ARBETSSTATISTIK. A: 5.
UTGIFVEN AF K. KOMMERS ECOLLEGII AFDELNING FÖR ARBETSSTATISTIK.
RHIl
sus
KOLLEKTIVAVTAL
ANGÅENDE
ARBETS- OCH LÖNEFÖRHÅLLANDEN
I SVERIGE.
I.
REDOGÖRELSE FÖR KOLLEKTIVAFTALENS UTBREDNING
OCH HUFVUDSAKLIGA INNEHÅLL.
082273
STOCKHOLM
KKXCI,. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1910
Pour la table des matiéres voir page.............. 3.
Pour le resumé frangais voir page............... 245.
Den utredning angående i riket gällande kollektivaftal
med afseende å arbets- och löneförhållanden, hvilken Kungl.
Kommerskollegium genom nådiga brefvet den 18 oktober
1907 fått sig anbefallt att utföra, och hvilken utredning
verkställts a Kollegii afdelning för arbetsstatistik, föreligger
numera i det närmaste fullbordad.
På grund af arbetets omfattning äfvensom af andra,
rent praktiska skäl har det befunnits lämpligt att offentliearöra
utredningens resultat i tre särskilda delar, innehållande,
oo o
del I: Redogörelse för kollektivaftalens utbredning
och hufvudsakliga innehåll; del II: Förteckning å
gällande kollektivaftal samt kollektivaftal inom olika
näringsgrenar (i urval), och del III: Arbetslönens storlek
och arbetstidens längd inom olika näringsgrenar enligt
gällande kollektivaftal (1 907). Af dessa har del II utgifvits
redan i maj 1908; del 1 öfverlämnas härmed till offentligheten,
och beräknas del III kunna utkomma c:a en månad senare.
Planläggningen och utförandet af förevarande utredningsarbete
i dess helhet har inom afdelningen närmast handhafts
af amanuensen Gösta Bagge, med biträde vid materialets
insamlande, granskning och bearbetande af amanuensen Bertil
Nvström; och har Bagge, som under arbetets gång lämnat
sin befattning hos Kollegium, äfven därefter haft sig anförtrodt
att i hufvudsak utarbeta redogörelsen för kollektivaftalens
utbredning och innehåll (del 1). Redogörelsen i
del III har i hufvudsak utarbetats af amanuensen Nyström.
Sedan i och för föreliggande, mera ingående utredning
af gällande kollektivaftal en i görligaste mån fullständig
bD r±t
samling af sådana aftal åvägabragts inom afdelningen, samt
arbetena med denna samlings fortsatta komplettering och
tillgodogörande blifvit fullständigt planlagda, hafva dessa
arbeten regelbundet fortgått. På grundval af det sålunda
förefintliga, tid efter annan kompletterade materialet kommer
afdelningen att utarbeta och årligen utgifva en, om ock
mera kortfattad, redogörelse för mellan arbetsgifvare och
arbetare träffade kollektivaftal. Den första af dessa årsredoörelser,
för år 1908, är redan fullbordad och beräknas
unna utkomma ungefär samtidigt med del III af förevarande
redogörelse.
Stockholm i december 1909.
Kung''1. Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik.
HENNING ELMQUIST.
/
Gunnar Huss.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Text.
Sid.
Inledning................................ 5.
Undersökningens tillkomst s. 5; materialets insamlande s. 7; kollektivaftalets
begrepp s. 18; materialets bearbetande s. 24; materialets beskaffenhet
s. 28.
I. Kollektivaftalets utbredning i Sverige ...............33.
Inom jordbruket s. 34; skogsbrukets. 35; grufdriften s. 85; fabriker och
handtverk s. 36; (närings- och njutningsämnesindustrien s. 38; textilindustrien
s. 44; beklädnadsindustrien s. 46; läder-, hår- och gummivaruindustrien
s. 48; trävaruindustrien s. 49; trämasse- och pappersindustrien s. 54; grafiska
industrien s. 55; malmförädlingsindustrien s. 57; metall- samt maskinoch
skeppsbyggnadsindustrierna s. 57; jord- och stenindustrien s. 61; den
kemisk-tekniska industrien s. 66; sammanfattning s. 67); bland olika arbetaregrupper
samt bland kvinnor och minderåriga vid grufvor, fabriker
och handtverk s. 68; inom byggnadsverksamheten s. 71; allmänna arbeten
s. 74; handel och samfärdsel s. 74; inom olika landsdelar s. 79; slutresultat
s. 82.
II. Kollektivaftalets parter......................86.
Organisation eller enskilda personer som parter s. 86; hufvudorganisation
som part s. 91; ett flertal organisationer som parter s. 94.
III. Kollektivaftalets giltighetsområde och giltighetstid........95.
Kollektivaftalens lokala giltighetsområde s. 95; giltighetstid s. 100;
uppsägningstid och förlängd giltighetstid s. 101; utlöpningsmånader s. 106.
IV. Parternas åtaganden genom kollektivaftalet............108.
Skyldighet för organisation att tvinga medlemmarne följa kollektivaftalet
s. 109; skriftliga personliga aftal s. 110; åtaganden gentemot utom
de aftalsträffande organisationerna stående personer s. 110; arbetsinställelse
under aftals giltighetstid s. 112.
V. ” Förliknings- och skiljenämnder samt regler för förhandling mellan
parterna............................117.
Förhandling mellan hufvudorganisationerna innan arbetsinställelse s.
117; förliknings- och skiljenämnder s. 120 (nämndernas befogenhet s.
120; nämndernas sammansättning och förhandlingsproceduren s. 122).
VI. Bestämmelser om allöningen....................127.
Differentieringar i tidlönen s. 127 (minimi-, normal- och maximilöner
s. 127; kvalifikationer för erhållande af den aftalsbestämda lönen s. 130;
nedsättningar för ej kvalificerade s. 130; särskilda lönesatser för minderåriga
samt under lärotid s. 132; klassificering af arbetarne i olika lönegrupper
s. 132). Löneformen s. 141 (tidlön och ackordlön s. 141; olika bestämmelser
rörande ackordsarbete s. 148; tidlönen garanterad vid ackordsarbete
s. 151; premielöner s. 154; gruppackordets. 155); naturaförmåner s.
156; ersättning för verktyg m. m. s. 160; tillägg vid särskildt ansträngande
arbete m. m. s. 162; väntpengar s. 163; ute- och landsarbete s. 165; dyrortsindelning
s. 167; automatisk höjning af lönesatserna under aftalets giltighetstid
s. 167; minimiprestationer s. 169; timpenning, dagspenning, vecko-,
månads- eller årslön s. 172; aflöningsdagen s. 174; utbetalning af
ackordsöfverskott s. 175; innehållande af viss del af lönen s. 175;
rätt för arbetare att kontrollera utbetalningen s. 178; kassering af ackordsarbete
s. 179.
1—082273. Kollektivaftal.
2
Sid.
VII. Bestämmelser om arbetstiden...................180.
Längd och förläggning samt raster s. 181; maxiini- och minimiarbetstid
s. 185: förkortning vid bristande arbetstillgång s. 185; automatisk
förkortning under aftalets giltighetstid s; 191; förkortad arbetstid på lördag
s. 191; semester och fridagar s. 191; öfvertidsarbete s. 195.
Vin. Bestämmelser om ersättning vid olycksfall och sjukdom, hygieniska
anordningar på arbetsplatserna in. in. . .........201.
Olycksfallsersättning och —försäkring s. 201 (utsträckning af olycksfallsersättningen
till i lagen ej upptagna näringsgrenar s. 204; försäkring
s. 206; utsträckning af ersättningsskyldigheten till karenstiden s. 207); sjukhjälp
m. m. s. 208; skyddsanordningar och hygieniska föreskrifter s. 209.
IX. Kollektivaflalets öfriga innehåll..................211.
Ordningsregler s. 211; uppsägningstid för det personliga arbetsaftalet s.
213; arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång s. 215; samarbete mellan
organisationer i yrkes- m. fl. frågor s. 232; utbildningstid och lärlingsväsen
s. 236; afveckling af konflikter i samband med aftals träffande s. 244.
Sammanfattning på franska....................... 245.
Tabeller.
Tab. 1. Af kollektivaftal berörda arbetsgivare samt hos dem anställda arbetare
af olika kön och åldrar, fördelade efter näringsgrenar och orter. . 253.
» 2. Arbetsgifvare och arbetare, berörda och icke berörda af kollektivaftal,
inom olika näringsgrenar................... 295.
5 3. Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor och fabriker, fördelade
efter arbetets art samt i grupper med och utan i kollektivaftal
fastställd lön......................... 300.
> 4. Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter (organisation
eller icke)................. 304.
» 5. Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde......... 308.
» 6. Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetstid...........312.
• 7. Kollektivaftalen, fördelade efter utlöpningstid (kalendermånad) . . . 320.
» 8. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående tvisters behandling
........................... 326.
» 9. Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen (ackord eller tidlön) . . 330.
» 10. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående garanterad tidlön
vid ackordsarbete..................... 334.
» 11. Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning (per timme, dag,
vecka, månad eller år).................... 338.
> 12. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående aflöningsdagen 342.
» 13. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående arbetstidens
reglering........................... 350.
» 14. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående fridagar och
semester........................... 354.
» 15. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående ersättning för
öfvertids-, natt-, sön- och helgdagsarbete............. 358.
> 16. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang. olycksfallsförsäk
ring
samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom .... 362.
> 17. Kollektivaftalen, fördelade etter bestämmelser angående uppsägningsti
den
för det personliga arbetsaftalet............... 370.
» 18. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelsi-r angående arbetets ledning,
föreningsrätt och föreningstvång............. 374.
» 19. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter bestämmelser
angående lärlingsväsendets reglering............ 382.
» 20. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter bestämmelser
angående lärotidens längd................. 384.
■> 21. Körtel kning öfver mera betydande arbetsgifvare- och arbetareorgani
sationer,
hvilka träifat eller godkänt kollektivaftal inom olika
näringsgrenar ........................ 386.
o
TABLE BES MATIÉRES.
Texte. Page.
Introduction.............................. 5.
Histoire de 1’enquéte p. 5; recueil des données p. 7; definition du contrat
collectif p. 18; exploitation des données p. 24; qualité des données p. 28.
I. Le contrat collectif en Suede...................33.
Dans 1’agriculture p. 34; 1’exploitation forestiére p. 35; 1’exploitation
miniére p. 35; 1’industrie manufactnriére et manuelle p. 36 (denrées alimentaires
et excitants p. 38; industrie textile p. 44; industrie des vétements
p. 46; industrie d’articles en peaux, euir, gömme etc. p. 48; industrie
du bois p. 49; industrie de la pate de bois et du papier p. 54; industrie
grapbique p. 55; usines ä fer, cuivre etc. p. 57; industrie en métaux,
industrie des macbines et chantiers p. 57; industries de la pierre, de cérames
et de verre p. 61; industrie chimique p. 66; résnmé p. 67); différents
groupes d’ouvriers, femmes et mineurs dans 1’exploitation miniére et 1’industrie
manufacturiére et manuelle p. 68; industries de construction p. 71;
services publics p. 74; commerce et Communications p. 74; étendue géographique
p. 79; conclusion p. 82.
II. Los parties contractantes.....................86.
Les parties contractantes: associations ou individus p. 86; association
principale ou section p. 91; plusieurs associations p. 94.
III. Etendne d’application et durée do contrat collectif.......95
Etendue locale du contrat collectif p. 95; durée p. 100; délai de
dénonciation et prorogation du contrat p. 101; mois d’expiration p. 106.
IV. Engagements des parties contractantes en vertu du contrat collectif.
...............................108.
Obligation des associations contractantes de faire respecter le contrat
p. 109; contrats individuels par écrit p. 110; engagements quant aux personnes
non appartenant aux associations contractantes p. 110; greves et
lockouts pendant la durée du contrat p. 112.
V. Tfégociations, conciliation et arbitrage..............117.
Négociations entre les associations principales avant le commencement
d’uue greve ou d’un lockout p. 117; commissions de conciliation et d’arbitrage
p. 120 (compétence des commissions p. 120; composition et procédure
des commissions p. 122).
VI. Clauses relatives aux salaires....................127.
Taux des salaires p. 127 (salaire minimum, ordinaire et maximum
p. 127; qualifications pour obtenir le salaire stipulé p. 130; réduction pour
les ouvriers non-qualifiés p. 130; taux de salaire pour les mineurs, les
apprentis et les ouvriers de différentes catégories p. 132); les formes d ela
rémunération p. 141 (salaire au temps et aux piéces p. 141; clauses diverses
concernant le travail aux piéces p. 148; salaire au temps garanti pour le
travail aux piéces p. 151; primes p. 154; travail aux piéces exécuté par
groupes p. 155); paiement en nature p. 156; compensation pour outils etc.
p. 160; surpaie pour travaux extrémement fatiguants etc. p. 162; indemnisation
d’attente p. 163; travail ä la campagne et en plein air p. 165;
différences des salaires d’aprés les frais locaux d’existence p. 167; augmentation
progressive des salaires pendant la durée du contrat p. 167; prestations
minima p. 169; salaire ä l’heure, au jour, hebdomadaire, mensuel ou
annuel p. 172; jour de paie p. 174; paiement du salaire pour le travail
aux piéces p. 175; systéme de décompte p. 175: droit des ouvriers de contröler
les paiements p. 178; réduction du salaire aux piéces ä cause de
mauvaise exécution du travail p. 179.
VII. Clauses relatives au temps du travail..............180.
Durée, distribution et arréts p. 181; maximum et minimum p. 185;
réduction par manque d’ouvrage p. 185; réduction automatique pendant la
durée du contrat p. 191; réduction les samedis p. 191; vacances et jours
libres p. 191; beures supplémentaires p. 195.
4
Page.
VIII. Clauses relatives ;i la réparation <les dommages résultant des
accidents du trayail; secours en cas de maladie et dispositions
hygiéniques............................201.
Réparation des dommages et assurance contre accidents p. 201;
extension de la réparation des dommages dans les industries non énumérées
dans la loi p. 204; assurance p. 206; extension des obligations de
réparation des dommages ä la période de carence p. 207; secours en cas de
maladie etc. p. 208; dispositions protectrices et stipulations hygiéniques
p. 209.
IX. Autres clauses des contrats collectifs..............211.
Réglements d’atelier p. 211; délai-congé du contrat individuel p.
213; direction des travaux, liberté d’association p. 215; collaboration entre
les associations dans les questions professionelles p. 232; réglementation de
1’apprentissage p. 236; solution des conflits en connexion avec la conclusion
d’un nouveau contrat collectif p. 244.
Resumé frangais............................ 245.
Tableaux.
Tab. 1. Nombre des patrons liés par les contrats collectifs et des ouvriers de
différents sexes et åges embaucbés chez eux, répartis d’aprés les industries
et les lieux de travail.................. 253.
■ 2. Nombre des patrons et des ouvriers des contrats collectifs, relatif au
nombre total, répartis d’aprés les industries........... 295.
» 3. Ouvriers de 1’exploitation miniére et de 1’industrie manufacturiére dans
les contrats collectifs, répartis d’aprés le genre du travail et la fixation
ou la non-fixation du taux de salaire............ 300.
» 4. Les contrats collectifs répartis d’aprés les parties contractantes (associations
ou non) ......................... 304.
» 5. Les contrats collectifs répartis d’aprés leur étendue d’application . . . 308.
s 6. Les contrats collectifs répartis selon leur durée...........312.
» 7. Les contrats collectifs répartis d’aprés le temps d’expiration (mois du
calendrier)........................... 320.
» 8. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la concilia
tion
et 1’arbitrage........................ 326.
» 9. Les contrats collectifs répartis d’aprés les formes de rémunération (aux
piéces ou au temps)....................... 330.
» 10. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant le taux de
salaire au temps garanti pour le travail aux piéces........ 334.
» 11. Les contrats collectifs répartis d’aprés 1’unité de temps pour le paiement
des salaires (ä rheure, au jour, ä la semaine, au mois, å l’année) . . 338.
» 12. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses relatives au jour de paie 342.
» 13. Les contrats collectifs répartis dfaprés les clauses concernant la réglementation
du temps de travail.................. 350.
- 14. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant les jours
libres et les vacances................... 354.
» 15. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la surpaie
pour les heures supplémentaires, le travail de nuit, les dimanches et
jours de féte.......................... 358.
• 16. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la réparation
des dommages résultant des accidents du travail, le secours en cas de
maladie etc................. 362.
- 17. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant le délai
congé
du contrat individuel................... 370.
» 18. Les contrats collectifs répartis d’aprés les clauses concernant la direction
du travail et la liberté d’association............... 374.
» 19. Les contrats collectifs de certaines industries répartis d’aprés les clauses
relatives ä la réglementation de l’apprentissage.......... 382.
» 20. Les contrats collectifs de certaines industries répartis d’aprés les stipulations
concernant la durée do l’apprentissage........... 384.
5 21. Liste des principales associations patronales et ouvriéres dans les diverses
industries ayant accepté le contrat collectif............ 386.
0
Inledning.
Sedan flera år tillbaka kar det för Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik framstått som ett viktigt önskningsmål att söka
åstadkomma en utredning öfver förekomsten inom olika näringsgrenar
af kollektivaftal mellan arbetsgifvare ock arbetare, att meddela
redogörelser för de träffade aftalens hufvudsakliga innekåll
ock affattning samt öfver kufvud taget att följa utvecklingen af
denna aftalsform, som i vårt land år efter år kommit till allt större
användning för reglerandet af förhållandena mellan arbetsgifvare
ock arbetare.
Ursprungligen var det ock afdelningens förhoppning att tämligen
omedelbart kunna utvidga de år 1903 påbörjade och sedermera
regelbundet fortsatta redogörelserna för i riket inträffande arbetsinställelser
med likaledes regelbundet återkommande öfversikter
öfver lönerörelser ock andra mellan arbetsgifvare ock arbetare eller
deras resp. organisationer förefallande mellanhafvanden, hvilka,
utan att störande afbrott i arbetet beköft äga rum, ledt till kollektiva
öfverenskommelser dem emellan. Det betydande arbete, statistiken
öfver arbetsinställelser allt ifrån början visade sig kräfva — kvilket
blef mångdubbelt större än man på förhand trott sig kunna antaga —
äfvensom öfriga afdelningen åliggande uppgifter reste dock ett
bestämdt kinder för nyssnämnda önskningsmåls realiserande med
dåvarande, strängt begränsade arbetskrafter. Det blef därför
nödvändigt att undanskjuta tanken på en utförligare statistik öfver
lönerörelserna i allmänhet ock tills vidare inskränka sig till att,
hufvudsakligen i samband med de rapporter öfver ställningen på
arbetsmarknaden å en del viktigare orter, som kvartalsvis afgifvas
af Kollegii platsombud ock inflyta i afdelningens »Meddelanden»,
mer eller mindre utförligt återgifva innehållet uti en del mera
betydande kollektivaftal.
I samband med de nyss berörda rapporterna öfver ställningen
på arbetsmarknaden äfvensom med de inhämtade uppgifterna om
inträffade arbetsinställelser kom afdelningen med hvarje år i besittning
af allt flera sådana aftal.
En mera fullständig samling kollektivaftal erhöll afdelningen
dock först år 1906, då Kommerskollegium vid inhämtandet af primäruppgifter
från arbetsgifvarne i riket i ock för den omfattande ut
-
UndersSkningens
tillkomst.
6
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
redning angående arbetstidens längd inom industri och handtverk,
som Kollegium fått sig anbefalld och hvilken sagda år tog sin
början, tillika anhöll att, för så vidt kollektivaftal mellan vederbörande
arbetsgifvare och hans arbetare eller deras organisationer
vore träffade, tryckt exemplar eller afskrift af dylikt aftal skulle
insändas till Kollegium samtidigt med de begärda statistiska uppgifterna.
Denna Kollegii anhållan villfors ock af näringsidkarne
i tämligen stor utsträckning. Dessa aftal jämte de på andra vägar
redan tidigare erhållna samt tid efter annan inkommande sådana
blefvo nu efter hand systematiskt ordnade och katalogiserade samt
tillgodogjordes vid afdelningens olika arbeten.
Sedan emellertid, på sätt ofvan angifvits, inom afdelningen
åvägabragts en så betydande samling kollektivaftal — hvilken i
allt större utsträckning börjat anlitas för olika ändamål och äfven,
där så utan olägenhet för vederbörande parter ansetts kunna ske.
hållits tillgänglig för praktiska och teoretiska studier — framstod
det som en bjudande nödvändighet att vidmakthålla och i största
möjliga utsträckning komplettera denna samling; och syntes tiden
nu jämväl vara inne för att söka realisera det länge närda önskningsmålet
att få till stånd regelbundet återkommande öfversikter
öfver ingångna kollektivaftal äfvensom så småningom en mera uttömmande
utredning rörande kollektivaftalen. För detta ändamål
började aldelningen från och med 1907 års ingång att genom Kollegii
ombud och dagspressen äfvensom genom arbetsgifvare- och
arbetareorganisationernas speciella fackorgan söka förskaffa sig
kännedom om tillkomsten af nya kollektivaftal eller förändringar
och förlängningar af äldre sådana. Med ledning af de på någon
af dessa vägar erhållna uppgifter om träffade kollektivaftal kar
afdelningen hänvändt sig direkt vare sig till vederbörande arbetsgifvare
eller till arbetsgifvare- eller arbetareorganisationer med anhållan,
att tryckt exemplar eller afskrift af hvarje aftal jämte uppgift
om antalet af aftalet berörda arbetsgifvare och arbetare måtte
öfverlämnas till Kollegium. Det sålunda erhållna rikhaltiga materialet
— hvilket i regel med det största tillmötesgående ställts till
afdelningens förfogande — har sedermera lagts till grund för öfversiktliga
redogörelser, hvilka börjat kvartalsvis publiceras i afdelningens
»Meddelanden», hvarjämte äfven en del viktigare kollektivaftal
aftryckts i sin helhet och andra underrättelser af intresse angående
kollektivaftalens utveckling återgifvits. Enligt planläggningen skola
dessa systematiska öfversikter regelbundet fullföljas och utvidgas.
Afsikten var ock, som ofvan blifvit nämndt, att materialet
så småningom skulle fullständigas, så att det kunde utgöra den
hufvudsakligaste grundvalen för den tilltänkta, mera ingående
utredningen rörande kollektivaftalen.
MATERIALETS INSAMLANDE.
7
Under det att inom afdelningen sålunda redan pågingo förarbeten
för en sådan större specialutredning — hvilken afdelningen dock
på grund af en del andra pågående större arbeten, som dessförinnan
syntes böra slutföras, först efter någon längre tids förlopp
ämnat begära få utföra — anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 18 oktober 1907 Kommerskollegium att skyndsamt införskaffa
en så vidt möjligt fullständig samling af inom riket galande
kollektivaftal samt att, så snart ske kunde, verkställa utredning
rörande dessa aftals utbredning och innehåll. I anslutning härtill
hemställde Kollegium, som samtidigt hade att afgifva utlåtande
angående användningen af det för det arbetsstatistiska arbetets
anordnande för år 1908 anvisade anslag, i underdånig skrifvelse
den 7 november 1907, att ämnet för den arbetsstatistiska specialundersökningen
under år 1908 skulle blifva den sålunda anbefallda
utredningen rörande kollektiv aftalen mellan arbetsgifvare och arbetare
eller deras resp. organisationer. Detta Kollegii förslag godkändes
ock af Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 22 i samma månad.
Kommerskollegii första åtgärd blef nu att söka komplettera Materialet.i
den redan befintliga samlingen af kollektivaftal, och Kollegii af- insamlande.
delning för arbetsstatistik satte sig därför omedelbart i förbindelse
med vederbörande arbetsgifvare- och arbetareorganisationer samt
anhöll att från deras sida erhålla allt det understöd, som för införskaffande
af det för den anbefallda utredningen erforderliga primärmaterialet
vore af nöden.
Denna Kollegii hänvändelse rönte ock på de flesta håll det allra
största tillmötesgående.
Vid detta kompletteringsarbete visade det sig emellertid snart,
att den uti Kollegium redan åvägabragta aftalssamlingen icke på
långt när var så fullständig, som man på förhand antagit. Sedan
det vidare konstaterats, att de ännu felande aftalen fullständigast
och skyndsammast kunde erhållas genom arbetarnes centralorganisationer,
enär dessa träffat aftal icke allenast med arbetsgivareorganisationerna
utan äfven med ett stort antal enskilda arbetsgifvare,
som icke voro anslutna till någon organisation, riktades till
fackförbunden en begäran om insändande till Kollegium af dels förteckningar
å samtliga för deras medlemmar träffade, ännu gällande
kollektivaftal, dels tryckta exemplar eller afskrifter af gällande
kollektivaftal i den utsträckning, sådant vore möjligt. De större
fackförbunden ställde ock till Kollegii förfogande alla de aftal, som till
vederbörande förbundsstyrelse inkommit från förbundsafdelningarna,
samt medgåfvo, att Kollegium tog afskrifter af sådana aftal, af
hvilka tryckta exemplar icke kunde tillhandahållas. I de fall åter,
då ett förbund icke var i tillfälle att tillställa Kollegium en för
-
8
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
teckning öfver samtliga för dess medlemmar gällande aftal, än
mindre själfva aftalen, hänvände sig Kollegium direkt till förbundets
olika afdelningar för att erhålla förteckning å samt exemplar
af aftalen. Från de till fackförbund ej anslutna fackföreningar —
hvilkas antal dock är tämligen ringa — införskaffades erforderliga
upplysningar om de af dem träffade aftalen i landsorten genom
Kollegii ombud i orterna och i Stockholm genom direkt hänvändelse
från afdelningen. Vidare begärdes från arbetsgivareorganisationer
kompletterande upplysningar samt exemplar af för dem tillgängliga
aftal.
På dessa vägar erhöllos så småningom såvidt möjligt fullständiga
uppgifter om förekomsten af i riket träffade och ännu i
gällande kraft varande kollektivaftal, äfvensom en högst betydande
mängd dylika aftal i tryckta exemplar eller i afskrifter. Dessa
senare måste dock i mycket stor utsträckning verkställas genom
Kollegii försorg, hvilket vållade betydande kostnader och tidsutdräkt.
Ännu saknades emellertid exemplar af ett rätt afsevärdt
antal kollektivaftal, om hvilkas tillvaro kännedom erhållits. Anhållan
om dessa aftals insändande riktades därför till vederbörande
fackföreningar, hvarjämte Kollegium hänvände sig med en liknande
anhållan direkt till enskilda arbetsgivare. Till en början begärdes
exemplar af aftalen från båda de aftalsslutande parterna, men då
det visade sig, att skiljaktigheter uti parternas aftalsexemplar ytterst
sällan förekommo, och att, då dylika blifvit anmärkta, de inskränkte
sig till rena obetydligheter, ansågs det öfverflödigt att besvära båda
parterna med att afskrifva och insända aftalen, hvarefter afdelningen
begärde att få emotse aftalet från den af parterna, som i hvarje
fall syntes kunna lättast tillhandahålla detsamma. Äfven härvidlag
ådagalade såväl arbetsgivare som arbetare den största tjänstvillighet,
och på ett par undantag när hafva samtliga begärda uppgifter
om och exemplar af kollektivaftal till Kollegium inkommit. I en
mängd fall har detta dock skett först efter upprepade påminnelseskrifvelser
eller hänvändelser till vederbörande genom personliga
besök eller per telefon.
Den samling kollektivaftal, som ligger till grund för förevarande
undersökning, torde sålunda vara så fullständig, som det
öfver hufvud taget kan vara möjligt att åstadkomma under nuvarande
förhållanden. Af de aftal, vid hvilkas afslutande någon af parterna
varit ansluten till arbetsgifvare- eller arbetareorganisation, torde
endast ett fåtal hafva undgått att blifva uppmärksammade vid
det ingående och systematiskt anordnade efterforskningsarbetet, vid
hvilket Kollegium städse haft att påräkna organisationernas beredvilliga
och intresserade medverkan; och hvad beträffar de ytterst
få kollektivaftal, som träffats af oorganiserade på både arbetsgif
-
MATERIALETS INSAMLANDE.
9
vare- och arbetaresidan, borde upplysningar om tillvaron af de flesta
sådana af någon vikt, där de icke anträffats af Kollegii ombud, till
Kollegium hafva inkommit redan med de ofvanberörda, år 1906
från näringsidkarne insamlade uppgifterna angående arbetstidens
längd inom industri och handtverk.
För att erhålla en rätt föreställning om kollektivaftalens omfattning
och betydelse är det emellertid icke tillfyllest att endast
angifva antalet för olika näringsgrenar gällande kollektivaftal samt
utreda dessa aftals viktigaste innehåll, utan därjämte erfordras
ovillkorligen, att uppgifter äfven kunna meddelas om det antal
arbetsgivare och arbetare, som beröras af hvarje aftal, såväl absolut
taget som så vidt möjligt i förhållande till hela antalet arbetsgivare
och arbetare inom skilda områden. En utredning i berörda
afseende har därför jämväl måst företagas, hvars verkställande af
helt naturliga skäl kräft betydande tid och arbete. Vid denna utredning
bar först måst fastställas, hvad som bör afses med af kollektivaftal
berörda arbetsgifvare och arbetare. Berörda af kollektivaftalet
äro tydligen samtliga arbetsgifvare, som antingen personligen
eller genom ombud träffat kollektivaftal eller tillhöra
organisation, hvilken ingått för dem bindande, dylikt aftal. Hvad åter
beträffar arbetarne, är frågan svårare att afgöra. I verkligheten torde
det vanligen förhålla sig så, att vid en arbetsplats, där kollektivaftal
träffats af en viss grupp arbetare eller deras organisation, aftalets
bestämmelser i det stora hela tillämpas på alla arbetare inom samma
bransch, vare sig de tillhöra ifrågavarande grupp eller ej. Också
händer ej sällan, som nedan utförligt utvecklas, att kollektivaftal
ingås att gälla hela arbetarestammen på arbetsplatsen inom ett visst
fack, ehuru parten på arbetaresidan endast utgöres af arbetareorganisationen
inom facket, och denna icke omfattar samtliga ifrågavarande
arbetare. Äfven då detta ej uttryckligen fastställes i aftalet,
kan det hafva utgjort en underförstådd förutsättning vid dess
ingående; någon allmänt erkänd uppfattning i detta afseende existerar
dock icke. Skulle sålunda arbetsgifvare och arbetare tillfrågas,
huru stort antal arbetare beröras af de olika kollektivaftalen, blefve
frågan säkerligen uttolkad på olika sätt. För att kunna erhålla
fullt enhetliga och jämförliga uppgifter, vid hvilkas afgifvande
dylika misstag äro uteslutna, har afdelningen därför ansett sig böra
stanna vid att söka få utrönt dels, livilka arbetsgifvare godkänt de
olika aftalen, dels antalet hos dessa anställda arbetare.
Beträffande de arbetsställen, där ett större eller mindre antal
af arbetarne varit oorganiserade eller arbetare af samma arbetarekategori
tillhört olika fackliga organisationer, men den aftalsslutande
parten på arbetaresidan varit fackorganisationen eller, då flera
10
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
sådana förefunnits, en eller flera af dessa, skulle det visserligen
varit af stort intresse att i hvarje särskildt fall få utredt, huru
många arbetare varit oorganiserade och huru många tillhört fackorganisation,
resp. olika sådana. En sådan utredning skulle emellertid
hafva stött på hart när oöfverstigliga svårigheter eller åtminstone
kräft ett arbete, som ej tillnärmelsevis svarat mot resultatet.
Då aftalet afser endast rissa facit, framgår emellertid detta ofta
af dess ordalydelse, och har det därför synts lämpligt att söka
erhålla uppgifter från hvarje arbetsplats angående arbetarnes fördelning
på vissa hufvudgrupper för att på så sätt kunna afskilja
de grupper af arbetare, hvilka uppenbarligen icke omfattas af kollektivaftalen.
Svårigheterna att erhålla erforderliga uppgifter rörande antalet
arbetsgivare och arbetare berörda af de olika aftalen hafva gestaltat
sig väsentligt olika för olika näringsgrenar. Jämförelsevis lätt har
arbetet härvidlag ställt sig med afseende å grufdriften och fabriksindustrien,
inom hvilka områden ett eller flera för hvarje större
arbetsställe gällande kollektivaftal varit regeln, och där sålunda
arbetsgifvarn.es
aftalen. Och i de fäll, där en arbetsgivareorganisation inom
fabriksindustrien eller grufdriften träffat aftal för samtliga sina
medlemmar, har en fullständig namn- och adressförteckning å dessa
alltid stått att erhålla. Aftal af sistnämnda slag hafva emellertid
i en del fall jämväl blifvit antagna till tillämpning af en del
till vederbörande arbetsgifvareorganisation icke anslutna arbetsgivare,
men då öfverenskommelsen därom blifvit träffad med
vederbörande arbetareorganisation, har genom denna senares förmedling
namn och adresser å sådana arbetsgivare blifvit Kollegium
meddelade.
Sedan fullständig kännedom sålunda erhållits om namn och
adresser å de arbetsgivare inom grufdriften och fabriksindustrien,
hvilka godkänt kollektivaftal, utsändes till dessa i och för utrönande
af antalet af resp. kollektivaftal berörda arbetare å hvarje arbetsställe
exemplar af nedan aftryckta blankett litt. A. med anhållan
om dess fullständiga besvarande och insändande till Kollegium.
Dessa blanketter hafva från arbetsgifvarne återkommit vederbörligen
ifyllda i vida större antal, än man vågat förutsätta, eftersom uppgifternas
aflämnande varit fullkomligt frivilligt. Dock hafva äfven
för dessa uppgifters bekommande upprepade påminnelser och personliga
hänvändelser till vederbörande genom Kollegii tjänstemän eller
ombud i orterna förekommit i ganska stor utsträckning. I de relativt
få fall, då de äskade upplysningarna uteblifvit, har det af vederbörande
arbetsgivare till Ivommerskollegii berättelse angående fabriker
och handtverk för år 190fi uppgifna arbetareantalet måst
MATERIALETS INSAMLANDE.
11
Kungl. Kommerskollegii afdelning Blankett A.
för arbetsstatistik.
Uppgifter angående antalet arbetare m. m. vid ...............................
........................i.................................(stad, köping eller socken'',
....................................län. Afgifna af...................................................
I. Huru stort är vid normal drift antalet hos Eder anställda arbetare?.........
II. Huru fördela sig dessa arbetare med afseende å kön, ålder och fack?
Hela antalet arbetare. |
Däraf |
antal | |
|||||
Män |
Kvinnor |
lärlingar**) |
Anmärkningar. |
||||
Fock *) |
öfver 1 |
under i |
öfver |
under i |
mani. |
kvinnl. |
|
a) vid själfva tillverknin- |
1 |
. |
|||||
......... |
|||||||
b) grofarbetare, såsom magasinsarbetare ...... |
......... |
||||||
transportarbetare ______ |
|||||||
c) reparatörer och hjälp- |
|||||||
......... |
|||||||
d) maskinister och eldare |
|||||||
f) öfriga grupper, såsom |
|||||||
......... |
......... |
......... |
........ |
III. Eör hvilka af dessa grupper gälla kollektivaftal, och när äro nu gällande af -
tal träffade?______
*) Med fack afses här hvarje mera betydande arbetaregrupp med från öfriga grupper
skilda aflönings- och arbetsförhållanden.
**) Med lärlingar afses de, som falla under aftalefs lärlingshestämmelser.
***) Finnas flera olika tillverkningar (såsom trämassetillverkning och papperstillverkning
eller sågverk och tegelbruk), böra de vid de olika tillverkningarna anställda arbetaregrupperna
upptagas hvar för sig.
1 I de blanketter, som utsändts till företag inom grufdriften, har ordet tillverkning
utbytts mot brytning.
12
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.
Blankett B.
Uppgift å antalet arbetare, anställda vid........................................ gård
.........-..................... [län, socken), af gifven af....
(underskrift)
A. Lagstadda:
a) med stat:
män.............
kvinnor...........
b) med kost och logi:
drängar...........
pigor ............
B. Daglönare:
män..............
ynglingar (under ... år).....
kvinnor...........
Summa
Hela antalet |
Däraf antalet |
.................. |
|
1 |
|
j | |
|
... |
|
..................i.................! |
anlitas, hvarjämte arbetarnes fördelning under de olika i blankett
litt. A. upptagna rubriker approximativt beräknats med ledning af
de tran öfriga arbetsställen inom samma bransch till förevarande
undersökning inkomna, specificerade uppgifterna.
I hufvudsak på samma sätt, som ofvan blifvit anfördt, erhölls
kännedom om namn och adresser å vederbörande arbetsgivare inom
jordbruk, skogsbruk, allmänna arbeten, spårvägs- och järnvägsdrift
samt sjötransport, hvilka godkänt kollektivaftal, samt inhämtades
från dessa arbetsgifvare uppgifter angående antalet hos dem anställda
arbetare. För jordbruket och kommunala arbeten måste
särskilda blanketter för arbetarnes specificering (litt. B. och C.)
användas, hvilka blanketters affattning och innehåll meddelas
ofvan och å följande sida.
Motsvarande uppgifter angående arbetareantalet vid flottningen
erhöllos från flottningsföreningarna eller vederbörande flottningsentreprenörer;
antalet vid skogsafverkningen sysselsatta arbetare,
för hvilka kollektivaftal voro gällande, måste däremot inhämtas
från vederbörande arbetareorganisationer. I de båda sistnämnda
fallen behöfde någon uppdelning på olika arbetaregrupper gifvetvis
icke förekomma.
MATERIALETS INSAMLANDE.
13
Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.
Blankett G.
Uppgifter angående antalet arbetare m. m. vid.......................................
..........................-.........Afgifna af.........................-.............—............
I. Hur många arbetare voro anställda i stadens (ej entreprenörers) tjänst vid slutet
af sistlidna februari månad?.............................—.........-.........................
juni
II. Huru fördelade sig de vid slutet af sistlidna juni månad anställda arbetarna?*)
Män. Kvinnor. |
Minder- } |
|
| |
||
............1............ _______________________ |
||
............1 |
........... |
............ |
............ |
||
...... |
||
| |
||
1 |
||
a) vid byggnads- o. d. arbeten:
bergsprängare och grundläggare ..........
cementarbetare..................
murare......................
målare......................
byggnadsträarbetare................
stenhuggare.....................
byggnadsgrofarbetare (mureriarbetsmän, byggnadshandt
langare).
..................
trädgårdsarbetare .................
rörläggare....................
väg- och gatubyggnadsarbetare...........
arbetare vid hamnbyggnader, brobyggnader o. dyl. . .
b) inom reuh&llningsväsendet:
gatsopare.
kuskar . .
c) vid vattenledningsverk:
j
d) vid gas- och elektricitetsverk:
maskinister och eldare..........
i reparatörer och hjälparbetare
däraf järnarbetare . . .
» träarbetare . . .
lykttändare........
transportarbetare ......
el vid spårvägarna:
ordinarie trafikpersonal........
extra > ........
verkstadspersonal...........
däraf järnarbetare .......
> träarbetare ........
> grofarbetare .......
f) vid öfriga arbeten:
III. Hör hvilka af dessa arbetaregrupper gälla kollektiv aftal, och när träffades
dessa aftal? ........................................................................-.................
IV. Äro några af stadens arbeten utlämnade på entreprenad? ............................
I så fall angif namn å de entreprenörer, som träffat kollektivaftal med hos
dem anställda arbetare .....................................................-.....................
*) Hvarje mera betydande arbetaregrupp med från öfriga grupper skilda aflönings-
och arbetsförhållanden upptages för sig.
14
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
För spårvägs- och järnvägsdriften begärdes och erhöllos från
förvaltningarna uppgifter om antalet vid hvarje företag anställd
personal, fördelad på ordinarie och extra linjepersonal samt verkstadspersonal.
Hvad slutligen beträffar arbetare inom sjötransportväsendet,
tör hvilka kollektivaftal voro gällande, lämnade Sveriges redareförening
uppgifter om antalet sjömän, eldare och maskinister samt
arbetareorganisationerna och transportbolagen angående antalet pråmoch
skutskeppare.
Om det sålunda mött jämförelsevis ringa svårigheter att erhålla
tillfredsställande uppgifter rörande kollektivaftalets utbredning inom
de ofvannämnda näringsgrenarna, hafva dessa svårigheter i stället
varit så mycket större beträffande handtverket, byggnadsverksamheten
och handeln samt åkeri- och stufverirörelserna. Anledningen
härtill är närmast att söka däri, att kollektivaftalen inom sistnämnda
näringsgrenar, såsom nedan utförligare skall utvecklas, vanligen
hatva karaktären af ortsaftal, d. v. s. äro afsedda att vara gemensamma
för alla arbetsgivare å orten inom en och samma bransch. Namnen
på de arbetsgivare, som godkänt aftalet, finnas därför endast sällan
angifna i själtva altalet. Härtill kommer vidare, att hvarje aftal
inom nämnda näringsgrenar i allmänhet är gällande för ett större
antal, vanligen smärre näringsidkare — sålunda beräknas antalet
arbetsgivare, som godkänt aftalen för de mera betydande byggnadsyrkena
i Stockholm, utgöra öfver 300 — till hvilka ett direkt
Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.
Blankett D.
Nedanstående uppgifter gälla följande ort (orter):
Uppgif namnen på hvar och en af de |
...... - ‘ - - - -......- --- |
|
Hur många arbetare voro anställda hos juni 1907? . . . februari 1907 ? . . |
organiserade. ........................... |
oorganiserade. |
Uppgif namnet på hvar och en af de |
||
Hur många arbetare voro anställda i juni |
organiserade. |
oorganiserade. |
MATERIALETS INSAMLANDE.
15
Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.
Blankett E.
Uppgif namnet på hvar och en af de
arbetsgivare, som godkänt aftalet. .
Hnr många manliga utlärda arbetare
äro anställda hos samtliga dessa ar
betsgifvare?
............
Hnr många kvinnliga utlärda arbetare
äro anställda hos samtliga dessa arbetsgivare?
............
organiserade.
oorganiserade.
Hur många manliga lärlingar äro anställda
hos samtliga dessa arbetsgivare?
..............
Hnr många kvinnliga lärlingar äro
anställda hos samtliga dessa arbetsgivare?
..............
Uppgif namnen på hvar och en af de
arbetsgivare inom yrket på orten,
som ej godkänt aftalet........
Hur många arbetare äro anställda hos
samtliga dessa arbetsgivare, hvilka
ej godkänt aftalet? .......•
organiserade.
oorganiserade.
Obs. Qm afdelningen har flera icke likalydande aftal, upptages hvarje sådant
aftal på olika blankett.
hänvändande för att utröna, huru många arbetare en hvar af dem
har i sin tjänst, möter betydande svårigheter och arbete.
På grund häraf valdes till en början den utvägen att om möjligt
söka erhålla uppgifter om det antal arbetsgivare och arbetare,
aftalen inom dessa näringsgrenar berörde, genom vederbörande
arbetareorganisationer, för hvilket ändamål till samtliga af
ifrågavarande fackförbunds afdelningar öfversändes exemplar af de
här ofvan återgifna blanketterna litt. D. och E. med begäran om uppgifter
såväl å namnen på de arbetsgivare inom resp. yrken, hvilka
godkänt eller icke godkänt kollektivaftal, som äfven å antalet hos
såväl de förra som de senare anställda arbetare, dessa senare fördelade
på organiserade och oorganiserade, män och kvinnor samt,
inom yrken med lärlingsutbildning, utlärda och lärlingar. Vissa
smärre variationer i aifattningen af de använda blanketterna hafva
dock förekommit med hänsyn till de olika yrken, för hvilka de
kommit till användning.
Med ganska få undantag återkommo de sålunda utsända blanketterna
till Kollegium, vederbörligen ifyllda; i de fall, då svar, oaktadt
påminnelser, ej ingingo, erhöllos kompletterande uppgifter genom
Kommerskollegii ombud i orterna eller från fackförbundens expeditioner.
Den å blanketterna framställda frågan, hvilka arbetsgifvare ej godkänt
kollektivaftal, befanns dock i flertalet fall vara lämnad obesvarad..
16
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
Kungi. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik.
Blankett F.
Uppgiften angående anta/et arbetare m. m. vid nedanstående ..................
............................................ i.................................(stad eller fögderi),
............................. län. Afgifna af...................................................
Anglf i nedanstående kolumner antalet arbetare, anställda hos hvar och en
af där upptagna arbetsgifvare, hvilka enligt till Kommerskollegium inkomna uppgifter
lära hafva med resp. arbetareorganisationer träffat öfverenskommelse angående
löne- och arbetsförhållanden (kollektivaftal).
Arbetsgifvare, som själf deltager i arbetet, medräknas bland antalet arbetare,
men angifves i så fall detta under Anmärkningar.
Hvar och en af nedan med 1, 51, 3, 4 och 5 betecknade arbetaregrupper torde
beträffande hvarje arbetsgifvare redovisas särskildt å formuläret.
Arbetsgifvare.1
Hela antalet anställda
arbetare.
Män
Kvinnor
Däraf antal
lärlingar.
Anmärkningar.
öfver |
under öfver |
under |
Mani. |
Kvinnl |
||
......... |
1 |
|||||
......... |
||||||
........................ |
||||||
För hvilka af dessa grupper gälla kollektivaftal (prislistor), och när äro aftalen
träffade?..................................
1)..
2)..
3).
4).
• 6).
-.........2)
'') I denna kolumn infördes, innan blanketten afsändes, namn och adress å arbetsgifvare,
som godkänt kollektivaftal.
2) På denna rad infördes, innan blanketten afsändes, benämningen på olika arbetaregrupper
inom ifrågavarande yrke. För de yrken, där fördelning på fack icke
förekommer, utsändes blanketter utan den i ofvan aftryckta blankett upptagna
numreringen.
MATERIALETS INSAMLANDE.
17
Vid granskningen af de inkomna uppgifterna syntes emellertid
det meddelade antalet af ifrågavarande kollektivaftal berörda
arbetare i afsevärdt många fall vara för lågt, hvilket ock bestyrktes
af några särskildt vidtagna detaljundersökningar rörande antalet af
kollektivaftal omfattade arbetare inom några af yrkena på olika orter.
Förklaringen till detta mindre tillfredsställ ande resultat torde närmast
vara den, att fackföreningarna ofta icke kunnat meddela exakta uppgifter
om antalet oorganiserade arbetare och därför endast angifvit
det antal fackföreningsmedlemmar, för hvilka resp. aftal voro
gällande.
Under sådana förhållanden såg sig Kollegium föranlåtet att,
för erhållande af exaktare uppgifter om antalet arbetare, som berördes
af kollektivaftal inom handtverlcsyrlcena, till magistrater (i Stockholm
Öfverståthållareämbetet) och kronofogdar utsända förteckningar
å de arbetsgifvare inom dessa yrken, som enligt de af fackföreningarna
meddelade uppgifterna godkänt kollektivaftal, jämte anmaning
till resp. orters myndigheter att ombesörja de nödiga uppgifternas införskaffande,
därvid ofvan återgifna blankett litt. F., hvaraf samtidigt
erforderligt antal exemplar bifogades, skulle komma till användning.
På sådant sätt erhöllos så småningom fullständiga och i stort
sedt tillfredsställande uppgifter rörande antalet af kollektivaftal berörda
arbetare inom olika handtverksyrken.
Hvad åter beträffar byggnadsverksamhet och handel samt åkerioch
stufverirörelser hafva fackföreningarnas uppgifter om antalet arbetsgivare
och arbetare varit de enda, som stått till buds. För
dessa näringsgrenars vidkommande hafva nämligen arbetareorganisationerna
på ett flertal orter ej ens kunnat uppgifva namnen på samtliga
arbetsgivare inom branschen, hvilka godkänt kollektivaftal, och
det skulle stött på så godt som oöfverstigliga svårigheter att på
annan väg därom erhålla nöjaktigare uppgifter. Som bekant är
tillkomsten och afgången såväl af arbetsgivare som framför allt af
arbetare inom flera af dessa yrkesgrenar mycket stor under olika
relativt korta tidsperioder, hvartill kommer, att exempelvis inom
stufverirörelsen olika arbetsgifvare ofta använda ett och samma
arbetslag, hvarför dubbelräkning af arbetarne ej skulle kunnat undvikas,
om uppgifter inhämtades från hvarje arbetsgifvare rörande
det antal arbetare, som varit anställda hos honom. Till följd af dessa
och andra omständigheter skulle äfven, om en direkt hänvändelse
till hvarje arbetsgifvare inom dessa branscher varit möjlig att med
ett tidsödande och kostsamt arbete åstadkomma, betydliga dubbelräkningar
ej kunnat undvikas, och mera exakta uppgifter
om de inom olika yrken anställda arbetarne svårligen kunnat åstadkommas.
2—0S2273. Kollektivaftal.
18
KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.
Enligt hvad den här lämnade redogörelsen för materialets insamlande
nogsamt gifver vid handen, har arbetet därmed på grund
af dess säregna natur varit särdeles omfattande och måst taga en
jämförelsevis lång tid i anspråk. En antydan härom gifver ock
antalet för undersökningen aflåtna skrifvelser, hvilket utgjort
6,871, hvartill komma alla muntliga hänvändelser till vederbörande
uppgiftslämnare genom personliga besök eller per telefon. Antalet
inkomna skrifvelser med infordrade uppgifter och andra upplysningar
i och för undersökningen belöpte sig till 4,590. Felande
uppgifter ingingo ännu så sent som i oktober 1908, hvadan den
slutliga bearbetningen och sammanställningen af materialet först
då kunnat taga sin början.
Materialets Vid bearbetningen af det för denna undersökning insamlade
begränsande, vidlyftiga materialet måste tydligen vissa begränsningar göras,
tidpunkt Först och främst var det nödvändigt att, då nya kollektivaftal
oupphörligen träffas samt äldre sådana utlöpa och ersättas med
nya, bestämma en viss tidpunkt, som undersökningen borde afse.
Denna tidpunkt ansågs af flera skäl lämpligast böra fastställas
till den 1 januari 1908. Alla kollektivaftal, som intill denna dag voro
i gällande kraft, hafva sålunda, för såvidt deras tillvaro kommit
till Kollegii kännedom och fullständigt exemplar af desamma af
Kollegium kunnat införskaffas, ingått i förevarande undersökning.
Undantag från denna regel har dock så tillvida förekommit, att
den utarbetade och i del II meddelade förteckningen öfver gällande
kollektivaftal, hvilken redan under våren 1908 offentliggjordes, af
praktiska skäl förts ända fram till den 1 april 1908, hvarjämte i
själfva undersökningen medtagits några få viktigare aftal, som träffats
under de första dagarna i januari 1908.
Visserligen skulle det ur flera synpunkter varit synnerligen önskvärdt,
om, i samband med denna första utredning angående kollektiv -aftalet i vårt land, äfven kunnat verkställas en öfversikt öfver kollektivaftalets
första uppkomst och utveckling i Sverige äfvensom en redogörelse
för en del viktigare, äldre aftal. Emellertid skulle en dylik
historisk utredning enbart för sig säkerligen tagit mångdubbelt mera
tid och arbetskraft i anspråk än hela den förevarande undersökningen,
hvadan tanken på att åstadkomma en sådan utredning har måst
skjutas å sido, och undersökningen sålunda begränsats till ofvan
angifna tidpunkt.
Äfven uti ett annat afseende än beträffande tidpunkten var
en begränsning af materialet af nöden, hvilken begränsnings konkoflektiv-
sekventa genomförande dock var af vida mera kräfvande natur.
aftal- Då kollektivaftalet först under de senare åren kommit till en allmännare
användning, samt en allmänt erkänd och fastslagen uppfattning
angående dess karaktär ännu icke hunnit utbilda sig,
F astställande
af
begreppet
IvOLLEKTIVAFTALETS BEGREPP.
19
råder nämligen äfven bland de närmast intresserade, arbetsgifvarne
och arbetarne samt deras organisationer, ofta en ganska stor oklarhet
om, hvad som i själfva verket bör förstås med ett kollektivaftal.
På grund häraf har ock uti det till Kommerskollegium inkomna
materialet förefunnits ett ej ringa antal handlingar, som väl visat
sig afse regleringar af arbetsförhållanden, men hvilka icke kunna
betecknas såsom kollektivaftal och därför vid det insamlade
materialets genomgående och före dess slutliga bearbetande måst
från detsamma afskiljas.
En något utförligare redogörelse för, huru kollektivaftalet
här karakteriserats och gränserna för undersökningen i nu berörda
afseende uppdragits, torde därför vara på sin plats och skall i det
följande meddelas.
Det karakteristiska för kollektivaftalet, sådant begreppet vanligen
plägar begränsas, är, att genom detsamma fastställas generella
regler; att dessa regler hafva afseende å löne- och andra
arbetsvillkor eller öfver hufvud taget förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetare samt att det ifrågavarande aftalet är
träffadt emellan arbetsgifvare och arbetare. För att en generalisering
af arbetsvillkoren genom en dylik öfverenskommelse
skall komma till stånd, måste den aftalsslutande parten på arbetaresidan
alltid utgöras af en kollektivitet af arbetare. Denna
kollektivitet på arbetaresidan kan bestå antingen, och helst, af en permanent
organisation, men äfven af en mera tillfällig sammanslutning,
hvilken sistnämnda då uteslutande eller till hufvudsaklig
del tillkommit i syfte att å arbetarnes vägnar ingå aftalet ifråga.
På arbetsgifvaresidan åter kan den aftalsslutande parten vara än
en enda arbetsgifvare — hvilken ju alltid, i motsats mot enskilda
arbetare hvar för sig, kan fastställa generella regler samt
för sin egen del åtaga sig ansvara för, att desamma komma att
tillämpas på de arbetare, som äro eller kunna blifva hos honom
anställda — än flera enskilda arbetsgifvare, än också en eller
flera organisationer af arbetsgifvare.
Något hinder förefinnes naturligtvis- ej för, att ett kollektivaftal
kan ingås endast muntligen, hvilket likväl mera sällan torde
förekomma. Yid förevarande undersökning har emellertid af helt
naturliga skäl hänsyn endast kunnat tagas till sådana kollektivaftal,
som förelegat skriftligt affattade.
Äfven med fasthållande af ofvan angifna allmänna grundlinjer,
för hvad som förstås med ett kollektivaftal i förevarande undersökning,
förekomma dock understundom, såsom i det följande med
en del exempel skall närmare påvisas, betydande svårigheter att
afgöra, huruvida en föreliggande handling verkligen innefattar
generella regler rörande förhållandet mellan arbetsgifvare och ar
-
20
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
betare, eller verkligen är frukten af ett aftal, en öfverenskommelse
mellan åtminstone formellt jämställda parter, eller eljest uppfyller
alla fordringar för att kunna betecknas som kollektivaftal i
här angifna bemärkelse.
Till en början torde då böra framhållas den alldeles bestämda,
principiella skillnad, som förefinnes mellan ett kollektivaftal —
b vilket, som nämndt, alltid innehåller generella normer för arbetsförhållanden
— och ett arbetsaftal, hvilket senare innebär öfverenskommelse
mellan viss bestämd arbetare och viss bestämd arbetsgivare
om anställning och utförande af arbete. Väl utgöres ett
kollektivaftals hufvudsakliga innehåll i allmänhet af bestämmelser
om, hvad de personliga arbetsaftalen skola innehålla, men de föreskrifva
ej, att ett visst bestämdt eller visst slags arbete skall utföras
af vissa, individuellt bestämda arbetare, utan endast att,
om arbetare anställas för arbetes utförande, de i kollektivaftalet
gifna bestämmelserna i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.
Genom afsittande af ett kollektivaftal behöfver sålunda
hvarken arbetsgivare eller arbetare förpliktas att bereda någon
arbetstillfälle och utbetala arbetslön, resp. utföra arbete,
utan sker öfverenskommelse härom genom arbetsaftalet, vare sig
muntligen eller skriftligen.
Detta hindrar emellertid icke, att genom ett kollektivaftal,
vid sidan af andra förpliktelser, en arbetareorganisation kan påtaga
sig skyldighet att leverera arbetskraft och en arbetsgivare
garantera vissa arbetare företrädes- eller ensamrätt till arbete vid
hans företag. Härpå erbjuda bl. a. kollektivaftalen inom stufverirörelsen
flerfaldiga exempel. Bland dessa må anföras följande
klausul ur ett aftal mellan Malmö stufveriaktiebolag samt Lossoch
lastningsarbetarefackföreningen därstädes:
»Transportarbetareförbundets malmöafdelning förbinder sig att såsom ordinarie
arbetare ställa till stufveribolagets förfogande tvåhundrafemtio af befälet godkända
män, å hvilka namnförteckning aflämnas till bolagets kontor. Då större arbetsstyrka
erfordras, har afdelningen i första hand att tillhandahålla extra arbetare i
tillräckligt antal, men brister afdelningen tillfälligtvis härutinnan, äger stufveribolaget
att själft, utan hänsyn till den ena eller andra arbetarorganisationen, anskaifa
behöflig arbetskraft.»
Ehuru till synes likartadt med nyssnämnda slag af aftal, är
det kollektiva arbetsaftalet (gruppackordet) till sin natur helt
skildt från kollektivaftalet. Med ett kollektivt arbetsaftal afses,
att ett företag öfverenskommer med ett lag arbetare om dess anställning
i och för utförandet af ett visst bestämdt arbete mot en
ersättning, som fastställes endast för detta arbetes utförande, ej
för verkställande af visst slags arbete i allmänhet. Det afser sålunda
icke att bestämma generella regler för arbetsvillkoren, oaf
-
KOLLEKTIVAFTALETS BEGREPP.
21
sedt om arbete utföres eller ej, och är att betrakta som arbetsbeting,
icke som kollektivaftal.1
Enär kollektivaftalet ännu icke är något utbildadt rättsinstitut
utan en hittills af lagstiftning och lagskipning oberoende frivillig
öfverenskommelse,2 hvars affattning det står i parternas eget skön att
efter omständigheterna själfva bestämma, samt då, enligt hvad ofvan
blifvit anmärkt, arbetsgifvare och arbetare själfva icke alltid hafva
klart för sig, hvad som förstås med ett kollektivaftal, är det tämligen
naturligt, att vederbörande parter ofta ej vidare bekymrat sig
om formerna vid öfverenskommelsens uppgörande. Uppenbart är
ju äfven, att parterna i en del fall sakna nödiga kvalifikationer
för aftalens rationella affattande, och att formuleringen därför ofta
blifvit skäligen bristfällig. Emellanåt synas rena tillfälligheter
hafva spelat in vid bestämmande af de former, hvarunder aftalet
affattats. Ofta saknas underskrifter helt och hållet, och tämligen
vanligt är, äfven beträffande i öfrigt mycket omsorgsfullt utarbetade
kollektivaftal, att personer underskrifvit aftalen utan att uppgifva,
i hvilken egenskap detta skett.3
En gifven följd af nu anmärkta förhållanden är, att uti en
mängd fäll, då en föreliggande handling för öfrigt bär alla kriterier
på att vara ett kollektivaftal, det måste ställa sig vanskligt
att afgöra, huruvida den verkligen tillkommit genom en formlig
öfverenskommelse, och att sålunda ett verkligt aftal blifvit
träffadt. Följande exempel äro i det fallet särdeles belysande.
Så snart ett företag nått en viss omfattning, följer däraf med
nödvändighet, att arbetsvillkoren blifva likartade för stora grupper
af företagets arbetare. Dessa villkor fastställas då vanligen i en
arbetsordning, och lönesatserna sammanföras i särskilda listor.
Dylika af vederbörande förvaltning fastställda prislistor eller löne
-
1 Ett typiskt exempel på dessa slags uppgörelser äga vi i arbetsaftalen vid
statens järnvägsbyggnader. Enligt dessa utlämnas arbetena å en viss bansträcka till
ett arbetslag mot i aftalet med laget bestämd ersättning. Hvarje arbetsaftal underskrifves
å lagets vägnar af dess i samråd med arbetschefen utsedde förman, som skall
förete af laget utfärdad fullmakt. I aftalen finnas upptagna arbetskvantiteter, enhetspris,
tiden för arbetets fullbordande samt särskilda förbehåll och föreskrifter angående
de arbeten, som aftalet omfattar. Denna form för arbetsaftal infördes vid
statens järnvägsbyggnader år 1903. Under perioden 1888—1903 utlämnades arbetet
till arbetsförmännen på med dessa uppgjorda villkor, hvarefter förmännen samlade
ett lag för att utföra arbetet. Laget betalades sedan af förmännen, hvilka sålunda
voro entreprenörer., Detta entreprenadsystem åter hade i sin ordning framvuxit ur
aftal med arbetslag af ungefär liknande beskaffenhet som de sedan 1903 gällande.
Då det kollektiva arbetsaftalet sålunda lätt öfvergår till entreprenadsystem,
framgår däraf ytterligare, att det är en företeelse af annan natur än kollektivaftalet.
2 Sedan detta skrefs, hafva Svenska typografförbundet och andra arbetareorganisationer
blifvit instämda inför domstol och ålagda ingå i svaromål på grund af påstådt
brytande af kollektivaftal.
3 Härvid måste dock anmärkas, att fullständiga underskrifter kunna hafva funnits
å originalexemplaren, ehuru de utelämnats i de afskrifter af aftalen, hvilka insändts
till Kommerskollegium.
22
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
stater, som sedan gammalt förekommit inom bruksdriften samt vid
sågverk, järnvägar m. fl. företag, uppställas ofta fortfarande i
samma form, som tidigare skett, utan att underskrifvas af delegerade
för arbetarne eller deras organisationer, äfven om arbetarne
numera varit medverkande och medbestämmande vid deras uppgörande.
I sådant fall äro dylika prislistor och lönestater, eller
hvad de än må kallas, gifvetvis att jämställa med vanliga
kollektivaftal; fastställas de däremot af arbetsgifvaren ensam, vare
sig med eller utan arbetarnes föregående hörande, äro de icke att
betrakta som kollektivaftal och fälla sålunda utanför ramen för
denna undersökning.
A andra sidan kan en fackförening — såsom ofta skett inom
stufverirörelsen — upprätta eu lista öfver de priser, till hvilka
dess medlemmar äro villiga att utföra arbete. Äfven i sådant fall
kan ett kollektivaftal icke anses föreligga, med mindre den ifrågavarande
prislistan tillkommit efter underhandlingar, därvid enighet
nåtts, eller tillämpas enligt öfverenskommelse, träffad mellan
fackföreningen och den eller de personer, som använda fackföreningens
medlemmar vid sina arbeten.
Icke heller är det alltid fallet, att kollektivaftalet föreligger
såsom en särskild handling för sig. Till kollektivaftal torde dock äfven
böra hänföras en arbetsgifvares biträdande, helt eller delvis, af en
fackförenings skriftliga förslag till reglering af arbetsvillkoren e.
dyl., hvilket i sistnämnda fall af fackföreningen tagits för godt —
en aftalsform, som allmänt användes t. ex. inom gjutarefacket (se
del II, s. 283) — äfvensom protokoll öfver förhandlingar mellan arbetsgivare
och arbetare, hvari angifves, att man öfverenskommit om
vissa regler eller villkor att för framtiden tillämpas uti deras ömsesidiga
förhållanden (se del II, ss. 469 ff.).
Understundom har det ock händt, att man afsiktligt velat
undvika att gifva en öfverenskommelse formen af kollektivaftal,
men att densamma med hänsyn till såväl sättet för sin tillkomst
som sitt innehåll måste betraktas som ett sådant. Sålunda har
t. ex. arbetsgifvaren vid ett stort sågverk i vederbörlig ordning
med representanter för arbetarne förhandlat och träffat öfverenskommelse
om prislista och allmänna bestämmelser, hvaruti bland annat
uttryckligen föreskrivits ömsesidig uppsägningsrätt beträffande de
an gina villkoren, men har han i ofvan anförda syfte genomdrifvit
sin fordran att ensam underteckna aktstycket. Att här föreligger
en öfverenskommelse, som på intet sätt i realiteten skiljer sig
från andra kollektivaftal, torde dock vara påtagligt.
.Däremot kunna af offentlig myndighet fastställda prislistor
och andra arbetstaxor med samma normerande verkan som kollektivaftal
icke betraktas som sådana aftal, enär de sakna karaktären
KOLLEKTIVÅFTALETS BEGREPP.
no
16
af eu ömsesidig öfverenskommelse.1 Af särskildt intresse äro härvidlag
de af resp. myndigheter för i statens tjänst anställda arbetare
och med dem jämställd personal utfärdade lönebestämmelser.
Som exempel å sådana, förefintliga år 1907, kunna nämnas
Kungl. telegrafstyrelsens skrifvelse till samtliga linje direktörer
den 15 augusti 1906 angående de vid telegrafverkets linjedistrikt
anställda arbetares antagning och aflöning m. m. samt Kungl. järnvägsstyrelsens
cirkulär angående lönereglering för viss extra personal
vid statens järnvägar den 1 september 1906. Dessa bestämmelser
hafva visserligen uppgjorts först efter personalens hörande,
men synas ändock icke böra betraktas som kollektivaftal i egentlig
mening och hafva därför ej såsom sådana medtagits i förevarande
undersökning.
Såsom i den föregående framställningen erinrats, afser denna
undersökning endast kollektivaftal mellan arbetsgivare och arbetare,
och sålunda icke kollektiva öfverenskommelser mellan arbetsgivare
eller arbetare inbördes. Gränsfall kunna dock förekomma)
då det äfven ur denna synpunkt kan vara tvifvel underkastadt,
till hvilken kategori ett aftal skall hänföras. Så t. ex. finnas kollektivaftal
mellan skutskeppare och tegelbruk, mellan smärre åkeriidkare,
som själfva utföra sina körslor, å ena sidan, och byggmästare
å den andra, mellan sågverksbolag och en sammanslutning af enskilda
personer, som äga häst och fordon, och hvilka åtaga sig skogsafverkningsarbete
o. s. v. Skillnaden mellan dessa aftal och aftal
med arbetare, som hålla sig med för arbetet erforderliga verktyg,
är reellt sedt ganska ringa och torde snarast bero därpå, huruvida
själfva kroppsarbetet eller de tillhandahållna hästarna, fordonen,
skutorna o. s. v. spela den större rollen vid fullgörandet af de personliga
aftal, som kunna upprättas på grundval af det träffade
kollektivaftalet. Denna fråga sammanhänger med svårigheten att
uppdraga bestämda gränser för, hvad som menas med kroppsarbetare,
då ju denna samhällsklass med nästan omärkliga variationer
öfvergår i andra samhällslager. Det låter sig därför ej heller göra
att gifva en bestämd definition, efter hvilken de nu åsyftade koliektivaftalen
skola klassificeras, utan måste hvarje fall bedömas för
sig. Emellertid har det synts riktigast, att de nyss anförda kollektivaftalen,
och med dem likartade, medtagits uti denna undersökning.
1 Vid förevarande undersökning har ett undantag gjorts från denna regel i fråga
om en för hamnarbetet i Ahus gällande taxa, hvilken lär hafva framgått efter underhandlingar
mellan vederbörande hamnstyrelse och fackförening, och uti hvilken bl. a.
föreskrifvits ömsesidig uppsägningsrätt. Taxan har emellertid. i sista, hand
fastställts af Kungl. Maj:ts befallningshafvande (som äfven fastställt fackföreningens
‘= dragarelagets stadgar).
24
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Materialets
bearbetande.
Att arbetsgivare och arbetare icke äro från hvarandra skarpt
afgränsade kategorier framgår ännu tydiigare af det förhållandet,
att samma personer eller korporationer kunna uppträda än som
arbetsgivare och än som arbetare. Sålunda hafva Stockholms ölutkörare
genom sin förening träffat aftal dels, såsom arbetstagare,
med bryggareföreningen och dels, såsom själfva arbetsgivare, med
ölutkörarebiträdenas fackförening; en stadsbudsförening har slutit
kollektivaftal med stadsbudens extra arbetare, ett tullpackhuslag
med extra packhusarbetare o. s. v. Jämväl sådana aftal hafva helt
naturligt här medräknats.
Slutligen torde äfven böra påpekas, att »arbetare» här fattats uti en
mera vidsträckt bemärkelse och icke alltid begränsats till rena yrkeseller
kroppsarbetare. Sålunda hafva till kollektivaftal mellan arbetsgivare
och arbetare äfven räknats sådana aftal som t. ex. vissa
överenskommelser mellan vederbörande järnvägsförvaltning samt
kontorspersonal och stationsföreståndare m. fl. (jfr del II ss. 469 ff.).
Af hvad ofvan anförts, torde med all önskvärd tydlighet framgå,
att kollektivaftalet är ett institut, stadt under tillväxt. Nya former
framträda alltjämt, och en definition kan svårligen gifvas, som
fullkomligt täcker alla förekommande fall. Såsom framgår af den
föregående framställningen förstås emellertid i förevarande utredning
med kollektivaftal skriftligen fastslagna generella
regler med afseende å löne- och andra arbetsvillkor eller
öfver hufvud taget förhållandet mellan arbetsgifvare
och arbetare, hvilka regler vid granskning af föreliggande
handlingar befunnits vara resultat af överenskommelser
mellan å ena sidan en arbetsgifvare, ett flertal arbetsgifvare
eller en eller flera arbetsgivareorganisationer
och å den andra sidan ett flertal arbetare, sammanslutna
eller icke sammanslutna till en eller flera organisationer.
Sedan på ofvan angifvet sätt en begränsning af materialet
blifvit verkställd, har hvarje kollektivaftals hufvudsakliga innehåll
excerperats på ett räknekort, å hvilket äfven införts anteckningom
antalet af ifrågavarande aftal berörda arbetsgifvare och
arbetare.
Det vid materialets sammanställande använda räknekortet
återgifves å nästa sida.
Vid den därpå följande bearbetningen och klassificeringen af
materialet gällde det närmast att afgöra, huruvida denna borde
ske efter de af kollektivaftal berörda arbetarn es yrken eller efter
de näringsgrenar, till hvilka de af aftalen berörda företagen
hörde. För den förra indelningsgrunden talade bland annat den
omständigheten, att en stor del kollektivaftal äro träffade för
MATERIALETS BEARBETANDE.
25
.Parter:
a. Öfvertid. b.
Nattarbete, c.
Sön- och helgdagsarbete.
Arbetstid.
Stycklön,
Tidlön.
Fack.
Atiöningsdai
Fridagar.
(Framsida.)
. 19...a.-g:.................. a: .
Förenings tvång |
Tvisters biläggande. |
a. Olycksfalls-ersättning. b. |
Lärlings- bestämmelser. |
Underskrifter, i |
Uppsägningstid. |
||||
Giltighets- och |
||||
..................... |
||||
Anmärkningar. |
||||
(Baksida.)
yrJcen, såsom t. ex. för järnarbetare, målare, murare, tunnbindare,
maskinister o. s. v. och icke för samtliga arbetare på en eller flera
arbetsplatser. Huruvida kollektivaftal träffats för vissa arbetsplatser
i sin helhet eller för skilda, bestämda yrkesgrupper,
har emellertid i hög grad varit beroende på såväl arbetsgifvaresammanslutningarnas
som fackföreningsrörelsens organisationsformer,
hvilka senare i synnerhet, som bekant, äro särdeles
växlande. Yissa fackförbund, såsom målarnes, maskinisternas, varuutkörarnes
m. fl., omfatta sålunda endast ett strängt afgränsadt yrke;
andra förbund åter, såsom t. ex. sågverksarbetarnes, trämasse- och
pappersarbetarnes m. fl., upptaga samtliga arbetare inom bran
-
20
KOLLEKTIVAFTALIiT X SVERIGE.
schen; en tredje grupp, t. ex. Svenska järn- och metallarbetareförbundet,
medtager än samtliga arbetarekategorier på en arbetsplats,
än endast ett särskildt yrke på en annan arbetsplats.
Slutligen har Svenska arbetareförbundet och äfven en del s. k.
fackförbund (t. ex. Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet)
i samma föreningar sammanfört arbetare, tillhörande både olika
yrken och olika industrier. Härtill kommer jämväl, att gränserna
mellan fackförbunden icke äro bestämda, utan samma arbetarekategori
kan vara organiserad i olika förbund. Denna brist på system
har naturligtvis återspeglats i en mängd aftal, hvilka vanligen
ej heller, som ofvan nämnts, alltid bestämdt framhålla, hvilka
arbetarekategorier i dem afses. Det enda, som i detta hänseende med
bestämdhet framgår af kollektivaftalen, är i regel, hvilka arbetsplatser
desamma omfatta. Under sådana förhållanden har en
klassificering af kollektivaftalen efter arbetarnes yrken, hvilken eljest
ur flera synpunkter skulle hafva varit önsklig, icke varit möjlig att
åstadkomma. Endast inom en näringsgrupp, nämligen byggnadsverksamheten,
har arbetarnes yrke lagts till grund för klassificeringen
af det skäl, att i denna bransch aftal systematiskt trätfats för
hvarje yrke särskildt och de olika yrkenas aftal varit helt olika
till affattning och innehåll.
Fördelning I öfrigt har som regel den näringsgren, ifrågavarande
samheuns tillhör, lagts till grund vid klassificeringen, och har
art. därvid hufvudsakligen följts samma indelning af företagen efter
verksamhetens art som i föregående publikationer från Kommerskollegi
afdelning för arbetsstatistik.1 Afvikelser hafva
dock i vissa fall måst äga rum. Så t. ex. har gruppen
»annan brytnings- och upptagningsindustri» utelämnats och
under denna grupp hörande företag sammanförts med motsvarande
företag för förädling af råvaran, emedan upptagning och
bearbetning af råvaran, som i regel bedrifvas af samma företag,
härvid ej kunnat åtskiljas. Likaså har tillverkning och uppsättning
af kakelugnar ej kunnat särskiljas, ej heller tapetserare- och
sadelmakareverkstäder. Slutligen har tillkommit en ny grupp,
»Allmänna arbeten», omfattande kommunala byggnadsarbeten, belysning,
vattenledning, renhållningsverk och elektriska kraftstationer,
då densamma på grund af sin säregna natur vid en undersökning
som den förevarande särskildt borde komma till synes o. s. v.
Vidare hafva vissa näringsgrenar uppdelats efter rörelsens
karaktär af fabriksdrift eller handtverksmässig tillverkning. Inom
snickeriindustrien har sålunda skilts mellan snickeri- och möbelfabriker
å ena sidan, snickeri- och möbel verkstäder å den andra,
inom skoindustrien mellan skofabriker och skomakeriverkstä.der.
Se t. ex. Arbetsstatistik C: 1, Olycksfall i arbete år 1906, ss. 35—36.
MATERIALETS BEARBETANDE.
27
Denna åtskillnad har dock icke i hvarje fall kunnat strängt genomföras,
enär det understundom inträffat, att ortsaftal för handtverket
kunnat omfatta äfven smärre fabriker och å andra sidan
ett ortsaftal afsedt för fabriker kunnat sträcka sig till företag,
som vanligen anses tillhöra handtverket. Inom de näringsgrenar,
där endast helt få aftal af det ena eller andra slaget förefunnits,
har någon uppdelning efter fabriker och handtverk i regel icke
gjorts. Likväl har i de flesta texttabeller denna indelningsgrund
tillämpats för samtliga näringsgrenar inom fabriksindustri och
handtverk, hvarvid hvarje näringsgren i sin helhet räknats vare
sig till fabriksgruppen eller till handtverksgruppen, allt efter den
ena eller andra driftsformens hufvudsakliga förekomst inom
näringsgrenen ifråga.1 Denna mera summariska uppdelning torde ock
få anses vara fullt tillfyllest för belysande af de olika aftalstyperna.
I tabellerna 1—3, som behandla kollektivaftalets utbred- Arbetarening,
hafva de anläggningar, som omfatta flera själfständiga och olik- ^e/nin"
artade tillverkningar, såsom t. ex. sågverksrörelse och tegelbruk, olika
stenkolsbrytning och lergodstillverkning, med hänsyn till de syssel- nä ringssatta
arbetarnes antal uppdelats på resp. näringsgrenar. De arbetare,
som användas för hela rörelsen gemensamt, men icke tillhöra
någon bestämd tillverkning, såsom maskinister, reparatörer,
transportarbetare m. fl., hafva därvid förts till den näringsgren,
hvilken den hufvudsakliga tillverkningen ansetts tillhöra. I de
fall, där de olika tillverkningarna varit att betrakta såsom led
i samma produktionsprocess, såsom vid gjuterier och mekaniska
verkstäder, trämassefäbriker och pappersbruk, har däremot nyss
beskrifna uppdelning af arbetsstyrkan icke verkställts, utan företaget
i sin helhet hänförts till den näringsgren, som det med hänsyn
till arbetareantalet kunnat anses hufvudsakligen tillhöra.
I tabellerna 4—21, som belysa kollektivaftalens innehåll,
hafva däremot aftalen lagts till grund, och hvarje aftal med
därunder hörande arbetare behandlats såsom en enhet, hvadan
sålunda i dessa tabeller någon uppdelning af samma aftal och
dess arbetareantal på flera olika af detsamma berörda näringsgrenar
ej kunnat ifrågakomma. Aftal, som omfattat företag med flera olika
slags tillverkningar, hafva härvid förts till den näringsgren, under
hvilken vid anläggningarna ifråga det största antalet arbetare
kunnat räknas. Detta i och för sig nödvändiga förfaringssätt har
emellertid haft till följd, att i nämnda tabeller 4—21 vissa nä
1
Till handtverket hafva sålunda här hänförts: bagerier och konditorier, slakterier
och charkuterier, repslagerier, hattmakerier och hattfabriker, skrädderier och
sömnadsfabriker, skomakeriverkstäder, buntmakerier, träskoverkstäder, barberare och
perukmakare, sadelmakare- och tapetserareverkstäder, snickeri- och möbelverkstäder,
korgmakerier och korgfabriker, tunnbinderier, bokbinderier och kartongfabriker m. fl.,
smides-, reparations- och hofslageriverkstäder, bleck-, plåt- och kopparslagerier, vagnmakerier
samt urmakerier.
28
KOLLEIvTIVAFTALET I SVERIGE.
ringsgrenar icke kommit till synes eller ock kommit att framstå
med mindre antal af kollektivaftal berörda arbetare, andra åter
med större arbetareantal än uti de föregående bnfvudtabellerna
1—3, uti hvilka, på sätt nyss nämnts, en mera detaljerad uppdelning
af arbetarne på olika näringsgrenar kunnat äga ruin. Uti
nu ifrågavarande tabeller 4—21 har sålunda t. ex., enär aftalen
vid stenkolsgrufvorna jämväl omfattat sten- och lergodsindustrien,
den senare tillverkningen icke kommit till synes, liksom ej heller
af dem framgår, att riksaftalet för de mekaniska verkstäderna
jämväl omfattar skeppsvarf och båtbyggerier, vagnfabriker m. m.
I de fall åter, då skilda aftal förefunnits för de olika tillverkningarna
vid ett företag, har helt naturligt en uppdelning af
arbetareantalet vid anläggningen ifråga på resp. näringsgrenar
äfven i tabellerna 4—21 verkställts.
Påpekas bör slutligen, att i de fall, då kollektivaftalen innehållit
skilda bestämmelser för olika grupper af arbetare, aftalen tabellerats
efter de bestämmelser, som gällt för hufvudgruppen af arbetare,
d. v. s. den talrikaste eller för produktionen mest betydelsefulla.
Arbetsgif- Med arbetsgivare afses i förevarande undersökning i allo-re^et
i män*ie^ företag med själfständig teknisk ledning. Sålunda har
förevaran- ^ ex- hvart och ett af de olika sockerbruk, som träffat aftal, oafd^iknV!,
er'' se<^ 0111 ^ förvärfvats Svenska sockerfabriksaktiebolaget
eller ej, räknats såsom en arbetsgivare. Från denna regel hafva
dock en del undantag måst göras, såsom inom stenhuggeriindustrien
och grufdriften, där hvarje stenbrott eller grufva icke kunnat
upptagas såsom särskild arbetsgivare, samt inom byggnadsverksamheten,
där byggmästarne, ej byggnadsföretagen, räknats
som arbetsgivare. I några få fäll har ett fastställande
af arbetsgifvareantalet varit omöjligt, såsom då arbetarne
i lag utfört arbete åt samtliga exportörer eller importörer i eu
hamn eller åt medlemmar i en förening. I dessa fall, som dock
icke uppgå till något större antal, liar »hamnen» eller föreningen upptagits
såsom arbetsgifvare. Inom handtverket hafva de mästare, som
sjulfva deltaga i arbetet, icke medräknats bland arbetarne, äfvensom de
s. k. själfförsörjare, som underskrifvit kollektivaftal, upptagits vid beräkningen
af arbetsgifvareantalet. Häraf förklaras, att antalet arbetsgifvare
för några orter kommit att öfverstiga antalet arbetare.
Materialets Hvad materialets beskaffenhet och tillförlitligheten af de reeskaffenhet.
SULltat, som kunna erhållas ur detsamma, beträffar, torde först böra
framhållas att, såsom ofvan påpekats, den samling af kollektivaftal,
på hvilken undersökningen grundar sig, bör kunna anses såsom
synnerligen fullständig. I den mån afskrifterna verkställts utom
Kollegium föreligger emellertid den möjligheten, att felaktigheter
insmugit sig vid själfva afskrifningen och sedermera icke kunnat
MATEKIALETS BESKAFFENHET.
29
upptäckas. En annan felkälla utgör kollektivaftalens ofta bristfälliga
och otydliga formulering, som ej sällan medfört afsevärda
svårigheter vid deras bearbetande.
Uppgifterna rörande antalet af de olika kollektivaftalen berörda
arbetsgivare hafva i stort sedt visat sig tillfredsställande,
ehuru de gifvetvis äro mindre tillförlitliga för ortsaftalen (se ofvan
ss. 14 ff.) än för öfriga aftal. Särskildt för kollektivaftal inom byggnadsverksamheten
och handeln samt åkeri- och stufverirörelserna
har det, på grunder, som ofvan (s. 17) angifvits, icke varit möjligt
att erhålla exakta upplysningar om ifrågavarande arbetsgifvareantal.
I synnerhet beträffande kollektivaftal för större orter har
på frågan om antalet af kollektivaftalen berörda arbetsgifvare i
icke få fall endast erhållits det svar, att aftalet ifråga omfattar
»samtliga (eller stora flertalet) arbetsgifvare inom branschen på
orten». Det har då gällt att genom vidare förfrågningar antingen
direkt från uppgiftslämnarne eller genom Kommerskollegii ombud
i orterna söka införskaffa ytterligare upplysningar. Nöjaktiga
sådana hafva också ofta kunnat på detta sätt erhållas. Eör de
återstående orterna har med tillhjälp af Sveriges handelskalender,
läns- och ortskalendrar, telefonkataloger o. dyl. antalet arbetsgifvare
inom branschen ifråga beräknats samt antalet af kollektivaftal
berörda arbetsgifvare därefter uppskattats med ledning af
nyssnämnda fackföreningsuppgifter och med ungefärlig kännedom om
arbetareorganisationens omfattning inom branschen.
I tabellerna 1 och 2 har antalet af kollektivaftalen berörda
arbetsgifvare medtagits vid tabelleringen, i öfriga tabeller har
arbetsgifvareantalet utelämnats. Orsaken härtill är att, då
hvarje arbetsgifvare ofta träffat flera aftal med sina arbetare, och
dessa aftal ej sällan innehålla från hvarandra afvikande bestämmelser,
ett angifvande af antalet af aftalens olika bestämmelser
berörda arbetsgifvare skulle medfört en mängd oundvikliga dubbelräkningar.
Härtill kommer, att ett aftals omfattning och betydelse
bäst mätes af antalet af detsamma berörda arbetare, och sålunda angifvandet
af arbetsgifvareantalet i de tabeller, som behandla kollektivaftalens
innehåll, icke varit oundgängligt. Däremot hafva i texten
alltid angifvits slutsummorna för hela antalet arbetsgifvare, berörda
af det ena eller andra slaget af kollektivaftalens bestämmelser.
Uppgifterna om antalet af kollektivaftalen berörda arbetare
äro likaledes inom byggnadsverksamheten, handeln samt åkeri- och
stufverirörelserna icke fullt exakta, hvilket torde framgå af det
ofvan å s. 17 beskrifna sättet för deras erhållande.
De af fackföreningarne lämnade uppgifter om antalet arbetsgifvare
och arbetare inom dessa näringsgrenar kunna nämligen,
trots det de underkastats en omsorgsfull granskning och i erforderliga
fall reviderats, i de flesta fall icke betraktas annat än som
30
KOLLEKTIVAFTALET X SVERIGE.
approximativa, hvilket äfven af ett flertal fackföreningar uttryckligen
betonats. Äfven om dessa uppgifter sålunda icke kunna
anses vara annat än tillnärmelsevis riktiga, torde de dock vara af
ett visst värde och hafva såsom varande de enda, som öfver hufvud
taget vid en undersökning som den förevarande kunnat åstadkommas,
måst tagas för goda. I hufvudtabellerna 1 och 2 hafva
de emellertid för att angifva, att de icke äro alldeles tillförlitliga,
återgifvits med medimvala siffror.
Såsom af de i det föregående aftryckta blanketterna framgår,
afse uppgifterna för grufdriften, fabriksindustrien och handtverket
ni. fl. arbetsområden arbetareantalet vid normal drift, under det
att för en del andra näringsgrenar, såsom byggnadsverksamhet,
kommunala arbeten, stufverirörelsen m. fl., där säsongarbetet spelar
en större roll, uppgifter begärts om antalet sysselsatta arbetare
vid tvänne i blanketten angifna tidpunkter, hvilka i allmänhet
torde få anses motsvara hög, resp. låg säsong. Uti tabellsammanställningarna
hafva emellertid för samtliga säsongyrken införts
uppgifterna om arbetareantalet vid hög säsong. Härigenom hafva
visserligen för en del yrken större eller mindre dubbelräkningar
af arbetare ägt rum, hvilket för öfrigt måst blifva fallet äfven
med afseende å arbetarne inom vissa grenar af fabriksindustrien,
exempelvis tegel- och sockertillverkning, hvilka endast under en
större eller mindre del af året drifvas med full arbetsstyrka, till
följd hvaraf en mängd arbetare under årets lopp nödgas öfvergå
från ett arbetsområde till ett annat. En dylik öfvergång torde
dock i allmänhet endast förekomma med afseende å grofärbetare
och andra ej särskildt yrkesutbildade arbetare. Inom de speciell
yrkesutbildning kräfvande facken, t. ex. större delen af byggnadsyrkena,
torde det däremot höra till undantagen, att en arbetare
under den döda säsongen söker sig in i ett annat yrke än det,
hvari han erhållit sin utbildning. Ifrågavarande dubbelräkningar
samt framför allt de dubbelräkningar, som inom de ofvan särskildt
framhållna näringsgrenarna ägt rum och hvilka, såsom blifvit påvisadt,
icke kunnat undvikas, torde för öfrigt i stort sedt uppvägas däraf,
att det af fackföreningarna uppgifna arbetareantalet, som nämn dt,
oftast icke omfattar samtliga af kollektivaftal berörda arbetare.
Till slut bör framhållas, att uppgifter om hela antalet arbetsgivare
och arbetare inom olika näringsgrenar hafva hämtats ur
befintliga officiella statistiska publikationer på sätt, som i hvarje
fall särskildt angifves. Följande erinringar om, huru därvid förfarits,
torde dock redan i detta sammanhang böra lämnas.
De i tab. 2 samt i kapitlet om kollektivaftalets utbredning i
Sverige meddelade uppgifterna om hela antalet arbetsgifvare och
arbetare inom olika näringsgrenar äro, med undantag af antalet
tryckerier och typografer, antalet enskilda järnvägar och deras
MATERIALETS BESKAFFENHET.
31
personal samt antalet maskinister, sjömän och eldare,1 hämtade ur
det för Kommerskollegii årliga statistik öfver bergshandteringen
och fabriksindustrien för år 1907 inkomna materialet.
Kommerskollegii berättelser om bergshandtering samt fabriker
och handtverk 2 äro emellertid för ifrågavarande ändamål icke tillfyllest.
Dels uppdelas nämligen därstädes hvarje arbetsplats på
ett så stort antal »fabriker», som motsvarar de olika slagen af där
förekommande tillverkningar, och dels fördelas företagen på fabriker
och handtverk hufvudsakligen efter tillverkningens storlek, så att
företag, hvilkas årsproduktion öfverstiger en viss, för olika näringsgrenar
växlande storlek, hänföras till fabriksindustrien, men företag
med mindre årstillverkning till handtverket, I det föregående
har redan utvecklats, huru vid förhandenvarande undersökning s.
k. sammansatta företag icke uppdelats på olika näringsgrenar, för
så vidt de olika tillverkningarna kunnat anses utgöra ett led i
samma produktionsprocess, samt huru de olika företagen inom samma
industri och yrke antingen icke fördelats på fabriksindustri och
handtverk eller också, när en sådan fördelning ägt rum, denna skett
efter andra grunder än i Kommerskollegii statistik öfver fabriker
och handtverk. Då vidare af orsaker, som nedan utvecklas, Kommerskollegii
statistik öfver handtverket icke är användbar för här
ifrågavarande ändamål, hafva uppgifterna i Kollegii föreliggande
berättelser öfver bergshandtering, fabriker och handtverk icke utan
stora olägenheter kunnat användas för jämförelser med de vid förevarande
undersökning erhållna resultat.
Inom Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik bearbetas
emellertid för den af afdelningen utgifna årliga statistiken öfver
olycksfall i arbete 3 de till Kollegii afdelning för näringsstatistik
ingående primäruppgifterna till bergs- och fabriksstatistiken på
sådant sätt, att i regel hvarje industriell anläggning uppföres endast
såsom ett företag, och s. k. sammansatta företag hänföras till
den näringsgren, som de med hänsyn till arbetareantalet och produktionens
art kunna anses hufvudsakligen tillhöra.
Vidare har i olycksfallsstatistiken gränsen mellan fabriker och
handtverk dragits så, att samtliga företag, hvilka i medeltal under
driftsperioden sysselsatt minst fem arbetare, samt dessutom, oafsedt
arbetareantalet, hvarje företag, hvari motor eller ångpanna
kommit till användning, hänförts till fabriksindustrien. Företag, som
enligt de angifna gränserna äro att hänföra till handtverk, hafva
där icke medräknats, utan afse olycksfallsstatistikens uppgifter om
1 Uppgifterna om tryckeriindustrien hafva införskaffats direkt från arbetsgifvarne,
nppgifterna om de enskilda järnvägarnes personal hafva erhållits från Kungl.
"järnvägsstyrelsens statistiska kontor (se nedan s. 77) och nppgifterna om sjöfolket
ur Kommerskollegii berättelse om sjöfarten för år 1907 (Bidrag till Sveriges officiella
statistik E) Sjöfart, årg. 1907. Stockholm 1909.)
2 Bidrag till Sveriges officiella statistik 0) Bergshandtering, årg. 1907, Stockholm
1908 och D) Fabriker och handtverk, årg. 1907. Stockholm 1909.
3 Arbetsstatistik C: 2, Olycksfall i arbete år 1907 (under utarbetning).
32
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
hela antalet arbetsgivare och arbetare inom olika näringsgrenar
sålunda endast bergshandteringen och fabriksindustrien.
Såsom af det föregående framgår, har det näringsstatistiska
primärmaterialet genom nyssnämnda sammanställningar för här
förevarande undersökning blifvit mera användbart, ehuru uppdelningen
af s. k. sammansatta företag fortfarande ej är fullt densamma.
Att fastställa hvilken tillverkning skall anses vara hufvudtillverkningen
vid ett företag möter emellertid ej sällan vissa svårigheter,
och sålunda kunna olika grunder hafva tillämpats vid afgörandet
af frågan om företagets hänförande till den ena eller andra näringsgrenen.
Dessutom har en del företag — förmodligen dock endast
ett ringa antal inom hvarje näringsgren — som enligt den i
förhandenvarande undersökning gjorda fördelningen på fabriker
och handtverk skulle hafva förts till fabriksindustrien, icke upptagits
i olycksfallsstatistiken, utan ansetts tillhöra handtverket.
Detta oaktadt torde olycksfallsstatistiken och denna undersöknings
uppgifter om antalet arbetsgivare och arbetare inom grufdrift och
fabriksindustri i det stora hela få anses i allt väsentligt jämförbara.
Olycksfallsstatistiken meddelar emellertid endast rikssummor
för hela antalet arbetsgivare och arbetare inom hvarje särskild
gren af bergshandtering och fabriksdrift och fördelar sålunda icke
vare sig arbetsgivare- eller arbetareantalet på olika orter och
landsdelar. Vid undersökningen af kollektivaftalets utbredning
inom saväl olika landsdelar som inom olika näringsgrenar och
smärre fabriksklasser hafva olycksfallsstatistikens uppgifter därför
varit otillräckliga såsom jämförelsematerial. För vissa näringsgrenar
har redogörelsen i denna del också måst inskränkas till
uppgifter om antalet af kollektivaftal berörda arbetsgivare och
arbetare. För andra näringsgrenar åter, där handtverksmässig tillverkning
och sammansatta företag icke förefinnas eller i hvarje
fall endast utgöra obetydliga undantag, hafva arbetareantalsuppgifterna
i Kommerskollegii berättelser om bergshandtering och fabriker,
hvilka äro utförligt specificerade på olika orter, kunnat
användas, utan att de ofvan framhållna olägenheterna i afsevärd
mån beböft göra sig gällande. Samma resultat har understundom
kunnat uppnås genom att i denna redogörelse sammanföra
sådana tillverkningar, hvilka ofta bedrifvas gemensamt vid samma
företag, till en enda grupp, hvarigenom uppgifterna om arbetareantal
i bergs- och fabriksstatistiken samt i förhandenvarande
undersökning blifvit jämförbara.
Såväl dessa siffror ur Kommerskollegii berättelser om bergshandtering,
fabriker och handtverk som de ur olycksfallsstatistiken
hämtade hafva afrundats till jämna hundra-, femtio- eller tiotal,
och de procentsiffror, i hvilka förhållandet emellan ofvannämnda
siffror och öfriga i denna undersökning meddelade uttryckts, hafva
endast återgifvits i hela tal.
So
r. Kollektivaftalets utbredning i Sverige.
Enligt föreliggande material funnos vid 1908 års början i hela
riket sammanlagdt 1,971 gällande kollektivaftal.
Dessa aftal hade godkänts af omkring 9,600 arbetsgivare1, hos
Lvilka omkring 256,000 arbetare voro anställda.
Kollektivaftalens antal och omfattning inom olika hufvudgrup- Koiiektiraftaper
af näringsgrenar framgå af nedanstående tab. litt. A. ''"inom”*!!*» 8
Fördelningen af kollektivaftalen på olika hufvudgrupper af nä- näringsgrenar,
ringsgrenar är, som ofvanstående öfversikt utvisar, synnerligen
Tab. Litt. A. Kollektivaftalets utbredning inom olika hufvudgrupper
af näringsgrenar.
Hufvudgrupper af näringsgrenar. |
Antal kollektiv- aftal. |
Antal af kollektiv-aftal berörda |
Jordbruk och skogsbruk .............. |
41 |
3.333 |
Grufdrift, fabriker och handtverk.......... |
1.376 |
164,983 |
Byggnadsverksamhet................ |
283 |
46,391 |
Allmänna arbeten................. |
51 |
9,238 |
Handel och samfärdsel............... |
253 |
32,005 |
Summa |
2.004 2 * * |
255.950 |
1 Denna siffra har erhållits genom att från den i tab. 1 gjorda hopsummeringen
af antalet inom olika näringsgrenar af kollektivaftal berörda arbetsgifvare borträkna
de arbetsgifvare, hvilka på ofvan (se s. 28) angifna grunder upptagits inom flera
näringsgrenar. I den mån nominativa uppgifter förelegat öfver arbetsgifvare, som
godkänt kollektivaftal, har en dylik reducering utan svårighet låtit sig göra. Inom
en del näringsgrenar, särskildt byggnadsverksamheten, hafva emellertid, såsom i inledningen
redan framhållits, sådana nominativa uppgifter icke kunnat erhållas, hvarför
antalet dnbbelräknade arbetsgifvare inom dessa näringsgrenar endast kunnat
approximativt beräknas. Denna beräkning har utförts på sådant sätt, att t. ex.
inom byggnadsverksamheten, som uppdelats efter arbetarnes olika yrken, och där
samma arbetsgifvare, försåvidt han träffat aftal med ilera yrkesgrupper, i tab. 1
blifvit upptagen inom hvart och ett af dessa yrken, endast det yrkes arbetsgifvare
medräknats, hvilket i tab. 1 angifvits hafva det största antalet af aftal berörda
arbetsgifvare på hvarje ort, under det att arbetsgifvarne inom öfriga hufvudyrken
inom byggnadsverksamheten (murare-, byggnadsträarbetare- och byggnadsgrofarbetareyrkena)
på orten icke medtagits.
Antalet dubbelräknade arbetsgifvare har efter sådana grunder kunnat uppskattas
till omkring 1,600. Minskas summan af aftal berörda arbetsgifvare inom olika
näringsgrenar enligt tab. 1, eller 11,241, med detta tal, erhålles i rundt tal 9,600.
2 33 kollektivaftal omfatta företag, som falla inom flera hufvudgrupper och
hafva sålunda dubbelräknats i summan.
3—082273. Kollektivaftal.
u
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Jordbruket
med binäringar.
ojämn. Under det att liufvudmassan kollektivaftal påträffas inom
grufdrift, fabriker och handtverk samt byggnadsverksamhet, d. v. s.
den egentliga industrien, återfinnes endast en mindre del inom gruppen
allmänna arbeten samt inom handel och samfärdsel och ett försvinnande
fåtal inom jordbruket och dess binäringar.
Bland det insamlade materialet förekomma sålunda endast 28
jordbruksaftal, omfattande 34 gårdar med sammanlagdt 1,734 arbeDet
egentliga ture, eller i medeltal Öl arbetare per gård. Det är alltså, förklarligt
jordbruket. nog.; företrädesvis vid större gårdar,som kollektivaftal träffats;ej heller
torde det vara troligt, att kollektivaftalet, åtminstone i sina nuvarande
former, kommer att vinna utbredning inom den stora, öfvervägande
delen åt det svenska jordbruket, där de små brukningsdelarne
äro förhärskande.
Emellertid finnas vidsträckta områden, hufvudsakligen slättbygderna
i Mälare- och Hjälmareprovinserna, Öster- och Västergötland
samt sydvästra och östra Skåne, där större egendomar mera talrikt
förekomma, och kollektivaftalet sålunda kan tänkas hafva förutsättningar
att komma till användning inom det egentliga jordbruket.
Med undantag af Skåne sakna dock dessa landsdelar fortfarande
så godt som fullständigt kollektivaftal inom jordbruket. Kollektivaftalet
har nämligen utgått från industrien och tillsvidare endast
vunnit utbredning inom jordbruket i den mån, som inflytandet från
industrien gjort sig gällande. Det är sålunda inom Malmöhus och
Kristianstads län, där industri- och jordbruksbefolkning stå i nära
beröring med hvarandra, som flertalet af kollektivaftal berörda gårdar,
eller 22, voro belägna, under det att återstående 12 gårdar,
spridda inom Uppsala, Kronobergs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,
Gäfleborgs och Västernorrlands län, samtliga ägas af företag,
hvilka vid sidan af jordbruket drifva industriell verksamhet.
Odlingen af trädgårdsprodukter till afsalu har på de senaste
åren nått en afsevärd omfattning, och handelsträdgårdar hafva uppstått
inom flera delar af landet, företrädesvis i närheten af de större
städerna. För 47 af dessa trädgårdar, belägna i grannskapet af
Stockholm, Linköping, Malmö, Lund och Hälsingborg, hafva kollektivaftal
träffats. Aftalen voro till antalet 5 och omfattade tillsam
-
Trädgårds
skötseln.
mans 223 arbetare.
Fisket bedrifves i vårt land dels som binäring hufvudsakligen
till jordbruket, dels såsom själfständigt yrke af en icke ringa del
af befolkningen. Inga kollektivaftal hafva emellertid påträffats inom
denna näringsgren. Fiskarne äga merendels själfva båt och
fiskredskap; vid det större fisket är besättningen vanligen delägare i
båten eller fartyget, och afkastningen delas efter andel. Dock förekommer
äfven, att någon af de i fisket deltagande äger fartyget och
vid afkastningens fördelning erhåller flera andelar än de öfriga, och
UTBREDNING INOM JORDBRUKET, SKOGSBRUKET OCH GRUFDRIFTEN. 35
med trawlfisket hafva rent kapitalistiska driftsformer vunnit insteg
äfven inom denna näringsgren. Med dessa undantag finnas emellertid
inga af rederier eller bolag förhyrda besättningar vid de svenska
fiskerierna, och torde detta förklara frånvaron af kollektivaftal inom
näringsgrenen.
Inom skogsbruket förefinnas kollektivaftal dels för afverknin- Skogsbruket,
gen och dels för flottningen.
För afverkningen af skogen öfverenskommer vederbörande såg- Skogsafverkverksägare
med timmerkörare, hvilka vanligen utgöras af kring- mngen''
boende bönder och arrendatorer. Timmerkörarne anskaffa och aflöna
själfva sina huggare och öfriga arbetare. Till Kollegium hade vid
den angifna tidpunkten inkommit endast 2 kollektivaftal för afverkning
af skog. Dessa aftal omfattade 2 sågverk och omkring 520
timmerkörare, alltså en mycket ringa del af de personer, som sysselsättas
inom denna näringsgren.
Flottningen har ej heller att uppvisa något större antal kollek- Flottningen.
tivaftal. Af de större allmänna flottlederna var det endast Dalälfven
och Indalsälfven, vid hvilka kollektivaftal förekommo. Därjämte
hade sådant aftal träffats vid étt par mindre betydande flottleder i
Kopparbergs län. Kollektivaftalen voro godkända af 3 flottningsföreningar
och i flottningsentreprenör, hvilka tillsammans hade i
sin tjänst anställda omkring 860 arbetare.
Inom grufdriften är stenkolsbrytningen begränsad till några få Grof driften.
fält, samtliga i Malmöhus och Kristianstads län, och flertalet under ste^“^ryt''
gemensam ekonomisk ledning. Detta har gifvetvis underlättat genomförandet
af kollektivaftal, och sådana finnas träffade för praktiskt
taget hela denna industri. Aftalen voro till antalet 10 — ett flertal
arbetaregrupper vid samma företag hade hvar och en sitt aftal — och
omfattade 6 gruffält, vid hvilka 2,201 arbetare voro anställda.
För grufdriften liksom för hvarje särskild näringsgren inom fabriksindustrien
finnas tillgängliga uppgifter om hela antalet arbetare,
hvilka låta sig jämföras med de för här ifrågavarande undersökning
insamlade uppgifter om antalet arbetare, anställda vid sådana företag,
för hvilka kollektivaftal träffats. Dessa uppgifter återfinnas i
tab. 2 och gifva beträffande stenkolsbrytningen vid handen, att 98
°/o af arbetarne inom denna industri äro berörda af kollektivaftal.
Om arbetsvillkoren vid stenkolsbrytningen sålunda kunna sägas Malmbrytvara
så godt som helt och hållet reglerade af kollektivaftal, var mot- ®
satsen fallet beträffande malmbrytningen. Inom denna funnos nämligen
endast 7 kollektivaftal, omfattande 7 arbetsgifvare och 987
arbetare, d. v. s. 8 c/o af hela arbetareantalet inom näringsgrenen. Två
af dessa aftal afse zink-, koppar- och blygrufvor, de öfriga järngrufvor.
De järnmalmförande områdena i Sverige äro, som bekant, Imf- 1
1 Beträffande sättet för dessa siffrors erhållande se ofvan ss. 30 ff.
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
;36
viidsakligen begränsade till två stora zoner, den ena omfattande delar
af Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västmanlands och Uppsala län,
den andra i grannskapet af polcirkeln och i nordligaste delen af Norrland.
Icke blott geografiskt utan äfven ekonomiskt äro dessa båda
områden skilda. De i mellersta Sverige förekommande malmerna
med i regel låg fosforhalt användas nämligen hufvudsakligen för inhemsk
förädling, de lappländska med högre fosforhalt för export.
Ett undantag från den nyssnämnda regeln bilda dock de i Kopparbergs
län befintliga Grängesbergsfälten, där malmen är af liknande
beskaffenhet som den norrländska och likaledes exporteras. Med undantag
af ett kollektivaftal vid ett af de mindre lappländska gruffälten
voro förefintliga aftal träffade för grufvor tillhörande den förstnämnda
gruppen; exportgrufvorna voro sålunda så godt som fullständigt
oberörda af kollektivaftalen.1
Kol lektivaf talens fördelning på olika näringsgrupper inom
fabriksindustrien och handtverkerierna framgår af nedanstående sammandrag
(tab. litt. B.) af siffermaterialet i tab. 2.
Antalet aftal inom fabriksindustrien utgör sålunda omkring 920
och inom handtverket omkring 430; Af de förra beröras omkring
1.800 arbetsgivare och 136,700 arbetare, af de senare omkring
3.800 arbetsgivare och 25,000 arbetare. Det bör emellertid här ånyo
påpekas (jfr ofvan s. 27), att i denna undersökning uppdelningen i
fabriker och handtverkerier icke kunnat ske med hänsyn tagen
till, huruvida hvarje arbetsplats bör hänföras till den ena eller andra
kategorien, utan verkställts efter näringsgrenar, så att en näringsgren,
inom hvilken det stora flertalet arbetsplatser kunna anses vara fabriker,
förts i sin helhet till fabriksindustrien, och näringsgrenar, hvilka
öfvervägande bedrifvas handtverksmässigt, förts under handtverket,
oafsedt om inom desamma äfven fabriker förekomma. Följden
häraf har blifvit, att handtverket kommit att omfatta en större del
af näringsverksamheten, än hvad som vanligen brukar innefattas
under detta begrepp. Antalet arbetare per arbetsplats inom de näringsgrenar,
som förts till handtverket, har också härigenom blifvit
ovanligt högt. Det utgör i medeltal 7. För de näringsgrenar, som
räknats till fabriksindustrien, blir samma medeltal 74.
Sammanläggas de i tab. 2 meddelade uppgifterna om hela
antalet arbetare år 1907 inom näringsgrenar, hvilka räknats till fabriksindustrien,
erhålles en slutsumma af omkring 298,000.
Antalet arbetare, anställda vid af aftal berörda arbetsplatser
inom samma näringsgrenar, utgjorde 132,576. Resultatet blir
1 Mellan Järnbruksförbundet och vederbörande fackförbund hai emellertid under
år 1908 träffats ett kollektivaftal för 40 arbetsplatser med ett sammanlagdt antal
grufarbetare af omkring 4,600. Grängesbergsfälten beröras dock icke af detta aftal
o~h ej heller de lappländska gruffälten. Exportgrufvorna sakna sålunda i stort sedt
fortfarande kollektivaftal.
Tab. litt. B. Kollektivaftalets utbredning inom fabriksindustri
och handtverk.
Antal : |
Antal af kollektiv-aftal berörda |
||
Näringsgrenar. |
tiv- aftal. |
arbets-givare. | |
arbetare. |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri . . |
276 |
901 |
23.777 |
Fabriker................. |
184 |
261 |
19.445 |
Handtverk................ |
92 |
640 |
4,332 |
1 V. Textilindustri.............. |
70 |
92 |
12.499 |
Fabriker................. |
61 |
73 |
12.346 |
Handtverk................ |
9 |
19 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri........... |
215 |
1.808 |
14.971 |
Fabriker................. |
58 |
69 |
5.571 |
Handtverk................ |
157 |
1,739 |
9,400 |
VII. Läder-, luir- och gummivaruindustri . . . |
78 |
383 |
3.208 |
Fabriker................. |
41 |
35 |
2.254 |
Handtverk................ |
37 |
348 |
954 |
VIII. Trävaruindustri............. |
210 |
614 |
18.244 |
Fabriker................. |
161 |
220 |
15,510 |
Handtverk................ |
49 |
394 |
2,734 |
| IX. Trämasse- och pappersindustri...... |
60 |
249 |
12,098 |
Fabriker................. |
46 |
o4 |
8.360 |
Handtverk................ |
14 |
215 |
3,738 |
j X. Grafisk industri...........• • |
17 |
426 |
7.859 |
j XI. Malmför ädling sindustri......... |
22 |
16 |
2.742 |
XII. Metallindustri ............... |
129 |
533 |
13.740 |
Fabriker..........t...... |
63 |
92 |
10,272 |
Handtverk................ |
66 |
441 |
3,468 |
1 XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri . . . |
60 |
254 |
26.231 |
Fabriker................. |
53 |
184 |
! 25,957 |
Handtverk................ |
7 |
70 |
274 |
XIV. Jord- och stenindustri.......... |
162 |
385 |
19.125 |
XV. Kemisk-teknisk industri......... |
60 |
50 |
7.301 |
_ - Summa JJaraj: Fabriker................. |
1,3591 |
5,7111 |
j 161,795 |
1 9281 |
1,845‘ |
136,742 |
|
Handtverk................ |
i 4311 |
1 3.8661 |
25,053 |
sålunda, att 45 c/o2 af hela antalet arbetare inom de grenar af fabriksindustrien,
beträffande hvilka uppgifter om hela arbetareantalet förefinnas
i tab. 2, voro sysselsatta vid arbetsplatser, för hvilka kollek
-
tivaftal voro gällande.
1 Denna samma är något för hög, då dubbelräkning af aftal och arbetsgivare
ej kunnat undvikas.
2 Med afseende å detta samt öfriga i förevarande kapitel meddelade relationstal
må uppmärksammas, att desamma på grund af ofvan å s. 32 anmärkta omständigheter
ej äro fullt exakta. För de olika grenarne af fabriksindustrien torde de dock
kunna anses i stort sedt gifva en riktig bild af de verkliga förhållandena.
38
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Vid de undersökningar, som af Kaiserliehes Statistisches Amt
gjorts rörande kollektivaftalens utbredning i Tyskland1, liar man
funnit, att sådana aftal hufvudsakligen förekomma inom handtverksyrkena,
hvaremot de största grenarne af storindustrien icke
kunna uppvisa nagra sådana. Man har därför i Tyskland velat
göi a gällande, att kollektivaftalet pa grund af tekniska svårigheter
möjligen icke skulle kunna komma till användning inom storindustrien.
Hvad Sverige beträffar, visar tydligen erfarenheten motsatsen,
hvilket äfven torde vara fallet inom flera andra länder.
Äfven om i vårt land liksom i andra länder kollektivaftalet
för.st framträdt inom handtverksyrkena, har det numera sin säkra
grund och sin största betydelse inom fabriksindustrien. Mejerirörelsen
— som ju står i intimt samband med jordbruket — är
den enda industrigren af någon betydelse, där kollektivaftal ej förekomma2,
och inom ett stort antal grenar af fabriksindustrien utöfvar
kollektivaftalet, som nedan närmare utvecklas, ett dominerande inflytande.
För kandtverket finnas icke angående hela arbetareantalet inom
de olika yrkena uppgifter tillgängliga, som kunna jämföras med
uppgifterna om arbetareantal, insamlade till förevarande undersökning,
dels på grund af bristerna i den svenska handtverksstatistiken,
livilka nedan närmare påvisas, och dels emedan gränsen mellan
labriker och handtverk, såsom nyss framhållits, i förevarande
undersökning icke kunnat dragas på eljest vanligt sätt. De ofvan
meddelade absoluta talen för antalet kollektivaftal och af dem
berörda arbetsgivare och arbetare inom handtverkerierna visa emellertid,
att äfven inom handtverket ''kollektivaftalet vunnit en afsevärd
utbredning.
Närings- o.
nj utningsämnesindustrien.
öfvergå vi att undersöka kollektivaftalets utbredning inom de
olika industrigrenarne, visar det sig, att inom närings- och njutning
sämnesindustrien 66 c/c af de vid fabrikerna anställda arbetarne
voro berörda af kollektivaftal, sammanlagdt 184.
Af dessa aftal återfinnas 26 inom kvarnindustrien och omfattade
där 22 % af industriens hela arbetareantal. Det är härvid att
märka, att kvarnarna äro af två från hvarandra helt skilda slag.
Det ena utgöres af små kvarnar, drifna med vind eller vattenkraft,
livilka, spridda öfver hela landet, användas af den kringboende
befolkningen för sädens förmalning. På senare tiden hafva emellertid.
där k värn rörelsen drifves i stor skala., dessa »tullkvarnar»
mer och mer kommit att aflösas af ång- eller valskvarnar. Ivollektivaftalen
beröra endast ett fåtal kvarnar af förra slaget, under det fler
-
1 Beiträge zur Arbeiterstatistik 3—5. Der Tarifvertrag im Deutschen Reich
I—III. Berlin 1906.
2 För varuutkörare m. fl. vid mjölkförsäljningsaflfärer, i samband med Indika
mejerirörelse drifves, har dock ett fätal kollektivaftal träffats.
UTBREDNING INOM NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRIEN. 39
talet ång- och valskvarnar, särkildt de stora kvarnarne i Stockholm,
Uppsala, Kalmar, Malmö, Göteborg m. fl. orter träffat sådana aftal.
Att det är de större arbetsplatserna, hvilka omfattas af kollektivaftalen,
visar äfven medeltalet arbetare per arbetsplats, som för den af
kollektivaftal berörda delen af industrien är 33.
Råsockertillverkningen är hufvudsakligen koncentrerad till
Sydsverige, som har de bästa förutsättningarne för betodlingen.
Den bedrifves vid 23 fabriker, belägna 16 i Malmöhus län, 2 i
Kristianstads och 1 i hvartdera af Östergötlands, Gottlands, Blekinge,
Hallands och Skaraborgs län. Af fabrikerna i Malmöhus
län äro tre saftstationer, där endast betsaft framställes för att sedermera
genom rörledningar transporteras till hufvudfabriken för vidare
bearbetning.
Raffineringen af råsockret är mindre bunden af platsen för råvarans
produktion. Den bedrifves i 10 raffinaderier, belägna 6 i
Malmöhus län, 1 i Stockholms stad, 1 i Östergötlands län, 1 i Göteborgs
och Bohus län samt 1 i Skaraborgs län. De flesta raffinaderierna
äro sålunda dock i likhet med råsockerbruken att finna i södra
Sverige. Tre äro förenade med råsockertillverkning, ett framställer
raffinad direkt ur betsaften.
Inom sockerindustrien har den ekonomiska koncentrationen nått
en hög grad af utveckling. Icke mindre än 24 af industriens 26
fabriker tillhöra nämligen numera samma aktiebolag. Utanför denna
trust stå endast en fabrik i Östergötlands och en i Skaraborgs län med
sammanlagdt omkring 270 arbetare. Med afseende å kollektiv af talets
utbredning inom stenkolsbrytningen har redan påpekats den ekonomiska
koncentrationens betydelse för kollektivaftalets utveckling.
Detta visar sig äfven inom sockerindustrien, där 94% af arbetarne
hafva sysselsättning vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal
träffats. Endast en fabrik tillhörande trusten och en utom densamma,
i resp. Gottlands och Skaraborgs län, saknade sådana aftal. Af dessa
båda fabriker är den ena både raffinaderi och råsockerbruk, under
det att den andra endast bedrifver råsockertillverkning. Inom båda
grenarna af sockerindustrien har kollektivaftalet sålunda vunnit
lika stor utbredning.
Fabrikerna inom tobaksindustrien äro företrädesvis belägna i
städerna, framför allt i Stockholm, Malmö och Göteborg. Inom dessa
tre städer sysselsättas tillsammans omkring 3,200 tobaksarbetare, eller
64 % af industriens hela arbetareantal. Af kollektivaftal berörda
voro på ifrågavarande platser 2,817 arbetare, d. v. s. 89 %
af hela antalet arbetare, anställda inom dessa tobaksindustriens
hufvudcentra. På landsbygden bedrifves tobakstillverkning i
större omfattning endast i vissa trakter af Skåne, där tobaksplantager
äfvenledes fortfarande förekomma, nämligen dels bygden kring
40
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Landskrona, dels socknarne kring Åhus. I dessa trakter förefinnes
äfven hemindustri, hvilken emellertid alltmer börjar ersättas af smärre
cigarrfabriker. Hemindustrien är oberörd af kollektivaftalet, men
al fabrikerna hafva icke få, äfven af dem på landsbygden, träffat kollektivaftal.
Kommerskollegii berättelse om fabriker och handtverk
för år 1907 upptager på landsbygden i Malmöhus och Kristianstads
län 12 fabriker med omkring 150 arbetare. Kollektivaftalen omfatta
af dessa 9 fabriker med 119 arbetare. Att tobakstillverknmgen i
dessa bygder fortfarande bedrifves i ganska liten skala, framgår
af medelantalet arbetare per fabrik, som utgör 13. I de
ofvannänmda tre städerna är samma medeltal 71. Tobaksfabrikör
förekomma dessutom i 29 andra städer, belägna inom 17 län, samt
pa enstaka ställen a landsbygden inom 4 län. På dessa orter äro kollektivaftal
— för de flesta cigarrfabriker har träffats ett gemensamt
aftal gällande för flertalet större fabriker (de mest betydande undantagen
torde vara en fabrik på landsbygden i Värmlands län, en i
Läfle och en i Härnösand), hvaremot icke så få små fabriker fortfarande
saknade sadana aftal. Af hela arbetareantalet inom industrien
arbetade sålunda 75% på arbetsställen med kollektivaftal. I medeltal
kommo 63 arbetare på hvarje sådant arbetsställe. Medeltalet arbetare
per arbetsplats var för hela industrien 51.
Tobaksindustrien består dels af cigarrtillverkning, dels af rök-,
rall- och presstobaks-, snus- samt papyrosstillverkning. Af dessa
är cigarrtillverkningen, inom hvilken ofvannämnda gemensamma
aftal ingåtts, den utan jämförelse mest betydande. Hen torde också
vara den del af industrien, där kollektivaftalet är mest utbredt, ehuru
icke få tobaksspinnerier (där tillverkning af press- och rulltobak bedrifves)
och snusfabriker äfven äro berörda af kollektivaftal. Kollektivaftalets
relativa utbredning inom de olika tillverkningarne
låter sig emellertid icke beräknas, då fabriksstatistiken1 endast
meddelar arbetareantalet för tobaksindustrien och tobaksfabrikerna
i deras helhet.
Mer än hälften af hela brännvinstillverkningen äger rum i
Malmöhus och Kristianstads län, men äfven Blekinge, Östergötlands
och Skaraborgs län äga ett flertal brännvinsbrännerier, hvarjämte
spridda sådana förekomma i Stockholms stad samt Stockholms,
Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Älfsborgs och Örebro län. De flesta brännerierna äro belägna
på landsbygden.
Den största delen af det i Sverige producerade brännvinet renas
i särskilda destilleringsverk, hvilka understundom drifvas i förening
med brännerierna, men vanligen som själfständiga fabriker.
1 Härmed afses i det följande Bidrag till Sveriges officiella statistik D) Fabriker
och handtverk, årg. 1907. Stockholm 1909.
UTBREDNING INOM NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRIEN. 41
Destilleringen af brännvin är'' icke koncentrerad till någon särskild
landsända, utan sker i fabriker, spridda inom 12 län i södra och mellersta
Sverige.
Jästfabrikerna äro i allmänhet inrättade som brännerier endast
med den skillnaden, att man i jästfabriken söker öka jästproduktionen
på bekostnad af alkoholproduktionen. De flesta jästfabrikerna (4)
finnas inom Stockholms län. De öfriga återfinnas i Uppsala, Östergötlands,
Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus samt Göteborgs och
Bohus län, en fabrik i hvart län med undantag för Kristianstads, där
två äro belägna.
Brännvins- och jästtillverkningen har att uppvisa ett relativt
litet antal kollektivaftal; endast 12 % af näringsgrenens hela arbetareantal
äro berörda af sådana aftal.'' I medeltal äro inom industrien
anställda 9 arbetare på hvar arbetsplats; de arbetsplatser, för
livilka kollektivaftal äro träffade, hafva i medeltal 20 arbetare. Redan
häraf synes, att mängden små brännerier på landsbygden nråste
vara oberörda af kollektivaftal. I själfva verket saknas också kollektivaftal
så godt som fullständigt för brännvinsbränningen; endast
ett sådant, träffadt för en fabrik på landsbygden i Malmöhus län,
har inkommit till Kommerskollegium. Inom destilleringen äro flertalet
aftal inom denna näringsgren att finna, men äfven här äro
de fåtaliga. Af 19 destilleringsverk i hela riket'' hafva endast 4,
hvaraf 2 i Kristianstad, 1 i Uppsala och 1 i närheten af Stockholm,
träffat kollektivaftal. Några af dessa bedrifva brännvinsbränning
vid sidan af destilleringen. Och af rikets 12 jästfabriker — hvilka
alla bedrifvas tillsammans med brännvinsbränning — hafva endast
3, samtliga belägna i södra Sverige, ingått kollektivaftal.
Bryggerier, mälterier och läskedrycks fabriker finnas spridda så
godt som öfver hela landet, naturligt nog, då de vid dem tillverkade
varorna hafva en lokalt mycket begränsad marknad. Dock är gifvetvis
en stor del af industrien belägen i några af de större städerna
— öfver hälften af bryggeriernas produktionsvärde belöper sig på
Stockholm och Göteborg — men äfven ett afsevärdt antal af de
mindre städerna samt köpingar och municipalsamhällen hafva sina
egna bryggerier. På landsbygden äro i regel belägna endast smärre
bryggerier, de flesta af dem svagdricksbryggerier. Öfversikten å
följande sida visar hela antalet arbetare inom denna industri samt
antalet af kollektivaftal berörda arbetare, fördelade pa olika landsdelar.
Största utbredningen inom bryggeri- och läskedrycksindustrien
har kollektivaftalet sålunda i Stockholms stad, därnäst i västra
Sverige, hvilket förnämligast är att tillskrifva bryggeriindustriens
stora omfattning i Göteborg och dess närmaste omgifning. Äfven
inom södra Sverige omfattar kollektivaftalet väl hälften af indu
-
42
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
stnen, under det att i östra och norra Sverige samt i Småland äfvensom
på Grottland och Öland endast en mindre del af bryggeri- och
läskedrycksindustrien beröres af kollektivaftal.
Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker.
Landsdelar.1 |
Hela antalet |
Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare. Absolut. %. |
|
Stockholms stad . . |
1,850 |
1.828 |
99 |
Östra Sverige . . . |
1,140 |
371 |
33 |
Småland och öarne . . |
500 |
105 |
21 |
Södra Sverige . . . |
1,180 |
594 |
50 |
Västra Sverige . . |
2,230 |
1.327 |
60 |
Norra Sverige . . |
1,300 |
315 |
24 |
Summa |
8.200 |
4.540 |
55 |
„Deu nu ifrågavarande näringsgrenen består af tre olika klasser
af fabriker: bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker. Af nu
nämnda fabriker utgöra bryggerierna den utan jämförelse viktigaste
gruppen. Skillnaden mellan ölbryggerier och svagdricksbryggen°r
gör sig gällande äfven beträffande kollektivaftalet, i det
att af de förra en betydligt större del än af de senare ''är
berörd af kollektivaftal. Mälterierna äro i flertalet fall förenade
med bryggerier, och särskilda kollektivaftal för mälterier förekomma
ej. Utsöndrasaftalenför bryggerier och mälterier från öfriga aftal
inom industrien, finner man, att denna del af näringsgrenen i
mycket högre grad än mineralvatten- och läskedrycksfabrikationen
ar berörd af kollektivaftal. Endast 8 af näringsgrenens 63 aftal afsågo
sålunda den sistnämnda gruppen. Dessa aftal omfattade mineralvatten-
och läskedrycksfabriker i Stockholm, Uppsala, Malmö, Lund
och (iöteborg. Dessutom är emellertid att märka, att tillverkning
af läskedrycker och mineralvatten ej sällan bedrifves i gemenskap
med bryggerirörelse, och att sålunda en del bryggeriaftal jämväl afse
sådan tillverkning. Medeltalet arbetare per arbetsplats inom hela
denna industri är 16, för arbetsplatser berörda af kollektivaftal
däremot 42.
Margarinindustrien lärer till större delen vara under gemensam
ekonomisk ledning, och äfven inom denna industri har kollektivaf
noli
Sverige omfattar Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands
and®..,lan;c,Sm?towfJ)l °ch oarne: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och
u ij S,odran Sverige: Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län; Västra
S ^ (t°teborgs och Bohus, Alfsborgs, Skaraborgs, Värmlands och
Äb^ÄoSffi''iSpparbW88''Gäflebors3’Jämtlands’yästernorrlands’
UTBREDNING INOM NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNESINDUSTRIEN. 43
talet, i likhet med hvad som ofvan påvisats vara fallet inom
stenkolsbrytningen och sockerindustrien, där liknande förhållanden
råda, vunnit stor utbredning. Visserligen hafva endast 4 margarinfabriker,
belägna 1 i Stockholm, 1 i Malmö, 1 i Göteborg och 1 på
landsbj^gden i Göteborgs och Bohus län, af denna industris 12
fabriker träffat kollektivaftal, men dessa 4 fabriker sysselsätta tillsammans
71 °/o af industriens hela arbetareantal. I medeltal sysselsättas
89 arbetare på dessa 4 arbetsplatser, under det att samma
medeltal för de öfriga margarinfabrikerna är endast 18.
Af de återstående fabrikerna inom närings- och njutningsämnesindustrien,
för hvilka kollektivaftal träffats, utgöres hufvudparten af
karamell-, choklad- och käxfabriker, af hvilka käxfabrikerna äro
belägna i Stockholm och Örebro samt karamell- och chokladfabrikerna
i Stockholm, Uppsala, Kalmar, Malmö, Göteborg och Örebro.
Karamelltillverkningen bedrifves delvis på arbetsplatser, hvilka
närmast falla under handtverket. Inom käxfabrikationen finnas 2
arbetsställen, för hvilka icke aftal träffats. Af hela antalet arbetare,
anställda inom ifrågavarande industrigren, äro 39 % berörda af
kollektivaftal.
Slutligen har under öfrig närings- och njutningsämnesindustri
sammanförts fiskberedningsanstalter, maltextrakt- och maltospreparatfab
riker, stärkelsefabriker, kafferosterier, kalfesurrogat- och
cikoriafabriker, konservfabriker, krjuldmalerier, makaronifabriker,
mjölksockerfabriker, soja- och såsfabriker, vin- och saftfabriker, ättikfabriker
m. fl. Kollektivaftal finnas inom denna grupp träffade
endast för några konserv- och mjölkmjölsfabriker, hvilkas arbetareantal
utgör 3 c/o af hela antalet arbetare, anställda vid ofvan nämnda
fabriker.
Till handtverket hafva uti förevarande utredning för näringsoch
njutningsämnesindustriens vidkommande hänförts alla bagerier
och konditorier samt slakterier och charkuterier. Inom det förra yrket
förekomma arbetsställen, som tvifvelsutan vanligen bruka hänföras
till fabriker; särskildt är detta fallet inom spisbrödstillverkningen.
Kollektivaftal en omfatta spisbröds- och grofbagerier, hvetebrödsoeh
finbagerier samt slutligen på en del orter äfven hembagerier.
Äfven för sockerbagerier och konditorier, hvilka ofta. äro förenade
med annan bagerirörelse, hafva ingåtts ett icke obetydligt antal aftal.
Af särskildt intresse äro kollektivaftalen med de kooperativa, bageriföreningarne.
Kollektivaftal för bagerier och konditorier funnos vid 1908 års
ingång i 41 städer och 3 köpingar samt dessutom på landsbygden i
10 län; och omfattade dessa aftal tillsammans 507 arbetsgifvare och
3,651 arbetare. (Se öfversikten å nästa sida.)
44
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE,
Äfven mom slakteri- och charkuteriyrlcet påträffas fabriksartade
anläggningar, särskildt svinslakterier. Kollektivaftal förekommo i
13 städer samt pa landsbygden inom 4 län. Antalet arbetsgivare,,
som godkänt dessa aftal, utgjorde 133 och antalet hos dem anställda
arbetare 681.
, Bagerier och konditorier.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal |
|
arbetsgifvare. |
arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
113 |
1,185 |
Ostra Sverige...... |
78 |
596 |
Småland och öarne..... |
17 |
209 |
Södra Sverige..... |
110 |
490 |
Västra Sverige...... |
72 |
689 |
Norra Sverige....... |
117 |
482 |
Summa |
507 |
3.651 |
indn^t^" Hufvudcentra för den svenska textilindustrien återfinnas inom
ns nen. Alfsborgs och Östergötlands län. Därnäst komma i fråga om textilarbetarnes
antal Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län. Norrköping
och Borås med kringliggande landsbygd äro de orter, som kunna
uppvisa de flesta textilfabrikerna. I Östergötlands län sysselsättas
sålunda enligt Kommerskollegii berättelse om fabriker och
handtverk för år 1907 vid väfverier, spinnerier, hlekerier, färgerier,
trikåfahriker m. fl. omkring 6,800 arbetare, i Älfsborgs län 8,400, i
Malmöhus län 3,500, i Göteborgs och Bohus län 6,400. Af dessa arbetare
voro i resp. län 2,954, 2,881, 1,422 och 2,167 eller resp. 43, 34,
41 och 34 % af hela antalet textilarbetare i hvarje län anställda vid
arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats. Dessutom funnos gällande
kollektivaftal för textilfabriker inom Stockholms, Södermanlands,
Jönköpings, Kristianstads, Hallands, Värmlands, Örebro, Kopparbergs
och Gäfleborgs län. Af hela denna industrigrens arbetare
voro 35% berörda af kollektivaftal. Antal arbetare i medeltal per
arbetsplats var 85 för hela industrien och 169 för den del af densamma,
som var berörd af kollektivaftal.
Textilfabrikerna låta, uppdela sig på fyra hufvud grupper, nämligen
bomullsväfveri er och -spinnerier, ylleväfverier och -spinnerier,
juteväfverier och -spinnerier samt hlekerier, färgerier och appreteringsverk.
Till en femte grupp kunna föras trikåfabriker1, trasselfabriker,
linnefabriker, sidenfabriker m. fl.
.1 Då kollektivaftalen för trikå- och strumpfabriker träffats af samma organisationer
och enligt samma grunder som aftalen vid väfverier, spinnerier, hlekerier, färgerier,
appreteringsverk m. ii., hafva trikå- och strumpfabrikerna i förhandenvarande
undersökning hänförts till textilindustrien, icke till beklädnadsindustrien.
UTBREDNING INOM TEXTILINDUSTRIEN.
45
Nedanstående öfversikt meddelar hela antalet arbetare sysselsatta
inom de olika grupperna samt antalet arbetare, anställda vid
sådana arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats.
Textilindustrien.
1 Pabriksklasser. |
Hela antalet |
Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare. |
|
Absolut. |
%■ |
||
Bomullsväfverier och -spinnerier . . |
11.800 |
4,326 |
37 |
Ylleväfverier ock -spinnerier .... |
11.800 |
3,560 |
30 |
Juteväfverier och -spinnerier .... |
1.550 |
1.298 |
84 |
Blekerier, färgerier och appreterings-verk ............... |
2.650 |
1.554 |
59 |
Öfriga textilfabriker........ |
7.150 |
1,608 |
22 |
Summa |
34.950 |
12.346 |
35 |
Inom de båda stora Imfvudgrenarne af textilindustrien, bomullsoch
ylleindustrierna, har kollektivaftalet, som af denna öfversikt
synes, nått en jämförelsevis ringa utbredning, under det att däremot
inom den mindre gruppen juteväfverier och -spinnerier för flertalet
arbetare träffats aftal. Blekerier, färgerier och appreteringsverk
trifvas vanligen i gemenskap med väfverier och spinnerier. I större
skala och själfständigt bedrifves denna verksamhet förnämligast i
Göteborg, Norrköping och Borås med omnejder, och på dessa orter
hafva för ifrågavarande anläggningar i de flesta fall kollektivaftal
ingåtts. Inom gruppen »öfriga textilfabriker» märkas först och främst
trikå- och strumpfabrikerna med ett arbetareantal af omkring 3,260.
För 4- af dessa fabriker med tillsammans 490 arbetare (15 %) äro
kollektivaftal gällande. Inom linneindustrien har aftal träffats för
en af de största fabrikerna. Sidenfabrikerna sakna helt kollektivaftal,
däremot finnas sådana för några få band-, trassel- och pressenningsfabriker.
Hemarbete förekommer i icke ringa omfattning inom denna
näringsgren; särskildt bekant är hemindustrien i Älfsborgs län. Hemarbetet
är emellertid så godt som fullkomligt oberördt af kollektivaftal.
Handtverksmässigt bedrifves repslageriet. Kollektivaftal hafva
träffats för 19 repslagerier med 153 arbetare, hvilka med säkerhet utgöra
ett miridretal af yrkets utöfvare. Ifrågavarande 19 arbetsställen
äro belägna i Stockholm med omnejd, Linköping, Norrköping,
Malmö, Limhamn och Åmål samt dessutom på landsbygden i Östergötlands
och framför allt i Kristianstads och Malmöhus län.
KOLLEIvTIVAFTALET I SVERIGE.
46
Bekläd
nadsindu
strien.
Inom beklädnadsindustrien liar till fabriksdriften förts skolabnker
och handskfabriker1; samtliga öfriga arbetsställen inom
denna näringsgren hafva räknats till lmndtverkerierna.
Skofabriksindustrien, som på de senare åren haft att uppvisa en
ovanligt hastig utveckling, bedrifves hufvudsakligen i Stockholms
:,a''1 med omneJd> äfvensom i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt
Örebro lan. Inom länen är den koncentrerad i städerna Malmö, Göteborg
och Örebro. Hela antalet arbetare, anställda inom skofabriksmdustrien,
utgjorde tillsammans inom ifrågavarande län samt Stockholms
stad med omnejd omkring 4,300; af dessa voro 3,982 eller 93
% berörda af kollektivaftal. Kollektivaftalet har sålunda erhållit en
synnerligen betydande utbredning inom hufvudorterna för skofabriksindustrien.
Å öfriga orter finnas enligt 1907 års fabriksberättelse
sammanlagdt omkring 1,300 skofabriksarbetare, af hvilka 1,215 (93 %)
aro berörda af kollektivaftal. Den största af de fabriker, vid hvilka
kollektivaftal ingåtts, är belägen i Vänersborg och sysselsätter 475
arbetare. Arbetsförhållandena inom skofabriksindustrien äro sålunda
praktiskt taget inom hela industrien reglerade genom kollektivaftal;
icke mindre än 93 % af hela antalet inom denna industri
anstallda arbetare arbeta nämligen på arbetsplatser, där dylika aftal
gälla.
Handsktillver Ilning en bedrifves sedan gammalt i Skåne, och
Kristianstads och Malmöhus län äro fortfarande den svenska handskindustriens
hufvudsäten. Endast ett fåtal fabriker äro belägna inom
andra landsdelar (Stockholms stad och län, Hallands och Västmanlands
län). Kollektivaftal äro träffade för 1 fabrik i Stockholms,
stad och 1 i Stockholnjs län, hvilka tillsammans sysselsätta 41 arbetare,
samt för 11 fabriker med 275 arbetare inom Malmöhus och.
Kristianstads län. Af hela antalet arbetare inom industrien äro inom
de sistnämnda länen 82 %, i hela riket 70 % berörda af kollektivaftal.
Hemarbetet spelar vid handsktillverkningen en stor roll. Att:
döma af kollektivaftalen torde dessa omfatta jämväl sådana arbetare,,
hvilka i sina hem utföra arbete för ifrågavarande fabriker.
Af handtverksyrkena inom hithörande näringsgrenar är skrädderhirket
det mest omfattande. Sammanlagdt 102 kollektivaftal voroinom
yiket träffade för 932 verkstäder och 6.932 arbetare. Fördelningen
på olika landsdelar framgår af öfversikten på följande sida.
Aftal för skrädderier förefinnas sålunda till ett icke ringa antal
inom samtliga landsdelar. En del af dessa aftal omfatta en bransch
af skrädderinäringen, som i sin nuvarande form framträdt först på se
1
En stor del af handskindustrien bedrifves handtverksmessigt. Då emellertid
arbetareantalet^ per arbetsplats inom den del af näringsgrenen, för hvilken kollektivaftal
traffats, i medeltal uppgår till 24, har denna ändock hänförts till fabriksindustnen.
UTBREDNING INOM BEKLÄDNADSINDUSTRIEN.
47
nare åren, nämligen konfektions- eller lagerskrädderiet. Visserligen
arbeta de flesta beställningsskrädderier äfven på lager under
de tider af året, då säsong icke råder, och kollektivaftalen
för dessa skrädderier upptaga priser för såväl beställnings- som lagerartiklar.
Men det nya i de sista årens utveckling är grundandet
af omfattande företag, hvilka uteslutande tillverka s. k.
färdiggjorda kläder. Härigenom har en viktig gren af skrädderinäringen
•— oaktadt denna i sin helhet fortfarande ur aftalssynpunkt
är att betrakta som hufvudsakligen tillhörande
handtverket -—■ utvecklat sig till fabriksindustri. Af skrädderinäringens
102 kollektivaftal voro 15 träffade för sådana konfektionsfabriker,
däribland fabrikerna i Vingåker, Landskrona och Falun
med ett arbetareantal af resp. 414, 315 och 114.
Skrädderier.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal |
|
arbetsgifvare. |
arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
79 |
1,020 |
j Östra Sverige....... |
164 |
1,349 |
Småland och öarne..... |
52 |
279 |
Södra Sverige....... |
262 |
1,805 |
Västra Sverige..... |
222 |
1,710 |
Norra Sverige....... |
153 |
769 |
Summa |
932 |
6.932 |
Ofvan har påpekats, huru de senaste åren medfört en osedvanligt
snabb utveckling af den svenska skofabriksindustrien. Detta har
emellertid medfört en minskad efterfrågan på handgjorda, beställda
skodon och för den handtverksmässigt bedrifna skotillverkningen en
tillbakagång, som resulterat i, att på en mängd orter, särskildt i de
större städerna, skomakeriverkstäderna kommit att användas så godt
soin uteslutande för reparationer eller förvandlats till försäljningsställen
för de maskingjorda skodonen. Liksom kollektivaftalen för
skrädderierna äro kollektivaftalen för skomakeriverkstäderna spridda
öfver så godt som hela riket. De utgöra tillsammans 35 och omfatta
478 verkstäder med 1,137 arbetare, hvilka fördela sig på olika
landsdelar på sätt sammanställningen å nästa sida utvisar.
För hattmakerier är aftal träffadt i Stockholm, för filthattfabriker
i Stockholm, Malmö, Karlskrona och F alköping för stråhatt fabriker
i Malmö och Falköping. Inom hela hattindustrien förefunnos 7 kollektivaftal,
omfattande 17 arbetsgifvare och 520 arbetare. Enbart
fabrikerna inom denna industri sysselsätta dock enligt 1907 års fa
-
48
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE1
Läder-, håroch
gummivaruindustrien.
bnksberättelse omkring 1,300 arbetare. Det är sålunda endast en
mindre del af hattindustrien, för hvilken kollektivaftal ingåtts.
Skomakeri verkstäder.
Antal af kollektivaftal |
||
Landsdelar. |
berörda |
|
arbetsgifvare. |
arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
36 |
177 |
Ostra Sverige...... |
89 |
177 |
Småland och öarne..... |
25 |
46 |
Södra Sverige...... |
147 |
353 |
Västra Sverige .... |
130 |
285 |
Norra Sverige..... |
51 |
99 |
»Summa |
478 |
1,137 |
För bantmaherier hafva träffats 2 aftal, 1 i Stockholm och 1 i
AI almö, omfattande tillsammans 16 arbetsgifvare och 342 arbetare,
och för träskotillverkningen i Kristianstads och Malmöhus län 5 aftal,
omfattande 21 arbetsgifvare och 80 arbetare. Inom barberareoch
perukmakareyrket förekommo kollektivaftal i Stockholm, Karlskrona,
Malmö, Lund, Landskrona och Hälsingborg. De voro träffade
för 269 rak- och frisérsalonger, vid hvilka voro anställda 389 biträden.
I Malmö har slutligen träffats kollektivaftal för en bad- och
tvättinrättning
\ Malmöhus län intager främsta rummet inom läderindustrien,
därnäst komma Kristianstads och Gäfleborgs län, hvarjämte Blekinge
och Stockholms län hafva att uppvisa ett större antal fabriker,
tillhörande denna industri. I Blekinge, Malmöhus och Kristianstads
län sysselsättas sålunda enligt 1907 års berättelse om fabriker och
handtverk omkring 760 läderarbetare, i Stockholms och Gäfleborgs
län 290. De öfriga 1,100 äro till största delen anställda på små arbetsplatser,
spridda öfver sa godt som hela riket. Undantag härifrån
bilda fabrikerna i Valdemarsvik och Falkenberg, den förra med
67, den senare med 88 arbetare; för båda hafva kollektivaftal träffats.
I Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län äro 276 arbetare (36 %)
anställda vid läderfabriker, vid hvilka kollektivaftal äro gällande.
Det bör emellertid påpekas, att alla dessa fabriker äro belägna i
Malmöhus län, med undantag af 4 med tillsammans 24 arbetare.
I Malmöhus län ensamt äro 63 % af läderarbetarne berörda af
kollektivaftal. I Stockholms och Gäfleborgs län arbeta 236 arbetare
af omkring 290 på fabriker, vid hvilka ingåtts kollektivaftal. Af des
1
Fot kemiska tvättinrättningar hafva träffats flera kollektivaftal, men hafva dessa
hänförts under textilindustrien, enär de i allmänhet drifvas i samband med färgeri.
UTBREDNING INOM LÄDER-, HÅR- OCH GUMM1VARUINDUSTRIEN. 49
sa fabriker sysselsätta två, en i hvartdera länet, tillsammans 226 arbetare.
Inom kela läderindustrien äro 42 % af arbetarne berörda af
kollektivaftal. Då de fabriker, för hvilka sådana aftal träffats, i medeltal
sysselsätta 31 arbetare, under det att samma medeltal för hela
industrien ställer sig så lågt som 7, är det tydligt, att det är företrädesvis
de mindre företagen inom läderindustrien, som sakna kollektivaftal.
Dock finnas äfven aftal för garfverier, som drifvas rent
handtv erksmässigt.
Gummivaruindustrien är i Sverige helt ung, och samtliga fabriker
inom denna näringsgren hafva uppstått efter år 1890. Af landets
7 gummivarufabriker hade vid tidpunkten för denna undersökning
för 4, belägna 1 i Jönköpings och 3 i Malmöhus län, träffats kollektiv -aftal, under det att 3, i Uppsala, Älfsborgs och Skaraborgs län, sakna
sådana. De förra fabrikerna äro emellertid de mest betydande inom
industrien. De sysselsatte tillsammans 1,149 af industriens omkring
1.400 arbetare. Af gummivaruindustriens arbetare voro sålunda 82
°/o berörda af kollektivaftal.
Borst-, pensel- och hvastfabrikerna i riket sysselsätta omkring
570 arbetare. Kollektivaftal funnos upprättade för 2 borst- och penselfabriker,
1 i Stockholm och 1 i Landskrona med sammanlagdt 195
arbetare. En mindre kvastfabrik i Malmö, för hvilken kollektivaftal
träffats, finnes redovisad under snickeri- och möbelfabriker.
För sadelmakare-1 och tapetserareyrket finnas kollektivaftal i 30
städer och köpingar samt dessutom för verkstäder på landsbygden i
Stockholms och Jönköpings län. De af dessa aftal berörda arbetsgivare
och arbetare fördela sig på olika landsdelar, på sätt nedanstående
öfversikt angifver.
Sadelmakare- och tapetserareverkstäder.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal |
|
arbetsgivare. |
arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
137 |
475 |
Ostra Sverige ....... |
41 |
85 |
Småland och öarne..... |
21 |
55 |
Södra Sverige....... |
63 |
192 |
Västra Sverige ...... |
74 |
133 |
Norra Sverige......1 |
9 |
14 |
Summa |
848 |
954 |
Trävaruindustrien, den med hänsyn till arbetareantalet största
och näst närings- och njutningsämnesindustrien efter tillverknings
1
Till sadelmakerier har äfven hänförts tillverkning af reseffekter.
4—052273. Kollektivaftal.
Trävaru
industrien.
50
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
värdets storlek mest betydande industrigruppen inom den svenska
tillverkningsindustrien, sysselsatte år 1907 inom de grenar, hvilka i
denna undersökning räknats som fabriksindustri, omkring 64,900
arbetare, af livilka omkring 17,900* voro anställda på arbetsplatser,
vid livilka kollektivavtal blifvit upprättade. Denna stora industrigrupp
har sålunda i mindre utsträckning än de flesta andra reglerat
arbetsförhållandena genom kollektivaftal, i det att af hela antalet arbetare
endast 28 % voro berörda af dylika aftal.
Detta beror främst på kollektivaftalets jämförelsevis ringa utbredning
inom sågverksindustrien, till hvilken räknats förutom de
egentliga sågverken äfven hyflerier och lådfabriker. Den största
tillverkningen af sågade trävaror har Yästernorrlands och Gäfleborgs
län att uppvisa. Här voro anställda, i det förra länet omkring
10,500, i det senare 6,400 sågverksarbetare, af hvilka resp. 1,720 (16
%) och 2,143 (33 %) voro berörda af kollektivaftal. I Västerbottens
län var hela antalet arbetare inom sågverksindustrien 2,900 och i
Norrbottens län 2,800; antalet af aftal berörda voro i Norrbottens län
1,956 (70 %). I Västerbottens län förekommo inga kollektivaftal för
sågverken. Närmast de norrländska länen komma i afseende på
sågverkens tillverkningskvantiteter Värmlands, Kopparbergs och
Uppsala län. Berörda af kollektivaftal voro i de olika länen resp.
10, 22 och 61 % af hela antalet arbetare, anställda vid sågverk inom
de olika länen. Exporten från de flesta sågverken inom Värmlands
län och från en del inom Kopparbergs län går öfver Göteborg. En
myckenhet trävaror sågas och hyflas emellertid först i Göteborg
eller trakten däromkring, och sålunda har äfven i denna landsdel uppstått
en ingalunda obetydlig sågverksindustri. Vid dessa sågverk,
hyflerier och lådfabriker inom Göteborgs och Bohus län sysselsattes
omkring 1,600 arbetare, af hvilka 71% voro anställda vid anläggningar
med kollektivaftal. I Norrbottens, Uppsala samt Göteborgs och
Bohus län har kollektivaftalet sålunda nått en större utbredning, under
det att de län, där sågverksindustrien har sina hufvudcentra, ännu
vid 1908 års ingång förblifvit tämligen oberörda af detsamma.
Södra Sverige, Småland och öarne samt östra Sverige spela i allmänhet
en föga betydande roll i fråga om sågverksdrift. En mängd sågverk
förekomma visserligen äfven där, men de äro mestadels små
och af ringa vikt för sågverksindustrien i dess helhet. Kollektivaftal
äro träffade för några få af dem.
Bland större sågverk, vid hvilka kollektivaftal hade upprättats,
kunna nämnas följande:
I Haparanda skeppning sdistrikt Båtskärsnäs och Karlsborg; i
Luleå skeppning sdistrikt Altappen; i Piteå skeppning sdistrikt Storfors;
i Härnösands skeppning sdistrikt Nyland, Lugnvik, Sandö, Sand
-
1 Inberäknadt arbetare vid snickeri- och möbelverkstäder (se följande sida).
UTBREDNING INOM TRÄVARUINDUSTRIEN. 51
viken och Kramfors; i Sundsvallsdistriktet Kubikenborg, Hörningsholm,
Carlsvik, Ankarsvik; i Hudiksvallsdistriktet Hybo, Stocka;
i Söderhamnsdistriktet Ala; i Gäfledistriklet Korsnäs sågverksaktiebolags
verk vid Bomhus—Kastet, Skutskärs sågverk, Norrsundet;
i Kopparbergs län Domnarfvet samt bland sågar med Göteborg som
skeppningsort Yansbro; i Göteborg och dess närhet Säfveåns aktiebolags,
Aktiebolaget Dalarnes och Aktiebolaget Niels Parelius’ sågverk,
hyflerier och lådfabriker.
Af samtliga arbetare anställda vid sågverk, hyflerier, lådfabriker
och brädgårdar voro 24 % berörda af kollektivaftal1.
Brädgårdsrörelsen drifves i allmänhet tillsammans med sågverken.
På en del skeppningsorter förekommer emellertid, att brädgårdsrörelse
idkas som själfständig näring. Kollektivaftal för sådana
utskeppningsbrädgårdar funnos upprättade bl. a. i Stockholm, Norrköping,
Karlskrona, Hälsingborg och Gäfle. Tillsammans 1,205 arbetare2
voro anställda vid dylika utskeppningsbrädgårdar, för hvilka
kollektivaftal träffats.
En annan med sågverksdriften nära sammanhängande näringsgren
är träkolstillverkningen. Denna försiggår nämligen dels
vid sågverken, där man af träaffallet bereder träkol genom kolning
i milor, dels i milor i skogarne, dels slutligen i ugnar, företrädesvis
vid järnverken. Kollektivaftal finnas för samtliga dessa olika slag
af kolning. De omfatta emellertid endast 229 arbetare eller 4% af
hela det antal arbetare, som uppgifvits vara sysselsatta med träkolstillverkning.
De båda hufvudgrenarne inom trävaruindustrien äro sågverksindustrien
samt snickeri- och möbelindustrien. Snickeri- och möbelindustrien
har i allmänhet i denna undersökning uppdelats på snickeri-
och möbelfabriker samt snickeri- och möbelverkstäder. De förra
hafva förts till fabriksindustrien, de senare till handtverket. Då emellertid
flertalet af kollektivaftal berörda snickeri- och möbelverkstäder
i den officiella redogörelsen för olycksfall i arbete under år 1907,
hvarifrån, som ofvan nämnts, uppgifterna om hela arbetareantalet
inom olika näringsgrenar hämtats, torde hafva räknats som fabriker
(de sysselsätta i medeltal 7 arbetare), hafva nedan liksom äfven i
tab. 2 samtliga arbetsplatser inom snickeri- och möbelindustrien sammanförts
till en enda grupp. Sammanställes antalet arbetare vid sådana
arbetsplatser, där kollektivaftal äro gällande, med industriens hela
arbetareantal, visar det sig, att inom denna industri kollektivaftalet
visserligen nått en större utbredning än inom sågverksindustrien, men
att det ändock icke omfattar mer 47 % af hela arbetareantalet3.
1 Jfr nedan noten å s. 97.
2 Inberäknadt 23 arbetare anställda vid vedgårdar.
5 Äfven detta procenttal torde emellertid vara något för högt, då vid beräkningen
af detsamma en del handtverkerier medräknats bland de arbetsställen, för hvilka
kollektivaftal träffats, men handtverket icke medtagits vid uppskattningen af industriens
hela arbetareantal.
52
KOLLEKTIV AFTALET I SVERIGE.
Snickeri- och möbelindustrien består af tvänne med afseende på
arbetsvillkoren ganska olika delar, nämligen dels den hufvudsakligen
på inhemsk afsättning baserade tillverkningen af möbler, i synnerhet
finare och mera omsorgsfullt utförda sådana, dels fabrikationen af
byggnadssnickeri, såsom fönster, dörrar o. a. De senare artiklarne
upptaga inemot hälften af snickeri- och möbelindustriens hela produktionsvärde
och äro af stor betydelse för rikets export. Kollektivaftalets
utbredning inom de båda grenarne låter sig icke på grundval
af föreliggande material statistiskt uppvisas, men torde vara större
inom möbelindustrien än inom exportsnickerierna.
I största utsträckning bedrifves snickeriindustrien i Småland,
hvilket väl delvis torde förklara, hvarför kollektivaftalet ej vunnit
större utbredning inom denna industri. Småland är nämligen, som
nedan utförligare visas, ett af de landskap, hvilka äro minst berörda
både af arbetarerörelsen och af kollektivaftalet. Därnäst komma
i fråga om antal arbetare, anställda vid snickerifabriker, Östergötlands,
Göteborgs och Bohus, Södermanlands, Malmöhus och Gäfleborgs
län i nu nämnd ordning. Relationen mellan hela antalet arbetare
inom industrien och antalet af kollektivaftal berörda kan inom denna
industri icke för de olika länen siffermässigt beräknas, då uppgifterna
angående arbetareantal i Kommerskollegii berättelse om fabriker
och handtverk och ifrågavarande undersökning icke äro jämförliga
beträffande snickeri- och möbeltillverkning. Antalet arbetsgifvare,
som godkänt kollektivaftal, och antalet hos dessa anställda arbetare,
voro emellertid i absoluta tal inom
Arbetsgifvare. Arbetare.
Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län ... 29 649
Östergötlands län............. 41 1,241
Göteborgs och Bohus län.......... 30 748
Södermanlands län............. 8 570
Malmöhus >............. 85 959
Gädeborgs »......... . . . ___3 _195
Summa 196 4,362
Inom dessa åtta län sysselsättas sålunda 65 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda arbetare inom snickeri- och möbelindustrien.
Af de meddelade siffrorna för de olika länen torde kunna dragas den
slutsatsen, att kollektivaftalets utbredning inom industrien ifråga var
ringa i Småland, skäligen obetydlig i Gäfleborgs län, men ganska omfattande
i de öfriga länen, särskildt Malmöhus och Östergötlands län.
Antal arbetsgifvare och arbetare, berörda af kollektivaftal, inom
olika landsdelar framgår af följande öfversikt.
UTBREDNING INOM TRÄVARUINDUSTRIEN.
53
Snickeri- och möbelindustrien.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal arbetsgifvare. i arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
123 |
859 |
Ostra Sverige....... |
74 |
2,117 |
Småland oeh öarne..... |
29 |
649 |
Södra Sverige....... |
104 |
1,151 |
Västra Sverige...... |
60 |
1,452 |
Norra Sverige....... |
20 |
502 |
Summa |
410 |
0,730 |
För lcorgmakerier och korg fabriker funnos 2 kollektivaftal, 1 i
Stockholm och 1 i Hälsingborg. Tillsammans omfatta de 9 arbetsgivare
och 69 arbetare, således endast en liten del af yrket. En
barnvagnsfabrik i Malmö, för hvilken kollektivaftal träffats, har redovisats
under snickeriindustrien, men torde äfven kunna räknas till
nu ifrågavarande industrigren.
Tunnbinåeri idkas för egen räkning af ett betydligt antal anläggningar
inom olika industrier1. Själfständigt bedrifves denna tillverkning
till stor del som handtverk, men äfven fabriker förekomma.
Af dessa märkas särskildt tunnfabriken i Uddevalla, som förser en
del af Västkustens fiskerier med laggkärl o. dyl. För denna fabrik
har kollektivaftal träffats, likaså för tunnfabriken i Åstorp. Tunnbinderier
i Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg samt på skånska
och halländska landsbygden hafva äfven ingått kollektivaftal, hvarjämte
sådana förekomma för enstaka verkstäder i Nyköping, Eskilstuna,
Söderköping samt några städer och köpingar i Skåne och
Halland. Vid två petroleumupplag i Oxelösund och Göteborg hafva
slutligen äfven, kollektivaftal för tunnbinderiarbetare träffats, hvilka
aftal redovisats under denna näringsgren. Antalet aftal inom yrket
utgör 14, antalet af dem berörda arbetsgivare och arbetare resp. 53
och 280.
En dominerande ställning inom kork fabrikationen intaga korkfabrikerna
i Stockholm, för hvilka samtliga träffats kollektivaftal.
Sådana aftal hafva jämväl ingåtts för de smärre fabrikerna i Malmö,
Eslöf och Göteborg med omnejd. Endast 5 arbetsplatser, af hvilka
icke någon sysselsätter öfver 5 arbetare, belägna i Hässleholm, Hälsingborg,
Halmstad, Göteborg och Borås saknade aftal. Af korkindustriens
arbetare voro 90 % berörda af kollektivaftal.
1 Sålunda hafva ej sällan bryggerier och cementfabriker m. fl. egna tunnbinderier.
För dessa hafva i många fall kollektivaftal träffats, hvilka emellertid icke
medtagits ofvan (jfr ss. 24 ff.).
54
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
Trämasse
och
pappers
industrien.
Närmast trävaruindustrien står trämasse- och papperstillverkningen,
i hvilken flertalet af rikets län äro intresserade. Fabrikationen
af trämassa och den ytterligare förädlingen af trämassan till
papper och papp hafva i denna undersökning sammanförts till en
grupp, då vid ett stort antal anläggningar de båda tillverkningarne
drifvas gemensamt. Visserligen finnes ett visst motsatsförhållande
mellan fabriker, som uteslutande tillverka trämassa och deras afnämare,
pappersbruken, men från kollektivaftalets synpunkt har en sådan
uppdelning ej varit nödig och knappast möjlig. Trämassefabrikernas
fördelning på tillverkare af kemisk och mekanisk trämassa
är ej heller för ifrågavarande undersökning af någon betydelse.
Hufvudtillverkningen af trämassa äger rum i Värmlands, Gäfleborgs
och Västernorrlands län; af papper i Östergötlands, Göteborgs
och Bohus, Älfsborgs, Kopparbergs, Jönköpings och Värmlands län
i nu nämnd ordning. Norr om Gäfleborgs län förekommer endast trämasse-,
men icke pappersfabrikation. Af hela antalet arbetare utgjorde
antalet af aftal berörda inom Värmlands län 44%, Gäfleborgs
69 %, Västernorrlands 14 %, Östergötlands 95 %, Göteborgs och
Bohus län 19 %, Älfsborgs län 59 %, Kopparbergs 42 % och Jönköpings
län 23 %.
Fördelningen på olika landsdelar framgår af nedanstående tablå.
Trämasse- och pappersindustrien.
Landsdelar. |
Hela antalet |
Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare. Absolut. %. |
|
Stockholms stad.......... |
_ |
_ |
|
Ostra Sverige........... |
2,500 |
1,956 |
78 |
Småland och öarne......... |
2,900 |
917 |
32 |
Södra Sverige........... |
530 |
290 |
55 |
Västra Sverige.......... |
7,800 |
3,236 |
41 |
Norra Sverige........... |
5,100 |
1,961 |
38 |
Summa |
18,830 |
8.300 |
44 |
Inom västra och norra Sverige, där trämasseindustrien har sina
hufvudsäten, äro sålunda resp. 41 och 38 % af arbetarne berörda
af kollektivaftal. Det låga procenttalet för den senare landsändan
bekräftar det redan i det föregående konstaterade förhållandet, att
kollektivaftalet i, allmänhet endast vunnit ringa utbredning inom
Västernorrlands län. I östra Sverige samt i Småland är papperstillverkningen
förhärskande. I östra Sverige har kollektivaftalet
nått en betydande omfattning inom Östergötlands, Uppsala och Väst
-
UTBREDNING INOM TRÄMASSE- OCH PAPPERSINDUSTRIEN.
55
inanlands läns pappers- och trämassetillverkning, under det att för
några fabriker, belägna i Stockholms och Södermanlands län, kollektivaftal
icke träffats. Af hela arbetareantalet inom pappers- och
trämasseindustrien i östra Sverige voro sålunda 78 % berörda af kollektivaftal.
I Småland är kollektivaftalets utbredning äfven inom
dtmna industri jämförelsevis ringa. Södra Sverige har att uppvisa
endast ett fåtal pappersbruk och trämassefabriker. För 55 % af
de vid dessa anställda arbetare hafva kollektivaftal träffats.
Inom bohbinderiyrlcet förekommer ej sällan, att samma aftal afser
icke blott handtverksmässigt drifna bokbinderiverkstäder utan äfven
kartong-, papperspås- och kontorsboksfabriker m. fl. Antalet
arbetare sysselsatta vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats,
har sålunda i medeltal per arbetsplats inom denna industri blifvit
så högt som 17. Aftal hade träffats i 15 städer inom 11 län samt
dessutom i Stockholms stad. I Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus
län omfattade aftalen äfven arbetsgifvare på landsbygden.
Antal arbetsgifvare och arbetare, berörda af kollektivaftalen, utgöra
inom olika landsdelar:
Bokbinderier, kartongfabriker m. fl.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal arbetsgifvare.! arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
89 |
1,598 |
Ostra Sverige....... |
29 |
972 |
Småland och öarne..... |
3 |
141 |
Södra Sverige....... |
44 |
343 |
Västra Sverige ...... |
40 |
591 |
Norra Sverige....... |
10 |
93 |
Summa |
215 |
3,738 |
Enligt till Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik in- Grafiska
komna uppgifter funnos i december 1907 i riket 4791 tryckerier och in|lustrien.
stilgjuterier med sammanlagdt omkring 7,000 arbetare. Kollektivaftalet
inom yrket omfattade 374 tryckerier med sammanlagdt 6,528
arbetare. Utanför aftalet stodo 105 tryckerier med 452 arbetare.
Kollektivaftalet berörde sålunda omkring 93 % af samtliga till tryckeriindustrien
hörande arbetare. De 7 %, som stodo utanför tariffen,
tillhöra merendels tryckerier af ringa omfång och betydelse, till större
delen belägna å smärre orter. Bland ofvannämnda 105 tryckerier,
som ej godkänt tariffen, finnes nämligen intet af den storlek, att det
1 De bär meddelade uppgifterna äro hämtade ur Arbetsstatistik A: 7, Undersökning
af tryckerier och därmed förenad handtering i Sverige. Stockholm 1909.
56
ICOLLEKTIVAFLALET I SVERIGE.
sysselsätter öfver 30 arbetare, livarjämte 72 af dem (69 %) äro
mycket små, med högst 4 arbetare per tryckeri. Och under
det att antalet tryckerier, som ej antagit tariffen, i procent af samtliga
tryckerier utgör för hela riket omkring 22, belöper sig motsvarande
tal för orter med mindre än 1,000 invånare till 78 % och för orter med
1,000—2,000 invånare till 47 %, men för större orter till i genomsnitt
endast 14 %. (Se efterföljande tabell).
Antal tryckerier, som godkänt och icke godkänt tariffen.
A. Fördelade på storleksgrupper.
Företag med ett arbetar-antal af |
Tryckerier, som |
Tryckerier, som |
Samtliga tryckerier. |
0-4........... |
50 |
72 |
122 |
5-9........... |
98 |
17 |
115 |
10-15.......... |
90 |
11 |
101 |
16-30.......... |
72 |
5 |
77 |
31-50.......... |
25 |
— |
25 |
51-100.......... |
20 |
— |
20 |
öfver 100 ......... |
19 |
— |
19 |
Summa |
374 |
105 |
479 |
B. Fördelade efter anläggningsorternas invånarantal.
Orter med ett invånar-antal af |
Tryckerier, som |
Tryckerier, som |
Samtliga tryckerier. |
under 1,000 ........ |
6 |
21 |
27 |
1—2.000 ......... |
16 |
14 |
30 |
2—5,000 ......... |
65 |
5 |
70 |
5-10,000 ........ |
55 |
15 |
70 |
10-20,000 ........ |
55 |
13 |
68 |
20-30,000 ........ |
30 |
5 |
35 |
30-75.000 ........ |
27 |
1 |
28 |
öfver 75,000 ........ |
120 |
31 |
151 |
Summa |
374 |
105 |
479 |
Utom boktryckerier förekomma inom den grafiska industrien
kemigrafiska och litografiska anstalter, stundom drifna i förening
med boktryckerier. För 19 kemigrafiska och 33 litografiska anstalter
hade slutits kollektivaftal. De förra, belägna i Stockholm, Malmö
och Göteborg samt på landsbygden i Stockholms, Östergötlands
och Malmöhus län, sysselsätta tillsammans 300 arbetare; de
UTBREDNING INOM MALMFÖRÄDL.-, METALL- OCH MASKININDUSTRIERNA. 57
senare finnas i Stockholm, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping,
Kalmar, Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Gäfle samt på
landsbygden i Malmöhus län. Vid dessa äro anställda 1,031 arbetare.
Enligt de i fabriksberättelsen upptagna uppgifterna angående kemigrafiska
och litografiska anstalter förekomma sådana utom på ofvannämnda
orter äfven i Oskarshamn, Karlstad, Örebro och Söderhamn,
där aftal för lito- och kemigrafer sålunda ej träffats.
Den sedan gammalt för landets näringslif viktiga och karakteristiska
malmförädlingsindustrien har att uppvisa endast ett fåtal
kollektivaftal. Prislistor hafva, som i inledningen framhållits, länge
funnits vid järnbruken, men de gamla traditionella arbetsförhållanden,
hvilka ända till senaste tid bibehållit sig inom denna industri,
hafva gjort, att dessa prislistor i allmänhet icke iklädts aftalets
form. De förändringar, som numera skett med arbetsgivare- och
arbetareorganisationernas uppträdande inom den svenska järnhandteringen,
hade ännu vid 1908 års ingång icke hunnit verka därhän,
att något större antal kollektivaftal blifvit upprättade.1 De 22 aftal,
som träffats inom industrien, omfattade sålunda endast 16 arbetsgivare
och 2,742 arbetare eller 16 °/o af hela arbetareantalet.
Samtliga dessa arbetsställen utgöras af järnbruk, utom Vå, hvaraf
det ena producerar zink och bly, det andra koppar. Det sistnämnda,
Hälsingborgs kopparverk, där kopparen utdrages ur affallen, som
vid tillverkningen af superfosfat erhållas vid framställning af svafvelsyra
ur kopparhaltig svafvelkis, är det enda af ifrågavarande
verk, som icke är beläget i Bergslagerna.
