Berättelse
om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdag*
sammanträde sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 17 januari 1910.
Kung!. Maj:t har under det förflutna året åter haft att glädja sig åt en
betydelsefull tilldragelse: ur den förening H. K. H. Hertigen af Södermanland
knutit med en älskad gemål bär uppspirat en ny telning af det kungliga
huset. Det lifliga deltagande, hvarmed hertigens af Småland födelse
hälsats öfverallt inom landet, utgör ett nytt bevis på styrkan af de band,
som förena Sveriges konungahus och folk.
Hans Majestät Konungen har under året fått mottaga besök af DD.
MM. Kejsaren af Ryssland och Konungen af Danmark samt af H. K. H.
Storhertigen af Baden.
K. Maj:t har den 7 maj 1909 erkänt det nya konungariket Bulgarien. Erkännande af
Bulgariens
sjelfständighet.
Sedan Sverige och Norge genom konventionen den 14 mars 1908 öfver- Grisbådaenskommit
att till slutligt afgörande genom skiljedom öfverlämna frågan om skiljedomviss
del af sjögränsen mellan Sverige och Norge samt genom en i StockholmSt°lenS Utsl''>s''
den 19 oktober 1908 undertecknad deklaration utsett ledamöter i skiljedomstolen,
har denna den 23 oktober 1909 afkunnat skiljedom i tvisten, enligt
hvilken hufvudföremålet för densamma, fiskegrundet Grisbådarna, tillfallit
Sverige.
Den 29 mars 1909 undertecknades i Kristiania af befullmäktigade ombud skiljedom i
för Sverige och Norge en kompromiss rörande hänskjutande till skiljedom afrenbetesfräslu''-Irågan om och i hvilken utsträckning det må vara nödvändigt för de svenska
flyttlapparna att oberoende af ovanliga väderleksförhållanden företaga flytt
Bih.
till Riksd. Prof. 1010. 1 Sami. 1 Afd. 1
Kiksdags-berättelsen.
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ning till Norge före den 15 juni m. m. Sedan domstolen beslutat, att sakens
behandling skulle sönderfalla i två afdelningar, af kvilka den första skulle
omfatta skriftväxlingen och den muntliga förhandlingen angående det sätt,
hvarpå de för sakens afgörande behöfiiga upplysningar och bevis skulle
åvägabringas, har skiljedomstolen den 16 december afgifvit sitt utslag rörande
första afdelningen och beslutat tillsätta en kommission af sakkunniga,
hvilka skola anställa undersökningar inom vissa af domstolen närmare angifna
områden samt afgifva berättelse om de därvid vunna resultaten.
Ångfiirjeför- Den nya ångfärjeförbindelsen mellan Sverige och Tyskland har under
hindelsen Sve- hen Q juK 1909 invigts,
rige—Tysk- J °
land.
Ratifikation af Kungl. Maj:t har under den 12 februari ratificerat den mellan Sverige
skiljedoms- ocp Danmark den 17 juli 1908 undertecknade skiljedomskonvention.
konvention
med Danmark.
Ratifikation af
haudelsaftal
med Frankrike.
Kungl. Maj:t har under den 26 februari 1909 ratificerat det den 2 december
1908 i Paris undertecknade aftal angående handelsförbindelserna mellan
Sverige och Frankrike. Utväxlingen af ratifikationerna ägde rum i Paris
den 1 april förstnämnda år.
Ratifikation af
konventionen
angående vissa
till civilprocessen
hörande
ämnen af internationell
natur.
Sedan den i Haag den 17 juli 1905 undertecknade internationella konventionen
angående vissa till civilprocessen hörande ämnen af internationell
natur den 21 april 1909 blifvit af Kungl. Maj:t ratificerad, har ratifikationsinstrumentet
den 24 april samma år deponerats i Haag.
Kungl. Maj:t har under den 27 maj 1909 ratificerat den under den 2 juli
vänskaps-,a 1908 i Peking undertecknade vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat mellan
handels- och Sverige och Kina. Utväxlingen af ratifikationerna ägde rum i Peking den
sjöfartstraktat . ö. 0
med Kina. 14 juni förstnämnda ar.
Ratifikation af
andra fredskonferensens
konventioner.
Kungl. Maj:t har under den 20 november 1909 ratificerat följande af de
å andra fredskonferensen i Haag för Sveriges del undertecknade konventioner,
nämligen:
Konvention angående fredligt biläggande af internationella tvister;
> » fientligheternas öppnande;
* » lagar och bruk i landtkrig;
» » neutrala makters och personers rättigheter och
skyldigheter i landtkrig;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
o
Konvention angående "behandling vid fientligheternas utbrott af fientliga
handelsfartyg;
» » handelsfartygs ombildning till krigsfartyg;
» » bombar demant förmedelst sjöstridskrafter i krigstid;
» » vissa inskränkningar i utöfvandet af uppbring
ningsrätten
i sjökrig;
» » neutrala makters rättigheter och skyldigheter i
sjökrig.
Ratifikationsinstrumentet har den 27 november 1909 deponerats i Haag.
Genom, ministeriella noter utväxlade mellan Kungl. Maj:ts minister i Sveriges an
Rom
och italienske utrikesministern den 23 juli och 16 augusti 1909 har .sJutnmg, tl]1
° , oiverenskom
Sverige
tillträdt den i Rom den 9 december 1907 undertecknade öfverens- melse om byrå
kommelsen om upprättande af en byrå för allmän hälsovård i Paris. .fo.j all„mf“
L x ° hälsovård i
Paris.
Under den 25 augusti 1909 undertecknades i Kristiania en deklaration Deklaration
mellan Sverige och Norge angående understöd i vissa fall åt nödställda med ^T°rge
sjörnän. derstöd åt
sjömän.
Genom ministeriella noter, utväxlade mellan Kungl. Maj ds minister i Förlängning
Paris och franske utrikesministern den 27 oktober 1909 har skiljedomskon-af. skl''jed°““-
. . . •'' konvention
ventionen mellan Sverige och Frankrike den 9 juli 1904 förlängts. med Frankrike.
Under den 9 november 1909 afslöts i London en öfverenskommelse an- Förlängning af
gående förlängning af skiljedomskonventionen den 11 augusti 1904 mellan sklliedomsko1?''
ö # ° ° 0 ° ventionen mel
Sverige
och England. lan Sverige
och England.
Under den 10 november 1909 undertecknades i S:t Petersburg en kon- Konsulardekla
sulardeklaration
mellan Sverige och Ryssland. ration med
° J Kyssland.
Under den 27 november 1909 har i Köpenhamn undertecknats en dekla- Deklaration
on mellan Sverige och Danmark angående
fall inför diplomatisk eller konsulär ämbetsman.
ration mellan Sverige och Danmark angående äktenskaps ingående i vissa med0 Danmark
° ° ° angående äk
tenskaps
ingående
inför dipl.
eller kons. ämbetsman.
Under den 14 december 1909 afslöts i Stockholm en skiljedomskonven- Skiijedoms
tion
mellan Sverige och Brasilien. konvention
° med Brasilien.
Genom ministeriella noter utväxlade mellan Kungl. Maj:ts minister i Förlängning af
Berlin och tyske utrikesstatssekreteraren den 14 december 1909 har den
år 1906 afslutade handelstraktaten mellan Sverige och Tyskland under för
-
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
utsättning af folkrepresentationernas i båda länderna godkännande förlängts
till den 1 december 1911.
Sveriges deltagande
i utställningar.
Sverige har under år 1909 deltagit i
internationella fotografiutställningen i Dresden,
idrottsutställningen i S:t Petersburg,
internationella luftseglingsutställningen i Frankfurt a. M.
Internationella Uti internationella fredsbyråns generalförsamling i Bryssel 1909 har
fredsbyråns Sverige genom ombud deltagit
generali orsam- 00 0
ling.
Internationella Sverige har år 1909 genom ombud deltagit i följande internationella
^konferenser011 kongresser och konferenser.
Internationella musikkongressen i Wien.
Femte internationella materialprofningskongressen i Köpenhamn.
Sjunde » kongressen för tillämpad kemi i London.
Fjärde > mejerikongressen i Budapest.
Internationella kongressen för åstadkommande af likformiga bestämmelser
rörande automobiltrafik i Paris.
Internationella kommissionen för utarbetande af förslag till fordringar
för en automatisk kontinuerlig broms för godståg i Bern.
Internationella föreningens för litterär och artistisk äganderätt kongress
i Köpenhamn.
Tredje internationella sjörättskonferensen i Bryssel.
Kongressen för undertryckande af den hvita slafhandeln i Wien.
Andra medicinska kongressen angående olycksfall i arbete i Kom.
Sjätte internationella försäkringskongressen i Wien.
Konferensen för internationella bestämmelser rörande enskilda försäkringsbolags
uppgifter till vederbörande statsmyndigheter i Luzern.
Internationella oftalmologiska kongressen i Neapel.
Tredje internationella tandläkarekongressen i Berlin.
Nionde » veterinärkongressen i Haag.
Sjätte » medicinska kongressen i Budapest.
Kongressen för undervisning i lefvande språk i Paris.
Tolfte internationella antialkoholkongressen i London.
Internationella arkeologiska kongressen i Kairo.
Internationella konferensen för revision af bestämmelserna angående förbud
mot införsel af vapen och ammunition till vissa delar af Afrika i Bryssel.
Internationella statistiska institutets möte i Paris.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 5
Under den 16 april och 20 augusti 1909 hafva olönade konsulat upprättats oiöuade koni
Vladivostok och Omsk. enlat i Sibirien.
I enlighet med lagen om konsular jurisdiktion den 5 juni 1909 har KonsnlarKungl.
Maj:t den 3 december samma år förordnat konsulardomare i Turkiska domareriket
med Egypten, Marocko och Kina. f
Kungl.
konsulaten
Maj:t har under den
i Aarhus och Odense
26 februari 1909 beslutat indragandet af Omorganisaoch
i
samband därmed förlagt Danmark ^on ^Sverige»
och Island under Köpenhamns konsulatdistrikt. presentation i
Danmark.
Kungl. Maj:t har under den 13 december 1909 beslutat indragandet af indragning åt
konsulatet i Messina. konsniatet i
Messina.
Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1907 har blifvit afgif- Berättelse anven
och i vanlig ordning till trycket befordrad. gående rätts
väsendet.
Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande af Kungl.
Maj:t föreslagna och af Riksdagen dels i oförändradt skick dels med vissa
förändringar antagna författningar, nämligen:
1909 den 26 mars: lag angående verkställighet i vissa fall af straff,
ådömdt genom icke laga kraft ägande utslag;
» » » » lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 1 juli 1898,
innefattande vissa bestämmelser om beräkning af
strafftid;
» » » » lag om ändrad lydelse af 12 § i lagen angående vill
korlig
frigifning den 22 juni 1906;
» » » » lag, innefattande ändring i 12 kap. 3 § kyrkolagen;
» »23 april: lag angående ändrad lydelse af 10, 11, 12 och 13 §§
i lagen om handräckning åt utländsk domstol den
6 mars 1899;
» » » » lag angående ändrad lydelse af 2 och 3 §§ i lagen
om verkställighet i visst fäll af utländsk domstols
beslut den 6 mars 1899;
» » 7 maj: lag angående ändrad lydelse af 8 § i lagen om för
värfvande
och förlust af medborgarerätt den 1 oktober
1894;
Utfärdade
författningar.
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1909 den 14 maj:
» » » >
y y y y
y y y »
» 2> 26 2>
y » y y
y y » »
y y y y
y y » y
y y » y
y » » »
» »5 juni:
» y y y
lag angående fortsatt tillämpning af hvad i lagen
den 19 maj 1907 om inskränkning i inmutningsrätten
är stadgadt;
lag om ändrad lydelse af 25 kap. 15 ock 22 §§ strafflagen
;
lag om ändrad lydelse af 13 § skiftesstadgan;
lag om förbud mot viss försäljning af tobak;
lag om val till Riksdagen;
stadga om val till Riksdagens utskott;
lag angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring
på afdelningar;
stadga angående måls handläggning i vissa fall af
af Kungl. Maj:ts högsta domstols afdelningar samfälld!;
lag
om Kung!. Maj:ts regeringsrätt;
lag om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd;
lag om ändring i förordningen angående äktenskapsskillnader
den 27 april 1810;
lag om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes
rättelse och förklaring uti gjorda fideikommissförfattningar
må sökas samt hvad i afseende
på fardag af fideikommissegendom kommer att
iakttagas;
lag om ändrad lydelse af 125 och 127 §§ konkurslagen
;
lag om ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den
18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning
af omyndigs egendom;
lag om ändrad lydelse af 25 § i förordningen angående
patent den 16 maj 1884;
lag om ändrad lydelse af 77 § i strafflagen för krigsmakten
den 7 oktober 1881;
lag om konsularjurisdiktion;
lag om uteslutande tills vidare af rätten att erhålla
laga skiften inom vissa områden;
lag angående marks afstående för nomadlapparnas
behof vid afvittring ofvan odlingsgränsen;
lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga
skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af
Norrbottens län;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
1909 den 5 juni: |
lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för |
» » 25 » S* » » Tf » » T> » |
lag ångande naturminnesmärkens fredande; lag, innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för |
allmänt behof;
» » > lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyck -
S> » 2> » |
ning; lag om arrende af viss jord å landet inom Norrland |
» » » > |
lag angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland |
Tt 2> » > |
lag om ändrad lydelse af 33, 35 och 37 §§ i förord-ningen den 16 juni 1875 angående inteckning i |
■» ■» » 2> |
lag om ändrad lydelse af 79 och 104 §§ utsöknings-lagen; |
och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen föreskrifver,
med bifall till senast församlade lagtima riksdags förslag, låtit ut
-
färda: 1909 den 14 maj: |
lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående för-ordnande af rättegångsbiträde åt häktad den 14 |
» » » » |
lag om ändrad lydelse af § 7 i förordningen angå-ende han delsböcker och handelsräkningar den 4 |
» »25 juni: |
lag om ändring af 1 § i lagen den 18 oktober 1907 |
» » » » lag om ändrad lydelse af 4 kap. 10 £ strafflagen.
Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:
1909 den 22 januari: kungörelse i anledning af de under Tyska rikets pro -
» 2> » |
tektorat stående länders tillträde till bernerunio-nen för skydd af litterära och konstnärliga ar-beten ; kungörelse i anledning af Österrikes och Ungerns till-träde till unionen för skydd af den industriella |
8 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1909 den 22 januari: kungörelse angående stafning af ortnamn i officiella
handlingar;
» » 16 april: kungörelse angående inrättande af fältkrigsrätt å 1909
års kusteskader och kustflotta;
»
>
>
>
2-
7>
30 » kungörelse angående delgifning af handling på begä
ran
af utländsk myndighet;
» » kungörelse angående handräckning åt domstolarna i
vissa främmande stater;
» » kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för de från
fjärde och femte arméfördelningarna till skolor i
Västerås sammandragna afdelningar af krigsmakten;
-
14 maj:
27 *
25 juni:
13 augusti:
3 september:
9 oktober:
15
29 »
16 november:
kungörelse angående inrättande af fältkrigsrätt för de
från fjärde, femte och sjätte arméfördelningarna till
skolor eller annan särskild utbildning i Falun
sammandragna afdelningar af krigsmakten;
kungörelse angående upphäfvande! af vissa bestämmelser
i 2 § i Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion
den 16 december 1901 för Dess nedre
justitierevision m. in.;
kungörelse om införande i fastighetsbok af beteckning,
hvarunder fastighet upptagits i jordregistret;
kungörelse angående inrättande af särskild fältkrigsrätt
för de i Siewerska kasernen i Stockholm såsom
garnisonsförstärkning förlagda bataljoner ur
Första lifgrenadjärregementet och Västgöta regemente
;
kungörelse om bestraffningsrätt i disciplinmål för beväringsbefälhafvare
vid flottans stationer;
kungörelse om tillämpning med afseende å Serbien af
hvad i nådiga kungörelsen den 12 september 1902
angående förändrade bestämmelser i fråga om
skydd för vissa främmande patent, varumärken
och mönster är stadgadt;
kungörelse om anstånd för vissa orter med uppläggande
af jordregister;
instruktion för justitiekanslersämbetet;
kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för de till
Hälsinge regementes etablissement i Gräfle förlagda
trupper, tillhörande dels Hälsinge regemente dels
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
Jämtlands fältjägarregementes volontärrekryt- och
underbefälsskolor;
1909 den 26 november: kungörelse om upprättande af röstlängd för val till
Riksdagens andra kammare samt den i afseende
härå vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldighet;
*
3 december: kungörelse, innefattande tillägg till kungörelsen den
6 augusti 1894 angående uppgifter å till svenska
medborgare upptagna utlänningar;
9 10 » arbetsordning för Kung! Maj:ts och rikets Svea hof
rätt;
*
* » arbetsordning för Kungl. Maj:ts och rikets Gröta hof
rätt;
*
* arbetsordning för Kungl. Maj:ts och rikets hofrätt
öfver Skåne och Blekinge;
■ » » kungörelse angående förordnande om verkställighet
af utslag, hvarigenom frihetsstraff ådömts;
* 31 » 9 kungörelse, innefattande vissa föreskrifter rörande
tillämpningen af lagen den 26 mars 1909 angående
verkställighet i vissa fall af straff, ådömdt genom
icke laga kraft ägande utslag;
- 9 * kungörelse angående ändradt formulär för de genom
kungörelsen den o juli 1895 föreskrifna särskilda
förteckningar öfver utslag, hvarigenom frihetsstraff
ådömts icke häktade personer;
» 17 * kungörelse om ändring i § 6 af Kungl. Maj:ts för
nyade
nådiga instruktion den 16 december 1901
för Dess nedre justitierevision;
9 9 ;> kungörelse angående tysk konsulstjänstemans under
rättande
om vissa ämbets- eller tjänsteförrättningar.
Efter vederbörandes förslag har Kungl Maj:t dels fastställt ny lönestat Organisation
m. m. för rådstufvurätten och magistraten i städerna Kalmar och Motala dels r“dstufvnock
meddelat föreskrifter angående vissa ändringar i de för rådstufvurätten
och magistraten i städerna Stockholm, Göteborg, Uddevalla, Östhammar och
Karlskrona gällande organisationer.
en af Kungi. Maj:t den 13 januari 1906 tillsatta kommittén för utar- Vattenrättsoetande
al förslag till ny lagstiftning angående jordägares rätt öfver vatt- kommittén,
net å hans grund m. m. (vattenrättskommittén) har gemensamt med diknings
Bih.
till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 9
Itiksdags-Beriittelsen.
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
lagskommittén haft sammanträden in pleno den 6 — 9 februari, den 11—18
september och den 29 september—3 oktober. Under tiden 16 mars—8 april
har en subkommitté, bestående af ordföranden och en af öfriga kommitterade
tillika med sekreteraren, varit samlad, hvarjämte ordföranden och sekreteraren
från årets början till den 11 juni under tider, då ej sammanträden,
enligt hvad ofvan sagts, pågått, äfvensom den 5-31 juli dels gemensamt
och dels hvar för sig varit sysselsatta med utarbetande och redigering
af kommitténs författningsförslag samt ett redaktionsutskott, som utgjorts
af sekreteraren och en af kommitténs öfriga ledamöter, sammanträdt den 11
augusti, den 24 augusti—7 september, den 9 och 10 september samt den 3
och 4 december. Sekreteraren har jämväl under de delar af året, som ej
ofvan särskild! angifvits, varit upptagen af arbete för kommitténs rakning.
Då uppgörandet af förslag till de lagbestämmelser, till hvilka utkast
vid nästföregående årsskifte ännu ej förelåg, äfvensom omredigeringen af de
da redan utarbetade delarna af kommitténs författningsförslag visat sig mera
tidsödande än kommittén på förhand beräknat, har det ej vant kommittén
möjligt att under årets lopp föra sitt arbete till sint. Vid ofvannämnda
under september och oktober hållna sammanträden framlades emellertid fullständigt
förslag till vattenlag, innefattande bestämmelser för reglering af
hela vattenrätten, hvars båda hufvuddelar, den lukrativa och den defensiva,
enligt vattenrätts- och dikningslagskommittéernas beslut sålunda gemensamt
behandlats. Sedan detta förslag vid sammanträdena genomgåtts och därvid
vissa ändringar och kompletteringar beslutits, har i enlighet med sagda beslut
förslaget i vissa delar omarbetats, hvarefter detsamma tillsändts de särskilda
kommittéledamöterna för granskning. Med bortseende från ett mindre
antal bestämmelser, hvilka till följd af de vid nyssnämnda granskning gjorda
anmärkningar ej kunna anses definitivt godkända, föreligga numera hela
vattenlagsförslaget, som är af betydande omfattning,. samt vissa mindre i
samband därmed erforderliga författningsförslag i slutlig affattning Sekreteraren
är för närvarande sysselsatt med författandet af den vidlyftiga motiveringen
till författningsförslagen, ett arbete, som beräknas blifva tullbordadt
under de närmaste månaderna.
Den af Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta kommittén för utarbetande
kommittén!" af förslag till ny lagstiftning angående jords torrläggning och därmed sammanhängande
ämnen (dikningslagskommittén), har gemensamt med vatten:
rättsbommittén sammanträdt den 6-9 februari, den 11-18 september och
den 29 september—3 oktober. I fråga om kommitténs verksamhet i öfrig
samt den punkt, till hvilken kommittéarbetet under året fortskridit, kan, savidt
angår kommitténs ursprungliga uppdrag eller utarbetandet af förslag ti
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 11
ny lagstiftning angående jords torrläggning, helt och hållet hänvisas till hvad
ofvan anförts om vattenrättskommittén.
Hvad beträffar den åt kommittén jämväl anförtrodda frågan om lagstiftningsåtgärder
till förebyggande af de olägenheter, som industriella verk ofta
förorsaka kringliggande bygd genom förorenande af vatten eller luft, har
denna fråga varit föremål för öfverläggningar vid ofvannämnda sammanträden
så till vida, att i förslaget till vattenlag intagits vissa stadganden rörande
framdragande öfver annans mark af ledningar för atfallsvatten. Dessutom
har — efter det de undersökningar beträffande arten och graden af föroreningar
i vissa sjöar och vattendrag, hvilka kommittén i enlighet med bemyndigande
af Kungl. Maj:t låtit anställa, blifvit bragta till slut — en af kommitténs
ledamöter under större delen af året varit sysselsatt med vissa för
förevarande frågas slutliga behandling erforderliga utredningar, hvilka verkställts
med ledning af såväl de vid nyssnämnda undersökningar vunna resultaten
som ock en del från de kemiska stationerna i riket samt annat håll införskaffade
upplysningar.
Den för revision af skiftesstadgan och därmed sammanhörande författ- Kommittén
ningar den 5 oktober 1906 förordnade kommitté har under år 1909 arbetatför revision af
0 t . • i skiftesstadgan.
a ioijande tider:
In pleno har kommittén varit samlad vid särskilda tillfällen under tiden
för årets lagtima riksdag samt därefter under tiderna 3—26 augusti och 6—
14 december.
I öfrigt har kommittén arbetat på delegationer hela året med undantag
af tiderna 16 juli—2 augusti och 23—31 december.
Den 1 februari 1909 gjordes af kommittén underdånig framställning om
utredning angående införande i det svenska landtmäteriväsendet af autografisk
kartereproduktion.
Under året har kommittén utarbetat och genomgått förslag till lag angående
skifte, styckning och afsöndring af jord; och har kommittén under
nästlidna höst angående det upprättade förslaget konfererat med dels häradshöfdingen
A. Östergren dels ock distriktslandtmätarna P. V. Gawell och O.
Söderpalm.
I den för revision af gällande konkurslagstiftning den 21 juni 1907 till- Kommittén
satta kommitténs sammansättning har under året den ändring skett, att sedan för revision
juris kandidaten C. G. Westman under januari afgått från befattningen såsom Lnkurskgkommitténs
sekreterare, Kungl. Maj:t den 29 i samma månad förordnat konsti- stiftninStuerade
revisionssekreteraren I. E. Öhman att vara ledamot och sekreterare
1 kommittén.
12 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Arbetet har hufvudsakligast bedrifvits af eu subkommitté. Denna, som
arbetat hela året utan afbrott, har bestått af ordföranden professorn E. Kallenberg
jämte häradshöfdingen A. Östergren och rådmannen E. W. Molin,
och har, efter det Öhman insatts i kommittén, jämväl han deltagit i subkommittén.
In pleno har kommittén varit samlad dels två dagar i april och dels
under tiden från och med den 15 november till och med den 11 december.
Subkommittén har varit sysselsatt med utarbetande af utkast till lagbestämmelser
i de delar af konkurslagen, beträffande hvilka sådana utkast
förut ej uppgjorts, äfvensom med bearbetande af förut uppgjorda lagutkast;
och hafva subkommitténs förslag, hvilka efter hand som de affattats i skrift
tillställts de i subkommittén icke delägande kommittéledamöterna, till större
delen varit föremål för granskning och öfverläggning vid plenisammanträdena.
Arbetet har sålunda under året fortskridit så långt, att utkast till samtliga
kapitel i konkurslagen föreligga. Häraf har en del redan befordrats
till trycket, och ett fullständigt, preliminärt förslag till ny konkurslag kan
förväntas föreligga i tryck under nästkommande februari.
Kommitténs närmaste uppgifter blifva därefter att taga i öfvervägande
frågan om införande i vår rätt af institutet ackordsförhandling utan konkurs
samt att tillse, hvilka ändringar i andra delar af lagstiftningen må kunna
påkallas af kommitténs förslag.
Kommittén Den af Kungl. Maj:t den 20 mars 1908 tillsatta kommittén för revision
för revision af a£ expropriationslagstiftningen m. m. har år 1909 varit i sin helhet samlad
^stiftning™ endast under mars månad. Dessutom hafva under vissa delar af maj, juni,
m. m. november och december månader ordföranden och sekreteraren, delvis med
biträde af ännu en ledamot, sammanträdt för redaktionsarbete. Kommitténs
arbete har fortskridit så långt, att ett förberedande förslag till lag om expropriation
jämte tillhörande motiv är utarbetadt.
Kommittén Den af Kungl. Maj:t den 15 maj 1908 tillsatta kommitté med uppdrag
^föreskrifteratfc utarbeta förslag till föreskrifter angående registerföring af fastigheter i
angående re- stad m. m. har till sin sammansättning under året undergått den förändring,
8ffstiS ffatt häradshöfdingen A. Östergren den 16 april förordnats till ledamot afkomstad
m. m. mittén.
Kommittén har varit samlad under tiden från och med den 1 till och
med den 24 augusti, men i öfrigt hafva kommitténs ledamöter icke kunnat
ägna sig odeladt åt kommitténs arbeten. Under tider, då gemensamma sammanträden
ej hållits, hafva ledamöterna dock hvar för sig, i den mån förhållandena
det medgifvit, sysselsatt sig med särskilda delar af kommitténs arbete.
Kommitténs sekreterare G. Grefberg har under hela aret pa enahanda sätt
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
utfört arbete för kommitténs räkning. Därjämte kafva undersökningar beträffande
fastigketsförhållandena verkställts af ledamöterna och sekreteraren,
nämligen af landtmäteridirektören BL D. Gr. Rhodin i Hallsberg, Arvika och
Humla, af numera regeringsrådet Gr. Thulin i Kristianstad, Ahus, Hässleholm
och Halmstad, af häradshöfdingen Östergren i Göteborg, Vänersborg, Trollhättan,
Gullholmen, Hunnebostrand, Malmön, Grafvarna och Tidaholm samt
af sekreteraren i Kristianopel, Mönsterås, Söderköping, Valdemarsvik och
Värnamo.
Hos Kungl. Maj:t hafva kommitterade gjort framställning dels i underdånig
skrifvelse den 12 juni angående anstånd med upprättande af jordregister
för vissa orter, dels i underdånig skrifvelse den 4 december angående
föreskrift i lag om skyldighet för rikets domstolar att till länens landtmäterikontor
insända ett exemplar af domar och utslag i gränstvister, dels
och i underdånig skrifvelse sistnämnda dag angående meddelande af bestämmelser
om inverkan af ägoutbyte å judiciell indelning m. m.
De af Kungl. Maj:t den 11 december 1908 tillsatta kommitterade för Kommitterade
verkställande af undersökning angående erforderliga ändringar i statsdepar- under1"
tementens indelning m. m. sammankommo till konstituerande sammanträde sökning angåden
11 januari 1909. Därefter hafva kommitterade under året hållit sam-f.nde .erf°rder"
manträden in pleno å följande tider, nämligen 11 januari—SO mars, 16 april i statsdeparte—21
mai, 7 juni—10 juli samt 6 oktober—28 december. Under mellantidernameftens indel"
J _ o . ning m. m.
liar arbete för kommitterades räkning, i den mån sådant medhunnits, utförts
dels af ordföranden och ledamöterna, dels af kommitterades sekreterare.
Af kommitterade hafva under året utarbetats preliminära utkast till
ändrad organisation af statsdepartementen och till därmed sammanhängande
ändrad fördelning af ärendena mellan departementen.
På särskilda framställningar af kommitterade hafva till deras biträde
ställts militära och civilmilitära sakkunniga personer, med hvilka öfverläggning
ägt rum rörande försvarsdepartementens organisation.
Kommitterade hafva den 18 sistlidna maj afgifvit underdånig framställning
angående provisoriskt ordnande af aftöningsförhållandena inom statsdepartementen
m. m.
I kommitterades sammansättning har under året den förändring inträffat,
att professorn K. H. Blomberg den 27 sistlidne oktober aflidit.
Kungl. Maj:t har den 19 februari 1909 uppdragit åt professorn vid utredning om
universitetet i Lund J. C. \V. Thyrén att verkställa eu utredning ändrad lagrörande
de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesför- ^énd^bötes?1
vandlingsstraffen, hvilka kunna befinnas lämpliga, samt på grundvalen af °c!l bötesfördenna
utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag. I och för Straffen!
14 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Sakkunniga
för revision
af tryckfrihetsförordningen.
Arméns vapen
öfningar.
detta uppdrag har professorn Thyrén under sommaren 1909 företagit en utrikes
studieresa.
Den 11 september 1909 uppdrog Kung!. Maj:t åt förre landshöfdingen G.
M. U. Rudebeck, häradshöfdingen G. N. T. af Callerholm, professorn N. E.
Alexandersson och redaktören Adolf Hallgren att såsom sakkunniga biträda
inom justitiedepartementet vid revision af tryckfrihetsförordningen med syfte
att, under bibehållande såvidt möjligt af grunderna för nu gällande bestämmelser,
lämpa dessa efter ändrade tidsförhållanden och vunnen erfarenhet
om befintliga brister.
De sakkunniga hafva sammanträdt under tiden från och med den 24
september till och med den 18 december 1909.
Arméns vapenöfningar under år 1909 hafva omfattat
för den fast anställda personalen:
vid det icke ständigt tjänstgörande infanteriet: underofficers- och korpralsutbildning
under omkring 180 dagar, volontärrekrytutbildning under omkring
300 dagar, häri inberäknad tiden från skolornas början hösten 1908, samt
regementsöfningar under 30 dagar; dessutom har för utbildningsåret 1909—
1910 vid samtliga icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen underofficers-,
korprals- och volontärrekrytutbildningen, förlagd till de militära etablissementen
i Halmstad, Norrköping, Jönköping, Ronneby, Karlsborg, Varberg,
Yästerås, Falun, Gäfle, Härnösand och Boden, tagit sin början under
oktober och november månader. Andra och tredje arméfördelningarnas underofficersutbildning
har härvid förlagts till Boden;
vid de ständigt tjänstgörande trupperna: skolor och öfningar enligt gällande
bestämmelser, hvarjämte vid en del ständigt tjänstgörande regementen
försöksvis liksom föregående år varit anordnad en underofficersskolans fortsättningskurs;
för
de värnpliktiga:
rekrytskolor och repetitionsöfning jämlikt värnpliktslagens bestämmelser.
Under senast tilländagångna militära utbildningsår hafva beväringsrekrytskolorna
för första gången efter antagandet af 1901 års härordningsförslag
erhållit den därigenom för andra öfningsperioden fastslagna tidsvaraktigheten.
Tack vare de af Riksdagen gillade staterna för infanteriregementena
har utbildningen af de värnpliktiga äfvensom i stor utsträckning
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 15
af det fast anställda manskapet kunnat bedrifvas kompanivis, kvilket visat
ur militär synpukt tillfredsställande resultat. Numera är således utbildningen
vid samtliga truppslag i hufvudsak anordnad efter denna grundsats.
Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt hittills
ingångna redovisningar under år 1909 varit inkallade till vapenöfningar:
-
V ä r n p 1 |
i k t i g |
a. |
||||||||
v |
a p e n f |
öra. |
Icke |
vapenföra. |
||||||
V i |
1908 års klass. |
1907 års klass. |
Klass A. |
fc5 |
Summa |
1908 års klass. |
I—1 CD O |
|||
Rekrytskola med inryck- ning hösten |
Rekrytskola med inryck- ning våren |
Repetitionsöf- ning 1909. |
pa fe P tn fC n |
under året vapen- öfvade. |
Tjänstgöring i |
Tjänstgöring i början 1909. |
1 års klass. |
|||
Infanteriet*) . |
( 1,3751 |
1 17,1891 |
14,615 |
780 |
867 |
33,451 |
— |
2,458 |
63 |
|
Kavalleriet*) . |
..... |
128 |
196 |
3 |
1,702 |
263 |
16 |
|||
Ifält-. . . |
I 1,886 |
— |
130 |
187 |
— |
2,203 |
279 |
— |
— |
|
Artilleriet1). . |
I positions- ] |
594 |
564 |
88 |
30 |
1,276 |
— |
106 |
2 |
|
Ingenjörtrup-11 |
fästnings- . |
— |
258 |
253 |
34 |
15 |
560 |
— |
36 |
14 |
perna /] |
öfriga . . |
520 |
— |
25 |
48 |
1 |
594 |
74 |
— |
— |
Trängen . . . |
— |
1,325 |
1,149 |
84 |
45 |
2,603 |
— |
227 |
3 |
|
Intendentnrskolor .... |
— |
446 |
— |
— |
— |
446 |
— |
— |
— |
|
Summa |
3,781 |
19,812 |
10,864 |
1,417 |
961 |
42,835 |
616 |
2,827 |
98 |
Under den stora arbetsnedläggelsen i augusti och september månader
hafva vissa delar af armén tagits i anspråk för extra vakttjänstgöring.
Under året hafva större fälttj änstöfningar varit anordnade dels under
Hans Maj:t Konungens ledning med femte och sjätte arméfördelningarna
m. fl. trupper inom Västernorrlands län, dels inom samtliga öfriga arméfördelningar.
*) Den undre siffran inom klammcrn angifver det antal värnpliktiga, som i år äfven undergått
sin första repetitionsöfning såsom vapenföra.
Extra tjänstgöring.
Eälttjänstöf
ningar.
16 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fältöfningar.
Öfningar för
arméns befäl.
Utbildningskurs
för kaptener
och
ryttmästare.
Skjutskolor.
Öfriga skolor.
Fältöfningar hafva under året varit anordnade vid samtliga arméfördelningar,
äfvensom för militärläkar- och intendenturkårerna.
För personal af Bodens trupper har särskild fästningsfältöfning varit
anordnad.
Särskilda öfningar för arméns befäl hafva varit anordnade i enlighet
med gifna föreskrifter.
Fn taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare om 42 dagar
har varit anordnad i Uppsala, och hafva i densamma, förutom befäls- och
stabspersonal, deltagit 48 officerare.
Vid infanteriskjutskolan å Bosersberg hafva två kurser, hvardera under
omkring 60 dagar, varit anordnade. Till hvarje kurs hafva, förutom befälsoch
stabspersonal, varit beordrade 53 officerare, däraf 1 officer ur marinen
till första kursen. Förutom subalternofficerare hafva, i enlighet med infanteriskjutskolans
nya organisation, i år äfven majorer och kompanichefer af
infanteriet varit beordrade till skolan.
För fältartilleriet har en skjutskola för äldre officerare varit organiserad
vid Skillingaryd; vid densamma var dessutom en kurs för subalternofficerare
anordnad; ett antal regementschefer vid infanteriet och kavalleriet samt
officerare vid generalstaben hafva dessutom under en kortare tid följt öfningarna
vid skolan.
För fästnings- och positionsartilleriets officerare har en fästningsartilleriskjutskola
varit anordnad å Karlsborg.
Yid hvart och ett af de olika truppslagen hafva varit anordnade officersvolontärrekrytskolor
och officersvolontärskolor; vid infanteriet och trängen
dessutom reservofficersvolontärskolor.
Till gymnastiska centalinstitutet äro såsom elever beordrade: i instruktörskursen
24, i gymnastiklärarkursen 21 och i sjukgymnastiska kursen 9
officerare.
Till ridskolan å Strömsholm äro såsom elever beordrade 25 officerare.
I ridkurser, som för officerare af infanteriet anordnats vid Lifregementets
dragoner, Lifregementets husarer och Skånska dragonregementet, hafva
deltagit tillsammans 33 officerare.
Yid krigshögskolan äro kommenderade 52 officerare (26 i äldre och 26
i yngre kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 61 officerare.
För utbildning till vapenofficerare hafva år 1909 18 officerare genomgått
härför bestämd kurs vid gevärsfaktoriet under omkring två månader.
i''Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 1?
Till undervisningskurs för utbildande af instruktörer i kavalleriets fältarbeten
hafva under 16 dagar varit beordrade 10 officerare.
Från krigsskolans officerskurs hafva under året utexaminerats S9 elever
och från båda reservofficerskurserna 136 elever.
Kurser hafva varit anordnade för utbildning af sjukvårds-, hofslagaroch
gevärshandtverkarbeställningsmän.
Kurser för utbildning af landstormsbefäl hafva under året varit anord- LamSstcrmen.
nade inom samtliga arméfördelningsområden. Uti årets stora fälttjänstöfningar
i Västernorrlands län deltogo uti samlad, trupp stt 40-tal landstormsbefäl
ur Västernorrlands inskrifningsområde.
För generalstabens verksamhet under år 1909 redogöres sålunda: Generalstaben.
Vid centralafdelning en har arbetet med afdelningens organisation fortsatts
och afslutats, hvarjämte en del förut uppgjorda planer reviderats.
Dessutom hafva inom afdelningen bland annat utarbetats: Förslag till »Tillägg
till Handbok för landstormsbefälet, II. Kustbevakning» samt handlagts en del
frågor rörande vissa myndigheters m. fl. uppgifter vid krig.
Vid organisationsafdelning en hafva arbetena fortgått enligt plan. Förutom
liera smärre utredningar hafva yttranden m. m. afgifvits angående:
olika förslag till reglementen och instruktioner;
framställningar och förslag angående ändringar i värnpliktslagen;
ändringar i inskrifningsboken;
uppsättande af reservstater vid armén och marinen;
ändrade bestämmelser för anställandet af underbefäl af manskapet i regementens
reserver; och
landstormens utveckling under 1909.
Dessutom har arbetet »Statistik rörande de värnpliktiga åren 1905—1907»
afslutats samt motsvarande arbete för åren 1908—1909 påbörjats.
Vid utrikesafdelningen har arbetet med afdelningens organisation fortsatts
och afslutats.
Afdelningens arbeten hafva i första hand omfattat insamlande af uppgifter
angående militärväsendets tillstånd och utveckling inom utlandets
arméer, hvarjämte sammanfattningar af gällande bestämmelser uppgjorts
beträffande vissa länder.
Större utredningar angående vissa militära förhållanden i utlandet hafva
gjorts för Riksdagen, parlamentariska kommittén, befordringskommissionen
in. fl.
Inom afdelningen hafva utarbetats »Meddelanden från generalstaben 1909»
och »Grunddragen af Korges nya härordning».
Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 3
Rikgdags-Berättelsen.
18 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommunikationsafdelning en har under året följt utvecklingen af landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och. öfriga förbindelsemedels beska!?enbet.
Officerare tillhörande afdelningen hafva öfvervarit besiktningar och afsyningar
af nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter af vissa bansträckningar.
Revision af vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt
plan.
Krigshistoriska afdelningen har varit sysselsatt med arbeten för utgifvande
af V. delen af »Sveriges krig åren 1808—1809». I krigsarkivet har
hufvudsakligen arbetats på att iståndsätta krigskollegii forna arkiv.
Hvad topografiska afdelningens verksamhet beträffar hafva, utöfver hvad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets allmänna
kartverk blifvit af kartverkschefen afiätnnad till jordbruksdepartementet,
å afdelningens militärgeografiska detalj en del militära rekognosceringar
blifvit utförda.
Artillerimate- Under år 1909 hafva för fält-, fästnings- och positionsartilleriet dels
riel och am- anska:gpats och dels beställts åtskillig ny materiel och ammunition.
munition.
Eldhandvapen Vid Karl Gustafs städs gevärsfaktori har under året tillverkning af
och »mmum- vapen fortgått enligt plan.
Vid ammunitionsfabriken hafva tillverkats skarp och lös ammunition
samt kammarpatroner m. m.
Krut. Verksamheten vid Åkers krutbruk har omfattat tillverkning af röksvagt
krut för gevär och artilleripjäser samt pressadt bomullskrut för flottan och
ingenjörkårerna. Bomullskrut, salpetersyra och eter hafva tillverkats till
den omfattning, som motsvarar behofvet. Brisanta sprängladdningar hafva
äfven tillverkats. Förut kontraherad leverans af ett parti gevärskrut från
inhemsk fabrik är fullgjord.
Utredning. För såväl fält- som positionsartilleriet har anskaffningen af utredning
fullbordats.
Byggnadsår- Vid Karlsborg har uppförandet af en förrådsbyggnad för handvapensbeten,
utförda ammunition påbörjats och vid Bodens tygstation har uppförts en bostads
genom
armé- u i n j
förvaltningen. Och stallbyggnad.
