ARBETSSTATISTIK. A: 5.

UTGIFVEN AF K. KOMMERS ECOLLEGII AFDELNING FÖR ARBETSSTATISTIK.

RHIl

sus

KOLLEKTIVAVTAL

ANGÅENDE

ARBETS- OCH LÖNEFÖRHÅLLANDEN

I SVERIGE.

I.

REDOGÖRELSE FÖR KOLLEKTIVAFTALENS UTBREDNING
OCH HUFVUDSAKLIGA INNEHÅLL.

082273

STOCKHOLM

KKXCI,. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1910

Pour la table des matiéres voir page.............. 3.

Pour le resumé frangais voir page............... 245.

Den utredning angående i riket gällande kollektivaftal
med afseende å arbets- och löneförhållanden, hvilken Kungl.
Kommerskollegium genom nådiga brefvet den 18 oktober
1907 fått sig anbefallt att utföra, och hvilken utredning
verkställts a Kollegii afdelning för arbetsstatistik, föreligger
numera i det närmaste fullbordad.

På grund af arbetets omfattning äfvensom af andra,
rent praktiska skäl har det befunnits lämpligt att offentliearöra
utredningens resultat i tre särskilda delar, innehållande,

oo o

del I: Redogörelse för kollektivaftalens utbredning
och hufvudsakliga innehåll; del II: Förteckning å
gällande kollektivaftal samt kollektivaftal inom olika
näringsgrenar (i urval), och del III: Arbetslönens storlek
och arbetstidens längd inom olika näringsgrenar enligt
gällande kollektivaftal (1 907). Af dessa har del II utgifvits
redan i maj 1908; del 1 öfverlämnas härmed till offentligheten,
och beräknas del III kunna utkomma c:a en månad senare.

Planläggningen och utförandet af förevarande utredningsarbete
i dess helhet har inom afdelningen närmast handhafts
af amanuensen Gösta Bagge, med biträde vid materialets
insamlande, granskning och bearbetande af amanuensen Bertil
Nvström; och har Bagge, som under arbetets gång lämnat
sin befattning hos Kollegium, äfven därefter haft sig anförtrodt
att i hufvudsak utarbeta redogörelsen för kollektivaftalens
utbredning och innehåll (del 1). Redogörelsen i
del III har i hufvudsak utarbetats af amanuensen Nyström.

Sedan i och för föreliggande, mera ingående utredning
af gällande kollektivaftal en i görligaste mån fullständig

bD r±t

samling af sådana aftal åvägabragts inom afdelningen, samt
arbetena med denna samlings fortsatta komplettering och
tillgodogörande blifvit fullständigt planlagda, hafva dessa
arbeten regelbundet fortgått. På grundval af det sålunda
förefintliga, tid efter annan kompletterade materialet kommer
afdelningen att utarbeta och årligen utgifva en, om ock
mera kortfattad, redogörelse för mellan arbetsgifvare och
arbetare träffade kollektivaftal. Den första af dessa årsredoörelser,
för år 1908, är redan fullbordad och beräknas
unna utkomma ungefär samtidigt med del III af förevarande
redogörelse.

Stockholm i december 1909.

Kung''1. Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik.

HENNING ELMQUIST.

/

Gunnar Huss.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Text.

Sid.

Inledning................................ 5.

Undersökningens tillkomst s. 5; materialets insamlande s. 7; kollektivaftalets
begrepp s. 18; materialets bearbetande s. 24; materialets beskaffenhet
s. 28.

I. Kollektivaftalets utbredning i Sverige ...............33.

Inom jordbruket s. 34; skogsbrukets. 35; grufdriften s. 85; fabriker och
handtverk s. 36; (närings- och njutningsämnesindustrien s. 38; textilindustrien
s. 44; beklädnadsindustrien s. 46; läder-, hår- och gummivaruindustrien
s. 48; trävaruindustrien s. 49; trämasse- och pappersindustrien s. 54; grafiska
industrien s. 55; malmförädlingsindustrien s. 57; metall- samt maskinoch
skeppsbyggnadsindustrierna s. 57; jord- och stenindustrien s. 61; den
kemisk-tekniska industrien s. 66; sammanfattning s. 67); bland olika arbetaregrupper
samt bland kvinnor och minderåriga vid grufvor, fabriker
och handtverk s. 68; inom byggnadsverksamheten s. 71; allmänna arbeten
s. 74; handel och samfärdsel s. 74; inom olika landsdelar s. 79; slutresultat
s. 82.

II. Kollektivaftalets parter......................86.

Organisation eller enskilda personer som parter s. 86; hufvudorganisation
som part s. 91; ett flertal organisationer som parter s. 94.

III. Kollektivaftalets giltighetsområde och giltighetstid........95.

Kollektivaftalens lokala giltighetsområde s. 95; giltighetstid s. 100;
uppsägningstid och förlängd giltighetstid s. 101; utlöpningsmånader s. 106.

IV. Parternas åtaganden genom kollektivaftalet............108.

Skyldighet för organisation att tvinga medlemmarne följa kollektivaftalet
s. 109; skriftliga personliga aftal s. 110; åtaganden gentemot utom
de aftalsträffande organisationerna stående personer s. 110; arbetsinställelse
under aftals giltighetstid s. 112.

V. ” Förliknings- och skiljenämnder samt regler för förhandling mellan

parterna............................117.

Förhandling mellan hufvudorganisationerna innan arbetsinställelse s.

117; förliknings- och skiljenämnder s. 120 (nämndernas befogenhet s.

120; nämndernas sammansättning och förhandlingsproceduren s. 122).

VI. Bestämmelser om allöningen....................127.

Differentieringar i tidlönen s. 127 (minimi-, normal- och maximilöner
s. 127; kvalifikationer för erhållande af den aftalsbestämda lönen s. 130;
nedsättningar för ej kvalificerade s. 130; särskilda lönesatser för minderåriga
samt under lärotid s. 132; klassificering af arbetarne i olika lönegrupper
s. 132). Löneformen s. 141 (tidlön och ackordlön s. 141; olika bestämmelser
rörande ackordsarbete s. 148; tidlönen garanterad vid ackordsarbete
s. 151; premielöner s. 154; gruppackordets. 155); naturaförmåner s.

156; ersättning för verktyg m. m. s. 160; tillägg vid särskildt ansträngande
arbete m. m. s. 162; väntpengar s. 163; ute- och landsarbete s. 165; dyrortsindelning
s. 167; automatisk höjning af lönesatserna under aftalets giltighetstid
s. 167; minimiprestationer s. 169; timpenning, dagspenning, vecko-,
månads- eller årslön s. 172; aflöningsdagen s. 174; utbetalning af
ackordsöfverskott s. 175; innehållande af viss del af lönen s. 175;
rätt för arbetare att kontrollera utbetalningen s. 178; kassering af ackordsarbete
s. 179.

1—082273. Kollektivaftal.

2

Sid.

VII. Bestämmelser om arbetstiden...................180.

Längd och förläggning samt raster s. 181; maxiini- och minimiarbetstid
s. 185: förkortning vid bristande arbetstillgång s. 185; automatisk
förkortning under aftalets giltighetstid s; 191; förkortad arbetstid på lördag
s. 191; semester och fridagar s. 191; öfvertidsarbete s. 195.

Vin. Bestämmelser om ersättning vid olycksfall och sjukdom, hygieniska
anordningar på arbetsplatserna in. in. . .........201.

Olycksfallsersättning och —försäkring s. 201 (utsträckning af olycksfallsersättningen
till i lagen ej upptagna näringsgrenar s. 204; försäkring
s. 206; utsträckning af ersättningsskyldigheten till karenstiden s. 207); sjukhjälp
m. m. s. 208; skyddsanordningar och hygieniska föreskrifter s. 209.

IX. Kollektivaflalets öfriga innehåll..................211.

Ordningsregler s. 211; uppsägningstid för det personliga arbetsaftalet s.

213; arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång s. 215; samarbete mellan
organisationer i yrkes- m. fl. frågor s. 232; utbildningstid och lärlingsväsen
s. 236; afveckling af konflikter i samband med aftals träffande s. 244.

Sammanfattning på franska....................... 245.

Tabeller.

Tab. 1. Af kollektivaftal berörda arbetsgivare samt hos dem anställda arbetare

af olika kön och åldrar, fördelade efter näringsgrenar och orter. . 253.
» 2. Arbetsgifvare och arbetare, berörda och icke berörda af kollektivaftal,

inom olika näringsgrenar................... 295.

5 3. Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor och fabriker, fördelade

efter arbetets art samt i grupper med och utan i kollektivaftal
fastställd lön......................... 300.

> 4. Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter (organisation

eller icke)................. 304.

» 5. Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde......... 308.

» 6. Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetstid...........312.

• 7. Kollektivaftalen, fördelade efter utlöpningstid (kalendermånad) . . . 320.

» 8. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående tvisters behandling
........................... 326.

» 9. Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen (ackord eller tidlön) . . 330.

» 10. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående garanterad tidlön
vid ackordsarbete..................... 334.

» 11. Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning (per timme, dag,

vecka, månad eller år).................... 338.

> 12. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående aflöningsdagen 342.

» 13. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående arbetstidens

reglering........................... 350.

» 14. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående fridagar och

semester........................... 354.

» 15. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående ersättning för

öfvertids-, natt-, sön- och helgdagsarbete............. 358.

> 16. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang. olycksfallsförsäk ring

samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom .... 362.

> 17. Kollektivaftalen, fördelade etter bestämmelser angående uppsägningsti den

för det personliga arbetsaftalet............... 370.

» 18. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelsi-r angående arbetets ledning,
föreningsrätt och föreningstvång............. 374.

» 19. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter bestämmelser
angående lärlingsväsendets reglering............ 382.

» 20. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter bestämmelser
angående lärotidens längd................. 384.

■> 21. Körtel kning öfver mera betydande arbetsgifvare- och arbetareorgani sationer,

hvilka träifat eller godkänt kollektivaftal inom olika
näringsgrenar ........................ 386.

o

TABLE BES MATIÉRES.

Texte. Page.

Introduction.............................. 5.

Histoire de 1’enquéte p. 5; recueil des données p. 7; definition du contrat
collectif p. 18; exploitation des données p. 24; qualité des données p. 28.

I. Le contrat collectif en Suede...................33.

Dans 1’agriculture p. 34; 1’exploitation forestiére p. 35; 1’exploitation
miniére p. 35; 1’industrie manufactnriére et manuelle p. 36 (denrées alimentaires
et excitants p. 38; industrie textile p. 44; industrie des vétements
p. 46; industrie d’articles en peaux, euir, gömme etc. p. 48; industrie
du bois p. 49; industrie de la pate de bois et du papier p. 54; industrie
grapbique p. 55; usines ä fer, cuivre etc. p. 57; industrie en métaux,
industrie des macbines et chantiers p. 57; industries de la pierre, de cérames
et de verre p. 61; industrie chimique p. 66; résnmé p. 67); différents
groupes d’ouvriers, femmes et mineurs dans 1’exploitation miniére et 1’industrie
manufacturiére et manuelle p. 68; industries de construction p. 71;
services publics p. 74; commerce et Communications p. 74; étendue géographique
p. 79; conclusion p. 82.

II. Los parties contractantes.....................86.

Les parties contractantes: associations ou individus p. 86; association
principale ou section p. 91; plusieurs associations p. 94.

III. Etendne d’application et durée do contrat collectif.......95

Etendue locale du contrat collectif p. 95; durée p. 100; délai de
dénonciation et prorogation du contrat p. 101; mois d’expiration p. 106.

IV. Engagements des parties contractantes en vertu du contrat collectif.
...............................108.

Obligation des associations contractantes de faire respecter le contrat
p. 109; contrats individuels par écrit p. 110; engagements quant aux personnes
non appartenant aux associations contractantes p. 110; greves et
lockouts pendant la durée du contrat p. 112.

V. Tfégociations, conciliation et arbitrage..............117.

Négociations entre les associations principales avant le commencement
d’uue greve ou d’un lockout p. 117; commissions de conciliation et d’arbitrage
p. 120 (compétence des commissions p. 120; composition et procédure
des commissions p. 122).

VI. Clauses relatives aux salaires....................127.

Taux des salaires p. 127 (salaire minimum, ordinaire et maximum
p. 127; qualifications pour obtenir le salaire stipulé p. 130; réduction pour
les ouvriers non-qualifiés p. 130; taux de salaire pour les mineurs, les
apprentis et les ouvriers de différentes catégories p. 132); les formes d ela
rémunération p. 141 (salaire au temps et aux piéces p. 141; clauses diverses
concernant le travail aux piéces p. 148; salaire au temps garanti pour le
travail aux piéces p. 151; primes p. 154; travail aux piéces exécuté par
groupes p. 155); paiement en nature p. 156; compensation pour outils etc.
p. 160; surpaie pour travaux extrémement fatiguants etc. p. 162; indemnisation
d’attente p. 163; travail ä la campagne et en plein air p. 165;
différences des salaires d’aprés les frais locaux d’existence p. 167; augmentation
progressive des salaires pendant la durée du contrat p. 167; prestations
minima p. 169; salaire ä l’heure, au jour, hebdomadaire, mensuel ou
annuel p. 172; jour de paie p. 174; paiement du salaire pour le travail
aux piéces p. 175; systéme de décompte p. 175: droit des ouvriers de contröler
les paiements p. 178; réduction du salaire aux piéces ä cause de
mauvaise exécution du travail p. 179.

VII. Clauses relatives au temps du travail..............180.

Durée, distribution et arréts p. 181; maximum et minimum p. 185;
réduction par manque d’ouvrage p. 185; réduction automatique pendant la
durée du contrat p. 191; réduction les samedis p. 191; vacances et jours
libres p. 191; beures supplémentaires p. 195.

4

Page.

VIII. Clauses relatives ;i la réparation accidents du trayail; secours en cas de maladie et dispositions
hygiéniques............................201.

Réparation des dommages et assurance contre accidents p. 201;
extension de la réparation des dommages dans les industries non énumérées
dans la loi p. 204; assurance p. 206; extension des obligations de
réparation des dommages ä la période de carence p. 207; secours en cas de
maladie etc. p. 208; dispositions protectrices et stipulations hygiéniques
p. 209.

IX. Autres clauses des contrats collectifs..............211.

Réglements d’atelier p. 211; délai-congé du contrat individuel p.

213; direction des travaux, liberté d’association p. 215; collaboration entre
les associations dans les questions professionelles p. 232; réglementation de
1’apprentissage p. 236; solution des conflits en connexion avec la conclusion
d’un nouveau contrat collectif p. 244.

Resumé frangais............................ 245.

Tableaux.

Tab. 1. Nombre des patrons liés par les contrats collectifs et des ouvriers de
différents sexes et åges embaucbés chez eux, répartis d’aprés les industries
et les lieux de travail.................. 253.

■ 2. Nombre des patrons et des ouvriers des contrats collectifs, relatif au

nombre total, répartis d’aprés les industries........... 295.

» 3. Ouvriers de 1’exploitation miniére et de 1’industrie manufacturiére dans

les contrats collectifs, répartis d’aprés le genre du travail et la fixation
ou la non-fixation du taux de salaire............ 300.

» 4. Les contrats collectifs répartis d’aprés les parties contractantes (associations
ou non) ......................... 304.

» 5. Les contrats collectifs répartis d’aprés leur étendue d’application . . . 308.

s 6. Les contrats collectifs répartis selon leur durée...........312.

» 7. Les contrats collectifs répartis d’aprés le temps d’expiration (mois du

calendrier)........................... 320.

» 8. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la concilia tion

et 1’arbitrage........................ 326.

» 9. Les contrats collectifs répartis d’aprés les formes de rémunération (aux

piéces ou au temps)....................... 330.

» 10. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant le taux de

salaire au temps garanti pour le travail aux piéces........ 334.

» 11. Les contrats collectifs répartis d’aprés 1’unité de temps pour le paiement

des salaires (ä rheure, au jour, ä la semaine, au mois, å l’année) . . 338.

» 12. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses relatives au jour de paie 342.

» 13. Les contrats collectifs répartis dfaprés les clauses concernant la réglementation
du temps de travail.................. 350.

- 14. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant les jours

libres et les vacances................... 354.

» 15. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la surpaie
pour les heures supplémentaires, le travail de nuit, les dimanches et
jours de féte.......................... 358.

• 16. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la réparation
des dommages résultant des accidents du travail, le secours en cas de
maladie etc................. 362.

- 17. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant le délai congé

du contrat individuel................... 370.

» 18. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la direction

du travail et la liberté d’association............... 374.

» 19. Les contrats collectifs de certaines industries répartis d’aprés les clauses

relatives ä la réglementation de l’apprentissage.......... 382.

» 20. Les contrats collectifs de certaines industries répartis d’aprés les stipulations
concernant la durée do l’apprentissage........... 384.

5 21. Liste des principales associations patronales et ouvriéres dans les diverses

industries ayant accepté le contrat collectif............ 386.

0

Inledning.

Sedan flera år tillbaka kar det för Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik framstått som ett viktigt önskningsmål att söka
åstadkomma en utredning öfver förekomsten inom olika näringsgrenar
af kollektivaftal mellan arbetsgifvare ock arbetare, att meddela
redogörelser för de träffade aftalens hufvudsakliga innekåll
ock affattning samt öfver kufvud taget att följa utvecklingen af
denna aftalsform, som i vårt land år efter år kommit till allt större
användning för reglerandet af förhållandena mellan arbetsgifvare
ock arbetare.

Ursprungligen var det ock afdelningens förhoppning att tämligen
omedelbart kunna utvidga de år 1903 påbörjade och sedermera
regelbundet fortsatta redogörelserna för i riket inträffande arbetsinställelser
med likaledes regelbundet återkommande öfversikter
öfver lönerörelser ock andra mellan arbetsgifvare ock arbetare eller
deras resp. organisationer förefallande mellanhafvanden, hvilka,
utan att störande afbrott i arbetet beköft äga rum, ledt till kollektiva
öfverenskommelser dem emellan. Det betydande arbete, statistiken
öfver arbetsinställelser allt ifrån början visade sig kräfva — kvilket
blef mångdubbelt större än man på förhand trott sig kunna antaga —
äfvensom öfriga afdelningen åliggande uppgifter reste dock ett
bestämdt kinder för nyssnämnda önskningsmåls realiserande med
dåvarande, strängt begränsade arbetskrafter. Det blef därför
nödvändigt att undanskjuta tanken på en utförligare statistik öfver
lönerörelserna i allmänhet ock tills vidare inskränka sig till att,
hufvudsakligen i samband med de rapporter öfver ställningen på
arbetsmarknaden å en del viktigare orter, som kvartalsvis afgifvas
af Kollegii platsombud ock inflyta i afdelningens »Meddelanden»,
mer eller mindre utförligt återgifva innehållet uti en del mera
betydande kollektivaftal.

I samband med de nyss berörda rapporterna öfver ställningen
på arbetsmarknaden äfvensom med de inhämtade uppgifterna om
inträffade arbetsinställelser kom afdelningen med hvarje år i besittning
af allt flera sådana aftal.

En mera fullständig samling kollektivaftal erhöll afdelningen
dock först år 1906, då Kommerskollegium vid inhämtandet af primäruppgifter
från arbetsgifvarne i riket i ock för den omfattande ut -

UndersSkningens

tillkomst.

6

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

redning angående arbetstidens längd inom industri och handtverk,
som Kollegium fått sig anbefalld och hvilken sagda år tog sin
början, tillika anhöll att, för så vidt kollektivaftal mellan vederbörande
arbetsgifvare och hans arbetare eller deras organisationer
vore träffade, tryckt exemplar eller afskrift af dylikt aftal skulle
insändas till Kollegium samtidigt med de begärda statistiska uppgifterna.
Denna Kollegii anhållan villfors ock af näringsidkarne
i tämligen stor utsträckning. Dessa aftal jämte de på andra vägar
redan tidigare erhållna samt tid efter annan inkommande sådana
blefvo nu efter hand systematiskt ordnade och katalogiserade samt
tillgodogjordes vid afdelningens olika arbeten.

Sedan emellertid, på sätt ofvan angifvits, inom afdelningen
åvägabragts en så betydande samling kollektivaftal — hvilken i
allt större utsträckning börjat anlitas för olika ändamål och äfven,
där så utan olägenhet för vederbörande parter ansetts kunna ske.
hållits tillgänglig för praktiska och teoretiska studier — framstod
det som en bjudande nödvändighet att vidmakthålla och i största
möjliga utsträckning komplettera denna samling; och syntes tiden
nu jämväl vara inne för att söka realisera det länge närda önskningsmålet
att få till stånd regelbundet återkommande öfversikter
öfver ingångna kollektivaftal äfvensom så småningom en mera uttömmande
utredning rörande kollektivaftalen. För detta ändamål
började aldelningen från och med 1907 års ingång att genom Kollegii
ombud och dagspressen äfvensom genom arbetsgifvare- och
arbetareorganisationernas speciella fackorgan söka förskaffa sig
kännedom om tillkomsten af nya kollektivaftal eller förändringar
och förlängningar af äldre sådana. Med ledning af de på någon
af dessa vägar erhållna uppgifter om träffade kollektivaftal kar
afdelningen hänvändt sig direkt vare sig till vederbörande arbetsgifvare
eller till arbetsgifvare- eller arbetareorganisationer med anhållan,
att tryckt exemplar eller afskrift af hvarje aftal jämte uppgift
om antalet af aftalet berörda arbetsgifvare och arbetare måtte
öfverlämnas till Kollegium. Det sålunda erhållna rikhaltiga materialet
— hvilket i regel med det största tillmötesgående ställts till
afdelningens förfogande — har sedermera lagts till grund för öfversiktliga
redogörelser, hvilka börjat kvartalsvis publiceras i afdelningens
»Meddelanden», hvarjämte äfven en del viktigare kollektivaftal
aftryckts i sin helhet och andra underrättelser af intresse angående
kollektivaftalens utveckling återgifvits. Enligt planläggningen skola
dessa systematiska öfversikter regelbundet fullföljas och utvidgas.

Afsikten var ock, som ofvan blifvit nämndt, att materialet
så småningom skulle fullständigas, så att det kunde utgöra den
hufvudsakligaste grundvalen för den tilltänkta, mera ingående
utredningen rörande kollektivaftalen.

MATERIALETS INSAMLANDE.

7

Under det att inom afdelningen sålunda redan pågingo förarbeten
för en sådan större specialutredning — hvilken afdelningen dock
på grund af en del andra pågående större arbeten, som dessförinnan
syntes böra slutföras, först efter någon längre tids förlopp
ämnat begära få utföra — anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 18 oktober 1907 Kommerskollegium att skyndsamt införskaffa
en så vidt möjligt fullständig samling af inom riket galande
kollektivaftal samt att, så snart ske kunde, verkställa utredning
rörande dessa aftals utbredning och innehåll. I anslutning härtill
hemställde Kollegium, som samtidigt hade att afgifva utlåtande
angående användningen af det för det arbetsstatistiska arbetets
anordnande för år 1908 anvisade anslag, i underdånig skrifvelse
den 7 november 1907, att ämnet för den arbetsstatistiska specialundersökningen
under år 1908 skulle blifva den sålunda anbefallda
utredningen rörande kollektiv aftalen mellan arbetsgifvare och arbetare
eller deras resp. organisationer. Detta Kollegii förslag godkändes
ock af Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 22 i samma månad.

Kommerskollegii första åtgärd blef nu att söka komplettera Materialet.i
den redan befintliga samlingen af kollektivaftal, och Kollegii af- insamlande.
delning för arbetsstatistik satte sig därför omedelbart i förbindelse
med vederbörande arbetsgifvare- och arbetareorganisationer samt
anhöll att från deras sida erhålla allt det understöd, som för införskaffande
af det för den anbefallda utredningen erforderliga primärmaterialet
vore af nöden.

Denna Kollegii hänvändelse rönte ock på de flesta håll det allra
största tillmötesgående.

Vid detta kompletteringsarbete visade det sig emellertid snart,
att den uti Kollegium redan åvägabragta aftalssamlingen icke på
långt när var så fullständig, som man på förhand antagit. Sedan
det vidare konstaterats, att de ännu felande aftalen fullständigast
och skyndsammast kunde erhållas genom arbetarnes centralorganisationer,
enär dessa träffat aftal icke allenast med arbetsgivareorganisationerna
utan äfven med ett stort antal enskilda arbetsgifvare,
som icke voro anslutna till någon organisation, riktades till
fackförbunden en begäran om insändande till Kollegium af dels förteckningar
å samtliga för deras medlemmar träffade, ännu gällande
kollektivaftal, dels tryckta exemplar eller afskrifter af gällande
kollektivaftal i den utsträckning, sådant vore möjligt. De större
fackförbunden ställde ock till Kollegii förfogande alla de aftal, som till
vederbörande förbundsstyrelse inkommit från förbundsafdelningarna,
samt medgåfvo, att Kollegium tog afskrifter af sådana aftal, af
hvilka tryckta exemplar icke kunde tillhandahållas. I de fall åter,
då ett förbund icke var i tillfälle att tillställa Kollegium en för -

8

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

teckning öfver samtliga för dess medlemmar gällande aftal, än
mindre själfva aftalen, hänvände sig Kollegium direkt till förbundets
olika afdelningar för att erhålla förteckning å samt exemplar
af aftalen. Från de till fackförbund ej anslutna fackföreningar —
hvilkas antal dock är tämligen ringa — införskaffades erforderliga
upplysningar om de af dem träffade aftalen i landsorten genom
Kollegii ombud i orterna och i Stockholm genom direkt hänvändelse
från afdelningen. Vidare begärdes från arbetsgivareorganisationer
kompletterande upplysningar samt exemplar af för dem tillgängliga
aftal.

På dessa vägar erhöllos så småningom såvidt möjligt fullständiga
uppgifter om förekomsten af i riket träffade och ännu i
gällande kraft varande kollektivaftal, äfvensom en högst betydande
mängd dylika aftal i tryckta exemplar eller i afskrifter. Dessa
senare måste dock i mycket stor utsträckning verkställas genom
Kollegii försorg, hvilket vållade betydande kostnader och tidsutdräkt.
Ännu saknades emellertid exemplar af ett rätt afsevärdt
antal kollektivaftal, om hvilkas tillvaro kännedom erhållits. Anhållan
om dessa aftals insändande riktades därför till vederbörande
fackföreningar, hvarjämte Kollegium hänvände sig med en liknande
anhållan direkt till enskilda arbetsgivare. Till en början begärdes
exemplar af aftalen från båda de aftalsslutande parterna, men då
det visade sig, att skiljaktigheter uti parternas aftalsexemplar ytterst
sällan förekommo, och att, då dylika blifvit anmärkta, de inskränkte
sig till rena obetydligheter, ansågs det öfverflödigt att besvära båda
parterna med att afskrifva och insända aftalen, hvarefter afdelningen
begärde att få emotse aftalet från den af parterna, som i hvarje
fall syntes kunna lättast tillhandahålla detsamma. Äfven härvidlag
ådagalade såväl arbetsgivare som arbetare den största tjänstvillighet,
och på ett par undantag när hafva samtliga begärda uppgifter
om och exemplar af kollektivaftal till Kollegium inkommit. I en
mängd fall har detta dock skett först efter upprepade påminnelseskrifvelser
eller hänvändelser till vederbörande genom personliga
besök eller per telefon.

Den samling kollektivaftal, som ligger till grund för förevarande
undersökning, torde sålunda vara så fullständig, som det
öfver hufvud taget kan vara möjligt att åstadkomma under nuvarande
förhållanden. Af de aftal, vid hvilkas afslutande någon af parterna
varit ansluten till arbetsgifvare- eller arbetareorganisation, torde
endast ett fåtal hafva undgått att blifva uppmärksammade vid
det ingående och systematiskt anordnade efterforskningsarbetet, vid
hvilket Kollegium städse haft att påräkna organisationernas beredvilliga
och intresserade medverkan; och hvad beträffar de ytterst
få kollektivaftal, som träffats af oorganiserade på både arbetsgif -

MATERIALETS INSAMLANDE.

9

vare- och arbetaresidan, borde upplysningar om tillvaron af de flesta
sådana af någon vikt, där de icke anträffats af Kollegii ombud, till
Kollegium hafva inkommit redan med de ofvanberörda, år 1906
från näringsidkarne insamlade uppgifterna angående arbetstidens
längd inom industri och handtverk.

För att erhålla en rätt föreställning om kollektivaftalens omfattning
och betydelse är det emellertid icke tillfyllest att endast
angifva antalet för olika näringsgrenar gällande kollektivaftal samt
utreda dessa aftals viktigaste innehåll, utan därjämte erfordras
ovillkorligen, att uppgifter äfven kunna meddelas om det antal
arbetsgivare och arbetare, som beröras af hvarje aftal, såväl absolut
taget som så vidt möjligt i förhållande till hela antalet arbetsgivare
och arbetare inom skilda områden. En utredning i berörda
afseende har därför jämväl måst företagas, hvars verkställande af
helt naturliga skäl kräft betydande tid och arbete. Vid denna utredning
bar först måst fastställas, hvad som bör afses med af kollektivaftal
berörda arbetsgifvare och arbetare. Berörda af kollektivaftalet
äro tydligen samtliga arbetsgifvare, som antingen personligen
eller genom ombud träffat kollektivaftal eller tillhöra
organisation, hvilken ingått för dem bindande, dylikt aftal. Hvad åter
beträffar arbetarne, är frågan svårare att afgöra. I verkligheten torde
det vanligen förhålla sig så, att vid en arbetsplats, där kollektivaftal
träffats af en viss grupp arbetare eller deras organisation, aftalets
bestämmelser i det stora hela tillämpas på alla arbetare inom samma
bransch, vare sig de tillhöra ifrågavarande grupp eller ej. Också
händer ej sällan, som nedan utförligt utvecklas, att kollektivaftal
ingås att gälla hela arbetarestammen på arbetsplatsen inom ett visst
fack, ehuru parten på arbetaresidan endast utgöres af arbetareorganisationen
inom facket, och denna icke omfattar samtliga ifrågavarande
arbetare. Äfven då detta ej uttryckligen fastställes i aftalet,
kan det hafva utgjort en underförstådd förutsättning vid dess
ingående; någon allmänt erkänd uppfattning i detta afseende existerar
dock icke. Skulle sålunda arbetsgifvare och arbetare tillfrågas,
huru stort antal arbetare beröras af de olika kollektivaftalen, blefve
frågan säkerligen uttolkad på olika sätt. För att kunna erhålla
fullt enhetliga och jämförliga uppgifter, vid hvilkas afgifvande
dylika misstag äro uteslutna, har afdelningen därför ansett sig böra
stanna vid att söka få utrönt dels, livilka arbetsgifvare godkänt de
olika aftalen, dels antalet hos dessa anställda arbetare.

Beträffande de arbetsställen, där ett större eller mindre antal
af arbetarne varit oorganiserade eller arbetare af samma arbetarekategori
tillhört olika fackliga organisationer, men den aftalsslutande
parten på arbetaresidan varit fackorganisationen eller, då flera

10

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

sådana förefunnits, en eller flera af dessa, skulle det visserligen
varit af stort intresse att i hvarje särskildt fall få utredt, huru
många arbetare varit oorganiserade och huru många tillhört fackorganisation,
resp. olika sådana. En sådan utredning skulle emellertid
hafva stött på hart när oöfverstigliga svårigheter eller åtminstone
kräft ett arbete, som ej tillnärmelsevis svarat mot resultatet.

Då aftalet afser endast rissa facit, framgår emellertid detta ofta
af dess ordalydelse, och har det därför synts lämpligt att söka
erhålla uppgifter från hvarje arbetsplats angående arbetarnes fördelning
på vissa hufvudgrupper för att på så sätt kunna afskilja
de grupper af arbetare, hvilka uppenbarligen icke omfattas af kollektivaftalen.

Svårigheterna att erhålla erforderliga uppgifter rörande antalet
arbetsgivare och arbetare berörda af de olika aftalen hafva gestaltat
sig väsentligt olika för olika näringsgrenar. Jämförelsevis lätt har
arbetet härvidlag ställt sig med afseende å grufdriften och fabriksindustrien,
inom hvilka områden ett eller flera för hvarje större
arbetsställe gällande kollektivaftal varit regeln, och där sålunda
arbetsgifvarn.es
aftalen. Och i de fäll, där en arbetsgivareorganisation inom
fabriksindustrien eller grufdriften träffat aftal för samtliga sina
medlemmar, har en fullständig namn- och adressförteckning å dessa
alltid stått att erhålla. Aftal af sistnämnda slag hafva emellertid
i en del fall jämväl blifvit antagna till tillämpning af en del
till vederbörande arbetsgifvareorganisation icke anslutna arbetsgivare,
men då öfverenskommelsen därom blifvit träffad med
vederbörande arbetareorganisation, har genom denna senares förmedling
namn och adresser å sådana arbetsgivare blifvit Kollegium
meddelade.

Sedan fullständig kännedom sålunda erhållits om namn och
adresser å de arbetsgivare inom grufdriften och fabriksindustrien,
hvilka godkänt kollektivaftal, utsändes till dessa i och för utrönande
af antalet af resp. kollektivaftal berörda arbetare å hvarje arbetsställe
exemplar af nedan aftryckta blankett litt. A. med anhållan
om dess fullständiga besvarande och insändande till Kollegium.

Dessa blanketter hafva från arbetsgifvarne återkommit vederbörligen
ifyllda i vida större antal, än man vågat förutsätta, eftersom uppgifternas
aflämnande varit fullkomligt frivilligt. Dock hafva äfven
för dessa uppgifters bekommande upprepade påminnelser och personliga
hänvändelser till vederbörande genom Kollegii tjänstemän eller
ombud i orterna förekommit i ganska stor utsträckning. I de relativt
få fall, då de äskade upplysningarna uteblifvit, har det af vederbörande
arbetsgivare till Ivommerskollegii berättelse angående fabriker
och handtverk för år 190fi uppgifna arbetareantalet måst

MATERIALETS INSAMLANDE.

11

Kungl. Kommerskollegii afdelning Blankett A.

för arbetsstatistik.

Uppgifter angående antalet arbetare m. m. vid ...............................

........................i.................................(stad, köping eller socken'',

....................................län. Afgifna af...................................................

I. Huru stort är vid normal drift antalet hos Eder anställda arbetare?.........

II. Huru fördela sig dessa arbetare med afseende å kön, ålder och fack?

Hela antalet arbetare.

Däraf

antal |

Män

Kvinnor

lärlingar**)

Anmärkningar.

Fock *)

öfver 1
18 år. 1

under i
18 år. |

öfver
18 år.

under i
18 år. 1

mani.

kvinnl.

a) vid själfva tillverknin-

1

.

.........

b) grofarbetare, såsom
handtlangare ............

magasinsarbetare ......

.........

transportarbetare ______

c) reparatörer och hjälp-

.........

d) maskinister och eldare

f) öfriga grupper, såsom

.........

.........

.........

........

III. Eör hvilka af dessa grupper gälla kollektivaftal, och när äro nu gällande af -

tal träffade?______

*) Med fack afses här hvarje mera betydande arbetaregrupp med från öfriga grupper
skilda aflönings- och arbetsförhållanden.

**) Med lärlingar afses de, som falla under aftalefs lärlingshestämmelser.

***) Finnas flera olika tillverkningar (såsom trämassetillverkning och papperstillverkning
eller sågverk och tegelbruk), böra de vid de olika tillverkningarna anställda arbetaregrupperna
upptagas hvar för sig.

1 I de blanketter, som utsändts till företag inom grufdriften, har ordet tillverkning
utbytts mot brytning.

12

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.

Blankett B.

Uppgift å antalet arbetare, anställda vid........................................ gård

.........-..................... [län, socken), af gifven af....

(underskrift)

A. Lagstadda:

a) med stat:

män.............

kvinnor...........

b) med kost och logi:

drängar...........

pigor ............

B. Daglönare:

män..............

ynglingar (under ... år).....

kvinnor...........

Summa

Hela antalet
arbetare.

Däraf antalet
arbetare, som
beröras af gäl-lande kollek-tivaftal.

..................

1

j |

...

..................i.................!

anlitas, hvarjämte arbetarnes fördelning under de olika i blankett
litt. A. upptagna rubriker approximativt beräknats med ledning af
de tran öfriga arbetsställen inom samma bransch till förevarande
undersökning inkomna, specificerade uppgifterna.

I hufvudsak på samma sätt, som ofvan blifvit anfördt, erhölls
kännedom om namn och adresser å vederbörande arbetsgivare inom
jordbruk, skogsbruk, allmänna arbeten, spårvägs- och järnvägsdrift
samt sjötransport, hvilka godkänt kollektivaftal, samt inhämtades
från dessa arbetsgifvare uppgifter angående antalet hos dem anställda
arbetare. För jordbruket och kommunala arbeten måste
särskilda blanketter för arbetarnes specificering (litt. B. och C.)
användas, hvilka blanketters affattning och innehåll meddelas
ofvan och å följande sida.

Motsvarande uppgifter angående arbetareantalet vid flottningen
erhöllos från flottningsföreningarna eller vederbörande flottningsentreprenörer;
antalet vid skogsafverkningen sysselsatta arbetare,
för hvilka kollektivaftal voro gällande, måste däremot inhämtas
från vederbörande arbetareorganisationer. I de båda sistnämnda
fallen behöfde någon uppdelning på olika arbetaregrupper gifvetvis
icke förekomma.

MATERIALETS INSAMLANDE.

13

Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.

Blankett G.

Uppgifter angående antalet arbetare m. m. vid.......................................

..........................-.........Afgifna af.........................-.............—............

I. Hur många arbetare voro anställda i stadens (ej entreprenörers) tjänst vid slutet
af sistlidna februari månad?.............................—.........-.........................

juni

II. Huru fördelade sig de vid slutet af sistlidna juni månad anställda arbetarna?*)

Män. Kvinnor.

Minder- }
åriga. j

|

............1............

_______________________

............1

...........

............

............

......

|

1

a) vid byggnads- o. d. arbeten:

bergsprängare och grundläggare ..........

cementarbetare..................

murare......................

målare......................

byggnadsträarbetare................

stenhuggare.....................

byggnadsgrofarbetare (mureriarbetsmän, byggnadshandt langare).

..................

trädgårdsarbetare .................

rörläggare....................

väg- och gatubyggnadsarbetare...........

arbetare vid hamnbyggnader, brobyggnader o. dyl. . .

b) inom reuh&llningsväsendet:

gatsopare.
kuskar . .

c) vid vattenledningsverk:

j

d) vid gas- och elektricitetsverk:

maskinister och eldare..........

i reparatörer och hjälparbetare
däraf järnarbetare . . .

» träarbetare . . .

lykttändare........

transportarbetare ......

el vid spårvägarna:

ordinarie trafikpersonal........

extra > ........

verkstadspersonal...........

däraf järnarbetare .......

> träarbetare ........

> grofarbetare .......

f) vid öfriga arbeten:

III. Hör hvilka af dessa arbetaregrupper gälla kollektiv aftal, och när träffades

dessa aftal? ........................................................................-.................

IV. Äro några af stadens arbeten utlämnade på entreprenad? ............................

I så fall angif namn å de entreprenörer, som träffat kollektivaftal med hos
dem anställda arbetare .....................................................-.....................

*) Hvarje mera betydande arbetaregrupp med från öfriga grupper skilda aflönings-
och arbetsförhållanden upptages för sig.

14

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

För spårvägs- och järnvägsdriften begärdes och erhöllos från
förvaltningarna uppgifter om antalet vid hvarje företag anställd
personal, fördelad på ordinarie och extra linjepersonal samt verkstadspersonal.

Hvad slutligen beträffar arbetare inom sjötransportväsendet,
tör hvilka kollektivaftal voro gällande, lämnade Sveriges redareförening
uppgifter om antalet sjömän, eldare och maskinister samt
arbetareorganisationerna och transportbolagen angående antalet pråmoch
skutskeppare.

Om det sålunda mött jämförelsevis ringa svårigheter att erhålla
tillfredsställande uppgifter rörande kollektivaftalets utbredning inom
de ofvannämnda näringsgrenarna, hafva dessa svårigheter i stället
varit så mycket större beträffande handtverket, byggnadsverksamheten
och handeln samt åkeri- och stufverirörelserna. Anledningen
härtill är närmast att söka däri, att kollektivaftalen inom sistnämnda
näringsgrenar, såsom nedan utförligare skall utvecklas, vanligen
hatva karaktären af ortsaftal, d. v. s. äro afsedda att vara gemensamma
för alla arbetsgivare å orten inom en och samma bransch. Namnen
på de arbetsgivare, som godkänt aftalet, finnas därför endast sällan
angifna i själtva altalet. Härtill kommer vidare, att hvarje aftal
inom nämnda näringsgrenar i allmänhet är gällande för ett större
antal, vanligen smärre näringsidkare — sålunda beräknas antalet
arbetsgivare, som godkänt aftalen för de mera betydande byggnadsyrkena
i Stockholm, utgöra öfver 300 — till hvilka ett direkt

Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.

Blankett D.

Nedanstående uppgifter gälla följande ort (orter):

Uppgif namnen på hvar och en af de
arbetsgifvare, som godkänt aftalet

...... - ‘ - - - -......- ---

Hur många arbetare voro anställda hos
samtliga dessa arbetsgifvare ?

juni 1907? . . .

februari 1907 ? . .

organiserade.

...........................

oorganiserade.

Uppgif namnet på hvar och en af de
arbetsgifvare inom yrket på orten,
som cj godkänt aftalet.......

Hur många arbetare voro anställda i juni
1907 hos samtliga dessa arbetsgifvare,
hvilka ej godkänt aftalet?.....

organiserade.

oorganiserade.

MATERIALETS INSAMLANDE.

15

Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.

Blankett E.

Uppgif namnet på hvar och en af de
arbetsgivare, som godkänt aftalet. .

Hnr många manliga utlärda arbetare
äro anställda hos samtliga dessa ar betsgifvare?

............

Hnr många kvinnliga utlärda arbetare
äro anställda hos samtliga dessa arbetsgivare?
............

organiserade.

oorganiserade.

Hur många manliga lärlingar äro anställda
hos samtliga dessa arbetsgivare?
..............

Hnr många kvinnliga lärlingar äro
anställda hos samtliga dessa arbetsgivare?
..............

Uppgif namnen på hvar och en af de
arbetsgivare inom yrket på orten,
som ej godkänt aftalet........

Hur många arbetare äro anställda hos
samtliga dessa arbetsgivare, hvilka
ej godkänt aftalet? .......•

organiserade.

oorganiserade.

Obs. Qm afdelningen har flera icke likalydande aftal, upptages hvarje sådant
aftal på olika blankett.

hänvändande för att utröna, huru många arbetare en hvar af dem
har i sin tjänst, möter betydande svårigheter och arbete.

På grund häraf valdes till en början den utvägen att om möjligt
söka erhålla uppgifter om det antal arbetsgivare och arbetare,
aftalen inom dessa näringsgrenar berörde, genom vederbörande
arbetareorganisationer, för hvilket ändamål till samtliga af
ifrågavarande fackförbunds afdelningar öfversändes exemplar af de
här ofvan återgifna blanketterna litt. D. och E. med begäran om uppgifter
såväl å namnen på de arbetsgivare inom resp. yrken, hvilka
godkänt eller icke godkänt kollektivaftal, som äfven å antalet hos
såväl de förra som de senare anställda arbetare, dessa senare fördelade
på organiserade och oorganiserade, män och kvinnor samt,
inom yrken med lärlingsutbildning, utlärda och lärlingar. Vissa
smärre variationer i aifattningen af de använda blanketterna hafva
dock förekommit med hänsyn till de olika yrken, för hvilka de
kommit till användning.

Med ganska få undantag återkommo de sålunda utsända blanketterna
till Kollegium, vederbörligen ifyllda; i de fall, då svar, oaktadt
påminnelser, ej ingingo, erhöllos kompletterande uppgifter genom
Kommerskollegii ombud i orterna eller från fackförbundens expeditioner.
Den å blanketterna framställda frågan, hvilka arbetsgifvare ej godkänt
kollektivaftal, befanns dock i flertalet fall vara lämnad obesvarad..

16

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Kungi. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.

Blankett F.

Uppgiften angående anta/et arbetare m. m. vid nedanstående ..................

............................................ i.................................(stad eller fögderi),

............................. län. Afgifna af...................................................

Anglf i nedanstående kolumner antalet arbetare, anställda hos hvar och en
af där upptagna arbetsgifvare, hvilka enligt till Kommerskollegium inkomna uppgifter
lära hafva med resp. arbetareorganisationer träffat öfverenskommelse angående
löne- och arbetsförhållanden (kollektivaftal).

Arbetsgifvare, som själf deltager i arbetet, medräknas bland antalet arbetare,
men angifves i så fall detta under Anmärkningar.

Hvar och en af nedan med 1, 51, 3, 4 och 5 betecknade arbetaregrupper torde
beträffande hvarje arbetsgifvare redovisas särskildt å formuläret.

Arbetsgifvare.1

Hela antalet anställda

arbetare.

Män

Kvinnor

Däraf antal
lärlingar.

Anmärkningar.

öfver
18 år.

under öfver
18 år. | 18 år.

under
18 år.

Mani.

Kvinnl

.........

1

.........

........................

För hvilka af dessa grupper gälla kollektivaftal (prislistor), och när äro aftalen
träffade?..................................

1)..

2)..

3).

4).

• 6).

-.........2)

'') I denna kolumn infördes, innan blanketten afsändes, namn och adress å arbetsgifvare,
som godkänt kollektivaftal.

2) På denna rad infördes, innan blanketten afsändes, benämningen på olika arbetaregrupper
inom ifrågavarande yrke. För de yrken, där fördelning på fack icke
förekommer, utsändes blanketter utan den i ofvan aftryckta blankett upptagna
numreringen.

MATERIALETS INSAMLANDE.

17

Vid granskningen af de inkomna uppgifterna syntes emellertid
det meddelade antalet af ifrågavarande kollektivaftal berörda
arbetare i afsevärdt många fall vara för lågt, hvilket ock bestyrktes
af några särskildt vidtagna detaljundersökningar rörande antalet af
kollektivaftal omfattade arbetare inom några af yrkena på olika orter.
Förklaringen till detta mindre tillfredsställ ande resultat torde närmast
vara den, att fackföreningarna ofta icke kunnat meddela exakta uppgifter
om antalet oorganiserade arbetare och därför endast angifvit
det antal fackföreningsmedlemmar, för hvilka resp. aftal voro
gällande.

Under sådana förhållanden såg sig Kollegium föranlåtet att,
för erhållande af exaktare uppgifter om antalet arbetare, som berördes
af kollektivaftal inom handtverlcsyrlcena, till magistrater (i Stockholm
Öfverståthållareämbetet) och kronofogdar utsända förteckningar
å de arbetsgifvare inom dessa yrken, som enligt de af fackföreningarna
meddelade uppgifterna godkänt kollektivaftal, jämte anmaning
till resp. orters myndigheter att ombesörja de nödiga uppgifternas införskaffande,
därvid ofvan återgifna blankett litt. F., hvaraf samtidigt
erforderligt antal exemplar bifogades, skulle komma till användning.

På sådant sätt erhöllos så småningom fullständiga och i stort
sedt tillfredsställande uppgifter rörande antalet af kollektivaftal berörda
arbetare inom olika handtverksyrken.

Hvad åter beträffar byggnadsverksamhet och handel samt åkerioch
stufverirörelser hafva fackföreningarnas uppgifter om antalet arbetsgivare
och arbetare varit de enda, som stått till buds. För
dessa näringsgrenars vidkommande hafva nämligen arbetareorganisationerna
på ett flertal orter ej ens kunnat uppgifva namnen på samtliga
arbetsgivare inom branschen, hvilka godkänt kollektivaftal, och
det skulle stött på så godt som oöfverstigliga svårigheter att på
annan väg därom erhålla nöjaktigare uppgifter. Som bekant är
tillkomsten och afgången såväl af arbetsgivare som framför allt af
arbetare inom flera af dessa yrkesgrenar mycket stor under olika
relativt korta tidsperioder, hvartill kommer, att exempelvis inom
stufverirörelsen olika arbetsgifvare ofta använda ett och samma
arbetslag, hvarför dubbelräkning af arbetarne ej skulle kunnat undvikas,
om uppgifter inhämtades från hvarje arbetsgifvare rörande
det antal arbetare, som varit anställda hos honom. Till följd af dessa
och andra omständigheter skulle äfven, om en direkt hänvändelse
till hvarje arbetsgifvare inom dessa branscher varit möjlig att med
ett tidsödande och kostsamt arbete åstadkomma, betydliga dubbelräkningar
ej kunnat undvikas, och mera exakta uppgifter
om de inom olika yrken anställda arbetarne svårligen kunnat åstadkommas.

2—0S2273. Kollektivaftal.

18

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Enligt hvad den här lämnade redogörelsen för materialets insamlande
nogsamt gifver vid handen, har arbetet därmed på grund
af dess säregna natur varit särdeles omfattande och måst taga en
jämförelsevis lång tid i anspråk. En antydan härom gifver ock
antalet för undersökningen aflåtna skrifvelser, hvilket utgjort
6,871, hvartill komma alla muntliga hänvändelser till vederbörande
uppgiftslämnare genom personliga besök eller per telefon. Antalet
inkomna skrifvelser med infordrade uppgifter och andra upplysningar
i och för undersökningen belöpte sig till 4,590. Felande
uppgifter ingingo ännu så sent som i oktober 1908, hvadan den
slutliga bearbetningen och sammanställningen af materialet först
då kunnat taga sin början.

Materialets Vid bearbetningen af det för denna undersökning insamlade
begränsande, vidlyftiga materialet måste tydligen vissa begränsningar göras,
tidpunkt Först och främst var det nödvändigt att, då nya kollektivaftal
oupphörligen träffas samt äldre sådana utlöpa och ersättas med
nya, bestämma en viss tidpunkt, som undersökningen borde afse.
Denna tidpunkt ansågs af flera skäl lämpligast böra fastställas
till den 1 januari 1908. Alla kollektivaftal, som intill denna dag voro
i gällande kraft, hafva sålunda, för såvidt deras tillvaro kommit
till Kollegii kännedom och fullständigt exemplar af desamma af
Kollegium kunnat införskaffas, ingått i förevarande undersökning.
Undantag från denna regel har dock så tillvida förekommit, att
den utarbetade och i del II meddelade förteckningen öfver gällande
kollektivaftal, hvilken redan under våren 1908 offentliggjordes, af
praktiska skäl förts ända fram till den 1 april 1908, hvarjämte i
själfva undersökningen medtagits några få viktigare aftal, som träffats
under de första dagarna i januari 1908.

Visserligen skulle det ur flera synpunkter varit synnerligen önskvärdt,
om, i samband med denna första utredning angående kollektiv -aftalet i vårt land, äfven kunnat verkställas en öfversikt öfver kollektivaftalets
första uppkomst och utveckling i Sverige äfvensom en redogörelse
för en del viktigare, äldre aftal. Emellertid skulle en dylik
historisk utredning enbart för sig säkerligen tagit mångdubbelt mera
tid och arbetskraft i anspråk än hela den förevarande undersökningen,
hvadan tanken på att åstadkomma en sådan utredning har måst
skjutas å sido, och undersökningen sålunda begränsats till ofvan
angifna tidpunkt.

Äfven uti ett annat afseende än beträffande tidpunkten var
en begränsning af materialet af nöden, hvilken begränsnings konkoflektiv-
sekventa genomförande dock var af vida mera kräfvande natur.
aftal- Då kollektivaftalet först under de senare åren kommit till en allmännare
användning, samt en allmänt erkänd och fastslagen uppfattning
angående dess karaktär ännu icke hunnit utbilda sig,

F astställande
af
begreppet

IvOLLEKTIVAFTALETS BEGREPP.

19

råder nämligen äfven bland de närmast intresserade, arbetsgifvarne
och arbetarne samt deras organisationer, ofta en ganska stor oklarhet
om, hvad som i själfva verket bör förstås med ett kollektivaftal.
På grund häraf har ock uti det till Kommerskollegium inkomna
materialet förefunnits ett ej ringa antal handlingar, som väl visat
sig afse regleringar af arbetsförhållanden, men hvilka icke kunna
betecknas såsom kollektivaftal och därför vid det insamlade
materialets genomgående och före dess slutliga bearbetande måst
från detsamma afskiljas.

En något utförligare redogörelse för, huru kollektivaftalet
här karakteriserats och gränserna för undersökningen i nu berörda
afseende uppdragits, torde därför vara på sin plats och skall i det
följande meddelas.

Det karakteristiska för kollektivaftalet, sådant begreppet vanligen
plägar begränsas, är, att genom detsamma fastställas generella
regler; att dessa regler hafva afseende å löne- och andra
arbetsvillkor eller öfver hufvud taget förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetare samt att det ifrågavarande aftalet är
träffadt emellan arbetsgifvare och arbetare. För att en generalisering
af arbetsvillkoren genom en dylik öfverenskommelse
skall komma till stånd, måste den aftalsslutande parten på arbetaresidan
alltid utgöras af en kollektivitet af arbetare. Denna
kollektivitet på arbetaresidan kan bestå antingen, och helst, af en permanent
organisation, men äfven af en mera tillfällig sammanslutning,
hvilken sistnämnda då uteslutande eller till hufvudsaklig
del tillkommit i syfte att å arbetarnes vägnar ingå aftalet ifråga.
På arbetsgifvaresidan åter kan den aftalsslutande parten vara än
en enda arbetsgifvare — hvilken ju alltid, i motsats mot enskilda
arbetare hvar för sig, kan fastställa generella regler samt
för sin egen del åtaga sig ansvara för, att desamma komma att
tillämpas på de arbetare, som äro eller kunna blifva hos honom
anställda — än flera enskilda arbetsgifvare, än också en eller
flera organisationer af arbetsgifvare.

Något hinder förefinnes naturligtvis- ej för, att ett kollektivaftal
kan ingås endast muntligen, hvilket likväl mera sällan torde
förekomma. Yid förevarande undersökning har emellertid af helt
naturliga skäl hänsyn endast kunnat tagas till sådana kollektivaftal,
som förelegat skriftligt affattade.

Äfven med fasthållande af ofvan angifna allmänna grundlinjer,
för hvad som förstås med ett kollektivaftal i förevarande undersökning,
förekomma dock understundom, såsom i det följande med
en del exempel skall närmare påvisas, betydande svårigheter att
afgöra, huruvida en föreliggande handling verkligen innefattar
generella regler rörande förhållandet mellan arbetsgifvare och ar -

20

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

betare, eller verkligen är frukten af ett aftal, en öfverenskommelse
mellan åtminstone formellt jämställda parter, eller eljest uppfyller
alla fordringar för att kunna betecknas som kollektivaftal i
här angifna bemärkelse.

Till en början torde då böra framhållas den alldeles bestämda,
principiella skillnad, som förefinnes mellan ett kollektivaftal —
b vilket, som nämndt, alltid innehåller generella normer för arbetsförhållanden
— och ett arbetsaftal, hvilket senare innebär öfverenskommelse
mellan viss bestämd arbetare och viss bestämd arbetsgivare
om anställning och utförande af arbete. Väl utgöres ett
kollektivaftals hufvudsakliga innehåll i allmänhet af bestämmelser
om, hvad de personliga arbetsaftalen skola innehålla, men de föreskrifva
ej, att ett visst bestämdt eller visst slags arbete skall utföras
af vissa, individuellt bestämda arbetare, utan endast att,
om arbetare anställas för arbetes utförande, de i kollektivaftalet
gifna bestämmelserna i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.
Genom afsittande af ett kollektivaftal behöfver sålunda
hvarken arbetsgivare eller arbetare förpliktas att bereda någon
arbetstillfälle och utbetala arbetslön, resp. utföra arbete,
utan sker öfverenskommelse härom genom arbetsaftalet, vare sig
muntligen eller skriftligen.

Detta hindrar emellertid icke, att genom ett kollektivaftal,
vid sidan af andra förpliktelser, en arbetareorganisation kan påtaga
sig skyldighet att leverera arbetskraft och en arbetsgivare
garantera vissa arbetare företrädes- eller ensamrätt till arbete vid
hans företag. Härpå erbjuda bl. a. kollektivaftalen inom stufverirörelsen
flerfaldiga exempel. Bland dessa må anföras följande
klausul ur ett aftal mellan Malmö stufveriaktiebolag samt Lossoch
lastningsarbetarefackföreningen därstädes:

»Transportarbetareförbundets malmöafdelning förbinder sig att såsom ordinarie
arbetare ställa till stufveribolagets förfogande tvåhundrafemtio af befälet godkända
män, å hvilka namnförteckning aflämnas till bolagets kontor. Då större arbetsstyrka
erfordras, har afdelningen i första hand att tillhandahålla extra arbetare i
tillräckligt antal, men brister afdelningen tillfälligtvis härutinnan, äger stufveribolaget
att själft, utan hänsyn till den ena eller andra arbetarorganisationen, anskaifa
behöflig arbetskraft.»

Ehuru till synes likartadt med nyssnämnda slag af aftal, är
det kollektiva arbetsaftalet (gruppackordet) till sin natur helt
skildt från kollektivaftalet. Med ett kollektivt arbetsaftal afses,
att ett företag öfverenskommer med ett lag arbetare om dess anställning
i och för utförandet af ett visst bestämdt arbete mot en
ersättning, som fastställes endast för detta arbetes utförande, ej
för verkställande af visst slags arbete i allmänhet. Det afser sålunda
icke att bestämma generella regler för arbetsvillkoren, oaf -

KOLLEKTIVAFTALETS BEGREPP.

21

sedt om arbete utföres eller ej, och är att betrakta som arbetsbeting,
icke som kollektivaftal.1

Enär kollektivaftalet ännu icke är något utbildadt rättsinstitut
utan en hittills af lagstiftning och lagskipning oberoende frivillig
öfverenskommelse,2 hvars affattning det står i parternas eget skön att
efter omständigheterna själfva bestämma, samt då, enligt hvad ofvan
blifvit anmärkt, arbetsgifvare och arbetare själfva icke alltid hafva
klart för sig, hvad som förstås med ett kollektivaftal, är det tämligen
naturligt, att vederbörande parter ofta ej vidare bekymrat sig
om formerna vid öfverenskommelsens uppgörande. Uppenbart är
ju äfven, att parterna i en del fall sakna nödiga kvalifikationer
för aftalens rationella affattande, och att formuleringen därför ofta
blifvit skäligen bristfällig. Emellanåt synas rena tillfälligheter
hafva spelat in vid bestämmande af de former, hvarunder aftalet
affattats. Ofta saknas underskrifter helt och hållet, och tämligen
vanligt är, äfven beträffande i öfrigt mycket omsorgsfullt utarbetade
kollektivaftal, att personer underskrifvit aftalen utan att uppgifva,
i hvilken egenskap detta skett.3

En gifven följd af nu anmärkta förhållanden är, att uti en
mängd fäll, då en föreliggande handling för öfrigt bär alla kriterier
på att vara ett kollektivaftal, det måste ställa sig vanskligt
att afgöra, huruvida den verkligen tillkommit genom en formlig
öfverenskommelse, och att sålunda ett verkligt aftal blifvit
träffadt. Följande exempel äro i det fallet särdeles belysande.

Så snart ett företag nått en viss omfattning, följer däraf med
nödvändighet, att arbetsvillkoren blifva likartade för stora grupper
af företagets arbetare. Dessa villkor fastställas då vanligen i en
arbetsordning, och lönesatserna sammanföras i särskilda listor.
Dylika af vederbörande förvaltning fastställda prislistor eller löne -

1 Ett typiskt exempel på dessa slags uppgörelser äga vi i arbetsaftalen vid
statens järnvägsbyggnader. Enligt dessa utlämnas arbetena å en viss bansträcka till
ett arbetslag mot i aftalet med laget bestämd ersättning. Hvarje arbetsaftal underskrifves
å lagets vägnar af dess i samråd med arbetschefen utsedde förman, som skall
förete af laget utfärdad fullmakt. I aftalen finnas upptagna arbetskvantiteter, enhetspris,
tiden för arbetets fullbordande samt särskilda förbehåll och föreskrifter angående
de arbeten, som aftalet omfattar. Denna form för arbetsaftal infördes vid
statens järnvägsbyggnader år 1903. Under perioden 1888—1903 utlämnades arbetet
till arbetsförmännen på med dessa uppgjorda villkor, hvarefter förmännen samlade
ett lag för att utföra arbetet. Laget betalades sedan af förmännen, hvilka sålunda
voro entreprenörer., Detta entreprenadsystem åter hade i sin ordning framvuxit ur
aftal med arbetslag af ungefär liknande beskaffenhet som de sedan 1903 gällande.

Då det kollektiva arbetsaftalet sålunda lätt öfvergår till entreprenadsystem,
framgår däraf ytterligare, att det är en företeelse af annan natur än kollektivaftalet.

2 Sedan detta skrefs, hafva Svenska typografförbundet och andra arbetareorganisationer
blifvit instämda inför domstol och ålagda ingå i svaromål på grund af påstådt
brytande af kollektivaftal.

3 Härvid måste dock anmärkas, att fullständiga underskrifter kunna hafva funnits
å originalexemplaren, ehuru de utelämnats i de afskrifter af aftalen, hvilka insändts
till Kommerskollegium.

22

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

stater, som sedan gammalt förekommit inom bruksdriften samt vid
sågverk, järnvägar m. fl. företag, uppställas ofta fortfarande i
samma form, som tidigare skett, utan att underskrifvas af delegerade
för arbetarne eller deras organisationer, äfven om arbetarne
numera varit medverkande och medbestämmande vid deras uppgörande.
I sådant fall äro dylika prislistor och lönestater, eller
hvad de än må kallas, gifvetvis att jämställa med vanliga
kollektivaftal; fastställas de däremot af arbetsgifvaren ensam, vare
sig med eller utan arbetarnes föregående hörande, äro de icke att
betrakta som kollektivaftal och fälla sålunda utanför ramen för
denna undersökning.

A andra sidan kan en fackförening — såsom ofta skett inom
stufverirörelsen — upprätta eu lista öfver de priser, till hvilka
dess medlemmar äro villiga att utföra arbete. Äfven i sådant fall
kan ett kollektivaftal icke anses föreligga, med mindre den ifrågavarande
prislistan tillkommit efter underhandlingar, därvid enighet
nåtts, eller tillämpas enligt öfverenskommelse, träffad mellan
fackföreningen och den eller de personer, som använda fackföreningens
medlemmar vid sina arbeten.

Icke heller är det alltid fallet, att kollektivaftalet föreligger
såsom en särskild handling för sig. Till kollektivaftal torde dock äfven
böra hänföras en arbetsgifvares biträdande, helt eller delvis, af en
fackförenings skriftliga förslag till reglering af arbetsvillkoren e.
dyl., hvilket i sistnämnda fall af fackföreningen tagits för godt —
en aftalsform, som allmänt användes t. ex. inom gjutarefacket (se
del II, s. 283) — äfvensom protokoll öfver förhandlingar mellan arbetsgivare
och arbetare, hvari angifves, att man öfverenskommit om
vissa regler eller villkor att för framtiden tillämpas uti deras ömsesidiga
förhållanden (se del II, ss. 469 ff.).

Understundom har det ock händt, att man afsiktligt velat
undvika att gifva en öfverenskommelse formen af kollektivaftal,
men att densamma med hänsyn till såväl sättet för sin tillkomst
som sitt innehåll måste betraktas som ett sådant. Sålunda har
t. ex. arbetsgifvaren vid ett stort sågverk i vederbörlig ordning
med representanter för arbetarne förhandlat och träffat öfverenskommelse
om prislista och allmänna bestämmelser, hvaruti bland annat
uttryckligen föreskrivits ömsesidig uppsägningsrätt beträffande de
an gina villkoren, men har han i ofvan anförda syfte genomdrifvit
sin fordran att ensam underteckna aktstycket. Att här föreligger
en öfverenskommelse, som på intet sätt i realiteten skiljer sig
från andra kollektivaftal, torde dock vara påtagligt.

.Däremot kunna af offentlig myndighet fastställda prislistor
och andra arbetstaxor med samma normerande verkan som kollektivaftal
icke betraktas som sådana aftal, enär de sakna karaktären

KOLLEKTIVÅFTALETS BEGREPP.

no

16

af eu ömsesidig öfverenskommelse.1 Af särskildt intresse äro härvidlag
de af resp. myndigheter för i statens tjänst anställda arbetare
och med dem jämställd personal utfärdade lönebestämmelser.
Som exempel å sådana, förefintliga år 1907, kunna nämnas
Kungl. telegrafstyrelsens skrifvelse till samtliga linje direktörer
den 15 augusti 1906 angående de vid telegrafverkets linjedistrikt
anställda arbetares antagning och aflöning m. m. samt Kungl. järnvägsstyrelsens
cirkulär angående lönereglering för viss extra personal
vid statens järnvägar den 1 september 1906. Dessa bestämmelser
hafva visserligen uppgjorts först efter personalens hörande,
men synas ändock icke böra betraktas som kollektivaftal i egentlig
mening och hafva därför ej såsom sådana medtagits i förevarande
undersökning.

Såsom i den föregående framställningen erinrats, afser denna
undersökning endast kollektivaftal mellan arbetsgivare och arbetare,
och sålunda icke kollektiva öfverenskommelser mellan arbetsgivare
eller arbetare inbördes. Gränsfall kunna dock förekomma)
då det äfven ur denna synpunkt kan vara tvifvel underkastadt,
till hvilken kategori ett aftal skall hänföras. Så t. ex. finnas kollektivaftal
mellan skutskeppare och tegelbruk, mellan smärre åkeriidkare,
som själfva utföra sina körslor, å ena sidan, och byggmästare
å den andra, mellan sågverksbolag och en sammanslutning af enskilda
personer, som äga häst och fordon, och hvilka åtaga sig skogsafverkningsarbete
o. s. v. Skillnaden mellan dessa aftal och aftal
med arbetare, som hålla sig med för arbetet erforderliga verktyg,
är reellt sedt ganska ringa och torde snarast bero därpå, huruvida
själfva kroppsarbetet eller de tillhandahållna hästarna, fordonen,
skutorna o. s. v. spela den större rollen vid fullgörandet af de personliga
aftal, som kunna upprättas på grundval af det träffade
kollektivaftalet. Denna fråga sammanhänger med svårigheten att
uppdraga bestämda gränser för, hvad som menas med kroppsarbetare,
då ju denna samhällsklass med nästan omärkliga variationer
öfvergår i andra samhällslager. Det låter sig därför ej heller göra
att gifva en bestämd definition, efter hvilken de nu åsyftade koliektivaftalen
skola klassificeras, utan måste hvarje fall bedömas för
sig. Emellertid har det synts riktigast, att de nyss anförda kollektivaftalen,
och med dem likartade, medtagits uti denna undersökning.

1 Vid förevarande undersökning har ett undantag gjorts från denna regel i fråga
om en för hamnarbetet i Ahus gällande taxa, hvilken lär hafva framgått efter underhandlingar
mellan vederbörande hamnstyrelse och fackförening, och uti hvilken bl. a.
föreskrifvits ömsesidig uppsägningsrätt. Taxan har emellertid. i sista, hand
fastställts af Kungl. Maj:ts befallningshafvande (som äfven fastställt fackföreningens
‘= dragarelagets stadgar).

24

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Materialets

bearbetande.

Att arbetsgivare och arbetare icke äro från hvarandra skarpt
afgränsade kategorier framgår ännu tydiigare af det förhållandet,
att samma personer eller korporationer kunna uppträda än som
arbetsgivare och än som arbetare. Sålunda hafva Stockholms ölutkörare
genom sin förening träffat aftal dels, såsom arbetstagare,
med bryggareföreningen och dels, såsom själfva arbetsgivare, med
ölutkörarebiträdenas fackförening; en stadsbudsförening har slutit
kollektivaftal med stadsbudens extra arbetare, ett tullpackhuslag
med extra packhusarbetare o. s. v. Jämväl sådana aftal hafva helt
naturligt här medräknats.

Slutligen torde äfven böra påpekas, att »arbetare» här fattats uti en
mera vidsträckt bemärkelse och icke alltid begränsats till rena yrkeseller
kroppsarbetare. Sålunda hafva till kollektivaftal mellan arbetsgivare
och arbetare äfven räknats sådana aftal som t. ex. vissa
överenskommelser mellan vederbörande järnvägsförvaltning samt
kontorspersonal och stationsföreståndare m. fl. (jfr del II ss. 469 ff.).

Af hvad ofvan anförts, torde med all önskvärd tydlighet framgå,
att kollektivaftalet är ett institut, stadt under tillväxt. Nya former
framträda alltjämt, och en definition kan svårligen gifvas, som
fullkomligt täcker alla förekommande fall. Såsom framgår af den
föregående framställningen förstås emellertid i förevarande utredning
med kollektivaftal skriftligen fastslagna generella
regler med afseende å löne- och andra arbetsvillkor eller
öfver hufvud taget förhållandet mellan arbetsgifvare
och arbetare, hvilka regler vid granskning af föreliggande
handlingar befunnits vara resultat af överenskommelser
mellan å ena sidan en arbetsgifvare, ett flertal arbetsgifvare
eller en eller flera arbetsgivareorganisationer
och å den andra sidan ett flertal arbetare, sammanslutna
eller icke sammanslutna till en eller flera organisationer.

Sedan på ofvan angifvet sätt en begränsning af materialet
blifvit verkställd, har hvarje kollektivaftals hufvudsakliga innehåll
excerperats på ett räknekort, å hvilket äfven införts anteckningom
antalet af ifrågavarande aftal berörda arbetsgifvare och
arbetare.

Det vid materialets sammanställande använda räknekortet
återgifves å nästa sida.

Vid den därpå följande bearbetningen och klassificeringen af
materialet gällde det närmast att afgöra, huruvida denna borde
ske efter de af kollektivaftal berörda arbetarn es yrken eller efter
de näringsgrenar, till hvilka de af aftalen berörda företagen
hörde. För den förra indelningsgrunden talade bland annat den
omständigheten, att en stor del kollektivaftal äro träffade för

MATERIALETS BEARBETANDE.

25

.Parter:

a. Öfvertid. b.
Nattarbete, c.
Sön- och helgdagsarbete.

Arbetstid.

Stycklön,

Tidlön.

Fack.

Atiöningsdai

Fridagar.

(Framsida.)

. 19...a.-g:.................. a: .

Förenings tvång
och förenings-rätt.

Tvisters

biläggande.

a. Olycksfalls-ersättning. b.
Sjukunderstöd
m. m.

Lärlings-

bestämmelser.

Underskrifter, i

Uppsägningstid.

Giltighets- och
uppsägningstid.

.....................

Anmärkningar.

(Baksida.)

yrJcen, såsom t. ex. för järnarbetare, målare, murare, tunnbindare,
maskinister o. s. v. och icke för samtliga arbetare på en eller flera
arbetsplatser. Huruvida kollektivaftal träffats för vissa arbetsplatser
i sin helhet eller för skilda, bestämda yrkesgrupper,
har emellertid i hög grad varit beroende på såväl arbetsgifvaresammanslutningarnas
som fackföreningsrörelsens organisationsformer,
hvilka senare i synnerhet, som bekant, äro särdeles
växlande. Yissa fackförbund, såsom målarnes, maskinisternas, varuutkörarnes
m. fl., omfatta sålunda endast ett strängt afgränsadt yrke;
andra förbund åter, såsom t. ex. sågverksarbetarnes, trämasse- och
pappersarbetarnes m. fl., upptaga samtliga arbetare inom bran -

20

KOLLEKTIVAFTALIiT X SVERIGE.

schen; en tredje grupp, t. ex. Svenska järn- och metallarbetareförbundet,
medtager än samtliga arbetarekategorier på en arbetsplats,
än endast ett särskildt yrke på en annan arbetsplats.
Slutligen har Svenska arbetareförbundet och äfven en del s. k.
fackförbund (t. ex. Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet)
i samma föreningar sammanfört arbetare, tillhörande både olika
yrken och olika industrier. Härtill kommer jämväl, att gränserna
mellan fackförbunden icke äro bestämda, utan samma arbetarekategori
kan vara organiserad i olika förbund. Denna brist på system
har naturligtvis återspeglats i en mängd aftal, hvilka vanligen
ej heller, som ofvan nämnts, alltid bestämdt framhålla, hvilka
arbetarekategorier i dem afses. Det enda, som i detta hänseende med
bestämdhet framgår af kollektivaftalen, är i regel, hvilka arbetsplatser
desamma omfatta. Under sådana förhållanden har en
klassificering af kollektivaftalen efter arbetarnes yrken, hvilken eljest
ur flera synpunkter skulle hafva varit önsklig, icke varit möjlig att
åstadkomma. Endast inom en näringsgrupp, nämligen byggnadsverksamheten,
har arbetarnes yrke lagts till grund för klassificeringen
af det skäl, att i denna bransch aftal systematiskt trätfats för
hvarje yrke särskildt och de olika yrkenas aftal varit helt olika
till affattning och innehåll.

Fördelning I öfrigt har som regel den näringsgren, ifrågavarande

samheuns tillhör, lagts till grund vid klassificeringen, och har

art. därvid hufvudsakligen följts samma indelning af företagen efter
verksamhetens art som i föregående publikationer från Kommerskollegi
afdelning för arbetsstatistik.1 Afvikelser hafva
dock i vissa fall måst äga rum. Så t. ex. har gruppen
»annan brytnings- och upptagningsindustri» utelämnats och
under denna grupp hörande företag sammanförts med motsvarande
företag för förädling af råvaran, emedan upptagning och
bearbetning af råvaran, som i regel bedrifvas af samma företag,
härvid ej kunnat åtskiljas. Likaså har tillverkning och uppsättning
af kakelugnar ej kunnat särskiljas, ej heller tapetserare- och
sadelmakareverkstäder. Slutligen har tillkommit en ny grupp,
»Allmänna arbeten», omfattande kommunala byggnadsarbeten, belysning,
vattenledning, renhållningsverk och elektriska kraftstationer,
då densamma på grund af sin säregna natur vid en undersökning
som den förevarande särskildt borde komma till synes o. s. v.

Vidare hafva vissa näringsgrenar uppdelats efter rörelsens
karaktär af fabriksdrift eller handtverksmässig tillverkning. Inom
snickeriindustrien har sålunda skilts mellan snickeri- och möbelfabriker
å ena sidan, snickeri- och möbel verkstäder å den andra,
inom skoindustrien mellan skofabriker och skomakeriverkstä.der.

Se t. ex. Arbetsstatistik C: 1, Olycksfall i arbete år 1906, ss. 35—36.

MATERIALETS BEARBETANDE.

27

Denna åtskillnad har dock icke i hvarje fall kunnat strängt genomföras,
enär det understundom inträffat, att ortsaftal för handtverket
kunnat omfatta äfven smärre fabriker och å andra sidan
ett ortsaftal afsedt för fabriker kunnat sträcka sig till företag,
som vanligen anses tillhöra handtverket. Inom de näringsgrenar,
där endast helt få aftal af det ena eller andra slaget förefunnits,
har någon uppdelning efter fabriker och handtverk i regel icke
gjorts. Likväl har i de flesta texttabeller denna indelningsgrund
tillämpats för samtliga näringsgrenar inom fabriksindustri och
handtverk, hvarvid hvarje näringsgren i sin helhet räknats vare
sig till fabriksgruppen eller till handtverksgruppen, allt efter den
ena eller andra driftsformens hufvudsakliga förekomst inom
näringsgrenen ifråga.1 Denna mera summariska uppdelning torde ock
få anses vara fullt tillfyllest för belysande af de olika aftalstyperna.

I tabellerna 1—3, som behandla kollektivaftalets utbred- Arbetarening,
hafva de anläggningar, som omfatta flera själfständiga och olik- ^e/nin"
artade tillverkningar, såsom t. ex. sågverksrörelse och tegelbruk, olika
stenkolsbrytning och lergodstillverkning, med hänsyn till de syssel- nä ringssatta
arbetarnes antal uppdelats på resp. näringsgrenar. De arbetare,
som användas för hela rörelsen gemensamt, men icke tillhöra
någon bestämd tillverkning, såsom maskinister, reparatörer,
transportarbetare m. fl., hafva därvid förts till den näringsgren,
hvilken den hufvudsakliga tillverkningen ansetts tillhöra. I de
fall, där de olika tillverkningarna varit att betrakta såsom led
i samma produktionsprocess, såsom vid gjuterier och mekaniska
verkstäder, trämassefäbriker och pappersbruk, har däremot nyss
beskrifna uppdelning af arbetsstyrkan icke verkställts, utan företaget
i sin helhet hänförts till den näringsgren, som det med hänsyn
till arbetareantalet kunnat anses hufvudsakligen tillhöra.

I tabellerna 4—21, som belysa kollektivaftalens innehåll,
hafva däremot aftalen lagts till grund, och hvarje aftal med
därunder hörande arbetare behandlats såsom en enhet, hvadan
sålunda i dessa tabeller någon uppdelning af samma aftal och
dess arbetareantal på flera olika af detsamma berörda näringsgrenar
ej kunnat ifrågakomma. Aftal, som omfattat företag med flera olika
slags tillverkningar, hafva härvid förts till den näringsgren, under
hvilken vid anläggningarna ifråga det största antalet arbetare
kunnat räknas. Detta i och för sig nödvändiga förfaringssätt har
emellertid haft till följd, att i nämnda tabeller 4—21 vissa nä 1

Till handtverket hafva sålunda här hänförts: bagerier och konditorier, slakterier
och charkuterier, repslagerier, hattmakerier och hattfabriker, skrädderier och
sömnadsfabriker, skomakeriverkstäder, buntmakerier, träskoverkstäder, barberare och
perukmakare, sadelmakare- och tapetserareverkstäder, snickeri- och möbelverkstäder,
korgmakerier och korgfabriker, tunnbinderier, bokbinderier och kartongfabriker m. fl.,
smides-, reparations- och hofslageriverkstäder, bleck-, plåt- och kopparslagerier, vagnmakerier
samt urmakerier.

28

KOLLEIvTIVAFTALET I SVERIGE.

ringsgrenar icke kommit till synes eller ock kommit att framstå
med mindre antal af kollektivaftal berörda arbetare, andra åter
med större arbetareantal än uti de föregående bnfvudtabellerna
1—3, uti hvilka, på sätt nyss nämnts, en mera detaljerad uppdelning
af arbetarne på olika näringsgrenar kunnat äga ruin. Uti
nu ifrågavarande tabeller 4—21 har sålunda t. ex., enär aftalen
vid stenkolsgrufvorna jämväl omfattat sten- och lergodsindustrien,
den senare tillverkningen icke kommit till synes, liksom ej heller
af dem framgår, att riksaftalet för de mekaniska verkstäderna
jämväl omfattar skeppsvarf och båtbyggerier, vagnfabriker m. m.

I de fall åter, då skilda aftal förefunnits för de olika tillverkningarna
vid ett företag, har helt naturligt en uppdelning af
arbetareantalet vid anläggningen ifråga på resp. näringsgrenar
äfven i tabellerna 4—21 verkställts.

Påpekas bör slutligen, att i de fall, då kollektivaftalen innehållit
skilda bestämmelser för olika grupper af arbetare, aftalen tabellerats
efter de bestämmelser, som gällt för hufvudgruppen af arbetare,
d. v. s. den talrikaste eller för produktionen mest betydelsefulla.
Arbetsgif- Med arbetsgivare afses i förevarande undersökning i allo-re^et
i män*ie^ företag med själfständig teknisk ledning. Sålunda har
förevaran- ^ ex- hvart och ett af de olika sockerbruk, som träffat aftal, oafd^iknV!,
er'' se<^ 0111 ^ förvärfvats Svenska sockerfabriksaktiebolaget
eller ej, räknats såsom en arbetsgivare. Från denna regel hafva
dock en del undantag måst göras, såsom inom stenhuggeriindustrien
och grufdriften, där hvarje stenbrott eller grufva icke kunnat
upptagas såsom särskild arbetsgivare, samt inom byggnadsverksamheten,
där byggmästarne, ej byggnadsföretagen, räknats
som arbetsgivare. I några få fäll har ett fastställande
af arbetsgifvareantalet varit omöjligt, såsom då arbetarne
i lag utfört arbete åt samtliga exportörer eller importörer i eu
hamn eller åt medlemmar i en förening. I dessa fall, som dock
icke uppgå till något större antal, liar »hamnen» eller föreningen upptagits
såsom arbetsgifvare. Inom handtverket hafva de mästare, som
sjulfva deltaga i arbetet, icke medräknats bland arbetarne, äfvensom de
s. k. själfförsörjare, som underskrifvit kollektivaftal, upptagits vid beräkningen
af arbetsgifvareantalet. Häraf förklaras, att antalet arbetsgifvare
för några orter kommit att öfverstiga antalet arbetare.

Materialets Hvad materialets beskaffenhet och tillförlitligheten af de reeskaffenhet.
SULltat, som kunna erhållas ur detsamma, beträffar, torde först böra
framhållas att, såsom ofvan påpekats, den samling af kollektivaftal,
på hvilken undersökningen grundar sig, bör kunna anses såsom
synnerligen fullständig. I den mån afskrifterna verkställts utom
Kollegium föreligger emellertid den möjligheten, att felaktigheter
insmugit sig vid själfva afskrifningen och sedermera icke kunnat

MATEKIALETS BESKAFFENHET.

29

upptäckas. En annan felkälla utgör kollektivaftalens ofta bristfälliga
och otydliga formulering, som ej sällan medfört afsevärda
svårigheter vid deras bearbetande.

Uppgifterna rörande antalet af de olika kollektivaftalen berörda
arbetsgivare hafva i stort sedt visat sig tillfredsställande,
ehuru de gifvetvis äro mindre tillförlitliga för ortsaftalen (se ofvan
ss. 14 ff.) än för öfriga aftal. Särskildt för kollektivaftal inom byggnadsverksamheten
och handeln samt åkeri- och stufverirörelserna
har det, på grunder, som ofvan (s. 17) angifvits, icke varit möjligt
att erhålla exakta upplysningar om ifrågavarande arbetsgifvareantal.
I synnerhet beträffande kollektivaftal för större orter har
på frågan om antalet af kollektivaftalen berörda arbetsgifvare i
icke få fall endast erhållits det svar, att aftalet ifråga omfattar
»samtliga (eller stora flertalet) arbetsgifvare inom branschen på
orten». Det har då gällt att genom vidare förfrågningar antingen
direkt från uppgiftslämnarne eller genom Kommerskollegii ombud
i orterna söka införskaffa ytterligare upplysningar. Nöjaktiga
sådana hafva också ofta kunnat på detta sätt erhållas. Eör de
återstående orterna har med tillhjälp af Sveriges handelskalender,
läns- och ortskalendrar, telefonkataloger o. dyl. antalet arbetsgifvare
inom branschen ifråga beräknats samt antalet af kollektivaftal
berörda arbetsgifvare därefter uppskattats med ledning af
nyssnämnda fackföreningsuppgifter och med ungefärlig kännedom om
arbetareorganisationens omfattning inom branschen.

I tabellerna 1 och 2 har antalet af kollektivaftalen berörda
arbetsgifvare medtagits vid tabelleringen, i öfriga tabeller har
arbetsgifvareantalet utelämnats. Orsaken härtill är att, då
hvarje arbetsgifvare ofta träffat flera aftal med sina arbetare, och
dessa aftal ej sällan innehålla från hvarandra afvikande bestämmelser,
ett angifvande af antalet af aftalens olika bestämmelser
berörda arbetsgifvare skulle medfört en mängd oundvikliga dubbelräkningar.
Härtill kommer, att ett aftals omfattning och betydelse
bäst mätes af antalet af detsamma berörda arbetare, och sålunda angifvandet
af arbetsgifvareantalet i de tabeller, som behandla kollektivaftalens
innehåll, icke varit oundgängligt. Däremot hafva i texten
alltid angifvits slutsummorna för hela antalet arbetsgifvare, berörda
af det ena eller andra slaget af kollektivaftalens bestämmelser.

Uppgifterna om antalet af kollektivaftalen berörda arbetare
äro likaledes inom byggnadsverksamheten, handeln samt åkeri- och
stufverirörelserna icke fullt exakta, hvilket torde framgå af det
ofvan å s. 17 beskrifna sättet för deras erhållande.

De af fackföreningarne lämnade uppgifter om antalet arbetsgifvare
och arbetare inom dessa näringsgrenar kunna nämligen,
trots det de underkastats en omsorgsfull granskning och i erforderliga
fall reviderats, i de flesta fall icke betraktas annat än som

30

KOLLEKTIVAFTALET X SVERIGE.

approximativa, hvilket äfven af ett flertal fackföreningar uttryckligen
betonats. Äfven om dessa uppgifter sålunda icke kunna
anses vara annat än tillnärmelsevis riktiga, torde de dock vara af
ett visst värde och hafva såsom varande de enda, som öfver hufvud
taget vid en undersökning som den förevarande kunnat åstadkommas,
måst tagas för goda. I hufvudtabellerna 1 och 2 hafva
de emellertid för att angifva, att de icke äro alldeles tillförlitliga,
återgifvits med medimvala siffror.

Såsom af de i det föregående aftryckta blanketterna framgår,
afse uppgifterna för grufdriften, fabriksindustrien och handtverket
ni. fl. arbetsområden arbetareantalet vid normal drift, under det
att för en del andra näringsgrenar, såsom byggnadsverksamhet,
kommunala arbeten, stufverirörelsen m. fl., där säsongarbetet spelar
en större roll, uppgifter begärts om antalet sysselsatta arbetare
vid tvänne i blanketten angifna tidpunkter, hvilka i allmänhet
torde få anses motsvara hög, resp. låg säsong. Uti tabellsammanställningarna
hafva emellertid för samtliga säsongyrken införts
uppgifterna om arbetareantalet vid hög säsong. Härigenom hafva
visserligen för en del yrken större eller mindre dubbelräkningar
af arbetare ägt rum, hvilket för öfrigt måst blifva fallet äfven
med afseende å arbetarne inom vissa grenar af fabriksindustrien,
exempelvis tegel- och sockertillverkning, hvilka endast under en
större eller mindre del af året drifvas med full arbetsstyrka, till
följd hvaraf en mängd arbetare under årets lopp nödgas öfvergå
från ett arbetsområde till ett annat. En dylik öfvergång torde
dock i allmänhet endast förekomma med afseende å grofärbetare
och andra ej särskildt yrkesutbildade arbetare. Inom de speciell
yrkesutbildning kräfvande facken, t. ex. större delen af byggnadsyrkena,
torde det däremot höra till undantagen, att en arbetare
under den döda säsongen söker sig in i ett annat yrke än det,
hvari han erhållit sin utbildning. Ifrågavarande dubbelräkningar
samt framför allt de dubbelräkningar, som inom de ofvan särskildt
framhållna näringsgrenarna ägt rum och hvilka, såsom blifvit påvisadt,
icke kunnat undvikas, torde för öfrigt i stort sedt uppvägas däraf,
att det af fackföreningarna uppgifna arbetareantalet, som nämn dt,
oftast icke omfattar samtliga af kollektivaftal berörda arbetare.

Till slut bör framhållas, att uppgifter om hela antalet arbetsgivare
och arbetare inom olika näringsgrenar hafva hämtats ur
befintliga officiella statistiska publikationer på sätt, som i hvarje
fall särskildt angifves. Följande erinringar om, huru därvid förfarits,
torde dock redan i detta sammanhang böra lämnas.

De i tab. 2 samt i kapitlet om kollektivaftalets utbredning i
Sverige meddelade uppgifterna om hela antalet arbetsgifvare och
arbetare inom olika näringsgrenar äro, med undantag af antalet
tryckerier och typografer, antalet enskilda järnvägar och deras

MATERIALETS BESKAFFENHET.

31

personal samt antalet maskinister, sjömän och eldare,1 hämtade ur
det för Kommerskollegii årliga statistik öfver bergshandteringen
och fabriksindustrien för år 1907 inkomna materialet.

Kommerskollegii berättelser om bergshandtering samt fabriker
och handtverk 2 äro emellertid för ifrågavarande ändamål icke tillfyllest.
Dels uppdelas nämligen därstädes hvarje arbetsplats på
ett så stort antal »fabriker», som motsvarar de olika slagen af där
förekommande tillverkningar, och dels fördelas företagen på fabriker
och handtverk hufvudsakligen efter tillverkningens storlek, så att
företag, hvilkas årsproduktion öfverstiger en viss, för olika näringsgrenar
växlande storlek, hänföras till fabriksindustrien, men företag
med mindre årstillverkning till handtverket, I det föregående
har redan utvecklats, huru vid förhandenvarande undersökning s.
k. sammansatta företag icke uppdelats på olika näringsgrenar, för
så vidt de olika tillverkningarna kunnat anses utgöra ett led i
samma produktionsprocess, samt huru de olika företagen inom samma
industri och yrke antingen icke fördelats på fabriksindustri och
handtverk eller också, när en sådan fördelning ägt rum, denna skett
efter andra grunder än i Kommerskollegii statistik öfver fabriker
och handtverk. Då vidare af orsaker, som nedan utvecklas, Kommerskollegii
statistik öfver handtverket icke är användbar för här
ifrågavarande ändamål, hafva uppgifterna i Kollegii föreliggande
berättelser öfver bergshandtering, fabriker och handtverk icke utan
stora olägenheter kunnat användas för jämförelser med de vid förevarande
undersökning erhållna resultat.

Inom Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik bearbetas
emellertid för den af afdelningen utgifna årliga statistiken öfver
olycksfall i arbete 3 de till Kollegii afdelning för näringsstatistik
ingående primäruppgifterna till bergs- och fabriksstatistiken på
sådant sätt, att i regel hvarje industriell anläggning uppföres endast
såsom ett företag, och s. k. sammansatta företag hänföras till
den näringsgren, som de med hänsyn till arbetareantalet och produktionens
art kunna anses hufvudsakligen tillhöra.

Vidare har i olycksfallsstatistiken gränsen mellan fabriker och
handtverk dragits så, att samtliga företag, hvilka i medeltal under
driftsperioden sysselsatt minst fem arbetare, samt dessutom, oafsedt
arbetareantalet, hvarje företag, hvari motor eller ångpanna
kommit till användning, hänförts till fabriksindustrien. Företag, som
enligt de angifna gränserna äro att hänföra till handtverk, hafva
där icke medräknats, utan afse olycksfallsstatistikens uppgifter om

1 Uppgifterna om tryckeriindustrien hafva införskaffats direkt från arbetsgifvarne,
nppgifterna om de enskilda järnvägarnes personal hafva erhållits från Kungl.
"järnvägsstyrelsens statistiska kontor (se nedan s. 77) och nppgifterna om sjöfolket
ur Kommerskollegii berättelse om sjöfarten för år 1907 (Bidrag till Sveriges officiella
statistik E) Sjöfart, årg. 1907. Stockholm 1909.)

2 Bidrag till Sveriges officiella statistik 0) Bergshandtering, årg. 1907, Stockholm
1908 och D) Fabriker och handtverk, årg. 1907. Stockholm 1909.

3 Arbetsstatistik C: 2, Olycksfall i arbete år 1907 (under utarbetning).

32

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

hela antalet arbetsgivare och arbetare inom olika näringsgrenar
sålunda endast bergshandteringen och fabriksindustrien.

Såsom af det föregående framgår, har det näringsstatistiska
primärmaterialet genom nyssnämnda sammanställningar för här
förevarande undersökning blifvit mera användbart, ehuru uppdelningen
af s. k. sammansatta företag fortfarande ej är fullt densamma.
Att fastställa hvilken tillverkning skall anses vara hufvudtillverkningen
vid ett företag möter emellertid ej sällan vissa svårigheter,
och sålunda kunna olika grunder hafva tillämpats vid afgörandet
af frågan om företagets hänförande till den ena eller andra näringsgrenen.
Dessutom har en del företag — förmodligen dock endast
ett ringa antal inom hvarje näringsgren — som enligt den i
förhandenvarande undersökning gjorda fördelningen på fabriker
och handtverk skulle hafva förts till fabriksindustrien, icke upptagits
i olycksfallsstatistiken, utan ansetts tillhöra handtverket.
Detta oaktadt torde olycksfallsstatistiken och denna undersöknings
uppgifter om antalet arbetsgivare och arbetare inom grufdrift och
fabriksindustri i det stora hela få anses i allt väsentligt jämförbara.

Olycksfallsstatistiken meddelar emellertid endast rikssummor
för hela antalet arbetsgivare och arbetare inom hvarje särskild
gren af bergshandtering och fabriksdrift och fördelar sålunda icke
vare sig arbetsgivare- eller arbetareantalet på olika orter och
landsdelar. Vid undersökningen af kollektivaftalets utbredning
inom saväl olika landsdelar som inom olika näringsgrenar och
smärre fabriksklasser hafva olycksfallsstatistikens uppgifter därför
varit otillräckliga såsom jämförelsematerial. För vissa näringsgrenar
har redogörelsen i denna del också måst inskränkas till
uppgifter om antalet af kollektivaftal berörda arbetsgivare och
arbetare. För andra näringsgrenar åter, där handtverksmässig tillverkning
och sammansatta företag icke förefinnas eller i hvarje
fall endast utgöra obetydliga undantag, hafva arbetareantalsuppgifterna
i Kommerskollegii berättelser om bergshandtering och fabriker,
hvilka äro utförligt specificerade på olika orter, kunnat
användas, utan att de ofvan framhållna olägenheterna i afsevärd
mån beböft göra sig gällande. Samma resultat har understundom
kunnat uppnås genom att i denna redogörelse sammanföra
sådana tillverkningar, hvilka ofta bedrifvas gemensamt vid samma
företag, till en enda grupp, hvarigenom uppgifterna om arbetareantal
i bergs- och fabriksstatistiken samt i förhandenvarande
undersökning blifvit jämförbara.

Såväl dessa siffror ur Kommerskollegii berättelser om bergshandtering,
fabriker och handtverk som de ur olycksfallsstatistiken
hämtade hafva afrundats till jämna hundra-, femtio- eller tiotal,
och de procentsiffror, i hvilka förhållandet emellan ofvannämnda
siffror och öfriga i denna undersökning meddelade uttryckts, hafva
endast återgifvits i hela tal.

So

r. Kollektivaftalets utbredning i Sverige.

Enligt föreliggande material funnos vid 1908 års början i hela
riket sammanlagdt 1,971 gällande kollektivaftal.

Dessa aftal hade godkänts af omkring 9,600 arbetsgivare1, hos
Lvilka omkring 256,000 arbetare voro anställda.

Kollektivaftalens antal och omfattning inom olika hufvudgrup- Koiiektiraftaper
af näringsgrenar framgå af nedanstående tab. litt. A. ''"inom”*!!*» 8

Fördelningen af kollektivaftalen på olika hufvudgrupper af nä- näringsgrenar,
ringsgrenar är, som ofvanstående öfversikt utvisar, synnerligen

Tab. Litt. A. Kollektivaftalets utbredning inom olika hufvudgrupper
af näringsgrenar.

Hufvudgrupper af näringsgrenar.

Antal

kollektiv-

aftal.

Antal

af kollektiv-aftal berörda
arbetare.

Jordbruk och skogsbruk ..............

41

3.333

Grufdrift, fabriker och handtverk..........

1.376

164,983

Byggnadsverksamhet................

283

46,391

Allmänna arbeten.................

51

9,238

Handel och samfärdsel...............

253

32,005

Summa

2.004 2 * *

255.950

1 Denna siffra har erhållits genom att från den i tab. 1 gjorda hopsummeringen
af antalet inom olika näringsgrenar af kollektivaftal berörda arbetsgifvare borträkna
de arbetsgifvare, hvilka på ofvan (se s. 28) angifna grunder upptagits inom flera
näringsgrenar. I den mån nominativa uppgifter förelegat öfver arbetsgifvare, som
godkänt kollektivaftal, har en dylik reducering utan svårighet låtit sig göra. Inom
en del näringsgrenar, särskildt byggnadsverksamheten, hafva emellertid, såsom i inledningen
redan framhållits, sådana nominativa uppgifter icke kunnat erhållas, hvarför
antalet dnbbelräknade arbetsgifvare inom dessa näringsgrenar endast kunnat
approximativt beräknas. Denna beräkning har utförts på sådant sätt, att t. ex.
inom byggnadsverksamheten, som uppdelats efter arbetarnes olika yrken, och där
samma arbetsgifvare, försåvidt han träffat aftal med ilera yrkesgrupper, i tab. 1
blifvit upptagen inom hvart och ett af dessa yrken, endast det yrkes arbetsgifvare
medräknats, hvilket i tab. 1 angifvits hafva det största antalet af aftal berörda
arbetsgifvare på hvarje ort, under det att arbetsgifvarne inom öfriga hufvudyrken
inom byggnadsverksamheten (murare-, byggnadsträarbetare- och byggnadsgrofarbetareyrkena)
på orten icke medtagits.

Antalet dubbelräknade arbetsgifvare har efter sådana grunder kunnat uppskattas
till omkring 1,600. Minskas summan af aftal berörda arbetsgifvare inom olika
näringsgrenar enligt tab. 1, eller 11,241, med detta tal, erhålles i rundt tal 9,600.

2 33 kollektivaftal omfatta företag, som falla inom flera hufvudgrupper och

hafva sålunda dubbelräknats i summan.

3—082273. Kollektivaftal.

u

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Jordbruket
med binäringar.

ojämn. Under det att liufvudmassan kollektivaftal påträffas inom
grufdrift, fabriker och handtverk samt byggnadsverksamhet, d. v. s.
den egentliga industrien, återfinnes endast en mindre del inom gruppen
allmänna arbeten samt inom handel och samfärdsel och ett försvinnande
fåtal inom jordbruket och dess binäringar.

Bland det insamlade materialet förekomma sålunda endast 28
jordbruksaftal, omfattande 34 gårdar med sammanlagdt 1,734 arbeDet
egentliga ture, eller i medeltal Öl arbetare per gård. Det är alltså, förklarligt
jordbruket. nog.; företrädesvis vid större gårdar,som kollektivaftal träffats;ej heller
torde det vara troligt, att kollektivaftalet, åtminstone i sina nuvarande
former, kommer att vinna utbredning inom den stora, öfvervägande
delen åt det svenska jordbruket, där de små brukningsdelarne
äro förhärskande.

Emellertid finnas vidsträckta områden, hufvudsakligen slättbygderna
i Mälare- och Hjälmareprovinserna, Öster- och Västergötland
samt sydvästra och östra Skåne, där större egendomar mera talrikt
förekomma, och kollektivaftalet sålunda kan tänkas hafva förutsättningar
att komma till användning inom det egentliga jordbruket.
Med undantag af Skåne sakna dock dessa landsdelar fortfarande
så godt som fullständigt kollektivaftal inom jordbruket. Kollektivaftalet
har nämligen utgått från industrien och tillsvidare endast
vunnit utbredning inom jordbruket i den mån, som inflytandet från
industrien gjort sig gällande. Det är sålunda inom Malmöhus och
Kristianstads län, där industri- och jordbruksbefolkning stå i nära
beröring med hvarandra, som flertalet af kollektivaftal berörda gårdar,
eller 22, voro belägna, under det att återstående 12 gårdar,
spridda inom Uppsala, Kronobergs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,
Gäfleborgs och Västernorrlands län, samtliga ägas af företag,
hvilka vid sidan af jordbruket drifva industriell verksamhet.

Odlingen af trädgårdsprodukter till afsalu har på de senaste
åren nått en afsevärd omfattning, och handelsträdgårdar hafva uppstått
inom flera delar af landet, företrädesvis i närheten af de större
städerna. För 47 af dessa trädgårdar, belägna i grannskapet af
Stockholm, Linköping, Malmö, Lund och Hälsingborg, hafva kollektivaftal
träffats. Aftalen voro till antalet 5 och omfattade tillsam -

Trädgårds skötseln.

mans 223 arbetare.

Fisket bedrifves i vårt land dels som binäring hufvudsakligen
till jordbruket, dels såsom själfständigt yrke af en icke ringa del
af befolkningen. Inga kollektivaftal hafva emellertid påträffats inom
denna näringsgren. Fiskarne äga merendels själfva båt och
fiskredskap; vid det större fisket är besättningen vanligen delägare i
båten eller fartyget, och afkastningen delas efter andel. Dock förekommer
äfven, att någon af de i fisket deltagande äger fartyget och
vid afkastningens fördelning erhåller flera andelar än de öfriga, och

UTBREDNING INOM JORDBRUKET, SKOGSBRUKET OCH GRUFDRIFTEN. 35

med trawlfisket hafva rent kapitalistiska driftsformer vunnit insteg
äfven inom denna näringsgren. Med dessa undantag finnas emellertid
inga af rederier eller bolag förhyrda besättningar vid de svenska
fiskerierna, och torde detta förklara frånvaron af kollektivaftal inom
näringsgrenen.

Inom skogsbruket förefinnas kollektivaftal dels för afverknin- Skogsbruket,
gen och dels för flottningen.

För afverkningen af skogen öfverenskommer vederbörande såg- Skogsafverkverksägare
med timmerkörare, hvilka vanligen utgöras af kring- mngen''
boende bönder och arrendatorer. Timmerkörarne anskaffa och aflöna
själfva sina huggare och öfriga arbetare. Till Kollegium hade vid
den angifna tidpunkten inkommit endast 2 kollektivaftal för afverkning
af skog. Dessa aftal omfattade 2 sågverk och omkring 520
timmerkörare, alltså en mycket ringa del af de personer, som sysselsättas
inom denna näringsgren.

Flottningen har ej heller att uppvisa något större antal kollek- Flottningen.
tivaftal. Af de större allmänna flottlederna var det endast Dalälfven
och Indalsälfven, vid hvilka kollektivaftal förekommo. Därjämte
hade sådant aftal träffats vid étt par mindre betydande flottleder i
Kopparbergs län. Kollektivaftalen voro godkända af 3 flottningsföreningar
och i flottningsentreprenör, hvilka tillsammans hade i
sin tjänst anställda omkring 860 arbetare.

Inom grufdriften är stenkolsbrytningen begränsad till några få Grof driften.
fält, samtliga i Malmöhus och Kristianstads län, och flertalet under ste^“^ryt''
gemensam ekonomisk ledning. Detta har gifvetvis underlättat genomförandet
af kollektivaftal, och sådana finnas träffade för praktiskt
taget hela denna industri. Aftalen voro till antalet 10 — ett flertal
arbetaregrupper vid samma företag hade hvar och en sitt aftal — och
omfattade 6 gruffält, vid hvilka 2,201 arbetare voro anställda.

För grufdriften liksom för hvarje särskild näringsgren inom fabriksindustrien
finnas tillgängliga uppgifter om hela antalet arbetare,
hvilka låta sig jämföras med de för här ifrågavarande undersökning
insamlade uppgifter om antalet arbetare, anställda vid sådana företag,
för hvilka kollektivaftal träffats. Dessa uppgifter återfinnas i
tab. 2 och gifva beträffande stenkolsbrytningen vid handen, att 98
°/o af arbetarne inom denna industri äro berörda af kollektivaftal.

Om arbetsvillkoren vid stenkolsbrytningen sålunda kunna sägas Malmbrytvara
så godt som helt och hållet reglerade af kollektivaftal, var mot- ®
satsen fallet beträffande malmbrytningen. Inom denna funnos nämligen
endast 7 kollektivaftal, omfattande 7 arbetsgifvare och 987
arbetare, d. v. s. 8 c/o af hela arbetareantalet inom näringsgrenen. Två
af dessa aftal afse zink-, koppar- och blygrufvor, de öfriga järngrufvor.
De järnmalmförande områdena i Sverige äro, som bekant, Imf- 1

1 Beträffande sättet för dessa siffrors erhållande se ofvan ss. 30 ff.

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

;36

viidsakligen begränsade till två stora zoner, den ena omfattande delar
af Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västmanlands och Uppsala län,
den andra i grannskapet af polcirkeln och i nordligaste delen af Norrland.
Icke blott geografiskt utan äfven ekonomiskt äro dessa båda
områden skilda. De i mellersta Sverige förekommande malmerna
med i regel låg fosforhalt användas nämligen hufvudsakligen för inhemsk
förädling, de lappländska med högre fosforhalt för export.
Ett undantag från den nyssnämnda regeln bilda dock de i Kopparbergs
län befintliga Grängesbergsfälten, där malmen är af liknande
beskaffenhet som den norrländska och likaledes exporteras. Med undantag
af ett kollektivaftal vid ett af de mindre lappländska gruffälten
voro förefintliga aftal träffade för grufvor tillhörande den förstnämnda
gruppen; exportgrufvorna voro sålunda så godt som fullständigt
oberörda af kollektivaftalen.1

Kol lektivaf talens fördelning på olika näringsgrupper inom
fabriksindustrien och handtverkerierna framgår af nedanstående sammandrag
(tab. litt. B.) af siffermaterialet i tab. 2.

Antalet aftal inom fabriksindustrien utgör sålunda omkring 920
och inom handtverket omkring 430; Af de förra beröras omkring

1.800 arbetsgivare och 136,700 arbetare, af de senare omkring

3.800 arbetsgivare och 25,000 arbetare. Det bör emellertid här ånyo
påpekas (jfr ofvan s. 27), att i denna undersökning uppdelningen i
fabriker och handtverkerier icke kunnat ske med hänsyn tagen
till, huruvida hvarje arbetsplats bör hänföras till den ena eller andra
kategorien, utan verkställts efter näringsgrenar, så att en näringsgren,
inom hvilken det stora flertalet arbetsplatser kunna anses vara fabriker,
förts i sin helhet till fabriksindustrien, och näringsgrenar, hvilka
öfvervägande bedrifvas handtverksmässigt, förts under handtverket,
oafsedt om inom desamma äfven fabriker förekomma. Följden
häraf har blifvit, att handtverket kommit att omfatta en större del
af näringsverksamheten, än hvad som vanligen brukar innefattas
under detta begrepp. Antalet arbetare per arbetsplats inom de näringsgrenar,
som förts till handtverket, har också härigenom blifvit
ovanligt högt. Det utgör i medeltal 7. För de näringsgrenar, som
räknats till fabriksindustrien, blir samma medeltal 74.

Sammanläggas de i tab. 2 meddelade uppgifterna om hela
antalet arbetare år 1907 inom näringsgrenar, hvilka räknats till fabriksindustrien,
erhålles en slutsumma af omkring 298,000.

Antalet arbetare, anställda vid af aftal berörda arbetsplatser
inom samma näringsgrenar, utgjorde 132,576. Resultatet blir

1 Mellan Järnbruksförbundet och vederbörande fackförbund hai emellertid under
år 1908 träffats ett kollektivaftal för 40 arbetsplatser med ett sammanlagdt antal
grufarbetare af omkring 4,600. Grängesbergsfälten beröras dock icke af detta aftal
o~h ej heller de lappländska gruffälten. Exportgrufvorna sakna sålunda i stort sedt
fortfarande kollektivaftal.

Tab. litt. B. Kollektivaftalets utbredning inom fabriksindustri
och handtverk.

Antal :
kollek- j

Antal af kollektiv-aftal berörda

Näringsgrenar.

tiv-

aftal.

arbets-givare. |

arbetare.

IV. Närings- och njutningsämnesindustri . .

276

901

23.777

Fabriker.................

184

261

19.445

Handtverk................

92

640

4,332

1 V. Textilindustri..............

70

92

12.499

Fabriker.................

61

73

12.346

Handtverk................

9

19

153

VI. Beklädnadsindustri...........

215

1.808

14.971

Fabriker.................

58

69

5.571

Handtverk................

157

1,739

9,400

VII. Läder-, luir- och gummivaruindustri . . .

78

383

3.208

Fabriker.................

41

35

2.254

Handtverk................

37

348

954

VIII. Trävaruindustri.............

210

614

18.244

Fabriker.................

161

220

15,510

Handtverk................

49

394

2,734

| IX. Trämasse- och pappersindustri......

60

249

12,098

Fabriker.................

46

o4

8.360

Handtverk................

14

215

3,738

j X. Grafisk industri...........• •

17

426

7.859

j XI. Malmför ädling sindustri.........

22

16

2.742

XII. Metallindustri ...............

129

533

13.740

Fabriker..........t......

63

92

10,272

Handtverk................

66

441

3,468

1 XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri . . .

60

254

26.231

Fabriker.................

53

184

! 25,957

Handtverk................

7

70

274

XIV. Jord- och stenindustri..........

162

385

19.125

XV. Kemisk-teknisk industri.........

60

50

7.301

_ - Summa

JJaraj:

Fabriker.................

1,3591

5,7111

j 161,795

1 9281

1,845‘

136,742

Handtverk................

i 4311

1 3.8661

25,053

sålunda, att 45 c/o2 af hela antalet arbetare inom de grenar af fabriksindustrien,
beträffande hvilka uppgifter om hela arbetareantalet förefinnas
i tab. 2, voro sysselsatta vid arbetsplatser, för hvilka kollek -

tivaftal voro gällande.

1 Denna samma är något för hög, då dubbelräkning af aftal och arbetsgivare
ej kunnat undvikas.

2 Med afseende å detta samt öfriga i förevarande kapitel meddelade relationstal
må uppmärksammas, att desamma på grund af ofvan å s. 32 anmärkta omständigheter
ej äro fullt exakta. För de olika grenarne af fabriksindustrien torde de dock
kunna anses i stort sedt gifva en riktig bild af de verkliga förhållandena.

38

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Vid de undersökningar, som af Kaiserliehes Statistisches Amt
gjorts rörande kollektivaftalens utbredning i Tyskland1, liar man
funnit, att sådana aftal hufvudsakligen förekomma inom handtverksyrkena,
hvaremot de största grenarne af storindustrien icke
kunna uppvisa nagra sådana. Man har därför i Tyskland velat
göi a gällande, att kollektivaftalet pa grund af tekniska svårigheter
möjligen icke skulle kunna komma till användning inom storindustrien.
Hvad Sverige beträffar, visar tydligen erfarenheten motsatsen,
hvilket äfven torde vara fallet inom flera andra länder.
Äfven om i vårt land liksom i andra länder kollektivaftalet
för.st framträdt inom handtverksyrkena, har det numera sin säkra
grund och sin största betydelse inom fabriksindustrien. Mejerirörelsen
— som ju står i intimt samband med jordbruket — är
den enda industrigren af någon betydelse, där kollektivaftal ej förekomma2,
och inom ett stort antal grenar af fabriksindustrien utöfvar
kollektivaftalet, som nedan närmare utvecklas, ett dominerande inflytande.

För kandtverket finnas icke angående hela arbetareantalet inom
de olika yrkena uppgifter tillgängliga, som kunna jämföras med
uppgifterna om arbetareantal, insamlade till förevarande undersökning,
dels på grund af bristerna i den svenska handtverksstatistiken,
livilka nedan närmare påvisas, och dels emedan gränsen mellan
labriker och handtverk, såsom nyss framhållits, i förevarande
undersökning icke kunnat dragas på eljest vanligt sätt. De ofvan
meddelade absoluta talen för antalet kollektivaftal och af dem
berörda arbetsgivare och arbetare inom handtverkerierna visa emellertid,
att äfven inom handtverket ''kollektivaftalet vunnit en afsevärd
utbredning.

Närings- o.
nj utningsämnesindustrien.

öfvergå vi att undersöka kollektivaftalets utbredning inom de
olika industrigrenarne, visar det sig, att inom närings- och njutning
sämnesindustrien 66 c/c af de vid fabrikerna anställda arbetarne
voro berörda af kollektivaftal, sammanlagdt 184.

Af dessa aftal återfinnas 26 inom kvarnindustrien och omfattade
där 22 % af industriens hela arbetareantal. Det är härvid att
märka, att kvarnarna äro af två från hvarandra helt skilda slag.
Det ena utgöres af små kvarnar, drifna med vind eller vattenkraft,
livilka, spridda öfver hela landet, användas af den kringboende
befolkningen för sädens förmalning. På senare tiden hafva emellertid.
där k värn rörelsen drifves i stor skala., dessa »tullkvarnar»
mer och mer kommit att aflösas af ång- eller valskvarnar. Ivollektivaftalen
beröra endast ett fåtal kvarnar af förra slaget, under det fler -

1 Beiträge zur Arbeiterstatistik 3—5. Der Tarifvertrag im Deutschen Reich
I—III. Berlin 1906.

2 För varuutkörare m. fl. vid mjölkförsäljningsaflfärer, i samband med Indika
mejerirörelse drifves, har dock ett fätal kollektivaftal träffats.

UTBREDNING INOM NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRIEN. 39

talet ång- och valskvarnar, särkildt de stora kvarnarne i Stockholm,
Uppsala, Kalmar, Malmö, Göteborg m. fl. orter träffat sådana aftal.
Att det är de större arbetsplatserna, hvilka omfattas af kollektivaftalen,
visar äfven medeltalet arbetare per arbetsplats, som för den af
kollektivaftal berörda delen af industrien är 33.

Råsockertillverkningen är hufvudsakligen koncentrerad till
Sydsverige, som har de bästa förutsättningarne för betodlingen.
Den bedrifves vid 23 fabriker, belägna 16 i Malmöhus län, 2 i
Kristianstads och 1 i hvartdera af Östergötlands, Gottlands, Blekinge,
Hallands och Skaraborgs län. Af fabrikerna i Malmöhus
län äro tre saftstationer, där endast betsaft framställes för att sedermera
genom rörledningar transporteras till hufvudfabriken för vidare
bearbetning.

Raffineringen af råsockret är mindre bunden af platsen för råvarans
produktion. Den bedrifves i 10 raffinaderier, belägna 6 i
Malmöhus län, 1 i Stockholms stad, 1 i Östergötlands län, 1 i Göteborgs
och Bohus län samt 1 i Skaraborgs län. De flesta raffinaderierna
äro sålunda dock i likhet med råsockerbruken att finna i södra
Sverige. Tre äro förenade med råsockertillverkning, ett framställer
raffinad direkt ur betsaften.

Inom sockerindustrien har den ekonomiska koncentrationen nått
en hög grad af utveckling. Icke mindre än 24 af industriens 26
fabriker tillhöra nämligen numera samma aktiebolag. Utanför denna
trust stå endast en fabrik i Östergötlands och en i Skaraborgs län med
sammanlagdt omkring 270 arbetare. Med afseende å kollektiv af talets
utbredning inom stenkolsbrytningen har redan påpekats den ekonomiska
koncentrationens betydelse för kollektivaftalets utveckling.
Detta visar sig äfven inom sockerindustrien, där 94% af arbetarne
hafva sysselsättning vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal
träffats. Endast en fabrik tillhörande trusten och en utom densamma,
i resp. Gottlands och Skaraborgs län, saknade sådana aftal. Af dessa
båda fabriker är den ena både raffinaderi och råsockerbruk, under
det att den andra endast bedrifver råsockertillverkning. Inom båda
grenarna af sockerindustrien har kollektivaftalet sålunda vunnit
lika stor utbredning.

Fabrikerna inom tobaksindustrien äro företrädesvis belägna i
städerna, framför allt i Stockholm, Malmö och Göteborg. Inom dessa
tre städer sysselsättas tillsammans omkring 3,200 tobaksarbetare, eller
64 % af industriens hela arbetareantal. Af kollektivaftal berörda
voro på ifrågavarande platser 2,817 arbetare, d. v. s. 89 %
af hela antalet arbetare, anställda inom dessa tobaksindustriens
hufvudcentra. På landsbygden bedrifves tobakstillverkning i
större omfattning endast i vissa trakter af Skåne, där tobaksplantager
äfvenledes fortfarande förekomma, nämligen dels bygden kring

40

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Landskrona, dels socknarne kring Åhus. I dessa trakter förefinnes
äfven hemindustri, hvilken emellertid alltmer börjar ersättas af smärre
cigarrfabriker. Hemindustrien är oberörd af kollektivaftalet, men
al fabrikerna hafva icke få, äfven af dem på landsbygden, träffat kollektivaftal.
Kommerskollegii berättelse om fabriker och handtverk
för år 1907 upptager på landsbygden i Malmöhus och Kristianstads
län 12 fabriker med omkring 150 arbetare. Kollektivaftalen omfatta
af dessa 9 fabriker med 119 arbetare. Att tobakstillverknmgen i
dessa bygder fortfarande bedrifves i ganska liten skala, framgår
af medelantalet arbetare per fabrik, som utgör 13. I de
ofvannänmda tre städerna är samma medeltal 71. Tobaksfabrikör
förekomma dessutom i 29 andra städer, belägna inom 17 län, samt
pa enstaka ställen a landsbygden inom 4 län. På dessa orter äro kollektivaftal
— för de flesta cigarrfabriker har träffats ett gemensamt
aftal gällande för flertalet större fabriker (de mest betydande undantagen
torde vara en fabrik på landsbygden i Värmlands län, en i
Läfle och en i Härnösand), hvaremot icke så få små fabriker fortfarande
saknade sadana aftal. Af hela arbetareantalet inom industrien
arbetade sålunda 75% på arbetsställen med kollektivaftal. I medeltal
kommo 63 arbetare på hvarje sådant arbetsställe. Medeltalet arbetare
per arbetsplats var för hela industrien 51.

Tobaksindustrien består dels af cigarrtillverkning, dels af rök-,
rall- och presstobaks-, snus- samt papyrosstillverkning. Af dessa
är cigarrtillverkningen, inom hvilken ofvannämnda gemensamma
aftal ingåtts, den utan jämförelse mest betydande. Hen torde också
vara den del af industrien, där kollektivaftalet är mest utbredt, ehuru
icke få tobaksspinnerier (där tillverkning af press- och rulltobak bedrifves)
och snusfabriker äfven äro berörda af kollektivaftal. Kollektivaftalets
relativa utbredning inom de olika tillverkningarne
låter sig emellertid icke beräknas, då fabriksstatistiken1 endast
meddelar arbetareantalet för tobaksindustrien och tobaksfabrikerna
i deras helhet.

Mer än hälften af hela brännvinstillverkningen äger rum i
Malmöhus och Kristianstads län, men äfven Blekinge, Östergötlands
och Skaraborgs län äga ett flertal brännvinsbrännerier, hvarjämte
spridda sådana förekomma i Stockholms stad samt Stockholms,
Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Älfsborgs och Örebro län. De flesta brännerierna äro belägna
på landsbygden.

Den största delen af det i Sverige producerade brännvinet renas
i särskilda destilleringsverk, hvilka understundom drifvas i förening
med brännerierna, men vanligen som själfständiga fabriker.

1 Härmed afses i det följande Bidrag till Sveriges officiella statistik D) Fabriker
och handtverk, årg. 1907. Stockholm 1909.

UTBREDNING INOM NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRIEN. 41

Destilleringen af brännvin är'' icke koncentrerad till någon särskild
landsända, utan sker i fabriker, spridda inom 12 län i södra och mellersta
Sverige.

Jästfabrikerna äro i allmänhet inrättade som brännerier endast
med den skillnaden, att man i jästfabriken söker öka jästproduktionen
på bekostnad af alkoholproduktionen. De flesta jästfabrikerna (4)
finnas inom Stockholms län. De öfriga återfinnas i Uppsala, Östergötlands,
Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus samt Göteborgs och
Bohus län, en fabrik i hvart län med undantag för Kristianstads, där
två äro belägna.

Brännvins- och jästtillverkningen har att uppvisa ett relativt
litet antal kollektivaftal; endast 12 % af näringsgrenens hela arbetareantal
äro berörda af sådana aftal.'' I medeltal äro inom industrien
anställda 9 arbetare på hvar arbetsplats; de arbetsplatser, för
livilka kollektivaftal äro träffade, hafva i medeltal 20 arbetare. Redan
häraf synes, att mängden små brännerier på landsbygden nråste
vara oberörda af kollektivaftal. I själfva verket saknas också kollektivaftal
så godt som fullständigt för brännvinsbränningen; endast
ett sådant, träffadt för en fabrik på landsbygden i Malmöhus län,
har inkommit till Kommerskollegium. Inom destilleringen äro flertalet
aftal inom denna näringsgren att finna, men äfven här äro
de fåtaliga. Af 19 destilleringsverk i hela riket'' hafva endast 4,
hvaraf 2 i Kristianstad, 1 i Uppsala och 1 i närheten af Stockholm,
träffat kollektivaftal. Några af dessa bedrifva brännvinsbränning
vid sidan af destilleringen. Och af rikets 12 jästfabriker — hvilka
alla bedrifvas tillsammans med brännvinsbränning — hafva endast
3, samtliga belägna i södra Sverige, ingått kollektivaftal.

Bryggerier, mälterier och läskedrycks fabriker finnas spridda så
godt som öfver hela landet, naturligt nog, då de vid dem tillverkade
varorna hafva en lokalt mycket begränsad marknad. Dock är gifvetvis
en stor del af industrien belägen i några af de större städerna
— öfver hälften af bryggeriernas produktionsvärde belöper sig på
Stockholm och Göteborg — men äfven ett afsevärdt antal af de
mindre städerna samt köpingar och municipalsamhällen hafva sina
egna bryggerier. På landsbygden äro i regel belägna endast smärre
bryggerier, de flesta af dem svagdricksbryggerier. Öfversikten å
följande sida visar hela antalet arbetare inom denna industri samt
antalet af kollektivaftal berörda arbetare, fördelade pa olika landsdelar.

Största utbredningen inom bryggeri- och läskedrycksindustrien
har kollektivaftalet sålunda i Stockholms stad, därnäst i västra
Sverige, hvilket förnämligast är att tillskrifva bryggeriindustriens
stora omfattning i Göteborg och dess närmaste omgifning. Äfven
inom södra Sverige omfattar kollektivaftalet väl hälften af indu -

42

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

stnen, under det att i östra och norra Sverige samt i Småland äfvensom
på Grottland och Öland endast en mindre del af bryggeri- och
läskedrycksindustrien beröres af kollektivaftal.

Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker.

Landsdelar.1

Hela antalet
arbetare.

Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare.

Absolut. %.

Stockholms stad . .

1,850

1.828

99

Östra Sverige . . .

1,140

371

33

Småland och öarne . .

500

105

21

Södra Sverige . . .

1,180

594

50

Västra Sverige . .

2,230

1.327

60

Norra Sverige . .

1,300

315

24

Summa

8.200

4.540

55

„Deu nu ifrågavarande näringsgrenen består af tre olika klasser
af fabriker: bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker. Af nu
nämnda fabriker utgöra bryggerierna den utan jämförelse viktigaste
gruppen. Skillnaden mellan ölbryggerier och svagdricksbryggen°r
gör sig gällande äfven beträffande kollektivaftalet, i det
att af de förra en betydligt större del än af de senare ''är
berörd af kollektivaftal. Mälterierna äro i flertalet fall förenade
med bryggerier, och särskilda kollektivaftal för mälterier förekomma
ej. Utsöndrasaftalenför bryggerier och mälterier från öfriga aftal
inom industrien, finner man, att denna del af näringsgrenen i
mycket högre grad än mineralvatten- och läskedrycksfabrikationen
ar berörd af kollektivaftal. Endast 8 af näringsgrenens 63 aftal afsågo
sålunda den sistnämnda gruppen. Dessa aftal omfattade mineralvatten-
och läskedrycksfabriker i Stockholm, Uppsala, Malmö, Lund
och (iöteborg. Dessutom är emellertid att märka, att tillverkning
af läskedrycker och mineralvatten ej sällan bedrifves i gemenskap
med bryggerirörelse, och att sålunda en del bryggeriaftal jämväl afse
sådan tillverkning. Medeltalet arbetare per arbetsplats inom hela
denna industri är 16, för arbetsplatser berörda af kollektivaftal
däremot 42.

Margarinindustrien lärer till större delen vara under gemensam
ekonomisk ledning, och äfven inom denna industri har kollektivaf noli

Sverige omfattar Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands

and®..,lan;c,Sm?towfJ)l °ch oarne: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och
u ij S,odran Sverige: Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län; Västra
S ^ (t°teborgs och Bohus, Alfsborgs, Skaraborgs, Värmlands och

Äb^ÄoSffi''iSpparbW88''Gäflebors3’Jämtlands’yästernorrlands’

UTBREDNING INOM NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRIEN. 43

talet, i likhet med hvad som ofvan påvisats vara fallet inom
stenkolsbrytningen och sockerindustrien, där liknande förhållanden
råda, vunnit stor utbredning. Visserligen hafva endast 4 margarinfabriker,
belägna 1 i Stockholm, 1 i Malmö, 1 i Göteborg och 1 på
landsbj^gden i Göteborgs och Bohus län, af denna industris 12
fabriker träffat kollektivaftal, men dessa 4 fabriker sysselsätta tillsammans
71 °/o af industriens hela arbetareantal. I medeltal sysselsättas
89 arbetare på dessa 4 arbetsplatser, under det att samma
medeltal för de öfriga margarinfabrikerna är endast 18.

Af de återstående fabrikerna inom närings- och njutningsämnesindustrien,
för hvilka kollektivaftal träffats, utgöres hufvudparten af
karamell-, choklad- och käxfabriker, af hvilka käxfabrikerna äro
belägna i Stockholm och Örebro samt karamell- och chokladfabrikerna
i Stockholm, Uppsala, Kalmar, Malmö, Göteborg och Örebro.
Karamelltillverkningen bedrifves delvis på arbetsplatser, hvilka
närmast falla under handtverket. Inom käxfabrikationen finnas 2
arbetsställen, för hvilka icke aftal träffats. Af hela antalet arbetare,
anställda inom ifrågavarande industrigren, äro 39 % berörda af
kollektivaftal.

Slutligen har under öfrig närings- och njutningsämnesindustri
sammanförts fiskberedningsanstalter, maltextrakt- och maltospreparatfab
riker, stärkelsefabriker, kafferosterier, kalfesurrogat- och
cikoriafabriker, konservfabriker, krjuldmalerier, makaronifabriker,
mjölksockerfabriker, soja- och såsfabriker, vin- och saftfabriker, ättikfabriker
m. fl. Kollektivaftal finnas inom denna grupp träffade
endast för några konserv- och mjölkmjölsfabriker, hvilkas arbetareantal
utgör 3 c/o af hela antalet arbetare, anställda vid ofvan nämnda
fabriker.

Till handtverket hafva uti förevarande utredning för näringsoch
njutningsämnesindustriens vidkommande hänförts alla bagerier
och konditorier samt slakterier och charkuterier. Inom det förra yrket
förekomma arbetsställen, som tvifvelsutan vanligen bruka hänföras
till fabriker; särskildt är detta fallet inom spisbrödstillverkningen.
Kollektivaftal en omfatta spisbröds- och grofbagerier, hvetebrödsoeh
finbagerier samt slutligen på en del orter äfven hembagerier.
Äfven för sockerbagerier och konditorier, hvilka ofta. äro förenade
med annan bagerirörelse, hafva ingåtts ett icke obetydligt antal aftal.
Af särskildt intresse äro kollektivaftalen med de kooperativa, bageriföreningarne.

Kollektivaftal för bagerier och konditorier funnos vid 1908 års
ingång i 41 städer och 3 köpingar samt dessutom på landsbygden i
10 län; och omfattade dessa aftal tillsammans 507 arbetsgifvare och
3,651 arbetare. (Se öfversikten å nästa sida.)

44

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE,

Äfven mom slakteri- och charkuteriyrlcet påträffas fabriksartade
anläggningar, särskildt svinslakterier. Kollektivaftal förekommo i
13 städer samt pa landsbygden inom 4 län. Antalet arbetsgivare,,
som godkänt dessa aftal, utgjorde 133 och antalet hos dem anställda
arbetare 681.

, Bagerier och konditorier.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgifvare.

arbetare.

Stockholms stad......

113

1,185

Ostra Sverige......

78

596

Småland och öarne.....

17

209

Södra Sverige.....

110

490

Västra Sverige......

72

689

Norra Sverige.......

117

482

Summa

507

3.651

indn^t^" Hufvudcentra för den svenska textilindustrien återfinnas inom

ns nen. Alfsborgs och Östergötlands län. Därnäst komma i fråga om textilarbetarnes
antal Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län. Norrköping
och Borås med kringliggande landsbygd äro de orter, som kunna
uppvisa de flesta textilfabrikerna. I Östergötlands län sysselsättas
sålunda enligt Kommerskollegii berättelse om fabriker och
handtverk för år 1907 vid väfverier, spinnerier, hlekerier, färgerier,
trikåfahriker m. fl. omkring 6,800 arbetare, i Älfsborgs län 8,400, i
Malmöhus län 3,500, i Göteborgs och Bohus län 6,400. Af dessa arbetare
voro i resp. län 2,954, 2,881, 1,422 och 2,167 eller resp. 43, 34,
41 och 34 % af hela antalet textilarbetare i hvarje län anställda vid
arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats. Dessutom funnos gällande
kollektivaftal för textilfabriker inom Stockholms, Södermanlands,
Jönköpings, Kristianstads, Hallands, Värmlands, Örebro, Kopparbergs
och Gäfleborgs län. Af hela denna industrigrens arbetare
voro 35% berörda af kollektivaftal. Antal arbetare i medeltal per
arbetsplats var 85 för hela industrien och 169 för den del af densamma,
som var berörd af kollektivaftal.

Textilfabrikerna låta, uppdela sig på fyra hufvud grupper, nämligen
bomullsväfveri er och -spinnerier, ylleväfverier och -spinnerier,
juteväfverier och -spinnerier samt hlekerier, färgerier och appreteringsverk.
Till en femte grupp kunna föras trikåfabriker1, trasselfabriker,
linnefabriker, sidenfabriker m. fl.

.1 Då kollektivaftalen för trikå- och strumpfabriker träffats af samma organisationer
och enligt samma grunder som aftalen vid väfverier, spinnerier, hlekerier, färgerier,
appreteringsverk m. ii., hafva trikå- och strumpfabrikerna i förhandenvarande
undersökning hänförts till textilindustrien, icke till beklädnadsindustrien.

UTBREDNING INOM TEXTILINDUSTRIEN.

45

Nedanstående öfversikt meddelar hela antalet arbetare sysselsatta
inom de olika grupperna samt antalet arbetare, anställda vid
sådana arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats.

Textilindustrien.

1 Pabriksklasser.

Hela antalet
arbetare.

Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare.

Absolut.

%■

Bomullsväfverier och -spinnerier . .

11.800

4,326

37

Ylleväfverier ock -spinnerier ....

11.800

3,560

30

Juteväfverier och -spinnerier ....

1.550

1.298

84

Blekerier, färgerier och appreterings-verk ...............

2.650

1.554

59

Öfriga textilfabriker........

7.150

1,608

22

Summa

34.950

12.346

35

Inom de båda stora Imfvudgrenarne af textilindustrien, bomullsoch
ylleindustrierna, har kollektivaftalet, som af denna öfversikt
synes, nått en jämförelsevis ringa utbredning, under det att däremot
inom den mindre gruppen juteväfverier och -spinnerier för flertalet
arbetare träffats aftal. Blekerier, färgerier och appreteringsverk
trifvas vanligen i gemenskap med väfverier och spinnerier. I större
skala och själfständigt bedrifves denna verksamhet förnämligast i
Göteborg, Norrköping och Borås med omnejder, och på dessa orter
hafva för ifrågavarande anläggningar i de flesta fall kollektivaftal
ingåtts. Inom gruppen »öfriga textilfabriker» märkas först och främst
trikå- och strumpfabrikerna med ett arbetareantal af omkring 3,260.
För 4- af dessa fabriker med tillsammans 490 arbetare (15 %) äro
kollektivaftal gällande. Inom linneindustrien har aftal träffats för
en af de största fabrikerna. Sidenfabrikerna sakna helt kollektivaftal,
däremot finnas sådana för några få band-, trassel- och pressenningsfabriker.

Hemarbete förekommer i icke ringa omfattning inom denna
näringsgren; särskildt bekant är hemindustrien i Älfsborgs län. Hemarbetet
är emellertid så godt som fullkomligt oberördt af kollektivaftal.

Handtverksmässigt bedrifves repslageriet. Kollektivaftal hafva
träffats för 19 repslagerier med 153 arbetare, hvilka med säkerhet utgöra
ett miridretal af yrkets utöfvare. Ifrågavarande 19 arbetsställen
äro belägna i Stockholm med omnejd, Linköping, Norrköping,
Malmö, Limhamn och Åmål samt dessutom på landsbygden i Östergötlands
och framför allt i Kristianstads och Malmöhus län.

KOLLEIvTIVAFTALET I SVERIGE.

46

Bekläd nadsindu strien.

Inom beklädnadsindustrien liar till fabriksdriften förts skolabnker
och handskfabriker1; samtliga öfriga arbetsställen inom
denna näringsgren hafva räknats till lmndtverkerierna.

Skofabriksindustrien, som på de senare åren haft att uppvisa en
ovanligt hastig utveckling, bedrifves hufvudsakligen i Stockholms
:,a''1 med omneJd> äfvensom i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt
Örebro lan. Inom länen är den koncentrerad i städerna Malmö, Göteborg
och Örebro. Hela antalet arbetare, anställda inom skofabriksmdustrien,
utgjorde tillsammans inom ifrågavarande län samt Stockholms
stad med omnejd omkring 4,300; af dessa voro 3,982 eller 93
% berörda af kollektivaftal. Kollektivaftalet har sålunda erhållit en
synnerligen betydande utbredning inom hufvudorterna för skofabriksindustrien.
Å öfriga orter finnas enligt 1907 års fabriksberättelse
sammanlagdt omkring 1,300 skofabriksarbetare, af hvilka 1,215 (93 %)
aro berörda af kollektivaftal. Den största af de fabriker, vid hvilka
kollektivaftal ingåtts, är belägen i Vänersborg och sysselsätter 475
arbetare. Arbetsförhållandena inom skofabriksindustrien äro sålunda
praktiskt taget inom hela industrien reglerade genom kollektivaftal;
icke mindre än 93 % af hela antalet inom denna industri
anstallda arbetare arbeta nämligen på arbetsplatser, där dylika aftal
gälla.

Handsktillver Ilning en bedrifves sedan gammalt i Skåne, och
Kristianstads och Malmöhus län äro fortfarande den svenska handskindustriens
hufvudsäten. Endast ett fåtal fabriker äro belägna inom
andra landsdelar (Stockholms stad och län, Hallands och Västmanlands
län). Kollektivaftal äro träffade för 1 fabrik i Stockholms,
stad och 1 i Stockholnjs län, hvilka tillsammans sysselsätta 41 arbetare,
samt för 11 fabriker med 275 arbetare inom Malmöhus och.
Kristianstads län. Af hela antalet arbetare inom industrien äro inom
de sistnämnda länen 82 %, i hela riket 70 % berörda af kollektivaftal.

Hemarbetet spelar vid handsktillverkningen en stor roll. Att:
döma af kollektivaftalen torde dessa omfatta jämväl sådana arbetare,,
hvilka i sina hem utföra arbete för ifrågavarande fabriker.

Af handtverksyrkena inom hithörande näringsgrenar är skrädderhirket
det mest omfattande. Sammanlagdt 102 kollektivaftal voroinom
yiket träffade för 932 verkstäder och 6.932 arbetare. Fördelningen
på olika landsdelar framgår af öfversikten på följande sida.

Aftal för skrädderier förefinnas sålunda till ett icke ringa antal
inom samtliga landsdelar. En del af dessa aftal omfatta en bransch
af skrädderinäringen, som i sin nuvarande form framträdt först på se 1

En stor del af handskindustrien bedrifves handtverksmessigt. Då emellertid
arbetareantalet^ per arbetsplats inom den del af näringsgrenen, för hvilken kollektivaftal
traffats, i medeltal uppgår till 24, har denna ändock hänförts till fabriksindustnen.

UTBREDNING INOM BEKLÄDNADSINDUSTRIEN.

47

nare åren, nämligen konfektions- eller lagerskrädderiet. Visserligen
arbeta de flesta beställningsskrädderier äfven på lager under
de tider af året, då säsong icke råder, och kollektivaftalen
för dessa skrädderier upptaga priser för såväl beställnings- som lagerartiklar.
Men det nya i de sista årens utveckling är grundandet
af omfattande företag, hvilka uteslutande tillverka s. k.
färdiggjorda kläder. Härigenom har en viktig gren af skrädderinäringen
•— oaktadt denna i sin helhet fortfarande ur aftalssynpunkt
är att betrakta som hufvudsakligen tillhörande
handtverket -—■ utvecklat sig till fabriksindustri. Af skrädderinäringens
102 kollektivaftal voro 15 träffade för sådana konfektionsfabriker,
däribland fabrikerna i Vingåker, Landskrona och Falun
med ett arbetareantal af resp. 414, 315 och 114.

