Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

N:o 81.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående
uppförande af ett hospital å Frösön invid Östersund;
gifven Stockholms slott den 25 februari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
dels att för uppförande af ett nytt hospital å Frösön invid Östersund
å det till statsverket indragna majorsbostället M/i3 mantal Öhnet n:r 1
jämte “/13 mantal Mjälle n:r 3 bevilja ett anslag af 2,440,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1911 anvisa 150,000 kronor;

dels ock medgifva, att hemskiftet till förenämnda majorsboställe må
från den 14 mars 1911 upplåtas till nämnda hospital för att för dess
räkning disponeras.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bih. till Bitcsd. Prot. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 59 Häft. (N:o 81).

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Hospital å
Frösön Tid
Östersund.

Tidigare

utredning.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 25 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
von Sydow.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde vidare:

Enligt den plan för uppförande af nya vårdanstalter för sinnessjuka,
som medicinalstyrelsen framlagt i sin den 8 december 1902 afgifna
underdåniga berättelse angående den af styrelsen, på nådig befallning,
verkställda undersökning af antalet sinnessjuka och sinnesslöa i riket,
skulle fyra nya anstalter uppföras inom olika delar af landet. Sedan
Dalarnas och närgränsande landskaps äfvensom Smålands och därintill
gränsande landskaps behof af nya vårdanstalter blifvit tillgodosedt
genom de vid 1905 och 1906 års riksdagar beslutade hospitalsanläggningarna
vid Säter och Västervik, afsedda hvardera för 800 patienter,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

skulle närmast i ordningen komma anläggning af ett hospital för sinnessjuka
från de fyra nordligaste länen i riket.

För fullföljande af denna plan anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 7 september 1906 medicinalstyrelsen att tillsätta en kommission,
bestående af generaldirektören K. Linroth såsom ordförande samt såsom
ledamöter den hos styrelsen såsom biträde å dess afdelning för liospitalsärenden
anställda arkitekt och tre andra sakkunniga personer, med
åliggande för kommissionen, bland annat, att för anordnande af nödigvårdanstalt
för 400 sinnessjuka från de fyra nordligaste länen föreslå
med hänsyn såväl till belägenheten i förhållande till redan befintliga
anstalter för sinnessjuka som ock till områdets naturliga beskaffenhet,
terrängförhållanden, vattentillgång, närheten till något kommunikationscentrum
m. m. lämplig byggnadsplats, låta utföra kartskisser, utvisande
det föreslagna områdets belägenhet samt det ungefärliga läget af de för
anstaltens behof nödiga nybyggnader, verkställa utredning af förhållandena
beträffande vattentillgång och aflopp, uppgöra beräkning af kostnaderna
för förvärfvandet af för anstaltens behof lämpadt jordområde
äfvensom för öfrigt meddela möjligen erforderlig utredning af andra i
samband med ofvannämnda frågor stående förhållanden.

Sedan medicinalstyrelsen på grund häraf förordnat öfverläkaren vid
Vadstena hospital och asyl Tli. Björck, medicinalrådet G; Schuldheis
samt t. f. medicinalrådet Gr. R. Stenbeck att jämte de af Kungl. Maj:t
utsedda personer vara ledamöter i kommissionen, öfverlämnade styrelsen
den 15 april 1907 ett af nämnda kommission till styrelsen afgifvet, af
kartskisser och andra handlingar åtföljdt utlåtande af den 16 mars 1907.

Vid val af plats för ifrågavarande anstalt hade kommissionen, med
hänsyn till alla på saken inverkande omständigheter _ och särskildt
anstaltens närhet till något kommunikationscentrum, funnit sig hänvisad
till städerna Umeå och Östersund.

Invid staden Umeå hade kommissionen företagit undersökning å
två särskilda platser, nämligen dels ett nordväst om staden beläget område,
utgörande en del af den staden tillhöriga s. k. Stadsliden jämte
den enskild person tillhöriga lägenheten Fridhem och ett par andra
mindre, likaledes enskilda områden där bredvid och dels det vid södra
stranden af Ume älf belägna, kronan tillhöriga förra karchefsbostället
Böleå eller Böhle. Vid Östersund hade endast en plats blifvit undersökt,
nämligen det å Frösön belägna, kronan tillhöriga förra majorsb
o stället Öhnet. Af dessa båda platser fann kommissionen förra kårchefsbostället
Böhle alldeles oanvändbart för en hospitålsanläggning,
enär det enda af de denna egendom tillhörande skiften, som skulle

Förslag till
1909 års
riksdag.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

kunna ifrågakomma, enligt kommissionens åsikt var alldeles för litet och
dessutom genomskuret af två allmänna vägar. Då båda öfriga platserna
ansåg kommissionen användbara, men stannade vid valet dem emellan
vid att förorda Frösön vid Östersund.

Genom nådigt bref den 6 september 1907 uppdrog därefter Kungl.
Maj:t åt medicinalstyrelsen att med biträde, där så erfordrades, af särskildt
sakkunniga, dem styrelsen ägde tillkalla, uppgöra och till Kungl.
Maj:t afgifva fullständigt, af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljdt
förslag till en å det å Frösön i Jämtlands län belägna _s. k. hemskiftet
af till statsverket indragna majorsbostället 8/is mantal Öhnet n:r 1 jämte
Vis mantal Mjälle n:r 3 förlagd vårdanstalt för sinnessjuka, afsedd för
400 patienter.

Till åtlydnad af den sålunda erhållna nådiga befallningen uppdrog
medicinalstyrelsen åt medlemmarna i ofvannämnda kommission att gå i
författning om förslagets utarbetande. Af dessa delegerade aflämnades
den 14 januari 1908 till medicinalstyrelsen fullständiga ritningar och
kostnadsberäkningar till ett hospital å den anbefallda platsen, åtföljda
af en utaf delegerade utarbetad beskrifning öfver viktigare delar af det
föreslagna hospitalet.

Med underdånig skrifvelse den 27 januari 1908 öfverlämnade medicinalstyrelsen
ritningarna och kostnadsförslagen med hemställan om anslag
till uppförande af hospitalet å Frösön.

Å den anstalt, hvartill förslag sålunda uppgjorts, fanns utrymme
för 251 män och 191 kvinnor eller sammanlagdt 442 patienter. Då emellertid
ett visst antal reservplatser måste beräknas för möjliggörande af
de ofta nödvändiga förflyttningarna från en afdelning till en annan,
ansågs beläggningssiffran böra beräknas till 430.

De uppgjorda kostnadsförslagen slutade å ett belopp af 2,278,515
kronor, motsvarande en kostnad för sjukplats af 5,299 kronor. Med
hänsyn till en af öfverintendentsämbetet gjord anmärkning ansågs denna
summa böra ökas med 20,000 kronor, hvarjämte upptogs ett belopp af

10,000 kronor såsom ersättning till boställets arrendator för afträde af
arrendet den 14 mars 1910.

I statsverkspropositionen till 1909 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t
därefter Riksdagen besluta dels att för uppförande af ett nytt hospital å
Frösön invid Östersund å det till statsverket indragna majorsbostället

8/i3 mantal Öhnet n:r 1 jämte I 2/is mantal Mjälle n:r 3 bevilja ett anslag
af 2,308,500 kronor och däraf på extra stat för år 1910 anvisa 150,000
kronor, dels ock medgifva, att hemskiftet till förenämnda majorsboställe

Kungl. Maj:ts Nåd. Poposition N:o 81.

finge från den 14 mars 1910 upplåtas till nämnda hospital för att för
dess räkning disponeras.

Inom Andra Kammaren väcktes i anledning häraf en motion, däri
föreslogs, att Riksdagen måtte, med afslag å Kungl. Majrts framställning
om beviljande af anslag till ett nytt hospital å Frösön, besluta,
att det föreslagna hospitalet skulle förläggas till Umeå eller lämplig plats
i denna stads närhet, samt hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande
af kostnadsförslag till sådan anläggning.

Statsutskottet, till hvars behandling ärendet hänsköts, hemställde
emellertid i sitt utlåtande (n:r 7), att hvarken Kungl. Maj:ts framställning
eller ofvanberörda motion måtte af Riksdagen bifallas.

I motiveringen till utlåtandet anfördes, att utskottet, som visserligen
icke ville bestrida nödvändigheten af ännu en anläggning af förevarande
art, emellertid icke kunnat undgå att, med hänsyn till den oerhördt
stora kostnaden för den föreslagna anläggningen, ställa sig synnerligen
tveksamt inför frågan, om det äskade anslaget borde beviljas, en tvekan
som vunnit i styrka inför det förhållande, att hospitalen i Säter och
Västervik, för hvilka kostnadsberäkning under de senaste åren upprättats,
betingat en i förhållande till patientantalet betydligt lägre kostnad.
Såsom exempel framhöll utskottet, att kostnaden för sjukplats beräknats
vid det föreslagna hospitalet å Frösön till 5,299 kronor, men
vid hospitalen i Säter och Västervik till allenast respektive 3,178 och 3,458
kronor. Såsom skäl för det föreliggande höga anslagskrafvet hade åberopats
hufvudsakligen de synnerligen högt uppdrifna prisen på arbetskraft
samt materialier i och omkring Östersund. Det torde emellertid,
anmärkte utskottet, med skäl kunna ifrågasättas, om ej kostnadsberäkningen
verkställts under en i berörda hänseenden särskildt ogynnsam
tidpunkt och om ej förty en nedgång i prisen redan inträdt eller inom
en ej alltför aflägsen framtid komme att inträda, i'' hvilket fall ett uppskof
med frågans afgörande syntes välbetänkt. Dessutom ansåg sig
utskottet ej kunna underlåta att fästa uppmärksamheten därvid, att
under alla förhållanden den föreslagna förläggningsorten för det nya
hospitalet torde vara en af dem, där kostnaderna för byggnadsföretag
vore högst uppdrifna. Det syntes ock, som borde det tagas under allvarlig
ompröfning, huruvida icke det ifrågavarande hospitalet borde så
uppföras, att det skulle kunna upptaga väsentligt större antal patienter
än som beräknats skola inrymmas i ett hospital invid Östersund och
då antagligen förläggas på en plats, där såväl byggnadskostnaderna som
utgifterna för hospitalets underhåll blefve mindre än vid Östersund. Då
utskottet sålunda ansåg förnyad utredning i ärendet vara af nöden, fann

Ny utredning.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

utskottet ej anledning att närmare inlåta sig på den i ofvanberörda
motion väckta frågan om Östersund eller Umeå såsom den lämpligaste
förläggningsorten för hospitalet.

Denna utskottets hemställan bifölls efter votering med 85 röster
inom Första Kammaren och 95 inom Andra Kammaren mot respektive
30 och 80, hvilka voro för Kungl. Maj:ts framställning.

Under diskussionen i Första Kammaren uttalades emellertid af statsutskottets
ordförande, att man inom utskottet ej tänkt sig något bestämdt
om platsen för hospitalet, att det möjligen kunde vara svårt att
få någon lämpligare än den vid Östersund, och att man icke heller
ansett omöjligt, att hospitalet skulle komma att förläggas vid Östersund,
men att, om så skulle ske, det synts vara skäl att taga i öfvervägande,
huruvida det icke borde uppföras för ett större antal sinnessjuka.

Äfven af diskussionen inom Andra Kammaren framgick, att det icke
ifrågasattes annat än att det planerade hospitalet skulle förläggas i öfre
Norrland.

Genom nådigt bref den 16 april 1909 anbefallde Kungl. Maj:t därefter
medicinalstyrelsen dels att låta underkasta förberörda ritningar och
kostnadsförslag en förnyad och ingående granskning med noga aktgifvande
därpå, huruvida icke kostnaderna, utan skada för hospitalsanläggningens
ändamålsenlighet, kunde nedbringas, dels att verkställa undersökning
i hvad mån den beräknade medelkostnaden för sjukplats kunde
minskas, därest hospitalet å den föreslagna platsen uppfördes för ett
med hänsyn till sinnessjukvårdens ordnande lämpligt större antal patienter
än som i förslaget ifrågasatts, dels och att företaga ytterligare
undersökningar angående möjligheten att förlägga hospitalet till annan
plats i öfre Norrland med samma eller väsentligen lika stora förutsättningar
för den ifrågasatta hospitalsanläggningen som den nu föreslagna,
men där kostnaderna för hospitalets uppförande kunde antagas ställa
sig lägre.

Sedermera hafva framställningar inkommit från Vännäs kommun
rörande undersökning af lämpligheten utaf det ifrågavarande hospitalets
förläggande till den förutvarande lägerplatsen vid Vännäs, från stadsfullmäktige
i Örnsköldsvik om det ifrågasatta hospitalets förläggande
vid denna stad, från Sollefteå köping rörande undersökning af lämpligheten
af hospitalets uppförande invid Sollefteå samt från aktiebolaget
Jakobson och Eriksson i Umeå rörande undersökning af lämpligheten
utaf anstaltens förläggande till en af detta bolag inköpt egendom, belägen
på omkring 3 kilometers afstånd från Umeå.

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 81.

Dessa framställningar hafva öfverlämnats till medicinalstyrelsen för
att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det gifna uppdraget.

Enligt nådigt bemyndigande har medicinalstyrelsen därefter uppdragit
åt öfverläkaren Th. Björck och öfv erinspektören för sinnessjukvården
i riket A. Petrén att jämte generaldirektören Linroth, t. f. medicinalrådet
Stenbeck och hofintendenten Kumlien verkställa undersökningen
ifråga och däröfver afgifva utlåtande.

Dessa kommitterade hafva den 28 december 1909 till medicinalstyrelsen
afgifvit betänkande i frågan.

Kommitterade hafva till en början upptagit till behandling spörsmålet
om lämpligaste platsen ''för det ifrågasatta nya hospitalet för öfre
Norrland och därvid först yttrat sig om valet mellan Kröson vid Östersund
och Umeå.

Innan jag redogör för kommitterades uttalanden härom, ber jag få
lämna en beskrifning af den föreslagna platsen å Frösön vid Östersund
och den förra kommissionens yttrande i denna fråga.

Det för hospitalsanläggningen erforderliga området af förra majorsbostället
Öhnet är beläget å södra udden af Frösön invid sundet mellan
denna ö och Östersund samt innehåller, enligt en af landtmäterianskultanten
Oskar Larsson den 24 oktober 1906 upprättad beskrifning, en
areal af 71,628 hektar, däraf 30,485 hektar tomt, åker, odling och dylikt,
2,147 hektar äng, 11,943 hektar odlingsmark, 26,818 hektar afrösningsjord
samt 0,235 hektar impediment.

