1906.

För Sv. grof- o. fabriksarbetareförbundets
a få. n:r 34.

För Sv. grof- o. fabriksarbetareförbundet.

Prislista för Sv. stuekatörförbundets göteborgsafdelning.

§ i.

Uppsättning af gipsarbete.

Mom. 1. Lister till 21 cm. bredd betalas
med 18 öre.

22	cm.	med	19	öre	37	cm.	med 42	öre
23	p	p	21	P	38	>	P	44	p
24	>	p	22		39	p	>	45	»
25	p	>	24		40	>	»	46	p
26	>	j>	26	P	41	>	P	48	p
27	>	>	28		42		P	50	p
28	>	s>	30	>	43		»	52	p
29		p	32		44	»	3>	54	p
30		p	34	P	45	i	P	56	p
31	>	>	36	>	46	p	P	58	p
32	>	>	36	P	47	P	J	60	p
33		p	37	P	48	»	S-	62	p
34		p	39	P	49	)	>	64	p
35		>	41	>	50	»	>	66	p
36	»		41

Allt pr löpm.

Lister öfverstigande 50 cm. tillkommer
25 % förhöjning.

Mom. 2. Indelningslist betalas med 25
o/o förhöjning. Lister med språng på midten
och hörn beräknas medelbredden.

Som indelningslist räknas, då midt eller
lika hörn fordras.

Mom. 3. Lister i flera delar beräknas
hvarje del efter ofvanstående tariff.

1 rum, där fler än 6 hörn finnes, betalas
med en 1/2 meter af listens pris för hvarje
af de öfriga.

Listens bredd beräknas mellan formplattan
på modellen.

Stafvar.

Mom. 4. Fritt löpande i tak eller å
vägg till 12 cm. bredd och ej öfver 4
cm. djuplek, betalas med 18 öre pr löpm.

Indelningsstafvar betalas med 25 0/0 förhöjning.
Stafvar, där djupleken öfverstiger
halfva bredden, hänvisas till bjälkar.

Bjälkar.

Mom. 5. Från 12 till 16 cm. betalas
med 28 öre pr löpm.;

från. 16 till 30 cm. betalas med 2 öres
förhöjning pr cm.;

från 30 till 40 cm. betalas med
öre pr cm.;

från 40 och högre betalas med 3 öres
förhöjning pr cm.

Stafvar eller bjälkar, där det kan förekomma
böjningar (cirklar eller slipser),
eller sådan ornering, som kan hänföras
till takindelning, må ackorderas särskildt.

Rosetter.

Mom. 6. Af 30 cm. diam. betalas med
50 öre. För hvarje öfverstigande 3 cm.
tillkommer ytterligare 5 öres förhöjning.
År rosetten ej rund beräknas medeldiam.
Vid uppsättning på rabits eller beton där
det kan förekomma fastsättning med krokar
eller proppning, må särskild öfverenskommelse
göras.

Rosetter under 30 cm. efter öfverenskommelse.

Konsoller.

Mom. 7. Betalas efter vinkelmått så
att där bredden ej öfverstiger 15 cm.
1 öre pr cm.,

till 20 cm. bredd med 1 ''/< öre
> 30 > » > 11/> »

öfverstigande mått med 2 öre cm.

§ 2.

Gjutning.

Mom. 1. Då gjutning sker på ackord,
betalas den med 40 0/0 utan väf och
45 0/0 med väf eller 9 å 10 öre pr st.

Rosetter betalas med 30 °/o.

Allt efter uppsättningspriset.

BYGGNADSVERKSAMHET.

371

Då gjutning sker på bygget, beräknas efter
uppsättningen.

Sker gjutning på verkstaden, beräknas
vid utkörningen.

§ 3.

U pptryckn i n gar.

Mom. 1. Rosetter och andra ornerade
partier från minsta storlek till och med
20 cm. betalas med 1 öre pr cm. pr
löpm.

Drån 20 till 40 cm. med 2 öre pr cm. pr löpm.

	40 »	50	$	I>	274	»	>
2>	50 »	60	:»	5>	27a
>	60 >	70	:»		23/4	K
	70 »	80			3	■»	»
	80 >	90		i»	3‘A	J>
2>	90 »	100	»	>	37s	>	»
	100		»		3SA	»	>

Allt pr diameter.

§ 4.

Dragningsarbete.

Mom. 1. Rör dragning af hålkälslist
betalas med 2 öre pr cm. uppveckladt mått,
dock ingen list under 75 öre pr löpm.

Rör framåtspringande gesims betalas 2 Va
öre pr cm. uppveckladt matt.

Mom. 2. Lister liggande fritt i tak betalas
med 4 öre pr cm. uppveckladt mått,
dock ingen list under 40 öre pr m.

Vägglister i våg löpande rundt rummet
betalas med 3 öre pr cm. uppveckladt mått,
dock ingen list under 40 öre pr m.

Rosetter betalas med 21/2 öre pr cm.
af diam., dock ingen rosett under 1 kr.
pr st.

Mom. 3. Rabitsputs betalas efter öfverenskommelse.

§ 5.

Daglönarbete.

Mom. 1. Minimilön under första året efter
lärotidens slut utgår med 40 öre pr
timma. Under 2:dra året med 45 öre pr
timma.

Därefter utgår betalningen under år 1907
med 50 öre, då arbetet förrättas på verkstaden
och 50 öre, då det sker utom verkstaden.

Under år 1908, 55 öre på verkstaden och
55 öre utom verkstaden.

Allt pr timma.

Mom. 2. öfvertidsarbete räknas, då arbetstiden
öfverstiger den ordinarie verkstadstiden,
och betalas med 25 °/o förhöjning
de 3 första timmarna och därefter
50 °/o.

Skulle . helgdagsarbete förekomma, må
särskild öfverenskommelse göras.

Mom. 3. Arbetsgifvaren betalar risken
i händelse det väckes åtal för helgdagsarbete.

§ G.

Arbete utom staden.

Mom. 1. Rör arbete utom staden förbehållas
fria resor samt daglön för resdag.

Vid daglön utgår dagtraktamente med
1: 50 om dagen och vid ackordsarbete
25 »/„.

Mom. 2. Packning samt ombestyrning
af transport och väntetid betalas efter timpenning.

§• T.

Allmänna bestämmelser.

Mom 1. Arbetstiden bestämmes till 56,5
tim. pr vecka, dock så att under vintermånaderna
arbetet regleras på såväl byggen
som verkstäder i tillgång därpå. Lördag
afslutas arbetet kl. 2 midd.

Mom. 2. Aflöning utbetalas hvarje fredag.

Vid ackordsarbete utbetalas möjligen varande
öfverskott senast en vecka efter arbetets
fullbordan.

Mom. 3. Då gjutare iordningställer
verkstadslokal, betalas detta efter gällande
timlön.

Arbetsgifvaren ombesörjer vattenbärningen
eller betalar gjutaren härför efter åtgången
tid, om vattnet ej finnes på arbetsplatsen.

Mom. 4. Premier för olycksfallsförsäkring
erlägges af arbetsgifvaren uti allmän
af staten erkänd försäkringsanstalt, som
utbetalar försäkring från fjärde dagen
efter olycksfalls anmälande.

Mom. 5. Arbetsgifvaren förbinder sig
att vid arbetssökande lämna företräde åt
föreningsmedlemmar.

Mom. 6. Pörsta maj och midsommarafton
afslutas arbetet kl. 12 midd.

Mom. 7. Mästare äger rätt antaga en
lärling för hvarje påbörjadt fyratal gesäller
efter medelantalet under året arbetande.

Mom 8. Rria ställningar på arbetsplatserna
ombesörjes af arbetsgifvaren.

Mom. 9. Denna prislista är gällande
i 2 år med 3 månaders ömsesidig uppsägning.
Sker ingen uppsägning, gäller den.
ytterligare i 1 år.

§ 8.

Lärlingsaftal.

Mom 1. Till lärling i stuckatörfacket
kan antagas gosse eller yngling från och
med i lag stadgad minimiålder till och med
20 års ålder.

Mom 2. Lärotiden skall vara minst fyra
år. Dock får lärling ej mer än högst
första halfåret användas uteslutande till
drängsysslor.

Mom. 3. Lärling .får icke under den
öfverenskomna lärotiden arbeta på styck.

Stuckatörer

372

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Stuckatörer.

Byggnads träarbetare.

Mom. 4. Lärling får ej under loppet af
de 2 forsta läroåren användas till uppsättning
af gipsornering på ensam hand
utan minst 3 månaders undervisning af
kompetent uppsättare, under hvilken tid
han ersättes af uppsättaren med samma
lön, som lärlingar betalas af arbetsgifvaren,
och bör arbetsgifvaren i största möjliga
mån bereda honom tillfälle att lära allt
hvad till facket hörer.

Mom. B. Skulle, under lärotiden, lärling
visa dåliga tekniska eller moraliska anlag,
må han på endera mästarens eller fackföreningens
begäran afskedas, och får han
ej af annan mästare eller bolag i facket
antagas.

Mom. 6. Lärling må ej kontraktbindas,
ej heller må lärling göra ombyte af läromästare
under lärotiden, såvida icke laga
skäl finnes för ombyte.

Mom. 7. Till lärling, som af mästare
är antagen men i brist på arbete måste
afskedas, är mästaren skyldig gifva betyg,
däri lärotiden är uppgifven, och må den
tillgodoräknas honom hos hans nye mästare.

Mom. 8. Mästare må ej lägga hinder
i vägen för lärling, om han önskar åtnjuta
undervisning i teknisk skola de tider
på året den är tillgänglig för att taga
del i de läroämnen som till yrket höra.

Mom. 9. Fackföreningen bestämmer ej
lön för lärling, så länge ej mästaren gör

missbruk af hans arbetskraft. Där sådant
skulle komma att ske, må fackföreningen
däri söka rättelse.

Mom. 10. Då lärling är på landsortsarbete,
betalas honom kr. 1: 50 i dagtraktamente,
söndagar inberäknade.

Mom. 11. Då lärling är utlärd, skall
han göra ett gesällprof, som godkännes
af en kommitté, bestående af 5 personer,
3 från mästarnes sida och 2 från arbetarnes.

§'' 9.

Slutliga bestämmelser.

Mom. 1. Denna prislista gäller till d.
1 april 1909.

Mom. 2. Arbetarne förbinda sig att uppföra
sig nyktert och ordentligt samt infinna
sig punktligt på arbetsplatsen.

Mom. 3. Med iakttagande af aftalets
bestämmelser i öfrigt äger arbetsgifvaren
rätt att leda och fördela arbetet, att fritt
antaga och afskeda arbetare samt att använda
arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Mom. 4. Föreningsrätten skall å ömse
sidor lämnas oförkränkt. Anse arbetarne,
att afskedande ägt rum under omständigheter,
som kunna tolkas såsom angrepp
på föreningsrätten, äga de rätt, innan andra
åtgärder vidtagas, genom sin organisation
påkalla undersökning för vinnande af rättelse.

Antaget på mötet torsdagen den 18/4 1907.

För Bildhuggare- och stuckatör- För Svenska stuckatörförbundets
mästarnes förening. göteborg saf delning.

Aftal mellan Ystads byggmästareförening å ena sidan samt Svenska
träarbetareförbundets afd. n:r 21 i Ystad å andra sidan.

Allmänna bestämmelser:

§ 1.

Arbetstid.

Mom. 1. Arbetstiden bestämmes till 10
timmar hvarje helgfri dag under sommarmånaderna,
men under vintermånaderna
mars 91/2 tim., okt. 9 tim., februari och
november 1-—15 8 tim. samt januari, december
och november 16—30 7 tim.

Vid normal arbetstid börjar arbetet kl.

6,30 f. m. samt upphör kl. 6 e. m., med
1/2 tim. för frukost- och I tim. för middagsrast.

Lördagar upphör arbetet kl. 5 e. m.

Den 1 maj skall minst eftermiddagen
vara fri; arbetare, som önska ledighet
hela 1 maj, tillsäger därom arbetsgifvaren
eller hans ombud dagen förut.

Valdagar, såväl kommunala som politiska,
betraktas som fridagar.

Vid för arbete otjänlig väderlek äger
arbetsgifvaren såväl som arbetarne rätt att
afstanna arbetet, dock får sålunda förlorad
tid icke återtagas genom arbete å öfvertid.

§ 2.

Timpenning.

Timlönen utgår till fullgod och flitig
träarbetare, som arbetat i yrket minst 4
år:

från och med den 1 maj 1907 till den
1 maj 1908 högsta 48 öre samt det lägsta,
som får betalas, 45 öre;

från och med den 1 maj 1908 till den

BYGGNADSVERKSAMHET.

373

1 maj 1909 högsta 50 öre samt äet lägsta,
som får betalas, 47 öre.

I de fall arbetare på grund af ålder
eller sjukdom icke motsvarar ofvan angifna
fordringar, kan aflöningen nedsättas
under gällande timlön, dock med högst
20 »/o.

§ 3.

Öfvertidsarbete.

Mom. I. För öfvertidsarbete, d. v. g.
arbete efter den i § 1 fastställda ordinarie
arbetstidens slut, betalas, med framräknande
af den tid, som åtgår till raster,
under de 2 första timmarna 25 o/o, därefter
till kl. 10 e. m. 50 °/’o; för sön- och
helgdagsarbete samt nattarbete 100 o/0 förhöjning
å timlönen. Nattarbete räknas
från kl. 10 e. m.

Mom. 2. När arbetsgifvaren fordrar, att
ackordsarbete skall utföras på öfvertid,
erhåller arbetaren det fastställda öfvertidstillägget
på timlönen utöfver ackordspriset.

§ 4.

Arbete utom staden.

Mom. 1. För arbete, som utföres på
platser, belägna mera än 2 kilometer från
staden Ystads centrum (som stadens centrum
räknas Stortorget), betalas en förhöjning
utöfver gällande timlön med 15 o/o.
Besan för arbetaren jämte omkostnader
för transport af nödigt verktyg, såväl till
som från arbetsplatsen, betalas af arbetsgifvaren.

Mom. Z. Då arbete skall utföras å plats,
belägen mera än 8 kilometer från staden
Ystads centrum, betalas åt hvarje arbetare
utöfver gällande timlön ett tillägg af
kr. 1: 50 pr dag, eller fri kost och logi
jämte fri resa fram och åter en gång i
veckan. År arbetsplatsen så långt aflägsen,
att arbetaren icke lämpligen kan hemresa
öfver söndagen, betalas dylikt traktamente
äfven för sagda dag.

Ackordsarbete.

§ 5.

Allt arbete skall, då det är i ackordsprislistan
upptaget, utföras på ackord, där
ej särskilda omständigheter omöjliggöra
ackordssystemets tillämpning.

Vid ackordsarbete skall den fastställda
ackordsprislistan vara gällande.

Arbeten, som ej finnas upptagna i prislistan,
eller som, till följd af särskilda

omständigheter, ej kunna beräknas efter Byggnadsdäri
angifna pris, betalas efter särskild, träarbetare.
skriftlig öfverenskommelse samt böra utföras
på ackord i så stor omfattning som
möjligt. Vid reparationer af gamla klosetter,
bjälklag, trossbottnar, underskalningar,
cloisonväggar, stallar samt allt arbete
vid badhus och i byggnadsgrundar,
där vadning i vatten förekommer, betalas
10 % förhöjning å gällande timlön. Samma
förhöjning gäller vid lifsfarliga arbeten
; härtill hänföres ställningsbyggnad vid
gamla kyrktorn, vid gamla skorstenar å
tak, ställningars fastgörande under stairk
storm, äfvensom rifningsarbete å takstolar
och korsvirkesbyggnader af mera än 1
vånings höjd.

I största möjliga utsträckning böra alla
fullt yrkesskickliga arbetare i lika mån
erhålla arbete på ackord.

Vid ackordsarbete åligger det arbetsgifvaren
eller hans ombud att tillse, det
nödiga materialier i tillräcklig mängd tillhandahållas
träarbetarne. Nödgas träar»-betare vänta på materialier och annat arbete
ej lämnas honom, ersättes sålunda
förlorad tid med gällande timlön, såvida
icke bristen på materialier berott på omständigheter,
dem arbetsgifvaren ej kunnat
förekomma, i hvilket fall efter sex
dagars förlopp verkställdt ackordsarbete
skall, på begäran af någondera parten,
uträknas och likvideras.

Skulle tvist uppstå vid ackordsuppgörelsen,
utbetalas dock den summa, hvarom
tvist icke förefinnes. Gäller tvisten
uppmätning, utse arbetsgifvaren och arbetarn©
var för sig en kompetent person,
hvarefter dessa båda omedelbart verkställa
uppmätning.

Vid arbetets utförande på ackord utrymmas
lokalerna, där arbetet skall utföras,
så att inga hinder förefinnas, som
verka försenande på arbetets utförande.

§ 6.

Arbetare inom en arbetsplats, hvilken
bevisligen brister i yrkesskicklighet, kan
af arbetsgifvaren skiljas från det ifrågavarande
ackordsarbetet. Härmed är dock
icke uteslutet, att lärlingar och äldre arbetare
kunna tillhöra ackordslag. Eljest
får arbetare endast för den händelse han,
åsidosätter hvad till god ordning hörer afskedas
under utförande af åtaget ackordsarbete.

§ 7.

Öfverskott å ackordsarbete utbetalas till
den person, som af arbetarne utsetts att

374

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Byggnads- mottaga detsamma, så snart ske kan, och
träarbetare, senast 14 dagar efter det arbetet är färdigt,
under hvilken tid uppmätningen skall
vara verkställd och likviden uträknad. Arbetsgifvaren
vare dock icke skyldig utlämna
likviden, förrän tre dagar förflutit, efter
det arbetarne ingifvit räkning.

Arbetare, som af egen fri vilja utan
tvingande omständigheter slutar påbörjadt
ackordsarbete, innan det är färdigt, är
ej berättigad till öfverskott, utan delas
detta på dem, som fullfölja detsamma efter
det antal timmar, hvar och en i arbetet
deltagit.

Berättigad till öfverskott är däremot
den, som i följd af sjukdom eller andra
tvingande omständigheter måst lämna arbetet,
innan detsamma är färdigt, och bör
i sådant fall intjänt öfverskott snarast
möjligt utbetalas.

§ 8.

Arbetet uppdelas så att

1. allt bjälklags- och takstolsarbete
tillhör 1 :a gruppen ;

2. takbrädning, läktning och taktäckning
2 :a gruppen;

3. trossbottnar, förskalning, krysskolfning
och cloisonväggar 3 :e gruppen;

4. till 4:e gruppen räknas all golfläggning,
fönster- och dörrbeslagning samt
foder och fotlister.

5. Allt öfrigt vid ett nybygge förekommande
arbete räknas till femte gruppen.

Så snart en grupp arbete blifvit färdig,
uppmätes det, och eventuellt öfverskott
delas efter timantalet bland alla de arbetare,
hvilka deltagit i den grupp af arbete,
som uppgörelsen gäller.

§ 9-

Vid mottagande från vagn och upplagning
af materialier för omedelbar användning
skola arbetarne sinsemellan fördela
mottagandet, resp. langning.

§ io.

Allöningsdag.

Aflöningen till träarbetare, på förhand
uträknad och inlagd i slutna kuvert, utbetalas
en gång i veckan omedelbart efter
den ordinarie arbetstidens slut till och med
föregående dag.

A nybyggnader och större reparationsarbeten
utbetalas alltid aflöningen på arbetsplatsen.

Som aflöningsdag bestämmes fredagen
eller, i fall helgdag då infaller, dagen
förut.

Afskedad arbetare erhåller sin aflöning
omedelbart.

Vid arbete på ackord utbetalas på aflöningsdagen
förskott till arbetaren i enlighet
med gällande timlön.

Arbetsgifvaren skall andra arbetsdagen
i veckan lämna en afskrift af föregående
veckas arbetstids- och aflöningslista till
en af arbetarne utsedd person, hvilken
skall för arbetarne omedelbart kontrollera
samt förvara listorna, till dess arbetet är
färdigt och slutlikviden utbetald.

§ II.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvare olycksfallsförsäkrar alla
hos honom anställda arbetare enligt lagen
om olycksfall i arbete. Ersättning utbetalas
af arbetsgifvare jämväl för den i lagen
bestämda karenstiden med 1 kr. pr dag,
hvilken ersättning vid anfordran betalas
veckovis, dock att arbetare, om så påfordras,
är skyldig förete läkareintyg.

A hvarje nybyggnad och större reparationer
tillhandahåller arbetsgifvare en
samaritlåda med tillbehör.

Anordningar på arbetsplatsen.

§ 12.

A hvarje nybyggnad upplåter arbetsgifvaren
en tät med fönster försedd, för arbetarne
uteslutande afsedd lokal för vistelse
under ogynnsamt väder och under
måltidsrasterna samt förvaring af mat,
kläder och verktyg. Denna lokal uppvärmes
under vintern, i den mån ske kan. Lokalens
golfyta skall ligga cirka 100 mm.
öfver marken, så att vatten och fuktighet
undvikes.

Dylik lokal skall finnas anordnad äfven
vid anlaga på mer än 200 meter från bygget.

§ 13.

Inom arbetsplatsen skall finnas urinkur
samt nödigt antal snygga klosetter; och
må orenande icke annorstädes inom området
äga rum.

Ordningsregler.

§ Il Arbetare

skall under arbetstiden vara
nykter och uppföra sig ordentl%t på arbetsplatsen
samt bör med flit, omsorg
och noggrannhet utföra sitt arbete.

Eödo- eller dricksvaror få ej utan i undantagsfall
införas på arbetsplatsen å andra
tider än under frukost- och middagsraster.

BYGGNADSVERKSAMHET.

375

Tobaksrökning under arbetstiden är icke
tillåten.

§ 15.

Arbetare är skyldig att vid anfordran
förete betyg eller uppgifva föregående arbetsgivare.

§ 16.

Den öfverenskomna arbetstiden får icke
olofligen användas till annat än utförande
af åtaget arbete, ej heller får arbetet
påbörjas senare eller slutas tidigare än den,
bestämda tiden utan särskildt medgifvande.

Uteblifvande från arbetet, hvarom arbetsgivaren
eller hans ombud alltid skall,
så vidt möjligt, på förhand underrättas,
får icke utan giltigt skäl äga rum.

§ 17.

Företräde till arbete.

Landtbor erhålla ej arbete, förrän alla
de i samhället minst ett år mantalsskrifne
arbetarne äro i arbete, och skall, då arbetsbrist
inträder, landtbo först afskeda^.
Undantag göres härutinnan för gift arbetare,
som med familj bosatt sig i staden.

§ 18.

Arbetsledning.

Hed iakttagande af alla i aftalef intagna
bestämmelser leder och fördelar arbetsgivaren
arbetet.

Ystad den 1

För Byggmästareföreningen

i Ystad.

§ 19.

Förlikning.

Under den tid, detta aftal gäller, får
icke vare sig strejk, lockout eller annan
arbetsafstängning af någondera parten företagas.

För slitande af de meningsskiljaktigheter
beträffande tolkningen af detta aftal
eller arbetsförhållandet i öfrigt, som kunna
uppstå mellan arbetsgifvare och arbetare
under den tid, detta aftal är gällande,
skall senast 14 dagar efter aftalets undertecknande
en förlikningsnämnd tillsättas;
och äga såväl byggmästareföreningen som
Svenska Träarbetareförbundets afdelning
n:r 21 i Ystad att påkalla nämndens åtgärd
i fråga om uppkommen tvist; varande
det de tvistande parterna obetaget att
inför nämnden sin talan utföra och bevaka.

Nämnden skall bestå af fyra ledamöter
från hvardera byggmästareföreningen och
afdelningen n:r 21 i Ystad.

§ 20.

Giltighetstid.

Detta aftal äger giltighet och tillämpning
från denna dag till den 1 maj 1909.

Skulle icke skriftlig uppsägning å någondera
sidan äga rum minst 4 månader före
aftalstidens utgång, anses aftalet i sin
helhet vara förlängdt för en tid af ett
år i sänder.

maj 1907.

För Svenska träarbetareförbundets
afd. n:r 21 i Ystad.

Ackordsprislista för timmer- och snickeriarbeten.

Tab. I. Upparbetning af timmer.

Behuggning af timmer betalas för 100 mm.

sida och löpande meter.......4

För hvarje påbörjad cm., hvarmed sidan
blir större, tillägges pr meter .... i/4

Härmed menas timrets mått efter bchuggningen.

För detta pris borthugges intill 15 mm.
på hvarje sida.

Kommer mera än 15 mm. att borthuggas,
tillägges,

då intill 25 mm. borthugges 20 %

» öfver 25 > » 35 »

Hyfling af sågadt timmer betalas för 100

mm. sida och meter.........2

Hyfling af hugget timmer betalas för 100
mm. sida och meter.........31/2

öre.

Detta gäller för oxhyfling.

Då timret riktas med robank och finhyflas
d:o. d:o.............. 5

För hyfling af större sidor än 100 mm.
tillägges för hvarje påbörjad cm., hvarmed
sidan blir större, 10 %.

Om af sågadt eller rått trä skulle komma
att borthyflas mera än 5 mm. af hvarje
sida, ökas priset med huggningspriset.

För fasning af timmer betalas pr löpande m.,

då fasens bredd är intill 25 mm.... 3

» » » > > 37 > . . . 472

» > » » » 50 > ... 6

Hvarje fasända att tillsticka räknas som
en meter fas. Fasonfasning betalas efter
öfverenskommelse eller timlön.

376

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Byggnads- Tab. II. Skarfning af timmer.

träarbetare._

Timrets dimension i mm. intill	Slät skarf utan kil. Pris pr st.	Skråskarf utan kil. Pris pr st.	Rak eller skråskarf med kil. Pris pr st.	Half- fransk skarf. Pris pr st.	Helfransk skarf. Pris pr st.
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	.. ore.	Kr.	öre.
150 x 300 .............		48		70	1	32	1	55	1	88
150 x 275 .............	—	45	—	6 5 Va	1	26	1	47V2	1	79
150 x 250 .............	—	42	—	61	1	20	1	40	1	70
125 x 275 .............	—	3flVs	—	57	1	15	1	34	1	62Vs
125 x 250 .............	—	37	—	537a	1	10	1	27 Va	1	55
125 x 225 .............	—	34l/''2	—	50	1	5	1	21	1	4 7 Va
100x225 ......■......	—	30	—	43	—	96	1	10	1	34
100 x 200 .............	—	28	—	40	—	92	1	5	1	28
250 x 250 .............	—	62	—	91	1	60	1	90	2	30
225 x 250 .............	—	57	—	8 3 Va	1	50	1	7 7 Va	2	15
225 x 225 .............	—	52 Va	—	77	1	41	1	66	2	1
200 x 225 .............	—	48	—	70	1	32	1	55	1	88
200 x 200 .............	—	44	—	64	1	24	1	45	1	76
175 x 200 .............	—	40	—	58	1	16	1	35	1	64
175 x175 .............	—	36‘/a	—	53	1	9	1	26	1	53Vs
150 x175 .............	—	33	—	471/»	1	2	1	17V2	1	43
150 x150 .............	—	30	—	43	—	96	1	10	1	34
125 x150 .............	—	27	—	38''/2	—	90	1	2‘/a	1	25
125x125 ..........• . .	—	24l/a	—	35	—	85	—	96	1	17Va
100 x125 .............	—	22	—	31	—	80	—	90	1	10
100 x100 .............	—	20	—	28	—	76	--	85	1	4

Särskilda bestämmelser.

För skarfning af hyfladt trä tillägges
15 o/„.

Sammanskarfvadt trä mätes efter skarfningen.

Skarfvarnes längd räknas intill timrets
dubbla höjd. Längre skarf var betalas efter
öfverenskommelse. Ingen skarf räknas
mindre än 300 mm.

Förekommer tappning med förstärkning,
betalas efter särskild öfverenskommelse.

Tab. III. Afbindning, uppläggning och afvägning af bjälklag.

Bj älkarnes dimensioner i 111m. intill	Pris för löpande meter.	Pris pr st. afväxling med häng-bygel 0. spets- klainmer.	Pris pr st. tappning.
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
100x200		21		12		15
100 x 225	—	22	—	12	—	15
112x225	—	24	—	14	—	16
125 x 250	—	27	—	15	—	20
125x275	—	28	—	15	—	22
150 x 250	—	29	—	18	—	23
150 x 275	—	30	—	18	—	26
150x 300	—	31	—	20	—	30
125X150	—	20	—	16	—	20
150X150	—	21	—	18	—	21
125 x175	—	21	—	14	—	20

Bj älkarnes dimensioner i mm. intill	Pris för löpande meter.	Pris pr st. afväxling med häng-bygel 0. spets- klammer.	Pris pr st. tappning.
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
150 x175		23		17		21
150 x 200	—	24	—	18	—	22
150 x 225	—	27	—	18	—	23
175 x175	—	24	—	19	—	25
175 x 200	—	27	—	20	—	27
200x200	—	28	—	21	—	28
200 x 225	—	28	—	23	—	29
225 x 225	—	30	—	24	—	30
225 x 250	—	34	—	26	—	32
250 x 250	—	39	—	28	—	34

BYGGNADSVERKSAMHET.

377

Särskilda bestämmelser.

Öre.

Afväxling medelst "blad. eller bjälkändas
profilering till järnbjälke (med klammer)
betalas som för tappning;
för sned afväxling tillägges 50 %, då vinkeln
är mindre än 75’;
när både profilering och hängbygel förekomma
vid samma afväxling, betalas båda
priserna;

då bjälke lägges på fläns utan profilering,
betalas intet särskildt tillägg;
för smörjning af bjälkända betalas pr st.

bjälkända.............. 3

där bjälke går hel genom mur, betalas som
för en ända;

pappning af bjälkända pr st....... 5

smörjning af bjälkar pr löp-m. sida ... 2

Förankring. Öre. Byggnads väg

påsättning af vanl. murank. bet. pr st. 8 träarbetare.
för påsättning af gafvelank. betalas pr st. 12
för påsättning af större spetsklainmer och
skarfjärn med behöflig infällning pr st. 12
påsättning af mindre spetsklammer utan
infällning ingår i förenämnda bjälklagspriser.

Murlejd.

För skarfning och uppläggning af 100/100

mm. lejd pr meter.........10

för skarfning och uppläggning af 125/125

mm. lejd pr meter..........12

för smörjning af lejder betalas pr m. lejd 3
för pappning af lejder betalas pr m. lejd 5
om i byggnaden ej förekommer lejd, afdr.
pr löp. m. bjälklagsbärande yttermur . 3

Underlägg tillhandahållas i passande
tjocklekar.''

Tab. IV. Korsvirkesarbeten.

Afbindning och resning af
korsvirke samt baktimmer,
underslag, lejder och stolpar
till taklag pr löpande meter
För hvarje intappning betalas

pr styck ........

För sned intappning tillägges
för hvarje påbörjad cm.,
bröstn. blir större än timrets
vinkelmått.....

Vid intappning med förstöt

tillägges pr st......

Enkel förstöt betalas för cm.

bröstning........

Sammansättning af timmer
med lax eller hälft i hälft
betalas pr samling....

Timrets dimensioner i mm. intill

75/150	75/175	100/175 1	O O to o o	100/125	125/125	125/150	150/150	150/175	175/175	175/200	200/200	200/225
öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.''	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.
15	17	20	22	17	19	21	24	27	31	35	40	45
21	23	25	28	20	23	25	28	32	36	40	46	50
S/4	S/4	1	1	1	1	.1	IVa	IVa	2	2	27»	272
8	8	10	13	8	10	10	13	13	16	16	20	20
S/4	3/s	1	1	1	1,3	1,3	1,6	1,6	2	2	27*	27 2
14	14	16	16	16	18	18	20	20	24	28	32	36 \|

Särskilda bestämmelser. För hyfladt timmer tillägges för hvarje

Vid samling med lax eller hälft i hälft sa™1lI1Sj>° °/« utom för hörnsamling i gering
under eller öfver 90 ° vinkel tillkommer ocil *ortackt, da 150 o/o tillägges.
samma tillägg som vid sned intappning.

378

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tab. V. Takstolsarbeten.

Timrets dimensioner i mm. intill

	75/150	75/175	! 100/175 i	100/200	100/125	1 125/125	125/150	150/150	150/175	175/175	175/200	200/200	200/225
	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.
Grad- och kälsparr med till-hörande styfva bockhufvud och hanbjälke betalas pr löpande meter......	90	98	115	125	95	107	120	135	150	168	185	205	225
Vanliga sparr med hanbj älkar och med eller utan styfva o. bockhufvud, pr löpande m.	15	17	20	22	17	19	21	24	27	31	35	40	45
För hvarje styfva (inberäk-nadt bockhufvud) samlad till sparr med enkel förstöt, bockhufvudet inlagdt med lax eller hälft i hälft, till-lägges . . . ■......	75	80	85	100	70	75	85	100	110	125	140	155	170
För enkelutskärningaf sparr-ända intill 0,6 m. längd pr st.	52	52	60	60	60	67	67	75	75	90	90

Särskilda bestämmelser

Öre.

Fordras tappning i styfva eller bockhufvud,
tillägges härför enl. priserna för
tappning i tabellen för korsvirke.

För sparr med hufvud i nedre delen af
mansardtakstol betalas samma tillägg
som för bockstyfva i vanlig takstol.

För samma sparr utan hufvud betalas
hälften af nämnda tillägg.

Stolpar och lejder i mansardtakstol betalas
efter tabellen för korsvirke.

Då under grad eller käl förekommer stolpar,
betalas dessa som för korsvirke.

Är takyta skef, tillägges för hvarje
sparr................50

Om sparrar komma att smitas till gafvelsparr,
betraktas denna som grad.

I de i tabellen omförmälda priser ingår
all takstolssamling utom skorstenseller
andra växlingar, som betalas efter
tabellen för korsvirke.

Öre.

Afgradning af sparr betalas pr meter sida 5

Om till samma sparr blir två hanbjälkar
i olika höjd betalas den ene efter tabellen
för korsvirke.

Samma är förhållandet med allt till en
sparrkonstruktion hörande timmer, utöfver
hvad som förekommer i en vanlig
sparr med bockhufvud och styfva.

För inborrning och fastgöring af bultar
och franska skrufvar betalas för hvarje

25 mm. djup af borrhål...... 2

För borrning och tillpassning till järnstag
pr 25 mm. djup af borrhål ... 4

För infällning och fastgöring af järn i
timmer betalas för intill 40 mm. bredt
järn för hvarje 25 mm. längd . . . ^ 1

Intill 50 mm. bredt järn för hvarje 25

mm. längd............ l1/*

Öfver 50 mm. bredt järn för hvarje 25
irnp. längd............. 1V*

Talj. VI. Takbeklädnad.

Öre.

Takbrädning af 25 mm. hyllade och späntade
bräder pr kvm.........20

Takbrädning af 31 mm. hyflade och späntade
bräder pr kvm.........22

För sammanskärning å grad eller käl betalas
pr meter sparr........25

Då takyta, som begränsas af käl eller grad
samt brandmur, gesims eller taknock, ej
innehåller 12 kvm., tillägges pr kvm. 8
Priserna gälla för brädning, då resningen
är öfver 60°. Då resningen är under 60°,
tillägges pr kvm.......... 2

För brädning på brantare ytor än med 45°
stigning tillägges pr kvm. ..... 4

Utföres brädningen på horisontel liggande
åsar, tillägges, då stigningen är
5 på 12 eller däröfver, pr kvm. ... 5

För brädning af runda ytor och torn
träffas särskild öfverenskommelse eller
utföres för timlön.

Öfverstå ytterställningen skall blifva liggande,
till brädningen är gjord.
Takläktning till skiffer eller cementplattor
pr löpande meter läkt...... 6

BYGGNADSVERKSAMHET.

379

Öre.

Takläktning till falstegel pr löpande m.

läkt................ 6

Takläktning till vanlig taktegel eller på
underliggande brädtak pr löpande m.

läkt eller ribb........... 3

För läktning på mindre ytor än 12 kvm.

tillägges pr meter läkt....... 1,5

För läktning på brantare ytor än med
45° stigning tillägges pr meter läkt . 0,5

Fasthäftning af papp på brädtak mellan
bräder och läkt eller takmaterial pr

kvm................ 6

Inskärning af vanligt intill 6-rntigt takfönster
i brädtak pr st........42

Inskärning af vanligt 9-rutigt takfönster

i brädtak pr st. ;.........50

Inskärning af vanligt intill 6-rntigt takfönster
i läkttak pr st........35

Inskärning af vanligt 9-rutigt takfönster

i läkttak pr st...........42

Då fönster inskäres i tak, som är både
brädadt och läktadt. betalas för intill

6-rutigt fönster pr st........52

Dito för intill 9-rutigt fönster pr. st. . 60

Papp täckning.

Slättäokning med 600 mm. bred papp pr

kvm. ...............20

Slättäckning med 745 mm. bred papp pr

kvm................18

Slättäckning med 890 mm. bred papp pr

kvm................16

Täckning på ribb pr kvm.......30

Häri ingår påspikning af ribb.

Priserna gälla, då resningen är öfver 60°.

Då resningen är under 60°, betalas:

Vid täckning med 600 mm. bred papp

pr kvm...............15

Vid täckning med 745 mm. bred papp

pr kvm...............12

Vid täckning med 890 mm. bred papp

pr kvm...............10

Vid täckning på ribb pr kvm.....20

Tal) VII. Staket och plank.

Öre,

Stolpar till staket och plank betalas efter
tabellen för korsvirke.

Smörjning af stolpar under jordytan och
stolparnes inriktning betalas för stolpe,
som ofvan jorden mäter intill l1/» meter,

pr st................. 50

Dito för stolpe som ofvan jord mäter intill
2‘/a meter............80

Dito för stolpar, som mäta mera än 21/a m.
ofvan jord, och gröfre timmer än 150 x 150
mm. betalas efter särskild öfverenskommelse.

Påspikning af sträfvor och bottenträ af

bräder, pr stolpe...........25

När till sträfvor och bottenträ användes
timmer, betalas efter priserna för korsvirke.

Öre. Byggnaäs -

För inskärning och fastgöring af slangor träarbetare.

betalas pr löpmeter slanga:
af intill 60/ioo mm. och ll/2 m. eller högre
från marken till midten af slangan . . 18
af intill 6%oo mm. och lägre än IVa m. från

marken till midten af slangan.....12

af intill 73/i2s mm. och l1/» m. eller högre
från marken till slangans midt .... 24
af intill 7B/i25 mm. och lägre än D/a m.

från marken till slangans midt .... 18
af intill m/m mm. och D/a m. eller högre
från marken till slangans midt .... 33
af intill 125/i2& mm, och lägre än 1 ''/a m.

från marken till slangans midt .... 27
af trekantsribb och D/a m. eller högre från

marken till slangans midt......28

af trekantsribb och lägre än l*/a m. från

marken till slangans midt......22

Släthyfling af 25/»o mm. läkt till staket

mm. pr m. läkt........... 5

Släthyfling af 87/e2 mm. läkt till staket

m. m. pr m. läkt......... 7

Afrundning af spjälända eller tillspetsning,
rak eller enkel korniss, betalas pr st. . 5

Påspikning af spjälor i vanligt staket betalas
pr kvm.............35

Vanliga släta däcksplattor betalas pr st.:
plattor af rått trä att afskära och påsätta 5

plattor att hyfla och påsätta......10

> i kvader och med list under att''påsätta.
...............30

Tal). VIII. Brädbeklädnad å korsvirke

och plank.

öre.

Beklädnad af hyflade och spåntade bräder

af 150 mm. bredd pr kvm.......35

För hvarje 13 mm. bräderna blifva bredare

afdrages............... 3

För hvarje 13 mm. bräderna blifva smalare

tillägges........i....... 3

allt pr kvm.

Beklädnad med råa bräder med ribb af
minst 150 mm. breda bräder pr kvm. . 35
Beklädnad på klink med stum skarfning
af minst 150 mm. breda bräder, pr kvm. 30
Släta foder eller hörnbräder, såväl hyfladt

som rått, pr löpmeter........10

Skall foder eller hörnbräder tillskäras efter
klinkbräder, betalas pr st. utskärning . 6

När sådan göres vid fönster och dörrhål
med förstöt, betalas för hvarje sådan

skärning...............10

För hvarje gering på klinkbräda pr st. . 4

Kälta foder betalas efter tab. för foder.

Lister betalas för löpande meter list ... 5
För gering på list betalas pr styck ... 4
Profilering betalas som för gering.

Då öppningarne för dörrar och fönster sammanlagd!
ej utgöra 25 % af hela väggytan, göres
ej afdrag vid uppmätningen, men då 25%

380

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Byggnads- öfverstiges, afdrages 75 % af dessa öppningar,
träxrbetare öfriga 25 % betalas som för väggar.

Tab. IX. Skålning till cementgjutning.

Kr.

1. Hängning af hvalfbågar och skål ning

till eementhvalf betalas pr
kvm..........33

2. Dito då ytan understiger 6 kvm. be talas

pr kvm..........•—: 50

3. Intet rum eller plan betalas mindre

än pr st............ 1: 50

4. Färdiga bågar och järn tillhanda hållas.

5. Skulle stämpning under skålningen

ifrågakomma, tillägges härför pr
kvm..............—: 25

6. Upparbetning af bågar till beton gjutning

intill 1 m. längd af nytt

trä pr st............—: 15

D:o af brukadt trä ....... —: 20

Tab. X. Krysskolfning.

Öre.

1. Krysskolfning med förstöt i ena kanten

af bjälken pr kryss........20

2. Krysskolfning med förstöt i båda kan terna

af bjälken pr kryss.....25

3. Storleken beräknas intill 50—75 mm. trä.
Krysskolfning utan förstöt pr kryss . 16

Tab. XI. Trossbotten.

Läkten att påspika på anlagan pr löpande

m. läkt.............. I1/»

Dito sedan bjälkarne äro inlagda pr m.

läkt................ 3

Inskärning af trossbotten af kantsågade

bräder pr kvm...........14

Inskärning af trossbotten af icke kantsågade
s. k. kalmarbräder, pr kvm. . 18

Dito af kalmarbräder, då bräderna i genomsnitt
understiga 125 mm. pr kvm. 20
När bjälkarne i ett rum i genomsnitt ligga
närmare hvarandra än 650 mm. från
midt till midt, tillägges pr kvm. . . 2

Trossbotten lagd i sneda rum, där facken
mellan bjälkarne spetsa mera än 75
mm., tillägges för de sneda facken pr

kvm................ 2

Bjälkarne fråndragas icke vid mätningen.

Tab. XII. Underskalning.

Underskalning af 25 mm. kantsågade bräder,
fastgjorda med 75 mm. spik, pr kvm. . 28
Dito af 31 mm. bräder, fastgjorda med 100

mm. spik., pr kvm...........35

Dito af okantade bräder pr kvm. ett tilllägg
af................ 5

Öre.

Inläggning af trimpel för lampkrok pr st. 50
Underskalning,som skall afvägas och hvarje
bräda läggas efter stock, tillägges 50%.

Tab. XIII. Kloisonväggar.

Väggar af råa, kantsågade bräder betalas:

För hvarje yttre lag upprättstående 25 mm.

bräder pr kvm............20

För hvarje yttre lag upprättstående 31 mm.

bräder pr kvm............23

För hvarje inre lag upprättstående intill

31 mm. bräder pr kvm.........17

För hvarje inre lag upprättstående 50 mm.
plank med minst 100 mm. mellanrum pr

kvm.................20

För hvarje inre lag upprättstående 50 mm.

plank utan mellanrum........22

För hvarje skrått liggande lag 25 mm.

bräder pr kvm...... 25

För hvarje skrått liggande lag 31 mm. bräder
pr kvm........ 28

För hvarje lag spåntade 25 mm. bräder på

rå vägg pr kvm............33

Ett mellanlag af läkt eller bräder för utfyllning,
pr kvm........... 5

Ett mellanlag af papp, pr kvm...... 5

Förekommer timmer i kloisonvägg, betalas
detta efter tabell för korsvirkesarbeten.

För okantade bräder, då de skola samman huggas,

tillägges pr kvm........ 5

Fastgöring af läkt i betonhvalf betalas pr

löpande meter............15

Fastgöring af väggar medelst stickankare
ingår i ofvannämnda priser.

För mindre ytor än 4 kvm. tillägges för

hvarje lag pr kvm........... 8

Vid mätningen göres ej afdrag för dörrhål.

Vid gipsdiellers fastsättande å väggar
utan gipsning betalas 25 o/o förhöjning
å gällande timlön.

Dito då gipsning förekommer 50 °/''o.

Vid gipsdiellers uppsättning i tak betalas
100 o/o å gällande timlön.

All handtlangning ombesörjes af arbetsgifvaren,
då det gäller gipsdieller.

Tab. XIV. Enkla väggar.

Enkla väggar i våningar, magasin och dyl.
af intill 31 mm. hyflade och spåntade
bräder betalas:

då väggens ytinnehåll är intill 6 kvm., pr

kvm.................60

då väggens ytinnehåll är mera än 6 kvm.,

pr kvm................45

då väggens ytinnehåll är mera än 20 kvm.,

pr kvm................40

Om i enkel brädvägg af mera än 6 kvm.

yta förekommer dörrhål, tillägges härför
pr st............. 50

BYGGNADSVERKSAMHET.

381

Tal). XV. Källar- och vindsafstängning1.

1 1	Bräder intill	Läkt.
	31 mm. Kr. ö.	Kr.	Ö.
Afstängning å vind och i käl-lare med hyflade och spän-tade bräder, pr kvm. . .		35
Afstängning med råa bräder: Afstängning å vind, enkla väggar, pr kvm...... Afstängning i källare, enkla väggar, pr kvm...... Afskärning till taksmyg å vind, pr m. afskärning .		30		20
	32		22
	25		15
Afskärning till hvalf i käl-lare, pr m. afskärning . .		25		15
I priserna ingår påspikande af läkt för väggarnes fast-göring utom å betonhvalf. Vid uppmätning göres ej af-drag för dörrhål. Dörrar att göra med påspi-kade eller påskrufvade ref- lar, pr st.......i Dito med ingradado reflar, pr st..........		75		50
i			_
Beslagning med gevinder och öfverfall ........		50		50
Vid beslagning med norska gångjärn och kammarlås betalas efter tabellen för dörrbeslagning. Blandad läkt- o. brädväggar, nedre delen af bräder och öfre af läkt, mätes och be-talas som brädvägg med tillägg af 25 %.

Tab. XVI. Tak- och väggpanel af pSrlspäntade
bräder.

öre.

Takunderpanel af pärlspåntade bräder, af vägda

och stockrätta, pr kvm......50

Takunderpanel af pärlspåntade bräder, pr

kvm.................38

Då takytan mäter mindre än 15 kvm., till lägges

pr kvm............. 4

Väggpanel af pärlspåntade bräder betalas:
då panelen mäter i höjd intill 0,8 m., pr

kvm.................55

då panelen mäter i höjd intill 1,2 m., pr

kvm.................50

då panelen mäter i höjd öfver 1,2 m., pr

kvm................."45

Måttet räknas från fotpanelens öfverkant.
Uppsättning af läkt med proppning, för
panelens fastgöring betalas pr löpande

meter läkt..............15

Uppsättning af kälda lister betalas efter
tabellen för kälda lister.

Då takunderpanel upplägges i fasoner Byggnadseller
mellan bjälkar, betalas efter särskild träarbetare.
öfverenskommelse eller utföres på timlön.

Tab. XVII. Golfläggning af hyllade och
späntade bräder.

Bjälkarna inriktas och fogarna afjämnas.
Priset i öre pr kvm.

Brädernas tjocklek i mm.	Brädernas däckande bredd i mm.
87	100	112	125	137
intill 25 mm. . . .	44	42	40	38	36
» 31 i ...	47	45	43	41	39
» 37 » ...	52	50	48	46	44
» 50 » ...	62	61	60	59	58

Då förskjutning af bräderna förekommer
i golf efter denna tabell, tillägges härför
10 o/o.

Fordras att hvarje bräda kilas och spikas
efter stock, tillägges ofvanstående tabellpriser
pr kvm. 5 öre.

Inläggning af vinds- och magasinsgolf.

eller sådana golf, som ej läggas efter
rätstock. Utan afjämning af fogarna.

Brädernas tjocklek i mm.	Brädernas däckande bredd i mm.
87	100	112	125	137
intill 25 mm. . . .	32	30	28	26	24
* 31 » ...	34	32	30	28	26
» 37 » ...	37	35	33	31	29
» 50 > ...	50	49	48	47	46

Blindgolf till parkett betalas efter denna
tab. med ett tillägg af 8 öre pr kvm.

Särskilda bestämmelser
till tabellerna för golfläggning.

Kr.

Då golf i sin helhet önskas afputsadt vid

läggningen, betalas härför pr kvm. . —: 15
Då golf skall hyflas efteråt, betalas pr

kvm...............—: 30

För läggning af fris betalas:

för fris af en brädas bredd pr löp. m. —: 20

> > » två bräders > > > > —: 30

För hvarje skarf eller gering å frisbräda —: 20

Då fals eller smyg anbringas å fris bräder,

betalas härför pr m. . . , . —: 05
För upparbetande och inläggning af rund

fris betalas pr m..........—: 60

För samling af kakelugnsfris af färdig hyfladt

trä betalas pr st......—: 50

För läggning af kakelugnsfris, inberäknadt
behöfligt underlag, betalas:

382

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Kr.

Byggnads- För fris till profilerad kakelugnssockel

träarbetare, pr st............... 2'' —

För fris vid flat kakelugn...... 1: 25

» » » rund » ...... 1: 50

För tillpassning af golf till golffris,
kakelugn och kakelugnsfris betalas
pr löpande m. tillpassning.....—: 22

detta pris räknas ej vid första golfbrädan,
då frisen är försedd med fjäder;
för öfrigt mätes frisen rundt om
golfvet;

skall golf med frisbräda notas för ända,

betalas pr löpande m........—: 50

underlägg i olika tjocklekar tillhandahålles
i tillräcklig mängd;
utläggning af papp å golf bjälkarna betalas
för hvarje lag pr kvm.....—: 04

frisgolf mätas mellan frisen.

Fordras golfbräder kantstrykas i underkant,
tillägges pr kvm.......—: 05

hakning för rör eller järnbalk pr löpande
meter...........—: 25

olika spåntning till samma golf tilllägges
25 %•.

packning under golf tillägges 20 %.

Kakelugnsfris räknas efter vanlig frissten
0,45X0,52 eller 0,45X0,60.

Tab. XVIII. Golfstockar.

Kr.

Inläggning af golfstockar på beton eller

pelare betalas;

för 125/150 mm. pr löpande m. ... —: 12
> 125/125 > » > 12

» 100/125 > > • 10

» 100/100 » » » » . . . —: 10

» 150/150 » » » > . . . —: 14

Skulle nämnvärd afhuggning förekomma
vid inläggning på beton, tillägges 50 °/o.

Tab. XIX. Fönsterbeslagning.

Kr.

Beslagning af fönsterbågar med gångjärn
af norsk modell, utanpå liggande
hörn järn, handvarpor, stjärthakar och
stormhaspar, s. k. ytterbågar, intill
37 mm. tjockt ramträd, grada utåtgående: 1.

Sammanlagda höjd och bredd in -

till 1,6 m. pr st.......—: 50

2. D:o d:o intill 2 m. pr st.....—: 55

3. D:o med infällda hörnjärn . . . —; 71
Beslagning af innerfönster, utan hörnjärn
med gångjärn eller stift och vred:

4. Grada bågar pr st........—: 40

5. > » med infällda hörnjärn,
pr st..........—: 56

6. Inpassning och beslagning af kopp lade

bågar pr par...... 1: 50

7. Beslagning af bågar med espagno letter,

pr par........ 2: 80

8. Inpassning och fastsättning af bågar
med hakar, vred eller skruf,

pr båge ...........

För bågar,, inpassade och beslagna i enlighet
med ofvan angifna regler, men
där sammanlagda höjd och bredd ej
öfverstiga 2,5 m. tillägges för n:r 2,

3, 4, 5 och 8 pr båge.......

för n:r 6 och 7 pr par.......

d:o då sammanlagda höjd och bredd ej
öfverstiger 3 m. för n:r 2, 3, 4, 5 och

8 pr båge ............

för 6 och 7 pr par.........

för inpassning och beslagning af bågar,
hvars öfver- och understycke är böj dt
inåt glaset, tillägges 50 % af grundpriset; d:o

då böjningen är utåt, tillägges 25 %
af grundpriset;

för infällning af förvridare pr st. . .
fastsättning af extra stormhaspar pr st.

d:o med infälld panna pr st......

fastsättning af 3:dje gångjärn pr st.

> » kantreglar » »

» > utanpåliggande reglar

pr st.......

» » excenterhaspar pr st.

tillpassning och fastsättning af färdig hyflade

vattennäsor pr st......

tillpassning af slaglister med eller utan

profilering pr st..........

fordras beslaget nedlagdt i mönja, betalas
härför särskildt;
efterjustering af fönster i nybyggnad
betalas efter öfverenskommelse eller
utföres på timlön;

fastsättning af espagnolett »utanpåliggande»
före eller efter fastsättning af

karm pr sats...........

nerfalsning för ullpackning betalas, då

det utföres vid bänk .... pr m.

d:o i fastsatt karm......» »

nerkälning till packn. vid bänk » »

d:o i fastsatt karm......» »

påspikning af ullpackning . . » »

bågarne påhängas efter fastsättning af
ullpackning;

när mera än 5 mm. borthyflas pr båge,

tillägges pr st. båge.......

för båga röfverstigande 37 mm. tjockt
ramträ tillägges för hvarje påbörjad

5 mm. pr båge..........

för öfverfalsade bågar tillägges 10 %•,
priserna äro beräknade för beslagning
vid bänk:

vid beslagning i mur tillägges:
för utvändiga bågar 50 %,

» invändiga > 30 %.

beslagning med andra beslag än här
ofvan angifves eller beslag, som fastsättes,
sedan bågarna äro färdigmålade,
utföres på timlön eller efter särskild
öfverenskommelse.

Kr.

—: 30

—: 10
—: 20

—: 35
—: 70

—: 06
—: 05
—: 10
—: 25
—: 15

—: 08
—: 03

—: 10

—: 08

—: 55

—: 12
—: 25
—: 12
—: 25
—: 10

—: 05

BYGGNADSVERKSAMHET.

383

Tab. XX. Insättning'' af fönsterkarmar.

Kr.

Då karmens utvändiga höjd- och breddmått
sammanlagdt

är intill	1,3	meter . . .	—	40
2	2	2,0	2 ...	...--	45
2	2	2,5	2 ...	. —	51
2	2	3,0	2 ...	... -	57
2	2	3,5	2	... -	63
> 2	4,0	2 ...	—	85
2 2	4,5	2 ...	... 1	—
2	2	5,0	2 ...	... 1	15
2	2	5,5	* ...	... 1	30
>	2	6,0	2 . . .* .	. . . 1	45

är intill 6,5 meter.......

» > 7.0 > .......

Balkongkarm betalas som fönsterkarm;
äro karmhålen för små och afhuggning
å karmarna fordras, betalas detta efter
öfverenskommelse eller timlön. Skall
afhuggning ske å muren, ombesörjer
arbetsgifvaren detta;
för proppning till fönsterkarm betalas

pr propp .............

detta pris gäller endast för proppning
i tegelmur;

fordras att karmarna skola skrufvas
fast, ökas priset med 100 %.

Kr.

1; 60 tr
1; 75

05

Tab. XXI. Insättning af dörrkarmar.

När karmen utvändigt mäter i höjd och bredd			När karmträets bredd mäter intill
110	mm.	180	mm.	280	mm.	410	mm.	540	mm.	675	mm.
	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
2,6 m.............		56		60		70		86	1		1	■ 10
2,8 >............	—	58	—	62	—	73	—	90	1	05	1	15
2,0 >............	—	60	—	64	—	76	—	94	1	10	1	20
3,2 »............	—	63	—	68	—	80	—	98	1	15	1	25
3.4 »............	—	67	—	72	—	85	1	03	1	20	1	30
3,6 »............	—	72	—	77	—	91	1	09	1	25	1	35
3,8 »............	—	77	—	83	—	97	1	16	1	30	1	40
3,0 »............	—	82	—	89	1	03	1	23	1	35	1	45
4,2 .............	—	88	—	95	1	10	1	30	1	40	1	50
4,4 »............	1	—	1	10	1	26	1	35	1	45	1	55
4,6 »............	1	10	1	20	1	30	1	40	1	50	1	60
4,4 »............	1	15	1	25	1	35	1	45	1	55	1	65
4.8 >............	1	20	1	30	1	40	1	50	1	60 <	1	70
5,0 »............	1	25	1	35	1	45	1	55	1	65	1	75
5,2 >............	1	30	1	40	1	50	1	60	1	70	1	80
5,4 > . . ..........	1	35	1	45	1	55	1	65	1	75	1	85
5,6 >............	1	40	1	50	1	60	1	70	1	80	1	90
5,8 »............	1	45	1	55	1	65	1	75	1	85	1	95
6,0 »............	1	50	1	60 \|	1	70	1	80	1	90	2	—

Fordras att karmarna skola skrufvas fast, ökas priset med 100 o/o.

Särskilda bestämmelser.

Öre.

Om karmarna äro för stora och afhuggning
af karmarna fordras, betalas detta efter
öfverenskommelse eller timlön;
afmäjsling af mur ombesörjes af arbetsgifvaren
;

är dörrhål mera än 37 mm. bredare än karmen,
betalas för påfordring pr karm . . 25
skyddsträ på karmens bottenstycke pr karm 5
inläggning af plankor öfver karm'' > » 15

passande materialier tillhandahållas;
tillpassning af karm till trappstegsprofil pr

profilering..............25

karmtillsättning betalas som fönsterpanel;
proppning till dörrkarmar betalas pr propp 5
smörjning af karmarna ingår icke i priset;
vid insättning af dörrkarm, då dörr är be -

Öre.

slagen, justeras karmen efter dörren, för
hvilket tillägges 10 % af pris för beslag -

ning af dörrar enligt tabell XXII;
skall karm natas för hand, betalas pr st. 30
» » » » > sedan den är

sammanslagen, betalas pr st...... 50

skall tillsättningen falsas, betalas tillägg

af pr löpande m............ 6

sammanslagning af dörrkarmar intill 1 stens

mur pr st.............. 25

för hvarje öfverstigande 125 mm. bredare

karmträ ökas priset med pr st.....10

falsning till tröskeljärn pr fals.....10

skall fals stickas, sedan karmen är samlad,

betalas pr fals............35

fastsättning af tröskeljärn pr skruf ... 1

384

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

XXII. Beslagiiing''

af pardörrar med norska gångjärn och kantreglar utan lås och slaglister betalas

efter nedanstående tabell.

När dörrarnas tjocklek i mm. är intill	När karmens	falsmått	i höjd och bredd i	mm.	är intill
3,200	3,500	3,700	3,900	4,100	4,300
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
31..............	2	15	2	25	2	35	2	60
37..............	2	25	2	40	2	55	2	75	3	—	3	25
43..............	2	55	2	70	2	85	3	10	3	35	3	65
50..............	2	70	2	85	3		3	50	3	85	4	15
62..............	3	75	4	—	4	25	4	90	5	35	5	75

af enkeldörrar med norska gångjärn utan lås betalas efter nedanstående tabell.

När dörrens tjocklek i mm. är intill	När karmens	falsmått	i höjd och bredd i	mm.	är intill
2,500	2,800	3,000	3,200	3,400	3,600
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
25..............		75		85	1		1	20	_		_	_
31..............	—	85	—	95	1	10	1	25	1	40	—	—
37..............	—	95	1	05	1	15	1	30	1	65	—	—
43..............	1	15	1	25	1	40	1	60	1	90	—	'' —
50..............	1	30	1	40	1	60	1	75	2	20	2	85
62...............	1	95	2	10	2	35	2	80	3	40	4	20

Särskilda bestämmelser.