Skrädderier.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgifvare.

arbetare.

Stockholms stad......

79

1,020

j Östra Sverige.......

164

1,349

Småland och öarne.....

52

279

Södra Sverige.......

262

1,805

Västra Sverige.....

222

1,710

Norra Sverige.......

153

769

Summa

932

6.932

Ofvan har påpekats, huru de senaste åren medfört en osedvanligt
snabb utveckling af den svenska skofabriksindustrien. Detta har
emellertid medfört en minskad efterfrågan på handgjorda, beställda
skodon och för den handtverksmässigt bedrifna skotillverkningen en
tillbakagång, som resulterat i, att på en mängd orter, särskildt i de
större städerna, skomakeriverkstäderna kommit att användas så godt
soin uteslutande för reparationer eller förvandlats till försäljningsställen
för de maskingjorda skodonen. Liksom kollektivaftalen för
skrädderierna äro kollektivaftalen för skomakeriverkstäderna spridda
öfver så godt som hela riket. De utgöra tillsammans 35 och omfatta
478 verkstäder med 1,137 arbetare, hvilka fördela sig på olika
landsdelar på sätt sammanställningen å nästa sida utvisar.

För hattmakerier är aftal träffadt i Stockholm, för filthattfabriker
i Stockholm, Malmö, Karlskrona och F alköping för stråhatt fabriker
i Malmö och Falköping. Inom hela hattindustrien förefunnos 7 kollektivaftal,
omfattande 17 arbetsgifvare och 520 arbetare. Enbart
fabrikerna inom denna industri sysselsätta dock enligt 1907 års fa -

48

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE1

Läder-, håroch
gummivaruindustrien.

bnksberättelse omkring 1,300 arbetare. Det är sålunda endast en
mindre del af hattindustrien, för hvilken kollektivaftal ingåtts.

Skomakeri verkstäder.

Antal af kollektivaftal

Landsdelar.

berörda

arbetsgifvare.

arbetare.

Stockholms stad......

36

177

Ostra Sverige......

89

177

Småland och öarne.....

25

46

Södra Sverige......

147

353

Västra Sverige ....

130

285

Norra Sverige.....

51

99

»Summa

478

1,137

För bantmaherier hafva träffats 2 aftal, 1 i Stockholm och 1 i
AI almö, omfattande tillsammans 16 arbetsgifvare och 342 arbetare,
och för träskotillverkningen i Kristianstads och Malmöhus län 5 aftal,
omfattande 21 arbetsgifvare och 80 arbetare. Inom barberareoch
perukmakareyrket förekommo kollektivaftal i Stockholm, Karlskrona,
Malmö, Lund, Landskrona och Hälsingborg. De voro träffade
för 269 rak- och frisérsalonger, vid hvilka voro anställda 389 biträden.
I Malmö har slutligen träffats kollektivaftal för en bad- och
tvättinrättning

\ Malmöhus län intager främsta rummet inom läderindustrien,
därnäst komma Kristianstads och Gäfleborgs län, hvarjämte Blekinge
och Stockholms län hafva att uppvisa ett större antal fabriker,
tillhörande denna industri. I Blekinge, Malmöhus och Kristianstads
län sysselsättas sålunda enligt 1907 års berättelse om fabriker och
handtverk omkring 760 läderarbetare, i Stockholms och Gäfleborgs
län 290. De öfriga 1,100 äro till största delen anställda på små arbetsplatser,
spridda öfver sa godt som hela riket. Undantag härifrån
bilda fabrikerna i Valdemarsvik och Falkenberg, den förra med
67, den senare med 88 arbetare; för båda hafva kollektivaftal träffats.
I Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län äro 276 arbetare (36 %)
anställda vid läderfabriker, vid hvilka kollektivaftal äro gällande.
Det bör emellertid påpekas, att alla dessa fabriker äro belägna i
Malmöhus län, med undantag af 4 med tillsammans 24 arbetare.

I Malmöhus län ensamt äro 63 % af läderarbetarne berörda af
kollektivaftal. I Stockholms och Gäfleborgs län arbeta 236 arbetare
af omkring 290 på fabriker, vid hvilka ingåtts kollektivaftal. Af des 1

Fot kemiska tvättinrättningar hafva träffats flera kollektivaftal, men hafva dessa
hänförts under textilindustrien, enär de i allmänhet drifvas i samband med färgeri.

UTBREDNING INOM LÄDER-, HÅR- OCH GUMM1VARUINDUSTRIEN. 49

sa fabriker sysselsätta två, en i hvartdera länet, tillsammans 226 arbetare.
Inom kela läderindustrien äro 42 % af arbetarne berörda af
kollektivaftal. Då de fabriker, för hvilka sådana aftal träffats, i medeltal
sysselsätta 31 arbetare, under det att samma medeltal för hela
industrien ställer sig så lågt som 7, är det tydligt, att det är företrädesvis
de mindre företagen inom läderindustrien, som sakna kollektivaftal.
Dock finnas äfven aftal för garfverier, som drifvas rent
handtv erksmässigt.

Gummivaruindustrien är i Sverige helt ung, och samtliga fabriker
inom denna näringsgren hafva uppstått efter år 1890. Af landets
7 gummivarufabriker hade vid tidpunkten för denna undersökning
för 4, belägna 1 i Jönköpings och 3 i Malmöhus län, träffats kollektiv -aftal, under det att 3, i Uppsala, Älfsborgs och Skaraborgs län, sakna
sådana. De förra fabrikerna äro emellertid de mest betydande inom
industrien. De sysselsatte tillsammans 1,149 af industriens omkring
1.400 arbetare. Af gummivaruindustriens arbetare voro sålunda 82
°/o berörda af kollektivaftal.

Borst-, pensel- och hvastfabrikerna i riket sysselsätta omkring
570 arbetare. Kollektivaftal funnos upprättade för 2 borst- och penselfabriker,
1 i Stockholm och 1 i Landskrona med sammanlagdt 195
arbetare. En mindre kvastfabrik i Malmö, för hvilken kollektivaftal
träffats, finnes redovisad under snickeri- och möbelfabriker.

För sadelmakare-1 och tapetserareyrket finnas kollektivaftal i 30
städer och köpingar samt dessutom för verkstäder på landsbygden i
Stockholms och Jönköpings län. De af dessa aftal berörda arbetsgivare
och arbetare fördela sig på olika landsdelar, på sätt nedanstående
öfversikt angifver.

Sadelmakare- och tapetserareverkstäder.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgivare.

arbetare.

Stockholms stad......

137

475

Ostra Sverige .......

41

85

Småland och öarne.....

21

55

Södra Sverige.......

63

192

Västra Sverige ......

74

133

Norra Sverige......1

9

14

Summa

848

954

Trävaruindustrien, den med hänsyn till arbetareantalet största
och näst närings- och njutningsämnesindustrien efter tillverknings 1

Till sadelmakerier har äfven hänförts tillverkning af reseffekter.

4—052273. Kollektivaftal.

Trävaru industrien.

50

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

värdets storlek mest betydande industrigruppen inom den svenska
tillverkningsindustrien, sysselsatte år 1907 inom de grenar, hvilka i
denna undersökning räknats som fabriksindustri, omkring 64,900
arbetare, af livilka omkring 17,900* voro anställda på arbetsplatser,
vid livilka kollektivavtal blifvit upprättade. Denna stora industrigrupp
har sålunda i mindre utsträckning än de flesta andra reglerat
arbetsförhållandena genom kollektivaftal, i det att af hela antalet arbetare
endast 28 % voro berörda af dylika aftal.

Detta beror främst på kollektivaftalets jämförelsevis ringa utbredning
inom sågverksindustrien, till hvilken räknats förutom de
egentliga sågverken äfven hyflerier och lådfabriker. Den största
tillverkningen af sågade trävaror har Yästernorrlands och Gäfleborgs
län att uppvisa. Här voro anställda, i det förra länet omkring
10,500, i det senare 6,400 sågverksarbetare, af hvilka resp. 1,720 (16
%) och 2,143 (33 %) voro berörda af kollektivaftal. I Västerbottens
län var hela antalet arbetare inom sågverksindustrien 2,900 och i
Norrbottens län 2,800; antalet af aftal berörda voro i Norrbottens län
1,956 (70 %). I Västerbottens län förekommo inga kollektivaftal för
sågverken. Närmast de norrländska länen komma i afseende på
sågverkens tillverkningskvantiteter Värmlands, Kopparbergs och
Uppsala län. Berörda af kollektivaftal voro i de olika länen resp.
10, 22 och 61 % af hela antalet arbetare, anställda vid sågverk inom
de olika länen. Exporten från de flesta sågverken inom Värmlands
län och från en del inom Kopparbergs län går öfver Göteborg. En
myckenhet trävaror sågas och hyflas emellertid först i Göteborg
eller trakten däromkring, och sålunda har äfven i denna landsdel uppstått
en ingalunda obetydlig sågverksindustri. Vid dessa sågverk,
hyflerier och lådfabriker inom Göteborgs och Bohus län sysselsattes
omkring 1,600 arbetare, af hvilka 71% voro anställda vid anläggningar
med kollektivaftal. I Norrbottens, Uppsala samt Göteborgs och
Bohus län har kollektivaftalet sålunda nått en större utbredning, under
det att de län, där sågverksindustrien har sina hufvudcentra, ännu
vid 1908 års ingång förblifvit tämligen oberörda af detsamma.
Södra Sverige, Småland och öarne samt östra Sverige spela i allmänhet
en föga betydande roll i fråga om sågverksdrift. En mängd sågverk
förekomma visserligen äfven där, men de äro mestadels små
och af ringa vikt för sågverksindustrien i dess helhet. Kollektivaftal
äro träffade för några få af dem.

Bland större sågverk, vid hvilka kollektivaftal hade upprättats,
kunna nämnas följande:

I Haparanda skeppning sdistrikt Båtskärsnäs och Karlsborg; i
Luleå skeppning sdistrikt Altappen; i Piteå skeppning sdistrikt Storfors;
i Härnösands skeppning sdistrikt Nyland, Lugnvik, Sandö, Sand -

1 Inberäknadt arbetare vid snickeri- och möbelverkstäder (se följande sida).

UTBREDNING INOM TRÄVARUINDUSTRIEN. 51

viken och Kramfors; i Sundsvallsdistriktet Kubikenborg, Hörningsholm,
Carlsvik, Ankarsvik; i Hudiksvallsdistriktet Hybo, Stocka;
i Söderhamnsdistriktet Ala; i Gäfledistriklet Korsnäs sågverksaktiebolags
verk vid Bomhus—Kastet, Skutskärs sågverk, Norrsundet;
i Kopparbergs län Domnarfvet samt bland sågar med Göteborg som
skeppningsort Yansbro; i Göteborg och dess närhet Säfveåns aktiebolags,
Aktiebolaget Dalarnes och Aktiebolaget Niels Parelius’ sågverk,
hyflerier och lådfabriker.

Af samtliga arbetare anställda vid sågverk, hyflerier, lådfabriker
och brädgårdar voro 24 % berörda af kollektivaftal1.

Brädgårdsrörelsen drifves i allmänhet tillsammans med sågverken.
På en del skeppningsorter förekommer emellertid, att brädgårdsrörelse
idkas som själfständig näring. Kollektivaftal för sådana
utskeppningsbrädgårdar funnos upprättade bl. a. i Stockholm, Norrköping,
Karlskrona, Hälsingborg och Gäfle. Tillsammans 1,205 arbetare2
voro anställda vid dylika utskeppningsbrädgårdar, för hvilka
kollektivaftal träffats.

En annan med sågverksdriften nära sammanhängande näringsgren
är träkolstillverkningen. Denna försiggår nämligen dels
vid sågverken, där man af träaffallet bereder träkol genom kolning
i milor, dels i milor i skogarne, dels slutligen i ugnar, företrädesvis
vid järnverken. Kollektivaftal finnas för samtliga dessa olika slag
af kolning. De omfatta emellertid endast 229 arbetare eller 4% af
hela det antal arbetare, som uppgifvits vara sysselsatta med träkolstillverkning.

De båda hufvudgrenarne inom trävaruindustrien äro sågverksindustrien
samt snickeri- och möbelindustrien. Snickeri- och möbelindustrien
har i allmänhet i denna undersökning uppdelats på snickeri-
och möbelfabriker samt snickeri- och möbelverkstäder. De förra
hafva förts till fabriksindustrien, de senare till handtverket. Då emellertid
flertalet af kollektivaftal berörda snickeri- och möbelverkstäder
i den officiella redogörelsen för olycksfall i arbete under år 1907,
hvarifrån, som ofvan nämnts, uppgifterna om hela arbetareantalet
inom olika näringsgrenar hämtats, torde hafva räknats som fabriker
(de sysselsätta i medeltal 7 arbetare), hafva nedan liksom äfven i
tab. 2 samtliga arbetsplatser inom snickeri- och möbelindustrien sammanförts
till en enda grupp. Sammanställes antalet arbetare vid sådana
arbetsplatser, där kollektivaftal äro gällande, med industriens hela
arbetareantal, visar det sig, att inom denna industri kollektivaftalet
visserligen nått en större utbredning än inom sågverksindustrien, men
att det ändock icke omfattar mer 47 % af hela arbetareantalet3.

1 Jfr nedan noten å s. 97.

2 Inberäknadt 23 arbetare anställda vid vedgårdar.

5 Äfven detta procenttal torde emellertid vara något för högt, då vid beräkningen
af detsamma en del handtverkerier medräknats bland de arbetsställen, för hvilka
kollektivaftal träffats, men handtverket icke medtagits vid uppskattningen af industriens
hela arbetareantal.

52

KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.

Snickeri- och möbelindustrien består af tvänne med afseende på
arbetsvillkoren ganska olika delar, nämligen dels den hufvudsakligen
på inhemsk afsättning baserade tillverkningen af möbler, i synnerhet
finare och mera omsorgsfullt utförda sådana, dels fabrikationen af
byggnadssnickeri, såsom fönster, dörrar o. a. De senare artiklarne
upptaga inemot hälften af snickeri- och möbelindustriens hela produktionsvärde
och äro af stor betydelse för rikets export. Kollektivaftalets
utbredning inom de båda grenarne låter sig icke på grundval
af föreliggande material statistiskt uppvisas, men torde vara större
inom möbelindustrien än inom exportsnickerierna.

I största utsträckning bedrifves snickeriindustrien i Småland,
hvilket väl delvis torde förklara, hvarför kollektivaftalet ej vunnit
större utbredning inom denna industri. Småland är nämligen, som
nedan utförligare visas, ett af de landskap, hvilka äro minst berörda
både af arbetarerörelsen och af kollektivaftalet. Därnäst komma
i fråga om antal arbetare, anställda vid snickerifabriker, Östergötlands,
Göteborgs och Bohus, Södermanlands, Malmöhus och Gäfleborgs
län i nu nämnd ordning. Relationen mellan hela antalet arbetare
inom industrien och antalet af kollektivaftal berörda kan inom denna
industri icke för de olika länen siffermässigt beräknas, då uppgifterna
angående arbetareantal i Kommerskollegii berättelse om fabriker
och handtverk och ifrågavarande undersökning icke äro jämförliga
beträffande snickeri- och möbeltillverkning. Antalet arbetsgifvare,
som godkänt kollektivaftal, och antalet hos dessa anställda arbetare,
voro emellertid i absoluta tal inom

Arbetsgifvare. Arbetare.

Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län ... 29 649

Östergötlands län............. 41 1,241

Göteborgs och Bohus län.......... 30 748

Södermanlands län............. 8 570

Malmöhus >............. 85 959

Gädeborgs »......... . . . ___3 _195

Summa 196 4,362

Inom dessa åtta län sysselsättas sålunda 65 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda arbetare inom snickeri- och möbelindustrien.
Af de meddelade siffrorna för de olika länen torde kunna dragas den
slutsatsen, att kollektivaftalets utbredning inom industrien ifråga var
ringa i Småland, skäligen obetydlig i Gäfleborgs län, men ganska omfattande
i de öfriga länen, särskildt Malmöhus och Östergötlands län.

Antal arbetsgifvare och arbetare, berörda af kollektivaftal, inom
olika landsdelar framgår af följande öfversikt.

UTBREDNING INOM TRÄVARUINDUSTRIEN.

53

Snickeri- och möbelindustrien.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgifvare. i arbetare.

Stockholms stad......

123

859

Ostra Sverige.......

74

2,117

Småland oeh öarne.....

29

649

Södra Sverige.......

104

1,151

Västra Sverige......

60

1,452

Norra Sverige.......

20

502

Summa

410

0,730

För lcorgmakerier och korg fabriker funnos 2 kollektivaftal, 1 i
Stockholm och 1 i Hälsingborg. Tillsammans omfatta de 9 arbetsgivare
och 69 arbetare, således endast en liten del af yrket. En
barnvagnsfabrik i Malmö, för hvilken kollektivaftal träffats, har redovisats
under snickeriindustrien, men torde äfven kunna räknas till
nu ifrågavarande industrigren.

Tunnbinåeri idkas för egen räkning af ett betydligt antal anläggningar
inom olika industrier1. Själfständigt bedrifves denna tillverkning
till stor del som handtverk, men äfven fabriker förekomma.
Af dessa märkas särskildt tunnfabriken i Uddevalla, som förser en
del af Västkustens fiskerier med laggkärl o. dyl. För denna fabrik
har kollektivaftal träffats, likaså för tunnfabriken i Åstorp. Tunnbinderier
i Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg samt på skånska
och halländska landsbygden hafva äfven ingått kollektivaftal, hvarjämte
sådana förekomma för enstaka verkstäder i Nyköping, Eskilstuna,
Söderköping samt några städer och köpingar i Skåne och
Halland. Vid två petroleumupplag i Oxelösund och Göteborg hafva
slutligen äfven, kollektivaftal för tunnbinderiarbetare träffats, hvilka
aftal redovisats under denna näringsgren. Antalet aftal inom yrket
utgör 14, antalet af dem berörda arbetsgivare och arbetare resp. 53
och 280.

En dominerande ställning inom kork fabrikationen intaga korkfabrikerna
i Stockholm, för hvilka samtliga träffats kollektivaftal.
Sådana aftal hafva jämväl ingåtts för de smärre fabrikerna i Malmö,
Eslöf och Göteborg med omnejd. Endast 5 arbetsplatser, af hvilka
icke någon sysselsätter öfver 5 arbetare, belägna i Hässleholm, Hälsingborg,
Halmstad, Göteborg och Borås saknade aftal. Af korkindustriens
arbetare voro 90 % berörda af kollektivaftal.

1 Sålunda hafva ej sällan bryggerier och cementfabriker m. fl. egna tunnbinderier.
För dessa hafva i många fall kollektivaftal träffats, hvilka emellertid icke
medtagits ofvan (jfr ss. 24 ff.).

54

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Trämasse och pappers industrien.

Närmast trävaruindustrien står trämasse- och papperstillverkningen,
i hvilken flertalet af rikets län äro intresserade. Fabrikationen
af trämassa och den ytterligare förädlingen af trämassan till
papper och papp hafva i denna undersökning sammanförts till en
grupp, då vid ett stort antal anläggningar de båda tillverkningarne
drifvas gemensamt. Visserligen finnes ett visst motsatsförhållande
mellan fabriker, som uteslutande tillverka trämassa och deras afnämare,
pappersbruken, men från kollektivaftalets synpunkt har en sådan
uppdelning ej varit nödig och knappast möjlig. Trämassefabrikernas
fördelning på tillverkare af kemisk och mekanisk trämassa
är ej heller för ifrågavarande undersökning af någon betydelse.

Hufvudtillverkningen af trämassa äger rum i Värmlands, Gäfleborgs
och Västernorrlands län; af papper i Östergötlands, Göteborgs
och Bohus, Älfsborgs, Kopparbergs, Jönköpings och Värmlands län
i nu nämnd ordning. Norr om Gäfleborgs län förekommer endast trämasse-,
men icke pappersfabrikation. Af hela antalet arbetare utgjorde
antalet af aftal berörda inom Värmlands län 44%, Gäfleborgs
69 %, Västernorrlands 14 %, Östergötlands 95 %, Göteborgs och
Bohus län 19 %, Älfsborgs län 59 %, Kopparbergs 42 % och Jönköpings
län 23 %.

Fördelningen på olika landsdelar framgår af nedanstående tablå.

Trämasse- och pappersindustrien.

Landsdelar.

Hela antalet
arbetare.

Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare.

Absolut. %.

Stockholms stad..........

_

_

Ostra Sverige...........

2,500

1,956

78

Småland och öarne.........

2,900

917

32

Södra Sverige...........

530

290

55

Västra Sverige..........

7,800

3,236

41

Norra Sverige...........

5,100

1,961

38

Summa

18,830

8.300

44

Inom västra och norra Sverige, där trämasseindustrien har sina
hufvudsäten, äro sålunda resp. 41 och 38 % af arbetarne berörda
af kollektivaftal. Det låga procenttalet för den senare landsändan
bekräftar det redan i det föregående konstaterade förhållandet, att
kollektivaftalet i, allmänhet endast vunnit ringa utbredning inom
Västernorrlands län. I östra Sverige samt i Småland är papperstillverkningen
förhärskande. I östra Sverige har kollektivaftalet
nått en betydande omfattning inom Östergötlands, Uppsala och Väst -

UTBREDNING INOM TRÄMASSE- OCH PAPPERSINDUSTRIEN.

55

inanlands läns pappers- och trämassetillverkning, under det att för
några fabriker, belägna i Stockholms och Södermanlands län, kollektivaftal
icke träffats. Af hela arbetareantalet inom pappers- och
trämasseindustrien i östra Sverige voro sålunda 78 % berörda af kollektivaftal.
I Småland är kollektivaftalets utbredning äfven inom
dtmna industri jämförelsevis ringa. Södra Sverige har att uppvisa
endast ett fåtal pappersbruk och trämassefabriker. För 55 % af
de vid dessa anställda arbetare hafva kollektivaftal träffats.

Inom bohbinderiyrlcet förekommer ej sällan, att samma aftal afser
icke blott handtverksmässigt drifna bokbinderiverkstäder utan äfven
kartong-, papperspås- och kontorsboksfabriker m. fl. Antalet
arbetare sysselsatta vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats,
har sålunda i medeltal per arbetsplats inom denna industri blifvit
så högt som 17. Aftal hade träffats i 15 städer inom 11 län samt
dessutom i Stockholms stad. I Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus
län omfattade aftalen äfven arbetsgifvare på landsbygden.
Antal arbetsgifvare och arbetare, berörda af kollektivaftalen, utgöra
inom olika landsdelar:

Bokbinderier, kartongfabriker m. fl.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgifvare.! arbetare.

Stockholms stad......

89

1,598

Ostra Sverige.......

29

972

Småland och öarne.....

3

141

Södra Sverige.......

44

343

Västra Sverige ......

40

591

Norra Sverige.......

10

93

Summa

215

3,738

Enligt till Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik in- Grafiska
komna uppgifter funnos i december 1907 i riket 4791 tryckerier och in|lustrien.
stilgjuterier med sammanlagdt omkring 7,000 arbetare. Kollektivaftalet
inom yrket omfattade 374 tryckerier med sammanlagdt 6,528
arbetare. Utanför aftalet stodo 105 tryckerier med 452 arbetare.
Kollektivaftalet berörde sålunda omkring 93 % af samtliga till tryckeriindustrien
hörande arbetare. De 7 %, som stodo utanför tariffen,
tillhöra merendels tryckerier af ringa omfång och betydelse, till större
delen belägna å smärre orter. Bland ofvannämnda 105 tryckerier,
som ej godkänt tariffen, finnes nämligen intet af den storlek, att det

1 De bär meddelade uppgifterna äro hämtade ur Arbetsstatistik A: 7, Undersökning
af tryckerier och därmed förenad handtering i Sverige. Stockholm 1909.

56

ICOLLEKTIVAFLALET I SVERIGE.

sysselsätter öfver 30 arbetare, livarjämte 72 af dem (69 %) äro
mycket små, med högst 4 arbetare per tryckeri. Och under
det att antalet tryckerier, som ej antagit tariffen, i procent af samtliga
tryckerier utgör för hela riket omkring 22, belöper sig motsvarande
tal för orter med mindre än 1,000 invånare till 78 % och för orter med
1,000—2,000 invånare till 47 %, men för större orter till i genomsnitt
endast 14 %. (Se efterföljande tabell).

Antal tryckerier, som godkänt och icke godkänt tariffen.

A. Fördelade på storleksgrupper.

Företag med ett arbetar-antal af

Tryckerier, som
godkänt
tariffen.

Tryckerier, som
ej godkänt
tariffen.

Samtliga

tryckerier.

0-4...........

50

72

122

5-9...........

98

17

115

10-15..........

90

11

101

16-30..........

72

5

77

31-50..........

25

25

51-100..........

20

20

öfver 100 .........

19

19

Summa

374

105

479

B. Fördelade efter anläggningsorternas invånarantal.

Orter med ett invånar-antal af

Tryckerier, som
godkänt
tariffen.

Tryckerier, som
ej godkänt
tariffen.

Samtliga

tryckerier.

under 1,000 ........

6

21

27

1—2.000 .........

16

14

30

2—5,000 .........

65

5

70

5-10,000 ........

55

15

70

10-20,000 ........

55

13

68

20-30,000 ........

30

5

35

30-75.000 ........

27

1

28

öfver 75,000 ........

120

31

151

Summa

374

105

479

Utom boktryckerier förekomma inom den grafiska industrien
kemigrafiska och litografiska anstalter, stundom drifna i förening
med boktryckerier. För 19 kemigrafiska och 33 litografiska anstalter
hade slutits kollektivaftal. De förra, belägna i Stockholm, Malmö
och Göteborg samt på landsbygden i Stockholms, Östergötlands
och Malmöhus län, sysselsätta tillsammans 300 arbetare; de

UTBREDNING INOM MALMFÖRÄDL.-, METALL- OCH MASKININDUSTRIERNA. 57

senare finnas i Stockholm, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping,
Kalmar, Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Gäfle samt på
landsbygden i Malmöhus län. Vid dessa äro anställda 1,031 arbetare.
Enligt de i fabriksberättelsen upptagna uppgifterna angående kemigrafiska
och litografiska anstalter förekomma sådana utom på ofvannämnda
orter äfven i Oskarshamn, Karlstad, Örebro och Söderhamn,
där aftal för lito- och kemigrafer sålunda ej träffats.

Den sedan gammalt för landets näringslif viktiga och karakteristiska
malmförädlingsindustrien har att uppvisa endast ett fåtal
kollektivaftal. Prislistor hafva, som i inledningen framhållits, länge
funnits vid järnbruken, men de gamla traditionella arbetsförhållanden,
hvilka ända till senaste tid bibehållit sig inom denna industri,
hafva gjort, att dessa prislistor i allmänhet icke iklädts aftalets
form. De förändringar, som numera skett med arbetsgivare- och
arbetareorganisationernas uppträdande inom den svenska järnhandteringen,
hade ännu vid 1908 års ingång icke hunnit verka därhän,
att något större antal kollektivaftal blifvit upprättade.1 De 22 aftal,
som träffats inom industrien, omfattade sålunda endast 16 arbetsgivare
och 2,742 arbetare eller 16 °/o af hela arbetareantalet.
Samtliga dessa arbetsställen utgöras af järnbruk, utom Vå, hvaraf
det ena producerar zink och bly, det andra koppar. Det sistnämnda,
Hälsingborgs kopparverk, där kopparen utdrages ur affallen, som
vid tillverkningen af superfosfat erhållas vid framställning af svafvelsyra
ur kopparhaltig svafvelkis, är det enda af ifrågavarande
verk, som icke är beläget i Bergslagerna.

Bearbetningen af malmförädlingsindustriens produkter äger hufvudsakligen
rum dels inom metallindustrien, dels inom maskinoch
skeppshyggnadsindustrien. Af naturliga skäl äger det intimaste
samband rum mellan dessa industrier, hvilket försvårar eller understundom
till och med gör det omöjligt att uppdraga gränser dem
emellan. Metall- och maskinindustri bedrifves nämligen oftast
sida vid sida inom samma anläggning, och en uppdelning blir därför
i många fall helt naturligt tämligen godtycklig. Erågan om kollektivaftalets
utbredning måste därför beträffande ifrågavarande industrigrenar
behandlas i ett sammanhang för samtliga grenar, så myckel
mer som näringsstatistiken — hvilkens uppgifter äro de -enda,
som kunna användas vid en undersökning af kollektivaftalets omfattning
inom olika landsdelar — uppdelat metall- och maskinindustrierna
på ett sätt, som skiljer sig från det, som användts
vid ifrågavarande undersökning. Sammanslås fabriksstatistikens
uppgifter angående antalet arbetare, anställda vid järn- och stålvaru -

Malmförädlingsindu
strien.

Metallsa

mas
och skeppsbyggnadsindustrierna.

1 I samband med det aftal, som år 1908 trälfades för järngrufvorna (se noten
å s. 361, slöt Järnbrnksförbundet med vederbörande fackförbund ett kollektivaftal, som
då berörde 82 järnbruk med tillsammans 24,800 arbetare.

3

58

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

fabriker, gjuterier, skeppsvarf, dockor, båtbyggerier, vagnfabriker,
fabriker för tillverkning af elektriska maskiner och apparater, elektrisk
ledningstråd, glödlampsfabriker och mekaniska verkstäder torde
dessa emellertid utan alltför stora olägenheter kunna jämföras med
motsvarande uppgifter i tab. 1, på sätt nedanstående öfversikt utvisar.

Metall- samt maskin- och skeppsbyggnadsindustrierna.

Landsdelar.

Hela antalet
arbetare.

Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare.

Absolut.

%•

Stockholms stad..........

9,700

6,912

71

Ostra Sverige...........

16,700

9,450

60

Småland och öarne.........

5,100

2,601

51

Södra Sverige...........

8,100

5,045

62

Västra Sverige..........

13,600

6,579

48

Norra Sverige...........

6,400

2,684

42

Summa

5S.600 1

33,271

57

Järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna bedrifvas inom alla
delar af landet vid en mängd större och mindre arbetsställen, spridda
inom rikets samtliga län. Minsta utbredningen har kollektivaftalet
i norra och västra Sverige. Till och med Småland och öarna
hafva att uppvisa ett förhållandevis större antal af kollektivaftal
berörda arbetare än dessa båda landsdelar. I Stockholms
stad, södra Sverige och östra Sverige äro aftal träffade för resp. 71,
62 och 60 °/o af hela arbetareantalet inom ifrågavarande näringsgrenar.
Uppdelas dessa på olika industrier, visar det sig, att vid
järn- och stålvarufabrikerna 44 % af arbetarne äro berörda af kollektivaftal.
Inom maskinindustrien har de olika verkstädernas specialisering
på vissa tillverkningar så föga fortskridit i vårt land, att en
fördelning af arbetsplatserna på olika industrigrenar alltid måste lida
af en viss godtycklighet. I tab. 2 hafva därför mekaniska verkstäder,
skeppsvarf och båtbyggerier, elektriska verkstäder samt vagnfabriker
sammanförts till en gemensam grupp, hvarvid framgår, att

1 Denna summa öfverskrider med 2,400 det i tab. 2 upptagna hela antalet arbetare
inom ifrågavarande industrigrenar. Detta torde bero hufvudsakligen därpå,
att fabriksstatistiken till maskin- och skeppsbyggnadsindustrien hänfört jämväl de
enskilda järnvägarnas verkstäder, hvilkas personal uppgår till omkring 2,300. Förhållandet
mellan hela .antalet arbetare och antalet af aftal berörda ;rr sålunda något
gynnsammare för de senare än hvad ofvanstående öfversikt utvisar. Dessutom torde
höra uppmärksammas, att elektriska montörer, anställda inom elektriska verkstadsindustrien,
väl upptagits bland hela antalet arbetare, men icke bland antalet af kollektivaftal
berörda, samt att till det förra antalet förmodligen räknats en del arbetare
vid smides-, reparations- m. fl. verkstäder, hvilka i denna undersökning eljest hänförts
till handtverk, och hvilkas arbetare sålunda i den ofvanstående öfversikten ej
heller medräknats bland de af kollektivaftal berörda.

UTBREDNING INOM METALL- OCH MASKININDUSTRIERNA.

59

af hela arbetareantalet inom denna grupp 68 °/o äro berörda af kollektivaftal.
Till vagnfabrikerna hafva räknats fabriker för tillverkning
såväl af vanliga vagnar som af järnvägs- och spårvagnar. Vid
de senare fabrikerna har emellertid kollektivaftalet vunnit en afsevärdt
större utbredning än vid de förra.

En särskild grupp arbetare, som delvis sysselsattes inom den
elektriska verkstadsindustrien, är de elektriska montörerna. Sådana
montörer finnas nämligen anställda vid verkstäderna för att på ort
och ställe verkställa monteringen af de af verkstäderna levererade
maskinerna. De arbeta emellertid äfven hos firmor, hvilkas verksamhet
uteslutande eller till större delen består i sådan montering
af olika elektriska apparater o. dyl. Slutligen användas de äfven för
skötseln af elektriska maskiner. Aftalet inom detta jmke omfattar
1,095 elektriska arbetare, anställda hos 34 firmor i 8 olika städer
inom Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Örebro, Västmanlands och Gäfleborgs län samt dessutom i Stockholms
stad och på landsbygden i Norrbottens län.

Inom öfriga fabriksmässigt drifna industrigrenar hörande till
metall- och maskinindustrierna hafva kollektivaftal träffats för guldoch
silfvervaru-, galvaniserings-, kapsyl- o. dyl. fabriker samt för instrumentfabriker.

Guld- och silfvervaruindustri idkas fabriksmässigt i Stockholm,
och äfven, ehuru i mindre omfattning, i Malmö, Uppsala, Kalmar och
Örebro. Kollektivaftal äro träffade endast i Stockholm. De omfatta
75 % af samtliga guld- och silfvervaruarbetare i denna stad och
63 % af hela industriens arbetareantal. För den handtverksmässigt
bedrifna delen af yrket hafva inga kollektivaftal ingåtts.

De öfriga fabrikerna inom metallindustrien, hvaribland kunna
nämnas kapsyl-, galvaniserings-, bleckkärls fabriker m. fl. sysselsätta
tillsammans omkring 4,900 arbetare, af hvilka 19 % voro berörda af
kollektivaftal.

De instrument fabriker, för hvilka kollektivaftal träffats, äro uteslutande
sådana, som tillverka musikaliska instrument. Tillverkningen
af kirurgiska, optiska, fysiska m. fl. instrument saknade fullständigt
sådana aftal.'' Af hela antalet arbetare, sysselsatta vid instrumentfabrikationen,
voro endast 38 % berörda af kollektivaftal.
Tillverkningen af musikaliska instrument utgör industriens hufvudcreii
och sysselsätter omkring 850 arbetare, af hvilka 49 % vid
fabriker med kollektivaftal. Dessa äro belägna i Stockholm, Sundbyberg,
Malmö, Göteborg och Karlstad, under det att de öfriga återfinnas
i 17 olika städer och köpingar inom 13 af rikets län samt på
landsbygden i Gottian ds, Älfsborgs och Örebro län2.

1 Numera finnas dock aftal äfven för kirurgiska instrumentfabriker.

2 Arbetarne inom denna industri utgöras hufvudsakligen af träarbetare.

60

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Medeltalet arbetare per arbetsgivare utgör för hela järn- och
stålvaruindustrien 46, för den del af densamma, som omfattas af kollektivaftalen
108; för guld- och silfvervarufabrikerna äro samma
medeltal 53 och 167, för galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl.
-35^ och 135, för gruppen mekaniska verkstäder, skeppsvarf och båtbyggerier,
elektriska verkstäder samt vagnfabriker 77 och 197 samt
slutligen för instrumentfabrikerna 15 och 16. Inom samtliga industrigrenar
— med undantag för instrumentindustrien — är det sålunda
de större företagen, som omfattas af kollektivaftalen, under
det att den mindre industrien i allmänhet står utanför sådan reglering
af arbetsvillkoren. En del af den mindre industrien torde emellertid
återfinnas bland smides- och reparationsverkstäder samt rörledningsfirmor.

Handtverket är inom metall- och maskinindustrierna representerad!
af smides-, reparations- och hofslageriverkstäder, bleck-, plåtoch
koppar slag erier, vagnmakerier och urmakerier. För smides-,
reparations- och hofslageriverkstäder finnas kollektivaftal upprättade
i Stockholms stad, i 10 städer i Södermanlands, Östergötlands,
Blekinge, Malmöhus, Älfsborgs och Västmanlands län samt på landsbygden
i Kristianstads län. Tillsammans omfatta de 148 arbetsgivare
och 1,491 arbetare.

Aftal för bleck-, plåt- och kopparslagerier förekommo i Stockholms
stad, i 40 städer och köpingar spridda inom samtliga rikets län
samt på landsbygden i Jönköpings, Kronobergs, Örebro och Västernorrlands
län. Antalet af kollektivaftal berörda arbetsgivare och
arbetare, resp. 293 och 1,977, fördelar sig på olika landsdelar på följande
sätt.

Bleck-, plåt- och kopparslagerier.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgivare.] arbetare.

Stockholms stad......

55

796

Ostra Sverige.......

52

415

1 Småland och öarne.....

19

81

Södra Sverige.......

50

232

Västra Sverige ......

72

304

Norra Sverige.......

45

149

Summa

293

1.977

Bleck- och plåtslageriyrket är ett ganska homogent handtverksyrke.
Bland arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats, äro

UTBREDNING INOM JORD- OCH STENINDUSTRIEN.

61

dock en del att anse som fabriker. En af dessa, belägen i Kungsör,
både ett så betydande arbetareantal som 126. Det torde böra anmärkas,
att en del af arbetarne inom detta yrke, plåtslagarne, till stor
del sysselsättas inom byggnadsverksamheten. Detta gäller äfven det
nyss omnämnda smedsyrket. För kopparslagare hafva aftal träffats
i Stockholm och Linköping. Öfriga aftal gälla bleck- och plåtslagare1.

Vid vagnmakerierna hafva endast 6 aftal träffats. De gällde 30
arbetsgivare och 188 arbetare i Stockholm, Uppsala, Malmö, Landskrona
och Göteborg samt på skånska landsbygden. Kollektivaftal
för urmakerier finnes endast i Stockholm och omfattar där 40 arbetsgivare
och 86 arbetare.

Stenindustrien spelar för störa områden af vårt land en betydande
roll, och Sverige torde vara ett af de förnämsta stenexporterande
länderna. Särskildt gäller detta granit och gneis, hvilka utgöra hufvudmassan
af landets berggrund. Till industriell användning hafva
dessa bergarter emellertid kommit hufvudsakligen i kusttrakterna,
där transporten till utlandet ställer sig tillräckligt billig för att göra
brytning i stor skala lönande. Det viktigaste granitområdet utgöres
sålunda af det bohuslänska, där i synnerhet gat-, kant- och sträckstenstillverkning,
hufvudsakligen för gatu-, kaj-, bro- och dockbyggnader,
bedrifves i stor omfattning. Utefter den halländska kusten, i
synnerhet i trakterna kring Yarberg, Falkenberg och Halmstad,
brytes gneis för samma ändamål men äfven, liksom i Skåne, för erhållande
af byggnadsornamentsten och sten, lämplig för huggning af
monument o. dyl. Den andra hufvudorten för stenindustrien är Blekinge,
där likaledes granit- och gneislagren bearbetas, till stor del i
evportsyfte. Äfven Smålandsgraniten bearbetas på många håll, i
synnerhet efter kusten i Kalmar län, bl. a. i trakten kring Yästervik,
Oskarshamn och Påskallavik. - Slutligen må nämnas Stockholms-,
Norrtälje- och Uppsalagraniten, som till största delen användes för
Stockholms och Uppsalas behof af -gat- och byggnadssten. I norra
Sverige har graniten i allmänhet ännu ej börjat användas för industriellt
ändamål. Af öfriga bergarter böra nämnas porfyren, som
hufvudsakligen brytes i Dalarne, den »svarta graniten», som företrädesvis
utnyttjas inom en zon, sträckande sig från nordöstra Skåne
förbi sydvästra delen af Yättern upp till Yänerns nordöstra kust,
glimmer- och lerskiffer å skilda ställen i Yärmland, Bohuslän,
Yästmanland och Dalsland, täljsten i Jämtland, sandsten inom
flera olika landsdelar, särskildt Gottland, kalksten, hvaraf Kolmårdsoch
Ekebergsmarmorn (den senare från Närike) särskildt funnit användning
för prydnadsändamål, fasadbeklädnad o. dyl., och de s. k.

1 Bleck-, plåt- och kopparslagare användas äfven i stor utsträckning hl. a.
inom maskinindustrien.

Jord- och
stenindustrien.

62

K0LLEKT1VAFTALET I SVERIGE.

täta lialkstenarne, livilka för arkitektoniska ändamål brytas på Öland,
i Närike, Västergötland, Östergötland, Dalarne m. fl. landskap.

Stenindustrien bedrifves sålunda i skilda delar af landet, men
har, som ofvan påpekats, sina liufvudcentra på Västkusten och i Blekinge.
Enligt fabriksstatistiken för år 1907 sysselsattes vid stenbrott
och stenhuggeri inom Blekinge, Hallands samt Göteborgs och
Bohus län omkring 7,000 arbetare eller 59 % af hela antalet i denna
statistik redovisade stenhuggeriarbetare. Af dessa voro 5,496 eller
79 c/o berörda af koll ektivaftal. För öfrigt förekomma, med undantag
för norra Sverige, kollektivaftal inom de flesta af de trakter, som
ofvan påvisats bedrifva stenindustri. I den nedanstående öfversikten
jämföras för olika landsdelar hela antalet arbetare vid stenbrott
och stenhuggerier enligt fabriksstatistikens siffror och antalet af kollektivaftal
berörda, hvarvid emellertid är att märka, att bland de senare
jämväl äro upptagna en del arbetare, sysselsatta med huggning af
sten vid själfva byggnadsplatserna samt äfven en del smärre stenhuggerier,
hvilka möjligen icke redovisats i fabriksstatistiken. Slutsiffran
i öfversikten för hela antalet inom stenindustrien anställda arbetare
är sålunda något lägre än motsvarande siffra i tab. 2, hvilken
enligt hvad ofvan påpekats, hämtats ur olycksfallsstatistiken.

Stenindustrien.

Landsdelar.

Hela antalet
arbetare.

Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare.

Absolut. %.

Östra Sverige1 ..........

1,050

791

75

Småland och öarne.........

1,100

369

34

Södra Sverige...........

4,200

2,281

54

Västra Sverige..........

5,350

4,996

93

Norra Sverige...........

150

Summa

11,850

8,437

71

Inom norra Sverige förekomma sålunda ej aftal för stenhuggerier.
De län inom öfriga landsdelar, där stenindustri förekommer, men
kollektivaftal saknas, äro Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Skaraborgs och Värmlands. Eljest har kollektivaftalet som synes
i stor utsträckning kommit till användning inom denna industri
särskildt i det ena af dess hufvudcentra, Göteborgs och Bohus län.

Torfmossar förekomma i alla delar af landet, men i de flesta fall
förbrukas torfven, i den mån den tillvaratages, på stället som bränsle.
Torf industri bedrifves vid 115 arbetsplatser, spridda på 19 olika län,

1 Till östra Sverige har i denna öfversikt äfven räknats Stockholms stad.

UTBREDNING INOM JORD- OCH STENINDUSTRIEN.

63

vanligen endast några få inom hvarje län. Det största antalet påträffas
i Kristianstads och Örebro län. Kollektivaftal hade slutits
för 6 arbetsställen, belägna 2 i Kronobergs, 3 i Kristianstads och 1 i
Malmöhus län. Tillsammans sysselsatte dessa 4-27 arbetare, 18 %
af industriens hela arbetareantal.

Äfven vid grustag hade två kollektivaftal ingåtts, det ena gällande
en arbetsplats i Malmöhus län, det andra en i Göteborgs och
Bohus län. Vid dessa voro anställda sammanlagdt 104 arbetare.

Cement fabrikationen bedrifves vid 6 arbetsställen i Kalmar,
Gottlands, Kristianstads, Malmöhus och Skaraborgs län. För 3 af
dessa, belägna i Malmöhus och Skaraborgs län, hafva aftal träffats.
Cementfabrikerna drifvas ofta tillsammans med kalkbrott och kalkbruk.
från hvilka en del af råmaterialet erhålles. Emellertid finnas
kalkbruk äfven på en mängd andra ställen i landet; icke mindre än
17 län äro sålunda intresserade i kalkindustrien. Kollektivaftal
hafva dock endast ingåtts för ett fåtal. Kritbruk finnas hufvudsakligen
i Malmöhus län; för så godt som samtliga äro kollektivaftal
upprättade. Inom hela cement-, kalk- och kritindustrien finnas sålunda
kollektivaftal endast inom Kristianstads, Malmöhus och Skaraborgs
län, där likvisst industriens hufvudcentra äro belägna. Dessa
kollektivaftal omfatta 46 % af hela arbetareantalet.

Vid de svenska glasbruken förekomma tre hufvudtillverkningar,
nämligen fabrikation af buteljer, af fönsterglas samt af hushållsoch
prydnadsglas. På någon af dessa tillverkningar hafva bruken
i allmänhet specialiserat sig. Buteljfabrikationen är sålunda hufvudsakligen
lokaliserad till Älfborgs och Värmlands län, fönsterglastillverkningen
till Värmlands och Västernorrlands län, hushålls- och
prydnadsglastillverkningen till Kronobergs och Östergötlands län.
Inom hushålls- och prydnadsglas- samt butelj fabrikationen har kollektivaftalet
vunnit en icke obetydlig utbredning, under det att fönsterglastillverkningen
i allmänhet är oberörd af detsamma.

Betraktar man glasindustrien i sin helhet, finner man dess hufvudcentrum
i Kronobergs län, där en mängd hyttor och bruk vuxit
upp kring Kosta gamla glasbruk. Med afseende å tillverkningsvärde
komma därnäst Värmlands, Älfsborgs, Västernorrlands, Kalmar och
Östergötlands län. Mer än hälften af hela det antal arbetare, hvilka
inom glasindustrien omfattas af kollektivaftalen, sysselsättas i Kronobergs
och Kalmar län. De af kollektivaftal berörda arbetarne utgöra
inom länen ifråga 68 % af hela antalet arbetare vid glasbruken. I
Värmlands län omfatta kollektivaftalen 50 %, i Älfsborgs 63 % af
resp. läns glasbruksarbetare. Dessutom hafva aftal träffats för ett
glasbruk i Västmanlands och ett i Gäfleborgs län. Inom de 9 öfriga
iän, där glasindustri idkas, bland dem Östergötlands, hafva inga aftal

64

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

påträffats. Kollektivaftalens utbredning inom olika landsdelar framgår
af följande sammanställning.

Glasindustrien.

Landsdelar.

Hela antalet
arbetare.

Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare.

Absolut.

%.

Ostra Sverige1...........

560

124

22

Småland och öarne.......

2,000

1,322

66

Södra Sverige...........

90

Västra Sverige..........

2,350

1,053

45

Norra Sverige...........

420

54

13

Summa

5,420

2,553

47

Vid de skånska stenkolsfälten förekomma på flera ställen stenkol
och eldfast lera i bredvid hvarandra liggande lager. Med stenkolet
som bränsle och leran som råmaterial har sålunda kunnat uppstå en
omfattande tillverkning af lergods, såsom eldfast tegel, saltglacerade
afloppsrör och krus o. s. v. Denna skånska lerindustri, liksom den
därmed sammanhängande stenkolsbrytningen (se ofvan s. 35), omfattas
så godt som fullständigt af kollektivaftalen, hvilka oftast gälla
såväl grufdriften som lergodsfabrikationen. Hvad ofvan yttrats angående
stenkolsfälten och de för dessa träffade kollektivaftalen,
gäller sålunda äfven i tillämpliga delar ifrågavarande lerindustri.

Tegelbruk af olika storlek och tillverkningar påträffas i alla
rikets län. En föreställning om kollektivaftalets utbredning inom
denna industri gifva nedanstående uppgifter om hela antalet-arbetare
och antal af kollektivaftal berörda, fördelade på olika landsdelar.

Tegelbruk.

Landsdelar.

Hela antalet
arbetare.

Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare.

Absolut.

%■

Östra Sverige 1..........

3,450

460

13

Småland och öarne.........

590

Södra Sverige...........

3,700

1,796

49

Västra Sverige..........

2,350

226

10

Norra Sverige...........

1,250

32

o

0

Summa

11340

2,514

22

1 Häri inbegripet Stockholms stad.

UTBREDNING INOM JORD- OCH STENINDUSTRIEN.

65

Det är sålunda hufvudsakligen i södra Sverige, som kollektivaftalet
kommit till någon mera allmän användning inom denna industri.
Medeltalet arbetare per tegelbruk torde vara omkring 26,
mom den del af industrien, som kollektivaftalen omfatta, är medeltalet
däremot 49. Äfven inom tegelbruksindustrien är det sålunda
jämförelsevis större anläggningar, för hvilka kollektivaftal träffats,
under det att de små tegelbruken, ofta drifna gemensamt med jordbruk,
ännu sakna dylika aftal.

Af hela tegel- och lergodsindustriens arbetareantal omfattas 32
% af kollektivaftalen.

För kakelfabrikerna och kakelugnsmakerierna har, hvad beträffar
såväl formning som sättning, ett gemensamt aftal träffats.
Ifrågavarande industri har vid denna undersökning ej heller kunnat
uppdelas på fabriker och handtverk. Någon jämförelse mellan fabriksstatistikens
siffror rörande kakelfabrikerna och de uppgifter,
som insamlats angående antalet arbetare inom industrien, berörda af
kollektivaftal, kan därför icke ifrågakomma. Ej heller olycksfallsstatistikens
uppgifter, om hela antalet arbetare inom kakelindustrien
äro användbara för detta ändamål. Kollektivaftalen för tillverkning
och uppsättning af kakelugnar omfatta 143 arbetsgivare och 1,578
arbetare, fördelade på alla rikets län med undantag för de norrlänska.
På olika landsdelar fördela de sig på följande sätt.

Kakelfabriker och kakelugns»!åkerier.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgivare, arbetare.

Stockholms stad......

27

199

Ostra Sverige1.......

27

407

Småland och öarne.....

13

203

Södra Sverige.......

27

198

Västra Sverige......

43

415

Norra Sverige.......

6

156

Summa

143

1,578

Bland öfriga fabriker inom jord- och stenindustrien, för hvilka
kollektivaftal träffats, märkas 4 fabriker, hvilka drifva tillverkning
af kaolin, smärgel m. m. och som tillsammans sysselsatte 547 arbetare.

Den enda grupp inom denna industri af någon betydenhet, som
saknar kollektivaftal, är porslins- och fajanstillverkningen.

1 En väsentlig del af dessa tillverkningar komma på Uppsala län.
5—082273. Kollektivaftal.

66

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kemisktekniska

industrien.

Inom den kemisk-tekniska industrien utgöres den viktigaste industrigrenen
af tändsticksfabrikationen. Denna, som till största
delen står under gemensam ekonomisk ledning, är hufvudsakligen
belägen i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar samt Göteborgs och Bohus,
Älfsborgs och Skaraborgs län. Med undantag för Kronobergs län
är det äfven i dessa län, som kollektivaftal förekomma, under det att
för de mindre fabrikerna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus och Jämtlands
län aftal icke träffats. De 8 tändsticksfabriker, för hvilka
kollektivaftal äro gällande, sysselsätta tillsammans 4,981 arbetare,
de öfriga 13 fabrikerna omkring 1,300. Af industriens hela arbetareantal
äro sålunda 79 °/o berörda af kollektivaftal. I Småland
omfattas 78 % af arbetarne vid tändsticksfabriker af kollektivaftal,
inom Göteborgs och Bohus, Älfsborgs och Skaraborgs län 86 %.

Färg- och fernissfabriker finnas i Stockholms stad och 11 län.
Kollektivaftal hafva träffats för 3 fabriker, 2 i Malmö och 1 i Trelleborg
med tillsammans 21 arbetare, utgörande 8 % af industriens
hela arbetareantal.

Af rikets 65 Ipis-, tvål- och parfymfabriker, likaledes spridda
inom ett flertal olika län, hafva 19, belägna de flesta i Stockholm,
Malmö och Göteborg, träffat kollektivaftal. De sysselsatte 40 % af
arbetarne vid ifrågavarande fabriker.

Kör 3 krutbruk och sprängämnesfabriker i Stockholms, Malmöhus
och Örebro län, omfattande 27 °/o af hela antalet vid sådana
fabriker anställda arbetare, hafva ingåtts kollektivaftal.

Likaledes äro kollektivaftal gällande vid de 2 kalciumkarbid- och
kloratfabriker, som äro belägna i Västernorrlands län, hvaremot den
i Kopparbergs län befintliga fabriken saknar dylikt aftal. De förstnämnda
fabrikerna hafva i sin tjänst 70 % af arbetarne inom industrien
ifråga.

Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker påträffas i ett stort antal
län; kollektivaftalen gälla 10 fabriker i Stockholms, Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län med sammanlagdt 906 arbetare. Inom
hela gödningsämnes- och svafvelsyreindustrien finnas 52 fabriker och
omkring 1,100 arbetare. Det är således de större arbetsplatserna
med 82 % af hela arbetareantalet, som kollektivaftalen omfatta..

Af ofvan icke specificerad kemisk-teknisk industri, där kollektivaftal
förekomma, torde böra nämnas lim-, soda- samt s. k. tekniska
fabriker. Tillsammans utgöra de kemisk-tekniska fabriker, som ej
äro hänförliga till någon af ofvannämnda industrigrenar, 61 och sysselsätta
omkring 900 arbetare. Kör 5 af dessa med 148 arbetare (16
%) hafva kollektivaftal träffats.

Hela den kemisk-tekniska industrien i Sverige sysselsätter omkring
11,700 arbetare. Af dessa voro 7,301 eller 62 % berörda af
kollektivaftal. Medeltalet arbetare per arbetsplats var för hela in -

UTBREDNING INOM FABRIKSINDUSTRIEN (SAMMANFATTNING). 67

dustrien 49; för den del af densamma, som omfattas af kollektivaftal,
däremot 146.

Sammanfatta vi ofvan meddelade uppgifter, torde af dessa
framgå, att inom ett flertal af de större exportindustrierna, framförallt
sågverks-, malmförädlings- ock grufindustrierna samt
exportsnickerierna, kollektivaftalet ännu vid 1908 års början
icke kommit till någon allmän användning. Beträffande expoi
tindustrierna är emellertid att märka, att inom pappers- och
trämasseindustrien inemot halfva antalet arbetare samt inom
tändstieksindustrien 79 °/o och inom stenindustrien 71. °/0 af

hela antalet arbetare voro anställda vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal
träffats. Inom den öfriga storindustrien har kollektivaftalet
natt en afsevärd utbredning. A.f järn- och stålvaruindustriens
arbetare äro sålunda 44 %, af den egentliga maskinindustriens
arbetare 68 % berörda af kollektivaftal. Aftalen inom sockerindustrien
samt den skånska kolgrufve- och lerindustrien omfatta
så godt som fullständigt dessa industrier. Inom tobaksindustrien
omfatta kollektivaftalen 75 °/o af hela arbetareantalet, inom
bryggeri- och läskedrycksindustrien 55 %, inom margarinindustrien
71 %, inom handskindustrien 70 %, inom skofabriksindustrien 93
%, inom läderindustrien 42 %, inom gummivaruindustrien 82 %,
inom snickeri- och möbelindustrien i sin helhet 47 %x, inom korkindustrien
90 %, inom boktryckeriindustrien 93 %, inom guldoch
silfvervaruindustrien 63 %, inom cement-, kalk- och kritindustrien
46 %, inom glasindustrien 47 %, inom ljus-, tvål och parfymindustrien
40 %, inom kalciumkarbid- och kloratindustrien 70 % och
inom gödningsämnesindustrien 82 % af hela arbetareantalet inom
resp. industrier.

Inom öfriga industrier är ett mindre antal af arbetarne anställda
vid arbetsställen med kollektivaftal. Bland dessa industrier
märkas främst textilindustrien, där 35 % af arbetarne äro berörda
af kollektivaftal. Af kvarnindustriens arbetare omfatta kollektivaftalen
22 %, af arbetarne vid brännvinsbrännerier, jästfabriker
och destilleringsverk 12 %, af instrumentfabrikernas arbetare 38
%, af torfindustriens 18 %, af tegelbrukens 22 %, af krutbrukens
och sprängämnesfabrikernas 27 %.

Inom samtliga industrier är det vanligen de större anläggningarne,
för hvilka kollektivaftal träffats, under det att de arbetsställen,
som sakna kollektivaftal, företrädesvis tillhöra den mindre
industrien. Har trust- eller hartellbildning ägt rum inom en industri,
omfatta kollektivaftalen oftast ett större antal fabriker inom
trusten eller kartellen än utanför densamma. Likaså har kollek - 1

Samman fattning.

1 Detta procenttal är förmodligen något för högt. Se s. 51.

68

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

tivaftalet inom de industrier, som lokaliserats i någon viss landsända,
i de flesta fall större utbredning i industriens hufvudcentrum
än inom de periferiska delarne.

Kollektiv- I det ofvanstående har vid undersökningen af kollektivaftalets
aftalens utbredning inom olika industrigrenar hvarje arbetsplats betraktats

utbredning 0 °

bland olika som en enhet och någon åtskillnad mellan de olika yrken, fack och
arbetare- specialiteter, som. kunna förefinnas bland arbetarne på samma ar vid

grufvorbetsställe, har icke gjorts. Som ofvan närmare utvecklats (se ss.

och fabri- 25 ff.) inträffar emellertid ej sällan, att arbetarne på en arbetsplats
k e r. .

icke tillhöra samma organisation, och att kollektivaftal träffas vid
en del arbetsplatser för samtliga arbetaregrupper vid arbetsstället
ifråga, vid andra endast för en eller annan af dessa grupper. Hvilka
arbetaregrupper, som ett kollektivaftal afser, kan oftast endast utrönas
med tillhjälp af aftalets lönebestämmelser.

Häraf framgår, att de olika arbetarefacken inom en industri
kunna i olika grad vara berörda af kollektivaftal. En mera ingående
undersökning af kollektivaftalets utbredning inom arbetarnes olika
fack och specialiteter har ej kunnat verkställas, men för att erhålla
en föreställning om utbredningen inom vissa hufvudgrupper.
hvilka förekomma vid så godt som alla arbetsställen inom ifrågavarande
näringsgrenar, har Kommerskollegium i blankett A (se ofvan
s. 11), hvilken utsändts till de arbetsställen, inom bergshandtering och
fabriksindustri, som träffat kollektivaftal, uppdelat arbetarne i fem
grupper: a) arbetare anställda vid själfva tillverkningen — hvithet
ord i de blanketter, som afsågo företag inom grufdriften, utbytts
mot brytningen; b) grof arbetare, såsom handtlangare, magasinsarbetare,
brädgårdsarbetare och transportarbetare; c) reparatörer
och hjälparbetare (järnarbetare, träarbetare m. fl.); d) maskinister
och eldare m. fl.; f) öfriga grupper. Med tillhjälp af kollektivaftalens
lönebestämmelser hafva de sålunda inkomna uppgifterna angående
antal arbetare inom ofvannämnda grupper sammanställts uti tab. 3,
där arbetarne å af kollektivaftal berörda arbetsplatser inom bergshandtering
och fabriksindustri fördelats på olika fack samt på grupper
med och utan i kollektivaftal fastställd lön. På grundval af siffermaterialet
i tab. 3 har nedanstående tab. litt, C. upprättats.

Af tabellen framgår, att af de 135,189 arbetare, som inom
ifrågavarande näringsgrenar1 äro anställda på arbetsplatser, för hvilka
kollektivaftal gälla, 78 % sysselsättas vid själfva tillverkningen,
13 % äro last- och lossningsarbetare, handtlangare o. dyl., 5 %
äro reparatörer och hjälparbetare,1 2 3 2 % maskinister och eldare
samt 1 % kuskar, utkörare o. dyl. Af de vid själfva tillverk 1

Se not 1 till tab. 8.

2 Till denna grupp hafva förts järnarbetare, träarbetare, målare, tunnbindare,

sadelmakare m. fl., i den mån dessa ej äro anställda vid själfva hufvudtillverkningen.

UTBREDNING BLAND OLIKA ARBETARGRUPPER VID GRUFVOR O. FABRIKER. 69

Tab. litt. C. Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor
och fabriker,1 fördelade efter arbetets art samt på grupper
med och utan i kollektivaftal fastställd lön.

Antal arbetare.

Män.

Kvinnor.

Tillsam-

mans.

A. Vid tillverkningen..............

84.568

29.932

105.500

Grupper med i aftalet fastställd lön.....

82.222

18,620

100,842

» utan » » » » .....

2,346

2,312

4,658

B. Last- och lossningsarbetare, handtlangare m. fl.

17.544

245

17.789

Grupper med i aftalet fastställd lön.....

15.363

75

15.438

» utan > » » > .....

2,181

170

2,351

C. Re/paratörer och hjälparbetare ........

6.880

2

6.882

Grupper med i aftalet fastställd lön.....

4.419

1

4,420

» utan » » » > .....

2,461

1

2,462

D. Maskinister och eldare m. fl..........

2,969

2.969

Grupper med i aftalet fastställd lön.....

1,991

1,991

> utan »5 > > .....

978

978

E. Kuskar, utkörare m. fl............

2.C49

2.049

Grupper med i aftalet fastställd lön.....

1,091

1.091

> utan t t> » » . . .

958

958

Summa

114,010

21.179

135,189

Däraf med i aftalet fastställd lön.....

105,086

18,696

123,782

» utan » j> > » . . .

8,924

2,483

11,407

ningen anställda tillhöra 96 %, af handtlangare m. fl. 87 ''/c. af reparatörer
m. fl. 64 %, af maskinister och eldare 67 % och af kuskar
och utkörare m. fl. 53 %, grupper med i aftal fastslagen lön.

Kollektivaftalen hafva sålunda vunnit eu afsevärd utbredning
äfven inom de arbetaregrupper, som ej direkt sysselsättas vid tillverkningen,
ehuru de naturligtvis- omfatta en större del af arbetarne
vid tillverkningen än inom öfriga ofta små, isolerade arbetaregrupper,
hvilka med större svårighet låta organisera sig.

Af hela antalet arbetare ifråga tillhöra 92 °/o grupper med i
aftal fastslagen lön.

Antalet kvinnor, anställda på ofvannämnda arbetsplatser, utgör Kollektiv21,
179, antalet män 114,010. Af dessa tillhöra 88 % af kvinnorna, aftalets ut92
% af männen grupper med i aftal fastställd lön. På de nr- ^andVvinbetsplatser,
där kollektivaftal gälla, omfatta aftalen sålunda ungefär nor och
samma proportion af kvinnorna som af männen. Härmed är emel- &”Vga^vid
lertid icke sagdt, att kvinnliga arbetare i samma grad som manliga grufvor, fahafva
sina arbetsvillkor reglerade genom kollektivaftal. Undersöker handtverk
man de industrier, som sysselsätta det jämförelsevis största anta -

Se not 1 till tab. 3.

70

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

let kvinnor, nämligen textilindustrien och beklädnadsindustrien,
skall man finna, att den förra hör till de näringsgrenar, där kollektivaftalet
vunnit skäligen ringa spridning (se ofvan ss. 45—48),
att inom den senare endast ett fåtal aftal finnas upprättade för sömmerskor,
och att hemarbetet, som ju företrädesvis bedrifves af kvinnor,
i allmänhet icke beröres af kollektivaftalen. Dock finnas äfven
industrier, som i stor utsträckning använda kvinnlig arbetskraft,
in en där likväl kollektivaftalet omfattar större delen af industriens
arbetare. Bland dessa kunna nämnas tobaks-, gummivaru-, korksamt
guld- och silfvervaruindustrierna.

I nedanstående tab. litt. D. hafva arbetarne å af kollektivaftal
berörda arbetsplatser inom grufdrift, fabriksindustri och handtverk
fördelats efter kön och ålder. Tabellen utvisar, att hela
antalet kvinnor å arbetsplatser med kollektivaftal inom grufdrift,
fabriksindustri och handtverk utgör 28,471. Af dessa äro 20,802
anställda vid grufvor och fabriker, 7,669 inom handtverksyrkena.

Tab. litt. D. Arbetare å af kollektivaftal berörda arbetsplatser
inom grufdrift, fabriksindustri och handtverk,
fördelade efter kön och ålder.

Industrigrupper.

A n 1

män.

a 1

k y i n n

o r.

Till-

sammans.

Abso-

lut.

%.

Däraf

min-

der-

åriga.

Abso-

lut.

%.

Däraf

min-

der-

åriga.

III. Grufdrift............

3,146

98-7

283

42

1-8

24

3,188

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

18,225

76-6

793

5,552

23-4

686

23,777

V. Textilindustri..........

5,146

41-2

1,104

7,353

58-8

1,808

12.499

VI. Beklädnadsindustri1 ........

8,592

59-2

936

5,910

40-8

799

14,502

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri

2,408

75''l

359

800

24-9

152

3.208

VIII. Trävaruindustri2.........

16,544

97-1

2,538

495

2''9

69

17.039

IX. Pappersindustri.........

8,912

737

955

3,186

26-3

1,130

12,098

X. Grafisk industri.........

6,982

88-8

1,615

877

11-2

207

7,859

XI. Malmförädlingsindustri......

2,742

100 o

220

2,742

XII. Metallindustri..........

12,660

92-1

1,896

1,080

7-9

194

13,740

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

25,810

98-4

2,315

421

1-6

19

26,231

XIV. Jord- och stenindustri3......

18,623

979

1,651

398

2-1

132

19,021

XV. Kemisk-teknisk industri.....

4.944

67-7

723

2,357

32-3

714

7.301

Summa

134,734

82-ö

15,3SS

28,471

174

5.934

163,205

1 Beträffande 469 arbetare har uppgift om fördelningen efter kön o. ålder oi kunnat erhållas.

2 > - 1,205 > » >>»>■»»

3 » 104 > > * » ■» i i > > i > >

UTBREDNING INOM BYGGNADSVERKSAMHETEN.

71

Antalet minderåriga på samma arbetsplatser är 21,322 (13 %
af hela antalet), hvaraf 15,388 manliga (11 % af männen)
och 5,934 kvinnliga (20 % af kvinnorna). De minderåriga arbetarne
äro i flertalet fall inbegripna i kollektivaftalen, hvilket bl. a.
framgår af det betydande antal aftal, som upptaga bestämmelser angående
lärlingar och öfriga minderåriga (se nedan s. 132).

För byggnadsverksamheten föreligga inga tillförlitliga uppgif- Byggnadster
angående hela antalet inom denna näringsgren sysselsatta arbetare;
ännu mindre finnas sådana uppgifter för näringsgrenens olika
yrken. För att dock gifva en ungefärlig föreställning om kollektivaftalets
utbredning inom byggnadsyrkena meddelas i nedanstående tab.
litt. E. antalet städer, köpingar och municipalsamhällen, inom hvilka
kollektivaftal träffats för ifrågavarande yrken —- med undantag för
väg- och vattenbyggnadsarbetare — samt dessa kommuners folkmängd
den 31 december år 1907.

Tab. litt. E. Kollektivaftalets utbredning inom byggnadsverksamheten.

Antal städer, köpingar och municipalsamhällen, diir kollektivaftal träffats
inom olika byggnadsyrken.

Städer.

Köpingar.

Municipal-samhällen. 1

Summa.

Yrken.

A„-

Folk-

An-

Folk-

An-

Folk- jl

Or-

Folkmän

gd. |

tal.

mängd.

tal.

mängd.

tal.

mängd.

ter.

Absolut.

»/o».1 2 3 4''

Murare ''.....

93

1,028,947

4

15,119

2 4

12,745 ,

41

1,056,811

684 |

Byggnadsträarbetare

37

1,055,529

5

17,672

5 9

18,408

51

1,091,609

7or\

Stuckatörer. . . .

3

577,800

-

3

577,800

374

Förgylleri- o. glas-mästeriarbetare .

8

701,698

_

_

8

701,698

454 :

Målare......

41

1,114,523

3

8,140

4

11,310

48

1,133,973

734

Skorstensfejare . .

3

577,800

_ 1

3

577,800

374

Rörarbetare . . .

8

701,708

8

701,70S

454

Elektriska montörer

1

337,460

_

1

337,460

218

Byggnadsgrofarbe-tare......

34

1,015,426

5

16,909

4 7

13,727

46

1,046,082

677,

Kollektivaftal inom byggnadsverksamheten förekomma hufvudsakligen
i städerna; i köpingar och municipalsamhällen samt på
landsbygden synas sådana i allmänhet saknas. Dock är att märka, att
ett aftal, som formellt afser yrkesidkarne inom en viss stad, i verkligheten
vanligen gäller hela den kringliggande bygden, understundom
dock begränsad till en viss omkrets.

1 Af kela folkmängden i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1907 eller omkring
1,545,000 (enligt uppgifter i Svensk rikskalender för år 1909).

2 Dessutom 2 aftal på landsbygden.

3 * 5 » » 5>

4 > 6 » » »

72

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Samtliga de fyra hufvudyrkena, murare, träarbetare, målare
och. grofarbetare, omfatta kommuner med sammanlagdt 600—700 %o
af hela folkmängden i städer, köpingar och municipalsamhällen. De
41 städer eller stadsliknande samhällen, för hvilka aftal träffats inom
murareyrket, äro belägna i 18 län, hvartill kommer Stockholms
stad. För orter belägna på landsbygden förekomma murareaftal i
Kristianstads och Malmöhus län.'' Inom Uppsala, Gottlands, Kopparbergs,
Jämtlands, Västerbottens och Korrbottens län saknas kollektivaftal
för detta yrke. Murareaftalen omfatta omkring 5,900
arbetare. Af aftalen för byggnadsträarbetare, hvilka tillsammans
omfatta omkring 11,000 arbetare, gälla 5 landsbygden. De öfriga afse
51 städer, köpingar och municipalsamhällen belägna inom alla län
utom Kronobergs, Gottlands, Gäfleborgs, Västernorrlands och Västerbottens.
Målarne sakna kollektivaftal endast inom Gottlands
och Västerbottens län; inom öfriga län hafva aftal träffats för tillsammans
48 städer, köpingar och municipalsamhällen. Af dessa
aftal äro berörda omkring 8,000 måleriarbetare, hvilka emellertid användas
icke uteslutande vid byggnadsverksamheten utan äfven vid
arbetsplatser inom andra näringsgrenar, t. ex. skeppsvarfven.

För byggnadsgrofarbetare — till hvilka äfven räknas cementoch
asfaltarbetare, delvis anställda vid cement- och asfaltgjuterier,
grundläggare, bergsprängare, stenarbetare, murerihandtlangare m. fl.
—• hafva kollektivaftal träffats inom samtliga län med undantag af
Jönköpings, Gottlands och Västerbottens. 6 kollektivaftal afse landsbygden;
de öfriga aftalen 46 städer, köpingar och municipalsamhällen.
Tillsammans beröra kollektivaftalen omkring 13,100 byggnadsgrofarbetare.
Antalet arbetare, berörda af kollektivaftal inom ofvannämnda
fyra yrken, är i nedanstående öfversikt fördeladt på-olika
landsdelar.

Byggnadsverksamheten.2

Landsdelar.

Antal af kolloktivaftal berörda

murare.

byggnads-

träarbetare.

målare.

byggnads-

grofarbetare.

Stockholms stad......

1.400

4.800

3,000

5,600

Ostra Sverige.......

560

1,250

820

1.370

Småland och öarnc.....

260

250

270

110

Södra Sverige.......

2,330

2,570

1,770

2,920

Västra Sverige.......

1,290

1,790

1,690

2,460

Norra Sverige.......

50

340

380

620

Summa

5,890

11,000

7.930

13.080

1 Härvid är att märka, att municipalsamhällen i tab. litt. E. icke, som eljest
skett vid denna undersökning, räknats till landsbygden.

2 Siffrorna hafva afrundats till jämna tiotal.

UTBREDNING INOM BYGGNADSVERKSAMHETEN.

73

För sluckatörer hafva kollektivaftal träffats i Stockholm, Malmö
och Göteborg. Aftalen omfatta omkring 200 arbetare. Gipsrörarne
hafva kollektivaftal i Stockholm, men torde dessutom ej sällan vara
medräknade bland byggnadsgrofarbetarne och beröras af dessas aftal.
Aftal för förgylleri- och glasmästeriarbetare finnas upprättade i
Stockholm, Norrköping, Malmö, Lund, Hälsingborg, Göteborg, Karlstad
och Falun och omfatta tillsammans omkring 500 arbetare. Inom
yrket förekommer äfven fabriksmässigt drifven rörelse och bland
de arbetsställen, som aftalen afse, påträffas äfven t. ex. i Stockholm,
Karlstad och Falun smärre fabriker för tillverkning af förgyllda
iister, för glasslipning m. m., hvilka ej tillhöra byggnadsverksamheten
i egentlig mening. Kollektivaftal för skorstensfejare påträffas i
Stockholm, Malmö och Göteborg, för elektriska svagströmsmontörer1
i Stockholm. De förra aftalen omfatta omkring 150, det senare omkring
50 arbetare.

Rörledning sentreprenörer hafva träffat aftal med sina arbetare
i Stockholm, Kalmar, Karlskrona, Malmö, Lund, Hälsingborg, Göteborg
och Gäfle. Arbetareantalet hos dessa firmor uppgår till omkring
1,600. En del af dem åtaga sig icke endast utförande af allehanda
rörledningar utan innehafva äfven verkstäder för reparationer,
tillverkning af diverse metallvaror o. dyl., af hvilka en del äro af
den omfattning, att de kunna räknas till mekaniska verkstäder.

Kollektivaftalen för väg- och vattenbyggnadsarbetare afse uteslutande
landsbygden. De arbeten, som kollektivaftalen omfatta, bestå
hufvudsakligen af järnvägsbyggnader men äfven af kraftstationsanläggningar
och i några få fall af utdikningar och annat liknande arbete.
De af aftalen berörda arbetsgifvarnes och arbetarnes fördelning
på olika landsdelar framgår nedan.

Väg- och vattenbyggnadsarbeten .2

Antal af kollektivaftal

Landsdelar.

berörda

arbetsgifvare.

arbetare.

Östra Sverige.......

8

750

Småland och öarnc.....

O

O

700

Södra Sverige.......

Västra Sverige ......

10

3,210

Norra Sverige...... .

4

1.220

Summa

25

5.880

1 Elektriska montörer förekomma äfven inom maskinindustrien samt telefonverksamheten.

2 Siffrorna för arbetareantalet hafva afrundats till jämna tiotal.

74

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Allmänna De allmänna arbeten, för hvilka kollektivaftal träffats, äro hufarbeten.
vudsakligen kommunernas arbeten, d. v. s. 1) sådana hus-, gatu-, kaj-,
bro- etc. byggnader, som utföras af eller för resp. kommuner, 2) kommunalindustriella
företag, framförallt gas-, elektricitets- och vattenledningsverk
och slutligen 3) renhållningsverk. Kollektivaftal för
byggnadsarbeten hade ingåtts af 19 städer och köpingar, belägna inom
11 olika län samt af Stockholms stad. De berörde 5,506 arbetare.
Därjämte hade entreprenörer för gatubyggnadsarbeten träffat aftal i
Stockholm och Malmö. Härvid är dessutom att märka, att vid ett
stort antal af de byggnadsarbeten, hvilka af kommuner utlämnas på
entreprenad, de vanliga kollektivaftalen inom resp. byggnadsyrken
äro gällande. Äfven plägar förekomma, att en kommun vid egna
större husbyggnadsföretag tillämpar ortens prislistor.

För gas-, elektricitets- och vattenledningsverk hade 11 städer inom
7 län samt Stockholms stad träffat kollektivaftal, berörande 2,222
arbetare. Äfven 2 enskilda gas- och elektricitetsverk i Karlskrona
och Limhamn med tillsammans 37 arbetare hafva ingått dylika aftal.
Sammanlagdt 2,259 arbetare vid gas-, elektricitets- och vattenledningsverk
voro sålunda berörda af kollektivaftal. Vid gas- och
elektricitetsverk sysselsättas enligt fabrilcsstatistiken i hela riket
2,706 arbetare. Antalet arbetare vid vattenledningsverken är obekant.

Kollektivaftal för renhållningsverk hafva träffats utom af Stockholms
stad af 7 städer och köpingar, belägna i 4 län. Dessa aftal
omfattade 815 arbetare. Dessutom hade aftal ingåtts mellan renhållningsentreprenörer
och deras arbetare i Stockholm och Kristianstad.
Arbetarne ifråga utgjorde 409.

Utom kommunernas arbeten hafva till gruppen »Allmänna arbeten»
förts själfständiga kraftstationer, dels statens, dels enskilda.
Kollektivaftal gällde för statens kraftstation i Trollhättan samt för
Alby vattenfallsaktiebolags kraftstation i Alby, Västernorrlands län.
Tillsammans sysselsatte dessa båda kraftstationer 32 arbetare.1
Handel och Vid handel och varulager utgöras arbetarne hufvudsakligen af
samfärdsel. magasinsarbetare, handtlangare, gårdskarlar och varuutkörare, hvarjämte
en del försäljningsställen hafva hos sig anställda arbetare för

\ aruiager.

försäljningsvarans vidare behandling, t. ex. vinhandelsaffärerna
för vinernas kypring och tappning. . Kollektivaftal för handelsarbetare
och varuutkörare voro träffade i 13 städer och köpingar,
hvilka äro belägna i 9 olika län, intet af dem tillhörande
norra Sverige eller Småland och öarne. Härtill kommer Stockholms
stad, där 68 arbetsgifvare och omkring 1,000 arbetare äro berörda af
kollektivaftalen inom denna näringsgren. I östra Sverige omfatta

1 Ej att förväxla med de vid statens kraftstations byggnadsarbeten i Trollhättan
sysselsatta arbetarne, hvilka redovisats bland väg- och vattenbyggnadsarbetare.

UTBREDNING INOM LANDTRANSPORTEN. VD

kollektivaftalen 63 arbetsgifvare och omkring 190 arbetare, inom
södra Sverige 325 arbetsgifvare och omkring 1,500 arbetare och inom
västra Sverige 90 arbetsgifvare och omkring 500 arbetare. Sammunlagdt
beröras sålunda omkring 3,200 arbetare inom denna näringsgren
af kollektivaftal, hvilket icke torde utgöra någon hufvudsaklig
del af näringsgrenens hela arbetareantal.

Till åkerirörelsen hafva förts dels drosk-, automobil- och hyr-1
vagnskörning, dels företag, hvilka såsom själfständig näring utföra
varukörslor. Drosk- och hyrverksägare hafva träffat kollektivaftal
med sina kuskar i Stockholm, Malmö och Gäfle, under det att
för öfriga åkerier aftal blifvit ingångna i 12 städer och köpingar samt
på landsbygden i Norrbottens län. Fördelningen på olika landsdelar
framgår nedan.

Åkerirörelsen.1

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgifvare. arbetare.

Stockholms stad......

197

1,640

Östra Sverige.......

78

190

Småland och öarne.....

Södra Sverige.......

74

240

Västra Sverige......

64

270

Norra Sverige.......

31

110

Summa

444

2,450

Tillsammans omfatta kollektivaftalen, som af öfversikten synes,
444 arbetsgifvare och omkring 2,450 arbetare.

Stufverirörelsen är en af de näringar, där en tillfredsställande
beräkning af arbetareantalet möter hart när oöfverstigliga hinder på
grund af arbetarestockens rörlighet. I en hamn, som under högsäsong
sysselsätter hundratals arbetare, kan stufverirörelsen under
andra delar af året ligga så godt som nere, och hamnarbetarne måste
söka sig sysselsättning på annat håll. Säsongen infaller på grund
af klimatiska skäl på helt olika tider i skilda delar af landet. Under
sådana omständigheter är det uppenbart, att en beräkning af arbetareantalet
måste blifva skäligen godtycklig, och att dubbelräkningar
icke kunna undvikas.

Enligt inkomna uppgifter torde emellertid år 1907 i de 112 hamnar,
för hvilka kollektivaftal träffats, under den tid af året, då sjöfarten
varit lifligast i de olika hamnarne, hafva sysselsatts omkring
6,700 stufveriarbetare. Uppgifter angående hela antalet arbetare in 1

Siffrorna för arbetareantalet hafva afrandats till jämna tiotal.

jandtran

port.

76

KOLLEKTIVAFTALET ISVERIGE.

Tab. litt. F. Antal hamnar och lastageplatser

Hamnar med kollektivaftal.

Landsdelar.

''

Antal

hamnar.

fartyg

(resor).

ton.

Stockholms stad...........

1

75,816

6,208,158

Östra Sverige..............

8

12,839

2,663,402

Småland och öarne..........

0

10,412

1,761,825

Södra Sverige.............

13

49,616

12,258,541

Västra Sverige..........

7

31,723

5,726,754

Norra Sverige.............

80

43,264

9,757,454

Summa

112

228,670

38,876.134

om stufverirörelsen saknas fullständigt; en undersökning af kollektivaftaleiis
utbredning inom näringsgrenen på grundval af siffror rörande
arbetareantal är sålunda icke möjlig. En viss ledning vid bedömandet
af denna fråga torde dock kunna erhållas ur ofvanstående
sammanställning af antalet hamnar och lastageplatser med och utan
kollektivaftal för stufverirörelsen, antal resor, som gjorts af fartyg
om mer än 10 ton till ocli från de olika hamnarne, samt det sammanlagda
ut- och ingående tontalet, allt fördeladt på olika
landsdelar.1 Bland de hamnar, för hvilka kollektivaftal icke träffats,
hafva särskildt redovisats sådana, där kooperativa stufveriföreningar
upprättats, och där alltså det kooperativa företagets prislista
trädt i stället för det vanliga kollektivaftalet (jfr ofvan s. 22).

Från och till de 112 af rikets 243 hamnar och lastageplatser, för
hvilka kollektivaftal träffats inom stufverirörelsen, hafva sålunda
gjorts 223,670 resor med sammanlagdt 38,376,134 ton, under det att
i öfriga hamnar ankommit och afgått 96,601 fartyg om tillsammans
10,979,925 ton. T 29 af de senare hamnarne med 23,189 ankomna
och afgångna fartyg om sammanlagdt 2,568,569 ton, drefs stufverirörelsen
af kooperativa företag. Af hela in- och utgående tontalet i
rikets hamnar och lastageplatser kommo 78 % på hamnar med kollektivaftal,
5 % på hamnar med kooperativa stufveriföretag. Det
är de större hamnarne med den lifligaste sjöfarten, för hvilka kollektivaftal
i allmänhet blifvit ingångna, under det att en mängd småhamnar,
spridda öfver hela riket, sakna sådana aftal. Minsta utbredningen
inom stufverirörelsen har kollektivaftalet erhållit i Småland

1 Uppgifterna ärn hämtade nr Kommerskollegii berättelse om sjöfarten för år
1907. Jfr f. ö. nedan (ss. 84—85).

UTBREDNING INOM LANDTRANSPORTEN.

77

med och utan kollektivaftal för stufveriröreisen.

Hamnar utan kollektivaftal.

Hela antalet

Däraf hamnar med koopera-tiva stufveriföretag.

H

la antalet

Antal

hamnar.

fartyg

(resor).

ton.

hamnar.

fartyg

(resor).

ton.

hamnar.

fartyg

(resor).

ton.

i

75.816

6,208,158

30

30,238

2,733,877

2

7,376

954,308

38

43,077

5,397,279

31

22,842

2,325,791

2

4,949

575,156

34

33,254

4,087,616

24

5,158

853,855

1

1.410

422,996

37

54,774

13,112,396

16

27,601

2,147,968

1

2,191

285,915

23

59,324

7,874,722 i

30

10.762

2,918,434

23

7.263

330,194

no

54,026

12,675,888

131

96,601

10,979,925

29

23.189

2.508,569

243

320,271

49,356,059

och på öarne, största utbredningen i södra Sverige. Äfven i sågverk
sdistrikten i norra Sverige hafva kollektivaftal en nått en betydande
omfattning, hvad stufverifacket beträffa^*, hvilket är så
mycket mera påfallande, som sågverksindustrien enligt hvad ofvan
påvisats till större delen saknar sådana aftal.

Elektriska spårvägar i kommunens ägo funnos i fyra städer,
nämligen Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Jönköping. Spårvägar
tillhörande aktiebolag förekommo i Stockholm (2), Norrköping och
Uppsala. Personalen vid dessa 8 spårvägar utgjorde tillsammans
2,183 personer. Kollektivaftal hade år 1907 icke träffats för en
spårväg i kommunens och en i enskild ägo, hvilka tillsammans sysselsatte
177 arbetare. Af den personal, som fanns anställd vid städernas
spårvägar, omfattades sålunda 92 % af kollektivaftal. Påpekas
bör emellertid, att äfven på landsbygden några få spårvägslinjer
förekomma, och att för den vid dessa spårvägar sysselsatta personalen
kollektivaftal icke träffats.

Af Sveriges enskilda järnvägar hade 72 med en personal af
13,405 personer ingått kollektivaftal. Enligt en preliminär beräkning,
som benäget meddelats från Kungl. järnvägsstyrelsens statistiska
kontor, utgjorde år 1907 hela den ifrågavarande fast anställda och
tillfälliga personalen vid de enskilda järnvägarne omkring 20,400.
Af hela denna personal voro sålunda 66 c/c berörda af kollektivaftal.
I tab. 1 hafva de enskilda järnvägar, som träffat kollektivaftal, och
den hos dem anställda personalen fördelats på olika landsdelar, hvarvid
hvarje järnväg förts till den landsdel, där den hufvudsakliga delen
af dess banlängd befinner sig. Pesultatet af denna uppdelning
meddelas i nedanstående öfversikt.

78

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Sj ötransport.

Diverse.

Enskilda järnvägar.

Landsdelar.

Antal af kollektivaftal
berörda

arbetsgifvare. j arbetare.

Östra Sverige.......

6

2,607

Småland och öarne.....

16

2,323

Södra Sverige.......

27

3,469

Västra Sverige......

15

I 3,433

Norra Sverige.......

8

1,573

Summa

72

13.405

Af enskilda telefonföretag har Aktiebolaget Stockholmstelefon,
det enda af någon betydelse, ingått kollektivaftal. I dess tjänst funnos
anställda 310 arbetare.

Kollektivaftal för sjömän och eldare hade träffats af 46 rederier
med säte i Stockholm och Göteborg, för examinerade maskinister af
139 rederier. Tillsammans utgöra dessa sjömän, eldare och maskinister
omkring 3,200, samtliga förmodligen tillhörande besättningar på
fartyg om öfver 20 ton. Enligt Kommerskollegii berättelse om sjöfarten
utgjorde maskinister, eldare och sjömän ombord å till handelssjöfart
år 1907 använda svenska fartyg om 20 ton och däröfver i
genomsnitt för seglationstiden detta år 15,650. Kollektivaftalen omfatta
sålunda 20 % af denna del af den svenska handelsflottans besättningar.

I Stockholm och Göteborg hafva kollektivaftal jämväl ingåtts
med maskinister och eldare ombord å ångslupar och bogserbåtar.
Dessa kollektivaftal omfattade omkring 300 personer.

Slutligen hafva de mest betydande pråmtransportbolagen med
säte i Stockholm och Uppsala och en del mindre rederier i Linköping
och Norrköping träffat kollektivaftal med pråmkarlar och rorgängare,
hvarjämte, hufvudsakligen inom tegelbruksindustrien i Skåne, kollektivaftal
äro upprättade för ett mindre antal skutskeppare.

För teknisk teaterpersonal har ett aftal upprättats i Stockholm.
Inom hotell-, kafé- och restaurantrörelse funnos vid tiden för denna
undf rsöknings verkställande inga kollektivaftal.1

1 En del af de här ofvan meddelade industribeskrifningarne äro grundade pä redogörelser
i tillgängliga handböcker, såsom Sveriges land och folk, Stockholm 1901;
H. Hedström, Om Sveriges naturliga byggnads- och ornamentstenar, Stockholm 1908
(Sveriges geologiska undersöknings årsbok 2 [1908]: N:o 1.) m. fl.

* *

*

UTBREDNING INOM OLIKA LANDSDELAR.

79

Kollektivaftalets utbredning inom olika län framgår af nedan- Koiiektivaf ,

, , i r,, r talets utbred stående

tab. litt. lx. njng inom

olika lands Tab.

litt. G. Kollektivaftalets utbredning inom olika län.

L ä n.

Beräknad
j folkmängd år

1907 inom

|yrkesgrupperna
industri, handel
loch samfärdsel.2

Antal af kollektivaftal berörda
arbetare.1 2

Absolut.

I Per 1,000 invånare
inom yrkes|
grupperna indu[
stri, handel och
samfärdsel.

Stockholms stad .
Stockholms län

Uppsala

Södermanlands »
Östergötlands »

Jönköpings »

Kronobergs »

Kalmar
Gottlands
Blekinge »

Kristianstads »

Malmöhus
Hallands *

Göteborgs och Bohus län
Älfsborgs
Skaraborgs
Värmlands
Örebro

Västmanlands
Kopparbergs
Gäfleborgs
Västernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens

län

Däraf
Städer . .
Landsbygd

och sjötransport

283,000

52.473

185

77.000

6,364

83

52,000

3.992

77

75,000

7.004

93

130,000

12.795

98

79,000

6.160

78

43,000

2.273

53

93,000

3.443

37

16,000

493

31

51,000

4,935

97

70.000

7.142

102

265,000

43,268

163

45,000

5,680

126

223,000

28,218

127

89,000

8,680

98

68.000

3,333

49

92,000

6.062

66

95,000

5,470

58

66,000

4,438

67

90,000

6,456

72

137,000

8.280

60

108,000

3.741

35

33,000

652

20

31,000

816

26

46.000

3.133

68

Summa

2.357.000

1.102.000
1,255,000

235,801

157,794

77,507

100

143

62

Summa

2,357.000

235.301

100

järnvägar

_

20,649

Summa

255,950

1 Arbetare inom jordbruk och skogsbruk samt vid järnvägar och sjötransport
hafva här ej medräknats.

2 Folkmängden år 1907 inom yrkesgrupperna industri, handel och samfärdsel
för de olika länen har beräknats på så sätt, att hela den uppskattade folkmängden
inom industri, handel och samfärdsel år 1907 (se s. 82) fördelats på länen i proportion
till den andel, som hvarje län år 1900 hade af detta års folkmängd inom
ifrågavarande yrkesgrupper. Med tillhjälp hufvudsakligen af uppgifter i Kommerskollegii
berättelser om bergshandteringen samt om fabriker och handtverk för åren
1900 och 1907 angående antalet arbetare i olika län, anställda inom gruf- och fabriksdriften
under dessa båda år, har en ungefärlig uppskattning gjorts af den förskjutning,
som ägt rum länen emellan sedan år 1900 med afseende å fördelningen åt den
inom industri, handel och samfärdsel sysselsatta personalen, hvarefter nödiga justeringar
vidtagits af de först erhållna talen.

80

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Fördelas siffermaterialet i tab. litt. G. på olika landsdelar, erhålles
följande resultat.

Kollektivaftalets utbredning'' inom olika landsdelar.

Landsdelar.

Beräknad
folkmängd år
1907 inom
yrkesgrupperna
industri, handel
och samfärdsel.2

Antal af kollektivaftal be-rörda arbetare.1

Absolut.

Per 1,000 invå-nare inom yrkes-grupperna indu-stri, handel och
samfärdsel.

Stockholms stad . . .

283,000

52,473

185

Östra Sverige.......

400,000

34,593

Småland och öarne.....

231,000

12,369

Södra Sverige.....

386,000

55,345

143

\ ästra Sverige.....

612,000

57,443

94

Norra Sverige ....

445,000

23,078

52

Hela riket

2,357.000

235.301

100

Redan vid undersökningen af kollektivaftalets utbredning inom
olika näringsgrenar liar skarpt framträdt skillnaden mellan olika
landsdelar i fråga om kollektivaftalets omfattning. Detta bestyrkes
äfven af ofvan meddelade öfversikter, af hvilka tydligt framgår, att
Småland och öarne samt norra Sverige äro i afsevärdt mindre grad
berörda af kollektivaftalen än öfriga landsdelar, samt att kollektivaftalet
erhållit sin största utbredning inom Stockholms stad och södra
Sverige, under det att östra och västra Sverige intaga en mellanställning.
Stockholms stad och Malmöhus län hafva att uppvisa det
absolut och relativt största antalet af kollektivaftal berörda arbetare.
Därnäst komma Göteborgs och Bohus län, Hallands, Kristianstads,
Östergötlands, Älfsborgs, Blekinge och Södermanlands län i nu
r.ämnd ordning. Minst utbredt är kollektivaftalet inom Jämtlands,
Västerbottens, Gottlands, Västernorrlands, Kalmar och Skaraborgs
län. Kollektivaftalets utbredning inom olika landsdelar står naturligt
nog i direkt proportion till industrialismens, men äfven tydligen till
organisationsväsendets utveckling. Att inom de nordligare länen liksom
äfven inom Bergslagerna ett relativt litet antal arbetare voro berörda
af kollektivaftal torde förklaras däraf, att för dessa läns nälingslif
sågverksindustrien och bergshandteringen äro af afgörande
betydelse. Inom ifrågavarande näringsgrenar hade nämligen, som ofvan
påpekats (jfr ss. 35—86, 50 o. 57). kollektivaftal träffats endast
för en mindre del af därstädes sysselsatta arbetare.

Af tab. litt. G. framgår vidare, att å landsbygden kollektivaftalet
nått en ojämförligt mycket mindre utbredning inom indu -

Se not 1 å föregående sida.
Se not 2 å föregående sida.

UTBREDNING INOM OLIKA LANDSDELAR.

81

stri, handel och samfärdsel än i städerna. Detta är desto mer påfallande
som till grund för denna undersökning lagts den administrativa
indelningen i städer, köpingar och landsbygd, hvadan
till den senare sålunda förts municipalsamhällen och andra stadsliknande
orter.

Antalet af kollektivaftal berörda arbetare i städerna fördelar
sig på de olika orterna på följande sätt.

Tab. litt. H. Antal af kollektivaftal berörda arbetare
i städerna den 1 jan. 1908.1

Städer.

Antal

arbetare.

Städer.

Antal

arbetare.

Stockholm.........

52,473

Varberg..........

675

Södertälje.........

1,898

Kungsbacka........

3

Vaxholm.........

149

Göteborg.........

19,633

Norrtälje.........

192

Lysekil..........

548

Östhammar........

6

Uddevalla.........

1,343

Uppsala..........

2,342

Strömstad.........

25

Enköping.........

15

Vänersborg........

1,192

Nyköping.........

1,519

Alingsås.........

67

Eskilstuna........

3,756

Borås...........

2.647

Torshälla.........

4

Ulricehamn........

8

Strängnäs.........

13

Åmål...........

31

Mariefred.........

5

Mariestad.........

63

Linköping .........

1,438

Lidköping .........

333

Norrköping........

7,485

Skara...........

273

Söderköping........

72

Sköfde..........

151

Motala..........

157

Hjo............

5

V adstena.........

39

Falköping.........

58

Jönköping.........

2,889

Karlstad.........

2,244

Eksjö...........

80

Kristinehamn.......

273

Grenna ..........

3

Filipstad.........

50

Växjö..........

344

Örebro ..........

2.977

Kalmar..........

1,088

Askersund.........

71

Oskarshamn........

428

Lindesberg ........

135

Västervik.........

806

Västerås.........

2,230

Vimmerbv.........

43

Sala...........

180

Borgholm.........

12

Köping..........

324

Visby...........

193

Arboga ..........

416

Karlskrona........

1,793

Falun...........

446

Ronneby.........

638

Säter...........

239

Karlshamn........

1,007

Hedemora.........

172

Sölvesborg ........

126

Galle...........

3,506

Kristianstad........

1,811

Söderhamn........

426

Simrishamn........

42

Hudiksvall........

214

Ängelholm........

720

Härnösand........

350

Malmö..........

14.140

Sundsvall.........

658

Lund...........

3,031

Örnsköldsvik.......

36

Landskrona........

2,856

Östersund.........

436

Hälsingborg........

6,104

Umeå...........

187

1 Ystad...........

1,183

Skellefteå.........

9

Trelleborg.........

1,330

Lnleå...........

138

Halmstad.........

2,012

Piteå...........

374

Laholm..........

10

Haparanda........

68

Falkenberg........

328

Summa

157,794

1 Järnvägsmän och examinerade maskinister oberäknade. Öfrig personal inom
sjötransporten har fördelats efter rederiernas postadresser.

6—082273. Kollektiv aftal.

82

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Slutlig beriik. Ofvan har behandlats kollektivaftalets utbredning inom olika näkoiiektiT-
ringsgrenar och inom olika landsdelar. Det återstår nu att söka ådaattaiets
ut- galägga, huru stor del af hela det svenska näringslifvet, som omfatbre?ndustri”°m
tas af ifrågavarande institut. Detta torde endast kunna ske genom
handel och att jämföra antalet af kollektivaftal berörda arbetare med antalet
samfärdsel. personer inom eller mindre omfattning för närvarande regleras genom kollektivaftal.

Beräkning Redan i det föregående har måst konstateras, att uppgifter om hela
af ^ja an'' antalet arbetare för ett stort antal näringsgrenar icke stå att erhålla. Det
hetare inom är blunda nödvändigt att söka fylla förefintliga luckor med approximativa
i industri, beräkningar. Härvid torde man kunna bortse från jordbruk och skogsbruk,
handel och då kollektivaftalets utbredning inom dessa näringsgrenar är synnerligen
samfärdsel, obetydlig, och deras medtagande i hög grad skulle försvåra beräkningarne.

Äfven yrkesgruppen »Allmän tjänst» har uteslutits, då staten genom sina
organ endast i några få undantagsfall träffat kollektivaftal med tjänstinnehafvare
och i stället vanligen begagnat sig af andra former för arbetsvillkorens
reglering.

Nedanstående beräkningar afse sålunda hela arbetareantalet inom
grupperna industri, handel och samfärdsel.

Med till- Den källa, som ligger närmast till hands att använda för en dylik upphjälp
uf skattning af arbetareantalet, är den i folkräkningsberåttelserna förekom^
stike^i1 man&e yrkesstatistiken. Enligt 1900 års folkräkning1 utgör antalet sådana »bi1900
års träden», som pläga räknas till arbetareklassen, tillsammans omkring 404,000.2
folkräk- Enligt en i Statistiska centralbyrån utförd approximativ beräkning af befolkningens
fördelning år 1907 på olika yrkesgrupper, hvars resultat beera,
e se. näget meddelats, skulle grupperna industri, handel och samfärdsel sagda år
utgöra 43,83 % af hela folkmängden eller omkring 2,357,000 personer.
Antagas arbetarne stå i samma proportion till samtliga personer inom ifrågavarande
grupper år 1907 som år 1900, skulle alltså antalet arbetare
inom industri, handel och samfärdsel år 1907 enligt dessa beräkningar utgöra
omkring 470,000. Härifrån måste emellertid dragas antalet personal,
anställd vid statens järnvägar, hvilket utgör omkring 20,000. Sålunda erhålles
en slutsumma af omkring 450,000.

Denna siffra är emellertid med säkerhet för låg. Den svenska yrkesstatistiken
lider nämligen af väsentliga brister, hvilka bl. a. medföra, att
till »hufvudpersoner» samt »familjemedlemmar» med säkerhet kommit att
räknas ett icke ringa antal personer, hvilka rätteligen äro arbetare. Härtill
kommer, att biyrken och framförallt säsongyrken icke angifvas, hvarigenom
ett för denna undersökning missvisande resultat erhålles, då ett stort
antal af de arbetare inom jordbruk och skogsbruk, hvilka tillika hafva anställning
inom industri, handel och samfärdsel, på detta sätt icke kommit att medräknas
i ofvanstående summa. Som exempel på dylika kombinationer af
yrken, hvilka falla det ena inom jordbruket, det andra inom industri,
handel och samfärdsel kan nämnas, att då tegelbruksägare ej sällan tillika

1 Bidrag till Sveriges officiella statistik A) Befolkningsstatistik XVII; 3, utgifven
af Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm 1907.

! Härvid hafva grupperna »arbetare med ej uppgifven anställning» och »personer
utan angifvet yrke, hvilka kunna anses tillhöra arbetsklassen» utproportionerats på
hufvudgrupperna jordbruk, industri, handel och samfärdsel efter dessas inbördes
styrka.

UTBREDNING (SLUTLIG UPPSKATTNING).

83

äro jordägare, vid tegelbruken ofta användas egentligen för jordbruket afsedda
arbetare, samt att stufveriarbetet vid många norrländska hamnar utföres
till stor del af smärre jordbrukare från den kringliggande trakten
o. s. v.1 Dessutom har i ifrågavarande undersökning, liksom äfven i
Kommerskollegii berättelser om bergshandteringen samt fabriker och handtverk,
angifvits antalet arbetare anställda vid de olika företagen i medeltal
för driftsperioden (normal drift), hvarjämte för en del näringsgrenar upptagits
arbetareantalet vid högsäsong (se s. 30). Om, för att nämna ett exempel, en
arbetare haft anställning först vid ett tegelbruk, under den tid tegelbränningen
försiggått därstädes, och sedermera samma år öfvergått till sockerindustrien
för att erhålla sysselsättning inom denna industri under sockerkampanjen, har
han sålunda upptagits dels under tegelbruksindustrien och dels under sockerindustrien.
I Statistiska centralbyråns yrkesstatistik har han gifvetvis räknats
endera som tegelbruksarbetare eller som sockerbruksarbetare. Äfven härigenom
har sålunda ofvanstående summa blifvit för låg i förhållande till de
uppgifter, som erhållits angående antal af kollektivaftal berörda arbetare.

Af andra källor för beräknande af arbetareantalet äro de förnämsta Med tillKommerskollegii
berättelser om bergshandtering, fabriker och handtverk
samt sjöfart. Enligt dessa utgjorde år 1907 antalet vid bergverk och fa- an lol,
briker sysselsatta arbetare tillsammans 334,729 samt antalet maskinister, Bero.skan(jte
sjömän och vidare, ombord å till handelssjöfart använda svenska fartyg om ringjfabriks"
20 ton och däröfver, 15,650. Vid de enskilda jårnvägarne var, som ofvan drift, sjöfart,
upplysts, s. å. anställd en personal på omkring 20,400 personer, vid spår- järn- och
vägar i städerna en personal på 2,183 personer. Sammanlagdt voro sålunda spårvägar,
inom dessa näringsgrenar sysselsatta omkring 373,000 arbetare.

Återstår alltså att beräkna antalet arbetare inom handtverk och byggnadsverksamhet,
vid kommunernas arbeten samt handel och varulager, inom
åkerirörelse, telefonverksamhet och en del yrken, som ej kunnat hänföras
till någon bestämd näringsgrupp såsom hotell- och restaurantrörelse m. m.
samt slutligen antalet maskinister, eldare och sjömän ombord å fartyg under
20 ton samt pråmar.

Rörande arbetareantalet vid handtverkerierna och inom byggnadsverk- Handtverket.
samheten innehålla Kommerskollegii berättelser om fabriker och handtverk
uppgifter. Mot dessa kunna delvis samma anmärkningar göras som mot
folkräkningens yrkesstatistik. I hvarje fall torde antalet handtverks- och
byggnadsarbetare betydligt öfverstiga den i handtverksstatistiken angifna
summan, 53,173. Af de i denna siffra inbegripna arbetarne äro 12,227
anställda hos målare, bygg- och murmästare, cementgjutare, glasmästare och
förgyllare samt utförare af gas-, ring- och vattenledningar, hvilka yrkesidkare
i ifrågavarande undersökning räknats till byggnadsverksamheten.

Tages hänsyn till samtliga dessa omständigheter torde handtverksarbetarne
ensamt kunna beräknas till i rundt tal 50,000.

För byggnadsverksamheten finnas inga andra uppgifter rörande arbetare- Byggnads antalet,

om man frånser vid folkräkningen år 1900 meddelade yrkesuppgifter, verksam___
heten.

1 Särskildt belysande är beskrifningen öfver förhållandena inom stenindustrien
i den af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län afgifna berättelsen
för femårsperioden 1900—1905. Det heter därstädes: »IJtom de ständiga yrkesarbetarne
användas i rörelsen fortfarande och i ökadt omfång en mängd fiskare, jordbruksarbetare
m. fl. Särskildt vanligt har det blifvit, att fiskare, som endast deltaga uti
de periodvis återkommande sillfiskena, under öfriga delar af året syssla med gatstenstillverkning
uti de stenbrott, som äro anlagda vid det fiskeläge, där de äro bosatta.
Jordbruksarbetarne sysselsätta sig med stentillverkning, så snart de hafva ledighet
från jordbruket, och vinna därigenom en ökad arbetsförtjänst.»

84

KOLLBKTIVAPTALET I SVERIGE.

Kommunala

arbeten.

Stufveri rörelsen.

hvilka, beträffande de särskilda yrkena äro ännu mera otillfredsställande än
beträffande de större yrkesgrupperna. Om man emellertid skulle förutsätta,
att antalet byggnadsarbetare stode i ett visst förhållande till de olika
orternas invånareantal, kunde man, då kollektivaftalen inom byggnadsverksamheten
vanligen omfatta större delen af yrket på de orter, de afse, med
ledning af ofvan i tab. litt. E. meddelade uppgifter uppskatta antalet
byggnadsarbetare i städer, köpingar och municipalsamhällen till omkring
60,000, väg- och vattenbyggnadsarbetare oberäknade. Beträffande denna
beräkning bör emellertid anmärkas dels att byggnadsverksamhetens liflighet
gifvetvis icke alltid står i proportion till invånareantalet, dels att samtliga
i tab. litt. E. upptagna arbetarespecialiteter icke finnas på alla orter. Då
kollektivaftalen inom näringsgrenen företrädesvis afse samhällen med mera
omfattande byggnadsverksamhet, torde den beräknade siffran ej få anses
afsevärdt öfverstiga 50,000.

Antalet arbetare anställda bos de 17 städer och köpingar, för hvilka
i januari 1908 kollektivaftal voro träffade, utgjorde detta år 8,543. Då
bland dessa 17 kommuner återfinnes flertalet mera betydande städer och köpingar,
och inom de smärre samhällena, äfven om arbete bedrifves direkt af
kommunen, antalet i dess tjänst sysselsatta arbetare vanligen är mycket obetydligt,
kan antalet kommunalarbetare i riket icke afsevärdt öfverstiga 10,000.

Ej heller för stufverirörelsen föreligger material, på hvilket en tillfredsställande
beräkning af arbetareantalet inom näringsgrenen kan fotas. Till
ledning för ett bedömande af kollektivaftalets omfattning har emellertid ofvan
s. 76 meddelats, att till och från de hamnar och lastageplatser, för hvilka
kollektivaftal träffats, verkställts 223,670 resor med 38,376,134 ton, och att
till och från rikets samtliga hamnar och lastageplatser ankommit och afgått
320,271 fartyg om tillsammans 49,356,059 ton. Det sammanlagda tontalet
för ut- ocli ingående fartyg under året utgör en god mätare på lifligheten
i de olika hamnarne, och antalet stufveriarbetare, som användas i hamnen,
måste naturligtvis stå i ett visst förhållande till sjötrafikens omfattning.
Antalet stufveriarbetare i hamnar, för hvilka kollektivaftal träffats, torde
sålunda kunna beräknas stå i ungefär samma förhållande till antalet stufveriarbetare
i hela riket som sammanlagda tontalet för ut- och ingående fartyg
i dessa hamnar till sammanlagda tontalet för ut- och ingående fartyg i alla
rikets hamnar. Då inom stufverirörelsen liksom inom byggnadsverksamheten
kollektivaftalen vanligen afse hela rörelsen på de orter, de omfatta, och
antalet af kollektivaftal berörda stufveidarbetare enligt inkomna uppgifter utgör
omkring 6,700, skulle efter denna beräkning hela antalet stufveriarbetare i
riket kunna anslås till omkring 10,000. Denna uppskattning gör emellertid
lika litet som de ofvan gjorda beräkningarna öfver antalet handtverksarbetare
och byggnadsarbetare anspråk på att vara exakt. Dels står icke hamnens
trafikfrekvens alltid i direkt samband med antalet i hamnen sysselsatta stufveriarbetare,
då just i de stora hamnarne maskinella anordningar förekomma,
hvilka inskränka arbetareantalet, dels finnas i Kommerskollegii sjöfai*tsstatistik
upptagna endast sådana hamnar och lastageplatser, där hamnumgälder eller
grundpenningar utgå efter af Kungl. Maj:t fastställd taxa, hvarför några,
dock endast mindre betydande, hamnar där saknas, dels äro i denna Kollegii
berättelse medtagna, åtminstone delvis, äfven barlastade fartyg1, dels

1 Vid lastning och lossning af fartyg om 10 ton och därunder torde i allmänhet
stufveriarbetare ej användas, hvarför uteslutandet af dessa ur Kollegii berättelse ej
kan hafva någon inverkan på ifrågavarande beräkning. Däremot torde uppmärksammas,
att vid beräkningen medtagits såväl ång- som segelfartyg, men att den förra kategorien
fartyg i betydligt mycket större omfattning begagnar stufvare än den senare.

UTBREDNING (SLUTLIG UPPSKATTNING).

85

slutligen är, som ofvan anförts, hela antalet oorganiserade arbetare säkerligen
ej medräknadt i fackföreningarnes arbetareantalsuppgifter för hamnar
med kollektivaftal. Den beräknade totalsiffran är således förmodligen för
låg, då utom nyssnämnda felkällor tillkommer, att för samtliga större hamnar,
där loss- och lastningsmaskiner företrädesvis användas, kollektivaftal träffats.

Inom telefonverksamheten har, som ofvan påpekats, uppgift om arbetare- Telefonverkantal
erhållits från den ende enskilda arbetsgifvaren af någon betydelse inom samheten.
denna näring, Aktiebolaget Stockholmstelefon. Detta bolag hade i sin tjänst
310 arbetare, och torde hela antalet telefonarbetare i enskild tjänst sålunda
kunna uppskattas till omkring 350. Näringsgre Inom

ofvan icke heliandlacle näringsgrenar föreligga endast uppgifter nar, för
om antalet af kollektivaftal berörda arbetare, hvilket utgör tillsammans 12,900, hvilka sådana
och förefinnes till synes ingen möjlighet att närmare beräkna hela antalet !?*£*
arbetare inom dessa näringsgrenar. utföras.

För de näringsgrenar, där uppgifter om hela arbetareantalet stått att glutlio.
erhålla eller eljest ofvan gjorda beräkningar utförts, kan arbetareantalet uppskattsålunda
uppskattas till inemot 500,000. Då kollektivaftalet i allmänhet endast ning af
nått en jämförelsevis ringa utbredning inom öfriga näringsgrenar, och de kelaaalbe"
uppgifter om arbetareantal, som legat till grund för ofvanstående approxima- antafét
tioner, i de flesta fall förmodligen ej omfattat mer än en del af de oorganiserade
arbetarne, samt byggnadsarbetarne på landsbygden icke medräknats,
torde hela antalet arbetare inom industri, handel och samfärdsel kunna beräknas
utgöra 500,000 å 550,00c.1

Det behöfver ej ytterligare påpekas, att dessa beräkningar ingalunda
göra anspråk på att utgöra annat än en i sina hufvuddrag riktig approximation.
Det nådda resultatet torde emellertid komma sanningen något närmare
än den siffra, som kan beräknas ur yrkesstatistiken.

Utgår man från, att liela arbetareantalet inom industri, handel Slutresultat.
och samfärdsel sålunda kan uppskattas till inemot 550,000, framgår
af denna undersökning, att 45 å 50 % af dessa arbetare voro anställda
vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal voro gällande. Det
bör emellertid beaktas, att i denna undersökning arbetare, anställda
vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats, betecknats
såsom af kollektivaftal berörda, äfven om aftalet ifråga, formellt
sedt, icke kan anses gälla dem samtliga. Dock hafva, som i inledningen
framhållits, sådana arbetaregrupper urskilts, hvilka uppenbarligen
icke afsetts vid kollektivaftalets ingående.

1 Arbetare i statens tjänst äro, som ofvan påpekats, här icke medräknade. Vid
statens järnvägar är anställd en personal på omkring 20,000. Vidare bör uppmärksammas
det ofvan s. 83 anmärkta förhållandet, att fabriksstätistikens siffror rörande
arbetareantal, i likhet med denna undersöknings uppgifter om antal af kollektivaftal
berörda arbetare, innehålla en del dubbelräkningar.

86

Organisation
eller
enskilda personer
som
parter.

II. Kollektivaftalets parter.

Yid den sammanfattande framställning af kollektivaftalets väsentliga
egenskaper, som ofvan (se ss. 18—24) lämnats, liar framhållits,
att de parter, mellan Indika kollektivaftal träffas, kunna utgöras
af å ena sidan en arbetsgifvare, ett flertal arbetsgivare eller
en eller flera arbetsgivareorganisationer och å den andra ett flertal
arbetare, sammanslutna eller icke sammanslutna till en eller
flera permanenta organisationer. Är ett kollektivaftal träffadt
af ett flertal enskilda arbetsgifvare eller arbetare, kan det hafva
ingåtts endera på sådant sätt, att samtliga personer ifråga underskrivit
aftalet hvar för sig eller att dessa genom majoritetsbeslut vält
ombud, hvilka undertecknat aftalet, ej endast å den majoritets vägnar,
som valt dem, utan äfven för minoriteten och ej sällan för alla personer,
som öfver hufvud kunna beröras af aftalet, vare sig dessa varit
närvarande vid valets förrättande eller ej.

Frågan om kollektivaftalens parter är af särskildt intresse, då
det är parternas olika förmåga att upprätthålla de i kollektivaftalet
gjorda åtagandena, som skall utgöra garantien för, att aftalets bestämmelser
komma att lända till efterlefnad.

Är ett kollektivaftal träffadt med en samling oorganiserade arbetare,
föreligger i regel endast ringa garanti från arbetarnes sida
för, att detsamma skall upprätthållas. Arbetarestammen på en arbetsplats
växlar nämligen år från år, och det kan inträffa, att under
aftalets giltighetstid endast ett fåtal af de arbetare, som ingått aftalet,
finnes kvar på platsen. Arbetarestyrkan på en arbetsplats är
sålunda något så obestämdt och växlande, att ansvar för aftals upprätthållande
näppeligen kan påläggas densamma, liksom den ej heller
utan att vara organiserad torde hafva stora förutsättningar för att
kunna gentemot arbetsgifvaren tillvarataga sina intressen. Det har
därför till och med, som det synes ej utan skäl, gjorts gällande, att
en öfverenskommelse med ett flertal oorganiserade arbetare knappast
kunde jämställas med vanliga kollektivaftal.

Huruvida aftalet är underskrifvet af samtliga arbetare hvar för
sig eller af deras ombud, är i detta fall en fråga utan större praktisk
betydelse.

Något annorlunda ställer sig saken, då kollektivaftal ingås af ett
flertal enskilda arbetsgifvare. Det förekommer icke sällan, i synner -

KOLLEKTIVAFTALETS PARTER.

87

hot inom näringsgrenar, som bedrifvas handtverksmässigt eller eljest
i mindre skala, att kollektivaftal undertecknas af några af de större
arbetsgifvarne eller af de personer, som af arbetsgifvarne utsetts att
föra deras talan, hvarefter aftalet anses gälla för hela yrket på orten.
I dessa fall blir parten på arbetsgifvaresidan af lika obestämd karaktär,
som när på arbetaresidan organisation icke sluter aftalet. Underskrifver
hvar och en af ifrågavarande arbetsgifvare aftalet, erbjuder
detta naturligtvis samma garanti, som ett aftal med en enskild arbetsgifvare,
i hvilket fall parten ju är fullt bestämd och kan under
en längre tidsperiod påtaga sig ansvar för aftalets upprätthållande.

Fullt oberoende af växlingar i arbetsgifvare- och arbetarestocken
blir emellertid kollektivaftalet först, när parterna på båda sidor utgöras
af organisationer, hvilka äfven ojämförligt mycket effektivare än
enskilda personer kunna uppfylla och påyrka upprätthållandet af ett
kollektivaftals förpliktelser.

Samtliga ofvan angifna slag af parter kunna kombineras
med hvarandra, hvarigenom en mängd olika variationer uppstå. Utbredningen
af de viktigaste af dessa olika slag af kollektivaftal framgår
af tab. 4, af hvilken nedanstående tab. litt. I. utgör ett sammandrag.
Tabellerna utvisa, att de båda slag af kollektivaftal, hvilka ofvan
omnämnts såsom de mest ändamålsenliga, nämligen aftal mellan
tvänne organisationer samt aftal mellan en enskild arbetsgifvare och
arbetareorganisation, nått den utan jämförelse största utbredningen.

På såväl arbetsgifvare- som arbetaresidan äro nämligen organisationer
parter till 436 aftal, omfattande 7,404 arbetsgifvare och
124,051 arbetare (48,5 %). 934 aftal, omfattande 823 arbetsgifvare
och 90,740 arbetare (35,5 %), äro träffade emellan en enskild arbetsgifvare
och arbetareorganisation samt 472 aftal omfattande 2,964 arbetsgifvare
och 25,361 arbetare (9,9 %) mellan ett flertal enskilda arbetsgifvare
och arbetareorganisationer. Af organisation å arbetsgifvaresidan
och oorganiserade på arbetaresidan hafva endast 2 aftal ingåtts,
det ena för bagerier och det andra för en enskild järnväg. De omfatta
19 arbetsgifvare och 87 arbetare. Vid 80 aftal, omfattande 84
arbetsgifvare och 12,311 arbetare, är parten på ingendera sidan organisation.
Af dessa aftal äro samtliga utom 2, omfattande 13 arbetsgifvare
och 80 arbetare, träffade hvartdera af en enskild arbetsgifvare.
För 47 aftal, omfattande 160 arbetsgifvare och 3,400 arbetare, äro
parterna icke angifna på de till Kollegium insända afskrifterna af kollektivaftal
en. Sammanlagdt äro 1,486 aftal, omfattande 3,871 arbetsgifvare
och 128,412 arbetare eller 50,2 % af samtliga arbetare,
berörda af aftal, träffade af enskilda som part på arbetsgifvaresidan.
Häraf äro 1,012 aftal, omfattande 894 arbetsgifvare och 102,971
arbetare (40,2 %) träffade hvart och ett af en enskild arbetsgifvare,
474 omfattande 2.977 arbetsgifvare och 25,441 (9,9 %) arbetare af

88

Tab. litt. I. Kollektiv -

Kollektivaftal

med

o r g a-

Näringsgrenar.

på båda sidor.

endast på arbetare-sidan. 1

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%.

aftal.

Absolut.

%■

I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel . . .

3

569

30 8

23

1,157

62 6

Jordbruk ..............

2

484

29-8

19

1,019

62-7

Trädgårdsskötsel...........

1

85

4

138

II. Skogsbruk.............

5

934

III. Grufdrift.............''

5

2.531

52-6

12

2,282

47-4

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

45

8.419

354

214

15.093

635

Fabriker..............

23

5,766

29-6

144

13,414

69-1

Handtverk..............

22

2,653

61-2

70

1,679

38-8

V. Textilindustri...........

18

5.848

46 8

50

6.538

52 3

Fabriker..............

17

5.808

47-1

42

6,425

52-0

Handtverk..............

1

40

8

113

VI. Beklädnadsindustri.........

37

4.068

271

155

9.739

651

Fabriker..............

4

397

7-1

46

4,562

81-9

Handtverk.............

33

3,671

39-1

109

5,177

55-1

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri

10

650

19-2

59

2.104

62 1

Fabriker..............

2

51

2-3

35

1.677

74-4

Handtverk..............

8

599

52-8

24

427

37''7

VIII. Trävaruindustri..........

41

3.405

18 9

154

11.791

65 5

Fabriker..............

26

1,837

11-9

122

10,863

70-3

Handtverk..............

15

1,568

61''3

32

928

36-3

IX. Trämasse- och pappersindustri....

9

3.730

308

45

7.585

62 7

Fabriker..............

4

916

Ilo

36

6,661

79-7

Handtverk..............

5

2,814

75 8

9

924

24-7

X. Grafisk industri..........

2

6,828

86 9

14

962

122

XI. Malmförädlingsindustri......

22

2,940

1000

XII. Metallindustri...........

16

2.375

275

98

4.984

578

Fabriker..............

1

9

0-2

52

3,784

75-3

Handtverk.............

15

2,366

65''8

46

1,200

33-4

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

8

27.864

27,607

88''6

47

3.538

112

Fabriker..............

5

88-5

44

3,523

11-3

Handtverk.............

3

257

3

15

XIV. Jord- och stenindustri.......

30

6.254

362

119

10.772

62 3

XV. Kemisk-teknisk industri.......

10

369

51

42

6,609

90-4

XVI. Byggnadsverksamhet........

130

34.082

735

149

12,212

264

XVII. Allmänna arbeten.........

1

29

0 3

39

3,644

38-6

1 kommunal och statens drift.....

. -

33

3,002

34-2

I enskild drift............

1

29

6

642

XVIII. Handel och varulager........

21

1,730

54''4

49

1,396

43 8

XIX. Landtransport...........

48

12.390

499

100

10.907

43 8

Åkeri- och stufverirörelse.......

16

3,709

4(14

54

5.232

56-9

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

32

8,681

554

46

5,675

36-3

XX. Sjötransport........... .

2

2,910

747

11

985

25-3

XXI. Diverse................

1

16

Summa

Däraf:

486

124,051

48-5

1,408

110,188

45-4

Fabriker..............

124

55,842

41-4

718

72.192

53-5

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

232

48,050

67-1

45ö|

22,675

31-7

1 2 af de i denna kolumn upptagna aftal, omf. 87 arbetare, äro träffade af enskilda på
hvart och ett flera arbetsgifvare, de öfriga endast en arbetsgifvare.

89

aftalets parter.

nisation som p

art

Kollektivaftal, hvilkas
parter ej framgå af aftalet.

Hela antalet

på ingendera sidan.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

aftal.

Absolut.

%■

1

122

66

27

1,848

I.

1

122

7-5

22

1.625

5

223

3

442

8

1,376

II.

17

4,813

III.

11

238

l-o

1

9

01

271

23,759

IV.

11

238

1-2

1

9

01

179

19.427

92

4,332

2

113

09

70

12.499

V.

2

113

0''9

61

12,346

— |

__

9

153

1

25

0-2

22

1.139

76

215

14.971

VI.

_

_

8

612

ll-o

58

5.571

1

25

0-2

14

527

5-6

157

9.400

4

526

15-5 !

5

108

32

78

3.388

VII.

4

526

23-3

41

2.254

5

108

9-5

37

1.134

7

1,233

6 8

8

1.584

88

210

18,013

VIII.

7

1,233

7''9

6

1,524

9-9

161

15.457

2

60

2-4

49

2,556

5

780

6''5

_

59

12.095

IX.

5

780

9-3

45

8.357

14

3,738

1

67

09

17

7,857

X.

22

2,940

XI.

6

1,143

13 3

3

117

1''4

123

8.619

XII.

6

1,143

22-7

1

90

1-8

60

5.026

2

27

0-8

63

3,593

3

43

0 2

_

_

_

58

31.445

XIII.

3

43

0-2

52

31,173

. 6

272

5

267

1-5

'' —

154

17.293

XIV.

8

333

4''5

(iO

7,311

XV.

2

37

01

281

46,331

XVI.

7

5.653

598

1

119

1-3

48

9.445

XVII.

7

5,653

64''4

1

119

: 1-4

41

8.774

7

671

2

19

0 5

1

40

1-8

73

3.185

XVIII.

14

1,307

5 3

4

247

10

106

24,851

XIX.

_

■ 4

247

2-7

74

9.188

14

1,307

8-3

92

15.663

j —

13

3.895

XX.

1

16

XXI.

80

12,811

4-8

47

8.400

1-3

1,971

255,950

52

4,743

3-5

16

2,235

1-6

910

135,012

i

25

01

[| 25

759

1 1-1

708

71,509

arbetaresidan, men af organisation på arbetsgifvaresidan. 473 aftal, omf. 25,416 arb., afse

90

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

ett flertal enskilda arbetsgivare. Endast 82 aftal, omfattande
103 arbetsgivare och 12,398 arbetare eller 5 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda, är0 på arbetaresidan icke träffade af
organisation1. Härtill kommer, att, såsom ofvan påvisats, det
vu-l en närmare undersökning visat sig, att arbetarne äfven i flertalet
af dessa fall och arbetsgivare understundom faktiskt varit organiserade
och äfven vid underhandlingarne biträdts af organisationens
tjänstemän, ehuru organisationen af en eller annan orsak icke underskrivit
aftal et . Af nyssnämnda 82 aftal äro så godt som samtliga
träffade af ombud, endast ett ringa fåtal har underskrifvits af samtliga
arbetare hvar för sig. Att aftal, som träffats för flera enskilda
arbetsgivare, underskrivas af hvarje arbetsgivare ifråga, är likaledes
ovanligt.

Beträffande utbredningen inom olika näringsgrenar af de två
Imfvudformerna för kollektivaftalets ingående, nämligen aftal mellan
organisationer pa bada sidor och mellan en enskild arbetsgivare å
ena sidan samt en arbetareorganisation å den andra, framgår af tab.
4 och tab. litt. I. att den förra formen oftast kommer till användning
inom handtverket och byggnadsverksamheten, inom handel och varulager,
åkeri- och stufverirörelse, järnvägsdrift samt inom de grenar
af fabriksindustrien, där riks- eller distriktsaftal äro träffade. Kollektivaftal
med en enskild arbetsgivare förekomma inom samtliga
näringsgrenar, men hufvudsakligen inom de grenar af fabriksindustrien,
där riks- eller distriktsaftal icke träffats. Medeltalet arbetare
per arbetsplats utgör för de sistnämnda aftalen 115. Aftal ingångna
af ett flertal enskilda arbetsgivare påträffas inom handtverket.
byggnadsverksamheten, handel och varulager, åkeri- och stufverirörelse
samt några fa grenar af fabriksindustrien, såsom brj^ggeri- och
korkindustrierna.

Jämföras dessa uppgifter med uppgifterna nedan å s. 97, framgar
tydligt, att fragani huruvida kollektivaftalets parter utgöras af
organisationer eller ej på det närmaste är förknippad med det lokala
giltighetsomradets utsträckning; ju större område generaliseringen
af arbetsvillkoren omfattar, desto nödvändigare blir det, att denna
generalisering uppbäres af organisationer och icke af enskilda. Afser
aftalet endast ett arbetsställe, är det ganska ovanligt, att parten på
arbetsgifvaresidan är en organisation, äfven om arbetsgifvaren ifråga
är organiserad. Dock förekomma dylika fall, och inom en del arbetsgifvareföreningar
synes man numera vara betänkt att systematiskt

Då samme arbetsgivare ofta träffat flera aftal med sinsemellan skiljaktiga
bestämmelser, hafva dubbelräkningar ej kunnat undvikas. Detta torde uppmärksammas
vid samtliga uppgifter i texten om antal arbetsgivare, berörda af kollektivaftal,
innehållande den ena eller andra bestämmelsen.

Härvidlag torde dock böra framhållas, att kollektivaftal. träffade af oorganiserade
arbetare, lättare kunna hafva undgått uppmärksamheten vid materialets insamlande
än öfriga aftal (se ofvan ss. 7—8).

KOLLBKTIVAFTÅLETS PARTER.

91

genomföra aftal mellan organisationer på båda sidor äfven för enskilda
arbetsställen. Jämföras uppgifterna i tabb. 4 och 5, finner
man, att af 1,105 aftal, som afse enskilda arbetsplatser, 93, omfattande
8,779 arbetare, träffats af organisation på arbetsgifvaresidan. Ortsaftalen
däremot träffas vanligen mellan organisationer; vid distriktsoch
riksaftal (se nedan) är detta den enda praktiskt möjliga formen
för kollektivaftals ingående.

När generaliseringen af arbetsvillkoren sträcker sig öfver hela Hufyudlandet,
måste dessutom parterna utgöras af organisationer, som hafva organisation
inflytande inom motsvarande område, m. a. o. nksaltalen maste trätfas
af hufvudorganisationerna på båda sidor. Dessa kunna väl lämpligen
sluta aftal äfven för smärre områden, men detta sker dock
långt ifrån alltid, särskildt ej på arbetaresidan. Med de organisationsformer,
som äro förhärskande på arbetaresidan, torde det
inom de flesta näringsgrenar och yrken ursprungligen varit
fackföreningarnes, ej fackförbundens och ännu mindre Landsorganisationens
sak att träffa ortsaftal och aftal för enskilda arbetsställen
samt i de flesta fall äfven distriktsaftal. Det är också fortfarande
endast undantagsvis, t. ex. inom järn- och metallarbetareyrket, som
fackförbundet ensamt är part vid dessa aftal. För en mängd af de
i denna redogörelse afsedda, lokalt mera begränsade aftalen, äro emellertid
både afdelningen ifråga och vederbörande fackförbund parter
till aftalet, hvarvid fackförbundet i ett flertal fall torde få anses
som hufvudparten. Kollektivaftal äfven på arbetaresidan ingångna
af hufvudorganisation, vare sig i förening med underafdelningarne
eller ej, komma förmodligen äfven med organisationsväsendets utveckling
att blifva allt vanligare, så mycket mera som fordran härpå ofta
uttryckligen framställes från arbetsgifvaresidan. En hufvudorganisation
kan nämligen på ett verksammare sätt än underafdelningen
sörja för, att aftalet upprätthålles, och därigenom undanröjes ock den
möjligheten, att hufvudorganisationen gör afdelningen eller medlemmen
ålägganden, som strida mot aftalet. Att de enskilda arbetarne
underteckna aftal, träffade af deras organisation, torde numera icke
förekomma. Aftal med fackföreningar, som ej tillhöra något fackförbund,
äro j^tterst sällsynta, och endast ett fåtal sådana hafva, som ofvan
påpekats, inkommit till Kommerskollegium.1

På arbetsgifvaresidan äro de aftalsträffande organisationerna
likaledes ofta afdelningar af hufvudorganisationer och omfatta i
en mängd fall, särskildt inom byggnadsverksamheten och
handtverket, endast enstaka orter, i andra ett flertal orter inom samma
näringsgren. Att aftal träffas med enskilda arbetsgifvare, hvilka
tillhöra arbetsgifvareorganisation, förekommer äfven, som ofvan

1 Härvidlag torde dock böra påpekas, att just sådana aftal kunna hafva undgått
att uppmärksammas vid materialets insamlande (se ofvan ss. 7 8).

92

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

nämnts. Ofta undertecknas ett aftal icke blott af arbetsgivareorganisationen,
utan äfven af de medlemmar, som aftalet afser, eu procedur
som kan vara af praktiskt intresse, i synnerhet då organisationen ej
vunnit nödig stadga. Aftal med rent lokala, fristående arbetsgivareorganisationer
förekomma, i hvilken utsträckning är dock svårt
att afgöra, då det ofta icke framgår af organisationens namn,
huruvida den tillhör någon hufvudorganisation eller ej, och
uppgifter öfver samtliga arbetsgifvareorganisationers underafdelningar
ej funnits tillgängliga. Detta förhållande bör beaktas jämväl
vid studium af tab. 21, som afser att gifva en öfversikt öfver de
mera betydande arbetsgivare- och arbetareorganisationer, som träffat
eller godkänt kollektivaftal inom olika näringsgrenar. Ett sammandrag
af denna tabell (tab. litt. J.), angifvande antalet kollektivaftal,
som träffats af hvar och en af de viktigaste arbetsgivare- och
arbetareorganisationerna, meddelas å nästföljande sida.

Ej sällan innebär hufvudorganisationens underskrift, icke att organisationen
är medpart till aftalet, utan endast ett godkännande från
dess sida af kollektivaftalet ifråga. Detta har sin grund däri, att enligt
de flesta organisationers stadgar en afdelning eller en medlem
ej äger rätt att träffa kollektivaftal, utan att detta blifvit granskadt
och godkändt af hufvudorganisationens styrelse.1 Ett dylikt godkännande
af hufvudorganisationen medför emellertid äfven ett visst
skydd för kollektivaftalet.

Att hufvudorganisationen uppträder som medpart till aftalet
eller såsom godkännande afdelnings eller medlems aftal förekommer
på arbetsgifvaresidan i 145 aftal, omfattande 809 arbetsgifvare och
27,485 arbetare, på arbetaresidan i 412 aftal, omfattande 627 arbetsgifvare
och 75,533 arbetare. Enbart på arbetsgifvaresidan äro 34
aftal, omfattande 399 arbetsgifvare och 7,652 arbetare, godkända af
hufvudorganisation, enbart på arbetaresidan 301 aftal, omfattande
217 arbetsgifvare och 55,700 arbetare. På såväl arbetsgifvare- som
arbetaresidan har sådant godkännande ägt rum i 111 aftal, omfattande
410 arbetsgifvare och 19,833 arbetare.

Medräknas de ofvan omnämnda kollektivaftal. hvilka träffats
enbart af hufvudorganisationer, torde hufvudorganisåtionerna på
arbetsgifvaresidan i en eller annan egenskap hafva underskrifvit
aftal, omfattande något mer än en fjärdedel af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare, och hufvudorganisationerna på arbetaresidan
aftal, omfattande inemot hälften af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare.

1 Det händer ofta, att aftal träffas under uttryckligt förbehåll af hufvudorganisationens
godkännande. Med hufvudorganisation afses på arbetaresidan fackförblind.
Landsorganisationen har underskrifvit riksaftalet inom verkstadsindustrien
och en del mera omfattande uppgörelser med Svenska arbetsgifvareföreningen.

93

ab. litt. J. Antal kollektivaftal, träffade eller godkända af mera betydande
arbetsgivare- och arbetareorganisationer.1

Arbetsgivareorganisationer.

Namn.

Allmänna arbetsgivareföreningen . . .
Allmänna svenska boktryckareföreningen
Centrala arbetsgivareförbundet ....
Grafiska reproduktionsanstalternas förening

Järnbruksförbundet ..........

Kristianstads läns jordbrukareförening . .
Malmöhus läns trädgårdsodlareförening .

Norrlands stufvareförbund.......

Skånes skomakeriidkares distriktsförening
Skånska landtmännens arbetsgifvareförening

Svenska arbetsgifvareföreningen.....

Svenska bryggareföreningen.......

Svenska oigarrfabrikantföreningen ....
Svenska elektriska arbetsgifvareföreningen
Svenska garfveriidkareföreningen . . • •
Svenska järnvägarnes arbetsgifvareförening
Svenska kakelindustriidkareföreningen . .
Svenska sko- och nåtlingsfabrikantföreningen
Svenska stenindustriförbundets ostkustförening
Svenska torfindustriens arbetsgivareförening
Svenska väg- och vattenbyggarnes arbetsgivareförbund
............

Sveriges bageriidkareförening.......

Sveriges bleck- och plåtslageriarbetsgifvare förbund.

..............

Sveriges handskfabrikantförening.....

Sveriges kakelfabrikantförening......

Sveriges målarmästareförening

Antal

aftal.

88

l8

10

l8

2

3

1

3

2

2

76

6

l8

1

13

28

33 * *

1

2

2

6

12

2

l8

l8

1

Antal

Namn

Sveriges pappersbruksförbund.......j 4

Sveriges redareförening.........

Sveriges repslageriidkareförening ....

Sveriges textilindustriförbund......

Sveriges träindustriförbund.......

Sveriges verkstadsförening.......

Södra Sveriges byggmästareförbund . . .

2

1

10

17
28

18

Arbetareorganisationer.

Byggnadsträarbetareförbundet.....

Internationella litografiska förbundet . .
Internationella tobaksarbetareförbundet .
Kemisk-tekniska kvarn- och läderarbetareförbundet
(De förenade förbunden) . .

Kvinnornas fackförbund........

Mellersta Sveriges landtarbetareförbund .

Pälsvaruarbetareförbundet.......

Skandinaviska sadelmakare- o. tapetserareförb
Skånska landtarbetareförbundet ....

Svenska arbetareförbundet.......

Svenska bageri- o. konditoriarbetareförbundet
Svenska bleck- o. plåtslageriarbetareförbundet
Svenska bokbinderiarbetareförbundet ....

Svenska bryggeriarbetareförbundet.....