Området begränsas i norr af landsvägen från Östersund samt egendomen
Mariedal och är åt detta håll skyddadt af ett 2—300 meter bredt
skogsbälte. Mot öster och söder utgöres gränsen af Storsjön och mot
väster af Mjälle bys ägor. Åt detta håll genomflytes området af en
bäck, och väster om denna höjer sig terrängen sakta. Området har
sålunda snart sagdt öfverallt naturliga gränser. Frånsedt sistnämnda
västliga eller riktigast sydvästliga del har området en jämn och lagom
lutning mot stranden i söder och öster från foten af det å områdets
nordvästliga del belägna Öhneberget, som höjer sig omkring 75 meter
öfver Storsjöns yta och som i hög grad bidrager att skydda området för
nordliga och nordvästliga vindar.

Området har sålunda ett väl skyddadt och begränsadt, högt och
mot sydväst, söder och öster fritt läge med en synnerligen vacker utsikt
öfver staden i öster, landskapet kring Storsjön i söder samt fjällen

Den nya kommissionens

betänkande.

Valet mellan
Frösön och
Umeå.

Den förra
kommissionens
yttrande.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

i sydväst. Lämpligaste byggnadsplatsen synes vara ost och sydost om
Ohneberget.

Inga allmänna vägar genomlöpa området. Afståndet från Östersunds
torg till områdets gräns utgör omkring två kilometer å en tämligen
backig väg. Under en stor del af året, nämligen vintern, finnes
dock en både afsevärdt kortare och bekvämare förbindelseled, nämligen
öfver Frösösundets is.

Beträffande vattentillgång och afloppsförhållanden hade kommissionen
inhämtat, att en konstant strömriktning från söder mot norr förefinnes
i sundet mellan Frösön och staden, i följd hvaraf spillvattnet utan särskild
rening kunde utsläppas i sundet vid områdets nordöstra del samt
dricks- och hushållsvatten af förträfflig beskaffenhet och i obegränsad
mängd intagas på någon punkt utefter områdets södra strandlinje. Vattenreservoaren
kunde med fördel förläggas till Ohneberget, och kostnaderna^
för ett vattentorn sålunda inbesparas.

Abyggnaderna utgöras af karaktärshus med sex rum och kök,
dräng- och statarstuga, källare, visthus, stolphärbärge, ladugård med
stall (oanvändbar) samt några lador. A egendomen födas för närvarande
tjugu kor.

Vid valet mellan egendomen Stadsliden med Fridhem invid Umeå
och majorsbostället ölinet å Frösön hade kommissionen tagit hänsyn till
följande omständigheter.

Frågan om det lämpligaste geografiska läget för den nya anstalten
måste, yttrade kommissionen, bedömas dels med hänsyn till de områden,
från hvilka anstalten kan förvänta sitt klientel, dels äfven med hänsyn
till nuvarande och antagligen blifvande trafikmöjligheter inom dessa områden.

Enligt medicinalstyrelsens underdåniga berättelse den 8 december
1902 angående antalet sinnessjuka m. m. inom riket kan behofvet af

anstaltsplatser vid till 1,133, hvaraf	1912 års	slut inom de fyra nordligaste länen beräknas
för Norrbottens	län ......	.......................................................................... 271
)) Västerbottens	)> ......	........................................................................... 269
)) Jämtlands	» .......	......................................................................... 201
» Västernorrlands	» .......	......................................................................... 392.

Till fyllande af detta behof finnas för närvarande 370 platser å
Piteå hospital, som sålunda kan mottaga dels alla sinnessjuka från Norr -

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 81.

bottens län dels ett antal sinnessjuka från Västerbottens län, samt å
Härnösands hospital 225 platser eller, efter nu pågående tillbyggnadsarbetens
afslutande, 245 platser, hvilka alla äro behöfliga för Västernorrland
s län.

Dessutom kan plats beräknas för följande antal sinnessjuka å de
respektive länens upptagningsanstalter. Inom Norrbottens län planeras
en sådan upptagningsanstalt, där platsantalet icke torde komma att
understiga 20. Vid Västerbottens läns nya länslasarett i Umeå är uppförd
en upptagningsanstalt för 20 sinnessjuka, hvilken anstalt torde
vara färdig att tagas i bruk. I Västernorrlands och Jämtlands län finnas
redan upptagningsanstalter om respektive 20 och 12 platser.

Förutsatt att Norrbottens läns upptagningsanstalt med 20 platser
kommer till stånd, kräfver detta län 251 platser å Piteå hospital. De
återstående platserna skulle då blifva disponibla för 119 sinnessjuka från
Västerbottens län, och ytterligare 20 sinnessjuka från detta län kunna
få plats å länets upptagningsanstalt. Återstå alltså 269 — 139 = 130
sinnessjuka från Västerbottens län, för hvilka plats måste beredas å det
nya hospitalet.

För sinnessjuka från Västernorrlands län finnas 245 + 20 = 265
platser. Återstående platsbehofvet, som skall tillgodoses af det nya
hospitalet, uppgår alltså till 392 — 265 = 127.

Inom Jämtlands län finnas endast 12 platser, hvadan behofvet af
nya platser för detta län är 201 — 12 = 189.

Hela antalet nya platser, behöfliga för de 4 nordligaste länen,
uppgår alltså till 446. Då den nya anstalten beräknas för 400 sinnessjuka,
måste de återstående 46, förslagsvis halfva antalet från hvardera
af Västernorrlands och Jämtlands län, söka sig till sydligare
anstalter, hvadan beläggningssiffran å den nya anstalten kan beräknas
till

130 patienter från Västerbottens län

104 » » Västernorrlands )>

166 » » Jämtlands :»

Summa 400 patienter.

Då sålunda å den nya anstalten ett större antal patienter kan förväntas
från Jämtlands län än från Västerbottens län, ville clet enligt
kommissionens åsikt synas som om i valet mellan Umeå och Östersund
den senare orten snarast borde komma i åtanke.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Käft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Kommissionen anförde vidare:

Med afseende å de nuvarande järnvägsförbindelserna vore Östersund
så till vida mindre väl beläget som invånarna i större delen af de områden,
som skulle betjänas af den nya anstalten, hade närmaste järnvägslinje
å linjen norr om Bräcke och således kunde nå Umeå på dagen,
men för att komma till Östersund under vintertiden måste öfvernatta i
Bräcke. Emellertid förefunnes för alla dem, som måste söka sig till
någon station väster om Bräcke, samma olägenhet, om de skulle resa
till Umeå, och dessutom syntes det väh knappast kunna dröja länge, innan
sommartidtabellen å linjen Bräcke—Östersund måste tillämpas äfven
under vintern, hvarigenom här berörda olägenhet komme att försvinna.

Områdets belägenhet i förhållande till de närmaste omgifningarna
vore å båda här ifrågavarande platser mycket lämplig. Stadsliden vid
Umeå gränsade omedelbart intill stadens planlagda område, utan att
störande inflytande från staden för närvarande syntes vara att befara.
Öhnet läge längre bort från staden, men dock ej på sådant afstånd att
någon olägenhet däraf kunde uppkomma.

Området vid Umeå läge väl skyddadt, men samtidigt högt och fritt
samt med vidsträckt och vacker utsikt öfver kringliggande trakt. Öhnet
vore likaledes högt och fritt beläget samt väl skyddadt, men utsikten
härifrån öfver det storslagna och natursköna Storsjölandskapet vore vida
öfverlägsen den vid Umeå.

Områdets naturliga beskaffenhet vore ojämförligt mycket gynnsammare
vid Öhnet med dess stora areal af fruktbar, odlad jord. Vid
Umeå kunde endast några få hektar odlad mark erhållas, och nämnvärd
möjlighet till nyodlingar saknades.

Lutningsförhållandena vore på båda platserna mycket lämpliga. Med
afseende å grundens beskaffenhet vore, så vidt utrönas kunnat, ingen
nämnvärd skillnad för handen.

Spillvattnets afledning mötte hvarken vid Umeå eller vid Östersund
någon svårighet, men vid Umeå blefve en reningsanläggning nödvändig.

Godt dricks- pch hushållsvatten i obegränsad mängd kunde lätteligen
erhållas vid Östersund. Vid Umeå syntes det öfverhufvud ovisst,
om vattenfrågan kunde lösas på ett tillfredsställande sätt, och i alla
händelser blefve kostnaderna härför större än i Östersund. Då säker
tillgång till fullgodt vatten i tillräcklig mängd vore af synnerlig vikt
för ett hospital, skulle kommissionen, äfven om området vid Umeå eljest

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

ägde väsentliga företräden, likväl på grund af det sväfvande läge, hvari
vattenfrågan därstädes befunne sig, icke utan stor tvekan förordat detta
område.

Med afseende å klimatet hade kommissionen inhämtat, att medeltemperaturen
enligt omkring 40-åriga observationer vore + 1,9° C. i
Umeå och i Östersund + 1,8° C., att temperaturen under december—
maj i allmänhet vore något högre, men under juni—-november något
lägre i Östersund, äfvensom att nederbörden där uppgått till 516 mm.
mot 582 mm. i Umeå (Högbom: Norrland; enligt uppgift för annan tidsperiod
respektive 425,3 och 560,2 mm.).

Någon afsevärd skillnad i klimatet förefunnes således ej. Östersund
hade olägenheten af mindre sommarvärme, men fördelen af mindre
nederbörd.

Kostnaderna för markförvärfvet i Östersund vore begränsade till en
fullt bestämd, i förhållande till hela anläggningskostnaden mycket obetydlig
summa af högst 12,000 kronor.

Vid Umeå skulle för lägenheten Fridhem med mera betalas 33,200
kronor, hvartill komme inköp af den å stadsj orden växande skogen, som
naturligtvis måste bibehållas, om en hospitalsanläggning där komme
till stånd. Kostnaden härför ansåg kommissionen kunna beräknas till
omkring 10,000 kronor eller tillhopa, förslagsvis, omkring 43,200

kronor.

Dessutom blefve det nödvändigt att vid Umeå

l:o) omlägga en väg för en kostnad af approximativt............ 7,000 kr.

2:o) uppföra ett vattentorn » » "» ............ 20,000 »

3:o) anlägga en septic tank » » » ............ 20,000 »

Summa omkring 47,000 kr.

Motsvarande kostnader kunde inbesparas vid Östersund. Frånsedt
själfva byggnadskostnaderna skulle således anläggningen vid Umeå
sannolikt blifva nära 80,000 kronor dyrare.

Huruvida priset för uppförande af byggnaderna skulle ställa sig
afsevärdt högre å den ena platsen än på den andra, förklarade kommissionen
sig sakna hållpunkter att i frågans dåvarande läge kunna bedöma,
men hade ingen anledning antaga, att så skulle blifva fallet.

Med afseende å driftkostnaderna gällde i det hela detsamma. På
grund af Östersunds sydligare läge och den lätta kommunikationen till
Trondhjem torde, anförde kommissionen, möjligen lifsmedelsprisen ställa
sig billigare där än i Umeå. Å andra sidan vore med säkerhet stenkols -

De nya
kommitterades
yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

prisen, högre i Östersund än i Umeå. Vidare tillkomme eventuellt vid
Umeå vattenafgift till staden. Det syntes sålunda, menade kommissionen,
icke vara anledning antaga, att någon mera afsevärd skillnad i driftkostnaderna
till förmån för Umeå förefunnes, åtminstone om hänsyn
äfven toges till räntan å de större kostnader för markförvärf med mera,
som skulle blifva nödvändiga vid denna stad.

De nya kommitterade erinra till en början, hurusom i den vid 1909
års riksdag väckta motionen om det nya hospitalets förläggande
till Umeå eller lämplig plats i stadens närhet anmärktes, att de af kommissionen
anförda olägenheterna i fråga om vattentillgång och afloppsförhållanden
vid den undersökta platsen nordost om Umeå icke vore
tillfinnandes.

Med anledning häraf påpeka kommitterade i sitt betänkande den 28
december 1909, att Umeå stadsfullmäktige i en — såsom svar på åtskilliga
af kommissionen framställda frågor — den 11 mars 1907 afgifven
skrifvelse uttryckligen föreskrifva såsom villkor för spillvattnets
afledande till den s. k. Djupbäcken på stadens område, att hospitalet
bekostar anläggning och underhåll af en s. k. septic tank för spillvattnets
renande samt i vattenfrågan lämnar det besked, att hospitalet
beviljas rättighet att från Tafvelsjön, hvarifrån staden får sitt vatten,
afleda den begärda mängden (200 kubikmeter vatten för dygn) eller
mot ett pris af 6 öre för kubikmeter erhåller denna mängd från stadens
vattenledning, hvarvid emellertid samtidigt upplyses, att staden genom
sin snabba tillväxt själf står inför nödvändigheten att öka sin vattentillgång,
för hvilken frågas utredande en kommitté blifvit tillsatt. Då
nu motionären säger, att Umeå stad, som hittills med ett industriellt
etablissemang delat rätten till vatten från Tafvelsjön, sedan detta nu
nedlagts, lätt kan förvärfva hela vattenrätten, äfvensom att oberoende
häraf det med all säkerhet med snaraste kommer att beredas en praktiskt
sedt obegränsad tillgång till utmärkt vatten från en annan sjö, den s. k.
Piparebölesjön (belägen på omkring 1 mils afstånd från Umeå), samt att en
kommitté är tillsatt för ordnandet af denna sak, framgår häraf, anmärka
medicinalstyrelsens kommitterade, oförtydbart, att vattenfrågan
vid Umeå fortfarande är olöst.

Då säker tillgång till fullgodt vatten i tillräcklig mängd emellertid
är af vital betydelse för ett hospital och då vattnet i Umeå i bästa
fall måste köpas för 6 öre för kubikmeter, anse sig kommitterade lika
litet som den föregående kommissionen kunna förorda det ifrågavarande
området till plats för en hospitalsanläggning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Beträffande den af aktiebolaget Jakobson och Eriksson föreslagna
platsen i närheten af Umeå anföra kommitterade, att denna utgöres af
ett omkring 3 kilometer söder om staden, vid Kolbäcken invid Ume älf
beläget område med en areal af omkring 27 hektar (55 tunnland), hvilket
af ägaren, aktiebolaget Jakobson och Eriksson, erbjudes åt staten mot
ej uppgifvet pris. Af en framställningen i fråga bifogad karta framgår,
att området genomlöpes af Umeå—Storsandskärs järnväg. Då platsen
såväl på grund häraf som med hänsyn till arealens ringa storlek icke
gärna kan ifrågakomma för en hospitalsanläggning af här afsedd omfattning
och då kostnaderna för platsens förvärfvande säkerligen blifva
ganska betydliga, hafva kommitterade ansett det onödigt att genom
besök på platsen inhämta några ytterligare upplysningar om denna.