Bearbetningen af malmförädlingsindustriens produkter äger hufvudsakligen
rum dels inom metallindustrien, dels inom maskinoch
skeppshyggnadsindustrien. Af naturliga skäl äger det intimaste
samband rum mellan dessa industrier, hvilket försvårar eller understundom
till och med gör det omöjligt att uppdraga gränser dem
emellan. Metall- och maskinindustri bedrifves nämligen oftast
sida vid sida inom samma anläggning, och en uppdelning blir därför
i många fall helt naturligt tämligen godtycklig. Erågan om kollektivaftalets
utbredning måste därför beträffande ifrågavarande industrigrenar
behandlas i ett sammanhang för samtliga grenar, så myckel
mer som näringsstatistiken — hvilkens uppgifter äro de -enda,
som kunna användas vid en undersökning af kollektivaftalets omfattning
inom olika landsdelar — uppdelat metall- och maskinindustrierna
på ett sätt, som skiljer sig från det, som användts
vid ifrågavarande undersökning. Sammanslås fabriksstatistikens
uppgifter angående antalet arbetare, anställda vid järn- och stålvaru
-
Malmförädlingsindu
strien.
Metallsa
mas
och skeppsbyggnadsindustrierna.
1 I samband med det aftal, som år 1908 trälfades för järngrufvorna (se noten
å s. 361, slöt Järnbrnksförbundet med vederbörande fackförbund ett kollektivaftal, som
då berörde 82 järnbruk med tillsammans 24,800 arbetare.
3
58
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
fabriker, gjuterier, skeppsvarf, dockor, båtbyggerier, vagnfabriker,
fabriker för tillverkning af elektriska maskiner och apparater, elektrisk
ledningstråd, glödlampsfabriker och mekaniska verkstäder torde
dessa emellertid utan alltför stora olägenheter kunna jämföras med
motsvarande uppgifter i tab. 1, på sätt nedanstående öfversikt utvisar.
Metall- samt maskin- och skeppsbyggnadsindustrierna.
Landsdelar. |
Hela antalet |
Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare. |
|
Absolut. |
%• |
||
Stockholms stad.......... |
9,700 |
6,912 |
71 |
Ostra Sverige........... |
16,700 |
9,450 |
60 |
Småland och öarne......... |
5,100 |
2,601 |
51 |
Södra Sverige........... |
8,100 |
5,045 |
62 |
Västra Sverige.......... |
13,600 |
6,579 |
48 |
Norra Sverige........... |
6,400 |
2,684 |
42 |
Summa |
5S.600 1 |
33,271 |
57 |
Järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna bedrifvas inom alla
delar af landet vid en mängd större och mindre arbetsställen, spridda
inom rikets samtliga län. Minsta utbredningen har kollektivaftalet
i norra och västra Sverige. Till och med Småland och öarna
hafva att uppvisa ett förhållandevis större antal af kollektivaftal
berörda arbetare än dessa båda landsdelar. I Stockholms
stad, södra Sverige och östra Sverige äro aftal träffade för resp. 71,
62 och 60 °/o af hela arbetareantalet inom ifrågavarande näringsgrenar.
Uppdelas dessa på olika industrier, visar det sig, att vid
järn- och stålvarufabrikerna 44 % af arbetarne äro berörda af kollektivaftal.
Inom maskinindustrien har de olika verkstädernas specialisering
på vissa tillverkningar så föga fortskridit i vårt land, att en
fördelning af arbetsplatserna på olika industrigrenar alltid måste lida
af en viss godtycklighet. I tab. 2 hafva därför mekaniska verkstäder,
skeppsvarf och båtbyggerier, elektriska verkstäder samt vagnfabriker
sammanförts till en gemensam grupp, hvarvid framgår, att
1 Denna summa öfverskrider med 2,400 det i tab. 2 upptagna hela antalet arbetare
inom ifrågavarande industrigrenar. Detta torde bero hufvudsakligen därpå,
att fabriksstatistiken till maskin- och skeppsbyggnadsindustrien hänfört jämväl de
enskilda järnvägarnas verkstäder, hvilkas personal uppgår till omkring 2,300. Förhållandet
mellan hela .antalet arbetare och antalet af aftal berörda ;rr sålunda något
gynnsammare för de senare än hvad ofvanstående öfversikt utvisar. Dessutom torde
höra uppmärksammas, att elektriska montörer, anställda inom elektriska verkstadsindustrien,
väl upptagits bland hela antalet arbetare, men icke bland antalet af kollektivaftal
berörda, samt att till det förra antalet förmodligen räknats en del arbetare
vid smides-, reparations- m. fl. verkstäder, hvilka i denna undersökning eljest hänförts
till handtverk, och hvilkas arbetare sålunda i den ofvanstående öfversikten ej
heller medräknats bland de af kollektivaftal berörda.
UTBREDNING INOM METALL- OCH MASKININDUSTRIERNA.
59
af hela arbetareantalet inom denna grupp 68 °/o äro berörda af kollektivaftal.
Till vagnfabrikerna hafva räknats fabriker för tillverkning
såväl af vanliga vagnar som af järnvägs- och spårvagnar. Vid
de senare fabrikerna har emellertid kollektivaftalet vunnit en afsevärdt
större utbredning än vid de förra.
En särskild grupp arbetare, som delvis sysselsattes inom den
elektriska verkstadsindustrien, är de elektriska montörerna. Sådana
montörer finnas nämligen anställda vid verkstäderna för att på ort
och ställe verkställa monteringen af de af verkstäderna levererade
maskinerna. De arbeta emellertid äfven hos firmor, hvilkas verksamhet
uteslutande eller till större delen består i sådan montering
af olika elektriska apparater o. dyl. Slutligen användas de äfven för
skötseln af elektriska maskiner. Aftalet inom detta jmke omfattar
1,095 elektriska arbetare, anställda hos 34 firmor i 8 olika städer
inom Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Örebro, Västmanlands och Gäfleborgs län samt dessutom i Stockholms
stad och på landsbygden i Norrbottens län.
Inom öfriga fabriksmässigt drifna industrigrenar hörande till
metall- och maskinindustrierna hafva kollektivaftal träffats för guldoch
silfvervaru-, galvaniserings-, kapsyl- o. dyl. fabriker samt för instrumentfabriker.
Guld- och silfvervaruindustri idkas fabriksmässigt i Stockholm,
och äfven, ehuru i mindre omfattning, i Malmö, Uppsala, Kalmar och
Örebro. Kollektivaftal äro träffade endast i Stockholm. De omfatta
75 % af samtliga guld- och silfvervaruarbetare i denna stad och
63 % af hela industriens arbetareantal. För den handtverksmässigt
bedrifna delen af yrket hafva inga kollektivaftal ingåtts.
De öfriga fabrikerna inom metallindustrien, hvaribland kunna
nämnas kapsyl-, galvaniserings-, bleckkärls fabriker m. fl. sysselsätta
tillsammans omkring 4,900 arbetare, af hvilka 19 % voro berörda af
kollektivaftal.
De instrument fabriker, för hvilka kollektivaftal träffats, äro uteslutande
sådana, som tillverka musikaliska instrument. Tillverkningen
af kirurgiska, optiska, fysiska m. fl. instrument saknade fullständigt
sådana aftal.'' Af hela antalet arbetare, sysselsatta vid instrumentfabrikationen,
voro endast 38 % berörda af kollektivaftal.
Tillverkningen af musikaliska instrument utgör industriens hufvudcreii
och sysselsätter omkring 850 arbetare, af hvilka 49 % vid
fabriker med kollektivaftal. Dessa äro belägna i Stockholm, Sundbyberg,
Malmö, Göteborg och Karlstad, under det att de öfriga återfinnas
i 17 olika städer och köpingar inom 13 af rikets län samt på
landsbygden i Gottian ds, Älfsborgs och Örebro län2.
1 Numera finnas dock aftal äfven för kirurgiska instrumentfabriker.
2 Arbetarne inom denna industri utgöras hufvudsakligen af träarbetare.
60
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Medeltalet arbetare per arbetsgivare utgör för hela järn- och
stålvaruindustrien 46, för den del af densamma, som omfattas af kollektivaftalen
108; för guld- och silfvervarufabrikerna äro samma
medeltal 53 och 167, för galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl.
-35^ och 135, för gruppen mekaniska verkstäder, skeppsvarf och båtbyggerier,
elektriska verkstäder samt vagnfabriker 77 och 197 samt
slutligen för instrumentfabrikerna 15 och 16. Inom samtliga industrigrenar
— med undantag för instrumentindustrien — är det sålunda
de större företagen, som omfattas af kollektivaftalen, under
det att den mindre industrien i allmänhet står utanför sådan reglering
af arbetsvillkoren. En del af den mindre industrien torde emellertid
återfinnas bland smides- och reparationsverkstäder samt rörledningsfirmor.
Handtverket är inom metall- och maskinindustrierna representerad!
af smides-, reparations- och hofslageriverkstäder, bleck-, plåtoch
koppar slag erier, vagnmakerier och urmakerier. För smides-,
reparations- och hofslageriverkstäder finnas kollektivaftal upprättade
i Stockholms stad, i 10 städer i Södermanlands, Östergötlands,
Blekinge, Malmöhus, Älfsborgs och Västmanlands län samt på landsbygden
i Kristianstads län. Tillsammans omfatta de 148 arbetsgivare
och 1,491 arbetare.
Aftal för bleck-, plåt- och kopparslagerier förekommo i Stockholms
stad, i 40 städer och köpingar spridda inom samtliga rikets län
samt på landsbygden i Jönköpings, Kronobergs, Örebro och Västernorrlands
län. Antalet af kollektivaftal berörda arbetsgivare och
arbetare, resp. 293 och 1,977, fördelar sig på olika landsdelar på följande
sätt.
Bleck-, plåt- och kopparslagerier.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal arbetsgivare.] arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
55 |
796 |
Ostra Sverige....... |
52 |
415 |
1 Småland och öarne..... |
19 |
81 |
Södra Sverige....... |
50 |
232 |
Västra Sverige ...... |
72 |
304 |
Norra Sverige....... |
45 |
149 |
Summa |
293 |
1.977 |
Bleck- och plåtslageriyrket är ett ganska homogent handtverksyrke.
Bland arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats, äro
UTBREDNING INOM JORD- OCH STENINDUSTRIEN.
61
dock en del att anse som fabriker. En af dessa, belägen i Kungsör,
både ett så betydande arbetareantal som 126. Det torde böra anmärkas,
att en del af arbetarne inom detta yrke, plåtslagarne, till stor
del sysselsättas inom byggnadsverksamheten. Detta gäller äfven det
nyss omnämnda smedsyrket. För kopparslagare hafva aftal träffats
i Stockholm och Linköping. Öfriga aftal gälla bleck- och plåtslagare1.
Vid vagnmakerierna hafva endast 6 aftal träffats. De gällde 30
arbetsgivare och 188 arbetare i Stockholm, Uppsala, Malmö, Landskrona
och Göteborg samt på skånska landsbygden. Kollektivaftal
för urmakerier finnes endast i Stockholm och omfattar där 40 arbetsgivare
och 86 arbetare.
Stenindustrien spelar för störa områden af vårt land en betydande
roll, och Sverige torde vara ett af de förnämsta stenexporterande
länderna. Särskildt gäller detta granit och gneis, hvilka utgöra hufvudmassan
af landets berggrund. Till industriell användning hafva
dessa bergarter emellertid kommit hufvudsakligen i kusttrakterna,
där transporten till utlandet ställer sig tillräckligt billig för att göra
brytning i stor skala lönande. Det viktigaste granitområdet utgöres
sålunda af det bohuslänska, där i synnerhet gat-, kant- och sträckstenstillverkning,
hufvudsakligen för gatu-, kaj-, bro- och dockbyggnader,
bedrifves i stor omfattning. Utefter den halländska kusten, i
synnerhet i trakterna kring Yarberg, Falkenberg och Halmstad,
brytes gneis för samma ändamål men äfven, liksom i Skåne, för erhållande
af byggnadsornamentsten och sten, lämplig för huggning af
monument o. dyl. Den andra hufvudorten för stenindustrien är Blekinge,
där likaledes granit- och gneislagren bearbetas, till stor del i
evportsyfte. Äfven Smålandsgraniten bearbetas på många håll, i
synnerhet efter kusten i Kalmar län, bl. a. i trakten kring Yästervik,
Oskarshamn och Påskallavik. - Slutligen må nämnas Stockholms-,
Norrtälje- och Uppsalagraniten, som till största delen användes för
Stockholms och Uppsalas behof af -gat- och byggnadssten. I norra
Sverige har graniten i allmänhet ännu ej börjat användas för industriellt
ändamål. Af öfriga bergarter böra nämnas porfyren, som
hufvudsakligen brytes i Dalarne, den »svarta graniten», som företrädesvis
utnyttjas inom en zon, sträckande sig från nordöstra Skåne
förbi sydvästra delen af Yättern upp till Yänerns nordöstra kust,
glimmer- och lerskiffer å skilda ställen i Yärmland, Bohuslän,
Yästmanland och Dalsland, täljsten i Jämtland, sandsten inom
flera olika landsdelar, särskildt Gottland, kalksten, hvaraf Kolmårdsoch
Ekebergsmarmorn (den senare från Närike) särskildt funnit användning
för prydnadsändamål, fasadbeklädnad o. dyl., och de s. k.
1 Bleck-, plåt- och kopparslagare användas äfven i stor utsträckning hl. a.
inom maskinindustrien.
Jord- och
stenindustrien.
62
K0LLEKT1VAFTALET I SVERIGE.
täta lialkstenarne, livilka för arkitektoniska ändamål brytas på Öland,
i Närike, Västergötland, Östergötland, Dalarne m. fl. landskap.
Stenindustrien bedrifves sålunda i skilda delar af landet, men
har, som ofvan påpekats, sina liufvudcentra på Västkusten och i Blekinge.
Enligt fabriksstatistiken för år 1907 sysselsattes vid stenbrott
och stenhuggeri inom Blekinge, Hallands samt Göteborgs och
Bohus län omkring 7,000 arbetare eller 59 % af hela antalet i denna
statistik redovisade stenhuggeriarbetare. Af dessa voro 5,496 eller
79 c/o berörda af koll ektivaftal. För öfrigt förekomma, med undantag
för norra Sverige, kollektivaftal inom de flesta af de trakter, som
ofvan påvisats bedrifva stenindustri. I den nedanstående öfversikten
jämföras för olika landsdelar hela antalet arbetare vid stenbrott
och stenhuggerier enligt fabriksstatistikens siffror och antalet af kollektivaftal
berörda, hvarvid emellertid är att märka, att bland de senare
jämväl äro upptagna en del arbetare, sysselsatta med huggning af
sten vid själfva byggnadsplatserna samt äfven en del smärre stenhuggerier,
hvilka möjligen icke redovisats i fabriksstatistiken. Slutsiffran
i öfversikten för hela antalet inom stenindustrien anställda arbetare
är sålunda något lägre än motsvarande siffra i tab. 2, hvilken
enligt hvad ofvan påpekats, hämtats ur olycksfallsstatistiken.
Stenindustrien.
Landsdelar. |
Hela antalet |
Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare. Absolut. %. |
|
Östra Sverige1 .......... |
1,050 |
791 |
75 |
Småland och öarne......... |
1,100 |
369 |
34 |
Södra Sverige........... |
4,200 |
2,281 |
54 |
Västra Sverige.......... |
5,350 |
4,996 |
93 |
Norra Sverige........... |
150 |
— |
— |
Summa |
11,850 |
8,437 |
71 |
Inom norra Sverige förekomma sålunda ej aftal för stenhuggerier.
De län inom öfriga landsdelar, där stenindustri förekommer, men
kollektivaftal saknas, äro Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Skaraborgs och Värmlands. Eljest har kollektivaftalet som synes
i stor utsträckning kommit till användning inom denna industri
särskildt i det ena af dess hufvudcentra, Göteborgs och Bohus län.
Torfmossar förekomma i alla delar af landet, men i de flesta fall
förbrukas torfven, i den mån den tillvaratages, på stället som bränsle.
Torf industri bedrifves vid 115 arbetsplatser, spridda på 19 olika län,
1 Till östra Sverige har i denna öfversikt äfven räknats Stockholms stad.
UTBREDNING INOM JORD- OCH STENINDUSTRIEN.
63
vanligen endast några få inom hvarje län. Det största antalet påträffas
i Kristianstads och Örebro län. Kollektivaftal hade slutits
för 6 arbetsställen, belägna 2 i Kronobergs, 3 i Kristianstads och 1 i
Malmöhus län. Tillsammans sysselsatte dessa 4-27 arbetare, 18 %
af industriens hela arbetareantal.
Äfven vid grustag hade två kollektivaftal ingåtts, det ena gällande
en arbetsplats i Malmöhus län, det andra en i Göteborgs och
Bohus län. Vid dessa voro anställda sammanlagdt 104 arbetare.
Cement fabrikationen bedrifves vid 6 arbetsställen i Kalmar,
Gottlands, Kristianstads, Malmöhus och Skaraborgs län. För 3 af
dessa, belägna i Malmöhus och Skaraborgs län, hafva aftal träffats.
Cementfabrikerna drifvas ofta tillsammans med kalkbrott och kalkbruk.
från hvilka en del af råmaterialet erhålles. Emellertid finnas
kalkbruk äfven på en mängd andra ställen i landet; icke mindre än
17 län äro sålunda intresserade i kalkindustrien. Kollektivaftal
hafva dock endast ingåtts för ett fåtal. Kritbruk finnas hufvudsakligen
i Malmöhus län; för så godt som samtliga äro kollektivaftal
upprättade. Inom hela cement-, kalk- och kritindustrien finnas sålunda
kollektivaftal endast inom Kristianstads, Malmöhus och Skaraborgs
län, där likvisst industriens hufvudcentra äro belägna. Dessa
kollektivaftal omfatta 46 % af hela arbetareantalet.
Vid de svenska glasbruken förekomma tre hufvudtillverkningar,
nämligen fabrikation af buteljer, af fönsterglas samt af hushållsoch
prydnadsglas. På någon af dessa tillverkningar hafva bruken
i allmänhet specialiserat sig. Buteljfabrikationen är sålunda hufvudsakligen
lokaliserad till Älfborgs och Värmlands län, fönsterglastillverkningen
till Värmlands och Västernorrlands län, hushålls- och
prydnadsglastillverkningen till Kronobergs och Östergötlands län.
Inom hushålls- och prydnadsglas- samt butelj fabrikationen har kollektivaftalet
vunnit en icke obetydlig utbredning, under det att fönsterglastillverkningen
i allmänhet är oberörd af detsamma.
Betraktar man glasindustrien i sin helhet, finner man dess hufvudcentrum
i Kronobergs län, där en mängd hyttor och bruk vuxit
upp kring Kosta gamla glasbruk. Med afseende å tillverkningsvärde
komma därnäst Värmlands, Älfsborgs, Västernorrlands, Kalmar och
Östergötlands län. Mer än hälften af hela det antal arbetare, hvilka
inom glasindustrien omfattas af kollektivaftalen, sysselsättas i Kronobergs
och Kalmar län. De af kollektivaftal berörda arbetarne utgöra
inom länen ifråga 68 % af hela antalet arbetare vid glasbruken. I
Värmlands län omfatta kollektivaftalen 50 %, i Älfsborgs 63 % af
resp. läns glasbruksarbetare. Dessutom hafva aftal träffats för ett
glasbruk i Västmanlands och ett i Gäfleborgs län. Inom de 9 öfriga
iän, där glasindustri idkas, bland dem Östergötlands, hafva inga aftal
64
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
påträffats. Kollektivaftalens utbredning inom olika landsdelar framgår
af följande sammanställning.
Glasindustrien.
Landsdelar. |
Hela antalet |
Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare. |
|
Absolut. |
%. |
||
Ostra Sverige1........... |
560 |
124 |
22 |
Småland och öarne....... |
2,000 |
1,322 |
66 |
Södra Sverige........... |
90 |
— |
|
Västra Sverige.......... |
2,350 |
1,053 |
45 |
Norra Sverige........... |
420 |
54 |
13 |
Summa |
5,420 |
2,553 |
47 |
Vid de skånska stenkolsfälten förekomma på flera ställen stenkol
och eldfast lera i bredvid hvarandra liggande lager. Med stenkolet
som bränsle och leran som råmaterial har sålunda kunnat uppstå en
omfattande tillverkning af lergods, såsom eldfast tegel, saltglacerade
afloppsrör och krus o. s. v. Denna skånska lerindustri, liksom den
därmed sammanhängande stenkolsbrytningen (se ofvan s. 35), omfattas
så godt som fullständigt af kollektivaftalen, hvilka oftast gälla
såväl grufdriften som lergodsfabrikationen. Hvad ofvan yttrats angående
stenkolsfälten och de för dessa träffade kollektivaftalen,
gäller sålunda äfven i tillämpliga delar ifrågavarande lerindustri.
Tegelbruk af olika storlek och tillverkningar påträffas i alla
rikets län. En föreställning om kollektivaftalets utbredning inom
denna industri gifva nedanstående uppgifter om hela antalet-arbetare
och antal af kollektivaftal berörda, fördelade på olika landsdelar.
Tegelbruk.
Landsdelar. |
Hela antalet |
Däraf antal af kollektiv-aftal berörda arbetare. |
|
Absolut. |
%■ |
||
Östra Sverige 1.......... |
3,450 |
460 |
13 |
Småland och öarne......... |
590 |
— |
— |
Södra Sverige........... |
3,700 |
1,796 |
49 |
Västra Sverige.......... |
2,350 |
226 |
10 |
Norra Sverige........... |
1,250 |
32 |
o 0 |
Summa |
11340 |
2,514 |
22 |
1 Häri inbegripet Stockholms stad.
UTBREDNING INOM JORD- OCH STENINDUSTRIEN.
65
Det är sålunda hufvudsakligen i södra Sverige, som kollektivaftalet
kommit till någon mera allmän användning inom denna industri.
Medeltalet arbetare per tegelbruk torde vara omkring 26,
mom den del af industrien, som kollektivaftalen omfatta, är medeltalet
däremot 49. Äfven inom tegelbruksindustrien är det sålunda
jämförelsevis större anläggningar, för hvilka kollektivaftal träffats,
under det att de små tegelbruken, ofta drifna gemensamt med jordbruk,
ännu sakna dylika aftal.
Af hela tegel- och lergodsindustriens arbetareantal omfattas 32
% af kollektivaftalen.
För kakelfabrikerna och kakelugnsmakerierna har, hvad beträffar
såväl formning som sättning, ett gemensamt aftal träffats.
Ifrågavarande industri har vid denna undersökning ej heller kunnat
uppdelas på fabriker och handtverk. Någon jämförelse mellan fabriksstatistikens
siffror rörande kakelfabrikerna och de uppgifter,
som insamlats angående antalet arbetare inom industrien, berörda af
kollektivaftal, kan därför icke ifrågakomma. Ej heller olycksfallsstatistikens
uppgifter, om hela antalet arbetare inom kakelindustrien
äro användbara för detta ändamål. Kollektivaftalen för tillverkning
och uppsättning af kakelugnar omfatta 143 arbetsgivare och 1,578
arbetare, fördelade på alla rikets län med undantag för de norrlänska.
På olika landsdelar fördela de sig på följande sätt.
Kakelfabriker och kakelugns»!åkerier.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal arbetsgivare, arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
27 |
199 |
Ostra Sverige1....... |
27 |
407 |
Småland och öarne..... |
13 |
203 |
Södra Sverige....... |
27 |
198 |
Västra Sverige...... |
43 |
415 |
Norra Sverige....... |
6 |
156 |
Summa |
143 |
1,578 |
Bland öfriga fabriker inom jord- och stenindustrien, för hvilka
kollektivaftal träffats, märkas 4 fabriker, hvilka drifva tillverkning
af kaolin, smärgel m. m. och som tillsammans sysselsatte 547 arbetare.
Den enda grupp inom denna industri af någon betydenhet, som
saknar kollektivaftal, är porslins- och fajanstillverkningen.
1 En väsentlig del af dessa tillverkningar komma på Uppsala län.
5—082273. Kollektivaftal.
66
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Kemisktekniska
industrien.
Inom den kemisk-tekniska industrien utgöres den viktigaste industrigrenen
af tändsticksfabrikationen. Denna, som till största
delen står under gemensam ekonomisk ledning, är hufvudsakligen
belägen i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar samt Göteborgs och Bohus,
Älfsborgs och Skaraborgs län. Med undantag för Kronobergs län
är det äfven i dessa län, som kollektivaftal förekomma, under det att
för de mindre fabrikerna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus och Jämtlands
län aftal icke träffats. De 8 tändsticksfabriker, för hvilka
kollektivaftal äro gällande, sysselsätta tillsammans 4,981 arbetare,
de öfriga 13 fabrikerna omkring 1,300. Af industriens hela arbetareantal
äro sålunda 79 °/o berörda af kollektivaftal. I Småland
omfattas 78 % af arbetarne vid tändsticksfabriker af kollektivaftal,
inom Göteborgs och Bohus, Älfsborgs och Skaraborgs län 86 %.
Färg- och fernissfabriker finnas i Stockholms stad och 11 län.
Kollektivaftal hafva träffats för 3 fabriker, 2 i Malmö och 1 i Trelleborg
med tillsammans 21 arbetare, utgörande 8 % af industriens
hela arbetareantal.
Af rikets 65 Ipis-, tvål- och parfymfabriker, likaledes spridda
inom ett flertal olika län, hafva 19, belägna de flesta i Stockholm,
Malmö och Göteborg, träffat kollektivaftal. De sysselsatte 40 % af
arbetarne vid ifrågavarande fabriker.
Kör 3 krutbruk och sprängämnesfabriker i Stockholms, Malmöhus
och Örebro län, omfattande 27 °/o af hela antalet vid sådana
fabriker anställda arbetare, hafva ingåtts kollektivaftal.
Likaledes äro kollektivaftal gällande vid de 2 kalciumkarbid- och
kloratfabriker, som äro belägna i Västernorrlands län, hvaremot den
i Kopparbergs län befintliga fabriken saknar dylikt aftal. De förstnämnda
fabrikerna hafva i sin tjänst 70 % af arbetarne inom industrien
ifråga.
Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker påträffas i ett stort antal
län; kollektivaftalen gälla 10 fabriker i Stockholms, Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län med sammanlagdt 906 arbetare. Inom
hela gödningsämnes- och svafvelsyreindustrien finnas 52 fabriker och
omkring 1,100 arbetare. Det är således de större arbetsplatserna
med 82 % af hela arbetareantalet, som kollektivaftalen omfatta..
Af ofvan icke specificerad kemisk-teknisk industri, där kollektivaftal
förekomma, torde böra nämnas lim-, soda- samt s. k. tekniska
fabriker. Tillsammans utgöra de kemisk-tekniska fabriker, som ej
äro hänförliga till någon af ofvannämnda industrigrenar, 61 och sysselsätta
omkring 900 arbetare. Kör 5 af dessa med 148 arbetare (16
%) hafva kollektivaftal träffats.
Hela den kemisk-tekniska industrien i Sverige sysselsätter omkring
11,700 arbetare. Af dessa voro 7,301 eller 62 % berörda af
kollektivaftal. Medeltalet arbetare per arbetsplats var för hela in
-
UTBREDNING INOM FABRIKSINDUSTRIEN (SAMMANFATTNING). 67
dustrien 49; för den del af densamma, som omfattas af kollektivaftal,
däremot 146.
Sammanfatta vi ofvan meddelade uppgifter, torde af dessa
framgå, att inom ett flertal af de större exportindustrierna, framförallt
sågverks-, malmförädlings- ock grufindustrierna samt
exportsnickerierna, kollektivaftalet ännu vid 1908 års början
icke kommit till någon allmän användning. Beträffande expoi
tindustrierna är emellertid att märka, att inom pappers- och
trämasseindustrien inemot halfva antalet arbetare samt inom
tändstieksindustrien 79 °/o och inom stenindustrien 71. °/0 af
hela antalet arbetare voro anställda vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal
träffats. Inom den öfriga storindustrien har kollektivaftalet
natt en afsevärd utbredning. A.f järn- och stålvaruindustriens
arbetare äro sålunda 44 %, af den egentliga maskinindustriens
arbetare 68 % berörda af kollektivaftal. Aftalen inom sockerindustrien
samt den skånska kolgrufve- och lerindustrien omfatta
så godt som fullständigt dessa industrier. Inom tobaksindustrien
omfatta kollektivaftalen 75 °/o af hela arbetareantalet, inom
bryggeri- och läskedrycksindustrien 55 %, inom margarinindustrien
71 %, inom handskindustrien 70 %, inom skofabriksindustrien 93
%, inom läderindustrien 42 %, inom gummivaruindustrien 82 %,
inom snickeri- och möbelindustrien i sin helhet 47 %x, inom korkindustrien
90 %, inom boktryckeriindustrien 93 %, inom guldoch
silfvervaruindustrien 63 %, inom cement-, kalk- och kritindustrien
46 %, inom glasindustrien 47 %, inom ljus-, tvål och parfymindustrien
40 %, inom kalciumkarbid- och kloratindustrien 70 % och
inom gödningsämnesindustrien 82 % af hela arbetareantalet inom
resp. industrier.
Inom öfriga industrier är ett mindre antal af arbetarne anställda
vid arbetsställen med kollektivaftal. Bland dessa industrier
märkas främst textilindustrien, där 35 % af arbetarne äro berörda
af kollektivaftal. Af kvarnindustriens arbetare omfatta kollektivaftalen
22 %, af arbetarne vid brännvinsbrännerier, jästfabriker
och destilleringsverk 12 %, af instrumentfabrikernas arbetare 38
%, af torfindustriens 18 %, af tegelbrukens 22 %, af krutbrukens
och sprängämnesfabrikernas 27 %.
Inom samtliga industrier är det vanligen de större anläggningarne,
för hvilka kollektivaftal träffats, under det att de arbetsställen,
som sakna kollektivaftal, företrädesvis tillhöra den mindre
industrien. Har trust- eller hartellbildning ägt rum inom en industri,
omfatta kollektivaftalen oftast ett större antal fabriker inom
trusten eller kartellen än utanför densamma. Likaså har kollek - 1
Samman
fattning.
1 Detta procenttal är förmodligen något för högt. Se s. 51.
68
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
tivaftalet inom de industrier, som lokaliserats i någon viss landsända,
i de flesta fall större utbredning i industriens hufvudcentrum
än inom de periferiska delarne.
Kollektiv- I det ofvanstående har vid undersökningen af kollektivaftalets
aftalens utbredning inom olika industrigrenar hvarje arbetsplats betraktats
utbredning 0 °
bland olika som en enhet och någon åtskillnad mellan de olika yrken, fack och
arbetare- specialiteter, som. kunna förefinnas bland arbetarne på samma ar
vid
grufvorbetsställe, har icke gjorts. Som ofvan närmare utvecklats (se ss.
och fabri- 25 ff.) inträffar emellertid ej sällan, att arbetarne på en arbetsplats
k e r. .
icke tillhöra samma organisation, och att kollektivaftal träffas vid
en del arbetsplatser för samtliga arbetaregrupper vid arbetsstället
ifråga, vid andra endast för en eller annan af dessa grupper. Hvilka
arbetaregrupper, som ett kollektivaftal afser, kan oftast endast utrönas
med tillhjälp af aftalets lönebestämmelser.
Häraf framgår, att de olika arbetarefacken inom en industri
kunna i olika grad vara berörda af kollektivaftal. En mera ingående
undersökning af kollektivaftalets utbredning inom arbetarnes olika
fack och specialiteter har ej kunnat verkställas, men för att erhålla
en föreställning om utbredningen inom vissa hufvudgrupper.
hvilka förekomma vid så godt som alla arbetsställen inom ifrågavarande
näringsgrenar, har Kommerskollegium i blankett A (se ofvan
s. 11), hvilken utsändts till de arbetsställen, inom bergshandtering och
fabriksindustri, som träffat kollektivaftal, uppdelat arbetarne i fem
grupper: a) arbetare anställda vid själfva tillverkningen — hvithet
ord i de blanketter, som afsågo företag inom grufdriften, utbytts
mot brytningen; b) grof arbetare, såsom handtlangare, magasinsarbetare,
brädgårdsarbetare och transportarbetare; c) reparatörer
och hjälparbetare (järnarbetare, träarbetare m. fl.); d) maskinister
och eldare m. fl.; f) öfriga grupper. Med tillhjälp af kollektivaftalens
lönebestämmelser hafva de sålunda inkomna uppgifterna angående
antal arbetare inom ofvannämnda grupper sammanställts uti tab. 3,
där arbetarne å af kollektivaftal berörda arbetsplatser inom bergshandtering
och fabriksindustri fördelats på olika fack samt på grupper
med och utan i kollektivaftal fastställd lön. På grundval af siffermaterialet
i tab. 3 har nedanstående tab. litt, C. upprättats.
Af tabellen framgår, att af de 135,189 arbetare, som inom
ifrågavarande näringsgrenar1 äro anställda på arbetsplatser, för hvilka
kollektivaftal gälla, 78 % sysselsättas vid själfva tillverkningen,
13 % äro last- och lossningsarbetare, handtlangare o. dyl., 5 %
äro reparatörer och hjälparbetare,1 2 3 2 % maskinister och eldare
samt 1 % kuskar, utkörare o. dyl. Af de vid själfva tillverk
1
Se not 1 till tab. 8.
2 Till denna grupp hafva förts järnarbetare, träarbetare, målare, tunnbindare,
sadelmakare m. fl., i den mån dessa ej äro anställda vid själfva hufvudtillverkningen.
UTBREDNING BLAND OLIKA ARBETARGRUPPER VID GRUFVOR O. FABRIKER. 69
Tab. litt. C. Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor
och fabriker,1 fördelade efter arbetets art samt på grupper
med och utan i kollektivaftal fastställd lön.
Antal arbetare. |
|||
Män. |
Kvinnor. |
Tillsam- mans. |
|
A. Vid tillverkningen.............. |
84.568 |
29.932 |
105.500 |
Grupper med i aftalet fastställd lön..... |
82.222 |
18,620 |
100,842 |
» utan » » » » ..... |
2,346 |
2,312 |
4,658 |
B. Last- och lossningsarbetare, handtlangare m. fl. |
17.544 |
245 |
17.789 |
Grupper med i aftalet fastställd lön..... |
15.363 |
75 |
15.438 |
» utan > » » > ..... |
2,181 |
170 |
2,351 |
C. Re/paratörer och hjälparbetare ........ |
6.880 |
2 |
6.882 |
Grupper med i aftalet fastställd lön..... |
4.419 |
1 |
4,420 |
» utan » » » > ..... |
2,461 |
1 |
2,462 |
D. Maskinister och eldare m. fl.......... |
2,969 |
— |
2.969 |
Grupper med i aftalet fastställd lön..... |
1,991 |
— |
1,991 |
> utan »5 > > ..... |
978 |
— |
978 |
E. Kuskar, utkörare m. fl............ |
2.C49 |
— |
2.049 |
Grupper med i aftalet fastställd lön..... |
1,091 |
— |
1.091 |
> utan t t> » » . . . |
958 |
— |
958 |
Summa |
114,010 |
21.179 |
135,189 |
Däraf med i aftalet fastställd lön..... |
105,086 |
18,696 |
123,782 |
» utan » j> > » . . . |
8,924 |
2,483 |
11,407 |
ningen anställda tillhöra 96 %, af handtlangare m. fl. 87 ''/c. af reparatörer
m. fl. 64 %, af maskinister och eldare 67 % och af kuskar
och utkörare m. fl. 53 %, grupper med i aftal fastslagen lön.
Kollektivaftalen hafva sålunda vunnit eu afsevärd utbredning
äfven inom de arbetaregrupper, som ej direkt sysselsättas vid tillverkningen,
ehuru de naturligtvis- omfatta en större del af arbetarne
vid tillverkningen än inom öfriga ofta små, isolerade arbetaregrupper,
hvilka med större svårighet låta organisera sig.
Af hela antalet arbetare ifråga tillhöra 92 °/o grupper med i
aftal fastslagen lön.
Antalet kvinnor, anställda på ofvannämnda arbetsplatser, utgör Kollektiv21,
179, antalet män 114,010. Af dessa tillhöra 88 % af kvinnorna, aftalets ut92
% af männen grupper med i aftal fastställd lön. På de nr- ^andVvinbetsplatser,
där kollektivaftal gälla, omfatta aftalen sålunda ungefär nor och
samma proportion af kvinnorna som af männen. Härmed är emel- &”Vga^vid
lertid icke sagdt, att kvinnliga arbetare i samma grad som manliga grufvor, fahafva
sina arbetsvillkor reglerade genom kollektivaftal. Undersöker handtverk
man de industrier, som sysselsätta det jämförelsevis största anta
-
Se not 1 till tab. 3.
70
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
let kvinnor, nämligen textilindustrien och beklädnadsindustrien,
skall man finna, att den förra hör till de näringsgrenar, där kollektivaftalet
vunnit skäligen ringa spridning (se ofvan ss. 45—48),
att inom den senare endast ett fåtal aftal finnas upprättade för sömmerskor,
och att hemarbetet, som ju företrädesvis bedrifves af kvinnor,
i allmänhet icke beröres af kollektivaftalen. Dock finnas äfven
industrier, som i stor utsträckning använda kvinnlig arbetskraft,
in en där likväl kollektivaftalet omfattar större delen af industriens
arbetare. Bland dessa kunna nämnas tobaks-, gummivaru-, korksamt
guld- och silfvervaruindustrierna.
I nedanstående tab. litt. D. hafva arbetarne å af kollektivaftal
berörda arbetsplatser inom grufdrift, fabriksindustri och handtverk
fördelats efter kön och ålder. Tabellen utvisar, att hela
antalet kvinnor å arbetsplatser med kollektivaftal inom grufdrift,
fabriksindustri och handtverk utgör 28,471. Af dessa äro 20,802
anställda vid grufvor och fabriker, 7,669 inom handtverksyrkena.
Tab. litt. D. Arbetare å af kollektivaftal berörda arbetsplatser
inom grufdrift, fabriksindustri och handtverk,
fördelade efter kön och ålder.
Industrigrupper. |
A n 1 män. |
a 1 k y i n n |
o r. |
Till- sammans. |
|||
Abso- lut. |
%. |
Däraf min- der- åriga. |
Abso- lut. |
%. |
Däraf min- der- åriga. |
||
III. Grufdrift............ |
3,146 |
98-7 |
283 |
42 |
1-8 |
24 |
3,188 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
18,225 |
76-6 |
793 |
5,552 |
23-4 |
686 |
23,777 |
V. Textilindustri.......... |
5,146 |
41-2 |
1,104 |
7,353 |
58-8 |
1,808 |
12.499 |
VI. Beklädnadsindustri1 ........ |
8,592 |
59-2 |
936 |
5,910 |
40-8 |
799 |
14,502 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
2,408 |
75''l |
359 |
800 |
24-9 |
152 |
3.208 |
VIII. Trävaruindustri2......... |
16,544 |
97-1 |
2,538 |
495 |
2''9 |
69 |
17.039 |
IX. Pappersindustri......... |
8,912 |
737 |
955 |
3,186 |
26-3 |
1,130 |
12,098 |
X. Grafisk industri......... |
6,982 |
88-8 |
1,615 |
877 |
11-2 |
207 |
7,859 |
XI. Malmförädlingsindustri...... |
2,742 |
100 o |
220 |
— |
— |
— |
2,742 |
XII. Metallindustri.......... |
12,660 |
92-1 |
1,896 |
1,080 |
7-9 |
194 |
13,740 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri |
25,810 |
98-4 |
2,315 |
421 |
1-6 |
19 |
26,231 |
XIV. Jord- och stenindustri3...... |
18,623 |
979 |
1,651 |
398 |
2-1 |
132 |
19,021 |
XV. Kemisk-teknisk industri..... |
4.944 |
67-7 |
723 |
2,357 |
32-3 |
714 |
7.301 |
Summa |
134,734 |
82-ö |
15,3SS |
28,471 |
174 |
5.934 |
163,205 |
1 Beträffande 469 arbetare har uppgift om fördelningen efter kön o. ålder oi kunnat erhållas.
2 > - 1,205 > » >>»>■»»
3 » 104 > > * » ■» i i > > i > >
UTBREDNING INOM BYGGNADSVERKSAMHETEN.
71
Antalet minderåriga på samma arbetsplatser är 21,322 (13 %
af hela antalet), hvaraf 15,388 manliga (11 % af männen)
och 5,934 kvinnliga (20 % af kvinnorna). De minderåriga arbetarne
äro i flertalet fall inbegripna i kollektivaftalen, hvilket bl. a.
framgår af det betydande antal aftal, som upptaga bestämmelser angående
lärlingar och öfriga minderåriga (se nedan s. 132).
För byggnadsverksamheten föreligga inga tillförlitliga uppgif- Byggnadster
angående hela antalet inom denna näringsgren sysselsatta arbetare;
ännu mindre finnas sådana uppgifter för näringsgrenens olika
yrken. För att dock gifva en ungefärlig föreställning om kollektivaftalets
utbredning inom byggnadsyrkena meddelas i nedanstående tab.
litt. E. antalet städer, köpingar och municipalsamhällen, inom hvilka
kollektivaftal träffats för ifrågavarande yrken —- med undantag för
väg- och vattenbyggnadsarbetare — samt dessa kommuners folkmängd
den 31 december år 1907.
Tab. litt. E. Kollektivaftalets utbredning inom byggnadsverksamheten.
Antal städer, köpingar och municipalsamhällen, diir kollektivaftal träffats
inom olika byggnadsyrken.
Städer. |
Köpingar. |
Municipal-samhällen. 1 |
Summa. |
||||||
Yrken. |
A„- |
Folk- |
An- |
Folk- |
An- |
Folk- jl |
Or- |
Folkmän |
gd. | |
tal. |
mängd. |
tal. |
mängd. |
tal. |
mängd. |
ter. |
Absolut. |
»/o».1 2 3 4'' |
|
Murare ''..... |
93 |
1,028,947 |
4 |
15,119 |
2 4 |
12,745 , |
41 |
1,056,811 |
684 | |
Byggnadsträarbetare |
37 |
1,055,529 |
5 |
17,672 |
5 9 |
18,408 |
51 |
1,091,609 |
7or\ |
Stuckatörer. . . . |
3 |
577,800 |
— |
— |
- |
3 |
577,800 |
374 |
|
Förgylleri- o. glas-mästeriarbetare . |
8 |
701,698 |
_ |
_ |
8 |
701,698 |
454 : |
||
Målare...... |
41 |
1,114,523 |
3 |
8,140 |
4 |
11,310 |
48 |
1,133,973 |
734 |
Skorstensfejare . . |
3 |
577,800 |
— |
— |
— |
_ 1 |
3 |
577,800 |
374 |
Rörarbetare . . . |
8 |
701,708 |
— |
— |
— |
— |
8 |
701,70S |
454 |
Elektriska montörer |
1 |
337,460 |
— |
— |
— |
_ |
1 |
337,460 |
218 |
Byggnadsgrofarbe-tare...... |
34 |
1,015,426 |
5 |
16,909 |
4 7 |
13,727 |
46 |
1,046,082 |
677, |
Kollektivaftal inom byggnadsverksamheten förekomma hufvudsakligen
i städerna; i köpingar och municipalsamhällen samt på
landsbygden synas sådana i allmänhet saknas. Dock är att märka, att
ett aftal, som formellt afser yrkesidkarne inom en viss stad, i verkligheten
vanligen gäller hela den kringliggande bygden, understundom
dock begränsad till en viss omkrets.
1 Af kela folkmängden i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1907 eller omkring
1,545,000 (enligt uppgifter i Svensk rikskalender för år 1909).
2 Dessutom 2 aftal på landsbygden.
3 * 5 » » 5>
4 > 6 » » »
72
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Samtliga de fyra hufvudyrkena, murare, träarbetare, målare
och. grofarbetare, omfatta kommuner med sammanlagdt 600—700 %o
af hela folkmängden i städer, köpingar och municipalsamhällen. De
41 städer eller stadsliknande samhällen, för hvilka aftal träffats inom
murareyrket, äro belägna i 18 län, hvartill kommer Stockholms
stad. För orter belägna på landsbygden förekomma murareaftal i
Kristianstads och Malmöhus län.'' Inom Uppsala, Gottlands, Kopparbergs,
Jämtlands, Västerbottens och Korrbottens län saknas kollektivaftal
för detta yrke. Murareaftalen omfatta omkring 5,900
arbetare. Af aftalen för byggnadsträarbetare, hvilka tillsammans
omfatta omkring 11,000 arbetare, gälla 5 landsbygden. De öfriga afse
51 städer, köpingar och municipalsamhällen belägna inom alla län
utom Kronobergs, Gottlands, Gäfleborgs, Västernorrlands och Västerbottens.
Målarne sakna kollektivaftal endast inom Gottlands
och Västerbottens län; inom öfriga län hafva aftal träffats för tillsammans
48 städer, köpingar och municipalsamhällen. Af dessa
aftal äro berörda omkring 8,000 måleriarbetare, hvilka emellertid användas
icke uteslutande vid byggnadsverksamheten utan äfven vid
arbetsplatser inom andra näringsgrenar, t. ex. skeppsvarfven.
För byggnadsgrofarbetare — till hvilka äfven räknas cementoch
asfaltarbetare, delvis anställda vid cement- och asfaltgjuterier,
grundläggare, bergsprängare, stenarbetare, murerihandtlangare m. fl.
—• hafva kollektivaftal träffats inom samtliga län med undantag af
Jönköpings, Gottlands och Västerbottens. 6 kollektivaftal afse landsbygden;
de öfriga aftalen 46 städer, köpingar och municipalsamhällen.
Tillsammans beröra kollektivaftalen omkring 13,100 byggnadsgrofarbetare.
Antalet arbetare, berörda af kollektivaftal inom ofvannämnda
fyra yrken, är i nedanstående öfversikt fördeladt på-olika
landsdelar.
Byggnadsverksamheten.2
Landsdelar. |
Antal af kolloktivaftal berörda |
|||
murare. |
byggnads- träarbetare. |
målare. |
byggnads- grofarbetare. |
|
Stockholms stad...... |
1.400 |
4.800 |
3,000 |
5,600 |
Ostra Sverige....... |
560 |
1,250 |
820 |
1.370 |
Småland och öarnc..... |
260 |
250 |
270 |
110 |
Södra Sverige....... |
2,330 |
2,570 |
1,770 |
2,920 |
Västra Sverige....... |
1,290 |
1,790 |
1,690 |
2,460 |
Norra Sverige....... |
50 |
340 |
380 |
620 |
Summa |
5,890 |
11,000 |
7.930 |
13.080 |
1 Härvid är att märka, att municipalsamhällen i tab. litt. E. icke, som eljest
skett vid denna undersökning, räknats till landsbygden.
2 Siffrorna hafva afrundats till jämna tiotal.
UTBREDNING INOM BYGGNADSVERKSAMHETEN.
73
För sluckatörer hafva kollektivaftal träffats i Stockholm, Malmö
och Göteborg. Aftalen omfatta omkring 200 arbetare. Gipsrörarne
hafva kollektivaftal i Stockholm, men torde dessutom ej sällan vara
medräknade bland byggnadsgrofarbetarne och beröras af dessas aftal.
Aftal för förgylleri- och glasmästeriarbetare finnas upprättade i
Stockholm, Norrköping, Malmö, Lund, Hälsingborg, Göteborg, Karlstad
och Falun och omfatta tillsammans omkring 500 arbetare. Inom
yrket förekommer äfven fabriksmässigt drifven rörelse och bland
de arbetsställen, som aftalen afse, påträffas äfven t. ex. i Stockholm,
Karlstad och Falun smärre fabriker för tillverkning af förgyllda
iister, för glasslipning m. m., hvilka ej tillhöra byggnadsverksamheten
i egentlig mening. Kollektivaftal för skorstensfejare påträffas i
Stockholm, Malmö och Göteborg, för elektriska svagströmsmontörer1
i Stockholm. De förra aftalen omfatta omkring 150, det senare omkring
50 arbetare.
Rörledning sentreprenörer hafva träffat aftal med sina arbetare
i Stockholm, Kalmar, Karlskrona, Malmö, Lund, Hälsingborg, Göteborg
och Gäfle. Arbetareantalet hos dessa firmor uppgår till omkring
1,600. En del af dem åtaga sig icke endast utförande af allehanda
rörledningar utan innehafva äfven verkstäder för reparationer,
tillverkning af diverse metallvaror o. dyl., af hvilka en del äro af
den omfattning, att de kunna räknas till mekaniska verkstäder.
Kollektivaftalen för väg- och vattenbyggnadsarbetare afse uteslutande
landsbygden. De arbeten, som kollektivaftalen omfatta, bestå
hufvudsakligen af järnvägsbyggnader men äfven af kraftstationsanläggningar
och i några få fall af utdikningar och annat liknande arbete.
De af aftalen berörda arbetsgifvarnes och arbetarnes fördelning
på olika landsdelar framgår nedan.
Väg- och vattenbyggnadsarbeten .2
Antal af kollektivaftal |
||
Landsdelar. |
berörda |
|
arbetsgifvare. |
arbetare. |
|
Östra Sverige....... |
8 |
750 |
Småland och öarnc..... |
O O |
700 |
Södra Sverige....... |
— |
— |
Västra Sverige ...... |
10 |
3,210 |
Norra Sverige...... . |
4 |
1.220 |
Summa |
25 |
5.880 |
1 Elektriska montörer förekomma äfven inom maskinindustrien samt telefonverksamheten.
2 Siffrorna för arbetareantalet hafva afrundats till jämna tiotal.
74
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Allmänna De allmänna arbeten, för hvilka kollektivaftal träffats, äro hufarbeten.
vudsakligen kommunernas arbeten, d. v. s. 1) sådana hus-, gatu-, kaj-,
bro- etc. byggnader, som utföras af eller för resp. kommuner, 2) kommunalindustriella
företag, framförallt gas-, elektricitets- och vattenledningsverk
och slutligen 3) renhållningsverk. Kollektivaftal för
byggnadsarbeten hade ingåtts af 19 städer och köpingar, belägna inom
11 olika län samt af Stockholms stad. De berörde 5,506 arbetare.
Därjämte hade entreprenörer för gatubyggnadsarbeten träffat aftal i
Stockholm och Malmö. Härvid är dessutom att märka, att vid ett
stort antal af de byggnadsarbeten, hvilka af kommuner utlämnas på
entreprenad, de vanliga kollektivaftalen inom resp. byggnadsyrken
äro gällande. Äfven plägar förekomma, att en kommun vid egna
större husbyggnadsföretag tillämpar ortens prislistor.
För gas-, elektricitets- och vattenledningsverk hade 11 städer inom
7 län samt Stockholms stad träffat kollektivaftal, berörande 2,222
arbetare. Äfven 2 enskilda gas- och elektricitetsverk i Karlskrona
och Limhamn med tillsammans 37 arbetare hafva ingått dylika aftal.
Sammanlagdt 2,259 arbetare vid gas-, elektricitets- och vattenledningsverk
voro sålunda berörda af kollektivaftal. Vid gas- och
elektricitetsverk sysselsättas enligt fabrilcsstatistiken i hela riket
2,706 arbetare. Antalet arbetare vid vattenledningsverken är obekant.
Kollektivaftal för renhållningsverk hafva träffats utom af Stockholms
stad af 7 städer och köpingar, belägna i 4 län. Dessa aftal
omfattade 815 arbetare. Dessutom hade aftal ingåtts mellan renhållningsentreprenörer
och deras arbetare i Stockholm och Kristianstad.
Arbetarne ifråga utgjorde 409.
Utom kommunernas arbeten hafva till gruppen »Allmänna arbeten»
förts själfständiga kraftstationer, dels statens, dels enskilda.
Kollektivaftal gällde för statens kraftstation i Trollhättan samt för
Alby vattenfallsaktiebolags kraftstation i Alby, Västernorrlands län.
Tillsammans sysselsatte dessa båda kraftstationer 32 arbetare.1
Handel och Vid handel och varulager utgöras arbetarne hufvudsakligen af
samfärdsel. magasinsarbetare, handtlangare, gårdskarlar och varuutkörare, hvarjämte
en del försäljningsställen hafva hos sig anställda arbetare för
\ aruiager.
försäljningsvarans vidare behandling, t. ex. vinhandelsaffärerna
för vinernas kypring och tappning. . Kollektivaftal för handelsarbetare
och varuutkörare voro träffade i 13 städer och köpingar,
hvilka äro belägna i 9 olika län, intet af dem tillhörande
norra Sverige eller Småland och öarne. Härtill kommer Stockholms
stad, där 68 arbetsgifvare och omkring 1,000 arbetare äro berörda af
kollektivaftalen inom denna näringsgren. I östra Sverige omfatta
1 Ej att förväxla med de vid statens kraftstations byggnadsarbeten i Trollhättan
sysselsatta arbetarne, hvilka redovisats bland väg- och vattenbyggnadsarbetare.
UTBREDNING INOM LANDTRANSPORTEN. VD
kollektivaftalen 63 arbetsgifvare och omkring 190 arbetare, inom
södra Sverige 325 arbetsgifvare och omkring 1,500 arbetare och inom
västra Sverige 90 arbetsgifvare och omkring 500 arbetare. Sammunlagdt
beröras sålunda omkring 3,200 arbetare inom denna näringsgren
af kollektivaftal, hvilket icke torde utgöra någon hufvudsaklig
del af näringsgrenens hela arbetareantal.
Till åkerirörelsen hafva förts dels drosk-, automobil- och hyr-1
vagnskörning, dels företag, hvilka såsom själfständig näring utföra
varukörslor. Drosk- och hyrverksägare hafva träffat kollektivaftal
med sina kuskar i Stockholm, Malmö och Gäfle, under det att
för öfriga åkerier aftal blifvit ingångna i 12 städer och köpingar samt
på landsbygden i Norrbottens län. Fördelningen på olika landsdelar
framgår nedan.
Åkerirörelsen.1
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal arbetsgifvare. arbetare. |
|
Stockholms stad...... |
197 |
1,640 |
Östra Sverige....... |
78 |
190 |
Småland och öarne..... |
— |
— |
Södra Sverige....... |
74 |
240 |
Västra Sverige...... |
64 |
270 |
Norra Sverige....... |
31 |
110 |
Summa |
444 |
2,450 |
Tillsammans omfatta kollektivaftalen, som af öfversikten synes,
444 arbetsgifvare och omkring 2,450 arbetare.
Stufverirörelsen är en af de näringar, där en tillfredsställande
beräkning af arbetareantalet möter hart när oöfverstigliga hinder på
grund af arbetarestockens rörlighet. I en hamn, som under högsäsong
sysselsätter hundratals arbetare, kan stufverirörelsen under
andra delar af året ligga så godt som nere, och hamnarbetarne måste
söka sig sysselsättning på annat håll. Säsongen infaller på grund
af klimatiska skäl på helt olika tider i skilda delar af landet. Under
sådana omständigheter är det uppenbart, att en beräkning af arbetareantalet
måste blifva skäligen godtycklig, och att dubbelräkningar
icke kunna undvikas.
Enligt inkomna uppgifter torde emellertid år 1907 i de 112 hamnar,
för hvilka kollektivaftal träffats, under den tid af året, då sjöfarten
varit lifligast i de olika hamnarne, hafva sysselsatts omkring
6,700 stufveriarbetare. Uppgifter angående hela antalet arbetare in
1
Siffrorna för arbetareantalet hafva afrandats till jämna tiotal.
jandtran
port.
76
KOLLEKTIVAFTALET ISVERIGE.
Tab. litt. F. Antal hamnar och lastageplatser
Hamnar med kollektivaftal. |
|||
Landsdelar. |
'' |
||
Antal |
|||
hamnar. |
fartyg (resor). |
ton. |
|
Stockholms stad........... |
1 |
75,816 |
6,208,158 |
Östra Sverige.............. |
8 |
12,839 |
2,663,402 |
Småland och öarne.......... |
0 |
10,412 |
1,761,825 |
Södra Sverige............. |
13 |
49,616 |
12,258,541 |
Västra Sverige.......... |
7 |
31,723 |
5,726,754 |
Norra Sverige............. |
80 |
43,264 |
9,757,454 |
Summa |
112 |
228,670 |
38,876.134 |
om stufverirörelsen saknas fullständigt; en undersökning af kollektivaftaleiis
utbredning inom näringsgrenen på grundval af siffror rörande
arbetareantal är sålunda icke möjlig. En viss ledning vid bedömandet
af denna fråga torde dock kunna erhållas ur ofvanstående
sammanställning af antalet hamnar och lastageplatser med och utan
kollektivaftal för stufverirörelsen, antal resor, som gjorts af fartyg
om mer än 10 ton till ocli från de olika hamnarne, samt det sammanlagda
ut- och ingående tontalet, allt fördeladt på olika
landsdelar.1 Bland de hamnar, för hvilka kollektivaftal icke träffats,
hafva särskildt redovisats sådana, där kooperativa stufveriföreningar
upprättats, och där alltså det kooperativa företagets prislista
trädt i stället för det vanliga kollektivaftalet (jfr ofvan s. 22).
Från och till de 112 af rikets 243 hamnar och lastageplatser, för
hvilka kollektivaftal träffats inom stufverirörelsen, hafva sålunda
gjorts 223,670 resor med sammanlagdt 38,376,134 ton, under det att
i öfriga hamnar ankommit och afgått 96,601 fartyg om tillsammans
10,979,925 ton. T 29 af de senare hamnarne med 23,189 ankomna
och afgångna fartyg om sammanlagdt 2,568,569 ton, drefs stufverirörelsen
af kooperativa företag. Af hela in- och utgående tontalet i
rikets hamnar och lastageplatser kommo 78 % på hamnar med kollektivaftal,
5 % på hamnar med kooperativa stufveriföretag. Det
är de större hamnarne med den lifligaste sjöfarten, för hvilka kollektivaftal
i allmänhet blifvit ingångna, under det att en mängd småhamnar,
spridda öfver hela riket, sakna sådana aftal. Minsta utbredningen
inom stufverirörelsen har kollektivaftalet erhållit i Småland
1 Uppgifterna ärn hämtade nr Kommerskollegii berättelse om sjöfarten för år
1907. Jfr f. ö. nedan (ss. 84—85).
UTBREDNING INOM LANDTRANSPORTEN.
77
med och utan kollektivaftal för stufveriröreisen.
Hamnar utan kollektivaftal. |
||||||||
Hela antalet |
Däraf hamnar med koopera-tiva stufveriföretag. |
H |
la antalet |
|||||
Antal |
• |
|||||||
hamnar. |
fartyg (resor). |
ton. |
hamnar. |
fartyg (resor). |
ton. |
hamnar. |
fartyg (resor). |
ton. |
i |
75.816 |
6,208,158 |
||||||
30 |
30,238 |
2,733,877 |
2 |
7,376 |
954,308 |
38 |
43,077 |
5,397,279 |
31 |
22,842 |
2,325,791 |
2 |
4,949 |
575,156 |
34 |
33,254 |
4,087,616 |
24 |
5,158 |
853,855 |
1 |
1.410 |
422,996 |
37 |
54,774 |
13,112,396 |
16 |
27,601 |
2,147,968 |
1 |
2,191 |
285,915 |
23 |
59,324 |
7,874,722 i |
30 |
10.762 |
2,918,434 |
23 |
7.263 |
330,194 |
no |
54,026 |
12,675,888 |
131 |
96,601 |
10,979,925 |
29 |
23.189 |
2.508,569 |
243 |
320,271 |
49,356,059 |
och på öarne, största utbredningen i södra Sverige. Äfven i sågverk
sdistrikten i norra Sverige hafva kollektivaftal en nått en betydande
omfattning, hvad stufverifacket beträffa^*, hvilket är så
mycket mera påfallande, som sågverksindustrien enligt hvad ofvan
påvisats till större delen saknar sådana aftal.
Elektriska spårvägar i kommunens ägo funnos i fyra städer,
nämligen Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Jönköping. Spårvägar
tillhörande aktiebolag förekommo i Stockholm (2), Norrköping och
Uppsala. Personalen vid dessa 8 spårvägar utgjorde tillsammans
2,183 personer. Kollektivaftal hade år 1907 icke träffats för en
spårväg i kommunens och en i enskild ägo, hvilka tillsammans sysselsatte
177 arbetare. Af den personal, som fanns anställd vid städernas
spårvägar, omfattades sålunda 92 % af kollektivaftal. Påpekas
bör emellertid, att äfven på landsbygden några få spårvägslinjer
förekomma, och att för den vid dessa spårvägar sysselsatta personalen
kollektivaftal icke träffats.
Af Sveriges enskilda järnvägar hade 72 med en personal af
13,405 personer ingått kollektivaftal. Enligt en preliminär beräkning,
som benäget meddelats från Kungl. järnvägsstyrelsens statistiska
kontor, utgjorde år 1907 hela den ifrågavarande fast anställda och
tillfälliga personalen vid de enskilda järnvägarne omkring 20,400.
Af hela denna personal voro sålunda 66 c/c berörda af kollektivaftal.
I tab. 1 hafva de enskilda järnvägar, som träffat kollektivaftal, och
den hos dem anställda personalen fördelats på olika landsdelar, hvarvid
hvarje järnväg förts till den landsdel, där den hufvudsakliga delen
af dess banlängd befinner sig. Pesultatet af denna uppdelning
meddelas i nedanstående öfversikt.
78
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Sj ötransport.
Diverse.
Enskilda järnvägar.
Landsdelar. |
Antal af kollektivaftal arbetsgifvare. j arbetare. |
|
Östra Sverige....... |
6 |
2,607 |
Småland och öarne..... |
16 |
2,323 |
Södra Sverige....... |
27 |
3,469 |
Västra Sverige...... |
15 |
I 3,433 |
Norra Sverige....... |
8 |
1,573 |
Summa |
72 |
13.405 |
Af enskilda telefonföretag har Aktiebolaget Stockholmstelefon,
det enda af någon betydelse, ingått kollektivaftal. I dess tjänst funnos
anställda 310 arbetare.
Kollektivaftal för sjömän och eldare hade träffats af 46 rederier
med säte i Stockholm och Göteborg, för examinerade maskinister af
139 rederier. Tillsammans utgöra dessa sjömän, eldare och maskinister
omkring 3,200, samtliga förmodligen tillhörande besättningar på
fartyg om öfver 20 ton. Enligt Kommerskollegii berättelse om sjöfarten
utgjorde maskinister, eldare och sjömän ombord å till handelssjöfart
år 1907 använda svenska fartyg om 20 ton och däröfver i
genomsnitt för seglationstiden detta år 15,650. Kollektivaftalen omfatta
sålunda 20 % af denna del af den svenska handelsflottans besättningar.
I Stockholm och Göteborg hafva kollektivaftal jämväl ingåtts
med maskinister och eldare ombord å ångslupar och bogserbåtar.
Dessa kollektivaftal omfattade omkring 300 personer.
Slutligen hafva de mest betydande pråmtransportbolagen med
säte i Stockholm och Uppsala och en del mindre rederier i Linköping
och Norrköping träffat kollektivaftal med pråmkarlar och rorgängare,
hvarjämte, hufvudsakligen inom tegelbruksindustrien i Skåne, kollektivaftal
äro upprättade för ett mindre antal skutskeppare.
För teknisk teaterpersonal har ett aftal upprättats i Stockholm.
Inom hotell-, kafé- och restaurantrörelse funnos vid tiden för denna
undf rsöknings verkställande inga kollektivaftal.1
1 En del af de här ofvan meddelade industribeskrifningarne äro grundade pä redogörelser
i tillgängliga handböcker, såsom Sveriges land och folk, Stockholm 1901;
H. Hedström, Om Sveriges naturliga byggnads- och ornamentstenar, Stockholm 1908
(Sveriges geologiska undersöknings årsbok 2 [1908]: N:o 1.) m. fl.
* *
*
UTBREDNING INOM OLIKA LANDSDELAR.
79
Kollektivaftalets utbredning inom olika län framgår af nedan- Koiiektivaf
,
, , i r,, r talets utbred
stående
tab. litt. lx. njng inom
olika lands
Tab.
litt. G. Kollektivaftalets utbredning inom olika län. <iei«r.
L ä n.
Beräknad
j folkmängd år
1907 inom
|yrkesgrupperna
industri, handel
loch samfärdsel.2
Antal af kollektivaftal berörda
arbetare.1 2
Absolut.
I Per 1,000 invånare
inom yrkes|
grupperna indu[
stri, handel och
samfärdsel.
Stockholms stad .
Stockholms län
Uppsala
Södermanlands »
Östergötlands »
Jönköpings »
Kronobergs »
Kalmar
Gottlands
Blekinge »
Kristianstads »
Malmöhus
Hallands *
Göteborgs och Bohus län
Älfsborgs
Skaraborgs
Värmlands
Örebro
Västmanlands
Kopparbergs
Gäfleborgs
Västernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
län
Däraf
Städer . .
Landsbygd
och sjötransport
283,000 |
52.473 |
185 |
77.000 |
6,364 |
83 |
52,000 |
3.992 |
77 |
75,000 |
7.004 |
93 |
130,000 |
12.795 |
98 |
79,000 |
6.160 |
78 |
43,000 |
2.273 |
53 |
93,000 |
3.443 |
37 |
16,000 |
493 |
31 |
51,000 |
4,935 |
97 |
70.000 |
7.142 |
102 |
265,000 |
43,268 |
163 |
45,000 |
5,680 |
126 |
223,000 |
28,218 |
127 |
89,000 |
8,680 |
98 |
68.000 |
3,333 |
49 |
92,000 |
6.062 |
66 |
95,000 |
5,470 |
58 |
66,000 |
4,438 |
67 |
90,000 |
6,456 |
72 |
137,000 |
8.280 |
60 |
108,000 |
3.741 |
35 |
33,000 |
652 |
20 |
31,000 |
816 |
26 |
46.000 |
3.133 |
68 |
Summa |
2.357.000 1.102.000 |
235,801 157,794 77,507 |
100 143 62 |
Summa |
2,357.000 |
235.301 |
100 |
järnvägar |
_ |
20,649 |
— |
Summa |
— |
255,950 |
— |
1 Arbetare inom jordbruk och skogsbruk samt vid järnvägar och sjötransport
hafva här ej medräknats.
2 Folkmängden år 1907 inom yrkesgrupperna industri, handel och samfärdsel
för de olika länen har beräknats på så sätt, att hela den uppskattade folkmängden
inom industri, handel och samfärdsel år 1907 (se s. 82) fördelats på länen i proportion
till den andel, som hvarje län år 1900 hade af detta års folkmängd inom
ifrågavarande yrkesgrupper. Med tillhjälp hufvudsakligen af uppgifter i Kommerskollegii
berättelser om bergshandteringen samt om fabriker och handtverk för åren
1900 och 1907 angående antalet arbetare i olika län, anställda inom gruf- och fabriksdriften
under dessa båda år, har en ungefärlig uppskattning gjorts af den förskjutning,
som ägt rum länen emellan sedan år 1900 med afseende å fördelningen åt den
inom industri, handel och samfärdsel sysselsatta personalen, hvarefter nödiga justeringar
vidtagits af de först erhållna talen.
80
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Fördelas siffermaterialet i tab. litt. G. på olika landsdelar, erhålles
följande resultat.
Kollektivaftalets utbredning'' inom olika landsdelar.
Landsdelar. |
Beräknad |
Antal af kollektivaftal be-rörda arbetare.1 |
|
Absolut. |
Per 1,000 invå-nare inom yrkes-grupperna indu-stri, handel och |
||
Stockholms stad . . . |
283,000 |
52,473 |
185 |
Östra Sverige....... |
400,000 |
34,593 |
|
Småland och öarne..... |
231,000 |
12,369 |
|
Södra Sverige..... |
386,000 |
55,345 |
143 |
\ ästra Sverige..... |
612,000 |
57,443 |
94 |
Norra Sverige .... |
445,000 |
23,078 |
52 |
Hela riket |
2,357.000 |
235.301 |
100 |
Redan vid undersökningen af kollektivaftalets utbredning inom
olika näringsgrenar liar skarpt framträdt skillnaden mellan olika
landsdelar i fråga om kollektivaftalets omfattning. Detta bestyrkes
äfven af ofvan meddelade öfversikter, af hvilka tydligt framgår, att
Småland och öarne samt norra Sverige äro i afsevärdt mindre grad
berörda af kollektivaftalen än öfriga landsdelar, samt att kollektivaftalet
erhållit sin största utbredning inom Stockholms stad och södra
Sverige, under det att östra och västra Sverige intaga en mellanställning.
Stockholms stad och Malmöhus län hafva att uppvisa det
absolut och relativt största antalet af kollektivaftal berörda arbetare.
Därnäst komma Göteborgs och Bohus län, Hallands, Kristianstads,
Östergötlands, Älfsborgs, Blekinge och Södermanlands län i nu
r.ämnd ordning. Minst utbredt är kollektivaftalet inom Jämtlands,
Västerbottens, Gottlands, Västernorrlands, Kalmar och Skaraborgs
län. Kollektivaftalets utbredning inom olika landsdelar står naturligt
nog i direkt proportion till industrialismens, men äfven tydligen till
organisationsväsendets utveckling. Att inom de nordligare länen liksom
äfven inom Bergslagerna ett relativt litet antal arbetare voro berörda
af kollektivaftal torde förklaras däraf, att för dessa läns nälingslif
sågverksindustrien och bergshandteringen äro af afgörande
betydelse. Inom ifrågavarande näringsgrenar hade nämligen, som ofvan
påpekats (jfr ss. 35—86, 50 o. 57). kollektivaftal träffats endast
för en mindre del af därstädes sysselsatta arbetare.
Af tab. litt. G. framgår vidare, att å landsbygden kollektivaftalet
nått en ojämförligt mycket mindre utbredning inom indu
-
Se not 1 å föregående sida.
Se not 2 å föregående sida.
UTBREDNING INOM OLIKA LANDSDELAR.
81
stri, handel och samfärdsel än i städerna. Detta är desto mer påfallande
som till grund för denna undersökning lagts den administrativa
indelningen i städer, köpingar och landsbygd, hvadan
till den senare sålunda förts municipalsamhällen och andra stadsliknande
orter.
Antalet af kollektivaftal berörda arbetare i städerna fördelar
sig på de olika orterna på följande sätt.
Tab. litt. H. Antal af kollektivaftal berörda arbetare
i städerna den 1 jan. 1908.1
Städer. |
Antal arbetare. |
Städer. |
Antal arbetare. |
Stockholm......... |
52,473 |
Varberg.......... |
675 |
Södertälje......... |
1,898 |
Kungsbacka........ |
3 |
Vaxholm......... |
149 |
Göteborg......... |
19,633 |
Norrtälje......... |
192 |
Lysekil.......... |
548 |
Östhammar........ |
6 |
Uddevalla......... |
1,343 |
Uppsala.......... |
2,342 |
Strömstad......... |
25 |
Enköping......... |
15 |
Vänersborg........ |
1,192 |
Nyköping......... |
1,519 |
Alingsås......... |
67 |
Eskilstuna........ |
3,756 |
Borås........... |
2.647 |
Torshälla......... |
4 |
Ulricehamn........ |
8 |
Strängnäs......... |
13 |
Åmål........... |
31 |
Mariefred......... |
5 |
Mariestad......... |
63 |
Linköping ......... |
1,438 |
Lidköping ......... |
333 |
Norrköping........ |
7,485 |
Skara........... |
273 |
Söderköping........ |
72 |
Sköfde.......... |
151 |
Motala.......... |
157 |
Hjo............ |
5 |
V adstena......... |
39 |
Falköping......... |
58 |
Jönköping......... |
2,889 |
Karlstad......... |
2,244 |
Eksjö........... |
80 |
Kristinehamn....... |
273 |
Grenna .......... |
3 |
Filipstad......... |
50 |
Växjö.......... |
344 |
Örebro .......... |
2.977 |
Kalmar.......... |
1,088 |
Askersund......... |
71 |
Oskarshamn........ |
428 |
Lindesberg ........ |
135 |
Västervik......... |
806 |
Västerås......... |
2,230 |
Vimmerbv......... |
43 |
Sala........... |
180 |
Borgholm......... |
12 |
Köping.......... |
324 |
Visby........... |
193 |
Arboga .......... |
416 |
Karlskrona........ |
1,793 |
Falun........... |
446 |
Ronneby......... |
638 |
Säter........... |
239 |
Karlshamn........ |
1,007 |
Hedemora......... |
172 |
Sölvesborg ........ |
126 |
Galle........... |
3,506 |
Kristianstad........ |
1,811 |
Söderhamn........ |
426 |
Simrishamn........ |
42 |
Hudiksvall........ |
214 |
Ängelholm........ |
720 |
Härnösand........ |
350 |
Malmö.......... |
14.140 |
Sundsvall......... |
658 |
Lund........... |
3,031 |
Örnsköldsvik....... |
36 |
Landskrona........ |
2,856 |
Östersund......... |
436 |
Hälsingborg........ |
6,104 |
Umeå........... |
187 |
1 Ystad........... |
1,183 |
Skellefteå......... |
9 |
Trelleborg......... |
1,330 |
Lnleå........... |
138 |
Halmstad......... |
2,012 |
Piteå........... |
374 |
Laholm.......... |
10 |
Haparanda........ |
68 |
Falkenberg........ |
328 |
Summa |
157,794 |
1 Järnvägsmän och examinerade maskinister oberäknade. Öfrig personal inom
sjötransporten har fördelats efter rederiernas postadresser.
6—082273. Kollektiv aftal.
82
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Slutlig beriik. Ofvan har behandlats kollektivaftalets utbredning inom olika näkoiiektiT-
ringsgrenar och inom olika landsdelar. Det återstår nu att söka ådaattaiets
ut- galägga, huru stor del af hela det svenska näringslifvet, som omfatbre?ndustri”°m
tas af ifrågavarande institut. Detta torde endast kunna ske genom
handel och att jämföra antalet af kollektivaftal berörda arbetare med antalet
samfärdsel. personer inom <je samhällsklasser, för hvilka arbetsvillkoren i större
eller mindre omfattning för närvarande regleras genom kollektivaftal.
Beräkning Redan i det föregående har måst konstateras, att uppgifter om hela
af ^ja an'' antalet arbetare för ett stort antal näringsgrenar icke stå att erhålla. Det
hetare inom är blunda nödvändigt att söka fylla förefintliga luckor med approximativa
i industri, beräkningar. Härvid torde man kunna bortse från jordbruk och skogsbruk,
handel och då kollektivaftalets utbredning inom dessa näringsgrenar är synnerligen
samfärdsel, obetydlig, och deras medtagande i hög grad skulle försvåra beräkningarne.
Äfven yrkesgruppen »Allmän tjänst» har uteslutits, då staten genom sina
organ endast i några få undantagsfall träffat kollektivaftal med tjänstinnehafvare
och i stället vanligen begagnat sig af andra former för arbetsvillkorens
reglering.
Nedanstående beräkningar afse sålunda hela arbetareantalet inom
grupperna industri, handel och samfärdsel.
Med till- Den källa, som ligger närmast till hands att använda för en dylik upphjälp
uf skattning af arbetareantalet, är den i folkräkningsberåttelserna förekom^
stike^i1 man&e yrkesstatistiken. Enligt 1900 års folkräkning1 utgör antalet sådana »bi1900
års träden», som pläga räknas till arbetareklassen, tillsammans omkring 404,000.2
folkräk- Enligt en i Statistiska centralbyrån utförd approximativ beräkning af befolkningens
fördelning år 1907 på olika yrkesgrupper, hvars resultat beera,
e se. näget meddelats, skulle grupperna industri, handel och samfärdsel sagda år
utgöra 43,83 % af hela folkmängden eller omkring 2,357,000 personer.
Antagas arbetarne stå i samma proportion till samtliga personer inom ifrågavarande
grupper år 1907 som år 1900, skulle alltså antalet arbetare
inom industri, handel och samfärdsel år 1907 enligt dessa beräkningar utgöra
omkring 470,000. Härifrån måste emellertid dragas antalet personal,
anställd vid statens järnvägar, hvilket utgör omkring 20,000. Sålunda erhålles
en slutsumma af omkring 450,000.
Denna siffra är emellertid med säkerhet för låg. Den svenska yrkesstatistiken
lider nämligen af väsentliga brister, hvilka bl. a. medföra, att
till »hufvudpersoner» samt »familjemedlemmar» med säkerhet kommit att
räknas ett icke ringa antal personer, hvilka rätteligen äro arbetare. Härtill
kommer, att biyrken och framförallt säsongyrken icke angifvas, hvarigenom
ett för denna undersökning missvisande resultat erhålles, då ett stort
antal af de arbetare inom jordbruk och skogsbruk, hvilka tillika hafva anställning
inom industri, handel och samfärdsel, på detta sätt icke kommit att medräknas
i ofvanstående summa. Som exempel på dylika kombinationer af
yrken, hvilka falla det ena inom jordbruket, det andra inom industri,
handel och samfärdsel kan nämnas, att då tegelbruksägare ej sällan tillika
1 Bidrag till Sveriges officiella statistik A) Befolkningsstatistik XVII; 3, utgifven
af Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm 1907.
! Härvid hafva grupperna »arbetare med ej uppgifven anställning» och »personer
utan angifvet yrke, hvilka kunna anses tillhöra arbetsklassen» utproportionerats på
hufvudgrupperna jordbruk, industri, handel och samfärdsel efter dessas inbördes
styrka.
UTBREDNING (SLUTLIG UPPSKATTNING).
83
äro jordägare, vid tegelbruken ofta användas egentligen för jordbruket afsedda
arbetare, samt att stufveriarbetet vid många norrländska hamnar utföres
till stor del af smärre jordbrukare från den kringliggande trakten
o. s. v.1 Dessutom har i ifrågavarande undersökning, liksom äfven i
Kommerskollegii berättelser om bergshandteringen samt fabriker och handtverk,
angifvits antalet arbetare anställda vid de olika företagen i medeltal
för driftsperioden (normal drift), hvarjämte för en del näringsgrenar upptagits
arbetareantalet vid högsäsong (se s. 30). Om, för att nämna ett exempel, en
arbetare haft anställning först vid ett tegelbruk, under den tid tegelbränningen
försiggått därstädes, och sedermera samma år öfvergått till sockerindustrien
för att erhålla sysselsättning inom denna industri under sockerkampanjen, har
han sålunda upptagits dels under tegelbruksindustrien och dels under sockerindustrien.
I Statistiska centralbyråns yrkesstatistik har han gifvetvis räknats
endera som tegelbruksarbetare eller som sockerbruksarbetare. Äfven härigenom
har sålunda ofvanstående summa blifvit för låg i förhållande till de
uppgifter, som erhållits angående antal af kollektivaftal berörda arbetare.
Af andra källor för beräknande af arbetareantalet äro de förnämsta Med tillKommerskollegii
berättelser om bergshandtering, fabriker och handtverk
samt sjöfart. Enligt dessa utgjorde år 1907 antalet vid bergverk och fa- an lol,
briker sysselsatta arbetare tillsammans 334,729 samt antalet maskinister, Bero.skan(jte
sjömän och vidare, ombord å till handelssjöfart använda svenska fartyg om ringjfabriks"
20 ton och däröfver, 15,650. Vid de enskilda jårnvägarne var, som ofvan drift, sjöfart,
upplysts, s. å. anställd en personal på omkring 20,400 personer, vid spår- järn- och
vägar i städerna en personal på 2,183 personer. Sammanlagdt voro sålunda spårvägar,
inom dessa näringsgrenar sysselsatta omkring 373,000 arbetare.
Återstår alltså att beräkna antalet arbetare inom handtverk och byggnadsverksamhet,
vid kommunernas arbeten samt handel och varulager, inom
åkerirörelse, telefonverksamhet och en del yrken, som ej kunnat hänföras
till någon bestämd näringsgrupp såsom hotell- och restaurantrörelse m. m.
samt slutligen antalet maskinister, eldare och sjömän ombord å fartyg under
20 ton samt pråmar.
Rörande arbetareantalet vid handtverkerierna och inom byggnadsverk- Handtverket.
samheten innehålla Kommerskollegii berättelser om fabriker och handtverk
uppgifter. Mot dessa kunna delvis samma anmärkningar göras som mot
folkräkningens yrkesstatistik. I hvarje fall torde antalet handtverks- och
byggnadsarbetare betydligt öfverstiga den i handtverksstatistiken angifna
summan, 53,173. Af de i denna siffra inbegripna arbetarne äro 12,227
anställda hos målare, bygg- och murmästare, cementgjutare, glasmästare och
förgyllare samt utförare af gas-, ring- och vattenledningar, hvilka yrkesidkare
i ifrågavarande undersökning räknats till byggnadsverksamheten.
Tages hänsyn till samtliga dessa omständigheter torde handtverksarbetarne
ensamt kunna beräknas till i rundt tal 50,000.
För byggnadsverksamheten finnas inga andra uppgifter rörande arbetare- Byggnads
antalet,
om man frånser vid folkräkningen år 1900 meddelade yrkesuppgifter, verksam___
heten.
1 Särskildt belysande är beskrifningen öfver förhållandena inom stenindustrien
i den af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län afgifna berättelsen
för femårsperioden 1900—1905. Det heter därstädes: »IJtom de ständiga yrkesarbetarne
användas i rörelsen fortfarande och i ökadt omfång en mängd fiskare, jordbruksarbetare
m. fl. Särskildt vanligt har det blifvit, att fiskare, som endast deltaga uti
de periodvis återkommande sillfiskena, under öfriga delar af året syssla med gatstenstillverkning
uti de stenbrott, som äro anlagda vid det fiskeläge, där de äro bosatta.
Jordbruksarbetarne sysselsätta sig med stentillverkning, så snart de hafva ledighet
från jordbruket, och vinna därigenom en ökad arbetsförtjänst.»
84
KOLLBKTIVAPTALET I SVERIGE.
Kommunala
arbeten.
Stufveri
rörelsen.
hvilka, beträffande de särskilda yrkena äro ännu mera otillfredsställande än
beträffande de större yrkesgrupperna. Om man emellertid skulle förutsätta,
att antalet byggnadsarbetare stode i ett visst förhållande till de olika
orternas invånareantal, kunde man, då kollektivaftalen inom byggnadsverksamheten
vanligen omfatta större delen af yrket på de orter, de afse, med
ledning af ofvan i tab. litt. E. meddelade uppgifter uppskatta antalet
byggnadsarbetare i städer, köpingar och municipalsamhällen till omkring
60,000, väg- och vattenbyggnadsarbetare oberäknade. Beträffande denna
beräkning bör emellertid anmärkas dels att byggnadsverksamhetens liflighet
gifvetvis icke alltid står i proportion till invånareantalet, dels att samtliga
i tab. litt. E. upptagna arbetarespecialiteter icke finnas på alla orter. Då
kollektivaftalen inom näringsgrenen företrädesvis afse samhällen med mera
omfattande byggnadsverksamhet, torde den beräknade siffran ej få anses
afsevärdt öfverstiga 50,000.
Antalet arbetare anställda bos de 17 städer och köpingar, för hvilka
i januari 1908 kollektivaftal voro träffade, utgjorde detta år 8,543. Då
bland dessa 17 kommuner återfinnes flertalet mera betydande städer och köpingar,
och inom de smärre samhällena, äfven om arbete bedrifves direkt af
kommunen, antalet i dess tjänst sysselsatta arbetare vanligen är mycket obetydligt,
kan antalet kommunalarbetare i riket icke afsevärdt öfverstiga 10,000.
Ej heller för stufverirörelsen föreligger material, på hvilket en tillfredsställande
beräkning af arbetareantalet inom näringsgrenen kan fotas. Till
ledning för ett bedömande af kollektivaftalets omfattning har emellertid ofvan
s. 76 meddelats, att till och från de hamnar och lastageplatser, för hvilka
kollektivaftal träffats, verkställts 223,670 resor med 38,376,134 ton, och att
till och från rikets samtliga hamnar och lastageplatser ankommit och afgått
320,271 fartyg om tillsammans 49,356,059 ton. Det sammanlagda tontalet
för ut- ocli ingående fartyg under året utgör en god mätare på lifligheten
i de olika hamnarne, och antalet stufveriarbetare, som användas i hamnen,
måste naturligtvis stå i ett visst förhållande till sjötrafikens omfattning.
Antalet stufveriarbetare i hamnar, för hvilka kollektivaftal träffats, torde
sålunda kunna beräknas stå i ungefär samma förhållande till antalet stufveriarbetare
i hela riket som sammanlagda tontalet för ut- och ingående fartyg
i dessa hamnar till sammanlagda tontalet för ut- och ingående fartyg i alla
rikets hamnar. Då inom stufverirörelsen liksom inom byggnadsverksamheten
kollektivaftalen vanligen afse hela rörelsen på de orter, de omfatta, och
antalet af kollektivaftal berörda stufveidarbetare enligt inkomna uppgifter utgör
omkring 6,700, skulle efter denna beräkning hela antalet stufveriarbetare i
riket kunna anslås till omkring 10,000. Denna uppskattning gör emellertid
lika litet som de ofvan gjorda beräkningarna öfver antalet handtverksarbetare
och byggnadsarbetare anspråk på att vara exakt. Dels står icke hamnens
trafikfrekvens alltid i direkt samband med antalet i hamnen sysselsatta stufveriarbetare,
då just i de stora hamnarne maskinella anordningar förekomma,
hvilka inskränka arbetareantalet, dels finnas i Kommerskollegii sjöfai*tsstatistik
upptagna endast sådana hamnar och lastageplatser, där hamnumgälder eller
grundpenningar utgå efter af Kungl. Maj:t fastställd taxa, hvarför några,
dock endast mindre betydande, hamnar där saknas, dels äro i denna Kollegii
berättelse medtagna, åtminstone delvis, äfven barlastade fartyg1, dels
1 Vid lastning och lossning af fartyg om 10 ton och därunder torde i allmänhet
stufveriarbetare ej användas, hvarför uteslutandet af dessa ur Kollegii berättelse ej
kan hafva någon inverkan på ifrågavarande beräkning. Däremot torde uppmärksammas,
att vid beräkningen medtagits såväl ång- som segelfartyg, men att den förra kategorien
fartyg i betydligt mycket större omfattning begagnar stufvare än den senare.
UTBREDNING (SLUTLIG UPPSKATTNING).
85
slutligen är, som ofvan anförts, hela antalet oorganiserade arbetare säkerligen
ej medräknadt i fackföreningarnes arbetareantalsuppgifter för hamnar
med kollektivaftal. Den beräknade totalsiffran är således förmodligen för
låg, då utom nyssnämnda felkällor tillkommer, att för samtliga större hamnar,
där loss- och lastningsmaskiner företrädesvis användas, kollektivaftal träffats.
Inom telefonverksamheten har, som ofvan påpekats, uppgift om arbetare- Telefonverkantal
erhållits från den ende enskilda arbetsgifvaren af någon betydelse inom samheten.
denna näring, Aktiebolaget Stockholmstelefon. Detta bolag hade i sin tjänst
310 arbetare, och torde hela antalet telefonarbetare i enskild tjänst sålunda
kunna uppskattas till omkring 350. Näringsgre
Inom
ofvan icke heliandlacle näringsgrenar föreligga endast uppgifter nar, för
om antalet af kollektivaftal berörda arbetare, hvilket utgör tillsammans 12,900, hvilka sådana
och förefinnes till synes ingen möjlighet att närmare beräkna hela antalet !?*£*
arbetare inom dessa näringsgrenar. utföras.
För de näringsgrenar, där uppgifter om hela arbetareantalet stått att glutlio.
erhålla eller eljest ofvan gjorda beräkningar utförts, kan arbetareantalet uppskattsålunda
uppskattas till inemot 500,000. Då kollektivaftalet i allmänhet endast ning af
nått en jämförelsevis ringa utbredning inom öfriga näringsgrenar, och de kelaaalbe"
uppgifter om arbetareantal, som legat till grund för ofvanstående approxima- antafét
tioner, i de flesta fall förmodligen ej omfattat mer än en del af de oorganiserade
arbetarne, samt byggnadsarbetarne på landsbygden icke medräknats,
torde hela antalet arbetare inom industri, handel och samfärdsel kunna beräknas
utgöra 500,000 å 550,00c.1
Det behöfver ej ytterligare påpekas, att dessa beräkningar ingalunda
göra anspråk på att utgöra annat än en i sina hufvuddrag riktig approximation.
Det nådda resultatet torde emellertid komma sanningen något närmare
än den siffra, som kan beräknas ur yrkesstatistiken.
Utgår man från, att liela arbetareantalet inom industri, handel Slutresultat.
och samfärdsel sålunda kan uppskattas till inemot 550,000, framgår
af denna undersökning, att 45 å 50 % af dessa arbetare voro anställda
vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal voro gällande. Det
bör emellertid beaktas, att i denna undersökning arbetare, anställda
vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats, betecknats
såsom af kollektivaftal berörda, äfven om aftalet ifråga, formellt
sedt, icke kan anses gälla dem samtliga. Dock hafva, som i inledningen
framhållits, sådana arbetaregrupper urskilts, hvilka uppenbarligen
icke afsetts vid kollektivaftalets ingående.
1 Arbetare i statens tjänst äro, som ofvan påpekats, här icke medräknade. Vid
statens järnvägar är anställd en personal på omkring 20,000. Vidare bör uppmärksammas
det ofvan s. 83 anmärkta förhållandet, att fabriksstätistikens siffror rörande
arbetareantal, i likhet med denna undersöknings uppgifter om antal af kollektivaftal
berörda arbetare, innehålla en del dubbelräkningar.
86
Organisation
eller
enskilda personer
som
parter.
II. Kollektivaftalets parter.
Yid den sammanfattande framställning af kollektivaftalets väsentliga
egenskaper, som ofvan (se ss. 18—24) lämnats, liar framhållits,
att de parter, mellan Indika kollektivaftal träffas, kunna utgöras
af å ena sidan en arbetsgifvare, ett flertal arbetsgivare eller
en eller flera arbetsgivareorganisationer och å den andra ett flertal
arbetare, sammanslutna eller icke sammanslutna till en eller
flera permanenta organisationer. Är ett kollektivaftal träffadt
af ett flertal enskilda arbetsgifvare eller arbetare, kan det hafva
ingåtts endera på sådant sätt, att samtliga personer ifråga underskrivit
aftalet hvar för sig eller att dessa genom majoritetsbeslut vält
ombud, hvilka undertecknat aftalet, ej endast å den majoritets vägnar,
som valt dem, utan äfven för minoriteten och ej sällan för alla personer,
som öfver hufvud kunna beröras af aftalet, vare sig dessa varit
närvarande vid valets förrättande eller ej.
Frågan om kollektivaftalens parter är af särskildt intresse, då
det är parternas olika förmåga att upprätthålla de i kollektivaftalet
gjorda åtagandena, som skall utgöra garantien för, att aftalets bestämmelser
komma att lända till efterlefnad.
Är ett kollektivaftal träffadt med en samling oorganiserade arbetare,
föreligger i regel endast ringa garanti från arbetarnes sida
för, att detsamma skall upprätthållas. Arbetarestammen på en arbetsplats
växlar nämligen år från år, och det kan inträffa, att under
aftalets giltighetstid endast ett fåtal af de arbetare, som ingått aftalet,
finnes kvar på platsen. Arbetarestyrkan på en arbetsplats är
sålunda något så obestämdt och växlande, att ansvar för aftals upprätthållande
näppeligen kan påläggas densamma, liksom den ej heller
utan att vara organiserad torde hafva stora förutsättningar för att
kunna gentemot arbetsgifvaren tillvarataga sina intressen. Det har
därför till och med, som det synes ej utan skäl, gjorts gällande, att
en öfverenskommelse med ett flertal oorganiserade arbetare knappast
kunde jämställas med vanliga kollektivaftal.
Huruvida aftalet är underskrifvet af samtliga arbetare hvar för
sig eller af deras ombud, är i detta fall en fråga utan större praktisk
betydelse.
Något annorlunda ställer sig saken, då kollektivaftal ingås af ett
flertal enskilda arbetsgifvare. Det förekommer icke sällan, i synner
-
KOLLEKTIVAFTALETS PARTER.
87
hot inom näringsgrenar, som bedrifvas handtverksmässigt eller eljest
i mindre skala, att kollektivaftal undertecknas af några af de större
arbetsgifvarne eller af de personer, som af arbetsgifvarne utsetts att
föra deras talan, hvarefter aftalet anses gälla för hela yrket på orten.
I dessa fall blir parten på arbetsgifvaresidan af lika obestämd karaktär,
som när på arbetaresidan organisation icke sluter aftalet. Underskrifver
hvar och en af ifrågavarande arbetsgifvare aftalet, erbjuder
detta naturligtvis samma garanti, som ett aftal med en enskild arbetsgifvare,
i hvilket fall parten ju är fullt bestämd och kan under
en längre tidsperiod påtaga sig ansvar för aftalets upprätthållande.
Fullt oberoende af växlingar i arbetsgifvare- och arbetarestocken
blir emellertid kollektivaftalet först, när parterna på båda sidor utgöras
af organisationer, hvilka äfven ojämförligt mycket effektivare än
enskilda personer kunna uppfylla och påyrka upprätthållandet af ett
kollektivaftals förpliktelser.
Samtliga ofvan angifna slag af parter kunna kombineras
med hvarandra, hvarigenom en mängd olika variationer uppstå. Utbredningen
af de viktigaste af dessa olika slag af kollektivaftal framgår
af tab. 4, af hvilken nedanstående tab. litt. I. utgör ett sammandrag.
Tabellerna utvisa, att de båda slag af kollektivaftal, hvilka ofvan
omnämnts såsom de mest ändamålsenliga, nämligen aftal mellan
tvänne organisationer samt aftal mellan en enskild arbetsgifvare och
arbetareorganisation, nått den utan jämförelse största utbredningen.
På såväl arbetsgifvare- som arbetaresidan äro nämligen organisationer
parter till 436 aftal, omfattande 7,404 arbetsgifvare och
124,051 arbetare (48,5 %). 934 aftal, omfattande 823 arbetsgifvare
och 90,740 arbetare (35,5 %), äro träffade emellan en enskild arbetsgifvare
och arbetareorganisation samt 472 aftal omfattande 2,964 arbetsgifvare
och 25,361 arbetare (9,9 %) mellan ett flertal enskilda arbetsgifvare
och arbetareorganisationer. Af organisation å arbetsgifvaresidan
och oorganiserade på arbetaresidan hafva endast 2 aftal ingåtts,
det ena för bagerier och det andra för en enskild järnväg. De omfatta
19 arbetsgifvare och 87 arbetare. Vid 80 aftal, omfattande 84
arbetsgifvare och 12,311 arbetare, är parten på ingendera sidan organisation.
Af dessa aftal äro samtliga utom 2, omfattande 13 arbetsgifvare
och 80 arbetare, träffade hvartdera af en enskild arbetsgifvare.
För 47 aftal, omfattande 160 arbetsgifvare och 3,400 arbetare, äro
parterna icke angifna på de till Kollegium insända afskrifterna af kollektivaftal
en. Sammanlagdt äro 1,486 aftal, omfattande 3,871 arbetsgifvare
och 128,412 arbetare eller 50,2 % af samtliga arbetare,
berörda af aftal, träffade af enskilda som part på arbetsgifvaresidan.
Häraf äro 1,012 aftal, omfattande 894 arbetsgifvare och 102,971
arbetare (40,2 %) träffade hvart och ett af en enskild arbetsgifvare,
474 omfattande 2.977 arbetsgifvare och 25,441 (9,9 %) arbetare af
88
Tab. litt. I. Kollektiv -
Kollektivaftal |
med |
o r g a- |
||||
Näringsgrenar. |
på båda sidor. |
endast på arbetare-sidan. 1 |
||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
|||
aftal. |
Absolut. |
%. |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
|
I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel . . . |
3 |
569 |
30 8 |
23 |
1,157 |
62 6 |
Jordbruk .............. |
2 |
484 |
29-8 |
19 |
1,019 |
62-7 |
Trädgårdsskötsel........... |
1 |
85 |
— |
4 |
138 |
— |
II. Skogsbruk............. |
— |
— |
— |
5 |
934 |
— |
III. Grufdrift.............'' |
5 |
2.531 |
52-6 |
12 |
2,282 |
47-4 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
45 |
8.419 |
354 |
214 |
15.093 |
635 |
Fabriker.............. |
23 |
5,766 |
29-6 |
144 |
13,414 |
69-1 |
Handtverk.............. |
22 |
2,653 |
61-2 |
70 |
1,679 |
38-8 |
V. Textilindustri........... |
18 |
5.848 |
46 8 |
50 |
6.538 |
52 3 |
Fabriker.............. |
17 |
5.808 |
47-1 |
42 |
6,425 |
52-0 |
Handtverk.............. |
1 |
40 |
— |
8 |
113 |
— |
VI. Beklädnadsindustri......... |
37 |
4.068 |
271 |
155 |
9.739 |
651 |
Fabriker.............. |
4 |
397 |
7-1 |
46 |
4,562 |
81-9 |
Handtverk............. |
33 |
3,671 |
39-1 |
109 |
5,177 |
55-1 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
10 |
650 |
19-2 |
59 |
2.104 |
62 1 |
Fabriker.............. |
2 |
51 |
2-3 |
35 |
1.677 |
74-4 |
Handtverk.............. |
8 |
599 |
52-8 |
24 |
427 |
37''7 |
VIII. Trävaruindustri.......... |
41 |
3.405 |
18 9 |
154 |
11.791 |
65 5 |
Fabriker.............. |
26 |
1,837 |
11-9 |
122 |
10,863 |
70-3 |
Handtverk.............. |
15 |
1,568 |
61''3 |
32 |
928 |
36-3 |
IX. Trämasse- och pappersindustri.... |
9 |
3.730 |
308 |
45 |
7.585 |
62 7 |
Fabriker.............. |
4 |
916 |
Ilo |
36 |
6,661 |
79-7 |
Handtverk.............. |
5 |
2,814 |
75 8 |
9 |
924 |
24-7 |
X. Grafisk industri.......... |
2 |
6,828 |
86 9 |
14 |
962 |
122 |
XI. Malmförädlingsindustri...... |
— |
— |
— |
22 |
2,940 |
1000 |
XII. Metallindustri........... |
16 |
2.375 |
275 |
98 |
4.984 |
578 |
Fabriker.............. |
1 |
9 |
0-2 |
52 |
3,784 |
75-3 |
Handtverk............. |
15 |
2,366 |
65''8 |
46 |
1,200 |
33-4 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri |
8 |
27.864 27,607 |
88''6 |
47 |
3.538 |
112 |
Fabriker.............. |
5 |
88-5 |
44 |
3,523 |
11-3 |
|
Handtverk............. |
3 |
257 |
— |
3 |
15 |
— |
XIV. Jord- och stenindustri....... |
30 |
6.254 |
362 |
119 |
10.772 |
62 3 |
XV. Kemisk-teknisk industri....... |
10 |
369 |
51 |
42 |
6,609 |
90-4 |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
130 |
34.082 |
735 |
149 |
12,212 |
264 |
XVII. Allmänna arbeten......... |
1 |
29 |
0 3 |
39 |
3,644 |
38-6 |
1 kommunal och statens drift..... |
— |
. - |
— |
33 |
3,002 |
34-2 |
I enskild drift............ |
1 |
29 |
— |
6 |
642 |
— |
XVIII. Handel och varulager........ |
21 |
1,730 |
54''4 |
49 |
1,396 |
43 8 |
XIX. Landtransport........... |
48 |
12.390 |
499 |
100 |
10.907 |
43 8 |
Åkeri- och stufverirörelse....... |
16 |
3,709 |
4(14 |
54 |
5.232 |
56-9 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
32 |
8,681 |
554 |
46 |
5,675 |
36-3 |
XX. Sjötransport........... . |
2 |
2,910 |
747 |
11 |
985 |
25-3 |
XXI. Diverse................ |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
Summa Däraf: |
486 |
124,051 |
48-5 |
1,408 |
110,188 |
45-4 |
Fabriker.............. |
124 |
55,842 |
41-4 |
718 |
72.192 |
53-5 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
232 |
48,050 |
67-1 |
45ö| |
22,675 |
31-7 |
1 2 af de i denna kolumn upptagna aftal, omf. 87 arbetare, äro träffade af enskilda på
hvart och ett flera arbetsgifvare, de öfriga endast en arbetsgifvare.
89
aftalets parter.
nisation som p |
art |
Kollektivaftal, hvilkas |
Hela antalet |
|||||
på ingendera sidan. |
||||||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
|||||
aftal. |
Absolut. |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
||||
1 |
122 |
66 |
27 |
1,848 |
I. |
|||
1 |
122 |
7-5 |
— |
— |
— |
22 |
1.625 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
|
3 |
442 |
— |
— |
— |
— |
8 |
1,376 |
II. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
4,813 |
III. |
11 |
238 |
l-o |
1 |
9 |
01 |
271 |
23,759 |
IV. |
11 |
238 |
1-2 |
1 |
9 |
01 |
179 |
19.427 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
92 |
4,332 |
|
2 |
113 |
09 |
— |
— |
— |
70 |
12.499 |
V. |
2 |
113 |
0''9 |
— |
— |
— |
61 |
12,346 |
|
— |
— |
— | |
__ |
— |
— |
9 |
153 |
|
1 |
25 |
0-2 |
22 |
1.139 |
76 |
215 |
14.971 |
VI. |
_ |
_ |
— |
8 |
612 |
ll-o |
58 |
5.571 |
|
1 |
25 |
0-2 |
14 |
527 |
5-6 |
157 |
9.400 |
|
4 |
526 |
15-5 ! |
5 |
108 |
32 |
78 |
3.388 |
VII. |
4 |
526 |
23-3 |
— |
— |
— |
41 |
2.254 |
|
— |
— |
— |
5 |
108 |
9-5 |
37 |
1.134 |
|
7 |
1,233 |
6 8 |
8 |
1.584 |
88 |
210 |
18,013 |
VIII. |
7 |
1,233 |
7''9 |
6 |
1,524 |
9-9 |
161 |
15.457 |
|
— |
— |
— |
2 |
60 |
2-4 |
49 |
2,556 |
|
5 |
780 |
6''5 |
_ |
— |
— |
59 |
12.095 |
IX. |
5 |
780 |
9-3 |
— |
— |
— |
45 |
8.357 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
1 |
67 |
09 |
— |
— |
— |
17 |
7,857 |
X. |
— |
— |
— |
— |
— |
22 |
2,940 |
XI. |
|
6 |
1,143 |
13 3 |
3 |
117 |
1''4 |
123 |
8.619 |
XII. |
6 |
1,143 |
22-7 |
1 |
90 |
1-8 |
60 |
5.026 |
|
— |
— |
— |
2 |
27 |
0-8 |
63 |
3,593 |
|
3 |
43 |
0 2 |
_ |
_ |
_ |
58 |
31.445 |
XIII. |
3 |
43 |
0-2 |
— |
— |
— |
52 |
31,173 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
. 6 |
272 |
|
5 |
267 |
1-5 |
— |
'' — |
— |
154 |
17.293 |
XIV. |
8 |
333 |
4''5 |
— |
— |
— |
(iO |
7,311 |
XV. |
— |
— |
— |
2 |
37 |
01 |
281 |
46,331 |
XVI. |
7 |
5.653 |
598 |
1 |
119 |
1-3 |
48 |
9.445 |
XVII. |
7 |
5,653 |
64''4 |
1 |
119 |
: 1-4 |
41 |
8.774 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
671 |
||
2 |
19 |
0 5 |
1 |
40 |
1-8 |
73 |
3.185 |
XVIII. |
14 |
1,307 |
5 3 |
4 |
247 |
10 |
106 |
24,851 |
XIX. |
_ |
— |
— |
■ 4 |
247 |
2-7 |
74 |
9.188 |
|
14 |
1,307 |
8-3 |
— |
— |
— |
92 |
15.663 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
j — |
13 |
3.895 |
XX. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
XXI. |
80 |
12,811 |
4-8 |
47 |
8.400 |
1-3 |
1,971 |
255,950 |
|
52 |
4,743 |
3-5 |
16 |
2,235 |
1-6 |
910 |
135,012 |
|
i |
25 |
01 |
[| 25 |
759 |
1 1-1 |
708 |
71,509 |
arbetaresidan, men af organisation på arbetsgifvaresidan. 473 aftal, omf. 25,416 arb., afse
90
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
ett flertal enskilda arbetsgivare. Endast 82 aftal, omfattande
103 arbetsgivare och 12,398 arbetare eller 5 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda, är0 på arbetaresidan icke träffade af
organisation1. Härtill kommer, att, såsom ofvan påvisats, det
vu-l en närmare undersökning visat sig, att arbetarne äfven i flertalet
af dessa fall och arbetsgivare understundom faktiskt varit organiserade
och äfven vid underhandlingarne biträdts af organisationens
tjänstemän, ehuru organisationen af en eller annan orsak icke underskrivit
aftal et . Af nyssnämnda 82 aftal äro så godt som samtliga
träffade af ombud, endast ett ringa fåtal har underskrifvits af samtliga
arbetare hvar för sig. Att aftal, som träffats för flera enskilda
arbetsgivare, underskrivas af hvarje arbetsgivare ifråga, är likaledes
ovanligt.
Beträffande utbredningen inom olika näringsgrenar af de två
Imfvudformerna för kollektivaftalets ingående, nämligen aftal mellan
organisationer pa bada sidor och mellan en enskild arbetsgivare å
ena sidan samt en arbetareorganisation å den andra, framgår af tab.
4 och tab. litt. I. att den förra formen oftast kommer till användning
inom handtverket och byggnadsverksamheten, inom handel och varulager,
åkeri- och stufverirörelse, järnvägsdrift samt inom de grenar
af fabriksindustrien, där riks- eller distriktsaftal äro träffade. Kollektivaftal
med en enskild arbetsgivare förekomma inom samtliga
näringsgrenar, men hufvudsakligen inom de grenar af fabriksindustrien,
där riks- eller distriktsaftal icke träffats. Medeltalet arbetare
per arbetsplats utgör för de sistnämnda aftalen 115. Aftal ingångna
af ett flertal enskilda arbetsgivare påträffas inom handtverket.
byggnadsverksamheten, handel och varulager, åkeri- och stufverirörelse
samt några fa grenar af fabriksindustrien, såsom brj^ggeri- och
korkindustrierna.
Jämföras dessa uppgifter med uppgifterna nedan å s. 97, framgar
tydligt, att fragani huruvida kollektivaftalets parter utgöras af
organisationer eller ej på det närmaste är förknippad med det lokala
giltighetsomradets utsträckning; ju större område generaliseringen
af arbetsvillkoren omfattar, desto nödvändigare blir det, att denna
generalisering uppbäres af organisationer och icke af enskilda. Afser
aftalet endast ett arbetsställe, är det ganska ovanligt, att parten på
arbetsgifvaresidan är en organisation, äfven om arbetsgifvaren ifråga
är organiserad. Dock förekomma dylika fall, och inom en del arbetsgifvareföreningar
synes man numera vara betänkt att systematiskt
Då samme arbetsgivare ofta träffat flera aftal med sinsemellan skiljaktiga
bestämmelser, hafva dubbelräkningar ej kunnat undvikas. Detta torde uppmärksammas
vid samtliga uppgifter i texten om antal arbetsgivare, berörda af kollektivaftal,
innehållande den ena eller andra bestämmelsen.
Härvidlag torde dock böra framhållas, att kollektivaftal. träffade af oorganiserade
arbetare, lättare kunna hafva undgått uppmärksamheten vid materialets insamlande
än öfriga aftal (se ofvan ss. 7—8).
KOLLBKTIVAFTÅLETS PARTER.
91
genomföra aftal mellan organisationer på båda sidor äfven för enskilda
arbetsställen. Jämföras uppgifterna i tabb. 4 och 5, finner
man, att af 1,105 aftal, som afse enskilda arbetsplatser, 93, omfattande
8,779 arbetare, träffats af organisation på arbetsgifvaresidan. Ortsaftalen
däremot träffas vanligen mellan organisationer; vid distriktsoch
riksaftal (se nedan) är detta den enda praktiskt möjliga formen
för kollektivaftals ingående.
När generaliseringen af arbetsvillkoren sträcker sig öfver hela Hufyudlandet,
måste dessutom parterna utgöras af organisationer, som hafva organisation
inflytande inom motsvarande område, m. a. o. nksaltalen maste trätfas
af hufvudorganisationerna på båda sidor. Dessa kunna väl lämpligen
sluta aftal äfven för smärre områden, men detta sker dock
långt ifrån alltid, särskildt ej på arbetaresidan. Med de organisationsformer,
som äro förhärskande på arbetaresidan, torde det
inom de flesta näringsgrenar och yrken ursprungligen varit
fackföreningarnes, ej fackförbundens och ännu mindre Landsorganisationens
sak att träffa ortsaftal och aftal för enskilda arbetsställen
samt i de flesta fall äfven distriktsaftal. Det är också fortfarande
endast undantagsvis, t. ex. inom järn- och metallarbetareyrket, som
fackförbundet ensamt är part vid dessa aftal. För en mängd af de
i denna redogörelse afsedda, lokalt mera begränsade aftalen, äro emellertid
både afdelningen ifråga och vederbörande fackförbund parter
till aftalet, hvarvid fackförbundet i ett flertal fall torde få anses
som hufvudparten. Kollektivaftal äfven på arbetaresidan ingångna
af hufvudorganisation, vare sig i förening med underafdelningarne
eller ej, komma förmodligen äfven med organisationsväsendets utveckling
att blifva allt vanligare, så mycket mera som fordran härpå ofta
uttryckligen framställes från arbetsgifvaresidan. En hufvudorganisation
kan nämligen på ett verksammare sätt än underafdelningen
sörja för, att aftalet upprätthålles, och därigenom undanröjes ock den
möjligheten, att hufvudorganisationen gör afdelningen eller medlemmen
ålägganden, som strida mot aftalet. Att de enskilda arbetarne
underteckna aftal, träffade af deras organisation, torde numera icke
förekomma. Aftal med fackföreningar, som ej tillhöra något fackförbund,
äro j^tterst sällsynta, och endast ett fåtal sådana hafva, som ofvan
påpekats, inkommit till Kommerskollegium.1
På arbetsgifvaresidan äro de aftalsträffande organisationerna
likaledes ofta afdelningar af hufvudorganisationer och omfatta i
en mängd fall, särskildt inom byggnadsverksamheten och
handtverket, endast enstaka orter, i andra ett flertal orter inom samma
näringsgren. Att aftal träffas med enskilda arbetsgifvare, hvilka
tillhöra arbetsgifvareorganisation, förekommer äfven, som ofvan
1 Härvidlag torde dock böra påpekas, att just sådana aftal kunna hafva undgått
att uppmärksammas vid materialets insamlande (se ofvan ss. 7 8).
92
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
nämnts. Ofta undertecknas ett aftal icke blott af arbetsgivareorganisationen,
utan äfven af de medlemmar, som aftalet afser, eu procedur
som kan vara af praktiskt intresse, i synnerhet då organisationen ej
vunnit nödig stadga. Aftal med rent lokala, fristående arbetsgivareorganisationer
förekomma, i hvilken utsträckning är dock svårt
att afgöra, då det ofta icke framgår af organisationens namn,
huruvida den tillhör någon hufvudorganisation eller ej, och
uppgifter öfver samtliga arbetsgifvareorganisationers underafdelningar
ej funnits tillgängliga. Detta förhållande bör beaktas jämväl
vid studium af tab. 21, som afser att gifva en öfversikt öfver de
mera betydande arbetsgivare- och arbetareorganisationer, som träffat
eller godkänt kollektivaftal inom olika näringsgrenar. Ett sammandrag
af denna tabell (tab. litt. J.), angifvande antalet kollektivaftal,
som träffats af hvar och en af de viktigaste arbetsgivare- och
arbetareorganisationerna, meddelas å nästföljande sida.
Ej sällan innebär hufvudorganisationens underskrift, icke att organisationen
är medpart till aftalet, utan endast ett godkännande från
dess sida af kollektivaftalet ifråga. Detta har sin grund däri, att enligt
de flesta organisationers stadgar en afdelning eller en medlem
ej äger rätt att träffa kollektivaftal, utan att detta blifvit granskadt
och godkändt af hufvudorganisationens styrelse.1 Ett dylikt godkännande
af hufvudorganisationen medför emellertid äfven ett visst
skydd för kollektivaftalet.
Att hufvudorganisationen uppträder som medpart till aftalet
eller såsom godkännande afdelnings eller medlems aftal förekommer
på arbetsgifvaresidan i 145 aftal, omfattande 809 arbetsgifvare och
27,485 arbetare, på arbetaresidan i 412 aftal, omfattande 627 arbetsgifvare
och 75,533 arbetare. Enbart på arbetsgifvaresidan äro 34
aftal, omfattande 399 arbetsgifvare och 7,652 arbetare, godkända af
hufvudorganisation, enbart på arbetaresidan 301 aftal, omfattande
217 arbetsgifvare och 55,700 arbetare. På såväl arbetsgifvare- som
arbetaresidan har sådant godkännande ägt rum i 111 aftal, omfattande
410 arbetsgifvare och 19,833 arbetare.
Medräknas de ofvan omnämnda kollektivaftal. hvilka träffats
enbart af hufvudorganisationer, torde hufvudorganisåtionerna på
arbetsgifvaresidan i en eller annan egenskap hafva underskrifvit
aftal, omfattande något mer än en fjärdedel af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare, och hufvudorganisationerna på arbetaresidan
aftal, omfattande inemot hälften af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare.
1 Det händer ofta, att aftal träffas under uttryckligt förbehåll af hufvudorganisationens
godkännande. Med hufvudorganisation afses på arbetaresidan fackförblind.
Landsorganisationen har underskrifvit riksaftalet inom verkstadsindustrien
och en del mera omfattande uppgörelser med Svenska arbetsgifvareföreningen.
93
ab. litt. J. Antal kollektivaftal, träffade eller godkända af mera betydande
arbetsgivare- och arbetareorganisationer.1
Arbetsgivareorganisationer.
Namn.
Allmänna arbetsgivareföreningen . . .
Allmänna svenska boktryckareföreningen
Centrala arbetsgivareförbundet ....
Grafiska reproduktionsanstalternas förening
Järnbruksförbundet ..........
Kristianstads läns jordbrukareförening . .
Malmöhus läns trädgårdsodlareförening .
Norrlands stufvareförbund.......
Skånes skomakeriidkares distriktsförening
Skånska landtmännens arbetsgifvareförening
Svenska arbetsgifvareföreningen.....
Svenska bryggareföreningen.......
Svenska oigarrfabrikantföreningen ....
Svenska elektriska arbetsgifvareföreningen
Svenska garfveriidkareföreningen . . • •
Svenska järnvägarnes arbetsgifvareförening
Svenska kakelindustriidkareföreningen . .
Svenska sko- och nåtlingsfabrikantföreningen
Svenska stenindustriförbundets ostkustförening
Svenska torfindustriens arbetsgivareförening
Svenska väg- och vattenbyggarnes arbetsgivareförbund
............
Sveriges bageriidkareförening.......
Sveriges bleck- och plåtslageriarbetsgifvare
förbund.
..............
Sveriges handskfabrikantförening.....
Sveriges kakelfabrikantförening......
Sveriges målarmästareförening
Antal
aftal.
88
l8
10
l8
2
3
1
3
2
2
76
6
l8
1
13
28
33 * *
1
2
2
6
12
2
l8
l8
1
Antal
Namn
Sveriges pappersbruksförbund.......j 4
Sveriges redareförening.........
Sveriges repslageriidkareförening ....
Sveriges textilindustriförbund......
Sveriges träindustriförbund.......
Sveriges verkstadsförening.......
Södra Sveriges byggmästareförbund . . .
2
1
10
17
28
18
Arbetareorganisationer.
Byggnadsträarbetareförbundet.....
Internationella litografiska förbundet . .
Internationella tobaksarbetareförbundet .
Kemisk-tekniska kvarn- och läderarbetareförbundet
(De förenade förbunden) . .
Kvinnornas fackförbund........
Mellersta Sveriges landtarbetareförbund .
Pälsvaruarbetareförbundet.......
Skandinaviska sadelmakare- o. tapetserareförb
Skånska landtarbetareförbundet ....
Svenska arbetareförbundet.......
Svenska bageri- o. konditoriarbetareförbundet
Svenska bleck- o. plåtslageriarbetareförbundet
Svenska bokbinderiarbetareförbundet ....
Svenska bryggeriarbetareförbundet.....
Svenska elektriska arbetareförbundet ....
Svenska frisörbiträdesförbundet......
Svenska förgylleri- o. glasmästeriarbetareförb.
Svenska gjutareförbundet.........
Svenska glasarbetareförbundet.......
Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet .
Svenska grufarbetareförbundet.......
Svenska handskarbetareförbundet.....
Svenska hattarbetareförbundet.......
Svenska järn- och metallarbetareförbundet .
Svenska järnvägsbyggnadsarb.-fackföreningen
(afd. 92 af Sv. grof- o. fabriksarbetareförb.)
Svenska järnvägsmannaförbundet......
Svenska kakelugnsmakareförbundet.....
Svenska korkarbetareförbundet.......
Svenska lokomotivförare- och eldareförbundet
Svenska maskinistförbundet........
Svenska maskinist- och eldareförbundet . . .
Svenska murareförbundet.........
Svenska måleriarbetareförbundet......
Svenska sjömans- och eldareförbundet....
Svenska skoarbetareförbundet.......
Svenska skrädderiarbetareförbundet ....
Svenska slakteri- och charkuteriarbetareförb.
Svenska spårvägsförbundet........
Svenska stenhuggareförbundet.......
Svenska stuckatörförbundet........
Svenska sågverksindustriarbetareförbundet. .
Svenska textilarbetareförbundet......
Svenska transportarbetareförbundet.....
Svenska träarbetareförbundet.......
Svenska trädgårdsarbetareförbundet.....
Svenska tunnbinderiarbetareförbundet ....
Svenska typografförbundet.....• . . .
Svenska varuutkörare- o. handelsarbetareförb.
11
203
60
4
1
23
15
553
79
40
12
49
63
4
12
113
O
3763
7
l2
5
1213
24
65
33
5
2
23
28
45
48
2
70
73
12
9
37
3
48
58
111
182 3
2
12
28
26
1 Större föreningar hafva hvar för sig upptagits, äfven om de utgöra afdelningar af annan organisa
tion.
Aftal, som träffats af lokala föreningar och icke godkänts af vederbörande hufvudorganisation, hafva
ej upptagits i denna öfversikt. De upplysningar, hvilka erhållits yr föreliggande material angående hufvud
organisationer,
af hvilka sådana föreningar utgöra afdelningar, liksom äfven förändringar i organisations
förhållandena
innan februari 1909, återfinnas i noterna till tab. 21. — 2 Itiks aftal. 3 Däraf ett riksaftal.
91 KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
Ett flertal På samma arbetsställe finnas ofta flera olika arbetareorganisa
°rner*som°
^oner> ic^e blott på grund däraf att fackförbunden vanligen ej omfatparter.
ta samtliga arbetare inom en industri utan inskränka sig till ett eller
nagra hvarandra närstående fack,1 utan äfven emedan arbetare inom
samma fack på grund af olika politiska eller religiösa åsikter ansluta
sig till olika organisationer. Samme arbetsgivare kan därför se
sig nödsakad att träffa flera olika aftal med sina arbetare. Ett icke
enastående exempel härpå erbjuder en korgfabrik i Malmö, som träffat
icke mindre än sju aftal med lika många fackföreningar. Att
detta medför betydande olägenheter är tydligt, i all synnerhet om aftalen
ej utlöpa samtidigt eller hafva olika allmänna bestämmelser.
Därför sammanslås allt oftare sådana aftal till ett enda, och samtliga
arbetareorganisationer inom aftalsområdet underskrifva ett gemensamt
aftal. 35 aftal hafva sålunda flera organisationer som part på
arbetaresidan. De omfatta 396 arbetsgifvare och 43,815 arbetare.
Äfven om samtliga organisationer inom aftalsområdet på detta
sätt bundit sig, kvarstå emellertid de oorganiserade arbetarne. Som
nedan närmare utvecklas, nöjer man sig i de flesta fall med att utsträcka
aftalsvillkoren utan vidare äfven till dessa arbetare, enär
det möter svårigheter att med dem träffa aftal med bindande verkan.
I några få fall, 8 aftal omfattande 12 arbetsgifvare och 852 arbetare,
har man emellertid latit äfven de oorganiserade arbetarne genom ombud
deltaga i underhandlingarna och underskrifva aftalet jämsides
med organisationerna. Aftalet mellan Skånska cementaktiebolaget
och dess arbetare i Limhamn (se del II, s. 327) ger en god bild af
den mängd olika grupper arbetare, som understundom uppträda som
gemensamma parter på arbetaresidan. Ifrågavarande aftal är på
arbetaresidan underskrifvet af ombud för fem fackföreningar, däribland
en afdelning af Svenska arbetareförbundet, för ett fackförbund,
för samtliga arbetare inom tre fack samt för de oorganiserade arbetarne
inom 7 olika fack. På arbetsgifvaresidan kan äfven förekomma,
att flera organisationer eller organisationer jämte enskilda personer
äro gemensamma parter till samma aftal. Det förra är fallet i
14 aftal, omfattande 716 arbetsgifvare och 7,376 arbetare, det senare
i 16 aftal, omfattande 285 arbetsgifvare och 1,892 arbetare. Som
exempel på aftal med flera arbetsgifvareorganisationer som parter kan
nämnas riksaftalet för tillverkning och uppsättning af kakelugnar
(se del II, ss. 391—397), som på arbetsgifvaresidan träffats af Sveriges
kakelfabrikantförening för fabrikanterna och af Sveriges kabelindustriidkareförening
för sättmästarne samt öfriga smärre arbetsgivare.
Dessutom är aftalet underskrifvet af dessa föreningars resp.
hufvudorganisationer, Svenska arbetsgifvareföreningen och Centrala
arbetsgifvareförbundet.
1 Jfr ofvan ss. 24 ff.
95
III. Kollektivaltalens giltighetsområde och
giltighetstid.
I föregående kapitel har omnämnts, att omkring hälften af alla Koiiekti™rtakollektivaftal
i Sverige äro träffade med en enskild arbets- et so mr if<i é"
gifvare och sålunda omfatta hvart och ett endast ett arbetsställe.
Denna form att ingå kollektivaftal är emellertid inom de flesta näringsgrenar
endast det första utvecklingsstadiet. Det ligger nämligen
i båda parternas intresse att utvidga af talsområdet; för arbetsgifvaren
är det gifvetvis till nackdel, om hans konkurrenter erhålla
arbetskraft på förmånligare villkor än han själf, för arbetarne gäller
det att tillse, att de erhållna fördelarna icke äfventyras genom lägre
arbetsvillkor på andra arbetsplatser. De arbetare, som arbeta under
sämre arbetsvillkor, och de arbetsgifvare, som måste köpa arbetskraften
dyrare, komma att fordra af organisationerna, att dessa genomdrifva
likartade arbetsvillkor öfver så stor del som möjligt af sitt
maktområde.
Har en arbetareorganisation sålunda lyckats träffa aftal med en Ortsaftal.
arbetsgifvare, kommer den att inrikta sin sträfvan på att erhålla lika- »
lydande aftal med andra företag inom branschen, hos hvilka den har
medlemmar anställda.1 Nästa steg är, att alla dessa arbetsgifvare drifva
gemensamma underhandlingar och träffa ett gemensamt aftal, hvarefter
de arbetsgifvare, som senare ingå på aftalet, ofta biträda detsamma
utan att träffa särskilda aftal Irvar för sig. Ännu närmare
till hands ligger naturligtvis ett dylikt förfaringssätt, om äfven arbetsgifvarne
sammanslutit sig i en organisation. Har ett aftal på
detta sätt kommit att omfatta större delen af ifrågavarande näringsgren
eller yrke på en ort, plägar man benämna detsamma ortsaftal.
Ortsaftalet omfattar vanligen ej blott de företag, hvilkas representanter
underskrifvit detsamma, utan utgör ofta en norm för hela industrien
eller yrket på orten, ej blott så att det influerar på arbetsvillkoren
i allmänhet, utan det tillämpas utan vidare godkännande af
så godt som samtliga ortens arbetsgifvare inom yrket ifråga.
1 Det är icke ovanligt, att kollektivaftal träffas under förbehåll, att samma
eller likalydande aftal godkännes äfven af andra arbetsgifvare inom samma bransch.
96
KOLLEKTIVAFTAEET I SVERIGE.
Distriktsoch
riksaftal.
Mellanfor
mer.
Utbredningen
af
riksaftal,
distriktsaftal,
ortsaftal
och
aftal för
enstaka arbetsplatser.
På ungefär samma sätt som den ofvan skildrade utvecklingen
från aftal för enskilda arbetsplatser till ortsaftal ägt rum, kunna koliektivaftal
utvecklas till distriktsaftal eller riksaftal, livilka omfatta
ett flertal arbetsställen inom en industri1, det förra inom ett större
bcgränsadt område af riket, det senare inom riket i dess helhet.
Emellertid finnas äfven mellanformer emellan de ofvan beskrifna
fyra hufvudkategorierna. På samma sätt som ett aftal för en enskild
arbetsplats kan tagas som förebild för andra aftal inom branschen
på orten, och samma arbetsvillkor sålunda kunna blifva gällande
öfver hela orten, utan att dock ett ortsaftal kommit till stånd, hafva
äfven för hela industrier träffats likalydande aftal med ett stort
antal arbetsgivare, och samma arbetsvillkor kunna sålunda vara genomförda
öfver större delen af en industri, oaktadt aftalen endast
gälla enskilda arbetsställen. Detta är fallet t. ex. inom tändsticksindustrien
och i stort sedt vid de enskilda järnvägarne. Inom snickeriindustrien
framträder detta förhållande ännu skarpare, då de båda
huvudorganisationerna här träffat öfverenskommelse att använda
samma formulär vid alla aftal, som ingås för deras medlemmar (se del
II, ss. 192—195). Lönebestämmelserna kunna visserligen här variera
vid de olika arbetsplatserna, men detta torde äfven på grund af lefnadskostnadernas
växlingar ofta blifva fallet, då lönebestämmelserna
för en hel industri mera detaljeradt regleras genom riksaftal (jfr nedan
s. 167).
Slutligen bör påpekas, att hvarken ortsaftal, distriktsaftal eller
riksaftal under nuvarande organisationsförhållanden någonsin omfatta
samtliga arbetsplatser inom ifrågavarande område. Om ett aftal
endast omfattar ett fåtal arbetsplaster af föga betydelse på en ort,
kan man emellertid ej hänföra detsamma till ortsaftal i egentlig mening,
och detsamma gäller de öfriga kategorierna. Å andra sidan kan,
t. ex. inom stufverirörelsen, ett aftal med en enda firma faktiskt spela
samma roll som ett ortsaftal. Äfven här blifva gränserna sålunda
sväfvande.
Till grund för nedanstående öfversikt i tab. litt. K. liksom äfven
för tab. 5, af hvilken den förra utgör ett sammandrag, har emellertid
lagts formen för aftalens träffande, men icke endast det förhållandet,
att faktiskt samma arbetsvillkor kunna vara gällande öfver ett större
eller mindre område.
De flesta kollektivaftalen eller 1,105, omfattande 913 arbetsgivare
och 111,750 arbetare (43,6 % af samtliga af aftal berörda arbetare),
afse sålunda endast en arbetsplats. Den därnäst största gruppen
utgöres af ortsaftalen, hvilka äro 781, omfattande 9,088 arbets
1
Riksaftalet för de mekaniska verkstäderna omfattar äfven elektriska verkstäder,
skeppsvarf, vagnfabriker och en stor del af järn- och stålvaruindustrien.
Detta ^ är sålunda ett exempel på, att riksaftalet ej behöfver vara begränsadt till en
enda industri, utan kan sträcka sig öfver flera närbesläktade industrigrenar.
KOLLEKTIVAVTALENS LOKALA GILTIGHETSOMRÅDE.
97
gifvare och 84,083 arbetare (32,8 % af hela antalet af aftal berörda
arbetare). Aftalen inom dessa båda aftalsgrupper omfatta sålunda
tillsammans 76,4 % af hela antalet arbetare, berörda af kollektivaftal.
Af de återstående 23,6 % beröras 7,5 % eller 19,111 arbetare af 76 distriktsaftal,
omfattande 449 arbetsgifvare, och 16,1 % eller 41,006
arbetare af 9 riksaftal, omfattande 884 arbetsgifvare. ■
Aftal för enskilda arbetsplatser och ortsaftal äro sålunda de båda
hufvudgruppema; distriktsaftal och riksaftal kunna förekomma endast
inom näringsgrenar, där organisationsväsendet och kollektivaftalet
nått en betydande utveckling. Riksaftal hade vid den tidpunkt,
till hvilken förevarande undersökning sträcker sig, i Sverige träffats
för cigarrindustrien, för handskindustrien, för boktryckeriindustrien,
för de kemigrafiska anstalterna, för mekaniska verkstadsindustrien,
elektriska verkstäder, skeppsvarf, båtbyggerier och vagnfabriker
samt en del af järn- och stålvaruindustrien, för elektriska
montöryrket, för tillverkning och uppsättning af kakelugnar
samt för examinerade maskinister å ångfartyg. Som jämförelse kan
nämnas, att i Tyskland sådana aftal förekomma hufvudsakligen endast
inom den grafiska industriens olika grenar1.
Egentliga distriktsaftal förekomma så godt som uteslutande
irom industrier, som äro starkt lokaliserade i en viss landsdel, såsom
stenhuggerierna på västkusten och i Blekinge eller glasbruken
i Småland. Kollektivaftal för enskilda arbetsplatser finnas inom så
godt som alla näringsgrenar, helt naturligt, då de som ofvan framhållits
vanligen utgöra den lägsta formen för kollektivaf talets ingående.
Af tab. litt. K. framgår emellertid tydligt, att denna aftalsform
är så godt som allenahärskande inom den egentliga fabriksindustrien,
i den mån distrikts- eller riksaftal icke där träffats. Ortsaftalen
däremot förekomma talrikast inom handtverket, byggnadsverksamheten,
handel- och varulager, åkeri- och stufverirörelse. Samtliga
dessa näringsgrenar och yrken hafva en lokalt begränsad marknad,
ett ytterligare bevis för att det, som ofvan framhållits, är marknadens
utsträckning, hvilken jämte organisationsförhållandena i de flesta fall
afgör kollektivaftalets lokala giltighetsområde. Detta framgår än
1 Under åren 1908 och 1909 har i Sverige utvecklingen mot riksaftal fortskridit
snabht. Sålnnda må erinras om aftalen för järnbruk och järngrufvor (se del II ss.
263 ff.), för skofabrikerna, för de enskilda järnvägarne, för byggnadsverksamheten,
byggnadsämnesindustrien, bnteljglasbruken och sågverksindustrien. Det senare har
emellertid en karaktär, som i mycket påminner om öfverenskommelsen inom snickeriindustrien
(se ofvan). Öfverhufvud kännetecknas de under senare tid ingångna riksaftalen
däraf, att aftalen hufvudsakligen gälla s. k. allmänna bestämmelser och
understundom arbetstiden, under det att arbetslönen fortfarande regleras för hvarje
arbetsställe eller hvarje ort. I samband härmed må erinras om ackordsprislistorna
Inom verkstadsindustrien (se nedan s. 149). Underhandlingar om gemensamma s. k.
allmänna bestämmelser hafva pågått inom pappers-, trämasse-, textil- och lagerskrädderiindustrierna.
Slutligen torde böra påpekas öfverenskommelserna mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen (se ss. 918 o. 223.)-
7—082273. Kollektivaftal.
98
Tab. litt. K. Kollektiv -
Riksaftal. |
.Distriktsaftal. |
|||||
Näringsgrenar. |
Anta |
Antal arbetare |
Anta |
Antal arbetare. |
||
aftal |
Absolut. |
aftal |
Absolut. |
%■ |
||
I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel . . . |
_ |
_ |
_ |
4 |
546 |
296 |
J ordbruk.............. |
— |
— |
— |
4 |
546 |
33''6 |
Trädgårdsskötsel........... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
II. Skogsbruk............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
III. Grufdrift............. |
— |
— |
— |
4 |
2,119 |
44T |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
i |
3,247 |
137 |
5 |
165 |
07 |
Fabriker.............. |
i |
3,247 |
167 |
1 |
41 |
0''2 |
Handtverk.............. |
— |
— |
4 |
124 |
2''9 |
|
V. Textilindustri........... |
— |
— |
— |
1 |
13 |
01 |
Fabriker.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
1 |
13 |
— |
VI. Beklädnadsindustri......... |
i |
316 |
2 1 |
7 |
145 |
10 |
Fabriker.............. |
i |
316 |
57 |
— |
— |
— |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
7 |
145 |
1-5 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Fabriker.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
VIII. Trävaruindustri.......... |
— |
— |
— |
4 |
92 |
0 5 |
Fabriker.............. |
— |
— |
— |
1 |
25 |
02 |
Handtverk.............. |
_ |
— |
— |
3 |
67 |
2''4 |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
— |
— |
— |
1 |
176 |
15 |
Fabriker.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
1 |
176 |
4-7 |
X. Grafisk industri.......... |
2 |
6.828 |
868 |
— |
— |
— |
XI. Malm för ädling sindustri....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XII. Metallindustri........... |
,_ |
— |
— |
1 |
25 |
0''3 |
Fabriker.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
1 |
25 |
07 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri |
3 |
27,536 |
88 1 |
— |
— |
— |
Fabriker.............. |
3 |
27,536 |
88''3 |
— |
- |
— |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XIV. Jord- och stenindustri........ |
1 |
1,479 |
8 5 |
8 |
4,633 |
26 8 |
XV. Kemislc-teknisk industri....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
— |
— |
— |
9 |
499 |
11 |
XVII. Allmänna arbeten.......... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
I kommunal och statens drift..... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
I enskild drift............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XVIII. Handel och varulager........ |
— |
— |
— |
2 |
20 |
0''6 |
XIX. landtransport........... |
— |
— |
— |
21 |
8.660 1 |
34 8 |
Åkeri- och stufverirörelse....... |
— |
— |
— |
6 |
1,035 |
11-3 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
— |
— |
— |
15 |
7,625 |
48-7 |
XX. Sjötransport............ |
1 |
1,600 |
411 |
9 |
2,018 |
51-8 |
XXI. Diverse............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa Däraf: |
9 |
41,006 |
161 |
76 |
19,111 |
7-5 |
Fabriker.............. |
8 |
39,406 |
29-2 |
10 |
4,699 |
35 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
— |
— |
— |
26 |
1,049 |
1-5 |
99
aftalens giltighetsområde.
Ortsaftal. |
1 |
Aftal för enskilda arbetsplatser. |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
|||||
aftal. |
Absolut. |
0/ / '' |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
|||
4 |
213 |
11-5 |
19 |
1,089 |
58''9 |
27 |
1.848 |
I. |
— |
— |
— |
18 |
1.079 |
66-4 |
22 |
1.625 |
|
4 |
213 |
— |
1 |
10 |
— |
5 |
223 |
|
— |
— ‘ |
— |
8 |
1,376 |
— |
8 |
1,376 |
11. |
— |
— |
— |
13 |
2,694 |
55 9 |
17 |
4,813 |
III. |
122 |
8,360 |
35l |
143 |
11.987 |
50''5 |
271 |
23.759 |
IV.. |
42 |
4,362 |
22-5 |
135 |
11.777 |
60''6 |
179 |
19,427 |
|
80 |
3.998 |
92-2 |
8 |
210 |
4''9 |
92 |
4,332 |
|
9 |
3.290 |
26 3 |
60 |
9.196 |
73''6 |
70 |
12.499 |
V. |
7 |
3,235 |
26-2 |
54 |
9,111 |
73 8 |
61 |
12.346 |
|
2 |
55 |
— |
6 |
85 |
— |
9 |
153 |
|
134 |
7.820 |
522 |
73 |
6.690 |
44''7 |
215 |
14,971 |
VI. |
5 |
451 |
8-1 |
52 |
4,804 |
86-2 |
58 |
5.571 |
|
129 |
7,369 |
78-4 |
21 |
1,886 |
20''1 |
157 |
9,400 |
|
36 |
1.035 |
305 |
42 |
2.353 |
69''5 |
78 |
3.388 |
VII. |
I |
9 |
0-4 |
40 |
2,245 |
99-6 |
41 |
2,254 |
|
35 |
1,026 |
90-5 |
2 |
108 |
9''5 |
37 |
1.134 |
|
52 |
4.033 |
23''2 |
154 |
13.888 |
76''3 |
210 |
18.013 |
VIIL |
15 |
1.732 |
11 2 |
145 |
13,700 |
88-6 |
161 |
15,457 |
|
37 |
2,301 |
90-7 |
9 |
188 |
6''9 |
49 |
2.556 |
|
12 |
3.533 |
29''2 |
46 |
8.386 |
69 3 |
59 |
12.095 |
IX. |
— |
— |
— |
45 |
8,357 |
100-0 |
45 |
8.357 |
|
12 |
3,533 |
94-5 |
i |
29 |
0''8 |
14 |
3,738 |
|
3 |
554 |
7''1 |
12 |
475 |
6 1 |
17 |
7,857 |
X. |
— |
— |
— |
22 |
2,940 |
1000 |
22 |
2,910 |
XI- |
1 50 |
3,415 |
39 6 |
72 |
5,179 |
60 1 |
123 |
8,619 |
XII. |
2 |
246 |
4-9 |
58 |
4.780 |
95-1 |
60 |
5.026 |
|
48 |
3,169 |
88-2 |
14 |
399 |
111 |
63 |
3,593 |
|
8 |
429 |
08 |
47 |
3,480 |
11-1 |
58 |
31.445 |
XIII. |
2 |
157 |
0-5 |
47 |
3,480 |
112 |
52 |
31.173 |
|
G |
272 |
— |
— |
— |
— |
6 |
272 |
|
23 |
2,033 |
118 |
122 |
9.148 |
52''9 |
154 |
17,293 |
XIV. |
6 |
157 |
2-2 |
54 |
7.154 |
97''8 |
00 |
7.311 |
XV. |
230 |
39,152 |
84-5 |
42 |
6,680 |
14-4 |
281 |
46,331 |
XVI. |
3 |
617 |
6''5 |
45 |
8.828 |
93''5 |
48 |
9,445 |
XVII. |
— |
— |
— |
41 |
8,774 |
100''0 |
41 |
8.774 |
|
3 |
617 |
4 |
54 |
— |
7 |
671 |
||
39 |
2,714 |
852 |
32 |
451 |
14''2 |
73 |
3,185 |
XVIII. |
50 |
6.728 |
27-1 |
95 |
9.463 |
381 |
166 |
24,851 |
XIX. |
50 |
6,728 |
73-2 |
18 |
1.425 |
15" 5 |
74 |
9.188 |
|
— |
— |
— |
77 |
8,038 |
51''3 |
92 |
15,663 |
|
— |
— |
— |
3 |
277 |
7''1 |
13 |
3.S95 |
XX. |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
1 |
16 |
XXI. |
781 |
84,083 |
32 8 |
1,105 |
111,750 |
43 6 |
1,971 |
255,950 |
|
106 |
12,936 |
9-6 |
786 |
77,971 |
577 |
910 |
135,012 |
|
579 |
60,875 |
85'' 1 |
103 |
9,585 |
13''4 |
708 |
71,509 |
100
KOLLEKTIVAPT A LET I SVERIGE.
Kollekt! v.afitalens
giltighetstid.
tydligare af de mera detaljerade uppgifterna i tab. 5, som visa, att de
ortsaftal, som förekomma inom fabriksindustrien, äro att finna inom
sådana näringsgrenar, hvilka såsom bryggerinäringen kunna sägas
sakna åtminstone någon mera afsevärd interlokal konkurrens. Inom
stenhuggerierna omfatta distriktsaftalen hufvudsakligen de företag,
som producera för export, under det att ortsaftal träffats för huggning
af sten på byggnadsplatserna. Utan undantag är dock icke
denna regel. Där en industri har vissa skarpt begränsade centra, såsom
textilindustrien i Norrköping och i Borås, hafva ortsaftal träffats
inom densamma, oaktadt afsättningen icke är lokal, förmodligen
.dock endast som en öfvergång till andra aftalsformer.
Kollektivaftalens giltighetstid har gjorts till föremål för behandling
i tab. 6, hvars hufvudresultat meddelas nedan i tab. litt. L. Giltighetstiden
kan, som synes, vara ganska varierande och växlar för här
behandlade aftal mellan några månader och sex år. Understiger den
ett år, är detta dock vanligen beroende på, att aftalet är afsedt att
utlöpa under viss årstid, och att underhandlingarna blifvit så sent afslutade,
att ett fullt års giltighetstid ej uppnåtts. Äfven förekommer,
att aftal inom säsongyrken uppgöras endast för säsongen.
Giltighetstidens varaktighet är i hög grad växlande inom olika
näringsgrenar och äfven för olika aftal inom samma näringsgren.
Detta beror därpå, att giltighetstidens längd ofta utgör ett resultat
af en kompromiss mellan de båda parternas olika intressen, allt efter
som dessa anses fordra en längre tids trygghet från arbetskonflikter
eller större möjlighet att åstadkomma förändringar i arbetsvillkoren.
Den förra synpunkten har vid uppgörandet af föreliggande
aftal, hvilka samtliga ingåtts under goda konjunkturer, vanligen
företrädts af arbetsgifvarne, den senare af arbetarne. Giltighetstidens
längd bör tydligen afpassas så, att icke spänningen mellan de i
kollcktivaftalen fastställda arbetsvillkoren och de ekonomiska förhållanden,
som betinga arbetsvillkoren, blir alltför stor men äfven på
sådant sätt, att ett af kollektivaftalens viktigaste ändamål, nämligen
stabiliseringen af arbetsförhållandena för längre tidsperioder, blir tillgodosedt.
834 aftal, omfattande 48,7 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare, hafva en giltighetstid af 2 till och med 3 år,
351, omfattande 17,6 % af hela antalet af kollektivaftal berörda arbetare,
en giltighetstid af från 1 till 2 år. Märkligt nog har ett ganska
afsevärdt antal aftal, sammanlagdt 502, omfattande 14,4 % af hela
antalet af kollektivaftal berörda arbetare, en giltighetstid af endast
1 år och därunder. Längre än 3 års giltighetstid hafva 151 aftal,
omfattande 14,1 % af hela det ifrågavarande arbetareantalet.
Pull ständiga bestämmelser rörande kollektivaftalens giltighets
-
KOLLEKTIVAFTALENS GILTIGHETSTID.
101
tid sakna 133 aftal, omfattande 5,2 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare. I 56 af dessa aftal är väl giltighetstidens
början, men ej dess slutgräns känd, i 58 finnes tidpunkten, då aftalets
giltighetstid utgår, angifven men icke dess början. 19 aftal sakna
helt dylika bestämmelser. I allmänhet är giltighetstiden kort inom
sådana näringsgrenar, där kollektivaftalet ännu är opröfvadt, såsom t,
ex. jordbruk och skogsbruk, inom hvilka resp. 48,9 och 76,0 % af hela
antalet arbetare berörda af kollektivaftal omfattas af aftal med ett
års giltighetstid och därunder,1 men längre inom sådana, där kolleklivaftal
sedan lång tid tillbaka funnits, såsom boktryckeri- och bokbinderiindustrierna.
Allmängiltighet får man dock ej tillerkänna
denna regel.
Inom vissa yrken tillkomma särskilda för yrket egendomliga
förhållanden, som inverka på giltighetstidens längd. Sålunda hafva
en del aftal inom näringsgrenar, som äro starkt påverkade af modets,
teknikens eller marknadens växlingar, en kortare giltighetstid. Såsom
exempel kan nämnas, att inom beklädnadsindustrien 109 aftal,
omfattande 50,1 % af hela antalet berörda arbetare inom yrket, hafva
en giltighetstid af ett år och därunder, under det att inom grenar
af handtverket, där afsättningsförhållandena äro jämnare, kollektivaftalen
i stort sedt hafva något längre giltighetstid än inom fabriksindustrien.
Den längsta stipulerade giltighetstiden, 6 år, förekommer
inom järnvägs- och spårvägsdriften, där arbetsinställelser
mer än annorstädes måste orsaka afsevärda rubbningar i hela näringslilvet.
Inom dessa båda näringsgrenar hafva sammanlagdt 43 aftal,
omfattande 59,4 % af hela antalet berörda arbetare, en giltighetstid af
öfver 3 år. Vid kommunernas arbeten däremot, där konflikter jämväl
medföra svårare följder än på de flesta andra områden, finnes egendomligt
nog ej ett enda kollektivaftal med längre giltighetstid än
3 år.2
Viss uppsägningstid för kollektivaftalet finnes föreskrifven i
samtliga aftal utom 136, omfattande 304 arbetsgivare och 12,570
arbetare (4,9 % af hela antalet berörda arbetare.) För 1,056 kollektivaftal,
omfattande 6,897 arbetsgivare och 121,166 arbetare (47,3
%), är uppsägningstiden 3 månader, för 423 aftal, omfattande 1,737
arbetsgifvare och 36,140 arbetare (14,1 %), 2 månader, för 136 aftal,
omfattande 891 arbetsgifvare och 8,196 arbetare (3,2 c/<), 1 månad,
för 34, omfattande 282 arbetsgifvare och 4,041 arbetare (1,5 %), 4
månader, för 5, omfattande 38 arbetsgifvare och 1,180 arbetare (0,5
1 Det bör emellertid märkas, att inom dessa näringsgrenar säsongarbetet är förhärskande,
och att äfven detta förhållande torde hafva medverkat till kollektivaftalens
korta giltighetstid.
2 Det torde böra uppmärksammas, att aftalens giltighetstid ingalunda är identisk
med deras varaktighet, då samma aftal genom att ej uppsägas kan tillämpas
långt utöfver den ursprungliga giltighetstiden.
Kollektivaftalens
uppsägningstid
och förnyade
giltighetstid.
102
Tab. litt. L. Kollektiv -
Näringsgrenar. |
1 år och därunder. |
Från 1 till och |
||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
|||
aftal. |
Absolut. |
%■ |
aftal. |
| Absolut. |
%. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel .... |
13 |
903 |
48-9 |
11 |
537 |
290 |
Jordbruk .............. |
12 |
873 |
53-7 |
7 |
344 |
21-1 |
Trädgårdsskötsel........... |
1 |
30 |
— |
4 |
193 |
|
II. Skogsbruk............. |
6 |
1.046 |
— |
— |
_ |
|
III. Grufdrift............. |
4 |
340 |
7-1 |
— |
— |
— |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
36 |
1.300 |
5''5 |
91 |
5,546 |
23 3 |
Fabriker.............. |
23 |
1.006 |
52 |
; 54 |
4.750 |
24-4 |
Handtverk.............. |
13 |
294 |
6-8 |
37 |
796 |
18-4 |
V. Textilindustri........... |
22 |
1.641 |
131 |
34 |
7,285 |
583 |
Fabriker.............. |
16 |
1.564 |
12-7 |
32 |
7,256 |
58’8 |
Handtverk............. |
6 |
77 |
— |
2 |
29 |
— |
VI. Beklädnadsindustri......... |
109 |
7,500 |
501 |
40 |
2.752 |
18''4 |
Fabriker.............. |
33 |
3.245 |
58-3 |
8 |
1,076 |
19-3 |
Handtverk.............. |
76 |
4,255 |
45-3 |
32 |
1,676 |
17-8 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
25 |
399 |
11-8 |
21 |
800 |
23 6 |
Fabriker.............. |
8 |
131 |
5-8 |
11 |
407 |
18-1 |
Handtverk.............. |
17 |
268 |
23-6 |
10 |
393 |
34-7 |
VIII. Trävaruindustri.......... |
103 |
9.420 |
52-3 |
49 |
3.889 |
21-6 |
Fabriker......... |
86 |
8.926 |
57-8 |
36 |
3,432 |
22-2 |
Handtverk.............. |
17 |
494 |
19-3 |
13 |
457 |
17-9 |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
13 |
2.668 |
22-1 |
23 |
4.640 |
38''4 |
Fabriker........ |
13 |
2.668 |
31-9 |
21 |
4,486 |
536 |
Handtverk............ |
— |
— |
— |
2 |
154 |
4l |
X. Grafisk industri.......... |
1 |
34 |
04 |
2 |
301 |
3''8 |
XI. Malmförädling sindustri....... |
5 |
498 |
16 9 |
6 |
1.056 |
35 9 |
XII. Metallindustri........... |
30 |
1,162 |
13 5 |
55 |
4,494 |
52'' 1 |
Fabriker.......... |
13 |
893 |
17-7 |
31 |
2,491 |
49-6 |
Handtverk.............. |
17 |
269 |
7-5 |
24 |
2,003 |
55-7 |
XIII. Maskin- och skeppsbyqqnadsindustri |
14 |
461 |
1-5 |
30 |
3.824 |
12''2 |
Fabriker......: . . |
10 |
292 |
09 |
30 |
3,824 |
12''3 |
Handtverk...... |
4 |
169 |
_ |
— |
||
XIV. Jord- och stenindustri....... |
34 |
2,402 |
13''9 |
69 |
6.018 |
34''8 |
XV. Kemisk-teknisk industri....... |
2 |
105 |
14 |
18 |
796 |
10''9 |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
42 |
3.387 |
7''3 I |
119 |
21.327 |
46''1 |
XVII. Allmänna arbeten .......... |
7 |
818 |
8''7 '' |
24 |
7.670 |
812 |
I kommunal och statens drift..... |
5 |
380 |
4-3 |
21 |
7j450 |
84-9 |
I enskild drift..... |
2 |
438 |
— |
3 |
220 |
|
XVIII. Handel och varulager..... |
16 |
524 |
16''5 ! |
27 |
1.314 |
413 |
XIX. Landtransport........ |
19 |
2.148 |
8''6 |
30 |
4.005 |
16''2 |
Åkeri- och stufverirörelse....... |
19 |
2.148 |
23-4 |
24 |
3’394 |
369 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
— |
— |
6 |
611 |
3-9 |
|
XX. Sjötransport......... |
— |
— |
_ ! |
4 |
1.813 |
46 5 |
XXI. Diverse........ |
1 |
16 |
— I |
— |
— |
— |
Summa Däraf: |
502 |
36,772 |
14-4 |
658 |
78,067 |
30-5 |
Fabriker........... |
244 |
21.764 |
16-1 |
318 |
35,893 |
26 g |
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
192 |
9,213 |
12-9 |
239 |
26’835 |
376 |
103
aftalens giltighetstid.
Frän |
2 till och med 3 år. |
Öfver 3 år. |
:inga bestämmelser. |
Hela |
antalet |
||||||
Antal arbetare. |
Intal |
Antal arbetare, j. |
Intal |
Antal arbetare. |
aftal. |
||||||
aftal. |
Absolut. |
%. |
aftal. |
Absolut. |
X- | |
iftal. |
Absolut. |
°/o. |
|||
2 |
404 |
219 |
1 |
4 |
02 |
27 |
1.848 |
I. |
|||
2 |
404 |
25-0 |
_ |
— |
— |
1 |
4 |
0-2 |
22 |
1.625 |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
||||
_ |
— |
2 |
330 |
— |
8 |
1,376 |
II. |
||||
5 |
1.301 |
27-1 |
4 |
2.488 |
51-6 |
4 |
684 |
14-2 |
17 |
4,813 |
III. |
120 |
12.033 |
507 |
20 |
4.742 |
199 |
4 |
138 |
0 6 |
271 |
23.759 |
IV. |
83 |
8:996 |
46-3 |
15 |
4.537 |
234 |
4 |
138 |
0-7 |
179 |
19.427 |
|
37 |
3,037 |
70-1 |
5 |
205 |
47 |
— |
— |
— |
92 |
4,332 |
|
13 |
3.429 |
27A |
1 |
144 |
1-2 |
— |
— |
— |
70 |
12,499 |
V. |
12 |
3,382 |
27-4 |
1 |
144 |
1-1 |
— |
— |
— |
61 |
12.346 |
|
1 |
'' 47 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
|
36 |
2.434 |
16''3 |
8 |
634 |
42 |
22 |
1.651 |
110 |
215 |
14.971 |
VI. |
5 |
''266 |
4-7 |
1 |
23 |
0-4 |
11 |
961 |
17-3 |
58 |
5.571 |
|
31 |
2,168 |
23-1 |
7 |
611 |
6‘5 |
11 |
690 |
7-3 |
157 |
9,400 |
|
24 |
1,820 |
537 |
6 |
350 |
103 |
2 |
19 |
0''6 |
78 |
3,388 |
VII. |
17 |
l''396 |
61-9 |
4 |
314 |
13-9 |
1 |
6 |
03 |
41 |
2.254 |
|
7 |
424 |
37-3 |
2 |
36 |
3-2 |
1 |
13 |
1-2 |
37 |
1,134 |
|
43 |
3,355 |
18''6 |
8 |
683 |
38 |
7 |
666 |
37 |
210 |
18.013 |
VIII. |
29 |
2^01 |
14-8 |
3 |
132 |
09 |
7 |
666 |
4-3 |
161 |
15.457 |
|
14 |
1,054 |
41”2 |
5 |
551 |
21-6 |
— |
— |
— |
49 |
2,556 |
|
15 |
2,934 |
24 3 |
5 |
1.665 |
137 |
3 |
188 |
1-5 |
59 |
12,095 |
IX. |
9 |
767 |
9-2 |
1 |
430 |
5''2 |
1 |
6 |
0-1 |
45 |
8.357 |
|
6 |
2,167 |
57-9 |
4 |
1,235 |
33-1 |
2 |
182 |
4-9 |
14 |
3,738 |
|
2 |
21 |
02 |
9 |
7,229 |
92 1 |
3 |
272 |
3-5 |
17 |
7,857 |
X. |
6 |
374 |
127 |
— |
— |
— |
5 |
1,012 |
345 |
22 |
2,940 |
XI. |
20 |
1,644 |
19 1 |
8 |
460 |
5-3 |
10 |
859 |
100 |
123 |
8.619 |
XII. |
9 |
''706 |
14-1 |
3 |
206 |
4-1 |
4 |
730 |
145 |
60 |
5.026 |
|
11 |
938 |
26-1 |
5 |
254 |
7-1 |
6 |
129 |
3-6 |
63 |
3,593 |
|
8 |
26.924 |
856 |
2 |
66 |
02 |
4 |
170 |
0 5 |
58 |
31.445 |
XIII. |
7 |
26:838 |
86-1 |
1 |
49 |
0-2 |
4 |
170 |
0-5 |
52 |
31,173 |
|
1 |
86 |
— |
1 |
17 |
— |
— |
— |
— |
6 |
272 |
|
33 |
7,036 |
407 |
10 |
1,593 |
9 2 |
8 |
244 |
1-4 |
154 |
17,293 |
XIV. |
37 |
6.242 |
854 |
2 |
143 |
1-9 |
1 |
25 |
04 |
60 |
7,311 |
XV. |
67 |
11.464 |
24-7 |
12 |
5.477 |
11-8 |
41 |
4,676 |
! 101 |
281 |
46,331 |
XVI. |
15 |
682 |
7-2 |
_ |
_ |
2 |
275 |
29 |
48 |
9,445 |
XVII. |
|
13 |
669 |
7-6 |
_ |
— |
— |
2 |
275 |
3-2 |
41 |
8,774 |
|
2 |
13 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
671 |
||
24 |
1.096 |
34-4 |
4 |
245 |
76 |
2 |
6 |
02 |
73 |
3,185 |
XVIII. |
58 |
8,131 |
327 |
50 |
10.125 |
407 |
9 |
442 |
1-8 |
166 |
24,851 |
XIX. |
16 |
2,512 |
27-3 |
ll 7 |
816 |
89 |
8 |
318 |
3-5 |
74 |
9,188 |
|
42 |
5;619 |
35-9 |
43 |
9,309 |
59-4 |
1 |
124 |
08 |
92 |
15,663 |
|
4 |
314 |
8-1 |
i 2 |
93 |
23 |
3 |
1.675 |
43 1 |
13 |
3,895 |
XX. |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
XXI. |
632 |
| 91,638 |
35 8 |
151 |
36,137 |
141 |
133 |
13,336 |
5''2 |
1,971 |
255,950 |
|
249 |
58,325 |
43-2 |
50 |
1 14,800 |
ll-o |
49 |
4,230 |
3-1 |
910 |
135.012 |
|
175 |
| 21,385 |
29-9 |
! 41 |
S 8,386 |
11-7 |
1 61 |
5,690 |
7-9 |
708 |
| 71,509 |
1 |
Tab. litt. M. Kollektivaftalen, fördelade
Första kvartalet. |
Andra kvartalet. |
|||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
%. |
aftal. |
Absolut. |
%. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . . |
3 |
103 |
5-6 |
8 |
474 |
256 |
Jordbruk .............. |
1 |
15 |
0-9 |
6 |
424 |
26''1 |
Trädgårdsskötsel.......... |
2 |
88 |
— |
2 |
50 |
— |
IT. Skogsbruk . ........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
III. Grufdrift............. |
1 |
36 |
08 |
2 |
267 |
5''5 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
26 |
5,002 4,765 |
211 |
110 |
7,821 5,087 |
329 |
Fabriker.............. |
20 |
24''5 |
55 |
26-2 |
||
Handtverk............. |
6 |
237 |
55 |
55 |
2,734 |
631 |
V. Textilindustri........... |
4 |
440 |
35 |
31 |
5.905 |
47''3 |
Fabrikör.............. |
3 |
400 |
3-2 |
28 |
5,863 |
47-5 |
Handtverk............. |
1 |
40 |
— |
3 |
42 |
— |
VI. Beklädnadsindustri . . ..... |
52 |
5,743 |
38 4 |
127 |
7,233 |
48-3 |
Fabriker.............. |
41 |
4,117 |
73-9 |
12 |
567 |
10-2 |
Handtverk............. |
11 |
1,626 |
17''3 |
115 |
6,666 |
70-9 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
4 |
241 |
7''1 |
21 |
916 |
27-0 |
2 |
17 |
0-7 |
20 |
910 |
40-4 |
|
Handtverk............. |
2 |
224 |
19-8 |
1 |
6 |
0''5 |
VIII. Trävaruindustri.......... |
7 |
365 |
20 |
120 |
12,245 |
680 |
Fabriker.............. |
7 |
365 |
2-3 |
103 |
11,867 |
76-8 |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
17 |
378 |
14-8 |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
4 |
912 |
7''6 |
35 |
6,423 |
531 |
Fabriker.............. |
3 |
787 |
9-4 |
33 |
5,890 |
70-5 |
Handtverk............. |
1 |
125 |
3-3 |
2 |
533 |
14-3 |
X. Grafisk industri.......... |
7 |
7,293 |
92''8 |
1 |
3 |
— |
XI. Malmförädlingsindustri...... |
7 |
1,749 |
595 |
5 |
355 |
12-1 |
XII. Metallindustri........... |
14 |
1,355 |
15''7 |
78 |
5,029 |
584 |
Fabriker.............. |
13 |
1,343 |
26-7 |
26 |
1,559 |
31-0 |
Handtverk............. |
I |
12 |
03 |
52 |
3,470 |
96-6 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri |
15 |
29,721 |
945 |
24 |
1,112 926 |
36 |
Fabriker.............. |
15 |
29,721 |
95-3 |
19 |
3-0 |
|
Handtverk............. |
— |
— |
5 |
186 |
— |
|
XIV. Jord- och stenindustri....... |
11 |
936 |
5''4 |
107 |
8,735 |
505 |
XV. Kemisk-teknisk industri...... |
7 |
206 |
28 |
21 |
944 |
12-9 |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
22 |
5,876 |
127 |
216 |
34,019 |
734 |
XVII. Allmänna arbeten......... |
11 |
858 |
91 |
27 |
8,021 |
849 |
I kommunal och statens drift .... |
10 |
849 |
9-7 |
22 |
7,367 |
84-0 |
I enskild drift........... |
1 |
9 |
— |
5 |
654 |
— |
XVIII. Handel- och varulager....... |
6 |
250 |
7-8 |
32 |
1,269 |
39''8 |
XIX. Landtransport.....■...... |
13 |
1,584 184 |
6''4 |
40 |
5,583 5,230 |
22''5 |
Åkeri- och stufverirörelse...... |
4 |
2-0 |
38 |
56''9 |
||
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
9 |
1,400 |
8-9 |
2 |
353 |
2-3 |
XX. Sjötransport............ |
4 |
3,154 |
810 |
4 |
479 |
123 |
XXI. Diverse.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa Däraf: |
218 |
65,824 |
25-7 |
1,009 |
106,883 |
41 8 |
Fabriker.............. |
136 |
51,699 |
38-3 |
430 |
42,706 |
31-6 |
Handtverk och byggnadsverksamhet. . |
44 |
8,140 |
11-4 |
466 |
48,034 |
67-2 |
105
efter de kvartal, under livilka de utlöpa.
Tredje kvartalet. |
Fjärde kvartalet. |
Inga bestämmelser. |
Hela |
antalet |
|||||||
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
||||
Absolut. | |
! |
Absolut. | |
%. |
Absolut. |
*■ |
||||||
i |
85 |
4 6 |
14 |
1.182 |
640 |
i |
4 |
0-2 |
27 |
1,848 |
I. |
_ |
- |
14 |
1,182 |
72-7 |
i |
4 |
0-3 |
22 |
1.625 |
||
i |
85 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
|
_ |
— |
— | |
— |
— |
— |
8 |
1,376 |
— |
8 |
1,376 |
II. |
i |
37 |
Ox |
9 |
3,789 |
78''7 |
4 |
684 |
14''2 |
17 |
4,813 |
III. |
73 |
8,073 |
34''0 |
60 |
2,829 |
11-9 |
2 |
34 |
0''1 |
271 |
23,759 |
IV. |
56 |
7,106 |
36''H |
46 |
2,435 |
12-5 |
2 |
34 |
0''2 |
179 |
19.427 |
|
17 |
967 |
22''3 |
14 |
394 |
9i |
— |
— |
— |
92 |
4.332 |
|
20 |
3,390 |
27''1 |
15 |
2,764 |
221 |
— |
— |
— |
70 |
12,499 |
V. |
15 |
3,319 |
26-9 |
15 |
2,764 |
22-4 |
— |
— |
— |
61 |
12,346 |
|
5 |
71 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
|
9 |
200 |
1-8 |
18 |
1.183 |
7''9 |
9 |
612 |
41 |
215 |
14,971 |
VI. |
_ |
2 |
507 |
91 |
3 |
380 |
6-8 |
58 |
5.571 |
|||
9 |
200 |
2-1 |
16 |
676 |
7-2 |
6 |
232 |
2''5 |
157 |
9,400 |
|
40 |
1.903 |
562 |
12 |
315 |
9''3 |
1 |
13 |
04 |
78 |
3,388 |
VII. |
13 |
1,084 |
481 |
6 |
243 |
10''8 |
- |
— |
— |
41 |
2.254 |
|
27 |
819 |
72-2 |
6 |
72 |
6-4 |
1 |
13 |
11 |
37 |
1,134 |
|
63 |
3.466 |
19-3 |
14 |
1.228 |
6''8 |
6 |
709 |
3''9 |
210 |
18,013 |
VIII. |
34 |
1,355 |
8-8 |
11 |
1,161 |
7-5 |
6 |
709 |
4-6 |
161 |
15,457 |
|
29 |
2,111 |
82-6 |
3 |
67 |
2-6 |
— |
— |
— |
49 |
2,556 |
|
18 |
4.599 |
380 |
2 |
161 |
1-3 |
— |
— |
— |
59 |
12,095 |
IX. |
7 |
1,519 |
18-2 |
2 |
161 |
1-9 |
— |
— |
— |
45 |
8,357 |
|
11 |
3,080 |
82-4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
— |
— |
— |
7 |
194 |
2''5 |
2 |
367 |
4''7 |
17 |
7,857 |
X. |
— |
— |
— |
6 |
615 |
209 |
4 |
221 |
7-5 |
22 |
2,940 |
XI. |
20 |
1.389 |
161 |
7 |
224 |
2''6 |
4 |
622 |
7''2 |
123 |
8,619 |
XII. |
14 |
1,341 |
26-7 |
4 |
174 |
3-5 |
3 |
609 |
12''1 |
60 |
5.026 |
|
6 |
48 |
1-3 |
3 |
50 |
1-4 |
1 |
13 |
04 |
63 |
3,593 |
|
9 |
229 |
0-7 |
9 |
293 |
09 |
1 |
90 |
0-3 |
58 |
31,445 |
XIII. |
9 |
229 |
0''7 |
8 |
207 |
07 |
1 |
90 |
0-3 |
52 |
31,173 |
|
— |
— |
1 |
86 |
— |
— |
— |
— |
6 |
272 |
||
16 |
2,740 |
15-9 |
15 |
4,707 |
27''2 |
5 |
175 |
1''0 |
154 |
17,293 |
XIV. |
11 |
514 |
7’0 |
20 |
5.622 |
769 |
1 |
25 |
0''4 |
60 |
7,311 |
XV. |
14 |
701 |
1-5 |
9 |
3,262 |
7''1 |
20 |
2,473 |
5''3 |
281 |
46,331 |
XVI. |
5 |
160 |
17 |
5 |
406 |
4''3 |
_ |
— |
— |
48 |
9,445 |
XVII. |
4 |
152 |
1-7 |
5 |
406 |
4''6 |
— |
— |
— |
41 |
8,774 |
|
1 |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
671 |
|
22 |
863 |
27-1 |
12 |
798 |
25''1 |
1 |
5 |
0"2 |
73 |
3,185 |
XVIII. |
10 |
541 |
2''2 |
89 |
15,741 |
633 |
14 |
1,402 |
5fi |
166 |
24,851 |
XIX. |
7 |
483 |
5''3 |
12 |
2,013 |
21-9 |
13 |
1,278 |
13-9 |
74 |
9,188 |
|
3 |
58 |
0''4 |
77 |
13,728 |
87-6 |
1 |
124 |
0''8 |
92 |
15,663 |
|
1 |
80 |
2''0 |
— |
— |
— |
4 |
182 |
4''7 |
13 |
3,895 |
XX. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
1 |
16 |
XXI. |
333 |
28,970 |
113 |
323 |
45,313 |
177 |
88 |
9,010 |
3*5 |
1,971 |
255,950 |
|
175 |
19,207 |
14-2 |
142 |
18,790 |
13''9 |
27 |
2,610 |
2-0 |
910 |
135,012 |
|
118 |
7,997 |
11-2 |
52 |
4,607 |
6-4 |
28 |
2,731 |
38 |
708 |
71,509 |
1 |
106
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
°/o), 5 månader, för 177, omfattande 1,262 arbetsgifvare och 72,398
arbetare (28,3 %), 6 månader, för 1 aftal, omfattande 1 arbetsgifvare
och 136 arbetare, 10 månader, för 1 aftal, omfattande 9 arbetsgifvare
och 15 arbetare, 11 månader och för 2 aftal, omfattande 1 arbetsgifvare
och 78 arbetare, 12 månader. Den vanligaste uppsägningstiden
för kollektivaftalen är sålunda 2, 3 eller 6 månader. Den längre uppsägningstiden
förekommer företrädesvis inom kommunikationsyrkena
samt för riks- och distriktsaftalen.