Svenska elektriska arbetareförbundet ....

Svenska frisörbiträdesförbundet......

Svenska förgylleri- o. glasmästeriarbetareförb.

Svenska gjutareförbundet.........

Svenska glasarbetareförbundet.......

Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet .

Svenska grufarbetareförbundet.......

Svenska handskarbetareförbundet.....

Svenska hattarbetareförbundet.......

Svenska järn- och metallarbetareförbundet .
Svenska järnvägsbyggnadsarb.-fackföreningen
(afd. 92 af Sv. grof- o. fabriksarbetareförb.)

Svenska järnvägsmannaförbundet......

Svenska kakelugnsmakareförbundet.....

Svenska korkarbetareförbundet.......

Svenska lokomotivförare- och eldareförbundet

Svenska maskinistförbundet........

Svenska maskinist- och eldareförbundet . . .

Svenska murareförbundet.........

Svenska måleriarbetareförbundet......

Svenska sjömans- och eldareförbundet....

Svenska skoarbetareförbundet.......

Svenska skrädderiarbetareförbundet ....
Svenska slakteri- och charkuteriarbetareförb.

Svenska spårvägsförbundet........

Svenska stenhuggareförbundet.......

Svenska stuckatörförbundet........

Svenska sågverksindustriarbetareförbundet. .

Svenska textilarbetareförbundet......

Svenska transportarbetareförbundet.....

Svenska träarbetareförbundet.......

Svenska trädgårdsarbetareförbundet.....

Svenska tunnbinderiarbetareförbundet ....

Svenska typografförbundet.....• . . .

Svenska varuutkörare- o. handelsarbetareförb.

11

203

60

4

1

23
15
553
79
40
12
49

63

4
12
113

O

3763
7
l2

5

1213

24
65

33
5
2
23
28
45
48
2

70

73

12

9

37
3
48
58
111
182 3
2
12
28
26

1 Större föreningar hafva hvar för sig upptagits, äfven om de utgöra afdelningar af annan organisa tion.

Aftal, som träffats af lokala föreningar och icke godkänts af vederbörande hufvudorganisation, hafva

ej upptagits i denna öfversikt. De upplysningar, hvilka erhållits yr föreliggande material angående hufvud organisationer,

af hvilka sådana föreningar utgöra afdelningar, liksom äfven förändringar i organisations förhållandena

innan februari 1909, återfinnas i noterna till tab. 21. — 2 Itiks aftal. 3 Däraf ett riksaftal.

91 KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Ett flertal På samma arbetsställe finnas ofta flera olika arbetareorganisa °rner*som°

^oner> ic^e blott på grund däraf att fackförbunden vanligen ej omfatparter.
ta samtliga arbetare inom en industri utan inskränka sig till ett eller
nagra hvarandra närstående fack,1 utan äfven emedan arbetare inom
samma fack på grund af olika politiska eller religiösa åsikter ansluta
sig till olika organisationer. Samme arbetsgivare kan därför se
sig nödsakad att träffa flera olika aftal med sina arbetare. Ett icke
enastående exempel härpå erbjuder en korgfabrik i Malmö, som träffat
icke mindre än sju aftal med lika många fackföreningar. Att
detta medför betydande olägenheter är tydligt, i all synnerhet om aftalen
ej utlöpa samtidigt eller hafva olika allmänna bestämmelser.
Därför sammanslås allt oftare sådana aftal till ett enda, och samtliga
arbetareorganisationer inom aftalsområdet underskrifva ett gemensamt
aftal. 35 aftal hafva sålunda flera organisationer som part på
arbetaresidan. De omfatta 396 arbetsgifvare och 43,815 arbetare.

Äfven om samtliga organisationer inom aftalsområdet på detta
sätt bundit sig, kvarstå emellertid de oorganiserade arbetarne. Som
nedan närmare utvecklas, nöjer man sig i de flesta fall med att utsträcka
aftalsvillkoren utan vidare äfven till dessa arbetare, enär
det möter svårigheter att med dem träffa aftal med bindande verkan.
I några få fall, 8 aftal omfattande 12 arbetsgifvare och 852 arbetare,
har man emellertid latit äfven de oorganiserade arbetarne genom ombud
deltaga i underhandlingarna och underskrifva aftalet jämsides
med organisationerna. Aftalet mellan Skånska cementaktiebolaget
och dess arbetare i Limhamn (se del II, s. 327) ger en god bild af
den mängd olika grupper arbetare, som understundom uppträda som
gemensamma parter på arbetaresidan. Ifrågavarande aftal är på
arbetaresidan underskrifvet af ombud för fem fackföreningar, däribland
en afdelning af Svenska arbetareförbundet, för ett fackförbund,
för samtliga arbetare inom tre fack samt för de oorganiserade arbetarne
inom 7 olika fack. På arbetsgifvaresidan kan äfven förekomma,
att flera organisationer eller organisationer jämte enskilda personer
äro gemensamma parter till samma aftal. Det förra är fallet i
14 aftal, omfattande 716 arbetsgifvare och 7,376 arbetare, det senare
i 16 aftal, omfattande 285 arbetsgifvare och 1,892 arbetare. Som
exempel på aftal med flera arbetsgifvareorganisationer som parter kan
nämnas riksaftalet för tillverkning och uppsättning af kakelugnar
(se del II, ss. 391—397), som på arbetsgifvaresidan träffats af Sveriges
kakelfabrikantförening för fabrikanterna och af Sveriges kabelindustriidkareförening
för sättmästarne samt öfriga smärre arbetsgivare.
Dessutom är aftalet underskrifvet af dessa föreningars resp.
hufvudorganisationer, Svenska arbetsgifvareföreningen och Centrala
arbetsgifvareförbundet.

1 Jfr ofvan ss. 24 ff.

95

III. Kollektivaltalens giltighetsområde och
giltighetstid.

I föregående kapitel har omnämnts, att omkring hälften af alla Koiiekti™rtakollektivaftal
i Sverige äro träffade med en enskild arbets- et so mr if gifvare och sålunda omfatta hvart och ett endast ett arbetsställe.

Denna form att ingå kollektivaftal är emellertid inom de flesta näringsgrenar
endast det första utvecklingsstadiet. Det ligger nämligen
i båda parternas intresse att utvidga af talsområdet; för arbetsgifvaren
är det gifvetvis till nackdel, om hans konkurrenter erhålla
arbetskraft på förmånligare villkor än han själf, för arbetarne gäller
det att tillse, att de erhållna fördelarna icke äfventyras genom lägre
arbetsvillkor på andra arbetsplatser. De arbetare, som arbeta under
sämre arbetsvillkor, och de arbetsgifvare, som måste köpa arbetskraften
dyrare, komma att fordra af organisationerna, att dessa genomdrifva
likartade arbetsvillkor öfver så stor del som möjligt af sitt
maktområde.

Har en arbetareorganisation sålunda lyckats träffa aftal med en Ortsaftal.
arbetsgifvare, kommer den att inrikta sin sträfvan på att erhålla lika- »
lydande aftal med andra företag inom branschen, hos hvilka den har
medlemmar anställda.1 Nästa steg är, att alla dessa arbetsgifvare drifva
gemensamma underhandlingar och träffa ett gemensamt aftal, hvarefter
de arbetsgifvare, som senare ingå på aftalet, ofta biträda detsamma
utan att träffa särskilda aftal Irvar för sig. Ännu närmare
till hands ligger naturligtvis ett dylikt förfaringssätt, om äfven arbetsgifvarne
sammanslutit sig i en organisation. Har ett aftal på
detta sätt kommit att omfatta större delen af ifrågavarande näringsgren
eller yrke på en ort, plägar man benämna detsamma ortsaftal.

Ortsaftalet omfattar vanligen ej blott de företag, hvilkas representanter
underskrifvit detsamma, utan utgör ofta en norm för hela industrien
eller yrket på orten, ej blott så att det influerar på arbetsvillkoren
i allmänhet, utan det tillämpas utan vidare godkännande af
så godt som samtliga ortens arbetsgifvare inom yrket ifråga.

1 Det är icke ovanligt, att kollektivaftal träffas under förbehåll, att samma
eller likalydande aftal godkännes äfven af andra arbetsgifvare inom samma bransch.

96

KOLLEKTIVAFTAEET I SVERIGE.

Distriktsoch
riksaftal.

Mellanfor mer.

Utbredningen
af
riksaftal,
distriktsaftal,
ortsaftal
och
aftal för
enstaka arbetsplatser.

På ungefär samma sätt som den ofvan skildrade utvecklingen
från aftal för enskilda arbetsplatser till ortsaftal ägt rum, kunna koliektivaftal
utvecklas till distriktsaftal eller riksaftal, livilka omfatta
ett flertal arbetsställen inom en industri1, det förra inom ett större
bcgränsadt område af riket, det senare inom riket i dess helhet.

Emellertid finnas äfven mellanformer emellan de ofvan beskrifna
fyra hufvudkategorierna. På samma sätt som ett aftal för en enskild
arbetsplats kan tagas som förebild för andra aftal inom branschen
på orten, och samma arbetsvillkor sålunda kunna blifva gällande
öfver hela orten, utan att dock ett ortsaftal kommit till stånd, hafva
äfven för hela industrier träffats likalydande aftal med ett stort
antal arbetsgivare, och samma arbetsvillkor kunna sålunda vara genomförda
öfver större delen af en industri, oaktadt aftalen endast
gälla enskilda arbetsställen. Detta är fallet t. ex. inom tändsticksindustrien
och i stort sedt vid de enskilda järnvägarne. Inom snickeriindustrien
framträder detta förhållande ännu skarpare, då de båda
huvudorganisationerna här träffat öfverenskommelse att använda
samma formulär vid alla aftal, som ingås för deras medlemmar (se del
II, ss. 192—195). Lönebestämmelserna kunna visserligen här variera
vid de olika arbetsplatserna, men detta torde äfven på grund af lefnadskostnadernas
växlingar ofta blifva fallet, då lönebestämmelserna
för en hel industri mera detaljeradt regleras genom riksaftal (jfr nedan
s. 167).

Slutligen bör påpekas, att hvarken ortsaftal, distriktsaftal eller
riksaftal under nuvarande organisationsförhållanden någonsin omfatta
samtliga arbetsplatser inom ifrågavarande område. Om ett aftal
endast omfattar ett fåtal arbetsplaster af föga betydelse på en ort,
kan man emellertid ej hänföra detsamma till ortsaftal i egentlig mening,
och detsamma gäller de öfriga kategorierna. Å andra sidan kan,
t. ex. inom stufverirörelsen, ett aftal med en enda firma faktiskt spela
samma roll som ett ortsaftal. Äfven här blifva gränserna sålunda
sväfvande.

Till grund för nedanstående öfversikt i tab. litt. K. liksom äfven
för tab. 5, af hvilken den förra utgör ett sammandrag, har emellertid
lagts formen för aftalens träffande, men icke endast det förhållandet,
att faktiskt samma arbetsvillkor kunna vara gällande öfver ett större
eller mindre område.

De flesta kollektivaftalen eller 1,105, omfattande 913 arbetsgivare
och 111,750 arbetare (43,6 % af samtliga af aftal berörda arbetare),
afse sålunda endast en arbetsplats. Den därnäst största gruppen
utgöres af ortsaftalen, hvilka äro 781, omfattande 9,088 arbets 1

Riksaftalet för de mekaniska verkstäderna omfattar äfven elektriska verkstäder,
skeppsvarf, vagnfabriker och en stor del af järn- och stålvaruindustrien.
Detta ^ är sålunda ett exempel på, att riksaftalet ej behöfver vara begränsadt till en
enda industri, utan kan sträcka sig öfver flera närbesläktade industrigrenar.

KOLLEKTIVAVTALENS LOKALA GILTIGHETSOMRÅDE.

97

gifvare och 84,083 arbetare (32,8 % af hela antalet af aftal berörda
arbetare). Aftalen inom dessa båda aftalsgrupper omfatta sålunda
tillsammans 76,4 % af hela antalet arbetare, berörda af kollektivaftal.
Af de återstående 23,6 % beröras 7,5 % eller 19,111 arbetare af 76 distriktsaftal,
omfattande 449 arbetsgifvare, och 16,1 % eller 41,006
arbetare af 9 riksaftal, omfattande 884 arbetsgifvare. ■

Aftal för enskilda arbetsplatser och ortsaftal äro sålunda de båda
hufvudgruppema; distriktsaftal och riksaftal kunna förekomma endast
inom näringsgrenar, där organisationsväsendet och kollektivaftalet
nått en betydande utveckling. Riksaftal hade vid den tidpunkt,
till hvilken förevarande undersökning sträcker sig, i Sverige träffats
för cigarrindustrien, för handskindustrien, för boktryckeriindustrien,
för de kemigrafiska anstalterna, för mekaniska verkstadsindustrien,
elektriska verkstäder, skeppsvarf, båtbyggerier och vagnfabriker
samt en del af järn- och stålvaruindustrien, för elektriska
montöryrket, för tillverkning och uppsättning af kakelugnar
samt för examinerade maskinister å ångfartyg. Som jämförelse kan
nämnas, att i Tyskland sådana aftal förekomma hufvudsakligen endast
inom den grafiska industriens olika grenar1.

Egentliga distriktsaftal förekomma så godt som uteslutande
irom industrier, som äro starkt lokaliserade i en viss landsdel, såsom
stenhuggerierna på västkusten och i Blekinge eller glasbruken
i Småland. Kollektivaftal för enskilda arbetsplatser finnas inom så
godt som alla näringsgrenar, helt naturligt, då de som ofvan framhållits
vanligen utgöra den lägsta formen för kollektivaf talets ingående.
Af tab. litt. K. framgår emellertid tydligt, att denna aftalsform
är så godt som allenahärskande inom den egentliga fabriksindustrien,
i den mån distrikts- eller riksaftal icke där träffats. Ortsaftalen
däremot förekomma talrikast inom handtverket, byggnadsverksamheten,
handel- och varulager, åkeri- och stufverirörelse. Samtliga
dessa näringsgrenar och yrken hafva en lokalt begränsad marknad,
ett ytterligare bevis för att det, som ofvan framhållits, är marknadens
utsträckning, hvilken jämte organisationsförhållandena i de flesta fall
afgör kollektivaftalets lokala giltighetsområde. Detta framgår än

1 Under åren 1908 och 1909 har i Sverige utvecklingen mot riksaftal fortskridit
snabht. Sålnnda må erinras om aftalen för järnbruk och järngrufvor (se del II ss.
263 ff.), för skofabrikerna, för de enskilda järnvägarne, för byggnadsverksamheten,
byggnadsämnesindustrien, bnteljglasbruken och sågverksindustrien. Det senare har
emellertid en karaktär, som i mycket påminner om öfverenskommelsen inom snickeriindustrien
(se ofvan). Öfverhufvud kännetecknas de under senare tid ingångna riksaftalen
däraf, att aftalen hufvudsakligen gälla s. k. allmänna bestämmelser och
understundom arbetstiden, under det att arbetslönen fortfarande regleras för hvarje
arbetsställe eller hvarje ort. I samband härmed må erinras om ackordsprislistorna
Inom verkstadsindustrien (se nedan s. 149). Underhandlingar om gemensamma s. k.
allmänna bestämmelser hafva pågått inom pappers-, trämasse-, textil- och lagerskrädderiindustrierna.
Slutligen torde böra påpekas öfverenskommelserna mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen (se ss. 918 o. 223.)-

7—082273. Kollektivaftal.

98

Tab. litt. K. Kollektiv -

Riksaftal.

.Distriktsaftal.

Näringsgrenar.

Anta

Antal arbetare

Anta

Antal arbetare.

aftal

Absolut.

aftal

Absolut.

%■

I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel . . .

_

_

_

4

546

296

J ordbruk..............

4

546

33''6

Trädgårdsskötsel...........

II. Skogsbruk.............

III. Grufdrift.............

4

2,119

44T

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

i

3,247

137

5

165

07

Fabriker..............

i

3,247

167

1

41

0''2

Handtverk..............

4

124

2''9

V. Textilindustri...........

1

13

01

Fabriker..............

Handtverk..............

1

13

VI. Beklädnadsindustri.........

i

316

2 1

7

145

10

Fabriker..............

i

316

57

Handtverk..............

7

145

1-5

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri .

Fabriker..............

Handtverk..............

VIII. Trävaruindustri..........

4

92

0 5

Fabriker..............

1

25

02

Handtverk..............

_

3

67

2''4

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

1

176

15

Fabriker..............

Handtverk..............

1

176

4-7

X. Grafisk industri..........

2

6.828

868

XI. Malm för ädling sindustri.......

XII. Metallindustri...........

,_

1

25

0''3

Fabriker..............

Handtverk..............

1

25

07

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

3

27,536

88 1

Fabriker..............

3

27,536

88''3

-

Handtverk..............

XIV. Jord- och stenindustri........

1

1,479

8 5

8

4,633

26 8

XV. Kemislc-teknisk industri.......

XVI. Byggnadsverksamhet........

9

499

11

XVII. Allmänna arbeten..........

_

_

_

_

_

I kommunal och statens drift.....

_

_

_

I enskild drift............

XVIII. Handel och varulager........

2

20

0''6

XIX. landtransport...........

21

8.660 1

34 8

Åkeri- och stufverirörelse.......

6

1,035

11-3

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

15

7,625

48-7

XX. Sjötransport............

1

1,600

411

9

2,018

51-8

XXI. Diverse...............

Summa

Däraf:

9

41,006

161

76

19,111

7-5

Fabriker..............

8

39,406

29-2

10

4,699

35

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

26

1,049

1-5

99

aftalens giltighetsområde.

Ortsaftal.

1

Aftal för enskilda arbetsplatser.

Hela antalet

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

0/

/ ''

aftal.

Absolut.

%■

4

213

11-5

19

1,089

58''9

27

1.848

I.

18

1.079

66-4

22

1.625

4

213

1

10

5

223

— ‘

8

1,376

8

1,376

11.

13

2,694

55 9

17

4,813

III.

122

8,360

35l

143

11.987

50''5

271

23.759

IV..

42

4,362

22-5

135

11.777

60''6

179

19,427

80

3.998

92-2

8

210

4''9

92

4,332

9

3.290

26 3

60

9.196

73''6

70

12.499

V.

7

3,235

26-2

54

9,111

73 8

61

12.346

2

55

6

85

9

153

134

7.820

522

73

6.690

44''7

215

14,971

VI.

5

451

8-1

52

4,804

86-2

58

5.571

129

7,369

78-4

21

1,886

20''1

157

9,400

36

1.035

305

42

2.353

69''5

78

3.388

VII.

I

9

0-4

40

2,245

99-6

41

2,254

35

1,026

90-5

2

108

9''5

37

1.134

52

4.033

23''2

154

13.888

76''3

210

18.013

VIIL

15

1.732

11 2

145

13,700

88-6

161

15,457

37

2,301

90-7

9

188

6''9

49

2.556

12

3.533

29''2

46

8.386

69 3

59

12.095

IX.

45

8,357

100-0

45

8.357

12

3,533

94-5

i

29

0''8

14

3,738

3

554

7''1

12

475

6 1

17

7,857

X.

22

2,940

1000

22

2,910

XI-

1 50

3,415

39 6

72

5,179

60 1

123

8,619

XII.

2

246

4-9

58

4.780

95-1

60

5.026

48

3,169

88-2

14

399

111

63

3,593

8

429

08

47

3,480

11-1

58

31.445

XIII.

2

157

0-5

47

3,480

112

52

31.173

G

272

6

272

23

2,033

118

122

9.148

52''9

154

17,293

XIV.

6

157

2-2

54

7.154

97''8

00

7.311

XV.

230

39,152

84-5

42

6,680

14-4

281

46,331

XVI.

3

617

6''5

45

8.828

93''5

48

9,445

XVII.

41

8,774

100''0

41

8.774

3

617

4

54

7

671

39

2,714

852

32

451

14''2

73

3,185

XVIII.

50

6.728

27-1

95

9.463

381

166

24,851

XIX.

50

6,728

73-2

18

1.425

15" 5

74

9.188

77

8,038

51''3

92

15,663

3

277

7''1

13

3.S95

XX.

1

16

1

16

XXI.

781

84,083

32 8

1,105

111,750

43 6

1,971

255,950

106

12,936

9-6

786

77,971

577

910

135,012

579

60,875

85'' 1

103

9,585

13''4

708

71,509

100

KOLLEKTIVAPT A LET I SVERIGE.

Kollekt! v.afitalens
giltighetstid.

tydligare af de mera detaljerade uppgifterna i tab. 5, som visa, att de
ortsaftal, som förekomma inom fabriksindustrien, äro att finna inom
sådana näringsgrenar, hvilka såsom bryggerinäringen kunna sägas
sakna åtminstone någon mera afsevärd interlokal konkurrens. Inom
stenhuggerierna omfatta distriktsaftalen hufvudsakligen de företag,
som producera för export, under det att ortsaftal träffats för huggning
af sten på byggnadsplatserna. Utan undantag är dock icke
denna regel. Där en industri har vissa skarpt begränsade centra, såsom
textilindustrien i Norrköping och i Borås, hafva ortsaftal träffats
inom densamma, oaktadt afsättningen icke är lokal, förmodligen
.dock endast som en öfvergång till andra aftalsformer.

Kollektivaftalens giltighetstid har gjorts till föremål för behandling
i tab. 6, hvars hufvudresultat meddelas nedan i tab. litt. L. Giltighetstiden
kan, som synes, vara ganska varierande och växlar för här
behandlade aftal mellan några månader och sex år. Understiger den
ett år, är detta dock vanligen beroende på, att aftalet är afsedt att
utlöpa under viss årstid, och att underhandlingarna blifvit så sent afslutade,
att ett fullt års giltighetstid ej uppnåtts. Äfven förekommer,
att aftal inom säsongyrken uppgöras endast för säsongen.

Giltighetstidens varaktighet är i hög grad växlande inom olika
näringsgrenar och äfven för olika aftal inom samma näringsgren.
Detta beror därpå, att giltighetstidens längd ofta utgör ett resultat
af en kompromiss mellan de båda parternas olika intressen, allt efter
som dessa anses fordra en längre tids trygghet från arbetskonflikter
eller större möjlighet att åstadkomma förändringar i arbetsvillkoren.
Den förra synpunkten har vid uppgörandet af föreliggande
aftal, hvilka samtliga ingåtts under goda konjunkturer, vanligen
företrädts af arbetsgifvarne, den senare af arbetarne. Giltighetstidens
längd bör tydligen afpassas så, att icke spänningen mellan de i
kollcktivaftalen fastställda arbetsvillkoren och de ekonomiska förhållanden,
som betinga arbetsvillkoren, blir alltför stor men äfven på
sådant sätt, att ett af kollektivaftalens viktigaste ändamål, nämligen
stabiliseringen af arbetsförhållandena för längre tidsperioder, blir tillgodosedt.

834 aftal, omfattande 48,7 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare, hafva en giltighetstid af 2 till och med 3 år,
351, omfattande 17,6 % af hela antalet af kollektivaftal berörda arbetare,
en giltighetstid af från 1 till 2 år. Märkligt nog har ett ganska
afsevärdt antal aftal, sammanlagdt 502, omfattande 14,4 % af hela
antalet af kollektivaftal berörda arbetare, en giltighetstid af endast
1 år och därunder. Längre än 3 års giltighetstid hafva 151 aftal,
omfattande 14,1 % af hela det ifrågavarande arbetareantalet.
Pull ständiga bestämmelser rörande kollektivaftalens giltighets -

KOLLEKTIVAFTALENS GILTIGHETSTID.

101

tid sakna 133 aftal, omfattande 5,2 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare. I 56 af dessa aftal är väl giltighetstidens
början, men ej dess slutgräns känd, i 58 finnes tidpunkten, då aftalets
giltighetstid utgår, angifven men icke dess början. 19 aftal sakna
helt dylika bestämmelser. I allmänhet är giltighetstiden kort inom
sådana näringsgrenar, där kollektivaftalet ännu är opröfvadt, såsom t,
ex. jordbruk och skogsbruk, inom hvilka resp. 48,9 och 76,0 % af hela
antalet arbetare berörda af kollektivaftal omfattas af aftal med ett
års giltighetstid och därunder,1 men längre inom sådana, där kolleklivaftal
sedan lång tid tillbaka funnits, såsom boktryckeri- och bokbinderiindustrierna.
Allmängiltighet får man dock ej tillerkänna
denna regel.

Inom vissa yrken tillkomma särskilda för yrket egendomliga
förhållanden, som inverka på giltighetstidens längd. Sålunda hafva
en del aftal inom näringsgrenar, som äro starkt påverkade af modets,
teknikens eller marknadens växlingar, en kortare giltighetstid. Såsom
exempel kan nämnas, att inom beklädnadsindustrien 109 aftal,
omfattande 50,1 % af hela antalet berörda arbetare inom yrket, hafva
en giltighetstid af ett år och därunder, under det att inom grenar
af handtverket, där afsättningsförhållandena äro jämnare, kollektivaftalen
i stort sedt hafva något längre giltighetstid än inom fabriksindustrien.
Den längsta stipulerade giltighetstiden, 6 år, förekommer
inom järnvägs- och spårvägsdriften, där arbetsinställelser
mer än annorstädes måste orsaka afsevärda rubbningar i hela näringslilvet.
Inom dessa båda näringsgrenar hafva sammanlagdt 43 aftal,
omfattande 59,4 % af hela antalet berörda arbetare, en giltighetstid af
öfver 3 år. Vid kommunernas arbeten däremot, där konflikter jämväl
medföra svårare följder än på de flesta andra områden, finnes egendomligt
nog ej ett enda kollektivaftal med längre giltighetstid än
3 år.2

Viss uppsägningstid för kollektivaftalet finnes föreskrifven i
samtliga aftal utom 136, omfattande 304 arbetsgivare och 12,570
arbetare (4,9 % af hela antalet berörda arbetare.) För 1,056 kollektivaftal,
omfattande 6,897 arbetsgivare och 121,166 arbetare (47,3
%), är uppsägningstiden 3 månader, för 423 aftal, omfattande 1,737
arbetsgifvare och 36,140 arbetare (14,1 %), 2 månader, för 136 aftal,
omfattande 891 arbetsgifvare och 8,196 arbetare (3,2 c/<), 1 månad,
för 34, omfattande 282 arbetsgifvare och 4,041 arbetare (1,5 %), 4
månader, för 5, omfattande 38 arbetsgifvare och 1,180 arbetare (0,5

1 Det bör emellertid märkas, att inom dessa näringsgrenar säsongarbetet är förhärskande,
och att äfven detta förhållande torde hafva medverkat till kollektivaftalens
korta giltighetstid.

2 Det torde böra uppmärksammas, att aftalens giltighetstid ingalunda är identisk
med deras varaktighet, då samma aftal genom att ej uppsägas kan tillämpas
långt utöfver den ursprungliga giltighetstiden.

Kollektivaftalens
uppsägningstid

och förnyade
giltighetstid.

102

Tab. litt. L. Kollektiv -

Näringsgrenar.

1 år och därunder.

Från 1 till och
med 2 år.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%■

aftal.

| Absolut.

%.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel ....

13

903

48-9

11

537

290

Jordbruk ..............

12

873

53-7

7

344

21-1

Trädgårdsskötsel...........

1

30

4

193

II. Skogsbruk.............

6

1.046

_

III. Grufdrift.............

4

340

7-1

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

36

1.300

5''5

91

5,546

23 3

Fabriker..............

23

1.006

52

; 54

4.750

24-4

Handtverk..............

13

294

6-8

37

796

18-4

V. Textilindustri...........

22

1.641

131

34

7,285

583

Fabriker..............

16

1.564

12-7

32

7,256

58’8

Handtverk.............

6

77

2

29

VI. Beklädnadsindustri.........

109

7,500

501

40

2.752

18''4

Fabriker..............

33

3.245

58-3

8

1,076

19-3

Handtverk..............

76

4,255

45-3

32

1,676

17-8

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri

25

399

11-8

21

800

23 6

Fabriker..............

8

131

5-8

11

407

18-1

Handtverk..............

17

268

23-6

10

393

34-7

VIII. Trävaruindustri..........

103

9.420

52-3

49

3.889

21-6

Fabriker.........

86

8.926

57-8

36

3,432

22-2

Handtverk..............

17

494

19-3

13

457

17-9

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

13

2.668

22-1

23

4.640

38''4

Fabriker........

13

2.668

31-9

21

4,486

536

Handtverk............

2

154

4l

X. Grafisk industri..........

1

34

04

2

301

3''8

XI. Malmförädling sindustri.......

5

498

16 9

6

1.056

35 9

XII. Metallindustri...........

30

1,162

13 5

55

4,494

52'' 1

Fabriker..........

13

893

17-7

31

2,491

49-6

Handtverk..............

17

269

7-5

24

2,003

55-7

XIII. Maskin- och skeppsbyqqnadsindustri

14

461

1-5

30

3.824

12''2

Fabriker......: . .

10

292

09

30

3,824

12''3

Handtverk......

4

169

_

XIV. Jord- och stenindustri.......

34

2,402

13''9

69

6.018

34''8

XV. Kemisk-teknisk industri.......

2

105

14

18

796

10''9

XVI. Byggnadsverksamhet........

42

3.387

7''3 I

119

21.327

46''1

XVII. Allmänna arbeten ..........

7

818

8''7 ''

24

7.670

812

I kommunal och statens drift.....

5

380

4-3

21

7j450

84-9

I enskild drift.....

2

438

3

220

XVIII. Handel och varulager.....

16

524

16''5 !

27

1.314

413

XIX. Landtransport........

19

2.148

8''6

30

4.005

16''2

Åkeri- och stufverirörelse.......

19

2.148

23-4

24

3’394

369

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

6

611

3-9

XX. Sjötransport.........

_ !

4

1.813

46 5

XXI. Diverse........

1

16

— I

Summa

Däraf:

502

36,772

14-4

658

78,067

30-5

Fabriker...........

244

21.764

16-1

318

35,893

26 g

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

192

9,213

12-9

239

26’835

376

103

aftalens giltighetstid.

Frän

2 till och med

3 år.

Öfver 3 år.

:inga bestämmelser.

Hela

antalet

Antal arbetare.

Intal

Antal arbetare, j.

Intal

Antal arbetare.

aftal.

aftal.

Absolut.

%.

aftal.

Absolut.

X- |

iftal.

Absolut.

°/o.

2

404

219

1

4

02

27

1.848

I.

2

404

25-0

_

1

4

0-2

22

1.625

_

5

223

_

2

330

8

1,376

II.

5

1.301

27-1

4

2.488

51-6

4

684

14-2

17

4,813

III.

120

12.033

507

20

4.742

199

4

138

0 6

271

23.759

IV.

83

8:996

46-3

15

4.537

234

4

138

0-7

179

19.427

37

3,037

70-1

5

205

47

92

4,332

13

3.429

27A

1

144

1-2

70

12,499

V.

12

3,382

27-4

1

144

1-1

61

12.346

1

'' 47

9

153

36

2.434

16''3

8

634

42

22

1.651

110

215

14.971

VI.

5

''266

4-7

1

23

0-4

11

961

17-3

58

5.571

31

2,168

23-1

7

611

6‘5

11

690

7-3

157

9,400

24

1,820

537

6

350

103

2

19

0''6

78

3,388

VII.

17

l''396

61-9

4

314

13-9

1

6

03

41

2.254

7

424

37-3

2

36

3-2

1

13

1-2

37

1,134

43

3,355

18''6

8

683

38

7

666

37

210

18.013

VIII.

29

2^01

14-8

3

132

09

7

666

4-3

161

15.457

14

1,054

41”2

5

551

21-6

49

2,556

15

2,934

24 3

5

1.665

137

3

188

1-5

59

12,095

IX.

9

767

9-2

1

430

5''2

1

6

0-1

45

8.357

6

2,167

57-9

4

1,235

33-1

2

182

4-9

14

3,738

2

21

02

9

7,229

92 1

3

272

3-5

17

7,857

X.

6

374

127

5

1,012

345

22

2,940

XI.

20

1,644

19 1

8

460

5-3

10

859

100

123

8.619

XII.

9

''706

14-1

3

206

4-1

4

730

145

60

5.026

11

938

26-1

5

254

7-1

6

129

3-6

63

3,593

8

26.924

856

2

66

02

4

170

0 5

58

31.445

XIII.

7

26:838

86-1

1

49

0-2

4

170

0-5

52

31,173

1

86

1

17

6

272

33

7,036

407

10

1,593

9 2

8

244

1-4

154

17,293

XIV.

37

6.242

854

2

143

1-9

1

25

04

60

7,311

XV.

67

11.464

24-7

12

5.477

11-8

41

4,676

! 101

281

46,331

XVI.

15

682

7-2

_

_

2

275

29

48

9,445

XVII.

13

669

7-6

_

2

275

3-2

41

8,774

2

13

7

671

24

1.096

34-4

4

245

76

2

6

02

73

3,185

XVIII.

58

8,131

327

50

10.125

407

9

442

1-8

166

24,851

XIX.

16

2,512

27-3

ll 7

816

89

8

318

3-5

74

9,188

42

5;619

35-9

43

9,309

59-4

1

124

08

92

15,663

4

314

8-1

i

2

93

23

3

1.675

43 1

13

3,895

XX.

_

_

_

1

16

XXI.

632

| 91,638

35 8

151

36,137

141

133

13,336

5''2

1,971

255,950

249

58,325

43-2

50

1 14,800

ll-o

49

4,230

3-1

910

135.012

175

| 21,385

29-9

! 41

S 8,386

11-7

1 61

5,690

7-9

708

| 71,509

1

Tab. litt. M. Kollektivaftalen, fördelade

Första kvartalet.

Andra kvartalet.

Näringsgrenar.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%.

aftal.

Absolut.

%.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . .

3

103

5-6

8

474

256

Jordbruk ..............

1

15

0-9

6

424

26''1

Trädgårdsskötsel..........

2

88

2

50

IT. Skogsbruk . ...........

III. Grufdrift.............

1

36

08

2

267

5''5

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

26

5,002

4,765

211

110

7,821

5,087

329

Fabriker..............

20

24''5

55

26-2

Handtverk.............

6

237

55

55

2,734

631

V. Textilindustri...........

4

440

35

31

5.905

47''3

Fabrikör..............

3

400

3-2

28

5,863

47-5

Handtverk.............

1

40

3

42

VI. Beklädnadsindustri . . .....

52

5,743

38 4

127

7,233

48-3

Fabriker..............

41

4,117

73-9

12

567

10-2

Handtverk.............

11

1,626

17''3

115

6,666

70-9

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri
Fabriker...............

4

241

7''1

21

916

27-0

2

17

0-7

20

910

40-4

Handtverk.............

2

224

19-8

1

6

0''5

VIII. Trävaruindustri..........

7

365

20

120

12,245

680

Fabriker..............

7

365

2-3

103

11,867

76-8

Handtverk.............

17

378

14-8

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

4

912

7''6

35

6,423

531

Fabriker..............

3

787

9-4

33

5,890

70-5

Handtverk.............

1

125

3-3

2

533

14-3

X. Grafisk industri..........

7

7,293

92''8

1

3

XI. Malmförädlingsindustri......

7

1,749

595

5

355

12-1

XII. Metallindustri...........

14

1,355

15''7

78

5,029

584

Fabriker..............

13

1,343

26-7

26

1,559

31-0

Handtverk.............

I

12

03

52

3,470

96-6

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

15

29,721

945

24

1,112

926

36

Fabriker..............

15

29,721

95-3

19

3-0

Handtverk.............

5

186

XIV. Jord- och stenindustri.......

11

936

5''4

107

8,735

505

XV. Kemisk-teknisk industri......

7

206

28

21

944

12-9

XVI. Byggnadsverksamhet........

22

5,876

127

216

34,019

734

XVII. Allmänna arbeten.........

11

858

91

27

8,021

849

I kommunal och statens drift ....

10

849

9-7

22

7,367

84-0

I enskild drift...........

1

9

5

654

XVIII. Handel- och varulager.......

6

250

7-8

32

1,269

39''8

XIX. Landtransport.....■......

13

1,584

184

6''4

40

5,583

5,230

22''5

Åkeri- och stufverirörelse......

4

2-0

38

56''9

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

9

1,400

8-9

2

353

2-3

XX. Sjötransport............

4

3,154

810

4

479

123

XXI. Diverse..............

Summa

Däraf:

218

65,824

25-7

1,009

106,883

41 8

Fabriker..............

136

51,699

38-3

430

42,706

31-6

Handtverk och byggnadsverksamhet. .

44

8,140

11-4

466

48,034

67-2

105

efter de kvartal, under livilka de utlöpa.

Tredje kvartalet.

Fjärde kvartalet.

Inga bestämmelser.

Hela

antalet

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Antal

aftal.

Antal arbetare.

aftal.

arbetare.

Absolut. |

!

Absolut. |

%.

Absolut.

*■

i

85

4 6

14

1.182

640

i

4

0-2

27

1,848

I.

_

-

14

1,182

72-7

i

4

0-3

22

1.625

i

85

-

5

223

_

— |

8

1,376

8

1,376

II.

i

37

Ox

9

3,789

78''7

4

684

14''2

17

4,813

III.

73

8,073

34''0

60

2,829

11-9

2

34

0''1

271

23,759

IV.

56

7,106

36''H

46

2,435

12-5

2

34

0''2

179

19.427

17

967

22''3

14

394

9i

92

4.332

20

3,390

27''1

15

2,764

221

70

12,499

V.

15

3,319

26-9

15

2,764

22-4

61

12,346

5

71

9

153

9

200

1-8

18

1.183

7''9

9

612

41

215

14,971

VI.

_

2

507

91

3

380

6-8

58

5.571

9

200

2-1

16

676

7-2

6

232

2''5

157

9,400

40

1.903

562

12

315

9''3

1

13

04

78

3,388

VII.

13

1,084

481

6

243

10''8

-

41

2.254

27

819

72-2

6

72

6-4

1

13

11

37

1,134

63

3.466

19-3

14

1.228

6''8

6

709

3''9

210

18,013

VIII.

34

1,355

8-8

11

1,161

7-5

6

709

4-6

161

15,457

29

2,111

82-6

3

67

2-6

49

2,556

18

4.599

380

2

161

1-3

59

12,095

IX.

7

1,519

18-2

2

161

1-9

45

8,357

11

3,080

82-4

14

3,738

7

194

2''5

2

367

4''7

17

7,857

X.

6

615

209

4

221

7-5

22

2,940

XI.

20

1.389

161

7

224

2''6

4

622

7''2

123

8,619

XII.

14

1,341

26-7

4

174

3-5

3

609

12''1

60

5.026

6

48

1-3

3

50

1-4

1

13

04

63

3,593

9

229

0-7

9

293

09

1

90

0-3

58

31,445

XIII.

9

229

0''7

8

207

07

1

90

0-3

52

31,173

1

86

6

272

16

2,740

15-9

15

4,707

27''2

5

175

1''0

154

17,293

XIV.

11

514

7’0

20

5.622

769

1

25

0''4

60

7,311

XV.

14

701

1-5

9

3,262

7''1

20

2,473

5''3

281

46,331

XVI.

5

160

17

5

406

4''3

_

48

9,445

XVII.

4

152

1-7

5

406

4''6

41

8,774

1

8

7

671

22

863

27-1

12

798

25''1

1

5

0"2

73

3,185

XVIII.

10

541

2''2

89

15,741

633

14

1,402

5fi

166

24,851

XIX.

7

483

5''3

12

2,013

21-9

13

1,278

13-9

74

9,188

3

58

0''4

77

13,728

87-6

1

124

0''8

92

15,663

1

80

2''0

4

182

4''7

13

3,895

XX.

1

16

1

16

XXI.

333

28,970

113

323

45,313

177

88

9,010

3*5

1,971

255,950

175

19,207

14-2

142

18,790

13''9

27

2,610

2-0

910

135,012

118

7,997

11-2

52

4,607

6-4

28

2,731

38

708

71,509

1

106

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

°/o), 5 månader, för 177, omfattande 1,262 arbetsgifvare och 72,398
arbetare (28,3 %), 6 månader, för 1 aftal, omfattande 1 arbetsgifvare
och 136 arbetare, 10 månader, för 1 aftal, omfattande 9 arbetsgifvare
och 15 arbetare, 11 månader och för 2 aftal, omfattande 1 arbetsgifvare
och 78 arbetare, 12 månader. Den vanligaste uppsägningstiden
för kollektivaftalen är sålunda 2, 3 eller 6 månader. Den längre uppsägningstiden
förekommer företrädesvis inom kommunikationsyrkena
samt för riks- och distriktsaftalen.

Uppsäges icke kollektivaftalet inom den sålunda fastställda uppsägningstiden,
stadga de flesta aftalen — samtliga utom 219, omfattande
1,031 arbetsgifvare och 28,139 arbetare (11,0 %) — att detta
skall anses liktydigt med aftalets förnyande på ett år.1

En del aftal med öfverenskommen giltighets- och uppsägningstid
upphöra att gälla, oberoende af dessa bestämmelser, om vissa i aftalen
angifna omständigheter inträffa. Ett af distriktsaftalen inom stenindustrien
ger sålunda arbetsgifvaren rätt att blifva befriad från aftalet
efter tre månaders uppsägningstid, om tull å gatsten införes i England
eller Tyskland. Andra aftal försättas ur kraft vid »strejk, bojkott,
eldsvåda, åskslag eller andra hinder af högre hand» men blifva
åter gällande, då arbetet återupptages. En del slutligen förklara att,
om aftalet brytes af ena parten, upphör det att vara bindande för
den andra. Exempel finnas äfven på, att viss del af aftalet —- ackordsprislista
— kan ändras under giltighetstiden. (Se nedan s. 149.)
I andra fall finnes stadgadt, att uppsägning kan afse aftalet i dess
helhet eller endast viss del däraf.

Kollektiv Beträffande de olika månader, under hvilka kollektivaftalens gil "{öpnings-''

^ghetstid utgår, lämnar tab. 7 utförliga uppgifter. Tabellens slut månaaer.

summor lämna en god ledning för bedömandet af de kritiska månaderna
på arbetsmarknaden. Dessa äro, försåvidt man får döma af kollektivaftalen,
främst januari och april månader. Under den förra månaden
utlöpa 105 aftal (däribland flera stora riksaftal), omfattande
20,5 °/o och under den senare 479 aftal, omfattande 20,9 % af
hela antalet af kollektivaftal berörda arbetare. Därnäst komma de
angränsande månaderna maj med 361 aftal, omfattande 13,9 %, och
december med 144 aftal, omfattande 11,2 % af hela antalet berörda arbetare.
För sammanlagd t 1,089 kollektivaftal, omfattande 66,5 % af
hela antalet berörda arbetare, utgår sålunda giltighetstiden under
dessa fyra månader. Under månaderna april och maj upphör giltighetstiden
för sammanlagdt 840 aftal, d. v. s. nära hälften af samtliga
kollektivaftal. De omfatta dock endast 34,8 % af aftal berörda
arbetare. Under öfriga månader än de ofvan nämnda utlöpa sammanlagdt
794 aftal, omfattande 30,0 % af ifrågavarande arbetare 1

19 aftal, omfattande 84 arbetsgifvare och 2,000 arbetare, sätta den förnyade
giltighetstiden till två eller tre år.

KOLLEKTIV AFTALENS UTLÖPNINGSMÅNADER.

107

antal. Februari, september och november äro de månader, under
hvilka det minsta antalet kollektivaft.al utlöper. Under årets första
kvartal utlöpa sammanlagdt 218 aftal, omfattande 25,7 %, under det
andra 1,009 aftal, omfattande 41,8 %, under det tredje 333, omfattande
11,3 % och under fjärde 323 aftal, omfattande 17,7 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda arbetare. Fördelningen af kollektivaftalen
inom olika näringsgrenar efter de kvartal, under hvilka de utlöpa,
framgår af tab. litt. M.

108

JV. Parternas åtaganden genom kollektivaftalet.

Iiollektivaftalets säregna natur har, jämte den omständigheten
att denna aftalsform ännu icke i vårt land varit föremål för vare
sig lagstiftning eller rättskipning1, medfört en viss osäkerhet beträffande
afgörandet af frågan, hvilka förpliktelser de aftalsslutande parterna
genom kollektivaftalet i själfva verket åtaga sig. En allmänt
vedertagen uppfattning härvidlag existerar icke, och hvad parterna
själfva i hvarje fall kunna hafva ansett, att de förbundit sig till vid
kollektivaftalens ingående, framgår sällan tydligt af aftalens affattning
och innehåll. Man har antingen icke gjort fullt klart för sig,
hvilka förpliktelser aftalet medfört eller också har detta ej ansetts
behöfva någon närmare förklaring. I en del aftal påträffas emellertid
formuleringar och stadganden, hvilka kunna belysa denna fråga. Nedan
meddelas de viktigaste af dessa upplysningar.

Hvad först beträffar kollektivaftal med enskilda personer som
parter, äro dessa, som ofvan nämnts, sällsynta på arbetaresidan men
ganska vanliga på arbetsgifvaresidan. I sistnämnda fall är det dock.
fråga om bestämdt angifna personer, och angående dessas åtaganden
kan föga tvifvel råda; de torde få anses förbinda sig att med hvarje
arbetare enskildt icke ingå andra arbetsaftal än sådana, som stå i öfverensstämmelse
med kollektivaftalet, och att i öfrigt för sin del följa
de öfverenskommelser, som upptagits i detta.2 Vid aftal med ett flertal
enskilda, icke namngifna personer, såsom »arbetsgifvarne» inom ett
yrke på en viss ort eller »arbetarne» vid en arbetsplats, kan man, som
ofvan påpekats, knappast tänka sig, att en dylik obestämd samling
individer skulle kunna påtaga sig ansvar för ett kollektivaftals upprätthållande.
Materialet för denna undersökning gifver härvidlag
ingenting vid handen beroende på bl. a., att dessa fall så sällan förekomma.

Träffar en organisation kollektivaftal, kan den därigenom förplikta
sig att icke själf vidtaga några åtgärder, som skulle kunna
medföra en kränkning af kollektivaftalets bestämmelser, såsom att
föranstalta om strejk eller lockout i syfte att få dessa bestämmelser
ändrade under aftalets giltighetstid, eller kan den förbinda sig att
med alla till buds stående medel söka förmå sina medlemmar att följa

1 Sedan detta skrifvits, hafva arbetarorganisationer instämts inför domstol med
yrkande om ersättning för brott mot kollektivaftal och af domstolen ålagts att ingå
i svaromål.

2 I några få aftal kommer detta till uttryck i bestämmelsen, att personliga
aftal ej få innehålla lägre arbetsvillkor eller ingås på längre tid än kollektivaftalet.

PARTERNAS ÅTAGANDEN.

109

aftalet eller slutligen påtaga sig ansvaret för, att dess medlemmar
skola hålla aftalet och förbinda sig att i motsatt fall utbetala skadestånd.
Att organisationen ej själf far företaga något, som kan kränka
kollektivaftalets bestämmelser, liar man tydligen ansett själfklart,
och några uttryckliga förklaringar i denna riktning hafva i allmänhet
ej införts i kollektivaftalen.

Däremot är det icke ovanligt, att organisationerna uttryckligen Skyldighet
påtaga sig skyldighet att tillse, att deras medlemmar ej bryta aftalet. sati0n att
De hafva ju äfven härvidlag synnerligen kraftiga medel till sitt för- tvinga medfogande.
I ett väl organiseradt yrke kan uteslutning ur organisationen lenJ^ne
eller endast ett undandragande af organisationens skydd mot afsked, kollektivbojkott,
blockad eller dylikt medföra stora svårigheter för den uteslut- a-< ° e ''
ne. Att icke lämna sådant skydd åt medlemmar, som bryta mot kollektivaftalets
bestämmelser, förplikta sig organisationerna uttryckligen
till inom ett flertal yrken. Ett ofta återkommande stadgande är
äfven, att vid brott mot kollektivaftalet organisationerna skola vidtaga
»nödiga åtgärder» mot den felande eller att båda organisationerna
äro skyldiga gemensamt tillse, att kollektivaftalet iakttages. Inom
bageriyrket t. ex. är sålunda den bestämmelsen vanlig, att brott mot
kollektivaftalet skall anmälas till fackföreningen, som äger vidtaga
åtgärder mot den felande, eller att mot aftalsbrytare äger arbetsgifvaren
och fackföreningen rätt vidtaga nödiga åtgärder. I aftalet för
Kiruna bagerier heter det: Dessa löne- och arbetsregler skola af båda
parterna obrottsligen hållas, och är af delningen N :o 49 i Kiruna inför
förbundsstyrelsen ansvarig för sina åtgöranden angående desamma.

(Se del II s. 102). Aftalet för byggnadsgrofarbetare i nordvästra Skåne,
aftalet för droskkuskar i Stockholm m. fl. gifva arbetsgifvaren rätt
att utan fackföreningens inblandning afskeda arbetare, som bryta mot
aftalet. Aftalet för skornakerierna i Stockholm fastslår, att båda organisationerna
äro skyldiga gemensamt tillse öfverenskommelsens iakttagande.
Samma bestämmelser finnas i aftalet för Stockholms rak- och
frisérsalonger. Ett sågverksaftal stadgar, att fackförbundet ej får
understödja arbetare, som bryter mot aftalet eller ej ställer sig skiljedom
till efterrättelse; aftalet för svarfvarne i Stockholm föreskrifver,
att föreningarne skola tillse, att medlemmarne följa aftalet och
beifra brott mot detsamma. I aftalet för ett glasbruk förklaras organisationen
ansvarig för medlemmarnes fullgörande af aftalet. Elera
aftal inom måleriyrket förklara uttryckligen, att ingendera af organisationerna
och ej heller deras medlemmar få träffa öfverenskommelse
mot aftalet. Att en organisation eller enskild person utfäster sig att
utbetala skadestånd för det fall, att kollektivaftalets bestämmelser
kränkas, förekommer däremot ej i något aftal. Dock torde bestämmelsen
i aftalet för »Pråmtransportrörelsera i Sverige» (se del II s. 476),
att om arbetsgivare eller enskild arbetare bryter mot kollektivaftalet,

Kollektivaftal
och
skriftliga
personliga
aftal.

Åtaganden

gentemot

utomstående

110 KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

detta medför skyldighet för »vederbörande» att ersätta all därigenom
uppkommen skada eller förlust, kunna tolkas därhän. En lika lydande
klausul finnes införd i ett sågverksaftal.

För att erhålla en ytterligare garanti för, att bestämmelser, som
finnas införda i kollektivaftalet, skola respekteras af de enskilda arbetarne,
förekommer, att arbetsgifvaren fordrar personliga, skriftliga
kontrakt på grundval af kollektivaftalets föreskrifter. Då tvist ej
sällan uppstår angående denna fråga, har man i en del aftal infört
den bestämmelsen, att arbetsgifvaren äger rätt påfordra dylika skriftliga
arbetsaftal, till hvilka formulär i så fall vanligen bifogas kollektivaftalet.
Denna bestämmelse förekommer hufvudsakligen i kommunernas
kollektivaftal. Bland öfriga aftal, där sådana formulär införts,
kunna nämnas riksaftalet inom tryckeriindustrien samt aftalet för
pråmtransportrörelsen.

Pa senare tid har den asikten gjort sig gällande, att organisationerna
ej kunna påtaga sig ansvar för medlemmars brott mot kollektivaftal.
Ett uttryckligt stadgande i denna riktning finnes i ett
aftal för ett skånskt tegelbruk, där det heter, att brott mot kollektivaftalet
ej får läggas arbetareorganisationen till last. Mera genomförd
förekommer samma tankegång i riksaftalet för tillverkning och
uppsättning af kakelugnar, där det heter: I detta aftal inbegripen
organisation kan ej ställas till ansvar för, hvad den enskilde arbetsgifvaren
eller arbetaren företager, då denne icke handlat på organisationens
order, dock äro organisationerna skyldiga tillhålla sina medlemmar
att ovägerligt följa de bestämmelser, som aftalet innefattar.
(Se del II s. 392).

Fråga kan dessutom uppstå, i hvad mån parterna genom kollektivaftalet
påtaga sig förpliktelser gentemot utanför organisationerna stående
personer. Att arbetare, tillhörande organisationer, som träffat
kollektivaftal, skulle genom aftalet tvingas att ej arbeta på andra
villkor, än de i kollektivaftalet föreskrifna äfven hos utomstående arbetsgifvare,
torde ej vara allmänt erkändt, ehuru inom yrken med ortsaftal,
där kollektivaftalet får karaktär af allmän yrkessedvänja, den
tanken visst icke är främmande för yrkets utöfvare. Att arbetare
endast skola taga anställning hos sådana arbetsgifvare, som godkänt
ifrågavarande kollektivaftal, är sålunda en bestämmelse, som förekommer
i en del aftal. I ett aftal för byggnadsträarbetare föreskrifves,
att organiserade träarbetare icke äga rätt utföra arbete för lägre pris
än aftalets åt »privatpersoner»; sker detta, anses aftalet brutet. (Jfr
s. 234—235.)

Hvad som däremot allmänt torde vara fallet är, att en arbetsgifvare,
som bundit sig vid ett kollektivaftal, är skyldig tillämpa det- *
ta, ej blott gentemot de organiserade arbetarna, utan äfven beträffande
samtliga arbetare inom de i aftalet afsedda yrkesgrupperna. Detta är

PARTERNAS ÅTAGANDEN.

111

en uppfattning, som ofta fått sitt stöd af de faktiska förhållandena,
då, som ofvan framhålls, det inom hvarje företag af någon betydenhet
måste råda likartade arbetsvillkor, och arbetsgifvaren sålunda icke kan
göra åtskillnad härvidlag på organiserade och oorganiserade. Ej heller
torde arbetsgifvaren i allmänhet anse en sådan åtskillnad förenlig
med sina intressen, då de oorganiserade, om de erhölle sämre villkor,
säkerligen inom kort skulle ingå i organisationen.

I ett flertal aftal har ej alls omnämnts, huruvida aftalet gäller
oorganiserade eller ej, förmodligen emedan man icke ansett det troligt,
att frågan skulle bli föremål för olika meningar, men i många
fall fram hålles uttryckligen, att de i kollektivaftalet fastslagna arbetsvillkoren
skola tillämpas på samtliga arbetare, anställda vid af
aftalet berörda arbetsplatser, vare sig arbetarne äro organiserade eller
ej. Andra aftal äro träffade i sådan form, att de tydligen afse
samtliga arbetare. Det blir sålunda allt vanligare, att två organisationer
sluta kollektivaftal för en viss arbetsplats och samtliga därstädes
anställda arbetare. En mängd exempel skulle kunna anföras,
belysande dessa förhållanden. Bland de i del II aftryckta aftalen
kunna nämnas riksaftalen inom mekaniska verkstadsindustrien och
elektriska montöryrket (del II ss. 291 och 298), formuläret för aftal
mellan Sveriges träindustriförbund och Svenska träarbetareförbundet
(del II s. 192) samt aftalen för Malmö stora valskvarn (del II s. 98)
och Kockums tobaksfabriksaktiebolag i Malmö (del II s. 121). Dock
finnas äfven några få aftal, som uttryckligen angifva sig afse endast
den aftalsslutande arbetareorganisationens medlemmar.

Kollektivaftalet utgöres af fastställda regler och föreskrifter för
förhållandena på en arbetsplats; ofta gäller, att det så att säga häftar
vid arbetsplatsen oberoende af de personer, som vid aftalets ingående
äro arbetsgifvare och arbetare på platsen. Detta har fått ett egendomligt
uttryck i en del aftal, som förbinda äfven kommande arbetsgifvare
på en viss arbetsplats. Som exempel kan nämnas ett aftal inom
jordbruket, som säges skola öfvergå på den blifvande arrendatorn af
gården i fråga. Likaså binder ett aftal för sockerbruk den blifvande
ägaren af bruket. I aftalet för en trikåfabrik stadgas, att om arbetarna
eller arbetsgifvarne ingå i annan förening än den, de vid aftalets
träffande tillhörde, skall aftalet öfvergå på den nya organisationen.
Andra aftal åter innehålla rent motsatta bestämmelser och förklara
aftalet upphäfdt, om rörelsen nedlägges eller öfvergår på annan
person.

Däraf att organisationerna träffa aftal, som gälla äfven för utom
desamma stående personer, följer naturligtvis ingen skyldighet
för dessa senare att vare sig samfälldt eller hvar för sig iakttaga
eller söka genomdrifva iakttagande af aftalets bestämmelser.
Det är denna brist, man försökt att täcka genom att träffa aftal med

112

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

ombud för samtliga arbetare på ifrågavarande arbetsplatser, äfven
om en del af dessa tillhöra organisation och dennas funktionärer faktiskt
utsetts som ombud, eller genom att låta de oorganiserade genom
sina ombud underteckna de aftal, som träffats med organisationen,
oaktadt ej heller detta, som ofvan framhållits, erbjuder någon större
garanti. Detta nu framhäfda förhållande torde dock vara hufvudorsaken
till, att öfver hufvud kollektivaftal träffas med oorganiserade
arbetare.

Åtaganden Af öfriga mera omtvistade åtaganden torde böra nämnas frågan,

arbltsmstäl-huruvida ingående af kollektivaftal utesluter möjlighet för parterna
lelse. att under attalets giltighetstid som påtryckningsmedel begagna arbetsinställelse.

I inledningen har framhållits, att kollektivaftal et icke innebär
utfästelse om utförande af arbete eller utbetalning af arbetslön, utan
endast en förbindelse att, för så vidt arbetare anställas och arbete äger
rum, del la, skal] ske med iakttagande af i kollektivaf talet fastställda
regler. Arbetsgifvare och arbetare eller af dem bildade organisationer,
som med hvarandra ingå ett kollektivaftal, förbinda sig sålunda
icke i och med detsamma att ej igångsätta eller befrämja arbetsinställelse.
Då emellertid kollektivaftalen vid sitt första framträdande
ingingos och allt fortfarande ingås hufvudsakligen i syfte att afsluta
eller förebygga arbetsinställelser, ansågs det länge som en gifven förutsättning
för aftalens träffande, att de, som slutit kollektivaftal,
härigenom afsagt sig rätten att på något sätt störa arbetsfreden, vare
sig genom strejk, lockout, bojkott eller blockad. En stor del af de
1,835 kollektivaftal, omfattande 9,799 arbetsgifvare och 220,972 arbetare
(86,3 % af hela antalet af aftal berörda), hvilka ej innehålla
någon bestämmelse i denna fråga, torde ock hafva ingåtts under förutsättning,
att parterna under aftalens giltighetstid icke skulle hafva
rätt att tillgripa arbetsinställelse. Detta torde särskildt vara fallet
inom handtverksyrkena. Ett utslag af denna uppfattning är den
icke sällan förekommande bestämmelsen, att arbetsgifvaren har rätt
• inställa arbetet under pågående inventering, vid maskinskada o. s. v.

Ett aftal för en mekanisk verkstad ger arbetsgifvaren rätt, att under
aftalets giltighetstid »upphöra med verksamheten eller öfverlämna
den åt annan person» o. s. v.

Efter 1902 års storstrejk har man emellertid i icke få aftal, i
synnerhet inom byggnadsverksamheten, bland aftalens skiljedomsbestämmelser
(se nedan) inryckt en klausul, att arbetsinställelse på
grund af tvister parterna emellan rörande tolkning eller tillämpning
af aflalet icke finge förekomma utan skulle hänskjutas till skiljedom.
I en del aftal utsträckes stadgandet jämväl till andra tvister
rörande arbetsförhållanden. Med båda dessa aftalsformuleringar
sjmes hafva afsetts, åtminstone från arbetarepartens sida, att undan -

ARBETSINSTÄLLELSE UNDER AFTALETS GILTIGHETSTID.

113

taga s. k. politisk storstrejk, men också endast denna, från sådana
arbetsinställelser, som icke finge äga rum under aftalens giltighetstid1.

I detta sammanhang må omnämnas, att i ett aftal för järnvägsbyggnadsarbete
uttryckligen stipuleras, att arbetsnedläggelse af
politiska grunder icke får anses som aftalsbrott, försåvidt den sker
på order från arbetareorganisationernas hufvudledning och förut delgifvits
arbetsgifvaren samt nödiga skyddsarbeten vidtagits. Motsatt
uppfattning häfdas i ett sågverksaftal, där det stadgas, att arbetarne
ej hafva rätt att deltaga i en eventuell storstrejk.

Den nästa afvikelsen från den äldre åskådningen, att kollektivaftalet
i och för sig innebure en afsägelse af rätten till arbetsinställelse,
vidtogs i de förhandlingsordningar, som i form af riksaftal åren
1904 och 1905 uppgjordes inom cigarr- och verkstadsindustrierna.
Dessa föreskrifva, som nedan närmare utvecklas, att endast tvister
rörande tolkning af träffadt aftal, af öfverenskommelse eller af förlikning
skall, om endera parterna det fordrar, afgöras genom skiljedom
och sålunda icke få föranleda arbetsinställelse, hvaremot äfven
sådana tvister, för så vidt skiljedom ej påkallas, samt andra meningsskiljaktigheter,
sedan förhandlingsordningens regler angående förhandling
och förlikning m. m. blifvit iakttagna, förutsättas kunna
resultera i öppen konflikt parterna emellan äfven under aftalets
giltighetstid.

Sedermera har från år 1906 en del arbetsgifvareföreningar gjort
gällande, att sympatilockout och sympatistrejk under aftalets giltighetstid
icke utgör aftalsbrott, för så vidt i koliektivaftalet ej finnes intaget
förbud mot arbetsinställelse. Ett af de första kollektivaftal, hvari
denna uppfattning funnit ett uttryck, nämligen aftalet mellan Skånska
cementaktiebolaget och dess arbetare, återfinnes i del II ss. 321——
327. Den i detta aftal intagna bestämmelsen rörande rätt till arbe)
sinställelse under aftalets giltighetstid har bl. a. intresse på grund
af sättet att lösa frågan om förhållandet mellan denna rätt och kollektiva
f talets öfriga bestämmelser. Punkten lyder som följer:

Uppstå tvistigheter berörande detta aftal emellan bolaget och
arbetarne, äfven om de afse dess tolkning, få de under inga omständigheter
föranleda till arbetsinställelser från någondera sidan,
utan skola sådana tvistigheter afgöras genom en förlikningsnämnd.

1 Ifrån arbetsgifvarnes sida har man dock faktiskt vid flera tillfällen inlagt
gensaga mot denna arbetarnes uppfattning och förklarat ofvannämnda formuleringar
hufvudsakligen afse att — på samma gång de alltjämt innebure förbud mot hvarje slags
arbetsinställelse under aftalens giltighetstid — förhindra hänskjutande af andra tvister
än sådana om aftalets tolkning eller arbetsförhållandena i allmänhet till skiljenämnds
afgörande. Att därmed bereda en möjlighet till sympatilockout eller sympatistrejk
under aftalstiden — en fråga som först under de senare åren blifvit aktuell — har
ursprungligen icke åsyftats från någondera sidan.

8—082273. Kollektivaftal.

114

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Därest förlikning inom fjorton dagar efter nämndens inkallande
icke har uppnåtts, konstituerar sig nämnden till skiljenämnd för
tvistens afgörande. Såvida af staten tillsatt skiljeman finnes, skall
han anlitas såsom femte man, i annat fall anmodas Konungens befallningshafvande
att utse sådan.

Har likväl på grund af omständigheter, som icke äga sammarir
hang med detta aftal, vare sig Svenska arbetsgivareföreningen, hvilken
cementbolaget tillhör, å ena sidan, eller vederbörande fackförbund,
å den andra, påbjudit lockout, strejk eller annan arbetsafstängning,
må sådan lockout, strejk eller arbetsaf stängning icke förenas
med anspråk på ändring i detta aftal eller föranleda till dylik ändring,
hvarken såvidt den angår arbetspriser eller andra stadganden,
för hela den tid öfverenskommelsen hlifvit ingången. Under tiden
för sålunda påbjuden lockout, strejk eller arbetsaf stängning äga föreskrifterna
i detta aftal icke giltighet, med undantag af föreskriften
i punkten 11 här nedan angående uppsägning af detta aftal i sin
helhet.

Sedermera har Svenska arbetsgivareföreningen för att erhålla
större rörelsefrihet sökt i aftalen få införd en punkt af följande formulering:
Som brott mot gällande aftal må icke anses vare sig af
arbetsgifvaren företagen lockout, som i föreskrifven ordning beslutats
af vederbörande arbetsgifvareorganisation, eller af arbetarne företagen
strejk eller blockad, som sker efter medgifvande af vederbörande
fackförbunds styrelse. Sådan lockout, strejk eller blockad får
dock ej ske för att framkalla ändring i eller tillägg till gällande aftal
eller förbindas med yrkande om sådan ändring eller tillägg. (Se
t. ex. aftalet för järnbruken del II s. 270.)

Bland de aftal, som ligga till grund för förevarande undersökning,
finnes emellertid en bestämmelse af dylikt innehåll införd endast i 20
aftal, omfattande 118 arbetsgifvare och 4,195 arbetare (1,6 %).

Å andra sidan har man, sedan frågan om rätt till arbetsinställelse
under aftalens giltighetstid börjat blifva omdebatterad, i en del
aftal velat genom uttryckligt förbud förhindra sådana arbetsinställelser.
Dylikt generellt förbud mot öppna konflikter under aftalstiden,
utan undantag för vare sig af politiska orsaker eller på
grund af tvister, icke vidkommande själfva aftalets tolkning, igångsatta
arbetsinställelser, blockader eller bojkotter, förefinnes i 116 aftal,
omfattande 1,361 arbetsgifvare och 30,783 arbetare, 12,0 %
af hela antalet af aftal berörda. Dessa aftals fördelning på olika industrier
och yrken framgår af efterföljande öfversikt.

Uttryckligt förbud mot arbetsinställelse förekommer naturligtvis
först och främst inom de näringsgrenar, där afbrott i arbetet med -

115

Tab. litt. N. Förbud mot hvarje slags arbetsinställelse
under aftalstiden.

Näringsgrenar.1

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Absolut.

%■

I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel.

Jordbruk ....................

5

164

10-1

Trädgårdsskötsel................

143

64''1 :

IV. Närings- och njutningsämnesindustri.

Kvarnar....................

2

71

6-0

Bagerier och konditorier.............

1

21

0-6

Tobaksfabriker.................

1

30

0-8

Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . .

3

37

0''8

Margarinfabriker............... .

2

112

31-6

Vill. Trävaruindustri.

Sågverk och hy ferier..............

6

1,308

14-o

Brädgårdsrörelse................

1

17

1-3

Snickeri- och möbelfabriker...........

1

18

0''4

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgjnterier..........

1

6,528

100-0

Kemigrafiska anstalter..............

1

300

100-o

Litografiska anstalter..............

1

298

29-0

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m...................

2

13

Om

XII. Metallindustri.

Bleck-, plåt- och kopparslagerier.........

8

803

390

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.

Skeppsvarf och båtbyggerier...........

1

19

9-7

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott och stenhuggerier...........

1

25

0-3 i

Tegelbruk...................

1

30

1-2

Öfrig jord- och stenindustri...........

1

9

IT,

XV. Kemisk-teknisk industri.

Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker......

1

5

0-C

Tändsticksfabriker...............

10

4,788

95-8

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.....................

12

2,456

41-7

Byggnadsträarbetare...............

11

2,636

23-9

Byggnadsgrofarbetare..............

6

1,824

13-9

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten i kommunal drift........

15

7.274

92l

Gas-, elektricitets- och vattenledn.-verk: kommunala

9

379

60-2

enskilda. .

1

32

86-2

Renhållningsverk: kommunala..........

2

49

’ 22-0

XIX. Landtransport.

Stufverirörelse.................

2

67

l-o

Spårvägar: kommunala.............

1

169

21(1

enskilda...............

4

1,078

88-1

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister, eldare, pråm- och skutskeppare

1

80

2-1

Summa

116

30,783

12-o

1 Sådana näringsgrenar, inom hvilka intet kollektivaftal finnes med bestämmelser
angående förbud mot arbetsinställelser, hafva ej medtagits i denna tabell.

116

KOLLBKTIVÅFTALET I SVEKIGK.

för alldeles särskilda olägenheter, såsom jordbruket, de kommunala
arbetena samt kommunikationsyrkena.1

1 en del af de yrken, där kollektivaftalet sedan en längre tid tillbaka
fått fast fot, såsom de grafiska yrkena, vissa af byggnadsyrkena,
plåtslageriyrket m. fl., har äfven sådant förbud genomförts.
Inom andra, särskildt flertalet handtverksyrken, är denna fråga i
allmänhet ej berörd i aftalen. Såsom ofvan blifvit nämndt, har
särskildt inom dessa områden alltjämt ansetts själfklart, att kollektivaftalet
utesluter arbetsinställelser under aftalstiden.

Det finnes äfven kollektivaftal, som innehålla strejkförbud för
vissa kategorier af arbetare, hvilkas arbete anses oundgängligt, för
att icke material skall förstöras eller allvarligare olyckshändelser inträffa.
Sålunda finnas t. ex. i aftalen vid tändsticksfabrikerna införda
stadganden, att arbetare med vård om ångpannor, maskiner och
hästar samt arbetare sysselsatta med vakthållning ej få inställa arbetet,
äfven om strejk eller lockout i (ifrigt råder vid fabriken. I andra
aftal förbinda sig arbetarne att ej afstanna arbetet, förrän säkerhet
förefinnes, att material och maskiner ej skola lida någon skada af
arbetsinställelsen (se t. ex. aftalet för Hälsingborgs gummifabrik, del
II s. 176).

De i kollektivaftalen vanligaste bestämmelserna i syfte att
förebygga arbetsinställelser äro emellertid att finna i de i aftalen
intagna reglerna för behandling af tvister parterna emellan, för Indika
redogöres i följande kapitel.

1 Inom järnvägsdriften har dylikt förbud införts i kollektivaftal först sedan
förhandlingsordningen (se del II ss. 454—457) sommaren 1908 slutgiltigt antagits af
organisationerna.

117

V. Förliknings- och skiljenämnder samt regler för
förhandling mellan parterna.

Utbredningen af kollektivaftalens olika bestämmelser rörande
behandling af tvister parterna emellan framgår af tab. 8, hvaraf i
nedanstående tab. litt. O. lämnas ett sammandrag.

Det är sålunda sammanlagdt 712 aftal, omfattande 6,765 arbetsgivare
och 154,384 arbetare (60,3 % af samtliga af aftal berörda arbetare),
som innehålla bestämmelser, af sedda ätt förebygga ett omedelbart
utbrott af arbetsinställelse utan föregående förhandlingar parterna
emellan eller att genom skiljedom helt förhindra hvarje afbrott
i arbetet.

Dessa bestämmelser äro emellertid synnerligen växlande både till
innehåll och omfång.

Ett ganska stort antal aftal, 196, omfattande 724 arbetsgifvare
och 32,936 arbetare (12,8 % af hela antalet af aftal berörda), föreskrifva,
att tvist mellan parterna, vare sig på grund af olika tolkning
eller tillämpning af gällande aftal eller af annan orsak, icke får
föranleda omedelbar arbetsinställelse från någondera sidan, utan att
därom skall förhandlas, först emellan parterna själfva och därefter, om
enighet ej uppnås, mellan vederbörande hufvudorganisalioner. Detta
liar främst påyrkats af Svenska arbetsgivareföreningen och formuleras
i aftal ingångna af denna organisation vanligen på följande sätt:

»Uppstå tvistigheter, berörande i detta aftal gjorda bestämmelser.
emellan arbetsgifvare och arbetare, äfven om de afse deras tolkning,
få de under inga omständigheter föranleda till något som helst
störande ingrepp i arbetets gång, ulan skall därom förhandlas, först
emellan arbeisgifvaren och resp. fackförbundsafdelning och därefter,
om enighet ej uppnås, mellan parternas resp. organisationer.»

Ifrågavarande aftal förekommo vid tiden för denna undersökning
hufvudsakligen inom den skånska stenkols- och lervaruindustrien, inom
socker-, textil-, sågverks-, trämasse- och pappers-, sten- och glasindustrierna,
råd väg- och vattenbyggnadsarbeten samt inom den kemisktekniska
industrien, med undantag likväl för tändsticksfabrikerna.

Genom dylika bestämmelser har man alltså för slitandet af
uppkommande meningsskiljaktigheter föreskrifvit förhandling mellan
parterna i olika instanser, men har icke ens för tvister rörande tolkning-
eller tillämpning af aftalen velat förbinda sig att anlita utomståendes
medverkan.

Antal kollektir
aftal
med regler
för förhandling.

Stadganden
om förhandling
mellan
hufvudorganisationerna,

innan arbetsinställelse
får äga
ram

118

Tab. litt. O. Behandling af tvister

Näringsgrenar.

Förliknings- eller skilje-nämnd.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%■

I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel.........

ii

865

46 8

Jordbruk ....................

b

692

42-6

Trädgårdsskötsel................

3

178

II. Skogsbruk...................

III. Grufdrift...................

1

159

3 3

IV. Närings- och njutningsämnesindustri.....

87

9.438

39 7

Fabriker....................

Di

6.754

34-8

Handtverk...................

30

2,684

61-9

V. Textilindustri.................

4

85

0 7

Fabriker....................

O

O

45

0-4

Handtverk...................

1

40

VI. Beklädnadsindustri..............

24

2.924

19 5

Fabriker....................

18

2.400

431

Handtverk...................

6

524

5-6

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri......

24

1.062

31-3

Fabriker....................

9

366

16''2

Handtverk...................

15

696

61-3

VIII. Trävaruindustri................

36

2.698

150

Fabriker....................

18

1,079

7’0

Handtverk...................

18

1.619

63 o

IX. Trämasse- och pappersindustri ........

14

3,775

31-2

Fabriker....................

1

66

0''8

Handtverk...................

13

3,709

992

X. Grafisk industri................

5

7.425

94''5

1 XI. Malmförädlingsindustri............

2

13

04

XII. Metallindustri.................

15

1.398

16 2

Fabriker....................

2

322

6-4

Handtverk...................

IB

1.076

29-9

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri ......

13

27.760

88''3

Fabriker....................

12

27,756

89-1

Handtverk...................

1

4

XIV. Jord- och stenindustri.............

34

4,496

26-0

XV. Kemislc-teknisk industri............

21

5.402

73''9

XVI. Byggnadsverksamhet..............

134

33,109

715

XVII. Allmänna arbeten...............

29

8.309

879

1 kommunal och statens drift..........

27

7.877

89-8

1 enskild drift.................

2

432

XVIII. Sandel och varulager.............

13

806

25''3

XIX. Landtransport.................

40

8.148

328

Åkeri- och stnfverirörelse............

34

6.437

701

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon.....

6

1,711

10-9

XX. Sjötransport..................

9

3.576

918

XXI. Diverse....................i

Summa

Där af:

516

121,448

47''5

Fabriker....................

182 i

56.124

41-6

Handtverk och byggnadsverksamhet.......!

231

43,461

60-8

under kollektivaftalens giltighetstid,

119

Tvister afgöras i sista hand
af organisationerna.

Inga bestämmelser rörande
tvisters afgörande.

Hela

antalet

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

Absolut.

aftal.

Absolut. |

%.

16

983

53 2

27

1,848

_

_

_

14

933

57-4

22

1.625

2

50

5

223

_

8

1.376

8

1,376

9

3.789

787

7

865

18-0

17

4.813

46

7.012

295

138

7,309

30 8

271

23,759

40

6,789

34-9

82

5,884

30''3

179

19.427

6

''223

5-2

56

1,425

32-9

92

4.332

19

4.766

38 1

47

7.648

612

70

12.499

19 :

4.766

38-6

39

7.535

61''0

61

12,346

8

113

9

153

n

1.234

8”2

180

10.813

72-3

215

14.971

5

826

14-8

35

2,345

42-1

58

5.571

6

408

4-3

145

8,468

90'' 1

157

9.400

6

253

7''5

48

2.073

612

78

3.388

2 1

78

35

30

1.810

80''3

41

2.254

4

175

15-5

18

263

23-2

37

1.134

10

1.411

7-8

164

13.904

772

210

18,013

10

1,411

9-1

133

12,967

83-9

161

15.457

31

937

36''7

49

2,556

10

1.804

149

35

6.516

58''9

59

12.095

10

1.804

216

34

6,487

77-6

45

8.357

1

29

0''8

14

3.738

_

12

432

5''5

17

7.857

3

327

11-2

17

2.600

88''4

22

2.940

4

187

22

104

7.034

81''6

123

8.619

2

76

1-5

56

4,628

921

60

5.026

2

111

3-1

48

2,406

67''0

63

3,593

1

22

01

44

3.663

11''6

58

31,445

1

22

0-1

39

3.395

10''8

52

31.173

5

268

6

272

25

6.679

38''6

95

6,118

35''4

154

17.293

13

723

9''9

26

1,186

16 2

60

7,311

21

3.775

8''2

126

9.447

20''3

281

46.331

2

34

0-4

17

1,102

11 7

48

9.445

_

_

14

897

10 2

41

8,774

2

34

3

205

-

7

671

16

920

28 9

44

1.459

45''8

73

3,1S5

126

16.703

67''2

166

24,851

_

_

_

40

2,751

29-9

74

9.188

86

13,952

89''1

92

15,663

_

--

4

319

8''2

13

3,895

1

16

1

16

1%

130

39

32,936

23,501

4,692

12-8

17-4

6-6

1,259

598
i 438

101,566

55,387

23,356

i 39 7

41-0

32-6

1.971

910

708

255.950

135,012

71,509

i.

ii.

in.

IV.

v.

vi.

VII.

vin.

IX.

x.

XI.

XII.

XIII.

XIV.

XV.

XVI.

XVII.

XVIII.

XIX.

XX.

XXI.

120

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Förliknings- I motsats härtill innehålla sammanlagd! 516 aftal, omfattande

°nämnder~ 6’04! arbetsgivare och 121,448 arbetare, d. v. s. 47,5 % af hela antalet
af altal berörda arbetare, stadganden om förliknings- och skiljenämnder.
Dessa aftal påträffas inom flertalet näringsgrenar, dock
gilvetvis i mindre utsträckning i de industrier, där det nyss beskrifna
förfarandet vunnit insteg.

Nämnder- 1 de aftal, där föreskrifter förefinnas angående förliknings- och

Hgenhet0'' sli]1Jenämncler, äro dessa mycket varierande inom olika näringsgrenar
och i olika aftal beträffande såväl nämndernas befogenhet och
sammansättning som själfva förhandlingsproceduren. Rätt och skyldighet
för nämnden att behandla samtliga uppkommande tvister föreskrefvo
.''317 aftal, omfattande 4,242 arbetsgifvare och 85,633 (33,5 %)
arbetare, under det att 199 aftal, omfattande 1,799 arbetsgifvare och
35,815 arbetare (14,0 c/o), endast gåfvo nämnden rätt att upptaga tvister
angående aftalets tolkning eller därmed i samband stående frågor.
För exempel på aftal med den vidsträcktare befogenheten hänvisas till
nedan refererade förhandlingsordningar i riksaftalen. En typisk bestämmelse
om nämnd med mindre omfattande verksamhetsområde är
följande, hämtad ur aftal för tändsticksfabriker:

Tvister, som mellan parterna kunna uppstå angående tolkningen
af delta kontrakt, skola hänskjulas till parternas organisationer för
afgörande. Därest enighet dem emellan ej vinnes, skall tvisten, om
endera parlen det yrkar, hänskjutas till afgörande af fem ojäfviga
skiljemän, livilka utses två af bolaget, tvä af arbetarnas organisation
samt den femte, som skall leda skiljemännens förhandlingar och vid
lika röstetal äger utslagsröst, af de sålunda valda skiljemännen.
Enas icke parterna vid val af femte man (ordförande), sker valet
af denne i enlighet med bestämmelserna i lagen om skiljemän af den
28 oktober 1887.

På annat sätt plägar området för nämndens verksamhet i allmänhet
ej angifvas. Dock finnas äfven aftal med mera ingående
bestämmelser härutinnan. Sålunda förekommer, i synnerhet inom
handtverksyrkena, att nämnden göres till en regulator för allehanda
förhållanden inom yrket, äfven sådana, som icke direkt beröra arbetsgifvarnes
och arbetarnes mellanhafvanden. Som exempel härpå kan
anföras aftal et för målare i Göteborg, som ger nämnden i uppdrag att
behandla frågor i allmänhet, hvilka kunna lända till gagn för båda
föreningarne, frågor som beröra tredskande medlemmar inom båda
föreningarne, och slutligen frågor, som kunna beröra utom de båda
föreningarne stående kolleger: samt aftalet för plåtslagare i Norrköping
(se del II ss. 288—289) och aftalet för Stockholms rak- och frisérsalonger,
hvilket senare föreskrifver, att skiljenämnden skall afgöra,
till hvilken klass en affär skall räknas, något som i sin ordning med -

121

FÖRLIKNINGS- OCH SKILJENÄMNDER.

för skyldighet att hålla vissa af organisationerna fastställda priser och
arbetslöner (jfr del II ss. 168—169).

Andra aftal inskränka uttryckligen nämndens verksamhet till
att omfatta endast arbetsförhållanden — äfven sådana, som ej reglerats
i aftalet — såsom lönefrågor, frågor angående omtvistade af skedanden
o. dyl., några slutligen förbjuda nämnden (som i dessa fall
fungerar som skiljenämnd) att upptaga till behandling vissa i aftalet
särskildt undantagna frågor, t. ex. fastställande af ackordspriser.

Omfattningen af nämndens verksamhetsområde är ofta beroende
af, huruvida den har att afkunna skiljedom eller endast att söka åstadkomma
förlikning. I förra fallet är det nämligen vanligare, att
nämndens befogenhet inskränkes till frågor rörande gällande aftala
tolkning eller tillämpning än i det senare.

Bestämmelser, att tvister angående aftals tolkning eller tillämpning
skola af göras genom skiljedom, torde vara vanligast inom handtverket,
särskildt bagare-, bokbindare- och kakelugnsmakareyrkena
samt byggnadsverksamheten. Att parterna öfverlåta jämväl andra
tvister till skiljedom torde vara vanligast vid kommunala arbeten samt
inom de för samhället i dess helhet viktigare kommunikationsyrkena.
Dock förekommer detta äfven i spridda aftal inom andra näringsgrenar.
Särskildt torde böra påpekas riksaftalet inom tryckeriindustrien
(se nedan).

Ofta är nämnden både förliknings- och skiljenämnd, i det att den
först skall söka förlika parterna, och endast om detta misslyckas tillkallas
en utomstående ordförande, hvarefter skiljedom afkunnas.
Det är ej heller ovanligt, att aftal, som innehålla bestämmelser om
såväl förliknings- som skiljenämnd, underställa den förra samtliga
mellan parterna uppkommande tvister, men inskränka skiljedomstolens
befogenhet till att endast afgöra frågor angående aftalets tolkning.
Ej sällan är en frågas hänskjutande till skiljedom beroende af
ett yrkande från endera partens sida. Huruvida de i kollektivaftalen
föreskrifna nämnderna äro förliknings- eller skiljenämnder, framgår
emellertid oftast ej af kollektivaftalens ordalydelse, då bestämmelserna
ifråga i flertalet fall äro otydligt affattade eller ofullständiga.
En ingående behandling af denna viktiga fråga kan sålunda på grund
af bristerna i materialet icke här ifrågakomma.

I de flesta fall afse ifrågavarande bestämmelser endast tvister,
som uppstå under kollektivaftalets giltighetstid. Förhandlingsordningen
inom cigarrindustrien (se nedan) gäller emellertid ett år längre
än aftalet i öfrigt. Dess former för förhandling skola sålunda iakttagas
äfven vid underhandling om nytt aftal. Äfven tryckeritariffen
föreskrifver, att Tariffredaktionen, förstärkt med ett antal representanter
för de båda organisationerna, skall vid uppsägning af tariffen
utarbeta förslag till ny sådan.

122

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

N ämndernas
sammansättning.
Förhandlingsproc
eduren.

Verkstads näninden.

Paritetiskt
sammansatta
nämnder, föreskrifna
i aftal
för enskilda
arbetsplatser
eller
ortsaftal.

Aftalet för Sandö sågverk föreskrifver, att nytt kollektivaftal
i sista hand skall upprättas genom skiljedom. I aftal för en mekanisk
verkstad stadgas, att aftalet under alla förhållanden skall gälla, till
dess nytt sådant har träffats. Eljest utgöras de enda bestämmelser,
som pläga förekomma angående underhandlingar om nytt aftal, af
en föreskrift, att uppsägning af kollektivaftal skall åtföljas af förslag
till nytt sådant.

Den mest primitiva formen af ifrågavarande förliknings- och
skiljedomsinstitutioner är verkstadsnämnden. Den förekommer uteslutande
i aftal för enskild arbetsplats och består vanligen af 3—5 arbetare,
valda af de öfriga arbetarne på arbetsplatsen, där äfven nämndens
ledamöter skola vara anställda. Nämnden skall tillsammans med
arbetsgifvaren söka ordna missförhållanden, fastställa priser för ackord,
ej upptagna i ackordsprislistan m. m. dyl. Med nämnden skall
arbetsgifvaren eller verkmästaren förhandla vid alla tvistigheter.
Dylika verkstadsnämnder finnas föreskrifna i aftal inom en mängd
olika grenar af fabriksindustrien, särskildt sådana, där ackordsarbete
är vanligt.

De vanligen förekommande nämnderna bestå af 2, 4 eller 6
medlemmar, lika många valda af hvardera parten, samt en ordförande,
vald af medlemmarna i nämnden. I 117 aftal, omfattande
1,505 arbetsgifvare och 18,966 arbetare, finnas inga föreskrifter, huru
skall förfaras, om medlemmarne i nämnden ej kunna enas vid valet
af ordförande. I de öfriga aftalen bestämmes vanligen, att i så
fall ordföranden skall utses af Kung! Maj:ts befallningshafvande,
magistraten, notarius publicus, stadsfullmäktiges ordförande, statens
förlikningsman i distriktet, chefen för Kommerskollegii arbetsstatistiska
afdelning o. s. v. Enligt en del aftal skola vissa
namngifna personer tjänstgöra som ordförande; äfven förekommer,
att enligt aftalen statens förlikningsman i distriktet skall vara ordförande
i skiljenämnd, ehuru han enligt 1906 års lag angående medling
i arbetstvister icke kan mottaga dylikt uppdrag. Ofta formuleras
bestämmelserna om skiljenämnd så, att tvister angående aftalet
skola afgöras »enligt lagen» eller enligt lagen angående skiljemän
af den 28 oktober 1887. Härmed torde hufvudsakligen afses, att skiljemännens
antal skall vara tre, att de skola vara ojafviga (en fordran,
som eljest sällan i aftalen ställes på skilje- och förlikningsnämndernas
medlemmar1 samt att, om de två af parterna utsedda skiljemännen
ej kunna enas vid valet af den tredje, denne skall utses
af öfverexekutor i orten.

Som ofvan påpekats äro bestämmelserna om medling och
skiljedom i allmänhet synnerligen knapphändiga; till och med frågan,

1 Jfr dock ofvan s. 120 den anförda bestämmelsen ur aftal för tändsticksfabriker.

FÖRLIKNINGS- OCH SKILJENÄMNDER.

123

liur och när nämndernas ledamöter skola tillsättas, beröres oftast
icke. I en del aftal — 133 omfattande 3,660 arbetsgifvare och
51,881 arbetare — föreskrifves dock, att nämnden skall vara permanent,
och att dess medlemmar skola väljas på viss tid. I ett fåtal
fall fastställes äfven, huru vid valet skall tillgå.

Frågan, huruvida utanför organisationerna stående personer
skola hafva rätt deltaga i valet af nämndens ledamöter eller få sina
tvister behandlade af densamma, besvaras olika i olika aftal. I de
flesta upptages den icke alls. I aftalet för Stockholms målare stadgas,
att endast den mästare eller gesäll, som tillhör sin organisation,
har rätt att inkomma med eller försvara sin sak inför skiljenämnden.
Aftalet för möbelverkstäderna i Stockholm har fastställt, att
nämnden kan påkallas endast genom organisationerna, samt att oorganiserade
mästares talan skall föras af mästareföreningen. Aftalet
för plåtslagare i Kalmar stadgar, att äfven oorganiserade hafva
rätt att påkalla nämnden, aftalen för en snickerifabrik och en cementfabrik
i Skåne (se del II s. 322), att om skilda organisationer
eller oorganiserade äro intresserade i tvisten, skola parterna öfverenskomma
om särskilda former för nämndens tillsättande, samt
att, därest de ej skulle enas härom, Kungi. Maj:ts befallningshafvande
anmodas att tillsätta hela nämnden.

Äro flertalet aftal knapphändiga i sina stadganden angående
behandlingen af tvister parterna emellan, finnas emellertid i
andra mycket utförliga dylika bestämmelser (se t. ex. aftalet för målare
i Stockholm del II ss. 402—403), som kunna utgöra en fullständig
instruktion för nämndens verksamhet. Vanligare är dock,
att de upptaga en eller annan punkt af särskildt intresse. Utom
hvad ofvan framhållits, kunna de sålunda stadga en viss tid, inom
hvilken utslag skall hafva meddelats, rätt för nämndens ledamöter
att erhålla nödiga upplysningar, sättet för bestridande af nämndens
kostnader, att nämndens utslag, i de fall då i dennas befogenhet
ligger att afkunna skiljedom, skola lända till ovillkorlig efterrättelse1
m. m. dyl.

Mest utvecklad är förliknings- och skilj enämndsinstitutionen
i vissa riksaftal.

Utförliga regler för förhandlingar vid tvister, förhandlingsordningar,
finnas sålunda upptagna i riksaftalen för boktryckerierna, cigarrfabrikerna,
mekaniska verkstäderna och elektriska montöryrket.

I hoTctrycJceritariffen föreskrifves, att alla tvister angående
tolkning och tillämpning af tariffen skola afgöras af Tariffnämnden
för Sveriges boktryckerier, bestående af sex ledamöter, tre med
sina suppleanter utsedda af Allmänna svenska boktryckareföre 1

Understundom föreskrifves, att parterna, innan nämnden börjar sina förhandlingar,
skola underskrifva en förbindelse att ställa sig skiljedomen till efterrättelse.

Kiksaftalens

förhandlings ordningar.

124

KOLLEKTIVAFTÅLET i sverige.

ningen och tre med sina suppleanter af Svenska typografförbundet.
Dessa sex utse en utom föreningarna stående person till ordförande
med utslagsröst. Nämnden är permanent och sammanträder
minst en gång i månaden. Från Tariffnämnden kan vädjas till
Tariffredaktionen, som består af fyra ledamöter med suppleanter,
lika många valda af hvardera organisationen. Denna har dessutom
att afdöma tvister i frågor, som ej beröras i tariffen, och
hvilka ligga utanför Tariffnämndens befogenhet att afgöra. Vid
särskildt viktiga fäll äger Tariffredaktionen tillkalla förstärkning
från organisationernas styrelser. Kan enighet ej uppnås, tillkallas
en utomstående person att tjänstgöra som skiljeman. Arbetsinställelse
får icke förekomma. (Jfr del II ss. 232—254.)

I aftalet för cigarrfabrikerna föreskrifves, att vid tvist
mellan enskilda arbetare eller en fackförening å ena sidan och en
arbetsgivare å den andra skall först förhandlas mellan arbetsgivaren
och vederbörande arbetare eller fackförening. Löses icke
tvisten på detta sätt, går den med vederbörande sektionsstyrelses
tillstånd till en af sektionsnämnderna, af hvilka det finnes tre,
en i Malmö för södra Sverige, en i Göteborg för västra Sverige
och en i Stockholm för öfriga delar af riket. Dessa bestå hvar
och en af fem ledamöter, af hvilka hvardera organisationssektionen
utser två och dessa fyra den femte. Sker icke heller här förlikning,
kan ärendet genom organisationernas hufvudstyrelser fullföljas
i stora nämnden, som består af sju ledamöter, utsedda
tre med sina suppleanter af hvardera organisationen och den
sjunde af dessa sex. Skulle ej här något resultat vinnas, går
frågan, såvida den rör tolkning af aftal, skiljedom eller öfverenskommelse,
om endera parten det skriftligen yrkar, till fem
skiljemän, två utsedda af fabrikantföreningens och två af
fackförbundets styrelse. Dessa fyra utse den femte. Vid oenighet
om valet af denne utses han af förstärkta stora nämnden
(se nedan). Är den fråga, som är föremål för tvist, icke
en tolkningsfråga, går den i sista hand till förstärkta stora
nämnden, som består af såväl ordinarie ledamöter som suppleanter
i stora nämnden. Denna skall utlåta sig om sättet för tvistens
lösning och kan, om den så anser lämpligt, föreslå, att frågan
hänskjutes till skiljemän på samma sätt som tolkningsfrågor, eller
att den återgår till förnyad behandling. För att vinna giltighet
skall detta den förstärkta stora nämndens förslag dock godkännas
af parterna, hvarjämte dessa skola afgifva förklaring, att de ställa
sig skiljedomen eller på annat sätt träffadt afgörande till efterrättelse.
Innan ett ärende slutbehandlats enligt dessa regler, får af detta
föranledd arbetsinställelse icke äga rum. Beslut om arbetsinställelse
får ej fattas senare än 6 veckor efter det behandlingen af

FÖRLIKNINGS- OCH SKILJENÄMNDER.

125

ärendet afslutats, och beslutet skall omedelbart tillställas motparten.
Ett sådant beslut får ej verkställas tidigare än 4 dagar
eller senare än 14 dagar efter den dag, då detsamma delgifvits
motparten. Under rådande arbetsinställelse skall den förstärkta
störa nämnden sammanträda en gång hvarje månad eller oftare
på kallelse af ordföranden för att öfverlägga om de åtgärder, som
eventuellt kunna synas lämpliga att vidtaga för konfliktens biläggande.
För framställning eller tvist, som uppenbarligen berör
principfråga eller är gemensam för arbetare vid ett flertal fabriker,
kan förhandlingsproceduren förkortas och ärendet på någondera
organisationsstyrelsens yrkande omedelbart upptagas till behandling
i stora nämnden. (Jfr del II ss. 111—113.)

Förhandlingsordningen i aftalet för verkstadsindustrien företer
i sina grunddrag stora likheter med den nyss skildrade. Först
skall förhandlas mellan arbetarne1 och arbetsgifvaren. Löses ej
tvisten härigenom, går den till vederbörande kretsstyrelse inom
Verkstadsföreningen (arbetsgifvareföreningen inom industrien), som
utreder frågan och söker förlika parterna. Anser endera parten
muntlig förhandling nödvändig, utse kretsstyrelsen och vederbörande
arbetare hvardera tre kommitterade, hvilka välja ordförande,
endera bland sig sj älfva eller, om de ej enas härom, en utomstående
person. Om ej heller nu förlikning uppnås, skall tvisten, förutsatt
att den gäller tolkning af träffadt aftal och endera parten det
skriftligen yrkar, hänskjutas till afgörande af skiljemän, af hvilka
arbetarna utse två och Verkstadsföreningens öfverstyrelse två.
Dessa fyra utse den femte. Enas de ej vid valet af denne,
utses han »enligt lagen om skiljemän», d. v. s. af öfverexekutor
i orten. Rör tvisten icke en tolkningsfråga, och kan
den ej lösas af kretskommitterade i ofvan skildrad ordning, finnas
inga stadganden, huru därvid skall vidare förfaras. Innan ärendet
slutbehandlats enligt dessa regler, får icke på grund af detsamma
arbetsinställelse äga rum. Beslut om arbetsinställelse får ej fattas
senare än 6 veckor efter det behandlingen af ärendet afslutats, och
beslutet skall omedelbart tillställas motparten. Sådant beslut får
ej verkställas tidigare än 6 dagar eller senare än 14 dagar efter
den dag, då detsamma delgifvits motparten. Ärende, hvarom på
ofvan angifvet sätt förhandlats utan att lösning vunnits, får ej
återupptagas förrän sex månader förflutit.

Enahanda bestämmelser angående behandling af tvister finnas
intagna i riksaftalet för elektriska montöryrket.

De tre sist skildrade förhandlingsordningarne utgöra särskilda
aftal, som träffats separat från aftalen i öfrigt och sålunda

1 Med arbetare afses enligt aftalet »samtliga arbetarorganisationer, vare sig permanenta
eller tillfälliga, fackföreningar eller enskilda arbetare, af hvad slag de vara må».

126

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

gälla, äfven om de senare uppsägas eller till äfventyrs skulle
brytas.

Det mest karakteristiska för riksaftalens förhandlingsordningar
äro de olika instanser, som ett ärende skall genomlöpa, innan det
anses slutbehandlad! 1 öfriga aftal förekommer endast en instans,
dock är det vanligt, att i aftalen föreskrifves, att de närmaste
parterna, arbetsgifvaren och fackföreningen, eller arbetsgifvaren
och vederbörande arbetare, skola först söka på egen hand utjämna
tvisten, innan den går till vidare behandling, samt, i en del aftal,
att nämnden, som ofvan påpekats, i första hand skall söka åstadkomma
förlikning, och att densamma, endast om detta misslyckas,
konstituerar sig som skiljenämnd med en utomstående
opartisk som ordförande med utslagsröst.

Som åt det ofvan meddelade framgår, hafva genom kollektivaftalet
fastställda förliknings- och skiljedomsinstitutioner vunnit stor
utbredning i Sverige, och äfven i öfrigt genom kollektivaftal fastslagna
former för förhandling arbetsgifvare och arbetare emellan
nått en betydande utveckling.

Endast inom vissa grenar af storindustrien hafva, som ofvan
antydts, dessa institutioner stött på ett motstånd, hvilket där
hindrat deras vidare utbredning.1

_ Så. innehåller det 1908 träffade ofvan omnämnda riksaftalet för järnbruk och
järngrufvor inga dylika bestämmelser. För de enskilda järnvägarne har däremot samma
ar träffats aftal om en förhandlingsordning, som i sina grunddrag öfverensstämmer
med förhandlingsordningen inom cigarrindustrien, men skiljer sig från denna därutinnan,
att arbetsinställelse icke under några förhållanden får tillgripas (se del II
ss. 454 457). I det i maj 1909 mellan Centrala arbetsgifvareförbundet samt ett flertal
fackförbund ingångna riksaftalet för byggnadsindustrien i Sverige föreskrifves
för uppgörande af tvister angående tolkning och tillämpning af riksaftalet en paritetiskt
sammansatt riksskiljenämnd under opartisk ordförande, hvarjämte för tvister
af samma art angående de riksaftalet närmare utförande lokalaftalen skola tillsättas
permanenta förliknings- och skiljenämnder, sammansatta på liknande sätt.

127

VI. Bestämmelser om aflöninge».1

Kollektivaftalets hufvudsakliga innehåll ntgöres af bestämmelser
rörande arbetslön och arbetstid. Beträffande arbetslönen förekomma
sålunda stadganden i samtliga aftal, med undantag endast af 11, omfattande
12 arbetsgivare och 906 arbetare.

Arbetslönens reglering är icke blott kollektivaftalens till innehållet
kanske viktigaste utan äfven till omfånget mest omfattande
del. Ingående och talrika bestämmelser hafva nämligen blifvit nödvändiga,
främst på grund af svårigheten att beträffande arbetslönen
genomföra den normalisering af arbetsvillkoren, som kollektivaftalet
innebär. Den enskilde arbetarens lön måste variera alltefter hans
muskelstyrka, intelligens, utbildning, anlag och energi, efter arbetets
beskaffenhet m. m. Vid kollektivaftalens ingående måste framför allt
undvikas, att genom olämplig standardisering en dylik individuell afpassning
af arbetslönen förhindras eller försvåras.

I detta syfte plägar framhållas, att den i aftalen fastställda lönen Differentieendast
bör gälla som gräns nedåt, men att ofvanför denna gräns full *

frihet skall lämnas, så att dugligare arbetare kunna erhålla högre lö- Minimi_
ner. I 1903 års tariff kommittés beslut, som finnes bifogadt riks-normal-och
aftalet inom tryckeriindustrien (se del II s. 225), hafva arbetsgif- ”YffJer.''
varnes representanter sålunda förklarat sig villiga att för sina kommittenter
påpeka, att minimilönen måste betraktas som en begynnelselön,
och att de arbetare, som framför andra visa sig förtjänta af
uppmuntran, böra erhålla en dylik, ty endast under sådana förhållanden
vore det möjligt att vinna en ökad arbetsintensitet, hvars förutsättning
är, att den större arbetsprestationen aflönas högre än den
mindre.

Dylika bestämda uttalanden, att aftalens löner skola vara minimilöner,
äro emellertid icke särdeles vanliga i kollektivaftalen. I
efterföljande tab. litt. P. hafva sammanförts sådana aftal, af hvilkas
formulering tydlig! framg''år, att lönerna äro afsedda att vara minimi 1

De uppgifter, hvilka förefinnas i kollektivaftalen angående arbetslönens storlek
och arbetstidens längd inom olika industrier och yrken, komma att behandlas i
en särskild afdelning. Här redogöres endast för de regler beträffande arbetslönens
beräkning m. m., som förekomma i aftalen.

128

Tab. litt. P.

Näringsgrenar.

r.

; ii.
in.

I IV V.

VI.

VII.

Vill.

IX.

X.
XI.
j XII.

j XIII.

| XIV.
XV.
XVI.
XVII.

XVIII.

XIX.

I. . .

I xx.

| XXI.

Jordbruk och trädgårdsskötsel ....

Jordbruk.............

Trädgårdsskötsel...........

Skogsbruk ..............

Grufdrift..............

Närings- och njutningsämnesindustri.

Fabriker......[

Handtverk..............

Textilindustri............

Fabriker...............

Handtverk.............

Beklädnadsindustri.........

Fabriker.............

Handtverk..............

Läder-, tiar- och gummivaruindustri .

Fabriker..............

Handtverk............

Trävaruindustri...........

Fabriker...............

Handtverk..............

Trämassc- och pappersindustri ....

Fabriker............

Handtverk..............

Grafisk industri...........

Malmförädlingsindustri.......

Metallindustri............

Fabriker................

Handtverk...............

Maskin- och skeppsbyggnadsindustri . .

Fabriker ...............

Handtverk.............

Jord- och stenindustri.........

Kemisk-teknisk industri........

Byggnadsverksamhet..........

Allmänna arbeten...........

I kommunal och statens drift......

I enskild drift.............

Handel och varulager.........

Landtransport.............

Åkeri- och stufverirörelse........

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon .

Sjötransport..............

Diverse............

Däraf:

Fabriker.............

Handtverk och byggnadsverksamhet

Summa

Minimi och norm

Kollektiv

minimilöner.

Antal

! Antal arbetare.

aftal.

1 Absolut.

*

3

80

4’3

3

SO

1

1.997

41-5

117

9.967

41-9

42

5,931

30''8

75

3,986

92-0

20

4.015

32-1

15

3,978

32-2

5

37

90

7.745

517

43

4,804

86-2

47

2,941

31-3

32

1.593

47''0

11

696

30-9

21

897

79-1

90

5,656

31-4

61

3.525

22-8

29

2,131

83''4

17

4.084

338

4

441

5-3

13

3.643

97-5

15

7.848

999

4

1,496

50-9

47

4.107

47-6

30

2,295

45-7

17

1,812

50-4

48

31,115

990

42

30,843

99-0

6

272

14

1,248

7-2

7

184

25

77

8.364

18-1

2

34

04

2

34 j

0-4

13

993

312

12

1.795

7''2

9

1.399 |

15''2

3

396 1

2-5

609*

92,321

361

288

63,339

46-9

290

24,083

33-7

löner samt personliga lönebestämmelser.

129

aftal me

d

Öfriga kollektiyaftal. |

Hela

antalet

normallöner.

personliga löner.

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Antal

aftal.

Antal arbetare. |

aftal.

arbetare.

Absolut. %.

Absolut. %.

Absolut.

°/o. |

24

1,768

95-7

27

1.848

I.

. 22 ;

l.(i25

100-0

22

1.625

2 i

143 1

5

223

8

1.376

8

1.376

II.

1

29

0-6

15

2,787

57''9

17

4,813

III.

_

11

279

1-2

143

13.513

569

271

23,759

IV.

11

279

1''4

126

13.167

67-8

179

19,427

17

346

8-0

92

4,332

1

34

0''3

49

8,450

67-6

70

12.499

Y.

1

34

0-3

45

8.334

67-5

61

12,346

4

116

9

153

- ’

125

7.226

48''3

215

14.971

VI.

15

767

13-8

58

5,571

110

6,459

68-7

157

9,400

_

_■

46

1,795

53-0

78

3,388

VII.

30

1,558

69-1

41

2.254

16

237

20-9

37

1,134

7

1,006

5''6

113

11.351

630

210

18,013

VIII.

7

1,006

6*5

93

10,926

70-7

161

15.457

20

425

16-6

49

2,556

1

18

01

41

7.993

661

59

12.095

IX.

1

18

0-2

40

7,898

94-5

45

8,357

1

95

2''5

14

3,738

2

9

01

17

7,857

X.

18

1,414

49-1

22

2,910

XI.

_

4

15

02

72

4.497

52''2

123

8,619

XII.

30

2,731

54-3

60

5.026

4

15

0-4

42

1,766

49-2

63

3,593

_

4

197

0-6

6

133

0-4

58

31.445

XIII.

4

197

0-6

6

133

0-4

52

6

31,173

272

2

97

0-6

138

15,948

922

154

17,293

XIV.

1

18

03

52

7,109

97-2

60

7,311

XV.

4

1,302

2''8

200

36,665

791

281

46,331

XVI.

18

7.136

75-6

_

_

28

2.275

24-1

48

9.445

XVII.

1 18

7,136

81-3

_

21

1,604

18-3

41

8.774

7

671

-

7

671

1

76

2''4

59

2,116

664

78

3,185

XVIII.

15

907

37

139

22.149

891

166

24,851

XIX.

65

7.789

84-8

74

9.188

15

907

5-8

74

14,360

917

92

15,663

13

3.895

ioo-o

13

3,895

XX.

; —

1

16

1

16

XXI.

1 30

9,520

3 7

40

1,594

0''6

1,292

152,515

| 59-6

1.971

i 255,950

7

1,006

0''7

20

643

0-5

595

70,024

51-9

910

135,012

|| 4

1,302

1-8

4

15

0-0

410

46,109

| 64-5

708

71,509

9—082273. Kollektiv af tal.

130

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Kvalifikationer
för
erhållande
af den aftalsbestämda
lönen.

Nedsättningar
i lönen
för
arbetare,
som ej uppfylla
vissa
kvalifikationer.

löner. Dessa aftal utgöra, såsom af tabellen synes, tillsammans 609,
omfattande 4,396 arbetsgivare och 92,321 arbetare eller 36,1 °Jo af hela
antalet af kollektivaftal berörda arbetare. Af samma tabell framgår,
att enligt 30 aftal, omfattande 62 arbetsgifvare och 9,520 arbetare
(af hvilka 6,683 äro anställda vid kommunala byggnadsarbeten och
1,250 vid väg- och vattenbyggnadsarbeten), de fastslagna lönerna äro
uttryckligen betecknade såsom normallöner samt att 40 aftal,
berörande 41 arbetsgifvare och 1,594 arbetare (hvaraf 15, omfattande
907 arbetare, gälla järnvägs verkstäder), hafva fastställt löner
för vissa namngifna arbetare. Minimilönerna äro så
godt som alltid tidlöner; bland de ytterst få aftal, där ackordlönen
anges vara minimilön, kan nämnas riksaftalet inom
cigarrindustrien.

Maximilöner förekomma, vanligen tillika med minimilöner,
i ett tiotal aftal, spridda inom kvarn-, stenhuggeri-, sömnads- och
tändsticksindu striern a.

Flertalet kollektivaftal, omfattade omkring 60 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda arbetare, angifver sålunda icke, huruvida
de i dem upptagna lönesatserna skola betraktas som minimi-, normal-
eller maximilöner. Orsaken härtill torde förnämligast vara, att
denna fråga knappast låter sig afgöras genom allmänna stadganden,
utan i verkligheten kommer att bestämmas af helt andra faktorer.

Vare sig kollektivaftalets löner äro minimilöner eller ej, utgöra
de dock sällan den absolut lägsta gräns, under hvilken en arbetares
lön icke får sjunka; de gälla icke samtliga arbetare, utan endast
det stora flertalet med genomsnittlig arbetsduglighet och arbetsskicklighet.
För att arbetaren skall erhålla den aftalsenliga lönen,
fordras nämligen så godt som alltid vissa kvalifikationer.
Bestämmelserna rörande dessa kvalifikationer kunna vara ganska
sväfvande. Som villkor för, att grofarbetare skola erhålla den i aftalet
fastställda lönen, framställes ofta den fordran, att arbetaren skall
vara »fullgod» eller »arbetsför»; den yrkeslärde åter bör för att erhålla
aftalsenlig arbetslön vara duglig och flitig samt fullt kunnig i
allt till yrket hörande arbete samt äga »den vana och fortkomst, som
tillfredsställer normala fordringar» eller »kunna utföra själfständigt i
yrket förekommande arbete på medelmåttig tid».

Jämsides med dessa villkor förekomma dock mera objektivt bestämbara
sådana, såsom att arbetaren skall hafva arbetat visst antal
år i yrket, kunna förete utlärlingsbetyg, hafva varit anställd viss tid
hos arbetsgifvaren, uppnått och icke öfverskridit i aftalet angifna
åldersgränser o. s. v.

Arbetare, som icke uppfylla de föreskrifna villkoren, falla gifvetvis
utanför aftalens lönebestämmelser. I ett flertal kollektivaftal
stadgas äfven uttryckligen, att för arbetare, som ej uppnått eller som

UPPDELNING I LÖNEGRUPPEK.

131

öfverskridit de angifna åldersgränserna eller hvilka ej äga normal arbetsduglighet,
skall arbetsgifvaren kunna bestämma af löningen utan
att behöfva taga hänsyn till aftalets lönesatser. Dessa bestämmelser
äro emellertid afsedda endast för undantagsfall och torde ofta hafva
införts i aftalen närmast för att arbetsgifvaren ej skall blifva nödsakad
afskeda ålderstigna eller mindre arbetsdugliga arbetare. Detta är
nämligen eljest den utväg, som står till buds, om arbetaren ej enligt
arbetsgifvarens mening gör sig förtjänt af den aftalsbestämda lönen.
Denna angifves ock uttryckligen i många aftal, t. ex. riksaftalen inom
mekaniska verkstadsindustrien m. in. samt elektriska montöryrket,
där det heter: arbetsgifvare må äga rätt afskeda sådan arbetare, som
han anser icke göra sig förtjänt af minimilön.

För att icke bestämmelserna om nedsättning i aftalens löner skola
missbrukas, suppleras de i många fall med en föreskrift, att nedsättningen
under inga förhållanden får underskrida en viss gräns, t. ex.
10 eller 20 % af kollektivaftalets lön för arbetare med normal arbetsduglighet.
Härigenom fastställes sålunda en andra och lägre minimilön
eller, vid normallön, en verklig minimilön. I andra fall åter föreskrifves,
att arbetskamrater, verkstadsnämnd eller liknande institution
(se ofvan s. 122) skola höras, innan en arbetare förklaras icke
kunna göra sig förtjänt af kollektivaftalets lönesatser. Huruvida afgörandet
i sista hand likväl ligger hos arbetsgifvaren, kan på grund
af aftalens ordalydelse ofta vara svårt att afgöra.

Utbredningen af ofvan berörda stadganden framgår af nedanstående
öfversikt.

Nedsättning'' i kollektivaftalens lönesatser.

Antal.

Nedsättning tillåten i kollektivaftalets lönesatser

för arbetare under
eller öfver viss ålder

för icke fullgod arbetare

Summa.1

intill

utan

Summa.

intill ; utan

efter hö-rande af
nämnd 1.
dyl.

Summa.

viss minimi-gräns.

viss minimi-gräns.

Kollektivaftal . .

9

86

95

201 252

86

539

570

Arbetsgifvare . . .

29

603

632

1,743 1,706

1,848

5,297

5,869

Arbetare.....

882

41,461

42,343

24,039, 59,686

20.232

103,957

106,405

1 55 aftal, omfattande 531 arbetsgifvare och 39,449 arbetare, tillåta nedsättning
dels på grund af ålder eller minderårighet, dels äfven på grund af bristande arbetsduglighet,
utan att i afta.let angifves gränsen för nedsättningen; 3 aftal, omfattande 2
arbetsgifvare och 103 arbetare, på grund af ålder eller minderårighet utan gräns, men
på grund af bristande arbetsduglighet endast intill viss gräns; 6 aftal, omfattande 27
arbetsgifvare och 343 arbetare, på grund af ålder eller minderårighet samt på grund af
bristande arbetsduglighet, i båda fallen dock endast intill viss gräns. För att erhålla
den verkliga summan hafva dessa aftal jämte af dem berörda arbetsgifvare och arbetare
måst fråndragas de olika kolumnernas sammanlagda summor.

132

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Särskilda j ofvan anförda fall är nedsättningen i den aftalsenliga lönen i
lönesatser . , °

för minder-större eller mindre grad beroende af arbetsgifvaren. Det förekommer

ånga samt emenertid äfven, att särskilda lönesatser fastställas i kolunder
lar o- . _ . .

tid. lektivaftalen för minderåriga samt för arbetare, hvilka ej genomgått
den sedvanliga lärotiden.

För minderåriga upptagas i sådana kollektivaftal ofta olika lönesatser
för olika årsklasser, börjande med det år, då minderårig eller
lärling- vanligen intages i industrien eller yrket. Dylika löneskalor
för minderåriga, hvilka ej äro att betrakta såsom lärlingar i egentlig
mening, påträffas i 176 kollektivaftal, omfattande 424 arbetsgifvare
och 30,866 arbetare (12,1 % af hela antalet af aftal berörda, se efterföljande
tab. litt. Q.). Vanligast äro de inom grufdriften, textil-,
skofabriks-, sågverks-, pappers- och tändsticksindustrierna. Lönebestämmelser
för lärlingar behandlas nedan i samband med öfriga
frågor rörande lärlingsväsendets reglering. Sådana bestämmelser
förekomma i 248 aftal, omfattande 3,057 arbetsgifvare och 32,520
arbetare (13,1 c/o af hela antalet af aftal berörda).1

Inom flertalet industrier, äfven där egentlig lärlingsutbildning
icke är af nöden, måste dock arbetaren ofta genomgå en utbildningstid,
växlande från några veckor till ett år. Under denna tid är lönen
vanligen afsevärdt lägre än den normala. 192 aftal, omfattande 429
arbetsgifvare och 19,406 arbetare (7,6 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda, se tab. litt. Q.), innehålla särskilda lönesatser för
utbildningstiden, stigande i jämn skala med vissa veckors eller månaders
mellanrum. Karamell-, bryggeri-, textil-, sömnads-, skofabriks-
och läderindustrierna äro de industrier, inom hvilka dylika lönebestämmelser
äro vanligast.

Äfven då lönerna i kollektivaftalen kunna betraktas som minimilöner,
är emellertid denna gruppering af arbetarne i arbetsdugliga och
Olika lönc- |c.]£e fullt arbetsdugliga vanligen ej tillfyllestgörande. I verkligheten
grupp r. £örekomma stora växlingar mellan de enskilda arbetarnes eller arbetarekategoriernas
aflöningar, att de icke ens på samma arbetsplats och
med ofvannämnda undantag kunna normaliseras till en enda kollektivt
fastställd lönesats. En minimilön afseende endast grofarbetare
saknar sålunda större betydelse för de yrkeslärda arbetarne inom
industrien. Kollektivaftalens standardlöner måste därför ytterligare
differentieras för att kunna tjäna sitt ändamål.2 Denna differentiering
sker hufvudsakligen i två riktningar, nämligen dels efter arbetets
olika natur, dels efter arbetarnes lefnadsålder, antal år i yrket
samt anställningstid hos arbetsgifvaren.

Klassificering
af arbetare
i

1 Jfr nedan ss. 242—243.

2 Härvidlag är utvecklingen inom väg- och vattenbyggnadsfacket lärorik. Arbetareorganisationen
inom facket har sökt och intill senaste tid.lyckats fä i kollektivaftalen
upptagen endast en lönesats för samtliga arbetaregrupper ifråga. Sedan organisationen
kommit att omfatta jämväl arbetare vid kraftstationsanläggningar o. dyl., hafva
emellertid olika lönesatser för olika arbetarekategorier blifvit genomförda.

UPPDELNING I LÖNEGRUPPER.

133

Den förstnämnda differentieringsgrunden är den närmast till Efter arbetets
hands liggande. natur.

En differentiering efter olika fack och specialiteter är nödvändig
i alla de fall, da de af aftalet berörda arbetarne icke utgöra en enda
homogen grupp med likartade arbetsvillkor.

På de allra flesta större arbetsplatser sysselsättas nämligen en
mängd olika arbetarekategorier med de mest skilda arbets- och löneförhållanden.
Dessa grupper träffa oftast icke aftal hvar för sig (se
ofvan s. 94), och aftalets bestämmelser måste sålunda taga hänsyn
till dem alla.

Arbetarne komma alltså att uppdelas i grupper efter arbetets
olika natur och för hvarje grupp fastställes i aftalet en viss lönesats.

Denna uppdelning kan vara synnerligen detaljerad och upptaga samtliga
eller de flesta fack och specialiteter, soin kunna ifrågakomma.
Dylika specificerade lönelistor förekomma inom flera industrier,
t. ex. tändsticks-, sågverks- samt trämasse- och pappersindustrierna
(se del II, bl. a. ss. 350—351, 270—272, 210—214). En sådan
detaljerad specifikation kan emellertid vara förenad med alltför
stora svårigheter, och man nöjer sig därför understundom med att
sammanföra de olika facken i större grupper, ofta på ett ganska summariskt
sätt. Riksaftalet inom den mekaniska verkstadsindustrien
uppdelar sålunda denna industris talrika arbetarespecialiteter endast i
två grupper, grofarbetare och yrkesarbetare.1 Detta kan möjligen förklaras
däraf, att ackordsarbetet inom verkstadsindustrien spelar en så
afgörande roll, att tidlönens differentiering här är af mindre betydelse.

Men äfven inom andra näringsgrenar är en dylik summarisk gruppering
af arbetarne vanlig. Aftalet för Bergslagernas m. fl. järnvägar
(del II ss. 457—469) fördelar 39 olika fack på 4 löneklasser. Inom
de grenar af fabriksindustrien, där särskild yrkesskicklighet icke
kräfves vid själfva tillverkningen, fastställes oftast en »allmän timpenning»
för arbetare anställda vid denna. Gäller aftalet äfven
andra arbetaregrupper, såsom maskinister och eldare, kuskar och utkörare,
järn- och träarbetare, reparatörer, tunnbindare, sadelmakare
o. s. v., upptagas särskilda lönesatser för dessa arbetare liksom äfven
för s. k. utearbetare, sysselsatta utanför fabriksbyggnaden med lastning,
lossning, bärning m. m.

Utom och jämsides med denna gruppering af arbetare efter fack Efter lefnadsoch
specialiteter förekomma äfven, som ofvan nämnts, differentierin- T yrket1
gar efter lefnadsålder, antal år i yrket och anställningstid hos arbets- och anställgifvaren.
Utbredningen af dylika bestämmelser framgår af öfversik- årbet^gifvåten
å s. 136, där hufvudresultaten af tab. litt. R. återgifvas. ren.

1 Jämsides med denna uppdelning förekommer en gruppering efter älder samt
antal år i yrket. (Se nedan ss. 137 if.)

134

Tab. litt. Q. Särskilda lönesatser för minderåriga

Löner för minderåriga,
som ej äro lärlingar.

Löner för arbetare
med mindre än ett års
vana i yrket.

Näringsgrenar.1

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

°/o. j

aftal.

Absolut.

%■

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

Jordbruk ..............

4

285

17-5

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. m........

f)

3,663

95''7

Malmgrufvor............

4

716

72-5

IV. Närings- och njutningsämnesindustri.
Kvarnar..............

2

310

26-0

Bagerier och konditorier.......

9

254

7-o

Karamell-, choklad- och käxfabriker .

3

314

42-0

9

520

69-9

Råsockerbruk och sockerraffinaderier .

4

1.098

12-7

Tobaksfabrikör...........

3

198

5-3

2 2

17

0-5

Bryggerier, mälterier och läskedrycks-fabriker.............

5

140

3-1

40

3,100

68-7

Margarinfabriker..........

1

107

30-1

2

148

4l-7

Slakterier och charkuterier.....

1

15

2''2

_

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, blekerier, färge-rier, trikåfabriker m. fl.......

32

6,775

54-9

29

4,478

36-2

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier och hattfabriker ....

1

133

25T,

Skrädderier och sömnadsfabriker . . .

3 12

1.649

23-8

Skofabriker.............

33

3,861

74-3

36

3,665

70-5

Träskoverkstäder ..........

1

23

28-8

Bad- och tvättinrättningar......

2

58

1000

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.
Garfverier och läderfabriker.....

2

109

12-0

15

504

55-4

Gummivarufabriker.........

2

497

43-3

Borst- och penselfabriker......

1

130

66''7

~

VIII. Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier........

11

2,285

24.5

Brädgårdsrörelse..........

1

23

1-8

Snickeri- och möbelfabriker.....

3

402

9-3

41

24

0''6

Tunnbinderier............

i

18

6-4

IX. Trämasse- och pappersindustri.

Pappersbruk, papp- och trämassefabriker

10

2,647

31-7

6

1,552

18-6

1 Endast sådana näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, äro med tagna

i denna tabell. — 2 Landtarbetare. — 3 Sömnadsfabriker. — 4 Grofarbetare.

och. arbetare med mindre än ett års vana i yrket.

Näringsgrenar.

Löner för minderåriga,
som ej äro lärlingar.

Löner för arbetare
med mindre än ett års
vana i yrket.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%■

aftal.

Absolut.

%.

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor,
kopparverk m. m..........

4

331

7-9

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker ......

3

348

9-7

1

6

0''2

Smides-, reparations- och hofslageri-verkstäder ............

1

7

0-5

Guld- och silfvervarufabriker ....

2

202

40-3

Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl.

3

550

58.1

4

190

20''1

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.
Mekaniska verkstäder........

_

_

_

1

37

0.1

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott och stenhuggerier.....

5

494

6-0

Glasbruk ..............

3

1.130

42-9

Tegelbruk.............

6

269

10-9

Tillverkning och uppsättning af kakel-ugnar ..............

11

33

2-0

_

_

Öfrig jord- och stenindustri.....

1

465

85-0

XV. Kemisk-teknisk industri.

Färg- och fernissfabriker......

1

15

71-4

1

6

28-0

Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. 11. .
Sprängämnesfabriker.........

3

70

ll-o

1

30

4-7

1

151

49-3

Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker

1

178

19''G

Tändsticksfabriker.........

6

2,939

590

1

1.494

30-0

Öfrig kemisk-teknisk industri ....

1

48

32-4

XVI. Byggnadsverksamhet.

Väg- och vattenbyggnadsarbetare . . .

3

72

1''2

2

115

2-0

XVII. Allmänna arbeten.

Kraftstationer: enskilda.......

1

8

100-0

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare och varuutkörare . .

7

710

22-3

7

394

12.4

XIX. Landtransport.

Akerirörelse............

3

89

3-6

1

10

0-4

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och eldare, pråm-och skutskeppare .........

1

274

7-0

Summa

176

30,866

121

192

19,406

7-6

1 Grof- och ugnsarbetare.

136

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Efter iefnadsålder.

Efter antal år
i yrket.

Gruppering af arbetare i lönehänseende efter lefnadsålder förekommer
hufvudsakligen inom de industrier, där löneskalor för minderåriga
(se ofvan s. 132) finnas intagna i aftalen, och utgör en fortsättning
på dessa löneskalor upp till 20—21 års ålder. Då arbetaren
uppnått sin fulla fysiska utveckling, upphör löneskalan. Någon
ökad arbetsprestation med stigande ålder är icke inom dessa industrier
att förvänta.

Arbetarnes uppdelning'' i olika löneklasser.

Gruppering af arbetare i olika löneklasser efter

Antal.

lefnadsål-

der.1

antal å.r i
yrket.2

anställ-

ningstid.3

lefnadsål-der1 samt
antal år i
yrket.2

lefnadsål-der samt
anställ-ningstid. 3

Kollektivaftal.....

72

147

83

94

15

Arbetsgifvare.....

325

1,873

178

541

22

Arbetare.......

12,690

23,295

17,340

33,919

2,295

Liksom klassificeringen efter lefnadsålder vanligen endast utgör
fortsättningen på en löneskala för minderåriga, är äfven klassificeringen
efter antal år i yrket ofta en utvidgning af löneskalorna
för lärlingar. De yrken, inom hvilka denna lönedifferentiering förekommer
i aftalen —- skräddare-, buntmakare-, barberare- och perukmakare-,
sadelmakare- och tapetserare-, bokbindare-, boktryckare-, kemi-
och litografiska, plåtslagare- och skorstens fejareyrkena — äro
samtliga sådana, där lärlingsväsen förekommer. I de flesta fall omfatta
ifrågavarande löneskalor endast de närmaste åren efter utlärlingsåret,
under hvilka handtverksarbetaren ännu icke kan anses
hafva uppnått sin fulla utbildning och skicklighet. Understundom
kan löneskalan dock omfatta ett ganska afsevärdt antal år. Aftalet
för skorstensfejare i Stockholm t. ex. (se del. II ss. 398—399) har
en löneskala med fyra olika löneklasser: 1) arbetare, som varit från
3 till 4 år i yrket, 2) arbetare, som varit från 4—6 år i yrket samt
med godkändt betyg genomgått en kurs i Stockholms borgarskola,
3) arbetare, som varit från 6 till 10 år i yrket, 4) arbetare, som varit
10 år i yrket.

1 Aftal med lönedifferentiering för arbetare under 18 år hafva här icke
upptagits.

2 Aftal med särskilda löner för lärlingar samt för lärotid, understigande ett
år, hafva icke medtagits.

3 Anställningstid under ett år har räknats som pröfnings- och lärotid, och hafva
aftal med särskilda lönesatser för sådan anställningstid här icke upptagits.

UPPDELNING I LÖNEGRUPPER.

137

Löneskalan efter lefnadsålder slutar, som ofvan nämnts, van- Både efter
ligen vid uppnådda 21 år. Löneskalor omfattande högre ålders- ^antai^år
klasser påträffas hufvudsakligen inom järn- och metallarbetare- i yrket,
yrket, och förekomma sålunda inom järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna,
inom rörarbetare- och smedsyrkena samt för reparatörer
och maskinskötare inom olika industrier; i en del aftal
för snickerifabriker finnes den äfven upptagen för träarbetare. I
samtliga dessa fall är den emellertid kombinerad med en klassificering
efter antal år i yrket.

Den vanligaste löneskalan i aftal inom metallarbetareyrket,
hämtad från riksaftalet för mekaniska verkstadsindustrien m. m.

(se del II, ss. 292—293), uppdelar arbetarne på två grupper,
den ena omfattande de arbetare, som uppnått 21 år och arbetat 4 år i
yrket, den andra dem, som uppnått 24 års ålder och arbetat 7 år i yr- .
ket. Äfven andra grupperingar förekomma; så t. ex. klassificerar
ett aftal inom cykelbranschen arbetarne i 5 grupper: till den första
föras de arbetare, som uppnått 18 år och arbetat 1 år i facket, till
den andra de, som fyllt 20 år och arbetat 2 år i facket, till den tredje
de, som fyllt 20 år och arbetat 4 år i facket, till den fjärde de, som
fyllt 23 år och arbetat 7 år i facket, till den femte slutligen de, som
fyllt 25 år och arbetat 9 år i facket. Någon höjning, sedan arbetaren
uppnått 25 år och arbetat 9 år i facket, synes däremot icke
förekomma i något aftal.1

I riksaftalet för elektriska montörer uppdelas arbetarne i tre
löneklasser dels efter kompetens, dels efter antal år i jrrket. Den
första af dessa löneklasser omfattar hjälpmontörer, som ej kunna
utföra själfständigt arbete, den andra montörer, som kunna arbeta
själfständigt och arbetat minst 3 år i facket, och den tredje montörer,
som kunna leda större installationer för belysning och kraft.

Liknande kompetensfordringar som supplement till ålders- och
yrkesindelningen påträffas äfven inom rörarbetareyrket. Som belysande
exempel kan anföras aftalet för rörarbetsfirmorna i Göteborg
(se del II, ss. 407—410), där den första gruppen omfattar
hjälpare under 18 år och nybörjare (dessa erhålla betalning enligt
särskild öfverenskommelse), den andra hjälpare, som fyllt 18 år
och arbetat i facket minst 1 år, den tredje hjälpare, som fyllt 19
år och arbetat i facket minst 2 år, den fjärde hjälpare, som fyllt 20
år, arbetat i facket minst 3 år och utfört mindre rörarbeten under
minst 1 år, den femte rörarbetare, som fyllt 22 år, arbetat i facket
minst 4 år och innehaft verktygsbänk i minst 3 år, den sjätte rörarbetare,
som på egen hand utfört gas-, vatten- och af loppsledningar

1 I det ofvan omnämnda förslaget till hufvndaftal n:o 2 vid de enskilda järnvägarne
är verkstadspersonalen i åldershänseende nppdclad i tvä löneklasser, den ena
omfattande ai-betare, som fyllt 21, den andra arbetare, som fyllt 28 år.

138

Tab. litt. R. Arbetarnes upp -

Näringsgrenar.

Efter lefnadsålder. 1

Efter antal år i
yrket.2

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%■

aftal.

Absolut.

%.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . .

1

122

6 6

1

85

46

Jordbruk..............

1

122

7-5

_

_

_

Trädgårdsskötsel...........

1

85

38''1

II. Skogsbruk.............

III. Grufdrift.............

1

239

50

IY. Närings- och njutningsämnesindustri

1

107

0 5

18

1,116

4-7

Fabriker..............

1

107

0''6

4

275

1''4

Handtverk............• .

14

841

19''4

V. Textilindustri...........

16

4.139

331

5 3

558

45

Fabrikör..............

15

4,125

334

63

558

45

Handtverk.............

1

14

9-2

Yl. Beklädnadsindustri.........

30

3.399

227

20

2.057

137

Fabriker..............

30

3,399

61-0

_

_

_

Handtverk.............

20

2,057

21-9

YII. Läder-, hår- och gummivaruindustri
Fabriker..............

29

807

23''8

2

39

1-7

Handtverk.............

27

768

67''7

VIII. Trävaruindustri..........

4

1.212

6 7

7

513

2''8

Fabriker..............

4

1,212

7''8

5

228

1-5

Handtverk.............

2

285

11''2

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

_

15

3.733

309

Fabriker..............

4 2

24

0-3

Handtverk.............

13

3,709

99-2

X. Grafisk industri..........

11

7,668

976

XI. Malmförädlingsindustri......

XII. Metallindustri...........

1

41

0 5

17

1.587

18''4

Fabriker..............

1

41

0''8

7

204

4''1

Handtverk .............

10

1,383

38-5

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

6

1.850

5 9

Fabriker..............

5

1,833

59

Handtverk.............

1

17

6-3

XIY. Jord- och stenindustri.......

2

20

01

4

753

44

XV. Kemisk-teknisk industri......

7

2,490

34-1

41

26

04

XVI. Byggnadsverksamhet........

12

802

1''7

XVII. Allmänna arbeten.........

__

_

_

_

_

_

I kommunal och statens drift.....

_

_

_

_

_

_

I enskild drift...........

XVIII. Handel och varulager.......

8

841

264

XIX. Landtransport...........

_

_

_

_

_

_

Åkeri- och stufverirörelse......

_

_

_

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

XX. Sjötransport............

1

80

21

3

1,740

44''7

XXI. Diverse ..............

Summa

Där af:

72

12,(590

5o

147

28,295

91

Fabrikör..............

60

11.394

8-4

44

11,608

8-6

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

1

14

10-0

99

9,862

13-8

1 Aftal med lönedifferentiering för arbetare under 18 år hafva här icke upptagits. —
ieke medtagits. — 3 Anställningstid under ett år har räknats som pröfnings- och lärotid, och
4 Järn- och metallarbetare. — 5 Häraf 1 aftal för järn- och metallarbetare. — 6 Häraf 2 aftal

139

delning i olika löneklasser.

Efter anställning

stid.

Efter lefnadsålder samt
antal år i yrket.

Efter lefnadsålder samt
anställningstid.3

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

°/o.

aftal.

Absolut.

%

aftal.

Absolut.

%■

_

_

_

_

_

I.

•-

II.

41

15

03

III.

2

159

07

4 4

178

07

6

536

2''3

IV.

2

159

0''8

44

178

0-9

6

53(5

2-8

- 1

_

6 5

644

5-2

2

543

4''3

V.

G5

644

5"2

2

543

4-4

I

2

312

21

I

VI.

_

2

312

3-3

_

_

_

3

514

15-2

VII.

_

3

514

22-8

_

7

1.026

5-7

VIII.

7

1,026

6-0

4 2

24

0 2

IX.

4 2

24

0-3

X.

2

265

90

XI.

3

543

6-3

34

2.528

293

2

509

5-9

XII.

3

543

10''8

22

2,040

40-6

2

509

10-1

12

488

13-6

_

_

_

22

27.523

87-5

_

XIII.

22

27,523

88-3

4

699

4-0

XIV.

1

58

08

7 2

13

0 2

XV.

5

339

0 7

XVI.

1

10

01

41

17

02

XVII.

1

10

01

41

17

0-2

2

329

103

2

231

7-3

XVIII.

72

14.657

590

81

105

0''4

XIX.

1

125

1''4

71

14,532

92-8

81 .

105

07

—-

2

1,584

407

-

2

193

50

XX.

il -

j

XXI.

SB

17,340

0''8

94

33,919

133

15

2.295

0-9

6

760

0-6

70

32,412

24-0

13

2,102

1-6

1

i 19

1,139

1-6

_

1

2 Aftal med särskilda lönesatser för lärlingar samt för lärotid, understigande ett år, hafva
sålunda hafva aftal med särskilda lönesatser för sådan anställningstid här icke upptagits. —
för järn- och metallarbetare. — 7 Elektriska arbetare. — 8 Yerkstadspersonal.

140

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Efter anställningstid.

under 4 år, fyllt 24 år och innehaft verktygsbänk minst 4- år, den
sjunde fullt kompetenta förläggare, som med fortlardighet och noggrannhet
kunna utföra allt slags rörarbete efter ritning, fyllt 24 år
och innehaft verkstadsbänk i minst 4 år. För samtliga grupper
stadgas dessutom som villkor för erhållande af aftalsenlig lön hedrande
uppförande och efterlefnad af den ömsesidigt uppsatta verkstadsordningen.

Af de 98 kollektivaftal, omfattande 19,635 arbetare, hvilka
innehålla olika lönesatser alltefter det antal år, arbetarne varit anställda
hos samme arbetsgifvare, äro icke mindre än 61, omfattande
12,310 arbetare, träffade för järnvägar och 9, omfattande 1,912 arbetare,
för spårvägar, hvarjämte 4, omfattande 1,777 arbetare, gälla
företag inom sjötransporten. De öfriga afse enstaka arbetsplatser
inom olika industrier.

Som af öfversikten å s. 136 framgår, förena 15 af dessa aftal,
omfattande 2,295 arbetare, med gruppering efter anställningstid
äfven en åldersgruppering.1 Denna kombination återfinnes inom
aftal, spridda öfver flera näringsgrenar, men ej inom transportverksamheten,
där, som ofvan påpekats, klassificering efter anställningsår
hufvudsakligen kommit till användning. Att gruppering efter
tjänsteår särskildt ofta påträffas inom denna näringsgren, torde,
åtminstone hvad järn- och spårvägar beträffar, härleda sig från
aflöningssystemet för statens tjänstemän och betjänte och utgör en
medveten sträfvan att gifva arbetarne ställning och förmåner som
tjänstemän. Samma ursprung har förmodligen äfven uppdelningen
på extra och ordinarie personal. Denna uppdelning, som likaledes
företrädesvis återfinnes i aftal för järn- och spårvägar, utgör ytterligare
en klassifikation i löneafseende och förekommer jämsides med
klassificeringen efter tjänsteår. Inom andra näringsgrenar, särskildt
inom bryggeriindustrien och handelsarbetareyrket, förekomma likaledes
skilda lönesatser för extra och för ordinarie arbetare. Under
det att vid järn- och spårvägar de extra erhålla ordinarie anställning
först, när någon ordinarie befattning blir ledig, föreskrifva
emellertid ifrågavarande aftal vanligen, att de extra efter viss tid,
t. ex. 3 eller 6 månader, skola erhålla lön som ordinarie. Den tid,
som arbetaren tjänstgör såsom extra, är i dessa fall närmast en
pröfnings- och utbildningstid. Äfven för sådana arbetare, som intagas
vid tillfälligt behof af ökad arbetskraft, för att sedermera afske 1

Det har visat sig medföra svårigheter att af aftalens ordalydelse bedöma,
huruvida differentiering efter tjänsteår och år i yrket eller automatisk lönestegring
för samtliga arbetare under aftalets giltighetstid (se nedan ss. 167 flf.) föreligger. Man
har nämligen icke sällan åtnöjt sig med att i aftalen upptaga lönesatser för första
året, för andra året, för tredje året o. s. v. utan att angifva, huruvida åren äro att
hänföra till aftalets giltighetstid, till arbetarens anställningstid eller till den tid,
som han arbetat i facket.