Öfriga platser, h vilka i ofvanberörda framställningar blifvit före- o fri,, a underslagna
till förläggningsort för det ifrågasatta nya Norrlandshospitalet, sökia vlatserhafva
däremot besökts, Sollefteå och Örnsköldsvik af Kumlien, Björck och
Stenbeck, Vännäs åter äfven af Linroth och Petrén. y

För dessa platser hafva kommitterade lämnat en redogörelse, hvilken
här torde få återgifvas.

Det föreslagna området vid Sollefteå är beläget något mer än 3 kilo- soUoftei.
meter i sydostlig riktning från köpingens centrum. Det är begränsadt
i norr af landsvägen till Härnösand, i väster af Västernorrlands regementes
öfningsplats (Sollefteå läger), i sydväst af nämnda regementes
skjutbana, i söder af köpingen tillhörig skogsmark och i öster af Nylands
bys ägor. Arealen är enligt karta 81 hektar; området tillhör i
sin helhet köpingen.

Tvärs genom området från sydost till nordväst går den s. k. Bruksån,
ett mindre men stridt vattendrag, delande området i två ungefär
lika stora delar. Det närmast landsvägen liggande området utgöres af
en tät, halfvuxen skog; mot ån är buskmark och småskog. Området
söder om ån är åkerjord, tillhörande där belägna torplägenheter Gnjm.

Dessas åbyggnader befinna sig i förfallet skick och äro utan värde för
ett eventuellt hospital.

Som byggnadsplats lämpar sig bäst området mellan landsvägen och
ån, hvilket ''sakta lutar mot söder och utgöres af jämn terräng med
undantag för den nedre östra delen, där marken är ganska kuperad.
Byggnadsgrunden är af god beskaffenhet (pinnmo). Platsen är väl
skyddad, i norr af områdets egen och köpingens norr om landsvägen
belägna skog och i väster af skog, tillhörig nämnda regemente; mera

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 81.

öppen är deri i söder och sydost utmed åns floddal. Utsikten öfver den
omgifvande skogsmarken är begränsad och erbjuder ingen omväxling.
Af den för Sollefteå samhälle utmärkande naturskönheten får man intet
intryck; ej ens från eventuellt hit förlagda sjukpaviljongers öfre våningar
skulle någon mera omväxlande utsikt erhållas.

Ungefär å områdets midt gör ån ett mindre fall, livilket måhända
kunde lämna tillräcklig kraft för såväl anstaltens belysning som andra
dess behof. Från tiden för öppet vatten till den 15 juli hvarje år användes
emellertid ån för tim mer flottning, och från nyssnämnda fall till
områdets gräns är förlagd en flottningsränna. Någon möjlighet att få
flottningsrätten upphäfd lärer icke förefinnas.

Vatten för ett blifvande hospital skulle erhållas från köpingens
under anläggning varande vattenverk med utgångspunkt från söder om
köpingen belägna källor och med reserv från V. Spannsjön. Dess beskaffenhet
uppgifves vara mycket god och kvantiteten tillräcklig att tillfredställa
äfven hospitalets behof. Ledningen skulle af köpingen framdragas
till hospitalets gräns. Angående afgiften meddelades, att de båda
i Sollefteå förlagda regementena kontrakterat om vatten från köpingens
ledningar mot en ersättning af högst 12 öre för kubikmeter. Någon
annan möjlighet att erhålla godt vatten synes ej förefinnas. Om Bruksåns
vatten har Aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån uti iitlåtande den 30
december 1903, med anledning af förslag att förse köpingen med vatten
därifrån, anfört, att Bruksån erbjuder ett endast i nödfall användbart
vatten och ej bör tagas i anspråk för en vattenledning. Undersökningar
hafva äfven verkställts öfver möjligheten att för köpingens räkning erhålla
grundvatten i trakten af det föreslagna området för hospitalet men
utan resultat. Anstaltens aflopp skulle utan några reningsanordningar
kunna föras till Bruksån.

Tillräckligt med odlad jord för anstaltens behof finnes å områdets
södra del.

Angående kommunikationsförhållandena anföres, att Härnösand—
Sollefteå järnväg går på omkring 700 meters afstånd från områdets norra
gräns. Något stickspår från järnvägen fram till hospitalsplatsen tillåta
ej terrängförhållandena; däremot finnes anledning antaga, att köpingen
skulle ställa till anstaltens disposition mark såväl för kolupplag vid en
eventuell ny station som för väg från denna station till området.

Oafsedt samhällets geografiska läge i förhållande till ett annat
hospital på endast omkring 10 mils afstånd (Härnösand), en omständighet
som ensam för sig är tillräckligt skäl emot valet af Sollefteå som plats
för ett nytt hospital för norra Sverige, kan den föreslagna platsen enligt

Kung!. Maj:ts Nåd. Praposition N:o 81.

kommitterad.es
varit föremål för undersökningar. Den genom området gående fiottningsleden,
som nödvändiggör främmande personers tillträde till anstaltens
område, är, anmärka också kommitterade, en så väsentlig olägenhet,
att den obetingadt talar emot denna plats. Den begränsade
utsikten samt beroendet af köpingen för vattenbehofvets fyllande äro
tillika omständigheter, som gjort att kommitterade ansett sig nödsakade
att afråda från all vidare tanke på det ifrågavarande nya hospitalets
förläggande till denna plats.

Ett annat område nära Sollefteå vid Vemyra föreslogs ock som
plats för det tilltänkta hospitalet; detta var emellertid mera aflägset beläget
med en alltför starkt stigande väg dit och dessutom af för liten areal,
hvadan det ej lämpade sig för ändamålet och därför icke heller gjordes
till föremål för någon noggrannare undersökning.

Det vid Örnsköldsvik undersökta området är beläget i stadens ome- Örnsköldsvik,
delbara närhet i nordlig riktning. Det utgöres af ett ursprungligen helt
hemman, Kroken, som under årens lopp blifvit sönderdeladt i ett flertal
lotter, af hvilka staden är ägare till några, hvilka dock ej ligga i ett
sammanhang. Det är begränsadt i söder af länslasarettets norra gräns,
stadens begrafningsplats samt däremellan för närvarande obebyggdt stadsområde,
i öster af kustlandsvägen förbi Kroken, sockengränsen till Årnäs
samt Höglandssjön, i norr af enskilda jordägares lotter samt i väster af
staden tillhörig skogsmark samt länslasarettets östra gräns. Arealen är
omkring 80 hektar.

Området utgöres af odlad jord med undantag af en smal remsa ungskog
längs västra gränsen, sträckande sig ned mot en där befintlig väg.

Genom området gå för närvarande två mindre vägar, hvaraf den ostliga,
den s. k. Krokstavägen, skärande området i dess nordöstra del, går parallellt
med Höglandssjöns strand på omkring 200—250 meters afstånd därifrån;
denna vägs längd inom det tilltänkta hospitalsområdet är 470 meter.

Den utgör utfartsväg till Arnäs för norr om området belägna byar. Den
andra vägen skär området från norr till söder något närmare dess västra
gräns; den är mera trafikerad och utgör infartsväg till staden från Björna.

Båda dessa vägar skulle enligt uppgift kunna ersättas af en ny väg,
utgörande fortsättning af en under anläggning varande landsväg
från Björna och gående utmed områdets västra gräns. Genom området
från söder till norr går äfven ett öppet dike, förande aflopp från lasarettet
och begrafningsplatsen till Höglandssjön. Det anfördes, att lasarettets
aflopp kan ledas till stadens kloakledningar, sedan dessa blifvit

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

tillräckligt långt framdragna åt detta håll, och det sades ej lida något
tvifvel, att icke begrafningsplatsens aflopp kan ledas samma väg.

Området är väl skyddadt af en skogbevuxen bergplatå i väster och
nordväst, i norr af mera aflägset belägna berg; äfven mot öster finnes
godt skydd af berg om också ej så höga. Mot söder är läget öppet.
Från eventuellt blifvande byggnaders öfre våningar skulle sannolikt erhållas
en synnerligen vidsträckt och tilltalande utsikt öfver staden, dess
hamnområde och inloppet därtill.

Hvad jordgrundsförhållandena beträffar, förtjänar framhållas, att
längs området från norr till söder går en bred försänkning, där marken
antogs utgöras af lera, tilltagande i djup mot områdets södra gräns.
Sidorna torde erbjuda för byggande bättre grundförhållanden i pinnmo.
Som byggnadsplats för den stora komplexen torde därför områdets
nordliga hälft vara mera lämplig än den södra, utan att man dock kan
räkna på att för samtliga sjukhusbyggnaderna erhålla god byggnadsgrund,
för så vidt en okulär besiktning gaf vid handen.

Angående det tilltänkta hospitalets förseende med vatten föreligga
följande förslag:

1) Behofvet erhålles från stadens vattenledning, hvars vatten medelst
starkt själftryck ledes från Iiörnsjön och uppgafs vara till kvantiteten
tillräckligt att förse äfven hospitalet. Afgiften är 12 öre för kubikmeter
med rabatt för större förbrukare, stigande ända upp till 45 %.

2) Hospitalet anskaffar egen vattenledning från Höglandssjön eller
den där ofvan liggande Lommsjön. Höglandssjöns stränder äro odlade,
och ovisst torde vara, om dess vatten kan blifva användbart, desto mer
som hospitalets aflopp måste föras till denna sjö. För ett vattenverk vid
Lommsjön erfordras ett område för intagningsbrunn och pumpverk samt
rättighet att framdraga ledningarna genom enskilda personers ägor.

Afloppet skulle, som sagdt, föras till Höglandssjön i dess sydligastedel
ett stycke ofvan dess utlopp.

Ett flertal (4) af de jordlotter, som skulle ingå i hospitalsområdet,
äro bebyggda med helt nya hus i villastil, en femte nybyggnad är
under uppförande. Alla dessa hus måste förvärfvas.

All transport af gods till området måste ske med hjuldon respektive
släde från järnvägsstationen eller hamnen (omkring 2 kilometer) å en delvis
betydligt stigande terräng; något stickspår från järnvägen kan ej erhållas.
På denna grund erfordras för hospitalets räkning en upplagsplats
för stenkol vid hamnen.

Stadens fullmäktige hafva vid sammanträde den 7 juli 1909 beslutit
att utan afgift upplåta för hospitalsanläggningen den del af staden

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 81.

tillhörig mark, som för ifrågavarande anläggning kunde blifva erforderlig.
Vid kommitterades besök framhölls dessutom möjligheten att
för anstaltens räkning få disponera en af makarna Fahlgren genom
testamente den 5 augusti 1899 gjord donation å 50,000 kronor »till en
anstalt för vårdande af sinnessjuka i Örnsköldsvik, Själevad och äfven
andra närgränsande socknar». Denna möjlighet torde dock vara alltför
oviss för att vid ärendets behandling nu förtjäna afseende.

Ett annat uti stadsfullmäktiges underdåniga framställning som plats
för det nya hospitalet omnämndt område, beläget mellan staden och
Järfveds by, måste anses olämpligt på grund af omöjligheten att där
anskaffa vatten.

Såsom sammanfattning af förestående utredning angående den besökta
platsens invid Örnsköldsvik lämplighet för föreliggande ändamål framhålla
kommitterade slutligen följande omständigheter. Grundförhållandena
äro sådana, att betydande kostnader antagligen måste nedläggas
på husens grunder. Beroendet af staden för vatten kan blifva förenadt
med olägenheter för anstalten (de större statshospitalen hafva alla egna
vattenverk). Anläggning af vattenledning från Lommsjön torde medföra
stora kostnader, och från Höglandssjön kan fullgod! vatten antagligen
ej hämtas. Förvärfvandet af de enskilda personer tillhöriga
jordlotterna och särskildt de med nybyggnader försedda skulle under
alla förhållanden blifva förenadt med betydande kostnader. Likaså skulle
omständliga förhandlingar blifva erforderliga för att få de området skärande
vägarna förlagda utom området. Transport af allt gods från
järnvägsstationen, respektive hamnen på axel blefve obekväm. Kommer så
härtill att det geografiska läget ej är så fördelaktigt som beträffande
till exempel Vännäs eller Östersund, med hvilka platser Örnsköldsviksplatsen
för öfrigt icke heller i andra hänseenden synes kunna uthärda
täflan, kunna kommitterade icke tillstyrka, att afseende fästes vid stadens
fullmäktiges framställning i ärendet.

Vännäs lägers egendom utgöres dels af själfva lägerplatsen, 93,69
hektar, dels af ett skogsskifte, 84,56 hektar, beläget något öfver en
kilometer från den centrala delen af lägerplatsen. Endast det förstnämnda
området har varit föremål för undersökning af kommitterade.

Lägerplatsen begränsas i öster af Vännäs stationsområde, i norr
och väster af enskilda personer tillhöriga, mer och mindre odlade ägor
och i söder af landsvägen till Bjurholm. Längs dennas södra sida äro
uppförda ett icke ringa antal, enskilda personer tillhörande större och
mindre boningshus.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

Vännäs.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Halfvägs från landsvägen räknadt, ungefär där lägrets baracker nu
äro belägna, böjer sig området till en platå. Från denna platå sänker
sig området sakta i sydost och väst, medan mot norr sluttningen är
brantare, på sina ställen nästan tvärbrant.

Området, från hvilket utsikten är synnerligen vacker, ligger öppet
för vindar från nästan alla båll. Visserligen är det från sydväst och
söder till öster ocb nordost omgifvet af rätt ansenliga, skogklädda
böjder, men då dessa ligga på ett afstånd i söder af drygt 3 kilometer
ocb i nordost af 3 å 5 kilometer, utgöra de icke något effektivt skydd
för vindar. Mot norr saknas så godt som allt vindskydd, enär den
skogbevuxna mark, som bär finnes på andra sidan om en bred dalgång,
ligger föga högre än lägerplatsens böjdplatå. Den nämnda dalgången
utgöres af odlad, men sankt liggande mark, hvilken dock enligt uppgift
blifvit utdikad, hvarför den icke längre, såsom förut otvifvelaktigt varit
fallet, torde gifva upphof till dimmor eller medföra annan olägenhet.