Uppsäges icke kollektivaftalet inom den sålunda fastställda uppsägningstiden,
stadga de flesta aftalen — samtliga utom 219, omfattande
1,031 arbetsgifvare och 28,139 arbetare (11,0 %) — att detta
skall anses liktydigt med aftalets förnyande på ett år.1
En del aftal med öfverenskommen giltighets- och uppsägningstid
upphöra att gälla, oberoende af dessa bestämmelser, om vissa i aftalen
angifna omständigheter inträffa. Ett af distriktsaftalen inom stenindustrien
ger sålunda arbetsgifvaren rätt att blifva befriad från aftalet
efter tre månaders uppsägningstid, om tull å gatsten införes i England
eller Tyskland. Andra aftal försättas ur kraft vid »strejk, bojkott,
eldsvåda, åskslag eller andra hinder af högre hand» men blifva
åter gällande, då arbetet återupptages. En del slutligen förklara att,
om aftalet brytes af ena parten, upphör det att vara bindande för
den andra. Exempel finnas äfven på, att viss del af aftalet —- ackordsprislista
— kan ändras under giltighetstiden. (Se nedan s. 149.)
I andra fall finnes stadgadt, att uppsägning kan afse aftalet i dess
helhet eller endast viss del däraf.
Kollektiv Beträffande de olika månader, under hvilka kollektivaftalens gil
"{öpnings-''
^ghetstid utgår, lämnar tab. 7 utförliga uppgifter. Tabellens slut
månaaer.
summor lämna en god ledning för bedömandet af de kritiska månaderna
på arbetsmarknaden. Dessa äro, försåvidt man får döma af kollektivaftalen,
främst januari och april månader. Under den förra månaden
utlöpa 105 aftal (däribland flera stora riksaftal), omfattande
20,5 °/o och under den senare 479 aftal, omfattande 20,9 % af
hela antalet af kollektivaftal berörda arbetare. Därnäst komma de
angränsande månaderna maj med 361 aftal, omfattande 13,9 %, och
december med 144 aftal, omfattande 11,2 % af hela antalet berörda arbetare.
För sammanlagd t 1,089 kollektivaftal, omfattande 66,5 % af
hela antalet berörda arbetare, utgår sålunda giltighetstiden under
dessa fyra månader. Under månaderna april och maj upphör giltighetstiden
för sammanlagdt 840 aftal, d. v. s. nära hälften af samtliga
kollektivaftal. De omfatta dock endast 34,8 % af aftal berörda
arbetare. Under öfriga månader än de ofvan nämnda utlöpa sammanlagdt
794 aftal, omfattande 30,0 % af ifrågavarande arbetare
1
19 aftal, omfattande 84 arbetsgifvare och 2,000 arbetare, sätta den förnyade
giltighetstiden till två eller tre år.
KOLLEKTIV AFTALENS UTLÖPNINGSMÅNADER.
107
antal. Februari, september och november äro de månader, under
hvilka det minsta antalet kollektivaft.al utlöper. Under årets första
kvartal utlöpa sammanlagdt 218 aftal, omfattande 25,7 %, under det
andra 1,009 aftal, omfattande 41,8 %, under det tredje 333, omfattande
11,3 % och under fjärde 323 aftal, omfattande 17,7 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda arbetare. Fördelningen af kollektivaftalen
inom olika näringsgrenar efter de kvartal, under hvilka de utlöpa,
framgår af tab. litt. M.
108
JV. Parternas åtaganden genom kollektivaftalet.
Iiollektivaftalets säregna natur har, jämte den omständigheten
att denna aftalsform ännu icke i vårt land varit föremål för vare
sig lagstiftning eller rättskipning1, medfört en viss osäkerhet beträffande
afgörandet af frågan, hvilka förpliktelser de aftalsslutande parterna
genom kollektivaftalet i själfva verket åtaga sig. En allmänt
vedertagen uppfattning härvidlag existerar icke, och hvad parterna
själfva i hvarje fall kunna hafva ansett, att de förbundit sig till vid
kollektivaftalens ingående, framgår sällan tydligt af aftalens affattning
och innehåll. Man har antingen icke gjort fullt klart för sig,
hvilka förpliktelser aftalet medfört eller också har detta ej ansetts
behöfva någon närmare förklaring. I en del aftal påträffas emellertid
formuleringar och stadganden, hvilka kunna belysa denna fråga. Nedan
meddelas de viktigaste af dessa upplysningar.
Hvad först beträffar kollektivaftal med enskilda personer som
parter, äro dessa, som ofvan nämnts, sällsynta på arbetaresidan men
ganska vanliga på arbetsgifvaresidan. I sistnämnda fall är det dock.
fråga om bestämdt angifna personer, och angående dessas åtaganden
kan föga tvifvel råda; de torde få anses förbinda sig att med hvarje
arbetare enskildt icke ingå andra arbetsaftal än sådana, som stå i öfverensstämmelse
med kollektivaftalet, och att i öfrigt för sin del följa
de öfverenskommelser, som upptagits i detta.2 Vid aftal med ett flertal
enskilda, icke namngifna personer, såsom »arbetsgifvarne» inom ett
yrke på en viss ort eller »arbetarne» vid en arbetsplats, kan man, som
ofvan påpekats, knappast tänka sig, att en dylik obestämd samling
individer skulle kunna påtaga sig ansvar för ett kollektivaftals upprätthållande.
Materialet för denna undersökning gifver härvidlag
ingenting vid handen beroende på bl. a., att dessa fall så sällan förekomma.
Träffar en organisation kollektivaftal, kan den därigenom förplikta
sig att icke själf vidtaga några åtgärder, som skulle kunna
medföra en kränkning af kollektivaftalets bestämmelser, såsom att
föranstalta om strejk eller lockout i syfte att få dessa bestämmelser
ändrade under aftalets giltighetstid, eller kan den förbinda sig att
med alla till buds stående medel söka förmå sina medlemmar att följa
1 Sedan detta skrifvits, hafva arbetarorganisationer instämts inför domstol med
yrkande om ersättning för brott mot kollektivaftal och af domstolen ålagts att ingå
i svaromål.
2 I några få aftal kommer detta till uttryck i bestämmelsen, att personliga
aftal ej få innehålla lägre arbetsvillkor eller ingås på längre tid än kollektivaftalet.
PARTERNAS ÅTAGANDEN.
109
aftalet eller slutligen påtaga sig ansvaret för, att dess medlemmar
skola hålla aftalet och förbinda sig att i motsatt fall utbetala skadestånd.
Att organisationen ej själf far företaga något, som kan kränka
kollektivaftalets bestämmelser, liar man tydligen ansett själfklart,
och några uttryckliga förklaringar i denna riktning hafva i allmänhet
ej införts i kollektivaftalen.
Däremot är det icke ovanligt, att organisationerna uttryckligen Skyldighet
påtaga sig skyldighet att tillse, att deras medlemmar ej bryta aftalet. sati0n att
De hafva ju äfven härvidlag synnerligen kraftiga medel till sitt för- tvinga medfogande.
I ett väl organiseradt yrke kan uteslutning ur organisationen lenJ^ne
eller endast ett undandragande af organisationens skydd mot afsked, kollektivbojkott,
blockad eller dylikt medföra stora svårigheter för den uteslut- a-< ° e ''
ne. Att icke lämna sådant skydd åt medlemmar, som bryta mot kollektivaftalets
bestämmelser, förplikta sig organisationerna uttryckligen
till inom ett flertal yrken. Ett ofta återkommande stadgande är
äfven, att vid brott mot kollektivaftalet organisationerna skola vidtaga
»nödiga åtgärder» mot den felande eller att båda organisationerna
äro skyldiga gemensamt tillse, att kollektivaftalet iakttages. Inom
bageriyrket t. ex. är sålunda den bestämmelsen vanlig, att brott mot
kollektivaftalet skall anmälas till fackföreningen, som äger vidtaga
åtgärder mot den felande, eller att mot aftalsbrytare äger arbetsgifvaren
och fackföreningen rätt vidtaga nödiga åtgärder. I aftalet för
Kiruna bagerier heter det: Dessa löne- och arbetsregler skola af båda
parterna obrottsligen hållas, och är af delningen N :o 49 i Kiruna inför
förbundsstyrelsen ansvarig för sina åtgöranden angående desamma.
(Se del II s. 102). Aftalet för byggnadsgrofarbetare i nordvästra Skåne,
aftalet för droskkuskar i Stockholm m. fl. gifva arbetsgifvaren rätt
att utan fackföreningens inblandning afskeda arbetare, som bryta mot
aftalet. Aftalet för skornakerierna i Stockholm fastslår, att båda organisationerna
äro skyldiga gemensamt tillse öfverenskommelsens iakttagande.
Samma bestämmelser finnas i aftalet för Stockholms rak- och
frisérsalonger. Ett sågverksaftal stadgar, att fackförbundet ej får
understödja arbetare, som bryter mot aftalet eller ej ställer sig skiljedom
till efterrättelse; aftalet för svarfvarne i Stockholm föreskrifver,
att föreningarne skola tillse, att medlemmarne följa aftalet och
beifra brott mot detsamma. I aftalet för ett glasbruk förklaras organisationen
ansvarig för medlemmarnes fullgörande af aftalet. Elera
aftal inom måleriyrket förklara uttryckligen, att ingendera af organisationerna
och ej heller deras medlemmar få träffa öfverenskommelse
mot aftalet. Att en organisation eller enskild person utfäster sig att
utbetala skadestånd för det fall, att kollektivaftalets bestämmelser
kränkas, förekommer däremot ej i något aftal. Dock torde bestämmelsen
i aftalet för »Pråmtransportrörelsera i Sverige» (se del II s. 476),
att om arbetsgivare eller enskild arbetare bryter mot kollektivaftalet,
Kollektivaftal
och
skriftliga
personliga
aftal.
Åtaganden
gentemot
utomstående
110 KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
detta medför skyldighet för »vederbörande» att ersätta all därigenom
uppkommen skada eller förlust, kunna tolkas därhän. En lika lydande
klausul finnes införd i ett sågverksaftal.
För att erhålla en ytterligare garanti för, att bestämmelser, som
finnas införda i kollektivaftalet, skola respekteras af de enskilda arbetarne,
förekommer, att arbetsgifvaren fordrar personliga, skriftliga
kontrakt på grundval af kollektivaftalets föreskrifter. Då tvist ej
sällan uppstår angående denna fråga, har man i en del aftal infört
den bestämmelsen, att arbetsgifvaren äger rätt påfordra dylika skriftliga
arbetsaftal, till hvilka formulär i så fall vanligen bifogas kollektivaftalet.
Denna bestämmelse förekommer hufvudsakligen i kommunernas
kollektivaftal. Bland öfriga aftal, där sådana formulär införts,
kunna nämnas riksaftalet inom tryckeriindustrien samt aftalet för
pråmtransportrörelsen.
Pa senare tid har den asikten gjort sig gällande, att organisationerna
ej kunna påtaga sig ansvar för medlemmars brott mot kollektivaftal.
Ett uttryckligt stadgande i denna riktning finnes i ett
aftal för ett skånskt tegelbruk, där det heter, att brott mot kollektivaftalet
ej får läggas arbetareorganisationen till last. Mera genomförd
förekommer samma tankegång i riksaftalet för tillverkning och
uppsättning af kakelugnar, där det heter: I detta aftal inbegripen
organisation kan ej ställas till ansvar för, hvad den enskilde arbetsgifvaren
eller arbetaren företager, då denne icke handlat på organisationens
order, dock äro organisationerna skyldiga tillhålla sina medlemmar
att ovägerligt följa de bestämmelser, som aftalet innefattar.
(Se del II s. 392).
Fråga kan dessutom uppstå, i hvad mån parterna genom kollektivaftalet
påtaga sig förpliktelser gentemot utanför organisationerna stående
personer. Att arbetare, tillhörande organisationer, som träffat
kollektivaftal, skulle genom aftalet tvingas att ej arbeta på andra
villkor, än de i kollektivaftalet föreskrifna äfven hos utomstående arbetsgifvare,
torde ej vara allmänt erkändt, ehuru inom yrken med ortsaftal,
där kollektivaftalet får karaktär af allmän yrkessedvänja, den
tanken visst icke är främmande för yrkets utöfvare. Att arbetare
endast skola taga anställning hos sådana arbetsgifvare, som godkänt
ifrågavarande kollektivaftal, är sålunda en bestämmelse, som förekommer
i en del aftal. I ett aftal för byggnadsträarbetare föreskrifves,
att organiserade träarbetare icke äga rätt utföra arbete för lägre pris
än aftalets åt »privatpersoner»; sker detta, anses aftalet brutet. (Jfr
s. 234—235.)
Hvad som däremot allmänt torde vara fallet är, att en arbetsgifvare,
som bundit sig vid ett kollektivaftal, är skyldig tillämpa det- *
ta, ej blott gentemot de organiserade arbetarna, utan äfven beträffande
samtliga arbetare inom de i aftalet afsedda yrkesgrupperna. Detta är
PARTERNAS ÅTAGANDEN.
111
en uppfattning, som ofta fått sitt stöd af de faktiska förhållandena,
då, som ofvan framhålls, det inom hvarje företag af någon betydenhet
måste råda likartade arbetsvillkor, och arbetsgifvaren sålunda icke kan
göra åtskillnad härvidlag på organiserade och oorganiserade. Ej heller
torde arbetsgifvaren i allmänhet anse en sådan åtskillnad förenlig
med sina intressen, då de oorganiserade, om de erhölle sämre villkor,
säkerligen inom kort skulle ingå i organisationen.
I ett flertal aftal har ej alls omnämnts, huruvida aftalet gäller
oorganiserade eller ej, förmodligen emedan man icke ansett det troligt,
att frågan skulle bli föremål för olika meningar, men i många
fall fram hålles uttryckligen, att de i kollektivaftalet fastslagna arbetsvillkoren
skola tillämpas på samtliga arbetare, anställda vid af
aftalet berörda arbetsplatser, vare sig arbetarne äro organiserade eller
ej. Andra aftal äro träffade i sådan form, att de tydligen afse
samtliga arbetare. Det blir sålunda allt vanligare, att två organisationer
sluta kollektivaftal för en viss arbetsplats och samtliga därstädes
anställda arbetare. En mängd exempel skulle kunna anföras,
belysande dessa förhållanden. Bland de i del II aftryckta aftalen
kunna nämnas riksaftalen inom mekaniska verkstadsindustrien och
elektriska montöryrket (del II ss. 291 och 298), formuläret för aftal
mellan Sveriges träindustriförbund och Svenska träarbetareförbundet
(del II s. 192) samt aftalen för Malmö stora valskvarn (del II s. 98)
och Kockums tobaksfabriksaktiebolag i Malmö (del II s. 121). Dock
finnas äfven några få aftal, som uttryckligen angifva sig afse endast
den aftalsslutande arbetareorganisationens medlemmar.
Kollektivaftalet utgöres af fastställda regler och föreskrifter för
förhållandena på en arbetsplats; ofta gäller, att det så att säga häftar
vid arbetsplatsen oberoende af de personer, som vid aftalets ingående
äro arbetsgifvare och arbetare på platsen. Detta har fått ett egendomligt
uttryck i en del aftal, som förbinda äfven kommande arbetsgifvare
på en viss arbetsplats. Som exempel kan nämnas ett aftal inom
jordbruket, som säges skola öfvergå på den blifvande arrendatorn af
gården i fråga. Likaså binder ett aftal för sockerbruk den blifvande
ägaren af bruket. I aftalet för en trikåfabrik stadgas, att om arbetarna
eller arbetsgifvarne ingå i annan förening än den, de vid aftalets
träffande tillhörde, skall aftalet öfvergå på den nya organisationen.
Andra aftal åter innehålla rent motsatta bestämmelser och förklara
aftalet upphäfdt, om rörelsen nedlägges eller öfvergår på annan
person.
Däraf att organisationerna träffa aftal, som gälla äfven för utom
desamma stående personer, följer naturligtvis ingen skyldighet
för dessa senare att vare sig samfälldt eller hvar för sig iakttaga
eller söka genomdrifva iakttagande af aftalets bestämmelser.
Det är denna brist, man försökt att täcka genom att träffa aftal med
112
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
ombud för samtliga arbetare på ifrågavarande arbetsplatser, äfven
om en del af dessa tillhöra organisation och dennas funktionärer faktiskt
utsetts som ombud, eller genom att låta de oorganiserade genom
sina ombud underteckna de aftal, som träffats med organisationen,
oaktadt ej heller detta, som ofvan framhållits, erbjuder någon större
garanti. Detta nu framhäfda förhållande torde dock vara hufvudorsaken
till, att öfver hufvud kollektivaftal träffas med oorganiserade
arbetare.
Åtaganden Af öfriga mera omtvistade åtaganden torde böra nämnas frågan,
arbltsmstäl-huruvida ingående af kollektivaftal utesluter möjlighet för parterna
lelse. att under attalets giltighetstid som påtryckningsmedel begagna arbetsinställelse.
I inledningen har framhållits, att kollektivaftal et icke innebär
utfästelse om utförande af arbete eller utbetalning af arbetslön, utan
endast en förbindelse att, för så vidt arbetare anställas och arbete äger
rum, del la, skal] ske med iakttagande af i kollektivaf talet fastställda
regler. Arbetsgifvare och arbetare eller af dem bildade organisationer,
som med hvarandra ingå ett kollektivaftal, förbinda sig sålunda
icke i och med detsamma att ej igångsätta eller befrämja arbetsinställelse.
Då emellertid kollektivaftalen vid sitt första framträdande
ingingos och allt fortfarande ingås hufvudsakligen i syfte att afsluta
eller förebygga arbetsinställelser, ansågs det länge som en gifven förutsättning
för aftalens träffande, att de, som slutit kollektivaftal,
härigenom afsagt sig rätten att på något sätt störa arbetsfreden, vare
sig genom strejk, lockout, bojkott eller blockad. En stor del af de
1,835 kollektivaftal, omfattande 9,799 arbetsgifvare och 220,972 arbetare
(86,3 % af hela antalet af aftal berörda), hvilka ej innehålla
någon bestämmelse i denna fråga, torde ock hafva ingåtts under förutsättning,
att parterna under aftalens giltighetstid icke skulle hafva
rätt att tillgripa arbetsinställelse. Detta torde särskildt vara fallet
inom handtverksyrkena. Ett utslag af denna uppfattning är den
icke sällan förekommande bestämmelsen, att arbetsgifvaren har rätt
• inställa arbetet under pågående inventering, vid maskinskada o. s. v.
Ett aftal för en mekanisk verkstad ger arbetsgifvaren rätt, att under
aftalets giltighetstid »upphöra med verksamheten eller öfverlämna
den åt annan person» o. s. v.
Efter 1902 års storstrejk har man emellertid i icke få aftal, i
synnerhet inom byggnadsverksamheten, bland aftalens skiljedomsbestämmelser
(se nedan) inryckt en klausul, att arbetsinställelse på
grund af tvister parterna emellan rörande tolkning eller tillämpning
af aflalet icke finge förekomma utan skulle hänskjutas till skiljedom.
I en del aftal utsträckes stadgandet jämväl till andra tvister
rörande arbetsförhållanden. Med båda dessa aftalsformuleringar
sjmes hafva afsetts, åtminstone från arbetarepartens sida, att undan
-
ARBETSINSTÄLLELSE UNDER AFTALETS GILTIGHETSTID.
113
taga s. k. politisk storstrejk, men också endast denna, från sådana
arbetsinställelser, som icke finge äga rum under aftalens giltighetstid1.
I detta sammanhang må omnämnas, att i ett aftal för järnvägsbyggnadsarbete
uttryckligen stipuleras, att arbetsnedläggelse af
politiska grunder icke får anses som aftalsbrott, försåvidt den sker
på order från arbetareorganisationernas hufvudledning och förut delgifvits
arbetsgifvaren samt nödiga skyddsarbeten vidtagits. Motsatt
uppfattning häfdas i ett sågverksaftal, där det stadgas, att arbetarne
ej hafva rätt att deltaga i en eventuell storstrejk.
Den nästa afvikelsen från den äldre åskådningen, att kollektivaftalet
i och för sig innebure en afsägelse af rätten till arbetsinställelse,
vidtogs i de förhandlingsordningar, som i form af riksaftal åren
1904 och 1905 uppgjordes inom cigarr- och verkstadsindustrierna.
Dessa föreskrifva, som nedan närmare utvecklas, att endast tvister
rörande tolkning af träffadt aftal, af öfverenskommelse eller af förlikning
skall, om endera parterna det fordrar, afgöras genom skiljedom
och sålunda icke få föranleda arbetsinställelse, hvaremot äfven
sådana tvister, för så vidt skiljedom ej påkallas, samt andra meningsskiljaktigheter,
sedan förhandlingsordningens regler angående förhandling
och förlikning m. m. blifvit iakttagna, förutsättas kunna
resultera i öppen konflikt parterna emellan äfven under aftalets
giltighetstid.
Sedermera har från år 1906 en del arbetsgifvareföreningar gjort
gällande, att sympatilockout och sympatistrejk under aftalets giltighetstid
icke utgör aftalsbrott, för så vidt i koliektivaftalet ej finnes intaget
förbud mot arbetsinställelse. Ett af de första kollektivaftal, hvari
denna uppfattning funnit ett uttryck, nämligen aftalet mellan Skånska
cementaktiebolaget och dess arbetare, återfinnes i del II ss. 321——
327. Den i detta aftal intagna bestämmelsen rörande rätt till arbe)
sinställelse under aftalets giltighetstid har bl. a. intresse på grund
af sättet att lösa frågan om förhållandet mellan denna rätt och kollektiva
f talets öfriga bestämmelser. Punkten lyder som följer:
Uppstå tvistigheter berörande detta aftal emellan bolaget och
arbetarne, äfven om de afse dess tolkning, få de under inga omständigheter
föranleda till arbetsinställelser från någondera sidan,
utan skola sådana tvistigheter afgöras genom en förlikningsnämnd.
1 Ifrån arbetsgifvarnes sida har man dock faktiskt vid flera tillfällen inlagt
gensaga mot denna arbetarnes uppfattning och förklarat ofvannämnda formuleringar
hufvudsakligen afse att — på samma gång de alltjämt innebure förbud mot hvarje slags
arbetsinställelse under aftalens giltighetstid — förhindra hänskjutande af andra tvister
än sådana om aftalets tolkning eller arbetsförhållandena i allmänhet till skiljenämnds
afgörande. Att därmed bereda en möjlighet till sympatilockout eller sympatistrejk
under aftalstiden — en fråga som först under de senare åren blifvit aktuell — har
ursprungligen icke åsyftats från någondera sidan.
8—082273. Kollektivaftal.
114
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Därest förlikning inom fjorton dagar efter nämndens inkallande
icke har uppnåtts, konstituerar sig nämnden till skiljenämnd för
tvistens afgörande. Såvida af staten tillsatt skiljeman finnes, skall
han anlitas såsom femte man, i annat fall anmodas Konungens befallningshafvande
att utse sådan.
Har likväl på grund af omständigheter, som icke äga sammarir
hang med detta aftal, vare sig Svenska arbetsgivareföreningen, hvilken
cementbolaget tillhör, å ena sidan, eller vederbörande fackförbund,
å den andra, påbjudit lockout, strejk eller annan arbetsafstängning,
må sådan lockout, strejk eller arbetsaf stängning icke förenas
med anspråk på ändring i detta aftal eller föranleda till dylik ändring,
hvarken såvidt den angår arbetspriser eller andra stadganden,
för hela den tid öfverenskommelsen hlifvit ingången. Under tiden
för sålunda påbjuden lockout, strejk eller arbetsaf stängning äga föreskrifterna
i detta aftal icke giltighet, med undantag af föreskriften
i punkten 11 här nedan angående uppsägning af detta aftal i sin
helhet.
Sedermera har Svenska arbetsgivareföreningen för att erhålla
större rörelsefrihet sökt i aftalen få införd en punkt af följande formulering:
Som brott mot gällande aftal må icke anses vare sig af
arbetsgifvaren företagen lockout, som i föreskrifven ordning beslutats
af vederbörande arbetsgifvareorganisation, eller af arbetarne företagen
strejk eller blockad, som sker efter medgifvande af vederbörande
fackförbunds styrelse. Sådan lockout, strejk eller blockad får
dock ej ske för att framkalla ändring i eller tillägg till gällande aftal
eller förbindas med yrkande om sådan ändring eller tillägg. (Se
t. ex. aftalet för järnbruken del II s. 270.)
Bland de aftal, som ligga till grund för förevarande undersökning,
finnes emellertid en bestämmelse af dylikt innehåll införd endast i 20
aftal, omfattande 118 arbetsgifvare och 4,195 arbetare (1,6 %).
Å andra sidan har man, sedan frågan om rätt till arbetsinställelse
under aftalens giltighetstid börjat blifva omdebatterad, i en del
aftal velat genom uttryckligt förbud förhindra sådana arbetsinställelser.
Dylikt generellt förbud mot öppna konflikter under aftalstiden,
utan undantag för vare sig af politiska orsaker eller på
grund af tvister, icke vidkommande själfva aftalets tolkning, igångsatta
arbetsinställelser, blockader eller bojkotter, förefinnes i 116 aftal,
omfattande 1,361 arbetsgifvare och 30,783 arbetare, 12,0 %
af hela antalet af aftal berörda. Dessa aftals fördelning på olika industrier
och yrken framgår af efterföljande öfversikt.
Uttryckligt förbud mot arbetsinställelse förekommer naturligtvis
först och främst inom de näringsgrenar, där afbrott i arbetet med
-
115
Tab. litt. N. Förbud mot hvarje slags arbetsinställelse
under aftalstiden.
Näringsgrenar.1 |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
|
Absolut. |
%■ |
||
I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel. Jordbruk .................... |
5 |
164 |
10-1 |
Trädgårdsskötsel................ |
143 |
64''1 : |
|
IV. Närings- och njutningsämnesindustri. Kvarnar.................... |
2 |
71 |
6-0 |
Bagerier och konditorier............. |
1 |
21 |
0-6 |
Tobaksfabriker................. |
1 |
30 |
0-8 |
Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . . |
3 |
37 |
0''8 |
Margarinfabriker............... . |
2 |
112 |
31-6 |
Vill. Trävaruindustri. Sågverk och hy ferier.............. |
6 |
1,308 |
14-o |
Brädgårdsrörelse................ |
1 |
17 |
1-3 |
Snickeri- och möbelfabriker........... |
1 |
18 |
0''4 |
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stilgjnterier.......... |
1 |
6,528 |
100-0 |
Kemigrafiska anstalter.............. |
1 |
300 |
100-o |
Litografiska anstalter.............. |
1 |
298 |
29-0 |
XI. Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m................... |
2 |
13 |
Om |
XII. Metallindustri. Bleck-, plåt- och kopparslagerier......... |
8 |
803 |
390 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri. Skeppsvarf och båtbyggerier........... |
1 |
19 |
9-7 |
XIV. Jord- och stenindustri. Stenbrott och stenhuggerier........... |
1 |
25 |
0-3 i |
Tegelbruk................... |
1 |
30 |
1-2 |
Öfrig jord- och stenindustri........... |
1 |
9 |
IT, |
XV. Kemisk-teknisk industri. Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker...... |
1 |
5 |
0-C |
Tändsticksfabriker............... |
10 |
4,788 |
95-8 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare..................... |
12 |
2,456 |
41-7 |
Byggnadsträarbetare............... |
11 |
2,636 |
23-9 |
Byggnadsgrofarbetare.............. |
6 |
1,824 |
13-9 |
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten i kommunal drift........ |
15 |
7.274 |
92l |
Gas-, elektricitets- och vattenledn.-verk: kommunala |
9 |
379 |
60-2 |
enskilda. . |
1 |
32 |
86-2 |
Renhållningsverk: kommunala.......... |
2 |
49 |
’ 22-0 |
XIX. Landtransport. Stufverirörelse................. |
2 |
67 |
l-o |
Spårvägar: kommunala............. |
1 |
169 |
21(1 |
enskilda............... |
4 |
1,078 |
88-1 |
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister, eldare, pråm- och skutskeppare |
1 |
80 |
2-1 |
Summa |
116 |
30,783 |
12-o |
1 Sådana näringsgrenar, inom hvilka intet kollektivaftal finnes med bestämmelser
angående förbud mot arbetsinställelser, hafva ej medtagits i denna tabell.
116
KOLLBKTIVÅFTALET I SVEKIGK.
för alldeles särskilda olägenheter, såsom jordbruket, de kommunala
arbetena samt kommunikationsyrkena.1
1 en del af de yrken, där kollektivaftalet sedan en längre tid tillbaka
fått fast fot, såsom de grafiska yrkena, vissa af byggnadsyrkena,
plåtslageriyrket m. fl., har äfven sådant förbud genomförts.
Inom andra, särskildt flertalet handtverksyrken, är denna fråga i
allmänhet ej berörd i aftalen. Såsom ofvan blifvit nämndt, har
särskildt inom dessa områden alltjämt ansetts själfklart, att kollektivaftalet
utesluter arbetsinställelser under aftalstiden.
Det finnes äfven kollektivaftal, som innehålla strejkförbud för
vissa kategorier af arbetare, hvilkas arbete anses oundgängligt, för
att icke material skall förstöras eller allvarligare olyckshändelser inträffa.
Sålunda finnas t. ex. i aftalen vid tändsticksfabrikerna införda
stadganden, att arbetare med vård om ångpannor, maskiner och
hästar samt arbetare sysselsatta med vakthållning ej få inställa arbetet,
äfven om strejk eller lockout i (ifrigt råder vid fabriken. I andra
aftal förbinda sig arbetarne att ej afstanna arbetet, förrän säkerhet
förefinnes, att material och maskiner ej skola lida någon skada af
arbetsinställelsen (se t. ex. aftalet för Hälsingborgs gummifabrik, del
II s. 176).
De i kollektivaftalen vanligaste bestämmelserna i syfte att
förebygga arbetsinställelser äro emellertid att finna i de i aftalen
intagna reglerna för behandling af tvister parterna emellan, för Indika
redogöres i följande kapitel.
1 Inom järnvägsdriften har dylikt förbud införts i kollektivaftal först sedan
förhandlingsordningen (se del II ss. 454—457) sommaren 1908 slutgiltigt antagits af
organisationerna.
117
V. Förliknings- och skiljenämnder samt regler för
förhandling mellan parterna.
Utbredningen af kollektivaftalens olika bestämmelser rörande
behandling af tvister parterna emellan framgår af tab. 8, hvaraf i
nedanstående tab. litt. O. lämnas ett sammandrag.
Det är sålunda sammanlagdt 712 aftal, omfattande 6,765 arbetsgivare
och 154,384 arbetare (60,3 % af samtliga af aftal berörda arbetare),
som innehålla bestämmelser, af sedda ätt förebygga ett omedelbart
utbrott af arbetsinställelse utan föregående förhandlingar parterna
emellan eller att genom skiljedom helt förhindra hvarje afbrott
i arbetet.
Dessa bestämmelser äro emellertid synnerligen växlande både till
innehåll och omfång.
Ett ganska stort antal aftal, 196, omfattande 724 arbetsgifvare
och 32,936 arbetare (12,8 % af hela antalet af aftal berörda), föreskrifva,
att tvist mellan parterna, vare sig på grund af olika tolkning
eller tillämpning af gällande aftal eller af annan orsak, icke får
föranleda omedelbar arbetsinställelse från någondera sidan, utan att
därom skall förhandlas, först emellan parterna själfva och därefter, om
enighet ej uppnås, mellan vederbörande hufvudorganisalioner. Detta
liar främst påyrkats af Svenska arbetsgivareföreningen och formuleras
i aftal ingångna af denna organisation vanligen på följande sätt:
»Uppstå tvistigheter, berörande i detta aftal gjorda bestämmelser.
emellan arbetsgifvare och arbetare, äfven om de afse deras tolkning,
få de under inga omständigheter föranleda till något som helst
störande ingrepp i arbetets gång, ulan skall därom förhandlas, först
emellan arbeisgifvaren och resp. fackförbundsafdelning och därefter,
om enighet ej uppnås, mellan parternas resp. organisationer.»
Ifrågavarande aftal förekommo vid tiden för denna undersökning
hufvudsakligen inom den skånska stenkols- och lervaruindustrien, inom
socker-, textil-, sågverks-, trämasse- och pappers-, sten- och glasindustrierna,
råd väg- och vattenbyggnadsarbeten samt inom den kemisktekniska
industrien, med undantag likväl för tändsticksfabrikerna.
Genom dylika bestämmelser har man alltså för slitandet af
uppkommande meningsskiljaktigheter föreskrifvit förhandling mellan
parterna i olika instanser, men har icke ens för tvister rörande tolkning-
eller tillämpning af aftalen velat förbinda sig att anlita utomståendes
medverkan.
Antal kollektir
aftal
med regler
för förhandling.
Stadganden
om förhandling
mellan
hufvudorganisationerna,
innan arbetsinställelse
får äga
ram
118
Tab. litt. O. Behandling af tvister
Näringsgrenar. |
Förliknings- eller skilje-nämnd. |
||
Antal |
Antal arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
%■ |
|
I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel......... |
ii |
865 |
46 8 |
Jordbruk .................... |
b |
692 |
42-6 |
Trädgårdsskötsel................ |
3 |
178 |
— |
II. Skogsbruk................... |
— |
— |
— |
III. Grufdrift................... |
1 |
159 |
3 3 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri..... |
87 |
9.438 |
39 7 |
Fabriker.................... |
Di |
6.754 |
34-8 |
Handtverk................... |
30 |
2,684 |
61-9 |
V. Textilindustri................. |
4 |
85 |
0 7 |
Fabriker.................... |
O O |
45 |
0-4 |
Handtverk................... |
1 |
40 |
— |
VI. Beklädnadsindustri.............. |
24 |
2.924 |
19 5 |
Fabriker.................... |
18 |
2.400 |
431 |
Handtverk................... |
6 |
524 |
5-6 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri...... |
24 |
1.062 |
31-3 |
Fabriker.................... |
9 |
366 |
16''2 |
Handtverk................... |
15 |
696 |
61-3 |
VIII. Trävaruindustri................ |
36 |
2.698 |
150 |
Fabriker.................... |
18 |
1,079 |
7’0 |
Handtverk................... |
18 |
1.619 |
63 o |
IX. Trämasse- och pappersindustri ........ |
14 |
3,775 |
31-2 |
Fabriker.................... |
1 |
66 |
0''8 |
Handtverk................... |
13 |
3,709 |
992 |
X. Grafisk industri................ |
5 |
7.425 |
94''5 |
1 XI. Malmförädlingsindustri............ |
2 |
13 |
04 |
XII. Metallindustri................. |
15 |
1.398 |
16 2 |
Fabriker.................... |
2 |
322 |
6-4 |
Handtverk................... |
IB |
1.076 |
29-9 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri ...... |
13 |
27.760 |
88''3 |
Fabriker.................... |
12 |
27,756 |
89-1 |
Handtverk................... |
1 |
4 |
— |
XIV. Jord- och stenindustri............. |
34 |
4,496 |
26-0 |
XV. Kemislc-teknisk industri............ |
21 |
5.402 |
73''9 |
XVI. Byggnadsverksamhet.............. |
134 |
33,109 |
715 |
XVII. Allmänna arbeten............... |
29 |
8.309 |
879 |
1 kommunal och statens drift.......... |
27 |
7.877 |
89-8 |
1 enskild drift................. |
2 |
432 |
— |
XVIII. Sandel och varulager............. |
13 |
806 |
25''3 |
XIX. Landtransport................. |
40 |
8.148 |
328 |
Åkeri- och stnfverirörelse............ |
34 |
6.437 |
701 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon..... |
6 |
1,711 |
10-9 |
XX. Sjötransport.................. |
9 |
3.576 |
918 |
XXI. Diverse....................i |
— |
— |
|
Summa Där af: |
516 |
121,448 |
47''5 |
Fabriker.................... |
182 i |
56.124 |
41-6 |
Handtverk och byggnadsverksamhet.......! |
231 |
43,461 |
60-8 |
under kollektivaftalens giltighetstid,
119
Tvister afgöras i sista hand |
Inga bestämmelser rörande |
Hela |
antalet |
||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
aftal. |
Absolut. | |
%. |
|||
16 |
983 |
53 2 |
27 |
1,848 |
|||
_ |
_ |
_ |
14 |
933 |
57-4 |
22 |
1.625 |
— |
— |
— |
2 |
50 |
— |
5 |
223 |
_ |
— |
— |
8 |
1.376 |
— |
8 |
1,376 |
9 |
3.789 |
787 |
7 |
865 |
18-0 |
17 |
4.813 |
46 |
7.012 |
295 |
138 |
7,309 |
30 8 |
271 |
23,759 |
40 |
6,789 |
34-9 |
82 |
5,884 |
30''3 |
179 |
19.427 |
6 |
''223 |
5-2 |
56 |
1,425 |
32-9 |
92 |
4.332 |
19 |
4.766 |
38 1 |
47 |
7.648 |
612 |
70 |
12.499 |
19 : |
4.766 |
38-6 |
39 |
7.535 |
61''0 |
61 |
12,346 |
— |
— |
8 |
113 |
— |
9 |
153 |
|
n |
1.234 |
8”2 |
180 |
10.813 |
72-3 |
215 |
14.971 |
5 |
826 |
14-8 |
35 |
2,345 |
42-1 |
58 |
5.571 |
6 |
408 |
4-3 |
145 |
8,468 |
90'' 1 |
157 |
9.400 |
6 |
253 |
7''5 |
48 |
2.073 |
612 |
78 |
3.388 |
2 1 |
78 |
35 |
30 |
1.810 |
80''3 |
41 |
2.254 |
4 |
175 |
15-5 |
18 |
263 |
23-2 |
37 |
1.134 |
10 |
1.411 |
7-8 |
164 |
13.904 |
772 |
210 |
18,013 |
10 |
1,411 |
9-1 |
133 |
12,967 |
83-9 |
161 |
15.457 |
— |
— |
31 |
937 |
36''7 |
49 |
2,556 |
|
10 |
1.804 |
149 |
35 |
6.516 |
58''9 |
59 |
12.095 |
10 |
1.804 |
216 |
34 |
6,487 |
77-6 |
45 |
8.357 |
— |
1 |
29 |
0''8 |
14 |
3.738 |
||
_ |
— |
12 |
432 |
5''5 |
17 |
7.857 |
|
3 |
327 |
11-2 |
17 |
2.600 |
88''4 |
22 |
2.940 |
4 |
187 |
22 |
104 |
7.034 |
81''6 |
123 |
8.619 |
2 |
76 |
1-5 |
56 |
4,628 |
921 |
60 |
5.026 |
2 |
111 |
3-1 |
48 |
2,406 |
67''0 |
63 |
3,593 |
1 |
22 |
01 |
44 |
3.663 |
11''6 |
58 |
31,445 |
1 |
22 |
0-1 |
39 |
3.395 |
10''8 |
52 |
31.173 |
— |
— |
5 |
268 |
— |
6 |
272 |
|
25 |
6.679 |
38''6 |
95 |
6,118 |
35''4 |
154 |
17.293 |
13 |
723 |
9''9 |
26 |
1,186 |
16 2 |
60 |
7,311 |
21 |
3.775 |
8''2 |
126 |
9.447 |
20''3 |
281 |
46.331 |
2 |
34 |
0-4 |
17 |
1,102 |
11 7 |
48 |
9.445 |
_ |
_ |
14 |
897 |
10 2 |
41 |
8,774 |
|
2 |
34 |
— |
3 |
205 |
- |
7 |
671 |
16 |
920 |
28 9 |
44 |
1.459 |
45''8 |
73 |
3,1S5 |
126 |
16.703 |
67''2 |
166 |
24,851 |
|||
_ |
_ |
_ |
40 |
2,751 |
29-9 |
74 |
9.188 |
— |
— |
— |
86 |
13,952 |
89''1 |
92 |
15,663 |
_ |
— |
-- |
4 |
319 |
8''2 |
13 |
3,895 |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
1 |
16 |
1% 130 39 |
32,936 23,501 4,692 |
12-8 17-4 6-6 |
1,259 598 |
101,566 55,387 23,356 |
i 39 7 41-0 32-6 |
1.971 910 708 |
255.950 135,012 71,509 |
i.
ii.
in.
IV.
v.
vi.
VII.
vin.
IX.
x.
XI.
XII.
XIII.
XIV.
XV.
XVI.
XVII.
XVIII.
XIX.
XX.
XXI.
120
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
Förliknings- I motsats härtill innehålla sammanlagd! 516 aftal, omfattande
°nämnder~ 6’04! arbetsgivare och 121,448 arbetare, d. v. s. 47,5 % af hela antalet
af altal berörda arbetare, stadganden om förliknings- och skiljenämnder.
Dessa aftal påträffas inom flertalet näringsgrenar, dock
gilvetvis i mindre utsträckning i de industrier, där det nyss beskrifna
förfarandet vunnit insteg.
Nämnder- 1 de aftal, där föreskrifter förefinnas angående förliknings- och
Hgenhet0'' sli]1Jenämncler, äro dessa mycket varierande inom olika näringsgrenar
och i olika aftal beträffande såväl nämndernas befogenhet och
sammansättning som själfva förhandlingsproceduren. Rätt och skyldighet
för nämnden att behandla samtliga uppkommande tvister föreskrefvo
.''317 aftal, omfattande 4,242 arbetsgifvare och 85,633 (33,5 %)
arbetare, under det att 199 aftal, omfattande 1,799 arbetsgifvare och
35,815 arbetare (14,0 c/o), endast gåfvo nämnden rätt att upptaga tvister
angående aftalets tolkning eller därmed i samband stående frågor.
För exempel på aftal med den vidsträcktare befogenheten hänvisas till
nedan refererade förhandlingsordningar i riksaftalen. En typisk bestämmelse
om nämnd med mindre omfattande verksamhetsområde är
följande, hämtad ur aftal för tändsticksfabriker:
Tvister, som mellan parterna kunna uppstå angående tolkningen
af delta kontrakt, skola hänskjulas till parternas organisationer för
afgörande. Därest enighet dem emellan ej vinnes, skall tvisten, om
endera parlen det yrkar, hänskjutas till afgörande af fem ojäfviga
skiljemän, livilka utses två af bolaget, tvä af arbetarnas organisation
samt den femte, som skall leda skiljemännens förhandlingar och vid
lika röstetal äger utslagsröst, af de sålunda valda skiljemännen.
Enas icke parterna vid val af femte man (ordförande), sker valet
af denne i enlighet med bestämmelserna i lagen om skiljemän af den
28 oktober 1887.
På annat sätt plägar området för nämndens verksamhet i allmänhet
ej angifvas. Dock finnas äfven aftal med mera ingående
bestämmelser härutinnan. Sålunda förekommer, i synnerhet inom
handtverksyrkena, att nämnden göres till en regulator för allehanda
förhållanden inom yrket, äfven sådana, som icke direkt beröra arbetsgifvarnes
och arbetarnes mellanhafvanden. Som exempel härpå kan
anföras aftal et för målare i Göteborg, som ger nämnden i uppdrag att
behandla frågor i allmänhet, hvilka kunna lända till gagn för båda
föreningarne, frågor som beröra tredskande medlemmar inom båda
föreningarne, och slutligen frågor, som kunna beröra utom de båda
föreningarne stående kolleger: samt aftalet för plåtslagare i Norrköping
(se del II ss. 288—289) och aftalet för Stockholms rak- och frisérsalonger,
hvilket senare föreskrifver, att skiljenämnden skall afgöra,
till hvilken klass en affär skall räknas, något som i sin ordning med
-
121
FÖRLIKNINGS- OCH SKILJENÄMNDER.
för skyldighet att hålla vissa af organisationerna fastställda priser och
arbetslöner (jfr del II ss. 168—169).
Andra aftal inskränka uttryckligen nämndens verksamhet till
att omfatta endast arbetsförhållanden — äfven sådana, som ej reglerats
i aftalet — såsom lönefrågor, frågor angående omtvistade af skedanden
o. dyl., några slutligen förbjuda nämnden (som i dessa fall
fungerar som skiljenämnd) att upptaga till behandling vissa i aftalet
särskildt undantagna frågor, t. ex. fastställande af ackordspriser.
Omfattningen af nämndens verksamhetsområde är ofta beroende
af, huruvida den har att afkunna skiljedom eller endast att söka åstadkomma
förlikning. I förra fallet är det nämligen vanligare, att
nämndens befogenhet inskränkes till frågor rörande gällande aftala
tolkning eller tillämpning än i det senare.
Bestämmelser, att tvister angående aftals tolkning eller tillämpning
skola af göras genom skiljedom, torde vara vanligast inom handtverket,
särskildt bagare-, bokbindare- och kakelugnsmakareyrkena
samt byggnadsverksamheten. Att parterna öfverlåta jämväl andra
tvister till skiljedom torde vara vanligast vid kommunala arbeten samt
inom de för samhället i dess helhet viktigare kommunikationsyrkena.
Dock förekommer detta äfven i spridda aftal inom andra näringsgrenar.
Särskildt torde böra påpekas riksaftalet inom tryckeriindustrien
(se nedan).
Ofta är nämnden både förliknings- och skiljenämnd, i det att den
först skall söka förlika parterna, och endast om detta misslyckas tillkallas
en utomstående ordförande, hvarefter skiljedom afkunnas.
Det är ej heller ovanligt, att aftal, som innehålla bestämmelser om
såväl förliknings- som skiljenämnd, underställa den förra samtliga
mellan parterna uppkommande tvister, men inskränka skiljedomstolens
befogenhet till att endast afgöra frågor angående aftalets tolkning.
Ej sällan är en frågas hänskjutande till skiljedom beroende af
ett yrkande från endera partens sida. Huruvida de i kollektivaftalen
föreskrifna nämnderna äro förliknings- eller skiljenämnder, framgår
emellertid oftast ej af kollektivaftalens ordalydelse, då bestämmelserna
ifråga i flertalet fall äro otydligt affattade eller ofullständiga.
En ingående behandling af denna viktiga fråga kan sålunda på grund
af bristerna i materialet icke här ifrågakomma.
I de flesta fall afse ifrågavarande bestämmelser endast tvister,
som uppstå under kollektivaftalets giltighetstid. Förhandlingsordningen
inom cigarrindustrien (se nedan) gäller emellertid ett år längre
än aftalet i öfrigt. Dess former för förhandling skola sålunda iakttagas
äfven vid underhandling om nytt aftal. Äfven tryckeritariffen
föreskrifver, att Tariffredaktionen, förstärkt med ett antal representanter
för de båda organisationerna, skall vid uppsägning af tariffen
utarbeta förslag till ny sådan.
122
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
N ämndernas
sammansättning.
Förhandlingsproc
eduren.
Verkstads
näninden.
Paritetiskt
sammansatta
nämnder, föreskrifna
i aftal
för enskilda
arbetsplatser
eller
ortsaftal.
Aftalet för Sandö sågverk föreskrifver, att nytt kollektivaftal
i sista hand skall upprättas genom skiljedom. I aftal för en mekanisk
verkstad stadgas, att aftalet under alla förhållanden skall gälla, till
dess nytt sådant har träffats. Eljest utgöras de enda bestämmelser,
som pläga förekomma angående underhandlingar om nytt aftal, af
en föreskrift, att uppsägning af kollektivaftal skall åtföljas af förslag
till nytt sådant.
Den mest primitiva formen af ifrågavarande förliknings- och
skiljedomsinstitutioner är verkstadsnämnden. Den förekommer uteslutande
i aftal för enskild arbetsplats och består vanligen af 3—5 arbetare,
valda af de öfriga arbetarne på arbetsplatsen, där äfven nämndens
ledamöter skola vara anställda. Nämnden skall tillsammans med
arbetsgifvaren söka ordna missförhållanden, fastställa priser för ackord,
ej upptagna i ackordsprislistan m. m. dyl. Med nämnden skall
arbetsgifvaren eller verkmästaren förhandla vid alla tvistigheter.
Dylika verkstadsnämnder finnas föreskrifna i aftal inom en mängd
olika grenar af fabriksindustrien, särskildt sådana, där ackordsarbete
är vanligt.
De vanligen förekommande nämnderna bestå af 2, 4 eller 6
medlemmar, lika många valda af hvardera parten, samt en ordförande,
vald af medlemmarna i nämnden. I 117 aftal, omfattande
1,505 arbetsgifvare och 18,966 arbetare, finnas inga föreskrifter, huru
skall förfaras, om medlemmarne i nämnden ej kunna enas vid valet
af ordförande. I de öfriga aftalen bestämmes vanligen, att i så
fall ordföranden skall utses af Kung! Maj:ts befallningshafvande,
magistraten, notarius publicus, stadsfullmäktiges ordförande, statens
förlikningsman i distriktet, chefen för Kommerskollegii arbetsstatistiska
afdelning o. s. v. Enligt en del aftal skola vissa
namngifna personer tjänstgöra som ordförande; äfven förekommer,
att enligt aftalen statens förlikningsman i distriktet skall vara ordförande
i skiljenämnd, ehuru han enligt 1906 års lag angående medling
i arbetstvister icke kan mottaga dylikt uppdrag. Ofta formuleras
bestämmelserna om skiljenämnd så, att tvister angående aftalet
skola afgöras »enligt lagen» eller enligt lagen angående skiljemän
af den 28 oktober 1887. Härmed torde hufvudsakligen afses, att skiljemännens
antal skall vara tre, att de skola vara ojafviga (en fordran,
som eljest sällan i aftalen ställes på skilje- och förlikningsnämndernas
medlemmar1 samt att, om de två af parterna utsedda skiljemännen
ej kunna enas vid valet af den tredje, denne skall utses
af öfverexekutor i orten.
Som ofvan påpekats äro bestämmelserna om medling och
skiljedom i allmänhet synnerligen knapphändiga; till och med frågan,
1 Jfr dock ofvan s. 120 den anförda bestämmelsen ur aftal för tändsticksfabriker.
FÖRLIKNINGS- OCH SKILJENÄMNDER.
123
liur och när nämndernas ledamöter skola tillsättas, beröres oftast
icke. I en del aftal — 133 omfattande 3,660 arbetsgifvare och
51,881 arbetare — föreskrifves dock, att nämnden skall vara permanent,
och att dess medlemmar skola väljas på viss tid. I ett fåtal
fall fastställes äfven, huru vid valet skall tillgå.
Frågan, huruvida utanför organisationerna stående personer
skola hafva rätt deltaga i valet af nämndens ledamöter eller få sina
tvister behandlade af densamma, besvaras olika i olika aftal. I de
flesta upptages den icke alls. I aftalet för Stockholms målare stadgas,
att endast den mästare eller gesäll, som tillhör sin organisation,
har rätt att inkomma med eller försvara sin sak inför skiljenämnden.
Aftalet för möbelverkstäderna i Stockholm har fastställt, att
nämnden kan påkallas endast genom organisationerna, samt att oorganiserade
mästares talan skall föras af mästareföreningen. Aftalet
för plåtslagare i Kalmar stadgar, att äfven oorganiserade hafva
rätt att påkalla nämnden, aftalen för en snickerifabrik och en cementfabrik
i Skåne (se del II s. 322), att om skilda organisationer
eller oorganiserade äro intresserade i tvisten, skola parterna öfverenskomma
om särskilda former för nämndens tillsättande, samt
att, därest de ej skulle enas härom, Kungi. Maj:ts befallningshafvande
anmodas att tillsätta hela nämnden.
Äro flertalet aftal knapphändiga i sina stadganden angående
behandlingen af tvister parterna emellan, finnas emellertid i
andra mycket utförliga dylika bestämmelser (se t. ex. aftalet för målare
i Stockholm del II ss. 402—403), som kunna utgöra en fullständig
instruktion för nämndens verksamhet. Vanligare är dock,
att de upptaga en eller annan punkt af särskildt intresse. Utom
hvad ofvan framhållits, kunna de sålunda stadga en viss tid, inom
hvilken utslag skall hafva meddelats, rätt för nämndens ledamöter
att erhålla nödiga upplysningar, sättet för bestridande af nämndens
kostnader, att nämndens utslag, i de fall då i dennas befogenhet
ligger att afkunna skiljedom, skola lända till ovillkorlig efterrättelse1
m. m. dyl.
Mest utvecklad är förliknings- och skilj enämndsinstitutionen
i vissa riksaftal.
Utförliga regler för förhandlingar vid tvister, förhandlingsordningar,
finnas sålunda upptagna i riksaftalen för boktryckerierna, cigarrfabrikerna,
mekaniska verkstäderna och elektriska montöryrket.
I hoTctrycJceritariffen föreskrifves, att alla tvister angående
tolkning och tillämpning af tariffen skola afgöras af Tariffnämnden
för Sveriges boktryckerier, bestående af sex ledamöter, tre med
sina suppleanter utsedda af Allmänna svenska boktryckareföre
1
Understundom föreskrifves, att parterna, innan nämnden börjar sina förhandlingar,
skola underskrifva en förbindelse att ställa sig skiljedomen till efterrättelse.
Kiksaftalens
förhandlings
ordningar.
124
KOLLEKTIVAFTÅLET i sverige.
ningen och tre med sina suppleanter af Svenska typografförbundet.
Dessa sex utse en utom föreningarna stående person till ordförande
med utslagsröst. Nämnden är permanent och sammanträder
minst en gång i månaden. Från Tariffnämnden kan vädjas till
Tariffredaktionen, som består af fyra ledamöter med suppleanter,
lika många valda af hvardera organisationen. Denna har dessutom
att afdöma tvister i frågor, som ej beröras i tariffen, och
hvilka ligga utanför Tariffnämndens befogenhet att afgöra. Vid
särskildt viktiga fäll äger Tariffredaktionen tillkalla förstärkning
från organisationernas styrelser. Kan enighet ej uppnås, tillkallas
en utomstående person att tjänstgöra som skiljeman. Arbetsinställelse
får icke förekomma. (Jfr del II ss. 232—254.)
I aftalet för cigarrfabrikerna föreskrifves, att vid tvist
mellan enskilda arbetare eller en fackförening å ena sidan och en
arbetsgivare å den andra skall först förhandlas mellan arbetsgivaren
och vederbörande arbetare eller fackförening. Löses icke
tvisten på detta sätt, går den med vederbörande sektionsstyrelses
tillstånd till en af sektionsnämnderna, af hvilka det finnes tre,
en i Malmö för södra Sverige, en i Göteborg för västra Sverige
och en i Stockholm för öfriga delar af riket. Dessa bestå hvar
och en af fem ledamöter, af hvilka hvardera organisationssektionen
utser två och dessa fyra den femte. Sker icke heller här förlikning,
kan ärendet genom organisationernas hufvudstyrelser fullföljas
i stora nämnden, som består af sju ledamöter, utsedda
tre med sina suppleanter af hvardera organisationen och den
sjunde af dessa sex. Skulle ej här något resultat vinnas, går
frågan, såvida den rör tolkning af aftal, skiljedom eller öfverenskommelse,
om endera parten det skriftligen yrkar, till fem
skiljemän, två utsedda af fabrikantföreningens och två af
fackförbundets styrelse. Dessa fyra utse den femte. Vid oenighet
om valet af denne utses han af förstärkta stora nämnden
(se nedan). Är den fråga, som är föremål för tvist, icke
en tolkningsfråga, går den i sista hand till förstärkta stora
nämnden, som består af såväl ordinarie ledamöter som suppleanter
i stora nämnden. Denna skall utlåta sig om sättet för tvistens
lösning och kan, om den så anser lämpligt, föreslå, att frågan
hänskjutes till skiljemän på samma sätt som tolkningsfrågor, eller
att den återgår till förnyad behandling. För att vinna giltighet
skall detta den förstärkta stora nämndens förslag dock godkännas
af parterna, hvarjämte dessa skola afgifva förklaring, att de ställa
sig skiljedomen eller på annat sätt träffadt afgörande till efterrättelse.
Innan ett ärende slutbehandlats enligt dessa regler, får af detta
föranledd arbetsinställelse icke äga rum. Beslut om arbetsinställelse
får ej fattas senare än 6 veckor efter det behandlingen af
FÖRLIKNINGS- OCH SKILJENÄMNDER.
125
ärendet afslutats, och beslutet skall omedelbart tillställas motparten.
Ett sådant beslut får ej verkställas tidigare än 4 dagar
eller senare än 14 dagar efter den dag, då detsamma delgifvits
motparten. Under rådande arbetsinställelse skall den förstärkta
störa nämnden sammanträda en gång hvarje månad eller oftare
på kallelse af ordföranden för att öfverlägga om de åtgärder, som
eventuellt kunna synas lämpliga att vidtaga för konfliktens biläggande.
För framställning eller tvist, som uppenbarligen berör
principfråga eller är gemensam för arbetare vid ett flertal fabriker,
kan förhandlingsproceduren förkortas och ärendet på någondera
organisationsstyrelsens yrkande omedelbart upptagas till behandling
i stora nämnden. (Jfr del II ss. 111—113.)
Förhandlingsordningen i aftalet för verkstadsindustrien företer
i sina grunddrag stora likheter med den nyss skildrade. Först
skall förhandlas mellan arbetarne1 och arbetsgifvaren. Löses ej
tvisten härigenom, går den till vederbörande kretsstyrelse inom
Verkstadsföreningen (arbetsgifvareföreningen inom industrien), som
utreder frågan och söker förlika parterna. Anser endera parten
muntlig förhandling nödvändig, utse kretsstyrelsen och vederbörande
arbetare hvardera tre kommitterade, hvilka välja ordförande,
endera bland sig sj älfva eller, om de ej enas härom, en utomstående
person. Om ej heller nu förlikning uppnås, skall tvisten, förutsatt
att den gäller tolkning af träffadt aftal och endera parten det
skriftligen yrkar, hänskjutas till afgörande af skiljemän, af hvilka
arbetarna utse två och Verkstadsföreningens öfverstyrelse två.
Dessa fyra utse den femte. Enas de ej vid valet af denne,
utses han »enligt lagen om skiljemän», d. v. s. af öfverexekutor
i orten. Rör tvisten icke en tolkningsfråga, och kan
den ej lösas af kretskommitterade i ofvan skildrad ordning, finnas
inga stadganden, huru därvid skall vidare förfaras. Innan ärendet
slutbehandlats enligt dessa regler, får icke på grund af detsamma
arbetsinställelse äga rum. Beslut om arbetsinställelse får ej fattas
senare än 6 veckor efter det behandlingen af ärendet afslutats, och
beslutet skall omedelbart tillställas motparten. Sådant beslut får
ej verkställas tidigare än 6 dagar eller senare än 14 dagar efter
den dag, då detsamma delgifvits motparten. Ärende, hvarom på
ofvan angifvet sätt förhandlats utan att lösning vunnits, får ej
återupptagas förrän sex månader förflutit.
Enahanda bestämmelser angående behandling af tvister finnas
intagna i riksaftalet för elektriska montöryrket.
De tre sist skildrade förhandlingsordningarne utgöra särskilda
aftal, som träffats separat från aftalen i öfrigt och sålunda
1 Med arbetare afses enligt aftalet »samtliga arbetarorganisationer, vare sig permanenta
eller tillfälliga, fackföreningar eller enskilda arbetare, af hvad slag de vara må».
126
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
gälla, äfven om de senare uppsägas eller till äfventyrs skulle
brytas.
Det mest karakteristiska för riksaftalens förhandlingsordningar
äro de olika instanser, som ett ärende skall genomlöpa, innan det
anses slutbehandlad! 1 öfriga aftal förekommer endast en instans,
dock är det vanligt, att i aftalen föreskrifves, att de närmaste
parterna, arbetsgifvaren och fackföreningen, eller arbetsgifvaren
och vederbörande arbetare, skola först söka på egen hand utjämna
tvisten, innan den går till vidare behandling, samt, i en del aftal,
att nämnden, som ofvan påpekats, i första hand skall söka åstadkomma
förlikning, och att densamma, endast om detta misslyckas,
konstituerar sig som skiljenämnd med en utomstående
opartisk som ordförande med utslagsröst.
Som åt det ofvan meddelade framgår, hafva genom kollektivaftalet
fastställda förliknings- och skiljedomsinstitutioner vunnit stor
utbredning i Sverige, och äfven i öfrigt genom kollektivaftal fastslagna
former för förhandling arbetsgifvare och arbetare emellan
nått en betydande utveckling.
Endast inom vissa grenar af storindustrien hafva, som ofvan
antydts, dessa institutioner stött på ett motstånd, hvilket där
hindrat deras vidare utbredning.1
_ Så. innehåller det 1908 träffade ofvan omnämnda riksaftalet för järnbruk och
järngrufvor inga dylika bestämmelser. För de enskilda järnvägarne har däremot samma
ar träffats aftal om en förhandlingsordning, som i sina grunddrag öfverensstämmer
med förhandlingsordningen inom cigarrindustrien, men skiljer sig från denna därutinnan,
att arbetsinställelse icke under några förhållanden får tillgripas (se del II
ss. 454 457). I det i maj 1909 mellan Centrala arbetsgifvareförbundet samt ett flertal
fackförbund ingångna riksaftalet för byggnadsindustrien i Sverige föreskrifves
för uppgörande af tvister angående tolkning och tillämpning af riksaftalet en paritetiskt
sammansatt riksskiljenämnd under opartisk ordförande, hvarjämte för tvister
af samma art angående de riksaftalet närmare utförande lokalaftalen skola tillsättas
permanenta förliknings- och skiljenämnder, sammansatta på liknande sätt.
127
VI. Bestämmelser om aflöninge».1
Kollektivaftalets hufvudsakliga innehåll ntgöres af bestämmelser
rörande arbetslön och arbetstid. Beträffande arbetslönen förekomma
sålunda stadganden i samtliga aftal, med undantag endast af 11, omfattande
12 arbetsgivare och 906 arbetare.
Arbetslönens reglering är icke blott kollektivaftalens till innehållet
kanske viktigaste utan äfven till omfånget mest omfattande
del. Ingående och talrika bestämmelser hafva nämligen blifvit nödvändiga,
främst på grund af svårigheten att beträffande arbetslönen
genomföra den normalisering af arbetsvillkoren, som kollektivaftalet
innebär. Den enskilde arbetarens lön måste variera alltefter hans
muskelstyrka, intelligens, utbildning, anlag och energi, efter arbetets
beskaffenhet m. m. Vid kollektivaftalens ingående måste framför allt
undvikas, att genom olämplig standardisering en dylik individuell afpassning
af arbetslönen förhindras eller försvåras.
I detta syfte plägar framhållas, att den i aftalen fastställda lönen Differentieendast
bör gälla som gräns nedåt, men att ofvanför denna gräns full *
frihet skall lämnas, så att dugligare arbetare kunna erhålla högre lö- Minimi_
ner. I 1903 års tariff kommittés beslut, som finnes bifogadt riks-normal-och
aftalet inom tryckeriindustrien (se del II s. 225), hafva arbetsgif- ”YffJer.''
varnes representanter sålunda förklarat sig villiga att för sina kommittenter
påpeka, att minimilönen måste betraktas som en begynnelselön,
och att de arbetare, som framför andra visa sig förtjänta af
uppmuntran, böra erhålla en dylik, ty endast under sådana förhållanden
vore det möjligt att vinna en ökad arbetsintensitet, hvars förutsättning
är, att den större arbetsprestationen aflönas högre än den
mindre.
Dylika bestämda uttalanden, att aftalens löner skola vara minimilöner,
äro emellertid icke särdeles vanliga i kollektivaftalen. I
efterföljande tab. litt. P. hafva sammanförts sådana aftal, af hvilkas
formulering tydlig! framg''år, att lönerna äro afsedda att vara minimi
1
De uppgifter, hvilka förefinnas i kollektivaftalen angående arbetslönens storlek
och arbetstidens längd inom olika industrier och yrken, komma att behandlas i
en särskild afdelning. Här redogöres endast för de regler beträffande arbetslönens
beräkning m. m., som förekomma i aftalen.
128
Tab. litt. P.
Näringsgrenar.
r.
; ii.
in.
I IV
V.
VI.
VII.
Vill.
IX.
X.
XI.
j XII.
j XIII.
| XIV.
XV.
XVI.
XVII.
XVIII.
XIX.
I. . .
I xx.
| XXI.
Jordbruk och trädgårdsskötsel ....
Jordbruk.............
Trädgårdsskötsel...........
Skogsbruk ..............
Grufdrift..............
Närings- och njutningsämnesindustri.
Fabriker......[
Handtverk..............
Textilindustri............
Fabriker...............
Handtverk.............
Beklädnadsindustri.........
Fabriker.............
Handtverk..............
Läder-, tiar- och gummivaruindustri .
Fabriker..............
Handtverk............
Trävaruindustri...........
Fabriker...............
Handtverk..............
Trämassc- och pappersindustri ....
Fabriker............
Handtverk..............
Grafisk industri...........
Malmförädlingsindustri.......
Metallindustri............
Fabriker................
Handtverk...............
Maskin- och skeppsbyggnadsindustri . .
Fabriker ...............
Handtverk.............
Jord- och stenindustri.........
Kemisk-teknisk industri........
Byggnadsverksamhet..........
Allmänna arbeten...........
I kommunal och statens drift......
I enskild drift.............
Handel och varulager.........
Landtransport.............
Åkeri- och stufverirörelse........
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon .
Sjötransport..............
Diverse............
Däraf:
Fabriker.............
Handtverk och byggnadsverksamhet
Summa
Minimi och norm
Kollektiv
minimilöner.
Antal |
! Antal arbetare. |
|
aftal. |
1 Absolut. |
* |
3 |
80 |
4’3 |
3 |
SO |
— |
1 |
1.997 |
41-5 |
117 |
9.967 |
41-9 |
42 |
5,931 |
30''8 |
75 |
3,986 |
92-0 |
20 |
4.015 |
32-1 |
15 |
3,978 |
32-2 |
5 |
37 |
— |
90 |
7.745 |
517 |
43 |
4,804 |
86-2 |
47 |
2,941 |
31-3 |
32 |
1.593 |
47''0 |
11 |
696 |
30-9 |
21 |
897 |
79-1 |
90 |
5,656 |
31-4 |
61 |
3.525 |
22-8 |
29 |
2,131 |
83''4 |
17 |
4.084 |
338 |
4 |
441 |
5-3 |
13 |
3.643 |
97-5 |
15 |
7.848 |
999 |
4 |
1,496 |
50-9 |
47 |
4.107 |
47-6 |
30 |
2,295 |
45-7 |
17 |
1,812 |
50-4 |
48 |
31,115 |
990 |
42 |
30,843 |
99-0 |
6 |
272 |
— |
14 |
1,248 |
7-2 |
7 |
184 |
25 |
77 |
8.364 |
18-1 |
2 |
34 |
04 |
2 |
34 j |
0-4 |
13 |
993 |
312 |
12 |
1.795 |
7''2 |
9 |
1.399 | |
15''2 |
3 |
396 1 |
2-5 |
— |
— |
— |
609* |
92,321 |
361 |
288 |
63,339 |
46-9 |
290 |
24,083 |
33-7 |
löner samt personliga lönebestämmelser.
129
aftal me |
d |
Öfriga kollektiyaftal. | |
Hela |
antalet |
|||||||
normallöner. |
personliga löner. |
||||||||||
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
Antal aftal. |
Antal arbetare. | |
aftal. |
arbetare. |
||||
Absolut. %. |
Absolut. %. |
Absolut. |
°/o. | |
||||||||
24 |
1,768 |
95-7 |
27 |
1.848 |
I. |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
. 22 ; |
l.(i25 |
100-0 |
22 |
1.625 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 i |
143 1 |
— |
5 |
223 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
1.376 |
— |
8 |
1.376 |
II. |
|
— |
— |
— |
1 |
29 |
0-6 |
15 |
2,787 |
57''9 |
17 |
4,813 |
III. |
— |
_ |
11 |
279 |
1-2 |
143 |
13.513 |
569 |
271 |
23,759 |
IV. |
|
— |
— |
11 |
279 |
1''4 |
126 |
13.167 |
67-8 |
179 |
19,427 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
346 |
8-0 |
92 |
4,332 |
|
— |
— |
— |
1 |
34 |
0''3 |
49 |
8,450 |
67-6 |
70 |
12.499 |
Y. |
— |
— |
— |
1 |
34 |
0-3 |
45 |
8.334 |
67-5 |
61 |
12,346 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
116 |
— |
9 |
153 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
- ’ |
125 |
7.226 |
48''3 |
215 |
14.971 |
VI. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 |
767 |
13-8 |
58 |
5,571 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
110 |
6,459 |
68-7 |
157 |
9,400 |
||
_ |
— |
— |
_■ |
— |
46 |
1,795 |
53-0 |
78 |
3,388 |
VII. |
|
— |
— |
— |
— |
— |
30 |
1,558 |
69-1 |
41 |
2.254 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 |
237 |
20-9 |
37 |
1,134 |
|
7 |
1,006 |
5''6 |
— |
— |
— |
113 |
11.351 |
630 |
210 |
18,013 |
VIII. |
7 |
1,006 |
6*5 |
— |
— |
— |
93 |
10,926 |
70-7 |
161 |
15.457 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
20 |
425 |
16-6 |
49 |
2,556 |
||
— |
— |
— |
1 |
18 |
01 |
41 |
7.993 |
661 |
59 |
12.095 |
IX. |
— |
— |
— |
1 |
18 |
0-2 |
40 |
7,898 |
94-5 |
45 |
8,357 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
95 |
2''5 |
14 |
3,738 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
9 |
01 |
17 |
7,857 |
X. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18 |
1,414 |
49-1 |
22 |
2,910 |
XI. |
— |
— |
_ |
4 |
15 |
02 |
72 |
4.497 |
52''2 |
123 |
8,619 |
XII. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30 |
2,731 |
54-3 |
60 |
5.026 |
|
— |
— |
— |
4 |
15 |
0-4 |
42 |
1,766 |
49-2 |
63 |
3,593 |
|
— |
_ |
— |
4 |
197 |
0-6 |
6 |
133 |
0-4 |
58 |
31.445 |
XIII. |
— |
— |
— |
4 |
197 |
0-6 |
6 |
133 |
0-4 |
52 6 |
31,173 272 |
|
— |
— |
— |
2 |
97 |
0-6 |
138 |
15,948 |
922 |
154 |
17,293 |
XIV. |
— |
— |
1 |
18 |
03 |
52 |
7,109 |
97-2 |
60 |
7,311 |
XV. |
|
4 |
1,302 |
2''8 |
— |
— |
200 |
36,665 |
791 |
281 |
46,331 |
XVI. |
|
18 |
7.136 |
75-6 |
— |
_ |
_ |
28 |
2.275 |
24-1 |
48 |
9.445 |
XVII. |
1 18 |
7,136 |
81-3 |
_ |
— |
— |
21 |
1,604 |
18-3 |
41 |
8.774 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
671 |
- |
7 |
671 |
||
1 |
76 |
2''4 |
— |
— |
— |
59 |
2,116 |
664 |
78 |
3,185 |
XVIII. |
— |
— |
— |
15 |
907 |
37 |
139 |
22.149 |
891 |
166 |
24,851 |
XIX. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
65 |
7.789 |
84-8 |
74 |
9.188 |
|
— |
— |
— |
15 |
907 |
5-8 |
74 |
14,360 |
917 |
92 |
15,663 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
13 |
3.895 |
ioo-o |
13 |
3,895 |
XX. |
|
; — |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
1 |
16 |
XXI. |
|
1 30 |
9,520 |
3 7 |
40 |
1,594 |
0''6 |
1,292 |
152,515 |
| 59-6 |
1.971 |
i 255,950 |
|
7 |
1,006 |
0''7 |
20 |
643 |
0-5 |
595 |
70,024 |
51-9 |
910 |
135,012 |
|
|| 4 |
1,302 |
1-8 |
4 |
15 |
0-0 |
410 |
46,109 |
| 64-5 |
708 |
71,509 |
9—082273. Kollektiv af tal.
130
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Kvalifikationer
för
erhållande
af den aftalsbestämda
lönen.
Nedsättningar
i lönen
för
arbetare,
som ej uppfylla
vissa
kvalifikationer.
löner. Dessa aftal utgöra, såsom af tabellen synes, tillsammans 609,
omfattande 4,396 arbetsgivare och 92,321 arbetare eller 36,1 °Jo af hela
antalet af kollektivaftal berörda arbetare. Af samma tabell framgår,
att enligt 30 aftal, omfattande 62 arbetsgifvare och 9,520 arbetare
(af hvilka 6,683 äro anställda vid kommunala byggnadsarbeten och
1,250 vid väg- och vattenbyggnadsarbeten), de fastslagna lönerna äro
uttryckligen betecknade såsom normallöner samt att 40 aftal,
berörande 41 arbetsgifvare och 1,594 arbetare (hvaraf 15, omfattande
907 arbetare, gälla järnvägs verkstäder), hafva fastställt löner
för vissa namngifna arbetare. Minimilönerna äro så
godt som alltid tidlöner; bland de ytterst få aftal, där ackordlönen
anges vara minimilön, kan nämnas riksaftalet inom
cigarrindustrien.
Maximilöner förekomma, vanligen tillika med minimilöner,
i ett tiotal aftal, spridda inom kvarn-, stenhuggeri-, sömnads- och
tändsticksindu striern a.
Flertalet kollektivaftal, omfattade omkring 60 % af hela antalet
af kollektivaftal berörda arbetare, angifver sålunda icke, huruvida
de i dem upptagna lönesatserna skola betraktas som minimi-, normal-
eller maximilöner. Orsaken härtill torde förnämligast vara, att
denna fråga knappast låter sig afgöras genom allmänna stadganden,
utan i verkligheten kommer att bestämmas af helt andra faktorer.
Vare sig kollektivaftalets löner äro minimilöner eller ej, utgöra
de dock sällan den absolut lägsta gräns, under hvilken en arbetares
lön icke får sjunka; de gälla icke samtliga arbetare, utan endast
det stora flertalet med genomsnittlig arbetsduglighet och arbetsskicklighet.
För att arbetaren skall erhålla den aftalsenliga lönen,
fordras nämligen så godt som alltid vissa kvalifikationer.
Bestämmelserna rörande dessa kvalifikationer kunna vara ganska
sväfvande. Som villkor för, att grofarbetare skola erhålla den i aftalet
fastställda lönen, framställes ofta den fordran, att arbetaren skall
vara »fullgod» eller »arbetsför»; den yrkeslärde åter bör för att erhålla
aftalsenlig arbetslön vara duglig och flitig samt fullt kunnig i
allt till yrket hörande arbete samt äga »den vana och fortkomst, som
tillfredsställer normala fordringar» eller »kunna utföra själfständigt i
yrket förekommande arbete på medelmåttig tid».
Jämsides med dessa villkor förekomma dock mera objektivt bestämbara
sådana, såsom att arbetaren skall hafva arbetat visst antal
år i yrket, kunna förete utlärlingsbetyg, hafva varit anställd viss tid
hos arbetsgifvaren, uppnått och icke öfverskridit i aftalet angifna
åldersgränser o. s. v.
Arbetare, som icke uppfylla de föreskrifna villkoren, falla gifvetvis
utanför aftalens lönebestämmelser. I ett flertal kollektivaftal
stadgas äfven uttryckligen, att för arbetare, som ej uppnått eller som
UPPDELNING I LÖNEGRUPPEK.
131
öfverskridit de angifna åldersgränserna eller hvilka ej äga normal arbetsduglighet,
skall arbetsgifvaren kunna bestämma af löningen utan
att behöfva taga hänsyn till aftalets lönesatser. Dessa bestämmelser
äro emellertid afsedda endast för undantagsfall och torde ofta hafva
införts i aftalen närmast för att arbetsgifvaren ej skall blifva nödsakad
afskeda ålderstigna eller mindre arbetsdugliga arbetare. Detta är
nämligen eljest den utväg, som står till buds, om arbetaren ej enligt
arbetsgifvarens mening gör sig förtjänt af den aftalsbestämda lönen.
Denna angifves ock uttryckligen i många aftal, t. ex. riksaftalen inom
mekaniska verkstadsindustrien m. in. samt elektriska montöryrket,
där det heter: arbetsgifvare må äga rätt afskeda sådan arbetare, som
han anser icke göra sig förtjänt af minimilön.
För att icke bestämmelserna om nedsättning i aftalens löner skola
missbrukas, suppleras de i många fall med en föreskrift, att nedsättningen
under inga förhållanden får underskrida en viss gräns, t. ex.
10 eller 20 % af kollektivaftalets lön för arbetare med normal arbetsduglighet.
Härigenom fastställes sålunda en andra och lägre minimilön
eller, vid normallön, en verklig minimilön. I andra fall åter föreskrifves,
att arbetskamrater, verkstadsnämnd eller liknande institution
(se ofvan s. 122) skola höras, innan en arbetare förklaras icke
kunna göra sig förtjänt af kollektivaftalets lönesatser. Huruvida afgörandet
i sista hand likväl ligger hos arbetsgifvaren, kan på grund
af aftalens ordalydelse ofta vara svårt att afgöra.
Utbredningen af ofvan berörda stadganden framgår af nedanstående
öfversikt.
Nedsättning'' i kollektivaftalens lönesatser.
Antal. |
Nedsättning tillåten i kollektivaftalets lönesatser |
||||||
för arbetare under |
för icke fullgod arbetare |
Summa.1 |
|||||
intill |
utan |
Summa. |
intill ; utan |
efter hö-rande af |
Summa. |
||
viss minimi-gräns. |
viss minimi-gräns. |
||||||
Kollektivaftal . . |
9 |
86 |
95 |
201 252 |
86 |
539 |
570 |
Arbetsgifvare . . . |
29 |
603 |
632 |
1,743 1,706 |
1,848 |
5,297 |
5,869 |
Arbetare..... |
882 |
41,461 |
42,343 |
24,039, 59,686 |
20.232 |
103,957 |
106,405 |
1 55 aftal, omfattande 531 arbetsgifvare och 39,449 arbetare, tillåta nedsättning
dels på grund af ålder eller minderårighet, dels äfven på grund af bristande arbetsduglighet,
utan att i afta.let angifves gränsen för nedsättningen; 3 aftal, omfattande 2
arbetsgifvare och 103 arbetare, på grund af ålder eller minderårighet utan gräns, men
på grund af bristande arbetsduglighet endast intill viss gräns; 6 aftal, omfattande 27
arbetsgifvare och 343 arbetare, på grund af ålder eller minderårighet samt på grund af
bristande arbetsduglighet, i båda fallen dock endast intill viss gräns. För att erhålla
den verkliga summan hafva dessa aftal jämte af dem berörda arbetsgifvare och arbetare
måst fråndragas de olika kolumnernas sammanlagda summor.
132
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Särskilda j ofvan anförda fall är nedsättningen i den aftalsenliga lönen i
lönesatser . , °
för minder-större eller mindre grad beroende af arbetsgifvaren. Det förekommer
ånga samt emenertid äfven, att särskilda lönesatser fastställas i kolunder
lar o- . _ . .
tid. lektivaftalen för minderåriga samt för arbetare, hvilka ej genomgått
den sedvanliga lärotiden.
För minderåriga upptagas i sådana kollektivaftal ofta olika lönesatser
för olika årsklasser, börjande med det år, då minderårig eller
lärling- vanligen intages i industrien eller yrket. Dylika löneskalor
för minderåriga, hvilka ej äro att betrakta såsom lärlingar i egentlig
mening, påträffas i 176 kollektivaftal, omfattande 424 arbetsgifvare
och 30,866 arbetare (12,1 % af hela antalet af aftal berörda, se efterföljande
tab. litt. Q.). Vanligast äro de inom grufdriften, textil-,
skofabriks-, sågverks-, pappers- och tändsticksindustrierna. Lönebestämmelser
för lärlingar behandlas nedan i samband med öfriga
frågor rörande lärlingsväsendets reglering. Sådana bestämmelser
förekomma i 248 aftal, omfattande 3,057 arbetsgifvare och 32,520
arbetare (13,1 c/o af hela antalet af aftal berörda).1
Inom flertalet industrier, äfven där egentlig lärlingsutbildning
icke är af nöden, måste dock arbetaren ofta genomgå en utbildningstid,
växlande från några veckor till ett år. Under denna tid är lönen
vanligen afsevärdt lägre än den normala. 192 aftal, omfattande 429
arbetsgifvare och 19,406 arbetare (7,6 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda, se tab. litt. Q.), innehålla särskilda lönesatser för
utbildningstiden, stigande i jämn skala med vissa veckors eller månaders
mellanrum. Karamell-, bryggeri-, textil-, sömnads-, skofabriks-
och läderindustrierna äro de industrier, inom hvilka dylika lönebestämmelser
äro vanligast.
Äfven då lönerna i kollektivaftalen kunna betraktas som minimilöner,
är emellertid denna gruppering af arbetarne i arbetsdugliga och
Olika lönc- |c.]£e fullt arbetsdugliga vanligen ej tillfyllestgörande. I verkligheten
grupp r. £örekomma stora växlingar mellan de enskilda arbetarnes eller arbetarekategoriernas
aflöningar, att de icke ens på samma arbetsplats och
med ofvannämnda undantag kunna normaliseras till en enda kollektivt
fastställd lönesats. En minimilön afseende endast grofarbetare
saknar sålunda större betydelse för de yrkeslärda arbetarne inom
industrien. Kollektivaftalens standardlöner måste därför ytterligare
differentieras för att kunna tjäna sitt ändamål.2 Denna differentiering
sker hufvudsakligen i två riktningar, nämligen dels efter arbetets
olika natur, dels efter arbetarnes lefnadsålder, antal år i yrket
samt anställningstid hos arbetsgifvaren.
Klassificering
af arbetare
i
1 Jfr nedan ss. 242—243.
2 Härvidlag är utvecklingen inom väg- och vattenbyggnadsfacket lärorik. Arbetareorganisationen
inom facket har sökt och intill senaste tid.lyckats fä i kollektivaftalen
upptagen endast en lönesats för samtliga arbetaregrupper ifråga. Sedan organisationen
kommit att omfatta jämväl arbetare vid kraftstationsanläggningar o. dyl., hafva
emellertid olika lönesatser för olika arbetarekategorier blifvit genomförda.
UPPDELNING I LÖNEGRUPPER.
133
Den förstnämnda differentieringsgrunden är den närmast till Efter arbetets
hands liggande. natur.
En differentiering efter olika fack och specialiteter är nödvändig
i alla de fall, da de af aftalet berörda arbetarne icke utgöra en enda
homogen grupp med likartade arbetsvillkor.
På de allra flesta större arbetsplatser sysselsättas nämligen en
mängd olika arbetarekategorier med de mest skilda arbets- och löneförhållanden.
Dessa grupper träffa oftast icke aftal hvar för sig (se
ofvan s. 94), och aftalets bestämmelser måste sålunda taga hänsyn
till dem alla.
Arbetarne komma alltså att uppdelas i grupper efter arbetets
olika natur och för hvarje grupp fastställes i aftalet en viss lönesats.
Denna uppdelning kan vara synnerligen detaljerad och upptaga samtliga
eller de flesta fack och specialiteter, soin kunna ifrågakomma.
Dylika specificerade lönelistor förekomma inom flera industrier,
t. ex. tändsticks-, sågverks- samt trämasse- och pappersindustrierna
(se del II, bl. a. ss. 350—351, 270—272, 210—214). En sådan
detaljerad specifikation kan emellertid vara förenad med alltför
stora svårigheter, och man nöjer sig därför understundom med att
sammanföra de olika facken i större grupper, ofta på ett ganska summariskt
sätt. Riksaftalet inom den mekaniska verkstadsindustrien
uppdelar sålunda denna industris talrika arbetarespecialiteter endast i
två grupper, grofarbetare och yrkesarbetare.1 Detta kan möjligen förklaras
däraf, att ackordsarbetet inom verkstadsindustrien spelar en så
afgörande roll, att tidlönens differentiering här är af mindre betydelse.
Men äfven inom andra näringsgrenar är en dylik summarisk gruppering
af arbetarne vanlig. Aftalet för Bergslagernas m. fl. järnvägar
(del II ss. 457—469) fördelar 39 olika fack på 4 löneklasser. Inom
de grenar af fabriksindustrien, där särskild yrkesskicklighet icke
kräfves vid själfva tillverkningen, fastställes oftast en »allmän timpenning»
för arbetare anställda vid denna. Gäller aftalet äfven
andra arbetaregrupper, såsom maskinister och eldare, kuskar och utkörare,
järn- och träarbetare, reparatörer, tunnbindare, sadelmakare
o. s. v., upptagas särskilda lönesatser för dessa arbetare liksom äfven
för s. k. utearbetare, sysselsatta utanför fabriksbyggnaden med lastning,
lossning, bärning m. m.
Utom och jämsides med denna gruppering af arbetare efter fack Efter lefnadsoch
specialiteter förekomma äfven, som ofvan nämnts, differentierin- T yrket1
gar efter lefnadsålder, antal år i yrket och anställningstid hos arbets- och anställgifvaren.
Utbredningen af dylika bestämmelser framgår af öfversik- årbet^gifvåten
å s. 136, där hufvudresultaten af tab. litt. R. återgifvas. ren.
1 Jämsides med denna uppdelning förekommer en gruppering efter älder samt
antal år i yrket. (Se nedan ss. 137 if.)
134
Tab. litt. Q. Särskilda lönesatser för minderåriga
Löner för minderåriga, |
Löner för arbetare |
|||||
Näringsgrenar.1 |
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
°/o. j |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. Jordbruk .............. |
4 |
285 |
17-5 |
— |
— |
— |
III. Grufdrift. Stenkolsgrufvor m. m........ |
f) |
3,663 |
95''7 |
|||
Malmgrufvor............ |
4 |
716 |
72-5 |
|||
IV. Närings- och njutningsämnesindustri. |
2 |
310 |
26-0 |
|||
Bagerier och konditorier....... |
— |
— |
— |
9 |
254 |
7-o |
Karamell-, choklad- och käxfabriker . |
3 |
314 |
42-0 |
9 |
520 |
69-9 |
Råsockerbruk och sockerraffinaderier . |
4 |
1.098 |
12-7 |
— |
— |
— |
Tobaksfabrikör........... |
3 |
198 |
5-3 |
2 2 |
17 |
0-5 |
Bryggerier, mälterier och läskedrycks-fabriker............. |
5 |
140 |
3-1 |
40 |
3,100 |
68-7 |
Margarinfabriker.......... |
1 |
107 |
30-1 |
2 |
148 |
4l-7 |
Slakterier och charkuterier..... |
1 |
15 |
2''2 |
— |
_ |
|
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, blekerier, färge-rier, trikåfabriker m. fl....... |
32 |
6,775 |
54-9 |
29 |
4,478 |
36-2 |
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier och hattfabriker .... |
1 |
133 |
25T, |
|||
Skrädderier och sömnadsfabriker . . . |
— |
— |
— |
3 12 |
1.649 |
23-8 |
Skofabriker............. |
33 |
3,861 |
74-3 |
36 |
3,665 |
70-5 |
Träskoverkstäder .......... |
1 |
23 |
28-8 |
— |
— |
— |
Bad- och tvättinrättningar...... |
2 |
58 |
1000 |
— |
||
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri. |
2 |
109 |
12-0 |
15 |
504 |
55-4 |
Gummivarufabriker......... |
2 |
497 |
43-3 |
— |
— |
— |
Borst- och penselfabriker...... |
1 |
130 |
66''7 |
— |
— |
~ |
VIII. Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier........ |
11 |
2,285 |
24.5 |
|||
Brädgårdsrörelse.......... |
1 |
23 |
1-8 |
— |
— |
— |
Snickeri- och möbelfabriker..... |
3 |
402 |
9-3 |
41 |
24 |
0''6 |
Tunnbinderier............ |
i |
18 |
6-4 |
— |
— |
|
IX. Trämasse- och pappersindustri. Pappersbruk, papp- och trämassefabriker |
10 |
2,647 |
31-7 |
6 |
1,552 |
18-6 |
1 Endast sådana näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, äro med
tagna
i denna tabell. — 2 Landtarbetare. — 3 Sömnadsfabriker. — 4 Grofarbetare.
och. arbetare med mindre än ett års vana i yrket.
Näringsgrenar. |
Löner för minderåriga, |
Löner för arbetare |
||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
|||
aftal. |
Absolut. |
%■ |
aftal. |
Absolut. |
%. |
|
XI. Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, |
4 |
331 |
7-9 |
|||
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker ...... |
3 |
348 |
9-7 |
1 |
6 |
0''2 |
Smides-, reparations- och hofslageri-verkstäder ............ |
1 |
7 |
0-5 |
|||
Guld- och silfvervarufabriker .... |
— |
— |
— |
2 |
202 |
40-3 |
Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl. |
3 |
550 |
58.1 |
4 |
190 |
20''1 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri. |
_ |
_ |
_ |
1 |
37 |
0.1 |
XIV. Jord- och stenindustri. Stenbrott och stenhuggerier..... |
5 |
494 |
6-0 |
|||
Glasbruk .............. |
3 |
1.130 |
42-9 |
— |
— |
— |
Tegelbruk............. |
6 |
269 |
10-9 |
— |
— |
— |
Tillverkning och uppsättning af kakel-ugnar .............. |
11 |
33 |
2-0 |
_ |
_ |
|
Öfrig jord- och stenindustri..... |
1 |
465 |
85-0 |
— |
— |
— |
XV. Kemisk-teknisk industri. Färg- och fernissfabriker...... |
1 |
15 |
71-4 |
1 |
6 |
28-0 |
Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. 11. . |
3 |
70 |
ll-o |
1 |
30 |
4-7 |
— |
— |
— |
1 |
151 |
49-3 |
|
Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker |
1 |
178 |
19''G |
— |
— |
— |
Tändsticksfabriker......... |
6 |
2,939 |
590 |
1 |
1.494 |
30-0 |
Öfrig kemisk-teknisk industri .... |
— |
— |
1 |
48 |
32-4 |
|
XVI. Byggnadsverksamhet. Väg- och vattenbyggnadsarbetare . . . |
3 |
72 |
1''2 |
2 |
115 |
2-0 |
XVII. Allmänna arbeten. Kraftstationer: enskilda....... |
1 |
8 |
100-0 |
|||
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare och varuutkörare . . |
7 |
710 |
22-3 |
7 |
394 |
12.4 |
XIX. Landtransport. Akerirörelse............ |
3 |
89 |
3-6 |
1 |
10 |
0-4 |
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister och eldare, pråm-och skutskeppare ......... |
1 |
274 |
7-0 |
|||
Summa |
176 |
30,866 |
121 |
192 |
19,406 |
7-6 |
1 Grof- och ugnsarbetare.
136
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Efter iefnadsålder.
Efter antal år
i yrket.
Gruppering af arbetare i lönehänseende efter lefnadsålder förekommer
hufvudsakligen inom de industrier, där löneskalor för minderåriga
(se ofvan s. 132) finnas intagna i aftalen, och utgör en fortsättning
på dessa löneskalor upp till 20—21 års ålder. Då arbetaren
uppnått sin fulla fysiska utveckling, upphör löneskalan. Någon
ökad arbetsprestation med stigande ålder är icke inom dessa industrier
att förvänta.
Arbetarnes uppdelning'' i olika löneklasser.
Gruppering af arbetare i olika löneklasser efter
Antal. |
lefnadsål- der.1 |
antal å.r i |
anställ- ningstid.3 |
lefnadsål-der1 samt |
lefnadsål-der samt |
Kollektivaftal..... |
72 |
147 |
83 |
94 |
15 |
Arbetsgifvare..... |
325 |
1,873 |
178 |
541 |
22 |
Arbetare....... |
12,690 |
23,295 |
17,340 |
33,919 |
2,295 |
Liksom klassificeringen efter lefnadsålder vanligen endast utgör
fortsättningen på en löneskala för minderåriga, är äfven klassificeringen
efter antal år i yrket ofta en utvidgning af löneskalorna
för lärlingar. De yrken, inom hvilka denna lönedifferentiering förekommer
i aftalen —- skräddare-, buntmakare-, barberare- och perukmakare-,
sadelmakare- och tapetserare-, bokbindare-, boktryckare-, kemi-
och litografiska, plåtslagare- och skorstens fejareyrkena — äro
samtliga sådana, där lärlingsväsen förekommer. I de flesta fall omfatta
ifrågavarande löneskalor endast de närmaste åren efter utlärlingsåret,
under hvilka handtverksarbetaren ännu icke kan anses
hafva uppnått sin fulla utbildning och skicklighet. Understundom
kan löneskalan dock omfatta ett ganska afsevärdt antal år. Aftalet
för skorstensfejare i Stockholm t. ex. (se del. II ss. 398—399) har
en löneskala med fyra olika löneklasser: 1) arbetare, som varit från
3 till 4 år i yrket, 2) arbetare, som varit från 4—6 år i yrket samt
med godkändt betyg genomgått en kurs i Stockholms borgarskola,
3) arbetare, som varit från 6 till 10 år i yrket, 4) arbetare, som varit
10 år i yrket.
1 Aftal med lönedifferentiering för arbetare under 18 år hafva här icke
upptagits.
2 Aftal med särskilda löner för lärlingar samt för lärotid, understigande ett
år, hafva icke medtagits.
3 Anställningstid under ett år har räknats som pröfnings- och lärotid, och hafva
aftal med särskilda lönesatser för sådan anställningstid här icke upptagits.
UPPDELNING I LÖNEGRUPPER.
137
Löneskalan efter lefnadsålder slutar, som ofvan nämnts, van- Både efter
ligen vid uppnådda 21 år. Löneskalor omfattande högre ålders- ^antai^år
klasser påträffas hufvudsakligen inom järn- och metallarbetare- i yrket,
yrket, och förekomma sålunda inom järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna,
inom rörarbetare- och smedsyrkena samt för reparatörer
och maskinskötare inom olika industrier; i en del aftal
för snickerifabriker finnes den äfven upptagen för träarbetare. I
samtliga dessa fall är den emellertid kombinerad med en klassificering
efter antal år i yrket.
Den vanligaste löneskalan i aftal inom metallarbetareyrket,
hämtad från riksaftalet för mekaniska verkstadsindustrien m. m.
(se del II, ss. 292—293), uppdelar arbetarne på två grupper,
den ena omfattande de arbetare, som uppnått 21 år och arbetat 4 år i
yrket, den andra dem, som uppnått 24 års ålder och arbetat 7 år i yr- .
ket. Äfven andra grupperingar förekomma; så t. ex. klassificerar
ett aftal inom cykelbranschen arbetarne i 5 grupper: till den första
föras de arbetare, som uppnått 18 år och arbetat 1 år i facket, till
den andra de, som fyllt 20 år och arbetat 2 år i facket, till den tredje
de, som fyllt 20 år och arbetat 4 år i facket, till den fjärde de, som
fyllt 23 år och arbetat 7 år i facket, till den femte slutligen de, som
fyllt 25 år och arbetat 9 år i facket. Någon höjning, sedan arbetaren
uppnått 25 år och arbetat 9 år i facket, synes däremot icke
förekomma i något aftal.1
I riksaftalet för elektriska montörer uppdelas arbetarne i tre
löneklasser dels efter kompetens, dels efter antal år i jrrket. Den
första af dessa löneklasser omfattar hjälpmontörer, som ej kunna
utföra själfständigt arbete, den andra montörer, som kunna arbeta
själfständigt och arbetat minst 3 år i facket, och den tredje montörer,
som kunna leda större installationer för belysning och kraft.
Liknande kompetensfordringar som supplement till ålders- och
yrkesindelningen påträffas äfven inom rörarbetareyrket. Som belysande
exempel kan anföras aftalet för rörarbetsfirmorna i Göteborg
(se del II, ss. 407—410), där den första gruppen omfattar
hjälpare under 18 år och nybörjare (dessa erhålla betalning enligt
särskild öfverenskommelse), den andra hjälpare, som fyllt 18 år
och arbetat i facket minst 1 år, den tredje hjälpare, som fyllt 19
år och arbetat i facket minst 2 år, den fjärde hjälpare, som fyllt 20
år, arbetat i facket minst 3 år och utfört mindre rörarbeten under
minst 1 år, den femte rörarbetare, som fyllt 22 år, arbetat i facket
minst 4 år och innehaft verktygsbänk i minst 3 år, den sjätte rörarbetare,
som på egen hand utfört gas-, vatten- och af loppsledningar
1 I det ofvan omnämnda förslaget till hufvndaftal n:o 2 vid de enskilda järnvägarne
är verkstadspersonalen i åldershänseende nppdclad i tvä löneklasser, den ena
omfattande ai-betare, som fyllt 21, den andra arbetare, som fyllt 28 år.
138
Tab. litt. R. Arbetarnes upp -
Näringsgrenar. |
Efter lefnadsålder. 1 |
Efter antal år i |
||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
|||
aftal. |
Absolut. |
%■ |
aftal. |
Absolut. |
%. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . . |
1 |
122 |
6 6 |
1 |
85 |
46 |
Jordbruk.............. |
1 |
122 |
7-5 |
_ |
_ |
_ |
Trädgårdsskötsel........... |
— |
— |
— |
1 |
85 |
38''1 |
II. Skogsbruk............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
III. Grufdrift............. |
1 |
239 |
50 |
— |
— |
— |
IY. Närings- och njutningsämnesindustri |
1 |
107 |
0 5 |
18 |
1,116 |
4-7 |
Fabriker.............. |
1 |
107 |
0''6 |
4 |
275 |
1''4 |
Handtverk............• . |
— |
— |
— |
14 |
841 |
19''4 |
V. Textilindustri........... |
16 |
4.139 |
331 |
5 3 |
558 |
45 |
Fabrikör.............. |
15 |
4,125 |
334 |
63 |
558 |
45 |
Handtverk............. |
1 |
14 |
9-2 |
— |
— |
— |
Yl. Beklädnadsindustri......... |
30 |
3.399 |
227 |
20 |
2.057 |
137 |
Fabriker.............. |
30 |
3,399 |
61-0 |
_ |
_ |
_ |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
20 |
2,057 |
21-9 |
YII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
— |
— |
— |
29 |
807 |
23''8 |
— |
— |
— |
2 |
39 |
1-7 |
|
Handtverk............. |
— |
— |
— |
27 |
768 |
67''7 |
VIII. Trävaruindustri.......... |
4 |
1.212 |
6 7 |
7 |
513 |
2''8 |
Fabriker.............. |
4 |
1,212 |
7''8 |
5 |
228 |
1-5 |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
2 |
285 |
11''2 |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
— |
_ |
— |
15 |
3.733 |
309 |
Fabriker.............. |
— |
— |
— |
4 2 |
24 |
0-3 |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
13 |
3,709 |
99-2 |
X. Grafisk industri.......... |
— |
— |
— |
11 |
7,668 |
976 |
XI. Malmförädlingsindustri...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XII. Metallindustri........... |
1 |
41 |
0 5 |
17 |
1.587 |
18''4 |
Fabriker.............. |
1 |
41 |
0''8 |
7 |
204 |
4''1 |
Handtverk ............. |
— |
— |
— |
10 |
1,383 |
38-5 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri |
— |
— |
— |
6 |
1.850 |
5 9 |
Fabriker.............. |
— |
— |
— |
5 |
1,833 |
59 |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
1 |
17 |
6-3 |
XIY. Jord- och stenindustri....... |
2 |
20 |
01 |
4 |
753 |
44 |
XV. Kemisk-teknisk industri...... |
7 |
2,490 |
34-1 |
41 |
26 |
04 |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
— |
— |
— |
12 |
802 |
1''7 |
XVII. Allmänna arbeten......... |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
I kommunal och statens drift..... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
I enskild drift........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XVIII. Handel och varulager....... |
8 |
841 |
264 |
— |
— |
— |
XIX. Landtransport........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Åkeri- och stufverirörelse...... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XX. Sjötransport............ |
1 |
80 |
21 |
3 |
1,740 |
44''7 |
XXI. Diverse .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa Där af: |
72 |
12,(590 |
5o |
147 |
28,295 |
91 |
Fabrikör.............. |
60 |
11.394 |
8-4 |
44 |
11,608 |
8-6 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
1 |
14 |
10-0 |
99 |
9,862 |
13-8 |
1 Aftal med lönedifferentiering för arbetare under 18 år hafva här icke upptagits. —
ieke medtagits. — 3 Anställningstid under ett år har räknats som pröfnings- och lärotid, och
4 Järn- och metallarbetare. — 5 Häraf 1 aftal för järn- och metallarbetare. — 6 Häraf 2 aftal
139
delning i olika löneklasser.
Efter anställning |
stid. |
Efter lefnadsålder samt |
Efter lefnadsålder samt |
||||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
||||
aftal. |
Absolut. |
°/o. |
aftal. |
Absolut. |
% |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
I. |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
•- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
II. |
— |
— |
— |
41 |
15 |
03 |
— |
— |
— |
III. |
2 |
159 |
07 |
4 4 |
178 |
07 |
6 |
536 |
2''3 |
IV. |
2 |
159 |
0''8 |
44 |
178 |
0-9 |
6 |
53(5 |
2-8 |
|
- 1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
_ |
6 5 |
644 |
5-2 |
2 |
543 |
4''3 |
V. |
||
— |
— |
— |
G5 |
644 |
5"2 |
2 |
543 |
4-4 |
|
I |
2 |
312 |
21 |
I |
VI. |
||||
_ |
2 |
312 |
3-3 |
— |
— |
— |
|||
_ |
_ |
_ |
3 |
514 |
15-2 |
VII. |
|||
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
3 |
514 |
22-8 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
_ |
7 |
1.026 |
5-7 |
— |
— |
VIII. |
|||
— |
— |
— |
7 |
1,026 |
6-0 |
— |
— |
||
4 2 |
24 |
0 2 |
IX. |
||||||
— |
— |
— |
4 2 |
24 |
0-3 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
X. |
— |
— |
— |
2 |
265 |
90 |
— |
— |
— |
XI. |
3 |
543 |
6-3 |
34 |
2.528 |
293 |
2 |
509 |
5-9 |
XII. |
3 |
543 |
10''8 |
22 |
2,040 |
40-6 |
2 |
509 |
10-1 |
|
— |
— |
— |
12 |
488 |
13-6 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
22 |
27.523 |
87-5 |
_ |
— |
— |
XIII. |
— |
— |
— |
22 |
27,523 |
88-3 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
4 |
699 |
4-0 |
— |
— |
— |
XIV. |
1 |
58 |
08 |
7 2 |
13 |
0 2 |
— |
— |
— |
XV. |
— |
— |
— |
5 |
339 |
0 7 |
— |
— |
— |
XVI. |
1 |
10 |
01 |
41 |
17 |
02 |
— |
— |
— |
XVII. |
1 |
10 |
01 |
41 |
17 |
0-2 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
2 |
329 |
103 |
2 |
231 |
7-3 |
— |
— |
— |
XVIII. |
72 |
14.657 |
590 |
81 |
105 |
0''4 |
— |
— |
— |
XIX. |
1 |
125 |
1''4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
71 |
14,532 |
92-8 |
81 . |
105 |
07 |
—- |
— |
— |
|
2 |
1,584 |
407 |
- |
— |
— |
2 |
193 |
50 |
XX. |
— |
— |
— |
il - |
j |
— |
— |
— |
XXI. |
|
SB |
17,340 |
0''8 |
94 |
33,919 |
133 |
15 |
2.295 |
0-9 |
|
6 |
760 |
0-6 |
70 |
32,412 |
24-0 |
13 |
2,102 |
1-6 |
|
— |
1 |
— |
i 19 |
1,139 |
1-6 |
_ |
— |
— |
1 |
2 Aftal med särskilda lönesatser för lärlingar samt för lärotid, understigande ett år, hafva
sålunda hafva aftal med särskilda lönesatser för sådan anställningstid här icke upptagits. —
för järn- och metallarbetare. — 7 Elektriska arbetare. — 8 Yerkstadspersonal.
140
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Efter anställningstid.
under 4 år, fyllt 24 år och innehaft verktygsbänk minst 4- år, den
sjunde fullt kompetenta förläggare, som med fortlardighet och noggrannhet
kunna utföra allt slags rörarbete efter ritning, fyllt 24 år
och innehaft verkstadsbänk i minst 4 år. För samtliga grupper
stadgas dessutom som villkor för erhållande af aftalsenlig lön hedrande
uppförande och efterlefnad af den ömsesidigt uppsatta verkstadsordningen.
Af de 98 kollektivaftal, omfattande 19,635 arbetare, hvilka
innehålla olika lönesatser alltefter det antal år, arbetarne varit anställda
hos samme arbetsgifvare, äro icke mindre än 61, omfattande
12,310 arbetare, träffade för järnvägar och 9, omfattande 1,912 arbetare,
för spårvägar, hvarjämte 4, omfattande 1,777 arbetare, gälla
företag inom sjötransporten. De öfriga afse enstaka arbetsplatser
inom olika industrier.
Som af öfversikten å s. 136 framgår, förena 15 af dessa aftal,
omfattande 2,295 arbetare, med gruppering efter anställningstid
äfven en åldersgruppering.1 Denna kombination återfinnes inom
aftal, spridda öfver flera näringsgrenar, men ej inom transportverksamheten,
där, som ofvan påpekats, klassificering efter anställningsår
hufvudsakligen kommit till användning. Att gruppering efter
tjänsteår särskildt ofta påträffas inom denna näringsgren, torde,
åtminstone hvad järn- och spårvägar beträffar, härleda sig från
aflöningssystemet för statens tjänstemän och betjänte och utgör en
medveten sträfvan att gifva arbetarne ställning och förmåner som
tjänstemän. Samma ursprung har förmodligen äfven uppdelningen
på extra och ordinarie personal. Denna uppdelning, som likaledes
företrädesvis återfinnes i aftal för järn- och spårvägar, utgör ytterligare
en klassifikation i löneafseende och förekommer jämsides med
klassificeringen efter tjänsteår. Inom andra näringsgrenar, särskildt
inom bryggeriindustrien och handelsarbetareyrket, förekomma likaledes
skilda lönesatser för extra och för ordinarie arbetare. Under
det att vid järn- och spårvägar de extra erhålla ordinarie anställning
först, när någon ordinarie befattning blir ledig, föreskrifva
emellertid ifrågavarande aftal vanligen, att de extra efter viss tid,
t. ex. 3 eller 6 månader, skola erhålla lön som ordinarie. Den tid,
som arbetaren tjänstgör såsom extra, är i dessa fall närmast en
pröfnings- och utbildningstid. Äfven för sådana arbetare, som intagas
vid tillfälligt behof af ökad arbetskraft, för att sedermera afske
1
Det har visat sig medföra svårigheter att af aftalens ordalydelse bedöma,
huruvida differentiering efter tjänsteår och år i yrket eller automatisk lönestegring
för samtliga arbetare under aftalets giltighetstid (se nedan ss. 167 flf.) föreligger. Man
har nämligen icke sällan åtnöjt sig med att i aftalen upptaga lönesatser för första
året, för andra året, för tredje året o. s. v. utan att angifva, huruvida åren äro att
hänföra till aftalets giltighetstid, till arbetarens anställningstid eller till den tid,
som han arbetat i facket.
LÖNEFORMEK.
141
das, finnas i en del aftal särskilda lönesatser, understundom högre
än för de fast anställda arbetarne.
I så godt som samtliga aftal för skrädderier fördelas arbetsgif- Efter produkrarne
i vanligen tre eller fyra klasser, beroende på genomsnittskva- ^“®r
liteten hos deras varor. För dessa olika klasser uppställer aftalet gifvarens inolika
arbetslöner. Orsaken till skillnaden i lönerna är förmodligen komster''
först och främst de olika fordringar på arbetarens yrkesskicklighet,
som göra sig gällande alltefter arbetsgifvarens kundkrets, men
äfven produktens olika kvalitet och försäljningsvärde. Möjligen
torde också spela in en viss hänsyn till företagens olika ekonomiska
bärkraft. Inom ett annat yrke, där liknande principer tillämpas,
nämligen barberare- och perukmakareyrket (se nedan s. 233),
uppdelar ett aftal biträdenas löner i olika klasser efter arbetsgifvarens
inkomsttaxering, hvilket ju synes tyda på, att man åtminstone
i detta fall närmast tagit- hänsyn till den sistnämnda synpunkten.
Eljest förekommer icke, att kollektivaftalen göra lönerna bero- Efter försäljende
af företagens afkastning. Någon s. k. glidande löneskala fin- nlnssPribnes
ej upptagen i något aftal.* 1
Af öfriga differentieringar i kollektivaftalens löner torde böra Efter andra
nämnas de i regeln lägre lönesatserna för kvinnor, i de flesta fall be- sender,
roende på skillnaden i arbete. Riksaftalen inom tryckeriindustrien
och för kemigrafiska anstalter, en del aftal för bagerier samt ett
aftal för en skofabrik stadga dock uttryckligt, att kvinnor skola erhålla
samma lön som män, då de utföra samma slags arbete. Äfven förmännen
erhålla stundom sina löner reglerade i kollektivaftalen, och de
-
ras löner öfverstiga något den vanliga arbetarens.
Samtliga ofvan berörda differentieringar i kollektivaftalens Löneformen.
lönesatser hafva tydligen till syfte att ställa dessa lönesatser i viss re- ®p°tr''
lation till arbetsprestationen. Visserligen kunna andra omständig- delse fö‘r
heter äfven spela in, men hufvudmotivet blir ändock alltid detta. e“ 1 dmpd-s
Med större yrkesvana följer bättre och snabbare utfördt arbete, och sering i
därför höjes lönen i proportion till antalet år, arbetaren arbetat i yr- kollektiv“
... aftalen
ket. Samma orsak ligger till grund för åldersklassificeringen och
klassificeringen efter anställningstid. Då arbetaren vid 21 års ålder
nått sin fulla utveckling, upphör vanligen den på åldersklasser
baserade löneskalan; fortsätter den, sker detta endast i kombination
med en differentiering efter antal år i yrket. Samma är förhållan
-
1 I det i mars 1908 träffade aftalet mellan Sandö glasbruksaktiebolag och därstädes
anställda arbetare (se del II ss. 328—329) stadgas, att då försäljningspriset
för fönsterglas inom landet utgör 63—65 % af priserna i Förenade fönsterglasbrukens
aktiebolags priskurant af år 1906, skola de i aftalet upptagna lönerna gälla. Ar
försäljningspriset högre än 65 % af den ofvannämnda priskuranten, utgår ett tillägg
till dessa löner af 2 % för hvarje rabattprocent, som ökar försäljningspriset öfver
65 %. Understiger försäljningspriset 63 %, sker en minskning i aftalets löner med 2 %
för hvarje rabattprocent, som nedbringar försäljningspriset under 63 %■
I riksaftalet inom cigarrindustrien äro ackordsprisen delvis beroende af cigarrernas
försäljningspris, men detta torde närmast vara en metod att lämpa arbetslönen
efter arbetsproduktens kvalitet.
142
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
det, som ofvan påvisats, när arbetslönen göres beroende af varans
kvalitet. Dessa olika grupperingar af arbetare i syfte att göra lönen
beroende af arbetsresultatet måste emellertid blifva mer eller
mindre otillfredsställande; de äro samtliga grundade på tidlön, en löneform,
som gör det svårt att afpassa lönen efter arbetsprestationen
redan vid individuella arbetsaftal och ännu mycket mera vid kollektiva
regleringar. Först när icke längre arbetarne, utan arbetsprodukten
standardiseras, kunna lönesatserna ställas i direkt proportion till
den producerade mängden, och den arbetare, som producerar mest
inom en gifven tidrymd, erhåller mest i arbetslön. Detta kan endast
ske vid ackordsarbete, då arbetsprodukten betalas per styck.
Hinder för Att mata arbetsresultatet i vissa enheter kan emellertid, såsom
al> de"?/111'' Yanligen är fallet inom jordbruket och vissa transportyrken, möta alltackordlön.
för störa svårigheter, och man måste därför i sådana fall låta sig nöja
med den ofullkomligare metoden att beräkna lönen efter den tid, arbetet
varat. Samma är förhållandet vid reparationer eller annat arbete
af mera växlande natur. Dessutom kan vid arbeten af hög kvalitet
ackordsarbete vara olämpligt, enär det kan medföra, att allt för
stor vikt lägges på kvantiteten till nackdel för kvaliteten, i synnerhet
om den senare ej kan lätt och snabbt kontrolleras. Äfven andra omständigheter
kunna föranleda, att tidlön föredrages framför ackordlön.
Anmärkas bör emellertid, att den senare löneformen understundom
förekommer i fall, då man minst skulle vänta att påträffa densamma.
Som exempel kan nämnas, att flera kollektivaftal inom jordbruket förutsätta,
att ackordsarbete skall kunna äga rum, och att ett aftal för
varuutkörare fastställer lönen efter antal tillryggalagda kilometer per
dag.
Svårighe- Att på grundval af kollektivaftalen afgöra, huruvida inom en
^rundval^ näringsgren arbetet i allmänhet utföres mot ackord- eller tidlön möter
af kollek- flera svårigheter. Först och främst är det endast i undantagsfall,
bedöma1 fö-som e^t aftal innehåller uteslutande ackordlönsbestämmelser; jämte
rekomsten dessa förekomma i de allra flesta aftal tidlöner, äfven om arbetet är
eller6 andra beräknadt att i normala fall utföras efter aftalets ackordsprislista.
löneformen.Ty liksom tidlönen oftast baserar sig på den kvantitet arbete,
som väntas blifva utfördt under en viss tid, är grunden för ackordlönen
så godt som alltid den normala förtjänsten under
en viss tid. Det är denna normala förtjänst, hvarom parterna
till kollektivaftalet vanligen först förhandla och som fastställes i
aftalets tidlöner. Sedermera uppgöras ackordsprisen på så sätt, att
enligt utförda beräkningar den fastställda tidlönen i normala fall skall
kunna uppnås. Understundom kan, såsom inom byggnadsverksamheten
och den mekaniska verkstadsindustrien, den beräknade normala
ackordsförtjänsten ligga betydligt högre än aftalets tidlöner, men
dessa äro i hvarje fall utgångspunkten för de gjorda beräkningarne.
Måste nya ackord uppgöras under aftalets giltighetstid, stadgas van
-
LÖNEFORMEN.
143
ligen, att den i aftalet upptagna tidlönen skall ligga till grund.
Denna kommer likaledes till användning, då arbetaren sysselsattes
med annat arbete än sitt vanliga, såsom reparationer o. dyl.
Tidlöner förekomma sålunda i aftalen, vare sig större delen
af ifrågavarande arbete utföres på ackord eller ej. Härtill
kommer, att ackordsprislistorna icke alltid anses utgöra en
oskiljaktig del af kollektivaftalet, utan ofta intaga en fullt fristående
ställning i förhållande till detta, och att det i många fall
icke framgår af aftalet, huruvida detta förutsätter en ackordsprislista
eller ej.1 Detta beror förnämligast därpå, att ackordsprisen hafva
ett betydligt mycket intimare samband med själfva produktionstekniken
än kollektivaftalets öfriga bestämmelser. I de fall, då de
senare uppgöras under förhandlingar mellan hufvudorganisationerna,
är det därför vanligt, att ackordsprislistan upprättas genom öfverenskommelse
mellan arbetsgifvaren och arbetarne på arbetsplatsen,
hvilka äga nödig teknisk och lokal sakkunskap. Omfattar ett aftal
flera fabriker med olika specialtillverkningar, blir detta tillvägagångssätt
ofta oundvikligt. Ackordsprislistorna kunna på detta sätt
till och med komma att träffas och undertecknas af andra parter
än aftalet angående »de allmänna bestämmelserna». Detta är t. ex.
fallet inom snickeriindustrien (se del II ss. 192—197) samt mekaniska
verkstadsindustrien (se del II ss. 293). För att ackordsprislistan
icke skall komma i obehöriga händer och därigenom tekniska hemligheter
röjas till förfång för fabriken i fråga, vidtagas understundom
särskilda försiktighetsåtgärder. Detta är sålunda ofta fallet
inom mekaniska verkstadsindustrien, där ackordsprislistorna förvaras
på arbetsplatsen, ett exemplar hos arbetsgifvaren och ett hos
någon af arbetarne vald representant. Som exempel på hur långt
försiktigheten härvidlag Iran drifvas, må anföras föreskriften i ett
af dessa aftal, att ackordsprislistan skall förvaras i låda med två
olika lås; nyckeln till det ena låset skall finnas hos verkstadschefen,
nyckeln till det andra hos verkstadsklubbens förtroendeman; ingen
af parterna har rätt att hindra den andre taga del af listan.
På grundval af kollektivaftalens bestämmelser om tid- och Tidlönens
ackordlön har emellertid i tab. 9, hvaraf efterföljande tab. litt. S. med- ”f.11 aokorii‘
delar ett sammandrag, en sammanställning gjorts af kollektivaftalen bredning
i syfte att belysa ackordlönens och tidlönens olika utbredning. Af inom olika
tabellen framgår, att endast 73 aftal, omfattande 580 arbetsgifvare grenar och
och 8,601 arbetare eller 3,4 % af hela antalet af aftal berörda, inne- yrlienhålla
uteslutande ackords b estäm melser. I det öfvervägande flertalet,
1,226 aftal, omfattande 7,496 arbetsgifvare och 198,374 arbetare
(77,5 %), upptages såväl ackord,s- som tidlönsbcstämmélser.
i 661 aftal, omfattande 3,597 arbetsgifvare och 48,069 arbetare (18,8
1 I sådana fall torde ackordsprislistan långt ifrån alltid hafva bifogats vid aftalens
insändande till Konmierskollegium.
144
Tab. litt. S,
Näringsgrenar. |
Endast ackords-bestämmelser. |
Endast tidlöns-bestämmelser. |
||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare.] |
|||
aftal. |
Absolut. |
°/o. |
aftal. |
Absolut. |
* |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel .... |
19 |
1.046 |
566 |
|||
Jordbruk ............... |
— |
— |
— |
15 |
853 |
52-5! |
Trädgårdsskötsel........... |
— |
— |
— |
4 |
193 |
— |
II. Skogsbruk.............. |
— |
— |
3 |
442 |
32-1 |
|
III. Grufdrift.............. |
— |
— |
— |
3 |
60 |
1-8 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
3 |
829 |
35 |
187 |
10.676 |
44-9 i |
Fabriker............... |
3 |
829 |
4"2 |
95 |
6,344 |
32-G |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
92 |
4,332 |
— |
V. Textilindustri............ |
1 |
590 |
47 |
20 |
792 |
63 |
Fabriker............... |
1 |
590 |
4-8 |
14 |
717 |
5-8 |
Handtverk.............. |
— |
— |
6 |
75 |
— |
|
VI. Beklädnadsindustri......... |
41 |
2,352 |
57 |
20 |
1.003 |
67 |
Fabriker............... |
3 |
339 |
6-1 |
6 |
173 |
31 |
Handtverk.............. |
38 |
2,013 |
21-4 |
14 |
830 |
8-8 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri . |
2 |
332 |
98 |
36 |
712 |
210 |
1 |
294 |
13-0 |
23 |
419 |
18-6 |
|
Handtverk.............. |
1 |
38 |
34 |
13 |
293 |
25''8 |
Vill. Trävaruindustri........... |
2 |
69 |
04 |
18 |
525 |
2''9 |
Fabriker............... |
2 |
69 |
0-4 |
11 |
279 |
1-8 |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
7 |
246 |
. 9''6 |
IX. Trämasse- och pappersindustri .... |
— |
— |
— |
7 |
564 |
4 7 |
Fabriker............... |
— |
— |
— |
6 |
535 |
6-4 |
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
1 |
29 |
0-8 |
X. Grafisk indxistri........... |
— |
— |
— |
12 |
964 |
123 |
XI. Malmförädlingsindustri....... |
— |
— |
— |
3 |
41 |
1-4 |
XII. Metallindustri............ |
3 |
312 |
3''6 |
26 |
556 |
65 |
Fabriker............... |
3 |
312 |
6-2 |
9 |
266 |
5-3 |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
17 |
290 |
8-1 |
XIII. Maskin- och skeppsbgggnadsindustri . |
1 |
15 |
01 |
12 |
451 |
1-4 |
Fabriker............... |
1 |
15 |
0-1 |
8 |
269 |
0-8 |
Handtverk .............. |
— |
— |
— |
4 |
182 |
— |
XIV. Jord- och stenindustri........ |
7 |
1,874 |
108 |
17 |
567 |
3''3 |
XV. Kemisk-teknisk industri....... |
2 |
1,612 |
220 |
30 |
842 |
11-5 |
XV. Byggnadsverksamhet......... |
— |
— |
— |
70 |
5,312 |
11-6 |
XVII. Allmänna arbeten.......... |
1 |
29 |
03 |
12 |
751 |
8-0 |
I kommunal och statens drift . . '' . . . |
1 |
29 |
03 |
8 |
329 |
37 |
I enskild drift............ |
— |
— |
— |
4 |
422 |
— |
XVIII. Handel och varulager........ |
1 |
96 |
l-o |
61 |
2,685 |
843 |
XIX. Landtransport............ |
8 |
441 |
1-8 |
95 |
16,551 |
66''6 |
Åkeri- och stufverirörelse....... |
8 |
441 |
4-8 |
22 |
2,934 |
31-9 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
— |
— |
— |
73 |
13,617 |
86-9 |
XX. Sjötransport............. |
1 |
50 |
1-3 |
9 |
3,513 |
902 |
XXI. Diverse............... |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
Summa Däraf: |
73 |
8,601 |
3-3 |
661 |
48,06!» |
18-8 |
Fabriker............... |
23 |
5,934 |
4-4 |
234 |
11,416 |
8-5 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
39 |
2,051 |
2''9 |
224 |
11,589 |
16-2 |
Löneformen,
145
Såväl ackords |
- som |
tidlönsbestämmelser. |
|||||||||
Öfvervägande aekords-bestämmelser. |
Öfvervägande tidlöns-bestämmelser. |
bestämmelser. |
Hela |
antalet |
|||||||
Antal |
Antal arbetare. |
, Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare |
aftal. |
arbetare. |
||||
aftal. |
Absolut. |
* |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
aftal. |
Absolut. |
%. |
|||
_ |
_ |
7 |
798 |
43''2 |
1 |
4 |
02 |
27 |
1.848 |
I. |
|
— |
— |
— |
6 |
768 |
47-3 |
1 |
4 |
0-2 |
22 |
1,625 |
|
— |
— |
— |
1 |
30 |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
|
5 |
934 |
67-9 |
— |
— |
— |
— |
__ |
— |
8 |
1,376 |
II. |
11 |
4.411 |
91-6 |
2 |
276 |
57 |
1 |
66 |
1-4 |
17 |
4,813 |
III. |
17 |
4,278 |
180 |
64 |
7.976 7.976 |
33''6 |
— |
_ |
_ |
271 |
23.759 |
IV. |
17 |
4,278 |
22-1 |
64 |
41-1 |
'' - |
— |
— |
179 |
19.427 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
92 |
4,332 |
|
43 |
10,170 10,092 |
81-4 |
6 |
947 |
7-6 |
— |
_ |
_ |
70 |
12.499 |
V. |
40 |
81-7 |
6 |
947 |
7''7 |
— |
— |
— |
61 |
12.346 |
||
3 |
78 |
— |
~ |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
||
154 |
11,616 |
77-6 |
— |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
215 |
14,971 |
VI. |
49 |
5,059 |
90-8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
58 |
5.571 |
|
105 |
6,557 |
69-8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
157 |
9,400 |
|
29 |
1,731 1,251 |
511 |
11 |
613 |
181 |
_ |
___ |
_ |
7S |
3.388 |
VII. |
14 |
55-5 |
3 |
290 |
12-9 |
— |
- '' |
— |
41 |
2,254 |
||
15 |
480 |
42-3 |
8 |
323 |
28-5 |
— |
— |
— |
37 |
1.134 |
|
104 |
11,379 |
63''2 |
83 |
5,784 |
32-1 |
3 |
256 |
1-4 |
210 |
18,013 |
VIII. |
88 |
11,018 |
71.3 |
57 |
.3,835 |
24-8 |
3 |
256 |
1-7 |
161 |
15.457 |
|
16 |
361 |
14-1 |
26 |
1,949 |
76-3! |
— |
— |
— |
49 |
2,556 |
|
18 |
3.927 |
32''5 |
34 |
7.604 |
628 |
— |
_ |
_ |
59 |
12,095 |
IX. |
8 |
996 |
11-9 |
31 |
6,826 |
81-7 |
— |
— |
_ |
45 |
8.357 |
|
10 |
2,931 |
78-4 |
3 |
778 |
20-8 |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
— |
— |
— |
5 |
6,893 |
87-7 |
— |
— |
— |
17 |
7,857 |
X. |
16 |
2,478 |
84''3 |
3 |
421 |
14-3 |
— |
— |
— |
22 |
2,940 |
XI. |
71 |
5.523 |
64-1 |
19 |
1.673 108 |
19-4 |
4 |
555 |
64 |
123 |
8,619 |
XII. |
39 |
3,785 |
75-3 |
5 |
2''1 |
4 |
555 |
11-1 |
60 |
5.026 |
||
32 |
1,738 |
48-4 |
14 |
1,565 |
43-5 |
— |
— |
— |
63 |
3,593 |
|
37 |
30.725 |
977 |
8 |
254 |
0-8 |
— |
_ |
_ |
58 |
31.445 |
XIII. |
37 |
30,725 |
98-6 |
6 |
164 |
0-5 |
/- |
— |
— |
52 |
31,173 |
|
— |
— |
— |
2 |
90 |
— |
— |
— |
— |
6 |
272 |
|
121 |
14,068 |
81-4 |
8 |
769 |
4''4 |
1 |
15 |
01 |
154 |
17,293 |
XIV. |
16 |
4.047 |
55-4 |
12 |
810 |
111 |
_ |
— |
— |
60 |
7,311 |
XV. |
113 |
31,397 |
67''7 |
98 |
9,622 |
208 |
— |
— |
— |
281 |
46,331 |
XVI. |
14 |
1.386 |
14-8 |
20 |
7.269 7.269 |
77''0 |
1 |
10 |
o-i |
48 |
9,445 |
XVII. |
11 |
1.137 |
13-0 |
20 |
82-9 |
1 |
10 |
o-l |
41 |
8,774 |
||
3 |
249 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
671 |
|
6 |
272 |
8''5 |
5 |
132 |
4-2 |
— |
— |
— |
73 |
3,185 |
XVIII. |
47 |
5,677 |
228 |
16 |
2.182 1,148 |
8-8 |
— |
_ |
_ |
166 |
24.851 |
XIX. |
38 |
4,665 |
50-8 |
6 |
12-5 |
— |
— |
_ |
74 |
9,188 |
||
9 |
1,012 |
6-5 |
10 |
1,034 |
6*6 |
— |
— |
— |
92 |
15,663 |
|
— |
— |
— |
3 |
332 |
8''5 |
— |
— |
— |
13 |
3,895 |
XX. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
XXL |
822 |
144,01!) |
563 |
404 |
54,355 |
21-2 |
11 |
906 |
0-4 |
1,971 |
255,950 |
|
445 |
87.797 |
65-0 |
200 |
29,039 |
21-5 |
8 |
826 |
0-6 |
910 |
135.012 |
|
294 1 |
43,542 0—082273 |
60-9 Kolt |
151 ektivaft |
14,327 al. |
20-9 |
— |
708 |
71,509 |
146
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
°/o), påträffas enbart tidlönsbestämmelser. Gruppen: aftal med såväl
ackords- som tidlönsbestämmelser bar, så godt sig göra låter, uppdelats
i aftal med öfvervägande ackordsbestämmelser och aftal med
öfvervägande tidlönsbestämmelser. Till den förra hafva förts jämväl
sådana kollektivaftal, af hvilkas formulering framgår, att ackordsarbetet
är den vanligaste löneformen vid ifrågavarande arbetsplatser.
Vid denna fördelning af aftalen har befunnits, att 822 aftal,
omfattande 5,164 arbetsgivare och 144,019 arbetare (56,3 % af
hela antalet af aftal berörda), innehålla öfvervägande ackordsbestämmelser
och 404 aftal, omfattande 2,332 arbetsgivare och 54,355
arbetare (21,2 %), öfvervägande tidlönsbestämmelser.
Endast eller öfvervägande tidlönsbestämmelser förekomma sålunda
i sammanlagdt 1,065 aftal, omfattande 5,929 arbetsgifvare och
102,424 arbetare (40,0 % af hela antalet af aftal berörda), endast eller
öfvervägande ackordsbestämmelser i 895 aftal, omfattande 5,744 arbetsgifvare
och 152,620 arbetare (59,6 % af hela antalet af aftal
berörda). Dessa siffror kunna dock, på grund af hvad ofvan anförts
angående primärmaterialets beskaffenhet, med säkerhet anses vara för
låga beträffande aftal med ackordsbestämmelser, men däremot för
höga beträffande aftal med tidlönsbestämmelser. Att döma af kollektivaftalen
skulle inom de näringsgrenar, som denna undersökning
af ser, ackordlön således vara den mest använda löneformen vid de
arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal träffats.
Om man frånser jordbruk, handel och varulager samt land- och
sjötransport, inom hvilka näringsgrenar (med undantag af stufverirörelsen
och järnvägs- samt spårvägsverkstäderna) tidlönen på grunder,
som ofvan angivits, är förhärskande, samt utskiljer grufdrift,
fabriksindustri, handtverk och byggnadsverksamhet, framträder detta
förhållande ännu tydligare. Inom grufdrift och fabriksindustri äro
sålunda 70,2 % och inom handtverk och byggnadsverksamhet 63,8
% af hela antalet af kollektivaftal berörda arbetare anställda vid
arbetsplatser, för hvilka träffats aftal med enbart eller öfvervägande
ackordsbestämmelser.
För reparatörer, maskinister och eldare, kuskar och utkörare
samt andra hjälparbetare vid fabrikerna, såsom snickare, sadelmakare,
målare o. s. v., utgår dock lönen så godt som alltid efter tid.
Detta gäller äfven förmän, handtlangare, gårdskarlar, vakter, utearbetare
(med undantag för lossning och lastning, som utföras på
ackord).
Hvad löneformen inom de olika industrierna och yrkena beträffar,
framgår af tab. 9, att enbart eller öfvervägande tidlön förekommer
inom följande näringsgrenar: inom närings- och njutningsämnesindustrien
vid kvarnar, bagerier och konditorier, karamell-,
choklad- och käxfabriker, brännvinsbrännerier, jästfabriker och de
-
LÖNEFORMEN.
147
stilleringsverk, bryggerier (med mälterier samt läskedryeksfabriker)
vid hvilka sistnämnda fabriker emellertid buteljernas rengöring
och tappning utföras af kvinnliga arbetare på ackord, och utkörarne
aflönas efter ett provisionssystem, som synes nära besläktadt
med ackordsarbete (se nedan s. 155, not l) —, margarinfaoriker,
slakterier och charkuterier, råsockerbruk samt snusfabnker
och tobaksspinneri; inom textilindustrien vid blekerier och
fäigerier (hvaremot väfning och spinning utföras på ackord); inom
beklädnadsindustrien vid syateljéer och vid skrädderierna för s. k.
veckoarbetare, hvilka hufvudsakligen utföra reparationer o. dyk, samt
vid rak- och frisérsalonger, bad- och tvättinrättningar; inom trävaruindustrien
vid snickeri- och möbelverkstäder; inom den grafiska industrien
vid kemigrafiska och litografiska anstalter; inom metallindustrien
vid smides-, reparations- och hofslageriverkstäder; inom maskinoch
skeppsbyggnadsindustrien endast vid vagnmakerier samt inom hela
den kemisk-tekniska industrien, med undantag endast för gödningsämnes-
och svafvelsyrefabrikerna samt tändsticksfabrikerna, där arbetet
hufvudsakligen utföres på ackord. Vid repslagerier, läderfabriker och
garfverier, sadelmakare- och tapetserareverkstäder, boktryckerier,
bleck-, plåt- och kopparslagerier samt inom byggnadsyrkena (med
undantag af rörarbetaryrket, som är ett utprägladt ackordsyrke, och
skorstensfejaryrket, där uteslutande tidlön förekommer), kan icke
någondera löneformen anses vara den i kollektivaftalen öfvervägande.
Inom alla öfriga grenar af fabriksindustri och handtverk, hvilka icke
här uppräknats, bedrifves arbetet, att döma af kollektivaftalen,
hufvudsakligen på ackord.
I aftal för allmänna arbeten äro ackordsbestämmelser sällsynta,
med undantag för gastillverkningen, som sker på ackord. De få kollektivaftalen
för skogsuf verkning och flottning innehålla öfvervägande
ackordsbestämmelser.
Man torde sålunda kunna draga den slutsatsen att, när tekniskaBestämmelförhållanden
icke lägga hinder i vägen, ackordlönen i allmänhet se„rJv°3nÅde
löredrages framför tidlönen, och att någon principiell motvilja mot ning viss
ackordsarbetet alltså alldeles icke kan anses föreligga eller åtminstone loneformej
tagit sig uttryck i kollektivaftalen. Detta utesluter naturligtvis
icke, att löneformen kan blifva en maktfråga och att endera parten
kan finna det med sina speciella intressen förenligt att framställa
fordran på den ena eller andra löneformen, om denna kan afvinnas
särskilda fördelar eller afvärja befarade olägenheter för parten i fråga.
Förbud mot ackordsarbete är mycket ovanligt. Sådant förekommer
endast i ett aftal för vagnmakerier, ett för plåtslagerier och
tre för målare. Ett annat aftal för plåtslagerier och ett för tapetserareverkstäder
tillåter ackordsarbetet endast för s. k, leveransarbeten,
d. v. s. sådana som tillverkas i massa, men icke för vanliga, på be
-
148
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
ställning utförda, arbeten. Slutligen föreskrifver ett aftal för målare,
att ackordsarbetet i allmänhet bör inskränkas så mycket som
möjligt.
Rakt motsatta bestämmelser innehålla ett antal aftal särskildt
inom järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna, inom plåtslageriyrket
samt för kommunala och byggnadsarbeten. Dessa aftal föreskrifva
nämligen, att såviclt möjligt allt arbete shall utföras på ackord.
Likaså stadgas i ett aftal för en järn- och stålvarufabrik, att
endast tillfälliga arbeten skola utföras mot tidlön, alla andra mot
betalning per styck.
Stadganden till förmån för den ena eller andra löneformen äro
eljest icke vanliga i kollektivaftalen. Däremot förekomma icke sällan
bestämmelser afsedda att hindra ett godtyckligt val af löneform,
hvarigenom ett arbete ena gången kunde utlämnas på ackord, andra
gången mot tidlön, eller en öfvergång under själfva arbetet skulle
kunna äga rum på ett för arbetaren ofördelaktigt sätt. I detta syfte
föreskrifva aftal för murare, byggnadsträarbetare, målare, byggnadsgrofarbetare,
plåtslagare, stenhuggare, tegelbruk och instrumentfabriker,
att allt i ackordsprislistan fastställdt arbete skall utföras på
ackord, samt aftal för plåtslagare, murare, byggnadsträarbetare och
målare att, innan ett arbete påbörjas, skall öfverenskommelse träffas,
hvilken löneform, som skall tillämpas, och att den på detta sätt
fastställda löneformen ovillkorligen skall bibehållas under arbetets
fortgång. Aftalen för skofabriker reglera ofta denna fråga på så
sätt, att öfvergång väl kan ske från en löneform till en annan, men
endast under förutsättning, att en sådan öfvergång icke får medföra
en minskning i arbetarens genomsnittsförtjänst.
Finnas på en arbetsplats både arbetare, som arbeta på ackord,
och arbetare, som sysselsättas med tidlönsarbete, föreligger den möjligheten,
att proportionen mellan deras antal kan blifva sådan, att
ackordsarbetarne icke blifva i stånd att uppnå den sedvanliga förtjänsten
inom yrket. För att förhindra detta finnas inom skrädderiyrket
föreskrifter angående det antal tidlönsarbetare, som få finnas
anställda på hvarje arbetsplats.
I motsats till samtliga ofvan nämnda kollektivaftal öfverlämna
ett aftal för skofabriker, ett för tapetserareverkstäder, två för järnvägsbyggnadsarbetare
och tolf för kommunala arbeten åt arbetsgifvaren
att i hvarje fall bestämma, hvilken löneform, som skall användas.
Bestämmel- Ackordsarbetet regleras vanligen genom ofta synnerligen utförs»rlr-de
liga ackord sprisli stor1 (se t. ex. del II ss. 334—341 aftalet för små
acKorab
arbete.
1 Här är icke platsen att ingå närmare på beräkningen af ackordspriserna i
detalj, men påpekas bör, hvilken utmärkt källa dessa ackordsprislistor utgöra för
forskningar angående aflöningstekniken.
BESTÄMMELSER OM ACKORDSARBETE.
149
glasbruken i Småland eller ss. 375—389 aftalet för byggnadsträarbetare
i Ystad). Ofvan bar framhållits, att växlingar i det arbete,
som skall utföras, utgör ett af de svåraste hindren för arbetslönens
utgående i form af ackord. Dylika växlingar medföra gifvetvis
ännu större svårigheter, när ackordsprisen skola för en längre tidsrymd
sammanföras till ackordsprislistor. Endast när samma arbetsprocedur
under en längre tid ständig!; upprepas, kan därför betalningen för densamma
fastställas i fasta ackordsprislistor.
Det kan emellertid äfven hända, att ehuru i det stora hela dessa
förutsättningar för en tariffering af de olika arbetena finnas förhanden,
förändringar i ackordsprisen likväl måste ske under kollektivaftalets
giltighetstid på grund af växlingar i afsättningsförhållandena
eller i produktionstekniken. För att ackordsprislistor detta
oaktadt skola kunna upprättas, erhålla listorna inom industrier, som
ofta aro underkastade sndana vaxlmgar, kortare giltighetstid än öfriga
delar af kollektivaftalet.
Aftalen för skofabriker och skrädderier föreskrifva sålunda vanligen,
att ny ackordsprislista skall uppgöras för hvarje säsong. ftiksaftalet
inom mekaniska verkstadsindustrien med en giltighetstid
af tre år stadgar, att vid verkstad, där fabriksmässig tillverkning
äger rum, böra fastställas ackordsprislistor, livilka skola
gälla under viss tid, ej understigande ett år, och med viss uppsägningstid,
ej under en månad; därest dylik öfverenskommelse icke från
endera partens sida blifvit inom föreskrifvcn tid uppsagd, anses den
såsom förnyad, hvarje gång för ett år i sänder, såframt ej annorlunda
vid öfverenskommelsens träffande bestämmes.
Äfven under denna kortare giltighetstid kan det emellertid understundom
blifva nödvändigt att göra förändringar i ackordsprisen.
Det ofvan citerade momentet i riksaftalet för mekaniska verkstadsindustrien
föreskrifver därför vidare att, om af arbetsgifvaren
införes ny arbetsmetod eller väsentligen förbättrade arbetsmaskiner,
må ändring af ackord ske utan iakttagande af den bestämda
uppsägningstiden. (Se del II s. 293.)
Liknande bestämmelser återfinnas inom en mängd olika industrier.
Hägra aftal för kolgrufvor medgifva sålunda, att, därest
vid af talets ingående oförutsedda eller eljest framdeles påkommande
omständigheter bevisligen verkat till större ojämnheter i lönesatserna
eller till annan skada för antingen arbetsgifvafen eller arbetarne,
kan på fram ställning af den lidande parten aftalet underkastas partiell
revidering i berörda hänseende. Vid tvist härom hänskjutes
sa,hen till en skiljenämnd af fem personer, utsedd enligt lagen om
skiljemän.
Ett kollektivaftal inom sockerindustrien föreskrifver, att vid nya
arbetsmetoder ackordsprisen skola nedsättas i proportion till arbetare
-
U pprättande
af ackordsprislistor.
Bestämmelser
afsedda att
möjliggöra
förändringar
i ackordsprisen
under
kollektivaftalets
giltighetstid.
150
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Bestämmelser
angående
ackordsarbete,
ej upptaget
i fasta
ackordsprislistor.
antalets minskning, och en del aftal inom textilindustrien stadga,
att förändringar i de fastställda ackordsprisen skola ske vid införandet
af nya väfsorter, nya arbetsmetoder eller nya maskiner. Likartade
bestämmelser påträffas i aftal för läder- och borstfabriker,
sågverk, snickerifabriker, pappersbruk, valsverk, järn- och stålvarufabriker,
cementfabriker, tegelbruk och tändsticksfabriker, i ett aftal
inom torfindustrien, ett för kommunala byggnadsarbeten och ett inom
stufveri rörelsen. Kollektivaftalen inom stenindustrien innehålla ofta
den bestämmelsen, att i de fall, då nya stensorter upptagas till bearbetning,
skola nya ackord uppgöras, hvilka böra stå i proportion
till de redan öfverenskomna ackordsprisen. Som exempel kan anföras
ett aftal för stenhuggerier, däri det heter: Om någon af de i aftalet
deltagande firmorna önskar hugga en i prislistan ej upptagen
stensort, skall prof sten å densamma utställas. Priset för den nya stensorten
fastslättes af en permanent skiljenämnd, som för kalenderår
utses — — — — —. Det på delta sätt bestämda priset skall
sättas i proportion till prislistans öfrig a priser.
Inom en del industrier och yrken kan arbetet vara af så växlande
natur, att detsamma öfver hufvud icke låter tariffera sig i
ackordsprislistor, äfven med nyss omnämnda förbehåll för ändringar
i prislistan. Då emellertid tariff eringen kräfver en större oföränderlighet
i arbetet, förekommer i stor utsträckning, att arbeten
utföras på ackord, oaktadt någon prislista ej kunnat uppgöras. I
sådana fall måste öfverenskommelse angående ackordet ske för hvarje
särskildt arbete, hvarvid arbetaren gifvetvis kommer i en mindre
fördelaktig position, än när lönesatsen en gång för alla fastslagits
efter underhandlingar med hans organisation.
Ackordsarbete, icke upptaget i fast ackordsprislista, förbjudes på
denna grund i en del aftal för bokbindare, murare m. fl. I andra
aftal tillätes, som ofvan omnämnts, ackordlön endast vid fabriksmässig
tillverkning, men icke vid arbeten af mera tillfällig natur,
beställningsarbeten o. dyl.
Vanligare är emellertid, att aftalen icke förbjuda sådant ackordsarbete,
men väl innehålla bestämmelser afsedda att förebygga missbruk
vid den fria öfverenskommelse.!! angående ackorden. Riksaftalet
och 45 andra aftal inom järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna
föreskrifva sålunda, att öfverenskommelse angående ackordsarbetes
betalning skall träffas, så vidt möjligt, innan ifrågavarande arbete
blifvit påbörjadt. Samma bestämmelse återfinnes i 5 aftal inom
stenindustrien, 4 inom glasindustrien, 8 inom byggnadsverksamheten,
17 för kommunala arbetare, 3 för stufveriarbetare, 1 för
pråmskeppare samt i de flesta aftalen för järnvägarnes verkstäder.
Då det emellertid i vissa fall kan erbjuda stora svårigheter att
beräkna betalningen för ett arbete, innan detsamma påbörjats, med
-
GARANTERAD TIDLÖN VID ACKORDSARBETE. 151
gifver flertalet ifrågavarande aftal anstånd med uppgörelsen till viss
tid efter arbetets början, försåvidt båda parterna därom äro ense. I
aftal för snickerifabriker och snickeriverkstäder samt inom vagnmakare-
och byggnadsträarbetareyrkena har genomförts den regeln, att
vid ackordsarbete priset skall bestämmas senast tre dagar efter arbetets
början. Inom murareyrket föreskrifva aftalen, att öfverenskommelse
om ackord, ej upptaget i fast ackordsprislista, skall af fattas
skriftligt. Denna bestämmelse är ej heller ovanlig inom byggnadsträarbetare-,
byggnadsgrofarbetare- och plåtslagareyrkena. För
att erhålla nödig kännedom angående arbetet i fråga äger arbetaren
enligt ett flertal aftal, hufvudsakligen inom metall- och maskinindustrierna,
taga del af på verkstaden förda anteckningar rörande
förut utförda ackord.
Funna arbetaren och arbetsgifvaren icke enas, hänskjutes saken
ofta till skiljenämnd. Mest genomfördt är detta system vid skofabrikerna
samt vid stenhuggerierna, men äfven i en mängd aftal inom
-andra industrier och yrken (t. ex. stenkolsbrytning, se ofvan) förekomma
liknande stadganden. Dock må äfven påpekas, att enligt
en del aftal, särskildt för kommunernas arbeten, uttryckligen stadgats
den motsatta principen, nämligen att i skiljenämndens befogenhet
icke ingår att taga befattning med ackordsprisens fastställande.
Ett annat sätt att reglera denna fråga är att i tvistiga
fall låta utföra arbete mot den i aftalet fastställda tidlönen eller mot
en tidlon, motsvarande arbetarens medel! or tjänst under året. Äfven
denna utväg föreskrifves i spridda aftal inom olika industrier och
yrken. Ett exempel härpå erbjuder riksaftalet för tryckerierna.
(Se del II ss. 225 ff.)
Härifrån är steget icke långt till den garanterade tid- Tidlönen galönen
vid ackordsarbete. Denna innebär, att arbetaren tillförsäkras ^ackords™''1
den för honom fastställda tidlönen, oafsedt mängden af ut- arbete,
fördt arbete. Den afser sålunda att fastställa en minimigräns, under
hvilken arbetsförtjänsten vid ackordsarbete icke får sjunka, och kommer
till användning dels vid arbete, som lätt kan försvåras eller fördröjas,
hvarigenom arbetsresultatet utan arbetarens förvållande klan
understiga det normala, dels i ofvan omnämnda fall, då ackordsarbete
icke kan tarifferas i fasta ackordsprislistor, dels slutligen vid allt förekommande
ackordsarbete.
Att den garanterade tidlönen vid ackordsarbete lätt kan missbrukas
och medföra en disproportion mellan arbetsförtjänst och arbetsprestation,
är tydligt. I sin mest vidtgående form, garanti af
tidlönen vid allt ackordsarbete och under alla förhållanden, har den
därför bekämpats af en del arbetsgifvareorganisationer.
Tab. 10, af hvilken nedan ett sammandrag meddelas i tab. litt.
T., visar, att den garanterade tidlönen vid ackordsarbete i större eller
152
Tab. litt. T. Garanterad
Kollektiva f ta] |
|||
Tid- |
|||
Näringsgrenar. |
vid allt ackordsarbete. |
||
Antal |
Antal arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
°A |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.......... |
2 |
152 |
19-0 |
Jordbruk .................... |
1 |
122 |
15-9 |
Trädgårdsskötsel................. |
1 |
30 |
— |
II. Skogsbruk.................... |
1 |
250 |
268 |
III. Grufdrift.................... |
2 |
195 |
4-2 |
IV. Närings- och njutning sämne sindustri ...... |
33 |
3.686 |
28-2 |
Fabriker..................... |
33 |
3,686 |
28-2 |
Handtverk.................... |
— |
— |
— |
V. Textilindustri.................. |
6 |
861 |
7''4 |
Fabriker..................... |
5 |
846 |
11-0 ! |
Handtverk.................... |
1 |
15 |
— |
VI. Beklädnadsindustri............... |
5 |
468 |
33 |
Fabriker..................... |
— |
— |
|
Handtverk.................... |
5 |
468 |
5-5 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri....... Fabriker..................... |
14 |
860 |
321 |
7 |
562 |
30-6 |
|
Handtverk.................... |
7 |
298 |
35''4 |
VIII. Trävaruindustri................. |
46 |
3,045 |
17''7 |
Fabriker..................... |
25 |
1,452 |
9''7 |
Handtverk.................... |
21 |
1,593 |
68-9 |
IX. Trämasse- och pappersindustri.......... |
24 |
4,405 |
38-2 |
Fabriker..................... |
li) |
3,872 |
49''5 |
Handtverk.................... |
5 |
533 |
14-4 |
X. Grafisk industri................. |
i |
10 |
01 |
XI. Malm förädling sindustri............. |
5 |
1,310 |
45-2 |
XII. Metallindustri.................. |
39 |
3.570 |
47-6 |
Fabriker ..................... |
21 |
1.594 |
37-9 |
Handtverk.................... |
18 |
1,976 |
59-8 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri....... |
25 |
30,294 |
97-8 |
Fabriker..................... |
24 |
30,208 |
97-8 l |
Handtverk.................... |
1 |
86 |
— |
XIV. Jord- och stenindustri.............. |
14 |
829 |
4''9 |
XV. Kemislc-teknisk industri............. |
4 |
371 |
5-7 |
XVI. Byggnadsverksamhet............... |
81 |
10.466 |
25T) |
XVII. Allmänna arbeten................ |
21 |
3.289 |
37''9 |
I kommunal och statens drift |
21 |
3.289 |
39-0 1 |
I enskild drift.................. |
— |
— |
— |
XVIII. Handel och varulager ....... ... . . . . |
3 |
169 |
33''8 |
XIX. Landtransport.................. |
16 |
2.112 |
254 |
Åkeri- och stufverirörelse............. |
3 |
923 |
14-8 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon...... |
13 |
1,189 |
58-1 |
XX. Sjötransport................... |
1 |
13 |
3''4 - |
Snmma Häraf: |
343 |
66,355 |
32 1 |
Fabriker..................... |
158 |
44,745 |
36-5 |
Handtverk och byggnadsverksamhet. ... |
139 |
15,435 |
25-8 |
153
tidlön vid ackordsarbete.
m e d |
testa |
m m e 1 s e r |
angå |
ende |
ack |
ordsarbete. |
|||||
lönen gara |
n t e r |
a d |
Tidlönen icke |
Hela antalet |
|||||||
i |
vissa fall. |
Hela antalet |
|||||||||
Antal |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
A ntal |
Antal arbetare. |
||||||
aftal. |
Absolut. |
Absolut, j %. |
aftal. |
Absolut. |
%. |
||||||
i> |
152 |
19-0 |
5 |
646 |
71-0 |
7 |
798 |
I. |
|||
— |
— |
— |
1 |
122 |
15-9 |
5 |
646 |
84-1 |
6 |
768 |
|
— |
— |
— |
1 |
30 |
— |
— |
— |
— |
1 |
30 |
|
— |
— |
— |
1 |
250 |
26-8 |
4 |
684 |
73-2 |
5 |
934 |
IT. |
4 |
3,236 |
690 |
(i |
3,431 |
73 2 |
7 |
1.256 |
268 |
13 |
4.G87 |
III. |
3 |
727 |
5-5 |
86 |
4,413 |
33 7 |
48 |
8.670 |
66-3 |
84 |
13,083 |
IV. |
3 |
727 |
5’5 |
36 |
4.413 |
33 7 |
48 |
8,670 |
66-3 |
84 _ |
13,083 |
|
5 |
1.278 |
109 |
11 |
2.139 |
18-3 |
39 |
9.568 |
81-7 |
50 |
11.707 |
V. |
5 |
1.278 |
7''3 |
10 |
2.124 |
183 |
37 |
9,505 |
81-7 |
47 |
11,629 |
|
— |
— |
— |
1 |
15 |
— |
2 |
63 |
80-8 |
3 |
78 |
|
11 |
1,074 |
7-7 |
16 |
1,542 |
Ilo |
179 |
12.426 |
890 |
195 |
13,908 |
VI. |
6 |
531 |
9-8 |
6 |
531 |
9-8 |
46 |
4.867 |
90-2 |
52 |
5.398 |
|
5 |
543 |
6-3 |
10 |
1,011 |
11-8 |
133 |
7,559 |
88-2 |
143 |
8,570 |
|
6 |
364 |
13''fi |
20 |
1.224 |
45 7 |
22 |
1.452 |
543 |
42 |
2.070 |
VII. |
— |
— |
— |
7 |
562 |
30-6 |
11 |
1,273 |
69-4 |
18 |
1,835 |
|
6 |
364 |
43-3 |
13 |
662 |
78-7 |
11 |
179 |
21-3 |
25 |
841 |
|
63 |
3.724 |
21''6 |
108 |
6,769 |
39-3 |
81 |
10.463 |
60-7 |
189 |
17.232 |
Vill. |
51 |
3,228 |
21-7 |
76 |
4.680 |
31-4 |
71 |
10.242 |
68-6 |
147 |
14.922 |
|
11 |
496 |
21-5 |
32 |
2,089 |
90-4 |
10 |
221 |
9-6 |
42 |
2.310 |
|
_ |
__ |
_ |
24 |
4.405 |
38-2 |
28 |
7.126 |
61-8 |
52 |
11.531 |
IX. |
_ |
_ |
— |
19 |
3,872 |
495 |
20 |
3.950 |
50''5 |
39 |
7.822 |
|
— |
— |
— |
5 |
533 |
14-4 |
8 |
3,176 |
85-0 |
13 |
3,709 |
|
— |
— |
— |
1 |
10 |
Öl |
4 |
6.883 |
99-9 |
5 |
0.893 |
X. |
1 |
431 |
14-9 |
6 |
1,741 |
60 1 |
13 |
1,158 |
399 |
19 |
2,899 |
XI. |
23 |
2.451 |
320 |
62 |
6,021 |
80-2 |
31 |
1.487 |
19-8 |
93 |
7,508 |
XII. |
13 |
1,588 |
37-8 |
34 |
3.182 |
75-7 |
13 |
1.023 |
24-3 |
47 |
4,205 |
|
10 |
863 |
26''2 |
28 |
2,839 |
860 |
18 |
464 |
14-o |
46 |
3,303 |
|
13 |
378 |
12 |
38 |
30.672 |
99-0 |
8 |
322 |
ro |
40 |
30.991 |
XIII. |
12 |
374 |
1-2 |
36 |
30.582 |
990 |
8 |
322 |
l-o |
44 |
30.904 |
|
1 |
4 |
— |
2 |
90 |
— |
— |
— |
2 |
90 |
||
21 |
1,084 |
65 |
35 |
1.913 |
11 4 |
101 |
14,798 |
88-fi |
130 |
10.711 |
XIV. |
1 |
4 |
01 |
5 |
375 |
5-8 |
25 |
6.094 |
94-2 |
30 |
6,409 |
XV. |
35 |
13,619 |
332 |
116 |
24,085 |
58*7 |
95 |
16,934 |
413 |
211 |
41.019 |
XVI. |
1 |
29 |
03 |
22 |
3,318 |
38-2 |
13 |
5.366 |
61-8 |
35 |
8.084 |
XVTI. |
— |
— |
21 |
3.289 |
390 |
11 |
5,146 |
61-0 |
32 |
8.435 |
||
1 |
29 |
— |
1 |
29 |
— |
2 |
220 |
— |
3 |
249 |
|
1 |
20 |
40 |
4 |
189 |
37-8 |
8 |
311 |
622 |
12 |
500 |
XVIII. |
1 |
25 |
03 |
17 |
2.137 |
25-7 |
54 |
6.163 |
743 |
71 |
8,300 |
XIX. |
1 |
25 |
0-4 |
4 |
948 |
15-2 |
48 |
5.306 |
84-8 |
52 |
6.254 |
|
— |
— |
— |
13 |
1.189 |
58 1 |
6 |
857 |
41-9 |
19 |
2,046 |
|
— |
— |
— |
1 |
13 |
3-4 |
3 |
369 |
96-6 |
4 |
382 |
XX. |
188 |
28.444 |
137 |
531 |
94,799 |
45 8 |
768 |
112,170 |
54-2 |
1,299 |
206,975 |
|
113 |
9,245 |
7-5 |
! 271 |
53,985 |
440 |
397 |
68,785 |
56-0 |
668 |
122.770 |
|
68 |
15,889 |
26*5 |
! 207 |
31,324 |
52-3 |
277 |
28,596 |
47-7 |
484 |
59,920 |
154
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Pr emielöncr.
mindre utsträckning förekommer inom flertalet näringsgrenar, där
arbetet bedrifves på ackord, samt att den är införd i sammanlagdt
o31 aftal, berörande 3,457 arbetsgifvare och 94,799 arbetare (45,8
% af samtliga arbetare, berörda af kollektivaftal med bestämmelser
angående ackordsarbete).
I 343 aftal, berörande 1,742 arbetsgifvare och 66,355 arbetare,
är tidlönen garanterad vid allt ackordsarbete, i 167, berörande 1,658
arbetsgifvare och 21,944 arbetare, endast vid sådana arbeten, som
ej äro upptagna i fasta ackordsprislistor, och i 21, berörande 57 arbetsgifvare
och 6,500 arbetare, endast i vissa andra fall, såsom vid svårarbetadt
material, fel a maskiner o. dyl. Det är förnämligast inom
sådana näringsgrenar, där svårigheter att tariffera ackordsarbetet
föreligga, t. ex. snickeri-, järn- och stålvaru- och maskinindustrierna
samt ett stort antal handtverksyrken, som den garanterade tidlönen
vid ackordsarbetet förekommer. Att organisationsförhållandena äfven
spela en afgörande roll härvidlag, är emellertid, som ofvan påpekats,
tydligt. Inom fabriksindustrien omfattas 44,0 %, inom handtverket
52,3 % af hela antalet arbetare, berörda af kollektivaftal
med bestämmelser angående ackordsarbete, af sådana aftal, i hvilka
tidlönen garanteras vid ackordsarbete.
Inom malmförädlings- och trämasseindustrierna förekommer ett
af 1 öningssystem, som står den garanterade tidlönen vid ackordsarbete
nära. Där finnas nämligen för vissa kategorier arbetare fastställda
dels tim- eller veckopenning, dels viss aflöning per ton tillverkad göt
eller trämassa. Tidlönen utgår oberoende af tillverkningens mängd,
men öfverskrides det antal ton, som efter det fastställda tonpriset
skulle gifva arbetaren en förtjänst, motsvarande den i aftalet upptagna
tidlönen, utgår för det öfverskridande tontalet extra betalning,
hvilken sålunda utgår ett slags premie, beräknad efter aftalets tonpris.
I aftal för en sulfitfabrik garanteras alla ordinarie ackordsarbetare
aflöning efter 370 ton per månad, försåvidt den i aftalet fastställda
arbetstiden fullgjorts. Ett aftal för en sprängämnesfabrik
beräknar tillägget till tidlönen efter visst pris per ton eller kilogram
använda råvaror vid olika tillverkningar.
Stadganden rörande s. k. premieackord förekomma hufvudsakligen
inom snickeri-, järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna.
I formuläret för aftal mellan Sveriges träindustriförbund och Svenska
träarbetareförbundet (se del II ss. 192 ff.) anföras som exempel på
premieackordssystem följande bestämmelser: För hvarje arbetare, som
premieringen afser, anslås ett visst bestämdt timantal, fullt motsvarande
den tid, som under normala förhållanden anses kräfvas för
arbetets utförande af en medelgod arbetare. Utföres arbetet på samma
eller längre tid än den anslagna, utbetalas endast timlönen och
ingen premie. Utföres åter arbetet på kortare tid än den anslagna,
PREMIELÖNER. GRUPPACKORD.
155
utbetalas på vanligt sätt timlönen för den använda tiden och
dessutom en premie, beräknad sålunda, att timlönsförtjänsten
ökas med den procent, hvarmed det använda timantalet understiger
det anslagna.
I de flesta fall finnas emellertid grunderna för premieaekordet
icke intagna i aftalen, utan dessa inskränka sig, då frågan om premieackord
vidröres, vanligen till en föreskrift, att grunderna skola
genom öfverenskommelse fastställas, innan premieackord får införas.
S. k. flitpengar, d. v. s. smärre premier, som ej stå i någon viss
fastslagen proportion till arbetsprestationen, förekomma i spridda aftal
inom flera industrier. Särskildt äro dylika premier vanliga inom
textilindustrien.
Besparingspremier påträffas ytterst sällan och då i form af
tillägg på grund af insparad kolåtgång. Kvaliletspremier äro likaledes
sällsynta. Som exempel å sådana kan nämnas, att i aftalet
för ett glasbruk blåsare, som väl utfört sitt arbete, tillerkännas 10
% å ackordsförtjänsten. Ersättning för godkända förslag till förenklingar
och förbättringar i arbetsmetoder tillerkännes arbetarne
i ett aftal för en snickerifabrik. (Se f. ö. aftalet för Hälsingborgs
kopparverk del II ss. 273 ff.)1
Gruppackordet synes att döma af kollektivaftalen vara en gärna
använd löneform. Det förekommer inom bl. a. textil-, sågverks-,
snickeri-, trämasse-, malmförädlings-, järn- och stålvaru-, maskinoch
glasindustrierna. Dessutom kommer gruppackordet ofta till användning
vid arbeten, som ej utföras på verkstad och där kontrollen
från arbetsledningens sida gifvetvis innebär större svårigheter än vid
fabriksarbete. Vid flottning och stufveriarbete samt inom flera af
byggnadsyrkena är denna löneform likaledes allmän.
I synnerhet inom murareyrket har gruppackordet vunnit stor utbredning,
och aftalen inom detta yrke föreskrifva understundom,
att allt arbete skall utföras på gemensamhetsackord, som den i dessa
aftal använda termen lyder. Höljande regler för gemensamhetsackord,
som finnas inryckta i kollektivaftalet för murare i Katrineholm2,
gifva en god föreställning angående gruppackordets organisation.
De föreskrifva till en början, att mureriarbete skall utföras enligt
gemensamhetsprincipen i öfverensstämmelse med stadgar och
kongressbeslut. För ändring i stadgarne fordras s/4 majoritet af
fackföreningens medlemmar. Mureriarbete får utföras åt byggmästa
1
Som premier skulle möjligen äfven knnna betraktas de provisioner, som utgå
till öl-, svagdricks-, läskedrycks- ock mjölkutkörare för vissa mängder försålda varor
utöfver i aftalet fastställd månadslön, men det är härvid att märka, att provisionerna
vanligen utgöra större delen af lönen och sålunda snarare kunna betraktas söm ett
slags ackordlön.
2 Dessa regler synas, att döma af sin aifattning, vara antagna af fackföreningen
och sedermera införda i aftalet för att tjäna arbetarne till efterrättelse.
Grupp
ackordet.
156
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Naturaför
måner.
re eller entreprenörer, men ej direkt åt byggherre. Hvarje lag utser
en eller flera af sina medlemmar att öfverenskomma med arbetsgifvaren
om ackord på grundval af fackföreningens prislista. De
sålunda utsedde uppbära aflöningarne och leda arbetet. Kompetent
murare erhåller timpenning efter prislistan; timpenningen för murare,
som ej anses kompetent, afgör laget. Ackordsöfverskottet dela% i
proportion till arbetstimmar, sedan ledaren af arbetet erhållit 5 c/<.
Murare, som lämnar arbetet, innan det är färdigt, förlorar sin del i
ackordsöfverskottet. Laget utser två revisorer och är gentemot arbetsgifvaren
ansvarigt för arbetet »en för alla och alla för en».
Endast sällan förekommer emellertid en dylik detaljerad reglering
af gruppackordet. Vanligen beröra bestämmelserna angående
gruppackordet endast fördelningen mellan de i ackordet deltagande
arbetarne af det s. k. ackordsöfverskottet, d. v. s. den del af ackordlönen,
som återstår, sedan vanlig tidlön utbetalats. Denna fördelning
sker enligt flertalet kollektivaftal i proportion till den tidlön,
som i aftalet är fastställd för de olika arbetarne, samt till antalet
timmar, hvarje arbetare arbetat.
Inom sågverks-, malmförädlings-, trämasse- och glasindustrierna
fördelas ackordsförtjänsten enligt andra metoder. Vid sågverken
träffas öfverenskommelse angående s. k. grundackord för de
olika timmerdimensionerna, och af dessa grundackord erhålla försågare,
plankbärare, eldare, hjälpsågare, timmertummare o. s. v. en i aftalet
för hvarje arbetaregrupp fastställd procent.