LÖNEFORMEK.

141

das, finnas i en del aftal särskilda lönesatser, understundom högre
än för de fast anställda arbetarne.

I så godt som samtliga aftal för skrädderier fördelas arbetsgif- Efter produkrarne
i vanligen tre eller fyra klasser, beroende på genomsnittskva- ^“®r
liteten hos deras varor. För dessa olika klasser uppställer aftalet gifvarens inolika
arbetslöner. Orsaken till skillnaden i lönerna är förmodligen komster''
först och främst de olika fordringar på arbetarens yrkesskicklighet,
som göra sig gällande alltefter arbetsgifvarens kundkrets, men
äfven produktens olika kvalitet och försäljningsvärde. Möjligen
torde också spela in en viss hänsyn till företagens olika ekonomiska
bärkraft. Inom ett annat yrke, där liknande principer tillämpas,
nämligen barberare- och perukmakareyrket (se nedan s. 233),
uppdelar ett aftal biträdenas löner i olika klasser efter arbetsgifvarens
inkomsttaxering, hvilket ju synes tyda på, att man åtminstone
i detta fall närmast tagit- hänsyn till den sistnämnda synpunkten.

Eljest förekommer icke, att kollektivaftalen göra lönerna bero- Efter försäljende
af företagens afkastning. Någon s. k. glidande löneskala fin- nlnssPribnes
ej upptagen i något aftal.* 1

Af öfriga differentieringar i kollektivaftalens löner torde böra Efter andra
nämnas de i regeln lägre lönesatserna för kvinnor, i de flesta fall be- sender,
roende på skillnaden i arbete. Riksaftalen inom tryckeriindustrien
och för kemigrafiska anstalter, en del aftal för bagerier samt ett
aftal för en skofabrik stadga dock uttryckligt, att kvinnor skola erhålla
samma lön som män, då de utföra samma slags arbete. Äfven förmännen
erhålla stundom sina löner reglerade i kollektivaftalen, och de -

ras löner öfverstiga något den vanliga arbetarens.

Samtliga ofvan berörda differentieringar i kollektivaftalens Löneformen.

lönesatser hafva tydligen till syfte att ställa dessa lönesatser i viss re- ®p°tr''

lation till arbetsprestationen. Visserligen kunna andra omständig- delse fö‘r

heter äfven spela in, men hufvudmotivet blir ändock alltid detta. e“ 1 dmpd-s

Med större yrkesvana följer bättre och snabbare utfördt arbete, och sering i

därför höjes lönen i proportion till antalet år, arbetaren arbetat i yr- kollektiv“
... aftalen

ket. Samma orsak ligger till grund för åldersklassificeringen och

klassificeringen efter anställningstid. Då arbetaren vid 21 års ålder
nått sin fulla utveckling, upphör vanligen den på åldersklasser
baserade löneskalan; fortsätter den, sker detta endast i kombination
med en differentiering efter antal år i yrket. Samma är förhållan -

1 I det i mars 1908 träffade aftalet mellan Sandö glasbruksaktiebolag och därstädes
anställda arbetare (se del II ss. 328—329) stadgas, att då försäljningspriset
för fönsterglas inom landet utgör 63—65 % af priserna i Förenade fönsterglasbrukens
aktiebolags priskurant af år 1906, skola de i aftalet upptagna lönerna gälla. Ar
försäljningspriset högre än 65 % af den ofvannämnda priskuranten, utgår ett tillägg
till dessa löner af 2 % för hvarje rabattprocent, som ökar försäljningspriset öfver
65 %. Understiger försäljningspriset 63 %, sker en minskning i aftalets löner med 2 %
för hvarje rabattprocent, som nedbringar försäljningspriset under 63 %■

I riksaftalet inom cigarrindustrien äro ackordsprisen delvis beroende af cigarrernas
försäljningspris, men detta torde närmast vara en metod att lämpa arbetslönen
efter arbetsproduktens kvalitet.

142

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

det, som ofvan påvisats, när arbetslönen göres beroende af varans
kvalitet. Dessa olika grupperingar af arbetare i syfte att göra lönen
beroende af arbetsresultatet måste emellertid blifva mer eller
mindre otillfredsställande; de äro samtliga grundade på tidlön, en löneform,
som gör det svårt att afpassa lönen efter arbetsprestationen
redan vid individuella arbetsaftal och ännu mycket mera vid kollektiva
regleringar. Först när icke längre arbetarne, utan arbetsprodukten
standardiseras, kunna lönesatserna ställas i direkt proportion till
den producerade mängden, och den arbetare, som producerar mest
inom en gifven tidrymd, erhåller mest i arbetslön. Detta kan endast
ske vid ackordsarbete, då arbetsprodukten betalas per styck.

Hinder för Att mata arbetsresultatet i vissa enheter kan emellertid, såsom
al> de"?/111'' Yanligen är fallet inom jordbruket och vissa transportyrken, möta alltackordlön.
för störa svårigheter, och man måste därför i sådana fall låta sig nöja
med den ofullkomligare metoden att beräkna lönen efter den tid, arbetet
varat. Samma är förhållandet vid reparationer eller annat arbete
af mera växlande natur. Dessutom kan vid arbeten af hög kvalitet
ackordsarbete vara olämpligt, enär det kan medföra, att allt för
stor vikt lägges på kvantiteten till nackdel för kvaliteten, i synnerhet
om den senare ej kan lätt och snabbt kontrolleras. Äfven andra omständigheter
kunna föranleda, att tidlön föredrages framför ackordlön.
Anmärkas bör emellertid, att den senare löneformen understundom
förekommer i fall, då man minst skulle vänta att påträffa densamma.
Som exempel kan nämnas, att flera kollektivaftal inom jordbruket förutsätta,
att ackordsarbete skall kunna äga rum, och att ett aftal för
varuutkörare fastställer lönen efter antal tillryggalagda kilometer per
dag.

Svårighe- Att på grundval af kollektivaftalen afgöra, huruvida inom en
^rundval^ näringsgren arbetet i allmänhet utföres mot ackord- eller tidlön möter
af kollek- flera svårigheter. Först och främst är det endast i undantagsfall,
bedöma1 fö-som e^t aftal innehåller uteslutande ackordlönsbestämmelser; jämte
rekomsten dessa förekomma i de allra flesta aftal tidlöner, äfven om arbetet är
eller6 andra beräknadt att i normala fall utföras efter aftalets ackordsprislista.
löneformen.Ty liksom tidlönen oftast baserar sig på den kvantitet arbete,
som väntas blifva utfördt under en viss tid, är grunden för ackordlönen
så godt som alltid den normala förtjänsten under
en viss tid. Det är denna normala förtjänst, hvarom parterna
till kollektivaftalet vanligen först förhandla och som fastställes i
aftalets tidlöner. Sedermera uppgöras ackordsprisen på så sätt, att
enligt utförda beräkningar den fastställda tidlönen i normala fall skall
kunna uppnås. Understundom kan, såsom inom byggnadsverksamheten
och den mekaniska verkstadsindustrien, den beräknade normala
ackordsförtjänsten ligga betydligt högre än aftalets tidlöner, men
dessa äro i hvarje fall utgångspunkten för de gjorda beräkningarne.
Måste nya ackord uppgöras under aftalets giltighetstid, stadgas van -

LÖNEFORMEN.

143

ligen, att den i aftalet upptagna tidlönen skall ligga till grund.

Denna kommer likaledes till användning, då arbetaren sysselsattes
med annat arbete än sitt vanliga, såsom reparationer o. dyl.

Tidlöner förekomma sålunda i aftalen, vare sig större delen
af ifrågavarande arbete utföres på ackord eller ej. Härtill
kommer, att ackordsprislistorna icke alltid anses utgöra en
oskiljaktig del af kollektivaftalet, utan ofta intaga en fullt fristående
ställning i förhållande till detta, och att det i många fall
icke framgår af aftalet, huruvida detta förutsätter en ackordsprislista
eller ej.1 Detta beror förnämligast därpå, att ackordsprisen hafva
ett betydligt mycket intimare samband med själfva produktionstekniken
än kollektivaftalets öfriga bestämmelser. I de fall, då de
senare uppgöras under förhandlingar mellan hufvudorganisationerna,
är det därför vanligt, att ackordsprislistan upprättas genom öfverenskommelse
mellan arbetsgifvaren och arbetarne på arbetsplatsen,
hvilka äga nödig teknisk och lokal sakkunskap. Omfattar ett aftal
flera fabriker med olika specialtillverkningar, blir detta tillvägagångssätt
ofta oundvikligt. Ackordsprislistorna kunna på detta sätt
till och med komma att träffas och undertecknas af andra parter
än aftalet angående »de allmänna bestämmelserna». Detta är t. ex.
fallet inom snickeriindustrien (se del II ss. 192—197) samt mekaniska
verkstadsindustrien (se del II ss. 293). För att ackordsprislistan
icke skall komma i obehöriga händer och därigenom tekniska hemligheter
röjas till förfång för fabriken i fråga, vidtagas understundom
särskilda försiktighetsåtgärder. Detta är sålunda ofta fallet
inom mekaniska verkstadsindustrien, där ackordsprislistorna förvaras
på arbetsplatsen, ett exemplar hos arbetsgifvaren och ett hos
någon af arbetarne vald representant. Som exempel på hur långt
försiktigheten härvidlag Iran drifvas, må anföras föreskriften i ett
af dessa aftal, att ackordsprislistan skall förvaras i låda med två
olika lås; nyckeln till det ena låset skall finnas hos verkstadschefen,
nyckeln till det andra hos verkstadsklubbens förtroendeman; ingen
af parterna har rätt att hindra den andre taga del af listan.

På grundval af kollektivaftalens bestämmelser om tid- och Tidlönens
ackordlön har emellertid i tab. 9, hvaraf efterföljande tab. litt. S. med- ”f.11 aokorii‘
delar ett sammandrag, en sammanställning gjorts af kollektivaftalen bredning
i syfte att belysa ackordlönens och tidlönens olika utbredning. Af inom olika
tabellen framgår, att endast 73 aftal, omfattande 580 arbetsgifvare grenar och
och 8,601 arbetare eller 3,4 % af hela antalet af aftal berörda, inne- yrlienhålla
uteslutande ackords b estäm melser. I det öfvervägande flertalet,
1,226 aftal, omfattande 7,496 arbetsgifvare och 198,374 arbetare
(77,5 %), upptages såväl ackord,s- som tidlönsbcstämmélser.
i 661 aftal, omfattande 3,597 arbetsgifvare och 48,069 arbetare (18,8

1 I sådana fall torde ackordsprislistan långt ifrån alltid hafva bifogats vid aftalens
insändande till Konmierskollegium.

144

Tab. litt. S,

Näringsgrenar.

Endast ackords-bestämmelser.

Endast tidlöns-bestämmelser.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.]

aftal.

Absolut.

°/o.

aftal.

Absolut.

*

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel ....

19

1.046

566

Jordbruk ...............

15

853

52-5!

Trädgårdsskötsel...........

4

193

II. Skogsbruk..............

3

442

32-1

III. Grufdrift..............

3

60

1-8

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

3

829

35

187

10.676

44-9 i

Fabriker...............

3

829

4"2

95

6,344

32-G

Handtverk..............

92

4,332

V. Textilindustri............

1

590

47

20

792

63

Fabriker...............

1

590

4-8

14

717

5-8

Handtverk..............

6

75

VI. Beklädnadsindustri.........

41

2,352

57

20

1.003

67

Fabriker...............

3

339

6-1

6

173

31

Handtverk..............

38

2,013

21-4

14

830

8-8

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri .
Fabriker...............

2

332

98

36

712

210

1

294

13-0

23

419

18-6

Handtverk..............

1

38

34

13

293

25''8

Vill. Trävaruindustri...........

2

69

04

18

525

2''9

Fabriker...............

2

69

0-4

11

279

1-8

Handtverk..............

7

246

. 9''6

IX. Trämasse- och pappersindustri ....

7

564

4 7

Fabriker...............

6

535

6-4

Handtverk..............

1

29

0-8

X. Grafisk indxistri...........

12

964

123

XI. Malmförädlingsindustri.......

3

41

1-4

XII. Metallindustri............

3

312

3''6

26

556

65

Fabriker...............

3

312

6-2

9

266

5-3

Handtverk.............

17

290

8-1

XIII. Maskin- och skeppsbgggnadsindustri .

1

15

01

12

451

1-4

Fabriker...............

1

15

0-1

8

269

0-8

Handtverk ..............

4

182

XIV. Jord- och stenindustri........

7

1,874

108

17

567

3''3

XV. Kemisk-teknisk industri.......

2

1,612

220

30

842

11-5

XV. Byggnadsverksamhet.........

70

5,312

11-6

XVII. Allmänna arbeten..........

1

29

03

12

751

8-0

I kommunal och statens drift . . '' . . .

1

29

03

8

329

37

I enskild drift............

4

422

XVIII. Handel och varulager........

1

96

l-o

61

2,685

843

XIX. Landtransport............

8

441

1-8

95

16,551

66''6

Åkeri- och stufverirörelse.......

8

441

4-8

22

2,934

31-9

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

73

13,617

86-9

XX. Sjötransport.............

1

50

1-3

9

3,513

902

XXI. Diverse...............

1

16

Summa

Däraf:

73

8,601

3-3

661

48,06!»

18-8

Fabriker...............

23

5,934

4-4

234

11,416

8-5

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

39

2,051

2''9

224

11,589

16-2

Löneformen,

145

Såväl ackords

- som

tidlönsbestämmelser.

Öfvervägande aekords-bestämmelser.

Öfvervägande tidlöns-bestämmelser.

bestämmelser.

Hela

antalet

Antal

Antal arbetare.

, Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare

aftal.

arbetare.

aftal.

Absolut.

*

aftal.

Absolut.

%■

aftal.

Absolut.

%.

_

_

7

798

43''2

1

4

02

27

1.848

I.

6

768

47-3

1

4

0-2

22

1,625

1

30

5

223

5

934

67-9

__

8

1,376

II.

11

4.411

91-6

2

276

57

1

66

1-4

17

4,813

III.

17

4,278

180

64

7.976

7.976

33''6

_

_

271

23.759

IV.

17

4,278

22-1

64

41-1

'' -

179

19.427

92

4,332

43

10,170

10,092

81-4

6

947

7-6

_

_

70

12.499

V.

40

81-7

6

947

7''7

61

12.346

3

78

~

9

153

154

11,616

77-6

_

_

_

_

215

14,971

VI.

49

5,059

90-8

58

5.571

105

6,557

69-8

157

9,400

29

1,731

1,251

511

11

613

181

_

___

_

7S

3.388

VII.

14

55-5

3

290

12-9

- ''

41

2,254

15

480

42-3

8

323

28-5

37

1.134

104

11,379

63''2

83

5,784

32-1

3

256

1-4

210

18,013

VIII.

88

11,018

71.3

57

.3,835

24-8

3

256

1-7

161

15.457

16

361

14-1

26

1,949

76-3!

49

2,556

18

3.927

32''5

34

7.604

628

_

_

59

12,095

IX.

8

996

11-9

31

6,826

81-7

_

45

8.357

10

2,931

78-4

3

778

20-8

14

3,738

5

6,893

87-7

17

7,857

X.

16

2,478

84''3

3

421

14-3

22

2,940

XI.

71

5.523

64-1

19

1.673

108

19-4

4

555

64

123

8,619

XII.

39

3,785

75-3

5

2''1

4

555

11-1

60

5.026

32

1,738

48-4

14

1,565

43-5

63

3,593

37

30.725

977

8

254

0-8

_

_

58

31.445

XIII.

37

30,725

98-6

6

164

0-5

/-

52

31,173

2

90

6

272

121

14,068

81-4

8

769

4''4

1

15

01

154

17,293

XIV.

16

4.047

55-4

12

810

111

_

60

7,311

XV.

113

31,397

67''7

98

9,622

208

281

46,331

XVI.

14

1.386

14-8

20

7.269

7.269

77''0

1

10

o-i

48

9,445

XVII.

11

1.137

13-0

20

82-9

1

10

o-l

41

8,774

3

249

7

671

6

272

8''5

5

132

4-2

73

3,185

XVIII.

47

5,677

228

16

2.182

1,148

8-8

_

_

166

24.851

XIX.

38

4,665

50-8

6

12-5

_

74

9,188

9

1,012

6-5

10

1,034

6*6

92

15,663

3

332

8''5

13

3,895

XX.

1

16

XXL

822

144,01!)

563

404

54,355

21-2

11

906

0-4

1,971

255,950

445

87.797

65-0

200

29,039

21-5

8

826

0-6

910

135.012

294

1

43,542

0—082273

60-9

Kolt

151

ektivaft

14,327

al.

20-9

708

71,509

146

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

°/o), påträffas enbart tidlönsbestämmelser. Gruppen: aftal med såväl
ackords- som tidlönsbestämmelser bar, så godt sig göra låter, uppdelats
i aftal med öfvervägande ackordsbestämmelser och aftal med
öfvervägande tidlönsbestämmelser. Till den förra hafva förts jämväl
sådana kollektivaftal, af hvilkas formulering framgår, att ackordsarbetet
är den vanligaste löneformen vid ifrågavarande arbetsplatser.

Vid denna fördelning af aftalen har befunnits, att 822 aftal,
omfattande 5,164 arbetsgivare och 144,019 arbetare (56,3 % af
hela antalet af aftal berörda), innehålla öfvervägande ackordsbestämmelser
och 404 aftal, omfattande 2,332 arbetsgivare och 54,355
arbetare (21,2 %), öfvervägande tidlönsbestämmelser.

Endast eller öfvervägande tidlönsbestämmelser förekomma sålunda
i sammanlagdt 1,065 aftal, omfattande 5,929 arbetsgifvare och
102,424 arbetare (40,0 % af hela antalet af aftal berörda), endast eller
öfvervägande ackordsbestämmelser i 895 aftal, omfattande 5,744 arbetsgifvare
och 152,620 arbetare (59,6 % af hela antalet af aftal
berörda). Dessa siffror kunna dock, på grund af hvad ofvan anförts
angående primärmaterialets beskaffenhet, med säkerhet anses vara för
låga beträffande aftal med ackordsbestämmelser, men däremot för
höga beträffande aftal med tidlönsbestämmelser. Att döma af kollektivaftalen
skulle inom de näringsgrenar, som denna undersökning
af ser, ackordlön således vara den mest använda löneformen vid de
arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats.

Om man frånser jordbruk, handel och varulager samt land- och
sjötransport, inom hvilka näringsgrenar (med undantag af stufverirörelsen
och järnvägs- samt spårvägsverkstäderna) tidlönen på grunder,
som ofvan angivits, är förhärskande, samt utskiljer grufdrift,
fabriksindustri, handtverk och byggnadsverksamhet, framträder detta
förhållande ännu tydligare. Inom grufdrift och fabriksindustri äro
sålunda 70,2 % och inom handtverk och byggnadsverksamhet 63,8
% af hela antalet af kollektivaftal berörda arbetare anställda vid
arbetsplatser, för hvilka träffats aftal med enbart eller öfvervägande
ackordsbestämmelser.

För reparatörer, maskinister och eldare, kuskar och utkörare
samt andra hjälparbetare vid fabrikerna, såsom snickare, sadelmakare,
målare o. s. v., utgår dock lönen så godt som alltid efter tid.
Detta gäller äfven förmän, handtlangare, gårdskarlar, vakter, utearbetare
(med undantag för lossning och lastning, som utföras på
ackord).

Hvad löneformen inom de olika industrierna och yrkena beträffar,
framgår af tab. 9, att enbart eller öfvervägande tidlön förekommer
inom följande näringsgrenar: inom närings- och njutningsämnesindustrien
vid kvarnar, bagerier och konditorier, karamell-,
choklad- och käxfabriker, brännvinsbrännerier, jästfabriker och de -

LÖNEFORMEN.

147

stilleringsverk, bryggerier (med mälterier samt läskedryeksfabriker)
vid hvilka sistnämnda fabriker emellertid buteljernas rengöring
och tappning utföras af kvinnliga arbetare på ackord, och utkörarne
aflönas efter ett provisionssystem, som synes nära besläktadt
med ackordsarbete (se nedan s. 155, not l) —, margarinfaoriker,
slakterier och charkuterier, råsockerbruk samt snusfabnker
och tobaksspinneri; inom textilindustrien vid blekerier och
fäigerier (hvaremot väfning och spinning utföras på ackord); inom
beklädnadsindustrien vid syateljéer och vid skrädderierna för s. k.
veckoarbetare, hvilka hufvudsakligen utföra reparationer o. dyk, samt
vid rak- och frisérsalonger, bad- och tvättinrättningar; inom trävaruindustrien
vid snickeri- och möbelverkstäder; inom den grafiska industrien
vid kemigrafiska och litografiska anstalter; inom metallindustrien
vid smides-, reparations- och hofslageriverkstäder; inom maskinoch
skeppsbyggnadsindustrien endast vid vagnmakerier samt inom hela
den kemisk-tekniska industrien, med undantag endast för gödningsämnes-
och svafvelsyrefabrikerna samt tändsticksfabrikerna, där arbetet
hufvudsakligen utföres på ackord. Vid repslagerier, läderfabriker och
garfverier, sadelmakare- och tapetserareverkstäder, boktryckerier,
bleck-, plåt- och kopparslagerier samt inom byggnadsyrkena (med
undantag af rörarbetaryrket, som är ett utprägladt ackordsyrke, och
skorstensfejaryrket, där uteslutande tidlön förekommer), kan icke
någondera löneformen anses vara den i kollektivaftalen öfvervägande.

Inom alla öfriga grenar af fabriksindustri och handtverk, hvilka icke
här uppräknats, bedrifves arbetet, att döma af kollektivaftalen,
hufvudsakligen på ackord.

I aftal för allmänna arbeten äro ackordsbestämmelser sällsynta,
med undantag för gastillverkningen, som sker på ackord. De få kollektivaftalen
för skogsuf verkning och flottning innehålla öfvervägande
ackordsbestämmelser.

Man torde sålunda kunna draga den slutsatsen att, när tekniskaBestämmelförhållanden
icke lägga hinder i vägen, ackordlönen i allmänhet se„rJv°3nÅde
löredrages framför tidlönen, och att någon principiell motvilja mot ning viss
ackordsarbetet alltså alldeles icke kan anses föreligga eller åtminstone loneformej
tagit sig uttryck i kollektivaftalen. Detta utesluter naturligtvis
icke, att löneformen kan blifva en maktfråga och att endera parten
kan finna det med sina speciella intressen förenligt att framställa
fordran på den ena eller andra löneformen, om denna kan afvinnas
särskilda fördelar eller afvärja befarade olägenheter för parten i fråga.

Förbud mot ackordsarbete är mycket ovanligt. Sådant förekommer
endast i ett aftal för vagnmakerier, ett för plåtslagerier och
tre för målare. Ett annat aftal för plåtslagerier och ett för tapetserareverkstäder
tillåter ackordsarbetet endast för s. k, leveransarbeten,
d. v. s. sådana som tillverkas i massa, men icke för vanliga, på be -

148

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

ställning utförda, arbeten. Slutligen föreskrifver ett aftal för målare,
att ackordsarbetet i allmänhet bör inskränkas så mycket som
möjligt.

Rakt motsatta bestämmelser innehålla ett antal aftal särskildt
inom järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna, inom plåtslageriyrket
samt för kommunala och byggnadsarbeten. Dessa aftal föreskrifva
nämligen, att såviclt möjligt allt arbete shall utföras på ackord.
Likaså stadgas i ett aftal för en järn- och stålvarufabrik, att
endast tillfälliga arbeten skola utföras mot tidlön, alla andra mot
betalning per styck.

Stadganden till förmån för den ena eller andra löneformen äro
eljest icke vanliga i kollektivaftalen. Däremot förekomma icke sällan
bestämmelser afsedda att hindra ett godtyckligt val af löneform,
hvarigenom ett arbete ena gången kunde utlämnas på ackord, andra
gången mot tidlön, eller en öfvergång under själfva arbetet skulle
kunna äga rum på ett för arbetaren ofördelaktigt sätt. I detta syfte
föreskrifva aftal för murare, byggnadsträarbetare, målare, byggnadsgrofarbetare,
plåtslagare, stenhuggare, tegelbruk och instrumentfabriker,
att allt i ackordsprislistan fastställdt arbete skall utföras på
ackord, samt aftal för plåtslagare, murare, byggnadsträarbetare och
målare att, innan ett arbete påbörjas, skall öfverenskommelse träffas,
hvilken löneform, som skall tillämpas, och att den på detta sätt
fastställda löneformen ovillkorligen skall bibehållas under arbetets
fortgång. Aftalen för skofabriker reglera ofta denna fråga på så
sätt, att öfvergång väl kan ske från en löneform till en annan, men
endast under förutsättning, att en sådan öfvergång icke får medföra
en minskning i arbetarens genomsnittsförtjänst.

Finnas på en arbetsplats både arbetare, som arbeta på ackord,
och arbetare, som sysselsättas med tidlönsarbete, föreligger den möjligheten,
att proportionen mellan deras antal kan blifva sådan, att
ackordsarbetarne icke blifva i stånd att uppnå den sedvanliga förtjänsten
inom yrket. För att förhindra detta finnas inom skrädderiyrket
föreskrifter angående det antal tidlönsarbetare, som få finnas
anställda på hvarje arbetsplats.

I motsats till samtliga ofvan nämnda kollektivaftal öfverlämna
ett aftal för skofabriker, ett för tapetserareverkstäder, två för järnvägsbyggnadsarbetare
och tolf för kommunala arbeten åt arbetsgifvaren
att i hvarje fall bestämma, hvilken löneform, som skall användas.

Bestämmel- Ackordsarbetet regleras vanligen genom ofta synnerligen utförs»rlr-de
liga ackord sprisli stor1 (se t. ex. del II ss. 334—341 aftalet för små acKorab arbete.

1 Här är icke platsen att ingå närmare på beräkningen af ackordspriserna i
detalj, men påpekas bör, hvilken utmärkt källa dessa ackordsprislistor utgöra för
forskningar angående aflöningstekniken.

BESTÄMMELSER OM ACKORDSARBETE.

149

glasbruken i Småland eller ss. 375—389 aftalet för byggnadsträarbetare
i Ystad). Ofvan bar framhållits, att växlingar i det arbete,
som skall utföras, utgör ett af de svåraste hindren för arbetslönens
utgående i form af ackord. Dylika växlingar medföra gifvetvis
ännu större svårigheter, när ackordsprisen skola för en längre tidsrymd
sammanföras till ackordsprislistor. Endast när samma arbetsprocedur
under en längre tid ständig!; upprepas, kan därför betalningen för densamma
fastställas i fasta ackordsprislistor.

Det kan emellertid äfven hända, att ehuru i det stora hela dessa
förutsättningar för en tariffering af de olika arbetena finnas förhanden,
förändringar i ackordsprisen likväl måste ske under kollektivaftalets
giltighetstid på grund af växlingar i afsättningsförhållandena
eller i produktionstekniken. För att ackordsprislistor detta
oaktadt skola kunna upprättas, erhålla listorna inom industrier, som
ofta aro underkastade sndana vaxlmgar, kortare giltighetstid än öfriga
delar af kollektivaftalet.

Aftalen för skofabriker och skrädderier föreskrifva sålunda vanligen,
att ny ackordsprislista skall uppgöras för hvarje säsong. ftiksaftalet
inom mekaniska verkstadsindustrien med en giltighetstid
af tre år stadgar, att vid verkstad, där fabriksmässig tillverkning
äger rum, böra fastställas ackordsprislistor, livilka skola
gälla under viss tid, ej understigande ett år, och med viss uppsägningstid,
ej under en månad; därest dylik öfverenskommelse icke från
endera partens sida blifvit inom föreskrifvcn tid uppsagd, anses den
såsom förnyad, hvarje gång för ett år i sänder, såframt ej annorlunda
vid öfverenskommelsens träffande bestämmes.

Äfven under denna kortare giltighetstid kan det emellertid understundom
blifva nödvändigt att göra förändringar i ackordsprisen.
Det ofvan citerade momentet i riksaftalet för mekaniska verkstadsindustrien
föreskrifver därför vidare att, om af arbetsgifvaren
införes ny arbetsmetod eller väsentligen förbättrade arbetsmaskiner,
må ändring af ackord ske utan iakttagande af den bestämda
uppsägningstiden. (Se del II s. 293.)

Liknande bestämmelser återfinnas inom en mängd olika industrier.
Hägra aftal för kolgrufvor medgifva sålunda, att, därest
vid af talets ingående oförutsedda eller eljest framdeles påkommande
omständigheter bevisligen verkat till större ojämnheter i lönesatserna
eller till annan skada för antingen arbetsgifvafen eller arbetarne,
kan på fram ställning af den lidande parten aftalet underkastas partiell
revidering i berörda hänseende. Vid tvist härom hänskjutes
sa,hen till en skiljenämnd af fem personer, utsedd enligt lagen om
skiljemän.

Ett kollektivaftal inom sockerindustrien föreskrifver, att vid nya
arbetsmetoder ackordsprisen skola nedsättas i proportion till arbetare -

U pprättande
af ackordsprislistor.

Bestämmelser
afsedda att
möjliggöra
förändringar
i ackordsprisen
under
kollektivaftalets
giltighetstid.

150

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bestämmelser
angående
ackordsarbete,
ej upptaget
i fasta
ackordsprislistor.

antalets minskning, och en del aftal inom textilindustrien stadga,
att förändringar i de fastställda ackordsprisen skola ske vid införandet
af nya väfsorter, nya arbetsmetoder eller nya maskiner. Likartade
bestämmelser påträffas i aftal för läder- och borstfabriker,
sågverk, snickerifabriker, pappersbruk, valsverk, järn- och stålvarufabriker,
cementfabriker, tegelbruk och tändsticksfabriker, i ett aftal
inom torfindustrien, ett för kommunala byggnadsarbeten och ett inom
stufveri rörelsen. Kollektivaftalen inom stenindustrien innehålla ofta
den bestämmelsen, att i de fall, då nya stensorter upptagas till bearbetning,
skola nya ackord uppgöras, hvilka böra stå i proportion
till de redan öfverenskomna ackordsprisen. Som exempel kan anföras
ett aftal för stenhuggerier, däri det heter: Om någon af de i aftalet
deltagande firmorna önskar hugga en i prislistan ej upptagen
stensort, skall prof sten å densamma utställas. Priset för den nya stensorten
fastslättes af en permanent skiljenämnd, som för kalenderår
utses — — — — —. Det på delta sätt bestämda priset skall
sättas i proportion till prislistans öfrig a priser.

Inom en del industrier och yrken kan arbetet vara af så växlande
natur, att detsamma öfver hufvud icke låter tariffera sig i
ackordsprislistor, äfven med nyss omnämnda förbehåll för ändringar
i prislistan. Då emellertid tariff eringen kräfver en större oföränderlighet
i arbetet, förekommer i stor utsträckning, att arbeten
utföras på ackord, oaktadt någon prislista ej kunnat uppgöras. I
sådana fall måste öfverenskommelse angående ackordet ske för hvarje
särskildt arbete, hvarvid arbetaren gifvetvis kommer i en mindre
fördelaktig position, än när lönesatsen en gång för alla fastslagits
efter underhandlingar med hans organisation.

Ackordsarbete, icke upptaget i fast ackordsprislista, förbjudes på
denna grund i en del aftal för bokbindare, murare m. fl. I andra
aftal tillätes, som ofvan omnämnts, ackordlön endast vid fabriksmässig
tillverkning, men icke vid arbeten af mera tillfällig natur,
beställningsarbeten o. dyl.

Vanligare är emellertid, att aftalen icke förbjuda sådant ackordsarbete,
men väl innehålla bestämmelser afsedda att förebygga missbruk
vid den fria öfverenskommelse.!! angående ackorden. Riksaftalet
och 45 andra aftal inom järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna
föreskrifva sålunda, att öfverenskommelse angående ackordsarbetes
betalning skall träffas, så vidt möjligt, innan ifrågavarande arbete
blifvit påbörjadt. Samma bestämmelse återfinnes i 5 aftal inom
stenindustrien, 4 inom glasindustrien, 8 inom byggnadsverksamheten,
17 för kommunala arbetare, 3 för stufveriarbetare, 1 för
pråmskeppare samt i de flesta aftalen för järnvägarnes verkstäder.

Då det emellertid i vissa fall kan erbjuda stora svårigheter att
beräkna betalningen för ett arbete, innan detsamma påbörjats, med -

GARANTERAD TIDLÖN VID ACKORDSARBETE. 151

gifver flertalet ifrågavarande aftal anstånd med uppgörelsen till viss
tid efter arbetets början, försåvidt båda parterna därom äro ense. I
aftal för snickerifabriker och snickeriverkstäder samt inom vagnmakare-
och byggnadsträarbetareyrkena har genomförts den regeln, att
vid ackordsarbete priset skall bestämmas senast tre dagar efter arbetets
början. Inom murareyrket föreskrifva aftalen, att öfverenskommelse
om ackord, ej upptaget i fast ackordsprislista, skall af fattas
skriftligt. Denna bestämmelse är ej heller ovanlig inom byggnadsträarbetare-,
byggnadsgrofarbetare- och plåtslagareyrkena. För
att erhålla nödig kännedom angående arbetet i fråga äger arbetaren
enligt ett flertal aftal, hufvudsakligen inom metall- och maskinindustrierna,
taga del af på verkstaden förda anteckningar rörande
förut utförda ackord.

Funna arbetaren och arbetsgifvaren icke enas, hänskjutes saken
ofta till skiljenämnd. Mest genomfördt är detta system vid skofabrikerna
samt vid stenhuggerierna, men äfven i en mängd aftal inom
-andra industrier och yrken (t. ex. stenkolsbrytning, se ofvan) förekomma
liknande stadganden. Dock må äfven påpekas, att enligt
en del aftal, särskildt för kommunernas arbeten, uttryckligen stadgats
den motsatta principen, nämligen att i skiljenämndens befogenhet
icke ingår att taga befattning med ackordsprisens fastställande.

Ett annat sätt att reglera denna fråga är att i tvistiga
fall låta utföra arbete mot den i aftalet fastställda tidlönen eller mot
en tidlon, motsvarande arbetarens medel! or tjänst under året. Äfven
denna utväg föreskrifves i spridda aftal inom olika industrier och
yrken. Ett exempel härpå erbjuder riksaftalet för tryckerierna.

(Se del II ss. 225 ff.)

Härifrån är steget icke långt till den garanterade tid- Tidlönen galönen
vid ackordsarbete. Denna innebär, att arbetaren tillförsäkras ^ackords™''1
den för honom fastställda tidlönen, oafsedt mängden af ut- arbete,
fördt arbete. Den afser sålunda att fastställa en minimigräns, under
hvilken arbetsförtjänsten vid ackordsarbete icke får sjunka, och kommer
till användning dels vid arbete, som lätt kan försvåras eller fördröjas,
hvarigenom arbetsresultatet utan arbetarens förvållande klan
understiga det normala, dels i ofvan omnämnda fall, då ackordsarbete
icke kan tarifferas i fasta ackordsprislistor, dels slutligen vid allt förekommande
ackordsarbete.

Att den garanterade tidlönen vid ackordsarbete lätt kan missbrukas
och medföra en disproportion mellan arbetsförtjänst och arbetsprestation,
är tydligt. I sin mest vidtgående form, garanti af
tidlönen vid allt ackordsarbete och under alla förhållanden, har den
därför bekämpats af en del arbetsgifvareorganisationer.

Tab. 10, af hvilken nedan ett sammandrag meddelas i tab. litt.

T., visar, att den garanterade tidlönen vid ackordsarbete i större eller

152

Tab. litt. T. Garanterad

Kollektiva f ta]

Tid-

Näringsgrenar.

vid allt ackordsarbete.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

°A

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel..........

2

152

19-0

Jordbruk ....................

1

122

15-9

Trädgårdsskötsel.................

1

30

II. Skogsbruk....................

1

250

268

III. Grufdrift....................

2

195

4-2

IV. Närings- och njutning sämne sindustri ......

33

3.686

28-2

Fabriker.....................

33

3,686

28-2

Handtverk....................

V. Textilindustri..................

6

861

7''4

Fabriker.....................

5

846

11-0 !

Handtverk....................

1

15

VI. Beklädnadsindustri...............

5

468

33

Fabriker.....................

Handtverk....................

5

468

5-5

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.......

Fabriker.....................

14

860

321

7

562

30-6

Handtverk....................

7

298

35''4

VIII. Trävaruindustri.................

46

3,045

17''7

Fabriker.....................

25

1,452

9''7

Handtverk....................

21

1,593

68-9

IX. Trämasse- och pappersindustri..........

24

4,405

38-2

Fabriker.....................

li)

3,872

49''5

Handtverk....................

5

533

14-4

X. Grafisk industri.................

i

10

01

XI. Malm förädling sindustri.............

5

1,310

45-2

XII. Metallindustri..................

39

3.570

47-6

Fabriker .....................

21

1.594

37-9

Handtverk....................

18

1,976

59-8

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.......

25

30,294

97-8

Fabriker.....................

24

30,208

97-8 l

Handtverk....................

1

86

XIV. Jord- och stenindustri..............

14

829

4''9

XV. Kemislc-teknisk industri.............

4

371

5-7

XVI. Byggnadsverksamhet...............

81

10.466

25T)

XVII. Allmänna arbeten................

21

3.289

37''9

I kommunal och statens drift

21

3.289

39-0 1

I enskild drift..................

XVIII. Handel och varulager ....... ... . . . .

3

169

33''8

XIX. Landtransport..................

16

2.112

254

Åkeri- och stufverirörelse.............

3

923

14-8

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon......

13

1,189

58-1

XX. Sjötransport...................

1

13

3''4 -

Snmma

Häraf:

343

66,355

32 1

Fabriker.....................

158

44,745

36-5

Handtverk och byggnadsverksamhet. ...

139

15,435

25-8

153

tidlön vid ackordsarbete.

m e d

testa

m m e 1 s e r

angå

ende

ack

ordsarbete.

lönen gara

n t e r

a d

Tidlönen icke

Hela antalet

i

vissa fall.

Hela antalet

Antal

Antal arbetare.

aftal.

arbetare.

A ntal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

Absolut, j %.

aftal.

Absolut.

%.

i>

152

19-0

5

646

71-0

7

798

I.

1

122

15-9

5

646

84-1

6

768

1

30

1

30

1

250

26-8

4

684

73-2

5

934

IT.

4

3,236

690

(i

3,431

73 2

7

1.256

268

13

4.G87

III.

3

727

5-5

86

4,413

33 7

48

8.670

66-3

84

13,083

IV.

3

727

5’5

36

4.413

33 7

48

8,670

66-3

84

_

13,083

5

1.278

109

11

2.139

18-3

39

9.568

81-7

50

11.707

V.

5

1.278

7''3

10

2.124

183

37

9,505

81-7

47

11,629

1

15

2

63

80-8

3

78

11

1,074

7-7

16

1,542

Ilo

179

12.426

890

195

13,908

VI.

6

531

9-8

6

531

9-8

46

4.867

90-2

52

5.398

5

543

6-3

10

1,011

11-8

133

7,559

88-2

143

8,570

6

364

13''fi

20

1.224

45 7

22

1.452

543

42

2.070

VII.

7

562

30-6

11

1,273

69-4

18

1,835

6

364

43-3

13

662

78-7

11

179

21-3

25

841

63

3.724

21''6

108

6,769

39-3

81

10.463

60-7

189

17.232

Vill.

51

3,228

21-7

76

4.680

31-4

71

10.242

68-6

147

14.922

11

496

21-5

32

2,089

90-4

10

221

9-6

42

2.310

_

__

_

24

4.405

38-2

28

7.126

61-8

52

11.531

IX.

_

_

19

3,872

495

20

3.950

50''5

39

7.822

5

533

14-4

8

3,176

85-0

13

3,709

1

10

Öl

4

6.883

99-9

5

0.893

X.

1

431

14-9

6

1,741

60 1

13

1,158

399

19

2,899

XI.

23

2.451

320

62

6,021

80-2

31

1.487

19-8

93

7,508

XII.

13

1,588

37-8

34

3.182

75-7

13

1.023

24-3

47

4,205

10

863

26''2

28

2,839

860

18

464

14-o

46

3,303

13

378

12

38

30.672

99-0

8

322

ro

40

30.991

XIII.

12

374

1-2

36

30.582

990

8

322

l-o

44

30.904

1

4

2

90

2

90

21

1,084

65

35

1.913

11 4

101

14,798

88-fi

130

10.711

XIV.

1

4

01

5

375

5-8

25

6.094

94-2

30

6,409

XV.

35

13,619

332

116

24,085

58*7

95

16,934

413

211

41.019

XVI.

1

29

03

22

3,318

38-2

13

5.366

61-8

35

8.084

XVTI.

21

3.289

390

11

5,146

61-0

32

8.435

1

29

1

29

2

220

3

249

1

20

40

4

189

37-8

8

311

622

12

500

XVIII.

1

25

03

17

2.137

25-7

54

6.163

743

71

8,300

XIX.

1

25

0-4

4

948

15-2

48

5.306

84-8

52

6.254

13

1.189

58 1

6

857

41-9

19

2,046

1

13

3-4

3

369

96-6

4

382

XX.

188

28.444

137

531

94,799

45 8

768

112,170

54-2

1,299

206,975

113

9,245

7-5

! 271

53,985

440

397

68,785

56-0

668

122.770

68

15,889

26*5

! 207

31,324

52-3

277

28,596

47-7

484

59,920

154

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Pr emielöncr.

mindre utsträckning förekommer inom flertalet näringsgrenar, där
arbetet bedrifves på ackord, samt att den är införd i sammanlagdt
o31 aftal, berörande 3,457 arbetsgifvare och 94,799 arbetare (45,8
% af samtliga arbetare, berörda af kollektivaftal med bestämmelser
angående ackordsarbete).

I 343 aftal, berörande 1,742 arbetsgifvare och 66,355 arbetare,
är tidlönen garanterad vid allt ackordsarbete, i 167, berörande 1,658
arbetsgifvare och 21,944 arbetare, endast vid sådana arbeten, som
ej äro upptagna i fasta ackordsprislistor, och i 21, berörande 57 arbetsgifvare
och 6,500 arbetare, endast i vissa andra fall, såsom vid svårarbetadt
material, fel a maskiner o. dyl. Det är förnämligast inom
sådana näringsgrenar, där svårigheter att tariffera ackordsarbetet
föreligga, t. ex. snickeri-, järn- och stålvaru- och maskinindustrierna
samt ett stort antal handtverksyrken, som den garanterade tidlönen
vid ackordsarbetet förekommer. Att organisationsförhållandena äfven
spela en afgörande roll härvidlag, är emellertid, som ofvan påpekats,
tydligt. Inom fabriksindustrien omfattas 44,0 %, inom handtverket
52,3 % af hela antalet arbetare, berörda af kollektivaftal
med bestämmelser angående ackordsarbete, af sådana aftal, i hvilka
tidlönen garanteras vid ackordsarbete.

Inom malmförädlings- och trämasseindustrierna förekommer ett
af 1 öningssystem, som står den garanterade tidlönen vid ackordsarbete
nära. Där finnas nämligen för vissa kategorier arbetare fastställda
dels tim- eller veckopenning, dels viss aflöning per ton tillverkad göt
eller trämassa. Tidlönen utgår oberoende af tillverkningens mängd,
men öfverskrides det antal ton, som efter det fastställda tonpriset
skulle gifva arbetaren en förtjänst, motsvarande den i aftalet upptagna
tidlönen, utgår för det öfverskridande tontalet extra betalning,
hvilken sålunda utgår ett slags premie, beräknad efter aftalets tonpris.
I aftal för en sulfitfabrik garanteras alla ordinarie ackordsarbetare
aflöning efter 370 ton per månad, försåvidt den i aftalet fastställda
arbetstiden fullgjorts. Ett aftal för en sprängämnesfabrik
beräknar tillägget till tidlönen efter visst pris per ton eller kilogram
använda råvaror vid olika tillverkningar.

Stadganden rörande s. k. premieackord förekomma hufvudsakligen
inom snickeri-, järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna.
I formuläret för aftal mellan Sveriges träindustriförbund och Svenska
träarbetareförbundet (se del II ss. 192 ff.) anföras som exempel på
premieackordssystem följande bestämmelser: För hvarje arbetare, som
premieringen afser, anslås ett visst bestämdt timantal, fullt motsvarande
den tid, som under normala förhållanden anses kräfvas för
arbetets utförande af en medelgod arbetare. Utföres arbetet på samma
eller längre tid än den anslagna, utbetalas endast timlönen och
ingen premie. Utföres åter arbetet på kortare tid än den anslagna,

PREMIELÖNER. GRUPPACKORD.

155

utbetalas på vanligt sätt timlönen för den använda tiden och
dessutom en premie, beräknad sålunda, att timlönsförtjänsten
ökas med den procent, hvarmed det använda timantalet understiger
det anslagna.

I de flesta fall finnas emellertid grunderna för premieaekordet
icke intagna i aftalen, utan dessa inskränka sig, då frågan om premieackord
vidröres, vanligen till en föreskrift, att grunderna skola
genom öfverenskommelse fastställas, innan premieackord får införas.

S. k. flitpengar, d. v. s. smärre premier, som ej stå i någon viss
fastslagen proportion till arbetsprestationen, förekomma i spridda aftal
inom flera industrier. Särskildt äro dylika premier vanliga inom
textilindustrien.

Besparingspremier påträffas ytterst sällan och då i form af
tillägg på grund af insparad kolåtgång. Kvaliletspremier äro likaledes
sällsynta. Som exempel å sådana kan nämnas, att i aftalet
för ett glasbruk blåsare, som väl utfört sitt arbete, tillerkännas 10
% å ackordsförtjänsten. Ersättning för godkända förslag till förenklingar
och förbättringar i arbetsmetoder tillerkännes arbetarne
i ett aftal för en snickerifabrik. (Se f. ö. aftalet för Hälsingborgs
kopparverk del II ss. 273 ff.)1

Gruppackordet synes att döma af kollektivaftalen vara en gärna
använd löneform. Det förekommer inom bl. a. textil-, sågverks-,
snickeri-, trämasse-, malmförädlings-, järn- och stålvaru-, maskinoch
glasindustrierna. Dessutom kommer gruppackordet ofta till användning
vid arbeten, som ej utföras på verkstad och där kontrollen
från arbetsledningens sida gifvetvis innebär större svårigheter än vid
fabriksarbete. Vid flottning och stufveriarbete samt inom flera af
byggnadsyrkena är denna löneform likaledes allmän.

I synnerhet inom murareyrket har gruppackordet vunnit stor utbredning,
och aftalen inom detta yrke föreskrifva understundom,
att allt arbete skall utföras på gemensamhetsackord, som den i dessa
aftal använda termen lyder. Höljande regler för gemensamhetsackord,
som finnas inryckta i kollektivaftalet för murare i Katrineholm2,
gifva en god föreställning angående gruppackordets organisation.
De föreskrifva till en början, att mureriarbete skall utföras enligt
gemensamhetsprincipen i öfverensstämmelse med stadgar och
kongressbeslut. För ändring i stadgarne fordras s/4 majoritet af
fackföreningens medlemmar. Mureriarbete får utföras åt byggmästa 1

Som premier skulle möjligen äfven knnna betraktas de provisioner, som utgå
till öl-, svagdricks-, läskedrycks- ock mjölkutkörare för vissa mängder försålda varor
utöfver i aftalet fastställd månadslön, men det är härvid att märka, att provisionerna
vanligen utgöra större delen af lönen och sålunda snarare kunna betraktas söm ett
slags ackordlön.

2 Dessa regler synas, att döma af sin aifattning, vara antagna af fackföreningen
och sedermera införda i aftalet för att tjäna arbetarne till efterrättelse.

Grupp ackordet.

156

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Naturaför måner.

re eller entreprenörer, men ej direkt åt byggherre. Hvarje lag utser
en eller flera af sina medlemmar att öfverenskomma med arbetsgifvaren
om ackord på grundval af fackföreningens prislista. De
sålunda utsedde uppbära aflöningarne och leda arbetet. Kompetent
murare erhåller timpenning efter prislistan; timpenningen för murare,
som ej anses kompetent, afgör laget. Ackordsöfverskottet dela% i
proportion till arbetstimmar, sedan ledaren af arbetet erhållit 5 c/<.
Murare, som lämnar arbetet, innan det är färdigt, förlorar sin del i
ackordsöfverskottet. Laget utser två revisorer och är gentemot arbetsgifvaren
ansvarigt för arbetet »en för alla och alla för en».

Endast sällan förekommer emellertid en dylik detaljerad reglering
af gruppackordet. Vanligen beröra bestämmelserna angående
gruppackordet endast fördelningen mellan de i ackordet deltagande
arbetarne af det s. k. ackordsöfverskottet, d. v. s. den del af ackordlönen,
som återstår, sedan vanlig tidlön utbetalats. Denna fördelning
sker enligt flertalet kollektivaftal i proportion till den tidlön,
som i aftalet är fastställd för de olika arbetarne, samt till antalet
timmar, hvarje arbetare arbetat.

Inom sågverks-, malmförädlings-, trämasse- och glasindustrierna
fördelas ackordsförtjänsten enligt andra metoder. Vid sågverken
träffas öfverenskommelse angående s. k. grundackord för de
olika timmerdimensionerna, och af dessa grundackord erhålla försågare,
plankbärare, eldare, hjälpsågare, timmertummare o. s. v. en i aftalet
för hvarje arbetaregrupp fastställd procent.

Vid trämassetillverkningen och malmförädlingen utgår för tonlönsarbete
(se ofvan s. 154) till hvarje arbetare viss del af tonlönen
enligt i aftalen öfverenskommen beräkningsgrund. Ackord för glasblåsare
fördelas t. ex. vid tillverkning af dricksglas på fot på så sätt,
att af det pris, som åsatts hvarje styck, utgå vissa procent till
mästare, vissa till benmakare och vissa till uppblåsare.

Ehuru penninglönen är den utan jämförelse vanligaste formen
för aflöningen, förekomma dock inom några näringsgrenar vid sidan
af denna äfven naturaförmåner. Endast inom jordbruket utgår emellertid
större delen af lönen in natura. Statarnes aflöning består nämligen
till väsentlig del af fri bostad, ved, spannmål, mjölk, potatis
o. s. v., hvartill kommer ett i förhållande till naturaförmånernas
värde lägre belopp kontanta penningar. Eljest utgöra naturaförmånerna
blott ett tillägg till penninglönen.

De vanligaste naturaförmåner, hvilka finnas upptagna i kollektiva
ftalen, äro fri bostad och vedbrand samt fri jord till potatisland
och trädgårdstäppa. Inom vissa grenar af handtverket erhållas naturaförmåner
i form af kost och logi hos mästaren.

157

Tab. litt. U. Naturaförmåner.

Antal

Antal arbetare.

Näringsgrenar.1

aftal.

Absolut

*

I. Jordbruk och, trädgårdsskötsel.

Jordbruk ....................

19

1.267

78-0

Trädgårdsskötsel................

1

40

17b)

H. Skogsbruk.

Skogsafverkning................

1

450

86’5

Flottning ...................

2

164

19-2

III. Grufdrift.

3.228

84-4

Stenkolsgrufvor m. m...............

3

IV. Närings- och njutning sämnes industri.

144

12-1

Kvarnar....................

5

Bagerier och konditorier.............

9

476

13-0

Råsockerbruk och sockerraffinaderier.......

1

3

Brännvinsbrännerier, jästfabriker ochdestilleringsverk

2

71

43-6

V. Textilindustri.

Väfverier. spinnerier, blekerier, färgerier. trikåfabri-

190

1-5

ker m. fl..................

3

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.

67

7-4

Garfverier och läderfabriker...........

1

VIII. Trävaruindustri.

43''3

Sågverk och hyflerier..............

IS

4,033

Brädgårdsrörelse................

1

73

5‘7

IX. Trämasse- och pappersindustri.

3.497

41-8

Pappersbruk, papp- och trämassefabriker.....

22

Bokbinderier. kartongfabriker m. fl........

1

29

0''8

XI. Malm förädling sindustri.

9

1.122

38-2

Järn- o. stålverk, zink- o. blyhyttor, kopparverk m. m.

XII. Metallindustri.

66

1-8

Järn- och stålvarufabriker............

1

Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder . . .

1

7

0-5

XIV. Jord- och stenindustri.

28

0-3

Stenbrott och stenhuggerier...........

1

Kalk- och kritbruk samt cementfabriker . : . . .

1

9

0''7

Glasbruk....................

12

2.547

97-6

XV. Kemisk-teknisk industri.

74

24-2

Sprängämnesfabriker..............

1

Kalciumkarbid- och kloratfabriker........

6

314

100-0

Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker......

1

6

0-7

[ XVI. Byggnadsverksamhet.

32

0-3

Byggnadsträarbetare...............

1

Väg- och vattenbyggnadsarbetare :........

7

1,805

30-7

XVII. Allmänna arbeten.

18

75-0

Kraftstationer: statens.............

2

XVIII. Mandel och varulager.

75

2-4

Handelsarbetare och varuutkörare.........

4

XIX. Landtransport.

Akerirörelse..................

4

148

6-1

Järnvägar (enskilda)..............

17

1,861

13''9

Summa

157

21,844

8-5

1 Endast sådana näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma,
äro medtagna i denna tabell.

158

KOLLEKTIV AETALET I SVERIGE.

Naturaaflöningens utbredning framgår af ofvanstående tab. litt.
U. Aflöning in natura är vanligast inom den del af fabriksindustrien,
hvilken är belägen på landsbygden. Orsaken härtill torde vara
dels att inom denna del af den svenska industrien ännu förekomma
företag med gamla traditioner och sedvänjor, bibehållna från tider,
då penninghushållningen ännu icke vunnit sin nuvarande utbredning
i vårt land, dels att på landsbygden ofta inga andra bostäder
stå att erhålla än de, som uppföras af arbetsgifvaren, hvarvid det faller
sig naturligt, att begagnandet af dessa bostäder kommer att ingå
i arbetslönen, dels slutligen att dessa företag vid sidan af sin industriella
verksamhet icke sällan äfven bedrifva jordbruk.

Inom skogsbruket samt vid väg- och vattenbyggnadsarbetet är
arbetet ofta förlagdt till trakter, där bostäder och mat icke kunna
erhållas utan stora svårigheter och kostnader. Yid dylika arbeten
måste därför arbetsgifvaren åtaga sig att uppföra kojor eller på annat
sätt anskaffa bostäder samt tillhandahålla proviant. Dessa arbetsgifvarens
förpliktelser finnas äfven inryckta i kollektivaftalen, under
förbehåll likväl i en del aftal, att arbetarne skola hafva rätt att göra
proviantering, hvarhelst de vilja. Ett aftal för järnvägsbyggnadsarbetare
stadgar sålunda, att arbetsbefälet skall utfärda rekvisitioner
till den handlande, arbetslaget önskar, med 2 kr. pr dag af intjänt
belopp. I ett aftal för skogsafverkning (se del II ss. 74 ff.) åtager
sig arbetsgifvaren att på sin bekostnad uppföra bostäder, s. k. kojor,
rök- och dragfria, med vattentäta tak samt fönster, stort nog att
insläppa erforderligt dagsljus, med skilda rum för hästar och folk.

.Vid järnvägarne hålla arbetsgifvarne till vissa kategorier af
personalen bostäder m. m., men hyran afdrages, utom i de aftal,
som upptagits i tab. litt. U., med visst i aftal et bestämdt belopp från
lönen. Arbetarne hafva dock i allmänhet icke rätt att vägra begagna
sig af arbetsgifvarens bostäder.

Äfven inom fabriksindustrien förefinnes, att döma af kollektivaftalen,
en afgjord tendens i riktning att ersätta naturaförmånerna
med ren penninglön. Arbetsgifvarens bostäder börja alltmera upplåtas
mot vanlig hyra, och hyresvillkoren införas understundom i
aftalen. Äfven utbytes ej sällan förmånen af fri bostad mot hyresbidrag.
En bestämmelse, som ej sällan påträffas, är, ätt med de
i aftal et fastställda lönerna skola alla förutvarande naturaförmåner
upphöra.1

1 I det år 1908 träffade aftalet för järnbruken heter det: De i detta aftal bestämda
minimilöner äro satta under förutsättning, att förmåner af fri bostad,
vedbrand, hyresbidrag, potatisland och dylikt icke åtnjutas af arbetarne. Yid
borttagande af förmåner skall en rättvis reglering ske af timlöner och ackordspris,
så att arbetare, hvilken hittills åtnjutit sådana förmåner, erhåller ett desamma
fullt motsvarande tillägg i timlön och ackordspris. Jfr äfven öfverenskommelsen
om allmänna bestämmelser inom sågverksindustrien, § 7.

NATURAFÖRMÅNER.

159

Kost- och logisystemet inom handtverket torde likaledes vara på
väg att försvinna.

Inom de yrken, där det fortfarande förekommer, synes det med
kraft motarbetas af arbetareorganisationerna, hvilka äfven lyckats
att i ett stort antal aftal införa förbud mot detsamma.

Inom slakteri-, charkuteri- och bageriyrkena innehåller sålunda
flertalet aftal förbud mot kost och logi hos arbetsgifvaren. Två
aftal inom bageriyrket, omfattande bagerier på landsbygden, tillåta
emellertid, att arbetsgifvaren håller arbetarne med kost och logi, ett
förklarar kost- och logisystemet tillåtet på landsbygden, men ej
i staden, och ett annat, att arbetsgifvaren har rätt hålla kost och
logi mot afdrag af 10 kr. på veckolönen, om kost och logi ej han
anskaffas af arbetarne. I aftal för brödutkörare är det vanligt, att
frågan öfverlämnas till fri öfverenskommelse i hvarje fall.

Inom trädgårdsodlingen har den sistnämnda utvägen äfven begagnats
i några aftal; öfriga innehålla inga bestämmelser rörande
denna sak. Inom skräddare-, tapetserare-, bokbindare-, plåtslagareoch
vagnmakareyrkena finnas slutligen i enstaka aftal förbud mot
kost och logi hos arbetsgifvaren.

Utom ofvan behandlade naturaförmåner förekomma en del mindre
betydande sådana af allt för växlande natur och ringa vikt att
här i detalj kunna beröras. Ofta uppräknas de ej heller i aftalen,
utan dessa inskränka sig till en bestämmelse, att samtliga förutvarande
förmåner skola bibehållas.

Som exempel på dylika förmåner kan emellertid omnämnas rätt
för arbetare vid sågverk att tillvarataga affall, för arbetare vid margarinfabriker
och stenkolsgrufvor att erhålla resp. margarin och
stenkol till billigare pris än de i marknaden gängse, för järnvägsmän
att erhålla fribiljett, rätt att fritt transportera varor samt att till
låga pris inköpa begagnade slipers o. s. v. Inom bryggeriindustrien
innehålla ett stort antal aftal bestämmelser angående det s. k. friölet.
Arbetaren får härigenom rätt att afgiftsfritt erhålla en viss kvantitet
öl om dagen (t. ex. manliga arbetare 2—3 liter, kvinnliga 1 liter).
Några innehålla föreskrifter angående friölets kvalitet, och i ett litet
fåtal aftal lämnas arbetaren valet fritt mellan öl eller läskedrycker.
Aftalen för spår- och järnvägar innehålla föreskrifter angående de
uniformspersedlar, som skola tillhandahållas personalen. Äfven inom
andra näringsgrenar förekommer, att arbetsgifvaren utfäster sig att
hålla arbetarne med vissa klädespersedlar, i synnerhet då dessa äro
utsatta för att lätt kunna förstöras under arbetet.

Slutligen torde böra omnämnas, att enligt icke få aftal, hufvudsakligen
inom fabriksindustrien, arbetsgifvarne förbinda sig att utom
lönen betala arbetarnes skatt, helt eller delvis, till stat och kommun.

160 KOLLEKTIVAFTALET I SVE1UGE.

den"ordiil1 ^ a^män^e^ tor rie lönen. a^t material, verktyg o. dyl. skola tillhandahållas af arbetsgifvaren.
Ersättning Emellertid äger inom icke så få näringsgrenar ett motsatt förhållande
f hjälparbete, ganska, oberoende ställning, som understundom icke afsevärdt skilverkstad
jer sig från handtverksmästarens. Arbetet kan sålunda utföras utan
verkstad, med eget material och egna verktyg utan särskild til Isyn
af arbetsgifvaren, som i vissa fall närmast kan betraktas som förlagsgifvare,
i andra som en mellanhand mellan ackordsarbetaren och kunderna.
För sådant arbete träffas emellertid sällan kollektivaftal.
De arbetare, som beröras af kollektivaftal, stå visserligen i de flesta
fall i en mera beroende ställning till arbetsgifvaren, men äfven i
kol lek tivaf talen kunna ofvan berörda förhållanden komma till synes,
om också hufvudsakligen i vissa öfvergångsformer. Detta sker förnämligast
i bestämmelserna angående skyldighet att hålla verktyg,
material och verkstad. Härvid bör emellertid beaktas, särskildt beträffande
skyldigheten att hålla verktyg, hvilken är den af ofvannämnda
frågor, som oftast är föremål för reglering i kollektivaftalen,
att denna skyldighet äfven kan åläggas arbetaren i syfte att förmå
honom till större aktsamhet och sparsamhet med verktygen. Frågan
synes inom samtliga de näringsgrenar, där bestämmelser rörande
densamma förekomma i kollektivaftalen, vara omstridd, men en utveckling
i riktning att lägga denna skyldighet på arbetsgifvarne torde
dock kunna utläsas ur aftalen.

Inom jordbruket föreskrifves i några aftal, att arbetsgifvaren
skall hålla nödiga verktyg, likaså inom grufdriften. Samma bestämmelse
förekommer i spridda aftal inom gummivaru-, metall-,
tegel- och kemisk-tekniska industrierna samt inom stufverirörelsen.
I en del aftal för skrädderier samt i riksaftalet för handskfabrikerna
stadgas, att arbetsgifvaren skall hålla maskin. Inom byggnadsyrkena
är det enligt ett ganska stort antal aftal arbetsgifvarens skyldighet
att tillhandahålla verktyg och ställningar, ett fåtal ålägger
arbetaren att hålla verktyg. Yanligast äro dylika bestämmelser
inom stenhuggeriindustrien samt träarbetareyrket. Någon allmän
princip är emellertid ej heller här genomförd. Enligt aftalen för
stenhuggerier är ungefär lika ofta arbetaren skyldig att hålla verktyg
som arbetsgifvaren. Föreskrifves, att arbetare skall hålla sig med
egna verktyg, kompletteras detta vanligen med en bestämmelse, att
arbetsgifvaren skall hålla kranar, skjutborr o. dyl. Verktygens
skärpning skall enligt en del aftal bekostas af arbetsgifvarne, enligt
andra af arbetarne. Samma är förhållandet med de s. k. arbetsbodarne,
där huggningen af stenen äger rum. För att hålla arbetaren
skadeslös, i den händelse han lämnar orten, stadgas i några

VERKTYG SPENGAR M. M.

161

aftal, att arbetsgifvaren i så fall är skyldig inlösa arbetarens verktyg,
försåvidt dessa äro i fullgodt skick.

Inom träarbetareyrket förekommer endast i ett fåtal aftal, att
arbetaren utan vidare ålägges att hålla verktyg. Det öfvervägande
antalet aftal utgår visserligen från, att arbetaren håller sig verktyg
själf, men föreskrifver, att han i så fall skall erhålla viss ersättning,
s. k. verktyg speng ar.1 Ett trettiotal aftal, omfattande träarbetare,
ålägga arbetsgifvaren att tillhandahålla verktyg. Enligt några få
aftal skall arbetsgifvaren dessutom låta försäkra arbetarens verktyg.

Att arbetaren anskaffar material är icke vanligt. Det förekommer
dock inom grufdriften och stenhuggeriindustrien samt vid
järnvägsbyggnadsarbeten, att arbetaren enligt aftalet skall betala dynamit,
som användes för sprängningen, samt inom stenindustrien äfven
själfva stenen, »ämnet». Vid skrädderier och skofabriker kan likaledes
inträffa, att arbetaren skall ersätta arbetsgifvaren sybehör m. m.
efter visst, stundom i aftalet fastställdt, pris. Äfven inom dessa
näringsgrenar torde arbetsgifvarne att döma af kollektivaftalen mer
och mer komma att åtaga sig tillhandahållandet af material.

Inom skräddare- och kakelugnsmakareyrkena förekommer ofta
i aftalen en bestämmelse, att arbetaren äger rätt till fritt lyse.

Utom skyldighet att hålla material och verktyg kan i ackordet
ingå betalning för hjälparbete, d. av s. ackordsarbetaren blir i sin
ordning arbetsgifvare åt handtlangare eller andra arbetare, hvilkak
hjälp han behöfver för att utföra ifrågavarande arbete. I aftal för
skogsarbetare bestämmes sålunda, att körarne själfva skola aflöna
sina huggare. Inom stenindustrien stadgas ofta, att af stenhuggarens
ackord skall utgå kostnaden för schaktning, skrafling, borrning o.
dyl. Enligt ett flertal aftal inom plåtslagareyrket skall afdrag göras
från ackordet för »ordinarie hjälp», och enligt aftal för skrädderier
äger arbetsgifvaren, om han håller m askinstick erska, afdraga vass procent
af lönen för de arbetare, \Tid hvilkas arbete maskinstickerskan användes.
Inom murareyrket finnas aftal med ackordspriser beräknade
både med och utan af arbetsgifvmren särskildt betaldt hjälparbete, un -

1 Särskildt uttömmande och typiska bestämmelser i denna fråga innehåller den
öfverenskommelse mellan Sveriges verkstadsförening ocli Svenska träarbetareförbundet,
som träffades i april 1908 (se del II s. 479). Enligt denna skall arbetare, som för
sitt arbetes utförande enligt förmans åsikt äger fullgoda och tillräckligt antal verktyg,
erhålla 18 kr. om året. Arbetare, som för sitt yrkes utöfvande enligt förmans
åsikt behöfva verktyg värda mera än sammanlagdt 150 kr. enligt inköpspris, erhålla
ett tillägg af 12 % på öfverskjntande värdet. Äger arbetaren enligt förmans åsikt ej
för arbetets utförande nödiga verktyg, anskaffar verkstaden sådana. I detta fall har
arbetaren skjddighet att inlösa dessa på sätt och villkor, som närmare bestämmas
genom öfverenskommelse mellan honom och arbetsgifvaren. Det ordinarie underhållet
af verktyg äger arbetaren att efter anmälan till förman eller verkmästaren få verkställdt
å verkstaden och på dess bekostnad. Specialverktyg (s. k. allmänna verktyg)
tillhandahållas af verkstaden. Verkstäder, som själfva tillhandahålla erforderliga
verktyg, äro ej skyldiga utbetala verktygsersättning.

11—0822 73. Kollektiv aftal.

162

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

der det att andra föreskrifva, att hjälparbetares aflöning skall utgå
direkt från arbetsgifvaren och icke ingå i ackordet. Likaså påträffas
ofta inom plåtslageryrket och stenindustrien bestämmelsen, att arbetsgifvaren
skall bekosta dylika hjälparbeten. Inom andra industrier
och yrken framhålles i en del aftal, att i ackorden äfven ingå transport
och framforsling af material o. dyl.

Hemarbetet spelar en viss roll vid regleringen af lönerna inom
skrädderi- och skomakeriyrkena. I form af ersättning för verkstad
utgå nämligen enligt en mängd aftal inom dessa yrken förhöjda löner
vid hemarbete. Ännu flera aftal i synnerhet inom skrädderiyrket
föreskrifva, att arbetsgifvaren skall tillhandahålla fria verkstäder,
och en del af dessa sistnämnda aftal förbjuda dessutom allt hemarbete.
Dylikt förbud påträffas äfven i aftal för sömnads- och skofabriker,
för trätoffelverkstäder samt i ett aftal för en borst- och penselfabrik.
Äfven inom plåtslageriyrket stadga flera aftal, att arbetsgifvaren
skall tillhandahålla arbetaren maskiner och verkstad. I
aftalet för en presenningsfabrik tillåtes, att brådskande arbete utföres
i hemmet, men verkstadsarbetarne skola hafva företrädesrätt till
sådant arbete.

Tillägg till Arbete af mera ansträngande, farlig eller obehaglig art betalas

v"id ^ siir skild t o^ast högre än arbete under normala förhållanden. I kollektivansträngande,
aftalen tager sig detta vanligen uttryck i högre lönesatser för arbefobehagligt
taregrupper, hvilka kontinuerligt sysselsättas med dylikt arbete,
arbete. Förekommer sådant arbete mera tillfälligtvis, erhålles enligt en del
aftal ett tillägg till den ordinarie lönen. I så godt som samtliga aftal
inom plåtslagareyrket tillerkännes sålunda arbetaren ett tillägg till den
vanliga lönen vid farligare arbeten såsom snöskottning från tak, strykning
af tak och stuprännor m. m. Liknande bestämmelse förekommer
. i ett aftal för byggnadsträarbetare samt ett för stenhuggare. Inom
murareyrket föreskrifva aftalen i allmänhet förhöjning för vissa
arbeten vid eller med eldstäder, ångpannor, skorstenar o. dyl. och
inom stufverirörelsen vid arbete å haverist. För rengöring och
sotning af ångpannor och cisterner erhållas ofta extra tillägg, hvilkét
emellertid äfven torde kunna bero på, att detta arbete ej anses ingå i arbetarens
vanliga skyldigheter. Ett aftal för mekanisk verkstad stadgar
tillägg vid särskildt osnyggt arbete och ett aftal för rörarbetare
vid kloakrensning. Ett för aftalen vid de enskilda järnvägarnes verkstäder
typiskt stadgande återfinnes i löneaftalet för verkstadspersonalen
vid Bergslagernas m. fl. järnvägar (del II ss. 476 ff.). Där heter
det: Personal, som utför arbete af särskildt förorenande beskaffenhet,
såsom sotskåps- och fyrboxarbete samt nedkoppling af lokomotiv, erhåller
en med 20 % förhöjd timpenning, dock att, därest förvaltningarna
själfva hålla dylik personal med öfverdrag skläder, förhöjningen
af timpenningen utgör allenast 10 %.

VÄNTPENGAR.

163

Särskild ersättning åt arbetare, som sköta flera maskiner ock
sålunda hafva ett mera ansträngande arbete, utgår enligt aftal inom
textil-, grafiska, metall- och maskinindustrierna.

Som olvan påpekats, går man vid fastställandet af ackordspriserna
ut ifrån en viss arbetsförtjänst, som under normala förhållanden
bör kunna uppnås af genomsnittsarbetaren. För sådana fall, som
vid kollektivaftalets ingående kunna förutses skola orsaka arbetaren
svårigheter att erhålla beräknad förtjänst på sitt arbete, stadgas i aftalen
ej sällan förhöjningar i den normala lönesatsen. Om till ett
arbete sättes ett större antal arbetare än det vanliga, skola sålunda
enligt några aftal inom snickeri- och stenindustrierna samt tapetserareyrket
ackordsprisen höjas med vissa procent. Utföres af någon
post i ackordsprislistan endast ett eller ett fåtal styck åt gången, liar
arbetaren svårare att uppnå normal förtjänst än då ett större parti
utföres, och en motsvarande förhöjning föreskrifves därför i en del
aftal inom snickeri- och metallindustrierna samt stufverirörelsen för
sådana fall. Inom skrädderi- och plåtslageriyrkena torde samma förhållande
delvis vara orsaken till skillnaden i ackordsprisen för beställdt
arbete och lagerarbete. Härvid medverkar emellertid äfven,
dels att det beställda arbetet oftast fordrar större yrkesskicklighet,
dels att lagerarbetet vanligen utföres under den döda säsongen, då
tillgången är ringa på arbete, men stor på arbetskraft. Ackordsprisen
äro äfven beräknade för visst material. Är detta sämre och mera
svårarbetadt, än hvad som är vanligt, föreskrifves därför i spridda
aftal inom olika industrier förhöjning i de fastställda ackordsprisen.

Inom stenindustrien är det en ofta förekommande bestämmelse, att
minst två stensorter skola samtidigt bearbetas vid arbetsplatsen,
samt att om en viss stensort utgör mer än en i aftalet angifven procent
af hela produktionen, förhöjning i ackordspriset skall inträda, förmodligen
på den grund att en del stensorter lämnar arbetaren mindre förtjänst
än andra. Äfven vid »omständligare» arbete, vid sakta gående
maskiner samt vid afbrott i arbetet höjes ackordspriset enligt en del
aftal. I ett aftal för plåtslagerier stadgas 15 % tillägg till lönen, försåvidt
vissa angifna maskiner icke finnas på verkstaden. I dessa fall
stå de omnämnda förhöjningarna nära den olika tarifferingen af ackordsprislistans
olika poster, hvilken ju till stor del hvilar på dylika
grunder. Ätt närmare ingå på dessa grunder skulle emellertid föra
in på en detaljgranskning af principerna för uppgörandet af de olika
ackordsprisen, något som ej faller inom ramen för denna undersökning.

Minskning af arbetsförtjänsten utan arbetarens förvållande kan Väntpengar.
både vid tidlön och ackordlön äfven uppstå genom ofrivilligt afbrott
i arbetet. Bero dylika afbrott på, att yrket i fråga är säsongsyrke, erhålles
så godt som aldrig ersättning för den tid, under hvilken arbete

164

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

ej finnes att tillgå. Däremot uppkommer en viss utjämning i arbetsförtjänsten
därigenom, att lönerna inom säsongyrkena vanligen äro
högre än lönerna inom andra med dem jämförliga yrken. Undantagbilda.
en del aftal inom sjötransporten, hvilka föreskrifva ersättningåt
personalen under den tid på året, fartygen icke äro i trafik. Enligt
aftalet för examinerade maskinister å skärgårdsångare i Stockholm
får tjänstgöringstiden per ar icke anses understiga sex månader,
och aftalet för Stockholms åkare garanterar arbetarne vinterarbete.

Däremot är det synnerligen vanligt, att aftalen tillförsäkra arbetarne
ersättning vid tillfälliga afbrott i arbetet. I synnerhet är detta
fallet A id ackordsarbete. Sådana bestämmelser förekomma i aftal för
flottningsarbetare, då afbrott i arbetet sker på grund af ogynnsam
väderlek el. dyl.; inom textilindustrien vid väntning på material, vid
maskinskada eller i några aftal vid minskning i driften utan arbetarnes
förvållande; inom sko fabriksindustrien vid tillfällig arbetsbrist
eller maskinskada, Ett aftal för en gummifabrik föreskri feer, att
vid stagnation i arbetet, ej öfverskridande 10 dagar, arbetarne skola
erhålla half timpenning, riksaftalet för elektriska montörer, att väntetid
skall ersättas, försåvidt den förekommer på arbetsgifvarens begäran,
och i så fall lika med ordinarie arbetstid. I aftal för en borstfabrik,
för tapetserareverkstäder, snickeriverkstäder, tunnbinderier,
instrumentfabriker, stenhuggerier, glasbruk, tegelbruk, inom tryckeriindustrien,
torfindustrien, byggnadsverksamheten samt stufverirörelsen
påträffas ofta stadganden angående väntpengar i synnerhet
vid materialbrist under ackordsarbete o. dyl. Andra aftal inom samma
näringsgrenar innehålla visserligen ej bestämmelser angående väntpengar,
men stadga, att arbetsgifvaren är skyldig tillse, att brist på
material ej afbryter arbetet, eller att, i de fall då arbetaren ej erhåller
full sysselsättning vid sitt vanliga arbete, tillfälle till annat arbete
skall beredas honom. Inom byggnadsverksamheten formuleras
föreskriften angående väntpengar ofta på följande sätt: Nödgas murare
(resp. byg-gnadsträarbetare eller byggnadsgrofarbetare) vänta på
materialier, och annat arbete ej lämnas honom, ersättes sålunda förlorad
tid med gällande timlön, såvida icke bristen på materialier berott
på omständigheter, dem arbetsgifvaren ej kunnat förekomma, i
hvithet fall efter sex dagars förlopp verkställdt ackordsarbete skall,
på begäran af någondera parten, uträknas och likvideras. Detsamma
gäller, om ackordsarbete afbrytes för längre tid än här ofvan säges,
där afbrottet ej förorsakats af naturhinder. Enligt aftal inom pappersindustrien
skall arbetsgifvaren äfven vid längre uppehåll i driften
i största, möjliga utsträckning söka skaffa arbetarne annat arbete.
Xiknande föreskrifter förekomma inom malmförädlingsindustrien,
glasindustrien, kalciumkarbidtillverkningen m. fl. I ett aftal för
stenkross tillerkännas arbetarne väntpengar med 80 öre i timmen un -

ERSÄTTNING VID UTE- OCH LANDSARBETE.

165

der eu månads tid. om arbetsgifvaren ej en månad i förväg underrättat
om driftens nedläggande. Inom en del yrken, där lönen icke utgår
i form af timpenning utan som veckolön, föreskrifves. att vid
afbrott i arbetet utan arbetarens förvållande intet afdrag får ske i lönen.
En del aftal göra undantag för sådana afbrott i driften, som
förorsakas af »force majeure, såsom eldsvåda, strejk o. dyl.»

Hägra aftal inom textilindustrien häfda åter en princip, motsatt
den, som tagit sig uttryck i ofvan behandlade bestämmelser, och fastslå,
att vid afbrott på grund af maskinskada den förlorade lönen icke
skall godtgöras arbetaren.

Inom vissa yrken, såsom skrädderi- och skomakeriyrkena, förekommer.
som ofvan framhållits, att en del arbetare utföra sitt arbete
på verkstad andra i hemmet. Arbetet inom andra näringsgrenar, t.
ex. byggnadsverksamheten och transportverksamheten, kan ej utföras
på alltid samma bestämda arbetsplats. I dessa fall tages vid bestämmandet
af de allmänna lönesatserna hänsyn till sådana kostnader
och olägenheter, som häraf kunna uppstå för arbetarne. I ett stort
antal industrier och yrken förekommer emellertid, att samma arbetare
måste användas till arbete både inom och utom verkstaden. I
senare falles utgår enligt aftal inom tapetserare-, tunnbindare-, bleckoch
plåtslagare-, smides-, cementgjutare-, förgylleri- och glasmästeriarbetare-
och kakelugnsmnkareyrkena samt snickeri-, järn-, stålvara-
och maskinindustrierna särskild ersättning för s. k. utearbete.
Denna inskränker sig oftast till en mindre förhöjning i den
vanliga lönen med tillägg af aflöning jämväl för den tid. som åtgår
att färdas till och från arbetsplatsen.

Måste arbetet utföras å annan ort än den, där verkstaden är belägen,
uppstå gifvetvis för arbetaren extra utgifter, hvilka arbetsgifvaren
vid dylikt s. k. land sarbete måste ersätta i form af förhöjning
af lönen, fri kost, fri resa, aflöning under själfva färden från och
till arbetsplatsen samt, då denna är allt för aflägsen för att tillåta
hemresa hvarje dag. fritt logi m. m. Ersättningen för s. k. 1 andsarbete
är emellertid synnerligen växlande. En mängd aftal upptaga alla
ofvan omnämnda utgiftsposter, andra föreskrifva, att arbetarens extra
kostnader skola ersättas honom efter räkning eller efter ötverenskommelse
i hvarje särskild! fall, en del slutligen fastställa blott en viss
förhöjning i lönen, afsedd att täcka samtliga utgifter.

Landsarbete kan gifvetvis förekomma äfven inom näringsgrenar,
där intet arbete utföres på verkstad, och omfattar då arbete
utanför arbetarens hemort. Som exempel kan nämnas aftal et för
Ystads byggnadsträarbetare, enligt h vilket betalas en förhöjning utöfver
gällande timlön af 15 % för arbete, som utföres på platser
belägna mera än 2 km. från staden Ystads centrum (som stadens

Ersättning
vid ute- och
landsarbete.

166

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Säkerställande
af ar
betarens in
komst.

centrum räknas Stortorget). Resan för arbetaren, jämte omkostnader
för transport af nödiga verktyg såväl till som från arbetsplatsen,
betalas af arbetsgifvaren. Då arbete skall utföras å plats, belägen
mer än 8 km. från staden Ystads centrum, betalas åt hvarje arbetare
utöfver gällande timlön ett tillägg af kr. 1,50 per dag eller fri kost
och logi jämte fri resa fram och åter en gång i veckan. Är arbetsplatsen
så långt aflägsen, att arbetaren icke lämpligen kan hemresa
öfver söndagen, betalas dylikt traktamente äfven för sagda dag.
(Se del II s. 373.)

Inom transportverksamheten utgå liknande ersättningar åt hamnarbetare
vid resor utom hamnområdet i form af färdpengar och för
järnvägsmännen i form af milpengar och traktamentsersättning. Milpengar
utgå till den åkande personalen med vissa ören per timme och
10 km. Traktamentsersättning utgår till den åkande personalen endast,
då befattningshafvare tillhörande denna personal varit borta
från hemorten minst två nätter i följd, utan att däremellan hafva
haft fritid å hemortsstationen, samt då han för vikariat eller af annan
orsak längre eller kortare tid stationeras å annan ort än hemorten.
För öfrig personal utgår traktamentsersättning per dygn vid
bortovaro från stationeringsorten öfver 6 timmar. Vid bortovaro öfver
natten utgår nattlogiersättning, försåvidt arbetsgifvaren icke tillhandahåller
öfverliggningsrum.

Minimilönen har ofvan framhållits fom ett medel att, oaktadt
kollektivaftalets standardisering, möjliggöra individuell afpassning af
arbetslönen. Minimilönen har emellertid äfven en annan uppgift,
nämligen att tillförsäkra arbetaren en minimiinkomst, i viss mån oberoende
af arbetsprestationen. En liknande sträfvan att säkerställa
arbetarens normala inkomst ligger till grund för flertalet af de ofvan
omnämnda tilläggen till aftalens allmänna lönesatser samt för stadgandena
angående tidlönens garanterande vid ackordsarbete o. s. v.
Denna sträfvan kommer äfven till synes i en bestämmelse, som återfinnes
i flera aftal inom skilda industrier, att i de fall, då en arbetare
användes till annat arbete än sitt vanliga, han likväl skall erhålla sin
ordinarie lön, äfven om den vanliga lönen för ifrågavarande arbete är
lägre än denna. Är lönen för det nya arbetet högre än arbetarens vanliga
lön, följes däremot motsatt princip. Då inom en läderfabrik yrkesarbete
utföres af icke yrkeslärd, eller inom sadelmakare- och tapetserareyrket
sadelmakare användes till tapetserarearbete, hvilket betingar
en högre lön, eller då arbetare anställda vid fabrik användas till byggnadsarbete,
är det sålunda för yrkeslärda läderarbetare, för tapetserare
samt för byggnadsarbetare fastställda lönesatser, hvilka i hvarje
fall komma att gälla. Denna bestämmelse är tydligen tillkommen till
skydd för det högre betalda arbetet. Samma motiv torde hufvudsak -

DYRORTSINDELN [N(:i.

167

ligen ligga till grund för en bestämmelse, som återfinnes i ett flertal
aftal inom bl. a. plåtslagare-, målare- och kakelugnsmakareyrkena, att
i de fall, då arbetsgivare från en ort, där lägre aflöningsvillkor äro
gällande åtager sig arbete å ort med högre sådana, skall han betala
efter den senare ortens prislista. Äro arbetsvillkoren lägre enligt
denna prislista, skall han däremot betala efter hemortens, därest han
ej för det ifrågavarande arbetet anställer arbetare på platsen.

Omfattar ett kollektivaftal flera orter, innehåller det ofta olika Dyrortsinlönesatser
allt efter lefnadsomkostnaderna på de olika orterna. Lönesatserna
bestämmas emellertid icke för hvarje ort, utan de orter,
som aftalet omfattar, uppdelas i olika grupper efter sin dyrhet. Aftalet
vid Bergslagernas m. fl. järnvägar uppdelar sålunda stationerna i
fem grupper. Till personal å orter, tillhörande fyra af dessa grupper
utgå dyrortstillägg med 60—240 kronor om året (se del II s. 458).

Riksaftalet för mekaniska verkstäder samt järn- och stålvarufabriker
m. m. indelar likaledes verkstäderna i tre grupper och fastställer olika
minimilöner för de olika grupperna. Riksaftalet för elektriska montörer
innehåller olika lönesatser för, 1) Stockholm med omnejd samt
Norrland norr om Ljungan, 2) öfriga orter. Riksaftalet inom tryckeriindustrien
innehåller en liknande fördelning af landets tryckorter på
sex olika gruper, inom hvilka lokaltillägget, d. v. s. ett procentuellt
tillägg till arbetsförtjänsten under hvarje kvartal, växlar från 5 till
15 %* (se del II s. 255). Riksaftalet för kakelfabriker och kakelugnsmakare
fastställer vissa grundpris för ackordsarbetet, hvilka höjas
med 3—20 % för de olika orterna alltefter dessas olika dyrhet
(se del II s. 395). Riksaftalen för handskfabriker1 2 och cigarrfabriker
samt för de kemigrafiska anstalterna fastställa däremot samma
lönesatser för samtliga arbetsplatser, oafsedt hvar de äro belägna.

Samma är förhållandet med distriktsaftalen inom stenhuggeriindustrien.

Att ställa arbetslönen i proportion till lefnadsomkostnaderna
har, under den period af industriellt uppsving med åtföljande sti- lönesatserna
gande lefnadsomkostnader, inom hvilken ifrågavarande kollektivaftal
träffats, äf ven angifvits som skäl för införande af automatisk giltighetstid.
förhöjning af lönesatserna under kollektivaftalets giltighetstid. I
verkligheten torde man dock hafva användt en sådan successiv förhöjning
af lönerna hufvudsakligen som en nära till hands liggande
utväg att genom en kompromiss åstadkomma en utjämning mellan
de båda parternas ståndpunkter. Af nedanstående tab. litt. Y.

1 I den från januari 1909 gällande n.va tariffen för de typografiska yrkena i
Sverige har lokaltillägget borttagits, och fördelningen sker numera pä liknande sätt
som i ofvannämnda riksaftal för mekaniska verkstadsindustrien.

2 Vid handsksömnad finnes olika minimiveckopenning angifven för Stockholm
och landsorten; ackordspriserna, som komma mest till användning, äro emellertid desamma
för hela landet.

Tab. litt. V. Automatisk lönesteg -

Näringsgrenar. 1

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Absolut.

%.

IV. Närings- och njutningsämnesindustri.

Kvarnar.................

6

303

25-4

Bagerier och konditorier.............

6

175

4-8

Råsockerbruk och sockerraffinaderier.......

2..

42(1

4.9

Bryggerier, mälterier och läskedrvcksfabriker . . .

17

691

15''3

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier, trikåfabri-ker m. 11...................

13

3,230

26-2

ltepslagerier..................

2

61

39-9

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier och hattfabriker..........

2

253

48-7

Skrädderier och sömnadsfabriker.........

1

105

1-5

Skofabriker...................

2

656

12''6

Barberare och perukmakare...........

1

300

77-1

Bad- och tvättinrättningar............

2

58

100-0

VII. Läder-, liår- och gummivaruindustri.

Garfverier och läderfabriker...........

5

251

27-6

Gummivarufab riker...............

3

333

29-0

Sadelmakare- och tapetserareverkstäder......

8

437

38-5

] VIII. Trävaruindustri.

Träkolsverk...................

1

24

20.9

Snickeri- och möbelfabriker...........

19

827

19-1

Snickeri- och möbelverkstäder..........

22

1,865

84-5

Tunnbinderier..................

2

53''

18-9

IX. Trämasse- och pappersindustri.

Pappersbruk, papp- och trämassefabriker.....

3

333

4-0

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m...................

4

332

11-3

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker............

6

330

9-2

Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder . . .

3

143

9-3

Bleck-, plåt- och kopparslagerier.........

10

419

20-4

Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl......

4

253

26*7

XIII., Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.

Mekaniska verkstäder..............

2

58

0-2

Skeppsvarf och båtbyggerier...........

1

16

8-2

Vagnmakerier..................

1

17

9-1

Instrumentfabriker...............

4

135

32-6

Urmakerier...................

1

86

100-0

1 Endast sådana näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, äro
medtagna i denna tabell.

169

ring under aftalets giltighetstid.

Antal

aftal.

Antal arbetare, j

Absolut.

o i

XIV. Jord- ock stenindustri.

Stenbrott och stenliuggerier...........

7

231

3-2

98-1 |

Kalk- och kritbruk samt cemeutfabriker.....

b

1.315

Glasbruk.......... . :........

i

205

7-9

Tegelbruk...................

7

617

25-1

Tillverkning och uppsättning af kakelugnar ....

3

1,516

96''] i

Öfrig jord- och stenindustri...........

1

25

4-6

■XV. Kemisk-teknislc industri.

Färg- och fernissfabriker.............

1

15

71-4

Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl.......

Sprängämnesfabriker...............

10

307

4st,

1

81

26*5

Kalciumkarbid- och kloratfabriker........

1

207

65''9

Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker......

10

816

90''1

Öfrig kemisk-teknisk industri..........

1

48

32''4

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.....................

28

4.343

73-8

Byggnadsträarbetare...............

48

6,361

57.6

Stuckatörer...................

2

98

49''5

Förgylleri- och glasmästeriarbetare........

3

110

23-1

Målare.....................

23

5.191

65''4

Skorstensfejare.................

1

19

13''4

Rörarbetare...................

1

15

1*0

Byggnadsgrofarbetare..............

44

6.127

46''S

Väg- och vattenbyggnadsarbetare.........

3

1.600

27-2

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten: kommunala..........

5

360

4*<> j

Gas-, elektricitets- och vattenledn.-verk: kommunala

6

185

29-4 !

enskilda. .

1

5

: 13.5

Renhållningsverk: kommunala..........

3

141

63''2 j

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare och varuutkörare.........

23

1.199

37-6

XIX. Landtransport.

Akerirörelse..................

10

1,032

42-2

Stufverirörelse.................

i o

1,040

15-4

Summa

408

| 45,409

17 7

framgår, att dylika bestämmelser finnas införda i sammanlagdt 408
aftal, omfattande 4,127 arbetsgivare och 45,409 arbetare (17,7 °/o
af hela antalet af aftal berörda).

Som ett naturligt komplement till sina lönebestämmelser föreskrifva
en del aftal äfven vissa minimiprestationer från arbetarnes
sida.

Bestämmelser
angående
minimiprestationer.

170

Tab. litt. X. Tidlönens beräkning (per

Timlön.

Daglön.

Näringsgrenar.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%■

aftal.

Absolut.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . .

11

514

27''8

4

578

313

Jordbruk ..............

9

426

26-2

4

578

35''6

Trädgårdsskötsel...........

2

88

II. Skogsbruk.............

6

856

2

520

III. Grufdrift.............

5

722

15''(i

11

4,025

83-6

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

56

8,667

365

4

772

3’3

Fabriker..............

56

8,667

440

4

772

4-n

Handtverk.............

V. Textilindustri...........

56

10.307

82''5

1

66

0 5

Fabriker..............

47

10,154

82-3

1

66

0-5

Handtverk.............

9

153

VI. Beklädnadsindustri.........

46

3.702

24 7

3

176

1-2

Fabriker..............

29

2,886

51''8

Handtverk . . . ,.........

17

816

8-7

3

176

1-9

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri

68

2.714

801

1

203

60

Fabriker..............

35

1,650

73-2

1

203

9-0

Handtverk.............

33

1,064

93-8

VIII. Trävaruindustri..........

194

17,038

94(i

8

639

3 5

Fabriker..............

148

14,513

93-9

6

614

3-9

Handtverk.............

46

2,525

98-8

2

25

ro

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

28

4.988

41-2

16

2.924

24-2

Fabriker..............

28

4,988

59-7

16

2,924

35’0

Handtverk.............

X. Grafisk industri..........

XI. Malmförädlingsindustri......

18

2,648

90 1

4

292

9-9

XII. Metallindustri...........

114

7,735

89 7

_

_

_

Fabriker..............

62

4.149

82-6

Handtverk .............

62

3,586

99-8

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

53

31,257

31,071

991

Fabriker..............

48

99’6

• -

Handtverk.............

6

186

XIV". Jord- och stenindustri.......

135

14.475

837

1

25

02

XV. Kemisk-teknislc industri.......

32

4,627

63 8

4

416

5''7

XVI. Byggnadsverksamhet........

277

46.159

99 O

XVII. Allmänna arbeten.........

27

8.317

88 1

7

363

38

I kommunal och statens drift.....

25

8,100

92 3

7

363

41

I enskild drift............

2

217

XVIII. Handel och varulager........

15

411

12-9

4

82

2-6

XIX. Landtransport...........

64

7,480

30 1

5

638

26

Åkeri- och stufverirörelse.......

44

5,955

64-8

4

328

3-6

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

20

1,525

9-7:

1

310

2-0

XX. Sjötransport............

XXI. Diverse...............

— I

1

16

Summa

Däraf:

1,205

172,017

07-4 S

70

11,735

4-6

Fabriker..............

628

99,828

73-9

37

5.312

3-9

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

449

54,489

76-2

5

201

0-3

171

timme, dag, vecka, månad eller år).

Veckolön.

Månads- och årslön.

Inga bestämmelser.

Hela

antalet

Antal

aftal.

Intal arbetare.1

Antal

4ntal arbetare.

Antal 1

Antal arbetare.

aftal.

arbetare. [

Absolut.

* 1

aftal.

Absolut, j

°''o.

aftal. I

Absolut.

%.

1

85

4''6 i

10

667

36-1

1

4

02

27

1,848

I.

- j

8

617

38-0

1

4

0-2

22

1.625 ,

1

85

2

50

5

223

8

1.376

II.

1

66

1-4

17

4.813

III.

155

10.340

43 5 |

52

3,131

13-2

4

849

3 5

271

23.759

IV

64

6.225

32-0

51

2.914

150

4

849

4-4

179

19.427

91

4,1.15

95-0

1

217

5*0

92

4.332

11

1.535

12’3

1

1

_

1

590

4''7

70

12.499

V.

11

1,535

12-4

1

1

—i

1

590

4-8

61

12.346

— i

—!

9

153

125

8.741

58-4

_

_ ’

''_

41

2.352

15-7

215

14,971

VI.

26

2,346

42-:i

- |

3

339

6-1

58

5.571

99

6,395

68 ii

-

88

2,013

21-4

157

9,400

6

135

40

1

4

0 1

2

332

9’8

78

3,388

VII.

8 ■

103

4-6

1

4

0-2

1

294

13-0

41

2,254

3 |

33

3''8

1

38

3-4

37

1,134

i

1

2

10

0 1

5

325

1-8

210

18,013

VIII.

i

1

1

4

o-l

5

325

2-1

161

15.457

1

6

0-2

49

2.556

15

4.183

346

_

___

__''

_

_

__

59

12.095

IX.

1

445

5’3

_

_

_

45

8.357

14

: 1,738

14

3,738

17

7.857

17

7,857

X.

j —

22

2,940

XI.

2

17

0-2

__

_

7

867

10-1

123

8.619

XII.

1

10

02

i

867

17-3

60

5.026

1

7

0"2

63

3,593

2

108

0''3

_

_

_

3

80

0-3

58

31.445

XIII.

1

22

o-l

3

80

0-3

52

31,173

1

36

[ —

6

272

1 1

401

23

7

518

3 0

7

1,874

10-8

154

17.293

XIV.

j 14

357

4’8

8

299

41

2

1.612

221

60

7.311

XV.

3

142

0''3

1

30

0 1

281

46,331

XVI.

3

150

1H

9

576

61

2

39

04

48

9,445

XVII.

2

141

IG

5

131

1-5

i 2

39

0-5

41

8.774

1

9

4

445

7

671

39

1.312

41-2

15

1,380

43''3

i —

73

3,185

. XVIII.

1 12

751

3-0

77

15.541

62''5

8

441

1-8

166

24,,851

XIX.

I 12

751

8-2

6

1.713

18-6

8

441

1 4-8

74

9.188

71

13,828

88-3

92

15.663

j -

12

3.845

987

1

50

1*3

13

3,895

XX.

i

| —

1

16

XXI.

i 41(1

36,115

14 l

1 194

25,972

10-2

86

9.511

! 3''7

1 971

1 255,950

143

19.302

14-3

69

3.740

■ 2-8

33

; 6,830

; 51

910

135.012

I 212

14,515

20-3

9

223

| 0 3

40

j 2.081

1 2*9

708

71,509

172

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Timpenning,
dagspenning,

vecko- månads-
eller
årslön.

Inom bageriyrket är det, livad spisbrödsbagerierna beträffar
■sålunda vanligt, att visst arbete skall utföras per dag för den
i aitalet fastställda lönen. Enligt aftalet för Västerås grofbagerier
skola sålunda 3 arbetare göra 3 bakningar per dygn med 100 plank
i bakningen och (1 kakor på plankan å ugn om minst 30 plåtar, ock
enligt aftalet lör Stockholms delikatessbrödbagerier skall för aftalets
ou dagligen levereras 3,360 färdigbakade och torkade kakor af dehkatess-spisknäckebröd
och delikatessbröd; af s. k. varmbröd 3,200

dagligen. Liknande bestämmelser återfinnas i ett stort antal aftal
mom yrket.

I aftalet för Hälsingborgs kopparverk (se del II ss. 273—282)
hafva i or hvarje olika gren af tillverkningen intagits detaljerade
bestämmelser, huru arbetet skall utföras, samt stadgande® angående
mimmiprestation per man och skift. I aftalet för en stenkross föresknfves,
att bergsprängarelaget skall hålla så mycket sten nedsprangd,
som krossen kan taga emot; i aftalen för en del sprängämnes-
och gödningsfabnker samt för gasverk finnas jämväl bestämmelser
om minimiprestation. I aftalet för ett järnbruk uppges lönerna
vara beräknade för en drifning af högst 70 sättningar per skift.
Vid större antal sättningar böjas lönerna. I aftalet för stufveriarbetare
vid Råå hamn åtager sig fackföreningen att inlasta viss i aftalet
angifven kvantitet om dagen. Dylika bestämmelser angående
minimiprestationer äro dock skäligen sällsynta.

Enligt flertalet kollektivaftal eller 1,205, omfattande 6,451
arbetsgivare och 172,617 arbetare — 67,4 % af hela antalet af
ollektivaftal berörda utgår lönen i form af timpenning; enligt
76 aftal, omfattande 111 arbetsgivare och 11,735 arbetare (4,6 %),
i form af dagspenning; enligt 410, omfattande 3,396 arbetsgivare och
36,115 arbetare (14,1 %), som veckolön, och enligt 194. omfattande
922 arbetsgivare och 25,972 arbetare (10,2 %), som månadscller
årslön (se tab. litt. X). Af tab. 11 framgår, att årslöner förekomma
så godt som uteslutande inom jordbruket samt vid järnvägarne,
månadslöner inom sjötransporten och vid spårvägarne; årslön,
månadslön eller veckolön inom kvarindustrien, åkerirörelsen och
vid renhållningsverken; årslön, månadslön jämte veckolön eller timpenning
inom trädgårdsskötseln, bryggeriindustrien, glasindustrien,
kemisk-tekniska industrien samt i aftal för handelsarbetare och
varuutkörare. Vid bagerier, karamell-, choklad- och käxfabriker,
tobaksfabriker, margarinfabriker, slakterier och charkuterier, skrädderier,
handskfabriker, buntmakerier, frisérsalonger, bad- och tvättinrättningar,
bokbinderi er och kartongfabriker, boktryckerier, kemigrafiska
och litograf iska anstalter samt urmakerier utgår lönen enligt
så godt som samtliga aftal i form af veckolön. Inom textilindustrien
förekommer både veckolön och timpenning. Timpen -

TIDLÖNENS BERÄKNING (PER TIMME, DAG, VECKA 0. S. V.) 17o

ilingen är dock vanligare, och enligt flera aftal med veckolön inom
•denna industri skall veckolönen under aftalets giltighetstid ersättas
med timpenning. Textilindustrien företer sålunda en bestämd utveckling
från veckolön till timpenning. -Både veckolön och timpenning
förekomma likaledes vid skofabriker och skomakeriverkstäder.

Daglönen är mindre vanlig. Den påträffas som dag- eller skiftlön
i aftal inom jordbruket, skogsafverkningen, grufdriften, pappers-
och trämasseindustrien, vid gas-, elektricitets- och vattenledningsverk,
telefon samt dessutom i enstaka aftal inom olika industrier.

Inom alla öfriga ofvan icke omnämnda näringsgrenar är timpenningen
förhärskande.

Det bör emellertid påpekas, att hvad ofvan anförts endast gäller
hufvudhategorien arbetare inom hvarje näringsgren, för hvilka
tidlön finnes angifven i aftalen. För de mindre arbetaregrupperna
utgår nämligen lönen ofta enligt andra grunder än för hufvudgruppen.
Förmän, reparatörer och hjälparbetare, maskinister och
eldare, utkörare, vakter m. fl. erhålla sålunda vanligen vecko- eller
understundom dag- eller månadslön, äfven om lönen utgår i form
af timpenning för de arbetare, som äro anställda vid själfva tillverkningen.
Enligt ett aftal inom kvarnindustrien erhålla gifta arbetare
månadslön, men ogifta veckolön, inom tobaksindustrien utgår
lönen för en del af arbeterskorna vid cigarrfabrikationen som veckolön,
men för snusarbetare som timpenning eller månadslön, skräddare
erhålla veckolön, men sömmerskor vanligen timpenning, tegelbrännare
månadslön, men öfriga arbetare vid tegelbruk timpenning o. s. v.

Ofta fastställes aflöning efter längre tidsperiod för arbetare
med mera fast anställning, under det att timpenning betalas för
arbetare af mera tillfällig natur.

Inom jordbruket hafva sålunda statare årslön, men daglönare
tim- eller dagspenning. Yid bryggerierna erhålla ordinarie arbetare
månads- eller veckolön, de extra däremot timpenning; likaså förekommer
i aftalen för kommunalarbetare månadslön endast för vissa
fast anställda, timpenning för andra, äfvensom för tillfälliga arbetare.
Yid järnvägarne utgår till extra personal dagaflöning, motsvarande
/30 af den aflöning, som är fastställd för ordinarie personal i lägsta
lönegruppen, beräknad efter månad.

Inom näringsgrenar med starka växlingar i arbetstillgången blir
frågan om timpenning eller beräkning af lönen för längre tidsperiod
af särskild betydelse. Där timpenning är den vanliga formen för
Icnens beräkning inom dessa näringsgrenar, är det icke ovanligt, att
en mera regelbunden inkomst tillförsäkras arbetaren genom väntpenningar
(se ofvan ss. 168, 164) eller därigenom, att viss arbetstid per
•dag eller vecka garanteras arbetaren (jfr s. 185). Äfven t. ex. inom

174

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

stufverirörelsen, handeln in. fl. näringsgrenar, förekommer, att ett
mindre antal arbetare, s. k. månadskarlar, anställas mot vecko- eller
månadslön, under det att sådana arbetare, som endast intagas i arbete
Aflöningens mera. arbetstillgång, aflönas med timpenning.

utbetalande. ^ Aflöning sdagen är, såsom af tab. 13 och efterföljande tab. litt.

Aflönings- frajugår, föremål för bestämmelser i 962 kollektivaftal, omfattande
dageD. 7,580 arbetsgivare och 128,127 arbetare, 50,1 % af hela antalet af
altal berörda. 98 aftal, omfattande 805 arbetsgivare och 26,490 arbetare,
föreskrifva endast, att aflöningen skall utbetalas med vissa i
aftalen angifna mellantider, 131 aftal, omfattande 565 arbetsgivare
och 18,773 arbetare, fastställa dessutom datum (t. ex. den 1 och den 15
i hvar månad), på hvilken utbetalningen skall ske.

Flertalet slutligen, eller 733 aftal, omfattande 6,210 arbetsgivare
och 82,864 arbetare, innehålla stadganden angående den dag
i veckan på hvilken utbetalningen af aflöningen skall äga rum.
Det ojämförligt största antalet, eller sammanlagdt 702. omfattande
6,179 arbetsgivare och 80,160 arbetare (96,7 % af an_
talet arbetare, berörda af kollektivaftal med bestämmelser om
aflönings utbetalande på viss veckodag), förlägga i sistnämnda
fall aflöningsdagen till fredag eller lördag. Enligt de flesta af
dessa aftal, eller 586, omfattande 4,723 arbetsgivare och 61,641
arbetare (74,4 9? ), är aflöningsdagen fredag, enligt 116 aftal, omfattande
1,456 arbetsgivare och 18,519 arbetare (22,3 %), lördag. Endast
31 aftal, omfattande 31 arbetsgivare och 2,704 arbetare (3,3 %),
förlägga aflöningsdagen till annan veckodag. Enligt 14 af dessa
aftal, omfattande 1,480 arbetare, är onsdagen aflöningsdag, enligt 10r
omfattande 557 arbetare, torsdagen, enligt 5, omfattande 604 arbetare,
tisdagen och enligt 2, omfattande 63 arbetare, måndagen.

I en del aftal infaller aflöningsdagen för gifta arbetare på fredagen,
men för ogifta på lördagen. Orsaken till, att aflöningsdagen
förlagts till fredagen för gifta arbetare, är tydligen, att nödiga inköp
för hushållet skola kunna ske på lördagen, som mångenstädes är torgdag.
I ett aftal inom åkerirörelsen stadgas, att nyktra och ordentliga
arbetare efter framställning äga utfå sin aflöning på fredag,
ehuru aflöningsdagen vanligen är lördag. Äfven förekommer, att
en viss del af aflöningen, tydligen beräknad att täcka de löpande
hushållsutgifterna, utbetalas på fredag, resten på lördag. Andra aftal
föreskrifva lönens utbetalande dag före torgdag, utan angifvande
af veckodag.

Aflöningsdagen infaller vanligen en gång i veckan, men ofta äfven
endast en gång hvar fjortonde dag. Att aflöningen utbetalas endast
en gång i månaden förekommer, men endast sällan. I nyssnämnda
båda fall pläga ock arbetare, som sådant önska, under vecka, då ordinarie
aflöning ej förekommer, af sin intjänta arbetsförtjänst utbe -

AFLÖNINGENS UTBETALANDE.

175

komma s. k. matpengar. Slutligen bör äfven omnämnas, att några
aftal inom stufverirörelsen föreskrifva utbetalning af lönen hvarje
dag.1

Är löneformen tidlön, utbetalas på aflöningsdagen, omedelbart
efter arbetstidens slut — mycket sällan att döma af aftalen under
själfva arbetstiden — i vanliga fall (se nedan) hela den innestående
lönen för sista aflöningsperioden. Aflöningsperiodens sista dag sammanfaller
emellertid vanligen icke med aflöningsdagen. Infaller denna
t. ex. på en fredag, kan aflöningsperioden räknas från och med torsdag
till och med onsdag. Någon del af aflöningen kommer på detta sätt
alltid att innestå. Vid ackordlön behöfver på aflöningsdagen endast
utbetalas det belopp, som efter aftalets tidlön skulle utgå för den ifrågavarande
aflöningsperioden. Resten, ackordsöfverskottet, utbetalas
först sedan arbetet i fråga är afslutadt, antingen omedelbart eller, såsom
inom byggnadsindustrien, hufvudsakligen för att lämna tid för
uppmätning och dyl., inom viss tid, 8 eller vanligen 14 dagar efter arbetets
fullbordande, eller på aflöningsdag närmast efter, sedan arbetet
blifvit utfördt. Vid flottningsarbete lämnas vanligen slutlikvid vid
flottningens upphörande för året, så snart räkenskaperna hunnit afslutas;
samma är förhållandet vid skogsafverkningen, där enligt förefintliga
aftal aflöningen utbetalas en gång i månaden med intill 80 °/o af
öfverenskommet pris och slutlikvid sker senast den 1 augusti. Inom tapetserareyrket
erhålles matpengar enligt ett flertal aftal en gång i veckan,
uppgörelse i öfrigt äger rum en gång i månaden. Arid kommunala
byggnadsarbeten sker uppmätning i allmänhet minst en gång
i månaden, och ackordsöfverskottet utbetalas nästföljande aflöningsdag.
Yid väg- och vattenbyggnadsarbeten är det vanligt, att lönen
betalas en gång i månaden efter timpenning; den andra aflöningsdagen
i hvarje månad utbetalas därjämte ackordsöfverskott efter uppskattning.
Slutlikvid sker, när ifrågavarande arbete afslutats.

Innehållandet af ackordsöfverskott betingas af svårigheten att
vid ackordsarbete af längre varaktighet beräkna ackordsförtjänstens
belopp, innan arbetet i fråga är afslutadt. I en del aftal tjänar det
dessutom ett annat ändamål, nämligen att kvarhålla arbetare i arbetet
och att utgöra ett skydd för stadganden om uppsägningstid,
ordningsregler m. m., i det att arbetaren går förlustig den innestående
delen af aflöningen, försåvidt han lämnar arbetet innan ackordet
är afslutadt, icke iakttager föreskrifven uppsägningstid, bryter
mot ordningsreglerna e. dyl. Någon gång användas de innestående
beloppen äfven som säkerhet för af arbetaren omhänderhafda
verktyg. Ett dylikt décomptesystem kan äfven förekomma
vid tidlön. Inom jordbruket är det sålunda vanligt, att

1 Numeriska uppgifter om aflöningsperioden hafva ieke kunnat meddelas på
grund af materialets bristfällighet.

Utbetalande
af ackordsöfverskott.

Innehållande
af viss del af
arbetslönen.

176

Tab. litt. Y. Af -

Näringsgrenar.

Anta

aftal

Fredag.

Antal arbetare

Vis

Anta!

aftal

s ve c koda»

Lördag.

Antal arbetare.

Absolut.

*

Absolut.

%■

I.

Jordbruk och trädgårdsskötsel ....

4

183

1000

Jordbruk ...............

1

10

100-0

_

Trädgårdsskötsel...........

3

173

n.

Skogsbruk..............

2

330

m.

Grufdrift..............

IV.

Närings- och njutningsämnesindustri

65

3,579

84i;

12

599

14-2

Fabriker...............

27

2.422

95-4

2

80

3-2

Handtverk..............

38

1.157

68-4

10

519

30-7

v.

Textilindustri............

17

4.603

83-i;

2

901

16-4

Fabriker...............

17

4,603

83-6

2

901

16-4

Handtverk..............

VI.

Beklädnadsindustri.........

38

3.668

80".)

9

766

16 9

Fabriker...............

19

2,648

76-8

7

698

20-2

Handtverk..............

19

1,020

93-8

2

68

6-2

VII.

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

18

1.226

97-8

2

22

1-8

Fabriker...............

3

442

98-9

_

_

Handtverk..............

15

784

97''3

2

22

2-7

vin.

Trävaruindustri...........

98

7.680

87-8

13

681

7-8

Fabriker...............

39

5,617

84-9

11

635

9-6

Handtverk..............

29

2,063

97-0

2

46

2-2

IX.

Trämasse- och pappersindustri ....

14

3.716

100-0

_

_

Fabriker...............

1

7

1000

_

Handtverk..............

13

3,709

100-0

__

X.

Grafisk industri...........

15

7,704

100-0

XI.

Malm förädling sindustri.......

XII.

Metallindustri............

28

1,450

42-5

24

1,750

513

Fabriker...............

15

788

51 1

3

541

35-1

Handtverk..............

13

662

35-4

21

1,209

64-6

XIII.

Maskin- och skeppsbyggnadsindustri .

23

630

84-8

2

38

51

Fabriker...............

18

444

79-7

2

38

6-8

Handtverk..............

5

186

XIV.

Jord- och stenindustri........

34

2.599

64-0

15

600

14-8

XV.

Kemisk-teknisk industri.......

7

154

62-3

1

93

377

XVI.

Bygnadsvcrksamhet.........

167

19.217

58-7

32

12,948

395

XVII.

Allmänna arbeten ..........

22

1,845

99-5

1

9

0 5

i kommunal och statens drift.....

19

1.779

100-0

1 enskild drift............

3

66

1

9

X VIII.

Handel och varulager........

20

1.180

998

1

2

02

XIX.

Landtransport............

14

1,877

87-5

2

no

5-1

Åkeri- och stufverirörelse.......

11

1.018

90-21

2

no

9-8

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

3

859

84-4

XX.

Sjötransport.............

XXI.

Diverse...............

Summa

580

61,641

74-4

116

18,519

2*2-3

Däraf:

Fabriker............

225

27,428

83-2

43

3,586

10-9

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

299

28,798

65-1]

69

14,812

33-5

löningsdagen.

177

aflöning

sdag.

Afiöningen skall
utbetalas på vissi

Inga bestämmelser.

Annan veckodag

!

Summa.

viss tidrymd.

An-

Antal

An-

Antal

An-

Antal

Antal

| tal

arbetare.

tal

arbetare.

tal

arbetare.

Antal

arbetare.

arbe-

j af-tal.

Abso-

lut.

%■

af-

tal.

Abso-

lut.

%■

af-

tal.

Abso-

lut.

%.

aftal.

Abso-

lut.

%.

tare.

_

__

_

4

183

9-!

9

801

433

14

864

468

27

1.848

| —

1

10

0-t

9

801

49-3

12

8U

50-1

22

1.625

'' —

3

173

2

50

5

223

2

330

5

934

i

112

8

1,376

-

-

6

4,067

84-5

a

746

15-5

47

4,813

2

50

,1''2

79

4.228

17-8

31

3.281

13-8

161

16.250

684

271

23,759

| 1

35

14

30

2,537

13-1

28

2,315

11-9

121

14,575

75-0

179

19,427

1

15

0.9

49

1,691

390

3

966

22-3

40

1,675

38-7

92

4,332

19

5,504

44-0

3

253

20

48

6.742

540

70

12,400

| -

--

19

5,504

44-6

3

253

2-0

39

6,589

53-4

61

12.346

9

153

9

153

1

102

2''2

48

4.536

30-3

3

62

0''4

164

10.373

69 3

215

14,071

1

102

3-0

1 27

3,448

61-9

2

58

l-o

29

2,065

37-1

58

5.571

21

1,088

11-6

1

4

135

8,308

88-4

157

9,400

1

5

04

21

1.253

37-0

6

105

3-1

51

2.030

59-9

78

3.388

1

5

1-1

4

447

19-8

37

1,807

80-2

41

2.254

i —

17

806

71-1

6

105

9-2

14

223

19-7

37

1,134

6

384

4''4

117

8.745

48 6

11

1.085

6-0

82

8.183

45-4

210

18,013

5

366

5''5

85

6,618

42-8

10

1.019

6-6

66

7,820

50-6

161

15,457

: i

18

0-8

32

2,127

83-2

1

66

2-6

16

363

14-2

49

2,556

| —

14

3,716

30 7

9

2.141

17-7

36

6,238

51-6

59

12.095

I —

1

7

01

9

2.141

25-6

35

6,209

74-3

45

8.357

| ~

13

3,709

99-2

i

29

0-8

14

3,738

15

7,704

981

2

153

1-9

17

7,857

2

274

1000

2

274

9 3

6

1,683

57''3

14

983

33 4

22

2,010

1

213

62

53

3,413

39 6

3

368

4-3

67

4.838

56-1

123

8,610

1

213

13-8

19

1.542

30-7

2

358

7-1

39

3,126

62-2

60

5.026

34

1,871

52l

1

10

0-3

28

1,712

47''6

63

3,593

3

75

10-1

28

743

2-4

->

30

30.702

97-6

58

31,445

3

75

135

23

557

1-8

29

30.616

98-2

52

31.173

-

5

186

1

86

6

272

7

862

21 2

56

4,061

23-5

23

5.188

300

75

8.044

46-5

154

17,203

8

247

34

12

1,062

14-5

40

6,002

82 1

60

7,311

6

580

1-8

205

32,745

70.7

31

8,590

18-5

45

4,996

10-8

281

46,331

23

1.854

1,179

19.0

11

6.424

68-0

14

1.167

12-4

48

9,445

19

20-3

10

6,024

68-6

12

971

11-1

41

8,774

4

75

1

400

2

196

7

671

*

21

1,182

371

15

1,228

386

37

775

24-3

73

3,185 1

2

159

7-4

18

2,146

8-0

38

7.354

29-0

110

15,351

618

166

24.851

13

1,128

12-3

17

4,733

51''5

44

3,327

36-2

74

9.188

2

159

1.5-6

5

1,018

6‘-5

21

2.621

16-7

66

12,024

76-8

92

15,663

6

621

15-9

7

3.274

87-1

13

3,895

1

16

. —

1

- 16

81

2,704

3-3

733

82,864

324

220

45,263 |

17-71

1,000

127,823

40-9

1,071

255,050

21

1,932

5-9

289

32,946

24-4

95

14,077

10-4

526

87,989

65-2

910

135,012

8

613

1-4

376

44,223 i

61-9

43

9,7411

13-6

289

17,545

24-5

708

71,509

II.

III.

IV.

VI.

VII.

VIII.

IX.

X.

XI.

XII.

XIII.

XIV.

XV.

XVI.

XVII.

XX.

12—0S2273. Kollektiv aftal.

178

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

arbetsgifvaren enligt aftalen har rätt att innehålla kr. 1,50—1,25
i veckan eller 25 öre per dag för daglönare, anställd för minst
4 månader. Enligt ett aftal för bagerier och ett för en chokladfabrik
innestår hos arbetsgifvaren en veckas aflöning, enligt ett aftal
för en sockerfabrik 25 öre per skift från 1 augusti till betkampanjens
slut. Enligt aftal för en trikåfabrik afdrages vid hvarje likvid 50
öre, som utbetalas vid jul eller då arbetaren med arbetsgifvarens tillstånd
slutar sin anställning; i ränta på de innestående beloppen betalas
3 °/o. I ett aftal för skomakeriverkstäder tillerkännes arbetsgifvaren
rätt att hvarje vecka afdraga 1 krona på veckopenningen;
den sålunda innehållna delen af arbetslönen utbetalas vid uppsägning
eller vid årets slut. Enligt ett aftal för en gummivarufabrik
innehållas af hvarje arbetares lön sammanlagdt 5 kr., på hvilka fabriken
betalar 10 % ränta, och enligt aftal för ett sågverk 5 % af
. lönen, hvilka utbetalas halfårsvis. I riksaftalen för boktryckerier
och kemigrafiska anstalter samt i aftalen för litografiska anstalter
förekomma, som ofvan nämnts, lokaltillägg eller hyrespengar, som
utbetalas en gång i kvartalet, men ej tillfalla arbetaren, om denne
icke iakttagit gällande uppsägningstid. Eör kalkbrännare innestå enligt
aftal för en cementfabrik 2 öre per hl., som utbetalas halfårsvis.
Enligt ett aftal för ett tegelbruk innehålles maj—september af arbetarens
lön »samma belopp, som förut», enligt ett aftal för lykttändare
i enskild anställning *l7 af ackordet intill belysningsterminens
slut, enligt ett aftal för tidningsbud en veckolön, »tills dess 5 kr.
innestå». En veckolön innehålles likaså enligt en del aftal inom
åkerirörelsen. Förbud mot hvarje slags innehållande af arbetslönen
förekommer i en del aftal för cigarrfabriker i södra Sverige.
Motbok. För att underlätta och kontrollera utbetalningen af aflöningen

erhåller arbetaren ofta en motbok, i hvilken all aflöning såväl tidlön
som ackordlön antecknas. Att dylik motbok skall upprättas
mellan arbetsgifvaren och arbetarne, är en vanlig bestämmelse i kollektivaftalen,
särskild! inom snickeri-, plåtslageri- och kakelugnsmakarej^rkena.
Motboken skall vara i arbetarens ägo och anses efter
arbetarens afflyttning tillhöra denne. Enligt några få aftal, bl. a.
inom skrädderiyrket, stadgas, att fackföreningen skall kontrollera
motböckerna, enligt andra, att kollektivaftalet skall finnas inhäftadt
i motboken.

Rätt för ar- I aftal för en textilfabrik erhålla arbetarne rätt att före inskrifbetare
att ningen af den intjänta lönen i motboken kontrollera uppmätningen af

utbetalningen arbetsprodukten. En dylik rätt för arbetarne eller af dem utsedda
af lönen, representanter att tillse, att allt går riktigt till vid beräkningen af
aflöningen, förekommer äfven i några andra fall. Enligt aftalet för
bryggeriarbeterskor i Stockholm, för hvilka lönen utgår i form af
gruppackord, skola sålunda två ombud för arbeterskorna kontrollera

AFLÖNINGENS UTBETALANDE.

179

aflöningens beräkning genom granskning af tappnings- och försäljnings
journalerna. Vid en gummifabrik utbetalas aflöningen för arbetarne
inom hvarje afdelning af fabriken till en af dessa utsedd förtroendeman.
Samtliga fabrikens förtroendemän utse inom sig en person
att kontrollera aflöningsberäkningen. Inom byggnadsverksamheten,
särskildt inom murare- och byggnadsträarbetareyrkena, är det
vanligt, att aflöningen utbetalas icke till de enskilda arbetarne hvar
för sig, utan till arbetslaget genom en af detta utsedd person (se ofvan
s. 156), hvilken kontrollerar likviden. I aftal för kommunala arbeten
är det liksom inom byggnadsverksamheten ett ofta återkommande
stadgande, att arbetslaget skall vara representeradt vid uppmätningen
af arbetet. En för ofvannämnda förhållande typisk bestämmelse
ur aftalet för Lunds murerihandtlangare (se del II ss. 360 ff.) lyder
som följer: Arbetsgif varen shall andra arbetsdagen i veckan lämna en
afskrift af föregående veckas arbetstids- och aflöning slista, hvilken
jämväl skall innehålla uppgift på del antal och slag af tegel, som till
by g gnadsplatsen transporterats under den tid, listan omfattar. För
den händelse större tegelparti skulle vara hopadt å by g gnadsplatsen,
innan murningen påbörjas, uppräknas detta och antecknas på första
aflöning slistan. Här nämnda listor lämnas till en af arbetslaget utsedd
person, hvilken skall för arbetslaget omedelbart kontrollera listorna
och förvara dem, till dess arbetet är färdigt och slutlikviden
utbetalad.

Stufveriarbetet utföres likaledes af arbetslag, med den skillnad
likväl, att här hela fackföreningen vanligen kan sägas utgöra ett
enda lag. Här är det ofta fackföreningens kassör, som uppbär och
kontrollerar aflöningen samt fördelar den på de arbetare, hvilka deltagit
i ifrågavarande arbete.

Många aftal fastställa slutligen en viss tidsperiod efter aflöningsdagen,
inom hvilken alla klagomål angående aflöningen skola
anmälas för att vinna afseende.

Regler för kassering af utfördt arbete och afdrag på ackordet, i
de fall då felaktigheter uppstått på grund af arbetarens förvållande,
äro vanligast inom stenhuggeriindustrien, men förekomma äfven inom
snickeri-, läder-, metall-, maskin- och tegelindustrierna, ehuru ej
systematiskt, utan endast, i spridda aftal. I riksaftalet för kakelugnsindustrien
stadgas, att för formadt gods, som förstörts utan arbetarens
förvållande, skall till denne utbetalas 2/a af ackordspriset. Har godset
förstörts genom arbetarens förvållande, skall a.rbetsgifvaren erhålla
ersättning för lerans kraning och bärning. Inom textilindustrien
förekomma åter böter för felväfda stycken.

Kasse r i ii
af ackord
arbete.

180

VII. Bestämmelser om arbetstiden.1

Regleringen En kollektiv reglering af arbetstiden erbjuder betydligt mindre
tidmför bärigheter än en kollektiv reglering af arbetslönen. Under det att
olika arbe- den senare måste kunna afpassas för hvarje enskild arbetare, är artm
egt upper. })etstiden nämligen, äfven då endast individuella arbetsaftal förekomma,
densamma för samtliga arbetare eller för stora grupper af arbetare
på samma arbetsplats.

Visserligen kunna arbetsförhållandena för en del arbetarekategorier
skilja sig i så väsentlig grad från andra arbetares på samma arbetsplats,
att olika bestämmelser också för arbetstiden måste upptagas
i kollektivaftalen. Det kan sålunda, som ofvan påpekats, förekomma,
att samma företag drifver från hvarandra helt olikartade
tillverkningar, af hvilka den ena fordrar längre arbetstid per dygn,
nattarbete o. s. v., den andra icke. Det kan likaledes inträffa, att
vid samma arbetsställe arbetet vid t. ex. själfva tillverkningen kan
kräfva mer eller mindre kontinuerligt nattarbete och således måste
utföras på skift, under det att magasinsarbetare, s. k. utearbetare (se
ofvan s. 133), kuskar och utkörare m. fl. gifvetvis endast hafva dagarbete.
Å andra sidan kunna vid en fabrik maskinister och eldare
vara underkastade helt andra arbetstidsbestämmelser än öfriga arbetare.
Vid graf driften är arbetstiden kortare för underjords- än för
ofvanjordsarbetare, vid glasbruk hafva hyttarbetare kortare arbetstid
än öfriga arbetare, minderårigas arbetstid är underkastad lagen
angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt
yrke af den 17 oktober 1900 o. s. v.

Den åtskillnad, som sålunda måste göras mellan olika arbetarekategoriers
arbetstid, föranleder emellertid icke på långt när samma
ingående fördelning af arbetarne, som ofvan påvisats beträffande ar -

1 Aftalens bestämmelser om arbetstidens längd behandlas i en särskild afdelning.

BESTÄMMELSER OM ARBETSTIDENS LÄNGD OCH FÖRLÄGGNING. 181

betslönen. När eu fördelning ;it arbetarno i olika arbetstidsgrupper
niåste ske i altalen, omfattar den endast ett fatal grupper på hvarje
arbetsplats. Det stora flertalet arbetare på arbetsstället arbeta alltid
under fullkomligt likartade bestämmelser rörande arbetstiden.

Det kan däriör vid törsta påseendet förefalla egendomligt, att Regler bedenna
punkt i aftalen varit föremål för mycket mindre omsorg från arbdstidens
parternas sida än arbetslönen. Uti en mängd fall torde dock från- längd och
varon eller knapphändigheten af aftalens bestämmelser om arbets- [^Väster
tiden möjligen kunna förklaras däraf, att häfd vunna regler för arbetstiden,
med hvilka såväl arbetsgivare som arbetare voro tillI
reds, förefunnits vid kollektivaftalets ingående och enligt parternas
mening gjort vidare stadganden öfverflödiga.

Beträffande en del industrier och yrken, såsom cigarrindustrien,
skrädderi-, skomakeri- och tunnbinderiyrkena, kan orsaken till
arbetstidsbestämmelsernas utelämnande äfven ligga däri, att aftalen
så godt som uteslutande äro ackordstariffer, beträffande
andra näringsgrenar åter, såsom sjötransporten, att arbetets
natur försvårar en reglering af arbetstiden. Icke mindre
än 207 aftal, omfattande 494 arbetsgivare och 20,629 arbetare (8,1
°/C‘)i sakna ock helt och hållet stadganden angående arbetstiden.

Särskildt inom de industrier, där arbetet bedrifves på skift, äro
bestämmelserna i dessa stycken ofullständiga och godtyckliga. Skiftlagens
antal angifvas ytterst sällan, raster omnämnas ofta icke. Det
senare kan hafva sin orsak däri, att vid skift raster i egentlig mening
i många fall icke förekomma, utan måltiderna intagas under själfva
arbetet eller på växlande tider, när tillfälle gifves.

I en del af de näringsgrenar, där arbetets natur torde lägga stora
hinder i vägen för kollektiva regler angående arbetstiden, t. ex.
jordbruket, varuutkörare- och åkeriyrkena, hafva likväl sådana
regler intagits i kollektivaftalen.1

Arbetstidens längd beräknas i antal arbetstimmar per dag eller
per vecka, ofta både per dag och per vecka. Endast vid järnvägarna
upptagas jämte en maximiarbetstid per dag äfven arbetstiden per
månad och icke per vecka. Förutom dylika bestämmelser kräfvas för
fullständig reglering af arbetstiden äfven stadganden rörande dess
förläggning till vissa timmar på dygnet samt angående raster. En
sådan fullständig reglering återfinnes i 753 aftal, omfattande 6.047
arbetsgivare och 99,648 arbetare (38,9 % af hela antalet af aftal
berörda); föreskrifter enbart rörande arbetstidens längd förekomma
i 958 aftal, omfattande 4,389 arbetsgifvare och 128,824 arbetare

1 Inom jordbruket har man dock vanligen undantagit skördetiden och öfverlämnat
arbetstiden under skördearbetet åt fri öfverenskommelse mellan arbetsgifvare
och arbetare.

182

Tab. litt. Z. Arbets -

Arbetstiden

reglerad genom

antal arbetstimmar
per dag eller vecka,
förläggning mellan
vissa klockslag samt
raster.

endast antal arbets-eller

Näringsgrenar.

utan

angifvande af
raster.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%■

aftal.

Absolut.

%.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . .

19

1.497

81''0

6

327

17-7

Jordbruk .............

19

1,497

92-1

1

104

6-3

Trädgårdsskötsel..........

5

223

— i

II. Skogsbruk.............

4

692

III. Grufdrift.............

1

1.997

41-5

12

2,671

555

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

111

9.990

420

119

7,355

31-0

Fabriker..............

84

8,885

45É7

62

4,441

22-9

Handtverk.............

27

1,105

25''5

57

2,914

67-3

V. Textilindustri...........

32

4.764

381

33

6.044

48-4

Fabriker..............

30

4.701

38l

26

5,954

48-2

Handtverk.............

2

7

90

VI. Beklädnadsindustri........

52

4.711

31-4

99

7.387

49-3

Fabriker..............

20

2,415

43-3

36

3,075

55-2

Handtverk.............

32

2,296

24-4

63

4,312

45-9

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri

14

934

27-6

51

1.879

55''5

Fabriker..............

10

522

23-1

27

1,291

57-3

Handtverk.............

4

412

36-3

24

588

51-8

VIII. Trävaruindustri..........

83

8.803

48 8

98

6.155

34-2

Fabriker.............

68

7,730

500

69

4,812

31-1

Handtverk.............

15

1,073

42-0

29

1.343

52’5

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

17

5,381

1.847

44-5

20

2,423

2,219

201

Fabriker..............

7

22-1

16

26-5

Handtverk.............

10

3,534

94-5

4

204

5’5

X. Grafisk industri..........

12

7,600

96 7

3

104

13

XI. Malm förädling sindustri......

6

1,509

513

12

1,192

40''6

XII. Metallindustri...........

36

2,952

342

72

4.751

551

Fabriker..............

22

2,494

490

29

1,839

36-6

Handtverk.............

14

458

12-7

43

2,912

81T

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsinclustri

19

1.968

63

35

29,273

93 1

Fabriker..............

18

1.966

6-3

30

29,003

93-0

Handtverk.............

1

2

5

270

XIV. Jord- och stenindustri.......

61

3,785

21-9

72

11,923

68 9

XV. Kemisk-teknisk industri......

16

825

11-3

38

6,296

86 1

XVI. Byggnadsverksamhet........

153

30,387

650

121

15,461

33 4

XVII. Allmänna arbeten.........

10

788

83

35

8,450

89 5

I kommunal och statens drift ....

9

388

4''4

31

8,376

95-5

I enskild drift...........

1

400

4

74

XVIII. Handel och varulager.......

46

2.069

650

13

508

160

XIX. Landtransport...........

58

8,716

7,473

351

75

14,382

725

57-9

Åkeri- och stufverirörelse......

50

8F4

6

7-9

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

8

1,243

7-9

69

13,657

87-2

XX. Sjötransport ......

2

264

6-8

3

155

4-0

XXI. Diverse..............

1

16

i

Summa

Därcif:

753

99,648

38-9

917

126,736

495

Fabriker..............

354

44,279

32-8

420

72,149

53-4

Handtverk och byggnadsverksamhet .

258

39,330

55-0

353

28,094

39-3

tidens reglering.

183

föreskrifter angående

timmar per dag

vecka endast dess för-

—-------—j läggning mellan vissa

med angifvande af klockslag,

raster.

Inga bestämmelser.

Hela

antalet

Antal
• aftal.

4ntal arbetare.

Antal

aftal.

Antal arbetare

Antal

aftal.

Antal arbetare.

aftal.

arbetare.

Absolut |

%.

Absolut.''

Absolut.j

i ;

20

11

i

4

02

27

1,848

T.

l

20 |

1-8

— *

i

4

03

22

5

1,625

223

i -

2

164

2

520

8

1,376

11.

— j

4

145

30

17

4,813

III.

n

913

3-8

2

283

1-2

28

5.218

220

271

23,759 !

IV.

6

092

3-5 j

2

283

1-5

25

5,126

26''4

179

19,427

5

221

5-1

3

92

2-1

92

4,332

i _

_

_

__

5

1.691

135

70

12,499

V.

_ .

_ I

_

5

1,691

13-7

61

12,346

* •

9

153

3

106

O''7

7

153

11

54

2.614

17-5

215

14,971

VI.

1

57

11

1

24

04

58

5.571

2

49

0-5

7

153

1-6

53

2,590

27-6

157

9,400

8

121

3-5

_

_

5

454

134

78

3,388

VII.

_

_

__

4

441

19-6

41

2.254

8

121

10''7

1

13

1-2

37

1,134

2

159

0-9

10

1.507

8''4

17

1.389

7-7

210

18,013

VIII.

2

159

1-1

9

1.475

9-5

13

1.281

8''3

161

15.457

1

32

1-8

4

108

4''2

49

2,556

_

_

18

3,703

306

4

588

48

59

12.095

IX

j _

_

18

3,703

443

4

588

7-1

45

8,357

I —

14

3,738

2

153

20

17

7,857

X.

_

4

239

81

22

2,940

XI.

3

195

23

1

15

02

11

706

8 2

123

8,619

XII.

1

40

0-8

1

15

03

7

638

12-7

60

5.026

2

155

4''3

~

4

68

1-9

63

3,593

1

45

0 1

_

3

159

0 5

58

31,445

XIII.

1

45

0''2

3

159

0 5

52

6

31,173

272

_

_

5

366

21

16

1,219

7-1

154

17,293

XIV.

2

14

0 2

4

176

24

60

7,311

XV.

3

339

0 7

i

4

144

03

281

46,331

XVI.

j _

_

■ _

_

3

207

22

48

9.445

XVII.

_

_

1

10

01

41

8,774

i -

2

197

7

671

4

70

2 2

1

30

09

9

508

15-9

73

3,185

XVIII.

3

106

04

7

628

25

23

1,019

4-1

166

24,851

XIX.

, _

■ _ -

7

628

6''8

11

362

39

74

9.188

3

106

0-7

12

657

4-2

92

15,663

.

8

3,476

89 2

13

3,895

XX.

1

16

XXI.

41

2,088

0''8

53

6,849

2-7

207

20,629

8-1

1,971

255,950

13

1.007

0''8

35

5,842

4''3

88

11,735

8-7

910

135,012

20

885

12

8

185

03

69

3,015

4-2

708

| 71,509

184:

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

(50,3 °jc) ■— i 41 af dessa aftal, omfattande 244 arbetsgivare och
2,08$ arbetare, finnas äfven raster angifna •—. Endast stadganden angående
de klockslag, mellan hvilka arbetstimmarna skola förläggas,
innehålla 53 aftal, omfattande 210 arbetsgivare och 6,849 arbetare
(2,7 %).