A området finnes ingen nämnvärd vegetation undantagandes ett
mycket ungt tallbestånd omkring de nuvarande lagerbyggnaderna samt
smärre inplanterade björkar, äfven dessa endast invid husen. Större
delen af nämnda dunge måste för öfrigt — i och för beredande af
byggnadsplats — nedhuggas, i händelse hospital här skulle uppföras.

Öfver området gå tre i godt skick befintliga vägar, hvilka disponeras
helt och hållet af lägerförvaltningen; någon allmän väg passerar
icke öfver området. Från järnvägsstationen torde utan svårighet stickspår
kunna indragas till lämplig plats inom området.

Marken utgöres af lera på urberg. Till byggnadsplats lämpar sig
bäst nedre delen af den ofvannämnda höjdplatån, då berget här ligger
på måttligt djup. Nordligare än omkring 20 meter norr om de nuvarande
barackerna kunna icke några byggnader uppföras, då terrängen längre
norrut är särdeles oländig. A andra sidan blir grundläggningen dyrare
ju längre mot söder byggnadsplatsen utsträckes, då enligt uppgift
lagret af lera här visar en tilltagande mäktighet af intill 5 å 6 meters
djup. Det område, som äger till byggnadsplats tillfredsställande jqrdgrundsförhållanden,
är dock utan tvifvel fullt tillräckligt för en kospitalsanläggning.

Följande byggnader finnas uppförda å området:

1. Statsbyggnad.

2. Officersmäss.

3. och 4. Bostäder för officerare.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

(Dessa byggnader äro alla uppförda al spantadt 4-tums plank. Stallet,
som liar papptak, saknar sockel ock är upp lör dt å s. k. toppstenar.
)

6. Fyra baracker, uppförda af liggande timmer.

7. Två kompanibodar.

8. En mathall.

9. Marketenteri.

10. Tre kokhus och

11. Två latrinhus.

(Dessa byggnader äro alla uppförda af resvirke och bräder).

12. Proviantmagasin.

13. Sjukhus.

(Båda uppförda af liggande timmer utan yttre bradlordrmg).

14. Vattentorn.

15. Underofficersmäss (af timmer).

16. Två lägerhyddor, uppförda af resvirke och bräder med tak al

papp. _ _

17. Persedelförrådshus, upplordt af resvirke och korrugerad plåt.

18. Förrådsförvaltarbostad.

19. Gevärsförrådshus och

20. Smedja. .

(Dessa sistnämnda tre byggnader äro uppförda al liggande timmer,

den förstnämnda vinterbonad med tak af plåt).

Alla nu nämnda byggnader tillhöra staten med undantag af n:r
15 som är regementets underofficerares privata egendom.

Lägret har eget vattenledningsverk. Vattnet uppumpas Irån Ume
älf, på hvars strand å regementet tillhörig mark af helt obetydligt omfång
finnas pumpverk, filter och ren vattensbehållare. Den härifrån till
lägerplatsen dragna hufvudledningen, som är omkring 900 meter lång, utgöres
af 4-tums gjutna järnrör. Ungefär i platåns högsta punkt finnes,
förlagd i en trästapel, en cistern af plåt, rymmande omkring 20,000 liter.
Äfven finnes särskild afloppsledning. Dennas hufvudsträng, som består
af 8-tums saltglaserade Höganäs-rör, löper bredvid vattenverkets hufvudledning
samt mynnar ut i ältven strax nedom vattenintaget. Längs
nämnda hufvud ledningar, som ligga på 2 å 2,5 meters djup, äger staten
en 3 meters bred remsa af marken.

Sammanfattas hvad som här anförts eller i öfrigt är kändt angående
Vännäs lägerplats med hänsyn till dess lämplighet för en hospi -

Valet mellan
Vännäs och
Frö sön.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

tals anläggning, finner man, säga kommitterade, att marken redan är
statens, att arealen är tillräcklig, att tjänlig byggnadsgrund finnes, att
vatten- och afloppsledningar utan svårighet kunna ordnas, att en järnvägsstation
ligger helt nära platsen, samt att flera redan befintliga
byggnader kunna ändras för anstaltens behof, allt således gynnsamma
förhållanden. A andra sidan är läget mycket exponeradt för vindar
och afståndet från stad stort, hvarjämte de många utefter en betydlig
del af områdets gräns uppförda boningshusen med deras talrika befolkning
_ utgöra ett betänkligt grannskap för ett hospital och skulle nödvändiggöra
ovanliga och kostbara åtgärder för patienternas skyddande
mot ofog och obehörigt umgänge med främmande. Emellertid anse
kommitterade, att platsen måste betecknas såsom användbar och att
den otvifvelaktigt äger många företräden framför de vid Sollefteå och
Örnsköldsvik ifrågasatta.

Såsom plats betraktad för ett hospital är den däremot enligt kommitterades
uppfattning underlägsen det erbjudna området å Stadsliden i
Umeå, ehuru detta område af andra skäl, icke minst det, att det befunnits
underlägset Frösöplatsen, icke kunnat förordas.

Kommitterade hafva härefter gjort en utförlig jämförelse mellan
de föreslagna platserna vid Vännäs och å Frösön och därvid äfven
upptagit till granskning de skäl, som i underdånig skrifvelse till Kungl.
Maj:t af särskilda kommitterade för Vännäs kommun andragits i syfte
att visa den sistnämnda platsens företräde.

I sin underdåniga framställning hafva Vännäs-kommitteradc såsom
skal för det nya Norriandsliospitalets förläggande till Vännäs läger särskildt
framhållit de besparingar, som vid anläggningen skulle vinnas därigenom,
att vatten- och afloppsledning redan finnes, och att af de för
militärt ändamål uppförda byggnaderna fyra, nämligen stabsbyggnaden,
officersmässen och officersbostadshusen, med fördel skulle kunna användas
till läkar- och betjäningsbostäder, sedan de blifvit för sådant ändamål
inredda.

De kostnader, som därvid beräknats för omändringsarbetena å byggnaderna,
äro emellertid, anmärka kommitterade, såsom framgår af ett
utaf hofintendenten Kumlien den 8 november 1909 afgifvet yttrande
alltför låga. Sålunda hade antagandet, att omändring till öfverläkarbostad
af stabsbyggnaden, den enda af byggnaderna, som lämpar sig
lör detta ändamål, skulle kunna verkställas för en kostnad af 5,000
kronor, befunnits så lösligt, att utgifterna härför i själfva verket enligt

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 81.

ofvannämnda yttrande bifogade ritning och kostnadsberäkning skulle
komma att uppgå till 16,500 kronor.

Hvad officersmässen beträffar, lämpar den sig enligt kommitterades
mening bäst för omändring till arbets- och samlingspaviljong. Utgifterna
härför skulle enligt samma yttrande uppgå till 9,500 kronor, alltså icke
obetydligt mera än hvad som af Yännäs-kommitterade antagits eller
5,915 kronor 81 öre.

Vidkommande slutligen de båda officersbostadshusen har möjligheten
för deras apterande till bostäder åt betjäning tagits i grundligt öfvervägande,
och hafva kommitterade därvid kommit till den uppfattningen,
att ett kvarstående af 3 hvarandra så närbelägna större träbyggnader
som officersbostadshusen och officersmässen skulle innebära en alltför
stor eldfara för hospitalet. Af öfriga byggnader kunna, enligt hvad
kommitterade uppgifva, för ett hospitals behof användas utan vidare
ändringar magasinen samt efter genomgången reparation sjukhuset för
9,800 kronor äfvensom stallet för 2,000 kronor, hvarjämte arrest- och
förvaltarbyggnaden kan omändras till målarverkstad och bostadslägenheter
för 7,000 kronor. Kommitterade anmärka emellertid, att enligt uppgift
af fanjunkaren Holmgren, som förevisat byggnaderna, såväl sistnämnda
hus som magasinen äro bland de byggnader, hvilkas förflyttning
till regementets nuvarande förläggningsort, Umeå, är ifrågasatt.

För de å lägerplatsen befintliga och användbara byggnadernas tillgodogörande
för en hospitalsanläggning skulle således erfordras en utgift
af 44,800 kronor.

Hvad vatten- och afloppsledningar beträffar, hafva Vännäs-kommitterade
antagit, att kostnaderna härför, om hospitalet förlädes till Vännäs,
näppeligen komme att uppgå ens till tredjedelen af den summa, man
för detta ändamål beräknat för anläggningen vid Östersund. Af en utredning
af denna fråga, som löjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren
Carl J. Insulander på anmodan verkställt, framgår emellertid, enligt hvad
medicinalstyrelsens kommitterade påpeka, att kostnaderna i fråga tvärtom
skulle ställa sig till och med något högre å den förra platsen än å
den senare. Af de vid Vännäs läger redan befintliga anordningarna för
vatten och aflopp kunna nämligen, enligt hvad utredningen ger vid
handen, endast pumpverket, lågreservoaren och själfva hufvudledningarna
— dessa senare dock möjligen först efter någon ändring i afseende på
läget af intaget och utloppet — användas för ett blifvande hospitals
räkning, men däremot äro såväl fördelningsnäten inom lägerområdet för
både vatten- och aflopp som ock högreservoaren oanvändbara, hvarjämte
filterna äro alldeles otillräckliga för det nya ändamålet. Hvad särskildt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

högreservoaren beträffar, är den enligt kommitterades mening dels alldeles
för liten för hospitalets behof dels saknar den allt skydd mot frost -— som
nämnts är den utan vidare förlagd på en trästapel — och dels slutligen är
den belägen på allt för ringa höjd för att lämna eldsläckningstryck för
sjukhusbyggnader, som blefve högre än lägerbyggnaderna. Vid Vännäs erfordras
därför ett helt nytt vattentorn på omkring 30 meters höjd öfver
marken med en plåtcistern af vida större dimensioner än. den nuvarande.
.Med hänsyn härtill blefve kostnaden för en dylik cistern
här omkring 20,000 kronor högre än vid Östersund, där något vattentorn
icke behöfver uppföras, enär lämplig plats för cisternen kan erhållas
genom insprängning i Öhneberget. Slutligen anmärkes, att det
i händelse af en hospitalsanläggning vid Vännäs vore värdt att tagas
i öfvervägande, om det icke — med hänsyn till den besparing i driftkostnaderna,
som därigenom skulle vinnas — vore ändamålsenligast
att ersätta det gamla pumpverket med elektriska pumpar. Enligt
löjtnant Insulanders kostnadsberäkning skulle vattenverk och afloppsledningar
för ett hospital å Vännäs lägerplats uppgå till 172,000
kronor eller, om de nuvarande pumparna kunna användas som högtryckspumpar,
omkring 166,000 kronor, medan motsvarande post i det vid 1909
års riksdag framlagda förslaget till hospital vid Östersund beräknats till
endast 150,000 kronor. I det utvidgade förslag till hospital vid Östersund,
som af kommitterade framställts, har motsvarande kostnad beräknats
till 161,600 kronor. Häraf anse kommitterade framgå, att någon
nämnvärd skillnad mellan kostnaden för vatten- och aflopp sledningar å
de båda ifrågasatta platserna icke skulle uppstå, oaktadt en del af de nuvarande
ledningarna m. m. vid Vännäs skulle kunna användas.

Vännäs-kommitterade hafva vidare till förmån för Vännäs läger framhållit,
att någon kostnad för markupplåtelse här icke bebofver beräknas,
då staten redan äger området, samt att kostnaderna för vägar, planering
och stängsel skulle bli mycket små. Med anledning häraf anföra
medicinalstyrelsens kommitterade följande.

Båda de ifrågavarande områdena, vid Vännäs och Östersund, tillhöra
staten. Vännäs läger är omedelbart disponibelt, men den föreslagna
egendomen å Frösön är till den 14 mars 1915 utarrenderad till arrendatorn
Esbjörn Ångman, som för hvart och ett af de återstående arrendeåren
betingat sig ett ersättningsbelopp af 2,000 kronor. Da egendomen
emellertid icke beböfde för hospitalsanläggningen tagas i anspråk förr
än den 14 mars 1911, komme detta ersättningsbelopp att uppgå till endast
8,000 kronor. Kostnaden för väganläggningar komme väl också
att blifva något mindre vid Vännäs läger, då detta, som ofvan nämnts,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

äger i godt skick befintliga vägar. Dock leder äfven till den föreslagna
platsen å Frösön en god landsväg och en väg finnes äfven på
själfva området. Hvad planterings- och odlingskostnaderna beträffar,
måste dessa däremot blifva högre vid Vännäs lägerplats, som saknar
nästan all vegetation och nu icke är odlad, och hvarest allt följaktligen
måste nyanläggas, än å Frösön, där en rik redan färdig vegetation finnes
och en stor del af terrängen för närvarande ligger under plogen.
.Nödiga planteringskostnader jämte markens uppodling vid Vännäs
skulle helt säkert taga minst så stora summor i anspråk, som vid
■Östersund måste utgifvas till arrendatorn och för vägförbättring inom
området.

Särskildt höga blifva vid Vännäs kostnaderna för inhägnad. Vid
jämförelse med Öhnet på Frösön finner man, att området där är 71
hektar, vid Vännäs 93 hektar. Vid Öhnet utgöras omkring 1,600 meter
af platsens gräns utaf sjöstranden; vid Vännäs är allt landgräns. Vid
Öhnet ligger ett skogsbälte mellan landsvägen och byggnadsplatsen, och
gränsen i öfrigt framgår i norr genom skog och i söder mellan inhägnade
jordägor. Det stängsel, omkring 1,900 meter långt, som där behöfves,
kan således göras af det enklaste vid hospital brukliga slaget.
Vid Vännäs åter belöpa sig de gränser, som måste inhägnas, till åtminste
3,700 meter; måhända måste de återstående omkring 1,000
meterna (åt norr) äfven förses med inhägnad. Af förstnämnda sträcka
framgår 1,220 meter utefter landsvägen utan skogsskydd och en stor
del af det öfriga utefter järnvägsstationens område. Redan förut är
nämndt, att omedelbart på andra sidan om landsvägen ligger en lång
och tät rad af boningshus. Det är gifvetvis omöjligt att vid sådant förhållande
tänka på annat än ett mycket solidt stängsel. Dessutom blifver det
säkerligen nödvändigt att — såsom exempelvis skett vid Stockholms
hospital — innanför planket anordna en graf och plantera en tät häck
för att hindra direkt kommunikation mellan folket på landsvägen och
patienterna innanför planket. Äfven mot järnvägsområdet, där mycket
folk rör sig, måste man räkna med ett stängsel af mycket effektiv beskaffenhet.
Att således stängselkostnaden vid Vännäs kommer att blifva
allra minst 10,000 kronor större än vid Öhnet är enligt kommitterades
mening visst.