I priserna för pardörrar är icke inberäknad
uppregling i cement, sten eller
marmor.

Då vid inpassning af dörrar, dessa äro
mer än 10 mm. för breda, betalas för hvarje
löpande meter frånskärning

å 25 mm. dörrar.......3 öre

.31 . > ........3 »

> 37 » > .......3 >

>43» » .......4 >

>50» > .......4»

» 62 > » .......6 »

Kr.

Instucken lås betalas pr st.....—: 75

kammarlås > » ».....■—: 40

utanpåliggande garderobslås betalas

pr st...............—: 30

yalelås betalas pr st......... 1: —

instucken lås med rörligt slutsbläck betalas
pr st.............—: 95

Kr.

milis utan rigel pr st........—: 50

» med » » ».......—: 60

påsättning af utanpåliggande rigel pr st. —: 12

slaglister för påsättning pr st.....—: 15

markeringslist pr st.........—: 10

ett tredje gångjärn på dörr pr st. . . —: 50

för dörrar med böjdt ofvanstycke tilllägges
25 % af pris enligt tabell;
i dörr och karm inhuggas nummer;
fordras beslaget inlagdt i mönja, betalas
detta efter öfverenskommelse.
Förekommer dörr i parti, så att mer än
2 dörrar i bredd hängas i samma
karm, tillägges för hvarje extra dörr
enligt priset i tabell för enkel dörrbeslagning
med ett tillägg för hvarje

kantrigel af............ —; 30

för dörr, som tillpassas och fastskrufvas,
betalas 50% efter tabellen (enkel dörr);
om plankor förekommer vid ena eller
båda sidorna, betalas hvarje sådan
planka som för enkel dörr;
beslagning af portar, sväng och skjutdörrar
betalas efter öfverenskommelse
eller efter timlön.

BYGGNADSVERKSAMHET.

385

Tal). XXIII. Uppsättning

af fönsterplattor, bröstlister och smygpanel.

Inläggning af fönsterplattor.	När fönsterplattans bredd i mm. är intill	Fördjupning till plattans fastgöring skall vara gjord.
Plattorna levereras färdiga att inläggas; för inläggningen betalas	125	250	375	550
öre.	öre.	öre.	öre.
intill 1,5 m. längd pr st..........	35	41	47	58
» 2,0 » » »».........	41	47	58	72
» 3,0 » 2> ........	47	58	72	85

Skola plattorna horisontalt skrufvas fast, ökas priset med 100 °/o.

Öre.

För uppsättning af bröstlister, då listen
mäter i bredd och tjocklek intill 150 mm.,

d:o då listen mäter i bredd och tjocklek

intill 200 mm., pr m.........24

för profilering af ändar, då listens mått i
bredd och tjocklek är intill 110 mm., pr

profilering.............. 8

för profilering af ändar, då listens mått i
bredd och tjocklek är intill 150 mm., pr

profilering..............10

för profilering af ändar, då listens mått i
bredd och tjocklek är intill 200 mm,, pr

profilering..............12

skarf betalas som profilering;
uppsättning af smygpanel intill 125 mm.

bredd pr m..............23

d:o intill 250 mm bredd pr m......27

uppsättning af smygpanel intill 375 mm.

bredd pr m..............32

d:o intill 500 mm bredd pr m......38

smygpanel mätes invändigt invid karmen,

och får till ett fönster ej mätas mindre
än 3 meter;

för uppsättning af plattor och bröstlister
till fönster i rund mur, då listerna böjas,
tillägges 100 %•,

för uppsättning af böjd smygpanel tillsättes
100 % för den böjda delen;
påsättning af böjd bröstlist till fönster i
rund mur betalas som för rak;
för falsning eller slöjfning å bakkanten af

fönsterplattor betalas pr m.......12

för inläggning af fönsterplattor, hvarå kälning
i framkanten utgör bröstlist, betalas
ej för bröstlist;

ingradning af refflar i smygbräder och bottenstycke
pr st. . ..........25

påskrufvade refflar pr st.........20

putsning af dito pr löpande m. af intill 150

mm. bredd.............. 6

för hvarje 25 mm. bredare tillägges pr löpande
m............... 1

smygbräder fastsätta utan not i karm tilllägges
10 %.

Tub. XXIV. Påsättning''

af dörr- och fönsterfoder betalas efter nedanstående tabell för löpande meter
- Öre.

Fodrets bredd i mm	Då fodrets tjocklek är intill
25	31	37	43	50
intill	mm.	mm.	mm	mm.	mm.
	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
100 .. .		9		9		10		11		13
125 . . .	.-	10	—	10	—	11	—	12	—	14
150 .. .	—	11	—	11	—	13	—	14	—	16
175 . . .	—	12	—	13	—	15	—	17	—	19
200 .. .	—	14	—	15	—	17	-	19	—	21

Särskilda bestämmelser.

Öre.

Förekommer mera än 2 geringar pr sida,
betalas för hvarje extra gering som för
en löpande m.;

för skarf betalas som för en löpande m.;
frånskärning af foder betalas pr st. som

339/o8. Arbetsaftal.

för en löpande nr., räknadt efter 100 mm.
bredd;

då två foder passas tillsamman utan att
frånskäras, betalas som för en frånskärning; förekommer

bräder mellan två foder, betalas
uppsättning häraf enl. ofvanstående
tabell;

knäck på tvären af foder betalas pr st. som
D/a löpande m.;

knäck på längden af foder betalas pr st.
som 3 löpande m.;

för cirkel eller elipsformiga öfverstycken
tillägges pr gering eller skarf 50 % af
pris för en löpande m.;

för böjning i. plan inåt eller utåtgående
tillägges 100 °/o enligt tabellen;

sockel till foder betalas pr st. för påsättning
som för en meter foder;

tillpassning af foder till trappstegsprofil
betalas pr st.............17

25

386

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Öre

färdiga dörrbekröningar att uppsätta inberäknadt
proppning pr enkel dörr . . 60
färdiga dörrbekröningar att uppsätta inberäknadt
proppning pr pardörr .... 80
vid hängande eller lösa lisener betalas efter
tabell för kälade lister;
för proppning till foder betalas pr propp. 3

Tal». XXV. Uppsättning'' af fotpanel.

Pr löp.
meter.

För

hörn el.
skarf.

Kr. [ ö.

Kr.

Ö.

Öre.

För 2-delad panel intill 250 mm. höjd

pr ända och steg.........85

För enkel panel:

intill 150 mm. höjd pr ända och steg 66

» 175 > » » > > s 68

» 200 » » » > » s 70

» 225 » » » » » > 72

2. Förekommer mer än 2 geringar pr steg,

betalas för hvar extra gering, som för
hörn i fotpanel, enligt tab. XXV.

3. Liggande trappanel med släta kilar att

tillpassa och påsätta betalas som vanlig
panel med ett tillägg på hvarje
kil af..............35

4. För trappanel å rund vägg tillägges

100 %.

5. Proppning ingår i priserna.

1. För tredelad fotpanel intill
300 mm. i höjd . .

För tvådelad fotpanel intill
250 mm. i höjd . .

För enkel fotpanel intill
225 mm. i höjd . . . .

För enkel fotpanel intill
200 mm. i höjd . . . .

För enkel fotpanel intill
175 mm. i höjd . . . .

För enkel fotpanel intill
150 mm. i höjd . . . .

För enkel fotpanel intill
125 mm. i höjd . . . .

28

24

19

18

17

IG

15

13

10

9

7

6

2. Tillpassning till slät kakelugns sockel

eller i bakkanten kält
foder betalas hälften som för hörn.

3. Profilering till kakelugnssockel

eller förkroppning öfver foder
betalas som för hörn.

4. För uppsättning af fotpanel på

rund vägg tillägges 100 %■

5. Tätningslister betalas enligt pris

för kälta lister. Tabell XXVIII.

6. I tabellpriserna ingår en rad propp ning

med 600—800 mm. afstånd
mellan propparne för långa längder,
för kortare stycken proppas
tätare, om så behöfs.

7. Fordras mera än en rad propp ning,

tillägges för hvarje extra
propp pr st..........

8. För uppsättning af fotpanel på

brädvägg afdrages 2 öre pr m.;
för tillpassning af vågrät liggande
rör betalas dubbla priset pr m.
lodräta rör samma pris som för hörn.
skall utåtstående hörn afrundas i
I profil, betalas som för löpande m.

5

Tal). XXVI. Uppsättning af fotpanel i
trappor.

öre.

1. För 3-delad panel intill 300 mm. höjd

pr ända och steg.........95

Tab. XXVII. Uppsättning af väggpanel.

Kr.

1. För uppsättning af matsals-, tamburoch
salongspanel, af färdigkäladt trä,
eller uppskuret och hyfladt med inläggning
af lösa fyllningslister,
utan fyllningar, matt från golf till
hjdla, betalas enligt nedanstående
tabell pr löpande m.

Då höj-den urin-	Antal fyllningar.
till ne-danståen-	1	2	3	4	5	6
de mått:	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
1 m.	i	25	i	50	i	75
1,5 »	t—	—	i	75	2	—	2	30	2	60	3	—
2 »	—	—	2	—	2	30	2	60	3	—	3	35

Kr.

2. Uppsättning af matsals-, tambur- och

salongspanel i hela stycken med
fyllningar, mätt från golf till hylla,
pr löp. m. intill 1 m. hög ... —: 75

> > > > 1,6 > > . . . —: 90

> > > > 2 » > . . . 1: —

3. D:o utan fyllningar tillägges 10 %.

I prisprna enligt punkterna 1, 2 och

3 ingår uppsättning af fotpanel och
lösa eller fastsätta frisbräder med
eller utan fastsätta konsoler och
lister.

4. Förekommer mera än fyra hörn i

panelen i ett rum, tillägges för

hvarje extra hörn . . . . —: 75

Kakelugnsplats räknas som ett hörn.

5. För fastsättning af lösa konsoler till lägges

pr st..........—: 10

6. För fastsättning af lösa lister betalas

enligt priserna för kälta lister,
tab. XXVIII.

7. Uppsättning af hyllor intill 60 x 150

mm. betalas pr 1 m.......—: 35

BYGGNADSVERKSAMHET.

387

Kr.

Uppsättning af hyllor öfver 60 x 150

mm. betalas pr m.........—: 50

Kör geringar på hylla betalas pr st. —: 20
Profilering på hylla betalas som för
gering.

8. Panel under fönster räknas i samma

höjd som det öfriga.

9. Fordras panel sammantappadt, be talas

härför särskild!

10. Proppning ingår i priserna.

tr

Till), XXVIII. Uppsättning af kälta lister å puts eller träverk.

	Då listens	sammanlagda mått i höjd och bredd i mm. är intill	För hvarje 12 mm.
												listen blir

	31	43	57	69	81	93	105	118	130	150	200	större, till-lägges öre.
		öre.	öre.			öre.			öre.	öre.
	öre.	öre.	öre.	ore.	öre.	öre.
Pris pr löp. m.....	3	4	5	6	8	9	10	ii	13	15	20	2
För gering i rätvinkel. .	2	S‘/.	3	''ölh	5	5V>	6	7	8	9	12	1
» »i trubb-	2V>	4	4*2	5	7Va	8	9	10Vs	12	13''/.	18	I1/.
» » i spets-	4	5	6	7	10	11	12	14	16	18	24	2

Särskilda bestämmelser.

Öre.

1. För uppsättning af lister å rund vägg

tillägges 100 %.

2. Inledning af fyllningar eller tak i mön ster

betalas enligt öfverenskommelse.

3. Uppsättning af tambur- och garderobs räek,

lisener och pilastrar betalas efter
ofvanstående tabell.

4. För uppsättning af betsade eller målade

tamburräck tillägges 25 %.

Tal). XXIX. Garderobs- och spiskammnruppsättuing.

Öre.

1. För uppsättning af spiskammar- och gar derobsframsida

samt invändiga skiljeväggar
i garderob och spiskammare af
hyflade och späntade bräder intill 31

mm. betalas pr kvm........90

Uppsättning af nödiga lister för väggens
fastgöring ingår i priset;
afdrag göres ej för dörrhål.

2. För tillpassning af sådan vägg till rund

eller sned begränsning tillägges pr
löpande m. tillpassning......30

3. För brutna hörn tillägges pr löp. m. hörn 10

4. För pärlning af bräder betalas pr sida

och meter............ 2

5. Afputsning af bräder till väggar samt

upparbetning af anslagslister betalas
en! öfverenskommelse (eller timlön).

6. Upparbetning af notlister betalas med

pr löpande m...........18

Tab. XXX. Diverse snickeriarbeten.

Öre.

1. Tamburräck att upparbeta af fur eller

gran intill 125 mm. bredd pr löpande
meter (fasade)..........25

2. Dito rundare pr löpande meter .... 40
För hvarje 25 mm. listen blir större

tillägges pr löpande meter ..... 5

Öre.

5. Uppsättning af hörnbeklädnad på putsad

vägg betalas enl. ofvanstående tabell.

6. Vid uppsättning af lister enligt tabellen

betalas för hvarje propp...... 3

7. Profilering af ända betalas som för gering;
skall putsen borthuggas, ökas priset med
50 %.

Uppsättning af runda hörnskyddare på
puts pr löp. m............25

3. För betsning, slipning och 3 ggr stryk ning

med politur pr löpande meter . 25
För hvarje 25 mm. listen blir större tilllägges
pr löpande meter...... 5

4. Hvarje ända att profilera pr st. ... 10

5. Hörnbeklädnad att upparbeta af rått

trä betalas, då listens sammanlagda
mått är intill 150 mm., pr löp. m. . 20

Tab. XXXI. Tillverkning och uppsättning af

köksbord och skåp samt spiskammarinredning.

	Då ytan	i
	samma kök
		mäter
	intill	öfver
	1,5 kvm.	1,5 kvm.
Tillverkning:	Kr.	ö.	Kr.	ö.

1. Framsida till köksbord eller
skåp att samla medelst
tappning och limning, af
hyfladt trä pr kvm. . .	1	10	—	95
Dito af rått. trä pr kvm. .	1	50	1	25
Då fyllningar förekomma,
tillägges pr st.....	—	40	—	40

388

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

	Då ytan	i
	samma kök
		mäter
	intill	öfver
	l,skvm.	l,akvm.
	Kr.	ö.	Kr.	ö.
2. Bordskifva att limma och
afputsa af hyflade och spåntade bräder pr kvm.	1	10	1	10
Dito af rått trä pr kvm. . 3. Hyllor att limma och af-	1	75	1	75
putsa af hyllade och spån-tade bräder pr kvm. . .	—	60	—	60
Dito af rått trä pr kvm. . 4. Förekommer slöjfning vid	1	50	—
hyllor eller skifvor, till-lägges pr meter slöjf . .	—	5	—	5
5. Bärknektar att samla af
färdighylladt trä pr steg	—	30	—	30
Dito af rätt trä pr steg . 6. Hyllstegar att samla af	—	35	—	35
färdighyfladt trä pr steg	—	25	—	25
Dito af rått trä pr steg . 7. Bärlister att upparbeta pr	—	30	—	30
meter.........		15		15
Tillpassning och uppsätt-
ning:
1. Färdig afputsad skifva
att pålägga pr kvm. . .	1	50	1	25
2. Färdiga afputsade hyllor
att inlägga pr kvm. . .	—	85	—	85
. 3. Samlad o. afputsad fram-
sida att uppställa pr kvm..........	1	10	_	95
4. Bordskifva att pålägga af
hyflade o. spåntade brä-der, vid fastsättningen sammanslagna i lim samt afputsa pr kvm. . . .	2		1	75
5. Hyllor att inlägga af hyf-
lade och spåntade brä-der, med afputsning utan limning pr kvm. . . .	1		1
6. Framsida att uppsätta af
pärlstafsbräder pr kvm.	1	75	1	50
7. Alla lister, färdighyflade
att uppsätta, betalas en-ligt priserna för kälta lister, tabell XXVIII;
vid mätning af bärlister
räknas dock ej kortare mått än 700 mm. pr list.

	Kr.	Ö. 1
8. Vask att uppsätta pr st..... 9. Reflar, att ingrada eller påskrufva,	1	50
pr st............ 10. Bärknektar, färdiga att uppsätta,	~	20
pr steg .......... 11. Hyllstegar, färdiga att uppsätta,		10
pr steg ........... 12. Skåpsdörrar, att beslå med gång-järn och vred intill 600 mm.		10
höga, pr st..........	—	50
Dito intill 1,300 mm höga pr st. '' Påsättning af lås betalas som för garderobslås. Särskilda bestämmelser: 1. För tillpassning af skifva eller hylla till rund vägg tillägges		70
pr löp. m. tillpassning. . . . 2. För tillpassning af skifva till	—	40
afloppsrör tillägges pr st. . . 3. Synlig gafvel räknas som fram- sida. Bottnar till skåp och skiljeväggar räknas som hyllor. 4. Vasklock ingår i priserna för bordskifva och mätes med i kvadratmålet. 5. Rundning eller fasning af fram- kant å hylla eller skifva ingår i priserna, men kälning å samma betalas enl. öfverenskommelse. 6. För notad eller falsad rygg be- talas som för framsida. 7. Utskärning i framsida eller gaflar betalas enl. öfverenskommelse. 8. Vid mätning af framsida göres ej afdrag för dörrhål. 9. För sammansättning med zink- ning tillägges för löpande m.		30
zinkning för 25 mm. trä. . .	1	—
Dito för 31 mm. trä..... Dito för zinkning fördäckt till-	1	25
lägges ytterligare...... 10. För ingradning af hyllor betalas	—	25
pr 1 m. gradning...... 11. För uppsättning af färdiga skåp	—	60
betalas pr kvm. framsida . . 12. För såväl upparbetning och upp-sättning af köksinredning på brutna hörn, då ytan, samman-lagdt skifva och framsida, ej mäter mera än 3 kvm., tillägges 50 %.		70

Allmänna bestämmelser.

Timret transporteras af arbetsgifvaren
till plats invid anlagan, äfvensom efter
behuggningen från denna plats till hissen.
Timrets iläggning och fråntagning från
hissen tillhör ackordsarbetet.

BYGGNADSVERKSAMHET.

389

För uppsättning af för ändamålet lämplig
hissanordning, till hvilken arbetsgifvaren
tillhandahåller behöfligt redskap, betalas
3 kr. för hvarje våning utom den
första och vindsvåningen.

Sådan hissanordning uppsattes fullt betryggande.

Då byggnaden nått öfver andra bjälklaget,
håller arbetsgifvaren 2 man att
sköta spelet eller hissen.

Utläggning af för timrets sammanhuggning
nödvändiga anlagor och profiler, som
göras af kantsågade bräder, tillhör ackordsarbetet.
Plankor, läkten, bräder och snickerier
med därtill hörande materialier levereras
af arbetsgifvaren uti den byggnad,
där de skola användas, eller å till samma
byggnad hörande gårdsplats, eller å vid
samma byggnad varande inplankning af
gata, från hvilka platser arbetaren i mån
af användning vidare transporterar desamma.

Arbetsgifvaren tillhandahåller slipsten
till träarbetarne.

Alla erforderliga kälhyflar hållas af arbetsgifvaren.

Priserna i ackordsprislistan äro beräknade
att gälla för väl utfördt arbete af nytt
virke i fur eller gran. Förekommer arbete
i annat träslag betalas detta med timlön
eller efter öfverenskommelse. Vid användning
af mera begagnadt trä, såsom bräder
från gamla golf, murareställningar eller
gjutformar till invändigt träarbete, betalas
förhöjning i ackordspriset efter öfverenskommelse
eller timlön.

Bräder, som begagnats för däckning af
bjälklag, betraktas som nya.

I enlighet med förut gällande praxis
må vid uppmätning af golf, underskalning
och trossbotten afdrag icke göras för
kakelugnsplatser och skorstenar.

För allt arbete, som utföres öfver 3
våningars höjd, betalas, med tillägg för
hvarje våning, pr kvm. 2 öre utöfver gällande
priser.

Ställningar till rum öfver 4,2 m. betalas
efter särskild öfverenskommelse, och
skall trossbottnen vara lagd.

Ystad den 1 maj 1907.

För Byggmästareföreningen För Svenska träarbetareförbundets

i Ystad. afd. n:r 21 i Ystad.

Godkännes af

Centrala arbetsgifvareförbundets
södra distrikt.

Prislista samt allmänna bestämmelser upprättad mellan Norrköpings
glashandels- och glasmästeriidkare samt Sv. förgyllerioeh
glasmästeriarbetareförbundets afdelning n:r 5 i Norrköping

att gälla från den 1 augusti 1907.

§ 1.

Arbetstid.

Arbetstiden bestämmes ifrån kl. 7 f. m.
till kl. 7 e. m. med 2 timmars matraster,
frukost från kl. 9 till half 10 f. m.
och middag från kl. 1 till half 3 e. m.
Matrasterna kunna vid anledning därtill
ändras. Lördags- och helgdagsaftnar afslutas
arbetet kl. 5 e. m., utom lördags- och
helgdagsaftnar mellan 1 :a juni—1 :a september,
då arbetet afslutas kl. half 4 e.
m., hvilka dagar middagsrasten indrages.

Missbrukas arbetstiden af arbetare genom
förtäring af rusdrycker eller genom
besök å näringsställen, skall genom verk -

stadslagets försorg rättelse däruti åvägabringas.

§ 2.

Timpenning. Öfvertidsarbete.

Mom, 1. Hvarje i yrket fullt duglig
och ordentlig arbetare, som kan förete
utlärlingsbetyg ellerpå annat sätt styrka,
att han ordentligt kan utföra vanligt
glasmä^teriarbete, skall betalas med en
timlön af minst 40 öre.

Mom. 2. öfvertidsarbete betalas med
25 procents förhöjning de 3 första timr
marna efter den ordinarie arbetstidens slut
samt 50 procents förhöjning för all arbets -

Byggnads träarbetare.

Glas mästeri arbetare.

390

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Glas mästeri arbetare.

tid däröfver, och hålles enhalftimmes matrast
efter den ordinarie arbetstidens slut.

§ 3.

Lärlingsbestämmelser.

Mom. 1. Lärling, som arbetat i facket
2 år, betalas med en timlön af minst
20 öre, den, som arbetat i 3 år, 28 öre,
den, som arbetat i 4 år, 35 öre, samt efter
5 år med hvad § 2 bestämmer.

Lärotiden räknas från den dag lärling
fyllt 15 år.

Mom. 2. Betalning för öfvertid utgår
med samma procentberäkning, som för öfriga
arbetare.

§ 4.

1 :a maj afslutas arbetet kl. 12 middagen.

§ 5.''

Aflöningsdag.

Utbetalning af aflöning sker hvarje fredag,
såvida ej helgdag då inträffar, i så
fall sker aflöning den helgfria dagen förut.
Aflöningen tager sin början omedelbart
efter arbetstidens slut.

Aflöningsveckan räknas från och med
fredag morgon till och med torsdag kväll.

hvad som bestämts, enligt öfverenskommelse
mellan arbetsgifvaren och verkstadslaget
eller respektive organisationer.

§ 9-

Vid förekommande tak- och andra svårare
arbeten skall minst 2 arbetare åtföljas,
och skall stegar och öfrig materiel vara i
fullgodt skick.

§ 10.

Landsarbete.

När landsarbete, öfverstigande en dag,
förekommer, betalas det med ett dagtraktamente
af 1,25 pr dag utöfver den ordinarie
lönen, för såväl arbetare som lärlingar.
Om möjligt bör vid sådana tillfällen
tillsägas dagen före afresan.

§ 11-

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet,
samt äger ensam bestämmelserätt att i
sin kondition antaga, afskeda eller behålla
antagen arbetare, utan ingripande från
fackföreningen eller arbetarens sida.

Som skäl för afsked får ej anses, om
arbetare tillhör organisation eller icke.

§ 6.

Arbetsgifvaren skall vid aflöningen inskrifva
aflöningssumman i arbetarens kontrabok.

§ 7.

Olycksfallsförsäkring. Sj ukhjälp.

Arbetsgifvarna olycksfallförsäkra sina arbetare
i af myndigheterna godkändt försäkringsbolag
enligt lagen om olycksfall i
arbetet, dock så, att sjukhjälp för öfvergående
skada skall utgå med 1,50 pr dag
för fullgod arbetare, 1,25 pr dag för lärling
i de bägge högsta lönegraderna och
1 kr. pr dag i lägsta lönegraden, från
och med första dagen efter olycksfallet till
den dag invaliditet enligt Riksförsäkringsanstaltens
statuter träda i kraft. Försäkringen
gäller för olycksfall såväl i som
utom arbetet, och utgår ersättning för
såväl helg- som hvardag.

.Arbetsgifvaren tillkommer att förete bevis
om att premien är vederbörligen inbetald.

§ 8.

För arbetare, som på grund af ålderdom
eller andra orsaker ej kan utföra alla
förekommande arbeten, kan timpenningen i
större eller mindre mån nedsättas under

§ 12.

Uppsägningstid.

För såväl arbetsgifvare som arbetare gäller
8 dagars ömsesidig uppsägning.

§ 13.

Verktyg.

Vid förekommande råglasskärning i större
utsträckning skall arbetsgifvaren tillhandahålla
arbetaren med lämplig diamant,
för öfrigt skall arbetaren själf hålla sig
nödiga verktyg.

§ 14.

Skiljedom.

För slitande af samtliga meningsskiljaktigheter,
som kunna uppstå mellan arbetsgifvare
och arbetare under den tid aftalet
är gällande, skall en förlikningsnämnd
tillsättas, och äger i aftalet inbegripen
förening att till- nämndens afgörande
remittera uppkommen tvist. Skiljenämnd
skall bestå af fem ledamöter, hvaraf
två utses af arbetsgifvarna och två
af vederbörande fackförening. Dessa fyra
utse den femte ledamoten, hvilken bör
vara utomstående och fungera som nämndens
ordförande. Om dessa ej kunna enas,

BYGG NADSVERKSAMHET.

391

utses denne af stadsfullmäktiges ordförande.
Denna nämnds utslag är bindande
för båda parterna.

§ 15.

Giltighetstid.

Aftalet äger giltighet och tillämpning
från den 1 augusti 1907 till den 1 juni
1908 med 3 månaders - ömsesidig uppsäg -

ningstid, hvarförutom detsamma är förlängdt
med ett år i sänder.

§ 16.

Aftalet skall, då det är antaget, underskrifvas
af Norrköpings glashandels- och
glasmästeriidkare och fackföreningens delegerade.

Detta aftal är enhälligt antaget af Norrköpings
glashandels- och glasmästeriidkare.

Grlas mästeri arbetare.

Norrköping den 30 juli 1907.

N. N. För Sv. färg.- och glasmästeriarb.-förb. afd. n:r 5.

(Två arbetsgivare.) För ^ färg.- och glasm.-arbetareförb.

Aftal mellan å ena sidan Sveriges kakelfabrikantförening och KakelugnsSveriges
kakelindustriidkareförening samt å andra sidan Svenska makarekakelugnsmakareförbundet
att gälla för till dessa föreningar
hörande arbetsgivare samt formare och sättare.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden för formare är
10 timmar hvarje helgfri dag under veckans
fem första dagar samt lördagar i
regel 7 timmar, eller sammanlagdt högst 57
timmar pr full vecka,. med tidsindelning
under dagen enligt öfverenskommelse mellan
arbetsgivare'' och vid fabriken anställde
formare. .

Vid sättningsarbete i ny- och ombyggnader
tillämpas den arbetstid, som å resp.
platser är gällande för byggnadsarbetare.
Vid privatarbeten tillämpas för sättare
samma ord. arbetstid som för formare.

Arbetstiden för sättare är under vintermånaderna,
så länge dagsljuset det tillåter;
undantag kan härifrån göras för platser
norr om Uppsala.

§ 2.

Ofvertidsarbete.

öfvertid räknas två timmar före och två
timmar efter ordinarie arbetstid.

Ofvertidsarbete betalas med 25 °/o, nattarbete
50 o/o och sön- och helgdagsarbete
100 °/o utöfver gällande arbetspriser.

- Sön- och helgdagsarbete. räknas tiden
från kl. 6 e. m. sön- och helgdagsafton
till kl. 6 e. m. påföljande dag.

§ 3.

Fridagar.

Första maj samt jul- och midsommaraftnar
upphör arbetet på middagen, dock
är arbetsgivare och arbetare obetaget träffa
öfverenskommelse att utsträcka friti''-den dessa dagar jämväl till förmiddagen.

§ 4.

Betyg.

Arbetsgifvarne äga att till arbetare på
begäran afgifva betyg, men äga icke att
meddela andra arbetsgifvare personuppgifter
om sina arbetare i syfte att försvåra
deras antagande i annan anställning.

Ordningsregler.

§ 5-

Främmande personer få ej utan tillåtelse
inom fabriken medtagas. Af fackföreningen
utsedde förtroendemän äga att efter
anmälan hos arbetsgivaren eller hans ombud
och med angifvande af ärendet besöka
arbetsplatsen.

§ 6.

Anslag eller kungörelser få icke inom
fabriksområdet uppsättas annorstädes än
på för ändamålet anvisad plats.

392

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Kakelugns- § 7.

makare. Aflöningsdug.

Aflöningen utbetalas veckovis, helst på
fredagen, i form af förskott å det efter
ackord intjänta beloppet.

Därest arbetsgifvare och arbetare så öfverenskomma,
kan aflöningen utbetalas å
andra tider.

Afräkning göres minst en gång hvarje
kvartal.

'' På arbetsgifvarens bekostnad tillhandahållas
motböcker, som skola föras mellan
arbetsgifvare och arbetare, upptagande debet
och kredit.

§ 8.

Skattens inbetalning.

Hvad som utbetalas till arbetaren i reseersättning
till och från arbetet, påföres
icke arbetaren som beskattningsbar inkomst.

Arbetsgifvare äger att afdraga och till
vederbörande skatteindrifvaxe betala arbetares
skatt, endast i fall arbetare så önska,
eller om de underlåta att själfva betala
skatten.

§ 9.

Afskollande.

Uteblifver arbetare utan anmälan och
giltig orsak från arbetet och återupprepas
detta, kan han af denna anledning blifva
afskedad.

Dryckenskap eller förargelseväckande
uppförande och lefnadssätt å arbetsplatsen
kan gifva anledning till afsked.

§ 10.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet
samt äger ensam bestämmanderätt att i
arbete antaga, afskeda eller behålla antagen
arbetare, utan fackföreningens eller
arbetares ingripande. Arbetare må ej afskedas
eller trakasseras af den anledning,
att han tillhör fackförening.

§ 11.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvare olycksfallförsäkrar sina arbetare
i af staten godkänd försäkringsanstalt,
enligt lagen om olycksfall i arbete.
För öfvergående skada i arbete skall ersättning
utgå med kronor 1,50 från och
med den 4:e dagen efter olycksfallet till
och med den 60 :e. 1

§ 12.

Skiljedom.

För slitande af samtliga meningsskiljaktigheter
rörande detta aftals bestämmel -

ser, som kunna förekomma mellan arbetsgifvare
och arbetare under den tid aftalet
är gällande, och som icke af vederbörande
organisationer kunna afgöras, skall en skiljenämnd
tillsättas, och äger i aftalet inbegripen
förening att till nämndens afgörande
remittera uppkommen tvist.

Till skiljemän utses två personer af
arbetsgifvarnas och två af arbetarnas organisationer,
hvilka äro i aftalet inbegripna.
Därest icke dessa kunna enas om tvistens
lösning, utse de en femte ledamot, hvilken
bör vara utomstående och fungera som
nämndens ordförande. Skulle i fråga om
sistnämnda val ej enighet ernås, utses
femte ledamoten af statens förlikningsman
inom distriktet.

Skiljenämndens dom skall vara för parterna
bindande.

§ 13.

Organisationernas ansvarighet.

I detta aftal inbegripen organisation kan
ej ställas till ansvar för hvad den enskilde
arbetsgifvaren eller arbetaren företager, då
denne icke handlat på organisationens order,
dock äro organisationerna skyldiga
tillhålla sina medlemmar att de ovägerligt
följa de bestämmelser, som aftalet innefattar.

Bestämmelser för formning.

§ 14.

Allt gäller för utlärd formare.

Prisen gälla för af arbetsgifvaren godkändt
arbete.

Då formare arbetar för dag inom fabriken,
erhåller han timpenning, beräknad efter
hvad han brukar förtjäna, då han
arbetar på ackord.

Allt formadt gods, som blifver förstördt
utan formarens eget förvållande, ersättes
med 2/3 af fulla priset; är godset putsadt,
förklappadt eller beskickadt, ersättes det
som för färdigt.

Förstördes gods genom formarens eget
förvållande, ersättes arbetsgifvaren för lerans
kraning och bärning.

Lera, lämplig för sitt ändamål och väl
kranad, skall i tillräcklig mängd tillhandahållas
å resp. arbetsplatser.

Arbetaren äger rätt till fritt lyse. I
de verkstäder, där gas eller elektrisk belysning
ej finnes, lämnas arbetare vid belysningsårets
början en lampa, som han
skall väl vårda och till arbetsgifvaren
återlämna i godt skick.

Arbetslokalerna skola uppvärmas på arbetsgifvarens
bekostnad. Där värmeledning
ej finnes, skola eldstäderna genom arbetsgifvarens
försorg på morgonen tändas, men
åligger det formare att under dagen, under?

BYGGNADSVERKSAMHET.

393

hålla elden. Arbetsgifvaren skall i verkstaden
tillhandahålla bränsle.

Bengöring af verkstäderna skall på arbetsgifvarens
bekostnad företagas minst 2
gånger i veckan efter arbetstidens slut.

Friskt dricksvatten tillhandahålles inom
fabriksområdet i slutet kärl, hvarjämte
tvättvatten bör vara på platsen tillgängligt.

Formverkstäderna skola vara försedda
med frisklufts ventiler af tillräckliga dimensioner.

För nya ugnar, som tillkomma, skall
priset å formning bestämmas genom öfverenskommelse
mellan arbetsgifvaren och vid
hans fabrik anställda formare.

Kunna ej dessa parter enas, hänskjutes
frågan till resp. organisationer, hvilka då
hafva skyldighet att söka åstadkomma öfverenskommelse.
Sådana prissättningar
skola för hvarje år tillställas organisationernas
styrelser för att i supplement bifogas
aftalet.

§ 15.

Bestämmelser fortsättning.

Prisen gälla för af arbetsgifvaren godkändt
arbete.

För nya ugnar, som tillkomma, skall priset
å sättning bestämmas genom öfverenskommelse
mellan arbetsgivare och fackförbundets
afdelning på platsen. Kunna
ej dessa parter enas, hänskjutes frågan
till resp. organisationer, hvilka då hafva
skyldighet att söka åstadkomma öfverenskommelse.
Sådana prissättningar skola för11
varje år tillställas organisationernas styrelser
för att i supplement bifogas aftalet.

För sådant arbete, som ej kan åsättas
ackordspris, betalas sättare efter hvad han
brukar förtjäna, då han arbetar på ackord.

Om arbetare uteblifver från arbetsplatsen
mer än två dagar., vare en hvar hos
arbetsgifvaren anställd arbetare, som därom
anmodas, skyldig att fullborda påbörjadt
arbete, och skäll ej någon hindra detta.
Är arbetet af brådskande natur, äger
arbetsgifvaren rätt att inom kortare tid
ställa dit annan arbetare.

Vid landsarbete, eller arbete å annan
ort, betalas efter ortens prislista, om den
är högre, därtill kommer fritt logis och
mat. Erhålles ej mat, betalas ett tillägg
af 15 o/o.

Arbetsgifvare och fackförbundets afdelning
på platsen öfverenskomma om gränserna,
bortom hvilka tillägg skall beräknas.

Arbetare erhåller fri resa fram och åter,
jämte ersättning för res- och väntetid,
med 50 öre pr timma. Väntetiden räknas
efter den tid arbetaren anmält sig å arbetsplatsen.

Arbetsledningen skäll tillse, att fullgodt Kakelugnsmaterial
i tillräcklig mängd finnes å ar- makare.
betsplatsen.

Fönster och ytterdörrar, lämpliga för sitt
ändamål, skola vara insatta i byggnad, där
sättning utföres under den kallare årstiden.
Från oGh till hvilken dato den kallare
årstiden skall beräknas, träffas öfverenskommelse
emellan respektive afdelning
och arbetsgifvare på platsen.

Priset å sättning af köksspislar och plattor
bestämmes genom öfverenskommelse
mellan arbetsgifvare och fackförbundets
afdelning på platsen. 1

För ätt om möjligt bibehålla och utvidga
yrket, hvad sättning af köksspislar
beträffar, äga arbetsgifvare och arbetare
att i samråd med hvarandra verka i sådant
syfte.

Ackordspriser.

§ 16.

Grundpriser för formning.

Pr

100 st.

Kakel, släta, runda och flata .... 11: —
» gravyr, med rump......12: 50

> » » steg......16: —

» 1/s > s ......11: —■

» små, tyska, släta med rump . 9: 60

v > > » j » steg . . 10: 50

Ecken, släta, vanliga........19: —

■> '' » '' med skarphörn .... 20: —

> > » platthörn.....23: —

> gravyr, » rump . .... . 21: —

- » » » steg.......24: 50

» släta, små tyska med rump. . 16: —

Lådor, vanliga, släta och refflade. . . 22: —
» ‘ ‘ '' med

fastsittande början och slut till liggande
..............27: —

Lådor, vanliga, tvåsidigt ornerade . . 27: —

» » » » med

fastsittande början och slut till liggande
..............32: —

Lådor, liggande släta eller ornerade . 12: 50

Sims och fris.

Fotsims.............. 7: 50

Midtelhand, intill 20. cm. . . . . . . 11: —•

» öfver 20 cm. ...... 13: —

Fris, högst 25 cm. höga . ... . . . 11: —
Öfversims, intill 23 cm. höga .... 14: —

» öfverstigande 23 cm. höjes
priset med */* öre pr st. för hvarje
påbörjad Cm.;

Fotsimshörn............14: —

Midtelbandshörn, intill 20 cm. höga . 15: —r

» öfver 20 > » . 18: —

Frishörn, ll /: : 4........ . . 14: —-

- » 1/iX 1/4 .............. 13: —•

Ofversimshörn Vs x V2 intill 23 cm. höga 23: —

». . Vax1/4 .». 23 * . » . 21: —

394

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Kakelugns- öfversimshörn, öfverstigande 23 cm., hömakare.
jes priset med 1 öre pr st. för hvarje påbörjade
cm.

Höjden på alla sims och fris beräknas
efter formens yta Och hufvudprofil, ej
tvärt öfver formen.

Försvarskant och platta, ersättande steg,
inberäknas ej i mätningen.

För formning med hvitmassa 20 o/o för -

höjning.

Köksspislar.

Pr

100 st.

Spiselkakel med ramp....... 8: 50

» » steg........10: —

» halfkakel med ramp eller

steg......... 6: 50

» ecken V: x '' s med ramp . 15: —

> ‘/i ^ 1/a » steg . 16: —

> 1 i x 1/4 > ramp . 12: —

> ''/1 x 1/4 » steg . 13: —

» 3/''4 x Vi » ramp . 12: —

> 3/i x V4 » steg . 13: —

» */» x ''U » ramp . 10: —

> Vs x ''/V » steg . 11: —

Väggplattor, formade, 6" x 6" . . . . 3: 50

Ugnsplåt.............. 4: —

Från och med den 1 april 1909 betalas
5 0/0 förhöjning å dessa grundpriser för
formning.

Grnndpriser för uppsättning.

Kund ugn.

Runda Skift, 5 kakel i skiftet .... 2: 25

Öfverstigande helt kakel, ökar priset

med ...............—: 45

Öfverstigande half kakel, ökar priset

med ... . . .'' ........—: 25

Understigande helt kakel minskar priset

med ...............—: 40

Understigande hälft kakel intet afdrag.

Skänk, skänkfris lös som fast, skänksims
eller gördel betalas som skift.

Rund skänk, öfverstigande 10 cm. höjd
6 cm. platta, betalas med..... 3; 25

. Flat ugn.

Flata skift 4x2.......... 3: 75

Öfverstigande helt kakel ökar priset

med...............—: 50

Öfverstigande hälft kakel, ökar priset

med .................—: 25

Understigande helt kakel, minskar priset

med .................—: 60

Understigande hälft kakel, minskar priset
med.............—: 25

Djupet beräknas endast efter ena sidan;
Plattecken eller Licéner, förhöjer priset

pr skift med ...............—; 25

Skänk, skänkfris lös som fast, skänksims
eller gördel betalas som skift;

En omgång liggande lådor, med egna

hörn............... 3: —-

En omgång liggande lådor, utan egna
hörn............... 1: 75

Vanliga ecken med lösa halfvor, förhöjer
priset pr skift med .''.... —: 50

Skåp i ll/a eller 2 skift...... 4: 50

> i kokkakelugn med kupa af kakel

eller tegel......... 6: 50

» i kokkakelugn, muradt af tegel. 3: 25

Järnspis med lösa delar till kokkakelugn
............... 1: 25

För kakel, som sättes till bakmur i
stället för tegel, i ugn med vanligt
afstånd från väggen, betalas pr styck —: 25

Både rund och flat ugn.
Midtelband och sims på skänken räknas
som öfverlifsskift. Fot, fris och sims, äfven
med lös bekröning eller indragningssims
räknas som 3 skift, däraf 1 Va skift till foten
och 11/2 skift till fris och sims. Saknas
fris, betalas lika, men tillkommer intet
för ventils inhuggning i sista skiftet.
Dörrinfattning, lös söm fast, till ugn

som räknas efter skift, betalas med 2: —
Då eldstadsram förekommer högre upp

än på fotsims eller liggande låda, betalas
som för dörrinfattning;

Kannhål.............. 2: 25

Kupol räknas som skift;

Kupa i 2 skift ........... 3: 25

» högre............ 4: 50

. > i 2 eller 3 delar ....... 6: —

» i 5 eller flera delar...... 8; —

lös botten till kupa........ 1: —

För kakel med målade, inramade mönster

tillkommer pr kakel.......—: 10

För kakel med mönster, som ej kunna

vändas, tillkommer pr kakel .... —: 05
För kakel med olika mönster, som skola
placeras i viss ordning, tillkommer

pr kakel.......... —: 10

För kakel med i hvarandra fortlöpande
ornament eller målning, tillkommer
för hvarje målad kant, som hophugges —: 12
Spegelkonsoler.......• . . . 2: —

Då ugn, som räknas efter skift, förekommer
med band mellan skiften, räknas
2 hvarf som 1 skift.

. Ugnar, som beräknas som skift, skola
betalas efter skiftets storlek, oafsedt öfver
eller underlif, dock så att fot, skänk
och underskänkfris räknas lika som underlifsskift.

För patenten »Eminent» och »Linnéa» 15: —

För Petterssons luftväxling..... 5: —

För annan luftväxling efter öfverenskommelse.

Pelar- eller klotfötter ökar priset med:
Runda, då fotsimset sättes direkt på

järnramen........ 1: 75

» då en låg sockel sättes mellan

fotsimsen och järnramen. . 2: 25

Flata, då fotsimsen sättes direkt på

järnramen......... 2:. 75

» då en låg sockel sättes mellan

fotsimsen och järnramen . . 3: 75

För vanlig sockel, då ritningen visar pelarfötter,
afdrages motsvarande belopp..

BYGGNADSVERKSAMHET.

395

Ugnar, som varit uppsatta på utställningar
betalas som nya.

Bestämmelser gällande för sättning af

praktugnar, där ej annorlunda är öfverenskommet: För

glaserad framsida, då, ritningen visar

spegel, tillkommer för kakel .... —: 30
För spegel, då ritningen visar glaserad

framsida, afdrages för kakel .... •—■: 20
För ugn, som å ritningen visar järninsats,
men sättes med vanlig eldstads dörr,

tillkommer......... 3: 50

Praktugnar, som förekomma med runda

skift, äro beräknade med 5 kakel i skiftet.

Flata ugnar, som ej räknas som skift,
äro beräknade med 1V2 kakels djup i
öfverlif.

Priserna beräknade för odekorerade ugnar.

Reservation för ändring af nummer i
katalogerna.

Omsättningar och reparationer.

Omsättning af rundt skift, 5 kakel i

skift......... 1: 50

» af flatt skift 4x2. .. . 2: 25

Öfverstigande helt kakel ökar priset med —: 30

» hälft » j » > —: 15

Understigande helt » minskar » » —: 30

» hälft > » > » —: 15

Vid understigande hälft kakel i rundt
skift intet afdrag.

Fot, fris och sims, äfven med lös bekröning
eller indragningssims, räknas som 3
skift, däraf 1 y* till foten och 11/2 till
fris och sims.

Omsättning af praktugn betalas med 2/3
af nytt..

För praktugn, som flyttas från fri vägg
till hörn, höjes priset med 10 °/o.

För praktugn, som flyttas från hörn till
fri vägg, betalas 50 öre för hvarje till -

kommande bit.

Insättning af nya kakel vid omsättning,

pr st............... —: 35

Då helt nytt skift sättes, betalas detsamma
som för nytt.

Då flat ugn ändras på bredden eller

djupleken, höjes priset pr skift med —: 30
Gamla ugnar, som omhuggas, betalas
som nya.

Då ugnar flyttas till annan plats, höjes

priset för rundt skift med. . . . . —: 20

» flatt t ».....—: 30

Hopplock betalas som nytt;

Inhuggning af ventiler vid omsättning,

pr st...............—: 25

För insättning af kakel i ugn, som ej

omsättes, pr st........... 1: 50

Pipommurning å rund ugn, äfven då fris

och sims omsättes. . 2: 25

> å flat ugn, äfven då fris

. . och sims omsättes. . 3: 60

> å praktugn, då större

stycken nedtages . . 5: —

> å rund kupolugn, äfven

då fris och sims omsättes..... 4: —

För rifning af rund ugn...... 2: 50

» » » kolonn eller flat ugn . 3: 50

» » » praktugn....... 5: —

Rifning vid omsättning betalas ej.

§ 17.

Dessa prislistor få ej föranleda till nedsättning
å nu gällande ackordspriser för
formning eller uppsättning. Skulle det vid
sammanräkning af hela ugnens arbetspris
iöi sättning visa sig, att det förut gällande
priset öfverstiger det nya, så skall
det förutvarande priset fortfarande gälla.

§ 18.

Procenttillägg å grundprisen.

Å följande och därmed jämförliga platser
betalas procenttillägg för formning
och sättning enligt nedanstående.

Alingsås . . . .	Formning.	Sättning. Grundpris.
Arbrå.....	1%	5 %
Arvika.....	7»	5 >
Borås.....	7 >	5 »
Engelholm . . .	7 >	10 >
Eskilstuna . . .	7.	5.
Falun.....		5»
Filipstad ....		Grundpris.
Gäfle.......	7 %	5 %
Göteborg ....		10.
Halmstad....	7»	5>
Hälsingborg. . .		10.
Härnösand . . .		5 >
Jönköping . . .		5.
Kalmar.....	7»	5.
Karlshamn . . .	7»	5.
Karlskrona . . .	7 >	5.
Karlstad ....	7.	5»
Kristianstad . .		10.
Lidköping . . .		Grundpris.
Linköping . . .	3%	5 »
Lindesberg . . .	7 >	5 .
Ljusdal ....	7.	5 >
Lund.....		10 »
Malmö.....		10 »
Mariestad . . .		Grundpris.
Motala.....		»
Nora......		»
Norrköping . . .	7 %	5 %
Norrtälje ....	. . Grundpris.	Grundpris.
Nyköping....	7 %	5 fi
Nässjö.....		Grundpris.
Oskarshamn . .	7 %	5 %
Sala......	7 .	5 »
Skara.....		Grundpris.
Skattkärr....	7 %	5 %
Skene.....	. . Grundpris.	Grundpris.
Stockholm . . .	15 %	20 %
Sundsvall . . .	5 .
Trollhättan . . .	3 >	5 >.

Kakelugns makare.

396

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Töreboda......Grundpris. Grundpris.

Uddevalla..... » »

Uppsala...... 10 % b %

Vänersborg..... Grundpris.

Västerås ...... 7 i 5 %

Visby ...... 7 > 5 »

Ystad ...... 10 »

Örebro....... 7 » 5 >

Örnsköldsvik .... 5 >

§ 19-

Lärlingsbestämmelser.

1) Lärotiden för dem, som önska lära
kakelugnsmakareyrket, är, om endast formning
eller sättning läres, tre år, om båda
delarna läres, fyra år, med minst sex
månaders förarbete som handtlangare eller
vid ugnarna. Lärotiden skall fullgöras
hos en och samma arbetsgifvare.

Lärling får ej vara under den i lag
stadgade åldern och ej öfver 21 år.

Lärling är skyldig att föra ett nyktert
och städadt lefverne, punktligt och ordentligt
använda arbetstiden samt städse
söka beflita sig om att utföra ett godt
och noggrant arbete.

Arbetstiden får ej öfverstiga 10 timmar
pr dag eller 57 timmar pr vecka.

2) Lärling är skyldig att tillgodogöra
sig undervisningen i på platsen befintlig
aftonskola, hvartill terminsafgiften betalas
af arbetsgifvaren.

De ämnen, som lärling företrädesvis bör
inhämta kunskap uti äro: Frihandsteckning,
linealritning och modellering samt
räkning och bokföring.

3) Aflöning till formarelärlingar:

lärling erhåller de första 0 månaderna

8 kr. pr vecka och för den öfriga tiden
i enlighet med på platsen gällande prislista
med följande afdrag: de återstående
6 månaderna af första läroåret 15 °/o,
andra läroåret 10 °/o och tredje läroåret
5 °/o.

Aflöning för sättarelärlingar:

lärling erhåller en garanterad veckolön
af kr.- 9, 11 och 13, under resp. första,
andra och tredje läroåren, med procentförhöjningar
enligt § 18.

Ackordsarbete kan få förekomma, dock
ej under första året, och till ett pris af
resp. 20 .o/o och 15 °/o under gällande
prislista för andra och tredje åren.

Det skall stå arbetsgifvaren fritt att
använda, hvilket aflöningssystem han finner
vara lämpligast för lärlingen.

4) Mellan arbetsgifvaren och lärlingen
upprättas ett skriftligt kontrakt enligt nedanstående
formulär.

Innan kontraktet upprättas, skall lärlingen
arbeta två månader på prof, hvilken
tid sedan tillgodoräknas honom å lärotiden.

Vid lärotidens slut skall lärling utföra
ett utlärlingsprof, hvilket afsynas och be -

tygsättes af därtill utsedda besiktningsmän,
däraf en erkändt skicklig arbetare i
facket.

Lärlingen erhåller vid lärotidens slut
utlärlingsbetyg infördt i betygsbok, upptagande
hans uppförande under lärotiden
samt det vitsord om arbetsduglighet besiktningsmännen
gifvit honom.

Formulär till lärlingskontrakt.

Jag

Vi .....................................................

antag®1 härmed på en tid af tre (3) år räk nadt

från den......................................—

till den...................................................

ynglingen..............................................

född den ................................................

till lärling på följande villkor:

l:o) Jag

Vi -...........................................

förbinder Inl® lämna lärlingen sådan una
oss D

dervisning i yrket, att han efter lärotidens
slut må kunna utföra antagligt utlärlingsprof.

2:o) Lärlingen bör under lärotiden ej
åläggas förrätta handtlangaresysslor, såvida
ej undantagsvis särskilda omständigheter
göra det för arbetsgifvaren nödvändigt.

3 :o) Lärlingen skall iakttaga på arbetsplatsen
fastställda arbetstider och ordningsregler;
vara arbetssam, nykter och
höflig samt villigt åtlyda de föreskrifter
arbetsgifvaren eller hans ställföreträdare
gifver honom.

4:o) Lärlingen är skyldig att tillgodogöra
sig undervisning i på platsen befintlig
aftonskola. Terminsafgiften betalas
af arbetsgifvaren.

5:o) Lärlingens aflöningsförmåner äro:

6:o) Om'' sjukdom, beväringsskyldighet
eller annat förhinder inträffar under lärotiden,
förlänges densamma i proportion
därefter.

7 :o) Om arbetsgifvaren under lärotiden
upphör med sin affär eller öfverlämnar
densamma till annan person, sätte han
annan i sitt ■ ställe att fullgöra de skyldigheter,
han genom detta kontrakt iklädt
sig.

8:o) Jag................................................

förbinder mig att villigt uppfylla hvad
här ofvan för mig föreskrifvits samt gifver
min arbetsgifvare rättighet mig när
som helst afskeda, om jag genom lättja
eller dåligt uppförande skulle bryta mot
bestämmelserna uti detta kontrakt.

BYGGNADSVERKSAMHET.

397

Med förestående kontrakt förklara vi
oss till alla delar nöjda, och äro häraf
tvenne exemplar upprättade, hvaraf vi hvar

sitt tagit.

..................... den .................. 19...

Arbetsgivare. Lärling.

Såsom målsman för ynglingen

godkänner jag till alla delar förestående
kontrakt.

Egenhändiga namnteckningar bevittna:

Stockholm den

För Sveriges kakelfabrikantförening.

För Sveriges kakelindustriidkareförening.

För Svenska arbetsgifvare föreningen.
För Centrala arbetsgifvareförbundet.

Supplement till aftalet.

Transsumt ur protokoll fördt
vid sammanträde med de befullmäktigade
ombuden för
Sveriges kakelfabrikantförening,
Sveriges kakelindustriidkareförening
och Svenska kakelugnsmakareförbundet
samt
representanter för Svenska arbetsgivareföreningen
och Centrala
arbetsgifvareförbundet,
den 21—22 aug. 1907.

§ 2.

Till förtydligande af det godkända aftalet
och till ledning vid dess tolkning
och tillämpning beslöto de befullmäktigade
ombuden enhälligt godkänna följande
förut gjorda uttalanden, att under af talstiden
med aftals kraft vara gällande:

a) Skulle lämplig formningslera i tillräcklig
mängd icke finnas å arbetsplatsen
och upprepas detta flera gånger än
normalt, kan detta vara skäl för klagomål
och föranleda till ersättning från arbetsgivarnas
sida.

b) Genom antagande af de fastställda
lärlingsbestämmelserna bör ett beslut om

Stockholm den

§ 20.

Giltighetstid.

Förestående aftal äger giltighet och tillämpning
från och med den dag, detsamma
är af därtill befullmäktigade ombud undertecknadt,
intill den 1 april 1910 och
förlänges därefter med ett år i sänder, såvida
det ej 3 månader före utlöpningstiden
af någondera parten skriftligen uppsäges.

§ 21.

Vid tolkningen och tillämpningen af detta
aftal skall hänsyn tagas till samtliga
bestämmelser, som detsamma innehåller och
jämväl till de befullmäktigade ombudens
protokoll af den 21—22 augusti 1907, § 2.

23 aug. 1907.

För Svenska kakelugnsmakareförbundet.

begränsning af lärlingarnas antal anses
obehöfligt.

Vid missbruk i detta afseende skola organisationerna
träda reglerande emellan.
Som missbruk borde anses om en arbetsgifvare
anställer mer än en lärling på
hvarje påbörjadt 5-tal utlärda arbetare,
såvida fullgoda utlärda arbetare bevisligen
finnas ,att tillgå.

För formare beräknas formareantalet efter
i fabriken anställda och för sättare
efter inom samhället anställda.

- c) Aftalets § 4 afser icke att utgöra
något skydd för arbetare, som föra ett
supigt och oordentligt lefverne, eller för
sådana, som utföra sitt arbete på ett mindre
tillfredsställande sätt, utan är paragrafens
anda och mening förhindra, att
arbetare förföljas, därför att de tillhöra
sin förening och där innehafva funktion.

d) Med biträdande af § 13 hafva arbetsgifvarna
ej frånsagt sig rätten att,
därest enskilda arbetare på ett eller annat
sätt trakassera enskild arbetsgifvare och
rättelse genom arbetarnas organisation ej
vinnes, ingripa till sådan arbetsgifvares
skyddande.

Enahanda rätt förbehöllo sig arbetarna
å sin sida gent emot arbétsgifvarna.

Förestående protokoll godkändt och justeradt.

23 augusti 1907.

N. N.

(Organisationernas ombud.)

398

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Skorstens fejare.

Aftal mellan Stockholms stads skorstensfejaremästareförening
och Stockholms skorstensfejeriarbetarefackförening.

§ i.

Ordningsregler.

Arbetaren åligger:

att med noggrannhet utföra det arbete,
som blifvit Honom anförtrodt; att
inställa sig till arbete på tid, som af
principalen bestämmes; att mot förman
iakttaga vederbörlig hörsamhet och åtlydnad
;

att vara iklädd fullgod arbetsdräkt, som
årstiden kräfver. Att ej i någon form
göra framställning om drickspenningar eller
dylikt samt att i öfrigt uppträda, såsom
yrkets och kårens anseende kräfver.

§ 2.

Lönevillkor.

Klass A. Arbetare, som varit 10 år

i yrket, erhåller 25 kronor pr vecka.

Klass B. Arbetare, som varit från 6

till 10 år i yrket, 22 kronor pr vecka.
- Klass C. Arbetare, söm varit från 4

till 6 år i yrket samt med godkändt betyg
genomgått en kurs i Stockholms borgarskola,
18 kronor pr vecka.

Klass I). Arbetare, som varit från 3

till 4 år i yrket, 15 kronor pr vecka.

Under första anställningsåret erhåller under
klass A hörande gesäll och arbetare
betalning enligt klass B och i enahanda
fall klass B som klass C.

Utom de löner, som ofvan stadgats, utbetalas
till klass A och B 20 o/o och till
klass C och D 15 °/o pr veckolön.

Utbetalning häraf sker endast vid kvartalets
slut.

Klass K. Gosse, som antagits för yrkets
inlärande, erhåller kost, logi, helgdags-
och arbetskläder, samt all annan
till föräldravård hörande omvårdnad jämte
kontant pr vecka 1 kr. 1 :sta, 2 kr. 2 :dra
och 3 kr. 3:dje året.

§ 3.

Arbetstider.

1. Ordinarie tid.

Arbetstiden utgör 9 timmar per dag.
Början tidigast kl. 5 f. m. och slutar
senast kl. 6 e. m. med beräkning från
och till arbetskammaren.

Måltidsrasterna utgöra: för frukost 1
timme och för middag 1 1/2 timme.

2. Öfvertidsarbete.

Timpenningen utgör för klass A och B
75 öre och för öfriga klasser 50 öre.

Förlängd arbetstid, orsakad af omedelbart
förestående eller förflutna helgdagar,
ersättes ej, för såvida icke extra arbete
tillkommer, såsom kalkrensningar eller dylikt.

3. Natt- och söndagsarbete.

betalas med 1 kr. pr timme utan arbetsklassberäkning,
då arbetstiden öfverstiger
3 timmar, i öfrigt med 1:50 per timme.
Påbörjad halftimme betalas såsom halftimme.

Nattarbete beräknas efter kl. 8 e. m.
och före kl. 5 f. m.

4. Landsarbete.

Vid förekommande arbeten utom staden,
hvilka kräfva % af arbetsdagen, utbetalas
i dagtraktamente 2 kr. pr man.

Ångbåtars sotning enligt öfverenskommelse
mellan arbetsgifvaren och arbetaren
på platsen, där sådant arbete förekommer.

§ 4.

Olycksfall och sjukdom.

1. Utom hvad i lag den 1 januari 1903
om olycksfall i arbetet blifvit stadgadt,
utbetalas vid olycksfall med dödlig utgång,
som under och genom arbetet oförvålladt
inträffat, till den aflidnes rättsinnehafvare
1,500 kr. af arbetsgifvaren.

2. Vid annat olycksfall, som oförvålladt
träffar arbetare under och genom
arbetet eller vid sjukdom, som arbetare
utan eget förvållande ådragit sig under
och genom arbetet, utbetalar arbetsgifvaren
till den skadade eller sjuke full veckoaflöning,
dock ej för längre tid än 90
dagar. Skulle under denna tid annan arbetare
i hans ställe intagas, utgår endast
2/3 af veckolönen.