Arbetena med uppförande af kasernetablissementen i Vaxholm för Svea
ingenjörkårs fästningskompani och i Karlsborg för Göta ingenjörkårs fästningskompani
hafva under året afslutats. Eu stall- och förrådsbyggnad för
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
Svea ingenjörkårs fästningskompani, bostadsbyggnad för chefen för Vaxholms
grenadjärregemente, en ny fordonsförrådsbyggnad för Gottlands artillerikår
och en brobyggnad öfver Bodån hafva utförts. Byggnadsarbetena
å kasernetablissementen för Norrbottens regemente, Boden-Karlsborgs artilleriregemente,
Bodens ingenjörkår och kommendanturbyggnaden vid Bodens
fästning hafva i det närmaste afslutats, hvilket äfven är förhållandet med
kasernetablissementet för Gottlands trupper så när som på en underofficersbyggnad
för Gottlands infanteriregemente och en del planerings- och efterarbeten.
Uppförandet af kasernetablissement för Jämtlands fältjägarregemente
i Östersund, Västernorrlands regemente i Sollefteå och Norrlands artilleriregemente
i Boden samt af garnisonssjukhns å sistnämnda ställe har fortgått,
hvarjämte arbetena med uppförandet af kasernetablissement för Skånska
husarregementet i Hälsingborg och Östgöta Hängbår i Linköping samt af en
tvätt- och badinrättning vid ingenjörsetablissementet i Boden äfvensom af
mässbyggnader och sjukpaviljonger vid en del truppförband hafva påbörjats.
Utvidgnings- och tillbyggnadsarbeten vid Upplands artilleriregementes
kasernetablissement i Uppsala hafva fortsatts och i det närmaste afslutats,
och vid Skånska dragonregementets kasernetablissement i Ystad hafva dylika
arbeten fortgått enligt plan. Påbyggnad af gamla kasernbyggnaden å
Marieberg för fälttelegrafkåren har påbörjats.
För leasernbyggnadsnämndens verksamhet under år 1909 redogöres sålunda: KasernbyggI
hufvudsaklig öfverensstämmelse med af nämnden ingifna förslag har Kungl. nadsnämnden.
Maj:t under året fastställt situationsplaner och ritningar till basernetablissement
för följande regementen, nämligen Lifregementets grenadjärer, Värmlands
regemente, Upplands infanteriregemente samt Bohusläns och Skaraborgs
regementen.
Då nämnden sålunda erhållit Kungl. Maj:ts gillande af ritningarna till
fem kasernetablissement, under det att den af nämnden uppgjorda plan i
förevarande afseende upptoge allenast tre etablissement under innevarande
år, har nämnden ansett sig hafva så långt det varit möjligt ställt sig till
efterrättelse den af Kungl. Maj:t i nådiga brefvet den 18 juni 1909 angående
regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel för år
1910 i anledning af Riksdagens beslut gifna föreskrift att bedrifva kasernbvggnadsarbetena
med all den kraft, som erfordrades, för att några större
olägenheter icke måtte uppkomma till följd däraf, att påbörjandet af dessa
arbeten fördröjts utöfver den därför ursprungligen beräknade tiden.
Bland 7 inkomna anbud å utförande af grundläggriingsarbeten m. m.
för Lifregementets grenadjärers etablissement antog nämnden den 11 maj
ett af byggmästaren P. Karlsson i Örebro afgifvet anbud, slutande å
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
114,600 kronor. öfriga antagliga anbud växlade mellan 302,354 kronor
ock 162,000 kronor. Af 5 inkomna anbud å samma arbeten för Yärmlands
regementes etablissement, af hvilka de 4 högsta varierade mellan 321,821
kronor ock 249,000 kronor, antogs den 15 juni det lägsta, afgifvet af aktiebolaget
Höyer-Ellefsen i Stockholm ock slutande å 223,000 kronor. Detta
anbud antogs först, sedan upplysning vunnits, att nämnda bolags styrelse
utgjordes af svenska medborgare, samt att bolaget använde svenska arbetare
i sin tjänst. Den 8 juli antog nämnden ett af svenska entreprenörbolaget
Botolfsen & C:o i Stockholm afgifvet anbud å utförande af grundläggningsarbeten
m. in. för Upplands infanteriregementes kasernetablissement, slutande
å 94,500 kronor. 12 anbud, de öfriga växlande mellan 169,000 kronor
och 98,767 kronor, hade ingifvits å dessa arbeten.
Beträffande byggnadsentreprenaderna för ifrågavarande tre kasernetablissement
antogs den 13 juli för Lifregementets grenadjärers etablissement ett
af byggnadsfirman Beuterwall & C:o och Ernst Lundberg gemensamt afgifvet
anbud å 1,263,100 kronor. 10 anbud hade inkommit, af hvilka de öfriga antagliga
varierade mellan 1,825,000 kronor och 1,333,500 kronor. Den 19
augusti antogs för Yärmlands regementes etablissement ett af byggmästaren
P. F. Fredriksson i Gäfle afgifvet anbud å 1,255,086 kronor bland 8 inkomna
anbud, af hvilka de öfriga antagliga växlade mellan 1,461,300 kronor och
1,267,500 kronor, samt den 23 september för Upplands infanteriregementes
etablissement ett af byggmästaren J. C. Björklund i Sundsvall afgifvet
anbud å 952,000 kronor bland 15 inkomna anbud, af hvilka de antagliga
växlade mellan 1,306,585 kronor och 983,000 kronor. Såväl sistnämnda antagna
entreprenadsumma som ofvanberörda anbudsbelopp å 1,263,100 kronor
innefattade afdrag för utförande genom annan entreprenör af vissa specialarbeten,
såsom taktäckning med eternitskiffer å några byggnader samt en
del inredningsarbeten.
Enligt de med ofvannämnda entreprenörer upprättade kontrakt skola
arbetena vara slutförda å följande tider, nämligen: för grundläggningsentreprenaden
i Örebro grundläggningsarbetena för byggnaderna den 1 april 1910
samt öfriga hithörande arbeten den 1 maj 1910, i Uppsala grundläggningsarbetena
för byggnaderna den 1 januari 1910 samt öfriga hithörande arbeten
den 1 juli 1910 och i Karlstad grundläggningsarbetena för byggnaderna den
1 juli 1910 samt öfriga hithörande arbeten den 1 september 1910 samt byggnadsentreprenaden
å samma platser respektive den 1 augusti 1912, den 1
oktober 1911 och den 1 september 1912.
Dessutom hafva å entreprenad utförts flyttning inom öfningsfältet Polacksbacken
af Upplands infanteriregemente tillhöriga en lägerhydda och ett
ammunitionsförråd. Dessa arbeten hafva godkänts vid besiktningar den 14
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 21
oktober ock den 2 november, vid hvilka ett ombud för regementet närvarit
och för detsammas räkning mottagit byggnaderna i deras nya skick.
Af bär ofvan angifna byggnadsarbeten kunna endast grundläggningsarbetena
i Öx-ebro och Karlstad sägas rönt något egentligt inflytande af den
under året inträffade allmänna arbetsinställelsen, hvaremot nämnden beträffande
arbetena i Uppsala lyckats inarbeta den härigenom förlorade tiden.
Nämnden hoppas jämväl att genom med vederbörande entreprenörer å de
båda förstnämnda platserna ingångna överenskommelser få arbetena där
färdiga inom ursprungligen bestämda tider.
I fråga om Kalmar regementes etablissement hafva under året vidlyftiga
undersökningar och utredningar ägt rum, så att förslag rörande detta regementes
förläggning för närvarande är färdigt att aflämnas till vederbörande
militära myndigheter.
Befästningsarbetena hafva under år 1909 pågått enligt plan, och återstå Befästnin^svid
Karlsborg endast en ringa del inredningsarbeten outförda. arbeten.
Fortifikationens fältöfningar hafva pågått under omkring fyra och en Fortifikationshalf
vecka i Värmlands län. personalens
För studiers bedrifvande hafva två officerare varit kommenderade utrikes.
Ingenjörtruppernas utbildning har fortgått enligt gifna bestämmelser,
och har för första gången ballongtjänst öfvats vid fälttelegrafkåren. Den
under året anskaffade ballongmaterielen bar kommit till användning äfven
vid årets fälttjänstöfningar i Norrland.
Ingenjör- och telegrafmaterielen har underhållits och fullständigats i en- Xngenjör- och
lighet med fastställda arbetsplaner. Förutom nyssnämnda hallongmateriel telegrafmatehar
äfven fälttelegrafmateriel af ny modell tillverkats vid fälttelegrafkåren neIenoch
där underkastats prof, hvilka ännu fortgå.
Försök hafva utförts med afståndsmätare, vinterutrustning, sadlar af
kavalleriets och trängens modell, packfickor, färjlinor af stål in. m.
Sakkunniga för verkställande af utredning och utarbetande af förslag till Kommittéer
■regementspastorsinstitutionens omorganisation. Enligt nådigt bemyndigande m- maf
den 15 februari 1907 bar statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
till sakkunniga för att inom departementet biträda vid handläggningen
af detta ärende utsett chefen för Andra arméfördelningen, dåvarande
generalmajoren m. in. G-. F. O. Uggla och regementspastorn vid Hälsinge
regemente E. I. HuLtin. Slutligt förslag är afgifvet den 20 september 1909.
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
För verkställande af utredning och utarbetande af förslag rörande förändrade
grunder för offic&rsbefordringarna inom armén hafva i enlighet med
bemyndigande i nådigt bref den 3 april 1908 tillkallats chefen för krigshögskolan,
öfverstelöjtnanten m. m. grefve C. Th. G. Rudenschöld, dåvarande
kaptenen vid Kalmar regemente m. m. C. A. P. A:son Sjögreen och kaptenen
vid Svea artilleriregemente in. in. G. A. Lundeberg. Uppdraget är
gjordt den 11 februari 1909.
Sakkunniga för utarbetande af förslag till bestämmelser för mobiliseringen
af härens och flottans sjulcvårdsväsende i hemorten. Sedan Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 19 april 1907 uppdragit åt generallöjtnanten m. m.
friherre L. W. Stjernstedt att inom landtförsvarsdepartementet biträda vid
verkställande af utredning och utarbetande af förslag i frågan, hafva på
grund af nådigt beslut den 4 oktober 1907 dåvarande kaptenen vid generalstaben
G. Hedengren och regementsläkaren i fältläkarkåren, bataljonsläkaren vid
Göta lifgarde m. m. B. C. Eristedt beordrats att biträda vid ifrågavarande
utredning''. Uppdraget är numera fullgjordt.
Såsom sakkunniga för verkställande af utredning, huruvida ej befrielse
eller lindring i fråga om värnpliktens fullgörande i fredstid kunde beredas
från främmande land till Sverige återinflyttade svenskfödda män, hafva på
grund af nådigt bemyndigande den 2 oktober 1908 tillkallats öfversten och
chefen för Västmanlands regemente m. m. P. R. Hasselrot och förste aktuarien
i statistiska centralbyrån, filosofie doktorn m. m. A. G. Sundbärg. Slutligt
betänkande är afgifvet den 1 februari 1909.
Såsom sakkunnig att inom landtförsvarsdepartementet biträda med verkställande
af utredning i anledning af väckt förslag om meddelande af bestämmelser
rörande anordnande i sammanhang med den frivilliga skytterörelsen
af obligatoriska skjutöfning ar för sådana värnpliktiga, som under året icke
varit inkallade till tjänstgöring, har statsrådet och chefen för nämnda departement
enligt nådigt beslut den 2 oktober 1908 tillkallat dåvarande majoren
vid Dalregementet m. m. A. E. L. Lagercrantz. Betänkande är afgifvet den
9 januari 1909.
Sakkunniga för utarbetande af förslag till bestämmelser i fråga om efterlysning
af uteblifna värnpliktiga m. m. Sedan på grund af nådigt beslut den
16 oktober 1908 öfversten och chefen för Västmanlands regemente m. m.
P. R. Hasselrot, landssekreteraren in. in. H. L. Uddén och majoren i nämnda
regementes reserv in. in. E. L. "W. Schiirer von Waldheim erhållit uppdrag
att inom landtförsvarsdepartementet biträda med verkställande af utredning
dels i fråga om meddelande af erforderliga bestämmelser angående sättet för
efterlysning af beväringsmän, som utan anmäldt laga förfall uteblifvit från
tjänstgöring, dels ock beträffande ändringar af därmed i samband stående
föreskrifter, har den 22 januari 1909 kommendörkaptenen af första graden
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
in. m. H. V. M. von Krusenstierna tillkallats att deltaga i arbetet. Betänkande
är afgifvet den 25 februari 1909.
Sakkunniga för verkställande af utredning samt utarbetande af förslag
till föreskrifter rörande förvaltningen af landtförsvaret underlydande egendomar.
Härtill kafva den 26 oktober 1908 enligt nådigt bemyndigande utsetts
öfversten och sekundchefen för Lifregementets grenadjärer in. m.
C. A. H. Jungstedt, ledamoten af Riksdagens andra kammare, domänintendenten
m. m. E. A. Lindblad och kaptenen vid fortifikationen m. m. C. A. V.
Nyström. Uppdraget är fullgjordt den 23 november 1909.
Kommittén för afgifvande af slutligt förslag i fråga om förtidspensionering
af officerare och underofficerare, tillsatt genom nådigt bref den 20 november
1908. I denna kommitté hafva förordnats till ordförande ledamoten af Riksdagens
första kammare, f. d. generalmajoren m. m. herr friherre N. A. H. Palmstierna
samt till ledamöter kommendören m. m. P. J. Dahlgren, öfversten m. m.
J. A. Moberg och ledamoten af Riksdagens andra kammare, hemmansägaren
m. m. L. J. Jansson i Djursätra. Efter herr friherre Palmstiernas timade
frånfälle har kommendören P. J. Dahlgren förordnats att leda kommitténs
förhandlingar. Betänkande är afgifvet den 3 mars 1909.
Sakkunniga för omarbetande af föreskrifterna angående de värnpliktigas
rullföring och redovisning m. m. Härtill hafva på grund af nådigt bemyndigande
den 27 november 1908 utsetts öfverstelöjtnanten i armén, majoren i
Dalregementets reserv m. m. A. L. Frieberg, majoren i armén, kaptenen i
Göta trängkårs reserv m. m J. Kjellström, kaptenen vid Göta lifgarde m. m.
F. A. L. Langenberg och kaptenen vid Andra lifgrenadjärregementet m. m.
P. K. U. von Feilitzen. Uppdraget är fullgjordt.
Sakkunniga för bedömande af en byggnadsväg a. Härtill hafva på grund
af nådigt bemyndigande den 11 december 1908 utsetts ledamoten af Riksdagens
första kammare, f. d. generalmajoren m. m. herr friherre N. A. H.
Palmstierna, generallöjtnanten m. in. G. F. O. Uggla, generalmajoren m. m
G. A. C:son Bergman, öfverintendenten m. ni. C. O. Möller samt ledamoten
af Riksdagens andra kammare, rådmannen m. m. T. Zetterstrand. Uppdraget
är numera fullgjordt.
Sakkunniga för säkerhetstjänsten vid rikets fästningar. Sedan Kung!.
Maj:t den 23 december 1908 bemyndigat chefen för landtförsvarsdepartementet
att i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkalla högst två
personer för att inom förstnämnda departement biträda med verkställande af
utredning och utarbetande af förslag till nya föreskrifter i fråga om säkerhetstjänsten
vid rikets fästningar, hafva såsom sakkunniga för ändamålet
tillkallats kommendanten å Karlsborgs fästning, generalmajoren m. m. C. O.
Sylvander och majoren vid kustartilleriet A. F. B. von Schinkel, hvarjämte
enligt nådigt bemyndigande den 12 februari 1909 öfversten m. m. C.
24 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags Sammanträde sig tilldragit.
M. H. Fallenius tillkallats att deltaga i berörda arbete. Betänkande är afgifvet
den 25 juni 1909.
För att såsom sakkunniga biträda vid granskning af »Förslag till reglemente
för militärtransporter på järnväg» hafva enligt nådigt bref den 5 mars
1909 tillkallats bandirektören m. na. H. K. G-roth, byrådirektören I. Virgin,
byrådirektören P. U. Lagerhjelm, trafikdirektören m. m. C. M. Looft, trafikchefen
in. in. U. E. L. Svensson, trafikdirektören m. m. J. A. Norrby samt
förutvarande byrådirektören vid järnvägsstyrelsens militärbyrå, kaptenen
friherre A. G. A. Leijonhufvud. Uppdraget är fullgjordt.
Sakkunniga för verkställande af utredning rörande militär öfning ars bedrifvande
vid rikets allmänna läroverk. Enligt nådigt bemyndigande den 26 mars
1909 hafva för att såsom sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet biträda
med berörda utredning genom generalorder samma dag tillkallats generallöjtnanten
m. m. G. E. O. Uggla och öfversten in. m. C. E. Sundin.
Uppdraget är numera afslutadt.
För att inom landtförsvarsdepartementet biträda med verkställande af utredning
och utarbetande af förslag rörande inkv artering sförhållanden för subalternofficerare
och underofficerare vid armén hafva på grand af nådigt bemyndigande
den 2 april 1909 tillkallats ledamoten af Riksdagens första kammare,
kammarherren m. m. friherre J. G. Beck-Friis, ledamoten af Riksdagens
andra kammare, hemmansägaren m. m. L. J. Jansson i Djursätra, dåvarande
majoren vid Skånska dragonregementet m. m. grefve R. De la Gardie, ledamoten
af Riksdagens andra kammare, borgmästaren in. in. G. S. Neiglick,
kaptenen vid fortifikationen in. m. C. A. V. Nyström samt fanjunkare vid
Karlskrona grenadjärregemente A. G. Isacson och vid Västmanlands regemente
m. in. E. G. Åhlén. Betänkande är afgifvet den 12 november 1909.
För att dels inom landtförsvarsdepartementet biträda med granskning af
inkomna förslag till förvaltning eif de permanenta verken i Boden, dels taga
under öfvervägande behofvet af expeditionslokaler i Boden och bostäder för
personalen vid kommendantskapet därstädes, dels ock, såvidt förhållandena det
medgåfve, verkställa utredning, huruvida ytterligare anslagskraf för liknande
ändamål vore att förutse m. in., bär chefen för nämnda departement på grund
af nådigt bemyndigande den 13 augusti 1909 såsom sakkunniga tillkallat
generalmajoren in. m. L. H. Tingsten samt öfversten in. m. C. E. Grill,
öfverstelöjtnanten m. m. friherre U. L. C:son Sparre, ledamoten af Riksdagens
första kammare, majoren m. m. A. A. W. Ericsson, kaptenen m. m. E.
C. Eriksson, ledamoten af Riksdagens andra kammare, bruksägaren m. m.
A. Ekman samt ledamoten af Riksdagens andra kammare, hemmansägaren
P. Nilsson i Bonarp, hvarjämte i stället för majoren Ericsson, som anhållit
om entledigande från uppdraget, sedermera inkallats ledamoten af Riksda
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 25
gens första kammare, majoren m. in. friherre O. H. A. Fleming. Uppdraget
är full gjordt den 8 oktober 1909.
För att inom landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition biträda vid
handläggning af frågan rörande instruktör skur ser i gymnastik tillkallades
genom nådigt bref den 20 november 1909 öfversten m. m. C. Ankarkrona.
Uppdraget är numera fullgjordt.
Vid utgången af år 1909 hafva följande kommittéer in. 11. ännu ej fullgjort
dem lämnade uppdrag.
Kommittén för granskning af förslag rörande försvarsväsendets stärkande
m. m., tillsatt genom nådigt bref den 28 september 1907. I denna kommitté
hafva förordnats till ordförande ledamoten af Riksdagens första kammare,
bruksägaren m. m. herr Chr. Lundeberg och till ledamöter ledamoten af
Riksdagens andra kammare, landtbrukaren in. m. H. Andersson i Yästra
Nöbbelöf, generalmajoren in. m. O. L. Beckman, generalmajoren m. m. K.
G. Bildt, ledamoten af Riksdagens första kammare, godsägaren m. m. O.
Björklund, ledamoten af Riksdagens andra kammare, bleckslagerimästaren 8.
H. Kvarnzelius, fullmäktigen i riksbanken m. m. friherre R. K. J. Langenskiöld,
ledamoten af Riksdagens andra kammare, domänintendenten in. m. E.
A. Lindblad, öfversten m. m. C. D. L. W. W:son Munthe, konteramiralen
m. in. C. O. Olsen, ledamoten af Riksdagens första kammare, generalmajoren
in. in. herr friherre N. A. H. Palmstierna, ledamoten af Riksdagens andra
kammare, nämndemannen m. m. D. Persson i Tallberg, konteramiralen m. in.
J• W. L. Sidner, ledamoten af Riksdagens andra kammare, vice häradshöfdingen
m. m. K. A. Staaff, ledamoten af Riksdagens första kammare, bankdirektören
m. in. K. A. Walienberg, generalmajoren in. in. J. G. Wilcander
och ledamoten af Riksdagens första kammare, fullmäktigen i riksgäldskontoret
in. in. G. F. Östberg. Genom nådigt bref den 22 maj 1909 inkallades
i stället för numera aflidne herr friherre Palmstierna ledamoten af Riksdagens
första kammare, landshöfdingen m. m. friherre G. O. R. Lagerbring och i
stället för domänintendenten Lindblad, som anhållit om entledigande från
uppdraget, ledamoten af Riksdagens andra kammare, landtbrukaren J. P.
Jespersson samt genom nådigt bref den 20 augusti 1909 i stället för numera
aflidne generalmajoren Beckman generalmajoren m. m. H. H. W. Wrangel.
Sakkunniga för planläggande och ledande af försök med uniformer af äldre
och nyare modeller. Enligt nådigt bemyndigande den 12 juni 1908 och generalorder
den 15 samma månad har uppdragits åt öfversten och chefen för
Första lifgrenadjärregementet m. m. E. H. L. W. von Bornstedt, stabschefen
vid fjärde arméfördelningen, majoren vid generalstaben in. m. grefve R. G.
E. M. von Rosen och regementsintendenten vid Göta lifgarde, intendenten
vid intendenturkåren A. Y. Sandberg att i samråd med generalintendenten
planlägga och leda ifrågavarande försök.
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 4
Riksdags-Berättelsen.
26 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Såsom sakkunniga för biträde vid omarbetande af utbildningsinstruktionernct
vid armén hafva på grund af nådigt bref den 10 juli 1908 tillkallats öfversten
in. m. J. Gr. F. Wrangel, öfverstelöjtnanten in. m. D. M. F. Björkman
och dåvande kaptenen Gr. Hedengren, hvarjämte genom generalorder öfverstelöjtnanten
in. in. K. 0. Boll, dåvande majoren m. m. friherre C. Gr. B. Ceder -ström, kaptenen F. G. R. Bergenstråhle och kaptenen m. m. F. 0. Zethelius
beordrats deltaga i detta arbete.
Sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket af officerares och
underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser m. m. På grund
af nådiga bref den 10 juli och den 16 oktober 1908 har statsrådet och
chefen för landtförsvarsdepartementet uppdragit åt ledamoten af Riksdagens
första kammare, generallöjtnanten in. in. J. G. Björlin och ledamoten af
Riksdagens andra kammare, hemmansägaren in. m. Carl Persson i Stallerhult
att inom departementet biträda med utredning angående inlösen till
statsverket af officerares och underofficerares enskilda byggnader å en del
mötesplatser, äfvensom rörande den framtida användningen af ej mindre dem
af truppförbandens nuvarande mötesplatser, hvilka efter den nya härordningens
genomförande ej längre blifva för sitt hittillsvarande ändamål behöfliga,
dock med undantag för det s. k. Ladugårdsgärdet invid Stockholm, än
äfven de nuvarande volontärskoleetablissementen i Härnösand och i Ronneby
samt bostället Blåsenborg i Kopparbergs län. De sakkunniga hafva i särskilda
fall afgifvit yttranden öfver hithörande ärenden.
Sakkunniga för afgifvande af yttrande rörande vissa byggnadsarbeten.
På grund af nådigt bemyndigande den 31 juli 1908 har chefen för landtförsvarsdepartementet
uppdragit åt ledamoten af Riksdagens första kammare,
f. d. generalmajoren m. in. herr friherre N. A. H. Palmstierna och ledamoten
af Riksdagens andra kammare, hemmansägaren m. in. Carl Persson i
Stallerhult att inom departementet biträda med verkställande af utredning
rörande behofvet af vissa föreslagna byggnader för armén samt om anskaffande
af tillgångar till desammas utförande, äfvensom att afgifva yttranden
öfver andra till kasernbyggnader hörande ärenden m. in., hvilka kunde komma
att till de sakkunnigas bedömande hänskjutas. I stället för numera
aflidne herr friherre Palmstierna har ledamoten af Riksdagens första kammare,
kaptenen m. m. friherre H. Falkenberg inkallats. De sakkunniga hafva
i särskilda fall afgifvit yttranden öfver till dem remitterade ärenden.
Sakkunniga för afgifvande af förslag till ny förläggningsort för infanteriskjutskolan.
Genom nådigt bref den 20 november 1908 har uppdragits åt
generallöjtnanten m. m. friherre L. W. Stiernstedt samt chefen för nämnda
skola, majoren m. m. O. W. Melin att verkställa utredning och afgifva förslag
i ämnet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
Sakkunniga för fortsatt utredning och utarbetande af förslag rörande förändrade
grunder för officersbefordringarna. Genom nådigt bref den 12 februari
1909 bemyndigades chefen för landtförsvarsdepartementet dels att tillkalla
högst 4 officerare och 2 underofficerare nr armén för att såsom sakkunniga
inom nämnda departement biträda med berörda utredning dels ock
att, efter därom gjord framställning, tillkalla 1 officer och högst 2 underofficerare
ur marinen, h vilka skulle bestämmas af chefen för sjöförsvarsdepartementet;
och hafva i anledning häraf tillkallats generallöjtnanten m. m. G.
F. O. Uggla, öfversten m. m. P. E. Hasselrot, öfverstelöjtnanten m. m. grefve
C. Th. G. Eudenschöld, kaptenen m. m. O. H. Sundberg, fanjunkaren vid
Svea lifgarde m. in. C. J. A. Liljeholm samt styckjunkaren vid Svea artilleriregemente
G. W. Green, hvarjämte från marinen utsetts kommendören
m. m. G. Dyrssen, flaggstyrmannen vid flottan in. in. F. A. K. Lång och
styckjunkaren vid kustartilleriet C. O. Elmér. Tillika bär enligt nådigt
bemyndigande den 12 november 1909 intendenten vid intendenturkåren A. F.
Hultkrantz tillkallats att biträda vid berörda utredning.
För att såsom sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet biträda med
utarbetande af förslag till instruktion för arméförvaltningens verksamhet i krig
samt till bestämmelser för förvaltningen af armens kassaväsen och materiel i
krig hafva på grund af nådigt bemyndigande den 5 mars 1909 förordnata
general krigskommissarien in. m. C. H. Weidenhielm och öfversten m. m. D.
Hedengren, hvarjämte efter framställning af de sakkunniga fältintendenten
in. in. F. A. Frölich och krigsrådet m. m. B. Boalt inkallats att biträda vid
fullgörandet af nämnda uppdrag.
Sakkunniga för verkställande af utredning och utarbetande af förslag i
fråga om lättnader åt vissa kategorier värnpliktiga. Härtill hafva på grund
af nådigt bemyndigande den 25 juni 1909 utsetts generalmajoren m. m. Ph.
C. von Plåten, rektorn för Uppsala universitet, professorn m. in. J. H. E.
Schäck, kaptenen vid Norra skånska infanteriregementet m. in. H. O. Hjalmarsson,
kaptenen vid flottan in. m. A. E. Tydén samt lektorn vid tekniska
högskolan, filosofie doktorn J. G. Petrén.
För att såsom i landthushållning kunnig person biträda inom landtförsvarsdepartementet
vid verkställande af utredning rörande fortsättningskurser
för underbefäl har enligt nådigt bemyndigande den 11 september 1909 tillkallats
agronomen N. Hansson.
Sakkunniga för verkställande af utredning rörande beredande af lokaler
för krigshögskolan m. m. Härtill hafva på grund af nådigt bemyndigande
den 11 september 1909 utsetts ledamoten af Riksdagens första kammare,
majoren m. m. A. A. W. Ericson, krigsarkivarien m. in. D. T. J. Petrelli,
majoren vid fortifikationen m. m. C. L. Lundqvist samt ledamoten af Riksdagens
andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilsson; hvarjämte arkitekten
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
m. m. E. S. Josephson tillkallats för att såsom fackkunnig person biträda de
sakkunnige vid uppdragets fullgörande.
Sakkunniga för afgifvande af förslag till modeller på skidor m. m. Härtill
hafva på grund af nådigt bemyndigande den 29 oktober 1909 tillkallats
majoren m. m. B. R. Westin och kaptenen L. Lilliehöök.
För att inom landtförsvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning
angående sättet för efterlysning af beväring smän, som utan anmäldt laga förfall
uteblifvit från tjänstgöring, hafva enligt nådigt bemyndigande den 5
november 1909 tillkallats öfverstelöjtnanten m. m. E. L. W. Schiirer von
''VValdheim, landssekreteraren m. m. H. L. Uddén och kaptenen vid flottan
A. H. Gisiko.
Kommissionen för verkställande af undersökning af förhållanden inom
rikets för sv ar sväs ende, tillsatt genom nådigt bref den 11 december 1908. 1
denna kommission hafva förordnats, till ordförande ledamoten af Riksdagens
första kammare, generallöjtnanten in. m. J. G. Björlin och till ledamöter
ledamöterna af Riksdagens första kammare, f. d. distriktschefen m. m.
grefve C. O. Taube och lektorn m. m. J. E. Nyström samt ledamöterna af
Riksdagens andra kammare, hemmansägaren m. m. Carl Persson i Stallerkult,
vice häradshöfdingen m. m. J. T. Larsson, parkföreståndaren F. W.
Thorsson och grosshandlaren E. A. Nilsson. För kommissionens verksamhet
under år 1909 redogöres sålunda:
Då de mångskiftande förhållanden, kommissionen jämlikt sin instruktion
har att undersöka, icke kunde vara för kommissionens ledamöter från början
i detalj hända,‘ har under kommissionens första verksamhetsår mycken tid
ägnats åt studiet af gällande författningar och öfriga bestämmelser rörande
förhållanden inom försvarsverket i den mån, de ligga inom omfånget för
kommissionens uppdrag. Och genom resor, som kommissionen företagit antingen
afdelningsvis eller samlad, har kommissionen sökt att vinna praktisk
kännedom om försvarsverkets tillstånd och funktioner. Sålunda hafva olika
afdelningar af kommissionen under året besökt Lifgardet till häst, Svea
artilleriregemente, krigsskolan, ammunitionsfabriken å Marieberg, garnisonssjukhuset
i Stockholm, arméns intendenturförråd i Stockholm med verkstäder,
Stockholms tygstation med verkstäder, kronobageriet i Stockholm, Första
och Andra lifgrenadjärregementena, truppförbanden å Gottland, Vaxholms
grenadjärregemente, Hallands regemente jämte de till Skedala hed förlagda
volontärskolorna, Dalregementet, Hälsinge regemente, Svea trängkår, Västmanlands
regemente, Västmanlands trängkår, Åkers krutbruk, Karl Gustafs
stads gevärsfaktori, Vendes artilleriregemente, tygstationen med förråd i
Göteborg samt Varberg. Samlad har kommissionen under sommaren företagit
en fjorton dagars resa till de i Norrland förlagda truppförbanden och
under hösten besökt Karlskrona.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
Under året hafva till kommissionen inkommit och handlagts åtskilliga
klagomål och anmälningar från enskilda personer, och i pressen synliga
meddelanden angående påstådda missförhållanden inom försvarsverket hafva
blifvit föremål för kommissionens undersökning.
Af de utlåtanden, kommissionen känt sig föranlåten afgifva, torde följande
här höra omnämnas.
Genom annons den 9 juli 1908 infordrades anbud å 10,000 hektoliter råg
om minst 12 kilogram per hektoliter för flottans stations i Karlskrona räkning
till den 11 nästpåföljande augusti och således till en tid af året, då
rågbärgningen ännu icke afslutats, och genom beslut den 15 nämnda augusti
antog förvaltningsdirektionen därstädes anbud å leveransen till ett pris af
14 kronor 57 öre för hektoliter, motsvarande omkring 20 öre för kilogram,
under det att råg vid ifrågavarande tidpunkt noterades mellan 14 och 15 öre
för kilogram. Omständigheterna i detta leveransärende föranledde kommissionen
att begära sedermera verkställd polisundersökning. I skrifvelse till
justitiekanslern den 4 december 1909 lämnade kommissionen en utförlig framställning
rörande de förseelser och försummelser, som kommissionen ansåg
ligga vederbörande tjänstemän till last, och hänsköt till justitiekanslerns
pröfning frågan om de åtgärder, som kunde vara att ytterligare i ärendet
vidtaga.
Med underdånig skrifvelse den 20 december 1909 öfverlämnade kommissionen
till Kungl. Maj:t utlåtande af en köpman och en kemist, hvilka komsionen
i egenskap af sakkunniga anlitat, däri med stöd af verkställda laboratorieundersökningar
påvisades, att en smörjolja för flottans behof, fullt jämförlig
med den olja, flottan enligt ingånget kontrakt nu upphandlar till
ett pris af 41 kronor 95 öre för 100 kilogram, med all säkerhet skulle, därest
icke noggranna laboratorieförsök mot all förmodan i praktiken jäfvades, kunna
beredas till ett pris af 16 kronor 56 öre för 100 kilogram, hvadan följaktligen
vid eu årlig förbrukning af cirka 300,000 kilogram en besparing å nära
75,000 kronor årligen ställes i utsikt. Ifrågavarande sakkunnighetsutlåtande
har utarbetats i samförstånd med flottans varf i Karlskrona, där erforderliga
apparater numera finnas för eventuellt fortsatta experiment å laboratorium,
och där försök i praktiken kunna äga rum. I sin underdåniga skrifvelse
har kommissionen hemställt, att utredningen i denna fråga måtte öfverlämnas
till chefen för nämnda varf.
I underdånig skrifvelse den 20 december 1909 har kommissionen i likhet
med 1908 års statsutskott framhållit, hvilka betydande förvaltningskostnader
kräfdes för pensioneringen af arméns och marinens personal samt deras
änkor och barn, hvilken nu verkställes af två särskilda kassor, samt att en
förenkling af pensionsföreskrifterna syntes kommissionen både möjlig och
önskvärd; och då statsverkets tjänstemän i allt fall redan nu i väsentlig
30 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
grad biträda med utbetalning af pensioner och uppbörd af pensionsbidrag,
samt den ojämförligt största delen af personalens pensionering bestrides af
direkta statsanslag, har kommissionen ifrågasatt, att denna pensionering
skulle utan framtida olägenhet kunna afskiljas från pensionskassorna, samt
att änke- i;ck pupillkassorna skulle sammanföras antingen enbart med hvarandra
eller med annan inrättning för liknande ändamål, exempelvis civilstatens
änke- och'' pupillkassa. I anslutning därtill har kommissionen hemställt,
det Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida till nedbringande
af de till öfver 100,000 kronor uppgående årliga förvaltningskostnaderna
och vinnande af andra fördelar särskild utredning kunde påkallas
i den riktning, kommissionen angifvit.
På landtförsvarsdepartementets föredragning kafva följande författningar
under år 1909 af Kungl. Maj:t utfärdats:
den 29 januari: kungörelse angående sättet för officers- och reservofficersvolontärers
antagning och utbildning; den 5 juni: kungörelse angående
förvaltningen af arméns intendenturförråd| den 11 juni: lag om ändrad lydelse
af § 16 värnpliktslagen den 14 juni 1901; den 18 juni: förordning om
ersättning i anledning af kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; lag om
ändring af vissa delar af värnpliktslagen den 14 juni 1901; förordning angående
den fond, ur hvilken skall utgå ersättning, som enligt förordningen om ersättning
i anledning af kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, tillkommer volontär
vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets stammanskap;
förordning angående tillämpning af förordningen om ersättning i anledning
af kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande af de från 1910 års början fastställda
nya aflöningsförmånerna för innehafvare af civil beställning med lön på stat
vid generalstaben; den 13 juli: kungörelse angående ändringar i förnyade
nådiga reglementet för arméns nya änke- och pupillkassa den 30 november
1905; kungörelse angående ändrad lydelse af § 1 i nådiga instruktionen för
generalstaben den 17 juni 1904; den 6 augusti: kungörelse angående förändrad
lydelse af § 4 i förnyade nådiga stadgan för pröfning till vinnande af
inträde vid krigshögskolan den 10 mars 1905; kungörelse angående ändrad
lydelse af andra och nionde punkterna i grunderna för pensioneringen af
arméns befäl och underbefäl med vederlikar; kungörelse angående ändrade
bestämmelser i fråga om underhåll från Yadstena krigsmanshuskassa; den
13 augusti: kungörelse angående ändrad lydelse af § 4 mom. 3 i nådiga
kungörelsen angående remonteringen vid armén den 3 juni 1904; den 20
november: kungörelse angående tillämpning under år 1910 af §§ 151, 152, 153
och 154 uti nådiga förordningen angående inskrifning af värnpliktiga samt
deras tjänstgöring m. m. den 5 december 1901; kungörelse angående frihet
från utmätning för pension, utgående från den vid Älfsborgs regemente under
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 31
benämning »Konung Karl XY:s pensionsinrättning» stiftade fond för understöd
åt afskedade korpraler och soldater; den 10 december: förnyad nådig instruktion
för generalstaben; kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 3, 4, 5, 6,
7, 0, 34 och 42 i nådiga reglementet för garnisonssjukhuset i Stockholm den
8 juni 1906; den 17 december: kungörelse angående ändrad lydelse af § 13
i nådiga reglementet för krigsarkivet den 1 december 1882; den 31 december:
kungörelse angående ny uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären vid
vissa truppförband.
Under år 1909 hafva åtskilliga af marinens officerare och ingenjörer utrikes komutomlands
besiktigat för sjöförsvarets behof beställd krigsmateriel samt tagit menderade
i«t ^ officerare
kännedom om nya erfarenheter pa marinens område. m, a.
Från föregående år hafva följande arbeten fortsatts, nämligen: Marinstabens
full ständigan det af marinens mobiliseringsplaner; verksamhet,
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner; samt
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål.
Följande förslag af större vikt och omfattning hafva afgifvits:
angående uttagning af icke vapenföra värnpliktiga till särskilda befattningar;
angående
utbildning af värnpliktiga läkare och sjukvårdare;
till öfningsplan för flottan under maj—september år 1909;
till ändring i inskrifningsförordningen angående straffpåföljd för försummad
inställelse;
till ändrade bestämmelser för antagning af manskap vid kustartilleriet
(gemensamt med marinförvaltningen);
till rekrytundervisning för flottan;
till nådig instruktion för lotsstyrelsen vid krig;
ifråga om tjänstegraderna vid sjömanskåren m. m.;
angående krigsöfningar vid kustpositioner år 1909;
till besättningslistor för flottans stridsfartyg;
till utbildningsplan för manskapet;
angående fortsatt anskaffning af pansarfartyg (gemensamt med marinförvaltningen
och inspektören af flottans öfningar till sjöss);
till inskrifningsbok för marinens värnpliktiga;
angående undersökning af artillerimatrosers synskärpa;
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fartygs-, husoch
andra
byggnader.
till öfningsplan för flottan 1909—1910 (gemensamt med inspektören af
flottans öfningar till sjöss);
angående befälskurs ombord under åren 1909—1910 (gemensamt med inspektören
af flottans öfningar till sjöss);
till fördelning af manskapet inom sjömanskårens afdelningar, yrkesgrenar
och lönegrader, samt till fördelning af underofficerarna å de särskilda staterna
å flottans stationer under år 1910;
till program för omfattning af utbildningskurs för personal vid lotsverket
för tjänstgöring vid kustsignalväsendet; samt
angående sätt för fyllande af officersbristen vid flottan.
Åtskilliga omfattande förslag af hemlig natur hafva afgifvits.
Utredningar och yttranden hafva dessutom afgifvits rörande:
lindring uti värnpliktens fullgörande i fredstid för svenskfödda män, som
återinflytta till Sverige från främmande land;
marinintendenturkårens omorganisation;
Vaxholms grenadjärregementes ställning i förhållande till marinen in. m.;
förslag till upprättande af reservstater för armén och marinen;
förslag till föreskrifter för efterlysning och hämtning af från tjänstgöring
uteblifna värnpliktiga''m. in.;
ifrågasatt ändring af tryckfrihetsförordningens § 2 mom. 4; samt
förslag till neutralitetsregler;
äfvensom i åtskilliga andra till chefen för marinstaben hänskjutna frågor.
Under år 1909 hafva nedannämnda genom marinförvaltningen kontraherade
arbeten blifvit utförda och levererade:
jagaren Ragnar, levererad af Kockums mek. verkstads aktiebolag;
jagaren Sigurd, levererad af Lindholmens verkstads aktiebolag;
torpedbåtarna af l:a klass Iris, Thetis, Antares och Arcturus, levererade
af Göteborgs nya verkstads aktiebolag;
torpedbåtarna af l:a klass Astrea, Altair och Argo, levererade af Bergsunds
mek. verkstads aktiebolag;
undervattensbåten Hvalen, levererad af Uiat San Giorgio i Spezia;
förändringsarbetena å pansarbåtarna Björn och Hildur, utförda af aktiebolaget
Gefle verkstäder;
en motorbåt för Vaxholms och Oscar-Bredriksborgs fästning, levererad af
Stockholms Dykeriaktiebolag (Hästholmsvarfvet);
en motorbåt för flottans station i Stockholm att användas vid officiella
besök å främmande örlogsfartyg, levererad af Stockholms Dykeriaktiebolag
(Hästholmsvarfvet);
en motorbåt för transport af minor vid Stockholms station, levererad af
Motala verkstads nya aktiebolag;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 3S
eu motorpråm för transport af torpeder vid Stockholms station, levererad
af aktiebolaget Motala verkstads filial.
Genom marinförvaltningens försorg hafva under år 1909 kontrakt afslutats
om leverans af:
jagaren Hngin, att levereras af Göteborgs nya verkstads aktiebolag;
jagaren Munin, att levereras af Kockums mek. verkstads aktiebolag;
en motorbåt för transport af vatten vid flottans station i Stockholm, att
levereras af Motala verkstads nya aktiebolag; och
en ångbåt för Karlskrona fästning, att levereras af Eriksbergs mek.
verkstads aktiebolag, Göteborg.