Vid trämassetillverkningen och malmförädlingen utgår för tonlönsarbete
(se ofvan s. 154) till hvarje arbetare viss del af tonlönen
enligt i aftalen öfverenskommen beräkningsgrund. Ackord för glasblåsare
fördelas t. ex. vid tillverkning af dricksglas på fot på så sätt,
att af det pris, som åsatts hvarje styck, utgå vissa procent till
mästare, vissa till benmakare och vissa till uppblåsare.
Ehuru penninglönen är den utan jämförelse vanligaste formen
för aflöningen, förekomma dock inom några näringsgrenar vid sidan
af denna äfven naturaförmåner. Endast inom jordbruket utgår emellertid
större delen af lönen in natura. Statarnes aflöning består nämligen
till väsentlig del af fri bostad, ved, spannmål, mjölk, potatis
o. s. v., hvartill kommer ett i förhållande till naturaförmånernas
värde lägre belopp kontanta penningar. Eljest utgöra naturaförmånerna
blott ett tillägg till penninglönen.
De vanligaste naturaförmåner, hvilka finnas upptagna i kollektiva
ftalen, äro fri bostad och vedbrand samt fri jord till potatisland
och trädgårdstäppa. Inom vissa grenar af handtverket erhållas naturaförmåner
i form af kost och logi hos mästaren.
157
Tab. litt. U. Naturaförmåner.
Antal |
Antal arbetare. |
||
Näringsgrenar.1 |
aftal. |
Absolut |
* |
I. Jordbruk och, trädgårdsskötsel. |
|||
Jordbruk .................... |
19 |
1.267 |
78-0 |
Trädgårdsskötsel................ |
1 |
40 |
17b) |
H. Skogsbruk. Skogsafverkning................ |
1 |
450 |
86’5 |
Flottning ................... |
2 |
164 |
19-2 |
III. Grufdrift. |
3.228 |
84-4 |
|
Stenkolsgrufvor m. m............... |
3 |
||
IV. Närings- och njutning sämnes industri. |
144 |
12-1 |
|
Kvarnar.................... |
5 |
||
Bagerier och konditorier............. |
9 |
476 |
13-0 |
Råsockerbruk och sockerraffinaderier....... |
1 |
3 |
— |
Brännvinsbrännerier, jästfabriker ochdestilleringsverk |
2 |
71 |
43-6 |
V. Textilindustri. |
|||
Väfverier. spinnerier, blekerier, färgerier. trikåfabri- |
190 |
1-5 |
|
ker m. fl.................. |
3 |
||
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri. |
67 |
7-4 |
|
Garfverier och läderfabriker........... |
1 |
||
VIII. Trävaruindustri. |
43''3 |
||
Sågverk och hyflerier.............. |
IS |
4,033 |
|
Brädgårdsrörelse................ |
1 |
73 |
5‘7 |
IX. Trämasse- och pappersindustri. |
3.497 |
41-8 |
|
Pappersbruk, papp- och trämassefabriker..... |
22 |
||
Bokbinderier. kartongfabriker m. fl........ |
1 |
29 |
0''8 |
XI. Malm förädling sindustri. |
9 |
1.122 |
38-2 |
Järn- o. stålverk, zink- o. blyhyttor, kopparverk m. m. |
|||
XII. Metallindustri. |
66 |
1-8 |
|
Järn- och stålvarufabriker............ |
1 |
||
Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder . . . |
1 |
7 |
0-5 |
XIV. Jord- och stenindustri. |
28 |
0-3 |
|
Stenbrott och stenhuggerier........... |
1 |
||
Kalk- och kritbruk samt cementfabriker . : . . . |
1 |
9 |
0''7 |
Glasbruk.................... |
12 |
2.547 |
97-6 |
XV. Kemisk-teknisk industri. |
74 |
24-2 |
|
Sprängämnesfabriker.............. |
1 |
||
Kalciumkarbid- och kloratfabriker........ |
6 |
314 |
100-0 |
Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker...... |
1 |
6 |
0-7 |
[ XVI. Byggnadsverksamhet. |
32 |
0-3 |
|
Byggnadsträarbetare............... |
1 |
||
Väg- och vattenbyggnadsarbetare :........ |
7 |
1,805 |
30-7 |
XVII. Allmänna arbeten. |
18 |
75-0 |
|
Kraftstationer: statens............. |
2 |
||
XVIII. Mandel och varulager. |
75 |
2-4 |
|
Handelsarbetare och varuutkörare......... |
4 |
||
XIX. Landtransport. |
|||
Akerirörelse.................. |
4 |
148 |
6-1 |
Järnvägar (enskilda).............. |
17 |
1,861 |
13''9 |
Summa |
157 |
21,844 |
8-5 |
1 Endast sådana näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma,
äro medtagna i denna tabell.
158
KOLLEKTIV AETALET I SVERIGE.
Naturaaflöningens utbredning framgår af ofvanstående tab. litt.
U. Aflöning in natura är vanligast inom den del af fabriksindustrien,
hvilken är belägen på landsbygden. Orsaken härtill torde vara
dels att inom denna del af den svenska industrien ännu förekomma
företag med gamla traditioner och sedvänjor, bibehållna från tider,
då penninghushållningen ännu icke vunnit sin nuvarande utbredning
i vårt land, dels att på landsbygden ofta inga andra bostäder
stå att erhålla än de, som uppföras af arbetsgifvaren, hvarvid det faller
sig naturligt, att begagnandet af dessa bostäder kommer att ingå
i arbetslönen, dels slutligen att dessa företag vid sidan af sin industriella
verksamhet icke sällan äfven bedrifva jordbruk.
Inom skogsbruket samt vid väg- och vattenbyggnadsarbetet är
arbetet ofta förlagdt till trakter, där bostäder och mat icke kunna
erhållas utan stora svårigheter och kostnader. Yid dylika arbeten
måste därför arbetsgifvaren åtaga sig att uppföra kojor eller på annat
sätt anskaffa bostäder samt tillhandahålla proviant. Dessa arbetsgifvarens
förpliktelser finnas äfven inryckta i kollektivaftalen, under
förbehåll likväl i en del aftal, att arbetarne skola hafva rätt att göra
proviantering, hvarhelst de vilja. Ett aftal för järnvägsbyggnadsarbetare
stadgar sålunda, att arbetsbefälet skall utfärda rekvisitioner
till den handlande, arbetslaget önskar, med 2 kr. pr dag af intjänt
belopp. I ett aftal för skogsafverkning (se del II ss. 74 ff.) åtager
sig arbetsgifvaren att på sin bekostnad uppföra bostäder, s. k. kojor,
rök- och dragfria, med vattentäta tak samt fönster, stort nog att
insläppa erforderligt dagsljus, med skilda rum för hästar och folk.
.Vid järnvägarne hålla arbetsgifvarne till vissa kategorier af
personalen bostäder m. m., men hyran afdrages, utom i de aftal,
som upptagits i tab. litt. U., med visst i aftal et bestämdt belopp från
lönen. Arbetarne hafva dock i allmänhet icke rätt att vägra begagna
sig af arbetsgifvarens bostäder.
Äfven inom fabriksindustrien förefinnes, att döma af kollektivaftalen,
en afgjord tendens i riktning att ersätta naturaförmånerna
med ren penninglön. Arbetsgifvarens bostäder börja alltmera upplåtas
mot vanlig hyra, och hyresvillkoren införas understundom i
aftalen. Äfven utbytes ej sällan förmånen af fri bostad mot hyresbidrag.
En bestämmelse, som ej sällan påträffas, är, ätt med de
i aftal et fastställda lönerna skola alla förutvarande naturaförmåner
upphöra.1
1 I det år 1908 träffade aftalet för järnbruken heter det: De i detta aftal bestämda
minimilöner äro satta under förutsättning, att förmåner af fri bostad,
vedbrand, hyresbidrag, potatisland och dylikt icke åtnjutas af arbetarne. Yid
borttagande af förmåner skall en rättvis reglering ske af timlöner och ackordspris,
så att arbetare, hvilken hittills åtnjutit sådana förmåner, erhåller ett desamma
fullt motsvarande tillägg i timlön och ackordspris. Jfr äfven öfverenskommelsen
om allmänna bestämmelser inom sågverksindustrien, § 7.
NATURAFÖRMÅNER.
159
Kost- och logisystemet inom handtverket torde likaledes vara på
väg att försvinna.
Inom de yrken, där det fortfarande förekommer, synes det med
kraft motarbetas af arbetareorganisationerna, hvilka äfven lyckats
att i ett stort antal aftal införa förbud mot detsamma.
Inom slakteri-, charkuteri- och bageriyrkena innehåller sålunda
flertalet aftal förbud mot kost och logi hos arbetsgifvaren. Två
aftal inom bageriyrket, omfattande bagerier på landsbygden, tillåta
emellertid, att arbetsgifvaren håller arbetarne med kost och logi, ett
förklarar kost- och logisystemet tillåtet på landsbygden, men ej
i staden, och ett annat, att arbetsgifvaren har rätt hålla kost och
logi mot afdrag af 10 kr. på veckolönen, om kost och logi ej han
anskaffas af arbetarne. I aftal för brödutkörare är det vanligt, att
frågan öfverlämnas till fri öfverenskommelse i hvarje fall.
Inom trädgårdsodlingen har den sistnämnda utvägen äfven begagnats
i några aftal; öfriga innehålla inga bestämmelser rörande
denna sak. Inom skräddare-, tapetserare-, bokbindare-, plåtslagareoch
vagnmakareyrkena finnas slutligen i enstaka aftal förbud mot
kost och logi hos arbetsgifvaren.
Utom ofvan behandlade naturaförmåner förekomma en del mindre
betydande sådana af allt för växlande natur och ringa vikt att
här i detalj kunna beröras. Ofta uppräknas de ej heller i aftalen,
utan dessa inskränka sig till en bestämmelse, att samtliga förutvarande
förmåner skola bibehållas.
Som exempel på dylika förmåner kan emellertid omnämnas rätt
för arbetare vid sågverk att tillvarataga affall, för arbetare vid margarinfabriker
och stenkolsgrufvor att erhålla resp. margarin och
stenkol till billigare pris än de i marknaden gängse, för järnvägsmän
att erhålla fribiljett, rätt att fritt transportera varor samt att till
låga pris inköpa begagnade slipers o. s. v. Inom bryggeriindustrien
innehålla ett stort antal aftal bestämmelser angående det s. k. friölet.
Arbetaren får härigenom rätt att afgiftsfritt erhålla en viss kvantitet
öl om dagen (t. ex. manliga arbetare 2—3 liter, kvinnliga 1 liter).
Några innehålla föreskrifter angående friölets kvalitet, och i ett litet
fåtal aftal lämnas arbetaren valet fritt mellan öl eller läskedrycker.
Aftalen för spår- och järnvägar innehålla föreskrifter angående de
uniformspersedlar, som skola tillhandahållas personalen. Äfven inom
andra näringsgrenar förekommer, att arbetsgifvaren utfäster sig att
hålla arbetarne med vissa klädespersedlar, i synnerhet då dessa äro
utsatta för att lätt kunna förstöras under arbetet.
Slutligen torde böra omnämnas, att enligt icke få aftal, hufvudsakligen
inom fabriksindustrien, arbetsgifvarne förbinda sig att utom
lönen betala arbetarnes skatt, helt eller delvis, till stat och kommun.
160 KOLLEKTIVAFTALET I SVE1UGE.
den"ordiil1 ^ a^män^e^ tor<le vl(^ uppgörandet af arbetsaftal förutsättas,
rie lönen. a^t material, verktyg o. dyl. skola tillhandahållas af arbetsgifvaren.
Ersättning Emellertid äger inom icke så få näringsgrenar ett motsatt förhållande
f<materäiiyB’ rum‘ Särskildt vid ackordsarbete intar arbetaren icke sällan en
hjälparbete, ganska, oberoende ställning, som understundom icke afsevärdt skilverkstad
jer sig från handtverksmästarens. Arbetet kan sålunda utföras utan
verkstad, med eget material och egna verktyg utan särskild til Isyn
af arbetsgifvaren, som i vissa fall närmast kan betraktas som förlagsgifvare,
i andra som en mellanhand mellan ackordsarbetaren och kunderna.
För sådant arbete träffas emellertid sällan kollektivaftal.
De arbetare, som beröras af kollektivaftal, stå visserligen i de flesta
fall i en mera beroende ställning till arbetsgifvaren, men äfven i
kol lek tivaf talen kunna ofvan berörda förhållanden komma till synes,
om också hufvudsakligen i vissa öfvergångsformer. Detta sker förnämligast
i bestämmelserna angående skyldighet att hålla verktyg,
material och verkstad. Härvid bör emellertid beaktas, särskildt beträffande
skyldigheten att hålla verktyg, hvilken är den af ofvannämnda
frågor, som oftast är föremål för reglering i kollektivaftalen,
att denna skyldighet äfven kan åläggas arbetaren i syfte att förmå
honom till större aktsamhet och sparsamhet med verktygen. Frågan
synes inom samtliga de näringsgrenar, där bestämmelser rörande
densamma förekomma i kollektivaftalen, vara omstridd, men en utveckling
i riktning att lägga denna skyldighet på arbetsgifvarne torde
dock kunna utläsas ur aftalen.
Inom jordbruket föreskrifves i några aftal, att arbetsgifvaren
skall hålla nödiga verktyg, likaså inom grufdriften. Samma bestämmelse
förekommer i spridda aftal inom gummivaru-, metall-,
tegel- och kemisk-tekniska industrierna samt inom stufverirörelsen.
I en del aftal för skrädderier samt i riksaftalet för handskfabrikerna
stadgas, att arbetsgifvaren skall hålla maskin. Inom byggnadsyrkena
är det enligt ett ganska stort antal aftal arbetsgifvarens skyldighet
att tillhandahålla verktyg och ställningar, ett fåtal ålägger
arbetaren att hålla verktyg. Yanligast äro dylika bestämmelser
inom stenhuggeriindustrien samt träarbetareyrket. Någon allmän
princip är emellertid ej heller här genomförd. Enligt aftalen för
stenhuggerier är ungefär lika ofta arbetaren skyldig att hålla verktyg
som arbetsgifvaren. Föreskrifves, att arbetare skall hålla sig med
egna verktyg, kompletteras detta vanligen med en bestämmelse, att
arbetsgifvaren skall hålla kranar, skjutborr o. dyl. Verktygens
skärpning skall enligt en del aftal bekostas af arbetsgifvarne, enligt
andra af arbetarne. Samma är förhållandet med de s. k. arbetsbodarne,
där huggningen af stenen äger rum. För att hålla arbetaren
skadeslös, i den händelse han lämnar orten, stadgas i några
VERKTYG SPENGAR M. M.
161
aftal, att arbetsgifvaren i så fall är skyldig inlösa arbetarens verktyg,
försåvidt dessa äro i fullgodt skick.
Inom träarbetareyrket förekommer endast i ett fåtal aftal, att
arbetaren utan vidare ålägges att hålla verktyg. Det öfvervägande
antalet aftal utgår visserligen från, att arbetaren håller sig verktyg
själf, men föreskrifver, att han i så fall skall erhålla viss ersättning,
s. k. verktyg speng ar.1 Ett trettiotal aftal, omfattande träarbetare,
ålägga arbetsgifvaren att tillhandahålla verktyg. Enligt några få
aftal skall arbetsgifvaren dessutom låta försäkra arbetarens verktyg.
Att arbetaren anskaffar material är icke vanligt. Det förekommer
dock inom grufdriften och stenhuggeriindustrien samt vid
järnvägsbyggnadsarbeten, att arbetaren enligt aftalet skall betala dynamit,
som användes för sprängningen, samt inom stenindustrien äfven
själfva stenen, »ämnet». Vid skrädderier och skofabriker kan likaledes
inträffa, att arbetaren skall ersätta arbetsgifvaren sybehör m. m.
efter visst, stundom i aftalet fastställdt, pris. Äfven inom dessa
näringsgrenar torde arbetsgifvarne att döma af kollektivaftalen mer
och mer komma att åtaga sig tillhandahållandet af material.
Inom skräddare- och kakelugnsmakareyrkena förekommer ofta
i aftalen en bestämmelse, att arbetaren äger rätt till fritt lyse.
Utom skyldighet att hålla material och verktyg kan i ackordet
ingå betalning för hjälparbete, d. av s. ackordsarbetaren blir i sin
ordning arbetsgifvare åt handtlangare eller andra arbetare, hvilkak
hjälp han behöfver för att utföra ifrågavarande arbete. I aftal för
skogsarbetare bestämmes sålunda, att körarne själfva skola aflöna
sina huggare. Inom stenindustrien stadgas ofta, att af stenhuggarens
ackord skall utgå kostnaden för schaktning, skrafling, borrning o.
dyl. Enligt ett flertal aftal inom plåtslagareyrket skall afdrag göras
från ackordet för »ordinarie hjälp», och enligt aftal för skrädderier
äger arbetsgifvaren, om han håller m askinstick erska, afdraga vass procent
af lönen för de arbetare, \Tid hvilkas arbete maskinstickerskan användes.
Inom murareyrket finnas aftal med ackordspriser beräknade
både med och utan af arbetsgifvmren särskildt betaldt hjälparbete, un
-
1 Särskildt uttömmande och typiska bestämmelser i denna fråga innehåller den
öfverenskommelse mellan Sveriges verkstadsförening ocli Svenska träarbetareförbundet,
som träffades i april 1908 (se del II s. 479). Enligt denna skall arbetare, som för
sitt arbetes utförande enligt förmans åsikt äger fullgoda och tillräckligt antal verktyg,
erhålla 18 kr. om året. Arbetare, som för sitt yrkes utöfvande enligt förmans
åsikt behöfva verktyg värda mera än sammanlagdt 150 kr. enligt inköpspris, erhålla
ett tillägg af 12 % på öfverskjntande värdet. Äger arbetaren enligt förmans åsikt ej
för arbetets utförande nödiga verktyg, anskaffar verkstaden sådana. I detta fall har
arbetaren skjddighet att inlösa dessa på sätt och villkor, som närmare bestämmas
genom öfverenskommelse mellan honom och arbetsgifvaren. Det ordinarie underhållet
af verktyg äger arbetaren att efter anmälan till förman eller verkmästaren få verkställdt
å verkstaden och på dess bekostnad. Specialverktyg (s. k. allmänna verktyg)
tillhandahållas af verkstaden. Verkstäder, som själfva tillhandahålla erforderliga
verktyg, äro ej skyldiga utbetala verktygsersättning.
11—0822 73. Kollektiv aftal.
162
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
der det att andra föreskrifva, att hjälparbetares aflöning skall utgå
direkt från arbetsgifvaren och icke ingå i ackordet. Likaså påträffas
ofta inom plåtslageryrket och stenindustrien bestämmelsen, att arbetsgifvaren
skall bekosta dylika hjälparbeten. Inom andra industrier
och yrken framhålles i en del aftal, att i ackorden äfven ingå transport
och framforsling af material o. dyl.
Hemarbetet spelar en viss roll vid regleringen af lönerna inom
skrädderi- och skomakeriyrkena. I form af ersättning för verkstad
utgå nämligen enligt en mängd aftal inom dessa yrken förhöjda löner
vid hemarbete. Ännu flera aftal i synnerhet inom skrädderiyrket
föreskrifva, att arbetsgifvaren skall tillhandahålla fria verkstäder,
och en del af dessa sistnämnda aftal förbjuda dessutom allt hemarbete.
Dylikt förbud påträffas äfven i aftal för sömnads- och skofabriker,
för trätoffelverkstäder samt i ett aftal för en borst- och penselfabrik.
Äfven inom plåtslageriyrket stadga flera aftal, att arbetsgifvaren
skall tillhandahålla arbetaren maskiner och verkstad. I
aftalet för en presenningsfabrik tillåtes, att brådskande arbete utföres
i hemmet, men verkstadsarbetarne skola hafva företrädesrätt till
sådant arbete.
Tillägg till Arbete af mera ansträngande, farlig eller obehaglig art betalas
v"id ^ siir skild t o^ast högre än arbete under normala förhållanden. I kollektivansträngande,
aftalen tager sig detta vanligen uttryck i högre lönesatser för arbefobehagligt
taregrupper, hvilka kontinuerligt sysselsättas med dylikt arbete,
arbete. Förekommer sådant arbete mera tillfälligtvis, erhålles enligt en del
aftal ett tillägg till den ordinarie lönen. I så godt som samtliga aftal
inom plåtslagareyrket tillerkännes sålunda arbetaren ett tillägg till den
vanliga lönen vid farligare arbeten såsom snöskottning från tak, strykning
af tak och stuprännor m. m. Liknande bestämmelse förekommer
. i ett aftal för byggnadsträarbetare samt ett för stenhuggare. Inom
murareyrket föreskrifva aftalen i allmänhet förhöjning för vissa
arbeten vid eller med eldstäder, ångpannor, skorstenar o. dyl. och
inom stufverirörelsen vid arbete å haverist. För rengöring och
sotning af ångpannor och cisterner erhållas ofta extra tillägg, hvilkét
emellertid äfven torde kunna bero på, att detta arbete ej anses ingå i arbetarens
vanliga skyldigheter. Ett aftal för mekanisk verkstad stadgar
tillägg vid särskildt osnyggt arbete och ett aftal för rörarbetare
vid kloakrensning. Ett för aftalen vid de enskilda järnvägarnes verkstäder
typiskt stadgande återfinnes i löneaftalet för verkstadspersonalen
vid Bergslagernas m. fl. järnvägar (del II ss. 476 ff.). Där heter
det: Personal, som utför arbete af särskildt förorenande beskaffenhet,
såsom sotskåps- och fyrboxarbete samt nedkoppling af lokomotiv, erhåller
en med 20 % förhöjd timpenning, dock att, därest förvaltningarna
själfva hålla dylik personal med öfverdrag skläder, förhöjningen
af timpenningen utgör allenast 10 %.
VÄNTPENGAR.
163
Särskild ersättning åt arbetare, som sköta flera maskiner ock
sålunda hafva ett mera ansträngande arbete, utgår enligt aftal inom
textil-, grafiska, metall- och maskinindustrierna.
Som olvan påpekats, går man vid fastställandet af ackordspriserna
ut ifrån en viss arbetsförtjänst, som under normala förhållanden
bör kunna uppnås af genomsnittsarbetaren. För sådana fall, som
vid kollektivaftalets ingående kunna förutses skola orsaka arbetaren
svårigheter att erhålla beräknad förtjänst på sitt arbete, stadgas i aftalen
ej sällan förhöjningar i den normala lönesatsen. Om till ett
arbete sättes ett större antal arbetare än det vanliga, skola sålunda
enligt några aftal inom snickeri- och stenindustrierna samt tapetserareyrket
ackordsprisen höjas med vissa procent. Utföres af någon
post i ackordsprislistan endast ett eller ett fåtal styck åt gången, liar
arbetaren svårare att uppnå normal förtjänst än då ett större parti
utföres, och en motsvarande förhöjning föreskrifves därför i en del
aftal inom snickeri- och metallindustrierna samt stufverirörelsen för
sådana fall. Inom skrädderi- och plåtslageriyrkena torde samma förhållande
delvis vara orsaken till skillnaden i ackordsprisen för beställdt
arbete och lagerarbete. Härvid medverkar emellertid äfven,
dels att det beställda arbetet oftast fordrar större yrkesskicklighet,
dels att lagerarbetet vanligen utföres under den döda säsongen, då
tillgången är ringa på arbete, men stor på arbetskraft. Ackordsprisen
äro äfven beräknade för visst material. Är detta sämre och mera
svårarbetadt, än hvad som är vanligt, föreskrifves därför i spridda
aftal inom olika industrier förhöjning i de fastställda ackordsprisen.
Inom stenindustrien är det en ofta förekommande bestämmelse, att
minst två stensorter skola samtidigt bearbetas vid arbetsplatsen,
samt att om en viss stensort utgör mer än en i aftalet angifven procent
af hela produktionen, förhöjning i ackordspriset skall inträda, förmodligen
på den grund att en del stensorter lämnar arbetaren mindre förtjänst
än andra. Äfven vid »omständligare» arbete, vid sakta gående
maskiner samt vid afbrott i arbetet höjes ackordspriset enligt en del
aftal. I ett aftal för plåtslagerier stadgas 15 % tillägg till lönen, försåvidt
vissa angifna maskiner icke finnas på verkstaden. I dessa fall
stå de omnämnda förhöjningarna nära den olika tarifferingen af ackordsprislistans
olika poster, hvilken ju till stor del hvilar på dylika
grunder. Ätt närmare ingå på dessa grunder skulle emellertid föra
in på en detaljgranskning af principerna för uppgörandet af de olika
ackordsprisen, något som ej faller inom ramen för denna undersökning.
Minskning af arbetsförtjänsten utan arbetarens förvållande kan Väntpengar.
både vid tidlön och ackordlön äfven uppstå genom ofrivilligt afbrott
i arbetet. Bero dylika afbrott på, att yrket i fråga är säsongsyrke, erhålles
så godt som aldrig ersättning för den tid, under hvilken arbete
164
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
ej finnes att tillgå. Däremot uppkommer en viss utjämning i arbetsförtjänsten
därigenom, att lönerna inom säsongyrkena vanligen äro
högre än lönerna inom andra med dem jämförliga yrken. Undantagbilda.
en del aftal inom sjötransporten, hvilka föreskrifva ersättningåt
personalen under den tid på året, fartygen icke äro i trafik. Enligt
aftalet för examinerade maskinister å skärgårdsångare i Stockholm
får tjänstgöringstiden per ar icke anses understiga sex månader,
och aftalet för Stockholms åkare garanterar arbetarne vinterarbete.
Däremot är det synnerligen vanligt, att aftalen tillförsäkra arbetarne
ersättning vid tillfälliga afbrott i arbetet. I synnerhet är detta
fallet A id ackordsarbete. Sådana bestämmelser förekomma i aftal för
flottningsarbetare, då afbrott i arbetet sker på grund af ogynnsam
väderlek el. dyl.; inom textilindustrien vid väntning på material, vid
maskinskada eller i några aftal vid minskning i driften utan arbetarnes
förvållande; inom sko fabriksindustrien vid tillfällig arbetsbrist
eller maskinskada, Ett aftal för en gummifabrik föreskri feer, att
vid stagnation i arbetet, ej öfverskridande 10 dagar, arbetarne skola
erhålla half timpenning, riksaftalet för elektriska montörer, att väntetid
skall ersättas, försåvidt den förekommer på arbetsgifvarens begäran,
och i så fall lika med ordinarie arbetstid. I aftal för en borstfabrik,
för tapetserareverkstäder, snickeriverkstäder, tunnbinderier,
instrumentfabriker, stenhuggerier, glasbruk, tegelbruk, inom tryckeriindustrien,
torfindustrien, byggnadsverksamheten samt stufverirörelsen
påträffas ofta stadganden angående väntpengar i synnerhet
vid materialbrist under ackordsarbete o. dyl. Andra aftal inom samma
näringsgrenar innehålla visserligen ej bestämmelser angående väntpengar,
men stadga, att arbetsgifvaren är skyldig tillse, att brist på
material ej afbryter arbetet, eller att, i de fall då arbetaren ej erhåller
full sysselsättning vid sitt vanliga arbete, tillfälle till annat arbete
skall beredas honom. Inom byggnadsverksamheten formuleras
föreskriften angående väntpengar ofta på följande sätt: Nödgas murare
(resp. byg-gnadsträarbetare eller byggnadsgrofarbetare) vänta på
materialier, och annat arbete ej lämnas honom, ersättes sålunda förlorad
tid med gällande timlön, såvida icke bristen på materialier berott
på omständigheter, dem arbetsgifvaren ej kunnat förekomma, i
hvithet fall efter sex dagars förlopp verkställdt ackordsarbete skall,
på begäran af någondera parten, uträknas och likvideras. Detsamma
gäller, om ackordsarbete afbrytes för längre tid än här ofvan säges,
där afbrottet ej förorsakats af naturhinder. Enligt aftal inom pappersindustrien
skall arbetsgifvaren äfven vid längre uppehåll i driften
i största, möjliga utsträckning söka skaffa arbetarne annat arbete.
Xiknande föreskrifter förekomma inom malmförädlingsindustrien,
glasindustrien, kalciumkarbidtillverkningen m. fl. I ett aftal för
stenkross tillerkännas arbetarne väntpengar med 80 öre i timmen un
-
ERSÄTTNING VID UTE- OCH LANDSARBETE.
165
der eu månads tid. om arbetsgifvaren ej en månad i förväg underrättat
om driftens nedläggande. Inom en del yrken, där lönen icke utgår
i form af timpenning utan som veckolön, föreskrifves. att vid
afbrott i arbetet utan arbetarens förvållande intet afdrag får ske i lönen.
En del aftal göra undantag för sådana afbrott i driften, som
förorsakas af »force majeure, såsom eldsvåda, strejk o. dyl.»
Hägra aftal inom textilindustrien häfda åter en princip, motsatt
den, som tagit sig uttryck i ofvan behandlade bestämmelser, och fastslå,
att vid afbrott på grund af maskinskada den förlorade lönen icke
skall godtgöras arbetaren.
Inom vissa yrken, såsom skrädderi- och skomakeriyrkena, förekommer.
som ofvan framhållits, att en del arbetare utföra sitt arbete
på verkstad andra i hemmet. Arbetet inom andra näringsgrenar, t.
ex. byggnadsverksamheten och transportverksamheten, kan ej utföras
på alltid samma bestämda arbetsplats. I dessa fall tages vid bestämmandet
af de allmänna lönesatserna hänsyn till sådana kostnader
och olägenheter, som häraf kunna uppstå för arbetarne. I ett stort
antal industrier och yrken förekommer emellertid, att samma arbetare
måste användas till arbete både inom och utom verkstaden. I
senare falles utgår enligt aftal inom tapetserare-, tunnbindare-, bleckoch
plåtslagare-, smides-, cementgjutare-, förgylleri- och glasmästeriarbetare-
och kakelugnsmnkareyrkena samt snickeri-, järn-, stålvara-
och maskinindustrierna särskild ersättning för s. k. utearbete.
Denna inskränker sig oftast till en mindre förhöjning i den
vanliga lönen med tillägg af aflöning jämväl för den tid. som åtgår
att färdas till och från arbetsplatsen.
Måste arbetet utföras å annan ort än den, där verkstaden är belägen,
uppstå gifvetvis för arbetaren extra utgifter, hvilka arbetsgifvaren
vid dylikt s. k. land sarbete måste ersätta i form af förhöjning
af lönen, fri kost, fri resa, aflöning under själfva färden från och
till arbetsplatsen samt, då denna är allt för aflägsen för att tillåta
hemresa hvarje dag. fritt logi m. m. Ersättningen för s. k. 1 andsarbete
är emellertid synnerligen växlande. En mängd aftal upptaga alla
ofvan omnämnda utgiftsposter, andra föreskrifva, att arbetarens extra
kostnader skola ersättas honom efter räkning eller efter ötverenskommelse
i hvarje särskild! fall, en del slutligen fastställa blott en viss
förhöjning i lönen, afsedd att täcka samtliga utgifter.
Landsarbete kan gifvetvis förekomma äfven inom näringsgrenar,
där intet arbete utföres på verkstad, och omfattar då arbete
utanför arbetarens hemort. Som exempel kan nämnas aftal et för
Ystads byggnadsträarbetare, enligt h vilket betalas en förhöjning utöfver
gällande timlön af 15 % för arbete, som utföres på platser
belägna mera än 2 km. från staden Ystads centrum (som stadens
Ersättning
vid ute- och
landsarbete.
166
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Säkerställande
af ar
betarens in
komst.
centrum räknas Stortorget). Resan för arbetaren, jämte omkostnader
för transport af nödiga verktyg såväl till som från arbetsplatsen,
betalas af arbetsgifvaren. Då arbete skall utföras å plats, belägen
mer än 8 km. från staden Ystads centrum, betalas åt hvarje arbetare
utöfver gällande timlön ett tillägg af kr. 1,50 per dag eller fri kost
och logi jämte fri resa fram och åter en gång i veckan. Är arbetsplatsen
så långt aflägsen, att arbetaren icke lämpligen kan hemresa
öfver söndagen, betalas dylikt traktamente äfven för sagda dag.
(Se del II s. 373.)
Inom transportverksamheten utgå liknande ersättningar åt hamnarbetare
vid resor utom hamnområdet i form af färdpengar och för
järnvägsmännen i form af milpengar och traktamentsersättning. Milpengar
utgå till den åkande personalen med vissa ören per timme och
10 km. Traktamentsersättning utgår till den åkande personalen endast,
då befattningshafvare tillhörande denna personal varit borta
från hemorten minst två nätter i följd, utan att däremellan hafva
haft fritid å hemortsstationen, samt då han för vikariat eller af annan
orsak längre eller kortare tid stationeras å annan ort än hemorten.
För öfrig personal utgår traktamentsersättning per dygn vid
bortovaro från stationeringsorten öfver 6 timmar. Vid bortovaro öfver
natten utgår nattlogiersättning, försåvidt arbetsgifvaren icke tillhandahåller
öfverliggningsrum.
Minimilönen har ofvan framhållits fom ett medel att, oaktadt
kollektivaftalets standardisering, möjliggöra individuell afpassning af
arbetslönen. Minimilönen har emellertid äfven en annan uppgift,
nämligen att tillförsäkra arbetaren en minimiinkomst, i viss mån oberoende
af arbetsprestationen. En liknande sträfvan att säkerställa
arbetarens normala inkomst ligger till grund för flertalet af de ofvan
omnämnda tilläggen till aftalens allmänna lönesatser samt för stadgandena
angående tidlönens garanterande vid ackordsarbete o. s. v.
Denna sträfvan kommer äfven till synes i en bestämmelse, som återfinnes
i flera aftal inom skilda industrier, att i de fall, då en arbetare
användes till annat arbete än sitt vanliga, han likväl skall erhålla sin
ordinarie lön, äfven om den vanliga lönen för ifrågavarande arbete är
lägre än denna. Är lönen för det nya arbetet högre än arbetarens vanliga
lön, följes däremot motsatt princip. Då inom en läderfabrik yrkesarbete
utföres af icke yrkeslärd, eller inom sadelmakare- och tapetserareyrket
sadelmakare användes till tapetserarearbete, hvilket betingar
en högre lön, eller då arbetare anställda vid fabrik användas till byggnadsarbete,
är det sålunda för yrkeslärda läderarbetare, för tapetserare
samt för byggnadsarbetare fastställda lönesatser, hvilka i hvarje
fall komma att gälla. Denna bestämmelse är tydligen tillkommen till
skydd för det högre betalda arbetet. Samma motiv torde hufvudsak
-
DYRORTSINDELN [N(:i.
167
ligen ligga till grund för en bestämmelse, som återfinnes i ett flertal
aftal inom bl. a. plåtslagare-, målare- och kakelugnsmakareyrkena, att
i de fall, då arbetsgivare från en ort, där lägre aflöningsvillkor äro
gällande åtager sig arbete å ort med högre sådana, skall han betala
efter den senare ortens prislista. Äro arbetsvillkoren lägre enligt
denna prislista, skall han däremot betala efter hemortens, därest han
ej för det ifrågavarande arbetet anställer arbetare på platsen.
Omfattar ett kollektivaftal flera orter, innehåller det ofta olika Dyrortsinlönesatser
allt efter lefnadsomkostnaderna på de olika orterna. Lönesatserna
bestämmas emellertid icke för hvarje ort, utan de orter,
som aftalet omfattar, uppdelas i olika grupper efter sin dyrhet. Aftalet
vid Bergslagernas m. fl. järnvägar uppdelar sålunda stationerna i
fem grupper. Till personal å orter, tillhörande fyra af dessa grupper
utgå dyrortstillägg med 60—240 kronor om året (se del II s. 458).
Riksaftalet för mekaniska verkstäder samt järn- och stålvarufabriker
m. m. indelar likaledes verkstäderna i tre grupper och fastställer olika
minimilöner för de olika grupperna. Riksaftalet för elektriska montörer
innehåller olika lönesatser för, 1) Stockholm med omnejd samt
Norrland norr om Ljungan, 2) öfriga orter. Riksaftalet inom tryckeriindustrien
innehåller en liknande fördelning af landets tryckorter på
sex olika gruper, inom hvilka lokaltillägget, d. v. s. ett procentuellt
tillägg till arbetsförtjänsten under hvarje kvartal, växlar från 5 till
15 %* (se del II s. 255). Riksaftalet för kakelfabriker och kakelugnsmakare
fastställer vissa grundpris för ackordsarbetet, hvilka höjas
med 3—20 % för de olika orterna alltefter dessas olika dyrhet
(se del II s. 395). Riksaftalen för handskfabriker1 2 och cigarrfabriker
samt för de kemigrafiska anstalterna fastställa däremot samma
lönesatser för samtliga arbetsplatser, oafsedt hvar de äro belägna.
Samma är förhållandet med distriktsaftalen inom stenhuggeriindustrien.
Att ställa arbetslönen i proportion till lefnadsomkostnaderna
har, under den period af industriellt uppsving med åtföljande sti- lönesatserna
gande lefnadsomkostnader, inom hvilken ifrågavarande kollektivaftal
träffats, äf ven angifvits som skäl för införande af automatisk giltighetstid.
förhöjning af lönesatserna under kollektivaftalets giltighetstid. I
verkligheten torde man dock hafva användt en sådan successiv förhöjning
af lönerna hufvudsakligen som en nära till hands liggande
utväg att genom en kompromiss åstadkomma en utjämning mellan
de båda parternas ståndpunkter. Af nedanstående tab. litt. Y.
1 I den från januari 1909 gällande n.va tariffen för de typografiska yrkena i
Sverige har lokaltillägget borttagits, och fördelningen sker numera pä liknande sätt
som i ofvannämnda riksaftal för mekaniska verkstadsindustrien.
2 Vid handsksömnad finnes olika minimiveckopenning angifven för Stockholm
och landsorten; ackordspriserna, som komma mest till användning, äro emellertid desamma
för hela landet.
Tab. litt. V. Automatisk lönesteg -
Näringsgrenar. 1 |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
|
Absolut. |
%. |
||
IV. Närings- och njutningsämnesindustri. Kvarnar................. |
6 |
303 |
25-4 |
Bagerier och konditorier............. |
6 |
175 |
4-8 |
Råsockerbruk och sockerraffinaderier....... |
2.. |
42(1 |
4.9 |
Bryggerier, mälterier och läskedrvcksfabriker . . . |
17 |
691 |
15''3 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier, trikåfabri-ker m. 11................... |
13 |
3,230 |
26-2 |
ltepslagerier.................. |
2 |
61 |
39-9 |
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier och hattfabriker.......... |
2 |
253 |
48-7 |
Skrädderier och sömnadsfabriker......... |
1 |
105 |
1-5 |
Skofabriker................... |
2 |
656 |
12''6 |
Barberare och perukmakare........... |
1 |
300 |
77-1 |
Bad- och tvättinrättningar............ |
2 |
58 |
100-0 |
VII. Läder-, liår- och gummivaruindustri. Garfverier och läderfabriker........... |
5 |
251 |
27-6 |
Gummivarufab riker............... |
3 |
333 |
29-0 |
Sadelmakare- och tapetserareverkstäder...... |
8 |
437 |
38-5 |
] VIII. Trävaruindustri. Träkolsverk................... |
1 |
24 |
20.9 |
Snickeri- och möbelfabriker........... |
19 |
827 |
19-1 |
Snickeri- och möbelverkstäder.......... |
22 |
1,865 |
84-5 |
Tunnbinderier.................. |
2 |
53'' |
18-9 |
IX. Trämasse- och pappersindustri. Pappersbruk, papp- och trämassefabriker..... |
3 |
333 |
4-0 |
XI. Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m................... |
4 |
332 |
11-3 |
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker............ |
6 |
330 |
9-2 |
Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder . . . |
3 |
143 |
9-3 |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier......... |
10 |
419 |
20-4 |
Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl...... |
4 |
253 |
26*7 |
XIII., Maskin- och skeppsbyggnadsindustri. Mekaniska verkstäder.............. |
2 |
58 |
0-2 |
Skeppsvarf och båtbyggerier........... |
1 |
16 |
8-2 |
Vagnmakerier.................. |
1 |
17 |
9-1 |
Instrumentfabriker............... |
4 |
135 |
32-6 |
Urmakerier................... |
1 |
86 |
100-0 |
1 Endast sådana näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, äro
medtagna i denna tabell.
169
ring under aftalets giltighetstid.
Antal aftal. |
Antal arbetare, j |
||
Absolut. |
o i |
||
XIV. Jord- ock stenindustri. Stenbrott och stenliuggerier........... |
7 |
231 |
3-2 98-1 | |
Kalk- och kritbruk samt cemeutfabriker..... |
b |
1.315 |
|
Glasbruk.......... . :........ |
i |
205 |
7-9 |
Tegelbruk................... |
7 |
617 |
25-1 |
Tillverkning och uppsättning af kakelugnar .... |
3 |
1,516 |
96''] i |
Öfrig jord- och stenindustri........... |
1 |
25 |
4-6 |
■XV. Kemisk-teknislc industri. Färg- och fernissfabriker............. |
1 |
15 |
71-4 |
Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl....... Sprängämnesfabriker............... |
10 |
307 |
4st, |
1 |
81 |
26*5 |
|
Kalciumkarbid- och kloratfabriker........ |
1 |
207 |
65''9 |
Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker...... |
10 |
816 |
90''1 |
Öfrig kemisk-teknisk industri.......... |
1 |
48 |
32''4 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare..................... |
28 |
4.343 |
73-8 |
Byggnadsträarbetare............... |
48 |
6,361 |
57.6 |
Stuckatörer................... |
2 |
98 |
49''5 |
Förgylleri- och glasmästeriarbetare........ |
3 |
110 |
23-1 |
Målare..................... |
23 |
5.191 |
65''4 |
Skorstensfejare................. |
1 |
19 |
13''4 |
Rörarbetare................... |
1 |
15 |
1*0 |
Byggnadsgrofarbetare.............. |
44 |
6.127 |
46''S |
Väg- och vattenbyggnadsarbetare......... |
3 |
1.600 |
27-2 |
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: kommunala.......... |
5 |
360 |
4*<> j |
Gas-, elektricitets- och vattenledn.-verk: kommunala |
6 |
185 |
29-4 ! |
enskilda. . |
1 |
5 |
: 13.5 |
Renhållningsverk: kommunala.......... |
3 |
141 |
63''2 j |
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare och varuutkörare......... |
23 |
1.199 |
37-6 |
XIX. Landtransport. Akerirörelse.................. |
10 |
1,032 |
42-2 |
Stufverirörelse................. |
i o |
1,040 |
15-4 |
Summa |
408 |
| 45,409 |
17 7 |
framgår, att dylika bestämmelser finnas införda i sammanlagdt 408
aftal, omfattande 4,127 arbetsgivare och 45,409 arbetare (17,7 °/o
af hela antalet af aftal berörda).
Som ett naturligt komplement till sina lönebestämmelser föreskrifva
en del aftal äfven vissa minimiprestationer från arbetarnes
sida.
Bestämmelser
angående
minimiprestationer.
170
Tab. litt. X. Tidlönens beräkning (per
Timlön. |
Daglön. |
|||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
%■ |
aftal. |
Absolut. |
||
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . . |
11 |
514 |
27''8 |
4 |
578 |
313 |
Jordbruk .............. |
9 |
426 |
26-2 |
4 |
578 |
35''6 |
Trädgårdsskötsel........... |
2 |
88 |
— |
— |
— |
— |
II. Skogsbruk............. |
6 |
856 |
— |
2 |
520 |
— |
III. Grufdrift............. |
5 |
722 |
15''(i |
11 |
4,025 |
83-6 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
56 |
8,667 |
365 |
4 |
772 |
3’3 |
Fabriker.............. |
56 |
8,667 |
440 |
4 |
772 |
4-n |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
V. Textilindustri........... |
56 |
10.307 |
82''5 |
1 |
66 |
0 5 |
Fabriker.............. |
47 |
10,154 |
82-3 |
1 |
66 |
0-5 |
Handtverk............. |
9 |
153 |
— |
— |
— |
|
VI. Beklädnadsindustri......... |
46 |
3.702 |
24 7 |
3 |
176 |
1-2 |
Fabriker.............. |
29 |
2,886 |
51''8 |
— |
— |
— |
Handtverk . . . ,......... |
17 |
816 |
8-7 |
3 |
176 |
1-9 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
68 |
2.714 |
801 |
1 |
203 |
60 |
Fabriker.............. |
35 |
1,650 |
73-2 |
1 |
203 |
9-0 |
Handtverk............. |
33 |
1,064 |
93-8 |
— |
— |
— |
VIII. Trävaruindustri.......... |
194 |
17,038 |
94(i |
8 |
639 |
3 5 |
Fabriker.............. |
148 |
14,513 |
93-9 |
6 |
614 |
3-9 |
Handtverk............. |
46 |
2,525 |
98-8 |
2 |
25 |
ro |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
28 |
4.988 |
41-2 |
16 |
2.924 |
24-2 |
Fabriker.............. |
28 |
4,988 |
59-7 |
16 |
2,924 |
35’0 |
Handtverk............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
X. Grafisk industri.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XI. Malmförädlingsindustri...... |
18 |
2,648 |
90 1 |
4 |
292 |
9-9 |
XII. Metallindustri........... |
114 |
7,735 |
89 7 |
_ |
_ |
_ |
Fabriker.............. |
62 |
4.149 |
82-6 |
— |
— |
— |
Handtverk ............. |
62 |
3,586 |
99-8 |
— |
— |
|
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri |
53 |
31,257 31,071 |
991 |
— |
— |
— |
Fabriker.............. |
48 |
99’6 |
— |
• - |
— |
|
Handtverk............. |
6 |
186 |
— |
— |
— |
— |
XIV". Jord- och stenindustri....... |
135 |
14.475 |
837 |
1 |
25 |
02 |
XV. Kemisk-teknislc industri....... |
32 |
4,627 |
63 8 |
4 |
416 |
5''7 |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
277 |
46.159 |
99 O |
— |
— |
— |
XVII. Allmänna arbeten......... |
27 |
8.317 |
88 1 |
7 |
363 |
38 |
I kommunal och statens drift..... |
25 |
8,100 |
92 3 |
7 |
363 |
41 |
I enskild drift............ |
2 |
217 |
— |
— |
— |
— |
XVIII. Handel och varulager........ |
15 |
411 |
12-9 |
4 |
82 |
2-6 |
XIX. Landtransport........... |
64 |
7,480 |
30 1 |
5 |
638 |
26 |
Åkeri- och stufverirörelse....... |
44 |
5,955 |
64-8 |
4 |
328 |
3-6 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
20 |
1,525 |
9-7: |
1 |
310 |
2-0 |
XX. Sjötransport............ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
XXI. Diverse............... |
— |
— |
— I |
1 |
16 |
— |
Summa Däraf: |
1,205 |
172,017 |
07-4 S |
70 |
11,735 |
4-6 |
Fabriker.............. |
628 |
99,828 |
73-9 |
37 |
5.312 |
3-9 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
449 |
54,489 |
76-2 |
5 |
201 |
0-3 |
171
timme, dag, vecka, månad eller år).
Veckolön. |
Månads- och årslön. |
Inga bestämmelser. |
Hela |
antalet |
|||||||
Antal aftal. |
Intal arbetare.1 |
Antal |
4ntal arbetare. |
Antal 1 |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. [ |
||||
Absolut. |
* 1 |
aftal. |
Absolut, j |
°''o. |
aftal. I |
Absolut. |
%. |
||||
1 |
85 |
4''6 i |
10 |
667 |
36-1 |
1 |
4 |
02 |
27 |
1,848 |
I. |
— |
- j |
— |
8 |
617 |
38-0 |
1 |
4 |
0-2 |
22 |
1.625 , |
|
1 |
85 |
— |
2 |
50 |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
1.376 |
II. |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
66 |
1-4 |
17 |
4.813 |
III. |
155 |
10.340 |
43 5 | |
52 |
3,131 |
13-2 |
4 |
849 |
3 5 |
271 |
23.759 |
IV |
64 |
6.225 |
32-0 |
51 |
2.914 |
150 |
4 |
849 |
4-4 |
179 |
19.427 |
|
91 |
4,1.15 |
95-0 |
1 |
217 |
5*0 |
— |
— |
— |
92 |
4.332 |
|
11 |
1.535 |
12’3 |
1 |
1 |
_ |
1 |
590 |
4''7 |
70 |
12.499 |
V. |
11 |
1,535 |
12-4 |
1 |
1 |
—i |
1 |
590 |
4-8 |
61 |
12.346 |
|
— i |
— |
—! |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
|
125 |
8.741 |
58-4 |
_ |
_ ’ |
''_ |
41 |
2.352 |
15-7 |
215 |
14,971 |
VI. |
26 |
2,346 |
42-:i |
- | |
— |
— |
3 |
339 |
6-1 |
58 |
5.571 |
|
99 |
6,395 |
68 ii |
— |
— |
- |
88 |
2,013 |
21-4 |
157 |
9,400 |
|
6 |
135 |
40 |
1 |
4 |
0 1 |
2 |
332 |
9’8 |
78 |
3,388 |
VII. |
8 ■ |
103 |
4-6 |
1 |
4 |
0-2 |
1 |
294 |
13-0 |
41 |
2,254 |
|
3 | |
33 |
3''8 |
— |
— |
— |
1 |
38 |
3-4 |
37 |
1,134 |
|
i |
1 |
— |
2 |
10 |
0 1 |
5 |
325 |
1-8 |
210 |
18,013 |
VIII. |
i |
1 |
— |
1 |
4 |
o-l |
5 |
325 |
2-1 |
161 |
15.457 |
|
— |
— |
— |
1 |
6 |
0-2 |
— |
— |
— |
49 |
2.556 |
|
15 |
4.183 |
346 |
_ |
___ |
__'' |
_ |
_ |
__ |
59 |
12.095 |
IX. |
1 |
445 |
5’3 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
45 |
8.357 |
|
14 |
: 1,738 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
17 |
7.857 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
7,857 |
X. |
j — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22 |
2,940 |
XI. |
2 |
17 |
0-2 |
— |
__ |
_ |
7 |
867 |
10-1 |
123 |
8.619 |
XII. |
1 |
10 |
02 |
— |
— |
— |
i |
867 |
17-3 |
60 |
5.026 |
|
1 |
7 |
0"2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
63 |
3,593 |
|
2 |
108 |
0''3 |
_ |
_ |
_ |
3 |
80 |
0-3 |
58 |
31.445 |
XIII. |
1 |
22 |
o-l |
— |
— |
— |
3 |
80 |
0-3 |
52 |
31,173 |
|
1 |
36 |
— |
— |
— |
— |
[ — |
— |
— |
6 |
272 |
|
1 1 |
401 |
23 |
7 |
518 |
3 0 |
7 |
1,874 |
10-8 |
154 |
17.293 |
XIV. |
j 14 |
357 |
4’8 |
8 |
299 |
41 |
2 |
1.612 |
221 |
60 |
7.311 |
XV. |
3 |
142 |
0''3 |
— |
— |
— |
1 |
30 |
0 1 |
281 |
46,331 |
XVI. |
3 |
150 |
1H |
9 |
576 |
61 |
2 |
39 |
04 |
48 |
9,445 |
XVII. |
2 |
141 |
IG |
5 |
131 |
1-5 |
i 2 |
39 |
0-5 |
41 |
8.774 |
|
1 |
9 |
— |
4 |
445 |
— |
— |
— |
— |
7 |
671 |
|
39 |
1.312 |
41-2 |
15 |
1,380 |
43''3 |
i — |
— |
— |
73 |
3,185 |
. XVIII. |
1 12 |
751 |
3-0 |
77 |
15.541 |
62''5 |
8 |
441 |
1-8 |
166 |
24,,851 |
XIX. |
I 12 |
751 |
8-2 |
6 |
1.713 |
18-6 |
8 |
441 |
1 4-8 |
74 |
9.188 |
|
— |
— |
— |
71 |
13,828 |
88-3 |
— |
— |
— |
92 |
15.663 |
|
j - |
— |
12 |
3.845 |
987 |
1 |
50 |
1*3 |
13 |
3,895 |
XX. |
|
i |
— |
— |
— |
— |
— |
| — |
— |
— |
1 |
16 |
XXI. |
i 41(1 |
36,115 |
14 l |
1 194 |
25,972 |
10-2 |
86 |
9.511 |
! 3''7 |
1 971 |
1 255,950 |
|
143 |
19.302 |
14-3 |
69 |
3.740 |
■ 2-8 |
33 |
; 6,830 |
; 51 |
910 |
135.012 |
|
I 212 |
14,515 |
20-3 |
9 |
223 |
| 0 3 |
40 |
j 2.081 |
1 2*9 |
708 |
71,509 |
172
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Timpenning,
dagspenning,
vecko- månads-
eller
årslön.
Inom bageriyrket är det, livad spisbrödsbagerierna beträffar
■sålunda vanligt, att visst arbete skall utföras per dag för den
i aitalet fastställda lönen. Enligt aftalet för Västerås grofbagerier
skola sålunda 3 arbetare göra 3 bakningar per dygn med 100 plank
i bakningen och (1 kakor på plankan å ugn om minst 30 plåtar, ock
enligt aftalet lör Stockholms delikatessbrödbagerier skall för aftalets
ou dagligen levereras 3,360 färdigbakade och torkade kakor af dehkatess-spisknäckebröd
och delikatessbröd; af s. k. varmbröd 3,200
dagligen. Liknande bestämmelser återfinnas i ett stort antal aftal
mom yrket.
I aftalet för Hälsingborgs kopparverk (se del II ss. 273—282)
hafva i or hvarje olika gren af tillverkningen intagits detaljerade
bestämmelser, huru arbetet skall utföras, samt stadgande® angående
mimmiprestation per man och skift. I aftalet för en stenkross föresknfves,
att bergsprängarelaget skall hålla så mycket sten nedsprangd,
som krossen kan taga emot; i aftalen för en del sprängämnes-
och gödningsfabnker samt för gasverk finnas jämväl bestämmelser
om minimiprestation. I aftalet för ett järnbruk uppges lönerna
vara beräknade för en drifning af högst 70 sättningar per skift.
Vid större antal sättningar böjas lönerna. I aftalet för stufveriarbetare
vid Råå hamn åtager sig fackföreningen att inlasta viss i aftalet
angifven kvantitet om dagen. Dylika bestämmelser angående
minimiprestationer äro dock skäligen sällsynta.
Enligt flertalet kollektivaftal eller 1,205, omfattande 6,451
arbetsgivare och 172,617 arbetare — 67,4 % af hela antalet af
ollektivaftal berörda utgår lönen i form af timpenning; enligt
76 aftal, omfattande 111 arbetsgivare och 11,735 arbetare (4,6 %),
i form af dagspenning; enligt 410, omfattande 3,396 arbetsgivare och
36,115 arbetare (14,1 %), som veckolön, och enligt 194. omfattande
922 arbetsgivare och 25,972 arbetare (10,2 %), som månadscller
årslön (se tab. litt. X). Af tab. 11 framgår, att årslöner förekomma
så godt som uteslutande inom jordbruket samt vid järnvägarne,
månadslöner inom sjötransporten och vid spårvägarne; årslön,
månadslön eller veckolön inom kvarindustrien, åkerirörelsen och
vid renhållningsverken; årslön, månadslön jämte veckolön eller timpenning
inom trädgårdsskötseln, bryggeriindustrien, glasindustrien,
kemisk-tekniska industrien samt i aftal för handelsarbetare och
varuutkörare. Vid bagerier, karamell-, choklad- och käxfabriker,
tobaksfabriker, margarinfabriker, slakterier och charkuterier, skrädderier,
handskfabriker, buntmakerier, frisérsalonger, bad- och tvättinrättningar,
bokbinderi er och kartongfabriker, boktryckerier, kemigrafiska
och litograf iska anstalter samt urmakerier utgår lönen enligt
så godt som samtliga aftal i form af veckolön. Inom textilindustrien
förekommer både veckolön och timpenning. Timpen
-
TIDLÖNENS BERÄKNING (PER TIMME, DAG, VECKA 0. S. V.) 17o
ilingen är dock vanligare, och enligt flera aftal med veckolön inom
•denna industri skall veckolönen under aftalets giltighetstid ersättas
med timpenning. Textilindustrien företer sålunda en bestämd utveckling
från veckolön till timpenning. -Både veckolön och timpenning
förekomma likaledes vid skofabriker och skomakeriverkstäder.
Daglönen är mindre vanlig. Den påträffas som dag- eller skiftlön
i aftal inom jordbruket, skogsafverkningen, grufdriften, pappers-
och trämasseindustrien, vid gas-, elektricitets- och vattenledningsverk,
telefon samt dessutom i enstaka aftal inom olika industrier.
Inom alla öfriga ofvan icke omnämnda näringsgrenar är timpenningen
förhärskande.
Det bör emellertid påpekas, att hvad ofvan anförts endast gäller
hufvudhategorien arbetare inom hvarje näringsgren, för hvilka
tidlön finnes angifven i aftalen. För de mindre arbetaregrupperna
utgår nämligen lönen ofta enligt andra grunder än för hufvudgruppen.
Förmän, reparatörer och hjälparbetare, maskinister och
eldare, utkörare, vakter m. fl. erhålla sålunda vanligen vecko- eller
understundom dag- eller månadslön, äfven om lönen utgår i form
af timpenning för de arbetare, som äro anställda vid själfva tillverkningen.
Enligt ett aftal inom kvarnindustrien erhålla gifta arbetare
månadslön, men ogifta veckolön, inom tobaksindustrien utgår
lönen för en del af arbeterskorna vid cigarrfabrikationen som veckolön,
men för snusarbetare som timpenning eller månadslön, skräddare
erhålla veckolön, men sömmerskor vanligen timpenning, tegelbrännare
månadslön, men öfriga arbetare vid tegelbruk timpenning o. s. v.
Ofta fastställes aflöning efter längre tidsperiod för arbetare
med mera fast anställning, under det att timpenning betalas för
arbetare af mera tillfällig natur.
Inom jordbruket hafva sålunda statare årslön, men daglönare
tim- eller dagspenning. Yid bryggerierna erhålla ordinarie arbetare
månads- eller veckolön, de extra däremot timpenning; likaså förekommer
i aftalen för kommunalarbetare månadslön endast för vissa
fast anställda, timpenning för andra, äfvensom för tillfälliga arbetare.
Yid järnvägarne utgår till extra personal dagaflöning, motsvarande
/30 af den aflöning, som är fastställd för ordinarie personal i lägsta
lönegruppen, beräknad efter månad.
Inom näringsgrenar med starka växlingar i arbetstillgången blir
frågan om timpenning eller beräkning af lönen för längre tidsperiod
af särskild betydelse. Där timpenning är den vanliga formen för
Icnens beräkning inom dessa näringsgrenar, är det icke ovanligt, att
en mera regelbunden inkomst tillförsäkras arbetaren genom väntpenningar
(se ofvan ss. 168, 164) eller därigenom, att viss arbetstid per
•dag eller vecka garanteras arbetaren (jfr s. 185). Äfven t. ex. inom
174
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
stufverirörelsen, handeln in. fl. näringsgrenar, förekommer, att ett
mindre antal arbetare, s. k. månadskarlar, anställas mot vecko- eller
månadslön, under det att sådana arbetare, som endast intagas i arbete
Aflöningens mera. arbetstillgång, aflönas med timpenning.
utbetalande. ^ Aflöning sdagen är, såsom af tab. 13 och efterföljande tab. litt.
Aflönings- frajugår, föremål för bestämmelser i 962 kollektivaftal, omfattande
dageD. 7,580 arbetsgivare och 128,127 arbetare, 50,1 % af hela antalet af
altal berörda. 98 aftal, omfattande 805 arbetsgivare och 26,490 arbetare,
föreskrifva endast, att aflöningen skall utbetalas med vissa i
aftalen angifna mellantider, 131 aftal, omfattande 565 arbetsgivare
och 18,773 arbetare, fastställa dessutom datum (t. ex. den 1 och den 15
i hvar månad), på hvilken utbetalningen skall ske.
Flertalet slutligen, eller 733 aftal, omfattande 6,210 arbetsgivare
och 82,864 arbetare, innehålla stadganden angående den dag
i veckan på hvilken utbetalningen af aflöningen skall äga rum.
Det ojämförligt största antalet, eller sammanlagdt 702. omfattande
6,179 arbetsgivare och 80,160 arbetare (96,7 % af an_
talet arbetare, berörda af kollektivaftal med bestämmelser om
aflönings utbetalande på viss veckodag), förlägga i sistnämnda
fall aflöningsdagen till fredag eller lördag. Enligt de flesta af
dessa aftal, eller 586, omfattande 4,723 arbetsgivare och 61,641
arbetare (74,4 9? ), är aflöningsdagen fredag, enligt 116 aftal, omfattande
1,456 arbetsgivare och 18,519 arbetare (22,3 %), lördag. Endast
31 aftal, omfattande 31 arbetsgivare och 2,704 arbetare (3,3 %),
förlägga aflöningsdagen till annan veckodag. Enligt 14 af dessa
aftal, omfattande 1,480 arbetare, är onsdagen aflöningsdag, enligt 10r
omfattande 557 arbetare, torsdagen, enligt 5, omfattande 604 arbetare,
tisdagen och enligt 2, omfattande 63 arbetare, måndagen.
I en del aftal infaller aflöningsdagen för gifta arbetare på fredagen,
men för ogifta på lördagen. Orsaken till, att aflöningsdagen
förlagts till fredagen för gifta arbetare, är tydligen, att nödiga inköp
för hushållet skola kunna ske på lördagen, som mångenstädes är torgdag.
I ett aftal inom åkerirörelsen stadgas, att nyktra och ordentliga
arbetare efter framställning äga utfå sin aflöning på fredag,
ehuru aflöningsdagen vanligen är lördag. Äfven förekommer, att
en viss del af aflöningen, tydligen beräknad att täcka de löpande
hushållsutgifterna, utbetalas på fredag, resten på lördag. Andra aftal
föreskrifva lönens utbetalande dag före torgdag, utan angifvande
af veckodag.
Aflöningsdagen infaller vanligen en gång i veckan, men ofta äfven
endast en gång hvar fjortonde dag. Att aflöningen utbetalas endast
en gång i månaden förekommer, men endast sällan. I nyssnämnda
båda fall pläga ock arbetare, som sådant önska, under vecka, då ordinarie
aflöning ej förekommer, af sin intjänta arbetsförtjänst utbe
-
AFLÖNINGENS UTBETALANDE.
175
komma s. k. matpengar. Slutligen bör äfven omnämnas, att några
aftal inom stufverirörelsen föreskrifva utbetalning af lönen hvarje
dag.1
Är löneformen tidlön, utbetalas på aflöningsdagen, omedelbart
efter arbetstidens slut — mycket sällan att döma af aftalen under
själfva arbetstiden — i vanliga fall (se nedan) hela den innestående
lönen för sista aflöningsperioden. Aflöningsperiodens sista dag sammanfaller
emellertid vanligen icke med aflöningsdagen. Infaller denna
t. ex. på en fredag, kan aflöningsperioden räknas från och med torsdag
till och med onsdag. Någon del af aflöningen kommer på detta sätt
alltid att innestå. Vid ackordlön behöfver på aflöningsdagen endast
utbetalas det belopp, som efter aftalets tidlön skulle utgå för den ifrågavarande
aflöningsperioden. Resten, ackordsöfverskottet, utbetalas
först sedan arbetet i fråga är afslutadt, antingen omedelbart eller, såsom
inom byggnadsindustrien, hufvudsakligen för att lämna tid för
uppmätning och dyl., inom viss tid, 8 eller vanligen 14 dagar efter arbetets
fullbordande, eller på aflöningsdag närmast efter, sedan arbetet
blifvit utfördt. Vid flottningsarbete lämnas vanligen slutlikvid vid
flottningens upphörande för året, så snart räkenskaperna hunnit afslutas;
samma är förhållandet vid skogsafverkningen, där enligt förefintliga
aftal aflöningen utbetalas en gång i månaden med intill 80 °/o af
öfverenskommet pris och slutlikvid sker senast den 1 augusti. Inom tapetserareyrket
erhålles matpengar enligt ett flertal aftal en gång i veckan,
uppgörelse i öfrigt äger rum en gång i månaden. Arid kommunala
byggnadsarbeten sker uppmätning i allmänhet minst en gång
i månaden, och ackordsöfverskottet utbetalas nästföljande aflöningsdag.
Yid väg- och vattenbyggnadsarbeten är det vanligt, att lönen
betalas en gång i månaden efter timpenning; den andra aflöningsdagen
i hvarje månad utbetalas därjämte ackordsöfverskott efter uppskattning.
Slutlikvid sker, när ifrågavarande arbete afslutats.
Innehållandet af ackordsöfverskott betingas af svårigheten att
vid ackordsarbete af längre varaktighet beräkna ackordsförtjänstens
belopp, innan arbetet i fråga är afslutadt. I en del aftal tjänar det
dessutom ett annat ändamål, nämligen att kvarhålla arbetare i arbetet
och att utgöra ett skydd för stadganden om uppsägningstid,
ordningsregler m. m., i det att arbetaren går förlustig den innestående
delen af aflöningen, försåvidt han lämnar arbetet innan ackordet
är afslutadt, icke iakttager föreskrifven uppsägningstid, bryter
mot ordningsreglerna e. dyl. Någon gång användas de innestående
beloppen äfven som säkerhet för af arbetaren omhänderhafda
verktyg. Ett dylikt décomptesystem kan äfven förekomma
vid tidlön. Inom jordbruket är det sålunda vanligt, att
1 Numeriska uppgifter om aflöningsperioden hafva ieke kunnat meddelas på
grund af materialets bristfällighet.
Utbetalande
af ackordsöfverskott.
Innehållande
af viss del af
arbetslönen.
176
Tab. litt. Y. Af -
Näringsgrenar. |
Anta aftal |
Fredag. Antal arbetare |
Vis Anta! aftal |
s ve c koda» Lördag. Antal arbetare. |
|||
Absolut. |
* |
Absolut. |
%■ |
||||
I. |
Jordbruk och trädgårdsskötsel .... |
4 |
183 |
1000 |
|||
Jordbruk ............... |
1 |
10 |
100-0 |
— |
— |
_ |
|
Trädgårdsskötsel........... |
3 |
173 |
— |
— |
— |
||
n. |
Skogsbruk.............. |
2 |
330 |
— |
— |
— |
— |
m. |
Grufdrift.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
IV. |
Närings- och njutningsämnesindustri |
65 |
3,579 |
84i; |
12 |
599 |
14-2 |
Fabriker............... |
27 |
2.422 |
95-4 |
2 |
80 |
3-2 |
|
Handtverk.............. |
38 |
1.157 |
68-4 |
10 |
519 |
30-7 |
|
v. |
Textilindustri............ |
17 |
4.603 |
83-i; |
2 |
901 |
16-4 |
Fabriker............... |
17 |
4,603 |
83-6 |
2 |
901 |
16-4 |
|
Handtverk.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
VI. |
Beklädnadsindustri......... |
38 |
3.668 |
80".) |
9 |
766 |
16 9 |
Fabriker............... |
19 |
2,648 |
76-8 |
7 |
698 |
20-2 |
|
Handtverk.............. |
19 |
1,020 |
93-8 |
2 |
68 |
6-2 |
|
VII. |
Läder-, hår- och gummivaruindustri . |
18 |
1.226 |
97-8 |
2 |
22 |
1-8 |
Fabriker............... |
3 |
442 |
98-9 |
— |
_ |
_ |
|
Handtverk.............. |
15 |
784 |
97''3 |
2 |
22 |
2-7 |
|
vin. |
Trävaruindustri........... |
98 |
7.680 |
87-8 |
13 |
681 |
7-8 |
Fabriker............... |
39 |
5,617 |
84-9 |
11 |
635 |
9-6 |
|
Handtverk.............. |
29 |
2,063 |
97-0 |
2 |
46 |
2-2 |
|
IX. |
Trämasse- och pappersindustri .... |
14 |
3.716 |
100-0 |
— |
_ |
_ |
Fabriker............... |
1 |
7 |
1000 |
— |
— |
_ |
|
Handtverk.............. |
13 |
3,709 |
100-0 |
— |
__ |
— |
|
X. |
Grafisk industri........... |
15 |
7,704 |
100-0 |
— |
— |
|
XI. |
Malm förädling sindustri....... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
XII. |
Metallindustri............ |
28 |
1,450 |
42-5 |
24 |
1,750 |
513 |
Fabriker............... |
15 |
788 |
51 1 |
3 |
541 |
35-1 |
|
Handtverk.............. |
13 |
662 |
35-4 |
21 |
1,209 |
64-6 |
|
XIII. |
Maskin- och skeppsbyggnadsindustri . |
23 |
630 |
84-8 |
2 |
38 |
51 |
Fabriker............... |
18 |
444 |
79-7 |
2 |
38 |
6-8 |
|
Handtverk.............. |
5 |
186 |
— |
— |
— |
— |
|
XIV. |
Jord- och stenindustri........ |
34 |
2.599 |
64-0 |
15 |
600 |
14-8 |
XV. |
Kemisk-teknisk industri....... |
7 |
154 |
62-3 |
1 |
93 |
377 |
XVI. |
Bygnadsvcrksamhet......... |
167 |
19.217 |
58-7 |
32 |
12,948 |
395 |
XVII. |
Allmänna arbeten .......... |
22 |
1,845 |
99-5 |
1 |
9 |
0 5 |
i kommunal och statens drift..... |
19 |
1.779 |
100-0 |
— |
— |
— |
|
1 enskild drift............ |
3 |
66 |
— |
1 |
9 |
— |
|
X VIII. |
Handel och varulager........ |
20 |
1.180 |
998 |
1 |
2 |
02 |
XIX. |
Landtransport............ |
14 |
1,877 |
87-5 |
2 |
no |
5-1 |
Åkeri- och stufverirörelse....... |
11 |
1.018 |
90-21 |
2 |
no |
9-8 |
|
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
3 |
859 |
84-4 |
— |
— |
— |
|
XX. |
Sjötransport............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XXI. |
Diverse............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
580 |
61,641 |
74-4 |
116 |
18,519 |
2*2-3 |
|
Däraf: |
|||||||
Fabriker............ |
225 |
27,428 |
83-2 |
43 |
3,586 |
10-9 |
|
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
299 |
28,798 |
65-1] |
69 |
14,812 |
33-5 |
löningsdagen.
177
aflöning |
sdag. |
Afiöningen skall |
Inga bestämmelser. |
||||||||||
Annan veckodag |
! |
Summa. |
viss tidrymd. |
||||||||||
An- |
Antal |
An- |
Antal |
An- |
Antal |
Antal |
|||||||
| tal |
arbetare. |
tal |
arbetare. |
tal |
arbetare. |
Antal |
arbetare. |
arbe- |
|||||
j af-tal. |
Abso- lut. |
%■ |
af- tal. |
Abso- lut. |
%■ |
af- tal. |
Abso- lut. |
%. |
aftal. |
Abso- lut. |
%. |
tare. |
|
_ |
__ |
_ |
4 |
183 |
9-! |
9 |
801 |
433 |
14 |
864 |
468 |
27 |
1.848 |
| — |
— |
— |
1 |
10 |
0-t |
9 |
801 |
49-3 |
12 |
8U |
50-1 |
22 |
1.625 |
— |
— |
'' — |
3 |
173 |
— |
— |
— |
— |
2 |
50 |
— |
5 |
223 |
— |
— |
— |
2 |
330 |
— |
5 |
934 |
— |
i |
112 |
8 |
1,376 |
|
- |
— |
- |
— |
— |
— |
6 |
4,067 |
84-5 |
a |
746 |
15-5 |
47 |
4,813 |
2 |
50 |
,1''2 |
79 |
4.228 |
17-8 |
31 |
3.281 |
13-8 |
161 |
16.250 |
684 |
271 |
23,759 |
| 1 |
35 |
14 |
30 |
2,537 |
13-1 |
28 |
2,315 |
11-9 |
121 |
14,575 |
75-0 |
179 |
19,427 |
1 |
15 |
0.9 |
49 |
1,691 |
390 |
3 |
966 |
22-3 |
40 |
1,675 |
38-7 |
92 |
4,332 |
— |
— |
— |
19 |
5,504 |
44-0 |
3 |
253 |
20 |
48 |
6.742 |
540 |
70 |
12,400 |
| - |
-- |
— |
19 |
5,504 |
44-6 |
3 |
253 |
2-0 |
39 |
6,589 |
53-4 |
61 |
12.346 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
— |
9 |
153 |
1 |
102 |
2''2 |
48 |
4.536 |
30-3 |
3 |
62 |
0''4 |
164 |
10.373 |
69 3 |
215 |
14,071 |
1 |
102 |
3-0 |
1 27 |
3,448 |
61-9 |
2 |
58 |
l-o |
29 |
2,065 |
37-1 |
58 |
5.571 |
— |
— |
— |
21 |
1,088 |
11-6 |
1 |
4 |
— |
135 |
8,308 |
88-4 |
157 |
9,400 |
1 |
5 |
04 |
21 |
1.253 |
37-0 |
6 |
105 |
3-1 |
51 |
2.030 |
59-9 |
78 |
3.388 |
1 |
5 |
1-1 |
4 |
447 |
19-8 |
— |
— |
— |
37 |
1,807 |
80-2 |
41 |
2.254 |
i — |
— |
— |
17 |
806 |
71-1 |
6 |
105 |
9-2 |
14 |
223 |
19-7 |
37 |
1,134 |
6 |
384 |
4''4 |
117 |
8.745 |
48 6 |
11 |
1.085 |
6-0 |
82 |
8.183 |
45-4 |
210 |
18,013 |
5 |
366 |
5''5 |
85 |
6,618 |
42-8 |
10 |
1.019 |
6-6 |
66 |
7,820 |
50-6 |
161 |
15,457 |
: i |
18 |
0-8 |
32 |
2,127 |
83-2 |
1 |
66 |
2-6 |
16 |
363 |
14-2 |
49 |
2,556 |
| — |
— |
— |
14 |
3,716 |
30 7 |
9 |
2.141 |
17-7 |
36 |
6,238 |
51-6 |
59 |
12.095 |
I — |
— |
— |
1 |
7 |
01 |
9 |
2.141 |
25-6 |
35 |
6,209 |
74-3 |
45 |
8.357 |
| ~ |
— |
— |
13 |
3,709 |
99-2 |
— |
— |
i |
29 |
0-8 |
14 |
3,738 |
|
— |
— |
— |
15 |
7,704 |
981 |
— |
— |
2 |
153 |
1-9 |
17 |
7,857 |
|
2 |
274 |
1000 |
2 |
274 |
9 3 |
6 |
1,683 |
57''3 |
14 |
983 |
33 4 |
22 |
2,010 |
1 |
213 |
62 |
53 |
3,413 |
39 6 |
3 |
368 |
4-3 |
67 |
4.838 |
56-1 |
123 |
8,610 |
1 |
213 |
13-8 |
19 |
1.542 |
30-7 |
2 |
358 |
7-1 |
39 |
3,126 |
62-2 |
60 |
5.026 |
— |
— |
— |
34 |
1,871 |
52l |
1 |
10 |
0-3 |
28 |
1,712 |
47''6 |
63 |
3,593 |
3 |
75 |
10-1 |
28 |
743 |
2-4 |
-> |
— |
30 |
30.702 |
97-6 |
58 |
31,445 |
|
3 |
75 |
135 |
23 |
557 |
1-8 |
— |
— |
29 |
30.616 |
98-2 |
52 |
31.173 |
|
— |
— |
- |
5 |
186 |
— |
— |
— |
1 |
86 |
— |
6 |
272 |
|
7 |
862 |
21 2 |
56 |
4,061 |
23-5 |
23 |
5.188 |
300 |
75 |
8.044 |
46-5 |
154 |
17,203 |
— |
— |
— |
8 |
247 |
34 |
12 |
1,062 |
14-5 |
40 |
6,002 |
82 1 |
60 |
7,311 |
6 |
580 |
1-8 |
205 |
32,745 |
70.7 |
31 |
8,590 |
18-5 |
45 |
4,996 |
10-8 |
281 |
46,331 |
— |
— |
— |
23 |
1.854 1,179 |
19.0 |
11 |
6.424 |
68-0 |
14 |
1.167 |
12-4 |
48 |
9,445 |
— |
— |
— |
19 |
20-3 |
10 |
6,024 |
68-6 |
12 |
971 |
11-1 |
41 |
8,774 |
|
— |
— |
— |
4 |
75 |
— |
1 |
400 |
— |
2 |
196 |
— |
7 |
671 |
— |
— |
* |
21 |
1,182 |
371 |
15 |
1,228 |
386 |
37 |
775 |
24-3 |
73 |
3,185 1 |
2 |
159 |
7-4 |
18 |
2,146 |
8-0 |
38 |
7.354 |
29-0 |
110 |
15,351 |
618 |
166 |
24.851 |
— |
— |
— |
13 |
1,128 |
12-3 |
17 |
4,733 |
51''5 |
44 |
3,327 |
36-2 |
74 |
9.188 |
2 |
159 |
1.5-6 |
5 |
1,018 |
6‘-5 |
21 |
2.621 |
16-7 |
66 |
12,024 |
76-8 |
92 |
15,663 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
621 |
15-9 |
7 |
3.274 |
87-1 |
13 |
3,895 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
— |
. — |
— |
1 |
- 16 |
81 |
2,704 |
3-3 |
733 |
82,864 |
324 |
220 |
45,263 | |
17-71 |
1,000 |
127,823 |
40-9 |
1,071 |
255,050 |
21 |
1,932 |
5-9 |
289 |
32,946 |
24-4 |
95 |
14,077 |
10-4 |
526 |
87,989 |
65-2 |
910 |
135,012 |
8 |
613 |
1-4 |
376 |
44,223 i |
61-9 |
43 |
9,7411 |
13-6 |
289 |
17,545 |
24-5 |
708 |
71,509 |
II.
III.
IV.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
XI.
XII.
XIII.
XIV.
XV.
XVI.
XVII.
XX.
12—0S2273. Kollektiv aftal.
178
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
arbetsgifvaren enligt aftalen har rätt att innehålla kr. 1,50—1,25
i veckan eller 25 öre per dag för daglönare, anställd för minst
4 månader. Enligt ett aftal för bagerier och ett för en chokladfabrik
innestår hos arbetsgifvaren en veckas aflöning, enligt ett aftal
för en sockerfabrik 25 öre per skift från 1 augusti till betkampanjens
slut. Enligt aftal för en trikåfabrik afdrages vid hvarje likvid 50
öre, som utbetalas vid jul eller då arbetaren med arbetsgifvarens tillstånd
slutar sin anställning; i ränta på de innestående beloppen betalas
3 °/o. I ett aftal för skomakeriverkstäder tillerkännes arbetsgifvaren
rätt att hvarje vecka afdraga 1 krona på veckopenningen;
den sålunda innehållna delen af arbetslönen utbetalas vid uppsägning
eller vid årets slut. Enligt ett aftal för en gummivarufabrik
innehållas af hvarje arbetares lön sammanlagdt 5 kr., på hvilka fabriken
betalar 10 % ränta, och enligt aftal för ett sågverk 5 % af
. lönen, hvilka utbetalas halfårsvis. I riksaftalen för boktryckerier
och kemigrafiska anstalter samt i aftalen för litografiska anstalter
förekomma, som ofvan nämnts, lokaltillägg eller hyrespengar, som
utbetalas en gång i kvartalet, men ej tillfalla arbetaren, om denne
icke iakttagit gällande uppsägningstid. Eör kalkbrännare innestå enligt
aftal för en cementfabrik 2 öre per hl., som utbetalas halfårsvis.
Enligt ett aftal för ett tegelbruk innehålles maj—september af arbetarens
lön »samma belopp, som förut», enligt ett aftal för lykttändare
i enskild anställning *l7 af ackordet intill belysningsterminens
slut, enligt ett aftal för tidningsbud en veckolön, »tills dess 5 kr.
innestå». En veckolön innehålles likaså enligt en del aftal inom
åkerirörelsen. Förbud mot hvarje slags innehållande af arbetslönen
förekommer i en del aftal för cigarrfabriker i södra Sverige.
Motbok. För att underlätta och kontrollera utbetalningen af aflöningen
erhåller arbetaren ofta en motbok, i hvilken all aflöning såväl tidlön
som ackordlön antecknas. Att dylik motbok skall upprättas
mellan arbetsgifvaren och arbetarne, är en vanlig bestämmelse i kollektivaftalen,
särskild! inom snickeri-, plåtslageri- och kakelugnsmakarej^rkena.
Motboken skall vara i arbetarens ägo och anses efter
arbetarens afflyttning tillhöra denne. Enligt några få aftal, bl. a.
inom skrädderiyrket, stadgas, att fackföreningen skall kontrollera
motböckerna, enligt andra, att kollektivaftalet skall finnas inhäftadt
i motboken.
Rätt för ar- I aftal för en textilfabrik erhålla arbetarne rätt att före inskrifbetare
att ningen af den intjänta lönen i motboken kontrollera uppmätningen af
utbetalningen arbetsprodukten. En dylik rätt för arbetarne eller af dem utsedda
af lönen, representanter att tillse, att allt går riktigt till vid beräkningen af
aflöningen, förekommer äfven i några andra fall. Enligt aftalet för
bryggeriarbeterskor i Stockholm, för hvilka lönen utgår i form af
gruppackord, skola sålunda två ombud för arbeterskorna kontrollera
AFLÖNINGENS UTBETALANDE.
179
aflöningens beräkning genom granskning af tappnings- och försäljnings
journalerna. Vid en gummifabrik utbetalas aflöningen för arbetarne
inom hvarje afdelning af fabriken till en af dessa utsedd förtroendeman.
Samtliga fabrikens förtroendemän utse inom sig en person
att kontrollera aflöningsberäkningen. Inom byggnadsverksamheten,
särskildt inom murare- och byggnadsträarbetareyrkena, är det
vanligt, att aflöningen utbetalas icke till de enskilda arbetarne hvar
för sig, utan till arbetslaget genom en af detta utsedd person (se ofvan
s. 156), hvilken kontrollerar likviden. I aftal för kommunala arbeten
är det liksom inom byggnadsverksamheten ett ofta återkommande
stadgande, att arbetslaget skall vara representeradt vid uppmätningen
af arbetet. En för ofvannämnda förhållande typisk bestämmelse
ur aftalet för Lunds murerihandtlangare (se del II ss. 360 ff.) lyder
som följer: Arbetsgif varen shall andra arbetsdagen i veckan lämna en
afskrift af föregående veckas arbetstids- och aflöning slista, hvilken
jämväl skall innehålla uppgift på del antal och slag af tegel, som till
by g gnadsplatsen transporterats under den tid, listan omfattar. För
den händelse större tegelparti skulle vara hopadt å by g gnadsplatsen,
innan murningen påbörjas, uppräknas detta och antecknas på första
aflöning slistan. Här nämnda listor lämnas till en af arbetslaget utsedd
person, hvilken skall för arbetslaget omedelbart kontrollera listorna
och förvara dem, till dess arbetet är färdigt och slutlikviden
utbetalad.
Stufveriarbetet utföres likaledes af arbetslag, med den skillnad
likväl, att här hela fackföreningen vanligen kan sägas utgöra ett
enda lag. Här är det ofta fackföreningens kassör, som uppbär och
kontrollerar aflöningen samt fördelar den på de arbetare, hvilka deltagit
i ifrågavarande arbete.
Många aftal fastställa slutligen en viss tidsperiod efter aflöningsdagen,
inom hvilken alla klagomål angående aflöningen skola
anmälas för att vinna afseende.
Regler för kassering af utfördt arbete och afdrag på ackordet, i
de fall då felaktigheter uppstått på grund af arbetarens förvållande,
äro vanligast inom stenhuggeriindustrien, men förekomma äfven inom
snickeri-, läder-, metall-, maskin- och tegelindustrierna, ehuru ej
systematiskt, utan endast, i spridda aftal. I riksaftalet för kakelugnsindustrien
stadgas, att för formadt gods, som förstörts utan arbetarens
förvållande, skall till denne utbetalas 2/a af ackordspriset. Har godset
förstörts genom arbetarens förvållande, skall a.rbetsgifvaren erhålla
ersättning för lerans kraning och bärning. Inom textilindustrien
förekomma åter böter för felväfda stycken.
Kasse r i ii
af ackord
arbete.
180
VII. Bestämmelser om arbetstiden.1
Regleringen En kollektiv reglering af arbetstiden erbjuder betydligt mindre
tidmför bärigheter än en kollektiv reglering af arbetslönen. Under det att
olika arbe- den senare måste kunna afpassas för hvarje enskild arbetare, är artm
egt upper. })etstiden nämligen, äfven då endast individuella arbetsaftal förekomma,
densamma för samtliga arbetare eller för stora grupper af arbetare
på samma arbetsplats.
Visserligen kunna arbetsförhållandena för en del arbetarekategorier
skilja sig i så väsentlig grad från andra arbetares på samma arbetsplats,
att olika bestämmelser också för arbetstiden måste upptagas
i kollektivaftalen. Det kan sålunda, som ofvan påpekats, förekomma,
att samma företag drifver från hvarandra helt olikartade
tillverkningar, af hvilka den ena fordrar längre arbetstid per dygn,
nattarbete o. s. v., den andra icke. Det kan likaledes inträffa, att
vid samma arbetsställe arbetet vid t. ex. själfva tillverkningen kan
kräfva mer eller mindre kontinuerligt nattarbete och således måste
utföras på skift, under det att magasinsarbetare, s. k. utearbetare (se
ofvan s. 133), kuskar och utkörare m. fl. gifvetvis endast hafva dagarbete.
Å andra sidan kunna vid en fabrik maskinister och eldare
vara underkastade helt andra arbetstidsbestämmelser än öfriga arbetare.
Vid graf driften är arbetstiden kortare för underjords- än för
ofvanjordsarbetare, vid glasbruk hafva hyttarbetare kortare arbetstid
än öfriga arbetare, minderårigas arbetstid är underkastad lagen
angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt
yrke af den 17 oktober 1900 o. s. v.
Den åtskillnad, som sålunda måste göras mellan olika arbetarekategoriers
arbetstid, föranleder emellertid icke på långt när samma
ingående fördelning af arbetarne, som ofvan påvisats beträffande ar
-
1 Aftalens bestämmelser om arbetstidens längd behandlas i en särskild afdelning.
BESTÄMMELSER OM ARBETSTIDENS LÄNGD OCH FÖRLÄGGNING. 181
betslönen. När eu fördelning ;it arbetarno i olika arbetstidsgrupper
niåste ske i altalen, omfattar den endast ett fatal grupper på hvarje
arbetsplats. Det stora flertalet arbetare på arbetsstället arbeta alltid
under fullkomligt likartade bestämmelser rörande arbetstiden.
Det kan däriör vid törsta påseendet förefalla egendomligt, att Regler bedenna
punkt i aftalen varit föremål för mycket mindre omsorg från arbdstidens
parternas sida än arbetslönen. Uti en mängd fall torde dock från- längd och
varon eller knapphändigheten af aftalens bestämmelser om arbets- [^Väster
tiden möjligen kunna förklaras däraf, att häfd vunna regler för arbetstiden,
med hvilka såväl arbetsgivare som arbetare voro tillI
reds, förefunnits vid kollektivaftalets ingående och enligt parternas
mening gjort vidare stadganden öfverflödiga.
Beträffande en del industrier och yrken, såsom cigarrindustrien,
skrädderi-, skomakeri- och tunnbinderiyrkena, kan orsaken till
arbetstidsbestämmelsernas utelämnande äfven ligga däri, att aftalen
så godt som uteslutande äro ackordstariffer, beträffande
andra näringsgrenar åter, såsom sjötransporten, att arbetets
natur försvårar en reglering af arbetstiden. Icke mindre
än 207 aftal, omfattande 494 arbetsgivare och 20,629 arbetare (8,1
°/C‘)i sakna ock helt och hållet stadganden angående arbetstiden.
Särskildt inom de industrier, där arbetet bedrifves på skift, äro
bestämmelserna i dessa stycken ofullständiga och godtyckliga. Skiftlagens
antal angifvas ytterst sällan, raster omnämnas ofta icke. Det
senare kan hafva sin orsak däri, att vid skift raster i egentlig mening
i många fall icke förekomma, utan måltiderna intagas under själfva
arbetet eller på växlande tider, när tillfälle gifves.
I en del af de näringsgrenar, där arbetets natur torde lägga stora
hinder i vägen för kollektiva regler angående arbetstiden, t. ex.
jordbruket, varuutkörare- och åkeriyrkena, hafva likväl sådana
regler intagits i kollektivaftalen.1
Arbetstidens längd beräknas i antal arbetstimmar per dag eller
per vecka, ofta både per dag och per vecka. Endast vid järnvägarna
upptagas jämte en maximiarbetstid per dag äfven arbetstiden per
månad och icke per vecka. Förutom dylika bestämmelser kräfvas för
fullständig reglering af arbetstiden äfven stadganden rörande dess
förläggning till vissa timmar på dygnet samt angående raster. En
sådan fullständig reglering återfinnes i 753 aftal, omfattande 6.047
arbetsgivare och 99,648 arbetare (38,9 % af hela antalet af aftal
berörda); föreskrifter enbart rörande arbetstidens längd förekomma
i 958 aftal, omfattande 4,389 arbetsgifvare och 128,824 arbetare
1 Inom jordbruket har man dock vanligen undantagit skördetiden och öfverlämnat
arbetstiden under skördearbetet åt fri öfverenskommelse mellan arbetsgifvare
och arbetare.
182
Tab. litt. Z. Arbets -
Arbetstiden |
reglerad genom |
|||||
antal arbetstimmar |
endast antal arbets-eller |
|||||
Näringsgrenar. |
utan |
angifvande af |
||||
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
|||
aftal. |
Absolut. |
%■ |
aftal. |
Absolut. |
%. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . . |
19 |
1.497 |
81''0 |
6 |
327 |
17-7 |
Jordbruk ............. |
19 |
1,497 |
92-1 |
1 |
104 |
6-3 |
Trädgårdsskötsel.......... |
— |
— |
— |
5 |
223 |
— i |
II. Skogsbruk............. |
4 |
692 |
— |
— |
— |
— |
III. Grufdrift............. |
1 |
1.997 |
41-5 |
12 |
2,671 |
555 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
111 |
9.990 |
420 |
119 |
7,355 |
31-0 |
Fabriker.............. |
84 |
8,885 |
45É7 |
62 |
4,441 |
22-9 |
Handtverk............. |
27 |
1,105 |
25''5 |
57 |
2,914 |
67-3 |
V. Textilindustri........... |
32 |
4.764 |
381 |
33 |
6.044 |
48-4 |
Fabriker.............. |
30 |
4.701 |
38l |
26 |
5,954 |
48-2 |
Handtverk............. |
2 |
6ö |
— |
7 |
90 |
— |
VI. Beklädnadsindustri........ |
52 |
4.711 |
31-4 |
99 |
7.387 |
49-3 |
Fabriker.............. |
20 |
2,415 |
43-3 |
36 |
3,075 |
55-2 |
Handtverk............. |
32 |
2,296 |
24-4 |
63 |
4,312 |
45-9 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
14 |
934 |
27-6 |
51 |
1.879 |
55''5 |
Fabriker.............. |
10 |
522 |
23-1 |
27 |
1,291 |
57-3 |
Handtverk............. |
4 |
412 |
36-3 |
24 |
588 |
51-8 |
VIII. Trävaruindustri.......... |
83 |
8.803 |
48 8 |
98 |
6.155 |
34-2 |
Fabriker............. |
68 |
7,730 |
500 |
69 |
4,812 |
31-1 |
Handtverk............. |
15 |
1,073 |
42-0 |
29 |
1.343 |
52’5 |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
17 |
5,381 1.847 |
44-5 |
20 |
2,423 2,219 |
201 |
Fabriker.............. |
7 |
22-1 |
16 |
26-5 |
||
Handtverk............. |
10 |
3,534 |
94-5 |
4 |
204 |
5’5 |
X. Grafisk industri.......... |
12 |
7,600 |
96 7 |
3 |
104 |
13 |
XI. Malm förädling sindustri...... |
6 |
1,509 |
513 |
12 |
1,192 |
40''6 |
XII. Metallindustri........... |
36 |
2,952 |
342 |
72 |
4.751 |
551 |
Fabriker.............. |
22 |
2,494 |
490 |
29 |
1,839 |
36-6 |
Handtverk............. |
14 |
458 |
12-7 |
43 |
2,912 |
81T |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsinclustri |
19 |
1.968 |
63 |
35 |
29,273 |
93 1 |
Fabriker.............. |
18 |
1.966 |
6-3 |
30 |
29,003 |
93-0 |
Handtverk............. |
1 |
2 |
— |
5 |
270 |
— |
XIV. Jord- och stenindustri....... |
61 |
3,785 |
21-9 |
72 |
11,923 |
68 9 |
XV. Kemisk-teknisk industri...... |
16 |
825 |
11-3 |
38 |
6,296 |
86 1 |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
153 |
30,387 |
650 |
121 |
15,461 |
33 4 |
XVII. Allmänna arbeten......... |
10 |
788 |
83 |
35 |
8,450 |
89 5 |
I kommunal och statens drift .... |
9 |
388 |
4''4 |
31 |
8,376 |
95-5 |
I enskild drift........... |
1 |
400 |
— |
4 |
74 |
— |
XVIII. Handel och varulager....... |
46 |
2.069 |
650 |
13 |
508 |
160 |
XIX. Landtransport........... |
58 |
8,716 7,473 |
351 |
75 |
14,382 725 |
57-9 |
Åkeri- och stufverirörelse...... |
50 |
8F4 |
6 |
7-9 |
||
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
8 |
1,243 |
7-9 |
69 |
13,657 |
87-2 |
XX. Sjötransport ...... |
2 |
264 |
6-8 |
3 |
155 |
4-0 |
XXI. Diverse.............. |
1 |
16 |
— |
i |
— |
— |
Summa Därcif: |
753 |
99,648 |
38-9 |
917 |
126,736 |
495 |
Fabriker.............. |
354 |
44,279 |
32-8 |
420 |
72,149 |
53-4 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . |
258 |
39,330 |
55-0 |
353 |
28,094 |
39-3 |
tidens reglering.
183
föreskrifter angående timmar per dag vecka endast dess för- —-------—j läggning mellan vissa med angifvande af klockslag, raster. |
Inga bestämmelser. |
Hela |
antalet |
||||||||
Antal |
4ntal arbetare. |
Antal aftal. |
Antal arbetare |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
||||
Absolut | |
%. |
Absolut.'' |
Absolut.j |
||||||||
i ; |
20 |
11 |
i |
4 |
02 |
27 |
1,848 |
T. |
|||
l |
20 | |
1-8 |
— |
— * |
— |
i |
4 |
03 |
22 5 |
1,625 223 |
|
i - |
— |
— |
2 |
164 |
— |
2 |
520 |
— |
8 |
1,376 |
11. |
— j |
— |
— |
— |
— |
4 |
145 |
30 |
17 |
4,813 |
III. |
|
n |
913 |
3-8 |
2 |
283 |
1-2 |
28 |
5.218 |
220 |
271 |
23,759 ! |
IV. |
6 |
092 |
3-5 j |
2 |
283 |
1-5 |
25 |
5,126 |
26''4 |
179 |
19,427 |
|
5 |
221 |
5-1 |
— |
— |
— |
3 |
92 |
2-1 |
92 |
4,332 |
|
i _ |
_ |
_ |
— |
__ |
5 |
1.691 |
135 |
70 |
12,499 |
V. |
|
_ . |
_ I |
_ |
— |
— |
5 |
1,691 |
13-7 |
61 |
12,346 |
* • |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
||
3 |
106 |
O''7 |
7 |
153 |
11 |
54 |
2.614 |
17-5 |
215 |
14,971 |
VI. |
1 |
57 |
11 |
— |
— |
— |
1 |
24 |
04 |
58 |
5.571 |
|
2 |
49 |
0-5 |
7 |
153 |
1-6 |
53 |
2,590 |
27-6 |
157 |
9,400 |
|
8 |
121 |
3-5 |
_ |
— |
_ |
5 |
454 |
134 |
78 |
3,388 |
VII. |
_ |
_ |
— |
__ |
— |
— |
4 |
441 |
19-6 |
41 |
2.254 |
|
8 |
121 |
10''7 |
— |
— |
— |
1 |
13 |
1-2 |
37 |
1,134 |
|
2 |
159 |
0-9 |
10 |
1.507 |
8''4 |
17 |
1.389 |
7-7 |
210 |
18,013 |
VIII. |
2 |
159 |
1-1 |
9 |
1.475 |
9-5 |
13 |
1.281 |
8''3 |
161 |
15.457 |
|
— |
— |
1 |
32 |
1-8 |
4 |
108 |
4''2 |
49 |
2,556 |
||
_ |
_ |
18 |
3,703 |
306 |
4 |
588 |
48 |
59 |
12.095 |
IX |
|
j _ |
_ |
— |
18 |
3,703 |
443 |
4 |
588 |
7-1 |
45 |
8,357 |
|
I — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
— |
— |
— |
— |
2 |
153 |
20 |
17 |
7,857 |
X. |
||
— |
— |
_ |
— |
— |
4 |
239 |
81 |
22 |
2,940 |
XI. |
|
3 |
195 |
23 |
1 |
15 |
02 |
11 |
706 |
8 2 |
123 |
8,619 |
XII. |
1 |
40 |
0-8 |
1 |
15 |
03 |
7 |
638 |
12-7 |
60 |
5.026 |
|
2 |
155 |
4''3 |
— |
— |
~ |
4 |
68 |
1-9 |
63 |
3,593 |
|
1 |
45 |
0 1 |
_ |
— |
— |
3 |
159 |
0 5 |
58 |
31,445 |
XIII. |
1 |
45 |
0''2 |
— |
— |
— |
3 |
159 |
0 5 |
52 6 |
31,173 272 |
|
_ |
_ |
5 |
366 |
21 |
16 |
1,219 |
7-1 |
154 |
17,293 |
XIV. |
|
2 |
14 |
0 2 |
— |
— |
— |
4 |
176 |
24 |
60 |
7,311 |
XV. |
3 |
339 |
0 7 |
— |
— |
i |
4 |
144 |
03 |
281 |
46,331 |
XVI. |
j _ |
_ |
■ _ |
_ |
3 |
207 |
22 |
48 |
9.445 |
XVII. |
||
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 |
10 |
01 |
41 |
8,774 |
||
i - |
— |
— |
— |
— |
2 |
197 |
— |
7 |
671 |
||
4 |
70 |
2 2 |
1 |
30 |
09 |
9 |
508 |
15-9 |
73 |
3,185 |
XVIII. |
3 |
106 |
04 |
7 |
628 |
25 |
23 |
1,019 |
4-1 |
166 |
24,851 |
XIX. |
, _ |
■ _ - |
— |
7 |
628 |
6''8 |
11 |
362 |
39 |
74 |
9.188 |
|
3 |
106 |
0-7 |
— |
— |
— |
12 |
657 |
4-2 |
92 |
15,663 |
. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
3,476 |
89 2 |
13 |
3,895 |
XX. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
XXI. |
41 |
2,088 |
0''8 |
53 |
6,849 |
2-7 |
207 |
20,629 |
8-1 |
1,971 |
255,950 |
|
13 |
1.007 |
0''8 |
35 |
5,842 |
4''3 |
88 |
11,735 |
8-7 |
910 |
135,012 |
|
20 |
885 |
12 |
8 |
185 |
03 |
69 |
3,015 |
4-2 |
708 |
| 71,509 |
184:
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
(50,3 °jc) ■— i 41 af dessa aftal, omfattande 244 arbetsgivare och
2,08$ arbetare, finnas äfven raster angifna •—. Endast stadganden angående
de klockslag, mellan hvilka arbetstimmarna skola förläggas,
innehålla 53 aftal, omfattande 210 arbetsgivare och 6,849 arbetare
(2,7 %).
Sammanlagdt 794 aftal, omfattande 6,291 arbetsgivare och
101,736 arbetare (39,7 %), innehålla bestämmelser angående raster.
Dessa bestämmelser äro emellertid alltför växlande för att har kunna
närmare beskrivas. En del aftal bestämma både rasternas längd och
förläggning, andra åter endast deras längd. I många aftal framgår
rasternas längd däraf, att arbetstidens både läng‘d och förläggning
äro bestämda.
Anledningen till att, såsom ofvan lämnade redogörelse ådagalägger,
endast en mindre del af kollektivaftalen mera i detalj reglerar
arbetstiden, torde ock till en del vara att söka i det förhållandet, att
en sådan generell reglering kan vara svår att genomföra eller till och
med hinderlig, särskildt då det gäller aftal för flera olika tillverkningar
eller skilda arbetsställen.
Detta torde framför allt vara fallet inom fabriksindustrien, där,
som af tab. litt. Z. synes, en detaljerad reglering af arbetstiden förekommer
i aftal, omfattande endast 32,8 % af hela antalet af aftal berörda
arbetare, under det att motsvarande procentsiffra för handtverk
och byggnadsverksamheten sammanlagda är 55,0.
Ofvan har skildrats, huru inom skrädderiyrket hemarbetet så
småningom öfvergår till arbete på verkstad. Vid hemarbete är arbetaren
gifvetvis obunden med afseende å arbetstiden, och detta synes
hafva inverkat på arbetstidsförhållandena inom yrket, äfven då arbetet
utföres på verkstad. Någon egentlig reglering af arbetstiden
medföra kollektivaftalen inom detta yrke icke, då de, som nyss påpekats,
hufvudsakligen äro ackordstariffer; de enda bestämmelser, som
pläga förekomma, äro föreskrifter angående den tid, verkstaden skall
hållas öppen. Aftalet för Örebro skrädderier (se del II ss. 148 ff.)
innehåller sålunda endast ett stadgande, att verkstäderna skola hållas
öppna, från »hvilken tid som helst på morgonen» till kl. 9 e. m. Arbetarne
infinna sig på verkstäderna, när det finnes arbete, och aflägsna
sig, när de finna för godt. Innehålla skrädderiaftalen utförligare
bestämmelser angående arbetstiden, afse dessa i regel veckoarbete
(se ofvan s. 147). Inom bageri- och åkeriyrkena är arbetstiden ofta
ej på annat sätt bestämd, än att hvilotid viss tid på dygnet är fastställd.
I några få aftal för bagerier, för sågverk, tegelbruk o. v. s.
bestämmes arbetstiden hvarken till sin längd eller sin förläggning,
utan efter arbetsprestation. När ett visst, i aftalet bestämdt arbete
fullgjorts,'' upphör arbetstiden. Vid bagerierna kan sålunda förekomma,
att aftalen fastställa ett visst antal bakningar, som skola äga
rum per dygn, utan att på något annat sätt begränsa arbetstiden.
FÖRKORTNING AF ORD. ARBETSTID VID BRISTANDE ARBETSTILLGÅNG. 185
»Som ett annat exempel kan nämnas en bestämmelse i aftal för tegelbruk,
att, försåvidt på lördagen 10,000 tegel insatts och maskinen
rengjorts, utgår lönen för 10 timmar, oafsedt om arbete ägt rum
under denna tid eller ej.
Då vid regleringen af arbetstiden hänsyn icke behöfver tagas Maximi- och
till individuella olikheter, blir följden, att i kollektiv af talen i de 1''lesta
fall den faktiska arbetstiden fastställes och icke, som ofvan visats
vara fallet beträffande arbetslönen, vissa minimi- eller normaltyper,
hvilka i verkligheten icke behöfva motsvara den faktiskt utbetalade
aflöningen för någon enda af de enskilda arbetare, aftalet ifråga
om fattar.
Arbetstiden regleras nämligen i kollektivaftalen visserligen i
främsta rummet i syfte att begränsa densamma, men då arbetsförtjänsten
är beroende af arbetstidens längd, kan det, i synnerhet inom
säsongyrkena, vara af intresse för arbetarne, att arbetstiden icke
förkortas så, att den väntade inkomsten förminskas. För att försäkra
sig om en minimiförtjänst måste därför arbetarne äfven vara förvissade
om en ej alltför kort miniiniarbetstid. Äfven på denna grund
utgöra sålunda kollektivaftalens arbetstidsbestämmelser vanligen
icke, såsom man möjligen skulle kunna vänta, en maximigräns för
arbetstiden. En del aftal garantera arbetarne tvärtom en viss arbetstid
per dag eller tillförsäkra dem aflöning efter visst antal arbetstimmar
per dag, vare sig arbete utförts under dessa eller icke.1 Sistnämnda
bestämmelser visa det nära sammanhanget mellan minimiarbetstiden
och frågan angående aflöningens beräkning per timme
eller längre tidsperioder.
Det kan emellertid under vissa förhållanden ligga i båda parter- Förkortning
nas intresse att under en kortare tidrymd nedsätta arbetstiden under
den i aftalet fastställda normala. När arbetstillgången afsevärdt
minskas, stå nämligen tvenne utvägar öppna för arbetsgifvaren, antingen
att reducera arbetareantalet eller att inskränka arbetstiden.
Om med visshet kan förutses, att minskningen i arbetstillgången är
tillfällig, och särskildt då arbetslönen utgår i form af ackordlön eller
timpenning, är det tydligen i arbetsgifvarens intresse att bibehålla så
stor del som möjligt af den gamla arbetspersonalen och förkorta arbetstiden.
För arbetarkåren som helhet och särskildt för arbetarorganisationerna
åter är det af vikt att genom en inskränkning i arbetstiden
förebygga allt för stor omedelbar arbetslöshet.
Att arbetsgifvaren har rättighet eller skall — aftalen äro sällan
fullt tydligt affattade i denna punkt — inskränka arbetstiden vid
af arbetstiden
vid
bristande
arbetstillgång.
1 Se t. ex. Bestämmelser angående arbets- och löneförhållanden vid Stockholms
stads arheten (del II s. 418), där det heter: Aflöning utbetalas för arbetares verkliga
arbetstid; dock skall — då under vintertiden dagarnas korthet och frånvaron
af artificiell belysning nödvändiggör arbetstidens inskränkning — aflöningen
utgå för minst 8 timmar.
186
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Tab. litt. Å. Kollektivaftal med väx -
Näringsgrenar.1 |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
|
Absolut. |
%■ |
||
I. Jordbruk- och trädgårdsskötsel. Jordbruk .................... |
20 |
1,499 |
92-2 |
Trädgårdsskötsel................ |
3 |
108 |
48-4 |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri. Bagerier och konditorier............. |
1 |
24 |
■0-7 |
Råsockerbruk och sockerraffinaderier....... |
11 |
1,660 |
19T |
Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . . |
2 |
'' 63 |
1*4 |
Slakterier och charkuterier........... |
1 |
15 |
2-2 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier, trikåfabri-ker m. fl.................. |
30 |
4,701 |
38T |
Repslagerier.................. |
5 |
73 |
47-7 |
VI. Beklädnadsindustri. Skrädderier och sömnadsfabriker......... |
2 |
136 |
2-0 |
Skofabriker.................. |
3 |
470 |
9-0 |
Skomakeriverkstäder............... |
1 |
21 |
T8 |
Barberare och perukmakare........... |
a |
60 |
15-4 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Sadelmakare- och tapetserareverkstäder...... |
5 |
98 |
8''6 |
VIII. Trävaruindustri. Brädgårdsrörelse................ |
8 |
303 |
23-6 |
Snickeri- och möbelfabriker........... |
3 |
352 |
8-1 |
IX. Trämasse- och pappersindustri. Bokbinderier, kartongfabriker m. 11........ |
1 |
125 |
3-3 |
XI. Malm förädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m................... |
3 |
177 |
6-0, |
XII. Metallindustri. Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder . . . |
1 |
10 |
07 |
XIII. Maskin- och skcppsbyggnadsindustri. Skeppsvarf och båtbyggerier........... |
3 |
45 |
23-0 |
Instrumentfabriker ............... |
4 |
101 |
24-4 |
(Jrmakerier.................. |
1 |
86 |
100-0 |
XIV. Jord- och stenindustri. Stenbrott och stenhuggerier........... |
10 |
1,126 |
13-7 |
Grustag .............. |
1 |
80 |
70-9 |
Tegelbruk.................. |
5 |
215 |
8-8 |
1 Endast näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, kafva upptagits
i denna tabell.
FÖRKORTNING AF ORD. ARBETSTID VID BRISTANDE ARBETSTILLGÅNG. 187
lande arbetstid för olika årstider.
Xäringsgrenar. |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
|
Absolut. |
%. |
||
XV. Kemisk-teknisk industri. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl....... Gödningsämnes- och svafvelsvrefabriker...... |
2 |
150 |
23-6 |
1 |
5 |
0-6 |
|
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare........... |
12 |
1,922 |
32-7 |
Byggnadsträarbetare......... |
11 |
h676 |
15-J |
Rörgylleri- och glasmästeriarbetare........ |
3 |
144 |
30-3 |
Målare........... |
11 |
4.723 |
59-5 |
Skorstensfejare.......... |
1 |
'' 49 |
34-5 |
Rörarbetare........... |
1 |
15 |
1-0 |
Byggnadsgrofarbetare............ |
18 |
2,685 |
20-5 |
Väg- och vattenbyggnadsarbetare....... |
9 |
1,895 |
32-3 |
XVII. Allmänna arheten. Byggnadsarbeten: kommunala........ |
8 |
5,369 |
68-0 |
i entreprenad........ |
1 |
29 |
13.4 |
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare och varuutkörare...... |
7 |
507 |
15-9 |
1 XIX. Landtransport. Akerirörelse............. |
7 |
1,239 |
50-7 |
Stufverirörelse........ |
9 |
1.310 |
19-4 |
Samma |
226 |
33,266 |
13o |
bristande arbetstillgang, så att väntning- på arbete och afskedanden
om möjligt undvikas, är sålunda en allmänt förekommande bestämmelse
särskildt inom skofabriksindustrien, inom tapetserareyrket,
snickerifabriksindustrien, rörarbetareyrket m. fl.
Särskildt detaljerade föreskrifter i denna punkt påträffas i det
ofvan omtalade aftalsformuläret, hvilket användes vid aftal för medlemmar
af Sveriges träindustriförbund och Svenska träarbetareförbundet.
Bestämmelsen ifråga har där följande lydelse (se del II s.
194): Om på grund af dåliga af sättning smöjligheter tillverkningen
inom en eller flera afdelningar af fabriken måste inskränkas i sådan
utsträckning, att en minskning af arbetarnes antal nödvändig gör es,
motsvarande högst 10 % af antalet arbetare inom den eller dessa afdelningar,
bör arbetstiden, i den mån detta utan tekniska olägenheter
kan ske, minskas intill 48 timmar per helg fri vecka, innan af skedande
af nyssnämnda anledning får äga rum. Vid sådant af skedande bör som
regel gälla, att senare antagna arbetare af skedas först, under förut
-
188
Tab. litt. Ä. Förkortning af
Näringsgrenar. 1 |
1 ! Antal |
Antal arbetare." |
|
i aftal. |
Absolut. |
%■ |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. Jordbruk ......... |
4 |
339 |
20-9 |
Trädgårdsskötsel.......... |
2 |
50 |
224 |
II. Skogsbruk. Flottning........... |
3 |
442 |
51-6 |
IY. Närings- och njutningsämnesindustri. Kvarnar.......... |
O |
140 |
11-7 |
Bagerier och konditorier....... |
20 |
1,091 |
29-9 |
Karamell-, choklad- och käxfabriker....... |
7 |
569 |
76-2 |
Tobaksfabrikör........ |
5 |
207 |
5*5 |
Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . . |
2 |
138 |
3-1 |
Margarinfabriker........ |
4 |
314 |
88-5 |
Slakterier och charkuterier..... |
8 |
504 |
74-0 |
Öfrig närings- och njutningsämnesindustri .... |
2 |
12 |
33-3 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier,blekerier,färgerier, trikåfabr. m. fl |
29 |
51-5 |
|
Repslagerior.......... |
3 |
'' 71 |
46-f |
VI. Beklädnadsindustri. Skrädderier och sömnadsfabriker...... |
4 |
412 |
5-9 |
Skofabriker........ |
24 |
2.767 |
53-2 |
Skomakeriverkstäder...... |
1 |
'' 39 |
3 4 |
Handskfabriker......... |
1 |
316 |
100-o |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Garfverier och läderfabriker .... |
13 |
453 |
49-8 |
Gummivarufabriker....... |
1 |
155 |
13-5 |
Sadelmakare- och tapetserareverkstäder . . |
27 |
872 |
76-9 |
VIII. Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier....... |
21 |
3,774 |
40-5 |
Brädgårdsrörelse......... |
9 |
''770 |
60-0 |
Snickeri- och möbelfabriker .... |
51 |
2,856 |
65’9 |
Snickeri- och möbelverkstäder..... |
13 |
1,052 |
47-7 |
Korgmakerier och korgfabriker..... |
2 |
'' 69 |
1000 |
Tunnbinderier....... |
6 |
121 |
43-2 |
Korkfabriker........ |
4 |
248 |
61-2 |
IX. Trämasse- och pappersindustri. Pappersbruk, papp- och trämassefabriker . . . |
2 |
25 |
0-3 |
Bokbinderier, kartongfabriker m. m. . . |
8 |
2,854 |
76-4 |
X. Grafisk industri. Kemigrafiska anstalter .... |
1 |
300 |
100-0 |
Litografiska anstalter..... |
2 |
33 |
3-2 |
XI. Ma Imförädlingsindustri. Järn- o. stålverk, zink- o. blyhyttor, kopparverk m. m. |
3 |
1.462 |
49-7 |
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker ...... |
31 |
2,659 |
74-3 |
Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder . |
14 |
''299 |
19-5 |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier...... |
29 |
1.063 |
51-7 |
Guld- och silfvervarufabriker .... |
1 |
195 |
38-9 |
Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl..... |
12 |
946 |
100-0 |
1 Endast näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, kafva upptagits
i denna tabell.
189
arbetstiden på lördagar.
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal arbetare. |
|
aftal. |
Absolut. |
%■ |
|
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri. Mekaniska verkstäder.............. |
16 |
764 |
2''7 |
Skeppsvarf ock båtbyggerier........... |
3 |
161 |
82-1 |
Elektriska verkstäder.............. |
1 |
1.426 |
100-0 |
Yagnfabriker.................. |
2 |
47 |
lOOo |
Vagnmakerier................. |
3 |
23 |
12-4 |
Instrumentfabriker............... |
7 |
237 |
57-2 |
XIV. Jord- och stenindustri. Stenbrott och stenhuggerier........... |
14 |
4.096 |
498 |
Grustag.................... |
1 |
80 |
76-9 |
Kalk- och kritbruk samt cementfabriker..... |
3 |
537 |
40-1 |
Glasbruk .................... |
7 |
1.534 |
58-8 |
Tegelbruk................... Tillverkning och uppsättning af kakelugnar .... |
21 |
1.151 |
46-8 |
5 |
1.540 |
97-6 |
|
Öfrig jord- och stenindustri........... |
i |
15 |
2-7 |
XV. Kemisk-teknisk industri. Eärg- och fernissfabriker............ |
i |
15 |
71-4 |
Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. ii....... |
9 |
241 |
38-0 |
Sprängämnesfabriker.............. |
1 |
151 |
49-3 |
Kalciumkarbid- och kloratfabriker........ |
3 |
94 |
29-9 |
Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker...... |
2 |
126 |
13-9 |
Tändsticksfabriker.............. |
10 |
4.901 |
98-4 |
Öfrig kemisk-teknisk industri.......... |
3 |
75 |
50-7 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare..................... |
36 |
5.104 |
86-7 |
Byggnadsträarbetare.............. |
49 |
9.668 |
87-6 |
Stuckatörer.................. |
2 |
98 |
49-5 |
Förgvlleri- och glasmästeriarbetare........ |
11 |
461 |
96-8 |
Målare ................... . |
30 |
6.480 |
81-6 |
Skorstensfejare................. |
2 |
68 |
47-9 |
Rörarbetare.................. |
8 |
1,453 |
95''7 |
Elektriska montörer............... |
1 |
50 |
100-0 |
Byggnadsgrofarbetare.............. |
56 |
11,781 |
90-1 |
Gipsrörare ................... |
1 |
130 |
100-0 |
Väg- och vattenbyggnadsarbetare......... |
20 |
4,704 |
80-1 |
XVII. Allmänna arheten. Byggnadsarbeten: kommunala.......... |
17 |
7.235 |
91-o |
i entreprenad......... |
1 |
29 |
13-4 |
Renhållningsverk: kommunala.......... |
1 |
30 |
13-5 |
Kraftstationer: statens............. |
1 |
14 |
58-3 |
XVIII. Handel och varulager: . Handelsarbetare och varuutkörare ........ |
11 |
316 |
9-9 |
XIX. Landtransport. Akerirörelse.................. |
2 |
1.110 |
45-4 |
Stufverirörelse.......,......... |
4 |
542 |
8-0 |
Spårvägar; enskilda................ |
1 |
1 52 |
4-3 |
Järnvägar (enskilda).............. |
11 . |
1 818 |
6-1 |
Telefon (enskild)................ |
1 |
310 |
100-0 |
Summa |
751 |
101.647 |
39 7 |
V erkstadspersonal.
190
KOLLEKTIVAFTALKT I SVERIGE.
sättning likväl att ifrågavarande arbetares duglighet och flit samt
förhållanden i öfrigt äro lika.
I af talen för skofabriker tillkommer ofta en bestämmelse, att
arbetstiden i ifrågavarande fall skall förkortas på så sätt, att fulla
arbetsdagar erhållas. Några aftal inom andra yrkesgrenar tillåta
icke olika lång arbetstid för arbetare på samma verkstad, utan skall
förkortningen af arbetstiden vara densamma för alla.
Bestämmelserna angående inskränkningen i arbetstiden äro helt
naturligt af största vikt för säsongyrkena, där sådan inskränkning förekommer
regelbundet hvarje år. Arbetslöshet under vissa årstider
inträffar alltid inom dessa yrken. Där arbetet utföres utomhus, tillkommer
dessutom, att arbetstiden måste rätta sig efter dagsljuset
och klimatiska förhållanden. Det är därför särskildt inom säsongyrkena
vanligt, att föreskriften angående förkortning af arbetstiden
vid arbetsbrist utbytes mot bestämmelsen, att sådan förkortning skall
äga rum under viss årstid. Denna bestämmelse påträffas kanske oftast
inom byggnadsverksamheten, där arbetstiden inskränkes under
vintertiden, antingen i mån af arbetstillgång eller, vanligare, efter
dagsljusets varaktighet.
Då emellertid äfven inom byggnadsverksamheten arbetet i allt
större utsträckning börjar utföras vid artificiellt ljus, åtföljes här
stadgandet angående förkortad arbetstid på vintern icke sällan af
rätt för arbetsgifvaren att, då sådant arbete förekommer, äfven under
vintertid utsträcka arbetet till den normala arbetstiden.
Förkortningen af den normala arbetstiden begränsas ofta icke på
annat sätt än att den, som ofvan påpekats, skall ske i mån af arbetstillgång
eller efter dagsljusets varaktighet. Ofvanstående tab. litt.
Å. afser emellertid endast sådana aftal, som uttryckligen fastställa en
viss, olika lång arbetstid under olika årstider och enligt hvilka förkortningen
af arbetstiden sålunda är begränsad till ett visst antal
timmar per dag eller vecka. Dessa aftal äro, som af tabellen framgår,
sammanlagdt 226 och omfatta 1,853 arbetsgifvare samt 33,266 arbetare.
Antalet arbetare, för hvilka en dylik förkortning af arbetstiden,
ehuru ej exakt angifven i aftalen, under viss årstid äger rum,
är dock, som framgår af det ofvan anförda, vida större. De förekomma
ej inom samtliga säsongyrken, enär inom en del af dessa,
t. ex. tegel- och sockerindustrierna, tillverkningen upphör, sedan
säsongen är slut, då en del af arbetsstyrkan afgår för att ej återtagas
i. arbete förrän vid nästa års säsong.
I sammanhang med dessa frågor torde äfven kunna omnämnas,
att några aftal inom säsongyrkena fastställa lägre arbetslöner för den
tid, säsong icke råder, tydligen i syfte att bereda ett större antal
arbetare ett mera stadigvarande arbete.
ARBETSTID PÅ LÖRDAGEN.
191
Ofvan omtalade förkortningar af arbetstiden är o dels tillfälliga, Automatisk
dels periodiskt återkommande. Med afseende å krafvet på en allmän arbets
nedsättning
af arbetstiden företräda parterna vanligen olika stånd- tiden under
'' kallekhvaf
punkter,
i det att arbetarne påyrka en sådan nedsättning, men arbets- giltig
gifvarne
i de flesta fall motsätta sig densamma. Liksom kollektiv- betstid.
aftalen, enligt hvad ofvan påvisats, såsom en kompromiss kunna föreskrifva
automatisk ökning af lönerna under aftalets giltighetstid,
förekomma därför likartade bestämmelser i syfte att automatiskt förkorta
arbetstiden. Dessa bestämmelser äro emellertid sällsynta och
hafva ej på långt när samma utbredning som motsvarande bestämmelser
beträffande arbetslönen.
Kortare arbetstid på lördag än på öfriga veckodagar finnes utLyckligen
föreskrifven i 751 aftal, omfattande 5,966 arbetsgivare ''lördagen.
och 101,647 arbetare (39,7 °/o af hela antalet af aftal berörda). Ofta
kan man dessutom af antalet arbetstimmar per vecka sluta till,
att arbetstiden är kortare på lördagen. Om arbetstiden sålunda
fastställes till t. ex. 57 timmar per vecka, är det antagligt, att den
fördelas med 10 timmar på hvar och en af arbetsveckans fem första
dagar och 7 timmar på lördagen. Andra fall äro emellertid mera
tvifvelaktiga, hvarför endast sådana aftal, där uppdelningen på veckodagar
finnes tydligt angifven, hafva upptagits i ofvan meddelade
siffror. I verkligheten öfverstiger sålunda antalet af aftal berörda
arbetare, för hvilka arbetstiden är kortare på lördagen än på veckans
öfriga dagar, med säkerhet högst afsevärdt det här ofvan angifna.
Af öfversikten i tab. litt. Ä. framgår, att en dylik förkortning
af arbetstiden på lördagen förekommer inom flertalet näringsgrenar.
Industrier med skiftarbete hafva dock att döma af kollektivaftalen
oftast samma arbetstid på lördag som på öfriga dagar.
Inom en del andra näringsgrenar lägger arbetets natur hinder i vägen
för en förkortad arbetstid på lördagar. I aftalen för barberare och
perukmakare fastställes t. o. m. längre arbetstid på lördagarna än på
öfriga veckans dagar. Samma är förhållandet i en del aftal för
handelsarbetare och varuutkörare, särskildt inom den mindre minuthandeln,
samt i ett aftal inom stufverirörelsen. Inom åkerirörelsen
är arbetstiden kortare på lördagar för »verkkuskar», men ej för
»finkuskar».
Begränsningen af den ordinarie arbetstiden åtföljes i ett antal SemesterJ och
aftal af bestämmelser rörande fridagar och i en del aftal äfven rörande fångar,
semester. Utbredningen af dessa bestämmelser framgår af nedanstående
tab. litt. Ö., ett sammandrag af tab. 15. Som semester har i tabellen
upptagits en sammanhängande ledighet af minst tre dagar. Vanligen
är semestern icke kortare än en vecka; tre dagars semester
förekommer endast i aftal för ett destilleringsverk samt för slakterier
och charkuterier. Aftalen för bryggerier innehålla bestämmelser
192
Tab. litt. Ö. Fridagar
Näringsgrenar. |
-- |
första maj. |
Ledig J vid riksdagsmanna-val, kommunala |
- |
|||
Anta aftal |
Antal arbetare |
Anta |
Antal arbetare |
||||
Absolut |
%. |
aftal |
Absolut |
°/o. |
|||
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel |
18 |
903 |
48 !» |
_ |
|||
Jordbruk ......... |
li |
680 |
41-8 |
_ |
|||
Trädgårdsskötsel........ |
F |
223 |
— |
— |
— |
_ |
|
II. Skogsbruk........ . |
— |
— |
- |
_ |
_ |
||
III. Grufdrift........ |
6 |
4.067 |
84o |
4 |
3.634 |
75''5 |
|
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
184 |
9.882 |
41-6 |
2 |
106 |
04 |
|
Fabriker....... |
107 |
7,014 |
36l |
1 |
25 |
0-1 |
|
Handtverk........ |
77 |
2,868 |
66’2 |
1 |
81 |
1-9 |
|
V. Textilindustri....... |
54 |
10.605 |
848 |
||||
Fabriker........ |
50 |
10Å87 |
84-9 |
||||
Handtverk........ |
4 |
118 |
— |
_ |
_ |
||
VI. Beklädnadsindustri........ |
52 |
5.642 |
37 7 |
3 |
67 |
04 |
|
Fabriker........ |
21 |
2,357 |
42-3 |
2 |
28 |
Oö |
|
Handtverk.......... |
31 |
3,285 |
34-9 |
1 |
39 |
0-4 |
|
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri . |
35 |
2.245 |
66 3 |
1 |
88 |
2-6 |
|
Fabriker.......... |
18 |
1,418 |
62 9 |
1 |
88 |
3-9 |
|
Handtverk........ |
17 |
827 |
72-9 |
||||
VIII. Trävaruindustri......... |
117 |
9.970 |
55-3 |
43 |
3.375 |
187 |
|
Fabriker.......... |
98 |
9,330 |
60 4 |
33 |
19-8 |
||
Handtverk........... |
19 |
640 |
25-0 |
10 |
307 |
12-0 |
|
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
42 |
9.231 |
76 3 |
5 |
1.051 |
87 |
|
Fabriker.......... |
30 |
5.647 |
67-6 |
5 |
1.051 |
12-6 |
|
Handtverk.......... |
12 |
3,584 |
95-9 |
||||
X. Grafisk industri....... |
13 |
7.603 |
96 8 |
— |
_ |
_ |
|
XI. Malmförädlingsindustri....... |
5 |
340 |
116 |
1 |
30 |
l-o |
|
XII. Metallindustri......... |
35 |
2.403 |
279 |
1 |
69 |
08 |
|
Fabriker........ |
19 |
1,828 |
36-4 |
1 |
69 |
1-4 |
|
Handtverk.......... |
16 |
575 |
16-0 |
||||
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri . |
35 |
29.345 |
93 3 |
4 |
81 |
0''3 |
|
Fabriker........ |
32 |
29,103 |
934 |
4 |
81 |
0-3 |
|
Handtverk....... |
3 |
242 |
— |
||||
XIV. Jord- och stenindustri....... |
74 |
9.734 |
56 3 |
11 |
2.255 |
13-0 |
|
XV. Kemisk-teknisk industri..... |
48 |
6.875 |
940 |
— |
_ |
_ |
|
XVI. Byggnadsverksamhet...... |
173 |
33.096 |
71-4 |
33 |
2.587 |
5''6 |
|
XVII. Allmänna arbeten......... |
25 |
7,513 |
79 5 |
||||
I kommunal och statens drift . . . |
22 |
7,073 |
80-fi |
_ |
|||
I enskild drift..... |
3 |
440 |
t- |
- |
_ |
||
XVIII. Handel och varulager ....... |
53 |
2,474 |
77-7 |
1 |
25 |
0-8 |
|
XIX. Landtransport...... |
67 |
9.047 |
36 4 |
5 |
679 |
27 |
|
Åkeri- och stufverirörelse ...... |
51 |
7,720 |
84-0 |
5 |
679 |
7-4 |
|
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
16 |
1,327 |
8-5'' |
— |
|||
XX. Sjötransport . ........ |
4 |
1.776 |
45-6 |
— |
- '' |
— |
|
XXI. > Diverse-. . . . . . . : . . |
— |
— 1 |
• — J |
— |
|||
Summa |
i.<m> |
162,7511 |
63-6 |
114 |
14.047 | |
||
Däraf: |
|||||||
Fabriker......... |
515 |
91,736 |
67-9 |
59 |
6,695 i |
5-0 |
|
Handtverk och b3^ggnadsverksamhet . . |
352 |
45,235 | |
63-3 |
45 |
3,014 |
4-2 |
1 Som semester har räknats en sammanhängande ledighet af minst tre dagar.
2 Då flera af de i denna tabell behandlade bestämmelser kunna förekomma i ett och
räkningar hafva frånräknats i summakolumnen.
193
och semester.1
h e 1 |
|||||||||||
på vissa heigdagsaft-nar, på torgdagar m. m. |
Semester. |
Inga bestämmelser. |
Hela |
antalet2 |
|||||||
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
||||
Absolut. |
%■ |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
aftal. |
Absolut. |
*■ |
||||
16 |
1.021 1,021 |
55''2 |
5 |
265 |
143 |
27 |
1,848 |
I. |
|||
16 |
62-8 |
— |
— |
— |
5 |
265 |
16-3 |
22 |
1.625 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
|
— |
- |
— |
— |
— |
— |
8 |
1.376 |
— |
8 |
1,376 |
II. |
7 |
4,104 |
85 3 |
— |
— |
- |
10 |
709 |
14-7 |
17 |
4,813 |
III. |
74 |
5.041 |
21-2 |
60 |
2.802 |
11-8 |
67 |
12.269 |
51-6 |
271 |
23,759 |
IV. |
53 |
3.280 |
16-9 |
40 |
2.038 |
10-5 |
63 |
12,221 |
62-9 |
179 |
19.427 |
|
21 |
1,761 |
40-7 |
20 |
764 |
17-6 |
4 |
48 |
1-1 |
92 |
4,332 |
|
42 |
10.030 |
80''2 |
— |
— |
15 |
1.790 |
143 |
76 |
12.499 |
V. |
|
39 |
9,959 |
80-7 |
— |
— |
— |
io_ |
1.755 |
14-2 |
61 |
12,346 |
|
3 |
71 |
— |
— |
— |
— |
5 |
35 |
— |
9 |
153 |
|
16 |
1,469 735 |
9''8 |
10 |
699 |
4 7 |
159 |
9,294 |
621 |
215 |
14.971 |
VI. |
5 |
13-2 |
1 |
56 |
10 |
36 |
3.201 |
57''5 |
58 |
5.571 |
||
11 |
734 |
7-8 |
9 |
- 643 |
6-8 |
123 |
6,093 |
64-8 |
157 |
9,400 |
|
20 |
1.373 |
40 5 |
1 |
4 |
01 |
37 |
917 |
271 |
78 |
8,888 |
VII. |
17 |
1,111 |
49-3 |
1 |
4 |
02 |
17 |
610 |
27l |
41 |
2.254 |
|
3 |
262 |
23-1 |
— |
— |
— |
20 |
307 |
27-1 |
37 |
1,134 |
|
68 |
5,746 |
319 |
1 |
10 |
01 |
86 |
7.130 |
39-6 |
210 |
18.013 |
VIII. |
62 |
5,631 |
36''4 |
— |
_ |
— |
57 |
5.241 |
33-9 |
161 |
15.457 |
|
6 |
115 |
4-5 |
1 |
10 |
0-4 |
29 |
1,889 |
73-9 |
49 |
2,556 |
|
33 |
7.603 |
62 9 |
11 |
3.408 |
282 |
14 |
2.070 |
17-1 |
59 |
12,095 |
IX |
22 |
4,523 |
54-1 |
— |
— |
— |
12 |
1,916 |
22-9 |
45 |
8.357 |
|
11 |
3,080 |
82-4 |
11 |
3,408 |
91-2 |
2 |
154 |
4-1 |
14 |
3,738 |
|
13 |
7,603 |
96''8 |
12 |
1,132 |
144 |
3 |
187 |
24 |
17 |
7,,857 |
X. |
2 |
96 |
3 3 |
1 |
30 |
10 |
14 |
2.474 |
841 |
22 |
2,940 |
XI. |
16 |
1.184 |
13-7 |
1 |
10 |
0 1 |
86 |
5.807 |
67''4 |
123 |
8.61!) |
XII. |
11 |
916 |
18-2 |
1 |
10 |
0''2 |
39 |
2.789 |
55‘5 |
60 |
5.026 |
|
5 |
268 |
7-5 |
— |
— |
— |
47 |
3,018 |
84-0 |
63 |
3,593 |
|
4 |
126 |
0''4 |
— |
— |
— |
22 |
2.075 |
6 6 |
58 |
31,445 |
XIII. |
4 |
126 |
0-4 |
— |
— |
— |
19 |
2.045 |
6''6 |
52 |
31.173 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
30 |
— |
6 |
272 |
||
45 |
6,577 |
380 |
1 |
25 |
0 1 |
75 |
7,092 |
410 |
154 |
17,293 |
XIV. |
32 |
5,795 |
79 3 |
10 |
575 |
7-9 |
10 |
424 |
5-8 |
60 |
7.311 |
XV. |
61 |
20,822 |
44''9 |
3 |
142 |
0 3 |
103 |
12.887 |
27''8 |
281 |
46,331 |
XVI. |
20 |
7.222 |
76''5 |
8 |
610 |
6''5 |
18 |
1.780 |
18 8 |
48 |
9,445 |
XVII. |
18 |
6,790 |
77-4 |
5 |
197 |
2-2 |
15 |
1,554 |
17-7 |
41 |
8,774 |
|
2 |
432 |
— |
3 |
413 |
— |
3 |
226 |
— |
7 |
671 |
|
36 |
1,618 |
508 |
17 |
1.038 |
32''6 |
15 |
637 |
20 0 |
73 |
3,185 |
XVIII. |
72 |
11.009 |
44 3 |
27 |
3,897 |
157 |
71 |
11.767 |
474 |
166 |
24,851 |
XIX. |
49 |
7,896 |
85-9 |
5 |
744 |
8-1 |
16 |
675 |
7-3 |
74 |
9.188 |
|
23 |
3,113 |
19-9 |
22 |
3,153 |
20-1 |
OO |
11,092 |
70-8 |
92 |
15,663 |
|
3 |
205 |
5? |
1 |
80 |
21 |
7 |
2,026 |
52-0 |
13 |
3,895 |
XX. |
•— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
1 |
16 |
XXI. |
580 |
98.644 |
88‘51 |
164 |
14,462 |
5*7 |
826 |
82,992 |
324 |
1,971 |
255,950 |
|
305 |
46,352 |
34-3 |
67 |
3.870 |
2-9 |
355 |
39,955 |
29''0 |
910 |
135.012 |
|
121 |
27,113 |
37-9 |
44 |
4,967 |
6-9 |
336 |
24,461 |
34-2 |
708 |
71,509 |
samma aftal, inträffar ej sällan, att samma aftal upptages i olika kolumner. Samtliga dubbel13
— 082273. Kollektivaftal.
194
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
angående fyra till åtta fridagar om året, livilka säkerligen, äfven
enligt de aftal, som ej uttryckligen stadga, att dessa fridagar skola erhållas
i följd, äro afsedda som sammanhängande semester, då arbetaren
därom gör framställning och förhållandena sådant medgifva. Sammanlagd!
förekomma föreskrifter angående semester i 164 aftal, omfattande
1,047 arbetsgivare och 14,462 arbetare (5,7 c/0 af hela antalet
af aftal berörda arbetare).
Bland dessa aftal har icke upptagits riksaftalet inom tryckeriindustrien,
oaktadt enligt det till aftalet fogade protokollet öfver 1903
års tariffkommittés beslut kommitterade hemställt hos vederbörande
principaler, att dessa måtte ordna arbetsförhållandena så, att möjlighet
beredes för ett allmänt införande af två veckors semester eller
häröfver för arbetspersonalen, en framställning, som i stor utsträckning
lär hafva behjärtats. Ej heller har medräknats ett stort antal
järnvägsaftal, i hvilka införts en provisorisk bestämmelse, att
gällande föreskrifter beträffande bl. a. tjänstledighet skola tillämpas,
till dess genom förhandlingar mellan Svenska järnvägarnes arbetsgivareförening
å ena sidan samt Svenska järnvägsmannaförbundet
å den andra öfverenskommelse träffats angående gemensamma
bestämmelser för samtliga enskilda järnvägar i riket rörande denna
fråga. Emellertid åtnjuter i själfva verket personalen semester vid
flertalet af ifrågavarande järnvägar.1
Som af tab. 15 framgår, äro aftal en med semesterbestämmelser
spridda inom olika yrken och industrier. Större delen återfinnes emellertid
inom transportverksamheten.
Fridagar äro enligt 552 aftal, omfattande 4,057 arbetsgivare
samt 95,927 (37,5 %) arbetare, dagarna före helgdagarna vid de fyra
stora högtiderna jul, påsk, pingst och midsommar. Dessutom erhålles
enligt 37 aftal, omfattande 179 arbetsgivare och 3,413 arbetare,
ledighet \dd en del andra tillfällen, såsom på torg- och marknadsdagar
m. m. Häri äro emellertid ej inräknade de aftal, som tilldela,
stalldrängar, ryktare, kuskar, vakter, frisörbiträden, tegelbrännare,
järnvägs- och spårvägspersonal m. fl. kategorier arbetare ett visst
1 I det förslag till liufvudaftal N:o 2 för de enskilda järnvägarna, som år 1909
uppgjorts, förekomma följande bestämmelser rörande tjänstledighet: Ordinarie ‘personal
(linjepersonal) äger att under samma kalenderår erhålla ledighet utan löneafdrag,
under de första 10 åren, 10 (lagar och efter 10 tjänsteår såsom ordinarie,
20 dagar, med rätt i båda fallen att erhålla ledighet ytterligare 10 dagar
mot 50% afdrag å hela den till vederbörande å orten ifråga utgående aflöning,
allt å tid, som förvaltningen för hvarje särskildt fall kan godkänna. Beviljas
ytterliga,re tjänstledighet, af dragés hela aflöningen.
Extra personal, som fyllt 21 år, äger att under samma kalenderår erhålla
ledighet utan löncafdrag, under de första 10 åren, 6 dagar samt, efter 10 tjänsteår
såsom extra efter fyllda 21 år, 12 dagar, med rätt att från och med 5:te
tjänsteåret erhålla ledighet ytterligare, 6 dagar mot 50% afdrag å hela den till
vederbörande_ å orten i fråga utgående aflöning, allt å tid, som förvaltningen
för hvarje särskildt fall kan godkänna. Beviljas ytterligare tjänstledighet, afdrages
hela aflöningen.
Äfven för verkstad spersonal en förofinnas i förslaget liknande bestämmelser.
FRIHET FRÅN ARBETE FÖRSTA MAJ.
195
antal fridagar per år som ersättning för mer eller mindre regelbundet
söndagsarbete.
Enligt 114 aftal, omfattande 476 arbetsgifvare och 14,047 arbetare
(5,6 °/o), erhåller arbetaren äfven frihet från arbete vid val af
riksdagsmän samt kommunala val. En del af dessa aftal föreskrifva
som villkor för dylik ledighet en begäran från arbetarnes sida, framställd
i vederbörlig ordning.
Frihet från arbete första maj stadga icke mindre än 1,040 aftal,
omfattande 7,384 arbetsgifvare och 162,751 arbetare (63,6 °/o af
hela antalet af aftal berörda). För att sådan ledighet skall erhållas,
skola arbetarne enligt en del aftal, på samma sätt som vid ledighet
för val af riksdagsmän och kommunala val, på förhand begära densamma.
Några aftal fordra, att viss majoritet af arbetare öfver 21 år
skall uttala sig därför. Vid spår- och järnvägar gäller stadgandet
angående ledighet första maj icke trafikpersonalen; i aftal för sjömän
endast, då fartyget ligger i svensk hamn, samt för så stor del af manskapet,
som befälhafvaren kan undvara. Äfven inom andra näringsgrenar
undantages, ofta den del af arbetspersonalen, som behöfves för
att hålla driften i gång.
Af stort intresse är gifvetvis frågan, huruvida aflöning utbetalas
under den i af talen stadgade ledigheten från arbetet eller ej. Endast
undantagsvis (se t. ex. noten å s. 194) beröres emellertid denna fråga
i kollektivaftalen, hvarför den ej kunnat göras till föremål för behandling
i föreliggande undersökning. I tab. 15 och tab. litt. Ö. har icke
heller skillnad gjorts mellan hela fridagar och ledighet endast viss tid
af dagen, då i senare fallet fritidens längd är synnerligen växlande,
och bestämda gränser endast med svårighet kunna uppdragas.
Att arbete äfven å annan tid än den i aftalen föreskrifna understundom
icke kan undvikas, är tydligt. För sådana tillfällen föreskrifva
kollektivaftalen särskilda tillägg till den ordinarie lönen, icke
blott som ersättning för det obehag och den ökade ansträngning, som
medföljer den utsträckta arbetstiden, utan äfven för att i möjligaste
mån inskränka öfvertidsarbetet.
Arbete utom den ordinarie arbetstiden plägar uppdelas i tre
olika kategorier: arbete på öf v ertid i inskränkt bemärkelse, d. v. s. två
eller tre timmar närmast efter eller understundom äfven före den
ordinarie arbetstiden, nattarbete, som omfattar allt arbete under den
öfriga delen af hvardagsdygnet, samt sön- och helgdag sarbete\ till
hvithet vanligen äfven räknas arbete på i kollektivaftalen föreskrifna
fridagar. Samtliga dessa, olika slag af öfvertidsarbete ersättas med
ordinarie lön samt dessutom ett tillägg, som vanligen utgår med en
viss procent af den ordinarie lönen, lägst för vanlig öfvertid och högst
för sön- och lielgdagsarbete, så att t. ex. för vanligt öfvertidsarbete be
-
Öfvertids
arbete.
196
Tab. litt. AA. Ersättning för öfver- 1
E r |
ätt- |
||
Näringsgrenar. |
öfvertidsarbete. |
||
Antal |
Antal arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
%. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.......... |
23 |
1,365 |
73-9 |
Jordbruk ................ |
18 |
1.142 |
70-3 |
Trädgårdsskötsel.................. |
5 |
223 |
— |
II. Skogsbruk.................... |
6 |
856 |
— |
III. Grufdrift.................... |
13 |
4,580 |
95-2 j |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri....... |
247 |
22.558 |
94''9 |
Fabriker..................... |
160 |
18,682 |
96-1 |
Handtverk................... |
87 |
3,876 |
89-5 |
V. Textilindustri.................. |
67 |
11.155 |
89-2 |
Fabriker..................... |
58 |
11,002 |
89''1 |
Handtverk.................... |
9 |
153 |
— |
VI. Beklädnadsindustri................ |
112 |
9.133 |
61-0 |
Fabriker..................... |
48 |
4,800 |
86''2 1 |
Handtverk................... |
64 |
4,333 |
46-1 | |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri....... |
70 |
2,958 |
87-3 |
Fabriker..................... |
33 |
1,824 |
80-9 |
Handtverk.................... |
37 |
1,134 |
100-0 |
VIII. Trävaruindustri................. |
177 |
14.538 |
807 |
Fabriker..................... |
131 |
12.018 |
77-8 |
Handtverk.................... |
46 |
2,520 |
98-6 |
IX. Trämasse- och pappersindustri.......... |
55 |
11.812 |
97-7 |
Fabriker..................... |
41 |
8.074 |
96-6 |
Handtverk.....■.............. |
14 |
3,738 |
1000 |
X. Grafisk industri................. |
16 |
7,799 |
99-3 |
XI. Malm förädlingsindustri............. |
13 |
2,498 |
851 |
XII. Metallindustri.................. |
113 |
6,680 |
77-5 |
Fabriker..................... |
55 |
3,167 |
63''0 1 |
Handtverk.................... |
58 |
3,513 |
97''8 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri....... |
52 |
31,206 |
99-2 |
Fabriker..................... |
46 |
30,934 |
99-2 |
Handtverk.................... |
6 |
272 |
|
XIV. Jord- och stenindustri.............. |
121 |
15.084 |
87''2 |
XV. Kemisk-teknisJc industri............. |
58 |
7,181 |
98-2 |
XVI. Byggnadsverksamhet............... |
271 |
45,301 |
07-8 |
XVII. Allmänna arbeten................ |
43 |
8.939 |
940 |
I kommunal och statens drift............ |
37 |
8.456 |
96''4 |
I enskild drift.................. |
6 |
483 |
|
XVIII. Handel och varulager............... |
62 |
2,724 |
85''5 |
XIX. Landtransport.................. |
136 |
21.839 |
87''9 |
Åkeri- och stufverirörelse............. |
54 |
6,852 |
74-0 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon...... |
82 |
14,987 |
95-7 |
XX. Sjötransport................... |
10 |
2,210 |
56-7 |
XXI. Diverse...................... |
1 |
16 |
— |
Summa Däraf: |
1,666 |
230,432 |
90 o ! |
Fabriker..................... |
780 |
123,063 |
91-1 |
Handtverk och byggnadsverksamhet......... |
592 |
61,940 |
90-8 |
1 l)å bestämmelser rörande såväl ersättning för öfvertids- som för natt-, sön- och helgDubbelräkningar
hafva fråndragits i summakolumnen.
tids-, natt-, sön- och helgdagsarbete.
197
ning för nattarbete. |
sön- |
och helgdags-arhete. |
Ingå bestämmelser. |
Hela |
antalet1 |
||||||
ii Antal I aftal. |
Antal arbetare. |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
Antal aftal. |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
||||
Absolut. |
S- |
Absolut. |
°/o. |
Absolut. |
%■ |
||||||
6 |
271 |
14T |
18 |
949 |
51-4 |
3 |
447 |
24''2 |
27 |
1.84S |
I |
3 |
163 |
100 |
15 |
841 |
51-8 |
3 |
447 |
27-5 |
22 |
1.625 |
|
3 |
108 |
— |
3 |
108 |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
|
4 |
526 |
— |
6 |
856 |
— |
2 |
520 |
— |
8 |
1.376 |
II |
10 |
4.385 |
91 1 |
10 |
4,109 |
85 4 |
3 |
74 |
1-5 |
17 |
4,813 |
111 |
144 |
13.525 |
56''9 |
195 |
17.395 |
732 |
16 |
687 |
29 |
271 |
23.759 |
IV |
105 |
10,975 |
56''5 |
137 |
14,077 |
72-ö |
15 |
675 |
3''5 |
179 |
19.427 |
|
39 |
2,550 |
58-9 |
58 |
3,318 |
76''6 |
i |
12 |
0''3 |
92 |
4,332 |
|
59 |
10,117 |
80''9 |
59 |
9,404 |
75''2 |
3 |
1.344 |
10-8 |
70 |
12.499 |
V |
52 |
10,020 |
81''2 |
51 |
9,267 |
75''1 |
3 |
1,344 |
10-9 |
61 |
12.346 |
|
7 |
97 |
— |
8 |
137 |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
|
88 |
6,696 |
44''7 |
99 |
8.582 |
57-3 |
73 |
3,777 |
25''2 |
215 |
14.971 |
VI |
16 |
1,476 |
26‘5 |
34 |
3,764 |
67-0 |
10 |
771 |
13-8 |
58 |
5.571 |
|
73 |
5,220 |
55‘5 |
65 |
4,818 |
51:! |
63 |
3,006 |
32-0 |
157 |
9.400 |
|
51 |
2.327 |
68-7 |
52 |
2,490 |
73o |
8 |
430 |
12-7 |
78 |
3.388 |
VII |
20 |
1,481 |
65-7 |
20 |
1.434 |
63-6 |
8 |
430 |
19 1 |
41 |
2.254 |
|
31 |
846 |
74-6 |
32 |
1,056 |
93-1 |
— |
— |
— |
37 |
1,134 |
|
139 |
10.803 |
60-0 |
156 |
13.751 |
76''3 |
27 |
1.888 |
10-5 |
210 |
18.013 |
VIII |
99 |
8,394 |
54-3 |
114 |
11,400 |
73-8 |
25 |
1,865 |
12-1 |
161 |
15.457 |
|
40 |
2,409 |
94-2 |
42 |
2,351 |
92-0 |
2 |
23 |
0-9 |
49 |
2,556 |
|
38 |
9.280 |
76-7 |
54 |
11,699 |
96 7 |
1 |
16 |
0 1 |
59 |
12,095 |
IX. |
26 |
5,617 |
67-2 |
42 |
8,036 |
96-2 |
1 |
16 |
0-2 |
45 |
8.357 |
|
12 |
3,66.", |
98-0 |
12 |
3,663 |
98-0 |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
15 |
7,793 |
99-2 |
15 |
7,793 |
99-2 |
1 |
58 |
0 7 |
17 |
7,857 |
X |
13 |
2.288 |
77''* |
18 |
2,700 |
91-8 |
4 |
240 |
8 2 |
22 |
2,940 |
XI |
94 |
5.357 |
62''2 |
92 |
5.439 |
63 1 |
10 |
939 |
10 9 |
123 |
8,619 |
XII. |
45 |
2,121 |
42-2 |
46 |
2,246 |
44-7 |
5 |
859 |
171 |
60 |
5,026 |
|
49 |
3,236 |
90-1 |
46 |
3,193 |
88-9 |
5 |
80 |
2-2 |
63 |
3,593 |
|
47 |
31,041 |
98 7 |
49 |
31,098 |
98 9 |
6 |
239 |
0-8 |
58 |
31,445 |
XIII. |
42 |
30,855 |
99-0 |
44 |
30,912 |
99-2 |
6 |
239 |
0-8 |
52 |
31.173 |
|
5 |
186 |
— |
5 |
186 |
— |
— |
— |
— |
6 |
272 |
|
91 |
13.351 |
772 |
90 |
13,343 |
772 |
31 |
1.997 |
11-5 |
154 |
17,293 |
XIV. |
46 |
6,730 |
92 1 |
49 |
6,898 |
944 |
2 |
130 |
1-8 |
60 |
7,311 |
XV. |
249 |
43,370 |
93''6 |
237 |
40.472 |
874 |
10 |
1.030 |
2-2 |
281 |
46,331 |
XVI. |
26 |
7,353 |
77''9 |
31 |
8.448 |
894 |
5 |
497 |
5-3 |
48 |
9.445 |
XVII. |
22 |
6,887 |
78-5 |
25 |
7,965 |
90-8 |
4 |
309 |
3''5 |
41 |
8.774 |
|
4 |
466 |
— |
6 |
483 |
— |
1 |
188 |
— |
7 |
671 |
|
42 |
2.292 |
72-0 |
47 |
2,379 |
74''7 |
8 |
347 |
10 9 |
73 |
3,185 |
XVIII. |
65 |
10,322 |
415 |
68 |
10,556 |
425 |
21 |
1.238 |
5-0 |
166 |
24,851 |
XIX. |
40 |
5,610 |
61-1 |
48 |
7,158 |
77-9 |
12 |
807 |
8-8 |
74 |
9.188 |
|
25 |
4,712 |
30-1 |
20 |
3,398 |
21-7 |
9 |
431 |
2-8 |
92 |
15,663 |
|
4 |
1,776 |
45-6 |
3 |
466 |
120 |
3 |
1,685 |
433 |
13 |
3,895 |
XX |
1 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
XXI. |
1,232 |
189,619 |
74-1 |
1,848 |
198,827 |
77-7 |
237 |
17,583 |
6-9 |
1.971 |
255.950 |
|
570 |
101,101 |
74-9 |
660 |
111.870 |
82-9 |
111 |
8,624 |
6-4 |
910 |
135,012 |
|
504 |
61,577 |
86-11 |
505 |
59,194 |
82-8 |
81 |
4,151 |
5-8 |
708 |
71,509 |
dagsarbete ofta förekomma i samma aftal, hafva sådana aftal upptagits i flera kolumner.
198
KOLLEKTIVAFTALET I. SVERIGE.
talas ett tillägg af 25 %, för nattarbete 50 °/o samt för sön- ocb helgdag
sarbete 100 c/o. Procentsatserna äro emellertid i hög grad varierande,
och understundom erhålles för allt arbete, som utföres på annan
arbetstid än den i af tal et bestämda, samma öfvertidsersä/ttning. Anmärkas
bör ock, att, då arbetslönen är fastställd som års-, månads-,
vecko- eller daglön — samt understundom äfven vid timpenning —
tillägget för öfvertidsarbete vanligen ej utgår med viss procent af den
ordinarie lönen, utan i stället med fixt belopp per timme.
Enligt tab. litt. AA., som utgör ett sammandrag af siffermaterialet
i tab. 16, innehålla 1,666 aftal, omfattande 10,484 arbetsgivare
och 230,432 arbetare (90,0 % af hela antalet af kollektivaftal berörda),
föreskrifter angående ersättning för öfvertidsarbete. 1,232 aftal,
omfattande 9,178 arbetsgivare och 189,619 arbetare (74,1 %), meddela
stadganden angående ersättning för nattarbete samt 1,348, omfattande
9,324 arbetsgivare och 198,827 arbetare (77,7 %), angående
ersättning för sön- och holgdagsarbete. Endast 237 aftal, omfattande
1,338 arbetsgivare och 17,583 (6,9 c/c) arbetare, sakna bestämmelser
rörande öfvertidsersättning af någotdera af de tre angifna slagen.
Beträffande dessa siffror bör emellertid märkas, att ordet öfver/
idsersättning i kollektivaftalen användes i tvänne bemärkelser, och
kan dels beteckna ersättning för hvad ofvan benämnts öfvertidsarbete
i inskränkt bemärkelse, dels hvarje slags ersättning för arbete, utfördt
utom ordinarie arbetstid. I senare fallet omfattar det sålunda äfven ersättning-
för nattarbete samt för sön- och helgdagsarbete. Då det emellertid
icke varit möjligt att i hvarje fall afgöra, huruvida termen öfvertidsersättning
användts i den ena eller andra bemärkelsen, hafva uti ifrågavarande
tabeller bland aftal med bestämmelser angående ersättning
för nattarbete samt för sön- och helgdagsarbete upptagits endast
aftal, som uttryckligen föreskrifva särskild ersättning för dylikt arbete,
men icke sådana, som stadga öfvertidsersättning utan närmare angifvande
af slaget. Dessa senare hafva endast medräknats bland
aftal med bestämmelser angående »vanlig» öfvertidsersättning.
I ett stort antal aftal har man icke åtnöjt sig med att stadga
särskild ersättning för öfvertidsarbete, utan sökt att äfven på annat
sätt inskränka detsamma. Elera aftal, särskild! för skofabriker och
för kommunala arbeten, föreskrifva sålunda, att öfvertidsarbete skall
om möjligt undvikas, eller, i några fall, att det åtminstone icke bör
förekomma på lördagar samt sön- och helgdagar; ett aftal för kvarnar
förbjuder arbete å söndag, då fackföreningen har sammanträde.
Andra fastställa en viss gräns för öfvertidens längd per dag eller
per år, som icke lår öfverskridas. Några aftal inom tapetserareyrket
öfverlämna frågan, huruvida arbete skall få utföras på öfvertid
eller ej, till fri öfverenskommelse mellan ifrågavarande arbetsgivare
och arbetare. Enligt ett aftal för tapetserare får öfvertidsarbete
ÖFVEKTIDSAKBETE.
199
icke äga rum, om dugliga arbetare finnas att tillgå på platsen. Aftalet
för en snickerifabrik gifver arbetarne rätt att neka arbeta på öfvertid
vid pågående lönerörelse. Enligt en del aftal inom olika näringsgrenar
är arbetaren endast i synnerligen trängande fall, då fara hotar
el. dyl. samt vid särskildt brådskande arbete, skyldig att arbeta på öfvertid,
enligt andra skall han befrias från deltagande i öfvertidsarbete,
om han kan förete giltigt förfall. Att arbetare är skyldig
att utföra, öfvertidsarbete, stadga åter ett stort antal aftal, likaledes
spridda inom olika industrier, utan att upptaga några undantag från
denna skyldighet.
Bland bestämmelser, afsedda att minska öfvertidsarbetets
olägenheter för arbetaren, kunna omnämnas föreskrifterna i en del aftal,
att arbetsgifvaren skall om möjligt viss tid i förväg underrätta,
när öfvertidsarbete skall äga rum, samt att arbetaren har rätt till vissa
timmars fritid efter öfvertidsarbete utan afdrag på lönen, om denna
fritid skulle infalla på ordinarie arbetstid. Den senare bestämmelsen
påträffas hufvudsakligen inom den grafiska industrien.
Den särskilda ersättningen för arbete på öfvertid bortfaller, då
ett arbete måste permanent utföras på tid, som icke faller inom den i
aftalet fastställda »dagliga» arbetstiden. Vid sådant regelbundet
öfvertidsarbete, t. ex. skiftarbete, skall enligt många aftal särskild
öfverenskommelse träffas angående den ordinarie lönen, oberoende
af aftalets bestämmelser angående öfvertidsersättning i öfrigt. Inom
tryckeriindustrien erhålla sålunda arbetare med »ordinarie nattarbete»
vid tidningstryckerierna högre veckolön än öfriga arbetare. I
andra fall kunna vissa arbeten, som skola utföras på öfvertid, ingå i
arbetarnes åligganden, utan att någon förhöjning af lönen inträder.
För stall- och hästskötsel å annan tid än den ordinarie arbetstiden
lämnas sålunda enligt en del aftal för kuskar ingen särskild ersättning1
dock icke enligt alla. Några stadga tvärtom uttryckligen, att
sådan ersättning skall utgå för ryktning, stallvakt o. dyl. på sönoch
helgdagar. Inom trädgårdsskötseln betalas icke öfvertidsersättning
för »naturnödvändigt arbete»; samma bestämmelser gälla i en
del industrier för rengöring af verkstäder och vård af maskiner.
Särskildt inom metall- och maskinindustrierna påträffas ofta
ett stadgande, att vid reparationer eller annat arbete för verkstadens
egen räkning ersättningen för öfvertidsarbete skall utgå med ett lägre
belopp än för öfrigt arbete. Enligt andra aftal inom samma industrier
erhålles intet tillägg för dylikt arbete. I järnvägsaftalen undantages
från särskild ersättning sådant öfvertidsarbete. som är beroende
på tågförsening. En del aftal föreskrifva öfvertidsersättning vid
tidlön, men icke vid ackordlön. Vanligare är emellertid ett stadgan
1
Jfr § 7 i Bestämmelser angående arbets- och löneförhållanden vid Stockholms
stads arbeten (del II, s. 418).
200
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGtE.
de, att öivertidsersättning för ackordsarbete endast skall utgå, då
arbetsgifvaren fordrar öfvertidsarbete, men icke eljest.
Enligt ett icke ringa antal aftal inom olika industrier skall slutligen
vid öfvertidens beräkning försummad ordninarie arbetstid fråndragas.
Några utsträcka detta äfven till frånvaro på grund af tillfällig
sjukdom, permission el. dyl. Inom byggnadsverksamheten föreskrifves
ofta, att arbetstid, som gått förlorad på den grund, att arbetet
måst afstannas vid otjänlig väderlek, icke får återtagas på öfvertid
utan vederbörlig öfvertidsersättning. En egendomlig bestämmelse
påträffas i ett aftal inom byggnadsverksamheten i Göteborg. Här
hafva nämligen arbetarne betingat sig, att arbetsgifvaren i händelse
af åtal för sabbatsbrott skall betala de böter, som de på grund häraf
kunna ådömas.
201
VIII. Bestämmelser om ersättning vid olycksfall
och sjukdom, hygieniska anordningar på arbetsplatserna
m. m.1
Kollektivaftalens bestämmelser angående olycksfall utgöra i allmänhet
en utvidgning och komplettering af lagen den 5 juli 1901 om
ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete. De utsträcka den
lagligen föreskrifna ersättningsplikten jämväl till sådana näringsgrenar
och arbetsplatser, som ej omfattas af lagen, förbinda arbetsgifvarne
till försäkring motsvarande den dem åliggande ersättningsplikten
eller tillerkänna arbetarne andra förmåner utöfver de i lagen
fastställda.
Regler af ofvan antydt slag förekomma i sammanlagdt 1,313 aftal,
omfattande 8,000 arbetsgivare och 171,860 arbetare (67,1 % af
hela antalet af aftal berörda).
Härvid är emellertid att märka, att 72 aftal, omfattande 90 arbetsgivare
och 11,951 arbetare, innehålla endast bestämmelser om
arbetsgivares skyldighet att bekosta läkare, medicin, sjukhjälp o. s.
v., och att det icke med säkerhet i hvarje fall kan afgöras, huruvida
de gälla jämväl sjukdom till följd af olycksfall eller endast annan
sjukdom. Dessa 72 aftal hafva emellertid i det följande medräknats
bland kollektivaftal med olycksfallsbestämmelser.
Fördelningen på olika näringsgrenar framgår af tab. 16, hvaraf
nedanstående tab. litt. BE. utgör ett sammandrag. En granskning
af siffermaterialet i dessa tabeller gifver vid handen, att inom fabriksindustrien
i tobaks-, skofabriks-, handsk-, träkols-, kork-, guld^ och
silfvervaru-, järn- och stålvaru- samt maskinindustrierna och bland
handtverksyrkena i skräddare-, skomakare-, buntmakare-, träskomakare-,
barberare- och perukmakare-, sadelmakare-och tapetserare-samt
korgm akar eyrkena jämförelsevis få eller inga aftal med bestämmelser
angående olycksfall i arbete påträffas. Samma är förhållandet
med sjötransporten och järnvägsdriften2. Inom öfriga näringsgrenar
är däremot öfvervägande antalet arbetare vid arbetsplatser med kollektivaftal
berörda af aftal, innehållande olycksfallsbestämmelser.
I hvad mån arbetsgifvarnes ersättningsplikt vid olycksfall genom
kollektivaftalen blifvit utsträckt till i olycksfallsersättningslagen ej
Olycksfallsersättning
och olycksfallsförsäkring.
Olycksf
allsbestämmelsernas
förekomst
inom olika
näri ngsgrenar.
1 Aftal ens bestämmelser angående storleken af de vid olycksfall eller sjukdom
arbetarne tillförsäkrade ersättningsbeloppen behandlas i en särskild afdelning.
2 Det ofvan omnämnda förslaget till hufvudaftal n:o 2 för de enskilda järnvägarne
upptager endast olycksfallsersättningsbestämmelser för verkstadsarbetare och
extra banarbetare.
202
Tab. litt. BB. Olycksfallsförsäkring samt ersätt -
Näringsgrenar. |
O 1 |
y c k s |
f a 1 1 s f ö r |
s ä |
t r i n g |
|||
enligt |
lagen |
den 5 juli 1901 |
enligt andra |
|||||
utan |
tillägg. |
med tillägg af |
||||||
karensförsäk- ring. |
karensförsäk-ring och för-säkring utom |
|||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal |
! arbetare. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel.... |
5 |
657 |
6 |
153 |
||||
Jordbruk .............. |
— |
— |
2 |
484 |
_ |
_ |
5 |
113 |
Trädgårdsskötsel........... |
— |
— |
3 |
173 |
— |
i |
40 |
|
II. Skogsbruk............. |
— |
— |
1 |
250 |
— |
— |
— |
|
III. Grufdrift............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-r-'' |
— |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
4 |
353 |
57 |
4,692 |
39 |
2.487 |
50 |
2.797 |
.Fabriker.............. |
1 |
271 |
44 |
4,214 |
6 |
190 |
29 |
2.180 |
Handtverk............. |
O O |
S2 |
13 |
478 |
33 |
2.297 |
21 |
617 |
V. Textilindustri........... |
1 |
61 |
19 |
3,029 |
1 |
16 |
2 |
428 |
Fabriker.............. |
1 |
61 |
18 |
3,015 |
_ |
_ |
2 |
428 |
Handtverk............. |
— |
— |
1 |
14 |
1 |
16 |
||
VI. Beklädnadsindustri......... |
l |
120 |
3 |
18 |
1 |
18 |
||
Fabriker.............. |
— |
— |
,3 |
18 |
_ |
_ |
1 |
18 |
Handtverk............. |
1 |
120 |
— |
— |
— |
— |
||
VII. Läder-, lmr- och gummivaruindustri |
I |
263 |
13 |
959 |
1 |
116 |
10 |
310 |
Fabriker............. . |
— |
— |
11 |
923 |
1 |
116 |
8 |
272 |
Handtverk............. |
1 |
263 |
2 |
36 |
— |
2 |
38 |
|
VIII. Trävaruindustri.......... |
7 |
205 |
52 |
3,723 |
12 |
1.129 |
15 |
999 |
Fabriker.............. |
4 |
126 |
34 |
2,319 |
11 |
1,087 |
12 |
862 |
Handtverk ............. |
O |
79 |
18 |
1,404 |
1 |
42 |
Q O |
137 |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
— |
— |
5 |
656 |
7 |
1,167 |
2 |
1,021 |
Fabriker.............. |
— |
5 |
656 |
7 |
1,167 |
2 |
1.021 |
|
Handtverk............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
X. Grafisk industri.......... |
— |
— |
1 |
241 |
— |
— |
1 |
300 |
XI. Malmförädlingsindustri....... |
— |
— |
9 |
721 |
1 |
235 |
— |
— |
XII. Metallindustri........... |
7 |
554 |
51 |
3.732 |
6 |
380 |
10 |
392 |
Fabriker.............. |
3 |
4B9 |
11 |
1,079 |
2 |
129 |
5 |
181 |
Handtverk.............. |
4 |
95 |
40 |
2,653 |
4 |
251 |
5 |
211 |
XIII. Maskin- och skepp sbyggnadsindustri . |
1 |
25 |
30 |
1.209 |
7 |
631 |
i |
86 i |
Fabriker.............. |
1 |
25 |
27 |
1,036 |
7 |
631 |
_ |
_ |
Handtverk............. |
— |
— |
3 |
173 |
— |
— |
i |
86 |
XIV. Jord- och stenindustri....... |
1 |
16 |
39 |
4 300 |
3 |
81 |
26 |
5,361 |
XV. Kemisk-teknisk industri....... |
1 |
48 |
14 |
298 |
3 |
161 |
3 |
56 |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
14 |
665 |
172 |
32,703 |
16 |
4,702 |
10 |
571 |
XVII. Allmänna arbeten......... |
1 |
32 |
12 |
667 |
1 |
186 |
4 |
265 |
I kommunens och statens drift .... |
-- |
10 |
633 |
1 |
186 |
4 |
265 |
|
I enskild drift ........... |
1 |
32 |
2 |
34 |
— |
— |
— |
|
XVIII. Handel och varulager........ |
1 |
4 |
39 |
1,795 |
5 |
458 |
8 |
136 |
XIX. Landtransport........... |
6 |
1,161 |
38 |
5,295 |
_ |
___ |
8 |
598 |
Åkeri- och stufverirörelse....... |
5 |
729 |
38 |
5,295 |
— |
— |
5 |
540 |
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
1 |
432 |
— |
— |
— |
— |
3 |
58 |
XX. Sjötransport........... |
— |
— |
4 |
511 |
— |
— |
1 |
62 |
XXI. Diverse ............... |
— |
— |
— |
— |
— |
--1 |
— |
— |
Summa |
4(> |
8,507 |
564 |
65,456 |
102 |
11.749 |
158 |
13.553 |
Där a f: |
||||||||
Fabriker.............. |
12 |
1,006 |
216 |
18,820 |
41 |
3,797 |
89 |
10.679 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . . |
26 |
1,304 |
249 |
37,461 |
55 |
7.308 |
12 |
1,660 |
1 l)a samma aftal innehåller bestämmelser, som falla under flera af tabellens kolumner, har detsamma upp -
203
ning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.