Arbetsgifvaren ersätter därjämte vid dylika
olycks- och sjukdomsfall kostnaderna
för läkarevård och medicin, men för att
komma i åtnjutande af dessa förmåner erfordras,
att den sjuke eller skadade skall
tillhöra sjukkassa, som registrerats före
detta aftals ikraftträdande och med samma
kassas läkareintyg styrker sin sjukdom.

§ 5.

Allmänna bestämmelser.

1. För de arbetare som hafva att erlägga
skatt till stat och kommun, göres,
där så önskas, lämpliga afdrag å lönen
veckovis.

BYGGNADSVERKSAMHET.

399

2. Arbetare, som utan giltig orsak å
föreskrifven tid uteblifver 3 gånger, mer
än 1/4 timme hvarje gång, inom loppet af
löpande kvartal, förlorar en dags aflöning.
Därest arbetaren uteblifver på sätt ofvan
sagts, utöfver 45 minuter intill en timme,
förlorar han jämväl en dags aflöning.

Arbetare, som utan giltig orsak varit
frånvarande utöfver en timme, intill en
arbetsdag, förlorar tre dagars aflöning med
arbetsskyldighet i nu nämnda tre fall. .

Arbetare, som utan giltig orsak varit
frånvarande två hela dagar i följd, har
därigenom förverkat sin kondition.

Ofta upprepad för sen ankomst af såväl
kortare som längre tid medför förlust af
kondition.

Bötespenningarne tillfalla arbetarnes
pensionsfond, dock med skyldighet för den
öfriga personalen att inarbeta den lidna
arbetsförlusten, men tillfaller ej pensionsfonden,
om annan arbetare i den försumliges
ställe intages.

3. Semester. Arbetare i klasserna A och
B erhålla 14 dagars ledighet efter arbetsgifvarens
bestämmande med full veckoaflöning,
men först efter minst 6 månaders
kondition, med skyldighet för de
öfriga att förrätta den frånvarandes arbete,
utan att annan arbetare i den lediges
ställe intages.

4. Samlings- och badrum, med tillbehör
gemensamt för alla på platsen anställda
arbetare, hållas af arbetsgifvare.

5. Tillhjälpsarbetare, som varit anställd
6 veckor i en följd, anses som fast konditionerad,
dock med undantag därest den,
i hvars ställe kondition ägt rum, varit förhindrad
att arbeta på grund af sjukdom
eller värnpliktstjänstgöring.

6. Pensionsafgiften. Vid hvarje utbetalning
af den under kvartalet upplupna procentsumman
göres å hvarje arbetare ett
afdrag, motsvarande 25 öre pr man och
vecka, hvilka penningar tillfalla Skorstensfejeriarbetarnes
i Stockholms pensionsförening.
Penningarne uppbäras af utaf föreningen
i fråga befullmäktigadt ombud.

§ 6.

Skiljedom.

Förekommande tvister slitas af en skiljedom
bestående af 5 personer, hvaraf två
utses af arbetsgifvareföreningen och två
af arbetareföreningen, hvilka 4 personer
sedan utse en femte utom yrket stående
person. Därest de ej af föreningarne utsedde
skiljemännen kunna enas vid Valet
af den femte skiljemannen, utses denne
af föreståndaren för Stockholms stads arbetsförmedlingsbyrå.

Aftalet gäller för en tid af 3 år, räknadt
från och med den 1 januari 1906,
med 3 månaders uppsägning före aftalstidens
slut. Därest ej uppsägning äger
rum, anses aftalet förlängdt med ett år
för hvarje gång.

Stockholm i december 1905.

Skorstens fejare.

För Stockholms stads skorstensfejare- För Stockholms skorstensfejeriarbetaremästareförening.
fackförening.

Aftal mellan Stockholms målaremästareförening och Sv. måleriar- Målare.
betareförbundets afd. 1, Stockholm.1

Allmänna bestämmelser:

§ 1.

Mom. A. Stockholms målaremästareförening
och Sv. måleriarbetareförbundets
afd. 1, Stockholm, godkänna ömsesidigt
på grundprincipen af, att arbetare och
arbetsgifvare äro och böra vara naturliga
bundsförvanter, då det gäller yrkets
upprätthållande, samt att de böra
i förening därmed lojalt samverka till upp -

nåendet och bevarandet af ett godt och
rättvist förhållande mellan arbetsgifvare
och arbetstagare inom målareyrket, följande
aftal.

Mom. B. Till förverkligande häraf skall
en af arbetsgifvare och arbetare tillsatt
förmedlings- och skiljenämnd utgöra det
forum i första instans, som, då den därom
blifver anmodad, medlar i sådana frågor,

1 Aftalet inledes med en synnerligen utförlig ackordsprislista, som här uteslutits. Arbetsgivareorganisationen
har annulerat aftalet under förklaring, att detsamma brutits af arbetarne.
Sv. måleriarbetarförbundets afd. 1 har förklarat sig anse, att aftalet fortfarande äger
bestånd. Likalydande aftal har ingåtts mellan Målaremästareföreningen och Sv. arbetareförförbundet.

400

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Målare.

hvilka röra aflöning och arbetstid, samt söka
bilägga tvister angående verkställdt eller
pågående arbete, äfvensom andra tvister,
hvilka de af respektive organisationerna eller
deras ombud ej kunnat biläggas, utan
för sådant ändamål blifvit till kommittén
hänskjutna.

Mom. C. Legitimeradt ombud från korporationerna
äger rätt att erhålla upplysningar
öfver å arbetsplatsen anmäldt missförhållande.

§ 2.

Mom. A. Arbetstiden förlägges:
under tiotimmarsdag mellan kl. 7 f. m. o. */s7 e. m.
» 9''/a- > »

» 9- > » » 7 » » 7>6 »

undantagandes lördags- och helgdagsaftnar,
då arbetstiden är 8 timmar.

Mom. B. Arbetstiden är intill den 1
april 1908 tio timmar och 64 öre pr

timme, från den 1 april 1908 nio och
en half timmar och 68 öre pr timme,
från den 1 april 1909 nio och en half timmar
och 70 öre pr timme och från den 1
april 1910 nio timmar och 75 öre pr

timme.

Under okt. månad är arbetstiden 8 tim. pr dag,

> nov.-—febr. > » 6 » » >

» mars » » 8 » > »

§ 3.

Mom. A. Arbetet utföres antingen på
ackord eller timme. Arbete, som kan hänföras
till gällande ackordsprislista, utföres,
oafsedt årstiden, på ackord.

Mom. B. I de fall, där enighet ej kan
uppnås, huruvida ett visst arbete kan
hänföras till ackordsprislistan eller icke,
skall en af förmedlingskommittén tillsatt
nämnd äga att inom 24 timmar, efter det
ärendet till densamma hänskjutits, fälla
utslag.

Mom. C. Under de två första timmarna
efter den ordinarie arbetstidens slut utgår
af löningen vid ackordsarbete med 25
proc. förhöjning, under timlönsarbete för
samma tid med 50 proc., allt annat öfvertidsarbete
såsom å sön- och helgdagar
samt nattarbete betalas med 100 proc.
förhöjning af gällande timlön.

Alom. jD. Vid arbete på s. k. fasta
byggnadsställningar utgår aflöningen med
10 proc. förhöjning å gällande priser.

På s. k. patentställningar utgår aflöningen
med 25 proc. förhöjning af gällande
priser.

Mom. B. Vid målning af båtar utombords
från flotte utgår aflöningen med 25
proc. förhöjning af gällande priser.

Mom. F. Då arbetsgifvaren fordrar, att
ackordsarbete skall utföras på öfvertid,
tillämpas den bestämda procentförhöjningen
pr timme och utbetalas pr vecka,
som tillägg till ackordssumman. Sådant
öfvertidsarbete får ej förekomma utan ar -

betsgifvarens eller hans ställföreträdares
uttryckliga begäran.

Mom. It. Allt måleriarbete i på ackord
tagen våning utom ådring och dekorering,
samt den limfärg, som af dekorationsmålare
vidare skall behandlas, utföres
af den eller de, som åtagit sig ackordet,
ägande mästaren tillsätta flera arbetare,
därest de förra på utsatt tid ej medhinna
detsamma, i hvilket fall arbetsgifvaren
skall öfverenskomma med den eller de,
som innehafva ackordet.

Mom. II. Uppläggning af faser och lister
hänföres icke till dekorering.

Mom. I. Alla ‘för arbetets utförande
erforderliga materialier tillhandahållas på
platsen af arbetsgifvaren.

Mom. Ii. Rengöring efter limfärgsstrykning
sker på arbetsgifvarens bekostnad,
då denna ej ingår i ackordet.

Mom. L. Öfverskott å ackordsarbete
fördelas proportionsvis, lika för alla i
ackordet deltagande och skall utbetalas
senast 14 dagar efter det, arbetet är färdigt,
under hvilken tid detsamma skall
vara uppmätt, samt frågan om dess godkännande
afgjord. Vid sådan ackordsuppgörelse
kan arbetare företrädas genom ombud.

Mom. M. Uppmätning af ackordsarbete
utföres af arbetsgifvaren eller dennes ombud,
och skall i ackordet deltagande arbetare
eller ombud för dessa deltaga och
kontrollera. Då arbetsgivare och arbetare
öfverenskomma om, att anmoda viss person
verkställa mätningar, fördelas kostnaderna
härför lika emellan arbetgifvare och
vederbörande arbetare.

Mom. IV. Vid ackordets utlämnande
skall arbetsgifvaren till den eller de, hvilka
åtagit sig ackordet, lämna skriftlig beskrifning
öfver arbetets behandling med
hänvisning till punkternas nummer i prislistan,
och får ingen behandling af arbetsgifvaren
fråndragas den punkt, efter hvilken
arbetet skall utföras.

§ 4.

Vid mindre arbetstillgång lämnas vid antagande
af arbetare företräde till dem,
som äro å platsen boende och skattskrifna.

§ 5.

Mom. A. Hvarje i yrket fullt duglig arbetare,
som kan förete gesällbref eller utlärlingsbetyg
och dokumenterar sig hafva
arbetat i yrket minst fem år, inberäknat
lärotiden, samt äger den vana och färdighet,
som motsvarar normala fordringar,
betalas enligt fastställd timlön och ackordsprislista.

Mom. B. Häri inbegripes vagnsmålare,
men undantagas s. k. specialister, till hvilka
räknas de, som uteslutande arbeta i
limfärg, dekorering, ådring, marmorering
eller skyltmålning.

BYGGNADSVERKSAMHET.

401

Mom. C. Aflöningen utbetalas en gång
i veckan på dag och plats, sona gemensamt
öfverenskommes af arbetsgifvare och hans
arbetare.

§ 6.

Mom. A. Resekostnad till och från arbetsplats
utom Stockholm, häri inberäknadt
de olika båtvarfven, betalas af arbetsgifvaren
och utbetalas veckovis. För den
tid, som åtgår till resa, utgår ersättning
enligt gällande timlön utan procentförhöjning.

Mom. B. Där bostad finnes, betalar arbetsgifvaren
endast en resa till och från
arbetsplatsen, såvida ej proviantering nödvändiggör
extra resor.

Mom. C. Då landsarbete förekommer,
åligger det arbetsgifvaren att på sin bekostnad
anskaffa på arbetsplatsen tillgängliga
. ordentliga bostäder och sängkläder,
därvid det åligger arbetarna att iakttaga
ordning och snygghet, så att intet af annans
egendom skadas eller förfares.

Mom. D. Där sängkläder ej af arbetsgifvaren
tillhandahalles, utgår en ersättning
af 50 öre pr dag.

Mom. B. Iordningställandet af alla för
arbetets utförande erforderliga materialier
bekostas och tillhandahållas på arbetsplatsen
af arbetsgifvaren. Material och
verktyg skola af arbetaren väl behandlas,
så att de ej skadas eller förfares. Rekvi -

sition af materialier skall om möjligt göras
dagen före.

Mom. Jr. Arbetsgifvare, som utför arbete
å plats, där detta aftal ej gäller, och
använder sig af arbetskraft härifrån, är
skyldig att betala dessa med i detta aftal
gällande lönesatser.

Mom. (J. Arbetsgifvare från plats, där
lägre lönetariffer äro gällande, skola vid
arbete härstädes betala enligt här gällande
lönesatser.

§ 7.

Samtliga arbetare olycksfallsförsäkras i
enlighet med de stadgar, som äro gällande
för Sveriges målaremästareförenings ömsesidiga
olycksfallsförsäkringskassa, och vare
arbetsgifvare skyldig att vid anfordran
förete försäkringsbref.

§ 8.

Arbetsgifvaren leder och fördelar arbetet
samt äger ensam bestämmanderätt att i
sin kondition antaga, afskeda eller behålla
antagen arbetare, utan inblandning från
fackförenings eller arbetares sida. Som
skål för afsked får ej anses, om arbetare
tillhör organisation eller icke.

§ 9.

Vid tolkningen af detta aftal skall hänsyn
tagas , till samtliga bestämmelser, som
detsamma innefattar.

Målare.

Lärlings aftal.

§ 1.

Åldern för lärlings antagande är 14—15
år och maximiåldern 20 år.

§ 2.

Lärlingstidens längd är 5 år. Lärling
antages med en pröfvotid af 6 månader,
efter hvilken tid såväl arbetsgifvaren som
lärling har att afgöra, huruvida lärotiden
skall fortsättas eller icke.

§ 3.

Lärling, som förut arbetat i yrket, antages
på minst ett år och kan den tid,
han genom betyg utvisar, att han förut
arbetat i yrket, afdragas å den ordinarie
lärotiden.

§ 4.

Mom. A. Arbetstiden för lärlingar är
densamma som för utlärda arbetare, dock
så att den ordinarie arbetstiden för sommaren
tillämpas äfven om vintern.

Mom. B. Lärling är skyldig att före
arbetstidens slut ställa materiel och dylikt
i ordning, innan han lämnar arbetet.

339 os. Arbetsoftal.

§ 5.

Mom. A. Till lärling får icke utlämnas
ackordsarbete.

Mom. B. Lärling skäll olycksfallförsäkras
i likhet med öfriga arbetare.

§ 6.

Mom. A. Lärling skall tillhållas deltaga
i undervisningen i tekniska skolans söndags-
och aftonkurser, och äger han rättighet
härtill utan afdrag å veckolönen.

Mom. B. Önskar lärling ledighet om
dagen i och för studier i målning vid tekniska
skolan, skall sådan lämnas och afdrages
därvid den stipulerade lönen.

§ 7.

Mom. A. Lärlings aflöning utgår med:

l:a året......../ . 10 kr. pr vecka

2;a >..........13 » i >

3:e »..........15 . » >

4:e >..........18 » >

5:e * . . .........21 » »

2ö

402

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Målare -

Mom. B. Vid arbete å öfvertid utgår
aflöning pr timme med följande belopp:

l:a året..........20 öre pr timme

2:a »..........25 » » >

3:e >..........30 » » »

4:e »..........35 > > >

5:e >..........45 > > »

§ 8.

Mom. A. Hvarje lärling skall, för att
efter lärotidens slut erhålla minimilön,
hafva utfört gesällprof, hvilket bör verkställas
under vintermånaderna.

Mom. B. I den händelse att det utförda
gesällprofvet skall stanna i lärlingens ägo,
anslås för dess utförande högst 3 veckors
aflöning.

§ 9-

Lärling skall hållas i kondition året om.
Lärling, som genomgått pröfningstiden och
därefter antages, skall kvarstå hos samma
arbetsgifvare till lärotidens slut. Skulle
sådana förhållanden inträda, att det
från ena eller andra sidan framställes
begäran om afbrott i lärotiden, skola de
skäl, som härför föreligga, pröfvas och
af göras af skiljenämnden.

§ 10.

Den lärling, som vid detta aftals ikraftträdande
kan styrka sig hafva arbetat i
yrket i fem (5) år, anses därmed hafva
fullgjort sin lärotid och erhåller efter
utfördt gesällprof gällande minimilön.

Regler för förmedlings- och skiljenämnd inom måleriyrket i

Stockholm.

§ 1.

Ändamålet är att bilägga eller med skiljedom
ordna de mellan medlemmar af
Stockholms målaremästareförenings och
Svenska måleriarbetareförbundets afd. 1,
Stockholm, förekommande tvistigheter, då
dessa gälla tolkningar af gällande aftal
under den ingångna aftalstiden.

§ 2.

Denna förliknings- och skiljenämnd består
af tre mästare och tre arbetare, hvilka
inom sig utse en ordförande och en
vice ordförande och två sekreterare, samt
af sex suppleanter, tre från hvardera korporationen.

§ 3.

Valen skola vara gällande för ett (1) år
och företagas på följande sätt: Stockholms
målaremästareförening väljer inom sig tre
ordinarie ledamöter och tre suppleanter och
Sv. måleriarbetareförbundets afd. 1, Stockholm,
väljer likaledes inom sig tre ordinarie
och tre suppleanter.

Nya val företagas hvarje år på föranstaltande
af ordförande för organisationerna.

Alla val skola ske med slutna sedlar och
med enkel röstpluralitet. Afgående medlem
kan omväljas.

§ 4.

Medlemmar af nämnden äro endast berättigade
till utträde vid valperiodens slut,
utom i det fall, då medlem lämnar staden
eller upphör att drifva yrket, samt om
gesäll börjar egen affär eller på någon annan
af nämnden antagen grund. Alla med

hänsyn till denna paragraf uppstående
spörsmål afgöras af skiljenämnden själf.

§ 5.

Vid skiljenämndens alla förhandlingar
föres noggranna protokoll, alla utgående
skrifvelser kopieras, och öfver alla inkomster
och utgifter föres räkenskapsbok.
Härtill kan nämnden utse en aflönad sekreterare,
som efter ordförandens order har
att utföra allt skrifarbete, som angår skilj
enämnden.

Under hvarje års första månad anslår
hvardera korporationen ett visst belopp
till administrationen.

Revisionen af räkenskaperna verkställes
af tvenne revisorer, hvilka utses en från
vardera organisationen, hvilka hafva att
hvarje år afgifva en till båda organisationerna
ställd revisionsberättelse.

§ 6.

Skiljenämndens medlemmar äro på heder
och samvete förpliktade att icke gifva
någon utomstående meddelanden om voteringar
eller upplysningar af personlig natur,
hvilka under förhandlingarna kommit
till deras kännedom.

§ 7-

Skiljenämnden fastställer själf sin arbetsordning,
dock med iakttagande af följande
grundregler:

a) Ingen af nämnden må deltaga i saker,
i hvilka han är personligen intresserad,
eller är besläktad med någon af parterna.

Om en medlem är förhindrad att närvara
vid ett möte, är han förpliktad att tillkalla

BYGGNADSVERKSAMHET.

403

den suppleant, som skall möta i hans ställe,
på det att hvarje sammanträde må vara
fulltaligt och kan afgifva sin dom.

b) Nämnden sammanträder på kallelse
af ordföranden, så ofta ett ärende från
någon af organisationerna föreligger till
behandling, och skall ordföranden föranstalta
om, att parterna afgifva skriftlig
förklaring, att de vilja underkasta sig skiljenämndens
dom, utan att vädja till någon
annan rätt.

Nekar en medlem af Stockholms målaremästareförening
eller Sv. måleriarbetareförbundets
afd. 1, Stockholm, att underskrifva
ofvannämnda förklaring, skall den
organisation, det vidkommer, låta sig representeras
i hans ställe.

Endast den mästare eller gesäll, som
tillhör sin organisation, har rätt att inkomma
med eller försvara sin sak inför skiljenämnden.

På samma sätt äro dessa organisationer,
när de därom äro eniga, berättigade att
begära skiljenämndens dom i alla till facket
hörande spörsmål.

c) Alla till skiljenämnden hänskjutna
saker skola behandlas med den största
möjliga skyndsamhet, och äro parterna förpliktade
att personligen inställa sig vid
skiljenämndens sammanträde och där framlägga
alla de bevis, hvarpå de stödja sin
sak, i det omfång, nämnden anser nödigt.

Eör hvarje sak pröfvas först om förlikning
kan ingås, misslyckas detta, upptages
saken till skiljedom.

Kan vid votering om en sak icke uppnås
röstpluralitet, tillkallas en af nämnden
eller organisationerna utsedd opartisk
ordförande, och vid voteringar afgöres saken
med enkel röstpluralitet.

d) Einner nämnden, att en sak icke
lämpar sig för afgörande vid densamma,
kan den afvisa den, dock får nämnden ej
afvisa sådana saker, som rör tolkningen
eller tillämpningen af det aftal, som ingåtts
korporationerna emellan, utan i allmänhet
sådana frågor, som måste afgöras
af civilrättslig domstol.

Vid afkunnande af domar skall nämnden
taga hänsyn till tidigare afgöranden i liknande
eller analoga fall.

§ 8.

Nämndens medlemmar äro skyldiga hvarandra
tillbörlig aktning och vördnad, och

Stockholm den

För Stockholms målaremästareförening.

får under inga förhållanden personliga
angrepp förekomma. Om medlem bryter
mot denna paragraf, kan han efter nämndens
pröfning uteslutas från densamma,
och skall då suppleanten inträda som ordinarie
i dennes ställe, hvarefter ny suppleant
utses.

§ 9.

Förändringar i ofvanstående bestämmelser
kunna ske, när Stockholms målaremästareförening
och Svenska måleriarbetareförbundets
afdelning 1, Stockholm, härom,
efter föregående behandling, kommit
till lika lydande beslut.

Dessa allmänna regler för förmedlingsoch
skiljenämnd inom måleriyrket äro antagna
af såväl Stockholms målaremästareförening
som Svenska måleriarbetareförbundets
afdelning 1, Stockholm, och skola
lända till efterrättelse för nämnda organisationers
alla ledamöter.

Denna arbetsordning kan ej uppsägas
med mindre än att aftalet i sin helhet
uppsäges.

§ 10.

Ingendera af de här inbegripna korporationerna,
ej heller enskilda medlemmar
af desamma få träffa öfverenskommelser,
som i ringaste mån upphäfva eller kringgå
detta aftal under den tid, detsamma
är gällande.

§ 11.

Uppstår tvist angående detta aftals bestämmelser
eller om pågående eller afslutadt
arbete, hänskjutes den till den af
korporationerna tillsatta skiljenämnden,
bestående af sex personer, hvilken tillsättes
och arbetar i enlighet med af båda
korporationerna godkändt reglemente.

§ 12.

Detta aftal, gällande mellan Stockholms
målaremästareförening och Svenska måleriarbetareförbundets
afdelning 1, Stockholm,
skall okränkt af båda parterna gälla,
från den dag detsamma af befullmäktigade
ombud är undertecknadt och intill
den 31 mars 1911, med tre månaders
ömsesidig uppsägningstid, hvarförutom aftalet
är förlängdt med ett år i sänder.

8 juni 1907.

För Sv. måleriarbetareförbundets
afd. 1.

Målare.

404

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Målare. Ackordsprislista gällande mellan Sundsvalls målaremästareförening
och Sv. måleriarbetareförbundets afd. n:r 27 i Sundsvall, från den
1 april 1907 till den 1 april 1908.

Ackordspriser.

	Arbetet
	färdigt för-
	delas pr
	kvadrataln
	öre.
1. Hvit limfärg, 1 gång strykning.....................	2,18
Hvit eller bruten, med afslipning och såpdränkning............	3,80
I mörkare blå, grön, röd eller umbrafärger................	5,45
Kridering med afslipning........................	2,18
Slamfärg med skrapning........................	3,27
2. Väggberedning.
Afslipning och inklistring.......................	1,09
D:o d:0 med oljestrykning vid tak, hörn och sockel . . .	1,63
Klistring af makulatur.........................	2,18
3. Spänning.
Spänning af papp eller papper i tak med utklistring...........	7,62
Spänning af papp å väggar med utklistring...............	5,45
4. Tapetuppsättning.
Uppsättning af tapeter från 50 öre till högre pris, pr rull.........	38,15
I):o från lägre pris t. o. m. 50 öre, pr rull................	30,52
D:o stoftade tapeter, pr rull......................	54,50
D:o engelska, pr rull.........................	54,50
D:o af bård t. o. m. 10 cm. bredd, pr rull...............	54,50
D:o, som öfverstiga 10 cm. bredd....................	1,09
5. Oljemålning.
a) Invändigt på nytt trä å boaserade bräder å väggar och tak.......	13,09
Ispaekling..........................	2,18
Färdigspackling........................	3,27
Slipstrykning.........................	4,36
Färdigstrykning........................	3,28
D:o å fönster, dörrar och panel, 2 ggr spackling och 2 ggr strykning i tonfärger	19,62
Ispaekling..........................	3,27
Färdigspackling........................	5,45
Slipstrykning.........................	5,45
Afslipning och färdigstrykning.................	5,45
D:o med finspackling och påbättring.................	22,89
D:o extra fin 3 ggr spackling och 3 ggr strykning i tonfärger......	28,34
Ispaekling..........................	3,27
Färdigspackling till slipstrykning...............	5,45
Slipstrykning.........................	5,45
Finspackling.........................	3.27
Slipstrvkningen på finspacklingen...............	4,36
Färdigstrykning med afslipning och kantupplägg........	6,54
b) På gammalt trä (förut måladt), boaserade bräder å väggar och tak, upp-
skrapning, ikittning, 1 gång strykning (ej nåtkittning)........	5,54
D:o med nåtkittning........................	10,90
Uppskrapning, pågrundning, 2 ggr spackling och 2 ggr strykning å boa-
serade bräder, tak och väggar (ej nåtkittning)............	10,90

BYGGNADSVERKSAMHET.

405

Hopskrapning och pågrnndning.................

Ikittning och spackling.................

81ipstrykning...................

Färdigstrykning.......................

Oljefärg, uppskrapning, pågrnndning, kittning och 1 gång strykning i

färgtoner å fönster, dörrar och panel................

D:o uppskrapning. pågrnndning, kittning, spackling och 2 ggr strykning i

färgtoner ............

Uppskrapning och pågrnndning.................

Kittning och spackling...................

Slipstrykning....................

Färdigstrykning med kantuppläggning.............

D:o med finspackling och påbättring.............

Utvändigt, ^ på nytt trä och förut måladt i en eller två tonfärger, med

spackling eller kittning...................

Grundning....................

Kittning eller spackling................. . . .

Slipstrykning..................

Färdigstrykning..................

D:o 2 ggr spackling och 2 ggr strykning......!!!!!!!!!

Fönsterbågar, 1 gång strykning utvändigt med falser och kanter, pr luft !
D:° utan > >

D:o af karmkant och fals » »

Nya bågar, c:a 2 mtr höga, schellackering, grundning, 2 ggr spackling samt

strykning ut- och invändigt, pr luft . ...............

Afslipning och färdigstrykning invändigt, pr luft..........

Innanfönster, nya bågar, schellackering, grundning, 2 ggr spackling och

slipstrykning.......................

Afslipning och färdigstrykning...............

Oljefärg å ny mur, ut- och invändigt afslipning, oljedränkning och 2 ggr

strykning....................

Afslipning och oljedränkning.................

Första strykningen...................

Andra » ................

D:o med 1 gång spackling och 2 ggr strykning.............''

Dm med 2 ggr > utan oljedränkning..............

Oljefärg å förut målad mur, kittning, 1 gång strykning med eller utan

ströpling.......................

D:o uppskrapning, 2 ggr spackling, påbättring och 1 gång strykning med

eller utan ströpling.......................

Oljefärg å förut målad och spacklad mur, ispackling, bredspackling, slipstrykning
och färdigstrykning.................’.....

D:o med 2 ggr bredspackling...................

D:o med finspackling och påbättring................ ■ . .

D:o 3 ggr spackling och 3 ggr strykning.............. . . .

Uppläggning af faser i färger

D:o af lister i brons.....

Streckdragning i oljefärg . . .
D:o i limfärg........

Arbetet
färdigt fördelas
pr
kvadrataln
öre.

1,09

3.27

9.81

13,08

1,09

4,36

3,27

4.36
16,89

10,31

1.36
1,09

4.36
3,27

13,08

43,60

21,80

16,35

70,85

38,15

43,60

11,44

3,27

4,36

3.81
16,35
16,35

4,36

8,72

14,17

16,35

18,53

21,80

pr sträckaln -

1,63

2,18

1,63

1,09

Diverse bestämmelser. ligt är. För utvändigt arbete å portar

Afslipning med sandpapper etc. ingår betaIas enligt öfverenskommelse,
i här ofvan angifna arbeten på sätt bruk -

Sundsvall den 3 april 1907.

Målare.

406

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Målare.

Allmänna bestämmelser.

§ 1. Sundsvalls målaremästareförening
och Sv. måleriarbetareförbundets sundsvallsafdelning
godkänna ömsesidigt, på
grundprincipen af, att arbetsgivare och
arbetare äro och böra vara naturliga
bundsförvanter, då det gäller yrkets upprätthållande,
samt att de böra i förening
lojalt samverka till uppnående och bevarande
af ett godt och rättvist förhållande
emellan arbetsgivare och arbetstagare
inom yrket, följande aftal:

Till förverkligande af de allmänna principer,
som här ofvan fastslagits, skall en
af arbetsgivare och arbetstagare tillsatt
förmedlingskommitté utgöra det forum i
första hand, som, då den därom blifver anmodad,
har att medla i sådana frågor,
hvilka röra aflöning och arbetstid samt
söka biläggja tvister, hvilka af respektive
organisationer eller deras ombud ej kunnat
biläggas utan för sådant ändamål blivit
till förmedlingskommittén hänskjutna.

Ledamot i förmedlingskommittén äger
rätt erhålla alla nödiga upplysningar, som
erfordras för bedömande af de frågor,
som hänskjuta^ till kommittén.

§ 2. Arbetstiden är 59 timmar pr vecka
och fullgöres med 10 timmar pr dag under
veckans fem första dagar samt med
9 timmar på lördag. Arbetet pågår mellan
kl. 7 f. m. och 7 e. m. utom på lördag,
då arbetet slutar kl. 6 e. m.

§ 3. a. Hvarje i yrket duglig och nykter
arbetare, som kan förete , gesällbref
eller utläringsbetyg, dokumenterar sig hafva
arbetat i yrket i minst fem år samt
äger den vana och färdighet i yrket, att
han kan till fullo göra sig förtjänt af
den stipulerade timlönen, erhåller minimiaflöning
55 öre pr timme, under månaderna
april—oktober samt 43 öre pr
timme under öfriga 5 månader af året,
för ordinarie arbetstid.

b. För öfvertidsarbete utgår aflöningen
med trettio procents förhöjning.

c. Arbetsgifvaren äger ensam bestämmanderätt
att till arbetare, som han anser
förtjänt däraf, utbetala högre aflöning
utan inblandning af någon eller
några, hvem det än vara må.

d. Daglistor eller s. k. arbetskvitton
skall för hvarje aflöningsdag aflämnas
med angifvande af arbetstiden under veckans
lopp.

e. Såsom norm för erhållande af ofvan
nämnda timlön skall den af förmedlingskommittén
utarbetade, och af de respektive
organisationerna antagna ackordsprislistan
ligga till grund.

§ 4. Aflöning sker hvarje lördag efter
arbetets slut. Då arbete utföres på ackord,
skall arbetsgifvaren utbetala minst
åttio (80) procent af gällande timpenning,
för den tid arbetare varit syssel -

satt i arbete, samt blifvande öfverskott,
då arbetet i sin helhet är färdigt och
godkändt; skolande öfverskottet räknas
proportionsvis för alla i ackordet deltagande
arbetare. Uppgörelsen skall ske inom
fjorton dagar efter arbetets fullbordande.

§ 5. Då resor till .och från arbetsplats
utom staden företagas, sker detta på arbetsgifvarens
tid och bekostnad; där arbetet
sker på fem kilometers afstånd eller
mera från staden, anskaffas fritt husrum.

§ 6. a. Arbetsgifvarne skola företrädesvis
använda i sin kondition arbetare,
som tillhöra Svenska måleriarbetareförbundet.

b. Vid antagande af arbetare och vid
minskad arbetstillgång, skola gifta, i staden
bosatta och skattskrifna äga företräde,
dock under villkor, att tillgång därvid finnes
på dugliga och ordentliga arbetare,
kunniga i specialité, som arbetsgifvaren önskar,
samt att arbetare, som finnes, tillhörande
organisationen, tillfullo äger den
kompetens, som i § 3 härofvan föreskrifvits.

c. Arbetare, som tillhöra organisationen,
skola företrädesvis arbeta hos arbetsgivare,
som är medlem af Sundsvalls
målaremästareförening och ej åtaga
sig arbete mot lägre betalning, än här i
§ 3 bestämts.

§ 7. Arbetsgivare äger ensam bestämmanderätt
att i sin kondition antaga, afskeda
eller behålla antagen arbetare, utan
inblandning af hvad slag det vara må
af utomstående; dock må ej vara skäl
för afsked, att arbetare tillhör organisation
och på ett humant sätt fasthåller
vid sina principer. Tvister rörande denna
§ afgöres på sätt i § 1 härofvan stadgats.

§ 8. Hvarje arbetare är skyldig på bestämd
tid infinna sig på det arbete, där
han är sysselsatt, och får under inga
omständigheter, utan order från mästaren,
lämna arbetet på andra tider af arbetsdagen
än de, som äro för måltidsraster
bestämda.

§ 9. Förhållande emellan arbetsgivare
och lärling inbegripes ej i detta arbetsaftal
och öfverenskommelse.

§ 10. Samtliga arbetare olycksfallsförsäkras
i Sveriges målaremästareförenings
olycksfallsförsäkringskassa på villkor, som
i den stadgas.

Ofvanstående öfverenskommelse gällande
mellan Sundsvalls målaremästareförening
och Svenska måleriarbetareförbundets
sundsvallsafdelning skall, okränkt af båda
parterna, gälla för ett år, räknadt från
1 april 1907 till 1 april 1908. Därest
icke uppsägning från någondera sidan
äger rum minst tre (3) månader där -

BYGG NADSVBRKSAMHET.

407

förut, anses öfverenskommelsen förlängd och Svenska måleriarbetareförbundets Målare.
med ytterligare ett år i sänder. sundsvallsafdelning erhållit hvar sitt, samt

Af denna öfverenskommelse hafva tre det tredje öfverlämnats till förlikningslika
lydande exemplar underskrifvits, af mannen i 6:te distriktet, inför hvilken
hvilka Sundsvalls målaremästareförening denna öfverenskommelse blifvit träffad.

Sundsvall den 3 april 1907.

För Sundsvalls målaremästareförening. För Svenska måleriarbetareförbundets

sundsvallsafdelning.

Aftal mellan Rörarbetsfirmornas förening i Göteborg och Rör- Rörarbetare
arbetarnes yrkesklubb af Svenska järn- och metallarbetareförbundet.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Arbetslön.

Allt arbete utföres efter på förhand för
hvarje arbetare bestämd timpenning, och
utgör timlönen:

a) för fullt kompetent rörläggare, som
med fortfärdighet och noggrannhet kan
utföra allt, slags rörarbete efter ritning
och som visar ett hedrande uppförande,
samt efterlefver den ömsesidigt uppsatta
verkstadsordningen, fyllt 24 år och innehaft
verkstadsbänk i minst 4 år:

betalas från och med 26 april 1907 till
1 april 1908 kr. 0: 45 pr timma;

från och med 1 april 1908 till 1 april

1909 kr. 0: 46 pr timma;

från och med 1 april 1909 till 1 april

1910 kr. 0: 48 pr timma och

med kr. 0: 48, så länge detta aftal varar.

b) Rörarbetare, som på egen hand utfört
gas-, vatten- och afloppsledningar under
4 år, fyllt 24 år, visar ett hedrande
uppförande samt efterlefver den ömsesidigt
uppsatta verkstadsordningen och innehaft
verktygsbänk minst 4 år, betalas med pr
timma kr. 0: 42.

c) Rörarbetare, som fyllt 22 år, arbetat
i facket i minst 4 år, innehaft verktygsbänk
i minst 3 år, visar ett hedrande
uppförande och efterlefver den ömsesidigt
uppsatta verkstadsordningen, betalas
med pr timme kr. 0: 35.

d) Hjälpare, som fyllt 20 år, arbetat
i facket minst 3 år, utfört mindre rörarbeten
under minst 1 år, visar ett hedrande
uppförande och efterlefver den ömsesidigt
uppsatta verkstadsordningen, betalas
med pr timma kr. 0:30.

e) Hjälpare, som fyllt 19 år, arbetat
i facket minst 2 år, visar ett hedrande
uppförande och efterlefver den ömsesidigt
uppsatta verkstadsordningen, betalas med
pr timma kr. 0: 25.

f) Hjälpare, som fyllt 18 år, arbetat
i facket minst 1 år, visar ett hedrande
uppförande och efterlefver den ömsesidigt
uppsatta verkstadsordningen, betalas med
pr timma kr. 0: 20.

g) Hjälpare under 18 år och nybörjare
erhålla betalning enligt med dem
träffade särskilda öfverenskommelser.

h) Undantag från samtliga dessa bestämmelser
kunna göras för bevisligen
säktfärdiga, äfvensom för mindre dugliga
eller mindre skötsamma arbetare; dock må
i sådana fall 2 af firman tillkallade kompetenta
rörläggare, anställda å verkstaden,
få härom afgifva sitt utlåtande. Samma
undantag gäller för de arbetare, hvilka
ej efter denna dag efterlefva verkstadsordningen.

i) Ackordsarbete utföres efter en på
förhand godkänd prislista, samt i enlighet
med för densamma gällande bestämmelser.

§ 2.

Arbetstid.

a) Ordinarie arbetstid är 10 timmar pr
dag utom lördagar och pr vecka 57 timmar.

b) Lördagar fortgår arbetet till kl. 2,30
e. m. öfvertid till kl. 8 e. m. betalas
med 50 proc. tillägg.

c) öfvertid andra arbetsdagar från ordinarie
arbetstidens slut till dess början
följande dag betalas med 50 proc. tillägg.

d) Helgdagsaftnar betalas med 75 proc.
tillägg.

e) Sön- och helgdagsarbete räknas från
kl. 8 e. m. dagen före (sön- eller helgdag)
till ordinarie arbetstidens början dagen
efter sön- eller helgdag och betalas
med 100 proc. tillägg.

f) Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och
nyårsaftnar slutas arbetet kl. 12 på dagen.

408

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Rörarbetare.

g) Den 1 maj erhålla de arbetare, som
så önska, och som därom göra anmälan,
rätt att sluta kl. 12 på dagen.

h) Denna dag, såväl som lördagar och
helgdagsaftnar, måste dock ett behöfligt
antal vakthafvande infinna sig på verkstaden
om så påfordras.

§ 3.

Minskad arbetstillgång.

Hvarje arbetsfirma äger rätt, att, då behofvet
så påkallar, förkorta arbetstiden.

§ 4-

Ai-bete utom verkstaden.

Vid arbete på platser, belägna så långt
från Göteborg att arbetare ej kan återvända
till staden på dagen, erhållas fria
resor (fram och åter) samt därjämte, antingen
fritt logis och vivre af tillfredsställande
beskaffenhet eller ock en ersättning
af kr. 2:50 pr dag för de första 6
arbetsdagarna samt första sön- eller helgdagen,
och därefter kr. 2:— pr dag, sönoch
helgdagar inbegripna. Dör endast vivre
betalas kr. 1:50 pr dag. Restid betalas
med ordinarie timlön.

Då arbetaren kan och får tillbringa natten
i hemmet, utfår han icke ofvanbemälda
ersättning, utan endast reskostnaderna
till och från arbetsplatsen.

50 öre i dagtraktamente utbetalas till
arbetare, som dagen förut ej underrättats,
att han påföljande dag skall placeras på
fjärmare belägen arbetsplats, minst 1 kilometer
från stadens gräns.

§ 5-

Olycksfallsförsäkring.

Hvarje arbetare försäkras af arbetsgifvaren
i öfverensstämmelse med lagen angående
»ersättning för skada till följd af
olycksfall i arbete af 5 juli 1901», och
erhåller hvarje arbetare'' dessutom vid dylikt
olycksfall en ersättning af kr. 1 pr
•dag från och med 1 :a till och med den
60:de dagen, under den tid sjukdomen
varar.

Vid inträffadt olycksfall ersättes kostnaden
för första förbandet jämte läkareintyg,
om sådant erfordras.

§ 6.

Med afseende på öfriga arbetsvillkor gäller
den ömsesidigt uppsatta och godkända
verkstadsordningen.

§ 7.

Timlönen höjes från och med den dag
detta löneaftal träder i kraft och i enlighet
med angifna minimilöner, dock så
att hvarje rörläggare under paragraf 1

mom. a, b och c, erhålla minst 5 öre, och
hvarje handtlangare under mom. d, e, f
och g erhålla minst 3 öre förhöjning pr
timma.

§ 8.

En ömsesidig uppsägningstid af en vecka
antages.

Arbetsordning.

_ 1) Den ordinarie arbetstiden beräknas
till 10 timmar pr dag utom lördagar, då
arbetet pågår oafbrutet till kl. 2,30, således
pr vecka 57 timmar.

Helgdagsaftnar afslutas arbetet kl. 12 på
dagen.

2) När fara eller andra omständigheter
det fordrar, skall arbetaren efter tillsägelse
arbeta utöfver 10 timmar pr dygn,
och under hvilken tid som helst.

3) Eör arbete utom staden och för resetid
gäller den särskildt öfverenskomma
prislistan.

_4) Arbetare ålägges att ordentligt passa
på arbetstiden och äger ej att under densamma,
utan förut erhållen permission,
sysselsätta sig med annat än sitt arbete.

5) Rörarbetare äger ej, att för annan
person än sin arbetsgifvare utföra arbeten,
som tillhöra rörarbetsfacket.

6) Sjukdomsfall skall genast anmälas.

7) önskar arbetare erhålla permission,
skall tillåtelse ske från kontoret eller af
rederbörande arbetschef.

Eör försenad ankomst eller oloflig bortovaro
från arbetet göres afdrag af dubbla
försummade arbetstiden, dock minst en
timma, och detta äfven gällande för onykterhet
under arbetet.

Vid bevisliga och godkända förhinder afdrages
endast den försummade tiden.

9) Tvenne dagars bortovaro utan erhållen
permission eller gjord sjukanmälam,
onyktert, bråkigt eller grälaktigt uppträdande
kan förorsaka arbetarens afskedande
utan uppsägningstid.

10) Arbetaren skall mot kunder och
de personer, med hvilka han under arbetet
kommer i beröring, visa ett höfligt och
tillmötesgående uppförande.

11) Arbetaren ansvarar för den skada,
som genom vårdslöshet eller ovarsamhet
under arbetet af honom förorsakas, samt
för verktyg och materiel, som blifvit honom
anförtrodda, och skall vid större arbeten
tillhandahållas arbetaren verktygsbänk,
låda eller afstängdt rum, i hvilka
verktyg och materialier kunna förvaras
inom arbetarens lås.

Vid mindre arbeten s. k. complains är
arbetaren ansvarig för medhafda materiel
och verktyg.

12) Eör bortkommen materiel och verktyg
vid bevisligen gjordt inbrott i det
låsta förvaringsrummet ansvarar arbetaren

ej.

BYGGNADSVERKSAMHET.

409

Arbetaren skall på hedersord uppgifva
rätt arbetstid samt uträtta så mycket och
så godt arbete, som i hans förmåga står.

14) Vid nybygge och större arbeten erhålles
fri körning af materialierna till och
från arbetsplatsen, om handkärra ej med
fördel kan begagnas.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare, samt att använda
arbetare, oafsedt dessa äro organiserade
eller ej. Föreningsrätten skall å ömse sidor
lämnas okränkt.

Anse arbetarne, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
Göteborg den 24

som angrepp på föreningsrätten, äga de Rörarbetare.
att, innan vidare åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

öfverenskommelsen gäller till den 1 april
1910 med 4 månaders ömsesidig skriftlig
uppsägning.

Sker ej uppsägning, anses den förnyad
på ytterligare 1 år i sänder med samma
uppsägningstid.

För arbetarnes del sker uppsägning genom
Svenska järn- och metallarbetareförbundet,
och för arbetsgifvarnes del genom
Eörarbetsfirmornas förening i Göteborg.

april 1907.

För Rörarbetsfirmornas förening i
Göteborg.

För Rörarbetarnes yrkesklubb.

För Svenska järn- och metallarbetareförbundet.

Ackordsp rislista.

A) Gasleilningar.

För 75—63 mm. gjutjärnsledningar pr
meter kr. 0:75,

för 75—63 mm. smidjärnsledningar pr
meter kr. 1:—,

för 50—31 mm. smidjärnsledningar pr
meter kr. 0:45,

för 25—6 mm. smidjärnsledningar pr
meter kr. 0:40,

för 50 mm. gjutjärnsledningar pr meter
kr. 0: 40.

Insättning af slangkranar, kopplingar,
mätarestift och pluggar ingå i ackordet.

Ackordsöfverskotten för gasledningar utbetalas,
så snart ledningarna blifvit afprofvade
och godkända af gasverkets ingenjör,
dock sker utbetalning senast 4 veckor efter
arbetets fullbordande och godkännande,
äfven utan denna afprofning.

Arbetslön för förening af gasservisen,
såväl som för afprofning för gasverkets
ingenjör betalas efter timlön.

B) Tattenledningar.

För 75—63 mm. smidjärnsledningar pr
meter kr. 1:—,

för 50—37 mm. smidjärnsledningar pr
meter kr. 0:45,

för 31—13 mm. smidjärnsledningar pr
meter kr. 0: 40,

för 50—37 mm. gjutjärnsledningar pr
meter kr. 0: 40.

Insättning af kranar ingår i ackordet,
om detta kan ske under arbetets gång,
eller på engång vid dess kompletterande.

C) Afloppsledningar.

För 150 mm. gjutna (halftjocka) afloppsledningar
pr meter kr. 1:—,

för 100 mm. gjutna (halftjocka) afloppsledningar
pr meter kr. 0:75,

för 150—100 mm. gjutna (tunngjutna)
afloppsledningar pr meter kr. 0: 40,

för 75—50 mm. gjutna (tunngjutna) afloppsledningar
pr meter kr. 0: 40.

Till de här upptagna grundpriserna, som
återfinnas i gamla prislistan af 17 oktober
1902, lägges 1 :a året 5 procent, 2 :a året
10 procent och 3:e året 15 procent, som
sedan äro stående så länge aftalet varar.

För föreningar i källaren mellan uppgående
och jordledningen betalas med kr.
1: — för vattenrör och kr. 1: — för afloppsrör,
eller tillsammans kr. 2: —• för
uppgång.

2) För slaskbackars uppsättning betalas
20 öre pr styck uppsatt på trävägg och
35 öre pr styck på stenvägg.

3) För förening af vattenpost betalas
kr. 2:—•.

För badrums iordningsgörande betalas

4) för gasbadrum, badrum med kall
dusch eller enklare badbatteri kr. 8:—
pr styck;

5) för badrum med patent blandningskran
B. & C :o eller jämförlig, kr. 10:—
pr st., samt badrum med duschcistern kr.
12:— pr styck;

6) för dubbla vatten- och afloppsuppgångar
betalas kr. 1:— för hvarje dubbelt
kök;

löpmeter upphuggen ränna;

7) för inhuggning betalas 25 öre pr

8) i ofvanstående ingå, håltagning genom
tegel och träväggar samt trossbottnar,
men ej grundmurar;

9) fri transport, om tid för uttagning
af materiel vid arbetets början och slut
erhålles;

10) pris å annat ackordsarbete, hvilket

410

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Rörarbetare, ej här är upptaget, uppgöres särskildt före
arbetets början med resp. arbetare;

11) timlönen garanteras vid allt ackord.

Allt annat arbete, som ej här är upptaget,
skall utföras efter timlön, såvidt ej
särskild öfverenskommelse träffas.

Ackordsöfverskottet för afloppsledningair
utbetalas, så snart ledningen blifvit besiktigad
och godkänd af stadens ingenjör,

■ dock senast 1 veckor efter arbetets fullbordande
och godkännande, äfven utan
denna besiktning, samt för vattenledningar,

då vattnet blifvit påsläppt och ledningen
blifvit godkänd.

Tör ackordsarbete å plats, belägen utom
Göteborg, så långt, att arbetaren ej kan
återvända till staden på dagen, kan ofvanstående
pris tillämpas, dock med tillägg
enligt punkt 4 af aftal af 24 april 1907.

Vid ackordsöfverskottets utbetalning
skall detsamma delas å arbetsgifvarens
kontor, efter timlönens storlek, mellan rörläggaren
och hjälparen.

Denna ackordsprislista gäller för samma
tid som aftal af den 24 april 1907.

Göteborg den 24 april 1907.

För Rör arbets firmornas förening
i Göteborg.

För Rörarbetarnes yrkesklubb.

För Svenska järn- och metallarbetareförbundet.

Kraftsta tionsbygg naa.

Bestämmelser för arbetena vid Statens kraftstation vid Trollhättan.

§ i.

Uppsägningstid.

Arbetare anställes med en ömsesidig uppsägningstid
af åtta dagar, därest icke för
särskilda fall annorlunda är öfverenskommet.

Begår arbetare svårare förseelse eller
utan anmälan eller giltigt förfall uteblifver
från arbetet, kan han af vederbörande
arbetsbefäl utan åtnjutande af uppsägningstid
afskedas.

Vid antagandet skall arbetare aflämna
utdrag ur prästbetyg samt uppvisa betyg
från senast innehafda anställning.

§ 2.

Arbetare åligger att med bästa flit och
omsorg utföra sitt arbete.

Af hvarje man fordras fullkomlig nykterhet
i arbetet, och bör hvar och en
äfven i öfrigt genom ett ordentligt och
nyktert uppförande bereda sig själf, sina
kamrater och sitt arbete heder.

Aflöning.

§ 3.

Aflöningen utgår med ett visst belopp
pr månad eller pr timme, men ackordsarbete
användes i alla sådana fall, där
dylikt af arbetschefen befinnes lämpligt.

§ 4.

Vid aflöning efter timpenning betalas
endast för arbetarens verkliga arbetstid.
Dock utgår aflöningen under den mörkare
delen af året, då kortare arbetstid tillämpas,
efter en tidsberäkning af minst 8 tim -

mar för full dag, utom för lördagar, då
den verkliga arbetstiden beräknas.

§ 5.

Vid aflöning efter timpenning följes den
prislista, som efter öfverläggning med de
vid kraftstationsanläggningen anställda arbetare
blifvit utarbetad och försedd med
ömsesidig påskrift om godkännande. Normaltimpenningen
enligt denna prislista utbetalas
till hvar och en fullt arbetsför,
och i sitt yrke fullt hemmastadd arbetare.
För arbetare, som icke motsvara de sålunda
angifna fordringarna, kan timpenningen
af arbetsbefälet i större eller mindre
mån nedsättas under normal timpenning,
dock för till myndig ålder kommen
arbetare med högst 20 °/o. Arbetare kan
äfven, efter arbetsbefälets afgörande, erhålla
högre timpenning än den normala.

§ 6.

Vid ackordsarbete träffas öfverenskommelse
mellan arbetschefen eller dennes representant
och den eller de arbetare, åt
hvilka ackordet erbjudes. Denna öfverenskommelse
införes så fort sig göra låter
i den arbetsbok, hvilken utfärdas för
hvarje arbetslag, hvilket utför ackordsarbete.

Vid .allt ackordsarbete garanteras under
de i § 2 angifna förutsättningar arbetarens
enligt § 5 bestämda timlön.

Arbetstid.

§ 7.

Den ordinarie arbetstiden utgör under
den ljusare delen af året 57 timmar i veckan
eller 10 timmar under hvarje helgfri
hvardag med undantag af helgfri lördag,

BYGGNADSVERKSAMHET.

411

Så arbetstiden begränsas till 7 timmar.
Under den del af året, då mörkret lägger
hinder i vägen för arbete under hela den
ofvan bestämda tiden, afkortas arbetstiden
i enlighet med af arbetsbefälet utfärdade
föreskrifter, såvida ieke arbetsbefälet finner
erforderligt att, med anordnande af
konstgjord belysning, utsträcka den ordinarie
arbetstiden till 57 timmar i veckan
äfven under den mörkare delen af året.

I den mån arbetets beskaffenhet sådant
medgifver, skola de arbetare, som
det önska, erhålla ledighet den 1 maj.

Öfrertidsarbete.

§ 8.

Arbete, utfördt å annan tid än den ordinarie
arbetstiden . betraktas som öfvertidsarbete
och betalas, om icke annorlunda
blifvit bestämdt, med visst tilllägg
till den ordinarie timlönen, utgörande
tillägget för nätter, sön- och helgdagar
100 o/o och för annat öfvertidsarbete 50 °/o.
Såsom natt räknas tiden mellan kl. 10
e. m. och 6 f. m. Vid arbete i skift
och vid regelbunden vakthållning äfvensom
för arbete, som betalas med månadslön,
bestämmes aflöningen oberoende af hvad
om tilläggsprocent för öfvertidsarbete är
flastställdt.

För den tid, som åtgår för maskiners
eller redskaps regelbundna vård eller skötsel,
åtnjuta därmed sysselsatta arbetare
endast ordinarie timpenning.

Allöningsdag.

§ 9.

Likvid sker hvar 14 :e dag.

Vid ackordsarbete utbetalas hvarannan
gång s. k. förskottslikvid efter timpenning,
hvarannan gång full likvid efter
uträkning af vederbörande ackordslistor.

Trollhättan den ..

Vid uppmätning af ackordsarbete äger
vederbörande arbetslag hafva ett ombud
närvarande.

§ 10.

Förskott mellan ordinarie likvider kan
efter vederbörande arbetsbefäls bepröfvande
lämnas åt nyanställd arbetare.

Den, som lämnar arbetet eller skiljes
från detsamma mellan två likvider, får
omedelbart endast betalning efter timpenning.
Besten utbetalas i vanlig ordning.

Olycksfallsersättniiig''. Sjukhjälp.

§ 11.

Vid all sjukdom erhåller arbetare fri
läkarevård jämte medicin enligt läkares
föreskrift.

Vid oförmåga till arbete, föranledd af
skada genom olycksfall eller af sjukdom,
ådragna i arbete för verkets räkning lämnas
dessutom sjukhjälp med 1,50 kr. om
dagen samt fri sjukhusvård.

Blir arbetare oförmögen till arbete på
grund af olycksfall utom arbetet eller
annan sjukdom, som ej föranledts af alkoholmissbruk
eller venerisk smitta, lämnas
sjukhjälp med 1,25 kr. om dagen.
Kräfver sådan sjukdom vård på sjukhus,
meddelas fri dylik, och utgår sjukhjälp
i sådant fall med 1 kr. om dagen åt familjeförsörjare
och 50 öre, om dagen åt
icke familjeförsörjare.

Sjukhjälpen utgår från och med den
dag, då olyckan eller sjukdomsfallet kommit
under läkares .behandling samt utbetalas
för såväl söckendag som sön- och
helgdag. Sjukhjälpen fortfar, vid olycksfall
i arbete intill dess verkets ersättningsskyldighet
enligt lag inträder, och
vid annan sjukdom för högst sammanlagdt
60 dagar under loppet af ett kalenderår,
juli 1907.

För Styrelsen för K. Trollhätte kanal- och vattenverk.

Kraftsta tionsbygg naa.

Prislista.

att med tillämpning af vidlagda »Bestäm- Bergsprängare, gråstensmurare, stenhugmelser»
gälla för arbetena vid Statens gare och smeder samt förare af större
kraftstation i Trollhättan till den 31 dec. elektriska kranar 45 öre i tim.

1909 eller, om den beslutade kraftstations- Timmermän 45 öre i tim.
anläggningen då ej är fullbordad, till dess Jord- och diverse arbetare samt hjälpså
skett. arbetare 38 öre i tim.

Trollhättan den 26 juli 1907.

N. N.

(Statens förlikningsman.)

För Styrelsen för IC. Trollhätte För Sv. grof- och fabriksarbetarekanal-
och vattenverk. förbundets afd. n:r 92 (Sv. järn vägsby

g gnadsarb.-fackföreningen).

För Sv. järnvägsbyggnadsarbetarefackföreningens
sektion n:r 65.

För Sv. grof- och fabriksarbetareförbundet.

För Sv. träarbetareförbundet.

För Sv. träarbetareförbundets afd.
n:r 180.

412

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kraftsta tionsbygg nad.

Förklaringar och tillägg

till »Bestämmelser för arbetena vid Statens kraftstation vid Trollhättan».

§ 5-

Arbetare, som anställes i ett visst yrke,
aflönas med den däremot svarande timpenningen,
äfven om han tillfälligtvis sysselsattes
med arbete, hörande under yrkesklass,
för hvilken den normala timpenningen
är lägre.

Dessutom förklarar undertecknad arbetschef,

att vid antagande af förmän för bergsprängarelag
laget skall äga rätt att afgifva
förslag till sådan,

att de förmanspengar, som tillkomma
sådana förmän, skola utgå efter öfverenskommelse
mellan dem och laget samt utgöra
högst 2 »/o.

att i den mån sådant visar sig förmånligt,
bergsprängarelag kunna få hålla egen
smed,

att sprängämnen skola tillhandahållas
af Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk
till följande pris:
dynamit 1,80 pr kg.
stubin 16 öre pr ring,
tändhattar 2 öre pr st.,
att de arbetare, som före konfliktens
utbrott voro vid verket anställda, äga
företrädesrätt till anställning, därest de
anmält sig inom 14 dagar efter arbetets
återupptagande, dock att de icke kunna
intagas annat än i den mån arbetets igångsättande
sådant medger.

att vid arbetenas afslutande arbetare
af samma yrke i regel skola erhålla afsked
i den ordning, att de senast anställde
först afskedas, dock att undantag
härifrån kunna betingas af arbetets ändamålsenliga
skötsel, af varaktigheten af
det arbete olika lag hafva sig förelagdt ,o. d.

Att dessa förklaringar och tillägg öfverensstämma med fattad öfverenskommelse

bestyrkes:

Trollhättan den 26 juli 1907.

N. N. För Sv. järnvägsbyggnadsarbetarefackföre (Arbetschef.

) ningens sektion n:r 65.

Järnvägs- Arbetsaftal mellan Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag och de
byggnad. bos detsamma anställda järn vägsbyggnadsarbetare.

Arbetstid.

§ 1.

Arbetstiden är 9 timmar pr dag från
och med den 1 :a mars t. o. m. den
31 oktober, 8 timmar pr dag under månaderna
november och februari samt 7
timmar pr dag under december och januari.

Dagar före sön- och helgdagar under
perioden 1 :a mars till 31 oktober afkortas
arbetstiden till 8 timmar pr dag.

Första maj är fridag för de arbetare,
som så önska.

Ackordsarbete.

§ 2.

Arbetena utföras i regel på ackord eller
kontrakt enligt öfverenskommelse mellan
arbetsbefälet och hvarje arbetslag igenom
dess förman.

Ackordspriserna inskrifvas omedelbart
efter uppgörelsen i lagets arbetsbok i de
fall, där icke kontrakt uppgöras.

Garanterad timpenning.

§ 3.

För allt arbete garanteras en timlön
af 40 öre pr timme under år 1907, 42
under 1908, 45 under 1909.

Öfvertidsarbete.

§ 4-

För öfvertidsarbete betalas 50 °/o förhöjning
och vid natt- och söndagsarbeten
100 »/o förhöjning af ofvanstående pris,
därvid öfvertid räknas 2 timmar före och
2 timmar efter eller 4 timmar omedelbart
efter ordinarie arbetstidens slut. I händelse
af tågmissöde, eldsvåda eller olycksfall,
äfvensom då det gäller att afvärja
hotande olyckor af enahanda beskaffenhet,
skall personalen vid järnvägen i den
utsträckning sådant kan af nöden kräfvas
utan vägran utföra såväl öfvertids- som
natt- och söndagsarbete. Vid arbete i skift
erhålles ingen °/o förhöjning.