Sammanlagdt 794 aftal, omfattande 6,291 arbetsgivare och
101,736 arbetare (39,7 %), innehålla bestämmelser angående raster.
Dessa bestämmelser äro emellertid alltför växlande för att har kunna
närmare beskrivas. En del aftal bestämma både rasternas längd och
förläggning, andra åter endast deras längd. I många aftal framgår
rasternas längd däraf, att arbetstidens både läng‘d och förläggning
äro bestämda.

Anledningen till att, såsom ofvan lämnade redogörelse ådagalägger,
endast en mindre del af kollektivaftalen mera i detalj reglerar
arbetstiden, torde ock till en del vara att söka i det förhållandet, att
en sådan generell reglering kan vara svår att genomföra eller till och
med hinderlig, särskildt då det gäller aftal för flera olika tillverkningar
eller skilda arbetsställen.

Detta torde framför allt vara fallet inom fabriksindustrien, där,
som af tab. litt. Z. synes, en detaljerad reglering af arbetstiden förekommer
i aftal, omfattande endast 32,8 % af hela antalet af aftal berörda
arbetare, under det att motsvarande procentsiffra för handtverk
och byggnadsverksamheten sammanlagda är 55,0.

Ofvan har skildrats, huru inom skrädderiyrket hemarbetet så
småningom öfvergår till arbete på verkstad. Vid hemarbete är arbetaren
gifvetvis obunden med afseende å arbetstiden, och detta synes
hafva inverkat på arbetstidsförhållandena inom yrket, äfven då arbetet
utföres på verkstad. Någon egentlig reglering af arbetstiden
medföra kollektivaftalen inom detta yrke icke, då de, som nyss påpekats,
hufvudsakligen äro ackordstariffer; de enda bestämmelser, som
pläga förekomma, äro föreskrifter angående den tid, verkstaden skall
hållas öppen. Aftalet för Örebro skrädderier (se del II ss. 148 ff.)
innehåller sålunda endast ett stadgande, att verkstäderna skola hållas
öppna, från »hvilken tid som helst på morgonen» till kl. 9 e. m. Arbetarne
infinna sig på verkstäderna, när det finnes arbete, och aflägsna
sig, när de finna för godt. Innehålla skrädderiaftalen utförligare
bestämmelser angående arbetstiden, afse dessa i regel veckoarbete
(se ofvan s. 147). Inom bageri- och åkeriyrkena är arbetstiden ofta
ej på annat sätt bestämd, än att hvilotid viss tid på dygnet är fastställd.
I några få aftal för bagerier, för sågverk, tegelbruk o. v. s.
bestämmes arbetstiden hvarken till sin längd eller sin förläggning,
utan efter arbetsprestation. När ett visst, i aftalet bestämdt arbete
fullgjorts,'' upphör arbetstiden. Vid bagerierna kan sålunda förekomma,
att aftalen fastställa ett visst antal bakningar, som skola äga
rum per dygn, utan att på något annat sätt begränsa arbetstiden.

FÖRKORTNING AF ORD. ARBETSTID VID BRISTANDE ARBETSTILLGÅNG. 185

»Som ett annat exempel kan nämnas en bestämmelse i aftal för tegelbruk,
att, försåvidt på lördagen 10,000 tegel insatts och maskinen
rengjorts, utgår lönen för 10 timmar, oafsedt om arbete ägt rum
under denna tid eller ej.

Då vid regleringen af arbetstiden hänsyn icke behöfver tagas Maximi- och
till individuella olikheter, blir följden, att i kollektiv af talen i de 1''lesta
fall den faktiska arbetstiden fastställes och icke, som ofvan visats
vara fallet beträffande arbetslönen, vissa minimi- eller normaltyper,
hvilka i verkligheten icke behöfva motsvara den faktiskt utbetalade
aflöningen för någon enda af de enskilda arbetare, aftalet ifråga
om fattar.

Arbetstiden regleras nämligen i kollektivaftalen visserligen i
främsta rummet i syfte att begränsa densamma, men då arbetsförtjänsten
är beroende af arbetstidens längd, kan det, i synnerhet inom
säsongyrkena, vara af intresse för arbetarne, att arbetstiden icke
förkortas så, att den väntade inkomsten förminskas. För att försäkra
sig om en minimiförtjänst måste därför arbetarne äfven vara förvissade
om en ej alltför kort miniiniarbetstid. Äfven på denna grund
utgöra sålunda kollektivaftalens arbetstidsbestämmelser vanligen
icke, såsom man möjligen skulle kunna vänta, en maximigräns för
arbetstiden. En del aftal garantera arbetarne tvärtom en viss arbetstid
per dag eller tillförsäkra dem aflöning efter visst antal arbetstimmar
per dag, vare sig arbete utförts under dessa eller icke.1 Sistnämnda
bestämmelser visa det nära sammanhanget mellan minimiarbetstiden
och frågan angående aflöningens beräkning per timme
eller längre tidsperioder.

Det kan emellertid under vissa förhållanden ligga i båda parter- Förkortning
nas intresse att under en kortare tidrymd nedsätta arbetstiden under
den i aftalet fastställda normala. När arbetstillgången afsevärdt
minskas, stå nämligen tvenne utvägar öppna för arbetsgifvaren, antingen
att reducera arbetareantalet eller att inskränka arbetstiden.

Om med visshet kan förutses, att minskningen i arbetstillgången är
tillfällig, och särskildt då arbetslönen utgår i form af ackordlön eller
timpenning, är det tydligen i arbetsgifvarens intresse att bibehålla så
stor del som möjligt af den gamla arbetspersonalen och förkorta arbetstiden.
För arbetarkåren som helhet och särskildt för arbetarorganisationerna
åter är det af vikt att genom en inskränkning i arbetstiden
förebygga allt för stor omedelbar arbetslöshet.

Att arbetsgifvaren har rättighet eller skall — aftalen äro sällan
fullt tydligt affattade i denna punkt — inskränka arbetstiden vid

af arbetstiden
vid
bristande
arbetstillgång.

1 Se t. ex. Bestämmelser angående arbets- och löneförhållanden vid Stockholms
stads arheten (del II s. 418), där det heter: Aflöning utbetalas för arbetares verkliga
arbetstid; dock skall — då under vintertiden dagarnas korthet och frånvaron
af artificiell belysning nödvändiggör arbetstidens inskränkning — aflöningen
utgå för minst 8 timmar.

186

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Tab. litt. Å. Kollektivaftal med väx -

Näringsgrenar.1

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Absolut.

%■

I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel.

Jordbruk ....................

20

1,499

92-2

Trädgårdsskötsel................

3

108

48-4

IV. Närings- och njutningsämnesindustri.

Bagerier och konditorier.............

1

24

■0-7

Råsockerbruk och sockerraffinaderier.......

11

1,660

19T

Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . .

2

'' 63

1*4

Slakterier och charkuterier...........

1

15

2-2

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier, trikåfabri-ker m. fl..................

30

4,701

38T

Repslagerier..................

5

73

47-7

VI. Beklädnadsindustri.

Skrädderier och sömnadsfabriker.........

2

136

2-0

Skofabriker..................

3

470

9-0

Skomakeriverkstäder...............

1

21

T8

Barberare och perukmakare...........

a

60

15-4

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.

Sadelmakare- och tapetserareverkstäder......

5

98

8''6

VIII. Trävaruindustri.

Brädgårdsrörelse................

8

303

23-6

Snickeri- och möbelfabriker...........

3

352

8-1

IX. Trämasse- och pappersindustri.

Bokbinderier, kartongfabriker m. 11........

1

125

3-3

XI. Malm förädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m...................

3

177

6-0,

XII. Metallindustri.

Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder . . .

1

10

07

XIII. Maskin- och skcppsbyggnadsindustri.

Skeppsvarf och båtbyggerier...........

3

45

23-0

Instrumentfabriker ...............

4

101

24-4

(Jrmakerier..................

1

86

100-0

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott och stenhuggerier...........

10

1,126

13-7

Grustag ..............

1

80

70-9

Tegelbruk..................

5

215

8-8

1 Endast näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, kafva upptagits
i denna tabell.

FÖRKORTNING AF ORD. ARBETSTID VID BRISTANDE ARBETSTILLGÅNG. 187

lande arbetstid för olika årstider.

Xäringsgrenar.

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Absolut.

%.

XV. Kemisk-teknisk industri.

Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl.......

Gödningsämnes- och svafvelsvrefabriker......

2

150

23-6

1

5

0-6

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare...........

12

1,922

32-7

Byggnadsträarbetare.........

11

h676

15-J

Rörgylleri- och glasmästeriarbetare........

3

144

30-3

Målare...........

11

4.723

59-5

Skorstensfejare..........

1

'' 49

34-5

Rörarbetare...........

1

15

1-0

Byggnadsgrofarbetare............

18

2,685

20-5

Väg- och vattenbyggnadsarbetare.......

9

1,895

32-3

XVII. Allmänna arheten.

Byggnadsarbeten: kommunala........

8

5,369

68-0

i entreprenad........

1

29

13.4

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare och varuutkörare......

7

507

15-9

1 XIX. Landtransport.

Akerirörelse.............

7

1,239

50-7

Stufverirörelse........

9

1.310

19-4

Samma

226

33,266

13o

bristande arbetstillgang, så att väntning- på arbete och afskedanden
om möjligt undvikas, är sålunda en allmänt förekommande bestämmelse
särskildt inom skofabriksindustrien, inom tapetserareyrket,
snickerifabriksindustrien, rörarbetareyrket m. fl.

Särskildt detaljerade föreskrifter i denna punkt påträffas i det
ofvan omtalade aftalsformuläret, hvilket användes vid aftal för medlemmar
af Sveriges träindustriförbund och Svenska träarbetareförbundet.
Bestämmelsen ifråga har där följande lydelse (se del II s.
194): Om på grund af dåliga af sättning smöjligheter tillverkningen
inom en eller flera afdelningar af fabriken måste inskränkas i sådan
utsträckning, att en minskning af arbetarnes antal nödvändig gör es,
motsvarande högst 10 % af antalet arbetare inom den eller dessa afdelningar,
bör arbetstiden, i den mån detta utan tekniska olägenheter
kan ske, minskas intill 48 timmar per helg fri vecka, innan af skedande
af nyssnämnda anledning får äga rum. Vid sådant af skedande bör som
regel gälla, att senare antagna arbetare af skedas först, under förut -

188

Tab. litt. Ä. Förkortning af

Näringsgrenar. 1

1

! Antal

Antal arbetare."

i aftal.

Absolut.

%■

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

Jordbruk .........

4

339

20-9

Trädgårdsskötsel..........

2

50

224

II. Skogsbruk.

Flottning...........

3

442

51-6

IY. Närings- och njutningsämnesindustri.

Kvarnar..........

O

140

11-7

Bagerier och konditorier.......

20

1,091

29-9

Karamell-, choklad- och käxfabriker.......

7

569

76-2

Tobaksfabrikör........

5

207

5*5

Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . .

2

138

3-1

Margarinfabriker........

4

314

88-5

Slakterier och charkuterier.....

8

504

74-0

Öfrig närings- och njutningsämnesindustri ....

2

12

33-3

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier,blekerier,färgerier, trikåfabr. m. fl

29

51-5

Repslagerior..........

3

'' 71

46-f

VI. Beklädnadsindustri.

Skrädderier och sömnadsfabriker......

4

412

5-9

Skofabriker........

24

2.767

53-2

Skomakeriverkstäder......

1

'' 39

3 4

Handskfabriker.........

1

316

100-o

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.

Garfverier och läderfabriker ....

13

453

49-8

Gummivarufabriker.......

1

155

13-5

Sadelmakare- och tapetserareverkstäder . .

27

872

76-9

VIII. Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier.......

21

3,774

40-5

Brädgårdsrörelse.........

9

''770

60-0

Snickeri- och möbelfabriker ....

51

2,856

65’9

Snickeri- och möbelverkstäder.....

13

1,052

47-7

Korgmakerier och korgfabriker.....

2

'' 69

1000

Tunnbinderier.......

6

121

43-2

Korkfabriker........

4

248

61-2

IX. Trämasse- och pappersindustri.

Pappersbruk, papp- och trämassefabriker . . .

2

25

0-3

Bokbinderier, kartongfabriker m. m. . .

8

2,854

76-4

X. Grafisk industri.

Kemigrafiska anstalter ....

1

300

100-0

Litografiska anstalter.....

2

33

3-2

XI. Ma Imförädlingsindustri.

Järn- o. stålverk, zink- o. blyhyttor, kopparverk m. m.

3

1.462

49-7

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker ......

31

2,659

74-3

Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder .

14

''299

19-5

Bleck-, plåt- och kopparslagerier......

29

1.063

51-7

Guld- och silfvervarufabriker ....

1

195

38-9

Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl.....

12

946

100-0

1 Endast näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, kafva upptagits
i denna tabell.

189

arbetstiden på lördagar.

Näringsgrenar.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%■

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.

Mekaniska verkstäder..............

16

764

2''7

Skeppsvarf ock båtbyggerier...........

3

161

82-1

Elektriska verkstäder..............

1

1.426

100-0

Yagnfabriker..................

2

47

lOOo

Vagnmakerier.................

3

23

12-4

Instrumentfabriker...............

7

237

57-2

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott och stenhuggerier...........

14

4.096

498

Grustag....................

1

80

76-9

Kalk- och kritbruk samt cementfabriker.....

3

537

40-1

Glasbruk ....................

7

1.534

58-8

Tegelbruk...................

Tillverkning och uppsättning af kakelugnar ....

21

1.151

46-8

5

1.540

97-6

Öfrig jord- och stenindustri...........

i

15

2-7

XV. Kemisk-teknisk industri.

Eärg- och fernissfabriker............

i

15

71-4

Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. ii.......

9

241

38-0

Sprängämnesfabriker..............

1

151

49-3

Kalciumkarbid- och kloratfabriker........

3

94

29-9

Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker......

2

126

13-9

Tändsticksfabriker..............

10

4.901

98-4

Öfrig kemisk-teknisk industri..........

3

75

50-7

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.....................

36

5.104

86-7

Byggnadsträarbetare..............

49

9.668

87-6

Stuckatörer..................

2

98

49-5

Förgvlleri- och glasmästeriarbetare........

11

461

96-8

Målare ................... .

30

6.480

81-6

Skorstensfejare.................

2

68

47-9

Rörarbetare..................

8

1,453

95''7

Elektriska montörer...............

1

50

100-0

Byggnadsgrofarbetare..............

56

11,781

90-1

Gipsrörare ...................

1

130

100-0

Väg- och vattenbyggnadsarbetare.........

20

4,704

80-1

XVII. Allmänna arheten.

Byggnadsarbeten: kommunala..........

17

7.235

91-o

i entreprenad.........

1

29

13-4

Renhållningsverk: kommunala..........

1

30

13-5

Kraftstationer: statens.............

1

14

58-3

XVIII. Handel och varulager: .

Handelsarbetare och varuutkörare ........

11

316

9-9

XIX. Landtransport.

Akerirörelse..................

2

1.110

45-4

Stufverirörelse.......,.........

4

542

8-0

Spårvägar; enskilda................

1

1 52

4-3

Järnvägar (enskilda)..............

11 .

1 818

6-1

Telefon (enskild)................

1

310

100-0

Summa

751

101.647

39 7

V erkstadspersonal.

190

KOLLEKTIVAFTALKT I SVERIGE.

sättning likväl att ifrågavarande arbetares duglighet och flit samt
förhållanden i öfrigt äro lika.

I af talen för skofabriker tillkommer ofta en bestämmelse, att
arbetstiden i ifrågavarande fall skall förkortas på så sätt, att fulla
arbetsdagar erhållas. Några aftal inom andra yrkesgrenar tillåta
icke olika lång arbetstid för arbetare på samma verkstad, utan skall
förkortningen af arbetstiden vara densamma för alla.

Bestämmelserna angående inskränkningen i arbetstiden äro helt
naturligt af största vikt för säsongyrkena, där sådan inskränkning förekommer
regelbundet hvarje år. Arbetslöshet under vissa årstider
inträffar alltid inom dessa yrken. Där arbetet utföres utomhus, tillkommer
dessutom, att arbetstiden måste rätta sig efter dagsljuset
och klimatiska förhållanden. Det är därför särskildt inom säsongyrkena
vanligt, att föreskriften angående förkortning af arbetstiden
vid arbetsbrist utbytes mot bestämmelsen, att sådan förkortning skall
äga rum under viss årstid. Denna bestämmelse påträffas kanske oftast
inom byggnadsverksamheten, där arbetstiden inskränkes under
vintertiden, antingen i mån af arbetstillgång eller, vanligare, efter
dagsljusets varaktighet.

Då emellertid äfven inom byggnadsverksamheten arbetet i allt
större utsträckning börjar utföras vid artificiellt ljus, åtföljes här
stadgandet angående förkortad arbetstid på vintern icke sällan af
rätt för arbetsgifvaren att, då sådant arbete förekommer, äfven under
vintertid utsträcka arbetet till den normala arbetstiden.

Förkortningen af den normala arbetstiden begränsas ofta icke på
annat sätt än att den, som ofvan påpekats, skall ske i mån af arbetstillgång
eller efter dagsljusets varaktighet. Ofvanstående tab. litt.
Å. afser emellertid endast sådana aftal, som uttryckligen fastställa en
viss, olika lång arbetstid under olika årstider och enligt hvilka förkortningen
af arbetstiden sålunda är begränsad till ett visst antal
timmar per dag eller vecka. Dessa aftal äro, som af tabellen framgår,
sammanlagdt 226 och omfatta 1,853 arbetsgifvare samt 33,266 arbetare.
Antalet arbetare, för hvilka en dylik förkortning af arbetstiden,
ehuru ej exakt angifven i aftalen, under viss årstid äger rum,
är dock, som framgår af det ofvan anförda, vida större. De förekomma
ej inom samtliga säsongyrken, enär inom en del af dessa,
t. ex. tegel- och sockerindustrierna, tillverkningen upphör, sedan
säsongen är slut, då en del af arbetsstyrkan afgår för att ej återtagas
i. arbete förrän vid nästa års säsong.

I sammanhang med dessa frågor torde äfven kunna omnämnas,
att några aftal inom säsongyrkena fastställa lägre arbetslöner för den
tid, säsong icke råder, tydligen i syfte att bereda ett större antal
arbetare ett mera stadigvarande arbete.

ARBETSTID PÅ LÖRDAGEN.

191

Ofvan omtalade förkortningar af arbetstiden är o dels tillfälliga, Automatisk

dels periodiskt återkommande. Med afseende å krafvet på en allmän arbets nedsättning

af arbetstiden företräda parterna vanligen olika stånd- tiden under
'' kallekhvaf punkter,

i det att arbetarne påyrka en sådan nedsättning, men arbets- giltig gifvarne

i de flesta fall motsätta sig densamma. Liksom kollektiv- betstid.
aftalen, enligt hvad ofvan påvisats, såsom en kompromiss kunna föreskrifva
automatisk ökning af lönerna under aftalets giltighetstid,
förekomma därför likartade bestämmelser i syfte att automatiskt förkorta
arbetstiden. Dessa bestämmelser äro emellertid sällsynta och
hafva ej på långt när samma utbredning som motsvarande bestämmelser
beträffande arbetslönen.

Kortare arbetstid på lördag än på öfriga veckodagar finnes utLyckligen
föreskrifven i 751 aftal, omfattande 5,966 arbetsgivare ''lördagen.
och 101,647 arbetare (39,7 °/o af hela antalet af aftal berörda). Ofta
kan man dessutom af antalet arbetstimmar per vecka sluta till,
att arbetstiden är kortare på lördagen. Om arbetstiden sålunda
fastställes till t. ex. 57 timmar per vecka, är det antagligt, att den
fördelas med 10 timmar på hvar och en af arbetsveckans fem första
dagar och 7 timmar på lördagen. Andra fall äro emellertid mera
tvifvelaktiga, hvarför endast sådana aftal, där uppdelningen på veckodagar
finnes tydligt angifven, hafva upptagits i ofvan meddelade
siffror. I verkligheten öfverstiger sålunda antalet af aftal berörda
arbetare, för hvilka arbetstiden är kortare på lördagen än på veckans
öfriga dagar, med säkerhet högst afsevärdt det här ofvan angifna.

Af öfversikten i tab. litt. Ä. framgår, att en dylik förkortning
af arbetstiden på lördagen förekommer inom flertalet näringsgrenar.

Industrier med skiftarbete hafva dock att döma af kollektivaftalen
oftast samma arbetstid på lördag som på öfriga dagar.

Inom en del andra näringsgrenar lägger arbetets natur hinder i vägen
för en förkortad arbetstid på lördagar. I aftalen för barberare och
perukmakare fastställes t. o. m. längre arbetstid på lördagarna än på
öfriga veckans dagar. Samma är förhållandet i en del aftal för
handelsarbetare och varuutkörare, särskildt inom den mindre minuthandeln,
samt i ett aftal inom stufverirörelsen. Inom åkerirörelsen
är arbetstiden kortare på lördagar för »verkkuskar», men ej för
»finkuskar».

Begränsningen af den ordinarie arbetstiden åtföljes i ett antal SemesterJ och
aftal af bestämmelser rörande fridagar och i en del aftal äfven rörande fångar,
semester. Utbredningen af dessa bestämmelser framgår af nedanstående
tab. litt. Ö., ett sammandrag af tab. 15. Som semester har i tabellen
upptagits en sammanhängande ledighet af minst tre dagar. Vanligen
är semestern icke kortare än en vecka; tre dagars semester
förekommer endast i aftal för ett destilleringsverk samt för slakterier
och charkuterier. Aftalen för bryggerier innehålla bestämmelser

192

Tab. litt. Ö. Fridagar

Näringsgrenar.

--

första maj.

Ledig

J vid riksdagsmanna-val, kommunala
val m. m.

-

Anta

aftal

Antal arbetare

Anta

Antal arbetare

Absolut

%.

aftal

Absolut

°/o.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel

18

903

48 !»

_

Jordbruk .........

li

680

41-8

_

Trädgårdsskötsel........

F

223

_

II. Skogsbruk........ .

-

_

_

III. Grufdrift........

6

4.067

84o

4

3.634

75''5

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

184

9.882

41-6

2

106

04

Fabriker.......

107

7,014

36l

1

25

0-1

Handtverk........

77

2,868

66’2

1

81

1-9

V. Textilindustri.......

54

10.605

848

Fabriker........

50

10Å87

84-9

Handtverk........

4

118

_

_

VI. Beklädnadsindustri........

52

5.642

37 7

3

67

04

Fabriker........

21

2,357

42-3

2

28

Handtverk..........

31

3,285

34-9

1

39

0-4

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri .

35

2.245

66 3

1

88

2-6

Fabriker..........

18

1,418

62 9

1

88

3-9

Handtverk........

17

827

72-9

VIII. Trävaruindustri.........

117

9.970

55-3

43

3.375

187

Fabriker..........

98

9,330

60 4

33

19-8

Handtverk...........

19

640

25-0

10

307

12-0

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

42

9.231

76 3

5

1.051

87

Fabriker..........

30

5.647

67-6

5

1.051

12-6

Handtverk..........

12

3,584

95-9

X. Grafisk industri.......

13

7.603

96 8

_

_

XI. Malmförädlingsindustri.......

5

340

116

1

30

l-o

XII. Metallindustri.........

35

2.403

279

1

69

08

Fabriker........

19

1,828

36-4

1

69

1-4

Handtverk..........

16

575

16-0

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri .

35

29.345

93 3

4

81

0''3

Fabriker........

32

29,103

934

4

81

0-3

Handtverk.......

3

242

XIV. Jord- och stenindustri.......

74

9.734

56 3

11

2.255

13-0

XV. Kemisk-teknisk industri.....

48

6.875

940

_

_

XVI. Byggnadsverksamhet......

173

33.096

71-4

33

2.587

5''6

XVII. Allmänna arbeten.........

25

7,513

79 5

I kommunal och statens drift . . .

22

7,073

80-fi

_

I enskild drift.....

3

440

t-

-

_

XVIII. Handel och varulager .......

53

2,474

77-7

1

25

0-8

XIX. Landtransport......

67

9.047

36 4

5

679

27

Åkeri- och stufverirörelse ......

51

7,720

84-0

5

679

7-4

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

16

1,327

8-5''

XX. Sjötransport . ........

4

1.776

45-6

- ''

XXI. > Diverse-. . . . . . . : . .

— 1

• — J

Summa

i.

162,7511

63-6

114

14.047 |

Däraf:

Fabriker.........

515

91,736

67-9

59

6,695 i

5-0

Handtverk och b3^ggnadsverksamhet . .

352

45,235 |

63-3

45

3,014

4-2

1 Som semester har räknats en sammanhängande ledighet af minst tre dagar.

2 Då flera af de i denna tabell behandlade bestämmelser kunna förekomma i ett och
räkningar hafva frånräknats i summakolumnen.

193

och semester.1

h e 1

på vissa heigdagsaft-nar, på torgdagar m. m.

Semester.

Inga bestämmelser.

Hela

antalet2

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

arbetare.

Absolut.

%■

aftal.

Absolut.

%■

aftal.

Absolut.

*■

16

1.021

1,021

55''2

5

265

143

27

1,848

I.

16

62-8

5

265

16-3

22

1.625

5

223

-

8

1.376

8

1,376

II.

7

4,104

85 3

-

10

709

14-7

17

4,813

III.

74

5.041

21-2

60

2.802

11-8

67

12.269

51-6

271

23,759

IV.

53

3.280

16-9

40

2.038

10-5

63

12,221

62-9

179

19.427

21

1,761

40-7

20

764

17-6

4

48

1-1

92

4,332

42

10.030

80''2

15

1.790

143

76

12.499

V.

39

9,959

80-7

io_

1.755

14-2

61

12,346

3

71

5

35

9

153

16

1,469

735

9''8

10

699

4 7

159

9,294

621

215

14.971

VI.

5

13-2

1

56

10

36

3.201

57''5

58

5.571

11

734

7-8

9

- 643

6-8

123

6,093

64-8

157

9,400

20

1.373

40 5

1

4

01

37

917

271

78

8,888

VII.

17

1,111

49-3

1

4

02

17

610

27l

41

2.254

3

262

23-1

20

307

27-1

37

1,134

68

5,746

319

1

10

01

86

7.130

39-6

210

18.013

VIII.

62

5,631

36''4

_

57

5.241

33-9

161

15.457

6

115

4-5

1

10

0-4

29

1,889

73-9

49

2,556

33

7.603

62 9

11

3.408

282

14

2.070

17-1

59

12,095

IX

22

4,523

54-1

12

1,916

22-9

45

8.357

11

3,080

82-4

11

3,408

91-2

2

154

4-1

14

3,738

13

7,603

96''8

12

1,132

144

3

187

24

17

7,,857

X.

2

96

3 3

1

30

10

14

2.474

841

22

2,940

XI.

16

1.184

13-7

1

10

0 1

86

5.807

67''4

123

8.61!)

XII.

11

916

18-2

1

10

0''2

39

2.789

55‘5

60

5.026

5

268

7-5

47

3,018

84-0

63

3,593

4

126

0''4

22

2.075

6 6

58

31,445

XIII.

4

126

0-4

19

2.045

6''6

52

31.173

3

30

6

272

45

6,577

380

1

25

0 1

75

7,092

410

154

17,293

XIV.

32

5,795

79 3

10

575

7-9

10

424

5-8

60

7.311

XV.

61

20,822

44''9

3

142

0 3

103

12.887

27''8

281

46,331

XVI.

20

7.222

76''5

8

610

6''5

18

1.780

18 8

48

9,445

XVII.

18

6,790

77-4

5

197

2-2

15

1,554

17-7

41

8,774

2

432

3

413

3

226

7

671

36

1,618

508

17

1.038

32''6

15

637

20 0

73

3,185

XVIII.

72

11.009

44 3

27

3,897

157

71

11.767

474

166

24,851

XIX.

49

7,896

85-9

5

744

8-1

16

675

7-3

74

9.188

23

3,113

19-9

22

3,153

20-1

OO

11,092

70-8

92

15,663

3

205

5?

1

80

21

7

2,026

52-0

13

3,895

XX.

•—

1

16

1

16

XXI.

580

98.644

88‘51

164

14,462

5*7

826

82,992

324

1,971

255,950

305

46,352

34-3

67

3.870

2-9

355

39,955

29''0

910

135.012

121

27,113

37-9

44

4,967

6-9

336

24,461

34-2

708

71,509

samma aftal, inträffar ej sällan, att samma aftal upptages i olika kolumner. Samtliga dubbel13
— 082273. Kollektivaftal.

194

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

angående fyra till åtta fridagar om året, livilka säkerligen, äfven
enligt de aftal, som ej uttryckligen stadga, att dessa fridagar skola erhållas
i följd, äro afsedda som sammanhängande semester, då arbetaren
därom gör framställning och förhållandena sådant medgifva. Sammanlagd!
förekomma föreskrifter angående semester i 164 aftal, omfattande
1,047 arbetsgivare och 14,462 arbetare (5,7 c/0 af hela antalet
af aftal berörda arbetare).

Bland dessa aftal har icke upptagits riksaftalet inom tryckeriindustrien,
oaktadt enligt det till aftalet fogade protokollet öfver 1903
års tariffkommittés beslut kommitterade hemställt hos vederbörande
principaler, att dessa måtte ordna arbetsförhållandena så, att möjlighet
beredes för ett allmänt införande af två veckors semester eller
häröfver för arbetspersonalen, en framställning, som i stor utsträckning
lär hafva behjärtats. Ej heller har medräknats ett stort antal
järnvägsaftal, i hvilka införts en provisorisk bestämmelse, att
gällande föreskrifter beträffande bl. a. tjänstledighet skola tillämpas,
till dess genom förhandlingar mellan Svenska järnvägarnes arbetsgivareförening
å ena sidan samt Svenska järnvägsmannaförbundet
å den andra öfverenskommelse träffats angående gemensamma
bestämmelser för samtliga enskilda järnvägar i riket rörande denna
fråga. Emellertid åtnjuter i själfva verket personalen semester vid
flertalet af ifrågavarande järnvägar.1

Som af tab. 15 framgår, äro aftal en med semesterbestämmelser
spridda inom olika yrken och industrier. Större delen återfinnes emellertid
inom transportverksamheten.

Fridagar äro enligt 552 aftal, omfattande 4,057 arbetsgivare
samt 95,927 (37,5 %) arbetare, dagarna före helgdagarna vid de fyra
stora högtiderna jul, påsk, pingst och midsommar. Dessutom erhålles
enligt 37 aftal, omfattande 179 arbetsgivare och 3,413 arbetare,
ledighet \dd en del andra tillfällen, såsom på torg- och marknadsdagar
m. m. Häri äro emellertid ej inräknade de aftal, som tilldela,
stalldrängar, ryktare, kuskar, vakter, frisörbiträden, tegelbrännare,
järnvägs- och spårvägspersonal m. fl. kategorier arbetare ett visst

1 I det förslag till liufvudaftal N:o 2 för de enskilda järnvägarna, som år 1909
uppgjorts, förekomma följande bestämmelser rörande tjänstledighet: Ordinarie ‘personal
(linjepersonal) äger att under samma kalenderår erhålla ledighet utan löneafdrag,
under de första 10 åren, 10 (lagar och efter 10 tjänsteår såsom ordinarie,
20 dagar, med rätt i båda fallen att erhålla ledighet ytterligare 10 dagar
mot 50% afdrag å hela den till vederbörande å orten ifråga utgående aflöning,
allt å tid, som förvaltningen för hvarje särskildt fall kan godkänna. Beviljas
ytterliga,re tjänstledighet, af dragés hela aflöningen.

Extra personal, som fyllt 21 år, äger att under samma kalenderår erhålla
ledighet utan löncafdrag, under de första 10 åren, 6 dagar samt, efter 10 tjänsteår
såsom extra efter fyllda 21 år, 12 dagar, med rätt att från och med 5:te
tjänsteåret erhålla ledighet ytterligare, 6 dagar mot 50% afdrag å hela den till
vederbörande_ å orten i fråga utgående aflöning, allt å tid, som förvaltningen
för hvarje särskildt fall kan godkänna. Beviljas ytterligare tjänstledighet, afdrages
hela aflöningen.

Äfven för verkstad spersonal en förofinnas i förslaget liknande bestämmelser.

FRIHET FRÅN ARBETE FÖRSTA MAJ.

195

antal fridagar per år som ersättning för mer eller mindre regelbundet
söndagsarbete.

Enligt 114 aftal, omfattande 476 arbetsgifvare och 14,047 arbetare
(5,6 °/o), erhåller arbetaren äfven frihet från arbete vid val af
riksdagsmän samt kommunala val. En del af dessa aftal föreskrifva
som villkor för dylik ledighet en begäran från arbetarnes sida, framställd
i vederbörlig ordning.

Frihet från arbete första maj stadga icke mindre än 1,040 aftal,
omfattande 7,384 arbetsgifvare och 162,751 arbetare (63,6 °/o af
hela antalet af aftal berörda). För att sådan ledighet skall erhållas,
skola arbetarne enligt en del aftal, på samma sätt som vid ledighet
för val af riksdagsmän och kommunala val, på förhand begära densamma.
Några aftal fordra, att viss majoritet af arbetare öfver 21 år
skall uttala sig därför. Vid spår- och järnvägar gäller stadgandet
angående ledighet första maj icke trafikpersonalen; i aftal för sjömän
endast, då fartyget ligger i svensk hamn, samt för så stor del af manskapet,
som befälhafvaren kan undvara. Äfven inom andra näringsgrenar
undantages, ofta den del af arbetspersonalen, som behöfves för
att hålla driften i gång.

Af stort intresse är gifvetvis frågan, huruvida aflöning utbetalas
under den i af talen stadgade ledigheten från arbetet eller ej. Endast
undantagsvis (se t. ex. noten å s. 194) beröres emellertid denna fråga
i kollektivaftalen, hvarför den ej kunnat göras till föremål för behandling
i föreliggande undersökning. I tab. 15 och tab. litt. Ö. har icke
heller skillnad gjorts mellan hela fridagar och ledighet endast viss tid
af dagen, då i senare fallet fritidens längd är synnerligen växlande,
och bestämda gränser endast med svårighet kunna uppdragas.

Att arbete äfven å annan tid än den i aftalen föreskrifna understundom
icke kan undvikas, är tydligt. För sådana tillfällen föreskrifva
kollektivaftalen särskilda tillägg till den ordinarie lönen, icke
blott som ersättning för det obehag och den ökade ansträngning, som
medföljer den utsträckta arbetstiden, utan äfven för att i möjligaste
mån inskränka öfvertidsarbetet.

Arbete utom den ordinarie arbetstiden plägar uppdelas i tre
olika kategorier: arbete på öf v ertid i inskränkt bemärkelse, d. v. s. två
eller tre timmar närmast efter eller understundom äfven före den
ordinarie arbetstiden, nattarbete, som omfattar allt arbete under den
öfriga delen af hvardagsdygnet, samt sön- och helgdag sarbete\ till
hvithet vanligen äfven räknas arbete på i kollektivaftalen föreskrifna
fridagar. Samtliga dessa, olika slag af öfvertidsarbete ersättas med
ordinarie lön samt dessutom ett tillägg, som vanligen utgår med en
viss procent af den ordinarie lönen, lägst för vanlig öfvertid och högst
för sön- och lielgdagsarbete, så att t. ex. för vanligt öfvertidsarbete be -

Öfvertids arbete.

196

Tab. litt. AA. Ersättning för öfver- 1

E r

ätt-

Näringsgrenar.

öfvertidsarbete.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

%.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel..........

23

1,365

73-9

Jordbruk ................

18

1.142

70-3

Trädgårdsskötsel..................

5

223

II. Skogsbruk....................

6

856

III. Grufdrift....................

13

4,580

95-2 j

IV. Närings- och njutningsämnesindustri.......

247

22.558

94''9

Fabriker.....................

160

18,682

96-1

Handtverk...................

87

3,876

89-5

V. Textilindustri..................

67

11.155

89-2

Fabriker.....................

58

11,002

89''1

Handtverk....................

9

153

VI. Beklädnadsindustri................

112

9.133

61-0

Fabriker.....................

48

4,800

86''2 1

Handtverk...................

64

4,333

46-1 |

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.......

70

2,958

87-3

Fabriker.....................

33

1,824

80-9

Handtverk....................

37

1,134

100-0

VIII. Trävaruindustri.................

177

14.538

807

Fabriker.....................

131

12.018

77-8

Handtverk....................

46

2,520

98-6

IX. Trämasse- och pappersindustri..........

55

11.812

97-7

Fabriker.....................

41

8.074

96-6

Handtverk.....■..............

14

3,738

1000

X. Grafisk industri.................

16

7,799

99-3

XI. Malm förädlingsindustri.............

13

2,498

851

XII. Metallindustri..................

113

6,680

77-5

Fabriker.....................

55

3,167

63''0 1

Handtverk....................

58

3,513

97''8

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.......

52

31,206

99-2

Fabriker.....................

46

30,934

99-2

Handtverk....................

6

272

XIV. Jord- och stenindustri..............

121

15.084

87''2

XV. Kemisk-teknisJc industri.............

58

7,181

98-2

XVI. Byggnadsverksamhet...............

271

45,301

07-8

XVII. Allmänna arbeten................

43

8.939

940

I kommunal och statens drift............

37

8.456

96''4

I enskild drift..................

6

483

XVIII. Handel och varulager...............

62

2,724

85''5

XIX. Landtransport..................

136

21.839

87''9

Åkeri- och stufverirörelse.............

54

6,852

74-0

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon......

82

14,987

95-7

XX. Sjötransport...................

10

2,210

56-7

XXI. Diverse......................

1

16

Summa

Däraf:

1,666

230,432

90 o !

Fabriker.....................

780

123,063

91-1

Handtverk och byggnadsverksamhet.........

592

61,940

90-8

1 l)å bestämmelser rörande såväl ersättning för öfvertids- som för natt-, sön- och helgDubbelräkningar
hafva fråndragits i summakolumnen.

tids-, natt-, sön- och helgdagsarbete.

197

ning för

nattarbete.

sön-

och helgdags-arhete.

Ingå bestämmelser.

Hela

antalet1

ii Antal

I aftal.

Antal arbetare.

Antal

aftal.

Antal arbetare.

Antal

aftal.

Antal arbetare.

aftal.

arbetare.

Absolut.

S-

Absolut.

°/o.

Absolut.

%■

6

271

14T

18

949

51-4

3

447

24''2

27

1.84S

I

3

163

100

15

841

51-8

3

447

27-5

22

1.625

3

108

3

108

5

223

4

526

6

856

2

520

8

1.376

II

10

4.385

91 1

10

4,109

85 4

3

74

1-5

17

4,813

111

144

13.525

56''9

195

17.395

732

16

687

29

271

23.759

IV

105

10,975

56''5

137

14,077

72-ö

15

675

3''5

179

19.427

39

2,550

58-9

58

3,318

76''6

i

12

0''3

92

4,332

59

10,117

80''9

59

9,404

75''2

3

1.344

10-8

70

12.499

V

52

10,020

81''2

51

9,267

75''1

3

1,344

10-9

61

12.346

7

97

8

137

9

153

88

6,696

44''7

99

8.582

57-3

73

3,777

25''2

215

14.971

VI

16

1,476

26‘5

34

3,764

67-0

10

771

13-8

58

5.571

73

5,220

55‘5

65

4,818

51:!

63

3,006

32-0

157

9.400

51

2.327

68-7

52

2,490

73o

8

430

12-7

78

3.388

VII

20

1,481

65-7

20

1.434

63-6

8

430

19 1

41

2.254

31

846

74-6

32

1,056

93-1

37

1,134

139

10.803

60-0

156

13.751

76''3

27

1.888

10-5

210

18.013

VIII

99

8,394

54-3

114

11,400

73-8

25

1,865

12-1

161

15.457

40

2,409

94-2

42

2,351

92-0

2

23

0-9

49

2,556

38

9.280

76-7

54

11,699

96 7

1

16

0 1

59

12,095

IX.

26

5,617

67-2

42

8,036

96-2

1

16

0-2

45

8.357

12

3,66.",

98-0

12

3,663

98-0

14

3,738

15

7,793

99-2

15

7,793

99-2

1

58

0 7

17

7,857

X

13

2.288

77''*

18

2,700

91-8

4

240

8 2

22

2,940

XI

94

5.357

62''2

92

5.439

63 1

10

939

10 9

123

8,619

XII.

45

2,121

42-2

46

2,246

44-7

5

859

171

60

5,026

49

3,236

90-1

46

3,193

88-9

5

80

2-2

63

3,593

47

31,041

98 7

49

31,098

98 9

6

239

0-8

58

31,445

XIII.

42

30,855

99-0

44

30,912

99-2

6

239

0-8

52

31.173

5

186

5

186

6

272

91

13.351

772

90

13,343

772

31

1.997

11-5

154

17,293

XIV.

46

6,730

92 1

49

6,898

944

2

130

1-8

60

7,311

XV.

249

43,370

93''6

237

40.472

874

10

1.030

2-2

281

46,331

XVI.

26

7,353

77''9

31

8.448

894

5

497

5-3

48

9.445

XVII.

22

6,887

78-5

25

7,965

90-8

4

309

3''5

41

8.774

4

466

6

483

1

188

7

671

42

2.292

72-0

47

2,379

74''7

8

347

10 9

73

3,185

XVIII.

65

10,322

415

68

10,556

425

21

1.238

5-0

166

24,851

XIX.

40

5,610

61-1

48

7,158

77-9

12

807

8-8

74

9.188

25

4,712

30-1

20

3,398

21-7

9

431

2-8

92

15,663

4

1,776

45-6

3

466

120

3

1,685

433

13

3,895

XX

1

16

1

16

XXI.

1,232

189,619

74-1

1,848

198,827

77-7

237

17,583

6-9

1.971

255.950

570

101,101

74-9

660

111.870

82-9

111

8,624

6-4

910

135,012

504

61,577

86-11

505

59,194

82-8

81

4,151

5-8

708

71,509

dagsarbete ofta förekomma i samma aftal, hafva sådana aftal upptagits i flera kolumner.

198

KOLLEKTIVAFTALET I. SVERIGE.

talas ett tillägg af 25 %, för nattarbete 50 °/o samt för sön- ocb helgdag
sarbete 100 c/o. Procentsatserna äro emellertid i hög grad varierande,
och understundom erhålles för allt arbete, som utföres på annan
arbetstid än den i af tal et bestämda, samma öfvertidsersä/ttning. Anmärkas
bör ock, att, då arbetslönen är fastställd som års-, månads-,
vecko- eller daglön — samt understundom äfven vid timpenning —
tillägget för öfvertidsarbete vanligen ej utgår med viss procent af den
ordinarie lönen, utan i stället med fixt belopp per timme.

Enligt tab. litt. AA., som utgör ett sammandrag af siffermaterialet
i tab. 16, innehålla 1,666 aftal, omfattande 10,484 arbetsgivare
och 230,432 arbetare (90,0 % af hela antalet af kollektivaftal berörda),
föreskrifter angående ersättning för öfvertidsarbete. 1,232 aftal,
omfattande 9,178 arbetsgivare och 189,619 arbetare (74,1 %), meddela
stadganden angående ersättning för nattarbete samt 1,348, omfattande
9,324 arbetsgivare och 198,827 arbetare (77,7 %), angående
ersättning för sön- och holgdagsarbete. Endast 237 aftal, omfattande
1,338 arbetsgivare och 17,583 (6,9 c/c) arbetare, sakna bestämmelser
rörande öfvertidsersättning af någotdera af de tre angifna slagen.

Beträffande dessa siffror bör emellertid märkas, att ordet öfver/
idsersättning i kollektivaftalen användes i tvänne bemärkelser, och
kan dels beteckna ersättning för hvad ofvan benämnts öfvertidsarbete
i inskränkt bemärkelse, dels hvarje slags ersättning för arbete, utfördt
utom ordinarie arbetstid. I senare fallet omfattar det sålunda äfven ersättning-
för nattarbete samt för sön- och helgdagsarbete. Då det emellertid
icke varit möjligt att i hvarje fall afgöra, huruvida termen öfvertidsersättning
användts i den ena eller andra bemärkelsen, hafva uti ifrågavarande
tabeller bland aftal med bestämmelser angående ersättning
för nattarbete samt för sön- och helgdagsarbete upptagits endast
aftal, som uttryckligen föreskrifva särskild ersättning för dylikt arbete,
men icke sådana, som stadga öfvertidsersättning utan närmare angifvande
af slaget. Dessa senare hafva endast medräknats bland
aftal med bestämmelser angående »vanlig» öfvertidsersättning.

I ett stort antal aftal har man icke åtnöjt sig med att stadga
särskild ersättning för öfvertidsarbete, utan sökt att äfven på annat
sätt inskränka detsamma. Elera aftal, särskild! för skofabriker och
för kommunala arbeten, föreskrifva sålunda, att öfvertidsarbete skall
om möjligt undvikas, eller, i några fall, att det åtminstone icke bör
förekomma på lördagar samt sön- och helgdagar; ett aftal för kvarnar
förbjuder arbete å söndag, då fackföreningen har sammanträde.
Andra fastställa en viss gräns för öfvertidens längd per dag eller
per år, som icke lår öfverskridas. Några aftal inom tapetserareyrket
öfverlämna frågan, huruvida arbete skall få utföras på öfvertid
eller ej, till fri öfverenskommelse mellan ifrågavarande arbetsgivare
och arbetare. Enligt ett aftal för tapetserare får öfvertidsarbete

ÖFVEKTIDSAKBETE.

199

icke äga rum, om dugliga arbetare finnas att tillgå på platsen. Aftalet
för en snickerifabrik gifver arbetarne rätt att neka arbeta på öfvertid
vid pågående lönerörelse. Enligt en del aftal inom olika näringsgrenar
är arbetaren endast i synnerligen trängande fall, då fara hotar
el. dyl. samt vid särskildt brådskande arbete, skyldig att arbeta på öfvertid,
enligt andra skall han befrias från deltagande i öfvertidsarbete,
om han kan förete giltigt förfall. Att arbetare är skyldig
att utföra, öfvertidsarbete, stadga åter ett stort antal aftal, likaledes
spridda inom olika industrier, utan att upptaga några undantag från
denna skyldighet.

Bland bestämmelser, afsedda att minska öfvertidsarbetets
olägenheter för arbetaren, kunna omnämnas föreskrifterna i en del aftal,
att arbetsgifvaren skall om möjligt viss tid i förväg underrätta,
när öfvertidsarbete skall äga rum, samt att arbetaren har rätt till vissa
timmars fritid efter öfvertidsarbete utan afdrag på lönen, om denna
fritid skulle infalla på ordinarie arbetstid. Den senare bestämmelsen
påträffas hufvudsakligen inom den grafiska industrien.

Den särskilda ersättningen för arbete på öfvertid bortfaller, då
ett arbete måste permanent utföras på tid, som icke faller inom den i
aftalet fastställda »dagliga» arbetstiden. Vid sådant regelbundet
öfvertidsarbete, t. ex. skiftarbete, skall enligt många aftal särskild
öfverenskommelse träffas angående den ordinarie lönen, oberoende
af aftalets bestämmelser angående öfvertidsersättning i öfrigt. Inom
tryckeriindustrien erhålla sålunda arbetare med »ordinarie nattarbete»
vid tidningstryckerierna högre veckolön än öfriga arbetare. I
andra fall kunna vissa arbeten, som skola utföras på öfvertid, ingå i
arbetarnes åligganden, utan att någon förhöjning af lönen inträder.
För stall- och hästskötsel å annan tid än den ordinarie arbetstiden
lämnas sålunda enligt en del aftal för kuskar ingen särskild ersättning1
dock icke enligt alla. Några stadga tvärtom uttryckligen, att
sådan ersättning skall utgå för ryktning, stallvakt o. dyl. på sönoch
helgdagar. Inom trädgårdsskötseln betalas icke öfvertidsersättning
för »naturnödvändigt arbete»; samma bestämmelser gälla i en
del industrier för rengöring af verkstäder och vård af maskiner.

Särskildt inom metall- och maskinindustrierna påträffas ofta
ett stadgande, att vid reparationer eller annat arbete för verkstadens
egen räkning ersättningen för öfvertidsarbete skall utgå med ett lägre
belopp än för öfrigt arbete. Enligt andra aftal inom samma industrier
erhålles intet tillägg för dylikt arbete. I järnvägsaftalen undantages
från särskild ersättning sådant öfvertidsarbete. som är beroende
på tågförsening. En del aftal föreskrifva öfvertidsersättning vid
tidlön, men icke vid ackordlön. Vanligare är emellertid ett stadgan 1

Jfr § 7 i Bestämmelser angående arbets- och löneförhållanden vid Stockholms
stads arbeten (del II, s. 418).

200

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGtE.

de, att öivertidsersättning för ackordsarbete endast skall utgå, då
arbetsgifvaren fordrar öfvertidsarbete, men icke eljest.

Enligt ett icke ringa antal aftal inom olika industrier skall slutligen
vid öfvertidens beräkning försummad ordninarie arbetstid fråndragas.
Några utsträcka detta äfven till frånvaro på grund af tillfällig
sjukdom, permission el. dyl. Inom byggnadsverksamheten föreskrifves
ofta, att arbetstid, som gått förlorad på den grund, att arbetet
måst afstannas vid otjänlig väderlek, icke får återtagas på öfvertid
utan vederbörlig öfvertidsersättning. En egendomlig bestämmelse
påträffas i ett aftal inom byggnadsverksamheten i Göteborg. Här
hafva nämligen arbetarne betingat sig, att arbetsgifvaren i händelse
af åtal för sabbatsbrott skall betala de böter, som de på grund häraf
kunna ådömas.

201

VIII. Bestämmelser om ersättning vid olycksfall
och sjukdom, hygieniska anordningar på arbetsplatserna
m. m.1

Kollektivaftalens bestämmelser angående olycksfall utgöra i allmänhet
en utvidgning och komplettering af lagen den 5 juli 1901 om
ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete. De utsträcka den
lagligen föreskrifna ersättningsplikten jämväl till sådana näringsgrenar
och arbetsplatser, som ej omfattas af lagen, förbinda arbetsgifvarne
till försäkring motsvarande den dem åliggande ersättningsplikten
eller tillerkänna arbetarne andra förmåner utöfver de i lagen
fastställda.

Regler af ofvan antydt slag förekomma i sammanlagdt 1,313 aftal,
omfattande 8,000 arbetsgivare och 171,860 arbetare (67,1 % af
hela antalet af aftal berörda).

Härvid är emellertid att märka, att 72 aftal, omfattande 90 arbetsgivare
och 11,951 arbetare, innehålla endast bestämmelser om
arbetsgivares skyldighet att bekosta läkare, medicin, sjukhjälp o. s.
v., och att det icke med säkerhet i hvarje fall kan afgöras, huruvida
de gälla jämväl sjukdom till följd af olycksfall eller endast annan
sjukdom. Dessa 72 aftal hafva emellertid i det följande medräknats
bland kollektivaftal med olycksfallsbestämmelser.

Fördelningen på olika näringsgrenar framgår af tab. 16, hvaraf
nedanstående tab. litt. BE. utgör ett sammandrag. En granskning
af siffermaterialet i dessa tabeller gifver vid handen, att inom fabriksindustrien
i tobaks-, skofabriks-, handsk-, träkols-, kork-, guld^ och
silfvervaru-, järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna och bland
handtverksyrkena i skräddare-, skomakare-, buntmakare-, träskomakare-,
barberare- och perukmakare-, sadelmakare-och tapetserare-samt
korgm akar eyrkena jämförelsevis få eller inga aftal med bestämmelser
angående olycksfall i arbete påträffas. Samma är förhållandet
med sjötransporten och järnvägsdriften2. Inom öfriga näringsgrenar
är däremot öfvervägande antalet arbetare vid arbetsplatser med kollektivaftal
berörda af aftal, innehållande olycksfallsbestämmelser.

I hvad mån arbetsgifvarnes ersättningsplikt vid olycksfall genom
kollektivaftalen blifvit utsträckt till i olycksfallsersättningslagen ej

Olycksfallsersättning

och olycksfallsförsäkring.

Olycksf
allsbestämmelsernas

förekomst
inom olika
näri ngsgrenar.

1 Aftal ens bestämmelser angående storleken af de vid olycksfall eller sjukdom
arbetarne tillförsäkrade ersättningsbeloppen behandlas i en särskild afdelning.

2 Det ofvan omnämnda förslaget till hufvudaftal n:o 2 för de enskilda järnvägarne
upptager endast olycksfallsersättningsbestämmelser för verkstadsarbetare och
extra banarbetare.

202

Tab. litt. BB. Olycksfallsförsäkring samt ersätt -

Näringsgrenar.

O 1

y c k s

f a 1 1 s f ö r

s ä

t r i n g

enligt

lagen

den 5 juli 1901

enligt andra
gruuder.

utan

tillägg.

med tillägg af

karensförsäk-

ring.

karensförsäk-ring och för-säkring utom
arbetet.

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal

! arbetare.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel....

5

657

6

153

Jordbruk ..............

2

484

_

_

5

113

Trädgårdsskötsel...........

3

173

i

40

II. Skogsbruk.............

1

250

III. Grufdrift.............

-r-''

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

4

353

57

4,692

39

2.487

50

2.797

.Fabriker..............

1

271

44

4,214

6

190

29

2.180

Handtverk.............

O

O

S2

13

478

33

2.297

21

617

V. Textilindustri...........

1

61

19

3,029

1

16

2

428

Fabriker..............

1

61

18

3,015

_

_

2

428

Handtverk.............

1

14

1

16

VI. Beklädnadsindustri.........

l

120

3

18

1

18

Fabriker..............

,3

18

_

_

1

18

Handtverk.............

1

120

VII. Läder-, lmr- och gummivaruindustri

I

263

13

959

1

116

10

310

Fabriker............. .

11

923

1

116

8

272

Handtverk.............

1

263

2

36

2

38

VIII. Trävaruindustri..........

7

205

52

3,723

12

1.129

15

999

Fabriker..............

4

126

34

2,319

11

1,087

12

862

Handtverk .............

O

79

18

1,404

1

42

Q

O

137

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

5

656

7

1,167

2

1,021

Fabriker..............

5

656

7

1,167

2

1.021

Handtverk.............

X. Grafisk industri..........

1

241

1

300

XI. Malmförädlingsindustri.......

9

721

1

235

XII. Metallindustri...........

7

554

51

3.732

6

380

10

392

Fabriker..............

3

4B9

11

1,079

2

129

5

181

Handtverk..............

4

95

40

2,653

4

251

5

211

XIII. Maskin- och skepp sbyggnadsindustri .

1

25

30

1.209

7

631

i

86 i

Fabriker..............

1

25

27

1,036

7

631

_

_

Handtverk.............

3

173

i

86

XIV. Jord- och stenindustri.......

1

16

39

4 300

3

81

26

5,361

XV. Kemisk-teknisk industri.......

1

48

14

298

3

161

3

56

XVI. Byggnadsverksamhet........

14

665

172

32,703

16

4,702

10

571

XVII. Allmänna arbeten.........

1

32

12

667

1

186

4

265

I kommunens och statens drift ....

--

10

633

1

186

4

265

I enskild drift ...........

1

32

2

34

XVIII. Handel och varulager........

1

4

39

1,795

5

458

8

136

XIX. Landtransport...........

6

1,161

38

5,295

_

___

8

598

Åkeri- och stufverirörelse.......

5

729

38

5,295

5

540

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

1

432

3

58

XX. Sjötransport...........

4

511

1

62

XXI. Diverse ...............

--1

Summa

4(>

8,507

564

65,456

102

11.749

158

13.553

Där a f:

Fabriker..............

12

1,006

216

18,820

41

3,797

89

10.679

Handtverk och byggnadsverksamhet . .

26

1,304

249

37,461

55

7.308

12

1,660

1 l)a samma aftal innehåller bestämmelser, som falla under flera af tabellens kolumner, har detsamma upp -

203

ning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.

Ersättning vid olycksfall eller sjukdom.

S u m m a.

Ersättning 1
under karens-Ersättning L tiden samt
under kostnadsfri

karenstiden, j läkare, sjuk-| husvärd och
medicin m. m.

Kostnadsfri
läkare, sjuk-husvård och
medicin

m. m.

S u m m a.

Inga bestäm-melser.

Hela

antalet1

Antal

Antal ar b.

Antal

Au tal

Antal

Antal

aftal.

Antal arb. j

Antal]

Antal arb.

aftal.

arbetare.

aftal. 1

absolut.

%. aftalj

arbetare, aftal.(arbetare.j

aftal.

arbetare.)

Absolut.

%• ||

aftal.

Absolut.

%■

ii

810

43-8:

2

196

ii

329

13

525

284

7

591

320

27

1,818

I.

7

597

36*7

2

196

u

329

13

525

32:;

el

581

558

22

1,625

4

213

i

10

5

223,

1

250

2

520

6

856

8

1,376

8

1.376

Ll.

i

194

1

435

5

3,424

7

4,053

842

10

760

15-8

17

4,813

III.

150

10.329

435

13

1,373

49

6.722

65

5.116

127

13,211

55-6

49

4.907

20-7

271

23,759

IV.

80

6.855

35-3

6

868

49

6,722

64

5,092

119

12.682

65’3i

34

4,554

23-4

179

19,427

70

3,471

80-2

7

505

—;

1

24

8

529

12-2

15

353

8''2

92

4.332

23

3.534

28-3

10

982

18

5.823

11

3.350

39

10.155

81-2

18

1.443

11-5

76

12,199

V.

21

3,504

28-4

10

982

17

5,808

11

3,350

38

10,140

82-1

12

1,335 10-8

61

12,346

2

30

1

15

1

15

6

108

9

153

5

156

l-o

2

13

1

133

_

_

3

146

1-0

207

14.669 98 0

215

14.971

VI.

4

36

0-(i

_

54

5.535)99-4

58

5.571

1

120

1-3

2

13

1

133

3

146

1*5

153

9,134 97 2

157

9,400

25

1,648

48''li

3

63

_

_

9

600

12

663

19 6

48

1.635 48-3

78

3,388

VII.

20

1,311

58-2

1

8

_

9

600

10

608

27’0;

IS

893 39 6

41

2,254

5

337

29-7

2

55

2

55

4-u

30

742 65-4

37

1.134

86

6.056

33-6

28

2,776

20

2.298

18

3.716

66

8.790

48 s

70

4,841 26 9

211)

18,013

VIII.

! 61

4.394

28-4

21

2,350

20

2,298

17

3.644

58

8,292

53*6

53

4,373 28-3

161

15.457

25

1,662

65-0

7

426

1

72

8

498

195

17

46818-3

49

2,556

14

2.841

23-5

9

2,672

20

4.079

6

1.048

35

7.799

645

14

2,405 19 9

59

12,095

IX.

14

2,844

34‘0

3

37

20

4.079

5

1.019

28

5.135

61-4

7

1,331 15-9

45

8.357

-

6

2,635

1

29

7

2,664

71-3

7

1,07428-7

14

3,738

2

541

6-9

5

6,766

5

6.766

86 1

10

550

7-o

17

7,So7

X.

10

956 32-5

5

436

7

2,111

12

2,547

86-6

4

290

9-9

22

2.910

XI.

74

5,058 58-7

4

48

3

307

9

1.226

16

1.58l! 18 3

43

3.275 38 0

123

8.019

XII.

2!

l,848|36-8

3

38

3

307

8

1,144

11

1,489 29-6

34

2,90257-7

60

5,026

1 53

3,21089-3

1

10

1

82

2

92

2-C

9

373 10-4

63

3,593

39

1.951

62

1

8

_

_

5

156

6

164

0 5

18

29,486

93-8

58

31.115

XIII.

35

1.692

5-4

1

S

5

156

6

164 0 5

16

29.473

94-5

52

31.173

4

259

2

13

6

272

69

9,758

564

n

1,109

18

2.895

15

1.619

44

5,623!32-5

52

2.897

16-8

154

17,293

XIV.

21

563

7-7

18

5.074

17

1.531

10

332

45

6,937)94 9

5

191

2-6

09

7,311

XV.

212

38,641 83 4

20

2,558

23

3.297

11

2.274

54

8,129 17-5

25

1.563

34

281

40,331

XVI.

18

1,150 12-2

3

317

22

7.515

14

1.158

39

8.990 95-2

4

323

3''4

48

9.415

XVII.

15

1,084

12-4

3

317

18

7,066

13

1,153

34

8,536 97-3

3

135

1‘5

41

8.774

3

66

4

449

1

5

5

451

1

188

7

‘ 671

53

2.393 75-J

1 11

594

5

94

7

252

23

940 29-5

4

99

31

73

3,185 XVIII.

52

7,054284

14

2.246

18

3,308

23

1.889

55

7.443 30 0

64

10.977

44"2

100

21,851

XIX.

48

6,564

71-4

14

2,246

1

19

1 2

140

17

2,405

26-2

11

359

3<

74

9.188

4

490

3-1

17

3,289

21

1,749

38

5,038

32 2

53

10,618)67-8

92

15,663

5

573

147

2

93

1

57

3

15C

3''9

5

3,172 814

13

3,895

XX.

1

1

16

1

10

XXI.

870

, 94.265

''

36''8

155

; 26,886

225

39,646

232

29,456

612

1 95,988 37-5

658

84,09032-:)

1,971

255,956

358

34,302

25''4

79

17,240

149

24,076

151

19.067

379

60.383144''7

299

54,32440".

91C

135.012

372

i 47,733

66''8

45

6,202

II 25

3,445

1 15

2.481

85

12,128117-0

i, 264

13,828 19-3

70S

71,509

tagits i flera kolumner, och dubbelräkningar sålunda uppstått. Dessa hafva fråndragits i summakolumnen.

204

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Utsträckning
af ersättningss
ky l dig heten
till i
lagen ej
upptagna
näringsgrenar.

upptagna näringsgrenar och yrken är en fråga, som endast delvis kan
besvaras.

Enligt olycksfallsersättningslagen är arbetsgivare ersättningspliktig,
för så vidt hans yrkesmässiga verksamhet l:o kan betecknas
som fabriksrörelse eller 2:o faller inom någon af följande näringsgrenar:
skogsafverkning, sågverks- eller brädgårdsrörelse; upptagning af
is eller torf; grufdrift, sten- eller kalkbrytning, tegeltillverkning,
bruksrörelse eller annan verksamhet, som afser tillgodogörande eller
förädling af mineralrikets alster och ej är att anse såsom handtverk;
skeppsbyggeri-, bränneri-, bryggeri-, bageri-, slakteri-, mejeri- eller
kvarnrörelse, som idkas på sådant sätt och i sådan omfattning, att den
kan anses med fabriksrörelse jämförlig; boktryckeriverksamhet,
tillverkning af explosiva varor, skorstensfejeriverksamhet, flottning,
lastning eller lossning af varor, järnvägs- eller spårvägstrafik,
byggnadsverksamhet, inbegripet väg- eller vattenbyggnad, bergsprängning,
. jordschaktning, stensättning, murning, timring och taktäckning,
utförande af elektriska ledningar eller af gas-, vatten- eller kloakledningar,
framställning, öfverföring eller fördelning af elektrisk kraft,
äfvensom drifvande af gas- eller vattenledningsverk.

Från ersättningsskyldigheten äro sålunda först och främst jordbruk
och trädgårdsskötsel undantagna. Inom dessa näringsgrenar har,
som ofvan framhållits, endast ett jämförelsevis ringa antal kollektivaftal
träffats. Olycksfallsersättning i en eller annan form tillerkännes
emellertid jordbruksarbetare genom 16 aftal omfattande 1,044 arbetare
(63,2 % af hela näringsgrenens af kollektivaftal berörda arbetare)
samt 22 arbetsgifvare, trädgårdsarbetare genom 4 aftal, omfattande
213 arbetare (95,5 %) samt 46 arbetsgifvare.

Handtverket är, som ofvan synes, uttryckligen undantaget
från ersättningsskyldigheten, om man frånser handtverksmässigt
bedrifven tillverkning inom vissa i lagen särskildt uppräknade
näringsgrenar. Någon gräns mellan fabriksindustri och handtverk
finnes emellertid icke angifven. Redan härigenom blir en undersökning
af frågan, i hvilken utsträckning ersättningsplikten genom
kollektivaftalen inom detta område kommit att införas utöfver de i lagen
utstakade gränserna, försvårad. Härtill kommer emellertid, att,
som å s. 27 närmare utvecklats, i förevarande undersökning till
handtverk måst föras ett icke obetydligt antal företag, hvilka enligt
vedertagen uppfattning äro att räkna som fabriker. Under sådana förhållanden
är det tydligt, att föreliggande material icke kan gifva något
uttömmande svar på denna fråga. En viss ledning torde dock kunna
erhållas ur nedanstående öfversikt, som upptar sådana handtverksyrken,
till hvilka lagens ersättningsplikt icke sträcker sig, och inom
hvilka de fabriksartade anläggningarna sannolikt utgöra ett så ringa
antal, att de icke afsevärdt kunna inverka på undersökningsresultatet.

OLYCKSFÅLLSERSÄTTNING OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING.

20.")

Kollektivaftalens olycksfallsbestämmelser inom vissa handtrerksyrken.

Yrken.

Aftal med olycksfalls-bestämmelser.

Hela antalet

Antal

Antal arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

Absolut.

Kepslagerier...........

3

45

29-4

!)

153

Skomakeriverkstäder.......

-

35

1,137

Buntmakerier...........

~

2

342

Träskoverkstäder.........

0

80

Barberare och perukmakare ....

6

389

Sadelmakare- och tapetserareverk-städer.............

7

392

34-6

37

1,134

Vagnmakerier...........

3

173.

93-0

O

186

Urmakerier............

i

86

100-0

1

86

Målare..............

44

7,586

95''ö

49

7,940

Byggnadsverksamheten är i olycksfallsersättningslagen särskildt
omnämnd bland näringsgrenar med ersättningsplikt. Till byggnadsverksamheten
hänföres emellertid enligt lagens bestämmelser icke måleriarbete,
hvarför detta yrke medtagits i öfversikten. Inom måleriyrket
innehålla, som af det ofvanstående synes, så godt som alla kollektivaftal
olycksfallsersättningsbestämmelser.

Vid den uti ifrågavarande undersökning använda fördelningen
af näringsgrenarne på fabriksindustri, handtverk och byggnadsverksamhet
visar det sig, att af kollektivaftalen för fabriker 611 aftal, omfattande
1,250 arbetsgivare och 80,688 arbetare (59,8% af hela antalet
af kollektivaftal berörda) innehålla olycksfallsbestämmelser, under
det att dylika bestämmelser inom handtverket förekomma i 188 aftal,
omfattande 1,680 arbetsgivare och 12,913 arbetare (51,4%) och inom
byggnadsverksamheten i 256 aftal, omfattande 3,684 arbetsgivare och
44,768 arbetare (96,5 %).

öfriga i 1901 års lag icke medtagna näringsgrenar, inom hvilka
kollektivaftal förekomma, äro renhållning, handelsrörelse, åkerirörelse,
sjötransport och teaterverksamhet.

Samtliga kollektivaftal för renhållningsverk ■—• 7 omfattande
8 arbetsgivare och 632 arbetare — innehålla olycksfallsbestämmelser.
Inom handelsarbetare- och varuutlcörareyrhet finnas dylika bestämmelser
i 69 aftal, omfattande 540 arbetsgivare och 3,086 arbetare
(96,9 % af hela antalet af kollektivaftal berörda); inom åkerirörelsen
i 16 aftal, omfattande 424 arbetsgivare och 2,393 arbetare (97,8 %);
inom sjötransporten i 8 aftal, omfattande 39 arbetsgivare och 723 ar -

B e s t ä m m e 1
ser om
o I v c k sfallsförsäkring

och utvidgning
af ersättningss
kvldigheten.

Försäkring.

206 KOLLEKTIVAFTALET X SVERIGE.

Letare (18,6 %). Inom teaterverksamheten innehåller det enda kollektivaftai,
som här träffats, inga sådana bestämmelser.

Lika svårt som det sålunda är att med bestämdhet fastställa,
i hvad mån kollektivaftalen utsträcka arbetsgifvares ersättningsskyldighet
gentemot i hans tjänst skadad arbetare till andra yrkesutöfvare
än de i 1901 års lag angifna, är, att på grundval af aftalens ofta
mångtydiga bestämmelser bedöma, i hvilken utsträckning arbetsgivare
genom kollektivaftalen förbinda sig att utgifva skadeersättning
på annat sätt eller utöfver det mått, gällande olycksfallsersättningslag
ålägger.

Enligt lag utgår, om olycksfall medfört väsentlig nedsättning
i den skadades arbetsförmåga under mera än sextio dagar efter olycksfatlet,
sjukhjälp med 1 kr. per dag fr. o. m. den sextioförsta dagen
intill dess den skadade blifvit återställd, döden inträdt, eller olycksfallet
medfört för framtiden bestående förlust eller minskning af arbetsförmågan.
I sistnämnda fall utgår en efter invaliditetsgraden
afmätt lifränta, hvilken vid fullständig förlust af arbetsförmågan
uppgår till 300 kr. Aflider den skadade inom två år efter olycksfallet,
utbetalas dels begrafningshjälp med 60 kr., dels lifränta till
änka och minderåriga barn med resp. 120 och 60 kr., h vil ka lifräntors
sammanlagda belopp dock icke får öfverstiga 300 kr. i hvarje enskildt
fall.

Dessa föreskrifter kunna, som ofvan nämnts, kompletteras, antingen
därigenom, att arbetsgifvare förpliktas att försäkr a sina
arbetare i Eiksförsäkringsanstalten eller annan försäkringsanstalt,
hvarigenom säkerhet vinnes, att lagenlig olycksfallsersättning utgår,
oberoende af arbetsgifvarens ekonomiska ställning, eller också på så
sätt, att arbetsgifvare utfäster sig att lämna skadad arbetare a ndra
I ö rmåne r u t ö fver de i lagen föreskrifna. Ofta innehålla aftalen
stadganden i båda dessa afseenden.

Af de 1,313 aftal, som innehålla bestämmelser angående olycksfall
i arbete, föreskrifva sålunda 870, omfattande 6,640 arbetsgifvare
och 94,265 arbetare (36,8 % af hela antalet af aftal berörda), försäkring.
Denna försäkring afser i de allra flesta fall icke blott olycksfallsersättning
enligt lag, utan äfven förmåner utöfver de i lagen angifna.
Endast 46 aftal, omfattande 382 arbetsgifvare och 3,507 arbetare
(1,4 % af hela antalet af aftal berörda), inskränka sig till att uteslutande
stadga försäkring, motsvarande lagens bestämmelser angående
olycksfallsersättning.

Det vanligaste tillägget består däri, att försäkringen utsträekes
att gälla jämväl ersättning för den s. k. karenstiden, d. v. s. de sextio
dagar närmast efter olycksfallet, som i lagen undantagas från ersättningsskyldigheten.
Detta tillägg förekommer i 666 aftal, omfattande''
5,788 arbetsgifvare och 77,205 arbetare (30,2 %).

OLYCKSFALLSERSÄTTNING OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING.

207

I 102 af dessa aftal, omfattande 699 arbetsgivare och 11,749 arbetare
(4,6 c/o af hela antalet af aftal berörda), gäller försäkringen
äfven olycksfall utom arbetet.

Bestämmelser om försäkring enligt andra grunder än de i lagen
angifna eller s. k. vanlig olycksfallsförsäkring förekomma i 158 aftal,
omfattande 510 arbetsgifvare och 13,553 arbetare (5,3 %). Dessa
senare bestämmelser äro i de flesta fall synnerligen otydligt formulerade,
hvarför det oftast icke varit möjligt att afgöra, huruvida den
stipulerade försäkringen omfattar hela den i lagen föreskrifna ersättningsskyldigheten
eller ej. I flertalet fall torde dock den summa, som
enligt ifrågavarande försäkringar skulle utfalla vid olycksfallet, understiga
den lagliga ersättningen.

Vid försäkring, afseende ersättning utöfver den i lagen angifna,
skall arbetaren enligt ett sextiotal aftal själf bidraga med en viss del
af tilläggspremien. Inom stufverirörelsen är olycksfallsförsäkringen,
på grund af de egenartade arbetsförhållandena inom yrket, ofta ordnad
på så sätt, att fackföreningen kollektivförsäkrar sina medlemmar
med bidrag från arbetsgifvarne.

Försäkringen skall enligt en del aftal tagas i Riksförsäkringsanstalten
eller annan af staten godkänd försäkringsanstalt. Inom icke
så få yrken, t. ex. bokbinderi-, bleck- och plåtslageri-, murare- och
målareyrkena, där arbetsgifvarne bildat sammanslutningar för öfvertaga!]
det af olyeksfallsrisken, stadgas försäkring i dylika olycksfallsförsäkringskassor.
Inom sockerindustrien föreskrifves ofta, att, om
arbetare ej äro försäkrade i Riksförsäkringsanstalten, skall lifräntan
inköpas därstädes inom 2 år efter olycksfall. Enligt en del aftal inom
bleck- och plåtslageri- samt byggnadsyrkena är arbetsgifvaren
skyldig förete försäkringsbref, eller har fackföreningen rätt hos
olycksfallsförsäkringskassans kassör kontrollera, att försäkring verkligen
ägt rum.

Utsträckning af ersättningsskyldigheten till den i lagen föreskrif- ^ teVttnin»-s
na karenstiden äger rum, förutom i ofvannämnda 666 aftal, hvilka skyldigheten
innehålla försäkringsbestämmelser, jämväl i 371 andra aftal, omfattande
1,570 arbetsgifvare och 65,644 arbetare (25,6 °/o). Dessutom finnas
9 aftal, omfattande 16 arbetsgifvare och 888 arbetare, som väl
stadga försäkring, endast motsvarande den i lagen upptagna olycksfallsersättningen,
men ändock utsträcka ersättningsskyldigheten till
karenstiden. Sammanlagdt 1,046 kollektivaftal, omfattande 7,374 arbetsgifvare
och 143,737 arbetare, eller 56,2 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare, tillförsäkra sålunda arbetarne olycksfa.
llsersättning äfven under den i lagen föreskrifna karenstiden vare
sig genom försäkring eller genom direkt utbetalning från arbetsgif -

varen.

208

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Ett stort antal af dessa aftal utsträcka emellertid icke olycksfallsersättningsskyldigheten
att gälla hela den i lagen föreskrifna karenstiden,
utan undantaga en till fyra dagar — undantagsvis ännu
flera dagar — närmast efter olycksfallet. Enligt några aftal utbetalas
ersättningen visserligen från första dagen efter olycksfallet, men
endast försåvidt den däraf vållade sjukdomstiden öfverskrider
t. ex. sex dagar. Ersättningen under karenstiden utgår i de
flesta fall med samma belopp, som det i olycksfallsersättningslagen
efter karenstiden föreskrifna, eller 1 kr. om dagen. Ofta stadgas dock
äfven högre ersättning, hvilken emellertid vanligen ej öfverstiger 2 kr.
om dagen. Inom jordbruk och trädgårdsskötsel, inom kvarn-, spritförädlings-,
bryggeri-, margarin- och kemisk-tekniska industrierna, inom
slakteri- och charkuteriyrkena, vid kommunala arbeten, inom handelsoch
varuutkörareyrket, vid järn- och spårvägar samt telefonverksamhet
m. fl. näringsgrenar förekommer äfven, att arbetarne erhålla
olycksfallsförsäkring i proportion till inkomst på så sätt, att en viss
del af lönen eller understundom hela lönen utbetalas under karenstiden.
I en del aftal utsträckes tiden för denna högre ersättning''till
tre eller fyra månader, i några till ett år, andra slutligen innehålla inga
föreskrifter för hur lång tid denna ersättning skall utbetalas.
h"xhi»dsfri En annan form af understöd vid olycksfall är kostnadsfri läkaroch
medicin, vård och medicin, understundom äfven sjukhusvård. Dessa förmåner
sjukhjälp tillförsäkras arbetarne i 457 aftal, omfattande 709 arbetsgifvare och
69,102 arbetare (27,0 °/o af hela antalet af kollektivaftal berörda).1
Huruvida ifrågavarande bestämmelser i aftalen afse ej blott sjukdom
till följd af olycksfall, utan äfven annan sjukdom framgår icke
alltid af kollektivaftalens ordalydelse men torde likväl oftast vara
fallet. Kostnadsfri läkarvård är den vanligaste, fri medicin
förekommer äfven ofta, kostnadsfri sjukhusvård däremot mera
sällan. Eri läkarvård och medicin utsträckas understund om

jämväl till arbetarens familj —- hustru och minderåriga
barn — till hvilken äfven enligt några aftal utgår en mindre
ersättning under familjeförsörjarens vistelse på sjukhus. Dessutom
förekomma i olika aftal ett stort antal mycket växlande, smärre bidrag
af arbetsgifvaren vid olycksfall och sjukdomstillfällen, såsom
fri transport till sjukhus, fri skjuts för läkare och barnmorska, fritt
läkarebetyg vid olycksfall, fri massage o. s. v. Att nödiga förbands 1

Aftalen vid de enskilda järnvägarne, hvilka ej medräknats i ofvanstående
summa, innehålla så godt som undantagslöst den bestämmelsen, att gällande
föreskrifter rörande fri läkare, medicin och sjukhusvård skola gälla fortfarande,
tills dess genom förhandlingar mellan organisationerna öfverenskommelse trälfats om
gemensamma bestämmelser i dessa hänseenden för alla enskilda järnvägar i riket.
Dessa förhandlingar hafva ännu ieke (december 1909) slutförts i afvaktan på utredning
rörande möjligheten att upprätta en för samtliga enskilda järnvägar, gemensam
sjukkassa med bidrag från arbetsgifvarne.

SKYDDSANORDNINGAR OCH HYGIENISKA FÖRESKRIFTER.

209

artiklar -—• »första förband» eller »samaritlåda» — skola finnas på arbetsplatsen,
är en vanlig bestämmelse, särskildt inom byggnadsverksamheten.

Utöfver dessa förmåner erhålla arbetarne enligt en del aftal vid
sjukdom af annan orsak än olycksfall i arbete sjukhjälp i form af kontanta
bidrag. Denna utgår — liksom olycksfallsersättningen, med hvilken
den åtminstone vid smärre olycksfall ofta sammanfaller —
dels i form af ett fixeradt belopp per dag, dels på så
sätt, att arbetaren under sin sjukdom får behålla hela eller oftare en
del af sin ordinarie aflöning. Dylika bestämmelser angående sjukhjälp
finnas upptagna i omkring 250 aftal. Sjukhjälpen begränsas
i de flesta aftal till två eller tre månader, men både
kortare och längre tid förekommer. I en del aftal inom bryggeriindustrien
utsträcktes sjuklijälpen sålunda ända till ett år, under det
att andra icke angåfvo någon som helst begränsning.

T ett stort antal af de aftal, som föreskrifva sjukhjälp, göres undantag
för s. k. själfförvållade sjukdomar, såsom sjukdomar förorsakade
af missbruk af alkohol, veneriska sjukdomar, skador på grund af
slagsmål, onykterhet, brott mot gällande föreskrifter, borttagning af
skyddsanordningar o. s. v. Äfven kroniska sjukdomar medräknas
understundom till de sjukdomar, vid hvilka sjukhjälp ej erhålles.
Enligt flera af ifrågavarande aftal utbetalas ej sjukhjälp vid
barnsäng. Ett aftal för kommunalarbetare undantager från sjukhjälp
medlemmar i af staden understödd sjukkassa, ett annat samtliga medlemmar
af sjukkassor. Andra aftal fordra, att arbetaren skall hafva
varit anställd viss tid hos arbetsgifvaren, och inom de näringsgrenar,
där arbetarne fördelas i extra och ordinarie (se ofvan s. 140), gälla ofta
bestämmelserna rörande olycksfalls- och sjukdomsersättning endast
de senare.

Ett femtiotal aftal föreskrifva obligatoriskt medlemskap i sjukkassa,
till hvilken arbetsgifvaren lämnar den öfverenskomna sjukhjälpen,
beräknad efter antalet sjukdagar (se t. ex. del II ss. 88 och 194),
betalar en del af arbetarnes sjukkasseafgifter eller anslår ett visst
belopp per år.

Jämväl förekommer, att arbetsgifvaren utfäster sig att betala
begrafningshjälp äfven vid dödsfall af annan anledning än olycksfall,
då sådan utgår enligt lag. I ett aftal för spårvägspersonal i kommunal
tjänst utfäster sig vederbörande kommun att pensionera sina arbetare.

Bestämmelser, afsedda att förebygga olycksfall, ä.ro icke särdeles Skyddsantalrika
eller omfattande. Där de förekomma, inskränka de sig hufvud- samdhygisakligen
till att stadga iakttagande från både arbetsgifvares och arbe- enislca företares
sida af yrkesinspektörers, ångpanneinspektörers och bergmästa- skrifter.
res föreskrifter. Särskildt betona en del aftal nödvändigheten af,
att arbetarne icke borttaga eller rubba förefifttliga skyddsanordningar.

14—082273. Kollektiv aftal.

210

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Enligt några aftal äga arbetarne att utse en representant, som skall
närvara vid yrkesinspektionsförrättning.

Inom byggnadsverksamheten äro byggnadsställningar, skyddsbräder
o. dyl. föremål för reglerande bestämmelser i kollektivaftalen.
Vanligen inskränka sig dessa emellertid till mera allmänna uttalanden,
såsom att ställningar, stegar och material skola vara i godt
skick o. s. v.

Rörande verkstädernas rengöring, ventilation, uppvärmning m
m. påträffas föreskrifter hufvudsakligen inom li an d t v erk s y rk ena.
Vanligast förekommande äro de i skräddare-, skomakare-, sadelmakare-
och tapetserare-, korgmakare-, bokbindare-, litograf- och kakelugnsmakareyrkena.
Inom skräddare- och i viss mån äfven skomakareyrkena
ägnas i aftalen särskild uppmärksamhet åt verkstadsfrågan. Här förekomma
också bestämmelser karakteristiska för arbetsförhållandena
inom yrket, såsom förbud mot begagnandet af verkstaden som sofplats
m. m. Vid brott mot aftalens sanitära föreskrifter blir påföljden enligt
några aftal inom dessa yrken samt inom sadelmakare- och tapetserareyrket,
att arbetsgifvare, som gjort sig skyldig härtill, anmäles för
fackföreningen.

Inom bageri- samt slakteri- och charkuteriyrkena lägges, som
naturligt är, stor vikt vid stadganden, ägnade att befrämja renlighet.
Arbetsgifvaren skall enligt dessa hålla tvättställ, tvål, handdukar,
förkläden, fri tvätt o. s. v. I samtliga aftal inom skorstenfejareyrket
föreskrifves, att arbetsgifvaren skall hålla badrum.

Inom fabriksindustrien äro dylika föreskrifter sällsynta. Däremot
förekommer i enstaka aftal inom olika industrier, att arbetarne
tillförsäkras måltidsrum, omklädningsrum samt understundom äfven
bad- eller duschrum. Några få aftal för kommunalarbetare, handelsarbetare
och varuutkörare samt för droskkuskar innehålla liknande
bestämmelser.

Ett stort antal aftal inom byggnadsverksamheten föreskrifva,
att arbetsgifvaren skall å byggnadsplatsen åt arbetarne upplåta lokal
för vistelse under ogynnsam väderlek och måltidsraster samt till förvaring
af mat, kläder och verktyg. Inom byggnadsområdet skall dessutom
finnas för arbetarne afsedd urinkur och nödigt antal klosetter;
orenande får icke annorstädes å området äga rum. Bestämmelser
om skyddsskjul o. dyl'', återfinnas äfven inom andra yrken, där arbetet
förrättas utomhus, såsom trädgårdsskötsel, stenhuggeriindustrien
m. fl.

211

IX. Kollektivaftalets öfriga innehåll.

Ordningsregler, bestämmelser ang. uppsägningstid för det personliga artalet,
ang. arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstrång, ang. samarbete
mellan organisationerna i yrkesangelägenheter, ang. utbildningstid
och lärlingsväsen samt ang. afveckling af konflikter i samband med af tals

träffande.

Kollektivaftalens öfriga innehåll utgöres af en mångfald olikartade
föreskrifter berörande arbetsgifvares och arbetares ställning
till hvarandra, organisationsfrågor, frågor rörande yrket i allmänhet,
lärlingsväsendet m. m.

De flesta aftal innehalla sålunda stadganden angående ordning
och god sed på arbetsplatsen. I många inskränka sig dessa endast till
allmänt hallna uttalanden, att arbetsgivare och arbetare ömsesidigt
skola iakttaga ett »humant och värdigt» uppträdande, att arbetarne
»skola iakttaga sådant uppförande, som berättigar till ett humant
bemötande från arbetsledarens sida», att de skola visa arbetsledningen
hörsamhet och aktning o. s. v.

Ofta förekomma emellertid mera detaljerade föreskrifter, hvilka
då vanligen sammanföras till en särskild afdelning i aftalet, under
rubriken ordningsregler eller verkstadsregler. Sådana ordningsregler
hafva gifvetvis existerat långt innan kollektivaftalen och kunna, såsom
i inledningen framhållits, äga ett innehåll, som icke afsevärdt
skiljer sig från kollektivaftalets. Utfärdandet af dylika ordningsregler
betraktades och anses fortfarande allmänt som arbetsgifvarens
ensak, och i icke få kollektivaftal förbinda sig arbetarne utan vidare
att följa verkstadens ordningsregler, utan att dessa således upptagits
i kollektivaftalet eller kanske ens varit föremål för öfverläggning mellan
arbetsgifvare och arbetare. I andra fall medfölja ordningsreglerna
kollektivaftalet, särskild! underskrifna eller utan hvarje underskrift
af parterna till kollektivaftalet.

Som exempel på dylika mera utförliga ordningsregler kunna
nämnas de i del II aftryckta ordningsreglerna för Bjufsverken
(ss. 94—97), för Svenska sockerfabriksa.ktiebolagets sockerraffinaderi
i Lund (s. 110), för Hälsingborgs kopparverk (ss. 281—
282) m. fl. Innehållet är mycket växlande. Vanligast äro föreskrifter
angående punktligt iakttagande af arbetstiden1, förbud mot
frånvaro från arbetet utan giltigt förfall eller permission, mot införande
på arbetsplatsen af alkoholhaltiga drycker, mot onykterhet

''En del aftal inom storindustrien gifva arbetsgifvaren rätt att genom brickor
eller på annat sätt kontrollera iakttagande af arbetstiden.

Ordnings regler.

212

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

under arbetet, mot tobaksrökning m. in. I synnerhet inom handtverksyrkena
är det icke ovanligt, att förbud införas i aftalen mot
traktering, sällskapliga eller andra sammankomster, kortspel o. a.
förströelser på verkstaden både under och efter arbetstiden. Onödiga
samtal, tidningsläsning o. a., som kan hindra arbetets jämna
gång, förbjudes likaledes ofta, äfvensom utförande af eget eller s. k.
fuskarbete på arbetstid och vanligen äfven utom arbetstiden. (Jfr
dock nedan s. 235.)

Ofta, i synnerhet inom sådana yrken, där det är brukligt, att
arbetarne hålla egna verktyg, förklaras arbetaren ansvarig för de till
honom af arbetsgifvaren öfverlänmade verktygen. Detta utsträckes
understundom till material och maskiner. Aftalen för bagerier
ålägga i allmänhet arbetarne skyldighet att tillse, att ingen af arbetskamraterna
tillägna sig något af arbetsgifvarens varor. (Jfr ofvan
s. 159, bestämmelserna om »friöl» o. dyl.)

Arbetarnas organisation är enligt en del aftal skyldig att
bidraga till upprätthållande af god ordning. Ett aftal för en möbelfabrik
gör sålunda fackföreningen ansvarig för arbetarnes uppförande,
ett annat för grofarbetare stadgar, att arbetareorganisationen
är skyldig på arbetsgifvarens anmodan upprätthålla god ordning
på arbetsplatsen och vårda sig om medlemmarnes uppförande.
Inom stufverirörelsen är detta vanligt. Hvarje »gäng»
utser en ordnings- eller förtroendeman, som bl. a. har att till fackföreningen
rapportera begångna förseelser. Fackföreningen pröfvar
anmälningen och kan besluta offentlig varning eller, vid upprepade
brott mot ordningen, uteslutning ur föreningen, hvilket för arbetaren
kan innebära synnerligen allvarsamma följder. (Se f. ö. del
II ss. 446—447 och 449.) Särskildt stränga äro inom denna
näringsgren bestämmelserna rörande onykterhet under arbetet. Berusade
personer afstängas från arbetet och måste erlägga böter till
fackföreningen. I många stufveriaftal gälla dessa bestämmelser delvis
äfven förmännen. Som ett betecknande exempel kan anföras föreskriften
i ett aftal för stufveriarbetare i Norrland, att onykter arbetare
eller förman skall af manskapet utan våld aflägsnas från
fartyget. Inom stufverirörelsen voro emellertid, som ofvan upprepade
gånger framhållits, egenartade arbetsförhållanden rådande.1 Eljes
ä.r det endast undantagsvis, som arbetsgifvaren på fackföreningen
öfverlåter sin rätt att upprätthålla ordning på arbetsplatsen.

För att gifva effektivitet åt ordningsreglerna stadga de flesta
aftal vissa straffpåföljder vid brott mot dessa regler, särskildt vid
onykterhet och försummande af stadgad arbetstid. Ett aftal för
en läderfabrik ställer sålunda arbetare, som uppträdt berusade på arbetsulatsen,
utanför kol]ektivaftalet, dock först efter pröfning af

1 Jfr noten å s. 22J5.

ORDNINGSREGLER.

213

verkstadsnämnden. Detta är emellertid ett enstaka undantagsfall.

De vanligaste straffpåföljderna äro böter samt, ofta först efter meddelad
varning, förflyttning till annat, mindre lönande arbete eller
afsked.1 Böterna tillfalla i allmänhet sjukkassa eller afsättas till
något annat för arbetarne nyttigt ändamål. Den vanligaste påföljden
vid svårare eller upprepadt brott mot ordningsreglerna är omedelbart
afsked utan iakttagande af den i aftalet stadgade uppsägningstiden
eller andra möjligen förefintliga bestämmelser rörande
arbetares afskedande.

T 710 kollektivaftal, omfattande 2,729 arbetsgivare och 88,175 Uppsägarbetare,
eller 34,5 % af hela antalet af aftal berörda, finnes stad
gadt en viss ömsesidig uppsägningstid för det personliga arbetsaf- liga arbetstalet.
Det är sålunda långt ifrån flertalet kollektivaftal, som inne- aftalethålla
dylika bestämmelser, och inom en del yrken och industrier saknas
sådana, såsom af tab. 17 framgår, fullständigt eller så godt som
fullständigt. Riksaftalet inom mekaniska verkstadsindustrien,
äfvensom det för cigarrfabrikerna, innehåller sålunda intet stadgande
angående uppsägningstiden, ej heller flertalet aftal för
gummivaru-, borst- och penselfabriker, inom trävaruindustrien, malmförädlingsindustrien,
stenhuggeriindustrien m. fl. Särskildt inom
yrken och industrier, där säsongarbete förekommer, såsom socker-^
beklädnads-, tegel- och kakelindustrierna, plåtslageriyrket och i synnerhet
byggnadsverksamheten samt stufverirörelsen, är det också vanligt,
att aftalen icke föreskrifva någon bestämd uppsägningstid.

Äfven i kollektivaftalen inom järnvägsdriften saknas egendomligt
nog i de flesta fall ifrågavarande bestämmelser.2 Inom handtverk
och byggnadsverksamhet finnas, såsom af tab. litt. CC. framgår,
bestämmelser om uppsägningstid för arbetsaftalet i 210 aftal, omfattande
22,7 fo af hela antalet af aftal berörda arbetare, inom
fabriksindustrien i 361 aftal, omfattande 36,5 °/o af de af aftalen
berörda arbetarne.

De kollektivaftal, som innehålla föreskrifter angående uppsägningstiden
för arbetsaftalet, fastställa denna i öfvervägande antal
fall — 618 aftal, omfattande 3,556 arbetsgivare och 77,419 arbetare
(87,8 % af hela antalet arbetare, berörda af aftal med bestämmelser
angående uppsägningstid för arbetsaftalet) — till en eller två
veckor. 271 af dessa aftal, omfattande 1,749 arbetsgivare och
31,692 arbetare, stadga en veckas uppsägningstid, 347, omfattande

1 Beträffande aflöningens innehållande till skydd för ordningsreglerna m. m..
se ofvan ss. 175 o. 178.

2 I förslag till hufvudaftal n:o 2 för de enskilda järnvägarne förekommer emellertid
en uppsägningstid för ordinarie linjepersonal af 3 månader, för extra linjepersonal
af 1 månad, för verkstadspersonal med minst ett års anställningstid af 14
dagar samt för annan verkstadspersonal och extra hanarbetare af 8 dagar.

214

Tab. litt. CC. Uppsägningstid för det personliga arbetsaftalet.

1 vecka och
därunder.

2 veckor.

3 veckor och
däröfver.

Inga bestäm-melser.

Hela antalet

Näringsgrenar.

Ali-

Antal

An-

Antal

An-

Antal

An-

Antal

till

arbetare, i

tal

arbetare. i

tal

arbetare.

tal

arbetare.

af-

arbe- j

nf-

af-

tal.

af-

tal.

tni.

tare.

tal.

Absolut.

°/o.

tal.

Absolut.

%.

Absolut.

%.

Absolut.

I. Jordbruk- och trädgårds-

skötsel........

6

255

138

9

711

38 5

12

882 47 7

27

1,848

Jordbruk ........

4

215

13-2

9

711

43-8

9

699143-0

22

1,625

Trädgårdsskötsel ....

2

40

3

183

5

223

11. Skogsbruk.......

8

1,376

8

1.376

III. Grufdrift.......

5

3.737

77-6

12

1,076 22-4

17

4.813

IV. Närings- och njutnim/s-

ämnesindustri.....

88

4.625

19-4

90

6.182

260

9

487

2 1

84

12.465 52 5

271

23.759

Fabriker........

26

1.674

8''8

65

5,409

27-8

9

487

2-5

79

11,857161-1

179

19.427

Handtverk.......

62

2,951

68-1

25

773

17-8

5

60814-1

92

4.332

V. Textilindustri.....

26

4.857

38''»

22

4.261

34-1

_

22

3.381

27-0

70

12.499

Fabriker .-.......

26

4,857

39''3

18

4.144

33*6

_

17

3,345

27-1

61

12.346

Handtverk.......

4

117

5

36

9

153

VI. Beklädnadsindustri . .

18

1.965

131

25

2.286

153

_

172

10.720

71-6

215

14,971

Fabriker........

16

1.608

28-8

12

1,585

28-5

30

2,378

42-7

58

5.571

Handtverk.......

VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri ......

2

357

3-8

13

701

7-5

----

142

8,342

88-7

157

9 400

26

1.270

37-4

19

476

14 1

33

1.642

48 5

78

3.388

Fabriker........

6

500

22"''

9

329

14-6

26

1.425

63 "2

41

2.254

Handtverk.......

20

770

67-9

10

147

13-o

7

217

19-1

37

1.134

VIII. Trävaruindustri . . .

17

1.031

5''7

17

760

42

5

357

20

171

15,865

881

210

18,013

Fabriker........

13

836

5-4

12

494

3-2

357

2-3

131

13,770

2,095

89-1

161

15.457;

Handtverk.......

4

195

7-6

O

266

10-4

40

82-0

49

2.556

IX. Trämasse- och, pappers-

industri........

7

2,812

23-3

26

4.205

34 7

i

567

4-7

25

4.511

37 3

5!)

12,095

Fabriker........

1

147

1-8

24

3,655

43'' 7

i

567

6-8

19

3,988

47-7

45

8,357

Handtverk.......

6

2.665

71"!

2

550

14-7

6

523! 14-0

14

3,738

X. Grafisk industri ....

13

7.481

952

i

300

3’8

3

76

1-0

17

7,857

XI. Malm förädling sindustri

3

463

15-8

i

36

12

18

2,441 83-0

22

2940

XII. Metallindustri.....

19

1.629

18 9

9

719

8-3

_

_

95

6.271

72-8

123

8.619

Fabriker........

2

132

2''6

5

621

12-4

_-

_

53

4,273 85-0

60

5.026

Handtverk.......

17

1,497

41 7

4

98

2-7

42

1.998 55-6

63

3,593

XIII. Maskin- och skeppsbyqq-

nadsindustri......

5

1.211

39

6

182

0 6

i

135

0 4

46

29.917

951

58

31.445

Fabriker........

4

1,207

3-9

4

94

0"!

i

135

0-4

43

29.7;i7

954

52

31.173

Handtverk.......

1

4

9

hi

88

3

180

6

272

XIV. Jord- och stenindustri .

15

1.338

7-7

15

2,020

11-7

15

2,760

160

109

11,175

646

154

17,293

XV. Kemisk-teknisk industri

4

59

08

34

5.956

81-5

1

3

0 1

21

1,293

17-fi

60

7.311

XVI. Byggnadsverksamhet . .

19

3.011

6 5

14

2,024

4’4

248

41,296

89 t

281

46.331

XVII. Allmänna arbeten . . .

20

7.844

830

8

211

2''2

3

63

0 7

17

1.327

14-1

48

9.445

I kommunal o. statens drift

18

7.435

84-7

6

171

2-0

O

63

0''7

14

1,105

12-6

41

8.774

I enskild drift.....

2

409

2

40

O

222

7

671

XVIII. Handel och varulager .

12

422

13"2

23

1.633

51-8

5

75

2 4

33

1.055

33 1

73

3.185

XIX. Landtransport.....

10

1.561

6-3

3

716

2-8

26

3.319

13 4

127

19.255

77''5

166

24,851

Åkeri- och stufverirörelse
Järnvägs- och spårvägs-

10

1,561

17-0

2

549

6-0

1

19

02

61

7.059

76-8

74

9,188j

drift samt telefon ....

1

167

1-1

25

3,300

21-0

66

12.196

77-9

92

15,663

XX. Sjötransport.....

9

2.160

55-5

4

1,735

445

13

3,895''

XXI. Diverse........

-

1

16

1

16

Summa

286

33,035

13 2

:U7

45,727

17 9

77

S.813

34

1.261

167.775

65’ 5

1,971

255.950

Däraf:

Fabriker........

113

12,358

92

214

32.251

23-9

34

4.645

3-4

549

85,758

63''5

910135,012

Handtverk och bvggnads-

verksamhet......

131

11,450

16o

79

4,764

6-7

498

55,295

77-3

708

71,509]

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG. 215

1,807 arbetsgivare och 45,727 arbetare, två veckors uppsägningstid.
Längsta uppsägningstiden, 3 månader, förekom i 17 aftal, omfattande
19 arbetsgifvare och 1,381 arbetare; af dessa voro 12 aftal, omfattande
14 arbetsgifvare och 958 arbetare, träffade inom järnvägsdriften.
8 aftal inom jordbruket, omfattande 17 arbetsgifvare och 681 arbetare,
föreskrifva, att städsel, uppsägning och afflyttning skall ske
i enlighet med legostadgan. I ett aftal, omfattande en arbetsgifvare
och 30 arbetare, förekommer en uppsägningstid af två månader. Enligt
49 aftal, omfattande 135 arbetsgifvare och 6,554 arbetare, är uppsägningstiden
fyra veckor, enligt 2 aftal, omfattande 2 arbetsgifvare
och 167 arbetare, tre veckor. Mindre än en veckas uppsägningstid
stadgas i 15 aftal, omfattande 155 arbetsgifvare och 1,943 arbetare.

Uppsägningstiden är, som ofvan nämnts, ömsesidig och densamma
för arbetsgifvare som för arbetare; endast ett aftal föreskrifver en
längre uppsägningstid för arbetsgifvaren än för arbetame. Enligt 12
aftal är uppsägningstiden längre för gift än för ogift arbetare och
enligt 3 aftal längre för arbetare med månads- eller årslön än för
öfriga arbetare.

Bestämmelserna angående uppsägningstiden åtnjuta understundom
ett alldeles särskildt skydd af annat slag än kollektivaftalets öfriga
stadganden. Det är sålunda hufvudsakligen för förhindrande af
brott mot regler angående uppsägningstiden, som det ofvan skildrade
décomptesystemet (se ss. 175 o. 178) användes i en del aftal. Äfven
stadgas i några aftal böter, försåvidt uppsägningstiden ej iakttages.
Böterna tillfalla enligt några aftal sjukkassor eller liknande inrättningar.
I några aftal erhåller arbetsgifvaren rätt att i de fall, då
uppsägningstiden ej iakttages af arbetaren, afdraga från dennes aflöning
ett belopp, motsvarande lönen för den aftalsenliga uppsägningstiden.
Motsvarande stadgande om skyldighet för arbetsgifvaren
att utbetala samma belopp, om han å sin sida bryter mot aftalets
bestämmelser angående uppsägningstid, förekommer däremot mycket
sällan.

Afskedandet och äfven antagandet af arbetare liksom arbetets Bestämmelledning
öfver hufvud, har varit en fråga, som vid kollektivaftalens ser angående
upprättande varit föremål för stor uppmärksamhet på grund af svå-, ning, för-"
righeten att på samma gång skydda arbetarne från orättvisa afske- tingsrätt
danden och tillförsäkra arbetsgifvaren den honom tillkommande rät- n°ings{vång.
ten att utan inblandning från arbetarnes sida utöfva ledningen öfver Allmänna
arbetets gång, liksom öfver företaget i öfrigt. För arbetaren kan ett principiella
afskedande innebära en betydande risk, i det att han plötsligen kan stadsandenblifva
urståndsatt att förtjäna sitt dagliga uppehälle för en kortare
eller längre tid. För arbetsgifvaren åter blir ett uttryckligt erkännande
i kollektivaftalet af hans fulla rätt till arbetsledningen desto

216

Tab. litt. DD. Arbetets ledning, för -

B

est

ä m -

Näringsgrenar.

i öfverensstämmelse
med Sv. arb.-gifv.-för:s
§ 23 eller kompro-missen af dec. 1906.

angående företrädes-eller ensamrätt till
arbete för fackförenings-medlemmar.

An-

tal

Antal

arbetare.

An-

tal

Antal

arbetare.

aftal.

Absolut.

%.

aftal.

Absolut.

%.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . .

12

1,059

57-3

Jordbruk..............

7

836

51-4

Trädgårdsskötsel..........

5

223

II. Skogsbruk.............

2

520

III. Grufdrift.............

12

4,076

84''7

IV. Närings- och njutningsämnesindustri

89

11,390

10,860

47''9

71

2,015

8 5

Fabriker..............

82

55-9

6

89

05

Handtverk.............

7

530

12''2

65

1,926

44-5

Y. Textilindustri...........

56

11,797

94 4

Fabriker..............

53

11,696

94-7

Handtverk.............

3

101

VI. Beklädnadsindustri........

10

1.191

574

80

19

677

4 5

Fabriker..............

5

10''3

1

63

1-1

Handtverk.............

5

617

6-«

18

614

6''5

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri

20

1.121

459

331

8

246

7-3

Fabriker..............

7

20-4

2

53

2-4

Handtverk.............

13

662

58-4

6

193

170

VIII. Trävaruindustri..........

85

6,781

37-6

4

747

41

Fabriker..............

73

6,108

39-5

3

727

4-7

Handtverk.............

12

673

26-3

1

20

08

IX. Trämasse- och pappersindustri . . .

47

10.098

83''5

--

Fabriker..............

36

6,690

80-1

Handtverk.............

h

3,408

91-2

X. Grafisk industri..........

5

540

69

XI. Malm förädling sindustri......

18

2,726

929

_

XII. Metallindustri...........

30

2,224

25 8

3

147

1-7

Fabriker..............

14

1,076

21-4

Handtverk.............

16

1,148

32-0

3

147

4l

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri

7

275

0 9

1

2

Fabriker..............

6

189

06

Handtverk.............

1

86

1

2

XIV. Jord- och stenindustri.......

85

12,763

73-8

4

156

09

XV. Kemisk-teknisk industri......

46

6,902

944

XVI. Byggnadsverksamhet........

164

35.640

769

53

3.556

7''7

XVII. Allmänna arbeten.........

33

8.502

900

I kommunal och statens drift ....

29

8,036

91-6

1 enskild drift...........

4

466

XVIII. Handel- och varulager.......

36

2,237

70 2

7

304

9 5

XIX. Landtransport...........

23

3,132

1,623

126

39

6,175

24-9

Åkeri- och stufverirörelse......

17

17-7

39

6.175

672

Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon

6

1,509

9-6

XX. Sjötransport............

5

578

14-8

2

1,355

348

XXI. Diverse..............

Summa

Där af:

785

123,552

48-3

211

15,380

6-0

Fabriker..............

430

60,583

44-9

16

1,088

08

Handtverk och byggnadsverksamhet .

232

42,865

59-9

147

6,458

90

1 Samma aftal innehåller ofta bestämmelser fallande under olikakolumner och h

ar i så fall upptagits i flera

eningsrätt och föreningstvång.

217

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

X.

XI.

XII.

XIII.

XIV.

XV.

XVI.

xvri.

xix.

xx.

XXI.

af tabellens kolumner. De härigenom förorsakade dubbelräkningarne hafva fråndragits i summakolunineu.

till skydd för
föreningsrätten.

angående företrädesrätt
till arbete
efter anställningstid,
boningsort,
ålder m. m.

i öfverensstämmelse
med Sv. arb.-gifv.-för:s § 23 eller kompromissen
af dec.1906,
med tillägg af företrädesrätt
till arbete
efter anställningstid,
boningsort m. m.

Ingu

bestämmelser.

An-

tal

aftal.

Antal
arbetare.
Absolut. | %.

An-

tal

aftal.

Antal

arbetare.

An-

tal

aftal.

Antal

arbetare.

An-

tal

aftal.

Antal

arbetare.

aftal.

arbetare.

Absolut.| %.

Absolut. |

°/o. |

Absolut. |

%.

ii

719

389

i

15

08

12

626

33''9

27

1.848

6

496

305

i

15

0-9

12

626

38-5

22

1.625

5

223

5

223

4

494

2

362

8

1.376

3

630

13-1

8

3.793

78''*

7

3.756

78''0

4

700

14''5

17

4,813

52

4.145

17-4

97

9.721

40''9

42

6.760

28''5

52

7.499

31''0

271

23.759

42

3,613

18-6

80

9.220

47*5

41

6.745

34-7

42

5.795

29-8

179

19.427

10

532

12-3

17

501

11-6

1

15

0''3

10!

1.704

39-3

92

4.332

36

5.713

45''7

6

179

1''4

4

143

1-1

9

365

2''9

70

12.499

33

5,610

45''4

3

102

0''8

2

82

0-7

4

329

2-7

61

12.346

3

103

3

77

2

61

5

36

9

153

3

120

08

18

1.410

9''4

2

58

04

168

11.321

75''0

215

14.971

1

23

0-4

7

476

8''5

2

58

lo

45

4,086

733

58

5.571

2

97

l-o

11

934

9-9

123

7,235

77''0

157

9.400

15

1,007

29-7

26

1.690

49''9

7

722

21-3

32

1.037

30 0

78

3.388

9

636

28-2

19

1.215

539

4

323

14-3

16

787

34-9

41

2.254

6

371

32-7

7

475

41-9

3

399

35-2

16

250

220

37

1,134

35

3.323

184

73

5.954

331

47

3.481

19-3

89

7.454

41''4

210

18.013

25

2,550

16-5

62

5.363

34-7

40

2.974

19-2

60

6.002

38''8

161

15.457

10

773

30''2

11

591

231

7

507

19''8

29

1,452

56-8

49

2.556

19

5.557

45-9

5

911

7''5

5

911

7-5

9

1.512

12''5

59

12.095

6

1,848

22-1

5

911

10''9

5

911

10-9

8

1.483

17''7

45

8.357

13

3,709

99-2

-

1

29

0''8

14

3.738

5

396

50

8

7.007

89"2

3

95

12

7

405

5''2

17

7,857

3

1.029

35-0

3

248

8 4

3

248

8-4

3

191

65

22

2,940

14

1.235

14''3

10

920

10''7

6

778

90

85

6.076

70''5

123

8,619

4

362

7-2

8

277

5-5

4

135

2''7

40

3,688

73-4

60

5.026

10

873

24-3

2

643

17-9

2

643

17-9

45

2,388

66''5

63

3,593

10

27.868

886

9

1.407

4''5

2

71

02

39

3.234

10''3

58

31.445

9

27,782

89-1

7

1.251

4''0

2

71

0''2

36

3,204

10''3

52

31.173

1

86

2

156

3

30

6

272

47

5,832

337

61

5.279

30 5

45

4.258

24''6

41

2,570

14''9

154

17.293

9

373

51

23

1.232

16''9

16

1.029

14 1

7

206

2-8

60

7,311

109

27,995

60''4

202

38,721

83''8

116

30,977

66''9

33

2.869

6"2

281

46.331

27

2.784

29*5

33

8.538

901

32

8.497

90i

12

742

7''9

48

9.445

24

2.343

26‘7

30

8.077

92-1

29

8.036

91-(

10

546

6''2

41

8.774

3

441

3

461

3

461

2

196

7

671

15

752

236

26

1.711

53 7

16

1.340

42''1

i 19

422

13 2

73

3,185

72

14.165

57''0

7

261

11

4

117

0''5

47

3.449

1 13''9

166

24.851

12

1,521

16 b

7

261

2-8

4

117

1''3

17

735

SO

74

9.188

60

12,644

80-7

1 30

2.714

17-3

92

15.663

1

274

7-0

6

621

15''9

4

528

136

3

1.844

47''3

13

3,895

1

1

16

-

1

16

490

104.411

40 8

622

89,618

35 c

361

; 63.76!)

•24-!

674

52.900

20 7

1,971

255.950

193

50,054

371

286

32.581

24-1

167

16,929

12-,

> 309

28.746

211

910

1135.012

164

34,539

48-£

255

42.098

58''

131

32,602

45''

265

15,993

22-4

708

71,509

Hela
antalet1

218

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

oumbärligare, i samma mån som kollektivaftalet inskränker hans
handlingsfrihet på andra punkter, t. ex. genom fastställandet af minimilöner.
Hvad som gör denna fråga ännu ömtåligare, är dess sammanhang
med organisationsspörsmålen. Den möjligheten ligger nämligen
nära till hands, att arbetsgifvaren kan söka komma arbetareorganisationen
till lifs genom att företrädesvis afskeda eller icke antaga
i sin tjänst organisationens medlemmar, särskildt sådana som
gjort sig bemärkta genom arbete för organisationens syfte. Å andra
sidan hafva arbetareorganisationerna genom kollektivaftalen sökt inskränka
arbetsgifvarens rätt att antaga och afskeda arbetare i ändamål
att förbehålla sina medlemmar en företrädesrätt till arbete, hvarigenom
organisationernas ställning naturligen i hög grad starkes.

Kollektivaftalens bestämmelser rörande arbetets ledning samt
föreningsrätt och föreningstvång stå därför i nära samband med
hvarandra och måste behandlas i ett sammanhang.

Svenska arbetsgivareföreningen gjorde från början af sin verksamhet
till sin uppgift att särskildt i denna fråga häfda arbetsgifvarnes
ståndpunkt. I § 23 af dess stadgar föreskrifves sålunda, att
i kollektivaftal, upprättade mellan delägare och medlem i föreningen
och fackförening eller fackförbund, skall intagas bestämmelse, att
arbetsgifvaren har rätt att fritt antaga och afskeda arbetare, att leda
och fördela arbetet och att begagna arbetare från hvilken förening
som helst, eller arbetare stående utanför förening.

Denna klausul har föreningen också lyckats få införd i en mängd
aftal. Den mötte emellertid på sina håll starkt motstånd bland arbetarne,
och flera konflikter, hufvudsakligen eller uteslutande af denna
anledning, hafva uppstått mellan Svenska arbetsgivareföreningen
och arbetareorganisationer, anslutna till Landsorganisationen.

I sammanhang med en uppgörelse i åtskilliga arbetskonflikter
i december år 1906 och januari år 1907 lyckades dock delegerade för
Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen, under
ordförandeskap af dåvarande landshöfdingen grefve Hugo Hamilton,
sammanföra de motsatta meningarna i en kompromiss, hvarvid den i
Svenska arbetsgivareföreningens § 23 formulerade satsen erhöll följande
tillägg-: Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.
Anse arbetarna, att af skedandet ägt rum under omständigheter, som
hunna tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äga de att, innan
andra åtgärder vidtagas, genom sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.

De båda öfriga stora arbetsgifvareföreningarna, Centrala arbetsgivareförbundet,
hvars medlemmar hufvudsakligen utgöras af arbetsgivare
inom byggnadsverksamheten och äfven handtverket, och
Sveriges verkstadsförening, omfattande mekaniska och elektriska
verkstäder, varf, vagnfabriker, järn- och stålvarufäbriker m. m.,

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÄNG. 219

hafva i något olika formuleringar sökt göra liknande principer gällande.

Centrala arbetsgifvareförbundet både sålunda i sina grundbestämmelser
för aftal med arbetareorganisationer af år 1907 inryckt
bestämmelsen: Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet samt antager
och afskedar arbetare utan fackförenings eller arbetares ingripande.
Arbetsgif var en får likväl icke afskeda arbetare endast af det
skal, att denne tillhör någon viss förening, och å andra sidan fä arbetare
icke lämna arbetet endast af skäl, att arbetsgif varen använder
arbetare, som ej tillhör viss förening.1

I Verkstadsföreningens aftal med resp. fackförbund (riksaftalet
inom mekaniska verkstadsindustrien m. m.) föres kr ifves, att rätten
att under alla förhållanden fritt och okränkt deltaga i arbetet
skall, liksom föreningsrätten, hållas i ömsesidig helgd. Här finnes
delvis samma tankegång uttryckt som i ofvanstående principuttalanden,
men det är att märka, att det här ingenting finnes stadgadt om
arbetsgif var ens rätt att leda och fördela arbetet, utan endast om
arbetarens rätt att under alla förhållanden fritt och okränkt deltaga
i arbete samt om föreningsrätten å ömse sidor. Häri ligger emellertid
äfven rätten för arbetsgifvaren att antaga och afskeda arbetare
utan att behöfva taga hänsyn till, huruvida de tillhöra organisation
eller ej. Verkstadsaftalets formulering påträffas äfven ofta i aftal
träffade af Svenska järnvägarnes arbetsgifvareförening.2

Samtliga dessa principuttalanden hafva här ordagrannt återgifvits,
då själfva ordalydelsen af resp. formuleringar spelat en betydande
roll vid förhandlingar angående kollektivaftals ingående. Vid sammanställandet
af tab. 18, hvilken ofvan sammandragits till tab. litt.
DD., hafva emellertid icke de olika formuleringarna, utan principerna,
vare sig dessa framkommit i den ena eller andra ordalydelsen, lagts
till grund. Dock har skillnad gjorts mellan sådana aftal, hvilka, i likhet
med t. ex. det ofvannämnda riksaftalet inom mekaniska verkstadsindustrien
m. m., endast stadga full föreningsrätt eller »arbetets
frihet», d. v. s. rätt att tillhöra hvilken förening som helst eller att
stå utanför förening, och sådana, som i enlighet med Svenska arbetsgifvareföreningens
§ 23 eller den ofvannämnda kompromissen af dec.
1906, hufvudsakligen eller i samband med ett erkännande af arbetar 1

I riksaftalet för byggnadsverksamheten, upprättadt den 26 maj 1909, har
emellertid användts ofvannämnda af Svenska arbetsgifvareföreningen och Landsorganisationen
godtagna formulering.

2 I förslaget till hufvudaftal n:r 2 för Sveriges enskilda järnvägar har stadgandet
försetts med en försats så lydande: Med iakttagande af bestämmelserna
såväl i detta aftal som äfven i öfriga mellan vederbörande organisationer gällan
de aftal äger förvaltningen oinskränkt rätt att, utan intrång från arbetarnes
sida, ensam leda och fördela arbetet, att fritt antaga och afskeda arbetare
och arbetsledare samt att använda arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller icke.

220

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

ues föreningsrätt, betona arbetsgifvarens rätt att oberoende af organisationsförhållanden
antaga och afskeda arbetare samt leda och fördela
arbetet.

Vid en undersökning af det material, som ligger till grund för
ifrågavarande tabell, framgår sålunda, att bestämmelser, afsedda att
uttrycka samma principer, som finnas uttalade i Svenska arbetsgivareföreningens
§ 23, utan tillägg rörande föreningsrätten eller »arbetets
frihet», äro inryckta i 133 kollektivaftal, omfattande 789 arbetsgivare
och 13,799 arbetare, och med sådant tillägg i 315 aftal, omfattande
3,575 arbetsgivare och 56,394 arbetare, hvarjämte 337 aftal,
omfattande 990 arbetsgivare och 53,359 arbetare, innehålla föreskrifter
i öfverensstämmelse med kompromissen af dec. 1906, där
ju samma principer — arbetsgifvarens rätt att leda och fördela arbetet
samt föreningsrätten — häfdats, men med det förtydligandet,,
att organisationen äger ingripa vid afskedanden, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten. I sammanlagdt 785 aftal, omfattande
5,354 arbetsgivare och 123,552 arbetare, eller 48,3 % af hela antalet
af aftal berörda, hafva sålunda principerna i Svenska arbetsgivareföreningens
§ 23 i den ena eller andra formen kommit till
uttryck.

Oafsedt de aftal, däri kompromissen af dec. 1906 införts, har
full och fri föreningsrätt tillförsäkrats arbetarne i 490 aftal, omfattande
4,215 arbetsgivare och 104,411 arbetare. Af dessa aftal innehålla
emellertid, som ofvan påpekats, 315, omfattande 3,575 arbetsgivare
och 56,394 arbetare, jämväl principerna i Svenska arbetsgivareföreningens
§ 23. Enbart bestämmelser till skydd för föreningsrätten
eller »arbetets frihet» förekomma sålunda i 175 aftal, omfattande
640 arbetsgivare och 48,017 arbetare, af hvilka 130 arbetsgivare
och 26,441 arbetare beröras af riksaftalet inom mekaniska
verkstadsindustrien.

Tillsammans 960 aftal, omfattande 5,994 arbetsgivare och
171,569 arbetare, eller 67,0 % af hela antalet af aftal berörda, innehålla
alltså bestämmelser, afsedda att gifva arbetsgivaren frihet att
antaga och afskeda arbetare, oberoende af huruvida dessa tillhöra
arbetareorganisation eller ej, eller att gifva arbetarne rätt att tillhöra
hvilken organisation de finna för godt eller ingen förening alls.

Emellertid förekomma äfven aftal, där en rakt motsatt uppfattning
gjort sig gällande, och där ensamrätt eller företrädesrätt till arbete
förbehållits medlemmarne af de arbetareorganisationer, som träffat
aftalen. I dessa aftal bestrides såväl arbetsgifvarens rätt att antaga
och afskeda arbetare, oberoende af arbetarnes organisationsförhållanden,
som arbetarens fulla föreningsrätt, d- v. s. hans rätt att tillhöra
hv ilken organisation han finner för godt, eller stå utanför organisa -

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG. 221

tion. Från de i del II aftryckta aftalen kan som exempel härpå anföras
följande stadgande i af talet för bleck- och plåtslagare i Norrköping:
För att erhålla arbete fordras, att den arbetssökande skall
äga medlemskap i Svenska bleck- och plåtslageriarbetareförbundet,
och äger arbetsgivare, som tillhör Bleck- och plåtslag eriindustriidkareföreningen,
ej rätt att i sitt arbete antaga arbetare, som ej tillhör
nämnda förbund eller förbinder sig att senast inom en månad ingå
i detsamma. Arbetsgivare skall hänvisa antagen arbetssökande till
verkstadslagets uppbördsman för anteckning till inträde i förbundet.
Bevis om medlemskap i Svenska bleck- och plåtslageriarbetareförbundet
skall af arbetsgifvaren affordras alla, som anställas i arbete, för
så vidt den sökande fyllt 18 år och varit i yrket anställd minst i 3 år.
{Se del II ss. 288 ff.)

Alla arbetare, såväl manliga som kvinnliga, skola vara
medlemmar i Svenska bageri- och konditoriarbetareförbundet.
Skulle någon antagas i arbete, som icke är medlem af förbundet,
är han eller hon skyldig att senast 14 dagar därefter inskrifva sig i
o,f delningen, och om ej så sker, af skedas den intagne, heter det i aftalet
för Kiruna bagerier. (Se del II s. 100.) Aftalet för stufveriarbetare
i Sundsvall stadgade likaledes, att fackföreningsmedlemmar
äga ovillkorligen företrädesrätt till arbete, då de å vederbörlig tid och
ställe infinna sig för arbetets utförande, i annat fall äga stufvarne rätt
att använda utom föreningen stående arbetare.1

Liknande bestämmelser förekomma i 211 aftal, omfattande 1,577
arbetsgifvare och 15,380 arbetare (6,0 % af hela antalet af aftal berörda).
Dessa aftal äro, som äfven framgår af tab. litt. DD. och tab.
18, så godt som uteslutande att finna inom handt.verket, särskildt inom
bageri-, slakteri- och charkuteri-, skrädderi-, skomakeri- träskomakeri-,
barberare- och perukmakare-, garfveri-, sadelmakare- och tapetserare-,
snickeri- och vagnmakeri- samt bleck- och plåtslageriyrkena,
inom byggnadsverksamheten samt stufverirörelsen. Från stufverirörelsen
har principen om företrädesrätt till arbete för fackföreningsmedlemmar
öfverflyttats till handels- och magasinsarbete, åkerirörelse
och sjötransport. Inom samtliga dessa sistnämnda yrken
är nämligen samma arbetareorganisation, Svenska transportarbetareförbundet,
vanligen part på arbetaresidan.

Inom den egentliga fabriksindustrien förekomma dylika bestämmelser
så godt som aldrig, och i de få fall, då sådana påträffas i aftalen,
synas de vara beroende på särskilda och tillfälliga orsaker och
i regel afse fåtaliga hjälparbetaregrupper. Så föreskref ett aftal för
maskinister, el dåre och reparatörer vid ett af sockerbruken, att arbete
året om så vidt möjligt skall beredas medlemmar i fabrikens verkstads -

1 Jfr noten å s. 223.

222

KOLLEKTIVAFTALBT I SVERIGE.

klubb af Maskinist- och eldareförbundet. I af talet för eu gummifabrik
föresknfves, att som järnarbetare endast medlemmar af Svenska
järn- och metallarbetareförbundet skola anställas. Enligt aftal
för ett glasbruk kafva där medlemmar af Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet
företrädesrätt till arbete.

Inom en del handtverks- och byggnadsyrken äro bestämmelser rörande
dessa frågor öfverhufvud sällsynta, enligt hvad det vill synas
pa den grund, att arbetarnes organisationssträfvanden här nått en
omfattning, som gör dylika stadganden obehöfliga.

Orsaken till, att företrädes- eller ensamrätt till arbete för fackföreningsmedlemmar
hufvudsakligen påträffas inom handtverket, torde
vara, icke blott att arbetsgifvarne inom handtverks- och byggnadsyrkena
ofta intaga en svagare ställning gentemot arbetareorganisationerna
än arbetsgifvarne inom fabriksindustrien, utan äfven att föreningstvånget
utgör ett led i ett närmare samarbete mellan arbetsgifvare-
och arbetareorganisationer, och detta samarbete, såsom nedan
påvisas, företrädesvis förekommer inom dessa yrken.

I en del af dessa yrken förklaras förekomsten af ifrågavarande
bestämmelser äfven däraf, att arbetstillgången är växlande och företrädesrätt
till arbete för en fast arbetarestam därför kan befinnas
förmånlig för båda parter. Särskildt har detta varit fallet inom stufvenrörelsen.
Här varierar nämligen, som ofvan framhållits,
behofvet af arbetskraft icke blott från månad till månad, utan
äfven från dag till dag och från timme till timme. När ett fartyg
anländer till hamnen, maste lossning eller lastning försiggå med
minsta möjliga tidsutdräkt, och en jämförelsevis stor arbetsstyrka kan
tidtals vara af nöden, under det att dessemellan intet arbete finnes
att tillgå. Följden häraf blir, att arbetet antingen måste utföras af
för tillfället tillströmmande löst folk eller af en fast arbetsstyrka,
hvilken som ersättning för att den alltid finnes i beredskap erhåller
företrädesrätt till möjligen förekommande arbete. Olägenheterna af
det förra systemet ligger i öppen dag; i stället hafva hamnarbetarefackföreningarne
åtagit sig att hålla nödigt antal arbetare till förfogande,
mot det att deras medlemmar erhålla den ofvannämnda företrädesrätten
till arbetet i hamnen. Då fackföreningarne sålunda kommit
att blifva till hälften, pa sina ställen helt och hållet, kooperativa
företag, hafva de äfven förskaffat sig inflytande öfver arbetets fördelning
och i viss mån äfven dess ledning. På detta sätt har uppstått
det s. k. rundgångs- eller statistikföraresystemet, af hvilket det
i del II aftryckta aftalet för stufverirörelsen i Stockholm ger en god
bild. Det heter där (ss. 440 ff.): All intagning af arbetskraft sker vid
Rundelen uti väntrummet i Stadsgården genom en af fackföreningen
föreslagen och af stufvare tillsatt statistikförare, som på rekvisition af
arbetsgifvaren eller dess förmän anskaffar det antal nyktra och or -

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG.

223

dentliga arbetare, som behofs vid förekommande loss- och lastningsarbeten.
Fackföreningen garanterar full opartiskhet gentemot alla
stuf ver ifirmor från statistikföraren.1

Jämte ofvan anförda principiella och mera allmänt hållna före- Detaljerade
skrifter förekomma en mängd bestämmelser, delvis vid sidan af de Yrande före
allmänna principuttalandena, modifierande eller kompletterande dem skrifter,
genom mera konkret hållna stadganden.

622 aftal, omfattande 5,262 arbetsgivare och 89,618 arbetare
(35,0 c/o af hela antalet af aftal berörda) innehålla sålunda inskränkningar
i arbetsgifvarens rätt att fritt antaga och afskeda arbetare i
så måtto, att vid afskedandet och understundom äfven vid antagandet
af arbetare hänsyn skall tagas till arbetarens personliga förhållanden.
Företräde till arbete lämnas sålunda åt dugliga arbetare,
bosatta på orten, familjeförsörjare, arbetare, som förut varit anställda
hos arbetsgivaren, men som afskedats på grund af tillfällig arbetsbrist
eller, vid säsongarbete, på grund af verksamhetens nedläggande
för året. Ett aftal ger företrädesrätt åt arbetare med rum i arbetsgivarens
bostäder, ett annat åt å orten förlagda militärer, hvilka
minst ett år förut haft arbete därstädes. Äfven stadgas ofta, att arbe
tame vid arbetsbrist skola afskedas i tur och ordning efter anställningstid
eller år i yrket.2 Ett stort antal aftal föreskrifva, att
arbetare skall återtagas efter värnpliktsöfningames fullbordande, en
del stadga detsamma vid sjukdom och olycksfall. Så t. ex. föreskrifves
i riksaftalet inom tryckeriindustrien: Vid tillfälle, do personalen
behöfver minskas, tages vid afskedandet hänsyn till skicklighetsgrad
och ålder i kondition, med förmånsrätt för de i dessa afseenden mest

1 Sedan ett stort antal af rikets stufvare organiserats i Norrlands stufvareförbund
samt Södra Sveriges stufvareförbund, och dessa organisationer beviljats inträde i Svenska
arbetsgifvareföreningen. började sistnämnda förening våren 1908 striden för »arbetets
frihet» inom stnfverifacket och mot »Transportarbetareförbundets monopol». Striden
bilades den 20 juli 1908, hvarvid öfverenskommelse träffades, att i blifvande stufveriaftal
visserligen skulle införas Svenska arbetsgifvareföreningens bestämmelse angående »arbetets
frihet» i den formulering denna fått i kompromissen af dec. 1906, men med följande
tillägg: Vid af tals upprättande fastställes genom, öfverenskommelse mellan arbetsgifvaren
och arbetarne med ledning af föregående års erfarenhet ett visst
bestämdt antal arbetare, som hos vederbörande arbetsgivare skall betraktas
som ordinarie hamn- och stuf veriarbetarkår. Inom den så fixerade ordinarie
arbetsstyrkan skall arbetet fördelas mellan arbetarne rättvisast möjligt, sa att
en hvar af dem i mån af tillgång beredes tillfälle till jämnt och lika inbringande
arbete, och sålunda arbetare med lika duglighet och flit i möjligaste
mån erhålla jämngod förtjänst. Meningsskiljaktigheter rörande tillämpningen
af dessa bestämmelser få icke omedelbart föranleda till något störande ingrepp
i arbetets gång, utan skall därom förhandlas först mellan parterna själfva och
därefter, såvida ej enighet uppnåtts, mellan parternas organisationer. I Allmänna
bestämmelser för stufveriarbetet i Göteborgs hamn, gällande från den 2 november
1908, tillämpas dessa bestämmelser på följande sätt: Fördelning af arbetstillfällena
mellan arbetarne samt anskaffandet af arbetskraft sker genom
af arbetsgifvarne upprättadt arbetskontor, som förestas af en ombudsman,
hvilken jämte öfrig eventuellt behöflig personal tillsättes och aflönas af arbetsgifvarne.
Vid behof af arbetskraft skall vederbörande arbetsgivare hänvända
sig till arbetskontoret, hvarvid arbetsgifvaren eller hans ombud i samråd
med ombudsmannen utväljer de arbetare, som han behöfver.

2 Jfr ofvan s. 187.

224

KOLLEKTXVAFTALBT I SVERIGE.

kvalificerade arbetarne att få stanna, samt: typografisk arbetare, som
inkallats för f ullgörande af sin värnplikt, återinsättes vid återkomsten
därifrån i sin plats. Denna bestämmelse bortfaller dock, om Svenska
typograf förbundets platsanskaffningsbyrå efter anmodan ej kan skaffa
lämplig vikarie. I 1903 års tariffkommittés beslut (del II s. 227)
förklaras dock ofvannämnda bestämmelser ej utgöra något hinder för
arbetsgivare att uppsäga olämpliga arbetare. I riksaftalet för elektriska
montöryrket (del II s. 298) stadgas: Skulle arbetsbrist föranleda
af skedande, skall från arbetsgifvarens sida hänsyn tagas ej
blott till arbetarens duglighet och lämplighet, utan jämväl till d-en.
tid, han varit i tjänst, så att sålunda under förutsättning af lika duglighet
och lämplighet de arbetare böra i det längsta bibehållas, hvilka
varit längst i arbetsgifvarens tjänst. Vid förnyadt behof af arbetskraft
bör under samma förutsättningar företräde lämnas åt dem, som
vid af skedandet varit längre i tjänst. En annan formulering, som
jämväl innesluter hänsyn till arbetares hemortsrätt, återfinnes i ett
icke ringa antal aftal träffade af Svenska arbetsgifvareföreningen, bl.
a. i Svenska sockerfabriksaktiebolagets aftal för raffinaderiet i Lund
(del II s. 107): Vid af skedande på grund af arbetsbrist skall, under förutsättning
af lika arbetsduglighet och skötsamhet i öfrigt, hänsyn tagas
till den tid, arbetaren varit på platsen, samt om han tillhör kommunen
och har försörjningsplikt.

Inom fabriksindustrien inskränkes i regel arbetsgifvarnes valfrihet
föga af dylika bestämmelser. Annorlunda är förhållandet inom
handtverket och byggnadsverksamheten, där arbetsförhållandena,
påkalla eller arbetareorganisationerna vetat framtvinga större hänsynstagande
till arbetarnes önskemål. I aftalet för tapetserareyrket
i Stockholm (del II s. 177) stadgas: Vid antagande
af arbetare äga sådana företräde, som hafva hemortsrätt i
Stockholm eller dess närhet, och bör vid af skedandet, så vidt
möjligt, hänsyn tagas till icke blott yrkesskickligheten utan
äfven hemortsrätt, samt om arbetaren varit en längre tid
hos arbetsgifvaren anställd. I andra tapetserareaftal gifves företräde
jämväl åt gifta arbetare, särskildt under den döda säsongens arbetsbrist.
Liknande bestämmelser möta inom ett flertal handtverksaftal,
och ännu oftare måhända inom byggnadsfacken. Vid antagande
af arbetare, och då mindre arbetstillgång är rådande, skola stadens
arbetare och isynnerhet familjefäder hafva företräde,om, de varit skattskrifna
i staden minst sex månader, och de äro nyktra och dugliga.
Dar arbetare blifvit arbetslös, har han att hänvända sig till af delningens
styrelse, som, i fall arbete finnes att tillgå, ger anvisning, läses i
aftalet mellan Uppsala målaremästareförening och Svenska måleriarbetareförbundets
afdelning. I aftalet för murare i Malmö (del II s.
353) stadgas:

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG. 225

Vid antagande af murare skall företräde lämnas till i Malmö
med omnejd boende nyktra och ordentliga murare. Motsvarande bestämmelser
återfinnas i en mängd aftal för byggnadsfacken, särskildt
i södra Sverige. I Stockholmsaftalen för byggnadsfacken förekom
ett moment af innehåll, att vid antagande af arbetare under tiden oktober
till mars företräde skall gifvas åt i staden bosatta arbetare. Att
särskildt stor vikt lägges vid dessa bestämmelser inom byggnadsverksamheten
torde bero på den invandring af byggnadsarbetare från
landsbygden till städerna, som äger rum under säsongen och som gifvetvis
ses med oblida ögon af de på orten bosatta arbetarne.

Af intresse torde vara den lösning, dessa frågor fått i de kommunala
aftalen. Såsom typisk kan anföras följande paragraf ur Bestämmelser
angående arbets- och löneförhållanden vid Stockholms
stads arbeten (del II s. 417): Vid arbetares antagande skall alltid
dugligheten i främsta rummet vara det bestämmande. Därnäst skall
hänsyn tagas till, alt den sökande är mantals skri f v en i staden eller
närliggande kommuner eller har försörjningsplikt; börande under i
öfrigt lika förhållanden den äga företräde, som förut haft anställning
vid stadens arbeten och därvid visat sig vara lämplig och duglig. ■

Dessa inskränkningar i arbetsgifvarens rätt att fritt antaga och
afskeda arbetare hafva tydligen icke ansetts stå i strid med den ofvan
anförda principen i Svenska arbetsgifvareföreningens § 23. Af de aftal,
där de voro införda, innehöllo nämligen 361, omfattande 3,516
arbetsgifvare och 63,769 arbetare, både bestämmelser i öfverensstämmelse
med Svenska arbetsgifvareföreningens § 23 samt ofvan omtalade
modifikationer.

Yid normal arbetstillgång förekomma naturligen af skedanden
endast undantagsvis, och då i allmänhet blott för såvidt arbetaren enligt;
arbetsgifvarens uppfattning på ett eller annat sätt misskött sig.
Att arbetaren eljest har rätt att behålla sin plats är en uppfattning,
som tagit sig uttryck i många aftal inom olika industrier och yrken i
form af bestämmelser, att arbetare icke får afskedas utan att orsaken
uppgifves, att afsked icke får äga rum utan giltiga grunder, hvilka
understundom uppräknas i af talet, att vid afskedande af arbetare
skall bestyrkas, att han misskött sig o. s. v. Enligt några få aftal
för tapetserare, byggnadsgrofarbetare, läderarbetare m. fl. har arbetaren
vid afskedande rätt att vädja till skiljenämnd. I det stora flertalet
kollektiva f tal saknas emellertid liknande bestämmelser.

Att arbetaren icke fullbordar åtaget ackordsarbete, kan innebära
betydande olägenheter både för honom och arbetsgifvaren. Inom
b3rggnadsverksamheten, där sådana afbrott lätt kunna uppstå, är det
därför vanligt, att aftalen innehålla förbud mot afskedande af arbetare
under pågående ackordsarbete, försåvidt han ej brutit mot af 15—082273.

Kollektiv aftal.

226

IIOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

talet eller mot god ordning. Lämnar arbetare under enahanda förhållanden
arbetet utan arbetsgifvarens och, i en del aftal, arbetslagets
tillstånd, får han icke del i ackordsöfverskottet. Liknande bestämmelser
förekomma äfven i enstaka aftal inom andra näringsgrenar.