De viktigare och mera omfattande arbeten, som under år 1909 utförts
af ingenjördepartementet vid flottans stationer utöfver de arbeten, hvilka
äro att hänföra till materielens reparation, underhåll och klargöring för
expedition, äro följande:
vid Karlskrona station:
Nybyggnadsarbetena å torpedbåtarna af l:a klass Castor och Pollux
hafva afslutats och å torpedbåtarna Vega och Vesta fortgått så långt, att
de under nästkommande sommar kunna blifva afslutade.
Kanonbåten Verdandes ändring till sjukvårdsfartyg och korvetten Frejas
ändring till logementsfartyg hafva afslutats.
Nybyggnaden af en motorbåt för Karlskrona station har i det närmaste
afslutats och nybyggnaden af en motorbåt för en kanonbåt har påbörjats.
Fyra ångpannor hafva nybyggts, häraf 2 st. till logementsfartyget Freja
och 2 st. till beklädnadsförrådets värmeledning.
Förstärkningsarbeten under 57 mm. kanonerna å bryggorna å pansarbåtarna
Aran och Vasa hafva utförts.
Marketenteri lokal, försedd med diskbänk samt kall- och varmvattenledning
och afloppsledning, har anordnats å pansarbåtarna Vasa och Tapperheten.
Eldledningsmärsar med vagn och banor för afståndsmätningsinstrument
hafva anordnats å pansarbåtarna Vasa och Tapperheten.
Arbetena med uppförande af ny torpedtillverkningsverkstad har fortgått
så långt, att tegelväggarna äro uppförda, yttertaket pålagdt samt båda öfra
bjälklagen med golf och underslag inlagda.
Gamla bageriets förändring till beklädnadsförråd har afslutats och uppförandet
af nytt lakegodsförråd af tegel å Kungshall har påbörjats.
A Ifön har uppförts en byggnad för förvaring af stridsspetsar för torpeder.
I sjömanskårens kokhus hafva anordnats tvenne diskrum med inredning
af vatten- och afloppsledningar.
Amiralitetskyrkan har reparerats såväl in- som utvändigt hvarjämte på
församlingens bekostnad elektrisk belysning anordnats därstädes.
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 5
Riksdags-Berättelsen.
34 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kustpositio
nerna.
Artilleri materiel,
projektiler,
minor,
torpeder m. m
vid Stockholms station:
Nybyggna^n af torpedbåten af 2:a klass n:r 10 bar afslutats och å
torpedbåten af 2:a klass n:r 11 fortgått så långt, att den under år 1910 beräknas
blifva afslutad.
Torpedbåtarna af 2:a klass n:r 67 och 69 hafva förändrats till bevakningsbåtar.
Under föregående år påbörjad tillverkning af nya ångpannor för handminfartyget
Edda och verkstadsfartyget Ban har afslutats och pannorna insatts
i fartygen, hvarjämte ny ångpanna för bevakningsbåten n:r 5 tillverkats
och insatts. Tre nya ångpannor för ångslupar till 3:e klass pansarbåtar
hafva tillverkats.
Nybyggnad af tre ångslupar, fem minshipar, fyra minarbetsbåtar och
sju minjollar för minförsvaret har påbörjats.
Diverse arbetsmaskiner hafva anskaffats och uppsatts i varfsverkstäderna.
Glas- och vattenledningsnätet å Skeppsholmen har utvidgats.
Å Loudden hafva uppförts vaktstuga, ammunitionshus, pålbrygga samt
anordnats spårvägssystem med fem vagnar, körväg och brunn.
A Björnholmen har anordnats en ny båtbrygga.
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.
Fortifikationsförrådet är färdigt och inventarierna anskaffade.
Karlskrona fästning.
Befästningsarbetena äro afslutade med undantag för några smärre kompletterings
arbeten.
Fortifikationsförrådet är färdigt och inventarierna anskaffade.
Älfshorgs fästning.
För kustartilleriets inkvartering å Nya Yarfvet har uppförandet af en
kokinrättningsbyggnad påbörj ats.
Fortifikationsförrådet är färdigt och inventarierna anskaffade.
Fårösunds kustposition.
Fortifikationsförrådet är färdigt och inventarierna anskaffade.
Under år 1909 hafva levererats 75 mm. kanoner för jagarna Bagnar och
Sigurd, 15 cm. och 12 cm. reservkanoner, 57 mm. och 37 mm. tubkanoner för
pansarbåtarna Oden, Thor och Niord, krut, projektiler, patronhylsor och rör
m. m. för fyllande af fartygens och fästningarnas ammunitionsförråd, laddöfningsapparater
för 15 cm. kanoner samt orderapparater m. m. för tre pansarbåtar
och två jagare.
Vidare hafva anskaffats diverse handminmateriel, telefonmateriel och
elektriska mätinstrument, hvarjämte modernisering af äldre minmateriel ägt
rum och försök utförts med ny konstruerad minmateriel.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
Därjämte hafva anskaffats diverse torpeder, bomullskrutladdningar till
torpeder, torpedinventarier och utredningseffekter för till byggnad anbefallda
torpedbåtar och undervattensbåtar, samt diverse gnistmateriel.
Under det med den 30 september 1909 tilländalupna undervisnings- och Flottans öfninöfningsåret
hafva följande fartyg varit använda nämligen: gar och under
för
förberedande öfning ar med till allmän tjänst inshrifna värnpligtiga ™ninsSTerkunder
omkring ?Sfz månader:
vid Karlskrona station och förlagda till densamma fyra l:a klassens pansarbåtar
och två logementsfartyg — Karlskrona rekryt afdelning — samt
vid Stockholms station och förlagda till densamma två l:a klassens pansarbåtar
och ett logementsfartyg (det senare endast under IVa mån.) — Stockholms
första rekrytaf''delning;
för förberedande öfningar med till sjötjänst inshrifna värnpliktiga under
omkring 2 månader:
vid Stockholms station och förlagda till densamma två l:a klassens pansarbåtar
och ett logementsfartyg — Stockholms andra rekrytafdelning;
för samöfning af stampersonal och värnpliktiga äfvensom för rekrytskjut-
och signalskolor under omkring 27a månader sex l:a klassens pansar,
båtar, en torpedkryssare, en l:a klassens kanonbåt och ett minfartyg •— Kusteskadern
—, hvarjämte under 3 veckor två 2:a klassens torpedbåtar varit tilldelade
nämnda eskader;
likaledes för samöfning af stampersonal och värnpliktiga under omkring
272 månader sex l:a klassens pansarbåtar, två torpedkryssare, fyra jagare,
åtta l:a klassens torpedbåtar, åtta 2:a klassens torpedbåtar, ett minfartyg
samt under omkring D/s månad ytterligare en torpedkryssare, en l:a klassens
kanonbåt och ett lasarettsfartyg — Kustflottan — (på hvilken äfven kustartillerikadetter
och -aspiranter, marinintendentsaspiranter af l:a årskursen,
mariningenjörsaspiranter af 3:e årskursen samt mariningenjörselever af l:a
och 2:a årskurserna genomgått föreskrifna kurser);
för torpedskolans öfningar under omkring 2 månader en torpedkryssare,
åtta l:a klassens torpedbåtar, fyra 2:a klassens torpedbåtar samt ett logementsfartyg
— Torpedskoleafdelning en;
för öfvande åt sjökrigsskolans kadetter i 3:e—6:e klasserna äfvensom
för rekrytskola och samöfning af stampersonal och värnpliktiga under
omkring 4 månader en pansarkryssare och en l:a klassens pansarbåt — Sjökrig
ssko leafdeit1i 1 igen — (å hvilken äfven marinintendentsaspiranterna af 2:a
årskursen öfvats). En l:a klassens kanonbåt och två 2:a klassens torpedbåtar
hafva under omkring 1 månad ingått i nämnda afdelning;
för öfning af stampersonal under omkring 47a månader en undervattens -
36 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
båt, eu l:a klassens kanonbåt, ett logementsfartyg och en bevakningsbåt —
Undervattensbåtskola;
för mineringsskolans öfningar under omkring 41/* månader ett logementsfartyg
och tre bevakningsbåtar samt under omkring 2 månader ytterligare
två minfartyg och en bevakningsbåt —• Minafdelning en;
för ''öfvande af skeppsgossar: under omkring 4 månader två öfningsskepp,
två öfningsbriggar och ett logementsfartyg — 1. Skeppsgosseafdelningen; samt
öfning skön etten Saga, å hvilken öfvats äfven kungl. sjökrigsskolans kadetter
i l:a och 2:a klasserna;
under omkring 3 månader ett logementsfartyg, en torpedkryssare, hvar
till ytterligare kommit under en månad två 2:a klassens torpedbåtar — 2-Skepps g o sse afdelning en;
skjutskola för reservofficerare, reservofficersaspiranter, 1. och 2. kl. artillerimatroser
och vapensmeder under omkring 2 månader en l:a klassens pansarbåt,
en torpedkryssare och en 2:a klassens torpedbåt — Speciella skjutskolan;
för
rekognoscering af militärleder m. in. under omkring 41/* månader kanonbåten
Svensksund och under omkring 2 veckor ångfartyget Kåre;
för öfning af stamrekryter under omkring tre veckor en l:a klassens kanonbåt
;
till kustartilleriets förfogande under omkring 1 vecka fyra 2:a klassens
torpedbåtar;
för ordningens upprätthållande vid strejkoroligheter vid västkusten under
omkring eu månad en l:a klassens kanonbåt;
chefs fartyg et Brott bar varit rustadt omkring 21/2 månader;
pansarkryssaren Fylgia och kanonbåten Svensksund hafva afslutat under
1908 började vinterexpeditioner efter att hafva varit rustade, Fylgia omkring
5V2 månader och Svensksund omkring 4 månader.
Undervattensbåten Hvalen har hemförts från byggnadsorten och därefter
fortsatt expeditionen till slutet af december månad.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till tjänstgöring vid flottan. framgår
af följande tabell.
Berättelse om hvad i idkets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
Vid flottan under perioden 15 november 1908—15 november 1909 öfvade
värnpliktiga:
A. Som af slutat dem under sagda period åliggande tjänstgöring.
Tjänstgöring. |
A n t a 1 man |
||
vid Karlskrona station. |
vid Stockholms station. |
tillsammans |
|
Tjänstgöring i en följd............... Törsta tjänstgöring................. Repetitionsöfning ................. Summa |
1,089 11 32 |
555 13 82 |
1,644 24 114 |
1,132 |
650 1,782 |
Af tillstädeskonma afsängo:
O O
enl. § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade...........155
af annan anledning hemförlofvade eller afgångna...........121
Summa 276
B. Som vid periodens slut ännu kvarstå i tjänstgöring.
Till sjötjänst år 1908 inskrifna värnpliktiga hafva under denna period
fullgjort 9 månaders vapenöfning och utgör hela antalet tillstädeskonma omkring
620 man.
Till stationstjänst år 1909 inskrifna tekniker och elektrotekniker hafva
under denna period fullgjort 5 månaders vapenöfning och utgör hela antalet
tillstädeskomna omkring 15 man.
Skjut-, signal- och maskinskolor hafva under omkring 2 månader från
rnidten af september pågått å SkolesJcaåern, som utgjorts af fyra l:a kiassens
pansarbåtar, en torpedkryssare, eu l:a klassens kanonbåt och ett minfartyg,
hvartill under en månad kommit två 2:a klassens torpedbåtar.
För närvarande (den 31 december 1909) äro på expedition: pansarbåten
Oscar II till aflägsna farvatten; kanonbåten Svensksund å rikets västkust för
bispringande af nödställda fartyg och fiskebåtar samt för upprätthållande af
ordningen på fiskeplatserna och slutligen
för öfning af stamrekryter och för förberedande öfningar med till allmän
tjänst inskrifna värnpliktige:
vid Karlskrona station och förlagda till densamma fyra l:a klassens
pansarbåtar och två logementsfartyg — Karlskrona första rekrytaf"delning —
samt
38 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kustartilleriets
personal.
Kustartilleriets
skolor
och öfningar.
vid Stockholms station och förlagda till densamma två l:a klassens pansarbåtar
och ett logementsfartyg — Stockholms rékrytafdelning.
I sjökrigshögskolan, där artilleri-, torped- och min- samt allmänna kursen
pågår sedan den 1 sistlidne oktober, utgör antalet elever 24, däråt 4 kustartilleriofficerare.
I sjökrigsskolan utgjorde efter officersexamen på hösten 1908 antalet kadetter
155, af hviika under hösten 1909 efter aflagd officersexamen utnämndes
till underlöjtnanter vid kung!, flottan 14, i kung!, flottans reserv 3 och
vid kung!, kustartilleriet 7. Antalet kadetter utgör nu 117, däraf 5 å kustartillerilinjen.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 589 man (däraf i reservofficersaspirantkursen
19) och vid exercisskolan i Stockholm 687 man erhållit undervisning.
I underbefälsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 19 reservofficersaspiranter
och 415 man samt i underbefälsskolan r Stockholm 54 man.
Vid minskolan i Stockholm hafva 25 man åtnjutit undervisning.
Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 403 skeppsgossar
och vid den i Marstrand 225.
Vid skjut- och signalskolorna, förlagda till kusteskadern, hafva under året
resp. 367 (däraf 18 officerare) och 318 man erhållit undervisning;
vid speciella skjutskolan hafva 109 man (däraf 6 reservofficerare och 16
reservofficersaspiranter) erhållit undervisning;
vid speciella signalskolan hafva 90 man erhållit undervisning.
Kustartilleriets officerskår har under det gångna året blifvit fulltalig enligt
stat (100 officerare).
Under år 1909 hafva 7 kadetter aflagt kustartilleri officersexamen samt 5
kadettaspiranter erhållit utbildning ombord å flottans öfningsfartyg, af hviika
aspiranter 4 antagits till kadetter.
6 reservofficersaspiranter hafva under det gångna året vid kustartilleriet
undergått utbildning till reservofficerare.
Förutom de ordinarie manskapsskolorna för kustartilleriets stammanskap
hafva för detsamma följande särskilda skolor och öfningar varit anordnade:
skjutskola, gemensam för hela kustartilleriet, från och med den 12 juni
till och med den 13 augusti (62 dagar) med förläggning under förra delen i
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning och under senare delen i Karlskrona
fästning;
mineringsskola, regementsvis, från och med den 19 april till och med den
12 augusti (115 dagar);
regementsöfningar vid båda kustartilleriregementenas hufvud stationer och
Berättelse om hvad.i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tillä Iragit. 39
detachement från och med den 19 augusti till och med den 29 september
(41 dagar).
Vid kustartilleriets ordinarie manskapsskolor hafva under det den 30
september 1909 tilländalupna öfningsåret undervisats följande antal man:
Manskapsskolor. |
Vaxholms kustart.-reg:te. |
Karlskrona |
Summa. |
Rekrvtskolan................ |
225 |
154 |
379 |
Korpralsskolan ............... |
134 |
164 |
298 |
önäerofficersskolans spec. kurs............ |
26 |
•13 |
89 |
> allm. kurs........... |
14 |
26 |
40 |
Antal man.
För de värnpliktiga hafva jämlikt bestämmelserna i värnpliktslagen varit
anordnade
1. tjänstgöring dels från och med den 15 januari till och med den 29
september (258 dagar), dels från och med den 16 maj till och med den 29
september (137 dagar), samt
repetitionsöfningar från och med den 26 augusti till och med den 29 september
(35 dagar).
Genom att på detta sätt förlägga de värnpliktigas öfningstider hafva under
det förflutna året under repetitionsöfningarna (regementsöfningarna) 2
årsklasser värnpliktiga samtidigt varit i tjänstgöring.
Vid kustartilleriet hafva under år 1909 följande antal värnpliktiga
afslutat dem åliggande tjänstgöring:
A |
n t a 1 ma |
n. |
|
Tjänstgöring. |
Vaxholms kustart.-reg:tc. |
Karlskrona kustart.-reg:te. |
Summa. |
Första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd |
670 |
857 |
1327 |
Repetitionsöfniug.......... |
581 |
538 |
1119 |
Inkaserneringen för kustartilleriets personal i Älfsborgs fästning har va- Kuswtiiiesentligen
förbättrats genom inredandet därstädes af en ny kasern. riefcs kaserner.
Af chefen för kustartilleriet och inom hans stab hafva förutom flera Verksamheten
smärre utredningar afgifvits följande inom kust
artilleriets
chefsexpedition.
40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Sjökar teverket.
Nautisk-mete
orologiska
byrån.
1) förslag:
till »Instruktion för de värnpliktigas öfningar vid kustartilleriet»;
till ändringar i Reglemente för marinen, del I och III;
till plan för kustartilleriets öfningar (efter samråd med chefen för marinstaben);
till
transportväsendets ordnande inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning;
2) yttranden:
öfver »Skjutinstruktion för flottan och kustartilleriet. Handvapen»;
öfver förslag till omorganisation af marinintendenturkåren;
öfver förslag till kommendantsbostad i Vaxholm;
öfver förslag till anbringande af bajonett å marinens karbiner (gemensamt
med inspektören för flottans öfningar till sjöss och chefen för marinstaben).
Dessutom hafva under året vissa förslag af hemlig natur afgifvits, hvarjämte
arbetet på fullständigande af mobiliseringsplanerna fortsatts.
Under år 1909 hafva sjö- och triangelmätningar blifvit utförda:
I Västerbottens] läns skärgård, där från 1908 års slutpunkter vid Sikeå
i skalan 1: 20,000 uppmätts området kring Sikeå och Vänskären äfvensom i
samma skala en del af Skellefteå inlopp, utgörande en sammanlagd areal af
1,19 kv. mil.
Lödningar till sjöss hafva verkställts inom samma län i skalan 1: 50,000
utgörande en areal af 0,55 kv. mil.
Triangulering har verkställts inom området Vänskären—Byskefjärden.
I Stockholms läns skärgård, hvarest Våmmfjärden med kringliggande
områden uppmätts i skalan 1: 20,000, en areal af 0,31 kv. mil.
Vid Svenska Björn hafva grundundersökningar verkställts å 1907 års
mätningar.
Triangulering har verkställts inom området Blidösund—Hälso—Ljusterö»
I Göteborgs och Bohusläns skärgård, där från 1908 års slutpunkter i
skalan 1:20,000 uppmätts området kring Strömstad och Koster, utgörande en
areal af 0,81 kv. mil.
Dessutom hafva kontrollmätningar verkställts å vissa delar af inloppen
till Göteborg.
Lödningar till sjöss hafva verkställts inom samma län i skalan 1: 50,000.
utgörande en areal af 1,00 kv. mil.
Nettobehållningen för försålda kartor utgjorde kr. 27,385: 40.
Till antalet hafva de under byråns tillsyn lydande observationsstationerna
icke undergått andra förändringar under året än, att Fjuks nederbörds
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
mätningsstation indragits samtidigt med fasta bevakningen vid Fjuks fyrplats,
att Smögens vattenhöj dregistreringsstation fullbordats och försetts
med såväl registreringsapparat som fast kontrollspegel samt att en station
för höjdmätning anordnats på Nordkoster. Däremot har fullständig nyutredning
af barometrar, anemometrar och baro-termo-grafer anskaffats för byråns
20 meteorologiska stationer — i stället för äldre nu förbrukad eller föråldrad
— och efter kontrollundersökning vid byrån i Stockholm delvis distribuerats
till resp. stationer.
Meteorologiska och hydrografiska observationsjournaler hafva under året
förts på och för en stor del af året redan inkommit från aktiebolaget Svenska
Ostasiatiska kompaniets fyra ångare Canton, Peking, Yeddo och Nippon
samt från ett segelfartyg.
Byråns fem kontrollstationer trädde under våren i full verksamhet och
hafva anlitats af allmänheten i relativt betydande utsträckning. Inalles
hafva nämligen närmare ett tusental lanternor undersökts och erhållit certifikat,
förutom ett mindre antal kompasser och meteorologiska instrument.
Magnetiska rekognosceringar hafva under sommaren utförts på västkusten
från riksgränsen i norr ned till Göteborg.
En detaljundersökning öfver förändringarna under senaste århundradet
uti hafsytans medelläge i norra Bohuslän har ock utförts under sommaren,
hvarjämte regelbundna timobservationer anställts å hafsytans läge i trakten
af Grisbådarna under senare hälften af innevarande år.
I öfrigt har byråns verksamhet fortgått oförändrad enligt fastställd plan’
Under år 1909 har ett nytt reservfyrskepp med acetongasbelysning an- Lotsverket.
skaffats för södra lotsdistriktet. Fyrskeppet Falsterboref har erhållit acetongasbelysning,
försetts med en ny fyrapparat i stället för förutvarande två
fyrapparater, i samband hvarmed fyrskeppets fasta sken ändrats till blixtljus.
Två af lysbojarna vid Djuprännan i Kalmarsund samt lysbojen vid
Trädgårdsgrundet i Kalmarsund hafva utbytts mot lysbojar med acetongas.
En kombinerad ljud- och lysboj med acetongas har anskaffats och utlagts
utanför Ölands södra udde. Lysbojen å Trelleborgs redd har utbytts
mot en lysboj med acetongas. Två lysbojar med acetongas hafva utlagts
vid inseglingsrännan till Trelleborg. En lysboj med acetongas har utlagts
vid Pinhättans grund i Öresund.
På Högbonden norr om Härnösand äro fyrbyggnadsarbetena afslutade
och en större linsapparat med luxlampa för intermittent sken uppsatt.
På Fjuk i Vättern är i stället för den förut befintliga fyren med ständig
bevakning uppförd en fyr med acetongasbelysning.
Nya fyrar utan ständig bevakning äro uppförda på Ronö Flase, Ytternäsan,
Grönviksgrund, Bränteholmen, Trybergsholmen och Lilla Köttö. Lux
Bih.
till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 6
Riksdags-Berättelsen.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
belysning är införd vid Bremö, Berguddens, Storjungfruns, Björns, Stora
Karlsö, Grimskärs, Hallands Yäderö, Tylö, Yarbergs, Marö och Måseskärs
fyrar.
Mistklocka med urverk är uppsatt vid Berguddens fyr.
Jämlikt nådigt bemyndigande bär lotsstyrelsen med Danska marineministeriet
träffat ny öfverenskommelse, daterad den 22 och 28 december 1909,
angående samarbete mellan Öresunds norra lotsstation (Yiken) och Helsingörs
.lotseri.
Navigations- Yid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1908—1909 varit in»kolorna.
s]iiyfna [ navigationsafdelningen 382 elever, af hvilka 181 utexaminerats
såsom styrmän och 115 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 301
elever, af hvilka 158 aflagt maskinistexamen och 98 öfvermaskinistexamen.
Antalet af dem, som, utan att såsom elever hafva tillhört skolorna, åtnjutit
undervisning därstädes, har utgjort 106, af hvilka 27 aflagt styrmans-,
30 sjökaptens-, 11 maskinist- och 8 öfvermaskinistexamen.
Dessutom hafva 26 elever och 29 privatister aflagt godkänd examen i
ångmaskinlära.
Båtamanshallét.
Enligt från statskontoret under år 1909 lämnad uppgift utgjorde den
dä kvarvarande effektiva styrkan af båtsmän 102 man.
Kommittéer. I afseende å kommittéer, som af Kung]. Maj:t på föredragning af chefen
för sjöförsvarsdepartementet'' blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit, på grund af Kung!. Majrts bemyndigande, af nämnda chef tillkallade,
är följande att meddela:
l:o) Genom kung!, bref den 6 september 1907 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 5 sakkunniga jämte en sekreterare
för verkställande af utredning angående flottans och kustartilleriets upphandlings-
och entreprenadväsende m. m. och ntsågos härtill den 27 i samma
månad f. d. distriktschefen grefve C. O. Taube, grosshandlaren E. A. Nilsson,
grosshandlaren H. Lamm och marinintendenten B,. S. Näsman, den sistnämnde
sekreterare. Betänkande afgafs den 6 mars 1909.
2:o) Genom1; kung!, bref den 15 maj 1908 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att utse högst 5 sakkunniga, däraf en sekreterare, för
biträde med utredning ifråga om vissa ändringar i marinintendenturkårens
organisation m. m.; och blefvo härtill tillkallade den 18 juni 1908 grosshandlaren
E. A. Nilsson, förste marinintendenten, chefsintendenten G. E.
Didring, kommendörkaptenen af 2:a graden G. H. Lidbeck, den 3 juli 1908
marinintendenten af l:a graden S. F. Lägerhalm och den 14 november 1908
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima. Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
f. d. distrikfcschefen grefve C. 0. Taube; de sakkunniga skulle själfva inom
sig utse sekreterare. Betänkande afgafs den 18 februari 1909.
3:o) Genom kungl. bref den 18 september 1908 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 5 sakkunniga jämte en sekreterare
för att med anledning af ifrågasatt öfvergång till den engelska regeln i
svensk skeppsmätningslagstiftning biträda vid revision af skeppsmätningsförfattningarna;
och blefvo härtill den 13 oktober 1908 utsedda kommerserådet
G. Malmén, skeppsredaren i). Broström, skeppsmätningsöfverkontrollören
K. O. Larsson, lotskaptenen C. H. Råmsten samt till sekreterare dispaschören
P. A. Hasselrot. Den 9 februari 1909 utsågs till femte sakkunnig
biträdande skeppsmätaren i Stockholm N. G. Nilsson.
Sedan dispaschören Hasselrot anhållit om entledigande från uppdraget
att vara sekreterare hos sakkunnnige utsågs härtill den 27 februari 1909
dispaschören C. M. Pineus.
De sakkunniga hafva afgifvit förslag till provisoriska föreskrifter angående
skeppsmätning i vissa fall och till vissa bestämmelser rörande mätning
i Sverige af fartyg enligt engelska regeln.
4:o) Genom kungl. bref den 4 december 1908 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga, af Indika en
tillika skulle tjänstgöra såsom sekreterare, för utredning i fråga om olika
pansarbåtstyper; och blefvo härtill den 10 december 1908 utsedda vice amiralen
m. m. C. O. Oisen, konteramiralen na. m. W. Dyrssen, marinöfverdirektören
m. m. H. H. Lilliehöök, kaptenen vid kungl. flottan na. m. H. HK.
Ericson, kaptenen vid knngl. flottan C. O. Lindsström, som tillika skulle
tjänstgöra såsom sekreterare. Betänkande afgafs den 27 februari 1909.
5:o) Genom kungl. bref den 15 september 1909 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga, af hvilka en tilllika
skulle tjänstgöra såsom sekreterare, för utredning i fråga om olika pansarfartygstyper;
och blefvo härtill den 16 september 1909 utsedda vice amiralen
m. m. C. O. Olsen, konteramiralerna m. m. W. Dyrssen och F. C. A.
Sandström, marinöfverdirektören m. m. H. H. Lilliehöök samt kaptenerna
H. H. K. Ericson och C. O. Lindsström, hvilken sistnämnde tillika skulle
tjänstgöra såsom sekreterare. Betänkande afgafs den 9 november 1909.
6:o) Genom kungl. bref den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgifvande
af ny upplaga af reglemente för flottan, del I; och blefvo härtill den 23 oktober
1909 tillkallade kommendörkaptenen af l:a graden m. m. H. V. M. von
Krusenstierna, kommendörkaptenen af 2:a graden m. m. friherre IJ. S. .Reson
Sparre, kaptenen in. m. A. E. Tydén och marinintendenten af l:a graden
S. F. Lagerholm.
7:o) Genom kungl. bref den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen för
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgifvande
af ny upplaga af reglemente för flottan, del III; och blefvo härtill den 23
oktober 1909 tillkallade kommendörkaptenen af l:a graden m. m. H. Y. M.
von Krusenstierna, kaptenerna F. O. Widmark och K. Z. Rönblom samt
regementsintendenten m. m. K. A. Trysén.
utfärdade för- Under år 1909 hafva på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredragfattningar.
njng följande allmänna författningar utfärdats nämligen: den 23 april kungörelse
angående ändrad lydelse af § 1 i nådiga instruktionen för lotsstyrelsen
den 13 december 1907; clen 30 april kungörelse angående ändrad lydelse
af § 1 i nådiga kungörelsen angående tillsättning af vissa läkartjänster
vid flottan och kustartilleriet den 28 november 1902; samma dag kungörelse
angående signaler för tillkallande af lots; den 11 juni angående
ändrad lydelse af §§ 9 och 10 i nådiga kungörelsen den 5 december 1901 angående
antagning af manskap vid kustartilleriet genom kontrakt, samt formulär
3, 4 och 5 vid samma kungörelse, nämnda §§ 9 och 10 samt formulär
5, sådana de lyda enligt nådiga kungörelsen den 21 december 1904; den 25
juni kungörelse med provisoriska föreskrifter angående skeppsmätning i vissa
fall; den 13 augusti kungörelse angående förhöjning i pensioner, som från
flottans pensionskassa utgå till afskedadt manskap; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse af första momentet i nådiga kungörelsen med provisoriska
föreskrifter angående skeppsmätning i vissa fall den 25 juni 1909i
den 22 oktober förordning angående ersättning åt efterlefvande, då någon
af lotsverkets betjäning till följd af tjänsteutöfning ljutit döden; den 10
december kungörelse angående upphäfvande af §§ 32, 33 och 77 i förnyade
nådiga reglementet för flottans pensionskassa den 17 november 1889.
Utfärdade
kommunal
lagar.
Kungl. Maj:t har under år 1909 utfärdat:
den 26 maj lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862;
» » > lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommu
nalstyreise
i stad den 21 mars 1862;
> d » lag angående ändring i vissa delar af förordningen om lands
ting
den 21 mars 1862;
s » » lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommu
nalstyrelse
i Stockhom den 23 maj 1862; samt
» 5 juni lag angående ändring af § 70 i förordningen om kommunalsty
relse
på landet den 21 mars 1862.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 45
Kungl. Majt har den 10 december 1909 utfärdat kungörelse angående landtränterivissa
ändringar i nådiga kungörelsen den 4 december 1908 med föreskrifter emas .‘“dragi
anledning af landtränteriernas indragning med 1909 års ingång.
Kungl. Maj:t bar den 15 oktober 1909 förunnat Tidabolms köping stads- Ny stad.
rättigheter att tillgodonjutas från och med den 1 januari 1910, under förutsättning
att stadsfullmäktige därförinnan blifvit i enlighet med bestämmelserna
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 utsedda,
dock att Tidaholms stad skall tills vidare i judiciellt hänseende bibehållas
under landsrätt och tillhöra Yartofta och Frökinds härads domsaga i Skaraborgs
län; och skall, från det köpingen inträder i utöfning af stadsrättigheten,
Tidaholms socken och köping uteslutas ur landets jordebok och kronoräkenskaper
samt skiljas från Dimbo tingslags väghållningsdistrikt.
Kung!. Maj:t har medgifvit dels den 23 december 1909, att Lidingö Nya köpingar,
socken i Stockholms län må från 1910 års början utgöra en köping, benämnd
Lidingö, dels ock den 31 december 1909, att Stocksunds villastads municipalsamhälle
i samma län må, med undantag af viss del, från 1910 års början
såsom en kommun för sig, hvilken jämväl skall utgöra särskildt skoldistrikt,
bilda en äfven i fattigvårdshänseende från Danderyds socken afskild köping,
benämnd Stocksund.
Ivungl. Maj:t har förordnat, . Tillämpning å
att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande ™sa områden
tillämpning för visst område af Strömsnäs bruks stationssamhälle i Trahe- itadsplanelag
ryds socken af Kronobergs län samt i följd häraf byggnadsstadgan för riketssamt ordningsstäder
i tillämpliga delar gälla inom nämnda område äfvensom att ordnings- stadftadg™. fl"
stadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket,
i hvad den afser stad, skola i tillämpliga delar gälla inom samma område,
hvilket skall benämnas Strömsnäs bruks municipalsamhälle,
att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning för vissa områden vid Fjällbacka municipalsamhälle i Göteborgs
och Bohus län, samt i följd häraf byggnadsstadgan för rikets städer i tillämpliga
delar gälla inom nämnda område, att hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad äfvensom ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse inom visst område invid sagda
municipalsamhälle, samt att brandstadgan för rikets städer skall äga tillämpning
å vissa områden invid samma municipalsamhälle,
att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
Åstorps municipalsamhälle i Malmöhus län, samt
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
att hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga
delar gälla inom visst område i Fryksän de socken af Värmlands län,
benämndt Torsby municipalsamhälle.
Ordningstal!- Kungl. Maj:t bär den 20 augusti utfärdat kungörelse angående ändrad
"städer''^8 lydelse af § 21 af ordningsstadgan för rikets städer.
Fastställda Kungl. Maj:t bär under år 1909 fastställt regleringsplan för vissa omrepianer?S"
rhhen hörande till städerna Galle och Göteborg, för Borlänge köping samt
för Leksands, Kryibo, Tranås kvarns och Ryds municipalsambällen äfvensom
fastställt ändringar i regleringsplanerna för städerna Arboga, Eskilstuna*
Halmstad, Karlshamn, Karlstad, Kristianstad, Lund, Malmö, Södertälje, TJmeå,
Visby, Ystad, Örebro, Stockholm, Hälsingborg, Ronneby och Kalmar, Hörby
köping samt Flens, Gellivare, Sjöbo och Åtvidabergs municipalsamhällen.
Riksförsäk- Antalet af de uti riksförsäkringsanstalten under år 1909 utfärdade och
TalsamhetCår förnyade försäkringarna utgör omkring 4,300 med ett sammanlagdt provisio
1909.
nellt beräknadt antal arbetare af omkring 82,200.
Hos riksförsäkringsanstalten hafva under år 1909 anmälts 4,079 olycksfall,
som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom ersättning till
följd af öfvergående skada har på grund af försäkring i riksförsäkringsanstalten
ersättning under samma år tillerkänts i 40 fall till följd af dödsfal
och i 207 fall till följd af invaliditet.
Under samma år hafva med anledning af olycksfall, som drabbat i riksförsäkringsanstalten
icke försäkrade arbetare, inköpts lifräntor i anstalten
till följd af dödsfall i 15 fall och till följd af invaliditet i 122 fall.
Genom postsparbanken hafva under tiden 1 januari—31 december 1909
för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagdt
belopp af omkring 757,000 kronor, hvarifrån dock bör afräknas det belopp,
som till försäkringstagarne återreglerats, och har under samma tid utanordnats
ett sammanlagdt belopp af 340,398 kronor 62 öre för att genom postsparbanken
till vederbörande ersättningstagare utbetalas.
På begäran antingen af arbetsgifvare och arbetare eller af domstol eller
annan ämbetsmyndigket har riksförsäkringsanstalten under år 1909 i 395
fall meddelat utlåtande rörande den grad af invaliditet, som en till följd af
olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.
Hen 18 juni 1909 har utfärdats kungörelse om undantag för brittiska
medborgare från bestämmelserna i första stycket af 6 § i lagen angående
ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete den 5 juli 1901.
Af chefen för civildepartementet har den 26 juni 1909 utfärdats cirkulär
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
till samtliga öfverexekutorer i riket rörande verkställighet af beslut eller
utslag, hvarom förmäies i 14 § af ofvannämnda lag.
Med ingången af år 1909 trädde kungörelsen den 2 oktober 1908 angående
en särskild för fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af olycksfall
i tillämpning. Under året hafva 1,185 fiskare anmälts till försäkring.
Af dessa hafva emellertid 186 ej inlöst för dem utfärdade försäkringsbref
så att antalet försäkrade fiskare vid årets slut utgjorde 999.
Genom förordningen den 18 juni 1909 angående tillämpning af förord-utvidgning af
ningen af samma dag om ersättning i anledning af kroppsskada, ådragen . rikstönnkunder
mititärtjänstgöring, har riksförsäkringsanstalten fått sitt verksamhets- ”vSamhet”''
område utvidgadt att omfatta pröfning af frågor om ersättning m. m. enligt
sistnämnda förordning.
Under år 1909 har en omfattande strid på arbetsfältet ägt rum. Bo- Arbetstvister,
rande förloppet af nämnda strid kommer att under innevarande års riksdag
framläggas en summarisk redogörelse.
Sedan 1909 års Eiksdag besluta att till arbetarförsäkringsfonden i riks- Arbetarförsäkstaten
för år 1910 afsätta 1,400.000 kronor, har Kungl. Maj:t den 11 septem- ringsfonden,
ber 1909 förordna!, att dessa medel skola af statskontoret förvaltas på sätt
i nådiga brefvet den 15 november 1895 föreskrifvits i afseende å de afEiksdagen
för år 1896 afsakta medel för enahanda ändamål.
Den 10 december 1909 har Kungl. Maj:t aflåtit cirkulär till öfverståt- Åtgärder mot
hållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län ttrI)etsiöshcten.
angående åtgärder mot arbetslösheten.
Kung]. Maj:t har under år 1909 beviljat statsbidrag för aflönande af Extra provinextra
provinsialläkare i Eyds, Jörns, Sorsele, Herrljunga, Töcksmarks, Ulla- si“lla''arereds
och Björkviks distrikt, hvarjämte särskild! statsbidrag utöfver förut för
nämnda ändamål beviljadt bär medgifvits för Tärna och Stensele distrikt.
Kungl. Maj:t har medgifvit bibehållandet under viss tid af medikaments- Apotek,
förråden i Dorotea, Grönskåra och Hede.
Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1909 utfärdat nådig kungörelse angå- Lasaretts» tadende
ändrad lydelse af § 32 i nådiga lasarettsstadgan den 18 oktober 1901. gan
Af
de vid rikets hospital och asyler under år 1909 utförda byggnads- iiospital»-arbetena märkas följande. väsendet.
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid Lunds hospital och asyl har den beslutade hospitalsläkarbostaden,
äfvensom de två för gifta vårdare afsedda bostadshusen blifvit uppförda, afsynade
och godkända. Likaså hafva arbets- och detaljritningar, kontrakt
och arbetsbesbrifning till uppförandet af den beslutade nya tvätthusbyggnaden
blifvit uppgjorda, så att detta arbete har kunnat utlysas på entreprenad.
Vid Göteborgs hospital hafva arbetena med uppförandet af bostad för
biträdande läkare, två bostadshus för gifta vårdare samt ett bostadshus för
yttre betjäning under året fullbordats. Paviljongen för första klass patienter
har förts under tak, och är den inre inredningen nu under arbete. Kontrakt
äro uppgjorda och afslutade med respektive entreprenörer rörande paviljongens
förseende med värmeledning, vatten- och afloppsledningar, samt
elektrisk belysning.
Vid Kristinehamns hospital äro arbetena med uppförandet af den beslutade
hospitalsläkarbostaden så långt framskridna, att byggnaden är i det närmaste
färdig.
Vid Vänersborgs hospital äro de beslutade två bostadshusen för gifta
vårdare uppförda, afsynade och godkända samt tagna i bruk.
Vid Uppsala hospital och asyl har den beslutade utvidgningen af elektriska
belysningsanläggningen blifvit fullbordad, så att anstaltens alla sjukafdelningar
numera äro försedda med elektrisk belysning. Kontrakt är afslutadt
rörande om-, på- och tillbyggnad af paviljong VI, och är detta byggnads
arbete i full gång.
Vid Västerviks hospital hafva byggnadsarbetena så fortskridit, att samtliga
byggnaderna inom stora byggnadskomplexen äro förda under tak samt
att inre putsningen är fullbordad inom paviljongerna 2, 3, 4 och 5, hvarjämte
inre inredningen pågår. Grundläggningen till paviljongerna 16 I, 16 II, 181,
1811 och 20 är under arbete, likaså pågår grundläggningen till paviljongerna
för gifta vårdare. Kontrakt äro afslutade med respektive entreprenörer, afseende
hospitalets förseende med dels kall- och varmvattens- samt afloppsledningar,
dels elektrisk belysning dels äfven erforderliga köks- och tvättapparater.
ÖfVerläkar- och sysslomansbostäderna äro förda under tak.
Vid Säters hospital äro byggnadsarbetena så långt framskridna, att samtliga
byggnaderna inom stora byggnadskomplexen äro förda under tak, med
undantag af två paviljonger inom kvinnoafdelningen, å hvilka murningen är
uppförd till och med andra våningen. Inre putsningen är fullt utförd inom
paviljongerna 1, 2, 3, 4 och 5, och pågår inom de öfriga under tak förda paviljongerna.
Öfverläkar- och sysslomansbostäderna äro förda under tak
och deras inre inredning är under arbete. För de 5 kolonipaviljongerna för
män äro grunderna utförda och socklarna satta. Kontrakt äro afslutade rörande
anstaltens förseende med kall- och varmvattens- samt afloppsledningar,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
rörande byggnadernas uppvärmning samt förseende med elektrisk belysning
och med köks- och tvättapparater.
Vid Piteå hospital har den beslutade hospitalsläkarbostaden blifvit fullbordad.
Sedan Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 utfärdat kungörelse angående stats- Tuberkulosbidrag
för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter m. in. sjukvårdshar
Kungl. Maj:t under år 1909 beviljat statsbidrag till uppförande af föl- anstalter''
jande tuberkulossjukvårdsanstalter, nämligen:
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium för skrofulösa barn,
Gräfle stads tuberkuloshem,
Högbo tuberkulossjukhus,
Medelpads tuberkulossanatorium i Baldershage invid Sundsvall,
Tuberkulossjukhuset Södra Bäckebol i Gunnarsnäs socken,
Gottlands läns tuberkulossjukhus å Norrby,
Löwenströmska lasarettets tuberkulosafdelning,
Lindesbergs tuberkulossjukstuga,
Östersunds tuberkulossjukhem,
Tuberkulossjukstugan å Bjurfors kronopark i Folkärna socken,
Bollnäs tuberkulossjukstuga,
Ludvika tuberkulossjukstuga,
Hälsingborgs stads tuberkulossjukhus å Kungshult,
Värmlands läns tuberkulossjukhus i Arvika,
Västmanlands läns tuberkulossjukhus i Västerås samt
Göteborgs och Bohus läns tuberkulossjukhus vid Svenshögen.