Olycksfallsersättning. Sjukbjälp.

§ 5.

Sjukhjälp betalas med kronor 1,50 pr
dag från och med första dagen vid olycksfall
eller sjukdom, ådragen i eller genom
arbetet, samt från 4:e dagen för öfrig
sjukdom äfvensom fri läkare och medicin.
Om den sjuke eller förolyckade behöfver
sjukhusvård, bekostas detta af bolaget,
samt utbetalas dessutom till gift ar -

BYGGNADSVERKSAMHET.

413

betare äfven nämnda sjukhjälp jämte fri
läkare och medicin samt fria sjuktransporter
till familjen. Läkarebetyg fordras vid
sjukhjälpens utfående. Förbandsartiklar
skola finnas tillgängliga och erhållas afgiftsfritt
mot rekvisition.

Aflöningsdag.

§ 6.

Aflöning utbetalas senast den 9 i hvarje
månad.

I mån af tillgång och behof utbetalas
senast .14 dagar efter den ordinarie aflöningsdagen
förskott, beräknadt efter 30
öre pr timme.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 7.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
eller afskeda arbetare, samt att använda arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade
eller ej.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarne, att äfskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna fattas
såsom angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

Vid af skedande skall anledningen därtill,
om så påfordras, angifvas.

Förman och arbetslag.

§ 8.

Arbetslaget äger rätt att föreslå förman
eller ombyte af sådan. Vid allt kontrakts-
och ackordsarbete öfverenskommer
laget med förmannen om förmanspenningen.

Förmännen äga rätt att föreslå till antagande
af dem kända arbetare, men äga
icke rätt utan arbetsbefälets hörande afskeda
någon arbetare. Då arbetsstyrkan
måste inskränkas på grund af arbetsbrist,
skall uppsägning ske minst 14 dagar i förväg,
hvilken uppsägningstid jämväl skall
gälla från helt arbetslags sida, om det
önskar afgå.

Verktyg och materiel.

§ 9.

Tidsenliga och praktiska verktyg och
öfrig arbetsmaterial tillhandahålles. Trans -

portmaterial, som tillhandahålles afgiftsfritt,
skall af arbetslagen i den mån, som
omständigheterna medgifva, handhafva^
med aktsamhet.

Bortkomna eller bevisligt genom vårdslöshet
förstörda delar ersättas eller repareras
på lagets bekostnad.

Sprängämnen äfvensom förbrukningsartiklar
tillhandahåller bolaget till själfkostnadspris.

Naturaförmåner.

§ 10.

Arbetarne erhålla fri bostad i järnvägens
baracker eller husrum på bolagets
bekostnad (hos ortsbefolkningen, där så
befinnes lämpligare, samt intill 5 kg.
sänghalm pr man och månad afgiftsfritt.
öfverskjutande kvantitet erhålles till själfkostnadspris
uppå rekvisition.

§ 11.

Postföringen verkställes t. v. som hittills
.utan afseende på försändelsens art,
intill dess Kungl. postverket öfvertager
densamma.

§ 12.

Upphandlingsrekvisitioner efter intill 2
kronor pr dag och man af intjänadt belopp
utfärdas af arbetsbefälet till den person,
laget uppgifver.

§ 13.

Nyktra arbetare äga att medfölja tågen
mot fribiljett i och för proviantering samt
vid till- och frånträde från arbetet.

Meningsskiljaktigheter.

§ 14.

Tvistigheter angående tolkningen eller
tillämpningen af detta aftal få icke föranleda
arbetsinställelse, utan skola hänskjutas
till parternas organisationer.

Aftalets omfattning och giltighetstid.

§ 15.

Här ofvanstående aftal gäller icke de
af järnvägens personal, som äro anställda
med fast månadslön.

414

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnvägs byggnad.

Spårvägs byggnad.

Detta aftal, som i tvenne exemplar är
undertecknad! och utväxladt mellan parterna,
skall gälla från dagen för dess un Godkännes

Orsa den 29 juli 1907.
För Orsa—Härjeådalens järnväg.

För Sv. väg- och vattenbyggarnas
arbetsgivare förbund.

För Svenska arbetsgivareföreningen.

dertecknande och till den 31 december
1909.

Godkännes Hamra st. 23 augusti 1907.

För Sv. järnvägsbyggnadsarb.-fackfören. sektion n:r 92.

För Sv. grof- och fabriksarbetareförbundets
afd. n:r 92 (Svenska
järnvägsbyggnadsarbetarefackföreningen).

För Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet.

Aftal mellan Stockholms nya spårvägsaktiebolag och Svenska
spårvägsförbundets afdelning n;r l:s banbyggaresektion (s. k. fasta

laget i Stockholm).

Med fasta laget förstås de vid banafdelningen
sysselsatta arbetare — 35 å
40 man —, som under alla förhållanden
hafva anställning hos spårvägsbolaget året
om, så ock de arbetare, som hädanefter
antagas vid banafdelningen, och hvars anställning
icke är af tillfällig natur. Utöfver
detta antal anställda arbetare hafva endast
tillfällig anställning och tillhöra sålunda ej
fasta laget.

Aflöning'' in. in.

§ l Mom.

1. Till fullgod banbyggare eller
reparatör utbetalas 1 :sta året 45 öre pr
timme, 2:dra och 3:dje året 47Va öre pr
timme, 4:de året och därefter 50 öre pr
timme.

Mom. 2. Allt efter skicklighet och flit
erhåller arbetare högre lön och skola dugliga
arbetare, som arbetat ett flertal år
i yrket åtnjuta högre löner än minimilönerna.
För erhållande af förhöjd minimilön
fordras _ väl vitsordadt arbete samt
godt uppförande.

Mom. 3. Till banafdelningen hörande
kuskar, som hafva månadslön och fyllt 21
år betalas en begynnelselön af kr. 105: —
pr månad, efter ett års tjänstgöring kr.
110: — pr månad, efter 4 års tjänstgöring
kr. 115:— pr månad, efter 6 års tjänstgöring
kr. 120:— pr månad och efter 8
års tjänstgöring kr. 125: — pr månad.

Mom. 4. Under tiden 1 november—30
april skola arbetarne erhålla stöflar, samt
regnrock hela året i följd.

§ 2.

Verkkuskarne erhålla i beklädnad kavaj,
vinter- och sommarmössa samt under tiden
1 november''—30 april stöflar. Aflöningen
utbetalas för dessa arbetare, hvilka hafva
timlön hvarje lördags e. m. mellan kl.
1—2. Infaller nämnda dag å helgdag, sker
aflöningen å näst föregående helgfria dag.
För dem, som hafva månadslön, sker aflöningen
den 15 :de och sista i hvarje månad.
De, som hafva, månadslön, erhålla 40
kr. den 15 :de och resten den sista i månaden.
Infalla nämnda dagar å sön- eller
helgdagar, utbetalas aflöningen likaledes
för de senast angifna å näst föregående
helgfria dag.

§ 3.

Arbetstid.

Mom. 1. Ordinarie arbetstid för dem, som
hafva timlön, är under månaderna maj—
oktober 57 timmar pr vecka, och under
den tid af året, då dessa arbetare tjänstgöra
som s. k. andra män, 10 timmar pr
dag, hvarvid tjänstgöringen indelas efter
samma bestämmelser som för ordinarie
spårvakter.

Mom. 2. Ordinarie arbetstid under maj
-—oktober räknas från kl. V2 7 f. ,m. till
kl. 6 e. m. med en V2 timmes frukosttid
och en timmes middagsrast.

Mom. 3. Följande arbetstider betalas
under dessa månader med 50 procents förhöjning
af timlönen:

1) mellan kl. 6 e. m. och kl. V2 7 f. m.

2) hvad som öfverstiger 7 timmar å
lördagar, samt

BYGGN ADSVERKSAMHET.

415

3) sön- och helgdagar.

Under den öfriga tiden af året utgår
öfvertidsprocent för hvad som öfverstiger
10 timmar under loppet af 24 timmar,
enligt samma aflöning som för spårvakter
enligt deras aftal § 9.

Mom. 4. Vid bestämmandet, huruvida
öfvertidsarbete skall anses vara utfördt
å sön- eller helgdag, gäller vanlig dygnsberäkning
(från kl. 12'' på natten till kl.
12 påföljande natt).

Mom. 5. Den i mom. 2 och 3 angifna
arbetstiden och öfvertidsersättningen tilllämpas
oförändrad hela året i följd för
det s. k. reparationslaget.

Mom. 6. Tjänstgöringen för dem, som vintertiden
beordras å snöplogarna, får så vidt
möjligt icke öfverstiga 4 å 5 timmar i
följd.

Mom. 7. De i detta aftal inbegripna
arbetare garanteras under alla förhållanden
en arbetstid af minst 10 timmar
pr arbetsdag utom lördagar.

§ 4.

Fridagar.

Mom. 1. Alla vid banafdelningen anställda
erhålla 4 timmars ledighet 1 maj
och midsommarafton utan afdrag å lön.

Mom. 2. Alla anställda, som varit minst
ett år i bolagets tjänst, erhålla 7 dagars
semester under sommarmånaderna äfvenledes
utan afdrag å lön.

Mom. 3. Infaller någon af dagarna 1 :sta
maj eller midsommarafton på en lördag,
upphör arbetet kl. 1 e. m., men erhålla
arbetarna denna dag 4 timmars extra aflöning.

Mom. 4. De, som hafva månadslön, erhålla
fridag hvar 7 :de dag. Vintermånaderna
äga arbetarna rätt att mot afdrag
af timlönen erhålla hvar 7 :de hvardag
och hvar 7 :de söndag som fridag, med
skyldighet att, om väderleksförhållandena
det fordra, tjänstgöra mot öfvertidsersättning
i enlighet med hvad i § 3 är stadgadt.

mala arbetstiden efter § 1 intill den tid, Spårvägsdå
ersättning enligt lag börjar utgå, an- byggnad.
kommande på styrelsens ompröfning att
vid genom olycksfall föranledd längre tids
sjukdom eller invaliditet afgöra, huruvida
ytterligare bidrag skall lämnas.

Mom. 3. Hvarje arbetare, som varit anställd
ett år i bolagets tjänst, erhåller
fri sjukhusvård samt för sig själf, hustru
och barn under 15 år fri läkarevård och
medicin.

Mom. 4. Vid inträffad invaliditet eller
eljest förminskad arbetsförmåga äger
vederbörande rätt att erhålla annat arbete
vid bolaget, om sådant finnes, och om
han det kan utöfva, äfvensom att komma
i åtnjutande af det understöd för hos bolaget
anställd personal, som framdeles
kan komma att bestämmas, i hvilket afseende
erinras om de därom nu inledda
förhandlingar.

§ 6.

Skattens inbetalning.

Mom. 1. Af den personalen påförda
skatten till stat och kommun för inkomst
vid bolaget betalar bolaget hälften, andra
hälften betalas af personalen, hvilket afdrages
å aflöningen, i den mån skatten
skall betalas.

Mom. 2. För dem, som hafva timlön,
sker afdraget andra aflöningen i den månad
skatten förfaller till inbetalning samt
för dem, som hafva månadslön, sista söckendagen
i nämnda månad; afdrag må
dock ej ske i månad näst före hyreskvartal.

§ 1.

Föreningsrätten m. in.

Rätten att under alla förhållanden fritt
och okränkt deltaga i arbetet skall likasom
föreningsrätten hållas i ömsesidig helgd.
Jämväl respekteras arbetsgifvarnes rätt att
antaga och afskeda arbetare, oberoende
utaf, huruvida de tillhöra någon viss organisation
eller ej.

§ 5.

Sjukdoms- och olycksfallsersättning.

Mom. 1. För de arbetare, som arbetat
minst ett år vid bolaget, utbetalas vid
vederbörligen anmäld och styrkt sjukdom,
som inträffat under anställningstiden, half
aflöning intill 60 dagar pr kalenderår, räknadt
från den dag, då sjukdomsfallet kom
under läkarebehandling, och äger han efter
tillfrisknandet åter inträda i tjänstgöring,
hvaremot vid längre tids sjukdom frågan
om vidare bidrags lämnande skall bero
på särskild pröfning.

Mom. 2. Vid oförmåga till arbete, föranledd
genom olycksfall i tjänsten erhåller
den skadade full aflöning efter den nor -

§ 8.

Aftalets tolkning.

Mom. 1. Om tvist af detta aftals tolkning
skulle uppstå mellan arbetare och
bolaget, skall frågan hänskjutas till respektive
styrelser, som inom loppet af 14
dagar har att öfverlägga och söka på
fredlig väg bilägga tvisten.

Mom. 2. Skulle enighet ej uppnås, hänskjutes
frågan för afgörande till en skiljenämnd
af 5 personer, hvilka tillsättas efter
följande grunder: bolagets styrelse
utser två och personalen två ombud, hvilka
tillsammans utse femte man, som skall
vara opartisk. Skulle skiljenämnden ej
kunna ena sig om femte person, utses

416

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Spårvägs byggnad.

denne af Stockholms stadsfullmäktiges ordförande.

Mom. 3. Skiljenämndens utslag, som
skall vara färdigt senast 14 dagar efter det
nämnden blifvit fulltalig, gäller som laga
kraftvunnen dom.

§ 9-

Giltighets- och uppsägningstid.

Mom. 1. Detta aftal, som träder i kraft
från och med den 1 december 1907, gäller
till den 31 december 1912. Uppsäges ej
aftalet af någondera parten 6 månader
före giltighetstidens utgång, anses detsamma
förlängdt hvarje gång för en tid af
två år i sänder.

Uppsägningen kan gälla aftalet i dess
helhet eller viss del däraf.

Mom. 2. Rätt till uppsägning äger
Stockholms nya spårvägsaktiebolags styrelse
och Svenska spårvägsförbundets afdelning
n:o 1 banbyggaresektion, Stockholm.

§ 10.

Särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Hvarje arbetare är skyldig att
uträtta så mycket och så godt arbete,
som i hans förmåga står.

Mom. 2. Arbetaren får under arbetstiden
icke onödigtvis aflägsna sig från sin arbetsplats
och ej utan giltig orsak samspråka
med andra. All tidnings- eller annan
läsning under arbetstiden är förbjuden.

Mom. 3. Arbetaren skall efterkomma
af yrkesinspektionen eller befälet lämnade
föreskrifter för undvikande af fara och
skada.

Mom. 4. Samtliga verktyg och materialier
skola af arbetarne med omsorg och
aktsamhet handhafvas, samt hvarje observeradt
fel eller skada å dessa skall genast
delgifvas vederbörandé befäl.

Mom. 5. Anser arbetare, att orättvisa
vederfarits honom i ett eller annat afseende,
må han vädja till baningenjören
eller hans ställföreträdare. Vinnes ej rättelse
hos dessa, äger arbetare rätt att antingen
själf eller genom sin organisation
vädja till högre myndighet.

Mom. 6. Baningenjören eller hans ställföreträdare
äger rätt att för tillfället omedelbart
skilja från arbetet:

1) den, som uppsåtligt eller genom grof
vårdslöshet skadar annan person;

2) den, som icke iakttager ärligt, nyktert
och godt uppförande;

3) den, som visar trots emot förmans
under arbetet gifna order;

4) den, som uppsåtligt eller genom grof
vårdslöshet skadar materialier och verktyg,
färdigt eller påbörjadt arbete eller andra
arbetares tillhörigheter;

5) den, som två på hvarandra följande
dagar eller upprepade gånger varit frånvarande
utan permission eller anmäldt giltigt
förfall.

Mom. 7. Personalen erhåller fri fart
på bolagets vagnar i öfverensstämmelse
med trafikpersonalen.

Mom. 8. Såväl bolaget som arbetare
äger rätt till en månads ömsesidig uppsägning.
Arbetare får icke skiljas från
sin anställning på grund af mindre förseelser,
utan skall vid sådant fall, varning
eller förlust af fritid (löneafdrag)
först äga rum.

Om framdeles, på grund af ändrade organisationsformer,
sektionen öfvergår till
särskild afdelning af Sv. spårvägsförbundet,
äger denna afdelning att ikläda sig
såväl rättigheter som skyldigheter gentemot
detta aftal, äfvensom, i händelse spårvakterna
komme att öfvergå till denna afdelning,
deras i aftal med Sv. spårvägsförbundets
afd. n:o 1 uppgjorda förhållanden
med bolaget öfverflyttas på nämnda
afdelning.

Stockholm den 26 nov. 1907.

För Stockholms nya spårvägs- För Svenska spårvägsförbundets
aktiebolag. afd. n:r 1.

För Banbyggarsektion.

ALLMÄNNA ARBETEN.

417

XVII. Allmänna arbeten.

Bestämmelser angående arbets- och löneförhållanden vid Stockholms
stads arbeten.

Gemensamma bestämmelser.

Antagande af arbetare.

§ 1.

Vid arbetares antagande skall alltid dugligheten
i främsta rummet vara det bestämmande.
Därnäst skall hänsyn tagas
till, att den sökande är mantalsskrifven
i staden eller närliggande kommuner eller
har försörjningsplikt; börande under i öfrigt
lika förhållanden den äga företräde,
som förut haft anställning vid stadens
arbeten och därvid visat sig vara lämplig
och duglig.

I den utsträckning vederbörande arbetsbefäl
finner lämpligt skall förmedling af
anställning vid stadens arbeten ske genom
Stockholms stads arbetsförmedling.

Vid förestående, mera omfattande minskning
af arbetsstyrkan inom en afdelning
bör vederbörande arbetsbefäl därom göra
anmälan till förmedlingsans tälten.

Arbetsaftal. Arbetsledning.

§ 2.

Då af arbetsbefälet sådant påfordras,
skall mellan vederbörande arbetschef eller
dennes representant och vederbörande arbetare
träffas ett skriftligt arbetsaftal i
enlighet med bifogadt aftalsformulär (bil.

4) och här meddelade bestämmelser.

Vederbörande arbetschef eller dennes representant
fördelar och leder arbetet samt
antager och afskedar arbetare, utan att
någon deras förening därvid må ingripa.
Arbetsförman äger dock ej rätt att afskeda
arbetare förr, än närmast högre arbetsbefäls
medgifvande inhämtats.

Uppsägningstid.

§ 3.

Därest vid arbetares anställning icke
annorlunda bestämmes, skall gälla en ömsesidig
uppsägningstid af 8 dagar, och
skall uppsägningstiden under alla förhållanden
strängt iakttagas af båda parter 839/o8.

Arbetsaftal.

na. Vid svårare förseelse må dock arbetare
kunna omedelbart afskedas.

Ordningsregler.

§ 4.

Arbetare åligger att i sitt arbete uppträda
nyktert och ordentligt samt med
flit och omsorg utföra så mycket och så
godt arbete, som i hans förmåga står.

Arbetare må icke inskränka arbetstiden
genom dess användande till annat än förelagdt
arbete.

Föreningsrätt.

§ 5-

Eätten, att under alla förhållanden fritt
och okränkt deltaga i arbete skall likasom
föreningsrätten, hållas i ömsesidig
helgd.

Arbetstid.

§ 6.

Den ordinarie arbetstiden är i regel begränsad
till 10 timmar hvarje helgfri dag,
med de undantag, som för vissa slag af
arbetare (såsom vakter, de vid verkens
drift anställda m. fl.) kunna betingas af
hänsyn till deras särskilda åligganden.

Där så ske kan, skall arbetet afslutas
på lördag kl. 2 e. m. utan middagsrast
samt å jul-, nyårs-, påsk-, pingst- och
midsommarafton kl. 12 på dagen.

Å hvarje arbetsplats skall om möjligt
finnas ett anslag, angifvande den ordinarie
arbetstidens början och slut samt rasterna
under olika arbetsdagar i veckan.

Arbetet skall påbörjas och afslutas på
de för hvarje arbetsplats bestämda tider,
för så vidt arbetsbefälet icke finner hinder
därför möta.

Ofvertidsarbete.

'' § 7.

Arbete, utfördt å annan tid än den ordinarie
arbetstiden, betraktas såsom öfver 27 -

Kommunal

drift.

418

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Kommunal tidsarbete och betalas, där icke annorlunda
drift. blifvit bestämdt, med visst tillägg till den
ordinarie timlönen, utgörande för sön- och
helgdagsarbete 100 procent och för annat
öfvertidsarbete 50 procent. Vid bestämmandet
huruvida öfvertidsarbete skall anses
vara utfördt å sön- eller helgdag gäller
vanlig dygnsberäkning (från kl. 12
på natten till kl. 12 påföljande natt).

Vid arbete i skift och vid regelbunden
vakthållning äfvensom för driftspersonalen
vid de olika verken bestämmes aflöningen
oberoende af hvad om tilläggsprocent för
öfvertidsarbete är fastställdt.

För den tid, som åtgår till maskiners
eller redskaps regelbundna vård eller skötsel
(ej reparationsarbete), åtnjuta ifrågavarande
arbetare endast ordinarie timpenning.

Arbete å sön- och helgdagar skall i största
möjliga mån inskränkas.

Aflöningsdag.

§ 8.

Aflöningen utbetalas till arbetaren själf
eller hans befullmäktigade ombud å bestämd
dag, hvar 14 :de dag eller två gånger
i månaden.

Aflöning utbetalas för arbetares verkliga
arbetstid; dock skall — då under
vintertiden dagarnas korthet och frånvaron
af artificiell belysning nödvändiggör arbetstidens
inskränkning — aflöningen utgå
för minst 8 timmar.

Normal timpenning.

§ 9-

Den normala timpenningen skall för i
yrket fullt utbildad och fullt arbetsför
samt erkändt duglig arbetare utgå med
det belopp, som för hvarje särskildt fack
är bestämdt i här vidfogade specialbestämmelser
(bil. 1—3).

För arbetare, som icke motsvarar de
sålunda angifna fordringarna, kan timpenningen
i större eller mindre man nedsättas
under den bestämda normaltimpenningen,
dock med högst tjugu procent.

Arbetare kan, efter arbetsbefälets afgörande,
erhålla högre timpenning än den
normala.

Ackordsarbete.

§ 10.

Ackordsarbete användes i alla sådana
fall, där dylikt befinnes vara lämpligt.

Vid allt ackordsarbete träffas öfverenskommelse
mellan vederbörande arbetschef
eller dennes representant och den eller
de arbetare, åt hvilka ackordet erbjudes,
och skall uppgörelse därom, så vidt möjligt,
ske före arbetets påbörjande. I undantagsfall,
då på. grund af arbetets beskaffenhet
dylik öfverenskommelse icke

kan på förhand träffas, må dock, om båda
parterna därom äro ense, fastställandet af
ackordspriset ske först viss tid efter arbetets
påbörjande.

Där så i särskilda fall befinnes lämpligt,
bör, under den förutsättning, att arbetsmetoder
och arbetstid ej undergå sådana
förändringar, som kunna betinga motsvarande
ändringar i ackordsprisen, öfverenskommelse
träffas om fasta ackordsprislistor,
hvilka skola gälla för viss, längre
tid.

Vid gemensamhetsackord erhåller arbetaren
del i ackordsöfverskottet enligt den
beräkningsgrund, hvarom vid ackordsaftalets
träffande öfverenskommits. Vid dylikt
ackord, som varar längre tid än två
veckor, äger arbetaren, därest icke annorlunda
blifvit bestämdt, att vid första aflöningstillfället
utbekomma s. k. förskott,
beräknadt efter den för honom gällande
timpenningen. ''Uppmätning bör ske minst
en gång i månaden, så att arbetaren vid
andra aflöningstillfället erhåller då intjänt
öfverskott. Vid uppmätning äger
arbetslaget rätt att hafva ett ombud närvarande.

Vid allt ackordsarbete skall arbetarens
timlön vara garanterad.

Arbete utom arbetsplatsen.

§ 11.

Vid verkstad, varf eller annan fast arbetsplats
anställd arbetare, som beordras
utföra arbete å annan arbetsplats,
äger utöfver vanlig aflöning åtnjuta skälig
ersättning för honom där förorsakade olägenheter
eller extra kostnader.

Olycksfallsersättning. Sjukhjälp.

§ 12.

Vid oförmåga till arbete, föranledd af
olycksfall i arbete för stadens räkning,
erhåller arbetaren ersättning med 1 krona
50 öre om dagen från den dag, då olycksfallet
kommit under läkares behandling,
och intill dess stadens ersättningsskyldighet
på grund af i lag stadgade bestämmelser
inträder. Dessutom betalar verket,
där så erfordras, sjukhusafgift på allmän
sal eller afgift på allmän klinik.

Blifver arbetare, som icke kan blifva
medlem uti af stadens verk understödd
sjukkassa, oförmögen till arbete på grund
nf sjukdom, hvilken ej vållats af sådant
olycksfall, som i föregående moment sägs,
och har. sjukdomen blifvit vederbörligen
anmäld och af verkets läkare styrkt, erhåller
arbetaren från och med den dag,
då sjukdomsfallet kommit under läkares
behandling, sjukhjälp med 1 krona 25 öre
om dagen; dock att dylik sjukhjälp icke
utgår för mer än 60 dagar under loppet
af ett kalenderår. Arbetaren erhåller där -

ALLMÄNNA ARBETEN.

419

jämte kostnadsfri vård af verkets läkare
samt medicin, som af denne föreskrifves.

Förlikning’ och skiljedom.

§ 13.

Meningsskiljaktigheter, hvilka uppstå
emellan vederbörande arbetsledare ochartare
angående tillämpningen af dessa bestämmelser
eller hvad därmed står i omedelbart
sammanhang och icke genom ömsesidig
öfverenskommelse kunna lösas, böra
hänskjutas till utredning och biläggande
genom en permanent förlikningsnämnd. Till
denna nämnd, inför hvilken de tvistande
parterna äga sin talan utföra, väljas för
hvarje år 3 ledamöter jämte 3 suppleanter
af stadens arbetschefer gemensamt och 3
ledamöter likaledes med 3 suppleanter af
stadens arbetare gemensamt samt af de sålunda
valde 6 delegerade en 7 :de ledamot,
hvilken skall leda nämndens förhandlingar.
Skulle dessa ej enas vid valet, anmodas
Stockholms stadsfullmäktiges ordförande
att utse den 7 :de ledamoten af nämnden.
Afgår ledamot eller suppleant, skall i öfverensstämmelse
med hvad nu föreskrifvits
ny ledamot eller suppleant utses i den afgångnes
ställe.

Då en uppkommen tvist blifvit till nämnden
hänskjuten, bör nämnden så snart
ske kan sammanträda för att med alla till
buds stående medel söka åstadkomma förlikning
mellan parterna.

Vill part icke anlita förlikningsnämnden,
eller har till nämndens handläggning
öfverlämnad tvistefråga icke genom nämndens
åtgörande ledt till förlikning inom
14 dagar efter dess hänskjutande till nämnden,
äger part påkalla tvistefrågans afgörande
af 5 ojäfviga skiljemän, hvilka
utses: 2 af det stadens verk, tvisten gäl -

ler (byggnadskontoret, kyrkogårdsnämndens
arbetsbefäl, gasverket eller renhållningsverket),
2 vare sig af den eller de
arbetare, tvisten afser, eller af deras yrkesförening
samt den o :te, som skall leda
nämndens förhandlingar och vid lika röstetal
fälla utslaget, af- de sålunda valde 4
skiljemännen. Enas skiljemännen icke vid
valet af ordförande, anmodas öfverståthållareämbetet
att utse den 5 :te ledamoten.

Om möjligt skall skiljenämnd vara konstituerad
senast den 14:de dagen, och skiljedom
afkunnas senast den 30:de dagen
efter den dag, då skiljedom påkallats.

Bestämmandet af ackordsprisens storlek
må icke dragas under skiljenämnd, men väl
inför förlikningsnämnden, försåvidt båda
parterna därom enas.

§ 14.

Vid Stockholms stads arbeten får blockad,
strejk eller lockout icke under några
förhållanden äga rum.

Giltighetstid.

§ 15.

Förevarande bestämmelser jämte vidfogade
specialbestämmelser gälla till den 1
maj 1909 och därefter år efter år, därest
icke Stockholms stadsfullmäktige annorlunda
besluta eller uppsägning genom offentligt
tillkännagifvande minst 60 dagar
före bestämmelsernas utlöpande skett vare
sig af stadens verk eller af stadens arbetare
jämlikt beslut å allmänt möte.

Dessa bestämmelser afse samtliga i efterföljande
specialbestämmelser angifna arbetare
vid Stockholms stads arbeten inom
staden och i dess omedelbara närhet.

Ofvanstående bestämmelser, jämte vidfogade specialbestämmelser, godkännas.
Stockholm den 21 maj 1907.

För Stockholms stads arbetschefer För Stockholms stads arbetare,
och vidkommande verk.

Bil. 1.

Special bestämmelser.

Byggnadskontorets och kyrkogårdsnämndens
arbeten.

Jord- och diversearbetare:
kran- och jordschaktarbasar . . . 50 ö. i tim.
pålningsarbetare, jordschaktare och

diversearbetare ........ 42 » »

muddringsarbetare, lasskrifvare och
yrkeskunniga betonarbetare . . 45 » »

kloakrörläggare.........48 » »

manliga trädgårdsarbetare (yrkes -

kunniga) ...........45 ö. i tim.

kvinnliga trädgårdsarbetare ... 28 » »

Stenarbetare:

stenhuggare.........55» »

gråstensmurare och cementarbetare 50 » j

laddarbasar...........65 > *

bergsprängare..........50 » >

Tegelmurare:

tegelmurare, årsanställda .... 60» -

hjälpare, manliga........42 » »

s kvinnliga.......32 » >

Kommunal

drift.

420

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kommunal

drift.

Träarbetare:

timmermän, byggnads-.....52 ö. i tim.

> hamns- och yarfs- . . 50» »

snickare, byggnads- och fin- ... 55 > »

Järnarbetare:

smeder, filare, grofplåtslagare och

svarfvare...........50 > »

hjälpare, vuxna.........40 » »

förare af ångvält under gång . . 55 » »

hjälpare å > » » . . 45» »

Dykeriarbetare:

reparatör af dykarkläder .... 50 » »

dykarskötare..........45» »

dykarpumpare........ . 42 » »

Nattvakter:

ordinarie nattvakter.......40 » »

tillfälliga > .......42» »

uppgräfning af lik och dess flyttning
från graf till graf (vagn): för stort lik
kr. 12:00, för barn kr. 4:00;

gräfning af gemensamhetsgraf: för stort
lik kr. 3:00, för barn kr. 1:00;

bärning af lik från vagn till graf: 50
öre pr man;

uppflyttning ur källare: 50 öre pr man;
graf klädes ut- och inbärning: 50 öre
pr gång;

passning vid begrafningar (bättre klädsel)
samt monumentens nedtagning och
uppsättning: den fastställda timpenningen;

för anskaffning af skyfflar: 16 kr. pr
man årligen.

Bil. 2.

Gas- och elektricitetsverken.

Arbetare vid vattenledningen:

rörläggare och mätareuppsättare . 48 > »

diktare och hjälpare......44 » »

kollämpare...........42 » »

eldare: första året. ...... 120 kr. i mån.

> efter ett års anställning 130 » »

Kyrkogårdsnämndens arbetare:

dödgräfvare...........45 ö. i tim.

trädgårdsarbetare, manliga .... 42 > »

> kvinnliga ... 28» »

slöjdare...... 52 » »

maskinvakt...........46 > »

kuskar: under första året . . . 105 kr. i mån.

> efter ett års anställning 110 > >

> > tre > » 115 > »

» s sex > » 120 > »

i 3 tio » > 125 » »

Ackordspriser för dödgräfvare:

gräfning och igenfyllning af familjegrafvar: för

stor person.

	2,10	m.	djup	kr.	5	50
	2,40	»			7	50
2,70-	-3,oo	>			9	—
3,80	-3,60	■»			12	—
3,90-	-4,20	■»		2>	14	50
4,50-	—4,80	>	>	1	18	—

för barn.

1,80	m. djup	kr.	1: 75
2,10				2: 25
2,40				4: —
2,70—3,00				6: 50
3,30—3,60				8: 50
3,90-4,20		>	11: —
4,50'' 4,80				14: —

allmänna grafvar: för stort lik kr. 4: 00,
för barn kr. 1: 50;

dubbelgrafvar 50 proc. förhöjning å samtliga
priser;

I. Gasverken.

1. Värtagasverket.

A. Arbeten på skift om 8 timmar:
gastillverkning: system I pr 1,000 m3 tillverkad

gas........kr. 8: —

> system II pr 1,000 ms

tillverkad gas..........> 3:25

i ackordspriset är ersättning för släggning
och lagning af retorter i drift inberäknad
;

aflöningen för båda systemen samman -

slås ;

maskinvakt vid kolgasverket . . . 56 ö. i tim.
> » vattengasverket . . 54 > »

gastillverkare......... 65 » »

ångpanneeldare..........54 » >

handtlangare..........53 » >

saltkokare............58 » »

jämte bibehållande af nu utgående
premier,

tillverkare af kaustik ammoniak . 60 » »

smörj are vid system II......54 » »

B. Öfriga arbeten:

handtlangare och diversearbetare . . 42 » »

3 vid svårare arbeten . 44 > »

för extra arbete i samband med kollossningen
erhåller ordinarie kol lossare

............ 43 » »

maskinvakt vid kokskross (dagarbete) 46 » »

smeder, filare, grofplåtslagare och

svarfvare...........50 » »

järnarbetare, hjälpare (vuxna) ... 40 > >

Ackordspriser	för transport af kol (pr ton)
fr. boden n:r 1 till syst. I: 31 ö.;	till syst. II: 25 ö
» »2	> j 33 »	> » 28 »
> »3	. > 37 3	3 3 25 3
3 3 4	■» » 40 »	» ■» 28 »
■» »5	» » 46 »	3 3 31 3
» » 6		» » 34 »

ALLMÄNNA ARBETEN.

421

2. Klaragasverket.

A. Arbeten på skift:
gastillverkning pr 1,000 m3 tillverkad gas kr. 8: —
i aokordspriset är ersättning för släggning
och lagning af retorter i drift in -

beräknad ;

ångpanneeldare..........54 ö i tim.

handtlangare...........53 » »

B. Andra arbeten:

handtlangare...........42 » >

3. Kolgården vid Värtan.

Lossning af gaskol.......20 ö. pr ton

> 2 ångkol.......24 > »

lastning af kol på järnvägsvagn 29 » »

Då laget utan eget förvållande får vänta med
lossningens början utan att erhålla extra
arbete, betalas väntpengar (dock icke för
kortare tid än 1/ä timme) med 42 ö. i tim.

4. Mätare- och rörledningsafdelningen.

Börläggare, servisarbetare och mätareuppsät tare.

............48 ö. i tim.

hjälpare och handtlangare . ... 42 2 »

II. Elektricitetsverken.

kast anställda eldare och smörjare:

under första året......120 kr. i mån.

efter ett års anställning . . 130 » >

eldare, som ej äro fast anställda (extra):

under första året........44 ö. i tim.

efter ett års anställning .... 46 » »

kabelmontörer, lista.....130 kr. i mån.

» 2:dra.....135 » >

» 3:dje.....140 » >

montörhjälpare, vana.......45 ö. itim.

handtlangare...........42 » »

Transport af kol vid Värtan.
Transport af kol till krossen från det område,
som i norr och söder begränsas af kolladans
väggar och i öster och väster af linjer genom
de två på 15 m. afstånd från trattarna be -

lägna pelareparen......13 ö. pr ton

från öfriga delar af kolladan . 18 > »

transport af kol från kolgården

till kolladan.........40 » » .

vid arbete på tid.......43 > i tim.

Bil. 3.

Renhållningsverket.

A. Hämtningsafdelningen.

Aflöningen för det ordinarie arbetet utgör: 1.

för hämtning under natt 14 öre per
kärl, hvartill kommer 1 krona per dag
och man, oafsedt om arbetaren å natten
tjänstgjort eller icke (den s. k. dagkronan).

Listpenningar utgå med 60 öre per natt.

För nu angifna aflöning skola utan särskild
ersättning utföras följande arbeten,
nämligen rapporters fortskaffande från och
till hufvudkontoret, sågning och huggning
af ved samt all körning af kol, ved och
koks.

2. För nuvarande brovaktstjänstgöring
5 kronor per vakt.

Ersättning för öfvertidsarbete utgår med
40 öre pr timme under dagtid, hvarmed
förstås tiden mellan kl. 6 f. m. och- 9
e. m., och med 60 öre pr timme under natt
eller sön- och helgdag.

För »budade» kärl, som ej kunnat hämtas
på grund af fel från den budandes
eller budningsbokhållares sida, lämnas ersättning,
såsom för hämtade kärl.

Hvarje arbetare erhåller under sommaren
en veckas ledighet med bibehållande
af dagkronan.

B. Graturenhållningen.

Aflöningen för det ordinarie arbetet utgör
pr månad:

för ordinarie renhållningsarbetare:

under första året..........100 kr.

efter ett års anställning.......105 »

» tre > s .......110 »

» sex s » 115 »

> tio » » 120 >

för ordinarie renhållningskuskar:

under första året..........105 2

efter ett års anställning......110 2

2 tre 2 2 115 2

» sex 2 2 120 2

2 tio 2 2 ...... 125 2

för dagsopare...........90 2

» soparbasar i s. k. baspengar ... 10 2

Extrakuskar erhålla 35 öre i timmen.

Ersättning för öfvertidsarbete .utgår för
samtliga ofvanstående arbetare utom stalldrängar
med 40 öre per timme; dock att
för öfvertid under natt samt sön- och
helgdag betalas 60 öre pr timme.

Beträffande den ordinarie arbetstiden
gäller (utom för stalldrängar) följande:

a) å söckendagar utgör arbetstiden 10
timmar, för kuskar 11 timmar (däri inberäkhadt
tiden för hästens skötsel);

b) en timmes arbete under natt beräknas
motsvara 1 Va timmes söckendagsarbete;

0) som natt anses tiden från kl. 9 e. m.
till kl. 6 f. m.;

d) som sabbatstid anses, tiden från kl.
6 f. m. till kl. 9 e. m. ,å sön- och helgdagar; e)

å sön- och helgdagar anses som ordinarie
arbetstid 6 timmar på morgon eller
förmiddag utan beräkning af tidstilllägg; -

Kommunal

drift.

422

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kommunal

drift.

f) den effektiva arbetstiden får ej öfverskrida
6 timmar i en följd;

g) den tid, arbetare skall arbeta utöfver
natt- och morgonarbete, är han
skyldig utgöra halfdagsvis i tur och ordning
på för- eller eftermiddag, därvid han
skall verkställa hvad arbete, som förekommer.

Dessutom är arbetare skyldig att halfdagsvis
i mån af behof å för- eller eftermiddag
utföra arbete äfven de dagar, då
hän enligt förestående bestämmelser skulle
åtnjuta ledighet; dock skall ersättning
lämhas för öfvertid, hvilken ersättning utbetalas
vid första aflöningstillfället efter
arbetets utförande.

Sopare, hvilka äro körvana, äro under
tjänstgöring skyldiga ersätta lediga kuskar.

Samtliga arbetare äro underkastade de
förändringar i tid och sätt för arbetets
utförande, som betingas af vederbörande
myndighets föreskrifter eller förändrade
anordningar vid sopstationerna, dock så att
hvad här ofvan föreskrifves om arbetstidens
längd icke undergår någon förändring.

Skulle någon ändring i gällande arbetsordning
företagas under sommarmånad,
skall underrättelse därom lämnas till arbetarne
minst 14 dagar i förväg.

Under tiden från och med den 1 maj
till och med den 30 september skall hvarje
arbetare erhålla ledighet från arbetet
hvarannan måndag utan afdrag å aflöningen.
Stalldrängar erhålla i tur och ordning
en fridag i månaden utan afdrag å
lönen.

C. Afdelningen vid Löfsta.

Timmermän, byggnads- .... 52 ö. i tim.
» hamns- och varfs- 50 » »

latrinarbetare..........48 > >

> vid ösning af latrin

i pråm...........55 » »

smeder............50 » »

hjälpsmeder..........40 » »

ångpanneeldare.......105 kr. pr mån.

nattvakter......... 4» » natt

pråmstyrare..........30 ö. i tim.

Tiden beräknas från afgången från Löfsta
till återkomsten (utan öfvertidsberäkning).
Pråmstyrare är skyldig, att under
den tid, för hvilken han erhåller betalning,
utföra arbete ombord i enlighet med
befalhafvarens order. Vid uppehåll under
resa, förorsakad! af naturhinder, därvid
arbete icke förekommer, betalas half timpenning.

Diversearbetare 42 öre i timmen.

För skrotplockning vid lastning af dagsopor
betalas kr. 3: 50 pr dag.

Till räknekarl betalas under latrinlossning
på landet 3 kronor 50 öre om dagen
med skyldighet för räknekarlen att biträda

vid lossningen. Räknekarl skall utan särskild
ersättning styra latrinpråm till och
från lossningsplatsen under högst tio timmar
pr dag samt under vistelsen därstädes
ansvara för pråmens pumpning och noggranna
vård.

Ackordspriser.

Lossning af sopvagnar med pråmlastning:
50 öre pr registerton.

(Då latrin af extra manskap inblandas,
afdrages 1 ton för 40 kärl.)

Rundlossning af sopvagnar: kr. 1: 10 pr
vagnslast.

För rundlossning af sopor ur järnvägsgodsvagn:
2 kr. pr vagnslast.

För ensidig lossning: förhöjning pr rum
25 öre.

(Vagnslossare, tillhörande dagsoplaget,
erhålla hvar tredje sön- eller helgdag fri.)

Utlastning af vintersopor: 80 öre pr registerton.

(Laget skall utan ersättning inblanda
latrin.)

Vid ösning 1 öre pr kärl. Då latrinen
understiger 2 meter under däck, 1 öres
tillägg pr kärl.

Skrotkörning pr tralla 75 öre.

Lossning af skräpsopvagnar: pr vagnslast
5 kronor, ensidig lossning 6 kronor.

Lossning och förbränning af skräpsopor
:

vid nya ugnen, 8 timmars skift, pr vagnslast
kr. 5: 50.

Manskapet vid nya ugnen erhåller hvar
tredje söndag fri samt en veckas ledighet
under sommaren med full betalning;

vid gamla ugnen pr vagnslast kr. 8: 40.

Pudrettlastning i fartyg eller järnvägsvagn
: pr hektoliter 3 öre.

Lossning och magasinering af torf: i
öfre ladan 1 Va öre och i nedre ladan 1 (4
öre pr hektoliter.

Bil. 4.

Formulär till arbetsaftal.

Mellan N. N. och N. N., hvilken denna
dag antagits såsom arbetare vid Stockholms
stads ............ (verk) med en ömse*

sidig uppsägningstid af............ dagar,

är det aftal träffadt, att för arbetarens
ifrågavarande anställning skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse gällande
»Bestämmelser angående arbets- och löneförhållanden
vid Stockholms stads arbeten».

Af detta aftal äro två lika lydande exemplar
underskrifna och utväxlade.

Stockholm den .......................

Bevittnas:

Uppsagdt den

ALLMÄNNA ARBETEN.

423

Förklaringar och tilläggsbestämmelser.

Vid d& gemensamma bestämmelserna.

Vid § 1.

Arbetare, som för fullgörande af sin
värnplikt frånträder innehafd anställning
i stadens tjänst, skall, därest han vid
tjänstens lämnande därom gör anmälan och
omedelbart efter värnpliktens fullgörande
åter anmäler sig hos arbetsbefälet, äga
företrädesrätt för vinnande af anställning;
och äger sådan arbetare efter återihträde
i tjänst för uppflyttning i högre lönegrad
eller aflöningsklass tillgodoräkna sig sin
föregående tjänstetid hos verket.

Vid § 2.

Anser arbetare, som blifvit afskedad,
att afskedandet ägt rum under omständigheter,
hvilka kunna tolkas såsom angrepp
på föreningsrätten, äger han att
själf eller genom ombud (eventuellt den
organisation, han kan tillhöra) påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

Det tillkommer under alla förhållanden
vederbörande arbetschefer att fortfarande
såsom hittills utfärda de ordningsregler,
som befinnas vam erforderliga.

Vederbörande arbetsförman äger rätt att
för tillfället afstånga arbetare från arbetet
på grund af onykterhet eller annan
liknande anledning.

Vid § 6.

I den mån arbetets beskaffenhet det
medgifver, skola de arbetare, som det önska,
erhålla ledighet den 1 maj.

Vid § 7.

Ackordsarbete är undantaget från bestämmelserna
angående visst tillägg för
öfvertidsarbete, då nämligen enligt § 10
ersättningen för ackordsarbete bestämmes
genom särskild öfverenskommelse. Som
emellertid principen vid beräknandet af
ersättningen för ackordsarbete — inklusive
sådant, som u tf öres under öfvertid — bör
vara, att arbetsförtjänsten för hel aflöning
icke blir lägre, än den skulle blifvit, därest
hela arbetet utförts mot timpenning,
må gifvetvis vid öfverenskommelse om acbordspris
skälig hänsyn tagas till förekomsten
af öfvertidsarbete äfvensom ändring
i träffad öfverenskommelse om visst
ackordspris kunna påfordras, för såvidt
väsentligare ökning eller minskning af öfvertidsarbete
förekommer.

Till »regelbunden vakthållning» hänföres
icke det arbete, som utföres af de i specialbestämmelserna
för gasverket upptagna!
mas kin vakterna.

Med »driftspersonalen» förstås den för
driften erforderliga personalen. Vid gasverket
komma koks- och reningsarbetarne
att fortfarande såsom hittills räknas till
driftspersonalen.

Då smörjare och eldare vid elektricitetsverket
nödgas utföra längre öfvertidsarbete,
skall på. ett eller annat sätt beredas
dem ersättning därför.

Vid § 8.

Arbetscheferna hafva utlofvat, att uppskof
med aflöningarnas utbetalande utöfver
hvad, som är oundgängligen nödvändigt,
icke skall förekomma.

Byggnadschefen har förklarat, att bestämmelsen
om aflönings utgående för
minst 8 timmar under viss tid af vintern
skall vid byggnadskontoret tillämpas för
december och januari, samt att arbetstiden
för november och februari skall vara
9 timmar.

Vid § 9.

Det i andra stycket omnämnda afdraget
för sådana arbetare, som icke motsvara
de i första stycket angifna fordringarna,
bör icke för samtliga dylika arbetare
utgöra 20 °/o, utan bör inom den
angifna gränsen växla efter omständigheterna.

Vid § 10.

Arbetscheferna hafva förklarat sig anse,
att vid ackordsarbete, som delvis verkställes
å öfvertid, storleken af den garanterade
timpenningen skall beräknas på sådant
sätt, att med timlönen för den använda
ordinarie arbetstiden sammanlägges
den med stadgadt öfvertidstillägg förhöjda
timlönen för öfvertiden, samt att det belopp,
som därigenom erhålles, skall utgöra
den garanterade minimiförtjänsten på
ackordet.

Vid § 11.

Arbetscheferna hafva förklarat sig vilja
tillse, att stadgandet i § 11 behörigen,

tillämpas, så att arbetare i hvarje uti paragrafen
afsedt fall erhåller den ersättning,
som motsvarar hans olägenheter och
extra kostnader.

Vid § 12.

De mot månadslön anställda arbetare,
som för närvarande åtnjuta högre ersättning
än i § 12 stadgas, skola bibehållas
vid -denna förmån.

Till fri läkarvård hänföres äfven vård
hos fältskär.

Vid sjukdom, som varar längre tid än
60 dagar, skall frågan om vidare bidrags
erhållande bero på pröfning af vederbörande
arbetschef i hvarje särskildt fall.

Kommunal

drift.

424

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kommunal

drift.

Sjukhjälp skall utgå icke blott för hvardagar,
utan jämväl för sön- och helgdagar.

Såvidt på stadens arbetschefer ankommer,
skola de arbetaregrupper, som hittills
åtnjutit fri sjukhusvård äfven vid sjukdom,
hvilken icke föranledts af olycksfall
i arbetet, bibehållas vid denna förmån.

Vid § 13.

Eörlikningsnämndens ledamöter skola
väljas för tiden från den 1 maj det ena
året till motsvarande dag det följande.

Den verkställda löneregleringen skall, i
Iden utsträckning så ske kan, medföra förbättring
af samtliga arbetares löneförmåner.

Vid rensning af högre bergväggar, rengöring
af kloaker och andra arbeten af
särskildt lifs- eller hälsofarlig beskaffenhet
skall timpenningen förhöjas med belopp,
hvarom särskild öfverenskommelse träffas.
Med tillämpning häraf skall tunnelsprängning
på skift betalas med 50 °/o förhöjning
å timlönen för bergsprängare.

Vid nu omförmälda svårare arbeten skola
nödiga skyddsåtgärder vidtagas och,
där så erfordras, öfverdragskläder tillhandahållas
arbetarne.

På de större arbetsplatserna skola, där
så påfordras och lämpligen .kan ske, anordnas
skjul eller andra lokaler, i hvilka
arbetarne skola äga att förvara sina tillhörigheter
och intaga sina måltider.

En samaritlåda skall finnas ,vid hvart
och ett af de olika verken och jämväl
å annan arbetsplats, då arbete där pågår
längre tid än en månad.

De arbetare, som för närvarande äro
indelade på skift om 8 timmar, skola bibehållas
vid denna indelning, i den mån
anledning till förändring härutinnan icke
förekommer.

När staden själf utför större, nya husbyggnadsarbeten,
skola de för nämnda arbeten
antagna byggnadsarbetarne erhålla
betalning i enlighet med på den enskilda
arbetsmarknaden gällande arbetspriser.

Vid specialbestämmelserna för byggnadskontorets
och kyrkogårdsnämndens arbeten.

Arbetare, som endast verkställa transport
af materialier .för tillblandning af
bet.on eller lämna annan handräckning vid
betonarbete, betalas ej såsom »yrJccsJcunniga
betonarbetare». För samtliga i ett ackordsarbete
deltagande betonarbetare garanteras
dock en timlön af 45 öre.

Vederbörande arbetschef har förklarat,
.att, då lasskrifvarnes arbete är synnerligen
ansvarsfullt, de i flera fall äro förtjänta
af högre betalning än 45 öre i timmen.

Med »yrkeskunniga trädgårdsarbetare» förstås
fast anställda trädgårdsarbetare, som
förvärfvat större yrkesskicklighet. Tillfälligt
anställda trädgårdsarbetare räknas till
»diversearbetare».

Trädgårdsarbetare vid kyrkogårdsnämndens
arbeten, hvilka tjänstgöra såsom förmansbiträden,
erhålla därvid en timlön
af 45 öre.

Grdstensmurniny betalas med stenhuggaretimpenning
i sådana fall, där stenarna
för att kunna inpassas i muren måste
medelst huggning ytterligare bearbetas.

Järnarbetare, som användes såsom ångvältsförare,
åtnjuter den för förare af ångvält
under gång bestämda timlönen endast
för den tid, under hvilken han verkligen
tjänstgör såsom ångvältsförare.

Till dykarskotare skall vid speciella svårare
arbetsförhållanden, såsom hittills skett
vid en arbetsplats, betalas ett särskildt
tillägg pr timme för den verkliga dykningstiden,
hvilket tillägg bestämmes'' genom
särskild öfverenskommelse, dock så
att det ej öfverstiger 6 öre pr dykningstimme.

Med »tillfälliga nattvakter» förstås arbetare,
som äro anställda för utförande af
annat arbete, men på grund af någon tillfällighet
måste en eller annan natt hålla
vakt.

Reparatören vid vattenledningsverket skall
åtnjuta timlön såsom järnarbetare med
50 öre.

Såsom ersättning för de naturaförmåner

— fri bostad (ett rum och kök), fritt
bränsle (2 famnar barrved och T famn
björkved om året) samt planteringsland

— hvilka tillkomma vissa af vattenledningsverkets
arbetare, skola från deras aflöning
allt efter bostadens beskaffenhet
afdragas lägst 15 och högst 25 kronor i
månaden. Ifrågavarande arbetare äro oförhindrade
att själfva anskaffa bostad, i
hvilket fall de ej behöfva vidkännas nämnda
afdrag.

Vid speoialbestämmelserna för gas- och
elektricitetsverken.

Ackordsprisen för kolskjutning äro beräknade
efter nu använd transportmateriel
och totalvikt.

Extra eldare vid elektricitetsverket äga,
då de blifva ordinarie, med afseende å uppflyttning
i den högre aflöningsklassen räkna
sig tillgodo hela den tid,. under hvilken
de varit anställda i verkets tjänst.

De arbetare vid gas- och elektricitetsverken,
som hittills under sommarmånaderna
erhållit viss ledighet med bibehållen lön,
skola, i den mån längre semesterledighet
ej kan komma att för dem utverkas, fortfarande
åtnjuta samma förmån mot nu
gällande villkor.

ALLMÄNNA ARBETEN.

425

..Vederbörande arbetschef har utlofvat att
söka bereda eldarc och smörjare vid elektricitetsverket
hvar tredje söndag fri och
därjämte en fri hvardag mellan de fria
söndagarna.

Beträffande kabelmontörerna har vederbörande
arbetschef utlofvat att söka inskränka
eller åtminstone så jämnt som
möjligt fördela deras öfvertidsarbete. Den,
ersättning för öfvertidsarbete, som de hittills
under viss del af året uppburit med
en krona om dagen, skall bortfalla.

Elektricitetsverkets installationsmontörer
skola, så länge den afdelning af elektricitetsverket,
vid hvilken de äro anställda,
äger bestånd, aflönas i full öfverensstämmelse
med hvad de privata arbetsgifvarne
i hufvudstaden betala eller framdeles komma
att betala sådana arbetare.

Vid specialbestämmelserna för renhållningsverket.

A. Hämtning saf delningen.

Någon utsträckning af den arbetarne nu
åliggande skyldigheten att såga och hugga
ved kommer ej att äga rum.

Listorna skola i regel ej omfatta större
antal kärl än 72.

Hämtningsarbetarne skola ej utan tvingande
skäl nödgas arbeta före kl. 12 på
dagen.

Vrån renhållningsverkets sida skola fortfarande
vidtagas de lämpliga åtgärder, som
på verket ankomma, för att om möjligt
bereda natthämtningsmanskapet ledighet
nätterna till juldagen och midsommardagen.

Eenhållningsdirektören har utlofvat, att,
sedan bestämmelse träffats om huru för
hämtningsarbetarne afsedda varma öfverdragskläder
lämpligen böra vara beskaffade,
söka utverka bemyndigande att under
den kallare årstiden tillhandahålla sådana
kläder åt de arbetare, som önska
erhålla dylika.

B. Gaturenhållningen.

Med »ordinarie renhållningsarbetare» förstås
soparebasar, sopare, stalldrängar och
soplämpare.

Extrakuskar skola, i så stor utsträckning
som möjligt, erhålla ordinarie anställning.

Från och med den 1 juli 1907 är s. k.
schoxning i sammanhang med soplämpningsarbete
ej tillåten.

För renhållningsverkets räkning med sopning
sysselsatta arbetare erhålla på verkets
bekostnad färdigbundna kvastar.

Eenhållningsdirektören har utlofvat att
så långt möjligt söka bereda gaturenhåljningsarbetarne
ledighet dels, då två helgdagar
infalla efter hvarandra, den senare
helgdagen, dels ock midsommardagen.

önskar arbetare för ombesörjande af någon
för honom viktig angelägenhet viss
dag fritagas från skyldighet att arbeta
å öfvertid, bör han därom i god tid underrätta
vederbörande förman, och bör såvidt
möjligt tagas hänsyn till den sålunda
gjorda anmälan.

C. Af delningen vid Löfsta.

Då arbetare användes till utförande af
tunnplåtslageriarbete, skall han erhålla en
timlön af 60 öre.

Vid rundlossning af sopvagnar skall för
skjutning af vagn betalas 10 öre, vid skjutning
öfver vägen dock 50 öre pr vagn.

Vagnslossare, tillhörande dagsoplaget,
skola, i den mån det är möjligt, erhålla
hvarannan söndag fri.

Då så erfordras, äger arbetsbefälet göra
undantag från stadgandet om viss ledighet
för manskapet vid den nya ugnen.

Då lossningen af skräpsopor är svår,
skall aflöningen utgå med kr. 4: 50 pr
man och skift om 8 timma,r.

D. Gemensamma bestämmelser.

Benhållningsverkets arbetare skola i

samma utsträckning som hittills tillhandahållas
lämpliga ytter- och arbetskläder äfvensom
bekomma skopenningar.

Vid renhållningsverket skall uppflyttning
i högre lönegrad för därtill berättigad arbetare
ske den första dagen i hvarje kvartal;
och skall i afseende å löneturen tiden
för anställningen räknas från och med
den första dagen i det kvartal, som infaller
näst efter det, hvarunder anställning
erhållits.

Under morgonarbete må en kort stund
användas för kaffedrickning, hvaremot raster
för kaffedrickning och dylikt sedermera
under dagens lopp ej äro tillåtna.

De vid renhållningsverket anställda
handtverkare, hvilka, såsom smeder, snickare
och sadelmakare, ej ''äro i bestämmelserna
särskildt omnämnda, skola komma i
åtnjutande af löneförhöjning, motsvarande
den för öfriga arbetare bestämda.

Förestående förklaringars och tilläggsbestämmelsers öfverensstämmelse med de
fattade besluten bestyrkes.

Stockholm den 21 maj 1907.

N. N.

(ordföranden i förhandlingsnämnden.)

N. N. N. N.

(ombudet för arbetscheferna.) (ombudet för arbetarne.)

Kommunal

drift.

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

426

Kommunal Arbetsaftal mellan Lunds stads drätselkammare samt Svenska
drift, grof- och fabriksarbetareförbundets afdelning n:r 22 angående vid
stadens gas-, vatten- och kloakverk anställda arbetare.

Föreningsrätt.

§ 1.

Drätselkammaren såväl som arbetarne
skola lämna föreningsrätten oförkränkt.

Arbetsledning.

§ 2.

2:dre ingenjören eller dennes representant
fördelar och leder arbetet samt antager
och, i fall då giltigt skäl föreligger, afskedar
arbetare, utan att någon deras förening
därvid må ingripa. Arbetsförman
äger dock ej rätt att afskeda arbetare förr,
än 2:dre ingenjörens medgifvande inhämtats.

Arbetares antagande.

§ 3.

Vid arbetares antagande skall alltid dugligheten
i främsta rummet vara det bestämmande.
Därnäst skall hänsyn tagas
till att den sökande är mantalsskrifven i
staden eller där har försörjningsplikt; börande
under öfrigt lika förhållanden den
äga företräde, som förut haft anställning
vid stadens arbeten och därvid visat sig
vara lämplig. Däremot får ej hänsyn tagas
till om den sökande tillhör viss förening
eller icke.

Uppsägningstid. Ordningsregler.

§ 4-

Därest vid arbetares anställning icke
annorlunda bestämmes, skall gälla en ömsesidig
uppsägningstid af minst 8 dagar,
och skall denna uppsägningstid under alla
förhållanden strängt iakttagas af båda parterna.
Vid svårare förseelse må dock arbetare
kunna omedelbart af skedas.

Arbetare, som under arbetstiden förtär
spritdrycker eller är af sådan dryck synbarligen
rörd eller eljest gör sig skyldig
till svårare förseelser, så ock den, som
under pågående arbete utan anmälan om
giltig orsak aflägsnar sig från arbetsplatsen
eller utan giltigt förfall uteblifver från arbetet,
anses, därest han förut för slik
förseelse tilldelats en varning, hafva förverkat
sin rätt till fortsatt arbete.

Maskinskötare och rörläggare kunna dock
för sådan förseelse utan föregående varning
afskedas.

Inträffar sjukdomsfall bör sådant fortast
möjligt anmälas.