Frågan angående arbetsbetyg är gifvetvis af icke ringa betydelse
för arbetarens möjlighet att erhålla anställning och behandlas
icke sällan i kollektivaftalen i samband med bestämmelserna angående
arbetares antagande och afskedande. I en del enstaka aftal
inom olika industrier och yrken, hufvudsakligen inom tapetserare-,
snickare- och bokbindareyrkena samt inom byggnadsyrkena, påträffas
stadganden, att arbetsbetyg skall utfärdas vid afskedande och af
arbetaren företes, när denne söker anställning.

Arbetsbetygen kunna emellertid af arbetsgifvaren användas att
förhindra den afskedade från anställning annorstädes samt eljest äfven
till meddelanden, hviika kunna begagnas som vapen i striderna
på arbetsmarknaden. För att förhindra detta föreskrifva ofta de aftal,
hviika innehålla bestämmelser angående arbetsbetyg, att dessa
icke få innehålla personuppgifter rörande arbetaren i syfte att försvåra
hans anställning, utan endast uppgifter angående hans anställningstid,
yrkesskicklighet, duglighet i öfrigt, uppförande m. m.
Några aftal föreskrifva, att arbetare, hvilken ej kan uppvisa arbetsbetyg,
skall meddela namn och adress på föregående arbetsgifvare och
den aflöning, han förut åtnjutit, samt förete prästbetyg. I aftalet
för gatstenshuggerierna inom Lysekils tullkammardistrikt stadgas t.
ex. att, då arbetare antages, skola arbetsbetyg och prästbevis aflämnas,
eller fackföreningsbok i stället för prästbevis företes, på arbetsgifvarens
kontor.

Beträffande arbetets ledning och organisation i öfrigt innehålla
aftalen i allmänhet endast spridda och föga systematiska bestämmelser.
Ett undantag härifrån utgöra dock bl. a. aftalen för kolgrufvorna
samt för Hälsingborgs kopparverk (se del II ss. 8—9 samt 273—
282), hviika innehålla s. k. arbetsbeskrifningar, d. v. s. detaljerade
regler rörande utförandet af hvarje särskildt arbete.

De i aftalen intagna ordningsreglerna, hviika äfven i viss mån
kunna räknas till denna kategori af bestämmelser, hafva ofvan omnämnts.

Antalet arbetare, som skall utföra hvarje arbete, finnes fastställdt
i en del aftal. Vid tidlön kan det tydligen understundom
ligga i arbetarnes intresse, att antalet arbetare ej är för ringa vid
hvarje arbete, vid ackordsarbete åter blir förtjänsten mindre, ju flera
arbetare, som deltaga i ackordet. I den mån bestämmelser angående
arbetareantalet förekomma i kollektivaftalen, afse de vanligen att
begränsa antalet arbetare vid ackordsarbete. Vid en ljusfabrik stadgas
sålunda, att antalet packerskor skall vara mindre än antalet stö -

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENING STVÅNG. 227

perskor, så att de förra, hvilka äro anställda mot ackordlön, så vidt
möjligt skola erhålla full sysselsättning (se del II s. 345). I ett aftal
för stenarbetare förekommer en klausul, att ingen arbetare får afskedas,
om han icke gör sig skyldig till ogiltigt uteblifvande eller
onykterhet; »om arbetare lämnar arbetet, skola nya antagas, så att
antalet blir 30, så länge ej tillgång på flinta är större än för närvarande
är fallet». Aftalet för Malmö stora valskvarn (se del II ss.
98 ff.) föreskrifver, att för lossning af lös spannmål i segelfartyg om
90 ton och därunder skola användas 4 man samt i segelfartyg öfver 90
ton samt ångare 6 man; dock om befälet anser det för fartygets skyndsamma
lossning nödvändigt, tillsättas flera man o. s. v. Inom stufverirörelsen
påträffas ej sällan en bestämmelse, att arbetsgifvaren har
rätt att bestämma lagens storlek och deras placering på fartygen; enligt
aftalen för väg- och vattenbyggnadsarbeten är det däremot vanligare,
att arbetslagen afgöra huru många arbetare, som skola finnas i
hvarje lag.

Vid förflyttning af arbetare från ett arbete till ett annat, skall i
en del fall, som ofvan anmärkts (se s. 166), tillses, att arbetarens lön
icke röner någon nedsättning. En sådan förflyttning kan emellertid
äfven innebära en befordran till bättre aflönadt eller angenämare arbete,
och uppdelningen i löneklasser företages ofta i syfte att möjliggöra
en sådan befordran af arbetarne. Enligt en del aftal för
spår- och järnvägar1 skall sådan befordran, under i öfrigt lika förhållanden,
ske i tur och ordning efter anställningstid. I aftal för ett
sågverk bestämmes likaledes, att ledig plats med högre lön skall besättas
med den arbetare, som är i tur till befordran, om arbetsgifvaren
för öfrigt finner honom lämplig.

En mängd aftal föreskrifva uttryckligen, att arbetsgifvaren har
rätt att inom ofvan angifna gränser göra tillfälliga förflyttningar af
arbetare från ett arbete till ett annat. Arbetarne äro enligt dessa
aftal skyldiga att deltaga i alla å ifrågavarande arbetsplats förekommande
göromål. I ett aftal för skrädderier stadgas, att ingen arbetare
äger rätt att neka fullgöra i ackordslistan upptaget arbete; liknande
bestämmelser förekomma äfven inom stufverirörelsen. Enligt flera
a.ftal inom bleck- och plåtslageriyrket kan arbetare ej på grund af
bekvämlighetsskäl vägra utföra inom yrket förekommande arbete.

Arbete, som ej hör till yrket, är arbetaren enligt dessa aftal sålunda
icke skyldig att utföra. För sådant arbete skall enligt en del
aftal, särskildt inom flera af handtverksyrkena, arbetsgifvaren hålla
handtlangare eller »uppassning». Äfven användas lärlingar till städ 1

Förslaget till hufvudaftal n:r 2 vid de enskilda järnvägarne innehåller följande
bestämmelse: Vid befordran till högre eller förmånligare befattning skall
hänsyn tagas till väl vitsordad tjänstgöring, skicklighet och nit i tjänsten samt
lämplighet för den ifrågavarande befattningen. Vid i öfrigt lika kvalifikationer
är ålder i tjänsten afgörande.

228

KOLLEICTIVAFTALET I SVERIGE.

ning och dylika sysslor, hvilka ej åligga den yrkeslärde arbetaren.
Ej sällan stå sådana hjälparbetare icke direkt i arbetsgifvarens tjänst
utan aflönas och antagas äfven understundom af arbetare i mera ansvarsfull
ställning. Sålunda har vid en sömnadsfabrik arbetsgifvaren
träffat kollektivaftal med sömmerskor å de vid fabriken anställda
skräddarnas vägnar. I aftalet för murare i Stockholm stadgades,
att murarne skulle på arbetsgifvarens begäran antaga handtlangare
och svara för dem. Enligt aftal för pråmtransportrörelsen i Sverige
anställas »medhjälpare» af pråmskepparen, men skall anställningen,
för att vara giltig, bekräftas af arbetsgifvaren. Aftalen för Stockholm
mellan brj^ggerierna och ölutkörarne samt mellan utkörarne och
deras biträden gifva vid handen, att biträdena anställas af utkörarne,
dock först efter anmälan hos bryggeriets arbetsledning, och sedan
denna lämnat sitt samtycke. Utkörarne aflöna själfva sina biträden,
men erhålla för detta ändamål visst bidrag från bryggeriet. Utkörarne
ansvara för sina biträdens åtgöranden. Äfven af andra aftal,
särskildt sådana, enligt hvilka arbetet bedrifves på ackord, framgår,
att hjälparbetare och handtlangare icke äro direkt anställda hos
arbetsgifvaren, utan hos andra arbetare.

I samband härmed torde böra påpekas en fråga, som mera sällan
beröres i kollektivaftalen, nämligen gränsen mellan de olika yrkena
och facken.

Inom stufverirörelsen och sjötransporten finnas sålunda aftal,
som uppdraga dylika gränser. Enligt ett aftal mellan stufveriarbetare
och ett rederibolag förbehåller sig stufveriarbetarefackföreningen
allt bolagets arbete i hamnen, men tillåter, att besättningen på fartyget
deltager i lastning o. dyl. I aftal för pråmskeppare, hvilka
tillhöra samma arbetareorganisation som stufveriarbetarne, förekommer
vanligen ett stadgande, att besättningen ej är skyldig att deltaga
i arbete utom relingen. Som exempel kan ur aftalet angående
arbets- och löneförhållanden inom pråmtransportrörelsen i Sverige
(del II ss. 474 ff.) anföras följande paragraf: pråmskeppare och deras
medhjälpare (äro) skyldiga att vid lastning deltaga i arbetet i och för
godsets behöriga stufning och lämpning samt att deltaga i lossning
vid de tillfällen, då sådant ingått i rederiets förpliktelser genom
fraktaftalet. Äfven inom andra yrken, ehuru mera sällan, förekomma
liknande bestämmelser. I en del aftal för läderarbetare samt för tapetserare
stadgas sålunda, att vissa arbeten skola utföras uteslutande
af yrkeslärda arbetare; i aftal för snickeriarbetare, att vissa i aftalet
angifna arbeten icke tillhöta snickarnas arbete, samt att bänksnickare
ej få använda maskin, utan att detta är förbehållet maskinarbetarne;
i aftal för murare, att handtlangare icke få utföra mureriarbete eller
att i ackordslistan upptaget arbete skall utföras af murare, ej af andra
arbetare. I typograftariffen har man förbehållit arbetet vid sättma -

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENING STVÅNG. 229

skinerna åt utlärda handsättare, delvis för att motarbeta arbetslöshet
bland de senare till följd af maskinernas införande o. s. v.

.Förändringar i arbetsmetoderna, hvilka ju kunna djupt ingripa i
arbetsförhållandena, beröras så godt som aldrig i kollektivaftalen, med
undantag likväl för sådana förändringar, som kunna influera på aflöningen
(jfr ofvan ss. 149, 150). Endast i ett aftal för en skofabrik
föreskrifves, att ändringar i arbetsmetoderna skola ske efter öfverläggning
med ombud från fackföreningen. Detta torde emellertid
afse just sådana förändringar, som medföra nya ackordspriser. I ett
aftal för stenhuggare lämnas arbetarne fritt val, huruvida de vilja
arbeta vid de nyinförda spaltmaskinerna eller ej.

En egendomlig bestämmelse i ett aftal för en sömnadsfabrik (del
II s. 156) häntyder på försök att vilja ingripa i arbetarnes rent personliga
förhållanden. Här förbjudes nämligen arbetsgifvaren att under
arbetstid anordna andaktsöfningar. Ett annat aftal stadgar, att
arbetare ej får trakasseras på grund af deltagande i allmänna angelägenheter.

Slutligen söker ett ganska stort antal aftal inom olika näringsgrenar
reglera förhållandet mellan arbetare och förmän. De flesta
af dessa bestämmelser tillförsäkra arbetaren rätt att från förman
vädja till företagets ledare isynnerhet i fråga om afskedande af arbetare.
Andra gifva arbetarne rätt att erhålla del af de uppgifter,
som af förmännen lämnas till arbetsgifvaren och att kontrollera dessa
uppgifter. Särskildt förekomma inom stufverirörelsen en mängd
stadganden i syfte att skydda arbetarne från orättvis behandling af
förmän. Bl. a. hafva de af arbetslagen valda förtroendemännen till
uppgift att tillse, »att förman ej trakasserar medlemmar» af fackföreningen.
Dessutom är det icke ovanligt, att vid gruppackord arbetslaget
i en eller annan form erhåller inflytande på valet af förmän,
så att dessa tillsättas på lagets förslag eller efter samråd med
detta. Enligt en del af dessa aftal skall laget jämväl aflöna förmannen
och afgöra, med huru stort belopp hans aflöning skall utgå.

Regleringen i kollektivaftalen af organisations förhållandena
utgöres vanligen af detaljbestämmelser, afsedda för den praktiska
tillämpningen af ofvan omnämnda allmänna principuttalanden.

Af dylika bestämmelser, afsedda att förhindra personligt tvång
gentemot oorganiserade, kunna följande anföras: Arbetarne förbinda
sig att ej lämna arbetet, på den grund att arbetsgifvare använder arbetare,
som ej tillhör ifrågavarande arbetareorganisation; de organiserade
arbetarne skola visa de oorganiserade aktning; »obehag eller tryck
med afseende å organisation från ena eller andra sidan» får ej förekomma;
arbetare må ej för att intvingas i fackföreningen hindras i
sitt arbete; blockad mot arbetsgifvare, emedan han anställer arbetare
tillhörande viss förening, förbjudes; hot eller pock får ej användas för

230

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

att tvinga utomstående in i fackförening; arbetare får ej förolämpa
eller neka arbeta tillsammans med oorganiserade o. s. v.

Agitation under arbetstiden och äfven öfverhufvud på arbetsplatsen
förbjudes i ett stort antal aftal inom fabriksindustrien. Dessa
bestämmelser liksom förbud mot sammanträden o. dyl. under arbetstid
eller på arbetsplatsen anses i allmänhet tillhöra ordningsreglerna,
och brott mot dem är ofta belagdt med samma straff som brott
mot öfriga ordningsregler (se ofvan s. 213).

I andra aftal, företrädesvis inom de yrken, där företrädesrätt
till arbete för fackföreningsmedlemmar finnes stipulerad i aftalen,
förekomma däremot stadganden, afsedda att underlätta föreningsväsendet.
Förbud mot våld och hot i syfte att intvinga utomstående
i organisationen åtföljas inom dessa yrken icke sällan af ett förklarande
tillägg, att härmed icke åsyftas »uppmaningar» att ingå i organisationen
eller fullgöra sina skyldigheter mot densamma. Enligt några
aftal inom bageri-, snickeri-, bleck- och plåtslageri- m. fl. yrken
äro arbetarne icke skyldiga att arbeta tillsammans med oorganiserade
eller strejkbrytare. Ett aftal för målare tillåter väl arbetsgifvaren
att anställa oorganiserade, men icke arbetare tillhörande annan organisation
än den, som träffat aftalet. En del arbetareorganisationer
såsom bageriarbetare-, typograf- och järnvägsbyggnadsarbetareorganisationerna
hafva upprättat egna arbetsförmedlingskontor, hvarigenom
deras ställning på arbetsmarknaden gifvetvis i afsevärd mån förstärkes.
I några aftal, träffade af dessa organisationer, stadgas, att arbetsgifvarne
skola intaga nödig arbetskraft uteslutande genom dylika
af arbetarne upprättade arbetsförmedlingskontor. I ett aftal för
målare erhåller fackföreningens kassör rätt att hos arbetsgifvaren af
arbetarens innestående lön uttaga resterande afgifter till fackföreningen.

Inom målare- och murareyrkena m. fl. förekommer äfven, att
arbetsgifvaren förbinder sig att afskeda arbetare, som ej betalt sina
fackföreningsafgifter, eller att af arbetaren vid antagandet fordra
uppvisandet af kvitto å erlagd medlemsafgift till arbetareorganisationen.

Inom byggnadsverksamheten och åkerirörelsen är en af de vanligaste
bland hithörande bestämmelser stadgandet, att ombud från
fackföreningen äga besöka arbetsplatsen för att tillse, att aftalet följes,
eller för att »undersöka oegentligheter». Besöken få vanligen icke
ske utan efter vederbörlig anmälan till arbetsgifvaren och då endast
af legitimerade ombud. Liknande bestämmelser förekomma äfven
inom tapetserareyrket. Aftalen inom nyssnämnda yrken föreskrifva
äfven understundom, att uppdrag från fackföreningen skall räknas
som giltigt förfall för uteblifvande från arbetet. Enligt en del aftal
inom fabriksindustrien får arbetaren icke trakasseras, klandras eller

ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENING STVÅNG.

231

alskedas, vare sig emedan han tillhör fackförening eller på den grund,
att han utför arbete i fackföreningens tjänst.

Bestämmelser rörande organisationernas inre förhållanden äro
ytterst sällsynta; endast ett aftal för murerihandtlangare fastslår en
maximiinträdesafgift till fackföreningen af 10 kr. Aftalet för ett
sågverk föreskrifver, att fackföreningen skall vara neutral i politiskt
och religiöst afseende.

Tvänne kategorier af arbetare intaga i organisationsafseende en
undantagsställning, nämligen lärlingar och förmän. Aftalen upptaga
ofta lönebestämmelser för arbetare tillhörande dessa kategorier, hvilket
torde tyda på, att dessa arbetare äfven äro medlemmar i organisationerna.

Förbud för lärlingar alt tillhöra organisation förekommer endast
i ett aftal för skorstensfejare och gäller blott det första läroåret. 1
några af de aftal, där föreningstvång är stadgadt (se ofvan s. 221),
göres undantag för lärlingar, hvilka sålunda i dessa fall hunna stå
utanför organisation. I ett aftal för träarbetare stadgas däremot, att
lärling ej bör antagas, förrän han fått inträde i fackföreningen.

Betydligt vanligare äro bestämmelserna rörande förmännens
ställning till arbetareorganisationerna. Inom stufverirörelsen förekomma
i några aftal stadganden, att förmän hunna vara oorganiserade.
Äfven inom en del andra yrken, där föreningstvång förekommer, göres
i några få fall undantag för förmän.

Förbud för förmän att tillhöra organisation innehöllo endast ett
tiotal aftal inom stenhuggerirörelsen och sockerindustrien. Följande
moment förekommer sålunda i aftalet mellan Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
och resp. fackförbunds afdelningar inom
Göteborgs och Bohus län (se del II s. 310): Sådana befattningar,
som innebära uppdrag att bevaka arbetsgifvarens intressen och rätt
gentemot arbetare, såsom föreståndare, förmän, stenmätare och brottbasar,
hunna efter arbetsgifvarnes bestämda uppfattning enligt sakens
natur icke innehafvas af fackföreningsmedlemmar. Bet bekräftas,
att arbetsgifvarnes förfarande i enlighet härmed icke får betraktas
såsom något intrång i föreningsrätten. Tillsättandet och af skedandet
af sådana befattning skafvare förblifver arbetsgifvarnes ensak. Sådana
i arbetsgifvarens tjänst nu anställda personer, som till äfventyrs
redan nu äro medlemmar af fackförening, få dock af denna anledning
icke af skedas eller trakasseras.1

1 I det mellan Järnbrnksförbundet och vederbörande fackförbund år 1908 träffade
aftalet har frågan angående förmans ställning till arbetareorganisationen lösts
på följande sätt: Såsom kränlcning af föreningsrätten får icke anses arbetsgifvares
fordran, att förmän icke må tillhöra arbetarnes fackorganisationer.
Medlem af fackorganisationen, som erhåller förmans ställning, äger dock att
kvarstå i sin organisation minst 3 månader efter anställandet. Med förman
afses här den, hvilken är anställd som arbetsgifvarens specielle representant
gent emot arbetarne och åtnjuter aflöning såsom sådan — helst fast års- eller
månadslön — samt utöfvar befäl med uppdrag att leda, fördela och kontrol -

232

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Samarbete
mellan arbetsgifvareoch
arbetareorganisationer
i yrhesangelägenheter
m. m.

I 1903 års tariffkommittés beslut, som finnas bilagda riksaftalet
inom tryckeriindustrien, ba tariffkommitterade rörande denna fråga
uttalat, att typograf, som anställes som förman utan skyldighet att
som regel deltaga i arbetet, eller som faktor, bör öfvergå från typografförbundet
till faktor saf delningen af boktryckareföreningen. Förman
eller faktor, som upphör med förmanskapet och blir arbetare,
öfvergår från faktor saf delning en till typografförbundet. Nuvarande
förman eller faktor äger, om han så önskar, kvarstå i typografförbundet.
(Del II, s. 231.)

I några aftal •—• t. ex. riksaftalet inom maskinindustrien, en del aftal
för glasbruk m. fl. •— tillförsäkras äfven arbetsgifvaren rätt att
tillhöra hvilken organisation han finner för godt. Eljest beröras icke
i aftalen inom fabriksindustrien eller öfriga näringsgrenar, där föreningstvång
för arbetare icke förekommer, arbetsgifvarens organisati
onsf örhållanden.

Annorlunda ställer sig saken inom de grenar af handtverk och
byggnadsverksamhet, där föreningstvång för arbetare förekommer.
Här äro, som ofvan framhållits, bestämmelserna angående företrädeseller
ensamrätt till arbete för organiserade arbetare en del af samarbetet
mellan arbetsgivare och arbetare, hvilket faller sig mera naturligt
inom näringsgrenar, där dessa stå hvarandra närmare. En
annan omständighet att taga i betraktande torde äfven vara svårigheten
inom ifrågavarande yrken att sammanhålla arbetsgifvarne i organisationer
och att upprätthålla kollektivaftalen utan samverkan mel lera

arbetet, själf icke deltager i arbetet annat än tillfälligtvis och aldrig har
andel i ackordsöfverskott. (Se del II s. 270).

Riksaftalet för byggnadsverksamheten innehåller följande klausul: Arbetsgifvaren
äger rätt att fordra, det verkmästare eller förman icke må tillhöra arbetarnes
fackorganisation. Med sådan verkmästare eller förman af ses här den,
som är arbetsgifvarens ställföreträdare och som sådan leder, fördelar och kontrollerar
arbetet, icke direkt deltager i arbetet annat än tillfälligtvis, ej har
andel i ackordsöfverskott samt åtnjuter fast månadsaflöning. Fackföreningsmedlem,
som antages till sådan verkmästare eller förman, äger dock rätt att
kvarstå i sin organisation S månader efter anställandet, och får fackförening
ej neka sådan person utträde, då han därom gör framställning. Enligt förslaget
till hufvudaftal n:o 2 för de enskilda järnvägarne få lokmästare, verkmästare,
öfverbanmästare, stations föreståndare (dock ej stations för man), banmästare,
lokförman, byråpersonal, af hvad slag som helst med stadigvarande byråtjänstgöring,
kontors- och stationsskrifvare samt järnvägsmän i högre befattning ej
tillhöra järnvägsmannaförbundet, resp. lokmanna förbundet. Medlem af järnvägsmannaförbundet
eller lokmannaförbundet, som erhåller anställning i någon
af dessa befattningar, äger dock att kvarstå i organisationen 6 månader efter
sådan anställning. Beträffande verkstadspersonalen stadgas i samma förslag: Förman
är den, som af arbetsgifvaren är anställd såsom ledare eller kontrollant
af arbete och såsom sådan åtnjuter aflöning per år, månad eller vecka, samt
hvilken själf ej deltager i arbetet annat än undantagsvis och ej heller har andel
i ackordsöfverskott. Sådan person får icke tillhöra arbetarorganisation.
Vid mindre verkstad, där endast en förman finnes, hvilken i större eller mindre
utsträckning själf deltager i arbetet, äger förvaltningen fordra, att denne icke
får tillhöra arbetarorganisation. Medlem af arbetarorganisation, som erhåller
förmansanställning, äger dock att kvarstå i sin organisation 3 månader
efter sådan anställning.

SAMARBETE MELLAN ORGANISATIONERNA I YRKESANGELÄGENHETER M.M. 233

lan arbetarnes och arbetsgifvarnes organisationer. Som betecknande
må här anföras en vanlig ingress till kollektivaftal inom mälareyrket:
N. N. målaremästareförening och Svenska måleriarbetareförbundets
.... afdelning godkänna ömsesidigt, på grundprincipen af att arbetsgivare
och arbetare äro och böra vara naturliga bundsförvanter, dä
det gäller yrkets upprätthållande, samt att de böra i förening lojalt
samverka till uppnående och bevarande af ett godt och rättvist förhållande
emellan arbetsgivare och arbetstagare inom yrket, följande aftal.

Denna samverkan gäller ofta först och främst organisationsförhållandena,
nämligen ömsesidigt stöd vid sträfvandena att förmå utomstående
att ingå i vederbörande föreningar. Bestämmelserna angående
ensam- eller företrädesrätt till arbete för fackföreningsmedlemmar
motsvaras alltså af skyldighet för arbetarne att företrädesvis eller
uteslutande söka anställning hos medlemmar af arbetsgifvareföreningen.

I aftalet mellan skomakaremästareföreningen och Svenska skoarbetareförbundets
afdelning i Karlskrona stadgas sålunda: Arbetare
förbinder sig att ej arbeta längre tid än högst fjorton dagar hos den
mästare, som ej tillhör mästareföreningen, om han ej under denna
tid ingår i densamma.

Liknande bestämmelser påträffas, förutom i aftal inom skomakeriyrket,
äfven inom stufverirörelsen, byggnadsträarbetare-, murare-,
barberare- och perukmakare-, bagare-, målare-, byggnadsgrofarbetare-,
bleck- och plåtslagare- m. fl. yrken. Icke sällan åtaga sig arbetarne
att jämväl på så sätt stödja arbetsgivareorganisationens verksamhet,
att de förbinda sig att icke taga anställning hos sådana medlemmar
af arbetsgifvareföreningen, hvilka ej ställa sig föreningens beslut till
efterrättelse. Som exempel härpå kan anföras följande passus nr
ett aftal för bagerier i Lund1: Organiserade arbetare förbinda sig
att ej arbeta hos sådana arbetsgivare, som använda Lund som afsättningsort
och ej tillhöra idkareföreningen samt ej heller hos dem, som
bevisligen bryta mot protokollförda beslut, beslutade af idkaref öreningen.
I sådana fall erhålla dessa arbetare antingen direkt aflöning
af idkar ef öreningen eller ock annan anställning.

Samarbetet inskränker sig emellertid icke blott till organisationsförhållanden,
utan utsträckes ofta äfven till andra yrkesangelägenheter.
Detta angifves klart i de utförliga, stadgar för samarbete mellan
bleck- och plåtslageriidkareföreningen och Svenska bleck- och plåtslageriarbetareförbundets
afdelning n:o 12 i Norrköping, som äro bifogade
gällande kollektivaftal mellan nämnda organisationer
(del II ss. 288 ff.). Samarbetets syfte angifves vara, att å båda
sidor verka för yrkets förbättring samt genom ömsesidigt tillmötesgående
söka att på fredlig väg, utan konflikter från någondera

1 Träffadt år 1908.

234

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

sidan, ernå ett för båda parterna önskadt resultat med hänsyn till
arbetsförhållandena inom yrhet, äfvensom att på grundvalen af en
noggrann och vål ordnad organisation verka för, att alla yrkets utöfvare,
såväl arbetsgivare som arbetare, blifva anslutna till sina respektive
organisationer. För detta ändamål tillsättes en af lika antal
arbetsgivare och arbetare sammansatt stående kommitté med uppdrag
att ordna alla uppstående tvister inom facket på platsen. Då arbetsgivare,
som tillhör Bleck- och plåtslag eriindustriidkar ef öreningen, uraktlåter
att följa de af nämnda förening öfverenskomna priserna eller
icke kan förmås att ingå i Bleck- och plåtslag eriindustriidkar ef öreningen,
skall anmälan därom göras hos ofvannåmnda föreningjs
ordförande, som hänshjuter saken till den stående kommitté, hvilken
har att besluta, hvilka åtgärder som böra iakttagas. Det är
här således icke fråga endast om att tvinga utomstående att blifva
medlemmar af organisationerna, utan äfven om eu reglering af
andra frågor, hvilken kan anses nödvändig för yrkets bästa samt
framför allt att upprätthålla vissa försäljningspriser inom yrket. Ett
annat yrke, där dylika bestämmelser ofta förekomma, är barberareoch
perukmakareyrket. I aftalet för Stockholms rak- och frisérsalonger
(del II ss. 167 ff.) finnes upptagen en förteckning på de firmor,
som skola räknas till I klass och tillämpa I klass prislista samt
betala I klass biträdeslöner. Vidare heter det: För att annan affär
än här föreskrifna skall få räknas till första klass eller för att någon
af de här angifna I klass affärerna skall få räknas till II klass fordras,
att föreningen (arbetsgivareorganisationen) och förbundet (arbetareorganisationen)
därom skola fatta samstämmigt beslut. Den, som är
missnöjd med organisationernas beslut, kan söka rättelse inför skiljedomstol,
hvars sammansättning och arbetsordning närmare beskrifves.
Afdelning en (arbetareorganisationen) förbinder sig, stadgas
slutligen, att ingen af dess medlemmar antager plats å affär, där icke
de af föreningen (arbetsgifvareorganisationen) stipulerade prislistorna
hållas, samt skall med all makt söka förhindra, att utom afdelningen
stående biträden antaga plats å dylik affär.

Till aftalet mellan Malmö frisörförening och Malmö frisörbiträdesförening
är fogadt ett separat aftal af följande innehåll: Biträdes
förening en förbinder sig, att ingen af dess medlemmar skall taga
plats i affär, som dels icke följer mästareföreningens priskurant, dels
icke följer af densamma bestämda stängnings- och öppningstider,
och hvars innehafvare eller föreståndare icke är fackman eller medlem
af frisörföreningen.

Här tillkommer understundom ännu ett moment, nämligen de gemensamma
intressena, dels gentemot personer, hvilka på grund af bristande
utbildning eller andra orsaker ej kunna anses vederbörligen kvalificerade
för yrket, dels mot den s. k. smutskonkurrensen, d. v. s.

UTBILDNINGSTID OCH LÄELINGSVÄSBN.

235

konkurrens, baserad på sämre varor eller låga priser ocli arbetslöner.

I riksaftalet för cigarrfabrikerna heter det äfven (se del II s. 119):

I sammanhang med detta aftals af slutande uttala båda organisationerna
såsom ett önskningsmål, att landtarbetet (d. v. s. den på landsbygden
ofta som hemarbete bedrifva cigarrtillverkningen) icke skall
uppmuntras samt att medlemmar af Svenska cigarrfabrikantf öreningen
icke köpa cigarrer, som tillverkas mot billigare arbetslöner än de i
af talet bestäm,da minimilöner, äfvensom alt arbetare, tillhörande tobaksarbetareförbundet,
icke må utföra arbete mot billigare arbetslöner.

Enligt ett aftal för mjölkutkörare erhåller utkörare, som ej följer
mejeriernas prisöfverenskommelser, afsked; enligt ett aftal för åkerier
garanterar fackföreningen, att vid pristvist mellan åkeriägare och
kunder ingen medlem får taga , befattning med godstransport
från eller till ifrågavarande kund. I ordningsregler, bifogade aftalet
för stufverirörelsen i Stockholms hamn (del II ss. 445 ff.), stadgas,
att medlem af fackföreningen på inga villkor får åtaga sig sådant arbete,
som möjliggör konkurrens med stufverifirmorna. Ett aftal för
murare ger icke företrädesrätt till arbete åt fackföreningsmedlem,
som utför arbete åt andra än till handelsregistret anmälda byggmästare,
ett annat för målare föreskrifver, att fackföreningen skall förhindra
arbetarne att utföra arbetet åt »i yrket ej erkänd mästare».

Förbud för arbetare att utföra arbete åt andra personer än den
arbetsgifvare, hos hvilken han är anställd, förekommer i stor utsträckning
inom charkuteri-, snickeri-, bleck- och plåtslageri-, murare-,
byggnadsträarbetare- och rörarbetareyrkena. Äfven förekommer denna
bestämmelse inom skräddare-, tapetserare- och skorstensfejareyrkena
samt inom stufverirörelsen. Den afser tydligen att trygga arbetsgifvaren
mot konkurrens från hans egna arbetare, något som lätt
kan förekomma inom dessa yrken. Undantag göres understundom
för arbetare utan kondition men med tillägg, att. arbetet i så fall ej
får utföras till lägre priser, än prislistan föreskrifver. I ett aftal för
murare stadgas, »att arbetaren vid direkt arbete hos byggherre icke
får genom några slags garantier tillförsäkra sig reparationsarbeten.»
Enligt ett aftal för barberare och perukmakare afskedas arbetare,
»som under middags- eller fritimmar betjäna affärens kunder till egen
favör och arbetsgifvarens bevisliga skada, eller som söker värfva
kunder från affären i syfte att etablera sig». I flera aftal för skomakeriverkstäder
förbinder sig fackföreningen att tillse, att skoarbete
ej utföres å fritid af skoarbetare, anställd å fabrik. Slutligen torde böra
påpekas en klausul i aftalet mellan kakelfabrikant- och kakelindustri
idkareföreningame samt Svenska kakelugnsmakareförbundet, enligt,
hvilken arbetsgifvare och arbetare äga att i samråd med hvarandra
verka i syfte att om möjligt bibehålla och utvidga yrket, hvad
sättning af köksspislar beträffar.

236

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

Bestämmelser
rörande
utbildningstid
och lärlingsväsen.

Till de allmänna yrkesfrågor, hvilka i kollektivaftalen pläga
vara föremål för reglering, torde äfven böra räknas sådana spörsmål,
som sammanhänga med de blifvande yrhesutöfvarnes utbildning
och ställning i yrhet}

Kollektivaftalens bestämmelser rörande dessa förhållanden förekomma
hufvudsakligen inom handtverket och byggnadsverksamheten
samt dessutom inom vissa grenar af fabriksindustrien och inom
trädgårdsskötseln. Öfriga näringsgrenar sakna sådana bestämmelser.

Ifrågavarande regler äro gifvetvis af väsentligt olika natur
inom olika näringsgrenar. Det bör sålunda först och främst göras
en bestämd skillnad mellan de aftal, som endast innehålla bestämmelser
om en viss kortarepröfnings- eller utbildningstid för nyantagna
arbetare, hufvudsakligen tillkomna ur aflöningssynpunkt, och sådana
aftal, som afse en mer eller mindre omfattande reglering af
lärlingsväsendet.

Bestämmelser af det förra slaget stå tydligen nära den differentiering
af kollektivaftalens lönesatser, som ofvan (ss. 130—141)
utförligt behandlats, och hvaraf i en del fall äfven kan framgå,
att utbildningstid förekommer, ehuru sådan icke särskildt oinnärnnes
i aftalet. Uttryckligen fastställd utbildningstid af nyssnämndt
slag påträffas inom textilindustrien, skofabriksindustrien,
läderindustrien, korkindustrien, stenhuggeriindustrien samt ljus-,
tvål- och parfymindustrien, hvarjämte sådana föreskrifter upptagits
i aftal för hjälparbetare, järn- och metallarbetare, litografer
vid galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl. samt vid kalciumkarbid-
och kloratfabriker. Inom läderindustrien är det emellertid
blott ett aftal för ett garfveri, inom stenhuggeriindustrien ett aftal
för maskinstenhuggare och inom ljus-, tvål-och parfymindustrien
ett aftal med bestämmelser för stöperskor och packerskor, som innehålla
dylika föreskrifter. Det är sålunda hufvudsakligen inom
textil-, skofabriks- och korkindustrierna, där kollektivaftalen upptaga
uttryckliga bestämmelser af ifrågavarande innehåll.

Dör en undersökning af frågan, i hvad mån man genom kollektivaftalen
sökt reglera lärlingsväsendet, fordras till en början
kännedom om, inom hvilka industrier och yrken lärlingar förekomma.

Med de förändrade former för arbetarens utbildning, som blifvit
en följd af den industriella och maskintekniska utvecklingen, har
emellertid gränsen mellan yrkeslärda och icke yrkeslärda arbetare
blifvit sväfvande och lärlingsbegreppet förlorat sin fasthet, hvarför
det möter betydande svårigheter att konstatera, inom hvilka
näringsgrenar lärlingsutbildning i egentlig mening äger rum.

1 Jfr ofvan s. 132.

UTBILDNINGSTID OCH LÄRLING SVÄSEN.

237

Någon ledning vid bedömandet af frågan om lärlingsväsendets
utbredning torde dock kunna erhållas ur de uppgifter, som till
Kommerskollegium inkommit angående antalet lärlingar, anställda
hos arbetsgifvare, hvilka godkänt kollektivaftal och som sammanförts
i nedanstående öfversikt.

Som antalsuppgifter betraktade äro de i öfver sikten meddelade
siffrorna visserligen synnerligen otillfredsställande, då det som
sagdt ingalunda kan anses fastslaget, hvilka arbetare skola betraktas
som lärlingar, och sålunda personer i enahanda ställning förmodligen
upptagits som lärlingar på en del arbetsplatser, men icke på

Antal lärlingar, anställda hos arbetsgifvare, som godkänt kollektivaftal.1

Antal lärlingar, anställda hos arbetsgifvare, som
godkänt kollektivaftal

Näringsgrenar.

med lärlingsbe- i
stämmelser.

utan lärlingsbe-stämmelser.

Summa.

Man-

liga.

v vinn-liga.

Tills.

Man-1 Kvinn-liga. liga.

Tills.

Man-

liga.

Cvinn-

liga.

Tills, i

! IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri.

Bagerier och konditorier

197

3

200

53

1

54

250

4

254

Tobaksfabriker ....

16

84

100

5

8

13

21

92

113

Slakterier o. charkuterier

48

48

48

48

V. Textilindustri.

Repslagerier.....

6

5

12

12

17

_

17

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier o. hattfabr.
Skrädderier och sömnads-

3

3

3

3

fabriker......

9

17

26

125

103

228

134

120

254

Skomakeriverkstädcr . .

31

2

33

31

2

33

Buntmakerier.....

35

11

46

35

11

4

Träskoverkstäder . . .

VII. Läder-, liår- och gummi-varuindustri.

5

5

4

4

9

9

Borst- och penselfabriker
Sadelmakare- och tapet-

7

3

10

7

3

10

serareverkstäder . .

1 VIII. Trävaruindustri.

184

1

185

4

4

188

i

ISO

Snickeri- och möbelfa-

briker.......

Snickeri- och möbelverk-

CO

CO

33

80

80

113

113

städer .......

211

211

199

199

410

410

Korgm åkerier.....

7

7

7

7

Tunnbinderier.....

8

1 -

8

8

8

1 I denna öfversikt hafva ej upptagits industrigrenar med lärlingar endast inom
något hjälparbetareyrke, utan blott sådana, där lärlingar förekomma inom hufvudtillverkningen.

238

KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.

Antal lärlingar, anställda hos arbetsgivare, som godkänt
kollektivaftal. (Forts.)

Antal lärlingar, anställda hos arbetsgifvare,
godkänt kollektivaftal

som

Näringsgrenar.

med lärlingsbe-stämmelser.

utan lärlingsbe-stämmelser.

Summa.

Man-

liga.

Kvinn-

liga.

Tills.

Man-

liga.

Kvinn-

liga.

Tills.

Man-

liga.

Kvinn-

liga.

Tills.

IX. Pappersindustri.

Bokbinderier, kartong-

fabriker m. fl. . . .

X. Grafisk industri.

371

557

928

371

557

928

Boktryckerier och stil-

gjuterier ......

1,086

106

1.192

-.

1,086

106

1,192

Kemigrafiska anstalter .

49

3

52

49

3

52

Litografiska anstalter .

(35

2

67

~

65

2

XII. Metallindustri.

Järn-och stålvarufabriker
Smides-, reparations- och

33

15

48

261

6

267

294

21

315

hofslageriverkstäder .
Bleck-, plåt- och koppar-

427

427

42

42

469

469

slagerier ......

XIII. Maskin- och skepps-byggnadsindustri.

Mekaniska verkstäder,
elektriska verkstäder
skeppsvarf och vagn-

395

395

49

49

444

444

fabriker.....

Uppsättning och skötsel

827

7

834

827

7

834

af elektriska maskiner

18

-

18

18

18

Yagnmakerier.....

1

1

18

18

19

19

Instrumentfabriker. . .

12

12

12

12

Urmakerier......

16

16

16

16

XIV. Jord- och stenindustri.

Glasbruk.......

Tillverkning och uppsätt-

179

2

181

179

35

2

181

ning af kakelugnar .

35

35

8o

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare........

197

197

342

342

539

539

Byggnadsträarbetare . .

116

116

159

159

275

275

Stuckatörer......

Förgylleri- och glas-

14

14

--

14

14

mästeriarbetare . . .

86

4

90

9

1

10

95

5

100

Målare........

1.298

1.298

232

232

1.530

1.530

Skorstensfejare ....

17

17

17

17

Rörarbetare......

25

25

25

25

andra. En slutsats, som man däremot kan anses ha rätt att draga
af öfversikten, är, att inom de näringsgrenar, från hvilka upp -

UTBILDNINGSTID OCH LÄRLINGS VÄSEN.

239

gifter om antal lärlingar erhållits och som alltså upptagits i denna
öfversikt, lärlingsutbildning förekommer i den mening, som arbetsgivare
och arbetare inom ifrågavarande näringsgren fatta detta
begrepp.

De i den ofvan meddelade öfversikten öfver lärlingsantalet
upptagna industrigrenar tillhöra i de flesta fall handtverket och
byggnadsverksamheten. Af fabriksindustrien äro följande representerade:
tobaksfabrikerna, borst- och penselfabrikerna, snickerioch
möbelfabrikerna, den grafiska industrien, järn- och stålvarufabrikerna,
mekaniska och elektriska verkstadsindustrien, skeppsvarfven
och vagnfabrikerna, instrumentfabrikerna och glasbruken.1
Af såväl nämnda öfversikt som tab. 19 framgår, att kollektivaftalens
reglering af lärlingsväsendet nått en betydande omfattning
inom tobaksindustrien och den grafiska industrien, hvaremot lärlingsbestämmelser
fullständigt eller så godt som fullständigt saknas
i aftalen för borst- och penselfabriker, mekaniska och elektriska
verkstäder, skeppsvarf, vagnfabriker, instrumentfabriker och
glasbruk. En mindre del af snickerifabrikernas samt järn- och
stålvarufabrikernas aftal innehålla dylika bestämmelser. Inom
handtverket äro de, som naturligt är, betydligt vanligare, men
äfven här finnas åtskilliga yrken, t. ex. hattmakeri erna, skrädderierna,
skomakerierna, tunnbinderierna, smidesverkstäderna m. fl., där
lärlingsbestämmelser äro sällsynta i kollektivaftalen.

Inom handskindustrien innehåller riksaftalet, inom rörarbetareyrket
ett flertal, inom trädgårdsskötseln samt barberare- och
perukmakareyrket ett mindre antal aftal föreskrifter rörande lärlingsförhållandena.

Tillsammans är det endast 316 kollektivaftal, omfattande
3,455 arbetsgivare och 36,337 arbetare, eller 33,6 % af hela antalet
af aftal berörda arbetare inom näringsgrenar med lärlingsväsende,
hvilka i en eller annan riktning reglera lärlingsförhållandena.

Lärlingsbestämmelserna i dessa aftal äro af mycket olikartad
beskaffenhet. I ett stort antal fall har man nöjt sig med att
upptaga en eller annan detalj af lärlingsväsendet, särskildt sådana
förhållanden, som kunna vara af betydelse för lönenivån inom yrket.
Öfriga sidor af lärlingsväsendet har man låtit fortfarande regleras
af sedvanan inom yrket. I andra aftal däremot har åsyftats en
mera systematisk reglering af frågan.

I tab. 19 har ett försök gjorts att skilja på dessa båda kategorier
af kollektivaftal. Enligt denna uppdelning skulle detalje 1

Från trädgårdsskötseln, handskindustrien samt barberare- och perukmakareyrket
hafva ej erhållits uppgifter om arbetarnes fördelning på utlärda och lärlingar,
men torde dock, att döma af kollektivaftalen, lärlingsväsen förekomma inom dessa
yrken.

240

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

rade bestämmelser rörande lärlingsfrågan förekomma i 117 aftal
— af hvilka 4 riksaftal — omfattande 2,050 arbetsgivare och
25,266 arbetare, under det att spridda lärlingsbestämmelser påträffas
i 199 aftal, omfattande 1,405 arbetsgivare och 11,071 arbetare.

Systematisk reglering af lärlingsförhållandena har i kollektivaftalen
genomförts hufvudsakligen inom cigarrindustrien, slakterioch
charkuteriyrket, handskindustrien, sadelmakare- och tapetserareyrket,
bokbinderiyrket, den grafiska industrien, kakelugnsmakareyrket
samt stuckatör- och målareyrkena. Inom öfriga yrken och
industrier beröres lärlingsfrågan antingen icke alls, eller också är
den endast föremål för enstaka bestämmelser, berörande en eller
annan detalj af lärlingsväsendet.

Som exempel på en sådan mera fullständig behandling af lärlingsfrågan
i kollektivaftal kan anföras följande lärlingsbestämmelser
hämtade ur aftalet för tapetserareyrket i Stockholm (se del II,
ss. 179—180):

Vid anställande af lärling anses de tre första månaderna som
pröfvotid, hvarefter, om ynglingen shall fortsätta, hontraht upprättas
med hans målsman. För pröfvotid betalas minst 5 ler. pr veclca.
Lär okontraktet shall, utom öfriga bestämmelser, innehålla: lönevillkor
under lärotiden, lärotidens längd samt bestämmelser om lärotidens
afslutande medelst hompetensprof. Kontraktsenligt anställd
lärling skall vara fyllda 14 år. För lärling gäller samma ordinarie
arbetstid som för utlärda arbetare; dock är lärling skyldig
att efter arbetstidens slut verkställa städning å verkstaden. Kontraktsenligt
anställd lärling betalas första året med 7 kronor, andra
året med 8 kr., tredje året med 12 kr., fjärde året med 18 kr. och
femte året med kr. 22,50- Det lärlingsprof, som lärling utför för
erhållande af kompetensbevis, skall för bedömande inlämnas till
Stockholms stads handtverksförening, som efter uttalande af yrkeskunniga
besiktningsmän från i detta aftal inbegripna föreningar,
äger att däröfver meddela sådant bevis. Lärling vare skyldig biträda
med allt sådant arbete, som inom yrket förekommer och hvarom
han i arbetet anmodas, dock med hänsyn till hans krafter,
och så att lärandet af yrket ej åsidosättes. Lärmästare vare skyldig
att underlätta lärlings besök i teknisk söndags- och aftonskola
samt yrkesskolan, därest sådan finnes. Där arbetsgifvaren ej är
yrkeslärd, skall han, för att äga rätt att anställa lärling, hafva
yrkeslärd verkstadsföreståndare. Undertecknade föreningar förbinda
sig att verka för, att å samtliga inbegripna verkstäder lärlingarna
bindas med kontrakt. Undertecknarne af dessa bestämmelser förbinda
sig att, till förekommande af missbruk, lärlingarnes antal bestämmes
sålunda: a) arbetsgivare äger rätt, oafsedt han har yrkesarbetare
eller ej, hafva högst 2 lärlingar samtidigt; b) där flera

UTBILDNING STID OCH LÄRLINGSVÄSEN.

241

arbetare finnas anställda, få lärlingarnas antal ej öfverstiga 1/s af
det anställda arbetareantalet. Organisationerna äro skyldiga tillse,
att de upprättade bestämmelserna för lärlingar noga efterlefvas af
såväl arbetsgifvare som lärlingar. Tvister angående lärlingsbestämmelsernas
tolkning och tillämpning hänskjutas till den i arbetarnes
aftal § 20 fastställda skiljenämnden.

De vanligaste i kollektivaftal förekommande bestämmelserna
angående lärlingsväsendet gälla lärotidens längd, begränsning af
lärlingsantalet, lärlingarnes löner samt deras ålder vid inskrifning
i läran.

Utbildningstidens längd är, som ofvan framhållits, ej sällan
fixerad jämväl inom industrier, där lärlingsväsen i egentlig mening
ej förekommer. Af tab. 20 framgår, att den i kollektivaftalen
växlar på följande sätt:

Lärotidens längd.

aftal.

Antal

arbetsgifvare.

arbetare.

Under 1 år . .

.....36

40

4,904

1 » . .

..... 7

47

223

2 » . .

..... 5

23

227

3 > . .

.....54

490

6,621

4 » . .

.....119

1,638

18,524

5 > . .

.....42

779

6,216

6 » . .

.....13

117

1.375

7 » . .

..... 1

1

11

Summa 277

8,135

3S.101

Den vanligaste lärotiden är sålunda 4 år. Endast ett aftal
(för tapetserare) fastställer 7-årig lärotid. Utbildningstid på 2 år
och därunder förekommer så godt som uteslutande inom näringsgrenar
utan lärlingsväsen. 5 års lärotid och därutöfver föreskrifves
hufvudsakligen endast inom sadelmakare- och tapetserare-, bleckoch
plåtslagare- samt målareyrkena. Inom öfriga näringsgrenar
är lärotiden 3 eller 4 år.

För att icke alltför många lärlingar skola utbildas, och sålunda
öfverflöd på arbetskraft uppstå inom yrket, begränsas genom
det s. k. lärling sr egulativet lärlingarnes antal. Genom denna begränsning
fastslås antingen det antal lärlingar, som hvarje arbetsgifvare
öfver hufvud får sysselsätta, eller vanligare, den proportion,
som får förefinnas emellan antalet lärlingar och utlärda
på hvarje arbetsplats. Proportionen är mycket växlande inom olika
yrken och äfven i olika kollektivaftal inom samma yrke.

Arbetsvillkoren äro i det stora hela desamma för lärlingar
och utlärda utom beträffande lönerna, som själffallet måste vara
lägre för lärlingar än för utlärda. Lönerna för lärlingarne variera
efter det antal år, som. förflutit af lärotiden. Först något år efter

16—082273. Kollektivaftal.

242

KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.

dennas slut (utlärliögsåret) uppnås vanligen den normala lönen
inom yrket. Ej sällan öfverlämnas frågan om lärlingslönerna till
fri öfverenskommelse mellan arbetsgifvare ock lärling eller dennes
målsman. Arbetstiden kan understundom vara längre för lärlingarne
än för de öfriga arbetarne, då i lärlingarnes arbete enligt
en del kollektivaftal ingår att städa arbetslokalen efter den ordinarie
arbetstidens slut.

Utbredningen af kollektivaftalens bestämmelser om lärlingslöner
ock lärlingsregulativ framgår af nedanstående tab. litt. EE.

Enligt denna äro särskilda löner för lärlingar upptagna i 248
aftal, omfattande 3,057 arbetsgifvare ock 32,520 arbetare, således
i det öfvervägande antalet af sådana aftal, som öfver hufvud sysselsätta
sig med lärlingsfrågam Lärlingsregulativ finnes infördt i
125 aftal, omfattande 1,697 arbetsgifvare ock 19,052 arbetare.

Bland mindre vanliga lärlingsbestämmelser märkas föreskrifter
om lärlingens ålder vid inskrifningen i läran. I de aftal, där denna
fråga beröres, varierar minimiåldern vid inskrifningen från 14 till
20 år, vanligast är 15 eller 16 år. I en del aftal stadgas äfven
en maximiålder vid inskrifningen af vanligen 18 till 20 år. Utom
en viss ålder fordras dessutom inom några yrken — såsom bokbinderiyrket
ock de grafiska yrkena — skol- ock friskbetyg. Det
senare torde ha sin grund däri, att personer med svagare fysik
ofta söka sig in i dessa yrken, hvilka ansetts kräfva mindre kroppskrafter
än andra. Vanligt är, att den, som vill inskrifvas i läran,
först skall genomgå en pröfningstid för att visa, om kan kar anlag
för yrket.

En annan icke ovanlig bestämmelse är, att lärlingen utom i
undantagsfall skall stanna kos samme mästare hela lärotiden. En
del aftal föreskrifva för detta ändamål kontra ktskrifning, ock i
några kafva inryckts formulär till lärlingskontrakt (jfr del II,
bl. a. ss. 234, 396—397). Mästarne å sin sida utlofva understundom
i aftal inom säsongyrken, att lärlingarne skola erhålla fast
kondition med arbete hela året om.

Angående utbildningen stadgas i aftalen, att arbetsgifvaren
skall svara för, att lärlingen erhåller nödig undervisning under ledning
af kompetent fackman, att lärlingen skall gifvas tillfälle att
besöka teknisk aftonskola, att kan icke får sysselsättas med ackordsarbete,
att kan efter fullbordad lärotid skall aflägga gesällprof, att
han åtminstone företrädesvis bör användas till arbete, som tillhör
yrket, m. m.

Lärlingens ställning enligt kollektivaftalen till arbetarnes organisationer
kar ofvan behandlats (se s. 231). Här må endast anföras
en bestämmelse, att lärling vid inskrifning i yrket skall er -

243

Tab. litt. EE. Lärlingslöner och lärlingsregulativ.

Lärlingslöner.

Lärlingsregulativ.

Näringsgrenar.1

Antal

Antal arbetare.

Antal

Antal arbetare.

aftal.

Absolut.

°/o.

aftal.

Absolut.

°/o.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

Trädgårdsskötsel...........

3

155

69''5

1

30

13-5

IV. Närings- och njutning sämne sindustri.
Bagerier och konditorier........

20

407

u-i

13

585

16-0

Tobaksfabriker...........

12

3,40u

90-7

12

3.400

90-7

Slakterier och charkuterier.......

13

666

97-8

8

222

32-6

V. Textilindustri.

Repslagerier.............

3

45

29-4

Yl. Beklädnadsindustri.

Skrädderier och sömnadsfabriker ....

6

599

8-6

6

248

3-6

Buntmakerier.............

2

342

100-0

2

342

100-0

Barberare och perukmakare.......

1

11

2-8

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.
Sadelmakare- och tapetserareverkstäder .

29

895

78-9

12

565

49-8 |

VIII. Trävaruindustri.

Snickeri- och möbelfabriker.......

9

243

5-fi

1

80

1-8

Snickeri- och möbelverkstäder.....

17

843

38-2

2

46

2-i

Tunnbinderier............

1

7

2-3

IX. Trämasse- och pappersindustri.

Bokbinderier, kartongfabriker m. 11. . . .

13

3.709

99-2

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgjuterier.....

1

6,528

100-0

1

6.528

lOO-o

Kemigrafiska anstalter.........

1

300

100-0

1

300

100-O

Litografiska anstalter.........

13

1.020

99-1

13

1.020

99-1

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker.......

5

559

15-6

Smides-, reparations- o.hofslageriverkstäder

3

186

12-11

_

_

Bleck-, plåt- och kopparslagerier ....

29

1,418

68-9 S

9

841

40-9

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.
Mekaniska verkstäder.........

1

53

0-2

V agnmakerier.............

2

156

83-9

1

2

1-1

XIV. Jord- och stenindustri.

Tillverkning och uppsättning af kakelugnar

1

1,479

93-1

1

1.479

93-L

XV. Kemisk-teknisk industri.

Kalciumkarbid- och kloratfabriker . . .

3

39

12-4

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare..............

2

199

3-4

11

517

8-8

Byggnadsträarbetare..........

7

518

4-7

8

566

5’1

Stuekatörer.............

1

100

50*5

3

198

100-O

Förgylleri- och glasmästeriarbetare . . .

11

452

94-7

_

_

Målare..............

28

6,607

83-2

20

2,083

26-2

Skorstensfejare..........

3

142

100-0

_

_

Rörarbetare.............

8

1,442

94-9

Summa

248

32,520

12-7

125

19,052

7-4

1 Endast näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, hafva upptagits i
denna tabell.

244 AFVECKLING AF KONFLIKTER I SAMBAND MED AFTALS TRÄFFANDE.

Bestämmelser
rörande
afveckling
af konflikter
i samband
med aftals
träffande.

lägga 50 kr. till fackföreningen, hvilken återfinnes i några aftal
för stenhuggare.

Såsom allmänt omdöme om kollektivaftalens lärlingsbestämmelser
torde kunna uttalas, att det i dessa aftal sörjts synnerligen knapphändigt
för yrkesutbildningen, och att, då lärlingsväsendet berörts
i aftalen, det hufvudsakligen varit andra synpunkter än utbildningssynpunkten,
som varit förhärskande.

* %

%

Till sist torde böra erinras om, att vid sidan af alla de
olika punkter i kollektivaftalen, som i den ofvan lämnade utredningen
berörts, i ett stort antal kollektivaftal, som träffats efter
öppen konflikt parterna emellan, förekomma bestämmelser, afseende
konfliktens afveckling. Det är sålunda vanligt, att parterna tillförsäkra
hvarandra skydd mot repressalier på grund af handlingar,
företagna under konflikten ifråga, att bestämmelser intagas om
sättet för återtagande af strejkande eller lockoutade arbetare, om
företrädesrätt till arbete inom viss tid för de arbetare, som innehaft
anställning före konfliktens utbrott, om sättet för arbetets
återupptagande i öfrigt o. s. v.

Några af de aftal, som ligga till grund för ifrågavarande undersökning,
bestå uteslutande af dylika bestämmelser, afsedda att
förmedla återgången till ordnade förhållanden i samband med arbetets
återupptagande efter inträffad arbetsinställelse.

245

Resumé.

Au commencement de l’année 1908 en tout 1,971 contrats collectifs se trouvaient
conclns en Suéde. Ils avaient été approuvés par environ 9,600 patrons chez
lesquels environ 256,000 ouvriers étaient engagés. Le noinbre et 1’importance de
ees contrats pour les différents groupes d’industries ressortent du tableau
suivant:

Nombre des
contrats

Nombre

des

collectifs.

ouvriers.

Agricuiture et exploitation forestiére .

..... 41

3,333

Exploitation miniére, Industrie manufacturiére, in-dustri manuelle..............1,376

164,983

Industries de construetion......

.....283

46,391

Services publics...........

..... 51

9,238

Commerce et Communications.....

.....253

32,005

Total 2,004 1

255,050

Il est évident qne quant k 1’agriculture et ä 1’exploitation forestiére les
41 contrats, visant seulement 3,333 ouvriers, embrassent un nombre éxcessivement
restreint des personnes occupées dans ees professions.

Quant ä 1’exploitation miniére, 1’indnstrie manufacturiére et Lindus
trie manuelle les diiférents groupes d’entreprises se trouvent répartis comme suit:

Le contrat collectif (lans 1’exploitation miniére, 1’indnstrie manufacturiére

et Tindustrie manuelle.

Industries.

Nombre des
contrats
collectifs.

Nombre

traet

Patrons.

des con-ants.

Ouvriers.

Exploitation miniere ............

17

13

3,188

Mines de houille............

10

6

2.201

Mines métalliféres...........

7

7

987

Denrées alimentaires et exeitants.....

276

901

23,777

Industrie manufacturiére.........

184

261

19,445

Industrie manuelle...........

92

640

4,332

Industrie textile..............

70

92

12.499

Industrie manufacturiére........

61

73

12,346

Industrie manuelle...........

9

19

153

Industrie des vétements..........

215

1.808

14.971

Industrie manufacturiére........

58

69

5,571

Industrie manuelle...........

157

1,739

9,400

Industrie d''articles en peaux, cuir, gömme etc.

78

383

3,208

Industrie manufacturiére ........

41

35

2.254

Industrie manuelle...........

37

348

954

Industrie du bois.............

210

614

18,244

Industrie manufacturiére........

161

220

15,510

Industrie manuelle...........

49

394

2,734

1 33 de ees contrats collectifs ont été conclus pour des entreprises, appartenant
a plusieurs groupes principaux, et entrent par conséquent plusieurs fois dans le total.

Le contrat
collectif en
Sume.

246

Industries.

Kombre des
contrats

Kombre des con-traetants.

collectifs.

Patrons.

Ouvriers.

Industrie de la päte de bois et du papier . .

60

249

12,098

Industrie manufacturiére........

46

34

8,360

Industrie manuelle...........

14

215

3,738

Industrie graphique ............

17

426

7,859

Usines. ä fer, cuivre etc. ..........

22

16

2,742

Industrie en métaux............

129

533

13.740

Industrie manufacturiére........

63

92

10,272

Industrie manuelle...........

66

441

3,468

Industrie des Machines et chantiers ....

60

254

26.231

Industrie manufacturiére........

53

184

25,957

Industrie manuelle...........

7

70

274

Industrie de la pierre, de cérames et de verre

162

385

19,125

Industrie cliimique ............

60

50

7,301

Total

Dont:

1.876 1

5,724 1

164,983

Industrie manufacturiére........

928

1,845

136,742

Industrie manuelle...........

431

3,866

25,053

Eu comparant le nombre des ouvriers liés par le contrat collectif dans les
diyerses industries avee le nombre total des ouvriers y engagés on trouvera que, dans
la plupart des grandes industries deportation, surtout dans celles des scieries, des
mines et des ouvrages en bois, le contrat collectif n’avait pas encore, au commencement
de l’année 1908, acquis un développement considérable.2 Quant ä l’industrie
deportation en général il est ä remarquer que dans 1’industrie du papier
et de la pate de bois ä peu prés la rnoitié, dans 1’industrie des allumettes 79 %
et dans les carriéres 71 % de la totalité des ouvriers étaient soumis au contrat collectif.
Dans les autres grandes industries le contrat collectif a eu également un développement
considérable. Ainsi 44 % des ouvriers de 1’industrie d’articles en fer et en åder et
68 % dans 1’industrie des macbines sont régis par un tel contrat. Dans 1’industrie
sucriére ainsi que dans les houilléres et 1’industrie des poteries de la Scanie le contrat
collectif se trouve ä peu prés partout. Dans 1’industrie du tabac les contrats
collectifs comprennent 75 % de la totalité des ouvriers, dans 1’industrie de la brasserie
et des boissons rafraichissantes 55 %, dans celle de la margarine 71 %, dans la ganterie
70 %, dans la cordonnerie 93 %, dans 1’industrie des cuirs 42 %, du caoutchouc 82 %,
dans la menuiserie et 1’ébénisterie 47 %, dans la fabrication des bouchons 90 %, dans
1’lmprimerie 93 %, dans 1’orfévrerie 63 %, dans la verrerie 47 %, dans 1’industrie de
la stéarine, de la savonnerie et de la parfumerie 40 %, dans celle du carbure de calcium
et du chlorate 70 % et dans la fabrication des engrais 82 %. Dans les autres
industries le régime du contrat collectif est plus restreint. Panni celles-ci il faut
mettre en premiére ligne 1’industrie textile avec 35 % des ouvriers. Puis viennent
la minoterie avec 22 %, les distilleries et la fabrication de ferment avec 12 %, les
fabriques d’instruments de musique avec 38 %, 1’industrie de la tourbe avec 18 %, les
briqueteries avec 22 %, les fabriques de matiéres explosives avec 27 %. Dans toutes

1 Ce total est un peu trop élevé, un calcul double de contrats et de patrons
n’ayant pas toujours pu étre évité.

2 En 1908 le contrat collectif a eté adopté dans la Suéde centrale pour 40 mines
de fer comprenant 4,600 ouvriers et pour 82 usines ä fer occupant environ 24,300
ouvriers. Cependant l’exploitation de ees mines ne vise point 1’exportation et dans
les mines deportation (celles de Grängesberg et de la Laponie) on peut dire que
des contrats collectifs n’existent pas.

247

ees Industries ce sont surtout les grands établissements qui ont introduit le contrat
collectif, tandis que les établissements ou on ne le rencontre pas appartiennent en
général ä la petite Industrie. Si un trust ou un cartel s’est formé dans une industri
les contrats collectifs comprennent généralement un plus grand nombre de
fabriques en dedans du trust qu’en dehors de lui. De méme dans les industries d’une
certaine région les contrats collectifs sont le plus souvent plus répandus dans le
centre du territoire de ees industries que dans la péripbérie. Dans les Industries
manufacturiéres 53$ du nombre total des ouvriers sont régis par le contrat collectif.

Quant ä l’industrie manuelle des informations exaetes sur le nombre total des
ouvriers manquent. Les établissements classés dans la présente enquéte parmi l’industrie
manuelle avaient 25,053 ouvriers (probablement ä peu prés la moitié du
nombre total) liés par des contrats collectifs. Les conditions du travai lä domicile
sont rarement réglées par des contrats collectifs. Des ouvriers de construction
les trois quarts environ travailleut chez des patrons faisant usage du contrat collectif.

Dans le groupe Services publics 51 contrats collectifs, comprenant 9,238
ouvriers, ont été conclus. La plupart de ees contrats se rapportent ä des travaux
entropris par des villes et bourgs, comme des constructions de diverses espéces, des
usines ä gaz, des travatfx d’eau et le service du balayage et des vidanges; ainsi 17
villes et bourgs ont conclu des contrats avec environ 8,500 ouvriers, probablement plus
de trois quarts du nombre total des ouvriers au service des municipalités. Dans les
travaux de l’Etat le contrat collectif n’existe qu’ä la station d’énergie électrique de
Trollhättan, pour certains travaux de fortification etc., tandis qu’ailleurs d''autres
formes ont été adoptées pour fixer les conditions du travail des employés.

Dans le commerce et les Communications de tels contrats ont été conclus
avec environ 3,200 ouvriers de depot, gardes et rouliers, 2,450 cochers, chauffeurs
et voituriers, 6,700 débardeurs (selon toute probabilité les deux tiers de la totalité
des ouvriers employés dans barnmage), 2,000 employées des tramways (ä peu prés
90 % de la totalité) 66 % du personel des ehemins de fer privés et avec ä peu prés
tous les ouvriers attachés aux établissements privés des téléphones. Ainsi qu’il a
été signalé plus haut, il n’existe pas de contrat collectif pour le personnel des ehemins
de fer, des téléphones et des télégraphes de l’État. Dans les Communications par
mer les contrats collectifs sont établis pour 20 % de 1’équipage des vaisseaux de 20
tonnes et plus. Des mécaniciens et chaulfeurs de bateaux-omnibus et de remorqueurs,
et des timoniers de chalands 741 ont eu leurs conditions de travail fixées par des
contrats collectifs.

Enfin un contrat collectif a été établi pour le personnel technique des théåtres.

'' Le nombre total des ouvriers en Suéde dans l’industrie, le commerce et
les Communications peut étre évalué de 500,000 ä 550,000, non compris les employés
au service de l’Etat. De ce nombre 45 ä 50 $ étaient engagés dans des
établissements ou le contrat collectif était en vigueur.

Des contrats collectifs 436, comprenant ä peu prés la moitié de la totalité des
ouvriers contractants, sont conclus entre des associations. C’est lä la forme plus
répandue en Suéde. Il arrive tout de méme qu’un patron seul passe le contrat avec
une association pour le compte de tous les ouvriers engagés par lui. On connait 934
contrats de cette nature, comprenant un peu plus du tiers de la totalité des ouvriers
contractants. Des conventions entre une association ouvriére et plusieurs patrons isolés
sont plus rares. Dans 80 contrats seulement, comprenant 5 $ de la totalité des
ouvriers contractants, la partie ouvriére n’était pas une association.

Les contrats collectifs ont, d’aprés leur juridiction locale, été classés en contrats
comprenants un seul établissement, une localité, un district ou bien le pays entier.
La plupart des contrats collectifs, ou 1,105, comprenant 44 % ouvriers contractants,
ne pörte que sur un seul établissement. 781 contrats comportant 33 % de la totalité
des ouvriers visent une localité. Les contrats ayant validité pour un district embrassent
8 $ et ceux pour le pays entier (contrats nationaux) 16 % des ouvriers. Ceux de la
derniére catégorie embrassent l’industrie du tabac, la ganterie, 1’imprimerie, les

Les parties
contractantes.

La juridiction
et
diirée des
contrats
collectifs.

248

Engagement
des
parties par
contrats
collectifs.

Negociation,
conciliation
et arbitrage.

Clauses relatives
awx
salaires.

établissements de chimie-graphiques, les ateliers mécaniques et électriques, une partie
des fabriques d’articles en fer et en acier, les chantiers et les fabriques de wagons
de chemin de fer et de tramways, le montage électriqne, la fabrication et la pose des
poéles ainsi qne les mécaniciens diplomés des bateaux ä vapeur.1

La durée de validité de la plnpart des contrats au nombre de 834 (49 % des
onvriers) est de 2 ä 3 ans, 351 (18 % dn nombre d’ouvriers) est de 1 ä 2 ans. Enfin un
nombre assez eonsidérable savoir 502 (14 % des ouvriers) n’a qu’une durée maximum de
l’année. 151 contrats visant également 14 % des ouvriers ont une durée de plus de 3 ans.

Le délai de dénonciation est préscrit dans tous les contrats ä 1’exception
de 136, comprenant 5 % de la totalité des ouvriers contractants. Il est généralement
fixé å 3 mois, dans quelques contrats ä 6 mois. La durée de validité expire pour
218 contrats (26 % de la totalité des ouvriers) pendant le premier trimestre, pour 1,009
contrats (42 %) pendant le deuxiéme, pour 333 (11 %) pendant le troisiéme et pour 323
contrats (18 %) pendant le quatriéme trimestre.

Il est rare que les engagements des parties soient sufflsamment précisés dans
les contrats collectifs. Dans un certain nombre de contrats on trouve des obligations
pour les parties contractantes de veiller ä ce que les membres des associations ne
commettent aucune infraction aux régles du contrat et de les appliquer méme envers
les personnes non assoeiées. Ceci est souvent expre3sement imposé aux patrons.
Une autre question qui, surtout les derniéres années, a gagné en importanee est de
savoir si pendant la durée de validité du contrat les parties ont le droit ou non de
se servir, comme moyen de pression, de lockout ou de greve de sympathie. Un tel
droit a été expressément stipulé dans 20 contrats, comprenant 2 % de la totalité des
ouvriers contractants. En revanche dans 116 contrats (12 % des ouvriers) toute
cessation de travail, tout blocus ou boycott est prohibé.

Dans 712 contrats, comprenant 60 % de la totalité des ouvriers contractants, on
a inséré des stipulations spéciales touchant la solution des conflits qui surgissent
pendant la durée de validité du contrat. 196 de ees contrats (13 % de la totalité des
ouvriers) prescrivent qu’un conflit entre les parties n’autorise aucune d’elles de faire
cesser immédiatement le travail mais que des négociations doivent avoir lieu, d''abord
entre les parties intéressées et ensuitc si les négociations ont échoué entre les associations
principales respectives. 516 contrats (47 % de la totalité des ouvriers) contiennent
des régles sur des commissions de conciliation et d’arbitrage auxquelles doivent
étre soumis les diiférends. Ces régles varient beaucoup quant ä la compétence et a
la composition des commissions ainsi que sur la procédure ä observer. Cette institution
est surtout développée dans les contrats nationaux pour 1’imprimerie, les fabriques
de tabac, les ateliers mécaniques etc. et le montage électrique, ou la procédure est
trés détaillée avec plusieurs instances. 2

Les salaires figurant dans les contrats collectifs sont dans 609 contrats (36 % de
la totalité des ouvriers contractants) des salaires minima et dans 30 contrats des
salaires ordinaires; 40 contrats fixent des salaires pour des ouvriers expressément
désignés. Des salaires maxima figurent dans une dizaine de contrats
simultanément avec des salaires minima. La plupart des contrats collectifs,
comprenant ä peu prés 60 % de la totalité des ouvriers contractants, ne mentionnent
pas si les salaires sont ä considérer comme des salaires minima, ordinaires ou maxima.
La plupart des contrats contiennent d’une part certaines conditions pour 1’obtention
du salaire convenu, comme aptitude professionnelle, application dans le travail, un

1 En 1908 et 1909 le nombre des contrats collectifs nationaux a considérablement
augmenté. Il suffit de citer les conventions établies avec les usines et les mines,
les fabriques de chaussure, les chemins de fer privés, 1’industrie de construction et de
matériaux pour la construction et celle de la fabrication des bouteilles. Des négociations
au sujet de contrats collectifs nationaux, ont été entamées dans la papeterie, la
pate du bois, les textiles et la confection pour hommes.

2 En 1908 ct 1909 de pareils réglements ont été introduits dans Lindustrie de
construction et chez les chemins de fer privés, pour ceux-ci avec arbitrage obligatoire
dans tous les différends.:

249

certain åge etc. D’autre part les ouvriers sont répartis en différentes classes de salaire
d’aprés la nature dn travail, l’åge, le nombre d’années dans la profession ou chez le
patron, la qualité de la marchandise produite etc. Dans la plnpart des contrats le
salaire est fixé tant aux piéces qu’au temps. 822 contrats (56 % de la totalité des
ouvriers contractants) stipulent de préférence le paiement aux piéces et 404 (21 %) le
paiement au temps. Dans 73 contrats (3 %) on trouve exclusivement le paiement aux
piéces et dans 661 contrats (19 %) le paiement au temps. Dans 531 contrats ou
figurent des stipulations sur le travail aux piéces, il est garanti ä 1’ouvrier quoique
travaillant aux piéces une certaine rémunération au temps, soit en général (343
contrats) soit occasionellement lorsque par exemple 1’ouvrage ne figure pas dans le
tarif (167 contrats), soit enfin lorsque la matiére est difficile ä travailler, la machine
défectueuse etc. (21 contrats). Les primes ne flgurent qu’assez rarement dans les
contrats et sont limitées å certaines industries.

La plupart des conventions stipulent le paiement en espéce. Cependant dans
1’agriculture une partie du paiement se fait souvent en nature. Dans’ 1’industrie,
surtout celle établie ä la campagne, dans le commerce et les Communications (chemins
de fer) on trouve aussi le paiement en nature. Dans les contrats relatifs å. 1’industrie
manuelle il n’est pas rare de trouver des elauses interdisant le paiement sous forme
de nourriture et de logement. Dans, 157 contrats en tout (9 % des ouvriers contractants)
il y a des elauses stipulant un paiement partiel en nature. Enfin les contrats
collectifs renferment une quantité de elauses concernant un supplément au salaire
ordinaire pour les ouvriers ayant leurs propres outils etc,, pour un travail particuliérement
fatiguant, dangereux ou désagréable, pour délais d’attente etc. Les contrats
nationaux comprennent différents taux de salaire pour les différentes localités calculés
d’aprés les frais d’existence dans cliaque localité. 408 contrats (18 % des ouvriers
contractants) stipulent une hausse progressive du taux des salaires pendant la durée
du contrat. Comme complément aux stipulations sur les salaires, un nombre restreint
de contrats prescrivent des prestations minima de la part des ouvriers. La
plupart des contrats collectifs ou 1,205 (67 % du nombre des ouvriers) stipulent le
paiement ä l’heure, 76 (5 %) au jour, 410 (14 %) ä la semaine et 194 (10 %) au mois
ou ä 1’année. Dans la majorité des contrats le jour de paie est fixé au vendredi ou au
samedi; plus souvent méme au vendredi, le samedi étant dans la plupart des localités
eu Suéde un jour de marché. Un nombre restreint seulement des contrats impliqnent
le systéme du décompte, donnant droit aux patrons de retenir une certaine partie du
salaire pour se couvrir du préjudice que pourrait leur causer la rupture du contrat.

Un réglement complet du temps de travail, c’est ä dire indiquant le nombre Clauses re d’heures

par jour et par semaine, la distribution de certaines heures de jour et de latives au

1 “ 1 TPfYl. TIS 0

nuit et les arréts, se trouve seulement dans 753 contrats (39 % de la totalité des travail
ouvriers). Des clauses concernant les arréts figurent dans 794 contrats en tout (40 %
de la totalité des ouvriers). Les vacances sont prescrites dans 164 contrats (6 %
de la totalité des ouvriers). A l’égal de jours de fetes sont considérés d’aprés 552
contrats (38 % de la totalité des ouvriers) la veille de Noel, de Påques, de Pentecote

et de la Saint-Jean. Selon 37 contrats il y a encore reläche ä d’autres occasions,

par exemple aux jours de marché et de foire etc. Dans 114 contrats (6 % de la
totalité des ouvriers) l’ouvrier est encore exempté du travail aux jours d’élections.

Pas moins de 1,040 contrats (64 % de la totalité des ouvriers) stipulent un repos de
travail le 1" mai. Une rémunération pour travail supplémentaire se trouve dans
1,734 contrats (93 % de la totalité des ouvriers).

Les clauses relatives aux accidents du travail, insérés dans les contrats Separation
collectifs, sont une amplification et un complément ä la loi du 5 juillet 1901 concernant des domréparation
des dommages résultant des accidents du travail. Elles étendent le droit g^fant ^des
d’indemnité aux industries et aux établissements non énumérés dans la loi, obligent les accidents du
patrons ä assurer les ouvriers pour une somme proportionnelle ä celle de 1’indemnité travail etc.
ou bien ä allouer aux ouvriers d’autres avantages non fixés par la loi. Des clauses
de ce genre figurent dans 1,313 contrats (67 % de la totalité des ouvriers contractants).

250

Dénonciation
du
contrat individuel.

La direction
du travail
et le droit
d''association.

Clauses relatives
ä
Vapprentissage.

De ees contrats 870 (37 % de la totalité des ouvriers) stipulent une assurance.
qui dans la plupart des cas comprend non senlement 1’indenmité eu cas d’accident
d’aprés la loi, mais des avantages an-delä. Le cas le plus fréquent est 1’indemnité
pour une majeure partie de la période de carence (les premiers 60 jours aprés
1’accident), laquelle n’est pas comprise dans la loi. Souvent encore les contrats ne
préserivant pas 1’assurance contre accidents étendent 1’indemnité ä la dite période, de
sorte que 1,046 contrats (56 % de la totalité des ouvriers) assurent cet avantage aux
ouvriers. Les soins médicaux et les médicaments, parfois aussi les soins ä 1’höpital
gratuits, sont garantis aux ouvriers dans 457 contrats (27 % de la totalité des ouvriers).1
Les régles concernant la sécurité du travail et 1’hygiéne se bornent principalement
ä ineulquer les prescriptions données par les inspeeteurs des métiers, des chaudiéres
ä vapeur et des mines et ä donner certaines prescriptions pour le nettoyage,
1’aérage, le chauffage des ateliers etc. De telles clauses flgurent surtout dans les
contrats visant 1’industrie manuelle.

Il y a encore ä signaler des stipulations sur le délais de dénonciation des contrats
individuels figurant dans 710 contrats (35 % de la totalité des ouvriers), ainsi
que les réglements pour la direction du travail, 1’embauchage et le renvoi d’ouvriers,
et enfin le droit ou 1’obligation d’appartenir ä une association. Ces stipulations ont
souvent provoqué de longs conflits difficiles ä aplanir, se rapportant surtout au < droit
du patron d’embaucher et de renvoyer les ouvriers, de diriger et de distribuer le travail,
d’employer des ouvriers affiliés ä une association queleonque ou des ouvriers
non affiliés >, pour adopter la formule dont s’est servi, pour préciser sa position.
1’association patronale la plus importante en Suéde. Ce droit est expressément stipulé
dans 785 contrats (48 / de la totalité des ouvriers). «La liberté du travail»
est reconnue dans 665 contrats (50 ‘/o de la totalité des ouvriers) garantissant aux
ouvriers le plein droit d’association. Il y est le plus souvent également stipulé un
droit pour le patron d’embaucher des ouvriers affiliés ou non affiliés å une association
queleonque. En tout 960 contrats (67 % de la totalité des ouvriers) renferment
des prescriptions donnant au patron le droit d’embaucher et de renvoyer les ouvriers
indépendamment de la circonstance sils sont affiliés ou non ä une association, ou ä
laisser ä 1’ouvrier le droit d’appartenir ä une association queleonque ou de n’appartenir
ä aucune. En opposition décidée avec ces stipulations se trouvent les clauses préserivant
pour l’ouvrier 1’obligation d’étre affilié ä 1’association ouvriére contractante ou celles
préserivant la prérogative au travail pour les membres de cette association. De pareilles
clauses se rencontrent principalement dans 1’industrie manuelle et celle de la construetion
ainsi que chez les ouvriers de port2 et flgurent senlement dans 211 contrats,
comprenant 6 % de la totalité des ouvriers en question.

Dans les contrats flgurent enfin des clauses relatives ä 1’apprentissage. La durée
de 1’apprentissage est fixée dans 277 contrats, comprenant 38,101 ouvriers. Elle
varie entre quelques mois et 7 ans. L’apprentissage de deux ans et au-dessous ne se
trouve que dans Pindustrie manufacturiére. Il est généralement limité ä 3 ou 4 ans.
Des clauses concernant 1’apprentissage proprement dit flgurent dans 316 contrats
collectifs (34 % de la totalité des ouvriers travaillant dans les branches ou
1’apprentissage existe). De ces contrats 117, dont 4 nationaux (23 % du méme nombre
d’ouvriers), renferment une réglementation plus systématique de 1’apprentissage, tandis
que diverses stipulations concernant les apprentis se trouvent dans 199 contrats (10 %
des ouvriers employés).

1 Les contrats conclus par les compagnies des chemins de fer, non compris dans
le total cité plus haut, stipulent presque tous que les clauses concernant les soins
médicaux, les médicaments et 1’höpital gratuits, resteront en vigueur jusqu’ä ce qu’une
convention soit établie entre les associations, déterminant sous ce rapport des conditions
uniformes pour tous les chemins de fer privés en Suéde.

2 En ce qui concerne les ouvriers de port il est établi dans la convention du 18
juillet 1908 entre 1’Association patronale snédoise et la Confédération ouvriére nationale
que dans les futurs contrats de cette branche «la liberté du travail» sera reconnue
avec certaines modifications, résultant des conditions spéciales de cette profession.

TABELLER

I tabb. 1, 2 och 3, hvilka behandla kollektivaftalets utbredning, har, försåvidt
flera från hvarandra skilda tillverkningar, fallande under olika näringsgrenar,
bedrifvas vid samma anläggning, denna uppdelats på de olika näringsgrenarne,
så att hvarje tillverkning räknats såsom en arbetsplats (arbetsgifvare)
och med det antal arbetare, som sysselsättas vid densamma, förts till sin
näringsgren. De arbetare, som användas gemensamt för samtliga tillverkningar
vid anläggningen, såsom maskinister, reparatörer, transportarbetare m. fl.,
hafva förts till den näringsgren, hvilken den hufvudsakliga tillverkningen ansetts
tillhöra. Äro de olika tillverkningarne att betrakta som led i samma produktionsprocess,
såsom gjutning vid en mekanisk verkstad eller trämassetillverkning
vid ett pappersbruk, har anläggningen däremot icke uppdelats på ofvannämnda
sätt. Omfattar ett kollektivaftal flera anläggningar, hvilka tillhöra
olika näringsgrenar, har en liknande uppdelning ägt rum.

I tabb. 4—21, hvilka äro afsedda att belysa kollektivaftalets innehåll,
har vid tabelleringen aftalet måst utgöra enheten, hvarför en uppdelning på
olika näringsgrenar af arbetsgifvare och arbetare, berörda af samma aftal, icke
kunnat ifrågakomma, äfven om aftalet omfattat tillverkningar, hörande under
skilda näringsgrenar. Hela antalet arbetsgifvare och arbetare, berörda af
samma kollektivaftal, har sålunda i dessa tabeller förts till den näringsgren,
till hvilken hufvudtillverkningen är att hänföra.

På grund häraf äro slutsummorna för antalet arbetare inom
de olika näringsgrenarne icke öfverensstämmande inom de båda
ofvannämnda grupperna af tabeller. Särskildt torde uppmärksammas, att
samtliga sten- och lergodsfabriker, för hvilka kollektivaftal träffats, drifvas
i förening med stenkolsbrytning och sålunda i tabb. 4—21 påträffas under
rubriken stenkolsgrufvor m. m., samt att riksaftalet inom mekaniska verkstadsindustrien
gäller jämväl eu del järn- och stålvarufabriker, samt
skeppsvarf och båtbyggerier, elektriska verkstäder och vagnfabriker,
hvarför i ifrågavarande tabeller ett flertal arbetsplatser inom sistnämnda
industrier återfinnas under mekaniska verkstäder.

Slutligen bör påpekas, att i de fall, då samma kollektivaftal innehåller
olika bestämmelser rörande samma fråga för olika arbetaregrupper, bestämmelsen
för hufvudgruppen arbetare varit afgörande vid tabelleringen. Se f. ö.
ofvan ss. 27—28.

253

Tab. 1. Af kollektivaftal berörda arbetsgivare samt hos
dem anställda arbetare af olika kön och ålder, fördelade
efter näringsgrenar och orter.

------

Antal

arbets-

A

n t a 1

arbeta

e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver under
18 år. 18 år.

sammans.

I. Jordbruk och träd- ;
gårdsskötsel.

1. Jordbruk.

Uppsala län........

1

85

35

2

122

Kronobergs län......

1

34

34

Kristianstads län.....

13

288

4

29

321

Malmöhus län........

9

521

32

178

731

Örebro län ........

1

7

3

10

Yästmanlands län.....

2

92

13

24

129

Kopparbergs län......

3

148

29

24

201

Gäfleborgs län.......

2

117

24

2

143

Västernorrlands län ....

2

43

43

Hela riket

34

1,335

140

259

1,734

2. Trädgårdsskötsel.

Stockholms län......

8

15

10

15

40

Östergötlands län . . . . .

1

7

3

10

Malmöhus län.......

38

121

45

7

173

Hela riket

47

143

58

22

223

II. Skogsbruk.

1. Skogsafverkning.

1 Västernorrlands och Väster-

bottens län.......

2

520

52°

Hela riket

2

520

520

2. Flottning.

Kopparbergs och Gäfleborgs

692

län...........

3

092

*—

Västernorrlands län ....

1

164

164

Hela riket

4

856

856

254 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

Antal

a r

) e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under

18 år.

III. Grufdrift.

1. Stenkolsgrufvor.

Kristianstads län.....

1

344

14

358

Malmöhus län.......

5

1,688

154

1

1.843

Hela riket

(i

2,032

168

1

2.201

2. Malmgrufvor.

Örebro län........

3

243

44

287

Kopparbergs län......

3

352

60

17

24

453

Norrbottens län......

1

236

11

247

Hela riket

7

831

115

17

24

987

IV. Närings- och njut-ni ngsämnesindustri.

1. Kvarnar.

.

Stockholms stad......

2

132

1

133

Stockholms län: Landsbygden

1

105

3

108

Uppsala län: Uppsala . . .

1

54

_

54

Södermanlands 1.: Nyköping .

3

40

40

Eskilstuna.

3

22

22

Östergötlands I.: Norrköping .

1

69

69

Landsbygden

4

37

37

Kalmar län: Kalmar ....

1

126

15

1

142

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

100

100

Malmöhus län: Malmö . . .

1

105

105

Lund ....

1

14

14

Hälsingborg .

2

63

1

64

Ystad . . .

2

29

29

Trelleborg .

1

56

1

57

Landsbygden

6

41

41

Hallands län: Falkenberg . |

1

25

25

Göteborgs o. Boll. 1.: Göteborg

1

55

1

6

6

68

Skaraborgs län: Mariestad .

1

9

- •

•-

9

Värmlands län: Karlstad . . j

1

20

20

Örebro län: Örebro.....

1

25

25

Hela riket

85

1,127

21

8

6

1.162

2. Bagerier och konditorier.

Stockholms stad......|

113

959

58

168 I

1.185

Stockholms län: Södertälje .1

6

8

5

-

II

13

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 255

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

Antal

a r 1

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Bagerier och konditorier

(forts.).

Stockholms län: Vaxholm . .

2

14

2

16

.Sundbyberg.

3

38

5

34

6

83

Djursholm .

1

1

1

Landsbygden

14

65

6

19

1

91

Uppsala län: Uppsala . . .

11

88

15

4

107

Landsbygden .

5

10

4

14

Södermani. 1.: Nyköping . .

2

13

1

5

19

Eskilstuna . .

8

71

15

11

97

Landsbygden.

2

2

2

Östergötlands 1.: Linköping .

3

4

3

6

1

14

Norrköping .

7

45

4

49

Landsbygden

5

20

2

22

Jönköpings län: Jönköping .

7

17

8

25

Kalmar län: Kalmar ....

4

24

6

21

4

55

Oskarshamn . .

1

19

9

38

32

98

Västervik . . .

2

12

6

18

Gottlands län: Visby. . . .

3

13

13

Blekinge län: Karlskrona . .

17

32

7

39

Ronneby . . .

8

3

6

1

10

Sölvesborg . .

4

5

1

6

Kristianstads 1.: Kristianstad

8

24

10

1

35

Ängelholm .

3

9

9

Malmöhus län: Malmö . . .

32

194

17

12

1

224

Lund ....

1

4

4

Landskrona .

11

18

4

12

1

35

Hälsingborg .

12

56

9

3

68

Ystad. . . .

5

18

5

23

Trelleborg . .

3

1

1

1

3

Eslöf ....

4

11

2

13

Landsbygden

5

16

2

3

21

Hallands län: Halmstad . .

5

23

5

8

36

ööteb. o. Boh. län: Göteborg.

23

321

20

91

432

Lysekil .

3

14

3

7

24

Uddevalla

7

4

3

5

2

14

Älfsborgs län: Borås ....

15

28

13

41

Landsbygden

2

4

1

. -

5

Skaraborgs län: Mariestad .

3

9

5

i

2

17

256 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

Antal

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Bagerier och konditorier

(forts.).

Skaraborgs län: Sköfde. . .

2

12

4

16

Falköping .

2

5

1

6

Värmlands län: Karlstad . .

3

20

4

24

Landsbygden

1

9

3

12

Örebro län: Örebro.....

6

4G

14

2

62

Västmanlands län: Västerås

9

43

8

15

2

68

Gäfleborgs län: Gäfle ....

9

120

12

14

2

148

Söderhamn .

6

27

4

31

Hudiksvall .

7

23

8

2

33

Landsbygden

33

69

9

1

79

Västernorrl. 1.: Härnösand .

8

33

10

1

44

Sundsvall. .

7

51

5

1

1

58

Landsbygden

28

21

5

6

1

33

Västerbottens län: Umeå . ,

6

20

2

1

23

Norrbottens län: Landsbygden

14

22

3

8

33

Hela riket

507

2,733

344

510

58

3,051

3. Karamell-, choklad- och
käxfabriker.

Stockholms stad......

3

54

10

129

51

244

Uppsala län: Uppsala . . .

2

7

3

15

18

43

Kalmar län: Kalmar ....

1

4

3

10

17

Malmöhus län: Malmö . . .

1

48

14

122

43

227

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

9

48

5

46

62

161

Örebro län: Örebro.....

2

5

''2

38

10

55

Hela riket

18

160

37

300

184

747

4. Råsockerbruk och socker-raffinaderier.

Stockholms stad......

1

190

65

255

Östergötlands län: Linköping

1

174

4

2

180

Norrköping

1

102

102

Blekinge län: Karlshamn . .

1

369

369

Kristianstads 1.: Ängelholm .

1

391

— ■

17

408

Landsbygden

1

360

6

6

372

Malmöhus län: Lund ....

1

204

77

281

Landskrona .

1

259

4

110

10

383

Hälsingborg .

1

390

16

70

476

Ystad . . .

1

266

37

5

308

Trelleborg .

1

410

410

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 257

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

Kåsockerbruk och socker-raffinaderier (forts.).

Malmöhus län: Landsbygden

11

4,219

11

243

2

4,475

Hallands län: Landsbygden .

1

256

256

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

1

373

5

20

398

Hela riket

24

7,963

46

647

17

8,673

5. Tobaksfabriker.

Stockholms stad......

12

277

50

1,086

151

1,564

Uppsala län: Uppsala . . .

1

10

2

9

4

25

Östergötlands län: Linköping.

1

23

8

28

11

70

Norrköping

5

41

6

48

26

121

Vadstena .

1

12

4

9

2

27

Kronobergs län: Landsbygden

1

4

4

Blekinge län: Karlskrona . .

1

22

5

51

18

96

Karlshamn . .

1

12

2

6

20

Kristianstads 1.: Ängelholm .

1

12

3

5

2

22

Ähus . . .

1

1

12

9

22

Landsbygden

4

24

4

29

12

69

Malmöhus län: Malmö . . .

9

201

46

336

91

674

Lund ....

1

34

14

1

49

Landskrona .

1

11

5

23

17

56

Hälsingborg.

1

37

1

24

4

66

Ystad . . .

2

78

20

37

6

141

Landsbygden

5

29

2

16

3

50

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

8

142

50

340

47

579

Älfsborgs län: Åmål ....

1

1

4

4

1

10

Värmlands län: Karlstad . .

1

12

7

13

8

40

Gäfleborgs län: Hudiksvall .

1

17

3

11

5

36

Landsbygden

1

9

9

Hela riket

60

1,009

222

2,101

418

3,750

6. Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker och destilleringsverk.

Stockholms län: Landsbygden

1

25

25

Uppsala län: Uppsala . . .

1

14

14

Kristianstads 1.: Kristianstad

2

45

45

Landsbygden

1

24

24

Malmöhus län: Landskrona .

1

9

1

10

Landsbygden

2

43

43

Hela riket
17—082273. Kollektivafta

8

l.

160

1

161

258 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

7. Bryggerier, mälterier och
läskedrycksfabriker.

Stockholms stad......

15

1,361

5

462

_

1,828

Stockholms län: Södertälje .

1

33

1

11

-

45

Uppsala län: Uppsala . . .

6

53

2

15

70

Södermanlands 1.: Nyköping .

1

24

1

3

28

Eskilstuna

1

19

1

10

30

Östergötlands 1.: Norrköping .

6

126

14

13

153

Landsbygden

1

7

7

Kronobergs län: Växjö . . .

2

43

6

7

56

Kalmar län: Kalmar ....

2

37

1

11

49

Blekinge län: Karlshamn . .

1

22

5

27

Kristianstads 1.: Ängelholm .

1

14

5

19

Landsbygden

1

27

4

31

Malmöhus län: Malmö . . .

11

212

9

73

294

Lund ....

7

54

6

18

78

Hälsingborg .

2

41

24

65

Ystad . . .

1

23

5

28

Trelleborg. .

1

12

3

3

18

Eslöf ....

1

20

4

3

27

Landsbygden

1

5

2

7

Hallands län: Halmstad . .

2

39

19

58

Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . .

10

502

1

202

705

Uddevalla .

2

29

3

6

38

Landsbygden

4

208

55

263

Älfsborgs län: Vänersborg .

1

13

3

16

Borås ....

2

39

10

49

Skaraborgs län: Mariestad .

1

15

15

Lidköping .

1

25

4

29

Sköfde . . .

1

31

5

36

Värmlands län: Karlstad . .

2

28

3

5

1

37

Arvika . . .

1

13

5

18

Örebro län: Örebro.....

3

46

2

15

63

Västmanlands län: Västerås

2

28

9

1

38

Gäfleborgs län: Gäfle ....

5

93

5

16

114

Hudiksvall .

1

26

7

33

Västernorrlands 1.: Sundsvall

3

77

3

23

103

Norrbottens län: Luleå . . .

2

22

11

33

Landsbygden

3

21

11

32

Hela riket

10S

3,888

70

1,080

2

4,540

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 259

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

8. Margarinfabriker.

Stockholms stad......

1

24

5

12

41

Malmöhus län: Malmö . . .

1

85

4

23

112

Göteb. o. Boh.l.: Göteborg . .

1

125

23

148

Landsbygden

1

50

4

54

Hela riket

4

284

9

62

355

9. Slakterier och charkuterier.

Stockholms stad......

24

298

7

48

353

Stockholms län: Landsbygden

1

2

2

Uppsala län: Uppsala . . .

2

9

7

7

23

Östergötlands län: Norrköping

18

39

7

3

49

Kronobergs län: Växjö . . .

3

10

2

6

18

Kristianstads 1.: Kristianstad

3

11

1

12

Landsbygden

1

13

2

15

Malmöhus län: Malmö . . .

22

62

62

Lund ....

4

6

6

Hälsingborg .

9

10

2

7

19

Ystad . . .

5

9

1

10

Landsbygden

1

1

1

2

Hallands län: Halmstad . .

11

31

13

44

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

14

30

— ■

30

Kopparbergs 1.: Falun . . .

3

7

7

Landsbygden

7

7

1

8

Västernorrlands 1.: Sundsvall

5

18

3

21

Hela riket

133

563

44

73

1

681

10. Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri.

Kalmar län: Kalmar ....

1

9

7

16

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

6

6

12

Malmöhus län: Landskrona .

1

5

5

Landsbygden

1

19

-

5

24

Hela riket

4

39

18

57

V. Textilindustri.

1. Väfverier, spinnerier,
blekerier, färgerier, trikå-fabriker m. fl.

Stockholms län: Södertälje .

1

108

33

197

38

376

Landsbygden

1

18

4

22

3

47

260 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

e.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år. |

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Väfverier m. fl. (forts.).

Södermanlands län: Nyköping

2

170

63

201

41

475

Östergötlands 1.: Norrköping .

11

980

217

1,121

220

2,538

Landsbygden

2

90

49

169

108

416

Jönköpings län: Jönköping .

1

86

12

131

38

267

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

83

24

224

43

374

Ahus . . .

1

5

5

Malmöhus län: Malmö . . .

4

136

45

201

86

468

Lund ....

3

121

7

129

5

262

Landskrona .

4

18

6

76

21

121

Hälsingborg .

2

58

42

•243

100

443

Ystad . . .

1

27

18

45

Landsbygden

2

34

15

24

10

83

Hallands län: Halmstad . .

1

36

12

26

11

85

Yarberg . . .

1

76

18

123

43

260

Landsbygden .

1

247

71

220

362

900

Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . .

1

270

45

717

183

1,215

Landsbygden

6

285

63

460

144

952

Älfsborgs län: Borås ....

17

840

228

466

111

1,645

Landsbygden

1

60

40

103

33

236

Värmlands län: Karlstad . .

2

28

14

114

24

180

Örebro län: Örebro.....

2

36

132

48

216

Kopparbergs län: Säter . . .

1

17

12

55

20

104

Gäfleborgs län: Galle ....

3

113

48

336

96

593

Landsbygden

1

33

-

5

2

40

Hela riket

73

3,948

1,068

5,522

1,808

12,346

2. Repslagerier.

Stockholms stad......

1

11

11

Stockholms län: Landsbygden

4

22

7

29

Östergötlands 1.: Linköping .

1

10

4

14

Norrköping .

1

1

1

2

Landsbygden

2

7

6

13

Kristianstads 1.: Landsbygden

1

3

3

Malmöhus län: Malmö . . .

2

2

3

5

Limhamn . .

1

19

5

23

47

Landsbygden

5

7

6

13

Älfsborgs län: Åmål ....

1

12

4

16

Hela riket

1!)

94

36

23

153

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 261

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

VI. Beklädnadsindustri.

1. Hattmakerier och hatt-fabriker.

Stockholms stad......

11

69

12

55

15

151

Blekinge län: Karlskrona . .

1

67

7

90

4

168

Malmöhus län: Malmö . . .

4

56

5

94

11

166

Skaraborgs län: Falköping .

1

10

4

20

1

35

Hela riket

17

202

28

259

31

520

2. Skrädderier och sömnads-fabriker.

Stockholms stad......

79

724

2

294

1.020

Stockholms län: Södertälje .

8

22

2

77

10

111

Norrtälje .

5

7

2

5

4

18

Uppsala län: Uppsala . . .

16

56

118

4

178

Södermani. län: Nyköping

11

33

24

5

62

Eskilstuna .

22

58

3

41

1

103

Strängnäs .

5

8

8

Landsbygden

1

165

10

239

414

Östergötlands 1.: Linköping .

6

59

1

19

79

Norrköping .

50

128

4

72

204

Motala . . .

8

27

16

43

Landsbygden

5

12

10

22

Jönköpings län: Jönköping .

9

44

4

12

2

62

Landsbygden

6

23

40

63

Kronobergs län: Växjö . . .

9

25

1

10

1

37

Kalmar län: Kalmar ....

10

27

2

17

46

Västervik . . .

9

19

11

30

Gottlands län: Visby ....

9

24

2

15

41

Blekinge län: Karlskrona . .

17

47

4

11

62

Ronneby . . .

7

14

5

6

25

Karlshamn . .

6

28

2

7

37

Sölvesborg . .

4

5

5

Kristianstads 1.: Kristianstad

9

19

1

3

23

Ängelholm .

5

11

8

. —

19

Landsbygden

12

43

10

54

6

113

Malmöhus län: Malmö . . .

46

256

5

132

— ''

393

Lund ....

43

49

1

64

2

116

Landskrona .

15

119

249

3

371

Hälsingborg .

30

70

4

216

30

320

Ystad. . . .

13

31

3

6

1

41

262 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

Skrädderier och sömnads-fabriker (forts.).

Malmöhus län: Trelleborg. .

9

21

21

Limhamn . .

7

5

3

8

Eslöf ....

18

14

124

1

139

Hörby . . .

5

6

2

8

Landsbygden

16

46

15

36

7

104

Hallands län: Halmstad . .

11

46

3

34

83

Falkenberg . .

8

11

12

23

Varberg . . .

5

11

8

19

Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . .

74

425

i

445

3

874

Uddevalla. .

7

15

2

19

36

Strömstad .

4

7

10

17

Landsbygden

1

47

29

76

Alfsborgs län: Vänersborg .

6

13

1

8

1

23

Borås ....

13

36

18

54

Landsbygden

7

14

15

1

30

Skaraborgs län: Lidköping .

7

60

34

94

Värmlands län: Karlstad . .

12

53

32

85

Kristinehamn

8

37

48

5

90

Arvika . . .

16

19

12

31

Landsbygden

3

10

9

19

Örebro län: Örebro.....

26

76

29

105

Landsbygden . .

14

29

22

51

Västmanl. län: Västerås . .

5

33

13

46

Sala ....

5

10

6

16

Köping . . .

4

12

7

19

Arboga . . .

4

9

1

5

15

Landsbygden

9

6

3

2

11

Kopparbergs 1.: Falun . . .

12

53

3

52

4

112

Landsbygden

20

44

2

16

62

Gäfleborgs län: Gäfle ....

25

84

5

125

12

226

Söderhamn .

8

25

10

1

36

Landsbygden

22

34

i

8

43

Västernorrl. 1.: Härnösand .

7

16

3

10

3

32

Sundsvall

12

39

40

79

Örnsköldsvik

3

7

5

1

13

Landsbygden

19

31

6

13

3

53

Jämtlands län: Östersund . .

10

30

— .

8

38

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 263

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver under
18 år. 18 år.

Skrädderier och sömnads-fabriker (forts.).

Västerbottens län: Umeå . .

6

17

2

3

22

Norrbottens län: Luleå . . .

6

24

2

12

38

Landsbygden

3

10

5

15

Hela riket

932

3,591

120

3,081

140

6.932

3. Skofabriker.

Stockholms stad ......

6

433

55

299

70

857

Stockholms län: Södertälje .

2

30

4

5

39

Sundbyberg .

1

'' 38

18

19

17

92

Landsbygden

1

59

15

26

9

109

Uppsala län: Uppsala . . .

2

101

36

74

18

229

Östergötlands län: Norrköping

1

32

14

18

3

67

Jönköpings län: Landsbygden

2

19

3

7

2

31

Kalmar län: Kalmar ....

1

8

1

9

Blekinge län: Karlskrona . .

1

19

2

3

24

Kristianstads 1.: Ängelholm .

1

26

13

15

3

57

Landsbygden

1

45

19

20

18

102

Malmöhus län: Malmö . . .

9

377

104

199

177

857

Lund ....

2

30

10

10

5

55

Landskrona .

2

35

6

17

12

70

Hälsingborg .

2

77

21

44

20

162

Trelleborg. .

2

21

2

2

25

Eslöf ....

2

118

24

68

13

223

Landsbygden

3

115

37

58

39

249

Hallands län: Halmstad . .

2

35

10

7

5

57

Göteb. o.Boh. 1.: Göteborg . .

3

141

50

79

34

304

Landsbygden

1

60

23

42

11

136

Älfsborgs län: Vänersborg .

1

246

45

148

36

475

Skaraborgs län: Skara . . .

1

52

16

24

9

101

Örebro län: Örebro.....

5

432

123

202

86

843

Norrbottens län: Landsbygden

1

20

2

2

24

Hela riket

55

2,569

651

1,388

589

5,197

4. Skomakeriverkstäder.

Stockholms stad......

36

164

13

177

Stockholms län: Södertälje .

13

14

1

1

16

Södermanlands 1.: Eskilstuna

33

29

1

30

Östergötlands län: Norrköping

21

74

2

76

264 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

givare.

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Skomakeriverkstäder (lorts.).

Östergötlands län: Motala .

4

26

2

28

Jönköpings län: Landsbygden

2

3

1

4

Kronobergs län: Växjö . . .

11

15

15

Ljungby . .

4

5

1

6

Kalmar län: Kalmar ....

8

18

1

1

1

21

Blekinge län: Karlskrona . .

14

33

2

35

Ronneby . . .

10

23

3

2

1

29

Karlshamn . .

12

17

5

22

Kristianstads 1.: Kristianstad

11

34

2

36

Ängelholm .

4

12

12

Landsbygden

5

5

1

6

Malmöhus län; Malmö . . .

27

80

8

88

Lund ....

19

22

2

24

Landskrona .

10

10

1

11

Hälsingborg .

15

29

1

2

32

Ystad....

9

22

2

1

1

26

Trelleborg. .

6

12

12

Hörby . . .

3

13

1

1

15

Landsbygden

2

4

1

5

Hallands län: Halmstad . .

34

28

3

1

32

Varberg . . .

5

9

1

1

11

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

57

129

4

10

143

Värmlands län: Arvika. . .

4

10

10

Örebro län: Örebro.....

27

45

5

50

Landsbygden . .

3

33

5

1

39

Västmanlands län: Västerås.

18

27

27

Kopparbergs län: Falun . .

7

19

19

Gäfleborgs län: Gäfle ....

14

19

2

5

26

Söderhamn .

18

16

2

18

Västernorrlands 1.: Sundsvall

11

15

2

17

Norrbottens län: Haparanda.

1

18

1

19

Hela riket

5. Handskfabriker.

Stockholms stad......

Stockholms län: Norrtälje .

Kristianstads 1.: Kristianstad

Malmöhus län: Malmö . . .

478

1

1

1

4

1,032

17

5

10

40

41

1

CO

7

9

30

11

4

3

1

1,137

27

14

41

52

Tab. i. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 265

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gifvare.

A

n t a 1

a r b

e t a i

e.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver i
18 år.

under
18 år.

Handfckfabriker (forts.).

1

Malmöhus län: Lund ....

4

48

55

i

104

Hälsingborg .

2

21

57

78

Hela riket

13

141

58

112

5

316

6. Buntmakerier.

Stockholms stad......

10

19

5

24

Malmöhus län: Malmö . . .

6

93

33

162

30 |

318

Hela riket

16

112

38

162

30

342

7. Träskoverkstäder.

Kristianstads 1.: Hässleholm .

4

7

7

Landsbygden

7

22

22

Malmöhus län: Malmö . . .

7

13

13

Hälsingborg .

4

21

21

Landsbygden

5

17

17

Hela riket

27

80

80

8. Barberare och perukmakare.

Stockholms stad......

180

300

300

Blekinge län: Karlskrona . .

8

12

12

Malmöhus län: Malmö . . .

47

48

48

Lund ....

10

11

11

Landskrona .

5

6

6

Hälsingborg .

19

12

12

Hela riket

269

389

389

9. Bad- och tvättinrättningar.

1

Malmöhus län: Malmö . . .

1

9

49

58

Hela riket

1

9

49

58

VII. Läder-, hår- och

gummivaruindustri.

1. Garfverier och läderfabriker

Stockholms stad......

1

6

6

Stockholms län: Norrtälje . .

1

10

10

Landsbygden

1

103

17

120

Östergötlands 1.: Valdemars-

vik...........

1

61

5

1

67

Kristianstads 1.: Kristianstad

2

16

16

Landsbygden

2

8

8

266 Tab. 2. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt bos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

å

n t a 1

art

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Garfverier och läderfabriker

(forts.).

Malmöhus län: Malmö . . .

1

79

4

83

Landskrona .

2

47

2

2

51

Trelleborg. .

1

8

8

Landsbygden

3

101

8

1

110

Hallands län: Halmstad . .

3

20

20

Falkenberg . .

1 ''

76

12

— -

88

Göteborgs o. Boh. 1.: Uddevalla

1

7

2

9

Alfsborgs län: Vänersborg .

1

29

1

30

Alingsås. . .

1

19

7

26

Landsbygden.

1

8

8

Värmlands län: Karlstad . .

1

37

1

38

Landsbygden

1

4

4

Örebro län: Örebro.....

1

38

2

40

Kopparbergs 1.: Landsbygden

1

23

8

31

Gäfleborgs län: Gäflo ....

1

106

106

Norrbottens län: Landsbygden

1

27

2

2

31

Hela riket

29

833

60

16

1

£

O

2. Gummivarufabriker,

Jönköpings län: Landsbygden

1

76

21

38

20

155

Malmöhus län: Malmö . .| .

1

98

16

183

49

346

Hälsingborg .

1

136

75

238

56

505

Trelleborg. .

1

107

7

23

6

143

Hela riket

4

417

119

482

131

1,149

3. Borst- och penselfabriker.

Stockholms stad......

1

32

5

25

3

65

Malmöhus län: Landskrona .

1

37

18

62

13

130

Hela riket

2

69

23

87

16

195

4. Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder.

j

Stockholms stad......

137

365

53

55

2

475

Stockholms län: Landsbygden

1

3

1

4

Uppsala län: Uppsala . . .

7

13

5

18

Södermanlands 1.: Eskilstuna

7

18

1

19

Östergötlands län: Linköping

9

11

2

2

15

Norrköping

15

14

9

23

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 267

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

a r b

e t a

e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

IS år.

under !
18 år. |

öfver
18 år.

under 1
18 år.

sammans.

Sadelmakare- och tapetserare-verkstäder (forts.).

Jönköpings län: Jönköping . |

7

10

3

13

Landsbygden |

1

6

5

11

Kalmar län: Kalmar . . . . j

5

14

2

16

Gottlands län: Visby . . . . )

8

11

4 S

15

Blekinge län: Karlskrona . .

3

7

7

Kristianstads 1.: Kristianstad

6

14

9

3

26

Malmöhus län: Malmö . . .

27

70

15

3

88

Lund ....

9

19

9

-

28

Landskrona .

5

6

7

13

Hälsingborg .

1

3

1

4

Limhamn . .

1

1

2

3

Eslöf ....

14

18

5

23

Hallands län: Halmstad . .

10

8

3

11

Laholm . . .

2

1

1

2

Falkenberg . .

4

4

3

7

Varberg . . .

5

6

1

1

8

Göteb. o. Boh. län: Göteborg .

18

27

27

U ddevalla

4

11

5

16

Skaraborgs län: Sköfde . . .

5

6

6

12

Tidaholm . .

3

6

1

7

Värmlands län: Kristinehamn

5

9

9

Örebro län: Örebro.....

18

34

34

Västmanlands län: Västerås

2

4

2

6

Kopparbergs län: Falun . .

2

3

3

Yästernorrlands 1.: Härnösand

4

3

1

4

Jämtlands län: Östersund. .

3

5

2

_

— ■

7

Hela riket

84S

730

157

03

4

954

VIII. Trävaruindustri,

1. Sågverk och hyflerier.

Stockholms stad......

1

87

17

104

Stockholms län: Landsbygden

2

101

101

Uppsala län: Landsbygden .

1

736

202

50

9

997

Södermani. 1.: Landsbygden .

2

127

28

155

Östergötlands 1.: Landsbygden

1

18

4

22

Jönköpings län: Landsbygden

1

11

11

\

268 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

givare.

A

n t a 1

a r

) e t a

r e.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Sågverk och hyflerier (forts.).

Kalmar län: Västervik . . .

1

23

1

24

Kristianstads län: Hässleholm

1

8

8

Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . .

2

315

72

387

Landsbygden

2

569

175

744

Värmlands län: Karlstad . .

1

230

20

250

Landsbygden

1

34

2

30

Örebro län: Landsbygden . .

1

12

12

Västmanl. län: Arboga . .

1

25

3

28

Landsbygden

2

39

2

41

Kopparbergs 1.: Säter ....

1

15

1

16

Landsbygden

4

440

81

9

530

Gäfleborgs län: Galle ....

1

48

26

74

Landsbygden

9

1,587

475

7

2,069

Västernorrl. 1.: Landsbygden

10

1,405

286

25

4

1,720

Jämtlands län: Landsbygden

1

34

7

41

Norrbottens län: Piteå. . . .

1

164

46

210

Landsbygden

7

1,516

223

7

1,746

Hela riket

54

7,544

1,671

89

22

9,326

2. Brädgårdsrörelse.

Stockholms stad......

5

78

78

Stockholms län: Landsbygden

1

14

14

Södermanlands 1.: Eskilstuna

10

23

23

Östergötlands 1.: Norrköping

6

175

175

Blekinge län: Karlskrona . .

3

22

22

Malmöhus län: Landskrona .

2

26

26

Hälsingborg .

7

26

26

Hallands län: Halmstad . .

12

209

209

Falkenberg . .

1

28

28

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

15

577

577

Gäfleborgs län: Gäfle ....

1

22

22

Hudiksvall .

1

5

5

Hela riket

64

1,205

1,205

3. Träkolsverk.

Örebro län: Landsbygden . .

1

14

14

Kopparbergs 1.: Landsbygden

5

102

102

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 269

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

a r b

e t a r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 är.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

s ammans.

Träkolsverk (forts.).

Gäfleborgs län: Landsbygden

2

48

48

Västernorrl. 1.: Landsbygden

2

34

1

35

Norrbottens län: Landsbygden

2

27

3

30

Hela riket

12

225

1

3

229

4. Snickeri- och möbel-fabriker.

Stockholms stad......

4

189

18

2

i

210

Stockholms län: Snndbyberg

1

17

17

Uppsala län: Uppsala . . .

2

78

7

85

Södermani. län: Nyköping . .

3

220

37

2

8

267

Landsbygden

5

275

26

1

1

303

Östergötlands 1.: Linköpin g .

3

138

22

37

8

205

Norrköping .

4

220

37

257

Motala . . .

2

36

3

39

Landsbygden

8

359

56

13

2

430

Jönköpings län: Jönköping .

1

77

12

89

Landsbygden

2

80

7

87

Kalmar län: Kalmar ....

4

32

1

33

Västervik . . .

1

94

11

105

Yimmerby . .

1

36

3

— .

39

Landsbygden .

4

145

12

157

Blekinge län: Karlskrona . .

1

60

10

70

Malmöhus län: Malmö . .

5

91

29

18

1

139

Landskrona .

1

20

1

21

Trelleborg. .

1

38

2

40

Limhamn . .

1

91

11

102

Landsbygden

1

10

2

12

Hallands län: Halmstad . .

3

71

9

80

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

3

504

27

5

1

537

Värmlands län: Karlstad . .

2

57

10

67

Arvika . . .

1

86

4

90

Landsbygden

1

189

50

2

9

250

Örebro län: Lindesberg . . .

1

54

16

70

Landsbygden . .

1

18

18

Västmanl. län: Sala . . . .

2

55

8

63

Arboga . . .

1

49

3

2

54

Landsbygden

1

19

3

22

270 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

i

n t a 1

a r

) e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Snickeri- och möbelfabriker

(forts.).

Kopparbergs län: Hedemora .

1

33

8

41

Avesta . .

1

40

1

41

Gäfleborgs län: Galle ....

2

150

15

4

169

Söderhamn .

1

21

5

• —

26

Västernorrlands 1.: Härnösand

1

9

i

10

Västerbottens län: Umeå . .

1

93

7

100

Hela riket

78

3,754

474

86

31

4,345

5. Snickeri- o. möbelverkstäder.

Stockholms stad......

119

564

56

25

4

649

Uppsala län: Uppsala . . .

15

33

14

47

Östergötlands 1.: Linköping .

7

27

5

2

34

Norrköping

15

193

54

2

249

Söderköping

2

27

27

Jönköpings län: Jönköping .

13

68

8

76

Eksjö . . .

3

55

8

—■

63

Blekinge län: Karlskrona . .

3

22

9

31

Karlshamn . .

8

17

9

26

Kristianstads 1.: Kristianstad

4

44

9

4

57

Landsbygden

3

6

2

8

Malmöhus län: Malmö . . .

29

348

44

2

394

Lund ....

9

51

23

74

Landskrona .

5

17

7

24

Hälsingborg .

15

82

15

97

Ystad . . .

9

27

11

38

Eslöf ....

6

5

1

6

Landsbygden.

3

7

5

_

12

Hallands län: Halmstad . .

6

40

11

51

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

27

182

28

1

211

Alfsborgs län: Vänersborg .

1

3

- .

3

Skaraborgs län: Skara . . .

3

8

—-

8

Värmlands län: Karlstad . .

9

56

11

67

Västmanlands län: Västerås .

5

15

3

18

Kopparbergs 1.: Ealun . . .

4

48

2

50

Landsbygden

1

14

1

15

Västernorrlands 1.: Härnösand

7

14

3

1

18

Norrbottens län: Landsbygden

1

32

32

Hela riket

332 |

2,005 j

339

34 j

7

2,385

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 271

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

6. Korgmakerier och korg-fabriker.

Stockholms stad......

6

26

6

32

Malmöhus län: Hälsingborg .

3

26

6

5

37

Hela riket

9

52

12

o

69

7. Tunnbinderier.

Stockholms stad......

8

22

22

Södermani. län: Nyköping .

1

2

2

Eskilstuna .

1

1

1

Landsbygden

1

6

6

Östergötlands 1.: Norrköping

4

10

1

11

Söderköping

1

2

2

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

6

6

Landsbygden

2

40

8

48

Malmöhus län: Malmö . . .

6

6

1

-

7

Lund ....

1

4

4

Landskrona .

1

1

1

Hälsingborg .

1

5

5

Ystad....

1

2

2

Trelleborg. .

1

3

3

Eslöf ....

2

13

2

15

Hörby . . .

1

3

3

Landsbygden

5

21

21

Hallands län: Halmstad . .

1

1

1

Falkenberg . .

2

5

1

6

Varberg . . .

1

2

2

Landsbygden .

5

11

1

12

Göteb. o.Boh. 1.: Göteborg . .

3

16

16

TJ ddevalla .

1

65

7

72

Landsbygden

2

12

12

Hela riket

53

258

22

280

8. Korkfabriker,

Stockholms stad......

4

99

7

148

9

263

Malmöhus län : Maimö . . .

3

14

2

7

23

Eslöf ....

1

5

1

3

9

Göteb. o. Bok. 1.: Göteborg . .

2

18

1

16

35

Landsbygden

2

32

8

35

75

Hela riket

12

168

19

209

9

405

272 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r 1

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

IX. Trämasse- och

«

pappersindustri.

1. Pappersbruk, papp- och
trämassefabriker.

Uppsala län: Landsbygden .

1

408

40

6

454

Östergötlands 1.: Norrköping .

1

396

2

41

6

445

Landsbygden

4

672

32

56

11

771

Jönköpings län: Landsbj^gden

1

186

18

16

14

234

Kronobergs län: Landsbygden

2

465

37

125

56

683

Kristianstads 1.: Landsbygden

1

187

3

83

17

290

Hallands län: Landsbygden .

1

82

6

2

90

Göteb o. Boh. 1.: Landsbygden

1

168

6

16

8

198

Alfsborgs län: Landsbygden.

4

872

107

68

77

1,124

Värmlands län: Landsbygden

8

1,123

131

90

52

1,396

Örebro län: Örebro.....

1

207

13

23

8

251

Landsbygden . .

1

140

13

14

10

177

Västmanl. län: Landsbygden

1

204

36

17

29

286

Kopparbergs 1.: Landsbygden

2

522

51

26

21

620

Gäfleborgs län: Landsbygden

3

820

55

64

10

949

Västernorrl. 1.: Landsbygden

2

197

20

217

Jämtlands län: Landsbygden

1

165

2

8

175

Hela riket

35

6,814

572

655

31!)

8,360

2. Eokbinderier, kartong-fabriker m. fl.

Stockholms stad......

89

500

114

693

291

1,598

Uppsala län: Uppsala . . .

11

38

22

41

24

125

Södermanlands 1.: Eskilstuna

5

75

32

50

57

214

Östergötlands 1.: Linköping .

2

20

5

16

5

46

Norrköping .

10

160

49

240

130

579

Landsbygden

1

4

2

2

8

Kalmar län: Oskarshamn . .

2

25

IB

45

52

135

Västervik . . .

1

3

3

6

Kristianstads 1.: Kristianstad

2

11

2

12

5

30

Landsbygden

1

1

1

2

Malmöhus län: Malmö . . .

16

45

7

53

42

147

Lund ....

14

17

5

8

7

37

Hälsingborg .

9

21

20

19

35

95

Landsbygden

2

4

2

15

11

32

Tab. l. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 273

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r 1)

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 är.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Bokbinderier, kartongfabriker

m. fl. (forts.).

Göteborgs o. Bon. L: Göteborg

30

158

70

183

93

504

Värmlands län: Karlstad . .

2

16

11

7

9

43

Örebro län: Örebro.....

8

13

7

4

20

44

Gäfleborgs län: Galle ....

5

21

16

14

28

79

Västernorrlands L: Sundsvall

5

11

2

1

14

Hela riket

215

1,143

383

1,401

811

3,738

X. Grafisk industri.

1. Boktryckerier och stil-gjuterier.

Stockholms stad......

74

1,890

299

332

73

2,594

Stockholms län: Södertälje .

4

27

5

3

35

Norrtälje. .

1

6

i

5

12

Östhammar

1

2

i

2

1

6

Sundbyberg

1

16

1

17

Uppsala län: Uppsala . . .

7

160

45

5

4

214

Enköping . . .

2

10

3

2

15

Södermani. län: Nyköping. .

3

32

7

39

Eskilstuna .

4

54

17

1

79

Strängnäs .

1

3

1

1

5

Mariefred . .

X

1

4

5

Landsbygden

2

5

4

9

Östergötlands 1.: Linköping .

5

70

24

4

98

Norrköping .

10

129

42

11

2

184

Söderköping

2

12

6

18

Motala . . .

3

15

4

19

Vadstena . .

2

3

9

12

Landsbygden

2

2

2

4

Jönköpings län: Jönköping .

4

46

11

3

1

61

Eksjö . . .

1

13

4

17

Grenna. . .

1

2

1

3

Värnamo . .

1

2

2

4

Nässjö . . .

X

2

2

Kronobergs län: Växjö . . .

3

44

12

56

| Kalmar län: Kalmar ....

4

37

11

48

Oskarshamn . .

3

24

9

10

43

Västervik . . .

3

18

10

28

18—0S2273 Kollektivaftal.

274 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

Boktryckerier och stilgjuterier

(forts.).

Kalmar län: Vimmerby . . .

2

3

1

4

Borgholm . . .

2

8

4

-

12

Gottlands län: Yisby ....

1

6

5

11

Blekinge län: Karlskrona . .

4

47

9

i

57

Ronneby . . .

2

4

2

6

Karlshamn . .

3

4

4

8

Sölvesborg . .

2

7

2

i

10

Kristianstads 1.: Kristianstad

4

59

14

3

76

Simrishamn

1

4

1

1

6

Ängelholm .

1

13

5

18

Hässleholm .

2

15

2

17

Malmöhus län: Malmö . . .

16

209

46

10

1

266

Lund ....

5

94

20

11

7

132

Landskrona .

5

35

14

5

2

56

Hälsingborg .

7

106

42

16

14

178

Ystad....

3

30

2

1

4

37

Trelleborg . .

3

14

5

1

20

Eslöf ....

3

14

5

19

Hörby . . .

1

5

5

Landsbygden

2

3

3

6

Hallands län: Halmstad . .

4

25

13

2

1

41

Laholm . . .

1

3

4

7

Falkenberg . .

2

20

8

2

30

Varberg . . .

4

13

5

1

19

Kungsbacka .

1

1

2

3

Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg .

30

403

135

60

18

616

Lysekil .

2

12

3

15

Uddevalla

3

17

4

21

Strömstad

2

3

3

2

8

Älfsborgs län: Borås ....

5

31

14

45

Vänersborg .

3

16

9

1

26

Alingsås . . .

1

7

3

10

Åmål ....

1

4

1

5

Ulricehamn .

1

6

2

8

Skaraborgs län: Mariestad . .

2

13

2

7

22

Lidköping .

2

13

6

3

22

Skara . . .

3

10

3

6

2

21

Tab. 1. (Forts) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 275

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

nnder
18 år.

Boktryckerier och stilgjuterier

(forts.).

Skaraborgs län: Sköfde . . .

4

27

8

35

Iljo ....

1

4

1

5 !

Falköping .

2

8

3

6

17

Tidaholm. .

1

Ii

3

9

Landsbygden

1

1

1

1

3

Värmlands län: Karlstad . .

3

83

7

10

i

51

Kristinehamn

3

26

8

34

Filipstad . .

3

14

6

20

Arvika . . .

2

11

7

'' —

18

Örebro län: Örebro.....

6

73

30

103

Askersund . . .

1

4

2

6

Lindesberg . . .

3

25

12

37

Landsbygden . .

1

1

1

2

Västmanlands län: Västerås.

3

26

6

32

Sala . .

1

10

2

12 ;

Köping .

2

13

7

20

Arboga .

1

8

3

11

Kopparbergs 1.: Falun . . .

3

38

20

58

Hedemora .

2

15

4

19

Landsbygden

3

18

7

1

26

Gäfleborgs län: Gäfle ....

10

103

41

5

2

151

Söderhamn .

4

17

5

3

25

Hudiksvall .

3

20

2

4

26

Bollnäs . . .

2

7

4

11

Västernorrl. 1.: Härnösand .

2

28

19

47

Sundsvall . .

7

46

14

4

64

Örnsköldsvik

3

15

7

1

23

Sollefteå . .

1

9

4

13

Landsbygden

1

5

3

8

Jämtlands län: Östersund. .

5

34

17

7

2

60

j Västerbottens län: Umeå . .

2

22

10

32

Skellefteå

1

6

2

1

9

Norrbottens län: Luleå . . .

2

23

7

30

Piteå . . .

2

9

4

1

14

Haparanda.

1

7

7

Hela riket

374

4.014

1,209

564

141

6,528

276 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

2. Kemigrafiska anstalter.

Stockholms stad......

12

130

58

14

4

206

Stockholms län: Landsbygden

1

9

12

21

ÖstergötI. län: Landsbygden

1

3

1

4

Malmöhus län: Malmö . . .

1

7

3

2

12

Landsbygden

1

6

1

1

8

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

3

26

12

9

2

49

Hela riket

1!)

181

75

38

6

300

3. Litografiska anstalter.

Stockholms stad......

10

146

93

28

31

298

Södermanlands 1.: Eskilstnna

1

19

13

32

Östergötlands L: Linköping .

1

32

23

3

58

Norrköping

2

91

62

4

157

Jönköpings län: Jönköping .

1

37

8

11

11

67

Kalmar län: Kalmar ....

1

12

9

2

11

34

Malmöhus län: Malmö . . .

5

59

15

15

89

Hälsingborg .

1

8

-

2

4

14

Landsbygden

1

20

5

1

-

26

j Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

7

138

98

2

3

241

| Gäfleborgs län: Gäfle ....

3

10

. 5

15

Hela riket

33

572

331

(58

(50

1,031

XI. Malmförädlings-industri.

Järn- och stålverk, zink-och blyhyttor, kopparverk
m. m.

Södermanlands 1.: Eskilstuna

1

24

24

Malmöhus län: Hälsingborg .

1

328

12

340

Värmlands län: Landsbygden

2

537

50

587

Örebro län: Landsbygden . .

3

353

43

— ■

396

Västmanlands 1.: Landsbygden

3

144

6

150

Kopparbergs L: Landsbygden

5

1,071

109

1,180

Gäfleborgs län: Landsbygden

1

65

65

Hela riket

1(5

2,522

220

2,742

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 277

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gifvare.

A

n t a 1

arbeta

r e.

Män

Kvinnor

i

Till-

sammans.

öfver
IS år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

XII. Metallindustri.

1. Järn- och stålvarufabriker.

Stockholms stad......

13

1,024

121

56

5

1,206

Stockholms län: Norrtälje . .

2

93

24

9

126

Sundbyberg.

3

178

29

16

223

Landsbygden

1

30

10

40

Uppsala län: Uppsala . . .

1

130

49

10

i

190

Landsbygden .

1

9

3

12

Södermani. län: Nyköping. .

4

171

34

29

60

294

Eskilstuna .

21

1,000

243

99

6

1.348

Torshälla . .

1

3

1

4

Landsbygden

1

73

8

5

86

Östergötlands 1.: Landsbygden

1

70

36

3

1

110

Jönköpings län: Jönköping .

1

52

14

66

Huskvarna .

1

1,169

175

6

7

1,357

Landsbygden

2

598

113

2

3

716

Kalmar län: Kalmar ....

1

65

3

68

Landsbygden .

1

22

1

23

Blekinge län: Karlskrona . .

1

28

14

43

85

Landsbygden .

1

234

37

46

16

333

Kristianstads 1.: Simrishamn

1

30

6

36

Malmöhus län: Malmö . . .

5

241

25

266

Lund ....

1

159

31

11

1

202

Hälsingborg .

2

47

9

56

Limhamn . .

1

129

11

140

Göteb. o. Boh. 1.: Landsbygden

1

155

35

190

Alfsborgs län: Borås ....

1

42

5

2

49

Skaraborgs län: Skara . . .

1

78

20

. -

98

Värmlands län: Landsbygden

1

308

38

346

Örebro län: Landsbygden . .

1

175

35

210

Västmanl. län: Västerås . .

2

62

28

3

93

Landsbygden

1

223

52

3

7

285

Kopparbergs 1.: Avesta . . .

1

82

28

110

Landsbygden

2

81

19

100

Gäfleborgs län: G-äfle ....

2

226

38

4

268

Landsbygden

1

58

8

66

Västernorrlands 1.: Härnösand

1

16

5

21

Hela riket

82

7,061

1,30S

347

107

8,823

278 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

2. Smides-, reparations- och
hofslageriverkstäder.

Stockholms stad......

87

1,022

20

1,042

Södermanlands 1.: Eskilstuna

1

14

6

20

Östergötlands län: Linköping.

7

41

12

-

53

Norrköping

12

69

13

82

Blekinge län: Karlskrona . .

3

7

5

12

Kristianstads 1.: Landsbygden

1

4

3

7

Malmöhus län: Malmö . . .

17

108

32

140

Hälsingborg .

3

25

5

30

Landskrona .

7

36

16

52

Alfsborgs län: Borås ....

4

13

2

15

Västmanlands län: Västerås.

4

21

5

26

Arboga .

2

10

2

12

Hela riket

148

1,370

121

1,491

3. Bleck-, plåt- och koppar-slagerier.

Stockholms stad......

55

711

85

796

Stockholms län: Södertälje .

4

15

6

21

Vaxholm. .

1

4

4

8

Norrtälje. .

2

10

10

Djursholm .

1

2

2

Uppsala län: Uppsala . . .

8

48

8

56

Södermanlands län: Nyköping

1

20

6

26

Östergötlands 1.: Linköping .

10

29

3

32

Norrköping

16

60

30

90

Östergötlands 1.: Söderköping

2

12

1

13

Jönköpings län: Landsbygden

2

10

4

14

Kronobergs län: Växjö . . .

4

12

12

Landsbygden

1

9

5

2

7

23

Kalmar län: Kalmar ....

7

17

1

18

Gottlands län: Visby ....

5

11

3

14

Blekinge län: Karlskrona . .

4

7

4

11

Ronneby . . .

2

5

2

7

Kristianstads 1.: Kristianstad

5

24

9

8

41

Hässleholm

1

4

4

Malmöhus län: Malmö . . .

18

65

13

78

Lund ....

5

27

9

36

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 279

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

Bleck-, plåt- och koppar-slagerier (forts.).

Malmöhus län: Landskrona .

3

13

2

15

Hälsingborg .

12

33

7

40

Hallands län: Halmstad . .

5

19

5

24

Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg .

31

120

14

— !

134

Uddevalla

3

11

3

14

Alfsborgs län: Alingsås . .

3

10

2

12

Skaraborgs län: Sköfde . . .

2

13

1

14

Värmlands län: Karlstad . .

4

17

3

20

Kristinehamn

3

7

7

Arvika . . .

5

9

1

10

Örebro län: Örebro.....

15

29

5

34

Landsbygden . .

1

35

35

Västmanlands län: Västerås.

6

30

i

31

Kungsör .

1

84

32

10

126

Kopparbergs län: Falun . .

5

16

6

22

Gäfleborgs län: Gäfle ....

6

14

8

22

Hudiksvall .

5

14

4

18

Västcrnorrl. 1.: Härnösand .

5

11

2

13

Sundsvall

7

25

6

31

Sollefteå . .

2

4

1

5

Landsbygden

2

7

7

Jämtlands län: Östersund . .

4

7

4

11

Västerbottens län: Umeå . .

5

9

1

10

Norrbottens län: Luleå . . .

4

10

10

Hela riket

293

1,649

301

20

7

1,977

4. Guld- och silfvervaru-fabriker.

Stockholms stad......

3

204

54

230

13

501

Hela riket

3

204

54

230

13

501

5. Galvaniserings- och kap-sylfabriker m. fl.

Stockholms stad......

1

7

32

1

40

Stockholms län: Landsbygden

1

37

7

''

44

Blekinge län: Karlskrona . .

1

45

28

! 2

75

Ronneby . . .

1

245

36

121

40

442

Kristianstads län: Hässleholm

1

4

4

21

! 12

41

280 Tab. l. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

Antal

arbeta

r c.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

i sammans.

|

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under

118 år.

Galvaniserings- och kapsyl-fabriker m. fl. (forts.).

Malmöhus län: Malmö . . .

1

113

10

102

4

229

Lund ....

1

29

27

11

10

77

Hela riket

7

480

112

289

07

948

XIII. Maskin-o. skepps-

byggnadsindustri.

1. Mekaniska verkstäder.

Stockholms stad......

13

3,309

153

6

3.468

Stockholms län: Södertälje .

2

495

47

542

Sundbyberg .

2

230

20

250

Landsbygden

5

787

42

829

Uppsala län: Uppsala . . .

1

46

4

50

Södermani. län: Eskilstuna .

3

833

95

2

930

Landsbygden

1

156

22

2

180

Östergötlands 1.: Linköping .

1

29

4

33

Norrköping .

1

65

8

73

Landsbygden

3

1,234

102

1,336

Jönköpings län: Jönköping .

2

254

32

286

Huskvarna .

1

34

18

1

2

55

Kalmar län: Kalmar ....

1

8

8

Västervik . . .

1

21

1

22

Blekinge län: Karlskrona . .

1

41

27

68

Karlshamn . .

2

51

6

57

Sölvesborg . .

1

21

4

25

Landsbygden .

1

32

6

38

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

212

7

._

219

Hässleholm .

1

198

22

- !

220

Landsbygden

2

107

13

''

120

Malmöhus län: Malmö . . .

2

828

56

—•

884

Lund . . . .

3

380

20

400

Landskrona .

2

302

35

337

Hälsingborg . j

1

200

—‘

200

Ystad. . . . j

1

138

22

160

Trelleborg .

1

80 j

7

87

Limhamn . .

1

9 i

2

11

Eslöf . . . . 1

2

74

5

79

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 281

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

Mekaniska verkstäder (forts.).

Malmöhus län: Landsbygden

8

734

69

803

Hallands län: Halmstad . .

3

220

28

248

Göteb. o. Boll. 1.: Göteborg . .

8

1,842

196

2,038

Lysekil. . .

1

191

28

219

Landsbygden

2

149

15

164

Alfsborgs län: Borås ....

2

96

9

105

Landsbygden

1

989

105

1,094

Värmlands län: Karlstad . .

2

563

60

623

Örebro län: Örebro.....

1

33

5

38

Askersund . . .

1

60

5

65

Hallsberg . . .

1

115

15

130

Västmanlands 1.: Sala ....

1

53

7

60

Köping. . .

1

213

24

237

Arboga. . .

1

156

16

172

Landsbygden

2

149

24

173

Kopparbergs 1.: Hedemora . .

1

102

10

112

Landsbygden

1

146

28

174

Gäfleborgs län: Gäfle ....

3

349

47

396

Söderhamn .

1

IGG

18

184

Landsbygden

2

66

19

85

Jämtlands län: Östersund . .

1

45

6

-

51

Norrbottens län: Landsbygden

1

30

8

38

Hela riket

104

16,641

1,522

11

2

18,176

2. Skeppsvarf o. båtbyggerier.

Stockholms stad......

2

588

29

617

Stockholms län: Landsbygden

2

79

1

80

Malmöhus län: Hälsingborg .

2

161

20

181

Landsbygden

2

35

3

38

Hallands län: Halmstad . .

1

16

16

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

1

716

48

764

Alfsborgs län: Landsbygden.

1

114

21

135

Hela riket

11

1,70!)

122

1,831

3. Elektriska verkstäder.

Stockholms stad......

2

1,202

211

200

8

1,621

Stockholms län: Sundbyberg

1

67

143

210

Västmanlands län: Västerås.

1

1,110

179

30

5

1,324

282 Tab. l. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r 1

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Elektriska verkstäder (forts.).

Kopparbergs 1.: Landsbygden

1

256

39

8

1

304

Gäfleborgs Jän: Landsbygden

1

164

22

4

3

193

Hela riket

6

2,79!)

451

385

17

3,652

4. Uppsättning och skötsel af
elektriska maskiner.

Stockholms stad......