Ersättning vid olycksfall eller sjukdom. |
|||||
S u m m a. |
Ersättning 1 karenstiden, j läkare, sjuk-| husvärd och |
Kostnadsfri m. m. |
S u m m a. |
Inga bestäm-melser. |
Hela antalet1 |
Antal |
Antal ar b. |
Antal |
Au tal |
Antal |
Antal aftal. |
Antal arb. j |
Antal] |
Antal arb. |
aftal. |
arbetare. |
|||||||
aftal. 1 |
absolut. |
%. aftalj |
arbetare, aftal.(arbetare.j |
aftal. |
arbetare.) |
Absolut. |
%• || |
aftal. |
Absolut. |
%■ |
|||||||
ii |
810 |
43-8: |
2 |
196 |
ii |
329 |
13 |
525 |
284 |
7 |
591 |
320 |
27 |
1,818 |
I. |
||
7 |
597 |
36*7 |
— |
— |
2 |
196 |
u |
329 |
13 |
525 |
32:; |
el |
581 |
558 |
22 |
1,625 |
|
4 |
213 |
— |
— |
i |
10 |
— |
5 |
223, |
|||||||||
1 |
250 |
— |
— |
— |
2 |
520 |
6 |
856 |
8 |
1,376 |
— |
— |
— |
8 |
1.376 |
Ll. |
|
— |
— |
— |
i |
194 |
1 |
435 |
5 |
3,424 |
7 |
4,053 |
842 |
10 |
760 |
15-8 |
17 |
4,813 |
III. |
150 |
10.329 |
435 |
13 |
1,373 |
49 |
6.722 |
65 |
5.116 |
127 |
13,211 |
55-6 |
49 |
4.907 |
20-7 |
271 |
23,759 |
IV. |
80 |
6.855 |
35-3 |
6 |
868 |
49 |
6,722 |
64 |
5,092 |
119 |
12.682 |
65’3i |
34 |
4,554 |
23-4 |
179 |
19,427 |
|
70 |
3,471 |
80-2 |
7 |
505 |
—; |
— |
1 |
24 |
8 |
529 |
12-2 |
15 |
353 |
8''2 |
92 |
4.332 |
|
23 |
3.534 |
28-3 |
10 |
982 |
18 |
5.823 |
11 |
3.350 |
39 |
10.155 |
81-2 |
18 |
1.443 |
11-5 |
76 |
12,199 |
V. |
21 |
3,504 |
28-4 |
10 |
982 |
17 |
5,808 |
11 |
3,350 |
38 |
10,140 |
82-1 |
12 |
1,335 10-8 |
61 |
12,346 |
||
2 |
30 |
— |
— |
— |
1 |
15 |
— |
— |
1 |
15 |
— |
6 |
108 |
— |
9 |
153 |
|
5 |
156 |
l-o |
2 |
13 |
1 |
133 |
_ |
_ |
3 |
146 |
1-0 |
207 |
14.669 98 0 |
215 |
14.971 |
VI. |
|
4 |
36 |
0-(i |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
54 |
5.535)99-4 |
58 |
5.571 |
||
1 |
120 |
1-3 |
2 |
13 |
1 |
133 |
— |
— |
3 |
146 |
1*5 |
153 |
9,134 97 2 |
157 |
9,400 |
||
25 |
1,648 |
48''li |
3 |
63 |
_ |
_ |
9 |
600 |
12 |
663 |
19 6 |
48 |
1.635 48-3 |
78 |
3,388 |
VII. |
|
20 |
1,311 |
58-2 |
1 |
8 |
— |
_ |
9 |
600 |
10 |
608 |
27’0; |
IS |
893 39 6 |
41 |
2,254 |
||
5 |
337 |
29-7 |
2 |
55 |
— |
— |
— |
— |
2 |
55 |
4-u |
30 |
742 65-4 |
37 |
1.134 |
||
86 |
6.056 |
33-6 |
28 |
2,776 |
20 |
2.298 |
18 |
3.716 |
66 |
8.790 |
48 s |
70 |
4,841 26 9 |
211) |
18,013 |
VIII. |
|
! 61 |
4.394 |
28-4 |
21 |
2,350 |
20 |
2,298 |
17 |
3.644 |
58 |
8,292 |
53*6 |
53 |
4,373 28-3 |
161 |
15.457 |
||
25 |
1,662 |
65-0 |
7 |
426 |
— |
1 |
72 |
8 |
498 |
195 |
17 |
46818-3 |
49 |
2,556 |
|||
14 |
2.841 |
23-5 |
9 |
2,672 |
20 |
4.079 |
6 |
1.048 |
35 |
7.799 |
645 |
14 |
2,405 19 9 |
59 |
12,095 |
IX. |
|
14 |
2,844 |
34‘0 |
3 |
37 |
20 |
4.079 |
5 |
1.019 |
28 |
5.135 |
61-4 |
7 |
1,331 15-9 |
45 |
8.357 |
||
— |
— |
- |
6 |
2,635 |
— |
— |
1 |
29 |
7 |
2,664 |
71-3 |
7 |
1,07428-7 |
14 |
3,738 |
||
2 |
541 |
6-9 |
5 |
6,766 |
— |
— |
— |
— |
5 |
6.766 |
86 1 |
10 |
550 |
7-o |
17 |
7,So7 |
X. |
10 |
956 32-5 |
— |
— |
5 |
436 |
7 |
2,111 |
12 |
2,547 |
86-6 |
4 |
290 |
9-9 |
22 |
2.910 |
XI. |
|
74 |
5,058 58-7 |
4 |
48 |
3 |
307 |
9 |
1.226 |
16 |
1.58l! 18 3 |
43 |
3.275 38 0 |
123 |
8.019 |
XII. |
|||
2! |
l,848|36-8 |
3 |
38 |
3 |
307 |
8 |
1,144 |
11 |
1,489 29-6 |
34 |
2,90257-7 |
60 |
5,026 |
||||
1 53 |
3,21089-3 |
1 |
10 |
— |
— |
1 |
82 |
2 |
92 |
2-C |
9 |
373 10-4 |
63 |
3,593 |
|||
39 |
1.951 |
62 |
1 |
8 |
_ |
_ |
5 |
156 |
6 |
164 |
0 5 |
18 |
29,486 |
93-8 |
58 |
31.115 |
XIII. |
35 |
1.692 |
5-4 |
1 |
S |
— |
— |
5 |
156 |
6 |
164 0 5 |
16 |
29.473 |
94-5 |
52 |
31.173 |
||
4 |
259 |
2 |
13 |
— |
6 |
272 |
|||||||||||
69 |
9,758 |
564 |
n |
1,109 |
18 |
2.895 |
15 |
1.619 |
44 |
5,623!32-5 |
52 |
2.897 |
16-8 |
154 |
17,293 |
XIV. |
|
21 |
563 |
7-7 |
18 |
5.074 |
17 |
1.531 |
10 |
332 |
45 |
6,937)94 9 |
5 |
191 |
2-6 |
09 |
7,311 |
XV. |
|
212 |
38,641 83 4 |
20 |
2,558 |
23 |
3.297 |
11 |
2.274 |
54 |
8,129 17-5 |
25 |
1.563 |
34 |
281 |
40,331 |
XVI. |
||
18 |
1,150 12-2 |
3 |
317 |
22 |
7.515 |
14 |
1.158 |
39 |
8.990 95-2 |
4 |
323 |
3''4 |
48 |
9.415 |
XVII. |
||
15 |
1,084 |
12-4 |
3 |
317 |
18 |
7,066 |
13 |
1,153 |
34 |
8,536 97-3 |
3 |
135 |
1‘5 |
41 |
8.774 |
||
3 |
66 |
— |
— |
4 |
449 |
1 |
5 |
5 |
451 |
— |
1 |
188 |
— |
7 |
‘ 671 |
||
53 |
2.393 75-J |
1 11 |
594 |
5 |
94 |
7 |
252 |
23 |
940 29-5 |
4 |
99 |
31 |
73 |
3,185 XVIII. |
|||
52 |
7,054284 |
14 |
2.246 |
18 |
3,308 |
23 |
1.889 |
55 |
7.443 30 0 |
64 |
10.977 |
44"2 |
100 |
21,851 |
XIX. |
||
48 |
6,564 |
71-4 |
14 |
2,246 |
1 |
19 |
1 2 |
140 |
17 |
2,405 |
26-2 |
11 |
359 |
3< |
74 |
9.188 |
|
4 |
490 |
3-1 |
— |
— |
17 |
3,289 |
21 |
1,749 |
38 |
5,038 |
32 2 |
53 |
10,618)67-8 |
92 |
15,663 |
||
5 |
573 |
147 |
2 |
93 |
1 |
57 |
— |
— |
3 |
15C |
3''9 |
5 |
3,172 814 |
13 |
3,895 |
XX. |
|
— |
1 |
1 |
16 |
1 |
10 |
XXI. |
|||||||||||
870 |
, 94.265 '' |
36''8 |
155 |
; 26,886 |
225 |
39,646 |
232 |
29,456 |
612 |
1 95,988 37-5 |
658 |
84,09032-:) |
1,971 |
255,956 |
|||
358 |
34,302 |
25''4 |
79 |
17,240 |
149 |
24,076 |
151 |
19.067 |
379 |
60.383144''7 |
299 |
54,32440". |
91C |
135.012 |
|||
372 |
i 47,733 |
66''8 |
45 |
6,202 |
II 25 |
3,445 |
1 15 |
2.481 |
85 |
12,128117-0 |
i, 264 |
13,828 19-3 |
70S |
71,509 |
tagits i flera kolumner, och dubbelräkningar sålunda uppstått. Dessa hafva fråndragits i summakolumnen.
204
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Utsträckning
af ersättningss
ky l dig heten
till i
lagen ej
upptagna
näringsgrenar.
upptagna näringsgrenar och yrken är en fråga, som endast delvis kan
besvaras.
Enligt olycksfallsersättningslagen är arbetsgivare ersättningspliktig,
för så vidt hans yrkesmässiga verksamhet l:o kan betecknas
som fabriksrörelse eller 2:o faller inom någon af följande näringsgrenar:
skogsafverkning, sågverks- eller brädgårdsrörelse; upptagning af
is eller torf; grufdrift, sten- eller kalkbrytning, tegeltillverkning,
bruksrörelse eller annan verksamhet, som afser tillgodogörande eller
förädling af mineralrikets alster och ej är att anse såsom handtverk;
skeppsbyggeri-, bränneri-, bryggeri-, bageri-, slakteri-, mejeri- eller
kvarnrörelse, som idkas på sådant sätt och i sådan omfattning, att den
kan anses med fabriksrörelse jämförlig; boktryckeriverksamhet,
tillverkning af explosiva varor, skorstensfejeriverksamhet, flottning,
lastning eller lossning af varor, järnvägs- eller spårvägstrafik,
byggnadsverksamhet, inbegripet väg- eller vattenbyggnad, bergsprängning,
. jordschaktning, stensättning, murning, timring och taktäckning,
utförande af elektriska ledningar eller af gas-, vatten- eller kloakledningar,
framställning, öfverföring eller fördelning af elektrisk kraft,
äfvensom drifvande af gas- eller vattenledningsverk.
Från ersättningsskyldigheten äro sålunda först och främst jordbruk
och trädgårdsskötsel undantagna. Inom dessa näringsgrenar har,
som ofvan framhållits, endast ett jämförelsevis ringa antal kollektivaftal
träffats. Olycksfallsersättning i en eller annan form tillerkännes
emellertid jordbruksarbetare genom 16 aftal omfattande 1,044 arbetare
(63,2 % af hela näringsgrenens af kollektivaftal berörda arbetare)
samt 22 arbetsgifvare, trädgårdsarbetare genom 4 aftal, omfattande
213 arbetare (95,5 %) samt 46 arbetsgifvare.
Handtverket är, som ofvan synes, uttryckligen undantaget
från ersättningsskyldigheten, om man frånser handtverksmässigt
bedrifven tillverkning inom vissa i lagen särskildt uppräknade
näringsgrenar. Någon gräns mellan fabriksindustri och handtverk
finnes emellertid icke angifven. Redan härigenom blir en undersökning
af frågan, i hvilken utsträckning ersättningsplikten genom
kollektivaftalen inom detta område kommit att införas utöfver de i lagen
utstakade gränserna, försvårad. Härtill kommer emellertid, att,
som å s. 27 närmare utvecklats, i förevarande undersökning till
handtverk måst föras ett icke obetydligt antal företag, hvilka enligt
vedertagen uppfattning äro att räkna som fabriker. Under sådana förhållanden
är det tydligt, att föreliggande material icke kan gifva något
uttömmande svar på denna fråga. En viss ledning torde dock kunna
erhållas ur nedanstående öfversikt, som upptar sådana handtverksyrken,
till hvilka lagens ersättningsplikt icke sträcker sig, och inom
hvilka de fabriksartade anläggningarna sannolikt utgöra ett så ringa
antal, att de icke afsevärdt kunna inverka på undersökningsresultatet.
OLYCKSFÅLLSERSÄTTNING OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING.
20.")
Kollektivaftalens olycksfallsbestämmelser inom vissa handtrerksyrken.
Yrken. |
Aftal med olycksfalls-bestämmelser. |
Hela antalet |
|||
Antal |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
||||
Kepslagerier........... |
3 |
45 |
29-4 |
!) |
153 |
Skomakeriverkstäder....... |
- |
— |
— |
35 |
1,137 |
Buntmakerier........... |
— |
— |
~ |
2 |
342 |
Träskoverkstäder......... |
— |
— |
— |
0 |
80 |
Barberare och perukmakare .... |
— |
— |
— |
6 |
389 |
Sadelmakare- och tapetserareverk-städer............. |
7 |
392 |
34-6 |
37 |
1,134 |
Vagnmakerier........... |
3 |
173. |
93-0 |
O |
186 |
Urmakerier............ |
i |
86 |
100-0 |
1 |
86 |
Målare.............. |
44 |
7,586 |
95''ö |
49 |
7,940 |
Byggnadsverksamheten är i olycksfallsersättningslagen särskildt
omnämnd bland näringsgrenar med ersättningsplikt. Till byggnadsverksamheten
hänföres emellertid enligt lagens bestämmelser icke måleriarbete,
hvarför detta yrke medtagits i öfversikten. Inom måleriyrket
innehålla, som af det ofvanstående synes, så godt som alla kollektivaftal
olycksfallsersättningsbestämmelser.
Vid den uti ifrågavarande undersökning använda fördelningen
af näringsgrenarne på fabriksindustri, handtverk och byggnadsverksamhet
visar det sig, att af kollektivaftalen för fabriker 611 aftal, omfattande
1,250 arbetsgivare och 80,688 arbetare (59,8% af hela antalet
af kollektivaftal berörda) innehålla olycksfallsbestämmelser, under
det att dylika bestämmelser inom handtverket förekomma i 188 aftal,
omfattande 1,680 arbetsgivare och 12,913 arbetare (51,4%) och inom
byggnadsverksamheten i 256 aftal, omfattande 3,684 arbetsgivare och
44,768 arbetare (96,5 %).
öfriga i 1901 års lag icke medtagna näringsgrenar, inom hvilka
kollektivaftal förekomma, äro renhållning, handelsrörelse, åkerirörelse,
sjötransport och teaterverksamhet.
Samtliga kollektivaftal för renhållningsverk ■—• 7 omfattande
8 arbetsgivare och 632 arbetare — innehålla olycksfallsbestämmelser.
Inom handelsarbetare- och varuutlcörareyrhet finnas dylika bestämmelser
i 69 aftal, omfattande 540 arbetsgivare och 3,086 arbetare
(96,9 % af hela antalet af kollektivaftal berörda); inom åkerirörelsen
i 16 aftal, omfattande 424 arbetsgivare och 2,393 arbetare (97,8 %);
inom sjötransporten i 8 aftal, omfattande 39 arbetsgivare och 723 ar
-
B e s t ä m m e 1
ser om
o I v c k sfallsförsäkring
och utvidgning
af ersättningss
kvldigheten.
Försäkring.
206 KOLLEKTIVAFTALET X SVERIGE.
Letare (18,6 %). Inom teaterverksamheten innehåller det enda kollektivaftai,
som här träffats, inga sådana bestämmelser.
Lika svårt som det sålunda är att med bestämdhet fastställa,
i hvad mån kollektivaftalen utsträcka arbetsgifvares ersättningsskyldighet
gentemot i hans tjänst skadad arbetare till andra yrkesutöfvare
än de i 1901 års lag angifna, är, att på grundval af aftalens ofta
mångtydiga bestämmelser bedöma, i hvilken utsträckning arbetsgivare
genom kollektivaftalen förbinda sig att utgifva skadeersättning
på annat sätt eller utöfver det mått, gällande olycksfallsersättningslag
ålägger.
Enligt lag utgår, om olycksfall medfört väsentlig nedsättning
i den skadades arbetsförmåga under mera än sextio dagar efter olycksfatlet,
sjukhjälp med 1 kr. per dag fr. o. m. den sextioförsta dagen
intill dess den skadade blifvit återställd, döden inträdt, eller olycksfallet
medfört för framtiden bestående förlust eller minskning af arbetsförmågan.
I sistnämnda fall utgår en efter invaliditetsgraden
afmätt lifränta, hvilken vid fullständig förlust af arbetsförmågan
uppgår till 300 kr. Aflider den skadade inom två år efter olycksfallet,
utbetalas dels begrafningshjälp med 60 kr., dels lifränta till
änka och minderåriga barn med resp. 120 och 60 kr., h vil ka lifräntors
sammanlagda belopp dock icke får öfverstiga 300 kr. i hvarje enskildt
fall.
Dessa föreskrifter kunna, som ofvan nämnts, kompletteras, antingen
därigenom, att arbetsgifvare förpliktas att försäkr a sina
arbetare i Eiksförsäkringsanstalten eller annan försäkringsanstalt,
hvarigenom säkerhet vinnes, att lagenlig olycksfallsersättning utgår,
oberoende af arbetsgifvarens ekonomiska ställning, eller också på så
sätt, att arbetsgifvare utfäster sig att lämna skadad arbetare a ndra
I ö rmåne r u t ö fver de i lagen föreskrifna. Ofta innehålla aftalen
stadganden i båda dessa afseenden.
Af de 1,313 aftal, som innehålla bestämmelser angående olycksfall
i arbete, föreskrifva sålunda 870, omfattande 6,640 arbetsgifvare
och 94,265 arbetare (36,8 % af hela antalet af aftal berörda), försäkring.
Denna försäkring afser i de allra flesta fall icke blott olycksfallsersättning
enligt lag, utan äfven förmåner utöfver de i lagen angifna.
Endast 46 aftal, omfattande 382 arbetsgifvare och 3,507 arbetare
(1,4 % af hela antalet af aftal berörda), inskränka sig till att uteslutande
stadga försäkring, motsvarande lagens bestämmelser angående
olycksfallsersättning.
Det vanligaste tillägget består däri, att försäkringen utsträekes
att gälla jämväl ersättning för den s. k. karenstiden, d. v. s. de sextio
dagar närmast efter olycksfallet, som i lagen undantagas från ersättningsskyldigheten.
Detta tillägg förekommer i 666 aftal, omfattande''
5,788 arbetsgifvare och 77,205 arbetare (30,2 %).
OLYCKSFALLSERSÄTTNING OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING.
207
I 102 af dessa aftal, omfattande 699 arbetsgivare och 11,749 arbetare
(4,6 c/o af hela antalet af aftal berörda), gäller försäkringen
äfven olycksfall utom arbetet.
Bestämmelser om försäkring enligt andra grunder än de i lagen
angifna eller s. k. vanlig olycksfallsförsäkring förekomma i 158 aftal,
omfattande 510 arbetsgifvare och 13,553 arbetare (5,3 %). Dessa
senare bestämmelser äro i de flesta fall synnerligen otydligt formulerade,
hvarför det oftast icke varit möjligt att afgöra, huruvida den
stipulerade försäkringen omfattar hela den i lagen föreskrifna ersättningsskyldigheten
eller ej. I flertalet fall torde dock den summa, som
enligt ifrågavarande försäkringar skulle utfalla vid olycksfallet, understiga
den lagliga ersättningen.
Vid försäkring, afseende ersättning utöfver den i lagen angifna,
skall arbetaren enligt ett sextiotal aftal själf bidraga med en viss del
af tilläggspremien. Inom stufverirörelsen är olycksfallsförsäkringen,
på grund af de egenartade arbetsförhållandena inom yrket, ofta ordnad
på så sätt, att fackföreningen kollektivförsäkrar sina medlemmar
med bidrag från arbetsgifvarne.
Försäkringen skall enligt en del aftal tagas i Riksförsäkringsanstalten
eller annan af staten godkänd försäkringsanstalt. Inom icke
så få yrken, t. ex. bokbinderi-, bleck- och plåtslageri-, murare- och
målareyrkena, där arbetsgifvarne bildat sammanslutningar för öfvertaga!]
det af olyeksfallsrisken, stadgas försäkring i dylika olycksfallsförsäkringskassor.
Inom sockerindustrien föreskrifves ofta, att, om
arbetare ej äro försäkrade i Riksförsäkringsanstalten, skall lifräntan
inköpas därstädes inom 2 år efter olycksfall. Enligt en del aftal inom
bleck- och plåtslageri- samt byggnadsyrkena är arbetsgifvaren
skyldig förete försäkringsbref, eller har fackföreningen rätt hos
olycksfallsförsäkringskassans kassör kontrollera, att försäkring verkligen
ägt rum.
Utsträckning af ersättningsskyldigheten till den i lagen föreskrif- ^ teVttnin»-s
na karenstiden äger rum, förutom i ofvannämnda 666 aftal, hvilka skyldigheten
innehålla försäkringsbestämmelser, jämväl i 371 andra aftal, omfattande
1,570 arbetsgifvare och 65,644 arbetare (25,6 °/o). Dessutom finnas
9 aftal, omfattande 16 arbetsgifvare och 888 arbetare, som väl
stadga försäkring, endast motsvarande den i lagen upptagna olycksfallsersättningen,
men ändock utsträcka ersättningsskyldigheten till
karenstiden. Sammanlagdt 1,046 kollektivaftal, omfattande 7,374 arbetsgifvare
och 143,737 arbetare, eller 56,2 % af hela antalet af kollektivaftal
berörda arbetare, tillförsäkra sålunda arbetarne olycksfa.
llsersättning äfven under den i lagen föreskrifna karenstiden vare
sig genom försäkring eller genom direkt utbetalning från arbetsgif
-
varen.
208
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Ett stort antal af dessa aftal utsträcka emellertid icke olycksfallsersättningsskyldigheten
att gälla hela den i lagen föreskrifna karenstiden,
utan undantaga en till fyra dagar — undantagsvis ännu
flera dagar — närmast efter olycksfallet. Enligt några aftal utbetalas
ersättningen visserligen från första dagen efter olycksfallet, men
endast försåvidt den däraf vållade sjukdomstiden öfverskrider
t. ex. sex dagar. Ersättningen under karenstiden utgår i de
flesta fall med samma belopp, som det i olycksfallsersättningslagen
efter karenstiden föreskrifna, eller 1 kr. om dagen. Ofta stadgas dock
äfven högre ersättning, hvilken emellertid vanligen ej öfverstiger 2 kr.
om dagen. Inom jordbruk och trädgårdsskötsel, inom kvarn-, spritförädlings-,
bryggeri-, margarin- och kemisk-tekniska industrierna, inom
slakteri- och charkuteriyrkena, vid kommunala arbeten, inom handelsoch
varuutkörareyrket, vid järn- och spårvägar samt telefonverksamhet
m. fl. näringsgrenar förekommer äfven, att arbetarne erhålla
olycksfallsförsäkring i proportion till inkomst på så sätt, att en viss
del af lönen eller understundom hela lönen utbetalas under karenstiden.
I en del aftal utsträckes tiden för denna högre ersättning''till
tre eller fyra månader, i några till ett år, andra slutligen innehålla inga
föreskrifter för hur lång tid denna ersättning skall utbetalas.
h"xhi»dsfri En annan form af understöd vid olycksfall är kostnadsfri läkaroch
medicin, vård och medicin, understundom äfven sjukhusvård. Dessa förmåner
sjukhjälp tillförsäkras arbetarne i 457 aftal, omfattande 709 arbetsgifvare och
69,102 arbetare (27,0 °/o af hela antalet af kollektivaftal berörda).1
Huruvida ifrågavarande bestämmelser i aftalen afse ej blott sjukdom
till följd af olycksfall, utan äfven annan sjukdom framgår icke
alltid af kollektivaftalens ordalydelse men torde likväl oftast vara
fallet. Kostnadsfri läkarvård är den vanligaste, fri medicin
förekommer äfven ofta, kostnadsfri sjukhusvård däremot mera
sällan. Eri läkarvård och medicin utsträckas understund
om
jämväl till arbetarens familj —- hustru och minderåriga
barn — till hvilken äfven enligt några aftal utgår en mindre
ersättning under familjeförsörjarens vistelse på sjukhus. Dessutom
förekomma i olika aftal ett stort antal mycket växlande, smärre bidrag
af arbetsgifvaren vid olycksfall och sjukdomstillfällen, såsom
fri transport till sjukhus, fri skjuts för läkare och barnmorska, fritt
läkarebetyg vid olycksfall, fri massage o. s. v. Att nödiga förbands
1
Aftalen vid de enskilda järnvägarne, hvilka ej medräknats i ofvanstående
summa, innehålla så godt som undantagslöst den bestämmelsen, att gällande
föreskrifter rörande fri läkare, medicin och sjukhusvård skola gälla fortfarande,
tills dess genom förhandlingar mellan organisationerna öfverenskommelse trälfats om
gemensamma bestämmelser i dessa hänseenden för alla enskilda järnvägar i riket.
Dessa förhandlingar hafva ännu ieke (december 1909) slutförts i afvaktan på utredning
rörande möjligheten att upprätta en för samtliga enskilda järnvägar, gemensam
sjukkassa med bidrag från arbetsgifvarne.
SKYDDSANORDNINGAR OCH HYGIENISKA FÖRESKRIFTER.
209
artiklar -—• »första förband» eller »samaritlåda» — skola finnas på arbetsplatsen,
är en vanlig bestämmelse, särskildt inom byggnadsverksamheten.
Utöfver dessa förmåner erhålla arbetarne enligt en del aftal vid
sjukdom af annan orsak än olycksfall i arbete sjukhjälp i form af kontanta
bidrag. Denna utgår — liksom olycksfallsersättningen, med hvilken
den åtminstone vid smärre olycksfall ofta sammanfaller —
dels i form af ett fixeradt belopp per dag, dels på så
sätt, att arbetaren under sin sjukdom får behålla hela eller oftare en
del af sin ordinarie aflöning. Dylika bestämmelser angående sjukhjälp
finnas upptagna i omkring 250 aftal. Sjukhjälpen begränsas
i de flesta aftal till två eller tre månader, men både
kortare och längre tid förekommer. I en del aftal inom bryggeriindustrien
utsträcktes sjuklijälpen sålunda ända till ett år, under det
att andra icke angåfvo någon som helst begränsning.
T ett stort antal af de aftal, som föreskrifva sjukhjälp, göres undantag
för s. k. själfförvållade sjukdomar, såsom sjukdomar förorsakade
af missbruk af alkohol, veneriska sjukdomar, skador på grund af
slagsmål, onykterhet, brott mot gällande föreskrifter, borttagning af
skyddsanordningar o. s. v. Äfven kroniska sjukdomar medräknas
understundom till de sjukdomar, vid hvilka sjukhjälp ej erhålles.
Enligt flera af ifrågavarande aftal utbetalas ej sjukhjälp vid
barnsäng. Ett aftal för kommunalarbetare undantager från sjukhjälp
medlemmar i af staden understödd sjukkassa, ett annat samtliga medlemmar
af sjukkassor. Andra aftal fordra, att arbetaren skall hafva
varit anställd viss tid hos arbetsgifvaren, och inom de näringsgrenar,
där arbetarne fördelas i extra och ordinarie (se ofvan s. 140), gälla ofta
bestämmelserna rörande olycksfalls- och sjukdomsersättning endast
de senare.
Ett femtiotal aftal föreskrifva obligatoriskt medlemskap i sjukkassa,
till hvilken arbetsgifvaren lämnar den öfverenskomna sjukhjälpen,
beräknad efter antalet sjukdagar (se t. ex. del II ss. 88 och 194),
betalar en del af arbetarnes sjukkasseafgifter eller anslår ett visst
belopp per år.
Jämväl förekommer, att arbetsgifvaren utfäster sig att betala
begrafningshjälp äfven vid dödsfall af annan anledning än olycksfall,
då sådan utgår enligt lag. I ett aftal för spårvägspersonal i kommunal
tjänst utfäster sig vederbörande kommun att pensionera sina arbetare.
Bestämmelser, afsedda att förebygga olycksfall, ä.ro icke särdeles Skyddsantalrika
eller omfattande. Där de förekomma, inskränka de sig hufvud- samdhygisakligen
till att stadga iakttagande från både arbetsgifvares och arbe- enislca företares
sida af yrkesinspektörers, ångpanneinspektörers och bergmästa- skrifter.
res föreskrifter. Särskildt betona en del aftal nödvändigheten af,
att arbetarne icke borttaga eller rubba förefifttliga skyddsanordningar.
14—082273. Kollektiv aftal.
210
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Enligt några aftal äga arbetarne att utse en representant, som skall
närvara vid yrkesinspektionsförrättning.
Inom byggnadsverksamheten äro byggnadsställningar, skyddsbräder
o. dyl. föremål för reglerande bestämmelser i kollektivaftalen.
Vanligen inskränka sig dessa emellertid till mera allmänna uttalanden,
såsom att ställningar, stegar och material skola vara i godt
skick o. s. v.
Rörande verkstädernas rengöring, ventilation, uppvärmning m
m. påträffas föreskrifter hufvudsakligen inom li an d t v erk s y rk ena.
Vanligast förekommande äro de i skräddare-, skomakare-, sadelmakare-
och tapetserare-, korgmakare-, bokbindare-, litograf- och kakelugnsmakareyrkena.
Inom skräddare- och i viss mån äfven skomakareyrkena
ägnas i aftalen särskild uppmärksamhet åt verkstadsfrågan. Här förekomma
också bestämmelser karakteristiska för arbetsförhållandena
inom yrket, såsom förbud mot begagnandet af verkstaden som sofplats
m. m. Vid brott mot aftalens sanitära föreskrifter blir påföljden enligt
några aftal inom dessa yrken samt inom sadelmakare- och tapetserareyrket,
att arbetsgifvare, som gjort sig skyldig härtill, anmäles för
fackföreningen.
Inom bageri- samt slakteri- och charkuteriyrkena lägges, som
naturligt är, stor vikt vid stadganden, ägnade att befrämja renlighet.
Arbetsgifvaren skall enligt dessa hålla tvättställ, tvål, handdukar,
förkläden, fri tvätt o. s. v. I samtliga aftal inom skorstenfejareyrket
föreskrifves, att arbetsgifvaren skall hålla badrum.
Inom fabriksindustrien äro dylika föreskrifter sällsynta. Däremot
förekommer i enstaka aftal inom olika industrier, att arbetarne
tillförsäkras måltidsrum, omklädningsrum samt understundom äfven
bad- eller duschrum. Några få aftal för kommunalarbetare, handelsarbetare
och varuutkörare samt för droskkuskar innehålla liknande
bestämmelser.
Ett stort antal aftal inom byggnadsverksamheten föreskrifva,
att arbetsgifvaren skall å byggnadsplatsen åt arbetarne upplåta lokal
för vistelse under ogynnsam väderlek och måltidsraster samt till förvaring
af mat, kläder och verktyg. Inom byggnadsområdet skall dessutom
finnas för arbetarne afsedd urinkur och nödigt antal klosetter;
orenande får icke annorstädes å området äga rum. Bestämmelser
om skyddsskjul o. dyl'', återfinnas äfven inom andra yrken, där arbetet
förrättas utomhus, såsom trädgårdsskötsel, stenhuggeriindustrien
m. fl.
211
IX. Kollektivaftalets öfriga innehåll.
Ordningsregler, bestämmelser ang. uppsägningstid för det personliga artalet,
ang. arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstrång, ang. samarbete
mellan organisationerna i yrkesangelägenheter, ang. utbildningstid
och lärlingsväsen samt ang. afveckling af konflikter i samband med af
tals
träffande.
Kollektivaftalens öfriga innehåll utgöres af en mångfald olikartade
föreskrifter berörande arbetsgifvares och arbetares ställning
till hvarandra, organisationsfrågor, frågor rörande yrket i allmänhet,
lärlingsväsendet m. m.
De flesta aftal innehalla sålunda stadganden angående ordning
och god sed på arbetsplatsen. I många inskränka sig dessa endast till
allmänt hallna uttalanden, att arbetsgivare och arbetare ömsesidigt
skola iakttaga ett »humant och värdigt» uppträdande, att arbetarne
»skola iakttaga sådant uppförande, som berättigar till ett humant
bemötande från arbetsledarens sida», att de skola visa arbetsledningen
hörsamhet och aktning o. s. v.
Ofta förekomma emellertid mera detaljerade föreskrifter, hvilka
då vanligen sammanföras till en särskild afdelning i aftalet, under
rubriken ordningsregler eller verkstadsregler. Sådana ordningsregler
hafva gifvetvis existerat långt innan kollektivaftalen och kunna, såsom
i inledningen framhållits, äga ett innehåll, som icke afsevärdt
skiljer sig från kollektivaftalets. Utfärdandet af dylika ordningsregler
betraktades och anses fortfarande allmänt som arbetsgifvarens
ensak, och i icke få kollektivaftal förbinda sig arbetarne utan vidare
att följa verkstadens ordningsregler, utan att dessa således upptagits
i kollektivaftalet eller kanske ens varit föremål för öfverläggning mellan
arbetsgifvare och arbetare. I andra fall medfölja ordningsreglerna
kollektivaftalet, särskild! underskrifna eller utan hvarje underskrift
af parterna till kollektivaftalet.
Som exempel på dylika mera utförliga ordningsregler kunna
nämnas de i del II aftryckta ordningsreglerna för Bjufsverken
(ss. 94—97), för Svenska sockerfabriksa.ktiebolagets sockerraffinaderi
i Lund (s. 110), för Hälsingborgs kopparverk (ss. 281—
282) m. fl. Innehållet är mycket växlande. Vanligast äro föreskrifter
angående punktligt iakttagande af arbetstiden1, förbud mot
frånvaro från arbetet utan giltigt förfall eller permission, mot införande
på arbetsplatsen af alkoholhaltiga drycker, mot onykterhet
''En del aftal inom storindustrien gifva arbetsgifvaren rätt att genom brickor
eller på annat sätt kontrollera iakttagande af arbetstiden.
Ordnings
regler.
212
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
under arbetet, mot tobaksrökning m. in. I synnerhet inom handtverksyrkena
är det icke ovanligt, att förbud införas i aftalen mot
traktering, sällskapliga eller andra sammankomster, kortspel o. a.
förströelser på verkstaden både under och efter arbetstiden. Onödiga
samtal, tidningsläsning o. a., som kan hindra arbetets jämna
gång, förbjudes likaledes ofta, äfvensom utförande af eget eller s. k.
fuskarbete på arbetstid och vanligen äfven utom arbetstiden. (Jfr
dock nedan s. 235.)
Ofta, i synnerhet inom sådana yrken, där det är brukligt, att
arbetarne hålla egna verktyg, förklaras arbetaren ansvarig för de till
honom af arbetsgifvaren öfverlänmade verktygen. Detta utsträckes
understundom till material och maskiner. Aftalen för bagerier
ålägga i allmänhet arbetarne skyldighet att tillse, att ingen af arbetskamraterna
tillägna sig något af arbetsgifvarens varor. (Jfr ofvan
s. 159, bestämmelserna om »friöl» o. dyl.)
Arbetarnas organisation är enligt en del aftal skyldig att
bidraga till upprätthållande af god ordning. Ett aftal för en möbelfabrik
gör sålunda fackföreningen ansvarig för arbetarnes uppförande,
ett annat för grofarbetare stadgar, att arbetareorganisationen
är skyldig på arbetsgifvarens anmodan upprätthålla god ordning
på arbetsplatsen och vårda sig om medlemmarnes uppförande.
Inom stufverirörelsen är detta vanligt. Hvarje »gäng»
utser en ordnings- eller förtroendeman, som bl. a. har att till fackföreningen
rapportera begångna förseelser. Fackföreningen pröfvar
anmälningen och kan besluta offentlig varning eller, vid upprepade
brott mot ordningen, uteslutning ur föreningen, hvilket för arbetaren
kan innebära synnerligen allvarsamma följder. (Se f. ö. del
II ss. 446—447 och 449.) Särskildt stränga äro inom denna
näringsgren bestämmelserna rörande onykterhet under arbetet. Berusade
personer afstängas från arbetet och måste erlägga böter till
fackföreningen. I många stufveriaftal gälla dessa bestämmelser delvis
äfven förmännen. Som ett betecknande exempel kan anföras föreskriften
i ett aftal för stufveriarbetare i Norrland, att onykter arbetare
eller förman skall af manskapet utan våld aflägsnas från
fartyget. Inom stufverirörelsen voro emellertid, som ofvan upprepade
gånger framhållits, egenartade arbetsförhållanden rådande.1 Eljes
ä.r det endast undantagsvis, som arbetsgifvaren på fackföreningen
öfverlåter sin rätt att upprätthålla ordning på arbetsplatsen.
För att gifva effektivitet åt ordningsreglerna stadga de flesta
aftal vissa straffpåföljder vid brott mot dessa regler, särskildt vid
onykterhet och försummande af stadgad arbetstid. Ett aftal för
en läderfabrik ställer sålunda arbetare, som uppträdt berusade på arbetsulatsen,
utanför kol]ektivaftalet, dock först efter pröfning af
1 Jfr noten å s. 22J5.
ORDNINGSREGLER.
213
verkstadsnämnden. Detta är emellertid ett enstaka undantagsfall.
De vanligaste straffpåföljderna äro böter samt, ofta först efter meddelad
varning, förflyttning till annat, mindre lönande arbete eller
afsked.1 Böterna tillfalla i allmänhet sjukkassa eller afsättas till
något annat för arbetarne nyttigt ändamål. Den vanligaste påföljden
vid svårare eller upprepadt brott mot ordningsreglerna är omedelbart
afsked utan iakttagande af den i aftalet stadgade uppsägningstiden
eller andra möjligen förefintliga bestämmelser rörande
arbetares afskedande.
T 710 kollektivaftal, omfattande 2,729 arbetsgivare och 88,175 Uppsägarbetare,
eller 34,5 % af hela antalet af aftal berörda, finnes stad
gadt en viss ömsesidig uppsägningstid för det personliga arbetsaf- liga arbetstalet.
Det är sålunda långt ifrån flertalet kollektivaftal, som inne- aftalethålla
dylika bestämmelser, och inom en del yrken och industrier saknas
sådana, såsom af tab. 17 framgår, fullständigt eller så godt som
fullständigt. Riksaftalet inom mekaniska verkstadsindustrien,
äfvensom det för cigarrfabrikerna, innehåller sålunda intet stadgande
angående uppsägningstiden, ej heller flertalet aftal för
gummivaru-, borst- och penselfabriker, inom trävaruindustrien, malmförädlingsindustrien,
stenhuggeriindustrien m. fl. Särskildt inom
yrken och industrier, där säsongarbete förekommer, såsom socker-^
beklädnads-, tegel- och kakelindustrierna, plåtslageriyrket och i synnerhet
byggnadsverksamheten samt stufverirörelsen, är det också vanligt,
att aftalen icke föreskrifva någon bestämd uppsägningstid.
Äfven i kollektivaftalen inom järnvägsdriften saknas egendomligt
nog i de flesta fall ifrågavarande bestämmelser.2 Inom handtverk
och byggnadsverksamhet finnas, såsom af tab. litt. CC. framgår,
bestämmelser om uppsägningstid för arbetsaftalet i 210 aftal, omfattande
22,7 fo af hela antalet af aftal berörda arbetare, inom
fabriksindustrien i 361 aftal, omfattande 36,5 °/o af de af aftalen
berörda arbetarne.
De kollektivaftal, som innehålla föreskrifter angående uppsägningstiden
för arbetsaftalet, fastställa denna i öfvervägande antal
fall — 618 aftal, omfattande 3,556 arbetsgivare och 77,419 arbetare
(87,8 % af hela antalet arbetare, berörda af aftal med bestämmelser
angående uppsägningstid för arbetsaftalet) — till en eller två
veckor. 271 af dessa aftal, omfattande 1,749 arbetsgivare och
31,692 arbetare, stadga en veckas uppsägningstid, 347, omfattande
1 Beträffande aflöningens innehållande till skydd för ordningsreglerna m. m..
se ofvan ss. 175 o. 178.
2 I förslag till hufvudaftal n:o 2 för de enskilda järnvägarne förekommer emellertid
en uppsägningstid för ordinarie linjepersonal af 3 månader, för extra linjepersonal
af 1 månad, för verkstadspersonal med minst ett års anställningstid af 14
dagar samt för annan verkstadspersonal och extra hanarbetare af 8 dagar.
214
Tab. litt. CC. Uppsägningstid för det personliga arbetsaftalet.
1 vecka och |
2 veckor. |
3 veckor och |
Inga bestäm-melser. |
Hela antalet |
||||||||||
Näringsgrenar. |
Ali- |
Antal |
An- |
Antal |
An- |
Antal |
An- |
Antal |
||||||
till |
arbetare, i |
tal |
arbetare. i |
tal |
arbetare. |
tal |
arbetare. |
af- |
arbe- j |
|||||
nf- |
af- tal. |
af- tal. |
tni. |
tare. |
||||||||||
tal. |
Absolut. |
°/o. |
tal. |
Absolut. |
%. |
Absolut. |
%. |
Absolut. |
||||||
I. Jordbruk- och trädgårds- |
||||||||||||||
skötsel........ |
— |
— |
— |
6 |
255 |
138 |
9 |
711 |
38 5 |
12 |
882 47 7 |
27 |
1,848 |
|
Jordbruk ........ |
— |
— |
— |
4 |
215 |
13-2 |
9 |
711 |
43-8 |
9 |
699143-0 |
22 |
1,625 |
|
Trädgårdsskötsel .... |
— |
— |
— |
2 |
40 |
— |
— |
— |
3 |
183 |
— |
5 |
223 |
|
11. Skogsbruk....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
1,376 |
— |
8 |
1.376 |
||
III. Grufdrift....... |
— |
— |
— |
5 |
3.737 |
77-6 |
— |
12 |
1,076 22-4 |
17 |
4.813 |
|||
IV. Närings- och njutnim/s- |
||||||||||||||
ämnesindustri..... |
88 |
4.625 |
19-4 |
90 |
6.182 |
260 |
9 |
487 |
2 1 |
84 |
12.465 52 5 |
271 |
23.759 |
|
Fabriker........ |
26 |
1.674 |
8''8 |
65 |
5,409 |
27-8 |
9 |
487 |
2-5 |
79 |
11,857161-1 |
179 |
19.427 |
|
Handtverk....... |
62 |
2,951 |
68-1 |
25 |
773 |
17-8 |
— |
— |
— |
5 |
60814-1 |
92 |
4.332 |
|
V. Textilindustri..... |
26 |
4.857 |
38''» |
22 |
4.261 |
34-1 |
— |
— |
_ |
22 |
3.381 |
27-0 |
70 |
12.499 |
Fabriker .-....... |
26 |
4,857 |
39''3 |
18 |
4.144 |
33*6 |
— |
— |
_ |
17 |
3,345 |
27-1 |
61 |
12.346 |
Handtverk....... |
— |
4 |
117 |
— |
— |
— |
— |
5 |
36 |
— |
9 |
153 |
||
VI. Beklädnadsindustri . . |
18 |
1.965 |
131 |
25 |
2.286 |
153 |
— |
_ |
172 |
10.720 |
71-6 |
215 |
14,971 |
|
Fabriker........ |
16 |
1.608 |
28-8 |
12 |
1,585 |
28-5 |
— |
— |
— |
30 |
2,378 |
42-7 |
58 |
5.571 |
Handtverk....... VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri ...... |
2 |
357 |
3-8 |
13 |
701 |
7-5 |
— |
---- |
— |
142 |
8,342 |
88-7 |
157 |
9 400 |
26 |
1.270 |
37-4 |
19 |
476 |
14 1 |
— |
— |
— |
33 |
1.642 |
48 5 |
78 |
3.388 |
|
Fabriker........ |
6 |
500 |
22"'' |
9 |
329 |
14-6 |
— |
— |
— |
26 |
1.425 |
63 "2 |
41 |
2.254 |
Handtverk....... |
20 |
770 |
67-9 |
10 |
147 |
13-o |
— |
— |
— |
7 |
217 |
19-1 |
37 |
1.134 |
VIII. Trävaruindustri . . . |
17 |
1.031 |
5''7 |
17 |
760 |
42 |
5 |
357 |
20 |
171 |
15,865 |
881 |
210 |
18,013 |
Fabriker........ |
13 |
836 |
5-4 |
12 |
494 |
3-2 |
357 |
2-3 |
131 |
13,770 2,095 |
89-1 |
161 |
15.457; |
|
Handtverk....... |
4 |
195 |
7-6 |
O |
266 |
10-4 |
— |
— |
— |
40 |
82-0 |
49 |
2.556 |
|
IX. Trämasse- och, pappers- |
||||||||||||||
industri........ |
7 |
2,812 |
23-3 |
26 |
4.205 |
34 7 |
i |
567 |
4-7 |
25 |
4.511 |
37 3 |
5!) |
12,095 |
Fabriker........ |
1 |
147 |
1-8 |
24 |
3,655 |
43'' 7 |
i |
567 |
6-8 |
19 |
3,988 |
47-7 |
45 |
8,357 |
Handtverk....... |
6 |
2.665 |
71"! |
2 |
550 |
14-7 |
— |
— |
— |
6 |
523! 14-0 |
14 |
3,738 |
|
X. Grafisk industri .... |
— |
— |
13 |
7.481 |
952 |
i |
300 |
3’8 |
3 |
76 |
1-0 |
17 |
7,857 |
|
XI. Malm förädling sindustri |
— |
— |
3 |
463 |
15-8 |
i |
36 |
12 |
18 |
2,441 83-0 |
22 |
2940 |
||
XII. Metallindustri..... |
19 |
1.629 |
18 9 |
9 |
719 |
8-3 |
— |
_ |
_ |
95 |
6.271 |
72-8 |
123 |
8.619 |
Fabriker........ |
2 |
132 |
2''6 |
5 |
621 |
12-4 |
— |
_- |
_ |
53 |
4,273 85-0 |
60 |
5.026 |
|
Handtverk....... |
17 |
1,497 |
41 7 |
4 |
98 |
2-7 |
— |
— |
— |
42 |
1.998 55-6 |
63 |
3,593 |
|
XIII. Maskin- och skeppsbyqq- |
||||||||||||||
nadsindustri...... |
5 |
1.211 |
39 |
6 |
182 |
0 6 |
i |
135 |
0 4 |
46 |
29.917 |
951 |
58 |
31.445 |
Fabriker........ |
4 |
1,207 |
3-9 |
4 |
94 |
0"! |
i |
135 |
0-4 |
43 |
29.7;i7 |
954 |
52 |
31.173 |
Handtverk....... |
1 |
4 |
— |
9 hi |
88 |
— |
— |
— |
— |
3 |
180 |
— |
6 |
272 |
XIV. Jord- och stenindustri . |
15 |
1.338 |
7-7 |
15 |
2,020 |
11-7 |
15 |
2,760 |
160 |
109 |
11,175 |
646 |
154 |
17,293 |
XV. Kemisk-teknisk industri |
4 |
59 |
08 |
34 |
5.956 |
81-5 |
1 |
3 |
0 1 |
21 |
1,293 |
17-fi |
60 |
7.311 |
XVI. Byggnadsverksamhet . . |
19 |
3.011 |
6 5 |
14 |
2,024 |
4’4 |
— |
— |
— |
248 |
41,296 |
89 t |
281 |
46.331 |
XVII. Allmänna arbeten . . . |
20 |
7.844 |
830 |
8 |
211 |
2''2 |
3 |
63 |
0 7 |
17 |
1.327 |
14-1 |
48 |
9.445 |
I kommunal o. statens drift |
18 |
7.435 |
84-7 |
6 |
171 |
2-0 |
O |
63 |
0''7 |
14 |
1,105 |
12-6 |
41 |
8.774 |
I enskild drift..... |
2 |
409 |
— |
2 |
40 |
— |
— |
— |
— |
O |
222 |
— |
7 |
671 |
XVIII. Handel och varulager . |
12 |
422 |
13"2 |
23 |
1.633 |
51-8 |
5 |
75 |
2 4 |
33 |
1.055 |
33 1 |
73 |
3.185 |
XIX. Landtransport..... |
10 |
1.561 |
6-3 |
3 |
716 |
2-8 |
26 |
3.319 |
13 4 |
127 |
19.255 |
77''5 |
166 |
24,851 |
Åkeri- och stufverirörelse |
10 |
1,561 |
17-0 |
2 |
549 |
6-0 |
1 |
19 |
02 |
61 |
7.059 |
76-8 |
74 |
9,188j |
drift samt telefon .... |
— |
— |
1 |
167 |
1-1 |
25 |
3,300 |
21-0 |
66 |
12.196 |
77-9 |
92 |
15,663 |
|
XX. Sjötransport..... |
— |
— |
9 |
2.160 |
55-5 |
— |
— |
— |
4 |
1,735 |
445 |
13 |
3,895'' |
|
XXI. Diverse........ |
— |
— |
- |
— |
1 |
16 |
— |
1 |
16 |
|||||
Summa |
286 |
33,035 |
13 2 |
:U7 |
45,727 |
17 9 |
77 |
S.813 |
34 |
1.261 |
167.775 |
65’ 5 |
1,971 |
255.950 |
Däraf: |
||||||||||||||
Fabriker........ |
113 |
12,358 |
92 |
214 |
32.251 |
23-9 |
34 |
4.645 |
3-4 |
549 |
85,758 |
63''5 |
910135,012 |
|
Handtverk och bvggnads- |
||||||||||||||
verksamhet...... |
131 |
11,450 |
16o |
79 |
4,764 |
6-7 |
— |
— |
— |
498 |
55,295 |
77-3 |
708 |
71,509] |
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG. 215
1,807 arbetsgivare och 45,727 arbetare, två veckors uppsägningstid.
Längsta uppsägningstiden, 3 månader, förekom i 17 aftal, omfattande
19 arbetsgifvare och 1,381 arbetare; af dessa voro 12 aftal, omfattande
14 arbetsgifvare och 958 arbetare, träffade inom järnvägsdriften.
8 aftal inom jordbruket, omfattande 17 arbetsgifvare och 681 arbetare,
föreskrifva, att städsel, uppsägning och afflyttning skall ske
i enlighet med legostadgan. I ett aftal, omfattande en arbetsgifvare
och 30 arbetare, förekommer en uppsägningstid af två månader. Enligt
49 aftal, omfattande 135 arbetsgifvare och 6,554 arbetare, är uppsägningstiden
fyra veckor, enligt 2 aftal, omfattande 2 arbetsgifvare
och 167 arbetare, tre veckor. Mindre än en veckas uppsägningstid
stadgas i 15 aftal, omfattande 155 arbetsgifvare och 1,943 arbetare.
Uppsägningstiden är, som ofvan nämnts, ömsesidig och densamma
för arbetsgifvare som för arbetare; endast ett aftal föreskrifver en
längre uppsägningstid för arbetsgifvaren än för arbetame. Enligt 12
aftal är uppsägningstiden längre för gift än för ogift arbetare och
enligt 3 aftal längre för arbetare med månads- eller årslön än för
öfriga arbetare.
Bestämmelserna angående uppsägningstiden åtnjuta understundom
ett alldeles särskildt skydd af annat slag än kollektivaftalets öfriga
stadganden. Det är sålunda hufvudsakligen för förhindrande af
brott mot regler angående uppsägningstiden, som det ofvan skildrade
décomptesystemet (se ss. 175 o. 178) användes i en del aftal. Äfven
stadgas i några aftal böter, försåvidt uppsägningstiden ej iakttages.
Böterna tillfalla enligt några aftal sjukkassor eller liknande inrättningar.
I några aftal erhåller arbetsgifvaren rätt att i de fall, då
uppsägningstiden ej iakttages af arbetaren, afdraga från dennes aflöning
ett belopp, motsvarande lönen för den aftalsenliga uppsägningstiden.
Motsvarande stadgande om skyldighet för arbetsgifvaren
att utbetala samma belopp, om han å sin sida bryter mot aftalets
bestämmelser angående uppsägningstid, förekommer däremot mycket
sällan.
Afskedandet och äfven antagandet af arbetare liksom arbetets Bestämmelledning
öfver hufvud, har varit en fråga, som vid kollektivaftalens ser angående
upprättande varit föremål för stor uppmärksamhet på grund af svå-, ning, för-"
righeten att på samma gång skydda arbetarne från orättvisa afske- tingsrätt
danden och tillförsäkra arbetsgifvaren den honom tillkommande rät- n°ings{vång.
ten att utan inblandning från arbetarnes sida utöfva ledningen öfver Allmänna
arbetets gång, liksom öfver företaget i öfrigt. För arbetaren kan ett principiella
afskedande innebära en betydande risk, i det att han plötsligen kan stadsandenblifva
urståndsatt att förtjäna sitt dagliga uppehälle för en kortare
eller längre tid. För arbetsgifvaren åter blir ett uttryckligt erkännande
i kollektivaftalet af hans fulla rätt till arbetsledningen desto
216
Tab. litt. DD. Arbetets ledning, för -
B |
est |
ä m - |
||||
Näringsgrenar. |
i öfverensstämmelse |
angående företrädes-eller ensamrätt till |
||||
An- tal |
Antal arbetare. |
An- tal |
Antal arbetare. |
|||
aftal. |
Absolut. |
%. |
aftal. |
Absolut. |
%. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . . |
12 |
1,059 |
57-3 |
|||
Jordbruk.............. |
7 |
836 |
51-4 |
— |
— |
— |
Trädgårdsskötsel.......... |
5 |
223 |
— |
— |
— |
— |
II. Skogsbruk............. |
2 |
520 |
— |
— |
— |
— |
III. Grufdrift............. |
12 |
4,076 |
84''7 |
— |
— |
— |
IV. Närings- och njutningsämnesindustri |
89 |
11,390 10,860 |
47''9 |
71 |
2,015 |
8 5 |
Fabriker.............. |
82 |
55-9 |
6 |
89 |
05 |
|
Handtverk............. |
7 |
530 |
12''2 |
65 |
1,926 |
44-5 |
Y. Textilindustri........... |
56 |
11,797 |
94 4 |
— |
— |
— |
Fabriker.............. |
53 |
11,696 |
94-7 |
— |
— |
— |
Handtverk............. |
3 |
101 |
— |
— |
— |
— |
VI. Beklädnadsindustri........ |
10 |
1.191 574 |
80 |
19 |
677 |
4 5 |
Fabriker.............. |
5 |
10''3 |
1 |
63 |
1-1 |
|
Handtverk............. |
5 |
617 |
6-« |
18 |
614 |
6''5 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri |
20 |
1.121 459 |
331 |
8 |
246 |
7-3 |
Fabriker.............. |
7 |
20-4 |
2 |
53 |
2-4 |
|
Handtverk............. |
13 |
662 |
58-4 |
6 |
193 |
170 |
VIII. Trävaruindustri.......... |
85 |
6,781 |
37-6 |
4 |
747 |
41 |
Fabriker.............. |
73 |
6,108 |
39-5 |
3 |
727 |
4-7 |
Handtverk............. |
12 |
673 |
26-3 |
1 |
20 |
08 |
IX. Trämasse- och pappersindustri . . . |
47 |
10.098 |
83''5 |
— |
— |
-- |
Fabriker.............. |
36 |
6,690 |
80-1 |
— |
— |
— |
Handtverk............. |
h |
3,408 |
91-2 |
— |
— |
— |
X. Grafisk industri.......... |
5 |
540 |
69 |
— |
— |
— |
XI. Malm förädling sindustri...... |
18 |
2,726 |
929 |
_ |
— |
— |
XII. Metallindustri........... |
30 |
2,224 |
25 8 |
3 |
147 |
1-7 |
Fabriker.............. |
14 |
1,076 |
21-4 |
— |
— |
— |
Handtverk............. |
16 |
1,148 |
32-0 |
3 |
147 |
4l |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri |
7 |
275 |
0 9 |
1 |
2 |
— |
Fabriker.............. |
6 |
189 |
06 |
— |
— |
— |
Handtverk............. |
1 |
86 |
— |
1 |
2 |
— |
XIV. Jord- och stenindustri....... |
85 |
12,763 |
73-8 |
4 |
156 |
09 |
XV. Kemisk-teknisk industri...... |
46 |
6,902 |
944 |
— |
— |
— |
XVI. Byggnadsverksamhet........ |
164 |
35.640 |
769 |
53 |
3.556 |
7''7 |
XVII. Allmänna arbeten......... |
33 |
8.502 |
900 |
— |
— |
— |
I kommunal och statens drift .... |
29 |
8,036 |
91-6 |
— |
— |
— |
1 enskild drift........... |
4 |
466 |
— |
— |
— |
— |
XVIII. Handel- och varulager....... |
36 |
2,237 |
70 2 |
7 |
304 |
9 5 |
XIX. Landtransport........... |
23 |
3,132 1,623 |
126 |
39 |
6,175 |
24-9 |
Åkeri- och stufverirörelse...... |
17 |
17-7 |
39 |
6.175 |
672 |
|
Järnvägs- och spårvägsdrift samt telefon |
6 |
1,509 |
9-6 |
— |
— |
— |
XX. Sjötransport............ |
5 |
578 |
14-8 |
2 |
1,355 |
348 |
XXI. Diverse.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa Där af: |
785 |
123,552 |
48-3 |
211 |
15,380 |
6-0 |
Fabriker.............. |
430 |
60,583 |
44-9 |
16 |
1,088 |
08 |
Handtverk och byggnadsverksamhet . |
232 |
42,865 |
59-9 |
147 |
6,458 |
90 |
1 Samma aftal innehåller ofta bestämmelser fallande under olikakolumner och h |
ar i så fall upptagits i flera |
eningsrätt och föreningstvång.
217
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
XI.
XII.
XIII.
XIV.
XV.
XVI.
xvri.
xix.
xx.
XXI.
af tabellens kolumner. De härigenom förorsakade dubbelräkningarne hafva fråndragits i summakolunineu.
till skydd för
föreningsrätten.
angående företrädesrätt
till arbete
efter anställningstid,
boningsort,
ålder m. m.
i öfverensstämmelse
med Sv. arb.-gifv.-för:s § 23 eller kompromissen
af dec.1906,
med tillägg af företrädesrätt
till arbete
efter anställningstid,
boningsort m. m.
Ingu
bestämmelser.
An- tal aftal. |
Antal |
An- tal aftal. |
Antal arbetare. |
An- tal aftal. |
Antal arbetare. |
An- tal aftal. |
Antal arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
||||
Absolut.| %. |
Absolut. | |
°/o. | |
Absolut. | |
%. |
|||||||||
ii |
719 |
389 |
i |
15 |
08 |
12 |
626 |
33''9 |
27 |
1.848 |
|||
6 |
496 |
305 |
i |
15 |
0-9 |
— |
— |
— |
12 |
626 |
38-5 |
22 |
1.625 |
5 |
223 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
4 |
494 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
362 |
— |
8 |
1.376 |
3 |
630 |
13-1 |
8 |
3.793 |
78''* |
7 |
3.756 |
78''0 |
4 |
700 |
14''5 |
17 |
4,813 |
52 |
4.145 |
17-4 |
97 |
9.721 |
40''9 |
42 |
6.760 |
28''5 |
52 |
7.499 |
31''0 |
271 |
23.759 |
42 |
3,613 |
18-6 |
80 |
9.220 |
47*5 |
41 |
6.745 |
34-7 |
42 |
5.795 |
29-8 |
179 |
19.427 |
10 |
532 |
12-3 |
17 |
501 |
11-6 |
1 |
15 |
0''3 |
10! |
1.704 |
39-3 |
92 |
4.332 |
36 |
5.713 |
45''7 |
6 |
179 |
1''4 |
4 |
143 |
1-1 |
9 |
365 |
2''9 |
70 |
12.499 |
33 |
5,610 |
45''4 |
3 |
102 |
0''8 |
2 |
82 |
0-7 |
4 |
329 |
2-7 |
61 |
12.346 |
3 |
103 |
— |
3 |
77 |
— |
2 |
61 |
— |
5 |
36 |
— |
9 |
153 |
3 |
120 |
08 |
18 |
1.410 |
9''4 |
2 |
58 |
04 |
168 |
11.321 |
75''0 |
215 |
14.971 |
1 |
23 |
0-4 |
7 |
476 |
8''5 |
2 |
58 |
lo |
45 |
4,086 |
733 |
58 |
5.571 |
2 |
97 |
l-o |
11 |
934 |
9-9 |
— |
— |
— |
123 |
7,235 |
77''0 |
157 |
9.400 |
15 |
1,007 |
29-7 |
26 |
1.690 |
49''9 |
7 |
722 |
21-3 |
32 |
1.037 |
30 0 |
78 |
3.388 |
9 |
636 |
28-2 |
19 |
1.215 |
539 |
4 |
323 |
14-3 |
16 |
787 |
34-9 |
41 |
2.254 |
6 |
371 |
32-7 |
7 |
475 |
41-9 |
3 |
399 |
35-2 |
16 |
250 |
220 |
37 |
1,134 |
35 |
3.323 |
184 |
73 |
5.954 |
331 |
47 |
3.481 |
19-3 |
89 |
7.454 |
41''4 |
210 |
18.013 |
25 |
2,550 |
16-5 |
62 |
5.363 |
34-7 |
40 |
2.974 |
19-2 |
60 |
6.002 |
38''8 |
161 |
15.457 |
10 |
773 |
30''2 |
11 |
591 |
231 |
7 |
507 |
19''8 |
29 |
1,452 |
56-8 |
49 |
2.556 |
19 |
5.557 |
45-9 |
5 |
911 |
7''5 |
5 |
911 |
7-5 |
9 |
1.512 |
12''5 |
59 |
12.095 |
6 |
1,848 |
22-1 |
5 |
911 |
10''9 |
5 |
911 |
10-9 |
8 |
1.483 |
17''7 |
45 |
8.357 |
13 |
3,709 |
99-2 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
1 |
29 |
0''8 |
14 |
3.738 |
5 |
396 |
50 |
8 |
7.007 |
89"2 |
3 |
95 |
12 |
7 |
405 |
5''2 |
17 |
7,857 |
3 |
1.029 |
35-0 |
3 |
248 |
8 4 |
3 |
248 |
8-4 |
3 |
191 |
65 |
22 |
2,940 |
14 |
1.235 |
14''3 |
10 |
920 |
10''7 |
6 |
778 |
90 |
85 |
6.076 |
70''5 |
123 |
8,619 |
4 |
362 |
7-2 |
8 |
277 |
5-5 |
4 |
135 |
2''7 |
40 |
3,688 |
73-4 |
60 |
5.026 |
10 |
873 |
24-3 |
2 |
643 |
17-9 |
2 |
643 |
17-9 |
45 |
2,388 |
66''5 |
63 |
3,593 |
10 |
27.868 |
886 |
9 |
1.407 |
4''5 |
2 |
71 |
02 |
39 |
3.234 |
10''3 |
58 |
31.445 |
9 |
27,782 |
89-1 |
7 |
1.251 |
4''0 |
2 |
71 |
0''2 |
36 |
3,204 |
10''3 |
52 |
31.173 |
1 |
86 |
— |
2 |
156 |
— |
— |
— |
3 |
30 |
6 |
272 |
||
47 |
5,832 |
337 |
61 |
5.279 |
30 5 |
45 |
4.258 |
24''6 |
41 |
2,570 |
14''9 |
154 |
17.293 |
9 |
373 |
51 |
23 |
1.232 |
16''9 |
16 |
1.029 |
14 1 |
7 |
206 |
2-8 |
60 |
7,311 |
109 |
27,995 |
60''4 |
202 |
38,721 |
83''8 |
116 |
30,977 |
66''9 |
33 |
2.869 |
6"2 |
281 |
46.331 |
27 |
2.784 |
29*5 |
33 |
8.538 |
901 |
32 |
8.497 |
90i |
12 |
742 |
7''9 |
48 |
9.445 |
24 |
2.343 |
26‘7 |
30 |
8.077 |
92-1 |
29 |
8.036 |
91-( |
10 |
546 |
6''2 |
41 |
8.774 |
3 |
441 |
— |
3 |
461 |
— |
3 |
461 |
2 |
196 |
— |
7 |
671 |
|
15 |
752 |
236 |
26 |
1.711 |
53 7 |
16 |
1.340 |
42''1 |
i 19 |
422 |
13 2 |
73 |
3,185 |
72 |
14.165 |
57''0 |
7 |
261 |
11 |
4 |
117 |
0''5 |
47 |
3.449 |
1 13''9 |
166 |
24.851 |
12 |
1,521 |
16 b |
7 |
261 |
2-8 |
4 |
117 |
1''3 |
17 |
735 |
SO |
74 |
9.188 |
60 |
12,644 |
80-7 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 30 |
2.714 |
17-3 |
92 |
15.663 |
|
1 |
274 |
7-0 |
6 |
621 |
15''9 |
4 |
528 |
136 |
3 |
1.844 |
47''3 |
13 |
3,895 |
1 |
1 |
16 |
- |
1 |
16 |
||||||||
490 |
104.411 |
40 8 |
622 |
89,618 |
35 c |
361 |
; 63.76!) |
•24-! |
674 |
52.900 |
20 7 |
1,971 |
255.950 |
193 |
50,054 |
371 |
286 |
32.581 |
24-1 |
167 |
16,929 |
12-, |
> 309 |
28.746 |
211 |
910 |
1135.012 |
164 |
34,539 |
48-£ |
255 |
42.098 |
58'' |
131 |
32,602 |
45'' |
265 |
15,993 |
22-4 |
708 |
71,509 |
Hela
antalet1
218
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
oumbärligare, i samma mån som kollektivaftalet inskränker hans
handlingsfrihet på andra punkter, t. ex. genom fastställandet af minimilöner.
Hvad som gör denna fråga ännu ömtåligare, är dess sammanhang
med organisationsspörsmålen. Den möjligheten ligger nämligen
nära till hands, att arbetsgifvaren kan söka komma arbetareorganisationen
till lifs genom att företrädesvis afskeda eller icke antaga
i sin tjänst organisationens medlemmar, särskildt sådana som
gjort sig bemärkta genom arbete för organisationens syfte. Å andra
sidan hafva arbetareorganisationerna genom kollektivaftalen sökt inskränka
arbetsgifvarens rätt att antaga och afskeda arbetare i ändamål
att förbehålla sina medlemmar en företrädesrätt till arbete, hvarigenom
organisationernas ställning naturligen i hög grad starkes.
Kollektivaftalens bestämmelser rörande arbetets ledning samt
föreningsrätt och föreningstvång stå därför i nära samband med
hvarandra och måste behandlas i ett sammanhang.
Svenska arbetsgivareföreningen gjorde från början af sin verksamhet
till sin uppgift att särskildt i denna fråga häfda arbetsgifvarnes
ståndpunkt. I § 23 af dess stadgar föreskrifves sålunda, att
i kollektivaftal, upprättade mellan delägare och medlem i föreningen
och fackförening eller fackförbund, skall intagas bestämmelse, att
arbetsgifvaren har rätt att fritt antaga och afskeda arbetare, att leda
och fördela arbetet och att begagna arbetare från hvilken förening
som helst, eller arbetare stående utanför förening.
Denna klausul har föreningen också lyckats få införd i en mängd
aftal. Den mötte emellertid på sina håll starkt motstånd bland arbetarne,
och flera konflikter, hufvudsakligen eller uteslutande af denna
anledning, hafva uppstått mellan Svenska arbetsgivareföreningen
och arbetareorganisationer, anslutna till Landsorganisationen.
I sammanhang med en uppgörelse i åtskilliga arbetskonflikter
i december år 1906 och januari år 1907 lyckades dock delegerade för
Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen, under
ordförandeskap af dåvarande landshöfdingen grefve Hugo Hamilton,
sammanföra de motsatta meningarna i en kompromiss, hvarvid den i
Svenska arbetsgivareföreningens § 23 formulerade satsen erhöll följande
tillägg-: Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.
Anse arbetarna, att af skedandet ägt rum under omständigheter, som
hunna tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äga de att, innan
andra åtgärder vidtagas, genom sin organisation påkalla undersökning
för vinnande af rättelse.
De båda öfriga stora arbetsgifvareföreningarna, Centrala arbetsgivareförbundet,
hvars medlemmar hufvudsakligen utgöras af arbetsgivare
inom byggnadsverksamheten och äfven handtverket, och
Sveriges verkstadsförening, omfattande mekaniska och elektriska
verkstäder, varf, vagnfabriker, järn- och stålvarufäbriker m. m.,
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÄNG. 219
hafva i något olika formuleringar sökt göra liknande principer gällande.
Centrala arbetsgifvareförbundet både sålunda i sina grundbestämmelser
för aftal med arbetareorganisationer af år 1907 inryckt
bestämmelsen: Arbetsgifvaren fördelar och leder arbetet samt antager
och afskedar arbetare utan fackförenings eller arbetares ingripande.
Arbetsgif var en får likväl icke afskeda arbetare endast af det
skal, att denne tillhör någon viss förening, och å andra sidan fä arbetare
icke lämna arbetet endast af skäl, att arbetsgif varen använder
arbetare, som ej tillhör viss förening.1
I Verkstadsföreningens aftal med resp. fackförbund (riksaftalet
inom mekaniska verkstadsindustrien m. m.) föres kr ifves, att rätten
att under alla förhållanden fritt och okränkt deltaga i arbetet
skall, liksom föreningsrätten, hållas i ömsesidig helgd. Här finnes
delvis samma tankegång uttryckt som i ofvanstående principuttalanden,
men det är att märka, att det här ingenting finnes stadgadt om
arbetsgif var ens rätt att leda och fördela arbetet, utan endast om
arbetarens rätt att under alla förhållanden fritt och okränkt deltaga
i arbete samt om föreningsrätten å ömse sidor. Häri ligger emellertid
äfven rätten för arbetsgifvaren att antaga och afskeda arbetare
utan att behöfva taga hänsyn till, huruvida de tillhöra organisation
eller ej. Verkstadsaftalets formulering påträffas äfven ofta i aftal
träffade af Svenska järnvägarnes arbetsgifvareförening.2
Samtliga dessa principuttalanden hafva här ordagrannt återgifvits,
då själfva ordalydelsen af resp. formuleringar spelat en betydande
roll vid förhandlingar angående kollektivaftals ingående. Vid sammanställandet
af tab. 18, hvilken ofvan sammandragits till tab. litt.
DD., hafva emellertid icke de olika formuleringarna, utan principerna,
vare sig dessa framkommit i den ena eller andra ordalydelsen, lagts
till grund. Dock har skillnad gjorts mellan sådana aftal, hvilka, i likhet
med t. ex. det ofvannämnda riksaftalet inom mekaniska verkstadsindustrien
m. m., endast stadga full föreningsrätt eller »arbetets
frihet», d. v. s. rätt att tillhöra hvilken förening som helst eller att
stå utanför förening, och sådana, som i enlighet med Svenska arbetsgifvareföreningens
§ 23 eller den ofvannämnda kompromissen af dec.
1906, hufvudsakligen eller i samband med ett erkännande af arbetar
1
I riksaftalet för byggnadsverksamheten, upprättadt den 26 maj 1909, har
emellertid användts ofvannämnda af Svenska arbetsgifvareföreningen och Landsorganisationen
godtagna formulering.
2 I förslaget till hufvudaftal n:r 2 för Sveriges enskilda järnvägar har stadgandet
försetts med en försats så lydande: Med iakttagande af bestämmelserna
såväl i detta aftal som äfven i öfriga mellan vederbörande organisationer gällan
de aftal äger förvaltningen oinskränkt rätt att, utan intrång från arbetarnes
sida, ensam leda och fördela arbetet, att fritt antaga och afskeda arbetare
och arbetsledare samt att använda arbetare, oafsedt om dessa äro organiserade
eller icke.
220
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
ues föreningsrätt, betona arbetsgifvarens rätt att oberoende af organisationsförhållanden
antaga och afskeda arbetare samt leda och fördela
arbetet.
Vid en undersökning af det material, som ligger till grund för
ifrågavarande tabell, framgår sålunda, att bestämmelser, afsedda att
uttrycka samma principer, som finnas uttalade i Svenska arbetsgivareföreningens
§ 23, utan tillägg rörande föreningsrätten eller »arbetets
frihet», äro inryckta i 133 kollektivaftal, omfattande 789 arbetsgivare
och 13,799 arbetare, och med sådant tillägg i 315 aftal, omfattande
3,575 arbetsgivare och 56,394 arbetare, hvarjämte 337 aftal,
omfattande 990 arbetsgivare och 53,359 arbetare, innehålla föreskrifter
i öfverensstämmelse med kompromissen af dec. 1906, där
ju samma principer — arbetsgifvarens rätt att leda och fördela arbetet
samt föreningsrätten — häfdats, men med det förtydligandet,,
att organisationen äger ingripa vid afskedanden, som kunna tolkas
som angrepp på föreningsrätten. I sammanlagdt 785 aftal, omfattande
5,354 arbetsgivare och 123,552 arbetare, eller 48,3 % af hela antalet
af aftal berörda, hafva sålunda principerna i Svenska arbetsgivareföreningens
§ 23 i den ena eller andra formen kommit till
uttryck.
Oafsedt de aftal, däri kompromissen af dec. 1906 införts, har
full och fri föreningsrätt tillförsäkrats arbetarne i 490 aftal, omfattande
4,215 arbetsgivare och 104,411 arbetare. Af dessa aftal innehålla
emellertid, som ofvan påpekats, 315, omfattande 3,575 arbetsgivare
och 56,394 arbetare, jämväl principerna i Svenska arbetsgivareföreningens
§ 23. Enbart bestämmelser till skydd för föreningsrätten
eller »arbetets frihet» förekomma sålunda i 175 aftal, omfattande
640 arbetsgivare och 48,017 arbetare, af hvilka 130 arbetsgivare
och 26,441 arbetare beröras af riksaftalet inom mekaniska
verkstadsindustrien.
Tillsammans 960 aftal, omfattande 5,994 arbetsgivare och
171,569 arbetare, eller 67,0 % af hela antalet af aftal berörda, innehålla
alltså bestämmelser, afsedda att gifva arbetsgivaren frihet att
antaga och afskeda arbetare, oberoende af huruvida dessa tillhöra
arbetareorganisation eller ej, eller att gifva arbetarne rätt att tillhöra
hvilken organisation de finna för godt eller ingen förening alls.
Emellertid förekomma äfven aftal, där en rakt motsatt uppfattning
gjort sig gällande, och där ensamrätt eller företrädesrätt till arbete
förbehållits medlemmarne af de arbetareorganisationer, som träffat
aftalen. I dessa aftal bestrides såväl arbetsgifvarens rätt att antaga
och afskeda arbetare, oberoende af arbetarnes organisationsförhållanden,
som arbetarens fulla föreningsrätt, d- v. s. hans rätt att tillhöra
hv ilken organisation han finner för godt, eller stå utanför organisa
-
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG. 221
tion. Från de i del II aftryckta aftalen kan som exempel härpå anföras
följande stadgande i af talet för bleck- och plåtslagare i Norrköping:
För att erhålla arbete fordras, att den arbetssökande skall
äga medlemskap i Svenska bleck- och plåtslageriarbetareförbundet,
och äger arbetsgivare, som tillhör Bleck- och plåtslag eriindustriidkareföreningen,
ej rätt att i sitt arbete antaga arbetare, som ej tillhör
nämnda förbund eller förbinder sig att senast inom en månad ingå
i detsamma. Arbetsgivare skall hänvisa antagen arbetssökande till
verkstadslagets uppbördsman för anteckning till inträde i förbundet.
Bevis om medlemskap i Svenska bleck- och plåtslageriarbetareförbundet
skall af arbetsgifvaren affordras alla, som anställas i arbete, för
så vidt den sökande fyllt 18 år och varit i yrket anställd minst i 3 år.
{Se del II ss. 288 ff.)
Alla arbetare, såväl manliga som kvinnliga, skola vara
medlemmar i Svenska bageri- och konditoriarbetareförbundet.
Skulle någon antagas i arbete, som icke är medlem af förbundet,
är han eller hon skyldig att senast 14 dagar därefter inskrifva sig i
o,f delningen, och om ej så sker, af skedas den intagne, heter det i aftalet
för Kiruna bagerier. (Se del II s. 100.) Aftalet för stufveriarbetare
i Sundsvall stadgade likaledes, att fackföreningsmedlemmar
äga ovillkorligen företrädesrätt till arbete, då de å vederbörlig tid och
ställe infinna sig för arbetets utförande, i annat fall äga stufvarne rätt
att använda utom föreningen stående arbetare.1
Liknande bestämmelser förekomma i 211 aftal, omfattande 1,577
arbetsgifvare och 15,380 arbetare (6,0 % af hela antalet af aftal berörda).
Dessa aftal äro, som äfven framgår af tab. litt. DD. och tab.
18, så godt som uteslutande att finna inom handt.verket, särskildt inom
bageri-, slakteri- och charkuteri-, skrädderi-, skomakeri- träskomakeri-,
barberare- och perukmakare-, garfveri-, sadelmakare- och tapetserare-,
snickeri- och vagnmakeri- samt bleck- och plåtslageriyrkena,
inom byggnadsverksamheten samt stufverirörelsen. Från stufverirörelsen
har principen om företrädesrätt till arbete för fackföreningsmedlemmar
öfverflyttats till handels- och magasinsarbete, åkerirörelse
och sjötransport. Inom samtliga dessa sistnämnda yrken
är nämligen samma arbetareorganisation, Svenska transportarbetareförbundet,
vanligen part på arbetaresidan.
Inom den egentliga fabriksindustrien förekomma dylika bestämmelser
så godt som aldrig, och i de få fall, då sådana påträffas i aftalen,
synas de vara beroende på särskilda och tillfälliga orsaker och
i regel afse fåtaliga hjälparbetaregrupper. Så föreskref ett aftal för
maskinister, el dåre och reparatörer vid ett af sockerbruken, att arbete
året om så vidt möjligt skall beredas medlemmar i fabrikens verkstads
-
1 Jfr noten å s. 223.
222
KOLLEKTIVAFTALBT I SVERIGE.
klubb af Maskinist- och eldareförbundet. I af talet för eu gummifabrik
föresknfves, att som järnarbetare endast medlemmar af Svenska
järn- och metallarbetareförbundet skola anställas. Enligt aftal
för ett glasbruk kafva där medlemmar af Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet
företrädesrätt till arbete.
Inom en del handtverks- och byggnadsyrken äro bestämmelser rörande
dessa frågor öfverhufvud sällsynta, enligt hvad det vill synas
pa den grund, att arbetarnes organisationssträfvanden här nått en
omfattning, som gör dylika stadganden obehöfliga.
Orsaken till, att företrädes- eller ensamrätt till arbete för fackföreningsmedlemmar
hufvudsakligen påträffas inom handtverket, torde
vara, icke blott att arbetsgifvarne inom handtverks- och byggnadsyrkena
ofta intaga en svagare ställning gentemot arbetareorganisationerna
än arbetsgifvarne inom fabriksindustrien, utan äfven att föreningstvånget
utgör ett led i ett närmare samarbete mellan arbetsgifvare-
och arbetareorganisationer, och detta samarbete, såsom nedan
påvisas, företrädesvis förekommer inom dessa yrken.
I en del af dessa yrken förklaras förekomsten af ifrågavarande
bestämmelser äfven däraf, att arbetstillgången är växlande och företrädesrätt
till arbete för en fast arbetarestam därför kan befinnas
förmånlig för båda parter. Särskildt har detta varit fallet inom stufvenrörelsen.
Här varierar nämligen, som ofvan framhållits,
behofvet af arbetskraft icke blott från månad till månad, utan
äfven från dag till dag och från timme till timme. När ett fartyg
anländer till hamnen, maste lossning eller lastning försiggå med
minsta möjliga tidsutdräkt, och en jämförelsevis stor arbetsstyrka kan
tidtals vara af nöden, under det att dessemellan intet arbete finnes
att tillgå. Följden häraf blir, att arbetet antingen måste utföras af
för tillfället tillströmmande löst folk eller af en fast arbetsstyrka,
hvilken som ersättning för att den alltid finnes i beredskap erhåller
företrädesrätt till möjligen förekommande arbete. Olägenheterna af
det förra systemet ligger i öppen dag; i stället hafva hamnarbetarefackföreningarne
åtagit sig att hålla nödigt antal arbetare till förfogande,
mot det att deras medlemmar erhålla den ofvannämnda företrädesrätten
till arbetet i hamnen. Då fackföreningarne sålunda kommit
att blifva till hälften, pa sina ställen helt och hållet, kooperativa
företag, hafva de äfven förskaffat sig inflytande öfver arbetets fördelning
och i viss mån äfven dess ledning. På detta sätt har uppstått
det s. k. rundgångs- eller statistikföraresystemet, af hvilket det
i del II aftryckta aftalet för stufverirörelsen i Stockholm ger en god
bild. Det heter där (ss. 440 ff.): All intagning af arbetskraft sker vid
Rundelen uti väntrummet i Stadsgården genom en af fackföreningen
föreslagen och af stufvare tillsatt statistikförare, som på rekvisition af
arbetsgifvaren eller dess förmän anskaffar det antal nyktra och or
-
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG.
223
dentliga arbetare, som behofs vid förekommande loss- och lastningsarbeten.
Fackföreningen garanterar full opartiskhet gentemot alla
stuf ver ifirmor från statistikföraren.1
Jämte ofvan anförda principiella och mera allmänt hållna före- Detaljerade
skrifter förekomma en mängd bestämmelser, delvis vid sidan af de Yrande före
allmänna principuttalandena, modifierande eller kompletterande dem skrifter,
genom mera konkret hållna stadganden.
622 aftal, omfattande 5,262 arbetsgivare och 89,618 arbetare
(35,0 c/o af hela antalet af aftal berörda) innehålla sålunda inskränkningar
i arbetsgifvarens rätt att fritt antaga och afskeda arbetare i
så måtto, att vid afskedandet och understundom äfven vid antagandet
af arbetare hänsyn skall tagas till arbetarens personliga förhållanden.
Företräde till arbete lämnas sålunda åt dugliga arbetare,
bosatta på orten, familjeförsörjare, arbetare, som förut varit anställda
hos arbetsgivaren, men som afskedats på grund af tillfällig arbetsbrist
eller, vid säsongarbete, på grund af verksamhetens nedläggande
för året. Ett aftal ger företrädesrätt åt arbetare med rum i arbetsgivarens
bostäder, ett annat åt å orten förlagda militärer, hvilka
minst ett år förut haft arbete därstädes. Äfven stadgas ofta, att arbe
tame vid arbetsbrist skola afskedas i tur och ordning efter anställningstid
eller år i yrket.2 Ett stort antal aftal föreskrifva, att
arbetare skall återtagas efter värnpliktsöfningames fullbordande, en
del stadga detsamma vid sjukdom och olycksfall. Så t. ex. föreskrifves
i riksaftalet inom tryckeriindustrien: Vid tillfälle, do personalen
behöfver minskas, tages vid afskedandet hänsyn till skicklighetsgrad
och ålder i kondition, med förmånsrätt för de i dessa afseenden mest
1 Sedan ett stort antal af rikets stufvare organiserats i Norrlands stufvareförbund
samt Södra Sveriges stufvareförbund, och dessa organisationer beviljats inträde i Svenska
arbetsgifvareföreningen. började sistnämnda förening våren 1908 striden för »arbetets
frihet» inom stnfverifacket och mot »Transportarbetareförbundets monopol». Striden
bilades den 20 juli 1908, hvarvid öfverenskommelse träffades, att i blifvande stufveriaftal
visserligen skulle införas Svenska arbetsgifvareföreningens bestämmelse angående »arbetets
frihet» i den formulering denna fått i kompromissen af dec. 1906, men med följande
tillägg: Vid af tals upprättande fastställes genom, öfverenskommelse mellan arbetsgifvaren
och arbetarne med ledning af föregående års erfarenhet ett visst
bestämdt antal arbetare, som hos vederbörande arbetsgivare skall betraktas
som ordinarie hamn- och stuf veriarbetarkår. Inom den så fixerade ordinarie
arbetsstyrkan skall arbetet fördelas mellan arbetarne rättvisast möjligt, sa att
en hvar af dem i mån af tillgång beredes tillfälle till jämnt och lika inbringande
arbete, och sålunda arbetare med lika duglighet och flit i möjligaste
mån erhålla jämngod förtjänst. Meningsskiljaktigheter rörande tillämpningen
af dessa bestämmelser få icke omedelbart föranleda till något störande ingrepp
i arbetets gång, utan skall därom förhandlas först mellan parterna själfva och
därefter, såvida ej enighet uppnåtts, mellan parternas organisationer. I Allmänna
bestämmelser för stufveriarbetet i Göteborgs hamn, gällande från den 2 november
1908, tillämpas dessa bestämmelser på följande sätt: Fördelning af arbetstillfällena
mellan arbetarne samt anskaffandet af arbetskraft sker genom
af arbetsgifvarne upprättadt arbetskontor, som förestas af en ombudsman,
hvilken jämte öfrig eventuellt behöflig personal tillsättes och aflönas af arbetsgifvarne.
Vid behof af arbetskraft skall vederbörande arbetsgivare hänvända
sig till arbetskontoret, hvarvid arbetsgifvaren eller hans ombud i samråd
med ombudsmannen utväljer de arbetare, som han behöfver.
2 Jfr ofvan s. 187.
224
KOLLEKTXVAFTALBT I SVERIGE.
kvalificerade arbetarne att få stanna, samt: typografisk arbetare, som
inkallats för f ullgörande af sin värnplikt, återinsättes vid återkomsten
därifrån i sin plats. Denna bestämmelse bortfaller dock, om Svenska
typograf förbundets platsanskaffningsbyrå efter anmodan ej kan skaffa
lämplig vikarie. I 1903 års tariffkommittés beslut (del II s. 227)
förklaras dock ofvannämnda bestämmelser ej utgöra något hinder för
arbetsgivare att uppsäga olämpliga arbetare. I riksaftalet för elektriska
montöryrket (del II s. 298) stadgas: Skulle arbetsbrist föranleda
af skedande, skall från arbetsgifvarens sida hänsyn tagas ej
blott till arbetarens duglighet och lämplighet, utan jämväl till d-en.
tid, han varit i tjänst, så att sålunda under förutsättning af lika duglighet
och lämplighet de arbetare böra i det längsta bibehållas, hvilka
varit längst i arbetsgifvarens tjänst. Vid förnyadt behof af arbetskraft
bör under samma förutsättningar företräde lämnas åt dem, som
vid af skedandet varit längre i tjänst. En annan formulering, som
jämväl innesluter hänsyn till arbetares hemortsrätt, återfinnes i ett
icke ringa antal aftal träffade af Svenska arbetsgifvareföreningen, bl.
a. i Svenska sockerfabriksaktiebolagets aftal för raffinaderiet i Lund
(del II s. 107): Vid af skedande på grund af arbetsbrist skall, under förutsättning
af lika arbetsduglighet och skötsamhet i öfrigt, hänsyn tagas
till den tid, arbetaren varit på platsen, samt om han tillhör kommunen
och har försörjningsplikt.
Inom fabriksindustrien inskränkes i regel arbetsgifvarnes valfrihet
föga af dylika bestämmelser. Annorlunda är förhållandet inom
handtverket och byggnadsverksamheten, där arbetsförhållandena,
påkalla eller arbetareorganisationerna vetat framtvinga större hänsynstagande
till arbetarnes önskemål. I aftalet för tapetserareyrket
i Stockholm (del II s. 177) stadgas: Vid antagande
af arbetare äga sådana företräde, som hafva hemortsrätt i
Stockholm eller dess närhet, och bör vid af skedandet, så vidt
möjligt, hänsyn tagas till icke blott yrkesskickligheten utan
äfven hemortsrätt, samt om arbetaren varit en längre tid
hos arbetsgifvaren anställd. I andra tapetserareaftal gifves företräde
jämväl åt gifta arbetare, särskildt under den döda säsongens arbetsbrist.
Liknande bestämmelser möta inom ett flertal handtverksaftal,
och ännu oftare måhända inom byggnadsfacken. Vid antagande
af arbetare, och då mindre arbetstillgång är rådande, skola stadens
arbetare och isynnerhet familjefäder hafva företräde,om, de varit skattskrifna
i staden minst sex månader, och de äro nyktra och dugliga.
Dar arbetare blifvit arbetslös, har han att hänvända sig till af delningens
styrelse, som, i fall arbete finnes att tillgå, ger anvisning, läses i
aftalet mellan Uppsala målaremästareförening och Svenska måleriarbetareförbundets
afdelning. I aftalet för murare i Malmö (del II s.
353) stadgas:
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENINGSTVÅNG. 225
Vid antagande af murare skall företräde lämnas till i Malmö
med omnejd boende nyktra och ordentliga murare. Motsvarande bestämmelser
återfinnas i en mängd aftal för byggnadsfacken, särskildt
i södra Sverige. I Stockholmsaftalen för byggnadsfacken förekom
ett moment af innehåll, att vid antagande af arbetare under tiden oktober
till mars företräde skall gifvas åt i staden bosatta arbetare. Att
särskildt stor vikt lägges vid dessa bestämmelser inom byggnadsverksamheten
torde bero på den invandring af byggnadsarbetare från
landsbygden till städerna, som äger rum under säsongen och som gifvetvis
ses med oblida ögon af de på orten bosatta arbetarne.
Af intresse torde vara den lösning, dessa frågor fått i de kommunala
aftalen. Såsom typisk kan anföras följande paragraf ur Bestämmelser
angående arbets- och löneförhållanden vid Stockholms
stads arbeten (del II s. 417): Vid arbetares antagande skall alltid
dugligheten i främsta rummet vara det bestämmande. Därnäst skall
hänsyn tagas till, alt den sökande är mantals skri f v en i staden eller
närliggande kommuner eller har försörjningsplikt; börande under i
öfrigt lika förhållanden den äga företräde, som förut haft anställning
vid stadens arbeten och därvid visat sig vara lämplig och duglig. ■
Dessa inskränkningar i arbetsgifvarens rätt att fritt antaga och
afskeda arbetare hafva tydligen icke ansetts stå i strid med den ofvan
anförda principen i Svenska arbetsgifvareföreningens § 23. Af de aftal,
där de voro införda, innehöllo nämligen 361, omfattande 3,516
arbetsgifvare och 63,769 arbetare, både bestämmelser i öfverensstämmelse
med Svenska arbetsgifvareföreningens § 23 samt ofvan omtalade
modifikationer.
Yid normal arbetstillgång förekomma naturligen af skedanden
endast undantagsvis, och då i allmänhet blott för såvidt arbetaren enligt;
arbetsgifvarens uppfattning på ett eller annat sätt misskött sig.
Att arbetaren eljest har rätt att behålla sin plats är en uppfattning,
som tagit sig uttryck i många aftal inom olika industrier och yrken i
form af bestämmelser, att arbetare icke får afskedas utan att orsaken
uppgifves, att afsked icke får äga rum utan giltiga grunder, hvilka
understundom uppräknas i af talet, att vid afskedande af arbetare
skall bestyrkas, att han misskött sig o. s. v. Enligt några få aftal
för tapetserare, byggnadsgrofarbetare, läderarbetare m. fl. har arbetaren
vid afskedande rätt att vädja till skiljenämnd. I det stora flertalet
kollektiva f tal saknas emellertid liknande bestämmelser.
Att arbetaren icke fullbordar åtaget ackordsarbete, kan innebära
betydande olägenheter både för honom och arbetsgifvaren. Inom
b3rggnadsverksamheten, där sådana afbrott lätt kunna uppstå, är det
därför vanligt, att aftalen innehålla förbud mot afskedande af arbetare
under pågående ackordsarbete, försåvidt han ej brutit mot af
15—082273.
Kollektiv aftal.
226
IIOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
talet eller mot god ordning. Lämnar arbetare under enahanda förhållanden
arbetet utan arbetsgifvarens och, i en del aftal, arbetslagets
tillstånd, får han icke del i ackordsöfverskottet. Liknande bestämmelser
förekomma äfven i enstaka aftal inom andra näringsgrenar.
Frågan angående arbetsbetyg är gifvetvis af icke ringa betydelse
för arbetarens möjlighet att erhålla anställning och behandlas
icke sällan i kollektivaftalen i samband med bestämmelserna angående
arbetares antagande och afskedande. I en del enstaka aftal
inom olika industrier och yrken, hufvudsakligen inom tapetserare-,
snickare- och bokbindareyrkena samt inom byggnadsyrkena, påträffas
stadganden, att arbetsbetyg skall utfärdas vid afskedande och af
arbetaren företes, när denne söker anställning.
Arbetsbetygen kunna emellertid af arbetsgifvaren användas att
förhindra den afskedade från anställning annorstädes samt eljest äfven
till meddelanden, hviika kunna begagnas som vapen i striderna
på arbetsmarknaden. För att förhindra detta föreskrifva ofta de aftal,
hviika innehålla bestämmelser angående arbetsbetyg, att dessa
icke få innehålla personuppgifter rörande arbetaren i syfte att försvåra
hans anställning, utan endast uppgifter angående hans anställningstid,
yrkesskicklighet, duglighet i öfrigt, uppförande m. m.
Några aftal föreskrifva, att arbetare, hvilken ej kan uppvisa arbetsbetyg,
skall meddela namn och adress på föregående arbetsgifvare och
den aflöning, han förut åtnjutit, samt förete prästbetyg. I aftalet
för gatstenshuggerierna inom Lysekils tullkammardistrikt stadgas t.
ex. att, då arbetare antages, skola arbetsbetyg och prästbevis aflämnas,
eller fackföreningsbok i stället för prästbevis företes, på arbetsgifvarens
kontor.
Beträffande arbetets ledning och organisation i öfrigt innehålla
aftalen i allmänhet endast spridda och föga systematiska bestämmelser.
Ett undantag härifrån utgöra dock bl. a. aftalen för kolgrufvorna
samt för Hälsingborgs kopparverk (se del II ss. 8—9 samt 273—
282), hviika innehålla s. k. arbetsbeskrifningar, d. v. s. detaljerade
regler rörande utförandet af hvarje särskildt arbete.
De i aftalen intagna ordningsreglerna, hviika äfven i viss mån
kunna räknas till denna kategori af bestämmelser, hafva ofvan omnämnts.
Antalet arbetare, som skall utföra hvarje arbete, finnes fastställdt
i en del aftal. Vid tidlön kan det tydligen understundom
ligga i arbetarnes intresse, att antalet arbetare ej är för ringa vid
hvarje arbete, vid ackordsarbete åter blir förtjänsten mindre, ju flera
arbetare, som deltaga i ackordet. I den mån bestämmelser angående
arbetareantalet förekomma i kollektivaftalen, afse de vanligen att
begränsa antalet arbetare vid ackordsarbete. Vid en ljusfabrik stadgas
sålunda, att antalet packerskor skall vara mindre än antalet stö
-
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENING STVÅNG. 227
perskor, så att de förra, hvilka äro anställda mot ackordlön, så vidt
möjligt skola erhålla full sysselsättning (se del II s. 345). I ett aftal
för stenarbetare förekommer en klausul, att ingen arbetare får afskedas,
om han icke gör sig skyldig till ogiltigt uteblifvande eller
onykterhet; »om arbetare lämnar arbetet, skola nya antagas, så att
antalet blir 30, så länge ej tillgång på flinta är större än för närvarande
är fallet». Aftalet för Malmö stora valskvarn (se del II ss.
98 ff.) föreskrifver, att för lossning af lös spannmål i segelfartyg om
90 ton och därunder skola användas 4 man samt i segelfartyg öfver 90
ton samt ångare 6 man; dock om befälet anser det för fartygets skyndsamma
lossning nödvändigt, tillsättas flera man o. s. v. Inom stufverirörelsen
påträffas ej sällan en bestämmelse, att arbetsgifvaren har
rätt att bestämma lagens storlek och deras placering på fartygen; enligt
aftalen för väg- och vattenbyggnadsarbeten är det däremot vanligare,
att arbetslagen afgöra huru många arbetare, som skola finnas i
hvarje lag.
Vid förflyttning af arbetare från ett arbete till ett annat, skall i
en del fall, som ofvan anmärkts (se s. 166), tillses, att arbetarens lön
icke röner någon nedsättning. En sådan förflyttning kan emellertid
äfven innebära en befordran till bättre aflönadt eller angenämare arbete,
och uppdelningen i löneklasser företages ofta i syfte att möjliggöra
en sådan befordran af arbetarne. Enligt en del aftal för
spår- och järnvägar1 skall sådan befordran, under i öfrigt lika förhållanden,
ske i tur och ordning efter anställningstid. I aftal för ett
sågverk bestämmes likaledes, att ledig plats med högre lön skall besättas
med den arbetare, som är i tur till befordran, om arbetsgifvaren
för öfrigt finner honom lämplig.
En mängd aftal föreskrifva uttryckligen, att arbetsgifvaren har
rätt att inom ofvan angifna gränser göra tillfälliga förflyttningar af
arbetare från ett arbete till ett annat. Arbetarne äro enligt dessa
aftal skyldiga att deltaga i alla å ifrågavarande arbetsplats förekommande
göromål. I ett aftal för skrädderier stadgas, att ingen arbetare
äger rätt att neka fullgöra i ackordslistan upptaget arbete; liknande
bestämmelser förekomma äfven inom stufverirörelsen. Enligt flera
a.ftal inom bleck- och plåtslageriyrket kan arbetare ej på grund af
bekvämlighetsskäl vägra utföra inom yrket förekommande arbete.
Arbete, som ej hör till yrket, är arbetaren enligt dessa aftal sålunda
icke skyldig att utföra. För sådant arbete skall enligt en del
aftal, särskildt inom flera af handtverksyrkena, arbetsgifvaren hålla
handtlangare eller »uppassning». Äfven användas lärlingar till städ
1
Förslaget till hufvudaftal n:r 2 vid de enskilda järnvägarne innehåller följande
bestämmelse: Vid befordran till högre eller förmånligare befattning skall
hänsyn tagas till väl vitsordad tjänstgöring, skicklighet och nit i tjänsten samt
lämplighet för den ifrågavarande befattningen. Vid i öfrigt lika kvalifikationer
är ålder i tjänsten afgörande.
228
KOLLEICTIVAFTALET I SVERIGE.
ning och dylika sysslor, hvilka ej åligga den yrkeslärde arbetaren.
Ej sällan stå sådana hjälparbetare icke direkt i arbetsgifvarens tjänst
utan aflönas och antagas äfven understundom af arbetare i mera ansvarsfull
ställning. Sålunda har vid en sömnadsfabrik arbetsgifvaren
träffat kollektivaftal med sömmerskor å de vid fabriken anställda
skräddarnas vägnar. I aftalet för murare i Stockholm stadgades,
att murarne skulle på arbetsgifvarens begäran antaga handtlangare
och svara för dem. Enligt aftal för pråmtransportrörelsen i Sverige
anställas »medhjälpare» af pråmskepparen, men skall anställningen,
för att vara giltig, bekräftas af arbetsgifvaren. Aftalen för Stockholm
mellan brj^ggerierna och ölutkörarne samt mellan utkörarne och
deras biträden gifva vid handen, att biträdena anställas af utkörarne,
dock först efter anmälan hos bryggeriets arbetsledning, och sedan
denna lämnat sitt samtycke. Utkörarne aflöna själfva sina biträden,
men erhålla för detta ändamål visst bidrag från bryggeriet. Utkörarne
ansvara för sina biträdens åtgöranden. Äfven af andra aftal,
särskildt sådana, enligt hvilka arbetet bedrifves på ackord, framgår,
att hjälparbetare och handtlangare icke äro direkt anställda hos
arbetsgifvaren, utan hos andra arbetare.
I samband härmed torde böra påpekas en fråga, som mera sällan
beröres i kollektivaftalen, nämligen gränsen mellan de olika yrkena
och facken.
Inom stufverirörelsen och sjötransporten finnas sålunda aftal,
som uppdraga dylika gränser. Enligt ett aftal mellan stufveriarbetare
och ett rederibolag förbehåller sig stufveriarbetarefackföreningen
allt bolagets arbete i hamnen, men tillåter, att besättningen på fartyget
deltager i lastning o. dyl. I aftal för pråmskeppare, hvilka
tillhöra samma arbetareorganisation som stufveriarbetarne, förekommer
vanligen ett stadgande, att besättningen ej är skyldig att deltaga
i arbete utom relingen. Som exempel kan ur aftalet angående
arbets- och löneförhållanden inom pråmtransportrörelsen i Sverige
(del II ss. 474 ff.) anföras följande paragraf: pråmskeppare och deras
medhjälpare (äro) skyldiga att vid lastning deltaga i arbetet i och för
godsets behöriga stufning och lämpning samt att deltaga i lossning
vid de tillfällen, då sådant ingått i rederiets förpliktelser genom
fraktaftalet. Äfven inom andra yrken, ehuru mera sällan, förekomma
liknande bestämmelser. I en del aftal för läderarbetare samt för tapetserare
stadgas sålunda, att vissa arbeten skola utföras uteslutande
af yrkeslärda arbetare; i aftal för snickeriarbetare, att vissa i aftalet
angifna arbeten icke tillhöta snickarnas arbete, samt att bänksnickare
ej få använda maskin, utan att detta är förbehållet maskinarbetarne;
i aftal för murare, att handtlangare icke få utföra mureriarbete eller
att i ackordslistan upptaget arbete skall utföras af murare, ej af andra
arbetare. I typograftariffen har man förbehållit arbetet vid sättma
-
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENING STVÅNG. 229
skinerna åt utlärda handsättare, delvis för att motarbeta arbetslöshet
bland de senare till följd af maskinernas införande o. s. v.
.Förändringar i arbetsmetoderna, hvilka ju kunna djupt ingripa i
arbetsförhållandena, beröras så godt som aldrig i kollektivaftalen, med
undantag likväl för sådana förändringar, som kunna influera på aflöningen
(jfr ofvan ss. 149, 150). Endast i ett aftal för en skofabrik
föreskrifves, att ändringar i arbetsmetoderna skola ske efter öfverläggning
med ombud från fackföreningen. Detta torde emellertid
afse just sådana förändringar, som medföra nya ackordspriser. I ett
aftal för stenhuggare lämnas arbetarne fritt val, huruvida de vilja
arbeta vid de nyinförda spaltmaskinerna eller ej.
En egendomlig bestämmelse i ett aftal för en sömnadsfabrik (del
II s. 156) häntyder på försök att vilja ingripa i arbetarnes rent personliga
förhållanden. Här förbjudes nämligen arbetsgifvaren att under
arbetstid anordna andaktsöfningar. Ett annat aftal stadgar, att
arbetare ej får trakasseras på grund af deltagande i allmänna angelägenheter.
Slutligen söker ett ganska stort antal aftal inom olika näringsgrenar
reglera förhållandet mellan arbetare och förmän. De flesta
af dessa bestämmelser tillförsäkra arbetaren rätt att från förman
vädja till företagets ledare isynnerhet i fråga om afskedande af arbetare.
Andra gifva arbetarne rätt att erhålla del af de uppgifter,
som af förmännen lämnas till arbetsgifvaren och att kontrollera dessa
uppgifter. Särskildt förekomma inom stufverirörelsen en mängd
stadganden i syfte att skydda arbetarne från orättvis behandling af
förmän. Bl. a. hafva de af arbetslagen valda förtroendemännen till
uppgift att tillse, »att förman ej trakasserar medlemmar» af fackföreningen.
Dessutom är det icke ovanligt, att vid gruppackord arbetslaget
i en eller annan form erhåller inflytande på valet af förmän,
så att dessa tillsättas på lagets förslag eller efter samråd med
detta. Enligt en del af dessa aftal skall laget jämväl aflöna förmannen
och afgöra, med huru stort belopp hans aflöning skall utgå.
Regleringen i kollektivaftalen af organisations förhållandena
utgöres vanligen af detaljbestämmelser, afsedda för den praktiska
tillämpningen af ofvan omnämnda allmänna principuttalanden.
Af dylika bestämmelser, afsedda att förhindra personligt tvång
gentemot oorganiserade, kunna följande anföras: Arbetarne förbinda
sig att ej lämna arbetet, på den grund att arbetsgifvare använder arbetare,
som ej tillhör ifrågavarande arbetareorganisation; de organiserade
arbetarne skola visa de oorganiserade aktning; »obehag eller tryck
med afseende å organisation från ena eller andra sidan» får ej förekomma;
arbetare må ej för att intvingas i fackföreningen hindras i
sitt arbete; blockad mot arbetsgifvare, emedan han anställer arbetare
tillhörande viss förening, förbjudes; hot eller pock får ej användas för
230
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
att tvinga utomstående in i fackförening; arbetare får ej förolämpa
eller neka arbeta tillsammans med oorganiserade o. s. v.
Agitation under arbetstiden och äfven öfverhufvud på arbetsplatsen
förbjudes i ett stort antal aftal inom fabriksindustrien. Dessa
bestämmelser liksom förbud mot sammanträden o. dyl. under arbetstid
eller på arbetsplatsen anses i allmänhet tillhöra ordningsreglerna,
och brott mot dem är ofta belagdt med samma straff som brott
mot öfriga ordningsregler (se ofvan s. 213).
I andra aftal, företrädesvis inom de yrken, där företrädesrätt
till arbete för fackföreningsmedlemmar finnes stipulerad i aftalen,
förekomma däremot stadganden, afsedda att underlätta föreningsväsendet.
Förbud mot våld och hot i syfte att intvinga utomstående
i organisationen åtföljas inom dessa yrken icke sällan af ett förklarande
tillägg, att härmed icke åsyftas »uppmaningar» att ingå i organisationen
eller fullgöra sina skyldigheter mot densamma. Enligt några
aftal inom bageri-, snickeri-, bleck- och plåtslageri- m. fl. yrken
äro arbetarne icke skyldiga att arbeta tillsammans med oorganiserade
eller strejkbrytare. Ett aftal för målare tillåter väl arbetsgifvaren
att anställa oorganiserade, men icke arbetare tillhörande annan organisation
än den, som träffat aftalet. En del arbetareorganisationer
såsom bageriarbetare-, typograf- och järnvägsbyggnadsarbetareorganisationerna
hafva upprättat egna arbetsförmedlingskontor, hvarigenom
deras ställning på arbetsmarknaden gifvetvis i afsevärd mån förstärkes.
I några aftal, träffade af dessa organisationer, stadgas, att arbetsgifvarne
skola intaga nödig arbetskraft uteslutande genom dylika
af arbetarne upprättade arbetsförmedlingskontor. I ett aftal för
målare erhåller fackföreningens kassör rätt att hos arbetsgifvaren af
arbetarens innestående lön uttaga resterande afgifter till fackföreningen.
Inom målare- och murareyrkena m. fl. förekommer äfven, att
arbetsgifvaren förbinder sig att afskeda arbetare, som ej betalt sina
fackföreningsafgifter, eller att af arbetaren vid antagandet fordra
uppvisandet af kvitto å erlagd medlemsafgift till arbetareorganisationen.
Inom byggnadsverksamheten och åkerirörelsen är en af de vanligaste
bland hithörande bestämmelser stadgandet, att ombud från
fackföreningen äga besöka arbetsplatsen för att tillse, att aftalet följes,
eller för att »undersöka oegentligheter». Besöken få vanligen icke
ske utan efter vederbörlig anmälan till arbetsgifvaren och då endast
af legitimerade ombud. Liknande bestämmelser förekomma äfven
inom tapetserareyrket. Aftalen inom nyssnämnda yrken föreskrifva
äfven understundom, att uppdrag från fackföreningen skall räknas
som giltigt förfall för uteblifvande från arbetet. Enligt en del aftal
inom fabriksindustrien får arbetaren icke trakasseras, klandras eller
ARBETETS LEDNING, FÖRENINGSRÄTT OCH FÖRENING STVÅNG.
231
alskedas, vare sig emedan han tillhör fackförening eller på den grund,
att han utför arbete i fackföreningens tjänst.
Bestämmelser rörande organisationernas inre förhållanden äro
ytterst sällsynta; endast ett aftal för murerihandtlangare fastslår en
maximiinträdesafgift till fackföreningen af 10 kr. Aftalet för ett
sågverk föreskrifver, att fackföreningen skall vara neutral i politiskt
och religiöst afseende.
Tvänne kategorier af arbetare intaga i organisationsafseende en
undantagsställning, nämligen lärlingar och förmän. Aftalen upptaga
ofta lönebestämmelser för arbetare tillhörande dessa kategorier, hvilket
torde tyda på, att dessa arbetare äfven äro medlemmar i organisationerna.
Förbud för lärlingar alt tillhöra organisation förekommer endast
i ett aftal för skorstensfejare och gäller blott det första läroåret. 1
några af de aftal, där föreningstvång är stadgadt (se ofvan s. 221),
göres undantag för lärlingar, hvilka sålunda i dessa fall hunna stå
utanför organisation. I ett aftal för träarbetare stadgas däremot, att
lärling ej bör antagas, förrän han fått inträde i fackföreningen.
Betydligt vanligare äro bestämmelserna rörande förmännens
ställning till arbetareorganisationerna. Inom stufverirörelsen förekomma
i några aftal stadganden, att förmän hunna vara oorganiserade.
Äfven inom en del andra yrken, där föreningstvång förekommer, göres
i några få fall undantag för förmän.
Förbud för förmän att tillhöra organisation innehöllo endast ett
tiotal aftal inom stenhuggerirörelsen och sockerindustrien. Följande
moment förekommer sålunda i aftalet mellan Västra Sveriges gatstensindustriidkareförbund
och resp. fackförbunds afdelningar inom
Göteborgs och Bohus län (se del II s. 310): Sådana befattningar,
som innebära uppdrag att bevaka arbetsgifvarens intressen och rätt
gentemot arbetare, såsom föreståndare, förmän, stenmätare och brottbasar,
hunna efter arbetsgifvarnes bestämda uppfattning enligt sakens
natur icke innehafvas af fackföreningsmedlemmar. Bet bekräftas,
att arbetsgifvarnes förfarande i enlighet härmed icke får betraktas
såsom något intrång i föreningsrätten. Tillsättandet och af skedandet
af sådana befattning skafvare förblifver arbetsgifvarnes ensak. Sådana
i arbetsgifvarens tjänst nu anställda personer, som till äfventyrs
redan nu äro medlemmar af fackförening, få dock af denna anledning
icke af skedas eller trakasseras.1
1 I det mellan Järnbrnksförbundet och vederbörande fackförbund år 1908 träffade
aftalet har frågan angående förmans ställning till arbetareorganisationen lösts
på följande sätt: Såsom kränlcning af föreningsrätten får icke anses arbetsgifvares
fordran, att förmän icke må tillhöra arbetarnes fackorganisationer.
Medlem af fackorganisationen, som erhåller förmans ställning, äger dock att
kvarstå i sin organisation minst 3 månader efter anställandet. Med förman
afses här den, hvilken är anställd som arbetsgifvarens specielle representant
gent emot arbetarne och åtnjuter aflöning såsom sådan — helst fast års- eller
månadslön — samt utöfvar befäl med uppdrag att leda, fördela och kontrol
-
232
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Samarbete
mellan arbetsgifvareoch
arbetareorganisationer
i yrhesangelägenheter
m. m.
I 1903 års tariffkommittés beslut, som finnas bilagda riksaftalet
inom tryckeriindustrien, ba tariffkommitterade rörande denna fråga
uttalat, att typograf, som anställes som förman utan skyldighet att
som regel deltaga i arbetet, eller som faktor, bör öfvergå från typografförbundet
till faktor saf delningen af boktryckareföreningen. Förman
eller faktor, som upphör med förmanskapet och blir arbetare,
öfvergår från faktor saf delning en till typografförbundet. Nuvarande
förman eller faktor äger, om han så önskar, kvarstå i typografförbundet.
(Del II, s. 231.)
I några aftal •—• t. ex. riksaftalet inom maskinindustrien, en del aftal
för glasbruk m. fl. •— tillförsäkras äfven arbetsgifvaren rätt att
tillhöra hvilken organisation han finner för godt. Eljest beröras icke
i aftalen inom fabriksindustrien eller öfriga näringsgrenar, där föreningstvång
för arbetare icke förekommer, arbetsgifvarens organisati
onsf örhållanden.
Annorlunda ställer sig saken inom de grenar af handtverk och
byggnadsverksamhet, där föreningstvång för arbetare förekommer.
Här äro, som ofvan framhållits, bestämmelserna angående företrädeseller
ensamrätt till arbete för organiserade arbetare en del af samarbetet
mellan arbetsgivare och arbetare, hvilket faller sig mera naturligt
inom näringsgrenar, där dessa stå hvarandra närmare. En
annan omständighet att taga i betraktande torde äfven vara svårigheten
inom ifrågavarande yrken att sammanhålla arbetsgifvarne i organisationer
och att upprätthålla kollektivaftalen utan samverkan mel
lera
arbetet, själf icke deltager i arbetet annat än tillfälligtvis och aldrig har
andel i ackordsöfverskott. (Se del II s. 270).
Riksaftalet för byggnadsverksamheten innehåller följande klausul: Arbetsgifvaren
äger rätt att fordra, det verkmästare eller förman icke må tillhöra arbetarnes
fackorganisation. Med sådan verkmästare eller förman af ses här den,
som är arbetsgifvarens ställföreträdare och som sådan leder, fördelar och kontrollerar
arbetet, icke direkt deltager i arbetet annat än tillfälligtvis, ej har
andel i ackordsöfverskott samt åtnjuter fast månadsaflöning. Fackföreningsmedlem,
som antages till sådan verkmästare eller förman, äger dock rätt att
kvarstå i sin organisation S månader efter anställandet, och får fackförening
ej neka sådan person utträde, då han därom gör framställning. Enligt förslaget
till hufvudaftal n:o 2 för de enskilda järnvägarne få lokmästare, verkmästare,
öfverbanmästare, stations föreståndare (dock ej stations för man), banmästare,
lokförman, byråpersonal, af hvad slag som helst med stadigvarande byråtjänstgöring,
kontors- och stationsskrifvare samt järnvägsmän i högre befattning ej
tillhöra järnvägsmannaförbundet, resp. lokmanna förbundet. Medlem af järnvägsmannaförbundet
eller lokmannaförbundet, som erhåller anställning i någon
af dessa befattningar, äger dock att kvarstå i organisationen 6 månader efter
sådan anställning. Beträffande verkstadspersonalen stadgas i samma förslag: Förman
är den, som af arbetsgifvaren är anställd såsom ledare eller kontrollant
af arbete och såsom sådan åtnjuter aflöning per år, månad eller vecka, samt
hvilken själf ej deltager i arbetet annat än undantagsvis och ej heller har andel
i ackordsöfverskott. Sådan person får icke tillhöra arbetarorganisation.
Vid mindre verkstad, där endast en förman finnes, hvilken i större eller mindre
utsträckning själf deltager i arbetet, äger förvaltningen fordra, att denne icke
får tillhöra arbetarorganisation. Medlem af arbetarorganisation, som erhåller
förmansanställning, äger dock att kvarstå i sin organisation 3 månader
efter sådan anställning.
SAMARBETE MELLAN ORGANISATIONERNA I YRKESANGELÄGENHETER M.M. 233
lan arbetarnes och arbetsgifvarnes organisationer. Som betecknande
må här anföras en vanlig ingress till kollektivaftal inom mälareyrket:
N. N. målaremästareförening och Svenska måleriarbetareförbundets
.... afdelning godkänna ömsesidigt, på grundprincipen af att arbetsgivare
och arbetare äro och böra vara naturliga bundsförvanter, dä
det gäller yrkets upprätthållande, samt att de böra i förening lojalt
samverka till uppnående och bevarande af ett godt och rättvist förhållande
emellan arbetsgivare och arbetstagare inom yrket, följande aftal.
Denna samverkan gäller ofta först och främst organisationsförhållandena,
nämligen ömsesidigt stöd vid sträfvandena att förmå utomstående
att ingå i vederbörande föreningar. Bestämmelserna angående
ensam- eller företrädesrätt till arbete för fackföreningsmedlemmar
motsvaras alltså af skyldighet för arbetarne att företrädesvis eller
uteslutande söka anställning hos medlemmar af arbetsgifvareföreningen.
I aftalet mellan skomakaremästareföreningen och Svenska skoarbetareförbundets
afdelning i Karlskrona stadgas sålunda: Arbetare
förbinder sig att ej arbeta längre tid än högst fjorton dagar hos den
mästare, som ej tillhör mästareföreningen, om han ej under denna
tid ingår i densamma.
Liknande bestämmelser påträffas, förutom i aftal inom skomakeriyrket,
äfven inom stufverirörelsen, byggnadsträarbetare-, murare-,
barberare- och perukmakare-, bagare-, målare-, byggnadsgrofarbetare-,
bleck- och plåtslagare- m. fl. yrken. Icke sällan åtaga sig arbetarne
att jämväl på så sätt stödja arbetsgivareorganisationens verksamhet,
att de förbinda sig att icke taga anställning hos sådana medlemmar
af arbetsgifvareföreningen, hvilka ej ställa sig föreningens beslut till
efterrättelse. Som exempel härpå kan anföras följande passus nr
ett aftal för bagerier i Lund1: Organiserade arbetare förbinda sig
att ej arbeta hos sådana arbetsgivare, som använda Lund som afsättningsort
och ej tillhöra idkareföreningen samt ej heller hos dem, som
bevisligen bryta mot protokollförda beslut, beslutade af idkaref öreningen.
I sådana fall erhålla dessa arbetare antingen direkt aflöning
af idkar ef öreningen eller ock annan anställning.
Samarbetet inskränker sig emellertid icke blott till organisationsförhållanden,
utan utsträckes ofta äfven till andra yrkesangelägenheter.
Detta angifves klart i de utförliga, stadgar för samarbete mellan
bleck- och plåtslageriidkareföreningen och Svenska bleck- och plåtslageriarbetareförbundets
afdelning n:o 12 i Norrköping, som äro bifogade
gällande kollektivaftal mellan nämnda organisationer
(del II ss. 288 ff.). Samarbetets syfte angifves vara, att å båda
sidor verka för yrkets förbättring samt genom ömsesidigt tillmötesgående
söka att på fredlig väg, utan konflikter från någondera
1 Träffadt år 1908.
234
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
sidan, ernå ett för båda parterna önskadt resultat med hänsyn till
arbetsförhållandena inom yrhet, äfvensom att på grundvalen af en
noggrann och vål ordnad organisation verka för, att alla yrkets utöfvare,
såväl arbetsgivare som arbetare, blifva anslutna till sina respektive
organisationer. För detta ändamål tillsättes en af lika antal
arbetsgivare och arbetare sammansatt stående kommitté med uppdrag
att ordna alla uppstående tvister inom facket på platsen. Då arbetsgivare,
som tillhör Bleck- och plåtslag eriindustriidkar ef öreningen, uraktlåter
att följa de af nämnda förening öfverenskomna priserna eller
icke kan förmås att ingå i Bleck- och plåtslag eriindustriidkar ef öreningen,
skall anmälan därom göras hos ofvannåmnda föreningjs
ordförande, som hänshjuter saken till den stående kommitté, hvilken
har att besluta, hvilka åtgärder som böra iakttagas. Det är
här således icke fråga endast om att tvinga utomstående att blifva
medlemmar af organisationerna, utan äfven om eu reglering af
andra frågor, hvilken kan anses nödvändig för yrkets bästa samt
framför allt att upprätthålla vissa försäljningspriser inom yrket. Ett
annat yrke, där dylika bestämmelser ofta förekomma, är barberareoch
perukmakareyrket. I aftalet för Stockholms rak- och frisérsalonger
(del II ss. 167 ff.) finnes upptagen en förteckning på de firmor,
som skola räknas till I klass och tillämpa I klass prislista samt
betala I klass biträdeslöner. Vidare heter det: För att annan affär
än här föreskrifna skall få räknas till första klass eller för att någon
af de här angifna I klass affärerna skall få räknas till II klass fordras,
att föreningen (arbetsgivareorganisationen) och förbundet (arbetareorganisationen)
därom skola fatta samstämmigt beslut. Den, som är
missnöjd med organisationernas beslut, kan söka rättelse inför skiljedomstol,
hvars sammansättning och arbetsordning närmare beskrifves.
Afdelning en (arbetareorganisationen) förbinder sig, stadgas
slutligen, att ingen af dess medlemmar antager plats å affär, där icke
de af föreningen (arbetsgifvareorganisationen) stipulerade prislistorna
hållas, samt skall med all makt söka förhindra, att utom afdelningen
stående biträden antaga plats å dylik affär.
Till aftalet mellan Malmö frisörförening och Malmö frisörbiträdesförening
är fogadt ett separat aftal af följande innehåll: Biträdes
förening en förbinder sig, att ingen af dess medlemmar skall taga
plats i affär, som dels icke följer mästareföreningens priskurant, dels
icke följer af densamma bestämda stängnings- och öppningstider,
och hvars innehafvare eller föreståndare icke är fackman eller medlem
af frisörföreningen.
Här tillkommer understundom ännu ett moment, nämligen de gemensamma
intressena, dels gentemot personer, hvilka på grund af bristande
utbildning eller andra orsaker ej kunna anses vederbörligen kvalificerade
för yrket, dels mot den s. k. smutskonkurrensen, d. v. s.
UTBILDNINGSTID OCH LÄELINGSVÄSBN.
235
konkurrens, baserad på sämre varor eller låga priser ocli arbetslöner.
I riksaftalet för cigarrfabrikerna heter det äfven (se del II s. 119):
I sammanhang med detta aftals af slutande uttala båda organisationerna
såsom ett önskningsmål, att landtarbetet (d. v. s. den på landsbygden
ofta som hemarbete bedrifva cigarrtillverkningen) icke skall
uppmuntras samt att medlemmar af Svenska cigarrfabrikantf öreningen
icke köpa cigarrer, som tillverkas mot billigare arbetslöner än de i
af talet bestäm,da minimilöner, äfvensom alt arbetare, tillhörande tobaksarbetareförbundet,
icke må utföra arbete mot billigare arbetslöner.
Enligt ett aftal för mjölkutkörare erhåller utkörare, som ej följer
mejeriernas prisöfverenskommelser, afsked; enligt ett aftal för åkerier
garanterar fackföreningen, att vid pristvist mellan åkeriägare och
kunder ingen medlem får taga , befattning med godstransport
från eller till ifrågavarande kund. I ordningsregler, bifogade aftalet
för stufverirörelsen i Stockholms hamn (del II ss. 445 ff.), stadgas,
att medlem af fackföreningen på inga villkor får åtaga sig sådant arbete,
som möjliggör konkurrens med stufverifirmorna. Ett aftal för
murare ger icke företrädesrätt till arbete åt fackföreningsmedlem,
som utför arbete åt andra än till handelsregistret anmälda byggmästare,
ett annat för målare föreskrifver, att fackföreningen skall förhindra
arbetarne att utföra arbetet åt »i yrket ej erkänd mästare».
Förbud för arbetare att utföra arbete åt andra personer än den
arbetsgifvare, hos hvilken han är anställd, förekommer i stor utsträckning
inom charkuteri-, snickeri-, bleck- och plåtslageri-, murare-,
byggnadsträarbetare- och rörarbetareyrkena. Äfven förekommer denna
bestämmelse inom skräddare-, tapetserare- och skorstensfejareyrkena
samt inom stufverirörelsen. Den afser tydligen att trygga arbetsgifvaren
mot konkurrens från hans egna arbetare, något som lätt
kan förekomma inom dessa yrken. Undantag göres understundom
för arbetare utan kondition men med tillägg, att. arbetet i så fall ej
får utföras till lägre priser, än prislistan föreskrifver. I ett aftal för
murare stadgas, »att arbetaren vid direkt arbete hos byggherre icke
får genom några slags garantier tillförsäkra sig reparationsarbeten.»
Enligt ett aftal för barberare och perukmakare afskedas arbetare,
»som under middags- eller fritimmar betjäna affärens kunder till egen
favör och arbetsgifvarens bevisliga skada, eller som söker värfva
kunder från affären i syfte att etablera sig». I flera aftal för skomakeriverkstäder
förbinder sig fackföreningen att tillse, att skoarbete
ej utföres å fritid af skoarbetare, anställd å fabrik. Slutligen torde böra
påpekas en klausul i aftalet mellan kakelfabrikant- och kakelindustri
idkareföreningame samt Svenska kakelugnsmakareförbundet, enligt,
hvilken arbetsgifvare och arbetare äga att i samråd med hvarandra
verka i syfte att om möjligt bibehålla och utvidga yrket, hvad
sättning af köksspislar beträffar.
236
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
Bestämmelser
rörande
utbildningstid
och lärlingsväsen.
Till de allmänna yrkesfrågor, hvilka i kollektivaftalen pläga
vara föremål för reglering, torde äfven böra räknas sådana spörsmål,
som sammanhänga med de blifvande yrhesutöfvarnes utbildning
och ställning i yrhet}
Kollektivaftalens bestämmelser rörande dessa förhållanden förekomma
hufvudsakligen inom handtverket och byggnadsverksamheten
samt dessutom inom vissa grenar af fabriksindustrien och inom
trädgårdsskötseln. Öfriga näringsgrenar sakna sådana bestämmelser.
Ifrågavarande regler äro gifvetvis af väsentligt olika natur
inom olika näringsgrenar. Det bör sålunda först och främst göras
en bestämd skillnad mellan de aftal, som endast innehålla bestämmelser
om en viss kortarepröfnings- eller utbildningstid för nyantagna
arbetare, hufvudsakligen tillkomna ur aflöningssynpunkt, och sådana
aftal, som afse en mer eller mindre omfattande reglering af
lärlingsväsendet.
Bestämmelser af det förra slaget stå tydligen nära den differentiering
af kollektivaftalens lönesatser, som ofvan (ss. 130—141)
utförligt behandlats, och hvaraf i en del fall äfven kan framgå,
att utbildningstid förekommer, ehuru sådan icke särskildt oinnärnnes
i aftalet. Uttryckligen fastställd utbildningstid af nyssnämndt
slag påträffas inom textilindustrien, skofabriksindustrien,
läderindustrien, korkindustrien, stenhuggeriindustrien samt ljus-,
tvål- och parfymindustrien, hvarjämte sådana föreskrifter upptagits
i aftal för hjälparbetare, järn- och metallarbetare, litografer
vid galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl. samt vid kalciumkarbid-
och kloratfabriker. Inom läderindustrien är det emellertid
blott ett aftal för ett garfveri, inom stenhuggeriindustrien ett aftal
för maskinstenhuggare och inom ljus-, tvål-och parfymindustrien
ett aftal med bestämmelser för stöperskor och packerskor, som innehålla
dylika föreskrifter. Det är sålunda hufvudsakligen inom
textil-, skofabriks- och korkindustrierna, där kollektivaftalen upptaga
uttryckliga bestämmelser af ifrågavarande innehåll.
Dör en undersökning af frågan, i hvad mån man genom kollektivaftalen
sökt reglera lärlingsväsendet, fordras till en början
kännedom om, inom hvilka industrier och yrken lärlingar förekomma.
Med de förändrade former för arbetarens utbildning, som blifvit
en följd af den industriella och maskintekniska utvecklingen, har
emellertid gränsen mellan yrkeslärda och icke yrkeslärda arbetare
blifvit sväfvande och lärlingsbegreppet förlorat sin fasthet, hvarför
det möter betydande svårigheter att konstatera, inom hvilka
näringsgrenar lärlingsutbildning i egentlig mening äger rum.
1 Jfr ofvan s. 132.
UTBILDNINGSTID OCH LÄRLING SVÄSEN.
237
Någon ledning vid bedömandet af frågan om lärlingsväsendets
utbredning torde dock kunna erhållas ur de uppgifter, som till
Kommerskollegium inkommit angående antalet lärlingar, anställda
hos arbetsgifvare, hvilka godkänt kollektivaftal och som sammanförts
i nedanstående öfversikt.
Som antalsuppgifter betraktade äro de i öfver sikten meddelade
siffrorna visserligen synnerligen otillfredsställande, då det som
sagdt ingalunda kan anses fastslaget, hvilka arbetare skola betraktas
som lärlingar, och sålunda personer i enahanda ställning förmodligen
upptagits som lärlingar på en del arbetsplatser, men icke på
Antal lärlingar, anställda hos arbetsgifvare, som godkänt kollektivaftal.1
Antal lärlingar, anställda hos arbetsgifvare, som |
|||||||||
Näringsgrenar. |
med lärlingsbe- i |
utan lärlingsbe-stämmelser. |
Summa. |
||||||
Man- liga. |
v vinn-liga. |
Tills. |
Man-1 Kvinn-liga. liga. |
Tills. |
Man- liga. |
Cvinn- liga. |
Tills, i |
||
! IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri. |
|||||||||
Bagerier och konditorier |
197 |
3 |
200 |
53 |
1 |
54 |
250 |
4 |
254 |
Tobaksfabriker .... |
16 |
84 |
100 |
5 |
8 |
13 |
21 |
92 |
113 |
Slakterier o. charkuterier |
48 |
— |
48 |
— |
— |
48 |
— |
48 |
|
V. Textilindustri. |
|||||||||
Repslagerier..... |
6 |
— |
5 |
12 |
12 |
17 |
_ |
17 |
|
VI. Beklädnadsindustri. |
|||||||||
Hattmakerier o. hattfabr. |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
— |
3 |
|
fabriker...... |
9 |
17 |
26 |
125 |
103 |
228 |
134 |
120 |
254 |
Skomakeriverkstädcr . . |
— |
— |
— |
31 |
2 |
33 |
31 |
2 |
33 |
Buntmakerier..... |
35 |
11 |
46 |
— |
— |
— |
35 |
11 |
4<i |
Träskoverkstäder . . . VII. Läder-, liår- och gummi-varuindustri. |
5 |
5 |
4 |
4 |
9 |
9 |
|||
Borst- och penselfabriker |
— |
— |
— |
7 |
3 |
10 |
7 |
3 |
10 |
serareverkstäder . . 1 VIII. Trävaruindustri. |
184 |
1 |
185 |
4 |
4 |
188 |
i |
ISO |
|
Snickeri- och möbelfa- |
|||||||||
briker....... Snickeri- och möbelverk- |
CO CO |
— |
33 |
80 |
80 |
113 |
— |
113 |
|
städer ....... |
211 |
— |
211 |
199 |
— |
199 |
410 |
— |
410 |
Korgm åkerier..... |
7 |
— |
7 |
— |
— |
— |
7 |
— |
7 |
Tunnbinderier..... |
— |
— |
— |
8 |
1 - |
8 |
8 |
— |
8 |
1 I denna öfversikt hafva ej upptagits industrigrenar med lärlingar endast inom
något hjälparbetareyrke, utan blott sådana, där lärlingar förekomma inom hufvudtillverkningen.
238
KOLLEKTIVAVTALET I SVERIGE.
Antal lärlingar, anställda hos arbetsgivare, som godkänt
kollektivaftal. (Forts.)
Antal lärlingar, anställda hos arbetsgifvare, |
som |
||||||||
Näringsgrenar. |
med lärlingsbe-stämmelser. |
utan lärlingsbe-stämmelser. |
Summa. |
||||||
Man- liga. |
Kvinn- liga. |
Tills. |
Man- liga. |
Kvinn- liga. |
Tills. |
Man- liga. |
Kvinn- liga. |
Tills. |
|
IX. Pappersindustri. |
|||||||||
Bokbinderier, kartong- |
|||||||||
fabriker m. fl. . . . X. Grafisk industri. |
371 |
557 |
928 |
371 |
557 |
928 |
|||
Boktryckerier och stil- |
|||||||||
gjuterier ...... |
1,086 |
106 |
1.192 |
— |
-. |
— |
1,086 |
106 |
1,192 |
Kemigrafiska anstalter . |
49 |
3 |
52 |
— |
— |
— |
49 |
3 |
52 |
Litografiska anstalter . |
(35 |
2 |
67 |
— |
— |
~ |
65 |
2 |
<!7| |
XII. Metallindustri. |
|||||||||
Järn-och stålvarufabriker |
33 |
15 |
48 |
261 |
6 |
267 |
294 |
21 |
315 |
hofslageriverkstäder . |
427 |
— |
427 |
42 |
— |
42 |
469 |
— |
469 |
slagerier ...... XIII. Maskin- och skepps-byggnadsindustri. Mekaniska verkstäder, |
395 |
395 |
49 |
49 |
444 |
444 |
|||
fabriker..... Uppsättning och skötsel |
— |
— |
827 |
7 |
834 |
827 |
7 |
834 |
|
af elektriska maskiner |
— |
— |
— |
18 |
- |
18 |
18 |
— |
18 |
Yagnmakerier..... |
1 |
— |
1 |
18 |
18 |
19 |
— |
19 |
|
Instrumentfabriker. . . |
— |
— |
— |
12 |
— |
12 |
12 |
— |
12 |
Urmakerier...... |
— |
— |
— |
16 |
16 |
16 |
— |
16 |
|
XIV. Jord- och stenindustri. |
|||||||||
Glasbruk....... Tillverkning och uppsätt- |
— |
— |
— |
179 |
2 |
181 |
179 35 |
2 |
181 |
ning af kakelugnar . |
35 |
— |
35 |
— |
— |
— |
— |
8o |
|
XVI. Byggnadsverksamhet. |
|||||||||
Murare........ |
197 |
— |
197 |
342 |
— |
342 |
539 |
— |
539 |
Byggnadsträarbetare . . |
116 |
— |
116 |
159 |
— |
159 |
275 |
— |
275 |
Stuckatörer...... Förgylleri- och glas- |
14 |
— |
14 |
— |
— |
-- |
14 |
— |
14 |
mästeriarbetare . . . |
86 |
4 |
90 |
9 |
1 |
10 |
95 |
5 |
100 |
Målare........ |
1.298 |
— |
1.298 |
232 |
— |
232 |
1.530 |
— |
1.530 |
Skorstensfejare .... |
17 |
— |
17 |
— |
— |
— |
17 |
— |
17 |
Rörarbetare...... |
— |
— |
25 |
— |
25 |
25 |
— |
25 |
andra. En slutsats, som man däremot kan anses ha rätt att draga
af öfversikten, är, att inom de näringsgrenar, från hvilka upp
-
UTBILDNINGSTID OCH LÄRLINGS VÄSEN.
239
gifter om antal lärlingar erhållits och som alltså upptagits i denna
öfversikt, lärlingsutbildning förekommer i den mening, som arbetsgivare
och arbetare inom ifrågavarande näringsgren fatta detta
begrepp.
De i den ofvan meddelade öfversikten öfver lärlingsantalet
upptagna industrigrenar tillhöra i de flesta fall handtverket och
byggnadsverksamheten. Af fabriksindustrien äro följande representerade:
tobaksfabrikerna, borst- och penselfabrikerna, snickerioch
möbelfabrikerna, den grafiska industrien, järn- och stålvarufabrikerna,
mekaniska och elektriska verkstadsindustrien, skeppsvarfven
och vagnfabrikerna, instrumentfabrikerna och glasbruken.1
Af såväl nämnda öfversikt som tab. 19 framgår, att kollektivaftalens
reglering af lärlingsväsendet nått en betydande omfattning
inom tobaksindustrien och den grafiska industrien, hvaremot lärlingsbestämmelser
fullständigt eller så godt som fullständigt saknas
i aftalen för borst- och penselfabriker, mekaniska och elektriska
verkstäder, skeppsvarf, vagnfabriker, instrumentfabriker och
glasbruk. En mindre del af snickerifabrikernas samt järn- och
stålvarufabrikernas aftal innehålla dylika bestämmelser. Inom
handtverket äro de, som naturligt är, betydligt vanligare, men
äfven här finnas åtskilliga yrken, t. ex. hattmakeri erna, skrädderierna,
skomakerierna, tunnbinderierna, smidesverkstäderna m. fl., där
lärlingsbestämmelser äro sällsynta i kollektivaftalen.
Inom handskindustrien innehåller riksaftalet, inom rörarbetareyrket
ett flertal, inom trädgårdsskötseln samt barberare- och
perukmakareyrket ett mindre antal aftal föreskrifter rörande lärlingsförhållandena.
Tillsammans är det endast 316 kollektivaftal, omfattande
3,455 arbetsgivare och 36,337 arbetare, eller 33,6 % af hela antalet
af aftal berörda arbetare inom näringsgrenar med lärlingsväsende,
hvilka i en eller annan riktning reglera lärlingsförhållandena.
Lärlingsbestämmelserna i dessa aftal äro af mycket olikartad
beskaffenhet. I ett stort antal fall har man nöjt sig med att
upptaga en eller annan detalj af lärlingsväsendet, särskildt sådana
förhållanden, som kunna vara af betydelse för lönenivån inom yrket.
Öfriga sidor af lärlingsväsendet har man låtit fortfarande regleras
af sedvanan inom yrket. I andra aftal däremot har åsyftats en
mera systematisk reglering af frågan.
I tab. 19 har ett försök gjorts att skilja på dessa båda kategorier
af kollektivaftal. Enligt denna uppdelning skulle detalje
1
Från trädgårdsskötseln, handskindustrien samt barberare- och perukmakareyrket
hafva ej erhållits uppgifter om arbetarnes fördelning på utlärda och lärlingar,
men torde dock, att döma af kollektivaftalen, lärlingsväsen förekomma inom dessa
yrken.
240
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
rade bestämmelser rörande lärlingsfrågan förekomma i 117 aftal
— af hvilka 4 riksaftal — omfattande 2,050 arbetsgivare och
25,266 arbetare, under det att spridda lärlingsbestämmelser påträffas
i 199 aftal, omfattande 1,405 arbetsgivare och 11,071 arbetare.
Systematisk reglering af lärlingsförhållandena har i kollektivaftalen
genomförts hufvudsakligen inom cigarrindustrien, slakterioch
charkuteriyrket, handskindustrien, sadelmakare- och tapetserareyrket,
bokbinderiyrket, den grafiska industrien, kakelugnsmakareyrket
samt stuckatör- och målareyrkena. Inom öfriga yrken och
industrier beröres lärlingsfrågan antingen icke alls, eller också är
den endast föremål för enstaka bestämmelser, berörande en eller
annan detalj af lärlingsväsendet.
Som exempel på en sådan mera fullständig behandling af lärlingsfrågan
i kollektivaftal kan anföras följande lärlingsbestämmelser
hämtade ur aftalet för tapetserareyrket i Stockholm (se del II,
ss. 179—180):
Vid anställande af lärling anses de tre första månaderna som
pröfvotid, hvarefter, om ynglingen shall fortsätta, hontraht upprättas
med hans målsman. För pröfvotid betalas minst 5 ler. pr veclca.
Lär okontraktet shall, utom öfriga bestämmelser, innehålla: lönevillkor
under lärotiden, lärotidens längd samt bestämmelser om lärotidens
afslutande medelst hompetensprof. Kontraktsenligt anställd
lärling skall vara fyllda 14 år. För lärling gäller samma ordinarie
arbetstid som för utlärda arbetare; dock är lärling skyldig
att efter arbetstidens slut verkställa städning å verkstaden. Kontraktsenligt
anställd lärling betalas första året med 7 kronor, andra
året med 8 kr., tredje året med 12 kr., fjärde året med 18 kr. och
femte året med kr. 22,50- Det lärlingsprof, som lärling utför för
erhållande af kompetensbevis, skall för bedömande inlämnas till
Stockholms stads handtverksförening, som efter uttalande af yrkeskunniga
besiktningsmän från i detta aftal inbegripna föreningar,
äger att däröfver meddela sådant bevis. Lärling vare skyldig biträda
med allt sådant arbete, som inom yrket förekommer och hvarom
han i arbetet anmodas, dock med hänsyn till hans krafter,
och så att lärandet af yrket ej åsidosättes. Lärmästare vare skyldig
att underlätta lärlings besök i teknisk söndags- och aftonskola
samt yrkesskolan, därest sådan finnes. Där arbetsgifvaren ej är
yrkeslärd, skall han, för att äga rätt att anställa lärling, hafva
yrkeslärd verkstadsföreståndare. Undertecknade föreningar förbinda
sig att verka för, att å samtliga inbegripna verkstäder lärlingarna
bindas med kontrakt. Undertecknarne af dessa bestämmelser förbinda
sig att, till förekommande af missbruk, lärlingarnes antal bestämmes
sålunda: a) arbetsgivare äger rätt, oafsedt han har yrkesarbetare
eller ej, hafva högst 2 lärlingar samtidigt; b) där flera
UTBILDNING STID OCH LÄRLINGSVÄSEN.
241
arbetare finnas anställda, få lärlingarnas antal ej öfverstiga 1/s af
det anställda arbetareantalet. Organisationerna äro skyldiga tillse,
att de upprättade bestämmelserna för lärlingar noga efterlefvas af
såväl arbetsgifvare som lärlingar. Tvister angående lärlingsbestämmelsernas
tolkning och tillämpning hänskjutas till den i arbetarnes
aftal § 20 fastställda skiljenämnden.
De vanligaste i kollektivaftal förekommande bestämmelserna
angående lärlingsväsendet gälla lärotidens längd, begränsning af
lärlingsantalet, lärlingarnes löner samt deras ålder vid inskrifning
i läran.
Utbildningstidens längd är, som ofvan framhållits, ej sällan
fixerad jämväl inom industrier, där lärlingsväsen i egentlig mening
ej förekommer. Af tab. 20 framgår, att den i kollektivaftalen
växlar på följande sätt:
Lärotidens längd. |
aftal. |
Antal arbetsgifvare. |
arbetare. |
Under 1 år . . |
.....36 |
40 |
4,904 |
1 » . . |
..... 7 |
47 |
223 |
2 » . . |
..... 5 |
23 |
227 |
3 > . . |
.....54 |
490 |
6,621 |
4 » . . |
.....119 |
1,638 |
18,524 |
5 > . . |
.....42 |
779 |
6,216 |
6 » . . |
.....13 |
117 |
1.375 |
7 » . . |
..... 1 |
1 |
11 |
Summa 277 |
8,135 |
3S.101 |
Den vanligaste lärotiden är sålunda 4 år. Endast ett aftal
(för tapetserare) fastställer 7-årig lärotid. Utbildningstid på 2 år
och därunder förekommer så godt som uteslutande inom näringsgrenar
utan lärlingsväsen. 5 års lärotid och därutöfver föreskrifves
hufvudsakligen endast inom sadelmakare- och tapetserare-, bleckoch
plåtslagare- samt målareyrkena. Inom öfriga näringsgrenar
är lärotiden 3 eller 4 år.
För att icke alltför många lärlingar skola utbildas, och sålunda
öfverflöd på arbetskraft uppstå inom yrket, begränsas genom
det s. k. lärling sr egulativet lärlingarnes antal. Genom denna begränsning
fastslås antingen det antal lärlingar, som hvarje arbetsgifvare
öfver hufvud får sysselsätta, eller vanligare, den proportion,
som får förefinnas emellan antalet lärlingar och utlärda
på hvarje arbetsplats. Proportionen är mycket växlande inom olika
yrken och äfven i olika kollektivaftal inom samma yrke.
Arbetsvillkoren äro i det stora hela desamma för lärlingar
och utlärda utom beträffande lönerna, som själffallet måste vara
lägre för lärlingar än för utlärda. Lönerna för lärlingarne variera
efter det antal år, som. förflutit af lärotiden. Först något år efter
16—082273. Kollektivaftal.
242
KOLLEKTIVAFTALET I SVERIGE.
dennas slut (utlärliögsåret) uppnås vanligen den normala lönen
inom yrket. Ej sällan öfverlämnas frågan om lärlingslönerna till
fri öfverenskommelse mellan arbetsgifvare ock lärling eller dennes
målsman. Arbetstiden kan understundom vara längre för lärlingarne
än för de öfriga arbetarne, då i lärlingarnes arbete enligt
en del kollektivaftal ingår att städa arbetslokalen efter den ordinarie
arbetstidens slut.
Utbredningen af kollektivaftalens bestämmelser om lärlingslöner
ock lärlingsregulativ framgår af nedanstående tab. litt. EE.
Enligt denna äro särskilda löner för lärlingar upptagna i 248
aftal, omfattande 3,057 arbetsgifvare ock 32,520 arbetare, således
i det öfvervägande antalet af sådana aftal, som öfver hufvud sysselsätta
sig med lärlingsfrågam Lärlingsregulativ finnes infördt i
125 aftal, omfattande 1,697 arbetsgifvare ock 19,052 arbetare.
Bland mindre vanliga lärlingsbestämmelser märkas föreskrifter
om lärlingens ålder vid inskrifningen i läran. I de aftal, där denna
fråga beröres, varierar minimiåldern vid inskrifningen från 14 till
20 år, vanligast är 15 eller 16 år. I en del aftal stadgas äfven
en maximiålder vid inskrifningen af vanligen 18 till 20 år. Utom
en viss ålder fordras dessutom inom några yrken — såsom bokbinderiyrket
ock de grafiska yrkena — skol- ock friskbetyg. Det
senare torde ha sin grund däri, att personer med svagare fysik
ofta söka sig in i dessa yrken, hvilka ansetts kräfva mindre kroppskrafter
än andra. Vanligt är, att den, som vill inskrifvas i läran,
först skall genomgå en pröfningstid för att visa, om kan kar anlag
för yrket.
En annan icke ovanlig bestämmelse är, att lärlingen utom i
undantagsfall skall stanna kos samme mästare hela lärotiden. En
del aftal föreskrifva för detta ändamål kontra ktskrifning, ock i
några kafva inryckts formulär till lärlingskontrakt (jfr del II,
bl. a. ss. 234, 396—397). Mästarne å sin sida utlofva understundom
i aftal inom säsongyrken, att lärlingarne skola erhålla fast
kondition med arbete hela året om.
Angående utbildningen stadgas i aftalen, att arbetsgifvaren
skall svara för, att lärlingen erhåller nödig undervisning under ledning
af kompetent fackman, att lärlingen skall gifvas tillfälle att
besöka teknisk aftonskola, att kan icke får sysselsättas med ackordsarbete,
att kan efter fullbordad lärotid skall aflägga gesällprof, att
han åtminstone företrädesvis bör användas till arbete, som tillhör
yrket, m. m.
Lärlingens ställning enligt kollektivaftalen till arbetarnes organisationer
kar ofvan behandlats (se s. 231). Här må endast anföras
en bestämmelse, att lärling vid inskrifning i yrket skall er
-
243
Tab. litt. EE. Lärlingslöner och lärlingsregulativ.
Lärlingslöner. |
Lärlingsregulativ. |
|||||
Näringsgrenar.1 |
Antal |
Antal arbetare. |
Antal |
Antal arbetare. |
||
aftal. |
Absolut. |
°/o. |
aftal. |
Absolut. |
°/o. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. Trädgårdsskötsel........... |
3 |
155 |
69''5 |
1 |
30 |
13-5 |
IV. Närings- och njutning sämne sindustri. |
20 |
407 |
u-i |
13 |
585 |
16-0 |
Tobaksfabriker........... |
12 |
3,40u |
90-7 |
12 |
3.400 |
90-7 |
Slakterier och charkuterier....... |
13 |
666 |
97-8 |
8 |
222 |
32-6 |
V. Textilindustri. Repslagerier............. |
3 |
45 |
29-4 |
|||
Yl. Beklädnadsindustri. Skrädderier och sömnadsfabriker .... |
6 |
599 |
8-6 |
6 |
248 |
3-6 |
Buntmakerier............. |
2 |
342 |
100-0 |
2 |
342 |
100-0 |
Barberare och perukmakare....... |
1 |
11 |
2-8 |
— |
— |
— |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri. |
29 |
895 |
78-9 |
12 |
565 |
49-8 | |
VIII. Trävaruindustri. Snickeri- och möbelfabriker....... |
9 |
243 |
5-fi |
1 |
80 |
1-8 |
Snickeri- och möbelverkstäder..... |
17 |
843 |
38-2 |
2 |
46 |
2-i |
Tunnbinderier............ |
1 |
7 |
2-3 |
— |
— |
|
IX. Trämasse- och pappersindustri. Bokbinderier, kartongfabriker m. 11. . . . |
13 |
3.709 |
99-2 |
|||
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stilgjuterier..... |
1 |
6,528 |
100-0 |
1 |
6.528 |
lOO-o |
Kemigrafiska anstalter......... |
1 |
300 |
100-0 |
1 |
300 |
100-O |
Litografiska anstalter......... |
13 |
1.020 |
99-1 |
13 |
1.020 |
99-1 |
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker....... |
5 |
559 |
15-6 |
|||
Smides-, reparations- o.hofslageriverkstäder |
3 |
186 |
12-11 |
— |
_ |
_ |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier .... |
29 |
1,418 |
68-9 S |
9 |
841 |
40-9 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri. |
1 |
53 |
0-2 |
|||
V agnmakerier............. |
2 |
156 |
83-9 |
1 |
2 |
1-1 |
XIV. Jord- och stenindustri. Tillverkning och uppsättning af kakelugnar |
1 |
1,479 |
93-1 |
1 |
1.479 |
93-L |
XV. Kemisk-teknisk industri. Kalciumkarbid- och kloratfabriker . . . |
3 |
39 |
12-4 |
|||
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare.............. |
2 |
199 |
3-4 |
11 |
517 |
8-8 |
Byggnadsträarbetare.......... |
7 |
518 |
4-7 |
8 |
566 |
5’1 |
Stuekatörer............. |
1 |
100 |
50*5 |
3 |
198 |
100-O |
Förgylleri- och glasmästeriarbetare . . . |
11 |
452 |
94-7 |
_ |
_ |
|
Målare.............. |
28 |
6,607 |
83-2 |
20 |
2,083 |
26-2 |
Skorstensfejare.......... |
3 |
142 |
100-0 |
_ |
_ |
|
Rörarbetare............. |
8 |
1,442 |
94-9 |
— |
— |
— |
Summa |
248 |
32,520 |
12-7 |
125 |
19,052 |
7-4 |
1 Endast näringsgrenar, där ifrågavarande bestämmelser förekomma, hafva upptagits i
denna tabell.
244 AFVECKLING AF KONFLIKTER I SAMBAND MED AFTALS TRÄFFANDE.
Bestämmelser
rörande
afveckling
af konflikter
i samband
med aftals
träffande.
lägga 50 kr. till fackföreningen, hvilken återfinnes i några aftal
för stenhuggare.
Såsom allmänt omdöme om kollektivaftalens lärlingsbestämmelser
torde kunna uttalas, att det i dessa aftal sörjts synnerligen knapphändigt
för yrkesutbildningen, och att, då lärlingsväsendet berörts
i aftalen, det hufvudsakligen varit andra synpunkter än utbildningssynpunkten,
som varit förhärskande.
* %
%
Till sist torde böra erinras om, att vid sidan af alla de
olika punkter i kollektivaftalen, som i den ofvan lämnade utredningen
berörts, i ett stort antal kollektivaftal, som träffats efter
öppen konflikt parterna emellan, förekomma bestämmelser, afseende
konfliktens afveckling. Det är sålunda vanligt, att parterna tillförsäkra
hvarandra skydd mot repressalier på grund af handlingar,
företagna under konflikten ifråga, att bestämmelser intagas om
sättet för återtagande af strejkande eller lockoutade arbetare, om
företrädesrätt till arbete inom viss tid för de arbetare, som innehaft
anställning före konfliktens utbrott, om sättet för arbetets
återupptagande i öfrigt o. s. v.
Några af de aftal, som ligga till grund för ifrågavarande undersökning,
bestå uteslutande af dylika bestämmelser, afsedda att
förmedla återgången till ordnade förhållanden i samband med arbetets
återupptagande efter inträffad arbetsinställelse.
245
Resumé.
Au commencement de l’année 1908 en tout 1,971 contrats collectifs se trouvaient
conclns en Suéde. Ils avaient été approuvés par environ 9,600 patrons chez
lesquels environ 256,000 ouvriers étaient engagés. Le noinbre et 1’importance de
ees contrats pour les différents groupes d’industries ressortent du tableau
suivant:
Nombre des |
Nombre des |
|
collectifs. |
ouvriers. |
|
Agricuiture et exploitation forestiére . |
..... 41 |
3,333 |
Exploitation miniére, Industrie manufacturiére, in-dustri manuelle..............1,376 |
164,983 |
|
Industries de construetion...... |
.....283 |
46,391 |
Services publics........... |
..... 51 |
9,238 |
Commerce et Communications..... |
.....253 |
32,005 |
Total 2,004 1 |
255,050 |
Il est évident qne quant k 1’agriculture et ä 1’exploitation forestiére les
41 contrats, visant seulement 3,333 ouvriers, embrassent un nombre éxcessivement
restreint des personnes occupées dans ees professions.
Quant ä 1’exploitation miniére, 1’indnstrie manufacturiére et Lindus
trie manuelle les diiférents groupes d’entreprises se trouvent répartis comme suit:
Le contrat collectif (lans 1’exploitation miniére, 1’indnstrie manufacturiére
et Tindustrie manuelle.
Industries. |
Nombre des |
Nombre traet Patrons. |
des con-ants. Ouvriers. |
Exploitation miniere ............ |
17 |
13 |
3,188 |
Mines de houille............ |
10 |
6 |
2.201 |
Mines métalliféres........... |
7 |
7 |
987 |
Denrées alimentaires et exeitants..... |
276 |
901 |
23,777 |
Industrie manufacturiére......... |
184 |
261 |
19,445 |
Industrie manuelle........... |
92 |
640 |
4,332 |
Industrie textile.............. |
70 |
92 |
12.499 |
Industrie manufacturiére........ |
61 |
73 |
12,346 |
Industrie manuelle........... |
9 |
19 |
153 |
Industrie des vétements.......... |
215 |
1.808 |
14.971 |
Industrie manufacturiére........ |
58 |
69 |
5,571 |
Industrie manuelle........... |
157 |
1,739 |
9,400 |
Industrie d''articles en peaux, cuir, gömme etc. |
78 |
383 |
3,208 |
Industrie manufacturiére ........ |
41 |
35 |
2.254 |
Industrie manuelle........... |
37 |
348 |
954 |
Industrie du bois............. |
210 |
614 |
18,244 |
Industrie manufacturiére........ |
161 |
220 |
15,510 |
Industrie manuelle........... |
49 |
394 |
2,734 |
1 33 de ees contrats collectifs ont été conclus pour des entreprises, appartenant
a plusieurs groupes principaux, et entrent par conséquent plusieurs fois dans le total.
Le contrat
collectif en
Sume.
246
Industries. |
Kombre des |
Kombre des con-traetants. |
|
collectifs. |
Patrons. |
Ouvriers. |
|
Industrie de la päte de bois et du papier . . |
60 |
249 |
12,098 |
Industrie manufacturiére........ |
46 |
34 |
8,360 |
Industrie manuelle........... |
14 |
215 |
3,738 |
Industrie graphique ............ |
17 |
426 |
7,859 |
Usines. ä fer, cuivre etc. .......... |
22 |
16 |
2,742 |
Industrie en métaux............ |
129 |
533 |
13.740 |
Industrie manufacturiére........ |
63 |
92 |
10,272 |
Industrie manuelle........... |
66 |
441 |
3,468 |
Industrie des Machines et chantiers .... |
60 |
254 |
26.231 |
Industrie manufacturiére........ |
53 |
184 |
25,957 |
Industrie manuelle........... |
7 |
70 |
274 |
Industrie de la pierre, de cérames et de verre |
162 |
385 |
19,125 |
Industrie cliimique ............ |
60 |
50 |
7,301 |
Total Dont: |
1.876 1 |
5,724 1 |
164,983 |
Industrie manufacturiére........ |
928 |
1,845 |
136,742 |
Industrie manuelle........... |
431 |
3,866 |
25,053 |
Eu comparant le nombre des ouvriers liés par le contrat collectif dans les
diyerses industries avee le nombre total des ouvriers y engagés on trouvera que, dans
la plupart des grandes industries deportation, surtout dans celles des scieries, des
mines et des ouvrages en bois, le contrat collectif n’avait pas encore, au commencement
de l’année 1908, acquis un développement considérable.2 Quant ä l’industrie
deportation en général il est ä remarquer que dans 1’industrie du papier
et de la pate de bois ä peu prés la rnoitié, dans 1’industrie des allumettes 79 %
et dans les carriéres 71 % de la totalité des ouvriers étaient soumis au contrat collectif.
Dans les autres grandes industries le contrat collectif a eu également un développement
considérable. Ainsi 44 % des ouvriers de 1’industrie d’articles en fer et en åder et
68 % dans 1’industrie des macbines sont régis par un tel contrat. Dans 1’industrie
sucriére ainsi que dans les houilléres et 1’industrie des poteries de la Scanie le contrat
collectif se trouve ä peu prés partout. Dans 1’industrie du tabac les contrats
collectifs comprennent 75 % de la totalité des ouvriers, dans 1’industrie de la brasserie
et des boissons rafraichissantes 55 %, dans celle de la margarine 71 %, dans la ganterie
70 %, dans la cordonnerie 93 %, dans 1’industrie des cuirs 42 %, du caoutchouc 82 %,
dans la menuiserie et 1’ébénisterie 47 %, dans la fabrication des bouchons 90 %, dans
1’lmprimerie 93 %, dans 1’orfévrerie 63 %, dans la verrerie 47 %, dans 1’industrie de
la stéarine, de la savonnerie et de la parfumerie 40 %, dans celle du carbure de calcium
et du chlorate 70 % et dans la fabrication des engrais 82 %. Dans les autres
industries le régime du contrat collectif est plus restreint. Panni celles-ci il faut
mettre en premiére ligne 1’industrie textile avec 35 % des ouvriers. Puis viennent
la minoterie avec 22 %, les distilleries et la fabrication de ferment avec 12 %, les
fabriques d’instruments de musique avec 38 %, 1’industrie de la tourbe avec 18 %, les
briqueteries avec 22 %, les fabriques de matiéres explosives avec 27 %. Dans toutes
1 Ce total est un peu trop élevé, un calcul double de contrats et de patrons
n’ayant pas toujours pu étre évité.
2 En 1908 le contrat collectif a eté adopté dans la Suéde centrale pour 40 mines
de fer comprenant 4,600 ouvriers et pour 82 usines ä fer occupant environ 24,300
ouvriers. Cependant l’exploitation de ees mines ne vise point 1’exportation et dans
les mines deportation (celles de Grängesberg et de la Laponie) on peut dire que
des contrats collectifs n’existent pas.
247
ees Industries ce sont surtout les grands établissements qui ont introduit le contrat
collectif, tandis que les établissements ou on ne le rencontre pas appartiennent en
général ä la petite Industrie. Si un trust ou un cartel s’est formé dans une industri
les contrats collectifs comprennent généralement un plus grand nombre de
fabriques en dedans du trust qu’en dehors de lui. De méme dans les industries d’une
certaine région les contrats collectifs sont le plus souvent plus répandus dans le
centre du territoire de ees industries que dans la péripbérie. Dans les Industries
manufacturiéres 53$ du nombre total des ouvriers sont régis par le contrat collectif.
Quant ä l’industrie manuelle des informations exaetes sur le nombre total des
ouvriers manquent. Les établissements classés dans la présente enquéte parmi l’industrie
manuelle avaient 25,053 ouvriers (probablement ä peu prés la moitié du
nombre total) liés par des contrats collectifs. Les conditions du travai lä domicile
sont rarement réglées par des contrats collectifs. Des ouvriers de construction
les trois quarts environ travailleut chez des patrons faisant usage du contrat collectif.
Dans le groupe Services publics 51 contrats collectifs, comprenant 9,238
ouvriers, ont été conclus. La plupart de ees contrats se rapportent ä des travaux
entropris par des villes et bourgs, comme des constructions de diverses espéces, des
usines ä gaz, des travatfx d’eau et le service du balayage et des vidanges; ainsi 17
villes et bourgs ont conclu des contrats avec environ 8,500 ouvriers, probablement plus
de trois quarts du nombre total des ouvriers au service des municipalités. Dans les
travaux de l’Etat le contrat collectif n’existe qu’ä la station d’énergie électrique de
Trollhättan, pour certains travaux de fortification etc., tandis qu’ailleurs d''autres
formes ont été adoptées pour fixer les conditions du travail des employés.
Dans le commerce et les Communications de tels contrats ont été conclus
avec environ 3,200 ouvriers de depot, gardes et rouliers, 2,450 cochers, chauffeurs
et voituriers, 6,700 débardeurs (selon toute probabilité les deux tiers de la totalité
des ouvriers employés dans barnmage), 2,000 employées des tramways (ä peu prés
90 % de la totalité) 66 % du personel des ehemins de fer privés et avec ä peu prés
tous les ouvriers attachés aux établissements privés des téléphones. Ainsi qu’il a
été signalé plus haut, il n’existe pas de contrat collectif pour le personnel des ehemins
de fer, des téléphones et des télégraphes de l’État. Dans les Communications par
mer les contrats collectifs sont établis pour 20 % de 1’équipage des vaisseaux de 20
tonnes et plus. Des mécaniciens et chaulfeurs de bateaux-omnibus et de remorqueurs,
et des timoniers de chalands 741 ont eu leurs conditions de travail fixées par des
contrats collectifs.
Enfin un contrat collectif a été établi pour le personnel technique des théåtres.
'' Le nombre total des ouvriers en Suéde dans l’industrie, le commerce et
les Communications peut étre évalué de 500,000 ä 550,000, non compris les employés
au service de l’Etat. De ce nombre 45 ä 50 $ étaient engagés dans des
établissements ou le contrat collectif était en vigueur.
Des contrats collectifs 436, comprenant ä peu prés la moitié de la totalité des
ouvriers contractants, sont conclus entre des associations. C’est lä la forme plus
répandue en Suéde. Il arrive tout de méme qu’un patron seul passe le contrat avec
une association pour le compte de tous les ouvriers engagés par lui. On connait 934
contrats de cette nature, comprenant un peu plus du tiers de la totalité des ouvriers
contractants. Des conventions entre une association ouvriére et plusieurs patrons isolés
sont plus rares. Dans 80 contrats seulement, comprenant 5 $ de la totalité des
ouvriers contractants, la partie ouvriére n’était pas une association.
Les contrats collectifs ont, d’aprés leur juridiction locale, été classés en contrats
comprenants un seul établissement, une localité, un district ou bien le pays entier.
La plupart des contrats collectifs, ou 1,105, comprenant 44 % ouvriers contractants,
ne pörte que sur un seul établissement. 781 contrats comportant 33 % de la totalité
des ouvriers visent une localité. Les contrats ayant validité pour un district embrassent
8 $ et ceux pour le pays entier (contrats nationaux) 16 % des ouvriers. Ceux de la
derniére catégorie embrassent l’industrie du tabac, la ganterie, 1’imprimerie, les
Les parties
contractantes.
La juridiction
et
diirée des
contrats
collectifs.
248
Engagement
des
parties par
contrats
collectifs.
Negociation,
conciliation
et arbitrage.
Clauses relatives
awx
salaires.