Vid brist på arbete skall den sist antagne
arbetaren först afskedas, för så vidt icke
han framför de andra äger någon särskild
färdighet i viss gren af arbetet, och dettas
jämna gång kräfyer hans bibehållande.

§ 5.

Arbetare åligger att i sitt arbete uppträda
nyktert och ordentligt samt med
flit och omsorg utföra så mycket och så
godt arbete, som i hans förmåga står.

Arbetare må icke inskränka arbetstiden
genom dess användande till annat än förelagdt
arbete.

Arbetstid. Öfvertidsnrbete.

§6.

Den ordinarie arbetstiden är i regel begränsad
till 10 timmar hvarje helgfri dag
med undantag för arbetare på skift och
lykttändare.

Arbetet påbörjas och afslutas på de tider,
som af arbetsbefälet bestämmas.

Där så ske kan, skall arbetet afslutas
på lördagar kl. 4 e. m. och å påskafton,
1 maj, pingstafton, midsommarafton, julafton
och nyårsafton kl. 12 m. Denna bestämmelse
gäller dock icke arbetare på
skift och lykttändare.

Tillsägelse om arbete å annan tid än den
här ofvan angifna ordinarie arbetstiden
är arbetare jämväl skyldig efterkomma; och
betalas sådant öfvertidsarbete
för arbete de två första timmarna efter
den ordinarie arbetstidens slut med 25 °/o;

för arbete de två närmast därefter följande
timmarna med 50 °/o; och

för arbete å annan tid af dygnet med
100 °/o; likasom

för arbete å sön- och helgdagar med 100
°/o, allt förhöjning af timlönen.

Ketorteldaxe åtnjuter med hänsyn till
arbetets stränga beskaffenhet årligen under
sommaren å tid, som af 2 :dre ingenjören
bestämmes, sju dagars ledighet
med bibehållen normalaflöning.

§ 7.

Den normala timpenningen skall för i
yrket fullt utbildad och fullt arbetsför
samt erkändt duglig arbetare utgå med belopp,
som för hvarje särskildt fack är fastställdt
i följande specialbestämmelser angående -

ALLMÄNNA ARBETEN.

427

normnlaflöning.

Arbeten å 8 timmars skift:

retorteldarförmän .....kr. 4: 50

retorteldare, under förutsättning
att arbetet utföres med
samma intensitet, och skötseln
af ugnarna sker med samma
noggrannhet som hittills . . »4: —

maskinister, med skyldighet att
under skiftet, då så påkallas,
utöfver vanlig tjänstgöring utföra
annat lämpligt arbete . » 3: 20

Arbeten med lykttändning o. d.:
lykttändarförman pr dygn . . »3:40

jämte 50 öre pr natt under
tändtiden, när han anlitas att
utöfva tillsyn å lyktsläckningen.

Lykttändare, med rätt att för
den tid af året, då ej lyktorna
tändas och släckas, såvidt
möjligt erhålla anställning
vid gas-, vatten- och kloakverken
med grofarbetare tillkommande
aflöning, för tändtiden
pr dygn och skötsel af maximum
70 st. lyktor .... » 3:40

Denna aflöning gäller under förutsättning,
att lykttändarne under tändtiden
icke åtaga sig annat arbete än det stadens
gas-, vatten- och kloakverk kan
lämna.

Arbeten å 10 timmars dag:

Eörläggare .......kr. 3: 90

Grofarbetare, med rätt till 50 »/o
förhöjning vid tjärlastning . »3:40

För arbetare, som icke motsvarar ofvan
angifna fordringar, men dock är arbetsför,
kan timpenningen i större eller
mindre mån nedsättas under i facket gällande
normalaflöning, dock med högst
20 o/„.

För arbetare under aderton år bestämmes
aflöningen efter öfverensstämmelse.

Ackordsarbete.

§ 8.

Ackordsarbete användes i alla sådana
fall, där dylikt befinnes vara lämpligt;
och bestämmes detta såväl som det antal
arbetare, som däri skall deltaga, af
arbetsbefälet.

Vid allt ackordsarbete träffas öfverenskommelse
mellan vederbörande arbetschef
eller dennes representant och den
eller de arbetare, åt hvilka ackordet erbjudes,
och skall uppgörelse därom, så
vidt möjligt, ske före arbetets påbörjande.
I undantagsfall, då på grund af arbetets

beskaffenhet dylik öfverenskommelse icke
kan på förhand träffas, må dock, om
båda parterna därom äro ense, fastställandet
af ackordspriset ske först viss tid efter
arbetets påbörjande.

Där så i särskilda fall befinnes lämpligt,
bör, under den förutsättning, att arbetsmetoder
och arbetstid ej undergå sådana
förändringar, som kunna betinga motsvarande
ändringar i ackordsprisen, öfverenskommelse
träffas om fasta ackordsprislistor,
hvilka skola gälla för viss tid.

För nedan omförmälda arbeten skola
under kontraktstiden gälla följande ackordspriser: Ackord

inom gasverket.

Tillverkning af gas, 8 kr. 50 öre pr 1,000
kubikmeter;

krossning af koks med handdrifven kross,
5 öre pr hektoliter;

ombyte af reningsmassor, 10 kr. pr kista.

Ackord för gatu- och dylika arbeten.

Gräfning och fyllning för rör af nedanstående
dimensioner i gator, stensatta med
huggen sten eller fältsten, i makadamiserade
gator med underlägg och i gator utan
stensättnnig eller makadam betalas med:

för 3”—5” rör, 75 öre pr sträckmeter
intill 1,3 m. djup samt med 5 öres förhöjning
för hvarje påbörjadt 10 cm. tal
intill ett djup af 1,5 m.

för 6”—8” rör, kr. 1. 10 pr sfräckmeter
intill ett djup af 1,5 m. samt 10 öres

förhöjning för hvarje påbörjadt 10 cm.

tal intill ett djup af 2 m.

för 10”—12” rör, kr. 1,25 pr sträckmeter
intill ett djup af 1,5 m. samt 10 öres

förhöjning för hvarje påbörjadt 10 cm.

tal intill ett djup af 2 m.

för 16”—20” rör, kr. 1:80 pr sträckmeter
intill ett djup af 1,8 m. samt med
tillägg af 20 öre för hvarje påbörjadt
10 cm. tal till ett djup af 2,5 m.

för 24” rör, kr. 2:25 för ett djup af
2 m. med 20 öres tillägg för hvarje påbörjadt
10 cm. tal intill ett djup af 2,5 m.

Muffliål gräfvas och ras upptagas efter
gällande timlöner. Vid fyllning af
muffhål betalas 10 öre pr sträckmeter
extra för 16”—20” rör och 15 öre för 24”
rör.

"Vid arbete i makadamiserade gator utan
underlägg ökas ofvannämnda ackordssummor
med 25 o/o.

Vid allt ackordsarbete skall arbetarens
normaltimpenning vara garanterad.

Vid gemensamhetsackord erhåller arbetaren
del i ackords öfverskottet enligt den
beräkningsgrund, hvarom vid ackordsaftalets
träffande öfverenskommits.

Vid uppmätning äger vederbörande arbetare
eller arbetslag rätt att hafva ombud
närvarande.

Kommunal

drift.

428

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kommunal

drift.

Aflöningsdag.

§ 9.

Aflöning för verkställdt arbete utbetales
till arbetaren själf eller hans befullmäktigade
ombud omedelbart efter arbetstidens
slut näst sista söckendag i hvarje
vecka, därest icke öfverenskommelse om
annan tid träffas.

Vid ackordsarbete sker utbetalning å aflöningsdagarna
efter normaltimpennings -beräkning.

Olycksfallsförsäkring. Sjukhjälp in. in.

§ 10.

Arbetarna skola af drätselkammaren under
arbetstiden vara olycksfallsförsäkrade
i Riksförsäkringsanstalten mot i arbetet timadt
olycksfall; och tillgodonjuter arbetare
de härigenom tonom i lag tillförsäkrade
förmåner från och med den
dag, då han kom under läkarbehandling.
Dessutom betalar staden i sjukhjälp
50 öre pr dag för den tid, under hvilken
sjukhjälpsbidrag utgår från riksförsäkringsanstalten.

Vid sjukdom, som ej vållats af olycksfall
i arbetet eller alkoholmissbruk, erhåller
arbetare, som minst 14 dagar omedelbart
före sjukdomsfallets inträffande
haft anställning i stadens arbete eller som,
enligt läkarbetyg förut frisk, ådragit sig
sjukdom i arbetet, sjukhjälp, utgående med
1 kr. pr dag från och med den dag, då
sjukdomsfallet kommit under läkarbehandling,
under högst tolf veckor af femtiotvå
på hvarandra följande jämte fri
medicin och fri läkarevård.

§ Il Drätselkammaren

tillhandahåller å gasverket
eller, där mera omfattande arbete
å annan plats pågår, å arbetsplatsen en
s. k. samaritlåda, äfvensom så fort ske
kan å gasverket duschrum med varm- och
kallduschkranar samt å härför lämplig
plats samlingsrum åt lykttändarna.

Lund den

Skiljedom.

§ 12.

Meningsskiljaktigheter, som uppstå mellan
arbetsgifvaren och arbetarna, och
hvilka icke genom förlikning biläggas,
skola, om endera parten det yrkar, hänskjutas
till afgörande af fem ojäfviga skiljemän,
hvilka utses: två af drätselkammaren,
två af den eller de arbetare, tvisten
gäller, samt den femte, som skall leda
skiljenämndens förhandlingar och vid lika
röstetal äga utslagsröst, af de sålunda
valda fyra skiljemännen. Enas skiljemännen
icke vid valet af ordförande, anmodas
Kungl. Maj :ts befallningshafvande i länet
att utse femte ledamot.

Om möjligt skall skiljenämnden vara
konstituerad senast den fjortonde dagen,
och skiljedomen afkunnad senast den trettionde
dagen efter den dag, då skiljedom
påkallats.

Bestämmande, af ackords prisens storlek
får icke dragas under skiljenämndens afgörande.

§ 13.

Vid stadens ifrågavarande arbeten får
blockad, strejk eller lockout icke äga rum.

Giltighetstid.

§ 14-

Detta arbetsaftal skall vara gällande till
den 1 oktober 1908.

Sker ej senast tre månader före aftalstidens
utgång skriftlig uppsägning, anses
aftalet förnyadt att gälla ytterligare ett
år för hvarje gång, uppsägning ej gjorts
på sätt och inom tid, som nämnts.

§ 15.

Detta kontrakt skall underskrifvas af
drätselkammarens befullmäktigade ombud
samt å arbetarnas vägnar genom befullmäktigade
ombud, hvarvid såsom fullmakt
kan användas utdrag af behörigen justeradt
protokoll vid sammanträde af vederbörande
arbetares förening angående val
af ombud, i hvilket fall i protokollsutdraget
skall uppgifvas den eller de personer,
som till ombud utsetts.

20 oktober 1906.

För Drätselkammarens S:dra För Svenska grof- och fabnks afdelninq.

arbetareförbundets afdelmng

n:r 22 i Lund.

ALLMÄNNA ARBETEN.

429

Aftal mellan Stockholms renhållningsentreprenörer och Stock- Enskild
holms renhållningsarbetarefackförening. drMl; ren~

hållning.

Månadslön.

§ 1.

Aflöningen för det ordinarie arbetet utgör
pr månad:

för sopare och renhållningskuskar, 105
kronor,

för dagsopare, fullt arbetsföra, 90 kronor,

för dagsopare, mindre arbetsföra, 80 kronor.

Endast sådana kuskar, som regelbundet
verkställa renhållningskörslor, räknas som
renhållningskuskar.

Som mindre arbetsföra dagsopare räknas
sådana, som äro äldre än 60 år eller
yngre än 18 år, eller hvilkas arbetsförmåga
på grund af sjukdom eller vanförhet
är nedsatt.

Öfvertidsarbete.

5 2.

Ersättning för öfvertidsarbete utgår med
40 öre pr timme å söckendag efter det
ordinarie arbetets slut samt med 60 öre
pr timme under natt äfvensom å sönoch
helgdag.

Under tiden 1 maj—1 sept. utgår dock
öfvertidsbetalningen med 50, resp. 75 öre
pr timme.1

Den ofvan bestämda öfvertidsbetalningen,
gäller äfven för kuskarne, då de å öfvertid
verkställa åkerikörslor.

Därest åkeri- eller verkkuskar utföra arbete
vid renhållningen nattetid, skall detta
arbete ersättas såsom för öfvertid.

Eör de s. k. stallvakterna ersättas kuskarne
med 2 kr. pr man och vakt.

e) Å sön- och helgdagar anses som ordinarie
arbetstid 6 timmar på morgonen
eller förmiddag utan beräkning af tidstillägg.

f) Den effektiva arbetstiden får ej öfverstiga
6 timmar i följd.

g) Den tid, arbetare skall arbeta utöfver
natt- och morgonarbetet, utgöres
halfdagsvis i tur och ordning på eftermiddagen
eller, efter eget åtagande, på förmiddagen,
därvid^ arbetaren är skyldig
verkställa förekommande arbete. Sopare,
hvilka äro körvana, äro, då de förrätta
tjänstgöring, skyldiga ersätta lediga
kuskar.1

h) Utförande af arbete å öfvertid, där
sådant påfordras, sker efter arbetares eget
åtagande.

i) Där så ske kan, skall allt arbete
påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton
upphöra senast kl. 1 e. m. Första
maj betraktas efter verkställdt morgonarbete
som fridag.1

§ 4.

Samtliga arbetare äro underkastade de
förändringar med afseende å arbetets utförande,
hvilka betingas af meddelade föreskrifter
från vederbörande myndigheter,
dock så att hvad här ofvan föreskrifves
om arbetstidens längd icke öfverskrides.

Skulle någon ändring i gällande arbetsordning
företagas, skall underrättelse
därom lämnas till arbetarne på förhand i
så god tid ske kan, och under sommarmånaderna
minst 14 dagar, innan ändringen
skall inträda.1

Arbetstid.

§ 3.

a) Å söckendag utgör den ordinarie arbetstiden
10 timmar, dock under tiden
1 maj—1 sept. för sopare (ej dagsopare)
endast 9 timmar.

b) Arbetet börjar under tiden 1 maj
•—T oktober tidigast kl. 2 f. m, och under
tiden 1 oktober—1 maj tidigast kl.
4 f. m. Dessa bestämmelser gälla dock
icke för vattning och maskinsopning.

c) En timmes arbete under natt anses
motsvara en och en half (1 1/2) timmes
söckendagsarbete.

d) Som natt anses tiden från kl. 9
e. m. till kl. 6 f. m. Som sabbatstid anses
tiden från kl. 6 f. m. till kl. 9 e. m.
å sön- och helgdagar.

Ordningsregler.

§ 5.

Det åligger arbetare att nyktert och
ordentligt utföra sitt arbete samt åtlyda
alla i och för arbetets utförande gifna
order.

Aflöningsdag.

§ 6.

Den fastställda lönen jämte ersättning
för fullgjordt öfvertidsarbete utbetalas i
efterskott med hälften å hvardera den 1 :e
och 16 :e i hvarje månad omedelbart efter
arbetets slut.

Skulle någon af de sålunda bestämda
dagarna vara helgdag, utbetalas aflöningen
nästföregående helgfria dag.

1 Gäller ej dagsopare.

430

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Enskild
drift; ren
hållning.

Naturaförmåner.

§ 7-

Färdiggjorda kvastar tillhandahållas af
arbetsgifvaren.

Arbetsgifvaren tillhandahåller ook s. k.
sydvester åt samtliga arbetare samt dessutom
förskinn åt kuskarne.

Semester.

§ 8.

Hvarje arbetare, som varit anställd hos
samma arbetsgifvare minst ett år, skall
under tiden 15 april—15 oktober erhålla
semester under 7 dagar i följd utan afdrag
å aflöningen.1

Olycksfallsersättning. Sjukhjälp.

§ 9-

Vid oförmåga till arbete, som föranledes
af sjukdom och styrkes af läkarebetyg,
erhåller arbetaren sjukhjälp från och med
den dag, då sjukdomsfallet kom under
läkarbehandling, med 1 kr. 50 öre (dagsopare,
som varit hos arbetsgifvaren minst
2 månader, 75 öre) om dagen; dock utgår
dylik sjukhjälp icke för mer än 60
dagar under loppet af ett år.

Arbetare, som insjuknat, äger efter tillfrisknandet
åter inträda i tjänstgöring.1

§ 10.

a) Vid oförmåga till arbete, föranledd
af olycksfall under arbete i arbetsgifvarens
tjänst, erhåller arbetaren ersättning med
2 kr. (dagsopare 1 kr.) om dagen från
och med den dag, då olycksfallet kommit
under läkarebehandling, och intill dess arbetsgifvarens
ersättningsskyldighet på
grund af i lag stadgade bestämmelser inträder,
hvarefter ersättningen utgår på sätt
lagen därom föreskrifver, dock fortfarande
med 2 kronor om dagen, intill dess vederbörande
tillfrisknat, eller invaliditet inträdt;
och åligger det arbetsgifvaren att
genom försäkring i Riksförsäkringsanstalten
eller enskild, under Försäkringsinspektionens
öfverinseende ställd försäkringsanstalt,
betrygga uppfyllandet af arbetsgifvarens
stadgade ersättningsplikt.

b) Om olycksfallet medfört döden, skall
arbetsgifvaren tillskjuta ett så stort belopp,
att det tillsammans med den från
försäkringsanstalten utgående begrafningshjälpen
utgör minst 200 kr. (för dagsopare
minst 100 kr.), hvilket belopp, jämte
möjligen innestående aflöning, omedelbart
öfverlämnas till den aflidnes efterlefvande
anhöriga, eller, om sådana saknas, till
fackföreningen för begrafningens ombesörjande.

c) Vid olycksfall, som förorsakar invaliditet,
skall invaliditetsgraden i tvistiga
fall bestämmas i öfverensstämmelse med
af Riksförsäkringsanstalten lämnadt utlåtande.

Uppsägningstid in. in.

§ 11.

a) Med afseende å upphörande af anställning
hos arbetsgifvaren är en ömsesidig
uppsägningstid af 8 dagar gällande;
dock äger arbetaren att under uppsägningstiden
i sitt ställe sätta annan arbetare,
hvilken af arbetsgifvaren godkännes.

b) Uppsägning från arbetsgifvarens sida
sker af arbetsgifvaren själf eller af hans
befullmäktigade ställföreträdare.

§ 12.

Vid inträffande arbetsbrist, sker afskedande
inom de olika grupperna så,
att sist antagna först afskedas, dock med
iakttagande af vederbörlig uppsägningstid.
1

§ 13.

Arbetare, som i och för fullgörande af
värnplikt måste lämna sin anställning, må,
därest han vid tjänstens lämnande därom
gör anmälan samt omedelbart efter värnpliktens
fullgörande åter anmäler sig hos
arbetsgifvaren, äga företrädesrätt för vinnande
af anställning.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 14-

Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet
samt antager och afskedar arbetare utan
fackförenings eller arbetares ingripande.

Arbetare må ej afskedas eller trakasseras
af den anledning, att han .tillhör
sin fackförening och utom arbetet verkar
i dess syften. Arbetare äger ock bära
sitt fackföreningsmärke synligt.

Arbetsgifvaren är för sin del oförhindrad
att i sin tjänst anställa arbetare, som icke
tillhöra fackförening, och få dessa icke
trakasseras.

Såsom trakasseri får dock icke anses,
om fackföreningsmedlemmar uppmana utom
fackföreningen stående arbetare att ingå
i densamma.

Förlikning ocli skiljedom.

§ 15.

Alla meningsskiljaktigheter angående
tillämpningen af detta aftal eller hvad där -

Gäller ej dagsopare.

ALLMÄNNA ARBETEN.

431

med står i omedelbart sammanhang, hvilka
uppstå mellan arbetsgifvare och arbetare,
må icke föranleda till bojkott, blockad,
strejk eller lockout, vare sig maskerad
eller öppen, utan skola — därest de
icke inom 5 dagar kunna genom ömsesidig
öfverenskommelse biläggas, samt om endera
parten det yrkar — hänskjutas till
afgörande af en permanent förliknings- och
skiljenämnd, hvilken bör tillsättas omedelbart
efter aftalets undertecknande. Till
denna nämnd, inför hvilken de tvistande
parterna äga sin talan utföra och bevaka,
väljas två medlemmar jämte två suppleanter
af de arbetsgifvare, som undertecknat
aftalet, och två medlemmar, likaledes med
två suppleanter, af arbetarnes fackförening,
samt en femte ledamot, hvilken utses af
de sålunda valda fyra delegerade. Skulle
dessa ej enas vid valet, anmodas stadsfullmäktiges
ordförande i Stockholm att
utse den femte ledamoten af nämnden.
Afgår ledamot eller suppleant, skall i öfverensstämmelse
med hvad nu föreskrifvits
ny ledamot eller suppleant utses i den
afgångnes ställe.

Då en uppkommen tvist blifvit till
nämnden hänskjuten, böra de fyra af arbetsgifvarne
och arbetarne utsedda delegerade,
så snart de kan, gemensamt sammanträda
för att söka åstadkomma förlikning.
Därest sådan icke kan ernås, tillkallas
den femte ledamoten, hvilken då har
att leda nämndens förhandlingar, söka

Stockholm den

medla i tvisten samt i sista hand slita
densamma genom skiljedom.

Parterna äro skyldiga att lojalt ställa
sig inom nämnden träffad förlikning eller
afkunnad skiljedom till ovillkorlig efterrättelse.

Nämnden utser själf sina funktionärer,
och bestrida parterna hvar för sig kostnaden
för sina delegerade i nämnden, samt
gemensamt kostnaderna för den femte ledamoten
äfvensom för eventuellt sekreterarebiträde
och lokalhyra,

Giltighetstid.

§ 16.

Detta aftal är gällande under en tid
af ett år fr. o. m. den 1 maj 1907 t. o. m.
den 30 april 1908 och anses i sin helhet
förlängdt för ett år i sänder, i den mån
det icke, senast 90 dagar före tiden för
dess utlöpande, uppsäges vare sig utaf någon
af renhållningsentreprenörerna eller af
fackföreningen.

Giltig uppsägning anses hafva skett,
därest å ena sidan Stockholms renhållningsentreprenörer
och å andra sidan
Stockholms renhållningsarbetarefackförening
af uppsägningen erhållit del. Samtidigt
med uppsägningen skall förslag till
nytt aftal af lämnas.

Förestående aftal är upprättadt i tvenne
originalexemplar, af hvilka en hvar af
parterna erhållit ett.

27 april 1907.

Enskild
drift; renhållning.

För Stockholms renhållningsentreprenörer: N.

N.

(Tre arbetsgifvare.)

För Stockholms renhållningsarbetarefackförening.

XVIII. Handel och varulager.

Lone- och arbetsaftal, upprättadt mellan Göteborgs köpmäns ar- Handelsbetsgifvareförbund
å ena sidan och Göteborgs handelsarbetares arbetare.
fackförening (Sv. transportarbetareförbundets afdelning n:r 33)

å andra sidan.

§ i Aflöning.

Mom. 1. Till arbetare eller kusk, som
-varit anställd hos samma firma minst fem
år och fyllt 25 år, betalas lägst 95 kronor
per månad.

Mom. 2. Till arbetare eller kusk, som
fyllt 21 år samt varit anställd som han -

delsarbetare i Göteborg minst två år, betalas
lägst 85 kronor per månad.

Mom. 3. Till arbetare eller kusk, som
fyllt 21 år, men ej varit anställd som
handelsarbetare i Göteborg minst två år,
betalas lägst 80 kronor per månad.

Mom. 4. Till arbetare i åldern mellan
18 och 21 år betalas lägst 70 kronor per
månad.

432

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Handels arbetare.

Mom. 5. Med pojkar under 18 år gäller
fritt aftal till alla delar.

Mom. 6. Ofvanstående bestämmelser gälla
endast för fullt arbetsföra personer.
Arbetare, hvars arbetsförmåga blifvit nedsatt
på grund af ålder, sjukdom eller vanförhet,
betalas enligt särskild öfverenskommelse.

Mom. 7. Aflöningen utbetalas hvarje fredag
eller, om helgdag då inträffar, å nästföregående
helgfria dag.

Mom. 8. Månadslönen enligt detta aftal
får’ icke för någon arbetare understiga
det belopp, hvartill hans hittillsvarande
kontanta lön och värdet af andra löneförmåner
i genomsnitt uppgått per månad.

§ 2.

Arbetstid.

Mom. 1. Ordinarie arbetstiden är 60
timmar i veckan, som af arbetsgifvaren
bestämmes mellan kl. 6 f. m. och kl. 9
e. m.

Mom. 2. Middagsrast erhålles såsom hittills
varit brukligt. Dock skall middagsrasten
vara minst en timme och efter arbetsgifvanens
bestämmande förläggas mellan
kl. 12 middagen och 4 e. m. Erhålles
ej middagsrast före kl. 4 e. m., skall arbetaren
erhålla matpenningar med 75 öre.
Om arbetet afslutas kl. 5 e. m., utgå ej
matpenningar.

Mom. 3. Kuskarne hafva samma arbetstid
som arbetame, men skola före arbetstidens
början (dock ej före kl. 6 f. m.)
och efter dess slut samt under rasterna äfvensom
sön- och helgdagar rykta och sköta
hästarna som hittills för månadslönen.

Härifrån göres dock det undantag, att
för skötsel af hästarna å sön- och helgdagar
betalas särskild ersättning af 1 krona
för hvarje sön- eller helgdag till den kusk,
som verkställer detta arbete.

Mom. 4. Fordras annat arbete å de i
mom. 3 omnämnda tider, såsom rengöring
af seldon eller vagnar, erlägges öfvertidsbetalning
härför.

§ 3.

Sjukdom. Värnplikt.

Mom. 1. Skulle sjukdomsfall eller annat
förhinder inträffa, så att arbetare eller
kusk ej kan infinna sig i rätt tid, skall
arbetsförman eller principal därom ofördröjligen
underrättas.

I händelse af sjukdomsfall är arbetaren,
såvida sjukdomen är oförvållad, berättigad
till full aflöning de första 14 dagarna och
half aflöning de påföljande 14 dagarna,
allt per kalenderår. Skulle sjukdom förorsakas
genom eget förvållande, utbetalas
icke någon lön under den tid sjukdomen
varar. Som själfförvållad sjukdom anses

sådan som har till orsak dryckenskap,
venerisk smitta eller slagsmål.

Grundar sig sjukdomen på olycksfall,
gäller hvad i § 6 stadgas.

Arbetare vare skyldig att styrka sjukdom
med läkarebevis. Påfordrar arbetsgifvaren
läkarebevis, är han skyldig att bekosta
detsamma.

Arbetare, som för sjukdom frånträder innehafd
befattning, skall, såvida han vid
tjänstens lämnande därom gör anmälan
samt omedelbart efter hälsans återvinnande
åter anmäler sig, äga företrädesrätt för
vinnande af förnyad anställning mot åtnjutande
af förutvarande aflöning, dock
under förutsättning att han efter sjukdomen
åter är fullt arbetsför.

Mom. 2. Arbetare, som för fullgörande
af värnplikt frånträder innehafd anställning,
skall, såvida han vid tjänstens lämnande
därom gör anmälan samt omedelbart
efter värnpliktens fullgörande åter anmäler
sig, äga företrädesrätt för vinnande af förnyad
anställning med åtnjutande af förutvarande
aflöning.

§ 4.

Öfvertidsarbete.

Allt öfvertids- samt sön- och helgdagsarbete
betalas med 50 öre per timme.
Arbetare må ej vägra att fullgöra öfvertidsarbete,
som af principalen fordras.

Ersättning för öfvertidsarbete utgår dock
icke för arbete under första halftimmen
efter ordinarie arbetstidens slut, därest
icke arbetet fortfar så länge, att öfvertiden
uppgår till minst en hel timme, då
jämväl öfvertidsersättning lämnas för hel
timme. Fortgår öfvertidsarbetet längre än
en half timme men ej hel timme efter
arbetstidens slut, skall öfvertidsersättning
betalas endast för den del af en timme,
som under denna mellantid arbetas.

Detaljhandlare är berättigad att för öfvertidsarbete
intill kl. 10 e. m. under december
månad lämna ersättning i ett för
allt med 15 kronor; dock att om arbetstiden
öfverskrider 12 timmar per dag, ersättning
med 50 öre i timmen utgår för
öfverskj utande tiden.

I 5.

Försumlighet i arbetet.

-381

Arbetare eller kusk, som bevisligen visar
försumlighet i sitt arbete, erhåller först
två varningar. Upprepas förseelsen, kan
han omedelbart af skedas. All varning tilldelas
i närvaro af två personer, och bortfaller
påföljden af två varningar för den,
som under ett år därefter uppfört sig oklanderligt.

Arbetare eller kusk, som uppträder berusad
i arbetet, erhåller först en varning

HANDEL OCH VARULAGER.

433

och kan därefter genast afskedäs, om förseelsen
upprepas.

§ 6.

Olycksfall i arbetet.

Arbetsgifvaren är skyldig olycksfallsförsäkra
sina arbetare enligt samma bestämmelser,
som stadgas i lagen om olycksfall
i arbete; och ersättes arbetarne dessutom
under den s. k. karenstiden med full aflöning
för de första 14 dagarna samt därefter
med 1 krona 50 öre per dag till
och med den sextionde dagen efter olycksfallet.

§ 7.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Arbetsgifvaren har rätt att fritt antaga
och afskeda arbetare, att leda och fördela
arbetet och att begagna arbetare från hvilken
förening som helst eller arbetare stående
utanför förening.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas
okränkt.

Anse arbetarne, att afskedande ägt rum
under omständigheter, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten, äga de
att, innan andra åtgärder vidtagas, genom
sin organisation påkalla undersökning för
vinnande af rättelse.

Vid arbetsbrist skall vid afskedandet om
möjligt hänsyn tagas till den tid arbetaren
varit anställd, om han hör till kommunen
och har försörjningsplikter.

Göteborg den

§ 8.

Uppsägningstid.

Mellan arbetsgifvaren och arbetaren bör
med den inskränkning som i § 5 sägs en
ömsesidig uppsägningstid af fjorton dagar
vara gällande. Arbetsgifvaren är berättigad
uppsäga arbetare till omedelbar afflyttning,
om samtidigt aflöning för 14 dagar erlägges.

§ 9.

Regnkläder.

Arbetare, som har sitt arbete utomhus,
vare arbetsgivare skyldig hålla nödiga
regnkläder.

§ 10.

Tvister.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen
af detta arbetsäftal skall, om parterna
ej kunna enas, hänskjutas till resp.
organisationers styrelser.

§ 11.

Aftnlstid.

Detta aftal skall vara gällande från och
med den 1 oktober 1907 till och med den
31 december 1909, samt skall å ömse sidor
tre månaders uppsägningstid gälla.

Är icke aftalet af någondera parten inom
stadgad tid uppsagdt, vare det gällande ytterligare
ett år och så vidare allt framgent.

Uppsägning skall för att vara giltig vara
åtföljd af förslag till nytt aftal.

1 oktober 1907.

För Göteborgs köpmäns arbets- För Göteborgs handelsarbetares

gifvareförb. fackfören.

Lone- och arbetsaftal, upprättadt mellan tidningsutgifvarne i Malmö
å ena sidan och Sv. varuutkörare- och handelsarbetarförbundets
afdelning n:r 12 i Malmö (tidningsbuden) å andra sidan.

Aflöning. § 3.

Mom. 1. Hvarje bud, som utbär tidningar
endast till privatpersoner, erhåller
25 öre pr exemplar och månad, dock garanteras
en veckolön af minst 5 kr. 50
öre.

Mom. 2. För utbärning af tidningar äfven
på söndagen betalas 1 kr. extra pr
vecka.

§ 2.

Hvarje bud, som utbär tidningar två
gånger dagligen, erhåller för andra turen
50 proc. af hvad härofvan stadgats.

les2/o8. Arbetsaftal.

Bud, som endast utbär tidningar till återförsäljare,
erhålla en minimilön af 4 kr.
pr vecka.

§ 4.

Bud, som utbär tidningar till både privatpersoner
och återförsäljningsställe garanteras
en veckolön af minst 5 kr. 50
öre pr vecka.

Olycksfallsförsäkring.

§ 5.

Hvarje bud försäkras för olycksfall i
arbete i tidningens tjänst enligt lag an 28 -

Handels arbetare.

Tidnings bild.

434

KOLLEKTIVAFTÅLET I SVERIGE.

Tidnings bild.

gående ersättning för skada till följd af
olycksfall i arbete af den 5 juli 1901, samt
dessutom så, att de erhålla ersättning med
1 kr. pr dag från. och med dagen efter
olycksfallet. .

Avskedande af bud.

§ 6.

Då bud vid arbetsbrist afskedas, skall
arbetsgifvaren taga hänsyn till flit, arbetsduglighet
och ålder i tjänsten.

Ordningsregler.

§ T.

Bud, som utan anmäldt förhinder uteblir
från tjänstgöring, böte för hvarje gång
50 öre. Bud, som genom uppenbart slarf
eller trots uraktlåter att tillställa prenumerant
tidning, varnas; bud har att iakttaga
höflighet och ett städadt uppträdande
under sitt arbete. Bud, som tre gånger
allvarligen varnats för försummelse eller
annan förseelse, kan därefter afskedas.

Innehållande af lönen.

§ 8.

Som säkerhet för att bud ej utan 14
dagars uppsägning lämnar sin plats innehålles
af veckolönen så mycket, att summan
efter fem veckor uppgår till fem kr.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

§ 9.

Arbetsgifvaren reglerar ensam distrikten
och fördelar arbetet efter godtfinnande.

§ 10.

Oberoende af detta aftal må i tryckerierna
anställda pojkar användas för tidningsdistribuering.
I öfrigt medgifves å
ömse sidor full frihet för bud att tillhöra
organisation eller ej.

Giltighetstid.

§ 11.

Detta aftal träder i kraft den 1 december
1907 och gäller till den 1 januari
1909; sker ej å någondera sidan skriftlig
uppsägning tre månader före nämnda tids
utgång, gäller aftalet ytterligare ett år
o. s. v., tills uppsägning sker.

Skiljedom.

§ 12.

Möjligen uppkommande tvistigheter mellan
tidningsutgifvare och tidningsbud hänskjutes
till organisationens styrelse, som,
därest den ej kan åstadkomma förlikning
mellan de tvistande, har att påfordra skiljenämnd;
denna nämnd, som väljes för
kalenderår, sammansättes af två personer
från hvardera sidan och utse dessa gemensamt
en ordförande; nämndens utslag är
absolut bindande.

Malmö den 4 december 1907.

För Skånes Nyheter.

För Arbetet (Tryckeriaktiebol. Framtiden
i Malmö).

För Förlagsahtiebol. i Malmö
tryckeriaf delnings exp.

För Aktieboi. Skånska Dagbladet.

För Sv. varuutkörare- och handelsarbetareförbundets
afd. n:r 12
i Malmö.

XIX. Landtransport.

Åkare. Arbets- och löneaftal emellan Magasins- och åkeriarbetarefackföreningen
i Sundsvall (Sv. transportarbetarförbundets afdelning
n:r 114) och Sundsvalls åkeriförening.

§ i. Arbetstid.

Till åkeriarbetare antagas nyktra och g 2

ordentliga personer, och bör arbetssökande
uppvisa arbetsbetyg eller annan re- Arbetstiden är från kl. 6 f. m. till kl.
kommendation. 1 e. m., med undantag af den tid, som er -

LANDTRANSPORT.

435

fordras för måltidsraster, dock att tiders
för hemkörning, efter slutad aflastning
inom Sundsvalls stads område, ej skall
häri inberäknas.

§ 3.

Sön- och helgdagar utföras stalltjänstgöringen
i tur och ordning af den eller de
kuskar, som enligt särskild turlista äro därtill
skyldiga, och ingår äfven skyldigheten
att rykta de hästar, som icke hafva någon
bestämd körkarl. Öfriga kuskar skola infinna
sig, under seglationstiden kl. 8 f. m.
och under den öfriga tiden af året kl. 7 f.
m. för att rykta den eller de hästar, som de
till körning handhafva. Därefter skall
minst halfva antalet arbetare hos hvarje
arbetsgifvare åtnjuta ledighet för återstående
del af dagen. Sådan arbetare är
dock skyldig att mot nedan stadgade öfvertidsbetalning
utföra det arbete, som kan
af arbetsgifvare påfordras. Försummar
kusk honom åliggande stalltjänstgöring,
böte han en (1) krona till den, som utfört
hans arbete.

§ 4.

Fridagar.

Påsk-, pingst-, midsommar- och julafton
afslutas arbetet kl. 2 e. m., den 1 maj kl.
12 midd. Arbetare vare dock skyldig att,
om så är nödigt, mot stadgad öfvertidsbetalning
utföra arbete senare på dagen,
om arbetsgifvaren så påfordrar.

§ 5.

Arbetsledning. Föreningsrätt.

Med iakttagande af aftalets bestämmelser
i öfrigt äger arbetsgifvaren rätt att
leda och fördela arbetet, att fritt antaga
och afskeda arbetare, samt att använda arbetare,
oafsedt om dessa äro organiserade
eller icke. Föreningsrätten skall å ömse
sidor hållas okränkt.

§ 6.

Afskedande af arbetare. Uppsägningstid.

ömsesidiga uppsägningstiden för månadsaflönad
och veckoaflönad arbetare är
åtta dagar. Skulle någon hos åkeriägare sålunda
anställd arbetare upphöra med sitt
arbete utan att iakttaga, hvad sålunda är
föreskrifvet, och utan att ställa annan af
åkeriägaren godkänd person i sitt ställe,
har'' han förverkat den aflöning han kan
hafva innestående, dock högst en veckas
aflöning. Skulle åkeriägare, utan att från
arbetarnes sida därtill gifvits orsak, icke
iakttaga åtta dagars uppsägning vid afskedande
af fast anställd arbetare, erhåller
arbetaren ytterligare en veckas aflöning,

som jämte eventuellt innestående aflöning
utbetalas påföljande dag.

I åkeri anställd arbetare, som under sitt
arbete uppträder onyktert eller genom sitt
uppförande i öfrigt är olämplig, samt efter
tillsägelse ej låter sig rätta, må utan
vidare afskedas, och äger han rätt att
dagen efter utfå sin aflöning. Dock får
arbetare ej trakasseras eller afskedas därför,
att han tillhör åkeriarbetarefackföreningen.

§ <•

?

Yeckolön.

Minimilönen för fullgod arbetare skall
vara, under tiden 1 oktober 1907—1 september
1908:

för arbetare utan fritt vivre kr. 20: —
pr vecka;

för arbetare med fritt vivre kr. 40: —
pr månad;

och från 1 sept. 1908—1 okt. 1909:

för arbetare utan fritt vivre kr. 21: 50
pr vecka;

för arbetare med fritt vivre kr. 45: —
pr månad;

aflöningen utbetalas den 15 och sista
dagen i hvarje månad.

§ 3.

Öfvertidsarbete.

För öfvertidsarbete under seglationsti-
den utgår ersättning antingen med 25
öre pr timme och motsvarande fritid påföljande
dag, eller ock med 50 öre pr
timme utan motsvarande fritid.

Under den öfriga tiden af året utgår
ingen ersättning för arbete å öfvertid utom
i det fall, att den sammanlagda arbetstiden
öfverstiger 10 timmar pr dygn. Då
arbete utföres på natten och ingen öfvertidsersättning
utgår, skall arbetaren beredas
motsvarande fritid påföljande dag.

§ 9-

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvaren är skyldig att olycksfallsförsäkra
sina arbetare i solid svensk försäkringsanstalt
för 1,000 kr. pr arbetare,
och så att ersättning utgår från och med
4 dagen.

§ 10.

Arbetsgifvare håller åkeriarbetare med
ett segelduksförkläde pr år.

§ Il Arbetare

är skyldig att med aktsamhet
och omvårdnad handhafva den egendom,
som af arbetsgifvaren - anförtrotts åt
honom.

Åkare.

43(5

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Åkare.

Droskkuskar
och
automobilförare.

§ 12.

Förlikning och skiljedom.

Skulle tvist uppstå angående tolkningen
af detta aftal, eller eljest, skall den för
afgörande hänskjutas till en af fem personer
bestående förmedlings- och skiljenämnd.

Denna nämnd utses sålunda, att hvardera
parten utser två ledamöter och dessa fyra
den femte. Kunna de icke enas om valet
af femte ledamoten, skall magistraten i
Sundsvall anmodas att utse densamma.

§ 13.

Giltighetstid.

Detta aftal, som träffats inför statens
förlikningsman inom 6 :te distriktet, gäller
från den 1 oktober 1907 till den 1 oktober
1909.

Uppsägning af detta aftal skall äga rum
minst tre månader före utlöpningstiden,
då samtidigt förslag till nytt aftal skall
medfölja. Sker icke sådan uppsägning från
någondera sidan, så anses aftalet förlängdt
för ytterligare ett år i sänder.

Sundsvall den 27 september 1907.

N. N.

(Statens förlikningsman.)

För Sundsvalls åkeriförening. För Magasins- och åkeriarbetare fack föreningen

i Sundsvall.

Aftal mellan Stockholms droskägareförening å ena samt Stockholms
droskkuskpersonals- och automobilförarefackförening (Sv.
transportarbetareförbundets afd. n:r 29) å andra sidan angående
arbets- och löneförhållanden för droskkuskar och automobil förare.

För drosk- och automobilägare användes
härnedan den gemensamma benämningen
arbetsgivare samt för droskkuskar och
automobilförare den gemensamma benämningen
arbetare.

§ 1.

Aflöning.

Arbetare åtnjuter en aflöning af 95 kronor
i månaden under tiden den 1 juli
1907-—31 december 1908, samt 100 kronor
i månaden under tiden den 1 januari
1909—30 juni 1910 äfvensom därefter,
för den händelse aftalet förlänges att gälla
utöfver sistnämnda dag. Därjämte åtnjuter
arbetare 10 procent af hvad det utaf honom
under hvarje särskild månad inkörda
beloppet öfverstiger det belopp, som för
samma månad motsvarar en inkörd summa
af 10 kronor för hvarje dag, han under
månaden tjänstgjort.

Den fasta lönen utbetalas den 1 och
den 16 i hvarje månad för den senast
förflutna halfva månaden.

§ 2.

Fritid.

Utan löneafdrag är arbetare berättigad
åtnjuta 4 fridagar i månaden, af hvilka
fridagarna å sön- och helgdagar vid hvarje
åkeri indelas turvis, i förhållande till storleken
af där anställd personal.

Arbetare, som på grund af sjukdomsfall
bland den öfriga personalen eller af annan
anledning efter tillsägelse af arbetsgifvaren
nödgas afstå från någon af de månatliga
fridagarna, skall såsom ersättning härför
viid första lämpliga tillfälle beredas annan
motsvarande ledighet.

Därjämte är den, som varit anställd
vid åkeriet minst 6 månader, berättigad
att under sommarmånaderna erhålla kostnadsfri
semesterledighet under 5 dagar,
med hvilka, om han önskar det, 2 af de
månatliga fridagarna skola förenas, så att
en sammanhängande ledighet af 7 dagar
erhålles.

Har en (anställningstid af 6 månader
blifvit uppnådd först efter semesterperiodens
slut, skall semestern åtnjutas under
den del af året, som då återstår.

Ej må någon erhålla semester mer än
en gång under samma kalenderår.

§ 3.

Sjukhjälp.

Vid genom läkarbetyg styrkt sjukdom,
som ej uppkommit genom olycksfall och
ej heller föranledts af alkoholmissbruk eller
venerisk smitta, är arbetare berättigad
att, om sjukdomen varar längre än 8
dagar, uppbära sjukhjälp med 1 krona 50
öre om dagen, räknadt från och med den
dag, sjukdomen kom under läkarebehandling.
Sådan sjukhjälp får dock ej åtnjutas

LANDTRANSPORT.

437

för längre tid än sammanlagdt 2 månader
under loppet af ett år.

§ 1

Ersättning rid olycksfall.

Arbetsgifvare är skyldig genom försäkring
i Kiksförsäkringsanstalten eller annan!
under Försäkringsinspektionens kontroll
stående försäkringsanstalt bereda sina arbetare
sådan ersättning vid olycksfall i
tjänsten, som i lagen om ersättning för
skada till följd af olycksfall i arbete är
där af sedda arbetare tillförsäkrad, med
tillägg under den s. k. karenstiden af
1 krona 50 öre om dagen, räknadt från
dagen för läkarebehandlingens början.

Medför olycksfallet den förolyckades död,
utbetalar arbetsgifvaren i begrafningshjälp
200 kronor, från hvilket belopp han dock
är berättigad afräkna, hvad i enahanda afseende
må utgå från försäkringsanstalten.

Arbetsgifvaren är på anfordran skyldig
uppvisa försäkringskontrakt.

§ 5.

Livrépersedlar.

Arbetsgifvaren tillhandahåller sina arbetare
följande livrépersedlar, nämligen:

för droskkusk: vinterkappa, kavaj eller
sommarkappa, vintermössa af skinn och
sommarmössa samt impregnerad eller på
annat sätt tätad regnkappa;

samt för automobilförare: vinterkappa
(halflång), sommarkavaj, byxor, vinteroch
sommarmössa — samtliga dessa plagg
af skinn — samt impregnerad eller på
annat sätt tätad regnkappa.

Vinterpersedlarna skola vara utlämnade
under tiden den 1 oktober—30 april och
sommarpersedlarne under tiden den 1 maj
till den 30 september.

§ 6.

Torkrum m. m.

Arbetsgifvare är skyldig hålla torkrum
för våta kläder, filtar och mattor, såvida
ej hinder härför möter från myndighets
eller brandstodsbolags sida, eller utrymmesförhållandena
omöjliggöra det. Där
torkrum finnes, skall arbetaren själf vid
hemkomsten ordentligt upphänga våta persedlar.

Därjämte åligger det arbetsgifvaren att
tillhandahålla hvarje arbetare lämplig plats
för förvaring af omhänderhafda persedlar.
Möta af utrymmesskäl svårigheter att för
enhvar arbetare anordna särskild förvaringsplats,
kunna högst fem arbetare anvisas
att begagna en gemensam sådan.

§ 7.

Arbetstid.

Arbetstiden utgör vid enbart dag- samt
delad dag- och natt-tjänstgöring 12 timmar
och vid enbart nattjänstgöring 9 timmar
om dygnet; dock att härigenom medgifven
förkortning af arbetstiden vid dag- samt
delad dag- och natt-tjänstgöring skall träda
i tillämpning först sedan polismyndigheten
beslutat däremot svarande förändring af
bestämmelserna om tiderna för droskors
utsättande.

För automobilförare skall i arbetstiden
inberäknas den tid, som åtgår till smörjning
eller förekommande reparationsarbeten
å automobilen.

Droskkuskar
och
automobilförare.

§ 8.

Villkor för anställning.

För att erhålla anställning såsom arbetare
erfordras att vara känd för eller
förete intyg om nyktert och ordentligt
uppförande samt att vara så kvalificerad,
som föreskrifves beträffande droskkuskar
i droskreglementet för hufvudstaden och
beträffande automobilförare i gällande författning
angående automobiltrafik.

§ 9. :

Uppsägning.

Såväl arbetsgifvare som arbetare äger
rätt'' till 14 dagars ömsesidig uppsägning.

Arbetare, som under tjänstgöring uppträder
onyktert, kan utan iakttagande af
uppsägningstid afskedas.

§ 10.

Skäl för afsked m. m.

Arbetsgifvaren eller i dennes frånvaro
hans ställföreträdare leder och fördelar
arbetet samt intager och afskedar arbetare.

Arbetsgifvaren har skyldighet att, om
det af fackföreningen påfordras, uppgifva
skäl för afsked.

Såsom skäl räknas: brott mot arbetsavtal
och tjänstgöringsreglemente, brutalitet
mot allmänhet eller arbetsledare,
fylleri, oärlighet, sådan försummelse i arbetet,
som medför dåligt ekonomiskt arbetsresultat,
bevisad grymhet mot hästar
samt annat vanhedrande uppförande.

§ 11-

Extra och ordinarie anställning.

Såsom ordinarie kusk eller förare räknas
den, som är tilldelad bestämdt drosknummer
för dag- eller delad dag- och natttjänstgöring,
och såsom extra kusk eller

438

KOLLEKTIVAETALET I SVERIGE.

Drosk- förare den, som är indelad till fridagskuskar
och eller natt-tjänstgöring.
automobil- I händelse ordinarie kusk eller förare
förare. afgår, är den i tjänsten äldste extra
kusken eller föraren, om han därtill är
lämplig, berättigad erhålla ordinarie nummer.
Extra kusk eller förare äger dock
icke göra anspråk på ordinarie befattning,
med mindre han mottagit sådan befattning
första gången han erbjudits densamma.

§ 12.

Anställnings återfående efter sjukdom.

Arbetare, som genom sjukdom förhindras
att tjänstgöra, är berättigad att vid tillfrisknandet
återtaga sin förutvarande plats,
såvida sjukdomen ej varar längre än 8
månader, och skall underrättelse härom vid
antagandet meddelas den arbetare, som
anställes i den insjuknades ställe, samt
förbehåll därom intagas i den i § 16 här
nedan omnämnda motbok.

höriga persedlar, hvarmed såväl han som
häst och åkdon äro utrustade, samt ansvarar
för honom tillhandahållna livrépersedlar
äfvensom följande lösa utrustningspersedlar,
nämligen:

för droska: dynor, drosk- och hästfilt,
regntäcke, fotsack, regngardin, turnister
— där sådan användes — mattor, taxeväska
och skrufnycldar;

samt för automobil: dynor, filtar, fotsackar
och regngardin äfvenså de verktyg,
som åtfölja automobilen.

De lösa utrustningspersedlarna skola förses
med märken, utvisande till hvilket åkdon
de höra.

Förkomma persedlar, för hvilka arbetaren
är ansvarig, ersättas de med belopp,
hvarom arbetsgifvaren och arbetaren enas.
Dessa belopp skola vara införda i motboken.

Arbetaren bör, så fort ske kan, anmäla
fel eller skada å häst, åkdon eller mottagna
persedlar.

§ 13.

Öfverlåtelse af (lroskuiinimer.

Om drosknummer genom försäljning eller
annorledes öfvergår i annan ägares hand,
bör den, som öfverlåter drosknumret, söka
förbehålla kusken eller föraren rätt att
bibehålla sin anställning vid detsamma.

§ 14.

Öfvergång till automobiltrallk.

I den händelse drosknummer öfvergår
till automobiltrafik, skall kusken, därest
han så påfordrar, lämnas tillfälle inhämta
den kännedom om automobilens manövrering,
som erfordras för att han må kunna
söka anställning som automobilförare.

§ 15.

Prcfkörning.

Vid intagning af ny arbetare bestrider
arbetsgifvaren kostnaden för möjligen förekommande
profkörning.

§ 16.

Motbok.

Mellan årbetsgifvare och arbetare skall
föras motbok, hvari införas inkörd kassa
och bekommen aflöning äfvensom till arbetaren
utlämnade livrépersedlar samt sådana
till häst och åkdon, hörande lösa utrustningspersedlar,
för hvilka arbetaren är
ansvarig.

§ n.

Ansvar för persedlar.

Arbetare är under tjänstgöring förpliktad
att noggrant vårda de arbetsgifvaren till -

§ 18.

Inställelse till tjänstgöring in. m.

Arbetare skall punktligt och ordentligt
utföra sitt arbete. Till tjänstgöring skall
han infinna sig så tidigt, att åkdonet
ej genom hans förvållande blir för sent
utsatt. Förhindras han af sjukdom att
inställa sig, skall han därom underrätta
sin arbetsgifvare eller dennes ställföreträdare
i så god tid, att arbetsgifvaren icke
behöfver blifva utsatt för åtal eller rapport
hos polismyndigheten för försummad utsättning
af åkdonet.

§ 19.

Redovisning för inkörd kassa.

Arbetare redovisar hvarje dag den inkomst
för näst föregående dags körning,
som angifves af taxameterapparaten, därvid
emellertid, om apparaten varit felaktig
och missvisning på grund däraf ägt rum,
rättelse häraf skall ske, hvarjämte för
s. k. bomkörningar vederbörligt afdrag skall
göras för såvidt arbetaren kan nöjaktigt
redogöra för anledningen till densamma.
Med bomkörningar förstås uppdrag, som
blifvit beställda medelst telefon, men ej
kunnat utföras, enär uppdragsgifvaren ej
anträffats, eller för hvilka den åkande
utan någon försummelse å kuskens sida
undandragit sig att erlägga betalning.
Bomkörning, som föranledes af telefonorder,
skall af arbetaren ofördröjligen anmälas
till telefonstationen.

§ 20.

På- och afselning af häst in. in.

Såväl extra som ordinarie kusk eller
förare är utan godvilligt åtagande befriad

LANDTRANSPORT.

439

från annat arbete än att köra droska eller
föra automobil. Dock åligger det droskkusk
att själf sela på och sätta för sin
häst äfvensom att sela af och sätta in
hästen i stallet samt binda honom, när
han kommer hem, vare sig för ombyte
af häst eller efter slutad tjänst för dygnet.

§ 21.

Körning efter oriktig taxa in. m.

Det är arbetare absolut förbjudet att
vid körning ställa taxameterapparaten på
annan taxa än den i droskreglementet föreskrifna,
äfvensom att, utan att hafva flaggan
nedfälld, låta någon vare sig stående
eller sittande, medfölja åkdonet å kuskbocken,
fotsteget eller inne i densamma.

§ 22.

Hofbuffers och slirskydd.

Arbetsgivare håller efter behof buffers
af kork eller gummi till hästarnes hofvar.

Då väglaget nödvändiggör det, skall arbetsgivare
hafva automobil försedd med
erforderligt slirskydd.

§ 23.

Hästars antal och beskaffenhet.

Arbetsgifvare är skyldig att till dagsamt
delad dag- och natt-tjänstgöring hålla
två hästar samt till natt-tjänstgöring en
häst. Till parverk hålles dubbelt antal
hästar. Skulle kusk anse en honom tilldelad
häst vara olämplig såsom droskhäst,
äger han att genom fackföreningen fordra
undersökning för vinnande af rättelse.

§ 24.

Tvisters lösande.

Tvister angående aftalets tolkning eller
därmed sammanhängande ersättningsfrågor,
som under aftalstiden uppstå mellan
arbetsgifvare och arbetare, få icke föranleda
strejk, lockout, blockad eller bojkott,

utan skola hänvisas till afdömande af en
permanent skiljenämnd. Till denna nämnd,
inför hvilken de tvistande parterna äga att
genom ett ombud å hvardera sidan utföra
sin talan, utses af hvardera organisationen
i sammanhang med aftalets godkännande
två ledamöter jämte en suppleant, hvarförutom
en femte ledamot, som skall vara
nämndens ordförande, väljes af organisationerna
gemensamt. Kunna dessa icke
enas om valet af femte ledamot, utses
denne af förlikningsmannen i första distriktet.
Afgår under aftalstiden ledamot
eller suppleant af skiljenämnden, utses på
samma sätt annan person i hans ställe.

Skyldighet att utgifva ersättning må icke
ådömas någondera af organisationerna.

Skiljenämndens dom skall vara för parterna
bindande.

Innan uppkommen tvist hänskjutes till
skiljenämnden, skola de särskilda organisationernas
styrelser hafva gemensamt sammanträdt
i syfte att om möjligt bilägga
tvisten. Sådant sammanträde, vid hvilket
protokoll föres af opartisk utaf parterna
gemensamt utsedd sekreterare, skall
hållas inom 5 dagar efter det endera organisationen
påkallat detsamma.

Kostnader för nu omförmälda gemensamma
sammanträde eller för skiljedoms
åstadkommande skola gäldas med halfva
beloppet af hvardera organisationen; dock
att en hvar af organisationerna har att
själf lämna ersättning till ledamöterna af
sin styrelse samt de båda af organisationen
utsedde skiljemännen.

§ 25.

Tiden för aftalets giltighet.

Detta aftal gäller till och med den
30 juni 1910. Uppsäges icke aftalet 4
månader före giltighetstidens utgång, förlänges
det hvarje gång för ett år.

Uppsägning, som må omfatta aftalet i
dess helhet eller viss del däraf, skall vara
åtföljd af förslag till nya aftalsbestämmelser
i den eller de punkter, som beröras
af uppsägningen.

Förestående aftal godkännes.

Stockholm den 2 augusti 1907.

För Stockholms droskägareförening. För Stockholms droskkuskspersonals och

automobil förarefackförening.

Droskkuskar
och
automobilförare.

440

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Hamn arbetare.

Prislista emellan skeppsstufverifirmor i Stockholm och Stockholms
hamnarbetarefackförening (Sv. transportarbetareförbundets

afdelning n:r 1).

§ i.

Arbetstid.

Mom. 1. Ordinarie arbetstid är 10 timmar
pr dag. Under tiden 1 mars—1 oktober
från kl. 6 f. m. till kl. 6 e. m., frukost
hålles kl. 8—8,30 f. m., middag kl. 12—

1,30 e. m. Under tiden 1 oktober—1 mars
från kl. 7 f. m. till kl. 6 e. m., frukost
hålles kl. 9—9,30, middag kl. 1—2 e. m., för
frukosthalftimmen göres ej afdrag.

Mom. 2. Vid fabriker och andra privata
platser, där lossning och lastning försiggå,
äro arbetarne skyldiga att hålla måltidsraster
på tid som de respektive platsernas arbetare
hålla, men äger alltid rättighet
att åtnjuta den i prislistan bestämda måltidsrasten.

Mom. 3. öfvertidsarbete räknas från kl.
6 e. m. till 10 e. m. Skall det arbetas öfvertid,
skall det varskos minst en timme
före den ordinarie tidens utgång.

Arbete efter kl. 10 e. m. utföres ej annat
än sista kvällen, då båten kan blifva klar
att afgå under nattens lopp.

Sön- och helgdagar arbetas ej annat än
i tvingande fall.

Mom. 4. Allt arbete å måltidsraster betalas
lika med öfvertid.

Mom. 5. Vid jul-, nyårs-, påsk-, pingstoch
midsommarafton slutar arbetet kl. 12
midd. Arbete efter kl. 12 midd. betalas
lika med öfvertid.

Den 1 maj arbetas icke.

§ 2.

Timpenning. Öfvertidsarbete.

Mom. 1. Timpenning ordinarie tid 55
öre, för half timme 30 öre år 1907 och 1908,
år 1909 60 öre. Allt öfvertids- och nattarbete
betalas med 1 kr. i timmen. Sön- och
helgdagsarbete kr. 1: 25 i timmen, och räknas
sön- och helgdagsarbete från kl. 6 söneller
helgdagsmorgon, tills ordinarie arbetstid
inträder.

Mom. 2. öfvertidsbetalningen utgår för
hel timme 45 öre, för half timme 30 öre
1907 och 1908, och för 1909 hel timme 40
öre, half timme 30. Sön- och helgdagsarbete,
hel timme 70 öre, half timme 35. 1909
hel timme 65 öre half timme 35 öre.

Vid alla ackordsarbeten garanteras minimitimpenning.

§ 3.

Ackordspriser.

Lossningspriser.

Pr ton.

Lossning af kol...........0: 55

vid Ropsten............0: 40

» Klara gasverket, Värtan.....0: 50

» Elektricitetsverket.......0: 50

» Islinge.............0:65

med pontonkran (10 m.)......0: 48

d:o d:o järnvägsv. (11 m.).....0: 65

på grabb, fri öfverenskommelse.

Vågning af tunnor med kran 5 öres
förhöjning på det förutvarande
priset, och skall 1 man hållas som
våghjälp, när omständigheterna det
fordrar,hvilken ej ingår i ackordet.

Vid mätning med mått 10 öres förhöjning
pr ton.

af tubb, med vinsch........0: 55

när den automatiska vågen användes,

5 öres förhöjning pr ton.