Däremot föranleder Öhnets läge vid Storsjön till uppförande där af
en brygga. Vid Vännäs kommer åter otvifvelaktigt i fråga att från
järnvägen indraga ett s. k. stickspår, som naturligtvis blifver dyrare.
Äfven kallbadhus kommer antagligen att framdeles behöfvas vid Öhnet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Någon möjlighet att erhålla ett sådant vid Vännäs gifves icke. Men
om därigenom anläggningskostnaden blifver något mindre, blefve
också ett hospital på denna plats i saknad af ett viktigt medel för patienternas
och personalens nytta och trefnad, som med få af läget
betingade undantag finnes vid öfriga hospital.

De besparingar, som skulle vinnas genom Norrlandshospitalets förläggande
till Vännäs lägerplats, skulle således inskränka sig till vinsten
af de ofvannämnda gamla byggnadernas användning i stället för helt
och hållet nya hus.

Vännäs-kommitterade hafva vidare tänkt sig, att mer än hälften af
området skulle kunna afsöndras och försäljas till egnahems lotter.
Detta är emellertid, säga medicinalstyrelsens kommitterade, icke möjligt,
då området i sin helhet väl behöfves för en större hospitalsanläggning.

Den först tillsatta kommissionen ansåg, såsom nämnts, att Östersund
äfven från geografisk synpunkt vore den lämpligaste platsen för det
nya Norrlandshospitalet, då ett större antal patienter kunde förväntas
från Jämtlands län än från Västerbottens län. Kommissionen beräknade
nämligen, att af anstaltens ursprungligen afsedda 400 platser 166
skulle komma att beläggas från Jämtlands län, 104 från Västernorrlands
och 130 från Västerbottens län. Häremot hafva Vännäs-kommitterade
anfört, att kommissionen ej fäst tillräckligt afseende vid den
starka ökningen af folkmängden i de två nordligaste länen, »hvarigenom
hospitalet i Piteå inom kort tid ej torde kunna intaga mer än något
tiotal patienter från orter utom Norrbottens län».

För att få en öfversikt öfver det behof af hospitalsplatser för de 4
nordligaste länen, som hittills gifvit sig tillkänna, hafva medicinalstyrelsens
kommitterade införskaffat uppgifter från rikets olika sinnessjukanstalter
angående antalet intagna och exspektanter från hvartdera af
dessa län. Af de erhållna uppgifterna framgår, att antalet anstaltsbehöfvande
sinnessjuka i november 1909 var följande:

Norrbottens	län:	intagna:	198;	exspektanter:	33 =	= 231
V ästerbottens	»	»	179;	»	73 =	= 252
Jämtlands	»	»	128;	»	49 =	= 177
V ästernorrlands	»	»	287;	»	81 =	= 368

Då sålunda det hittillsvarande platsbehofvet för Norrbottens län
endast uppgår till 231, men Piteå hospital rymmer 370 platser och länet
själft förbereder anskaffande af en s. k. upptagningsanstalt, torde man,
säga kommitterade, kunna räkna med att ännu under en lång tid framåt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

ett afsevärdt antal patienter från Västerbottens län skall kunna erhålla
plats å Piteå hospital, där för närvarande icke mindre än 139 af de
252, som från detta län hittills visat sig vara i behof af hospitals vård,
äro intagna. Under sådana förhållanden komma emellertid de i Vännäskommitterades
underdåniga framställning anförda orterna i norra delarna
af Västerbottens län, i fråga om hvilka där är framhållet, hurusom vägläugden
från dem till Östersund är öfver 500 kilometer, ännu länge att
tillhöra Piteå hospitals rayon.

Ännu en omständighet af betydelse för frågan om hvilken plats,
som från geografisk synpunkt är den lämpligaste för ett nytt hospital
i Norrland, påpekas af kommitterade. De hafva, enligt hvad här nedan
meddelas, beslutit att i enlighet med den af Riksdagen uttalade önskan
föreslå en rätt afsevärd höjning i platsantalet eller från 430 till 560
platser. Ett sålunda utvidgadt Norrlandshospital måste äfven betjäna
andra delar af riket, särskildt Gräfleborgs län. Eör ett hospital, som
skall mottaga patienter från hufvudsakligen Västerbottens, Västernorrlands,
Jämtlands och Gäfieborgs län, är emellertid enligt kommitterades
mening Östersund från geografisk synpunkt tydligen en vida lämpligare
plats än Vännäs. Godkändes den föreslagna ökningen i det nya hospitalets
storlek, tillkomme sålunda ännu ett skäl, som talade för Östersund.

Som skäl mot Östersund såsom plats för ett hospital har anförts,
att dess järnvägsförbindelser vore så dåliga, att personer, som norrifrån
skola passera Bräcke, vid resa vintertid måste öfvernatta vid denna
station. Denna anmärkning gäller emellertid, enligt hvad kommitterade
påpeka, ej numera, sedan ändringar vidtagits i tidtabellen. I öfrigt blifva
Östersunds järn vägsförhållanden ytterligare förbättrade, då den under
utförande varande järnvägen genom nordöstra Jämtland från Östersund
till Ström blir färdig.

Vännäs-kommitterade hafva mot Östersund äfven anfört, att driftkostnaderna
för ett hospital där skulle blifva större än för en till Vännäs
förlagd anstalt. Med anledning häraf åberopa kommitterade uppgifterna
i arméförvaltningens intendentsdepartements cirkulär den 29 juni 1909
angående iakttagelser, gjorda inom underhållsbyråns tekniska revision
vid granskning af truppförbandens medelsredovisningar för år 1908, å
betalda priser för åtskilliga större proviantartiklar vid såväl de båda till
Östersund förlagda regementena, Jämtlands fältjägare och Norrlands
artilleri, som vid Västerbottens regemente, hvilket sistnämnda ända till
hösten 1908 varit förlagdt till Vännäs. Af dessa uppgifter framgår, att
prisen för år 1908 å nedanstående artiklar voro:

Bill. till Eiksd. Prut. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Skummad -p , ,. Färskt Salt

mjölk. ^otaUS’ oxkött. fläsk.

vid Västerbottens regemente........................ 9,9 öre 5 öre 76 öre 93 öre

» Jämtlands fältjägarregemente ............ 10 » 4,5 » 73 » 90 »

» Norrlands artilleriregemente ............... 8 » 4,8 » 72 » 96 »

Som synes tyda dessa siffror ingalunda därpå, att Östersund skulle
vara en dyrare ort än Vännäs.

Särskildt har framhållits, att stenkol skulle blifva mycket dyra i Östersund.
Emellertid syntes detta icke behöfva befaras, om de tagas öfver
Trondhjem. Sålunda blef, enligt af landshöfdingen J. Widén lämnad
upplysning, vid under hösten 1909 förrättad entreprenadauktion för leverans
af stenkol till Norrlands artilleriregemente det lägsta anbudet, 27
kronor 50 öre för ton, afgifvet af en Stockholmsfirma, som tager varan
nämnda väg, medan leverantörer i Gäfle och Hernösand begärde respektive
29 kronor 43 öre och 29 kronor 40 öre.

Vid ett slutligt val mellan de båda platserna Vännäs läger och
egendomen Öhnet vid Östersund hafva kommitterade funnit, att de
flesta fördelar, som Vännäsplatsen erbjuder, äfven äro till finnandes vid
Öhnet: platsen är statens egendom, arealen är tillräcklig, god byggnadsgrund
finnes, vatten- och afloppsförhållandena äro lätta att ordna. Öfverlägsenheten
å Vännäsplatsens sida är uteslutande att söka i den besparing
i byggnadskostnad, som kan vinnas genom begagnandet af några
redan befintliga byggnader, hvilkas iståndställande emellertid kräfver
afsevärda kostnader, hvarjämte järnvägsstationens närhet i viss mån är
af fördel, om den ock å andra sidan medför en oro, som kan blifva till
olägenhet. Däremot är Östersundsplatsen vida öfverlägsen i fråga om
sin naturskönhet, sin färdiga vegetation och odlade jord, vidare med
hänsyn till det geografiska läget, närheten till en länsresidensstad med
alla dess resurser i afseende på skolor för den talrika hospitalspersonalens
barn, apotek, bankkontor, lasarett för kirurgiska sjukdomsfall, lättheten
att finna lämpliga direktionsmedlemmar o. s. v. samt ej minst
den synnerligen väl afgränsade och afskilda belägenheten.

Mot Vännäs lägerplats talar bestämdt, enligt hvad kommitterade
anföra, dess i två bemärkelser exponerade läge. Vindskydd saknas och
en tätt utmed byggnadsområdet uppförd långsträckt och folkrik by innebär
ett för sjukvården synnerligen menligt moment. För egen del anse
kommitterade dessa olägenheter vara så betydande, att de ingalunda
kunna uppväga vinsten af den måhända något lägre byggnadskostnaden.

Kommitterade hafva med fästadt afseende på alla de ofvan nämnda
omständigheterna utan meningsskiljaktighet enat sig om att fortfarande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81. 27

tillstyrka det nya hospitalets anläggande på egendomen Ohnet på Frösön
nära Östersund.

Jag tillåter mig härvid erinra, att de båda kommissionerna haft i
någon mån olika sammansättning, i det aflidne medicinalrådet Schuldheis
ersatts af nuvarande öfverinspektören för sinnessjukvården i riket
Petrén.

Sedan kommitterade sålunda kommit till en bestämd uppfattningbeträffande
val af plats, hafva kommitterade undersökt möjligheten att
nedbringa kostnaderna för anläggningen.

Innan jag redogör för kommitterades yttrande i denna del, ber jagfå
återgifva beskrifningen å det föreslagna hospitalet enligt de förut
uppgjorda ritningarna.

Dessa ritningar ansluta sig, såväl hvad den allmänna planläggningen
som de olika byggnadstyperna beträffar, på det närmaste till de
tidigare uppgjorda förslagen till hospitalen vid Säter och Västervik.
På grund af den tilltänkta anstaltens nordliga belägenhet äfvensom på
grund af dess mindre omfång samt jämväl af ekonomiska skäl hafva
dock i nedanberörda hänseenden åtskilliga modifikationer ansetts nödiga
eller lämpliga.

Sålunda har med bibehållande af paviljongsystemet antalet för den
egentliga sjukvården afsedda byggnader minskats till 7 — mot 20 i
förenämnda förslag — i det att flera afdelningar, hvilka å en större
anstalt ansetts kräfva en byggnad hvar för sig, här sammanförts under
ett tak. I samband härmed hafva åtskilliga i Säters- och V ästerviksförslaget
förekommande byggnadstyper här antingen öfvergifvits och
ersatts med andra af så vidt möjligt enklare och billigare planläggning
eller ock modifierats med bibehållande af de principer, som lagts till
grund för näst föregående nybyggnadsförslag.

Hufvudkomplexen innefattar alltså, utom administrationsbyggnaden,
å hvardera könssidan en sjukvårdspaviljong och en arbetspaviljong samt
en för båda könen gemensam asylpaviljong, hvartill komma två mera afsides
belägna, för manliga patienter afsedda kolonivillor.

Administrationsbyggnaden är med några obetydande detaljförändringar
lika med den i Säter och Västervik föreslagna. Den innehåller
i källarvåningen badrum för personalen och till boställslägenheterna
hörande källarutrymmen samt dessutom en i föregående förslag ej förekommande
förrådskällare för sysslomannens behof inunder kyrksalen äfvensom
ett par sällskapsrum för betjäningen. Bottenvåningen innehåller
portvakts- och telefonrum, expeditionslokaler för läkare och syssloman,

Planen för
hospitalet å
Frösön.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

apotek, laboratorium, operationsrum, direktionsrum — tillika bibliotek
— samt kyrksal af ej så obetydligt mindre dimensioner än vid Säter
och Västervik. Våningen en trappa upp innehåller boställsvåning för
sysslomannen, i följd hvaraf särskild villa för denna tjänsteman blifver
obehöflig. I våningen två trappor upp finnes boställsvåning för en hospitalsläkare
eller biträdande läkare. Dessutom finnas i dessa våningar
några rum, som kunna komma till användning för inspektörer, för ytterligare
en läkare, för bokhållare, städerskor m. m.

I sjukvärdspaviljongen hafva sammanförts de afdelningar, som äro
afsedda för sjukvård i mera inskränkt mening, nämligen öfvervakningsafdelningarna
och en konvalescentafdelning för tillfrisknande, men ännu
mera ömtåliga och ej fullt pålitliga patienter.

Källarvåningen i denna paviljong innehåller en korridor för mattransporter,
nödiga värmekammare, badrum för betjäningen samt i öfrigt
utrymmen för förråd, lik- och obduktionsrum samt verkstadslokaler för
måleri- och snickeriarbeten. Förläggningen af sistnämnda lokaler till
sjukvårdspaviljongen är naturligtvis ej fullt lämplig, men har ansetts,
af ekonomiska skäl icke kunna undvikas, helst markens lutningsförhållanden
medfört, att källarvåningen delvis blifvit ganska hög, och det
sålunda erhållna utrymmet bort komma till praktisk användning.

Till bottenvåningen äro förlagda öfvervakningsafdelningen för oroliga
och störande samt en afdelning för orenliga. Den förstnämnda
innefattar dels en mindre upptagningsstation för nyankommande patienter
med ett litet mottagningsrum, ett likaledes litet badrum samt en vaksal
för fyra sängar, dels i en envåningsflygel inom en särskild korridor 3
enkelrum för de allra mest störande patienterna, dels slutligen den
egentliga öfvervakningsafdelningen med två mindre salar, hvardera med
6 sängar, samt en större sal med 10 sängar jämte två enkelrum i direkt
förbindelse härmed. En tre meter bred korridor är afsedd till dagoch
matrum för de — i regeln antagligen fåtaliga — patienter, som å
denna afdelning kunna få vistas uppe.