établissements de chimie-graphiques, les ateliers mécaniques et électriques, une partie
des fabriques d’articles en fer et en acier, les chantiers et les fabriques de wagons
de chemin de fer et de tramways, le montage électriqne, la fabrication et la pose des
poéles ainsi qne les mécaniciens diplomés des bateaux ä vapeur.1
La durée de validité de la plnpart des contrats au nombre de 834 (49 % des
onvriers) est de 2 ä 3 ans, 351 (18 % dn nombre d’ouvriers) est de 1 ä 2 ans. Enfin un
nombre assez eonsidérable savoir 502 (14 % des ouvriers) n’a qu’une durée maximum de
l’année. 151 contrats visant également 14 % des ouvriers ont une durée de plus de 3 ans.
Le délai de dénonciation est préscrit dans tous les contrats ä 1’exception
de 136, comprenant 5 % de la totalité des ouvriers contractants. Il est généralement
fixé å 3 mois, dans quelques contrats ä 6 mois. La durée de validité expire pour
218 contrats (26 % de la totalité des ouvriers) pendant le premier trimestre, pour 1,009
contrats (42 %) pendant le deuxiéme, pour 333 (11 %) pendant le troisiéme et pour 323
contrats (18 %) pendant le quatriéme trimestre.
Il est rare que les engagements des parties soient sufflsamment précisés dans
les contrats collectifs. Dans un certain nombre de contrats on trouve des obligations
pour les parties contractantes de veiller ä ce que les membres des associations ne
commettent aucune infraction aux régles du contrat et de les appliquer méme envers
les personnes non assoeiées. Ceci est souvent expre3sement imposé aux patrons.
Une autre question qui, surtout les derniéres années, a gagné en importanee est de
savoir si pendant la durée de validité du contrat les parties ont le droit ou non de
se servir, comme moyen de pression, de lockout ou de greve de sympathie. Un tel
droit a été expressément stipulé dans 20 contrats, comprenant 2 % de la totalité des
ouvriers contractants. En revanche dans 116 contrats (12 % des ouvriers) toute
cessation de travail, tout blocus ou boycott est prohibé.
Dans 712 contrats, comprenant 60 % de la totalité des ouvriers contractants, on
a inséré des stipulations spéciales touchant la solution des conflits qui surgissent
pendant la durée de validité du contrat. 196 de ees contrats (13 % de la totalité des
ouvriers) prescrivent qu’un conflit entre les parties n’autorise aucune d’elles de faire
cesser immédiatement le travail mais que des négociations doivent avoir lieu, d''abord
entre les parties intéressées et ensuitc si les négociations ont échoué entre les associations
principales respectives. 516 contrats (47 % de la totalité des ouvriers) contiennent
des régles sur des commissions de conciliation et d’arbitrage auxquelles doivent
étre soumis les diiférends. Ces régles varient beaucoup quant ä la compétence et a
la composition des commissions ainsi que sur la procédure ä observer. Cette institution
est surtout développée dans les contrats nationaux pour 1’imprimerie, les fabriques
de tabac, les ateliers mécaniques etc. et le montage électrique, ou la procédure est
trés détaillée avec plusieurs instances. 2
Les salaires figurant dans les contrats collectifs sont dans 609 contrats (36 % de
la totalité des ouvriers contractants) des salaires minima et dans 30 contrats des
salaires ordinaires; 40 contrats fixent des salaires pour des ouvriers expressément
désignés. Des salaires maxima figurent dans une dizaine de contrats
simultanément avec des salaires minima. La plupart des contrats collectifs,
comprenant ä peu prés 60 % de la totalité des ouvriers contractants, ne mentionnent
pas si les salaires sont ä considérer comme des salaires minima, ordinaires ou maxima.
La plupart des contrats contiennent d’une part certaines conditions pour 1’obtention
du salaire convenu, comme aptitude professionnelle, application dans le travail, un
1 En 1908 et 1909 le nombre des contrats collectifs nationaux a considérablement
augmenté. Il suffit de citer les conventions établies avec les usines et les mines,
les fabriques de chaussure, les chemins de fer privés, 1’industrie de construction et de
matériaux pour la construction et celle de la fabrication des bouteilles. Des négociations
au sujet de contrats collectifs nationaux, ont été entamées dans la papeterie, la
pate du bois, les textiles et la confection pour hommes.
2 En 1908 ct 1909 de pareils réglements ont été introduits dans Lindustrie de
construction et chez les chemins de fer privés, pour ceux-ci avec arbitrage obligatoire
dans tous les différends.:
249
certain åge etc. D’autre part les ouvriers sont répartis en différentes classes de salaire
d’aprés la nature dn travail, l’åge, le nombre d’années dans la profession ou chez le
patron, la qualité de la marchandise produite etc. Dans la plnpart des contrats le
salaire est fixé tant aux piéces qu’au temps. 822 contrats (56 % de la totalité des
ouvriers contractants) stipulent de préférence le paiement aux piéces et 404 (21 %) le
paiement au temps. Dans 73 contrats (3 %) on trouve exclusivement le paiement aux
piéces et dans 661 contrats (19 %) le paiement au temps. Dans 531 contrats ou
figurent des stipulations sur le travail aux piéces, il est garanti ä 1’ouvrier quoique
travaillant aux piéces une certaine rémunération au temps, soit en général (343
contrats) soit occasionellement lorsque par exemple 1’ouvrage ne figure pas dans le
tarif (167 contrats), soit enfin lorsque la matiére est difficile ä travailler, la machine
défectueuse etc. (21 contrats). Les primes ne flgurent qu’assez rarement dans les
contrats et sont limitées å certaines industries.
La plupart des conventions stipulent le paiement en espéce. Cependant dans
1’agriculture une partie du paiement se fait souvent en nature. Dans’ 1’industrie,
surtout celle établie ä la campagne, dans le commerce et les Communications (chemins
de fer) on trouve aussi le paiement en nature. Dans les contrats relatifs å. 1’industrie
manuelle il n’est pas rare de trouver des elauses interdisant le paiement sous forme
de nourriture et de logement. Dans, 157 contrats en tout (9 % des ouvriers contractants)
il y a des elauses stipulant un paiement partiel en nature. Enfin les contrats
collectifs renferment une quantité de elauses concernant un supplément au salaire
ordinaire pour les ouvriers ayant leurs propres outils etc,, pour un travail particuliérement
fatiguant, dangereux ou désagréable, pour délais d’attente etc. Les contrats
nationaux comprennent différents taux de salaire pour les différentes localités calculés
d’aprés les frais d’existence dans cliaque localité. 408 contrats (18 % des ouvriers
contractants) stipulent une hausse progressive du taux des salaires pendant la durée
du contrat. Comme complément aux stipulations sur les salaires, un nombre restreint
de contrats prescrivent des prestations minima de la part des ouvriers. La
plupart des contrats collectifs ou 1,205 (67 % du nombre des ouvriers) stipulent le
paiement ä l’heure, 76 (5 %) au jour, 410 (14 %) ä la semaine et 194 (10 %) au mois
ou ä 1’année. Dans la majorité des contrats le jour de paie est fixé au vendredi ou au
samedi; plus souvent méme au vendredi, le samedi étant dans la plupart des localités
eu Suéde un jour de marché. Un nombre restreint seulement des contrats impliqnent
le systéme du décompte, donnant droit aux patrons de retenir une certaine partie du
salaire pour se couvrir du préjudice que pourrait leur causer la rupture du contrat.
Un réglement complet du temps de travail, c’est ä dire indiquant le nombre Clauses re
d’heures
par jour et par semaine, la distribution de certaines heures de jour et de latives au
1 “ 1 TPfYl. TIS 0
nuit et les arréts, se trouve seulement dans 753 contrats (39 % de la totalité des travail
ouvriers). Des clauses concernant les arréts figurent dans 794 contrats en tout (40 %
de la totalité des ouvriers). Les vacances sont prescrites dans 164 contrats (6 %
de la totalité des ouvriers). A l’égal de jours de fetes sont considérés d’aprés 552
contrats (38 % de la totalité des ouvriers) la veille de Noel, de Påques, de Pentecote
et de la Saint-Jean. Selon 37 contrats il y a encore reläche ä d’autres occasions,
par exemple aux jours de marché et de foire etc. Dans 114 contrats (6 % de la
totalité des ouvriers) l’ouvrier est encore exempté du travail aux jours d’élections.
Pas moins de 1,040 contrats (64 % de la totalité des ouvriers) stipulent un repos de
travail le 1" mai. Une rémunération pour travail supplémentaire se trouve dans
1,734 contrats (93 % de la totalité des ouvriers).
Les clauses relatives aux accidents du travail, insérés dans les contrats Separation
collectifs, sont une amplification et un complément ä la loi du 5 juillet 1901 concernant des domréparation
des dommages résultant des accidents du travail. Elles étendent le droit g^fant ^des
d’indemnité aux industries et aux établissements non énumérés dans la loi, obligent les accidents du
patrons ä assurer les ouvriers pour une somme proportionnelle ä celle de 1’indemnité travail etc.
ou bien ä allouer aux ouvriers d’autres avantages non fixés par la loi. Des clauses
de ce genre figurent dans 1,313 contrats (67 % de la totalité des ouvriers contractants).
250
Dénonciation
du
contrat individuel.
La direction
du travail
et le droit
d''association.
Clauses relatives
ä
Vapprentissage.
De ees contrats 870 (37 % de la totalité des ouvriers) stipulent une assurance.
qui dans la plupart des cas comprend non senlement 1’indenmité eu cas d’accident
d’aprés la loi, mais des avantages an-delä. Le cas le plus fréquent est 1’indemnité
pour une majeure partie de la période de carence (les premiers 60 jours aprés
1’accident), laquelle n’est pas comprise dans la loi. Souvent encore les contrats ne
préserivant pas 1’assurance contre accidents étendent 1’indemnité ä la dite période, de
sorte que 1,046 contrats (56 % de la totalité des ouvriers) assurent cet avantage aux
ouvriers. Les soins médicaux et les médicaments, parfois aussi les soins ä 1’höpital
gratuits, sont garantis aux ouvriers dans 457 contrats (27 % de la totalité des ouvriers).1
Les régles concernant la sécurité du travail et 1’hygiéne se bornent principalement
ä ineulquer les prescriptions données par les inspeeteurs des métiers, des chaudiéres
ä vapeur et des mines et ä donner certaines prescriptions pour le nettoyage,
1’aérage, le chauffage des ateliers etc. De telles clauses flgurent surtout dans les
contrats visant 1’industrie manuelle.
Il y a encore ä signaler des stipulations sur le délais de dénonciation des contrats
individuels figurant dans 710 contrats (35 % de la totalité des ouvriers), ainsi
que les réglements pour la direction du travail, 1’embauchage et le renvoi d’ouvriers,
et enfin le droit ou 1’obligation d’appartenir ä une association. Ces stipulations ont
souvent provoqué de longs conflits difficiles ä aplanir, se rapportant surtout au < droit
du patron d’embaucher et de renvoyer les ouvriers, de diriger et de distribuer le travail,
d’employer des ouvriers affiliés ä une association queleonque ou des ouvriers
non affiliés >, pour adopter la formule dont s’est servi, pour préciser sa position.
1’association patronale la plus importante en Suéde. Ce droit est expressément stipulé
dans 785 contrats (48 / de la totalité des ouvriers). «La liberté du travail»
est reconnue dans 665 contrats (50 ‘/o de la totalité des ouvriers) garantissant aux
ouvriers le plein droit d’association. Il y est le plus souvent également stipulé un
droit pour le patron d’embaucher des ouvriers affiliés ou non affiliés å une association
queleonque. En tout 960 contrats (67 % de la totalité des ouvriers) renferment
des prescriptions donnant au patron le droit d’embaucher et de renvoyer les ouvriers
indépendamment de la circonstance sils sont affiliés ou non ä une association, ou ä
laisser ä 1’ouvrier le droit d’appartenir ä une association queleonque ou de n’appartenir
ä aucune. En opposition décidée avec ces stipulations se trouvent les clauses préserivant
pour l’ouvrier 1’obligation d’étre affilié ä 1’association ouvriére contractante ou celles
préserivant la prérogative au travail pour les membres de cette association. De pareilles
clauses se rencontrent principalement dans 1’industrie manuelle et celle de la construetion
ainsi que chez les ouvriers de port2 et flgurent senlement dans 211 contrats,
comprenant 6 % de la totalité des ouvriers en question.
Dans les contrats flgurent enfin des clauses relatives ä 1’apprentissage. La durée
de 1’apprentissage est fixée dans 277 contrats, comprenant 38,101 ouvriers. Elle
varie entre quelques mois et 7 ans. L’apprentissage de deux ans et au-dessous ne se
trouve que dans Pindustrie manufacturiére. Il est généralement limité ä 3 ou 4 ans.
Des clauses concernant 1’apprentissage proprement dit flgurent dans 316 contrats
collectifs (34 % de la totalité des ouvriers travaillant dans les branches ou
1’apprentissage existe). De ces contrats 117, dont 4 nationaux (23 % du méme nombre
d’ouvriers), renferment une réglementation plus systématique de 1’apprentissage, tandis
que diverses stipulations concernant les apprentis se trouvent dans 199 contrats (10 %
des ouvriers employés).
1 Les contrats conclus par les compagnies des chemins de fer, non compris dans
le total cité plus haut, stipulent presque tous que les clauses concernant les soins
médicaux, les médicaments et 1’höpital gratuits, resteront en vigueur jusqu’ä ce qu’une
convention soit établie entre les associations, déterminant sous ce rapport des conditions
uniformes pour tous les chemins de fer privés en Suéde.
2 En ce qui concerne les ouvriers de port il est établi dans la convention du 18
juillet 1908 entre 1’Association patronale snédoise et la Confédération ouvriére nationale
que dans les futurs contrats de cette branche «la liberté du travail» sera reconnue
avec certaines modifications, résultant des conditions spéciales de cette profession.
TABELLER
I tabb. 1, 2 och 3, hvilka behandla kollektivaftalets utbredning, har, försåvidt
flera från hvarandra skilda tillverkningar, fallande under olika näringsgrenar,
bedrifvas vid samma anläggning, denna uppdelats på de olika näringsgrenarne,
så att hvarje tillverkning räknats såsom en arbetsplats (arbetsgifvare)
och med det antal arbetare, som sysselsättas vid densamma, förts till sin
näringsgren. De arbetare, som användas gemensamt för samtliga tillverkningar
vid anläggningen, såsom maskinister, reparatörer, transportarbetare m. fl.,
hafva förts till den näringsgren, hvilken den hufvudsakliga tillverkningen ansetts
tillhöra. Äro de olika tillverkningarne att betrakta som led i samma produktionsprocess,
såsom gjutning vid en mekanisk verkstad eller trämassetillverkning
vid ett pappersbruk, har anläggningen däremot icke uppdelats på ofvannämnda
sätt. Omfattar ett kollektivaftal flera anläggningar, hvilka tillhöra
olika näringsgrenar, har en liknande uppdelning ägt rum.
I tabb. 4—21, hvilka äro afsedda att belysa kollektivaftalets innehåll,
har vid tabelleringen aftalet måst utgöra enheten, hvarför en uppdelning på
olika näringsgrenar af arbetsgifvare och arbetare, berörda af samma aftal, icke
kunnat ifrågakomma, äfven om aftalet omfattat tillverkningar, hörande under
skilda näringsgrenar. Hela antalet arbetsgifvare och arbetare, berörda af
samma kollektivaftal, har sålunda i dessa tabeller förts till den näringsgren,
till hvilken hufvudtillverkningen är att hänföra.
På grund häraf äro slutsummorna för antalet arbetare inom
de olika näringsgrenarne icke öfverensstämmande inom de båda
ofvannämnda grupperna af tabeller. Särskildt torde uppmärksammas, att
samtliga sten- och lergodsfabriker, för hvilka kollektivaftal träffats, drifvas
i förening med stenkolsbrytning och sålunda i tabb. 4—21 påträffas under
rubriken stenkolsgrufvor m. m., samt att riksaftalet inom mekaniska verkstadsindustrien
gäller jämväl eu del järn- och stålvarufabriker, samt
skeppsvarf och båtbyggerier, elektriska verkstäder och vagnfabriker,
hvarför i ifrågavarande tabeller ett flertal arbetsplatser inom sistnämnda
industrier återfinnas under mekaniska verkstäder.
Slutligen bör påpekas, att i de fall, då samma kollektivaftal innehåller
olika bestämmelser rörande samma fråga för olika arbetaregrupper, bestämmelsen
för hufvudgruppen arbetare varit afgörande vid tabelleringen. Se f. ö.
ofvan ss. 27—28.
253
Tab. 1. Af kollektivaftal berörda arbetsgivare samt hos
dem anställda arbetare af olika kön och ålder, fördelade
efter näringsgrenar och orter.
------ |
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
arbeta |
e. |
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver under |
sammans. |
|
I. Jordbruk och träd- ; 1. Jordbruk. |
|||||
Uppsala län........ |
1 |
85 |
35 |
2 |
122 |
Kronobergs län...... |
1 |
34 |
— |
— |
34 |
Kristianstads län..... |
13 |
288 |
4 |
29 |
321 |
Malmöhus län........ |
9 |
521 |
32 |
178 |
731 |
Örebro län ........ |
1 |
7 |
3 |
— |
10 |
Yästmanlands län..... |
2 |
92 |
13 |
24 |
129 |
Kopparbergs län...... |
3 |
148 |
29 |
24 |
201 |
Gäfleborgs län....... |
2 |
117 |
24 |
2 |
143 |
Västernorrlands län .... |
2 |
43 |
— |
— |
43 |
Hela riket |
34 |
1,335 |
140 |
259 |
1,734 |
2. Trädgårdsskötsel. |
|||||
Stockholms län...... |
8 |
15 |
10 |
15 |
40 |
Östergötlands län . . . . . |
1 |
7 |
3 |
— |
10 |
Malmöhus län....... |
38 |
121 |
45 |
7 |
173 |
Hela riket |
47 |
143 |
58 |
22 |
223 |
II. Skogsbruk. 1. Skogsafverkning. 1 Västernorrlands och Väster- |
|||||
bottens län....... |
2 |
520 |
52° |
||
Hela riket |
2 |
520 |
— |
520 |
|
2. Flottning. Kopparbergs och Gäfleborgs |
692 |
||||
län........... |
3 |
092 |
*— |
||
Västernorrlands län .... |
1 |
164 |
— |
164 |
|
Hela riket |
4 |
856 |
— |
856 |
254 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
Antal |
a r |
) e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under 18 år. |
||
III. Grufdrift. 1. Stenkolsgrufvor. |
||||||
Kristianstads län..... |
1 |
344 |
14 |
— |
— |
358 |
Malmöhus län....... |
5 |
1,688 |
154 |
1 |
— |
1.843 |
Hela riket |
(i |
2,032 |
168 |
1 |
— |
2.201 |
2. Malmgrufvor. |
||||||
Örebro län........ |
3 |
243 |
44 |
— |
— |
287 |
Kopparbergs län...... |
3 |
352 |
60 |
17 |
24 |
453 |
Norrbottens län...... |
1 |
236 |
11 |
— |
247 |
|
Hela riket |
7 |
831 |
115 |
17 |
24 |
987 |
IV. Närings- och njut-ni ngsämnesindustri. 1. Kvarnar. |
. |
|||||
Stockholms stad...... |
2 |
132 |
1 |
— |
— |
133 |
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
105 |
3 |
— |
— |
108 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
1 |
54 |
_ |
— |
54 |
|
Södermanlands 1.: Nyköping . |
3 |
40 |
— |
— |
40 |
|
Eskilstuna. |
3 |
22 |
— |
— |
— |
22 |
Östergötlands I.: Norrköping . |
1 |
69 |
— |
— |
— |
69 |
Landsbygden |
4 |
37 |
— |
— |
— |
37 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
126 |
15 |
1 |
— |
142 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
100 |
— |
— |
— |
100 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
105 |
— |
— |
— |
105 |
Lund .... |
1 |
14 |
— |
— |
— |
14 |
Hälsingborg . |
2 |
63 |
1 |
— |
— |
64 |
Ystad . . . |
2 |
29 |
— |
— |
— |
29 |
Trelleborg . |
1 |
56 |
— |
1 |
— |
57 |
Landsbygden |
6 |
41 |
— |
— |
— |
41 |
Hallands län: Falkenberg . | |
1 |
25 |
— |
— |
— |
25 |
Göteborgs o. Boll. 1.: Göteborg |
1 |
55 |
1 |
6 |
6 |
68 |
Skaraborgs län: Mariestad . |
1 |
9 |
- • |
— |
•- |
9 |
Värmlands län: Karlstad . . j |
1 |
20 |
— |
— |
— |
20 |
Örebro län: Örebro..... |
1 |
25 |
— |
— |
— |
25 |
Hela riket |
85 |
1,127 |
21 |
8 |
6 |
1.162 |
2. Bagerier och konditorier. |
||||||
Stockholms stad......| |
113 |
959 |
58 |
168 I |
— |
1.185 |
Stockholms län: Södertälje .1 |
6 |
8 |
5 |
- |
II |
13 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 255
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
Antal |
a r 1 |
e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under |
||
Bagerier och konditorier (forts.). Stockholms län: Vaxholm . . |
2 |
14 |
2 |
16 |
||
.Sundbyberg. |
3 |
38 |
5 |
34 |
6 |
83 |
Djursholm . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
Landsbygden |
14 |
65 |
6 |
19 |
1 |
91 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
11 |
88 |
15 |
4 |
— |
107 |
Landsbygden . |
5 |
10 |
4 |
— |
— |
14 |
Södermani. 1.: Nyköping . . |
2 |
13 |
1 |
5 |
19 |
|
Eskilstuna . . |
8 |
71 |
15 |
11 |
97 |
|
Landsbygden. |
2 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
3 |
4 |
3 |
6 |
1 |
14 |
Norrköping . |
7 |
45 |
4 |
— |
— |
49 |
Landsbygden |
5 |
20 |
2 |
— |
— |
22 |
Jönköpings län: Jönköping . |
7 |
17 |
8 |
— |
— |
25 |
Kalmar län: Kalmar .... |
4 |
24 |
6 |
21 |
4 |
55 |
Oskarshamn . . |
1 |
19 |
9 |
38 |
32 |
98 |
Västervik . . . |
2 |
12 |
6 |
— |
— |
18 |
Gottlands län: Visby. . . . |
3 |
13 |
— |
— |
— |
13 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
17 |
32 |
7 |
— |
— |
39 |
Ronneby . . . |
8 |
3 |
6 |
1 |
— |
10 |
Sölvesborg . . |
4 |
— |
5 |
1 |
— |
6 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
8 |
24 |
10 |
1 |
— |
35 |
Ängelholm . |
3 |
9 |
— |
— |
— |
9 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
32 |
194 |
17 |
12 |
1 |
224 |
Lund .... |
1 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Landskrona . |
11 |
18 |
4 |
12 |
1 |
35 |
Hälsingborg . |
12 |
56 |
9 |
3 |
— |
68 |
Ystad. . . . |
5 |
18 |
5 |
— |
— |
23 |
Trelleborg . . |
3 |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
Eslöf .... |
4 |
11 |
2 |
— |
— |
13 |
Landsbygden |
5 |
16 |
2 |
3 |
— |
21 |
Hallands län: Halmstad . . |
5 |
23 |
5 |
8 |
— |
36 |
ööteb. o. Boh. län: Göteborg. |
23 |
321 |
20 |
91 |
— |
432 |
Lysekil . |
3 |
14 |
3 |
7 |
— |
24 |
Uddevalla |
7 |
4 |
3 |
5 |
2 |
14 |
Älfsborgs län: Borås .... |
15 |
28 |
13 |
— |
— |
41 |
Landsbygden |
2 |
4 |
1 |
— |
. - |
5 |
Skaraborgs län: Mariestad . |
3 |
9 |
5 |
i |
2 |
17 |
256 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
Antal |
a r b |
e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under |
öfver |
under |
||
Bagerier och konditorier (forts.). |
||||||
Skaraborgs län: Sköfde. . . |
2 |
12 |
4 |
— |
— |
16 |
Falköping . |
2 |
5 |
— |
1 |
— |
6 |
Värmlands län: Karlstad . . |
3 |
20 |
4 |
— |
— |
24 |
Landsbygden |
1 |
9 |
3 |
— |
— |
12 |
Örebro län: Örebro..... |
6 |
4G |
— |
14 |
2 |
62 |
Västmanlands län: Västerås |
9 |
43 |
8 |
15 |
2 |
68 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
9 |
120 |
12 |
14 |
2 |
148 |
Söderhamn . |
6 |
27 |
4 |
— |
— |
31 |
Hudiksvall . |
7 |
23 |
8 |
2 |
33 |
|
Landsbygden |
33 |
69 |
9 |
1 |
— |
79 |
Västernorrl. 1.: Härnösand . |
8 |
33 |
10 |
1 |
44 |
|
Sundsvall. . |
7 |
51 |
5 |
1 |
1 |
58 |
Landsbygden |
28 |
21 |
5 |
6 |
1 |
33 |
Västerbottens län: Umeå . , |
6 |
20 |
2 |
1 |
— |
23 |
Norrbottens län: Landsbygden |
14 |
22 |
3 |
8 |
— |
33 |
Hela riket |
507 |
2,733 |
344 |
510 |
58 |
3,051 |
3. Karamell-, choklad- och |
||||||
Stockholms stad...... |
3 |
54 |
10 |
129 |
51 |
244 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
2 |
7 |
3 |
15 |
18 |
43 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
4 |
3 |
10 |
— |
17 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
48 |
14 |
122 |
43 |
227 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
9 |
48 |
5 |
46 |
62 |
161 |
Örebro län: Örebro..... |
2 |
5 |
''2 |
38 |
10 |
55 |
Hela riket |
18 |
160 |
37 |
300 |
184 |
747 |
4. Råsockerbruk och socker-raffinaderier. |
||||||
Stockholms stad...... |
1 |
190 |
65 |
— |
255 |
|
Östergötlands län: Linköping |
1 |
174 |
4 |
2 |
— |
180 |
Norrköping |
1 |
102 |
— |
— |
— |
102 |
Blekinge län: Karlshamn . . |
1 |
369 |
— |
— |
— |
369 |
Kristianstads 1.: Ängelholm . |
1 |
391 |
— ■ |
17 |
— |
408 |
Landsbygden |
1 |
360 |
6 |
6 |
— |
372 |
Malmöhus län: Lund .... |
1 |
204 |
— |
77 |
— |
281 |
Landskrona . |
1 |
259 |
4 |
110 |
10 |
383 |
Hälsingborg . |
1 |
390 |
16 |
70 |
— |
476 |
Ystad . . . |
1 |
266 |
— |
37 |
5 |
308 |
Trelleborg . |
1 |
410 |
— |
— |
— |
410 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 257
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
sammans. |
|
Kåsockerbruk och socker-raffinaderier (forts.). |
||||||
Malmöhus län: Landsbygden |
11 |
4,219 |
11 |
243 |
2 |
4,475 |
Hallands län: Landsbygden . |
1 |
256 |
— |
— |
— |
256 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
1 |
373 |
5 |
20 |
— |
398 |
Hela riket |
24 |
7,963 |
46 |
647 |
17 |
8,673 |
5. Tobaksfabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
12 |
277 |
50 |
1,086 |
151 |
1,564 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
1 |
10 |
2 |
9 |
4 |
25 |
Östergötlands län: Linköping. |
1 |
23 |
8 |
28 |
11 |
70 |
Norrköping |
5 |
41 |
6 |
48 |
26 |
121 |
Vadstena . |
1 |
12 |
4 |
9 |
2 |
27 |
Kronobergs län: Landsbygden |
1 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
22 |
5 |
51 |
18 |
96 |
Karlshamn . . |
1 |
12 |
2 |
6 |
— |
20 |
Kristianstads 1.: Ängelholm . |
1 |
12 |
3 |
5 |
2 |
22 |
Ähus . . . |
1 |
1 |
— |
12 |
9 |
22 |
Landsbygden |
4 |
24 |
4 |
29 |
12 |
69 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
9 |
201 |
46 |
336 |
91 |
674 |
Lund .... |
1 |
34 |
— |
14 |
1 |
49 |
Landskrona . |
1 |
11 |
5 |
23 |
17 |
56 |
Hälsingborg. |
1 |
37 |
1 |
24 |
4 |
66 |
Ystad . . . |
2 |
78 |
20 |
37 |
6 |
141 |
Landsbygden |
5 |
29 |
2 |
16 |
3 |
50 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
8 |
142 |
50 |
340 |
47 |
579 |
Älfsborgs län: Åmål .... |
1 |
1 |
4 |
4 |
1 |
10 |
Värmlands län: Karlstad . . |
1 |
12 |
7 |
13 |
8 |
40 |
Gäfleborgs län: Hudiksvall . |
1 |
17 |
3 |
11 |
5 |
36 |
Landsbygden |
1 |
9 |
— |
— |
— |
9 |
Hela riket |
60 |
1,009 |
222 |
2,101 |
418 |
3,750 |
6. Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker och destilleringsverk. |
||||||
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
25 |
— |
— |
— |
25 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
1 |
14 |
— |
— |
— |
14 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
2 |
45 |
— |
— |
— |
45 |
Landsbygden |
1 |
24 |
— |
— |
— |
24 |
Malmöhus län: Landskrona . |
1 |
9 |
— |
1 |
— |
10 |
Landsbygden |
2 |
43 |
— |
— |
— |
43 |
Hela riket |
8 l. |
160 |
— |
1 |
— |
161 |
258 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- |
|||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under |
sammans. |
|
7. Bryggerier, mälterier och Stockholms stad...... |
15 |
1,361 |
5 |
462 |
_ |
1,828 |
Stockholms län: Södertälje . |
1 |
33 |
1 |
11 |
- |
45 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
6 |
53 |
2 |
15 |
— |
70 |
Södermanlands 1.: Nyköping . |
1 |
24 |
1 |
3 |
— |
28 |
Eskilstuna |
1 |
19 |
1 |
10 |
— |
30 |
Östergötlands 1.: Norrköping . |
6 |
126 |
14 |
13 |
— |
153 |
Landsbygden |
1 |
7 |
— |
— |
— |
7 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
2 |
43 |
6 |
7 |
— |
56 |
Kalmar län: Kalmar .... |
2 |
37 |
1 |
11 |
— |
49 |
Blekinge län: Karlshamn . . |
1 |
22 |
— |
5 |
— |
27 |
Kristianstads 1.: Ängelholm . |
1 |
14 |
— |
5 |
— |
19 |
Landsbygden |
1 |
27 |
— |
4 |
— |
31 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
11 |
212 |
9 |
73 |
— |
294 |
Lund .... |
7 |
54 |
6 |
18 |
— |
78 |
Hälsingborg . |
2 |
41 |
— |
24 |
— |
65 |
Ystad . . . |
1 |
23 |
— |
5 |
— |
28 |
Trelleborg. . |
1 |
12 |
3 |
3 |
— |
18 |
Eslöf .... |
1 |
20 |
4 |
3 |
— |
27 |
Landsbygden |
1 |
5 |
— |
2 |
— |
7 |
Hallands län: Halmstad . . |
2 |
39 |
— |
19 |
— |
58 |
Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . . |
10 |
502 |
1 |
202 |
— |
705 |
Uddevalla . |
2 |
29 |
3 |
6 |
— |
38 |
Landsbygden |
4 |
208 |
— |
55 |
— |
263 |
Älfsborgs län: Vänersborg . |
1 |
13 |
— |
3 |
— |
16 |
Borås .... |
2 |
39 |
— |
10 |
— |
49 |
Skaraborgs län: Mariestad . |
1 |
15 |
— |
— |
— |
15 |
Lidköping . |
1 |
25 |
— |
4 |
— |
29 |
Sköfde . . . |
1 |
31 |
— |
5 |
— |
36 |
Värmlands län: Karlstad . . |
2 |
28 |
3 |
5 |
1 |
37 |
Arvika . . . |
1 |
13 |
— |
5 |
— |
18 |
Örebro län: Örebro..... |
3 |
46 |
2 |
15 |
— |
63 |
Västmanlands län: Västerås |
2 |
28 |
— |
9 |
1 |
38 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
5 |
93 |
5 |
16 |
— |
114 |
Hudiksvall . |
1 |
26 |
— |
7 |
— |
33 |
Västernorrlands 1.: Sundsvall |
3 |
77 |
3 |
23 |
— |
103 |
Norrbottens län: Luleå . . . |
2 |
22 |
— |
11 |
— |
33 |
Landsbygden |
3 |
21 |
— |
11 |
— |
32 |
Hela riket |
10S |
3,888 |
70 |
1,080 |
2 |
4,540 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 259
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under |
öfver |
under |
||
8. Margarinfabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
1 |
24 |
5 |
12 |
— |
41 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
85 |
4 |
23 |
— |
112 |
Göteb. o. Boh.l.: Göteborg . . |
1 |
125 |
— |
23 |
— |
148 |
Landsbygden |
1 |
50 |
— |
4 |
— |
54 |
Hela riket |
4 |
284 |
9 |
62 |
— |
355 |
9. Slakterier och charkuterier. |
||||||
Stockholms stad...... |
24 |
298 |
7 |
48 |
— |
353 |
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
2 |
9 |
7 |
7 |
— |
23 |
Östergötlands län: Norrköping |
18 |
39 |
7 |
3 |
— |
49 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
3 |
10 |
2 |
6 |
— |
18 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
3 |
11 |
1 |
— |
— |
12 |
Landsbygden |
1 |
13 |
— |
2 |
— |
15 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
22 |
62 |
— |
— |
— |
62 |
Lund .... |
4 |
6 |
— |
— |
— |
6 |
Hälsingborg . |
9 |
10 |
2 |
7 |
— |
19 |
Ystad . . . |
5 |
9 |
1 |
— |
— |
10 |
Landsbygden |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
2 |
Hallands län: Halmstad . . |
11 |
31 |
13 |
— |
— |
44 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
14 |
30 |
— |
— |
— ■ |
30 |
Kopparbergs 1.: Falun . . . |
3 |
7 |
— |
— |
— |
7 |
Landsbygden |
7 |
7 |
1 |
— |
— |
8 |
Västernorrlands 1.: Sundsvall |
5 |
18 |
3 |
— |
— |
21 |
Hela riket |
133 |
563 |
44 |
73 |
1 |
681 |
10. Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri. |
||||||
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
9 |
— |
7 |
— |
16 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
6 |
— |
6 |
— |
12 |
Malmöhus län: Landskrona . |
1 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
Landsbygden |
1 |
19 |
- |
5 |
— |
24 |
Hela riket |
4 |
39 |
— |
18 |
— |
57 |
V. Textilindustri. 1. Väfverier, spinnerier, |
||||||
Stockholms län: Södertälje . |
1 |
108 |
33 |
197 |
38 |
376 |
Landsbygden |
1 |
18 |
4 |
22 |
3 |
47 |
260 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
e. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
||||
gifvare. |
öfver 18 år. | |
under 18 år. |
öfver |
under |
||
Väfverier m. fl. (forts.). |
||||||
Södermanlands län: Nyköping |
2 |
170 |
63 |
201 |
41 |
475 |
Östergötlands 1.: Norrköping . |
11 |
980 |
217 |
1,121 |
220 |
2,538 |
Landsbygden |
2 |
90 |
49 |
169 |
108 |
416 |
Jönköpings län: Jönköping . |
1 |
86 |
12 |
131 |
38 |
267 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
83 |
24 |
224 |
43 |
374 |
Ahus . . . |
1 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
4 |
136 |
45 |
201 |
86 |
468 |
Lund .... |
3 |
121 |
7 |
129 |
5 |
262 |
Landskrona . |
4 |
18 |
6 |
76 |
21 |
121 |
Hälsingborg . |
2 |
58 |
42 |
•243 |
100 |
443 |
Ystad . . . |
1 |
— |
— |
27 |
18 |
45 |
Landsbygden |
2 |
34 |
15 |
24 |
10 |
83 |
Hallands län: Halmstad . . |
1 |
36 |
12 |
26 |
11 |
85 |
Yarberg . . . |
1 |
76 |
18 |
123 |
43 |
260 |
Landsbygden . |
1 |
247 |
71 |
220 |
362 |
900 |
Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . . |
1 |
270 |
45 |
717 |
183 |
1,215 |
Landsbygden |
6 |
285 |
63 |
460 |
144 |
952 |
Älfsborgs län: Borås .... |
17 |
840 |
228 |
466 |
111 |
1,645 |
Landsbygden |
1 |
60 |
40 |
103 |
33 |
236 |
Värmlands län: Karlstad . . |
2 |
28 |
14 |
114 |
24 |
180 |
Örebro län: Örebro..... |
2 |
36 |
— |
132 |
48 |
216 |
Kopparbergs län: Säter . . . |
1 |
17 |
12 |
55 |
20 |
104 |
Gäfleborgs län: Galle .... |
3 |
113 |
48 |
336 |
96 |
593 |
Landsbygden |
1 |
33 |
- |
5 |
2 |
40 |
Hela riket |
73 |
3,948 |
1,068 |
5,522 |
1,808 |
12,346 |
2. Repslagerier. |
||||||
Stockholms stad...... |
1 |
11 |
— |
— |
— |
11 |
Stockholms län: Landsbygden |
4 |
22 |
7 |
— |
— |
29 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
1 |
10 |
4 |
— |
— |
14 |
Norrköping . |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
Landsbygden |
2 |
7 |
6 |
— |
— |
13 |
Kristianstads 1.: Landsbygden |
1 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
2 |
2 |
3 |
— |
— |
5 |
Limhamn . . |
1 |
19 |
5 |
23 |
— |
47 |
Landsbygden |
5 |
7 |
6 |
— |
— |
13 |
Älfsborgs län: Åmål .... |
1 |
12 |
4 |
— |
— |
16 |
Hela riket |
1!) |
94 |
36 |
23 |
— |
153 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 261
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under |
öfver |
under |
sammans. |
|
VI. Beklädnadsindustri. 1. Hattmakerier och hatt-fabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
11 |
69 |
12 |
55 |
15 |
151 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
67 |
7 |
90 |
4 |
168 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
4 |
56 |
5 |
94 |
11 |
166 |
Skaraborgs län: Falköping . |
1 |
10 |
4 |
20 |
1 |
35 |
Hela riket |
17 |
202 |
28 |
259 |
31 |
520 |
2. Skrädderier och sömnads-fabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
79 |
724 |
2 |
294 |
— |
1.020 |
Stockholms län: Södertälje . |
8 |
22 |
2 |
77 |
10 |
111 |
Norrtälje . |
5 |
7 |
2 |
5 |
4 |
18 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
16 |
56 |
— |
118 |
4 |
178 |
Södermani. län: Nyköping |
11 |
33 |
— |
24 |
5 |
62 |
Eskilstuna . |
22 |
58 |
3 |
41 |
1 |
103 |
Strängnäs . |
5 |
8 |
— |
— |
— |
8 |
Landsbygden |
1 |
165 |
10 |
239 |
— |
414 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
6 |
59 |
1 |
19 |
— |
79 |
Norrköping . |
50 |
128 |
4 |
72 |
— |
204 |
Motala . . . |
8 |
27 |
— |
16 |
— |
43 |
Landsbygden |
5 |
12 |
— |
10 |
— |
22 |
Jönköpings län: Jönköping . |
9 |
44 |
4 |
12 |
2 |
62 |
Landsbygden |
6 |
23 |
— |
40 |
— |
63 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
9 |
25 |
1 |
10 |
1 |
37 |
Kalmar län: Kalmar .... |
10 |
27 |
2 |
17 |
— |
46 |
Västervik . . . |
9 |
19 |
— |
11 |
— |
30 |
Gottlands län: Visby .... |
9 |
24 |
2 |
15 |
— |
41 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
17 |
47 |
4 |
11 |
— |
62 |
Ronneby . . . |
7 |
14 |
5 |
6 |
— |
25 |
Karlshamn . . |
6 |
28 |
2 |
7 |
— |
37 |
Sölvesborg . . |
4 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
9 |
19 |
1 |
3 |
— |
23 |
Ängelholm . |
5 |
11 |
— |
8 |
. — |
19 |
Landsbygden |
12 |
43 |
10 |
54 |
6 |
113 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
46 |
256 |
5 |
132 |
— '' |
393 |
Lund .... |
43 |
49 |
1 |
64 |
2 |
116 |
Landskrona . |
15 |
119 |
— |
249 |
3 |
371 |
Hälsingborg . |
30 |
70 |
4 |
216 |
30 |
320 |
Ystad. . . . |
13 |
31 |
3 |
6 |
1 |
41 |
262 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
sammans. |
|
Skrädderier och sömnads-fabriker (forts.). Malmöhus län: Trelleborg. . |
9 |
21 |
21 |
|||
Limhamn . . |
7 |
5 |
— |
3 |
— |
8 |
Eslöf .... |
18 |
14 |
— |
124 |
1 |
139 |
Hörby . . . |
5 |
6 |
2 |
— |
— |
8 |
Landsbygden |
16 |
46 |
15 |
36 |
7 |
104 |
Hallands län: Halmstad . . |
11 |
46 |
3 |
34 |
— |
83 |
Falkenberg . . |
8 |
11 |
— |
12 |
— |
23 |
Varberg . . . |
5 |
11 |
— |
8 |
— |
19 |
Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . . |
74 |
425 |
i |
445 |
3 |
874 |
Uddevalla. . |
7 |
15 |
2 |
19 |
— |
36 |
Strömstad . |
4 |
7 |
— |
10 |
— |
17 |
Landsbygden |
1 |
— |
— |
47 |
29 |
76 |
Alfsborgs län: Vänersborg . |
6 |
13 |
1 |
8 |
1 |
23 |
Borås .... |
13 |
36 |
— |
18 |
— |
54 |
Landsbygden |
7 |
14 |
— |
15 |
1 |
30 |
Skaraborgs län: Lidköping . |
7 |
60 |
— |
34 |
— |
94 |
Värmlands län: Karlstad . . |
12 |
53 |
— |
32 |
— |
85 |
Kristinehamn |
8 |
37 |
— |
48 |
5 |
90 |
Arvika . . . |
16 |
19 |
— |
12 |
— |
31 |
Landsbygden |
3 |
10 |
— |
9 |
— |
19 |
Örebro län: Örebro..... |
26 |
76 |
— |
29 |
— |
105 |
Landsbygden . . |
14 |
29 |
— |
22 |
— |
51 |
Västmanl. län: Västerås . . |
5 |
33 |
— |
13 |
— |
46 |
Sala .... |
5 |
10 |
— |
6 |
— |
16 |
Köping . . . |
4 |
12 |
— |
7 |
— |
19 |
Arboga . . . |
4 |
9 |
1 |
5 |
— |
15 |
Landsbygden |
9 |
6 |
3 |
2 |
— |
11 |
Kopparbergs 1.: Falun . . . |
12 |
53 |
3 |
52 |
4 |
112 |
Landsbygden |
20 |
44 |
2 |
16 |
— |
62 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
25 |
84 |
5 |
125 |
12 |
226 |
Söderhamn . |
8 |
25 |
— |
10 |
1 |
36 |
Landsbygden |
22 |
34 |
i |
8 |
— |
43 |
Västernorrl. 1.: Härnösand . |
7 |
16 |
3 |
10 |
3 |
32 |
Sundsvall |
12 |
39 |
— |
40 |
— |
79 |
Örnsköldsvik |
3 |
7 |
— |
5 |
1 |
13 |
Landsbygden |
19 |
31 |
6 |
13 |
3 |
53 |
Jämtlands län: Östersund . . |
10 |
30 |
— . |
8 |
— |
38 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 263
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver under |
|||
Skrädderier och sömnads-fabriker (forts.). |
||||||
Västerbottens län: Umeå . . |
6 |
17 |
2 |
3 |
— |
22 |
Norrbottens län: Luleå . . . |
6 |
24 |
2 |
12 |
— |
38 |
Landsbygden |
3 |
10 |
— |
5 |
— |
15 |
Hela riket |
932 |
3,591 |
120 |
3,081 |
140 |
6.932 |
3. Skofabriker. |
||||||
Stockholms stad ...... |
6 |
433 |
55 |
299 |
70 |
857 |
Stockholms län: Södertälje . |
2 |
30 |
4 |
5 |
— |
39 |
Sundbyberg . |
1 |
'' 38 |
18 |
19 |
17 |
92 |
Landsbygden |
1 |
59 |
15 |
26 |
9 |
109 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
2 |
101 |
36 |
74 |
18 |
229 |
Östergötlands län: Norrköping |
1 |
32 |
14 |
18 |
3 |
67 |
Jönköpings län: Landsbygden |
2 |
19 |
3 |
7 |
2 |
31 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
8 |
1 |
— |
— |
9 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
19 |
2 |
3 |
— |
24 |
Kristianstads 1.: Ängelholm . |
1 |
26 |
13 |
15 |
3 |
57 |
Landsbygden |
1 |
45 |
19 |
20 |
18 |
102 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
9 |
377 |
104 |
199 |
177 |
857 |
Lund .... |
2 |
30 |
10 |
10 |
5 |
55 |
Landskrona . |
2 |
35 |
6 |
17 |
12 |
70 |
Hälsingborg . |
2 |
77 |
21 |
44 |
20 |
162 |
Trelleborg. . |
2 |
21 |
— |
2 |
2 |
25 |
Eslöf .... |
2 |
118 |
24 |
68 |
13 |
223 |
Landsbygden |
3 |
115 |
37 |
58 |
39 |
249 |
Hallands län: Halmstad . . |
2 |
35 |
10 |
7 |
5 |
57 |
Göteb. o.Boh. 1.: Göteborg . . |
3 |
141 |
50 |
79 |
34 |
304 |
Landsbygden |
1 |
60 |
23 |
42 |
11 |
136 |
Älfsborgs län: Vänersborg . |
1 |
246 |
45 |
148 |
36 |
475 |
Skaraborgs län: Skara . . . |
1 |
52 |
16 |
24 |
9 |
101 |
Örebro län: Örebro..... |
5 |
432 |
123 |
202 |
86 |
843 |
Norrbottens län: Landsbygden |
1 |
20 |
2 |
2 |
— |
24 |
Hela riket |
55 |
2,569 |
651 |
1,388 |
589 |
5,197 |
4. Skomakeriverkstäder. |
||||||
Stockholms stad...... |
36 |
164 |
— |
13 |
— |
177 |
Stockholms län: Södertälje . |
13 |
14 |
— |
1 |
1 |
16 |
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
33 |
29 |
1 |
— |
— |
30 |
Östergötlands län: Norrköping |
21 |
74 |
— |
2 |
— |
76 |
264 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- givare. |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
||||
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
|||
Skomakeriverkstäder (lorts.). |
||||||
Östergötlands län: Motala . |
4 |
26 |
— |
2 |
— |
28 |
Jönköpings län: Landsbygden |
2 |
3 |
1 |
— |
— |
4 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
11 |
15 |
— |
— |
— |
15 |
Ljungby . . |
4 |
5 |
1 |
— |
— |
6 |
Kalmar län: Kalmar .... |
8 |
18 |
1 |
1 |
1 |
21 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
14 |
33 |
2 |
— |
— |
35 |
Ronneby . . . |
10 |
23 |
3 |
2 |
1 |
29 |
Karlshamn . . |
12 |
17 |
5 |
— |
— |
22 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
11 |
34 |
2 |
— |
— |
36 |
Ängelholm . |
4 |
12 |
— |
— |
— |
12 |
Landsbygden |
5 |
5 |
1 |
— |
— |
6 |
Malmöhus län; Malmö . . . |
27 |
80 |
— |
8 |
— |
88 |
Lund .... |
19 |
22 |
— |
2 |
— |
24 |
Landskrona . |
10 |
10 |
— |
1 |
— |
11 |
Hälsingborg . |
15 |
29 |
1 |
2 |
— |
32 |
Ystad.... |
9 |
22 |
2 |
1 |
1 |
26 |
Trelleborg. . |
6 |
12 |
— |
— |
— |
12 |
Hörby . . . |
3 |
13 |
1 |
1 |
— |
15 |
Landsbygden |
2 |
4 |
1 |
— |
— |
5 |
Hallands län: Halmstad . . |
34 |
28 |
3 |
1 |
— |
32 |
Varberg . . . |
5 |
9 |
1 |
1 |
— |
11 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
57 |
129 |
4 |
10 |
— |
143 |
Värmlands län: Arvika. . . |
4 |
10 |
— |
— |
— |
10 |
Örebro län: Örebro..... |
27 |
45 |
— |
5 |
— |
50 |
Landsbygden . . |
3 |
33 |
5 |
1 |
— |
39 |
Västmanlands län: Västerås. |
18 |
27 |
— |
— |
— |
27 |
Kopparbergs län: Falun . . |
7 |
19 |
— |
— |
— |
19 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
14 |
19 |
2 |
5 |
— |
26 |
Söderhamn . |
18 |
16 |
2 |
— |
— |
18 |
Västernorrlands 1.: Sundsvall |
11 |
15 |
2 |
— |
— |
17 |
Norrbottens län: Haparanda. |
1 |
18 |
— |
1 |
— |
19 |
Hela riket 5. Handskfabriker. Stockholms stad...... Stockholms län: Norrtälje . Kristianstads 1.: Kristianstad Malmöhus län: Malmö . . . |
478 1 1 1 4 |
1,032 17 5 10 40 |
41 1 |
CO 7 9 30 11 |
4 3 1 |
1,137 27 14 41 52 |
Tab. i. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 265
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gifvare. |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a i |
e. |
|
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||||
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver i |
under |
||||
Handfckfabriker (forts.). |
1 |
||||||
Malmöhus län: Lund .... |
4 |
48 |
— |
55 |
i |
104 |
|
Hälsingborg . |
2 |
21 |
57 |
— |
— |
78 |
|
Hela riket |
13 |
141 |
58 |
112 |
5 |
316 |
|
6. Buntmakerier. |
|||||||
Stockholms stad...... |
10 |
19 |
5 |
— |
— |
24 |
|
Malmöhus län: Malmö . . . |
6 |
93 |
33 |
162 |
30 | |
318 |
|
Hela riket |
16 |
112 |
38 |
162 |
30 |
342 |
|
7. Träskoverkstäder. |
|||||||
Kristianstads 1.: Hässleholm . |
4 |
7 |
— |
— |
7 |
||
Landsbygden |
7 |
22 |
— |
— |
22 |
||
Malmöhus län: Malmö . . . |
7 |
13 |
— |
— |
13 |
||
Hälsingborg . |
4 |
21 |
— |
— |
21 |
||
Landsbygden |
5 |
17 |
— |
— |
17 |
||
Hela riket |
27 |
80 |
— |
— |
80 |
||
8. Barberare och perukmakare. |
|||||||
Stockholms stad...... |
180 |
300 |
— |
— |
300 |
||
Blekinge län: Karlskrona . . |
8 |
12 |
— |
— |
12 |
||
Malmöhus län: Malmö . . . |
47 |
48 |
— |
— |
48 |
||
Lund .... |
10 |
11 |
— |
— |
11 |
||
Landskrona . |
5 |
6 |
— |
— |
6 |
||
Hälsingborg . |
19 |
12 |
— |
— |
12 |
||
Hela riket |
269 |
389 |
— |
— |
389 |
||
9. Bad- och tvättinrättningar. |
1 |
||||||
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
9 |
— |
49 |
— |
58 |
|
Hela riket |
1 |
9 |
— |
49 |
58 |
||
VII. Läder-, hår- och |
|||||||
gummivaruindustri. |
|||||||
1. Garfverier och läderfabriker |
|||||||
Stockholms stad...... |
1 |
6 |
— |
— |
— |
6 |
|
Stockholms län: Norrtälje . . |
1 |
10 |
— |
— |
— |
10 |
|
Landsbygden |
1 |
103 |
17 |
— |
— |
120 |
|
Östergötlands 1.: Valdemars- |
|||||||
vik........... |
1 |
61 |
5 |
1 |
— |
67 |
|
Kristianstads 1.: Kristianstad |
2 |
16 |
— |
— |
— |
16 |
|
Landsbygden |
2 |
8 |
— |
— |
— |
8 |
266 Tab. 2. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt bos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
å |
n t a 1 |
art |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under |
||
Garfverier och läderfabriker (forts.). |
||||||
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
79 |
4 |
— |
— |
83 |
Landskrona . |
2 |
47 |
2 |
2 |
— |
51 |
Trelleborg. . |
1 |
8 |
— |
— |
— |
8 |
Landsbygden |
3 |
101 |
— |
8 |
1 |
110 |
Hallands län: Halmstad . . |
3 |
20 |
— |
— |
— |
20 |
Falkenberg . . |
1 '' |
76 |
12 |
— |
— - |
88 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Uddevalla |
1 |
7 |
— |
2 |
— |
9 |
Alfsborgs län: Vänersborg . |
1 |
29 |
1 |
— |
— |
30 |
Alingsås. . . |
1 |
19 |
7 |
— |
— |
26 |
Landsbygden. |
1 |
8 |
— |
— |
— |
8 |
Värmlands län: Karlstad . . |
1 |
37 |
— |
1 |
— |
38 |
Landsbygden |
1 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Örebro län: Örebro..... |
1 |
38 |
2 |
— |
— |
40 |
Kopparbergs 1.: Landsbygden |
1 |
23 |
8 |
— |
— |
31 |
Gäfleborgs län: Gäflo .... |
1 |
106 |
— |
— |
— |
106 |
Norrbottens län: Landsbygden |
1 |
27 |
2 |
2 |
— |
31 |
Hela riket |
29 |
833 |
60 |
16 |
1 |
£ O |
2. Gummivarufabriker, |
||||||
Jönköpings län: Landsbygden |
1 |
76 |
21 |
38 |
20 |
155 |
Malmöhus län: Malmö . .| . |
1 |
98 |
16 |
183 |
49 |
346 |
Hälsingborg . |
1 |
136 |
75 |
238 |
56 |
505 |
Trelleborg. . |
1 |
107 |
7 |
23 |
6 |
143 |
Hela riket |
4 |
417 |
119 |
482 |
131 |
1,149 |
3. Borst- och penselfabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
1 |
32 |
5 |
25 |
3 |
65 |
Malmöhus län: Landskrona . |
1 |
37 |
18 |
62 |
13 |
130 |
Hela riket |
2 |
69 |
23 |
87 |
16 |
195 |
4. Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder. |
j |
|||||
Stockholms stad...... |
137 |
365 |
53 |
55 |
2 |
475 |
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
3 |
— |
— |
1 |
4 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
7 |
13 |
5 |
— |
— |
18 |
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
7 |
18 |
1 |
— |
— |
19 |
Östergötlands län: Linköping |
9 |
11 |
2 |
2 |
— |
15 |
Norrköping |
15 |
14 |
9 |
— |
— |
23 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 267
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver IS år. |
under ! |
öfver |
under 1 |
sammans. |
|
Sadelmakare- och tapetserare-verkstäder (forts.). |
||||||
Jönköpings län: Jönköping . | |
7 |
10 |
3 |
— |
— |
13 |
Landsbygden | |
1 |
6 |
5 |
— |
— |
11 |
Kalmar län: Kalmar . . . . j |
5 |
14 |
2 |
— |
— |
16 |
Gottlands län: Visby . . . . ) |
8 |
11 |
4 S |
— |
— |
15 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
3 |
7 |
— |
— |
7 |
|
Kristianstads 1.: Kristianstad |
6 |
14 |
9 |
3 |
— |
26 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
27 |
70 |
15 |
3 |
— |
88 |
Lund .... |
9 |
19 |
9 |
- |
— |
28 |
Landskrona . |
5 |
6 |
7 |
— |
— |
13 |
Hälsingborg . |
1 |
3 |
1 |
— |
— |
4 |
Limhamn . . |
1 |
1 |
2 |
— |
— |
3 |
Eslöf .... |
14 |
18 |
5 |
— |
— |
23 |
Hallands län: Halmstad . . |
10 |
8 |
3 |
— |
— |
11 |
Laholm . . . |
2 |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
Falkenberg . . |
4 |
4 |
3 |
— |
— |
7 |
Varberg . . . |
5 |
6 |
1 |
— |
1 |
8 |
Göteb. o. Boh. län: Göteborg . |
18 |
27 |
— |
— |
— |
27 |
U ddevalla |
4 |
11 |
5 |
— |
— |
16 |
Skaraborgs län: Sköfde . . . |
5 |
6 |
6 |
— |
— |
12 |
Tidaholm . . |
3 |
6 |
1 |
— |
— |
7 |
Värmlands län: Kristinehamn |
5 |
9 |
— |
— |
— |
9 |
Örebro län: Örebro..... |
18 |
34 |
— |
— |
— |
34 |
Västmanlands län: Västerås |
2 |
4 |
2 |
— |
— |
6 |
Kopparbergs län: Falun . . |
2 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
Yästernorrlands 1.: Härnösand |
4 |
3 |
1 |
— |
— |
4 |
Jämtlands län: Östersund. . |
3 |
5 |
2 |
_ |
— ■ |
7 |
Hela riket |
84S |
730 |
157 |
03 |
4 |
954 |
VIII. Trävaruindustri, 1. Sågverk och hyflerier. |
||||||
Stockholms stad...... |
1 |
87 |
17 |
— |
— |
104 |
Stockholms län: Landsbygden |
2 |
101 |
— |
— |
— |
101 |
Uppsala län: Landsbygden . |
1 |
736 |
202 |
50 |
9 |
997 |
Södermani. 1.: Landsbygden . |
2 |
127 |
28 |
— |
— |
155 |
Östergötlands 1.: Landsbygden |
1 |
18 |
4 |
— |
— |
22 |
Jönköpings län: Landsbygden |
1 |
11 |
— |
— |
— |
11 |
\
268 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- givare. |
A |
n t a 1 |
a r |
) e t a |
r e. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
||||
öfver |
under |
öfver |
under |
|||
Sågverk och hyflerier (forts.). |
||||||
Kalmar län: Västervik . . . |
1 |
23 |
1 |
— |
— |
24 |
Kristianstads län: Hässleholm |
1 |
8 |
— |
— |
— |
8 |
Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . . |
2 |
315 |
72 |
— |
— |
387 |
Landsbygden |
2 |
569 |
175 |
— |
— |
744 |
Värmlands län: Karlstad . . |
1 |
230 |
20 |
— |
— |
250 |
Landsbygden |
1 |
34 |
2 |
— |
— |
30 |
Örebro län: Landsbygden . . |
1 |
12 |
— |
— |
— |
12 |
Västmanl. län: Arboga . . |
1 |
25 |
3 |
— |
— |
28 |
Landsbygden |
2 |
39 |
2 |
— |
— |
41 |
Kopparbergs 1.: Säter .... |
1 |
15 |
1 |
— |
— |
16 |
Landsbygden |
4 |
440 |
81 |
— |
9 |
530 |
Gäfleborgs län: Galle .... |
1 |
48 |
26 |
— |
74 |
|
Landsbygden |
9 |
1,587 |
475 |
7 |
— |
2,069 |
Västernorrl. 1.: Landsbygden |
10 |
1,405 |
286 |
25 |
4 |
1,720 |
Jämtlands län: Landsbygden |
1 |
34 |
7 |
— |
— |
41 |
Norrbottens län: Piteå. . . . |
1 |
164 |
46 |
— |
— |
210 |
Landsbygden |
7 |
1,516 |
223 |
7 |
— |
1,746 |
Hela riket |
54 |
7,544 |
1,671 |
89 |
22 |
9,326 |
2. Brädgårdsrörelse. |
||||||
Stockholms stad...... |
5 |
78 |
— |
— |
78 |
|
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
14 |
— |
— |
14 |
|
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
10 |
23 |
— |
— |
23 |
|
Östergötlands 1.: Norrköping |
6 |
175 |
— |
— |
175 |
|
Blekinge län: Karlskrona . . |
3 |
22 |
— |
— |
22 |
|
Malmöhus län: Landskrona . |
2 |
26 |
— |
— |
26 |
|
Hälsingborg . |
7 |
26 |
— |
— |
26 |
|
Hallands län: Halmstad . . |
12 |
209 |
— |
— |
209 |
|
Falkenberg . . |
1 |
28 |
— |
— |
28 |
|
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
15 |
577 |
— |
— |
577 |
|
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
1 |
22 |
— |
— |
22 |
|
Hudiksvall . |
1 |
5 |
— |
— |
5 |
|
Hela riket |
64 |
1,205 |
— |
— |
1,205 |
|
3. Träkolsverk. |
||||||
Örebro län: Landsbygden . . |
1 |
14 |
— |
— |
— |
14 |
Kopparbergs 1.: Landsbygden |
5 |
102 |
— |
— |
— |
102 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 269
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a r e. |
|||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver 18 är. |
under 18 år. |
öfver |
under |
s ammans. |
|
Träkolsverk (forts.). |
||||||
Gäfleborgs län: Landsbygden |
2 |
48 |
— |
— |
— |
48 |
Västernorrl. 1.: Landsbygden |
2 |
34 |
1 |
— |
— |
35 |
Norrbottens län: Landsbygden |
2 |
27 |
— |
3 |
— |
30 |
Hela riket |
12 |
225 |
1 |
3 |
— |
229 |
4. Snickeri- och möbel-fabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
4 |
189 |
18 |
2 |
i |
210 |
Stockholms län: Snndbyberg |
1 |
17 |
— |
— |
— |
17 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
2 |
78 |
7 |
— |
— |
85 |
Södermani. län: Nyköping . . |
3 |
220 |
37 |
2 |
8 |
267 |
Landsbygden |
5 |
275 |
26 |
1 |
1 |
303 |
Östergötlands 1.: Linköpin g . |
3 |
138 |
22 |
37 |
8 |
205 |
Norrköping . |
4 |
220 |
37 |
— |
— |
257 |
Motala . . . |
2 |
36 |
3 |
— |
— |
39 |
Landsbygden |
8 |
359 |
56 |
13 |
2 |
430 |
Jönköpings län: Jönköping . |
1 |
77 |
12 |
— |
— |
89 |
Landsbygden |
2 |
80 |
7 |
— |
— |
87 |
Kalmar län: Kalmar .... |
4 |
32 |
1 |
— |
— |
33 |
Västervik . . . |
1 |
94 |
11 |
— |
— |
105 |
Yimmerby . . |
1 |
36 |
3 |
— . |
— |
39 |
Landsbygden . |
4 |
145 |
12 |
— |
— |
157 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
60 |
10 |
— |
— |
70 |
Malmöhus län: Malmö . . |
5 |
91 |
29 |
18 |
1 |
139 |
Landskrona . |
1 |
20 |
1 |
— |
— |
21 |
Trelleborg. . |
1 |
38 |
2 |
— |
— |
40 |
Limhamn . . |
1 |
91 |
11 |
— |
— |
102 |
Landsbygden |
1 |
10 |
2 |
— |
— |
12 |
Hallands län: Halmstad . . |
3 |
71 |
9 |
— |
— |
80 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
3 |
504 |
27 |
5 |
1 |
537 |
Värmlands län: Karlstad . . |
2 |
57 |
10 |
— |
— |
67 |
Arvika . . . |
1 |
86 |
4 |
— |
— |
90 |
Landsbygden |
1 |
189 |
50 |
2 |
9 |
250 |
Örebro län: Lindesberg . . . |
1 |
54 |
16 |
— |
— |
70 |
Landsbygden . . |
1 |
18 |
— |
— |
— |
18 |
Västmanl. län: Sala . . . . |
2 |
55 |
8 |
— |
— |
63 |
Arboga . . . |
1 |
49 |
3 |
2 |
— |
54 |
Landsbygden |
1 |
19 |
3 |
— |
— |
22 |
270 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
i |
n t a 1 |
a r |
) e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under |
||
Snickeri- och möbelfabriker (forts.). |
||||||
Kopparbergs län: Hedemora . |
1 |
33 |
8 |
— |
— |
41 |
Avesta . . |
1 |
40 |
1 |
— |
— |
41 |
Gäfleborgs län: Galle .... |
2 |
150 |
15 |
4 |
— |
169 |
Söderhamn . |
1 |
21 |
5 |
— |
• — |
26 |
Västernorrlands 1.: Härnösand |
1 |
9 |
i |
— |
— |
10 |
Västerbottens län: Umeå . . |
1 |
93 |
7 |
— |
— |
100 |
Hela riket |
78 |
3,754 |
474 |
86 |
31 |
4,345 |
5. Snickeri- o. möbelverkstäder. |
||||||
Stockholms stad...... |
119 |
564 |
56 |
25 |
4 |
649 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
15 |
33 |
14 |
— |
— |
47 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
7 |
27 |
5 |
— |
2 |
34 |
Norrköping |
15 |
193 |
54 |
2 |
— |
249 |
Söderköping |
2 |
27 |
— |
— |
— |
27 |
Jönköpings län: Jönköping . |
13 |
68 |
8 |
— |
— |
76 |
Eksjö . . . |
3 |
55 |
8 |
—■ |
— |
63 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
3 |
22 |
9 |
— |
— |
31 |
Karlshamn . . |
8 |
17 |
9 |
— |
— |
26 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
4 |
44 |
9 |
4 |
— |
57 |
Landsbygden |
3 |
6 |
2 |
— |
— |
8 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
29 |
348 |
44 |
2 |
— |
394 |
Lund .... |
9 |
51 |
23 |
— |
— |
74 |
Landskrona . |
5 |
17 |
7 |
— |
— |
24 |
Hälsingborg . |
15 |
82 |
15 |
— |
— |
97 |
Ystad . . . |
9 |
27 |
11 |
— |
— |
38 |
Eslöf .... |
6 |
5 |
1 |
— |
— |
6 |
Landsbygden. |
3 |
7 |
5 |
_ |
— |
12 |
Hallands län: Halmstad . . |
6 |
40 |
11 |
— |
— |
51 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
27 |
182 |
28 |
1 |
— |
211 |
Alfsborgs län: Vänersborg . |
1 |
3 |
— |
— |
- . |
3 |
Skaraborgs län: Skara . . . |
3 |
8 |
—- |
— |
— |
8 |
Värmlands län: Karlstad . . |
9 |
56 |
11 |
— |
— |
67 |
Västmanlands län: Västerås . |
5 |
15 |
3 |
— |
— |
18 |
Kopparbergs 1.: Ealun . . . |
4 |
48 |
2 |
— |
— |
50 |
Landsbygden |
1 |
14 |
1 |
— |
— |
15 |
Västernorrlands 1.: Härnösand |
7 |
14 |
3 |
— |
1 |
18 |
Norrbottens län: Landsbygden |
1 |
32 |
— |
— |
— |
32 |
Hela riket |
332 | |
2,005 j |
339 |
34 j |
7 |
2,385 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 271
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
sammans. |
|
6. Korgmakerier och korg-fabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
6 |
26 |
6 |
— |
— |
32 |
Malmöhus län: Hälsingborg . |
3 |
26 |
6 |
5 |
— |
37 |
Hela riket |
9 |
52 |
12 |
o |
— |
69 |
7. Tunnbinderier. |
||||||
Stockholms stad...... |
8 |
22 |
— |
— |
— |
22 |
Södermani. län: Nyköping . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Eskilstuna . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
Landsbygden |
1 |
6 |
— |
— |
— |
6 |
Östergötlands 1.: Norrköping |
4 |
10 |
1 |
— |
— |
11 |
Söderköping |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
6 |
— |
— |
— |
6 |
Landsbygden |
2 |
40 |
8 |
— |
— |
48 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
6 |
6 |
1 |
- |
— |
7 |
Lund .... |
1 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Landskrona . |
1 |
— |
1 |
— |
— |
1 |
Hälsingborg . |
1 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
Ystad.... |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Trelleborg. . |
1 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
Eslöf .... |
2 |
13 |
2 |
— |
— |
15 |
Hörby . . . |
1 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
Landsbygden |
5 |
21 |
— |
— |
— |
21 |
Hallands län: Halmstad . . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
Falkenberg . . |
2 |
5 |
1 |
— |
— |
6 |
Varberg . . . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Landsbygden . |
5 |
11 |
1 |
— |
— |
12 |
Göteb. o.Boh. 1.: Göteborg . . |
3 |
16 |
— |
— |
16 |
|
TJ ddevalla . |
1 |
65 |
7 |
— |
— |
72 |
Landsbygden |
2 |
12 |
— |
— |
12 |
|
Hela riket |
53 |
258 |
22 |
— |
— |
280 |
8. Korkfabriker, |
||||||
Stockholms stad...... |
4 |
99 |
7 |
148 |
9 |
263 |
Malmöhus län : Maimö . . . |
3 |
14 |
2 |
7 |
— |
23 |
Eslöf .... |
1 |
5 |
1 |
3 |
— |
9 |
Göteb. o. Bok. 1.: Göteborg . . |
2 |
18 |
1 |
16 |
— |
35 |
Landsbygden |
2 |
32 |
8 |
35 |
— |
75 |
Hela riket |
12 |
168 |
19 |
209 |
9 |
405 |
272 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r 1 |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under |
öfver |
under |
||
IX. Trämasse- och |
« |
|||||
pappersindustri. 1. Pappersbruk, papp- och |
||||||
Uppsala län: Landsbygden . |
1 |
408 |
40 |
6 |
— |
454 |
Östergötlands 1.: Norrköping . |
1 |
396 |
2 |
41 |
6 |
445 |
Landsbygden |
4 |
672 |
32 |
56 |
11 |
771 |
Jönköpings län: Landsbj^gden |
1 |
186 |
18 |
16 |
14 |
234 |
Kronobergs län: Landsbygden |
2 |
465 |
37 |
125 |
56 |
683 |
Kristianstads 1.: Landsbygden |
1 |
187 |
3 |
83 |
17 |
290 |
Hallands län: Landsbygden . |
1 |
82 |
6 |
2 |
— |
90 |
Göteb o. Boh. 1.: Landsbygden |
1 |
168 |
6 |
16 |
8 |
198 |
Alfsborgs län: Landsbygden. |
4 |
872 |
107 |
68 |
77 |
1,124 |
Värmlands län: Landsbygden |
8 |
1,123 |
131 |
90 |
52 |
1,396 |
Örebro län: Örebro..... |
1 |
207 |
13 |
23 |
8 |
251 |
Landsbygden . . |
1 |
140 |
13 |
14 |
10 |
177 |
Västmanl. län: Landsbygden |
1 |
204 |
36 |
17 |
29 |
286 |
Kopparbergs 1.: Landsbygden |
2 |
522 |
51 |
26 |
21 |
620 |
Gäfleborgs län: Landsbygden |
3 |
820 |
55 |
64 |
10 |
949 |
Västernorrl. 1.: Landsbygden |
2 |
197 |
20 |
— |
— |
217 |
Jämtlands län: Landsbygden |
1 |
165 |
2 |
8 |
— |
175 |
Hela riket |
35 |
6,814 |
572 |
655 |
31!) |
8,360 |
2. Eokbinderier, kartong-fabriker m. fl. |
||||||
Stockholms stad...... |
89 |
500 |
114 |
693 |
291 |
1,598 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
11 |
38 |
22 |
41 |
24 |
125 |
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
5 |
75 |
32 |
50 |
57 |
214 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
2 |
20 |
5 |
16 |
5 |
46 |
Norrköping . |
10 |
160 |
49 |
240 |
130 |
579 |
Landsbygden |
1 |
4 |
2 |
— |
2 |
8 |
Kalmar län: Oskarshamn . . |
2 |
25 |
IB |
45 |
52 |
135 |
Västervik . . . |
1 |
3 |
3 |
— |
— |
6 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
2 |
11 |
2 |
12 |
5 |
30 |
Landsbygden |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
16 |
45 |
7 |
53 |
42 |
147 |
Lund .... |
14 |
17 |
5 |
8 |
7 |
37 |
Hälsingborg . |
9 |
21 |
20 |
19 |
35 |
95 |
Landsbygden |
2 |
4 |
2 |
15 |
11 |
32 |
Tab. l. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare 273
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r 1) |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 är. |
under 18 år. |
öfver |
under |
||
Bokbinderier, kartongfabriker m. fl. (forts.). |
||||||
Göteborgs o. Bon. L: Göteborg |
30 |
158 |
70 |
183 |
93 |
504 |
Värmlands län: Karlstad . . |
2 |
16 |
11 |
7 |
9 |
43 |
Örebro län: Örebro..... |
8 |
13 |
7 |
4 |
20 |
44 |
Gäfleborgs län: Galle .... |
5 |
21 |
16 |
14 |
28 |
79 |
Västernorrlands L: Sundsvall |
5 |
11 |
2 |
1 |
— |
14 |
Hela riket |
215 |
1,143 |
383 |
1,401 |
811 |
3,738 |
X. Grafisk industri. |
||||||
1. Boktryckerier och stil-gjuterier. |
||||||
Stockholms stad...... |
74 |
1,890 |
299 |
332 |
73 |
2,594 |
Stockholms län: Södertälje . |
4 |
27 |
5 |
— |
3 |
35 |
Norrtälje. . |
1 |
6 |
i |
5 |
— |
12 |
Östhammar |
1 |
2 |
i |
2 |
1 |
6 |
Sundbyberg |
1 |
16 |
— |
1 |
— |
17 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
7 |
160 |
45 |
5 |
4 |
214 |
Enköping . . . |
2 |
10 |
3 |
2 |
— |
15 |
Södermani. län: Nyköping. . |
3 |
32 |
7 |
— |
39 |
|
Eskilstuna . |
4 |
54 |
17 |
1 |
79 |
|
Strängnäs . |
1 |
3 |
1 |
1 |
— |
5 |
Mariefred . . |
X |
1 |
4 |
— |
— |
5 |
Landsbygden |
2 |
5 |
4 |
— |
— |
9 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
5 |
70 |
24 |
4 |
— |
98 |
Norrköping . |
10 |
129 |
42 |
11 |
2 |
184 |
Söderköping |
2 |
12 |
6 |
— |
— |
18 |
Motala . . . |
3 |
15 |
4 |
— |
— |
19 |
Vadstena . . |
2 |
3 |
9 |
— |
— |
12 |
Landsbygden |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
4 |
Jönköpings län: Jönköping . |
4 |
46 |
11 |
3 |
1 |
61 |
Eksjö . . . |
1 |
13 |
4 |
— |
— |
17 |
Grenna. . . |
1 |
2 |
1 |
— |
— |
3 |
Värnamo . . |
1 |
2 |
2 |
— |
— |
4 |
Nässjö . . . |
X |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
3 |
44 |
12 |
— |
— |
56 |
| Kalmar län: Kalmar .... |
4 |
37 |
11 |
— |
— |
48 |
Oskarshamn . . |
3 |
24 |
9 |
10 |
— |
43 |
Västervik . . . |
3 |
18 |
10 |
— |
— |
28 |
18—0S2273 Kollektivaftal.
274 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under |
öfver |
under |
sammans. |
|
Boktryckerier och stilgjuterier (forts.). Kalmar län: Vimmerby . . . |
2 |
3 |
1 |
4 |
||
Borgholm . . . |
2 |
8 |
4 |
— |
- |
12 |
Gottlands län: Yisby .... |
1 |
6 |
— |
5 |
— |
11 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
4 |
47 |
9 |
i |
— |
57 |
Ronneby . . . |
2 |
4 |
2 |
— |
— |
6 |
Karlshamn . . |
3 |
4 |
4 |
— |
— |
8 |
Sölvesborg . . |
2 |
7 |
2 |
i |
— |
10 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
4 |
59 |
14 |
3 |
76 |
|
Simrishamn |
1 |
4 |
1 |
1 |
6 |
|
Ängelholm . |
1 |
13 |
5 |
— |
— |
18 |
Hässleholm . |
2 |
15 |
2 |
— |
— |
17 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
16 |
209 |
46 |
10 |
1 |
266 |
Lund .... |
5 |
94 |
20 |
11 |
7 |
132 |
Landskrona . |
5 |
35 |
14 |
5 |
2 |
56 |
Hälsingborg . |
7 |
106 |
42 |
16 |
14 |
178 |
Ystad.... |
3 |
30 |
2 |
1 |
4 |
37 |
Trelleborg . . |
3 |
14 |
5 |
1 |
— |
20 |
Eslöf .... |
3 |
14 |
5 |
— |
— |
19 |
Hörby . . . |
1 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
Landsbygden |
2 |
3 |
3 |
— |
— |
6 |
Hallands län: Halmstad . . |
4 |
25 |
13 |
2 |
1 |
41 |
Laholm . . . |
1 |
3 |
4 |
— |
— |
7 |
Falkenberg . . |
2 |
20 |
8 |
— |
2 |
30 |
Varberg . . . |
4 |
13 |
5 |
1 |
— |
19 |
Kungsbacka . |
1 |
1 |
2 |
— |
— |
3 |
Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg . |
30 |
403 |
135 |
60 |
18 |
616 |
Lysekil . |
2 |
12 |
3 |
— |
— |
15 |
Uddevalla |
3 |
17 |
4 |
— |
— |
21 |
Strömstad |
2 |
3 |
3 |
2 |
— |
8 |
Älfsborgs län: Borås .... |
5 |
31 |
14 |
— |
— |
45 |
Vänersborg . |
3 |
16 |
9 |
1 |
— |
26 |
Alingsås . . . |
1 |
7 |
3 |
— |
— |
10 |
Åmål .... |
1 |
4 |
1 |
— |
— |
5 |
Ulricehamn . |
1 |
6 |
2 |
— |
— |
8 |
Skaraborgs län: Mariestad . . |
2 |
13 |
2 |
7 |
— |
22 |
Lidköping . |
2 |
13 |
6 |
3 |
— |
22 |
Skara . . . |
3 |
10 |
3 |
6 |
2 |
21 |
Tab. 1. (Forts) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 275
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
nnder |
||
Boktryckerier och stilgjuterier (forts.). Skaraborgs län: Sköfde . . . |
4 |
27 |
8 |
35 |
||
Iljo .... |
1 |
4 |
1 |
— |
— |
5 ! |
Falköping . |
2 |
8 |
3 |
6 |
— |
17 |
Tidaholm. . |
1 |
Ii |
3 |
— |
— |
9 |
Landsbygden |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
Värmlands län: Karlstad . . |
3 |
83 |
7 |
10 |
i |
51 |
Kristinehamn |
3 |
26 |
8 |
— |
— |
34 |
Filipstad . . |
3 |
14 |
6 |
— |
— |
20 |
Arvika . . . |
2 |
11 |
7 |
'' — |
— |
18 |
Örebro län: Örebro..... |
6 |
73 |
30 |
— |
— |
103 |
Askersund . . . |
1 |
4 |
2 |
— |
— |
6 |
Lindesberg . . . |
3 |
25 |
12 |
— |
— |
37 |
Landsbygden . . |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
Västmanlands län: Västerås. |
3 |
26 |
6 |
— |
— |
32 |
Sala . . |
1 |
10 |
2 |
— |
— |
12 ; |
Köping . |
2 |
13 |
7 |
— |
— |
20 |
Arboga . |
1 |
8 |
3 |
— |
— |
11 |
Kopparbergs 1.: Falun . . . |
3 |
38 |
20 |
— |
58 |
|
Hedemora . |
2 |
15 |
4 |
— |
— |
19 |
Landsbygden |
3 |
18 |
7 |
1 |
— |
26 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
10 |
103 |
41 |
5 |
2 |
151 |
Söderhamn . |
4 |
17 |
5 |
3 |
— |
25 |
Hudiksvall . |
3 |
20 |
2 |
4 |
— |
26 |
Bollnäs . . . |
2 |
7 |
4 |
— |
— |
11 |
Västernorrl. 1.: Härnösand . |
2 |
28 |
19 |
— |
— |
47 |
Sundsvall . . |
7 |
46 |
14 |
4 |
— |
64 |
Örnsköldsvik |
3 |
15 |
7 |
1 |
— |
23 |
Sollefteå . . |
1 |
9 |
4 |
— |
— |
13 |
Landsbygden |
1 |
5 |
3 |
— |
— |
8 |
Jämtlands län: Östersund. . |
5 |
34 |
17 |
7 |
2 |
60 |
j Västerbottens län: Umeå . . |
2 |
22 |
10 |
— |
— |
32 |
Skellefteå |
1 |
6 |
2 |
1 |
— |
9 |
Norrbottens län: Luleå . . . |
2 |
23 |
7 |
— |
— |
30 |
Piteå . . . |
2 |
9 |
4 |
1 |
— |
14 |
Haparanda. |
1 |
7 |
— |
— |
— |
7 |
Hela riket |
374 |
4.014 |
1,209 |
564 |
141 |
6,528 |
276 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
sammans. |
|
2. Kemigrafiska anstalter. |
||||||
Stockholms stad...... |
12 |
130 |
58 |
14 |
4 |
206 |
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
9 |
12 |
— |
21 |
|
ÖstergötI. län: Landsbygden |
1 |
3 |
1 |
— |
— |
4 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
7 |
3 |
2 |
— |
12 |
Landsbygden |
1 |
6 |
1 |
1 |
— |
8 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
3 |
26 |
12 |
9 |
2 |
49 |
Hela riket |
1!) |
181 |
75 |
38 |
6 |
300 |
3. Litografiska anstalter. |
||||||
Stockholms stad...... |
10 |
146 |
93 |
28 |
31 |
298 |
Södermanlands 1.: Eskilstnna |
1 |
19 |
13 |
— |
— |
32 |
Östergötlands L: Linköping . |
1 |
32 |
23 |
3 |
— |
58 |
Norrköping |
2 |
91 |
62 |
4 |
— |
157 |
Jönköpings län: Jönköping . |
1 |
37 |
8 |
11 |
11 |
67 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
12 |
9 |
2 |
11 |
34 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
5 |
59 |
15 |
15 |
— |
89 |
Hälsingborg . |
1 |
8 |
- |
2 |
4 |
14 |
Landsbygden |
1 |
20 |
5 |
1 |
- |
26 |
j Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
7 |
138 |
98 |
2 |
3 |
241 |
| Gäfleborgs län: Gäfle .... |
3 |
10 |
. 5 |
— |
15 |
|
Hela riket |
33 |
572 |
331 |
(58 |
(50 |
1,031 |
XI. Malmförädlings-industri. Järn- och stålverk, zink-och blyhyttor, kopparverk |
||||||
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
1 |
24 |
— |
— |
— |
24 |
Malmöhus län: Hälsingborg . |
1 |
328 |
12 |
— |
— |
340 |
Värmlands län: Landsbygden |
2 |
537 |
50 |
— |
— |
587 |
Örebro län: Landsbygden . . |
3 |
353 |
43 |
— ■ |
— |
396 |
Västmanlands 1.: Landsbygden |
3 |
144 |
6 |
— |
— |
150 |
Kopparbergs L: Landsbygden |
5 |
1,071 |
109 |
— |
— |
1,180 |
Gäfleborgs län: Landsbygden |
1 |
65 |
— |
— |
65 |
|
Hela riket |
1(5 |
2,522 |
220 |
— |
— |
2,742 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 277
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gifvare. |
A |
n t a 1 |
arbeta |
r e. |
|
Män |
Kvinnor |
i Till- sammans. |
||||
öfver |
under |
öfver |
under |
|||
XII. Metallindustri. |
||||||
1. Järn- och stålvarufabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
13 |
1,024 |
121 |
56 |
5 |
1,206 |
Stockholms län: Norrtälje . . |
2 |
93 |
24 |
9 |
— |
126 |
Sundbyberg. |
3 |
178 |
29 |
16 |
— |
223 |
Landsbygden |
1 |
30 |
10 |
— |
— |
40 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
1 |
130 |
49 |
10 |
i |
190 |
Landsbygden . |
1 |
9 |
3 |
— |
— |
12 |
Södermani. län: Nyköping. . |
4 |
171 |
34 |
29 |
60 |
294 |
Eskilstuna . |
21 |
1,000 |
243 |
99 |
6 |
1.348 |
Torshälla . . |
1 |
3 |
1 |
— |
— |
4 |
Landsbygden |
1 |
73 |
8 |
5 |
— |
86 |
Östergötlands 1.: Landsbygden |
1 |
70 |
36 |
3 |
1 |
110 |
Jönköpings län: Jönköping . |
1 |
52 |
14 |
— |
— |
66 |
Huskvarna . |
1 |
1,169 |
175 |
6 |
7 |
1,357 |
Landsbygden |
2 |
598 |
113 |
2 |
3 |
716 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
65 |
3 |
— |
— |
68 |
Landsbygden . |
1 |
22 |
1 |
— |
— |
23 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
28 |
14 |
43 |
— |
85 |
Landsbygden . |
1 |
234 |
37 |
46 |
16 |
333 |
Kristianstads 1.: Simrishamn |
1 |
30 |
6 |
— |
— |
36 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
5 |
241 |
25 |
— |
— |
266 |
Lund .... |
1 |
159 |
31 |
11 |
1 |
202 |
Hälsingborg . |
2 |
47 |
9 |
— |
— |
56 |
Limhamn . . |
1 |
129 |
11 |
— |
— |
140 |
Göteb. o. Boh. 1.: Landsbygden |
1 |
155 |
35 |
— |
— |
190 |
Alfsborgs län: Borås .... |
1 |
42 |
5 |
2 |
— |
49 |
Skaraborgs län: Skara . . . |
1 |
78 |
20 |
— |
. - |
98 |
Värmlands län: Landsbygden |
1 |
308 |
38 |
— |
— |
346 |
Örebro län: Landsbygden . . |
1 |
175 |
35 |
— |
— |
210 |
Västmanl. län: Västerås . . |
2 |
62 |
28 |
3 |
— |
93 |
Landsbygden |
1 |
223 |
52 |
3 |
7 |
285 |
Kopparbergs 1.: Avesta . . . |
1 |
82 |
28 |
— |
— |
110 |
Landsbygden |
2 |
81 |
19 |
— |
— |
100 |
Gäfleborgs län: G-äfle .... |
2 |
226 |
38 |
4 |
— |
268 |
Landsbygden |
1 |
58 |
8 |
— |
— |
66 |
Västernorrlands 1.: Härnösand |
1 |
16 |
5 |
— |
— |
21 |
Hela riket |
82 |
7,061 |
1,30S |
347 |
107 |
8,823 |
278 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under |
öfver |
under |
||
2. Smides-, reparations- och |
||||||
Stockholms stad...... |
87 |
1,022 |
20 |
— |
— |
1,042 |
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
1 |
14 |
6 |
— |
— |
20 |
Östergötlands län: Linköping. |
7 |
41 |
12 |
— |
- |
53 |
Norrköping |
12 |
69 |
13 |
— |
— |
82 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
3 |
7 |
5 |
— |
— |
12 |
Kristianstads 1.: Landsbygden |
1 |
4 |
3 |
— |
— |
7 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
17 |
108 |
32 |
— |
— |
140 |
Hälsingborg . |
3 |
25 |
5 |
— |
— |
30 |
Landskrona . |
7 |
36 |
16 |
— |
— |
52 |
Alfsborgs län: Borås .... |
4 |
13 |
2 |
— |
— |
15 |
Västmanlands län: Västerås. |
4 |
21 |
5 |
— |
— |
26 |
Arboga . |
2 |
10 |
2 |
— |
— |
12 |
Hela riket |
148 |
1,370 |
121 |
— |
— |
1,491 |
3. Bleck-, plåt- och koppar-slagerier. |
||||||
Stockholms stad...... |
55 |
711 |
85 |
— |
— |
796 |
Stockholms län: Södertälje . |
4 |
15 |
6 |
— |
— |
21 |
Vaxholm. . |
1 |
4 |
4 |
— |
— |
8 |
Norrtälje. . |
2 |
10 |
— |
— |
— |
10 |
Djursholm . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
8 |
48 |
8 |
— |
— |
56 |
Södermanlands län: Nyköping |
1 |
20 |
6 |
— |
— |
26 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
10 |
29 |
3 |
— |
— |
32 |
Norrköping |
16 |
60 |
30 |
— |
— |
90 |
Östergötlands 1.: Söderköping |
2 |
12 |
1 |
— |
— |
13 |
Jönköpings län: Landsbygden |
2 |
10 |
4 |
— |
— |
14 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
4 |
12 |
— |
— |
— |
12 |
Landsbygden |
1 |
9 |
5 |
2 |
7 |
23 |
Kalmar län: Kalmar .... |
7 |
17 |
1 |
— |
— |
18 |
Gottlands län: Visby .... |
5 |
11 |
3 |
— |
— |
14 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
4 |
7 |
4 |
— |
— |
11 |
Ronneby . . . |
2 |
5 |
2 |
— |
— |
7 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
5 |
24 |
9 |
8 |
— |
41 |
Hässleholm |
1 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
18 |
65 |
13 |
— |
— |
78 |
Lund .... |
5 |
27 |
9 |
— |
— |
36 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 279
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
sammans. |
|
Bleck-, plåt- och koppar-slagerier (forts.). |
||||||
Malmöhus län: Landskrona . |
3 |
13 |
2 |
— |
— |
15 |
Hälsingborg . |
12 |
33 |
7 |
— |
— |
40 |
Hallands län: Halmstad . . |
5 |
19 |
5 |
— |
— |
24 |
Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg . |
31 |
120 |
14 |
— ! |
134 |
|
Uddevalla |
3 |
11 |
3 |
— |
— |
14 |
Alfsborgs län: Alingsås . . |
3 |
10 |
2 |
— |
— |
12 |
Skaraborgs län: Sköfde . . . |
2 |
13 |
1 |
— |
— |
14 |
Värmlands län: Karlstad . . |
4 |
17 |
3 |
— |
20 |
|
Kristinehamn |
3 |
7 |
— |
— |
7 |
|
Arvika . . . |
5 |
9 |
1 |
— |
— |
10 |
Örebro län: Örebro..... |
15 |
29 |
5 |
— |
— |
34 |
Landsbygden . . |
1 |
35 |
— |
— |
— |
35 |
Västmanlands län: Västerås. |
6 |
30 |
i |
— |
— |
31 |
Kungsör . |
1 |
84 |
32 |
10 |
— |
126 |
Kopparbergs län: Falun . . |
5 |
16 |
6 |
— |
— |
22 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
6 |
14 |
8 |
— |
— |
22 |
Hudiksvall . |
5 |
14 |
4 |
— |
— |
18 |
Västcrnorrl. 1.: Härnösand . |
5 |
11 |
2 |
— |
— |
13 |
Sundsvall |
7 |
25 |
6 |
— |
— |
31 |
Sollefteå . . |
2 |
4 |
1 |
— |
— |
5 |
Landsbygden |
2 |
7 |
— |
— |
— |
7 |
Jämtlands län: Östersund . . |
4 |
7 |
4 |
— |
— |
11 |
Västerbottens län: Umeå . . |
5 |
9 |
1 |
— |
— |
10 |
Norrbottens län: Luleå . . . |
4 |
10 |
— |
— |
— |
10 |
Hela riket |
293 |
1,649 |
301 |
20 |
7 |
1,977 |
4. Guld- och silfvervaru-fabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
3 |
204 |
54 |
230 |
13 |
501 |
Hela riket |
3 |
204 |
54 |
230 |
13 |
501 |
5. Galvaniserings- och kap-sylfabriker m. fl. |
||||||
Stockholms stad...... |
1 |
7 |
— |
32 |
1 |
40 |
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
37 |
7 |
'' |
— |
44 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
45 |
28 |
! 2 |
— |
75 |
Ronneby . . . |
1 |
245 |
36 |
121 |
40 |
442 |
Kristianstads län: Hässleholm |
1 |
4 |
4 |
21 |
! 12 |
41 |
280 Tab. l. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
Antal |
arbeta |
r c. |
|||
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- i sammans. | |
|||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under 118 år. |
||
Galvaniserings- och kapsyl-fabriker m. fl. (forts.). |
||||||
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
113 |
10 |
102 |
4 |
229 |
Lund .... |
1 |
29 |
27 |
11 |
10 |
77 |
Hela riket |
7 |
480 |
112 |
289 |
07 |
948 |
XIII. Maskin-o. skepps- |
||||||
byggnadsindustri. |
||||||
1. Mekaniska verkstäder. |
||||||
Stockholms stad...... |
13 |
3,309 |
153 |
6 |
— |
3.468 |
Stockholms län: Södertälje . |
2 |
495 |
47 |
— |
— |
542 |
Sundbyberg . |
2 |
230 |
20 |
— |
— |
250 |
Landsbygden |
5 |
787 |
42 |
— |
— |
829 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
1 |
46 |
4 |
— |
— |
50 |
Södermani. län: Eskilstuna . |
3 |
833 |
95 |
2 |
930 |
|
Landsbygden |
1 |
156 |
22 |
2 |
— |
180 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
1 |
29 |
4 |
— |
— |
33 |
Norrköping . |
1 |
65 |
8 |
— |
— |
73 |
Landsbygden |
3 |
1,234 |
102 |
— |
— |
1,336 |
Jönköpings län: Jönköping . |
2 |
254 |
32 |
— |
— |
286 |
Huskvarna . |
1 |
34 |
18 |
1 |
2 |
55 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
8 |
— |
— |
— |
8 |
Västervik . . . |
1 |
21 |
1 |
— |
— |
22 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
41 |
27 |
— |
— |
68 |
Karlshamn . . |
2 |
51 |
6 |
— |
— |
57 |
Sölvesborg . . |
1 |
21 |
4 |
— |
25 |
|
Landsbygden . |
1 |
32 |
6 |
— |
— |
38 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
212 |
7 |
._ |
— |
219 |
Hässleholm . |
1 |
198 |
22 |
— |
- ! |
220 |
Landsbygden |
2 |
107 |
13 |
'' |
120 |
|
Malmöhus län: Malmö . . . |
2 |
828 |
56 |
— |
—• |
884 |
Lund . . . . |
3 |
380 |
20 |
— |
— |
400 |
Landskrona . |
2 |
302 |
35 |
— |
— |
337 |
Hälsingborg . j |
1 |
200 |
— |
— |
—‘ |
200 |
Ystad. . . . j |
1 |
138 |
22 |
— |
— |
160 |
Trelleborg . |
1 |
80 j |
7 |
— |
— |
87 |
Limhamn . . |
1 |
9 i |
2 |
— |
— |
11 |
Eslöf . . . . 1 |
2 |
74 |
5 |
— |
— |
79 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 281
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
sammans. |
|
Mekaniska verkstäder (forts.). Malmöhus län: Landsbygden |
8 |
734 |
69 |
803 |
||
Hallands län: Halmstad . . |
3 |
220 |
28 |
— |
— |
248 |
Göteb. o. Boll. 1.: Göteborg . . |
8 |
1,842 |
196 |
— |
— |
2,038 |
Lysekil. . . |
1 |
191 |
28 |
— |
— |
219 |
Landsbygden |
2 |
149 |
15 |
— |
— |
164 |
Alfsborgs län: Borås .... |
2 |
96 |
9 |
— |
— |
105 |
Landsbygden |
1 |
989 |
105 |
— |
— |
1,094 |
Värmlands län: Karlstad . . |
2 |
563 |
60 |
— |
— |
623 |
Örebro län: Örebro..... |
1 |
33 |
5 |
— |
— |
38 |
Askersund . . . |
1 |
60 |
5 |
— |
— |
65 |
Hallsberg . . . |
1 |
115 |
15 |
— |
— |
130 |
Västmanlands 1.: Sala .... |
1 |
53 |
7 |
— |
— |
60 |
Köping. . . |
1 |
213 |
24 |
— |
— |
237 |
Arboga. . . |
1 |
156 |
16 |
— |
— |
172 |
Landsbygden |
2 |
149 |
24 |
— |
— |
173 |
Kopparbergs 1.: Hedemora . . |
1 |
102 |
10 |
— |
— |
112 |
Landsbygden |
1 |
146 |
28 |
— |
— |
174 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
3 |
349 |
47 |
— |
— |
396 |
Söderhamn . |
1 |
IGG |
18 |
— |
— |
184 |
Landsbygden |
2 |
66 |
19 |
— |
— |
85 |
Jämtlands län: Östersund . . |
1 |
45 |
6 |
— |
- |
51 |
Norrbottens län: Landsbygden |
1 |
30 |
8 |
— |
— |
38 |
Hela riket |
104 |
16,641 |
1,522 |
11 |
2 |
18,176 |
2. Skeppsvarf o. båtbyggerier. |
||||||
Stockholms stad...... |
2 |
588 |
29 |
— |
— |
617 |
Stockholms län: Landsbygden |
2 |
79 |
1 |
— |
— |
80 |
Malmöhus län: Hälsingborg . |
2 |
161 |
20 |
— |
— |
181 |
Landsbygden |
2 |
35 |
3 |
— |
— |
38 |
Hallands län: Halmstad . . |
1 |
16 |
— |
— |
— |
16 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
1 |
716 |
48 |
— |
— |
764 |
Alfsborgs län: Landsbygden. |
1 |
114 |
21 |
— |
— |
135 |
Hela riket |
11 |
1,70!) |
122 |
— |
— |
1,831 |
3. Elektriska verkstäder. |
||||||
Stockholms stad...... |
2 |
1,202 |
211 |
200 |
8 |
1,621 |
Stockholms län: Sundbyberg |
1 |
67 |
143 |
— |
210 |
|
Västmanlands län: Västerås. |
1 |
1,110 |
179 |
30 |
5 |
1,324 |
282 Tab. l. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r 1 |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under |
||
Elektriska verkstäder (forts.). |
||||||
Kopparbergs 1.: Landsbygden |
1 |
256 |
39 |
8 |
1 |
304 |
Gäfleborgs Jän: Landsbygden |
1 |
164 |
22 |
4 |
3 |
193 |
Hela riket |
6 |
2,79!) |
451 |
385 |
17 |
3,652 |
4. Uppsättning och skötsel af |
||||||
Stockholms stad...... |
10 |
459 |
22 |
— |
— |
481 |
Östergötlands 1.: Norrköping |
3 |
43 |
6 |
— |
— |
49 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
4 |
138 |
26 |
— |
— |
164 |
Hälsingborg . |
1 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
9 |
231 |
47 |
— |
— |
278 |
Värmlands län: Karlstad . . |
1 |
5 |
2 |
— |
— |
7 |
Örebro län: Örebro..... |
2 |
25 |
1 |
— |
— |
26 |
Västmanlands län: Västerås. |
1 |
64 |
— |
— |
— |
64 |
Gäfleborgs län: Galle .... |
2 |
12 |
3 |
— |
— |
15 |
Norrbottens län: Landsbygden |
1 |
7 |
— |
— |
— |
7 |
Hela riket |
34 |
988 |
107 |
— |
— |
1,095 |
5. Vagnfabriker. |
||||||
Stockholms län: Södertälje . |
1 |
149 |
11 |
— |
— |
160 |
Värmlands län: Arvika. . . |
1 |
41 |
6 |
— |
— |
47 |
Kopparbergs 1.: Landsbygden |
1 |
524 |
58 |
— |
— |
582 |
Hela riket |
3 |
714 |
75 |
— |
— |
789 |
6. Vagnmakerier. |
||||||
Stockholms stad...... |
17 |
151 |
3 |
— |
— |
154 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
2 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Kristianstads 1.: Landsbygden |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
6 |
16 |
1 |
— |
— |
17 |
Landskrona . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
3 |
9 |
— |
— |
— |
9 |
Hela riket |
30 |
184 |
4 |
— |
— |
188 |
7. Instrumentfabriker. |
||||||
Stockholms stad...... |
17 |
156 |
8 |
3 |
— |
167 |
Stockholms län: Sundbyberg |
1 |
24 |
— |
1 |
— |
25 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
5 |
69 |
2 |
— |
— |
71 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
2 |
97 |
4 |
— |
— |
101 |
Värmlands län: Karlstad . . |
1 |
43 |
7 |
— |
— |
50 |
Hela riket |
26 |
389 |
21 |
4 |
— |
414 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 283
samt bos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
||
8. Urmakerier. |
||||||
Stockholms stad...... |
40 |
71 |
13 |
2 |
— |
86 |
Hela riket |
40 |
71 |
13 |
2 |
86 |
|
XIV. Jord- och sten-industri. 1. Stenbrott och stenhuggerier. |
||||||
Stockholms stad...... |
8 |
378 |
— |
— |
— |
378 |
Stockholms län: Sundbyberg . |
3 |
48 |
— |
— |
— |
48 |
Landsbygden |
7 |
273 |
3 |
— |
— |
276 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
6 |
17 |
1 |
— |
— |
18 |
Landsbygden . |
1 |
8 |
— |
— |
— |
8 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
1 |
14 |
1 |
— |
— |
15 |
Landsbygden |
5 |
32 |
3 |
— |
— |
35 |
Kalmar län: Västervik . . . |
6 |
101 |
2 |
— |
— |
103 |
Påskallavik . . |
1 |
32 |
— |
— |
— |
32 |
Landsbygden . |
1 |
155 |
— |
— |
— |
155 |
Gottlands län: Visbjr .... |
1 |
79 |
— |
— |
— |
79 |
Blekinge län: Landsbygden . |
6 |
949 |
51 |
— |
— |
1,000 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
9 |
1 |
— |
— |
10 |
Landsbygden |
7 |
954 |
12 |
— |
— |
966 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
16 |
84 |
1 |
— |
— |
85 |
Lund .... |
4 |
11 |
1 |
— |
— |
12 |
Landskrona . |
2 |
24 |
1 |
— |
— |
25 |
Trelleborg . |
1 |
7 |
— |
— |
— |
7 |
Landsbygden |
5 |
174 |
2 |
— |
— |
176 |
Hallands län: Halmstad . . |
1 |
17 |
— |
— |
— |
17 |
Varberg . . . |
2 |
116 |
5 |
— |
— |
121 |
Landsbygden . |
1 |
508 |
43 |
— |
— |
551 |
Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . . |
1 |
50 |
— |
— |
— |
50 |
Lysekil . . |
1 |
258 |
— |
— |
— |
258 |
Uddevalla . |
1 |
13 |
2 |
— |
— |
15 |
Landsbygden |
21 |
3.224 |
260 |
— |
— |
3,484 |
Älfsborgs län: Borås .... |
6 |
96 |
— |
— |
— |
96 |
Örebro län: Örebro..... |
20 |
58 |
2 |
— |
— |
60 |
Landsbj^gden . . |
2 |
335 |
9 |
— |
— |
344 |
Västmanlands län: Västerås. |
3 |
13 |
— |
— |
— |
13 |
Hela riket |
141 |
8,037 |
400 |
— |
— |
8,437 |
284 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgifvare
samt hos dem anställda arbetare.
.4 |
n t a 1 |
a r |
leta |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Antal |
Män |
Kvinnor |
i Till- |
||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under |
sammans. I |
|
2. Torfindustri. |
||||||
Kronobergs län: Landsbygden |
2 |
31 |
16 |
40 |
10 |
97 |
Kristianstads 1.: Landsbygden |
3 |
198 |
31 |
10 |
5 |
244 |
Malmöhus län: Landsbygden |
1 |
56 |
— |
15 |
15 |
86 |
Hela riket |
(i |
285 |
47 |
65 |
30 |
427 |
3. Grustag. |
||||||
Malmöhus län: Landsbygden |
1 |
24 |
— |
_ |
24 |
|
Göteb. o. Boh. 1.: Landsbygden |
1 |
80 |
— |
— |
80 |
|
Hela riket |
2 |
104 |
— |
— |
104 |
|
4. Kalk- och kritbruk samt |
||||||
Kristianstads 1.: Landsbygden |
2 |
199 |
11 |
— |
210 |
|
Malmöhus län: Limhamn . . |
1 |
474 |
40 |
i |
— |
515 |
Landsbygden |
8 |
423 |
15 |
ii |
— |
449 |
Skaraborgs län: Landsbygden |
1 |
154 |
12 |
— |
166 |
|
Hela riket |
12 |
1,250 |
78 |
12 |
— |
1,340 |
5. Glasbruk. |
||||||
Kronobergs län: Landsbygden |
14 |
713 |
319 |
40 |
44 |
1,116 |
Kalmar län: Landsbygden . |
2 |
133 |
52 |
18 |
3 |
206 |
Alfsborgs län: Landsbygden. |
1 |
441 |
81 |
2 |
4 |
528 |
Värmlands län: Landsbygden |
2 |
395 |
93 |
12 |
25 |
525 |
Västmanlands län: Arboga . |
1 |
82 |
42 |
— |
124 |
|
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
1 |
39 |
14 |
1 |
54 |
|
Hela riket |
21 |
1,803 |
601 |
73 |
76 |
2.553 |
6. Sten- och lergodsfabriker. Kristianstads 1.: Landsbygden |
1 |
79 |
25 '' |
6 |
I |
110 |
Malmöhus län: Landsbygden |
4 |
1,319 |
172 |
20 |
4 |
1.515 |
Hela riket |
5 |
1,398 |
197 |
20 |
4 |
1,625 |
7. Tegelbruk. |
||||||
Stockholms län: Landsbygden |
5 |
209 |
16 |
10 |
ö |
241 |
Södermanlands 1.: Nyköping . |
1 |
17 |
8 |
—- |
25 |
|
Eskilstuna | |
1 |
14 |
— - |
— |
14 |
|
Östergötlands 1.: Landsbygden |
2 |
79 |
7 |
— |
86 |
|
Kristianstads 1.: Landsbygden |
5 |
201 |
7 |
— |
208 |
|
Malmöhus län: Lund .... |
2 |
51 |
1 |
— |
52 |
|
Hälsingborg . |
1 |
50 |
5 |
— |
— |
55 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 285
samt hos dem anställda arbetare.
Antal arbets- |
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
|
Näringsgrenar och orter. |
Män |
Kvinnor |
Till-sammans. i |
|||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under i |
||
Tegelbruk (forts.). |
27 |
1,381 |
88 |
9 |
3 |
1,481 |
Hallauds län: Halmstad . . |
1 |
36 |
10 |
_ |
— |
46 |
Landsbygden . |
1 |
50 |
7 |
— |
— |
57 |
Älfsborgs län: Vänersborg . |
1 |
36 |
6 |
— |
— |
42 |
Örebro län: Landsbygden . . |
1 |
71 |
10 |
— |
— |
81 |
Västmaulands 1.: Landsbygden |
2 |
72 |
8 |
6 |
8 |
94 |
Gäfleborgs län: Landsbygden |
1 |
27 |
5 |
— |
— |
32 |
Hela riket • |
51 |
2,294 |
178 |
25 |
17 |
2.514 |
8. Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar. Stockholms stad...... |
27 |
187 |
5 |
7 |
199 |
|
1 Stockholms län: Södertälje . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Norrtälje . . |
1 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
Sundbyberg . |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Landsbygden |
4 |
5 |
2 |
— |
— |
7 |
| Uppsala län: Uppsala . . . |
4 |
135 |
5 |
4 |
— |
144 |
; Södermani. län: Nyköping . . |
1 |
14 |
— |
— |
14 |
|
Eskilstuna . |
2 |
63 |
— |
— |
63 |
|
Landsbygden |
3 |
9 |
— |
— |
— |
9 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
3 |
19 |
7 |
— |
— |
26 |
Norrköping . |
3 |
51 |
8 |
— |
— |
59 |
Landsbygden |
1 |
15 |
5 |
— |
— |
20 |
Jönköpings län: Jönköping . |
3 |
14 |
— |
— |
— |
14 |
Huskvarna . |
1 |
6 |
— |
— |
— |
6 |
Landsbygden |
1 |
i |
1 |
— |
— |
2 |
Kalmar län: Kalmar .... |
3 |
109 |
2 |
8 |
1 |
120 |
Oskarshamn . . |
2 |
32 |
9 |
— |
— |
41 |
Gottlands län: Visby .... |
3 |
20 |
— |
— |
— |
20 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
3 |
70 |
15 |
12 |
— |
97 |
Karlshamn . . |
3 |
16 |
6 |
4 |
— |
26 |
i Kristianstads 1.: Kristianstad |
4 |
6 |
— |
— |
— |
6 |
Ängelholm . |
3 |
10 |
2 |
— |
— |
12 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
7 |
28 |
4 |
— |
— |
32 |
Lund .... |
2 |
11 |
— '' |
— |
— |
11 |
Landskrona . |
1 |
4 |
— |
— |
— |
4 |
Hälsingborg . |
3 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
286 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
arbeta |
r e. |
|||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- sammans. |
||
gifvare. |
öfver |
under |
öfver |
under |
||
Tillverkning och uppsättning Malmöhus län: Ystad. . . . |
1 |
5 |
5 |
|||
Hallands län: Halmstad . . |
2 |
19 |
— |
— |
— |
19 |
Laholm . . . |
1 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
Göteh. o. Bohus 1.: Göteborg . |
8 |
42 |
— |
— |
— |
42 |
Uddevalla |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Alfsborgs län: Vänersborg . |
1 |
— |
2 |
— |
— |
2 |
Alingsäs . . . |
2 |
18 |
1 |
— |
— |
19 |
Borås .... |
4 |
23 |
1 |
— |
— |
24 |
Landsbygden . |
2 |
29 |
2 |
— |
— |
31 |
Skaraborgs län: Lidköping . |
3 |
21 |
— |
— |
1 |
22 |
Skara . . . |
1 |
23 |
— |
— |
— |
23 |
Landsbygden |
1 |
15 |
1 |
— |
— |
16 |
Värmlands län: Karlstad . . |
4 |
29 |
2 |
— |
— |
31 |
Filipstad . . |
3 |
29 |
1 |
— |
— |
30 |
Arvika . . . |
1 |
17 |
1 |
~ |
— |
18 |
Landsbygden |
1 |
19 |
5 |
2 |
— |
26 |
! Örebro län: Örebro..... |
6 |
82 |
i |
— |
— |
83 |
Lindesberg . . . |
1 |
22 |
5 |
1 |
— |
28 |
Västmanlands län: Västerås . |
2 |
25 |
4 |
3 |
— |
32 |
Sala. . . |
1 |
23 |
2 |
1 |
— |
29 |
Kopparbergs län: Falun . . |
2 |
7 |
1 |
1 |
— |
9 |
| Gäfleborgs län: Gäfle .... |
2 |
84 |
11 |
5 |
2 |
102 |
Landsbygden |
2 |
40 |
5 |
— |
— |
45 |
Hela riket |
143 |
1,410 |
116 |
48 |
4 |
1,578 |
9. Öfrig jord- och stenindustri. |
||||||
Kristianstads 1.: Landsbygden |
1 |
423 |
28 |
14 |
— |
465 |
Malmöhus län: Hälsingborg. |
1 |
25 |
— |
— |
— |
25 |
Landsbygden |
2 |
47 |
G |
3 |
1 |
57 |
Hela riket |
4 |
45)5 |
34 |
17 |
1 |
547 |
XV. Kemisk-teknisk |
||||||
1. Färg- och fernissfabriker. |
||||||
Malmöhus län: Malmö . . . |
2 |
13 |
2 |
— |
— |
15 |
Trelleborg . |
1 |
4 |
2 |
— |
— |
6 |
Hela riket |
3 |
17 |
4 |
- |
— |
21 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 287
samt hos dem anställda arbetare.
A |
n t a 1 |
a r b |
e t a |
r e. |
||
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- |
Män |
Kvinnor |
Till- |
||
gifvare. |
öfver 18 år. |
under 18 år. |
öfver |
under |
sam mans. |
|
2. Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl. |
||||||
j Stockholms stad...... |
3 |
109 |
1 |
67 |
9 |
186 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
9 |
106 |
15 |
46 |
12 |
179 |
Hälsingborg . |
1 |
11 |
i |
10 |
10 |
32 |
Limhamn . . |
1 |
5 |
— |
— |
— 1 |
5 |
Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . . |
1 |
43 1 |
13 |
47 |
17 |
120 |
Uddevalla . |
2 |
17 |
— |
— |
— 1 |
17 |
Landsbygden |
1 |
72 |
— |
~ |
— |
72 |
Älfsborgs län: Landsbygden. |
1 |
24 |
— |
— |
— |
24 |
Hela riket |
19 |
387 |
30 |
170 |
48 |
635 |
3. Sprängämnesfabriker. |
||||||
Stockholms län: Landsbygden |
1 |
113 |
2 |
34 |
2 |
151 |
Malmöhus län: Landsbygden |
1 |
71 |
— |
10 |
— |
81 |
Örebro län: Landsbygden . . |
1 |
40 |
8 |
3 |
13 |
64 |
Hela riket |
3 |
224 |
10 |
47 |
15 |
296 |
4. Kalciumkarbid- och klorat-fabriker. |
||||||
Västernorrl. 1.: Landsbygden |
2 |
287 |
27 |
— |
— |
314 |
Hela riket |
2 |
287 |
27 |
— |
— |
314 |
5. Gödningsämnes- och svafvel-syrefabriker. |
||||||
Stockholms län: Landsbygden |
2 |
147 |
4 |
— |
— |
151 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
141 |
— |
— |
— |
141 |
Landskrona . |
2 |
118 |
4 |
— |
— |
122 |
Hälsingborg . |
2 |
209 |
5 |
10 |
— |
224 |
Limhamn . . |
2 |
122 |
4 |
— |
— |
126 |
Göteb. o. Boh. 1.: Landsbygden |
1 |
136 |
4 |
2 |
— |
142 |
Hela riket |
10 |
873 |
21 |
12 |
— |
906 |
6. Tändsticksfabriker. |
||||||
1 Jönköpings län: Jönköping . |
2 |
841 |
171 |
372 |
228 |
1,61* |
Landsbygden |
1 |
165 |
47 |
92 |
50 |
354 |
Kalmar län: Västervik . . . |
1 |
161 |
66 |
56 |
67 |
350 |
Nybro .... |
1 |
29 |
22 |
18 |
24 |
93 |
Göteb. o. Bohus 1.: Uddevalla |
1 |
260 |
69 |
180 |
46 |
555 |
Älfsborgs län: Vänersborg . |
1 |
209 |
89 |
165 |
60 |
523 |
Skaraborgs län: Tidaholm . |
1 |
671 |
155 |
501 |
167 |
1,494 |
Hela riket |
8 |
2.33G |
619 |
1 1-384 |
642 |
4.9S1 |
288 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaf tal berörda arbetsgivare
samt bos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- givare. |
Anta |
1 a r i |
e t a r |
e. |
|
Män |
Kvinnor |
Till- 1 sammans. |
||||
öfver |
under |
öfver 18 år. |
under |
|||
7. Öfrig kemisk-teknisk industri. |
||||||
Stockholms stad....... |
1 |
26 |
4 |
14 |
4 |
48 |
Stockholms län: Landsbygden . |
2 |
41 |
6 |
13 |
4 |
64 |
Malmöhus länMalmö .... |
1 |
9 |
— |
2 |
— |
11 |
Trelleborg . . |
1 |
21 |
2 |
1 |
1 |
25 |
Hela riket |
5 |
97 |
12 |
30 |
9 |
148 |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
XVI. Byggnadsverk-samhet. 1. Murare. Stockholms stad...... |
3°° |
1,400 |
Murare (forts.). Malmöhus län: Ystad. . . . Trelleborg. . Limhamn . . |
IO 7 8 |
66 56 55 |
Stockholms län: Södertälje . |
15 |
90 |
Eslöf .... |
9 |
58 |
Södermani. län: Nyköping . |
4 |
17 |
Landsbygden |
>7 |
140 |
Eskilstuna . |
8 |
55 |
Hallands län: Halmstad . . |
12 |
125 |
Landsbygden |
6 |
30 |
Falkenberg . . |
6 |
38 |
Östergötlands län: Linköping |
9 |
134 |
Varberg . . . |
5 |
39 |
Norrköping |
20 |
165 |
Göteb. 0. Bohus 1.: Göteborg. |
6o |
680 |
Jönköpings län: Jönköping . |
IO |
76 |
Uddevalla |
IO |
140 |
Tranås. . . |
4 |
31 |
Alfsborgs län: Vänersborg |
6 |
28 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
6 |
44 |
Borås .... |
8 |
75 |
Kalmar län: Kalmar .... |
IO |
74 |
Landsbygden . |
7 |
39 |
Västervik . . . |
6 |
15 |
Skaraborgs län: Skara . . . |
3 |
22 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
14 |
73 42 |
Värmlands län: Karlstad . . |
8 |
53 |
Karlshamn . . |
5 |
Örebro län: Örebro..... |
21 |
>5> |
|
Kristianstads 1.: Kristianstad |
11 |
146 |
Västmanlands län: Västerås. |
12 |
68 |
Ängelholm . |
5 |
57 |
Gäfleborgs län: Hudiksvall . |
3 |
IO |
Ahus . . . Landsbygden |
3 3 |
17 26 |
Västernorrlands 1.: Sundsvall . Hela riket |
6 820 |
39 5.886 |
Malmöhus län: Malmö . . . Lund .... |
100 18 |
939 13'' |
2. Byggnadsträarbetare. Stockholms stad...... |
300 |
4,Soo |
Landskrona . |
r5 |
>57 |
Stockholms län: Södertälje |
>5 |
104 |
Hälsingborg . |
3° |
365 |
Vaxholm . . |
5 |
72 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 289
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
Byggnadsträarbetare (forts.). |
Byggnadsträarbetare (forts.). |
||||
Stockholms län: Landsbygden |
3 |
62 |
Skaraborgs län: Lidköping . |
4 |
58 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
14 |
180 |
Värmlands län: Karlstad . . |
19 |
''5° |
Södermanl. län: Nyköping |
4 |
62 |
Örebro län: Örebro..... |
18 |
190 |
Eskilstuna . |
I I |
140 |
Landsbygden . . |
I |
32 |
Landsbygden |
IO |
88 |
Västmanlands län: Västerås. |
21 |
100 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
IO |
177 |
Kopparbergs 1.: Ealun . . . |
9 |
100 |
Norrköping . |
15 |
220 |
Landsbygden |
3 |
41 |
Landsbygden |
4 |
40 |
Jämtlands län: Östersund . . |
18 |
159 |
Jönköpings län: Jönköping . |
II |
82 |
Norrbottens län: Landsbygden |
I |
44 |
Tranås. . . |
2 |
51 |
Hela riket |
888 |
10,999 |
Kalmar län: Kalmar .... |
6 |
54 |
|||
Västervik . . . |
I I |
60 |
3. Stuckatörer. |
||
Blekinge län: Karlskrona . . |
12 |
143 |
Stockholms stad ...... |
IO |
IOO |
Ronneby . . . |
5 |
59 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
7 |
48 |
Karlshamn . . |
7 |
124 |
Göteborgs 0. Boh. 1.: Göteborg |
7 |
50 |
Sölvesborg . . |
4 |
30 |
Hela riket |
24 |
198 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
I I |
144 |
|||
Ängelholm . |
7 |
32 |
4. Förgylleri- och glasmästeri- |
||
Hässleholm . |
7 |
50 |
arbetare. |
||
Ähus .... |
4 |
25 |
Stockholms stad...... |
49 |
197 |
Landsbygden |
IO |
56 |
Östergötlands län: Norrköping |
4 |
9 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
100 |
859 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
10 |
43 |
Lund .... |
18 |
166 |
Lund .... |
3 |
12 |
Landskrona . |
9 |
■38 |
Hälsingborg . |
6 |
15 |
Hälsingborg . |
37 |
330 |
Göteborgs 0. Boh. 1.: Göteborg |
4 |
114 |
Ystad . . . |
8 |
70 |
Värmlands län: Karlstad . . |
1 |
67 |
Trelleborg |
5 |
46 |
Kopparbergs län: Falun . . |
1 |
19 |
Limhamn . . |
3 |
40 |
Hela riket |
78 |
476 |
Eslöf .... |
9 |
58 |
|||
Landsbygden |
22 |
202 |
5. Målare. |
||
Hallands län: Halmstad . . |
12 |
171 |
Stockholms stad...... |
250 |
3.000 |
Ealkenberg . . |
3 |
4t |
Stockholms län: Södertälje . |
8 |
88 |
Varberg . . . |
3 |
5° |
Vaxholm. . |
3 |
13 |
Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg . |
50 |
800 |
Uppsala län: Uppsala. . . . |
H |
125 |
Lysekil . |
4 |
32 |
Södermanlands 1.: Nyköping . |
6 |
47 |
Uddevalla |
15 |
79 |
Eskilstuna |
i5 |
84 |
Älfsborgs län: Vänersborg . |
3 |
24 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
8 |
70 |
Borås .... |
5 |
164 |
Norrköping. |
26 |
243 |
19—082273. Kollektivaftal.
21)0 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets gif- vare. |
Antal ar- betare |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
Målare (forts.). |
Målare (forts.). |
||||
Östergötlands 1.: Söderköping |
4 |
12 |
Jämtlands län: Östersund . . |
9 |
45 |
Motala. . . |
3 |
28 |
Norrbottens län: Landsbygden |
8 |
24 |
Jönköpings län: Jönköping . |
II |
93 |
Hela riket |
904 |
7.940 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
8 |
56 |
|||
Kalmar län: Kalmar .... |
9 |
72 |
6. Skorstensfejare. |
||
Oskarshamn . . |
8 |
26 |
Stockholms stad...... |
7 |
74 |
Västervik . . . |
7 |
25 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
3 |
19 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
22 |
”5 |
Göteborgs o. Boll. 1.: Göteborg |
6 |
49 |
Karlshamn . . |
9 |
29 |
Hela riket |
l6 |
142 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
8 |
78 |
|||
Ängelholm . |
3 |
28 |
7. Rörarbetare. |
||
Landsbygden |
5 |
>5 |
Stockholms stad...... |
21 |
1,114 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
106 |
908 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
16 |
Lund .... |
20 |
i33 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
3 |
29 |
Landskrona . |
I I |
73 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
5 |
139 |
Hälsingborg . |
33 |
225 |
Lund .... |
4 |
35 |
Ystad . . . |
8 |
45 |
Hälsingborg . |
4 |
37 |
Trelleborg. . |
8 |
37 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
9 |
186 |
Eslöf .... |
16 |
46 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
4 |
58 |
Hörby o. Höör |
9 |
42 |
Hela riket |
51 |
1.614 |
Hallands län: Halmstad . . |
15 |
94 |
|||
Falkenberg . . |
4 |
34 |
8. Elektriska montörer. |
||
Varberg . . . |
7 |
3i |
Stockholms stad...... |
9 |
50 |
Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg . |
75 |
i,i3<> |
Hela riket |
9 |
50 |
Uddevalla |
IO |
24 |
|||
Alfsborgs län: Borås .... |
16 |
69 |
9. Byggnadsgrofarbetare. |
||
Landsbygden. |
6 |
27 |
Stockholms stad...... |
380 |
5,600 |
Skaraborgs län: Lidköping . |
5 |
36 |
Stockholms län: Södertälje . |
23 |
197 |
Sköfde . . . |
9 |
38 |
Vaxholm . . |
9 |
40 |
Värmlands län: Kristinehamn |
5 |
34 |
Landsbygden |
4 |
125 |
Arvika . . . |
7 |
52 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
17 |
300 |
Örebro län: Örebro ..... |
25 |
125 |
Södermani. län: Nyköping. . |
6 |
65 |
Västmanlands län: Västerås . |
IO |
III |
Eskilstuna . |
I I |
120 |
Kopparbergs län: Falun . . |
9 |
47 |
Landsbygden |
IO |
70 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
25 |
i°5 |
Östergötlands län: Linköping. |
12 |
85 |
Västernorrlands 1.: Härnösand |
9 |
61 |
Norrköping |
69 |
266 |
Sundsvall |
12 |
97 |
Kronobergs län: Växjö . . . |
5 |
50 |
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 291
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gif- vare. |
Antal ar- betare. |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
Byggnadsgrofarbetare (forts.). |
10. Gipsrörare. |
||||
Kalmar län: Kalmar .... |
8 |
6o |
Stockholms stad...... |
13 |
130 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
i7 |
235 |
Hela riket |
13 |
130 |
Ronneby . . . |
4 |
6o |
|||
Karlshamn . . |
6 |
155 |
11. Väg- och vattenbyggnads- |
||
arbetare. |
|||||
Kristianstads 1.: Kristianstad |
8 |
115 |
|||
Stockholms län: Landsbygden |
3 |
410 |
|||
Ängelholm . |
7 |
27 |
|||
Södermanl. 1.: Landsbygden |
1 |
80 |
|||
Hässleholm . |
7 |
70 |
|||
Åhus.... |
i |
4° |
Östergötlands 1.: Landsbygden |
2 |
154 |
Kalmar län: Landsbygden . |
1 |
400 |
|||
Landsbygden |
2 |
11 |
|||
Gottlands län: Landsbygden . |
2 |
300 |
|||
Malmöhus län: Malmö . . . |
IOI |
899 |
|||
Hallands län: Landsbygden . |
2 |
660 |
|||
Lund .... |
18 |
204 |
|||
Landskrona . |
9 |
126 |
Älfsborgs län: Landsbygden . |
4 |
L430 |
Skaraborgs län: Landsbygden |
2 |
73° |
|||
Hälsingborg . |
41 |
382 |
|||
Ystad . . . |
IO |
84 |
Örebro län: Landsbygden . . |
2 |
390 |
Trelleborg. . |
8 |
119 |
Västmanlands 1.: Landsbygden |
2 |
IOO |
55 |
Kopparbergs 1.: Landsbygden |
4 |
1,220 |
||
Limliamn . . |
|||||
Eslöf .... |
i3 |
29 |
Hela riket |
25 |
5,874 |
Hörby . . . |
3 |
15 |
|||
Landsbygden |
3i |
295 |
XVII. Allmänna ar- |
||
Hallands län: Halmstad . . |
8 |
193 |
beten. |
||
Falkenberg . . |
I |
8 |
|||
1. Byggnadsarbeten: kom- |
|||||
Yarberg . . . |
2 |
20 |
munala. |
||
Landsbygden . |
2 |
126 |
Stockholms stad...... |
1 |
2,357 |
Göteb. o. Bohus 1.: Göteborg . |
59 |
1,395 |
Stockholms län: Södertälje . |
1 |
59 |
Uddevalla |
8 |
153 |
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
1 |
170 |
Älfsborgs län: Borås .... |
IO |
80 |
Östergötlands län: Norrköping |
1 |
259 |
Skaraborgs län: Lidköping . |
3 |
72 |
Kalmar län: Kalmar .... |
1 |
87 |
Värmlands län: Karlstad . . |
20 |
180 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
63 |
Örebro län: Örebro..... |
i5 |
235 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
523 |
Västmanlands län: Västerås. |
16 |
100 |
Lund .... |
1 |
53 |
Kopparbergs län: Säter. . . |
i |
119 |
Landskrona . |
1 |
85 |
Gälleborgs län: Landsbygden |
2 |
156 |
Hälsingborg . |
1 |
124 |
Västernorrl. län: Härnösand . |
2 |
75 |
Trelleborg. . |
1 |
41 |
Landsbygden |
I |
134 |
Limhamn . . |
1 |
12 |
Jämtlands län: Östersund . . |
4 |
65 |
Hallands län: Halmstad . . |
1 |
151 |
Norrbottens län: Landsbygden |
I |
72 |
Göteb. 0. Bohus 1.: Göteborg . |
1 |
807 |
Hela riket |
I.OOI |
13,082 |
Uddevalla |
1 |
80 |
292 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gif- vare. |
Antal ar- betare. |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
Byggnadsarbeten: kommunala |
5. Kenhållningsverk: kom- |
||||
(forts.). |
munala. |
||||
Älfsborgs län: Borås .... |
i |
136 |
Stockholms stad...... |
1 |
554 |
Värmlands län: Karlstad . . |
i |
122 |
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
1 |
19 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
i |
229 |
| Blekinge län: Karlskrona . . |
1 |
20 |
Söderhamn . |
i |
53 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
141 |
Hudiksvall . |
i |
95 |
Lund .... |
1 |
29 |
Hela riket |
20 |
5,506 |
Hälsingborg . |
1 |
33 |
Limhamn . . |
1 |
8 |
|||
2. Byggnadsarbeten: |
Gäfleborgs län: Söderhamn . |
1 |
11 |
||
i entreprenad. |
Hela riket |
8 |
815 |
||
Stockholms stad...... |
3 |
188 |
|||
Malmöhus län: Malmö . . . |
3 |
29 |
6. Kenhållningsverk: enskilda. |
||
Hela riket |
6 |
217 |
Stockholms stad...... |
3 |
400 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
9 |
|||
3. Gas-, elektricitets- och |
Hela riket |
4 |
409 |
||
vattenledningsverk: |
|||||
kommunala. |
|||||
7. Kraftstationer: statens. |
|||||
Stockholms stad...... |
1 |
1.372 |
|||
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
1 |
36 |
Älfsborgs län: Landsbygden . |
1 |
24 |
1 |
1 24 |
||||
Östergötlands län: Norrköping |
1 |
131 |
|||
Kristianstads 1.: Kristianstad |
1 |
39 |
8. Kraftstationer: enskilda. |
||
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
144 |
|||
Yästernorrlands län: Lands- |
|||||
Lund .... |
1 |
50 |
bygden ......... |
1 |
8 |
Landskrona . |
1 |
25 |
Hela riket |
1 |
8 |
Hälsingborg . |
1 |
81 |
|||
Ystad . . . |
1 |
25 |
|||
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
1 |
210 |
XVIII. Handel och |
||
varulager. |
|||||
Örebro län: Örebro..... |
1 |
32 |
|||
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
1 |
77 |
Handelsarbetare och varu- |
||
Hela riket |
12 |
2,222 |
Stockholms stad...... |
68 |
1.002 |
Södermanlands län: Nyköping |
12 |
18 |
|||
4. Gas-, elektricitets- o. vatten- |
Södermanlands 1.: Eskilstuna |
7 |
24 |
||
ledningsverk: enskilda. |
Östergötlands 1.: Norrköping |
44 |
149 |
||
Blekinge län : Karlskrona . . |
1 |
32 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
8 |
25 |
Malmöhus län: Limhamn . . |
1 |
5 |
Kristianstads 1.: Kristianstad |
21 |
40 |
Hela riket |
2 |
37 |
Landsbygden |
I |
2 |
1 Öfriga vid kraftstationen anställda arbetare återfinnas under väg- och vattenbyggnadsarbetare.
Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare 293
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal | |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
Handelsarbetare m. fl. (forts.). |
Stufverirörelse (forts.). |
■ |
|||
Malmöhus län: Malmö . . . |
109 |
766 |
Södermani, 1.: Landsbygden |
I |
275 |
Lund .... |
44 |
124 |
Kalmar län: Kalmar .... |
I |
25 |
Landskrona . |
47 |
180 |
Oskarshamn . . |
5 |
85 |
Hälsingborg . |
52 |
222 |
Blekinge län: Karlskrona . . |
I |
IOO |
Trelleborg . |
29 |
74 |
Karlshamn . . |
IO |
55 |
Eslöf .... |
IO |
40 |
Sölvesborg . . |
8 |
5° |
Landsbygden |
4 |
26 |
Kristianstads län: Åhus . . |
I |
130 1 |
| Hallands län: Varberg . . . |
23 |
45 |
Malmöhus län: Malmö . . . |
9 |
316 |
Göteb. o. Boh. 1.: Göteborg . . |
65 |
416 |
Landskrona . |
I |
125I |
Landsbygden |
I |
27 |
Hälsingborg . |
3 |
253 |
Örebro län: Landsbygden . . |
I |
5 |
Trelleborg. . |
9 |
72 |
Hela riket |
546 |
3185 |
Landsbygden |
3 |
27 |
Hallands län: Halmstad . . |
3 |
IOO |
|||
Varberg . . . |
8 |
50 |
|||
XIX. Landtransport. |
Göteb. 0. Bohus 1.: Göteborg . |
70 |
1,273 |
||
1. Akerirörelse. |
Uddevalla |
4 |
160 |
||
Stockholms stad...... |
197 |
1,635 |
Skaraborgs län: Landsbygden |
I |
25 |
Södermanlands 1.: Nyköping . |
7 |
19 |
Värmlands län: Karlstad . . |
I |
39 |
Eskilstuna |
29 |
59 |
Kristinehamn |
2 |
99 |
Östergötlands 1.: Norrköping |
42 |
no |
Örebro län: Örebro..... |
8 |
12 |
j Blekinge län: Karlskrona . . |
8 |
50 |
Västmanlands län: Västerås. |
2 |
33 |
Karlshamn . . |
4 |
IO |
Köping . |
I |
48 |
j Kristianstads 1.: Kristianstad |
IO |
12 |
Gäfleborgs län: Gäfle ... . |
12 |
429 |
1 Malmöhus län: Malmö . . . |
37 |
128 |
Söderhamn .1 |
||
Lund .... |
7 |
25 |
Landsbygden) |
||
Limhamn . . |
8 |
l6 |
Västernorrl. län: Härnösand . |
6 |
25 |
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
34 |
174 |
Sundsvall |
I |
75 |
Örebro län: Örebro..... |
30 |
100 |
Landsbygden |
28 |
670 |
Gäfleborgs län: Gäfle .... |
7 |
28 |
Västerbottens 1.: Umeå . . . |
1 8 |
IOO |
j Västernorrlands 1.: Sundsvall |
23 |
60 |
Landsbygden |
f |
|
Norrbottens län: Landsbygden |
I |
20 |
Norrbottens län: Luleå . . . |
I |
27 |
Hela riket |
444 |
2,446 |
Piteå. . . . |
I |
150 |
Haparanda . |
2 |
42 |
|||
2. Stufverirörelse.1 |
Landsbygden |
5 |
158 |
||
i Stockholms stad...... |
120 |
1,32° |
t Hela riket |
258 |
6.742 |
Uppsala län: Landsbygden . |
6 |
150 |
1 På grund af yrkets natur har i en del fall endast hufvudorten kunnat angifvas,
oaktadt aftalet sträcker sig utöfver densamma.
294 Tab. 1. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetsgivare
samt hos dem anställda arbetare.
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
Näringsgrenar och orter. |
Antal arbets- gi- vare. |
Antal ar- betare. |
3. Spårvägar. |
2. Examinerade maskinister. |
||||
Stockholms stad...... |
1 |
1,110 |
Hela riket......... |
139 |
1.660 |
Uppsala län: Uppsala . . . |
1 |
43 |
|||
Östergötlands 1.: Norrköping |
1 |
70 |
3. Maskinister och eldare på |
||
Malmöhus län: Malmö . . . |
1 |
||||
,j |
Stockholms stad...... |
5 |
205 |
||
Hälsingborg . |
1 |
58 |
|||
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
1 |
556 |
Göteborgs o. Bob. 1.: Göteborg |
5 |
80 |
Hela riket |
« |
2.006 |
Hela riket |
10 |
285 |
4. Pråm- och skntskeppare, |
|||||
4. Järnvägar (enskilda). |
rorgängare m. fl. |
||||
! Östra Sverige....... |
6 |
2,607 |
Stockholms stad...... |
3 |
274 |
Småland och öarna..... |
16 |
2,323 |
Östergötlands 1.: Linköping . |
9 |
45 |
Södra Sverige....... |
27 |
3,469 |
Norrköping |
3 |
25 |
Västra Sverige....... |
15 |
3,433 |
Malmöhus län: Landsbygden |
3 |
50 |
Norra Sverige....... |
8 |
1,573 |
Värmlands län: Landsbygden |
5 |
62 |
Hela riket |
72 |
13,405 |
Hela riket |
23 |
456 |
5. Telefon (enskild). |
XXL Diverse. |
||||
Stockholms stad...... |
1 |
310 |
Teknisk teaterpersonal. |
||
1 |
310 |
||||
Stockholms stad...... |
1 |
16 |
|||
Hela riket |
1 |
16 |
|||
XX. Sjötransport. |
|||||
1. Sjöman och eldare. |
|||||
Stockholms stad...... |
1 |
184 |
Samtliga närings- |
||
Göteborgs o. Boh. 1.: Göteborg |
45 |
1,310 |
|||
Hela riket |
46 |
1.494 |
Summa |
11,241 |
255:950 |
295
Tält). 2. Arbetsgifvare och arbetare, berörda och icke berörda af kollektivaftal,
inom olika näringsgrenar.1 2 3
Näringsgrenens |
Antal kollek- tiv- |
Antal af kollektivaftal berörda |
||||||
Näringsgrenar. |
arbets- gifvare. |
arbe- tare. |
arbets- gifvare. |
arbe |
t a r e. |
|||
aftal. |
Absolut. |
Per arbets- gifvare. |
Per aftal. |
I % af |
||||
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. |
||||||||
Jordbruk ............ |
— |
— |
28 |
34 |
1.734 |
51 |
62 |
— |
Trädgårdsskötsel........ |
— |
— |
5 |
47 |
223 |
5 |
45 |
— |
II. Skogsbruk. |
||||||||
Skogsafverkning........ |
— |
— |
2 |
2 |
520 |
260 |
260 |
— |
Flottning............ |
— |
— |
6 |
4 |
856 |
214 |
>43 |
— |
III. Grufdrift. |
||||||||
Stenkolsgrufvor......... |
6 |
2,250 |
10 |
6 |
2,201 |
367 |
220 |
98 |
Malmgrufvor.......... |
257 |
12,700 |
7 |
7 |
987 |
141 |
141 |
8 |
IV. Närings- och njutningsämnes-industri. i |
||||||||
Kvarnar............ |
2.325 |
5.300 |
26 |
35 |
1,162 |
33 |
45 |
22 |
Bagerier och konditorier..... |
— |
— |
78 |
507 |
3,651 |
7 |
47 |
— |
Karamell-, choklad- o. käxfabriker |
73 |
1.900 |
10 |
18 |
747 |
42 |
75 |
39 |
Råsockerbruk o. sockerraffinaderier |
26 |
9,200 |
45 |
2 24 |
8,673 |
361 |
193 |
94 |
Tobaksfabriker......... |
99 |
5.000 |
21 |
60 |
3.750 |
63 |
179 |
75 |
• Bränn vinsbrännerier, jästfabriker |
||||||||
152 |
1.400 |
8 |
8 |
161 |
20 |
20 |
12 |
|
Bryggerier, mälterier och läske- |
||||||||
drycksfabriker........ |
523 |
8.200 |
63 |
108 |
4.540 |
42 |
72 |
55 |
Margarinfabriker........ |
12 |
500 |
5 |
4 |
355 |
89 |
71 |
71 |
Slakterier och charkuterier .... |
— |
— |
14 |
133 |
681 |
5 |
49 |
;- |
Mejerier............ |
— |
— |
3_ |
— |
— |
— |
— |
— |
Öfrig närings- o. njutningsämnes- |
||||||||
industri........... |
180 |
1,700 |
6 |
4 |
57 |
14 |
10 |
3 |
1 Uppgifterna rörande hela antalet arbetsgifvare och arbetare inom olika näringsgrenar hafva i
de flesta fall hämtats från Arbetsstatistik C: 2, Olycksfall i arbete år 1907 (under utarbetning). Uppgifterna
om tryckeriindustrien hafva införskaffats direkt från arbetsgifvarne, uppgifterna om de enskilda
järnvägarnes personal hafva erhållits från Kungl. järnvägsstyrelsens statistiska kontor och uppgifterna
om sjöfolket ur Kommerskollegii berättelse om sjöfarten för år 1907. Därjämte hafva i några fall uppgifter
hämtats ur Kommerskollegii berättelse om fabriker och handtverk för år 1907. I hvad mån dessa
siffror äro jämförliga med här förevarande undersöknings uppgifter rörande antalet af kollektivaftal berörda
arbetsgifvare och arbetare, har å annat ställe (se ofvan s. 30—32) utförligt utvecklats. Här må endast
påpekas, att i det stora hela de i tabellen upptagna relationstalen mellan hela antalet arbetare inom
olika näringsgrenar och antalet af kollektivaftal berörda kunna anses gifva en tillnärmelsevis riktig
bild af de verkliga förhållandena.
2 3 saftstationer oberäknade.
3 Aftal för utkörare vid mjölkförsäljningsaffärer och med dessa förenade mejerier hafva redovisats
under handels-arbetare och varuutkörare.
296
Tab. 2. (Forts.) Arbetare och arbetsgivare, berörda och icke berörda af
kollektivaftal, inom olika näringsgrenar. * 3
Näringsgrenar. |
Näringsgrenens |
Antal 1 |
Antal af kollektivaftal berörda |
|||||
arbets- gifvare. |
arbe- tare. |
arbets- gifvare. |
Absolut. |
arbe Per arbets- gifvare. |
t a r e Per aftal. |
I % af |
||
Y. Textilindustri. |
||||||||
Väfverier, spinnerier, blekerier, fär- |
||||||||
gerier, trikåfabriker m. fl. . . |
410 |
35,000 |
61 |
73 |
12,346 |
169 |
202 |
35 |
Repslagerier.......... |
9 |
19 |
153 |
8 |
17 |
|||
VI. Beklädnadsindustri. |
||||||||
Hattmakerier och hattfabriker . . |
— |
— |
7 |
17 |
520 |
31 |
74 |
_ |
Skrädderier och sömnadsfabriker . |
— |
— |
102 |
932 |
6,932 |
7 |
68 |
— |
Skofabriker........... |
74 |
5,000 |
55 |
55 |
5,197 |
94 |
94 |
93 |
Skomakeriverkstäder...... |
— |
— |
35 |
478 |
1.137 |
2 |
32 |
— |
Handskfabriker......... |
22 |
450 |
i |
13 |
316 |
24 |
316 |
70 |
Buntmakerier.......... |
— |
— |
2 |
16 |
342 |
21 |
171 |
— |
Träskoverkstäder ........ |
— |
— |
5 |
27 |
80 |
3 |
16 |
— |
Barberare och perukmakare . . . |
— |
— |
6 |
269 |
389 |
1 |
65 |
— |
Bad- och tvättinrättningar .... |
2 |
1 |
58 |
58 |
29 |
|||
VII. Läder-, hår- och gummivaru- |
||||||||
industri. |
||||||||
Garfverier och läderfabriker . . . |
300 |
2.150 |
31 |
29 |
910 |
31 |
29 |
42 |
Gummivarufabriker....... |
11 |
1.400 |
8 |
4 |
1.149 |
287 |
144 |
82 |
Borst- och penselfabriker .... |
1 15 |
1 570 |
2 |
2 |
195 |
98 |
98 |
34 |
Sadelmakare- och tapetserareverk- |
||||||||
städer ............ |
— |
37 |
348 |
954 |
3 |
26 |
— |
|
Vill. Trävaruindustri. |
||||||||
Sågverk och hyflerier...... Brädgårdsrörelse........ |
11,994 |
44,300 |
58 |
118 |
10,531 |
89 |
182 |
24 |
Träkolsverk.......... |
242 |
5.900 |
10 |
12 |
229 |
19 |
23 |
4 |
Snickeri- och möbelfabriker . . . |
/ 88 |
78 |
4,345 |
56 |
49 |
l 47 |
||
Snickeri- och möbelverkstäder . . |
\ 33 |
332 |
2,385 |
7 |
72 |
r 47 |
||
Korgmakerier och korgfabriker . . |
— |
— |
2 |
9 |
69 |
8 |
35 |
— |
Tunnbinderier.......... |
— |
— |
14 |
53 |
280 |
5 |
20 |
— |
Korkfabriker.......... |
17 |
450 |
5 |
12 |
405 |
34 |
81 |
90 |
IX. Trämassa och pappersindustri. |
||||||||
Pappersbruk, pappfabriker och trä- |
||||||||
massefabriker......... |
200 |
18,900 |
46 |
35 |
8,560 |
239 |
182 |
44 |
Bokbinderier, kartongfabriker m. fl. |
— |
— |
14 |
215 |
3,738 |
17 |
267 |
— |
Tapetfabriker.......... |
10 |
300 |
2_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 Häri medräknade äfven kvastfabriker.
3 Ett aftal för kuskar vid en tapetfabrik har redovisats under handels arbetare och varu
utkörare.
m
Tab. 2. (Forts.) Arbetsgivare och arbetare, berörda och icke berörda af
kollektivaftal, inom olika näringsgrenar.
Näringsgrenens |
Antal af kollektivaftal berörda |
|||||||
Antal |
||||||||
Näringsgrenar. |
arbets- |
arbe- |
kollek- tiv- |
arbets- |
arbe |
tare. |
||
aftal. |
||||||||
gifvare. |
tare. |
gifvare. |
Absolut. |
Per |
I % af |
|||
arbets- givare. |
aftal. |
hela an-talet. |
||||||
X. Grafisk industri. |
||||||||
Boktryckerier och stilgjuterier . . |
479 |
7.000 |
1 |
374 |
6.528 |
17 |
6.528 |
93 |
Kemigrafiska anstalter...... |
— |
— |
1 |
19 |
300 |
16 |
300 |
— |
Litografiska anstalter...... |
— |
— |
15 |
33 |
1,031 |
31 |
69 |
— |
XI. Malmförädlingsindustri. |
||||||||
Järn- och stålverk, zink- och bly- |
||||||||
hyttor, kopparverk m. m. . . . |
172 |
17,300 |
22 |
16 |
2.742 |
171 |
125 |
16 |
XII. Metallindustri. |
||||||||
Järn- och stålvarufabriker .... |
432 |
20,000 |
47 |
82 |
8,823 |
108 |
188 |
44 |
verkstäder.......... |
— |
— |
19 |
148 |
1.491 |
10 |
78 |
— |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier . |
— |
— |
47 |
293 |
1.977 |
7 |
42 |
— |
15 |
800 |
3 |
3 |
501 |
167 |
167 |
63 |
|
Galvaniserings- och kapsvlfabriker |
* |
|||||||
m. fl............. |
139 |
4,900 |
13 |
7 |
948 |
135 |
73 |
19 |
XIII. Maskin- och skeppsbygqnads- |
||||||||
industri. |
||||||||
Mekaniska verkstäder...... |
j |
|||||||
Skeppsvarf och båtbyggerier . . . |
i 453 |
36,200 |
39 |
124 |
24.448 |
197 |
627 |
68 |
Vagnfabriker.......... Uppsättning o. skötsel af elektriska |
1,095 |
|||||||
maskiner........... |
— |
— |
1 |
34 |
1.095 |
32 |
— ; |
|
Vagnmakerier.......... |
— |
— |
6 |
30 |
188 |
6 |
31 |
— |
Instrumentfabriker....... |
70 |
1.100 |
13 |
26 |
414 |
16 |
32 |
38 |
Urmakerier........... |
— |
— |
1 |
40 |
86 |
2 |
86 |
— |
XIV. Jord- och stenindustri. |
||||||||
Stenbrott och stenhuggerier . . . |
358 |
12.100 |
65 |
141 |
8.437 |
60 |
130 |
70 |
Torfindustri.......... |
115 |
2.400 |
6 |
6 |
427 |
71 |
71 |
18 |
Grustag ............ |
— |
— |
2 |
2 |
104 |
52 |
52 |
— |
Kalk- o. kritbruk samt cementfabriker |
90 |
2.900 |
il |
12 |
1.340 |
112 |
122 |
46 |
Glasbruk............ |
63 |
5,400 |
15 |
21 |
2,553 |
122 |
170 |
47 |
Sten- och lergodsfabriker ..... |
13.000 |
,i 5 |
5 |
1.625 |
325 |
325 |
} 32 |
|
Tegelbruk........... Tillverkning och uppsättning af |
r Oob |
\ 46 |
51 |
2,514 |
49 |
55 197 |
||
kakelugnar.......... |
— |
— |
8 |
143 |
1,573 |
11 |
— |
|
Öfrig jord- och stenindustri . . . |
17 |
900 |
4 |
4 |
547 |
137 |
137 |
61 |
XV. Kemisk-teknisk industri. |
||||||||
Färg- och fernissfabriker .... |
24 |
250 |
2 |
3 |
21 |
7 |
11 |
8 |
Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl. |
65 |
1.600 |
17 |
19 |
635 |
33 |
37 |
I 40 |
298
Tab. 2. (Forts.) Arbetsgivare och arbetare, berörda och icke berörda af
kollektivaftal, inom olika näringsgrenar.
Näringsgrenens |
Antal kollek- tiv- |
Antal af kollektivaftal berörda |
||||||
Näringsgrenar. |
arbets- givare |
arbe- tare. |
arbets- givare. |
arbe |
t a r e. |
|||
aftal. |
Absolut |
Per arbets- givare. |
Per aftal. |
I % af |
||||
Sprängämnesfabriker....... |
14 |
1.100 |
3 |
3 |
296 |
99 |
99 |
27 |
Kalciumkarbid- och kloratfabriker |
3 |
450 |
6 |
2 |
314 |
157 |
52 |
70 |
Gödningsämnes- och svafvelsyre- |
||||||||
fabriker........... |
52 |
1,100 |
16 |
10 |
906 |
91 |
57 |
82 |
Tändsticksfabriker....... |
21 |
6,300 |
11 |
8 |
4.981 |
623 |
453 |
79 |
Öfrig kemisk-teknisk industri . . |
61 |
900 |
5 |
5 |
148 |
30 |
30 |
16 |
XVI. Byggnadsverksamhet. |
||||||||
Murare............. |
_ |
_ |
45 |
820 |
5.886 |
7 |
131 |
_ |
Byggnadsträarbetare....... |
— |
— |
64 |
888 |
10.999 |
12 |
172 |
— |
Stuckatörer........... |
— |
— |
3 |
?4 78 |
198 |
8 |
66 |
_ |
Förgylleri- och glasmästeriarbetare |
— |
— |
12 |
476 |
6 |
40 |
— |
|
Målare......... |
— |
— |
49 |
904 |
7>94° |
8 |
162 |
— |
Skorstensfejare......... |
— |
— |
3 |
16 |
142 |
9 |
47 |
|
Rörarbetare......... |
— |
— |
11 |
51 |
1.614 |
32 |
147 |
|
Elektriska montörer....... |
— |
— |
1 |
9 |
5° |
6 |
5° |
_ |
Byggnadsgrofarbetare...... |
— |
— |
68 |
1,001 |
11,082 |
13 |
192 |
— |
Gipsrörare ........ |
— |
— |
1 |
!3 |
130 |
IO |
130 |
— |
Väg- och vattenbyggnadsarbetare . |
— |
— |
26 |
25 |
5,874 |
235 |
226 |
— |
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: |
||||||||
kommunala.......... |
— |
— |
22 |
20 |
5.506 |
275 |
250 |
— |
i entreprenad......... |
— |
— |
2 |
6 |
217 |
36 |
109 |
— |
Gas-, elektricitets- och vattenled-ningsverk : |
||||||||
kommunala....... |
— |
— |
12 |
12 |
2,222 |
185 |
185 |
— |
enskilda.......... |
— |
_ |
2 |
2 |
37 |
19 |
19 |
_ |
Renhållningsverk: |
||||||||
kommunala.......... |
— |
— |
8 |
8 |
815 |
102 |
102 |
— |
enskilda......... |
— |
— |
2 |
4 |
409 |
102 |
205 |
_ |
Kraftstationer: |
||||||||
statens ........... |
— |
— |
2 |
1 |
24 |
24 |
12 |
_ |
enskilda.......... |
— |
— |
1 |
1 |
8 |
8 |
8 |
— |
XVIII. Handel och varulager. |
||||||||
Handelsarbetare och varuutkörare . |
— |
— |
73 |
546 |
3-185 |
6 |
44 |
— |
XIX. Landtransport. |
||||||||
Akerirörelse........... |
_ |
_ |
19 |
444 |
2.446 |
6 |
129 |
_ |
Stnfverirörelse......... |
— |
— |
55 |
258 |
6,742 |
26 |
123 |
— |
Spårvägar ........... |
— |
— |
12 |
6 |
2,006 |
334 |
167- |
— |
Järnvägar (enskilda)....... |
142 |
20.400 |
79 |
72 |
13,405 |
186 |
170 |
66 |
Telefon (enskild)........ |
— |
— |
1 |
1 |
310 |
310 |
310 |
— |
299
Tab. 2. (Forts.) Arbetsgivare och arbetare, berörda och icke berörda af
kollektivaftal, inom olika näringsgrenar.
Näringsgrenens |
Antal af kollektivaftal berörda |
|||||||
Antal |
||||||||
Näringsgrenar. |
kollek- |
|||||||
arbets- |
arbe- |
liv- |
arbets- |
|||||
aftal. |
I % af |
|||||||
tare. |
gifvare. |
Per |
||||||
Absolut. |
arbets- |
aftal. |
hela an- |
|||||
gifvare |
talet. |
|||||||
XX. Sjötransport. |
||||||||
Sjömän och eldare........ Examinerade maskinister .... |
} - |
15.650 |
{ 1 |
46 139 |
1.494 1.660 |
32 12 |
747 830 |
| 20 |
Maskinister och eldare på bogser- båtar och ångslnpar...... Pråm- och skntskeppare, rorgängare |
— |
— |
4 |
10 |
285 |
29 |
71 |
— |
456 |
||||||||
m. fl............. |
— |
5 |
23 |
20 |
91 |
|||
XXI. Diverse. |
||||||||
Teknisk teaterpersonal...... |
— |
— |
i |
1 |
16 |
16 |
16 |
— |
300
Tab. 3. Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor och.
utan i kollektivaf- 1
Antal arbetare vid tillverkningen |
Antal last- och lossnings-arbetare, handtlangare, maga-sinsarbetare m. fl. |
||||||||||||||
Näringsgrenar. |
inom grupper med |
inom grupper |
Summa. |
inom grupper |
inom grupper |
Summa. |
|||||||||
M. |
Kv. |
S:a. |
M. |
Kv. |
| S:a. |
M. |
Kv. |
S:a. |
M. |
Kv. |
S:a. |
||||
III. 1. |
Grufdrift. |
1.309 |
1.309 |
1 |
i |
1.310 |
717 |
717 |
717 |
||||||
2. |
Malmgrufvor .... |
669 |
— |
669 |
7 |
41 |
48 |
717 |
76 |
— |
76 |
10 |
— |
i° |
86 |
IV. 1. |
Närings- och njut-ningsämncsindustri. |
457 |
457 |
26 |
1 |
27 |
484 |
386 |
12 |
398 |
15 |
15 |
413 |
||
4. |
Råsockerbruk och soc-kerraffinaderier . . |
4,821 |
638 |
5,459 |
17 |
17 |
6.476 |
2.075 |
6 |
2,081 |
12 |
3 |
15 |
2,096 |
|
5. |
Tobaksfabriker . . . |
1,100 |
2.438 |
3,538 |
23 |
58 |
81 |
3.619 |
3 |
— |
3 |
62 |
20 |
82 |
85 |
(5. |
Bränn vinsbrännerier, |
91 |
91 |
1 |
1 |
92 |
26 |
26 |
26 |
||||||
7. |
Bryggerier, mälterier o. |
1.994 |
943 |
2,937 |
16 |
138 |
154 |
3,091 |
9 |
1 |
10 |
10 |
|||
8. |
Margarinfabriker . . |
207 |
60 |
267 |
6 |
2 |
8 |
275 |
20 |
— |
20 |
27 |
— |
27 |
47 |
10. |
Öfrig närings- o. njut-ningsämnesindustri |
20 |
12 |
32 |
9 |
6 |
15 |
47 |
3 |
— |
3 |
— |
— |
— |
3 |
v. |
Textilindustri. |
4,065 |
7,111 |
11,176 |
178 |
210 |
388 |
11.564 |
51 |
51 |
127 |
9 |
136 |
187 |
|
VI. 1. |
Beklädnadsindustri. |
161 |
151 |
312 |
15 |
134 |
149 |
461 |
2 |
2 |
2 |
||||
3. |
Skofabriker .... |
3,134 |
1,935 |
5,069 |
— |
42 |
42 |
5,111 |
— |
— |
— |
6 |
— |
6 |
6 |
5. |
Handskfabriker . . . |
139 |
174 |
313 |
— |
— |
313 |
— |
— |
— |
1 |
— |
i |
1 |
|
9. |
Bad- och tvättinrätt-ningar ...... |
5 |
49 |
54 |
— |
— |
54 |
— |
— |
— |
— |
||||
VII. 1. |
Läder-, hår- och |
793 |
15 |
808 |
2 |
2 |
810 |
40 |
40 |
8 |
8 |
48 |
|||
2. |
Gummivarufabriker . |
432 |
590 |
1,022 |
— |
— |
— |
1.022 |
47 |
23 |
70 |
2 |
2 |
72 |
|
3. |
Borst- o. penselfabriker |
73 |
103 |
176 |
— |
— |
~ |
176 |
— |
— |
'' — |
9 |
— |
9 |
9 |
VIII. 1. |
Trävaruindustri. |
4,782 |
41 |
4,823 |
160 |
70 |
230 |
5,053 |
3,341 |
3,341 |
281 |
t-i CO |
3,622 |
||
3. |
Träkolsverk .... |
222 |
3 |
225 |
1 |
— |
1 |
226 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
4. |
Snickeri- och möbel-fabriker ..... |
2,891 |
51 |
2.942 |
156 |
66 |
222 |
3,164 |
728 |
728 |
255 |
255 |
983 |
||
8. |
Korkfabriker .... |
160 |
215 |
375 |
— |
3 |
3 |
378 |
— |
— |
— |
16 |
— |
16 |
16 |
IX. |
Trämasse- och pap-persindustri. |
4,257 |
735 |
4,992 |
405 |
227 |
632 |
5,624 |
1,354 |
1,354 |
98 |
12 |
110 |
1,464 |
|
X. 1. |
Grafisk industri. |
5,583 |
681 |
6,264 |
6,264 |
141 |
24 |
165 |
165 |
||||||
2. |
Kemigrafiska anstalter |
254 |
44 |
298 |
— |
- | |
— |
298 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3. |
Litografiska anstalter |
815 |
— |
815 |
— |
109 |
109 |
924 |
9 |
— |
9 |
47 |
19 |
66 |
75 |
1 På grund af materialets beskaffenhet har i denna tabell icke medtagits karamell-, choklad- och käxfabriker,
sättning af kakelugnar samt grustag, hvaremot hattfabrikerna utskilts från hattmakerierna och sålunda kunnat med
-
301
fabriker1, fördelade efter arbetets art samt i grupper med och
tal fastställd lön.
Antal reparatörer |
Antal maskinister |
Antal kuskar och |
Hela |
antalet arbetare |
||||||||||||
inom grupper med fast- ställd lön. |
inom grupper utan fast- ställd lön. |
S:a. |
inom grupper med fast- |
1 inom |
Sta. |
inom grupper med fast- |
inom grupper utan fast- |
8: a. |
inom grupper med |
inom grupper |
Summa. |
|||||
lön. |
lön. 1 |
lön. |
lön. |
M. |
K v. |
S:a. |
M. |
Kv. |
Sta. |
|||||||
57 |
9 |
66 |
94 |
94 |
n |
i 3 |
14 |
2.188 |
2.188 |
12 |
1 |
13 |
2 201 |
III. 1. |
||
109 |
35 |
144 |
15 |
4 |
19 |
i |
20 |
21 |
870 |
— |
870 |
76 |
41 |
117 |
987 |
2. |
28 |
2 42 |
70 |
56 |
39 |
95 |
42 |
58 |
100 |
969 |
12 |
981 |
179 |
2 |
181 |
1,162 |
IY. 1. |
344 |
151 |
495 |
378 |
188 |
566 |
27 |
13 |
40 |
7,645 |
644 |
8,289 |
364 |
20 |
384 |
8,673 |
4. |
313 |
13 |
2 |
15 |
17 |
2 |
14 |
16 |
1,107 |
2,438 |
3,545 |
124 |
81 |
205 |
3.750 |
5. |
|
3 |
2 |
5 |
11 |
4 |
15 |
18 |
5 |
23 |
149 |
149 |
11 |
1 |
12 |
161 |
6. |
|
115 |
95 |
210 |
117 |
106 |
223 |
637 |
369 |
1,006 |
2,872 |
944 |
3.816 |
586 |
138 |
724 |
4,540 |
7. |
7 |
8 |
15 |
2 |
6 |
8 |
10 |
— |
10 |
246 |
60 |
306 |
47 |
2 |
49 |
355 |
8. |
_ |
2 |
2 |
5 |
— |
5 |
— |
— |
— |
28 |
12 |
40 |
11 |
6 |
17 |
57 |
10. |
176 |
178 |
354 |
68 |
104 |
172 |
7 |
62 |
69 |
4,367 |
7.111 |
11,478 |
649 |
219 |
868 |
12,346 |
v. |
9 |
6 |
15 |
8 |
8 |
3 |
3 |
170 |
151 |
321 |
34 |
134 |
168 |
489 |
Yl. i. |
||
35 |
35 |
3 |
28 |
31 |
— |
14 |
14 |
3,137 |
1,935 |
5.072 |
83 |
42 |
125 |
5,197 |
3. |
|
— |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
139 |
174 |
313 |
3 |
- |
3 |
316 |
5. |
|
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
- |
1 2 |
7 |
49 |
66 |
2 |
— |
2 |
58 |
9. |
14 |
14 |
4 |
24 |
28 |
10 |
10 |
837 |
15 |
852 |
56 |
2 |
58 |
910 |
VII. 1. |
||
26 |
16 |
42 |
5 |
5 |
10 |
— |
3 |
3 |
510 |
613 |
1,123 |
26 |
— |
26 |
1.149 |
2. |
3 |
3 |
6 |
— |
2 |
2 |
— |
2 |
2 |
76 |
103 |
179 |
16 |
— |
16 |
195 |
3. |
237 |
160 |
397 |
145 |
28 |
173 |
38 |
43 |
81 |
8,543 |
41 |
8,584 |
672 |
70 |
742 |
9,326 |
VIII. 1. |
- |
3 |
— |
3 |
— |
— |
— |
225 |
3 |
228 |
1 |
— |
1 |
229 |
3. |
||
32 |
39 |
71 |
42 |
52 |
94 |
5 |
28 |
33 |
3,698 |
51 |
3,749 |
530 |
66 |
596 |
4,345 |
4. |
1 |
1 |
— |
3 |
3 |
— |
7 |
7 |
160 |
215 |
375 |
27 |
3 |
30 |
405 |
8. |
|
583 |
109 |
692 |
408 |
45 |
453 |
53 |
74 |
127 |
6,655 |
735 |
7,390 |
731 |
239 |
970 |
8,360 |
IX. |
53 |
53 |
42 |
42 |
4 |
4 |
5,583 |
681 |
6,264 |
240 |
24 |
! 264 |
6,528 |
X. 1. |
|||
_ |
1 |
1 |
_ |
1 |
] |
254 |
44 |
298 |
2 |
— |
2 |
300 |
2. |
|||
— |
23 |
23 |
— |
6 |
6 |
— |
3 |
S |
824 |
— |
824 |
79 |
128 |
|| 207 |
1,031 |
3. |
brädgårdsrörelse, guld- och silfvervarufabriker, uppsättning och skötsel af elektriska maskiner, tillverkning och uppräknats.
— 2 Däraf 1 kvinna. — 3 Däraf 3 kvinnor.
302
Tab. 3. (Forts.) Af kollektivaftal berörda arbetare vid grufvor
och utan i kollektiv -
Antal arbetare vid tillverkningen |
Antal last- och lossnings-arbetare, handtlangare, maga-sinsarbetare m. fl. |
|||||||||||||
Näringsgrenar. |
inom grupper med |
inom grupper |
Summa. |
inom grupper |
inom grupper |
Summa. |
||||||||
M. |
Kv. |
S:a. |
M. |
Kv. |
| S:a. |
M. |
Kv. |
S:a. |
M. |
Kv. |
S:a. |
|||
XI. Malmförädlingsin-dustri. Järn- och stålverk, |
1,894 |
1,894 |
3 |
3 |
1,897 |
377 |
377 |
87 |
87 |
464 |
||||
XII. Metallindustri. 1. Järn- och stålvaru-fabriker..... |
6,709 |
134 |
6,843 |
431 |
312 |
743 |
7.586 |
568 |
1 |
569 |
370 |
7 |
377 |
946 |
6. Galvaniserings- och |
515 |
335 |
850 |
— |
15 |
15 |
865 |
24 |
6 |
30 |
— |
30 |
||
XIII. Maskin- och skepps-byggnadsindustri. 1. Mekaniska verkställer |
14,840 |
14,840 |
198 |
12 |
210 |
15,050 |
2,763 |
2,763 |
91 |
1 |
92 |
2,855 |
||
2. Skeppsvarf och båt-byggerier..... |
1,323 |
1,323 |
20 |
20! |
1,343 |
462 |
462 |
3 |
3 |
465 |
||||
3. Elektriska verkstäder |
2,476 |
202 |
2,678 |
223 |
200 |
423! |
3,101 |
373 |
_ |
373 |
149 |
_ |
149 |
522 |
5. Vagnfabriker .... |
619 |
— |
619 |
— |
_ |
_ |
619 |
160 |
_ |
160 |
_ |
_ |
_ |
160 |
7. Instrumentfabriker . |
409 |
409 |
1 |
4 |
5 |
414 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
XIV. Jord-o. stenindustri. 1. Stenbrott och sten-hnggerier .... |
5,482 |
_ |
5,482 |
98 |
. 98 |
5.580 |
176 |
176 |
128 |
128 |
304 |
|||
2. Torfindustri .... |
314 |
15 |
329 |
_ |
80 |
80 |
409 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
4. Kalk- och kritbruk |
958 |
958 |
12 |
121 |
970 |
75 |
75 |
75 |
||||||
5. Glasbruk...... |
1,607 |
27 |
1,634 |
46 |
53 |
99 |
1.733 |
504 |
24 |
528 |
107 |
45 |
152 |
680 |
6. Sten- och lergodsfabri-ker ....... |
1,228 |
22 |
1,250 |
8 |
8 |
1,258 |
177 |
177 |
177 |
|||||
7. Tegelbruk..... |
2,184 |
— |
2,184 |
6 |
41 |
47 |
2,231 |
90 |
_ |
90 |
_ |
_ |
___ |
90 |
9. Öfrig jord- och sten-industri ..... |
276 |
2 |
278 |
138 |
16 |
154 |
432 |
68 |
— |
68 |
— |
— |
68 |
|
XV. Kemisk-teknisk in-dustri. 1. Färg-och fernissfabri-ker....... |
14 |
14 |
14 |
5 |
5 |
5 |
||||||||
2. Ljus-, tvål- o. parfym- j |
232 |
117 |
349 |
76 |
76 |
425 |
73 |
73 |
12 |
25; |
37 |
110 |
||
3. Sprängämnesfabriker |
157 |
36 |
193 |
— |
26 |
26 |
219 |
19 |
— |
19 |
1 |
— |
1 |
20 |
4. Kalciumkarbid- och |
208 |
208 |
208 |
27 |
27 |
2 |
2 |
29 |
||||||
5. Gödningsämnes- och |
474 |
7 |
481 |
481 |
283 |
2 |
285 |
1 |
3 |
4 |
289 |
|||
6. Tändsticksfabriker . |
1,802 |
1,732 |
3,534 |
180 |
294 |
474 |
4,008 |
230 |
— |
230 |
111 |
— |
111 |
341 |
7. Öfrig kemisk-teknisk |
67 |
2 |
69 |
_ |
35 |
35 |
104 |
24 |
_ |
24 |
— |
2 |
2 |
26 |
Summa |
S2,222|l8,620 100,842 |
2,3402,312 |
4,658 |
105,5001 |
15,363 |
75 |l5,438 |
2.181 |
170| 2,351 |
17,789 |
1 Däraf 1 kvinna.
och fabriker, fördelade efter arbetets art samt i grupper med
aftal fastställd lön.