Lossning af

koks inombords.........1: —

d:o till järnvägsvagn, när det störtas

i kärror............1: 05

gödning sämnen, fosfat, svafvelkis, cement,
kli, gips, salt och potatis löst

inklusive säck..........0: 50

d:o med landtagning kort väg . . .0:75
d:o på järnvägsvagn eller lång väg . 0: 85

d:o på järnvägsvagn och lång väg . 0: 95

d:o oförsedt lång väg.......1: —

Lossning af

socker, mjöl, linfrö och spannmål i

säck inombords......... . 0: 40

d:o med landtagning kort väg . . . 0: 75
d:o på järnvägsvagn eller lång väg. 0: 85
d:o på järnvägsvagn och lång väg . 0: 95

d:o oförutsedt lång väg......1: —

råg, hvete, korn och majs inklusive

islagning (i småsäck).......0: 60

då afhållare påfordras.......0: 65

hafre löst inklusive islagning . . . . 0: 80

då afhållare påfordras.......0: 90

kli inklusive islagning.......1: 10

spannmål med bäsk eller storsäok . . 0: 55

d:o d:o kran eller tub.......0: 45

hafre med storsäck ........0: 70

kran fri öfverenskommelse;
svafvel och benmjöl inombords . . .0: 75
med landtagning.........1: —

LANDTRANSPORT.

441

ock skall 4 afbytare hållas, hvilka
betalas med gällande timp. Yid
vågning 5 öres förhöjning pr ton.

Som kort väg räknas från båtens
reling till och med 20 meter, längre
väg från 20 meter till 35 meter,
öfver 35 meter fri öfverenskommelse.

öre
pr st.

sill inombords ‘/a tunna....... 4

d:o d:o ‘/i tunna........ . 5

med landtagning......... 10

pr ton.

tackjärn med vinsch........0:45

d:o d:o kran...........0: 38

med landtagning efter vinsch . . . 0:85
Allt utombordsarbete vid lossning
med kran betalas med gällande
timpenning.

salt i korgar............0: 50

med kran............0: 45

mått löst i pråm.........0: 70

när det störtas i säck.......0: 75

räls stor inombords.........0: 50

med landtagning.........0: 90

järnbalkar och småräls med landtagning 1: 20

malm med landtagning med kran . . 0: 50

d:o d:o utan kran.........1: —

d:o från vagn på upplag.....0: 25

små rör med landtagning......1: 20

galvaniserade rör buntade med landtagning
............1: —

stora rör med 35 cm. inre diameter

med landtagning.........1: 50

rör inombords, när köpmännen hålla
folk i pråmen eller i land:

små rör..............0: 60

stora rör............0: 75

koppar, zink, bly och tenntackor inombords1
..............0: 50

med landtagning.........0: 80

järnskrot löst inombords......1: 25

d:o med landtagning.......2: —

buntadt järnskrot med landtagning. 1:25

eldfast tegel och stenrör med landtagning
.............1: —

murtegel med landtagning......1: 25

tegelpannor med landtagning . . . . 1:50

foderkakor inombords.......0: 90

med landtagning . . .......2: —

Lång väg till skjul fri öfverenskommelse.

asfaltskakor och tunnor inombords . 0: 50

med landtagning......... 0:90

pr st.

kork i balar............0: 11

Alla till-, om- och afriggningar på partibåtar
betalas med gällande timpenning,
äfven omriggningar från tunnor, som hyfvas
med fartygsvinsch, till görlingsgäng
eller tvärt om. Omriggningar på kol, koks
och spannmålsbåtar betalas med 2 kr. pr
gång och lucka, endast vågflyttningar utan
omriggningar ingå i ackordet.

Samt tillkommer, när stufvarns folk kolax
kranarna, 2 kr. pr kran och dag, men med
rätt för kranägaren att själf kola.

Alla här ofvan specificerade priser tilllämpas
endast vid partilaster.

§ 4.

Priser vid lossning af styckegodsbåtar.

Pr ton.

Järnbalkar och Pickovilleräls samt buntadt
järnskrot med landtagning . . .1:25

Löst järnskrot inombords.......1: 25

med landtagning..........2: —

Alla flytande varor i fat, som vindragare

tar emot..............0: 75

Raps inombords...........0: 90

med landtagning..........2: —

Marmor i lösa skifvor inombords . . . 1: —

Allt arbete inombords, när köpmans folk

emottager godset..........0: 50

Allt styckegods, som här ofvan ej är specificeradt,
betalas med (landtagning) . 1: —•

Yid lastning af säckgods på järnvägsvagn
10 öres förhöjning pr ton.

Tontalet räknas efter mäklarns uppgift
till stufvarna.

Kol och lös spannmål ingår ej som styckegods.

Till-, om- och afriggningar betalas med
2: 50 pr lucka, när landgångar och spiror
finnes inom fartygets längd plus 10 meter
för- och akterom. Landgångar och spiror,
utom ofvanstående område betalas med
10 öre pr styck. Uttages särskilda tillriggare,
betalas de med gällande timpenning.

Täckning skall utföras af det folk, som
är i land, under den tid, som är bestämd för
påluckning (15 minuter före arbetstidens
slut). När förman anser, att täckning erfordras
under dagens lopp, skall det betalas
1 krona pr dag och lucka. Medhinnes ej
täckningen till ordinarie arbetstidens slut,
äger förman rätt att kvarhålla det folk, som
åtgår för återstoden af täckningen, och betalas
dessa med den fastställda timp., vid
täckning af järnvägsvagnar 25 öre pr presenning.

Alla vid lossning specificerade ackordspriser
sammanräknas, och blifvande öfverskott
utbetalas till förtroendemannen, när fartyget
är utlossadt och uträkningen gjord.

All flänsning och tampning af gods betalas
med gällande timpenning.

§ 5.

Pr ton.

Lämpning af spannmål vid kvarnar -

naselevator:

A fartyg under 1,000 tons last . . . . 0: 20
Å fartyg öfver 1,000 tons last.....0: 25

samt att förman äger rätt bestämma
det antal arbetare, som erfordras för
elevatorns skötsel på måltidsraster
och öfvertid.

Hamn arbetare.

442

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Hamn arbetare.

Pr ton.

Ackordet fortlöper dock som vanligt
från båtens början till dess slut.
''''Lammning af spannmål vid skeppselevator: Till

sjös...............0: 20

När småsäck användes........0: 25

§ 6.

Arbetspriser för knopning och länsning af spannmål
samt landarbeten.

Länsning, lcnopning och bärning af spannmål: från

skeppselevatorn, 13 man . . 0: 60 pr ton

1 > > till barnvagn 0:70 » »

till-, om- och afriggning äfvensom
elevatorns förmalning emellan
luckorna å båten ingår i ackordet.

Knopning och bärning af spannmål
från våg och 3 man pr gäng 0: 45 > »

d:o till banvagn........0:55 > »

d:o af hafre och kli......4 Va öre säck

d:o > » > » till banvagn 5V> » >

Länsning, knopning och bärning
af hafre från elevatorn
fri öfvereriskommelse.

Länsning och knopning af spannmål
till sjös från elevatorn
Knopning till sjös från våg . . .

D:o af hafre och kli......

Väglängd öfver 20 meter till 30
meter för spannmål förhöjning

d:o för hafre och kli......

Inbärning af spannmål i stadsgårdsmagasinet
förhöjning . . .

d:o hafre och kli........

Bärning af spannmål på bunke

förhöjning..........

Hafre och kli på bunke förhöjning
Lastning af spannmål på järnvägsvagn
från land......

Hafre och kli från land på järnvägsvagn
...........

Spannmål till åkdon från kaj . .

Länsning och bärning från elevator
vid Munchens bryggeri
och Opbachers mälteri ....

Bärning och afflyttning från våg
vid Munchens bryggeri och Opbachers
mälteri........

Bärning och knopning från våg
vid Hornsbergs bryggeri ....

Länsning, knopning och bärning
från elevator vid . Hornsbergs

bryggeri...........

Länsning, knopning och bärning
från elevator vid S:t Eriks
bryggeri vid väglängd till och

med 65 meter........1: 10

d:o från våg..........1: —

Väglängd öfverstigande 65 meter
betalas för hvar femte meter förhöjning
...........0: 10

0: 30 pr ton
0:20 > »

2 öre säck

0: 10 pr ton
1 öre säck

0: 10 pr ton
1 öro säck

0: 50 pr ton

5 öre säck
0: 40 pr ton

1: 10

1:-0: 45

0: 55

Knopning och bärning af salt. . 7 öreprhkl.

d:o d:o på järnvägsvagn.....8 > » »

d:o d:o till sjös.........5 > » »

Transport af spiror.......10 öre styck

Täckning af järnvägsvagnar pr

presenning..........25 > »

Öfvertidsbetalningen vid spa.nnmålslossning
inombords betalas lika med den.
öfriga öfvertidsbetalningen. Eör knop ning,

länsning och bärning 100 proo. pr
ton på öfvertid.

§ 7.

Priser vid lastning och stufning.

Pr std.

Lastning af plank och hattens . . . . 2: 75

» » bräder..........3: 50

» > snickeriarbeten......3: —

Med kran samma pris.

Vid bärning å axel eller dyna 10 öres
förhöjning pr timme.

Pr ton

Af tackjärn från pråm med iläggning . 0: 65

d:o utan iläggning.......... 0:50

Stångjärn från pråm med iläggning . . 0: 80

d:o utan iläggning..........0: 65

Stål och järn i lådor och kaggar, gösar
och smältstycken faller under samma
pris som stångjärn;

Lastning med kran 10 öres lägre pris;
Fältspat och slagg från pråm med kärr -

ning från land och järvägsvagn . . .0: 55

d:o med kran ............... 0: 45

Malm från land med kärrning . . . . 0: 60
» » järnvägsvagn med handkärr ning.

...............0: 55

Malm från land med kran.......0: 38

j » vagn eller dit ketting når . 0: 35
Vid fruset tillstånd höjes priset med 5
öre pr ton.

All slags järn från land.......0: 70

Pappersmassa från stuf i land eller från
järnvägsvagn inklusive vagnslossning . 0: 80
När köpmans folk lossar vagnen samtidigt
lastning pågår........ 0: 70

Lastning af tomfat pr styck.....5 öre

pr ton.

Alla andra ej här specificerade lastningsarbeten
tillfaller styckegods och betalas
med................1: —

Alla till-, af- och omriggningar på last -

ning betalas med 2 kr. pr lucka, men skall
materielen finnas inom båtens längd plus
10 meter för- och akterom.

Vid längre väg transporteras materielen
fram.

Arbetarne äro skyldiga att vänta en half
timme, men skulle det draga öfver denna
tid, som här är angifven, skall det betalas
med gällande timpenning.

Skulle parterna ömsesidigt så finna
lämpligt och önskvärdt, kan genom underhandling
ackordspriser fastställas för äfven

LANDTRANSPORT.

443

andra ej specificerade arbeten, utan att
prislistan därför beliöfver uppsägas.

§ 8.

Arbete utom hamnområdet.

Vid allt arbete utom Stockholms hamnområde
tillkommer, då medlemmar af Svenska
transportarbetareförbundet användes,
10 öre pr ton när ackordspris tillämpas,
10 öre pr timme och man, när timpenning
betalas, samt logi och 25 öre pr timme för
den tid som åtgår för ut- och infart, utom
å de platser i punkt 9 äro angifna.

Yid hafverist, liggande utom Stockholms
hamnområde, erhålles fri kost och logi,
men ej något tillägg pr timme eller ton, och
äro stufvarne berättigade använda det folk
han finner för godt att bestämma, och som
närmast står till buds. Dock skola medlemmar
af Svenska transportarbetareförbundet,
om sådana finnas i närheten att
tillgå, användas.

Vid de tillfällen då arbeten utom Stockholms
hamnområde på grund af väderlekseller
andra förhållanden ej kan pågå, garanteras
arbetaren en betalning af kr. 6: —
pr dag, äfven sön- och helgdag inräknad.

§ 9-

Gångpengar.

Mom. 1. Gängpengar betalas till och
från arbetsplatsen i de fall, då lämpliga
transportmedel af arbetsgifvaren icke i
rätt tid tillhandahållas. Från och till
Värtan räknas ej under nuvarande förhållanden
spårvagn som lämpligt transportmedel,
utan skall det betalas gångpengar,
såsom till och från Värtan, Gäddviken,
Finnboda, Kvarnarna, Djurgården, Tanto,
Gröndal, Hornsberg, Lundströms kolgårdar
och Glasberget med 25 öre pr man, samt
från Stocksund, Islinge, Gustafshög, Augustendal,
Saltsjöbaden och Neglinge med
50 öre pr man. Detta äfven i sådana fall
då förmän och arbetare äro öfverens om,
att väderleken tvingar till afläggning under
dagens lopp.

Vid ut- och infart till och från Nynäs
pr järnväg ersättes arbetaren med 1 kr.
pr resa.

Mom. 2. Men med undantag för de fall
då manskap äro utropade på andra tider
och erhåller timpenning från och med äfgångstiden
från väntrummet, då skall endast
betalas den transportafgift, som behöfs
till de olika platserna.

§ 10.

Intagning af arbetskraft.

Mom. 1. All intagning af arbetskraft
sker vid Rundelen uti väntrummet i Stadsgården
genom en af fackföreningen föreslagen
och af stufvare tillsatt statistikfö -

rare, som på rekvisition af arbetsgifvaren
eller dess förmän anskaffar det antal nyktra
och ordentliga arbetare, som behöfs
vid förekommande loss- och lastningsarbeten.

Och bör rekvisition af arbetskraft ske tre
timmar före arbetets början.

Fackföreningen garanterar samtidigt full
opartiskhet gentemot alla stufverifirmor
från statistikföraren.

Vid första dagens arbete å nyinkommen
båt skola alla arbetare ovillkorligen intagas
i väntrummet af statistikföraren, men
äger sedan rätt att de öfriga dagarna, efter
öfverenskommelse med förmannen, gå direkt
till arbetsplatsen, dock under villkor
att arbetarne infinna sig vid arbetsplatsen,
då arbetet skall börja. (Se bestämmelserna
i punkt 1 mom. 1.) Skulle mera
folk behöfvas under arbetets gång, skola
äfven dessa intagas af statistikföraren,
samt att fackföreningens numerär uppgår
till 600 man.

Arbetstid.

Mom. 2. Arbetet börjar å partibåtar under
sommarmånaderna kl. 6, 8,30 f. m., 1,
3 e. m., under vintermånaderna kl. 7, 9,30
f. m., 1, 3 e. m. samt tillkommer för
styckegodsbåtar kl. 10 f. m. och 4 e. m.,
och betalas arbetaren från denna tid. Skulle
arbetet af en eller annan orsak ej då
kunna börja, skall afbetalning ske för minst
.2 tim. jämte den bestämda hemförskaffningen.

Mom. 3. Utfart till partibåtar, liggande
vid Saltsjöbaden, Neglinge, Stocksund, Islinge,
Ropsten, Värtan, Gäddviken, Tanto,
Gustafshög, Gröndal och Hornsberg, sker
under sommarmånaderna kl. 5,30, 8,so f. m.,
1, 3 e. m. under vintermånaderna kl. 6,30,

9,30 f. m., 1 och 3 e. m.

Mom. 4. Till parti- och styckegoäsbåtar,
liggande vid Hästholmen, Kvarnarna, Finnboda,
Djurgården, Strömmen och i land
vid Stadsgården, Skeppsbron, Blasieholmen
och Mälarstränderna, under sommarmånaderna
kl. 5,45, 8,30 f. m., 12,45, 3 e. m.
Under vintermånaderna kl. 6,45, 9,30 f. m.,
kl. 12,45, 3 e. m., för styckegodsbåtar tillkommer
kl. 10 f. m. och 4 e. m.

Till partibåtar räknas ej sådana båtar,
hvilka endast ha att lossa eller lasta ett
mindre parti gods af samma slag.

Vid allt arbete å styckegods- eller barlastbåtar
liggande vid Stadsgården, Skeppsbron
eller Blasieholmen räknas betalningen
från den tid arbetet börjar. Ligger styckegodsbåt
eller baflastbåtar vid sådan plats,
att utfart är nödvändig, utgår betalningen
från den tid utfart sker, med undantag
af kl. 6—7 f. m. och kl. 1 e. m., då arbetarne
äro skyldiga att utgå en half eller
kvarts timme före arbetets början.

Ingen afbetalning får ske för kortare tid

Hamn arbetare.

444

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Hamn- än 2 timmar, utom vid mindre, tillfälliga
arbetare, arbeten, som ej ingå i lossning eller lastning
af fartyg, då arbetet betalas för den
tid som åtgår, dock minst af en half timme.

§ 11.

Fackföreningen skall tillse, såvidt möjligt
är, att ej andra arbetare än fackföreningsmedlemmar
utföra lämpning af
spannmål vid kvarnarnas elevatorer.
Fackföreningen fordrar därför, att åsyftade
arbeten ovillkorligen skall omhänderhafvas
af stufverifirmorna.

lossnings- och lastningsarbeten, dock icke
öfverstigande 4 liter pr man och dag.

Mom. 2. Förman och förtroendeman
skall tillse att brännvinslangning ej får
förekomma utaf arbetaren, när han står
under arbete, och äger arbetaren ej rätt
att sända någon utom arbetet varande
person att hämta nämnda varor, samt att
öl från land eller ölbåtar ej får upptagas
på fartyget.

§ 16.

Aflöningsdag.

§ 12.

Ordningsregler.

Berusade personer få på inga villkor intagas
i arbetet, ej heller få andra medlemmar
göra gemensam sak med den berusade.

Under arbetet berusad person skiljes genast
från arbetet och mister den honom
eljest tillfallande betalning, hvilken öfverlämnas
åt fackföreningen för att tillfalla
understödsfonden.

Förman äger ej rätt att för enskilda
tvister utestänga en ordentlig medlem från
arbetet. Finnes det skäl eller befogad
anmärkning därför, skall saken därom underställas
skiljenämndens beslut. Hänvisning
till ordningsreglerna.

§ 13.

Arbetsledning.

Arbetsgivare eller hans förman äger obetingad
rätt att själf bestämma det -antal
arbetare och deras placerande, som erfordras
för arbetets ordentliga utförande, dock
skall förtroendemannen vara inombords och
vara med från båtens början till dess slut
samt placerad på sådan plats, att han kan
vara förman behjälplig vid förefallande behof,
och skall förman själf inräkna folket,
samt om förman det anser nödvändigt, skall
fyra man hållas på grofva kol, ej när tre
gäng användas i samma lucka.

§ 14.

Olycksfallsförsäkring.

Arbetsgifvarna olycksfallförsäkra hvarje
intagen arbetare i enlighet med försäkringslagens
föreskrifter samt försäkring vid
olycksfall med kr. 2: — pr dag, från den
dag läkare blifvit anlitad till och med den
dag skadan är öfverstånden, eller invaliditet
inträder.

§ 15.

Brännvinslangning m. in.

Mom. 1. Svagdricka tillhandahålles af
arbetsgivaren i mån af behof vid alla

Aflöning sker som hittills hvarje dag
och på sätt som hittills varit brukligt med
55 öre år 1907 och 1908, samt 60 öre år
1909, blifvande öfverskott utbetalas ej, förrän
förmannen hunnit uträkna och å kontoret
gjort upp arbetstiden för det ackordsarbete
folket har att fordra. Ofverskottet
får ej utlämnas till annan än förtroendemannen.

Förskottsvis utbetalas ej af blifvande öfverskott.

§ IT.

Skiljedom.

I och för skiljande af möjligen uppkomna
tvister mellan arbetsgifvarne, dess förmän
och arbetarne tillsättes en skiljenämnd
af fem personer, hvaraf 2 väljas
af arbetsgifvarne och 2 af arbetarne. Till
5 :te ledamot utses en opartisk utomstående,
tagen ena gången från arbetarehåll
och nästa gång från arbetsgifvarehåll.
Skiljenämndens 5 :te man väljes endast för
en tid af sex månader. Femte ledamot
kan återväljas.

§ 18.

Ordningsregler.

Mom. 1. Fackföreningens medlemmar
äro skyldiga att varsamt handskas med det
gods de få om händer och tillse, att ingenting
blir skadadt.

Mom. 2. Vid sådana fall då arbetaren
ser ett kolly på ett eller annat sätt är
skadadt, skall han därom, innan detsamma
förflyttas, göra anmälan till befälet.

Mom. 3. Mot den arbetare, som genom
uppenbart slarf på det ena eller andra
sättet förstör gods under pågående arbete,
bör vidtagas de åtgärder, som behofvet
kräfver, samt andra förekommande oegentligheter
hänskjutas till vederbörande myndigheter.

Mom. 4. Utan förmans tillstånd äger
arbetaren ej rätt att lämna pågående ar^
bete. Afbytare får icke intagas annat
än i tvingande fall. Intages afbytare skall
den af förman vara godkänd.

LANDTRANSPORT.

445

§ 19-

Giltighetstid.

Om det skulle visa sig, att detta aftal
ej verkar till belåtenhet för båda parterna
under 1 år, kan underhandling ske, utan
att prislistan därför behöfver uppsägas, och
att underhandling under 3-årsperioden ej
ändrar systemet, endast detaljer.

§ 20.

Förestående prislista och bestämmelser
godkännas, och skall det följas från båda

parterna från och med den 1 april 1907
till och med den 1 april 1910.

§ 21.

Uppsägning sker från hamnarbetarefackföreningens
styrelse eller undertecknade
stufvare tre månader före utlöpningstiden,
då samtidigt förslag till nytt aftal
skall medfölja, i annat fall anses öfverenskommelsen
prolongerad på ett år.

Stockholm den 21 mars 1907.

Hamn arbetare.

N. N.

(Sju stufverifirmor och en kooperativ
stufveriförening.)

För Stockholms hamnarbetare fackförening.

Ordningsregler

för statistikföraren och medlemmarne inom

Stockholms hamnarbetarefackförening.

§ 1.

Medlemmarne skola själfva verka för att
ej rusiga personer finnas i arbetet; om
sådant förekommer, äger förman, i samband
med förtroendeman, rättighet att
omedelbart skilja sådan person från arbetet,
samt innehålla deras afbetalning, som
genom förtroendeman öfverlämnas till
fackföreningen. (Se § 12 prislistan.)

§ 2.

Vid uttagning af arbetskraft förfares
enligt § 6 i prislistan; emellan kl. 10—12
f. m. samt kl. 4—6 e. m. förekommer ingen
uttagning af arbetskraft annat än vid
något särskildt tillfälle, hvilket skall tillkännagifvas
före kl. 10 f. m. och kl. 4
e. m.

§ 3.

Arbetarne äro skyldiga att infinna sig
på den uppgifna arbetsplatsen på bestämd
tid, då arbetet skall börja, såväl då gångpengar
betalas, som enligt § 10 i prislistan.

§ 4.

Arbetare åligger att ej slösa med svagdricka,
(hvarför förman är skyldig att tillse
det kran och flaskor finnas tillgängliga
samtidigt som svagdricka), att varsamt behandla
tomfat samt öfriga materialier och
gods, som under arbetet omhänderhafves.
(Se §§ 15 och 18 i prislistan.)

§ 5-

All tobaksrökning under arbetet är förbjuden.

§ 6.

Medlem är skyldig att kvarstå i påbörjadt
arbete och får ej lämna detsamma un -

der den tid det pågår, såvida ej giltiga
skäl förefinnas; afbytare får intagas endast
för kortare tid. (Se § 18 i prislistan.
)

§ 7.

Arbetare ålägges att bemöta trafikanter,
fartygsbefäl, förmän och kamrater på ett
i allo städadt och humant sätt. Då arbetarne
individuellt fullfölja ofvanstående,
hafva de i lika hög grad rätt att fordra
detsamma tillbaka.

§ 8.

Medlem får på inga villkor åtaga sig
sådant arbete, som möjliggör konkurrens
med stufverifirmorna, då det gäller lossning
eller lastning af fartyg. Om medlem
händelsevis innehar dylikt arbete, är han
skyldig afstå detsamma, såvida det öfvertages
af de stufvare, som har aftal med
fackföreningen, i öfrigt hänvisas till § 11
i prislistan, men skall arbetet då ingå i
rundgångssystemet.

§ 9.

Medlemmarne åläggas, att vid alla tillfällen,
då de äro lediga till arbete, passa
uttagningstiderna, som i § 10 i prislistan
eller af fackföreningen föreskrifves, samt
särskildt den tur de innehafva, såvida ej
giltiga skäl för uteblifvande kan företes.

§ 10.

Då medlem händelsevis åtager sig annat
arbete, skall han omedelbart därom till
statistikföraren göra anmälan.

§ 11.

Statistikföraren skall allvarligt men humant
bemöta medlemmarne, muntligt tillrättavisa
för möjligen begångna förseelser,
lämna ordentlig upplysning på sådana
spörsmål, som berör arbetet m. m., samt

446

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Hamn arbetare.

alltid vid fördelning af arbete förhålla sig
opartisk. Medlemmarne äro skyldiga att
iakttaga samma humana uppträdande mot
statistikföraren och öfriga kamrater.

§ 12.

Vid möjligen uppkomna tvister mellan
förmän och arbetare skall statistikföraren
eller förtroendemannen, ifall han anmodas,
opartiskt söka lösa tvisten utan att draga
frågan inför stufvare eller fackförening,
såvida den ej är af svårare art.

§ 13.

Då en eller flera medlemmar af en eller
annan giltig orsak råkar komma för sent
till uppropet, skola dessa, ifall listan är slut,
uttagas till arbete före utomstående. Detta
gäller vid de tillfällen då mycket arbete
finnes, i öfrigt bestraffas försenad ankomst
med flyttning på listan efter de kvarstående.
Skulle försummelse bevisligen vara afsiktlig,
förfaller medlems rätt till omedelbart
arbete, och tillämpas då det af fackföreningen
förut fastställda beslutet om
fyra dagars uteslutning från arbete.

§ 11

Statistikföraren bör, då flera medlemmar
olif vit lediga och ett flertal utomstående
nyligen påbörjat ett långvarigt arbete, vid
nästa dags början helt eller delvis utbyta
dem mot medlemmar, då ej något annat arbete
antages förekomma under dagens lopp.

Om sådant arbete föreligger, att någon
af de medlemmar, som äro i tur till arbete,
genom bristande hälsa eller kroppskrafter
är oförmögen att utföra detsamma, får han
därom göra anmälan till statistikföraren,
och får då, som hittills varit brukligt,
invänta första passande arbete.

§ 16.

Statistikföraren åligger, att föreslå sådana
medlemmar till förtroendemän, som han
anser kunna helt fullgöra de uppdrag, som
dem åligger, enligt »Instruktion för förtroendemän».
(Se stadgarna.)

Vid upprop till arbete, äro de uppropade
medlemmarne skyldiga att stanna och gemensamt
godkänna (eventuellt afslå) den
af statistikföraren föreslagna förtroendemannen
för arbetslaget.

§ 11.

Medlemmar och äfven andra arbetare äro
skyldiga, då de hafva arbete, att ovillkorligen
passa den tid, som är bestämd för utfart
till respektive arbetsplatser, med risk
att i annat fall förlora sitt arbete, som de

innehafva, jämte det öfverskott, som innestår.

Förtroendeman har rättighet, sedan han
i samband med förman inräknat de närvarande,
att omedelbart uttaga nytt folk
i stället för dem, som ej infunnit sig å föreskrifven
tid på platsen för utfarten till
arbete.

§ 18. ,

Statistikförarens tjänstgöringstid är från
kl. 5 och 6 f. m. till kl. 7 e. m., måltidsraster
kl. 10—12 f. m. och 4—6 e. m.

§ 19.

Till motverkande af klagomål, att arbetet
bedrifves långsamt för här trafikerade
skeppsredare, vilja vi yrka på att allt arbete
ställes på ackord, och att dessa ackord
ställas så pass höga, att förtjänsten skall
verka sporrande på arbetarnes vilja att
gifva fartygen bästa möjliga dispach.

§ 20.

Kommitterade anse äfvenledes, att det
är fackföreningens skyldighet att under
nuvarande arbetssystem öfvervaka medlernmarnes
moraliska uppförande samt att på
lämpligt sätt straffa begångna förseelser,
såväl mot arbetsgifvarne och deras förmän
som ock förseelser mot kamraterna
i arbetet. Som lämpligaste sätt att praktiskt
ordna denna sak föreslås:

1. Alla förmän skola vara förpliktade
att till fackföreningen skriftligen anmäla
alla i deras arbete begångna förseelser, och
skola motsvarande rapporter äfven inlämnas
till den stufverifirma, där förmannen
är anställd.

2. Dessa anmälningar skola af fackföreningens
styrelse införas i en för ändamålet
anskaffad registerbok, och i hvilken äfvenledes
skall antecknas, till hvilka åtgärder
anmälan föranledt.

3. Fackföreningens förtroendeman har i
uppdrag att verkställa provisorisk undersökning
öfver skedd anmälan samt rapportera
detsamma till närmaste ordinarie
fackföreningsmöte, som däröfver äger rätt
att besluta.

4. Har arbetare förbrutit s.''g, straffas
han med suspension från arbetet och får
icke af statistikföraren uttagas till arbete,
förrän det fartyg är klart, där förseelsen
skett. Vid fylleriförseelser mister
arbetaren dessutom den honom tillkommande
dagsaflöningen jämte eventuellt öfverskott.
Då medlem straffas för andra
gångens förseelse, tilldelas han samtidigt
af fackföreningen en offentlig varning.
Bryter medlem det oaktadt mot fackföreningens
ordningsföreskrifter, strykes han
utan vidare från föreningen.

5. Som straffvärda förseelser anses de
fall, då medlemmar berusar sig i arbetet

LANDTRANSPORT.

447

eller öfverfaller kamrater eller förmän eller
utan förmans tillstånd aflägsnar sig
från arbetet; äfvenså där medlem på brutalt
och uppseendeväckande sätt förolämpar
förmän eller befäl ombord å fartyget.

6. Öfverfaller medlem med bot eller
slag föreningens styrelsemedlemmar, förtroendemän
eller andra med afsikt att därigenom
förhindra bestraffning af gjord
förseelse — uteslutes han omedelbart ur
föreningen.

7. Har medlem under tre års tid icke
begått någon straffvärd förseelse, anses
förut registrerade straff vara preskriberade.

8. Arbetsgifvarne äga rätt att genom
protokollsutdrag få del af föreningens beslut
öfver skedd anmälan.

Dessa ordningsregler äro af hamnarbetarefackföreningen
godkända och antagna
å ordinarie möten i mars 1907 att gälla
från och med sistnämnda datum.

Hamn arbetare.

Prislista och ordningsregler upprättade emellan Norrlands stufvareförbunds
sundsvallsafdelning och Sundsvalls stufveriarbetarefackförening
(Sv. transportarbetareförbundets afd. n:r 8),

att med bindande kraft å ömse sidor vara gällande för år 1907.

§ 1.

Arbetstid.

Mom. 1. Ordinarie arbetstiden utgör 10
timmar pr dag, räknadt från kl. 6 f. m.
till kl. 6 e. m.; med frukost kl. 8—
b2 9 och middag 12—1 samt kafferast kl.
1/2 4—4 e. m.

Efter 1 :a oktober är arbetstiden lika
med den å respektive lastageplatser gällande
kotymen.

Mom. 2. Öfvertidsarbete beräknas från
kl. 6—10 e. m., nattarbete från 10 e.
m. till 6 f. m. Sön- och helgdagsarbete
beräknas från kl. 6 e. m. dag före söneller
helgdag till kl. 6 f. m. dag efter.

Arbetarne vare skyldiga arbeta öfvertid,
då en ångare skall skifta från en
plats till en annan, eller då båt skall
färdiglastas, och arbetet anses utförbart
på 3 å 4 timmar.

Då det blir fråga om annat öfvertidsarbete,
vare förmannen gkyldig tillsäga
gängets förtroendeman i så god tid, att
han senast vid middagsrasten kan tillfråga
gänget därom, och beräknas i sådant
fall nattarbete från kl. 8 e. m.

Mom. 3. Allt arbete under måltidsraster
betalas med'' öfvertid för den del
af gänget, som arbetar.

Mom. 4. Midsommarafton slutar arbetet
kl. 12 middag, såvida icke båt kan
färdiglastas på 3 å 4 timmar och beräknas
i så fall helgdagsarbete från kl. 12
middagen.

Den 1 maj arbetas icke.

§ 2.

Arbetspriser.

Mom. 1. För stufning af sågade trävaror,
bjälkar och sparrar betalas 50 å

55 öre pr timma; hjälpstufvare 60 öre;
50-öres priset får dock ej missbrukas för
dugliga stufveriarbetare.

Mom. 2. Pitprops betalas med 55 å 60
öre pr timma; hjälpstufvare 65 öre; 55-öres priset får dock icke missbrukas för
dugliga arbetare. Från och med 1 okt.
5 öres förhöjning pr timma.

Mom. 3. Trämassa betalas med 60 å
65 öre pr timma.

Mom. 4. Kol och järn 65 öre pr
timma.

Mom. 5. Hollandstimmer, spiror, pålar
och jufferts betalas med 60 öre pr timma,
hjälpstufvare 70 öre.

Anm.: hjälpstufvare och längdgifvare
betalas med 75 öre pr timma å hollandstimmer.

Då tillsammans med skuren last förekommer
mindre partier rundvirke t. o. m.
30 stds., betalas samma timpenning, som
för skuren last.

Mom. 6. För allt arbete å haverister
betalas prislistans högsta timpenning.

Vid öfvertidsarbete betalas högsta stipulerade
tilläggsprocent.

Mom. 7. öfvertidsarbete betalas med
50 proc. och natt-, sön- och helgdagsarbete
med 100 proc. tillägg å ordinarie
timpenning.

§ 3.

Yiintpengar.

För all väntning på last betalas half
timpenning, med undantag af 1 :a timmen
gänget kommit ombord eller till arbetsplatsen,
samt vid skiftning en timma
från det båten förtöjdt.

Stufvarne vare skyldiga hemförskaffa
gäng eller del däraf, som afslutat sitt
arbete omedelbart därefter, i annat fall
betalas stipulerade väntpengar fr. o. m.
en half timme efter arbetets slut.

448

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

v Hamn- Arbetare äro skyldiga att, om passa- hvilka stufvarna noggrant för kontroll bearbetare.
gerarebåt finnes tillgänglig, efter tillsa- vara, så att de vid seglationens slut, fingelse
medfölja sådan hem. nas tillgängliga för föreningens revisorer.

I händelse af naturhinder vare stufvare
befriad från att betala väntpengar. „ _

§ 4.

Aflöningsdag.

Aflöning skall ske senast inom 5 timmar
efter arbetets afslutning, nattetid oberäknad.

Ingen aflöning sker efter kl. 8 e. m.
hvardagar, och kl. 10,30 f. m. sön- och
helgdagar.

Stufvare N. N., Svartvik erhåller 7 timmars
respittid med aflöning.

§ 5-

Fria frakter tillerkännas arbetarne såväl
vid arbetets början som slut, samt om
gäng uttages dag före sön- och helgdag
jämväl äfven då. Dock tillhör det hvarje
arbetare att passa den bestämda transportbåten
för att komma i åtnjutande af
fria frakter.

Andra frakter betalas af arbetarna
själfva.

§ 6.

Företrädesrätt till arbete för fackföreningsmedlemmar.

Fackföreningsmedlemmar äga ovillkorligen
företrädesrätt till arbete, då de i vederbörlig
tid och ställe infinna sig för
arbetets utförande, i annat fall äga stufvarna
rätt att använda utom föreningen,
stående arbetare.

Medlemmar äro skyldiga att i rätt tid
infinna sig för arbetets utförande.

Ingen medlem får utan högst giltiga
skäl neka utföra arbete, som fackföreningen
genom detta aftal åtagit sig.

§ 1.

Ordningsregler.

För nedanstående förseelser gäller, ututom
att mom. 3—5 i § 9 af föreningens
stadgar noggrannt följes:

att för medlem, som utan giltiga skäl
uteblifver från påbörjadt, ofullbordadt arbete,
och likaså för under arbetet berusad
medlem, afdrages 10 öre pr timme för
den tid han arbetat å båten, tills förseelsen
begåtts. Samma böter ålägges förmännen,
då de uppträda berusade under
arbetet.

Stufvarne vare skyldiga att vid aflöning
å hvarje båt redovisa dessa medel
till föreningens förtroendeman mot kvitto,

Stufvarne vare skyldiga tillkännagifva
å öfverenskommen plats hvarje gängs uttagande
minst en timme i förväg.

Intet nytt gäng uttages före kl. 6 f. m.
Gäng till under lastning varande båtar
utgå ej före kl. 5 f. m. Efter 1 :a okt.
ej före kl. 6 f. m.

§ 9-

a) Arbetarne äga rätt att utfå 1:50
pr dag till matpengar.

b) Vid proviantering får ej försummas
någon arbetstid; vid halftimmes rast får
ej någon ilandsättas för proviantering.

■Kusdrycker få på inga villkor uppköpas
och medföras ombord.

§ 10.

Olycksfallsförsäkring.

Stufvarne vare skyldiga att olycksfallsförsäkra
arbetarne i Svenska olycksfallsförsäkringsbolaget
Skandinavien eller annat
med detta i soliditet och humanitet
jämförligt svenskt bolag, så att skadeersättning
utbetalas från och med 4 :e dagen
efter olycksfallet med 2 kr. dag.

Försäkringen skall vara gällande från
den tid arbetarne för utfart till arbete
stiga ombord i transport- eller passagerarebåt
och tills arbetarna efter slutadt
arbete på föreskrifvet sätt hemforslas och
landstigit.

Den skadade är skyldig att genast anmäla
olycksfallet till arbetsgifvaren, som
vare skyldig tillhandahålla förman blanketter
att af honom omedelbart efter
olycksfallet ifyllas.

§ 11-

Fördelning af arbete.

Om så förekommer, att någon af föreningens
medlemmar under en längre tid
ej lyckats erhålla arbete, vare stufvarne
och förmännen skyldiga att taga hänsyn
därtill, och vid framställning från medlemmarne
själfva eller från föreningens förtroendeman
vid första möjliga tillfälle bereda
dem arbete.

§ 12.

Förtroendemän.

Hvarje arbetsgång äger rätt och skyldighet
att å hvarje båt vid uttagnings -

LANDTRANSPORT.

449

platsen utse en förtroendeman, hvars skyldighet
är att på så nära håll kontrollera
medlemskorten, att han tydligt ser huru
kontingenterna äro afstämplade och inför
gänget uppvisa eget medlemskort, samt att
korten äro afsynade och godkända innan
transportbåten afgår från uttagningsplatsen.

Vidare äro '' de skyldiga att söka bilägga
möjligen uppkommande tvistigheter
samt till föreningens förtroendeman, och
om så behöfves äfven till föreningen rapportera
oegentligheter, som begås af såväl
medlemmarna själfva som förmännen ocbi
stufvarne.

Arbetsgångens förtroendemän utses af
föreningen vid föreningens möten, och vid
tillfällen då dessa möjligen ej äro tillstädes,
utses desamma af föreningens förtroendeman
och det utgående gänget gemensamt
vid uttagningsplatsen.

Förtroendemännen åtnjuta samma timpenning
som hjälpstufvarna samt kunna
äfven tjänstgöra som sådana.

§ 13.

Företrädesrätt till arbete.

Medlemmarna vid Svartvik erhålla företrädesrätt
till arbete på vid Svartvik lastande
båtar, octi vare stufvarne skyldiga
att vid uttagning af gäng till dessa båtar
medräkna det antal arbetare, som medlemmarne
vid Svartvik uppgifva finnas
tillgängliga.

Medlemmarna vid Svartvik vare skyldiga
garantera att det antal arbetare, de
uppgifvit, alla punktligt infinna sig vid
arbetets början.

Ordningsregler.

§ 14.

Stufvarne må, när de tillsätta förman,
ålägga dessa att vid ledningen af arbetet
uppträda humant, och må de äfven
åläggas att uppträda nyktert och motarbeta
dryckenskap i arbetet, bland arbetarne.

Och äro de äfven skyldiga att opartiskt
beifra förseelser, som begås af arbetarna.

Äfvenså ålägges arbetarne att uppträda
humant mot såväl förmän som stufvare
och fartygets befäl.

§ 15.

Berusade personer få på inga villkor af
förmännen intagas i arbete, och ej heller
få andra medlemmar göra gemensam
sak med berusade.

Berusad person skiljes genast från arbetet,
och tillämpas § 7 mot den felande.

§ 16.

Kortspel vid stufveriarbetarnes offentliga
samlingsplatser få absolut ej förekomma
och likaså rökning i lastrummet
under arbete.

§ 17.

Arbetsinställelse.

Under den tid detta aftal gäller, får
icke vare sig lockout, strejk eller annan
arbetsafstängning af någondera parten företagas,
såvida icke sådana fall inträffa,
att såväl arbetarnes som arbetsgifvarnes
organisationer gemensamt anse nödvändigt
företa arbetsafstängning emot någon, som
undertecknat aftalet.

Därest likväl på grund af omständigheter,
som icke äga sammanhang med
detta aftal, vare sig den arbetsgifvareförening
i hvilken arbetsgifvarne möjligen
kan komma att ingå å ena sidan, eller
Svenska transportarbetareförbundet eller
Landsorganisationen å den andra skulle
påbjuda lockout, strejk eller arbetsafstängning,
får sådan lockout, strejk eller arbetsafstängning
icke förenas med anspråk
på ändring af detta aftal, vare sig ifråga
om arbetspriser eller andra stadganden
för hela den tid öfverenskommelsen blifvit
ingången.

§ 18.

Blockadplikt.

Inträffar fall, där fartyg blifvit förklaradt
i blockad, på grund af att det å annan
plats användt utom fackförening stående
arbetare, kan, om parterna ömsesidigt
så anser lämpligt, detta försonas genom erläggande
af 20 proc. högre loss- eller
lastningspris, hvilket i så fall delas lika
emellan arbetarnes och arbetsgifvarnes
organisationer.

§ 19.

Aftalets omfattning.

Dessa förbindelser äro gällande endast
inom Sundsvalls tullkammaredistrikt, och
förbinda sig båda parterna att ej inom
detta distrikt åtaga sig eller utföra stufveriarbete.

§ 20.

Utomstående arbetsgivare.

Fackföreningen förbinder sig att icke
lämna någon arbetskraft till utom Norrlands
stufvareförbund stående stufvare,
förrän underhandling därom ägt rum organisationerna
emellan.

Hamn arbetare.

s39/os. Arbetsaftal.

29

450

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Hamn arbetare.

Spårvägar.

§ 21.

Giltighetstid.

Ny prislista skall vara inlämnad senast
den 1 nov. 1907, i annat fall anses of -

vanstående prislista prolongerad på ytterligare
ett år.

Hittills varande org. Enhälligt godkänd
af å sammanträde närvarande 14 medlemmar.

Skönsberg den 4 jan. 1907.

N. X.

(Elfva stufverifirmor och en kooperativ
stufveriförening.)

För Sundsvalls stufveriarbetarefackfören.

För Sv. transportarbetareförbundet.

Allmänna bestämmelser angående arbets- och. löneförhållanden
vid Malmö stads spårvägar.

§ i.

Mellan styrelsen för Malmö stads spårvägar
och personalen vid spårvägarna skola
nedanstående bestämmelser lända till efterrättelse.

§ 2.

Uppsägningstid m. in.

Anställning vid Malmö stads spårvägar
sker på en månads ömsesidig uppsägningstid,
och skall denna uppsägningstid under
alla. förhållanden strängt iakttagas. Den
anställde är förpliktigad ingå i personalens
pensions-, änke- och pupillkassa.

§ 3.

Ordningsregler.

Mom. 1. Vid Malmö stads spårvägar anställd
personal åligger:

att ställa sig till noggrann efterrättelse
de tjänsteföreskrifter, som för densamma
äro eller varda af styrelsen för Malmö
stads spårvägar antagna, och icke strida
emot dessa bestämmelser,
att punktligt utföra vederbörande befäls
i tjänsten gifna befallningar,

att efter anvisning växelvis tjänstgöra
som vagnförare och konduktör, ägande
äldre ordinarie funktionär vid spårvägarna
på ansökan, om han därtill befinnes lämplig,
företräde till annan befattning.

Brister funktionär i fullgörandet af sina
åligganden, kan han, därest förseelsen är
af gröfre beskaffenhet, utan föregående
uppsägning skiljas från sin anställning
vid spårvägarna, dock att anmälan mot
funktionär för förseelse i tjänsten, som
kan föranleda dylik eller annan bestraffningspåföljd,
skall af den anmälande vara
skriftligt affattad och tillfälle beredas den
anmälde att däraf taga del och däröfver
afgifva förklaring.

Vid ringare förseelse bör varning meddelas,
innan strängare straffpåföljd ifrågakommer.

Extra personal, som icke anses lämplig
att befordras till ordinarie, kan när
som helst afskedas, därest personen i fråga
icke varit minst 3 månader i spårvägarnas
tjänst, i hvilket fall han, för den
händelse han måste afskedas i följd af
arbetsbrist, åtnjuter en månads uppsägningstid.

Skulle ifrågavarande person befinnas
lämplig till annan befattning vid spårvägen,
äger han därtill företräde.

Uppstår arbetsbrist, skall den sist antagne
först afskedas.

Efter event. arbetsbrists upphörande äge
den företräde till anställning, som förut
haft arbete vid spårvägen under längsta
tiden.

§ 4.

Föreningsrätt.

Rätten att under alla förhållanden fritt
öfvertaga och deltaga i arbete i spårvägens
tjänst skall, liksom föreningsrätten,
hållas i ömsesidig helgd.

§ 5-

Arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden skall utgöra: för

ordinarie trafikpersonalen én arbetstid
af högst 9 timmar pr dag, inberäknadt
föreskrifven väntetid, för öfrig
liniepersonal 10 timmar pr dag, för verkstadsarbetare
58 timmar pr vecka, samt
för reparatörer och putsare 8 timmars
nattarbete eller 10 timmars dagarbete pr
dygn.

Ordinarie trafikpersonalens arbetstid är
indelad i två lag med 2 pass pr man, och
så att dessa båda lag om möjligt ständigt
tjänstgöra å samma vagn.

Vid särdeles ogynnsamma väderleksförhållanden
må dock, om så utan olägenhet
för driften kan ske, annan indelning efter
behörig anmälan å trafikkontoret tillåtas.

LANDTRANSPORT.

451

§ .6.

Fridagar. Semester.

Ordinarie personal med tjänstgöringsskyldighet
under sön- och helgdagar erhåller
hvar 6 :te dag fri.

Den ordinarie trafikpersonalen, däri inbegripet
jämväl ordinarie spårrensare, reparatörer
och putsare skola under hvarje
tjänsteår å tider, som af föreståndare närmare
bestämmas, erhålla semester under
7 på hvarandra följande dagar, inberäknadt
därunder infallande fridag.

§ t.

Aflöning.

Mom. 1. Ordinarie trafikpersonalens aflöning
utgör 90 kr. i månaden med sex
lönetillägg å fem kr. i månaden, hvilka
sex lönetillägg få åtnjutas efter respektive
1, 3, 5, 7, 9 och 11 års tjänstgöring
vid spårvägarna, tjänstetiden beräknad såsom
i § 9 angifves.

Mom. 2. Extra trafikpersonal erhåller
under öfningstiden, som beräknas till
högst tre månader, aflöning efter 75 kronor
i månaden, men erhåller till dess ordinarie
anställning vid spårvägarna kan
vinnas, en timlön af 34 öre. Befordran
till ordinarie sker i tur och ordning efter
anställning vid spårvägarna i mån af lediga
platser.

Mom. 3. Spårrensares och vagnsputsares
aflöning utgör kr. 85: — pr månad med
6 lönetillägg å 5 kr. pr månad efter resp.
1, 3, 5, 7, 9 och 11 år, dock att ackordsarbete
för vagnsputsare kan efter aftal
lämnas.

Mom. 4. Aflöningen utbetalas halfmånadsvis
den 15 och sista i hvarje månad,
skolande aflöningen dock, om sön- eller
helgdag inträffar å nämnda dagar, utbetalas
näst föregående dag.

Aflöning till här icke nämnd personal
utgår efter i resp. fack gällande löner.

§ 8.

Beklädnadspersedlar.

Mom. 1. Trafikpersonalen: kappa, kavaj,
väst och sommarlinnerock hvartannat
år samt ett par byxor hvarje år, efter
hvilka tider nämnda persedlar tillfalla resp.
innehafvare. Päls, skinntröja, vinter- och
sommarmössa, lämplig fotbeklädnad för
vinterbehof, samt till förare oljerockar,
pälskrage och kraghandskar i mån af behof.

Mom. 2. Spårrensare: kavaj och väst
hvartannat år. Ett par byxor, blå öfverdragskläder
(rock och byxor) hvarje år.
Vinter- och sommarmössa samt oljerockar
och träbottenstöflar i mån af behof.

Mom. 3. Reparatörer: pälskavajer, som- Spårvägar.
mar- och vintermössor i likhet med förares.

Mom. 4. Verkstads- och vagnhallpersonal
erhåller, då så befinnes nödigt, öfverdragskläder
lämpliga för hvarje särskildt
fack.

§ 9-

Pension.

Pension åtnjutes i enlighet med stadgan
rörande pensionering m. m. af ''förman,
arbetare och betjäning hos Malmö
städs styrelser och beräknas tjänstetiden
för ordinarie från anstä-llningsdagen, för
extra personal 3 månader efter anställningsdagen.

§ 10.

Sjukhjälp. Olycksfalls ersättning.

Vid sjukdomsfall utbetalas half aflöning
till ordinarie personalen under 90
dagar, längre efter särskild pröfning.

Vid inträffade olycksfall i tjänsten uppbär
den skadade full aflöning till den tid,
då ersättning på grund af olycksfallsförsäkring
efter minst kr. 1,50 pr dag börjar
utgå, samt därefter, jämte olycksfallsersättning
på grund af försäkring, half aflöning
till ordinarie personalen under 90
dagar, längre efter särskild pröfning.

Personalen åtnjuter dels fri läkarevård
för sig själf, hustru och barn under 16 år,
då spårvägens läkare rådfrågas, äfvensom
då denne hänvisar till annan läkare för
specialbehandling, dels ock fri medicin,
då legitimerad läkare rådfrågas.

§ M Förlikning

och skiljedom.

Uppstår tvist mellan styrelsen för Malmö
stads spårvägar och vid spårvägarna anställd
funktionär eller funktionärer angående
tillämpningen af dessa bestämmelser,
skola alltid allvarliga försök göras
att genom skriftlig eller muntlig förhandling
bilägga densamma.

Träffad öfverenskommelse bör skriftligen
affattas.

Har icke inom 20 dagar efter det skriftlig
framställning gjorts öfverenskommelse
träffats, och funktionärerna besluta att
fullfölja ärendet, äga de att inom 8 dagar
efter utgången af nyss angifna tid
till styrelsen göra skriftlig framställning,
åtföljd af fullständiga uppgifter om ärendets
innebörd, om dag, då framställning
först gjorts, och om resultatet af de förda
förhandlingarna. Tiar ärendet icke inom
sålunda fastställd tid fullföljts, anses frågan
hafva förfallit.

Sedan dylik anmälan inkommit, utse styrelsen
och vederbörande funktionärer hvar -

452

KOLLEKT.IVAFTALET I SVERIGE.

Spårvägar, dera 3 kommitterade, hvilka genom förhandling
skola söka lösa den föreliggande
tvisten. Styrelsen anmodar en af sina kommitterade
att sammankalla kommittén.
Kommitterade utse "bland sig en ordförande,
eller i fall de ej kunna enas därom,
en utomstående opartisk person att leda
förhandlingarna.

Denna kommitté skall vara tillsatt senast
8 dagar efter det yrkande om dess
tillsättande blifvit gjordt. Behandling af
ärendet skall vara afslutad inom 14 dager
efter det kommitterade erhållit skriftligt
meddelande om valet, såvida ej kommitterades
flertal enar sig om uppskof.
Träffas uppgörelse, skall densamma skriftligen
affattas. Har uppgörelse icke träffats
uppsattes ett kortfattadt protokoll.

Därest icke genom förhandling, enligt förestående,
förlikning kunnat ernås, och under
förutsättning att frågan gäller tolkning
af träffadt aftal, af öfverenskommelse
eller af förlikning, hänskjutes tvisten,
om endera parten det skriftligen yrkar,
till afgörande af fem ojäfviga skiljemän,
hvilka utses två af styrelsen för
Malmö stads spårvägar, två vare sig af den
eller de funktionärer tvisten gäller, eller af
spårvägspersonalen samt den femte, som
skall leda skiljemännens förhandlingar och
vid lika röstetal äger utslagsröst, af de

sålunda valde fyra skiljemännen. Enas
skiljemännen icke vid valet af ordförande,
anmodas Kungl. Maj :ts befallningshafvan-^
de i Malmöhus län att utse femte ledamoten.

Om möjligt skall skiljenämnden vara
konstituerad senast 14:de dagen, och skiljedomen
afkunnas senast den 30.-de dagen
efter den dag, då skiljedom påkallats.

Mot skiljemäns afgörande må talan inför
domstol icke föras.

§ 12.

Arbetsinställelse.

Vid Malmö stads spårvägar får blockad,
hvarken öppen eller hemlig, strejk
eller lockout icke under några förhållanden
äga rum.

§ 13.

Giltighetstid.

Dessa bestämmelser träda i kraft den
1 januari 1907 och gälla till den 1
januari 1910 samt därefter år efter år,
därest icke förslag om ändring i desamma
senast 3 månader före bestämmelsernas utlöpande
framställes antingen af spårvägsstyrelsen
eller af personalen jämlikt beslut
å allmänt möte.

Malmö i dec. 1906.

Dessa allmänna bestämmelser godkännas.

Styrelsen för Malmö stads spårvägar. För Malmö stads spårvägspersonal.

Arbetsaftal mellan Stockholms nya spårvägsaktiebolag och Sv. spårvägsmannaförbundets
afdelning n:r 5 i Stockholm (vagnstäderskor).

A. Aflöning.

§ 1.

Aflöning till vagnstäderska utgår med:

Öre

pr

vagn

För motorvägnar............80

» » (Arlöfs).......85

* släpvagnar » (n:r 1) .... 85
» stora täckta (n:r 2) = typ A 55
» ,.»- mellansort täckta (rnr 3)

= typ B.......50

. » » små täckta (n:r 4) = typ G 40

» » stora öppna = typ Al .55

» » mellansort öppna = typ Bl 55

i » små öppna = typ Cl. .50

Vagnstäderskorna n :r 1 och 4, som innehafva
månadslön, erhålla en lönetillökning
af 5 kr. i månaden.

Vagnarne tilldelas vagnstäderskorna enligt
följande grunder, så att. de äldre
erhålla största aflöningen, t. ex.

Öre Kr.

3 st. motorvagnar ... ä 80 = 2: 4

2 » » (Arlöfs) » 85 1:70 &

1 » n:r 2......> 55 0:56 = 2: 25

2 » »1 (Arlöfs) . . » 85 1:70 &

1 » »2......» 55 0: 55 = 2: 25

4 » »2......»55 — 2: 20

2 » » 2......» 55 1: 10 &

2 » »3......» 50 1: — = 2: 10

4 » »3......»50 = 2: —

5 » »4......»40 =2: —•

LANDTRANSPORT.

453

eller genom delning af vagnar, så att aflöningen
blir jämnare.

Vagnstäderska, som beordras till tjänstgöring,
men ej erhåller sådan, åtnjuter
för inställelsen och 1/2 timmes väntan
75 öre.

Timlön, för dagsarbete, betalas med 30
öre i timmen.

§ 2.

Aflöningen utbetalas den 15 och sista
i hvarje månad. Infalla nämnda dagar å
sön- eller helgdagar, utbetalas aflöningen
å näst föregående helgfria dag.

§ 3.

Af den vagnstäderskorna på grund af
inkomst från bolaget påförda skatten till
stat och kommun betalar bolaget hälften;
den andra hälften, som betalas af vagnstäderskorna,
afdrages å bolagets kontor
succesivt från aflöningen, i den mån skatten
förfaller till betalning.

B. Arbetstid in. in.

§ 4.

Arbetstiden för vagnstäderskorna börjar
kl. 2,30 f. m. och varar, till dess de
dem tilldelade vagnarna äro väl städade.
Dock skola vagnarna vara färdigstädade
till den för respektive vagnar angifna utryckningstiden.

Vagnstäderskorna tillåtas att under förutnämnda
arbetstid använda högst 1/2 timme
för s. k. kafferast.

Vagnstäderskorna skola å de dem tilldelade
vagnarna utföra den såptvätt, som
är erforderlig. Sådan såptvätt verkställes
vid de tillfällen, då vagnarna stå inne
för s. k. liten revision.

C. Sjukdoms- och olycksfallsersältuing

§ 5-

Till vagnstäderskorna utbetalas vid vederbörligen
anmäld och styrkt sjukdom,
som inträffat under anställningstiden, half
aflöning (räknadt efter kr. 2: 40 pr dag),
intill 60 dagar pr kalenderår, räknadt från
den dag, då sjukdomsfallet kom under
läkarebehandling, och äger sådan vagnstäderska
att efter tillfrisknandet åter inträda
i tjänst; vid längre tids sjukdom
skall frågan om vidare bidrags lämnande
bero på särskild pröfning af bolagets styrelse.

§ G.

Vid oförmåga till arbete, föranledd genom
olycksfall i tjänsten, erhåller den ska^
dåde full aflöning intill den tid, då ersättning
enligt lag börjar utgå; ankommande
på styrelsens ompröfning att vid

af olycksfall föranledd längre tids sjuk- Spårvägar.
dom eller inträdd invaliditet afgöra, huruvida
ytterligare bidrag skall lämnas.

§ 7.

Vagnstäderska erhåller fri sjukhus- och
läkarevård samt fri medicin. Änka erhåller
fri läkarevård och fri medicin äfven
för sina barn under 15 år.

D. Semester.

§ 8.

Vagnstäderska, som varit anställd vid
bolaget ett år och har ständigt arbete,
erhåller under månadebna maj—september
7 dagars semester med bibehållande af sin
aflöning, beräknad efter kr. 2:40 pr dag.

E. Aftalets tolkning.

§ 9-

Om mellan de i detta aftal inbegripna
parterna tvist skulle uppstå angående aftalets
tillämpning, skall frågan hänskjutas
till resp. styrelser, som har att på fredlig
väg söka bilägga tvisten.

Uppnås ej enighet, får strejk eller blockad
icke tillgripas, utan hänskjutas frågan
till en skiljedom, som har att slita
tvisten.

E. Aftalets giltighetstid, uppsägning
och förnyelse.

§ 10.

Detta aftal träder i kraft från och med
den 1 januari 1907 och gäller till den
31 december 1912. Uppsäges ej aftalet af
någondera parten 6 månader före giltighetens
utgång, anses detsamma förlängdt
hvarje gång för en tid af 2 år i sänder.

Rätt till uppsägning äger Stockholms
nya spårvägsaktiebolags styrelse och Svénska
spårvägsförbundets afdelning n:r 5 i
Stockholm.

Uppsägningen kan gälla aftalet i dess
helhet eller viss del däraf.

G. Särskilda bestämmelser.

§ n:

1. Vagnstäderska erhåller af bolaget fri
rengöringsmateriel för vagnarnas rengöring,
jämte fria förkläden.

2. Vagnstäderska är skyldig att omsorgsfullt
vårda och väl utslita henne tilldelad
rengöringsmateriel.

3. Vagnstäderska skall väl rengöra de
vagnar, som blifvit henne tilldelade (endast
kallt eller kylslaget vatten får användas
för rengöring af vagnarnes lackerade
yttersidor). Påträffas någon vagn, som

454

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Spårvägar, icke är väl rengjord, utbetalas icke den
stadgade ersättningen.