Afdelningen för orenliga eller för orenlighet benägna patienter
innehåller 3 sofsalar, hvardera för 8 sängar, jämte 3 enkelrum, afsides
belägna inom särskild korridor. I någon eller ,i ett par af de stora
sofsalarna kan sänglägebehandling under permanent tillsyn dygnet om
vid behof anordnas. En lång, 31,2 meter bred korridor får tjäna till
dag- och matrum.

I våningen en trappa upp ligga öfvervakningsafdelningen och
konvalescentafdelningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Ofvervakningsafdelningen för lugna och stillsamma, som är anordnad
ofvanpå den egentliga öfvervakningen för oroliga och störande,
innehåller, liksom denna, 3 salar för respektive 6, 6 och 10 patienter
samt 2 enkelrum äfvensom dag- och matrum liksom i bottenvåningen.

Konvalescentafdelningen innehåller analoga utrymmen med den
i förutnämnda underliggande afdelning för orenliga. En af de stora
salarna å denna afdelning borde utan tvifvel helst reserveras till
dag- eller arbetsrum för de patienter, som skola vårdas här och
som på grund af sitt sinnestillstånd äro i största behof af och kunna
antagas sätta mest värde på större trefnad och bekvämlighet. För aftvinna
några sofplatser och därigenom kunna nedbringa medelkostnaden
för hvarje plats har det dock ansetts nödvändigt att afstå från tanken
härpå, och beräknas i följd däraf antalet sofplatser här lika med det å
underliggande våning.

Samtliga dessa fyra afdelningar innehålla, utom ofvan uppräknade
lokaler, rum för öfversköterska, serveringskök, afdelningsförråd, badrum,
slaskrum och klosett.

Att förlägga nu nämnda afdelningar i samma byggnad skulle visserligen
från sjukvårdssynpunkt kunna medföra vissa olägenheter, men,
med hänsyn till det stränga klimatet och äfven i någon mån af ekonomiska
skäl, torde dock denna anordning kunna anses befogad och
fördelaktig.

Närmast hufvudkomplexens centrum förläggas i denna paviljongexpedition
och bostadslägenhet för uppsyningsmannen, respektive förestånderskan,
hvilka böra vara nära till hands å de afdelningar, som äro
afsedda för sjukvården i trängre mening.

Våningen 2 trappor upp, således vindsvåningen, inredes till bostäder
för den lägre sjukvårdsbetjäningen.

Arbetspaviljongen är afsedd för stillsamma, arbetsdugliga patienter,
hvaraf flertalet — åtminstone på kvinnosidan — beräknas kunna sysselsättas
inomhus. Byggnadstypen är hämtad från en vid Växjö hospital
nyligen på bekostnad af Kronobergs och Blekinge läns landsting uppförd
paviljong af enkel konstruktion. Den innehåller å nedre botten
dag-, mat- och arbetsrum jämte kök, badrum, klosetter och förstugor.

Dag- och matrummen, med en golfyta af sammanlagdt omkring 140
kvadratmeter, skola kunna sammanslås och vid tillfälle användas till samlings-
och festlokal, i följd hvaraf kostnaden för en särskild sådan lokal
blifvit inbesparad. Sofrummen äro förlagda en trappa upp och äro till
antalet 8, hvaraf 2 för 12 sängar hvartdera, 2 för 5 sängar, 2 för 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

sängar och 2 för 1 säng. Denna våning innehåller dessutom 2 betjäningsrum,
förråd, klosetter och afklädningsrum. I vindsvåningen finnas
ytterligare 4 betjäningsrum.

Asylpaviljongen öfverensstämmer med motsvarande byggnader vid
hospitalen i Säter och Västervik, men med den skillnaden att antalet
enkelrum något ökats. Paviljongen är afsedd för opålitliga och mindre
arbetsföra af båda könen och är i följd häraf vertikalt delad i två
symmetriska hälfter. Bottenvåningen innehåller å hvardera sidan tvenne
dagrum samt en matsal och för öfrigt de sedvanliga annexlokalerna.
Sofrummen äro förlagda en och två trappor upp. I hvardera våningen
å hvarje sida finnas två större salar för respektive 7 och 8 sängar samt
6 enkelrum jämte ett betjäningsrum, klosett och förråd samt korridorer,
som äro afsedda till afklädnings- och toalettrum. Ytterligare utrymme
för betjäningen finnes på vinden.

Å lämplig plats på sidan om hufvudkomplexen uppföras två kolonivillor,
hvardera med plats för 24 patienter. De ansluta sig hvad planläggningen
beträffar i viss mån till en vid föregående nybyggnadsförslag
använd typ, ehuru här, för att om möjligt åstadkomma någon
besparing, sofrummen förlagts i våningen 1 trappa upp. Bottenvåningen
innehåller dag- och matrum, skötarrum samt sedvanliga annexlokaler.

Den förra kommissionen enades om att föreslå, att dessa byggnader
skulle afses uteslutande för manliga patienter, dels emedan friare vårdformer
för kvinnliga patienter medföra vissa lätt insedda vanskligheter,
dels ock därför att med ifrågavarande vårdformer helst bör förenas
arbete utomhus, hvilket naturligen vida lättare kan beredas manliga
patienter än kvinnliga, särdeles vid en anstalt med så nordlig belägenhet.
Härtill komme ännu en sak, nämligen att antalet manliga exspektanter
under senare år städse varit afsevärdt större än antalet kvinnliga och
för närvarande uppgår till omkring 1,300 mot omkring 800 kvinnliga,
och detta oaktadt hela antalet platser på rikets hospital och asyler
för närvarande är för män 3,314 mot 3,030 för kvinnor.

Till sjukpaviljongerna torde slutligen böra räknas två boställshus
för gifta skötare enligt af Kungl. Maj:t fastställd normalritning och således
innehållande hvartdera två familjebostäder samt plats lör 3 sjuka i
hvarje familj. Af nyss anförda skäl skulle äfven dessa 12 platser böra
reserveras för män.

Antalet platser ställde sig sålunda på följande sätt:

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

A. Lika ä båda könsafdelning ar na.

I sjukvårdspaviljongen

1) å öfvervakningsafdelningen för oroliga 31 platser, hvaraf 5 i enkelrum

2) » » » » orenliga 27 » » 3 » »

3) )) » » )) lugna 24 » » 2 » »

Summa platser å öfvervakningsafdel ningarna

.......................................... 82 platser, hvaraf 10 i enkelrum.

4) å konvalescentafdelningen ......... 27 » » 3 » »

Summa platser i sjukvårdspaviljongen 109 platser, hvaraf 13 i enkelrum.

5) I arbetspavilj ongen .............................. 40 » » 2» »

6) » -asylpaviljongen ............................... 42 » » 12» »

Summa å hvardera könsafdelningen 191 platser, hvaraf 27 i enkelrum
B. Därtill å mansafdelning en.

7) I koloni villorna ................................... 48 platser, hvaraf 2 i enkelrum.

8) » skötarhemmen.................................... 12 » » 4» ))

Summa å manssidan 251 platser, hvaraf 33 i enkelrum.

Utrymme fanns alltså för 251 män och 191 kvinnor = 442.
Emellertid måste här, på sätt förut anmärkts, liksom vid de närmast
föregående nyanläggningarna beräknas ett visst antal reservplatser för
möjliggörande af de ofta nödvändiga förflyttningarna från en afdelning
till en annan. På grund häraf skulle beläggning ssiffran icke beräknas
högre än till 245 å manssidan och 185 å kvinnosidan = 430.

Antalet enkelrum i förhållande till den beräknade beläggningssiffran
utgbr i rundt tal 13 % å manssidan och 14 % å kvinnosidan; motsvarande
siffror vid Säter och Västervik äro ungefär desamma.

Utrymmet i samtliga till sjukvården hörande lokaler är beräknadt
enligt samma grunder som vid nyssnämnda anstalter; dock har golfytan
i vaksalarna blifvit något mindre än vanligt och i öfriga sofsalar
i motsvarande grad något större. Antalet betjäningsrum och utrymmet
i dem är likaledes beräknadt på enahanda sätt som i föregående förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

De nya kornmitterades

utredning
angående
kostnaderna.

Ekonomibyggnaderna äro de vanliga: ångpannehus, inrymmande,
bland annat, äfven smedja, en byggnad för kök och tvättinrättning
samt bostäder för dithörande personal, en bageribyggnad samt stall
och vagnshus. Särskildt verkstadshus har dock af ekonomiska skäl
uteslutits. Af samma skäl har med uppförande af ladugård och svinhus
ansetts kunna tills vidare anstå.

Äfven dessa sistnämnda byggnader skulle uppföras efter förut brukliga
typer, ehuru utrymmet i åtskilliga af dem vederbörligen reducerats.

I köksbyggnaden har våningen en trappa upp till största delen
reserverats för matsalar för betjäningen, så att äfven sjukvårdsbetjäningen
kan få intaga sina måltider härstädes. Anspråken på större
trefnad och ro under fritiderna i allmänhet och särskildt under måltiderna
hafva nämligen alltmera stegrats bland denna del af betjäningen,
och dessa anspråk synas icke vara oberättigade. En del bostadslägenheter
för köksbetjäningen hafva i följd af ifrågavarande anordning
förlagts till vindsvåningen, hviiket icke kan beräknas medföra
någon nämnvärdt ökad kostnad.

För öfverläkaren föreslås ett särskildt boställshus af samma storlek,
som förut kommit till användning.

Någon del af den manliga ekonomipersonalen kan erhålla bostad
i den gamla å egendomen befintliga manbyggnaden, men dessutom erfordras
bostäder för diverse handtverkare, eldare med flera. Erfarenheten
har visat, att numera äfven för en stor del af dessa erfordras
familjebostäder, om anstalten skall kunna påräkna stadigvarande, aktningsvärda
och dugliga tjänare. I följd häraf föreslogs uppförande af
två boställshus af trä för ekonomibetjäningen enligt samma typ, som
nyligen blifvit fastställd för skötarbostäder vid Lunds hospital och asyl,
d. v. s. med 4 lägenheter om ett rum och kök i hvarje byggnad.
Dessutom föreslogs en byggnad enligt den fastställda normalritningen
för gifta skötare, i hvilken skall inrymmas dels ett rum och kök fölen
portvakt samt dels enrumslägenheter för ogifta drängar.

Anläggningskostnaderna beräknades, såsom förut nämnts, till
2,278,515 kronor, motsvarande en medelkostnad för sjukplats af 5,299
kronor.

De nya kommitterade hafva till en början undersökt, huruvida den
förut beräknade medelkostnaden för sjukplats skulle kunna nedbringas
genom anstaltens uppförande från början för ett större antal sjuka än
förut varit ifrågasatt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

I redogörelsen för det förra förslaget framhölls, att en af anledningarna
till dess relativa dyrhet läge däri, att ekonomilokalerna vid en
mindre anstalt nödvändigtvis få nära nog samma omfattning som vid
en afsevärdt större. Vid förslagets utvidgning hafva kommitterade därför
sökt göra denna så stor som ansetts möjligt utan samtidig ökning
i administrations- och ekonomilokalernas utrymme, hvarvid kommitterade
emellertid icke velat gå så långt, att icke en ytterligare mindre ökning
af patientantalet skulle kunna ifrågakomma, såsom t. ex. genom anläggning
af en s. k. upptagningsanstalt eller annan ringare utvidgning sådan
som erfarenheten visat nästan öfverallt blifva önskvärd. I kostnaden
för den utvidgade anläggningen deltaga ifrågavarande byggnader
med 21,2 % mot 24,i % i det förra förslaget.

Vidare har den nu föreslagna utvidgningen afsetts för patienter,
hvilkas vård kräfver jämförelsevis enkla byggnadsanordningar, således
asylpatienter och sådana sjuka, som kunna våi’das å s. k. öppen-dörrafdelningar.
Sådana patienter kunna också, säga kommitterade, med
mindre svårigheter transporteras långa vägar än de akut sjuka eller
eljest svårskötta, hvilka så vidt möjligt böra erhålla sin vård så nära
sin hemort som möjligt.

Af byggnader för de sjuka upptog det förra förslaget, såsom ofvan
angifvits, en sjukvårdspaviljong för hvartdera könet med 109 platser, en
arbetspaviljong för hvartdera könet med 40 platser, en asylpaviljong
gemensam för båda könen med 84 platser eller 42 för hvartdera könet
och slutligen 2 kolonivillor för manliga sjuka med hvardera 24 platser
äfvensom 2 boställshus för gifta skötare med hvartdera 6 platser för
manliga patienter. Förslaget omfattade sålunda 251 platser för män
och 191 för kvinnor, tillhopa 442 eller med afdrag af nödiga reservplatser
430.

Med tillämpning af förberörda grunder föreslås nu följande afvikelser
från detta förslag.

I stället för en uppföras två asylpaviljonger, en för hvartdera könet.
Då till följd däraf en större procent af de sjuka kommer att vårdas i
asylpaviljong an enligt det förra förslaget, komma säkerligen, anmärka
kommitterade, icke alla . utaf dessa att höra till de djupast förslöade,
som icke alls kunna sysselsättas, utan torde det blifva nödigt att räkna
därmed, att en del af de här vårdade äro i någon mån arbetsföra.

Genom att förlägga matsalarna med teköken till källarvåningen erhålles
i bottenvåningen utrymme icke endast för den sålunda nödiga
arbetssalen utan därjämte äfven för ett infirmeri med 8 sängplatser och
Bilt. till Riksä. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 59 Iläft. 5

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

för 4 enkelrum. Antalet platser i hvardera asylpaviljongen blir således
96.

I arbetspaviljongerna bibehålies det förutvarande platsantalet. Då
på grund af den höjda patientsiffran på hela anstalten större utrymme
för ifrågavarande arbetslokaler, å hvilka äfven sjuka från andra paviljonger
komma att sysselsättas, blir behöfligt, förläggas äfven här matsalarna
till källarvåningen.

Då på grund af det ökade platsantalet äfven ett större antal platser
å öfvervakningsafdelningar blir behöfligt, hafva i sjukvårdspaviljongerna
vidtagits några smärre ändringar, hvilka dock ej inverka på platsantalet
i eller kostnaden för nämnda paviljonger. För sådant ändamål hafva
särskildt de i öfre våningarna förlagda konvalescentafdelningarna apterats
till öfvervakning. Ersättning för konvalescentafdelningen för kvinnor
erhålles i den kolonivilla för 24 sjuka af detta kön, som slutligen ansetts
böra läggas till de förut föreslagna sjukafdelningarna.