303
Antal maskinister |
Antal kuskar |
och |
|||||||||||||
Antal reparatörer |
och eldare samt |
utkörare samt järn- |
Hela |
antalet |
arbetare |
||||||||||
och hjälparbetare |
elektriska arbetare |
vägspersonal |
|||||||||||||
inom grupper |
inom grupper |
inom grupper |
inom grupper |
inom grupper |
inom grupper |
inom |
grupper med |
inom grupper |
Summa. |
||||||
med |
utan |
S:a. |
med |
utan |
S:a. |
med |
utan |
S:a. |
fastställa |
on. |
lön. |
||||
fast- |
fast- |
fast- |
fast- |
fast- |
fast- |
||||||||||
ställd lön. |
ställd lön. |
ställd lön. |
|||||||||||||
lön. |
lön. |
lön. |
M. |
Kv. | |
Summa. |
M. |
Kv. |
S:a. |
|||||||
197 |
81 |
278 |
34 |
11 |
45 |
10 |
48 |
58 |
2,512 |
— |
2,512 |
230 |
— |
230 |
2,742 |
123 |
71 |
194 |
50 |
15 |
65 |
21 |
11 |
32 |
7,471 |
135 |
7,606 |
898 |
319 |
1,217 |
8,823| |
26 |
6 |
32 |
1 |
10 1 |
11 |
6 |
4 |
10 |
572 |
341 |
913 |
20 |
15 |
35 |
948 |
160 |
17 |
177 |
92 |
2 |
94 |
17,855 |
_ |
17,855 |
308 |
13 |
321 |
18,176 |
|||
17 |
1 |
18 |
5 |
5 |
1,807 |
_ |
1.807 |
24 |
_ |
24 |
1.831 |
||||
__ |
_ |
__ |
14 |
5 |
19 |
8 |
2 |
10 |
2,871 |
202 |
3,073 |
379 |
200 |
579 |
3,652 |
_ |
6 |
6 |
3 |
1 |
4 |
788 |
— |
788 |
1 |
— |
1 |
789 |
|||
— |
— |
— |
— |
" |
409 |
409 |
1 |
4 |
5 |
414 |
|||||
1,821 |
541 i |
2.362 |
107 |
21 |
128 |
36 |
27 |
63 |
7,622 |
7.622 |
815 |
815 |
8,437 |
||
7 |
7 |
3 |
8 |
11 |
— |
— |
— |
317 |
15 |
332 |
15 |
80 |
95 |
427 |
|
206 |
20 |
226 |
43 |
14 |
57 |
12 |
12 |
1,294 |
— |
1,294 |
34 |
12 |
46 |
1,340 |
|
9 |
70 |
79 |
17 |
23 |
40 |
— |
21 |
21 |
2,137 |
51 |
2,188 |
267 |
98 |
365 |
2,553 |
87 |
39 |
126 |
53 |
53 |
11 |
_ |
11 |
1,556 |
22 |
1.578 |
39 |
8 |
47 |
1,625 |
|
27 |
153 |
80 |
31 |
51 |
82 |
4 |
27 |
31 |
2,336 |
2,336 |
136 |
42 |
178 |
2,514 |
|
34 |
— |
34 |
9 |
9 |
2 |
2 |
4 |
389 |
2 |
391 |
140 |
16 |
156 |
547 |
|
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
20 |
20 |
1 |
1 |
21 |
||||||
11 |
33 |
44 |
4 |
17 |
21 |
15 |
20 |
35 |
335 |
117 |
452 |
82 |
101 |
183 |
635 |
23 |
8 |
31 |
— |
18 |
18 |
— |
8 |
8 |
199 |
36 |
235 |
35 |
26 |
61 |
296 |
63 |
— |
63 |
13 |
— |
13 |
— |
1 |
1 |
311 |
I 311 |
3 |
3 |
314 |
||
63 |
13 |
76 |
33 |
19 |
52 |
8 |
8 |
852 |
9 |
862 |
41 |
3 |
44 |
906 |
|
1 |
524 |
525 |
37 |
29 |
66 |
12 |
29 |
41 |
2,082 |
1,732 |
3.814 |
873 |
294 |
1,167 |
4,981 |
_ |
_ |
1 |
6 |
7 |
— |
11 |
11 |
92 |
2 |
94 |
17 |
37 |
54 |
148 |
|
4.420 |
2,462 |
| 6.882 |
1,991 |
978 |
2,969| 1,091 |
958 |
| 2,049|l05,087 |
18,695 |
123,782 |
8,920 |
2,487 j 11,407|| 135,189 |
XI.
XII.
1.
5.
XIII.
1.
2.
3.
5.
7.
XIV.
1.
2.
4.
5.
6.
7.
9.
XV.
1.
2’.
3.
4.
5.
6.
7.
304
Tab. 4. Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter (organisation
eller icke).
Kollektivaftal |
med organisation som part |
Kollek- |
||||||||||||
endast på arbetaresidan.1 |
tivaftal, hvilkas |
|||||||||||||
Näringsgrenar. |
på båda |
träffade |
träffade |
Summa |
på ingendera |
parter |
Hela antalet |
|||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk o. trädgårdsskötsel |
2 |
484 |
17 |
957 |
2 |
62 |
19 |
1,019 |
i |
122 |
22 |
1.625 |
||
Trädgårdsskötsel..... |
1 |
85 |
1 |
10 |
3 |
128 |
4 |
138 |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
II. Skogsbruk. Skogsafverkning..... |
2 |
520 |
2 |
520 |
2 |
520 |
||||||||
Flottning........ |
— |
— |
3 |
414 |
— |
— |
3 |
414 |
3 |
44:5 |
— |
— |
6 |
856 |
III. Grufdrift. Stenkolsgrnfvor m. m. . . |
5 |
2,531 |
4 |
1.268 |
1 |
27 |
5 |
1.295 |
10 |
8,826 |
||||
Malmgrufvor....... |
— |
— |
7 |
987 |
— |
— |
7 |
987 |
— |
— |
— |
— |
7 |
987 |
IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri. Kvarnar......... |
6 |
332 |
16 |
572 |
2 |
268 |
18 |
840 |
1 |
20 |
25 |
1,192 |
||
Bagerier och konditorier . |
19 |
2,206 |
10 |
223 |
49 |
1,222 |
59 |
1.445 |
_ |
_ |
— |
_ |
78 |
3.651 |
Karamell-, choklad- och käx-fabriker ........ |
7 |
543 |
3 |
204 |
10 |
747 |
10 |
747 |
||||||
Råsockerbruk och socker-raffinaderier ...... |
39 |
8,574 |
39 |
8.574 |
6 |
99 |
45 |
8,673 |
||||||
Tobaksfabrikör...... |
2 |
3,373 |
18 |
368 |
— |
_ |
18 |
368 |
_ |
_ |
i |
9 |
21 |
3*750 |
Brännvinsbrännerier, jästfa-briker o. destilleringsverk |
1 |
15 |
6 |
148 |
6 |
148 |
7 |
163 |
||||||
Bryggerier, mälterier och |
12 |
1.934 |
24 |
621 |
22 |
1,837 |
49 |
2,458 |
4 |
119 |
02 |
4.511 |
||
Margarinfabriker..... |
2 |
112 |
3 |
243 |
— |
3 |
243 |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 |
355 |
|
Slakterier och charkuterier |
3 |
447 |
1 |
15 |
10 |
219 |
11 |
234 |
_ |
_ |
_ |
_ |
14 |
681 |
Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . . . |
— |
— |
4 |
36 |
— |
— |
4 |
36 |
— |
— |
_ |
_ |
4 |
36 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, bleke-rier, färgerier, trikåfabri-ker m. fl........ |
17 |
5,808 |
42 |
6,425 |
42 |
6.425 |
2 |
113 |
(il |
12.346 |
||||
Repslagerier....... |
1 |
40 |
6 |
85 |
2 |
28 |
8 |
113 |
— |
— |
— |
- |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier o. hattfabriker |
1 |
31 |
5 |
323 |
1 |
166 |
6 |
489 |
7 |
520 |
||||
Skrädderier och sömnads-fabriker........ |
16 |
2,792 |
15 |
1,544 |
62 |
2.314 |
77 |
3.858 |
1 |
25 |
8 |
257 |
102 |
6,932 |
Skofabriker....... |
1 |
23 |
42 |
4,315 |
4 |
247 |
46 |
4,562 |
— |
—I |
8 |
612 |
55 |
5,197 |
1 aftal för bagerier och konditorier, omf. 55 a. samt 1 aftal för järnvägar, omf. 32 a., hafva träffats af
organisation på arbetsgifvaresidan, men ej på arbetaresidan. Det förra afser en, det senar q flere arbetsgivare.
2 Samtliga aftal utan organisation på någondera sidan hafva på arbetsgifvaresidan träffats af en enskild
arbetsgivare, utom 1 aftal för bryggerier, omf. 55 a. samt 1 aftal för skrädderier, omf. 25 a., hvilka träffats
af flera enskilda arbetsgivare.
305
Tab. 4. (Forts.)- Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter.
Kollektivaftal |
med organisation som part |
||||||||||||||
Kollek- |
|||||||||||||||
tivaftal, |
|||||||||||||||
endast på arbetaresidan |
hvilkas |
||||||||||||||
parter |
Hela |
||||||||||||||
på båda |
träffade |
träffade |
pa |
e.l |
fram- |
||||||||||
Näringsgrenar. |
sidor. |
med en |
med Jlera |
Summa. |
ingendera sidan. |
gå af |
antalet |
||||||||
gifvare. |
gifvare. |
||||||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
||
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
||
Skomakeriverkstäder . . |
10 |
450 |
1 |
19 |
18 |
398 |
19 |
417 |
6 |
270 |
35 |
1,137 |
|||
Handskfabriker..... |
1 |
316 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
316 |
|
Buntmakerier...... |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
2 |
342 |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
|
Träskoverkstäder .... |
1 |
21 |
— |
— |
4 |
59 |
4 |
59 |
— |
_ |
— |
— |
5 |
SO |
|
Barberare o. perukmakare |
f> |
377 |
— |
— |
1 |
12 |
1 |
12 |
— |
— |
— |
— |
6 |
389 |
|
Bad- och tvättinrättningar |
2 |
58 |
— |
2 |
58 |
||||||||||
VII. |
Läder-, hår- och gummi-varuindustri. |
||||||||||||||
Garfverier o läderfabriker |
2 |
51 |
26 |
821 |
1 |
9 |
27 |
830 |
2 |
29 |
_ |
_ |
31 |
910 |
|
Gummivarufabriker . . . |
— |
— |
6 |
652 |
— |
— |
6 |
652 |
2 |
497 |
— |
_ |
8 |
1.149 |
|
Borst- och penselfabriker |
— |
— |
2 |
195 |
— |
— |
2 |
195 |
— |
— |
— |
2 |
195 |
||
serareverkstäder .... |
8 |
599 |
2 |
108 |
''22 |
319 |
24 |
427 |
-- |
— |
5 |
108 |
37 |
1,134 |
|
Vill. |
Trävaruindustri. |
||||||||||||||
Sågverk och hyflerier . . |
_ |
— |
40 |
6,694 |
— |
— |
40 |
6,694 |
■5 |
1,137 |
5 |
1,488 |
50 |
9,319 |
|
Brädgårdsrörelse .... |
3 |
224 |
11 |
83U |
4 |
194 |
15 |
1,024 |
— |
— |
1 |
36 |
1!) |
1284 |
|
Träkols verk...... |
— |
— |
2 |
35 |
2 |
80 |
4 |
,115 |
— |
— |
— |
__ |
4 |
115 |
|
Snickeri- o. möbelfabriker |
23 |
1,613 |
58 |
2,625 |
— |
— |
58 |
2,625 |
2 |
96 |
— |
83 |
4,334 |
||
städer ........ |
13 |
1,528 |
2 |
35 |
18 |
644 |
20 |
679 |
— |
_ |
— |
_ |
33 |
2,207 |
|
Korgmakerier o. korgfabr. |
_ |
— |
— |
— |
2 |
69 |
2 |
69 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
69 |
|
Tunnbinderier..... |
2 |
40 |
6 |
136 |
4 |
44 |
10 |
180 |
— |
— |
2 |
60 |
14 |
280 |
|
Korkfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
5 |
405 |
5 |
405 |
— |
— |
— |
— |
5 |
405 |
|
IX. |
Trämasse- och pappers-industri. |
||||||||||||||
Pappersbruk, papp- och |
4 |
916 |
36 |
6,661 |
— |
— |
36 |
6,661 |
5 |
780 |
— |
— |
45 |
8,357 |
|
fabriker m. fl..... |
5 |
2,814 |
1 |
29 |
8 |
895 |
9 |
924 |
— |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
X. |
Grafislc industri. |
||||||||||||||
ferier ........ |
1 |
6.528 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
6,528 |
|
Kemigrafiska anstalter. . |
1 |
300 |
— |
— |
1 |
300 |
|||||||||
Litografiska anstalter . . |
— |
— |
11 |
408 |
3 |
5541 |
14 |
962 |
i |
67 |
— |
— |
15 |
1.029 |
|
XI. |
Malm.förädlingsindustri. |
||||||||||||||
och blyhyttor, koppar-verk m. m....... |
_ |
_ |
22 |
2,940 |
_ |
_ |
22 |
2,949 |
22 |
2.940 |
|||||
XII. |
Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker |
1 |
9 |
39 |
2,884 |
2 |
246 |
41 |
3,130 |
2 |
350 |
1 |
90 |
45 |
3.579 |
hofslageriverkstäder . . |
5 |
1,308 |
7 |
40 |
6 |
167 |
13 |
207 |
— |
— |
1 |
20 |
19 |
1.535 |
20—082273. Kollektivaftal.
306
Tab. 4. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter.
Kollektivaftal med organisation som part |
Kollek- |
|||||||||||||
endast på arbetaresidan. |
{tivaftal, |
|||||||||||||
Näringsgrenar. |
på båda |
träffade |
träffade |
Summa. |
på ingendera sidan. |
( parter 1 ej fram-gå af |
Hela antalet |
|||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Bleck-, plåt-o. kopparslagerier |
10 |
1,058 |
4 |
303 |
29 |
690 |
33 |
993 |
_ |
_ |
i |
7 |
44 |
2.058 |
Guld- o. sil fvervarufab riker |
— |
— |
1 |
195 |
— |
— |
1 |
195 |
2 |
306 |
— |
— |
3 |
501 |
Galvaniserings- och kapsyl-fabriker m. fl..... |
— |
— |
10 |
459 |
— |
— |
10 |
459 |
2 |
487 |
— |
— |
12 |
946 |
XIII. Maslän- och skeppsbygg-nadsinclustri. Mekaniska verkstäder . . |
2 |
20,441 |
25 |
1,511 |
25 |
1.511 |
3 |
43 |
30 |
27.995 |
||||
Skeppsvarf o. båtbyggerier |
— |
— |
5 |
196 |
— |
— |
5 |
196 |
— |
— |
— |
— |
O |
196 |
Elektriska verkstäder . . |
— |
— |
1 |
1,426 |
— |
— |
1 |
1.426 |
— |
— |
— |
— |
1 |
1,426 |
Uppsättning och skötsel af |
1 |
1.095 |
1 |
1.095 |
||||||||||
V agnfabriker...... |
— |
-- |
o |
47 |
— |
— |
2 |
47 |
— |
— |
— |
— |
2 |
47 |
Vagnmakerier..... |
2 |
171 |
— |
— |
3 |
15 |
3 |
15 |
— |
— |
— |
— |
5 |
186 |
Instrumentfabriker . . . |
2 |
71 |
10 |
235 |
1 |
108 |
11 |
343 |
— |
— |
— |
— |
13 |
414 |
Urmakerier....... |
1 |
86 |
— |
1 |
86 |
|||||||||
XIV. Jord- och stenindustri. |
12 |
4,067 |
40 |
2.869 |
11 |
1,291 |
51 |
4,160 |
1 |
3 |
64 |
8.230 |
||
Torfindustri...... |
— |
— |
6 |
427 |
— |
— |
6 |
427 |
— |
— |
— |
— |
6 |
427 |
Grustag........ |
1 |
24 |
1 |
80 |
— |
— |
1 |
80 |
— |
— |
— |
— |
2 |
104 |
Kalk- och kritbruk samt |
3 |
124 |
8 |
1,216 |
8 |
1,216 |
_ |
_ |
_ |
ii |
1.340 |
|||
Glasbruk ........ |
— |
— |
14 |
1,944 |
1 |
666 |
15 |
2,610 |
— |
— |
— |
— |
15 |
2.610 |
Tegelbruk....... |
9 |
477 |
30 |
1,258 |
1 |
458 |
31 |
1,716 |
4 |
264 |
— |
— |
44 |
2,457 |
Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . . |
3 |
1,505 |
5 |
73 |
_ |
_ |
5 |
73 |
_ |
_ |
_ |
8 |
1,578 |
|
Öfrig jord- o. stenindustri |
2 |
57 |
2 |
490 |
— |
— |
2 |
490 |
— |
— |
— |
— |
4 |
547 |
XV. Kemisk-teknislc industri. |
1 |
15 |
1 |
6 |
1 |
6 |
2 |
21 |
||||||
Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl..... |
8 |
147 |
5 |
297 |
_ |
5 |
297 |
4 |
191 |
_ |
_ |
17 |
635 |
|
Sprängämnesfabriker . . |
— |
— |
2 |
225 |
1 |
81 |
3 |
306 |
— |
— |
— |
— |
3 |
3U6 |
Kalciumkarbid-och klorat-fabriker....... |
1 |
207 |
5 |
107 |
_ |
_ |
5 |
107 |
_ |
_ |
_ |
_ |
6 |
314 |
Gödningsämnes- o. svafvel-syrefäbriker..... |
_ |
15 |
876 |
_ |
_ |
15 |
876 |
1 |
30 |
_ |
_ |
16 |
906 |
|
Tändsticksfabriker . . . |
— |
— |
11 |
4.981 |
— |
— |
11 |
4,981 |
— |
— |
— |
11 |
4,981 |
|
Öfrig kemisk-teknisk inT |
— |
— |
2 |
36 |
— |
— |
2 |
36 |
3 |
112 |
— |
— |
o |
148 |
i XVI. Byggnadsverksamhet. Murare......... |
22 |
4.853 |
i |
26 |
22 |
1,007 |
23 |
1,033 |
45 |
5,886 |
||||
Byggnadsträarbetare . . . |
31 |
9,199 |
5 |
169 |
26 |
1,657 |
31 |
1.826 |
— |
— |
i |
9 |
63 |
11.034 |
Stuckatörer....... |
2 |
150 |
— |
— |
1 |
48 |
1 |
48 |
— |
— |
— |
— |
3 |
198 |
307
Tab. 4. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter olika slag af parter.
Kollektivaftal |
med organisation som part |
Kollek- |
||||||||||||
endast på arbetaresid |
an. |
tivaftal, hvilkas |
||||||||||||
Näringsgrenar. |
, på båda |
träffade |
träffade |
Summa. |
på ingendera sidan. |
parter |
Hela antalet |
|||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
| |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
Förgyileri- o. glasmästeri-arbetare ....... |
4 |
309 |
3 |
107 |
5 |
60 |
8 |
167 |
12 |
476 |
||||
Målare........ |
29 |
7,246 |
— |
— |
19 |
666 |
19 |
666 |
_ |
_ |
i |
28 |
49 |
7.940 |
Skorstensfejare .... |
2 |
93 |
— |
— |
1 |
49 |
1 |
49 |
_ |
_ |
_ |
3 |
142 |
|
Rörarbetare...... |
7 |
1,408 |
i |
16 |
2 |
95 |
3 |
111 |
_ |
_ |
_ |
_ |
10 |
1,519 |
Elektriska montörer . . |
1 |
50 |
— |
1 |
50 |
|||||||||
Byggnadsgrofarbetare . . |
31 |
10,644 |
12 |
889 |
25 |
1.549 |
37 |
2.438 |
— |
_ |
_ |
:_ |
6S |
13,082 |
Gipsrörare ....... |
1 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
130 |
Väg- o. vattenbyggnads-arbetare ....... |
— |
— |
26 |
5,874 |
— |
— |
26 |
5,874 |
— |
— |
_ |
_ |
26 |
5,874 |
XVII. Allmänna arbeten. kommunala..... |
15 |
2.244 |
15 |
2.244 |
7 |
5,653 |
22 |
7,897 |
||||||
i entreprenad .... |
1 |
29 |
— |
— |
1 |
188 |
i |
188 |
_ |
_ |
_ |
2 |
217 |
|
Gas-, elektricitets- och |
11 |
511 |
ii |
■ 511 |
i |
119 |
12 |
630 |
||||||
enskilda..... |
-- |
— |
2 |
37 |
— |
— |
2 |
37 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
37 |
Renhållningsverk: |
5 |
223 |
5 |
223 |
5 |
223 |
||||||||
enskilda...... |
— |
_ |
i |
9 |
1 |
400 |
2 |
409 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
409 |
Kraftstationer: |
_ |
2 |
24 |
2 |
24 |
2 |
24 |
|||||||
enskilda...... |
— |
— |
1 |
8 |
— |
— |
1 |
8 |
— |
— |
— |
— |
i |
8 |
XVIII. Handel och varulager. |
21 |
1,730 |
31 |
683 |
18 |
713 |
49 |
1.396 |
2 |
19 |
i |
40 |
73 |
3,185 |
XIX. Landtransport. Akerirörelse...... |
11 |
2,187 |
2 |
40 |
6 |
219 |
8 |
259 |
19 |
2.440 |
||||
Stufverirörelse ..... |
5 |
1,522 |
21 |
1,795 |
25 |
3,178 |
46 |
4,973 |
— |
— |
4 |
247 |
55 |
6.742 |
Spårvägar: kommunala . |
— |
— |
3 |
58 |
— |
— |
3 |
58 |
3 |
725 |
_ |
_ |
(i |
''783 |
enskilda . . |
— |
— |
6 |
1,223 |
— |
— |
6 |
1.223 |
— |
— |
— |
_ |
(i |
1,223 |
Järnvägar (enskilda) . . |
32 |
8,681 |
33 |
3,673 |
3 |
411 |
36 |
4.084 |
11 |
582 |
_ |
_ |
79 |
13,347 |
Telefon (enskild) .... |
— |
1 |
310 |
— |
— |
1 |
310 |
— |
— |
— |
— |
1 |
310 |
|
XX. Sjötransport. Sj öm än, maskinister och |
2 |
2,910 |
3 |
277 |
8 |
708 |
11 |
985 |
13 |
3,895 |
||||
XXI. Diverse. Teknisk teaterpersonal . |
_ |
_ |
i |
16 |
1 |
16 |
1 |
16 |
||||||
Summa |
43G 124,051 |
935 90,772 |
473 |
25,416 |
1,408 |
116.18S |
8012,311 |
47 |
3,400 |
1,971 |
255,950 |
Tab. 5. Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde,
Näringsgrenar, |
Riksaftal. |
Distrikts- aftal. |
Ortsaftal. |
Aftal för |
Hela |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. |
4 |
546 |
18 |
1,079 |
22 |
1.625 |
||||
Trädgårdsskötsel....... |
— |
— |
— |
— |
4 |
213 |
1 |
10 |
5 |
228 |
II. Skogsbruk. Skogsafverkning....... |
2 |
520 |
2 |
520 |
||||||
Flottning.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
856 |
o |
856 |
III. Grufdrift. Stenkolsgrnfvor m. m..... |
4 |
2,119 |
6 |
1.707 |
10 |
3,826 |
||||
Malmgrufvor......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
987 |
7 |
987 |
IV. Närings- och njutningsämnes-industri. Kvarnar........... |
1 |
41 |
3 |
297 |
21 |
854 |
25 |
1.192 |
||
Bagerier och konditorier .... |
— |
— |
4 |
124 |
67 |
3.332 |
7 |
195 |
78 |
3.651 |
Karamell-, choklad- och käx-fabriker .......... |
3 |
204 |
7 |
543 |
10 |
747 |
||||
Råsockerbruk och sockerraffina-dericr........... |
45 |
8,673 |
45 |
8,673 |
||||||
Tobaksfabriker........ |
i |
3,247 |
— |
— |
— |
— |
20 |
503 |
21 |
3,750 |
Brän n vinsbrännerier, j ästfabriker |
7 |
163 |
7 |
163 |
||||||
Bryggerier, mälterier och läske-drycksfabriker....... |
_ |
36 |
3,861 |
26 |
650 |
62 |
4.511 |
|||
Margarinfabriker....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
355 |
5 |
355 |
Slakterier och charkuterier . . |
— |
— |
— |
— |
13 |
666 |
1 |
15 |
14 |
681 |
Öfrig närings- och njutnings-ämnesindustri ....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
36 |
4 |
36 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, blekerier, |
7 |
3,235 |
54 |
9.111 |
61 |
12.346 |
||||
Repslagerier......... |
— |
— |
1 |
13 |
2 |
55 |
6 |
85 |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier och hattfabriker . |
2 |
197 |
5 |
323 |
7 |
520 |
||||
Skrädderier och sömnadsfabriker |
— |
— |
6 |
122 |
Öl |
5,266 |
15 |
1.544 |
102 |
6,932 |
Skofabriker.......... |
— |
— |
— |
— |
5 |
451 |
50 |
4;746 |
55 |
ål97 |
Skomakeriverkstäder..... |
— |
— |
— |
_ |
34 |
1.118 |
1 |
19 |
85 |
1,137 |
Handskfabriker ........ |
i |
816 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
316 |
|
Buntmakerier......... |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
_ |
_ |
2 |
342 |
Träskoverkstäder ....... |
— |
— |
1 |
23 j |
4 |
57 |
_ |
_ |
5 |
80 |
Barberare och perukmakare . . |
— |
— |
— |
— |
6 |
389 |
— |
— |
6 |
389 |
Bad- och tvättinrättningar . . . |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
58 |
2 |
58 |
309
Tab. 5. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde.
Näringsgrenar. |
Riks aftal. |
Distrikts- aftal. |
Ortsaftal. |
Aftal för |
Hela antalet |
|||||
Anial |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
VII. Läder-, hår- och gummivaru-industri. Garfyerier och läderfabriker . . |
i |
9 |
30 |
901 |
31 |
910 |
||||
Gummivarufabriker...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
1,149 |
8 |
1.149 |
Borst- och penselfabriker . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
195 |
2 |
195 |
|
Sadelmakare- och tapetserare-verkstäder ......... |
— |
— |
— |
35 |
1,026 |
2 |
108 |
37 |
1,134 |
|
VIII. Trävaruindustri. Sågverk- och hyflerier..... |
50 |
9,319 |
50 |
9,319 |
||||||
Brädgårdsrörelse....... |
— |
— |
— |
9 |
1,137 |
10 |
147 |
1!) |
1,284 |
|
Träkolsverk......... |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
115 |
4 |
115 |
|
Snickeri- och möbelfabriker . . |
— |
— |
— |
2 |
215 |
81 |
4,119 |
83 |
4,334 |
|
Snickeri- och möbelverkstäder . |
— |
— |
— |
— |
31 |
2,172 |
2 |
35 |
33 |
2.207 |
Korgmakerier och korgfabriker . |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
— |
— |
2 |
09 |
Tunnbinderier........ |
— |
— |
3 |
67 |
4 |
60 |
7 |
153 |
14 |
280 |
Korkfabriker......... |
— |
— |
1 |
25 |
4 |
380 |
— |
- |
o~ |
405 |
IX. Trämasse- och pappersindustri. Pappersbruk, pappers- och trä-massefabriker ....... |
45 |
8,357 |
45 |
8,357 |
||||||
Bokbinderier, kartongfabriker m. fl. |
— |
— |
1 |
176 |
12 |
3,533 |
1 |
29 |
14 |
3,738 |
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stilgjuterier . |
i |
6,528 |
1 |
0,528 |
||||||
Kemigrafiska anstalter..... |
i |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
300 |
Litografiska anstalter..... |
— |
— |
— |
— |
3 |
554 |
12 |
475 |
15 |
1.029 |
XI. Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink- och |
22 |
2,940 |
22 |
2,940 |
||||||
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker . . . |
2 |
246 |
43 |
3,333 |
45 |
3,579 |
||||
Smides-, reparations- och hofsla-geriverkstäder....... |
10 |
1,465 |
9 |
70 |
1!) |
1.535 |
||||
Bleck-, plåt- och kopparslagcrier |
— |
— |
1 |
25 |
33 |
1.704 |
5 |
329 |
44 |
2,058 |
Gäld- och silfvervarpfabriker. . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
501 |
3 |
501 |
Galvaniserings- och kapsylfabri-ker m. fl.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 |
946 |
12 |
946 |
XIII. Maskin- och skeppsbyggnads-industri. Mekaniska verkstäder..... |
2 |
26,441 |
28 |
1,554 |
30 |
27.995 |
||||
Skeppsvarf och båtbyggerier . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
196 |
5 |
190 |
Elektriska verkstäder..... |
— |
— |
— |
— |
1 |
1,426 |
i |
1.420 |
||
Uppsättning och skötsel af elek-triska maskiner....... |
i |
1,095 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
i |
1,095 |
1
310
Tab. 5. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter giltigdietsområde.
Riksaftal. |
Distrikts- aftal. |
Ortsaftal. |
Aftal för |
Hela. |
|||||||
betsplatser. |
|||||||||||
Näringsgrenar. |
antalet |
||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
||
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
||
Vagnfabriker......... |
2 |
47 |
2 |
47 |
|||||||
Vagnmakerier........ |
— |
— |
— |
— |
5 |
186 |
— |
— |
5 |
186 |
|
Instrumentfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
2 |
157 |
11 |
257 |
13 |
414 |
|
Crmakerier.......... |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
— |
— |
1 |
86 |
|
XIV. |
Jord- och stenindustri. |
||||||||||
Stenbrott ocb stenhuggerier . . |
_ |
— |
7 |
3,967 |
15 |
1,341 |
42 |
2,922 |
(14 |
8,230 |
|
Tortindustri........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
427 |
(i |
427 |
|
Grustag........... Kalk- och kritbruk samt cement- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
104 |
2 |
104 |
|
fabriker .......... |
— |
— |
— |
— |
3 |
124 |
8 |
1,216 |
u |
1,340 |
|
Glasbruk........... |
— |
— |
1 |
666 |
— |
— |
14 |
1,944 |
15 |
2.610 |
|
Tegelbruk.......... Tillverkning och uppsättning af |
— |
— |
— |
— |
2 |
510 |
42 |
1,947 |
44 |
2,457 |
|
kakelugnar......... |
1 |
1,479 |
— |
— |
3 |
58 |
4 |
41 |
S |
1.578 |
|
Öfrig jord- och stenindustri . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
547 |
4 |
547 |
|
XV. |
Kemisk-teknislc industri. |
||||||||||
Färg- och fernissfabriker . . . |
_ |
_ |
— |
_ |
1 |
15 |
1 |
6 |
2 |
21 |
|
Ljus-, tvål- och parfymfabri- |
\ |
||||||||||
ker in. 11.......... |
— |
— |
— |
— |
5 |
142 |
12 |
493 |
17 |
635 |
|
Sprängämnesfabriker..... Kalciumkarbid- och kloratfabri- |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
306 |
3 |
306 |
||
ker............ Gödningsämnes- och svafvelsyre- |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
314 |
(i |
314 |
||
fabriker .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 |
906 |
16 |
906 |
|
Tändsticksfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11 |
4,981 |
11 |
4,981 |
|
Öfrig kemisk-teknisk industri . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
• 148 |
5 |
148 |
|
XVI. |
Byggnadsverksamhet. |
||||||||||
Murare............ |
_ |
_ |
2 |
102 |
43 |
pl CO 4^ |
— |
_ |
45 |
5,886 |
|
Byggnadsträarbetare..... |
— |
— |
ä |
105 |
58 |
10,844 |
3 |
85 |
63 |
11,034 |
|
Stuckatörer ......... Förgylleri- och glasmästeriarbe- |
— |
— |
— |
— |
3 |
198 |
— |
— |
3 |
198 |
|
tare............ |
— |
— |
i |
24 |
8 |
345 |
3 |
107 |
12 |
476 |
|
Målare............ |
— |
— |
a |
118 |
46 |
7,822 |
— |
— |
4!) |
7.940 |
|
Skorstensfejare........ |
— |
— |
— |
— |
3 |
142 |
— |
3 |
142 |
||
Rörarbetare......... |
— |
— |
— |
— |
9 |
1,503 |
1 |
16 |
10 |
1,519 |
|
Elektriska montörer...... |
— |
— |
- - |
— |
1 |
50 |
— |
1 |
50 |
||
Byggnadsgrofarbetare..... |
— |
— |
i |
150 |
58 |
12.334 |
9 |
598 |
68 |
13,082 |
|
Gipsrörare .......... |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
— |
— |
1 |
130 |
|
Väg- och vattenbyggnadsarbetare |
— |
— |
— |
— |
~ |
— |
26 |
5,874 |
26 |
5,874 |
|
XVII. Allmänna arbeten. |
|||||||||||
Byggnadsarbeten: |
|||||||||||
kommunala......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22 |
7,897 |
22 |
7,897 |
|
i entreprenad........ |
— |
— |
— |
2 |
217 |
— |
2 |
217 |
311
Tab. 5. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter giltighetsområde.
Ttiksaftal. |
Distrikts- aftal. |
Ortsaftal. |
Aftal för |
Hela antalet |
||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- 1 |
|
Gas-, elektricitets- och vatten-ledningsverk: kommunala....... |
12 |
630 |
12 |
630 |
||||||
enskilda........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
37 |
2 |
37 |
Renhållningsverk: kommunala....... |
_ |
5 |
223 |
5 |
223 |
|||||
enskilda........ |
— |
— |
— |
— |
i |
400 |
i |
9 |
2 |
409 |
Kraftstationer: statens ......... |
_ |
2 |
24 |
2 |
24 |
|||||
enskilda........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
8 |
i |
8 |
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare och varnutkö-rare........... |
2 |
20 |
| 39 |
2,714 |
32 |
451 |
73 |
3,185 |
||
XIX. Landtransport. Akerirörelse......... |
17 |
2,406 |
: 2 |
40 |
19 |
2,446 |
||||
Stufverirörelse....... |
— |
— |
6 |
1,035 |
33 |
4,322 |
16 |
1,385 |
55 |
6,742 |
Spårvägar: kommunala....... |
__ |
6 |
783 |
6 |
7S3 |
|||||
enskilda........ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
6 |
1,223 |
6 |
1,223 |
Järnvägar (enskilda)..... |
— |
— |
15 |
7.625 |
— |
— |
64 |
5.722 |
79 |
13.347 |
Telefon (enskild)....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
310 |
1 |
310 |
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister och el-dare, pråm- och skutskeppare |
i |
1,600 |
9 |
2,018 |
3 |
277 |
13 |
3,895 |
||
XXI. Diverse. Teknisk teaterpersonal .... |
1 |
16 |
1 |
16 |
||||||
Summa |
9 |
41,006 76 |
119.111 781 |
] 84,08=3 |
11,105 Sill,750| 1,971 |
255,950 |
312
Tab. 6. Kollektivaftalen, för -
Näringsgrenar. |
Under 1 år. |
1 år. |
1- |
-2 år. |
|||
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
j aftal |
| arbe-tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
! arbe-tare. |
||
I. |
Jordbruk och trädgårdsskötsel. |
||||||
1. |
Jordbruk ................. |
4 |
616 |
8 |
257 |
7 |
344 |
2. |
Trädgårdsskötsel................ |
1 |
30 |
— |
— |
4 |
193 |
II. |
Skogsbruk. |
||||||
1. |
Skogsafverkning............ |
_ |
_ |
2 |
520 |
_ |
|
2. |
Flottning................... |
— |
— |
4 |
526 |
— |
— |
in. |
Grufdrift. |
||||||
1. |
Stenkolsgrufvor in. m.............. |
_ |
_ |
1 |
37 |
||
2. |
Malmgrufvor............... |
— |
— |
3 |
303 |
— |
— |
IV. |
Närings- och njutning sämnes industri. |
||||||
1. |
Kvarnar................... |
_ |
_ |
3 |
|||
2. |
Bagerier och konditorier............. |
2 |
20 |
5 |
122 |
8 |
103 |
3. |
Karamell-, choklad- och käxfabriker....... |
— |
_ |
_ |
_ |
3 |
215 |
4. |
Råsockerbruk och sockerraffinaderier....... |
3 |
240 |
_ |
_ |
5 |
734 [ |
5. |
Tobaksfabriker................. |
— |
3 |
41 |
5 |
91 |
|
6. |
Brännvinsbrännerier. iästfabriker och destillerings- |
||||||
verk.................. |
— |
— |
5 |
112 |
_ |
_ |
|
7. |
Bryggerier, mälterier och läskedrycksfabriker . . . |
— |
— |
8 |
566 |
5 |
208 |
8. |
Margarinfabriker............... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
9. |
Slakterier och charkuterier........... |
1 |
6 |
5 |
146 |
i |
15 |
10. |
Öfrig närings- och njutningsämnesindustri .... |
— |
1 |
1 |
i |
11 |
|
v. |
Textilindustri. |
||||||
i. |
Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier, trikåfabri- |
||||||
ker m. fl................. |
2 |
128 |
14 |
1,436 |
17 |
4,292 |
|
2. |
Repslagerier................. |
- | |
6 |
'' 77 |
|||
VI. |
Beklädnadsindustri. |
||||||
1. |
Hattmakerier och hattfabriker.......... |
_ |
_ |
i |
35 |
||
2. |
Skrädderier och sömnadsfabriker........ |
7 |
179 |
44 |
3,383 |
7 |
|
3. |
Skofabriker................ |
17 |
1.552 |
16 |
1,693 i |
5 |
849 |
4. |
Skomakeriverkstäder............. |
4 |
79 | |
17 |
526 |
1 |
39 |
5. |
Handskfabriker............... |
_ |
_ |
||||
6. |
Buntmakerier................ |
_ |
_ |
1 |
24 |
||
7. |
Träskoverkstäder.............. |
1 |
6 |
1 |
23j |
_ |
|
8. |
Barberare och perukmakare........... |
— |
_ |
_ |
|||
9. |
Bad- och tvättinrättningar........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 Af dessa aftal hafva ^samtliga en giltighetstid af 4 eller 4—5 år utom 1 aftal omf. 227 a. inom
skrädderiindustrien, 1 omf. 6,528 a. inom boktryckeriindnstrien, 1 för målare omf. 225 a.. 2 inom
och 1 för sjöfolk omf. 80 a., hvilka samtliga hafva en giltighetstid af 5 år. 1 aftal för bokbinderier
en giltighetstid af 5—6 år. 6 års giltighetstid hafva 4 aftal, 3 för spårvägspersonal omf. 1,058 a.
313
delade efter giltighetstid.
2 |
år. |
2- |
3 år. |
| 3 år. |
8- |
4 år. |
4 år och ! |
Inga bestäm-melser. |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
| aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
|
2 |
404 |
i |
4 |
22 |
1.625 |
I. 1. |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
2. |
ii. |
||||||||||||||
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
520 |
1. |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
330 |
(i |
856 |
2. |
m. |
||||||||||||||
_ |
__ |
5 |
1.301 |
_ |
_ |
4 |
2.488 |
_ |
_ |
_ |
_ |
10 |
3.826 |
i. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
684 |
7 |
987 |
2. |
IV. |
||||||||||||||
8 |
372 |
2 |
75 |
9 |
653 |
1 |
20 |
_ |
— |
2 |
36 |
25 |
1.192 |
1. |
24 |
550 |
11 |
457 |
23 |
2.194 |
2 |
16 |
3 |
189 |
— |
— |
78 |
3.651 |
2. |
4 |
190 |
— |
— |
1 |
43 |
— |
— |
1 |
227 |
1 |
72 |
10 |
747 |
3. |
5 |
1.393 |
19 |
4,574 |
13 |
1.732 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4o |
8.673 |
4. |
i |
32 |
9 |
225 |
— |
— |
— |
— |
2 |
3,331 |
1 |
30 |
21 |
3.750 |
5. |
_ |
_ |
_ |
2 |
51 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
7 |
163 |
6. |
|
16 |
1.473 |
5 |
151 |
18 |
1,302 |
2 |
27 |
8 |
784 |
— |
— |
62 |
4.511 |
7. |
1 |
41 |
— |
— |
3 |
166 |
— |
— |
1 |
148 |
— |
-- |
O |
355 |
8. |
4 |
128 |
— |
— |
3 |
386 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
681 |
9. |
— |
— |
— |
2 |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
36 |
10. |
|
v. |
||||||||||||||
15 |
2.964 |
10 |
3.326 |
2 |
56 |
1 |
144 |
_ |
_ |
— |
— |
61 |
12.346 |
1. |
2 |
29 |
1 |
47 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
2. |
VI. |
||||||||||||||
2 |
142 |
_ |
2 |
151 |
_ |
_ |
_ |
■. l_ |
2 |
192 |
7 |
520 |
1. |
|
16 |
726 |
2 |
446 |
16 |
1.085 |
1 |
46 |
5 |
247 |
4 |
154 |
102 |
6.932 |
2. |
3 |
227 |
1 |
24 |
2 |
184 |
1 |
23 |
— |
— |
10 |
645 |
55 |
5.197 |
3. |
4 |
73 |
— |
— |
4 |
76 |
__ |
_ |
— |
— |
5 |
344 |
85 |
1.137 |
4. |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
i |
316 |
1 |
316 |
5. |
— |
— |
— |
_- |
— |
— |
1 |
318 |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
0. |
2 |
30 |
1 |
21 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
80 |
7. |
— |
— |
— |
— |
i 6 |
389 |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
6 |
389 |
8. |
■ — |
— |
— |
— |
1 2 |
58 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
58 |
9. |
karamell-, choklad- och käxtillverkningen, 1 omf. 75 a. inom bryggeriindustrien, 4 omf. 164 a. inom
stufverirörelsen omf. 206 a., 1 för spårvägspersonal omf. 43 a., 1 för järnvägspersonal omf. 65 a.
omf. 504 a., 1 för spårvägspersonal omf. 52 a. och 1 för järnvägspersonal omf. 64 a. hafva
och 1 för järnvägspersonal omf. 14 a.
314
Tab. 6. (Forts.) Kollektivaftalen,
Under 1 år. |
1 |
år. |
1- |
-2 år. |
|||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
||
VII. 1. |
Läder-, hår- och gummivaruindustri. Garfverier och läderfabriker.......... |
1 |
17 |
6 |
49 |
3 |
47 |
2 |
Gummivarufabriker............... |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
8 |
o. |
Borst- och penselfabriker............ |
— |
— |
1 |
65 |
||
4. |
Sadelmakare- och tapetserareverkstäder...... |
1 |
11 |
16 |
257 |
5 |
85 |
VIII. 1. |
Trä v aruindustri. Sågverk och hyflerier.............. |
18 |
3.097 |
16 |
3,203 |
5 |
487 |
2. |
Brädgårdsrörelse................ |
— |
— |
8 |
170 |
6 |
841 |
3. |
Träkols verk.................. |
1 |
11 |
2 |
80 |
_ |
_ |
4. |
Snickeri- och möbelfabriker........... |
20 |
1,226 |
17 |
844 |
13 |
503 |
5. |
Snickeri- och möbelverkstäder.......... |
6 |
184 |
3 |
123 |
5 |
79 |
G. |
Korgmakerier och korgfabriker.......... |
— |
— |
1 |
32 |
1 |
37 |
7 |
Tunnbinderier................. |
— |
— |
7 |
155 |
4 |
86 |
8. |
Korkfabriker.................. |
— |
— |
4 |
295 |
— |
— |
IX. 1. |
Trämasse- och pappersindustri. Pappersbruk, papp- och trämassefabriker..... |
3 |
252 |
10 |
2,416 |
10 |
2,225 |
2. |
Bokbinderier, kartongfabriker m. fl........ |
— |
— |
— |
— |
1 |
29 |
X. 1. |
Grafisk industri. Boktryckerier och stilgjuterier.......... |
||||||
2. |
Kemigrafiska anstalter............. |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
3. |
Litografiska anstalter.............. |
— |
— |
1 |
34 |
2 |
301 |
XI. |
Malmförädling sindustri. Järn- och stålverk, zink- och blyhyttor, koppar-verk m. m................... |
3 |
247 |
2 |
251 |
5 |
1,033 |
XII. 1. |
Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker ............ |
5 |
497 |
6 |
348 |
14 |
857 |
2. |
Smides-, reparations- och hofslageriverkstäder. . . |
1 |
8 |
5 |
22 |
6 |
1.267 |
3. |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier......... |
5 |
106 |
6 |
133 |
6 |
347 |
4. |
Guld- och silfvervarufabriker.......... |
1 |
7 |
— |
_ |
1 |
299 |
5. |
Galvaniserings- och kapsylfabriker m. fl...... |
— |
— |
1 |
41 |
4 |
186 |
XIII. 1. |
Maskin- och slceppsbyggnadsindustri. Mekaniska verkstäder.............. |
it'' AJ |
163 |
2 |
45 |
7 |
573 |
2. |
Skeppsvarf och båtbyggerier........... |
1 |
7 |
— |
— |
3 |
173 |
3. |
Elektriska verkstäder.............. |
— |
— |
— |
_ |
1 |
1.426 |
4. |
Uppsättning och skötsel af elektriska maskiner . . |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
1,095 |
5. |
Yagnfabriker................ |
— |
_ |
1 |
13 |
1 |
34 |
6. |
Vagnmakerier............ |
2 |
158 |
2 |
11 |
_ |
|
7. |
Instrumentfabriker........... |
2 |
44 |
2 |
20 |
4 |
164 |
8. |
Urmakerier.................. |
— |
— |
•w— 1 |
315
fördelade efter giltighetstid.
2 |
år. |
2— |
3 år. |
3 |
år. |
3—4 år. |
4 år och |
Inga bestäm- I |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
|
4 |
182 |
3 i |
184 |
10 |
405 |
3 |
20 |
s |
1 |
6 |
81 |
910 |
VII 1. |
|
3 |
170 |
i |
203 |
2 |
474 |
— |
1 |
294 |
— |
— |
8 |
1.149 |
2. |
|
_ |
i |
130 |
— |
-- |
_ |
— |
— |
— |
2 |
195 |
3. |
|||
5 |
308 |
2 |
224 |
5 |
200 |
2 |
36 |
— |
1 |
13 |
37 |
1,134 |
4. |
|
5 |
1.242 |
2 |
764 |
4 |
526 |
50 |
9.319 |
vin. i. |
||||||
2 |
'' 22 |
_ |
_ |
2 |
225 |
1 |
.26 |
— |
— |
— |
— |
1!) |
1.284 |
2. |
1 |
24 |
_ |
_ |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
4 |
115 |
3. |
||
5 |
337 |
8 |
246 |
15 |
932 |
2 |
106 |
-- • |
— |
3 |
140 |
83 |
4.334 |
4. |
1 |
226 |
2 |
70 |
11 |
974 |
1 |
200 |
4 |
351 |
— |
— |
33 |
2,207 |
5. |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- 1 |
2 |
69 |
6. |
|||
2 |
29 |
_ |
_ |
1 |
10 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
280 |
7. |
— |
— |
1 |
110 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
405 |
8. |
|||
11 |
2.261 |
3 |
386 |
6 |
381 |
1 |
430 |
1 |
6 |
45 |
8.357 |
IX. 1. |
||
1 |
125 |
6 |
2,167 |
— |
— |
1 |
135 |
3 |
1,100 |
2 |
182 |
14 |
3,738 |
2. |
r |
6.528 |
1 |
0,528 |
X. 1. |
||||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
300 |
— |
— |
1 |
300 |
2. |
||||
— |
1 |
15 |
1 |
6 |
5 |
150 |
2 |
251 |
3 |
272 |
15 |
1,029 |
3. |
|
1 |
23 |
6 |
374 |
_ |
5 |
1,012 |
22 |
2,940 |
XI. |
|||||
9 |
497 |
4 |
481 |
2 |
79 |
1 |
90 |
4 |
730 |
45 |
3.579 |
XII. 1. |
||
1 |
12 |
2 |
39 |
2 |
132 |
— |
— |
- |
2 |
55 |
19 |
1.535 |
2. |
|
11 |
377 |
4 |
676 |
3 |
91 |
3 |
145 |
2 |
109 |
4 |
74 |
44 |
2,058 |
3. |
1 |
195 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
501 |
4. |
2 |
457 |
— |
— |
3 |
146 |
1 |
10 |
i |
106 |
— |
— |
12 |
946 |
5. |
12 |
343 |
5 |
26.766 |
2 |
105 |
30 |
27.995 |
XIII. 1. |
||||||
1 |
16 |
__ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
5 |
196 |
2. |
|||
_ |
_ |
__ |
_- |
i |
1.426 |
3. |
||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
i |
1.095 |
4. |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
2 |
47 |
5. |
|||||
_ |
1 |
17 |
_ |
— |
— |
— |
5 |
186 |
6. |
|||||
2 |
72 |
_ |
_ |
_ |
i |
49 |
2 |
65 |
13 |
414 |
7. |
|||
— |
— |
1 |
86 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
8. |
Tab. 6. (Forts.) Kollektivaftalen,
Näringsgrenar. |
Under 1 år. |
1 år. |
1- |
-2 år. |
||
Antal |
Antal |
Antal |
||||
aftal |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
|
XIV. Jord- och stenindustri. |
! |
|||||
1. Stenbrott och stenhuggeri.......... |
8 |
664 |
8 |
619 |
15 |
1.168 |
2. Torfindustri........... |
5 |
287 |
||||
8. Grustag........... |
— |
— |
_ |
2 |
104 |
|
4. Kalk- och kritbruk samt cementfabriker..... |
— |
_ |
_ |
__ |
3 |
191 |
5. Glasbruk........... |
1 |
320 |
2 |
137 |
7 |
1.440 |
(i. Tegelbruk........... |
3 |
94 |
7 |
281 |
20 |
1,041 |
7. Tillverkning och uppsättning af kakelugnar |
— |
_ |
_ |
_ |
3 |
33 |
8. Öfrig jord- och stenindustri........... |
— |
— |
— |
— |
3 |
522 |
XV. Kemisk-teknisk industri. |
||||||
1. Färg- och fernissfabriker........ |
i |
6 |
||||
2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. ii....... |
— |
_ |
_ |
_ |
i |
37 |
3. Sprängämnesfabriker........ |
— |
_ |
_ |
_ |
||
4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker....... |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
271 |
5. Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker .... |
_ |
_ |
1 |
12 |
3 |
20 |
6. Tändsticksfabriker....... |
1 |
93 |
||||
7. Öfrig kemisk-teknisk industri...... |
— |
— |
— |
|||
1 XVI. Byggnadsverksamhet. 1. Murare....... |
2 |
104 |
3 |
93 |
11 |
724 |
2. Bvggnadsträarbetare....... |
3 |
116 |
3 |
112 |
21 |
3.917 |
3. Stuckatörer........''. |
_ |
1 |
100 |
|||
4. Förgylleri- och glasmästeriarbetare....... |
I |
6 |
3 |
218 |
2 |
45 |
6. Målare....... |
2 |
74 |
4 |
181 |
9 |
484 |
6. Skorstensfejare..... |
_ |
|||||
7. Rörarbetare...... |
1 |
62 |
2 |
1.015 |
1 |
37 |
8. Elektriska montörer..... |
||||||
9. Byggnadsgrofarbetare........... |
8 |
518 |
6 |
418 |
35 |
5,827 |
10. Gipsrörare ........... |
_ |
_ |
1 |
130 |
||
11. Väg- och vattenbyggnadsarbetare......... |
1 |
100 |
2 |
270 |
1 |
600 |
XVII. Allmänna arbeten. |
||||||
Byggnadsarbeten: 1. kommunala........... |
2 |
204 |
11 |
6,541 |
||
2. i entreprenad ........ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
29 |
3. Gas-, elektricitets- o. vattcnledn.-verk: kommunala. ! |
_ |
_ |
2 |
65 |
||
L enskilda . . 1 |
_ |
__ |
||||
b. Renhållningsverk: kommunala...... |
_ |
_ |
1 |
111 |
1 |
20 |
6- enskilda........ |
_ |
_ |
2 |
409 |
||
7. Kraftstationer: statens...... |
_ |
1 |
14 |
|||
8. enskilda.......... '' |
— |
— |
— |
— |
||
XVIII. Handel och varulager. |
||||||
Handelsarbetare och varuutkörare . . . |
2 [ |
40 |
14 |
484 |
15 I |
709 |
317
fördelade efter giltighetstid.
2 |
år. || |
2—3 år. |
O O |
år. |
3—1 |
år. |
4 år och ]| |
Ingå bestäm-melser. |
|||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
aftal. |
arbe- 1 |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbetare. |
6 |
667 i'' |
11 |
1.530 |
6 |
2.580 |
5 |
881 |
1 |
24 |
4 |
97 |
_ |
_ |
— |
— |
1 |
140 |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
4 |
445 |
3 |
534 |
1 |
170 |
— |
— |
— |
— |
||
2 |
454 , |
1 |
205 |
— |
— |
— |
— |
2 |
54 |
||
II 8 |
398 |
2 |
44 |
— |
— |
2 |
486 |
1 |
32 |
1 |
81 |
3 |
1.501 |
1 |
32 |
— |
— |
— |
- | |
1 |
12 |
||
_ |
1 |
25 |
|||||||||
1 |
15 |
||||||||||
6 |
232 |
5 |
247 |
4 |
118 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
151 |
2 |
155 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
4 |
_ |
— |
3 |
39 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
8 |
403 |
3 |
329 |
1 |
142 |
— |
— |
— |
— |
||
_ |
_ |
10 |
4.888 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
3 |
75 |
— |
— |
1 |
48 |
1 |
25 |
||||
8 |
903 |
7 |
1.939 |
6 |
892 |
3 |
995 |
5 |
236 |
||
7 |
3,533 |
10 |
948 |
7 |
513 |
2 |
1.030 |
— |
— |
10 |
865 |
1 |
50 |
— |
— |
— |
— |
1 |
48 |
— |
— |
— |
— |
3 |
78 |
2 |
86 |
1 |
43 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11 |
1,003 |
6 |
1,164 |
8 |
1,577 |
2 |
3.000 |
1 |
225 |
6 |
232 |
2 |
68 |
— |
— |
1 |
74 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
51 |
2 |
201 |
1 |
124 |
— |
— |
— |
— |
1 |
29 |
1 |
50 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 |
3.627 |
9 |
1.714 |
4 |
439 |
1 |
119 |
2 |
60 |
1 |
360 |
_ • |
1 ~ |
_ |
| _ |
— |
1 - |
— |
— |
— |
— |
— |
|
1 |
200 |
3 |
1,750 |
J - |
18 |
2.954 |
|||||
3 |
534 |
1 |
so |
4 |
313 |
1 |
225 |
||||
1 |
188 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
3 |
282 |
5 |
208 |
1 |
25 |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
1 |
32 |
— |
— |
1 |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
59 |
— |
— |
1 |
33 |
— |
— |
—- |
— |
— |
— |
__ |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
10 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
• — |
— |
'' |
1 |
8 |
|||||||
12 |
605 |
10 |
405 |
J It |
691 |
O o |
176 |
1 |
; 69 |
2 |
6 |
Hela
antalet
aftal.
arbetare
64
(i
2
n
15
44
8
4
2
17
3
6
16
11
5
45
63
8
12
49
3
10
1
68
1
26
22
2
12
2
5
2
2
1
73
8.230
427
104
1,340
2610
2457
1,578
547
21
635
306
314
906
4,981
148
5,886
11,034
198
476
7.910
142
1,519
50
13.082
130
5.874
7,897
217
630
37
223
409
24
8
3.185
XIV.
1.
2.
3.
4.
5.
Ii.
XV.
1.
2.
3.
4.
5.
(i.
XVI.
1.
2.
3.
4.
5.
ii.
7.
8.
9.
10.
11.
XVII.
L.
2.
3.
4.
5.
0.
XVIII.
318
Tab. 6. (Forts.) Kollektivaftalen,
Näringsgrenar. |
Under 1 år. |
1 |
år. |
1- |
-2 år. |
|
Antal |
Antal |
Antal |
||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- J |
|
XIX. Landtransport. 1. Akerirörelse................ |
2 |
71 |
3 |
89 |
3 |
146 |
2. Stufverirörelse................ |
4 |
772 |
10 |
1,216 |
7 |
497 |
8. Spårvägar: kommunala............ |
— |
— |
— |
_ |
||
4. enskilda............... |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
70 |
5. Järnvägar (enskilda).............. |
— |
— |
_ |
_ |
||
6. Telefon (enskild)................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XX. Sjötransport- Sjömän, maskinister o. cldare, pråm- o. skutskeppare |
— |
— |
— |
_ |
2 |
458 |
XXI. Diverse. Teknisk teaterpersonal............ |
1 |
16 |
||||
Summa |
160 |
12,416! |
342 |
24,317 |
351 |
45,023 |
319
fördelade efter giltighetstid.
-- |
— |
— |
|||||||||||
i 2 år. |
2- |
3 år. |
3 år. |
3- |
4 år. |
4 år och |
Inga bestäm-melser. |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
i aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare.] |
7 7 1 3 1 |
1,438 1,313 12 219 310 |
1 7 1 25 |
490 953 7 3,141 |
1 7 2 14 |
28 1,041 601 1,870 |
2 23 |
89 6,050 |
1 4 1 5 |
174 553 39 1,153 2,067 |
1 7 1 |
10 308 124 |
19 55 6 6 79 1 |
2.446 0.742 783 1,223 13347 310 |
2 |
1,355 |
2 |
122 |
2 |
192 |
— |
— |
2 |
93 |
3 |
1,675 |
13 |
3,895 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1 |
16 |
|||||||
302 |
33,083 |
249 |
01.430 |
283 |
30,208 |
79 |
16,639 |
72 |
19.498 |
133 |
13,336 |
1 1,971 |
255.950 |
320
Tab. 7. Kollektivaftalen, fördelade
Januari. |
Februari. |
Mars. |
April. |
Maj. |
|||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
||
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
||
I. |
Jordbruk och trädgårdsskötsel. |
||||||||||
1. |
Jordbruk ............ |
— |
_ |
_ |
1 |
15 |
5 |
404 |
1 |
20 |
|
2. |
Trädgårdsskötsel......... |
— |
_ |
— |
— |
2 |
88 |
2 |
50 |
||
n. |
Skogsbruk. |
||||||||||
i. |
Skogsafverkning........ |
_ |
_ |
_ |
_ |
||||||
2. |
Flottning............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
|
in. |
Grufdrift. |
||||||||||
1. |
Stenkolsgrufvor m. in........ |
_ |
_ |
_ |
|||||||
2. |
Malmgrufvor........... |
— |
— |
— |
— |
i |
36 |
1 |
20 |
1 |
247 |
IV. |
Närings- och njutningsämnesindu- |
||||||||||
stri. |
|||||||||||
1. |
Kvarnar............ |
- |
O |
341 |
|||||||
2. |
Bagerier och konditorier...... |
2 |
16 |
2 |
82 |
2 |
139 |
16 |
392 |
19 |
452 |
3. |
Karamell-, choklad- och käxfabriker |
— |
- |
1 |
25 |
_ |
1 |
72 |
|||
4. |
Råsockerbruk och sockerraffinaderier |
2 |
1.022 |
1 |
30 |
_ |
1 |
271 |
|||
5. |
Tobaksfabrikör.......... |
5 |
3,448 |
_ |
_ |
_ |
|||||
G. |
Brännvinsbrännerier. jästfabriker och |
||||||||||
destillcringsverk........ |
i |
25 |
_ |
_ |
1 |
9 |
|||||
7. |
Bryggerier, mältcrier och läskedrycks- |
||||||||||
fabriker............ |
7 |
96 |
1 |
7 |
_ |
__ |
6 |
174 |
8 |
428 |
|
8. |
Margarinfabriker....... |
2 |
112 |
_ |
_ |
_ |
1 |
54 |
|||
9. |
Slakterier och charkuterier..... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
21 |
1 |
18 |
10. |
Öfrig närings- och nj utningsämnes- |
||||||||||
industri............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
4 |
— |
— |
|
v. |
Textilindustri. |
||||||||||
1. |
Väfverier, spinnerier, blekerier, fär- |
||||||||||
gerier, trikåfabriker m. il..... |
2 |
360 |
— |
— |
1 |
40 |
9 |
998 |
12 |
3.800 |
|
2. |
Repslagerier......... |
— |
— |
— |
— |
1 |
40 |
3 |
42 |
— |
|
VI. |
Beklädnadsindustri. |
||||||||||
1. |
Hattmakerier och hattfabriker . . |
_ |
_ |
_ |
1 |
166 |
2 |
44 |
|||
2. |
Skrädderier och sömnadsfabriker . . |
1 |
209 |
2 |
143 |
8 |
1,274 |
42 |
2,228 |
29 |
2,383 |
3. |
Skofabriker....... |
6 |
876 |
9 |
835 |
26 |
2,406 |
4 |
411 |
O |
'' 95 |
4. |
Skomakeriverkstäder..... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
14 |
677 |
18 |
347 |
|
5. |
Handskfabriker........ |
_ |
_ |
_ |
|||||||
0. |
Buntmakerier.......... |
_ |
_ |
_ |
1 |
318 |
|||||
7. |
Träskoverkstäder....... |
_ |
_ |
2 |
29 |
||||||
8. |
Barberare och perukmakare .... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
312 |
|
9. |
Bad- och tvättinrättningar..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
58 |
— |
|
VII. |
Läder-, hår- o. gummivaruindustri. |
||||||||||
1. |
Garfverier och läderfabriker .... |
1 |
4 |
7 |
232 |
9 |
359 |
||||
2. |
Gummivarufabriker........ |
1 |
13 |
_ |
_ |
1 |
155 |
||||
3. |
Borst- och penselfabriker..... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||||
4. |
Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder |
— |
— |
— |
— Ii |
2 1 |
224 |
— |
— |
1 |
6 |
321
efter utlöpningstid (kalendermånad).
Juni. |
Juli. |
Augusti. |
September |
Oktober. |
November. |
December. |
Inga be-stämmelser.) |
Hela |
|||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal I |
antalet |
|||||||||
| af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- ’ |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
tal. |
tare. |
tal. |
tare.. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. [ |
tal. |
tare. |
8 |
579 |
5 |
527 |
1 |
76 |
i |
4 |
22 |
1,625 |
||||||||
— |
— |
i |
85 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
|
2 |
520 |
2 |
520 |
||||||||||||||
— |
6 |
856 |
<; |
856 |
|||||||||||||
i |
37 |
9 |
3,789 |
10 |
3,826 |
||||||||||||
— |
4 |
684 |
7 |
987 |
|||||||||||||
1 |
9 |
5 |
116 |
3 |
306 |
o |
64 |
6 |
227 |
2 |
98 |
1 |
27 |
1 |
4 |
25 |
1.192 |
17 |
1,836 |
8 |
362 |
5 |
182 |
— |
— |
4 |
101 |
2 |
34 |
1 |
OD |
— |
78 |
3.651 |
|
3 |
183 |
2 |
289 |
— |
— |
— |
— |
2 |
161 |
— |
— |
1 |
17 |
'' — |
10 |
747 |
|
1 |
398 |
2 |
180 |
22 |
4,925 |
6 |
740 |
5 |
972 |
2 |
24 |
3 |
111 |
— |
— |
45 |
8,673 |
I — |
— |
— |
1 |
32 |
2 |
106 |
10 |
113 |
2 |
21 |
— |
— |
1 |
30 |
21 |
3,750 |
|
i - |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
64 |
2 |
50 |
1 |
15 |
— |
— |
7 |
163 |
24 |
2,924 |
5 |
197 |
1 |
70 |
3 |
80 |
5 |
507 |
1 |
15 |
1 |
13 |
_ |
_ |
<12 |
4,511 |
2 |
189 |
— |
5 |
355 |
|||||||||||||
1 |
15 |
1 |
30 |
2 |
38 |
1 |
355 |
5 |
139 |
2 |
65 |
— |
— |
— |
— |
14 |
681 |
2 |
31 |
1 |
1 |
— |
4 |
36 |
|||||||||||
7 |
1,065 |
12 |
3,277 |
1 |
17 |
2 |
25 |
9 |
1,695 |
4 |
169 |
2 |
900 |
<11 |
12,346 |
||
— |
— |
4 |
55 |
1 |
16 |
0 |
153 |
||||||||||
i |
120 |
1 |
31 |
1 |
133 |
1 |
26 |
7 |
520 |
||||||||
i |
4 |
— |
—a- |
— |
3 |
79 |
6 |
167 |
4 |
183 |
3 |
150 |
3 |
112 |
102 |
<1.932 |
|
i |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
507 |
— |
— |
— |
— |
2 |
64 |
55 |
5.197 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
19 |
— |
— |
— |
— |
2 |
94 |
35 |
1,137 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
316 |
1 |
316 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
|
2 |
38 |
1 |
13 |
— |
5 |
80 |
|||||||||||
— |
— |
2 |
59 |
i |
6 |
1 |
12 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
<1 |
389 |
2 |
58 |
||||||||||||||||
1 |
26 |
3 |
20 |
i |
9 |
3 |
17 |
3 |
111 |
2 |
26 |
i |
106 |
31 |
910 |
||
1 |
8 |
4 |
627 |
i |
346 |
8 |
1,149 |
||||||||||
1 |
130 |
1 |
65 |
— |
2 |
195 |
|||||||||||
21—c |
8227 |
1 Roll |
11 eld iva |
469 ftal. |
16 |
350 |
6 |
72 |
“ |
1 |
13 |
37 |
1,134 |
i.
1.
2.
II.
1.
2.
III.
1.
2.
IV.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
V.
1.
2.
VI.
1.
2.
3.
4.
5.
«.
7.
8.
9.
VII.
1.
2.
3.
4.
322
Tab. 7. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade
Januari. |
Februari. |
Mars. |
April. |
Maj. |
|||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
||
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
||
Vill. 1. |
Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier...... |
1 |
116 |
7 |
917 |
20 |
5,674 |
||||
2. |
Brädgårdsrörelse........ |
O |
219 |
— |
— |
— |
— |
5 |
156 |
7 |
843 |
3. |
Träkolsverk.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
2 |
41 |
4. |
Snickeri- och möbelfabriker . . . |
— |
— |
— |
— |
3 |
30 |
15 |
785 |
12 |
789 |
5. |
Snickeri- och möbelverkstäder . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
! 3 |
33 |
— |
— |
6. |
Korgmakerier och korgfabriker . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
7. |
Tunnbinderier......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
60 |
4 |
55 |
8. |
Korkfabriker.......... |
— |
|||||||||
IX. |
Trämasse- och pappersindustri. |
||||||||||
1. |
Pappersbruk, papp- och trämasse- |
||||||||||
fabriker........... |
2 |
423 |
— |
— |
1 |
364 |
10 |
1.723 |
16 |
2,797 |
|
2. |
Bokbinderier, kartongfabriker in. fl. |
1 |
125 |
— |
— |
— |
— |
1 |
29 |
— |
— |
X. 1. |
Grafisk industri. Boktryckerier och stilgj nterier . . |
1 |
6,528 |
||||||||
2. |
Kemigraflska anstalter..... |
— |
— |
||||||||
3. |
Litografiska anstalter...... |
5 |
759 |
— |
— |
1 |
6 |
1 |
3 |
— |
— |
XI. |
Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink- och bly- |
||||||||||
hyttor, kopparverk m. m. ... |
7 |
1,749 |
— |
— |
— |
— |
4 |
140 |
— |
— |
|
XII. |
Metallindustri. |
||||||||||
1. |
Järn- och stålvarufabriker .... |
8 |
1,266 |
1 |
9 |
4 |
68 |
9 |
552 |
8 |
340 |
2. |
Smides-, reparations- och hofslageri- |
||||||||||
verkstäder.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
1,409 |
5 |
72 |
|
3. |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier . |
1 |
12 |
— |
— |
— |
— |
17 |
1,432 |
17 |
413 |
4. |
Guld- och silfvervarufabriker . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5. |
Galvaniserings- o. kapsylfabr. m. fl. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
160 |
XIII. |
Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri. |
||||||||||
1. |
Mekaniska verkstäder...... |
6 |
26,953 |
2 |
163 |
2 |
33 |
3 |
80 |
8 |
292 |
2. |
Skeppsvarf och båtbyggerier . . . |
— |
— |
— |
— |
2 |
38 |
1 |
7 |
1 |
135 |
3. |
Elektriska verkstäder...... |
i |
1,426 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4. |
Uppsättning och skötsel af elek- |
||||||||||
friska maskiner........ |
i |
1,095 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
5. |
Vagnfabriker.......... |
— |
— |
— |
— |
1 |
13 |
— |
— |
1 |
34 |
6. |
Vagnmakcricr.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
165 |
2 |
21 |
7. |
Instrumentfabriker....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
108 |
— |
— |
8. |
Urmakerier........... |
— |
— |
||||||||
XIV. 1. |
Jord- och stenindustri. Stenbrott och stenhuggerier . . . |
3 |
115 |
4 |
427 |
2 |
327 |
7 |
306 |
25 |
1,465 |
2. |
Torfindustri.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
50 |
4 |
291 |
3. |
Grustag............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
104 |
— |
— |
4. |
Kalk- och kritbruk samt cement- |
||||||||||
fabriker........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
639 |
5 |
4911 |
|
B. |
Glasbruk ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
37 |
— |
— |
G. |
Tegelbruk........... |
1 |
32 |
— |
— |
1 |
35 |
23 |
1,531 |
16 |
680 |
7, |
Tillverkning och uppsättning af |
||||||||||
kakelugnar.......... |
— |
— |
— |
’ - |
— |
— |
7 |
1.566 |
— |
— |
|
8. |
Öfrig jord- och stenindustri . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
547 |
— |
— |
efter utlöpningstid (kalendermånad),
323
Juni. |
Juli. |
Aug |
usti. |
September. |
Oktober. | |
November. |
December. |
Inga be-stämmelser. |
Hela antalet |
||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- 1 |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
6 |
392 |
3 |
485 i |
2 |
52 |
2 |
278 |
4 |
785 |
5 |
620 |
50 |
9.319 |
||||
i |
26 |
_ |
_ |
_ |
— |
1 |
5 |
1 |
17 |
— |
— |
1 |
18 |
— |
— |
19 |
1,284 |
1 |
24 |
— |
_ |
4 |
115 |
||||||||||||
22 |
1,789] |
7 |
150j 55 |
13 |
405 |
8 |
258 |
2 |
39j |
— |
— |
— |
— |
i |
89 |
83 |
4.334 |
2 |
39 |
1 |
14 |
1,446 |
10 |
567 |
2 |
41 |
1 |
26 |
— |
— |
— |
— |
33 |
2,207 |
|
— |
* |
2 |
69 |
||||||||||||||
- 3 |
122 |
1 |
17 |
2 |
20 |
1 |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
280 |
5 |
405 |
5 |
405 |
||||||||||||||
7 |
1,370 |
3 |
902 |
2 |
200 |
2 |
417 |
2 |
161 |
45 |
8,357 |
||||||
1 |
504 |
5 |
2,414 |
3 |
257 |
3 |
409 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
|
1 |
6,528 |
||||||||||||||||
_ |
i |
300 |
1 |
309 |
|||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
160 |
1 |
34 |
i |
67 |
15 |
1,0291 |
||||
1 |
215 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
54 |
— |
— |
5 |
561 |
4 |
221 |
22 |
2,940 |
l 3 |
193 |
3 |
161 |
3 |
195 |
2 |
96 |
— |
— |
— |
i |
90 |
Q O |
609 |
45 |
3,579'' |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
4 |
23 |
1 |
2 |
_ |
i |
29 |
_ |
_ |
19 |
1,535 |
|||
5 |
144 |
2 |
25 |
— |
— |
— |
1 |
19 |
— |
— |
— |
— |
1 |
13 |
44 |
2,058 i |
|
1 |
299 |
1 |
195 |
— |
— |
— |
_ |
1 |
7 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
501 |
! 1 |
15 |
5 |
694 |
— |
— |
2 |
77 |
— |
— |
— |
— |
— |
12 |
946 |
|||
3 |
254 |
Q O |
100 |
1 |
15 |
1 |
15 |
1 |
90 |
30 |
27,995 | |
||||||
1 |
16 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
196 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
1,426 |
||
i |
1,0951 |
||||||||||||||||
_ |
2 |
47 |
|||||||||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
186 |
|
_ |
_ |
1 |
20 |
1 |
8 |
2 |
71 |
8 |
207 |
— |
— |
— |
— |
-, |
13 |
414 |
|
— |
— |
— |
— |
1 — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
86 |
— |
— |
1 |
86 |
5 |
414 |
8 |
1.965 |
2 |
76 |
2 |
74 |
5 |
3,033 |
1 1 |
28 |
64 |
8,230 |
||||
1 |
86 |
— |
— |
<» 2 |
427 104 |
||||||||||||
2 |
210 |
n |
1,340 |
||||||||||||||
2 |
528 |
1 |
320 |
1 |
83 |
1 |
54 |
7 |
1,584 |
— |
— |
— |
2 |
54 |
15 |
2.610 |
|
— |
— |
— |
— |
1 |
31 |
— |
— |
— |
— |
1 |
66 |
! — |
— |
1 |
81 |
44 |
2,457 |
1 |
12 |
8 |
1.578 |
||||||||||||||
i — |
4 |
547 |
vin.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
IX.
1.
2.
X.
1.
2.
3.
XI.
XII.
1.
2.
3.
4.
5.
XIII.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
XIV.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
324
Tab. 7. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade
Januari. |
Februari. |
Mars. |
April. |
Maj. |
|||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
||
XV. 1. |
Kemisk-teJcnisk industri. Färg- och fernissfnbriker .... |
i |
15 |
i |
6 |
||||||
2. |
Ljus-, tvål- o. parfymfabriker m.fl. |
2 |
78 |
— |
— |
— |
— |
6 |
176 |
2 |
120 |
3. |
Sprängämnesfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
i |
74 |
1 |
81 |
1 |
151 |
4. |
Kalciumkarbid- och kloratfabriker |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5. |
Gödningsämnes- och svafvelsyre-fabriker........... |
2 |
28 |
_ |
_ |
Q 0 |
47 |
_ |
|||
6. |
Tändsticksfabriker....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
93 |
— |
— |
7. |
Öfrig kemisk-teknisk industri . . |
— |
— |
— |
— |
i |
11 |
— |
— |
2 |
106 |
XVI. 1. |
Byggnadsverksamhet. Murare............ |
4 |
237 |
33 |
5,020 |
6 |
208 |
||||
2. |
Byggnadsträarbetare...... |
— |
— |
— |
— |
4 |
443 |
39 |
9.256 |
16 |
1,038 |
3. |
Stuckatörer.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
— |
— |
4. |
Förgylleri- och glasmästeriarbetare |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
19 |
5. |
Målare............ |
1 |
70 |
— |
— |
8 |
4,619 |
34 |
2,955 |
4 |
230 |
6. |
Skorstensfejare........ |
2 |
93 |
— |
— |
— |
— |
— |
273 |
— |
— |
7. |
Rörarbetare.......... |
I |
124 |
— |
— |
— |
— |
4 |
2 |
45 |
|
8. |
Elektriska montörer -...... |
— |
— |
||||||||
9. |
Byggnadsgrofarhetare...... |
— |
— |
i |
55 |
1 |
235 |
47 |
11,423 |
12 |
787 |
10. |
Gipsrörare ........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
— |
— |
11. |
Väg- och vattenbyggnadsarbetare |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
200 |
1 |
200 |
XVII. i. |
Allmänna arbeten. kommunala......... |
i |
106 |
1 |
307 |
3 |
372 |
13 |
6,823 |
||
2. |
i entreprenad........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
217 |
— |
— |
3. |
Gas-, elektricitets- och vattenled-ningsverk: kommunala .... |
i |
25 |
_ |
2 |
305 |
_ |
_ |
3 |
71 |
|
4. |
enskilda..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
5 |
5. |
Renhållningsverk: kommunala |
3 |
82 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6. |
enskilda . . . |
1 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1 |
400 |
— |
— |
7. |
Kraftstationer: statens..... |
2 |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8. |
enskilda .... |
— |
— |
||||||||
XVIII. |
Handel och varulager. |
5 |
235 |
i |
15 |
— |
— |
15 |
381 |
11 |
463 |
XIX. 1. |
Landtransport. Akerirörelse.......... |
1 |
21 |
6 |
1.180 |
4 |
225 |
||||
2. |
Stufverirörelse......... |
2 |
115 |
— |
— |
1 |
48 |
16 |
1,746 |
9 |
1,432 |
3. |
Spårvägar: kommunala..... |
2 |
601 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4. |
enskilda...... |
— |
— |
— |
— |
1 |
70 |
— |
— |
— |
— |
5. |
Järnvägar (enskilda)...... |
6 |
729 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6. |
Telefon (enskild) ....... |
— |
— |
||||||||
XX. |
Sjötransport. Sjömän, maskinister och ridare, |
4 |
3,154 |
4 |
479 |
_ |
. |
||||
XXL |
Diverse. Teknisk teaterpersonal..... |
||||||||||
Summa |
105 |
52,367 |
26 |
1,795 |
87 |
11,662 |
479 |
53,567 |
361 |
35,569 |
efter utlöpningstid (kalendermånad)
325
Juni. |
Juli. |
Augusti. |
September. |
Oktober. |
November. |
December. |
Ingå be-stämmelser. |
Hela antalet |
||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe-j |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. ; |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
XV. |
||||||||||||||||||
_ |
9! |
21 |
1. |
|||||||||||||||
i |
17 |
4 |
100 |
_ |
_ |
1 |
120 |
1 |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
635 |
2. |
— |
3 |
306 |
3. |
|||||||||||||||
i |
2e; |
5 |
288 |
— |
— |
0 |
314 |
4. |
||||||||||
2 |
121 |
1 |
3 |
_ |
8 |
707 |
_ |
__ |
16 |
906 |
5. |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
10 |
4,888 |
_ |
— |
— |
— |
11 |
4.981 |
6. |
||
— |
— |
— |
— |
1 |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
—1 |
— |
— |
i |
25 |
0 |
148 |
7, |
XVI. |
||||||||||||||||||
2 |
421 |
_ |
45 |
5,886 |
1. |
|||||||||||||
1 |
791 |
_ |
_ |
_ |
_jj |
_ |
_ |
1 |
124 |
— |
— |
— |
— |
2 |
94 |
03 |
11.034 |
2. |
1 |
48j |
1 |
100 |
_ |
— |
3 |
198 |
3. |
||||||||||
4 |
280 |
1 |
12 |
3 |
128 |
Q O |
87 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12! |
476 |
4. |
1 |
38 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
28 |
49 |
7,940 |
5. |
|||||
_ |
1 |
49 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
3 |
142 |
6. |
|
2 |
1,019 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
58 |
— |
— |
— |
— |
10 |
1,519 |
7. |
||
1 |
50 |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 |
50 |
8. |
||
4 |
388 |
2 |
167 |
_ |
— |
1 |
27 |
68! |
13,082 |
9. |
||||||||
— |
1 |
130 |
10. |
|||||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
70 |
— |
— |
— |
— |
7 |
3,080 |
16 |
2,324 |
26 |
5,874 |
11. |
XVII. |
||||||||||||||||||
2 |
53 |
_ |
i |
85 |
_ |
1 |
151 |
- |
_ |
_ |
_ |
_: |
— |
22 |
7,897 |
1. |
||
— |
2 |
217 |
2. |
|||||||||||||||
1 |
48 |
1 |
17 |
2 |
50 |
1 |
50 |
1 |
64 |
_ |
_ |
_ |
_ |
12 |
630 |
3. |
||
1 |
32 |
_ |
— |
2 |
37 |
4. |
||||||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
141 |
_ |
— |
_ |
— |
5 |
223 |
5. |
|||||
— |
O |
409 |
6. |
|||||||||||||||
_ |
— |
2 |
24 |
7. |
||||||||||||||
— |
— |
1 |
8 |
— |
I |
8 |
8. |
|||||||||||
XVIII. |
||||||||||||||||||
6 |
425 |
7 |
362 |
8 |
- 306 |
7 |
195 |
4 |
83 |
5 |
375 |
3 |
340 |
i |
5 |
73 |
3,185 |
1. |
XIX. |
||||||||||||||||||
2 |
597 |
1 |
19 |
1 |
174 |
1 |
25 |
2 |
80 |
— • |
_ |
i |
125 |
— |
19 |
2,44( |
1. |
|
1 |
50 |
2 |
197 |
1 |
41 |
1 |
27 |
3 |
1,075 |
i |
6 |
5 |
727 |
13 |
1,278 |
55 |
0.742 |
2. |
_ |
5b |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
| — |
— |
1 |
12c |
6 |
783 |
3. |
|||
1 |
43 |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
4 |
i 1.110 |
— |
— |
6 |
1,223 |
4. |
||||
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1 |
65 |
— |
72 |
12,553 |
79 |
13,347 |
5. |
|||||
1 |
310 |
— |
— |
1 |
31) |
6. |
||||||||||||
XX. |
||||||||||||||||||
— |
1 |
8C |
— |
— |
— |
- |
- |
— |
4 |
182 |
13 |
3,89c |
||||||
XXI. |
||||||||||||||||||
— |
- |
1 |
11 |
1 |
1) |
|||||||||||||
l(i» |
117,69; |
182 |
14,701 |
112 |
9,99.-, |
SO |
4,273 j 129 |
9,916)| 50 |
, 6,836 144 |
28,561 |
88 |
9,01( |
1,971 |
255.95) |
) |
326
Tab. 8. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående tvisters
behandling.
Förliknings- |
eller |
|||||||||||
skiljenämnd |
Tvister |
Inga |
||||||||||
afgöras i |
||||||||||||
endast för |
Summa. |
bestämmelser rörande |
Unlo |
|||||||||
för |
tvister |
ai |
orga- |
|||||||||
Näringsgrenar. |
samtliga tvister. |
rörande aftalets |
nisatio- nerna. |
afgörande. |
antalet |
|||||||
tolkning. |
||||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbo- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
I. Jordbruk o.trädgårdsskötsel. |
||||||||||||
Jordbruk ........ |
2 |
484 |
6 |
208 |
8 |
692 |
— |
— |
14 |
933 |
22 |
1.025 |
Trädgårdsskötsel..... |
3 |
173 |
— |
— |
3 |
173 |
— |
— |
2 |
50 |
5 |
223 |
II. Skogsbruk. |
||||||||||||
Skogsafverkning..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
520 |
2 |
520 |
|
Flottning........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
856 |
6 |
856 |
| III. Grufdrift. |
||||||||||||
Stenkolsgrufvor m. m. . . |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
3,789 |
i |
37 |
10 |
3.820 |
|
Malmgrufvor...... |
1 |
159 |
— |
— |
1 |
159 |
— |
6 |
828 |
7 |
987 |
|
IV. Närings- och njutnings- |
||||||||||||
ämne sindustri. |
||||||||||||
Kvarnar......... |
14 |
583 |
2 |
88 |
16 |
671 |
5 |
396 |
4 |
125 |
25 |
1,192 |
Bagerier och konditorier . |
4 |
231 |
19 |
1,967 |
23 |
2,198 |
2 |
99 |
53 |
1,354 |
78 |
3.051 |
1 |
30 |
— |
— |
1 |
30 |
7 |
447 |
2 |
270 |
10 |
747 |
|
Råsockerbruk och socker- |
||||||||||||
raffinaderier...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19 |
4,714 |
26 |
3,959 |
45 |
8.073 |
Tobaksfabriker..... Brännvinsbrännerier, jäst- |
2 |
3,373 |
— |
— |
2 |
3,373 |
— |
19 |
377 |
21 |
3,750 |
|
fabriker o. destillerings-verk......... |
1 |
36 |
6 |
127 |
7 |
103 |
||||||
Bryggerier, mälterier och |
||||||||||||
läskedrycksfabriker . . |
25 |
2,278 |
10 |
377 |
35 |
2,655 |
6 |
1,084 |
21 |
772 |
02 |
4511 |
Margarinfabriker..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
112 |
3 |
243 |
5 |
355 |
Slakterier och charkuterier |
G |
471 |
1 |
15 |
7 |
486 |
4 |
124 |
3 |
71 |
14 |
081 |
ämnesindustri..... |
— |
— |
3 |
25 |
3 |
25 |
— |
— |
1 |
11 |
4 |
30 |
V. Textilindustri. |
||||||||||||
Väfverier, spinnerier, bleke- |
||||||||||||
rier, färgerier, trikåfa-briker m. fl...... |
1 |
5 |
2 |
40 |
3 |
45 |
19 |
4,766 |
39 |
7,535 |
01 |
12.340 |
Repslagerier....... |
1 |
40 |
— |
— |
1 |
40 |
— |
— |
8 |
113 |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. |
||||||||||||
Hattmakerier o. hattfabriker |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
520 |
7 |
520 |
fabriker........ |
— |
— |
i |
414 |
1 |
414 |
5 |
397 |
96 |
6,121 |
102 |
0.932 |
Skofabriker....... |
17 |
2.084 |
— |
— |
17 |
2,084 |
3 |
768 |
35 |
2.345 |
55 |
5.197 |
Skomakeriverkstäder . . . |
2 |
44 |
— |
— |
2 |
44 |
1 |
11 |
32 |
1,082 |
35 |
1.137 |
327
Tab. 8. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
tvisters behandling.
Förliknings- eller |
Tvister |
Inga |
||||||||||
Näringsgrenar. |
för samtliga tvister. |
endast för |
Summa. |
bestämmelser rörande tvisters afgörande. |
Hela antalet |
|||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
! |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe-tare. | |
|
Handskfab riker..... |
i |
316 |
1 |
316 |
J |
i |
316 |
|||||
Buntmakerier...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
2 |
342 |
Träskoverkstäder .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
80 |
5 |
SO |
Barberare o. perukmakare |
— |
_ |
3 |
66 |
3 |
66 |
— |
— |
3 |
323 |
« |
389 |
Bad- och tvättinrättningar |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
2 |
58 |
— |
2 |
58 |
|
VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri. Garfverier o. läderfabriker |
5 |
108 |
1 |
63 |
6 |
171 |
2 |
78 |
23 |
661 |
31 |
910 |
Gnmmivarufabriker . . . |
2 |
130 |
— |
— |
2 |
130 |
— |
— |
6 |
1.019 |
8 |
1,149 |
Borst- och penselfabriker |
1 |
65 |
— |
— |
1 |
65 |
— |
— |
1 |
130 |
2 |
195 |
Sadelmakare- och tapet-serareyerkstäder .... |
11 |
650 |
4 |
46 |
15 |
696 |
4 |
175 |
18 |
263 |
37 |
1,134 |
VIII. Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier . . |
5 |
510 |
5 |
510 |
4 |
1,214 |
41 |
7,595 |
50 |
9,319 |
||
Brädgårdsrörelse .... |
2 |
73 |
1 |
17 |
3 |
90 |
— |
16 |
1.194 |
1!) |
1,284 |
|
Träkolsverk...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
-- |
4 |
115 |
4 |
115 |
Snickeri- o. möbelfabriker |
2 |
219 |
8 |
■ 260 |
10 |
479 |
5 |
87 |
68 |
3.768 |
S3 |
4,334 |
Snickeri- och möbelverk-städer ........ |
7 |
978 |
5 |
440 |
12 |
1.418 |
21 |
789 |
33 |
2.207 |
||
Korgmakerier o.korgfabr. . |
2 |
69 |
— |
— |
2 |
69 |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
Tunnbinderier..... |
1 |
72 |
3 |
60 |
4 |
132 |
— |
— |
10 |
148 |
14 |
280 |
Korkfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
110 |
4 |
295 |
5 |
405 |
|
IX. Trämasse- och pappers-industri. Pappersbruk, papp- och |
1 |
66 |
1 |
66 |
10 |
1,804 |
34 |
6.487 |
45 |
8.357 |
||
Bokbinderier, kartongfabri-ker m. fl....... |
— |
— |
13 |
3,709 |
13 |
3.709 |
— |
— |
1 |
29 |
14 |
3,73S |
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stilgju-teri er ........ |
1 |
6.528 |
1 |
6.528 |
1 |
6.528 |
||||||
Kemigrafiska anstalter. . |
— |
- |
1 |
300 |
1 |
300 |
— |
— |
— |
— |
1 |
300 |
Litografiska anstalter . . |
2 |
356 |
1 |
241 |
3 |
597 |
— |
— |
12 |
432 |
15 |
1.029 |
XI. Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink-och blyhyttor, koppar-verk m. m....... |
2 |
13 |
2 |
13 |
3 |
327 |
17 |
2,600 |
22 |
2,940 |
||
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker |
1 |
23 |
1 |
23 |
1 |
9 |
43 |
3,547 |
45 |
3,579 |
||
Smides-, reparations- och |
— |
— |
— |
- |
— |
2 |
111 |
17 |
1,424 |
19 |
1,535 |
328
Tab. 8. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
tvisters behandling.
Förliknings- eller |
Tvister |
Inga |
||||||||||
Näringsgrenar. |
för samtliga tvister. |
endast för |
Summa. |
sista hand |
bestämmelser rörande tvisters afgörande. |
Hela antalet |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Bleck-, plåt- och koppar-slagerier....... |
11 |
1,007 |
2 |
69 |
13 |
1.076 |
31 |
982 |
44 |
2.058 |
||
Guld- o. silfvervarufabriker |
1 |
299 |
— |
— |
1 |
299 |
— |
— |
2 |
202 |
3 |
501 |
Galvaniserings- o. kapsyl-fabriker m. 11..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
67 |
11 |
879 |
12 |
1)40 |
XIII. Maskin- och skeppshygg-nadsindustri. Mekaniska verkstäder . . |
3 |
26,461 |
3 |
26.461 |
27 |
1,534 |
30 |
27,005 |
||||
Skeppsvarf o. båtbyggerier |
2 |
38 |
— |
— |
2 |
38 |
— |
— |
3 |
158 |
5 |
l!Mi |
Elektriska verkstäder . . |
1 |
1,426 |
i |
1,420 |
||||||||
Uppsättning och skötsel af |
1 |
1,095 |
1 |
1.095 |
_ |
_ |
i |
1.005 |
||||
V agnfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
47 |
2 |
47 |
Vagnmakerier..... |
— |
— |
1 |
4 |
1 |
4 |
— |
— |
4 |
182 |
5 |
180 |
Instrumentfabriker . . . |
1 |
49 |
5 |
113 |
6 |
162 |
i |
22 |
6 |
230 |
13 |
414 |
Urmakerier....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
1 |
80 |
XlV. Jord- och stenindustri. Stenbrott o. stenhuggerier |
9 |
468 |
4 |
184 |
13 |
652 |
10 |
4,214 |
41 |
3,364 |
G4 |
8,230 |
Torfindustri...... |
1 |
50 |
— |
— |
1 |
50 |
1 |
86 |
4 |
291 |
(i |
427 |
Grustag........ |
l |
80 |
— |
— |
1 |
80 |
— |
— |
1 |
24 |
2 |
104 |
Kalk- och kritbruk samt |
3 |
125 |
3 |
543 |
6 |
668 |
2 |
175 |
3 |
497 |
11 |
1,340 |
Glasbruk ........ |
— |
— |
4 |
885 |
4 |
885 |
5 |
1.514 |
6 |
211 |
15 |
2.010 |
Tegelbruk....... |
1 |
458 |
5 |
178 |
6 |
631 |
4 |
176 |
34 |
1,650 |
44 |
2,457 |
Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . . |
1 |
9 |
1 |
1.479 |
2 |
1.488 |
2 |
49 |
4 |
41 |
S |
1,578 |
Öfrig jord- o. stenindustri |
— |
— |
1 |
42 |
1 |
42 |
1 |
465 |
2 |
40 |
4 |
547 |
XV. Kemisk-teknislc industri. |
1 |
15 |
1 |
15 |
1 |
6 |
2 |
21 |
||||
Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. h..... |
1 |
36 |
2 |
97 |
3 |
133 |
9 |
297 |
5'' |
205 |
17 |
035 |
Sprängämnesfabriker . . |
— |
— |
1 |
151 |
1 |
151 |
2 |
155 |
— |
— |
3 |
300 |
Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker....... |
_ |
_ |
_ |
6 |
314 |
(! |
314 |
|||||
Gödningsämnes- och svaf-velsyrefabriker .... |
2 |
147 |
1 |
3 |
3 |
150 |
1 |
178 |
12 |
578 |
10 |
000 |
Tändsticksfabriker . . . |
— |
— |
10 |
4,888 |
10 |
4.888 |
1 |
93 |
— |
— |
11 |
4,081 |
Öfrig kemisk-teknisk in-dustri ........ |
1 |
48 |
2 |
17 |
3 |
65 |
— |
— |
2 |
83 |
0 |
148 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare......... |
17 |
3,771 |
7 |
939 |
24 |
4.710 |
21 |
1,176 |
45 |
5,880 |
||
Byggnadsträarbetare . . . |
23 |
7,550 |
9 |
1,268 |
32 |
8.818 |
— |
31 |
2,216 |
03 |
11,034 |
|
Stuckatörer....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
198 |
3 |
108 |
329
Tab. 8. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
tvisters behandling.
Näringsgrenar.
Förgylleri- och glasmästeriarbetare
. . .
Målare........
Skorstensfejare . . . .
Rörarbetare......
Elektriska montörer . .
Byggnadsgrofarbetare .
Gipsrörare......
Väg- och vattenbyggnadsarbetare
. . . .
| XVII. Allmänna arbeten.
Byggnadsarbeten:
kommunala.....
i entreprenad ....
Gas-, elektricitets- och
vattenledn.-verk:
kommunala ....
enskilda.....
Renhållningsverk:
kommunala.....
enskilda ......
Kraftstationer:
statens .......
enskilda......
XVIII. Handel och varulager.
Handelsarbetare o. varuutkörare
......
XIX. Landtransport.
Åkerirörelse.....
Stufverirörelse . . . .
Spårvägar: kommunala
enskilda . .
Järnvägar (enskilda) .
Telefon (enskild) . . .
XX. Sjötransport.
Sjömän, maskinister o.
eldare, pråm- och skutskeppare.
.....
XXI. Diverse.
Teknisk teaterpersonal .
Summa
Eörliknings- |
eller |
||||||||||
skiljenämnd |
Tvister |
||||||||||
afgöras i |
bestämmelser |
||||||||||
endast för |
Summa. |
sista hand |
rörande |
||||||||
för |
tvister |
ai |
erga- |
tvisters |
|||||||
samtliga |
rörande |
nisatio- |
afgörande. |
antalet |
|||||||
tvister. |
aftalets |
nerna. |
|||||||||
tolkning. |
|||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- |
arbe- |
af-1 |
arbe- |
af-1 |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- 1 |
arbe- |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
;al.| |
lare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
8 |
382 |
1 |
15 |
9 |
397 |
3 |
79 |
12 |
4761 |
||
13 |
4.996 |
7 |
528 |
20 |
5.524 |
— |
— |
29 |
2,416 |
49 |
7.940 |
1 |
'' 74 |
i |
49 |
2 |
123 |
V |
19 |
— |
— |
3 |
142 |
1 5 |
1.122 |
_ |
__ |
5 |
1.122 |
1 |
124 |
4 |
273 |
10 |
1.519 |
_ |
_ |
_ |
_! |
— |
1 |
50 |
1 |
50 |
|||
31 |
9,661 |
4 |
1.420 |
35 |
11.081 |
1 |
112 |
32 |
1,889 |
08 |
13.082 |
1 |
130 |
- |
1 |
130 |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
|
1 |
110 |
5 |
1,094 |
6 |
1.204 |
18 |
3,520 |
2 |
1,150 |
20 |
5,874 |
! 10 |
1,664 |
4 |
5,488 |
14 |
7.152 |
_ |
8 |
745 |
22 |
7.897 |
|
— |
— |
— |
— |
1 |
29 |
i |
188 |
2 |
217 |
||
10 |
565 |
10 |
565 |
2 |
65 |
12 |
030 |
||||
1 |
32 |
— |
— |
1 |
32 |
1 |
5 |
— |
2 |
37 |
|
3 |
160 |
_ |
3 |
160 |
_ |
_ |
2 |
63 |
5 |
223 |
|
- |
— |
1 |
400 |
1 |
400 |
— |
— |
1 |
9 |
2 |
409 |
_ |
__ |
_ |
2 |
24 |
2 |
24 |
|||||
j — |
— |
— |
— |
— |
1 ! |
8 |
i |
8! |
|||
i 8 |
472 |
5 |
334 |
13 |
806 |
16 |
920 |
44 |
1,459 |
73 |
3,185 |
i 6 |
228 |
5 |
1.735 |
11 |
1,963 |
8 |
483 |
19 |
2,440 |
||
14 |
2,494 |
9 |
1,980 |
23 |
4,474 |
— |
32 |
2,268 |
OO |
0,742 |
|
i |
169 |
1 |
432 |
2 |
601 |
— |
— |
182 |
0 |
783 |
|
2 |
891 |
2 |
211 |
4 |
1,110 |
— |
— |
2 |
113 |
0 |
| 1,223 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
79 |
13.347 |
79 |
13,347 |
|||
— |
- |
1 |
310 |
1 |
310 |
||||||
5 |
1,510 |
4 |
2,066 |
9 |
3,576 |
- |
4 |
oli |
13 |
3,S95 |
|
!l - |
I |
1 16 |
1 |
■ 10 |
|||||||
317 |
85,031 |
199 35,815 510 121,448 19< |
32,9361,259 101,5Co|l,971 255,950 |
330
Tab. 9. Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen (ackord- eller tidlön).
j Endast |
Endast |
Både ackords- och |
Ingå |
|||||||||
Näringsgrenar. |
ackords- bestärn- melser. |
tidlöns-| bestäm-1 melser. |
Öfvervägan-de ackords-bestämmel-ser. |
Öfvervä-gande tid-Ijlönsbestäm-melser. |
löne- bestäm- melser. |
Hela antalet. |
||||||
Antal |
Antal |
\ ntal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- j arbe-| tal.J tare. |
af- tal |
arbe- tare. |
af- tal. |
| arbe-tare. |
1 af-tal. |
arbe- tare. |
af- tal |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
||
I. Jordbruk o. trädgårdsskötsel |
ie |
853 |
6 |
768 |
i |
4 |
22 |
1 625 |
||||
Trädgårdsskötsel..... |
4 |
193 |
— |
— |
1 |
30 |
5 |
223 |
||||
II. Skogsbruk. Skogsafverkning . . . . • |
2 |
520 |
- |
2 |
520 |
|||||||
Flottning........ |
— |
— |
3 |
442 |
3 |
414 |
— |
— |
o |
8561 |
||
III. Grufdrift. Stenkolsgrufvor m. m. . . |
''3 |
60 |
5 |
3.671 |
n |
20 |
3i |
66 |
10 |
3,820 |
||
Malmgrutvor....... |
— |
— |
— |
— |
6 |
740 |
i |
247 |
7 |
''987 |
||
IV. Närings- och njutnings-ämncsindustri. Kvarnar......... |
21 |
979 |
- |
44 |
213 |
25 |
1,192 3 651 |
|||||
Bagerier och konditorier . |
— |
— |
78 |
3,651 |
_ |
_ |
_ |
_ |
78 |
|||
Karamell-, choklad- o. käx-fabriker ........ |
8 |
557 |
2 |
190 |
10 |
’ 1 747 |
||||||
Råsockerbruk och socker-raffinaderier ...... |
20 |
1.898 |
5 |
878 |
20 |
5,897 |
45 |
8.673! |
||||
Tobaksfabriker...... |
1 |
22 |
ö2 |
25 |
12 |
3,400 |
“6 |
''303 |
_ |
_ |
21 |
3 750 |
Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker och destillerings-verk......... |
_ |
6 |
148 |
1 |
15 |
7 |
163 |
|||||
Bryggerier, mälterier och |
«2 |
807 |
30 |
2,387 |
30 |
1,317 |
62 |
4,511 |
||||
Margarinfabriker..... |
— |
4 |
314 |
— |
_ |
n |
41 |
_ |
_ |
|||
Slakterier och charkuterier |
— |
— |
14 |
681 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
14 |
6811 |
|
Öfrig närings- o. njutnings-ämnesindustri..... |
— |
-- |
4 |
36 |
_ |
_ |
_ |
4 |
30 |
|||
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, bleke-rier, färgerier, trikåfabri-ker m. fi........ |
1 |
590 |
14 |
717 |
40 |
10,092 |
6 |
947 |
61 |
12,346 |
||
Repslagerier....... |
— |
— 1 |
6 |
75 |
3 |
78 |
- |
— |
- |
— |
9 |
153! |
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier o. hattfabriker |
7 |
520 |
7 |
520 |
||||||||
Skrädderier och sömnads-fabriker ........ |
20 |
1,3151 |
85 |
306 |
77 |
5.311 |
102 |
6032 |
||||
Skofabriker....... |
3 |
339 |
4 |
115 |
48 |
4,743 |
_ |
5,197 1,137 |
||||
Skomakeriverkstäder . . . j |
18 |
698 |
2 |
111 , |
15 |
328 |
— |
— |
— |
— |
35 |
1 Trä" ,ocl1 järnarbetare samt maskinister. — 2 Järnarbetare. — 8 Maskinister och eldare. —
Ackordsbestämmelserna gälla endast lossning och lastning. — 5 Snusfabriker och tobaksspinneri. —
Ett aftal afser ölutkörare, det andra kvinnor. — 7 Ackordsbestämmelserna gälla endast spikning af
lådor. — 8 Sömmerskor.
331
Tab. 9. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen.
Näringsgrenar.
Handskfabriker.....
Buntmakerier......
Träskoverkstäder ....
Barberare o. perukmakare
Bad- och tvättinrättningar
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri.
Garfverier o. läderfabriker
Gummivarufabriker . . .
Borst- och penselfabriker .
Sadelmakare- och tapetserareverkstäder
....
VIII.
Trävaruindustri.
Sågverk och hyflerier
Brädgårdsrörelse . .
Träkolsverk ....
Snickeri- o möbelfabriker
Snickeri- och möbelverk
städer
.......
Korgmakericr och korg
fabriker
......
Tunnbindcricr ....
Korkfabriker.....
IX. Trämassc- och pappersindustri.
Pappersbruk, papp- och tri
massefabriker ....
Bokbinderier, kartongfabriker
m. fl.....
X. Grafisk industri.
Boktryckerier och stilgju
terier
.......
Kemigrafiska anstalter.
Litografiska anstalter .
XI. Malmför ädling sindustr
Järn- och stålverk, zinkoch
blyhyttor, kopparverk
m. m. . . .
I XII. Metallindustri.
Järn- och stålvarufabrikc
Smides-, reparations- oc
hofslageriverkstäder . 1
1 Trä- och järnarbetare.
4 Grofarbetare och gjutare.
Endast |
En tid bes mc |
däst |
Både ackords- och |
Inga löne- bestäm- melser. |
Hela antalet. |
||||||
löns- täm- lscr. |
Öfvervägan-de ackords-bestämmel-ser. |
Öfvervä-gande tid-lönsbestäm-melser. |
|||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
tal. |
tare. |
,al |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare |
tal. |
tare. |
i |
316 |
i |
316 |
||||||||
_ |
_ |
1 |
24 |
i |
318 |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
_ |
_ |
_ |
5 |
80 |
_ |
_ |
— |
-- |
5 |
80 |
|
_ |
_ |
6 |
389 |
— |
_ |
— |
— |
— |
(! |
389 |
|
— |
— |
2 |
58 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
58 |
|
20 |
396 |
10 |
507 |
1 |
7 |
31 |
910 |
||||
1 |
294 i |
43 |
23 |
2 |
549 |
2 |
283 |
— |
— |
8 |
1,149 |
— |
— |
— |
2 |
195 |
— |
— |
— |
— |
2 |
195 |
|
1 |
38 |
13 |
293 |
15 |
480 |
8 |
323 |
— |
— |
37 |
1,134 |
1 |
19 |
1 |
94 |
43 |
8.347 |
3 |
623 |
2 |
236 |
50 |
9,319 |
_ |
_ |
— |
16 |
1,079 |
2 |
185 |
1 |
20 |
10 |
1.284 |
|
1 |
50 |
1 |
11 |
1 |
30 |
1 |
24 |
— |
— |
4 |
115 |
— |
9 |
174 |
23 |
1,157 |
51 |
3,003 |
— |
— |
83 |
4,334 |
|
— |
— |
G |
23G |
1 |
22 |
26 |
1,949 |
— |
— |
33 |
2,207 |
2 |
69 |
_ |
_ |
_ |
2 |
69 |
|||||
_ |
1 |
10 |
13 |
270 i — |
— |
— |
— |
14 |
280 |
||
— |
— |
5 |
405 |
5 |
405 |
||||||
G |
535 |
8 |
996 |
31 |
6,826 |
_ |
_ |
45 |
8,357 |
||
— |
— |
21 |
29 |
10 |
2,931 |
3 |
778 |
— |
14 |
3,738 |
|
1 |
6.528 |
1 |
6.528 |
||||||||
_ |
1 |
300 |
_ |
_ |
__ |
— |
— |
1 |
300 |
||
. |
— |
11 |
664 |
4 |
36c |
— |
15 |
1,029 |
|||
— |
— |
3g |
41 |
16 |
2.478 |
8 |
421 |
— |
22 |
2,940 |
|
4 3 |
312 |
t |
89 |
28 |
2,556 |
4 |
6'' |
J 4 |
555 |
45 |
3,579 |
— |
— |
C |
32 |
6 |
176 |
7 |
1,32" |
n — |
— |
19 |
1,535 |
Grofarbetare. — s Trä- och järnarbetare samt maskinister. —
332
Tab. 9. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen.
Både ackords- och
Endast |
Endast |
tidlönsbestämmelser. |
Inga |
|||||||||
Näringsgrenar. |
ackords- bestäm- melser. |
tidlöns- bestäm- melser. |
Öfvervägan-de ackords-bestämmel-ser. |
Öfvervä-gande tid-lönsbestäm-melser. |
löne- bestäm- melser. |
Hela antalet. |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- tal |
arbe- tare. |
af- tal |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Bleck-, plåt- och koppar-slagerier....... |
ii |
258 |
26 |
1.562 |
7 |
238 |
44 |
2,058 |
||||
Guld-o. silfvervarufabriker |
— |
— |
— |
— |
3 |
501 |
— |
_ |
_ |
_ |
3 |
501 |
Galvaniserings- o. kapsyl-fabriker m. fl...... |
— |
- |
3 |
177 |
8 |
728 |
i |
41 |
— |
— |
12 |
940 |
1 XIII. Maskin■ och slieppsbygg-nadsindustri. Mekaniska verkstäder . . |
i |
15 |
4 |
163 |
21 |
27,716 |
4 |
101 |
30 |
27,995 |
||
Skeppsvarf o. båtbyggerier |
— |
— |
1 |
11) |
4 |
177 |
— |
— |
— |
— |
5 |
15)0 1 |
Elektriska verkstäder . . |
— |
— |
— |
— |
1 |
1.426 |
— |
— |
— |
__ |
i |
1,420 |
Uppsättning och skötsel af |
1 |
1,095 |
i |
1.095 |
||||||||
Vagnfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
1 |
34 |
1 |
13 |
— |
_ |
2 |
47 |
Vagnmakerier...... |
— |
— |
4 |
182 |
— |
— |
1 |
4 |
— |
__ |
5 |
180 |
Instrumentfabriker . . . |
— |
— |
3 |
87 |
9 |
277 |
1 |
50 |
_ |
_ |
13 |
414 |
Urmakerier....... |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
— |
— |
1 |
80 |
XIV. Jord- och stenindustri. |
3 |
328 |
8 |
421 |
48 |
7,350 |
4 |
116 |
i |
15 |
04 |
8230 |
Torfindustri...... |
.- |
— |
— |
— |
6 |
427 |
— |
_ |
_ |
0 |
427 |
|
Grustag ........ |
— |
— |
— |
— |
2 |
104 |
— |
_ |
_ |
9 |
104 |
|
Kalk- och kritbruk samt |
*2 |
21 |
7 |
1,016 |
2 |
303 |
ii |
1,340 |
||||
Glasbruk ........ |
1 |
41 |
1 |
13 |
11 |
2,206 |
2 |
350 |
_ |
_ |
15 |
2.010 |
Tegelbruk....... |
— |
1 |
14 |
43 |
2,443 |
— |
''_ |
_ |
_ |
44 |
2,457 |
|
Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . . |
3 |
1,505 |
24 |
56 |
S1 |
17 |
8 |
1.578 |
||||
Öfrig jord- o. stenindustri |
— |
— |
1 |
42 |
3 |
505 |
— |
— |
— |
— |
4 |
547 |
XV. Kemisk-teknisk industri. |
2 |
21 |
2 |
21 |
||||||||
Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl..... |
12 |
518 |
1 |
8 |
4 |
109 |
17 |
035 |
||||
Sprängämnesfabriker . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
306 |
— |
_ |
3 |
300 |
Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker ....... |
3 |
77 |
1 |
4 |
2 |
233 |
6 |
314 |
||||
Gödningsämnes- och svaf-velsyrefabriker .... |
8 |
78 ; |
5 |
666 |
3 |
162 |
10 |
900 |
||||
Tändsticksfabriker . . . |
2 |
1.612 |
— |
— |
9 |
3,309 |
— |
_ |
_ |
_ |
11 |
4,981 |
Öfrig kemisk-teknisk in-dustri ........ |
— |
— |
5 |
148 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
5 |
148 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare......... |
5 |
375 |
25 |
4,511 |
15 |
1,000 |
45 |
5.880 |
||||
Byggnadsträarbetare . . |
— |
— |
ii |
831 |
24 |
8,031 |
28 |
2,172 |
_ |
_ |
03 |
11.034 |
Stuckatörer...... |
— |
—! |
— |
— |
3 |
198 1 |
— |
— |
— |
3 |
198 |
1 Kuskar och järnarbetare. — 2 Grof- och ugnsarbetare. — 3 Grofarbetare.
333
Tab. 9. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter löneformen.
Endast
ackords
bestäm
melser.
Antal
af-1 arbetal.
I tare.
Endast ! |
Både ackords- och i .. Ofvervägan-1 Ofvervä- 1 |
Inga löne- bestäm- melser. |
Hela antalet. |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- ! |
af- j |
arbe-tare. | |
af- tal. |
arbe- tare. |
af-ta . |
arbe- tare. |
5 |
177 |
3 |
110 |
4 |
189 |
12 |
476 |
||
28 |
1.764 |
11 |
4,622i |
10 |
1,554 |
— |
— |
49 |
7,940 |
3 |
142 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
3 |
142 |
1 |
35 |
3 |
1,158 |
6 |
326 |
— |
— |
10 |
1.519 |
1 |
50 |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
||
17 |
1,988 |
23 |
8.247 |
28 |
2,847 |
— |
— |
68 |
13,082 |
1 |
130. |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
||
- — |
— |
19 |
4,340 |
7 |
1,534 |
— |
— |
26 |
5,874 |
1 |
151 |
4 |
646 |
17 |
7.100 |
22 |
7,897 |
||
2 |
217 |
— |
— |
— |
— |
2 |
217 |
||
4 |
99 |
6 |
477 |
1 |
25 |
12 |
630 |
||
i |
5 |
1 |
32 |
— |
— |
— |
— |
2 |
37 |
3 |
79 |
_ |
2 |
144 |
L |
_ |
5 |
223 |
|
2 |
409 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
409 |
1 |
14 |
_ |
_ |
i |
10 |
2 |
24 |
||
- 1 |
8 |
— |
— |
— |
i |
8 |
|||
5 G1 |
2,685 |
6 |
272 |
5 |
132 |
— |
- |
73 |
3,185 |
- 15 |
2.291 |
1 |
12 |
3 |
143 |
19 |
2.446 |
||
1 7 |
643 |
37 |
4,653 |
3 |
1,005 |
— |
55 |
6.742 |
|
- 2 |
51 |
>2 |
131 |
22 |
601 |
— |
— |
6 |
783 |
4 |
981 |
>2 |
242 |
— |
— |
— |
— |
(i |
1,223 |
- 66 |
12,275 |
3 5 |
639 |
28 |
433 |
— |
79 |
13,347 |
|
- 1 |
310 |
— |
_ |
1 |
310 |
||||
0 9 |
3,513 |
— |
3 |
332 |
_ |
— |
13 |
3.S95 |
|
- 1 |
16 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
16 |
||
1661 |
48.0691 822 |
144.019 |
404 |
54,355 11 |
906 |
1,971 |
255,950 |
Eörgylleri- o. glasmästeri
arbetare
.......
Målare.......
Skorstensfejare . . .
Rörarbetare.....
Elektriska montörer .
Byggnadsgrofarbetare.
Gipsrörare ......
Väg- och vattenbyggnadsarbetare
.......
XVII. Allmänna arbeten.
Byggnadsarbeten:
kommunala . . .
i entreprenad . .
Gas-, elektricitetsvattenledn.
-verk:
kommunala . .
enskilda....
Renhållningsverk:
kommunala . . .
enskilda.....
Kraftstationer:
statens .....
enskilda.....
och
XVIII. Handel och varulager.
Handelsarbetare o. varuntkörare
.......
XIX. Landtransport.
Akerirörelse.....
Stufverirörelse ....
Spårvägar: kommunala
enskilda .
Järnvägar (enskilda) .
Telefon (enskild) . . .
XX. Sjötransport.
Sjömän, maskinister och.
eldare, pråm- och skntskeppare.
.....
XXI. Diverse.
Teknisk teaterpersonal . —
441
1 Vagnsstäderskor och verkstadspersonal.
3 Verkstadspersonal.
2 Ackordsbestämmelserna afse vagnputsning. —
334
Tab. 10. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående garan
terad
tidlön vid ackordsarbete.1
Tidlönen garanterad |
Tidlönen |
Endast tid-lönsbestäm-melser eller |
; |
|||||||
icke ranterad. |
||||||||||
Näringsgrenar. |
vid allt |
i vissa fall.2 |
ga |
inga löne-bes täm-melser. |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
I. Jordbruk och trädgårds- |
||||||||||
skötsel. |
||||||||||
Jordbruk ........ |
i |
122 |
_ |
5 |
646 |
16 |
857 |
22 |
1,625 |
|
Trädgårdsskötsel..... |
i |
30 |
— |
— |
— |
— |
4 |
193 |
5 |
223 | |
II. Skogsbruk. |
||||||||||
Skogsavverkning..... |
— |
— |
2 |
520 |
_ |
_ |
2 |
520 |
||
Flottning........ |
i |
250 |
— |
— |
2 |
164 |
3 |
442 |
6 |
856 |
III. Grufdrift. |
||||||||||
Stenkolsgrufvor m. m. . . . |
— |
— |
4 |
3,236 |
2 |
464 |
4 |
126 |
10 |
3,826 i |
Halmgrufvor....... |
3 |
195 |
— |
— |
5 |
792 |
— |
7 |
987 |
|
IV. Närings- och njutnings- |
||||||||||
ämnesindustri. |
||||||||||
Kvarnar......... |
i |
91 |
_ |
_ |
3 |
122 |
21 |
979 |
25 |
1.192 |
Bagerier och konditorier . |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
78 |
3,651 |
78 |
3,651 |
fabriker........ Råsockerbruk och socker- |
i |
72 |
— |
— |
1 |
118 |
8 |
557 |
10 |
747 |
raffinaderier...... |
9 |
2,617 |
i |
261 |
15 |
3,894 |
20 |
1,898 |
45 |
8,673 |
Tobaksfabrikör...... Brännvinsbränneri, jäst- |
_ |
— |
19 |
3,725 |
2 |
25 |
21 |
3,750 |
||
fabriker och destillerings-verk......... |
1 |
15 |
6 |
148 |
7 |
163 |
||||
Bryggerier, mälterier och |
||||||||||
läskedrycksfabriker . . . |
321 |
891 |
2 |
463 |
9 |
770 |
30 |
2,387 |
62 |
4,511 |
Margarinfabriker..... |
— |
— |
— |
1 |
41 |
4 |
314 |
5 |
355 |
|
Slakterier och charkutericr |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
681 |
14 |
681 ; |
ningsämnesindustri . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
36 |
4 |
30 |
V. Textilindustri. |
||||||||||
V äfverier, spi nnerier, bl ekeri er |
||||||||||
färgeri er, trikåfabriker m. il. |
5 |
816 |
5 |
1,278 |
37 |
9.505 |
14 |
717 |
61 |
12,346 |
Repslageri....... |
1 |
15 |
— |
— |
2 |
63 |
6 |
75 |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. |
||||||||||
Hattmakerier o. hattfabriker |
41 |
9 |
- |
— |
6 |
511 |
— |
— |
7 j |
520 |
fabriker........ |
2 |
120 |
3 |
507 |
92 |
5,999 |
5 |
306 |
102 |
6,932 |
Skofabriker....... |
— |
— |
6 i |
531 |
45 |
4,551 |
4 |
115 |
55 |
5,197 |
Skomakeriverkstäder . . . |
1 |
21 |
1 |
— ! |
32 |
1,005 | |
2 |
111 |
35 ! |
1,137 |
1 Jfr noterna till tab. 9. — 2 Då fasta ackordsprislistor icke äro uppgjorda vid arbete, där
normal förtjänst ej kan påräknas, in. m. — s Afse dels kvinnliga arbetare, dels utkörare, hvilka senare
vanligen erhålla provision, men i de i kolumnen upptagna aftalen tillförsäkras viss minimitidlön.
— 4 Järn- och metallarbetare.
335
Tab. 10. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
garanterad tidlön vid ackordsarbete.
• |
Tidlönen garanterad |
Tidlönen |
Endast tid-lönsbestäm-melser eller |
|||||||
Näringsgrenar. |
vid allt |
i i vissa fall. |
icke garanterad. |
Hela antalet |
||||||
Antal |
A n tal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af-tal. , |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- i |
|
Handskfabriker..... |
i |
316 |
i |
316 |
||||||
Buntmakerier...... |
i |
318 |
— |
— |
— |
— |
i |
24 |
.) i |
342 |
Träskoverkstäder .... |
— |
2 |
36 |
3 |
44 |
— |
— |
5 |
80 |
|
Barberare o. perukmakare |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
389 |
t; |
389 |
|
Bad- och tvättinrättningar |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
58 |
2 |
58 |
|
VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri. Garfverier o. läderfabriker |
5 |
304 |
6 |
210 |
20 |
396 |
81 |
910 |
||
Gummivarufabriker . . . |
1 |
198 |
— |
— |
4 |
998 |
3 |
23 |
8 |
1,149 |
Borst- och penselfabriker . |
1 |
130 |
— |
— |
1 |
65 |
— |
— |
2 |
195 ! |
Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder.... |
7 |
298 |
6 |
364 |
11 |
179 |
13 |
293 |
37 |
1,134 |
VIII. Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier . . |
5 |
530 |
2 |
221 |
40 |
8,238 |
3 |
330 |
50 |
9.31!) |
Brädgårdsrörelse .... |
a |
191 |
i |
23 |
14 |
1.050 |
1 |
20 |
19 |
1,284 |
Träkolsverk...... |
— |
— |
— |
3 |
104 |
1 |
11 |
4 |
115 |
|
Snickeri- o. möbelfabriker |
17 |
731 |
48 |
2,984 |
9 |
445 |
9 |
174 |
83 |
4.334 |
Snickeri- och möbelverk-städer ........ |
19 |
1,551 |
8 |
420 |
6 |
236 |
33 |
2,207 |
||
Korgmakerier och korg-fabriker ....... |
2 |
69 |
2 |
69 |
||||||
Tunnbinderier..... |
2 |
42 |
1 |
7 |
10 |
221 |
1 |
10 |
14 |
280 |
Korkfabriker...... |
— |
— |
— |
— |
5 |
405 |
•- |
— |
5 |
405 |
IX. Trämasse- och pappers-industri. Pappersbruk, papp- och trä-massefabriker..... |
>19 |
3,872 |
20 |
3,950 |
6 |
535 |
45 |
8.357 |
||
Bokbinderier, kartongfabri-ker m. fl....... |
5 |
533 |
— |
— |
8 |
3,176 |
1 |
29 |
14 |
3,738 |
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stilgju-terier ........ |
1 |
6,528 |
1 |
6,528 |
||||||
Kemigrafiska anstalter . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
300 |
1 |
300 |
Litografiska anstalter . . |
1 |
10 |
— |
— |
3 |
355 |
11 |
664 |
15 |
1,029 |
XI. Malmförädlingsindustri. |
*5 |
1,310 |
1 |
431 |
13 |
1,158 |
3 |
41 |
22 |
2,940 |
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker |
18 |
1.478 |
10 |
807 |
7 |
650 |
10 |
644 |
45 |
3,579 |
Smides-, reparations- och |
10 |
1,443 |
1 |
20 |
2 |
40 |
6 |
32 |
19 |
1,535 |
1 Dessa aftal upptaga både tidlön och ackordlön; huruvida den förra är garanterad, är ofta svårt
att afgöra på grund af aftalens ordalydelse.
336
Tab. 10. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angåend
garanterad tidlön vid ackordsarbete.
Tidlönen |
garanterad |
Endast tid- |
||||||||
Tidlönen |
lönsbestäm- |
|||||||||
icke ranterad. |
melser eller |
|||||||||
Näringsgrenar. |
vid allt |
i vissa fall. |
ga |
inga löne-bestäm-melser. |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
Bleck-, plåt- och koppar- |
||||||||||
slagerier....... |
8 |
533 |
1 9 |
843 |
16 |
424 |
11 |
258 |
44 |
2,058 |
Guld- o. silfvervarnfabrikei |
— |
! i |
299 |
2 |
202 |
3 |
501 |
|||
fabriker m. fl..... |
3 |
116 |
2 |
482 |
4 |
171 |
3 |
177 |
12 |
946 |
XIII. Maskin- och skeppsbqqq- |
||||||||||
nadsindustri. Mekaniska verkstäder . . |
17 |
27,554 |
4 |
127 |
5 |
151 |
4 |
163 |
30 |
27,995 |
Skeppsvarf o. båtbyggerier |
1 |
1. |
2 |
23 |
i |
135 |
1 |
19 |
5 |
196 |
Elektriska verkstäder . . |
1 |
1,426 |
— |
— |
— |
1 |
1,426 |
|||
elektriska maskiner . . |
1 |
1,095 |
— |
_ |
_ |
1 |
1,095 47 |
|||
Vagnfabriker...... |
1 |
34 |
1 |
13 |
_ |
_ |
_ |
2 |
||
Vagnmakerier...... |
— |
— |
1 |
4 |
_ |
_ |
4 |
182 |
5 |
186 |
Instrumentfabriker . . . |
3 |
80 |
5 |
211 |
2 |
36 |
3 |
87 |
13 |
414 |
Urmakerier....... |
1 |
86 |
— |
— |
1 |
86 |
||||
XIV. Jord- och stenindustri. |
||||||||||
Stenbrott o. stenhuggerier |
4 |
209 |
4 |
143 |
47 |
7,442 |
9 |
436 |
64 |
8,230 |
Torfindustri...... |
1 |
140 |
1 |
50 |
4 |
''237 |
6 |
427 |
||
Grustag........ Kalk- och kritbruk samt |
— |
— |
1 |
80 |
1 |
24 |
— |
— |
2 |
104 |
cementfabriker .... |
4 |
325 |
1 |
166 |
4 |
828 |
2 |
21 |
ii |
1,340 |
Glasbruk........ |
— |
— |
— |
14 |
2,597 |
1 |
13 |
15 |
2.610 |
|
Tegelbruk....... Tillverkning och uppsätt- |
5 |
155 |
12 |
613 |
26 |
1,675 |
1 |
14 |
44 |
2,457 |
ning af kakelugnar . . |
— |
— |
1 |
17 |
3 |
1,505 |
4 |
56 |
S |
1.578 |
Öfrig jord- o. stenindustri |
— |
1 |
15 |
2 |
490 |
I |
42 |
4 |
547 |
|
j XV. ICemisk-teknisk industri. |
||||||||||
Färg- och fernissfabriker |
_ |
_ |
_ |
2 |
21 |
2 |
21 |
|||
Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl..... |
||||||||||
— |
— |
— |
— |
5 |
117 |
12 |
518 |
17 |
635 |
|
Sprängämnesfabriker . . |
2 |
225 |
— |
— |
1 |
81 |
— |
3 |
306 |
|
fabriker....... Gödningsämnes- och svaf- |
■1 |
26 |
1 |
24 |
1 |
207 |
3 |
77 |
6 |
314 |
velsyrefabriker .... |
1 |
120 |
_ |
_ |
7 |
708 |
8 |
78 |
16 |
906 |
Tändsticksfabriker . . . |
— |
— |
— |
— |
11 |
4,981 |
11 |
4,981 |
||
dustri...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
148 |
5 |
148 |
XVI. Byggnadsverksamhet. |
||||||||||
Murare....... |
14 |
1,397 |
3 |
1,444 |
23 |
2,670 |
5 |
375 |
45 |
5,886 11,034 198 |
Byggnadsträarbetare . . . |
14 |
1,943 |
25 |
6,106 |
13 |
2J54 |
11 |
831 |
63 |
|
Stuckatörer..... |
— |
— |
— |
- |
3 |
198 |
3 |
1 Järn- och metallarbetare. — 2 Träarbetare.
337
Tab. 10. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
garanterad tidlön vid ackordsarbete.
Tidlönen g |
aranterad |
Tidlönen |
Endast tid-lön s b estäm -melser eller |
|||||||
Näringsgrenar. |
vid allt |
i vissa fall. j |
icke garanterad. |
Hela antalet |
||||||
Antal j |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- 1 |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Förgylleri- o. glasmästeri- i |
12 |
476 |
||||||||
arbetare....... |
4 |
94 |
i |
67 |
2 |
138 |
5 |
177 |
||
Målare........| |
__- '' |
-" |
— |
— |
21 |
6.176 |
28! |
1,764 |
49 |
7.940 |
Skorstensfejare . . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
142 |
3 |
142 |
Rörarbetare...... |
6 |
388 |
— |
— |
3 |
1.096 |
1 |
35 |
10 |
1.519 |
Elektriska montörer . . ! |
1 |
50 |
— |
— |
— |
— |
— ! |
— |
1 |
50 |
Byggnadsgrofarbetare . . |
20 |
1,940 |
6 |
6,002 |
25 |
3.152 |
17 |
1.988 |
68 |
13.082 |
Gipsrörare . •.....'' |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
— |
— |
1 |
130 |
Väg- o. vattenbyggnads- |
5,874 |
|||||||||
arbetare ....... |
22 |
4.654 |
— |
4 |
1.220 |
— |
— |
26 |
||
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: |
7.897 |
|||||||||
kommunala..... |
14 |
2,817 |
— |
— |
7 |
4.929 |
1 |
151 |
22 |
|
i entreprenad .... |
— |
1 |
29 |
1 |
188 |
— |
— |
2 |
217 |
|
Gas-, elektricitets- och |
||||||||||
kommunala .... |
6 |
458 |
— |
2 |
73 |
4 |
99 |
12 |
630 |
|
enskilda...... |
— |
— |
— |
1 |
32 |
1 |
5 |
2 |
37 ! |
|
Renhållningsverk: |
223 |
|||||||||
kommunala..... |
— |
— |
— |
2 |
144 |
3 |
79 |
5 |
||
enskilda....... |
— |
— |
— |
— |
| - |
— |
2 |
409 |
2 |
409 |
Kraftstationer: |
24 |
|||||||||
statens ....... |
1 |
14 |
— |
-- |
_ |
— |
i |
10 |
2 |
|
enskilda....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
s |
i |
8 |
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare o. varu- |
3,185 |
|||||||||
utkörare ....... |
3 |
169 |
i |
20 |
8 |
311 |
61 |
2.685 |
73 |
|
XIX. Landtransport. |
||||||||||
Akerirörelse...... |
— |
— |
j — |
— |
4 |
155 |
15 |
2.291 |
19 |
2,446 |
Stufverirörelse..... |
3 |
923 |
i |
25 |
44 |
5.151 |
7 |
643 |
55 |
6.742 |
Spårvägar: kommunala . |
n |
124 |
I — |
— |
3 |
608 |
2 |
51 |
6 |
783 |
enskilda . . |
>i |
167 |
| — |
— |
i |
75 |
4 |
981 |
6 |
1.223 |
Järnvägar (enskilda) . . |
‘ii |
898 |
1 — |
— |
12 |
174 |
66 |
12,275 |
79 |
13.347 |
Telefon (enskild) .... |
! - |
— |
: — |
— |
1 — |
— |
1 |
310 |
1 |
310 |
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister och |
3.895 |
|||||||||
skeppare ...... |
‘1 |
13 |
— |
o |
369 |
9 |
3.513 |
13 |
||
XXI. Diverse. |
||||||||||
Teknisk teaterpersonal . |
— |
— |
II — |
— |
i — |
— |
1 |
16 |
1 |
16 |
Summa |
343 |
66.355 |
,! 188 |
28.444 |
768 |
112.176 |
672 |
48,975 |
11,971 |
255.950 |
1 Verkstadspersonal.
22—082273. Kollektiva ftal.
Tab. 11. Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning (per timme
dag, vecka, månad eller år).
Näringsgrenar. |
Tim- penning. |
Dags- penning. |
Vecko- lön. |
Månads- och årslön.1 |
Ingå bestäm- melser. |
Hela |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal |
arbe- tare. |
1 af-| tal. |
arbe- tare. |
1 af-tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
j I. Jordbruk och trädgårds-skötsel. Jordbruk ........ |
9 |
426 |
4 |
578 |
8 |
; 617 |
i |
4 |
22 |
1,625 |
||
Trädgårdsskötsel .... |
2 |
88 |
— |
— |
i |
85 |
2 |
50 |
— |
5 |
223 |
|
II. Skogsbruk. Skogsavverkning..... |
2 |
520 |
2 |
520 |
||||||||
Flottning........ |
6 |
856 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
« |
856 |
III. Grufdrift. Stenkolsgrufvor m. in. . . |
2 |
2 42 |
7 |
3,718 |
i |
66 |
10 |
3,826 |
||||
Malmgrufvor...... |
3 |
680 |
4 |
307 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
987 |
IV. Närings- och njutnings-ämnes industri. Kvarnar........ |
3 |
150 |
9 |
633 |
12 |
389 |
i |
20 |
25 |
1,192 |
||
Bagerier oeli konditorier . |
— |
— |
— |
— |
77 |
3,434 |
S1 |
217 |
— |
— |
78 |
3,651 |
Karamell-, choklad o. käx-fabriker ....... |
10 |
747 |
10 |
747 |
||||||||
Råsockerbruk och soeker-rafiinaderier..... |
36 |
7,245 |
2 |
640 |
5 |
387 |
2 |
401 |
45 |
8,673 |
||
Tobaksfabriker..... |
41 |
32 |
1 |
40 |
18 |
3,656 |
— |
— |
i |
22 |
21 |
3,750 |
Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker o. destillerings-verk......... |
3 |
65 |
1 |
9 |
3 |
89 |
7 |
163 |
||||
Bryggerier, mälterier och |
13 |
1,175 |
1 |
92 |
14 |
426 |
32 |
2.011 |
2 |
807 |
62 |
4,511 |
Margarinfabriker .... |
— |
— |
— |
— |
5 |
355 |
— |
— |
— |
_ |
5 |
355 |
Slakterier och charkuterier |
— |
— |
— |
— |
14 |
681 |
— |
— |
— |
_ |
14 |
681 |
Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . . |
— |
— |
— |
— |
2 |
12 |
2 |
24 |
— |
— |
4 |
36 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, ble-kerier, färgerier, trikå-fabriker m. ti..... |
47 |
10,154 |
1 |
66 |
n |
1.535 |
21 |
1 |
1 |
590 |
61 |
12,346 |
Repslagerier...... |
9 |
153 |
!) |
153 |
||||||||
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier och hatt-fabriker ....... |
4 |
330 |
2 |
159 |
i |
31 |
7 |
520 |
||||
Skrädderier och sömnads-fabriker....... |
54 |
327 |
78 |
5,290 |
20 |
1,315 |
102 |
6,932 |
||||
Skofabriker....... |
29 |
2,886 |
— |
— |
23 |
1.972 |
_ |
_ |
3 |
339 |
55 |
5,197 |
Skomakeriverkstäder . . |
5 |
96 |
— |
— |
12 |
343 |
— |
— |
18 |
698 |
85 |
1.137 |
1 Samtliga aftal i denna kolumn upptaga månadslöner utom: inom jordbruket 8 aftal omf.
617 a.; inom »öfrig kemisk-teknisk industri» 1 aftal omf. 25 a. samt vid järnvägarna 63 aftal omf.
12,245 a., hvilka upptaga årslöner. — 2 Maskinister och eldare, reparatörer och hjälparbetare. — 8 Brödutkörare.
— 4 Snusarbetare. — 5 Sömmerskor.
339
Tab. 11. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning
(per timme, dag, vecka, månad eller år).
Tim- penning. |
Dags- penning. |
Vecko- [ |
Månads- och årslön. ! |
Ingå bestäm- melser. |
Hela |
|||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Handskfabriker..... |
ii |
316 |
_ |
i |
316 |
|||||||
Buntmakerier...... |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
— |
— |
— |
— |
o |
342 |
Träskoverkstäder .... |
4 |
63 |
i |
17 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
SO |
Barberare o. perukmakare |
— |
— |
— |
— |
6- |
389 |
— |
— 1 |
— |
— |
o |
389 |
Bad- och tvättinrättningar |
— |
— |
— |
— |
2 |
58 |
— |
— i |
— |
— |
58 |
|
VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri. Garfverier o. läderfabriker |
28 |
868 |
2 |
38 |
>i |
4 |
31 |
910 |
||||
Gumnrivarufabriker . . . |
6 |
652 |
i |
203 |
— |
— |
— |
— |
i |
294 |
S |
1.149 |
Borst- och penselfabriker. |
1 |
130 |
— |
— |
1 |
65 |
— |
— |
— |
— |
2 |
195 |
Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder.... |
33 |
1,064 |
— |
— |
3 |
32 |
— |
— |
i |
38 |
37 |
1.134 |
Vill. Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier . . |
41 |
8,450 |
6 |
614 |
3 |
255 |
50 |
9.319 | |
||||
Brädgårdsrörelse .... |
18 |
1,264 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
20 |
1!) |
1.284 i |
Träkol s verk....... |
3 |
65 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
4 |
115 | |
Snickeri- o. möbelfabriker |
81 |
4,329 |
— |
— |
11 |
1 |
> i |
4 |
— |
— |
83 |
4,334 |
Snickeri- och möbelverk-städer ........ |
33 |
2,207 |
— |
33 |
2,207 |
|||||||
Korgmakerier och korg-fabriker ....... |
2 |
69 |
2 |
69 |
||||||||
Tunnbinderier...... |
11 |
249 |
2 |
25 |
— |
— |
i |
6 |
— |
— |
14 |
280 |
Korkfabriker...... |
5 |
405 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
405 |
IX. Trämasse- och pappers-industri. Pappersbruk, papp- och |
28 |
4,988 |
16 |
2,924 |
1 |
445 |
45 |
8,357 i |
||||
Bokbinderier, kartongfa-briker m. 11...... |
— |
— |
— |
— |
! 14 |
3,738 |
— |
— |
— |
- |
14 |
3.738 |
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stil-gjuterier....... |
1 |
6,528 |
1 |
6,528 |
||||||||
Kemigrafiska anstalter . . |
— |
— |
— |
— |
1 |
300 |
— |
— |
— |
— |
1 |
300 j |
Litografiska anstalter . . |
— |
— |
— |
— |
15 |
1,029 |
— |
— |
— |
— |
15 |
1,029 |
XI. Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink-och blyhyttor, koppar-verk in. m....... |
18 |
2,648 |
4 |
292 |
22 |
2.940 |
||||||
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker |
38 |
2,712 |
7 |
867 |
45 |
3,579 |
||||||
Smides-, reparations- och |
18 |
1,528 |
— |
— |
1 |
7 |
— |
— |
— |
19 |
1,535 |
1 Maskinister och eldare.
340
Tab. 11. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning
(per timme, dag, vecka, månad eller år).
• |
Tim- |
Dags- |
Vecko- |
Månads- och |
Ingå |
|||||||
penning. |
penning. |
lön. |
årslön. |
melser. |
Hela |
|||||||
Näringsgrenar. |
||||||||||||
Antal |
I Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
i af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tai. |
tare. |
|
Bleck-, plåt- och koppar- slagerier....... Guld- och silfvervarufabri- |
44 |
2.058 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
44 |
2.058 |
|
ker......... Galvaniserings- och kap- |
a |
501 |
: — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
501 |
sylfabriker m. fl. . . . |
11 |
9o6 |
— |
— |
'' 1 |
10 |
— |
— |
— |
12 |
946 |
|
XIII. Maskin- och skeppsbygg- |
||||||||||||
naäsindustri. |
||||||||||||
Mekaniska verkstäder . . |
29 |
27,980 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
15 |
30 |
27,995 |
rier......... |
5 |
196 |
5 |
196 |
||||||||
Elektriska verkstäder . . |
1 |
1,426 |
i |
1.426 |
||||||||
af elektriska maskiner . |
1 |
1.095 |
i |
1.095 |
||||||||
Vagn fabriker...... |
2 |
47 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
47 |
Vagnmakerier...... |
5 |
186 |
— |
— |
— |
-. |
— |
— |
— |
— |
5 |
186 |
Instrumentfabriker . . . |
10 |
327 |
— |
— |
21 |
22 |
— |
— |
2 |
65 |
13 |
414 |
Urmakerier....... |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
— |
— |
~ |
— |
1 |
86 |
XIV. Jord- och stenindustri. |
||||||||||||
Stenbrott o. stenhuggerier |
61 |
7,902 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
3 |
328 |
64 |
8.230 |
Torfindustri...... |
6 |
427 |
6 |
427 |
||||||||
Grustag........ Kalk- och kritbruk samt |
2 |
104 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
104 |
|
cementfabriker .... |
10 |
1.331 |
— |
— |
3 1 |
9 |
— |
— |
ii |
1.340 |
||
Glasbruk........ |
5 |
1.701 |
— |
— |
2 |
350 |
7 |
518 |
1 |
41 |
15 |
2,610 |
Tegelbruk....... Tillverkning och uppsätt- |
44 |
2,457 |
44 |
2.457 |
||||||||
ning af kakelugnar . . |
4 5 |
73 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
1.505 |
S |
1,578 |
Öfrig jord- o. stenindustri |
2 |
480 |
i |
25 |
1 |
42 |
— |
— |
— |
— |
4 |
547 |
XV. Kemisk-teknisk industri. |
||||||||||||
Färg- och fernissfabriker . |
— |
— |
- |
— |
2 |
21 |
— |
- |
— |
— |
2 |
21 |
fabriker m. fl..... |
6 |
189 |
— |
— |
9 |
296 |
2 |
150 |
— |
17 |
635 |
|
Sprängämnesfabriker. . . |
2 |
232 |
i |
74 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
306 |
|
fabriker....... Gödningsämnes- och svaf- |
5 |
107 |
i |
207 |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
314 |
|
velsyrefabriker .... |
12 |
865 |
— |
— |
2 |
29 |
62 |
12 |
— |
— |
16 |
906 |
Tändsticksfabriker. . . . |
7 |
3,234 |
2 |
135 |
— |
— |
— |
— |
2 |
1,612 |
11 |
4,981 |
dustri........ |
— |
— |
— |
— |
1 |
11 |
4 |
137 |
— |
— |
0 |
148 |
XVI. Byggnadsverksamhet. |
||||||||||||
Murare........ |
45 |
5,886 |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
45 |
5,886 |
Byggnadsträarbetare . . |
63 |
11.034 |
63 |
11.034 |
1 Litografer. — 2 Grofarbetare. — 5 Kuskar. — 4 Grof- och ugnsarbetare. — 5 Maskinister och eldare.
341
Tab. 11. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter tidlönens beräkning
(per timme, dag, vecka, månad eller år).
Näringsgrenar. |
Tim- penning. |
Dags- penning. |
Vecko- lön. |
Månads- och årslön. |
Inga bestäm- melser. |
Hela |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Stuckatörer...... |
3 |
198 |
3 |
198 |
||||||||
Förgyll eri-o. glasmästeri-arbetare ....... |
12 |
476 |
12 |
476 |
||||||||
Målare........ |
49 |
7.940 |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
* |
49 |
7,940 |
Skorstensfejare..... |
— |
— |
— |
— |
3 |
142 |
— |
— |
— |
— |
3 |
142 |
Rörarbetare..... |
10 |
1,519 |
10 |
1,519 |
||||||||
Elektriska montörer . . |
1 |
50 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
Byggnadsgrofarbetare . . |
67 |
13,052 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
30 |
68 |
13.082 |
G-ipsrörare....... |
1 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
Väg- o. vattenbyggnads-arbetare ....... |
26 |
5.874 |
26 |
5,874 |
||||||||
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: kommunala..... |
21 |
7.873 |
i |
24 |
22 |
7,897 |
||||||
i entreprenad .... |
2 |
217 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
217 |
Gas-, elektricitets- och |
3 |
213 |
7 |
363 |
>i |
25 |
i |
29 |
12 |
630 |
||
enskilda...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
37 |
— |
— |
o |
37 |
Renhållningsverk: kommunala..... |
2 |
141 |
3 |
82 |
5 |
223 |
||||||
enskilda....... |
— |
— |
— |
— |
i |
9 |
1 |
400 |
— |
-- |
2 |
409 |
Kraftstationer: statens ....... |
1 |
14 |
i |
10 |
2 |
24 |
||||||
enskilda....... |
— |
— |
— |
— |
1 |
8 |
— |
— |
1 |
8 |
||
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare o. varu-utkörare ...... |
15 |
411 |
4 |
82 |
39 |
1,312 |
15 |
1,380 |
73 |
3.185 |
||
XIX. Landtransport. Akerirörelse...... |
i |
20 |
1 |
12 |
11 |
701 |
6 |
1,713 |
19 |
2.446 |
||
Stufverirörelse..... |
43 |
5,935 |
3 |
316 |
1 |
50 |
— |
— |
8 |
441 |
55 |
6,742 |
Spårvägar: kommunala . |
2 2 |
136 |
— |
— |
— |
— |
4 |
647 |
— |
— |
6 |
783 |
enskilda . . |
= 3 |
294 |
— |
— |
— |
— |
3 |
929 |
— |
— |
6 |
1,223 |
Järnvägar (enskilda) . . |
4 15 |
1.095 |
— |
— |
— |
— |
64 |
12,252 |
— |
— |
79 |
13.347 |
Telefon (enskild) .... |
— |
— |
1 |
310 |
— |
— |
— |
— |
1 |
310 |
||
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister och |
12 |
3.845 |
1 |
50 |
13 |
3.895 |
||||||
XXI. Diverse. Teknisk teaterpersonal . |
1 |
16 |
1 |
16 |
||||||||
Summa |
1.205 |
172.617 |
76 |
11.735 |
410 |
36,115 |
194 25,972 |
86 |
9.511 |
1.971 |
255,950 |
1 Eldare och smörjare. — 2 Verkstadspersonal. — 3 Verkstadspersonal, banbyggare och vagnsstäderskor.
— 4 Spårrensare och verkstadspersonal.
Tab. 12. Kollektivaftalen, fördelade
P å |
viss |
v e c |
k o d a g. |
|||
Näringsgrenar. |
Fredag. |
Lördag. |
Annan |
leckodag.1 |
||
Antal |
Antal |
Antal |
||||
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. 1. Jordbruk............... |
1 |
10 |
||||
2. Trädgårdsskötsel........... |
3 |
173 |
— |
— |
— |
— |
II. Skogsbruk. 1. Skogsaf verkning........... |
||||||
2. Flottning.............. |
2 |
330 |
— |
|||
III. Grufdrift. 1. Stenkolgrufvor m. in.......... |
||||||
2. Malmgrufvor............. |
'' |
|||||
IV. Närings- och njutningsämnesindustri. '' 1. Kvarnar............... |
8 |
462 |
||||
2. Bagerier och konditorier........ |
29 |
920 |
7 |
120 |
i |
15 |
3. Karamell-, choklad- och käxfabriker . . |
2 |
55 |
— |
— |
— |
— |
4. Råsockerbruk och sockerraffinaderier . . |
2 |
442 |
— |
— |
— |
— |
5. Tobaksfabrikör............ |
— |
_ |
1 |
5 |
— |
— |
6. Brännvlnsbrännerier, jästfabriker och |
4 |
88 |
__ |
_ |
i |
35 |
7. Bryggerier, mälterier och läskedrycks-fabriker.............. |
8 |
1.209 |
1 |
75 |
||
8. Margarinfabriker........... |
;; |
166 |
— |
— |
— |
— |
9. Slakterier och charkuterier...... |
9 |
237 |
O |
399 |
'' — |
— |
10. Öfrig närings- och njutningsämnesindu-stri................ |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
V. Textilindustri. 1. Väfverier, spinnerier, blekerier, färgerier, |
17 |
4.603 |
2 |
901 |
||
2. Repslagerier............. |
— |
■ |
— |
— |
— |
— |
VI. Beklädnadsindustri. 1. Ilattmakerier och hattfabriker..... |
7 |
520 |
||||
2. Skrädderier och sömnadsfabriker .... |
7 |
397 |
1 |
29 |
— |
— |
o. Skofabriker.............. |
19 |
2.648 |
6 |
382 |
i |
102 |
4. Skomakeriverkstäder......... |
4 |
90 |
i |
39 |
— |
— |
6. Handskfabriker............ |
— |
— |
i |
316 |
— |
— |
6. Buntmakerier............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7. Träskoverkstäder . .......... |
1 |
13 |
— |
— |
— |
— |
8. Barberare och perukmakare...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9. Bad- och tvättinrättningar......■ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 Måndag: 2 aftal. omf. 63 a.: tisdag: 5 aftal. omf. 604 a.: onsdag: 14 aftal. omf. 1,480 a.
343
efter bestämmelser angående aflöningsdagen.
På viss |
datum. |
Inom viss tid-rymd. |
Ingå bestäm-melser. |
Hela antalet |
||||||
Summa. |
||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
aftal. |
arbetare. |
aftal. ! |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. 1 |
arbetare. |
|
1. |
||||||||||
1 |
10 |
8 |
758 |
1 |
43 |
12 |
814 |
22 |
1,625 |
1. |
3 |
173 |
_ |
— |
_ |
2 |
50 |
5 |
223 |
2. |
|
ii. |
||||||||||
2 |
520 |
_ |
_ |
2 j |
520 |
1. |
||||
2 |
330 |
— |
— |
3 |
414 |
1 |
112 |
(i |
85Ö |
2. |
in. |
||||||||||
i |
435 |
3 |
3,199 |
6 |
192 |
10 |
3,826 |
1. |
||
— |
2 |
433 |
— |
5 |
554 |
7 |
987 |
2. |
||
IV. |
||||||||||
8 |
462 |
i |
22 |
_ |
_ |
16 |
708 |
25 |
1,192 |
1. |
37 |
1,055 |
i |
217 |
2 |
749 |
38 |
1,630 |
78 |
3,651 |
2. |
2 |
55 |
_ |
_ |
_ |
8 |
692 |
10 |
747 |
3. |
|
2 |
442 |
_ |
1 |
271 |
42 |
7.960 |
45 |
8,673 |
4. |
|
i |
5 |
— |
— |
20 |
3,745 |
21 |
3,750 |
5. |
||
5 |
123 |
— |
— |
— |
- |
2 |
40 |
7 |
163 |
6. |
1 9 |
1,284 |
18 |
1,743 |
6 |
255 |
29 |
1,229 |
02 |
4,511 |
7. |
3 |
166 |
_ |
_ |
_ |
2 |
189 |
5 |
355 |
8. |
|
12 |
636 |
— |
— |
— |
1 |
2 |
45 |
14 |
681 |
9. |
— |
— |
2 |
24 |
— |
2 |
12 |
4 |
36 |
10. |
|
1 1 v- |
||||||||||
19 |
5.504 |
1 |
1 |
2'' |
252 |
39 |
6.589 |
01 |
12.346 |
!■ |
— |
— |
— |
9 |
153 |
9 |
153 |
j 2. |
|||
VI |
||||||||||
7 |
520 |
_ |
_ |
7 |
520 |
1. |
||||
8 |
426 |
1 _ |
_ |
1 |
4 |
93 |
6,502 |
102 |
(i,932 |
2'' |
26 |
3,132 |
_ |
_ |
_ |
29 |
2,065 |
55 |
5,197 |
3. |
|
5 |
129 |
_ |
_ |
_ |
__ |
30 |
1,008 |
35 |
1.137 |
4. |
1 |
316 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 |
316 |
5. |
_ |
_ |
_ |
2 |
342 |
2 |
342 |
6. |
|||
13 |
_ |
_ |
_ |
_ |
4 |
67 |
5 |
SO |
7- |
|
| 1 |
_ |
_ |
_ |
6 |
389 |
0 |
389 |
8. |
||
1 - |
— |
i — |
! — |
2 |
58 |
— |
— |
2 |
58 |
9. |
torsdag: 10 aftal. omf. 557 a.
344
Tab. 12. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade
1 |
P å |
viss |
v e c |
k o d a g |
||
Näringsgrenar. |
Fredag. |
Lördag. |
Annan |
veckodag. |
||
Antal |
Antal |
Antal |
||||
aftal. |
!arbetare |
| aftal. |
arbetare |
[| aftal. |
| arbetare. |
|
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri. 1. Garfverier och läderfabriker..... |
1 |
83 |
1 |
5 |
||
2. Gummivarufabriker........ |
2 |
359 |
||||
3. Borst- och penselfabriker....... |
||||||
4. Sadelmakare- och tapetserareverkstäder . |
15 |
784 |
2 |
22 |
— |
|
VIII. Trävaruindustri. 1. Sågverk och hyflerier...... |
8 |
2,316 |
2 |
252 |
2 |
315 |
2. Brädgårdsrörelse...... |
5 |
135 |
_ |
|||
3. Träkolsverk........ |
_ |
|||||
4. Snickeri- och möbelfabriker...... |
56 |
3,166 |
9 |
383 |
3 |
51 |
5. Snickeri- och möbelverkstäder . . |
26 |
2’063 |
2 |
46 |
||
3. Korgmakerier och korgfabriker..... |
_ |
|||||
7. Tunnbinderier......... |
_ |
_ |
1 |
18 |
||
8. Korkfabriker......... |
— |
— |
— |
— |
||
IX. Trämasse- och pappersindustri. 1. Pappersbruk, papp- och trämassefabriker |
1 |
7 |
i |
|||
2. Bokbinderier, kartongfabriker m. 11. . . |
13 |
3.709 |
— |
— |
■ — |
— |
X. Grafisk industri. 1. Boktryckerier och stilgjuteri..... |
1 |
6,528 |
||||
2.. Kemigrafiska anstalter....... |
1 |
''300 |
||||
3.. Litografiska anstalter........ |
13 |
876 |
— |
— |
— |
— |
XI. Malmförädling sindustri. Järn- och stålverk, zink- och blyhvttor, |
2 |
274 |
||||
XII. Metallindustri. 1. Järn- och stålvarufabriker....... |
7 i |
495 |
2 |
346 |
i |
213 |
2. Smides-, reparations- och hofslageriverk-städer....... |
6 |
267 |
1 |
26 |
||
3. Bleck-, plåt- och kopparslagerier .... |
4 |
395 |
20 |
1.183 |
||
4. Guld- och silfvervarufabriker..... |
— |
_ |
1 [ |
195 |
||
5. Galvaniserings- och kapsylfabriker m. 11. |
8 '' |
293 |
— |
— |
||
XIII. Maskin- och skeppsbyggnadsindustri. 1. Mekaniska verkstäder . . |
7 |
148 i |
2 |
56 |
||
2. Skeppsvarf och båtbyggerier..... |
4 |
61 I |
_ |
|||
3. Elektriska verkstäder........ |
||||||
4. Uppsättning och skötsel af elektriska maskiner......... 5. Vagnfabriker........ |
— |
1 |
13 |
- |
345
efter bestämmelser angående aflöningsdagen.
Summa. |
På viss |
datum. |
Inom viss tid-rymd. |
Inga bestäm-melser. |
Hela antalet |
|||||
Antal |
A ntal |
Antal |
Antal |
|||||||
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
|
VII. |
||||||||||
2 |
88 |
_ |
— |
_ |
— |
29 |
822 |
31 |
910 |
1. |
2 |
359 |
— |
— |
— |
— |
6 |
7‘10 |
S |
1.149 |
2. |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
195 |
2 |
195 |
3. |
17 |
806 |
— |
— |
6 |
105 |
14 |
223 |
37 |
1,134 |
4. |
VIII. |
||||||||||
12 |
2,883 |
i |
558 |
4 |
120 |
33 |
5,758 |
50 |
9.319 |
1. |
5 |
135 |
— |
— |
1 |
23 |
13 |
1,126 |
1!) |
1,284 |
2. |
— |
— |
— |
— |
4 |
115 |
4 |
115 |
3. |
||
68 |
3.600 |
4 |
318 |
— |
— |
11 |
416 |
83 |
4,334 |
4. |
31 |
2.109 |
— |
— |
1 |
66 |
1 |
32 |
33 |
2.207 |
5. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
2 |
69 |
6. |
1 |
18 |
— |
— |
— |
13 |
262 |
14 |
280 |
7. |
|
— |
— |
— |
— |
5 |
405 |
5 |
405 |
8. |
||
IX. |
||||||||||
1 |
7 |
3 |
506 |
6 |
1,635 |
35 |
6,209 |
45 |
S,357 |
1. |
13 |
3.709 |
— |
— |
— |
1 |
29 |
14 |
3.738 |
2. |
|
X. |
||||||||||
1 |
6.528 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
(i,528 |
1. |
1 |
300 |
— |
— |
—. |
— |
— |
1 |
300 |
2. |
|
13 |
876 |
— |
— |
— |
— |
2 |
153 |
15 |
1.029 |
3. |
XI. |
||||||||||
2 |
274 |
4 |
1,213 |
2 |
470 |
14 |
983 |
22 |
2,940 |
|
XII. |
||||||||||
10 |
1,054 |
1 |
346 |
i |
12 |
33 |
2,167 |
45 |
3,579 |
1. |
7 |
293 |
_ |
_ |
_ |
_ |
12 |
1.242 |
19 |
1,535 |
2. |
27 |
1,578 |
— |
— |
i |
10 |
16 |
470 |
44 |
2,058 |
3. |
1 |
195 |
— |
— |
— |
— |
2 |
306 |
3 |
501 |
4. |
8 |
293 |
— |
— |
— |
— |
4 |
653 |
12 |
946 |
5. |
XIII. |
||||||||||
9 |
204 |
_ |
_ |
_ |
— |
21 |
27,791 |
30 |
27,995 |
1. |
4 |
61 |
— |
— |
— |
— |
1 |
135 |
5 |
196 |
2. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1.426 |
i |
1,426 |
3. |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1,095 |
i |
1.095 |
4. |
1 |
13 |
— |
— |
— |
— |
1 |
34 |
2 |
47 |
5. |
346
Tab. 12. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade
P å |
viss |
v e c |
k o d a g. |
|||
Näringsgrenar. |
Fredag. |
Lördag. |
Annan veckodag. |
|||
Antal |
Antal |
Antal |
||||
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
|
6. Vagnmakerier............. |
5 |
186 |
||||
7. Instrumentfabriker.......... |
7 |
235 |
1 |
25 |
1 |
19 |
8. Urmakerier.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XIV. Jord- och stenindustri. 1. Stenbrott och stenhuggerier...... |
18 |
989 |
7 |
215 |
||
2. Torfindustri............. |
2 |
136 |
1 |
54 |
1 |
16 |
3. Grustag............... |
— |
— |
— |
— |
1 |
80 |
4. Kalk- och kritbruk samt cementfabriker |
3 |
402 |
— |
— |
2 |
210 |
5. Glasbruk............... |
1 |
320 |
— |
— |
2 |
528 |
6. Tegelbruk.............. |
13 |
678 |
7 |
331 |
1 |
28 |
7. Tillverkning och uppsättning af kakel-ugnar ............... |
1 |
32 |
||||
8. Öfrig jord- och stenindustri...... |
1 |
42 |
— |
. |
— |
— |
XV. Kemisk-teknisk industri. 1. Färg- och fernissfabriker....... |
1 |
6 |
||||
2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl. . |
3 |
56 |
— |
— |
— |
- j |
3. Sprängämnesfabriker......... |
i |
81 |
— |
— |
— |
— |
4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker . . . |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ 1 |
5. Gödningsämnes- och svafvelsyrefabriker . |
2 |
11 |
— |
— |
— |
— |
6. Tändsticksfabriker.......... |
— |
— |
1 |
93 |
— |
- 1 |
7. Öfrig kemisk-teknisk industri..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— ; |
: XVI. Byggnadsverksamhet. 1. Murare................ |
39 |
4,411 |
4 |
1.448 |
||
2. Byggnadsträarbetare.......... |
47 |
5,667 |
10 |
5,118 |
— |
- j |
3. Stuckatörer.............. |
2 |
98 |
— |
— |
— |
— |
4. Förgylleri- och glasmästeriarbetare . . . |
8 |
368 |
2 |
72 |
— |
— |
5. Målare................ |
31 |
3,899 |
5 |
304 |
— |
— |
6. Skorstensfejare............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7. Rörarbetare............. |
4 |
206 |
1 |
15 |
— |
— |
8. Elektriska montörer......... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
9. Byggnadsgrofarbetare......... |
35 |
4,468 |
9 |
5,861 |
2_ |
290 |
10. Gipsrörare .............. |
— |
— |
1 |
130 |
— |
— |
11. Väg- och vattenbyggnadsarbetare .... |
1 |
100 |
— |
— |
4 |
290 |
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: 1. kommunala ............ |
9 |
1.217 |
||||
2. i entreprenad........... |
1 |
29 |
— |
— |
— |
— |
Gas-, elektricitets- och vattenledn.-verk: |
i |
483 |
||||
4. enskilda.............. |
2 |
37 |
— |
— |
_ |
_ |
5. Renhållningsverk: kommunala..... |
3 |
79 |
— |
__ |
— |
— |
6. enskilda...... |
— |
— |
1 |
9 |
— |
|
7. Kraftstationer: statens........ |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
8. enskilda........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
347
efter bestämmelser angående aflöningsdagen.
På viss |
datum. |
II Inom viss tid-rymd. |
Inga bestäm-melser. |
Hela antalet |
||||||
Summa. |
||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
. aftal. | |
arbetare. |
aftal. | |
arbetare. |
aftal. | |
arbetare. |
aftal. | |
arbetare. |
aftal. | |
arbetare. |
|
5 |
186 |
_ |
5 |
186 |
6. |
|||||
9 |
279 |
_ |
_ |
— |
— |
4 |
135 |
13 |
414 |
7 |
— |
— |
— |
1 |
86 |
1 |
86 |
8. |
|||
XIV. |
||||||||||
20 |
1.204 |
4 |
281 |
7 |
1,486 |
33 |
5,259 |
64 |
8,230 |
1. |
4 |
206 |
_ |
_ |
i |
140 |
1 |
81 |
6 |
427 |
2. |
1 |
80 |
_ |
_ |
_ |
— |
1 |
24 |
2 |
104 |
3. |
5 |
612 |
1 |
166 |
— |
— |
5 |
562 |
n |
1,340 |
4. |
3 |
848 |
7 |
1.534 |
— |
— |
5 |
228 |
15 |
2.610 |
5. |
21 |
1,037 |
2 |
102 |
— |
— |
21 |
1,318 |
44 |
2.457 |
6. |
1 |
32 |
i |
1.479 |
6 |
67 |
8 |
1,578 |
7. |
||
1 |
42 |
— |
— |
— |
3 |
505 |
4 |
547 |
8. |
|
XV. |
||||||||||
1 |
6 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
15 |
2 |
21 |
1. |
3 |
56 |
2 |
150 |
i |
17 |
11 |
412 |
17 |
635 |
2. |
1 |
81 |
2 |
225 |
— |
— |
— |
— |
3 |
306 |
3. |
1 |
4 |
_ |
— |
5 |
310 |
6 |
314 |
4. |
||
2 |
11 |
2 |
12 |
— |
— |
12 |
883 |
16 |
906 |
5. |
1 |
93 |
— |
— |
i |
523 |
9 |
4,365 |
11 |
4.981 |
6. |
— |
2 |
106 |
i |
25 |
2 |
17 |
5 |
148 |
7. |
|
XVI. |
||||||||||
43 |
5,859 |
_ |
— |
— |
— |
2 |
27 |
45 |
5.886 |
1. |
57 |
10.785 |
2 |
72 |
i |
44 |
3 |
133 |
63 |
11.034 |
2. |
2 |
98 |
— |
— |
1 — |
— |
1 |
100 |
3 |
198 |
3. |
10 |
440 |
— |
— |
— |
-• |
2 |
36 |
12 |
476 |
4. |
36 |
4.203 |
— |
— |
3 |
3,013 |
10 |
724 |
49 |
7.940 |
5. |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
3 |
142 |
3 |
142 |
6. |
5 |
221 |
— |
— |
— |
— |
5 |
1,298 |
10 |
1.519 |
7. |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 |
50 |
1 |
50 |
8. |
46 |
10,619 |
1 |
30 |
4 |
217 |
17 |
2,216 |
68 |
13,082 |
9. |
1 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
10. |
5 |
390 |
14 |
3,310 |
6 |
1.904 |
1 |
270 |
26 |
5.874 |
n. |
XVII. |
||||||||||
9 |
1.217 |
6 |
5,856 |
7 |
824 |
22 |
7.897 |
1. |
||
1 |
29 |
— |
— |
— |
— |
1 |
188 |
2 |
217 |
2. |
7 |
483 |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 |
147 |
12 |
030 |
3. |
2 |
37 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
37 |
4. |
3 |
79 |
1 |
33 |
1 |
111 |
— |
— |
5 |
223 |
5. |
1 |
9 |
1 |
400 |
_ |
— |
— |
— |
2 |
409 |
6. |
— |
— |
1 |
10 |
1 |
14 |
— |
— |
2 |
24 |
-7. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
8 |
i |
8 |
8. |
348
Tab. 12. (Forts.) Kollektivaftalen, förd
Näringsgrenar. |
Fredag. |
På viss Lördag. |
veckodag Annan veckodag. |
|||
Antal |
Antal |
Antal |
||||
aftal. |
arbetare. |
| aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
|
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare och varuutkörare.... |
20 |
1,180 |
1 |
2 |
||
XIX. Landtransport. |
||||||
1. Akerirörelse......... |
8 |
581 |
1 |
50 |
||
2. Stufverirörelse........ |
3 |
437 |
1 |
60 |
||
3. Spårvägar: kommunala........ |
— |
_ |
_ |
1 |
124 |
|
4. enskilda.......... |
— |
_ |
_ |
|||
5. Järnvägar (enskilda) ......... |
2 |
540 |
_ |
1 |
35 |
|
6. Telefon (enskild)......... |
1 |
310 |
— |
— : |
||
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister och eldare, pråm- och |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
XXI. Diverse. |
||||||
1. Teknisk teaterpersonal........ |
— |
— 1 |
— |
- 1 |
— |
— |
Summa | |
686 |
01.041 |
116 |
18.519 |
31 |
2,704 |
349
fter bestämmelser angående aflöningsdagen.