Därjämte har Kungl. Maj:t i enlighet med Riksdagens beslut beviljat
anslag för uppförande, dels af ett tuberkulossanatorium å Spenshults kronopark,
dels af en tuberkulospaviljong vid Österåsens sanatorium.
Kungl. Maj.t har vidare den 14 augusti 1909 utfärdat nådig kungörelse
angående statsbidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
Statsmedicinska anstaltens rättskemiska afdelning har varit i verksam- statsmedihet
från och med den 1 januari och anstaltens medicinskt-bakteriologiska af- c''ns''ca anstaldelning,
sedan föreståndare för densamma utnämnts, från och med den 1 anril ten''
1909. 1
Kungl. Maj:t har den 3 september 1909 utfärdat nådigt reglemente för Reglemente
barnmorskor. för barnmor
skor.
Samma^ dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad lydelse
af §§ 13 och 32 i nådiga instruktionen för läkare, som äro för hälso
Bih.
till Itilcsd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 7
Eiksdags-Berättelsen.
50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
och sjukvården inom visst område anställda, äfvensom för andra, som utöfva
läkarkonsten, den 31 oktober 1890.
Vid 1909 års ingång uppgick antalet barnmorskor till 2,919.
Under år 1909 hafva, i enlighet med reglementet för barnmorskornas
pensionsanstalt den 31 december 1904,142 barnmorskor vunnit inträde såsom
delägare i pensionsanstalten. Under året hafva 40 upphört att vara delägare
i anstalten. Hela antalet delägare vid 1909 års slut utgjorde 1,271. I nämnda
siffra hafva emellertid icke medräknats de barnmorskor, som erhållit tillträde
till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen den 18 september
1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa delägares antal
utgjorde vid 1909 års slut 200.
Enligt af medicinalstyrelsen år 1909 till Kungl. Maj:t afgifven berättelse
angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som under
år 1908 med framgång vaccinerats, 91,256.
Äfven under år 1909 har kolera alltjämt förefunnits i Ryssland, hvarför
förekommande karantäns- och observationsanstalterna under en stor del af aret måst vara i
af förmur i”'' verksamhet. Under hela året har karantäns- och observationsanstalten å
riket. Fejan varit öppen samt under större delen af aret observationsplatserna i
Juniskären, Stockholms hamn, Slite, Arkösund, Västra Hästholmen och Hälsingborg.
I följd af sjöfartens upphörande stängdes samtliga dessa under
december månad.
Kungl. Maj:t har utfärdat den 12 februari 1909 kungörelse angående
vissa lättnader i gällande föreskrifter till förekommande af kolerans införande
i riket från finskt område, den 13 juli 1909 kungörelse angående ändrad
lydelse af § 1 i nådiga kungörelsen den 12 februari 1909 angående vissa
lättnader i gällande föreskrifter till förekommande af kolerans införande i
riket från finskt område och den 6 augusti 1909 kungörelse angående tilllämpningen
af § 2 mom. 1 i nådiga kungörelsen den 16 juni 1905 angående
förändrade föreskrifter till förekommande af pestens och kolerans införande
i riket, äfvensom genom skrifvelse den 13 juli 1909 meddelat bestämmelser
angående anordnande i hamnstäder af observationsplatser för kolera.
Sjukhusbygg- Den nya sjukhusbyggnaden å Fejan har under år 1909 försetts med utäta
å Fejan. redning och står färdig för mottagande af 50 sjuka.
... På grund af bestämmelserna i gränstraktaten den 7/18 oktober 1751 och
riksgränsSena nådiga beslutet den 22 oktober 1845 har uppröjning af riksgränsen mellan
mot Norge.
Antalet barnmorskor.
Barnmorskornas
pensionsanstalt.
Skyddskopp
ympningen.
\ tnrörrlav till
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
Sverige och Norge nästlidna år ägt rum längs Kristiania, Hamars och Trondhjems
stift.
Kungl. Maj:t har den 11 juni 1909 utfärdat lag angående ändrad lydelse Lagen angåaf
§ 9 i lagen angående köttbesiktning och slakthus den 22 december ™de ,köttbe
i
oq7 siktning och
slakthus.
Sedan Riksdagen i hufvudsakliga delar godkänt Kungl. Maj:ts propo- Postverkets
sition den 12 januari 1909 angående ändrad organisation af postverket samt
lönereglering för dess tjänstemän, har Kungl. Maj:t den 27 augusti fastställt
aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket samt utfärdat föreskrifter
angående indragning af postförvaltares och andra tjänstemäns vid
postkontor sportler för den egentliga posttjänsten.
Kungl. Maj:t har den 27 augusti 1909 för postkontoren fastställt ny Postkontorens
klassindelning, afsedd att gälla under 5 år från och med ingången af år lda8smdelmns
1910.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1909 utfärdat ny instruktion för instruktion
generalpoststyrelsen. för general
poststyrelsen.
Järnvägspostbefordran har anordnats å följande enskilda järnvägslinjer: JämvägspostSveg—Orsa,
Smålands Anneberg—Ormaryd, Österskär—Åkersberga, Älmhult befordrao—Glimåkra,
Olofström— Holje, Skara—Timmersdala och Borgholm—Färjestaden.
Under år 1909 hafva 8 själfständiga postkontor inrättats, nämligen i Fasta postSkurup,
Malmberget, Färjestaden, Käflinge, Oxelösund, Rättvik, Älfdalen anstalter,
och Älfsered samt 3 filialpostkontor, hvaraf 1 i Stockholm och 2 i Malmö.
Samtidigt med inrättande af själfständigt postkontor i Malmberget indrogs
det förutvarande filialpostkontoret därstädes. Vid 1909 års utgång utgjorde
antalet själfständiga postkontor 220, eller 8 mera än vid 1908 års utgång,
samt antalet filialpostkontor 22, eller 2 mera än vid sistnämnda tidpunkt.
Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer
uppgick vid 1909 års slut hela antalet fasta postanstalter, inberäknadt filialpostkontoren,
till 3,241, eller 38 flera än vid 1908 års utgång.
Under år 1908 — det senaste år, för hvilket fullständiga statistiska upp- Antalet postgifter
föreligga — hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket behandlats försändelser.
52 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
tillhopa 399,984,166 postförsändelser, hvilket antal, vid jämförelse med nästföregående
år, utvisar en ökning af 2,8 procent.
Postverkets Postverkets inkomster för år 1908, i riksstaten beräknade till 19,000,000
öfverskott. pronor, uppgingo till 19,877,156 kronor 19 öre, och utgifterna för samma år,
hvilka hade förslagsvis beräknats till 18,424,000 kronor, belöpte sig till
18,930,873 kronor 68 öre, hvadan öfverskottet, som beräknats till 576,000
kronor, utgjorde 946,282 kronor 51 öre.
Höjning af Enligt öfverenskommelse mellan svenska och ryska postförvaltningarna
maximibelop- par ^ högsta belopp, hvarå postanvisning i utväxlingen mellan nämnda
anvisningar i länder må utställas och hvilket hittills utgjort 100 rubel eller motsvarande
u*v“linKen^ belopp i svenskt mynt, blifvit från ingången af mars månad 1909 höjdt till
me yss an . ^ rujjei j riktningen till Eyssland och 600 kronor i riktningen till Sverige.
Ändringar i I det mellan svenska och amerikanska postverken afslutade aftal om
paketutvax- direkt paketutväxling hafva från ingången af oktober månad 1909 vidtagits
Amerikas För-de ändringar, att maximivärdet för hvarje paket blifvit höjdt från 50 till
enta stater. gQ bollars eller motsvarande belopp, samt att högsta tillåtna vikten å paket
höjts från 2 till 5 kilogram.
Postbeford- I fråga om postförbindelserna mellan Sverige och kontinenten har under
ringen mellan 4ret vidtagits en ingripande förändring, i det att regelbunden postångfärjeSt0CBCTiiu.
°°h förbindelse inrättats mellan Trelleborg och Sassnitz. Med anledning häraf
hafva svenska och tyska postförvaltningarna genom aftal den 1—3 juli 1909
öfverenskommit om ordnandet af postbefordringen mellan Stockholm och
Berlin.
Anordnande af Med stöd af nådigt bemyndigande har från och med den 1 november
inrikes inkas- ppoö inkasseringsrörelse anordnats i den inrikes posttjänsten. Till inkasge^onTpost-6
sering genom postverket mottagas kvittenser, fakturor, löpande skuldförbinverket.
delser, växlar, rånte- och utdelningskuponger äfvensom utlottade eller eljest
till inlösen förfallna värdepapper samt i allmänhet alla utan omkostnader
betalbara handels- eller andra valutor. Hvarje inkasseringsuppdrag får afse
högst 1,000 kronor.
Ändrade be- På grund af nådigt bemyndigande hafva med tillämpning från och med
stämmeiser ro- (jen \ november 1909 utfärdats ändrade bestämmelser rörande postanvisTbmfngar^och
ningar och postförskott, enligt hvilka bestämmelser det högsta belopp, hvarå
postförskott, inrikes postanvisning eller postförskott må lyda, höjts från 500 till 1,000
kronor samt poststationernas befogenhet i förevarande hänseende utsträckts.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 53
Efter nådigt bemyndigande bär generalpoststyrelsen från och med den utvidgad be1
november 1909 meddelat vissa landtbrefbärare väsentligt utvidgad be- fos®“^e^r
fogenbet. Dessa landtbrefbärare, som hänförts till en särskild klass, första bärare,
klassen, äga att från korrespondent till postbebandling mottaga bl. a. inrikes
försändelse med angifvet värde af högst 500 kronor och inrikes postanvisning
å högst 100 kronor samt att, om postbebandling ägt rum vid minst
en fast postanstalt, till adressater utdela bl. a. försändelse med angifvet
värde af högst 500 kronor och postanvisning å högst 500 kronor, hvarjämte
genom dylik landtbrefbärare kan inkasseras fordran å högst 500 kronor
Landtbrefbärare af andra klass hafva samma befogenhet, som förut tillkommit
landtbrefbärare i allmänhet.
Det senast genom nådigt bref den 6 december 1907 lämnade medgifvande, Välgörenhetsatt
s. k. välgörenhetsmärken, som af Svenska Nationalföreningen mot tuber- markenkulos
aflämnades i postverkets frimärksförråd, finge genom postverkets försorg
under viss tid tillhandahållas allmänheten mot ett pris af 2 öre stycket,
har enligt nådigt bref den 20 november 1908 utsträckts att gälla för ytterligare
ett år från och med den 1 februari 1909. Af sådana märken har under
år 1909 en ny typ utkommit.
Kungl. Maj:t har den 27 maj 1909 dels för Sveriges del antagit det vidReviaeraatregtelegrafkonferensen
i Lissabon år 1908 reviderade reglementet för den inter- lemente förden
nationella telegraftjänstgöringen, dels ock godkänt en mellan telegrafstyrelsen teiegraftjänstoch
den storbritanniska telegrafförvaltningen, på grund af förhandlingar vidgöringen m. m
nämnda konferens, träffad öfverenskommelse, enligt hvilken Sveriges terminalporto
för telegram mellan Sverige och Storbritannien från och med den
1 juli 1909 är nedsatt till 8 centimes för ord.
Den 27 maj 1909 har Kungl. Maj:t vidare, med upphäfvande af det den Nytt telegraf8
april 1904 utfärdade reglementet för telegrambefordringen i riket, fastställt reglemente,
nytt telegrafreglemente att tillämpas från och med den 1 juli 1909.
På grund af Riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 ut-Ändring afaffärdat
kungörelse angående ändrad lydelse af vissa delar i aflöningsregle- ^enterf&T
mentet för tjänstemän vid telegrafverket den 11 oktober 1907 samt af de tjänstemän vid
vid samma aflöningsreglemente fogade allmänna grunder till aflöningsförhöj- teleorafTertetning
för icke provisionsberättigad tjänsteman.
Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1909 bemyndigat telegrafstyrelsen att inköp af uppför
en summa af 25,000 kronor inköpa en uppfinning af ny konstruktion å filning,
mikrofoner, hvarigenom telefonering å längre afstånd möjliggöres.
54 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Telegraf- De staten tillgörande telegraf- ocIl telefonnätens linjer hafva genom de
verkets linjer. un(jer år 1909 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 1,100 kilometer
stoiplinjer; och utgjorde sammanlagda längden af stolplinjer och kablar vid
1909 års utgång omkring 28,000 kilometer.
Telegrafisk De uteslutande för telegrafering afsedda trådledningarna hafva under år
bmdeiseled- pgog ökats med ungefär 90 kilometer; och uppgick vid 1909 års slut nämnda
ledningars sammanlagda längd till omkring 32,000 kilometer.
Jarnvägssta- Under år 1909 hafva 34 järnvägsstationer blifvit satta i förbindelse med
delse med t«lo- telegrafnätet. Af dessa stationer hafva upplåtits 19 för skandinavisk och 15
grafnätet. för internationell korrespondens.
Därjämte hafva 7 järnvägsstationer, som förut varit öppna allenast för
skandinavisk telegramväxling, upplåtits jämväl för internationell korrespondens.
Autalet tele- Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 3 rikstelefonstationer
grafanstalter. mec[ telegramväxling och 14 filialtelegrafstationer, utgjorde vid 1909 års utgång
178, och voro då med dem förbundna 783 telegramexpeditioner samt
1,675 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet af rikets i förbindelse med
hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet af nämnda år, oberäknadt telegraminlämningsställen,
uppgick till 2,636.
Telegramväx- Under år 1908, det senaste för hvilket fullständig statistik är upprättad,
lmg'' hafva befordrats 3,574,115 taxerade telegram samt 248,782 afgiftsfria telegram
och meteorologiska expeditioner. Af de taxerade telegrammen hafva
varit
1,596,193 inländska,
1,261,308 till eller från utlandet samt
716,614 transiterande.
Statens in- Rikstelefonnätets interurban- och telefonförbindelseledningar hafva under
telefnnförbin- ®,r 1909 genom utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 11,000 kilodeheiedningar.
meter dubbeltrådiga ledningar samt genom rasering minskats med omkring
30 kilometer enkeltrådiga ledningar; och utgjorde vid 1909 års slut interurban-
och telefonförbindelseledningarna omkring 120,000 kilometer i dubbeltrådiga
och omkring 320 kilometer i enkeltrådiga ledningar.
Central- ocli
växeltelefonstationer.
Antalet central- och växeltelefonstationer bar under år 1909 ökats med
132; och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång till
omkring 1,850.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
Antalet af de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har under Telefonappaår
1909 ökats med omkring 8,600; och utgjorde sammanlagda antalet i bruk ratervarande
telefonapparater vid samma års utgång omkring 118,500.
Under år 1908, det senaste, för hvilket fullständig statistik blifvit upp- Växlade
rättad, har antalet samtal mot abonnemangsafgift uppgått till cirka 297,737,000 telefonsamtaloch
antalet af de mot särskild afgift utväxlade samtalsperioderna uppgått
till 14,730,878.
Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten hafva, puU]jor(lad(i
enligt uppgift af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1909 såsom full- och godkända
bordade af styrelsen godkänts: arbeten.
56 st. väganläggningar omfattande en längd af 25,172 nymil, för hvilka
kostnaden beräknats till 1,423,790 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått
947,410 kronor,
5 st. broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 165,050 kronor, hvaraf
såsom statsanslag utgått 109,950 kronor, samt
4 st. hamnarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 147,700 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 98,400 kronor.
Därjämte har af styrelsen godkänts ett hamnarbete, till hvilket ett anslag
af 16,900 kronor utaf Riksdagen särskildt beviljats. Den beräknade kostnaden
för detta'' arbete uppgår till samma belopp som anslaget.
Kung], Maj:t har under år 1909 beviljat koncession å följande enskilda Koncession å
järnvägar: |
Spårvidd m. |
Längd km. |
enskilda järnvägar. |
Markaryd—Landeryd........... |
1,435 |
80,5 |
|
Dursen—Enskede............. |
1,435 |
6,5 |
|
Enköping—Strängnäs........... |
1,435 |
34,0 |
|
Åre station—Östra platån af Åreskutan . . |
1,000 |
0,8 |
|
Brittatorp—Säfsj öström.......... |
0,891 |
31,6 |
|
Berga—Dager hult—Asheda........ |
0,891 |
47,1 |
|
Åsheda—Hultsfred............ Stocksund—Sveavägen i Djursholm (Lång- |
0,891 |
56,5 |
|
ängslinjen)............. |
0,891 |
2,8 |
|
Snögrinda—Haxarfve........... |
0,891 |
23,1 |
|
Summa — |
282,9 |
||
Under år 1909 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat trafiktill-stånd för följande enskilda järnvägar: |
För allmän |
56 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Instruktion
för järnvägsstyrelsen
m. m.
Statens järnvägsbyggnader.
Spårvidd m. |
Längd km. |
|
Grlimåkra—Elmhult............ |
1,435 |
28,4 |
Rydö—Hylte (förlängning af Borup—Hyde) |
1,435 |
7,5 |
banan ............... |
1,435 |
0,9 |
Hagalund—Råsunda........... Bispår från Krylbo—Borlänge järnväg till |
1,435 |
1,6 |
Säters hospital........... Delen 121,1 km. från Orsa—Sveg af Orsa— |
1,435 |
2,6 |
Svegs järnväg............ |
1,435 |
1,9 |
Koljé—Olof ström............. Delen Borgholm—Färjestaden af Borgholm— |
1,067 |
1,8 |
Näsby järnväg........... |
0,891 |
44,8 |
Skara—Timmersdala........... |
0,891 |
25,8 |
Mariestad—Torfved............ |
0,891 |
22,3 |
Torfved—Grårdsjö............. |
0,891 |
17,1 |
Anneberg—Ormaryd........... |
0,600 |
7,0 |
Summa |
— |
161,7 |
För trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska banor voro
vid slntet af år 1909 222 st. med
en längd af.................. 9,369,1 km.
samt hästbanorna 4 st. med en längd af..... 13,1 »
eller båda slagen tillsammans.......... 9,382,2 »
Af de förra hafva
2
14
67
3
7
af |
1,435 |
m. |
och |
en längd af |
6,140,9 |
km. |
1,093 |
» |
» » » |
49,9 |
» |
||
2> |
1,067 |
» |
» |
» » » |
509,5 |
|
0,891 |
» |
» |
» » » |
2,454,3 |
» |
|
» |
0,802 |
» |
» |
» » » |
80,5 |
|
0,600 |
* |
* |
» » » |
134,0 |
» |
|
Summa |
9,369,1 |
km. |
Kung! Maj:t har den 17 december 1909 utfärdat kungörelse om ändring
af § 122 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande
distriktsförvaltningar den 31 december 1907.
A statsbanan genom Bohuslän öppnades den återstående bandelen Tingstad—Olskroken
för allmän trafik, sedan a densamma arbetena afslutats
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 57
ifråga om bro öfver Göta älf med därtill anslutna viadukter samt beträffande
terrassering, rälsläggning och ballastning äfvensom banbeväkningsbostäder,
hvarj ämte fullbordades växel- och signalsäkerhetsanläggning å Uddevalla
bangård samt utfördes vissa kompletteringsarbeten å den öfriga delen af
banan.
För statsbanan Morjärv—Lappträsk fullbordades i hufvudsak terrassering
å linjen Räktjärv—Lappträsk, anlades 37 afloppstrummor, afslutades
stenarbetena för bro öfver Lillån — å hvilken bro järnöfverbyggnaden äfven
inlades — Tomasmyrbäcken och Flakaträskbäeben äfvensom i det närmaste
för bro öfver Storträskån, samt påbörjades dylika arbeten för brö öfver
Kukkasjoki. Därjämte utlades 17,7 km. permanent spår mellan Stråkan och
Sockenträsk, färdigballastades banan mellan Morjärv och Räktjärv, underballastades
densamma mellan sistnämnda plats och Östra Flakaträsk, samt
påbörjades grundläggningsarbeten för stationsstuga vid Räktjärv och en del
banvaktstugor.
För landsvägen Boden—Lappträsk fullbordades å delen Storträsk—Lappträsk
i det närmaste terrassering och trumläggning samt i hufvudsak vägens
grusning, grundläggning och murning för bro öfver Storträskån äfvensom
grundläggning för bro öfver Kukkasjoki.
A statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen fullbordades i det närmaste
terrassering å delen Bastuträsk—Skellefte älf, anlades 53 afloppstrummor,
samt fullbordades stenarbetena för broar öfver Hästbäcken och Krångforsbäcben.
För statsbanan Östersund—Ulriksfors fullbordades terrassering i hufvudsak
såväl i hufvudlinjen å delen Östersund-Raftsjön som å bangårdarna vid
Askott, Lit och Häggenås äfvensom å håll-, last- och mötesplatsen vid Långån,
anlades 42 afloppstrummor, inlades järnöfverbyggnaden å 2 broar öfver
Semsån och bro öfver Halån, uppfördes landfästena för broar öfver Indalsälfven
och Långån äfvensom det ena landfästet för bro öfver Håckån, utlades
permanent hufvudspår, som äfven underballastades, å sträckan Lugnvik—Indalsälfven,
samt inhägnades banan å en längd af 27 km.
För statsbanan Järna—Norrköping afslutades definitiv utstakning af
sträckan mellan Nyköping och Norrköping, upprättades entreprenadkontrakt
med aktiebolaget Skånska cementgjuteriet om utförande af de hufvudsakligaste
arbetena å delen Jama—Enstaberga, samt verkställdes skogsröjning
och påbörjades terrassering äfvensom stenuttagning för trummor å vissa
sträckor.
För den s. k. inlandsbanan utfördes okulär undersökning för vissa bibanesträckningar
till befintliga eller ifrågasatta andra banor inom Värmlands,
Kopparbergs och Jämtlands län.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd.
Itiksdags-Berättclsen.
8
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Olsfaokens I samband med uppflyttning af Olskrokens järnvägsstation till högre
järnvägsstation p}ags bär Kungl. Maj:t i enlighet med Riksdagens beslut den 23 april 1909
högre klass, förordnat att, med ändring af hvad i § 3 af aflöningsreglementet för tjänstemän
vid statens järnvägar den 15 november 1907 finnes bestämdt angående
antalet stationsinspektorer å 3:dje klassens station, nämnda antal må från
1909 års ingång utgöra 37.
Statens järn- Längden af för trafik öppnade statsbanor, som vid 1908 års slut, efter
vagstrafik. verkställd ommätning, utgjorde 4,339 kilometer, har ökats med Malmö—
Kontinentens järnväg om 31 kilometer, som vid ingången af år 1909 öfvertagits
af staten. I följd häraf utgjorde statsbanornas vid 1909 års slut trafikerade
längd 4,370 kilometer.
Kruttorn- Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1909 till omkomsten.
Kring 63,600,000 kronor.
Till statskon- Af statens trafikinkomster hafva under år 1909 till statskontoret inle
toret
levere- vererats 6,500,000 kronor,
rade trafikmedel.
Ångfärjeför- Efter att den 6 juli 1909 hafva invigts i närvaro af deras Majestäter
bindelse mellan Konungen af Sverige och Kejsaren af Tyskland öppnades den 7 juli 1909
tyskland!11 ångfärj eförbindelse mellan Sverige och Tyskland öfver Trelleborg och Sassnitz.
Standert å Kungl. Maj:t har den 26 februari 1909 utfärdat kungörelse angående en
vägars Ing" särskild standert att användas å statens järnvägars ångfärjor.
färjor.
Öfveringenjör
vid Trollhättan.
Kungl. Maj:t har den 11 juni 1909 utfärdat bestämmelser angående tillsättande
af en öfveringenjör vid Trollhätte kraftverk.
Trollhätte kanal-
och vattenverk.
Byggnadsarbetena för den första utbyggnaden af den stora kraftstationen
vid Trollhättan har till sina väsentligaste delar slutförts, ehuru de
blefvo i hög grad försenade genom storstrejken. Arbetsstyrkan vid dessa
arbeten, hvilken Aud årets början uppgick till 1,350 man, var störst omedelbart
före storstrejken, då den utgjorde 1,550 man, men hade vid årsskiftet
minskats till 852 man.
Af den maskinella utrustningen äro alla de 4 större turbinerna under
montage. De tre mindre turbinerna äro tillsvidare monterade i den provisoriska
stationen.
Af kraftverkets elektriska utrustning äro en generator och sex transformatorer
afprofvade i respektive verkstäder och sedermera levererade. Uppsättningen
pågår.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 58
Under året hafva dessutom påbörjats arbeten för utvidgning till full utbyggnad
af själfva kraftverksbyggnaden samt tubintagsbyggnaden med tuber
och isgrindskonstruktion.
Kraftledning från Skara till Sköfde med transformatorstation vid Sköfde
bar utförts och blef färdig att tagas i bruk den 5 november 1909.
Kraftledning från Trollhättan till Göteborg, afsedd för 20,000 hästkrafter,
har under året i det närmaste färdigbyggts.
Kraftledning från Lilla Edet till Alingsås har likaså gjorts i det närmaste
färdig.
Sekundärstationer hafva uppförts vid Lilla Edet, Kol, Göteborg och
Alingsås, afsedda för distribution af elektrisk energi i kringliggande trakter.
Insättningen af den elektriska utrustningen i dessa stationer har börjats och
beräknas vara färdig att tagas i bruk samtidigt med kraftstationen i Trollhättan.
Slussarna öppnades för trafik den 14 april och stängdes den 22 december.
Kanaltrafiken har varit rätt liflig; undantag härifrån visade sig dels under
augusti och september månader, då lockout och storstrejk menligt inverkade,
dels under april och december, då väderleken lade hinder i vägen för
upprätthållande af stadig trafik.
Kanalinkomsterna hafva uppgått till cirka 531,500 kronor, motsvarande
siffra år 1908 var 554,500 kronor.
Sedan Riksdagen beslutat att under vissa villkor bevilja medel till an- Ny farled inläggning
af ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, och sedan dessalan Vä?ersbors
villkor uppfyllts, hafva de erforderliga arbetena för farledstracéns fastlag- °cl1 Goteborg''
gande samt utarbetande af definitiv plan för anläggningen igångsatts och
bedrifvits med all möjlig skyndsamhet. Eörslag till definitiv plan har inlämnats
till Kungl. Maj:t, och allt är färdigt för igångsättande af arbetena
på åtskilliga punkter, så fort planen fastställts.
Det å Stafvered och Stallbacka utlagda egnahemsområdet har utökats Egnahems-och
med ett nytt, på Stallbacka utlagdt område och för tillgodoseende af be- Mustriområhofvet
af egnahemstomter i södra delen af samhället har utarbetats plan till ena''
ett egnahemsområde på Sylte.
En plan till bebyggande af den staten tillhöriga marken närmast öster
om Nydqvist och Holms järnväg har utarbetats.
Inom det på Stafvered och Stallbacka utlagda egnahemsområdet hafva
kompletteringar af vägnät och afloppsledningsnät utförts, hvarjämte byggnad
af väg och järnväg till det på Stallbacka planerade industriområdet påbörjats.
Under år 1909 hafva försålts 12 tomter inom Trollhättans till stadsplan
indelade område enligt de i nådiga brefvet den 16 juni 1905 angifna grunderna.
60 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Markinköp.
Resereglemen
tet.
Förordningen
angående expeditionslösen.
Sammanlagda köpeskillingsbeloppet för dessa tomtförsäljningar utgjorde
65,769 kronor 67 öre, hvaraf dock endast influtit kontant 27,861 kronor 67
öre, men återstoden 37,908 kronor motsvaras af intecknade, räntefria köpeskillingsreverser,
att gäldas medels inbetalningar under 10 år.
Inom egnahemsområdet hafva under år 1909 ej försålts några tomter
men 16 tomter hafva upplåtits med tomträtt. Af dessa tomter äro 11 upplåtna
på en tid af 75 år och 5 under 60 år.
På industriområdet hafva tomterna n:r 2 och 3 på 3 år utarrenderats
till järnkontoret.
Af de lånemedel intill 400,000 kronor, som af 1908 års Riksdag beviljats
för utlämnande af byggnadslån åt personer, till hvilka med äganderätt eller
tomträtt upplåtas tomter inom statens egnahemsområde vid Trollhättan, har
utöfver de 200,000 kronor, som utbekommos från riksgäldskontoret under
1908, under 1909 ytterligare utbekommits från riksgäldskontoret 100,000
kronor.
Af dessa medel ha till egnahemsbyggare beviljats byggnadslån till ett
sammanlagdt belopp af 168,800 kronor, däraf för 1909 56,700 kronor, mot
4 Vs % ränta.
Enligt nådiga brefvet den 10 juli 1909 har verket medgifvits att från
handels- och sjöfartsfonden erhålla ett lån af 100,000 kronor för att därmed
dels bestrida kostnaderna för anordnande af nödiga kommunikationer till
industriområdet vid Stallbacka, dels ock för att utlägga nya vägar och afloppsledningar
inom det område, hvarmed egnahemsområdet å Stafvered och
Stallbacka utvidgas. Af dessa medel har från statskontoret utbekommits
50,000 kronor.
Det af Riksdagen beslutade förvärfvandet af dels RAm mantal Starkekärr
och V8 mantal Gudmundstorp n:r 1 i Yassända—Naglums socken af
Älfsborgs län, dels ett område om 4,39 hektar af de till Vänersborgs stads
donationsjord hörande åkerlyckorna n:r 231 och 232 och dels ytterligare
ett område af förenämnda åkerlyckor betecknade med n:r 65—73, är vederbörligen
fullgjordt och motsvarande fastigheter sålunda öfverflyttade i
statens ägo.
Kontrakt angående det af Riksdagen beslutade inköpet af ingenjör E.
Stridsberg tillhöriga områden å V. Malgön hafva utväxlats.
Kungl. Maj:t har den 6 augusti och den 31 december 1909 utfärdat särskilda
kungörelser om ändring i resereglementet af den 13 december 1907.
Kungl. Maj:t har den 10 och den 31 december 1909 utfärdat särskilda
kungörelser om ändring i vissa delar af förnyade nådiga förordningen angående
expeditionslösen den 7 december 1883.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Biksdags sammanträde sig tilldragit. 61
Kungl. Maj:t har den 5 juni 1909 utfärdat lag om förbud mot handels Handels idkanidkande
å söckendag utöfver viss tid. de & sockeil(iag
Kungl.
Maj:t har den 26 november 1909 utfärdat kungörelse om ändring Departemenaf
nådiga stadgan den 31 mars 1900 angående fördelning af ärendena mel- talstaiJga11-lan statsdepartementen.
Kungl. Maj:t har den 5 juni 1909 utfärdat stadga angående behandlin- Regeringsgen
inom statsdepartementen af ärenden, som tillhöra Kungl. Maj:ts rege- rätten,
ringsrätt.
Kungl. Maj:t har den 26 maj 1909 utfärdat kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande af de för regeringsrättens ledamöter och vaktmästare
fastställda aflöningsförmåner.
Kungl. Maj:t har den 11 september 1909 utfärdat kungörelse angående Rang.
upphäfvande af vissa föreskrifter om rang.
Kungl. Maj:t har den 11 september 1909 utfärdat cirkulär angående Paraduniform,
bruket af paraduniform för civila ämbets- och tjänstemän.
1. Beträffande den af Kungl. Makt den 6 november 1903 tillsatta kom- Kommittéer
mittén med uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag till erfor- oc a;0°^™18’
derliga åtgärder mot smittosamma könssjukdomars spridning, i hvars sammansättning
under år 1909 ingen förändring ägt rum, har kommitténs ordförande
meddelat följande om dess verksamhet under år 1909.
Kommitténs arbete har hufvudsakligen omfattat utarbetandet af motiveringen
till de inom kommittén uppgjorda författningsförslagen i ämnet. Sedan
de delar af allmänna motiveringen till kommitténs »Förslag till lag angående
åtgärder mot utbredning af smittosamma könssjukdomar», som därvid
utarbetats och som tillsammans utgöra omkring fem sjättedelar af densamma,
blifvit under tiden den 1—den 14 november genomgångna tillsammans med
två af kommitténs medicinskt sakkunniga ledamöter, sammanträdde kommittén
in pleno under tiden från och med den 15 november till och med den 22
december för justering af de uppsatta delarna af motiveringen.
2. I fråga om emigrationsutredningens verksamhet under år 1909 har
förste aktuarien, filosofie doktorn Gustav Sundbärg meddelat följande.
Emigrationsutredningens arbeten under året hafva utgjorts af ett fortsatt
bearbetande af förut inkomna uppgifter, hvarjämte utsändts ett nytt
frågecirkulär (det sista), ställdt till handelskamrar och andra institutioner
äfvensom enskilda representanter; för Sveriges industri, handel och sjöfart
samt penningväsende. Utgifningen af serien »bilagor», afsedda att ut
-
62 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
göra underlaget för det blifvande underdåniga utlåtandet, har under året
fortgått, och vid årets slut voro samtliga ej redan i tryck utgifna bilagor
under arbete. Under utarbetande är äfven det underdåniga utlåtandet rö''
rande frågan om en föreslagen statens arbetsförmedlingsanstalt för svenskar
i utlandet.
3. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 28 juni 1907 tillsatta
kommittén med uppdrag att inkomma med betänkande och förslag beträffande
ny taxa för transporter å statens järnvägar m. m. har någon förändring
under år 1909 icke ägt rum.
Kommitténs ordförande har meddelat följande om kommitténs verksamhet.
Det hufvudsakliga arbetet under år 1909 har gällt tarifferna för lifsmedel
och dylika varor. Förslag till tariffer för dessa varor jämte motiveringar
därtill hafva utarbetats af en subkommitté. Vid sammanträden under
tiden den 5—den 14 oktober har kommittén in pleno behandlat de framlagda
förslagen och i anledning af desamma fattat preliminära beslut 0 m såväl tariffer
som motivering för flertalet hithörande varor. Yid nämnda sammanträden
diskuterades därjämte de allmänna principer, som böra ligga till grund
för den nya godstaxan, och fattades dels definitiva, dels preliminära beslut
därom. Slutligen tillsattes vid samma sammanträden tre nya subkommit.
téer, en för träkol, en för återgående emballage och en för trävaror och trämassa.
De båda förstnämnda af dessa subkommittéer hafva börjat sitt arbete,
men ännu icke afslutat detsamma.
Under år 1909 hafva utredningar verkställts eller igångsatts rörande
styckegodstrafiken, järnvägarnas driftkostnader, ifrågasatta tariffers ekonomiska
verkningar, utländska frakter m. m.
4. Den af Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 tillsatta kommittén för verkställande
af revision af byggnadsstadgan för rikets städer afslutade under
mars månad år 1909 sina arbeten.
5. I sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 20
september 1907, tillsatta kommission med uppdrag att verkställa utredning
beträffande kisel] ärns egenskap att under vissa förhållanden förorsaka utveckling
af skadliga gaser m. m. har under år 1909 ingen förändring ägt
rum.
Beträffande kommissionens arbeten under år 1909 har dess ordförande,
professorn A. W. Cronquist meddelat följande.
Sedan kommissionen efter förberedande utredning inlämnat förslag till
tillfällig förordning angående forsling af kiseljärn, utfärdades sådan den 17
juni 1908, hvarefter kommissionen fortsatte sina arbeten, som under år 1909
väsentligen utgjorts af dels utarbetande af metod för gasbestämning i kiseljärn,
dels undersökning å de flera prof kiseljärn, som förskaffats från olika
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 63
tillverkningsorter. För dessa undersökningar kafva ej gemensamma sammanträden
hållits, utan hafva sådana sammanträden uppgått under året till allenast
12.
6. Den af Kungl. Maj:t den 28 september 1907 tillsatta kommissionen
med uppdrag att företaga undersökningar rörande de svenska flyttlapparnas
renbete i Tromsö och Nordlands amt har upplösts, sedan Kungl. Maj:t enligt
den 9 januari 1909 utfärdadt beslut förklarat, att K. M:t ämnade begagna
sig af den Sverige tillkommande rätt att efter ingången af år 1909 afbryta
ifrågavarande, för Sverige och Norge gemensamma undersökningar samt i
samband därmed hänskjutit frågan om flyttlapparnas inflyttningstid till Norge
till skiljedomstol.
7. Den af Kungl. Maj:t den 18 oktober 1907 tillsatta kommittén med
uppdrag att undersöka möjligheten af en lagstiftning angående arbetsaftal
m. in. har, enligt uppgift af kommitténs ordförande, år 1909 varit samlad
under tiderna den 11 januari—1 april, den 3—17 maj och den 22 juni—22
juli samt den 24 augusti. Under sammanträdena hafva upprättade utkast
till åtskilliga lagförslag genomgåtts och granskats, och hafva under mellantiderna
ordföranden och sekreteraren varit sysselsatta med omarbetande af
förslagen i enlighet med fattade beslut. Den 24 augusti 1909 aflämnade kommittén
författningsförslag, hvilka emellertid icke voro af kommittén slutgiltigt
antagna.
Kungl. Maj:t har den 12 september 1909 upplöst kommittén.
8. Uti sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 29
november 1907, tillsatta kommissionen med uppdrag att biträda vid uppgörande
af förslag till lag angående sjukkassor har under år 1909 ingen förändring
ägt rum.
Beträffande kommissionens arbeten under år 1909 har dess ordförande
meddelat följande.
Kommissionen har under våren 1909 sammanträdt från den 15 januari
och har den 30 juni 1909 afgifvit betänkande med förslag till lag om registrerade
sjukkassor. Under hösten 1909 hafva af kommissionens medlemmar
landssekreteraren P. A. V. Schotte och t. f. aktuarien C. A. Bydin på
uppdrag afgifvits särskilda betänkanden angående statsbidrag till registrerade
sjukkassor, och angående en central registrerings- och tillsyningsmyndighet
för sjukkassor, hvarmed allt kommissionens uppdrag rörande sjukkasselagstiftningen
torde vara fullbordadt.
Uppdraget att verkställa utredning och afgifva förslag beträffande frågan
om moderskapsförsäkring under statens medverkan har under år 1909 föranledt
sammanträden under november och december månader, i sammanhang hvarmed
företagits närmare utredning om en del förhållanden i främmande länder,
en utredning som för närvarande ytterligare fullföljes af kommissionens
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ledamot hofrättsrådet K. J. Stenström. Betänkande i frågan torde föreligga
senast till hösten 1910.
9. Sammansättningen af den af Knngl. Maj:t den 13 december 190<
tillsatta kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag
rörande allmän ålderdoms- och invaliditetsförsäkring har under år 1909 varit
oförändrad.
Beträffande kommitténs arbeten har dess ordförande, regeringsrådet A.
Lindstedt meddelat följande.
Kommitténs första plenisammanträde under år 1909 hölls den 4 januari,
och var kommittén därefter samlad från och med den 27 januari till och med den
26 februari, då pleniförhandlingarna afbrötos till följd af flera ledamöters
deltagande i riksdagsarbetet. Under nämnda tid höll kommittén fortsatta
öfverläggningar angående vissa af dess ordförande under år 1908 utarbetade
förslag till ålderdomsförsäkring samt angående sättet för åvägabringande
af det för kommitténs arbete nödiga statistiska underlag. I en skrifvelse
till Kungl. Maj:t hemställde kommittén därefter bland annat om bemyndigande
att låta verkställa en statistisk utredning rörande befolkningens i
riket inkomst- och yrkesförhållanden m. m.; och har Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 5 mars 1909, i öfverensstämmelse med kommitténs förslag,
uppdragit åt byråchefen i kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik
G. H. Elmquist, förste aktuarien i järnvägsstyrelsens statistiska kontor
K. Y. Y. Key-Aberg och aktuarien i statistiska centralbyrån O. H. G. Burström
att i samråd med kommittén och under dess medverkan samt enligt
plan, som af kommittén godkänts, verkställa omförmälda statistiska utredning.
Sedan kommitténs ordförande med dessa sakkunniga rådgjort rörande
inom kommittén utarbetade förslag till formulär för inhämtande af statistiska
uppgifter, sammanträdde kommittén åter till plenum den 6—18 april samt
den 20—28 maj, därvid grunderna för den ifrågavarande statistiska utredningen
närmare bestämdes.
Nämnda utredning blef emellertid redan under senare hälften af april
månad påbörjad i de delar, grunderna för dess verkställande hunnit att af
kommittén utarbetas, och har sedan alltjämt fortgått under närmaste ledning
af aktuarien Burström.
Kommittén sammanträdde ånyo till plenum den 27 september—27 november
och den 5—7 december.
Under de tider, då kommittén icke varit samlad till plenum, har arbetet
fortsatts af ordföranden och vissa af ledamöterna, hvarförutom den statistiska
utredningen oafbrutet pågått.
10. Beträffande det på grund af den 31 december 1907 erhållet nådigt bemyndigande
åt redaktören Adolf Hallgren och amanuensen Carl Gustaf Henrik
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 65
Törnebladh gifna uppdraget att inom civildepartementet biträda vid beredning
åt fiagan huruvida för reglerandet åt lotterier den nu gällande lagstiftningen
bär underkastas revision in. in. har meddelats, att insamlade statistiska uppgifter
rörande lotterier slutligen bearbetats samt att, sedan dels den utredning
generalpoststyrelsen anbefallts att verkställa blifvit slutförd, dels ock i
(ifrigt begärda upplysningar numera till största delen inkommit, yttrande och
förslag i ämnet vore under utarbetande och torde kunna afgifvas i början
af år 1910.
11. I sammansättningen af den af Kung! Maj:t den 13 juni 1908 tillsatta
kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag beträffande
omorganisation af medicinalstyrelsen har under år 1909 den förändring ägt
ruin, att i stället för e. o. professorn Gallstrand samt öfverläkaren Rissler
till ledamöter i kommittén under den tid, frågan om omorganisation af den
centrala myndigheten för veterinärväsendet utgjorde föremål för kommittén;''
behandling, förordnats professorn vid veterinärinstitutet i Stockholm, medicine
doktorn J. G. H. Vennerholm och byråchefen i landtbruksstyrelsen F.
it. Egerström.