10

459

22

481

Östergötlands 1.: Norrköping

3

43

6

49

Malmöhus län: Malmö . . .

4

138

26

164

Hälsingborg .

1

4

4

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

9

231

47

278

Värmlands län: Karlstad . .

1

5

2

7

Örebro län: Örebro.....

2

25

1

26

Västmanlands län: Västerås.

1

64

64

Gäfleborgs län: Galle ....

2

12

3

15

Norrbottens län: Landsbygden

1

7

7

Hela riket

34

988

107

1,095

5. Vagnfabriker.

Stockholms län: Södertälje .

1

149

11

160

Värmlands län: Arvika. . .

1

41

6

47

Kopparbergs 1.: Landsbygden

1

524

58

582

Hela riket

3

714

75

789

6. Vagnmakerier.

Stockholms stad......

17

151

3

154

Uppsala län: Uppsala . . .

2

4

4

Kristianstads 1.: Landsbygden

1

2

2

Malmöhus län: Malmö . . .

6

16

1

17

Landskrona .

1

2

2

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

3

9

9

Hela riket

30

184

4

188

7. Instrumentfabriker.

Stockholms stad......

17

156

8

3

167

Stockholms län: Sundbyberg

1

24

1

25

Malmöhus län: Malmö . . .

5

69

2

71

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

2

97

4

101

Värmlands län: Karlstad . .

1

43

7

50

Hela riket

26

389

21

4

414

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 283

samt bos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

8. Urmakerier.

Stockholms stad......

40

71

13

2

86

Hela riket

40

71

13

2

86

XIV. Jord- och sten-industri.

1. Stenbrott och stenhuggerier.

Stockholms stad......

8

378

378

Stockholms län: Sundbyberg .

3

48

48

Landsbygden

7

273

3

276

Uppsala län: Uppsala . . .

6

17

1

18

Landsbygden .

1

8

8

Östergötlands 1.: Linköping .

1

14

1

15

Landsbygden

5

32

3

35

Kalmar län: Västervik . . .

6

101

2

103

Påskallavik . .

1

32

32

Landsbygden .

1

155

155

Gottlands län: Visbjr ....

1

79

79

Blekinge län: Landsbygden .

6

949

51

1,000

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

9

1

10

Landsbygden

7

954

12

966

Malmöhus län: Malmö . . .

16

84

1

85

Lund ....

4

11

1

12

Landskrona .

2

24

1

25

Trelleborg .

1

7

7

Landsbygden

5

174

2

176

Hallands län: Halmstad . .

1

17

17

Varberg . . .

2

116

5

121

Landsbygden .

1

508

43

551

Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . .

1

50

50

Lysekil . .

1

258

258

Uddevalla .

1

13

2

15

Landsbygden

21

3.224

260

3,484

Älfsborgs län: Borås ....

6

96

96

Örebro län: Örebro.....

20

58

2

60

Landsbj^gden . .

2

335

9

344

Västmanlands län: Västerås.

3

13

13

Hela riket

141

8,037

400

8,437

284 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare

samt hos dem anställda arbetare.

.4

n t a 1

a r

leta

r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal
; arbets-

Män

Kvinnor

i

Till-

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sammans.

I

2. Torfindustri.

Kronobergs län: Landsbygden

2

31

16

40

10

97

Kristianstads 1.: Landsbygden

3

198

31

10

5

244

Malmöhus län: Landsbygden

1

56

15

15

86

Hela riket

(i

285

47

65

30

427

3. Grustag.

Malmöhus län: Landsbygden

1

24

_

24

Göteb. o. Boh. 1.: Landsbygden

1

80

80

Hela riket

2

104

104

4. Kalk- och kritbruk samt
cementfabriker.

Kristianstads 1.: Landsbygden

2

199

11

210

Malmöhus län: Limhamn . .

1

474

40

i

515

Landsbygden

8

423

15

ii

449

Skaraborgs län: Landsbygden

1

154

12

166

Hela riket

12

1,250

78

12

1,340

5. Glasbruk.

Kronobergs län: Landsbygden

14

713

319

40

44

1,116

Kalmar län: Landsbygden .

2

133

52

18

3

206

Alfsborgs län: Landsbygden.

1

441

81

2

4

528

Värmlands län: Landsbygden

2

395

93

12

25

525

Västmanlands län: Arboga .

1

82

42

124

Gäfleborgs län: Gäfle ....

1

39

14

1

54

Hela riket

21

1,803

601

73

76

2.553

6. Sten- och lergodsfabriker.

Kristianstads 1.: Landsbygden

1

79

25 ''

6

I

110

Malmöhus län: Landsbygden

4

1,319

172

20

4

1.515

Hela riket

5

1,398

197

20

4

1,625

7. Tegelbruk.

Stockholms län: Landsbygden

5

209

16

10

ö

241

Södermanlands 1.: Nyköping .

1

17

8

—-

25

Eskilstuna |

1

14

— -

14

Östergötlands 1.: Landsbygden

2

79

7

86

Kristianstads 1.: Landsbygden

5

201

7

208

Malmöhus län: Lund ....

2

51

1

52

Hälsingborg .

1

50

5

55

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 285

samt hos dem anställda arbetare.

Antal

arbets-

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Män

Kvinnor

Till-sammans. i

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under i
18 år.

Tegelbruk (forts.).
Malmöhus 1.: Landsbygden .

27

1,381

88

9

3

1,481

Hallauds län: Halmstad . .

1

36

10

_

46

Landsbygden .

1

50

7

57

Älfsborgs län: Vänersborg .

1

36

6

42

Örebro län: Landsbygden . .

1

71

10

81

Västmaulands 1.: Landsbygden

2

72

8

6

8

94

Gäfleborgs län: Landsbygden

1

27

5

32

Hela riket

51

2,294

178

25

17

2.514

8. Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar.

Stockholms stad......

27

187

5

7

199

1 Stockholms län: Södertälje .

1

2

2

Norrtälje . .

1

2

2

Sundbyberg .

1

Landsbygden

4

5

2

7

| Uppsala län: Uppsala . . .

4

135

5

4

144

; Södermani. län: Nyköping . .

1

14

14

Eskilstuna .

2

63

63

Landsbygden

3

9

9

Östergötlands 1.: Linköping .

3

19

7

26

Norrköping .

3

51

8

59

Landsbygden

1

15

5

20

Jönköpings län: Jönköping .

3

14

14

Huskvarna .

1

6

6

Landsbygden

1

i

1

2

Kalmar län: Kalmar ....

3

109

2

8

1

120

Oskarshamn . .

2

32

9

41

Gottlands län: Visby ....

3

20

20

Blekinge län: Karlskrona . .

3

70

15

12

97

Karlshamn . .

3

16

6

4

26

i Kristianstads 1.: Kristianstad

4

6

6

Ängelholm .

3

10

2

12

Malmöhus län: Malmö . . .

7

28

4

32

Lund ....

2

11

— ''

11

Landskrona .

1

4

4

Hälsingborg .

3

5

5

286 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

arbeta

r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

sammans.

gifvare.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

Tillverkning och uppsättning
af kakelugnar (forts.).

Malmöhus län: Ystad. . . .

1

5

5

Hallands län: Halmstad . .

2

19

19

Laholm . . .

1

1

1

Göteh. o. Bohus 1.: Göteborg .

8

42

42

Uddevalla

2

Alfsborgs län: Vänersborg .

1

2

2

Alingsäs . . .

2

18

1

19

Borås ....

4

23

1

24

Landsbygden .

2

29

2

31

Skaraborgs län: Lidköping .

3

21

1

22

Skara . . .

1

23

23

Landsbygden

1

15

1

16

Värmlands län: Karlstad . .

4

29

2

31

Filipstad . .

3

29

1

30

Arvika . . .

1

17

1

~

18

Landsbygden

1

19

5

2

26

! Örebro län: Örebro.....

6

82

i

83

Lindesberg . . .

1

22

5

1

28

Västmanlands län: Västerås .

2

25

4

3

32

Sala. . .

1

23

2

1

29

Kopparbergs län: Falun . .

2

7

1

1

9

| Gäfleborgs län: Gäfle ....

2

84

11

5

2

102

Landsbygden

2

40

5

45

Hela riket

143

1,410

116

48

4

1,578

9. Öfrig jord- och stenindustri.

Kristianstads 1.: Landsbygden

1

423

28

14

465

Malmöhus län: Hälsingborg.

1

25

25

Landsbygden

2

47

G

3

1

57

Hela riket

4

45)5

34

17

1

547

XV. Kemisk-teknisk
industri.

1. Färg- och fernissfabriker.

Malmöhus län: Malmö . . .

2

13

2

15

Trelleborg .

1

4

2

6

Hela riket

3

17

4

-

21

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 287

samt hos dem anställda arbetare.

A

n t a 1

a r b

e t a

r e.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

Män

Kvinnor

Till-

gifvare.

öfver

18 år.

under

18 år.

öfver
18 år.

under
18 år.

sam mans.

2. Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl.

j Stockholms stad......

3

109

1

67

9

186

Malmöhus län: Malmö . . .

9

106

15

46

12

179

Hälsingborg .

1

11

i

10

10

32

Limhamn . .

1

5

— 1

5

Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . .

1

43 1

13

47

17

120

Uddevalla .

2

17

— 1

17

Landsbygden

1

72

~

72

Älfsborgs län: Landsbygden.

1

24

24

Hela riket

19

387

30

170

48

635

3. Sprängämnesfabriker.

Stockholms län: Landsbygden

1

113

2

34

2

151

Malmöhus län: Landsbygden

1

71

10

81

Örebro län: Landsbygden . .

1

40

8

3

13

64

Hela riket

3

224

10

47

15

296

4. Kalciumkarbid- och klorat-fabriker.

Västernorrl. 1.: Landsbygden

2

287

27

314

Hela riket

2

287

27

314

5. Gödningsämnes- och svafvel-syrefabriker.

Stockholms län: Landsbygden

2

147

4

151

Malmöhus län: Malmö . . .

1

141

141

Landskrona .

2

118

4

122

Hälsingborg .

2

209

5

10

224

Limhamn . .

2

122

4

126

Göteb. o. Boh. 1.: Landsbygden

1

136

4

2

142

Hela riket

10

873

21

12

906

6. Tändsticksfabriker.

1 Jönköpings län: Jönköping .

2

841

171

372

228

1,61*

Landsbygden

1

165

47

92

50

354

Kalmar län: Västervik . . .

1

161

66

56

67

350

Nybro ....

1

29

22

18

24

93

Göteb. o. Bohus 1.: Uddevalla

1

260

69

180

46

555

Älfsborgs län: Vänersborg .

1

209

89

165

60

523

Skaraborgs län: Tidaholm .

1

671

155

501

167

1,494

Hela riket

8

2.33G

619

1 1-384

642

4.9S1

288 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaf tal berörda arbetsgivare

samt bos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

givare.

Anta

1 a r i

e t a r

e.

Män

Kvinnor

Till-

1 sammans.

öfver
18 år.

under
18 år.

öfver

18 år.

under
18 år.

7. Öfrig kemisk-teknisk industri.

Stockholms stad.......

1

26

4

14

4

48

Stockholms län: Landsbygden .

2

41

6

13

4

64

Malmöhus länMalmö ....

1

9

2

11

Trelleborg . .

1

21

2

1

1

25

Hela riket

5

97

12

30

9

148

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

XVI. Byggnadsverk-samhet.

1. Murare.

Stockholms stad......

3°°

1,400

Murare (forts.).

Malmöhus län: Ystad. . . .

Trelleborg. .

Limhamn . .

IO

7

8

66

56

55

Stockholms län: Södertälje .

15

90

Eslöf ....

9

58

Södermani. län: Nyköping .

4

17

Landsbygden

>7

140

Eskilstuna .

8

55

Hallands län: Halmstad . .

12

125

Landsbygden

6

30

Falkenberg . .

6

38

Östergötlands län: Linköping

9

134

Varberg . . .

5

39

Norrköping

20

165

Göteb. 0. Bohus 1.: Göteborg.

6o

680

Jönköpings län: Jönköping .

IO

76

Uddevalla

IO

140

Tranås. . .

4

31

Alfsborgs län: Vänersborg

6

28

Kronobergs län: Växjö . . .

6

44

Borås ....

8

75

Kalmar län: Kalmar ....

IO

74

Landsbygden .

7

39

Västervik . . .

6

15

Skaraborgs län: Skara . . .

3

22

Blekinge län: Karlskrona . .

14

73

42

Värmlands län: Karlstad . .

8

53

Karlshamn . .

5

Örebro län: Örebro.....

21

>5>

Kristianstads 1.: Kristianstad

11

146

Västmanlands län: Västerås.

12

68

Ängelholm .

5

57

Gäfleborgs län: Hudiksvall .

3

IO

Ahus . . .

Landsbygden

3

3

17

26

Västernorrlands 1.: Sundsvall

. Hela riket

6

820

39

5.886

Malmöhus län: Malmö . . .

Lund ....

100

18

939

13''

2. Byggnadsträarbetare.

Stockholms stad......

300

4,Soo

Landskrona .

r5

>57

Stockholms län: Södertälje

>5

104

Hälsingborg .

365

Vaxholm . .

5

72

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 289

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

Byggnadsträarbetare (forts.).

Byggnadsträarbetare (forts.).

Stockholms län: Landsbygden

3

62

Skaraborgs län: Lidköping .

4

58

Uppsala län: Uppsala . . .

14

180

Värmlands län: Karlstad . .

19

''5°

Södermanl. län: Nyköping

4

62

Örebro län: Örebro.....

18

190

Eskilstuna .

I I

140

Landsbygden . .

I

32

Landsbygden

IO

88

Västmanlands län: Västerås.

21

100

Östergötlands 1.: Linköping .

IO

177

Kopparbergs 1.: Ealun . . .

9

100

Norrköping .

15

220

Landsbygden

3

41

Landsbygden

4

40

Jämtlands län: Östersund . .

18

159

Jönköpings län: Jönköping .

II

82

Norrbottens län: Landsbygden

I

44

Tranås. . .

2

51

Hela riket

888

10,999

Kalmar län: Kalmar ....

6

54

Västervik . . .

I I

60

3. Stuckatörer.

Blekinge län: Karlskrona . .

12

143

Stockholms stad ......

IO

IOO

Ronneby . . .

5

59

Malmöhus län: Malmö . . .

7

48

Karlshamn . .

7

124

Göteborgs 0. Boh. 1.: Göteborg

7

50

Sölvesborg . .

4

30

Hela riket

24

198

Kristianstads 1.: Kristianstad

I I

144

Ängelholm .

7

32

4. Förgylleri- och glasmästeri-

Hässleholm .

7

50

arbetare.

Ähus ....

4

25

Stockholms stad......

49

197

Landsbygden

IO

56

Östergötlands län: Norrköping

4

9

Malmöhus län: Malmö . . .

100

859

Malmöhus län: Malmö . . .

10

43

Lund ....

18

166

Lund ....

3

12

Landskrona .

9

■38

Hälsingborg .

6

15

Hälsingborg .

37

330

Göteborgs 0. Boh. 1.: Göteborg

4

114

Ystad . . .

8

70

Värmlands län: Karlstad . .

1

67

Trelleborg

5

46

Kopparbergs län: Falun . .

1

19

Limhamn . .

3

40

Hela riket

78

476

Eslöf ....

9

58

Landsbygden

22

202

5. Målare.

Hallands län: Halmstad . .

12

171

Stockholms stad......

250

3.000

Ealkenberg . .

3

4t

Stockholms län: Södertälje .

8

88

Varberg . . .

3

Vaxholm. .

3

13

Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg .

50

800

Uppsala län: Uppsala. . . .

H

125

Lysekil .

4

32

Södermanlands 1.: Nyköping .

6

47

Uddevalla

15

79

Eskilstuna

i5

84

Älfsborgs län: Vänersborg .

3

24

Östergötlands 1.: Linköping .

8

70

Borås ....

5

164

Norrköping.

26

243

19—082273. Kollektivaftal.

21)0 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets

gif-

vare.

Antal

ar-

betare

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

Målare (forts.).

Målare (forts.).

Östergötlands 1.: Söderköping

4

12

Jämtlands län: Östersund . .

9

45

Motala. . .

3

28

Norrbottens län: Landsbygden

8

24

Jönköpings län: Jönköping .

II

93

Hela riket

904

7.940

Kronobergs län: Växjö . . .

8

56

Kalmar län: Kalmar ....

9

72

6. Skorstensfejare.

Oskarshamn . .

8

26

Stockholms stad......

7

74

Västervik . . .

7

25

Malmöhus län: Malmö . . .

3

19

Blekinge län: Karlskrona . .

22

”5

Göteborgs o. Boll. 1.: Göteborg

6

49

Karlshamn . .

9

29

Hela riket

l6

142

Kristianstads 1.: Kristianstad

8

78

Ängelholm .

3

28

7. Rörarbetare.

Landsbygden

5

>5

Stockholms stad......

21

1,114

Malmöhus län: Malmö . . .

106

908

Kalmar län: Kalmar ....

1

16

Lund ....

20

i33

Blekinge län: Karlskrona . .

3

29

Landskrona .

I I

73

Malmöhus län: Malmö . . .

5

139

Hälsingborg .

33

225

Lund ....

4

35

Ystad . . .

8

45

Hälsingborg .

4

37

Trelleborg. .

8

37

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

9

186

Eslöf ....

16

46

Gäfleborgs län: Gäfle ....

4

58

Hörby o. Höör

9

42

Hela riket

51

1.614

Hallands län: Halmstad . .

15

94

Falkenberg . .

4

34

8. Elektriska montörer.

Varberg . . .

7

3i

Stockholms stad......

9

50

Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg .

75

i,i3<>

Hela riket

9

50

Uddevalla

IO

24

Alfsborgs län: Borås ....

16

69

9. Byggnadsgrofarbetare.

Landsbygden.

6

27

Stockholms stad......

380

5,600

Skaraborgs län: Lidköping .

5

36

Stockholms län: Södertälje .

23

197

Sköfde . . .

9

38

Vaxholm . .

9

40

Värmlands län: Kristinehamn

5

34

Landsbygden

4

125

Arvika . . .

7

52

Uppsala län: Uppsala . . .

17

300

Örebro län: Örebro .....

25

125

Södermani. län: Nyköping. .

6

65

Västmanlands län: Västerås .

IO

III

Eskilstuna .

I I

120

Kopparbergs län: Falun . .

9

47

Landsbygden

IO

70

Gäfleborgs län: Gäfle ....

25

i°5

Östergötlands län: Linköping.

12

85

Västernorrlands 1.: Härnösand

9

61

Norrköping

69

266

Sundsvall

12

97

Kronobergs län: Växjö . . .

5

50

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 291

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gif-

vare.

Antal

ar-

betare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

Byggnadsgrofarbetare (forts.).

10. Gipsrörare.

Kalmar län: Kalmar ....

8

6o

Stockholms stad......

13

130

Blekinge län: Karlskrona . .

i7

235

Hela riket

13

130

Ronneby . . .

4

6o

Karlshamn . .

6

155

11. Väg- och vattenbyggnads-

arbetare.

Kristianstads 1.: Kristianstad

8

115

Stockholms län: Landsbygden

3

410

Ängelholm .

7

27

Södermanl. 1.: Landsbygden

1

80

Hässleholm .

7

70

Åhus....

i

Östergötlands 1.: Landsbygden

2

154

Kalmar län: Landsbygden .

1

400

Landsbygden

2

11

Gottlands län: Landsbygden .

2

300

Malmöhus län: Malmö . . .

IOI

899

Hallands län: Landsbygden .

2

660

Lund ....

18

204

Landskrona .

9

126

Älfsborgs län: Landsbygden .

4

L430

Skaraborgs län: Landsbygden

2

73°

Hälsingborg .

41

382

Ystad . . .

IO

84

Örebro län: Landsbygden . .

2

390

Trelleborg. .

8

119

Västmanlands 1.: Landsbygden

2

IOO

55

Kopparbergs 1.: Landsbygden

4

1,220

Limliamn . .

Eslöf ....

i3

29

Hela riket

25

5,874

Hörby . . .

3

15

Landsbygden

3i

295

XVII. Allmänna ar-

Hallands län: Halmstad . .

8

193

beten.

Falkenberg . .

I

8

1. Byggnadsarbeten: kom-

Yarberg . . .

2

20

munala.

Landsbygden .

2

126

Stockholms stad......

1

2,357

Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg .

59

1,395

Stockholms län: Södertälje .

1

59

Uddevalla

8

153

Södermanlands 1.: Eskilstuna

1

170

Älfsborgs län: Borås ....

IO

80

Östergötlands län: Norrköping

1

259

Skaraborgs län: Lidköping .

3

72

Kalmar län: Kalmar ....

1

87

Värmlands län: Karlstad . .

20

180

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

63

Örebro län: Örebro.....

i5

235

Malmöhus län: Malmö . . .

1

523

Västmanlands län: Västerås.

16

100

Lund ....

1

53

Kopparbergs län: Säter. . .

i

119

Landskrona .

1

85

Gälleborgs län: Landsbygden

2

156

Hälsingborg .

1

124

Västernorrl. län: Härnösand .

2

75

Trelleborg. .

1

41

Landsbygden

I

134

Limhamn . .

1

12

Jämtlands län: Östersund . .

4

65

Hallands län: Halmstad . .

1

151

Norrbottens län: Landsbygden

I

72

Göteb. 0. Bohus 1.: Göteborg .

1

807

Hela riket

I.OOI

13,082

Uddevalla

1

80

292 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gif-

vare.

Antal

ar-

betare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

Byggnadsarbeten: kommunala

5. Kenhållningsverk: kom-

(forts.).

munala.

Älfsborgs län: Borås ....

i

136

Stockholms stad......

1

554

Värmlands län: Karlstad . .

i

122

Södermanlands 1.: Eskilstuna

1

19

Gäfleborgs län: Gäfle ....

i

229

| Blekinge län: Karlskrona . .

1

20

Söderhamn .

i

53

Malmöhus län: Malmö . . .

1

141

Hudiksvall .

i

95

Lund ....

1

29

Hela riket

20

5,506

Hälsingborg .

1

33

Limhamn . .

1

8

2. Byggnadsarbeten:

Gäfleborgs län: Söderhamn .

1

11

i entreprenad.

Hela riket

8

815

Stockholms stad......

3

188

Malmöhus län: Malmö . . .

3

29

6. Kenhållningsverk: enskilda.

Hela riket

6

217

Stockholms stad......

3

400

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

9

3. Gas-, elektricitets- och

Hela riket

4

409

vattenledningsverk:

kommunala.

7. Kraftstationer: statens.

Stockholms stad......

1

1.372

Södermanlands 1.: Eskilstuna

1

36

Älfsborgs län: Landsbygden .

1

24

1

1 24

Östergötlands län: Norrköping

1

131

Kristianstads 1.: Kristianstad

1

39

8. Kraftstationer: enskilda.

Malmöhus län: Malmö . . .

1

144

Yästernorrlands län: Lands-

Lund ....

1

50

bygden .........

1

8

Landskrona .

1

25

Hela riket

1

8

Hälsingborg .

1

81

Ystad . . .

1

25

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

1

210

XVIII. Handel och

varulager.

Örebro län: Örebro.....

1

32

Gäfleborgs län: Gäfle ....

1

77

Handelsarbetare och varu-

Hela riket

12

2,222

Stockholms stad......

68

1.002

Södermanlands län: Nyköping

12

18

4. Gas-, elektricitets- o. vatten-

Södermanlands 1.: Eskilstuna

7

24

ledningsverk: enskilda.

Östergötlands 1.: Norrköping

44

149

Blekinge län : Karlskrona . .

1

32

Blekinge län: Karlskrona . .

8

25

Malmöhus län: Limhamn . .

1

5

Kristianstads 1.: Kristianstad

21

40

Hela riket

2

37

Landsbygden

I

2

1 Öfriga vid kraftstationen anställda arbetare återfinnas under väg- och vattenbyggnadsarbetare.

Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 293

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal |
ar- j
betare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

Handelsarbetare m. fl. (forts.).

Stufverirörelse (forts.).

Malmöhus län: Malmö . . .

109

766

Södermani, 1.: Landsbygden

I

275

Lund ....

44

124

Kalmar län: Kalmar ....

I

25

Landskrona .

47

180

Oskarshamn . .

5

85

Hälsingborg .

52

222

Blekinge län: Karlskrona . .

I

IOO

Trelleborg .

29

74

Karlshamn . .

IO

55

Eslöf ....

IO

40

Sölvesborg . .

8

Landsbygden

4

26

Kristianstads län: Åhus . .

I

130 1

| Hallands län: Varberg . . .

23

45

Malmöhus län: Malmö . . .

9

316

Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . .

65

416

Landskrona .

I

125I

Landsbygden

I

27

Hälsingborg .

3

253

Örebro län: Landsbygden . .

I

5

Trelleborg. .

9

72

Hela riket

546

3185

Landsbygden

3

27

Hallands län: Halmstad . .

3

IOO

Varberg . . .

8

50

XIX. Landtransport.

Göteb. 0. Bohus 1.: Göteborg .

70

1,273

1. Akerirörelse.

Uddevalla

4

160

Stockholms stad......

197

1,635

Skaraborgs län: Landsbygden

I

25

Södermanlands 1.: Nyköping .

7

19

Värmlands län: Karlstad . .

I

39

Eskilstuna

29

59

Kristinehamn

2

99

Östergötlands 1.: Norrköping

42

no

Örebro län: Örebro.....

8

12

j Blekinge län: Karlskrona . .

8

50

Västmanlands län: Västerås.

2

33

Karlshamn . .

4

IO

Köping .

I

48

j Kristianstads 1.: Kristianstad

IO

12

Gäfleborgs län: Gäfle ... .

12

429

1 Malmöhus län: Malmö . . .

37

128

Söderhamn .1

Lund ....

7

25

Landsbygden)

Limhamn . .

8

l6

Västernorrl. län: Härnösand .

6

25

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

34

174

Sundsvall

I

75

Örebro län: Örebro.....

30

100

Landsbygden

28

670

Gäfleborgs län: Gäfle ....

7

28

Västerbottens 1.: Umeå . . .

1 8

IOO

j Västernorrlands 1.: Sundsvall

23

60

Landsbygden

f

Norrbottens län: Landsbygden

I

20

Norrbottens län: Luleå . . .

I

27

Hela riket

444

2,446

Piteå. . . .

I

150

Haparanda .

2

42

2. Stufverirörelse.1

Landsbygden

5

158

i Stockholms stad......

120

1,32°

t Hela riket

258

6.742

Uppsala län: Landsbygden .

6

150

1 På grund af yrkets natur har i en del fall endast hufvudorten kunnat angifvas,
oaktadt aftalet sträcker sig utöfver densamma.

294 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare

samt hos dem anställda arbetare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

Näringsgrenar och orter.

Antal

arbets-

gi-

vare.

Antal

ar-

betare.

3. Spårvägar.

2. Examinerade maskinister.

Stockholms stad......

1

1,110

Hela riket.........

139

1.660

Uppsala län: Uppsala . . .

1

43

Östergötlands 1.: Norrköping

1

70

3. Maskinister och eldare på
bogserbåtar och ångslupar.

Malmöhus län: Malmö . . .

1

,j

Stockholms stad......

5

205

Hälsingborg .

1

58

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

1

556

Göteborgs o. Bob. 1.: Göteborg

5

80

Hela riket

«

2.006

Hela riket

10

285

4. Pråm- och skntskeppare,

4. Järnvägar (enskilda).

rorgängare m. fl.

! Östra Sverige.......

6

2,607

Stockholms stad......

3

274

Småland och öarna.....

16

2,323

Östergötlands 1.: Linköping .

9

45

Södra Sverige.......

27

3,469

Norrköping

3

25

Västra Sverige.......

15

3,433

Malmöhus län: Landsbygden

3

50

Norra Sverige.......

8

1,573

Värmlands län: Landsbygden

5

62

Hela riket

72

13,405

Hela riket

23

456

5. Telefon (enskild).

XXL Diverse.

Stockholms stad......

1

310

Teknisk teaterpersonal.

1

310

Stockholms stad......

1

16

Hela riket

1

16

XX. Sjötransport.

1. Sjöman och eldare.

Stockholms stad......

1

184

Samtliga närings-

Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg

45

1,310

Hela riket

46

1.494

Summa

11,241

255:950

295

Tält). 2. Arbetsgifvare och arbetare, berörda och icke berörda af kollektivaftal,
inom olika näringsgrenar.1 2 3

Näringsgrenens
hela antal

Antal

kollek-

tiv-

Antal af kollektivaftal berörda

Näringsgrenar.

arbets-

gifvare.

arbe-

tare.

arbets-

gifvare.

arbe

t a r e.

aftal.

Absolut.

Per

arbets-

gifvare.

Per

aftal.

I % af
hela an-talet.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

Jordbruk ............

28

34

1.734

51

62

Trädgårdsskötsel........

5

47

223

5

45

II. Skogsbruk.

Skogsafverkning........

2

2

520

260

260

Flottning............

6

4

856

214

>43

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor.........

6

2,250

10

6

2,201

367

220

98

Malmgrufvor..........

257

12,700

7

7

987

141

141

8

IV. Närings- och njutningsämnes-industri. i

Kvarnar............

2.325

5.300

26

35

1,162

33

45

22

Bagerier och konditorier.....

78

507

3,651

7

47

Karamell-, choklad- o. käxfabriker

73

1.900

10

18

747

42

75

39

Råsockerbruk o. sockerraffinaderier

26

9,200

45

2 24

8,673

361

193

94

Tobaksfabriker.........

99

5.000

21

60

3.750

63

179

75

• Bränn vinsbrännerier, jästfabriker
och destilleringsverk.....

152

1.400

8

8

161

20

20

12

Bryggerier, mälterier och läske-

drycksfabriker........

523

8.200

63

108

4.540

42

72

55

Margarinfabriker........

12

500

5

4

355

89

71

71

Slakterier och charkuterier ....

14

133

681

5

49

;-

Mejerier............

3_

Öfrig närings- o. njutningsämnes-

industri...........

180

1,700

6

4

57

14

10

3

1 Uppgifterna rörande hela antalet arbetsgifvare och arbetare inom olika näringsgrenar hafva i
de flesta fall hämtats från Arbetsstatistik C: 2, Olycksfall i arbete år 1907 (under utarbetning). Uppgifterna
om tryckeriindustrien hafva införskaffats direkt från arbetsgifvarne, uppgifterna om de enskilda
järnvägarnes personal hafva erhållits från Kungl. järnvägsstyrelsens statistiska kontor och uppgifterna
om sjöfolket ur Kommerskollegii berättelse om sjöfarten för år 1907. Därjämte hafva i några fall uppgifter
hämtats ur Kommerskollegii berättelse om fabriker och handtverk för år 1907. I hvad mån dessa
siffror äro jämförliga med här förevarande undersöknings uppgifter rörande antalet af kollektivaftal berörda
arbetsgifvare och arbetare, har å annat ställe (se ofvan s. 30—32) utförligt utvecklats. Här må endast
påpekas, att i det stora hela de i tabellen upptagna relationstalen mellan hela antalet arbetare inom
olika näringsgrenar och antalet af kollektivaftal berörda kunna anses gifva en tillnärmelsevis riktig
bild af de verkliga förhållandena.

2 3 saftstationer oberäknade.

3 Aftal för utkörare vid mjölkförsäljningsaffärer och med dessa förenade mejerier hafva redovisats
under handels-arbetare och varuutkörare.

296

Tab. 2. (Forts.) Arbetare och arbetsgivare, berörda och icke berörda af
kollektivaftal, inom olika näringsgrenar. * 3

Näringsgrenar.

Näringsgrenens
hela antal

Antal 1
kollek-tiv-aftal.

Antal af kollektivaftal berörda

arbets-

gifvare.

arbe-

tare.

arbets-

gifvare.

Absolut.

arbe

Per

arbets-

gifvare.

t a r e

Per

aftal.

I % af
hela an-talet.

Y. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, blekerier, fär-

gerier, trikåfabriker m. fl. . .

410

35,000

61

73

12,346

169

202

35

Repslagerier..........

9

19

153

8

17

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier och hattfabriker . .

7

17

520

31

74

_

Skrädderier och sömnadsfabriker .

102

932

6,932

7

68

Skofabriker...........

74

5,000

55

55

5,197

94

94

93

Skomakeriverkstäder......

35

478

1.137

2

32

Handskfabriker.........

22

450

i

13

316

24

316

70

Buntmakerier..........

2

16

342

21

171

Träskoverkstäder ........

5

27

80

3

16

Barberare och perukmakare . . .

6

269

389

1

65

Bad- och tvättinrättningar ....

2

1

58

58

29

VII. Läder-, hår- och gummivaru-

industri.

Garfverier och läderfabriker . . .

300

2.150

31

29

910

31

29

42

Gummivarufabriker.......

11

1.400

8

4

1.149

287

144

82

Borst- och penselfabriker ....

1 15

1 570

2

2

195

98

98

34

Sadelmakare- och tapetserareverk-

städer ............

37

348

954

3

26

Vill. Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier......

Brädgårdsrörelse........

11,994

44,300

58

118

10,531

89

182

24

Träkolsverk..........

242

5.900

10

12

229

19

23

4

Snickeri- och möbelfabriker . . .

/ 88

78

4,345

56

49

l 47

Snickeri- och möbelverkstäder . .

\ 33

332

2,385

7

72

r 47

Korgmakerier och korgfabriker . .

2

9

69

8

35

Tunnbinderier..........

14

53

280

5

20

Korkfabriker..........

17

450

5

12

405

34

81

90

IX. Trämassa och pappersindustri.

Pappersbruk, pappfabriker och trä-

massefabriker.........

200

18,900

46

35

8,560

239

182

44

Bokbinderier, kartongfabriker m. fl.

14

215

3,738

17

267

Tapetfabriker..........

10

300

2_

1 Häri medräknade äfven kvastfabriker.

3 Ett aftal för kuskar vid en tapetfabrik har redovisats under handels arbetare och varu
utkörare.

m

Tab. 2. (Forts.) Arbetsgivare och arbetare, berörda och icke berörda af

kollektivaftal, inom olika näringsgrenar.

Näringsgrenens

Antal af kollektivaftal berörda

Antal

Näringsgrenar.

arbets-

arbe-

kollek-

tiv-

arbets-

arbe

tare.

aftal.

gifvare.

tare.

gifvare.

Absolut.

Per

I % af

arbets-

givare.

aftal.

hela an-talet.

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgjuterier . .

479

7.000

1

374

6.528

17

6.528

93

Kemigrafiska anstalter......

1

19

300

16

300

Litografiska anstalter......

15

33

1,031

31

69

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och bly-

hyttor, kopparverk m. m. . . .

172

17,300

22

16

2.742

171

125

16

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker ....
Smides-, reparations- och hofslageri-

432

20,000

47

82

8,823

108

188

44

verkstäder..........

19

148

1.491

10

78

Bleck-, plåt- och kopparslagerier .
Guld- och silfvervarufabriker . . .

47

293

1.977

7

42

15

800

3

3

501

167

167

63

Galvaniserings- och kapsvlfabriker

*

m. fl.............

139

4,900

13

7

948

135

73

19

XIII. Maskin- och skeppsbygqnads-

industri.

Mekaniska verkstäder......

j

Skeppsvarf och båtbyggerier . . .
Elektriska verkstäder......

i 453

36,200

39

124

24.448

197

627

68

Vagnfabriker..........

Uppsättning o. skötsel af elektriska

1,095

maskiner...........

1

34

1.095

32

— ;

Vagnmakerier..........

6

30

188

6

31

Instrumentfabriker.......

70

1.100

13

26

414

16

32

38

Urmakerier...........

1

40

86

2

86

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott och stenhuggerier . . .

358

12.100

65

141

8.437

60

130

70

Torfindustri..........

115

2.400

6

6

427

71

71

18

Grustag ............

2

2

104

52

52

Kalk- o. kritbruk samt cementfabriker

90

2.900

il

12

1.340

112

122

46

Glasbruk............

63

5,400

15

21

2,553

122

170

47

Sten- och lergodsfabriker .....

13.000

,i 5

5

1.625

325

325

} 32

Tegelbruk...........

Tillverkning och uppsättning af

r Oob

\ 46

51

2,514

49

55

197

kakelugnar..........

8

143

1,573

11

Öfrig jord- och stenindustri . . .

17

900

4

4

547

137

137

61

XV. Kemisk-teknisk industri.

Färg- och fernissfabriker ....

24

250

2

3

21

7

11

8

Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl.

65

1.600

17

19

635

33

37

I 40

298

Tab. 2. (Forts.) Arbetsgivare och arbetare, berörda och icke berörda af

kollektivaftal, inom olika näringsgrenar.

Näringsgrenens
hela antal

Antal

kollek-

tiv-

Antal af kollektivaftal berörda

Näringsgrenar.

arbets-

givare

arbe-

tare.

arbets-

givare.

arbe

t a r e.

aftal.

Absolut

Per

arbets-

givare.

Per

aftal.

I % af
hela an-talet.

Sprängämnesfabriker.......

14

1.100

3

3

296

99

99

27

Kalciumkarbid- och kloratfabriker

3

450

6

2

314

157

52

70

Gödningsämnes- och svafvelsyre-

fabriker...........

52

1,100

16

10

906

91

57

82

Tändsticksfabriker.......

21

6,300

11

8

4.981

623

453

79

Öfrig kemisk-teknisk industri . .

61

900

5

5

148

30

30

16

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.............

_

_

45

820

5.886

7

131

_

Byggnadsträarbetare.......

64

888

10.999

12

172

Stuckatörer...........

3

?4

78

198

8

66

_

Förgylleri- och glasmästeriarbetare

12

476

6

40

Målare.........

49

904

7>94°

8

162

Skorstensfejare.........

3

16

142

9

47

Rörarbetare.........

11

51

1.614

32

147

Elektriska montörer.......

1

9

6

_

Byggnadsgrofarbetare......

68

1,001

11,082

13

192

Gipsrörare ........

1

!3

130

IO

130

Väg- och vattenbyggnadsarbetare .

26

25

5,874

235

226

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala..........

22

20

5.506

275

250

i entreprenad.........

2

6

217

36

109

Gas-, elektricitets- och vattenled-ningsverk :

kommunala.......

12

12

2,222

185

185

enskilda..........

_

2

2

37

19

19

_

Renhållningsverk:

kommunala..........

8

8

815

102

102

enskilda.........

2

4

409

102

205

_

Kraftstationer:

statens ...........

2

1

24

24

12

_

enskilda..........

1

1

8

8

8

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare och varuutkörare .

73

546

3-185

6

44

XIX. Landtransport.

Akerirörelse...........

_

_

19

444

2.446

6

129

_

Stnfverirörelse.........

55

258

6,742

26

123

Spårvägar ...........

12

6

2,006

334

167-

Järnvägar (enskilda).......

142

20.400

79

72

13,405

186

170

66

Telefon (enskild)........

1

1

310

310

310

299

Tab. 2. (Forts.) Arbetsgivare och arbetare, berörda och icke berörda af

kollektivaftal, inom olika näringsgrenar.

Näringsgrenens

Antal af kollektivaftal berörda

Antal

Näringsgrenar.

kollek-

arbets-

arbe-

liv-

arbets-

aftal.

I % af

tare.

gifvare.

Per

Absolut.

arbets-

aftal.

hela an-

gifvare

talet.

XX. Sjötransport.

Sjömän och eldare........

Examinerade maskinister ....

} -

15.650

{ 1

46

139

1.494

1.660

32

12

747

830

| 20

Maskinister och eldare på bogser-

båtar och ångslnpar......

Pråm- och skntskeppare, rorgängare

4

10

285

29

71

456

m. fl.............

5

23

20

91

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal......

i

1

16

16

16

300

Tab. 3. Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor och.

utan i kollektivaf- 1

Antal arbetare vid tillverkningen
(brytningen)

Antal last- och lossnings-arbetare, handtlangare, maga-sinsarbetare m. fl.

Näringsgrenar.

inom grupper med
fastställd lön.

inom grupper
utan fast-ställd lön.

Summa.

inom grupper
med fastställd
lön.

inom grupper
utan fast-ställd lön.

Summa.

M.

Kv.

S:a.

M.

Kv.

| S:a.

M.

Kv.

S:a.

M.

Kv.

S:a.

III.

1.

Grufdrift.
Stenkolsgrufvor . . .

1.309

1.309

1

i

1.310

717

717

717

2.

Malmgrufvor ....

669

669

7

41

48

717

76

76

10

86

IV.

1.

Närings- och njut-ningsämncsindustri.
Kvarnar......

457

457

26

1

27

484

386

12

398

15

15

413

4.

Råsockerbruk och soc-kerraffinaderier . .

4,821

638

5,459

17

17

6.476

2.075

6

2,081

12

3

15

2,096

5.

Tobaksfabriker . . .

1,100

2.438

3,538

23

58

81

3.619

3

3

62

20

82

85

(5.

Bränn vinsbrännerier,
jästfabriker och de-stilleringsverk . .

91

91

1

1

92

26

26

26

7.

Bryggerier, mälterier o.
läskedrycksfabriker

1.994

943

2,937

16

138

154

3,091

9

1

10

10

8.

Margarinfabriker . .

207

60

267

6

2

8

275

20

20

27

27

47

10.

Öfrig närings- o. njut-ningsämnesindustri

20

12

32

9

6

15

47

3

3

3

v.

Textilindustri.
Väfverier, spinnerier,
blekerier, largerier,
trikåfabriker m. 11.

4,065

7,111

11,176

178

210

388

11.564

51

51

127

9

136

187

VI.

1.

Beklädnadsindustri.
Hattfabriker ....

161

151

312

15

134

149

461

2

2

2

3.

Skofabriker ....

3,134

1,935

5,069

42

42

5,111

6

6

6

5.

Handskfabriker . . .

139

174

313

313

1

i

1

9.

Bad- och tvättinrätt-ningar ......

5

49

54

54

VII.

1.

Läder-, hår- och
gummivaruindustri.
Garfverier och läder-fabriker .....

793

15

808

2

2

810

40

40

8

8

48

2.

Gummivarufabriker .

432

590

1,022

1.022

47

23

70

2

2

72

3.

Borst- o. penselfabriker

73

103

176

~

176

'' —

9

9

9

VIII.

1.

Trävaruindustri.
Sågverk och hyflerier

4,782

41

4,823

160

70

230

5,053

3,341

3,341

281

t-i

CO

3,622

3.

Träkolsverk ....

222

3

225

1

1

226

4.

Snickeri- och möbel-fabriker .....

2,891

51

2.942

156

66

222

3,164

728

728

255

255

983

8.

Korkfabriker ....

160

215

375

3

3

378

16

16

16

IX.

Trämasse- och pap-persindustri.
Pappersbruk, papp- o.
trämassefabriker .

4,257

735

4,992

405

227

632

5,624

1,354

1,354

98

12

110

1,464

X.

1.

Grafisk industri.
Boktryckerier o. stil-gjuterier .....

5,583

681

6,264

6,264

141

24

165

165

2.

Kemigrafiska anstalter

254

44

298

- |

298

3.

Litografiska anstalter

815

815

109

109

924

9

9

47

19

66

75

1 På grund af materialets beskaffenhet har i denna tabell icke medtagits karamell-, choklad- och käxfabriker,
sättning af kakelugnar samt grustag, hvaremot hattfabrikerna utskilts från hattmakerierna och sålunda kunnat med -

301

fabriker1, fördelade efter arbetets art samt i grupper med och
tal fastställd lön.

Antal reparatörer
och hjälparbetare

Antal maskinister
och eldare samt
elektriska arbetare

Antal kuskar och
utkörare samt järn-vägspersooal

Hela

antalet arbetare

inom

grupper

med

fast-

ställd

lön.

inom

grupper

utan

fast-

ställd

lön.

S:a.

inom

grupper

med

fast-

1

inom
grupper
utan
fast- 1

Sta.

inom

grupper

med

fast-

inom

grupper

utan

fast-

8: a.

inom grupper med
fastställd lön.

inom grupper
utan fastställd
lön.

Summa.

lön.

lön. 1

lön.

lön.

M.

K v.

S:a.

M.

Kv.

Sta.

57

9

66

94

94

n

i

3

14

2.188

2.188

12

1

13

2 201

III.

1.

109

35

144

15

4

19

i

20

21

870

870

76

41

117

987

2.

28

2 42

70

56

39

95

42

58

100

969

12

981

179

2

181

1,162

IY.

1.

344

151

495

378

188

566

27

13

40

7,645

644

8,289

364

20

384

8,673

4.

313

13

2

15

17

2

14

16

1,107

2,438

3,545

124

81

205

3.750

5.

3

2

5

11

4

15

18

5

23

149

149

11

1

12

161

6.

115

95

210

117

106

223

637

369

1,006

2,872

944

3.816

586

138

724

4,540

7.

7

8

15

2

6

8

10

10

246

60

306

47

2

49

355

8.

_

2

2

5

5

28

12

40

11

6

17

57

10.

176

178

354

68

104

172

7

62

69

4,367

7.111

11,478

649

219

868

12,346

v.

9

6

15

8

8

3

3

170

151

321

34

134

168

489

Yl.

i.

35

35

3

28

31

14

14

3,137

1,935

5.072

83

42

125

5,197

3.

2

2

139

174

313

3

-

3

316

5.

2

2

2

-

1 2

7

49

66

2

2

58

9.

14

14

4

24

28

10

10

837

15

852

56

2

58

910

VII.

1.

26

16

42

5

5

10

3

3

510

613

1,123

26

26

1.149

2.

3

3

6

2

2

2

2

76

103

179

16

16

195

3.

237

160

397

145

28

173

38

43

81

8,543

41

8,584

672

70

742

9,326

VIII.

1.

-

3

3

225

3

228

1

1

229

3.

32

39

71

42

52

94

5

28

33

3,698

51

3,749

530

66

596

4,345

4.

1

1

3

3

7

7

160

215

375

27

3

30

405

8.

583

109

692

408

45

453

53

74

127

6,655

735

7,390

731

239

970

8,360

IX.

53

53

42

42

4

4

5,583

681

6,264

240

24

! 264

6,528

X.

1.

_

1

1

_

1

]

254

44

298

2

2

300

2.

23

23

6

6

3

S

824

824

79

128

|| 207

1,031

3.

brädgårdsrörelse, guld- och silfvervarufabriker, uppsättning och skötsel af elektriska maskiner, tillverkning och uppräknats.
— 2 Däraf 1 kvinna. — 3 Däraf 3 kvinnor.

302

Tab. 3. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor

och utan i kollektiv -

Antal arbetare vid tillverkningen
(brytningen)

Antal last- och lossnings-arbetare, handtlangare, maga-sinsarbetare m. fl.

Näringsgrenar.

inom grupper med
fastställd lön.

inom grupper
utan fastställd
lön.

Summa.

inom grupper
med fastställd
lön.

inom grupper
utan fast-ställd lön.

Summa.

M.

Kv.

S:a.

M.

Kv.

| S:a.

M.

Kv.

S:a.

M.

Kv.

S:a.

XI. Malmförädlingsin-dustri.

Järn- och stålverk,
zink- och blyhyttor,
kopparverk in. m. .

1,894

1,894

3

3

1,897

377

377

87

87

464

XII. Metallindustri.

1. Järn- och stålvaru-fabriker.....

6,709

134

6,843

431

312

743

7.586

568

1

569

370

7

377

946

6. Galvaniserings- och
kapsylfabriker m.fl.

515

335

850

15

15

865

24

6

30

30

XIII. Maskin- och skepps-byggnadsindustri.

1. Mekaniska verkställer

14,840

14,840

198

12

210

15,050

2,763

2,763

91

1

92

2,855

2. Skeppsvarf och båt-byggerier.....

1,323

1,323

20

20!

1,343

462

462

3

3

465

3. Elektriska verkstäder

2,476

202

2,678

223

200

423!

3,101

373

_

373

149

_

149

522

5. Vagnfabriker ....

619

619

_

_

619

160

_

160

_

_

_

160

7. Instrumentfabriker .

409

409

1

4

5

414

XIV. Jord-o. stenindustri.

1. Stenbrott och sten-hnggerier ....

5,482

_

5,482

98

.

98

5.580

176

176

128

128

304

2. Torfindustri ....

314

15

329

_

80

80

409

_

_

_

_

_

_

4. Kalk- och kritbruk
samt cementfabriker

958

958

12

121

970

75

75

75

5. Glasbruk......

1,607

27

1,634

46

53

99

1.733

504

24

528

107

45

152

680

6. Sten- och lergodsfabri-ker .......

1,228

22

1,250

8

8

1,258

177

177

177

7. Tegelbruk.....

2,184

2,184

6

41

47

2,231

90

_

90

_

_

___

90

9. Öfrig jord- och sten-industri .....

276

2

278

138

16

154

432

68

68

68

XV. Kemisk-teknisk in-dustri.

1. Färg-och fernissfabri-ker.......

14

14

14

5

5

5

2. Ljus-, tvål- o. parfym- j
fabriker m. fl. . .

232

117

349

76

76

425

73

73

12

25;

37

110

3. Sprängämnesfabriker

157

36

193

26

26

219

19

19

1

1

20

4. Kalciumkarbid- och
kloratfabriker . .

208

208

208

27

27

2

2

29

5. Gödningsämnes- och
svafvelsyrefabriker

474

7

481

481

283

2

285

1

3

4

289

6. Tändsticksfabriker .

1,802

1,732

3,534

180

294

474

4,008

230

230

111

111

341

7. Öfrig kemisk-teknisk
industri.....

67

2

69

_

35

35

104

24

_

24

2

2

26

Summa

S2,222|l8,620 100,842

2,3402,312

4,658

105,5001

15,363

75 |l5,438

2.181

170| 2,351

17,789

1 Däraf 1 kvinna.

och fabriker, fördelade efter arbetets art samt i grupper med
aftal fastställd lön.

303

Antal maskinister

Antal kuskar

och

Antal reparatörer

och eldare samt

utkörare samt järn-

Hela

antalet

arbetare

och hjälparbetare

elektriska arbetare

vägspersonal

inom

grupper

inom

grupper

inom

grupper

inom

grupper

inom

grupper

inom

grupper

inom

grupper med

inom grupper
utan fastställd

Summa.

med

utan

S:a.

med

utan

S:a.

med

utan

S:a.

fastställa

on.

lön.

fast-

fast-

fast-

fast-

fast-

fast-

ställd

lön.

ställd

lön.

ställd

lön.

lön.

lön.

lön.

M.

Kv. |

Summa.

M.

Kv.

S:a.

197

81

278

34

11

45

10

48

58

2,512

2,512

230

230

2,742

123

71

194

50

15

65

21

11

32

7,471

135

7,606

898

319

1,217

8,823|

26

6

32

1

10 1

11

6

4

10

572

341

913

20

15

35

948

160

17

177

92

2

94

17,855

_

17,855

308

13

321

18,176

17

1

18

5

5

1,807

_

1.807

24

_

24

1.831

__

_

__

14

5

19

8

2

10

2,871

202

3,073

379

200

579

3,652

_

6

6

3

1

4

788

788

1

1

789

"

409

409

1

4

5

414

1,821

541 i

2.362

107

21

128

36

27

63

7,622

7.622

815

815

8,437

7

7

3

8

11

317

15

332

15

80

95

427

206

20

226

43

14

57

12

12

1,294

1,294

34

12

46

1,340

9

70

79

17

23

40

21

21

2,137

51

2,188

267

98

365

2,553

87

39

126

53

53

11

_

11

1,556

22

1.578

39

8

47

1,625

27

153

80

31

51

82

4

27

31

2,336

2,336

136

42

178

2,514

34

34

9

9

2

2

4

389

2

391

140

16

156

547

1

1

1

1

20

20

1

1

21

11

33

44

4

17

21

15

20

35

335

117

452

82

101

183

635

23

8

31

18

18

8

8

199

36

235

35

26

61

296

63

63

13

13

1

1

311

I 311

3

3

314

63

13

76

33

19

52

8

8

852

9

862

41

3

44

906

1

524

525

37

29

66

12

29

41

2,082

1,732

3.814

873

294

1,167

4,981

_

_

1

6

7

11

11

92

2

94

17

37

54

148

4.420

2,462

| 6.882

1,991

978

2,969| 1,091

958

| 2,049|l05,087

18,695

123,782

8,920

2,487 j 11,407|| 135,189

XI.

XII.

1.

5.

XIII.
1.

2.

3.

5.

7.

XIV.

1.

2.

4.

5.

6.

7.

9.

XV.

1.

2’.

3.

4.

5.

6.

7.

304

Tab. 4. Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter (organisation

eller icke).

Kollektivaftal

med organisation som part

Kollek-

endast på arbetaresidan.1

tivaftal,

hvilkas

Näringsgrenar.

på båda
sidor.

träffade
med en
arbets-givare.

träffade
med flera
arbets-givare.

Summa

ingendera
sidan.2

parter
ej fram-gå af
aftalet.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk o. trädgårdsskötsel
Jordbruk ........

2

484

17

957

2

62

19

1,019

i

122

22

1.625

Trädgårdsskötsel.....

1

85

1

10

3

128

4

138

5

223

II. Skogsbruk.

Skogsafverkning.....

2

520

2

520

2

520

Flottning........

3

414

3

414

3

44:5

6

856

III. Grufdrift.

Stenkolsgrnfvor m. m. . .

5

2,531

4

1.268

1

27

5

1.295

10

8,826

Malmgrufvor.......

7

987

7

987

7

987

IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri.

Kvarnar.........

6

332

16

572

2

268

18

840

1

20

25

1,192

Bagerier och konditorier .

19

2,206

10

223

49

1,222

59

1.445

_

_

_

78

3.651

Karamell-, choklad- och käx-fabriker ........

7

543

3

204

10

747

10

747

Råsockerbruk och socker-raffinaderier ......

39

8,574

39

8.574

6

99

45

8,673

Tobaksfabrikör......

2

3,373

18

368

_

18

368

_

_

i

9

21

3*750

Brännvinsbrännerier, jästfa-briker o. destilleringsverk

1

15

6

148

6

148

7

163

Bryggerier, mälterier och
läskedrycksfabriker . . .

12

1.934

24

621

22

1,837

49

2,458

4

119

02

4.511

Margarinfabriker.....

2

112

3

243

3

243

_

_

_

_

5

355

Slakterier och charkuterier

3

447

1

15

10

219

11

234

_

_

_

_

14

681

Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . . .

4

36

4

36

_

_

4

36

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, bleke-rier, färgerier, trikåfabri-ker m. fl........

17

5,808

42

6,425

42

6.425

2

113

(il

12.346

Repslagerier.......

1

40

6

85

2

28

8

113

-

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier o. hattfabriker

1

31

5

323

1

166

6

489

7

520

Skrädderier och sömnads-fabriker........

16

2,792

15

1,544

62

2.314

77

3.858

1

25

8

257

102

6,932

Skofabriker.......

1

23

42

4,315

4

247

46

4,562

—I

8

612

55

5,197

1 aftal för bagerier och konditorier, omf. 55 a. samt 1 aftal för järnvägar, omf. 32 a., hafva träffats af
organisation på arbetsgifvaresidan, men ej på arbetaresidan. Det förra afser en, det senar q flere arbetsgivare.

2 Samtliga aftal utan organisation på någondera sidan hafva på arbetsgifvaresidan träffats af en enskild
arbetsgivare, utom 1 aftal för bryggerier, omf. 55 a. samt 1 aftal för skrädderier, omf. 25 a., hvilka träffats
af flera enskilda arbetsgivare.

305

Tab. 4. (Forts.)- Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter.

Kollektivaftal

med organisation som part

Kollek-

tivaftal,

endast på arbetaresidan

hvilkas

parter

Hela

på båda

träffade

träffade

pa

e.l

fram-

Näringsgrenar.

sidor.

med en
arbets-

med Jlera
arbets-

Summa.

ingendera

sidan.

gå af
aftalet.

antalet

gifvare.

gifvare.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Skomakeriverkstäder . .

10

450

1

19

18

398

19

417

6

270

35

1,137

Handskfabriker.....

1

316

1

316

Buntmakerier......

2

342

2

342

2

342

Träskoverkstäder ....

1

21

4

59

4

59

_

5

SO

Barberare o. perukmakare

f>

377

1

12

1

12

6

389

Bad- och tvättinrättningar

2

58

2

58

VII.

Läder-, hår- och gummi-varuindustri.

Garfverier o läderfabriker

2

51

26

821

1

9

27

830

2

29

_

_

31

910

Gummivarufabriker . . .

6

652

6

652

2

497

_

8

1.149

Borst- och penselfabriker
Sadelmakare- och tapet-

2

195

2

195

2

195

serareverkstäder ....

8

599

2

108

''22

319

24

427

--

5

108

37

1,134

Vill.

Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier . .

_

40

6,694

40

6,694

■5

1,137

5

1,488

50

9,319

Brädgårdsrörelse ....

3

224

11

83U

4

194

15

1,024

1

36

1!)

1284

Träkols verk......

2

35

2

80

4

,115

__

4

115

Snickeri- o. möbelfabriker
Snickeri- och möbelverk-

23

1,613

58

2,625

58

2,625

2

96

83

4,334

städer ........

13

1,528

2

35

18

644

20

679

_

_

33

2,207

Korgmakerier o. korgfabr.

_

2

69

2

69

_

_

_

_

2

69

Tunnbinderier.....

2

40

6

136

4

44

10

180

2

60

14

280

Korkfabriker......

5

405

5

405

5

405

IX.

Trämasse- och pappers-industri.

Pappersbruk, papp- och
trämassefabriker . . .
Bokbinderier, kartong-

4

916

36

6,661

36

6,661

5

780

45

8,357

fabriker m. fl.....

5

2,814

1

29

8

895

9

924

14

3,738

X.

Grafislc industri.
Boktryckerier och stilgju-

ferier ........

1

6.528

1

6,528

Kemigrafiska anstalter. .

1

300

1

300

Litografiska anstalter . .

11

408

3

5541

14

962

i

67

15

1.029

XI.

Malm.förädlingsindustri.
Järn- och stålverk, zink-

och blyhyttor, koppar-verk m. m.......

_

_

22

2,940

_

_

22

2,949

22

2.940

XII.

Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker
Smides-, reparations- och

1

9

39

2,884

2

246

41

3,130

2

350

1

90

45

3.579

hofslageriverkstäder . .

5

1,308

7

40

6

167

13

207

1

20

19

1.535

20—082273. Kollektivaftal.

306

Tab. 4. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter.

Kollektivaftal med organisation som part

Kollek-

endast på arbetaresidan.

{tivaftal,
hvilkas

Näringsgrenar.

på båda
sidor.

träffade
med en
arbets-givare.

träffade
med flera
arbets-givare.

Summa.

ingendera

sidan.

( parter

1 ej fram-gå af
aftalet.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Bleck-, plåt-o. kopparslagerier

10

1,058

4

303

29

690

33

993

_

_

i

7

44

2.058

Guld- o. sil fvervarufab riker

1

195

1

195

2

306

3

501

Galvaniserings- och kapsyl-fabriker m. fl.....

10

459

10

459

2

487

12

946

XIII. Maslän- och skeppsbygg-nadsinclustri.

Mekaniska verkstäder . .

2

20,441

25

1,511

25

1.511

3

43

30

27.995

Skeppsvarf o. båtbyggerier

5

196

5

196

O

196

Elektriska verkstäder . .

1

1,426

1

1.426

1

1,426

Uppsättning och skötsel af
elektriska maskiner . .

1

1.095

1

1.095

V agnfabriker......

--

o

47

2

47

2

47

Vagnmakerier.....

2

171

3

15

3

15

5

186

Instrumentfabriker . . .

2

71

10

235

1

108

11

343

13

414

Urmakerier.......

1

86

1

86

XIV. Jord- och stenindustri.
Stenbrott o. stenhuggerier

12

4,067

40

2.869

11

1,291

51

4,160

1

3

64

8.230

Torfindustri......

6

427

6

427

6

427

Grustag........

1

24

1

80

1

80

2

104

Kalk- och kritbruk samt
cementfabriker ....

3

124

8

1,216

8

1,216

_

_

_

ii

1.340

Glasbruk ........

14

1,944

1

666

15

2,610

15

2.610

Tegelbruk.......

9

477

30

1,258

1

458

31

1,716

4

264

44

2,457

Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . .

3

1,505

5

73

_

_

5

73

_

_

_

8

1,578

Öfrig jord- o. stenindustri

2

57

2

490

2

490

4

547

XV. Kemisk-teknislc industri.
Färg- och fernissfabriker

1

15

1

6

1

6

2

21

Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl.....

8

147

5

297

_

5

297

4

191

_

_

17

635

Sprängämnesfabriker . .

2

225

1

81

3

306

3

3U6

Kalciumkarbid-och klorat-fabriker.......

1

207

5

107

_

_

5

107

_

_

_

_

6

314

Gödningsämnes- o. svafvel-syrefäbriker.....

_

15

876

_

_

15

876

1

30

_

_

16

906

Tändsticksfabriker . . .

11

4.981

11

4,981

11

4,981

Öfrig kemisk-teknisk inT
dustri........

2

36

2

36

3

112

o

148

i XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.........

22

4.853

i

26

22

1,007

23

1,033

45

5,886

Byggnadsträarbetare . . .

31

9,199

5

169

26

1,657

31

1.826

i

9

63

11.034

Stuckatörer.......

2

150

1

48

1

48

3

198

307

Tab. 4. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter.

Kollektivaftal

med organisation som part

Kollek-

endast på arbetaresid

an.

tivaftal,

hvilkas

Näringsgrenar.

, på båda
sidor.

träffade
med en
arbets-givare.

träffade
med flera
arbets-givare.

Summa.

ingendera

sidan.

parter
ej fram-gå af
aftalet.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

|

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Förgyileri- o. glasmästeri-arbetare .......

4

309

3

107

5

60

8

167

12

476

Målare........

29

7,246

19

666

19

666

_

_

i

28

49

7.940

Skorstensfejare ....

2

93

1

49

1

49

_

_

_

3

142

Rörarbetare......

7

1,408

i

16

2

95

3

111

_

_

_

_

10

1,519

Elektriska montörer . .

1

50

1

50

Byggnadsgrofarbetare . .

31

10,644

12

889

25

1.549

37

2.438

_

_

:_

6S

13,082

Gipsrörare .......

1

130

_

_

_

_

1

130

Väg- o. vattenbyggnads-arbetare .......

26

5,874

26

5,874

_

_

26

5,874

XVII. Allmänna arbeten.
Byggnadsarbeten:

kommunala.....

15

2.244

15

2.244

7

5,653

22

7,897

i entreprenad ....

1

29

1

188

i

188

_

_

_

2

217

Gas-, elektricitets- och
vattenledn.-verk:
kommunala ....

11

511

ii

511

i

119

12

630

enskilda.....

--

2

37

2

37

_

_

_

_

2

37

Renhållningsverk:
kommunala.....

5

223

5

223

5

223

enskilda......

_

i

9

1

400

2

409

_

_

_

_

2

409

Kraftstationer:
statens .......

_

2

24

2

24

2

24

enskilda......

1

8

1

8

i

8

XVIII. Handel och varulager.
Handelsarbetare o. varu-ntkörare ......

21

1,730

31

683

18

713

49

1.396

2

19

i

40

73

3,185

XIX. Landtransport.

Akerirörelse......

11

2,187

2

40

6

219

8

259

19

2.440

Stufverirörelse .....

5

1,522

21

1,795

25

3,178

46

4,973

4

247

55

6.742

Spårvägar: kommunala .

3

58

3

58

3

725

_

_

(i

''783

enskilda . .

6

1,223

6

1.223

_

(i

1,223

Järnvägar (enskilda) . .

32

8,681

33

3,673

3

411

36

4.084

11

582

_

_

79

13,347

Telefon (enskild) ....

1

310

1

310

1

310

XX. Sjötransport.

Sj öm än, maskinister och
eldare, pråm- och skut-skeppare ......

2

2,910

3

277

8

708

11

985

13

3,895

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal .

_

_

i

16

1

16

1

16

Summa

43G 124,051

935 90,772

473

25,416

1,408

116.18S

8012,311

47

3,400

1,971

255,950

Tab. 5. Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde,

Näringsgrenar,

Riksaftal.

Distrikts-

aftal.

Ortsaftal.

Aftal för
enskilda ar-betsplatser.

Hela

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.
Jordbruk ...........

4

546

18

1,079

22

1.625

Trädgårdsskötsel.......

4

213

1

10

5

228

II. Skogsbruk.

Skogsafverkning.......

2

520

2

520

Flottning..........

6

856

o

856

III. Grufdrift.

Stenkolsgrnfvor m. m.....

4

2,119

6

1.707

10

3,826

Malmgrufvor.........

7

987

7

987

IV. Närings- och njutningsämnes-industri.

Kvarnar...........

1

41

3

297

21

854

25

1.192

Bagerier och konditorier ....

4

124

67

3.332

7

195

78

3.651

Karamell-, choklad- och käx-fabriker ..........

3

204

7

543

10

747

Råsockerbruk och sockerraffina-dericr...........

45

8,673

45

8,673

Tobaksfabriker........

i

3,247

20

503

21

3,750

Brän n vinsbrännerier, j ästfabriker
och destilleringsverk ....

7

163

7

163

Bryggerier, mälterier och läske-drycksfabriker.......

_

36

3,861

26

650

62

4.511

Margarinfabriker.......

5

355

5

355

Slakterier och charkuterier . .

13

666

1

15

14

681

Öfrig närings- och njutnings-ämnesindustri .......

4

36

4

36

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, blekerier,
färgerier, trikåfabriker m. fl.

7

3,235

54

9.111

61

12.346

Repslagerier.........

1

13

2

55

6

85

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier och hattfabriker .

2

197

5

323

7

520

Skrädderier och sömnadsfabriker

6

122

Öl

5,266

15

1.544

102

6,932

Skofabriker..........

5

451

50

4;746

55

ål97

Skomakeriverkstäder.....

_

34

1.118

1

19

85

1,137

Handskfabriker ........

i

816

_

_

_

_

1

316

Buntmakerier.........

2

342

_

_

2

342

Träskoverkstäder .......

1

23 j

4

57

_

_

5

80

Barberare och perukmakare . .

6

389

6

389

Bad- och tvättinrättningar . . .

-

2

58

2

58

309

Tab. 5. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde.

Näringsgrenar.

Riks aftal.

Distrikts-

aftal.

Ortsaftal.

Aftal för
enskilda ar-betsplatser.

Hela

antalet

Anial

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

VII. Läder-, hår- och gummivaru-industri.

Garfyerier och läderfabriker . .

i

9

30

901

31

910

Gummivarufabriker......

8

1,149

8

1.149

Borst- och penselfabriker . . .

2

195

2

195

Sadelmakare- och tapetserare-verkstäder .........

35

1,026

2

108

37

1,134

VIII. Trävaruindustri.

Sågverk- och hyflerier.....

50

9,319

50

9,319

Brädgårdsrörelse.......

9

1,137

10

147

1!)

1,284

Träkolsverk.........

4

115

4

115

Snickeri- och möbelfabriker . .

2

215

81

4,119

83

4,334

Snickeri- och möbelverkstäder .

31

2,172

2

35

33

2.207

Korgmakerier och korgfabriker .

2

69

2

09

Tunnbinderier........

3

67

4

60

7

153

14

280

Korkfabriker.........

1

25

4

380

-

o~

405

IX. Trämasse- och pappersindustri.

Pappersbruk, pappers- och trä-massefabriker .......

45

8,357

45

8,357

Bokbinderier, kartongfabriker m. fl.

1

176

12

3,533

1

29

14

3,738

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgjuterier .

i

6,528

1

0,528

Kemigrafiska anstalter.....

i

300

1

300

Litografiska anstalter.....

3

554

12

475

15

1.029

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och
blyhyttor, kopparverk in. m. .

22

2,940

22

2,940

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker . . .

2

246

43

3,333

45

3,579

Smides-, reparations- och hofsla-geriverkstäder.......

10

1,465

9

70

1!)

1.535

Bleck-, plåt- och kopparslagcrier

1

25

33

1.704

5

329

44

2,058

Gäld- och silfvervarpfabriker. .

3

501

3

501

Galvaniserings- och kapsylfabri-ker m. fl..........

12

946

12

946

XIII. Maskin- och skeppsbyggnads-industri.

Mekaniska verkstäder.....

2

26,441

28

1,554

30

27.995

Skeppsvarf och båtbyggerier . .

5

196

5

190

Elektriska verkstäder.....

1

1,426

i

1.420

Uppsättning och skötsel af elek-triska maskiner.......

i

1,095

_

_

_

_

_

i

1,095

1

310

Tab. 5. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter giltigdietsområde.

Riksaftal.

Distrikts-

aftal.

Ortsaftal.

Aftal för
enskilda ar-

Hela.

betsplatser.

Näringsgrenar.

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Vagnfabriker.........

2

47

2

47

Vagnmakerier........

5

186

5

186

Instrumentfabriker......

2

157

11

257

13

414

Crmakerier..........

1

86

1

86

XIV.

Jord- och stenindustri.

Stenbrott ocb stenhuggerier . .

_

7

3,967

15

1,341

42

2,922

(14

8,230

Tortindustri........

6

427

(i

427

Grustag...........

Kalk- och kritbruk samt cement-

2

104

2

104

fabriker ..........

3

124

8

1,216

u

1,340

Glasbruk...........

1

666

14

1,944

15

2.610

Tegelbruk..........

Tillverkning och uppsättning af

2

510

42

1,947

44

2,457

kakelugnar.........

1

1,479

3

58

4

41

S

1.578

Öfrig jord- och stenindustri . .

4

547

4

547

XV.

Kemisk-teknislc industri.

Färg- och fernissfabriker . . .

_

_

_

1

15

1

6

2

21

Ljus-, tvål- och parfymfabri-

\

ker in. 11..........

5

142

12

493

17

635

Sprängämnesfabriker.....

Kalciumkarbid- och kloratfabri-

3

306

3

306

ker............

Gödningsämnes- och svafvelsyre-

6

314

(i

314

fabriker ..........

16

906

16

906

Tändsticksfabriker......

11

4,981

11

4,981

Öfrig kemisk-teknisk industri .

5

• 148

5

148

XVI.

Byggnadsverksamhet.

Murare............

_

_

2

102

43

pl

CO

4^

_

45

5,886

Byggnadsträarbetare.....

ä

105

58

10,844

3

85

63

11,034

Stuckatörer .........

Förgylleri- och glasmästeriarbe-

3

198

3

198

tare............

i

24

8

345

3

107

12

476

Målare............

a

118

46

7,822

4!)

7.940

Skorstensfejare........

3

142

3

142

Rörarbetare.........

9

1,503

1

16

10

1,519

Elektriska montörer......

- -

1

50

1

50

Byggnadsgrofarbetare.....

i

150

58

12.334

9

598

68

13,082

Gipsrörare ..........

1

130

1

130

Väg- och vattenbyggnadsarbetare

~

26

5,874

26

5,874

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala.........

22

7,897

22

7,897

i entreprenad........

2

217

2

217

311

Tab. 5. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde.

Ttiksaftal.

Distrikts-

aftal.

Ortsaftal.

Aftal för
enskilda ar-betsplatser.

Hela

antalet

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe- 1
tare. ]

Gas-, elektricitets- och vatten-ledningsverk:

kommunala.......

12

630

12

630

enskilda........

2

37

2

37

Renhållningsverk:

kommunala.......

_

5

223

5

223

enskilda........

i

400

i

9

2

409

Kraftstationer:

statens .........

_

2

24

2

24

enskilda........

1

8

i

8

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare och varnutkö-rare...........

2

20

| 39

2,714

32

451

73

3,185

XIX. Landtransport.

Akerirörelse.........

17

2,406

: 2

40

19

2,446

Stufverirörelse.......

6

1,035

33

4,322

16

1,385

55

6,742

Spårvägar:

kommunala.......

__

6

783

6

7S3

enskilda........

_

_

_

6

1,223

6

1,223

Järnvägar (enskilda).....

15

7.625

64

5.722

79

13.347

Telefon (enskild).......

1

310

1

310

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och el-dare, pråm- och skutskeppare

i

1,600

9

2,018

3

277

13

3,895

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal ....

1

16

1

16

Summa

9

41,006 76

119.111 781

] 84,08=3

11,105 Sill,750| 1,971

255,950

312

Tab. 6. Kollektivaftalen, för -

Näringsgrenar.

Under 1 år.

1 år.

1-

-2 år.

Antal

Antal

Antal

j aftal

| arbe-tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

! arbe-tare.

I.

Jordbruk och trädgårdsskötsel.

1.

Jordbruk .................

4

616

8

257

7

344

2.

Trädgårdsskötsel................

1

30

4

193

II.

Skogsbruk.

1.

Skogsafverkning............

_

_

2

520

_

2.

Flottning...................

4

526

in.

Grufdrift.

1.

Stenkolsgrufvor in. m..............

_

_

1

37

2.

Malmgrufvor...............

3

303

IV.

Närings- och njutning sämnes industri.

1.

Kvarnar...................

_

_

3

2.

Bagerier och konditorier.............

2

20

5

122

8

103

3.

Karamell-, choklad- och käxfabriker.......

_

_

_

3

215

4.

Råsockerbruk och sockerraffinaderier.......

3

240

_

_

5

734 [

5.

Tobaksfabriker.................

3

41

5

91

6.

Brännvinsbrännerier. iästfabriker och destillerings-

verk..................

5

112

_

_

7.

Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . .

8

566

5

208

8.

Margarinfabriker...............

_

_

_

_

_

9.

Slakterier och charkuterier...........

1

6

5

146

i

15

10.

Öfrig närings- och njutningsämnesindustri ....

1

1

i

11

v.

Textilindustri.

i.

Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier, trikåfabri-

ker m. fl.................

2

128

14

1,436

17

4,292

2.

Repslagerier.................

- |

6

'' 77

VI.

Beklädnadsindustri.

1.

Hattmakerier och hattfabriker..........

_

_

i

35

2.

Skrädderier och sömnadsfabriker........

7

179

44

3,383

7

3.

Skofabriker................

17

1.552

16

1,693 i

5

849

4.

Skomakeriverkstäder.............

4

79 |

17

526

1

39

5.

Handskfabriker...............

_

_

6.

Buntmakerier................

_

_

1

24

7.

Träskoverkstäder..............

1

6

1

23j

_

8.

Barberare och perukmakare...........

_

_

9.

Bad- och tvättinrättningar...........

1 Af dessa aftal hafva ^samtliga en giltighetstid af 4 eller 4—5 år utom 1 aftal omf. 227 a. inom
skrädderiindustrien, 1 omf. 6,528 a. inom boktryckeriindnstrien, 1 för målare omf. 225 a.. 2 inom
och 1 för sjöfolk omf. 80 a., hvilka samtliga hafva en giltighetstid af 5 år. 1 aftal för bokbinderier
en giltighetstid af 5—6 år. 6 års giltighetstid hafva 4 aftal, 3 för spårvägspersonal omf. 1,058 a.

313

delade efter giltighetstid.

2

år.

2-

3 år.

|

3 år.

8-

4 år.

4 år och !
därutöfver.1

Inga bestäm-melser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

| aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

2

404

i

4

22

1.625

I.

1.

5

223

2.

ii.

__

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

2

520

1.

2

330

(i

856

2.

m.

_

__

5

1.301

_

_

4

2.488

_

_

_

_

10

3.826

i.

4

684

7

987

2.

IV.

8

372

2

75

9

653

1

20

_

2

36

25

1.192

1.

24

550

11

457

23

2.194

2

16

3

189

78

3.651

2.

4

190

1

43

1

227

1

72

10

747

3.

5

1.393

19

4,574

13

1.732

4o

8.673

4.

i

32

9

225

2

3,331

1

30

21

3.750

5.

_

_

_

2

51

_

_

_

_

_

_

7

163

6.

16

1.473

5

151

18

1,302

2

27

8

784

62

4.511

7.

1

41

3

166

1

148

--

O

355

8.

4

128

3

386

14

681

9.

2

24

4

36

10.

v.

15

2.964

10

3.326

2

56

1

144

_

_

61

12.346

1.

2

29

1

47

9

153

2.

VI.

2

142

_

2

151

_

_

_

■. l_

2

192

7

520

1.

16

726

2

446

16

1.085

1

46

5

247

4

154

102

6.932

2.

3

227

1

24

2

184

1

23

10

645

55

5.197

3.

4

73

4

76

__

_

5

344

85

1.137

4.

_

_

i

316

1

316

5.

_-

1

318

2

342

0.

2

30

1

21

5

80

7.

i 6

389

_

6

389

8.

■ —

1 2

58

2

58

9.

karamell-, choklad- och käxtillverkningen, 1 omf. 75 a. inom bryggeriindustrien, 4 omf. 164 a. inom
stufverirörelsen omf. 206 a., 1 för spårvägspersonal omf. 43 a., 1 för järnvägspersonal omf. 65 a.
omf. 504 a., 1 för spårvägspersonal omf. 52 a. och 1 för järnvägspersonal omf. 64 a. hafva
och 1 för järnvägspersonal omf. 14 a.

314

Tab. 6. (Forts.) Kollektivaftalen,

Under 1 år.

1

år.

1-

-2 år.

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

VII.

1.

Läder-, hår- och gummivaruindustri.

Garfverier och läderfabriker..........

1

17

6

49

3

47

2

Gummivarufabriker...............

_

_

1

8

o.

Borst- och penselfabriker............

1

65

4.

Sadelmakare- och tapetserareverkstäder......

1

11

16

257

5

85

VIII.

1.

Trä v aruindustri.

Sågverk och hyflerier..............

18

3.097

16

3,203

5

487

2.

Brädgårdsrörelse................

8

170

6

841

3.

Träkols verk..................

1

11

2

80

_

_

4.

Snickeri- och möbelfabriker...........

20

1,226

17

844

13

503

5.

Snickeri- och möbelverkstäder..........

6

184

3

123

5

79

G.

Korgmakerier och korgfabriker..........

1

32

1

37

7

Tunnbinderier.................

7

155

4

86

8.

Korkfabriker..................

4

295

IX.

1.

Trämasse- och pappersindustri.

Pappersbruk, papp- och trämassefabriker.....

3

252

10

2,416

10

2,225

2.

Bokbinderier, kartongfabriker m. fl........

1

29

X.

1.

Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgjuterier..........

2.

Kemigrafiska anstalter.............

_

_

_

3.

Litografiska anstalter..............

1

34

2

301

XI.

Malmförädling sindustri.

Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m...................

3

247

2

251

5

1,033

XII.

1.

Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker ............

5

497

6

348

14

857

2.

Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder. . .

1

8

5

22

6

1.267

3.

Bleck-, plåt- och kopparslagerier.........

5

106

6

133

6

347

4.

Guld- och silfvervarufabriker..........

1

7

_

1

299

5.

Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl......

1

41

4

186

XIII.

1.

Maskin- och slceppsbyggnadsindustri.

Mekaniska verkstäder..............

it''

AJ

163

2

45

7

573

2.

Skeppsvarf och båtbyggerier...........

1

7

3

173

3.

Elektriska verkstäder..............

_

1

1.426

4.

Uppsättning och skötsel af elektriska maskiner . .

_

_

_

1

1,095

5.

Yagnfabriker................

_

1

13

1

34

6.

Vagnmakerier............

2

158

2

11

_

7.

Instrumentfabriker...........

2

44

2

20

4

164

8.

Urmakerier..................

•w— 1

315

fördelade efter giltighetstid.

2

år.

2—

3 år.

3

år.

3—4 år.

4 år och
därutöfver. 1

Inga bestäm- I
ruelser.''

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

4

182

3 i

184

10

405

3

20

s

1

6

81

910

VII

1.

3

170

i

203

2

474

1

294

8

1.149

2.

_

i

130

--

_

2

195

3.

5

308

2

224

5

200

2

36

1

13

37

1,134

4.

5

1.242

2

764

4

526

50

9.319

vin.

i.

2

'' 22

_

_

2

225

1

.26

1!)

1.284

2.

1

24

_

_

--

4

115

3.

5

337

8

246

15

932

2

106

-- •

3

140

83

4.334

4.

1

226

2

70

11

974

1

200

4

351

33

2,207

5.

_

_

- 1

2

69

6.

2

29

_

_

1

10

14

280

7.

1

110

5

405

8.

11

2.261

3

386

6

381

1

430

1

6

45

8.357

IX.

1.

1

125

6

2,167

1

135

3

1,100

2

182

14

3,738

2.

r

6.528

1

0,528

X.

1.

_

_

_

_

1

300

1

300

2.

1

15

1

6

5

150

2

251

3

272

15

1,029

3.

1

23

6

374

_

5

1,012

22

2,940

XI.

9

497

4

481

2

79

1

90

4

730

45

3.579

XII.

1.

1

12

2

39

2

132

-

2

55

19

1.535

2.

11

377

4

676

3

91

3

145

2

109

4

74

44

2,058

3.

1

195

_

_

_

3

501

4.

2

457

3

146

1

10

i

106

12

946

5.

12

343

5

26.766

2

105

30

27.995

XIII.

1.

1

16

__

_

_

_

5

196

2.

_

_

__

_-

i

1.426

3.

_

_

_

_

i

1.095

4.

_

_

_

_

_

2

47

5.

_

1

17

_

5

186

6.

2

72

_

_

_

i

49

2

65

13

414

7.

1

86

1

86

8.

Tab. 6. (Forts.) Kollektivaftalen,

Näringsgrenar.

Under 1 år.

1 år.

1-

-2 år.

Antal

Antal

Antal

aftal

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

XIV. Jord- och stenindustri.

!

1. Stenbrott och stenhuggeri..........

8

664

8

619

15

1.168

2. Torfindustri...........

5

287

8. Grustag...........

_

2

104

4. Kalk- och kritbruk samt cementfabriker.....

_

_

__

3

191

5. Glasbruk...........

1

320

2

137

7

1.440

(i. Tegelbruk...........

3

94

7

281

20

1,041

7. Tillverkning och uppsättning af kakelugnar

_

_

_

3

33

8. Öfrig jord- och stenindustri...........

3

522

XV. Kemisk-teknisk industri.

1. Färg- och fernissfabriker........

i

6

2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. ii.......

_

_

_

i

37

3. Sprängämnesfabriker........

_

_

_

4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker.......

_

_

_

_

2

271

5. Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker ....

_

_

1

12

3

20

6. Tändsticksfabriker.......

1

93

7. Öfrig kemisk-teknisk industri......

1 XVI. Byggnadsverksamhet.

1. Murare.......

2

104

3

93

11

724

2. Bvggnadsträarbetare.......

3

116

3

112

21

3.917

3. Stuckatörer........''.

_

1

100

4. Förgylleri- och glasmästeriarbetare.......

I

6

3

218

2

45

6. Målare.......

2

74

4

181

9

484

6. Skorstensfejare.....

_

7. Rörarbetare......

1

62

2

1.015

1

37

8. Elektriska montörer.....

9. Byggnadsgrofarbetare...........

8

518

6

418

35

5,827

10. Gipsrörare ...........

_

_

1

130

11. Väg- och vattenbyggnadsarbetare.........

1

100

2

270

1

600

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

1. kommunala...........

2

204

11

6,541

2. i entreprenad ........

_

_

_

_

1

29

3. Gas-, elektricitets- o. vattcnledn.-verk: kommunala. !

_

_

2

65

L enskilda . . 1

_

__

b. Renhållningsverk: kommunala......

_

_

1

111

1

20

6- enskilda........

_

_

2

409

7. Kraftstationer: statens......

_

1

14

8. enskilda..........

''

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare och varuutkörare . . .

2 [

40

14

484

15 I

709

317

fördelade efter giltighetstid.

2

år.

||

2—3 år.

O

O

år.

3—1

år.

4 år och ]|
därutöfver.

Ingå bestäm-melser.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe- 1
tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbetare.

6

667 i''

11

1.530

6

2.580

5

881

1

24

4

97

_

_

1

140

--

_

_

4

445

3

534

1

170

2

454 ,

1

205

2

54

II 8

398

2

44

2

486

1

32

1

81

3

1.501

1

32

- |

1

12

_

1

25

1

15

6

232

5

247

4

118

1

1

1

151

2

155

1

4

_

3

39

8

403

3

329

1

142

_

_

10

4.888

3

75

1

48

1

25

8

903

7

1.939

6

892

3

995

5

236

7

3,533

10

948

7

513

2

1.030

10

865

1

50

1

48

3

78

2

86

1

43

11

1,003

6

1,164

8

1,577

2

3.000

1

225

6

232

2

68

1

74

2

51

2

201

1

124

1

29

1

50

_

12

3.627

9

1.714

4

439

1

119

2

60

1

360

_ •

1 ~

_

| _

1 -

1

200

3

1,750

J -

18

2.954

3

534

1

so

4

313

1

225

1

188

3

282

5

208

1

25

1

50

1

32

1

5

2

59

1

33

—-

__

__

_

_

1

10

• —

''

1

8

12

605

10

405

J It

691

O

o

176

1

; 69

2

6

Hela

antalet

aftal.

arbetare

64

(i

2

n

15

44

8

4

2

17

3

6

16

11

5

45

63

8

12

49

3

10

1

68

1

26

22

2

12

2

5

2

2

1

73

8.230

427

104

1,340

2610

2457

1,578

547

21

635

306

314

906

4,981

148

5,886

11,034

198

476

7.910

142

1,519

50

13.082

130

5.874

7,897

217

630

37

223

409

24

8

3.185

XIV.

1.

2.

3.

4.

5.
Ii.

XV.

1.

2.

3.

4.

5.
(i.

XVI.

1.

2.

3.

4.

5.
ii.

7.

8.
9.

10.

11.

XVII.

L.

2.

3.

4.

5.

0.

XVIII.

318

Tab. 6. (Forts.) Kollektivaftalen,

Näringsgrenar.

Under 1 år.

1

år.

1-

-2 år.

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe- J
tare. jj

XIX. Landtransport.

1. Akerirörelse................

2

71

3

89

3

146

2. Stufverirörelse................

4

772

10

1,216

7

497

8. Spårvägar: kommunala............

_

4. enskilda...............

_

_

_

1

70

5. Järnvägar (enskilda)..............

_

_

6. Telefon (enskild)................

XX. Sjötransport-

Sjömän, maskinister o. cldare, pråm- o. skutskeppare

_

2

458

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal............

1

16

Summa

160

12,416!

342

24,317

351

45,023

319

fördelade efter giltighetstid.

--

i 2 år.

2-

3 år.

3 år.

3-

4 år.

4 år och
därutöfver.

Inga bestäm-melser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

i aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.]

7

7

1

3

1

1,438

1,313

12

219

310

1

7

1

25

490

953

7

3,141

1

7

2

14

28

1,041

601

1,870

2

23

89

6,050

1

4

1

5
14

174

553

39

1,153

2,067

1

7

1

10

308

124

19

55

6

6

79

1

2.446

0.742

783

1,223

13347

310

2

1,355

2

122

2

192

2

93

3

1,675

13

3,895

_

_

_

_

1

16

302

33,083

249

01.430

283

30,208

79

16,639

72

19.498

133

13,336

1 1,971

255.950

320

Tab. 7. Kollektivaftalen, fördelade

Januari.

Februari.

Mars.

April.

Maj.

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

I.

Jordbruk och trädgårdsskötsel.

1.

Jordbruk ............

_

_

1

15

5

404

1

20

2.

Trädgårdsskötsel.........

_

2

88

2

50

n.

Skogsbruk.

i.

Skogsafverkning........

_

_

_

_

2.

Flottning............

-

in.

Grufdrift.

1.

Stenkolsgrufvor m. in........

_

_

_

2.

Malmgrufvor...........

i

36

1

20

1

247

IV.

Närings- och njutningsämnesindu-

stri.

1.

Kvarnar............

-

O

341

2.

Bagerier och konditorier......

2

16

2

82

2

139

16

392

19

452

3.

Karamell-, choklad- och käxfabriker

-

1

25

_

1

72

4.

Råsockerbruk och sockerraffinaderier

2

1.022

1

30

_

1

271

5.

Tobaksfabrikör..........

5

3,448

_

_

_

G.

Brännvinsbrännerier. jästfabriker och

destillcringsverk........

i

25

_

_

1

9

7.

Bryggerier, mältcrier och läskedrycks-

fabriker............

7

96

1

7

_

__

6

174

8

428

8.

Margarinfabriker.......

2

112

_

_

_

1

54

9.

Slakterier och charkuterier.....

_

_

_

1

21

1

18

10.

Öfrig närings- och nj utningsämnes-

industri............

1

4

v.

Textilindustri.

1.

Väfverier, spinnerier, blekerier, fär-

gerier, trikåfabriker m. il.....

2

360

1

40

9

998

12

3.800

2.

Repslagerier.........

1

40

3

42

VI.

Beklädnadsindustri.

1.

Hattmakerier och hattfabriker . .

_

_

_

1

166

2

44

2.

Skrädderier och sömnadsfabriker . .

1

209

2

143

8

1,274

42

2,228

29

2,383

3.

Skofabriker.......

6

876

9

835

26

2,406

4

411

O

'' 95

4.

Skomakeriverkstäder.....

_

_

14

677

18

347

5.

Handskfabriker........

_

_

_

0.

Buntmakerier..........

_

_

_

1

318

7.

Träskoverkstäder.......

_

_

2

29

8.

Barberare och perukmakare ....

_

_

_

_

_

_

2

312

9.

Bad- och tvättinrättningar.....

2

58

VII.

Läder-, hår- o. gummivaruindustri.

1.

Garfverier och läderfabriker ....

1

4

7

232

9

359

2.

Gummivarufabriker........

1

13

_

_

1

155

3.

Borst- och penselfabriker.....

_

_

_

_

_

4.

Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder

— Ii

2 1

224

1

6

321

efter utlöpningstid (kalendermånad).

Juni.

Juli.

Augusti.

September

Oktober.

November.

December.

Inga be-stämmelser.)

Hela

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal I

antalet

| af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af- ’

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare..

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare. [

tal.

tare.

8

579

5

527

1

76

i

4

22

1,625

i

85

5

223

2

520

2

520

6

856

<;

856

i

37

9

3,789

10

3,826

4

684

7

987

1

9

5

116

3

306

o

64

6

227

2

98

1

27

1

4

25

1.192

17

1,836

8

362

5

182

4

101

2

34

1

OD

78

3.651

3

183

2

289

2

161

1

17

'' —

10

747

1

398

2

180

22

4,925

6

740

5

972

2

24

3

111

45

8,673

I —

1

32

2

106

10

113

2

21

1

30

21

3,750

i -

2

64

2

50

1

15

7

163

24

2,924

5

197

1

70

3

80

5

507

1

15

1

13

_

_

<12

4,511

2

189

5

355

1

15

1

30

2

38

1

355

5

139

2

65

14

681

2

31

1

1

4

36

7

1,065

12

3,277

1

17

2

25

9

1,695

4

169

2

900

<11

12,346

4

55

1

16

0

153

i

120

1

31

1

133

1

26

7

520

i

4

—a-

3

79

6

167

4

183

3

150

3

112

102

<1.932

i

3

2

507

2

64

55

5.197

1

19

2

94

35

1,137

1

316

1

316

1

24

2

342

2

38

1

13

5

80

2

59

i

6

1

12

<1

389

2

58

1

26

3

20

i

9

3

17

3

111

2

26

i

106

31

910

1

8

4

627

i

346

8

1,149

1

130

1

65

2

195

21—c

8227

1 Roll

11

eld iva

469

ftal.

16

350

6

72

1

13

37

1,134

i.

1.

2.

II.

1.

2.

III.

1.

2.

IV.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

V.

1.

2.

VI.

1.

2.

3.

4.

5.
«.

7.

8.
9.

VII.

1.

2.

3.

4.

322

Tab. 7. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade

Januari.

Februari.

Mars.

April.

Maj.

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Vill.

1.

Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier......

1

116

7

917

20

5,674

2.

Brädgårdsrörelse........

O

219

5

156

7

843

3.

Träkolsverk..........

1

50

2

41

4.

Snickeri- och möbelfabriker . . .

3

30

15

785

12

789

5.

Snickeri- och möbelverkstäder . .

! 3

33

6.

Korgmakerier och korgfabriker . .

2

69

7.

Tunnbinderier.........

3

60

4

55

8.

Korkfabriker..........

IX.

Trämasse- och pappersindustri.

1.

Pappersbruk, papp- och trämasse-

fabriker...........

2

423

1

364

10

1.723

16

2,797

2.

Bokbinderier, kartongfabriker in. fl.

1

125

1

29

X.

1.

Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgj nterier . .

1

6,528

2.

Kemigraflska anstalter.....

3.

Litografiska anstalter......

5

759

1

6

1

3

XI.

Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och bly-

hyttor, kopparverk m. m. ...

7

1,749

4

140

XII.

Metallindustri.

1.

Järn- och stålvarufabriker ....

8

1,266

1

9

4

68

9

552

8

340

2.

Smides-, reparations- och hofslageri-

verkstäder..........

8

1,409

5

72

3.

Bleck-, plåt- och kopparslagerier .

1

12

17

1,432

17

413

4.

Guld- och silfvervarufabriker . .

5.

Galvaniserings- o. kapsylfabr. m. fl.

4

160

XIII.

Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri.

1.

Mekaniska verkstäder......

6

26,953

2

163

2

33

3

80

8

292

2.

Skeppsvarf och båtbyggerier . . .

2

38

1

7

1

135

3.

Elektriska verkstäder......

i

1,426

4.

Uppsättning och skötsel af elek-

friska maskiner........

i

1,095

5.

Vagnfabriker..........

1

13

1

34

6.

Vagnmakcricr..........

3

165

2

21

7.

Instrumentfabriker.......

1

108

8.

Urmakerier...........

XIV.

1.

Jord- och stenindustri.

Stenbrott och stenhuggerier . . .

3

115

4

427

2

327

7

306

25

1,465

2.

Torfindustri..........

i

50

4

291

3.

Grustag............

2

104

4.

Kalk- och kritbruk samt cement-

fabriker...........

4

639

5

4911

B.

Glasbruk ............

1

37

G.

Tegelbruk...........

1

32

1

35

23

1,531

16

680

7,

Tillverkning och uppsättning af

kakelugnar..........

’ -

7

1.566

8.

Öfrig jord- och stenindustri . . .

4

547

efter utlöpningstid (kalendermånad),

323

Juni.

Juli.

Aug

usti.

September.

Oktober. |

November.

December.

Inga be-stämmelser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af- 1

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

6

392

3

485 i

2

52

2

278

4

785

5

620

50

9.319

i

26

_

_

_

1

5

1

17

1

18

19

1,284

1

24

_

4

115

22

1,789]

7

150j

55

13

405

8

258

2

39j

i

89

83

4.334

2

39

1

14

1,446

10

567

2

41

1

26

33

2,207

*

2

69

- 3

122

1

17

2

20

1

6

14

280

5

405

5

405

7

1,370

3

902

2

200

2

417

2

161

45

8,357

1

504

5

2,414

3

257

3

409

14

3,738

1

6,528

_

i

300

1

309

6

160

1

34

i

67

15

1,0291

1

215

1

54

5

561

4

221

22

2,940

l 3

193

3

161

3

195

2

96

i

90

Q

O

609

45

3,579''

_

_

_

_

4

23

1

2

_

i

29

_

_

19

1,535

5

144

2

25

1

19

1

13

44

2,058 i

1

299

1

195

_

1

7

3

501

! 1

15

5

694

2

77

12

946

3

254

Q

O

100

1

15

1

15

1

90

30

27,995 |

1

16

_

_

_

_

5

196

i

1,426

i

1,0951

_

2

47

_

_

_

_

__

_

_

_

_

5

186

_

_

1

20

1

8

2

71

8

207

-,

13

414

1 —

i

86

1

86

5

414

8

1.965

2

76

2

74

5

3,033

1 1

28

64

8,230

1

86

2

427

104

2

210

n

1,340

2

528

1

320

1

83

1

54

7

1,584

2

54

15

2.610

1

31

1

66

! —

1

81

44

2,457

1

12

8

1.578

i —

4

547

vin.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

IX.

1.

2.

X.

1.

2.

3.

XI.

XII.

1.

2.

3.

4.

5.

XIII.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

XIV.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

324

Tab. 7. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade

Januari.

Februari.

Mars.

April.

Maj.

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

XV.

1.

Kemisk-teJcnisk industri.

Färg- och fernissfnbriker ....

i

15

i

6

2.

Ljus-, tvål- o. parfymfabriker m.fl.

2

78

6

176

2

120

3.

Sprängämnesfabriker......

i

74

1

81

1

151

4.

Kalciumkarbid- och kloratfabriker

5.

Gödningsämnes- och svafvelsyre-fabriker...........

2

28

_

_

Q

0

47

_

6.

Tändsticksfabriker.......

1

93

7.

Öfrig kemisk-teknisk industri . .

i

11

2

106

XVI.

1.

Byggnadsverksamhet.

Murare............

4

237

33

5,020

6

208

2.

Byggnadsträarbetare......

4

443

39

9.256

16

1,038

3.

Stuckatörer..........

1

50

4.

Förgylleri- och glasmästeriarbetare

1

19

5.

Målare............

1

70

8

4,619

34

2,955

4

230

6.

Skorstensfejare........

2

93

273

7.

Rörarbetare..........

I

124

4

2

45

8.

Elektriska montörer -......

9.

Byggnadsgrofarhetare......

i

55

1

235

47

11,423

12

787

10.

Gipsrörare ...........

1

130

11.

Väg- och vattenbyggnadsarbetare

1

200

1

200

XVII.

i.

Allmänna arbeten.
Byggnadsarbeten:

kommunala.........

i

106

1

307

3

372

13

6,823

2.

i entreprenad........

2

217

3.

Gas-, elektricitets- och vattenled-ningsverk: kommunala ....

i

25

_

2

305

_

_

3

71

4.

enskilda.....

1

5

5.

Renhållningsverk: kommunala

3

82

6.

enskilda . . .

1

9

1

400

7.

Kraftstationer: statens.....

2

24

8.

enskilda ....

XVIII.

Handel och varulager.
Handelsarbetare och varuutkörare

5

235

i

15

15

381

11

463

XIX.

1.

Landtransport.

Akerirörelse..........

1

21

6

1.180

4

225

2.

Stufverirörelse.........

2

115

1

48

16

1,746

9

1,432

3.

Spårvägar: kommunala.....

2

601

4.

enskilda......

1

70

5.

Järnvägar (enskilda)......

6

729

6.

Telefon (enskild) .......

XX.

Sjötransport.

Sjömän, maskinister och ridare,
pråm- och skutskeppare . . .

4

3,154

4

479

_

.

XXL

Diverse.

Teknisk teaterpersonal.....

Summa

105

52,367

26

1,795

87

11,662

479

53,567

361

35,569

efter utlöpningstid (kalendermånad)

325

Juni.

Juli.

Augusti.

September.

Oktober.

November.

December.

Ingå be-stämmelser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-j

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare. ;

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

XV.

_

9!

21

1.

i

17

4

100

_

_

1

120

1

24

17

635

2.

3

306

3.

i

2e;

5

288

0

314

4.

2

121

1

3

_

8

707

_

__

16

906

5.

_

_

_

_

_

_

_

_

10

4,888

_

11

4.981

6.

1

6

—1

i

25

0

148

7,

XVI.

2

421

_

45

5,886

1.

1

791

_

_

_

_jj

_

_

1

124

2

94

03

11.034

2.

1

48j

1

100

_

3

198

3.

4

280

1

12

3

128

Q

O

87

_

12!

476

4.

1

38

_

_

1

28

49

7,940

5.

_

1

49

_

_

_

_

_

_

_

3

142

6.

2

1,019

_

_

_

_

_

_

1

58

10

1,519

7.

1

50

_

_

_

__

_

_

_

_

_

1

50

8.

4

388

2

167

_

1

27

68!

13,082

9.

1

130

10.

1

70

7

3,080

16

2,324

26

5,874

11.

XVII.

2

53

_

i

85

_

1

151

-

_

_

_

_:

22

7,897

1.

2

217

2.

1

48

1

17

2

50

1

50

1

64

_

_

_

_

12

630

3.

1

32

_

2

37

4.

_

_

_

_

_

2

141

_

_

5

223

5.

O

409

6.

_

2

24

7.

1

8

I

8

8.

XVIII.

6

425

7

362

8

- 306

7

195

4

83

5

375

3

340

i

5

73

3,185

1.

XIX.

2

597

1

19

1

174

1

25

2

80

— •

_

i

125

19

2,44(

1.

1

50

2

197

1

41

1

27

3

1,075

i

6

5

727

13

1,278

55

0.742

2.

_

5b

_

_

_

_

_

| —

1

12c

6

783

3.

1

43

_

_

_

_

4

i 1.110

6

1,223

4.

__

_

_

_

_

1

65

72

12,553

79

13,347

5.

1

310

1

31)

6.

XX.

1

8C

-

-

4

182

13

3,89c

XXI.

-

1

11

1

1)

l(i»

117,69;

182

14,701

112

9,99.-,

SO

4,273 j 129

9,916)| 50

, 6,836 144

28,561

88

9,01(

1,971

255.95)

)

326

Tab. 8. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående tvisters

behandling.

Förliknings-

eller

skiljenämnd

Tvister

Inga

afgöras i
sista hand

endast för

Summa.

bestämmelser

rörande

Unlo

för

tvister

ai

orga-

Näringsgrenar.

samtliga

tvister.

rörande

aftalets

nisatio-

nerna.

afgörande.

antalet

tolkning.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbo-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

I. Jordbruk o.trädgårdsskötsel.

Jordbruk ........

2

484

6

208

8

692

14

933

22

1.025

Trädgårdsskötsel.....

3

173

3

173

2

50

5

223

II. Skogsbruk.

Skogsafverkning.....

2

520

2

520

Flottning........

6

856

6

856

| III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. m. . .

9

3,789

i

37

10

3.820

Malmgrufvor......

1

159

1

159

6

828

7

987

IV. Närings- och njutnings-

ämne sindustri.

Kvarnar.........

14

583

2

88

16

671

5

396

4

125

25

1,192

Bagerier och konditorier .
Karamell-, choklad- o. käx-fabriker ........

4

231

19

1,967

23

2,198

2

99

53

1,354

78

3.051

1

30

1

30

7

447

2

270

10

747

Råsockerbruk och socker-

raffinaderier......

19

4,714

26

3,959

45

8.073

Tobaksfabriker.....

Brännvinsbrännerier, jäst-

2

3,373

2

3,373

19

377

21

3,750

fabriker o. destillerings-verk.........

1

36

6

127

7

103

Bryggerier, mälterier och

läskedrycksfabriker . .

25

2,278

10

377

35

2,655

6

1,084

21

772

02

4511

Margarinfabriker.....

2

112

3

243

5

355

Slakterier och charkuterier
Öfrig närings- o. njutnings-

G

471

1

15

7

486

4

124

3

71

14

081

ämnesindustri.....

3

25

3

25

1

11

4

30

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, bleke-

rier, färgerier, trikåfa-briker m. fl......

1

5

2

40

3

45

19

4,766

39

7,535

01

12.340

Repslagerier.......

1

40

1

40

8

113

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier o. hattfabriker
Skrädderier och sömnads-

7

520

7

520

fabriker........

i

414

1

414

5

397

96

6,121

102

0.932

Skofabriker.......

17

2.084

17

2,084

3

768

35

2.345

55

5.197

Skomakeriverkstäder . . .

2

44

2

44

1

11

32

1,082

35

1.137

327

Tab. 8. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

tvisters behandling.

Förliknings- eller
skiljenämnd

Tvister
afgöras i
sista hand
af orga-nisatio-nerna.

Inga

Näringsgrenar.

för

samtliga

tvister.

endast för
tvister
rörande
aftalets
tolkning.

Summa.

bestämmelser

rörande

tvisters

afgörande.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

!

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-tare. |

Handskfab riker.....

i

316

1

316

J

i

316

Buntmakerier......

2

342

2

342

Träskoverkstäder ....

5

80

5

SO

Barberare o. perukmakare

_

3

66

3

66

3

323

«

389

Bad- och tvättinrättningar

--

2

58

2

58

VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri.

Garfverier o. läderfabriker

5

108

1

63

6

171

2

78

23

661

31

910

Gnmmivarufabriker . . .

2

130

2

130

6

1.019

8

1,149

Borst- och penselfabriker

1

65

1

65

1

130

2

195

Sadelmakare- och tapet-serareyerkstäder ....

11

650

4

46

15

696

4

175

18

263

37

1,134

VIII. Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier . .

5

510

5

510

4

1,214

41

7,595

50

9,319

Brädgårdsrörelse ....

2

73

1

17

3

90

16

1.194

1!)

1,284

Träkolsverk......

_

--

4

115

4

115

Snickeri- o. möbelfabriker

2

219

8

■ 260

10

479

5

87

68

3.768

S3

4,334

Snickeri- och möbelverk-städer ........

7

978

5

440

12

1.418

21

789

33

2.207

Korgmakerier o.korgfabr. .

2

69

2

69

2

69

Tunnbinderier.....

1

72

3

60

4

132

10

148

14

280

Korkfabriker......

1

110

4

295

5

405

IX. Trämasse- och pappers-industri.

Pappersbruk, papp- och
trämassefabriker . . .

1

66

1

66

10

1,804

34

6.487

45

8.357

Bokbinderier, kartongfabri-ker m. fl.......

13

3,709

13

3.709

1

29

14

3,73S

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgju-teri er ........

1

6.528

1

6.528

1

6.528

Kemigrafiska anstalter. .

-

1

300

1

300

1

300

Litografiska anstalter . .

2

356

1

241

3

597

12

432

15

1.029

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink-och blyhyttor, koppar-verk m. m.......

2

13

2

13

3

327

17

2,600

22

2,940

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker

1

23

1

23

1

9

43

3,547

45

3,579

Smides-, reparations- och
hofslageriverkstäder . .

-

2

111

17

1,424

19

1,535

328

Tab. 8. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

tvisters behandling.

Förliknings- eller
skiljenämnd

Tvister

Inga

Näringsgrenar.

för

samtliga

tvister.

endast för
tvister
rörande
aftalets
tolkning.

Summa.

sista hand
af orga-nisatio-nerna.

bestämmelser

rörande

tvisters

afgörande.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Bleck-, plåt- och koppar-slagerier.......

11

1,007

2

69

13

1.076

31

982

44

2.058

Guld- o. silfvervarufabriker

1

299

1

299

2

202

3

501

Galvaniserings- o. kapsyl-fabriker m. 11.....

i

67

11

879

12

1)40

XIII. Maskin- och skeppshygg-nadsindustri.

Mekaniska verkstäder . .

3

26,461

3

26.461

27

1,534

30

27,005

Skeppsvarf o. båtbyggerier

2

38

2

38

3

158

5

l!Mi

Elektriska verkstäder . .

1

1,426

i

1,420

Uppsättning och skötsel af
elektriska maskiner . .

1

1,095

1

1.095

_

_

i

1.005

V agnfabriker......

2

47

2

47

Vagnmakerier.....

1

4

1

4

4

182

5

180

Instrumentfabriker . . .

1

49

5

113

6

162

i

22

6

230

13

414

Urmakerier.......

1

86

1

80

XlV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott o. stenhuggerier

9

468

4

184

13

652

10

4,214

41

3,364

G4

8,230

Torfindustri......

1

50

1

50

1

86

4

291

(i

427

Grustag........

l

80

1

80

1

24

2

104

Kalk- och kritbruk samt
cementfabriker ....

3

125

3

543

6

668

2

175

3

497

11

1,340

Glasbruk ........

4

885

4

885

5

1.514

6

211

15

2.010

Tegelbruk.......

1

458

5

178

6

631

4

176

34

1,650

44

2,457

Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . .

1

9

1

1.479

2

1.488

2

49

4

41

S

1,578

Öfrig jord- o. stenindustri

1

42

1

42

1

465

2

40

4

547

XV. Kemisk-teknislc industri.
Färg- och fernissfabriker

1

15

1

15

1

6

2

21

Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. h.....

1

36

2

97

3

133

9

297

5''

205

17

035

Sprängämnesfabriker . .

1

151

1

151

2

155

3

300

Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker.......

_

_

_

6

314

(!

314

Gödningsämnes- och svaf-velsyrefabriker ....

2

147

1

3

3

150

1

178

12

578

10

000

Tändsticksfabriker . . .

10

4,888

10

4.888

1

93

11

4,081

Öfrig kemisk-teknisk in-dustri ........

1

48

2

17

3

65

2

83

0

148

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.........

17

3,771

7

939

24

4.710

21

1,176

45

5,880

Byggnadsträarbetare . . .

23

7,550

9

1,268

32

8.818

31

2,216

03

11,034

Stuckatörer.......

3

198

3

108

329

Tab. 8. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

tvisters behandling.

Näringsgrenar.

Förgylleri- och glasmästeriarbetare
. . .

Målare........

Skorstensfejare . . . .

Rörarbetare......

Elektriska montörer . .
Byggnadsgrofarbetare .

Gipsrörare......

Väg- och vattenbyggnadsarbetare
. . . .

| XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala.....

i entreprenad ....

Gas-, elektricitets- och
vattenledn.-verk:
kommunala ....
enskilda.....

Renhållningsverk:

kommunala.....

enskilda ......

Kraftstationer:

statens .......

enskilda......

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare o. varuutkörare
......

XIX. Landtransport.

Åkerirörelse.....

Stufverirörelse . . . .

Spårvägar: kommunala
enskilda . .

Järnvägar (enskilda) .

Telefon (enskild) . . .

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister o.

eldare, pråm- och skutskeppare.
.....

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal .

Summa

Eörliknings-

eller

skiljenämnd

Tvister

afgöras i

bestämmelser

endast för

Summa.

sista hand

rörande

för

tvister

ai

erga-

tvisters

samtliga

rörande

nisatio-

afgörande.

antalet

tvister.

aftalets

nerna.

tolkning.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-1

arbe-

af-1

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af- 1

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

;al.|

lare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

8

382

1

15

9

397

3

79

12

4761

13

4.996

7

528

20

5.524

29

2,416

49

7.940

1

'' 74

i

49

2

123

V

19

3

142

1 5

1.122

_

__

5

1.122

1

124

4

273

10

1.519

_

_

_

_!

1

50

1

50

31

9,661

4

1.420

35

11.081

1

112

32

1,889

08

13.082

1

130

-

1

130

1

130

1

110

5

1,094

6

1.204

18

3,520

2

1,150

20

5,874

! 10

1,664

4

5,488

14

7.152

_

8

745

22

7.897

1

29

i

188

2

217

10

565

10

565

2

65

12

030

1

32

1

32

1

5

2

37

3

160

_

3

160

_

_

2

63

5

223

-

1

400

1

400

1

9

2

409

_

__

_

2

24

2

24

j —

1

!

8

i

8!

i 8

472

5

334

13

806

16

920

44

1,459

73

3,185

i 6

228

5

1.735

11

1,963

8

483

19

2,440

14

2,494

9

1,980

23

4,474

32

2,268

OO

0,742

i

169

1

432

2

601

182

0

783

2

891

2

211

4

1,110

2

113

0

| 1,223

_

_

_

_

_

79

13.347

79

13,347

-

1

310

1

310

5

1,510

4

2,066

9

3,576

-

4

oli

13

3,S95

!l -

I

1 16

1

10

317

85,031

199 35,815 510 121,448 19<

32,9361,259 101,5Co|l,971 255,950

330

Tab. 9. Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen (ackord- eller tidlön).

j Endast

Endast

Både ackords- och
tidlönsbestämmelser.

Ingå

Näringsgrenar.

ackords-

bestärn-

melser.

tidlöns-| bestäm-1 melser.

Öfvervägan-de ackords-bestämmel-ser.

Öfvervä-gande tid-Ijlönsbestäm-melser.

löne-

bestäm-

melser.

Hela

antalet.

Antal

Antal

\ ntal

Antal

Antal

af- j arbe-| tal.J tare.

af-

tal

arbe-

tare.

af-

tal.

| arbe-tare.

1 af-tal.

arbe-

tare.

af-

tal

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk o. trädgårdsskötsel
Jordbruk .......

ie

853

6

768

i

4

22

1 625

Trädgårdsskötsel.....

4

193

1

30

5

223

II. Skogsbruk.

Skogsafverkning . . . . •

2

520

-

2

520

Flottning........

3

442

3

414

o

8561

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. m. . .

''3

60

5

3.671

n

20

3i

66

10

3,820

Malmgrutvor.......

6

740

i

247

7

''987

IV. Närings- och njutnings-ämncsindustri.

Kvarnar.........

21

979

-

44

213

25

1,192

3 651

Bagerier och konditorier .

78

3,651

_

_

_

_

78

Karamell-, choklad- o. käx-fabriker ........

8

557

2

190

10

’ 1

747

Råsockerbruk och socker-raffinaderier ......

20

1.898

5

878

20

5,897

45

8.673!

Tobaksfabriker......

1

22

ö2

25

12

3,400

“6

''303

_

_

21

3 750

Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker och destillerings-verk.........

_

6

148

1

15

7

163

Bryggerier, mälterier och
läskedrycksfabriker . .

«2

807

30

2,387

30

1,317

62

4,511

Margarinfabriker.....

4

314

_

n

41

_

_

Slakterier och charkuterier

14

681

_

_

_

_

_

14

6811

Öfrig närings- o. njutnings-ämnesindustri.....

--

4

36

_

_

_

4

30

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, bleke-rier, färgerier, trikåfabri-ker m. fi........

1

590

14

717

40

10,092

6

947

61

12,346

Repslagerier.......

— 1

6

75

3

78

-

-

9

153!

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier o. hattfabriker

7

520

7

520

Skrädderier och sömnads-fabriker ........

20

1,3151

85

306

77

5.311

102

6032

Skofabriker.......

3

339

4

115

48

4,743

_

5,197

1,137

Skomakeriverkstäder . . . j

18

698

2

111 ,

15

328

35

1 Trä" ,ocl1 järnarbetare samt maskinister. — 2 Järnarbetare. — 8 Maskinister och eldare. —
Ackordsbestämmelserna gälla endast lossning och lastning. — 5 Snusfabriker och tobaksspinneri. —
Ett aftal afser ölutkörare, det andra kvinnor. — 7 Ackordsbestämmelserna gälla endast spikning af
lådor. — 8 Sömmerskor.

331

Tab. 9. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen.

Näringsgrenar.

Handskfabriker.....

Buntmakerier......

Träskoverkstäder ....
Barberare o. perukmakare
Bad- och tvättinrättningar

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.

Garfverier o. läderfabriker
Gummivarufabriker . . .
Borst- och penselfabriker .
Sadelmakare- och tapetserareverkstäder
....

VIII.

Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier
Brädgårdsrörelse . .
Träkolsverk ....
Snickeri- o möbelfabriker
Snickeri- och möbelverk städer

.......

Korgmakericr och korg fabriker

......

Tunnbindcricr ....
Korkfabriker.....

IX. Trämassc- och pappersindustri.

Pappersbruk, papp- och tri
massefabriker ....
Bokbinderier, kartongfabriker
m. fl.....

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgju terier

.......

Kemigrafiska anstalter.
Litografiska anstalter .

XI. Malmför ädling sindustr
Järn- och stålverk, zinkoch
blyhyttor, kopparverk
m. m. . . .

I XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabrikc
Smides-, reparations- oc
hofslageriverkstäder . 1

1 Trä- och järnarbetare.
4 Grofarbetare och gjutare.

Endast
ackords- |
bestäm-melser.

En

tid

bes

mc

däst

Både ackords- och
tidlönsbestämmelser.

Inga

löne-

bestäm-

melser.

Hela

antalet.

löns-

täm-

lscr.

Öfvervägan-de ackords-bestämmel-ser.

Öfvervä-gande tid-lönsbestäm-melser.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

,al

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare

tal.

tare.

i

316

i

316

_

_

1

24

i

318

2

342

_

_

_

5

80

_

_

--

5

80

_

_

6

389

_

(!

389

2

58

2

58

20

396

10

507

1

7

31

910

1

294 i

43

23

2

549

2

283

8

1,149

2

195

2

195

1

38

13

293

15

480

8

323

37

1,134

1

19

1

94

43

8.347

3

623

2

236

50

9,319

_

_

16

1,079

2

185

1

20

10

1.284

1

50

1

11

1

30

1

24

4

115

9

174

23

1,157

51

3,003

83

4,334

G

23G

1

22

26

1,949

33

2,207

2

69

_

_

_

2

69

_

1

10

13

270 i —

14

280

5

405

5

405

G

535

8

996

31

6,826

_

_

45

8,357

21

29

10

2,931

3

778

14

3,738

1

6.528

1

6.528

_

1

300

_

_

__

1

300

.

11

664

4

36c

15

1,029

3g

41

16

2.478

8

421

22

2,940

4 3

312

t

89

28

2,556

4

6''

J 4

555

45

3,579

C

32

6

176

7

1,32"

n —

19

1,535

Grofarbetare. — s Trä- och järnarbetare samt maskinister. —

332

Tab. 9. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen.

Både ackords- och

Endast

Endast

tidlönsbestämmelser.

Inga

Näringsgrenar.

ackords-

bestäm-

melser.

tidlöns-

bestäm-

melser.

Öfvervägan-de ackords-bestämmel-ser.

Öfvervä-gande tid-lönsbestäm-melser.

löne-

bestäm-

melser.

Hela

antalet.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal

arbe-

tare.

af-

tal

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Bleck-, plåt- och koppar-slagerier.......

ii

258

26

1.562

7

238

44

2,058

Guld-o. silfvervarufabriker

3

501

_

_

_

3

501

Galvaniserings- o. kapsyl-fabriker m. fl......

-

3

177

8

728

i

41

12

940

1 XIII. Maskin■ och slieppsbygg-nadsindustri.

Mekaniska verkstäder . .

i

15

4

163

21

27,716

4

101

30

27,995

Skeppsvarf o. båtbyggerier

1

11)

4

177

5

15)0 1

Elektriska verkstäder . .

1

1.426

__

i

1,420

Uppsättning och skötsel af
elektriska maskiner . .

1

1,095

i

1.095

Vagnfabriker......

1

34

1

13

_

2

47

Vagnmakerier......

4

182

1

4

__

5

180

Instrumentfabriker . . .

3

87

9

277

1

50

_

_

13

414

Urmakerier.......

-

1

86

1

80

XIV. Jord- och stenindustri.
Stenbrott o. stenhuggerier

3

328

8

421

48

7,350

4

116

i

15

04

8230

Torfindustri......

.-

6

427

_

_

0

427

Grustag ........

2

104

_

_

9

104

Kalk- och kritbruk samt
cementfabriker ....

*2

21

7

1,016

2

303

ii

1,340

Glasbruk ........

1

41

1

13

11

2,206

2

350

_

_

15

2.010

Tegelbruk.......

1

14

43

2,443

''_

_

_

44

2,457

Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . .

3

1,505

24

56

S1

17

8

1.578

Öfrig jord- o. stenindustri

1

42

3

505

4

547

XV. Kemisk-teknisk industri.
Färg- och fernissfabriker .

2

21

2

21

Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl.....

12

518

1

8

4

109

17

035

Sprängämnesfabriker . .

3

306

_

3

300

Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker .......

3

77

1

4

2

233

6

314

Gödningsämnes- och svaf-velsyrefabriker ....

8

78 ;

5

666

3

162

10

900

Tändsticksfabriker . . .

2

1.612

9

3,309

_

_

_

11

4,981

Öfrig kemisk-teknisk in-dustri ........

5

148

_

5

148

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.........

5

375

25

4,511

15

1,000

45

5.880

Byggnadsträarbetare . .

ii

831

24

8,031

28

2,172

_

_

03

11.034

Stuckatörer......

—!

3

198 1

3

198

1 Kuskar och järnarbetare. — 2 Grof- och ugnsarbetare. — 3 Grofarbetare.

333

Tab. 9. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen.

Endast

ackords bestäm melser.

Antal

af-1 arbetal.
I tare.

Endast !
tidlöns-bestäm-melser.

Både ackords- och
tidlönsbestämmelser.

i ..

Ofvervägan-1 Ofvervä- 1
de ackords-1| gande tid- ]
bestämmel- lönsbestäm-ser. 1 melser.

Inga

löne-

bestäm-

melser.

Hela

antalet.

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe- !
tare. jj

af- j
tal. |

arbe-tare. |

af-

tal.

arbe-

tare.

af-ta .

arbe-

tare.

5

177

3

110

4

189

12

476

28

1.764

11

4,622i

10

1,554

49

7,940

3

142

_

_

_

3

142

1

35

3

1,158

6

326

10

1.519

1

50

1

50

17

1,988

23

8.247

28

2,847

68

13,082

1

130.

1

130

- —

19

4,340

7

1,534

26

5,874

1

151

4

646

17

7.100

22

7,897

2

217

2

217

4

99

6

477

1

25

12

630

i

5

1

32

2

37

3

79

_

2

144

L

_

5

223

2

409

2

409

1

14

_

_

i

10

2

24

- 1

8

i

8

5 G1

2,685

6

272

5

132

-

73

3,185

- 15

2.291

1

12

3

143

19

2.446

1 7

643

37

4,653

3

1,005

55

6.742

- 2

51

>2

131

22

601

6

783

4

981

>2

242

(i

1,223

- 66

12,275

3 5

639

28

433

79

13,347

- 1

310

_

1

310

0 9

3,513

3

332

_

13

3.S95

- 1

16

_

_

_

_

1

16

1661

48.0691 822

144.019

404

54,355 11

906

1,971

255,950

Eörgylleri- o. glasmästeri arbetare

.......

Målare.......

Skorstensfejare . . .

Rörarbetare.....

Elektriska montörer .
Byggnadsgrofarbetare.

Gipsrörare ......

Väg- och vattenbyggnadsarbetare
.......

XVII. Allmänna arbeten.
Byggnadsarbeten:
kommunala . . .
i entreprenad . .
Gas-, elektricitetsvattenledn.
-verk:
kommunala . .
enskilda....
Renhållningsverk:
kommunala . . .

enskilda.....

Kraftstationer:

statens .....

enskilda.....

och

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare o. varuntkörare
.......

XIX. Landtransport.

Akerirörelse.....

Stufverirörelse ....
Spårvägar: kommunala
enskilda .
Järnvägar (enskilda) .
Telefon (enskild) . . .

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och.
eldare, pråm- och skntskeppare.
.....

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal . —

441

1 Vagnsstäderskor och verkstadspersonal.
3 Verkstadspersonal.

2 Ackordsbestämmelserna afse vagnputsning. —

334

Tab. 10. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående garan terad

tidlön vid ackordsarbete.1

Tidlönen garanterad

Tidlönen

Endast tid-lönsbestäm-melser eller

;

icke

ranterad.

Näringsgrenar.

vid allt
ackords-arbete.

i vissa fall.2

ga

inga löne-bes täm-melser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

I. Jordbruk och trädgårds-

skötsel.

Jordbruk ........

i

122

_

5

646

16

857

22

1,625

Trädgårdsskötsel.....

i

30

4

193

5

223 |

II. Skogsbruk.

Skogsavverkning.....

2

520

_

_

2

520

Flottning........

i

250

2

164

3

442

6

856

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. m. . . .

4

3,236

2

464

4

126

10

3,826 i

Halmgrufvor.......

3

195

5

792

7

987

IV. Närings- och njutnings-

ämnesindustri.

Kvarnar.........

i

91

_

_

3

122

21

979

25

1.192

Bagerier och konditorier .
Karamell-, choklad- o. käx-

-

78

3,651

78

3,651

fabriker........

Råsockerbruk och socker-

i

72

1

118

8

557

10

747

raffinaderier......

9

2,617

i

261

15

3,894

20

1,898

45

8,673

Tobaksfabrikör......

Brännvinsbränneri, jäst-

_

19

3,725

2

25

21

3,750

fabriker och destillerings-verk.........

1

15

6

148

7

163

Bryggerier, mälterier och

läskedrycksfabriker . . .

321

891

2

463

9

770

30

2,387

62

4,511

Margarinfabriker.....

1

41

4

314

5

355

Slakterier och charkutericr
Öfrig närings- och njut-

14

681

14

681 ;

ningsämnesindustri . . .

4

36

4

30

V. Textilindustri.

V äfverier, spi nnerier, bl ekeri er

färgeri er, trikåfabriker m. il.

5

816

5

1,278

37

9.505

14

717

61

12,346

Repslageri.......

1

15

2

63

6

75

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier o. hattfabriker
Skrädderier och sömnads-

41

9

-

6

511

7 j

520

fabriker........

2

120

3

507

92

5,999

5

306

102

6,932

Skofabriker.......

6 i

531

45

4,551

4

115

55

5,197

Skomakeriverkstäder . . .

1

21

1

— !

32

1,005 |

2

111

35 !

1,137

1 Jfr noterna till tab. 9. — 2 Då fasta ackordsprislistor icke äro uppgjorda vid arbete, där
normal förtjänst ej kan påräknas, in. m. — s Afse dels kvinnliga arbetare, dels utkörare, hvilka senare
vanligen erhålla provision, men i de i kolumnen upptagna aftalen tillförsäkras viss minimitidlön.
— 4 Järn- och metallarbetare.

335

Tab. 10. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

garanterad tidlön vid ackordsarbete.

Tidlönen garanterad

Tidlönen

Endast tid-lönsbestäm-melser eller
inga löne-bestäm-melser.

Näringsgrenar.

vid allt
ackords-arbete.

i

i vissa fall.

icke

garanterad.

Hela

antalet

Antal

A n tal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-tal. ,

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe- i
tare. ;

Handskfabriker.....

i

316

i

316

Buntmakerier......

i

318

i

24

.) i

342

Träskoverkstäder ....

2

36

3

44

5

80

Barberare o. perukmakare

6

389

t;

389

Bad- och tvättinrättningar

2

58

2

58

VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri.

Garfverier o. läderfabriker

5

304

6

210

20

396

81

910

Gummivarufabriker . . .

1

198

4

998

3

23

8

1,149

Borst- och penselfabriker .

1

130

1

65

2

195 !

Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder....

7

298

6

364

11

179

13

293

37

1,134

VIII. Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier . .

5

530

2

221

40

8,238

3

330

50

9.31!)

Brädgårdsrörelse ....

a

191

i

23

14

1.050

1

20

19

1,284

Träkolsverk......

3

104

1

11

4

115

Snickeri- o. möbelfabriker

17

731

48

2,984

9

445

9

174

83

4.334

Snickeri- och möbelverk-städer ........

19

1,551

8

420

6

236

33

2,207

Korgmakerier och korg-fabriker .......

2

69

2

69

Tunnbinderier.....

2

42

1

7

10

221

1

10

14

280

Korkfabriker......

5

405

•-

5

405

IX. Trämasse- och pappers-industri.

Pappersbruk, papp- och trä-massefabriker.....

>19

3,872

20

3,950

6

535

45

8.357

Bokbinderier, kartongfabri-ker m. fl.......

5

533

8

3,176

1

29

14

3,738

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgju-terier ........

1

6,528

1

6,528

Kemigrafiska anstalter . .

1

300

1

300

Litografiska anstalter . .

1

10

3

355

11

664

15

1,029

XI. Malmförädlingsindustri.
Järn- och stålverk, zink-och blyhyttor, koppar-verk m. m.......

*5

1,310

1

431

13

1,158

3

41

22

2,940

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker

18

1.478

10

807

7

650

10

644

45

3,579

Smides-, reparations- och
hofslageriverkstäder . .

10

1,443

1

20

2

40

6

32

19

1,535

1 Dessa aftal upptaga både tidlön och ackordlön; huruvida den förra är garanterad, är ofta svårt
att afgöra på grund af aftalens ordalydelse.

336

Tab. 10. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angåend

garanterad tidlön vid ackordsarbete.

Tidlönen

garanterad

Endast tid-

Tidlönen

lönsbestäm-

icke

ranterad.

melser eller

Näringsgrenar.

vid allt
ackords-arbete.

i vissa fall.

ga

inga löne-bestäm-melser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Bleck-, plåt- och koppar-

slagerier.......

8

533

1 9

843

16

424

11

258

44

2,058

Guld- o. silfvervarnfabrikei
Galvaniserings- o. kapsyl-

! i

299

2

202

3

501

fabriker m. fl.....

3

116

2

482

4

171

3

177

12

946

XIII. Maskin- och skeppsbqqq-

nadsindustri.

Mekaniska verkstäder . .

17

27,554

4

127

5

151

4

163

30

27,995

Skeppsvarf o. båtbyggerier

1

1.

2

23

i

135

1

19

5

196

Elektriska verkstäder . .
Uppsättning och skötsel af

1

1,426

1

1,426

elektriska maskiner . .

1

1,095

_

_

1

1,095

47

Vagnfabriker......

1

34

1

13

_

_

_

2

Vagnmakerier......

1

4

_

_

4

182

5

186

Instrumentfabriker . . .

3

80

5

211

2

36

3

87

13

414

Urmakerier.......

1

86

1

86

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott o. stenhuggerier

4

209

4

143

47

7,442

9

436

64

8,230

Torfindustri......

1

140

1

50

4

''237

6

427

Grustag........

Kalk- och kritbruk samt

1

80

1

24

2

104

cementfabriker ....

4

325

1

166

4

828

2

21

ii

1,340

Glasbruk........

14

2,597

1

13

15

2.610

Tegelbruk.......

Tillverkning och uppsätt-

5

155

12

613

26

1,675

1

14

44

2,457

ning af kakelugnar . .

1

17

3

1,505

4

56

S

1.578

Öfrig jord- o. stenindustri

1

15

2

490

I

42

4

547

j XV. ICemisk-teknisk industri.

Färg- och fernissfabriker

_

_

_

2

21

2

21

Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl.....

5

117

12

518

17

635

Sprängämnesfabriker . .
Kalciumkarbid- o. klorat-

2

225

1

81

3

306

fabriker.......

Gödningsämnes- och svaf-

■1

26

1

24

1

207

3

77

6

314

velsyrefabriker ....

1

120

_

_

7

708

8

78

16

906

Tändsticksfabriker . . .
Öfrig kemisk-teknisk in-

11

4,981

11

4,981

dustri......

5

148

5

148

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.......

14

1,397

3

1,444

23

2,670

5

375

45

5,886

11,034

198

Byggnadsträarbetare . . .

14

1,943

25

6,106

13

2J54

11

831

63

Stuckatörer.....

-

3

198

3

1 Järn- och metallarbetare. — 2 Träarbetare.

337

Tab. 10. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

garanterad tidlön vid ackordsarbete.

Tidlönen g

aranterad

Tidlönen

Endast tid-lön s b estäm -melser eller
inga löne-bestäm-melser.

Näringsgrenar.

vid allt
ackords-arbete.

i vissa fall. j

icke

garanterad.

Hela

antalet

Antal j

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af- 1
tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Förgylleri- o. glasmästeri- i

12

476

arbetare.......

4

94

i

67

2

138

5

177

Målare........|

__- ''

-"

21

6.176

28!

1,764

49

7.940

Skorstensfejare . . . .

3

142

3

142

Rörarbetare......

6

388

3

1.096

1

35

10

1.519

Elektriska montörer . . !

1

50

— !

1

50

Byggnadsgrofarbetare . .

20

1,940

6

6,002

25

3.152

17

1.988

68

13.082

Gipsrörare . •.....''

1

130

1

130

Väg- o. vattenbyggnads-

5,874

arbetare .......

22

4.654

4

1.220

26

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

7.897

kommunala.....

14

2,817

7

4.929

1

151

22

i entreprenad ....

1

29

1

188

2

217

Gas-, elektricitets- och
vattenledn.-verk:

kommunala ....

6

458

2

73

4

99

12

630

enskilda......

1

32

1

5

2

37 !

Renhållningsverk:

223

kommunala.....

2

144

3

79

5

enskilda.......

| -

2

409

2

409

Kraftstationer:

24

statens .......

1

14

--

_

i

10

2

enskilda.......

i

s

i

8

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare o. varu-

3,185

utkörare .......

3

169

i

20

8

311

61

2.685

73

XIX. Landtransport.

Akerirörelse......

j —

4

155

15

2.291

19

2,446

Stufverirörelse.....

3

923

i

25

44

5.151

7

643

55

6.742

Spårvägar: kommunala .

n

124

I —

3

608

2

51

6

783

enskilda . .

>i

167

| —

i

75

4

981

6

1.223

Järnvägar (enskilda) . .

‘ii

898

1 —

12

174

66

12,275

79

13.347

Telefon (enskild) ....

! -

: —

1 —

1

310

1

310

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och
eldare. pråm- och skut-

3.895

skeppare ......

‘1

13

o

369

9

3.513

13

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal .

II —

i —

1

16

1

16

Summa

343

66.355

,! 188

28.444

768

112.176

672

48,975

11,971

255.950

1 Verkstadspersonal.

22—082273. Kollektiva ftal.

Tab. 11. Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning (per timme

dag, vecka, månad eller år).

Näringsgrenar.

Tim-

penning.

Dags-

penning.

Vecko-

lön.

Månads-

och

årslön.1

Ingå

bestäm-

melser.

Hela

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal

arbe-

tare.

1 af-| tal.

arbe-

tare.

1 af-tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

j I. Jordbruk och trädgårds-skötsel.

Jordbruk ........

9

426

4

578

8

; 617

i

4

22

1,625

Trädgårdsskötsel ....

2

88

i

85

2

50

5

223

II. Skogsbruk.

Skogsavverkning.....

2

520

2

520

Flottning........

6

856

«

856

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. in. . .

2

2 42

7

3,718

i

66

10

3,826

Malmgrufvor......

3

680

4

307

7

987

IV. Närings- och njutnings-ämnes industri.

Kvarnar........

3

150

9

633

12

389

i

20

25

1,192

Bagerier oeli konditorier .

77

3,434

S1

217

78

3,651

Karamell-, choklad o. käx-fabriker .......

10

747

10

747

Råsockerbruk och soeker-rafiinaderier.....

36

7,245

2

640

5

387

2

401

45

8,673

Tobaksfabriker.....

41

32

1

40

18

3,656

i

22

21

3,750

Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker o. destillerings-verk.........

3

65

1

9

3

89

7

163

Bryggerier, mälterier och
läskedrycksfabriker . .

13

1,175

1

92

14

426

32

2.011

2

807

62

4,511

Margarinfabriker ....

5

355

_

5

355

Slakterier och charkuterier

14

681

_

14

681

Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . .

2

12

2

24

4

36

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, ble-kerier, färgerier, trikå-fabriker m. ti.....

47

10,154

1

66

n

1.535

21

1

1

590

61

12,346

Repslagerier......

9

153

!)

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier och hatt-fabriker .......

4

330

2

159

i

31

7

520

Skrädderier och sömnads-fabriker.......

54

327

78

5,290

20

1,315

102

6,932

Skofabriker.......

29

2,886

23

1.972

_

_

3

339

55

5,197

Skomakeriverkstäder . .

5

96

12

343

18

698

85

1.137

1 Samtliga aftal i denna kolumn upptaga månadslöner utom: inom jordbruket 8 aftal omf.
617 a.; inom »öfrig kemisk-teknisk industri» 1 aftal omf. 25 a. samt vid järnvägarna 63 aftal omf.
12,245 a., hvilka upptaga årslöner. — 2 Maskinister och eldare, reparatörer och hjälparbetare. — 8 Brödutkörare.
— 4 Snusarbetare. — 5 Sömmerskor.

339

Tab. 11. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning

(per timme, dag, vecka, månad eller år).

Tim-

penning.

Dags-

penning.

Vecko- [
lön.

Månads-

och

årslön. !

Ingå

bestäm-

melser.

Hela

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Handskfabriker.....

ii

316

_

i

316

Buntmakerier......

2

342

o

342

Träskoverkstäder ....

4

63

i

17

5

SO

Barberare o. perukmakare

6-

389

— 1

o

389

Bad- och tvättinrättningar

2

58

— i

58

VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri.

Garfverier o. läderfabriker

28

868

2

38

>i

4

31

910

Gumnrivarufabriker . . .

6

652

i

203

i

294

S

1.149

Borst- och penselfabriker.

1

130

1

65

2

195

Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder....

33

1,064

3

32

i

38

37

1.134

Vill. Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier . .

41

8,450

6

614

3

255

50

9.319 |

Brädgårdsrörelse ....

18

1,264

1

20

1!)

1.284 i

Träkol s verk.......

3

65

1

50

4

115 |

Snickeri- o. möbelfabriker

81

4,329

11

1

> i

4

83

4,334

Snickeri- och möbelverk-städer ........