Summa. |
På viss datum. |
Inom viss tid-rymd. |
Inga bestäm-melser. |
Hela antalet. |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
aftal. |
arbetare. |
| XVIII |
|||||||||
21 |
1.182 |
n |
1,145 |
4 |
83 |
37 |
775 |
73 |
3,185 |
XIX. |
|||||||||
9 |
631 |
6 |
1,648 |
_ |
__ |
4 |
167 |
19 |
2.446 L. |
4 |
497 |
— |
_ |
11 |
3.085 |
40 |
3,160 |
OO |
6,742 2. |
1 |
124 |
1 |
169 |
— |
— |
4 |
490 |
6 |
783 3. |
5 |
1,153 |
— |
— |
1 |
70 |
6 |
1,223 4 |
||
3 |
584 |
12 |
1,028 |
3 |
271 |
61 |
11.464 |
79 |
13,347 5. |
1 |
310 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
310 6. |
XX. |
|||||||||
— |
— |
6 |
621 |
— |
— |
7 |
3,274 |
13 |
3.895 |
XXI. |
|||||||||
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
— |
— |
1 |
16 1. |
733 |
82.864 |
131 |
18,773 |
98 |
26.490 |
1,009 |
127.823 |
1.971 |
255.950 |
Tab. 13. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående arbe
tidens reglering.
Arbetstiden reglerad genom föreskrifter
angående
antal arbets-timmar pr |
endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka |
endast |
Ingå bestäm- |
|||||||||
Näringsgrenar. |
dess förlägg-ning mellan |
utan an-gifvande af |
med an-gifvande |
melser. |
Hela |
antalet |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk och trädgårds-skötsel. Jordbruk ........ |
19 |
1,497 |
i |
104 |
i |
20 |
i |
4 |
22 |
1,625 |
||
Trädgårdsskötsel..... |
— |
— |
5 |
223 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
II. Skogsbruk. Skogsafverkning..... |
2 |
520 |
2 |
520 |
||||||||
Flottning........ |
4 |
692 |
— |
— |
— |
— |
2 |
164 |
— |
— |
6 |
856 |
III. Grufdrift. Stenkolsgrufvor m. m.. . . |
1 |
1,997 |
7 |
1,796 |
2 |
33 |
11) |
3,826 |
||||
Malmgrufvor....... |
— |
5 |
875 |
— |
— |
— |
— |
2 |
112 |
7 |
987 |
|
IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri. Kvarnar......... |
8 |
210 |
10 |
639 |
5 |
294 |
1 |
27 |
1 |
22 |
25 |
1.192 |
Bagerier och konditorier . |
17 |
545 |
54 |
2,842 |
4 |
172 |
— |
— |
3 |
92 |
78 |
3.651 |
Karamell-, choklad- och |
2 |
102 |
8 |
645 |
10 |
747 |
||||||
Råsockerbruk och socker-raffinaderier ...... |
30 |
6,367 |
11 |
630 |
1 |
398 |
1 |
256 |
2 |
1,022 |
45 |
8,673 |
Tobaksfabriker...... |
5 |
207 |
1 |
5 |
— |
— |
— |
— |
15 |
3,538 |
21 |
3,750 |
Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker och destillerings-verk......... |
4 |
95 |
3 |
68 |
7 |
163 |
||||||
Bryggerier, mälterier och |
31 |
1,825 |
24 |
2,142 |
7 |
544 |
62 |
4.511 |
||||
Margarinfabriker..... |
1 |
54 |
4 |
301 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
355 |
Slakterier och charkuterier |
10 |
560 |
3 |
72 |
1 |
49 |
— |
— |
— |
_ |
14 |
681 |
Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . . . |
3 |
25 |
1 |
11 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
36 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, ble-kerier, fårgerier, trikå-fabriker m. fl...... |
30 |
4.701 |
26 |
5,954 |
5 |
1,691 |
61 |
12.346 |
||||
Repslagerier....... |
2 |
63 |
7 |
90 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier o. hattfabriker |
1 |
26 |
2 |
142 |
4 |
352 |
7 |
520 |
||||
Skrädderier och sömnads-fabriker........ |
26 |
1,926 |
47 |
3,462 |
2 |
54 |
27 |
1,490 |
102 |
(>.932 |
||
Skofabriker....... |
20 |
2.415 |
33 |
2,701 |
1 |
57 |
— |
— |
1 |
24 |
55 |
5,197 |
Skomakeriverkstäder . . . |
2 |
26 |
11 |
353 |
2 |
49 [ |
2 |
28 |
18 |
681 |
35 |
1,137 |
Handskfabriker..... |
— |
1 |
316 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
316 |
Tab. 13. (Ports.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
arbetstidens reglering.
Arbetstiden reglerad genom föreskrifter
angående
antal arbets-timmar pr |
endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka |
endast |
Inga bestäm- |
Hela |
antalet |
|||||||
Näringsgrenar. |
utan an-gifvande af |
med an-gifvande |
melser. |
|||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Buntmakeri...... |
2 |
342 |
2 |
342 |
||||||||
Träskoverkstäder .... |
— |
— |
1 |
13 |
— |
— |
— |
— |
4 |
67 |
5 |
,80 |
Barberare o. perukmakare |
o |
318 |
— |
— |
— |
— |
3 |
71 |
— |
— |
6 |
389 |
Bad- och tvättinrättningar |
— |
— |
2 |
58 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
58 |
VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri. Garfveri o. läderfabriker |
7 |
237 |
22 |
656 |
2 |
17 |
31 |
910 |
||||
Gummivarufabriker . . . |
3 |
285 |
4 |
,570 |
— |
— |
— |
— |
1 |
294 |
8 |
1.149 |
Borst- och penselfabriker |
— |
1 |
65 |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
2 |
195 |
|
Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder .... |
4 |
412 |
24 |
588 |
8 |
121 |
— |
— |
1 |
13 |
37 |
1.134 |
VIII. Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier . . |
23 |
5,057 |
11 |
1,826 |
2 |
159 |
5 |
1,238 |
9 |
1,039 |
50 |
9,319 |
Brädgårdsrörelse .... |
9 |
375 |
5 |
667 |
— |
— |
4 |
237 |
1 |
5 |
19 |
1,284 |
Träkolsverk...... |
— |
— |
2 |
35 |
— |
— |
— |
— |
2 |
80 |
4 |
115 |
Snickeri- o. möbelfabriker |
36 |
2,298 |
47 |
2,036 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
83 |
4,334 |
Snickeri-o. möbelverkstäder |
11 |
986 |
22 |
1,221 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
33 |
2,207 |
Korgmakerier och korg-fabriker ....... |
1 |
37 |
1 |
32 |
2 |
69 |
||||||
Tunnbinderier..... |
3 |
50 |
i |
122 |
— |
— |
— |
— |
4 |
108 |
14 |
280 |
Korkfabriker...... |
— |
— |
4 |
248 |
— |
— |
— |
— |
1 |
157 |
O |
405 |
IX. Trämasse- och pappers-industri. Pappersbruk, papp- och |
7 |
1,847 |
16 |
2,219 |
18 |
3,703 |
4 |
588 |
45 |
8,357 |
||
Bokbinderier, kartongfabri-ker m. fl........ |
10 |
3,534 |
4 |
204 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
3,738 |
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stilgju-teri ........ |
1 |
6,528 |
— |
1 |
6,528 |
|||||||
Kemigrafiska anstalter . . |
1 |
300 |
— |
— |
1 |
300 |
||||||
Litografiska anstalter . . |
10 |
772 |
3 |
104 |
— |
— |
— |
2 |
153 |
15 |
1.029 |
|
XI. Malmförädlingsindustri. |
6 |
1,509 |
12 |
1,192 |
4 |
239 |
22 |
2,940 |
||||
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker |
15 |
1,653 |
23 |
1,255 |
1 |
40 |
6 |
631 |
45 |
3,579 |
||
Smides-, reparations- och |
2 |
92 |
17 |
1,443 |
19 |
1,535 |
||||||
Bleck-, plåt- och koppar-slagerier........ |
12 |
366 |
26 |
1,469 |
2 |
155 |
— |
— |
4 |
68 |
44 |
2,058 |
Tab. 13. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
arbetstidens reglering.
Arbetstiden reglerad genom föreskrifter
angående
antal arbets-timmar pr |
i endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka |
endast |
Ingå bestäm- |
|||||||||
Näringsgrenar. |
dess förlägg-ning mellan |
utan an-gifvande af |
med an-gifvande |
melser. |
Hela |
antalet |
||||||
Antal |
Intal |
An^al |
Antal |
Antal |
||||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Guld- o. silfvervarufabriker |
i |
195 |
i |
299 |
i |
7 |
3 |
501 |
||||
Galvaniserings- o. kapsvl-fabriker m. fl..... |
6 |
646 |
5 |
285 |
— |
— |
i |
15 |
— |
— |
12 |
946 |
XIII. Maskin- och skeppshygg-naclsindustri. Mekaniska verkstäder . . |
5 |
212 |
21 |
27.57!) |
1 |
45 |
8 |
159 |
30 |
27,995 |
||
Skeppsvarf o. båtbyggerier |
.•) |
45 |
2 |
151 |
1 — |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
19(5 |
Elektriska verkstäder . . |
i |
1.426 |
— |
__ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1.426 |
Uppsättning och skötsel af |
1 |
1.095 |
_ |
1 |
1.095 |
|||||||
Vagnfabriker...... |
2 |
47 |
— |
— |
2 |
47 |
||||||
Yagnmakerier...... |
i |
2 |
4 |
184 |
!_ |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
5 |
186 |
Instrumentfabriker . . . |
7 |
286 |
6 |
178 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
13 |
414 |
|
Urmakerier....... |
— |
— |
1 |
86 |
1— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
8(5 |
XIV. Jord- och stenindustri. |
28 |
1.776 |
25 |
5.641 |
8 |
215 |
8 |
598 |
<54 |
8.230 |
||
Torfindustri...... |
4 |
263 |
i |
54 |
_ |
_ |
__ |
1 |
140 |
(i |
427 |
|
Grustag........ |
— |
— |
2 |
104 |
_ |
— |
— |
— |
_ |
2 |
104 |
|
Kalk- och kritbruk samt |
O |
196 |
7 |
857 |
- |
_ |
1 |
287 |
n |
1.340 |
||
Glasbruk ........ |
2 |
298 |
n |
2.258 |
— |
— |
— |
2 |
54 |
15 |
2,(510 |
|
Tegelbruk....... |
18 |
712 |
21 |
1.471 |
— |
— |
2 |
151 |
8 |
123 |
44 |
2,457 |
Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . . |
8 |
48 |
4 |
1.513 |
i |
17 |
s |
1,578; |
||||
Öfrig jord- o. stenindustri |
3 |
522 |
1 |
25 |
— |
— |
— |
— |
4 |
547 |
||
XV. Kemisk-teknisk industri. |
1 |
15 |
1 |
6 |
2 |
21 |
||||||
Ljus-, tvål- och parfym-fabriker m. fl..... |
2 |
49 |
14 |
578 |
1 |
8 |
17 |
(5555 |
||||
Sprängämnesfabrikcr . . |
- I |
8 |
806 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 |
300 |
|
Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker....... |
i |
26 |
5 |
288 |
— |
(i |
314 |
|||||
Gödningsämnes- och svaf-velsyrefabriker .... |
i |
519 |
6 |
286 |
8 |
151 |
i<; |
906 |
||||
Tändsticksfabriker . . . |
i |
93 |
10 i |
4.888! |
_ |
_ |
_ |
_ |
__ |
u |
4.981 |
|
Öfrig kemisk-teknisk in-dustri ........ |
4 |
123 |
- | |
— |
— i |
— |
— |
— |
i |
25 |
5 |
148 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare......... |
28 |
4,791 |
15 1 |
1,0121 |
i |
73 |
i |
10 |
45 |
5,886 |
||
Byggnadsträarbetare . . . |
m |
8.243 |
25 |
2.698 |
i |
31 |
— |
_ |
i |
62 |
(53 |
11.034 |
Stuckatörer....... |
i |
100 |
2 i |
98 |
— i |
_ |
___ |
_ |
_ |
3 |
198 |
|
Förgylleri- o. glasmästeri-arbetare ....... | |
10 |
319 |
2 i |
157! |
— |
— |
— |
— |
_ |
12 |
476 |
Tab. 13, (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
arbetstidens reglering.
Arbetstiden reglerad genom |
föreskrifter |
|||||||||||
antal arbets-timmar pr |
endast antal arbetstim-mar pr dag 1. vecka |
endast |
Ingå bestäm- |
|||||||||
Näringsgrenar. |
dess förlägg-ning mellan |
utan an- j |
med an-gifvande |
rnelser. |
Hela |
antalet |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- ; |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- arbe-tal. tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- j |
arbe- tare. |
af- | |
arbe- tare. |
||
Målare........ |
32 |
5,841 |
17 |
2.099 |
49 |
7,940 |
||||||
Skorstensfejare..... |
3 |
142 |
— |
— |
3 |
142 |
||||||
Rörarbetare...... |
2 |
1,019 |
8 |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 |
1.519 |
Elektriska montörer . . |
— |
— |
1 |
50 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
Byggnadsgrofarbetarem.il. |
40 |
9.802 |
25 |
2.973 |
i |
235 |
— |
—r- |
2 |
72 |
68 |
13,082 |
Gipsrörare ....... |
1 |
130j |
— |
— |
1 |
130 |
||||||
Väg- o. vattenbyggnads-arbetare ....... |
— |
— |
26 |
5,874 |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
26 |
5,874 |
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: kommunala..... |
2 |
53 |
20 |
7,844 |
22 |
7.897 |
||||||
i entreprenad .... |
— |
— |
1 |
29 |
— |
— |
— |
— |
1 |
188 |
2 |
217 |
Gas-, elektricitets- och |
2 |
112 |
9 |
508 |
1 |
10 |
12 |
<i30 |
||||
enskilda...... |
— |
— |
2 |
37 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
37 |
Renhållningsverk: kommunala..... |
5 |
223 |
5 |
223 |
||||||||
enskilda....... |
i |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
9 |
2 |
409 |
Kraftstationer: statens....... |
2 |
24 |
2 |
24 |
||||||||
enskilda....... |
- |
— |
1 |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
8 |
XVIII. Handel och varulager. Handelsarbetare o. varu-utkörare ....... |
46 |
2,0G9 |
13 |
508 |
4 |
7C |
! i |
30 |
9 |
508 |
73 |
3,185 |
XIX. Landtransport. Akerirörelse...... |
10 |
1,651 |
4 |
550 |
2 |
79 |
Q O |
166 |
19 |
2.446 |
||
Stufverirörelse..... |
40 |
5,822 |
2 |
175 |
— |
— |
; 5 |
549 |
8 |
196 |
55 |
6,742 |
Spårvägar: kommunala . |
5 |
776 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
7 |
6 |
7S3 |
enskilda . . |
i |
52 |
4 |
1.096 |
— |
— |
— |
— |
1 |
75 |
6 |
1,223 |
Järnvägar (enskilda) . . |
i |
105 |
65 |
12,561 |
3 |
106 |
- |
— |
10 |
575 |
79 |
13.347 |
Telefon (enskild) .... |
i |
310 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
310 |
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister och |
2 |
264 |
o |
155 |
8 |
3,476 |
13 |
3,895 |
||||
XXI. Diverse. Teknisk teaterpersonal . |
1 |
16 |
1 |
16 |
||||||||
Summa |
758 |
99,648; 917 |
j 126,736 41 |
| 2,0Ss|j 53 |
6,849 207 |
20.629| 1,971 |
| 255,950 |
23—OS2273 Kollektiv aftal.
354
Tab. 14. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående fridagar
och semester.1
— |
— |
— |
- |
— |
----- |
|||||||
L |
d |
g h e |
t |
|||||||||
vid riks- |
! Pä |
vissa |
Inga be- |
|||||||||
dagsmanna- |
helgdags- |
Semester. |
stämmel- |
|||||||||
första maj. |
val, kommu- |
aftnar, på |
ser. |
Hela |
antalet - |
|||||||
Näringsgrenar. |
nala val |
torgdagar |
||||||||||
m. m |
m. m. |
|||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
I. Jordbruk och trädy årds- |
||||||||||||
skötsel. |
||||||||||||
Jordbruk ......... |
13 |
G80 |
— |
— |
16 |
1,021 |
_ |
_ |
5 |
265 |
22 |
1.625 |
Trädgårdsskötsel..... |
5 |
223 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
IX. Skogsbruk. |
||||||||||||
Skogsavverkning..... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
. o |
520 |
2 |
520 |
Flottning......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
856 |
o |
850 |
III. Grufdrift. |
||||||||||||
Stenkolsgrufvor m. m.. . . |
4 |
3.634 |
4 |
3,634 |
5 |
3,671 |
_ |
_ |
5 |
155 |
10 |
3,826 |
Malmgrufvor....... |
2 |
433 |
— |
— |
2 |
433 |
— |
— |
5 |
554 |
7 |
987 |
| IV. Närings- och njutnings- |
||||||||||||
ämnesmdustri. |
||||||||||||
Kvarnar......... |
22 |
1,141 |
1 |
25 |
24 |
1.170 |
3 |
103 |
1 |
22 |
25 |
1,192 |
Bagerier och konditorier . . |
64 |
2,208 |
1 |
81 |
17 |
1,628 |
15 |
317 |
4 |
48 |
78 |
3,651 |
10 |
747 |
— |
— |
9 |
520 |
— |
_ |
_ |
_ |
10 |
747 |
|
Råsockerbruk och socker- |
||||||||||||
raffinaderier...... |
8 |
1.345 |
— |
— |
7 |
1,028 |
— |
_ |
36 |
bo O |
45 |
8,673 I |
Tobaksfabrikör...... Brännvinsbrännerier, jäst- |
4 |
,141 |
— |
— |
1 |
5 |
— |
— |
17 |
3,609 |
21 |
3,750 ; |
fabriker och destillerings- |
||||||||||||
verk.......... Bryggerier, mälterier och |
5 |
139 |
— |
— |
3 |
96 |
3 |
70 |
1 |
15 |
7 |
163 |
51 |
3,134 |
— |
— |
2 |
94 |
31 |
1,800 |
8 |
1,275 |
62 |
4,511 |
|
Margarinfabriker..... |
5 |
355 |
— |
— |
5 |
355 |
1 |
41 |
_ |
— |
5 |
355 |
Slakterier och eharkuterier |
13 |
660 |
— |
— |
4 |
133 |
5 |
447 |
— |
— |
14 |
681 |
ämnesindustri...... |
2 |
12 |
— |
— |
- |
12 |
2 |
24 |
- |
— |
4 |
36 |
V. Textilindustri. |
||||||||||||
Väfverier, spinnerier, bleke- |
||||||||||||
rier, färgerier, trikåfabri-ker m. fl........ |
50 |
10,487 |
39 |
9,959 |
10 |
1,755 |
61 |
12,346 |
||||
Repslagerier....... |
4 |
118 |
— |
— |
3 |
71 |
— |
— |
5 |
35 |
!) |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. |
||||||||||||
Hattmakerier o. hattfabriker |
2 |
159 |
- |
— |
1 |
133 |
•- |
— |
5 |
361 |
7 |
520 | |
fabriker........ |
24 |
2,703 |
— |
— |
8- |
547 |
5 |
313 |
77 |
4,225 |
102 |
6,932 |
Skofabriker....... |
19 |
2,299 |
2 |
28 |
4 |
733 |
_ |
35 |
2,885 |
55 |
5,197 |
|
Skomakeriverkstäder ■ • • |
T |
39 |
1 |
39 |
— |
— |
_ |
34 |
1.098 |
35 |
1.137 |
|
Ilandskfabriker......j |
-1 |
— | |
— |
- |
1 |
— |
— |
1, |
316 |
1 |
316 | |
1 Med semester afses sammanhängande ledighet af mer än tre dagar.
2 Då flera af de i denna tabell behandlade bestämmelser kunna förekomma i ett och samma aftal, inträlfar
ej sällan, att samma aftal upptages i olika kolumner. Samtliga dubbelräkningar hafva emellertid frånräknats i
summakolumnen.
355
Tab. 14. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
fridagar och semester.
L e |
d i |
g h e |
t |
|||||||||
vit |
riks- |
på |
vissa |
Inga be- |
||||||||
dagsmanna- |
helgdags- |
Semester. |
stämmcl- |
|||||||||
första mai. |
val, kommu- |
aftnar, på |
scr. |
Hela |
antalet |
|||||||
Näringsgrenar. |
nala val |
tor |
gdagar |
|||||||||
m. m. |
m. m. |
|||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
Buntmakerier...... |
1 |
24 |
— |
1 |
318 |
2 |
342 |
|||||
Träskoverkstäder .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
80 |
5 |
80 |
|
Barberare o. perukmakare |
3 |
360 |
— |
— |
2 |
54 |
4 |
330 |
i |
11 |
6 |
389 |
Bad- och tvättinrättningar |
2 |
58 |
— |
— |
1 |
2 |
1 |
56 |
— |
— |
2 |
58 |
VII. Läder-, hår- och gummi- |
||||||||||||
varuindustri. |
||||||||||||
Garfverier o. läderfabriker |
13 |
521 |
1 |
88 |
15 |
610 |
1 |
4 |
12 |
163 |
31 |
910 |
Guminivarufabriker . . . |
4 |
832 |
— |
— |
2 |
501 |
— |
— |
4 |
317 |
8 |
1.149 |
Borst- och penselfabriker |
1 |
65 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
2 |
195 |
serareverkstäder . . . |
17 |
827 |
— |
— |
3 |
262 |
— |
— |
20 |
307 |
37 |
1,134 |
VIII. Trävaruindustri. |
||||||||||||
Sågverk och hvflerier . . |
26 |
4.638 |
6 |
1,464 |
17 |
3.064 |
— |
_ |
22 |
4.089 |
50 |
9,319 |
Brädgårdsrörelse .... |
14 |
1,189 |
— |
11 |
587 |
— |
— |
5 |
95 |
19 |
1,284 |
|
Träkolsverk...... |
1 |
11 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
104 |
4 |
115 |
Snickeri- o. möbelfabriker |
56 |
3,382 |
27 |
1,604 |
33 |
1,870 |
— |
— |
23 |
658 |
83 |
4.334 |
Snickeri- o. möbelverkstäder |
14 |
490 |
8 |
246 |
3 |
80 |
— |
— |
18 |
1,690 |
33 |
2,207 |
fabriker....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
2 |
09 |
|
Tunnbinderier .... |
5 |
150 |
2 |
61 |
3 |
35 |
1 |
10 |
9 |
130 |
ii |
280 |
Korkfabriker...... |
1 |
110 |
— |
— |
1 |
no |
— |
— |
4 |
295 |
0 |
405 |
IX. Trämassc- och pappers- |
||||||||||||
industri. |
||||||||||||
Pappersbruk, papp- och |
30 |
5,647 |
5 |
1,051 |
22 |
4,523 |
— |
— |
12 |
1,916 |
45 |
8,357 |
fabriker m. 11..... |
12 |
3,584 |
— |
— |
11 |
3,080 |
11 |
3,408 |
2 |
154 |
14 |
3.738 |
X. Grafisk industri |
||||||||||||
Boktryckerier och stilgju- |
||||||||||||
ferier ........ |
1 |
6,528 |
— |
— |
1 |
6,528 |
— |
— |
— |
— |
1 |
0.528 |
Kemigraliska anstalter. . |
1 |
300 |
— |
— |
1 |
300 |
1 |
300 |
— |
— |
1 |
300 |
Litografiska anstalter . . |
11 |
775 |
— |
— |
11 |
775 |
11 |
832 |
3 |
187 |
15 |
1.029 |
XI. Malmförädlingsindustri. |
||||||||||||
Järn- och stålverk, zink- |
||||||||||||
och blyhyttor, koppar-verk m. m....... |
5 |
340 |
1 |
30 |
2 |
96 |
1 |
30 |
14 |
2,474 |
22 |
2.940 |
XII. Metallindustri. |
||||||||||||
Järn- och stålvarufabriker |
ii |
955 |
1 |
69 |
7 |
791 |
- |
— |
32 |
2,215 |
45 |
3,579 |
hofslageriverkstäder . . |
8 |
237 |
— |
2 |
94 |
— |
— |
11 |
1,298 |
19 |
1.535 1 |
|
slagerier ...... . . |
8 |
338 |
— |
3 |
174 |
— |
— |
36 |
1,720 |
44 |
2,058 1 |
356
Tab. 14. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
fridagar och semester.
Ledi |
g h e |
t |
||||||||||
vid riks- |
på |
vissa |
Ingå be- |
|||||||||
dagsmanna- |
hel |
gdags- |
Semester. |
stämmel- |
||||||||
första mai. |
val. kommu- |
aftnar, på |
ser. |
Hela |
antalet |
|||||||
Näringsgrenar. |
nala val |
tor |
gdagar |
|||||||||
m. m. |
m. m. |
|||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
ta re. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
Guld- ocli silfvervaru- fabriker....... G al vani serings- o. kapsyl- |
1 |
195 |
— |
- |
— |
— |
2 |
306 |
3 |
501 |
||
fabriker m. fl..... |
7 |
678 |
— |
— |
4 |
125 |
1 |
10 |
5 |
268 |
12 |
040 |
XIII. Maskin- och skeppsbygg- |
||||||||||||
nadsindustri. Mekaniska verkstäder . . |
23 |
27,654 |
1 |
30 |
2 |
68 |
7 |
341 |
30 |
27,995 |
||
Skeppsvarf o. båtbyggerier |
4 |
180 |
2 |
26 |
— |
— |
— |
— |
1 |
16 |
5 |
190 |
Elektriska verkstäder . . |
— |
— |
1 |
1,426 |
1 |
1,420 |
||||||
elektriska maskiner . . |
1 |
1,095 |
1 |
1,095 |
||||||||
Vagnfabriker...... |
2 |
47 |
2 |
47 |
||||||||
Vagnmakerier...... |
2 |
156 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
30 |
o |
180 |
Instrumentfabriker . . . |
4 |
174 |
1 |
25 |
2 |
58 |
— |
— |
8 |
215 |
13 |
414 |
Urm åkerier....... |
1 |
86 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
80 |
XIV. Jord- och stenindustri. |
||||||||||||
Stenbrott o. stenbnggerier |
21 |
2,439 |
5 |
276 |
10 |
416 |
_ |
— |
42 |
5,776 |
04 |
8,230 |
Torfindustri....... |
2 |
104 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
323 |
0 |
427 |
Grustag........ Kalk- och kritbruk samt |
i |
80 |
— |
— |
1 |
80 |
— |
— |
1 |
24 |
2 |
104 |
cementfabriker .... |
ii |
1.340 |
— |
— |
4 |
Sill |
— |
— |
— |
— |
1! |
1.340 |
Glasbruk ........ |
12 |
2,236 |
5 |
1,514 |
12 |
2,502 |
— |
— |
2 |
54 |
15 |
2.010 |
Tegelbruk....... Tillverkning och uppsätt- |
20 |
1,487 |
— |
— |
12 |
648 |
— |
— |
22 |
870 |
44 |
2,457 |
ning af kakelugnar . . |
3 |
1,501 |
— |
— |
4 |
1,533 |
— |
— |
4 |
45 |
8 |
1,578 |
Öfrig jord- o. stenindustri |
4 |
547 |
i |
465 |
2 |
507 |
1 |
25 |
— |
— |
4 |
547 |
XV. Kemisk-teknisk industri. |
• |
|||||||||||
Färg- och fernissfabriker |
2 |
21 |
— |
— |
i |
15 |
— |
— |
— |
— |
2 |
21 |
15 |
597 |
— |
— |
13 |
540 |
1 |
88 |
2 |
38 |
17 |
035 |
|
Sprängämnesfabriker . . |
2 |
225 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
81 |
3 |
300 |
fabriker....... Gödningsämnes-o. svafvel- |
6 |
314 |
— |
— |
— |
— |
4 |
284 |
— |
— |
0 |
314 |
syrefabriker..... |
9 |
707 |
— |
— |
4 |
229 |
3 |
149 |
5 |
187 |
10 |
906 |
Tändsticksfabriker . . . |
10 |
4,888 |
— |
— |
10 |
4,888 |
— |
— |
1 |
93 |
11 |
4,981 |
dustri........ |
4 |
123 |
— |
— |
4 |
123 |
2 |
54 |
1 |
25 |
5 |
148 |
XVI. Byggnadsverksamhet. |
||||||||||||
Murare......... |
32 |
3,864 |
2 |
226 |
4 |
847 |
— |
— |
13 |
2.022 |
45 |
5,886 |
Byggnadsträarbetare . . |
46 |
10.029 |
26 |
1.762 |
11 |
5.390 |
— |
— |
14 |
843 |
03 |
11.034 |
Stuckatörer....... Förgylleri- o. glasmästeri- |
2 |
150 |
— |
— |
2 |
150 |
— |
— |
1 |
48 |
3 |
198 |
arbetare ....... |
12 |
476 |
— |
— |
O O |
115 |
— |
— |
— |
— |
12 |
470 |
Tab. 14. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående fri
dagar
och. semester.
L e |
d i |
g h e t |
||||||||||
vid riks- |
på |
vissa |
Ingå bc- |
|||||||||
dagsmanna- |
hel |
gdags- |
Semester. |
stämmel- |
||||||||
första maj. |
val. kommu- |
aftnar, på |
ser. |
Hela |
antalet. |
|||||||
Näringsgrenar. |
nala val |
torgdagar |
||||||||||
m. m. |
m. m. |
|||||||||||
Antal |
Antal | |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- i |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- 1 |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. | |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. j |
|
Målare........ |
12 |
1.76G |
1 |
12 |
3 |
1.217 |
37 |
6.174 |
49 |
7,940 |
||
Skorstensfejare..... |
2 |
68 |
— |
— |
1 |
49 |
3 |
142 |
— |
— |
3 10 |
142 |
Rörarbetare...... |
6 |
1.308 |
— |
— |
5 |
1,250 |
_ |
— |
4 |
211 |
1,519 |
|
Elektriska montörer . . |
1 |
50 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 |
50 |
Byggnadsgrofarbetare . . |
45 |
11,390 |
4 |
587 |
18 |
7.889 |
— |
— |
22 |
1.580 |
68 |
13.082 |
Gipsrörare ....... |
i |
130 |
— |
— |
1 |
130 |
— |
— |
- |
— |
1 |
130 |
Väg- o. vattenbyggnads- |
26 |
1 |
||||||||||
arbetare ....... |
14 |
3,865 |
— |
— |
13 |
3,785 |
— |
— |
12 |
2,009 |
o,8<4 |
|
XVII. Allmänna arbeten. |
||||||||||||
Byggnadsarbeten: |
7,897 |
|||||||||||
kommunala..... |
15 |
6.626 |
— |
— |
12 |
6,357 |
— |
— |
7 |
1,271 |
22 |
|
i entreprenad .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
217 |
2 |
217 |
vattenledn.verk: |
||||||||||||
kommunala .... |
4 |
384 |
— |
— |
4 |
384 |
4 |
187 |
5 |
109 |
12 |
630 i |
enskilda...... |
1 |
32 |
— |
— |
1 |
32 |
1 |
5 |
— |
— |
2 |
37 |
Renhållningsverk : |
||||||||||||
kommunala..... |
2 |
49 |
— |
— |
2 |
49 |
— |
— |
3 |
174 |
o |
223 |
enskilda....... Kraftstationer: |
1 |
400 |
— |
— |
1 |
400 |
1 |
400 |
1 |
9 |
2 |
409 |
statens ....... |
1 |
14 |
— |
— |
— |
— |
1 |
10 |
— |
— |
2 |
24 |
enskilda....... |
1 |
8 |
— |
— |
— |
— |
1 |
8 |
— |
— |
i |
8 |
j XVIII. Handel och varulager. |
||||||||||||
Ilandelsarbetare o. varu- |
||||||||||||
utkörare ....... |
53 |
2,474 |
1 |
25 |
36 |
1,618 |
17 |
1,038 |
15 |
637 |
73 |
3,185 |
XIX. Landtransport. |
||||||||||||
Akerirörelse...... |
10 |
1,652 |
1 |
50 |
14 |
2,335 |
4 |
694 |
3 |
51 |
19 |
2,446 |
Stufverirörelse..... |
41 |
6,068 |
4 |
629 |
35 |
5.561 |
1 |
50 |
13 |
624 |
55 |
6.742 |
Spårvägar: kommunala . |
1 |
‘124 |
— |
— |
5 |
776 |
4 |
652 |
1 |
7 |
i; |
783 |
enskilda . . |
2 |
1219 |
— |
— |
5 |
1.148 |
6 |
1.223 |
— |
— |
i> |
1.223 |
Järnvägar (enskilda) . . |
13 |
*984 |
— |
— |
12 |
879 |
12 |
1,278 |
54 |
11,085 |
79 |
13,347 |
Telefon (enskild) .... |
— |
— |
— |
— |
1 |
310 |
— |
— |
— |
— |
1 |
310 |
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister och |
||||||||||||
skeppare ...... |
4 |
1,776 |
— |
— |
3 |
205 |
1 |
80 |
7 |
2,026 |
13 |
3,895 |
XXI. Diverse. |
||||||||||||
Teknisk teaterpersonal . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
16 |
1 |
16 |
Summa |
1,040 |
162,751 |
114 |
14,047 |
580 98,644 j 164 |
14,462 |
1826 |
82,992 |
1,971 |
255,950 |
Verkstadspersonal m. m.
Tab. 15. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående ersätt
ning
för öfvertids-1, natt-, sön- o. helgdagsarbete.
Ers |
ätt |
ning |
f ö |
Ingå be-stämmelser. |
||||||
Näringsgrenar. |
öfvertids- 1 |
nattarbete. |
sön- o. helg-dagsarbete. |
Hela antalet2 |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- ! |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk o. trädgårdsskötsel. |
18 |
1,142 |
3 |
163 |
15 |
841 |
Q O |
447 |
22 |
1.025 |
Trädgårdsskötsel .... |
5 |
223 |
3 |
108 |
3 |
108 |
— |
— |
5 |
223 |
IT. Skogsbruk. Skogsafverkning .... |
2 |
520: |
2 |
520 |
||||||
Flottning........ |
6 |
856 |
4 |
526 |
6 |
856 |
- |
6 |
856 |
|
III. Grufdrift. Stenkolsgrufvor m. m. . . |
9 |
3.808 |
7 |
3.705 |
6 |
3.270 |
1 |
18 |
10 |
3.826 |
Malmgrufvor...... |
4 |
772 |
3 |
680 |
4 |
839 |
2 |
56 |
7 |
987 |
IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri. Kvarnar........ |
21 |
1.119 |
20 |
1.036 |
20 |
1.105 |
1 |
6 |
25 |
1.192 |
Bagerier och konditorier . |
73 |
3,195 |
27 |
1.936 |
47 |
2.734 |
1 |
12 |
78 |
3.651 |
Karamell-, choklad- och |
10 |
747 |
5 |
350 |
5 |
288 |
_ |
_ |
10 |
747 |
Råsockerbrnk och socker-raffinaderier ..... |
41 |
8,640 |
26 |
5.660 |
39 |
8.083 |
4 |
33 |
45 |
8.673 |
Tobaksfabrikör..... |
18 |
3.658 |
4 |
58 |
5 |
172 |
3 |
92 |
21 |
3.750 |
Brännvinsbrännerier, jäst-fabriker o. destillerings-verk......... |
7 |
163 |
6 |
127 |
7 |
163 |
7 |
163 |
||
Bryggeiic*-, mälterier och |
54 |
3.964 |
35 |
3,353 |
52 |
3,875 |
7 |
544 |
(12 |
4.511 |
Margarinfabriker .... |
5 |
355 |
5 |
355 |
5 |
355 |
— |
— |
5 |
355 |
Slakterier och charkuterier |
14 |
681 |
12 |
614 |
u |
584 |
— |
— |
14 |
681 |
Öfrig närings- och njut-ningsämnesindustri . . |
4 |
36 |
4 |
36 |
4 |
36 |
— |
— |
4 |
36 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, ble-kerier, färgerier, trikå-fabriker m. ii..... |
58 |
11.002 |
52 |
10.020 |
51 |
9.267 |
3 |
1.344 |
(11 |
12.346 |
Repslagerier...... |
9 |
153 |
7 |
97 |
8 |
137 |
— |
— |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. Ilattmakerier och hatt-fabriker ....... |
4 |
293 |
3 |
262 |
3 |
262 |
3 |
227 |
7 |
520 |
Skrädderier och sömnads-fabriker ....... |
47 |
3,433 |
63 |
4,557 |
55 |
4.119 |
26 |
1.474 |
102 |
6.932 |
Skofabriker....... |
45 |
4.426 |
13 |
1.102 |
31 |
3.390 |
10 |
771 |
55 |
5.197 |
Skomakeriverkstäder . . |
7 |
211 |
2 |
23 |
3 |
59 |
27 |
890 |
35 |
1,137 |
1 Med öfvertidsarbete förstås arbete under närmaste timmarne före och efter den ordinarie arbetstideu.
Jfr s. 198. — 2 Då bestämmelser rörande såväl ersättning för öfvertids- som för natt-, sönoch
helgdagsarbete ofta förekomma i samma aftal, hafva sådana aftal upptagits i derå olika kolumner.
Dubbclräkningar hafva fråndragits i summakolumnen.
359
Tab. 15. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
ersättning för öfvertids-, natt-, sön- o. helgdagsarbete.
Ers |
ätt |
ning |
f ö |
r |
|||||||
öfvertids- arbete. |
nattarbete. |
sön- o. helg-dasrsarbete. |
stämmelser. |
Hela |
|||||||
Näringsgrenar. |
|||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
||
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
||
Handskfabriker..... |
1 |
316 |
1 |
316 |
1 |
316 |
i |
316 |
|||
Buntmakerier...... |
2 |
342 |
2 |
342 |
2 |
342 |
— |
— |
2 |
342 |
|
Träskoverkstäder .... |
2 |
36 |
2 |
36 |
2 |
36 |
3 |
44 |
5 |
80 |
|
Barberare ocli perukmakare |
2 |
18 |
— |
— |
— |
— |
4 |
371 |
o |
389 |
|
Bad- och tvättinrättningar |
2 |
58 |
2 |
58 |
2 |
58 |
— |
— |
2 |
58 |
|
VII. |
Läder-, hår- och gummi-varuindustri. |
||||||||||
Garfverier o. läderfabriker |
25 |
776 |
12 |
433 |
13 |
516 |
6 |
134 |
31 |
910 |
|
Gummivarufabriker . . . |
6 |
853 |
6 |
853 |
6 |
853 |
2 |
296 |
8 |
1.149 |
|
Borst- och ponselfabriker |
2 |
195 |
2 |
195 |
1 |
65 |
— |
— |
2 |
195 |
|
serareverkstäder.... |
37 |
1.134 |
31 |
846 |
32 |
1,056 |
— |
— |
37 |
1.134 |
|
Vill. |
Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier . . |
34 |
6.375 |
19 |
4.138 |
32 |
6.853 |
11 |
1.370 |
50 |
9.319 |
Brädgårdsrörelse .... |
17 |
1.259 |
14 |
498 |
16 |
699 |
2 |
25 |
19 |
1.284 |
|
Träkolsverk...... |
1 |
24 |
1 |
24 |
1 |
24 1 |
3 |
91 |
4 |
115 |
|
Snickeri- o. möbelfabriker |
74 |
3,955 |
65 |
3,734 |
64 |
3,714 |
9 |
379 |
83 |
4,334 |
|
städer ........ Korgmakerier ocli korg- |
33 |
2,207 |
27 |
2,103 |
29 |
2,097 |
— |
— |
33 |
2.207 |
|
fabriker....... |
2 |
69 |
2 |
69 |
2 |
69 |
— |
— |
2 |
69 |
|
Tunnbinderier..... |
11 |
244 |
11 |
237 |
11 |
185 |
2 |
23 |
14 |
280 |
|
Korkfabriker...... |
5 |
405 |
— |
1 |
110 |
— |
— |
5 |
405 |
||
IX. |
Trämasse- och pappers-industri. |
||||||||||
Pappersbruk, papp- och trä- massefabriker..... Bokbinderier. kartong- |
41 |
8.074 |
26 |
5,617 |
42 |
8,036 |
1 |
16 |
45 |
8,357 |
|
fabriker m. fl..... |
14 |
3,738 |
12 |
3,663 |
12 |
3,663 |
— |
14 |
3.738 |
||
X. |
Grafisk industri. |
||||||||||
Boktrvckerier och stil- |
|||||||||||
gjuterier....... |
1 |
6.528 |
1 |
6.528 |
1 |
6.528 |
— |
— |
1 |
6.528 |
|
Kemigrafiska anstalter . . |
1 |
300 |
1 |
300 |
1 |
300 |
— |
— |
1 |
300 |
|
Litografiska anstalter . . |
14 |
971 |
13 |
965 |
13 |
965 |
1 |
58 |
15 |
1.029 |
|
XI. |
Malm förädling sindustri. |
||||||||||
och blyhyttor, koppar-verk m. m....... |
13 |
2,498 |
13 |
2,288 |
18 |
2,700 |
4 |
240 |
22 |
2.940 |
|
XII. |
Metallindustri. |
||||||||||
Järn- och stålvarufabriker |
40 |
1,720 |
32 |
787 |
32 |
806 |
5 |
859 |
45 |
3.579 |
|
hofslageriverkstäder . . |
19 |
1,535 |
15 |
1,520 |
15 |
1,520 |
— |
— |
19 |
1,535 |
Tab. 15. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
ersättning för öfvertids-, natt-, sön- o. helgdagsarbete.
1 |
Ers |
ätt |
ning |
f ö |
r |
|||||
Näringsgrenar. |
öfvertids- arbete. |
nattarbete. |
sön- o. helg-dagsarbete. |
stämmelser. |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Bleck-, plåt- ock koppar-slagerier ....... |
39 |
1.978 |
34 |
1,716 |
31 |
1,673 |
5 |
80 |
44 |
2.058 |
Guld- och silfvervaru-fab riker....... |
3 |
501 |
2 |
494 |
2 |
494 |
3 |
501 |
||
Galvaniserings- och kap-sylfabriker m. fl. . . . |
12 |
946 |
11 |
840 |
12 |
946 |
— |
— |
12 |
946 |
XIII. Maskin- och skeppsbygg-nadsindustri. Mekaniska verkstäder . . |
26 |
27,821 |
24 |
27.768 |
25 |
27,806 |
4 |
174 |
30 |
27.995 |
Skeppsvarf o. båtbyggerier |
5 |
196 |
3 |
170 |
4 |
189 |
— |
— |
5 |
196 |
Elektriska verkstäder . . |
i |
1,426 |
1 |
1,426 |
1 |
1.426 |
— |
— |
1 |
1,426 |
Uppsättning och skötsel af |
i |
1,095 |
1 |
1,095 |
1 |
1.095 |
1 |
1.095 |
||
Vagnfabriker...... |
2 |
47 |
2 |
47 |
2 |
47 |
— |
— |
2 |
47 |
Vagnmakerier...... |
5 |
186 |
5 |
186 |
5 |
186 |
— |
— |
5 |
186 |
Instrumentfabriker . . . |
ii |
349 |
ii |
349 |
ii |
349 |
2 |
65 |
13 |
414 |
Urmakerier....... |
i |
86 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
XIV. Jord- och stenindustri. Stenbrott o. stenhuggerier |
54 |
7.563 |
39 |
6.770 |
36 |
6,284 |
9 |
527 |
04 |
8.230 |
Torfindustri...... |
4 |
206 |
2 |
66 |
3 |
152 |
2 |
221 |
0 |
427 |
Grustag........ |
1 |
80 |
1 |
80 |
1 |
80 |
1 |
24 |
2 |
104 |
Kalk- och kritbruk samt |
11 |
1.340 |
11 |
1.340 |
10 |
1,324 |
11 |
1.340 |
||
Glasbruk ........ |
9 |
1.884 |
O |
1.410 |
7 |
1,864 |
6 |
726 |
15 |
2,610 |
Tegelbruk....... |
32 |
1,908 |
24 |
1,624 |
23 |
1.536 |
11 |
477 |
44 |
2.457 |
Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . . |
6 |
1.556 |
6 |
1,556 |
6 |
1.556 |
2 |
22 |
8 |
1.578 |
Öfrig jord- och stenindustri |
4 |
547 |
3 |
505 |
4 |
547 |
— |
— |
4 |
547 |
XV. Kemisk-teknisk industri. |
2 |
21 |
1 |
15 |
1 |
15 |
2 |
21 |
||
Ljus-, tvål- och parmfym-fabriker m. fl..... |
16 |
598 |
13 |
376 |
15 |
526 |
1 |
37 |
17 |
635 |
Sprängämnesfabriker . . |
3 |
306 |
3 |
306 |
3 |
306 |
— |
— |
3 |
306 |
Kalciumkarbid- och klorat-fabriker ....... |
6 |
314 |
6 |
314 |
6 |
314 |
_ |
__ |
0 |
314 |
Gödningsämnes- u svafvel-syrefabriker..... |
16 |
906 |
10 |
714 |
11 |
732 |
_ |
16 |
906 |
|
Tändsticksfabriker . . . |
10 |
4,888 |
10 |
4,888 |
10 |
4,888 |
1 |
93 |
11 |
4,981 |
Öfrig kemisk-teknisk indu-stri ......... |
5 |
148 |
3 |
117 |
3 |
117 |
— |
— |
5 |
148 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare......... |
45 |
5,886 |
44 |
5,855 |
41 |
5,034 |
45 |
5.886 |
||
Byggnadsträarbetare . . . |
62 |
10.990 |
52 |
10.177 |
51 |
9,377 |
1 |
44 |
63 |
11.034 |
Stuckatörer....... |
Q O |
198 |
3 |
198 |
3 |
198 |
— |
— |
3 |
198 |
Förgylleri- o. glasmästeri-arbetare ....... |
11 |
452 |
10 |
437 |
9 |
336 |
1 |
24 |
12 |
476 |
361
Tab. 15. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
ersättning- för öfvertids-, natt-, sön- o. helgdagsarbete.
Ers |
ätt |
ning fö |
r |
|||||||
ingå oe- |
||||||||||
Näringsgrenar. |
öfvertids-j arbete. |
nattarbete. |
sön- dag |
o. helg-sarbete. |
stämmelser |
Hela antalet |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||
'' |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
Målare......... |
49 |
7.94C |
44 |
7,429 |
43 |
7.351 |
49 |
7.940 |
||
Skorstensfejare..... |
3 |
142 |
3 |
142 |
3 |
142 |
_ |
_ |
3 |
142 |
Rörarbetare....... |
10 |
1,519 |
9 |
1,333 |
10 |
1.519 |
_ |
_ |
10 |
1,519 50i |
Elektriska montörer . . . |
1 |
50 |
1 |
50 |
1 |
50 |
_ |
_ |
1 |
|
Byggnadsgrofarbetare . . |
65 |
12,845 |
62 |
12.670 |
56 |
11.506 |
3 |
2,37 |
68 |
13.0821 |
G-ipsrörare....... Väg- och vattenbyggnads- |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
i |
130 |
1 |
130 |
arbetare ....... |
22 |
5,279 |
21 |
5.079 |
20 |
4,959 |
4 |
595 |
26 |
5,874: |
j XVII. Allmänna arbeten. |
||||||||||
Byggnadsarbeten: |
||||||||||
kommunala...... |
19 |
7,598 |
14 |
6,513 |
16 |
7.480 |
3 |
299 |
22 |
7.897 |
i entreprenad ...... Gas-, elektricitets- och vat- |
1 |
29 |
1 |
29 |
1 |
29 |
1 |
188 |
2 |
217 |
tenledn.-verk: |
11 |
620 |
5 |
307 |
5 |
307 |
1 |
10 |
12 |
630 |
enskilda....... Renhållningsverk: |
2 |
37 |
2 |
37 |
2 |
37 |
— |
— |
2 |
37 |
kommunala...... |
5 |
214 |
2 |
53 |
3 |
164 |
_ |
_ |
5 |
223 |
enskilda....... Kraftstationer: |
2 |
409 |
1 |
400 |
2 |
409 |
— |
— |
2 |
409 |
statens ........ |
2 |
24 |
1 |
14 |
1 |
14 |
_ |
_ |
9 |
24 |
enskilda....... |
1 |
8 |
— |
— |
1 |
8 |
— |
- |
i |
8 |
XVIII. Sandel och varulager. |
||||||||||
Handel sarbetare och varu- |
||||||||||
utkörare ....... |
62 |
2.724 |
42 |
2,292 |
47 |
2.379 '' |
8 |
347 |
73 |
3,185 |
XIX. Landtransport. |
||||||||||
Akerirörelse...... |
4 |
269 |
4 |
269 |
9 |
1.641 |
8 |
735 |
19 |
2.446 |
Stufverirörelse..... Spårvägar: |
50 |
6,583 |
36 |
5,341 |
39 |
5.517 |
4 |
72 |
55 |
6,742 |
kommunala...... |
4 |
607 |
2 |
556 |
i |
124 |
2 |
176 |
6 |
783 |
enskilda....... |
5 |
1,148 |
4 |
1,105 |
4 |
1,078 |
1 |
75 |
6 |
1,223 |
Järnvägar (enskilda) . . . |
72 |
12,922 |
18 |
2,741 |
14 |
1.886 |
6 |
180 |
79 |
13*347 |
Telefon (enskild) .... |
1 |
310 |
1 |
310 |
1 |
310 |
— |
1 |
310 |
|
XX. Sjötransport. |
||||||||||
Sjömän, maskinister och |
||||||||||
eldare, pråm- och skut-skeppare ....... |
10 |
2.210 |
4 |
1,776 |
3 |
466 |
3 |
1,685 |
13 |
3.895 |
XXI. Diverse. |
||||||||||
Teknisk teaterpersonal. . |
l| |
16 |
1 |
16 |
— |
— |
| |
— |
1 |
16 |
Summa | |
1.666 230.432 |
1.232 189.619 |
1.348 |
198,827 |
237 |
17,583 |
1,9711 |
255.950: |
Tab. 16
Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang.
Olycksfallsförsäkring |
||||||||
enligt |
lagen |
den 5 juli 1901 |
||||||
med tillägg af |
; andra inder. |
|||||||
Näringsgrenar. |
utan |
tillägg. |
karens- försäkring. |
karensför-säkring och |
gri |
|||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. 1. Jordbruk............. |
2 |
484 |
5 |
113 |
||||
2. Trädgårdsskötsel........ |
— |
— |
3 |
173 |
— |
— |
1 |
40 |
II. Skogsbruk. 1. Skogsafverkning......... |
||||||||
2. Flottning............. |
— |
— |
1 |
250 |
— |
— |
— |
— |
III. Grufdrift. 1. Stenkolsgrufvor m. m........ |
||||||||
2. Malmgrufvor........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
IV. Närings- o. njutning sämnesindustr i. |
10 |
551 |
1 |
100 |
||||
2. Bagerier och konditorier...... |
1 |
15 |
11 |
406 |
32 |
2,282 |
17 |
510 |
3. Karamell-, choklad- och käxfabriker |
— |
— |
7 |
620 |
— |
— |
— |
— |
4. .Råsockerbruk och sockerraffinaderier |
1 |
271 |
12 |
2.532 |
— |
— |
5 |
564 |
5. Tobaksfabriker.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6. Brännvinsbrännerier, jästfabriker och |
2 |
43 |
1 |
35 |
2 |
61 |
||
7. Bryggerier, mälterier och läskedrycks-fabriker........... |
11 |
444 |
5 |
155 |
20 |
1,348 |
||
8. Margarinfabriker......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
107 |
9. Slakterier och charkuterier .... |
2 |
67 |
2 |
72 |
1 |
15 |
4 |
107 |
10. Öfrig närings- och njutningsämnes-industri............ |
— |
— |
2 |
24 |
— |
— |
— |
— |
V. Textilindustri. 1. Väfverier, spinnerier, blekerier,''färge-rier, trikåfabriker m. fl...... |
1 |
61 |
IS |
3,015 |
2 |
428 |
||
2. Repslagerier........... |
— |
— |
1 |
14 |
1 |
16 |
— |
— |
VI. Beklädnadsindustri. 1. Hattmakerier och hattfabriker . • . |
1 |
120 |
||||||
2. Skrädderier och sömnadsfabriker . . |
— |
— |
— |
. - |
— |
— |
— |
— |
3. Skofabriker............ |
— |
— |
2 |
16 |
— |
— |
1 |
18 |
4. Skomakeriverkstäder....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 Då samma aftal innehåller bestämmelser, som falla under flera af tabellens kolumner, har
kolumnen.
363
olycksfallsförsäkring samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.
Ersättning vid olycksfall eller sjukdom. |
Ingå be-stämmelser. |
Hela antalet1 |
|||||||||||
Summa. |
Ersättning under karenstiden. |
Ersättning |
Kostnadsfri |
Summa. |
|||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe-tare. 1 |
! 7 |
597 |
2 |
196 |
ii |
329 |
13 |
525 |
6 |
581 |
22 |
i 1,(525 |
||
4 |
213 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
10 |
5 |
223 |
|
2 |
520 |
2 |
520 |
2 |
520 |
||||||||
1 |
250 |
— |
- |
— |
6 |
856 |
6 |
856 |
6 |
856 |
|||
1 |
435 |
4 |
3,265 |
5 |
3,700 |
5 |
126 |
10 |
8,826 |
||||
— |
i |
194 |
— |
— |
1 |
159 |
2 |
353 |
5 |
634 |
7 |
987 |
|
11 |
651 |
12 |
499 |
10 |
547 |
22 |
1.046 |
25 |
1,192 |
||||
61 |
3.213 |
2 |
85 |
— |
— |
1 |
24 |
3 |
109 |
15 |
353 |
78 |
3,(551 |
7 |
620 |
_ |
_ |
— |
— |
1 |
30 |
1 |
30 |
2 |
97 |
10 |
747 |
18 |
3,367 |
_ |
19 |
4,662 |
20 |
2,652 |
39 |
7.314 |
3 |
309 |
45 |
8,673 |
|
— |
— |
— |
2 |
21 |
2 |
21 |
19 |
3,729 |
21 |
3,750 |
|||
5 |
139 |
— |
— |
— |
2 |
50 |
2 |
50 |
2 |
24 |
7 |
163 |
|
36 |
1.947 |
4 |
856 |
18 |
1,561 |
29 |
1,792 |
51 |
4,209 |
4 |
147 |
62 |
4,511 |
1 |
107 |
1 _ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
_ |
— |
4 |
248 |
5 |
355 |
9 |
261 |
5 |
420 |
— |
— |
— |
— |
5 |
420 |
— |
_ |
14 |
681 |
2 |
24 |
2 |
12 |
— |
— |
— |
2 |
12 |
— |
— |
4 |
86 |
|
: 21 |
3.504 |
1° |
982 |
17 |
5,808 |
11 |
3.350 |
38 |
10,140 |
12 |
1,335 |
61 |
12,346 |
2 |
30 |
— |
1 |
15 |
— |
— |
1 |
15 |
6 |
108 |
9 |
153 |
|
1 |
120 |
1 |
9 |
1 |
133 |
2 |
142 |
4 |
258 |
7 |
520 |
||
1 |
4 |
— |
_ |
— |
— |
1 |
4 |
101 |
6,928 |
102 |
6,932 |
||
3 |
34 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
52 |
5,163 |
55 |
5,197 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
35 |
| 1,137 |
35 |
1.137 |
detsamma upptagits i flera kolumner. Häraf förorsakade dubbelräkningar hafva fråndragits i summa -
1.
L
2.
II.
1.
2.
III.
1.
9
TV.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
8.
9.
10.
V.
1.
2.
VI.
1.
2.
3.
4.
364
Tab. 16. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang.
Olycksfallsförsäkring
enligt |
lagen den 5 juli 1901 |
||||||||
med tillägg af |
|||||||||
Näringsgrenar. |
utan |
tillägg. |
karens- försäkring. |
karensför-säkring och |
grunder. |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
, Antal |
||||||
aftal |
arbe-. |
aftal |
arbe- tare. |
aftal |
arbc-| tarc. |
aftal |
arbe- tare. |
||
5. |
Handskfabriker.......... |
_ |
|||||||
6. |
Buntmakerier........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
__ |
7. |
Träskoverkstäder......... |
— |
— |
— |
_ |
- |
_ |
_ |
_ |
8. |
Barberare och perukmakare .... |
— |
— |
— |
— |
'' - |
— |
— |
|
9. |
Bad- och tvättinrättningar..... |
— |
— |
1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
VII. 1. |
Läder-, hår- o. gummivaruindustri. |
5 |
166 |
1 |
116 |
6 |
134 |
||
2. |
Gummivarufabriker........ |
— |
— |
5 |
692 |
i - |
_ |
1 |
8 |
3. |
Borst- och penselfabriker..... |
— |
— |
1 |
j 65 |
— |
— |
1 |
130 |
4. |
Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder |
1 |
263 |
2 |
36 |
— |
2 |
38 |
|
VIII. 1. |
Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier .... |
8 |
1,312 |
2 |
444 |
2 |
454 |
||
2. |
Brädgårdsrörelse......... |
— |
— |
2 |
28 |
3 |
274 |
4 |
79 |
3. |
Träkolsverk........... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
24 |
4. |
Snickeri- och möbelfabriker .... |
4 |
126 |
24 |
979 |
6 |
369 |
3 |
170 |
5. |
Snickeri- och möbelverkstäder . . . |
2 |
72 |
17 |
1,384 |
1 |
42 |
2 |
65 |
6. |
Korgmakerier och korgfabriker . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
7. |
Tunnbinderier.......... |
1 |
7 |
1 |
20 |
_ |
_ |
1 |
72 |
8. |
Korkfabriker........... |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
2 |
135 |
IX. 1. |
Trämasse- och pappersindustri. Pappersbruk, papp- och trämasse-fabriker............ |
5 |
656 |
7 |
1.167 |
2 |
1,021 |
||
2. |
Bökbinderier, kartongfabriker m. fl. |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
X. i. |
Grafisk industri. Boktryckerier och stilgjuterier . . . |
_ |
|||||||
2. |
Kemigrafiska anstalter....... |
— |
— |
— |
— ! |
_ |
_ 1 |
1 |
300 |
3. |
Litografiska anstalter....... |
— |
— |
i |
241 |
— |
— |
||
XI. |
Malm förädling sindustri. Järn- och stålverk, zink- och bly-hyttor, kopparverk m. m.....| |
9 |
721 1 1 |
1 |
235 |
||||
XII. 1. |
Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker.....1 |
3 |
459 ; |
8 |
556 1 |
2 |
129 |
3 |
106 |
2. |
Smides-, reparations- och hofslageri-verkstädcr...........| |
1 |
26 |
13 |
1,338 |
_ |
— |
3 |
154 |
365
olycksfallsförsäkring samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.
Ersättning vid olycksfall eller sjukdom. |
||||||||||||||
Summa. |
Ersättning under karenstiden. |
Ersättning |
Kostnadsfri |
Summa. |
Inga be-stämmelser. |
Hela antalet |
||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
af ta). |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
i |
316 |
1 |
316 |
5. |
||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
342 |
2 |
342 |
G. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
80 |
5 |
80 |
7. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
389 |
<> |
389 |
8. |
1 |
2 |
1 |
56 |
2 |
58 |
9. VII. |
||||||||
12 |
416 |
1 |
8 |
— |
6 |
267 |
7 |
275 |
16 |
444 |
31 |
910 |
1. |
|
6 |
700 |
— |
— |
— |
• - |
3 |
333 |
3 |
333 |
2 |
449 |
8 |
1.149 |
2. |
2 |
195 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
195 |
3. |
5 |
337 |
2 |
55 |
2 |
55 |
30 |
742 |
37 |
1,134 |
4. VIII |
||||
12 |
2.210 |
3 |
979 |
8 |
1.512 |
11 |
3.318 |
22 |
5,809 |
22 |
2,534 |
50 |
9,319 |
1. |
9 |
381 |
1 |
14 |
2 |
209 |
5 |
302 |
8 |
525 |
5 |
652 |
10 |
1,284 |
2. |
1 |
24 |
— |
— |
— |
— |
i |
24 |
1 |
24 |
3 |
91 |
4 |
115 |
3. |
37 |
1.644 |
17 |
1.357 |
10 |
577 |
— |
— |
27 |
1.934 |
20 |
826 |
83 |
4,334 |
4. |
22 |
1.563 |
5 |
398 |
— |
— |
— |
— |
5 |
398 |
6 |
246 |
33 |
2.207 |
5. |
— |
— |
— |
.- |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
2 |
69 |
G. |
|
3 |
99 |
2 |
28 |
— |
— |
i |
72 |
3 |
100 |
9 |
153 |
14 |
280 |
7. |
2 |
135 |
3 |
270 |
5 |
405 |
8. IX. |
||||||||
14 |
2.844 |
3 |
37 |
20 |
4,079 |
5 |
1,019 |
28 |
5,135 |
7 |
1,331 |
45 |
8.357 |
1. |
6 |
2,635 |
1 |
29 |
7 |
2,664 |
7 |
1,074 |
14 |
3,738 |
2. X. |
||||
— |
— |
1 |
6,528 |
— |
— |
— |
— |
1 |
6,528 |
— |
— |
1 |
6.528 |
1. |
1 |
300 |
1 |
300 |
2. |
||||||||||
1 |
241 |
4 |
238 |
4 |
238 |
10 |
550 |
15 |
1,029 |
3. XI. |
||||
10 |
956 |
— |
— |
5 |
436 |
7 |
2,111 |
12 |
2,547 |
4 |
290 |
22 |
2,940 |
XII. |
16 |
1,250 |
3 |
38 |
o O |
307 |
7 |
702 |
13 |
1,047 |
24 |
2,053 |
45 |
3,579 |
1. |
17 |
1,518 |
1 |
10 |
— |
— |
1 |
82 |
2 |
92 |
1 |
7 |
19 |
1,535 |
2. |
366
Tab. 16. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang1.
Olycksfallsförsäkring |
||||||||
enligt |
agen |
den 5 juli 1901 |
||||||
med tillägg af |
enligt andra |
|||||||
Näringsgrenar. |
utan |
tillägg. |
karens- försäkring. |
karensför-säkring och |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
3. Bleck-, plåt- och kopparslagerier . . |
3 |
69 |
27 |
1,315 |
4 |
251 |
2 |
57 |
4. Guld- och silfvervarufabriker . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5. Galvaniserings- och kapsylfabriker |
— |
— . |
3 |
523 |
— |
2 |
75 |
|
XIII. Maskin- o. skeppsbyggnaclsindustri. |
1 |
25 |
12 |
535 |
4 |
540 |
||
2. Skeppsvarf och båtbyggerier .... |
— |
— |
4 |
180 |
1 |
16 |
— |
— |
8. Elektriska verkstäder....... |
— |
— |
-• |
— |
— |
— |
— |
— |
4. Uppsättning och skötsel af elektriska |
_ |
___ |
_ |
_ |
||||
5. Vagnfabriker........... |
— |
— |
2 |
47 |
— |
— |
— |
— |
6. Vagnmakerier........... |
— |
— |
3 |
173 |
— |
— |
— |
— |
7. Instrumentfabriker........ |
— |
— |
9 |
274 |
2 |
75 |
— |
— |
8. Urmakerier............ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
|
XIV. Jord- och stenindustri. 1. Stenbrott och stenhuggerier .... |
11 |
1,073 |
21 |
4,738 |
||||
2. Torfindustri........... |
— |
— |
1 |
54 |
— |
— |
— |
|
3. Grustag............. |
— |
— |
1 |
24 |
— |
— |
— |
— |
4. Kalk- och kritbruk samt cement-fabriker ............ |
1 |
10 |
6 |
691 |
_ |
|||
6. Glasbruk............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6. Tegelbruk........... |
— |
— |
15 |
873 |
3 |
81 |
4 |
598 |
7. Tillverkning och uppsättning af kakel-ugnar ............. |
3 |
1,528 |
||||||
8. Öfrig jord- och stenindustri .... |
— |
— |
2 |
57 |
— |
— |
1 |
25 |
XV. Kemisk-teknisk industri. 1. Färg- och fernissfabrilter..... |
1 |
15 |
1 |
6 |
||||
2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. ii. |
— |
— |
8 |
163 |
— |
— |
1 |
24 |
3. Sprängämnesfabriker....... |
— |
— |
1 |
81 |
— |
— |
— |
— |
4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
26 |
B. Gödningsämnes- o. svafvelsyrefabriker |
— |
— |
3 |
14 |
3 |
161 |
— |
— |
6. Tändsticksfabriker........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7. Öfrig kemisk-teknisk industri . . . |
1 |
48 |
1 |
25 |
— |
— |
— |
— |
XVI. Byggnadsverksamhet. 1. Murare.............. |
3 |
114 |
34 |
5,310 |
||||
2. Byggnadsträarbetare........ |
1 |
41 |
•47 |
9,719 |
— |
— |
— |
— |
3. Stuckatörer............ |
— |
— |
1 |
50 |
1 |
100 |
— |
— |
4. Förgylleri- och glasmästeriarbetare . |
1 |
19 |
3 |
147 |
3 |
131 |
3 |
69 |
367
olycksfallsförsäkring samt ersättning m. m. vid olycksfall eller sjukdom.
Ersättning vid olycksfall |
eller sjukdom. |
Ingå be-stämmelser. |
H an |
|||||||||||
Summa. |
Ersättning under karenstiden. |
Ersättning |
Kostnadsfri |
Summa. |
ela ,alet |
|||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
36 |
1,692 |
8 |
366 |
44 |
2,058 |
3. |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
501 |
3 |
501 |
4. |
|
5 |
598 |
- |
— |
— |
— |
i |
442 |
1 |
442 |
7 |
348 |
12 |
940 |
|
XIII. |
||||||||||||||
17 |
1,100 |
1 |
8 |
— |
— |
5 |
156 |
6 |
164 |
12 |
26.887 |
30 |
27,995 |
1. |
5 |
198 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
5 |
190 |
2. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1,426 |
1 |
1,420 |
3. |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1.095 |
1 |
1.095 |
4. |
2 |
47 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
47 |
5. |
3 |
173 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
13 |
5 |
180 |
(i. |
11 |
349 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
65 |
13 |
414 |
7 |
1 |
86 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
80 |
8. |
XIV. |
||||||||||||||
32 |
5,811 |
— |
— |
2 |
475 |
2 |
118 |
4 |
593 |
29 |
1,848 |
04 |
8.230 |
1. |
1 |
54 |
3 |
183 |
1 |
50 |
1 |
54 |
5 |
287 |
1 |
140 |
0 |
427 |
2. |
1 |
24 |
1 |
80 |
— |
— |
— |
— |
1 |
80 |
— |
— |
2 |
104 |
3. |
7 |
707 |
— |
_ |
1 |
166 |
3 |
725 |
4 |
891 |
2 |
297 |
h |
1,340 |
4. |
— |
— |
1 |
189 |
8 |
1,944 |
1 |
320 |
10 |
2,453 |
5 |
157 |
15 |
2.010 |
5. |
22 |
1.552 |
4 |
185 |
6 |
260 |
6 |
360 |
16 |
805 |
ii |
412 |
44 |
2,457 |
<>. |
3 |
1,528 |
1 |
7 |
_ |
_ |
1 |
17 |
2 |
24 |
4 |
43 |
8 |
1,578 |
7. |
3 |
82 |
1 |
465 |
— |
— |
1 |
25 |
2 |
490 |
— |
— |
4 |
547 |
8. |
XV. |
||||||||||||||
2 |
21 |
— |
— |
— |
— |
1 |
6 |
1 |
6 |
_ |
_ |
2 |
21 |
1. |
9 |
187 |
1 |
120 |
5 |
290 |
1 |
24 |
7 |
434 |
2 |
38 |
17 |
035 |
2. |
1 |
81 |
— |
— |
2 |
225 |
1 |
81 |
3 |
306 |
— |
— |
3 |
300 |
3. |
1 |
26 |
2 |
214 |
3 |
74 |
1 |
26 |
6 |
314 |
— |
— |
0 |
314 |
4. |
6 |
175 |
4 |
49 |
4 |
540 |
5 |
170 |
13 |
759 |
2 |
142 |
10 |
900 |
5. |
— |
— |
9 |
4.627 |
2 |
354 |
— |
— |
11 |
4.981 |
— |
— |
11 |
4.981 |
(1. |
2 |
73 |
2 |
64 |
1 |
48 |
i |
25 |
4 |
137 |
1 |
11 |
5 |
14S |
|
XVI. |
||||||||||||||
1 37 |
5,424 |
5 |
293 |
2 |
114 |
_ |
_ |
7 |
407 |
1 |
f>5 |
45 |
5,880 |
1. |
48 |
9,760 |
6 |
561 |
I |
220 |
i |
164 |
8 |
945 |
7 |
329 |
03 |
11.034 |
2_ |
2 |
150 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
48 |
3 |
198 |
3. |
10 |
366 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
110 |
12 |
470 |
4. |
368
Tab. 16. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser ang.
Olycksfallsförsäkring |
|||||||||
enligt |
agen |
den 5 juli 1901 |
|||||||
med tillägg af |
|||||||||
Näringsgrenar. |
utan |
tillägg. |
karens- försäkring. |
karensför-säkring och |
grunder. |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
||
5. |
Målare.............. |
4 |
203 |
38 |
7.314 |
1 |
24 |
i |
45 |
6. |
Skorstensfejare.......... |
1 |
49 |
— |
— |
— |
— |
2 |
93 |
7. |
Rörarbetare............ |
— |
— |
5 |
219 |
3 |
1.077 |
1 |
37 |
8. |
Elektriska montörer........ |
— |
— |
1 |
50 |
— |
— |
— |
'' - |
9. |
Byggnadsgrofarbetare....... |
3 |
119 |
37 |
8,134 |
7 |
3,290 |
3 |
327 |
10. |
Gipsrörare.......’ . . . . |
— |
— |
i |
130 |
— |
— |
— |
— |
11. |
Väg- och vattenbyggnadsarbetare . . |
1 |
120 |
5 |
1,630 |
1 |
80 |
— |
— |
XVII. 1. |
Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: kommunala''........... |
6 |
509 |
1 |
151 |
||||
2. |
i entreprenad.......... |
— |
— |
1 |
29 |
— |
— |
— |
— |
3. |
Gas-, elektricitets- o. vattcnledn.-verk: |
2 |
75 |
1 |
186 |
2 |
81 |
||
4. |
enskilda............ |
1 |
32 |
1 |
5 |
— |
— |
— |
— |
5. |
Renhållningsverk: kommunala . . . |
— |
— |
2 |
49 |
— |
— |
1 |
33 |
6. |
enskilda .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kraftstationer: statens...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
8. |
enskilda...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
XVIII. |
Sandel och varulager. |
1 |
4 |
39 |
1,795 |
5 |
458 |
8 |
136 |
XIX. 1. |
Landtransport. Äkerirörelse........... |
2 |
284 |
9 |
930 |
1 |
10 |
||
2. |
Stufverirörelse.......... |
3 |
445 |
29 |
4,365 |
— |
— |
4 |
530 |
3. |
Spårvägar: kommunala...... |
1 |
432 |
— |
— |
— |
— |
3 |
58 |
4. |
enskilda........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
. 5. |
Järnvägar (enskilda)....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6. |
Telefon (enskild) . . ....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
XX. |
Sjötransport. Sjömän, maskinister och eldare, pråm-ooh skutskeppare ........ |
4 |
511 |
1 |
62 |
||||
XXI. |
Diverse. Teknisk teaterpersonal....... |
||||||||
Summa |
40 |
3,507 |
504 |
05,456 |
102 |
11,749 |
158 |
13,553 |
369
olycksfallsförsäkring samt ersättning in. m. vid olycksfall eller sjukdom.
imma. |
Ersättning vid olycksfall eller sjukdom. |
Ingå be-stämmelser. Antal |
Hela antalet |
|||||||||||
Si |
Ersättning under karenstiden. |
Ersättning |
Kostnadsfri |
Summa. |
||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
44 |
7.586 |
1 |
52 |
_j |
1 |
52 |
5 |
354 |
49 |
7.940 |
5. |
|||
3 |
142 |
3 |
142 |
6. |
||||||||||
9 |
1,333 |
1 |
186 |
— |
-t- |
— |
— |
1 |
186 |
— |
— |
10 |
1,519 |
7. |
1 |
50 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
8. |
50 |
11.870 |
5 |
316 |
4 |
279 |
3 |
200 |
12 |
795 |
8 |
537 |
68 |
13,082 |
9. |
1 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
10. |
7 |
1,830 |
2 |
1,150 |
16 |
2,684 |
7 |
1,910 |
25 |
5,744 |
1 |
130 |
26 |
5,874 |
11. |
XVII. |
||||||||||||||
7 |
660 |
2 |
288 |
11 |
6,740 |
6 |
731 |
19 |
7,759 |
1 |
85 |
22 |
7,897 |
I. |
1 |
29 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ 1 |
1 |
188 |
2 |
217 |
2. |
5 |
342 |
1 |
29 |
3 |
161 |
5 |
373 |
9 |
563 |
2 |
50 |
12 |
630 |
3. |
2 |
37 |
— |
— |
1 |
32 |
1 |
5 |
2 |
37 |
— |
— |
2 |
37 |
4. |
3 |
82 |
— |
— |
2 |
141 |
2 |
49 |
4 |
190 |
— |
— |
5 |
223 |
5. |
— |
2 |
409 |
— |
— |
2 |
409 |
— |
— |
2 |
409 |
G. |
|||
— |
— |
2 |
24 |
— |
— |
2 |
24 |
— |
— |
*> |
24 |
7. |
||
j |
■ |
— |
— |
1 |
8 |
— |
— |
1 |
8 |
— |
— |
1 |
8 |
8. |
• |
XVIII. |
|||||||||||||
53 |
2,393 |
11 |
594 |
5 |
94 |
7 |
252 |
23 |
940 |
4 |
99 |
73 |
3,185 |
|
XIX. |
||||||||||||||
12 |
1.224 |
3 |
1,150 |
i |
19 |
1 |
10 |
5 |
1,179 |
3 |
53 |
19 |
2,446 |
1. |
36 |
5,340 |
11 |
1,096 |
— |
1 |
130 |
12 |
1.226 |
8 |
306 |
OO |
6.742 |
2_ |
|
4 |
490 |
— |
— |
2 |
601 |
2 |
51 |
4 |
652 |
1 |
124 |
6 |
783 |
3. |
— |
— |
— |
— |
6 |
1,223 |
— |
6 |
1,223 |
— |
* - |
6 |
1.223 |
4. |
|
— |
— |
— |
— |
8 |
1,155 |
19 |
1,698 |
27 |
2.853 |
52 |
10,494 |
79 |
13.347 |
5. |
! ~ |
— |
— |
— |
1 |
310 |
i - |
— |
1 |
310 |
j — |
— |
1 |
310 |
G. |
XX. |
||||||||||||||
5 |
573 |
2 |
93 |
1 |
57 |
— |
— |
3 |
150 |
5 |
3,172 |
13 |
3,895 |
|
XXI. |
||||||||||||||
— |
— |
— |
1 - |
— |
— |
— |
— |
~ |
1 |
16 |
1 |
16 |
||
870 |
94,265 |
155 |
26,886 |
225 |
! 39.646 |
232 |
| 29,456 |
P 612 |
95.988 |
658 |
84,090 |
1 1,971 |
| 255,950 |
24—082273. Kollektiv aftal.
870
Tab. 17. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående upp
sägningstiden
för det personliga arbetsaftalet.
i i |
Jnder vecka. |
1 vecka. |
2 veckor. |
3 veckor o. |
Inga be-stämmelser. |
Hela |
||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
antalet |
||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
|
Jordbruk och träd-gårdsskötsel Jordbruk ...... |
4 |
215 |
9 |
711 |
9 |
699 |
22 |
1.625 |
||||
Trädgårdsskötsel . . |
— |
— |
— |
— |
2 |
40 |
— |
— |
3 |
183 |
5 |
223 |
Skogsbruk. |
2 |
520 |
2 |
520 |
||||||||
Flottning..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
856 |
o |
85(5 |
Grufdrift. |
5 |
3.737 |
5 |
89 |
10 |
3,826 |
||||||
Malmgrufvor .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
987 |
7 |
987 |
|
Närings- och njut-ning sämnesindustri. |
7 |
551 |
7 |
187 |
4 |
39 |
7 |
415 |
25 |
1,192 |
||
Bagerier o. konditorier |
— |
— |
52 |
2.354 |
21 |
689 |
— |
— |
5 |
608 |
78 |
3,651 |
Karamell-, choklad- o. |
9 |
520 |
_ |
_ |
1 |
227 |
10 |
747 |
||||
Råsockerbruk och soc-kerraflinaderier . . |
1 |
302 |
5 |
1,276 |
39 |
7,095 |
45 |
8.673 i |
||||
Tobaksfabrikör . . . |
— |
— |
1 |
5 |
— |
— |
— |
— |
20 |
3.745 |
21 |
3,750 i |
Brännvinsbrännericr, |
2 |
40 |
2 |
45 |
3 |
78 |
7 |
163 |
||||
Bryggerier, mälteriero. |
5 |
74 |
50 |
3,865 |
2 |
399 |
5 |
173 |
02 |
4,511 |
||
Margarinfabriker . . |
— |
— |
2 |
202 |
1 |
41 |
— |
— |
2 |
112 |
5 |
355 |
Slakterier och charku-terier ...... |
10 |
597 |
4 |
84 |
_ |
_ |
- |
_ |
14 |
681 |
||
Öfrig närings- och nj ut-ningsämnesindustri |
— |
— |
1 |
20 |
— |
1 |
4 |
2 |
12 |
4 |
36 |
|
Textilindustri. |
1 |
114 |
25 |
4,743 |
18 |
4,144 |
17 |
3,345 |
(il |
12.346 |
||
Repslagerier .... |
— |
— |
— |
4 |
117 |
— |
— |
5 |
36 |
0 |
153 |
|
Beklädnadsindustri. |
1 |
133 |
6 |
387 |
7 |
520 |
||||||
Skrädderier och söm-nadsfabriker . . . |
_ |
7 |
472 |
95 |
6.460 |
102 |
6.932 |
|||||
Skofabriker..... |
— |
— |
16 |
1,608 |
11 |
1,529 |
— |
— |
28 |
2,060 |
55 |
5.197 |
Skomakeriverkstäder. |
— |
_ I |
1 |
39 |
1 , |
19 |
— |
— |
33 |
1.079 |
35 |
1.137 |
Handskfabrik er . . . |
— |
_ 1 |
— |
- |
_ |
— |
— |
— |
1 |
316 |
1 |
316 |
Buntmakerier .... |
— |
— |
1 |
318 |
- j |
— |
— |
— |
1 |
24 |
2 |
342 |
Träskoverkstäder . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
80 |
5 |
80 |
|
Barberare och peruk-makare ...... |
- |
— 1 |
_ |
_ |
4 |
77 i |
_ |
2 |
312 |
o |
389 |
|
Bad- och tvättinrätt-ningar ...... | |
-1 |
— |
’ 1 i |
56 |
— |
1 |
2 '' |
2 |
58 |
1 Af de i denna kolumn upptagna aftal stadga 2 afl, omf. 1(17 a., en.uppsägningstid af 3 veckor:
17 afl, omf. 1,381 a. (af hvilka 12 aft., omf. 958 a., för järnvägar), en uppsägningstid af 3 män.; 8 aft., omf.
681 a. inom jordbruket, att städsel, uppsägning och afflyttning skola ske i enlighet med legostadgans föreskrifter;
1 aft. omf. 30 a. en uppsägningstid af 2 män.; äterstoden 49 aft, omf. 6,554 a.,en uppsägningstid af 4 veckor.
371
Tab. 17. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
uppsägningstiden för det personliga arbetsaftalet.
vn.
vin.
IX.
x.
xr.
XII.
Under 1 vecka. |
1 vecka. |
2 veckor. |
3 veckor |
Inga be-stämmelser. |
Hela |
|||||||
Näringsgrenar. |
A ntal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
antalet |
||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
Läder-, hår- nch-gummivaruindustri. |
||||||||||||
Garfverier och läder- |
||||||||||||
fabriker..... |
— |
— |
5 |
206 |
9 |
329 |
— |
— |
17 |
375 |
31 |
910 |
Gummivarufabriker . |
— |
— |
i |
294 |
— |
— |
— |
— |
7 |
855 |
8 |
1,149 |
Borst- o. pensel fabriker |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
195 |
o |
195 |
petserareverkstäder |
— |
— |
20 |
770 |
10 |
147 |
— |
— |
7 |
217 |
37 |
1,134 |
Trävaruindustri. |
||||||||||||
Sågverk och hvflerier |
— |
— |
2 |
125 |
2 |
91 |
2 |
267 |
44 |
8,836 |
50 |
9,319 |
Brädgårdsrörelse . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19 |
1,284 |
19 |
1,284 |
Träkolsverk .... |
— |
— |
i |
50 |
— |
— |
3 |
65 |
4 |
115 |
||
fabriker..... Snickeri- och möbel- |
— |
— |
11 |
711 |
8 |
243 |
3 |
90 |
61 |
3,290 |
83 |
4,334 |
verkstäder .... |
— |
— |
3 |
152 |
4 |
194 |
— |
— |
26 |
1,861 |
33 |
2,207 |
fabriker..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-* |
2 |
69 |
2 |
09 |
Tnnnbinderier . . . |
— |
— |
1 |
43 |
1 |
72 |
— |
— |
12 |
165 |
14 |
280 |
Korkfabriker .... |
— |
— |
— |
— |
1 |
no |
— |
— |
4 |
295 |
5 |
405 |
Trämassa- och pap-persindustri. |
||||||||||||
Pappersbruk, papp- o. trämassefabriker. . |
— |
— |
1 |
147 |
24 |
3,655 |
i |
507 |
19 |
3,988 |
45 |
8.357 |
fabriker in. ti. . . |
— |
~ |
6 |
2,665 |
2 |
550 |
— |
_ |
6 |
523 |
14 |
3,738 |
Grafisk industri. |
||||||||||||
gjuterier..... |
- |
— |
— |
— |
i |
6,528 |
— |
— |
_ |
— |
1 |
6,528 |
Kemigrafiska anstalter |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
300 |
— |
— |
1 |
300 |
|
Litografiska anstalter |
_ |
— |
— |
— |
12 |
953 |
— |
— |
3 |
76 |
15 |
1,029 |
Ma Imf tirad Ungs-industri. |
||||||||||||
J ärn- och stålverk, |
||||||||||||
zink- och blyhyttor, |
— |
— |
— |
3 |
463 |
i |
36 |
18 |
2.441 |
22 |
2,940 |
|
Metallindustri. |
||||||||||||
Järn- och stålvaru- fab riker..... Sinides-, reparations- |
— |
— |
2 |
132 |
2 |
376 |
— |
— |
41 |
3,071 |
45 |
3,579 |
och hofslageriverk-städer ...... |
3 |
1.106 |
5 |
97 |
11 |
332 |
19 |
1,535 |
||||
Bleck-, plåt- och köp- |
||||||||||||
parsiagerier . . . |
— |
.-- |
9 |
294 |
4 |
98 |
— |
— |
31 |
1,666 |
44 |
2,058 |
fabriker..... Gal va niserings- o. kap- |
— |
- '' |
- |
— |
1 |
195 |
— |
— |
2 |
306 |
3 |
501 |
sylfabriker m. fl. . |
— |
— |
- |
— |
2 |
50 |
— |
— |
10 |
896 |
12 |
946 j |
Tab. 17. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
uppsägningstiden för det personliga arbetsaftalet.
Under 1 vecka. |
1 vecka. |
2 veckor. |
3 veckor |
Ingå be-stämmelser. |
Hela |
|||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
antalet |
||||||
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- tare. |
af- tal. |
arbe- j |
|
XIII. Maskin- och skepps-byggnadsindustri. Mekaniska verkstäder |
2 |
78 |
28 |
27.917 |
30 |
27,995 |
||||||
Skeppsvarf och båt-bvggerier..... |
1 |
135 |
4 |
61 |
5 |
190 |
||||||
Elektriska verkstäder |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1.426 |
i |
1.420 |
Uppsättning och sköt-sel af elektriska ma-skiner ...... |
i |
1,095 |
i |
1,095 |
||||||||
Yagnfabriker .... |
— |
— |
i |
34 |
i |
13 |
— |
— |
— |
— |
2 |
47 |
Vagnmakericr.... |
— |
— |
i |
4 |
i |
2 |
— |
— |
3 |
180 |
5 |
180 |
Instrnmentfabriker . |
— |
— |
— |
— |
3 |
81 |
— |
— |
10 |
333 |
13 |
414 |
Urmakerier..... |
— |
— |
— |
— |
i |
86 |
— |
— |
— |
— |
1 |
80 |
XIY. Jord- och stenindu-stri. Stenbrott och sten-huggerier..... |
2 |
185 |
2 |
31 |
736 |
57 |
7.278 |
04 |
8.230 |
|||
Torfindustri .... |
— |
— |
3 |
147 |
— |
— |
— |
— |
3 |
280 |
0 |
427 |
Grustag...... |
— |
— |
1 |
24 |
— |
— |
— |
— |
1 |
80 |
2 |
104 |
Kalk- o.kritbruk samt |
2 |
210 |
1 |
186 |
2 |
531 |
1 |
9 |
5 |
424 |
u |
1.340 |
Glasbruk ...... |
— |
— |
— |
— |
3 |
103 |
10 |
2,453 |
2 |
54 |
15 |
2.010 |
Tegelbruk..... |
— |
— |
3 |
110 |
7 |
650 |
4 |
298 |
30 |
1.399 |
44 |
2.457 |
Tillverkning och upp-sättning af kakel-ugnar ...... |
8 |
1,578 |
8 |
1.578 |
||||||||
Öfrig jord- och sten-industri ..... |
— |
— |
1 |
465 |
— |
- |
— |
— |
3 |
82 |
4 |
547 |
XY. Kemisk-teknisk in-dustri. Färg- o. fernissfabriker |
1 |
6 |
i |
15 |
2 |
21 |
||||||
Ljus-, tvål- och par-fvmfabriker . . . |
3 |
53 |
8 |
457 |
6 |
125 |
17 |
635 |
||||
Sprängämnesfabrikcr |
— |
— |
— |
— |
2 |
225 |
— |
— |
1 |
81 |
3 |
300 |
Ivalciumkarbid- och |
- |
_ |
4 |
103 |
2 |
211 |
6 |
314 |
||||
Gödningsämnes- och |
3 |
27 |
1 |
3 |
12 |
876 |
16 |
!H)0 |
||||
Tändsticksfabriker . |
— |
_ |
— |
— |
11 |
4,981 |
— |
— |
— |
— |
11 |
4,981 |
Öfrig kemisk-teknisk |
— |
— |
— |
5 |
148 |
— |
— |
— |
— |
5 |
148 |
|
j XVI. Byggnadsverksamhet. Murare....... |
1 |
66 |
44 |
5,820 |
45 |
5,886 |
||||||
Byggnadsträarbetare . |
— |
— |
2 |
217 |
— |
— |
— |
— |
61 |
10,817 |
63 |
11,034 |
Stuckatörer..... |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
198 |
3 |
198 |
|
Förgylleri- och glas-mästeriarbetare . . |
7 |
216 |
3 |
103 |
2 |
157 |
12 |
470 |
||||
Målare....... |
i |
133 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
48 |
7,807 |
4!) |
71410 |
Skorstensfejare . . . |
— |
— |
— |
— |
2 |
68 |
— |
— |
1 |
74 |
3 |
142 |
Tab. 17. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser angående
uppsägningstiden för det personliga arbetsaftalet.
Under 1 vecka. |
1 vecka. |
! 2 veckor. i |
3 veckor |
Ingå be-stämmelser. |
Hela |
|||||||
Näringsgrenar. |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
antalet |
||||||
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
af- |
arbe- |
|
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
tal. |
tare. |
|
Rörarbetare .... |
1 |
186 |
9 |
1.333 |
10 |
1,519 |
||||||
Elektriska montörer |
— |
— |
1 |
50 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
50 |
Byggnadsgröfarbetare |
1 |
84 |
3 |
349 |
1 |
38 |
— |
— |
63 |
12,611 |
68 |
13,082 |
(tipsrörare..... |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
1 |
130 |
|
Väg- och vattenbygg-nadsarbetare . . . |
— |
2 |
1,710 |
8 |
1,815 |
— |
— |
16 |
2,349 |
26 |
5,874 |
|
XVII. Allmänna arbeten. |
||||||||||||
Byggnadsarbeten: |
||||||||||||
kommunala . . . |
— |
— |
11 |
6,952 |
2 |
61 |
1 |
24 |
8 |
860 |
22 |
7.897 |
i entreprenad . . |
2 |
217 |
2 |
217 |
||||||||
kommunala . . |
— |
— |
6 |
469 |
2 |
57 |
— |
— |
4 |
104 |
12 |
630 |
enskilda.... |
— |
— |
— |
— |
1 |
32 |
— |
_ |
1 |
5 |
2 |
37 |
.Renhållningsverk • |
||||||||||||
kommunala . . |
— |
— |
— |
— |
2 |
53 |
1 |
29 |
2 |
141 |
5 |
223 |
enskilda.... |
— |
— |
2 |
409 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
409 |
Kraftstationer: |
||||||||||||
statens .... |
— |
i |
14 |
— |
— |
1 |
10 |
— |
— |
2 |
24 |
|
enskilda.... |
— |
_ |
— |
— |
1 |
8 |
— |
— |
— |
I |
1 |
|
XVIII. Handel och varu• |
* |
|||||||||||
lager. |
||||||||||||
Handelsarbetare och |
||||||||||||
varuutkörare . . |
2 |
23 |
10 |
399 |
23 |
1,633 |
5 |
75 |
33 |
1,055 |
73 |
3,185 |
XIX. Landtransport. |
||||||||||||
Akerirörelse .... |
i |
16 |
9 |
1.545 |
2 |
549 |
1 |
19 |
6 |
317 |
19 |
2,446 |
Stufverirörelse . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
55 |
6,742 |
55 |
6,742 |
kommunala . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
601 |
4 |
182 |
6 |
783 |
enskilda..... |
- |
- |
— |
— |
1 |
167 |
3 |
911 |
2 |
145 |
6 |
1.223 |
Järnvägar (enskilda) |
— |
— |
— |
— |
— |
20 |
1,788 |
59 |
11,559 |
79 |
13.347 |
|
Telefon (enskild) . . |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
1 |
310 |
1 |
810 |
|
>X. Sjötransport. Sjömän, maskinister |
||||||||||||
och skutskeppare . |
— |
— |
— |
— |
9 |
2,160 |
— |
— |
4 |
1,735 |
13 |
3,895 |
. XXI. Diverse. |
||||||||||||
Teknisk teaterperso- |
||||||||||||
nal....... |
— |
— |
— |
• —1 |
— |
1 |
16 |
1 |
16 |
|||
Summa |
15 |
1,9481 |
271 |
81.692 |
347 |
45,727 |
77 1 |
8,813 |
1,261 |
167,77&| |
1,971 |
255,950 |
374
Tab. 18. Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser
Kollektivaftal |
med bestämmelser |
|||||||
Näringsgrenar. |
i öfverens-stämmelse |
i öfverens-stämmelse dec. 1906.1 |
angående |
till skydd för |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. 1. Jordbruk............. |
4 |
348 |
3 |
488 |
6 |
496 |
||
2. Trädgårdsskötsel......... |
5 |
223 |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
11. Skogsbruk. 1. Skogsafverkning.......... |
2 |
520 |
||||||
2. Flottning............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
494 |
III. Grufdrift. 1. Stenkolsgrufvor m. m........ |
5 |
2,554 |
4 |
1,235 |
1 |
435 |
||
2. Malmgrufvor .......... |
2 |
195 |
1 |
92 |
— |
— |
2 |
195 |
i IV. Näring s-o. njutning sämnesindustri. 1. Kvarnar............. |
15 |
517 |
4 |
238 |
12 |
716 |
||
2. Bagerier och konditorier...... |
3 |
124 |
1 |
15 |
63 |
1,854 |
3 |
24 |
3. Karamell-, choklad- och käxfabriker |
2 |
257 |
5 |
358 |
1 |
17 |
4 |
372 |
4. Råsockerbruk och sockerraffinaderier |
9 |
2,515 |
24 |
5.172 |
5 2 |
24 |
9 |
1,990 |
5. Tobaksfabriker.......... |
1 |
126 |
— |
— |
— |
— |
4 |
205 1 |
0. Brännvinsbrännerier, jästfabriker och |
1 |
15 |
3 |
79 |
_ |
_ |
O |
59 |
7. Bryggerier, mälterier o. läskedrycks-fabriker............ |
9 |
273 |
5 |
1.074 |
3 |
48 |
9 |
260 |
8. Margarinfabriker......... |
— |
— |
2 |
112 |
— |
— |
— |
- j |
9. Slakterier och charkuterier .... |
3 |
391 |
— |
— |
2 |
72 |
7 |
508 |
10. Öfrig närings- o. njutningsämnesind. |
2 |
24 |
— |
— |
— |
— |
1 |
11 |
V. Textilindustri. 1. Väfverier, spinnerier, blekerier, färge-rier, trikåfahriker m. fl...... |
31 |
5,374 |
22 |
6,322 |
33 |
5,610 |
||
2. Repslagerier.......... |
2 |
87 |
1 |
14 |
— |
— |
3 |
103 |
VI. Beklädnadsindustri. 1. Hattmakerier och hattfabriker . . . |
1 |
133 |
||||||
2. Skrädderier och sömnadsfabriker . . |
1 |
78 |
3 |
406 |
10 |
451 |
1 |
78 |
3. Skofabriker............ |
1 |
23 |
2 |
493 |
1 |
63 |
1 |
23 |
1 Se s. 218. — s Då samma aftal innehåller bestämmelser, som falla under flera af tabellens
summakolumnen. — 4 Utkörare. — 5 Maskinister, eldare, reparatörer.
375
angående arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång.
Däraf kollektivaftal med bestämmelser |
Ingå be-stämmelser. |
Hela antalet 3 |
|||||||||||
angående |
i öfverensstämmelse med Sv. a ang. före- -i iA r... trädesrätt till e.. i arbete etter torenmgs- . ..., ° ! anställnings- ratten'' l1 tid, bouinis- i ort m. m. |
rb.-gifv.-för:s dganden till skydd för |
i öfverens-stämmelse |
||||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
i |
15 |
4 |
348 |
12 |
626 |
22 |
1,625 |
||||||
— |
5 |
223 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
223 |
||||
2 |
520 |
||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
2 |
362 |
(1 |
856 |
||
8 |
3,793 |
4 |
2,119 |
1 |
435 |
2 |
1,202 |
10 |
3,826 |
||||
— |
— |
2 |
195 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
700 |
7 |
987 |
|
ii |
431 |
6 |
271 |
3 |
71 |
3 |
162 |
3 |
170 |
2 |
36 |
25 |
1.192 |
9 |
279 |
41 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
15 |
10 |
1.704 |
78 |
3.651 |
— |
2 |
257 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 |
747 |
||
1 29 |
7,304 |
i |
330 |
3 |
476 |
3 |
1,291 |
18 |
4,316 |
2 |
12 |
45 |
8,673 |
2 |
44 |
i |
126 |
~ |
— |
— |
— |
— |
15 |
3,501 |
21 |
3,750 |
|
4 |
104 |
i |
15 |
— |
— |
3 |
79 |
— |
— |
7 |
163 |
||
30 |
1.083 |
2 |
27 |
1 |
3 |
3 |
114 |
1 |
63 |
22 |
2,245 |
62 |
4,511 |
3 |
243 |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
5 |
355 |
||
8 |
222 |
3 |
391 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 |
681 |
1 |
11 |
!_ |
j |
1 |
1 |
1 |
4 |
36 |
|||||
3 |
i 102 |
i 28 |
5,252 |
1 |
37 |
1 |
45 |
1 4 |
329 |
61 |
12.346 |
||
3 |
77 |
1 |
40 |
— |
— |
1 |
47 |
1 |
14 |
5 |
36 |
9 |
153 |
| 6 |
387 |
7 |
1 520 |
||||||||||
7 |
568 |
1 |
78 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
81 |
5,429 |
102 |
6,932 |
5 |
418 |
1 |
23 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
IS 44 |
3,770 |
55 |
5,197 |
kolumner, har detta upptagits i flera kolumner. Häraf förorsakade dubbelräkningar hafva fråndragits i
Tab. 18. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser
Kollektivaftal med bestämmelser
Näringsgrenar. |
i öfverens-stämmelse |
i öfverens-stämmelse |
angående |
till skydd för |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
4. Skomakeriverkstäder....... |
1 |
35 |
1 |
19 |
||||
5. Handskfabriker.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
'' - |
— |
6. Buntmakerier........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7. Träskoverkstäder......... |
— |
— |
— |
— |
3 |
51 |
— |
— |
8. Barberare och perukmakare .... |
— |
— |
— |
— |
4 |
77 |
— |
— |
9. Bad och tvättinrättningar..... |
— |
— |
2 |
58 |
— |
— |
— |
— |
VII. Läder-, hår-o. gummivaruindustri. |
2 |
128 |
2 |
46 |
1 |
40 |
8 |
290 |
2. Gummivarufabriker........ |
— |
— |
3 |
285 |
>1 |
13 |
1 |
346 |
3. Borst- och penselfabriker..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4. Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder |
10 |
528 |
3 |
134 |
6 |
193 |
6 |
371 |
VIII. Trävaruindustri. 1. Sågverk och hyflerier....... |
8 |
848 |
9 |
1,849 |
1 |
8 |
8 |
1,289 |
2. Brädgårdsrörelse......... |
— |
— |
3 |
66 |
2 |
719 |
1 |
175 |
3. Träkolsverk............ |
2 |
74 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4. Snickeri- och möbelfabriker .... |
19 |
1,357 |
31 |
1,804 |
— |
— |
16 |
1.086 |
5. Snickeri- och möbelverkstäder . . . |
7 |
535 |
4 |
120 |
1 |
20 |
8 |
681 |
6. Korgmakerier och korgfabriker . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
|
7. Tunnbinderier........... |
— |
1 |
18 |
— |
— |
2 |
92 |
|
8. Korkfabriker........... |
— |
— |
1 |
110 |
— |
— |
— |
— |
IX. Trämasse- och pappersindustri. 1. Pappersbruk, papp- och trämasse-fabriker............ |
10 |
2,358 |
26 |
4,332 |
6 |
1.848 |
||
2. Bokbinderier, kartongfabriker m. fl. . |
11 |
3,408 |
— |
— |
— |
— |
13 |
3,709 |
X. Grafislc industri. 1. Boktryckerier och stilgj uterier . . . |
_ |
_ |
||||||
2. Kemigrafiska anstalter....... |
- | |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
3. Litograftska anstalter....... |
5 |
540 |
— |
— |
— |
— |
5 |
396 |
XI. Malmförädlingsindustri. Järn- och stålverk, zink- och bly-hyttor, kopparverk m. m..... |
4 |
1,096 |
14 |
1,630 |
3 |
1,029 |
||
XII. Metallindustri. 1. Järn- och stålvarufabriker ..... |
3 |
309 |
4 |
490 ! |
3 |
352 |
||
2. Smides-, reparations- och hofslageri-verkstäder ........... |
— |
— |
2 |
92 |
— |
— |
— |
Reparatörer. —■ 2 Grofarbetare.
377
angående arbetets ledning, föreningsrätt och. föreningstvång.
Däraf kollektivaftal med bestämmelser
angående |
iöfverensstän till skydd för |
lmelse med Sv. ang. före- . |
arb.-gifv.-för:s adganden till skydd för |
i öfverens-stämmelse |
In* stäir i |
;a be- melser. |
Hela antalet |
||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
ntal |
||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
1 |
19 |
33 |
1,083 |
35 |
1.137 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
316 |
1 |
316 |
|
1 |
318 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
24 |
o |
342 |
2 |
29 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
0 |
80 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
312 |
6 |
389 |
|
2 |
58 |
2 |
58 |
— |
2 |
58 |
|||||||
13 |
251 |
1 |
116 |
1 |
38 |
13 |
420 |
31 |
■'' 910 |
||||
5 |
834 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
285 |
2 |
302 |
8 |
1,149 |
i |
130 |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
1 |
65 |
2 |
195 |
7 |
475 |
3 |
60 |
1 |
97 |
2 |
302 |
— |
— |
16 |
250 |
37 |
1.134 |
14 |
2,751 |
4 |
295 |
1 |
75 |
1 |
250 |
5 |
746 |
25 |
4.934 |
50 |
9,319 |
7 |
185 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
40 |
8 |
179 |
19 |
1.284 |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
41 |
4 |
115 |
41 |
2,427 |
6 |
633 |
5 |
367 |
5 |
204 |
21 |
1,292 |
21 |
553 |
83 |
4.334 |
10 |
571 |
— |
. - |
1 |
91 |
5 |
406 |
1 |
10 |
16 |
1,213 |
33 |
2.207 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
2 |
09 |
1 |
20 |
— |
. - |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11 |
170 |
14 |
280 |
4 |
295 |
5 |
405 |
||||||||||
5 |
911 |
5 |
1.664 |
3 |
467 |
2 |
444 |
• 8 |
1.483 |
io |
8,357 |
||
11 |
3,408 |
— |
n |
29 |
14 |
3,738 |
|||||||
1 |
6,528 |
1 |
6,528 |
||||||||||
1 |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
300 |
6 |
179 |
1 |
298 |
3 |
95 |
— |
7 |
405 |
15 |
1.029 |
|||
3 |
248 |
2 |
1,006 |
— |
— |
— |
— |
3 |
248 |
3 |
191 |
22 |
2.940 |
4 |
142 |
1 |
213 |
— |
tf — |
— |
— |
32 |
2,518'' |
45 |
3,579 |
||
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
1,443 |
19 |
1,535 |
4.
6.
7.
8.
VII.
1.
2.
3.
4.
yiii
1.
2.
3.
4.
5.
6.
8.
IX.
1.
2.
X.
1.
2.
3.
XI.
XII.
1.
9
Tab. 18. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser
Kollektivaftal med bestämmelser
Näringsgrenar. |
i öfverens-stämmelse |
i öfverens-stämmelse |
angående |
till skydd för |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
3. Bleck-, plåt- och kopparslagerier . . |
12 |
982 |
2 |
74 |
3 |
147 |
10 |
873 |
4. Guld- och silfvervarufabriker. . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5. Galvaniserings- och kapsylfabriker |
3 |
95 |
4 |
182 |
— |
1 |
10 |
|
XIII. Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri. |
2 |
80 |
3 |
26,537 |
||||
2. Skeppsvarf och båtbyggerier .... |
2 |
38 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3. Elektriska verkstäder....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4. Uppsättning och skötsel af elektriska |
_ |
_ |
1 |
1,095 |
||||
5. Vagnfabriker........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
(>. Vagnmakerier........... |
— |
— |
— |
— |
1 |
2 |
— |
— |
7. Instrnmentfabriker........ |
1 |
49 |
1 |
22 |
— |
— |
5 |
150 |
8. Urmakerier............ |
i |
86 |
— |
— |
— |
— |
1 |
86 |
XIV. Jord- och stenindustri. 1. Stenbrott och stenhuggeri .... |
13 |
1.101 |
13 |
4,607 |
3 |
119 |
16 |
1,184 |
2. Torfindustri . •......... |
1 |
86 |
2 |
97 |
— |
1 |
86 |
|
3. Grustag............. |
1 |
80 |
1 |
24 |
- |
— |
1 |
80 |
4. Kalk- och kritbruk samt cement-fabriker ............ |
5 |
840 |
o |
175 |
8 |
1,155 943 |
||
5. Glasbruk............. |
i |
320 |
7 |
1,534 |
1 |
37 |
5 |
|
3. Tegelbruk............ |
ii |
808 |
18 |
983 |
— |
— |
13 |
889 |
7. Tillverkning och uppsättning af ka-kelugnar ............ |
3 |
1,495 |
3 |
66 |
_ |
_ |
3 |
1,495 |
8. Öfrig jord- och stenindustri .... |
— |
— |
4 |
547 |
— |
— |
— |
— |
i XV. Kemisk-teknisk industri. 1. Färg- och fernissfabriker..... |
1 |
15 |
1 |
6 |
||||
2. Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl. 3. Sprängämnesfabriker....... |
3 |
66 |
11 |
382 |
— |
— |
3 |
66 |
— |
— |
3 |
306 |
— |
— |
— |
||
4. Kalciumkarbid- och kloratfabriker . . |
1 |
64 |
2 |
214 |
— |
1 |
64 |
|
5. Gödningsämnes- o. svafvelsyrefabriker |
5 |
394 |
8 |
467 |
— |
— |
1 |
120 |
0. Tändsticksfabriker........ |
— |
— |
10 |
4,888 |
— |
— |
— |
— |
7. Öfrig kemisk-teknisk industri . . . |
2 |
106 |
— |
— |
— |
— |
3 |
117 |
XVI. Byggnadsverksamhet. 1. Murare.............. |
31 |
5,167 |
1 |
42 |
9 |
553 |
« 21 |
4,035 |
2. Byggnadsträarbetare ........ |
34 |
8,967 |
4 |
276 |
6 |
521 |
26 |
7,431 |
3. Stuckatörer............ |
2 |
150 |
— |
— |
2 |
150 |
■- |
— |
4 Förgylleri- och glasmästeriarbetare . |
9 |
397 |
— |
— |
1 |
15 |
8 |
382 |
379
angående arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång.
Däraf kollektivaftal |
med bestämmelser |
|||||||||||||
ang |
ående |
i öfverensstämmelse med Sv. arb.-gifv.-för:s i |
i öfverens-stämmelse |
|||||||||||
företrädesrätt |
till skydd för |
ang. före-trädesrätt till j |
till skydd för |
med kompr. |
Ingå be-stämmelser. |
Hela antalet |
||||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal.; |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal-l |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
2 |
643 |
8 |
230 |
2 |
643 |
28 |
945 |
44 |
2.058 |
3. |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
501 |
3 |
501 |
4. |
4 |
135 |
_ |
— |
2 |
85 |
1 |
10 |
1 |
40 |
5 |
669 |
12 |
940 |
5. XIII. |
_ |
— |
_ |
_ |
__ |
_ |
— |
__ |
_ |
___ |
25 |
1.378 |
30 |
27,995 |
1. |
2 |
38 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
158 |
5 |
190 |
2. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1,426 |
i |
1,420 |
3. |
1 |
1,095 |
i |
1,095 |
4. |
||||||||||
2 |
47 |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
2 |
47 |
5. |
2 |
156 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
30 |
5 |
180 |
(i. |
2 |
71 |
— |
— |
— |
— |
1 |
49 |
1 |
22 |
7 |
242 |
13 |
414 |
7. |
1 |
86 |
1 |
80 |
8. XIV. |
||||||||||
18 |
1,054 |
1 |
79 |
— |
_ |
9 |
488 |
4 |
183 |
29 |
1.990 |
04 |
8.230 |
1. |
3 |
147 |
1 |
86 |
— |
— |
— |
— |
2 |
97 |
2 |
194 |
0 |
427 |
2. |
1 |
24 |
1 |
80 |
— |
— |
— |
— |
1 |
24 |
1 - |
2 |
104 |
3. |
|
11 |
1.340 |
_ |
_ • |
_ |
5 |
840 |
2 |
175 |
__ |
_ |
ii |
1.340 |
4. |
|
7 |
1.534 |
1 |
320 |
— |
_ |
— |
— |
7 |
1,534 |
2 |
96 |
15 |
2.010 |
5. |
18 |
1.147 |
2 |
51 |
2 |
95 |
6 |
605 |
4 |
184 |
6 |
273 |
44 |
2,457 |
6. |
3 |
33 |
1 |
1.479 |
_ |
_ |
2 |
16 |
1 |
17 |
2 |
17 |
8 |
1,578 |
7 |
4 |
547 |
8. XV. |
||||||||||||
2 |
21 |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
1 |
15 |
_ |
_ |
2 |
21 |
1. |
|
11 |
475 |
1 |
17 |
— |
— |
2 |
49 |
7 |
276 |
1 |
37 |
17 |
035 |
2. |
1 |
151 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
151 |
— |
— |
3 |
300 |
I 3. |
2 |
30 |
1 |
64 |
— |
— |
— |
— |
| - |
1 |
6 |
0 |
314 |
4. |
|
3 |
432 |
j - |
— |
1 |
134 |
1 |
120 |
1 |
178 |
3 |
45 |
10 |
900 |
5. |
— |
1 |
93 |
11 |
4,981 |
B. |
|||||||||
4 |
123 |
2 |
106 |
” |
f 1 |
25 |
O |
148 |
7. XVI. |
|||||
43 |
5,841 |
— |
— |
7 |
976 |
21 |
4,035 |
1 |
42 |
1 3 |
45 |
45 |
5,880 |
1. |
44 |
9,846 |
1 |
72 |
6 |
1.318 |
■25 |
7,359 |
1 |
124 |
H |
665 |
03 |
11,034 |
2. |
2 |
98 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
1 _ |
— |
3 |
198 |
3. |
||
2 |
58 |
| 8 |
382 |
— |
— |
— |
— |
II 3 |
1 36 |
12 |
470 |
4. |
Tab. 18. (Forts.) Kollektivaftalen, fördelade efter bestämmelser
Kollektivaftal |
med bestämmelser |
|||||||
Näringsgrenar. |
i öfverens-stämmelse |
i öfverens-stämmelse |
angående |
till skydd för |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
|||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal |
arbe- tare. |
|
5. Målare.............. |
15 |
4,876 |
27 |
1.754 |
11 |
4,603 |
||
6. Skorstensfejare.......... |
1 |
49 |
i |
19 |
— |
— |
1 |
49 |
7. Rörarbetare........... |
3 |
79 |
2 |
310 |
— |
— |
3 |
79 |
8. Elektriska montörer........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9. Byggnadsgrofarbetare....... |
37 |
10.936 |
6 |
677 |
6 |
269 |
33 |
10,091 |
10. Gipsrörare ............ |
1 |
130 |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
11. Väg- och vattenbyggnadsarbetare . . |
6 |
1,100 |
11 |
2,465 |
2 |
294 |
5 |
1,195 |
XVII. Allmänna arbeten. Byggnadsarbeten: |
||||||||
1. kommunala........... |
15 |
2.101 |
2 |
5,321 |
— |
— |
14 |
1,947 |
2. i entreprenad.......... |
— |
— |
i |
29 |
— |
— |
— |
— |
Gas-, elektricitets- o. vatteirtedn.-vcrk: |
||||||||
3. kommunala........... |
8 |
347 |
2 |
218 |
— |
— |
8 |
347 |
4. enskilda............ |
1 |
32 |
1 |
5 |
— |
— |
1 |
32 |
5. Renhållningsverk: kommunala . . . |
2 |
49 |
— |
— |
— |
— |
2 |
49 |
6. enskilda..... |
1 |
400 |
— |
— |
— |
— |
2 |
409 ! |
7. Kraftstationer: statens ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- | |
8. enskilda...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
XVIII. Handel och varulager. |
||||||||
Handelsarbétare och varnutkörare . . |
15 |
947 |
21 |
1,290 |
7 |
304 |
15 |
752 | |
XIX. Landtransport. 1. Åkerirörelse............ |
8 |
996 |
3 |
147 |
4 |
. 407 |
8 |
1.262 |
2. Stufverirörelse.......... |
t; |
480 |
— |
— |
35 |
5.768 |
4 |
259 |
3. Spårvägar: kommunala...... |
2 |
293 |
r— |
— |
— |
— |
2 |
601 |
4. enskilda........ |
3 |
1.035 |
— |
— |
— |
— |
3 |
1.035 |
5. Järnvägar (enskilda)....... |
1 |
181 |
— |
— |
— |
— |
55 |
11,008 |
G. Telefon (enskild)......... |
H |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
XX. Sjötransport. Sjömän, maskinister, och eldare, pråm- |
||||||||
och skutskeppare........ |
3 |
386 |
2 |
192 |
2 |
1,355 |
1 |
274 |
XXI. Diverse. |
||||||||
Teknisk teaterpersonal....... |
— |
— !t |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa [ |
448 |
70.193 | |
337 | |
53,359 |
211 |
15,380 |
490 |
104,411 |
381
angående arbetets ledning, föreningsrätt och föreningstvång.
Däraf kollektivaftal med bestämmelser
angående |
i öfverensstäm § 23 me till skydd för |
melse med Sv. ang. före-trädesrätt till |
rrb.-gifv.-för:s adganden till skydd för |
i öfverens-stämmelse |
Ingå be-stämmelser. |
Hela antalet |
|||||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
40 |
7,633 |
i |
9 |
8 |
4,454 |
3 |
89 |
49 |
7,940 |
||||
2 |
68 |
— |
— |
— |
— |
1 |
49 |
1 |
19 |
1 |
74 |
3 |
142 |
1 |
15 |
2 |
64 |
— |
— |
1 |
15 |
— |
— |
5 |
1.130 |
10 |
1,519 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
1 |
50 |
58 |
12,323 |
3 |
270 |
8 |
990 |
24 |
9,539 |
5 |
522 |
4 |
200 |
68 |
13,082 |
— |
— |
1 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
130 |
10 |
2,839 |
4 |
970 |
— |
7 |
1,535 |
4 |
580 |
26 |
5,874 |
|||
18 |
7.463 |
2 |
305 |
13 |
1,796 |
2 |
5,321 |
3 |
283 |
22 |
7,897 |
||
1 |
29 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
29 |
1 |
188 |
2 |
217 |
10 |
565 |
''_ |
_ |
• _ |
_ |
8 |
347 |
2 |
218 |
2 |
65 |
12 |
630 |
1 |
32 |
— |
— |
— |
— |
1 |
32 |
— |
— |
— |
— |
2 |
37 |
2 |
49 |
— |
— |
— |
— |
2 |
49 |
— |
— |
3 |
174 |
5 |
223 |
1 |
400 |
— |
— |
— |
— |
1 |
400 |
— |
— |
— |
‘ • - |
2 |
40!) |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
24 |
2 |
24 |
1 |
8 |
i |
S |
||||||||||
26 |
1,711 |
6 |
180 |
2 |
272 |
4 |
461 |
10 |
607 |
19 |
422 |
73 |
3,185 |
6 |
201 |
2 |
175 |
i |
20 |
2 |
37 |
1 |
20 |
19 |
2.446 |
||
i |
60 |
— |
— |
— |
— |
1 |
60 |
— |
— |
16 |
715 |
OO |
6.742 |
— |
1 |
169 |
— |
— |
__ |
— |
— |
— |
3 |
58 |
6 |
783 |
|
— |
— |
3 |
1,035 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
188 |
6 |
1,223 |
— |
— |
— |
23 |
2.158 |
79 |
13.347 |
|||||||
1 |
310 |
1 |
310 |
||||||||||
6 |
621 |
— |
— |
i |
62 |
1 |
274 |
2 |
192 |
3 |
1,844 |
13 |
3,895 |
_ |
__ |
_ |
_ |
1 |
16 |
1 |
16 |
||||||
622 |
89,618 |
148 |
21.218 |
54 |
8,023 |
172 |
35,176 |
135 |
20,570 |
674 |
52,900 |
1,971 |
255.950 |
5.
0.
7.
8.
9.
10.
11.
XVII.
1.
2.
4
5
(1
7
8
XVIII.
XIX.
1.
2.
.''i.
4.
5‘.
6.
XX.
XXI
Tab. 19. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter be
stämmelser
angående lärlingsväsendets reglering.
Näringsgrenar. |
Systematisk |
Spridda be-stämmelser |
Ingå be-stämmelser |
Hela antalet |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. |
2 |
115 |
1 |
40 |
2 |
68 |
5 |
223 |
IV. Närings- och njutningsämnesindu-stri. Bagerier och konditorier...... |
1 |
9 |
40 |
1,234 |
1 37 |
2,408 |
78 |
8,651 |
Tobaksfabrikör.......... |
12 |
3,400 |
— |
2 9 |
350 |
21 |
3,750 |
|
Slakterier och charknterier .... |
8 |
222 |
5 |
444 |
1 |
15 |
14 |
681 |
V. Textilindustri. Repslagerier........... |
— |
— |
3 |
45 |
6 |
O er |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. Hattmakerier och hattfabriker . . . |
7 |
520 |
7 |
520 |
||||
Skrädderier och sömnadsfabriker . . |
— |
— |
8 12 |
839 |
90 |
6,093 |
102 |
6,932 |
Handsk fabriker...... • ... |
1 |
316 |
— |
— |
— |
— |
1 |
316 |
Skomakeriverkstädcr....... |
— |
— |
1 |
30 |
34 |
1.107 |
35 |
1.137 |
Buntmakerier........... |
2 |
342 |
— |
— |
— |
2 |
342 |
|
Träskoverkstäder......... |
— |
— |
3 |
44 |
2 |
36 |
5 |
M0 |
Barberare och perukmakare .... |
— |
— |
2 |
59 |
4 |
330 |
6 |
389 |
VII. Läder-, hår- och gummivaruindustri. |
2 |
195 |
2 |
195 |
||||
Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder |
19 |
564 |
10 |
331 |
8 |
239 |
37 |
1,134 |
YIII. Trävaruindustri. Snickeri- och möbelfabriker .... |
2 |
58 |
11 |
558 |
4 70 |
3,718 |
83 |
4,334 |
Snickeri- och möbelverkstäder . . . |
5 |
150 |
13 |
763 |
15 |
1.294 |
33 |
2 207 |
Korgmakerier............ |
— |
— |
2 |
69 |
— |
— |
2 |
69 |
Tunnbinderier.......... |
— |
— |
1 |
7 |
13 |
273 |
14 |
280 |
IX. Trämasse- och pappersindustri. |
13 |
3,709 |
_ |
5 1 |
29 |
14 |
3.788 |
|
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stilgjuterier . . . |
1 |
6.528 |
1 |
6,528 |
||||
Kemigrafiska anstalter...... |
1 |
300 |
— |
— |
— |
.- |
1 |
300 |
Litografiska anstalter....... |
13 |
1.020 |
— |
— |
5 2 |
9 |
15 |
1.029 |
1 Häri ingå 5 aftal för brödutkörare. — 2 Häri ingå 4 aftal för snus- och tobaksspinneriarbetare.
— 8 Häri ingå äfven aftal för sömnadsfabriker. — 4 Häraf 2 aftal för grofarbetare. — 6 Grofarbetare.
Tab. 19. (Forts.) Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade
efter bestämmelser angående lärlingsväsendets reglering.
Näringsgrenar. |
j Systematisk |
Spridda be-stämmelser |
Ingå be-stämmelser |
Hela antalet |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
||||||
aftal. |
arbe- tare. |
| aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker..... |
6 |
599 |
1 39 |
2,980 |
45 |
3.579 |
||
Smides-, reparations- och hofslageri-yerkstäder........... |
2 |
134 |
1 |
52 |
16 |
1,349 |
19 |
1,535 |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier . . |
3 |
104 |
23 |
1,393 |
13 |
561 |
44 |
2.058 |
1 XIII. Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri. Mekaniska verkstäder, elektriska |
1 |
53 |
37 |
29.611 |
38 |
29.664 |
||
Uppsättning och skötsel af elek-triska maskiner........ |
1 |
1.095 |
1 |
1,095 |
||||
Vagnmakerier.......... |
1 |
2 |
2 |
171 |
2 |
13 |
5 |
186 |
Instrumentfabriker........ |
— |
— |
— |
— |
13 |
414 |
13 |
414 |
Urmakerier............ |
~ |
— |
1 |
86 |
1 |
SO |
||
XIV. Jord- och stenindustri. Glasbruk ............. |
15 |
2,610 |
15 |
2.610 |
||||
Tillverkning och uppsättning af ka-kelugnar ............ |
1 |
1.479 |
— |
— |
2 7 |
99 |
8 |
1,578 |
XV. Byggnadsverksamhet. Murare.............. |
14 |
783 |
31 |
5,103 |
45 |
5,886 |
||
Byggnadsträarbetare...... . |
— |
— |
14 |
1.212 |
49 |
9.822 |
63 |
11.034 |
Stuckatörer............ |
2 |
9S |
1 |
100 |
— |
_ |
3 |
198 |
Förgylleri- och glasmästeriarbetare . |
— |
— |
11 |
452 |
1 |
24 |
12 |
476 |
Målare.............. |
27 |
6.667 |
7 |
258 |
15 |
1.015 |
49 |
7.940 |
Skorstensfejare.......... |
1 |
49 |
2 |
93 |
— |
— |
3 |
142 |
Rörarbetare........... |
— |
8 |
1,442 |
2 |
77 |
10 |
1,519 |
|
Summa |
117 |
25.266 |
19!) |
11,071 |
545 |
71.651 |
861 |
107,988 |
1 Häraf 1 aftal för grofarbetare. — 2 Häraf 6 aftal för grof- och ugnsarbetare.
384
Tab. 20. Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter be
stämmelser
angående lärotidens längd.
Näringsgrenar. |
2 år |
3 år. |
4 |
år. |
5 år |
Inga be-stämmelser |
Hela antalet |
|||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
I. Jordbruk och trädgårds-skötsel. Trädgårdsskötsel .... |
o |
115 |
3 |
108 |
5 |
228 |
||||||
IV. Närings- och njutnings-ämnesindustri. Tobaksfabriker..... |
12 |
3,400 |
9 |
350 |
21 |
3,750 |
||||||
Slakterier och charkuterier |
— |
— |
9 |
481 |
4 |
185 |
— |
— |
1 |
15 |
14 |
681 |
V. Textilindustri. Väfverier, spinnerier, ble-kerier, färgerier, trikå-fabriker m. fl..... |
2 |
1,102 |
59 |
11,244 |
61 |
12.346 |
||||||
Repslagerier...... |
— |
— |
2 |
31 |
—• |
— |
— |
— |
7 |
122 |
9 |
153 |
VI. Beklädnadsindustri. Skrädderier och sömnads-fabriker ....... |
37 |
298 |
1 |
335 |
94 |
6,299 |
102 |
6,932 |
||||
Skofabriker....... |
31 |
3,525 |
— |
— |
— |
— |
— |
24 |
1.672 |
55 |
5.197 |
|
Handskfabriker..... |
— |
— |
— |
— |
1 |
316 |
— |
— |
— |
— |
i |
316 |
Buntmakerier...... |
— |
— |
— |
2 |
342 |
— |
— |
— |
2 |
342 |
||
Träskoverkstäder .... |
1 |
17 |
i |
6 |
— |
— |
— |
— |
3 |
57 |
5 |
80 |
Barberare o. perukmakare |
— |
— |
i |
48 |
1 |
11 |
— |
— |
4 |
330 |
6 |
389 |
VII. Läder-, hår- och gummi-varuindustri. Gurfverier o. läderfabriker |
1 |
31 |
30 |
879 |
31 |
910 |
||||||
Sadelmakare- och tapet-serareverkstäder.... |
— |
— |
— |
17 |
372 |
12 |
523 |
8 |
239 |
37 |
1,134 |
|
VIII. Trävaruindustri. Snickeri- och möbelfabriker |
2 |
58 |
2 |
100 |
4 |
69 |
75 |
4.107 |
83 |
4.334 |
||
Snickeri- o. möbelverkstäder |
— |
— |
1 |
51 |
14 |
722 |
1 |
70 |
17 |
1,364 |
33 |
2,207 |
Korgmakerier o. korgfabriker |
1 |
37 |
1 |
32 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
69 |
Tunnbinderier...... |
— |
— |
— |
— |
1 |
7 |
— |
— |
13 |
273 |
14 |
280, |
Korkfabriker...... |
3 |
142 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
263 |
5 |
405 |
IX. Trämasse- och pappers-industri. Bokbinderier, kartongfa-briker m. 11...... |
_ |
12 |
3,584 |
1 |
125 |
1 |
29 |
14 |
3,738 |
'') Lärotiden i ce i denna kolumn upptagna aftalen är under 1 år, utom i följande fall
skrädderier och sömnadsfabriker 6 aft., omf. 206 a., 1 år; skofabriker 1 aft., omf. 15 a., 2 år; träskoverkstäder
1 aft., omf. 17 a., 1 år; korgmakerier 1 aft., omf. 37 a., 2 år; korkfabriker 2 aft., omf. 135 a., 2 år;
murare 1 aft., omf. 40 a., 2 år. — 2 Lärotiden i de i denna kolumn upptagna aftalen är 5 år, utom i
följande fall: sadelmak.- o. tapets.-verkstäder 1 aft., omf. 9 a., 6 år, 1 aft., omf. 11 a., 7 år; möbel- o.
snickeriverkstäder 1 aft., omf. 70 a., 6 år; järn- o. stålvarafabriker 1 aft., omf. 340 a., 6 år; bleck-, plåto.
kopparslagerier 10 aft., omf. 956 a., 6 år. — 3 Sömmerskor.
Tab. 20. (Forts.) Kollektivaftalen inom vissa näringsgrenar, fördelade efter
bestämmelser angående lärotidens längd.
Näringsgrenar. |
2 år |
3 |
år. |
4 |
år. |
5 år |
Inga be-stämmelser |
Hela antalet |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||||||||
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
aftal. |
arbe- tare. |
|
X. Grafisk industri. Boktryckerier och stii-gjuterier....... |
1 |
6,528 |
1 |
6.528 |
||||||||
Kemigrafiska anstalter . . |
— |
— |
• - |
— |
1 |
300 |
— |
— |
— |
1 |
300 |
|
Litografiska anstalter . . |
— |
— |
— |
— |
11 |
919 |
2 |
101 |
2 |
9 |
15 |
1.029 |
XII. Metallindustri. Järn- och stålvarufabriker |
1 |
75 |
3 |
359 |
41 |
3,145 |
45 |
3,579 |
||||
Smides-, reparations- och |
3 |
186 |
16 |
1.349 |
19 |
1,535 |
||||||
Bleck-, plåt- och koppar-slagerier....... |
7 |
112 |
17 |
1,196 |
20 |
750 |
44 |
2,058 |
||||
Galvaniserings- och kap-sylfabriker m. fl. . . . |
— |
— |
— |
— |
■2 |
51 |
10 |
895 |
12 |
946 |
||
XIII. Maskin- och skeppsbygg-nadsindustri. Mekaniska verkstäder . . |
1 |
53 |
_ |
29 |
27.942 |
30 |
27,995 |
|||||
Vagnmakerier...... |
— |
— |
— |
2 |
19 |
— |
- |
3 |
167 |
5“ |
186 |
|
XIV. Jord- och stenindustri. |
n |
161 |
- |
63 |
8,069 |
64 |
8.230 |
|||||
Tillverkning och uppsätt-ning af kakelugnar . . |
— |
— |
— |
— |
1 |
1.479 |
— |
37 |
99 |
8 |
1.578 |
|
XV. Kemisk-teknisk industri. |
‘i |
32 |
16 |
603 |
17 |
635 |
||||||
Kalciumkarbid- o. klorat-fabriker....... |
— |
— |
n |
26 |
— |
— |
- |
— |
5 |
288 |
6 |
314 |
XVI. Byggnadsverksamhet. Murare......... |
i |
40 |
21 |
2.400 |
2 |
156 |
21 |
3,290 |
45 |
5,886 |
||
Byggnadsträarbetare. . . |
— |
— |
i |
24 |
4 |
395 |
— |
— |
58 |
10,615 |
63 |
11,034 |
Stuckatörer....... |
— |
— |
— |
— |
2 |
150 |
— |
— |
1 |
48 |
3 |
198 |
Förgylleri- o. glasmästeri-arbetare ....... |
2 |
64 |
8 |
337 |
1 |
51 |
1 |
24 |
12 |
476 |
||
Målare......... |
— |
— |
— |
— |
15 |
1,644 |
15 |
5,108 |
i 19 |
1,188 |
49 |
7,940 |
Summa |
48 |
5,854 |
54 |
6.621 |
119 |
18,524 |
56 |
7.602 |
662 |
85.882 |
939 |
123,933 |
1 Järn- och metallarbetare samt litografer. — 2 Maskinstenhuggare. — * 4 5 Grof- och ugnsarbetare. •—
4 Stöperskorjoch packerskor. — 5 Järn- och metallarbetare.
25—052273. Kollektiv aftal.
386
Tab. 21. Förteckning öfver mera betydande arbetsgifvare
kollektivaftal
inom
Arbetsgifvareorga- |
|
Näringsgren. |
Namn. |
I. Jordbruk och trädgårdsskötsel. 1. Jordbruk ............ |
Skånska landtmännens arb.-gifv.-för.8 |
2. Trädgårdsskötsel......... |
Malmöhus läns trädgårdsodlareför. . . |
II. Skogsbruk. |
|
1. Skogsafverkning......... 2. Flottning............ |
— |
III. Grufdrift. |
|
1. Stenkolsgrufvor m. in....... |
Sv. arb.-gifv.-för.......... |
2. Malmgrufvor........... |
— |
IV. Närings- o. njutningsämnesindustri. |
|
1. Kvarnar............. |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Allm. arb.-gifv.-för.5........ |
2. Bagerier och konditorier...... 3. Karamell-, choklad- och käxfabriker |
Sv:s bageriidkareför......... Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för. 7....... Sv. arb.-gifv.-för......... |
4. Råsockerbruk och sockerraffinaderier |
Sv. arb.-gifv.-för.......... |
1 För förkortningar se del II s. VII. Ortsföreningarnes namn hafva ej utsatts
har detta, i den mån det framgått af aftalen eller andra tillgängliga källor, medde
beröra
denna tabell och inträffat innan februari 1909. — 2 Antal af aftalen berörda
materialets beskaffenhet icke kunnat fördelas på de olika organisationer, som träffat
3 De svenska landtarbetsgifvarorganisitionernas centralstyrelse är Sv. landt
5
Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 6 Flertalet anslutna till De förenade förb. — 7 Fler
arb.
-förb. — 9 Ansluten till Sv. grof- och fabriksarb.-förb.
387
och arbetareorganisationer,1 hvilka träflkt eller godkänt
olika näringsgrenar.
nlsationer. |
Arbetareorganisationer. |
|||
Anta |
1 |
I i Namn. |
Antal af- tal.* |
|
aftal. |
arbets- givare. |
arbetare. |
||
2 |
10 |
434 |
1 Skånska landtarb.-förb.i * * 4 *............ |
15 |
3 |
2 |
38 |
Mellersta Sveriges landtarb.-förb.4..... |
4 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb........ |
1 |
|||
Sv. sågv.-ind.-arb.-förb............ |
1 |
|||
1 |
26 |
85 |
Sv. trädgårdsarb.-förb............. |
2 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
3 |
|||
_ |
_ |
Sv. sågv.-ind.-arb.-förb............. |
2 |
|
Sy. sågv.-ind.-arb.-förb............. |
3 |
|||
5 |
3 |
2,531 |
Sv. grof- och fabrikBarb.-förb.......... |
4 |
Sv. träarb.-förb................ |
2 |
|||
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
3 |
|||
Sv. maskinist- och eldareförb......... |
3 i |
|||
1 |
Sv. murareförb............... |
1 |
||
Sv. arbetareförb........... |
1 |
|||
Sv. grufarb.-förb................ |
7 |
|||
1 |
1 |
1 68 |
Kem.-tekn., kvarn-o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
13 |
6 |
11 |
332 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb....... |
4 |
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
2 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
1 |
|||
Lokala ff.6............. |
4 |
|||
12 |
93 |
1.013 |
Sv. bageri- och kond.-arb. förb. . . |
70 |
1 |
4 |
15 |
Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........ |
2 |
12 |
132 |
1,519 |
Sv. transportarb.-förb.............. |
3 |
2 |
2 |
87 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
| |
Lokala ff.8 . . . . |
1 |
||
Sv. bageri- och kond.-arb.-förb......... |
9 |
|||
Lokal ff.................... |
1 |
|||
22 |
14 |
4,668 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
22 |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
9 |
|||
Sv. transportarb.-förb............. |
1 |
|||
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
5 |
|||
Lokal ff. 9................ |
2 |
i denna förteckning. Tillhöra dessa eller andra mindre föreningar hufvudorganisation,
lats i noter, där äfven angifvits de förändringar i organisationsförhållandena, som
arbetare har här ej kunnat angifvas, då ett arbetsställes arbetareantal på grund af
aftal för ifrågavarande arbetsplats.
arbetsgifvareföreningarnas fullmäktige. — 4 Har uppgått i Sv. landtarb.-förb. —
talet anslutna till Sv:s bageriidkareför. — 8 Anslutna till Sv. bageri- och kond.-
388
Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets
känt
kollektivaftal inom
! |
Arbetsgifvareorga- |
|
Näringsgren. |
Namn. |
|
6. |
Tobaksfabrikör.......... |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Sv. cigarrfabrikantför........j |
(). |
Brännvinsbrännerier, jästfabriker och |
|
destilleringsverk.......• |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
|
i . |
Bryggerier, mälterier och läskedrycks- |
|
fabriker............ |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Sv. bryggareför........... Allm. arb.-gifv.-för......... |
|
8. |
Margarinfabriker......... |
Sv. arb.-gifv.-för.......... |
9. |
Slakterier och charkuterier .... |
Lokala arb.-gifv.-för.........t |
10. |
Öfrig närings- och njutningsämnes- |
|
industri............ |
||
V. |
Textilindustri. |
|
1. |
Väfverier, spinnerier, blekerier, färga- |
|
rier, trikäfabriker m. fl..... |
Sv:s textilindustriförb. 4......j Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för.s....... |
|
2. |
Repslagerier........... |
Sv:s repslageriidkareför....... |
VI. |
Beklädnadsindustri. |
|
1. |
Hattmakerier och hattfabriker . . . |
Lokal arb.-gifv.-för..........j |
2. |
Skrädderier och sömnadsfabriker . . |
Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för. 7....... |
3. |
Skofabriker........... |
Allm. arb.-gifv.-för......... Sv. sko- och nätlingsfabrikantför.10 . |
1 Däraf ett riksaftal. — 2 Kiksaftal. — 3 Ansluten till Sy. slakteri- och
förb. — 6 Ansluten till Sv. textilarb.-förb. — 7 Numera finnes en Centralstyrelse för
branschen anslutit sig till Sv. grossisternas och Sv. detaljisternas herrkonfektionsSv.
skrädderiarb.-förb. — 10 Ansluten till Sy. arb.-gifv.-för.
389
gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god
olika
näringsgrenar.
nisationer. |
Arbetareorganisationer. |
|||
Anta |
1 |
Namn. |
Antal aftal. |
|
aftal. |
arbets- gifvare. |
arbetare. |
||
1 |
1 |
126 |
i Int. tobaksarb.-förb. . . ........ |
120 |
* 1 |
44 |
3.247 |
||
1 |
1 |
15 |
Kem.-tekn., kvarn-o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
2 '' |
Sy. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
5 |
|||
Sv. maskinist- och eldareförb. . |
1 |
|||
Sv. järn- och metallarb.-förb. . |
1 |
|||
Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........ |
1 |
|||
2 |
13 |
888 |
Sy. bryggeriarb.-förb.............. |
48 |
6 |
14 |
1,668 |
Sv. tunnbinderiarb.-förb........... |
1 |
5 |
8 |
257 |
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
2 |
Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........ |
3 |
|||
1 |
Sv. transportarb.-förb............. |
1 |
||
Byggnadsträarb. -förb.............. |
1 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
1 |
|||
Lokal ff.................... |
i ! |
|||
2 |
1 |
112 |
Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
2 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
|||
Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........ |
1 |
|||
3 |
61 |
447 |
Sv. slakt.- och chark.-arb.-förb......... |
12 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
|||
Lokal ff. 3.................. |
1 |
|||
— |
— |
— |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
2 |
|||
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
1 |
|||
10 |
12 |
3,210 |
Sv. textilarb.-förb............... |
47 |
3 |
3 |
190 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
5 |
7 |
28 |
3.722 |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
3 |
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
2 |
|||
Sv. arbetareförb............... |
1 |
|||
Lokal ff. 6.................. |
1 |
|||
1 |
5 |
40 |
Sv. textilarb.-förb............... |
9 |
1 |
10 |
31 |
Sv. hattarb.-förb................ |
5 |
Sv. textilarb.-förb............... |
i |
|||
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
i |
|||
2 |
62 |
402 |
Sv. skrädderiarb.-förb............. |
73 |
15 |
315 |
2,493 |
Sv. textilarb.-förb.............. |
1 |
Sv. maskinist- och eldareförb......... |
1 |
|||
Kvinnornas fackförb. 8............ |
7 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
5 |
|||
Lokala ff. 9...... |
8 |
|||
2 |
2 |
41 : |
Sv. skoarb.-förb................ |
43 |
1 |
1 |
181 '' |
Sv. arbetareförb................ |
3 |
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
1 |
5.
6.
9.
10.
V.
1.
VI.
1.
3.
eharkuteriarb.-förb. — 4 Ansluten till Sy. arb.-gifv.-för. — 5 Kretsar af Sv:s textilind.-Sv:s skräddaremästareföreningar, hvarjämte en del arbetsgifvare inom lagerskrädderiforb.
af Sy. arb.-gify.-för. — 8 Har uppgått i andra fackförb. — 9 Anslutna till
390
Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets
känt
kollektivaftal inom
Näringsgren
Arbetsgifvareorga -
N a in n
4. 5. |
Skomakeriverkstäder....... Handskfabriker......... Buntmakerier.......... |
Skånes skomakeriidkares distriktsför.1 Lokala arb.-gifv.-för. 2....... Sv:s handskfabrikantför....... |
7. |
Träsko verkstäder........ |
Lokal arb.-gifv.-för......... |
8. |
Barberare och perukmakare .... |
Lokala arb.-gifv.-för. 8....... |
9. |
Bad- och tvättinrättningar .... |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
VII. 1. |
Läder-, hår- o. gummivaruindustri. |
Sv. arb.gifv.-för........... Sv. garfveriidkareför......... |
9. |
Gummivarufabriker........ |
— |
3. 4. |
Borst- och penselfabriker..... Sadelmakare- o. tapetserareverkstäder |
Allm. arb.-gifv.-för........ Lokala arb.-gifv.-för.8....... |
Vill. 1. |
Trävaruindustri. Sågverk och hyflerier...... |
— |
2. |
Brädgårdsrörelse......... |
Lokala arb.-gifv.-för......... |
3. |
Träkolsverk........... |
— |
4. |
Snickeri- och möbelfabriker . . . |
Sv:s träindustriförb. 11....... Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för......... |
1 Numera finnes en Centralstyrelse för Sv:s skomakeriidkareföreningar. —
ansluten till Sv. skoarb.-förb. — 4 Riksaftal. — 5 Anslutna till De förenade förb. —
biträdesförb. — 8 Några anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 9 Flertalet anslutna
arb.-förb. — u Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 12 Flertalet anslutna till Sv. träarb.-förb.
391
gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god
olika
näringsgrenar.
aisationer. |
Arbetareorganisationer. |
||||
aftal. |
Anta arbets- givare. |
1 arbetare. |
Namn. |
Antal aftal. |
|
2 |
25 |
43 |
Sv. skoarb.-förb................ |
27 |
4. |
8 |
173 |
407 |
Lokala ff.3.................. |
2 |
|
4 1 |
13 |
316 |
Sv. handskarb.-förb. h............. |
4 1 |
5. |
— |
— |
— |
Pälsvaruarb.-förb. 5.............. |
1 |
6. |
Lokal ff. 5.................. |
1 |
||||
1 |
4 |
» 21 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
4 |
7 |
Lokal ff.................... |
1 |
||||
B |
261 |
377 |
Sv. frisörbiträdesförb.............. |
4 |
8. |
Lokala ff.7 ................. |
2 |
||||
2 |
1 |
58 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
9. |
Sv. varuutk.- och handelsarb.-för........ |
1 |
||||
VII. |
|||||
1 |
1 |
38 |
Kem.-tekn., kvarn-o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
25 |
1. |
13 |
3 |
63 |
Sv. grof.- och fabriksarb.-förb.......... |
3 |
|
Sv. transportarb.-förb.............. |
1 |
||||
— |
— |
— |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
2. |
'' |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
2 |
|||
Sv. träarb.-förb................ |
1 |
||||
Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
1 |
||||
— |
— |
— |
Sv. träarb.-förb................ |
2 |
8. |
2 |
39 |
124 |
Skand. sadelm.- och tapets.-förb;........ |
22 |
4. |
9 |
207 |
581 |
Lokala ff. 9 ................. |
15 |
|
vin. |
|||||
— |
— |
— |
Sv. sågv.-ind.-arb.förb............. |
28 |
1. |
[ Sv. träarb.-förb......... |
1 |
||||
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
7 |
||||
Sv. transportarb.-förb:s afd........... |
i |
||||
Sv. arbetareförb................ |
i |
||||
Lokala ff. 10................. |
2 |
||||
2 |
16 |
198 |
Sv. sågv.-ind.-arb.-förb........ |
7 |
9 |
Sv. transportarb.-förb.............. |
7 |
||||
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
3 |
||||
— |
— |
— |
Sv. sågv.-ind.-arb.-förb............. |
2 |
|
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
||||
17 |
15 |
1.244 |
Sv. träarb.-förb................ |
64 |
|
5 |
4 |
169 |
Sv. sågv.-ind.-arb.-förb............. |
1 |
|
3 |
7 |
232 |
Skand. sadelm.- och tapets.-förb. . . . |
1 |
|
Sv. järn- och metallarb.-förb......... |
1 |
||||
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
4 |
||||
Sv. måleriarb.-förb............... |
1 |
||||
Sv. maskinist- och eldareförb..... |
1 |
||||
Sv. förgylleri- och glasm.-arb.-förb........ |
1 |
||||
Sv. arbetareförb................ |
3 |
||||
Lokala ff.12................. |
4 |
2 Flertalet underställda Centralstyrelsen för Sv:s skomakeriidkareföreningar. — 5 En
6 Flertalet anslutna till Sv:s frisörför. — 7 En af dessa ansluten till Sv. frisörtill
Skand. sadelm.- och tapets.-förb. — 10 Flertalet anslutna till Sv. sågv.-ind.-
392
Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets
känt
kollektivaftal inom
Arbetsgifvareorga- |
||
Näringsgren. |
Namn. |
|
5. 6. |
Snickeri- och möbelverkstäder . . . Korgmakerier och korgfabriker . . |
Centrala arb.-gifv.-förb........ Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för. 1....... |
7. |
Tunnbinderier.......... |
Lokala arb.-gifv.-för......... |
8. |
Korkfabriker.......... |
— |
IX. 1. |
Trämasse- och pappersindustri. |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Sv:s pappersbruksförb. 4...... |
*2 |
Bokbinderier, kartongfabriker in. ii. |
Lokala arb.-gifv.-för. 6....... |
X. |
Grafisk industri. |
|
1. 2. 3. |
Boktryckerier och stilgjuterier . . Kemigrafiska anstalter...... Litografiska anstalter...... |
Allm. sv. boktryckareför....... Grafiska reproduktionsanstalternas för. |
XJ. |
Malmföriid ting sindustri. |
|
Järn- och stålverk, zink- och blv-hyttor, kopparverk m. m..... |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Järnbruksförb.9.......... |
|
XII. |
Metallindustri. |
|
1. |
Järn- och stålvarufabriker .... |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Allm. arb.-gifv.-för......... |
2. |
Smides-, reparations- och hofslageri-verkstäder .......... |
Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för.11....... |
1 Några anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 4 Flertalet anslutna till Sv.
för. — 6 Flertalet anslutna till Sv:s bokbinderiidkares arb.-gifv.-förb. af Sv. arb.-till Int. lit. förb. — 9 Afd. af Sv. arb.-gifv.-för. — 10 Anslutna till Sv. järn- och
393
gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god
olika
näringsgrenar.
nisationer. |
Arbetareorganisationer. |
|||
Anta |
1 |
Antal |
||
Namn. |
||||
aftal. |
arbets- givare. |
arbetare. |
aftal. |
|
1 |
5 |
10 |
Sv. träarb.-förb................ |
28 |
3 |
19 |
329 |
Sv. arbetareförb............... |
1 |
9 |
207 |
1,189 |
Lokala ff. 2.................. |
4 |
— |
— |
— |
| Sv. träarb.-förb................ |
1 |
! Lokal ff.................... |
1 |
|||
2 |
12 |
40 |
1 Sv. tunnbinderiarb.-förb............. |
8 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
|||
Lokala ff. 3.................. |
2 |
|||
” |
" |
Sv. korkarb.-förb................ |
5 |
|
3 |
3 |
845 |
‘ Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
29 |
4 |
3 |
779 |
Sv. sågv.-ind.-arb.-förb............. |
4 |
Sv. träarb.-förb................ |
1 |
|||
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
3 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
3 |
|||
6 |
159 |
3,028 |
Sv. bokbinderiarb.-förb............ |
12 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
|||
Lokal ff. G.................. |
1 |
|||
7 1 |
374 |
6,528 |
Sv. tvpograiförb................ |
7 1 |
7 1 |
19 |
300 |
Sv. typografförb................ |
7 1 |
- |
— |
— |
Int. lit. förb.................. |
10 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
|||
Lokal ff. 8.................. |
1 |
|||
5 |
1 |
340 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
11 |
2 |
1 |
274 |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
8 |
Sv. träarb.-förb................ |
1 |
|||
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
1 |
|||
Sv. murareförb.................. |
1 |
|||
1 |
1 |
346 |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
24 |
1 |
1 |
9 |
Sv. gjutareförb................. |
7 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
3 |
|||
Sv. träarb.-förb................ |
1 |
|||
Sv. bleck- och plåtslageriarb.-förb........ |
1 |
|||
Sv. transportarb.-förb............. |
1 |
|||
Lokala ff. och klubbar 10........... |
5 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
1 |
|||
2 |
5 |
39 |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
18 |
3 |
117 |
1,269 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
träarb.-förb. — 3 Anslutna till Sy. tunnbinderiarb.-förb. — 4 Ansluten till Sv. arb.-gifv.-gifv.-för. -— 6 Ansluten till Sy. bokbinderiarb.-förb. — 7 Kiksaftal. — 8 Ansluten
raetallarb.-förb. eller Sv. gjutare-förb. — 11 En ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb.
5.
6.
8.
IX.
1.
2.
X.
1.
2.
3.
XI.
XII.
1.
2.
394
Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets
känt
kollektivaftal inom
Arbetsgifvareorga- |
||
Näringsgren. |
Namn. |
|
3. |
Bleck-, plåt- och kopparslagerier . |
Allm. arb.-gifv.-för......... Sv:s bleck- o. plåtslageriarb.-gifv.-förb.1 |
4. |
Guld- och silfvervarufabriker ... |
__ |
5. |
Galvaniserings- o. kapsylfabriker m.fl.j |
Sv. arb.-gifv.-för.......... |
XIII. |
Maskin- o. skeppsbyggnadsindustri: |
|
1. |
Mekaniska verkstäder...... |
|
2.1 |
Skeppsvarf och båtbyggerier . . . j |
>Sv:s verkstadsför.......... |
3. |
Elektriska verkstäder...... |
|
5. |
Yagnfabriker.......... |
|
4. |
Uppsättning och skötsel af elektriska j |
|
maskiner........... |
Sv. elektr. arb.-gifv.-för.......i |
|
G. |
Vagnmakerier.......... |
Allm. arb.-gifv.-för......... Lokal arb.-gifv.-för......... |
'' • |
Instrumentfabriker........i |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
8. |
Urmakerier...........i |
Lokal arb.-gifv.-för......... |
XIV. 1. |
Jord- och stenindustri. Stenbrott och stenhnggerier .... |
Centrala arb.-gifv.-förb........ Sv. arb.-gifv.-för.......... |
Allm. arb.-gifv.-för......... Sv. stenindustriförbrs ostkustför.7 . . |
||
2. |
Torfindustri.......... |
Sv. torfindustriens arb.-gifv.-för. . . . |
3. |
Grustag............. |
Allm. arb.-gifv.-för. ........ |
4. |
Kalk- o. kritbruk samt cementfabriker; |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
5. |
Glasbruk ............ j |
Sv. arb.-gifv.-för.......... |
G. |
Tegelbruk............ |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Allm. arb.-gifv.-för......... Centrala arb.-gifv.-förb....... |
1 Ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb. — 2 Flera anslutna till Centrala arb.-gifv.-riksaftal. -t- 6 Anslutna till Sv. träarb.-förb. — 1 Ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb.
fabriksarb.-förb.
395
gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god
olika
näringsgrenar.
n i s a t |
i o n e r. |
Arbetareorganisationer. |
||
Anta |
1 |
'' Namn. |
Antal aftal. |
|
aftal. |
arbets- givare. |
arbetare. |
||
1 |
18 |
78 |
Sv. bleck- och plätslageriarb.-förb........ |
39 |
2 |
54 |
634 |
►Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
2 |
7 |
81 |
346 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb......... |
1 |
Lokala ff. •.................. |
2 |
|||
— |
— |
— |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
1 |
2 |
1 |
77 |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
1 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
5 |
|||
Kem.-teka.. kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
2 |
|||
Sv. måleriarb.-förb............... |
1 |
|||
Int. lit. förb.................. |
1 |
|||
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
5 25 |
|||
Sv. gjutareförb................. |
5 4 | |
|||
4 2 |
130 |
536.441 |
Sv. träarb.-förb................ |
6 7 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
4 1 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
4 1 |
|||
4 1 |
34 |
1.095 |
Sv. elektr. arb.-förb.............. |
4 1 |
1 |
6 |
17 |
Sv. träarb.-förb................ |
3 |
1 |
17 |
154 |
Lokala IT. 6.................. |
2 1 |
2 |
5 |
71 |
Sv. träarb.-förb................ |
9 |
Sv. järn- och metallarb.-föro.......... |
1 |
|||
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
2 |
|||
1 |
40 |
86 |
Lokal ff.................... |
1 |
1 |
3 |
3 |
Sv. stenhuggareförb.............. |
37 |
5 |
18 |
3,653 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
10 |
5 |
18 |
207 |
Sv. transportarb.-förb.............. |
3 |
2 |
7 |
171 |
Sv. arbetareförb........ |
6 |
Lokala ff. 8.................. |
12 |
|||
2 |
2 |
97 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
6 |
1 |
1 |
24 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
i |
Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff. (afd. 92 af Sv. grof- o. |
||||
fabriksarb.-förb.).............. |
i |
|||
4 |
8 |
290 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
7 |
Sv. järn- och metallarb.-förb. |
2 i |
|||
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
2 1 |
|||
Sv. tunnbinderiarb.-förb............. |
2 |
|||
Sv. träarb.-förb................ |
1 i |
|||
Sv. järnvägsmannaförb............. |
1 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
1 |
|||
1 |
1 |
411 |
Sv. glasarb.-förb. 9......... |
2 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
12 |
|||
Sv. arbetareförb................ |
3 |
|||
1 |
1 |
72 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
40 1 |
11 |
12 |
578 |
Sv. arbetareförb................ |
1 ! |
1 |
1 |
25 |
förb. — 3 En ansluten till Sv. järn- och métållarb.-förb. — 4 Riksaftal. — 5 Däraf ett
— 8 Flertalet anslutna till Sv. stenhuggareförb. — 9 Har uppgått i Sv. grof- och
396
Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets
känt
kollektivaftal inom
Arbetsgifvareorga- |
||
Näringsgren. |
l Namn. |
|
Tillverkning o. uppsättning af kakel- |
||
7. |
ugnar ............. |
Sv:s kakelfabrikantför.1...... Sv. kakelindustriidkareför.4 .... |
8. |
Öfrig jord- och stenindustri .... |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
XV. |
Kemisk-teknisk industri. |
|
1. |
Färg- och fernissfabriker ...... |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
2. |
Ljus-, tvål- och parfymfabriker m. fl. |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
3. |
Sprängämnesfabriker. ....... |
. Sv. arb.-gifv.-för.......... |
4. |
Kalciumkarbid- och kloratfabriker . |
Sv. arb.-gifv.-för.......... |
5. |
Gödningsämnes- o. svafvelsyrefabriker |
Sv. arb.-gifv.-för......... . Lokal arb.-gifv.-för......... |
6. |
Tändsticksfabriker........ |
. Sv. arb.-gifv.-för.......... |
7. |
Öfrig kemisk-teknisk industri . . . |
Sv. arb.-gifv.-för.......... |
XVI. |
Byggnadsverksamhet. |
|
1. |
Murare............. |
Södra Sv:s byggmästareförb. 6 . . . . |
2. |
Byggnadsträarhetare....... |
Centrala arb.-gifv.-förb........ Södra Sv:s byggmästareförb..... Lokala arb.-gifv.-för. 6....... |
3. |
Stuck atörer........... |
Lokala arb.-gifv.-för. 7....... |
! 4. |
Förgylleri- och glasmästeriarbetare . |
Lokala arb.-gifv.-för.8....... |
5. |
Målare............. |
Sv:s målarmästareför.10....... Lokala arb.-gifv.-för.11....... |
6. |
Skorstensfejare......... |
Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för......... |
7. |
Rörarbetare........... |
Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för. 13....... |
8. |
Elektriska montörer....... |
Lokala arb.-gifv.-för......... |
9. |
Byggnadsgrofarbetare....... |
Centrala arb.-gifv.-förb........ Södra Sv:s byggmästareförb..... Lokala arb.-gifv.-för.15....... |
1 Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 2 Riksaftal. — 3 Däraf ett riksaftal. — 4 Anslutalet
anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 7 En ansluten till Centrala arb.-gifv.-
och glasmästeriarb.-förb. — 10 Har uppgått i Centrala arb.-gifv.-förb. — 11 Flertalet
— ia Två anslutna till Centrala arb.-gifv.- förb. — 14 Ansluten till Sv. elektr. arb -Sv. grof- och fabriksarb.-jörb.
397
gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god
olika
näringsgrenar.
n i s a t |
i o n e r. |
1 |
Arbetareorganisationer. |
||
Antal |
N a m n. |
Antal aftal. |
|||
aftal. |
arbets- givare. |
arbetare.! |
|||
2 1 |
143 |
1.479 ! |
Sv. kakelugnsmakareförb............ |
3 3 |
7. |
3 3 |
13 |
26 ! |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
4 |
|
Sv. arbetareförb......... |
1 |
||||
2 |
2 |
57 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
4 |
8. |
XV. |
|||||
1 |
2 |
15 |
Kem.-tekn.. kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
2 |
i. |
8 |
9 |
147 |
Kem.-tekn., kvarn- o läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
8 |
2. |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
||||
Sv. tunnbinderiarb.-förb............. |
1 |
||||
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
1 |
||||
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
1 |
||||
i 1 |
1 |
81 |
Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
1 |
3. |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb........''. . |
2 |
||||
4 |
1 |
244 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
4. |
Sv. elektr. arbetareförb............. |
2 |
||||
Sv. järn- och metallarb.-förb....... |
1 |
||||
Sv. träarb.-förb................ |
1 |
||||
4 |
2 |
256 |
Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
1 |
5. |
1 |
1 |
20 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
7 |
|
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
3 |
||||
Sv. träarb.-förb................ |
1 |
||||
Sv. transportarb.-förb.............. |
2 |
||||
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
2 |
||||
Sv. arbetareförb................ |
1 |
||||
10 |
7 |
4.888 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb. . . . |
8 |
G. |
Sv. arbetareförb................ |
3 |
||||
1 |
1 |
58 |
Kem.-tekn., kvarn- o. läderarb.-förb. (De fören. förb.) |
1 |
7 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
||||
XVI. |
|||||
7 |
93 |
937 |
Sv. murareförb........... |
43 |
1. |
15 |
478 |
3,916 |
Sv. arbetareförb................ |
2 |
|
1 |
8 |
70 |
Sv. träarb.-förb................ |
55 |
_2_ |
6 |
83 |
771 |
Byggnadsträarb.-förb.............. |
2 |
|
24 |
633 |
8,382 |
Sv. arbetareförb............ |
5 |
|
2 |
17 |
150 |
Sv. stuckatörförb............ |
3 |
3. |
4 |
60 |
309 |
i Sv. förgylleri- och glasmästeriarb.-förb...... |
11 |
4. |
Lokal ff. 9............ |
1 |
||||
1 |
8 |
88 |
1 Sv. måleriarb.-förb.......... |
46 |
5. |
29 |
761 |
7,186 |
Sv. arbetareförb.............. |
2 |
|
1 |
3 |
19 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
6. |
1 |
7 |
74 |
1 Lokal ff.12.......... |
1 |
|
2 |
5 |
139 |
Sv. järn- och metallarb.-förb.......... |
9 |
1 . |
5 |
37 |
1.269 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
|
i |
9 |
50 |
| Lokal ff. 14.................. |
1 |
8. |
6 |
17 |
579 |
t Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
63 |
9. |
5 |
91 |
867 |
Sv. arbetareförb............ |
2 |
|
25 |
| 745 |
9,597 |
I Lokala ff. 16................. |
1 3 |
ten till Centrala arb.-gifv.-förb. — 5 Har uppgått i Centrala arb.-gifv.-förb. — 6 Flerförb.
— 8 Två anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 9 Ansluten till Sv. förgyllerianslutna
till Centrala arb.-gifv.-förb. — 12 Ansluten till Sv. grof- och fabriksarb.-förb.
förb. — 15 Flertalet anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 16 Anslutna till
398
Tab. 21. (Forts.) Förteckning öfver mera betydande arbets
känt
kollektivaftal inom
Näringsgren. |
Arbetsgifvareorga- N a m n. |
|
10. |
Gipsrörare ........... |
Lokal arb.-gifv.-för.1........j |
11. |
Väg- och vattenbyggnadsarbetare . |
Sv. väg- och vattenbyggarnes arb.-gifv.-förb. 2 .............| |
XVII. |
Allmänna arbeten. |
|
1. |
kommunala......... |
— |
2. |
i entreprenad......... Gas-, elektricitets- och vattenledn.- |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
3. |
verk: kommunala....... |
|
4. |
enskilda........ Renhållningsverk: |
— |
5. |
kommunala.......... |
|
6. |
enskilda........... Kraftstationer: |
— |
7. |
statens ........... |
— |
8. |
onskilda........... |
— |
XVIII. |
Handel och varulager. |
|
Handelsarbetare och varuutkörare. |
Sv. arb.-gifv.-för.......... Allm. arb.-gifv.-för......... Lokala arb.-gifv.-för.8....... |
|
XIX. |
Landtransport. |
|
1. |
Akerirörelse.......... |
Lokala arb.-gifv.-för. 5....... |
2. |
Stufverirörelse......... |
Norrlands stufvareförb. 6....... Sv:s redareför............. |
Spårvägar: |
Allm. arb.-gifv.-för......... |
|
3. |
kommunala ......... |
— |
4. |
enskilda........... |
— |
5. |
Järnvägar (enskilda)...... |
Sv. järnvägarnes arb.-gifv.-för. . . . |
6. |
Telefon (enskild)........ |
— |
XX. |
Sjötransport. Sjömän, maskinister och eldare. |
|
pråm- och skutskeppare .... |
Sv:s redareför............ |
|
XXI. |
Diverse. |
|
Teknisk teaterpersonal..... |
— |
1 Ansluten till Centrala arb.-gifv.-förb. — 2 Ansluten till Sy. arb.-gifv.-för. —
6 Två anslutna till Centrala arb.-gifv.-förb. — 6 Ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 7 Riks
-
399
gifvare- och arbetareorganisationer, hvilka träffat eller god
olika
näringsgrenar.
nisationer. |
Arbetareorganisationer. |
||||
Anta |
1 |
Namn. |
Antal aftal. |
||
aftal. |
arbets- givare. |
arbetare. |
|||
i |
13 |
130 |
1 Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
10. |
6 |
6 |
1,300 |
Sv. järnvägsbyggnadsarb.-ff. (afd. 92 af Sv. grof-o. |
||
fabriksarb.-förb.)..... |
23 |
11. |
|||
Andra afd. af Sv. grof- och fabriksarb.-förb. . . |
2 |
||||
Sv. träarb.-förb................ |
2 |
||||
Sv. arbetareförb................ |
1 |
XVII. |
|||
, — |
— |
— |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
15 |
1. |
Sv. arbetareförb.............. |
1 |
||||
i |
3 |
29 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
2. |
_ |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb...... |
8 |
3. |
||
Sv. järn- och metallarb.-förb....... |
1 |
||||
Sv. maskinist- och eldareförb.......... |
2 |
||||
Sv. arbetareförb...... |
1 |
||||
— |
— |
— |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
1 |
4. |
Sv. maskinist- och eldareförb. . |
1 |
||||
, — |
— |
— |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
3 |
5. |
Sv. träarb.-förb............ |
1 |
||||
0 |
Sv. transportarb.-förb......... |
1 |
|||
— |
— |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
2 |
6. |
|
— |
— |
_ |
Sv. elektr. arb.-förb..... |
2 |
7. |
— |
— |
Sv. elektr. arb.-förb.............. |
1 |
8. |
|
— |
XVIII |
||||
2 19 |
5 |
46 |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb.......... |
33 |
|
168 |
702 |
Sv. varuutk.- och handelsarb.-förb........ |
18 |
||
205 |
1.040 |
Sv. transportarb.-förb.............. |
14 |
||
Sv. bryggeriarb.-förb........... |
1 |
||||
Lokala ff. 4 ............. |
5 |
||||
XIX. |
|||||
ii |
381 |
2,187 ! |
Sv. transportarb.-förb.......... |
14 |
1. |
Sv. grof- och fabriksarb.-förb......... |
5 |
||||
3 |
28 |
620 |
Sv. transportarb.-förb......... |
54 |
2_ |
1 |
41 |
900 |
Sv. arbetareförb............. |
1 '' |
|
1 |
6 |
16 |
|||
— |
— |
Sv. spårvägsförb ............. |
3 |
3. |
|
— |
— |
— |
Sv. spårvägsförb................ |
6 |
4. |
28 |
26 |
7,486 | |
Sv. järnvägsmannaföro............. |
64 |
5. |
Sv:s lokomotivförare- och eldareför. |
2 |
||||
Sv. järn- och metallarb.-förb. |
1 |
||||
Lokal tjänstemannaför............ |
1 |
||||
— |
- j |
Lokal ff.................... |
1 |
fi. |
|
XX. |
|||||
7 1 |
127 |
1,600 1 |
Sv. maskinistförb............ |
8 2 |
|
Sv. sjömans- och eldareförb....... |
2 |
||||
Sv. transportarb.-förb.......... |
8 |
||||
Lokal ff............. |
1 |
||||
XXI |
|||||
— |
— |
— |
Lokal ff.................... |
1 |
3 En ansluten till Sv. arb.-gifv.-för. — 4 Anslutna till Sv. transportarb.-förb. —
aftal. — 8 Däraf ett riksaftal.
Kungl. Kommerskollegium.
Offentliggjorda häften af
1. Meddelanden
från K. Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik:
Årg. 1903. 2 häften ä 25 öre. Årg. 1908-09. Årligen 12 häften ä 15 öre.
i 1901—07. Årligen 4 häft, ä 25 öre. } > 1910. 1 häfte ä > > .
2. Serien Arbetsstatistik:
A:i. Undersökning af bagerierna i Sverige
(utg. 1899). Pris 1 kr.
A:2. Undersökning af tobaksindnstrien
i Sverige (utg. 1899). Pris 1 kr.
A:3. Undersökning af den mekaniska
verkstadsindustrien i Sverige:
1. Större, egentliga mekaniska
verkstäder(utg. 1901).Pml kr.
A:4. Undersökning af den mekaniska
verkstadsindustrien i Sverige:
2. Mindre, egentliga mekaniska
verkstäder samt vissa
speeialverkstäder m. m. (utg.
1904). Pris 1 kr. 50 öre.
A:5. Kollektivaftal angående arbetsoch
löneförhållanden i Sverige:
1. Redogörelse för kollektivaftalens
utbredning och
hufvudsakliga innehåll, (utg.
1910). Pris 1 kr. 50 öre.
2. Förteckning å gällande kollektivaftal.
Kollektivaftal
inom olika näringsgrenar
(utg. 1908). Pris 1 kr. 50 öre.
A:«. Promemoria angående arbetslösheten
i Sverige hösten 1908 samt
kommunala åtgärder i anledning
af arbetslöshet (utg. 1908). Pris
1 kr.
A:?. Undersökning af tryckerier och
därmed förenad handtering i
Sverige (utg. 1909). Pris 1 kr.
50 öre.
A:8. Utländska jordbruksarbetare i
Sverige år 1907 (utg. 1909). Pris
1 kr.
15:1-8. Begistrerade sjukkassors verksamhet:
Årg.
1901—08. (Årg. 1892—1900
utg. af K. Civildepartementet).
Pris 1 kr. per del.
C:i. Olycksfall i arbete år 1906 (utg.
1908). Pris 1 kr. 50 öre.
D:i. Lifsmedels- och bostadspriser i
Sverige under åren 1904—1907
(utg. 1909). Pris 1 kr.
E:i. Arbetsinställelser under åren
1903—1907 jämte öfverslkt af arbetsinställelser
under åren 1859—1902 samt
den s. k. politiska storstrejken är 1902
(utg. 1909). P> is 1 kr. 50 öre.
E:2. Arbetsinställelser i Sverige under
år 1908 (utg. 1909). Pris 1 kr.
3. K. Kommerskollegii utlåtanden:
1. I anledning af ifrågasatt revision af gällande lagstiftning angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete (år 1909). Pris 50 öre.
4. Yrkesinspektionens verksamhet:
Årg. 1895—1908. (Årg. 1890—1894 utg. af K. Civildepartementet). Pris 2 kr. per årgång.
5. Serien Bidrag till Sveriges officiella statistik:
(Endast den senaste årgången angifves här.)
C) Bergshandtering år 1908. Pris 50 öre.
D) Fabriker och Handtverk år 1907. Pris 1 kr. 75 öre.
E) Sjöfart år 1907. Pris 2 kr. 50 öre.
F) Handel år 1907. Pris 5 kr.