4. Vagnstäderska får under arbetstiden
icke onödigtvis aflägsna sig från sin arbetsplats
och ej utan giltig orsak samspråka
med andra. All agitation samt
tidnings- eller annan läsning är under
arbetstiden förbjuden.

5. Obehöriga personer få ej af vagnstäderska
införas i vagnshallarna.

6. Arbete för egen räkning, såsom t. ex.
tvätt, får ej af vagnstäderska utföras inom
bolagets vagnhallar.

7. Anser vagnstäderska, att orätt vederfarits
henne i ett eller annat hänseende,
må hon vädja till förvaltaren.

8. Förvaltaren äger rätt att omedelbart
afskeda:

a) den som icke iakttager ärlighet eller
godt uppförande;

b) den som visax uppenbar ohörsamhet
emot förmans i tjänsten gifna order;

c) den som upprepade gånger uraktlåter
att väl städa henne tilldelade vagnar
;

d) den som genom åtgärder eller hot

söker förmå annan vagnstäderska att ej
göra sin plikt;

e) den som uppsåtligen eller genom grof
vårdslöshet skadar vagnar, rengöringsmateriel
eller dylikt;

f) den som inför eller förtär rusdrycker
i vagnshallarne eller å dess område;

g) den som upprepade gånger kommer
försent till sittt arbete eller två på hvarandra
följande nätter varit frånvarande
utan permission eller anmäldt giltigt förfall.
(Vagnstäderska, som försofver sig,
varder, om hon ej infinner sig till tjänstgöring
kf. 3 f. m., förlustig allt arbete för
denna dag);

h) den som inom vagnhallsområdena bedrifver
agitation;

i) den som upprepade gånger bryter
mot dessa bestämmelser i andra fall än i
detta mom. angifvits eller mot gällande
tilläggsbestämmelser.

j) Alla de i denna paragraf införda bestämmelserna
kunna likaledes hänskjutas
till skiljedom (se § 9), om någon part
anser sig förorättad.

Stockholm den 26 januari 1907.

För Stockholms nya spårväg saktie- För Svenska spårvägsförbundets afbolag.
delning n:r 5 i Stockholm.

Järnvägar. Förslag- till »Hufvudaftal n:r 1 mellan Svenska järnvägarnas arbetsgifvareförening
och Svenska järnvägsmannaförbundet,

innehållande

regler för behandling af uppkommande meningsskiljaktigheter mellan järn vägsförvaltningar
och järnvägspersonal eller de båda organisationerna äfvensom för uppgörande af lönestater m. m.

gällande från och med den 1 juli 1908 tillsvidare med ett års ömsesidig uppsägning

§ 1.

_ Vid de järnvägar, som äro anslutna
till Svenska järnvägarnas arbetsgifvareförening,
må icke, vidkommande personal,
som tillhör Svenska järnvägsmannaförbundet,
lockout, strejk, bojkott eller
blockad, vare sig maskerad eller öppen,
äga rum; och skola alla uppkommande
meningsskiljaktigheter, där icke allmän lag
annorlunda bestämmer, under den tid detta
aftal äger gällande kraft behandlas och
erhålla sin slutliga lösning i enlighet med
de i detta aftal närmare angifna regler.

De båda hufvudorganisationerna äro
hvarandra ansvariga för, att deras resp.
afdelningar och medlemmar ställa sig
detta aftal och alla jämlikt detsamma
träffade afgöranden till ovillkorlig efterrättelse.

Förhandling mellan jnrnviigsförvaltning
och dess personal.

§ 2.

Mom. 1. Då meningsskiljaktighet uppkommit
mellan järnvägsförvaltning, å ena
sidan, och järnvägspersonal eller förbundsafdelning,
å den andra, skall försök alltid
i första hand göras att ernå uppgörelse
genom förhandling dem emellan.

Mom. 2. Finnes anledning antaga, att
enighet icke kan ernås, eller påfordras
det från någondera parten eller från någondera
organisationen, skall vederbörande
organisations ombudsman omedelbart
tillkallas för att såsom medlare deltaga
i förhandlingarna mellan parterna.

Dä fråga föreligger om uppgörande af
ny lönestat, skola organisationernas om -

LANDTRANSPORT.

455

budsman alltid närvara vid förhandlingarna.

Mom. 3. Varder öfverenskommelse träffad,
skall denna affattas skriftligen och
ofördröjligen underställas de båda organisationernas
styrelser i och för godkännande.

§ 3.

Kan icke genom förhandling i den ordning,
hvarom i föregående paragraf stadgas,
öfverenskommelse träffas, och någondera
parten önskar fullfölja ärendet, göre
därom senast 14 dagar efter förhandlingarnas
afbrytande skriftlig anmälan till
sin organisations styrelse med bifogande
af fullständiga uppgifter om ärendets innebörd,
dagen då framställningen gjorts
eller afgörande af tvisten påkallats samt
resultatet af de förda förhandlingarna och
dagen för deras afbrytande.

Har ärendet icke inom sålunda stadgad
tid fullföljts, anses frågan hafva förfallit,
där ej organisationernas styrelser
gemensamt medgifva fullföljd däraf.

§ 4.

Då sådan anmälan, hvarom i föregående
paragraf sägs, i vederbörlig ordning inkommit,
och vederbörande organisations
styrelse finner, att fullgoda skäl för ärendets
fullföljd föreligga, skall ärendets vidare
behandling äga rum i enlighet med
hvad här nedan stadgas.

Vederbörande organisationer är dock
obetaget att sinsemellan öfverenskomma
om, att ärende dessförinnan skall återförvisas
till förnyad förhandling parterna
emellan.

Förhandling inför förliknings- och skiljenämnder.

§ 5.

Mom. 1. För afgörande af sådana ärenden,
hvarom icke, på sätt i §§ 2—1 omförmäles,
uppgörelse kunnat ernås, äro inrättade
särskilda förliknings- och skiljenämnder.
Dessa nämnder äro tills vidare
dels tre distriJctsnämnder såsom första instans,
en i Stockholm —- för norra distriktet
— e# i Göteborg ■— för mellersta
distriktet — och en i Malmö — för södra
distriktet —, samt dels, såsom högsta
instans, Järnvägarnas skiljedomstol, med
säte i Stockholm.

Distriktsindelningen fastställes för hvarje
verksaiphetsår af organisationernas styrelser.

Mom. 2. Distrikt snämnd består af fem
för ett verksamhetsår valda ledamöter, af
hvilka hvardera organisationen inom sig
utser två, jämte två suppleanter, och de
fyra ledamöterna gemensamt den femte,
hvilken skall vara en opartisk person samt
fungera som nämndens ordförande. Skulle

ledamöterna ej enas vid valet, skola de Järnvägar.

öfverlämna åt en utomstående person att

utse ordförande i nämnden. Kan enighet

icke heller därvid ernås, skall anmodan

ställas till ordföranden i styrelsen för

den offentliga arbetsförmedlingen i resp.

Stockholm, Göteborg och Malmö att, efter
samråd med sin styrelse, antingen själf
fungera som distriktsnämndens ordförande
eller ock därtill utse annan opartisk
person.

Som ledamöter i distriktsnämnd inträda
ock de resp. organisationernas ombudsmän,
då de äro vid förhandlingarna närvarande.

Mom. 3. Järnvägarnas skiljedomstol består
af sju ledamöter, af hvilka hvardera
organisationen utser dels en utom de resp.
organisationerna stående person, för ett
verksamhetsår -— hvilka båda ledamöter
dock icke äga deltaga i behandlingen af
disciplinmål •—• dels ock två personer, tillhörande
resp. organisationer, valda för två
verksamhetsår, med iakttagande likväl däraf
att första gången sådant val äger rum,
den ena af dessa ledamöter skall afgå
efter första året.

För samtliga ledamöter utses suppleanter
till dubbla antalet.

Den sjunde ledamoten af skiljedomstolen
utses för ett verksamhetsår af de sex
ledamöterna gemensamt, och skall denne
vara en utom resp. organisationer stående,
opartisk person samt fungera såsom skiljedomstolens
ordförande.

Kan enighet vid valet af ordförande
icke uppnås, konstituera sig ledamöterna,
förstärkta med tre suppleanter å hvardera
sidan, till valkollegium och anmoda
chefen för Kungl. kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik att utse ordförande
i valkollegiet, hvilken äger att söka
sammanjämka de olika meningarna eller
i sista hand själf utse skiljedomstolens
ordförande.

Mom. 4. Ingen kan samtidigt vara ledamot
af distriktsnämnd och skiljedomstolen.

Mom. 5. Distriktsnämnderna och skiljedomstolen
äga själfva fastställa sin arbetsordning
samt utse sekreterare.

§ 6.

Mom. 1. Pröfvar vederbörande organisations
styrelse, att visst ärende skall
hänskjutas till distriktsnämnds handläggning,
göre därom ofördröjligen, och senast
30 dagar efter det ärendet blifvit
till organisationen öfverlämnadt, anmälan
till motpartens organisation äfvensom till
distriktsnämnden samt tillställe samtidigt
den senare de till ärendet hörande, hos
organisationen förefintliga handlingar.

Nämnden skall därefter skyndsammast
sammanträda för att noga undersöka ärendet
och med alla till buds stående me -

456

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Juynvägar. del söka ernå en för båda parterna tillfredsställande
lösning.

Mom. 2. Till detta sammanträde, som
bör hållas så snart ske kan, efter det
handlingarna till distriktsnämnden öfverlämnats,
å tid och ställe, som af ordföranden
bestämmes efter samråd med
nämndens öfriga ledamöter, kallas jämväl
parterna (representanter för vederbörande
järnvägsförvaltning och för dess
personal) äfvensom resp. organisationers
ombudsmän.

Förhandling inför distriktsnämnd skall
om möjligt vara afslutad senast 8 dagar
efter det första sammanträdet ägt rum.

Mom. 3. Uteblifver part, utan af
nämnden godkändt förfall, upptages frågan
det oaktadt till behandling, hvarvid
den parten företrädes af sin organisations
ombud inom nämnden.

Mom,. 4. Ernås förlikning, affattas villkoren
skriftligen och undertecknas af ledamöterna
i nämnden och parternas närvarande
representanter, hvarefter exemplar
af förlikningshandlingen ofördröjligen
öfversändas till organisationernas styrelser
för erhållande af deras godkännande,
hvilket icke får förvägras, med mindre
öfverenskommelsen befinnes stå i strid
med något mellan organisationerna gällande
aftal.

Mom. 5. Åstadkommes icke förlikning,
upprättas ett kortfattadt protokoll öfver
förhandlingarna med angifvande af hvad
därvid förekommit, de meningar de olika
ledamöterna företrädt och skälen för desamma,
eller, i förekommande fall, huruvida
vederbörande icke kunnat bilda sig
en uppfattning i frågan. Detta protokoll
skall, vederbörligen justeradt, insändas
till organisationernas styrelser senast 14
dagar efter det förhandlingarna inför distriktsnämnden
afslutats.

Mom. 6. Afser ärende, som blifvit hänskjutet
till distriktsnämnds handläggning,
tolkning af gällande specialaftal, ■ fråga
om bestraffning eller annan fråga af personlig
natur (disciplinmål), skall distriktsnämnd,
om förlikning icke kunnat träffas,
konstituera sig till skiljenämnd för att
döma i frågan.

I afgörandet skola då deltaga minst tre
ledamöter, bland dem representanter för
arbetsgifvare och personal till lika antal,
hvarvid ordföranden i sista hand äger utslagsröst.

§ 7.

Därest icke förlikning ernås inför distriktsnämnd
och någondera parten vill
vidare fullfölja ärendet, äfvensom då part
önskar öfverklaga af distriktsnämnd afkunnad
dom, skall yrkande därom, för
att ärende icke skall anses vara för ett
år förfallet eller afkunnad dom anses vara
slutgiltigt fastställd, framställas hos ve -

derbörande organisations styrelse senast
30 dagar efter det part erhållit del af
distriktsnämndens beslut; och ankommer
det på vederbörande organisations styrelse
att utan nödigt uppskof afgöra, huruvida
ärendet skall hänskjutas till skiljedomstolen.

§ S Framställning''

eller tvist, som uppenbarligen
berör principfråga af större räckvidd
eller är gemensam för olika distrikt,
så ock meningsskiljaktigheter mellan de
båda hufvudorganisationerna •— jämväl angående
tillämpningen af detta aftal —
skola, om endera organisationen det yrkar,
direkt hänskjutas till skiljedomstolens
afgörande.

§ 9.

Mom. 1. Skiljedomstolen sammanträder,
därest ärende föreligger, minst fyra gånger
om året, under februari, maj, augusti
och november månader samt därjämte,
så ofta endera organisationen det påkallar.

Mom. 2. Ärende bör, med insändande
af fullständiga handlingar, vara af vederbörande
organisation anmäldt hos domstolens
sekreterare senast den 15 i månaden
näst före den, under hvilken domstolen
sammanträder. På domstolen ankommer
dock att i förekommande fall afgöra,
huruvida senare anmäldt ärende må
vid det sammanträdet till pröfning upptagas.

Mom. 3. Domstolen är beslutmässig,
då fem —- och i disciplinmål tre — ledamöter
äro närvarande, med iakttagande
likväl däraf, att i hvarje beslut skola
jämte ordföranden deltaga lika många ledamöter
från hvardera sidan; och gälle
vid lika röstetal bland öfriga ledamöter
den mening, ordföranden biträder, eller
ock af honom framställdt medlingsförslag.

G-enom ordförandens afgörande må dock
ny lönestat icke fastställas att gälla för
längre tid än tre år.

Mom. 4. Domstolen pröfvar själf, huruvida
någon dess ledamot är jäfvig att
deltaga i frågas behandling.

Mom. 5. Föredragande inför domstolen
äro organisationernas ombudsmän, med
undantag beträffande disciplinmål och frågor
om tolkning af ingångna aftal, hvilka
föredragas af sekreteraren, dock i närvaro
af ombudsmännen.

Då någondera organisationen det påfordrar,
må part ej förmenas företräda
inför domstol för att bevaka sin rätt.

Domstolen äger ock föranstalta om erforderliga
undersökningar samt infordra
upplysningar af resp. organisationer, järnvägsförvaltningar
och personal.

Mom. 6. Domstolens utslag, som skall
affattas skriftligen och undertecknas af
alla vid beslutets fattande närvarande,

LANDTRANSPORT.

457

är ovillkorligen bindande. Hvarje utslag
skall tryckas och på lämpligt sätt offentliggöras.

Ofriga bestämmelser.

§ 10.

_ Fråga om disciplinmål må icke upptagas
till pröfning, såvida icke yrkande därom
af vederbörande part framställts inom 30
dagar sedan hvad part önskar påtala ägt
rum och blifvit för honom kändt. Bestraffning
gånge dock omedelbart i verkställighet,
då vederbörande förvaltning finner
sådant nödvändigt för järnvägstjänstens
behöriga upprätthållande.

§ 11.

De kostnader, som föranledas af ärendes
behandling enligt detta aftal, bestridas
af vederbörande organisation efter
eget afgörande; dock skola alla kostnader,
som äro att anse såsom gemensamma,
gäldas med hälften af hvardera organisationen.

§ 12.

Förestående aftal gäller från och med
den 1 juli 1908 och tills vidare intill
utgången af den kalendermånad, som infaller
ett år efter det uppsägning å någondera
sidan skriftligen ägt rum; och
kan sådan uppsägning afse aftalet i dess
helhet eller viss del däraf.

§ 13.

Då uppsägning af aftalet skett, utse
organisationernas styrelser omedelbart en
af talsnämnd, bestående af fem personer
från hvardera sidan jämte suppleanter till
lika antal, hvilken nämnd under ordförandeskap
af skiljedomstolens ordförande
utan onödigt uppskof sammanträder för
att söka uppgöra förslag till nytt aftal.

Afser uppsägningen ernående af ändrade
bestämmelser i aftalet, skola fullständiga
förslag till sådana ändringar aflämnas
samtidigt med uppsägningen.

Af aftalsnämnden utarbetadt förslag bör
föreligga till organisationernas ompröfning
senast sex månader före det uppsagda
aftalets utlöpande, samt nytt aftal
för att blifva gällande vara af organisationerna
antaget senast tre månader
före sistnämnda tidpunkt.

§ 14.

Har detta aftal efter vederbörlig uppsägning
utlupit, utan att nytt aftal blifvit
träffadt, skola skiljedomstolen och distriktsnämnderna
fortfarande fungera, intill
dess att samtliga ärenden, som före
aftalets utlöpande blifvit i behörig ordning
upptagna, fått sin slutliga behandling
i enlighet med förestående bestämmelser.

Af detta aftal äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 20 december 1907.

N. N.

(Ordförande i förhandlingsnämnden.)

N. N. tf. N.

(Arbelsgifvarombuden i förhandlings- (Arbetarombuden i förhandlingsnämnden.
) nämnden.)

Löneaftal vid Bergslagernas, Göteborg-Borås’, Gäfle-Dala, Stockholm—Västerås-Bergslagens
och Trafikaktiebolagets Grängesberg—Oxelösund
järnvägar.

AFDELNING I.

Ordinarie personal.

§ 1.

Gruppering af personalen i löneliänseende.

Grupp I: stationskarl, banvakt, hållplatsvakt,
förrådsvakt, kontorsvakt, stationseldare,
kolvakt, lokputsare, vagnputsare,
pumpare, trädgårdsarbetare, vagn -

smörjare, brovakt, bromsare, ordinarie arbetare,
vagntillsyningsman 1), portvakt

2), reparationsförman 1), ångfinkeldare.

Grupp II: kontorsbiträde 3), materialvakt,
stationskarlsförman 3), lokeldare,
vagnförman 4), eldare å elektrisk kraftstation,
telegrafarbetareförman 5), stationsförman,
lokputsareförman, konduktör
6).

Grupp III: trädgårdsmästare 7), banmästare
3), förreglingsmontör, ångmaskinist,
maskinist vid elektrisk kraftstation.

Grupp IV: lokförare, vagnmästare, verk -

Järnvägar.

458

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnvägar, stadsförman, examinerad maskinist, elektrisk
montör 8).

Vaktmästares aflöningsförhållanden bestämmas
genom särskild öfverenskommelse
mellan förvaltningen för hvarje järnväg
och ombud för dess personal.

Ort C — Lilla Edet, Ludvika, Borås,
Gäfle, Falun, Västerås, Eskilstuna, Nyköping,
Oxelösund.

Ort D — Göteborg, linjen Hufvudsta—
Riddersvik.

Ort E — Stockholm.

1) Vagntillsyningsman och reparationsförman
erhålla ett lönetillägg af 120 kronor
per år.

2) Portvakt i Göteborg, Gäfle och Ludvika
erhåller ett lönetillägg af 120 kronor
per år.

3) De kontorsbiträden, stationskarlsförmän
och banmästare, å hvilkas tjänstgöring,
efter vederbörande förvaltnings
bepröfvande, särskildt stora fordringar
måste ställas, erhålla årliga lönetillägg,
kontorsbiträden och stationskarlsförmän
med 120 kronor samt banmästare med 240
kronor.

4) Vagnförmän = sådana, som hafva befäl
öfver vagntillsyningsmän, vagnputsare
eller dylika. Med tillämpning häraf hänföras
de bland de nuvarande vagnförmännen
vid S.W.B., hvilka ej hafva dylikt
befäl, till vagntillsyningsmän. De nuvarande
vagnförmännen vid G.D.J. erhålla
ett särskildt årligt lönetillägg af 120 kronor.

5) Den nuvarande telegrafarbetareförmannen
vid G.D.J. åtnjuter lön enligt
grupp 3.

6) Konduktör tilldelas 3 år efter det
han ernått högsta lönegraden för grupp
2 högsta lön i grupp 3.

Nuvarande öfverkonduktörer vid T.G.O.J.
och konduktörer vid öfriga järnvägar erhålla
lön i grupp 3.

7) Den nuvarande trädgårdsmästaren vid
G.D.J. skall hänföras till grupp 2.

8) Dit hänföras de nuvarande telegrafreparatörerna
i Kopparberg och Tillberga.

§ 2.

Dyrortsindelning.

Ort A = alla här nedan ej särskildt
nämnda orter.

Ort B = Trollhättan, öxnered, Mellerud,
Åmål, Deje, Kil, Filipstad, Grythyttehed,
Hellefors, Sikfors, Bredsjö, B:s Hörken,
Borlänge, Domnarfvet, samtliga stationssamhällen
vid G.B.J. utom beträffande personal,
tillhörande banvaktsklassen, samtliga
mellanstationer å linjen Gäfle—Falun,
Grycksbo, Rättvik, Mora Noret, Orsa, hela
linjen Gäfle—Valbo, Falun—Korsnäs, Falun—Främby
(Tisken), Falun—östanfors,
Jakobsberg, Enköping, Köping, Engelsberg,
Fagersta, Smedjebacken, Nyhammar, Björbo,
Vanneboda, Ramnäs, Sala, Norberg,
Kärrgrufvan, Grängesberg, Kopparberg,
Linde, Arboga.

§ 3.

Dyrörtstillägg.

Till personal å orter, som ej tillhöra
A, utgå, så länge vederbörande befattningshafvare
är stationerad å resp. orter,
årliga dyrörtstillägg med följande belopp,
nämligen:

å ort B...... 60 kronor

> » C......120 >

> » D......180 »

> y E...... 240 >

Den personal å linjerna Ställdalen—Ludvika
å B.J., Storå—Ludvika vid T.G.O.J.
och Ludvika—Björbo å S.W.B., som icke
åtnjuter dyrörtstillägg för ort B eller G
samt personal vid B.J., boende inom Frändefors
och Brålanda kommuner, tilldelas
ett särskildt lönetillägg af 30 kronor per
år.

§ 4.

Aflöningeu.

Aflöningen, däri inberäknadt de för ort
B—E fastställda dyrörtstillägg, utgår enligt
följande

Aflöningstabell.

Grupp 1.

Tid an‘ Efter

tafa,n'' 3 år 6 år 9 år 12 år
det.

kr. kr. kr. kr. kr.

Ort A . .
> B . .
» C . .
» D . .
» E . .

1,050 1,125
1,110 1,185
1,170 1,245
1,230 1,305
1,290 1,365

1,200 1,275
1,260 1,335
1,320 1,395
1,380 1,455
1,440 1,515

1,350

1,410

1,470

1,530

1,590

Grupp 2.

Ort A .

» B .

» C .

> D .
y E .

1,260	1,335	1,410	1.485	1,560
1,320	1,395	1.470	1,545	1,620
1,380	1,455	1,530	1,605	1,680
1,440	1,515	1,590	1,665	1.740
1,500	1,575	1,650	1,725	1,800

Grupp 3.

Ort A . . 1,380 1,500

> B . . 1,440 1,560

* 0 . . 1,500 1,620

» D . . 1,560 1,680

> E . . 1,620 1,740

1,620 1,740 1,860
1,680 1,800 1,920
1,740 1,860 1,980
1,800 1,920 2,040
1,860 1,980 2,100

LANDTRANSPORT.

459

Grupp 4.

Ort A .	. 1,500	1,695	1,890	2,085	2,280
» B .	. 1,560	1,755	1,950	2,145	2.340
» C .	. 1,620	1.815	2,010	2,205	2,400
^ D .	. 1.680	1,875	2,070	2,265	2,460
> E .	. 1,740	1,935	2,130	2,325	2,520

§ 5.

Hyresafdrag.

För bostad, upplåten af järnvägen, afdrages
nedannämnda belopp, nämligen:

	1 rum	1 rum & kök	2 rum & k
	kronor	kronor	kronor
Ort A .	. 60	120	180
» B .	. 75	150	225
> C .	. 90	180	270
» D .	. 105	210	315
» E .	. 120	240	360

1) Upplåtelse af bostad innefattar icke
förmånen af fritt bränsle, men utlämnas
till personal, som innebar af järnvägen
upplåten bostad, i mån af tillgång begagnade
slipers till ett pris af 8 öre per styck
och till ett antal af högst 200 om året
för hvarje befattningshafvare. Sådant utlämnande
sker i första hand till banvakter
och därefter, enligt afdelningschefens bepröfvande,
till annan därtill berättigad
personal.

2) Till bostad, upplåten åt banvakt,
höra nödiga uthus jämte eventuellt befintligt
trädgårdsland.

3) För öfrigt till befattningshafvare upplåten
jord, erlägges den arrendeafgift,
hvarom i hvarje särskildt fall träffas öfverenskommelse.

4) Järnvägsförvaltning äger skyldighet
att vid utarrendering af jord i första hand
utbjuda densamma till vederbörande befattningshafvare.

5) Därest befattningshafvare önskar nyodla
järnvägen tillhörig jord, skall genom
på förhand träffadt aftal mellan förvaltningen
och honom fastställas den tid, under
hvilken han äger att afgiftsfritt få
jorden åt sig upplåten, äfvensom den ersättning,
som skall till befattningshafvaren
utgå för de af honom å själfva nyodlingen
nedlagda kostnader och arbete,
för den händelse aftalet kommer att upphöra
före den stipulerade tidens utgång.

6) Befattningshafvare äger rätt att själf
bestämma, huruvida han vill begagna sig
af bostad, upplåten af järnvägen.

7) Därest i visst fall för personalen inrättad
bostad innehåller större antal rum,
än vederbörande bostadsinnehafvare önskar
erhålla, äger han rättighet att själf bestämma
det antal rum, han vill begagna,
och vara underkastad hyresafdag endast
för detta antal.

§6.

Diverse ersättningar.

A. Resekostnadsersättning.

Förutom den fasta lönen tillkommer
den åkande personalen resekostnadsersättning,
motsvarande förutvarande milpengar,
med följande belopp:

Per timme o. 10 km.

. 9 öre 8 öre

. 5 » 5 >

. 8 » 3 »

. 5 » — i

. 4 » 2 »

Vid växeltjänst utgår endast timpengar,
utgörande för lokförare 17 öre och för
lokeldare 10 öre per timme.

Den tid, för hvilken resekostnadsersättning
skall utgå, beräknas på följande sätt:

a) Besekostnadsersättningstiden för lokförare
och lokeldare fastställes på förhand
för hvarje ordinarie tur i hel- och half timmar.

b) Förlängning af tiden genom växling
vid ändstationerna medräknas, då växling
pågår före eller efter den för turen fastslagna
tiden.

c) Ingå i en dagtur flera tåg, medräknas
uppehållen mellan dessa uti resekostnadsersättningstiden,
för så, vidt hvarje
uppehåll för sig enligt tidtabellen icke
öfverstiger tre timmar på främmande station
och- två timmar på hemortsstationen.

d) Som växeltjänst beräknas endast växling,
som utföres med särskildt för ändamålet
beordradt lokomotiv, eller växling
med tåglokomotiv före eller efter den
för turen fastslagna tiden. Sådan växeltjänst
beräknas i hel- och halftimmar.

Växling med tåglokomotiv å ett tågs
mellanstationer får icke medräknas.

För sådan växling, som enligt det föregående
får beräknas, skall stationen utfärda
växelkvitto, som bifogas lokomotivförarerapporten.

e) Personal, som beordras till reservtjänst,
skall hålla sig i beredskap att med
lokomotiv afgå inom 10 minuter efter ingången
order. Denna personal skall således
uppehålla sig i stallet eller öfverliggningsrummet,
där sådant finnes. Ersättning,
som beräknas endast per timme,
utgår dock ej för tid, därunder personalen
på egen begäran erhållit tillstånd att vistas
i bostaden.

För den reservtjänst, till hvilken lokomotivpersonal
blifvit beordrad, skall vederbörande
förman utfärda kvitto, som bifogas
lokomotivförarerapporten.

Eeservpersonal är skyldig att under reservtiden
utföra till yrket hörande arbeten,

för den som
tjänstgör såsom
lokförare . .
lokeldare . .
konduktör . .
ångfinkeldare
smörj are . . .

Järnvägar.

460

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Järnvägar.

som aro förenliga med lokpersonalens beredskap
för omedelbar linjetjänst.

f) Vid bestämmandet af resekostnadsersättningstiden
för tillfälliga extra tåg
anses denna i allmänhet börja och sluta
på den jämna hel- eller halftimme, som
infaller mellan 29 och 60 minuter före
tågets af gångs- resp. efter tågets ankomsttid.
Skall t. ex. extra tåg enligt tidtabell
afgå kl. 7,24 f. m. och ankomma till slutstationen
kl. 12,47 e. m., anses turen börja
kl. 6,30 f. m. och sluta kl. 1,30 e. in. Mellan
dessa tider äger trafiken disponera lokomotiv
och personal. Erfordras lokomotivet
före kl. 6,30 f. m. eller efter kl. 1,30
e. m. för stationstjänst, skall för den tiden
lämnas kvitto.

g) Resekostnadsersättningstiden för ''konduktörer
beräknas för hvarje tåg enligt tidtabellen,
dock så, att tiden för hvarje tur
upprundas till närmast högre hel- eller
halftimme. Ingå i en dagtur flera tåg,
medräknas uppehållen mellan dessa uti
resekostnadsersättningstiden, för så vidt
hvarje uppehåll för sig enligt tidtabellen
icke öfverstiger 1 timme, vare sig å hemortsstation
eller å främmande station.^

h) Resekostnadsersättningstiden för ångfinkeldare
och smörjare fastställes på förhand
för hvarje tur.

B. Växelpengar.

Åt den personal, som uteslutande sysselsattes
med växling, d. v. s. följer växellok.
vid nedannämnda stationer, nämligen:
vid B. J.: Göteborg, Åmål, Ludvika och
Ealun; vid G.D.J.: Gäfle och Falun; vid
T.G.O.J.: Grängesberg, Eskilstuna och
Oxelösund; samt vid S. W. B.: Västerås,
utbetalas ett extra tillägg af 30 öre för bas
och 20 öre för öfriga i växellaget, allt per
arbetsdag.

C. Öfvertidsersättning.

1) För arbete utöfver den enligt detta
aftal fastställda tjänstgöringstid äfvensom
för arbete å fridag utgår ersättning till
lokförare med 40 öre per timme, och till
all annan personal med 30 öre per timme,
dock icke till någon med högre belopp än 3
kronor per dag.

2) Vid beräkning af öfvertid för stationär
personal skall öfvertidsersättning dock icke
utgå för kortare tid än en half timme,
hvarvid half timme räknas för hel; mindre
del bortfaller.

3) Den förlängda tjänstgöring, som orsakas
af försening utaf ordinarie tåg, betraktas
icke såsom verkställd å öfvertid.

D. Traktaments- och nattlogiersättning

utgår på följande sätt:

1) Traktamentsersättning utgår per dygn,

hvarvid bortovaro från stationeringsorten
minst 6 timmar och högst 24 timmar
ersättes med ett traktamente, bortovaro
öfverstigande 24 men ej 48 timmar med två
traktamenten o. s. v.

För banvakter anses stationeringsorten
utgöras af banmästaresträckan. Resetid i
tjänsten utom egna bevakningssträckor inräknas
i arbetstiden.

2) Föregående mom. afser ej den åkande
personalen. Denna erhåller nämligen trakitamentsersättning
endast i det fall, att
densamma för vikariat eller af annan anledning
längre eller kortare tid stationeras
å annan ort än hemorten. Dock erhåller
befattningshafvare, tillhörande denna personal,
traktamentsersättning, om han varit
borta från hemorten minst 2 nätter i
följd utan att däremellan hafva fritid å
hemortsstationen, i hvilket fall traktamentsersättning
utgår med ett dagtraktamente
för hvarje natt utöfver den första.

3) Traktamentsersättning utgör . för all
personal en krona per dygn.

4) Kräfver tjänsteresa bortovaro öfver
natten, utgår särskild nattlogiersättning,
för så vidt järnvägsbolaget icke tillhandahåller
öfverliggningsrum.

5) Nattlogiersättning utgör för all personal
en krona 50 öre per natt.

6) Ifrågakommer traktaments- och nattlogiersättning
för längre tid än 15 dygn
i en följd, nedsättas ersättningsbeloppen
med 25 proc. för tiden däröfver.

E. Ersättning för tjänstgöring i högre
befattning.

Nedannämnda befattningshafvare, som
efter order tjänstgöra i högre befattning,
åga uppbära 50 öre per dag, nämligen:

banvakt, för hvar dag han tjänstgör såsom
banmästare eller såsom reparationsförman
för lag, bestående, förutom förmannen,
af minst 5 man, samt

stationskarl, hvilken tjänstgör som stationskarlsförman,
konduktör eller stationsföreståndare,
såvida tjänstgöringen omfattar
minst 15 dagar i följd, äfvensom

vidare, hvilken tjänstgör som lokförare,
såvida tjänstgöringen omfattar minst 15
dagar i följd, eller vid indelad alternerande
tjänstgöring i förare- och eldarebefattning,
om sådan alternerande tjänstgöring omfattar
minst 30 dagar i följd.

F. Öfriga ersättningar.

1) Järnvägsförvaltningarna hafva att antingen
tillhandahålla banmästare, reparationsförmän,
banvakter och ordinarie arbetare
lämpliga fordon, eller ock lämna ersättning
härför med 40 kronor om året
till banmästare och 16 kronor om året
till öfriga nu nämnda befattningshafvare,
mot skyldighet för dessa att anskaffa och
underhålla fordon.

LANDTRANSPORT.

461

2) Banmästare erhåller afgiftsfritt ett
rum såsom expeditionsrum samt, därest
han ej bebor af järnvägen upplåten lägenhet,
särskild ersättning för hyra af ett
rum, enligt i af talet fastställdt ortspris,
med skyldighet för honom att för sådan
händelse hafva minst 2 rum och eventuellt
kök.

§ 7.

Tjänstgöring.

A.

1) Bör stationär personal utgör
tjänstgöringstiden i medeltal 10 timmar
per tjänstgöringsdygn, med undantag
för:

a) personal med ständig tjänstgöring
i godsmagasin i Göteborg, Gäfle, Falun,
Eskilstuna och Västerås, för hvilken personal
tjänstgöringstiden fastställes till i medeltal
9 timmar per tjänstgöringsdygn;

b) personal i ständig växeltjänst, d. v. s.
som följer växellok., vid nedannämnda
stationer, nämligen vid B.J.: Göteborg,
Åmål, Ludvika och Falun; vid G.D.J.:
Gäfle och Falun; vid T.G.O.J. Grängesberg,
Eskilstuna och Oxelösund; samt vid

S.W.B.: Västerås, för hvilken personal
tjänstgöringstiden bestämmes till i medeltal
8 timmar per tjänstgöringsdygn; samt

c) personal med uteslutande nattjänst
efter kl. 9 e. m., för hvilken personal
fastställes enahanda tjänstgöringstid som
den under punkt b) omnämnda.

2) Maximitjänstgöring per dygn utgör
för personal under mom. 1 punkt b) 10
timmar och för all öfrig personal 13 timmar.
Sådan tjänstgöring skall efterföljas
af minst 9 timmars sammanhängande fritid.

3) Upptages å turlista kortare fritid än
1 timme, räknas den såsom tjänstgöring.

4) Beträffande banvakter iakttages, att
för hvarje tåg utom den ordinarie arbetstiden
intill kl. 9 e. m. beräknas Va timmes
tjänstgöring, dock att därest 2 eller
flera tåg enligt tidtabell passera inom
loppet af i/2 timme, tjänstgöringen beräknas
för sammanlagdt Va timme. Efter kl.
9 e. m. beräknas full tjänstgöring intill
dess sista tåg passerat poststället. Banvakt,
som tjänstgör för första tåg, har rätt att
som tjänstgöring räkna hela tiden före den
■ordinarie arbetstidens början.

B.

1) För åkande personal utgör
tjänstgöringstiden högst 260 timmar per
månad, beräknad till 30 dagar, däraf högst
240 timmar per månad i tidtabellstid, beräknad
från tågs afgång från afgångsstat.
ion till dess ankomst till slutstation, med
iakttagande, beträffande lok- och konduktörspersonalen,
att en timmes ren körtid
värderas å snäll-, person- och lokaltåg

till 1 timme 16 minuter, å blandade tåg Järnvägar.

till 1 timme 10 minuter och å godståg

till 1 timme samt att uppehåll å annan

station än hemorten intill 3 timmar, räk nadt

från tågs ankomst till dess afgång

enligt tidtabell, anses såsom tjänstgöring.

2) För lokpersonal i ständig växeltjänst
vid de under § 6 B upptagna stationer utgör
den effektiva växeltjänsten i medeltal
8 timmar per dygn, dock högst 10 timmar.

3) Maximitjänstgöringen per dygn för
den i mom. 1 afsedda personal utgör 15
timmar, dock att sådan tjänstgöring icke
får förekomma mer än 2 dygn i följd.

Då befattningshafvare, tillhörande åkande
personal, åtnjutit tjänstledighet eller varit
sjuk, skall den för månaden fastställda
arbetstiden minskas med 8V2 timme för
hvarje helt dygn, under hvilket han på
grund häraf ej tjänstgjort.

C. Gemensamma bestämmelser.

1) För all personal upprättas turlista,
upptagande personalens samtliga tjänstgöring,
således äfven reserv- och stalltjänst
för lokpersonal.

2) Nattjänstgöring skall, såvidt möjligt
alternera mellan vederbörande befattningshafvare.

3) Förman vare förbjudet att betunga
underordnad med arbete, som ej hör till
tjänsten.

§ 8.

Befordran och uppflyttning i högre lönegrad.

1) Vid befordran till högre befattning
tilldelas den befordrade en löneklass, som
icke är lägre än den, han förut innehaft.
Skulle den befordrade tilldelas
en löneklass i den högre befattningen, som
till beloppet är lika med den förut innehafda,
äger han för uppflyttning i högre
löneklass i den nya graden tillgodoräkna
sig sina tjänstår inom samma löneklass
i den. lägre befattningen.

2) Denna lönestat tillämpas så, som om
den varit gällande under befattningshafvarens
hela ordinarie tjänstetid.

3) Uppflyttning i högre lönegrad skall
ske endast den 1 januari. Vid beräkning
af antalet tjänsteår skall hälft år och
därutöfver räknas som helt år, men mindre
än ett hälft år däremot ej medräknas.

§ 9-

Beträffande tjänstledighet, tjänstgöringspengar,
fribiljetter samt läkarvård och medicin
tillämpas nu gällande bestämmelser
fortfarande, till dess genom förhandlingar
mellan Arbetsgivareföreningen och Järnvägsmannaförbundet
en öfverenskommelse
träffats om gemensamma bestämmelser i

462

KOLLEKTIVAFTALET X SVERIGE.

Järnvägar, dessa hänseenden för alla enskilda järnvägar
i riket, hvilka bestämmelser såväl
bolagen som personalen förbinda sig att
tillämpa.

Tjänstgöringspengarna skola beräknas å
hela lönen-för ort A.

dahålla oljerockar eller motsvarande skyddande
kläder till det antal, som de finna
erforderligt.

3) Uniformsknappar och gradbeteckningsgarnityr
tillhandahållas afgiftsfritt af
järn vägsförvaltningarna.

§ 10.

Feiräkningspengar

utgå, enligt de vid järnvägarna tillämpade
grunder, under liknande förhållanden
med samma belopp, oafsedt vederbörande
befattningshafvares grad.

§ 11.

Beklädnad.

1) Borttagandet af särskild beklädnadsersättning
äfvensom af beklädnad in natura
befriar ej den personal, som förut
åtnjutit dylik ersättning eller förmånen
af fri beklädnad från skyldigheten att
vid tjänstgöring vara iförd uniform.

JärnVägsförvaltning äger rätt tilldela
konduktörer beklädnad in natura mot afdrag
å lönen med 150 kronor per år.

För sådant fall skola tillämpas följande
bestämmelser:

Uniformskostym erhålles hvarje ar,
Uniformskappa » hvart annat år,

Regnkappa j > fjärde >

Sommarkostym » > annat »

Ett par byxor » > » »

Päls > » » »

Pälsmössa > » » »

Sommarmössa » hvarje år.

2) Förvaltningarna tillhandahålla afgiftsfritt
skyddande beklädnad åt följande
personal, nämligen

åt lokförare och eldare: päls och pälsmössa; åt

bromsare: päls, pälsmössa, regnkappa
och värmande fotbeklädnad;

åt vagnsmörjare, som icke åker i uppvärmd
vagn: päls ; och
åt spårrensarepersonal: päls.

Vid stationer, där ständig växeltjänst
förekommer, skola förvaltningarna tillhan -

§ 12.

Begrafningslijälp.

Vid dödsfall utbetalas aflöningen oafkortad
för den månad, under hvilken befattningshafvaren
aflidit, samt dessutom en
månads aflöning såsom begrafningshjälp.

AFDELNING II.

Extra linjepersonal.

De under denna hufvudafdelning gifna
bestämmelser gälla blott för extra linjepersonal
med stadigvarande anställning.
Sådan anställning anses den hafva erhållit,
som personligen uppförts å turlista eller
är tilldelad regelbunden tjänstgöring af
normal omfattning, dock icke person, som
uppförts å turlista i anledning af tillfällig
trafikstegring eller såsom vikarie för
befattningshafvare under dennes tjänstledighet
på grund af sjukdom eller af
annan orsak.

§ 13.

Gruppering af den manliga personalen
i lönehänseende.

Klass I: stationskarl, banvakt, hållplatsvakt,
förrådsvakt, kontorsvakt, stationseldare,
kolvakt, lokputsare, vagnputsare,
pumpare, vagnsmörjare, brovakt,
bromsare, vagntillsyningsman, portvakt,
ångfinkeldare, nattvakt, motorskötare,
vagnreparatör, kontorsbiträde, lokeldare,
eldare vid elektrisk kraftstation och notisbud.

Klass II: materialvakt, vagnförman, lokputsareförman,
maskinist och lokreparatör.

Rörande ångkransmaskinists aflöning
är särskild öfverenskommelse träffad.1.

1 Transsumt ur underhandlingsprotokollet:

§ 208.

Bandirektör N. N. och herr vice ordföranden meddelade, att i den till deras afgörande
hänskjutna frågan om ångkransmaskinists aflöning träffats den öfverenskommelse,
att lönen till sådan befattningshafvare skulle utgå med följande belopp per
år, nämligen vid antagandet 1,380 kronor, efter 1 år 1,140 kronor, efter 2 år
1,500 kronor, efter 4 år 1,560 kronor efter 6 år 1,620 kronor och efter 8 år
1,680 kronor;

LANDTRANSPORT.

463

Till klass I skola i lönehänseende jämväl
hänföras banarbetare, hvars arbete
är likställdt med banvakts eller, vid B. J.,
ordinarie banarbetares eller som har bevakningsskyldighet
enligt turlista, äfvensom
gårdskarl och trädgårdsarbetare med anställning
året rundt.

§ 14.
Aflöning.

grunder, som i § 6 här ofvan bestämts för Järnvägar.
motsvarande ordinarie befattningshafvare.

B. Manliga befattningshafvare i åldern
18—21 år.

Aflöningen utgår från och med den
1 maj 1907 med 40 öre utöfver dåvarande
dagspenning, dock så att dagspenningen,
inberäknadt förhöjningen, icke får uppgå
till mer än det belopp, som med 50
öre understiger den å vederbörande orter
för motsvarande extra linjepersonal öfver
21 år fastställda dagspenning.

A. Manliqa befattninqshafvare i ålder
öfver 21 år.

1) Extra personal, som enligt ofvanstående
klassindelning är att hänföra till
klass 1 resp. klass 2, erhåller dagaflöning
motsvarande V30 af den månadsaflöning,
som enligt bestämmelserna för den
ordinarie personalen är fastställd för grupp
1 resp. grupp 2 i lägsta lönegraden å resp.
orter, hvarvid emellertid iakttages, att
extra befattningshafvare i sådan befattning,
hvilken icke vid vederbörande järnvägar
finnes upptagen å ordinarie stat,
eller rörande hvilken vederbörande förvaltning
medelst cirkulär förklarat sig icke
komma att för framtiden utse någon ordinarie
innehafvare, skall, allt efter de
tjänsteår, han innehar, uppflyttas i högre
lönegrad inom klass 1 resp. klass 2
efter samma grunder, som blifvit fastställda
för ordinarie personal, hörande
till grupp 1 och 2, dock att uppflyttning
icke får ske till högre lönegrad
än den tredje inom vederbörande grupp;

2) Extra vagqtillsyningsman erhåller ett
särskildt lönetillägg, beräknadt efter 60
kronor för helt år.

3) Sätt till uppflyttning i högre lönegrad
i enlighet med hvad i punkt 1) stadgats
tillkommer jämväl sådan extra befattningshafvare,
som på grund af för hög
ålder icke kunnat vinna befordran till
ordinarie anställning.

4) Extra tågpersonal tillgodokommer rerekostnads
ersättning i enlighet med de * I

C. Kvinnliga befattningshafvare.

1) Börande aflöning åt vagnstäderskor
äfvensom kvinnliga hållplatsföreståndare
träffas särskild öfverenskommelse mellan
vederbörande förvaltning och personal.

2) G-rindvakterskor erhålla i månadsaflöning
15 kronor, om vederbörande
tjänstgöringstidtabell upptager mindre än
10 förbipasserande tåg per dygn, 20 kronor
om tågantalet uppgår till 10, men understiger
15, 25 kronor om tågantalet
uppgår till 15, men understiger 20, samt
30 kronor om tågantalet uppgår till 20
eller däröfver, med iakttagande likväl att,
för den händelse afståndet mellan grinden
och bostaden öfverstiger 200 meter,
månadslönen ökas med 5 kronor. Tillhandahåller
förvaltningen bostad, räknas
afståndet från denna.

§ 15.

Tjänsteårsberäkning.

Extra befattningshafvare, som vinner befordran
till motsvarande ordinarie tjänst,
äger att för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna sig den tid utöfver
3 år, som han tjänstgjort i den extra befattningen.

De år, extra, befattningshafvare tjänstgjort,
innan han fyllt 21 år, få dock icke
räknas honom till godo, vare sig vid
befordran till ordinarie eller vid uppflyttning
i högre lönegrad.

att arbetstiden skulle vara densamma som för öfrig stationär personal;
att öfvertidsersättning skulle utgå med 40 öre pr timme;
att, därest malmlastning påginge nattetid, till samtidigt tjänstgörande ångkransmaskinist
skulle utgå särskild ersättning med 25 öre pr timme för den
tid, dylikt nattarbete påginge; samt

att skyddande beklädnad, nämligen päls, pälsmössa och regnrock skulle af
förvaltningen tillhandahållas.

I sammanhang härmed hemställde herr vice ordföranden, att kranarna måtte inbyggas,
i hvilket fall skyldigheten för förvaltningen att tillhandahålla skyddande beklädnad gifvetvis
bortfölle.

464

KOLLEKTIVAETALET I SVERIGE.

Järnvägar.

§ 16.

De för ordinarie befattningshafvare i §§
6, 7, 8 samt 9 här ofvan gifna bestämmelser
gälla i tillämpliga delar äfven förden
extra linjepersonalen.

§ IT Skyddande

beklädnad.

Den rätt att kostnadsfritt erhålla skyddande
beklädnad, som enligt § 11 här ofvan
tillkommer vissa ordinarie befattningshafvare,
skall jämväl åtnjutas af extra linjepersonal
i motsvarande befattningar.

§ 18.

Begrafningsli j älp.

Hvad i § 12 stadgas rörande begrafningshjälp
vid ordinarie befattningsliafvares
frånfälle gäller äfven beträffande extra
linjepersonalen tillhörande gift befattningshafvare.

AFDELNING III.

§ 19.

Allmänna bestämmelser.

1) Detta löneaftal får icke föranleda därtill,
att befattningshafvare lider minskning
i nu innehafvande totala lönebelopp.

2) Alla i detta löneaftal ej upptagna för Stockholm

den

För Svenska järnvägarnas arbetsgifvareförening.

För Styrelsen för Bergslagernas
järnvägs A.-B.

För Styrelsen för Göteborg—Borås
järnvägs A.-B.

För Styrelsen för Gäfle—Dala järnvägs
A.-B.

För Styrelsen för Stockholm— Västerås
—Bergslagens nya järnvägs A.-B.

För Trafikaktiebolagets Grängesberg
— Oxelösund styrelse.

måner, som förut utgått till personalen,
bortfalla med fastställandet af löneaftalet.

3) Om befattningshafvare fullgör sin
värnplikt vid lagstadgad ålder, skall han
efter vapenöfningarnas slut återtagas i
arbetet. Fullgöres åter värnplikten i förtid,
skall det bero på särskild öfverenskommelse,
huruvida befattningshafvaren
skall äga återgå till arbetet.

4) För befordran och uppflyttning i
högre lönegrad erfordras väl vitsordad
tjänstgöring.

5) Rätten att under alla förhållanden
fritt och okränkt deltaga i arbetet skall
liksom föreningsrätten hållas i ömsesidig
helgd.

§ 20.

Giltighetstid.

Detta löneaftal skall anses hafva trädt
i tillämpning, beträffande de under §§ 3,
4 och 5 upptagna aflöningssiffror, vid S.
W. B. den 1 mars 1907 och vid de öfriga
järnvägarna den 1 januari samma år samt,
beträffande öfriga bestämmelser, den 1 juni
1907, dock att bestämmelserna om resekostnadsersättning,
nattlogiersättning och
ersättning för tjänstgöring i högre befattning
skola tillämpas från och med den 1
april 1907.

Aftalet gäller till utgången af år 1910,
och om detsamma icke blifvit skriftligen
uppsagdt minst 6 månader före sistberörda
tid, anses det förlängdt för ett år och så
vidare framgent med samma uppsägningstid.

20 april 1907.

För Svenska järnvägsmannaförbundet.

För Sv. järnvägsniannaförb:s afd. 49,

103, 105, 136, 142, 146.

FöiSv. järnvägsmannaförb:s afd. 121.

För Sv. järnvägsmannaförb.s afd.

4, 15, 192.

För Sv. järnvägsmannaförb.s afd. 5,

11, 12, 13, 178.

För Sv. järnvägsm.annaförb:s afd. 6,

18, 19, 20, 21, 88, 114, 201.

Yid tillämpningen af detta aftal uppstodo åtskilliga
meningsskiljaktigheter mellan resp. förvaltningar och
personaler. En tolkningsnämnd, bestående af ombud
från Sv. järnvägarnas arbetsgifvarförening, Sv. järnvägsmannaförbundet
samt förvaltningar och personaler,
sammanträdde därför i oktober och november 1907.
De punkter, angående hvilka nämnden ej kunde ena sig,
afgjordes af en kombinerad förliknings- < ch skiljenämnd.
Clenom dessa nämnders beslut blefvo af talets
§§ 1, 2, 4, 5, G, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 16, 19 och 20 förtydligade
el er förändrade, och återgifvas nedan de viktigare
af de förändringar och tolkningar, som sålunda
vidtogos.

Transsumt ur tolkningsnämndens protokoll: Aftalets

afd. I.

Ordinarie personal.

Aftalets § 1. Gruppering af personalen.

§ 20. — —. —- — beslöt nämnden,

att hinder ej förefinnes för förvaltning att i
visst fall med vederbörande afdelning skriftligen

LANDTRANSPORT.

465

■öfverenskomma om afvikelse från aftalens bestämmelser.

I samband härmed beslöt nämnden vidare,

att för bibehållande i järnvägens tjänst af
personal, som genom öfverårighet — för ordinarie
personal uppnådd pensionsålder—, sjukdom
eller invaliditet fått sin arbetsförmåga nedsatt,
särskild öfverenskommelse skall träffas mellan
vederbörande förvaltnings representanter och
ombud för personalen.

§21. — — — —

Nämnden beslöt,

att den tidpunkt, då en person anses hafva
blifvit ordinarie, bestämmes efter de för hvarje
bana gällande grunder. ,

§ 25. På framställning från personalens sida medgåfvo
förvaltningarnas representanter,

att vid aftalets trädande i tillämpning till
öfverkonduktör vid T. G-. O. J. och till konduktör
vid öfriga järnvägar befordrad personal få
räkna tjä.nsteår i grupp 3 från och med den
dag, då vederbörande blifvit utnämnd till konduktör,
resp. packmästare.

Aftalets § 2. Dyrortsindelning.

§27. — — — — beslöt nämnden,

att personal, ej stationerad å dyrort, men boende
högst 500 meter från den egentliga stationens
yttersta växel eller från samhällets planlagda
område, erhåller dyrortstillägg enligt
bestämmelsen för dyrorten i fråga, allt under
förutsättning att icke annorlunda bestämts i aftalet.

§ 30. — — — —, att Åmål i dyrortsafseende får

bibehållas i ort B.

Aftalets § 5. Hyresafdrag.

§32. — — - ----------

— — — — uttalad? kommittén sig vidare för,

att enligt § 5, 1) utlämnade slipers böra levereras
å hemortsstation fritt å banvagn eller upplagsplats,
äfvensom att banvakt, som tilldelas
honom tillkommande slipers af på hans egen
sträcka ombytta sådana, äger att under arbetstiden
hemtransportera dessa.

§ 33. — — — —

Förvaltningarnas ombud gjorde gällande, att det måste
ligga i förvaltningarnas skön att i hvarje fall bestämma,
hvilken del af en banvaktstuga omgifvande område skall
betraktas såsom trädgårdsland

Denna uppfattning godkändes af personalens
ombud.

§ 34. — — — — uttalade sig nämnden för önskvärdheten
af

att banvakt icke, utan befogad anmärkning
mot af järnvägsförvaltning erbjuden bostad, använde
sig af sin formella rätt enligt § 5, punkt
6, att icke begagna sig af bostad, upplåten
af järnvägen.

Aftalets § 6. Diverse ersättningar.

§36. —— — — — — — — — — — —

Nämnden beslöt,

att resekostnadsersättningstiden för lokpersonalens
ordinarie turer fastställes för hel- och
halftimmar efter den tjänstgöringstid, som loket
och personalen anses behöfva disponeras för trafikens
räkning.

§ 37. — — — — beslöt nämnden,

att för växling utöfver å turlistan upptagen
sådan växelkvitto, jämlikt § 6. A, d, sista
stycket, skall utfärdas, samt att å dylikt vbxelkvitto
skall angifvas klockslaget för sådan växlings
början och slut

§ 38. I fråga om beräknande af resekostnad sersättningstiden
för konduktörer enades nämnden
därom,

a39,08. Arhetsaftal.

att turtiden icke skall upprundas vid turens
såväl början som slut, utan turen i sin helhet
upprundas till närmast högre hel- eller halftimme.

Från personalens sida påfordrades, att såsom »tur»
i detta sammanhang skulle räknas tågtur resp. tur för
en sammanhängande tåggrupp, och icke — — —
dagtur.

På grund häraf medgåfvo förvaltningarna, att bestämmelsen
i fråga underaftalstiden finge to lk as
så, att såsom turräknades tur för hvarje tåg
eller, därest uppehållstiden mellan flera tåg,
vare sig å hemortsstation eller åfrämmande
station, icke öfversteg en timme, tur för den
tåggrupp, dessa tåg omfattade. — — — —
Sedan herr N. N. tillkännagifvit, att han för konduktörspersonalens
räkning godkände förvaltningarnas
förslag, förklarade nämnden

förevarande tolkningsfråga vara afgjord.

§ 40. — — — — — — — — — — — —

stationskarlsförman icke skall hafva växelpengar, såvida
han icke tjänstgör såsom bas i växellaget.

§ 41. Under framhållande hurusom värdet för personalen
af en fridag förminskades, ja, helt och hållet
kunde tillintetgöras genom beordrande till tjänstgöring
en kortare del af dagen, hade personalen anhållit att
tillerkännas en ersättning af tre kronor för
tjänstgöring å fridag, oafsedt det timtal,
tjänstgöringen omfattade.

Sedan förvaltningarnas ombud hänvisat till den uttryckliga
.föreskriften i § 6 C, 1), att ifrågvarande ersättning
allenast utginge för de timmar, vederbörande
arbetat, med iakttagande att ersättningen begränsades
uppåt till 3 kronor, förklarade personalens ombud,

att de afskrefvo förevarande fråga från kommitténs
förhandlingar.

§ 43. Förfrågan af personalen, huru för eldare, som
efter order tjänstgör såsom förare, fridagar, öfvertidsersättning
och ersättning för tjänstgöring i högre befattning
skola beräknas. — — — — — —'' — —
— — — — beslöt nämnden följande:

a) Enhvar befattningshafvare anses tjänstgöra
i högre befattning alla de dagar, som ordern angifver,
alltså äfven i ordern ingående fridagar;

b) Om öfvertidsarbete uppstått under tjänstgöring
såsom lokförare, skall öfvertidsersättning
för detta arbete utgå såsom för lokförare; i annat
fall såsom för eldare. Öfvertidsersättning utgår
dock ej förr, än sammanlagda tjänstgöringen
under månaden ifråga, beräknad efter 30 dagar,
öfverstiger 260 timmar.

§ 44. I samband med beslutet under § 43 ang. öfvertidsersättning
enades nämnden därom,

att öfvertidsersättning för arbete å fridag
icke utgår, om efter öfverenskommelse i hvarje
särskildt fall, annan verklig fridag kan beredas.

§ 45. I fråga om t rak ta m en t ser s ä 11 n i n gs utgående
till stationär personal vid tjänstgöring
såsom åkande enades nämnden därom

att stationär personal, som tjänstgör såsom
åkande, anses under denna tid själf såsom åkande
och åtnjuter traktamentsersättning enligt de för
åkande personal fastställda grunder, dock med
iakttagande däraf dels att såsom stationeringsort
betraktas den plats, där befattningshafvaren
såsom stationär personal har tjänstgöring, dels
ock att, om stationär personal beordras att tjänstgöra
för sådan åkande personal, som icke är berättigad
till resekostnadsersättning, traktamentsersättning
för dylik tjänstgöring utgår enligt
punkt 1.

§46. — — — — — — — — —

a) Nattlogiersättning utgår, enligt af talet, endast
om tjänsteresa verkligen kräft bortovaro öfver natten ;

b) Ligger hemorten så nära tjänstgöringsplatsen, att
vederbörande befattningshafvare finner lämpligare att
tillbringa natten i sitt hem än å tjänstgöringsplatsen
och förvaltningens medgifvande därtill erhålles, må i
förekommande fall öfverenskommelse träffas om att
den tid, som åtgår för honom att förflytta sig mellan
tjänstgöringsplatsen och hemmet, får räknas såsom
tjänstgöring.

Järnvägar.

30

466

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnvägar.

§ 47. — -------------

a) Befattningshafvare anses enligt aftalet tjänstgöra
i högre befattning, då ordern afser uteslutande tjänstgöring
i sådan befattning;

b) Beträffande s. k. blandad tjänstgöring hänvisas
vederbörande till ömsesidig öfverenskommelse (se ofvan
§ 20).

AftaletS § 7. TjKnstgöring.

§ 54. På förekommen anledning och i anslutning
till nämndens beslut under § 40 i tolkningsprotokollet
beslöt nämnden uttala,

att stationskarlsförmän och växelförmän
skola, liksom stationskarlar, hafva en tjänstgöringstid
af i medeltal 8 timmar pertjänstgöringsdygn,
därest de hafva ständig växeltjänst
(d. v. s. följa växellok.) vid i aftalet
angifna stationer.

§55. — - —---------

att — oberoende af huruvida alternering af
natt- och dagtjänst förekommer — bestämmelsen,
att för personal med uteslutande nattjänst tjänstgöringen
är begränsad till i medeltal 8 timmar
per tjänstgöringsdygn, skall äga tillämpning, därest
minst 5 timmar af tjänstgöringen under ett
dygn fullgöres mellan kl. 9 e. m. och 5 f. m.

§57. — — — — — — — — — — — —

— — — — beslöt nämnden uttala sig för

att regleringen af medel tjänstgöringen sker
månadsvis.

§ 58. — — — enades nämnden därom,

att tjänstgöringstiden för månad,som
öfverstiger, resp. understiger 30 dagar,
skall proportionsvis ökas, resp. minskas.