33

2,207

33

2,207

Korgmakerier och korg-fabriker .......

2

69

2

69

Tunnbinderier......

11

249

2

25

i

6

14

280

Korkfabriker......

5

405

5

405

IX. Trämasse- och pappers-industri.

Pappersbruk, papp- och
trämassefabriker . . .

28

4,988

16

2,924

1

445

45

8,357 i

Bokbinderier, kartongfa-briker m. 11......

! 14

3,738

-

14

3.738

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stil-gjuterier.......

1

6,528

1

6,528

Kemigrafiska anstalter . .

1

300

1

300 j

Litografiska anstalter . .

15

1,029

15

1,029

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink-och blyhyttor, koppar-verk in. m.......

18

2,648

4

292

22

2.940

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker

38

2,712

7

867

45

3,579

Smides-, reparations- och
hofslageriverkstäder . .

18

1,528

1

7

19

1,535

1 Maskinister och eldare.

340

Tab. 11. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning

(per timme, dag, vecka, månad eller år).

Tim-

Dags-

Vecko-

Månads-

och

Ingå

penning.

penning.

lön.

årslön.

melser.

Hela

Näringsgrenar.

Antal

I Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

i af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tai.

tare.

Bleck-, plåt- och koppar-

slagerier.......

Guld- och silfvervarufabri-

44

2.058

44

2.058

ker.........

Galvaniserings- och kap-

a

501

: —

3

501

sylfabriker m. fl. . . .

11

9o6

'' 1

10

12

946

XIII. Maskin- och skeppsbygg-

naäsindustri.

Mekaniska verkstäder . .
Skeppsvarf och båtbygge-

29

27,980

1

15

30

27,995

rier.........

5

196

5

196

Elektriska verkstäder . .
Uppsättning och skötsel

1

1,426

i

1.426

af elektriska maskiner .

1

1.095

i

1.095

Vagn fabriker......

2

47

2

47

Vagnmakerier......

5

186

-.

5

186

Instrumentfabriker . . .

10

327

21

22

2

65

13

414

Urmakerier.......

1

86

~

1

86

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott o. stenhuggerier

61

7,902

_

_

_

3

328

64

8.230

Torfindustri......

6

427

6

427

Grustag........

Kalk- och kritbruk samt

2

104

2

104

cementfabriker ....

10

1.331

3 1

9

ii

1.340

Glasbruk........

5

1.701

2

350

7

518

1

41

15

2,610

Tegelbruk.......

Tillverkning och uppsätt-

44

2,457

44

2.457

ning af kakelugnar . .

4 5

73

3

1.505

S

1,578

Öfrig jord- o. stenindustri

2

480

i

25

1

42

4

547

XV. Kemisk-teknisk industri.

Färg- och fernissfabriker .
Ljus-, tvål- och parfym-

-

2

21

-

2

21

fabriker m. fl.....

6

189

9

296

2

150

17

635

Sprängämnesfabriker. . .
Kalciumkarbid- o. klorat-

2

232

i

74

3

306

fabriker.......

Gödningsämnes- och svaf-

5

107

i

207

6

314

velsyrefabriker ....

12

865

2

29

62

12

16

906

Tändsticksfabriker. . . .
Öfrig kemisk-teknisk in-

7

3,234

2

135

2

1,612

11

4,981

dustri........

1

11

4

137

0

148

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare........

45

5,886

_

_

_

__

_

_

_

_

45

5,886

Byggnadsträarbetare . .

63

11.034

63

11.034

1 Litografer. — 2 Grofarbetare. — 5 Kuskar. — 4 Grof- och ugnsarbetare. — 5 Maskinister och eldare.

341

Tab. 11. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning

(per timme, dag, vecka, månad eller år).

Näringsgrenar.

Tim-

penning.

Dags-

penning.

Vecko-

lön.

Månads-

och

årslön.

Inga

bestäm-

melser.

Hela

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Stuckatörer......

3

198

3

198

Förgyll eri-o. glasmästeri-arbetare .......

12

476

12

476

Målare........

49

7.940

--

*

49

7,940

Skorstensfejare.....

3

142

3

142

Rörarbetare.....

10

1,519

10

1,519

Elektriska montörer . .

1

50

1

50

Byggnadsgrofarbetare . .

67

13,052

i

30

68

13.082

G-ipsrörare.......

1

130

1

130

Väg- o. vattenbyggnads-arbetare .......

26

5.874

26

5,874

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala.....

21

7.873

i

24

22

7,897

i entreprenad ....

2

217

2

217

Gas-, elektricitets- och
vattenledn.-verk:
kommunala ....

3

213

7

363

>i

25

i

29

12

630

enskilda......

2

37

o

37

Renhållningsverk:

kommunala.....

2

141

3

82

5

223

enskilda.......

i

9

1

400

--

2

409

Kraftstationer:

statens .......

1

14

i

10

2

24

enskilda.......

1

8

1

8

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare o. varu-utkörare ......

15

411

4

82

39

1,312

15

1,380

73

3.185

XIX. Landtransport.

Akerirörelse......

i

20

1

12

11

701

6

1,713

19

2.446

Stufverirörelse.....

43

5,935

3

316

1

50

8

441

55

6,742

Spårvägar: kommunala .

2 2

136

4

647

6

783

enskilda . .

= 3

294

3

929

6

1,223

Järnvägar (enskilda) . .

4 15

1.095

64

12,252

79

13.347

Telefon (enskild) ....

1

310

1

310

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och
eldare, pråm- och skut-skeppare ......

12

3.845

1

50

13

3.895

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal .

1

16

1

16

Summa

1.205

172.617

76

11.735

410

36,115

194 25,972

86

9.511

1.971

255,950

1 Eldare och smörjare. — 2 Verkstadspersonal. — 3 Verkstadspersonal, banbyggare och vagnsstäderskor.
— 4 Spårrensare och verkstadspersonal.

Tab. 12. Kollektivaftalen, fördelade

P å

viss

v e c

k o d a g.

Näringsgrenar.

Fredag.

Lördag.

Annan

leckodag.1

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

1. Jordbruk...............

1

10

2. Trädgårdsskötsel...........

3

173

II. Skogsbruk.

1. Skogsaf verkning...........

2. Flottning..............

2

330

III. Grufdrift.

1. Stenkolgrufvor m. in..........

2. Malmgrufvor.............

''

IV. Närings- och njutningsämnesindustri.

'' 1. Kvarnar...............

8

462

2. Bagerier och konditorier........

29

920

7

120

i

15

3. Karamell-, choklad- och käxfabriker . .

2

55

4. Råsockerbruk och sockerraffinaderier . .

2

442

5. Tobaksfabrikör............

_

1

5

6. Brännvlnsbrännerier, jästfabriker och
destilleringsverk..........

4

88

__

_

i

35

7. Bryggerier, mälterier och läskedrycks-fabriker..............

8

1.209

1

75

8. Margarinfabriker...........

;;

166

9. Slakterier och charkuterier......

9

237

O

399

'' —

10. Öfrig närings- och njutningsämnesindu-stri................

-

V. Textilindustri.

1. Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier,
trikåfabriker in. (1..........

17

4.603

2

901

2. Repslagerier.............

VI. Beklädnadsindustri.

1. Ilattmakerier och hattfabriker.....

7

520

2. Skrädderier och sömnadsfabriker ....

7

397

1

29

o. Skofabriker..............

19

2.648

6

382

i

102

4. Skomakeriverkstäder.........

4

90

i

39

6. Handskfabriker............

i

316

6. Buntmakerier.............

7. Träskoverkstäder . ..........

1

13

8. Barberare och perukmakare......

9. Bad- och tvättinrättningar......■

1 Måndag: 2 aftal. omf. 63 a.: tisdag: 5 aftal. omf. 604 a.: onsdag: 14 aftal. omf. 1,480 a.

343

efter bestämmelser angående aflöningsdagen.

På viss

datum.

Inom viss tid-rymd.

Ingå bestäm-melser.

Hela

antalet

Summa.

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbetare.

aftal. !

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal. 1

arbetare.

1.

1

10

8

758

1

43

12

814

22

1,625

1.

3

173

_

_

2

50

5

223

2.

ii.

2

520

_

_

2 j

520

1.

2

330

3

414

1

112

(i

85Ö

2.

in.

i

435

3

3,199

6

192

10

3,826

1.

2

433

5

554

7

987

2.

IV.

8

462

i

22

_

_

16

708

25

1,192

1.

37

1,055

i

217

2

749

38

1,630

78

3,651

2.

2

55

_

_

_

8

692

10

747

3.

2

442

_

1

271

42

7.960

45

8,673

4.

i

5

20

3,745

21

3,750

5.

5

123

-

2

40

7

163

6.

1 9

1,284

18

1,743

6

255

29

1,229

02

4,511

7.

3

166

_

_

_

2

189

5

355

8.

12

636

1

2

45

14

681

9.

2

24

2

12

4

36

10.

1

1 v-

19

5.504

1

1

2''

252

39

6.589

01

12.346

!■

9

153

9

153

j 2.

VI

7

520

_

_

7

520

1.

8

426

1 _

_

1

4

93

6,502

102

(i,932

2''

26

3,132

_

_

_

29

2,065

55

5,197

3.

5

129

_

_

_

__

30

1,008

35

1.137

4.

1

316

_

_

_

1

316

5.

_

_

_

2

342

2

342

6.

13

_

_

_

_

4

67

5

SO

7-

| 1

_

_

_

6

389

0

389

8.

1 -

i —

! —

2

58

2

58

9.

torsdag: 10 aftal. omf. 557 a.

344

Tab. 12. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade

1

P å

viss

v e c

k o d a g

Näringsgrenar.

Fredag.

Lördag.

Annan

veckodag.

Antal

Antal

Antal

aftal.

!arbetare

| aftal.

arbetare

[| aftal.

| arbetare.

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.

1. Garfverier och läderfabriker.....

1

83

1

5

2. Gummivarufabriker........

2

359

3. Borst- och penselfabriker.......

4. Sadelmakare- och tapetserareverkstäder .

15

784

2

22

VIII. Trävaruindustri.

1. Sågverk och hyflerier......

8

2,316

2

252

2

315

2. Brädgårdsrörelse......

5

135

_

3. Träkolsverk........

_

4. Snickeri- och möbelfabriker......

56

3,166

9

383

3

51

5. Snickeri- och möbelverkstäder . .

26

2’063

2

46

3. Korgmakerier och korgfabriker.....

_

7. Tunnbinderier.........

_

_

1

18

8. Korkfabriker.........

IX. Trämasse- och pappersindustri.

1. Pappersbruk, papp- och trämassefabriker

1

7

i

2. Bokbinderier, kartongfabriker m. 11. . .

13

3.709

■ —

X. Grafisk industri.

1. Boktryckerier och stilgjuteri.....

1

6,528

2.. Kemigrafiska anstalter.......

1

''300

3.. Litografiska anstalter........

13

876

XI. Malmförädling sindustri.

Järn- och stålverk, zink- och blyhvttor,
kopparverk m. m..........

2

274

XII. Metallindustri.

1. Järn- och stålvarufabriker.......

7 i

495

2

346

i

213

2. Smides-, reparations- och hofslageriverk-städer.......

6

267

1

26

3. Bleck-, plåt- och kopparslagerier ....

4

395

20

1.183

4. Guld- och silfvervarufabriker.....

_

1 [

195

5. Galvaniserings- och kapsylfabriker m. 11.

8 ''

293

XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri.

1. Mekaniska verkstäder . .

7

148 i

2

56

2. Skeppsvarf och båtbyggerier.....

4

61 I

_

3. Elektriska verkstäder........

4. Uppsättning och skötsel af elektriska

maskiner.........

5. Vagnfabriker........

1

13

-

345

efter bestämmelser angående aflöningsdagen.

Summa.

På viss

datum.

Inom viss tid-rymd.

Inga bestäm-melser.

Hela

antalet

Antal

A ntal

Antal

Antal

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

VII.

2

88

_

_

29

822

31

910

1.

2

359

6

7‘10

S

1.149

2.

-

2

195

2

195

3.

17

806

6

105

14

223

37

1,134

4.

VIII.

12

2,883

i

558

4

120

33

5,758

50

9.319

1.

5

135

1

23

13

1,126

1!)

1,284

2.

4

115

4

115

3.

68

3.600

4

318

11

416

83

4,334

4.

31

2.109

1

66

1

32

33

2.207

5.

2

69

2

69

6.

1

18

13

262

14

280

7.

5

405

5

405

8.

IX.

1

7

3

506

6

1,635

35

6,209

45

S,357

1.

13

3.709

1

29

14

3.738

2.

X.

1

6.528

_

_

_

_

_

_

1

(i,528

1.

1

300

—.

1

300

2.

13

876

2

153

15

1.029

3.

XI.

2

274

4

1,213

2

470

14

983

22

2,940

XII.

10

1,054

1

346

i

12

33

2,167

45

3,579

1.

7

293

_

_

_

_

12

1.242

19

1,535

2.

27

1,578

i

10

16

470

44

2,058

3.

1

195

2

306

3

501

4.

8

293

4

653

12

946

5.

XIII.

9

204

_

_

_

21

27,791

30

27,995

1.

4

61

1

135

5

196

2.

1

1.426

i

1,426

3.

_

_

_

_

_

_

1

1,095

i

1.095

4.

1

13

1

34

2

47

5.

346

Tab. 12. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade

P å

viss

v e c

k o d a g.

Näringsgrenar.

Fredag.

Lördag.

Annan veckodag.

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

6. Vagnmakerier.............

5

186

7. Instrumentfabriker..........

7

235

1

25

1

19

8. Urmakerier..............

XIV. Jord- och stenindustri.

1. Stenbrott och stenhuggerier......

18

989

7

215

2. Torfindustri.............

2

136

1

54

1

16

3. Grustag...............

1

80

4. Kalk- och kritbruk samt cementfabriker

3

402

2

210

5. Glasbruk...............

1

320

2

528

6. Tegelbruk..............

13

678

7

331

1

28

7. Tillverkning och uppsättning af kakel-ugnar ...............

1

32

8. Öfrig jord- och stenindustri......

1

42

.

XV. Kemisk-teknisk industri.

1. Färg- och fernissfabriker.......

1

6

2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl. .

3

56

- j

3. Sprängämnesfabriker.........

i

81

4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker . . .

_

_

_

_ 1

5. Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker .

2

11

6. Tändsticksfabriker..........

1

93

- 1

7. Öfrig kemisk-teknisk industri.....

— ;

: XVI. Byggnadsverksamhet.

1. Murare................

39

4,411

4

1.448

2. Byggnadsträarbetare..........

47

5,667

10

5,118

- j

3. Stuckatörer..............

2

98

4. Förgylleri- och glasmästeriarbetare . . .

8

368

2

72

5. Målare................

31

3,899

5

304

6. Skorstensfejare............

7. Rörarbetare.............

4

206

1

15

8. Elektriska montörer.........

_

9. Byggnadsgrofarbetare.........

35

4,468

9

5,861

2_

290

10. Gipsrörare ..............

1

130

11. Väg- och vattenbyggnadsarbetare ....

1

100

4

290

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

1. kommunala ............

9

1.217

2. i entreprenad...........

1

29

Gas-, elektricitets- och vattenledn.-verk:
3. kommunala........... .

i

483

4. enskilda..............

2

37

_

_

5. Renhållningsverk: kommunala.....

3

79

__

6. enskilda......

1

9

7. Kraftstationer: statens........

_

_

8. enskilda........

347

efter bestämmelser angående aflöningsdagen.

På viss

datum.

II

Inom viss tid-rymd.

Inga bestäm-melser.

Hela

antalet

Summa.

Antal

Antal

Antal

Antal

. aftal. |

arbetare.

aftal. |

arbetare.

aftal. |

arbetare.

aftal. |

arbetare.

aftal. |

arbetare.

5

186

_

5

186

6.

9

279

_

_

4

135

13

414

7

1

86

1

86

8.

XIV.

20

1.204

4

281

7

1,486

33

5,259

64

8,230

1.

4

206

_

_

i

140

1

81

6

427

2.

1

80

_

_

_

1

24

2

104

3.

5

612

1

166

5

562

n

1,340

4.

3

848

7

1.534

5

228

15

2.610

5.

21

1,037

2

102

21

1,318

44

2.457

6.

1

32

i

1.479

6

67

8

1,578

7.

1

42

3

505

4

547

8.

XV.

1

6

_

_

_

_

1

15

2

21

1.

3

56

2

150

i

17

11

412

17

635

2.

1

81

2

225

3

306

3.

1

4

_

5

310

6

314

4.

2

11

2

12

12

883

16

906

5.

1

93

i

523

9

4,365

11

4.981

6.

2

106

i

25

2

17

5

148

7.

XVI.

43

5,859

_

2

27

45

5.886

1.

57

10.785

2

72

i

44

3

133

63

11.034

2.

2

98

1 —

1

100

3

198

3.

10

440

-•

2

36

12

476

4.

36

4.203

3

3,013

10

724

49

7.940

5.

_

_

_

3

142

3

142

6.

5

221

5

1,298

10

1.519

7.

_

_

_

1

50

1

50

8.

46

10,619

1

30

4

217

17

2,216

68

13,082

9.

1

130

1

130

10.

5

390

14

3,310

6

1.904

1

270

26

5.874

n.

XVII.

9

1.217

6

5,856

7

824

22

7.897

1.

1

29

1

188

2

217

2.

7

483

_

_

_

_

5

147

12

030

3.

2

37

2

37

4.

3

79

1

33

1

111

5

223

5.

1

9

1

400

_

2

409

6.

1

10

1

14

2

24

-7.

1

8

i

8

8.

348

Tab. 12. (Forts.) Kollektivaftalen, förd

Näringsgrenar.

Fredag.

På viss

Lördag.

veckodag

Annan veckodag.

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbetare.

| aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare och varuutkörare....

20

1,180

1

2

XIX. Landtransport.

1. Akerirörelse.........

8

581

1

50

2. Stufverirörelse........

3

437

1

60

3. Spårvägar: kommunala........

_

_

1

124

4. enskilda..........

_

_

5. Järnvägar (enskilda) .........

2

540

_

1

35

6. Telefon (enskild).........

1

310

— :

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och eldare, pråm- och
skutskeppare...........

XXI. Diverse.

1. Teknisk teaterpersonal........

— 1

- 1

Summa |

686

01.041

116

18.519

31

2,704

349

fter bestämmelser angående aflöningsdagen.

Summa.

På viss datum.

Inom viss tid-rymd.

Inga bestäm-melser.

Hela

antalet.

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

aftal.

arbetare.

| XVIII

21

1.182

n

1,145

4

83

37

775

73

3,185

XIX.

9

631

6

1,648

_

__

4

167

19

2.446 L.

4

497

_

11

3.085

40

3,160

OO

6,742 2.

1

124

1

169

4

490

6

783 3.

5

1,153

1

70

6

1,223 4

3

584

12

1,028

3

271

61

11.464

79

13,347 5.

1

310

1

310 6.

XX.

6

621

7

3,274

13

3.895

XXI.

1

16

1

16 1.

733

82.864

131

18,773

98

26.490

1,009

127.823

1.971

255.950

Tab. 13. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående arbe

tidens reglering.

Arbetstiden reglerad genom föreskrifter
angående

antal arbets-timmar pr
dag 1. vecka,

endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka

endast
dess för-laggning
mellan
vissa
klock-slag.

Ingå

bestäm-

Näringsgrenar.

dess förlägg-ning mellan
vissa klock-slag samt
raster.

utan an-gifvande af
raster.

med an-gifvande
af raster.

melser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk och trädgårds-skötsel.

Jordbruk ........

19

1,497

i

104

i

20

i

4

22

1,625

Trädgårdsskötsel.....

5

223

5

223

II. Skogsbruk.

Skogsafverkning.....

2

520

2

520

Flottning........

4

692

2

164

6

856

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. m.. . .

1

1,997

7

1,796

2

33

11)

3,826

Malmgrufvor.......

5

875

2

112

7

987

IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri.

Kvarnar.........

8

210

10

639

5

294

1

27

1

22

25

1.192

Bagerier och konditorier .

17

545

54

2,842

4

172

3

92

78

3.651

Karamell-, choklad- och
käxfabriker......

2

102

8

645

10

747

Råsockerbruk och socker-raffinaderier ......

30

6,367

11

630

1

398

1

256

2

1,022

45

8,673

Tobaksfabriker......

5

207

1

5

15

3,538

21

3,750

Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker och destillerings-verk.........

4

95

3

68

7

163

Bryggerier, mälterier och
läskedrycksfabriker. . .

31

1,825

24

2,142

7

544

62

4.511

Margarinfabriker.....

1

54

4

301

5

355

Slakterier och charkuterier

10

560

3

72

1

49

_

14

681

Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . . .

3

25

1

11

4

36

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, ble-kerier, fårgerier, trikå-fabriker m. fl......

30

4.701

26

5,954

5

1,691

61

12.346

Repslagerier.......

2

63

7

90

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier o. hattfabriker

1

26

2

142

4

352

7

520

Skrädderier och sömnads-fabriker........

26

1,926

47

3,462

2

54

27

1,490

102

(>.932

Skofabriker.......

20

2.415

33

2,701

1

57

1

24

55

5,197

Skomakeriverkstäder . . .

2

26

11

353

2

49 [

2

28

18

681

35

1,137

Handskfabriker.....

1

316

1

316

Tab. 13. (Ports.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

arbetstidens reglering.

Arbetstiden reglerad genom föreskrifter
angående

antal arbets-timmar pr
dag 1. vecka,
dess förlägg-ning mellan
vissa klock-slag samt
raster.

endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka

endast
dess för-läggning
mellan
vissa
klock-slag.

Inga

bestäm-

Hela

antalet

Näringsgrenar.

utan an-gifvande af
raster.

med an-gifvande
af raster.

melser.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Buntmakeri......

2

342

2

342

Träskoverkstäder ....

1

13

4

67

5

,80

Barberare o. perukmakare

o

318

3

71

6

389

Bad- och tvättinrättningar

2

58

2

58

VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri.

Garfveri o. läderfabriker

7

237

22

656

2

17

31

910

Gummivarufabriker . . .

3

285

4

,570

1

294

8

1.149

Borst- och penselfabriker

1

65

1

130

2

195

Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder ....

4

412

24

588

8

121

1

13

37

1.134

VIII. Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier . .

23

5,057

11

1,826

2

159

5

1,238

9

1,039

50

9,319

Brädgårdsrörelse ....

9

375

5

667

4

237

1

5

19

1,284

Träkolsverk......

2

35

2

80

4

115

Snickeri- o. möbelfabriker

36

2,298

47

2,036

83

4,334

Snickeri-o. möbelverkstäder

11

986

22

1,221

33

2,207

Korgmakerier och korg-fabriker .......

1

37

1

32

2

69

Tunnbinderier.....

3

50

i

122

4

108

14

280

Korkfabriker......

4

248

1

157

O

405

IX. Trämasse- och pappers-industri.

Pappersbruk, papp- och
trämassefabriker . . .

7

1,847

16

2,219

18

3,703

4

588

45

8,357

Bokbinderier, kartongfabri-ker m. fl........

10

3,534

4

204

14

3,738

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgju-teri ........

1

6,528

1

6,528

Kemigrafiska anstalter . .

1

300

1

300

Litografiska anstalter . .

10

772

3

104

2

153

15

1.029

XI. Malmförädlingsindustri.
Järn- o. stålverk, zink- o. bly-hyttor, kopparverk m. m.

6

1,509

12

1,192

4

239

22

2,940

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker

15

1,653

23

1,255

1

40

6

631

45

3,579

Smides-, reparations- och
hofslageriverkstäder . .

2

92

17

1,443

19

1,535

Bleck-, plåt- och koppar-slagerier........

12

366

26

1,469

2

155

4

68

44

2,058

Tab. 13. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

arbetstidens reglering.

Arbetstiden reglerad genom föreskrifter
angående

antal arbets-timmar pr
dag 1. vecka,

i

endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka

endast
dess för-läggning
mellan
vissa
: klock-slag.

Ingå

bestäm-

Näringsgrenar.

dess förlägg-ning mellan
vissa klock-slag samt
raster.

utan an-gifvande af
raster.

med an-gifvande
af raster.

melser.

Hela

antalet

Antal

Intal

An^al

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Guld- o. silfvervarufabriker

i

195

i

299

i

7

3

501

Galvaniserings- o. kapsvl-fabriker m. fl.....

6

646

5

285

i

15

12

946

XIII. Maskin- och skeppshygg-naclsindustri.

Mekaniska verkstäder . .

5

212

21

27.57!)

1

45

8

159

30

27,995

Skeppsvarf o. båtbyggerier

.•)

45

2

151

1 —

5

19(5

Elektriska verkstäder . .

i

1.426

__

_

_

_

_

_

1

1.426

Uppsättning och skötsel af
elektriska maskiner . .

1

1.095

_

1

1.095

Vagnfabriker......

2

47

2

47

Yagnmakerier......

i

2

4

184

!_

_

_

_

_

5

186

Instrumentfabriker . . .

7

286

6

178

_

_

_

_

_

13

414

Urmakerier.......

1

86

1—

1

8(5

XIV. Jord- och stenindustri.
Stenbrott o. stenhuggerier

28

1.776

25

5.641

8

215

8

598

<54

8.230

Torfindustri......

4

263

i

54

_

_

__

1

140

(i

427

Grustag........

2

104

_

_

2

104

Kalk- och kritbruk samt
cementfabriker ....

O

196

7

857

-

_

1

287

n

1.340

Glasbruk ........

2

298

n

2.258

2

54

15

2,(510

Tegelbruk.......

18

712

21

1.471

2

151

8

123

44

2,457

Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . .

8

48

4

1.513

i

17

s

1,578;

Öfrig jord- o. stenindustri

3

522

1

25

4

547

XV. Kemisk-teknisk industri.
Färg- och fernissfabriker

1

15

1

6

2

21

Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl.....

2

49

14

578

1

8

17

(5555

Sprängämnesfabrikcr . .

- I

8

806

_

_

_

_

_

3

300

Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker.......

i

26

5

288

(i

314

Gödningsämnes- och svaf-velsyrefabriker ....

i

519

6

286

8

151

i<;

906

Tändsticksfabriker . . .

i

93

10 i

4.888!

_

_

_

_

__

u

4.981

Öfrig kemisk-teknisk in-dustri ........

4

123

- |

— i

i

25

5

148

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.........

28

4,791

15 1

1,0121

i

73

i

10

45

5,886

Byggnadsträarbetare . . .

m

8.243

25

2.698

i

31

_

i

62

(53

11.034

Stuckatörer.......

i

100

2 i

98

— i

_

___

_

_

3

198

Förgylleri- o. glasmästeri-arbetare ....... |

10

319

2 i

157!

_

12

476

Tab. 13, (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

arbetstidens reglering.

Arbetstiden reglerad genom
angående

föreskrifter

antal arbets-timmar pr
dag 1. vecka,

endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka

endast
dess för-läggning
mellan
vissa
klock-slag.

Ingå

bestäm-

Näringsgrenar.

dess förlägg-ning mellan
vissa klock-slag samt
raster.

utan an- j
gifvande af
raster.

med an-gifvande
af raster.

rnelser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af- ;
tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af- arbe-tal. tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af- j
tal.

arbe-

tare.

af- |
tal.

arbe-

tare.

Målare........

32

5,841

17

2.099

49

7,940

Skorstensfejare.....

3

142

3

142

Rörarbetare......

2

1,019

8

500

10

1.519

Elektriska montörer . .

1

50

_

1

50

Byggnadsgrofarbetarem.il.

40

9.802

25

2.973

i

235

—r-

2

72

68

13,082

Gipsrörare .......

1

130j

1

130

Väg- o. vattenbyggnads-arbetare .......

26

5,874

_

26

5,874

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala.....

2

53

20

7,844

22

7.897

i entreprenad ....

1

29

1

188

2

217

Gas-, elektricitets- och
vattenledn.-verk:
kommunala ....

2

112

9

508

1

10

12

enskilda......

2

37

2

37

Renhållningsverk:

kommunala.....

5

223

5

223

enskilda.......

i

400

1

9

2

409

Kraftstationer:

statens.......

2

24

2

24

enskilda.......

-

1

8

i

8

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbetare o. varu-utkörare .......

46

2,0G9

13

508

4

7C

! i

30

9

508

73

3,185

XIX. Landtransport.

Akerirörelse......

10

1,651

4

550

2

79

Q

O

166

19

2.446

Stufverirörelse.....

40

5,822

2

175

; 5

549

8

196

55

6,742

Spårvägar: kommunala .

5

776

1

7

6

7S3

enskilda . .

i

52

4

1.096

1

75

6

1,223

Järnvägar (enskilda) . .

i

105

65

12,561

3

106

-

10

575

79

13.347

Telefon (enskild) ....

i

310

1

310

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och
eldare, pråm- och skut-skeppare......

2

264

o

155

8

3,476

13

3,895

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal .

1

16

1

16

Summa

758

99,648; 917

j 126,736 41

| 2,0Ss|j 53

6,849 207

20.629| 1,971

| 255,950

23—OS2273 Kollektiv aftal.

354

Tab. 14. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående fridagar

och semester.1

-

-----

L

d

g h e

t

vid riks-

! Pä

vissa

Inga be-

dagsmanna-

helgdags-

Semester.

stämmel-

första maj.

val, kommu-

aftnar, på

ser.

Hela

antalet -

Näringsgrenar.

nala val

torgdagar

m. m

m. m.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

I. Jordbruk och trädy årds-

skötsel.

Jordbruk .........

13

G80

16

1,021

_

_

5

265

22

1.625

Trädgårdsskötsel.....

5

223

5

223

IX. Skogsbruk.

Skogsavverkning.....

_

_

_

_

. o

520

2

520

Flottning.........

6

856

o

850

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. m.. . .

4

3.634

4

3,634

5

3,671

_

_

5

155

10

3,826

Malmgrufvor.......

2

433

2

433

5

554

7

987

| IV. Närings- och njutnings-

ämnesmdustri.

Kvarnar.........

22

1,141

1

25

24

1.170

3

103

1

22

25

1,192

Bagerier och konditorier . .
Karamell-, choklad- och käx-fabrikor........

64

2,208

1

81

17

1,628

15

317

4

48

78

3,651

10

747

9

520

_

_

_

10

747

Råsockerbruk och socker-

raffinaderier......

8

1.345

7

1,028

_

36

bo

O

45

8,673 I

Tobaksfabrikör......

Brännvinsbrännerier, jäst-

4

,141

1

5

17

3,609

21

3,750 ;

fabriker och destillerings-

verk..........

Bryggerier, mälterier och
läskedrycksfabriker . . .

5

139

3

96

3

70

1

15

7

163

51

3,134

2

94

31

1,800

8

1,275

62

4,511

Margarinfabriker.....

5

355

5

355

1

41

_

5

355

Slakterier och eharkuterier
Öfrig närings- och njutnings-

13

660

4

133

5

447

14

681

ämnesindustri......

2

12

-

12

2

24

-

4

36

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, bleke-

rier, färgerier, trikåfabri-ker m. fl........

50

10,487

39

9,959

10

1,755

61

12,346

Repslagerier.......

4

118

3

71

5

35

!)

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier o. hattfabriker
Skrädderier och sömnads-

2

159

-

1

133

•-

5

361

7

520 |

fabriker........

24

2,703

8-

547

5

313

77

4,225

102

6,932

Skofabriker.......

19

2,299

2

28

4

733

_

35

2,885

55

5,197

Skomakeriverkstäder ■ • •

T

39

1

39

_

34

1.098

35

1.137

Ilandskfabriker......j

-1

— |

-

1

1,

316

1

316 |

1 Med semester afses sammanhängande ledighet af mer än tre dagar.

2 Då flera af de i denna tabell behandlade bestämmelser kunna förekomma i ett och samma aftal, inträlfar
ej sällan, att samma aftal upptages i olika kolumner. Samtliga dubbelräkningar hafva emellertid frånräknats i
summakolumnen.

355

Tab. 14. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

fridagar och semester.

L e

d i

g h e

t

vit

riks-

vissa

Inga be-

dagsmanna-

helgdags-

Semester.

stämmcl-

första mai.

val, kommu-

aftnar, på

scr.

Hela

antalet

Näringsgrenar.

nala val

tor

gdagar

m. m.

m. m.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Buntmakerier......

1

24

1

318

2

342

Träskoverkstäder ....

5

80

5

80

Barberare o. perukmakare

3

360

2

54

4

330

i

11

6

389

Bad- och tvättinrättningar

2

58

1

2

1

56

2

58

VII. Läder-, hår- och gummi-

varuindustri.

Garfverier o. läderfabriker

13

521

1

88

15

610

1

4

12

163

31

910

Guminivarufabriker . . .

4

832

2

501

4

317

8

1.149

Borst- och penselfabriker
Sadelmakare- och tapet-

1

65

1

130

2

195

serareverkstäder . . .

17

827

3

262

20

307

37

1,134

VIII. Trävaruindustri.

Sågverk och hvflerier . .

26

4.638

6

1,464

17

3.064

_

22

4.089

50

9,319

Brädgårdsrörelse ....

14

1,189

11

587

5

95

19

1,284

Träkolsverk......

1

11

3

104

4

115

Snickeri- o. möbelfabriker

56

3,382

27

1,604

33

1,870

23

658

83

4.334

Snickeri- o. möbelverkstäder
Korgmakerier och korg-

14

490

8

246

3

80

18

1,690

33

2,207

fabriker.......

2

69

2

09

Tunnbinderier ....

5

150

2

61

3

35

1

10

9

130

ii

280

Korkfabriker......

1

110

1

no

4

295

0

405

IX. Trämassc- och pappers-

industri.

Pappersbruk, papp- och
trämassefabriker . . .
Bokbinderier, kartong-

30

5,647

5

1,051

22

4,523

12

1,916

45

8,357

fabriker m. 11.....

12

3,584

11

3,080

11

3,408

2

154

14

3.738

X. Grafisk industri

Boktryckerier och stilgju-

ferier ........

1

6,528

1

6,528

1

0.528

Kemigraliska anstalter. .

1

300

1

300

1

300

1

300

Litografiska anstalter . .

11

775

11

775

11

832

3

187

15

1.029

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink-

och blyhyttor, koppar-verk m. m.......

5

340

1

30

2

96

1

30

14

2,474

22

2.940

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker
Smides-, reparations- och

ii

955

1

69

7

791

-

32

2,215

45

3,579

hofslageriverkstäder . .
Bleck-, plåt- och koppar-

8

237

2

94

11

1,298

19

1.535 1

slagerier ...... . .

8

338

3

174

36

1,720

44

2,058 1

356

Tab. 14. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

fridagar och semester.

Ledi

g h e

t

vid riks-

vissa

Ingå be-

dagsmanna-

hel

gdags-

Semester.

stämmel-

första mai.

val. kommu-

aftnar, på

ser.

Hela

antalet

Näringsgrenar.

nala val

tor

gdagar

m. m.

m. m.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

ta re.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Guld- ocli silfvervaru-

fabriker.......

G al vani serings- o. kapsyl-

1

195

-

2

306

3

501

fabriker m. fl.....

7

678

4

125

1

10

5

268

12

040

XIII. Maskin- och skeppsbygg-

nadsindustri.

Mekaniska verkstäder . .

23

27,654

1

30

2

68

7

341

30

27,995

Skeppsvarf o. båtbyggerier

4

180

2

26

1

16

5

190

Elektriska verkstäder . .
Uppsättning och skötsel af

1

1,426

1

1,420

elektriska maskiner . .

1

1,095

1

1,095

Vagnfabriker......

2

47

2

47

Vagnmakerier......

2

156

3

30

o

180

Instrumentfabriker . . .

4

174

1

25

2

58

8

215

13

414

Urm åkerier.......

1

86

1

80

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott o. stenbnggerier

21

2,439

5

276

10

416

_

42

5,776

04

8,230

Torfindustri.......

2

104

4

323

0

427

Grustag........

Kalk- och kritbruk samt

i

80

1

80

1

24

2

104

cementfabriker ....

ii

1.340

4

Sill

1!

1.340

Glasbruk ........

12

2,236

5

1,514

12

2,502

2

54

15

2.010

Tegelbruk.......

Tillverkning och uppsätt-

20

1,487

12

648

22

870

44

2,457

ning af kakelugnar . .

3

1,501

4

1,533

4

45

8

1,578

Öfrig jord- o. stenindustri

4

547

i

465

2

507

1

25

4

547

XV. Kemisk-teknisk industri.

Färg- och fernissfabriker
Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl.....

2

21

i

15

2

21

15

597

13

540

1

88

2

38

17

035

Sprängämnesfabriker . .
Kalciumkarbid-och klorat-

2

225

1

81

3

300

fabriker.......

Gödningsämnes-o. svafvel-

6

314

4

284

0

314

syrefabriker.....

9

707

4

229

3

149

5

187

10

906

Tändsticksfabriker . . .
Öfrig kemisk-teknisk in-

10

4,888

10

4,888

1

93

11

4,981

dustri........

4

123

4

123

2

54

1

25

5

148

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.........

32

3,864

2

226

4

847

13

2.022

45

5,886

Byggnadsträarbetare . .

46

10.029

26

1.762

11

5.390

14

843

03

11.034

Stuckatörer.......

Förgylleri- o. glasmästeri-

2

150

2

150

1

48

3

198

arbetare .......

12

476

O

O

115

12

470

Tab. 14. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående fri dagar

och. semester.

L e

d i

g h e t

vid riks-

vissa

Ingå bc-

dagsmanna-

hel

gdags-

Semester.

stämmel-

första maj.

val. kommu-

aftnar, på

ser.

Hela

antalet.

Näringsgrenar.

nala val

torgdagar

m. m.

m. m.

Antal

Antal |

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe- i

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe- 1

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare. |

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare. j

Målare........

12

1.76G

1

12

3

1.217

37

6.174

49

7,940

Skorstensfejare.....

2

68

1

49

3

142

3

10

142

Rörarbetare......

6

1.308

5

1,250

_

4

211

1,519

Elektriska montörer . .

1

50

_

_

1

50

Byggnadsgrofarbetare . .

45

11,390

4

587

18

7.889

22

1.580

68

13.082

Gipsrörare .......

i

130

1

130

-

1

130

Väg- o. vattenbyggnads-

26

1

arbetare .......

14

3,865

13

3,785

12

2,009

o,8<4

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

7,897

kommunala.....

15

6.626

12

6,357

7

1,271

22

i entreprenad ....
Gas-, elektricitets- och

2

217

2

217

vattenledn.verk:

kommunala ....

4

384

4

384

4

187

5

109

12

630 i

enskilda......

1

32

1

32

1

5

2

37

Renhållningsverk :

kommunala.....

2

49

2

49

3

174

o

223

enskilda.......

Kraftstationer:

1

400

1

400

1

400

1

9

2

409

statens .......

1

14

1

10

2

24

enskilda.......

1

8

1

8

i

8

j XVIII. Handel och varulager.

Ilandelsarbetare o. varu-

utkörare .......

53

2,474

1

25

36

1,618

17

1,038

15

637

73

3,185

XIX. Landtransport.

Akerirörelse......

10

1,652

1

50

14

2,335

4

694

3

51

19

2,446

Stufverirörelse.....

41

6,068

4

629

35

5.561

1

50

13

624

55

6.742

Spårvägar: kommunala .

1

‘124

5

776

4

652

1

7

i;

783

enskilda . .

2

1219

5

1.148

6

1.223

i>

1.223

Järnvägar (enskilda) . .

13

*984

12

879

12

1,278

54

11,085

79

13,347

Telefon (enskild) ....

1

310

1

310

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och
eldare, pråm- och sknt-

skeppare ......

4

1,776

3

205

1

80

7

2,026

13

3,895

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal .

i

16

1

16

Summa

1,040

162,751

114

14,047

580 98,644 j 164

14,462

1826

82,992

1,971

255,950

Verkstadspersonal m. m.

Tab. 15. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående ersätt ning

för öfvertids-1, natt-, sön- o. helgdagsarbete.

Ers

ätt

ning

f ö

Ingå be-stämmelser.

Näringsgrenar.

öfvertids- 1
arbete.1

nattarbete.

sön- o. helg-dagsarbete.

Hela

antalet2

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe- !
ture.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk o. trädgårdsskötsel.
Jordbruk ........

18

1,142

3

163

15

841

Q

O

447

22

1.025

Trädgårdsskötsel ....

5

223

3

108

3

108

5

223

IT. Skogsbruk.

Skogsafverkning ....

2

520:

2

520

Flottning........

6

856

4

526

6

856

-

6

856

III. Grufdrift.

Stenkolsgrufvor m. m. . .

9

3.808

7

3.705

6

3.270

1

18

10

3.826

Malmgrufvor......

4

772

3

680

4

839

2

56

7

987

IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri.

Kvarnar........

21

1.119

20

1.036

20

1.105

1

6

25

1.192

Bagerier och konditorier .

73

3,195

27

1.936

47

2.734

1

12

78

3.651

Karamell-, choklad- och
käxfabriker......

10

747

5

350

5

288

_

_

10

747

Råsockerbrnk och socker-raffinaderier .....

41

8,640

26

5.660

39

8.083

4

33

45

8.673

Tobaksfabrikör.....

18

3.658

4

58

5

172

3

92

21

3.750

Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker o. destillerings-verk.........

7

163

6

127

7

163

7

163

Bryggeiic*-, mälterier och
läskedrycksfabriker . .

54

3.964

35

3,353

52

3,875

7

544

(12

4.511

Margarinfabriker ....

5

355

5

355

5

355

5

355

Slakterier och charkuterier

14

681

12

614

u

584

14

681

Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . .

4

36

4

36

4

36

4

36

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, ble-kerier, färgerier, trikå-fabriker m. ii.....

58

11.002

52

10.020

51

9.267

3

1.344

(11

12.346

Repslagerier......

9

153

7

97

8

137

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Ilattmakerier och hatt-fabriker .......

4

293

3

262

3

262

3

227

7

520

Skrädderier och sömnads-fabriker .......

47

3,433

63

4,557

55

4.119

26

1.474

102

6.932

Skofabriker.......

45

4.426

13

1.102

31

3.390

10

771

55

5.197

Skomakeriverkstäder . .

7

211

2

23

3

59

27

890

35

1,137

1 Med öfvertidsarbete förstås arbete under närmaste timmarne före och efter den ordinarie arbetstideu.
Jfr s. 198. — 2 Då bestämmelser rörande såväl ersättning för öfvertids- som för natt-, sönoch
helgdagsarbete ofta förekomma i samma aftal, hafva sådana aftal upptagits i derå olika kolumner.
Dubbclräkningar hafva fråndragits i summakolumnen.

359

Tab. 15. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

ersättning för öfvertids-, natt-, sön- o. helgdagsarbete.

Ers

ätt

ning

f ö

r

öfvertids-

arbete.

nattarbete.

sön- o. helg-dasrsarbete.

stämmelser.

Hela

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Handskfabriker.....

1

316

1

316

1

316

i

316

Buntmakerier......

2

342

2

342

2

342

2

342

Träskoverkstäder ....

2

36

2

36

2

36

3

44

5

80

Barberare ocli perukmakare

2

18

4

371

o

389

Bad- och tvättinrättningar

2

58

2

58

2

58

2

58

VII.

Läder-, hår- och gummi-varuindustri.

Garfverier o. läderfabriker

25

776

12

433

13

516

6

134

31

910

Gummivarufabriker . . .

6

853

6

853

6

853

2

296

8

1.149

Borst- och ponselfabriker
Sadelmakare- och tapet-

2

195

2

195

1

65

2

195

serareverkstäder....

37

1.134

31

846

32

1,056

37

1.134

Vill.

Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier . .

34

6.375

19

4.138

32

6.853

11

1.370

50

9.319

Brädgårdsrörelse ....

17

1.259

14

498

16

699

2

25

19

1.284

Träkolsverk......

1

24

1

24

1

24 1

3

91

4

115

Snickeri- o. möbelfabriker
Snickeri- och möbelverk-

74

3,955

65

3,734

64

3,714

9

379

83

4,334

städer ........

Korgmakerier ocli korg-

33

2,207

27

2,103

29

2,097

33

2.207

fabriker.......

2

69

2

69

2

69

2

69

Tunnbinderier.....

11

244

11

237

11

185

2

23

14

280

Korkfabriker......

5

405

1

110

5

405

IX.

Trämasse- och pappers-industri.

Pappersbruk, papp- och trä-

massefabriker.....

Bokbinderier. kartong-

41

8.074

26

5,617

42

8,036

1

16

45

8,357

fabriker m. fl.....

14

3,738

12

3,663

12

3,663

14

3.738

X.

Grafisk industri.

Boktrvckerier och stil-

gjuterier.......

1

6.528

1

6.528

1

6.528

1

6.528

Kemigrafiska anstalter . .

1

300

1

300

1

300

1

300

Litografiska anstalter . .

14

971

13

965

13

965

1

58

15

1.029

XI.

Malm förädling sindustri.
Järn- och stålverk, zink-

och blyhyttor, koppar-verk m. m.......

13

2,498

13

2,288

18

2,700

4

240

22

2.940

XII.

Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker
Smides-, reparations- och

40

1,720

32

787

32

806

5

859

45

3.579

hofslageriverkstäder . .

19

1,535

15

1,520

15

1,520

19

1,535

Tab. 15. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

ersättning för öfvertids-, natt-, sön- o. helgdagsarbete.

1

Ers

ätt

ning

f ö

r

Näringsgrenar.

öfvertids-

arbete.

nattarbete.

sön- o. helg-dagsarbete.

stämmelser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Bleck-, plåt- ock koppar-slagerier .......

39

1.978

34

1,716

31

1,673

5

80

44

2.058

Guld- och silfvervaru-fab riker.......

3

501

2

494

2

494

3

501

Galvaniserings- och kap-sylfabriker m. fl. . . .

12

946

11

840

12

946

12

946

XIII. Maskin- och skeppsbygg-nadsindustri.

Mekaniska verkstäder . .

26

27,821

24

27.768

25

27,806

4

174

30

27.995

Skeppsvarf o. båtbyggerier

5

196

3

170

4

189

5

196

Elektriska verkstäder . .

i

1,426

1

1,426

1

1.426

1

1,426

Uppsättning och skötsel af
elektriska maskiner . .

i

1,095

1

1,095

1

1.095

1

1.095

Vagnfabriker......

2

47

2

47

2

47

2

47

Vagnmakerier......

5

186

5

186

5

186

5

186

Instrumentfabriker . . .

ii

349

ii

349

ii

349

2

65

13

414

Urmakerier.......

i

86

1

86

XIV. Jord- och stenindustri.

Stenbrott o. stenhuggerier

54

7.563

39

6.770

36

6,284

9

527

04

8.230

Torfindustri......

4

206

2

66

3

152

2

221

0

427

Grustag........

1

80

1

80

1

80

1

24

2

104

Kalk- och kritbruk samt
cementfabriker ....

11

1.340

11

1.340

10

1,324

11

1.340

Glasbruk ........

9

1.884

O

1.410

7

1,864

6

726

15

2,610

Tegelbruk.......

32

1,908

24

1,624

23

1.536

11

477

44

2.457

Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . .

6

1.556

6

1,556

6

1.556

2

22

8

1.578

Öfrig jord- och stenindustri

4

547

3

505

4

547

4

547

XV. Kemisk-teknisk industri.
Färg- och fernissfabriker

2

21

1

15

1

15

2

21

Ljus-, tvål- och parmfym-fabriker m. fl.....

16

598

13

376

15

526

1

37

17

635

Sprängämnesfabriker . .

3

306

3

306

3

306

3

306

Kalciumkarbid- och klorat-fabriker .......

6

314

6

314

6

314

_

__

0

314

Gödningsämnes- u svafvel-syrefabriker.....

16

906

10

714

11

732

_

16

906

Tändsticksfabriker . . .

10

4,888

10

4,888

10

4,888

1

93

11

4,981

Öfrig kemisk-teknisk indu-stri .........

5

148

3

117

3

117

5

148

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.........

45

5,886

44

5,855

41

5,034

45

5.886

Byggnadsträarbetare . . .

62

10.990

52

10.177

51

9,377

1

44

63

11.034

Stuckatörer.......

Q

O

198

3

198

3

198

3

198

Förgylleri- o. glasmästeri-arbetare .......

11

452

10

437

9

336

1

24

12

476

361

Tab. 15. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

ersättning- för öfvertids-, natt-, sön- o. helgdagsarbete.

Ers

ätt

ning fö

r

ingå oe-

Näringsgrenar.

öfvertids-j arbete.

nattarbete.

sön-

dag

o. helg-sarbete.

stämmelser

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

''

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Målare.........

49

7.94C

44

7,429

43

7.351

49

7.940

Skorstensfejare.....

3

142

3

142

3

142

_

_

3

142

Rörarbetare.......

10

1,519

9

1,333

10

1.519

_

_

10

1,519

50i

Elektriska montörer . . .

1

50

1

50

1

50

_

_

1

Byggnadsgrofarbetare . .

65

12,845

62

12.670

56

11.506

3

2,37

68

13.0821

G-ipsrörare.......

Väg- och vattenbyggnads-

-

i

130

1

130

arbetare .......

22

5,279

21

5.079

20

4,959

4

595

26

5,874:

j

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala......

19

7,598

14

6,513

16

7.480

3

299

22

7.897

i entreprenad ......

Gas-, elektricitets- och vat-

1

29

1

29

1

29

1

188

2

217

tenledn.-verk:
kommunala......

11

620

5

307

5

307

1

10

12

630

enskilda.......

Renhållningsverk:

2

37

2

37

2

37

2

37

kommunala......

5

214

2

53

3

164

_

_

5

223

enskilda.......

Kraftstationer:

2

409

1

400

2

409

2

409

statens ........

2

24

1

14

1

14

_

_

9

24

enskilda.......

1

8

1

8

-

i

8

XVIII. Sandel och varulager.

Handel sarbetare och varu-

utkörare .......

62

2.724

42

2,292

47

2.379

''

8

347

73

3,185

XIX. Landtransport.

Akerirörelse......

4

269

4

269

9

1.641

8

735

19

2.446

Stufverirörelse.....

Spårvägar:

50

6,583

36

5,341

39

5.517

4

72

55

6,742

kommunala......

4

607

2

556

i

124

2

176

6

783

enskilda.......

5

1,148

4

1,105

4

1,078

1

75

6

1,223

Järnvägar (enskilda) . . .

72

12,922

18

2,741

14

1.886

6

180

79

13*347

Telefon (enskild) ....

1

310

1

310

1

310

1

310

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister och

eldare, pråm- och skut-skeppare .......

10

2.210

4

1,776

3

466

3

1,685

13

3.895

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal. .

l|

16

1

16

|

1

16

Summa |

1.666 230.432

1.232 189.619

1.348

198,827

237

17,583

1,9711

255.950:

Tab. 16

Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang.

Olycksfallsförsäkring

enligt

lagen

den 5 juli 1901

med tillägg af

; andra

inder.

Näringsgrenar.

utan

tillägg.

karens-

försäkring.

karensför-säkring och
försäkring
utom arbetet.

gri

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

1. Jordbruk.............

2

484

5

113

2. Trädgårdsskötsel........

3

173

1

40

II. Skogsbruk.

1. Skogsafverkning.........

2. Flottning.............

1

250

III. Grufdrift.

1. Stenkolsgrufvor m. m........

2. Malmgrufvor...........

IV. Närings- o. njutning sämnesindustr i.
1. K varnar.............

10

551

1

100

2. Bagerier och konditorier......

1

15

11

406

32

2,282

17

510

3. Karamell-, choklad- och käxfabriker

7

620

4. .Råsockerbruk och sockerraffinaderier

1

271

12

2.532

5

564

5. Tobaksfabriker..........

6. Brännvinsbrännerier, jästfabriker och
destilleringsverk........

2

43

1

35

2

61

7. Bryggerier, mälterier och läskedrycks-fabriker...........

11

444

5

155

20

1,348

8. Margarinfabriker.........

1

107

9. Slakterier och charkuterier ....

2

67

2

72

1

15

4

107

10. Öfrig närings- och njutningsämnes-industri............

2

24

V. Textilindustri.

1. Väfverier, spinnerier, blekerier,''färge-rier, trikåfabriker m. fl......

1

61

IS

3,015

2

428

2. Repslagerier...........

1

14

1

16

VI. Beklädnadsindustri.

1. Hattmakerier och hattfabriker . • .

1

120

2. Skrädderier och sömnadsfabriker . .

. -

3. Skofabriker............

2

16

1

18

4. Skomakeriverkstäder.......

1 Då samma aftal innehåller bestämmelser, som falla under flera af tabellens kolumner, har
kolumnen.

363

olycksfallsförsäkring samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.

Ersättning vid olycksfall eller sjukdom.

Ingå be-stämmelser.

Hela

antalet1

Summa.

Ersättning

under

karenstiden.

Ersättning
under karens-tiden samt
kostnadsfri
läkare, sjuk-husvård och
medicin m. m.

Kostnadsfri
läkare, sjuk-husvård och
medicin m. m.

Summa.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-tare. 1

! 7

597

2

196

ii

329

13

525

6

581

22

i

1,(525

4

213

1

10

5

223

2

520

2

520

2

520

1

250

-

6

856

6

856

6

856

1

435

4

3,265

5

3,700

5

126

10

8,826

i

194

1

159

2

353

5

634

7

987

11

651

12

499

10

547

22

1.046

25

1,192

61

3.213

2

85

1

24

3

109

15

353

78

3,(551

7

620

_

_

1

30

1

30

2

97

10

747

18

3,367

_

19

4,662

20

2,652

39

7.314

3

309

45

8,673

2

21

2

21

19

3,729

21

3,750

5

139

2

50

2

50

2

24

7

163

36

1.947

4

856

18

1,561

29

1,792

51

4,209

4

147

62

4,511

1

107

1 _

_

_

_

4

248

5

355

9

261

5

420

5

420

_

14

681

2

24

2

12

2

12

4

86

: 21

3.504

982

17

5,808

11

3.350

38

10,140

12

1,335

61

12,346

2

30

1

15

1

15

6

108

9

153

1

120

1

9

1

133

2

142

4

258

7

520

1

4

_

1

4

101

6,928

102

6,932

3

34

_

_

52

5,163

55

5,197

35

| 1,137

35

1.137

detsamma upptagits i flera kolumner. Häraf förorsakade dubbelräkningar hafva fråndragits i summa -

1.

L

2.

II.

1.

2.

III.

1.

9

TV.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

8.

9.

10.

V.

1.

2.

VI.

1.

2.

3.

4.

364

Tab. 16. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang.

Olycksfallsförsäkring

enligt

lagen den 5 juli 1901

med tillägg af

Näringsgrenar.

utan

tillägg.

karens-

försäkring.

karensför-säkring och
\ försäkring
utom arbetet.

grunder.

Antal

Antal

Antal

, Antal

aftal

arbe-.
tare.

aftal

arbe-

tare.

aftal

arbc-| tarc.

aftal

arbe-

tare.

5.

Handskfabriker..........

_

6.

Buntmakerier...........

_

_

_

_

_

_

_

__

7.

Träskoverkstäder.........

_

-

_

_

_

8.

Barberare och perukmakare ....

'' -

9.

Bad- och tvättinrättningar.....

1

2

VII.

1.

Läder-, hår- o. gummivaruindustri.
Garfverier och läderfabriker . . .

5

166

1

116

6

134

2.

Gummivarufabriker........

5

692

i -

_

1

8

3.

Borst- och penselfabriker.....

1

j 65

1

130

4.

Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder

1

263

2

36

2

38

VIII.

1.

Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier ....

8

1,312

2

444

2

454

2.

Brädgårdsrörelse.........

2

28

3

274

4

79

3.

Träkolsverk...........

_

_

_

1

24

4.

Snickeri- och möbelfabriker ....

4

126

24

979

6

369

3

170

5.

Snickeri- och möbelverkstäder . . .

2

72

17

1,384

1

42

2

65

6.

Korgmakerier och korgfabriker . .

_

_

7.

Tunnbinderier..........

1

7

1

20

_

_

1

72

8.

Korkfabriker...........

_

2

135

IX.

1.

Trämasse- och pappersindustri.

Pappersbruk, papp- och trämasse-fabriker............

5

656

7

1.167

2

1,021

2.

Bökbinderier, kartongfabriker m. fl.

X.

i.

Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgjuterier . . .

_

2.

Kemigrafiska anstalter.......

— !

_

_ 1

1

300

3.

Litografiska anstalter.......

i

241

XI.

Malm förädling sindustri.

Järn- och stålverk, zink- och bly-hyttor, kopparverk m. m.....|

9

721 1

1

1

235

XII.

1.

Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker.....1

3

459 ;

8

556 1

2

129

3

106

2.

Smides-, reparations- och hofslageri-verkstädcr...........|

1

26

13

1,338

_

3

154

365

olycksfallsförsäkring samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.

Ersättning vid olycksfall eller sjukdom.

Summa.

Ersättning

under

karenstiden.

Ersättning
under karens-tiden samt
kostnadsfri
läkare, sjuk-husvård och
medicin in. m.

Kostnadsfri
läkare, sjuk-husvård och
medicin m. m.

Summa.

Inga be-stämmelser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

af ta).

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

i

316

1

316

5.

2

342

2

342

G.

5

80

5

80

7.

6

389

<>

389

8.

1

2

1

56

2

58

9.

VII.

12

416

1

8

6

267

7

275

16

444

31

910

1.

6

700

• -

3

333

3

333

2

449

8

1.149

2.

2

195

2

195

3.

5

337

2

55

2

55

30

742

37

1,134

4.

VIII

12

2.210

3

979

8

1.512

11

3.318

22

5,809

22

2,534

50

9,319

1.

9

381

1

14

2

209

5

302

8

525

5

652

10

1,284

2.

1

24

i

24

1

24

3

91

4

115

3.

37

1.644

17

1.357

10

577

27

1.934

20

826

83

4,334

4.

22

1.563

5

398

5

398

6

246

33

2.207

5.

.-

2

69

2

69

G.

3

99

2

28

i

72

3

100

9

153

14

280

7.

2

135

3

270

5

405

8.

IX.

14

2.844

3

37

20

4,079

5

1,019

28

5,135

7

1,331

45

8.357

1.

6

2,635

1

29

7

2,664

7

1,074

14

3,738

2.

X.

1

6,528

1

6,528

1

6.528

1.

1

300

1

300

2.

1

241

4

238

4

238

10

550

15

1,029

3.

XI.

10

956

5

436

7

2,111

12

2,547

4

290

22

2,940

XII.

16

1,250

3

38

o

O

307

7

702

13

1,047

24

2,053

45

3,579

1.

17

1,518

1

10

1

82

2

92

1

7

19

1,535

2.

366

Tab. 16. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang1.

Olycksfallsförsäkring

enligt

agen

den 5 juli 1901

med tillägg af

enligt andra
grunder.

Näringsgrenar.

utan

tillägg.

karens-

försäkring.

karensför-säkring och
försäkring
utom arbetet.

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

3. Bleck-, plåt- och kopparslagerier . .

3

69

27

1,315

4

251

2

57

4. Guld- och silfvervarufabriker . . .

5. Galvaniserings- och kapsylfabriker
m. fl..............

— .

3

523

2

75

XIII. Maskin- o. skeppsbyggnaclsindustri.
1. Mekaniska verkstäder.......

1

25

12

535

4

540

2. Skeppsvarf och båtbyggerier ....

4

180

1

16

8. Elektriska verkstäder.......

-•

4. Uppsättning och skötsel af elektriska
maskiner............

_

___

_

_

5. Vagnfabriker...........

2

47

6. Vagnmakerier...........

3

173

7. Instrumentfabriker........

9

274

2

75

8. Urmakerier............

1

86

XIV. Jord- och stenindustri.

1. Stenbrott och stenhuggerier ....

11

1,073

21

4,738

2. Torfindustri...........

1

54

3. Grustag.............

1

24

4. Kalk- och kritbruk samt cement-fabriker ............

1

10

6

691

_

6. Glasbruk.............

6. Tegelbruk...........

15

873

3

81

4

598

7. Tillverkning och uppsättning af kakel-ugnar .............

3

1,528

8. Öfrig jord- och stenindustri ....

2

57

1

25

XV. Kemisk-teknisk industri.

1. Färg- och fernissfabrilter.....

1

15

1

6

2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. ii.

8

163

1

24

3. Sprängämnesfabriker.......

1

81

4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker .

1

26

B. Gödningsämnes- o. svafvelsyrefabriker

3

14

3

161

6. Tändsticksfabriker........

7. Öfrig kemisk-teknisk industri . . .

1

48

1

25

XVI. Byggnadsverksamhet.

1. Murare..............

3

114

34

5,310

2. Byggnadsträarbetare........

1

41

•47

9,719

3. Stuckatörer............

1

50

1

100

4. Förgylleri- och glasmästeriarbetare .

1

19

3

147

3

131

3

69

367

olycksfallsförsäkring samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.

Ersättning vid olycksfall

eller sjukdom.

Ingå be-stämmelser.

H

an

Summa.

Ersättning

under

karenstiden.

Ersättning
under karens-tiden samt
kostnadsfri
läkare-, sjuk-husvård och
medicin m. m

Kostnadsfri
läkare-, sjuk-husvård och
medicin m. m.

Summa.

ela

,alet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

36

1,692

8

366

44

2,058

3.

3

501

3

501

4.

5

598

-

i

442

1

442

7

348

12

940

XIII.

17

1,100

1

8

5

156

6

164

12

26.887

30

27,995

1.

5

198

--

5

190

2.

1

1,426

1

1,420

3.

_

_

_

_

_

_

_

1

1.095

1

1.095

4.

2

47

2

47

5.

3

173

2

13

5

180

(i.

11

349

2

65

13

414

7

1

86

1

80

8.

XIV.

32

5,811

2

475

2

118

4

593

29

1,848

04

8.230

1.

1

54

3

183

1

50

1

54

5

287

1

140

0

427

2.

1

24

1

80

1

80

2

104

3.

7

707

_

1

166

3

725

4

891

2

297

h

1,340

4.

1

189

8

1,944

1

320

10

2,453

5

157

15

2.010

5.

22

1.552

4

185

6

260

6

360

16

805

ii

412

44

2,457

<>.

3

1,528

1

7

_

_

1

17

2

24

4

43

8

1,578

7.

3

82

1

465

1

25

2

490

4

547

8.

XV.

2

21

1

6

1

6

_

_

2

21

1.

9

187

1

120

5

290

1

24

7

434

2

38

17

035

2.

1

81

2

225

1

81

3

306

3

300

3.

1

26

2

214

3

74

1

26

6

314

0

314

4.

6

175

4

49

4

540

5

170

13

759

2

142

10

900

5.

9

4.627

2

354

11

4.981

11

4.981

(1.

2

73

2

64

1

48

i

25

4

137

1

11

5

14S

XVI.

1 37

5,424

5

293

2

114

_

_

7

407

1

f>5

45

5,880

1.

48

9,760

6

561

I

220

i

164

8

945

7

329

03

11.034

2_

2

150

i

48

3

198

3.

10

366

2

110

12

470

4.

368

Tab. 16. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang.

Olycksfallsförsäkring

enligt

agen

den 5 juli 1901

med tillägg af

Näringsgrenar.

utan

tillägg.

karens-

försäkring.

karensför-säkring och
försäkring
utom arbetet.

grunder.

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

5.

Målare..............

4

203

38

7.314

1

24

i

45

6.

Skorstensfejare..........

1

49

2

93

7.

Rörarbetare............

5

219

3

1.077

1

37

8.

Elektriska montörer........

1

50

'' -

9.

Byggnadsgrofarbetare.......

3

119

37

8,134

7

3,290

3

327

10.

Gipsrörare.......’ . . . .

i

130

11.

Väg- och vattenbyggnadsarbetare . .

1

120

5

1,630

1

80

XVII.

1.

Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala''...........

6

509

1

151

2.

i entreprenad..........

1

29

3.

Gas-, elektricitets- o. vattcnledn.-verk:
kommunala...........

2

75

1

186

2

81

4.

enskilda............

1

32

1

5

5.

Renhållningsverk: kommunala . . .

2

49

1

33

6.

enskilda ....

Kraftstationer: statens......

8.

enskilda......

XVIII.

Sandel och varulager.
Handelsarbetare och varuutkörare

1

4

39

1,795

5

458

8

136

XIX.

1.

Landtransport.

Äkerirörelse...........

2

284

9

930

1

10

2.

Stufverirörelse..........

3

445

29

4,365

4

530

3.

Spårvägar: kommunala......

1

432

3

58

4.

enskilda........

. 5.

Järnvägar (enskilda).......

6.

Telefon (enskild) . . .......

XX.

Sjötransport.

Sjömän, maskinister och eldare, pråm-ooh skutskeppare ........

4

511

1

62

XXI.

Diverse.

Teknisk teaterpersonal.......

Summa

40

3,507

504

05,456

102

11,749

158

13,553

369

olycksfallsförsäkring samt ersättning in. m. vid olycksfall eller sjukdom.

imma.

Ersättning vid olycksfall eller sjukdom.

Ingå be-stämmelser.

Antal

Hela

antalet

Si

Ersättning

under

karenstiden.

Ersättning
under karens-tiden samt
kostnadsfri
läkare-, sjuk-husvård och
medicin m. m.

Kostnadsfri
läkare-, sjuk-husvård och
medicin m. m.

Summa.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

44

7.586

1

52

_j

1

52

5

354

49

7.940

5.

3

142

3

142

6.

9

1,333

1

186

-t-

1

186

10

1,519

7.

1

50

1

50

8.

50

11.870

5

316

4

279

3

200

12

795

8

537

68

13,082

9.

1

130

1

130

10.

7

1,830

2

1,150

16

2,684

7

1,910

25

5,744

1

130

26

5,874

11.

XVII.

7

660

2

288

11

6,740

6

731

19

7,759

1

85

22

7,897

I.

1

29

_ 1

1

188

2

217

2.

5

342

1

29

3

161

5

373

9

563

2

50

12

630

3.

2

37

1

32

1

5

2

37

2

37

4.

3

82

2

141

2

49

4

190

5

223

5.

2

409

2

409

2

409

G.

2

24

2

24

*>

24

7.

j

1

8

1

8

1

8

8.

XVIII.

53

2,393

11

594

5

94

7

252

23

940

4

99

73

3,185

XIX.

12

1.224

3

1,150

i

19

1

10

5

1,179

3

53

19

2,446

1.

36

5,340

11

1,096

1

130

12

1.226

8

306

OO

6.742

2_

4

490

2

601

2

51

4

652

1

124

6

783

3.

6

1,223

6

1,223

* -

6

1.223

4.

8

1,155

19

1,698

27

2.853

52

10,494

79

13.347

5.

! ~

1

310

i -

1

310

j —

1

310

G.

XX.

5

573

2

93

1

57

3

150

5

3,172

13

3,895

XXI.

1 -

~

1

16

1

16

870

94,265

155

26,886

225

! 39.646

232

| 29,456

P 612

95.988

658

84,090

1 1,971

| 255,950

24—082273. Kollektiv aftal.

870

Tab. 17. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående upp sägningstiden

för det personliga arbetsaftalet.

i

i

Jnder

vecka.

1 vecka.

2 veckor.

3 veckor o.
däröfver.1

Inga be-stämmelser.

Hela

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

antalet

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

Jordbruk och träd-gårdsskötsel

Jordbruk ......

4

215

9

711

9

699

22

1.625

Trädgårdsskötsel . .

2

40

3

183

5

223

Skogsbruk.
Skogsafverkning . .

2

520

2

520

Flottning.....

6

856

o

85(5

Grufdrift.
Stenkolsgrufvor m. m.

5

3.737

5

89

10

3,826

Malmgrufvor ....

7

987

7

987

Närings- och njut-ning sämnesindustri.
Kvarnar......

7

551

7

187

4

39

7

415

25

1,192

Bagerier o. konditorier

52

2.354

21

689

5

608

78

3,651

Karamell-, choklad- o.
käxfabriker ....

9

520

_

_

1

227

10

747

Råsockerbruk och soc-kerraflinaderier . .

1

302

5

1,276

39

7,095

45

8.673 i

Tobaksfabrikör . . .

1

5

20

3.745

21

3,750 i

Brännvinsbrännericr,
jästfabriker och de-stilleringsverk . .

2

40

2

45

3

78

7

163

Bryggerier, mälteriero.
läskedrycksfabriker

5

74

50

3,865

2

399

5

173

02

4,511

Margarinfabriker . .

2

202

1

41

2

112

5

355

Slakterier och charku-terier ......

10

597

4

84

_

_

-

_

14

681

Öfrig närings- och nj ut-ningsämnesindustri

1

20

1

4

2

12

4

36

Textilindustri.
Väfverier, spinnerier,
blekerier, färgerier,
trikåfabriker m. fl.

1

114

25

4,743

18

4,144

17

3,345

(il

12.346

Repslagerier ....

4

117

5

36

0

153

Beklädnadsindustri.
Ilattmakerier och hatt-fabriker .....

1

133

6

387

7

520

Skrädderier och söm-nadsfabriker . . .

_

7

472

95

6.460

102

6.932

Skofabriker.....

16

1,608

11

1,529

28

2,060

55

5.197

Skomakeriverkstäder.

_ I

1

39

1 ,

19

33

1.079

35

1.137

Handskfabrik er . . .

_ 1

-

_

1

316

1

316

Buntmakerier ....

1

318

- j

1

24

2

342

Träskoverkstäder . .

5

80

5

80

Barberare och peruk-makare ......

-

— 1

_

_

4

77 i

_

2

312

o

389

Bad- och tvättinrätt-ningar ...... |

-1

’ 1 i

56

1

2 ''

2

58

1 Af de i denna kolumn upptagna aftal stadga 2 afl, omf. 1(17 a., en.uppsägningstid af 3 veckor:
17 afl, omf. 1,381 a. (af hvilka 12 aft., omf. 958 a., för järnvägar), en uppsägningstid af 3 män.; 8 aft., omf.
681 a. inom jordbruket, att städsel, uppsägning och afflyttning skola ske i enlighet med legostadgans föreskrifter;
1 aft. omf. 30 a. en uppsägningstid af 2 män.; äterstoden 49 aft, omf. 6,554 a.,en uppsägningstid af 4 veckor.

371

Tab. 17. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

uppsägningstiden för det personliga arbetsaftalet.

vn.

vin.

IX.

x.

xr.

XII.

Under

1 vecka.

1 vecka.

2 veckor.

3 veckor
o. häröfver.

Inga be-stämmelser.

Hela

Näringsgrenar.

A ntal

Antal

Antal

Antal

Antal

antalet

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Läder-, hår- nch-gummivaruindustri.

Garfverier och läder-

fabriker.....

5

206

9

329

17

375

31

910

Gummivarufabriker .

i

294

7

855

8

1,149

Borst- o. pensel fabriker
Sadelmakare- och ta-

2

195

o

195

petserareverkstäder

20

770

10

147

7

217

37

1,134

Trävaruindustri.

Sågverk och hvflerier

2

125

2

91

2

267

44

8,836

50

9,319

Brädgårdsrörelse . .

19

1,284

19

1,284

Träkolsverk ....
Snickeri- och möbel-

i

50

3

65

4

115

fabriker.....

Snickeri- och möbel-

11

711

8

243

3

90

61

3,290

83

4,334

verkstäder ....
Korgmakerier o. korg-

3

152

4

194

26

1,861

33

2,207

fabriker.....

-*

2

69

2

09

Tnnnbinderier . . .

1

43

1

72

12

165

14

280

Korkfabriker ....

1

no

4

295

5

405

Trämassa- och pap-persindustri.

Pappersbruk, papp- o.

trämassefabriker. .
Bokbinderier. kartong-

1

147

24

3,655

i

507

19

3,988

45

8.357

fabriker in. ti. . .

~

6

2,665

2

550

_

6

523

14

3,738

Grafisk industri.
Boktryckerier och stil-

gjuterier.....

-

i

6,528

_

1

6,528

Kemigrafiska anstalter

i

300

1

300

Litografiska anstalter

_

12

953

3

76

15

1,029

Ma Imf tirad Ungs-industri.

J ärn- och stålverk,

zink- och blyhyttor,
kopparverk m. m. .

3

463

i

36

18

2.441

22

2,940

Metallindustri.

Järn- och stålvaru-

fab riker.....

Sinides-, reparations-

2

132

2

376

41

3,071

45

3,579

och hofslageriverk-städer ......

3

1.106

5

97

11

332

19

1,535

Bleck-, plåt- och köp-

parsiagerier . . .
Guld- och silfvervaru-

.--

9

294

4

98

31

1,666

44

2,058

fabriker.....

Gal va niserings- o. kap-

- ''

-

1

195

2

306

3

501

sylfabriker m. fl. .

-

2

50

10

896

12

946 j

Tab. 17. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

uppsägningstiden för det personliga arbetsaftalet.

Under

1 vecka.

1 vecka.

2 veckor.

3 veckor
o. däröfver.

Ingå be-stämmelser.

Hela

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

antalet

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe-

tare.

af-

tal.

arbe- j
tare.

XIII. Maskin- och skepps-byggnadsindustri.

Mekaniska verkstäder

2

78

28

27.917

30

27,995

Skeppsvarf och båt-bvggerier.....

1

135

4

61

5

190

Elektriska verkstäder

1

1.426

i

1.420

Uppsättning och sköt-sel af elektriska ma-skiner ......

i

1,095

i

1,095

Yagnfabriker ....

i

34

i

13

2

47

Vagnmakericr....

i

4

i

2

3

180

5

180

Instrnmentfabriker .

3

81

10

333

13

414

Urmakerier.....

i

86

1

80

XIY. Jord- och stenindu-stri.

Stenbrott och sten-huggerier.....

2

185

2

31

736

57

7.278

04

8.230

Torfindustri ....

3

147

3

280

0

427

Grustag......

1

24

1

80

2

104

Kalk- o.kritbruk samt
cementfabriker . .

2

210

1

186

2

531

1

9

5

424

u

1.340

Glasbruk ......

3

103

10

2,453

2

54

15

2.010

Tegelbruk.....

3

110

7

650

4

298

30

1.399

44

2.457

Tillverkning och upp-sättning af kakel-ugnar ......

8

1,578

8

1.578

Öfrig jord- och sten-industri .....

1

465

-

3

82

4

547

XY. Kemisk-teknisk in-dustri.

Färg- o. fernissfabriker

1

6

i

15

2

21

Ljus-, tvål- och par-fvmfabriker . . .

3

53

8

457

6

125

17

635

Sprängämnesfabrikcr

2

225

1

81

3

300

Ivalciumkarbid- och
kloratfabriker . . .

-

_

4

103

2

211

6

314

Gödningsämnes- och
svafvelsvrefabriker

3

27

1

3

12

876

16

!H)0

Tändsticksfabriker .

_

11

4,981

11

4,981

Öfrig kemisk-teknisk
industri.....

5

148

5

148

j XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.......

1

66

44

5,820

45

5,886

Byggnadsträarbetare .

2

217

61

10,817

63

11,034

Stuckatörer.....

_

3

198

3

198

Förgylleri- och glas-mästeriarbetare . .

7

216

3

103

2

157

12

470

Målare.......

i

133

48

7,807

4!)

71410

Skorstensfejare . . .

2

68

1

74

3

142

Tab. 17. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående

uppsägningstiden för det personliga arbetsaftalet.

Under

1 vecka.

1 vecka.

! 2 veckor.

i

3 veckor
o. däröfver.

Ingå be-stämmelser.

Hela

Näringsgrenar.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

antalet

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

af-

arbe-

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

tal.

tare.

Rörarbetare ....

1

186

9

1.333

10

1,519

Elektriska montörer

1

50

_

1

50

Byggnadsgröfarbetare

1

84

3

349

1

38

63

12,611

68

13,082

(tipsrörare.....

--

1

130

1

130

Väg- och vattenbygg-nadsarbetare . . .

2

1,710

8

1,815

16

2,349

26

5,874

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

kommunala . . .

11

6,952

2

61

1

24

8

860

22

7.897

i entreprenad . .
Gas-, elektricitets- o.
vattenledn.-verk:

2

217

2

217

kommunala . .

6

469

2

57

4

104

12

630

enskilda....

1

32

_

1

5

2

37

.Renhållningsverk •

kommunala . .

2

53

1

29

2

141

5

223

enskilda....

2

409

_

_

_

_

2

409

Kraftstationer:

statens ....

i

14

1

10

2

24

enskilda....

_

1

8

I

1

XVIII. Handel och varu•

*

lager.

Handelsarbetare och

varuutkörare . .

2

23

10

399

23

1,633

5

75

33

1,055

73

3,185

XIX. Landtransport.

Akerirörelse ....

i

16

9

1.545

2

549

1

19

6

317

19

2,446

Stufverirörelse . . .
Spårvägar:

55

6,742

55

6,742

kommunala . . .

2

601

4

182

6

783

enskilda.....

-

-

1

167

3

911

2

145

6

1.223

Järnvägar (enskilda)

20

1,788

59

11,559

79

13.347

Telefon (enskild) . .

_

1

310

1

810

>X. Sjötransport.

Sjömän, maskinister
och eldare, pråm-

och skutskeppare .

9

2,160

4

1,735

13

3,895

. XXI. Diverse.

Teknisk teaterperso-

nal.......

• —1

1

16

1

16

Summa

15

1,9481

271

81.692

347

45,727

77 1

8,813

1,261

167,77&|

1,971

255,950

374

Tab. 18. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser

Kollektivaftal

med bestämmelser

Näringsgrenar.

i öfverens-stämmelse
med Sv. arb.-gifv.-för:s
§ 23.1

i öfverens-stämmelse
med kom-promissen af

dec. 1906.1

angående
företrädes-eller ensam-rätt till ar-bete för fack-förenings-medlemmar.

till skydd för
förenings-rätten (andra
än de i kom-promissen af
dec. 1906 fö-reskrifna).

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

1. Jordbruk.............

4

348

3

488

6

496

2. Trädgårdsskötsel.........

5

223

5

223

11. Skogsbruk.

1. Skogsafverkning..........

2

520

2. Flottning.............

4

494

III. Grufdrift.

1. Stenkolsgrufvor m. m........

5

2,554

4

1,235

1

435

2. Malmgrufvor ..........

2

195

1

92

2

195

i IV. Näring s-o. njutning sämnesindustri.

1. Kvarnar.............

15

517

4

238

12

716

2. Bagerier och konditorier......

3

124

1

15

63

1,854

3

24

3. Karamell-, choklad- och käxfabriker

2

257

5

358

1

17

4

372

4. Råsockerbruk och sockerraffinaderier

9

2,515

24

5.172

5 2

24

9

1,990

5. Tobaksfabriker..........

1

126

4

205 1

0. Brännvinsbrännerier, jästfabriker och
destilleringsverk.........

1

15

3

79

_

_

O

59

7. Bryggerier, mälterier o. läskedrycks-fabriker............

9

273

5

1.074

3

48

9

260

8. Margarinfabriker.........

2

112

- j

9. Slakterier och charkuterier ....

3

391

2

72

7

508

10. Öfrig närings- o. njutningsämnesind.

2

24

1

11

V. Textilindustri.

1. Väfverier, spinnerier, blekerier, färge-rier, trikåfahriker m. fl......

31

5,374

22

6,322

33

5,610

2. Repslagerier..........

2

87

1

14

3

103

VI. Beklädnadsindustri.

1. Hattmakerier och hattfabriker . . .

1

133

2. Skrädderier och sömnadsfabriker . .

1

78

3

406

10

451

1

78

3. Skofabriker............

1

23

2

493

1

63

1

23

1 Se s. 218. — s Då samma aftal innehåller bestämmelser, som falla under flera af tabellens
summakolumnen. — 4 Utkörare. — 5 Maskinister, eldare, reparatörer.

375

angående arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång.

Däraf kollektivaftal med bestämmelser

Ingå be-stämmelser.

Hela

antalet 3

angående
företrädesrätt
till arbete |
efter anställ-ningstid,
boningsort,
ålder m. m.

i öfverensstämmelse med Sv. a
§ 23 med tillägg af sta

ang. före-

-i iA r... trädesrätt till
till skydd for ; , ,

e.. i arbete etter

torenmgs- .

..., ° ! anställnings-

ratten'' l1 tid, bouinis-

i ort m. m.

rb.-gifv.-för:s

dganden

till skydd för
föreningsrät-ten samt ang.
företrädesrätt
till arb. efter
anställn.-tid
m. m.

i öfverens-stämmelse
med kompr.
af dec. 1906
med tillägg af
företrädesrätt
till arb. efter
anställn.-tid
m. m.

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

i

15

4

348

12

626

22

1,625

5

223

5

223

2

520

_

2

362

(1

856

8

3,793

4

2,119

1

435

2

1,202

10

3,826

2

195

4

700

7

987

ii

431

6

271

3

71

3

162

3

170

2

36

25

1.192

9

279

41

1

1

15

10

1.704

78

3.651

2

257

10

747

1 29

7,304

i

330

3

476

3

1,291

18

4,316

2

12

45

8,673

2

44

i

126

~

15

3,501

21

3,750

4

104

i

15

3

79

7

163

30

1.083

2

27

1

3

3

114

1

63

22

2,245

62

4,511

3

243

--

5

355

8

222

3

391

14

681

1

11

!_

j

1

1

1

4

36

3

i 102

i

28

5,252

1

37

1

45

1 4

329

61

12.346

3

77

1

40

1

47

1

14

5

36

9

153

| 6

387

7

1 520

7

568

1

78

81

5,429

102

6,932

5

418

1

23

IS 44

3,770

55

5,197

kolumner, har detta upptagits i flera kolumner. Häraf förorsakade dubbelräkningar hafva fråndragits i

Tab. 18. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser

Kollektivaftal med bestämmelser

Näringsgrenar.

i öfverens-stämmelse
med Sv. arb.-gifv.-för:s
§ 23.

i öfverens-stämmelse
med kom-promissen af
dec. 1906.

angående
företrädes-eller ensam-rätt till ar-bete för fack-förenings-medlemmar.

till skydd för
förenings-rätten (andra
än de i kom-promissen af
dec. 1906 fö-reskrifna).

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

4. Skomakeriverkstäder.......

1

35

1

19

5. Handskfabriker..........

'' -

6. Buntmakerier...........

7. Träskoverkstäder.........

3

51

8. Barberare och perukmakare ....

4

77

9. Bad och tvättinrättningar.....

2

58

VII. Läder-, hår-o. gummivaruindustri.
1. Garfverier och läderfabriker ....

2

128

2

46

1

40

8

290

2. Gummivarufabriker........

3

285

>1

13

1

346

3. Borst- och penselfabriker.....

4. Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder

10

528

3

134

6

193

6

371

VIII. Trävaruindustri.

1. Sågverk och hyflerier.......

8

848

9

1,849

1

8

8

1,289

2. Brädgårdsrörelse.........

3

66

2

719

1

175

3. Träkolsverk............

2

74

4. Snickeri- och möbelfabriker ....

19

1,357

31

1,804

16

1.086

5. Snickeri- och möbelverkstäder . . .

7

535

4

120

1

20

8

681

6. Korgmakerier och korgfabriker . . .

_

7. Tunnbinderier...........

1

18

2

92

8. Korkfabriker...........

1

110

IX. Trämasse- och pappersindustri.

1. Pappersbruk, papp- och trämasse-fabriker............

10

2,358

26

4,332

6

1.848

2. Bokbinderier, kartongfabriker m. fl. .

11

3,408

13

3,709

X. Grafislc industri.

1. Boktryckerier och stilgj uterier . . .

_

_

2. Kemigrafiska anstalter.......

- |

3. Litograftska anstalter.......

5

540

5

396

XI. Malmförädlingsindustri.

Järn- och stålverk, zink- och bly-hyttor, kopparverk m. m.....

4

1,096

14

1,630

3

1,029

XII. Metallindustri.

1. Järn- och stålvarufabriker .....

3

309

4

490 !

3

352

2. Smides-, reparations- och hofslageri-verkstäder ...........

2

92

Reparatörer. —■ 2 Grofarbetare.

377

angående arbetets ledning, föreningsrätt och. föreningstvång.

Däraf kollektivaftal med bestämmelser

angående
företrädesrätt
till arbete
efter anställ-ningstid,
boningsort,
ålder m. in.

iöfverensstän
§ 23 me

till skydd för
förenings-rätten.

lmelse med Sv.
I tillägg af st

ang. före- .
trädesrätt till
arbete efter
anställnings-tid, bonings-ort m. m.

arb.-gifv.-för:s

adganden

till skydd för
föreningsrät-ten samt ang.
företrädesrätt
till arb. efter
anställn.-tid
m. m.

i öfverens-stämmelse
med kompr.
af dec. 1906
med tillägg ai
företrädesrätt
jtill arb. efter
anställn.-tid
m. m.

In*

stäir

i

;a be-

melser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

ntal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

1

19

33

1,083

35

1.137

1

316

1

316

1

318

1

24

o

342

2

29

0

80

2

312

6

389

2

58

2

58

2

58

13

251

1

116

1

38

13

420

31

■''

910

5

834

3

285

2

302

8

1,149

i

130

--

1

65

2

195

7

475

3

60

1

97

2

302

16

250

37

1.134

14

2,751

4

295

1

75

1

250

5

746

25

4.934

50

9,319

7

185

2

40

8

179

19

1.284

-

2

41

4

115

41

2,427

6

633

5

367

5

204

21

1,292

21

553

83

4.334

10

571

. -

1

91

5

406

1

10

16

1,213

33

2.207

2

69

2

09

1

20

. -

11

170

14

280

4

295

5

405

5

911

5

1.664

3

467

2

444

• 8

1.483

io

8,357

11

3,408

n

29

14

3,738

1

6,528

1

6,528

1

300

_

_

_

1

300

6

179

1

298

3

95

7

405

15

1.029

3

248

2

1,006

3

248

3

191

22

2.940

4

142

1

213

tf —

32

2,518''

45

3,579

-

17

1,443

19

1,535

4.

6.

7.

8.

VII.

1.

2.

3.

4.

yiii 1.

2.

3.

4.

5.

6.

8.

IX.

1.

2.

X.

1.

2.

3.

XI.

XII.

1.

9

Tab. 18. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser

Kollektivaftal med bestämmelser

Näringsgrenar.

i öfverens-stämmelse
med Sv. arb.-gifv.-för:s
§ 23.

i öfverens-stämmelse
med kom-promissen af
dec. 1906. |

angående
företrädes-eller ensam-rätt till ar-bete för fack-förenings-medlemmar.

till skydd för
förenings-rätten (andra
än de i kom-promissen af
dec. 1906 fö-reskrifna).

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

3. Bleck-, plåt- och kopparslagerier . .

12

982

2

74

3

147

10

873

4. Guld- och silfvervarufabriker. . . .

5. Galvaniserings- och kapsylfabriker
m. fl..............

3

95

4

182

1

10

XIII. Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri.
1. Mekaniska verkstäder.......

2

80

3

26,537

2. Skeppsvarf och båtbyggerier ....

2

38

3. Elektriska verkstäder.......

4. Uppsättning och skötsel af elektriska
maskiner............

_

_

1

1,095

5. Vagnfabriker...........

(>. Vagnmakerier...........

1

2

7. Instrnmentfabriker........

1

49

1

22

5

150

8. Urmakerier............

i

86

1

86

XIV. Jord- och stenindustri.

1. Stenbrott och stenhuggeri ....

13

1.101

13

4,607

3

119

16

1,184

2. Torfindustri . •.........

1

86

2

97

1

86

3. Grustag.............

1

80

1

24

-

1

80

4. Kalk- och kritbruk samt cement-fabriker ............

5

840

o

175

8

1,155

943

5. Glasbruk.............

i

320

7

1,534

1

37

5

3. Tegelbruk............

ii

808

18

983

13

889

7. Tillverkning och uppsättning af ka-kelugnar ............

3

1,495

3

66

_

_

3

1,495

8. Öfrig jord- och stenindustri ....

4

547

i XV. Kemisk-teknisk industri.

1. Färg- och fernissfabriker.....

1

15

1

6

2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl.

3. Sprängämnesfabriker.......

3

66

11

382

3

66

3

306

4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker . .

1

64

2

214

1

64

5. Gödningsämnes- o. svafvelsyrefabriker

5

394

8

467

1

120

0. Tändsticksfabriker........

10

4,888

7. Öfrig kemisk-teknisk industri . . .

2

106

3

117

XVI. Byggnadsverksamhet.

1. Murare..............

31

5,167

1

42

9

553

« 21

4,035

2. Byggnadsträarbetare ........

34

8,967

4

276

6

521

26

7,431

3. Stuckatörer............

2

150

2

150

■-

4 Förgylleri- och glasmästeriarbetare .

9

397

1

15

8

382

379

angående arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång.

Däraf kollektivaftal

med bestämmelser

ang

ående

i öfverensstämmelse med Sv. arb.-gifv.-för:s i
§ 23 med tillägg af stadganden

i öfverens-stämmelse

företrädesrätt
till arbete
efter anställ-ningstid,
boningsort,
ålder m. m.

till skydd för
förenings-rätten.

ang. före-trädesrätt till j
arbete efter
anställnings-tid, bonings-ort m. m.

till skydd för
föreningsrät-ten samt ang.
företrädesrätt
till arb. efter
anställn.-tid
m. m.

med kompr.
af dec. 1906
med tillägg af
företrädesrätt
till arb. efter
anställn.-tid
m. m.

Ingå be-stämmelser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.;

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal-l

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

2

643

8

230

2

643

28

945

44

2.058

3.

3

501

3

501

4.

4

135

_

2

85

1

10

1

40

5

669

12

940

5.

XIII.

_

_

_

__

_

__

_

___

25

1.378

30

27,995

1.

2

38

-

3

158

5

190

2.

1

1,426

i

1,420

3.

1

1,095

i

1,095

4.

2

47

--

2

47

5.

2

156

3

30

5

180

(i.

2

71

1

49

1

22

7

242

13

414

7.

1

86

1

80

8.

XIV.

18

1,054

1

79

_

9

488

4

183

29

1.990

04

8.230

1.

3

147

1

86

2

97

2

194

0

427

2.

1

24

1

80

1

24

1 -

2

104

3.

11

1.340

_

_ •

_

5

840

2

175

__

_

ii

1.340

4.

7

1.534

1

320

_

7

1,534

2

96

15

2.010

5.

18

1.147

2

51

2

95

6

605

4

184

6

273

44

2,457

6.

3

33

1

1.479

_

_

2

16

1

17

2

17

8

1,578

7

4

547

8.

XV.

2

21

_

_

_

1

15

_

_

2

21

1.

11

475

1

17

2

49

7

276

1

37

17

035

2.

1

151

1

151

3

300

I 3.

2

30

1

64

| -

1

6

0

314

4.

3

432

j -

1

134

1

120

1

178

3

45

10

900

5.

1

93

11

4,981

B.

4

123

2

106

f 1

25

O

148

7.

XVI.

43

5,841

7

976

21

4,035

1

42

1 3

45

45

5,880

1.

44

9,846

1

72

6

1.318

■25

7,359

1

124

H

665

03

11,034

2.

2

98

-

1 _

3

198

3.

2

58

| 8

382

II 3

1 36

12

470

4.

Tab. 18. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser

Kollektivaftal

med bestämmelser

Näringsgrenar.

i öfverens-stämmelse
med Sv. arb-.
gifv.-för:s
§ 23.

i öfverens-stämmelse
med kom-promissen af
dec. 1906.

angående
företrädes-eller ensam-rätt till ar-bete för fack-förenings-medlemmar.

till skydd för
förenings-rätten (andra
än de i kom-promissen af
dee. 1906 fö-reskrifna).

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal

arbe-

tare.

5. Målare..............

15

4,876

27

1.754

11

4,603

6. Skorstensfejare..........

1

49

i

19

1

49

7. Rörarbetare...........

3

79

2

310

3

79

8. Elektriska montörer........

9. Byggnadsgrofarbetare.......

37

10.936

6

677

6

269

33

10,091

10. Gipsrörare ............

1

130

1

130

11. Väg- och vattenbyggnadsarbetare . .

6

1,100

11

2,465

2

294

5

1,195

XVII. Allmänna arbeten.

Byggnadsarbeten:

1. kommunala...........

15

2.101

2

5,321

14

1,947

2. i entreprenad..........

i

29

Gas-, elektricitets- o. vatteirtedn.-vcrk:

3. kommunala...........

8

347

2

218

8

347

4. enskilda............

1

32

1

5

1

32

5. Renhållningsverk: kommunala . . .

2

49

2

49

6. enskilda.....

1

400

2

409 !

7. Kraftstationer: statens ......

- |

8. enskilda......

XVIII. Handel och varulager.

Handelsarbétare och varnutkörare . .

15

947

21

1,290

7

304

15

752 |

XIX. Landtransport.

1. Åkerirörelse............

8

996

3

147

4

.

407

8

1.262

2. Stufverirörelse..........

t;

480

35

5.768

4

259

3. Spårvägar: kommunala......

2

293

r—

2

601

4. enskilda........

3

1.035

3

1.035

5. Järnvägar (enskilda).......

1

181

55

11,008

G. Telefon (enskild).........

H

XX. Sjötransport.

Sjömän, maskinister, och eldare, pråm-

och skutskeppare........

3

386

2

192

2

1,355

1

274

XXI. Diverse.

Teknisk teaterpersonal.......

— !t

Summa [

448

70.193 |

337 |

53,359

211

15,380

490

104,411

381

angående arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång.

Däraf kollektivaftal med bestämmelser

angående
företrädesrätt
till arbete
efter anställ-ningstid,
boningsort,
ålder in. m.

i öfverensstäm

§ 23 me

till skydd för
förenings-rätten.

melse med Sv.
d tillägg af st

ang. före-trädesrätt till
arbete efter
anställnings-tid, bonings-ort m. m.

rrb.-gifv.-för:s

adganden

till skydd för
föreningsrät-ten samt ang.
företrädesrätt
till arb. efter
anställn.-tid
m. m.

i öfverens-stämmelse
med kompr.
af dec. 1906
med tillägg af
företrädesrätt
till arb. efter
anställn.-tid
m. m.

Ingå be-stämmelser.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

40

7,633

i

9

8

4,454

3

89

49

7,940

2

68

1

49

1

19

1

74

3

142

1

15

2

64

1

15

5

1.130

10

1,519

1

50

1

50

58

12,323

3

270

8

990

24

9,539

5

522

4

200

68

13,082

1

130

1

130

10

2,839

4

970

7

1,535

4

580

26

5,874

18

7.463

2

305

13

1,796

2

5,321

3

283

22

7,897

1

29

1

29

1

188

2

217

10

565

''_

_

• _

_

8

347

2

218

2

65

12

630

1

32

1

32

2

37

2

49

2

49

3

174

5

223

1

400

1

400

‘ • -

2

40!)

2

24

2

24

1

8

i

S

26

1,711

6

180

2

272

4

461

10

607

19

422

73

3,185

6

201

2

175

i

20

2

37

1

20

19

2.446

i

60

1

60

16

715

OO

6.742

1

169

__

3

58

6

783

3

1,035

3

188

6

1,223

23

2.158

79

13.347

1

310

1

310

6

621

i

62

1

274

2

192

3

1,844

13

3,895

_

__

_

_

1

16

1

16

622

89,618

148

21.218

54

8,023

172

35,176

135

20,570

674

52,900

1,971

255.950

5.

0.

7.

8.

9.

10.

11.

XVII.

1.

2.

4

5
(1

7

8

XVIII.

XIX.

1.

2.

.''i.

4.

5‘.

6.

XX.

XXI

Tab. 19. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter be stämmelser

angående lärlingsväsendets reglering.

Näringsgrenar.

Systematisk
reglering af
lärlings-väsendet.

Spridda be-stämmelser
rörande
lärlings-väsendet.

Ingå be-stämmelser
rörande
lärlings-väsendet.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.
Trädgårdsskötsel.........

2

115

1

40

2

68

5

223

IV. Närings- och njutningsämnesindu-stri.

Bagerier och konditorier......

1

9

40

1,234

1 37

2,408

78

8,651

Tobaksfabrikör..........

12

3,400

2 9

350

21

3,750

Slakterier och charknterier ....

8

222

5

444

1

15

14

681

V. Textilindustri.

Repslagerier...........

3

45

6

O

er

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Hattmakerier och hattfabriker . . .

7

520

7

520

Skrädderier och sömnadsfabriker . .

8 12

839

90

6,093

102

6,932

Handsk fabriker...... • ...

1

316

1

316

Skomakeriverkstädcr.......

1

30

34

1.107

35

1.137

Buntmakerier...........

2

342

2

342

Träskoverkstäder.........

3

44

2

36

5

M0

Barberare och perukmakare ....

2

59

4

330

6

389

VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.
Borst- och penselfabriker.....

2

195

2

195

Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder

19

564

10

331

8

239

37

1,134

YIII. Trävaruindustri.

Snickeri- och möbelfabriker ....

2

58

11

558

4 70

3,718

83

4,334

Snickeri- och möbelverkstäder . . .

5

150

13

763

15

1.294

33

2 207

Korgmakerier............

2

69

2

69

Tunnbinderier..........

1

7

13

273

14

280

IX. Trämasse- och pappersindustri.
Bokbinderier...........

13

3,709

_

5 1

29

14

3.788

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stilgjuterier . . .

1

6.528

1

6,528

Kemigrafiska anstalter......

1

300

.-

1

300

Litografiska anstalter.......

13

1.020

5 2

9

15

1.029

1 Häri ingå 5 aftal för brödutkörare. — 2 Häri ingå 4 aftal för snus- och tobaksspinneriarbetare.
— 8 Häri ingå äfven aftal för sömnadsfabriker. — 4 Häraf 2 aftal för grofarbetare. — 6 Grofarbetare.

Tab. 19. (Forts.) Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade
efter bestämmelser angående lärlingsväsendets reglering.

Näringsgrenar.

j Systematisk
reglering af
lärlings-väsendet.

Spridda be-stämmelser
rörande
lärlings-väsendet.

Ingå be-stämmelser
rörande
lärlings-väsendet.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

| aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker.....

6

599

1 39

2,980

45

3.579

Smides-, reparations- och hofslageri-yerkstäder...........

2

134

1

52

16

1,349

19

1,535

Bleck-, plåt- och kopparslagerier . .

3

104

23

1,393

13

561

44

2.058

1 XIII. Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri.

Mekaniska verkstäder, elektriska
verkstäder, skeppsvarf och vagn-fabriker ............

1

53

37

29.611

38

29.664

Uppsättning och skötsel af elek-triska maskiner........

1

1.095

1

1,095

Vagnmakerier..........

1

2

2

171

2

13

5

186

Instrumentfabriker........

13

414

13

414

Urmakerier............

~

1

86

1

SO

XIV. Jord- och stenindustri.

Glasbruk .............

15

2,610

15

2.610

Tillverkning och uppsättning af ka-kelugnar ............

1

1.479

2 7

99

8

1,578

XV. Byggnadsverksamhet.

Murare..............

14

783

31

5,103

45

5,886

Byggnadsträarbetare...... .

14

1.212

49

9.822

63

11.034

Stuckatörer............

2

9S

1

100

_

3

198

Förgylleri- och glasmästeriarbetare .

11

452

1

24

12

476

Målare..............

27

6.667

7

258

15

1.015

49

7.940

Skorstensfejare..........

1

49

2

93

3

142

Rörarbetare...........

8

1,442

2

77

10

1,519

Summa

117

25.266

19!)

11,071

545

71.651

861

107,988

1 Häraf 1 aftal för grofarbetare. — 2 Häraf 6 aftal för grof- och ugnsarbetare.

384

Tab. 20. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter be stämmelser

angående lärotidens längd.

Näringsgrenar.

2 år
och där-under. 1

3 år.

4

år.

5 år
och där-öfver.2

Inga be-stämmelser
rörande
lärotid.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

I. Jordbruk och trädgårds-skötsel.

Trädgårdsskötsel ....

o

115

3

108

5

228

IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri.

Tobaksfabriker.....

12

3,400

9

350

21

3,750

Slakterier och charkuterier

9

481

4

185

1

15

14

681

V. Textilindustri.

Väfverier, spinnerier, ble-kerier, färgerier, trikå-fabriker m. fl.....

2

1,102

59

11,244

61

12.346

Repslagerier......

2

31

—•

7

122

9

153

VI. Beklädnadsindustri.

Skrädderier och sömnads-fabriker .......

37

298

1

335

94

6,299

102

6,932

Skofabriker.......

31

3,525

24

1.672

55

5.197

Handskfabriker.....

1

316

i

316

Buntmakerier......

2

342

2

342

Träskoverkstäder ....

1

17

i

6

3

57

5

80

Barberare o. perukmakare

i

48

1

11

4

330

6

389

VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri.

Gurfverier o. läderfabriker

1

31

30

879

31

910

Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder....

17

372

12

523

8

239

37

1,134

VIII. Trävaruindustri.

Snickeri- och möbelfabriker

2

58

2

100

4

69

75

4.107

83

4.334

Snickeri- o. möbelverkstäder

1

51

14

722

1

70

17

1,364

33

2,207

Korgmakerier o. korgfabriker

1

37

1

32

2

69

Tunnbinderier......

1

7

13

273

14

280,

Korkfabriker......

3

142

2

263

5

405

IX. Trämasse- och pappers-industri.

Bokbinderier, kartongfa-briker m. 11......

_

12

3,584

1

125

1

29

14

3,738

'') Lärotiden i ce i denna kolumn upptagna aftalen är under 1 år, utom i följande fall
skrädderier och sömnadsfabriker 6 aft., omf. 206 a., 1 år; skofabriker 1 aft., omf. 15 a., 2 år; träskoverkstäder
1 aft., omf. 17 a., 1 år; korgmakerier 1 aft., omf. 37 a., 2 år; korkfabriker 2 aft., omf. 135 a., 2 år;
murare 1 aft., omf. 40 a., 2 år. — 2 Lärotiden i de i denna kolumn upptagna aftalen är 5 år, utom i
följande fall: sadelmak.- o. tapets.-verkstäder 1 aft., omf. 9 a., 6 år, 1 aft., omf. 11 a., 7 år; möbel- o.
snickeriverkstäder 1 aft., omf. 70 a., 6 år; järn- o. stålvarafabriker 1 aft., omf. 340 a., 6 år; bleck-, plåto.
kopparslagerier 10 aft., omf. 956 a., 6 år. — 3 Sömmerskor.

Tab. 20. (Forts.) Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter

bestämmelser angående lärotidens längd.

Näringsgrenar.

2 år
och där-under.

3

år.

4

år.

5 år
och där-öfver.

Inga be-stämmelser
rörande
lärotid.

Hela

antalet

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

aftal.

arbe-

tare.

X. Grafisk industri.

Boktryckerier och stii-gjuterier.......

1

6,528

1

6.528

Kemigrafiska anstalter . .

• -

1

300

1

300

Litografiska anstalter . .

11

919

2

101

2

9

15

1.029

XII. Metallindustri.

Järn- och stålvarufabriker

1

75

3

359

41

3,145

45

3,579

Smides-, reparations- och
hofslageriverkstäder . .

3

186

16

1.349

19

1,535

Bleck-, plåt- och koppar-slagerier.......

7

112

17

1,196

20

750

44

2,058

Galvaniserings- och kap-sylfabriker m. fl. . . .

■2

51

10

895

12

946

XIII. Maskin- och skeppsbygg-nadsindustri.

Mekaniska verkstäder . .

1

53

_

29

27.942

30

27,995

Vagnmakerier......

2

19

-

3

167

5“

186

XIV. Jord- och stenindustri.
Stenbrott o. stenhuggerier

n

161

-

63

8,069

64

8.230

Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . .

1

1.479

37

99

8

1.578

XV. Kemisk-teknisk industri.
Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl.....

‘i

32

16

603

17

635

Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker.......

n

26

-

5

288

6

314

XVI. Byggnadsverksamhet.

Murare.........

i

40

21

2.400

2

156

21

3,290

45

5,886

Byggnadsträarbetare. . .

i

24

4

395

58

10,615

63

11,034

Stuckatörer.......

2

150

1

48

3

198

Förgylleri- o. glasmästeri-arbetare .......

2

64

8

337

1

51

1

24

12

476

Målare.........

15

1,644

15

5,108

i 19

1,188

49

7,940

Summa

48

5,854

54

6.621

119

18,524

56

7.602

662

85.882

939

123,933

1 Järn- och metallarbetare samt litografer. — 2 Maskinstenhuggare. — * 4 5 Grof- och ugnsarbetare. •—

4 Stöperskorjoch packerskor. — 5 Järn- och metallarbetare.

25—052273. Kollektiv aftal.

386

Tab. 21. Förteckning öfver mera betydande arbetsgifvare kollektivaftal

inom

Arbetsgifvareorga-

Näringsgren.

Namn.

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.

1. Jordbruk ............

Skånska landtmännens arb.-gifv.-för.8
Kristianstads läns jordbrukareför.1 * 3 * .

2. Trädgårdsskötsel.........

Malmöhus läns trädgårdsodlareför. . .

II. Skogsbruk.

1. Skogsafverkning.........

2. Flottning............

III. Grufdrift.

1. Stenkolsgrufvor m. in.......

Sv. arb.-gifv.-för..........

2. Malmgrufvor...........

IV. Närings- o. njutningsämnesindustri.

1. Kvarnar.............

Sv. arb.-gifv.-för..........

Allm. arb.-gifv.-för.5........

2. Bagerier och konditorier......

3. Karamell-, choklad- och käxfabriker

Sv:s bageriidkareför.........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för. 7.......

Sv. arb.-gifv.-för.........

4. Råsockerbruk och sockerraffinaderier

Sv. arb.-gifv.-för..........

1 För förkortningar se del II s. VII. Ortsföreningarnes namn hafva ej utsatts
har detta, i den mån det framgått af aftalen eller andra tillgängliga källor, medde beröra

denna tabell och inträffat innan februari 1909. — 2 Antal af aftalen berörda
materialets beskaffenhet icke kunnat fördelas på de olika organisationer, som träffat

3 De svenska landtarbetsgifvarorganisitionernas centralstyrelse är Sv. landt 5

Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 6 Flertalet anslutna till De förenade förb. — 7 Fler arb.

-förb. — 9 Ansluten till Sv. grof- och fabriksarb.-förb.

387

och arbetareorganisationer,1 hvilka träflkt eller godkänt
olika näringsgrenar.

nlsationer.

Arbetareorganisationer.

Anta

1

I

i

Namn.

Antal

af-

tal.*

aftal.

arbets-

givare.

arbetare.

2

10

434

1 Skånska landtarb.-förb.i * * 4 *............

15

3

2

38

Mellersta Sveriges landtarb.-förb.4.....

4

Sv. grof- och fabriksarb.-förb........

1

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb............

1

1

26

85

Sv. trädgårdsarb.-förb.............

2

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

3

_

_

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb.............

2

Sy. sågv.-ind.-arb.-förb.............

3

5

3

2,531

Sv. grof- och fabrikBarb.-förb..........

4

Sv. träarb.-förb................

2

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

3

Sv. maskinist- och eldareförb.........

3 i

1

Sv. murareförb...............

1

Sv. arbetareförb...........

1

Sv. grufarb.-förb................

7

1

1

1

68

Kem.-tekn., kvarn-o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

13

6

11

332

Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......

4

Sv. maskinist- och eldareförb..........

2

Sv. arbetareförb................

1

Lokala ff.6.............

4

12

93

1.013

Sv. bageri- och kond.-arb. förb. . .

70

1

4

15

Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........

2

12

132

1,519

Sv. transportarb.-förb..............

3

2

2

87

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

|

Lokala ff.8 . . . .

1

Sv. bageri- och kond.-arb.-förb.........

9

Lokal ff....................

1

22

14

4,668

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

22

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

9

Sv. transportarb.-förb.............

1

Sv. maskinist- och eldareförb..........

5

Lokal ff. 9................

2

i denna förteckning. Tillhöra dessa eller andra mindre föreningar hufvudorganisation,

lats i noter, där äfven angifvits de förändringar i organisationsförhållandena, som

arbetare har här ej kunnat angifvas, då ett arbetsställes arbetareantal på grund af

aftal för ifrågavarande arbetsplats.

arbetsgifvareföreningarnas fullmäktige. — 4 Har uppgått i Sv. landtarb.-förb. —

talet anslutna till Sv:s bageriidkareför. — 8 Anslutna till Sv. bageri- och kond.-

388

Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets känt

kollektivaftal inom

!

Arbetsgifvareorga-

Näringsgren.

Namn.

6.

Tobaksfabrikör..........

Sv. arb.-gifv.-för..........

Sv. cigarrfabrikantför........j

().

Brännvinsbrännerier, jästfabriker och

destilleringsverk.......•

Allm. arb.-gifv.-för.........

i .

Bryggerier, mälterier och läskedrycks-

fabriker............

Sv. arb.-gifv.-för..........

Sv. bryggareför...........

Allm. arb.-gifv.-för.........

8.

Margarinfabriker.........

Sv. arb.-gifv.-för..........

9.

Slakterier och charkuterier ....

Lokala arb.-gifv.-för.........t

10.

Öfrig närings- och njutningsämnes-

industri............

V.

Textilindustri.

1.

Väfverier, spinnerier, blekerier, färga-

rier, trikäfabriker m. fl.....

Sv:s textilindustriförb. 4......j

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för.s.......

2.

Repslagerier...........

Sv:s repslageriidkareför.......

VI.

Beklädnadsindustri.

1.

Hattmakerier och hattfabriker . . .

Lokal arb.-gifv.-för..........j

2.

Skrädderier och sömnadsfabriker . .

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för. 7.......

3.

Skofabriker...........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Sv. sko- och nätlingsfabrikantför.10 .

1 Däraf ett riksaftal. — 2 Kiksaftal. — 3 Ansluten till Sy. slakteri- och
förb. — 6 Ansluten till Sv. textilarb.-förb. — 7 Numera finnes en Centralstyrelse för
branschen anslutit sig till Sv. grossisternas och Sv. detaljisternas herrkonfektionsSv.
skrädderiarb.-förb. — 10 Ansluten till Sy. arb.-gifv.-för.

389

gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god olika

näringsgrenar.

nisationer.

Arbetareorganisationer.

Anta

1

Namn.

Antal

aftal.

aftal.

arbets-

gifvare.

arbetare.

1

1

126

i Int. tobaksarb.-förb. . . ........

120

* 1

44

3.247

1

1

15

Kem.-tekn., kvarn-o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

2 ''

Sy. grof- och fabriksarb.-förb..........

5

Sv. maskinist- och eldareförb. .

1

Sv. järn- och metallarb.-förb. .

1

Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........

1

2

13

888

Sy. bryggeriarb.-förb..............

48

6

14

1,668

Sv. tunnbinderiarb.-förb...........

1

5

8

257

Sv. maskinist- och eldareförb..........

2

Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........

3

1

Sv. transportarb.-förb.............

1

Byggnadsträarb. -förb..............

1

Sv. arbetareförb................

1

Lokal ff....................

i !

2

1

112

Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

2

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........

1

3

61

447

Sv. slakt.- och chark.-arb.-förb.........

12

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

Lokal ff. 3..................

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

2

Sv. maskinist- och eldareförb..........

1

10

12

3,210

Sv. textilarb.-förb...............

47

3

3

190

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

5

7

28

3.722

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

3

Sv. maskinist- och eldareförb..........

2

Sv. arbetareförb...............

1

Lokal ff. 6..................

1

1

5

40

Sv. textilarb.-förb...............

9

1

10

31

Sv. hattarb.-förb................

5

Sv. textilarb.-förb...............

i

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

i

2

62

402

Sv. skrädderiarb.-förb.............

73

15

315

2,493

Sv. textilarb.-förb..............

1

Sv. maskinist- och eldareförb.........

1

Kvinnornas fackförb. 8............

7

Sv. arbetareförb................

5

Lokala ff. 9......

8

2

2

41 :

Sv. skoarb.-förb................

43

1

1

181 ''

Sv. arbetareförb................

3

Sv. maskinist- och eldareförb..........

1

5.

6.

9.

10.

V.

1.

VI.

1.

3.

eharkuteriarb.-förb. — 4 Ansluten till Sy. arb.-gifv.-för. — 5 Kretsar af Sv:s textilind.-Sv:s skräddaremästareföreningar, hvarjämte en del arbetsgifvare inom lagerskrädderiforb.
af Sy. arb.-gify.-för. — 8 Har uppgått i andra fackförb. — 9 Anslutna till

390

Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets känt

kollektivaftal inom

Näringsgren

Arbetsgifvareorga -

N a in n

4.

5.
«.

Skomakeriverkstäder.......

Handskfabriker.........

Buntmakerier..........

Skånes skomakeriidkares distriktsför.1

Lokala arb.-gifv.-för. 2.......

Sv:s handskfabrikantför.......

7.

Träsko verkstäder........

Lokal arb.-gifv.-för.........

8.

Barberare och perukmakare ....

Lokala arb.-gifv.-för. 8.......

9.

Bad- och tvättinrättningar ....

Allm. arb.-gifv.-för.........

VII.

1.

Läder-, hår- o. gummivaruindustri.
Garfverier och läderfabriker . . .

Sv. arb.gifv.-för...........

Sv. garfveriidkareför.........

9.

Gummivarufabriker........

3.

4.

Borst- och penselfabriker.....

Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder

Allm. arb.-gifv.-för........

Lokala arb.-gifv.-för.8.......

Vill.

1.

Trävaruindustri.

Sågverk och hyflerier......

2.

Brädgårdsrörelse.........

Lokala arb.-gifv.-för.........

3.

Träkolsverk...........

4.

Snickeri- och möbelfabriker . . .

Sv:s träindustriförb. 11.......

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för.........

1 Numera finnes en Centralstyrelse för Sv:s skomakeriidkareföreningar. —

ansluten till Sv. skoarb.-förb. — 4 Riksaftal. — 5 Anslutna till De förenade förb. —
biträdesförb. — 8 Några anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 9 Flertalet anslutna
arb.-förb. — u Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 12 Flertalet anslutna till Sv. träarb.-förb.

391

gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god olika

näringsgrenar.

aisationer.

Arbetareorganisationer.

aftal.

Anta

arbets-

givare.

1

arbetare.

Namn.

Antal

aftal.

2

25

43

Sv. skoarb.-förb................

27

4.

8

173

407

Lokala ff.3..................

2

4 1

13

316

Sv. handskarb.-förb. h.............

4 1

5.

Pälsvaruarb.-förb. 5..............

1

6.

Lokal ff. 5..................

1

1

4

» 21

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

4

7

Lokal ff....................

1

B

261

377

Sv. frisörbiträdesförb..............

4

8.

Lokala ff.7 .................

2

2

1

58

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

9.

Sv. varuutk.- och handelsarb.-för........

1

VII.

1

1

38

Kem.-tekn., kvarn-o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

25

1.

13

3

63

Sv. grof.- och fabriksarb.-förb..........

3

Sv. transportarb.-förb..............

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

2.

''

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

2

Sv. träarb.-förb................

1

Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

1

Sv. träarb.-förb................

2

8.

2

39

124

Skand. sadelm.- och tapets.-förb;........

22

4.

9

207

581

Lokala ff. 9 .................

15

vin.

Sv. sågv.-ind.-arb.förb.............

28

1.

[ Sv. träarb.-förb.........

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

7

Sv. transportarb.-förb:s afd...........

i

Sv. arbetareförb................

i

Lokala ff. 10.................

2

2

16

198

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb........

7

9

Sv. transportarb.-förb..............

7

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

3

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb.............

2

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

17

15

1.244

Sv. träarb.-förb................

64

5

4

169

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb.............

1

3

7

232

Skand. sadelm.- och tapets.-förb. . . .

1

Sv. järn- och metallarb.-förb.........

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

4

Sv. måleriarb.-förb...............

1

Sv. maskinist- och eldareförb.....

1

Sv. förgylleri- och glasm.-arb.-förb........

1

Sv. arbetareförb................

3

Lokala ff.12.................

4

2 Flertalet underställda Centralstyrelsen för Sv:s skomakeriidkareföreningar. — 5 En
6 Flertalet anslutna till Sv:s frisörför. — 7 En af dessa ansluten till Sv. frisörtill
Skand. sadelm.- och tapets.-förb. — 10 Flertalet anslutna till Sv. sågv.-ind.-

392

Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets känt

kollektivaftal inom

Arbetsgifvareorga-

Näringsgren.

Namn.

5.

6.

Snickeri- och möbelverkstäder . . .

Korgmakerier och korgfabriker . .

Centrala arb.-gifv.-förb........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för. 1.......

7.

Tunnbinderier..........

Lokala arb.-gifv.-för.........

8.

Korkfabriker..........

IX.

1.

Trämasse- och pappersindustri.
Pappersbruk, papp- o. trämassefabriker

Sv. arb.-gifv.-för..........

Sv:s pappersbruksförb. 4......

*2

Bokbinderier, kartongfabriker in. ii.

Lokala arb.-gifv.-för. 6.......

X.

Grafisk industri.

1.

2.

3.

Boktryckerier och stilgjuterier . .

Kemigrafiska anstalter......

Litografiska anstalter......

Allm. sv. boktryckareför.......

Grafiska reproduktionsanstalternas för.

XJ.

Malmföriid ting sindustri.

Järn- och stålverk, zink- och blv-hyttor, kopparverk m. m.....

Sv. arb.-gifv.-för..........

Järnbruksförb.9..........

XII.

Metallindustri.

1.

Järn- och stålvarufabriker ....

Sv. arb.-gifv.-för..........

Allm. arb.-gifv.-för.........

2.

Smides-, reparations- och hofslageri-verkstäder ..........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för.11.......

1 Några anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 4 Flertalet anslutna till Sv.

för. — 6 Flertalet anslutna till Sv:s bokbinderiidkares arb.-gifv.-förb. af Sv. arb.-till Int. lit. förb. — 9 Afd. af Sv. arb.-gifv.-för. — 10 Anslutna till Sv. järn- och

393

gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god olika

näringsgrenar.

nisationer.

Arbetareorganisationer.

Anta

1

Antal

Namn.

aftal.

arbets-

givare.

arbetare.

aftal.

1

5

10

Sv. träarb.-förb................

28

3

19

329

Sv. arbetareförb...............

1

9

207

1,189

Lokala ff. 2..................

4

| Sv. träarb.-förb................

1

! Lokal ff....................

1

2

12

40

1 Sv. tunnbinderiarb.-förb.............

8

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

Lokala ff. 3..................

2

"

Sv. korkarb.-förb................

5

3

3

845

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

29

4

3

779

Sv. sågv.-ind.-arb.-förb.............

4

Sv. träarb.-förb................

1

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

3

Sv. arbetareförb................

3

6

159

3,028

Sv. bokbinderiarb.-förb............

12

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

Lokal ff. G..................

1

7 1

374

6,528

Sv. tvpograiförb................

7 1

7 1

19

300

Sv. typografförb................

7 1

-

Int. lit. förb..................

10

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

Lokal ff. 8..................

1

5

1

340

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

11

2

1

274

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

8

Sv. träarb.-förb................

1

Sv. maskinist- och eldareförb..........

1

Sv. murareförb..................

1

1

1

346

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

24

1

1

9

Sv. gjutareförb.................

7

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

3

Sv. träarb.-förb................

1

Sv. bleck- och plåtslageriarb.-förb........

1

Sv. transportarb.-förb.............

1

Lokala ff. och klubbar 10...........

5

Sv. arbetareförb................

1

2

5

39

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

18

3

117

1,269

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

träarb.-förb. — 3 Anslutna till Sy. tunnbinderiarb.-förb. — 4 Ansluten till Sv. arb.-gifv.-gifv.-för. -— 6 Ansluten till Sy. bokbinderiarb.-förb. — 7 Kiksaftal. — 8 Ansluten
raetallarb.-förb. eller Sv. gjutare-förb. — 11 En ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb.

5.

6.

8.

IX.

1.

2.

X.

1.

2.

3.

XI.

XII.

1.

2.

394

Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets känt

kollektivaftal inom

Arbetsgifvareorga-

Näringsgren.

Namn.

3.

Bleck-, plåt- och kopparslagerier .

Allm. arb.-gifv.-för.........

Sv:s bleck- o. plåtslageriarb.-gifv.-förb.1
Lokala arb.-gifv.-för.2.......

4.

Guld- och silfvervarufabriker ...

__

5.

Galvaniserings- o. kapsylfabriker m.fl.j

Sv. arb.-gifv.-för..........

XIII.

Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri:

1.

Mekaniska verkstäder......

2.1

Skeppsvarf och båtbyggerier . . . j

>Sv:s verkstadsför..........

3.

Elektriska verkstäder......

5.

Yagnfabriker..........

4.

Uppsättning och skötsel af elektriska j

maskiner...........

Sv. elektr. arb.-gifv.-för.......i

G.

Vagnmakerier..........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokal arb.-gifv.-för.........

'' •

Instrumentfabriker........i

Allm. arb.-gifv.-för.........

8.

Urmakerier...........i

Lokal arb.-gifv.-för.........

XIV.

1.

Jord- och stenindustri.

Stenbrott och stenhnggerier ....

Centrala arb.-gifv.-förb........

Sv. arb.-gifv.-för..........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Sv. stenindustriförbrs ostkustför.7 . .

2.

Torfindustri..........

Sv. torfindustriens arb.-gifv.-för. . . .

3.

Grustag.............

Allm. arb.-gifv.-för. ........

4.

Kalk- o. kritbruk samt cementfabriker;

Allm. arb.-gifv.-för.........

5.

Glasbruk ............ j

Sv. arb.-gifv.-för..........

G.

Tegelbruk............

Sv. arb.-gifv.-för..........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Centrala arb.-gifv.-förb.......

1 Ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb. — 2 Flera anslutna till Centrala arb.-gifv.-riksaftal. -t- 6 Anslutna till Sv. träarb.-förb. — 1 Ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb.
fabriksarb.-förb.

395

gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god olika

näringsgrenar.

n i s a t

i o n e r.

Arbetareorganisationer.

Anta

1

''

Namn.

Antal

aftal.

aftal.

arbets-

givare.

arbetare.

1

18

78

Sv. bleck- och plätslageriarb.-förb........

39

2

54

634

►Sv. järn- och metallarb.-förb..........

2

7

81

346

Sv. grof- och fabriksarb.-förb.........

1

Lokala ff. •..................

2

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

1

2

1

77

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

5

Kem.-teka.. kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

2

Sv. måleriarb.-förb...............

1

Int. lit. förb..................

1

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

5 25

Sv. gjutareförb.................

5 4 |

4 2

130

536.441

Sv. träarb.-förb................

6 7

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

4 1

Sv. arbetareförb................

4 1

4 1

34

1.095

Sv. elektr. arb.-förb..............

4 1

1

6

17

Sv. träarb.-förb................

3

1

17

154

Lokala IT. 6..................

2 1

2

5

71

Sv. träarb.-förb................

9

Sv. järn- och metallarb.-föro..........

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

Sv. arbetareförb................

2

1

40

86

Lokal ff....................

1

1

3

3

Sv. stenhuggareförb..............

37

5

18

3,653

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

10

5

18

207

Sv. transportarb.-förb..............

3

2

7

171

Sv. arbetareförb........

6

Lokala ff. 8..................

12

2

2

97

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

6

1

1

24

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

i

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff. (afd. 92 af Sv. grof- o.

fabriksarb.-förb.)..............

i

4

8

290

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

7

Sv. järn- och metallarb.-förb.

2 i

Sv. maskinist- och eldareförb..........

2 1

Sv. tunnbinderiarb.-förb.............

2

Sv. träarb.-förb................

1 i

Sv. järnvägsmannaförb.............

1

Sv. arbetareförb................

1

1

1

411

Sv. glasarb.-förb. 9.........

2

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

12

Sv. arbetareförb................

3

1

1

72

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

40 1

11

12

578

Sv. arbetareförb................

1 !

1

1

25

förb. — 3 En ansluten till Sv. järn- och métållarb.-förb. — 4 Riksaftal. — 5 Däraf ett
— 8 Flertalet anslutna till Sv. stenhuggareförb. — 9 Har uppgått i Sv. grof- och

396

Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets känt

kollektivaftal inom

Arbetsgifvareorga-

Näringsgren.

l

Namn.

Tillverkning o. uppsättning af kakel-

7.

ugnar .............

Sv:s kakelfabrikantför.1......

Sv. kakelindustriidkareför.4 ....

8.

Öfrig jord- och stenindustri ....

Allm. arb.-gifv.-för.........

XV.

Kemisk-teknisk industri.

1.

Färg- och fernissfabriker ......

Allm. arb.-gifv.-för.........

2.

Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl.

Allm. arb.-gifv.-för.........

3.

Sprängämnesfabriker. .......

.

Sv. arb.-gifv.-för..........

4.

Kalciumkarbid- och kloratfabriker .

Sv. arb.-gifv.-för..........

5.

Gödningsämnes- o. svafvelsyrefabriker

Sv. arb.-gifv.-för......... .

Lokal arb.-gifv.-för.........

6.

Tändsticksfabriker........

.

Sv. arb.-gifv.-för..........

7.

Öfrig kemisk-teknisk industri . . .

Sv. arb.-gifv.-för..........

XVI.

Byggnadsverksamhet.

1.

Murare.............

Södra Sv:s byggmästareförb. 6 . . . .
Lokala arb.-gifv.-förb. 6.......

2.

Byggnadsträarhetare.......

Centrala arb.-gifv.-förb........

Södra Sv:s byggmästareförb.....

Lokala arb.-gifv.-för. 6.......

3.

Stuck atörer...........

Lokala arb.-gifv.-för. 7.......

! 4.

Förgylleri- och glasmästeriarbetare .

Lokala arb.-gifv.-för.8.......

5.

Målare.............

Sv:s målarmästareför.10.......

Lokala arb.-gifv.-för.11.......

6.

Skorstensfejare.........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för.........

7.

Rörarbetare...........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för. 13.......

8.

Elektriska montörer.......

Lokala arb.-gifv.-för.........

9.

Byggnadsgrofarbetare.......

Centrala arb.-gifv.-förb........

Södra Sv:s byggmästareförb.....

Lokala arb.-gifv.-för.15.......

1 Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 2 Riksaftal. — 3 Däraf ett riksaftal. — 4 Anslutalet
anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 7 En ansluten till Centrala arb.-gifv.-

och glasmästeriarb.-förb. — 10 Har uppgått i Centrala arb.-gifv.-förb. — 11 Flertalet
— ia Två anslutna till Centrala arb.-gifv.- förb. — 14 Ansluten till Sv. elektr. arb -Sv. grof- och fabriksarb.-jörb.

397

gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god olika

näringsgrenar.

n i s a t

i o n e r.

1

Arbetareorganisationer.

Antal

N a m n.

Antal

aftal.

aftal.

arbets-

givare.

arbetare.!

2 1

143

1.479 !

Sv. kakelugnsmakareförb............

3 3

7.

3 3

13

26 !

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

4

Sv. arbetareförb.........

1

2

2

57

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

4

8.

XV.

1

2

15

Kem.-tekn.. kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

2

i.

8

9

147

Kem.-tekn., kvarn- o läderarb.-förb. (De fören. förb.)

8

2.

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

Sv. tunnbinderiarb.-förb.............

1

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

1

Sv. maskinist- och eldareförb..........

1

i 1

1

81

Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

1

3.

Sv. grof- och fabriksarb.-förb........''. .

2

4

1

244

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

4.

Sv. elektr. arbetareförb.............

2

Sv. järn- och metallarb.-förb.......

1

Sv. träarb.-förb................

1

4

2

256

Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

1

5.

1

1

20

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

7

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

3

Sv. träarb.-förb................

1

Sv. transportarb.-förb..............

2

Sv. maskinist- och eldareförb..........

2

Sv. arbetareförb................

1

10

7

4.888

Sv. grof- och fabriksarb.-förb. . . .

8

G.

Sv. arbetareförb................

3

1

1

58

Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.)

1

7

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

XVI.

7

93

937

Sv. murareförb...........

43

1.

15

478

3,916

Sv. arbetareförb................

2

1

8

70

Sv. träarb.-förb................

55

_2_

6

83

771

Byggnadsträarb.-förb..............

2

24

633

8,382

Sv. arbetareförb............

5

2

17

150

Sv. stuckatörförb............

3

3.

4

60

309

i Sv. förgylleri- och glasmästeriarb.-förb......

11

4.

Lokal ff. 9............

1

1

8

88

1 Sv. måleriarb.-förb..........

46

5.

29

761

7,186

Sv. arbetareförb..............

2

1

3

19

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

6.

1

7

74

1 Lokal ff.12..........

1

2

5

139

Sv. järn- och metallarb.-förb..........

9

1 .

5

37

1.269

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

i

9

50

| Lokal ff. 14..................

1

8.

6

17

579

t Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

63

9.

5

91

867

Sv. arbetareförb............

2

25

| 745

9,597

I Lokala ff. 16.................

1 3

ten till Centrala arb.-gifv.-förb. — 5 Har uppgått i Centrala arb.-gifv.-förb. — 6 Flerförb.
— 8 Två anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 9 Ansluten till Sv. förgyllerianslutna
till Centrala arb.-gifv.-förb. — 12 Ansluten till Sv. grof- och fabriksarb.-förb.
förb. — 15 Flertalet anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 16 Anslutna till

398

Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets känt

kollektivaftal inom

Näringsgren.

Arbetsgifvareorga-

N a m n.

10.

Gipsrörare ...........

Lokal arb.-gifv.-för.1........j

11.

Väg- och vattenbyggnadsarbetare .

Sv. väg- och vattenbyggarnes arb.-gifv.-förb. 2 .............|

XVII.

Allmänna arbeten.
Byggnadsarbeten:

1.

kommunala.........

2.

i entreprenad.........

Gas-, elektricitets- och vattenledn.-

Allm. arb.-gifv.-för.........

3.

verk: kommunala.......

4.

enskilda........

Renhållningsverk:

5.

kommunala..........

6.

enskilda...........

Kraftstationer:

7.

statens ...........

8.

onskilda...........

XVIII.

Handel och varulager.

Handelsarbetare och varuutkörare.

Sv. arb.-gifv.-för..........

Allm. arb.-gifv.-för.........

Lokala arb.-gifv.-för.8.......

XIX.

Landtransport.

1.

Akerirörelse..........

Lokala arb.-gifv.-för. 5.......

2.

Stufverirörelse.........

Norrlands stufvareförb. 6.......

Sv:s redareför.............

Spårvägar:

Allm. arb.-gifv.-för.........

3.

kommunala .........

4.

enskilda...........

5.

Järnvägar (enskilda)......

Sv. järnvägarnes arb.-gifv.-för. . . .

6.

Telefon (enskild)........

XX.

Sjötransport.

Sjömän, maskinister och eldare.

pråm- och skutskeppare ....

Sv:s redareför............

XXI.

Diverse.

Teknisk teaterpersonal.....

1 Ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb. — 2 Ansluten till Sy. arb.-gifv.-för. —
6 Två anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 6 Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 7 Riks -

399

gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god olika

näringsgrenar.

nisationer.

Arbetareorganisationer.

Anta

1

Namn.

Antal

aftal.

aftal.

arbets-

givare.

arbetare.

i

13

130

1 Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

10.

6

6

1,300

Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff. (afd. 92 af Sv. grof-o.

fabriksarb.-förb.).....

23

11.

Andra afd. af Sv. grof- och fabriksarb.-förb. . .

2

Sv. träarb.-förb................

2

Sv. arbetareförb................

1

XVII.

, —

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

15

1.

Sv. arbetareförb..............

1

i

3

29

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

2.

_

Sv. grof- och fabriksarb.-förb......

8

3.

Sv. järn- och metallarb.-förb.......

1

Sv. maskinist- och eldareförb..........

2

Sv. arbetareförb......

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

1

4.

Sv. maskinist- och eldareförb. .

1

, —

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

3

5.

Sv. träarb.-förb............

1

0

Sv. transportarb.-förb.........

1

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

2

6.

_

Sv. elektr. arb.-förb.....

2

7.

Sv. elektr. arb.-förb..............

1

8.

XVIII

2

19

5

46

Sv. grof- och fabriksarb.-förb..........

33

168

702

Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........

18

205

1.040

Sv. transportarb.-förb..............

14

Sv. bryggeriarb.-förb...........

1

Lokala ff. 4 .............

5

XIX.

ii

381

2,187 !

Sv. transportarb.-förb..........

14

1.

Sv. grof- och fabriksarb.-förb.........

5

3

28

620

Sv. transportarb.-förb.........

54

2_

1

41

900

Sv. arbetareförb.............

1 ''

1

6

16

Sv. spårvägsförb .............

3

3.

Sv. spårvägsförb................

6

4.

28

26

7,486 |

Sv. järnvägsmannaföro.............

64

5.

Sv:s lokomotivförare- och eldareför.

2

Sv. järn- och metallarb.-förb.

1

Lokal tjänstemannaför............

1

- j

Lokal ff....................

1

fi.

XX.

7 1

127

1,600 1

Sv. maskinistförb............

8 2

Sv. sjömans- och eldareförb.......

2

Sv. transportarb.-förb..........

8

Lokal ff.............

1

XXI

Lokal ff....................

1

3 En ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 4 Anslutna till Sv. transportarb.-förb. —
aftal. — 8 Däraf ett riksaftal.

Kungl. Kommerskollegium.

Offentliggjorda häften af

1. Meddelanden

från K. Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik:

Årg. 1903. 2 häften ä 25 öre. Årg. 1908-09. Årligen 12 häften ä 15 öre.

i 1901—07. Årligen 4 häft, ä 25 öre. } > 1910. 1 häfte ä > > .

2. Serien Arbetsstatistik:

A:i. Undersökning af bagerierna i Sverige
(utg. 1899). Pris 1 kr.

A:2. Undersökning af tobaksindnstrien
i Sverige (utg. 1899). Pris 1 kr.

A:3. Undersökning af den mekaniska
verkstadsindustrien i Sverige:

1. Större, egentliga mekaniska
verkstäder(utg. 1901).Pml kr.

A:4. Undersökning af den mekaniska
verkstadsindustrien i Sverige:

2. Mindre, egentliga mekaniska
verkstäder samt vissa
speeialverkstäder m. m. (utg.
1904). Pris 1 kr. 50 öre.

A:5. Kollektivaftal angående arbetsoch
löneförhållanden i Sverige:

1. Redogörelse för kollektivaftalens
utbredning och
hufvudsakliga innehåll, (utg.
1910). Pris 1 kr. 50 öre.

2. Förteckning å gällande kollektivaftal.
Kollektivaftal
inom olika näringsgrenar
(utg. 1908). Pris 1 kr. 50 öre.

A:«. Promemoria angående arbetslösheten
i Sverige hösten 1908 samt
kommunala åtgärder i anledning

af arbetslöshet (utg. 1908). Pris
1 kr.

A:?. Undersökning af tryckerier och
därmed förenad handtering i

Sverige (utg. 1909). Pris 1 kr.
50 öre.

A:8. Utländska jordbruksarbetare i
Sverige år 1907 (utg. 1909). Pris
1 kr.

15:1-8. Begistrerade sjukkassors verksamhet: Årg.

1901—08. (Årg. 1892—1900
utg. af K. Civildepartementet).
Pris 1 kr. per del.

C:i. Olycksfall i arbete år 1906 (utg.

1908). Pris 1 kr. 50 öre.

D:i. Lifsmedels- och bostadspriser i
Sverige under åren 1904—1907
(utg. 1909). Pris 1 kr.

E:i. Arbetsinställelser under åren
1903—1907 jämte öfverslkt af arbetsinställelser
under åren 1859—1902 samt
den s. k. politiska storstrejken är 1902

(utg. 1909). P> is 1 kr. 50 öre.

E:2. Arbetsinställelser i Sverige under
år 1908 (utg. 1909). Pris 1 kr.

3. K. Kommerskollegii utlåtanden:

1. I anledning af ifrågasatt revision af gällande lagstiftning angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete (år 1909). Pris 50 öre.

4. Yrkesinspektionens verksamhet:

Årg. 1895—1908. (Årg. 1890—1894 utg. af K. Civildepartementet). Pris 2 kr. per årgång.

5. Serien Bidrag till Sveriges officiella statistik:

(Endast den senaste årgången angifves här.)

C) Bergshandtering år 1908. Pris 50 öre.

D) Fabriker och Handtverk år 1907. Pris 1 kr. 75 öre.

E) Sjöfart år 1907. Pris 2 kr. 50 öre.

F) Handel år 1907. Pris 5 kr.