Kommittén har den 15 november 1909 till Kungl. Maj:t afkunna! förra
delen åt sitt betänkande, innefattande utredning och förslag i det till kommitténs
behandling öfverlämnade ämne med undantag af den närmare organisationen
af den centrala veterinäradministrationen, hvarefter, enligt meddelande
af kommitténs ordförande, en subkommitté arbetat å sistnämnda
fråga, hvilken ej syntes kunna af kommittén slutbehandlas under år 1909.
12. I fråga om det jämlikt nådigt bemyndigande den 23 juli 1908 åt
vattenfallsdirektören F. V. Hansen och sekreteraren i vattenfallsstyrelsen,
filosofie licentiaten A. G. M. Munck af Rosenschöld gifna uppdraget att, jämte
åt chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga, deltaga i utarbetande
af förslag till förvaltningsföreskrifter för svenska statens vattenfall
har vattenfallsdirektören Hansen meddelat följande.
Sedan kommissionen den 23 oktober 1908 tillsatt en subkommitté för utarbetande
af ett förberedande förslag till förordning i ämnet, höll subkommitten,
sedan ett utkast till förordning blifvit uppgjordt, flera sammanträden
i Stockholm under januari och februari månader samt förra hälften af mars
månad år 1909. Vid fullgörande af sitt uppdrag, särskildt vid uppgörande
af ett utkast till lagbestämmelser, åsyftande att bereda möjlighet till upplåtande
af nyttjanderätt, till kronan tillhörig vattenfallslägenhet under så
dana villkor, att det ekonomiska värdet af nyttjanderätten skulle kunna af
nyttjanderättshafvaren användas såsom underpant för fordran, blef subkommittén
på grund af Kungl. Maj:ts den 22 januari 1909 därtill lämnade
medgifvande i tillfälle att anlita biträde al en i hithörande frågors juridiska
behandling synnerligen förfaren person. Sedan af subkommittén utarbetade
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sant. I A [it, y
Riksdags-Berättelsen.
66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
förslag till bestämmelser i ämnet den 13 och den 14 mars undergått förberedande
granskning, afslutades de sakkunnigas arbeten den 15 i samma in. iliad, b \ il -ken dag kommissionen till Kung!. Maj:t öfverlämnade förslag till grunder
för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga vattenfall äfvensom utkast till
lagbestämmelser af ofvan antydd innebörd.
13. I sammansättningen af den jämlikt nådigt bemyndigande deri 9 oktober
1908 tillsatta kommissionen med uppdrag att biträda vid verkställande
af revision af förordningen angående explosiva varor den 19 november
1897 m. fl. författningar har under år 1909 ingen förändring ägt rum.
Beträffande kommissionens arbeten har dess ordförande meddelat följande.
Kommissionen har under år 1909 fortsatt sina arbeten med undantag
af den tid under mars och april månader, då dess ordförande åtnjutit semester.
Fulltalig bär kommissionen sammanträdt 22 gånger; i öfrigt har arbetet
fortgått vid sammankomster mellan två eller någon gång flera ledamöter.
Arbetena hafva nu fortskridit så långt, att förslag till nya förordningar angående
såväl explosiva varor och deras forslande å järnväg som oek forslande
å järnväg af eldfarliga oljor ä.ro utarbetade. Sedan motiveina blitv it färdiga,
torde kommissionen blifva i tillfälle att i början af år 1910 framlägga resultatet
af sina arbeten.
14. Beträffande den, jämlikt nådigt bemyndigande den 17 juni 1908,
tillsatta kommittén för framläggande af förslag och vidtagande åt åtgärder
för åvägabringande af ett »Sveamonument» i Stockholm, för hvilken kommitté
Hans Kung!. Höghet Kronprinsen behagat mottaga ordförandeskapet, har
Hans Knngl. Höghet meddelat, att kommissionen sammanträdt första gången
den 14 januari 1909 och sedermera uppgjort program samt utfärdat upprop
till svenska konstnärer att före den 1 februari 1910 inkomma med täflingsförslag
och kostnadsberäkning för sagda monument.
15. Den på grund af nådigt bemyndigande den 12 januari 1909 tillsatta,
kommissionen för afgifvande åt utlåtande angående uppgjorda förslag till anordnande
af förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt m. m. sammanträdde,
enligt hvad meddeladt blifvit, första gången den 18 januari 1909 samt
afgaf sitt betänkande den 1 mars samma år.
16. På grund af den 22 januari 1909 erhållet nådigt bemyndigande bär
chefen för civildepartementet tillkallat kammarrådet A. Björkman, professorn
vid Stockholms högskola N. K. Alexanderson och vice häradshötdingen
E. Hagelin att i egenskap af sakkunniga biträda vid undersökning åt den
rätt kronan på grund af vattenregale kan äga till alfvar och strömmar i de
norra länen.
Om kommissionens verksamhet under år 1909 har meddelats följande.
Den anbefallda utredningen påbörjades omedelbart och fortgick intill slu -
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
tet åt juni månad med sådan arbetsfördelning att åt professorn Alexanderson
och häradshöfdingen Hagelin uppdrogs att verkställa utredning angående
regalrättens allmänna karaktär, hufvudsakligen med hänsyn till frågan om
rätten till Hammarsforsen i Indalsälfven, hvaremot kammarrådet Björkman
ägnade sin uppmärksamhet nästan uteslutande åt utredningen angående naturen
af den Hammarsforsen angränsande marken, den sä kallade Ragundasjöns
uppgrundningsjord med mera.
Under senare delen af juni månad höllos af kommissionens medlemmar
nästan dagliga sammanträden för afslutande af undersökningen rörande Hamnxarsforsen
samt uppsättning och justering af undersökningsmemorial, hvithet
inom förelagd tid ingifvits till Svea hofrätt.
På sätt i undersökningsmemorial et blifvit af kommissionen vidrördt, genomgingos
afvittringsutslag för åtskilliga socknar, särskild! i Norrbottens
län, till utrönande af i hvad mån de större floderna därstädes finge anses
vara vid afvittringen disponerade.
Sedan professorn Alexandersson anhållit om entledigande från ofvannämnda
uppdrag, har chefen för civildepartementet den 29 september 1909
anmodat professorn vid Stockholms högskola C. Delin att i hans ställe deltaga
i kommissionens arbeten.
17. Jämlikt nådigt bemyndigande den 11 juni 1909 har chefen för civildepartementet
tillkallat borgmästaren K. E. von Geijer, disponenten C. H.
Gustafsson och kontorschefen E. Salmson att, i egenskap af sakkunniga, inom
nämnda departement biträda vid verkställande af revision af förordningen
om automobiltrafik nr. m.
Beträffande kommissionens verksamhet under år 1909 har meddelats, att
kommissionen varit samlad under tiderna från och med den 6 oktober till
och med den 13 november samt från och med den 16 till och med den 20 december,
hvarförutom borgmästaren von Geijer varit sysselsatt med förberedande
arbeten under tiden från och med den 22 november till och med den
15 december. På kallelse af chefen för civildepartementet bär dessutom envoyén
grefve J. J. A. Ehrensvärd deltagit i kommissionens arbeten mellan
den 13 och den 18 december 1909.
18. Kungl. Maj:t har den 18 juni 1909 uppdragit åt en kommitté
att afgifva yttrande och förslag rörande omorganisation af fögderiförvaltningen
in. m., och har Kungl. Maj:t utsett till ordförande i denna kommitté:
landshöfdingen E. E. Pettersson samt till ledamöter: kronofogden G. A. Andrén,
ledamoten af Riksdagens första kammare, häradshöfdingen C. T. af
Ekenstam, landskamreraren K. A. Gislén, ledamoten af Riksdagens andra
kammare, godsägaren G. Odquist, landsfiskalen A. O. M. Olsson samt ledamoten
af Riksdagens andra kammare, hemmansägaren D. Persson i Tallberg.
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Beträffande kommitténs verksamhet har dess ordförande meddelat följande.
Kommittén sammanträdde första gången den 8 september. 1909 och
in pleno haft sammanträden den 8—11 september, den 14—27 oktober
samt från och med den 23 november till och med den 9 december samma
år. Emellan dessa sammanträden har en subkommitté. bestående af ordföranden
jämte landskamreraren Gisién och kronofogden Andrén, varit sysselsatt
med uppsättande och utsändande af skrifvelser dels till länsstyrelserna
rörande antalet ordinarie landsstatstjänster, hvilka den 1 sistlidne oktober
varit, på grund af Kung! Maj:ts nådiga beslut om kronofogde-, häradsskrifvare-
och länsmanstjänsters tillsättande allenast med förordnande tillsvidare,
med sådant förordnande tillsatta, äfvensom rörande vissa utsökningsväsendet
angående, i särskildt frågeformulär uppställda spörsmål samt dels till häradshöfdingarna
i riket och justitiekanslersämbetet med frågor i fyra särskilda
punkter rörande länsmännens kompetens att sköta åklagarekallet. Efter kommitténs
sista plenisammanträde har subkommittén fortsatt sitt arbete, hvilket
närmast afser en fullständig utredning rörande de kronofogdar, häradsskrifvare
och länsmän påhvilande göromålen samt i hvilken utsträckning
dessa tjänstemän äro upptagna af tjänstegöromål och af enskilda uppdrag.
Kommittén har den 18 oktober afgifvit infordradt särskildt utlåtande,
huruvida och i hvilken omfattning de allenast medelst förordnande tillsvidare
tillsatta kronofogde-, häradsskrifvar- och länsmanstjänsterna borde blifva
i vanlig ordning tillsatta samt huru i förevarande afseende borde med framdeles
ledigblifvande tjänster vid fögderiförvaltningen förfaras.
19. Jämlikt nådigt bemyndigande den 27 augusti 1909 har chefen för
civildepartementet uppdragit åt landssekreteraren P. A. Y. Schotte, t. f. öfverdirektören
P. J. G. Laurin, t. f. aktuarien, filosofie licentiaten C. A. Rydin
samt hofrättsfiskalen K. E. Tiselius att inom civildepartementet biträda vid
uppgörande af förslag till lag angående understödsföreningar.
Beträffande kommissionens verksamhet har meddelats följande.
Kommissionen sammanträdde första gången den 4 oktober 1909, hvarefter
sammanträdena fortgått till den 14 december samma år. Såsom resultat af
arbetet föreligger ett utkast, i hufvudsakliga delar, till lag om understödsföreningar,
hvilket skall närmare behandlas under sammanträden i början
af år 1910. Kommissionen förväntar, att före medlet af år 1910 hafva slutfört
sitt arbete.
20. Kungl. Maj:t har den 11 september 1909 uppdragit åt en kommitté
att verkställa revision af hälsovårdsstadgan för riket. Till ordförande i denna
kommitté har Kungl. Maj:t utsett bofrättsrådet friherre E. J. L. H. Wrede
samt till ledamöter förste provinsialläkaren K. J. H. Englund, stadsarkitek
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
ten K. E. Satin, förste stadsläkaren L. I. Andersson, ryttmästaren friherre
E. Fleetwood samt borgmästaren Gr. A. Ahlstrand.
Beträffande kommitténs arbeten har dess ordförande meddelat, att densamma
haft sammanträden under tiden från och med den 14 oktober till och
med den 30 november 1909 samt att vid sista sammanträdet uppdragits åt
ordföranden att, jämte sekreteraren och den eller de af kommitténs ledamöter
ordföranden kunde finna lämpligt tillkalla, utarbeta förslag till ny hälsovårdsstadga
i vissa delar.
21. I enlighet med nådigt bemyndigande den 20 november 1909 har
chefen för civildepartementet tillkallat adjunkten vid folkskoleseminariet i
Stockholm Marie Louise G-agner, ordföranden i svenska filmsförbundet C.
Magnusson samt notarien vid öfverståthållarämbetet för polisärenden P.
Cronvall att, i egenskap af sakkunniga, inom samma departement biträda
vid beredning af ärende angående kontroll å biografföreställningar.
Beträffande kommissionens verksamhet har meddelats följande.
Kommissionen bar haft sammanträden under tiden från och med den 9
till och med den 21 december 1909. Förberedande öfverläggningar hafva
därunder ägt rum, hufvudsakligen angående möjligheten och lämpligheten
att ordna hithörande förhållanden på grundvalen af central, preventiv censur
å biografbilder. Den 21 december ajournerades kommissionens förhandlingar
till början af år 1910 i afvaktan på svar å förfrågningar, som kommissionen
gjort hos vederbörande dels i en del svenska städer och dels i
Köpenhamn och Kristiania angående härvarande biografkontroll.
22. Jämlikt nådigt bemyndigande den 20 november 1909 har chefen
för civildepartementet tillkallat f. d. majoren W. J. E. von Heidenstam,
f. d. professorn L. E. Phragmén, rådmannen A. E. Dahlberg och revisionssekreteraren,
fullmäktigen i riksgäldskontoret C. Berg att, i egenskap af
sakkunniga, inom samma departement biträda vid utarbetande af de
formulär till protokoll öfver stadsfulimäktigval och landstingsmannaval,
hvilka jämlikt § 27 i förordningen om kommunal styrelse i stad den 21 mars
1862, § 13 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862
och § 64 i förordningen om landsting den 21 mars 1862, sådana dessa paragrafer
lyda enligt lagar af den 26 maj 1909, skola af Kungl. Maj:t fastställas.
Enligt inkommet meddelande har kommissionen hållit sammanträden
under tiden den 8—18 december .1909, därvid preliminära utkast till samtliga
erforderliga formulär blifvit uppgjorda och granskade.
70 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Extra lönetillägg.
Utbetalningen
af vissa tjunstinnehafvares
aflöning.
Ändring i lagen
angående
civila tjänstinnehafvares
rätt till pen.
siou.
Reglemente
för de kungl.
teatrarnas
pelis ionsinrättning.
Reglemente för
de enskilda
järnvägarnas
pensionskassa.
Redovisning af
utgifter till
civilstatens
änke- och pupillkassa.
Bevillning af
fast egendom
samt af inkomst.
Inkomstskatt.
Extra inkomstskatt.
Uppbördsreg
lementet.
Uppbördsreglem
entet för
Stockholms
stad.
Kungl. Maja har den 5 juni 1909 utfärdat kungörelse angående extra
lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte in. in.
Kungl. Maj:t bar den 27 maj 1909 utfärdat kungörelse angående utbetalning
månadsvis af aflöning®! åt vissa tjänstinnehafvare.
Kungl. Maj:t bar den 11 juni 1909 utfärdat lag angående ändrad lydelse
af 2 och 5 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension.
Kungl. Maj:t har den 13 augusti 1909 utfärdat reglemente för de kungl.
teatrarnas pensionsinrättning.
Kungl. Maj:t har den 7 maj 1909 fastställt förnyadt reglemente för de
enskilda järnvägarnas pensionskassa.
Kungl. Magt har den 3 december 1909 utfärdat kungörelse med föreskrifter
i afseende å af gifters redovisning till civilstatens änke- och pupillkassa.
Kungl. Maj:t bär den 3 december 1909 utfärdat kungörelse angående
den vid 1909 års riksdag åtagna bevillning af fast egendom samt af inkomst.
Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående inkomstskatt
för år 1910.
Likaledes har Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse angående
en extra inkomstskatt för år 1910.
Kungl. Maj:t bär den 2 augusti 1909 utfärdat kungörelse angående vissa
ändringar i uppbördsreglementet den 10 maj 1895.
Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående vissa ändringar
i reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1909 utfärdat förordning angående Ändring i
ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den (5 augusti 1894 angående
mantalsskrifning''. uingarna.
Kungl. Maj:t har den 26 november 1909 utfärdat särskilda förordningar
dels om ändrad lydelse af §§ 10 och 12 i förordningen den 28 maj 1897 angående
mantalsskrifning i Stockholm dels ock om ändrad lydelse af §§ 8
och 9 i förordningen den 17 november 1905 angående mantalsskrifning i
Göteborg.
o
Kungl. Maj:t har den 5 juni 1909 utfärdat förordning om ändrad lydelse Ändringar i
af 1, 3. 8 och 52 §§ i förordningen den 18 september 1908 angående stäm-stamPejJorord''
pelafgiften.
Samma dag har Kung!. Maj:t utfärdat förordning om ändrad lydelse Särskild »tsmaf
1 8 i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpel- pglafgiffc vid
, ° . ° ° 1 köp ock byte
afgift vid köp och byte af fondpapper. af fond
papper.
Kungl. Magt bar den 18 september 1909 utfärdat lag om skogsaccis. Lag om skogs
accis.
Kungl. Maj:t har den
banker.
5 juni 1909 utfärdat lag angående emissions-Lag angående
emissions
banker.
Samma dag bar Kungl. Maj:t utfärdat lagar om ändrad lydelse af dels Ändring i
24 och 88 §§ i lagen den 18 september 1903 angående bankaktiebolag och
dels 27 § i lagen den 18 september 1903 angående solidariska bankaktiebolag.
Kungl. Maj:t ,har likaledes den 5 juni 1909 utfärdat förordningar dels Konungariket
angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och dels angående gran-sverige» stads°
° ,ö ° ö hvpotekskassa
derna för stadshypoteksföremngars bildande och verksamhet. '' m. m.
Kungl. Maj:t har den 22
ändrad lydelse af §§ 12 och 33
9 oktober 1885
januari 1909 utfärdat kungörelse angående Ändring i föri
nådiga förordningen om mått och vikt den ordningen om
° ° matt ock vikt.
Kung!.. Maj:t har den 20 augusti 1909 utfärdat förordning angående än- Ändring i
drad lydelse af vissa §§ i nådiga förordningen angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker den 7 augusti 1907. ordningen.
72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ändring i
orduingsstadgan
för maltdrycksbryggerierna
i
riket.
Ändring i förordningen
angående
denaturering
af
brännvin.
Villkor för
åtnjutande af
de från och
med 1910 fastställda
aflöningsförmånerna
för kontrollstyrelsen
samt för myntoch
justeringsverket.
Instruktion för
kontrollstyrelsen.
Myntverket.
Samma dag har Kung], Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad lydelse
af 12 och 13 §§ i ordningsstadgan för maltdrycksbryggerierna i riket
den 7 augusti 1907.
Kung!. Maj:t har don 17 december 1909 utfärdat kungörelse angående
ändring i förordningen angående denaturering af brännvin den 10 oktober
1890.
Kung! Maj:t har den 22 oktober 1909 utfärdat kungörelse angående
v-illkor och bestämmelser för åtnjutande af de från och med 1910 års början
fastställda aflöningsförmånerna för kontrollstyrelsen.
Samma dag har Kung!. Maj:t utfärdat kungörelse angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande af de från och med 1910 års början fastställda
aflöningsförmånerna för mynt- och justeringsverket.
Kungl. Maj:t har den 17 december 1909 utfärdat instruktion för kontrollstyrelsen.
Vid myntverket hafva under år 1909 blifvit utmyntade:
silfvermynt:
50-ören..............kronor 241,928: —
10-ören.............. » 161,036: —
bronsmynt:
5 ören...............kronor 28,067: 50
2-ören............... » 31,691: —
1-ören............... » 37,606: —
hvarjämte under samma tid från myntverket, hufvudsakligen till landsorten,
utväxlats:
i silfvermynt .............kronor 3,620,200: —
i bronsmynt.............. » 119,100: —
Därjämte hafva under år 1909 präglats:
27,407 st. medaljer till värde af kronor 100,763: —
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 73
Från det åt Riksdagen för år 1909 beviljade anslag för beredande åt Bidrag till
sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värn- sjömanshusen,
pliktiges inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter hafva bidrag tilldelats 47 sjömanshus.
Kuugl. Maj:t har den 13 juli 1909 utfärdat förordning angående båtar Bärgningaredoch
andra bärgningsredskap å fartyg i nordsjö- eller vidsträcktare fart. skaP \ farty*
i uordsjö- eller
vidsträcktare
fart.
Kungl. Maj:t har den 5 juni 1909 utfärdat kungörelse angående villkoren Villkoren för
för lån från anvisade medel för rederinäringens understödjande. rederilSn.
Kungl. Maj:t har den 26 maj
kollegiet.
1909 utfärdat instruktion för kammar- instruktion för
kammarkolle
giet.
Kung]. Maj:t har den 14 maj 1909 utfärdat kungörelse angående ut- inlösen af
sträckning af tiden för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor. skattefrälse
räntor.
Kung]. Maj:t har den ;> juni 1909 utfärdat förordning angående rätt för inlösen af till
1 '' • ’ 1 ...... statsverket in
dragna
hospitalsräntor.
jordägare att inlösa till statsverket indragna hospitalsräntor.
Kungl. Maj:t har den 20 november 1909 utfärdat lag angående förbud
mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag.
Förbud mot
kvinnors användande
till arbete
nattetid i vissa
industriella
företag.
Kungl. Maj:t bär den 26 februari 1909 utfärdat kungörelse angående be- Näringsiegitirörande
näringslegitimationsbevis för svenska handelsresande i ““önnsbevis
stämmelsei
Finland.
för svenska
handelsresande
i Finland.
Antalet postanstalter, hvilka såsom postsparbankskontor betjäna allmänhe- Postspaiten
med mottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde vid bankenutgången
åt november månad 1909: 3,208, hvarjämte sparmärkesförsäljningsställenas
antal uppgick till 5,317.
Antalet delägare i postsparbanken utgjorde vid 1909 års början 560,270.
Under tiden 1 januari—30 november hafva tillkommit 45,474, under det att
35,358 afgått genom uttagande af samtliga innestående medel. Delägareanantalet
utgjorde således sistnämnda dag 570,386.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 10
Biksdags-Berättelsen.
74 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under tiden I januari—30 november 1909 insattes i postsparbanken i
571,974 poster 11,084,053 kronor och uttogos i 154,220 poster 12,471,681 kronor
13 öre, hvadan delägarnas behållning, som vid årets början uppgick till
46,422,570 kronor 4 öre minskats med 1,387,628 kronor 13 öre och den 30
november 1909 utgjorde 45,034,941 kronor 91 öre, oberäknad! upplupna räntor
för den gångna delen af året.
Inlåningsräntan tiar under år 1909 oförändradtutgjort 3,6 procent för ar.
Postsparbankens medel — däruti i oberäknad! upptagna lån och löpande
förskott från postverket — voro vid november månads utgång placerade dels
uti obligationer, utfärdade af svenska staten, Sveriges allmänna hypoteksbank
eller kommuner inom landet, till ett bokfördt värde af 35,137,500 kronor
42 öre, dels ock i direkta lån till kommuner till ett sammanlagd! kapitalbelopp
af 10,909,903 kronor 60 öre, samt i lån mot säkerhet af fastighetsinteckningar
840,000 kronor, livarjämte vid samma tidpunkt i banker innestodo
2,166,841 kronor 31 öre, allt utom upplupna, ej förfallna räntor.
Postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstaltens
räkning hafva under tiden 1 januari—30 november 1909 gestaltat
sig såsom följer.
Inbetalningar hafva förmedlats till belopp af 654,411 kronor 75 öre, fördelade
på 6,295 poster och utbetalningar till belopp af 305,316 kronor i
12,105 poster;
utbetalningarna förgrena sig i följande grupper:
Sjukhjälp...... |
antal 3,993 belopp kr. |
101,630: 50, |
Begrafningshjelp . . . |
> 39 » |
2,340: —, |
Lifränta...... |
} 6,127 > > |
152,436: 45, |
Återbetalade premier . |
» 1,946 |
48,909: 05. |
De för riksförsäkringsanstaltens räkning förvaltade medlen voro den 30
november 1909 placerade i obligationer till bokfördt värde af 2,485,467 kronor
79 öre, i kommunlån till belopp af 830,047 kronor 80 öre, i lån mot
säkerhet af fastighetsinteckningar till belopp af 455,000 kronor, hvarjämte
å bankräkningar innestodo 46,455 kronor 15 öre, allt förutom ej förfallna
räntemedel.
Beträffande bestyret med mottagande af insättningar i barnmorskornas
pensionsanstalt och utbetalande af därifrån utgående pensioner samt förvaltningen
af pensionsanstaltens medel, enligt kungi. brefvet till styrelsen för
postsparbanken den 31 december 1904, hade vid 1909 års början 1,169 barnmorskor
genom insättning i postsparbanken erlagt afgifter till pensionsanstalten.
Detta antal ökades under tiden 1 januari—30 november 1909 med 79 eller
till 1,248.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 75
Det pensionsanstalten tillkommande statsbidraget för år 1908, 24,939
kronor, bär under 1909 af statskontoret inbetalats till postsparbanken; och
utgjorde vid årets ingång anstaltens fonder 143,621 kronor 65 öre, däraf besparingsfonden
141,121 kronor 89 öre och säkerhetsfonden 2,499 kronor 76
öre. Af dessa medel jämte därå upplupna räntor äro 169,864 kronor placerade
i allmänna hypoteksbankens eller kommuners obligationer.
Med 1909 års ingång har rätten till inträde i barnmorskornas pensionsanstalt
utsträckts att omfatta äfven en del af de barnmorskor, som den 1 januari
1905 uppnått 50 års ålder, och har denna rätt intill den 30 november
1909 begagnats af 104 barnmorskor, för hvilka af vederbörande kommuner
premieinbetalningar verkställts med 18,890 kronor.
I pensioner till dylika barnmorskor har intill den 30 november 1909 utbetalats
ett sammanlagdt belopp af 186 kronor 42 öre.
Med 1909 års ingång har jämväl trädt i verksamhet en särskild för
fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af olycksfall, hvilken försäkring
handhafves af postsparbanken och riksförsäkringsanstalten.
Antalet försäkrade fiskare utgjorde den 30 november 1909 917, och hade
dessa under den gångna delen af året i premier inbetalat 5,731 kronor 5
öre samt i olycksfallsersättning lyftat 489 kronor 69 öre.
Genom nådiga kungörelser af den 18 december 1908 och den 7 maj 1909
bär förordnats, att pensioner eller understöd, som kvartalsvis utgå från civilstatens
änke- och pupillkassa samt halfårsvis från folkskollärarnes pensionsinrättning
med flera under dess förvaltning lagda kassor, skola från och
med år 1909 utbetalas genom postsparbankens förmedling.
Efter det härför nödiga medel af respektive kassor tillhandahållits postsparbanken,
hafva genom bankens försorg utbetalats under de tre första kvartalen
af nämnda år pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa med 271,753
kronor 71 öre i 3,919 poster samt under l:a halfåret från folkskollärarnes
m. fl. pensionsinrättning 656,552 kronor 37 öre i 2,833 poster.
Slutligen må nämnas, att postsparbanksstyrelsen, för underlättande af uppsamlandet
af sparmedel, med Kung!. Maj:ts bemyndigande bestämt, att från och
med den 1 november 1909 »landtbrefbärare af första klass» i allmänhet skall
vara skyldig att för postsparbankens räkning och på dess ansvar förmedla
insättningar i postsparbanken äfvensom att till allmänheten saluhålla spärra
ärken.
Under år 1909 hafva till patent- och registreringsverket inkommit 3,241
ansökningar om patent, 1,141 ansökningar om registrering af varumärken
och 25 ansökningar om registrering af mönster och modeller.
Under året har patent- ooh registreringsverket beviljat 1,948 patent samt
registrerat 866 varumärken och 24 mönster eller modeller,
Patent- oeh
registreringsverket.
Tf» Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Gränstrafiken
mellan Sverig*
och Norge.
Tulltaxan.
Ursprungsbevis
för utländskt
socker
Till samma ämbetsverk kafva under år inkommit
dels 39 anmälningar till försäkringsregistret, däraf 5 afsett registrering
af ömsesidiga försäkringsbolag;
dels 4,125 anmälningar till aktiebolagsregistret, däraf 2 afsett registrering
af bankaktiebolag, samt 693 afsett registrering af öfriga aktiebolag.
Under året kafva registrerats
dels 5 ömsesidiga försäkringsbolag,
dels 695 aktiebolag och banker, hvilkas sammanlagda aktiekapital utgjorde
67,315,090 kronor, hvaraf 55,225,101 kronor 2 öre, eller 82,04 % af det
tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetaldt.
Ofvanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper af bolag och
banker på följande sätt, nämligen för:
2 bankaktiebolag, med ett sammanlagdt aktiekapital af 700,000: —
10 järnvägsaktiebolag, med ett sammanlagdt aktiekapital
af.................... 4,354,700: —
30 rederiaktiebolag, med ett sammanlagdt aktiekapital
af .... .................. 1,130,870: —
290 industri- och fabriksaktiebolag, med ett sammanlagdt
aktiekapital af............. 29,277,500: —
203 handels- och hushållsföreningsaktiebolag, med ett
sammanlagdt aktiekapital af......... 15,329,735: —
158 aktiebolag, bildade för hvarjehanda ändamål, med
ett sammanlagdt aktiekapital af........ 16,522,285: —
»Summa 693
Summa kronor 67,315,090: —
Den 7 maj 1909 har Kungl. Magt utfärdat förordning angående vissa
bestämmelser rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge.
Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser, den 2 april 1909 angående ändrad
lydelse af de i gällande tulltaxa förekommande bestämmelser angående
vin, den 27 maj samma år angående ändring i gällande tulltaxa i afseende
å artikeln arachid- eller jordnötter, den 18 juni samma år angående ändring
i och tillägg till gällande tulltaxas bestämmelser under rubriken
socker, den 20 augusti samma år angående höjning af tullsatserna å maltdrycker
samt den 22 oktober samma år angående tilläggsafgift vid införsel
af socker, tillverkadt i portugisiska kolonien Mosambik.
Den 18 juni 1909 har Kungl. Maj:t låtit utfärda kungörelse angående
ursprungsbevis för raffineradt och oraffineradt utländskt socker, som inkomtill
riket.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldraga. 77
På nådig befallning har generaltullstyrelsen den 5 juli 1909 utfärdat Lättnader vid
kungörelse angående tullbehandling af gods, som på järnväg ankommer dels t»iN>eh»ndling
medelst ångfärja till gränsort, dels ock från Norge till vid riksgränsen belägna
transitupplagsrätt saknande platser.
Enligt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen den 21 augusti statistisk ram
1909 utfärdat kungörelse angående fastställelse af viss ändrad lydelse af föreningrubriken
Vin i den statistiska varuförteckningen.
Kungi. Maj:t har utfärdat kungörelser, den 25 juni 1909 med proviso- skeppsmätriska
föreskrifter angående skeppsmätning i vissa fall och den 13 augusti ... ninsr
samma ar angående ändrad lydelse af första momentet i nyssnämnda kungörelse.
Vidare har generaltullstyrelsen, jämlikt nådig föreskrift den 22 november
1909, utfärdat kungörelse angående vissa ändringar i föreskrifterna angående
mätning för bestämmande af svenska ångfartygs afgiftspliktiga dräktighet
enligt den engelska regeln rörande afdrag för maskinrum.
.Kung!. Maj:t har den 11 mars 1909 utfärdat kungörelse angående un-Undantag från
dantag vid export sjöledes från Stockholm från vissa i anledning af den s. k. ^fte/iTnkräftpestens
uppträdande i sjöarna Mälaren och Hjälmaren gifna föreskrifter, ledning af de»
s. k. kraftpesten.
Den 9 juli 1909 har Kung!. Maj:t låtit utfärda kungörelse angående än- Ändring i fördrad
lydelse under viss tid åt 1 § 1 mom. i förordningen den 9 november 1888 ordaingen röangäende
förbud mot införsel till riket af varor med oriktig ursprungsbe
beteckning.
till riket af
varor med
oriktig ursprungsbeteckning.
Kungl. Maj:t har den 6 augusti 1909 utfärdat kungörelse angående ut- Nya riksgifvande
af nya riksbankssedlar å ett tusen kronor. bankssedlar.
Kungl. Maj:t bar den 26 september 1909 utfärdat kungörelse angående Nv prägel och
ny prägel och inskrift å skilj em ynten. inskrift 8
skiljemynten.
Kung!. Maj:t har den 25 juni 1909 utfärdat kungörelse angående in- instruktion
struktion för Riksdagens revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna.för ®iksdagens
revisorer vid
riksbankens afdelningskontor
i orterna.
78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kungörelse i Kungl. Maj:t har den'' 25 juni 1909 utfärdat kungörelse i anledning af
Riksdagens be Riksdagens beslut angående riksbankens styrelse och förvaltning.
sint angående
riksbankens
styrelse och
vältning.
Statsverkets
giroräkniug i
riksbanken.
Kungl. Maj:t har den 10 december 1909 utfärdat kungörelse med föreskrifter
om statsverkets giroräkning i riksbanken.
Föreskrifter i Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med föreskrifter i ananledmng
af ]ef[ning af öfverflyttning på riksbanken af statskontorets kassarörelse.
öfver flyttning ö ./ o i
på riksbanken
af .statskontorets
kassarörelse.
instruktion för Kungl. Maj:t liar flen 26 november 1909 utfärdat instruktion för banki)ankmspek-
inSpektionen.
tion eu. L
Allmänna Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1907 års utgång
hvpoteksban- uppgick till 278,959,193 kronor 33 öre, utgjorde vid 1908 års slut 286,973,080
kronor, hvaraf mot inhemska obligationer 114,851,600 kronor, mot tyska
138,910,400 kronor och mot franska 33,211,080 kronor; och utgjorde räntan,
hvarmed obligationerna voro förskrifna, 5 proc. å 11,109,100 kronor, 4 proc.
a 192,205,013 kronor 33 öre, 3Ai proc. å 31,063,700 kronor och 31/* proc. å
52,595,266 kronor 67 öre.
Under år 1909 har banken afslutat ett 4 proc. obligationslån å 15,000,000
francs, af hvilket lån obligationer till ett belopp af 3,600,000 kr. (5,000,000
francs) under året blifvit försålda.
Därjämte hafva under år 1909 blifvit försålda: obligationer af 1883 års
län, afstämplade till 4 proc., till ett belopp af 70,000 kronor, obligationer
af 1878 års lån till ett belopp af 263,200 kronor och obligationer af 1908
års lån till ett belopp af 1,078,200 kronor.
Följande amorteringar hafva under år 1909 verkställts å bankens obligationslån,
nämligen å 1877 års svenska 5-procentlån 417,200 kr., å 1880 och
1883 års svenska till 4 proc. afstämplade lån 323,800 kronor, å 1880 och
1883 års svenska till 3s/i proc. afstämplade lån 199,600 kronor, å 1889 års
svenska 31/- procentlån 125,100 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 684,000
kronor, å 1886 års tyska ÖVs procentlån 219,466 kronor 67 öre och å 1879
och 1908 års franska 4-procentlån 557,640 kronor.
Hypoteksföre- Enligt den öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1908 års
ställning8 slut, hvilken upprättats i finansdepartementet efter uppgifter från de sär
-
79
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit,.
skilda hypoteksföreningarna,'' utgjorde summan af den amorteringslåneskuld,
hvari hypoteksföreningarna, .efter afdrag af de å lånen verkställda amorteringar,
då häftade till allmänna hypoteksbanken, 276.384,607 kronor 74 öre,
eller 686,105 kronor 56 öre mera än vid utgången af år 1907.
Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer obligationsskuld utgjorde Allmänna hyvid
1908 års slut 41,116,733 kronor 34 öre mot 41,461,000 kronor vid ut o-ån- potekskassan
gen af 1907.
Under år 1909 hafva obligationer af 1906 års 4-procentlån sålts till ett
belopp af 53,200 kronor.
Hypotekskassans fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och
kommuner uppgingo vid 1908 års slut, efter afdrag af verkställda amorteringar,
till samman!agdt 38,402,182 kronor 35 öre.
Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be- Rikabankens
»tämmelser, utgjorde vid slutet af november år 1909 i rundt tal 78 748 1000''-1'' de enskiWa
kronor mot i 6,450,900 kronor vid samma tid ar 1908. garnas kassa
De
enskilda bankinrättningarna ägde vid utgången af november år 1909 tillgångar,
i myntadt och omyntadt guld 319,689 kronor mot 360,486 kronor vid samma
tid år 1908.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november månads
utgång år 1909 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af växlar
till ett belopp af 97,952,394 kronor mot skulder å tillhopa 126,396,296
kronor, så att bankernas öfverskjutande skuld till utlandet utgjorde
28,443,902 kronor mot eu öfverskj utande skuld på 13,398,993 kronor vid
samma tid år 1908.
Därjämte innehade riksbanken den 30 november 1909 utländska obligationer
till ett belopp af 12,651,700 kronor mot ett belopp af 10,835,700
kronor vid samma tid år 1908.
Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo den 30 november 1909 till ett utelöpande
belopp af i rundt tal 184,745,300 kronor. Då motsvarande belopp den 30 *>»nkeedlar.
november 1908 utgjorde 184,507,600 kronor, bar alltså eu ökning i riksbankens
sedelstock ägt rum med 237,700 kronor. I
I riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro vid utgången af .Bankernas innovember
1909 innestående: på sparkasseräkning 264,765.900 kronor mot "el1 utlåning251,
769,300 kronor vid samma tid år 1908; på giro-, upp- och afskrifningssamt
löpande räkning 233,613,300 kronor mot 213,963,300 kronor vid samma
tid år 1908; på depositions- och kapitalräkning 959,157,800 kr. mot 965,401,900
kronor år 1908.
SO Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Nya oeh upplosta
bankaktiebolag.
Förlängda
oktrojer.
Beloppet af diskonterade inrikes växlar, som vid november månads utgång
år 1908 var 722,015,500 kronor, utgjorde den 30 november 1909
692,480,600 kronor och hade således minskats med 29,534,900 kronor. Vid
slutet af november 1909 utestod såsom lån ett belopp af 999,104,600 kronor.
Motsvarande belopp för år 1908 uppgick till 949,186,800 kronor; och hade
således bankernas utestående lån från november 1908 till samma tid år 1909
ökats med 49,917,800 kronor. Det å kassa- och resekreditiv utestående belopp
hade från slutet af november 1908 till samma tid år 1909 minskats
från 257,597,900 kronor till 246,125,500 kronor eller med 11,472,400 kronor,
medan däremot det å löpande räkning utestående belopp under samma tid
ökats från 215,294,600 kronor till 217,858,700 kronor eller med 2,564,100
kronor.
Vid utgången af november 1909 var därjämte på indrifning beroende
ett belopp af 11,892,100 kronor mot 14,529,400 kronor vid samma tid år 1908.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af november 1909 2,167,461,500 kronor mot
2,158,624,200 kronor vid samma tid år 1908 och har således ökats med
8,837,300 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-, giro-, upp- och
afskrifnings- samt löpande räkning och depositionsräkning samtidigt ökats
med 26,402,500 kronor.
Bankernas sammanlagda fonder hafva från utgången af november månad
år 1908 till samma tid år 1909 ökats med 5,152,100 kronor.
Under år 1909 har Kungi. Maj:t meddelat tillstånd att drifva bankrörelse
åt aktiebolaget Herr ljunga landtmannabank och aktiebolaget Linneryds
folkbank, båda till utgången af år 1919.
Följande banker hafva under år 1909 upphört, nämligen aktiebolaget
Västerviks handelsbank, som uppgått i aktiebolaget Skånska handelsbanken,
aktiebolaget Ströms folkbank, som uppgått i aktiebolaget Jämtlands folkbank,
samt aktiebolaget Fränsta bank, som uppgått i aktiebolaget Sundsvalls
köpmansbank.
Antalet i verksamhet varande banker, hvilket vid 1908 års slut uppgick
till 84, utgjorde vid 1909 års utgång 83.
Åt följande aktiebolag har Kungl. Maj:t under år 1909 meddelat tilllåtelse
att fortfarande drifva bankrörelse, nämligen: Tranås bankaktiebolag,
aktiebolaget Jämtlands kreditbank, aktiebolaget Östersunds diskontbank
och mellersta Hallands bankaktiebolag, samtliga till utgången af år 1920,
samt bankaktiebolaget södra Sverige och aktiebolaget Stockholms handelsbank,
båda till utgången af år 1921.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 81
Kung]. Maj:t har under år 1909 utfärdat särskilda kungörelser angående Frihet från utfrihet
från utmätning för pension, utgående från kvinnliga kontorist- och matni“8 för
expeditföreningens i Stockholm pensionskassa, från Stockholms norra spår- pc,1sl0nvagars
personals pensionsfbrening, från Svenska lifförsäkringsbolaget, från
brandkarlarnes i G-öteborg pensionsförening, från Stockholms läns sparbank
samt från tjänstepersonalens i aktiebolaget Stockholms handelsbanks pensionskassa.
I afseende å kommittéer, som af Kung! Makt på föredragning af chefen Kommittéer,
för finansdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit på grund af Kungl. Majds bemyndigande af nämnda chef tillsatta, är
följande att meddela:
1. De af Kungl. Maj:t den 26 september 1902 tillsatta kommittérade,
som fått sig uppdraget att afgifva yttrande om de ändringar i nu gällande
bestämmelser rörande bokföringen i statskontoret, Indika kunde anses påkallade,
äfvensom att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda
ämbetsverkens bokföring, som kunde föranledas af eu föreslagen ändrad eller
utvidgad bokföring i statskontoret, hafva-under år 1909 utarbetat och till
Kungl. Maj:t med skrifvelse den 10 oktober öf veld ämnat förslag dels till
kungörelse med föreskrifter om statsverkets giroräkning i riksbanken, dels
till kungörelse med föreskrifter i anledning af öfverflyttning på riksbanken
;u statskontorets kassarörelse, dels till kungörelse angående vissa ändringar
i. nådiga kungörelsen den 4 december 1908 med föreskrifter i anledning af
landtränteriernas indragning med 1909 års ingång, dels till formulär för
statskontorets räkenskaper och dels till öppnande af statsverkets giroräkning
i riksbanken för patent- och registreringsverket.
Vid afslutandet af nu omförmäida arbeten, bvilka pågått under januari
—oktober månader, uppdrogo kommittérade åt sin sekreterare att med biträde
af två särskilt tillkallade sakkunniga personer, efter undersökning af''
skogsförvaltningens kassa- och redovisnings v åsen, uppgöra förslag till förändring
däraf med tillämpning af de principer, som blifvit af Kungl. Magt
fastställda för länsstyrelsernas och statskontorets medelsförvaltning, och med
anpassning till den centrala kassabokföring, som omförmäles i kungl. kungörelsen
den 22 maj 1908 med föreskrifter för ämbetsverk och myndigheter
att inkomma med vissa uppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå. Detta
arbete, som pågått under november och december månader 1909, är ännu icke
afslutadt.
2. Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande
af förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden in. m. bar under år 1909 undergått den förändring i sin
sammansättning, att efter förste revisorn H. Schultzberg, som erhållit fcegärdt
Bill. till mksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afä.
Eiksdags-Berättelsen.
11
82 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
entledigande, revisionskommissarien Ii. Vide förordnats till ledamot i kommittén.
Kommittén kar under året sammanträdt in pleno under tiderna 13 januari—2
april, 6—27 maj, 15—22 juni, 8—15 juli samt 18 oktober—18 december.
Därjämte hafva, enligt kommitténs uppdrag, särskilda subkommittérade
bedrifvit arbeten för kommitténs räkning under öfriga tider af året. Enligt
kommitténs beslut den 16 innevarande december komma subkommittéarbeten
att fortgå, till dess kommitténs arbeten in pleno blifva, på ordförandens kallelse,
återupptagna.
Under år 1909 kafva följande betänkanden ock utlåtanden afgifvits af
kommittén, nämligen:
med underdånig skrifvelse den 20 februari betänkande (delen XVI) beträffande
länsveterinärerna;
den 15 mars underdånigt utlåtande angående lönereglering för chef, ledamöter
ock vaktmästare vid öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk;
med underdånig skrifvelse den 23 mars betänkande (delen XVII) angående
fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten;
med underdånig skrifvelse den 22 juni betänkande (delen XVIII) angående
statens uppfostringsanstalt å Bona;
den 29 oktober underdånigt yttrande i anledning af framställningar från
statskontoret om förstärkning af dess arbetskrafter;
med underdånig skrifvelse den 17 november betänkande (delen XIX) beträffande
statens landtbruksingenjörer, extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater;
med
särskilda underdåniga skrifvelse): den 8 december betänkanden (delarna
XX och XXI) beträffande tandläkarinstitutet ock undervisningsanstalterna
för barnmorskor; samt
den 16 december särskilda underdåniga utlåtanden dels i fråga om provisorisk
lönereglering för år 1911 för Kung!. Maj:ts kansli och vissa centrala
ämbetsverk dels ock i anledning af underdåniga framställningar från
nedre justitierevisionen om beredande af tillfällig löneförbättring åt tjänstförrättande
revisionssekreterare m. fl. tjänstemän i revisionen äfvensom vaktmästarna
därstädes.
Förutom de regleringsfrågor, hvilka sålunda af kommittén slutoehandlats,
kafva äfven inom kommittén in pleno eller genom särskilda subkommittérade
arbeten bedrifvits i afseende å regleringen af löneförhållanden
m. in. vid försäkringsinspektionen, styrelsen för postsparbanken samt nedre
justitierevisionen.
På grund af Kungl. Maj ds förordnanden kafva följande personer såsom
särskilda ledamöter deltagit i kommitténs arbeten, nämligen för öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk läroverksrådet A. Nord felt, för fångvårds
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 83
styrelsen och fångvårdsstaten samt uppfostringsanstalten å Bona byråchefen
V. Almquist, för fångvårdsstaten samt uppfostringsanstalten å Bona direktören
vid länscellfängelset i Karlskrona U. Leander, äfvensom för nedre
justitierevisionen, i hvad frågorna om definitiv lönereglering m. m. angår,
revisionssekreteraren H. Warmark.
3. Den af Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommittén med
uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag, huru inom rikets officiella
statistik största möjliga enhet och planmässighet äfvensom ökad skyndsamhet
i publikationen måtte kunna åstadkommas, har under år 1909 sammanträdt
in pleno 19 januari—30 juni samt 8 september—21 december. Mellan
plenisammanträdena hafva i stor utsträckning förekommit sammanträden
af subkommittéer, hvarjämte kommitténs särskilda ledamöter och sekreteraren
förberedt ärendenas behandling.
Kommittén har under året fortsatt behandlingen af den officiella statistikens
allmänna organisation samt förehaft och delvis slutbehandlat organisationen
af olika statistiska grenar. Bland de behandlade ämnena böra
nämnas jaktstatistik, aktiebolagsstatistik, skogsstatistik, undervisningsstatistik,
militärstatistik, bankstatistik, arbetsstatistik, statistik öfver olycksfall
i arbete, sjukkassestatistik, valstatistik, Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
femårsberättelser, statistik öfver fromma stiftelser, befolkningsstatistik, hvarvid
särskild! frågan om uppgifter angående befolkningens fördelning på yrken
varit föremål för ingående öfverläggningar, industristatistik, sjöfartsstatistik,
fastighetsstatistik, fattigvårdsstatistik, allmän och kommunal finansstatistik,
fiskeristatistik, kriminalstatistik samt inkomst- och förmögen}!etsstatistik.
Kommitténs betänkande och förslag angående grunderna för statistikens allmänna
organisation, statistiken öfver fabriker och handtverk, valstatistiken,
fattigvårdsstatistiken, sparbanksstatistiken, finansstatistiken, statistiken öfver
fromma stiftelser samt eu inom kommittén utarbetad historik öfver den
svenska statistiken föreligga i korrektur.
För de olika behandlade ämnena har dels kommittén i stor utsträckning
haft öfverläggningar med sakkunniga personer, dels kommitténs ledamöter
och sekreteraren för särskilda frågor satt sig i förbindelse med sakkunnige.
Kommittén har den 2 februari 1909 till patent- och registreringsverket
öfver lämnat förslag till ändrad gruppering af bolagen i nämnda ämbetsverks
statistiska uppgifter samt den 21 nästlidne december till Kungl. Maj:t aflåta
skrifvelse med förslag om vidtagande af vissa åtgärder, för att resultaten
af instundande folkräkning, den 31 december 1910, måtte blifva mera
tillförlitliga än af de föregående, särskild! hvad angår uppgifterna om befolkningens
fördelning efter yrken.
4. Den af Kung}. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommittén för
84 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
revision af lagen angående skydd mot yrkesfara den 10 maj 1889 och lagen
angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt
yrke den 17 oktober 1900 in. m. har under år 1909 sannaanträdt in pleno
28 januari—1 februari, den 16 och 28 mars, 7 juni—10 juli samt 1—9 december,
hvarjemte kommitténs sekreterare under större delen af året varit
sysselsatt för kommitténs räkning.
Kommittén har nu afgifvit sitt betänkande med förslag.
5. Den af Kungl. Maj:t den 22 juni 1906 tillsatta kommittén för revision
af gällande tulltaxa, har under år 1909, till fullgörande af sitt hufvudsakliga
åliggande, deri 3 maj afgifvit förslag till förordning med tulltaxa
för inkommande varor;
Dessutom har kommittén på grund af särskilda Kungl. Maj:ts uppdrag
afgifvit utlåtanden:
den 2 juli 1809 i fråga om rätt för utländsk resande att tullfritt disponera
medförd automobil,
den 9 december 1909 i fråga om 1906 års Riksdags skrifvelse rörande
tullbehandlingen af vissa för fartygs byggande in. m. afsedda materiaiier
och förnödenheter,
den 9 december 1909 i fråga om rätt för utländsk resande att tullfritt
disponera medförd fotograferingsattiralj, samt
den 13 december 1909 i fråga om tilläggstullar å vissa varor, då de uttagas
från frihamn eller frilager för att införas i landet.
Kommittén har härmed afsiutat sina arbeten.
6. Den af Kungl Magt den 21 december 1906 tillsatta kommittén för
afgifvande af förslag till bestämmelser angående kontroll å fartygs sjövärdighet
äfvensom beträffande andra därmed i samband stående ärenden har
under år 1909 haft plenisammanträden under tiderna 15—-26 februari, 8—12
mars, 26 april—18 maj samt 1 november—8 december. Under dessa sammanträden
hafva uppgjorda förslag dels till ändringar i sjölagen, dels till lag
om tillsyn å fartyg, dels ock till bestämmelser om hvad i vissa afseenden
är att iakttaga beträffande fartygs sjövärdighet m. in. varit föremål för
granskning och bearbetning, hvarjämte förslag till några smärre författningar
utarbetats. Kommittén afgaf den 9 mars betänkande med förslag till förordning
angående båtar och andra bärgningsredskap, som fartyg skall medföra.
En af kommitténs ledamöter har på särskilda uppdrag utarbetat förslag
till svenska fribordsbestämmelser, hvarjämte några ledamöter under
tiderna mellan plenisammanträdena utfört särskilda arbeten inom kommitténs
verksamhetsområde. Innan kommittén den 8 december åtskildes, fattades
provisoriska beslut rörande de föreslagna ändringarna i sjölagen och angående
förslag till lag om tillsyn å fartyg; och är kommitténs sekreterare
för närvarande sysselsatt med utarbetande af motiv till dessa förslag.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 85
7. Den af Kung].. Maj:t den 6 mars 1908 tillsatta kommitté med uppdrag
att verkställa revision af gällande lagstiftning rörande patent ock om
skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller m. m. har under år
1909 undergått de förändringar i sin sammansättning, att till ordförande i
kommittén efter generaldirektören C. H. H.Bennich förordnats generaldirektören
E. O. J. Björklund samt till ledamot efter statsrådet S. O. Nyländer förordnats
ledamoten af .Riksdagens andra kammare fabriksidkaren Per Andersson.
Kommittén har under året hållit sammanträden in pleno den 17
januari, den 9 mars, 28 juni—3 juli, den 28 september samt 9—14 december.
Därjämte hafva särskilda subkommittérade varit med beredande af de
till kommitténs behandling hörande frågor sysselsatta under återstoden af
året med undantag dock för tiderna 1—12 januari, 13 maj—4 juni samt 17
juli—31 augusti.
Kommitténs verksamhet under förra hälften af år 1909 har, liksom under
år 1908, omfattat revision af gällande lagstiftning rörande patent och utredning
angående behofvet af förändrad organisation af patent- och registreringsverket.
Härvid har kommittén till Kung!. Maj:t under januari månad
aflämnat förslag till provisorisk ändring ax 25 § i kungl. förordningen angående
patent den 16 maj 1884 samt tillika uppgjort utkast till åtskilliga
paragrafer i ny författning angående patent, afsedda att, jämte de af kommittén
redan under år 1908 utarbetade, med vissa, smärre undantag fullständigt
afhandla dels den materiella delen af patenträtten, dels patent- och
registreringsverkets organisation, såvidt angår patentärendens behandling,
dels ock slutligen handläggningen af ansökningar om patent.
Vidare har kommittén upprättat och under sistlidne september månad
till Kung!. Maj:t aflämnat förslag till provisoriskt ordnande af aflöningsförhållandena
inom patent- och registreringsverket.
Sedan Kungl. Maj:t den 9 juli 1909 anbefallt kommittén att taga under
öfvervägande, huruvida icke det kommittén meddelade uppdrag att verkställa
utredning rörande behofvet af revision af gällande bestämmelser angående
förbud mot införsel till riket af varor med oriktig ursprungsbeteckning lämpligen
af kommittén kunde fullgöras särskildt, innan kommitténs uppdrag i
öfrigt slutförts, har kommittén ägnat sig hufvudsakligen åt denna fråga och
härvid utarbetat ett utkast till ny författning i omförmälda ämne. Dock
har kommittén ansett sig ej böra för Kungl. Maj:t framlägga förslag i ämnet,
innan kommittén hunnit slutbehandla den i vissa delar härmed nära
sammanhängande, till kommittén jämväl öfverlämnande frågan om lagstiftningsåtgärder
mot s. k. illojal konkurrens, hvilken sistnämnda fråga för
närvarande är föremål för subkommitterades förberedande behandling.
8. Den af Kungl. Maj:t den 18 september 1908 tillsatta komittén, som
fått sig uppdraget att föranstalta om en undersökning angående handelsun
-
86 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
dervisningens nuvarande tillstånd i vårt land samt att verkställa utredning
och afgifva förslag om lämpligaste sättet för ordnande af denna undervisning,
dock icke såvidt angår inrättande af en handelshögskola, har under år 19G9
sammanträdt in pleno 1—4 mars, 10—14 maj, 14—16 oktober, 15—20 november
samt den 6 och 7 december. Mellan dessa sammanträden har ett arbetsutskott
under tiden 4 januari—14 maj och 20 september—7 december varit
sysselsatt med att förbereda ärendena till handläggning af kommittén äfvensom
att utarbeta förslag till yttranden och i (ifrigt utföra af kommittén fattade
beslut. Slutligen har kommitténs sekreterare under hela året arbetat
för kommitténs räkning.
Enligt meddelande af kommitténs ordförande har arbetet så fortskridit,
att redogörelsen för han delsundervisningens nuvarande tillstånd i Sverige
föreligger i det närmaste fullbordad liksom ock i väsentliga delar förslag till
organisation af handelsundervisningen, hvarjämte på grundval af införskaffad
utredning redogörelse utarbetats för handelsundervisuingens anordnande i åtskilliga
kulturländer. Preliminära förslag till ordnande af åtskilliga frågor
beträffande lärarepersonalen vid handelsundervisningsanstalterna, såsom formen
för dess anställande, kompetens för anställning, tillsättning, aflöning,
tjänsteårsberäkning, pensionsförhållanden och lärarestipendier. I Girigt har
kommittén förberedelsevis behandlat frågorna om kontroll å undervisningen
statsanslagets storlek, fördelning och villkoren för anslags erhållande samt
de rent privata handelsskolornas ställning. Såvidt för närvarande kan bedömas,
torde kommittén komma att under instundande vår hafva verkställt
sitt uppdrag.
9. Den af Kungl. Maj:t den 13 november 1908 tillsatta kommittén med
uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag rörande förändrad organisation
af kommerskollegium och i sammanhang därmed reglering af löneförhållandena
m. in. vid nämnda ämbetsverk har, efter konstituerande sammanträde
den 21 december 1908, under år 1909 sammanträdt in pleno 25—
27 januari, 16—19 och 25—26 februari, 15—17 mars, 29 mars—2 april, 26—
29 april, 10—14 maj samt 22—23 juni. Dessutom hafva för de föreliggande
frågornas förberedande behandling åtskilliga serier sammanträden hållits af
särskilda subkommittéer. Vid ett af kommitténs #plenisammanträd en hafva
rikets samtliga bergmästare närvarit för öfverläggning med kommittén rörande
åtskilliga med dess uppdrag sammanhängande frågor.
Kommitténs arbete under året har haft till föremål ärenden angående
handel, sjöfart och bergshandtering. Samtliga hithörande, af kommerskollegium
nu handlagda ämnesgrupper hafva sålunda blindt genomgångna, hvarjämte
kommittén ägnat uppmärksamhet åt andra stabsuppgifter, som äga
närmare sammanhang med nämnda grupper och hvilka af sådan anledning
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 87
synts kunna komma ifråga att förlägga till ämbetsverket för handel, sjöfart
och industri.
Detta orienterande arbete, som jämväl innefattat pröfning rörande den i
hvarje fall lämpligaste formen för ärendenas handläggning, är beträffande
nyssnämnda ämnesgrupper i hufvudsak slutfördt.
I fråga om bergsärendena, för hvilkas behandling komittén enligt Kung!
Majrts beslut blifvit förstärkt med tvenne nya medlemmar, är därjämte för
närvarande inom en subkommitté ett positivt förslag till organisation af
bergsadministration, såväl öfverordnad som underordnad, jämte därmed i
samband stående förslag till lönereglering under utarbetande.
10. De af cheferna för sjöförsvars- och finansdepartementen på grund af
Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1907 tillkallade sakkunnige
med uppdrag att verkställa utredning af frågan, hvilka åtgärder borde med
hänsyn till transport af timmer sjöledes vidtagas för sjöfartens! betryggande
mot de i följd af dylik transport uppkommande faror och olägenheter samt afgifva
förslag i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda, hafva under år 1909
sammanträdt den 19 och 20 februari, 15—17 september samt 1—6 november.
Därjämte hafva de sakkunnige, jämlikt bemyndigande, företagit resor till Vänern
och efter Norrlands kuster, och pågingo dessa resor under tiden 14 juli—2
augusti. De sakkunniges arbete har nu fortskridit så långt, att utlåtande är
uppsatt, och är det sakkunniges afsikt att under nästkommande februari månad
sammanträda för utlåtandets justering.
11. Sedan Kungl. Maj:t den 18 september 1908 bemyndigat chefen för
finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer att jämte
generaltulldirektören S. F. B,. P. Cederschiöld såsom ordförande verkställa
granskning af tullverkets stater i deras helhet samt afgifva förslag till de
ändringar i dessa stater, som funnes af omständigheterna påkallade, uppdrog
departementschefen åt ledamoten af Riksdagens första kammare, vice konsuln
O. F. Trapp, ledamoten åt Riksdagens andra kammare, landtbrukaren Karl
Karlsson i Mo och förste kontrollören vid packhusinspektionen i Stockholm
Ernst Kock att såsom sakkunniga deltaga i ifrågavarande arbete.
Kommissionen som under år 1908 varit samlad från och med den 28
oktober till och med den 2 november, har år 1909 sammanträdt under tiderna
13 januari—1 april, 16 april—22 maj samt 30 augusti—1 september. Undertiden
2—15 april hafva kommissionens ordförande och förste kontrollören Kock
verkställt vissa utredningar och utarbetat förslag i frågor, hörande till kommissionens
arbetsområde.
Med skrifvelse den 1 september 1909 har kommissionen afgifvit betänkande
och förslag angående regleringen af tullverkets stater.
I kommissionens uppdrag ingår emellertid äfven att afgifva yttrande beträffande
organisationen af de i vissa städer befintliga s. k. packhuskarlarne
88 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
samt dessas åligganden och befogenhet. Denna del af sitt uppdrag ämnar
kommissionen att under år 1910, så snart omständigheterna det medgifva,
fullgöra.
12. På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1909 har chefen
för finansdepartementet för verkställande af utredning af frågan om reglering
af tobaksbeskattningen tillkallat landshöfdingen Alexis Hammarström,
direktören Theodor Jeansson, ledamoten och sekreteraren i bankinspektionen
A. Jk Lambert-Meuller samt ingenjören Per Nordenfelt, därvid tillika uppdrag^
åt landshöfdingen Hammarström att i egenskap af ordförande närmast
leda arbetet. Nämnda kommission har under år 1909 sammanträdt in pleno
11—17 juni samt 17 augusti—13 december.
Dessutom hafva underafdelningar af kommissionen arbetat under tiden
18—30 juni och 1—16 augusti samt från och med den 14 december.
Kommissionens ledamot ingenjören Per Nordenfelt bar äfven under juli
månad varit sysselsatt med arbeten för kommissionens räkning.
Under sammanträdesperioderna hafva de till kommissionens behandling hänvisade
frågorna studerats och genomdebatterats, så långt sådant kunnat ske
med ledning af tillgängligt material. På framställning af kommissionen bar
Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium att för kommissionens räkning
verkställa en ekonomisk statistisk undersökning af tobaksbandteringen i riket.
Denna utredning väntas blifva fullt färdig i början af innevarande år, hvarefter
kommissionen torde kunna öfvergå till definitiv behandling af ämnet.
13. På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1909 har
chefen för finansdepartementet för uppgörande af förslag i syfte att genom
allmän utveckling af stämpelbeskattningen åt staten bereda ökade inkomster
under denna skattetitel tillkallat generaldirektören och chefen för statskontoret
grefve Hans H:son Wacktmeister, verkställande direktören i Sveriges
allmänna hypoteksbank, fullmäktigen i riksgäldskontor! Victor Ludvig Moll
samt bankdirektören Ernst von Sydow, därvid åt generaldirektören grefve
Wachtmeiste-r uppdragits att i egenskap af ordförande leda ifrågavarande
arbete.
De sakkunniga komma att under den närmaste tiden afgifva betänkande
och förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa delar af förordningen
angående stämpelafgiften.
14. Kungl. Maj:t bar den 20 augusti 1909 uppdragit åt en kommitté att
verkställa en allsidig utredning rörande statens, kommunernas, landstingens
och hushållningssällskapens frigörande i större eller mindre omfattning från
deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel,
därvid Kungl. Maj:t förordnat till ordförande i kommittén f. d. landshöfdingen
A. T. Odeiberg samt till ledamöter kassören Carl Ekman, ledamoten af
Riksdagens andra kammaren Öl las Anders Ericsson i Ofvanmyra, vice härads
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 89
höfdingen F. B. Hegardt, ledamoten af Riksdagens andra kammare S. H. Kvarnzelius,
öfver direktören K. M. Lindeberg och fullmäktigen i riksgäldskontor G
F.
Ostberg. Under nästlidna kost bar kommittén haft sammanträden 15 —
17 november och 15—18 december. Kommitténs arbeten hafva hittills bestått
hufvudsakligen i principiella öfverläggningar rörande det kommittén lämnade
uppdrag, hvarjämte kommittén dels införskaffat åtskilligt statistiskt material
dels ock gått i författning om erhållande af ytterligare sådant.
15. På grund af Kungl. Majt:s bemyndigande har chefen för finansdepartementet
för uppgörande af förslag till förändrad uppställning af rikstaten
tillkallat ordföranden hos fullmäktige i riksgäldskontoret, juris doktorn
P. Å. H. Cavalli, professorn C. G. Cassel, statskommissarien Cl L. Tenow
och fullmäktigen i riksbanken, filosofie doktorn H. It. Törnebladh, därvid tilllika
åt juris doktorn Cavalli uppdragits att i egenskap af ordförande leda
arbetet.
Nämnde sakkunnige sammanträdde första gången den 22 september 1909;
och hafva sammanträdena därefter under året fortsatt, med afbrott dock för
tiden 26 oktober—28 november.
En af de sakkunnige, professorn Cassel, åt hvilken lämnats uppdraget att
bestrida sekreteraregöromålen, har äfven under sistberörda tid varit sysselsatt
med arbetet, hvilket fortskridit så långt, att ett första förslag till
riksstat, uppgjordt efter nya grunder, med tillhörande specifikationer blifvit
utarbetadt och nu undergår granskning af de sakkunnige.
På föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Författningar
Maj:t under år 1909 utfärdat: ’ hvarjehanda
den 26 februari kungörelse om ändrad lydelse af § 22 punkt 1 och § 32 amuei1,
i nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december 1897;
den 5 mars kungörelse angående ändrad lydelse af § 16 i statuterna för Göteborgs
högskola den 5 april 1889; den 11 mars kungörelse angående ändrad
lydelse af § 174 i nådiga stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari
1905; den 30 april kungörelse angående undervisningsplan för gymnasiet;
samma dag kungörelse angående anordnande af profårskurs vid
folkskoleseminariet i Stockholm; åen 7 maj kungörelse angående ändrad
lydelse af § 24 i reglementet för småskollärares med flera ålderdomsunderstödsanstalt
den 22 juni 1892; samma dag kungörelse med föreskrifter angående
utbetalning genom postsparbankskontor i landsorten af pensioner från
folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa
JpHi. tillRiksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-BerSittelsen.
90 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
samt lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa äfvensom al
understöd från småskollärares med flera ålderdomsunderstödsanstalt; deri 22
maj kungörelse angående ändrad lydelse af § 42 inom. 2 i stadgarna för tekniska
skolan i Stockholm den 10 juli 1891; deri 26 maj lag angående ändrad
lydelse af §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; samma dag lag angående ändrad
lydelse af §§ 20, 25 och 26 af förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863; den 5 juni lag angående
byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill hörer så ock af särskild
sockenstuga; samma dag lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden
för byggnad och underhåll af prästgård; samma dag kungörelse angående
åtgärder för utgallring af obehöflig^ handlingar hos vissa myndigheter;
samma dag kungörelse angående viss ändring i de villkor, som föreskrifvits
för åtnjutande af aflöning å den för institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda fastställda stat; den It juni kungörelse angående ny stat för riksarkivet
m. m.; samma dag kungörelse angående ny stat för landsarkiven
in. m.; samma dag angående ny stat för kungl. biblioteket m. m.; samma
dag angående villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för vaktmästaren
hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk fastställda nya aflöningsförmåner;
samma dag kungörelse angående ändring i den år 1904 fastställda
löneregleringen för högre lärarinneseminariet i Stockholm''; samma dag kungörelse
angående viss ändring af grunderna för åtnjutande af statsbidrag för
undervisning i huslig ekonomi; samma dag kungörelse angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande af de för vissa befattningshafvare vid tekniska
högskolan från och med år 1910 gällande nya afiöningsförmåner; samma dag
kungörelse angående aflöningsstat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
m. in.; samma dag kungörelse om ändring i nådiga kungörelsen
angående ny stat för musikaliska akademien m. m. den 13 juni 1908;
samma dag kungörelse angående lönereglering för intendenterna vid naturhistoriska
riksmuseum in. m.; samma dag kungörelse angående lönereglering
för föreståndaren för meteorologiska centralanstalten in. m.; samma dag kungörelse
angående resestipendier åt lärarpersonalen vid högre flickskolor med
flera läroanstalter; samma dag kungörelse angående resestipendier och understöd
för studier i huslig ekonomi; samma dag kungörelse angående löneförbättring
för år 1910 åt lärare och lärarinnor vid folkskoleseminariernas öfningsskolor;
samma dag kungörelse angående resestipendier åt lärare vid
folkskoleseminarierna; samma dag kungörelse angående resestipendier åt folkskollärare;
samma dag kungörelse angående understöd åt lägre tekniska yrkesskolor;
samma dag kungörelse angående resestipendier åt föreståndare och
facklärare vid lägre tekniska läroanstalter; samma dag kungörelse angående
resestipendier åt abnormlärare; samma dag angående understöd åt an
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 91
stalter ocIl föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningskurser
i folkbildningssyfte; samma dag kungörelse angående resestipendier åt prästmän;
samma dag kungörelse angående understöd åt äldre, behöfvande flickskollärarinnor;
samma dag kungörelse angående delaktighet i döfstumlärarnas
pensionsanstalt samt i folkskollärarnas änke- och pupillkassa för lärarna
vid fristående, statsunderstödda landtmannaskolor; samma dag kungörelse
angående delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för lärare och
lärarinnor vid privata småskoleseminarier; samma dag kungörelse angående
understöd åt äldre behöfvande folkskollärare; samma dag kungörelse angående
understöd åt äldre behöfvande småskollärare med flera; samma dag kungörelse
angående understöd åt vissa äldre behöfvande, från småskollärares
med flera ålderdomsunderstödsanstalt understödda småskollärare med flera;
åen 25 juni kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 25, 26 och 44 i nådiga
stadgan för gymnastiska centralinstitutet den 13 juli 1887; samma dag
lag angående folkskoleväsendet i vissa städer; samma dag lag om ändrad
lydelse af § 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862; samma dag lag om ändrad lydelse af 2 och 28 §§
i lagen angående uppfostran åt varnartade och i sedligt afseende försummade
barn den 13 juni 1902; den 13 juli kungörelse angående ändring af § 30 i
nådiga stadgan för farmaceutiska institutet den 22 november 1901; den 13 augusti
kungörelse om ändrad lydelse af § 185 mom. 1 och § 187 mom. 1 i nådiga stadgan
för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905; samma dag kungörelse angående
rätt för den filosofiska fakulteten vid universiteten i Uppsala och Lund
att åt vederbörande sektioner öfverlåta handläggningen af vissa på fakulteten
ankommande ärenden; samma dag kungörelse angående ändring i vissa
paragrafer af universitetsstatuterna; samma dag angående ändring i vissa paragrafer
af nådiga stadgarna för karolinska mediko-kirurgiska institutet; den 11
september kungörelse angående sättet för uppbörd af pensionsafgifter till döfstumlärarnas
pensionsanstalt; samma dag kungörelse rörande tillämpning i vissa
städer af förnyade nådiga stadgan angående folkundervisningen i piket den 10
december 1897 med flera författningar; den 18 september lag angående ändrad
lydelse af 38 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862; den 29 oktober kungörelse angående aflöning af lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, samt angående statsunderstöd
åt dessa läroanstalter m. m.; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse af § 1 i nådiga kungörelsen angående anslag till högre folkskolor
den 28 juni 1907; samma dag kungörelse angående statsunderstöd åt
kommunala mellanskolor; den 3 november kungörelse angående ändrad lydelse
af §§ 128 och 160 i nådiga stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari
1905; den 10 december kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 4
och 17 i nådiga instruktionen för landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund
92 Berättelse om hvad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
den 14 november 1902; den 17 december kungörelse angående ändring i vissa
delar af nådiga instruktionen för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
den 28 oktober 1904; samma dag förordning angående anskaffande i visst
fall af flyttningsbetyg för inflyttad person; samma dag kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för öfverdirektören och läroverksråden
hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk fastställda nya
aflöningsförmåner; samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i nya stater för universitetsbiblioteken i Uppsala och
Lund förändrade aflöningsförmåner.
Kommittéer. I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen
för ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar,
hvilka blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade,
är följande att meddela:
1) Len af Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för ridtagande
af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen har under
år 1909 utgjorts af H. K. H. Kronprinsen såsom ordförande samt professorerna
P. G. Rosén, N. C. Lunér och G. Mittag-Leffler, professorn friherre
G. J. de Geer samt lektorn E. Jäderin såsom ledamöter.
Kommittén har under 1909 haft allmänna sammanträden under H. K. H.
Kronprinsens ordförandeskap den 25 februari, 26 mars, 14 maj och 27 december.
Kommitténs arbetssätt har i början af året undergått en väsentlig förändring,
då de förutvarande anordningarna visat sig mindre effektiva. Den
7 oktober 1901 hade kommittén uppdragit åt professor Rosén att anordna en
räknebyrå för ett skyndsamt utförande af de astronomiska och geod etiska
beräkningarna samt för vinnande af erforderlig enhet i reduktionerna. Då
intill sammanträdet den 16 nov. 1908 af de astronomiska och geodetiska arbetena
endast tvenne häften hunnit utkomma (S. II. B. och S. II. C.), tog
kommittén under öfvervägande anskaffandet af nödiga arbetskrafter för att utföra
de delar, som ännu återstode. Detta hade till följd att kommittén den 25
februari beslöt tillsättandet af eu subkommission af tre personer med uppgift
att sammanhålla det hela och öfvervaka arbetets fortgång; till ledamöter
af denna subkommission utsågos herrar Mittag-Leffler, Dunér och sekreteraren.
Subkommissionen har under året haft sammanträden nio gånger,
nämligen den 3, 22, 28 mars, 13, 18, 22 (två sammanträden), 29 maj och 26
november.
Under årets lopp hafva två häften af de astronomiskt-geodetiska arbetena
blifvit tryckta.
De återstående arbetena hafva nu fortskridit så långt att nästan alla
astronomiskt-geodetiska arbeten äro färdiga, omfattande fem häften.
För närvarande skulle återstå endast fullbordandet af själfva kartorna
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 93
och af den topografiska och geologiska beskrifningen af området, samt den
på höjdkartorna beroende beräkningen af attraktionen af de skenbara massorna.
2) Den af Kung!. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatta Committé för undersökning
af svenska ortnamn har under år 1909 bestått af professorn A. G. Noreen och
t. f. notarien i kammarkollegium Gustaf Hedin, hvilken, sedan kammarrådet
G. Thulin den 26 maj 1909 utnämnts till regeringsråd och anhållit om entledigande,
den 18 juni 1909 förordnats att i Thulins ställe vara ledamot af
omförmälda kommitté.
Kommitténs sammanträden hafva 1909 pågått under följande tider: 11 och
25 februari, 20 mars, 14—29 april, 24 maj, 30 aug.—15 sept., 22 okt.—3
nov., 12 nov. samt 10 december.
Undersökningarna i kammarkollegium och kammararkivet hafva afslutats
för Gäsene härad i Älfsborgs län, för Edsbergs, Grimstens, Lekebergs, Hardemo
och Kumla härad i Örebro län samt påbörjats för Glanshammars,
Skyllersta och Nora härad i sistnämnda län. Undersökningarna, i orten hafva
afslutats för Sundbo och Eellingsbro härad i Örebro län samt fortsatts för
Kumla härad i samma län. I generallandtmäterikontoret hafva undersökningar
verkställts för Grimstens, Hardemo, Askers och Kumla härad i Örebro
län. Excerpering af ortnamn ur äldre otryckta källor har verkställts af fil.
doktorn A. Bratt och fil. lic. S. Jansson. Kostnaderna härför hafva bestridts
af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Excerpering af ortnamn
ur tryckta källor för Örebro län har verkställts af fröken C. Löwenhielm.
Eör tryckning har kommittén bearbetat återstående delen af Nordals härad
i Älfsborgs län, större delen af Marks och Gäsene härad i samma län
samt en del af.Grimstens härad i Örebro län. Därjämte har kommittén för
samtliga dessa härad till Kungl. Maj:t eller kammarkollegium öfverlämnat
förslag till sådana namnförändringar, som synts vara af beskaffenhet att
böra underställas myndigheternas pröfning och stadfästelse. Till kammarkollegium
hafva tillika insändts förteckningar på sådana af kommittén beträffande
i jordeböckerna införda namn vidtagna förändringar, som endast utgjort
stafningsändringar efter principerna i svenska akademiens ordlista.
Tryckningen af redogörelserna för ortnamnen har afslutats för Bollebygds
och Ale härad samt påbörjats för Vedens härad, allt i Älfsborgs län. Efter
uppdrag af rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad har kommittén
granskat namnen dels på kartbladet Grangärde af Kopparbergs län och dels
i Öknebo, Svartlösa och Sotholins härad i Stockholms län. Slutligen har
kommittén på kammarkollegii begäran afgifvit yttranden öfver åtskilliga ansökningar
om namnförändringar.
3) Åt den af Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta kommitté, som erhållit
bemyndigande att efter verkställd granskning af gällande bestämmelser
rörande organisationen af och planen för folkskoleseminarierna i riket äfven
-
94 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
som af of riga i omedelbart samband därmed stående föreskrifter rörande folkundervisningen
afgifva det utlåtande och de förslag, hvartill nämnda granskning
kunde föranleda, har Kung].. Maj:t den 12 januari 1909 jämväl uppdragit
att afgifva yttrande angående väckt fråga om eu omorganisation i
praktisk riktning af hela vårt folkbildningsväsen samt inkomma med förslag
till de åtgärder, som kommittén i berörda afseende kunde finna erforderliga.
I samband därmed har Ivungl. Maj:t förordnat tre nya ledamöter i kommittén
utöfver de redan utsedda, och sedan Kung!. Maj:t i nåder beviljat bruksdisponenten
O. M. Strömberg begärdt entledigande från ledamotskap i kommittén,
bär densamma bestått af förutvarande statsrådet F. Berg såsom ordförande samt
sex ledamöter, nämligen: semimarierektorn H. M. Dahlgren, hemmansägaren
L. J. Jansson i Djursyra, seminarieadjunkten Hedvig Sidner, bruksdisponenten
E. J. Ljungberg, kanslirådet H. Tigerschiöld och fil. doktorn P. Hellström,
hvarjemte kyrkoherden C. It. Sundeil såsom ledamot tillkallats, när
kommittén behandlat frågor, som rört kristendomsundervisningen.
Arbetet inom kommittén bär under vårterminen från och med den 10 jan.
till och med den 24 maj hufvudsakligen bedrifvits af kommitténs redaktion
sutskott, bestående af ordföranden, rektor Dahlgren, fröken Sidner och
sekreteraren, b vilka fortsatt den förut påbörjade formuleringen af förslag till
seminariebetänkandet, läroplaner för seminarierna m. m. Härunder bar re*
daktionsutskottet biträdts af följande tillkallade sakkunniga: musikdirektören
iST. P- Norlind frän Lund under tiden den 11—1(5 januari, öfversten C. A.
H. Koriander från Lund under tiden den 19—23 januari samt folkskolinspektören
J. Franzén från Södertälje under tiden den 11—27 januari och den
29 mars—24 maj. Med anledning af det vidgade uppdrag, kommittén enligt
ofvan åberopade nådiga bref den 12 januari erhållit, bär kommittén i sin helhet
under vårterminen hållit 5 sammanträden, nämligen den 29 31 mars
samt den 2(5 och 29 april. Kommitténs förutvarande medlemmar hafva därvid
inför de nya ledamöterna redogjort för de grundtankar rörande ändrade riktlinjer
för folkskolans utveckling, speciellt i praktisk riktning, om bvilka
kommittén redan under sitt föregående arbete enats, samt påvisat, huru dessa
grundtankar inverkat på och kommit till synes i kursplanerna för de olika
undervisningsämnena vid seminarierna, särskild! de naturvetenskapliga ämnena
och de speciellt praktiska ämnena, såsom husligt arbete m. m., och
hafva de nya ledamöterna vid dessa sammanträden uttalat sin anslutning i
hufvudsak till nämnda grundtankar. På grund af det sammanhang, som
förefinnes mellan de uppdrag, kommittén på olika tider erhållit, å ena sidan
de, som gälla seminarierna, å andra sidan de, som afse folkskolan och hennes
öfverbyggnåder, har kommittén funnit nödigt att underkasta spörsmålet om
eu omorganisation i praktisk riktning af hela vårt folkbildningsväsen åtminstone
en förberedande pröfning, innan den af slutar arbetet med sina förslag
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 95
rörande seminariernas ombildning, och då den för detta ändamål ansett lämpligt
att inhämta närmare kännedom om motsvarande skolor i utlandet, har
den hos Kungl. Maj:t begärt och erhållit bemyndigande att få uppdraga åt
tre af sina ledamöter att under sammanlagdt högst två månader studera folkundervisningsväsendet
i Danmark, Tyskland, Schweiz och England. Med anledning
häraf hafva arbetena rörande seminariernas ombildning måst afbrytas,
och studieresor till Tyskland och Schweiz hafva på kommitténs uppdrag
företagits af rektor H. Dahlgren under tiden den 25 maj—5 juli, fröken H.
Sidner under tiden den 27 maj—G juli och kanslirådet H. Tigerschiöld under
tiden den 13 maj—19 juni. Under hösten har arbetet inom kommittén
återupptagits den 26 augusti och sedermera oafbrutet fortgått till och med
den 18 december. Under denna tid har folkskolinspektören J. Franzén såsom
tillkallad sakkunnig deltagit i kommitténs arbeten. Då chefen för ecklesiastikdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 jan. 1909
uttalat såsom lämpligt, att »de nya kommittéledamöterna finge göra sina åsikter
gällande, redan innan kommittén afgåfve sitt förslag angående seminarierna, i
den mån kommittén kunde finna dessa åsikter höra vinna beaktande redan vid
afgifvande af berörda förslag», har det varit nödvändigt att till förnyad behandling
upptaga alla de förslag rörande folkskoleseminarierna, som de förutvarande
kommittéledamöterna utarbetat. En sådan förnyad behandling af
nämnda förslag har ägt rum vid 18 sammanträden med kommittén i sin helhet
under tiden den 30 augusti—15 september samt den 4, 8 och 9 oktober, och
har redaktionsutskottet för samma ändamål varit sj^sselsatt den 26—28 augusti,
den 20 september—2 oktober samt den 5 och 7 oktober. Under senare
delen af höstterminen har kommittén varit sysselsatt med frågan om folkbildningsväsendets
omorganisation, speciellt i praktisk riktning. Men då denna
fråga står i närmaste samband med tvenne andra frågor, rörande hvilka
kommittén förut erhållit uppdrag att afgifva förslag, nämligen om ändrade
bestämmelser för fortsättningsskolan och om normalplanen för undervisningen
i folk- och småskolor, har kommittén upptagit samtliga dessa tre frågor
till gemensam behandling. Öfverläggningar härom hafva inom kommittén ägt
rum vid 36 sammanträden under tiden den 4 oktober—4 december. I dessa
öfverläggningar hafva äfven de sakkunniga — öfverläraren A. Dalin från
Huskvarna, öfverläraren N. O. Bruce från Arlöf och folkskollärarinnan Elin
Lundevall från Falun — som chefen för ecklesiastikdepartementet på framställning
af kommittén anmodat att i mån af behof biträda kommittén vid utarbetande
af förslag till normalplan för undervisningen i folk- och småskolor,
deltagit. Under sagda öfverläggningar har kommittén provisoriskt enats om de
viktigaste grunddragen rörande småskolans, folkskolans och fortsättningsskolans
organisation och undervisningsplaner. För utförande af det närmare
detaljarbetet inom kommittén har kommittén därefter tillsatt tvenne arbetsut
-
96 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
skott det ena — bestående af ordföranden, rektor Dahlgren och fröken Sidner —
med uppdrag att på grundvalen af de gjorda förarbetena samt af kommittén
fattade beslut slutredigera det påbörjade förslaget till folkskoleseminariernas
ombildning jämte därmed i samband stående ärenden, hvilket förslag sedan
torelägges kommittén i dess helhet; det andra — bestående af ordföranden
jämte de tillkallade sakkunniga öfverlärarna Dalin och Bruce samt fröken
Lundevall — med uppdrag att på grundvalen af kommitténs provisoriska beslut
utarbeta fullständigt förslag rörande folk- och småskolans, fortsättningsskolans
och högre folkskolans organisations- och undervisningsplaner, hvilket
förslag sedan torelägges kommittén i dess helhet. Båda utskotten hafva påbörjat
sitt arbete och därmed varit sysselsatta sedan den 4 december, det
förra till och med den 15, det senare till och med den 18 december.
De statistiska arbetena inom kommittén hafva fortgått efter den plan, som
förut blifvit upprättad. På grundvalen af förut infordradt och preliminärt bearbetadt
samt med nyare uppgifter kompletteradt material hafva för tryckning
i kommitténs betänkande afsedda sammandragstabeller rörande folkskoleseminarierna
blifvit af kommitténs statistiker utarbetade. Därjämte har upprättats
en plan för utarbetande af särskild statistik rörande folkskolor och fortsättningsskoior
m. m., omfattande sådana uppgifter, som icke finnas att tillgå
i Sveriges officiella statistik, men som kommittén särskildt för fullgörande
af det senast erhållna uppdraget rörande folkbildningsväsendets omorganisation
funnit nödvändiga. I samråd med kommitténs sekreterare har kommitténs
statistiker utarbetat härför nödiga frågeformulär, hvilka af kommittén blifvit
granskade och godkända samt därefter till vederbörande skolrådsordförande
expedierade.