Utvidgningen består således uti en ny asylpaviljong af samma storlek
som den enda förut föreslagna samt uti en s. k. kolonibyggnad
för 24 kvinnliga patienter. Platsvinsten blir, reservplatser- inräknade,
132. I de olika byggnaderna, hvartill fullständiga ritningar bifogats,
ställer sig platsantalet på följande sätt:

Sjukvårdspaviljong ...................	............... 109	män	+	109	kvinnor	= 218
Arbets » .....................	............... 40	»	+	40		= 80
Asyl » ....................	.............. 96	»	+	96	»	= 192
Kolonivillor....................................	............... 48	2>	+	24	»	= 72
Boställshus för gift betjäning	............... 12	))	+	0		= 12
	Summa 305	män	+	269	kvinnor	= 574

Då man emellertid ej torde kunna räkna med mindre än 7 reservplatser
å hvardera könssidan, böra 14 platser fråndragas vid fastställandet
af beläggningssiffran, hvilken sålunda skulle blifva 560.

Beträffande till sist kostnadsberäkningarnas förnyade granskning
hafva kommitterade till fullgörande af Kungl. Maj:ts befallning härutinnan
vidtagit nedan nämnda åtgärder och kommit till det resultat, som
i det följande skall omförmälas.

Sedan kommitterade utarbetat en promemoria, innefattande de tillägg
och ändringar i hospitalsanläggningen, som föranleddes af nådiga brefvet
den 16 april 1909 till medicinalstyrelsen angående denna fråga, och dessa
ändringar i eskissritningar utförts af hofintendenten Kumlien, vände sig
kommitterade till landshöfdingen Widén med begäran att han ville söka

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

förskaffa komrnitterade uppgift beträffande vissa viktigare byggnadspriser,
sådana de nu gälla i Östersund. Såsom svar härpå tillställde landshöfdingen
Widén komrnitterade en prislista, hvilken vitsordades vara uppsatt
af de mest anlitade byggmästarna på platsen. Nedsättningen i
jämförelse med tidigare lämnade prisuppgifter ansågs till en del bero
på ändringar i konjunkturerna men äfven till en del därpå att tegel,
sand med flera materialier kunde levereras från orten på pråm till byggnadsplatsen,
hvarigenom de afsevärda hamnumgälderna i Östersund kunde
undvikas. Till jämförelse härmed hade komrnitterade äfven till sitt förfogande
den af Vännäs-kommitterade meddelade prislistan med flera på
de skilda orter, som för valet af byggnadsplats besökts'', samlade uppgifter.

De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande uppgifna enhetsprisen, jämförda
med de år 1907 beräknade, framgå af följande sammanställning,
i hvilken jag äfven upptagit motsvarande siffror för hospitalen i Säter
och Västervik och de af Vännäs-kommitterade uppgifna material- och
arbetsprisen i Vännäs.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

	Säter.	Västervik.	Östersund.	Vännäs.
1904.	1905.	1907.	1909.	1909.
Kbm. Jordschaktning.....................................	1	20	2		1	60	1	35	1
» Grund i kallmur................................	7	—	10	—	13	—	11	—	8	—
» Grand i bruk..................................	9		12	—	14	—	12	—	10	—
Kvm. Sockel af sprängd sten med fogstrykning...	12	—	16	—	20	—	15	—	13	50
1 m. Trappsteg af grofhuggen granit...............	12	—	15	—	22	—	. 16	—	10	—
» » af byflad kalksten..,................	7	—	8	—	8	—	8	—	8	—
Kvm. Förstuguplaner af kalksten.....................	7	50	9	—	14	—	10	—	8	—
» Hvalf af beton med plan undersida.........	4	50	4	—	5	25	4	—	4	25
» Golf af Yiktoriaplattor med inslipning......	12	—	8	—	12	—	10	—	12	—
» Golf af cement med underfyllning............	2	50	2	60	3	75	3	25	2	25
1,000 st. Murtegel 3x6x12 tum ....................	66	—	70	—	90	—-	78	—	90	—
Kvm. invändig puts med kalkbruk ................	—	90	—	90	1	—	—	90	—	75
» Körning och putsning å grund...............	1	40	1	40	1	30	1	25	1	10
» Slamning å tegelmur.............................	—	35	—	35	—	60	—	35	—	40
1 m. 15X17,5 cm. sparrar..............................	—	75	—	75	—	70	—	70	—	70
» 15X15 » d:o ..............................	—	50	—	55	—	60	—	60	—	65
Kvm. Yttertakpanel af 2,5 cm. bräder .............	1	20	1	10	1	30	1	25	1	—
» Golf af 3,7 cm. halfren plank..................	2	40	3	50	3	75	2	75	2	—
Luft 1,20X2,40 m. Fönsterkarm med ytter- och
innanbågar,vanligt B-glassamtvanliga beslag	40	—	48	—	60	—	45	—	38	—
» 1,20X2,40 m. Fyllningskarm med pardörr,
foder och beslag....................................	45	—	32	—	55	—	45	—	35	—
» 0,90X2,10 m. Fyllningskarm med enkeldörr,
foder och beslag..................................	33	—	25	—	41	—	35	—	22	—
» 0,90X2,10 m. slät karm med enkeldörr, fo-
der och beslag.....................................	25	—	21	—	26	—	24	—	20	—
1 m. Fotsockel med uppslagning.....................	—	50	—	50	—	60	—	50	—	25
Kilo Järnbalkar med inläggning och strykning..	—	12	—	13	—	18	—	15	—	19
Kvm. Plåttäckning å yttertak med 2 ggr stryk-
ning...................................................	2	40	2	20	2	50	2	50	2	40
» Målning å snickeri 3 ggr......................	1	10	1	10	1	30	1	15	—	85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Prisuppgifter sådana som dessa böra helt visst, anmärka kommitterade,
begagnas med stor försiktighet, då deras upphofsman icke kunna
antagas hafva närmare kännedom om det i många afseenden solidare
byggnadssätt, som kräfves för hosjntalsbyggnader gent emot vanliga
husbyggnader och som plägar finna sitt uttryck i de arbetsbeskrifningar,
hvilka alltid föreläggas spekulanter vid arbetenas utbjudande på entreprenad.
Då kommitterade emellertid på grund af Riksdagens uttalande
i frågan och Kungl. Maj:ts befallning till medicinalstyrelsen ansett sig
böra i möjligaste måtto taga hänsyn till de lägre prisen, hafva kommitterade
velat uttala sin farhåga för att kostnadsberäkningen måhända
blifvit något för knapp.

Med användande af berörda material- och arbetspriser har hofintendenten
Kumlien omräknat kostnadsförslaget af år 1907 och därvid kommit
till en summa, som för själfva byggnaderna med 166,780 kronor understiger
den förra beräkningen. Men som därjämte måst göras en omarbetning
af sjuk- och arbetspaviljongerna samt en ny asylpaviljong och
en koloniafdelning för kvinnor tillkommit, hvarjämte de underjordiska
kanalerna till följd häraf fått större utsträckning, hafva de egentliga
byggnadskostnaderna beräknats till 1,804,035 kronor mot 1,746,315
kronor i det förra, mindre omfattande förslaget.

För värmeledningen i den utvidgade anläggningen har ingenjör H.
Theorell gjort ny beräkning, enligt hvilken slutsumman af år 1907, 160,000
kronor, icke behöft ökas med mera än 10,000 kronor till 170,000 kronor.
Detta resultat har vunnits genom användning af det äfven beträffande
anläggningskostnaden något fördelaktigare nyare systemet med
snabbcirkulerande varmvatten, hvarom numera vunnits så stor erfarenhet,
att kommitterade icke tvekat att föreslå detsamma för detta hospital,
liksom det förut föreslagits för Vadstena hospital.

Vidkommande elektrisk belysnings anläggning har ännu förmånligare
resultat vunnits. Någon reduktion af belysningen har visserligen icke
ansetts kunna ske, och ytterligare två nya byggnader måste belysas.
Men däremot har en ändring gjorts i följande hänseende. Vid den föregående
kostnadsberäkningen antogs med den då jämförelsevis ringa
erfarenheten af metalltrådlampor, att sådana endast delvis skulle komma
till användning. Men sedan nu vidsträcktare erfarenhet vunnits om
dessa lampor, speciellt tantallamporna, hafva kommitterade enligt förslag
af ingenjören Carl A. Rossander nu beräknat, att anstalten i dess
helhet skall betjänas med metalltrådlampor, och härigenom har, enligt
beräkning af ingenjören Rossander, kostnaden kunnat nedbringas från

135,000 till 118,000 kronor, oaktadt den betydliga utvidgningen af anläggningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Granskningen af vatten- och afloppsledningsförslaget har ledt till
en beräknad totalkostnad af 161,600 kronor (förut 150,000), beträffande
hvilken granskning kommitterade hänvisat till ett yttrande af löjtnanten
vid väg- och vattenbyggnadskåren Carl J. Insulander.

Köks- och tvättapparater samt bakugnar upptagas i kostnadsberäkningen
till samma belopp som i förslaget af 1907.

Det nya kostnadsförslaget, jämfördt med det förra, får sålunda följande
utseende:

l:o) Sjukhusbyggnader.

T.. 1909. I 1907.

Por man. „ :

.Kronor. ; Kronor.

1 sjukvårdspaviljong 241,000: —		274,000: —
1 asylpaviljong ...... 1 arbetspaviljong ...	186,000: — 107,000: —		115,000: —
2 kolonibyggnader.	95,000: —		106,000: —
2 bostadshus för vår-dare med 6 pa-
tienter.....................	41,000: —		43,600: —
1 uthusbyggnad för
d:o........................	1,900: —	671,900: —	2,000: —
För kvinnor.
1 sjukvårdspaviljong	241,000: —		274,000: —
1 asylpaviljong ...... 1 arbetspaviljong ...	186,000: — 107,000: —		115,000: —
1 kolonibyggnad ...	38,500: —	572,500: —

Gemensam byggnad för män
och kvinnor.......................................

540,600: —

389,000: —

208,000: —

2:o) Administrationsbyggnader.

1 administrations byggnad

............... 142,000: —

1 ekonomibyggnad. 161,000: —
1 ångpannebyggnad 52,700: —

1 bageribyggnad...... 30,200: —

1 öfverläkarbostad... 40,600: —

1 stallbyggnad med

vagnbod ............... 7,500: —

Transport 434,000: —

| 158,000: —

180,000: —

58,500: —

34,000: —

43,500: —

7,500: —

1,244,400:—| 481,500:— 1,137,600:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Transport
2 boställshus för yttre
betjäning.........

1 uthusbyggnad för

d:o........................

1 portvaktsbyggnad

m. m......................

1 uthusbyggnad för

betjäning...............

S amm anbindningsgångar
och yttre
rörkanaler ...........

1909. Kronor. 434,000:— 1,244,400: —	481,500:
41,400: —	44,000:
1,800: —	1,900:
20,700: —	22,000:
950: —	950:
60,785:— 559,635: —	58,365:

3:o) Ledningar för vatten
och aflopp samt värme, klosetter
och belysning jämte inredning.

Värmeledningenligt ingenjörenH.

Theorells förslag 170,000: —
Kall- och varmvattenledningar,
afloppsledningar

samt inre lednin -

160,000:

gar ......................	161,600: —		150,000:
Elektrisk belysning och arbetsöfverfö-ringsanläggning...	118,000: —		135,000:
Köks- och tvättappa-rater.......................	52,200: —	•	52,200:
Bakugnar..................	10,000: —	511,800: —	10,000:
4:o) Planering,	vägar och
stängsel. Schaktning, plane-ring och vägan-läggning...............	20,000: —	•	10,000:
Transport	20,000: —	2,315,835: —	10,000:

1907.

Kronor.

— 1,137,600: —

608,715: —

H 507,200: —

— 2,253,515: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Medicinalstyrelsens

framställning.

Ofv er intendents
ämbetets
utlåtande.

Transport
Promenadgårdar,
soltält ocli kolgård
samt stängsel......

1909.

Kronor.

20,000: — 2,315,835:

15,000:

35,000:

10,000:

1907.

Kronor.

— 2,253,515:

15,000:

25,000:

2,278,515:

Summa kronor 2,350,835: —

Då platsantalet beräknats till 560, skulle således medelkostnaden
för sjukplats blifva 4,197 kronor mot 5,299 kronor enligt det förra förslaget,
således en minskning af omkring 1,100 kronor för sängplats.

I underdånig skrifvelse den 31 december 1909 tiar medicinalstyrelsen,
med öfverlämnande af kommitterades betänkande med tillhörande
handlingar och ritningar, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
besluta att för anläggande af ifrågavarande hospital i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af kommitterade uppgjorda ritningar bevilja
ett anslag af 2,350,835 kronor samt däraf på extra stat för år 1911
anvisa 200,000 kronor.

På grund af nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 1 februari
1910 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid förklarat
sig icke hafva funnit skäl till anmärkning mot de nu till granskning
föreliggande ritningarna.

Hvad åter de framlagda kostnadsberäkningarna angår, har ämbetet,
för såvidt tiden medgifvit en mera ingående granskning, väl funnit de
förekommande massberäkningarna vara på ett tillfredsställande sätt utförda,
men för sin del ansett, att de däri angifna å-prisen äro anmärkningsvärd!
låga, särskildt i förhållande till de pris, som angåfvos uti
det tidigare förslaget till hospitalsanläggningen i fråga, hvadan ämbetet
anser en höjning härutinnan vara tillrådlig. Då emellertid sagda pris
grunda sig på uppgifter från fackmän å orten, faller det sig, anmärker
ämbetet, svårt att angifva några vissa höjningar, men gifvetvis synes
det ämbetet, att exempelvis prisen å »betonhvalf öfver källarvåningen»
och på »järnbalkar med strykning och inläggning i betonhvalf» m. m.
äro så låga, att arbetena näppeligen kunna för dem nöjaktigt utföras.

Vidare är, enligt hvad ämbetet anför, att märka att, under det att posterna
för oförutsedda utgifter, arkitekt- och kontrollantarfvoden samt omkostnader
för diverse ställningar, instrumentalier och rengöringar m. m. i allmänhet
pläga beräknas uppgå till 10 % af själfva byggnadskostnaden och förty

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

i förevarande fall skulle belöpa sig till 171,410 kronor, dessa poster enligt
hithörande beräkningar belöpa sig till sammanlagdt allenast 92,354 kronor
10 öre eller till blott omkring 5,4 % af förberörda kostnad. Här finner
öfverintendentsämbetet, särskildt med hänsyn till de ofvannämnda låga
å-prisen, en förhöjning af i rundt tal 80,000 kronor absolut nödig.