§59. - — — — — — — — — — — —

Nämnden uttalade,

att tåguppehållen icke skola evalveras, men
medräknas såväl i tidtabells- som tjänstgöringstid.

§ 60. Till förtydligande af bestämmelsen i kap. VII,
B, 1) ang. evalvering af de olika tiderna enades
nämnden därom,

att evalvering af den rena körtiden för de
olika tågslagen skall äga rum vid beräkning af
såväl tjänstgörings- som tidtabellstid.

§61. - - - — ---_____

Förvaltningarnas ombud gjorde gällande, att det
vore förvaltningarnas ensak att bestämma tågens karaktär
af gods-, blandade eller snälltåg.

Personalens representanter godkände denna
uppfattning.

§ 62, Beträffande lok- och konduktörspersonal hade
personalen framställt anmärkning, att den i § 7, B, 1
förefintliga bestämmelsen att uppehåll å annan
station än hemorten intill 3 timmar anses
såsom tjänstgöring i vissa fall tillämpats så, att beräkning
af tjänstgöringstid endast medgifvits, för såvidt
uppehållet icke öfverstigit 3 timmar.

Förvaltningarnas ombud erkände, att bestämmelsen
i fråga skall tolkas så, att för lok- och
konduktörspersonal af hvarje uppehåll samma
dag å främmande station en tid af intill 3
timmar skall räknas såsom tjänstgöring, och
alltså, om uppehållet uppgår till mer än 3 timmar,
däraf såsom tjänstgöringstid skola beräknas
3 timmar.

§63. - — — — — — — — — — — —

att bestämmelserna om evalvering och uppehållet å
främmande station gälla blott lok- och konduktörspersonal,
icke smörjare och bromsare, — — —

§ 64. Med föranledande af framställning från personalens
sida och till fullständigande af bestämmelserna ang.
beräkning af tjänstgöringstid för åkande personal
enades nämnden därom,

att af uppehåll å hemortsstation såsom
tjänstgöringstid endast räknas den tid, som är
uppförd å turlistan, med iakttagande likväl
däraf att, då hemortsstation passeras af genomgående
tåg, hela uppehållstiderna inräknas i tidtabells-
och tjänstgöringstid, såvida icke uppehållet
är så långt, att fritid under detsamma kan
beredas.

§66. - - - ---______

nämnden uttalade,

att i de fall, där turlista icke blifvit uppgjord,
sådan bör upprättas; samt

att, om personalen anser den å upprättad turlista
upptagna tiden vara otillräcklig för utförande
af ifrågakommande arbete, anmälan därom
bör göras till närmaste befäl.

§ 67. — — — — nämnden — — — — ville

uttala önskvärdheten däraf, att förvaltningarna vid
uppgörandet af turlistor ville tillse, att personalens
fritid blir så sammanhängande som möjligt.

§ 70. Framställning af personalen att vid de olika
järnvägarna måtte för personalen tillkännagifva s,
hvilka arbeten af det ena eller andra slaget stationsbefälet
enligt aftalet ägde rätt att få
utförda af järnvägens personal å tjänstetid.

Frågan föranledde den åtgärd att, beträffande vattenhämtning
och arbete i vedbod, nämnden förklarade
följande:

Det tillhör stationskaris tjänst att ombesörja
vattenhämtning för stationspersonalens hushållsbehof,
jämväl för tvätt, i de fall att användbart
dricks- och tvättvatten icke finnes tillgängligt
inom stationsområdet, äfvensom att utföra sågning
och huggning af ved samt hvad därtill hörer
för dem af stationspersonelen, uti hvilkas aflöning
jämväl ingår förmånen af fri ved. Förvaltningarna
tillkännagifva, med hvilka befattningar dylik
förmån följer. Det åligger däremot icke stationskarl
att verkställa upp bäring af ved och vatten
till bostadslägenhet.

Finner befattningshafvare anledning till anmärkning
mot tillämpningen af bestämmelsen i
§ 7, C, 3, bör han därom göra anmälan hos
förvaltningen, då undersökning skall verkställas
och eventuellt rättelse vidtagas.

Vägran att utföra order får icke förekomma.

AftaletS § 8. Befordran.

§71. I afseende å grunderna för tilldelande
af löneklass vid befordran förklarade förvaltningarnas
ombud, att, ehuruväl aftalets bestämmelser i
sådant hänseende voro fullt tydliga, ombuden funne
sig, af billighetsskäl, villiga att, med komplettering
af bestämmelserna, medgifva,

att vid befordran den 1 januari det år, då befattningshafvare
skolat uppflyttas i högre löneklass
i sin förutvarande befattning, hans löneklass
i den nya befattningen bestämmes med
hänsyn till den lön, han skolat erhålla, i händelse
befordran icke ägt rum.

§72. — — — — — — — — — — — —

Nämnden uttalade,

att bestämmelsen om rätt för befattningshafvare
att räkna sig tillgodo tjänsteår såsom extra
icke kan verka retroaktivt för personal, som
vunnit befordran till ordinarie före aftalets träffande
eller den 20 april 1907.

I samband härmed beslöt nämnden uttala,

att om vid verkställd undersökning, som bör
vidtagas af förvaltning och personal vid resp.
järnvägar, visar sig, att en befattningshafvare,
som befordrats före aftalets tillämpning, i löneafseende
kommit i sämre ställning än med honom
i fråga om tjänsteålder jämnställd befattningshafvare,
som vunnit befordran efter nyssnämnda
tidpunkt, utjämning i aflöningsbeloppen bör ske.

Aftalets § 11. Beklädnad.

§ 81. På gifven anledning uttalade nämnden,

att uniformsknappar och gradbeteckningsgarnityr
utlämnas mot redovisningsskyldighet.

Aftalets afd. II.

Extra linjepersonal.

§82. — —— — — — — — — — — —
proftjänstgöringen icke behöfver vara
sammanhängande,

LANDTRANSPORT.

467

Aftalets § 14. Aflöning.

§91. — — — — _ — _ _

Nämnden beslöt,

att personal, som uppfyller bestämmelserna i
aftalet, erhåller aflöning enligt detsamma från
och med den dag, då vederbörande fyller 21 år
(icke först från och med påföljande 1 januari),
för såvidt han därom tid göt anmälan.

§ 94. Med bifall till därom gjord framställning från
personalens sida, medgåfvo förvaltningarnas ombud,
atr, den i aftalet för grindvakterskor bestämda
aflöning får utgå från och med den
1 mars 1907 vid S. W. B. och den 1 januari 1907
vid öfriga järnvägar.

§ 95. På förslag af förvaltningarnas ombud beslöt
nämnden,

att gr ind vakterskors aflöning skall bestämmas
efter antalet tåg, som i verkligheten
dagligen förbipasserade, hvarvid med dagligen
afser minst hälften af dagarna i månaden.

§ 96. På gifven anledning uttalade nämnden enhälligt
såsom ''sin åsikt,

att grindvakterskor icke äga rätt att afsäga
sig bevakning för vissa tåg.

Aftalets § 16.

§97. — — — — — — — _ —

att de extra befattningshafvare, som före aftalets
trädande i kraft kommit i åtnjutande af
sjuk-, permissions- samt frisöndagar med full
eller af^ortad aflöning^ fortfarande skall tillgodokomina
nämnda förmån, räKnadt från och med
den 1 december 1907 och t. v. under af talstiden,
intill dess att i förevarande afseende andra bestämmelser
träffas.

§ 98. — — — — förklarade nämnden,

att extra åkande personal, som tjänstgjort
20 timmar i månaden, skall erhålla
betalning för 30 dagar.

Aftalets afd. III.

Aftalets § 19. Allmänna bestämmelser.

§99.

Nämnden beslöt,

_ att jämförelse skall anställas mellan den aflöning.
som tillkommit bromsare för å turlista
upptagen normal tjänstgöring under hela år 1906
och dylik tjänstgöring under år 1907, samt att,
om därvid visar sig, att vederbörande erhållit
minskning i inkomster, skillnaden skall såsom
personligt lönetillägg tilldelas vederbörande.

Beträffande aftalet för verkstadspersonalen (se

ss. 467—469) enades nämnden

§ 103. i fråga om aflöningen till personal, som
tjänstgör dels å verkstad och dels å linjen,
om följande:

När verkstadsarbetare, hvilken vunnit stadigvarande
anställning, tjänstgör å befattning, hänförlig
till linjepersonal, och denna tjänstgöring
afser att utbilda verkstadsarbetare till linjetjänst,
erhåller han aflöning efter samma bestämmelser,
som för extra linjepersonal i sådan befattning är
bestämd i aftalet, med iakttagande likväl att
denna aflöning erhålles först efter fullgjord sammanlagd
högst tre månaders elevtjänst å linjen.
Under sådan elevtid erhåller han lön efter öfverenskommelse,
dock i regeln ej understigande hans
aflöning å verkstaden.

Beordras verkstadsarbetare till sådant arbete,
som ej afser hans utbildning för linjetjänst, erhåller
han aflöning enligt verkstadsaftalet, där
icke genom öfverensskommelse annorlunda blifvit
bestämdt.

Detta gäller från den 1 dec. 1907 under af talstiden,
intill dess närmare bestämmelser i förevarande
afseende träffats mellan de båda hufvudorganisationerna.

Dessutom antogos smärre förändringar och förtydliganden
af verkstadsaftalets §§ 2, 3, 4, 5 och 8.

Löneaftal för verkstadspersonalen vid Bergslagernas och Trafikaktiebolagets
Grängesberg—Oxelösund järnvägar.

§ i Aflöning’.

_ Denna utgår enligt individuella lönelistor,
hvilka finnas intagna såsom bilagor
till protokollet n:r 25 för den 16
april 1907.1

§ 2.

Ackordsarbete.

1) Ackordsarbete skall användas i största
möjliga utsträckning.

2) Beträffande ackordsarbete skola så
vidt möjligt tillämpas de bestämmelser,
som i fråga om sådant arbete meddelats
under § 6 i den öfverenskommelse, hvilken
den 9 november 1905 träffats mellan Sveriges
verkstadsförening och vederbörande
fackförbund angående bestämmelser om

minimilöner, ackordsarbete, ordinarie arbetstid,
öfvertidsarbete m. m.

3) När arbetsgifvare fordrar, att ackordsarbete
skall utföras på öfvertid, skola arbetarna
tillerkännas det fastställda öfvertidstillägget
å timpenningen utöfver
ackordspriset, såvida icke i detta afseende
annan öfverenskommelse träffats.

§ 3.

Tjänstgöring.

A. Ordinarie arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden får icke öfverstiga
57 timmar i veckan samt må å lördagar
äfvensom julafton, nyårsafton och
midsommarafton ej sättas högre än 7 timmar,
dock i ett sammanhang, och å öfriga
dagar ej öfverstiga 10 timmar.

I den ordinarie arbetstiden inräknas i/4
timmes frukostrast å tid, som af vederbö -

Järnvägar.

Verkstads personal.

Dessa hafva här utelämnats.

468

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnvägar,
verkstadspersonal.

rande arbetsbefäl bestämmes, äfvensom 5
minuter för tvättning före arbetstidens
slut middag och kväll.

B. Öfvertidsersättning.

All arbetstid utöfver den ordinarie skall
räknas såsom öfvertid och å hvardagar
betalas med ordinarie timlön jämte 33 °/o
tillägg för de två första timmarna efter
den ordinarie arbetstidens slut och 50 °/o
tillägg för annat öfvertidsarbete. För sönoch
helgdagsarbete, hvarmed förstås allt
arbete mellan kl. 6 på aftonen före söneller
helgdag samt den ordinarie arbetstidens
början påföljande hvardag, utgår
öfvertidsersättning med 100 °/o.

C. Traktaments- och nattlogiersättning.

Utföres arbete å annan ort än där verkstaden
är belägen, skall, då bortovaron
öfverstiger 6 timmar, utöfver timlönen utbetalas
dagtraktamente med 1 krona om
dagen. Erfordras för arbete å annan ort
nattlogi och tillhandahålles icke sådant
af järnvägsförvaltningen, erhåller arbetaren
ersättning därför med 1 krona 50
öre för hvarje natt.

Eesetiden till och från arbetsplatsen
räknas såsom arbetstid.

§ 4.

Beträffande afdragsfria permissionsdagar,
sjukaflöning, läkarvård och medicin samt
fribiljetter, däri inbegripen fri transport af
förnödenheter, tillämpas nu gällande bestämmelser
fortfarande, till dess genom
förhandlingar mellan Arbetsgifvareföreningen
och Järnvägsmannaförbundet öfverenskommelse
träffats om gemensamma bestämmelser
i dessa hänseenden för alla
enskilda järnvägar i riket, hvilka bestämmelser
såväl bolagen som personalen förbinda
sig att tillämpa.

§ 5.

Förorenande arbete.

Personal, som utför arbete af särskildt
förorenande beskaffenhet, såsom sotskåpsooh
fyrboxarbete samt nedkoppling af
lokomotiv, erhåller en med 20 »/o förhöjd
timpenning, dock att, därest förvaltningarna
själfva hålla dylik personal med öfverdragskläder,
förhöjningen af timpenningen
utgör allenast 10 °/o.

§ 6.

Ersättning för verktyg.

Snickare, som själf håller sig med fullständig
verktygsuppsättning, erhåller 25
kronor om året för slitning af verktyg.

§ 7.

Begrafningshjelp.

Vid gift verkstadsarbetares frånfälle utbetalas
full aflöning för den månad, under
hvilken dödsfallet inträffat, samt därjämte
aflöning för ytterligare en månad, allt
beräknadt enligt den för arbetaren bestämda
timpenning.

§ 8.

Allmänna bestämmelser.

1) Aflöning skall såvidt möjligt utbetalas
hvarannan fredag eller, om helgdag då
inträffar, näst föregående söckendag.

2) 1 maj skall ledighet lämnas de arbetare,
som därom senast dagen förut
framställt begäran.

3) Om verkstadsarbetare fullgör sin värnplikt
vid lagstadgad ålder, skall han efter
vapenöfningarnas slut återtagas i arbetet.
Eullgöres åter värnplikten i förtid, skall
det bero på särskild öfverenskommelse,
huruvida arbetaren skall äga återgå till
arbetet.

4) Rätten att under alla förhållanden
fritt och okränkt deltaga i arbetet skall
liksom föreningsrätten hållas i ömsesidig
helgd.

5) Alla i detta löneaftal ej upptagna
förmåner, som förut utgått till personalen,
bortfalla med fastställande af löneaftalet.

§ 9-

Aftalets giltighet.

Detta aftal •— som anses hafva trädt
i kraft, hvad beträffar själfva timpengarna,
från och med den 1 januari 1907
och, hvad angår öfriga bestämmelser, från
och med månaden näst efter den, under
hvilken detsamma blifvit undertecknadt,
— gäller intill utgången af år 1910, dock
skola de enligt detsamma bestämda timpengar
efter utgången af år 1908 undergå
revidering, därvid, för den händelse öfverenskommelse
då träffats mellan Arbetsgivareföreningen
och Järnvägsmannaförbundet
angående verkstadspersonalens aflöningsförhållanden,
bestämmelserna i detta
aftal skola läggas till grund för revideringen,
hvaremot i annat fall vederbörande
förvaltning och personal skola genom
ombud, utsedda af dem själfva eller
genom vederbörande organisationer, träda
i förhandling med hvarandra för revidering
af timpengarna.

Om detta aftal icke blifvit skriftligen

LANDTRANSPORT.

469

uppsagdt minst 6 månader före utgången ett år och så vidare framgent med samma
af år 1910, anses aftalet förlängdt för uppsägningstid.

Stockholm den 20 april 1907.

För Svenska järnvägarnas arbetsgifvareförening.

För Styrelsen för Bergslagernas
järnvägs A-B.

För Styrelsen för Trafik A.-B:s
Grängesberg—Oxelösund järnvägar.

För Svenska järnvägsmannaförbundet.

För Sv. järnvägsmannaförbis afd.

49, 103, 105, 136, 142, 146.

För Sv. järnvägsmannaförbis afd.
6, 18, 19, 20, 21, 88, 114, 201.

Öfverenskommelse mellan Nora bergslags järnvägsaktiebolag och
Stationsföreständare- och kontorspersonalsföreningen vid nämnda
järnväg enligt protokoll, hållet vid sammanträde mellan representanter
för de båda parterna i Stockholm den 27,28 och 29 sept. 1907.

(Transsumt ur protokollet.)

§ 6.

Beslöts, att lönestaten skulle i kontanta
lönebelopp upptaga vederbörande befattningshafvares
samtliga aflöningsförmåner,
samt att i följd häraf alla extra inkomster,
såsom fri bostad och vedbrand, postarfvode
och biträdesanslag, notislösen, fraktprovision,
omlastningsprovision och felräkningspenningar,
skulle bortfalla för befattningshafvarne,
hvilka således skulle till
järnvägens kassa inleverera extra inkomsterna,
jämväl postarfvode och biträdesanslag,
som emellertid fortfarande skulle
utkvitteras af vederbörande befattningshafvare.

§ 7.

I fråga om hyresafdraget enades man
därom, att beloppet af berörda afdrag

skulle, i öfverensstämmelse med hvad bestämts
i löneaftalet den 29 juli 1907 rörande
den underordnade personalen, utgå
sålunda:

1 2 3 4 5 6

rum och kö k.

på landet ... 60 120 180 240 300 360 kr.
i Nora, Karlskoga
och Bofors 75 150 225 300 375 450 kr.

§ 18.

Efter ytterligare öfverläggning uppnåddes
slutligen enighet angående följande:

Lönestat för stationsföreständare och kontorspersonalen vid M!J.

Stationsföreständare:

å V:e
spång,

5 (Jerle, Gyttorp, Striberg, Kortfors, Gull
Otterbäcken, Järnboås och Vikersvik.....

å III:e » > (Nors

stationsskrifvare (i Nora)

Vid anta-	Efter	Efter	Efter	Efter
gandet	3 år.	6 år.	9 å,r.	12 år.
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
^ 1.320	1.410	1,500	1,590	1,680
. 1.600	1,690	1,780	1,870	1,960
. 2,200	2,350	2,500	2,650	2,800
. 2,400	2,550	2,700	2,850	3,000
. 2,900	3,050	3,200	3,350	3,500
	1,365	1,470	1,575	1,680
	1,245	1,350	1,455	1,560

De nuvarande stationsföreståndarne i No- inkomst af omlastningsprovision och den
ra och Gullspång erhålla^ hvardera ett per- senare under åren 1907 och 1908, såsom
sonligt lönetillägg af 250 kr. pr år, den ersättning för den ökning i extra inkomsförre
t. v. i anledning af mistad beräknad ter, som, därest löneregleringen icke ägt

Järnvägar

verkstads personal.

Stationsföreståndare
och
kontorspersonal.

470

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Järnvägar;
stationsföreståndare
och
kontorspersonal.

rum, skulle hafva tillkommit honom under
tiden för byggande af den elektriska kraftstationen
å platsen.

Stationsföreståndaren i Vikersvik tilldelas
ett extra arfvode af 150 kronor pr år
för skötseln af trafiken å den smalspåriga
järnvägen Dalkarlsberg—Lerdalen.

Lönestaten tillämpas från och med den
1 april 1907 till och med utgången af
år 1911, och om densamma icke å någondera
sidan skriftligen uppsäges minst 6
månader före sistberörda tid, anses densamma
gälla för ytterligare ett år och så
vidare framgent med samma uppsägningstid.

§ 19.

I fråga om afdragsfria permissionsdagar,
sjukaflöning, läkarevård och medicin samt
fribiljetter, däri inbegripet fri transport

af förnödenheter, meddelades, att det vore
afsedt att söka åvägabringa gemensamma
bestämmelser i dessa hänseenden för alla
enskilda järnvägar i riket; och beslöts nu,
att, i afvaktan på dylika, vid järnvägen
nu gällande bestämmelser skulle tillämpas.

§ 21.

Bestämdes, att nu förevarande lönereglering
icke finge föranleda därtill, att befattningshafvare
komme att lida minskning
i nu innehafvande totala lönebelopp.

§ 22.

— — skulle till protokollet antecknas,
att skyldighet ålåge befattningshafvare på
landet att åt vikarie från annan ort upplåta
rum utan ersättning.

XX. Sjötransport.

Maskinister. Löneaftal emellan Sveriges redareförening och Svenska

maskinistförbundet.

Emellan Sveriges redareförening och Svenska maskinistförbundet har träffats

följande löneaftal:

I.

Månadslön till maskinister skall med iakttagande af bestämmelserna i punkt II
här nedan utgå efter följande

Tariff.

Ångfartyg
i routefart
samt ångfar-tyg i fraktfart
till hamnar i
Europa på
denna sidan
Gibraltar med
undantag för
hamnar vid
Hvita hafvet.

Ångfartyg
i fart till
hamnar vid
Hvita hafvet,
Hedelhafvet
och i Norra
amerika.

Ångfartyg
i fart till
hamnar vid
Södra at-lanten, Ost- &
Västindien,
Central-amerika och
Ostasien.

Kol. I.

Kol. II.

Kol. III.

Afdelning 1.

fartyg öfver
2000

N. R. T.

eller

I. H. K.

l:sta årets tjänst som l:ste maskinist
2:dra » » » » >

senare års > > » »

lista årets tjänst som 2:dre maskinist
2:dra j » > » '' »

senare års » > » »

lista årets tjänst som 3:dje maskinist
senare års » » » >

tjänst som 4:de maskinist.....

Kr. 220: —

» 240: —

> 260: —
Kr. 130: —

> 140: —

» 150: —

Kr. 100: —

> 110: —

f r

Kr. 230: -» 250: —

» 270: —
Kr. 135: —

> 145: —

» 160: —
Kr. 105: —

» 115: —
i t t a f t

Kr. 240: —

» 260: —

> 280: —
Kr. 140: —

> 150: -

> 170: —
Kr. 110: —

» 120: —
a 1

SJÖTRANSPORT.

471

				Ånt	■fartyg
				i routefart				Ångfartyg
				samt	ång	far-	An	rfartvg	i fart till
				tyg i fraktfart	i fart till	hamnar	vid
				till hamnar i	hamnar	vid	Södra åt-
				Europa på	Hvita hafvet, Medelhafvet	lanten, Ost- &
				denna sidan	Västindien,
				Gibraltar med	och	i Norra	Central-
				undantag	för	amerika.	amerika och
				hamnar vid				Ostasien.
				Hvita hafvet.
				Kol. I.	Kol. II.	Kol. III.
Afdelning II.	l:sta årets tjänst	som	liste maskinist	Kr.	200		Kr.	210		Kr. 220
2:dra > »				220	_		230	_	» 240	_
fartyg från	senare års »		3 3>		240	—		250	—	» 265	—
201)0 till	lista årets tjänst	som	2:dre maskinist	Kr.	120	—	Kr.	125	— •	Kr. 130	—
1500	2:dra » j	s>			130	—		135	—	» 140	—
N. R. T.	senare års . »	»	S> 3>		140	—	3>	150	—	» 160	—
eller	lista årets tjänst	som	3:dje maskinist	Kr.	90	—	Kr.	95	—	Kr. 100	—
I. H. K.	senare års >		» >		100	—	»	100	—	> 110	—
Afdelning III.	lista årets tjänst som liste maskinist	Kr.	180	_	Kr.	190	_	Kr. 200	_
		> >		200	_		210	_	> 220	_
fartyg från	senare års >	»	> »	>	220	—	>	230	—	> 250	—
	lista årets tjänst som 2:dre maskinist	Kr.	110	—	Kr.	115	—	Kr. 120	—
1000	2:dra > >	3		)	120	—	>	125	.—	» 130	—
N. R. T.	senare års »	>			130	—	»	140	—	» 150	—
eller	lista årets tjänst	som	3:dje maskinist	Kr.	75	—	Kr.	80	—	Kr. 85	—
I. H. K.	senare års »	■»	> >	3>	90	—		100	—	> 100
Afdelning IV.	lista årets tjänst	som	liste maskinist	Kr.	160	_	Kr.	170	_	Kr. 180	_
fartyg från	2:dra » » .		» $		180	—		190	—	> 200	—
och med	senare års t	>	> »		■-00	—	>	220	—	> 240	—
1000 till 700	lista årets tjänst	som	2:dre maskinist	Kr.	110	—	Kr.	115	—	Kr. 120	—
N. R. T. eller	2:dra > >	i		>	115	—		120	—	» 130	—
I. H. K.	senare års »	»	> >	>	120	—	»	130	—	> 140	—
Afdelning V.	lista årets tjänst	som	liste maskinist	Kr.	150	_	Kr.	155	_	Kr. 160
fartyg från	2:dra » »		» ''i>	»	170	—		175	—	> 180	—
och med	senare års »	2>	3> 3>		180	—		190	_	» 230	—
700 till 400 N. R. T. eller I. H. K.	lista årets tjänst senare års »	som >	2:dre maskinist	Kr.	100 115	—	Kr. >	105 120	—	Kr. 110 » 130	—
Afdelning VI.	lista årets tjänst	som	liste maskinist	Kr.	145		Kr.	150	_
fartyg från	2:dra » >	»	~S> S>	>	150	—	S	160	—
och med	senare års >				160	_	T>	170	_■
400 till 200 N..R. T. eller I. H. K.	lista årets tjänst som 2:dre maskinist senare års , » > > >	Kr. >	85 100	—	Kr. >	95 110	—
Afdelning VII.	lista årets tjänst som ensam maskinist	Kr.	110
fartyg från	senare års »			3-	130: —
och med 200 till 100 N. R. T. eller
I. H. K
I Afdelning Vill.
fartyg å 100 N. R. T. eller	f r i t 1	a	f t a 1
I. H. R. och
därnnder.

Maskinister

472

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Maskinister.

II.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Till ångfartyg i routefart hänföras ångfartyg,
som uppehålla reguljär förbindelse
mellan Sverige och en eller flera bestämda
platser i utlandet samt minst två gånger
om året besöka svensk hamn.

§ 2.

Till grund för bestämmandet af den afdelning
i lönetariffen, dit ett ångfartyg
är att hänföra, lägges netto reg. tontalet
då detta är större än antalet ind. hästkrafter;
men i annat fall antalet ind. hästkrafter,
med undantag endast för »hurricane-däckade»
fartyg, för hvilka antalet
ind. hästkrafter alltid är grundläggande.

§ 3.

Vid bestämmandet efter hvilken kolumn
i lönetariffen lön för viss mönstringstid
skall utgå för det fall, att ångaren under
tiden ifråga gjort resor såväl till platser,
som äro att hänföra till kol. I som ock
till platser, som äro att hänföra till kol. II,
skall sammanräkning ske af det antal dagar,
som åtgått från det fartyget lämnat
hamn, som äro att hänföra till kol. I för
resa till plats, som hänföres till kol. II, och
till dess fartyget åter anländt till plats,
som hänföres till kol. I, eller om afmönstring
sker å plats, som hänföres till kol. II
till dagen för afmönstringen; och skall,
:därest antalet af dessa dagar utgör minst
(hälften af det antal dagar, för hvilket
lön skall utgå, lönen för hela tiden ifråga
beräknas efter kol. II, men i motsatt fall
för hela tiden efter kol. I.

För det antal dagar, som åtgår för resa
itill plats, som är att hänföra till kol. III,
skall lön alltid utgå efter denna kolumn.

§ 4.

För resor å Narvikstraden under tiden
15 oktober till 15 mars skall lönen utgå
efter kol. II i tariffen.

§ 5.

Den som tjänstgjort som 2 :dre maskinist
hos ett rederi i fyra år eller därutöfver,
skall, om han befordras till förste maskinist
hos samma rederi, därvid genast erhålla
lön efter andra lönegraden.

§ G.

Träffas öfverenskommelse om årslön,
skall denna utgå efter ett belopp pr månad,

som är 10 o/o mindre än det i tariffen
fastställda.

§ 7.

Vid alla enligt detta aftal bestämda
löner tillkommer fritt vivre under tjänstgöringstiden.

Till tjänstgöringstid räknas äfven den
tid, som åtgår för arbete med fartygets
utrustning och uppläggning samt för klassificering
af dess maskineri.

§ 8.

Där lönen för maskinist vid detta aftals
ikraftträdande är högre än den i tariffen
bestämda, skall ingen nedsättning
äga rum.

III.

Detta aftal är gällande till den 1 januari
1910, då det upphör, om det från
någondera partens sida uppsagts sist sex
månader därförut.

Skulle uppsägning inom denna, tid icke
hafva skett, är aftalet förlängdt på ytterligare
ett år med enahanda bestämmelse
om uppsägning och så vidare allt framgent.

IV.

Därest från någondera partens sida hos
dess styrelse anföres klagomål rörande förhållanden,
som detta kontrakt afser att
reglera, eller tvist uppstår rörande tolkningen
eller tillämpningen af detsamma
samt uppgörelse icke genom förhandling
mellan styrelserna kan åvägabringas, skall
den uppkomna tvistefrågan med bindande
verkan af göras af fem skiljemän, hvaraf
hvardera styrelsen utser två samt dessa
fyra den femte.

Därest de af styrelserna utsedde skiljemännen
ej enas om valet af skiljeman,
skall sådan utses af magistraten å den
plats, där den redare, som är i tvisten
inblandad, har sin hemvist, eller, om sådan
där ej finnes, af magistraten i den
stad, som är denna plats närmast.

Af detta aftal äro två exemplar upprättade
och utväxlade, och varder på förekommen
anledning härmed förklaradt, att
med de i lönetariffen förekommande orden:
»första (resp. andra) årets tjänst som
1 :e (resp. 2 :e eller ensam) maskinist» afses
tjänstgöring såsom 1 :e (resp. 2 :e eller
ensam) maskinist under angifven tid, oafsedt
om densamma skett hos samma eller
olika rederier.

För Sveriges redareförening. För Svenska maskinist förbundet.

SJÖTRANSPORT.

473

Emellan Göteborgs rederiförening och Svenska sjömans- och Sjöman.
eldareförbundets göteborgsafdelning har träffats följande arbets aftal.

i.

Till arbetstagare stola utgå, följande
löner:

A) Däckspersonal:

1) timmermän:

65 kronor i månaden under första årets
tjänst och 70 kr. i månaden för tiden
därefter;

2) båtsmän:

60 kronor i månaden under första årets
tjänst och 65 kronor i månaden för tiden
därefter;

3) matroser:

55 kronor i månaden; dock att anställning
såsom matros ej skulle erhållas förrän
efter 36 månaders tjänst till sjöss;

4) lättmatros:

45 kronor i månaden; dock att anställning
såsom lättmatros ej skulle erhållas
förr än efter Z4 månaders tjänst till sjöss;

5) jungman:

25 kronor pr månad under de första
sex månaderna jungman varit till sjöss,
30 kronor under de därefter följande sex
månaderna samt 35 kronor pr månad för
tiden därefter.

15) Maskinpersonal:

1) l:ste eldare:

70 kr. pr månad;

2) donkeyman:

60 kronor pr månad;

3) eldare:

50 kronor i månaden under de första
sex månaderna och därefter 55 kronor i
månaden;

4) lcollämpare:

35 kronor i månaden under de första
3 månaderna, 40 kronor för de därefter
följande 3 månaderna och 45 kronor för
tiden därefter.

II.

Härutöfver hafva parterna enats om följande
arbetsbestämmelser:

1) För lastnings- och lossningsarbete i
hamn under öfvertid, d. v. s. från kl. 6
e. m. till kl. 6 f. m., betalas en ersättning
af 45 öre pr timme.

Då fartyg ligger i hamn och är färdigt
att börja lasta eller lossa må ej, såvida
ej särskilda undantagsförhållanden, såsom
exempelvis iråkad fara för fartyget, sådant
påkalla, under öfvertid fordras arbete af
sjöfolket utan ersättning såsom för lastnings-
och lossningsarbete under öfvertid.

För arbete, som efter verkställd lastning
eller lossning erfordras för att göra fartyg
sjöklart och som inträffar under öfvertid,
lämnas dock icke särskild öfvertidsersättning.

Om besättningen, under det fartyget ligger
i hamn, under öfvertid sysselsattes
med förhalningsarbete, skall densamma åtnjuta
motsvarande frihet, så snart sådan
lämpligen kan af befälhafvaren beredas.

2) I hamn, då nattvakt påfordras och
sådan bland besättningen uttages, lämnas
dagen fri i stället; om möjligt bör dock
vaktman från land tillsättas.

3) Befälhafvare må, då han anser sådant
utan olägenhet kan ske, mönstra besättning
eller enskild medlem däraf med
14 dagars uppsägning; dock så att tjänstetiden
ej får upphöra förr än vid ankomst
till Göteborg eller annan svensk hamn med
sjömanshus och tillgång till sjöfolk.

Om sjöman, ehuru han förebringar vägande
skäl och sätter annan lika duglig
man i sitt ställe för enahanda betalning,
vägras att i svensk hamn utan iakttagande
af uppsägning afmönstra, äger han hänskjuta
frågan om tjänstens upphörande
till sin organisation, som har att i frågan
öfverenskomma med rederiföreningen.

4) Befälhafvaren skall under fartygets
uppehåll i hamn, när så kan ske, utan att
därigenom uppstår, hinder för fartygets
afgång eller förhalning, för rengöring af
skansarna under samma vecka använda
minst en mans arbetstid under en half
dag.

5) Då fartyg ligger i svensk hamn den
1 maj och icke skall därifrån samma dag
afgå eller arbete ombord af annan anledning
är nödvändigt, skall besättningen till
det antal, befälhafvaren anser den kunna
undvara, befrias från arbete efter kl. 12
på dagen.

6) Svenska sjömans- och eldareförbundets
medlemmar förbinda sig att med flit
och omtanke fullgöra ålagdt arbete samt i
öfrigt iakttaga ett nyktert och värdigt uppförande.

7) Vid mönstring i Göteborg af nya
besättningar eller enskilda besättningsmed -

474

KOLLEKTJVAFTALET I SVERIGE.

Sjöman.

Pråmskepp ning.

lemmar bör befälhafvare, när manskap här
antages, såvidt möjligt hänvända sig till
sjöfolkets expedition och där så ske kan,
lämna företräde åt nyktert och skötsamt
folk, som är inskrifvet å sjöfolkets byrå.

8) Detta aftal är gällande under två år
från den 1 januari 1907 till den 1 januari
1909, då det upphör, om det uppsäges sist
tre månader därförut ; skulle uppsägning
inom denna tid icke ske, är aftalet förlängdt
på ytterligare ett år med enahanda
bestämmelse om uppsägning och så vidare
allt framgent.

9) Därest från någondera partens sida
hos dess organisation anföres klagomål rörande
förhållanden, som detta kontrakt

afser att reglera, eller tvist uppstår rörande
tolkningen eller tillämpningen af
detsamma samt uppgörelse icke genom förhandling
emellan organisationerna kan åvägabringas,
skall den uppkomna tvistefrågan
med bindande verkan afgöras af fem
skiljemän, hvaraf hvardera organisationen''
utser två ledamöter samt dessa fyra den
femte.

Därest de af organisationerna utsedde
skiljemännen ej enas om valet af skiljemän,
skall landshöfdingen i Göteborgs och
Bohus län i stället anmodas utse den femte
ledamoten.

Af detta aftal äro två exemplar upprättade
och utväxlade.

Göteborg den 27 december 1906.

Å Styrelsens för Göteborgs rederi- För Svenska sjömans- och eldareförening
vägnar. förbundets göteborgsafdelning.

Aftal angående arbets- och löneförhållanden inom pråmtransport

rörelsen i Sverige.

1. Pråmskeppare och deras medhjälpare.

§ I Arbetsgifvaren

tillkommer att i hvarje
fall afgöra, huru stor bemanning en pråm
erfordrar.

§ 2.

Pråmskeppare anställas och erhålla fast
månadslön endast för seglationstiden, därvid
pråmskeppare, som under föregående
seglationsår varit anställd, äger företräde,
såvida icke grundad anledning förekommit
till hans afskedande. öfverenskommelse
om förnyad anställning för kommande seglationsår
bör träffas, så snart ske kan, efter
hvarje seglationsårs slut.

Medhjälpare å pråm får i regel icke
vara yngre än 15 år; medhjälpare anställes
af pråmskepparen, men skall anställningen,
för att vara giltig, bekräftas af arbetsgifvaren.
Såväl, pråmskeppare som medhjälpare
tilldelas motbok, hvari den vederbörande
tillkommande aflöningen införes
och kvitteras.

§ 3.

Den fasta månadslönen under seglationstiden
utgör:

’»<*. t 190™.''

för fullgod pråmskeppare kr. 75: — kr. 75: —
» »■ » efter 2 års

oklanderlig tjänst hos arbetsgif varen.

............» 80: —

för fullgod pråmskeppare efter 5 års
oklanderlig tjänst hos arbetsgifvaren.
............»85: —

Under de tider, pråmskeppare är stadd
i fart på Norrland,'' utgår en förhöjning
i månadslönen, beräknad efter fem kronor
i månaden.

För pråmskeppares medhjälpare, som är
medlem af hans familj eller därmed likställd
:

yngre än 18 år ..........kr. 40: —

18 år och däröfver........»50: —•

efter 5 års oklanderlig tjänst hos

arbetsgifvaren (fr. o. m. år 1907) » 60: —

Medhjälpare, som icke är medlem af
pråmskepparens familj eller därmed likställd,
åtnjuter fr. o. m. år 1907 en förhöjning
af månadslönen med 5 kr. (resp.
kr. 45:—, 55:— och 65:— per månad).

§ 4.

Till pråmskeppare äfvensom till medhjälpare,
som i fem år oklanderligt tjänat
arbetsgifvaren, utbetalas, under förutsättning
att vedörbörande icke själf lämnat
tjänsten eller med laga skäl blifvit
från densamma afskedad före seglationens
slut, en vinterersättning för tiden efter afslutandet
af vederbörandes tjänstgöring
under seglationsåret. Dylik vinterersättning
utgår för hälften så lång tid, som
vederbörande under seglationen tjänstgjort
— dock icke i något fall längre än till
dess hans seglationstjänstgöring ånyo börjar
— med följande belopp per månad:

SJÖTRANSPORT.

475

Efter peglationens
slut
år 1906.

till pråmskeppare, som i 5
år oklanderligt tjänat
arbetsgifyaren . . .kr. 15: —
till öfriga pråmskeppare
äfvensom till medhjälpare,
som i 5 år oklanderligt
tjänat arbetsgifvaren.
....kr. 10: —

§ 5.

I stället för hittills utgående hemförskaffningsersättning
skall skeppare vid afmönstringen
och inmönstringen erhålla en
extra ersättning af fem kronor hvardera
gången.

§ G.

Då pråmskeppare eller deras medhjälmare
äro sysselsatta med lastning eller
lossning, räknas arbetstiden efter hvad som
vid samma eller därmed närmast jämförliga
sysselsättning är vanligt å den ort,
där arbetet ntföres.

För allt öfvertidsarbete eller arbete på
annan pråm eller under skeppares och
medhjälpares fritid skall, då arbetet utföres
för arbetsgifvarens räkning, utgå en
timlön af 30 öre utöfver den fasta lönen;
dock att från och med 1907 års seglation
för kvälls-, natt-, söndags- och helgdagsarbete
timlönen skall utgöra 45 öre.

Då om utförande af nu afhandlade slags
arbete öfverenskommelse träffas med annan
arbetsgifvare, njute skepparen och
hans medhjälpare den lön, som därvid kan
blifva aftalad.

§ 7.

Då lastens intagande eller utlossning
skall kontrolleras, åligge denna kontroll
skepparen med befrielse från annat arbete
med lastningen eller lossningen under
denna tid:

I öfrigt aro pråmskeppare och deras
medhjälpare skyldiga att vid lastning deltaga
i arbetet i och för godsets behöriga
stufning och lämpning samt att deltaga
i lossning vid de tillfällen, då sådant
ingått i rederiets förpliktelser genom
fraktaftalet.

Iakttagas skall, att, då pråmskeppare
eller hans medhjälpare på arbetsgifvarens
order deltaga i lastnings- eller lossningsarbete,
de efter afslutande af resa och före
anträdande af ny resa skola njuta efter omständigheterna
behörig hvilotid.

§ 8.

Allt arbete med lastning och lossning
å sön- och helgdagar äfvensom å helgdagsaftnar
(jul-, nyårs-, påsk-, pingst- och
midsommarafton) efter kl. 12 på dagen

Efter seglationens
slut
år 1907 och
följande år.

kr. 20: —

> 15: —

samt å 1 maj undvikes såvidt möjligt; -Pråmskeppdock
åligge det skeppare att med sina ning.
medhjälpare äfven under sagda tider skota
sina åligganden som pråmskeppare.

§ 9-

När pråm eller båt, hvarå restauration
ej finnes anordnad, skall utgå på längre
resa, bör besättningen därom underrättas
i så god tid, att den hinner proviantera,
och får härtill högst en timme användas.

2. Last- och lossningsarbetare.

§ 10.

Yid transportföretag anställde last- och
lossningsarbetare skola i tillämpliga delar
njuta samma förmåner, som de organiserade
hamnarbetarne och kolbärarne enligt aftal
njuta eller komma att njuta hos andra
arbetsgifvare. I sådana fall, då de nu
anställde arbetarne åtnjuta större förmåner,
må dessa i sin helhet icke i anledning
af förevarande aftal minskas, men väl
framdeles kunna förändras i samband med
uppgörandet af nya löneaftal för hamnarbetare
och kolbärare.

(Ang. ackordsarbete se nedan under §

IL)

3. Gemensamma bestämmelser.

§ 11-

Yid allt ackordsarbete träffas öfverenskommelse
mellan vederbörande firmas chef
eller dennes representant och den eller de
arbetare (arbetslag), åt hvilka ackordet
erbjudes, och skall uppgörelse därom,
så vidt möjligt, ske före arbetets påbörjande.
I undantagsfall, då på grund
af arbetets beskaffenhet dylik öfverenskommelse
icke kan på förhand träffas,
må dock, om båda parterna därom äro
ense, fastställandet af ackordspriset ske
först viss tid efter arbetets påbörjande.

Där så i särskilda fall befinnes lämpligt,
bör, under den förutsättning, att arbetsmetoder
och arbetstid ej undergå sådana
förändringar, som kunna betinga motsvarande
ändringar i ackordsprisen, öfverenskommelse
träffas om fasta ackordsprislistor,
hvilka skola gälla för viss, längre
tid.

§ 12.

Arbetare åligger att väl vårda den egendom,
som blir honom anförtrodd, att i sitt
arbete uppträda nyktert och ordentligt,
att med flit och omsorg utföra så mycket
och så godt arbete, som i hans förmåga
står, samt att ställa sig arbetsgifvarens
och dennes ombuds föreskrifter rörande
arbetet till noggrann efterrättelse.

476

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Pråniskepp ning.

§ 13.

I händelse arbetsgifvare eller enskild
arbetare bryter emot detta aftal, medför
detta skyldighet för vederbörande att ersätta
all därigenom uppkommande skada
och förlust.

§ Il Rätten

att under alla förhållanden fritt
och okränkt deltaga i arbetet skall likasom
föreningsrätten hållas i ömsesidig helgd.
Jämväl respekteras arbetsgifvarens rätt att
antaga arbetare, oberoende utaf huruvida
de tillhöra någon viss organisation eller
icke.

§ 15-

Då endera kontrahenten sådant påfordrar,
skall mellan vederbörande arbetsgivare
eller dennes representant och vederbörande
arbetare träffas ett skriftligt arbetsaftal
i enlighet med bifogade aftalsformulär
och de i det kollektiva aftalet
meddelade bestämmelser.

§ 16.

Mellan arbetsgifvare och personal, som
innefattas i detta aftal, gäller, där icke
anställningen är endast tillfällig, en ömsesidig
uppsägningstid af minst 14 dagar,
och skall denna uppsägningstid under alla
förhållanden iakttagas af båda parterna.
Vid svårare fall af försumlighet kan dock
arbetare skiljas från sin tjänst utan förenämnda
rätt till 14 dagars uppsägning.

Utgår efter verkställd uppsägning aftalstiden
under pågående resa, får ej tjänstgöringen
afbrytas, förrän resan afslutats
eller annan för tjänsten lämplig person
hunnit anskaffas.

§ 17.

Aflöning bör så vidt möjligt och på
arbetsgifvarens bekostnad äga rum två
gånger i månaden, därvid alltid vederbörandes
motbok bör företes i och för
inskrifning af det uttagna beloppet.

§ 18.

Till pråmskeppare och deras medhjälpare,
som varit i arbetsgifvarens tjänst
minst 3 månader, utbetalas vid vederbörligen
anmäld och styrkt, ej själfförvållad
eller kronisk sjukdom, som inträffar under
anställningstiden, half aflöning intill 2
månaders tid (dock ej vid olycksfall, för
hvilket särskild ersättning utgår) ; och äger
sådan arbetare att efter tillfrisknandet
återfå sin förutvarande plats.

§ 19-

Det åligger arbetsgifvare att olvcksfallsförsäkra
sin personal i öfverensstämmelse

med lagen angående ersättning för skada
till följd af olycksfall i arbete den 5
juli 1901 äfvensom att, då arbetare drabbats
af olycksfall i arbetsgifvarens tjänst,
under den s. k. karenstiden utgifva en ersättning
af kr. 1,50 om dagen från fjärde
dagen efter läkarebehandlingens början.

§ 20.

Alla meningsskiljaktigheter angående
tillämpningen af detta . aftal eller hvad
därmed står i omedelbart sammanhang,
hvilka uppstå mellan arbetsgifvare och
arbetare, utan att genom ömsesidig öfverenskommelse
kunna biläggas, må icke föranleda
till bojkott, blockad, strejk eller
lockout, vare sig maskerad eller öppen,
utan skola, om endera parten det yrkar,
hänskjutas till afgörande af en permanent
förliknings- och skiljenämnd, hvilken bör
tillsättas omedelbart efter aftalets undertecknande.
Till denna nämnd, inför hvilken
de tvistande parterna äga sin talan utföra
och bevaka, väljas två medlemmar
jämte två suppleanter af de arbetsgifvare,
som undertecknat aftalet, och två medlemmar,
likaledes med två suppleanter, af
arbetarnes fackförening, samt en femte ledamot,
hvilken utses af de sålunda valda
fyra delegerade. Skulle dessa ej enas vid
valet, anmodas öfverståthållareämbetet i
Stockholm att utse den femte ledamoten
af nämnden. Afgår ledamot eller suppleant,
skall, i öfverensstämmelse med hvad
nu föreskrifvits, ny ledamot eller suppleant
utses i den afgångnes ställe.

Då en uppkommen tvist blifvit till nämnden
hänskjuten, böra de fyra af arbetsgifvarne
och arbetarne utsedde delegerade, så
snart ske kan, gemensamt sammanträda
för att söka åstadkomma förlikning. Därest
sådan icke kan ernås, tillkallas den
femte ledamoten, hvilken då har att leda
nämndens förhandlingar, söka medla i tvisten
samt i sista hand slita densamma genom
skiljedom.

Parterna äro skyldiga att lojalt ställa
sig inom nämnden träffad förlikning eller
afkunnad skiljedom till ovillkorlig efterrättelse.

§ 21.

Förestående aftal tillämpas fr. o. m.
den 15 juli 1906 och gäller till den 1
april 1908 samt därefter år efter år, i den
mån det icke från någon kontrahents sida
uppsäges något år före utgången af den
sista december. Samtidigt med verkställande
af uppsägning skall förslag till nytt
aftal af lämnas.

§ 22.

Uti de särskilda arbetsaftal, som blifvit
ingångna före den 15 juli 1906, föranledas
under 1906 års seglation inga rubbningar

HOTELL- OCH RESTAURANTRÖRELSE M. M.

477

på grund af förevarande kollektiva aftal, villkor, får verka till minskning af hittills
hvilket ej heller, i hvad det gäller löne- åtnjutna förmåner.

Stockholm den 19 juli 1906.

N. N.

(Ordf. i förhandlingsnämnden.)

För Stockholms transport- och bogserings
A.-B.

För D. & J. Berggrens bogseringsoch
transport A.-B.

För Uppsala transport A.-B.

N:o ......

Formulär

till

arbetsaftal.

Emellan ..............................................

här nedan benämnd arbetsgifvaren å ena

och .......................................... hemma i

......................................... & andra sidan

är följande aftal träffadt.

Jag ..... -..................... —;...........

antager från och med seglationstidens början
år 190... och efter vidare order från
arbetsgifvaren om börjande tjänstgöring

För Rorgängare-, pråmskeppare-, lastoch
lossningsarb.-ff.

plats såsom ....................... och tillämpas

för anställningen de bestämmelser, hvilka
innehållas i det å andra sidan aftryckta
kollektiva aftal.

Häraf äro tvänne exemplar upprättade
och utväxlade.

........................... den ............... 190...

Uppsagdt den ............... 190...

Underskriften bör bevittnas.

XXI. Hotell- och restaurantrörelse in. m.

Aftal mellan Göteborgssystemets i Stockholm föreståndareförening
och Göteborgssystemets i Stockholm servitörsförening.

§ i.

Giltighetstid.

Detta aftal gäller från den 1 april 1908
till den 1 april 1910 och, därest uppsägning
ej sker i behörig tid före aftalstidens
utgång, ytterligare ett år i sänder.

§ 2.

Aflöningsförmåner.

Servitör äger erhålla fri kost och bostad
samt därutöfver en kontant månadslön,
att betalas månatligen i efterskott,
af 45 kronor under tiden 1 april 1908—
81 mars 1909 och 50 kronor 1 april 1909
•—31 mars 1910.

Kosten skall vara af god beskaffenhet
och till hvarje måltid lämnas en butelj
pilsnerdricka»

Fri kost åtnjutes äfven å fritid (frånsedt
semester, hvarom nedan särskildt stadgas)
samt sön- och helgdagar, dock endast

under de inom lokalen vanliga måltidstimmarna.

Servitör, som ej begagnar sig af fri
bostad eller kost, äger ej för sålunda afstådd
förmån begära annan ersättning.

Fri kost är afsedd för förtäring på
stället och må ej af servitören försäljas.

§ 3.

Fridagar. Semester.

Hvarje servitör erhåller en fridag pr
vecka efter kl. 3 e. m. samt, efter minst
Va års tjänstgöring på samma ställe, 10 dagars
sommarsemester mot åtnjutande för
denna semestertid af antingen i ett för allt
en half månads kontant aflöning eller, för
servitör, som begagnar sig af fri bostad,
en tredjedel af den kontanta månadslönen
jämte fri bostad och kost.

Fördelningen af semesterledigheterna
verkställes af föreståndaren med hänsyn
till arbetsförhållandena.

Pråmskepp

ning.

Kypare.

478

KOLLEKTIVAFTÅLBT I SVERIGE.

Kypare.

§ 4.

Olycksfallsförsäkring''. Förmåner vid
sjukdom.

Föreståndare är skyldig att kollektivt
olycksfallsförsäkra tjänstepersonalen, i enlighet
med gällande lag för ersättning vid
olycksfall i arbetet.

Vid tillfällig sjukdom, som räcker högst
en vecka, äger servitör varda bibehållen vid
alla åtnjutna förmåner och äger fritt anlita
af föreståndaren anvisad och aflönad
läkare.

Under sjukdom, som varar längre tid
än en vecka, utgår ingen kontant aflöning
utan endast fri kost till de fast anställda
servitörer, som bo i af bolaget
eller föreståndaren fritt upplåten bostad.
Vid vård å sjukhus skall servitör själf
bära därmed förenade utgifter.

§ 5.

Särskilda åligganden.

Servitör är skyldig att verkställa putsning
af inom lokalerna befintlig metall,
att renhålla bordservis och vaxdukar å
borden samt att, under hela den tid lokalen
är för servering öppen, besörja erforderlig
sopning af golfvet i själfva serveringslokalen.
öfrig renhållning såsom
sopning och annan rengöring af golfvet
i serveringslokalen före eller efter serveringstiden,
renhållning af trappor, förstugor
och bekvämlighetsinrättningar, rengöring
af spottlådor samt tvättning af bord
och stolar må ej åläggas servitör.

I sopningsskyldigheten för servitör enligt
denna § ingår att på aftonen vid stängningen
lämna golfvet i själfva serveringslokalen
torrsopadt, så att annan dylik
sopning ej behöfves. För detta ändamål
bör, om möjligt, få användas sista stunden
af serveringstiden för att vid dennas slut
hafva sopningen fullbordad; men möter
härför hinder, verkställes sagda torrsopning
efter stängningen af servitören.

§ 6.

Uppsägningstid.

Å ömse sidor skall åtnjutas åtta dagars
uppsägningstid, så Vidt ej annan öfverenskommelse
skriftligen träffats eller sådant
fall inträffar, som i § 9 sägs.

Om vid tillfälle, då lokal stänges för
reparation eller dylikt, föreståndare önskar
att servitör skall hålla sig redo att på
nytt inträda i tjänst, då lokalen åter öppnas,
bör särskild öfverenskommelse träffas
om villkoren härför.

§ 7.

Servitörers antasrimde och nfskednnde.

Föreningsrätt in. in.

Föreståndaren leder och fördelar arbetet
samt äger antaga eller afskeda servitö -

rer eller vikarier för dessa utan servitörföreningens
eller ordningsmännens ingripande.

Föreståndare må icke afskeda servitör
endast af det skäl, att denne tillhör viss
förening, likasom å andra sidan servitör
ej får lämna arbetet endast af det skäl,
att föreståndare använder servitörer, som
icke tillhöra viss förening.

Anser kontrollör anledning föreligga till
servitörs afskedande, äger kontrollören därom
hänvända sig till föreståndaren, som,
därest fog finnes för afskedet, meddelar
detsamma. Uppstå mellan kontrollören
och föreståndaren olika meningar därom,
huruvida afsked bör följa, hänskjutes frågan
därom till den i § 10 omförmälda
skiljenämnd.

§ 8.

Markörer och kassörer.

Markörer eller kassörer inom lokalerna,
hvilka allenast vid tillfälligt nödfall få
lägga hand vid servering, må icke tillhöra
servitörföreningen.

§ 9.

Påföljd af vissa gröfre förseelser.

Beträdes servitör . med oärlighet eller
finnes han under tjänstgöring märkbart
berusad af starka drycker, må han omedelbart,
utan åtnjutande af uppsägningstid,
afskedas.

Försummar servitör upprepade gånger
att inställa sig till tjänstgöring å stadgad
tid, eller öfverträder han af bolaget eller
föreståndare utfärdade allmänna ordningsföreskrifter,
må han af föreståndaren
skriftligen varnas, hvarefter, om enahanda
förseelse upprepas, den skyldige då må
omedelbart afskedas.

Om sådana varningar och afskedanden,
hvarom i denna § sägs, skall föreståndaren
underrätta servitörföreningens styrelse.

§ 10.

Förbud mot strejker in. in. Skiljenämnd.

Så länge detta aftal gäller, får icke
mellan föreståndare och servitörer strejk,
lockout eller blockad, vare sig maskerad
eller öppen, äga rum.

Uppkommer mellan kontrahenterna eller
enskilda deras medlemmar tvist, som ej
kan under hand biläggas, hänskjutes densamma
till de båda föreningarnas styrelser.
Kunna dessa ej enas i frågan, öfverlämnas
densamma till en ständig skiljenämnd,
som omedelbart efter detta aftals
undertecknande tillsattes och består af 2
medlemmar, utsedda för kalenderår af föreståndarföreningen,
och 2 medlemmar, utsedda
för kalenderår af servitörföreningen,
samt en opartisk ordförande, som för

HOTELL- OCH RESTAURANTRÖRELSE M. M.

479

enahanda tid utses af de fyra andra skiljemännen
eller, där dessa ej kunna enas
om valet, af statens förlikningsman i 1 :sta
distriktet och. som, vid lika röstetal, äger
träffa afgörandet.

Skiljenämndens utslag skola lända till
ovillkorlig efterrättelse.

Hvarje förening ersätter sina skiljemän,
medan öfriga kostnader för skiljenämnden
bäras med hälften af hvardera föreningen.

Stockholm den

§ Il Uppsägning.

Uppsägning af detta aftal skall ske
skriftligen minst tre månader före giltighetstidens
utgång och åtföljas af skriftligt
förslag till nya bestämmelser i de
uppsagdas ställe. Uppsägning må afse hela
aftalet eller särskilda delar däraf.

Rätt till uppsägning äga de båda föreningarnas
styrelser.

13 mars 1908.

Kypare.

För Göteborgssystemets i Stockholm, För Göteborgssystemets i Stockholm
föreståndareförening. servitörsförening.

Detta aftal är af föreståndareföreningen vid allmänt sammanträde den 16 mars
1908 enhälligt antaget att lända till efterrättelse från och med 1 april 1908.

Tillägg.

Bilaga till öfverenskommelse af den 9 nov. 1905 mellan Sveriges verkstadsförening
och vederbörande fackförbund angående bestämmelser om minimilöner.

Mellan Sveriges verkstadsförening och
Svenska träarbetareförbundet har träffats
följande öfverenskommelse angående ersättning
för verktyg:

Till den, som för sitt arbetes utförande
enligt förmans åsikt äger fullgoda och
tillräckligt antal verktyg, betalas 18 kr.
pr år.

Till den, som för sitt yrkes utöfvande
enligt förmans åsikt behöfver verktyg värda
mera än sammanlagdt 15.0 kr. enligt
inköpspris, betalas ett tillägg af 12 °/o
på Överskjutande värdet.

Ofvanstående ersättning utbetalas kvartalsvis
och äger arbetare, som slutar sin
anställning under kvartalet, att utfå i
ersättning det belopp, som motsvarar den
tid han varit anställd.

Till arbetare, som enligt förmans åsikt
ej äger för sitt arbetes utförande tillräck -

ligt med verktyg, anskaffar verkstaden
sådana, och har arbetaren skyldighet att
inlösa dessa på sätt och villkor, som närmare
bestämmes genom öfverenskommelse
mellan honom och arbetsgifvaren.

Det ordinarie underhållet af verktyg
äger arbetaren att efter anmälan till förman
eller verkmästaren få verkställdt å
verkstaden och på dess bekostnad.

Verkstäder, som själfva tillhandahålla
erforderliga verktyg, äro ej skyldiga utbetala
verktygsersättning.

Specialverktyg (s. k. allmänna verktyg)
tillhandahållas af verkstaden.

Denna öfverenskommelse träder i kraft
från och med den 1 april 1908 och gäller
såsom tillägg till öfverenskommelsen af
den 9 nov. 1905 och anses uppsagd och
prolongerad med denna.

Stockholm den 13 april 1908.

För Sveriges verkstadsförening.

För Svenska träarbetare förbundet.

Klingl. Kommerskollegii
afdelning: för arbetsstatistik.

Offentliggjorda häften af

Meddelanden från K. Koinmerskollegii afdelning
för arbetsstatistik:

Årg. 1903, 2 häften ä 25 öre. Årg. 1906, 4 häften ä 25 öre.

» 1904, 4 » å 25 öre. » 1907, 4 » å 25 öre.

» 1905, 4 » ä 25 öre. » 1908, 5 » ä 15 öre.

Registrerade sjukkassors verksamhet:

Årg. 1901—1903. (Årg. 1892—1900 utg. af K. Civildepartementet.)
Fris 1 Jer. per årgång.

Arbetsstatistiska specialundersökningar:

1. Undersökning af bagerierna i Sverige. (Utg. 1899). Fris 1 kr.

II. Undersökning af tobaksindustrien i Sverige. (Utg. 1899).
Pris 1 kr.

III. Undersökning af den mekaniska verkstadsindustrien i Sverige:
1. Större, egentliga mekaniska verkstäder (utg. 1901). Pris 1 kr.

IV. Undersökning af den mekaniska verkstadsindustrien i Sverige:
2 Mindre, egentliga mekaniska verkstäder samt vissa special verkstäder

m. m. (utg. 1904). Pris 1 ler. 50 öre.