Af seminarieadjunkten d:r K. E. Sandberg i Uppsala har under året för
kommitténs räkning utarbetats en redogörelse för lärareutbildningen i Nederländerna.
Börande vissa frågor, som kommittén har under behandling, har till kommitén
remitterats eu del underdåniga skrifvelser, hvarjämte skrivelser ingått
från nåcra föreningar. De i dessa skrifvelser framställda önskemålen har
kommittén tagit under ompröfning vid behandlingen af de frågor, som därmed
stå i samband.
Såsom kommitténs sekreterare har amanuensen A. E. Eastman tjänstgjort
till den 29 mars, hvarefter sekreterarebefattningen bestridts af folkskoleinspektören
J. Franzén.
4) Den af Kungl. Maj:t den 4 oktober 1907 tillsatta kommitté för afgifvande
af utlåtande och förslag, huru den lägre tekniska under nemligen i
riket lämpligen kör ordnas, hvilken består af landshöfdmgen C. F. T. Nordström
såsom ordförande samt lektorn P. W. Abenius, rektorn B. V. Adler,
ingenjören B. L. Gardell och disponenten H. Lundbohm såsom öfriga leda
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 97
möter, liar under året haft sina första sammanträden den 22 och 23 februari.
Därvid öfverlämnades till kommittén en utförlig redogörelse för de iakttagelser,
kommitténs ledamöter rektor Adler och lektor Abenius gjort under
deras förra året företagna studieresa till Tyskland, Österrike. Schweiz, Frankrike,
Belgien och Nederländerna. Sedan det väsentligaste innehållet i denna
redogörelse refererats inför kommittén, uppgjordes med ledning af de vunna
erfarenheterna ett förslag till program för den lägre tekniska undervisningens
ordnande i vart land. De första dagarna i mars afreste kommitténs
ledamöter Lundbohm och Abenius till Amerikas förenta stater, där de
under mars och april manader, samt Lundbohm äfven under maj månad,
med ledning af anvisningar, som genom Kung! Maj:ts beskickning i Washington
erhållits från Förenta staternas Bureau of Education, besökte och studerade
ett stort antal af Förenta staternas mest ansedda tekniska läroanstalter,
i synnerhet sådana, som kunde anses motsvara den lägre tekniska undervisningen
hos oss. Under resan till och från Amerika besökte Abenius äfven
några skolor i Köpenhamn och London. Efter hemkomsten från resan har
en redogörelse för de under densamma gjorda iakttagelserna utarbetats och
i afskrifter ställts till kommitterades förfogande.
När denna redogörelse förelåg färdig, hade öfverenskommelse träffats,
att. kommittén skulle återupptaga sina sammanträden i slutet af juli eller
början af augusti. Detta blef emellertid omöjligt på grund af lockouten
och storstrejken, som vid denna tid utbröto och hindrade såväl kommitténs
ordförande, landshöfdingen Nordström, som dess ledamot Lundbohm att, så
länge konflikterna varade, deltaga i kommitténs arbeten. Först i början af
november kunde kommitténs sammanträden åter upptagas. Under tiden den
2—10 november och den 29 november—3 december har kommittén dels haft
sammanträden i Stockholm, dels besökt tekniska elementarskolan och tekniska
yrkesskolan i Malmö, Chalmers tekniska läroanstalt och slöjdföreningens
skola i Göteborg samt tekniska elementarskolan, tekniska yrkesskoländock
väfskolan i Borås för att taga kännedom om dessa skolors utrustning och
arbetssätt samt för att rådgöra med dessa skolors föreståndare och lärare
angående önskemålen beträffande skolornas omorganisation.
De här^ ofvan berörda omständigheter, som hindrat kommittén att sammanträffa
så ofta som önskligt varit, torde dock icke i högre grad hafva
fördröjt kommitténs arbete. De förberedande utredningarna särskildt med
hänsyn till de omfattande studieresor, som kommittén med nådigt bemyndigande
företagit, och bearbetningen af det omfattande material, som därunder
insamlats, hafva kraft mycken tid och mycket arbete. De förberedande arbetena
kunna dock numera till största delen anses undangjorda, och kommittén
hoppas, att särskildt de omfattande studierna af den tekniska undervisningen
i utlandet och den erfarenhet, som därigenom vunnits, skall gifva
Bih. till Eilcsd. Prof. J910. 1 Samt. 1 Afd.
Eiksdags-Berättelsen.
98 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Biksdags sammanträde sig tilldragit.
kommittén ett värdefullt underlag för dess fortsatta arbeten. Kommittén
har också vid sina senaste sammanträden kunnat preliminärt fastställa ett program
för den lägre tekniska undervisningens ordnande i dess helhet, och
har dessutom börjat den speciella utredningen angående de särskilda skolformernas
organisation.
5) Förste intendenten I. Gr. Clason samt professorerna C. A. A. Grundström
och E. J. Lallerstedt, hvilka, på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande,
af chefen för ecklesiastikdepartementet den 28 januari 1908 tillkallats
att såsom sakkunniga inom departementet biträda vid utredning af frågan
huru, under förutsättning att arkitektutbildningen fortfarande skulle vara
förlagd dels till de högre tekniska läroanstalterna dels ock till det under
akademiens för de fria konsterna inseende ställda läroverk, undervisningen vid
detta läroverk, såvidt nämnda utbildning ranginge, lämpligen borde ordnas,
hafva den 2 mars 1909 till departementet afgifvit sitt betänkande i ämnet.
6) Kammarrådet, numera landshöfdingen K. K. Rydin, som den 20 juli
1908 erhållit nådigt bemyndigande att inom ecklesiastikdepartementet biträda
vid fortsatt beredande af frågan om grunder för reglering af prästerskapets
löneförmåner, har därmed varit sysselsatt till och med den 27 februari 1909.
7) De på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af chefen för ecklesiastikdepartementet
den 28 augusti 1908 tillkallade sakkunnige för att biträda
vid beredning till underdånig föredragning af fråga om ändring i reglementet
för lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa, f. d. kanslirådet
E. F. Gustrin och lektorn K. Starbäck, hafva varit sysselsatta med sitt arbete
till slutet af januari 1909, då deras yttrande aflämnades till departementet.
8) De på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af chefen för ecklesiastikdepartementet
den 1 oktober 1908 tillkallade sakkunniga för att inom
departementet biträda vid uppgörande af förslag till de ändrade bestämmelser,
som påkallas af ett ordnande af mantals- och kyrkoskrifningen i Stockholm i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med vissa angifna grunder, öfverdirektören
J. L. AVidoll. kyrkoherden S. A. Fries och rotemannen G. E. Hedström,
hafva den 16 juni 1909 afgifvit betänkande i berörda ämne.
9) De af chefen för ecklesiastikdepartementet på grund af nådigt bemyndigande
den 18 december 1908 tillkallade sakkunniga landshöfdingen K.
H. L. Hammarskjöld, professorn S. J. Boethius och docenten numera professorn
E. J. Heckscher, hvilka haft uppdrag att inom departementet biträda
med utredning af fråga om inrättande vid statsuniversiteten af en statsvetenskaplig
examen samt eventuellt uppgöra förslag till en sådan examens anordnande
äfvensom till de förändringar i författningshänseende, som af denna
examens tillkomst kunna föranledas, sammanträdde första gången den 5 januari
1909 och hade därefter täta sammanträden, dels i Stockholm, dels i Uppsala, in -
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 99
till midten af februari månad. Härunder behandlades alla viktigare frågor rörande
själfva examens anordnande, och öfver! äggnin garn as resultat sammanfattades
i ett flertal promemorior. Från midten af februari intill början af november
månad voro sakkunnigas gemensamma sammanträden ajournerade på
grund af långvariga utrikes resor, som de sakkunniga hvar för sig, delvis på
offentligt uppdrag, under denna tid måste företaga. En af de sakkunniga fick
dock härunder tillfälle att insamla och bearbeta ett betydligt material till
belysning af den statsvetenskapsliga utbildningen särskild! i England och
Tyskland.
Efter arbetets återupptagande erhöllo sakkunniga den 20 november Kungl.
Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst femton personer med erfarenhet från
olika ämbetsverk för att tillhandagå vid en undersökning dels beträffande
möjligheten och lämpligheten att inom de särskilda ämbetsverken anordna
eu af viss tids praktisk tjänstgöring därstädes föregången speciaipröfning,
dels ock angående den kompetens, som en statsvetenskaplig examen kan bereda.
Förhandlingar med för detta ändamål tillkallade personer ha ägt rum
under loppet af december månad.
Om icke oväntade hinder möta, hoppas de sakkunniga blifva i tillfälle
att inom loppet af februari månad år 1910 afgifva sitt betänkande jämte förslag
till stadga angående statsvetenskaplig examen samt redogörelse för den
statsvetenskapliga utbildningen i flera främmande länder.
10) På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
för att biträda inom departementet vid fortsatt beredande
af frågan om grunderna för reglering af prästerskapets löneförmåner såsom
sakkunniga tillkallat dels den 27 juli 1909 assessorn numera hofrättsrådet
K. J. Ekman och kammarrådet Y. Dyberg och dels den 28 juli 1909 kontraktsprosten
P. Sörensson.
De sakkunniga hafva sammanträd! under tiden den 2 augusti—14 december
1909.
Sedan särskilda författningsförslag utarbetats, hafva för granskning af
de sålunda uppgjorda förslagen af chefen för ecklesiastikdepartementet ytterligare
tillkallats häradshöfdingen tf. A. E. Kronlnnd, bankofullmäktigen
Olof Jonsson samt riksdagsmännen Carl Persson i Stallerhult och Daniel
Persson i Tallberg.
De utarbetade författningsförslagen jämte af de senast tillkallade sakkunnige
vid granskningen af förslagen gjorda uttalanden, innefattade i en upprättad
promemoria, hafva till departementet aflämnats den 14 december 1909.
Efter af Kung!. Maj:t den 27 maj 1909 utfärdad kallelse hafva svenska Kyrkomöte,
kyrkans ombud varit samlade till allmänt kyrkomöte under tiden den 30
oktober—27 november 1909.
100 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Rikets indel- Kungl. Maj:t har förordnat, att vissa fastigheter inom Husby församling
skola afsbilias oeb bilda särskild kapellförsamling benämnd Stjärnsunds kapellförsamling;
samt att Eds och Borgviks församlingar skola afskiljas från
Nors pastorat och utgöra ett särskildt konsistoriellt gäll.
Kungl. Majrt har vidare fastställt Bromma församlings beslut, att församlingen
skulle delas i två, den ena Bromma församling, omfattande Bromma
kommun, och den andra Sundbybergs församling, omfattande Sundbybergs
nuvarande köping.
Därjämte har Kungl. Maj:t förklarat, att Landeryds pastorat skall upphöra
att vara prebende åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i
Linköping, samt att kyrkoherdebefattningen vid pastoratet skall tillsättas i
den för konsistorieiia gäll stadgade ordning.
Vidare har Kungl. Majrt fastställt en mellan ägaren af Sireköpinge säteri
och Härslöfs församling träffad öfverenskommelse samt förklarat, akt den
ägaren till nämnda säteri förunnade pätronatsrätten till Härslöfs kyrka och
församling skall med utgången af 1909 upphöra samt kyrkoherdetjänsten i
pastoratet därefter tillsättas i den för regala gäll stadgade ordning.
Kungl. Maj:t har medgifvit inrättandet af följande nya prästerliga befattningar,
nämligen: en komministersbefattning i Halmstads stadsförsamling,
en pastoratsadjtinktur inom hvardera af Offerdals och Visby domkyrko- och
landsförsamlingars pastorat äfvensom i Sorsele församling.
lönercglerin- Kungl. Maj:t har fastställt de ändringar i gällande löneregleringar för
gar'' prästerskapet i Husby, Nors, Bromma, Landeryds, Offerdals, Visby domkyrko-
och landsförsamlingars samt Halmstads stadsförsamlings pastorat, som
föranledts af förenämnda beslut om bildande af nya församlingar, om förändring
af pastoratets natur samt om inrättande af nya prästerliga befattningar.
Därjämte har Kungl. Haj:t fastställt ändringar i löneregleringen för
prästerskapet i Borås pastorat, afseende förhöjning i kyrkoherdens och komministerns
aflöningsförmåner.
Resestipendier. Af på extra stat för år 1909 för ändamålet anvisade medel har Kungl.
Maj:t tilldelat 14 prästmän stipendier till företagande af studieresor utom
riket.
Dissenters. Salems metodist-episkopalförsamling i Örebro samt S:t Johannes metodist-episkopalförsamling
i Karlstad hafva erhållit rätt att besitta fastighet.
Kungl. Majrt har medgifvit, att inom mosaiska församlingarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö såsom rabbiner anställda religionslärare samt vid
vakans eller tjänstledighet för dem i behörig ordning såsom vikarierande
rabbiner förordnade religionslärare må tills vidare, under lagligen gällande
Berättelse om hvad i nitets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 101
villkor och bestämmelser, med laga verkan förrätta vigsel mellan personer,
som bägge äro mosaiska trosbekännare.
Under är 1909 har Kungi. Maj:t fastställt ritningar till 6 nya kyrkor Nya kyrkor
och kapell, till ändring och reparation af Öl samt till altare, orgelfasad eller m'' m''
andra inredningsföremål i 32 kyrkor.
Tillstånd att genom kollekt öfver hela riket insamla bidrag till kyrkobyggnader
har medgifvits Tiarps, Södra Härene, Hackva, Norsjö, Fullestads
och Dannike församlingar.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet lärjungar vid början af Allmänna läro1909
års hösttermin 22,064. verken.
Under år 1909 hafva 1,666 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
däraf 1,496 (89.8 ;4) manliga och 170 (10.2 %) kvinnliga, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.
Under år 1909 hafva 1,408 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
hvaraf 1,189 (84.4 %) gossar och 219 (15.6 /) flickor, undergått godkänd
realskolexamen vid allmänna läroverk och sådana enskilda läroverk,
hvilka erhållit rätt att anställa realskolexamen.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under
år 1909 varit anordnade vid högre latinläroverket ä Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm samt högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund. För att
genomgå dylik kurs hafva under året 56 lärarkandidater blifvit till nämnda
läroverk hänvisade.
Kungl. Maj:t har af det anslag, som finnes nppfördt å de allmänna läroverkens
stat till resestipendier för lärare i främmande lefvande språk vid
de allmänna läroverken, under år 1909 tilldelat 23 sådana lärare understöd
för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade anslag till reseunderstöd
åt lärare vid de allmänna läroverken, särskildt vid de läroverk,
där profårskurs är anordnad, utdelat 10 resestipendier.
Jämlikt gällande instruktion har öfverst}''relsen för rikets allmänna läroverk
under år 1809 inspekterat följande läroanstalter:
högre allmänna läroverken i Luleå, Umeå, Skara, Malmö och Sundsvall;
realskolorna
i Eskilstuna, Arvika, Karlshamn, Yarberg, Landskrona och
Katarina realskola i Stockholm;
samskolorna i Skellefteå, Trelleborg, Sala, Norrtälje, Askersund och Köping;
enskilda
skolor: Motala samskola, Uppsala enskilda läroverk, Umeå ele -
102 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Biksdags sammanträde sig tilldragit.
mentarläroverk för flickor, Göteborgs nya elementarläroverk för flickor, Privata
högre lärarinneseminariet i Lund, Skara högre skola för kvinnlig ungdom,
Karlstads högre elementarläroverk för flickor, Vänersborgs högre läroverk
för kvinnlig ungdom, Anna Sandströms högre lärarinneseminarium i
Stockholm, högre elementarskolan för flickor i Hälsingborg, Majornas elementarläroverk
för flickor i Göteborg, Ystads elementarskola för flickor, Brurnmerska
skolan i Stockholm, Malmö högre läroverk för flickor, Lindska
skolan i Uppsala, Hjo samskola, Lindesbergs samskola, Sollefteå samskola,
Norrköpings norra och Norrköpings östra läroverk för flickor, Nässjö samskola,
Karlshamns elementarläroverk för flickor, Varbergs elementarläroverk för
flickor, Landskrona elementarläroverk för flickor, Tekla Abergs elementarläroverk
för flickor i Malmö, Eksjö läroverk för flickor, Nyköpings elementarskola
för flickor, Malmö stads borgarskola, Kisbergska skolan i Örebro,
Kungsholms läroverk för flickor i Stockholm samt Avesta elementarskola.
Enskilda läro- Af de till understöd åt enskilda läroverk anslagna medel har under år
Terk- 1909 utgått understöd till 15 läroanstalter.
Skolor för Understöd af för ändamålet anvisade anslag har under år 1909 utgått
kvinnlig ung- till 103 högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor.
Kungl. Maj:t har tilldelat 17 personer understöd från det för år 1909
anvisade anslag till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor.
Af det för år 1909 anvisade anslag dels till resestipendier dels ock till
understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter
i huslig ekonomi äfvensom åt skolkökslärarinnor
vid andra läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat reseunderstöd åt 4 personer
samt under? Jd för fortsatta studier åt 21 personer.
Tekniska un- Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läroåret 1909—1910 lärdervisningen.
jungeantalet 394, däraf ordinarie elever i l:a årskursen 120, i 2:a 114, i
3:e 99 och i 4:e 50 samt extra ordinarie elever 11.
Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet under
läsåret 1908—1909 högst: ordinarie elever i högre afdelningens l:a årskurs
90, 2:a 51, o:e 44, 4:e 12, specialelever 9, extra elever 29 eller tillsammans
i högre afdelningen 235 och ordinarie elever i lägre afdelningens l:a årskurs
30, 2:a 65, 3:e 87, eller tillsammans i lägre afdelningen 182.
Under läroåret 1908—1909 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan
i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,367, inom tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar 287, inom den högre konstindustriella skolan
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 108
80, inom de till sistnämnda skolafdelning hörande barnklasserna 269, inom
byggnadsyrkesskolan 87 och inom maskinyrkesskolan 85. Yid de tekniska
elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand uppgick
elevernas högsta antal läsåret 1908—1909 till 444. Yid tekniska söndags-
och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma läsår undervisningen
af 247 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för finare smides- och
metallindustri af 41 lärjungar.
Kung!. Maj:t har under år 1909 af de för ändamålet anslagna medel tilldelat
understöd för samma år åt lägre tekniska yrkesskolor i Hedemora och
Eslöf.
Af det för år 1909 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndare och
facklärare vid lägre tekniska läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat stipendier
åt 5 personer.
Elevernas antal utgjorde höstterminen 1909 vid rikets nio manliga Folkskolesemifolkskoleseminarier
915 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna 640,
eller tillsammans 1,555 elever.
Afgångsexamen undergingo 1909 års vårtermin 225 manliga, af hvilka
5 före inträdet vid seminarium aflagt examen inför teologisk eller filosofisk
fakultet, och 162 kvinnliga elever, eller tillsammans 887 elever.
Yid seminariet i Murjek, som är afsedt för bildande af lapska småskollärare
och -lärarinnor, voro höstterminen 1909 intagna 70 elever, hvaraf
2 manliga och 68 kvinnliga.
Yid seminariet i Haparanda för bildande af finska småsko[lärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 61 elever, 2 manliga och 59
kvinnliga.
Yid slutet af vårterminen 1909 aflades examen för behörighet till lärarbefattning
vid småskola af 22 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet i
Murjek och af 17 elever, 1 manlig och 16 kvinnliga, vid seminariet i Haparanda.
Yid af landsting underhållna småskoleseminarier hafva under år 1909,
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 390 elever, häraf 1
manlig, undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola m. m., som påbjudes i nådiga
stadgan den 28 maj 1897.
Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 324 elever vid af enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.
Pröfning har under år 1909 blifvit anställd i öfverensstämmelse med §
4 i stadgan angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller
*
104 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
såsom biträdande lärare vid folkskola den 28 maj 1897 med 2 kvinnliga ecb
1 manlig lärare.
Till stipendier vid folkskoleseminarierna kafva för vårterminen 1909
anvisats tillsammans 44,868 kronor, k varjämte stipendiemedel till ett sammanräknad!
belopp af 18,115 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lapska språket. För höstterminen samma år kafva 45,298 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 14,665 kronor
åt elever, som tala finska eller lapska språket.
Enligt meddeladt uppdrag kar byråchefen för den inom ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen
under år 1909 inspekterat folkskoleseminarierna i Landskrona ock Karlstad.
Folkskolorna. Enligt de — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkundervisningen
i § 67 samt kungl. cirkulären af den 24 november 1882 ock den
6 oktober 1893 — af folkskoleinspektörerna ock öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades
år 1908 undervisning i 27 högre folkskolor. I rikets 2,409 skoldistrikt
faun os
5,670 fasta ock 310 flyttande eller tillsammans 5,980 folkskolor,
1,596 » » 721 » » » 2,317 mindre folkskolor,
5,404 » » 811 » » » 6,215 småskolor, * I
S:a 12,670 fasta ock 1,842 flyttande eller tillsammans 14,512 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 14,539 skolor. x)
I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller i
såväl läs- som öfningsämnen 37 lärare ock 10 lärarinnor samt i
folkskolorna .... 5,571 lärare ock 3,545 lärarinnor eller tillsammans 9,116
mindre folkskolorna 152 » »2,171 » » » 2,323
småskolorna .... 110 » » 7,378 » » » 7,488
Summa 5,833 lärare och 13,094 lärarinnor eller tillsammans 18,927
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarpersonal, 18,974, förutom
468 lärare ock 1,066 lärarinnor, eller tillsammans 1,534, kvilka undervisat
endast i öfningsämnen.
Antalet barn i 7-—14 års ålder utgjorde vid 1908 års slut 867,988, hvaraf
441,131 gossar ock 428,837 flickor. Bland dessa hade
0 Skolornas antal är nu beräknaöt på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser
om folkskolorna.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 105
under året undervisats på något af nedan angifna sätt...... 794,324
» » ej åtnjutit sådan undervisning............ 69,012
hvar jämte uppgifter saknas om................. 4,632
Summa 867,968
Bland de vid 1908 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder under -
visades under året i
sina egna distrikts fasta folkskolor........... 438,624
-> >- » flyttande folkskolor.......... 19,690
» » » fasta mindre folkskolor........ 53,162
» » » flyttande mindre folkskolor...... 23,983
» » » fasta småskolor............ 174,694
» » » flyttande småskolor.......... 23,880
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna
distrikt....................... 16,170 750,183
högre folkskolor......................... 656
allmänna läroverk och fackskolor.................14,209
skolor för abnorma barn..................... 1,236
enskilda skolor.........................18,745
hemmen.............*■................ 9,295
Summa 794,324
Bland de vid 1908 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, hvilka
under året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 7,138 inhämtat folkskolans minimikurs,
» 43,539 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,203 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 15,132 af annan anledning.
Summa 69,012.
Med inräknande af de under året aflidna samt af dem, som voro öfver
eller under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre
folkskolor 925 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 779,323.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
utgjorde under år 1908 enligt ofvannämnda uppgifter:
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant...... 19,862,598 kronor
in natura...... 1,752,232 »
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier ..... 9,714,386 ?
■s undervisningsmateriel!............... 633,801 »
» öfriga behof................. . , . 7,300,735 »
Summa 39,263,752 kronor.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
14
106 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Statsbidrag.
Fortsättnings
skolor.
Undervisning
i slöjd.
Statsbidrag till
aflönande af
vikarier för
sjuka folkskollärare.
Högre folkskolor.
Folkhögskolor.
Folkunderv isningen
bland
de i rikets
nordligare
trakter bosatta
finnar.
Undervisningsm
åter i ell.
Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1908 för aflönande af lärare
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till
ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
9,063,770 kronor 97 öre.
Understöd har för år 1908 utgått till lärares aflöning vid 1,966 fortsättningsskolor
med 132,025 kronor.
För år 1908 har understöd utgått för främjande af undervisning i slöjd
för gossar med 377,667 kronor 94 öre samt af undervisning i slöjd för flickor
med 260,884 kronor 56 öre.
Till aflönande af vikarier för 931 folkskollärare, som af sjukdom hindrats
att sköta sina befattningar, har för år 1908 utbetalts af allmänna medel
153,828 kronor 15 öre.
Till de högre folkskolorna, som uppgå till 21, bär för år 1908 utgått
statsbidrag med 44,720 kronor.
Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid af landsting
inrättade småskoleseminarier har under, år 1908 utgått med 31,716 kronor
65 öre.
På därom af vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. Maj:t
för år 1909 beviljat understöd åt 39 folkhögskolor med 203,424 kronor.
Enligt styrelsernas berättelser hafva under nämnda år i dessa skolor undervisats
1,093 manliga och 1,008 kvinnliga, eller tillsammans 2,001 elever.
Af det till stipendier åt obemedlade elever vid dessa skolor beviljade anslaget,
35,000 kronor, fördelades år 1909 21,130 kronor mellan 455 manliga
och 13,592 kronor mellan 474 kvinnliga elever.
Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter
bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1909 å länsstat
varit uppförda 57,530 kronor och af statskontoret anordnats 77,841
kronor 25 öre, allt till höjande af folkskollärarnas löner till och öfver
minimum, till ökande af lärares löner vid mindre folkskolor och småskolor,
till aflönande af lärare vid af staten anordnade skolor, till anskaffande af
undervisningsinateriell, bildande af lärare m. m.
De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriell, som genom chefens för folkskolebyrån försorg
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 107
anskaffats. Under år 1908 uppgick kostnaden liärför till 29,995 kronor
47 öre.
Kungl. Maj:t kar för år 1909 af därtill anvisade medel beviljat under- Understöd åt
stöd åt 10 äldre, behöfvande folkskollärare med tillsammans 4,000 kronor, ^^folk-"
åt 14 äldre, behöfvande småskollärare m. fl. med tillsammans 21,600 kronor, skollärare
samt åt 59 äldre understödstagande småskolelärarinnor 2,340 kronor. KraHTnufl"
Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskollärare voro under Läroanstalter
läsåret 1908—1909 två elever intagna. Till profårskurs vid döfstumanstalt
under nämnda läsår anmälde sig inga.
I samtliga döfstumanstalterna voro under läsåret 1908—1909 intagna 656
elever.
Till uppehållande af döfstumskolor har för år 1909 anslagits ett belopp
af 161,200 kronor.
Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1908—1909
intagna 118 elever, häraf 75 gossar och 43 flickor. Af dessa undervisades
18 gossar vid handtverksskolan i Kristinehamn. 18 elever afgingo efter
fullbordad lärokurs, 4 på grund af bristande förmåga att draga nytta af
undervisningen, 1 på målsmans begäran, 1 på grund af sjuklighet, 3 på grund
af förbättrad synförmåga, 2 genom döden.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1908—1909
intagna 44 elever, hvaraf 25 gossar och 19 flickor.
Vid förskolan i Växjö för blinda voro under läsåret 1908—1909 intagna
40 elever, 23 gossar och 17 flickor. Vid slutet af läsåret 1907—1908 utskrefvos
9 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 8 till institutet å
Tomteboda och 1 utskrefs såsom oförmögen att draga nytta af undervisningen.
Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under
året 1908—1909 46 elever, alla manliga.
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kungl. Maj:t
för år 1908 beviljat 7,500 kronor. Under året undervisades därstädes 15
elever.
Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år 1909 Uppfostringsanvisats
en summa af 232,300 kronor. I anstalterna voro intagna vårtermi- “ftaiter for
nen 1909: i undervisningsanstalterna 795, däraf 14 externer, i arbetshemmen 313. barn.
Kungl. Maj:t har den 20 november 1909 förordnat två ledamöter af SnnnerdaHska
direktionen för stiftelsen Sunnerdahls hemskolor på landet samt den 20 augu- donationen.
108 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
sti 1909 utsett två revisorer jämte två suppleanter för granskning af stiftelsens
förvaltning och räkenskaper under år 1909.
Nobelstif- Kung! Maj:t har den 25 juni 1909 utsett en af de revisorer, som
tdsen. skola granska styrelsens för nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper för
år 1909.
Ifrån nobelstiftelsen har år 1909 utdelning af pris ägt rum från alla
prisgrupper.
Understöd åt Xungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade
lare* ans^aS tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.
Antikvariska Antikvariska forskningsresor hafva under år 1909 genom vitterhets-,
° resor.0* historie- och antikvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga delar
af riket.
Akademien för Under år 1909 hafva vid det under akademiens för de fria konsterna
de fn» kons- inseende ställda läroverk varit inskrifna vårterminen 92 och höstterminen
91 lärjungar.
Musikaliska Under år 1909 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende
ställda musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 171 och höstterminen
likaledes 171 elever. Under samma år har organistexamen aflagts af 8 elever,
2 f. d. elever och 1 icke elev, kyrkosångarexamen af 9 elever och 1 icke elev,
examen för behörighet till mnsiklärartjänst vid allmänt läroverk af 7 elever och
2 f. d. elever samt examen för behörighet till musikdirektörstjänst vid militärkår
af 1 elev, hvarjämte utfärdats specialbetyg i pianostämning för 2 elever
och 1 icke elev samt i flöjt för 1 f. d. elev.
Populärveten -
Sedan
Riksdagen
till understöd åt sådana anstalter och föreningar,
läsningskursersom anorc^na populärvetenskapliga föreläsningskurser i folkbildningssyfte, på
i folkbildnings-extra stat för år 1910 beviljat ett anslag af 235,000 kronor, af hvilket ansjfte-
slag dock högst 8,000 kronor kunde användas till understöd åt sådana
centrala anstalter, som förmedlade föreläsningar af ifrågavarande slag och
åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahölle passande åskådningsmateriell,
har Kungl. Maj:t af nämnda anslag tilldelat understöd åt 507
anstalter för anordnande af föreläsningskurser och 7 anstalter för förmedlande
af föreläsningar m. m.
Farmaceutiska Under år 1909 hafva vid farmaceutiska institutet varit inskrifna vårmstitutet.
terminen 73 och höstterminen 79 farmacie kandidater, hvarjämte 54 apoteks
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 109
elever deltagit i den för dem anordnade half årskursen. Under samma år
har farmacie kandidatexamen aflagts af 41 apotekselever och apotekarexamen
af 69 farmacie kandidater.
Under loppet af år 1909 hafva inalles 112 elever blifvit vid rikets Bammorskeläroanstalter
för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa
hafva 56 utgått från läroanstalten i Stockholm och 56 från den i Göteborg.
Vidare hafva 111 barnmorskor, däraf 60 i Stockholm och 51 i Göteboxg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, efter att
däruti hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats berättigade
att utöfva äfven denna del af förlossningskonsten.
Sedan på extra stat för år 1909 af Riksdagen anvisats ett anslag af
3,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kurser
hållits med tillhopa 48, vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med tillhopa
19 deltagarinnor samt i Lund en kurs med 15 deltagarinnor.
Väderleken har varit mycket växlande under olika perioder, än med Väderleken,
stark torka än med ihållande regn. Våren och början af sommaren voro
kalla och mycket regniga; likaså var augusti månad, särdeles i södra och
västra Sverige, mycket regnig, hösten i allmänhet mycket dimmig och regnig,
hvarigenom sädesbärgningen var i hög grad försvårad. Norrland led i allmänhet
af torka. Temperaturen var under hela växtlighetstiden lägre än
den normala.
Höstsäden uthärdade vintern ganska väl, utom i Skåne och Halland, Jordbruket,
där den något skadades. Skörden blef mycket försenad genom olämplig
väderlek. Inom de flesta delar af landet blef säden mer eller mindre skadad
af regn, minst i östra delarna af landet. Af kastningen beräknas till nära
god, 3,9.
Vårsäden blef sent sådd, men utvecklades kraftigt. Skörden var i allmänhet
mycket försenad, så att mycken säd först i oktober kunde inbärgas;
delvis stod hafre ute vid snöfallen i november. Stor del vårsäd var skadad
af regn och delvis af frost. I Norrland skördades nästan all hafren och en
del korn omoget. Afkastningen var växlande, i allmänhet öfver medelskörd.
Ilo Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Rotfrukterna. Potatisen, som gaf något öfver medelskörd, har ganska
allmänt lidit af röta. Sockerbetorna gåfvo lägre skörd än beräknadt; delvis
npptogos de först i december efter snöns bortgång.
Hö. Höskörden var mycket försenad, men lämnade nära god skörd af i
allmänhet god beskaffenhet.
Höstsådden har varit försenad, men säden är kraftigt utvecklad.
Landtbraks
styrelsen.
Kungl. Maj:t har genom nådig kungörelse den 3 december 1909 förordnat,
att 2 § i nådiga instruktionen för landtbruksstyrelsen den 2 oktober 1908
skall erhålla ändrad lydelse.
stadgar för Kung! Maj:t har den 29 januari 1909 fastställt vissa ändringar i
hushållnings- ffarna för Östergötlands läns hushållningssällskap,
sällskapen. °
stad -
Landtmanna- Under år 1909 hafva statsmedel utgått till 29 landtmaunaskolor och till
skolor, land t- fg landtbruksskolor förutom de vid Ultima och Alnarp.
b mejeriskoln^k Med anlitande af de medel) Riksdagen för höjande af de till enhvar af
de inom Yästernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade 3
landtbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1909 anvisat, hafva samma
skolor under sagda tid fortfarande varit i verksamhet efter en plan, som afvika
från den för öfriga dylika skolor gällande, i syfte att förstnämnda
skolor under kortare tid än förut skulle bibringa lärlingarna en för ifrågavarande
trakter afpassad utbildning. Den sålunda fastställda planen har
fortfarande visat sig för ändamålet lämplig.
Den med statsmedel understödda mej er iskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har äfven under år 1909 varit i verksamhet.
Trädgårds- Kungl. Maj:t har den 10 december 1909 utfärdat nådigt reglemente för
undervisning. med statsmedel understödda trädgårdsskolor.
Landthushåll- Med anlitande af medel, som anvisats af Eiksdagen, har Kungl. Maj:t
ningsskolan genom nådigt bref den 11 september 1909 tilldelat Fredrika-Bremer-förbunföi
utbiTdTnde det såsom bidrag till upprätthållande under år 1910 af förbundets landthushålllärar
anor. ningSSkola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor ett statsanslag af 4,000
kronor.
Kringresande Under år 1909 hafva i enlighet med bestämmelserna i nådiga kungörelsen
jordbrukskon- den oktober 1907 statsbidrag beviljats till aflöning åt kringresande jordlarna
och Norr- brukskonsulenter i Dalarna och Norrland.
land.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 111
Under år 1909 har en landtbrukskonsulent i England med station i landtbruksLondon
varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter. konsulent i
England.
Under år 1909 hafva utbildningskurser för kontrollassistenter på statens Utbildningsbekostnad
anordnats vid Åsa i Södermanlands län, vid Högalid i Kalmarkurser ?ör i:on“
län, vid Hemse i Gottlands län, vid önnestad i Kristianstads län, vid Hvilantrollassistenteri
Malmöhus län, i Skara, vid Molkom i Värmlands län, vid Kröson i Jämtlands
län samt vid Älfshyn i Korrbottens län.
De vid Ultima och Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner Anstalter för
och redskap för landtbrukets behof hafva jämväl under år 1909 varit i verk- ^a^ner
Samhet. redskap för
landtbrukets
behof.
Under år 1909 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska stationer, Kemiska stanämligen
i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås ??''
och Härnösand varit i verksamhet. te*nS *
Under året hafva 18 frökontrollanter erhållit statsunderstöd.
Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom Kemisk-växt
Norrbottens
län har äfven under år 1909 varit i verksamhet. biologisk an
stalt.
Kungl. Maj:t har den 5 februari 1909 utfärdat kungörelse angående införsel
af samt handel med vissa slag af utländskt frö.
Angående införsel
af utländskt
frö.
Under år 1909 hafva jämlikt nådiga kungörelsen den 18 oktober 1907 Åtgärder till
statsbidrag anvisats från anslaget till åtgärder för befordrande af den in- af^iXmshf
hemska klöfver- och gräsfröodlingen. klöfver- och
gräsfröodlin
gen.
Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under år Torfingenjörer
1909 af en De och en 2:e torfingenjör samt tre torfassistenter, hlefvo en l:esamt torfassisoch
en 2:e torfingenjör samt tre torfassistenter för hela året anställda.
Sedan Riksdagen beviljat anslag till upprätthållande af en torfskola Torfskohm vid
under åren 1908—1912 samt Kungl. Maj:t bemyndigat landtbruksstyrelsen Markaryclatt
med svenska torfindustriföreningen afsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda ar af en torfskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för ändamålet
anvisat förberörda af Riksdagen beviljade anslag under vissa villkor,
har i enlighet med af landtbruksstyrelsen den 15 november 1907 å Kungl.
Maj:ts och kronans vägnar afslutadt kontrakt denna skola under år 1909
varit i verksamhet.
112 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Åtgärder för
höjandet af
det mindre
jordbruket.
Med
enlighet
nådiga
anlitande af de utaf Riksdagen för ändamålet anvisade medel ock i
med Kungl. Maj:ts den 2 oktober 1908 i sådant afseende utfärdade
eglemente hafva med statsmedel understödd premiering af mindre
jordbruk äfvensom studieresor och undervisning för i mindre jordbruk deltagande
män och kvinnor anordnats, hvarjämte bidrag af statsmedel lämnats
dels till bestridande af kostnaderna för organisation af kontrollföreningar
med ändamål att underlätta och ordna undersökningar af och kontroll å utfodringen
och afkastningen af ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens
medlemmar, dels till understöd åt sådana medlemmar af kontrollföreningar,
som äga högst 25 kor, dels ock till premiering af mindre odlingsföretag;
och har intresset för dessa åtgärder för höjande af det mindre jordbruket
fortfarande visat sig synnerligen, lifligt bland landtmännen.
Kungl. Maj:t har den 15 oktober 1909 utfärdat dels förnyadt nådigt reglemente
för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af det mindre
jordbruket, dels nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder för
höjande af det mindre jordbruket dels ock nådigt reglemente för statskonsulenten
för det mindre jordbruket.
Smörprofnin- Äfven under år 1909 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och
"ar- Göteborg ägt rum, med anlitande af därtill genom nådigt bref den 12 januari
1909 anvisade medel.
Husdjurs
skötscl.
Äfven under år 1909 har den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen
omfattats med sjmnerligt intresse, och hafva samtliga hushållningssällskap
med undantag af Gäfleborgs läns sökt och erhållit bidrag af
de utaf Riksdagen till understödjande utaf premiering af nötboskap anvisade
medel.
Kungl. Maj:t har den 29 oktober 1909 utfärdat dels förnyadt nådigt
reglemente för den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen inom
riket dels ock nådig kungörelse angående statsanslag till understödjande
utaf premiering af nötboskap.
lliksstambok Af den genom landtbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken öfver
a^rshirlsb* svensk ayrshireboskap, hvars fortsatta utgifvande från trycket enligt RiksayrSskapeS
° dagens medgifvande bekostats af nötboskapspremieringsmedlen, har under
år 1909 del VII, upptagande djur, som under år 1908 intagits i riksstamboken,
utkommit.
Afvelscentra Sedan den täfling till bildande af afvelscentra, som i enlighet med de
för nötboskap. af Kung].. Maj:t genom nådig kungörelse den lo mars 1903 meddelade föreslå
början den 1 november 1903, afslutats, samt Kungl. Maj:t
skrifter
tog
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 113
den 22 juni 1906 förklarat 6 besättningar af fjällras, 9 besättningar af
ayrshireras samt 1 besättning af svartbrokig låg] andsras för afvelseentra intill
utgången af år 1910 under de i förberörda nådiga kungörelse stadgade
villkor, äfvensom tillerkänt innehafvarna af samma besättningar vissa penningpris,
kafva under år 1809 samtliga dessa afvelseentra varit i verksamhet
och underkastade kontroll samt omfattats af den landtbrukande allmänhetens
förtroende.
Efter det Eiksdagen anvisat erforderliga medel, samt Kung! Maj:t den
29 juni 1908 utfärdat dels förnyad nådig kungörelse med föreskrifter i fråga
om bildande och upprätthållande af afvelseentra för nötboskap, dels ock nådig
kungörelse med föreskrifter i fråga om tiden för början af täfling för
utseende af afvelseentra m. in., togo de nya täflingarna sin början i slutet
af år 1908 och hafva under år 1909 för t nåt t.
O
Äfven under år 1909 har varit anställd eu konsulent vid bekämpande af Tuberkulostuberkulosen
hos nötkreaturen med hufvudsakligt åliggande att tillhandagå konsulent,
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda hänseende.
Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva oafbrutet undersökninfortgått
under år 1909, och har landtbruksstyrelsen för ändamålet till exa- gar med tuminerade
veterinärer utdelat omkring 40,000 gram tuberkulin. Antalet un- i^&råsbedersökta
djur har under samma år uppgått till omkring 90,000. sättningar.
Under år 1909 har eu statskonsuient i svinskötsel varit i verksamhet i Statskonsuient
enlighet med det af Kung!. Maj:t för denne tjänsteman den 30 september * »vinskötsel.
1903 utfärdade reglemente.
Kungl. Maj:t bar den 23 december 1909 fastställt stadgar för Sveriges Sveriges ututsädesförening.
siidesförening.
Kungl. Maj:t har den 25 juni 1909 utfärdat kungörelse angående ändring
i villkoren för aflöning vid centralanstalten för försöksväsendet på
j ordbruksområdet.
Centralanstalten
för jordbruksförsök.
Som vanligt har äfven under senast förgångna år vintersillfisket med Fiskerinärinsnörpvadar
vid kusten af Bohuslän intagit ett mycket framstående rum seubland
rikets fisken. Under årets förra del pågick detta fiske t. o. m. den
13 mars och fångades därvid 434,095 hektoliter sill. På hösten började detta
fiske den 5 november, och till jul hade 197,063 hektoliter fiskats, tillsammans
under året således 631,168 hektoliter. Fiskarnas bruttoinkomst af vinter
Bill.
till Rilcsd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 15
Riksdans-Berättelsen.
114 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
sillfisket utgjorde mellan 3 och. 37a million kronor eller betydligt mer än
under närmast föregående år. Liksom då höll sig sillen äfven år 1909 vid
länets södra kust. Äfven halländska fiskare hafva nu börjat ägna sig åt sillfiske
med snörpvad utanför Bohuslän.