Slutligen erinrar ämbetet, att ämbetet i det underdåniga utlåtande,
ämbetet den 25 februari 1908 afgaf rörande tidigare förslag i ämnet,
förklarat sig anse, att för »schaktning, planering och väganläggningar»
borde upptagas ett belopp af 30,000 kronor för att dessa arbeten skulle
kunna utföras på tillfredsställande sätt. Då i de nu till ompröfning
företedda beräkningarna för nyssberörda ändamål intagits en post af
endast 20,000 kronor, anser ämbetet denna böra ökas med 10,000 kronor.
På grund häraf och med hänsyn till hvad ämbetet i öfrigt anfört
bör den begärda anslagssumman enligt ämbetets mening höjas med
sammanlagdt 90,000 kronor.

Hvad till en början angår platsen för det nya hospitalet för öfre
Norrland, torde den af den först tillsatta kommissionen gjorda jämförelsen
hafva ådagalagt Frösöns företräde framför Umeå. Efter den förnyade
utredning, som nu föreligger, lärer man också kunna utgå därifrån,
att af de ifrågasatta platserna icke några andra böra komma
under närmare öfvervägande än Frösön och Vännäs förra lägerplats.

Alla de på hospitalsväsendets område sakkunniga hafva emellertid
bestämdt förordat den förra platsen, hvilken också i de flesta hänseenden
synes vara den senare öfverlägsen. Såsom särskildt framträdande fördelar
tillåter jag mig påpeka Frösöns goda geografiska läge i förhållande
till de delar af riket, hvilkas behof af vårdplatser för sinnessjuka nu
skulle tillgodoses, och den tilltänkta byggnadsplatsens belägenhet, som
är jämförelsevis isolerad på samma gång den kan komma i åtnjutande
af de fördelar, som äro förenade med närheten till en residensstad.
Platsens naturskönhet och områdets beskaffenhet med hänsyn till befintlig
skog och odlad jord äro också omständigheter, som tala för hospitalets
förläggande till Frösön. Därjämte torde driftkostnaderna för ett hospital
blifva, om ej lägre så i hvarje fall ej högre å Frösön än vid Vännäs.

Den kommission, som nu senast haft frågan under behandling, har
såsom enda företrädet hos Vännäs lägerplats angifvit den vinst, som
skulle kunna uppstå därigenom att en del förutvarande byggnader skulle
efter vidtagna förändringar kunna användas för hospitalets behof i stället
för helt och hållet nya hus. Då kommissionen emellertid icke beräknat
storleken af den eventuella besparingen, har, på min anmodan,
Bill. till Biksd. Brot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Käft. 6

Departementschefens

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 81.

kommissionens ordförande, generaldirektören Linroth, efter samarbete
med hofintendenten Kumlien och öfverinspektören för sinnessjukyården
i riket Petrén, uppgjort en approximativ beräkning öfver det inflytande,
förutvarande byggnader på de ifrågasatta platserna eller af
läget betingade byggnadsarbeten kunna, med bibehållande i öfrigt af
anläggningens plan och anordning, utöfva på byggnadskostnaderna.

Denna beräknings resultat har sammanfattats i följande promemoria
:

»1. Arbetspaviljongen för kvinnliga patienter. Den s. k. officersmässen
å Vännäs läger kan enligt kommissionens uppgift för en kostnad
af 9,500 kronor ändras till arbetssalar (för kvinnor). De delar af den
föreslagna arbetspaviljongen, som äro afsedda till arbetssalar, blefve då
obehöfliga för detta ändamål. Dessa utrymmen kunde därför användas
till sjukrum, och paviljongen skulle då komma att rymma 14 patienter
utöfver afsedda 40, eller ock kunde hela byggnaden minskas, hvilket
dock förutsätter ny ritning. Paviljongen kostar enligt kostnadsförslaget

107,000 kronor eller för hvar och en af 54 sjuka ungefär 2,000 kronor.
Vinsten blefve då 14 x 2,000 = 28,000 kronor, hvilken summa dock bör
minskas med reparations- och ändringskostnaden för mässbyggnaden,

9.500 kronor, hvadan nettobesparingen skulle blifva 18,500 kronor.

2. Öfverläkarbostad. För en ny sådan bostad har beräknats 40,600
kronor. Stabsbyggnaden å Vännäs läger kan jämlikt kommissionens
uppgift för en kostnad af 16,500 kronor ändras till öfverläkarbostad.
Skillnaden, 24,100 kronor, blefve således besparad.

3. Bostäder för ekonomibetjäning. Förslaget upptager för detta ändamål
två byggnader, som beräknats kosta 41,400 kronor. I stället för
endera af dessa byggnader kunde sjukhuset vid Vännäs begagnas. Hälften
af förestående summa, 20,700 kronor, kunde således besparas, men
sjukhusets reparation och ändring kostar 9,800 kronor, så att nettobesparingen
blefve 10,900 kronor.

4. Stall och vagnshus ingå i förslaget med 7,500 kronor, hvaraf

1.500 kronor komma på vagnshuset. Stallets byggande för 6,000 kronor
skulle vid Vännäs kunna undvikas, om det på lägerplatsen redan
befintliga stallet iståndsattes för 2,000 kronor. Härigenom vunnes en
besparing af 4,000 kronor.

5. Trädgårdsmästar- eller rättarbostad rn. m. Härtill har man tänkt
använda vid Östersund nuvarande arrendatorns bostad, vid Vännäs arrestoch
förvaltarbyggnaden, som dock måhända skall flyttas till Umeå. Den
senares iståndsättande för det nya ändamålet skulle kosta 7,000 kronor,
den förras åter endast halfva summan, som dock icke upptagits i kost -

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 81.

nadsförslaget, då man beräknat, att en blifvande byggnadsentreprenör
skulle utföra arbetet, mot det att lian tillätes för sitt folk begagna huset
under byggnadstiden. Vid Vännäs skulle således tillkomma 3,500 kronor.

6. Vatten- och aflopp sledning ar hafva af samma fackman beräknats
till 161,600 kronor i Östersund och 172,000 (möjligen, men ej
sannolikt 166,000) kronor i Vännäs, där således skulle uppstå en merkostnad
af 10,400 kronor.

7. Inhägnaden har förut af kommissionen angifvits såsom minst

10,000 kronor dyrare i Vännäs, en merkostnad, som dock efter all
sannolikhet skulle komma att ej obetydligt öfverskridas.

8. Eu magasinsbyggnad vid Vännäs kunde blifva till gagn för ett
hospital. I förslaget har emellertid ingen särskild kostnad beräknats
för förvaringsrum, emedan man därtill skulle använda sjukhusbyggnadens
stora vindar samt källarutrymmen i en af paviljongerna. Dessa
kunna gifvetvis icke uteslutas, hvarför ingen besparing på grund af
magasinets tillvaro skulle ernås.

9. Ersättningen till arrendatorn vid Öhnet har kommissionen ansett
motvägas af odlingskostnaden m. m. vid Vännäs, hvadan icke heller
dessa utgifter inverka på jämförelsen.»

Sammanfattas ofvan upptagna summor, skulle de på följande sätt
minska eller öka byggnadskostnaderna, om hospitalet förlädes till Vännäs:

1) för arbetspaviljong för kvinnor

6)
7)

öfverläkarbostad
bostäder för ekonomibetjäning

stall..............................................

trädgårdsmästar- eller rättarl
vatten- och afloppsledningar
inhägnaden ................................

Fråndrages ökningen .....

blifver nettobesparingen

minskning ökning
................ kr. 18,500	- -
............... » 24,100	- -
............... » 10,900	— —
................ » 4,000	- -
»stad ...... » —	3,500: —
................ » —	10,400: —
................ » —	10,000: —
summa kr. 57,500	— 23,900: —
..............., » 23,900	—
.............. kr. 33,600	—

I detta sammanhang torde böra erinras, hurusom Vännäs-kommitterade
själfva i sina prisuppgifter angifvit kostnaden där för det viktigaste
byggnadsämnet, tegel, till 90 kronor för 1,000 stycken (inmurade),

Kungl. Maj:ts IS åd. Proposition N:o 81.

under det att motsvarande pris från Östersund numera bestämdt uppgifves
vara 78 kronor. Då kofintendenten Kumlien för hela anläggningen
beräknat en åtgång af 4,720,000 murtegel, skulle skillnaden till
Östersunds förmån uppgå till 56,640 kronor, således en vinst vida större
än den bär ofvan angifna förlusten.

Å andra sidan hafva grundprisen för vissa andra materialier och
arbeten uppgifvits vara lägre i Vännäs än i Östersund, hvadan någon
tillförlitlig jämförelse härutinnan icke nu torde kunna uppdragas. För
öfrigt lära fullt exakta siffror hvarken i ena eller andra hänseendet
kunna erhållas utan entreprenadanbud. Af allt att döma kan emellertid
skillnaden i byggnadskostnaderna på de båda platserna icke blifva af
den betydenhet, att vid en så omfattande anläggning som den ifrågavarande
hänsynen härtill bör få inverka på valet af förläggningsorten,
helst flera uppenbara och viktiga företräden bestämdt tala för den ena
af de ifrågasatta platserna.

Jag anser mig därför böra ansluta mig till kommissionens, af
medicinalstyrelsen biträdda förslag att förlägga det nya hospitalet till
Frösön invid Östersund.

Det för fjolårets riksdag framlagda förslaget afsåg, såsom förut
omnämnts, uppförande af en anstalt för 430 patienter; och beräknades
kostnaden af den för ändamålet tillsatta kommissionen till 2,278,515
kronor, motsvarande en kostnad för sjukplats af 5,299 kronor. Enligt
det nu utarbetade förslaget skulle anstalten utökas med ytterligare en
asylpaviljong jämte en kolonivilla, hvarjämte vissa förändrade anordningar
vidtagits, så att plats skulle kunna beredas för ytterligare 130
patienter och hela antalet sjukplatser således uppgå till 560. Då det,
såsom redan förra året framhölls, gifvetvis, relativt taget, ställer sig
betydligt billigare med hänsyn till såväl byggnads- som driftkostnad att
anlägga en anstalt för ett större antal platser än för ett mindre och
behofvet af vårdplatser i alla händelser efter fullbordande af ifrågavarande
anstalt icke ens närmelsevis är fylldt, synes mig det vara till
gifven fördel, om anstalten uppföres med den storlek, som medicinalstyrelsen
nu tänkt sig.

Byggnadskostnaden har trots den betydande utvidgningen nu icke
beräknats till högre belopp än 2,350,835 kronor, hvadan medelkostnaden
för sjukplats således skulle belöpa sig till 4,197 kronor. Detta är visserligen
högre än motsvarande kostnad vid de åren 1905 och 1906 beslutade,
för 800 patienter afsedda hospitalen i Säter och Västervik, respektive 3,178
kronor och 3,458 kronor, men å andra sidan omkring 1,100 kronor lägre än
den år 1907 beräknade kostnaden för sjukplats vid det då planerade öster -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

sundshospitalet. Ofverintendentsämbetet anser emellertid, såsom jag
förut nämnt, för sin del, att anläggningen icke skall kunna utföras ens
för de sålunda beräknade kostnaderna, och bär därför föreslagit en böjning
af anslagssumman med 90,000 kronor, däraf 80,000 kronor för
de poster, som afse oförutsedda utgifter, arkitekt- och kontrollantarfvoden
samt omkostnader för diverse ställningar, instrumentalier och
rengöringar m. m., samt 10,000 kronor för schaktning, planering och
väganläggningar. Med hänsyn till öfverintendentsämbetets bestämda
uttalande anser jag mig icke kunna underlåta att föreslå en höjning af
anslaget med förstnämnda belopp. Däremot synas kostnaderna för schaktning,
planering och vägar kunna upptagas till det af kommitterade antagna
belopp, då deras beräkningar grunda sig på detaljerade undersökningar
på platsen och prisuppgifter från orten.

Jämväl af annan anledning lärer anslaget behöfva något höjas.
För hospitalets anläggning skulle nämligen tagas i anspråk det s''. k.
hemskiftet af det staten tillhöriga förra majorsbostället 8/is mantal Ölinet
nr 1 jämte 2 is mantal Mjälle nr 3 i Frösö socken, hvilket boställe är
för tiden till den 14 mars 1915 utarrenderadt. Då genom ifrågavarande
skiftes frånskiljande egendomen icke längre kan såsom jordbruk
bedrifvas, har, på sätt närmare utvecklats i mitt yttrande till statsrådsprotokollet,
då ärendet förra gången låg före, uppgörelse träffats med
vederbörande arrendator om egendomens afträdande i dess helhet mot
ett ersättningsbelopp af 2,000 kronor för hvart och ett af de återstående
arrendeåren. Då egendomen icke beliöfver för hospitalsanläggningen
tagas i anspråk förr än tidigast den 14 mars 1911, skulle
således till arrendatorn utbetalas ett belopp af högst 8,000 kronor.

Den beräknade kostnaden för hospitalsanläggningen, 2,350,835
kronor, torde sålunda böra ökas med dels 80,000 kronor dels ock 8,000
kronor och sålunda upptagas till i rundt tal 2,440,000 kronor.

Slutligen torde jag få omnämna, att innehafvaren af ett å egendomen
beläget torp, Ohnebergstorpet, lärer böra beredas någon ersättningför
afträdandet af den bruknings- och nyttjanderätt till torpet, som han
om också icke med laga grund dock i god tro förvärfvat. Då emellertid
den ersättning, som i förevarande fall kan komma att utgå, endast
uppgår till ett jämförelsevis obetydligt belopp, synes särskild hänsyn
därtill icke behöfva tagas vid kostnadsberäkningen.

Det för år 1911 erforderliga anslaget torde kunna upptagas till

150,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 7 •

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen . „

dels att för uppförande af ett nytt hospital å Frösön invid Östersund
å det till statsverket indragna majorsbostället 8/i3 mantal Ohnet
nr 1 jämte 7is mantal Mjälle nr 3 bevilja ett anslag af 2,440,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1911 anvisa 150,000 kronor;

dels och medgifva, att hemskiftet till förenämnda majorsboställe må
från den 14 mars 1911 upplåtas till nämnda hospital för att för dess
räkning disponeras.

Till denna departementschefens, af statsrådets
öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall;
och skulle proposition af den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

F. W. O. Leuhusen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1910.