Sillfisket vid Island, som i likhet med föregående år utöfvades från Smögen,
dock nu utan statsbidrag, lyckades bättre än under år 1908 och gaf nu en
bruttoafkastning af 95,000 kronor för 6,800 tunnor saltad sill. Däremot gaf
sillfisket med drifgarn utanför Bohuslän och Halland hösten 1909 klen afkastning
eller blott omkring hälften mot de senare årens medelresultat.
Äfven det bohusländska skarpsillfisket utföll mycket illa, hvadan priset på
skarpsill ofta utgjorde mellan 40 och 50 kronor för hektoliter. Makrillfisket
med dörj i Nordsjön var, ehuru fullt medelmåttigt, dock ej så rikligt som
under år 1908. I Skagerak och Kattegatt utföll makrillfisket med drifgarn
delvis mycket väl, med dörj däremot under medelmåttan. Det betydelsefulla
storsjöfisket utanför norska kusten och vid Shetlandsöarna var visserligen
ganska ojämnt för olika fiskslag, men kan dock i det hela sägas hafva varit
godt. Backefisket i Skagerak och Kattegatt, hufvudsakligast efter torsk och
kolja, var delvis ganska godt, men lämnade dock i det hela ett resultat, som
var under medelmåttan.
Trålfisket är fortfarande stadt i utveckling. Vid årets slut funnos 16
trålångare mot 14 vid dess början. Trålfiske med större motorbåtar har så
ökats, att båtantalet stigit från 25 ä 30 till 35 å 40 inom Bohuslän. Äfven
i Halland har ett båtlag nu skaffat sig en för detta fiske afsedd större motorbåt.
Resultatet af trålfisket blef i det hela medelgodt. Förhållandet var
detsamma med det från kvasar bedrifna flundrefisket.
Laxfisket vid västkusten och i de halländska åarna lämnade ett bättre
resultat än under år 1908, dock fortfarande under medelmåttan.
Hummerfisket har gifvit ett något mer än medelmåttigt utbyte och prisen
å hummer hafva varit höga. Fångsten af nordhafs- eller djup vattensräkan
har tilltagit och idkas numera i Strömstadstrakten med ett trettiotal
båtar.
Liksom vid västkusten var sillfisket med drifgarn vid Skåne, i motsatt
till hvad fallet varit under de närmast föregående åren, i allmänhet dåligt.
Under hösten har likväl sä mycket sill förekommit i Hanöbnkten, att de
blekingska fiskarna därstädes gjort mycket goda fångster.
Torskfisket har utanför de södra kusterna, varit rikligare än på 40 år,
enligt de skånska fiskarnas uppgifter, och torsken har varit ovanligt stor.
Det skånska rödspättfisket har under året varit dåligt, synnerligast i Kattegatt.
Skånes, Blekinges och Kalmar läns kusttrålfiske har varit mycket
sämre under år 1909 än under år 1908. Liksom från västkusten uppgifves
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 115
också från Skåne och Blekinge, att en viss förbättring inträdt i fråga om
det under flera år dåliga laxfisket.
Längre inåt i Östersjön, eller vid Kalmar läns, Östergötlands, Södermanlands
och Stockholms läns kuster, synes strömmingsfisket i det hela
hafva lämnat en medelgod eller nära medelgod afkastning. Norrut har utbytet
af detta af alla östersjöfisken det mest betydelsefulla blifvit ringare,
så har t. ex. inom Västernorrlands län detta fiske varit sämre än under nugot
år efter 1901. Ålfisket i yttre delarna af Östergötlands och Södermanlands
skärgårdar uppgifves hafva varit ordinärt. Lax- och sikfiskena vid
Norrlands kuster, exempelvis vid Västernorrlands län, hafva ej märkbart förbättrats,
men i vissa alfvar, åtminstone i Ångermanälfven, säges en förbättring
hafva inträdt i fråga om laxfisket. I denna älf bedrifves nu en mycket
större laxodling än förut.
Hvad insjöfisket beträffar, så inverkade årets kalla vår och försommar
i allmänhet ofördelaktigt härpå, dock anföres från södra Sverige, att sikfisket
på hösten, och från Mälaren att lakefisket varit ganska godt. I Vättern,
där de ''låda höstlekande fi.skarterna röding och siklöja hafva stor betydelse,
har fisket ej så mycket lidit af nämnda olägenhet utan i det hela varit
medelgodt. Från Vänern uppgifves, att just vårfisket, d. v. s. fiske hufvudsakligast
af gädda, gös, abborre och braxen, varit godt, men att däremot
fiske under sommaren och på hösten efter sik och siklöja på djupet lämnat
ett långt sämre utbyte än vanligt. Sjöns lakefiske håller sig fortfarande
medelgodt.
Den under år 1908 i Hjälmaren och Mälaren utbrutna kräftpesten har Kräftsjukdonurnera
alldeles ödelagt kräftbeståndet i dessa sjöar, möjligtvis med undan- men i Hjäitag
af i Mälarens längst mot norr belägna smala vikar. I kräftförande
vatten, som hittills förblifvit oberörda af denna sjukdom, har kräftfisket
emellertid lämnat ett tämligen godt resultat under året.
Kung!. Maj:t har den 11 mars 1909 utfärdat kungörelse angående undantag
vid export sjöledes från Stockholm från vissa i anledning af kräftpesten
i Mälaren och Hjälmaren gifna föreskrifter.
Under året har den af staten understödda södra Sveriges fiskeriförenings Fiskeriskoian
fiskeriskoia vid Aneboda i Kronobergs län varit i verksamhet. vili Aneboda.
Statsunderstöd för rapporter rörande sillfisket i Göteborgs och Bohus statsunderstöd
län har utgått äfven under år 1909. för sillfiske
rapporter.
Likaledes bär statsbidrag utgått till undervisning i navigation åt fiskare Statsunderstöd
inom Göteborgs och Bohus län. till undervis
ning
i navigation.
116 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
FiBkefartyg.
Husslöjden.
Veterinärinsti
tutet.
Veterinärun
dervisningen.
Länsveterinä
rer.
Länsveterinär
aspirantkurser.
Veterinärbak
teriologiska
anstalten.
Utförsel af
kött.
Det för fiskeriadministrationens behof byggda fiskefartyget »Eystrasalb
har under året för första gången varit i verksamhet.
Under år 1909 hafva till husslöjdens befordrande vidtagits liknande åtgärder
som under föregående år. Af statsmedel hafva under året till 22
hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag till ett sammanlagdt
belopp af 23,000 kronor, hvarjämte hushållningssällskapen och landstingen i
de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.
I nådigt bref den 25 juni 1909 har Kungl. Maj:t beviljat anstånd med
ikraftträdande af vissa ändringar i nya stadgan den 31 januari 1908 för
veterinärinstitutet.
Under år 1909 funnos vid veterinärinstitutet 100 studerande, af hvilka
19 aflagt veterinärexamen.
Vid institutets hofbeslagsskola hafva undervisats 59 hofslagarlärlingar
(11 civila och 48 militära), af hvilka 44 (10 civila och 34 militära) utexaminerats
såsom hofslagare.
I nådigt bref den 25 juni 1909 har Kungl. Maj:t fastställt den af [Riksdagen
beviljade njm aflöningsstaten för länsveterinärer att gälla från och
med den 1 januari 1910 och har Kungl. Maj:t i nådig kungörelse samma
dag fastställt de villkor och bestämmelser, under hvilka de nya aflöningsförmånerna
finge åtnjutas.
Med anledning af Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1908 angående förändrad
organisation af utbildningskurs erna för länsveterinäraspiranter har medicinalstyrelsen
den 25 januari 1909 med upphäfvande af styrelsens cirkulär deri
17 februari 1902 utfärdat förnyadt cirkulär till samtliga legitimerade veterinärer
i riket med bestämmelser angående utbidningskurs för länsveterinäraspiranter.
Dylik kurs har under höstterminen varit anordnad vid veterinärinstitutet,
och hafva i densamma deltagit 8 veterinärer från landets olika
delar.
G''enom nådigt bref den 25 juni 1909 har Kungl. Maj:t medgifvit, att
med anordnande af anstalten finge tillsvidare anstå, och i nådigt bref den
16 juli samma år anvisat ett belopp af högst 5,000 kronor för är till bestridande af
sådana bakteriologiska och patologiskt-anatomiska undersökningar, som af''
medicinalstyrelsen pröfvades nödiga. I
I nådig kungörelse den 29 januari 1909 har Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser
angående utförsel till Norge af färskt kött af nötkreatur och
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 117
häst och har medicinalstyrelsen, med anledning häraf den 26 februari 1909
utfärdat kungörelse angående undersökning och märkning af dylikt kött,
som till Norge utföres.
1 nådig kungörelse den 18 juli 1909 angående villkoren för transport införsel af
af idisslande djur samt djur hörande till hästsläktet äfvensom svinkreatur d3ar''
medelst ångfärja mellan Sverige och utlandet har Kung!. Maj:t, med anledning
af ångfärjeleden Trelleborg-Sassnitz’ öppnande för trafik, upphäft kungörelsen
den 28 september 1895 med däri den 9 december 1898 och den 29
november 1906 gjorda ändringar och utsträckt rätten till dylik transport,
som jämlikt sistnämnda kungörelse var inskränkt till de Sverige-JDanmark
trafikerande ångfärjorna, jämväl till andra ångfärjeleder.
Genom nådig kungörelse den 13 augusti 1909 bär Kungl. Maj:t förändrat
lydelsen af § 16 mom. 1 i nådiga kungörelsen den 9 december 1898 med
tillägg den 12 augusti 1902 angående hvad iakttagas bör till förekommande
af smittosamma husdjurssjukdomars införande i riket i så måtto, att antalet
städer, till b vilka utförsel får äga rum, ökats från 20 till 29.
Kungl. Maj:t bar den 5 februari och den 13 augusti 1909 utfärdat kun- införsel af
görelser angående förändrad lydelse af § 2 mom. 1 uti nådiga kungörelsen Tlssa varorden
6 augusti 1908 angående bestämmelser att iakttagas vid införsel af vissa
varor från främmande land eller del däraf, som förklarats smittadt af
smittosam mul- och klöfsjuka.
Slakthuslagen har under året delvis ändrats genom lag om ändrad ly- Slakthus- och
delse af § 9 den 11 juni. 1909. kottbes» tnmD.
Genom nådigt bref den 1 oktober 1909 bar Kungl. Maj:t befallt, att kött,
som införes till staden Hälsingborg, skall åtföljas af vissa inälfvor.
Inom de till vissa lappbyar i Västerbottens och Norrbottens län hörande Sjukdomar
renhjordar uppträdde under hösten 1909 en elakartad, obekant ögonsjukdom Wand renari
stor utsträckning bland årskalfvarna och förorsakade hos dem blindhet, på
grund hvaraf de måste nedslaktas. Medicinalstyrelsen har med anledning
häraf dels förordna! två veterinärer att å ort och ställe företaga undersökningar
och meddela råd och anvisningar dels föranstaltat om vetenskaplig
undersökning af sjukdomens natur.
Knngl. Maj:t har den 15 oktober 1909 utfärdat kungörelse angående Ändrade be
ändringar
i förordningen den 13 oktober 1905 angående kontroll å tillverk
ningen
af margarin m. in. garintillverk
ningen.
118 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Allmänna Af de för år 1909 under benämningen allmänna frostminskningsanslaget
frostminsk- ariYiga(ie medel, 200,000 kronor, hafva under året disponerats 42,100 kronor,
mngsanslaget. . r ’ 7
hvadan 157,900 kronor vid årets slut återstodo oanvända.
Norrländska Af de till understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar inom
afdikmngs- Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (norrländska
anslaget. . 7 v
aidikmngsanslaget) för år 1909 anvisade medel 700,000 kronor, var vid ingången
af nämnda år ett belopp af 48,700 kronor disponerad!. Under år
1909 hafva till dylika företag beviljats statsbidrag till sammanlagdt belopp
af 824,250 kronor, hvaraf 172,950 kronor anvisats att utgå från samma anslag
för år 1910.
Odlingslåne- Af odlingslånefonden för år 1909 voro redan vid årets ingång 272,000
fonden. kronor disponerade. Under år 1909 hafva från årets fond anvisats lån till
sammanlagdt belopp af 606,200 kronor.
Fullbordade Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadstsyrelsen hafva under år
afdikmngs- P909 såsom fullbordade godkänts:
och odlings- ....
företag. 148 irostmmskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 1,542,269
kronor 63 öre, hvaraf 743,050 kronor utgått såsom statsanslag ur fonden
för torrläggning af vattensjuka, frostspridande marker; och utgör den genom
dessa företag afdikade arealen 16,188,43 hektar;
5 frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 6,385 kronor,
hvaraf 3,150 kronor utgått såsom statsbidrag ur norrländska afdikningsanslaget;
och utgör den genom dessa företag afdikade arealen 69,86 hektar;
7 frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 23,401 kronor
12 öre, hvaraf 10,750 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostmin
skningsanslaget; och utgör den genom dessa företag afdikade arealen
225,81 hektar;
torrläggningsarbetet till. 47 torrläggnings- och odlingsföretag, för hvilka
torrläggningskostnaden beräknats till 714,795 kronor 6 öre, hvaraf såsom lån
af statsmedel utgått 513,200 kronor, och utgör den genom dessa företag från
vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 6,072,47 hektar.
Fonden för Erån fonden för torfindustriens befrämjande hafva under år 1909 anvisats
torfindustriene lån till ett sammanlagdt belopp af 215,000 kronor.
befrämjande.
Egnahemslåne- Kungl. Maj:t har den 25 juni 1909 utfärdat kungörelse angående utfonden.
sträckt rätt att utlämna egnahemslån.
Ansökningar om egnahemslån för år 1910 inkomma) till belopp af inalles
9,011,200 kronor, hvaraf iån å 5,130,600 kronor voro afsedda för jordbruks
-
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Rilesdags sammanträde sig tilldragit. 119
lägenheter och lån å 3,880,600 kronor för bostadslägenheter. Då det disponibla
beloppet utgjorde endast 5 millioner kronor måste väsentliga reduktioner
ske vid lånens beviljande, hvilket skedde den 31 december 1909 då
samtliga hushållningssällskap erhöllo tillhopa 3,950,000 kronor, hvaraf
3,406,600 kronor för jordbrukslån och 543,400 kronor för bostadslån, samt 17
aktiebolag och föreningar erhöllo tillhopa 1,050,000 kronor, däraf 440,000
kronor för jordbrukslån och 610,000 kronor för bostadslån.
Till egnahemslåneförmedlare beviljade Kungl. Maj:t den 26 mars 1909 Förvaltningsförvaltningsbidrag
å tillhopa 47,364 kronor 48 öre. eSemslåne
förmedlare.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1909 fastställt grunder för åtgärder Egnahemsi
syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva kronomark*
egnahemslägenheter från vissa kronohemman.
Från jordförmedlingsfonden har under år 1909 till 3 föreningar beviljats Jordförmedlån
å tillhopa 55,900 kronor. lmgsfonden.
Af de för behöfvandes undsättning vid missväxt eller felslagen skörd Undsättningseller
då allmän nöd i någon ort af annan orsak uppstått ''afsedda medel har fondenKungl.
Maj:t under år 1909 genom två särskilda beslut anvisat tillhopa
793 kronor för att genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings
län utdelas såsom understöd utan återbetalningsskyldighet till behöfvande
personer i Fryeleds och Södra Unnaryds socknar, som fått sin gröda förstörd
genom hagel.
Kungl. Mait har den 31 december 1909 utfärdat instruktion för stuteriöfverstyrelsen.
Stuteriöfvers.
tyr elsen.
Kungl. Maj:t har den 5 mars 1909 utfärdat kungörelse angående förnyadt
reglemente för den med statsmedel understödda hästpremieringen.
Keglemente
för hästpremieringen.
Vid de under år 1909 hållna besiktningsmöten för prisbelönande af häs- stuteritar,
hafva enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter, pre- vaseu
underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 7,189
hästar, nämligen 559 hingstar, 3,274 betäckta ston eller fölston och 3,356
ungston, samt för 546 hingstar blifvit utfärdade intyg om godkännande.
Dessutom hafva inom ett underdistrikt 25 fölston blifvit under särskilda
af stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för
ändamålet af vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.
120 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
För statens hingstdepåer hafva under år 1909 inköpts inom landet 1
hingst, 3 unghingstar och 12 hingstföl, samtliga utaf halfblodsras, samt från
utlandet 1 fullblodshingst och 19 hingstföl utaf halfblodsras eller tillhopa 36
hästar.
Rikets ull- Kung!. Maj:t har den 11 mars 1909 utfärdat kungörelse angående viss
manna kart- ändring i instruktionen för rikets allmänna kartverk.
verk- Vid rikets allmänna, kartverk hafva under år 1909 utförts följande ar
beten
:
A. Byråarbeten.
l:o. Beräkning af utförda geodetiska observationer och höjdmätningar
samt arealberäkningar;
2:o. Redaktions- och beskrifningsarbeten för utgifning af utförda mätningar;
3:o.
Rit- och gravyrarbeten dels för kartreproduktion, dels för utbildning
åt elever; samt
Ro. Förberedelser för 1910 års fältarbeten.
B. Geodetiska arbeten.
l:o. Utstakning af l:a ordningens triangelnät inom Kristianstads, Blekinge,
Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län;
2:o. Triangulering af 2:a ordningen inom Kopparbergs län 20 kv.-mil;
inom Jämtlands län 15 kv.-mil samt inom Blekinge län en del kompletteringsarbeten;
3:o.
Precisionsafvägning för vattenfallsstyrelsen, 62 km. enkel sträcka.
G. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.
l:o. Stomkartearbeten i skalan 1 : 20,000 öfver ett område af 16,8 kv.-mil af Malmöhus län;
2:o. Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20,000 öfver ett område af 20,6
kv.mil
3:o. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 50,000, äfven omfattande öfningsmätning
för generalstabens aspiranter samt fältmätar- och ritelever, af 35,3
kv.mil
återstående de! af bladet Leksand, hälften af bladet Mora och ungefär fjärdedelen
af bladet Björna;
Ro. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 100,000 af 20,8
Jämtlands län, hvarigenom uppmätts återstående del af bladet Ström; samt
5:o. Höjdmätning genom linjeafvägning mellan parallellerna 59°30'' och
och 63° samt meridianerna 2° och 5° väster från Stockholm; dels utförd af
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 121
vågning 2,036 km. enkel sträcka, dels utstakning 1,978 km. Därjämte kar
utförts erforderlig barometerköjdmätning för den topografiska kartan.
D. Utgifning.
Utgifna eller färdiga att utgifvas innan årets slut äro af ekonomiska kartor
med beskrifningar: Åkers, Lyhundra samt Bro och Yätö bärader och skeppslag
inom Stockholms län, tillsammans 12,4
i skalan 1 : 100,000 bladen Örnsköldsvik N. O., Husum N. V., Härnösand
N. V., Indal N. O., S. O., N. V., S. Y. och i skalan 1 : 200,000 bladet Ljusnedal.
Kungl. Maj:t bar den 10 december 1909 utfärdat instruktion för Sveri- Sveriges geoges
geologiska undersökning samt kungörelse angående villkor för åtnjutande logls8ji“ii.““tIer"
af aflöningsförmåner å undersökningens stat.
I skala 1:50,000 hafva dels nyrekognoscerats områden med en samman- Geologiska
lagd ytvidd af 9,4 kv.-mil, belägna inom Östergötlands, Kalmar och Gott- undersoklands
län, dels verkställts erforderliga revisionsarbeten å fältet. Dessutom
hafva företagits omfattande öfversiktsresor, företrädesvis inom rikets nordligare
delar, samt utförts specialundersökningar af skilda slag.
De på Riksdagens initiativ igångsatta undersökningarna af malmförekomster
och tekniskt användbara bergarter kring den s. k. Inlandsbanan
samt af Skånes koltillgångar hafva, i öfverensstämmelse med den genom nådiga
brefvet den 24 april 1908 fastställda planen, blifvit fortsatta och med
hänsyn till arbetena å fältet afslutade.
Till åtlydnad af nådiga brefvet den 10 juli 1909 har åstadkommits en
utredning beträffande järnmalmstillgångarna inom Ruotevare malmfält i Norrbottens
län, och torde en af kartor åtföljd redogörelse för densammas resultat
inom kort föreligga färdig.
Under året har utgifvits årsboken för 1908, omfattande 9 större och
mindre afhandlingar af dels rent vetenskapligt, dels öfvervägande praktiskt
innehåll, samt hittills färdigtryckts 2 afhandlingar tillhörande årsboken för
1909.
Kungl. Majrt har den 23 april 1909 förordnat, att jämväl vattenfalls- Hydrografiska
direktören skall vara ledamot i styrelsen för hydrografiska byrån. i>yran.
Antalet under året nytillkomna stationer för vattenståndsiakttagelser
utgör 80, hvaraf 15 äro af byrån nyinrättade, öfriga privata. Sammanlagda
antalet stationer utgör därför numera 340.
Under året ha utförts 71 vattenmängdsmätningar, sålunda fördelade på
hufvudflodområdena: Torneälf 5, Luleälf 2, Piteälf 2, Byskeälf 1, Skellefte
Bill.
till Rihsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 16
Riks dags-B er ätt el sen.
122 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Landtmäterikårens
omorganisation.
Landtmäteri
taxa.
Skiftes- och
afvittringsverket.
älf 1, Umeälf 1, Indalsälfven 3, Ljungan 1, Ljusnan 2, Dalälfven 3, MälarenNorrström
2, Vättem-Motalaström 31, Rönneå 2, Lagan 10, Nissan 1, Viskan
1 ock Vänern-Grötaälf 3.
Arbetet med den hydrografiska öfversiktskartan är i det närmaste afslutadt.
Ny omarbetad upplaga af instruktion för iakttagelser öfver vattenstånd,
isförhållanden och vattentemperatur m. m. samt insamling af vattenprof
har utgifvits.
Vattentillgången i sjöarna och floderna var under vintern och våren
1909 nästan öfverallt mycket obetydlig, flerstädes ytterligt liten. Våren inträffade
sent, hvarför vårfloden i södra delarna af riket blef långvarig, men i
regel ej särdeles stor. I södra delarna af Norrland åter var den ovanligt
hög, särskild! i Ljusnedalen förorsakande rätt betydande öfversvämningar.
I nordligare delarna af Norrland voro däremot vårens och sommarens flöden
ej synnerligen framträdande. .Riklig nederbörd under senare delen af året
har åstadkommit stor vattentillgång i de flesta landsändar, och ovanligt
starka höstfloder hafva förekommit, flerstädes större än vårflödena.
Kung!. Maj:t har den 22 oktober 1909 dels utfärdat instruktion för landtmäteristyrelsen
och rikets landtmätare äfvensom kungörelse angående rikets
indelning i landtmäteridistrikt, dels fastställt aflöningsstat för landtmäteristaten
i orterna att tillämpas från och med den 1 januari 1910, dels utfärdat
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i staten
för distriktsiandtmätare upptagna aflöningsförmåner, dels ock •— med
föreskrift att det antal extra landtmätare, med arfvoden å den nya staten,
som från och med ingången af år 1910 må tillsättas, skall, tills vidare och
intill dess annorlunda kan varda bestämdt, utgöra fyrtio —• fastställ dt villkor
och bestämmelser jämväl för åtnjutande af de i staten för extra landtmätare
upptagna arfvoden.
Kungl. Maj:t har den 23 december 1909 utfärdat förnyad taxa på arfvode
för landtmäteriförrättningar.
Den 5 juni 1909 har Kung! Maj:t utfärdat dels lag angående husbehofsskogar
inom vissa områden, dels lag om ändrad lydelse af 2 § i lagen den
24 juli 1903 angående skyddsskogar, dels ock nådig kungörelse innefattande
ytterligare föreskrifter angående afvittringen inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker. Den 5 mars 1909 har Kungl. Maj:t ej mindre
förordna! om gemensam styresman för afvittringen inom Västerbottens och
Norrbottens län än äfven föreskrifvit, att afvittringskontoret i Luleå skulle,
så snart så lämpligen kunde ske, indragas och där pågående afvittringsarbeten
förläggas till kontoret i Umeå.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 123
Med 1909 års ingång har arbetet med uppläggande af jordregister för Jordregister,
rikets landsbygd i enlighet med nådiga förordningen angående jordregister
den 13 juni 1908 börjats å länens landtmäterikontor.
Sedan 1909 års Riksdag anvisat dels 8,000 kronor till bestridande af Undervisning
kostnaderna för undervisning af landtmäterielever dels 5,500 kronor för an- för landtmäordnande
af eu kurs i triangelmätning, har Kung!. Maj:t uti nådigt bref den terie)ever''
13 augusti 1909 meddelat föreskrifter om kursernas anordning och medlens
användning. Båda dessa kurser togo sin början den 1 september 1909 och
äro beräknade att fortgå, kursen för landtmäterielever till midsommar 1910
och kursen i triangelmätning till början af maj månad samma år.
Uti nådigt bref den 23 oktober 1908 har Kungl. Maj:t i sammanhang utarbetande
med fastställandet af nådig instruktion för landtmäteristyrelsen och rikets af författnil1-landtmätare anbefallt landtmäteristyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t landtmäterlinkomma
med förslag till den i 57 § i samma instruktion omförmälda för- förrättningars
fattning angående kartors upprättande, verkställande af ägomätning, afväg- veikstalkndeningar
ocli arealuträkning, upprättande af beskrifningar samt utstakning af
ägoskillnader in. m. samt tillika bemyndigat styrelsen att anlita särskilda
sakkunniga till ett antal af högst tre att därvid biträda. Sedan sådana sakkunniga
tillkallats, har arbetet i fråga tagit sin början den 6 sistlidna maj
och därefter fortgått.
För bildande af nya eller irtvidgning af förut befintliga kronoparker Kronoparker*
hafva under år 1909 köp afslutats om 8,433 har 17 ar för en köpeskilling tillökning,
af 1,487,405 kronor 95 öre.
_ Kung], Maj:t har under år 1909 antagit afgifna köpeanbud å 30 till för-Försäljning af
säljning utbjudna kronoegendomar, hvilka, med taxeringsvärden af tillsam- raindie krono‘
mans 591,100 kronor, betingat i köpeskilling 1,116,605 kronor. egendomar.
Dessutom äro försålda, för tillsammans 280,267 kronor 26 öre, 117 lägenheter
och tomter från kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade,
och, för tillsammans 22,o55 kronor 45 öre, 14 områden från kronoegendoma r.
om hvilkas utbjudande till försäljning förordnats.
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1909 utfärdat kungörelse angående upp- odlingslägenlåtande
af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsm arker i de sex kcter ä kr°n°-nordligaste länen. parker m. m.
Tillförene gällande bestämmelser angående upplåtelse af odlingslägenhe- skogstorp i
ter å kronoparker i Norrbottens och Västerbottens län hafva under året upp- Norrland.
124 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
hört att gälla. Dylika lägenheter upplåtas numera å kronoparker och öfverloppsmarker
i de sex nordligaste länen enligt nådiga kungörelsen den 18
juni 1909. Antalet skogstorp uppgår för närvarande till 933.
Dikningar i
Norrland.
Flottleder.
Afdikningar af vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex nordligaste
länen hafva jämväl under år 1909 verkställts i den omfattning, därtill
särskildt anvisadt anslag medgifvit.
Undersökning af vattendrag för byggande af flottleder samt reparationsarbeten
å förutvarande flottleder och nybyggnader i vattendrag för anordnande
af flottleder hafva jämväl under år 1909 fortgått. Bestämmelserna
angående allmän flottled hafva i många afseenden befunnits föråldrade. Förslag
föreligger till omarbetning af gällande flottningsstadga.
Skyddsakogar. Sedan under år 1908 undersökning ägt rum, i hvad mån 1903 års lag angående
skyddsskogar borde tillämpas å områden inom Jämtlands och Kopparbergs
län har Kungl. Maj:t den 22 oktober 1909 fastställt skyddsskogsgräns
inom Kopparbergs län. Förslag till sådan gräns inom Jämtlands län
är utarbetadt.
staten.
Kungl. Maj:t har den 23 december 1909 utfärdat ny instruktion för skogs -
Instruktion
för skogsstaten.
stadga för Kungl. Maj:t har den 31 december 1909 fastställt ny stadga för skogs
skogslaro-
Järoverken i riket,
verken.
Skogsingen- För allmänhetens tjänst i de delar af landet, där lagen angående vård
jörcr. af enskildes skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser
icke äga tillämpning, har under år 1909 två skogsingenjörer varit förordnade
under hela året samt ytterligare en under tiden 15 augusti—årets slut.
Fridlysning
af vildt.
Kung!.
Maj:t har i nåder förordnat:
att inom Västernorrlands län, med undantag för den inom Medelpads
revir utanför staden Sundsvall belägna kronoholmen Bremön, jakt efter älg
skall tillsvidare under åren 1909—1911 vara tillåten endast under tiden från
och med den 9 till och med den 15 september hvarje år,
att inom Jämtlands län jakt efter älg skall tillsvidare under åren 1909
—1911 vara tillåten endast under tiden från och med den 9 till och med den
15 september hvarje år,
att inom Jämtlands län all jakt efter rådjur skall vara förbjuden tillsvidare
under åren 1909—1911,
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 125
att inom Värmlands län all jakt efter rådjur skall vara förbjuden tillsvidare
under åren 1910 och 1911,
att inom Gottlands län all jakt efter tjäder, fasan och tysk hare skall
vara förbjuden tillsvidare under åren 1910 och 1911, samt
att å Öland all jakt efter tjäder skall tillsvidare vara förbjuden.
Den 14 maj 1909 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående upplåtelse Kronans jordaf
den kronan tillkommande jordägarandel i grufva. S‘S"ufva.1 ''
Den af Kungl. Maj:t den 14 juni 1907 tillsatta kommittén för ordnande Kommitté för
af den lägre landtbruksundervisningen m. m. har i början af år 1909 in- “dc“a“ge af
kommit till jordbruksdepartementet med betänkande i ämnet, hvilket befor- lardtbruksnndrats
till trycket.
dervisningen
m. m.
Den af Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 tillsatta kommitté, som erhållit Fattigrårdsi
uppdrag att utarbeta förslag till förändrad lagstiftning dels angående fattigvården
och dels angående lösdrifvares behandling m. m., har under året
hållit sammanträden in pleno under följande tider: 18 januari—12 februari,
19—27 februari, 17—21 maj, 1—13 juli, 18 oktober—6 november samt 23
november—15 december. Under den 15—22 november hafva ledamöter af
kommittén företagit en resa till södra och mellersta Sverige för beseende af
tvångsarbetsanstalter och inrättningar för fattigvård och barnavård m. m.
De tider, då kommitterade ej varit samlade, har en afdelning af kommittén
eller dess sekreterare utfört arbeten för kommitténs räkning.
Den af kommittén under 1908 påbörjade förberedande behandlingen af
frågan om revision af lösdrifvarlagstiftningen har under 1909 fortsatts och
afslutats, hvarefter två af kommitténs ledamöter på grundvalen af de af
kommittén fattade beslut, utarbetat utkast till lagförslag, i hvilket arbete
jämväl ordföranden tidvis deltagit. Vidare har kommittén förebaft till behandling
frågan om tvångsinternering af alkoholister och föreligger i detta
ämne ett utkast till lagförslag, hvilket blifvit af kommittén tillsammans
med tillkallad sakkunnig underkastadt granskning samt därefter ytterligare
bearbetadt af subkommitterade. — Kommittén, som under 1908 såsom grundval
för ett till Kungl. Maj-.t afgifvet yttrande rörande en revision af harnavårdslagstiftningen
förberedelsevis behandlat detta ämne, bar, i anledning af
Kungl. Maj:ts uppdrag den 20 november 1908, nu återupptagit detsamma i
syfte att däruti åstadkomma förslag till lagstiftning, med hvilket arbete
kommittén har för afsikt att fortsätta, då den i midten af januari 1910 åter
börjar sina pleniförbandlingar. — Den under 1908 påbörjade bearbetningen af
det utaf kommittén insamlade statistiska material rörande fattigvården och
lösdrifveriet bar under 1909 fortgått. Sedan under 1909 infordrats och in
-
126 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
kommit en del uppgifter rörande barna vårdslagarnas tillämpning, har j ämväl
detta material börjat bearbetas.
Kommitténs ledamot, fröken Ebba Pauli, har, enligt Kung!. Maj:ts medgifvande,
varit befriad från deltagande i kommitténs arbete rörande lagsti ftningen
om tvångsinternering af alkoholister. Enligt nådigt bemyndigande
har kommittén tillkallat öfverinspektören för sinnessjuk vår den medicine doktor
Alfred Petrén att i detta ämne biträda kommittén såsom sakkunnig.
Kung!. Maj:t har under år 1909 till kommittén för behandling öfverlämnat
dels Riksdagens skrifvelse den 7 april 1904 i anledning af väckt motion
om tillägg till 14 kapitlet 45 § strafflagen dels Riksdagens justitieombudsmans
skrifvelse till Kungl. Maj:t den 5 oktober 1909 om åtgärder till
förekommande af oskäligt lång häktningstid för lösdrifvare, som misstänkas
vara utlänningar.
Skogsvårds- Kommittén för verkställande af utredning angående de åtgärder, som
kunna böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård af kronans och de under
skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna m. m., har
i juli och augusti månader 1909, i ändamål att på ort och ställe studera af
kommitténs uppdrag berörda förhållanden, företagit en resa genom södra
delen af Västerbottens län samt Västernorr lands och Jämtlands län, dels ock
i öfrigt under året varit sysselsatt med arbeten till fullgörande af de kommittén
vid dess tillsättande den 5 juli 1907 och sedermera lämnade uppdrag.
Härunder har kommittén bland annat besvarat Kungl. Maj:ts nådiga remiss
den 7 juni 1909 angående försökstaxering af skogarna inom Värmlands län
m. m.
Till följd af omfattningen utaf de ärenden, som under år 1909 af Kungl.
Maj:t öfverlämnats till kommittén för dess yttrande äfvensom på grund däraf
att det undersökningsmaterial, som kommittén ansett nödigt införskaffa,
dels ännu icke fullständigt kommit kommittén tillhanda och dels ej hunnit
slutligt bearbetas, torde kommittén, med hänsyn jämväl därtill att kommittén
under tiden för 1910 års riksdag ej lärer kunna annat än undantagsvis
sammanträda in pleno, först under loppet af 1910 års höst kunna afläinna
sitt underdåniga slutbetänkande.
Sakkunniga De sakkunniga, som tillkallats för utredning och afgifvande af förslag
atrounvid kut-" röran(^e hvilka bestämmelser, utöfver nu gällande, böra utfärdas med afseende
försel af kött å kontroll vid införsel af kött till riket, äfvensom hvilka möjligheter som
'' m'' förefinnas för export af kött från Sverige och hvilka bestämmelser som böra
utfärdas för tryggande af eu sådan köttutförsel, hafva under år 1909 fortsatt
sina under år 1908 började arbeten och, förutom en skrifvelse af den 12 mars
1909 angående utförsel af kött från offentligt slakthus till Tyskland m. m.,
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 127
hafva de sakkunniga afgifvit sitt den 11 december 1909 daterade hufvudbetänkande
med förslag till förordning om kontroll vid införsel af kött, till
lag om utförsel af kött samt till förordning om exportslakterier m. m. Detta
betänkande är under tryckning.
De sakkunniga, som tillkallats för utredning af frågan om fortsatt bear- Sakkunniga
betande af det ekonomiska kartverket m. m., hafva under år 1909 afgifvit a,,säende tebetänkande,
som befordrats till trycket. ^et^ekono^
miska kartverket
m. m.
Enligt kommissionens beslut hafva byråchefen F. Trybom och finske Kommission
fiskeriinspektören J. A. Sandman verkställt vissa undersökningar i nedre de- :i"?ae.nde
len af Torne älf, hvarefter Trybom fortsatt undersökningarna norrut till rande"krfsket
Muonioniska. Statens fiskeriingenjör har under hösten 1909 besökt platserna
för föreslagna laxodlingsanstalter. Kommissionens ledamot t. f. kronofogden
J. Svanström, har verkställt en del af kommissionen beslutade ekonomiska
utredningar.
Bland de sakkunniga, som tillkallats för verkställande af utredning och
framläggande af förslag i fråga om ordnande af landtmäteriundervisningen
äfvensom inrättande af särskilda utbildningskurser för blifvande landtbrukslärare
m. fl. samt med dessa ämnen i samband stående frågor, har professorn
H. L. O. "YVinberg under år 1909 frånträdt sitt uppdrag, hvarefter professorn
J. A. Sjöström i stället inträdt. Utlåtanden hafva afgifvits, förutom i två
till de sakkunniga särskild! hänskjuta frågor, dels den 30 september 1909
angående landtmäteriundervisningens ordnande och dels den 9 november 1909
angående inrättande af särskilda utbildningskurser för blifvande landtbrukslärare
m. fl. och hafva de sakkunniga därmed afslutat sina arbeten.
De af chefen för jordbruksdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande Sakkunniga
den 6 augusti 1908 tillkallade sakkunniga för revision af gällande jaktstadga anPende.revim.
m. hafva vid åtskilliga sammanträden behandlat de till dem hänskjutastadgan^m.
frågor och har de sakkunnigas arbete fortskridit så långt, att af dem utarbetade
förslag rörande revision af jaktlagstiftningen är under tryckning.
Vid kommitténs sammanträde i S:t Petersburg 1908 beslöts, att sak- Kommitté för
kunniga från båda rikena skulle samtidigt och gemensamt på ort och ställe &viigabrinunder
juli eller augusti är 1909 göra undersökningar och utfråga eller hålla Sia bLtämsammanträden
med befolkningen jämte andra intresserade personer. På grundmelser förande
häraf beforos gränsälfvarna och höllos sammanträden den 13—26 juli 1909. iöåfvirleai
Sammanträdena med intressenterna voro 6, hvaraf 3 på svenska och 3 på skratten
r
dragen mellan
Sverige och.
Finland.
i Torne älf
m. m.
Sakkunniga
i fråga om
ordnande af
landtmäteriundervisningen
m. m.
128 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
finska sidan. I dessa arbeten deltogo de fyra svenska kommittéledamöterna
samt två ryska kommittémedlemmar och två finska sakkunniga. Åt de
svenska ledamöterna och de finska sakkunniga uppdrogs att bearbeta det insamlade
materialet och uppgöra förslag till bestämmelser. För detta ändamål
hafva dessa personer haft sammanträden i december 1909, och skola de
då upprättade förslagen inom kort föreläggas kommittén i dess helhet.
Sakkunniga Kung!. Maj:t bemyndigade den 22 januari 1909 chefen för jordbruksför
behandling departementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för utredning
vidtaga*de"äf angående orsakerna till den tillbakagång af torparldassen, som under senare
åtgärder med tider ä
torparidassens vara af''beskaffenhet att föranleda särskilda åtgärder från statens sida.
tillbakagång. pä, grund häraf tillkallade departementschefen samma dag f. d. hofrättsrådet,
häradshöfdingen Grustaf Ribbing, ingenjören, godsägaren E. J. Cedervin
samt docenten fil. doktorn N. Wohlin att för berörda ändamål biträda
i jordbruksdepartementet.
Dessa sakkunniga hafva under år 1909 dels infordrat material till bedömande
af ''torparfrågans läge i Finland, Norge och Danmark, dels verkställt
en enquéte bland vissa myndigheter i riket angående olika frågor
rörande jord torpen; dels verkställt en enquéte bland hushållningssällskapen
och vissa andra korporationer angående befordrandet af friköpning af torp
m. m.; dels låtit genom allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å
landet uppgöra en statistik öfver värdet af torpens åbyggnader i olika delar
af riket, dels föranstaltat om en statistisk utredning öfver jordtorpens nuvarande
antal inom södra och mellersta Sveriges kommuner, äfvensom storleken
af torpprestationerna m. m.
Sakkunniga
för utredning
af frågan om
åtgärder för
främjandet af
landets hästafvel.
Enligt nådigt bemyndigande den 5 juni 1909 att tillkalla högst tern
sakkunniga personer att inom jordbruksdepartementet biträda med utredning
och utarbetande af förslag i fråga om åtgärder för främjandet af landets
hästafvel, tillkallade departementschefen den 22 i samma månad för berörda
ändamål chefen för stuteriöfver styrelsen friherre C. F. Wrangel, kammarherren
friherre F. J. von Essen, hofstallmästare^ Gr. Tamm, föreståndaren
för veterinärinrättningen i Skara, professorn J. W. Hallander samt arkitekten
H. Törnqvist.
Dessa sakkunniga hafva under året sammanträdt och börjat sina arbeten
samt företagit åtskilliga resor med anledning af det åt dem lämnade uppdrag.
Sakkunniga Sedan Riksdagen, jämte det Riksdagen anmält, att Kungl. Maj:ts profil
utredning position med förslag till bestämmelser angående undersökning och tillgodoaf
vissa frågorr
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 129
görande af mineralfyndighet å viss kronojord icke af Riksdagen bifallits, rörande tiuanhållit,
att Kungl. Maj:t ville taga i förnyadt öfvervägande, huruvida ettsodosiirande.af
system, enligt hvilket royaltyn bestämdes efter nettoafkastningen kunde h^ter™1 kramvara
i praktiken genomförbart, har Kungl. Maj:t den 3 november 1909 be- lord
myndigat
chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga
personer för att inom departementet verkställa utredning i det af
Riksdagen angifna hänseende och i sammanhang därmed underkasta de i
fråga om kronans ^lösningsrätt föreslagna bestämmelserna en förnyad granskning.
Till följd häraf anmodade departementschefen assessorn Gustaf Appelberg,
direktören G. A. Granström, grufingenjören N. Hedberg, borgmästaren
O. V. Lundberg och disponenten A. T. Magnusson att inom departementet
biträda vid nämnda utredning.
De sakkunniga hafva i slutet af december 1909 inkommit med utlåtande
i ämnet.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kung], nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 17 januari 1910.
GUSTAF.
(Justitiedepartementet.) Albert Petersson.
Bill. till Biksil. prut. 1910. 1 Samt. 1 A/d.
Riksdags-Berättelsen.
17